Genusperspektiv på sångutövande

 Genusperspektiv på sångutövande En studie om hur genusnormer påverkar yngre sångelever Rickard Eriksson Uppsats Ht 2014 Handledare: Victor Kvarnhall Musikpedagogik I, avancerad nivå ______________________________________________________________________________ Uppsatser på avancerad nivå vid Musikhögskolan, Örebro universitet SAMMANFATTNING Författare: Rickard Eriksson Titel: Genusperspektiv på sångutövande – en studie om hur genusnormer påverkar yngre
sångelever English Title: Gender perspective in singing – a study about how gender norms affects younger
singers Syftet med min uppsats är att undersöka hur genusnormer påverkar vokalister sångtekniskt och
beteendemässigt. Jag gör en kvalitativ undersökning och intervjuar sångpedagoger för att finna
svar till mina frågeställningar. Informationen från intervjuerna ställer jag mot lämplig litteratur
om sångröstens funktioner och samhällets genusnormer. Som intervjufrågor till sångpedagogerna
väljer jag att fokusera på ovana vokalister, eftersom jag anser att de största skillnaderna utmärker
sig i ett tidigt stadium. Frågorna handlar bland annat om tidiga framsteg, ett första framträdande
och hur elever hanterar motgångar. Stora delar av undersökningen genomsyras av att våga höras och ta toner som sångpedagogerna är
mycket noga med att framhäva. Vidare framkommer också att sångutövande är mycket kopplat
till känslor, vid att hantera motgångar och framträdanden. Vid sångutövning framkommer också
att killar och tjejer har olika ideal, där tjejer ofta har en mjukare och varmare ton medan killar
sjunger starkt och hårt. Mycket talar i undersökningen för att killars och tjejers ideal kan påverka
sångteknik där stödet är en viktig faktor. Informationen från intervjuerna stämmer till stora delar
med den litteratur som används. I litteraturen framgår att genusnormer ha en stor påverkan på
känslor, prestige och uppträdande. Nyckelord: Sångutövning, sångteknik, genusnormer, beteenden INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING....................................................................................................................................................................1 BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING………………………………………………………………...........2 SÅNGRÖSTEN…………………………………………………………………………………………………......2
Andningen…………………………………………………………………………………………..……….........2 Stöd………………………………………………………………………………………………..………….......2 Stämbanden……………………………………………………………………………………..………………...2 Sångregister…………………………………………………………………………………..…………………...3 Resonans……………………………………………………………………………………..……………….......3
Sammanfattning…………….……………………………………………………………..……………………...4 SÅNG OCH GENUSNORMER…………………………………………………………………………………....4 Sammanfattning………………………….……………………………………………………………………….5 PROBLEMFORMULERING…………………………………………………………………………………………6 SYFTE……………………………………………………………………………………………………………….6
FRÅGESTÄLLNINGAR……………………………………………………………………………………………6
TEORETISKA OCH BEGREPPSLIGA UTGÅNGSPUNKTER…………………………..……………………...7 GENUS……………………………………………………………………………………..……………………......7 DE TRADITIONELLA KÖNSROLLERNA……………………………………………..……………………… ...7 GENUS IDAG……………………………………………………………………………………………………….8 GENUS I MUSIK……………………………………………………………………………………………………8 SAMMANFATTNING................................................................................................................................................9 METOD………………………………………………………………………………………………………………..11 URVAL…………….…………………………………………………………………………………………….....11 ETISKA ÖVERVÄGANDEN……………………………………………………………………………………...11 RESULTATPRESENTATION………………………………………………………………………………………12 INFORMATION OM SÅNGPEDAGOGERNA…………………………………………………………………..12 BESKRIVNINGAR AV EN FÖRSTA SÅNGLEKTION………………………………………………………....12 Karin………………………………………………………………………………………………………………12 Anna………………………………………………………………………………………………………………13 Mikael…………………………………………………………………………………………………………….13 BESKRIVNINGAR AV ETT FÖRSTA FRAMSTEG…………………………………………………………….13 Karin………………………………………………………………………………………………………………13 Anna………………………………………………………………………………………………………………13 Mikael…………………………………………………………………………………………………………….14 BESKRIVNINGAR AV ETT FÖRSTA FRAMTRÄDANDE……………………………………………………..14 Karin………………………………………………………………………………………………………………14 Anna………………………………………………………………………………………………………………14 Mikael…………………………………………………………………………………………………………….14 BESKRIVNINGAR AV ATTITYD, KRITIK OCH MOTGÅNG……………………………………………….....15 Karin……………………………………………………………………………………………………………….15 Anna……………………………………………………………………………………………………………….15 Mikael……………………………………………………………………………………………………………..15 RESULTATANALYS……………………………………………………………………….………………………..16 PÅ VILKET SÄTT UPPLEVER SÅNGPEDAGOGERNA ATT BETEENDEN MELLAN SÅNGELEVERNA
SKILJER SIG UR ETT GENUSPERSPEKTIV?......................................................................................................16 PÅ VILKET SÄTT UPPLEVER SÅNGPEDAGOGERNA ATT SÅNGSVÅRIGHETER SKILJER SIG UR ETT
GENUSPERSPEKTIV?............................................................................................................................................16 HUR KAN SKILLNADERNA MELLAN KÖNEN KOPPLAS TILL SAMHÄLLETS GENUSNORMER?........17 DISKUSSION………………………………………………………………………………………………………....18 REFLEKTOINER…………………………………………………………………………………………………..18 REFLEKTIONER KRING METOD………………..……………………………………………………………...19 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING………………………………………………………………………....19 MIN FRAMTIDA ROLL SOM SÅNGPEDAGOG………………………………………………………………..20 KÄLLFÖRTECKNING……………………………………………………………………………………………...21 BILAGA 1 – INTERVJUMALL…………………………………………………………………………………….23 INLEDNING När jag började sjunga för åtta år sedan hade jag egentligen inga större funderingar på hur jag
skulle gå tillväga. Sångteknik var inget som jag hade hört talas om utan jag tänkte att antingen kan
man sjunga eller så kan man inte. Den första tiden tog jag i alldeles för mycket för jag trodde att
det var, som mycket annat i livet, en fråga om kropp och kraft. Det tog flera år för mig att förstå
att sång är en fråga om finkänslighet och teknik. Där började en tanke födas om varför jag
använde kroppen och rösten fel i början. När jag sedan började på musikhögskolan började jag
praktisera och fick därigenom flera sångelever. Jag tyckte mig uppleva skillnader mellan killar
och tjejer både i sångsvårigheter och hur de reagerade och uppförde sig under lektionen. Tanken
började gro och jag funderade om genusnormer även kan påverka sångutövande och i sådant fall
varför. Jag är från början inte en musikalisk kille, utan uppvuxen och uppfostrad som pojkar traditionellt
är. Jag körde moped i tonåren, gick elprogrammet på gymnasiet och arbetade sedan i stålindustrin.
På fritiden tränade jag kraftsporter som styrketräning och boxning och hade tidigare inga planer
alls på att börja med musik och sångutövande. Inför uppsatsen började tanken komma igen
huruvida min uppväxt kan ha påverkat mitt sångutövande. Jag tyckte att området var intressant
och efter flera överväganden bestämde jag mig för att det kunde vara värt att undersöka. Jag tror
och hoppas att min undersökning kan bidra till ökad förståelse hur sångutövning kan påverkas av
genusnormer. 1 BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING Sångrösten Nedan följer en grundlig genomgång om hur sångrösten fungerar. Genomgången är nödvändig för
att förstå informationen från sångpedagogerna som till stora delar handlar om hur olika
komponenter i kroppen samverkar för att utöva sång. Nedan följer litteratur från tre olika
författare för att beskriva rösten funktioner och kroppens anatomi. Sedan följer tidigare
forskningar, där författarna undersöker närliggande områden till min undersökning. Andningen Grunden till all sångteknik är en fungerande andning. Det krävs att ett femtiotal muskler är
aktiverade utöver de tiotal muskler som sköter andningen. Fast människan andas ut maximalt med
luft finns det kvar mellan 1-1 ½ liter luft kvar som kallas för restvolym. Den använda mängden
luft är den som vokalisten har att använda till förfogande (Zangger Borch 2012). För att skapa vibration på stämbanden krävs ett luftflöde och ett lungtryck. Passiv inandning krävs
för att hålla människan vi liv och består av en halv liter luft per andetag ungefär tolv gånger på en
minut. Vokalisten använder en aktiv andning och styr därmed hur mycket luft som ska användas
till sångfrasen (Zangger Borch 2012). En god vokalist kan skapa en bra kontrollerad andning som
anpassas efter sångens fras. Inandningen påverkar även förutsättningen för att
utandningsmusklerna och struphuvudet ska arbeta på bästa sätt (Zangger Borch 2012) Stöd Stöd är den funktion som används för vokalisten när den använder muskelaktivitet till att
kontrollera lufttrycket. Att använda stödet korrekt är mycket viktigt eftersom det är grunden till att
börja stabilisera tonen (Zangger Borch 2012). Vid inandning fylls lungorna med luft och då
vidgas bröstkorgen samt diafragma som är en inandningsmuskel som skiljer bröst- och
bukhålorna åt (Janzon, 2007). Stödet skapar balans och kontroll där det krävs träning för att kunna
aktivera så korrekt och smidigt som möjligt. För att andning ska verka som stöd krävs att rätt
tryck serveras till struphuvudet för önskad ton (Zangger Borch 2012). Att ta i för mycket är
vanligt för en ovan sångare vilket leder till att spänningar uppstår vid halsen och stämbanden får
kämpa med att hålla tillbaka för lufttrycket. Rösten blir då pressad och trötthet uppstår. Vid högre
toner blir stämbanden styvare och då krävs ett starkare lufttryck för att få dem att vibrera. Stämbanden Lufttrycket som kommer ut från lungorna pressar mot stämbanden som vibrerar och skapar ljud.
Stämbandsrörelsen kan liknas vid två hopprep som slår mor varandra och stämbanden kan liknas
vid gummisnoddar som spänns. Alla människor har olika storlek och utseende på stämbanden
vilket leder till att det finns olika fysiska begränsningar och förutsättningar för att sjunga.
Stämbanden har olika längd och tjocklek och vibrerar därför i olika hastigheter. Ju snabbare
stämbanden vibrerar desto högre blir tonen. Stämbandslängden hos en man är två cm och hos en
kvinna en och en halv cm. Stämbandslängden är ännu mindre hos barn (Janzon 2007). 2 Vokalisten styr genom aktiviteten mot stämbanden tonhöjd, styrka och även ifall tonen ska bli
mjuk eller hård (Zangger Borch 2012). En vokalists omfång sträcker sig från den lägsta till den
högsta tonen. För att kunna framföra vanliga sånger krävs ett omfång på ungefär två oktaver. Det som avgör förmågan att vidga och utnyttja hela omfånget är: - Stämbandens längd och tjocklek - Stämbandens elasticitet - Hur vältränad sångaren är i de muskler som sträcker stämbanden (Zangger Borch 2012). Sångregister Vokalisten sjunger i olika register beroende på vilken del av stämbanden som används. Det är
vanligare att kvinnliga sångare känner av att rösten har en skarv, vilket kan upplevas som skilda
röster (Janzon 2007). Hur många register som existerar är omtvistat speciellt hos kvinnor där
stämbanden är kortare och tunnare. Många sångpedagoger anser att det finns två grundregister i mansrösten och tre i kvinnorösten. För mannen kallas registren modalregister och falsettregister som normalt brukas i den lägre
respektive översta delen av stämbanden (Sundberg 2001). Kvinnans register brukar kallas för
bröstregister, huvudregister och mellanregister. Män har en mera naturlig skarv mellan
övergångarna från sin bröströst till falsettröst som den också kallas. Även manliga vokalister
behöver arbeta med att få sina två röstlägen att hänga samman med en övergång via en mixad
blandröst som succesivt går från bröströst till falsettröst (Janzon 2007). Med den mixade rösten
pendlar stämbandsmassan olika beroende på hur starkt eller svagt, högt eller lågt som vokalisten
sjunger. Resonans Den vägen som tonen passerar efter att ha satt stämbanden i svängning kallas för resonansrum.
Det består främst av svalget, munhåla och näshåla och dess gemensamma namn är ansatsröret
(Janzon 2007). Vokalisten skapar sin klangfärg i resonansrummen som utgår ifrån de sångideal
sångaren har tillsammans med de fysiska förutsättningar den besitter. När vokalisten ler, plutar
med munnen, flyttar käke eller struphuvudets höjdläge ändras styvheten i svalgväggarna och
klangen förändras (Zangger Borch 2012). En vokalist arbetar och strävar efter att rösten ska få
röra sig fri mellan de olika resonansrummen. Vokalisten strävar också efter att få en egaliserad
röst som innebär att det skapas en jämn klang mellan alla tonerna. Eftersom det går att sänka struphuvudet har även det en viktig funktion för ansatsrörets
utformning (Janzon 2007). De grundläggande fundamenten i resonansförutsättningarna är att: - Stora rum reflekterar mer bas än små rum. - Hårda väggar reflekterar större del av det utskickande ljudet och uppfattas därför starkare. - Vissa utgångskanaler driver luft och ljud bättre än andra och kan därmed skapa starkare
volymer (Zangger Borch 2012). 3 Sammanfattning För att kunna sjunga krävs en fungerande andning. Vidare krävs vibration på stämbanden från
lufttryck och lungtryck som vokalisten anpassar till den sångfrasen som ska sjungas. Vid
inandning fylls lungorna med luft varvid bröstkorgen och diafragman vidgas. Diafragman är en
inandningsmuskel som skiljer bröst och bukhålorna åt. Stöd kallas den funktion när vokalisten
använder muskelaktivitet till att kontrollera lufttrycket. Stämbanden har olika längd och tjocklek och vibrerar därför i olika hastigheter. Vokalisten styr
genom aktiviteten mot stämbanden tonhöjd och styrka. Vokalisten sjunger i olika register
beroende på vilken del av stämbanden som används. Kvinnor och män har olika skarvar.
Resonansrum kallas den vägen tonen passerar efter att ha satt stämbanden i svängning. Det består
främst av svalg, munhåla och näshåla och dess gemensamma namn är ansatsröret. En vokalist
arbetar och strävar efter att rösten ska få röra sig fritt mellan resonansrummen. Sång och genusnormer Nedan presenteras sammanfattningar av den litteratur jag finner mest intressant och relevant för
att kunna ge ett forskningsperspektiv på studiens syfte. Först presenteras tidigare uppsatser som
beskriver den manliga och kvinnliga sångrösten, samt genusnormers inverkan på den, följt av
sångens sociala värde och instrument val hos tjejer och killar. I Laine Quists (2008) undersökning beskrivs skillnader och likheter mellan den manliga och
kvinnliga sångrösten, och även varför kvinnors och mäns röster låter olika. I sin forskning
intervjuar hon fyra sångpedagoger för att få deras syn på problemområdena. Hon fokuserar i stora
delar av sin undersökning på att beskriva röstens anatomi och funktioner. I undersökningen
framkommer att män och kvinnor har samma anatomi och att det enda som skiljer könen åt är
olika röstregister. Hon menar att det förekommer skillnader från person till person eftersom
människan är unika individer, men att grundstrukturen är den samma och fungerar på samma sätt
vare sig det är en man är kvinna eller man. Linnea Anerfält (2012) vill i sin uppsats bidra till ökad förståelse av samhällets
genuskonstruktion. Hon vill ur ett genusperspektiv främja kunskapen om kvinnans och mannens
olika förutsättningar för sång. Hon undersöker hur de konstruerade könsrollerna påverkar
utövning av sång och varför. I sin undersökning intervjuar hon fyra sångpedagoger och dirigenter.
Hon konstaterar att de socialt konstruerade könsrollerna tar sig utryck på flera sätt. Vidare
framkommer att killars sångideal är att låta kraftfullt, hårt och starkt medan tjejers ideal är att
sjunga sprött, fint, känsligt och mjukt och de ska vara mycket duktiga och aldrig göra bort sig.
Anerfält menar att tjejer och killar tar olika mycket plats i sitt sångutövande. Vidare beskriver
hon människans identitet där killar och tjejer anpassar sin person efter samhällets förväntningar på
hur de ska vara. 4 Terry J Gates (1989) undersöker hur synen på sång har förändrats med tiden. I nutid menar han att
det sociala värdet ser olika ut bland killar och tjejer, där han framhäver att tjejer använder sång för
att öka sitt sociala värde. Vidare beskrivs att det sociala värdet för tjejer är på uppgång, där han
tror att det kommer att ha konsekvenser för sångutövning. Han menar att genusrollerna håller på
att ändras vilket kan leda till att sångpopulariteten bland killar ökar medan
instrumentpopulariteten bland tjejer i sin tur ökar till skillnad från några årtionden sedan då
genusrollerna var mer tydliga. Scott D Harrison (2007) lägger stort fokus i sin undersökning på popularitet hos instrument. I
hans undersökning framkommer skillnader redan i mycket tidig ålder där trummor utmärker sig
som populärt bland pojkar och fiol hos flickor. Vid något äldre åldrar framgår klarinett och flöjt
tydligt hos flickors val och trumpet och slagverk hos pojkar. Instrumentvalen har ofta att göra
med föräldratryck, råd från musiklärare och tillgängliga instrument. Vidare beskrivs sång som ett
relativt feminint instrument enligt undersökningen, även fast instrument som flöjt ses mera
feminint. Vidare framgår i undersökningen att killar ser sång som ett typiskt kvinnligt instrument
medan tjejer tycker att sång är ett mer könsneutralt instrument. Sammanfattning För sångutövande har män och kvinnor samma anatomi förutom sångregistren som skiljer sig, där
stämbanden har olika storlek. I sångutövande har män och kvinnor olika ideal. Hos männen är
idealet att låta kraftfullt och hårt medan kvinnor sjunger med en mjukare och sprödare ton. Män
och kvinnor tar olika mycket plats vid sångutövande, vilket kan relateras till samhällets
genusnormer. Det sociala värdet ser olika ut för killar och tjejer. Sången har ett socialt värde för tjejer, vilket gör
att det är populärt. Idag håller det sociala värdet på att förändras mellan respektive kön, vilket kan
göra att populariteten för sång och instrument förändras mellan könen. Vid instrumentval framgår
stora skillnader mellan könen redan i tidig ålder, där instrument som fiol och flöjt ses som
kvinnliga, medan trummor och trumpet ses som manliga. Killar ser sång som ett typiskt kvinnligt
instrument medan tjejer ser sång som mera könsneutralt. 5 PROBLEMFORMULERING Sångrösten är ett komplext instrument där flera olika komponenter måste vara i samspel för att
åstadkomma toner och ljud. De tre viktigaste komponenterna är andningsapparaten, stämbanden
och ansatsröret samt näshåla som alla behöver samarbeta när sång utövas. Anatomin som krävs
för att sjunga ser likadan ut för både män och kvinnor förutom volymen på stämbanden, vilket gör
att män och kvinnor har olika röstregister. Däremot har män och kvinnor olika föreställningar som genomsyras av uppväxt och umgänge.
Från barnsben fostras människan in i samhället och lever efter de stereotyper som könen förväntas
ha. Det leder till att könens roller ser olika ut och att kvinnan genom historien haft en undergiven
och tillbakadragen roll till skillnad från mannen som är uppfostrad till att visa sig kraftfull och
effektiv. Jag vill i min undersökning jag ta reda på hur genusnormer påverkar respektive kön i
sångutövning. För att undersöka detta har jag intervjuat tre sångpedagoger. Syfte Syftet med min uppsats är att undersöka hur genusnormer påverkar vokalister i deras
sångutövande, tekniskt och beteendemässigt. Frågeställningar Jag använder följande frågeställningar till mitt arbete: På vilket sätt upplever sångpedagoger att beteenden mellan sångelever skiljer sig ur ett
genusperspektiv? På vilket sätt upplever sångpedagoger att sångsvårigheter skiljer sig ur ett
genusperspektiv? Hur kan skillnaderna mellan könen kopplas till samhällets genusnormer? 6 TEORETISKA OCH BEGREPPSLIGA UTGÅNGSPUNKTER Nedan följer en genomgång för att förklara ingående vad genusnormer och angränsande begrepp
innebär. Vidare förklaras hur genusnormer skapas och hur de genomsyrar samhället och skolan. I
min undersökning kommer informationen från sångpedagogernas upplevelser av deras sångelever
ställas mot hur samhällets genusnormer har påverkan på dessa sångelever. Genus Ambjörnsson (2003) förklarar bakgrunden till begreppet genus på följande sätt. Genus är numera ett väletablerat begrepp i Sverige. Under 1980-talet införlivades ordet succesivt i
svenskan för att beteckna kulturella föreställningar mellan könen […]. En av de huvudsakliga
poängerna var att skilja biologin från kultur och på så sätt begreppsliggöra att relationerna mellan
könen främst måste betraktas som socialt och kulturellt skapande (Ambjörnsson 2003, s 11). Det finns inte något biologiskt eller naturligt kön som bestämmer människans identitet som man
och kvinna. Genus på rätt sätt är att lyckas prestera rätt sorts kopplingar mellan kropp, genus,
sexualitet och begär som fortgår i en överlevnadsstrategi i ett påtvingat system enligt Fanny
Ambjörnsson (2003). Hon menar också att relationen mellan norm och avvikande är hierarkisk. De traditionella könsrollerna De första åren är inte pojkar eller flickor påverkade av normer eller uppfostran utan leker
bortanför omvärldens strukturer. De är för små för att lägga märke till samhällets normer och
behandlas som väldigt små barn som behöver föräldrarnas beskydd. När barnen blir tre-fyra år
lägger det märke till olikheter och behandlas dessutom olika av sina föräldrar. Enligt Beauvoir
(2002 [1949]) växer pojken upp och blir övertygad av sina föräldrar att de har större krav på
honom och att pojkar är överlägsna. Pojken finner sig i sin roll där han även utanför hemmet träffar pojkar och upptäcker nya lekar där
klättring och slagsmål förekommer. Pojkar ska där konkurrera med varandra och mäta styrka.
Beauvoir (2002 [1949]) menar att pojken manifesteras av sitt könsorgan medan flickan får en
docka som hon klär upp och pysslar om på samma sätt som hon själv drömmer om att bli. Flickan
kläds i obekväma dyra kläder som hon måste vara rädd om enligt Beauvoir (2002 [1949]). Hon
märker att hon betraktas som hjälplös och får finna sig i sin roll där hon måste hålla sig i
bakgrunden och hålla sig passiv till skillnad mot pojkarna. För att bli graciös måste hon hålla
tillbaka spontana rörelser och inte röra sig pojkaktigt. Flickan upptäcker genom komplimanger
och bilder innebörden av vad vacker och ful är och hon lär sig snart att den som vill bli uppskattad
ska vara vacker enligt Beauvoir (2002 [1949]. I tonåren fortskrider de invanda könsrollerna där mannen får allt mer auktoritet. Pojken blir till
man och går i faderns spår redo för utmaningar i samhället. Flickan däremot fogar sig i sin roll
som den undergivne anpassad till att ta hand om hemmet och familjen. Fredriksson (1987) menar
att kvinnans uppfostran är helt och hållet i hänsyn till mannen, att visa dem undergivenhet och
7 vara dem lydiga. Beauvoir (2002 [1949]) menar att den unga kvinnan ska vara kraftlös, ytlig,
passiv och foglig. Hon ska klä upp sig och undertrycka sin spontanitet genom att ersätta den med
utstuderande charm som hennes medsystrar lär henne menar Beauvoir (2002 [1949]). Kvinnans
egenskaper blev till genom en delad uppfostran som formade henne till att utrycka sårbarhet,
svaghet och hjälplöshet enligt Fredriksson (1987). Genus idag Även fast samhället förändras och människans roller har ändrats så speglar historiens tidigare
könsroller av sig och existerar i det omedvetna. Kön är något människan gör genom att ingå i
olika slags förhandlingar hela livet där var och en formar sitt liv efter de normsystem som han
eller hon känner till (Elvin-Nowak & Thomsson 2003). Processen fortgår och de invanda
könsrollerna som formats av historien fortsätter utan att de genomskådas. Män och kvinnor
formas av mänskliga relationer avsedda att passa in i samhälle och i den tid som levs (ElvinNowak & Thomsson 2003). Människan vill ha trygghet och inte bli utstött eller utpekad av omgivningen. Därför vågar inte
många gå emot normen och utmärka och utrycka sig på de sätt de önskar. Att välja att gå emot
förväntningar och strukturer innebär att synliggöra sig och bli sårbar. Dessutom finns risker att
bli sedd som så avvikande att det kan bli svårt att vara en del av det sammanhang där de tidigare
deltagit i (Elvin-Nowak & Thomsson 2003). Det hela fortgår genom att ingen gör motstånd eller
ifrågasätter könsmaktsordningen, därför att många tycker att samhället fungerar bra som det är
och att förändringar skapar oro. Strukturerna är alltså beroende av att människor gör saker som får
uppdelningen och systemet att kvarstå. Att göra förändringar skapar oro och människor blir rädda
för att förlora sina privilegier och hugger tag i gamla trygga värderingar och tankar (Elvin-Nowak
& Thomsson 2003). Elvin-Nowak & Thomsson (2003) poängterar att göra kön på rätt sätt är väldigt viktigt för
självkänslan och för känslan av att vara en tillräcklig och värdig person. Lusten och behovet att få
bekräftelse som kön finns hos människan hela tiden där det är viktigt att uppträda efter sitt kön
och få uppskattning därefter. Kön är den mest grundläggande kategorin för hur människan förstår
såväl sig själv som andra. Det framgår tydliga faktum att människan inte kan relatera till en
människa som inte kan könsbestämmas (Elvin-Nowak & Thomsson 2003). Att kategorisera
människor är så centralt i tankesättet, där omedvetet kvinnligt och manligt grupperas som något
självklart. Genus i musik I läroplanerna formuleras att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster och
att elever där ska få utrymme att pröva och utveckla förmågor och intressen oberoende av
könstillhörighet (Björck 2011). Men i skolan utrycks könsrollerna mycket tydligt där killar och
tjejer fortsätter att vara på ett sätt för att följa normen och bli accepterade. Tonårstjejers
genusidentitet är att vara lagom och inte sticka ut för att passa in i gruppen (Werner 2009). Tjejer
brukar sång och mindre dominerande instrument och undviker ofta eldrivna och högljuda
instrument som bas, elgitarr och trummor. Dessa instrument är istället mycket populära bland
killarna, där de kan ta plats och höras. Maskulin rumsuppfattning tenderar att upplevas som en
8 effekt av den egna musikaliska handlingen, något som rör sig från kroppen och utåt, medan
samma ljud i en feminin rumsuppfattning alltså kan upplevas som ett slags främmade objekt som
attackerar och tränger sig på (Björck 2011, s.128). Att iscensätta maskulinitet fortgår i musiken där killar tar på sig rollen att synas mer och spela
hårdare och tuffare musik. Det skiljer sig in inte minst när det gäller sättet att agera och ta plats
som individer och förhålla sig till sin egen kompetens (Bergman 2009). Det är tack vare den
manliga normen som killar har lättare än tjejer att kunna agera i grupp och synliggöra sina
prestationer. Tjejer får tack vare männens dominans också på musiklektionerna svårare att hävda
sig musikaliskt. De tar på sig rollen att synas mindre på männens bekostnad. Att tillägna sig kunskap kräver att en människa kan relatera till ny kunskap till en redan känd
referensram. En tjej som vill spela musik som inte tillhör hennes område kan uppfattas av sig själv
och andra som främlingar på okänd mark och kan i brist på referensramar känna sig vilsen
(Björck 2011, s 132). Tjejer tar då på sig rollen som okunnig och pratar om sig själv som dålig
och omusikalisk. Det handlar mer om att de har svårt att identifiera sig med en form av
musikutövande som är maskulint könskodad, än att de har sämre förutsättningar att prestera än
vad killarna har (Bergman 2009). Sång som använts i alla tider har blivit allt mer kvinnodominerat. Att sjunga inför publik har ett
socialt värde som framhävs till största delen av kvinnor (Gates 1989). Sång ses som ett finkänsligt
instrument där både utryck och känslor framhävs. Att uppträda och bruka sång är idag inte lika
populärt bland killar eftersom det kan anses feminint och avvikande från den manliga normen
(Gates 1989). I dagens skola etableras ofta grupper beroende på vilken sorts person eleven är. Det finns de som
följer den kvinnliga eller manliga normen och de som betraktas som avvikande. Det kan ofta
spegla av sig på hållningen, klädsel, attityd och uttal och inte minst musikstilen. Att vara för sexig
och utmanande för en tjej är inte till hennes fördel eftersom det strider mot den kvinnliga normen.
I skolan bildas sociala grupper som styr vad som är tufft på skolan (Werner 2009). Den musik
som eleverna lyssnar på signalerar var den hör hemma både socialt och kulturellt (Bergman
2009). Grupptryck skapas och gruppmedlemmar identifierar sig genom musikstilar. De formar där
sin identitet och uppträder därigenom (Werner 2009). Sammanfattning En av de huvudsakliga poängerna med genus var att skilja biologin från kultur för att
begreppsliggöra att relationerna mellan könen främst ses som socialt och kulturellt skapande. Det
finns alltså inget bioligiskt eller naturligt kön som bestämmer en människas identitet som man och
kvinna. Genom historien har män och kvinnor fått olika uppfostran. När pojken växer upp blir han
övertygad av sina föräldrar att de har större krav och förväntningar på honom. Flickan betraktas
som hjälplös och får finna sig i sin roll i bakgrunden att hålla sig passiv. Hon får också lära sig att
hålla sig vacker och blir uppmuntrad där igenom. I tonåren fortskrider könsrollerna och den unga
9 mannen får allt mer auktoritet. Den unga kvinnan ska vara kraftlös och foglig och uttrycka
sårbarhet. Idag fortgår de tidigare könsrollerna fast i annan skala. Kön är något som människan gör genom
att formas av normer och värdering genom livet. Att gå emot genusnormer kan innebära att
betraktas som avvikande och därefter bli utstött och utpekad av sin omgivning. Därför vågar inte
många gå emot normen. Det hela fortgår genom att ingen gör motstånd eller ifrågasätter
könsordningen. De flesta tycker att systemet fungerar och att förändringar endast skapar oro.
Behovet av att få bekräftelse som kön finns hos människan hela tiden, som uppträder utifrån sitt
kön och får uppskattningen därigenom. I skolan utrycks könsrollerna tydligt där killar och tjejer fortsätter att följa normen för att bli
accepterade. Tjejer brukar sång och mindre dominanta instrument medan killar brukar trummor
och eldrivna instrument där de kan ta plats. Det är tack vare den manliga normen som killar har
lättare än tjejer att agera i grupp och synliggöra sina prestationer. Tjejer får tack vare männens
dominans svårare att hävda sig musikaliskt. Det handlar om att det är svårt att identifiera sig med
ett instrument som är könskodat. Kvinnan måste dessutom leva upp till den kvinnliga normen som
innebär att vara finkänslig, att inte sticka ut och vara lagom. Hon vill dessutom inte betraktas som
omanlig. Sång har blivit allt mer kvinnodominerat. Att sjunga inför publik har ett socialt värde
som framhävs till stora delar av kvinnor. Att bruka sång bland killar kan anses feminint och
avvikande från den manliga normen. Grupper bildas i skolan beroende på vilken sorts person eleven är. De finns de som följer den
manliga och kvinnliga normen och det finns de som betraktas som avvikande. Det speglar ofta av
sig på hållning, klädsel, uttal och musikstil. Musikstilen signalerar var personen hör hemma
socialt och kulturellt. 10 METOD I min undersökning gör jag en kvalitativ studie för att undersöka hur samhällets genusnormer har
inverkan på sångutövning. I en kvalitativ intervju används vanligtvis en låg grad av strukturering,
där utrymme skapas för den intervjuade personen att svara med egna ord för att få en fördjupad
bild med upplevelser (Patel & Davidson 2011). Urval I arbetet intervjuas tre sångpedagoger, två kvinnor och en man då det kan vara lämpligt att få båda
könens upplevelser. De valda sångpedagogerna har lång erfarenhet i yrket och tillhör samma
genre. I intervjufrågorna läggs stor vikt på elever som har lite erfarenhet av sångutövande, det kan
antas att de största skillnaderna mellan könen är mest märkbare i tidigt stadium Anledningen till
att jag valde att intervjua sångpedagoger istället för sångelever, är att möjligheten finns att
sångelever inte besitter sångtekniska kunskaper och att de därför inte är medvetna om vad de gör.
Dessutom behövs många års erfarenhet av många olika sångelever för att få en rättvis och korrekt
bedömning vilket inte intervjuer av sångelever kan ge. Genomförande Sångpedagogerna valde jag att intervjua på deras arbetsplats, utom en av dem som befann sig i
hemmet. Jag använde en bandspelare och dokumenterade intervjun för att få med hela samtalet
samt små reflektioner. När intervjun var klar transkriberade jag ut hela samtalet för att välja ut
lämpliga delar som jag ställde mot tidigare forskning, samt lämplig litteratur kring området. Jag
har även använt mig av litteratur kring sångrösten för att få mer analys och kunna tolka
intervjuerna på bästa möjliga sätt. Etiska överväganden Jag informerade de intervjuade om de forskningsetiska aspekter som är nödvändiga vid intervjuer
(Patel & Davidson 2011). Med omsorg för de intervjuades integritet har jag informerat
vederbörande att deras svar behandlas konfidentiellt, vilket betyder att inga utomstående har
tillgång till vederbörandes namn. Jag förklarade även att uppgifterna endast användes till
forskningsändamål. Vidare förklarades att intervjun var frivillig och att de kunde avbryta
intervjun om så önskades. Jag beskrev sedan syftet med undersökningen och hur intervjun skulle
användas. 11 RESULTATPRESENTATION Intervjufrågorna kretsade till stora delar kring sångelever i ett tidigt stadium. Frågor ställdes om
hur sångsvårigheter kan skilja sig mellan könen och hur sånglektioner ser ut i ett tidigt stadium.
Vidare frågade jag om hur tidiga framsteg kan utmärka sig mellan respektive könen och hur ett
första framträdande kan se ut. För att ta reda på hur beteenden skiljer sig mellan könen ställde jag
frågor om sångelevers attityder och hur de reagerar på motgångar och kritik (bilaga 1). Nedan följer information från de frågor som ställdes till sångpedagogerna i undersökningen. Information om sångpedagogerna Sedan år 1999 har Karin arbetat som sångpedagog och klasslärare, men de senaste femton åren
har hon endast arbetat som sångpedagog, på kulturskolan. Hon undervisar mest gymnasielever
med inriktning musikal. Mikael har arbetat som musiklärare sedan år 1999 och sångpedagog sedan år 2003. Till största
delen har han arbetat på estetiska programmet, men även undervisat på musikhögskola,
kulturskola och folkhögskola. Anna har arbetat som sångpedagog i femton år, där hon undervisat åldrarna fjorton år och uppåt,
på kommunal musikskola. Hon har även arbetat i grundskolan och haft vuxna sångelever utanför
skolan. Beskrivning av en första sånglektion Karin Först brukar Karin berätta lite för sina elever om hur det går till under en sånglektion. Därefter
brukar hon fråga dem varför de valt att börja sjunga och vad de har för förväntningar. Vidare
beskrivs teknik och vad för typ av låtar som brukar användas. Hon beskriver sin roll som lärare
och förklarar att hennes arbete går ut på att vägleda och hjälpa dem, men att det största arbetet går
ut på hur mycket tid de väljer att lägga ut på egen hand. Hon brukar inte se skillnader mellan
könen i början utan tycker att det finns blyga tjejer och blyga killar. Hon menar att åldern har
störst betydelsen i början. Efter ett tag tycker jag mig sig se att tjejerna är något mer försiktiga och att de behöver mer kontroll
innan de vågar testa saker. Killarna är lite mer ”jaha då prövar vi”, men såklart finns undantag för både
killar och tjejer. Tjejerna är lite mer benägna att sjunga perfekt. Enligt Karin är problemet generellt hos nybörjare att de inte kan använda stödet och har problem
med att sjunga rent. De har för det mesta även problem med andningen tycker hon. Problemen
skiljer sig inte bland könen, säger hon, förutom målbrottet som alltid är besvärligt. 12 Anna Anna tycker att det är viktigt att elever får sjunga direkt och använda rösten. De kan få förbereda
en sång som de kan säger hon. I början pratas det inte så mycket utan Anna tycker att det är
viktigt att få dem att sätta igång. De brukar vara nervösa och titta med kritiska ögon. Det ligger mycket hos sångpedagogen att ta bort
nervositeten. Hon menar att killarna är mer nervösa, speciellt tonårskillar som är ovana vid sin röst.
Sångsvårigheter för nybörjare är att de har problem med att våga låta och uppleva sin egen röst
tycker hon. Tekniska problem tycker hon tar sig utryck i andning och stöd. Vidare tycker hon att
tjejer vågar fortare än killar men att tjejer använder sin röst på ett annat sätt och har andra
förebilder med läckiga röster, som innebär att de sjunger utan att få full förankring med stödet.
Hon poängterar att tjejer är generellt mer sångvana än killar och vet hur sångrösten ska användas. Mikael Första lektionen brukar Mikael ha en pratstund om elevernas musikaliska bakgrund och förhöra
sig om vad de lyssnar på för musik. Han frågar även varför de valt att ha sång som instrument och
vad de tror att det innebär. Vidare brukar han fråga ifall de vet hur sångrösten fungerar. Sen
brukar han låta dem få sjunga och ta lite toner. En del elever är vana från tidigare med att sjunga
två och två eller i grupp och kan vara lite obekväma med att sjunga ensamma märker han. Självförtroendet är lite bättre bland killar och jag har aldrig under mina år haft en kille som det inte går
att få något ur. Bland tjejerna däremot kan det vara otroligt blygt och tillbakadraget. Han har lagt märke till att det kan spegla av sig på stödet ifall en elev är rädd för sin egen röst.
Ifall han hårdrar så är det lättare för de flesta killar att ta i för att komma upp med kraft på
tonerna, medan det kan vara kontraproduktivt för tjejerna när de backar och inte vågar ta i. Beskrivning av ett första framsteg Karin Karin menar att hennes elever snabbt brukar hitta basteknikerna som att sjunga med kroppen, att
öppna munnen och att inte vara hopbiten. De börjar även texta bättre och få kontroll över sin
andning tycker hon. De börjar bete sig mer och mer som en solist, säger hon. Mellan könen tycker
hon sig inte märka någon skillnad förutom att killarna är något mer modiga vilket kan vara till
deras fördel för utvecklingen. Hon poängterar att tjejer är lika ambitiösa som killar och det är inte
bara så att tjejerna är fega. Hon lägger här till att tjejer vill härma sina förebilder till skillnad från
killar. Anna Anna tycker att de första framstegen är att eleverna vågar och upptäcker att de kan prestera. Hon
brukar anpassa repertoaren med lätta sånger så att de känner att de kan. 13 Jag tycker mig märka att killarna kan vara något mer förankrade i kroppen medans tjejerna läcker mer
och ligger i ett högre tonläge utan att få förankring. Hon anser att det är mycket upp till sångpedagogen att hitta stödet. Tjejer mellan 14-20 år brukar
ha störst problem med att täta klangen för att få ett fungerande luftflöde vilket kan ta tid att arbeta
bort menar hon. Anna tror att förebilder och ideal har annan påverkan på tjejer än killar. Hon tycker att det är lättare att förklara för tjejer eftersom hon har lättare att identifiera sig med
dem. Fördelar med killar tycker hon kan vara att när de väl förstått hur det går att sjunga brukar
utvecklingen gå ganska fort, de har lättare att få med stödet menar hon. Mikael Mikael tycker att de första framstegen som uppnås kommer när elever vågar höra sig själv. Med
övning kommer sådant som bättre tonsäkerhet menar han. Han poängterar här att de som sjungit
tidigare och vill visa vad de kan irriterar sig på när han lägger in visor och sådant för att bygga
vidare på deras grunder. Han säger att killarna brukar ha bättre självförtroendet och hittar
kontakten med sitt stöd snabbare. Beskrivning av ett första framträdande Karin Karin menar att många har prestationskrav vid sitt första framträdande. Hon märker inte lika ofta
på killarna att de får panik eller prestationsångest. Tjejer kan vara så nervösa att de nästan bryter
ihop, enligt Karin. Tjejerna är något mer benägna med att säga att det inte gick bra än vad killarna
är. Det känns som att deras prestation kopplas till deras egen person, säger hon. Vidare beskrivs
att svårigheter som kan uppkomma vid tidiga framträdande är att elever tappar stödet på grund av
sin nervositet. De glömmer ofta även bort sådant de lärt sig vid lektionen säger Karin. Anna Anna brukar ordna så att ett första framträdande brukar vara en liten tillställning med personer
som sångeleven känner i ett litet musikcafé. Det brukar vara otroligt nervöst men hon brukar
stötta och inte ge svårare uppgifter än de klarar av. För killarna krävs det ännu mer tid och övning
innan de är redo för ett framträdande enligt Anna, som menar att vid ett framträdande ska allt
fungera som är förankrat i kroppen och det är inte säker att alla delar sitter. Mikael Vid ett första framträdandet menar Mikael att elever har svårt att tro på sig själv och de tittar ner i
marken mycket. De brukar ofta ursäkta sig och säga att de är förkylda och att det inte kommer att
låta bra, säger han. Stödet blir drabbat av nervositeten och spänningar i kroppen. 14 Mikael menar att tjejer brukar vara nervösare än killarna. Överlag tror han att självförtroendet är
bättre hos killar och att de helt enkelt inte bryr sig om hur det låter utan bara njuter. Beskrivning av attityd, kritik och motgång Karin Karin säger att det finns elever som alltid klagar över sin prestation och det finns de som inte tar
in vad hon säger. Karin har inte varit med om stöddiga elever men vissa ska vara tuffa och då är
det ofta musikerkillar. Jag kan inte säga att någon är jättegnällig. De flesta har ändå en bra attityd, de är bara unga. Vid motgångar reagerar elever helt olika, enligt Karin. Vissa tar det inte personligt medan andra
säger att de aldrig kommer att gå upp på scenen igen. Hon kan då få höra att ”det var hemskt” och
att de aldrig kommer utsätta sig för det igen. De starkaste reaktionerna kommer ifrån tjejer även
fast det kan förekomma bland killarna också. Hon har ett fåtal gånger haft elever som satte sig
upp mot henne och då har det bara varit killar. Hon tror inte att tjejer skulle våga det. På konstruktiv kritik reagerar trygga personer med tacksamhet mot henne, säger Karin. Trygga
personer finns bland både killar och tjejer, men tjejer verkar mera rädda för att göra bort sig. Hon
ger konstruktiv kritik lika för både killar och tjejer men är mer försiktig om det är någon väldigt
osäker person. Anna Anna har upplevt attitydproblem när hon arbetar med tonåringar. Rösten är något väldigt personligt och i undervisningen arbetar jag mycket med att vara fysisk med att
visa stöd och förankring. Jag känner då att vissa elever reagerar som att man rör vid deras integritet. Jag
försöker då arbeta försiktigt, det är en balansgång. Ett annat attitydproblem kan vara att elever söker framgång och vill bli kända, vilket de flesta
misslyckas med. Hon upplever att de flesta attitydproblem förekommer bland tjejerna. Vid
motgångar har Anna varit med om ilska, frustation och gråt. Hon har varit med om att blivit
beskylld för att ha valt ut fel repertoar. De flesta reaktionerna kommer ifrån tjejer men hon
påpekar också att hon haft flera tjejer än killar som elever. Mikael Mikael tycker sig underförstått se på elever när de tycker att låtar är tråkiga och att de inte är deras
genre. Han säger sig bara haft tjejer som han fått de reaktionerna från. Vid motgångar kan tjejer
gråta för att de upplever att det bara går sämre och sämre och då får han försöka uppmuntra dem
för att gå framåt. De eleverna tror han har mindervärdeskomplex och dåligt självförtroende. 15 RESULTATANALYS Nedan följer en analys av resultatpresentationen tillsammans med litteraturen. Analysen är
indelad efter frågeställningarna till undersökningen (bilaga 1). På vilket sätt upplever sångpedagoger att beteenden mellan sångelever skiljer sig ur
ett genusperspektiv? Enligt resultatpresentationen är de flesta nybörjarna mycket nervösa. Både Karin och Mikael är
mycket tydliga med att tjejer generellt är betydligt mer nervösa än vad killar är, till skillnad från
Anna som menar att killar är mera nervösa och tjejer har mer sångvana. Med största sannolikhet
beror det på att sångpedagogerna har elever med olika åldrar och bakgrund. Både Karin och
Mikael har elever från estetiska programmet som har erfarenhet från musikalutföranden. Anna
däremot har erfarenheter från elever som helt saknar erfarenhet från musik, medan hennes
kvinnliga elever har sångvana. Björck (2012) menar att en tjej som vill spela musik som inte
tillhör hennes område, kan uppfattas av sig själv och andra som en främling på okänd mark och i
brist på referensramar, därför kan känna sig vilsen. Tänkbart är att killar kan känna sig vilsna på
sånginstrumentet första gången, eftersom det betraktas som ett kvinnligt instrument. Vid ett första framträdande för sångelever framkommer nervositet som den största faktorn. De
största prestationskraven syns på tjejer enligt undersökningen, där panik och gråt nämns som
reaktion vilket överensstämmer med Fredriksson (1987). Hon menar att känslor är en stark faktor
för kvinnlig genusnorm. I resultatpresentationen nämns också att tjejer är något mer benägna att
tala om att framträdandet gick dåligt och att de tar prestationen mer personligt. Mikael påpekar att
självförtroendet generellt är bättre hos killar och att de inte bryr sig lika mycket hur det låter utan
bara njuter. Sångpedagogerna är även överens om att nervositeten kan påverka sångtekniken. Vid motgångar visar resultatpresentationen tydligt att de starkaste reaktionerna kommer ifrån
tjejer, där både gråt och frustation framkommer. Mikael menar att mindervärdeskomplex och
dåligt självförtroende kan vara en tänkbar faktor. Enligt undersökningen finns attitydproblem hos
både killar och tjejer. Karin säger att en kille har satt sig upp emot henne och hon tror inte att
tjejer vågar göra det. Anna har blivit beskylld för fel repertoarval vid audition av en tjej. På vilket sätt upplever sångpedagoger att sångsvårigheter skiljer sig ur ett
genusperspektiv? Som framsteg nämns många faktorer som andning, förankring och tonsäkerhet, men framför allt
att våga. Framstegen skiljer sig inte mellan könen utan det är samma faktorer som utvecklas. Alla
tre sångpedagogerna är överens om att killar får en god utveckling när de upptäcker att de har
potential, vilket kan relateras till Bergman (2009) som menar att män har lättare att agera och ta
plast och förhålla sig till sin egen kompetens. Linnea Anerfält (2012) kommer i sin undersökning fram till att männens sångideal är att låta
kraftfullt, hårt och starkt, medan tjejers ideal är att sjunga sprött, fint, känsligt och mjukt.
Sångidealen kan relateras till att killar har lättare att finna stödet och använda kroppen som
16 resultatpresentationen visar. I min undersökning framkommer att tjejernas ideal är att sjunga med
fin spröd röst som har inverkan på läckage i rösten, där stödet inte används på bästa sätt. Hur kan skillnaderna mellan könen kopplas till samhällets genusnormer? Att de starkaste reaktionerna kommer ifrån tjejer kan kopplas till samhällets genusnormer där Fredriksson (1987) menar att sårbarhet, svaghet och hjälplöshet tillhör den kvinnliga normen.
Tänkbart är att tjejer reagerar starkare på motgångar på grund av som Gates (1989) menar att sång
ger social status för tjejer. Att killar inte visar känslor kan i sin tur kopplas till den manliga
normen, där de ska vara starka och överlägsna enligt Beauvoir (2002 [1949]. I undersökningen
framkommer delade meningar, men stora delar visar att självförtroendet är bättre hos killar, vilket
påverkar prestationen när det gäller att våga sjunga. Killars och tjejers sångideal skiljer sig. Killar sjunger kraftigare och hårdare, vilket kan relateras
till samhällets genusnormer, där mannen ska ta plats enligt Bergman (2009). Mannens ideal kan
även relatera till att killar har lättare att finns stödet som undersökningen visar. För kvinnor
innebär idealet att de ska vara vackra och sköra enligt Beauvoir (2002 [1949]. Det kan kopplas till
det kvinnliga sångidealet, där rösten ska vara fin och skör. Att följa idealen anses som viktigt för
könen enligt Elvin-Nowak & Thomsson (2003) som också menar att den som inte följer idealen
kan ses som avvikande. 17 DISKUSSION Syftet med min undersökning är att se hur genusnormer påverkar vokalister i deras sångutövande,
tekniskt och beteendemässigt. Tre sångpedagoger intervjuades för att finna svar på mina
frågeställningar. Informationen från intervjuerna ställs mot tidigare forskning och lämplig
litteratur för att undersöka hur samhällets genusnormer påverkar sångutövning. I undersökningen framgår att genusnormer påverkar sångutövning både sångtekniskt och
beteendemässigt. Det tar sig utryck i männens och kvinnors ideal. Männen sjunger hårdare och
med mer kraft vilket kan underlätta att de har lättare att finna stöd som undersökningen visar.
Kvinnors ideal är att vara mjuk, finkänslig och vacker vilket överensstämmer med
undersökningen, där en mjuk och fin ton framstår som ett ideal, hos tjejer vid sång. Vid ett första framträdanden framkommer nervositet som den största faktorn. Enligt
undersökningen kommer de starkaste reaktionerna från tjejer där gråt och panik nämns, vilket kan
styrkas i genusnormer som tidigare framgått. Vid motgångar reagerar tjejer starkare där gråt och frustation förekommer vilket överensstämmer
med att visa sårbarhet och svaghet som tidigare beskrivits. Attitydproblem kan förekomma hos
bägge könen. Reflektioner Jag finner det mycket intressant att både Mikael och Karin förklarade mycket övertygande att
killar generellt vågar mer än tjejer och att tjejer är mer försiktiga, medan den Anna anser att killar
vågar mer än tjejer. Jag kan här relatera till att de har haft elever med olika åldrar och inriktningar
där Anna haft elever från fjorton år och uppåt medan de Mikael och Karin haft gymnasielever
som inte var helt obekanta med sång. Därför kan det vara möjligt att killar generellt vågar mer än
tjejer precis som de två sångpedagogerna i intervjuerna påpekar. Vidare menar jag att killar ändå
kan vara osäkra när de är helt främmande för ämnet. Åldern tycks ha en betydelse för
sångutövning bland båda könen, där tonåren nämns som en besvärlig ålder. Att killar och tjejer har olika sångideal är inte helt främmande. Killar sjunger hårt och kraftfullt
medan tjejer sjunger mjukare och sprödare, vilket kan styrkas av tidigare forskning (Anerfält
2012). Möjligheten framkommer tydligt att killars sångideal för att sjunga starkt och hårt kan vara
till deras fördel med att hitta stödet. Enligt undersökningen kan tjejers ideal att sjunga i vissa fall
komma att bli till deras nackdel eftersom stödet fyller en funktion med att få en sluten klang. För
tjejer kan deras sångideal komma till deras fördel med att få mjuka och spröda toner vilket är
svårare vid starkt lufttryck. Andra tänkbara skillnader mellan könen vid sångutövning kan inte
styrkas. Det ända som är tänkbart är att fördelar kan komma på grund av att våga sjunga som
framkommer ifrån alla sångpedagoger. Jag anser här att ålder och bakgrund har minst lika stor
betydelse som könen. Som tidiga framsteg nämns kontroll på andning, att inte vara hopbiten och
att våga ta toner. Vad gäller tidiga framsteg kan det inte styrkas att något av könen skulle besitta
fördelar. 18 Vid ett första framträdande ses nervositet som en naturlig faktor. Vid ett framträdande sätts
vokalistens i ett hårt ansatt läge där den måste prestera på bästa möjliga sätt. Därför är det inte
konstigt att nervositet framkommer, speciellt eftersom sång är så personligt och ljudet kommer
från rösten. Men att tjejer skulle vara mer nervösa en killar finns det inget som bevisar. Däremot
spelar troligtvis genusnormen in. Enligt den manliga normen ska killar hålla sig starka, självsäkra
och heller inte visa svaghet medan tjejer kan visa känslor, sårbarhet och hjälplöshet. Att mer
nervositet skulle tillfalla tjejer anser jag därför inte kunna bevisas, även om det klart och tydligt
framkommer att de starkaste reaktionerna kommer ifrån tjejer. Vid motgångar är det heller inte säkert att tjejer blir mer påverkade än killar. Däremot kan killar
och tjejer hantera motgångar på olika sätt. Enligt min underökning är det nästan enbart tjejer som
reagerar starkt med gråt och frustration. Möjligheten finns ändå att killar kan reagera med gråt och
frustration men att de inte visar det offentligt eftersom den manliga normen är att inte visa känslor
och sårbarhet. I mitt arbete undersöktes även attitydproblem och reaktioner vid kritik. Även här kommer de
starkaste reaktionerna från tjejer, där mycket negativa känslor kan framkomma med gråt och
frustration. En intressant tanke är även att motgångar tar hårdare på tjejer på grund av att sång ger
social status för dem. Det skulle i sådant fall betyda att sångprestationer inte bekommer killar på
samma sätt, eftersom de inte skulle identifiera sig med det. Om social status skulle vara av
betydelse för tjejer skulle det innebära att de skulle se hårdare på sina motgångar. Det skulle
innebära att förutsättningar inom sång skulle se olika ut för tjejer och killar. Reflektioner kring metod Metoden anser jag har fungerat bra eftersom jag fick ett tydligt resultat. Metoden tror jag har
påverkat resultatet genom att de intervjuade har olika erfarenheter med att undervisa i olika åldrar,
vilket syns på resultatet. Metoden påverkar även resultatet genom att elevers upplevelser inte
framkommer. Med intervju framkommer tydliga beskrivningar, vilket inte andra metoder leder
till. Genusnormerna tycker jag blir tydliga i min undersökning, där de stämmer in både sångtekniskt
och beteendemässigt, även om resultatet vart mer tydligt på det sistnämnda. I mitt litteratur fick
jag fram en god grund till arbetet, där framför allt genusrollerna blev väl förklarade för att sedan
genomsyra resten av arbetet. Även tidigare forskning blev användbart, där framför allt Gates
(1989) undersökning om könens sociala status blev en tänkbar faktor och ny infallsvinkel till
arbetet. Jag tycker att jag fick fram resultat som skulle kunna forskas vidare på även om resultatet
inte är helt pålitligt. Däremot var området begränsat då jag enbart kunde förhålla mig till
sångelever i ett tidigt stadium. Vid en större underökning hade resultatet kunna fastställas bättre
då kompletteringar från sångelevers upplevelser kunde bidra till ännu tydligare resultat. Förslag till vidare forskning Förslag till vidare forskning är att undersöka hur utövning av sång skiljer sig mellan sångvana
killar och tjejer. Det kan även vara intressant att forska om hur det kan skilja sig mellan olika
åldrar för se hur genusnormer skiljer sig där emellan. Jag skulle även rekommendera att
19 undersöka hur social status kan påverka sångutövning för respektive kön. Det skulle innebära att
sångens betydelse ser olika ut för tjejer och killar. Vilket i sådant fall kan vara av betydelse för
sångpedagoger i deras yrkesroll. Min framtida roll som sångpedagog För min framtida roll som sångpedagog tar jag med mig att mycket känslor kan framkomma hos
sångelever. Att få personer att våga har stor betydelse för sångelever oavsett kön även fast
undersökningen pekar på att tjejer generellt har största problemenet med det. Vid motgångar och
framträdanden kommer jag som sångpedagog stötta mina sångelever där undersökningen visar att
mycket besvärliga känslor framkommer. Jag tror efter min undersökning att den första tiden med
en sångelev är mycket viktig. Jag har från tidigare undervisning med sångelever till stora delar
fokuserat på sångteknik och gestaltning. Med undersökningen har jag fått större insikt och förstår
nu att jag kan få elever att utvecklas snabbare genom att arbeta med att få dem att våga, och stötta
dem känslomässigt i deras sångutövande. 20 KÄLLFÖRTECKNING Ambjörnsson, Fanny (2003): I en klass för sig – Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer.
Stockholm: Ordfront förlag. Anerfält, Linnéa (2012): Bullriga basar och kvittrande sopraner – En studie om socialt
konstruerade könsrollers påverkan på vår sångutövning. Uppsala universitet/Institutionen för
Musikvetenskap. [M1-uppsats i Musikvetenskap]. Beauvoir, Simone de (2002): Det andra könet. Stockholm: Nordstedts. Bergman, Åsa (2009): Växa upp med musik – Ungdomars musikanvändande i skolan och på
fritiden. Göteborg: Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet. Björck, Cecilia (2011): Om genus, populärmusik och att ta plats I: Ericsson, Claes & Lindgren,
Monica (red) Perspektiv på populärmusik i skolan s.123-142. Lund: Studentlitteratur. Elvin-Nowak, Ylva & Thomsson, Heléne (2003): Att göra kön – om vårt våldsamma behov av att
vara kvinnor och män. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Fredriksson, Ingrid (1987): Jämställdhet - om könsideologier. Eskilstuna: Tunatryck AB. Janzon, Ing-Marie (2007): Öva sång - Och bli vän med din röst. Hestra: Isaberg förlag. Gates, Terry J (1989): A Historical Comparison of Public Singing by American Men and Women.
State University of New York at Buffalo. Harrison, Scott D (2007): A perennial problem in gendered participation in music – What´s
happening to the boys?. South Brisbane: Griffith University. Patel, Runa & Davidson, Bo (2011): Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Quist, Laine (2008): Sångrösten – skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig sångröst i
ett pedagogiskt perspektiv. Lunds Universitet/Musikhögskolan i Malmö. [Kandidat-uppsats i
Musik] Sundberg, Johan (2001): Röstlära - Fakta om rösten i tal och sång. Stockholm: Proprius. 21 Werner, Ann (2009): Tolerant, fri och feminin – tonårstjejers musiksmak och skapande av
identitet I: Ganetz, Hillevi; Gavanas, Anna; Huss, Hasse & Werner; Ann (red) Rundgång – genus
och populärmusik. Göteborg: Makadam förlag. Zangger Borch, Daniel (2012): Stora sångguiden- Vägen till din ultimata sångröst. Danderyd:
Notfabriken Music Publishing. 22 BILAGA 1 – INTERVJUFRÅGOR Hur kan en första sånglektion se ut? Kan du beskriva sångsvårigheter som uppstår hos nybörjare? Kam du beskriva hur tidiga framsteg utmärker sig? Kan du beskriva hur de första framstegen utmärker sig? Kan beskriva de största skillnaderna mellan att undervisa tjejer och killar? Kan du beskriva attitydproblem som uppstår hos elever? Kan du beskriva hur elever reagerar på motgångar? Hur brukar du gå tillväga med att ge konstruktiv kritik? 23