fulltext - DiVA Portal

Transcription

fulltext - DiVA Portal
Att undervisa elever med ADHD i idrott
och hälsa
Teaching students with ADHD in physical
Teaching students with ADHD in physical education
education
Fredrik Volgé
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Idrottsvetenskap med didaktisk inriktning
Avancerad nivå, C-uppsats 15 högskolepoäng
Owe Stråhlman
Stefan Wagnsson
20150123
Abstract
Working with students who have ADHD are today common in Swedish schools. Approximately
2-3 students per class have been diagnosed with ADHD and require greater demands on their
teachers. The pupils have to be included and get the opportunities to develop in the way that suits
the students best. The pupils themselves should not have to adapt to the school, it is the school
that has to adapt to the pupils. The purpose of this paper is to examine how PE teachers work
with students who have ADHD as they need to have adults around them that have insights on
their special needs. Through interviews with six PE teachers in southern Sweden I have
investigated what skills they have, how they work with these students and what kind of education
they are offered. The result is interesting because it shows that the teachers do not have any
special skills to work with students with ADHD, but they still manage their work very well
because of the basic teaching skills they possess. Despite the good education which they engage,
the knowledge about this diagnosis should increase among the teachers. It is vital for the student
that their teachers may help them to the best schooling situation as possible.
ADHD, inclusion, diagnosis, physical education
Sammanfattning
Att arbeta med elever som har ADHD är idag vanligt i den svenska skolan. Cirka 2-3 elever per
klass i genomsnitt har fått diagnosen som kräver större krav på lärarens kunskaper och
undervisning. Eleven ska inkluderas i undervisning och få möjligheter att utvecklas på det sätt som
passar eleven bäst. Eleven ska själv inte behöva anpassa sig till skolan, utan det är skolan som ska
anpassas efter elevens förutsättningar. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur
idrottslärare arbetar med elever som har ADHD, då de mår bäst av att ha vuxna omkring sig som
är inlästa på deras problematik. Genom intervjuer med sex idrottslärare i södra Sverige så har jag
undersökt vilken kompetens de har, hur de arbetar med de här eleverna och vilken fortbildning de
erbjuds. Resultatet är intressant då det framkommer att lärarna inte har någon speciell kompetens
till att arbeta med elever med ADHD, men att de ändå klarar av sitt arbete väldigt bra på grund av
den grundkompetens som de besitter. Trots den goda undervisningen som de bedriver så bör
kunskapen runt den här diagnosen öka bland idrottslärarna, då det är en förutsättning för eleven att
deras lärare kan hjälpa dem till en så bra skolsituation som möjligt.
ADHD, inkludering, diagnos, idrott och hälsa
Innehållsförteckning
1. Introduktion…………………………………....………………………………………....6
2. Problemformulering………………………………....…………………………………... 8
2.1 Syfte……………………………………………………………………………. 8
2.2 Forskningsfrågor……………………………………………………………….. 8
3. Litteraturgenomgång…………………………………………………………………….. 9
3.1 Teoretisk utgångspunkt………………………………………………………… 9
3.2.1 Diagnos………………………………………………………………. 10
3.2.2 Koncentration……………………………………………………….... 10
3.2.3 Attention Deficit Hyperactivity Disorder - ADHD………………….. 10
3.2.4 Inkluderingsbegreppet………………………………………………...12
3.3 Styrdokumenten………………………………………………………………... 13
3.4 Salamancadeklarationen……………………………………………………….. 14
3.5 Tidigare forskning…………………………………………………………….... 15
4. Metod……………………………………………………………………………………. 17
4.1 Design………………………………………………………………………….. 17
4.2 Urval…………………………………………………………………………… 17
4.3 Avgränsning……………………………………………………………………. 18
4.4 Intervjuguide…………………………………………………………………… 18
4.5 Genomförande…………………………………………………………………..18
4.6 Databearbetning………………………………………………………………... 18
4.7 Reliabilitet och validitet………………………………………………………... 19
4.8 Etiskt förhållningssätt………………………………………………………….. 19
4.9 Metoddiskussion……………………………………………………………….. 21
5. Resultat………………………………………………………………………………….. 22
5.1 Respondenterna……………………………………………………………….... 22
5.2 Kunskap om ADHD……………………………………………………………. 23
5.3 Erfarenhet av att arbeta med elever som har ADHD…………………………... 24
5.4 Arbetet idag…………………………………………………………………….. 25
5.5 Betygsättning…………………………………………………………………... 29
5.6 Fortbildning……………………………………………………………………. 30
5.7 Sammanfattning av resultat……………………………………………………..32
6. Diskussion……………………………………………………………………………….. 33
6.1 Förkunskap om ADHD………………………………………………………… 33
6.2 Hur elever med diagnosen ADHD fungerar under idrottslektionerna…………. 34
6.3 Idrottslärarens arbete rörande elever med ADHD……………………………... 35
6.4 Idrottsaktiviteter som inte fungerar för en elev med ADHD…………………... 36
6.5 Bedömning av elever med ADHD……………………………………………... 37
6.6 Fortbildning……………………………………………………………………. 38
6.7 Slutsats…………………………………………………………………………. 38
6.8 Fortsatt forskning………………………………………………………………. 39
Referenser………………………………………………………………………………….. 40
Granskade studier…………………………………………………………………………...42
Sökmotorer…………………………………………………………………………………. 42
Bilaga
1 Introduktion
På första sidan i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, lgr-11
(Skolverket 2011) kan man läsa:
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna
delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
Att vara elev och ha diagnosen ADHD kan vara en tuff ekvation. Skolan är i dagsläget sällan
utformad för en elev med koncentrationssvårigheter eller andra funktionsnedsättningar.
Störningsmoment kan påverka skoldagen, skolresultat och umgänge med andra elever så pass
mycket att det kan komma att påverka individen resten av livet. Ämnet idrott och hälsa är ett
speciellt skolämne då mycket av det du utför syns direkt och kan bedömmas av de som är
runtomkring dig, såväl lärare som klasskamrater. Det är ett skolämne som gör att eleverna kan
känna sig utlämnade på ett sätt som inget annat skolämne, och det enda sättet att komma undan att
visa upp sina färdigheter eller brister på färdigheter är att inte delta. Cirka fem procent av eleverna
i skolan idag har diagnostiserats med ADHD (Honos-Webb 2008). För en “vanlig” elev kan
ovanstående upplevas som någonting väldigt jobbigt, för en elev med funktionsnedsättning kan
det vara en ekvation som inte går ihop alls. Jag tänker framförallt på de elever som diagnostiserats
med just ADHD, eller en kombinationsdiagnos där exempelvis Aspergers syndrom och
autistismspektrumstillstånd också kan ingå.
I kursplanen för idrott och hälsa står det att: eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och
intresse för att vara fysiskt aktiva. Hur löser man detta när man arbetar med elever som antingen
inte kan eller vill delta, och hur arbetar man med betygsättning. Självklart inser jag att varje individ
med särskilda behov behöver olika lösningar och stimulans för att fungera och utvecklas på bästa
sätt, men det skulle vara intressant att veta mer om hur idrottslärare idag arbetar med dessa elever
när de är en del av, och deltar på idrottslektionerna i stor klass. Under idrottslärarutbildningen
behandlas de idag vanliga diagnoserna ADHD, Aspergers syndrom eller Autism inte särskilt
mycket. Visst finns det delar av utbildningen, dock få, som handlat om inkluderande undervisning,
men då framförallt angående elever med fysiska handikapp. Jag vill undersöka och lyfta denna
fråga, samt ta reda på om dessa elever alltid kan delta med samma villkor som övriga elever på
idrottsundervisningen.
6
Jag vill också undersöka idrottslärares tankar och upplevelser kring om elever med ADHD bedöms
annorlunda än andra elever.
7
2 Problemformulering
Att undervisa elever som har ADHD liksom andra funktionsnedsättningar kräver lite extra av
läraren. I dagens skola så är inkludering en självklarhet och alla elever ska få samma möjligheter
utifrån sina egna behov för att klara av sin skolgång. Jag har valt att inrikta mig på elever med
diagnosen ADHD och undersöka om de är i behov av extra stöd under idrottstimmarna, men
framförallt om lärarna har möjlighet att ge det stödet. Och om de har möjligheten, om de orkar och
kan ge den bästa undervisningen.
2.1 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare inom skolämnet idrott och hälsa arbetar med,
och om/hur de skapar en inkluderande idrottsundervisning för elever som diagnostiserats med
funktionsnedsättningen ADHD. Jag vill med detta arbete belysa och undersöka om idrottslärare i
skolan behöver mer kunskap om hur de ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd.
2.2 Forskningsfrågor
-
Hur fungerar elever med diagnosen ADHD under idrottslektionerna?
-
Arbetar idrottslärare på något särskilt sätt när de arbetar med elever med
funktionsnedsättning?
-
Finns det idrottsaktiviteter som inte fungerar för en elev med ADHD?
-
Bedöms elever med ADHD annorlunda än andra elever?
8
3 Litteraturgenomgång
Under denna rubrik så kommer jag att redogöra för min teoretiska utgångspunkt. Eftersom min
uppsats handlar om undervisning så kommer jag att utgå från ett pedagogiskt perspektiv. Här nedan
presenteras också begrepp som används i uppsatsen, med en fördjupning kring vad ADHD betyder
och hur diagnosen skiljer sig mellan olika elever.
3.1 Teoretisk utgångspunkt
Jag kommer att använda mig av ett didaktiskt förhållningssätt när jag presenterar och analyserar
den här rapporten eftersom mina forskningsfrågor utgår från vad, hur och varför läraren undervisar
som den gör, och på vilket sätt som målen ska nås med en inkluderande undervisning. Idag är
elevens eget intresse och behov centralt i utbildningen då undervisningen ska kännas meningsfull
för varje individ. Här nedan följer en presentation av vad de viktigaste reformpedagogerna kom
fram till i sin forskning. En av pedagogerna som spelat stor roll för hur den svenska skolan ser ut
idag är John Dewey. Han hade tidigt idéer som idag fått eller börjar få genomslag i undervisningen
(Forssell 2008). Dewey var tidig med att tvång inte skulle vara en del av skolans självbild, och att
handgriplig fostran inte hörde hemma där. Han ansåg också att: Samhälle, skola och individ måste
utgöra en helhet om vi vill nå pedagogisk framgång (Forssell 2008). Läraren behöver också ha
kunskap och intresse för hur varje elev upplever sin lärovärld. Jean Piaget med flera menade att
lärarens uppgift var att tillrättalägga stoffet så att eleven skulle kunna förstå och lära sig, allt
eftersom eleven utvecklade sina biologiska förutsättningar. Lev Semënovic Vygotskij tyckte att
det var en antipedagogisk inställning eftersom så fort nivån var för hög för barnets förståelse så
lärde det sig ingenting. Istället ansåg han att det var lärarens handlingar, och barnets interaktion
med andra som var betydelsefullt, och att barnet själv valde hur det skulle tillgodogöra sig sina
erfarenheter - det så kallade sociokulturella perspektivet. De nya erfarenheterna ledde till nya sätt
att tänka, och på så sätt i sin tur till ytterligare nya erfarenheter → kunskap (Forrsell 2008). Piagets
tes var att individen behövde anpassa sig efter sin omvärld, exempelvis att vi sätter på oss en tröja
om vi fryser eller äter när vi är hungriga. Utvecklingen sker i kontakt med andra människor
eftersom vi är naturligt nyfikna av oss (Jerlang 2008).
9
3.2.1 Diagnos
Enligt Nationalencyklopedin (NE) definieras termen diagnos som: igenkännande, avgränsning och
beskrivning av ett visst sjukdomstillstånd (NE, 2015). Enligt Svenska akademiens ordlista över
Svenska språket (SAOL) betyder diagnos följande: fastställande av sjukdomsart och bestämning
av fel (SAOL, 2015).
3.2.2 Koncentration
Stora delar av rapporten kommer att behandla elever som har svårt att koncentrera sig. Därför
följer här en förklaring till vad koncentrera sig faktiskt betyder. Kadesjös (2007) tolkning av att
koncentrera sig är att när individen är koncentrerad på en uppgift så söker denne med sina sinnen
så mycket information om den eller så många aspekter av den som möjligt.
3.2.3 Attention Deficit Hyperactivity Disorder - ADHD
Idag uppskattas att cirka fem procent av eleverna i grundskolan har diagnostiserats med ADHD,
och diagnosen är tre gånger vanligare hos pojkar än hos flickor (Kadesjö & Mossler 2004). Antalet
elever som fått diagnosen har ökat kraftigt på senare år, framförallt på grund av att kunskapen
kring ADHD ökat inom psykiatrin. ADHD står för Attention deficit hyperactivity disorder, eller
på svenska uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning. ADHD är idag ett av de områden som
handlar om hjärnan där mest forskning gjorts. Socialstyrlesen (2014) har väldigt mycket
information både på sin hemsida och i broschyrer. Bland annat går det att läsa att i skolålder så är
det framförallt pojkar som diagnostiseras, därför att de pojkar som har ADHD är mer utåtagerande
än flickorna med diagnosen.
I vuxen ålder är det fortfarande fler män med diagnos än kvinnor, men den stora skillnaden har
jämnats ut. På vårdguiden 1177 förklaras ADHD så här:
Adhd innebär att man har svårt med koncentration och uppmärksamhet och att man ofta gör
saker utan att tänka efter först. Man störs lätt om det händer mycket omkring en. En del med
adhd är väldigt aktiva, andra känner sig trötta och har svårt att komma igång med saker. En
del har svårt med sociala relationer.
10
Just svårigheter med det sociala samspelet är vanligt när man går igenom vad diagnosen faktiskt
innebär. Socialstyrelsen (2014) beskriver symptomen hos elever med ADHD som att de har svårt
att vänta på sin tur, att kontrollera sina känslor och att behärska sitt humör. Enligt Socialstyrelsen
(2014) är det också så att ha ADHD kan vara en uttalad belastning och ett verkligt handikapp,
varför det är viktigt att alla instanser i samhället försöker att ge individer med diagnosen allt möjligt
stöd som de kan få. Många barn med ADHD är ängsliga och osäkra mycket på grund av
upprepande misslyckanden innan diagnos ställts, misslyckanden som kan leda till uppgivenhet,
oro och depression (Kadesjö & Mossler 2004). Vidare har de svårt att uppfatta och ta in
instruktioner (Kadesjö 2007). Det finns tre olika sorts ADHD, en med i huvudsak
uppmärksamhetsstörning, en med i huvudsak överaktivitet och en som är en kombination av de
två föregående (Socialstyrelsen 2014). Uppmärksamhetsstörning innebär att individen lätt blir
störd av vad som försegår runt omkring dem, det är svårt att komma igång och det är svårt att
slutföra uppgifter. En hög grad av impulsivitet hör ofta ihop med uppmärksamhetsstörning och
innebär att eleven har svårt att hålla inne sina reaktioner. Det leder ofta till skarpa tillsägelser i
skolmiljö då eleven ofta avbryter genomgångar eller klasskamrater som har ordet. Saker som leder
till omedelbar tillfredsställelse eller kan ske utan ansträngning prioriteras. Överaktiviteten kan
synas på olika sätt, antingen har eleven svårt att sitta still, eller så pratar eleven hela tiden.
Aktivitetsgraden varierar dock beroende på uppgift. Är uppgiften något som eleven inte får
tillfredsställelse av så kan denne snabbt tröttna och inte vara aktiv alls.
Barn med ADHD kan också ha motoriska svårigheter (Kadesjö 2007), och här är skolämnet idrott
och hälsa viktigt både för att upptäcka diagnosen, men också för att träna elevens motoriska
färdigheter. När en elev med ADHD börjar skolan blir detta extra tydligt då vardagliga saker som
att knäppa knappar, knyta skosnören eller att klippa med en sax sker dagligen i en offentlig miljö.
Att rita eller skriva kan vara svårt, att delta på raster och idrottslektioner genom att utöva bollspel
och andra lekar som bygger på samspel fungerar sällan särskilt bra. Simning, skridskor och andra
liknande idrottsaktiviteter som kräver god motorik är svåra att utöva. Då passar exempelvis
utförsåkning bättre då det sker i hög fart och är mindre ansträngande. Ett sätt att se på elever med
funktionsnedsättning är att istället att se vilka funktionsmöjligheter de har i olika miljöer (Larsson
& Meckbach 2007). Elever med ADHD är beroende av att vuxna runt omkring dem möter deras
diagnos med förståelse istället för att som det ofta kan bli orimliga krav.
11
Det kan leda till att eleven anses bråkig och stökig då denne lätt kan reagera på det viset när den
misslyckas. Trötthet och bristande motivation är två andra drag som är utmärkande för ADHDdiagnosen. Att sitta i ett klassrum och bearbeta alla intryck är mycket jobbigare för en elev med
ADHD än för de flesta andra elever, och är en uppgift inte tillfredsställande så är risken stor att
uppgiften förblir ogjord (Kadesjö & Mossler 2004). Tidigare användes termen funktionsstörning
om elever med ADHD, idag är det istället den något mindre negativa termen funktionsnedsättning
som brukas.
3.2.4 Inkluderingsbegreppet
I denna uppsats så behandlar inkluderingsbegreppet uteslutande barn med behov av särskilt stöd.
Begreppet används också på andra arenor eftersom inkludering ofta kopplas ihop med något
positivt, men då kan betydelsen skilja sig från det inkluderingsbegrepp jag utgår från.
Inkluderingsbegreppet fick sitt genombrott vid konferensen i Salamanca 1994 där det bestämdes
att alla barn i så hög utsträckning som möjligt ska gå tillsammans i skolan. Kortfattat så innebär
inkludering en utveckling från det tidigare använda begreppet integrering, då betydelsen för detta
begrepp med tiden blivit oklart (Nilholm 2006). En anledning till att ett nytt begrepp behövdes var
att det gamla, integrering, i stort gick ut på att eleverna skulle anpassas till skolan medan det nya,
inkludering, mer handlar om att skolan ska anpassas efter att passa varje enskild elev (Nilholm &
Göransson 2014). Numera ska en elev som skiljer sig från normen ses som en tillgång istället för
ett problem, som fallet kunde vara tidigare. Inkluderingsbegreppet innefattar att dagens elever ska
möta många klasskamrater som har olika bakgrund, kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder
och funktionsnedsättningar (Skolverket 2011), vilket kommer att hjälpa dem att utvecklas till de
samhällsmedborgare som skolan ska arbeta för att de ska bli. I en internationell jämförelse så går
en liten del av årskullarna i Sverige i andra skolformer än i vanlig grundskola (Persson 2007).
Om man önskar problematisera inkluderingsbegreppet så är redan användandet av ett sådant
begrepp exkluderande. Exempel: Kalle behöver inkluderas i undervisningen eftersom han har
behov av särskilt stöd. Man kan fundera på om barn överhuvudtaget ska kategoriseras in i olika
fack eller om de helt enkelt bara ska undervisas efter sina förutsättningar (Nilholm 2006). Vidare
kan man fundera kring vilka normbrytande egenskaper som är värda mest i skolan, och vilka
olikheter som uppfattas som brister.
12
Specialpedagogiken som flertalet av eleverna med ADHD behöver kan i sig ses som ett problem
trots att många elever får hjälp av specialpedagoger. Genom att det existerar extrastöd i skolan så
kan det leda till att elever känner sig exkluderade istället för inkluderade (Persson 2007).
3.3 Styrdokumenten
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011), lgr 11 är
den läroplan som i dagsläget är aktuell för grundskolan. En stor del av inledningen avhandlar de
grundläggande värden som skolan ska arbeta för. Bland annat ska skolan främja alla elevers
utveckling och lärande, samt att alla människors lika värde ska förmedlas. Likabehandling betyder
inte att alla elever ska behandlas lika, snarare tvärtom, att alla elever ska behandlas olika utifrån
deras egna förutsättningar. Det är därför av yttersta vikt att läraren inte generaliserar hur en viss
sorts människa förväntas bete sig, exempelvis flicka, kurd, homosexuell, rullstolsbunden, elev med
ADHD (Larsson & Meckbach 2007). Skolverket (2014):
Alla barn och elever ska behandlas utifrån sina förutsättningar så att de får lika rättigheter
och möjligheter. Men likabehandling innebär inte att alla barn och elever ska behandlas lika.
Eftersom vi alla är olika ska alla behandlas utifrån sina förutsättningar. Exempelvis behöver
vissa barn stöd i vissa ämnen, andra kan behöva tekniska hjälpmedel.
Elever med ADHD kan ibland ha svårt för att samarbeta, i en miljö med mycket liv och rörelse
kan det vara ännu svårare. I lgr-11 (Skolverket 2011) står det bland annat att eleverna ska ges
möjlighet till att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra, även om just läran om
kroppen och dess rörelse är det som ska prioriteras. Kapitlet om idrott och hälsa inleds med citatet:
Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxten har stor betydelse för om vi
blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en
tillgång för både individen och samhället.
Det är av yttersta vikt att vi idrottslärare ser till att våra elever får denna positiva upplevelse så att
de får en hälsosam livsstil när de blir äldre. Lgr-11 trycker också på att skolan är till för alla och
att hänsyn ska tas för allas olikheter och möjligheter till att lära.
13
Förskolan och skolan är skyldiga att utforma stödinsatser till de barn som behöver. Man kan
göra mycket för att underlätta för barn med adhd. De behöver tydlighet, struktur, en anpassad
miljö och ett bemötande som bygger på förståelse för barnets svårigheter. Ett bra samarbete
mellan föräldrar och förskola eller skola är viktigt. Lärarna behöver ofta stöd för egen del i
form av specialpedagogisk handledning (Socialstyrelsen 2004).
3.4 Salamancadeklarationen
Salamancadeklarationen klubbades igenom 1994 i Salamanca, Spanien av FN:s utbildningsorganisation UNESCO (United Nations educational scientific and cultural organization, eller på
svenska: Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) tillsammans med
dess medlemsländer. Den går i korta drag ut på att alla elever, alltså även elever med behov av
särskilt stöd ska inkluderas i undervisningen i skolan.
I inledningen av deklarationen så förklaras huvudpunkterna i den deklaration som FN skrivit under
på (Svenska Unescorådet 2006):
-
varje barn har en grundläggande rätt till undervisning och måste få en möjlighet att uppnå
och bibehålla en acceptabel utbildningsnivå
-
varje barn har unika egenskaper, intressen, fallenheter och inlärningsbehov
-
utbildningssystemen skall utformas och utbildningsprogrammen genomföras på sådant sätt
att den breda mångfalden av dessa egenskaper och behov tillvaratas
-
elever med behov av särskilt stöd måste ha tillgång till ordinarie skolor som skall tillgodose
dem inom en pedagogik som sätter barnet i centrum och som kan tillgodose dessa behov
-
ordinarie skolor med denna integrationsinriktning är det effektivaste sättet att bekämpa
diskriminerande attityder, att skapa en välkomnande närmiljö, att bygga upp ett integrerat
samhälle och att åstadkomma skolundervisning för alla; dessutom ger de flertalet barn en
funktionsduglig utbildning och förbättrar kostnadseffektiviteten och – slutligen – hela
utbildningssystemet.
Salamancadeklarationen innebär enligt Persson (2007) tre viktiga delar för att skolan ska vara en
inklusiv skola (en skola som kan ta emot alla barn och undervisa dem utifrån deras egna
förutsättningar): den pedagogiska, den sociala och den ekonomiska. I den pedagogiska delen så
utgår man från att alla elever gagnas av att de bär på individuella skillnader där de kan lära och
utvecklas genom utbyte av varandra.
14
I den sociala delen förändras attityden till olikheter genom att eleverna undervisas tillsammans,
och slutligen i den ekonomiska delen så slipper man dyra särskolor och specialklasser. Elever som
har betydande funktionsnedsättningar bör dock ha speciella utbildningslösningar (Persson 2007).
3.5 Tidigare forskning
Jag har sökt efter tidigare forskning i både avhandlingar på internet samt i litteratur på bibliotek,
framförallt på Malmö Stadsbibliotek, i bibliotekskatalogen Malin. Sökorden som jag använt då jag
sökt efter tidigare forskning är: ADHD, barn i behov av särskilt stöd, idrott och hälsa. Samma
sökord har använts i sökmotorn Google och dess systersökmotor Google Scholar. För att få tillgång
till internationell forskning har jag använt mig av sökmotorn ERIC. Mitt val av litteratur kändes
självklart då jag ville ta reda på hur mycket och vilken sorts forskning det bedrivits kring ämnet
ADHD, framförallt hur man jobbar med eleverna i skolan.
Det finns en hel del forskning angående elever med ADHD i skolan, även med fokus mot idrott
och hälsa. Gal, Schreur & Engel-Yeger släppte 2010 en rapport angående lärarens inställning till
att arbeta inkluderande med barn i behov av särskilt stöd. I Israel undersökte de 53 lärares
ståndpunkt genom ett standardiserat frågeformulär (ATDP-A) som handlar om attityden till
personer med funktionsnedsättningar. De kom fram till att generellt så var inställningen positiv,
men att barn med funktionsnedsättning tog väldigt mycket mer uppmärksamhet i anspråk av
läraren än andra barn. Vidare så svarade lärarna i undersökningen att elever med fysisk
funktionsnedsättning sällan påverkade sina klasskamraters undervisningssituation negativt, något
som elever med psykisk funktionsnedsättning gjorde relativt ofta. Det var tre gånger mer troligt
att elever med ADHD eller liknande psykiska funktionsnedsättningar skulle ha problem att uppföra
sig i klassrummet än andra elever.
Elliott (2008) gjorde en liknande undersökning i USA gällande lärarnas attityd till att arbeta
inkluderande i idrott och hälsa (physcial education) med elever som har funktionsnedsättning. I
inledningen tar han upp att eleverna är med på idrottslektionerna utan elevassistent och att
idrottsläraren är själv med klassen. Han kom fram till att yngre lärare överlag var mer positiva till
att arbeta inkluderande än äldre lärare.
15
Ett problem som uppstår är att läraren lätt får lägga för mycket av sin uppmärksamhet på
eleven/eleverna med funktionsnedsättning vilket gör att övriga elever blir negligerade. Som
slutsats kommer han fram till att lärare som hade en positiv attityd till inkludering oftare lyckades
få deras elever aktiva och lyckosamma under lektionerna. Jerlinder (2010) skriver att trots en ökad
förståelse för elever med funktionsnedsättningar så visar flertalet rapporter de senaste åren att
kunskapen behöver öka bland lärare och övrig skolpersonal.
Hon tar upp att å ena sidan så finns ett behov att kategorisera eleverna efter vilka som behöver
särskilt stöd, men å andra sidan så innebär denna kategorisering att dessa elever särskiljs och
stämplas som annorlunda. Jerlinder tar också upp att det finns en skillnad mellan läroplanen och
vad som faktiskt sker under idrottslektionerna. I Lgr-11 så handlar en del av målen om att eleverna
ska utveckla en förståelse för vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka
sin hälsa genom livet (Skolverket 2011), men att det i praktiken är själva kroppsrörelsen som är i
fokus (Jerlinder 2010).
16
4 Metod
I metoddelen kommer jag att redogöra för hur min undersökning genomfördes. För att ta reda på
mina frågeställningar i studien så intervjuade jag med hjälp av en semistrukturerad intervju sex
idrottslärare som arbetar i grundskolan i sydvästra Skåne där mina respondenter valdes ut med
hjälp av bekvämlighetsurval. Jag tycker att det är intressant att intervjua idrottslärare med olika
lång erfarenhet inom idrottsläraryrket eftersom jag då får ett så brett svarsperspektiv som möjligt.
Öppenheten i en intervju ser jag som något positivt då jag enkelt kan ställa följdfrågor som dyker
upp då respondenten utvecklar sina tankar åt ett håll jag inte förutsett.
4.1 Design
Inför intervjuerna skapade jag en intervjuguide med tre teman; bakgrundsfrågor, hur läraren
arbetar i dagsläget samt avslutande frågor. I varje tema hade jag två eller tre huvudfrågor som jag
sedan följde upp med följdfrågor. I den semistrukturerade intervjun finns det utrymme för att
anpassa intervjun efter respondentens situation (Justesen & Mik-Meyer 2011), vilket fungerade
bra då jag intervjuade både några lärare som undervisar i de högre årskurserna och exempelvis
sätter betyg och några som jobbar med yngre barn och således inte kan besvara frågor om
betygsättning. Dessutom var en av respondenterna lärarstudent som studerar till idrottslärare.
4.2 Urval
Mina urvalskriterier för uppsatsen var idrottslärare på mellan- och högstadiet med mer eller mindre
erfarenhet av elever med diagnosen ADHD. En spridd arbetslivserfarenhet, och både närhet och
distans till lärarstudierna bland mina respondenter såg jag som något positivt då jag antog att deras
svar då skulle variera mer. Mitt urval till uppsatsen är ett bekvämlighetsurval. Jag hörde helt enkelt
av mig till de idrottslärare jag kände till genom studier, praktik och vikariat. De kontaktades via
mejl eller telefon där jag informerade om min kommande uppsats. Jag upplyste respondenterna
om att jag ville genomföra en intervju med dem angående deras arbete både i nutid och tidigare
gällande elever som har diagnostiserats med ADHD.
17
4.3 Avgränsning
Jag funderade i inledningen av min uppsats huruvida jag skulle kunna intervjua elever med ADHD
för att få förstahandsinformation om hur de själva upplever sina skoldagar. Jag beslutade mig dock
till sist för att det skulle kunna bli känsligt för eleverna, och påverka dem ett bra tag framöver om
de kände sig utpekade på grund av deras ADHD som de möjligtvis upplever som något negativt.
Istället koncentrerade jag mig på deras lärare och valde med bekvämlighetsurval ut sex lärare som
jag på olika sätt kommit i kontakt med under min utbildning eller vikariat på skolor de senaste
åren. Mina kriterier var att de undervisar/har undervisat i skolämnet idrott och hälsa samt att de på
något sätt hade erfarenhet av arbete med elever som har diagnosen ADHD. Medicineringen av
elever är ett stort ämne som jag finner intressant, men då det finns mycket att studera kring detta
ämne så lämnade jag det utanför denna uppsats.
4.4 Intervjuguide
Då jag använde mig av semistrukturerad intervju så konstruerade jag min intervjuguide så att jag
fokuserade på ett fåtal frågor där jag öppnade upp för att respondenten skulle få möjlighet att svara
så fritt som möjlig. Jag var dessutom förberedd med följdfrågor, men ville helst att dessa skulle
komma spontant beroende på respondentens svar. Se bilaga 1.
4.5 Genomförande
Inför varje intervju så bokade jag in en tid som passade respondenten, då jag inte ville att denne
skulle känna sig stressad eller obekväm. Intervjun genomfördes på en plats som respondenten
valde och kände till väl. Jag informerade dessutom respondenten om att denne var anonym innan
intervjun satte igång i enlighet med de etiska forskningsreglerna (Vetenskapsrådet 1994).
Ljudupptagningen spelades in med hjälp av min mobiltelefon.
4.6 Databearbetning
Efter intervjuerna så transkriberades intervjun direkt efter att den var klar vilket var en fördel då
jag lättare kunde komma ihåg respondentens kroppsspråk och på så sätt lättare förstå/minnas vad
respondenten ville få fram. För att jag på ett enkelt sätt skulle kunna bearbeta och använda det
mest användbara från varje intervju så skrevs intervjuerna ut, så att jag kunde färgmarkera vilka
svar från de olika respondenterna som hörde ihop.
18
Jag kategoriserade respondenternas svar efter mina frågor för att tydligt kunna jämföra vad de
svarat, på detta sätt blev det enklare att sammanställa respondenternas tankar och åsikter.
4.7 Reliabilitet och validitet
Enligt Kvale & Brinkmann (2009) så ska ett resultat vid ett tillfälle av en forskare kunna
reproduceras vid ett annat tillfälle av samma eller en annan forskare. Med detta menas att
undersökningen har hög reliabilitet. Det är därför viktigt att respondenten ges möjlighet till att ge
ett så ärligt och rakt svar som möjligt, så att denne skulle ge samma svar om en annan forskare
gjorde intervjun. Validitet handlar om att forskaren använder en metod som undersöker det som
den påstås undersöka (Kvale & Brinkmann 2009), det vill säga om undersökningens resultat
faktiskt belyser forskningsfrågan (Justesen & Mik-Meyer 2010). Genom valet av intervju hade jag
möjlighet att träffa och själv utvärdera respondenternas tillförlitlighet som är ett krav under
rapportens alla delar för att validiteten ska vara hög. I en intervjuundersökning så behöver
respondentens svar inte alltid vara ”sanning” om det är just den individens ”sanning” som är svaret
på en fråga (Kvale & Brinkmann 2009).
4.8 Etiskt förhållningssätt
Kvale & Brinkmann (2009) skriver att det finns sju stadier där man som forskare bör vara
uppmärksam över sina etiska överväganden:
-
Tematisering - Vad är syftet med att ha en intervjuundersökning
-
Planering - Respondenternas informerade samtycke
-
Intervjusituation - Personliga konsekvenser för respondenten under intervjutillfället
-
Utskrift - Är utskriften överensstämmande med respondentens svar
-
Analys - Hur djupt ska intervjun analyseras
-
Verifiering - Är den redovisade kunskapen verifierad
-
Rapportering - Vad får rapporten för konsekvenser för respondenterna
19
Det finns enligt Vetenskapsrådet (1990) fyra forskningsetiska huvudkrav man måste följa när man
genomför intervjustudier:
informationskravet, forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om
deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas
om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen
skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras
villighet att delta.
samtyckeskravet, forskaren skall inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares
samtycke. I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare (t.ex. om de
undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär). De som medverkar i
en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de
skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem.
I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan får inte undersökningsdeltagarna utsättas för
otillbörlig påtryckning eller påverkan. Beroendeförhållanden bör heller inte föreligga mellan
forskaren och tilltänkta undersökningsdeltagare eller uppgiftslämnare.
konfidentialitetskravet, all personal i forskningsprojekt som omfattar användning av etiskt
känsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer bör underteckna en förbindelse om
tystnadsplikt beträffande sådana uppgifter. Alla uppgifter om identifierbara personer skall
antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av
utomstående. I synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Detta
innebär att det skall vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna.
nyttjandekravet, uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller
utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. Personuppgifter insamlade
för forskningsändamål får inte användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde
(vård, tvångsintagning, etc.) utom efter särskilt medgivande av den berörda.
Syftet med att göra en intervjuundersökning var att jag ville ha öppna svar på mina frågor, något
jag inte fått genom en enkätundersökning. Respondenterna fick lämna sitt informerade samtycke
innan intervjuerna inleddes och jag informerade om att de när som helst under intervjun fick välja
att inte svara eller att avbryta intervjun. Jag transkriberade intervjuerna ordagrant innan jag skrev
ut dem för att de till 100 procent skulle stämma med respondenternas redogörelse.
20
4.9 Metoddiskussion
Jag anser att min metod med en semistrukturerad intervju var ett bra sätt att ta reda på hur
idrottslärarna jobbar med sina elever. Antalet respondenter var sex till antalet och jag kan i
efterhand känna att ett par fler hade gjort att min studie blivit mer intressant då varje åsikt och
angreppsätt i undervisning tillför en hel del till diskussionen. Under en intervju så kan
respondenten svara på frågorna efter hur denne tycker att undervisningen är istället för hur den
faktiskt bedrivs. Om jag skulle fördjupa mig i detta ämne och bedriva vidare forskning så skulle
jag därför också observera undervisning för att kunna se med egna ögon vilka val idrottsläraren
gör och bekräfta, granska samt komplettera deras påståenden.
21
5 Resultat
Här nedan kommer mitt resultat presenteras. Det vill säga vad mina respondenter svarade under
intervjuerna som jag höll med dem. Samtliga lärare har idrott och hälsa som huvudsaklig
sysselsättning, och alla arbetar på skolor i södra Sverige. Intervjuerna var uppdelade i fem delar
där jag frågade respondenterna om:
-
lärarbakgrund
-
erfarenhet i yrket och av diagnosen ADHD
-
hur deras arbete ser ut idag
-
hur de ser på betygsbedömning
-
fortbildning angående ADHD
5.1 Respondenterna
Cissi
Cissi är 26 år och arbetar på en liten kommunal skola med totalt tio elever som har autismspektrumstillstånd vilket hos flertalet inkluderar ADHD. Skolan innefattar årskurserna 6-9. Cissi
har varit lärare i ett år, men har nu tjänstledigt för att slutföra sina studier.
Karin
Karin är 38 år och arbetar på en friskola med 250 elever, för tillfället undervisar hon F-5, men har
tidigare även haft årskurserna 6-9. Karin har arbetat som idrottslärare i fjorton år, men arbetar idag
halvtid för att slutföra sina studier för att kunna få ut lärarlegitimationen
Emilio
Emilio är 28 år och arbetar på en grundskola där han undervisar i årskurs 5 och 6. Uppskattningsvis
undervisar han cirka 100 elever i dagsläget. Emilio är inne på sitt första år som examinerad lärare.
Lovisa
Lovisa är 33 år och arbetar på en liten friskola med en klass i varje årskurs F-9. Hon undervisar
alla årskurser i idrott och hälsa, och har således alla elever på skolan. Lovisa har varit idrottslärare
i cirka fem år.
22
Jamal
Jamal är 26 år och arbetar inte i dagsläget som idrottslärare, men är i slutstadiet av sina studier.
Han har före och under sin utbildning vikarierat på många arbetsplatser. Han berättar att han varit
på alla typer av skolor och undervisat i idrott och hälsa i alla tänkbara årskurser.
Olle
Olle är 28 år och arbetar på en grundskola där han undervisar årskurs 1-4 och årskurs 6. Han
undervisar idag över 100 elever i idrott och hälsa. Olle har varit lärare i tre år och har under dessa
år i huvudsak undervisat i idrott och hälsa.
5.2 Kunskap om ADHD
Cissi
Cissi inledde sitt svar på den här frågan med att prata om att eleverna med ADHD behöver struktur
och tydlighet, innan hon fortsatte med att berätta att de kan vara utåtagerande och ganska
hyperaktiva vilket inte alltid betyder att de är pigga och rör på sig:
...men bara för det så betyder det ju inte att de inte alltid är så pigga utan tvärtom att de blir
trötta fort, att de inte orkar koncentrera sig särskilt länge.
Karin
Karin började lite trevande med att berätta att hon inte har så mycket kunskap som hon skulle vilja,
men att de elever som hon haft tidigare och har i dagsläget gör att hon lär sig. Hon fortsatte med
att berätta att hon tror att alla skulle behöva lära sig mer om diagnoser i skolan.
Emilio
Emilios svar inleddes med att han pratade om graden av ADHD som eleverna kan ha. Han fortsatte
att berätta att han inte hade några förkunskaper överhuvudtaget innan han började jobba som lärare.
Inte fullt i vilken… eh, vilka skalor som finns, alltså det finns de som har både grov ADHD
och det finns de som bara har lindrig.
23
Lovisa
Lovisa nämnde att ADHD är en kombination av överaktivitet och koncentrationssvårigheter, och
att det finns många olika varianter av diagnosen. Man kan ha bara koncentrationssvårigheter, bara
överaktivitet, eller en kombination.
Jamal
Jamal hade ganska mycket erfarenhet av ADHD då hans familj tagit emot och haft flera fosterbarn
med ADHD inneboende under hans uppväxt. Han menade att han växt upp med diagnosen.
Olle
Olle erkände till en början att han inte kände till speciellt mycket om diagnosen, men sen nämnde
han både utåtagerande och speedade elever som exempel på hur ADHD kan visa sig.
5.3 Erfarenhet av att arbeta med elever som har ADHD
Cissi
Cissi har jobbat i ett år i specialklass så hon har mött elever med ADHD som en del av deras
diagnos varje lektion det senaste året. Hon känner att hon under året samlat på sig mycket
erfarenhet både i praktiken, men också genom ganska många timmar teori som hon lagt ner på
litteratur och forskning för att förstå sina elever bättre. Om man som lärare vet om hur deras
problematik ser ut och anpassar undervisningen för att den ska passa så fungerar det oftast väldigt
bra, och eleverna lär sig saker.
Karin
Karin har stor erfarenhet av att jobba med barn som har ADHD då hon arbetat länge på samma
skola och det i snitt är två till tre elever i varje klass som har diagnos. Hennes erfarenhet är att när
eleverna blir äldre så är det lättare att komma överens med dem, dels för att läraren känner eleven,
dels för att eleven lärt sig att leva med sin diagnos, men också för att elevens omgivning har lärt
sig hur eleven fungerar bäst. Eleverna vet också vad de kan förvänta sig av lektionerna då Karin
ofta lägger upp sina idrottslektioner på liknande sätt över alla årskurser.
24
Emilio
Emilio säger att han helt saknar erfarenhet av att jobba med elever med ADHD.
Lovisa
Lovisa inledde sin lärarkarriär på en särskola och har därför stor erfarenhet av att jobba med elever
som har ADHD. Hon säger dock att på den tidigare skolan så var inte ADHD det stora problemet
då hennes elever var väldigt lågpresterande i övrigt. Hon har stött på elever med ADHD i varje
klass hon haft, och säger sig vara ganska säker på hur hon ska hantera elever med diagnos.
Jamal
När Jamal har vikarierat har han aldrig fått information om det finns någon elev i klassen med
ADHD, men han säger att han märkt av att en del elever uppfört sig på ett sätt som gjort att han
har varit avvaktande i sitt förhållningssätt då han misstänkt att det inte skulle fungera med en
auktoritär lärarstil på grund av en diagnos hos eleven.
Olle
Olle har haft ett par elever per klass med ADHD under sin lärarkarriär.
5.4 Arbetet idag
Cissi
Enligt Cissi så är hon väldigt strukturerad och begriplig när hon arbetar med eleverna i hennes lilla
klass. Hon är väldigt noggrann med tydliga instruktioner:
...alltså vad de ska göra, hur de ska göra det, hur länge de ska göra uppgiften. Skriftligt…
först och främst är det där man märkt den mest tydliga skillnaden att muntliga instruktioner
fungerar oftast inte särskilt bra… ja, de tar in och förstår, men sen glömmer de av.
Hon berättar vidare att hennes elever aldrig frågar om de inte förstått uppgiften, utan då bara lägger
av, eller hittar på något annat som är roligare. Hon är tydlig med att de ska jobba en viss tid för att
sedan ta rast. Allt finns nedskrivet för eleven att kika på. Tidsuppfattning är en annan sak som
hennes elever har svårt med.
25
De vet att det är en kvart mellan klockan 9.00 och 9.15, men de vet inte hur lång tid det är i
praktiken. När det kommer till vilka aktiviteter som passar dåligt för hennes elever så verkar det
mest handla om att de är så få på idrottslektionerna. Hennes största grupp är fem elever och då
fungerar exempelvis lagspel dåligt. Hon fokuserar istället på aktiviteter som hjälper dem motoriskt
som hinderbanor och andra saker där de får använda sin egen kropp mycket. Vissa elever är själva
på idrotten med två lärare eftersom de har tendensen att antingen bli väldigt aggressiva, eller helt
enkelt sticka iväg om det blir tråkigt. Cissi återger att de därför aldrig har orientering praktiskt,
åtminstone inte i skogen själva, då man riskerar att eleven inte kommer tillbaka. Att avgränsa
platsen där Cissi bedriver lektion brukar fungera bra såväl inne som ute, även om det är viktigare
ute då eleverna behöver vara trygga med var de får vara.
...precis som när man är inomhus, att man är tydlig med att det är här vi håller oss, så att, det
tror jag är bra för dem, alltså, det skapar en trygghet för dem också, att veta att, ja visst vi är
utomhus, men det är bara här vi kommer att vara för att det kan bli lite stort annars.
Karin
Karin undervisar i dagsläget 3-4 elever som har ADHD. Hon brukar förbereda dessa elever genom
att prata med dem innan lektionen och förbereda dem på vad som kommer att hända. Hon tar också
upp att den enskilda eleven inte ska få förstöra för de andra som vill ha lektion och att de då tyvärr
får placeras på sidan där de gör minst skada. När Karin har lektionsgenomgångar försöker hon
hålla de så korta och koncisa som möjligt då hon är medveten om att elever med ADHD har svårt
för att koncentrera sig längre stunder. Hon är också mer noggrann med sitt kroppsspråk och
försöker i större mån att visa själv med kroppen vad eleverna ska göra under lektionen vid
exempelvis cirkelträning. När det kommer till lagspel och andra samarbets- uppgifter så är Karin
noga med att elever som hon vet har problem att samarbeta med vissa andra elever inte hamnar i
samma lag eller grupp som dessa. Hon har inte haft några tankar på att anpassa idrottshallen eller
välja plats utomhus med tanke på eleverna med ADHD. När det kommer till hur elever med
ADHD beter sig annorlunda under idrottslektionerna jämfört med övriga elever så handlar det
framförallt om att lyssna, vänta, sitta stilla, inte bråka med klass- kamrater och att det är mer liv i
omklädningsrummet än med andra elever.
26
Emilio
Emilio jobbar i dagsläget med minst tio elever som har ADHD. Han berättar att hans största fokus
under lektionerna är att komma igång. Han menar att eleverna sitter still så många timmar varje
dag i klassrummet så idrottslektionerna ska vara fyllda av rörelse.
Idrotten är ett ämne som ska vara fysiskt, de ska få röra på sig, tar man bort det så tror jag
man förlorar mycket av det, deras sfär där de kan agera, eh, på sitt sätt.
Att välja bort delar av kursplanen är inte aktuellt för Emilio för att anpassa för elever med ADHD,
däremot så fördjupar han sig inte så mycket i en del saker som han skulle vilja, exempelvis
pulsträning, allemansrätt och andra teoretiska bitar. Han återkommer flera gånger till att eleverna
inte ska behöva sitta still under idrottslektionerna. Emilio berättar vidare att det är viktigt med
tydlighet för de här eleverna. Vad som ska göras, när det ska göras, och syftet med det som ska
göras. Han försöker i bästa möjliga mån informera eleverna med ADHD innan lektionerna om vad
som ska göras muntligt så att de inte blir chockade när lektionen sätter igång.
Lovisa
Lovisa inleder med att påminna om att hon inte har någon speciell kompetens när det handlar om
att undervisa elever med ADHD och säger att hon därför ofta hamnar i situationer där hon med
sunt förnuft måste avväga hur mycket av lektionen som ska anpassas för att den ska passa enskilda
elever. Hon anser att det är viktigt att lektionerna fungerar för alla elever, annars är risken stor att
de inte fungerar för någon i gruppen. Lovisa berättade att struktur och tydlighet inte bara är bra
för de elever som har diagnos, utan för alla elever. Genomgången sker i helklass, och efteråt så
kan hon återge instruktionerna till den elev med koncentrationssvårigheter som missat vad denne
ska göra. Hon fortsätter med att ta upp att det fungerar bra att ha en deal med de här eleverna, att
de kanske kommer efter genomgången för att slippa en negativ inledning på idrotts- lektionen. En
annan lösning enligt Lovisa är att ignorera elever som stör.
...eller att jag lite så faktiskt ignorerar… det springer runt nån liksom som bara okej, han gör
det för att ska han sitta här och lyssna så kommer det ta väldigt mycket av min energi och
väldigt mycket av de andra elevernas energi och även den personens energi.
27
Jamal
Jamal tar upp stödet som läraren kan få om det finns en elevassistent inblandad. Framförallt för
honom som vikarie har det hjälpt mycket när elevassistenten har fått ta beslut om eleven ska delta
eller inte, eller hjälpt eleven om det inträffat något som blivit jobbigt under lektionen. Men han
säger också att som vikarie så anpassar man sällan lektionen, utan det handlar mer om att vara
medveten om att det säkerligen är någon elev med diagnos som man måste vara lite varsam med.
Jamal fortsätter att berätta att han aldrig under sina år som vikarie fått information om det funnits
någon i nån klass som haft ADHD eller annan diagnos.
Olle
Olle berättar framförallt om två elever, en i årskurs 4 som medicineras och därför aldrig varit något
problem på idrottslektionerna, inte mer än någon annan elev iallafall. Men han har också en kille
i årskurs 6 som har lätt för att brusa upp när det inte går riktigt som han tänkt sig. Beroende på
elevens dagsform så är det olika angreppssätt som gäller, ibland fungerar en skarp tillrättavisning,
men ibland får eleven lämna lektionen. Olle känner också att han har ett annat sätt att arbeta idag
jämfört med när han var nyutexaminerad. Tidigare gick han på och kunde vara auktoritär, men
han känner att han idag lärt sig att de elever som behöver mer utrymme måste få ta det. Numera
låter han dem vara på sidan tills de känner sig redo, och han behandlar de flesta elever olika idag.
Olle berättar vidare om när eleven i årskurs 6 skulle vara med på elevens val, som var idrott, med
elever från alla årskurser på skolan, totalt cirka 40 elever.
Och han fixade inte det alls, när det var så många intryck, det var många elever som han, det
är en väldigt stor skola jag jobbar på, det är, vi har 510 elever, så ofta har de eleverna, eller
eleverna som vi hade där är kanske sådana som aldrig ser varandra under en skoldag, så det
var många nya ansikten för honom, och han klarade inte alls av det.
28
Olle har aldrig arbetat med att förbereda eleven varken skriftligt eller muntligt innan lektionen.
Han minns framförallt en situation när eleven gick i femman där han lärde sig mycket om att
förbereda eleverna:
...förra året när han gick i femman så skulle vi ha dans och då blev alla indelade i grupper
och han blev indelad i en grupp som han inte tyckte om och han flippade ut totalt, sprang in
i omklädningsrummet och slog igen dörrar och sa kanske inte så jättetrevliga saker, eh, så
det jag lärde mig av det var att ska man göra sådana saker som dans tycker ju de flesta
eleverna är ganska jobbigt, men han tycker nog att det är ännu jobbigare, och det är då att
förbereda honom att den här gruppen kommer du att vara i och så är läget liksom.
5.5 Betygsättning
Cissi
I grund och botten så betygsätter inte Cissi sina elever annorlunda än andra elever. Däremot tar
hon upp under intervjun att i en liten klass så är det inte lika lätt att betygsätta delar som har med
samarbete och liknande att göra då det sällan är fler än fem elever i samma undervisningssituation, plus att hennes elever i de flesta fall har väldigt svårt för att just samarbeta.
Karin
Enligt Karin så är det sällan kunskapsmålen som är det svåra för elever med ADHD då de gillar
att röra på sig och ofta har idrott som sitt favoritämne. Hon säger att hade hon satt betyg på
uppförande så hade det varit mer komplicerat. Det ingår trots allt i hennes jobb att se bortom
problemen vid ombyte, genomgångar, duschning och annat som stör lektionerna. I kunskapsmålen står det att eleverna ska kunna simma 200 meter varav 50 meter på rygg, då spelar det ingen
roll om eleven har ADHD eller inte.
Emilio
Emilio svarar kort och gott: nej, på frågan om han gör något annorlunda när han betygsätter elever
med ADHD.
29
Lovisa
Lovisa framhåller att de flesta elever hon har med ADHD är väldigt duktiga på idrott och därför
har hon inte tänkt så mycket på att hon skulle göra något annorlunda vid betygsättningen av dessa
elever. Hon inflikar dock att hon kanske ser lite mellan fingrarna gällande de teoretiska uppgifterna
för vissa av sina elever som har det tufft i övriga ämnen så att de känner att de lyckas med
åtminstone någonting i skolan.
Jamal
Jamal har inte betygsatt några elever eftersom han inte är klar med sin lärarutbildning än.
Olle
Olle tog upp att han pratat med skolans specialpedagog för att få stöd i betygsättningen gällande
eleven som går i årskurs 6, men att de tillsammans snabbt kommit fram till att han skulle bedömas
som de övriga eleverna.
5.6 Fortbildning
Cissi
När man nyanställs på skolan som Cissi arbetar på så får man en introduktionsutbildning på tio
timmar som behandlar bland annat ADHD. De går där på djupet hur man ska bemöta elever med
olika diagnoser, och vad elevernas svårigheter är och orsaken till dessa. När eleverna är skolfria
under studiedagar så åker lärarlaget ofta på föreläsningar för att kontinuerligt fortbilda sig.
Dessutom har de möjlighet att få kompensationstimmar för att fortbilda sig själva genom att läsa
litteratur om deras elevers problemområden:
...om man, man kan fråga rektorn då att man vill läsa nån bok till exempel om det här och då
får man komptimmar för att... om man man nu tar och läser boken, så att ja det är ju
fortbildning.
Karin
Karin erbjuds ingen fortbildning på skolan där hon jobbar, men hon menar samtidigt att om man
lade lite energi på att leta upp bra föreläsningar så skulle det antagligen inte vara några svårigheter
att få gå på dem.
30
Framförallt anger hon tiden som en orsak till att det inte blivit av för henne då hon behöver vila
och vara med familjen utanför skoltid, och att fortbildningar och kurser oftast ligger just under
skoldagen. Studiedagar skulle fungera, men då är det oftast annat som prioriteras.
Emilio
Emilio har fått lite tips och råd angående ADHD av skolans specialpedagoger, men annars har han
inte hört att möjligheten till fortbildning finns. Under sin utbildning var han på en föreläsning som
en neuroläkare höll i, angående flera diagnoser, som han uppskattade. Han anser att alldeles för
mycket föreläsningar är bortkastad tid då de sällan behandlar saker som han anser givande i hans
lärarroll.
Lovisa
Lovisa berättar att den fortbildning som skulle vara aktuell är den som hon fixar på egen hand,
och hon säger att det mycket väl skulle vara föreläsningar om ADHD då hon tycker att mer
kunskap i området skulle hjälpa henne i läraryrket. Hon har dock inte fortbildat sig sen hon började
jobba som lärare.
Jamal
Jamal har under sin studietid skrivit en uppsats om just ADHD och känner att han i nuläget har
tillräckligt på fötterna för att kunna undervisa elever med diagnosen.
Olle
På medarbetarsamtalen blir Olle tillfrågad om han är intresserad av någon föreläsning eller kurs.
Under det senaste medarbetarsamtalet så meddelande han att han var väldigt intresserad av just de
här frågorna, men han har inte hört något från ledningshåll angående någon föreläsning. Å andra
sidan har han inte själv tagit tag i det. Olle har inte fortbildat sig angående ADHD.
31
5.7 Sammanfattning av resultat
Presentation
Ålder:
Jobbat som lärare i:
Typ av skola:
Undervisar antal:
Årskurser:
Cissi
26 år
Ett år
Specialskola
10 elever
År 6-9
Karin
38 år
Fjorton år
Friskola
120 elever
Just nu år F-5
Emilio
28 år
Första året
Kommunal skola
100 elever
År 5-6
Lovisa
33 år
Fem år
Friskola
250 elever
År F-9
Jamal
26 år
Vikarie i tre år
Olika skolor
Förkunskap om
ADHD
Eleverna behöver
struktur och tydlighet.
De är utåtagerande och
hyperaktiva.
Har mindre kunskap än
hon skulle vilja. Alla
lärare behöver mer
kunskap.
Det finns olika grader
av ADHD. Inga
förkunskaper innan
han började arbeta.
ADHD är en
kombination av
överaktivitet och
koncentrations
svårigheter. Men kan
ha det ena, det andra
eller en kombination,
Uppväxt med
fosterbarn som har
ADHD
ADHD kan visa sig
genom att eleverna är
utåtagerande och
speedade.
Erfarenhet av att
arbeta med elever
som har ADHD
Jobbat i ett år i en
specialklass där
eleverna hade bland
annat ADHD.
Har arbetat inom skola
ganska länge och har
alltid haft ett par elever
med ADHD. Eleverna
klarar sig bättre och
bättre ju äldre de blir.
Ingen tidigare
erfarenhet.
Inledde lärarkarriären
på särskola. Har haft
elever med ADHD i
alla klasser hon jobbat
med.
Aldrig fått någon
information angående
sina elever när han
arbetat som vikarie.
Har haft ett par elever
med ADHD per klass
under sina år som
lärare.
Tips för arbetet med
elever som har
ADHD
Noggrant förberedd
med tydliga
instruktioner, både
muntligt och skriftligt.
Viktigt att de vet hur
länge de ska jobba.
Muntliga förberedelser
innan lektionen. Korta
genomgångar.
Den enskilde eleven
ska inte förstöra för
gruppen.
Information muntligt
innan lektionsstart.
Komma igång snabbt.
Hög aktivitet.
Tydlighet. Vad, när
och syfte med
lektionen.
Sunt förnuft.
Lektionen ska fungera
för alla. Struktur och
tydlighet för alla
elever. Elever med
ADHD kan komma
innan/efter genomgång
för att slippa sitta
still/störa.
Om elevassistent finns
så kan denne ta beslut
för att det ska fungera
bättre för eleven.
Skarp tillsägelse eller
så får eleven lämna
lektionen en stund
beroende på dagsform.
Mindre auktoritär.
Aldrig förberett elever
på något vis.
Idrottsaktiviteter som
inte fungerar/behöver
göras annorlunda
Lagspel, orientering
Lagspel
Pulsträning,
allemansrätten och
andra teoretiska bitar.
Nej. Samlingen vid
lektionsstart som är
utmaningen.
Beroende på vad
elevassistenten säger.
Sällan anpassade
lektioner som vikarie.
Dans. Elevens val.
Svårt att lyssna, vänta,
sitta stilla, inte bråka,
mer liv i
omklädningsrummet
Elever med ADHD
kan ha svårt att sluta
när kommit igång.
Många intryck i en
idrottshall.
Springer runt under
genomgången. Svårt
att sitta still i
idrottshallen.
Koordinationssvårigheter. De kan
sätta sig på tvären eller
få utbrott.
Svårt med relationer
vid exempelvis lagspel
och dans.
Hur elever med
ADHD beter sig
annorlunda jämfört
med andra
År 4 till gymnasiet
Olle
28 år
Tre år
Kommunal skola
Ca 100 elever
År 1-4 och 6
Gör du något
annorlunda vid
betygsättning av
elever med ADHD
Inget annorlunda.
Svårare att betygsätta
eleverna när det gäller
samarbete och så
vidare.
Inget annorlunda.
Elever med ADHD når
oftast målen i idrott.
Nej, inget annorlunda.
Ser mellan fingrarna
när det gäller de
teoretiska bitarna.
Aldrig satt betyg.
Diskuterat med
specialpedagog, men
inget annorlunda.
Fortbildning
Introduktionskurs på
specialskolan.
Möjlighet att gå på
föreläsningar eller
stydera litteratur under
studiedagar eller vid
kompensationsledighet.
Nej, ingen. Skulle nog
finnas möjlighet om
tiden fanns.
Tips och råd från
specialpedagogerna på
skolan. Varit på en
föreläsning om ADHD
som lärarstudent. Vill
ha högre kvalitet på
fortbildning. Inte
fortbildat sig.
Måste fixa på egen
hand. Inte gått någon
fortbildning.
Skrivit uppsats på
lärarhögskolan om
ADHD.
Blivit tillfrågad vid
medarbetarsamtal, men
inte gått någon
fortbildning.
32
6 Diskussion
I denna del diskuteras mina resultat i förhållande till tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt.
6.1 Förkunskap om ADHD
Min första tanke när intervjuerna var genomförda var att det saknas väldigt mycket förkunskap
om ADHD hos mina idrottslärare. Egentligen så anger ingen av dem att de fått någon
specialkompetens under sina lärarstudier eller på något annat sätt. Generellt verkar det som att
respondenterna önskar sig mer kunskap kring ADHD. Det är endast Jamal som tack vare
fosterbarn hemma i egna familjen under sin uppväxt har någon riktig förkunskap. Något man kan
undra är om det ska vara fråga om en specialkompetens att undervisa elever som har ADHD då
forskningen säger att det är ungefär fem procent av dagens skolelever med diagnosen
(Socialstyrelsen 2014). Persson (2007) problematiserar existensen av specialpedagoger och anser
att läraren under sin utbildning bör få den allsidiga kompetens som krävs för att ta hand om alla
elever. Något som alla respondenterna upplyste mig om när jag frågade om hur elever med ADHD
utmärker sig var att de är hyperaktiva, har koncentrationssvårigheter och att de behöver struktur
och tydlighet, vilket stämmer väldigt bra överens med hur Kadesjö & Mossler (2004) beskriver
problemen som eleverna med ADHD kan ha. Dock verkar det som att de nästan uteslutande
kommit fram till detta genom beprövad erfarenhet och sunt förnuft.
Samtliga respondenter svarar att det alltid funnits elever med ADHD i de klasser som de undervisat
i, minst en, men oftast fler vilket stämmer överens med Skolverkets (2014) siffror om att cirka 5%
av eleverna i skolan idag har ADHD. En annan sak jag lade märke till under intervjuerna var att
respondenterna inte en enda gång pratade om sina elever som en hon, utan uteslutande som en han
vilket stämmer överens med Socialstyrelsens (2014) siffror som visar att det är en klart
övervägande del pojkar som får diagnosen. De lärare som varit kortast tid i arbetslivet har också
genomgående minst erfarenhet av att arbeta med elever med ADHD vilket visar att de under sin
ganska nyss avslutade lärarutbildning fick väldigt lite eller ingen kunskap kring ADHD under sin
praktik. Emilio har ingen tidigare erfarenhet av att arbeta med elever med diagnos, men kastas ut
i en situation där han förväntas klara av det utan förkunskaper. Karin tog upp att med tiden så lär
eleven känna läraren och vice versa, vilket leder till ökad förståelse hos dem båda och bättre
undervisning.
33
Elev-lärarrelationen är något som Kadesjö (2007) tar upp som den viktigaste relationen för eleven
i skolan. Persson (2007) tar upp att det är en omöjlighet för läraren att ha alla de förkunskaper som
krävs för att ta hand om alla elevers speciella behov, då det finns diagnoser som går utanför ramen
för vad som kan begäras av läraren. Men kunskaper om följderna för klassen måste finnas för att
undervisning ska kunna bedrivas på ett bra sätt.
6.2 Hur elever med diagnosen ADHD fungerar under idrottslektionerna
Fem av sex idrottslärare som jag intervjuade berättade att de elever som de undervisar med ADHD
ofta är högpresterande under själva aktiviteterna. De vill generellt sällan sitta still och längtar efter
att få börja arbeta med kroppen, åtminstone om det är en aktivitet som de uppskattar. I stort sett
så anser lärarna att lektionsupplägget inte behöver förändras på grund av de elever som har ADHD.
Cissi har en annorlunda situation på sin arbetsplats då det framförallt är antalet elever som
påverkar hennes lektioner. Det säger sig självt att bollspel med en elev inte främjar de mål som
ska uppnås när det gäller exempelvis samarbete. Orientering tar hon upp som en aktivitet som inte
kan bedrivas på klassiskt vis eftersom det finns risk att eleverna inte kommer tillbaka från skogen
om de blir ivägsläppta och då orientering är en stor del av Lgr-11 så finns risken att målen inte
uppnås. Istället kan dock andra former som exempelvis stads- orientering på tu man hand med
eleverna vara en lösning.
Lovisas utmaning i arbetet med elever med koncentrationssvårigheter är själva samlingarna där
det handlar om att eleverna ska kunna lyssna i lugn och ro ett tag. Emilio väljer bort fördjupningar
kring teoretiska bitar då han anser att eleverna mår bra av att röra på sig de få idrottstimmar som
de har till förfogande. Framförallt de elever som har svårt att sitta still och koncentrera sig. Karin
är noggrann med hur hon delar in lag och grupper, med diagnostiserade elever i åtanke när de
exempelvis ska ha lagspel.
Att respondenterna upplever att deras elever med diagnos kan fungera på helt olika sätt jämfört
med varandra får stöd i forskningen då en diagnos kan visa sig på så många olika vis och i olika
kombinationer (Socialstyrelsen 2014).
34
Tydliga instruktioner var genomgående hos respondenterna, även om de inte alltid arbetade på det
sätt som de önskade. Cissi var extra tydlig med skriftliga instruktioner eftersom hon upplevde att
hennes elever annars kunde glömma bort vad de skulle göra, och istället gjorde något roligare där
de snabbt fick tillfredsställelse. Oftast var det då sådana aktiviteter som inte hade med
undervisningen att göra. Hon nämnde också tidsaspekten, att eleverna helt enkelt hade dåligt
tidsuppfattning och därför var hon tvungen att informera dem om hur länge det var kvar att arbeta
oftare än med andra elever. Det generellt svåraste momentet under idrottslektionerna verkar vara
att samlas, sitta still, lyssna på instruktioner och inte bråka med klasskompisar. Eftersom
uppmärksamhetssvårigheter är det vanligaste tecknet på ADHD så är det precis de här bitarna som
brukar vara problem i skolan (Kadesjö & Mossler 2004). När idrottsaktiviteten väl kommit igång
så är det sällan som elever med ADHD utmärker sig negativt, snarare tvärtom eftersom de då kan
leva ut sin överaktivitet och impulsivitet.
6.3 Idrottslärarens arbete rörande elever med ADHD
Att informera eleverna innan lektionen om vad som ska göras är ett sätt som flera av idrottslärarna
arbetar på. Endast Cissi verkade arbeta på liknande sätt lektion efter lektion med både skriftliga
och muntliga instruktioner, medan övriga inte verkade ha någon standardiserad metod, vilket
märktes tydligt under intervjuerna då respondenterna var tvungna att tänka till ordentligt när de
fick frågan: Arbetar du på något speciellt sätt med tanke på elever med ADHD? Det verkar handla
mer om att känna av hur elevens dagsform är, samt beroende på vilken aktivitet som de ska utföra.
Kanske beror Cissis sätt att arbeta på att hennes elever inte alls fungerar, om de inte får ramarna
att hålla sig inom, medan det i vanliga klasser oftast fungerar okej även om någon elev inte uppför
sig som förväntat. Lovisa nämnde att hennes struktur inte påverkas speciellt av elever med
diagnos, utan att alla elever mår bra av struktur och tydlighet. Ett större mått av tolerans kan krävas
för att undervisa elever med ADHD då Lovisa sa att hon ibland ignorerar elever som flänger runt
och låter under genomgångar just för att det skulle ta för mycket energi och tålamod både för
henne, eleven och klasskamraterna om hon skulle lägga krut på att tysta och lugna ner eleven. Olle
berättade om hur han ibland misslyckats med att få sina elever att vara med på idrotten, bland
annat då det var dans och han missade att förbereda sin elev inför en gruppdans.
35
Korta snabba genomgångar och att komma igång med aktiviteten snabbt var något som de flesta
tryckte på, mycket för att underlätta för de elever som måste sitta still hela dagarna i skolan. Och
eftersom de flesta elever med ADHD har just koncentrationssvårigheter så verkar det som att
lärarna själva insett att det är viktigt att komma igång snabbt. Som vikarie är det svårt att anpassa
lektionerna då man inte känner till eleverna. I vissa fall finns det med en elevassistent som kan
hjälpa till, men i de lägen där det inte finns så får man själv lösa de situationer som uppstår. Just
elevassistenten var det bara Jamal som nämnde trots att många elever med diagnos har tillgång till
en sådan. Det är inte alltid inkluderande för eleven att ha tillgång till elevassistent då risken finns
att eleven tillsammans med sin assistent hamnar utanför gruppen och alieneras då läraren inte tar
lika stort ansvar för eleven (Hellström 1993).
Det verkade som att lärarna försökte få till inkluderande arbete under idrottslektionerna. De var
medvetna om att deras elever med ADHD ibland hade svårt med genomgångar och hade därför
egensnickrade lösningar på hur de skulle underlätta för dessa. Det märktes dock under intervjuerna
att lärarna inte alltid arbetade inkluderande då exempelvis Karin nämnde att elever med ADHD
ibland fick vara på sidan för att inte förstöra för resten av klassen, och Olle sa att hans elev ibland
lämnade lektionen för att han blivit arg. Lovisa ignorerade sin elev som inte lyssnade under
genomgången vilket i förlängningen kan leda till att denne missar viktig information eller att
klasskamraterna reagerar på elevens beteende.
6.4 Idrottsaktiviteter som inte fungerar för en elev med ADHD
I stort sett var det inte så mycket lektionsinnehåll som fick förändras på grund av elever med
ADHD. Den stora biten verkade handla om att koncentrera sig under genomgångar i början och i
slutet av lektionerna. Cissi nämnde orienteringen som ett problem då hennes elever kunde få för
sig att inte komma tillbaka efter att de sprungit iväg. Hon löste dock det hela genom att orientera i
bebyggelse tillsammans med sina elever. Jag fick också uppfattningen av att hennes elever inte
kommit så långt i sina kunskaper inom orientering och därför räckte den utmaningen mer än väl.
Dans var en aktivitet som togs upp som problematisk, inte bara för elever med diagnos, utan för
de allra flesta. Här har läraren ett stort ansvar för att dansen ska kännas okej. Kanske att göra som
på idrottslärarutbildningen. Att inte tala om kille och tjej, utan istället om förare och följare vid
pardans så att eleverna kan dansa med någon som de känner förtroende för.
36
Lagspel var något som flera av respondenterna tog upp som ett problem, men av olika anledningar.
Cissi på grund av att hon inte hade tillräckligt många elever, och Karin på grund av att hennes
idrottshall var så liten att minst ett lag, ibland två, var tvungna att vänta på att få aktivera sig. När
en elev med ADHD tvingas till att vänta så har den svårt för att sysselsätta sig på liknande sätt som
andra elever. Där andra elever exempelvis kan sitta och fantisera eller titta på sina klasskamrater
som spelar match, så är det svårare för en elev med ADHD eftersom intryck och saker i dennes
närhet inte ger några associationer till meningsfull sysselsättning (Kadesjö 2007).
Att fördjupa sig i teoretiska bitar var något som Emilio tog upp som något han som han avstod
från. Det var dock inte helt klart om det berodde på att han ansåg att elever med ADHD behövde
röra på sig, eller om det gällde alla elever. Tidsuppfattning som Cissi berättade att en del elever
hade problem med verkade inte vara något stort problem, om hon bara var tydlig med när det var
rast och när det var dags för aktivitet. Bara en av respondenterna tog upp de motoriska problem
som elever med ADHD ofta har, vilket ytterligare förstärker bilden av att de varken har tid
och/eller kompetens att uppmärksamma eller ta tag i sådana bitar i sin undervisning. Just den
motoriska biten är viktig i undervisningen på grund av att om eleven ofta fumlar, ramlar eller på
andra sätt sjabblar så leder det lätt till osäkerhet på den egna förmågan och exkludering i gruppen
(Kadesjö 2007). Omklädningsrumssituationen var något som några av respondenterna tog upp.
Elever med ADHD har vanligtvis mycket svårt för situationer som dessa då det är enormt mycket
intryck, knuffar och ljud som korsar varandra, och eleven har ingen egen plats i detta virrvarr av
klasskamrater. Eleven kan ha svårt att veta vad som förväntas vilket kan leda till strul, och därför
behöver även dessa situationer planeras av läraren eller annan personal.
6.5 Bedömning av elever med ADHD
Ambitionsnivån för elever med stora koncentrationssvårigheter borde sänkas enligt Kadesjö
(2007) så att eleven i första hand fungerar socialt. Karin var dock tydlig med att om du ska kunna
simma 200 meter så spelar det ingen roll vad du har för funktionsnedsättning då det står bland
målen i lgr-11. Istället blir det en utmaning för läraren att hjälpa eleven att nå målen. De flesta av
respondenterna tog upp att elever med ADHD sällan är lågpresterande i idrott och hälsa så
bedömningen verkade inte vara några problem för någon av dem.
37
6.6 Fortbildning
Att endast en av sex respondenter kände att hon hade tillräcklig kompetensutveckling är lite
oroande om man ser till att de här eleverna behöver vuxna omkring som är inlästa på deras
problematik (Socialstyrelsen 2014). Men det verkade ändå som att samtliga lärare löste sina
bryderier med sunt förnuft i de allra flesta fall och att de inte funderat på att trots att det i varje
klass går elever med ADHD så har de inte erbjudits eller sökt fortbildning i ämnet. Jag jämför det
gärna med en läkare som inte fortbildar sig när nya operationstekniker eller mediciner forskas
fram, det skulle aldrig hända.
6.7 Slutsats
Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur idrottslärare arbetar med elever som har
diagnosen ADHD. Förkunskapen bland vuxna är det kanske viktigaste för en elev med ADHD,
och även om mina respondenter löste det mesta under sina lektioner så bör både lärarutbildningen
och lärarens arbetsplats aktivt arbeta för en större förkunskap hos lärarsläktet. Genom mina
intervjuer framkom att kompetensen för att ta hand om elever med ADHD överlag var låg bland
mina respondenter, men då de ändå löste de flesta situationer som uppkom så bör det betyda att
deras lärarkompetens var hög. Samtidigt är det en svår balansgång att vara lärare i grundskolan
idag, det är mål som ska nås, elever som ska må bra och föräldrar som ska vara nöjda. Att i den
mixen dessutom se till att du bedriver en inkluderande verksamhet för alla elever gör att din
kompetens sätts på prov. Något som framkom under analysen var det att själva undervisningen
verkade mina respondenter klara av utan några som helst problem. Frågan är bara hur de ska orka
och hinna med att ständigt erbjuda eleverna med ADHD den kompletta undervisningen som de
har rätt till enligt styrdokumenten. Vissa saker som forskningen tar upp, exempelvis att elever med
ADHD kan ha motoriska problem var det bara en av idrottslärarna som jag intervjuade som tog
upp, vilket jag kan tycka är anmärkningsvärt. Sammanfattningsvis så är kunskapen kring ADHD
okej bland mina respondenter. Lärarna vet ungefär vilken problematik eleverna har, och löser det
i de allra flesta fall på ett bra sätt. Med mer kunskap och fortbildning så kommer undervisningens
kvalitet öka både för undervisande lärare, elev med behov av särskilt stöd och övriga elever.
38
6.8 Fortsatt forskning
Till att börja med så skulle jag vilja ifrågasätta hur lärarutbildningen ser ut. I varje klass går det
alltså 2-3 elever med ADHD i genomsnitt, dessa och övriga elever med särskilda behov har lärare
som själva får uppfinna hjulet eftersom de under sin utbildning inte får rätt förkunskaper. En
undersökning kring hur det ser ut runtom i Sverige på högskolor och universitet på
lärarutbildningen tycker jag därför skulle vara ett intressant forskningsämne. Observationer av
idrottslärare hade gett mig mer information till min undersökning då jag själv hade kunnat skapa
en uppfattning kring hur lärarna arbetar, därför är det ett område som skulle vara intressant att
studera vidare. Elevassistentens roll skulle också vara intressant att fördjupa sig i. Själv var jag
elevassistent i en specialklass när jag var 19 år, direkt sprungen från gymnasiet utan vare sig sunt
förnuft eller kompetens kring de elever som jag skulle finnas där för. Jag tror att ofta är
elevassistenten just en ung person som säkert är kapabel till att göra ett gott jobb, men denne måste
ju verktyg att arbeta med genom utbildning. Det skulle vara intressant att göra en översikt kring
hur den genomsnittliga elevassistenten arbetar och vad denne har för kunskaper kring
problematiken som eleverna som den jobbar med har. Elevernas bild av undervisningen skulle
också vara intressant att undersöka. Vad säger eleverna med diagnos själva om det stöd de får, är
det ens något som de tänker på, eller är det en självklarhet för dem. Medicinering var ett område
som jag medvetet lämnade utanför denna uppsats, men som är väldigt intressant att fördjupa sig i
då det kan bli stor skillnad för en elevs skoldag vid fungerande medicinering.
39
Referenser
Forssell, Anna (2008). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB
Hellström, Agneta (1993). Ungar är olika. Hur kan förskolan hjälpa barn med svårigheter?
Stockholm: Liber AB
Honos-Webb, Laura (2008). Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD - en praktisk
handbok om hur du kan omvandla ditt barns svårigheter till styrkor. Jönköping: Brain books AB
Jerlang, Espen (2008). Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber AB
Jerlinder, Kajsa (2010). Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning för elever med
rörelsehinder - en utopi? Örebro universitet
Justesen, Lise & Mik-Meyer, Nanna (2010). Kvalitativa metoder - från vetenskapsteori till
praktik. Lund: Studentlitteratur
Kadesjö, Björn (2007). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber AB
Kadesjö, Björn & Mossler, Karin (2004). Kort om ADHD hos barn och vuxna. Socialstyrelsen
Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB
Nationalencyklopedin (2015). Definition av “diagnos”. Hämtad 2015-01-03, från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/diagnos
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och
vad vet vi? Myndigheten för skolutveckling
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2014). Inkluderande undervisning - Vad kan man lära sig
av forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten
40
Persson, Bengt (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB
Skolverket (2014). Likabehandlingsarbete. Hämtad 2014-12-26, från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/demokrati-ochlikabehandling/likabehandling
Socialstyrelsen (2014). Kort om ADHD hos barn och ungdomar. Hämtad 2015-01-02, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19567/2014-10-29.pdf
Svenska akademiens ordlista (2015). Definition av “diagnos”. Hämtad 2015-01-03, från
http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_natet/
ordlista
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen. Hämtad 2014-12-10, från
http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/Salamancadeklarationen-och-Salamanca+-10-ers%C3%A4tter-1-2001.pdf
Vetenskapsrådet (1990) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad 2015-01-04, från https://cdn.fbsbx.com/hphotos-xaf1/v/t59.270821/10737431_10152613839737913_877918005_n.pdf?oh=861e8e6836057d39403c22fd200bfe1
b&oe=54ABC4A2
1177 Vårdguiden (2014). ADHD. Hämtad 2014-12-01, från http://www.1177.se/Skane/Faktaoch-rad/Sjukdomar/Adhd/
41
Granskade studier
Elliott, Steven (2008). The effect of teachers attitude toward inclusion on the practise and
seccess levels of children with and without disabilities in physical education. International
journal of special education. Hämtad 2014-12-17, från
http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ833682.pdf
Landelius, Emma & Stål, Hanna (2012). Kreativa genier eller barn som utmanar? En
forskningsöversikt av kunskapsläget kring fenomenet ADHD och dess behandling. Hämtad 201501-05, från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:623839/FULLTEXT01.pdf
Gal, Eynat, Schreur, Naomi & Engel-Yeger, Batya (2010). Inclusion of children with
disabilities: teachers attitudes and requirements for environmental accommodations.
International journal of special education. Hämtad 2015-01-06, från
http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ890588.pdf
Sökmotorer
ERIC (The Education Resources Information Center) http://eric.ed.gov/
Google https://www.google.se/
Google Scholar http://scholar.google.se/
Malin https://www.malmo.stadsbibliotek.org/
42
Bilaga
Intervjuguide
Bakgrundsfrågor:
-
Hur länge har du arbetat som idrottslärare?
-
Vad arbetar du på för typ av skola i dagsläget? (kommunal/friskola, årskurser, antal elever).
-
Vad känner du till om diagnosen ADHD och andra liknande diagnoser?
-
Vad har du för erfarenhet kring att jobba med elever med diagnosen ADHD?
Frågor om jobbet i dagsläget:
-
Arbetar du i dagsläget med elever som diagnostiserats med ADHD eller liknande
kombinationsdiagnoser?
-
Arbetar du på något speciellt sätt med tanke på dessa elever? (förbereder lektionen annorlunda,
val av lektionsaktiviteter, tänker till kring val av lokal/plats).
-
Med din erfarenhet, hur fungerar elever med ADHD annorlunda på idrottslektionerna än andra
elever?
-
Gällande betygsättning, gör du något annorlunda med elever som har diagnos?
Avslutande frågor:
-
Erbjuds du fortbildning gällande ADHD och liknande diagnoser?
-
Har du fortbildat dig?
43