En feministisk världsordning

Comments

Transcription

En feministisk världsordning
Fakultetet för humaniora och samhällsvetenskap
Geografi, medier och kommunikation
Karl Ottosson
En feministisk världsordning
A feminine world order
Examensarbete 15 hp
Lärarprogrammet
Datum/Termin:
Handledare:
Examinator:
Ev. löpnummer:
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
15-01-19
Andreas Grahn
Nina Kristensson
X-XX XX XX
Sammanfattning
I en tid då diskussionen om feminism går varmt i media, skolorna och stugorna så har jag
intresserat mig för hur en feministisk världsordning skulle kunna se ut, och vilka som är
vägarna dit. Det finns gott om bromsklossar i samhället, vissa man med enkla medel skulle
kunna påverka.
Denna uppsats tar upp och definierar problematiken bakom svårigheterna att nå en feministisk
världsordning, men också vilka faktorer som spelar roll för uppnå detsamma. Hur
koloniseringen som startade för flera hundra år sedan spred och säkrade det patriarkala
samhället och dess påverkan ända in i dagens samhälle. Men även mer närliggande faktorer,
om hur vi själva är med och påverkar vårt samhälle i form av vart vi bor, hur vi utbildar oss,
och vilka jobb vi väljer. Statussymboler i samhället som ekonomi, yrke och politiskt
inflytande är alla att räkna med när det gäller att påverka samhället. Att kvinnan då begränsas
i några av dessa områden på olika sätt, innebär en segregation i samhället och förlorad frihet
och kunskap.
Jag har använt mig av en litteraturstudie för att undersöka vad dagens framstående
geografiforskare och andra vetenskapsmän har att säga om ett feministiskt samhälle. Många
böcker och studier har plöjts igenom för att belysa problematiken i att alla människor i samma
samhälle inte har samma förutsättningar. Flera av dessa forskare är positiva och pekar på att
mindre justeringar i samhället kunde ge feminismen en skjuts. För många u-länder gäller det
att utbilda kvinnan och skapa en jämställd familjeplanering. En utbildning ger nya perspektiv
och visar att det finns mer i livet än att vara mamma. För många i-länder gäller det att släppa
in kvinnan i nya mansdominerade branscher och vice versa. Lika ansvar för barnen ger större
chans att skapa bättre jämställdhet i ekonomin, och dörrar öppnas även till den politiska
sfären.
Nyckelord: feminism, världsordning, genus, globalisering, segregering
2
Abstract
At a time when the discussion of feminism is hot in the media, in the schools and in the
cottages so I have been interested in how feminist worlds order might look like and what are
the roads there. There are plenty of barriers in the community, some of them you easily could
influence.
This essay problematize and define the problems behind the difficulties of reaching a feminist
world order, but also the factors that are important to achieve this world order. How
colonization that began several hundred years ago spread and secured the patriarchal society
and its influence all the way to the society of today. But even more immediate factors, on how
we ourselves are involved in shaping our society in terms of where we live, how we educate
ourselves, and what jobs we choose. Status symbols in society as economics, profession and
political influence are all to be reckoned with when it comes to influencing society. Women
are limited in some of these areas in various ways; this means segregation in society and loss
of freedom and knowledge.
I am using a literature study to investigate what today's prominent geography researchers and
other scientists have to say about a feminist society. Many books and studies have been
plowed through to highlight the problems of all people in the same society does not have the
same opportunities. Many of these scientists are positive and indicate that minor changes in
society could give feminism a boost. For many developing countries it is important to educate
women and create a gender family planning. An education will give new perspectives and
will show that there is more to life than being a mother. For many developed countries it is
important to let the woman participate in male-dominated industries and vice versa. Equal
responsibility for the children will give more chance to improve gender equality in the
economy, and the doors will open even into the political realm.
Keywords: feminism, world order, gender, globalization, segregation
3
Innehållsförteckning
1.1 Inledning
5
1.2 Ämnesval och Syfte
6
1.3 Frågeställningar
6
1.4 Problemformulering
7
2.1 Metod
8
2.2 För- och nackdelar med metodvalet
9
2.3 Materialinsamling
9
2.4 Avgränsningar
9
2.5 Reliabilitet/validitet/replikerbarhet
8
2.6 Tidigare forskning
10
3. En feministisk världsordning
13
3.1 Maktspelet i det könsbestämda rummet
13
3.2 Kolonialtidens arv försvårar feminismen
14
3.3 Befolkningstillväxten
16
3.4 Feministisk utbildning och urbaniseringens påverkan
17
3.5 Feministisk ekonomi, Sverige jämfört med USA
19
3.6 Feministisk politik
20
3.7 Det avlönade arbetet
21
4. Slutsatser
24
4.1 Analys
24
4.2 Diskussion
26
4.3 Källor
27
4
1.1 Inledning
Den nya almanackan upplyser att 2015 precis inletts och pakistanska Malala Yousafzi har
både blivit skjuten i huvudet och fått Nobelpris av samma orsaker under en relativ kort
tidsperiod. Det är inte samma person som står bakom båda dessa gärningar, det hade varit mer
än makabert, utan snarare två olika symboler för två olika världar. Den unga flickan har
kämpat för andra unga kvinnors rättigheter till utbildning i sitt hemland Pakistan. Malala
förstår att detta är det främsta sättet att komma ur fattigdom och stärka kvinnans roll i
samhället. Några talibaner räds den unga flickans kamp och ser ett hot i henne som måste
tillintetgöras. Några skott i en buss något senare och Malala verkar bli ett minne blott. Men
ändå står hon ett år senare och argumenterar för samma saker i en skyskrapa på Manhattans
östkust. Nu med hela världen som åhörare i stället för lokalborna i Swatdalen med omnejd.
Den levande martyren mottager som den yngsta människan genom tiderna Nobels fredspris år
2014 och en större genomslagskraft för sin kamp är svårt att föreställa sig (Yousafzai & Lamb
2013).
Malalas historia visar att begreppet feminism upprör, segregerar och integrerar. Vissa
politiker har svårt att ta ordet i sin mun, än mindre att kalla sig för en. Feminism står för
”social rörelse för jämställdhet mellan kvinnor och män” (Manns & Larsson 2014) och
innebär därför att man vill sträva efter ett samhälle där man har lika villkor för både män och
kvinnor. Detta innebär lagar, regler, löner, politiskt inflytande, arbetsmarknader, vårdnad om
barn, kulturellt inflytande, rösträtt och en rad andra samhällsorienterade faktorer. Jämställdhet
mellan könen med andra ord, och inte att kvinnor borde dominera samhället. Problemet att
kalla sig för feminist verkar för en del ligga i att begreppet i sig inte är könsneutralt, det är
laddat av just en feminin art. Kampen i sig är dock namngiven efter den grupp som är
diskriminerad, inte efter målet. För att kontra mot det möjligen motsägelsefulla i att namnge
en könsneutral företeelse för något könsbundet, kan man bara erinra sig om några liknande
begrepp som jämställdhetsombudsmannen, människa, engelska ordet history,
diskrimineringsombudsmannen med flera. Kanske olyckligt, eller kanske lyckligt då det
skapar en diskussion och lyfter frågan på ett sätt som inte vore möjligt annars.
5
1.2 Ämnesval och Syfte
”Feministisk geografi är väl ändå det sista jag vill skriva om”, var de första tankarna som flög
genom skallen när jag började fundera på min kommande uppsats innehåll. Det går inte en
dag som jag inte läser en feministisk text på nätet eller i bokform. Eller så för jag en
feministisk dialog med vänner, eller i ett klassrum med elever eller kollegor. Ämnet står lika
nära hjärtat hos mig som det också står upp över öronen på mig. Ibland gör sig den vanliga
frustrationen påtaglig; trots att många faktorer och instanser i vårt samhälle blir alltmer
jämställda, går det inte tillräckligt snabbt, och definitivt inte i alla delar av världen. Någon
vecka in i uppsatsprocessen när Civilisationers kamp med många fler böcker avhandlats insåg
jag att det ändå till sist var feminism jag ville skriva om. Jag läser om positivistiska synsätt av
vår värld i Apokalypsens gosiga mörker, och i skallen rullar samma slutsats fram gång på
gång.
Det går nämligen inte att komma ifrån att så många av världens orättvisor bottnar i detta
ämne, det går att härleda konflikter, våld, fattigdom, arbetsbrist, traditionella könsroller och
befolkningsboomer i avsaknaden av ett feministiskt jämställt samhälle. Ett debattinlägg döpt
till ”Feminiserade storstäder dominerar snart världen” i Dagens Nyheter var starten till att jag
hamnade under en hög böcker med titlar som ”Feminism utan gränser” och ”Writing women
and space”. Går det att skriva en geografiuppsats på temat feminism? Syftet med uppsatsen
kristalliseras så småningom; hur skulle man kunna uppnå en feministisk värld? Jag börjar
söka svar hos de stora tänkarna, journalisterna, feministerna, geograferna och professorerna.
1.3 Frågeställningar

Vilka faktorer menar geografiska forskare och vetenskapsmän spelar mest roll för att
åstadkomma jämställdhet i ekonomi?

Vilka faktorer menar geografiska forskare och vetenskapsmän spelar mest roll för att
åstadkomma jämställdhet i yrkesliv?

Vilka faktorer menar geografiska forskare och vetenskapsmän spelar mest roll för att
åstadkomma jämställdhet i politik?
6
1.4 Problemformulering
Jag stötte på debattartikeln ”Feminiserade storstäder dominerar snart världen” i Dagens
Nyheter från den 22 september 2014 och detta fångade mitt intresse. Artikeln är skriven av
Per Schlingmann, före detta statssekreterare och en av personerna bakom förnyelseprocessen
av Moderaterna, samt av Dr. Kjell A Nordström, ekonom, forskare och lärare på
Handelshögskolan i Stockholm. Man kan enkelt se artikeln som ett sätt att promota deras
senaste bok, Urban Express, som tar upp en vision av morgondagens samhälle och fokuserar
på de stora städerna, och kvinnans större roll i dem och därmed hela samhället.
Jag läser tankar om hur ett feministiskt samhälle skulle kunna se ut, en värld där det
patriarkala samhället dominerar och sätter gränser och upprättar lagar för båda könen, vilket
ofta gynnar just männen. Och i dessa samhällen kan alltid männen fortsätta dagordningen. Det
finns ett behov i mig att försöka förklara varför samhället ser ut som det gör, och vad som
krävs för att förändra det.
Problemet med det feministiska samhället är att vi inte är där än. Dagligen tar media upp
problem som att det fortfarande i stor utsträckning är kvinnorna som tar ut större delen av
barnledigheten. Det innebär att de i jämförelse med sina män halkar efter karriärmässigt. Det
är männen som dominerar lokalpolitiken och männen som har de högavlönade jobben. En del
av problematiken bakom har med gamla maktstrukturer att göra, en del handlar om ren
diskriminering.
I min uppsats ämnar jag ta upp de feministiska faktorer som påverkar och i det långa loppet;
styr vårt samhälle, vår värld. Påverkan i samhället sker genom makt och status, och jag har
valt ut tre faktorer som sammanfattar detta; det är vår ekonomi, vårt yrke och vårt politiska
inflytande. Eftersom dessa tre faktorer är så förknippade med status i samhället och med
status kommer makt och inflytande, så finns det ett problem då kvinnor har sämre
förutsättningar i samtliga av dem. Det är denna problematik jag ämnar belysa.
7
2.1 Metod
När jag väl bestämt mig för att enbart fokusera på temat feministisk geografi så var valet av
metod redan gjort; det skulle bli en litteraturstudie! En textanalys är det mest naturliga för mig
då jag tidigare producerat sådana.
Ett vetenskapligt problem är inte nödvändigtvis synonymt med de problem vi brottas med i
vardagen. Ett problem i forskningssammanhang är något man vill belysa, svara på eller bara
skaffa sig ny kunskap om. För att belysa och forska om dessa problem använder man sig av
olika vetenskapliga metoder. Sedan länge skall seriös vetenskap kunna prövas av andra
oberoende, för att se om teserna och forskningen är saklig och undersökt med kvalitativa
metoder. Det finns en mängd olika metoder för att kunna verifiera hypoteser och problematik.
Man brukar tala om explorativ undersökning, när det finns stora luckor att täppa till inom en
specifik problematik. Här försöker man på så bred front som möjligt undersöka sig fram till
en mängd olika svar inom ämnet, undersökningen är utforskande. En mängd olika metoder
kan användas här, och resultaten ligger ofta till grund för vidare studier. En deskriptiv studie
talar man om i ett område där det redan finns forskning. Här begränsar man sig till specifika
aspekter och ofta används bara en metod för att samla information. En hypotesprövande
studie används då det finns stor mängd forskning inom ämnet, och man avser därför att testa
om teorin kan prövas i praktiken, menar Patel och Davidson (2011).
Man talar också ofta om undersökningen är kvalitativ eller kvantitativ. Dessa begrepp syftar
till de data man använder i sin undersökning, inte undersökningen i sig. En kvantitativ
undersökning använder sig därför av statiska data, som t.ex. statistik över hur många som bor
på en viss plats eller enkätundersökningar med ja/nej-svar. En kvalitativ undersökning kan
vara en diskursstudie eller en djupare intervju som är mer tolkningsbar än de kvantitativa
exemplen, som ger upphov till analyser (Patel & Davidson 2011). Min uppsats är därför en
deskriptiv kvalitativ textanalytisk, där jag analyserar forskares syn på feminismen inom ämnet
geografi.
2.2 För- och nackdelar med metodvalet
Nackdelen med en litteraturstudie är att jag inte får någon lokal eller dagsfärsk vinkling av
mitt ämne, förutom mina egna tolkningar och slutsatser. Det hade jag kunnat få i en sorts
intervju- eller enkätundersökning. Åsikterna och statistiken som framförs i uppsatsen har en
spann av cirka 20 års lång period, och samhället formas efter tiden med allt vad det innebär.
Jag har ansträngt mig för att få en stor del data från så färska källor som möjligt, speciellt
statistiken som lätt kan påverkas med några år på nacken.
Jag har valt att analysera litteratur framför artiklar. Dels på grund av det lättillgängliga
utbudet, och dels för att litteratur är en långsam process till skillnad från artiklar. Litteratur
brukar i regel ta månader eller år att producera, till skillnad mot artikelns snabba process. I
litteraturen återfinns också en mängd historik som föga förändras efter några decenniers
förlopp.
8
2.3 Materialinsamling
Karlstad Universitet har en mängd böcker om feministisk geografi som jag tagit del av,
böckerna har jag ömsom lusläst från pärm till pärm och ömsom skummat igenom kapitel med
mindre relevans. I flera artiklar och studier på nätet har jag fått referenser som lett fram till
nya böcker med nya inslag. Värmlands bibliotek har bidragit med mer allmänna böcker om
feminism och jämlikhet i samhället. Här har urvalet varit svårare då mycket av dess
textinnehåll inte direkt går att koppla till min nisch; feministisk geografi. Det viktiga för mig
har varit att få ett brett perspektiv på feministisk geografi, av både män och kvinnor från olika
delar av världen med olika syn och erfarenheter.
2.4 Avgränsningar
Själva avgränsningen i mitt arbete har främst varit tiden själv. Det finns väldigt gott om
böcker, rapporter och analyser för att kunna göra en uppsats om feministisk geografi. Tiden
har därför hindrat mig från att gå igenom böcker jag redan lånat eller kunnat göra något
konkret av det material jag redan synat. Sen har ju flera av böckerna nischats åt olika håll och
därför i sin tur inte varit helt relevant för mitt arbete. Så man skulle kunna göra en liknande
uppsats ytterligare nischad; jag skulle kunna ägna en egen uppsats åt feministisk geografi i
Rwanda eller åt skillnaden mellan feministisk geografi i väst jämfört med feminism i tredje
världen. Men jag ville själv ha ett litet bredare fält av den anledningen att jag tror att den gör
mer samhällsnytta i det formatet. Eftersom mitt syfte handlar om en feministisk världsordning
så har fokus legat på de faktorer i samhället som spelar stor roll för samhällsordningen, det
vill säga yrke, politik och ekonomi, och vägarna som bär fram till dessa.
2.5 Reliabilitet/validitet/replikerbarhet
Huruvida min studie är tillförlitlig eller inte beror mångt och mycket på mina källor, eftersom
detta är en textanalys. Det handlar också om min egen förmåga att analysera texter och att
sätta dem i sitt sammanhang, läsförståelse med andra ord. Man talar om att resultatet vi får har
både ett sant värde och ett felvärde. Felvärdet beror på brister i instrumentet, som i detta fall
består av min förmåga att analysera texter. Det sanna värdet ligger i hur noggrann min analys
är. Vad hade hänt om en annan person vid ett givet tillfälle skulle plockat med sig med sig
samma källor och bearbetat exakt samma texter utifrån samma frågeställningar? Svårt att ge
ett definitivt svar, men de författare vars texter jag refererar till har sitt ord tryckt svart på vitt.
Det är deras fakta, tankar och resonemang och det är jag som har sorterat dem i ett
sammanhang och med hjälp av deras texter diskuterat problematiken feministisk geografi.
Min egen slutsats är delvis det jag sett att författarna kommit fram till, och delvis det jag kan
läsa mellan deras rader; mina egna tolkningar; min egen diskussion. Och det bör vara på den
sistnämda av punkter som min och en potentiell skugguppsats skulle kunna skilja sig åt. Hur
objektiv man än försöker att vara så har man ändå alla dessa värderingar, synsätt, fördomar,
misstag och mänskliga faktorer med sig i bagaget som påverkar ens analys (Patel & Davidson
2011).
Mäter uppsatsen det den vill mäta? Kan jag påstå att jag via de forskares och vetenskapsmäns
texter jag analyserat kan svara på mina frågeställningar? Här är det av yttersta vikt att
9
frågeställningarna är minutiöst välplanerade och utredda. Jag har utgått från några
frågeställningar utifrån mitt syfte under läsandets och skrivandets gång, men har också i
slutändan fått justera de exakta frågeställningarna för att uppsatsen ska bli hållbar och legitim.
En röd tråd måste gå genom uppsatsen och genomsyras utifrån mitt syfte och mina
frågeställningar. Eftersom mina frågeställningar bygger på hur diskussionen går kring mina
berörda källor så anser jag själv att undersökningen mäter det den utger sig för att mäta.
Mängden av litteratur spelar i detta fall också roll, ju mer beläst man är i ämnet, desto
överskådligare blick får man över ämnet (Patel & Davidson 2011).
Skulle undersökningen kunna göras av någon annan? Givetvis är svaret. På många sätt är
detta en unik uppsats; de val av böcker och annan litteratur jag gjort baseras till stor del av
min geografiska utgångspunkt; jag har sökt i de närliggande biblioteken efter data. Med
utgångspunkt från en annan del av landet eller världen så skulle det sannolikt finnas en
skillnad i det litterära utbudet. Och med andra författare med ett annorlunda perspektiv så
skulle möjligen deras resonemang kunna skilja sig åt, då det finns så pass många skribenter
inom feministisk geografi. Om man har en tes kring någonting så ligger inte enbart
trovärdigheten i den statistik man presenterar, då beroende på hur man redovisar statistik och
vilken statistik man väljer att redovisa. Man bör kunna resonera och argumentera för sina
teser, statistiken kan inte, trots vanliga föreställningar, tala för sig själv. Om man enbart utgår
från mitt syfte och mina frågeställningar och inte tar hänsyn till de litteratururval jag gjort så
skulle en annan människa kunna göra samma undersökning och komma fram till andra
slutsatser. Men med samma litteratur att basera textanalysen på ser jag svårigheter att komma
fram till några slutsatser som skiljer sig något större från mina egna (Patel & Davidson 2011).
2.6 Tidigare forskning
Böcker kring temat finns det som tidigare nämnt gott om. Man hittar dem i biblioteken främst
under N som står för geografi eller under O som står för samhällskunskap. Jag kommer här
kortfattat beskriva mina källor, dess författare samt vad de kommit fram till.
Det nya samhällets geografi från 2000 av redaktören Sune Berger är tänkt som en grundbok
för studerande inom samhällsvetenskapliga ämnet vid universitet och högskolor. En grupp
kulturgeografer vid Uppsala universitet har tagit fram denna bok som på bred front går över
ämnen som ekonomisk geografi, genus i geografi, samhällsplanering, globalisering,
produktion och urbanisering, både i Sverige och i hela världen. Medförfattaren Gunnel
Forsberg menar att orsakerna till att så många kvinnor lämnar landsbygden för staden är det
könskontrakt som skrivits mellan könen. I städerna har kvinnorna högre status än på
landsbygden, de har mer att säga till om politiskt och de har i princip lika lön för lika arbete
som deras manliga kollegor.
Knox och Marstons Human geography – Places and regions in global contex från 2007 är
svår att undvika när jag ska försöka förhålla mig till dagens geografiska världsbild. Kapitel 5
här heter Cultural geographies och tar upp några sidor om kulturell identitet som jag använt
mig av. Knox är geografisk universitetsprofessor på Virginia Tech, Marston geografisk
professor på University of Ariza och de har tillsammans skrivit denna breda publikation, en
riktig universitetsklassiker. De menar att det ofta är våra egna fördomar som späder på
10
föreställning om hur och i vilka regioner som kvinnan är underordnad mannen. Man kan inte
dra länder eller religioner över en kant, utan maktskillnaderna är olika i hem från hem.
Stefan Fölster bidrar här med boken Jämlikheten som försvann från 2003. Då den handlar om
jämlikhet i allmänhet har jag enbart nyttjat det tredje kapitlet; Män dubbelt så rika som
kvinnor. Fölster har kommit fram till att kvinnorna äger omkring hälften av vad männen gör i
Sverige. Den skeva fördelningen beror delvis på att männen utgör en majoritet av alla egna
företagare. Många kvinnodominerande branscher har lagar och regler emot eget företagande,
och det finns fortfarande problem att ta sig in i ett mansdominerat yrke. Fölster är en tyskfödd
svensk nationalekonom, författare och debattör.
Feminist Geographies; Explorations in diversity and difference av studiegruppen Women and
geography från Brittiska geografiska institutet är en bok som tar upp könsroller och dess
problematik i olika delar av världen. Denna bok är tillsammans med Writing women and
space den äldsta i gänget, denna tryckt 1997, så jag har använt den för att exemplifiera
situationer där könsroller spelar in, och mindre för statistisk fakta. De menar att begreppet
könsroll har uppstått på grund av behovet att lyfta kvinnans roll, och att ifrågasätta det
traditionella geografiska fokuset som brukar handla om hur män lever.
Alison Blunt, lektor i geografi vid University of Southampton i Storbritannien och Gillian
Rose, lektor i geografi vid University of Edinburgh bidrar med den äldsta (1994) boken i
gänget; Writing women and space – Colonial and postcolonial geographies. De, liksom
Mohanty, fokuseras på den sakta pågående feministiska revolutionen sett i backspegeln, och
ägnar stor tid åt att beskriva kolonialismens påverkan på ämnet. Deras slutsatser är, vilket de
pekar på i en rad studier, att det är den vita kvinnan som för talan om hur feminismen ska gå
till, och hon utelämnar ofta tredje världens kvinna. Detta beskrivs både i dåtid och hur det ser
ut i nutid. Då historik inte ändrar sig lika snabbt som statistik väljer jag att använda verkets
historiska teorier i min uppsats.
Carina Listerborn skriver i sin bok Kroppen som situation om kön, makt och rum från 2007
om hur vi delar upp rum i manligt och kvinnligt. Hon menar att detta synsätt formar vårt
samhälle och leder till att vi har olika yrken som är synonyma med antingen manligt eller
kvinnligt. Listerborn diskuterar svårigheten i hur man ska kunna bryta denna maktbalans och
istället göra rummen neutrala.
Det sociala landskapet - En sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av
2000-talet (2008) är skriven av Göran Ahrne, professor i sociologi, Christine Roman,
professor i sociologi och Mats Franzén, även han professor i sociologi. I boken presenteras en
översikt av samhällsutvecklingen i Sverige och hur dess maktrelationer förändras. Jag har
använt mig av kapitlet könssegregering och mansdominans för att se hur makten i
arbetsmarknaden förändrades under denna period. Deras slutsatser blir att den feministiska
maktbalansen i modern tid på arbetsmarknaden var som sämst under 1950-talet, då 1,4
miljoner kvinnor jobbade oavlönat i sitt eget hem, som hemmafruar.
Urban Express av Schlingmann och Nordström har jag redan nämnt i syftet. Deras nya
publikation är skriven på ett modern sätt, med snabbt språk med massor av popkulturella
referenser. Den beskriver hur vi borde förbereda oss för det nya samhället, där stadsbon är
norm och feminismen kommer råda. De har nämligen kommit fram till att det är
morgondagens städer som kommer bli det närmaste ett feministiskt samhälle vi kommer ha.
11
Där pågår det just nu en tyst kvinnlig revolution, och tack vare den kvinnliga urbaniseringen
och deras utbildning kommer morgondagens tid vara kvinnornas tid. Jag har mest återanvänt
en del av deras publicerade statistik för att styrka teser, då det är en helt nyutgiven bok
(2014).
Feministen och teoretikern Chandra Talpade Mohanty kritiserar globaliseringen och
kapitalismen och gör detta ur ett perspektiv från den tredje världens kvinnor. Hon är född i
Indien men är anställd på Syracuse University i New York. Mycket av Mohantys fokus
handlar om hur västerlänningar generaliserar över just tredje världens kvinnor och lättsamt
raljerar över dem som en enda stor homogen grupp. Tvärt emot andra författare i denna lista
så ser hon globaliseringen som ett hot mot feminismen. Mohanty menar att såväl nya
hierarkier som nya motståndsstrategier kommer växa fram ur de globala maktstrukturerna. En
del för att ta sig ur denna onda cirkel skulle vara att ta sig ur det koloniala arvet, något som
påverkar vårt samhälle negativt och bevarar gamla maktstrukturer. Feminism utan gränser
publicerades 2007.
Arne Jernelöv drar sina egna slutsatser om hur ett feministiskt samhälle skulle se ut i hans
2011 års e-bok Amazonia – Den framtida värld där kvinnor styr. Jernelöv går steget längre än
samtliga mina övriga källor och målar upp ett framtida samhälle där kvinnor är de styrande.
Några av faktorerna som bevisar detta skulle vara kvinnans högre ålder, större benägenhet att
studera och därmed göra sig mer attraktiv på arbetsmarknaden. Detta gynnar också kvinnans
ekonomiska situation som enligt Jernelöv kommer vara jämställd med mannens om 25 år.
Globaliseringen har lett till mångfald, och den ökande andelen kvinnor i politiska beslutande
positioner är ett svar på detta. Jernelöv är professor och miljövårdsbiolog och har haft många
internationella uppdrag för FN och WHO.
Yvonne Hirdman ger oss sitt sätt att se på begreppet feministisk teori och allt det är förknippat
med i boken Genus – om det stabilas föränderliga former från 2003. Hon ger exempel på de
konstruktioner och fördomar som följer med könsbegreppet. Bland annat menar hon att vi i
Sverige anammade genus-begreppet i slutet av 70-talet för att det fanns ett behov av att lyfta
och ifrågasätta gamla könsroller.
Pakistanska Malala Yousafzai är vår yngsta nobelpristagare genom tiderna och får för sin
kamp för feminismen och utbildningen ett hedersomnämnande i denna uppsats. Hennes unga
men händelserika liv har förevigats i en biografi av henne själv tillsammans med Christina
Lamb i 2013 års Jag är Malala. Hon kämpar för sin tes och slutsats att utbildning är den
enskilt viktigaste faktorn för att uppnå ett rättvist och feministiskt samhälle.
Slutligen får vi inte glömma bort Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska
institutet. Rosling har varit rådgivare åt både Sida och WHO, i denna uppsats har jag använt
hans material som finns tillgängligt på hemsidan gapminder.org. Det är en lättillgänglig
databas där man tydligt kan urskilja hur världens ekonomi och hälsa förändras mellan länder
och i tid. Här finns också hans videoföreläsningar som bland annat talar om hur världen mår
och vart vi är på väg. Han menar att minskningen av antal barn per kvinna är en
framgångssaga och essentiellt för en hållbar värld. Vägen dit menar Rosling är att kvinnorna
får vara delaktiga i familjeplaneringen, men även att de får utbilda sig och ett avlönat arbete.
12
3. En feministisk världsordning
3.1 Maktspelet i det könsbestämda rummet
Kvinnor som grupp har historiskt sett ofta hört till bottensikten i samhällets många sociala
sammanhang, som prostitution eller annan slavliknande arbetskraft. Vi män har lärt oss att det
är skamligt att göra kvinnosaker. Vad skulle hända om mannen kom till jobbet i klänning,
eller beslöt sig för att använda läppstift? Platser är uppdelade i kön; vems är köket, garaget,
smedjan eller syrummet? Det patriarkala samhället har länge rådigt och satt regler för hur
saker och ting skall förhålla sig till varandra (Hirdman 2003).
Ordet genus har gått från att ha varit till enbart för språkliga sammanhang till att fungera som
ett verktyg för att komma ifrån de olycksaliga uppspaltningar av könsliga rum vi har i
samhället. Begreppet krävdes för att kunna belysa och analysera kvinnors underordnad och
förstå mäns och kvinnors delaktighet i den. Att vara man i samhället har varit synonymt med
att vara normbärare, något som både män och kvinnor måste förhålla sig till. Att vara man är
att inte vara kvinna. Det handlar om att hålla isär förhållandet mellan könen. Kan män göra
kvinnojobb, och kan kvinnor göra mansjobb? Vad är ett kvinnojobb och vad är ett mansjobb,
och framförallt; vem eller vilka har bestämt det? Underordningen skapar inte fria och glada
själar. Det skapar den slavmentalitet som behövs på underordningens platser (Hirdman 2003).
Under uppsatsens kommande rubriker ämnar jag att definiera olika typer av geografiska rum
med hjälp av ett feministiskt tänkande. Båda könen är av kött och blod och representeras av
kroppar som ständigt befinner sig i ett eller flera geografiska rum. Rummen kan vara
materiella eller metaforiska, och båda exempel kan existera simultant. Relationen mellan din
kropp och rummet är en komplex ordning där dessa båda variabler ständigt är föränderliga.
Upplevelserna av ett rum beror på vem du är, vad du bär med dig och dina förväntningar.
Förutom rummet så är tiden också alltid en variabel att räkna med. Men tid och rum skiljer sig
åt; rummet är det tiden inte är; abstrakt, oändlig, definierbar i geometriska termer och
koordinater menar Listerborn (2007). Rummet innebär också maktrelationer, såsom vilket
rum som anses kvinnligt och vilket rum som anses vara manligt. Att könsbestämma platser är
just ett exempel på den pågående maktkampen som ständigt belyses i media och på
arbetsplatsen, i skolan. Genom att upplösa idén om platsidentitet och lyfta fram könens
samexistens i alla geografiska rum skulle man kunna göra den patriarkala hierarkin till ett
minne. Listerborn riktar också kritik mot hur den geografiska rumsuppfattningen är
västerländskcentrerad, och hur den borde gå samma öde till mötes som platsidentiteten
(Listerborn 2007).
Den feministiska geografin har växt ordentligt sedan starten på 1970-talet och har nu etablerat
sig inom kulturgeografin. Främsta anledningen till dess uppkomst har varit viljan att
ifrågasätta frånvaron av kvinnor och starta ett genustänk inom ämnet (Listerborn 2007). Vi
ska se vad vi kan bidra med i denna uppsats.
13
3.2 Kolonialtidens arv försvårar feminismen
Vi börjar med att titta tillbaka retrospektivt. Mohanty (2007) problematiserar begreppet
feminism och förklarar hur man ser på detta från olika delar av världen. Hon erfar på samma
sätt och med liknande uttryck som Listerborn (2007) att man med västerländska ögon ser på
kvinnor i den tredje världen som sexuellt kuvad, okunnig, fattig, obildad, traditionsbunden,
huslig och familjeorienterad. På samma sätt har man ett annorlunda synsätt om andra
grupperingar kvinnor i andra delar av världen. Detta innebär att feminism inte är någon
homogen grupp med likadana värderingar och synsätt jorden runt. För att förstå dessa
generaliseringar måste vi titta bakåt historiskt sett, exemplifiera orsaker till ”vårt” synsätt och
exempel på hur dessa ter sig. Mohanty och Listerborns kritik mot det västerländska synsättet
måste vi sätta i en förklarande kontext.
Kvinnors bärande av slöja som sådan har länge gett upphov till diskussion; är det ett tecken på
manligt förtryckande eller är det ett avståndstagande från den västerländska lättklädda
kulturen, eller religiösa klädregler? Svaret är också här inte bara att sätta ihop i en mening, det
är mer komplext än så. I Saudiarabien, Iran, Pakistan, Indien och Egypten har alla muslimska
kvinnor någon form av slöja. Slöjorna kan vara fysiskt lika men ändå kan det vara stor
skillnad i orsakerna till användandet; det kan vara kulturellt eller ideologiskt. Ett exempel är
Iran före år 1979. Mohammad Reza Pahlavi var shah av Iran och stor för västerländsk kultur
och värderingar, bland annat ordnade han kvinnlig rösträtt och stod för ett mer sekulariserat
samhälle. Men många kvinnor från medelklassen var emot det västerländska inflytandet och
använde därför slöjorna för att visa sitt motstånd. Efter revolutionen 1979 tillsattes den
politiske och andlige ledaren Ayatolla Khomeini vid makten som genast införde Islamska
lagar som i Iran innebar att kvinnornas makt och inflytande begränsades och att de nu var
tvungna att bära slöja. Mohanty (2007) menar att slöjan stod först för att visa en oppositionell
revolutionär förklaring, för att sedan bli en lagförd förpliktelse.
Abortfrågan har i flera afrikanska länder inneburit en problematik för de lokala kvinnorna.
Efter att ha varit kuvade av den vite mannen under kolonialtiden med dess
befolkningskontroll och steriliseringspolitik har det moderna uttrycket ”kvinnans rätt att
välja” fortsatt stått för västerländsk maktkontroll. Det ligger en stark skepsis mot alla regler
som innefattar någon slags befolkningskontroll, det ses helt enkelt som en förlängning av den
rasistiska statens tvångspolitik (Mohanty 2007).
Kolonialtiden har satt djupa spår i vår gemensamma feministiska historia. Det var de vita
männen från Europa som seglade jorden runt och lade under sig länder, regioner, byar och
därmed folket som befolkade dessa samhällen. Ett patriarkalt samhälle etablerades där den
vite mannen satte reglerna i de nya provinserna och blev därmed både domare, jury och bödel.
Inte sällan användes systematiska våldtäkter på den kvinnliga lokalbefolkningen för att hålla
dem i schack, det var den vite mannen som skrev reglerna och lagarna och därmed satte
normen i samhället. Den vite mannen är i sig ett vida begrepp och en generalisering. Det
fanns de kolonialherrar som var mindre benägna att utnyttja befolkningen för egen vinning.
Men bland de tyskar, britter, fransmän, italienare, spanjorer och holländare som vanligen
utgör mallen för den vite mannen i koloniala sammanhang, så framhävs ofta kung Leopold II
14
av Belgien som en av de främsta tyrannerna. Drygt tio miljoner kongoleser var utsatta för
Leopolds grymma metoder bestående av slaveri, stympningar av lemmar, barnkidnappningar
och bränningar av byar. Detta utan att han någonsin personligen satte sin fot i landet.
Leopolds vansinnesstyre används här för att exemplifiera hur en del av den tredje världen
kom att se på den vite mannen och det patriarkala samhälle de stod för (Mohanty 2007).
Under kolonialtidens stora århundrade; 1800-talet, så kunde man i besättningen i dessa
expeditioner hitta både kvinnor och män. Kvinnorna var i minoritet och de som befann sig
ombord var främst där i egenskap av reseskildrare, lärare och sjuksköterskor. De brittiska
reseskildrarnas skrifter kom att utgöra grunden för den uppfattningen man i moderlandet hade
för de nya expansionerna och dess innevånare. Enligt Mills (Blunt & Rose 1994) så innebar
dessa texter, förutom moderlandets generella inställning till koloniseringen, om man skulle
fortsätta expeditionerna och få finansiellt stöd för dessa. De texter som nådde hemlandet och
trycktes i bokform och spreds blev de historiska äventyrsberättelserna om den vite mannens
kamp för civiliserande av andra mindre civiliserade samhällen. Många av dessa böcker
beskrev ursprungsbefolkningen i Afrika som barnsliga av naturen och underlägsen den
västerländska normen. Dessa texter spreds vidare i Europa för att hamna i skolböcker och
uppslagsverk. Detta innebar ett stort genomslag för Europas samlade syn på den tredje
världen och kom att leva kvar långt in på 1900-talet, och ingen kan påstå att dessa attityder är
helt borttvättade än idag. De kvinnor som bidrog till att producera dessa reseskildringar var i
minoritet, det var i regel männen som skrev dessa. Men de texter som skrevs av kvinnor var i
regel kritiska mot kolonialismen och dess samhälles struktur. Kvinnorna som skrev var som
grupp själva diskriminerade i sitt samhälle, och kunde därför lättare med sina kritiska ögon se
och känna igen sig i den afrikanska urinnevånarens situation. Men dessa skrifter blev i regel
refuserade eller nådde aldrig några större tryckta upplagor i hemlandet. Det ansågs att kvinnan
inte brydde sig om den nya vetenskapen eller kunskapen som expeditionerna medförde, utan
i stället ägnade texterna åt att skriva om sig själva (Blunt & Rose 1994).
När kolonialismen upphörde och slaveriet förbjöds så fortsatte dock utnyttjandet av den tredje
världen och dess traditioner lever kvar, nu i omstrukturerade former. Människorna från den
tredje världen fick fortsatt ta de jobb som den vite mannen inte ville ha, nu med en liten
summa pengar som ersättning. I Nordamerika innebar det att den svarta kvinnliga
befolkningen fick hushållsarbete eller jobba ute på fälten, alltid till lägre löner än vad de vita
skulle fått för samma arbete. De var helt enkelt mindre värda ur västerländska ögon sett
(Mohanty 2007).
Dessa konstruerade moraluppfattningar som tredje världens kvinnor utsatts för, och utsätts för
idag, påverkar deras självbild, deras organisation och deras förmåga till motstånd i vardagen.
Man kan dra paralleller till de kuvade flickorna när den allmänna skolan infördes i Sverige
1842; eftersom det inte förväntades att flickorna skulle klara av skolan lika bra som pojkarna
så fick de heller inte lika bra betyg. Det hade att göra med dess status i samhället och
konsekvensen av det är låg självbild och lågt självförtroende (Jernelöv 2011).
15
3.3 Befolkningstillväxten
Sedan 2011 har jorden passerat 7 miljarder invånare, och det talet ökar under tiden du läser
detta. Startskottet på dagens befolkningsökning börjar i tidigt 1800-tal, då industrialiseringen
av samhället innebar jobbtillfällen som ledde till bättre ekonomi, bättre hälsa och bättre
mediciner. Spädbarnsdödligheten var hög, fyra av de sex barn en familj i snitt fick dog under
denna period. För att kompensera dessa dödsfall skaffade familjen ytterligare barn. I och med
att hälsan och ekonomin stärktes, så upplevde alltfler nyfödda vuxen ålder, och 1950
överlevde nu 4 av de fem barn som den genomsnittliga familjen nu skaffade. Summan av
detta innebar att folk i allmänhet skaffade lika många barn, med att fler nu växte upp till
vuxen ålder och själva skaffade familjer, en cirkel som innebar en snabb befolkningstillväxt
menar Rosling (2012).
Den explosiva befolkningsökningen drog igång på 1950-talet då industrialiseringens fördelar
nått och präglat dagens mest progressiva regioner: Afrika och Asien. Dessa regioner kommer
också markant öka i folkmängd de kommande decennierna, och Rosling har sina teorier om
hur man ska kunna begränsa folkökningen till en hållbar nivå. I världen idag är det länder
med störst dödlighet som har den snabbaste befolkningstillväxten. Anledningen är enkel; där
barn av erfarenhet har stor risk att dö, där skaffar man fler barn för att kompensera detta
frånfälle av blivande mänskliga pensionsförsäkringar. Fortfarande har fattiga länder som
exempelvis Kongo och Afghanistan i snitt 6 födslar per kvinna, och ett dödstal på en till två
av dessa. Av tradition skaffar man fortfarande många barn per familj, men istället för att se
fyra av dem dö innan vuxen ålder, överlever nu en majoritet av dem. För de rikaste länderna
på jorden, de i västvärlden, tog det 200 år att gå från 6 barn per kvinna ned till 2 barn per
kvinna. Man kan se sambandet med industriella samhället som nämnt, men även med
utbildning och familjeplanering (Rosling 2012).
Rosling pekar på några av de absolut viktigaste faktorerna för att jordens befolkning, som
kommer nå 10-11 miljarder människor, också kommer att stanna där för att trygga
försörjningen av dessa, och även sett till ett hållbart utnyttjande av jordens resurser. Antalet
födda barn per kvinna sjunker ; om barnen överlever. Då finns det inte lika många
anledningar till att skaffa fler barn som används som hjälp på ålderns höst. Dessutom kostar
det att försörja varje barn, och mat är ofta en bristfällig resurs. Barnfödslarna sjunker också
om barnen inte i lika stor grad behövs för arbete. Ju stabilare ekonomi man har, ju färre barn
behövs för att sköta exempelvis ett jordbruk. Antalet sjunker också när kvinnor utbildar sig
och skaffar sig ett avlönat jobb. Får man chansen att utbilda sig väcks också idéer och
drömmar som inte bara har med familjelivet att göra, det finns mer i livet än att fortplanta sig
och se till att barnen överlever en själv. Med utbildningen kommer också möjligheterna att
kunna få ett bra avlönat arbete, och chanserna att lämna hemmet som enbart familjeförvaltare
ökar. Om båda partner i en familj jobbar ökar naturligtvis också ekonomin, och det påverkar
de föregående punkterna. Slutligen är familjeplanering av hög betydelse för antal födda barn
per kvinna på jorden. I många länder och kulturer har kvinnan ofta väldigt lite att säga om hur
många barn en familj mår bra av, och även hur hon själv mår. Ofta är det upp till mannen i
familjen att styra familjeplaneringen. Men med kvinnans stärkta roll som allt mer utbildad och
oftare med ett avlönat arbete har hon också större möjligheter att påverka (Rosling 2013).
16
3.4 Feministisk utbildning och urbaniseringens påverkan
Genus är, till skillnad från kön (som är en biologisk definition), den sociala och kulturella
konstruktion som används för att särskilja kvinnlighet och manlighet. Genus är därför en
identitet som är skapad inom och mellan olika grupperingar, och innebär att det betyder olika
i olika delar av världen, eller för den delen, olika i olika regioner inom Sverige. Här är det lätt
att stereotyper skapas. Exempelvis finns inget kristet, eller muslimskt manligt eller kvinnligt,
religion är bara en del av det som regionalt kan kallas för könsroller (Knox & Marston 2007).
Det som i första hand brukar känneteckna en människas identitet är om det är en kvinna eller
en man. Det är det första varje par får höra som precis skaffat barn. I andra hand handlar
identiteten om etnicitet, klass eller sexualitet. Könsrollerna är skapade av ett arv, både
biologiskt och det geografiska områdets rådande kultur. De val man gör i livet är därför ett
resultat av vilja, drömmar, kapacitet samt vad som anses vara möjligt utifrån den lokala
traditionen. Detta är det vi kallar för genuskontrakt, och det är en process som ständigt
förändras (Women and geography study group 1997).
I Svenska högskoleorter ser genuskontraktet relativt lika ut för både kvinnor och män. Det
innebär att män och kvinnor har ungefär lika lång utbildning, lönearbetar lika mycket, tar lika
ansvar för barnomsorgen, man är lika aktiva i den lokala politiken och löneskillnaderna är
relativt små. Gunnel Forsberg (Berger 2000) drar här slutsatsen att närvaron av högskolor är
en stor bidragande faktor för ett jämställt samhälle; har ett par som lever ihop likvärdig
utbildning och likvärdig lön så blir det naturligare att dela på både karriär och det obetalda
hushållsarbetet. Man möter också i högskolemiljöer människor från olika kulturer och länder,
vilket öppnar ögonen och ger rimligen en högre tolerans för det tidigare främmande och
eventuellt skrämmande. I de mer traditionella jordbruks- och industrisamhällena har
utflyttningen varit mer omfattande än inflyttning, vilket inneburit att påverkan av utomstående
influenser av andra former av genuskontrakt varit lägre än i storstadsregioner. Kvinnorna var
de första att lämna landsbygden och flyttade till storstadsregionerna, medan männen blev kvar
på de små familjebruken (Jernelöv 2011). Man kan se en påtaglig segregering i dessa
bruksregioner; arbetsfördelningen är tydlig mellan könen, kontraktet är uppfört av den
patriarkala normen i samhället, och en stor kyrklig verksamhet tillsammans med moral och
oskrivna regler bidrar till denna påverkan.
Flyttandet som lösning på problemet har generellt gällt just kvinnor, som funnit bättre ”avtal”
i de nämnda storstadsregionerna. Rör man sig utanför sitt genuskontrakt är det lätt att bli
ifrågasatt, och ett enkelt botemedel är att just flytta till ett område där ens personliga
genusidentitet är mer likartat den rådande (Berger 2000).
Att städerna är de främsta områdena för feminismen att frodas ställer sig även Schlingmann
och Nordström bakom. De betonar två stycken positiva effekter av den kvinnliga
urbaniseringen: den ekonomiska och den sociala. Städernas tillväxt är kopplade till skapandet
av värde; städerna är de ekonomiska kraftcentra som ger jobb eller möjligheter att starta eget.
Och eftersom kvinnorna är de i samhället som utbildar sig mest, är de också attraktiva på
arbetsmarknaden. Dessutom är staden en plats där kvinnor har större ekonomiska, sociala och
politiska möjligheter än systrarna på landsbygden. Vi kan se ett mönster här som genomsyrar
17
stora delar av historien: utbildar du dig idag, har du makt och pengar imorgon (Schlingmann
& Nordström 2014).
För 100 år sedan bodde enbart 10 % av världens befolkning i städer , idag bor lite mer än
hälften av världens befolkning i städer. Det är också i u-ländernas städer den största
befolkningstillväxten kommer ske i framtiden. Våra städer blir feminina, andelen kvinnor i
städerna ökar i allmänhet och i synnerhet för åldersgruppen över 60 år (Schlingmann &
Nordström 2014).
Det finns genusdefinitioner som säger att kvinnan är den sociala av könen och de som
framförallt bryr sig om och tar hand om barnen i samhället, driver på fler rättsliga skydd för
dessa, och som politiskt ser till att det finns en ordentlig barnomsorg. De är mer benägna att
lägga mer tid och pengar (både egna och statens/kommunens/länets) på barn. Männen
däremot är mer risktagande människor som löser sina problem själva. De är
teknikintresserade och mer våldsbenägna. Man kan se dessa genusskillnader inom olika
områden inom våra samhällen. Grundskolan exempelvis, har gått från att ha varit ett
mansdominerat yrke med läroplaner som gynnat pojkar till ett kvinnodominerat yrke vars
läroplaner gynnar flickor. Historiskt sett har genus spelat roll för elevernas prestationer; stor
del manliga lärare och betygen är högre bland pojkar, och vice versa gällande relationen
kvinnliga lärare och flickor. På universitetsnivå dominerar dock fortfarande män gällande
antal professorer, ändock är 66 % av Sveriges högskola- och universitetsexaminerade flickor.
Läroplanerna har gått från memorerande av fakta till att se samband, sammanhang och
orsaker istället. Helt i linje med det informationssamhälle vi nu lever i, där man men några
knapptryck finner vilken huvudstad som ligger i vilket land, men där det är svårare att
ursköna varför huvudstaden just placerats där. Och här har då flickorna/kvinnorna en fördel,
det märks om inte annat i betygen där flickornas betyg passerat och gått om jämnåriga pojkars
resultat sedan decennier (Jernelöf 2011).
USA har hälften av de 100 främsta universiteten på sin mark och de domineras av kvinnor
(Schlingmann & Nordström 2014). Mohanty ser dock tecken från de senaste decennierna att
man ändrat inriktning i många universitet från ett humanistiskt perspektiv från slutet av 1800talet till ett vetenskapsbaserat där forskningsresultaten omvandlas till handelsutbyte och
ekonomisk egendom – och detta är centrala beståndsdelar i den globala kapitalismen.
Mohanty är en uttalad feminism och även antikapitalist och fortsätter med att denna
universitetsrevolution startade på 1980-talet och innebär ofta fokus på teknologi och maskiner
som man i slutändan använder i militärt bruk, i fängelser, inom IT och i företag. Även om
kvinnorna dominerar universiteten, åtminstone i antal studenter, så upplever många kvinnor,
speciellt feministiska forskare och lärare bakslag i denna akademiska värld. De ges inte
anställning på grund av att deras forskning anses politisk eller okonventionell. Detta blir ett
problem för universiteten som ska innefatta ett engagemang för rättvisa och jämlikhet
(Mohanty 2007).
18
3.5 Feministisk ekonomi, Sverige jämfört med USA
Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Vi har till och med fått pris av FN för detta.
Det betyder inte automatiskt att Sverige är ett jämställt land, bara att landet är mer jämställt än
andra länder i världen. För att få kalla någonting jämställt så innebär det att minst 40 % av en
viss verksamhet måste disponeras av ett kön, och max 60 % av det andra könet. Exempelvis
ligger nu lönerna i Sverige så att kvinnor tjänar ca 85-90 % av männens löner inom samma
område, efter jämförelser med liknande utbildningar och lika många år inom verksamheten
(Berger 2000). Fölster (2003) påstår dock att lönediskrimineringen i betydelsen olika lön för
samma befattning i samma yrke, samma arbetsuppgifter och lika många år i branschen är
ungefär 1 %. Näst intill helt jämställt med andra ord. Men de som faktiskt har lättare att bli
befordrade och klättra på karriärstegen är fortfarande män. Och inte att förglömma att typiska
mansdominerade arbeten i regel är mer välbetalda än kvinnors dito (Fölster 2003).
En intressant ekonomisk jämförelse är att se på andelen av rikedomar inom ett visst område. I
USA äger kvinnorna över 50 % av förmögenheterna, i EU 40 % och i Skandinavien 45 %. En
förklaring till kvinnans relativa (jämlika) rikedom i USA har att göra med att kvinnan i snitt
blir flera år äldre än mannen, och därmed ofta ärver sin man, oftare än att en dotter ärver sin
far. Skilsmässoregler gynnar också många frånskilda kvinnor ekonomiskt (Jernelöv 2011).
Om man tittar specifikt på skillnaderna inom förmögenhet i Sverige så finns det en del
likheter med USA. En betydande grupp med kvinnor över 75 år är förmögna, och det handlar
även här ofta om arv. De kvinnor i arbetsför ålder (20-65 år) så ligger fördelningen 63 % av
förmögenheten för män och 27 för kvinnor. Men här finns ett stort mörkertal. 99 % av
Sveriges företag ägs direkt och är inte inräknade i förmögenhetsstatistiken. Fölster (2003) har
därför gjort en beräkning av företagens värde och dess feministiska indelning och kommit
fram till att fördelningen av förmögenheten är mycket skev. Svenska mäns förmögenhet kan
vara dubbelt så hög som kvinnors (Fölster 2003).
På det ser dock ut att gå åt rätt håll. Just nu tjänar svenska heltidsarbetande kvinnor mellan 20
och 64 år 85 % av männens inkomst. Kvinnor mellan 20-29 år har 89 % av männens inkomst.
Ser vi till bara Stockholms län ligger de kvinnliga i åldern 20–64 på 84 %, och i åldern 20–29
på 90 %. Vi kan se en trend från 1990 som säger, förutsatt att den håller i sig, att kvinnor
mellan 20-29 år och heltidsarbetande kommer ha samma medianinkomst i Stockholms län
som männen år 2021, och mycket möjligt kommer att gå om deras löner efter det. Vi ser
redan denna trend i USA. I 147 av USA:s 150 största städer tjänar unga kvinnor mer än unga
män. Förklaringen till detta är att de amerikanska kvinnorna utbildar sig i större utsträckning
än männen. Och även om männen arbetar fler timmar, så har amerikanarna ett system med en
väldigt hög utbildningspremie som gynnar kvinnorna. Utbildningspremien är i genomsnitt 15
gånger så hög för amerikanska kvinnor jämfört med svenska kvinnor. I Sverige utbildar sig
kvinnorna också i större utsträckning än männen, men många av utbildningarna som kvinnor
väljer innebär att de får ett jobb i den offentliga sektorn. Där är lönerna så låga att det ofta
hade lönat sig att börja jobba direkt efter gymnasiet, om man bara ser till den förväntade
livsinkomsten (Sanandaji 2011).
19
Om man har en befolkning där hälften av invånarna är underutvecklade och underanvända så
kommer ekonomin aldrig att gro som den skulle kunna. Det finns massor av undersökningar
som visar att hälsosamma och utbildade kvinnor skaffar sig hälsosamma och utbildade barn.
Denna positiva cykel skapar förutsättningar för en god ekonomi för hela befolkningen (World
Economic Forum 2014).
3.6 Feministisk politik
Gällande politiskt inflytande ligger kvinnan i regel alltid i lä. En jämförelse mellan företrädda
kön i andelen ledamöter i nationella parlament står kvinnor för 56 % i Rwanda, där återfinns
kvinnorna som syns i topp. Dessvärre är en del av förklaringen till denna dominans ett
folkmord. I övriga jämförelser finns i skrivande stund inte ett annat land på jorden där kvinnor
dominerar inom politiken. Sverige har 47 % kvinnor i sitt parlament, Kina 21 % (fast där
ligger de åt andra sidan långt efter på den demokratiska fronten), Kirgizistan 26 %, Frankrike
19 %, USA 17 %, Ryssland 14 % och Indien 11 % bara för att nämna några. Globalt sett står
kvinnor enbart för 19 % av andelen av ledamöterna i parlamenten. Det har dock ökat under de
senaste åren, och i en sann demokrati är det helt logiskt. Eftersom kvinnorna står för drygt 50
% av befolkningen, så måste kvinnors skydd och rättigheter öka, annars får helt enkelt de
partier som inte lyfter dessa frågor få kvinnors röster. Man skulle kunna kalla detta för ett
upplyst egenintresse menar Jernelöv (2011). Flera undersökningar visar att ju fler kvinnor
som är involverade på hög politisk nivå och har mer att säga om regionens gemensamma
beslut, så kommer besluten inkludera behovet för en större mängd människor än om enbart
män suttit i beslutsposition (World Economic Forum 2014).
En del politiska beslut ger också upphov till problem med jämställdheten. I Kina har man
använt sig av ettbarnspolitiken sedan i slutet av 1970-talet för att bromsa landets enorma
befolkningstillväxt. Detta har inte gynnat kvinnorna i landet, då många familjer anser att det
finns fler fördelar att få en pojke än en flicka om man nu bara får skaffa ett barn. En son
skulle nämligen få bättre möjligheter till att skaffa ett bra och ett högavlönat arbete, och
därmed ha bättre möjligheter att ta hand om sina föräldrar när de själva inte orkar själva. Detta
har resulterat en ojämn fördelning mellan könen där nu mannen är i numerär majoritet i
landet. Könsselektiva aborter, sneda könsfördelningar i aborter och även övergivna flickebarn
rapporteras vara orsaken bakom den snedvridna jämställdhetsbilden. Det räknas finnas 30-40
miljoner överskott av män i Kina om några år, som kommer att ha stora problem att kunna
skaffa sig en fru för att kunna bilda familj av uppenbara orsaker. Trots orsakerna bakom
denna snedfördelning kommer detta att gynna kvinnans status så småningom i landet.
Långtidseffekten av av de omfattande selektiva aborterna av flickfoster är att det påskyndar
kvinnans frigörelse och stärker kvinnans ställning, menar Jernelöv (2011).
Det finns tydliga statistiska mönster här i Sverige som visar att i regioner där kvinnor är lågt
representerade inom politiken har man också höga födelseantal och unga förstföderskor. Vice
versa så kan man i regioner med högt antal kvinnor som representanter inom politiken också
se låga födelsetal och ett högre ålderssnitt av förstföderskor. Antalet giftermål är också lägre i
den sistnämnda regionen. Man kan dock inte dra några slutsatser av att fler kvinnor inom
20
politiken skulle kunna förändra den politiska riktningen inom en region, där styr snarare
politikens färger den faktorn. Men andelen kvinnor inom politiken säger en del om kvinnans
roll i samhället (Berger 2000). Jämställdhetspolitiken har dock varit levande i Sverige i flera
decennier, Sedan 1960-talet har en intensiv könsdebatt förts och etiketten ”jämställdhet”
introducerades på dagordningen som en rubrik av de politiska partierna. År 1972 infördes
jämställdhetsdelegationen och sedan 1982 har dessa frågor haft ett eget departement (Eduards
2014).
3.7 Det avlönade arbetet
Det är svårt att ge några definitiva avgörande orsaker till den manliga dominansen inom
politik och ekonomi de senaste århundraden, men man kan urskilja en del mönster med hjälp
av statistik. Om vi backar Sverige 150 år tillbaka i tiden finner vi ett land med stor
utvandring, framförallt till norra Amerika. Sverige var ett fattigt land och en stor majoritet
bodde på landsbygden. Där skötte männen boskapen och brukade jorden i det vanligaste yrket
på den tiden; landsbrukare. Kvinnan skötte hushållssysslorna; passade barnen, lagade maten
och såg till att alla hade kläder och ett rent hem. Hushållssysslorna har i en familj alltid varit
och är fortfarande ett oavlönat jobb. Kanske spelade det mindre roll i det samhälle där
jordbruket också till stor del var oavlönat; man åt upp grödorna man odlade och även de
födoämnen boskapen genererade. Mycket gick till skatt eller användes som byteshandel för
att skaffa sig andra varor man själv inte kunde producera, mest praktiskt var det naturligtvis
att vara självförsörjande. Den ekonomiska ersättning lantbrukarna fick gick dock till männen,
kvinnor i det svenska jordbruket definierades som ”medhjälpande familjemedlemmar” istället
för lantbrukare. Under denna period börjar också det industriella samhället formas i Sverige,
och de som inte längre fick plats på gården började nu söka sig till städerna där de större
industrierna etablerades. En stor urbanisering tar nu sin form i Sverige, vilket kommer leda till
att 85 % av alla människor i Sverige idag bor i tätbefolkade orter. Både män och kvinnor
sökte sig till industrijobben, män kom att dominera gruvjobben och kvinnor textilarbeten.
Men fortfarande dominerade männen rent allmänt industrijobben (Berger 2000).
I krigs- och beredskapstider fick dock alltmer kvinnor gå ut i det avlönade arbetslivet, men
oftast för att efter kriget återgå till sina oavlönade arbetsuppgifter i hemmet. Under
nittonhundratalets två stora krig stod Sverige utanför, neutrala. Men vi förberedde oss för krig
och männen fick därför ge sig av från sina arbeten och gräva strategiska skyttegravar, och
detta gav åter kvinnor plats i industriarbeten där de visade att de också kunde. I väst gick en
demokrativåg under tidiga delar av nittonhundratalet, och trots stoppade demokratiprocesser
under krigen så fick ändå många kvinnor sina demokratiska rättigheter till slut. I Sverige fick
vi lika och allmän rösträtt år 1919, och detta var ett stort steg i den feministiska processen.
Efter andra världskriget genomgick Sverige en tillväxtboom och mängder av jobbtillfällen
skapades. Så många jobb att man fick införa arbetskraftsinvandring, främst från Finland och
Jugoslavien, men kvinnan märktes också alltmer i de avlönade arbetena. Kontorsjobb och
industriarbeten blev nu vanliga jobb för kvinnor, och samtidigt kunde mannen göra
skatteavdrag för sin hemmavarande hustru (Berger 2000).
21
Ahrne, Roman och Franzén (2008) fyller i med att begreppet hemmafru hade en storhetstid
mellan 1930-talet och ytterligare 30 år framåt. Kulmen på denna epok var på 1950-talet då
uppskattningsvis 1,4 miljoner kvinnor tillhörde kategorin hemmafruar. I och med bristen på
arbetare i Sverige på 60-talet så sökte sig många kvinnor ut i det avlönade arbetslivet
tillsammans med en stor arbetskraftsinvandring. Andelen hemmafruar minskade kraftigt
decennierna efter kulmen. En halv miljon uppskattas vara hemmafruar i slutet av 1970-talet,
200 000 år 1985 och idag är siffrorna nere på 2 %. Vilket innebär att kvinnorna till stor del är
lika mycket ute i det avlönade arbetslivet som mannen (Ahrne & Roman & Franzén 2008).
Sverige utvecklas vidare, och vi går från ett industrisamhälle med huvudsaklig manlig
avlönad arbetskraft till ett samhälle där män och kvinnor i nästan lika stor utsträckning deltar i
avlönat arbete. Men på många platser i landet ser fortfarande arbetslivet ut som det gjort som
det gjort de senaste hundra åren; där skogsbruk och gruvbrytning fortfarande dominerar
arbetsmarknaden är relationerna mellan män och kvinnor fortfarande mer traditionella än där
man jobbar med service och tjänster (Ahrne & Roman & Franzén 2008).
Historiskt sett har också kvinnor med småbarn varit extra begränsade att skaffa avlönat arbete
menar Women and geography study group (1997), och pekar på Londons senaste decennier.
Orsakerna bakom är att kvinnan som oftast besörjer att barnen blir omhändertagna, inte får
tag på någon dagisplats på grund av bristande barnomsorg i området. Svårigheterna att
förflytta sig är en annan faktor då en familj ofta bara haft råd med en bil, och kollektivtrafiken
har varit bristande i området. Eftersom det är kvinnans ”roll” i det traditionella Storbritannien
att ta hand om barn och hushåll har hon fastnat i ett patriarkalt ekorrhjul. Denna gamla
tradition av att kvinnan ska stå för det oavlönade arbetet har satt käppar i många hjul och dess
påverkan är påtaglig i denna tid. Att inte vara ute i samhället och bidra med avlönat arbete har
också inneburit att kvinnor blivit mer eller mindre utestängda från alla former av social,
ekonomisk och politisk makt. Förutsättningar för att båda partners i en familj ska kunna vara
ute i en avlönad yrkeskarriär är att någon måste ta hand om deras barn, och det måste finnas
färdig mat att köpa då familjen spenderar allt mindre tid i hemmet. Detta utvecklades också i
samband med företagens behov av massrekryteringar. En mängd nya restauranger, fryst
snabbmat och dagis startades därför efter andra världskriget och under andra halvan av 1900talet (Women and geography study group 1997).
I Sverige 2013 så har en kvinna i den arbetsföra åldern mellan 20-64 år 80 % av mäns
inkomst. Faktorer som spelar in här är bland annat valet av arbete. Då kvinnor i högre
utsträckning jobbar inom den offentliga sektorn med vård & omsorg, personliga & kulturella
tjänster eller inom utbildningsväsendet får de se sina löner mer återhållsamma än i de typiska
manliga branscherna. De manliga branscherna är traditionellt jordbruk, transport, byggindustri
och handel bland andra. Dessa brancher genomsyras i större grad av den privata sektorn och
därmed är lönerna högre (Bernhardtz 2014).
Kvinnor jobbar i större utsträckning deltid, nu ligger nivån på 30 % medan männens siffror
visar 11 %. Anledningar bakom detta är ofta att det fortfarande i högre grad är kvinnor som
tar hand om barnen i en familj. Och orsaker till detta kan vara av tradition, men är oftare att
mannen tjänar mer i familjen. Och därför skulle mannens frånvaro i arbetslivet slå hårdare
22
mot familjens ekonomi. Ytterligare en förklaring kan vara kvinnor äger väldigt liten del av
Sveriges företagskapital. Antal kvinnor som äger och driver större företag med mer än 10
anställda är så få att den siffran avrundats till noll i statistiken. För en liten jämförelse så är
siffran 1-3 % i Storbritannien. Och förklaringen till detta, menar Fölster (2003), är att även
om så många som 36 % av kvinnorna är intresserade av att starta eget, så jobbar så många i
branscher där det inte tillåts eget företagande, alternativt finns små eller dåliga möjligheter. I
och med att männen äger så stor del av landets företagskapital borde innebära att det är en av
feminismens största problem. Har man makten över kapitalet har man också möjligheterna att
förverkliga sina idéer och därmed stört chans att forma samhället. Detta är också en anledning
till att det är så stor majoritet av manliga chefer och manliga medlemmar i styrelser (Fölster
2003).
23
4. Slutsatser
4.1 Analys

Vilka faktorer menar geografiska forskare och vetenskapsmän spelar mest roll för att
åstadkomma jämställdhet i ekonomi?
Om man med ekonomi menar förmögenhet så kan man ursköna jämställdhet i vissa regioner
på jorden, till exempel i USA. Men den förmögenheten kommer först när man skiljt sig från
sin make, eller ännu senare i livet i form av arv från sin make. Det som då spelar en reell roll
för jämställdheten är urbaniseringen, där kvinnan flyttar från landsbygden till staden. Detta
gäller båda exempel i min text; USA och Sverige. Utbildningen spelar också roll här. Och i de
svenska universiteten har vi en majoritet av kvinnor, så och i exemplet USA. Och eftersom
universiteten och högskolorna generellt sett finns i städerna så är det också där kvinnorna
hamnar, och i många fall stannar. Där upplever hon i regel ett bättre könskontrakt som gynnar
bland annat ekonomi i form av bättre avlönade arbeten. Vi kan också se tecken av ett
generationsskifte. Yngre kvinnor (20-29 år) har mer jämställd lön än snittet i Sverige, och i
USA är de redan förbi männen i samma ålder. Att de unga kvinnorna i USA:s 147 av de 150
största städer tjänar bättre än sina jämnåriga män är talande. I ett större perspektiv så har inte
mänskligheten haft så lång erfarenhet av avlönat arbete, åtminstone inte för de stora massorna.
I och med industrialiseringen så startade den möjligheten, och även om kvinnorna direkt
hamnade på efterkälken så har den industriella revolutionen bara ett par hundra år på nacken i
de regioner jag nämnt. Och redan i vår tid ser vi starka tecken på att kvinnornas löner
utvecklas och i flera fall även är högre än männens.

Vilka faktorer menar geografiska forskare och vetenskapsmän spelar mest roll för att
åstadkomma jämställdhet i yrkesliv?
Här i Sverige har vi ett par olika epoker att diskutera. Den första epoken var den tiden som
kvinnor inte hade avlönade arbeten alls, medan deras män hade börjat jobba i industrier i och
med den industriella revolutionen. Det tog sin tid innan kvinnorna tog sig fram till de
avlönade arbetena. I många fall dröjde det till efter världskriget, då många visat sin kunnighet
i männens frånvaro, vilket i många fall gav dem fortsatt förtroende. I denna skarv kommer då
modet som innebar att kvinnan ska vara hemma och ta hand om hus och barn trots att det
finns möjlighet till avlönat arbete. Denna trend hade sin kulmen på 1950-talet och avtog efter
det, och idag jobbar i stor utsträckning lika många kvinnor som män i det avlönade yrkeslivet.
Även om nästan lika många kvinnor som män är ute i det avlönade arbetslivet så finns
fortfarande en stor skillnad i hur många timmar de jobbar. Kvinnorna är fortfarande de som
stannar hemma med barnen och tar ut barnledigheten. Barnledighet kan innebära
karriärshinder och då får också kvinnan ta största smällen. Och i och med att männen har mer
tid i yrket att avancera till chefsposter, blir det också män som i större utsträckningar ska utse
andra tjänster och poster i företag.
24
Sen har vi fördelning i olika yrkeskategorier. Vi har mansdominerade yrken och vi har
kvinnodominerade. De mansdominerade ligger ofta i den privata sektorn och är därmed bättre
avlönade. Den offentliga sektorn är kvinnodominerad men här finns också hinder för
utveckling. Här finns det politiska regler som stoppar arbetsformer som skulle kunna gynna
kvinnans chanser till eget företagande och därmed bättre löner. Större press på företagsledare
skulle kunna gynna jämställdheten. Om alla branscher såg till att anställa minst 40 % av
vardera kön så hade man bättre kunna ta tillvara på kompetens och dess ekonomiska fördelar
hade fördelats bättre bland könen.

Vilka faktorer menar geografiska forskare och vetenskapsmän spelar mest roll för att
åstadkomma jämställdhet i politik?
I Sverige ser vi skillnaden i olika regioner. De regioner där kvinnor är unga förstföderskor och
har höga födelsetal representeras de också sämre inom politiken. I regioner med äldre
förstföderskor, som till exempel Stockholm, finns också kvinnorna bättre representerade
inom politiken. De har också ett lägre födelseantal per kvinna. Detta har att göra med
genuskontraktet som ger kvinnan högre eller lägre status beroende på vart hon bor, dess kultur
och arv. Då kvinnans könskontrakt i regel är bättre i städer, och framförallt i universitets- eller
högskolestäder har också kvinnan en större status där. Med statusen kommer hon lättare in i
den politiska sfären och har därmed mer att säga till om. En kvinna som däremot spenderar
stor tid hemma med barn har lägre inflytande i samhället, och får därmed svårare att ta sig in i
politiken. Gamla genusmönster är svåra att rå på, och de som tjänar på att bevara dem är
männen. Det är nämligen bättre arbeten, bättre löner och mer politiskt inflytande som står på
spel.
25
4.2 Diskussion
Själva problemets kärna handlar mycket om att de i samhället som sitter på makten också har
ganska svårt att släppa den ifrån sig. Det är lättare att följa en norm, en upptrampad stig än att
bryta mot den och gå nya vägar. De människor som har sämst status i samhället får de sämsta
jobben, inte nödvändigtvis de som är sämst lämpade för arbetet. Man måste helt enkelt slåss
för sin rätt, för makten kommer inte helt plötsligt att ges upp och fördelas rättvist. Och det är
därför vi sitter med begrepp som genus, som inte ens existerade för några decennier sedan.
För att ta itu med problem måste man först börja tala om dem och synliggöra dem. Man måste
inse att det först och främst är ett problem och se vad det problemet åstadkommer, eller vad
det förhindrar.
De tre faktorerna yrke, ekonomi och politik är tre maktfaktorer som definierar status i
samhället. Och med status kommer makt. Med makt kommer en hierarki kring hur makten är
fördelad. De i toppen som helst ser att hierarkin består, och de i botten som borde känna att
något är fel och att det är dags att ändra på det. Men underordningens slavmentalitet håller
också hierarkin i schack. Det patriarkala samhället fungerar på grund av att kvinnan är
inskolad i en beroendeställning av män.
En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män står nämnt i princip varje
svenskt partiprogram med självdistans. Så, de rationella och demokratiska argumenten för
jämställdhet finns sedan länge. Och på många områden har jämställdheten blivit bättre, och
prognoserna för ytterligare förbättring ser goda ut. Kanske breder sig jämställdhetstrenden
från universitetsorterna ut sig i samtliga hörn av landet och i slutändan världen?
Som avslutning vill jag bara säga att om köket är kvinnans och garaget mannens så är det bara
för att vi uppfattar det så, inte för att det går att spåra i vårt DNA.
26
4.3 Källor
Böcker
Ahrne, Göran. Roman, Christine. Franzén, Mats. (2008). Det sociala landskapet. En
sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. England: CPI
Cox & Wyman.
Berger, Sune (red.). (2000). Det nya samhällets geografi. Jönköping: Småland Quebecor.
Blunt, Alison. Rose, Gillian. (1994). Writing women and space – Colonial and postcolonial
geographies. New York: The Guilford Press.
Fölster, Stefan. (2003). Jämlikheten som försvann. Falun: ScandBook AB.
Hirdman, Yvonne. (2003). Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber
Jernelöv, Arne. (2011). Amazonia – den framtida värld där kvinnor styr. Stockholm: MBM
Förlag. Tillgänglig: Ebrary.
Knox, Paul, L. Marston, Sallie, A. (2007). Human geography: Places and regions in global
content. New Jersey: Upper Saddle River.
Liserborn, Carina. (2007). Kroppen som situation – om kön, makt och rum. Lund: KFS
Mohanty, Chandra Talpade. (2007). Feminism utan gränser: Avkoloniserad teori, praktiserad
solidaritet. Finland: WS Bookwell AB.
Patel, Runa & Davidson, Bo. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Upplaga 4. Lund: Studentlitteratur.
Schlingmann, Per, Nordström, Kjell, A. (2014). Urban Express. Falun: ScandBook AB.
Women and geography study group. (1997). Feminist Geographies; Explorations in diversity
and difference. Harlow: Longman.
Yousafzai, Malala. Lamb, Christina. (2013). Jag är Malala. Falun: ScandBook AB.
Nätsidor
Bernhardtz, Lena. (2014). Gapet mellan kvinnors och mäns arbetstid består. Statistiska
Centralbyrån. Tillgänglig: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Gapet-mellankvinnors-och-mans-arbetstid-bestar/ [2015-01-08]
Eduards, M. (2014). Jämställdhetspolitik. Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4mst%C3
%A4lldhetspolitik [2014-12-19]
27
Manns, U. Larsson , L. (2014). Feminism. Nationalencyklopedin . Tillgänglig:
www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/feminism [201412-18]
Rosling, H. (2013). Don´t panic – The facts about population. Gapminder. Tillgänglig:
http://www.gapminder.org/videos/dont-panic-the-facts-about-population/ [2015-01-05]
Rosling, H. (2012). Religions and babies. Gapminder. Tillgänglig:
http://www.gapminder.org/videos/religions-and-babies/ [2015-01-03]
Elektroniska rapporter
Sanandaji, N. (2011). Stockholm vs New York - Glastaket spricker! Tillgänglig:
www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/glastaketspricker_532118.html/binary/Glastaket%20spricker [2014-12-20]
World Economic Forum. (2014). The Global Gener Gap Report 2014. Tillgänglig:
http://www3.weforum.org/docs/GGGR14/GGGR_CompleteReport_2014.pdf [2014-12-20]
28

Similar documents