Remiss – Får ej åberopas

Transcription

Remiss – Får ej åberopas
P
APPARATER, LEDNINGAR M M I RÖRSYSTEM ELLER
RÖRLEDNINGSNÄT
PA
APPARATER M M MED SAMMANSATT FUNKTION I
RÖRSYSTEM ELLER RÖRLEDNINGSNÄT
PAK
AGGREGAT MED PUMPAR ELLER KOMPRESSORER
Aggregat med pumpar eller kompressorer som sammanbyggts till en enhet på stativ eller
liknande ska vara försedda med lyftöglor eller annan transportanordning.
ro
pa
s
Stativ ska vara utfört för uppställning på horisontalt underlag.
Anvisningar för montering ska medfölja leverans av aggregat.
Här anges aggregat med pumpar, kompressorer, ventiler, styrutrustning och
behållare med mera, sammanbyggda till en enhet hos aggregattillverkaren.
be
AMA föreskriver att aggregat med pumpar och kompressorer med mera som
sammanbyggts till en enhet på stativ eller liknande ska vara försedda med
lyftöglor eller annan transportanordning. Samråd med berörd projektör om
förstärkning av byggnadsdel ovanför aggregat för att möjliggöra lyft och
transport av aggregatet.
Beakta att tillräckliga, väl ventilerade utrymmen finns för montering, underhåll
och reparation av aggregat samt att anordningar för att underlätta transport
och lyft finns. Samråd med berörd projektör.
jå
Ange under aktuell kod och rubrik krav på CE-märkning eller underlag för CEmärkning.
re
Utrustning med förtillverkat styrsystem
För utrustning med pförtillverkat styrsystem bör krav på styrsystemet ställas
under aktuell kod och rubrik.
Få
Krav från följande koder kan användas som stöd
– märkning enligt YTB.18
– skyltning enligt YTB.28
– kontroll enligt YTC.18
–
– injustering enligt YTC.28
– bygghandlingar enligt YUC.18
– underhållsinstruktioner enligt YUK.8.
Pumpaggregat och pumpstationer
em
PAK.1
is
s
– driftinstruktioner enligt YUH.8
R
Pumpaggregat och pumpstationer sammansatta hos tillverkaren ska vara funktionskontrollerade
och färdiga för anslutning till yttre system. Funktionskontroll ska vara dokumenterad i skriftlig
form.
Intern elektrisk kabeldragning ska vara utförd så att utifrån kommande kabel för kraftmatning
och larm kan kopplas till plint.
Ange under aktuell kod och rubrik
– lägsta och högsta omgivningstemperatur vid vilken aggregatet ska kunna
arbeta
– korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO 12944-2 för utrymme där aggregat ska
installeras
– ljudkrav
– krav på kapslingsklass för elektrisk utrustning
– startsätt för elmotorer
– om pumpaggregat/pumpstation ska vara försett med fabriksmonterat
apparatskåp med elutrustning för start-, styr-, säkerhets- och
övervakningsfunktioner. Se kommentarer under SKB.51
1 – krav på arrangemang för bränsleförsörjning (motordrivet aggregat)
– krav på avgasrör avseende ljud och emissioner (motordrivet aggregat).
PAK.11
Pumpaggregat
Ange
– krav på ingående delar i pumpaggregat genom hänvisning till aktuella
koder och rubriker i AMA
– om utrustning för drift- och felindikering ska ingå och i så fall hur den ska
utföras.
Samråd med berörd projektör om
– externa och interna styrfunktioner
ro
pa
s
– ut- och ingående larm
– gräns mot annat installationssystem eller annan entreprenad.
PAK.12
Pumpstationer
Ange krav på ingående delar i pumpstation genom hänvisning till aktuella
koder och rubriker i AMA.
– ut- och ingående larm
be
Samråd med berörd projektör om
– externa och interna styrfunktioner
PAK.2
Luftkompressoraggregat
jå
– gräns mot annat installationssystem eller annan entreprenad.
re
Luftkompressoraggregat sammansatta hos tillverkaren ska vara funktionskontrollerade och
färdiga för anslutning till yttre system. Funktionskontroll ska vara dokumenterad i skriftlig form.
Intern elektrisk kabeldragning ska vara utförd så att utifrån kommande kabel för kraftmatning
och larm kan kopplas till plint.
Få
Under denna kod och rubrik anges kompletta luftkompressoraggregat med
fabriksmonterad utrustning, till exempel påbyggda tryckluftsbehållare och
kylare. Luftkompressorer utan påmonterad utrustning anges i avsnitt PKC.
–
Ange korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO 12944-2 för utrymme där aggregat
ska installeras.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
– typ av kompressor
– antal kompressionssteg
– utförande.
Se exempel under matris.
Specifikationsmatris RA PAK.2/1.
R
em
is
s
Ange i klartext enligt alternativ i specifikationsmatris
Exempel:
PAK.2 Luftkompressoraggregat
Luftkompressoraggregat med kolvkompressor för kompression i ett steg.
Kompressor ska vara oljesmord.
Ange
2 – krav på ingående komponenter i aggregatet
– mått på och typ av anslutning
– krav på luftkvalitet, till exempel oljefri luft
– luftflöde
– arbetstryck
– beräkningstryck
– krav på tryckluftens fuktighet
– högsta tillåtna temperatur på tryckluft efter efterkylare
– insugningstryck (vid avvikelse från atmosfärtryck)
– om kompressor ska vara i enstegs-, tvåstegs- eller flerstegsutförande
ro
pa
s
– sätt för kraftöverföring, direktflänsad, kilremsdrift eller direktkoppling
– avlastningssystem, ventilavlastning eller automatisk drift
– krav på lufttorkar, storlek samt daggpunkt
– hur kompressor ska kylas; vatten- eller luftkylning
– kvalitet på tillgängligt kylvatten
– utrustning för styrning av kompressor
– ljudkrav
be
– krav på energiåtervinning och temperaturverkningsgrad
– lägsta och högsta omgivningstemperatur vid vilken aggregatet ska kunna
arbeta
re
jå
– om kompressor ska vara försedd med efterkylare och vattenavskiljare
monterad av tillverkare och i så fall typ av kylare, vatten- eller luftkylare.
Efterkylare och vattenavskiljare som ska monteras på byggarbetsplatsen
anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt PM och PS
– krav på kapslingsklass för elektrisk utrustning
– startsätt för elmotorer, till exempel Y/D, dellindning, frekvensomformare
eller 2-hastighet
Få
– om aggregat ska vara försett med fabriksmonterat apparatskåp med
elutrustning för start-, styr-, säkerhets- och övervakningsfunktioner. Se
kommentarer under SKB.51.
Samråd med berörd projektör om
–
– ut- och ingående larm
– externa och interna styrfunktioner
Beakta
– regler i SS 1949 för säkerhet och användning av stationära kompressorer
– omgivningstemperatur och luftfuktighet i det utrymme där kompressor ska
installeras.
PAK.3
Vakuumpumpsaggregat
R
em
is
s
– gräns mot annat installationssystem eller annan entreprenad.
PAK.4
Gaskompressoraggregat
PAK.5
Kylkompressoraggregat, kylaggregat och
värmepumpsaggregat
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Aggregat ska vara försett med
– driftfyllning av köldmedium för enhetsaggregat
– kompressor enligt avsnitt PKF
– erforderlig tryckavsäkringsutrustning för köldmediesystem, utformad och dimensionerad
enligt Svensk Kylnorm eller SS-EN 378-2:2008+A2:2012.
3 Om tryckavsäkringen utförs med säkerhetsventiler ska dessa vara dubbla och sitta på
växelventilställ om tryckkärlen har krav på återkommande besiktning.
Föreskriven el-, styr- och övervakningsutrustning som inte ingår i aggregatets
standardutförande får placeras i separat apparatskåp, påbyggt eller fristående. Erforderliga
elförbindningar mellan aggregat och apparatskåp ska i detta fall utföras av entreprenören.
Aggregat ska vara utfört så att angiven miljö och föreskrivna medier inte orsakar korrosion eller
annan materialpåverkan som kan skada aggregatets funktion. Utrustningen ska vara utförd för
sådan vätskehastighet att erosion inte uppstår.
Komponent med anslutning för fläns- eller gängförband ska vara försedd med motfläns och
packning respektive koppling.
Röranslutningar i aggregat ska vid leverans vara försedda med skyddsförslutning mot smutsoch fuktinträngning till dess aggregatet ansluts till rörsystemet.
ro
pa
s
Isolering av rörledning förlagd utomhus ska utföras med UV-beständig isolervara eller med UVbeständigt ytskikt.
Stativ och liknande som inte är utfört av rostfritt eller varmförzinkat stål ska vara grund- och
täckmålat.
Stativ och liknande ska ha sådan stabilitet att vibrationer som är skadliga för utrustningen inte
uppstår.
be
Kontroll
Tryck- och täthetskontroll ska utföras.
jå
Uppgifter att redovisa
Vid kontroll ska följande mätas och dokumenteras
– kyleffekt
re
– tillförd eleffekt
– förångningstemperatur vid kompressor
– kondenseringstemperatur vid kompressor
Få
– in- och utgående köldbärartemperatur
– in- och utgående kylmedeltemperatur
– använd kontrollmetod och mätutrustning.
–
UTFÖRANDEKRAV
s
Montering
R
em
is
Montering ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange
– krav på kyleffekt
– typ av rör som motflänsen ska anslutas till
– förångnings- och kondenseringstemperatur mätta vid kompressorn
– högsta kondenseringstemperatur vid vilken aggregatet ska kunna arbeta
utan högtrycksutlösning
– om utrustning för drift- och felindikering ska ingå och i så fall hur
driftsförhållanden, larm och drifthistorik ska redovisas
– lägsta och högsta omgivningstemperatur vid vilken aggregatet ska kunna
arbeta
– korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO 12944-2 för utrymme i vilket aggregat
ska installeras
– ljudkrav
– krav på kapslingsklass enligt SS-EN 60529 för elektrisk utrustning
4 – om aggregatet ska vara försett med anordning för kyleffektsreglering och
avlastad start
– startsätt för elmotorer, till exempel Y/D, dellindning, frekvensomformare
eller 2-hastighet
– speciella krav på korrosionsskydd.
Ange om aggregatet ska ha inbyggt skydd mot termisk expansion för
köldbärarkrets och kylmedelkrets alternativt se till att sådant monteras
innanför avstängningsventiler i anslutande rörsystem.
Ange typ av köldmedium, typ och data för köldbärare och kylmedel
(värmebärare) samt tryckklasser för dessa system under okodad rubrik i
avsnitt 55. Alternativt anges motsvarande uppgifter under aktuell kod och
rubrik i detta avsnitt.
ro
pa
s
Kylaggregat och värmepumpar är ofta så komplicerade beträffande
komponenter och styr- och övervakningsutrustning att det kan vara motiverat
att ange visst fabrikat, typ och storlek med tillägg "eller likvärdigt". Se AFC.21
respektive AFD.21 i AMA AF.
Uppgifter att redovisa
Montering
jå
UTFÖRANDEKRAV
be
Ange om entreprenör ska redovisa prestandaangivelser baserade på provning
utförd av tillverkare eller oberoende part, till exempel Eurovent eller SP.
Beakta att tillräckliga, väl ventilerade utrymmen finns för montering, underhåll
och reparation samt att anordningar för att underlätta transport och lyft finns.
re
Ange tillgängligt utrymme med hänvisning till ritning.
Montering av vibrationsdämpare
Få
Ange för val av vibrationsdämpare
– typ av aggregat och fundament som ska vibrationsisoleras
– typ av dämpare (gummi, stålfjäder)
– antal vibrationsdämpare som ska användas för vibrationsisolering
–
– belastning per dämpare (vikt i kilogram för aggregat och fundament delad
med antalet vibrationsdämpare)
s
– störningsfrekvens (kompressormotorns varvtal rpm/60)
PAK.51
is
– krav på lägsta tillåtna isoleringsgrad (större än 70 procent).
Kylkompressoraggregat
em
Aggregat ska vara försett med
– berörings- och klimatskydd vid utomhusplacering
R
– vibrationsdämpare mellan stativ och golv eller fundament
– oljevärmare, om sådan är erforderlig
– oljekylare, om sådan är erforderlig
– termisk isolering av kalla delar förutom kompressor och vätskeavskiljare. Delar som inte
isoleras ska vara rostskyddsmålade och täckas av droppfat
– torkfilter
– avstängningsventil på utgående vätskeledning för köldmedium
– synglas med fuktindikator
– avstängningsventil efter filter och synglas
– anslutningar för tryckmätare för hög- och lågtryck samt oljetryck vid trycksmord kompressor
– anslutningsrör för pressostater och tryckmätare
– hög- och lågtryckspressostat, kombinerade eller separata
5 – anordning som vid parallelldrift av kompressorer säkerställer rätt oljenivå i alla kompressorer
– oljetrycksvakt vid trycksmord kompressor
– tillsatskylning av kompressorn, om så fordras
– elutrustningsäkerhetsbrytare eller motsvarande som förreglar kompressor och
kylfläkt. Redovisas med plintschema över utförda eIförbindningar.
Kompressorn ska vara inkopplad till säkerhetsbrytare.
Styr- och säkerhetsanordningar, oljevärmare och kylfläkt ska vara inkopplade till plintlåda.
Armatur som är monterad inom aggregatet ska ha minst samma dimension som anslutande
rörledning.
Ange under aktuell kod och rubrik om aggregat ska vara försett med någon av
följande extra utrustning
ro
pa
s
– termisk isolering av varma delar, till exempel kondensor
– oljeavskiljare
– vätskeavskiljare i sugledning
– sugfilter
– köldmediebehållare med nivåglas, avstängnings- och säkerhetsventiler
– backventil i vätskeledning före köldmediebehållaren
be
– backventil i hetgasledning
– anordning för upprätthållande av kondenseringstryck
– tryckmätare för hög-, låg- och oljetryck. Fast monterade tryckmätare ska ha
avstängningsventiler i anslutningsledningar
jå
– ljuddämpare i hetgasledning
– bälgrör i sug- och hetgasledning
re
– lågtrycksdriftpressostat
– kondensorpressostat
– fabriksmonterad elutrustning för start och skydd av aggregat.
Få
Ange under aktuell kod och rubrik
– om aggregat ska vara försett med en speciell typ av kompressor enligt PKF
– typ och tjocklek på termisk isolering av varma och kalla delar
– köldmediebehållarens volym
–
– om stativ ska utföras för placering av två aggregat i höjd
s
– om säkerhetsanordning ska ha plintansluten larmkontakt. Om inte annat
anges ska larmkontakt utföras som växlande potentialfri kontakt
R
em
is
– dimension och placering på anslutande rörledning
– typ av vibrationsdämpare
– droppfat under kompressor och vätskeavskiljare
– om anslutningsrör för pressostater och tryckmätare får utföras av annat
material än stål som föreskrivs i AMA.
Beakta att säkerhetsbrytare eller motsvarande inte får användas för start och
stopp av aggregat.
PAK.511
Kylkompressoraggregat utan kondensor
PAK.512
Kylkompressoraggregat med vätskekyld kondensor
Aggregat ska vara försett med kondensor enligt PJC.11.
Ange
– typ av vätskekyld kondensor
– temperatur på inkommande kylmedel
– kylmedelflöde
– försmutsningsmotstånd på kondensors kylmedelsida, se tabell RA
PJC.11/1
6 – största tillåtna tryckfall på kondensors kylmedelsida
– om aggregat ska vara försett med tryck- eller temperaturstyrd
vattensparventil
– krav på termisk isolering
– om plattvärmeväxlare ska ha uttag för kemisk rening.
PAK.513
Kylkompressoraggregat med luftkyld kondensor
Aggregat ska vara försett med kondensor enligt PJC.12.
Ange
– typ av luftkyld kondensor
ro
pa
s
– temperatur på inkommande luft till kondensor
– om aggregat ska vara försett med anordning som upprätthåller
kondenseringstrycket vintertid.
PAK.514
Kylkompressoraggregat med luftkyld kondensor och separat
förångardel
Aggregat ska vara försett med kondensor enligt PJC.12 och fläktförångare enligt PJC.222 eller
luftberörd förångare enligt PJC.223.
be
Här anges så kallat splitaggregat.
Ange under aktuell kod och rubrik
jå
– om rörförbindningar och elförbindningar mellan enheter ska ingå
– om aggregat ska vara försett med en speciell typ av förångare enligt
PJC.222 eller PJC.223
re
– om aggregat ska vara försett med en speciell typ av luftkyld kondensor
enligt PJC.12
– krav på total kyleffekt
– krav på kännbar kyleffekt
Få
– temperatur på inkommande luft till förångare
– relativ fuktighet hos inkommande luft till förångare
– temperatur på inkommande luft till kondensor
–
– hur kondens och tövatten ska tas om hand.
Ange om aggregat ska vara försett med någon av följande extra utrustning
s
– anordning som upprätthåller kondenseringstrycket vintertid
is
– avfrostningsautomatik för förångare
– utrustning för automatisk kondensvattenavdunstning.
em
PAK.5141 Kylkompressoraggregat med luftkyld kondensor och separat
förångardel för klimatkyla
R
PAK.5142 Kylkompressoraggregat med luftkyld kondensor och separat
förångardel för kylrum
PAK.5143 Kylkompressoraggregat med luftkyld kondensor och separat
förångardel för frysrum
PAK.52
Kylaggregat, typ enhetsaggregat
Aggregat ska vara försett med
– kompressor enligt PKF
– berörings- och klimatskydd vid utomhusplacering
– erforderliga styrventiler i köldmediekretsar
– vibrationsdämpare mellan stativ och golv eller fundament
7 – termisk isolering av kalla delar mot kondens
– uppvärmningsanordning för komponenter och rörledningar som är utsatta för frysrisk vid
utomhusplacering
– fabriksmonterad elutrustning för start-, styr-, säkerhets- och övervakningsfunktioner placerad
i påbyggt apparatskåp eller på panel i aggregatet
– kopplingsplintar för inkommande kraft samt för yttre styrning, förregling och övervakning
– säkerhetsbrytare eller motsvarande anordning
– anordning för att skydda förångare mot frysning.
Ange under aktuell kod och rubrik om aggregat ska ha mer än en
köldmediekrets.
– drifttidsmätare
ro
pa
s
Ange om aggregat ska vara försett med någon av följande extra utrustning
– anordning för automatisk återstart efter spänningsbortfall
– utrustning för fördröjning av återstart efter spänningsbortfall
– utrustning för nivåindikering, nivå- eller synglas i köldmediebehållare eller
kondensor
– ljuddämpande kringbyggnader
– specialutförande av kondensor för värmeåtervinning
be
– termisk isolering av varma delar, till exempel kondensor
– termometrar i köldbärar- och kylmedelkretsar, separat levererade för
montering i rörledning eller påbyggda.
jå
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ och tjocklek på termisk isolering av varma och kalla delar
– tillgängligt utrymme med hänvisning till ritning
re
– om aggregat ska placeras utomhus
– typ av vibrationsdämpare, till exempel matta eller maskinsko
– placering och typ av anslutningar för köldbärare och kylmedel
PAK.521
Få
– om viss elutrustning får eller ska placeras i separat elskåp.
Vätskekylaggregat, typ enhetsaggregat
–
Aggregat ska vara försett med
– förångare enligt PJC.21
s
– oljevärmare om sådan fordras
– oljekylare, om sådan fordras
is
– anordning som vid parallelldrift av kompressorer säkerställer rätt oljenivå i alla kompressorer
– hög- och lågtryckspressostat, kombinerade eller separata
em
– oljetrycksvakt vid trycksmord kompressor
– torkfilter
– synglas med fuktindikator
R
– anslutningsrör av stål för pressostater och tryckmätare
– avstängningsventil i anslutningsledning för fast monterad tryckmätare
– anordning som förhindrar för täta starter
– anordning för att skydda förångare mot frysning.
Aggregat ska vara dimensionerat för ett försmutsningsmotstånd av lägst 0,0001 m2 °C/W på
förångares köldbärarsida.
Ange om aggregat ska vara försett med någon av följande extra utrustning
– sekvensomkopplare eller automatisk utjämning av drifttider för
kompressorer
– tryckmätare för hög-, låg- och oljetryck
– hetgasvärmeväxlare för värmeåtervinning
8 – flödesvakt av differenstrycktyp som ska ingå i aggregat eller vara separat
levererad för montering i rörledning eller för påbyggnad.
Ange
– om aggregat ska vara försett med en speciell typ av kompressor enligt PKF
och förångare enligt PJC.21
– temperatur på utgående köldbärare
– köldbärarflöde
– största tillåtna tryckfall på förångares köldbärarsida
– om annat försmutsningsmotstånd än vad som föreskrivs i AMA ska gälla
ro
pa
s
– om anslutningsrör för pressostater och tryckmätare får utföras av annat
material än stål som föreskrivs i AMA.
PAK.5211 Vätskekylaggregat, typ enhetsaggregat, med vätskekyld
kondensor
Aggregat ska vara försett med kondensor enligt PJC.11.
Aggregat ska vara dimensionerat för ett försmutsningsmotstånd av lägst 0,0001 m2 °C/W på
kondensors kylmedelsida.
Ange
– typ av frysskyddsmedel
be
– om aggregat ska vara försett med speciell typ av kondensor enligt PJC.11
– koncentration av inblandat frysskyddsmedel
– kylmedelflöde
jå
– temperatur på inkommande kylmedel
re
– största tillåtna tryckfall på kondensors kylmedelsida
– försmutsningsmotstånd på kondensors kylmedelsida, se tabell RA
PJC.11/1
Få
– typ av röranslutning för kylmedel samt dess dimension.
PAK.5212 Vätskekylaggregat, typ enhetsaggregat, med luftkyld
kondensor
–
Aggregat ska vara försett med kondensor enligt PJC.12.
Ange
R
em
is
s
– om aggregat ska vara försett med en speciell typ av kondensor enligt
PJC.12
– temperatur på inkommande luft till kondensor
– externt tryckfall på luftsida vid kanalanslutet aggregat.
Ange om aggregat ska vara försett med någon av följande extra utrustning
– anordning för frikylning
– anordning som upprätthåller kondenseringstrycket vintertid
– varvtalsstyrning av kondensorfläkt och styrsätt.
Ange för kondensor
– material i rör, lameller och hölje
– lamelldelning och lamelltjocklek
– om kondensorn ska vara utförd för kanalanslutning.
PAK.523
Luftkylaggregat, typ enhetsaggregat
Aggregat ska vara försett med anordning eller anslutning för avledning av kondensvatten.
Ange ändamål med aggregatet, till exempel för datorkyla, klimatkyla, kylrum
eller frysrum.
Ange under aktuell kod och rubrik om aggregat ska vara försett med någon av
följande extra utrustning
9 – luftvärmare för el, hetvatten, hetgas eller ånga
– anordning för värmeåtervinning
– förbrukningsfilter eller rengöringsbart luftfilter samt
filterklass
– inbyggd start- och styrutrustning
– inbyggd larmutrustning för temperatur, fukt, flöden
och manöverfel
– avfrostningsautomatik för förångare
– inbyggd hygrostat
– luftfuktare
Ange under aktuell kod och rubrik
ro
pa
s
– utrustning för automatisk kondensvattenavdunstning.
– om aggregat ska vara försett med en speciell typ av kompressor enligt PKF
och förångare enligt PJC.22
– total kyleffekt
– torr kyleffekt
– temperatur på inkommande luft till förångare
– kapacitet på luftfuktare.
Ange om aggregat ska ha
be
– relativ fuktighet hos inkommande luft till förångare
jå
– två eller flera separata köldmediekretsar
– kanalanslutet in- och utlopp på luftsidan
– frisugande inlopp och direkt utblåsning genom luftriktare
re
– utlopp för nedåtriktad inblåsning i undergolv.
Ange externt tryckfall på luftsida vid kanalanslutet aggregat.
Ange för luftvärmare
Få
– värmeeffekt
– inkommande värmebärartemperatur
– utgående värmebärartemperatur
– högsta tillåtna tryckfall för värmares värmebärarsida
–
– inkommande lufttemperatur
– utgående lufttemperatur.
is
s
Beakta behovet av nödkylning vid till exempel datorkyla.
em
PAK.5231 Luftkylaggregat, typ enhetsaggregat, med vätskekyld
kondensor
Aggregat ska vara försett med kondensor enligt PJC.11.
R
Aggregat ska vara dimensionerat för ett försmutsningsmotstånd av lägst 0,0001 m2 °C/W på
kondensors kylmedelsida.
Ange
– om aggregat ska vara försett med tryck- eller temperaturstyrd
vattensparventil för reglering av kondenseringstrycket
– om aggregat ska vara försett med en speciell typ av kondensor enligt
PJC.11
– temperatur på inkommande kylmedel
– kylmedelflöde
– största tillåtna tryckfall på kondensors kylmedelsida
– försmutsningsmotstånd på kondensors kylmedelsida, se tabell RA
PJC.11/1
– typ av röranslutning för kylmedel samt dess dimension.
10 PAK.5232 Luftkylaggregat, typ enhetsaggregat med luftkyld kondensor
Aggregat ska vara försett med kondensor enligt PJC.12.
Ange
– om aggregat ska vara försett med en speciell typ av kondensor enligt
PJC.12
– temperatur på inkommande luft till kondensor.
Ange om aggregat ska vara försett med någon av följande extra utrustning
– anordning för frikylning
PAK.53
Värmepumpsaggregat
Värmepumpsaggregat ska vara försett med
– berörings- och klimatskydd vid utomhusplacering
– termisk isolering av kalla delar mot kondens
ro
pa
s
– anordning som reglerar kondenseringstrycket.
– uppvärmningsanordning för komponenter och rörledningar utsatta för frysrisk vid
utomhusplacering
– säkerhetsbrytare eller motsvarande anordning
be
– fabriksmonterad elutrustning för start-, styr-, säkerhets- och övervakningsfunktioner placerad
i påbyggt apparatskåp eller på panel i värmepumpsaggregatet
– termisk isolering av kondensor
jå
– kopplingsplintar för inkommande kraft samt för yttre styrning, förregling och övervakning
– erforderliga styrventiler i köldmediekrets
– vibrationsdämpare mellan stativ och golv eller fundament.
re
Ange under aktuell kod och rubrik om aggregat ska vara försett med en
speciell typ av kompressor enligt PKF.
Ange om aggregat ska vara försett med någon av följande extra utrustning
Få
– utrustning för automatisk återstart efter spänningsbortfall
– utrustning för fördröjning av återstart efter spänningsbortfall
– sekvensomkopplare för kompressorer eller automatisk utjämning av
drifttider för kompressorer
–
– ljuddämpande kringbyggnader
– hetgasvärmeväxlare
s
– utrustning för automatisk avfrostning, om sådan erfordras
R
em
is
– termometrar i köld- och värmebärarledning
– drifttidsmätare
– avstängningsventiler på kompressorns in- och utlopp
– sektioneringsventiler för till exempel enkelt torkfilterbyte eller annan
serviceåtgärd.
Ange
– värmeeffekt
– typ och tjocklek på termisk isolering av varma och kalla delar
– typ av vibrationsdämpare, till exempel matta eller maskinsko
– om aggregatet ska placeras utomhus
– om viss elutrustning får eller ska placeras i separat elskåp
– krav för styrning av värmebärares temperatur, till exempel
– börvärdeskompensering från uteluft
– överordnad funktion som säkerställer att värmekällan inte nyttjas till för låg
utgående temperatur
– typ och placering av anslutningar för köldbärare och kylmedel
– om värmepumpsaggregat ska användas för växelvis kylalstring och
värmealstring genom reversering av köldmediekretsen
11 – tillgängligt utrymme med hänvisning till ritning.
PAK.531
Värmepumpsaggregat, typ enhetsaggregat
Värmepumpsaggregat ska vara försett med
– oljekylare, om sådan fordras
– anordning som vid parallelldrift av kompressorer säkerställer rätt oljenivå i alla kompressorer
– oljevärmare
– oljetrycksvakt vid trycksmord kompressor
– anslutningsrör för pressostater och tryckmätare
– hög- och lågtryckspressostat, kombinerade eller separata
– anslutningar för tryckmätare på hög- och lågtryckssida
– torkfilter
– synglas med fuktindikator
– anordning som förhindrar för täta starter.
ro
pa
s
– avstängningsventil i anslutningsledning för fast monterad tryckmätare
Ange under aktuell kod och rubrik om värmepumpsaggregat ska vara försett
med någon av följande extra utrustning
be
– tryckmätare för hög-, låg- och oljetryck. Fast monterade tryckmätare ska ha
avstängningsventiler i anslutningsledningar
– nivå- eller synglas i köldmediebehållare och kondensor.
jå
Ange under aktuell kod och rubrik
– om aggregat ska ha mer än en köldmediekrets
re
– om anslutningsrör för pressostater och tryckmätare får utföras av annat
material än stål som föreskrivs i AMA.
Få
PAK.5311 Värmepumpsaggregat, typ enhetsaggregat, med luftberörd
förångare och luftberörd kondensor
Värmepumpsaggregat ska vara försett med
– förångare enligt PJC.22
– kondensor enligt PJC.12.
–
Ange
– torr temperatur på inkommande luft till förångare
s
– våt temperatur på inkommande luft till förångare
R
em
is
– temperatur på inkommande luft till kondensor
– krav på kanalanslutning
– om aggregat ska vara försett med en speciell typ av förångare enligt
PJC.22
– om aggregat ska vara försett med en speciell typ av kondensor enligt
PJC.12
– krav på utformning, placering och riktning av öppningar för in- och
utgående luft till förångare respektive kondensor
– om aggregat ska ha inbyggda fläktar för förångare och kondensor
– största tillåtna tryckfall på luftsidan för kanalansluten förångare och
kondensor
– om droppfat och spilledning ska ha elvärme
– om aggregat ska vara reversibelt.
PAK.5312 Värmepumpsaggregat, typ enhetsaggregat, med luftberörd
förångare och vätskeberörd kondensor
Värmepumpsaggregat ska vara försett med
– förångare enligt PJC.22
12 – kondensor enligt PJC.11.
Aggregat ska vara dimensionerat för ett försmutsningsmotstånd av lägst 0,0001 m2 °C/W på
kondensors kylmedelsida.
Ange
– torr temperatur på inkommande luft till förångare
– våt temperatur på inkommande luft till förångare
– krav på kanalanslutning
– krav på utformning, placering och riktning av öppningar för in- och
utgående luft till förångare
– om aggregat ska ha inbyggd fläkt för förångare
ro
pa
s
– största tillåtna tryckfall på luftsidan för kanalansluten förångare
– om aggregat ska vara försett med en speciell typ av förångare enligt
PJC.22
– om aggregat ska vara försett med en speciell typ av kondensor enligt
PJC.11
– temperatur på inkommande kylmedel
– kylmedelflöde
– största tillåtna tryckfall på kondensors kylmedelsida
be
– försmutsningsmotstånd på kondensors kylmedelsida
– typ av röranslutning för kylmedel.
jå
PAK.5313 Värmepumpsaggregat, typ enhetsaggregat, med
vätskeberörd förångare och luftberörd kondensor
– förångare enligt PJC.21
– kondensor enligt PJC.12
re
Värmepumpsaggregat ska vara försett med
Få
– anordning för att skydda förångare mot frysning.
Aggregat ska vara dimensionerat för ett försmutsningsmotstånd av lägst 0,0001 m2 °C/W på
förångares köldbärarsida.
Ange
–
– temperatur på inkommande luft till kondensor
– krav på kanalanslutning
R
em
is
s
– krav på utformning, placering och riktning av öppningar för in- och
utgående luft till kondensor
– om aggregat ska vara försett med en speciell typ av förångare enligt
PJC.21
– om aggregat ska vara försett med en speciell typ av kondensor enligt
PJC.12
– temperatur på inkommande köldbärare
– köldbärarflöde
– största tillåtna tryckfall på förångares köldbärarsida
– försmutsningsmotstånd på förångares köldbärarsida
– typ av röranslutning för köldbärare
– om aggregat ska ha inbyggd fläkt för kondensor
– största tillåtna tryckfall på luftsidan vid kanalansluten kondensor
– om aggregat ska vara försett med flödesvakt för förångare.
PAK.5314 Värmepumpsaggregat, typ enhetsaggregat, med
vätskeberörd förångare och vätskeberörd kondensor
Värmepumpsaggregat ska vara försett med
– förångare enligt PJC.21
13 – kondensor enligt PJC.11
– anordning för att skydda förångare mot frysning.
Aggregat ska vara dimensionerat för ett försmutsningsmotstånd av lägst 0,0001 m2 °C/W på
kondensors kylmedelsida.
Aggregat ska vara dimensionerat för ett försmutsningsmotstånd av lägst 0,0001 m2 °C/W på
förångares köldbärarsida.
Ange
– om aggregat ska vara försett med en speciell typ av förångare enligt
PJC.21
– temperatur på inkommande köldbärare
– köldbärarflöde
ro
pa
s
– om aggregat ska vara försett med en speciell typ av kondensor enligt
PJC.11
– största tillåtna tryckfall på förångares köldbärarsida
– försmutsningsmotstånd på förångares köldbärarsida
– temperatur på inkommande kylmedel
– kylmedelflöde
– största tillåtna tryckfall på kondensors kylmedelsida
be
– försmutsningsmotstånd på kondensors kylmedelsida, se tabell RA
PJC.11/1
– typ av röranslutning inklusive dimension för köldbärare och kylmedel
jå
– om aggregat ska vara försett med flödesvakt för förångare.
Värmepumpsaggregat med separat inomhusdel och
utomhusdel
PAK.6
Kylaggregat och värmepumpsaggregat av absorptionstyp
re
PAK.532
Få
Aggregat ska vara försett med
– generator för hetvatten eller ånga
– absorbator av tubpannetyp
–
– lösningspump
– köldmediepump
s
– avluftare
– värmeväxlare mellan varm och kall lösning
is
– första fyllning av absorptionsmedel och köldmedium
em
– utrustning för automatisk kyleffektreglering med nedregleringsförmåga till högst 10 procent
av angiven kyleffekt
– utrustning som reglerar utspädningsprocessen vid stopp av aggregat
R
– säkerhetsutrustning som förhindrar för låg köldmedietemperatur, för låg nivå i förångare, för
hög nivå i generator och överbelastning av motor.
PAK.61
Vätskekylaggregat av absorptionstyp
Ange om aggregat ska vara försett med någon av följande extra utrustning
– utrustning för begränsning av ångflöde vid start
– utrustning för begränsning av lösningens koncentration
– skydd för undertryck i generator (vid ångdrift)
– mätare för mätning av lösningstemperatur och densitet.
Ange typ av värmekälla.
PAK.62
Luftkylaggregat av absorptionstyp
14 PAK.63
Värmepumpsaggregat av absorptionstyp
Ange om aggregat ska vara försett med någon av följande extra utrustning
– utrustning för begränsning av ångflöde vid start
– utrustning för begränsning av lösningens koncentration
– skydd för undertryck i generator (vid ångdrift)
– mätare för mätning av lösningstemperatur och densitet.
Ange typ av värmekälla.
PH
PANNOR, BRÄNNARE M M
Anvisningar för montering ska levereras med panna.
Skyltning
ro
pa
s
Pannor och brännare ska vara försedda med erforderliga don för montering.
Skylt ska vara utförd av beständigt material med beständig text och betryggande fastsättning.
Skylt ska vara monterad utanpå eventuell ytbeklädnad och vara avläsbar då apparat monterats.
Intill tillverkarens skylt ska i aktuella fall finnas plats för besiktningsskylt.
be
Kontroll
Panna som utgör del av rörledningssystem ska kontrolleras på samma sätt som anslutande
rörledning.
jå
Om panna som ingår i rörledningssystem har lägre tryckklass eller beräkningstryck än
anslutande rörledningar ska panna kopplas bort vid kontroll av rörledningar.
re
Beakta att tung värmepanna som är försedd med lyftöglor ska kunna bytas ut
eller repareras på plats. Byggnadskonstruktion ovanför värmepanna ska i
detta fall vara utförd så att panna kan lyftas samt vara försedd med lyftöglor,
balk eller liknande. Samråd med berörd projektör.
Få
Beakta ”SIS HB 870 Pannanläggningar Ånga – Hetvatten”.
Yt- och skyddsbehandlingar
Ange under aktuell kod och rubrik krav på yt- och skyddsbehandling på panna
och brännare utförd av tillverkaren.
s
–
Den del av yt- och skyddsbehandling av pannor, brännare med mera som ska
utföras på byggarbetsplatsen anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt LDV.
Ange omfattning av kontroll under kapitel Y.
PANNOR
em
PHB
is
Kontroll
Beträffande terminologi för varmvattenpannor gäller SS-EN 303-1.
R
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Enheter sammansatta hos tillverkare ska vara funktionskontrollerade och färdiga för anslutning
till yttre system. Funktionskontroll ska vara dokumenterad i skriftlig form.
Intern elektrisk kabeldragning ska vara utförd så att utifrån kommande kabel för kraftmatning
och larm kan kopplas till plint.
Skyltning
Panna ska vara försedd med skylt som anger
– tillverkare
– typ och beteckning
– tillverkningsnummer
– tillverkningsår
15 – beräkningstryck
– beräkningstemperatur
– högsta tillåtna temperatur på värmebärare
– avgiven märkeffekt vid avsedda bränslen
– nominell effekt
– vattenvolym
– tillverkningskontroll.
Konstruktion
ro
pa
s
Panna ska vara konstruerad och utförd med material och godstjocklek i vattenberörda ytor och
med vattencirkulation och rökgasföring så att panna inte utsätts för korrosion i skadlig
omfattning vid avsedda driftförhållanden.
Panna ska vara försedd med lyftöglor eller annan anordning för transport.
Röranslutningar i panna ska vid leverans vara försedda med skyddsförslutning mot smuts- och
fuktinträngning till dess pannan ansluts till rörsystemet.
Täthet
be
Tillåtet största läckluftsflöde för pannan vid en tryckskillnad av två gånger angivet över- eller
undertryck är 0,1 m3/s och MW panneffekt.
Isolering
jå
Panna ska vara så isolerad att yttemperaturen på utsidorna (eldstadsluckor och liknande
undantagna) vid märkeffekt och högsta drifttemperatur inte överstiger 35 °C vid 20 °C
omgivningstemperatur.
re
Eldstadslucka och inspektionsöppning ska vara så isolerade att yttemperaturen vid normal drift
inte överstiger 70 °C. Om yttemperaturen kan överstiga 90 °C ska luckan vara försedd med
skydd mot ofrivillig beröring.
Få
Isolering ska vara beklädd med aluminiumplåt, tjocklek minst 1,0 mm, eller förzinkad och
utvändigt målad stålplåt, tjocklek minst 0,8 mm. Pannornas ovansida ska förses med durkplåt
om pannans drift och underhåll så kräver eller om tillförsel av bränsle kan ske uppifrån.
Rensning (sotning)
s
–
Panna ska vara utförd så att rensning kan utföras effektivt genom erforderliga anslutningar och
öppningar. Sot och rensningsmedel ska inte kunna fastna eller ansamlas i pannan. Panna
avsedd för manuell rensning ska vara försedd med rymliga rensningsöppningar. Erforderliga
specialverktyg för rensning ska levereras med panna.
is
Inspektionsöppningar och mätuttag
em
Panna ska vara försedd med inspektionsöppningar. Inspektionsöppningar för olje- och
gaseldade pannor ska vara placerade så att kärnlåga och yttre del av låga kan observeras.
R
Panna ska vara försedd med uttag för mätning av rökgasens temperatur, sottal med mera.
Uttag ska placeras i rökkanal efter panna enligt SS-EN 304. Panna för fastbränsleeldning ska
vara försedd med uttag för mätning av undertryck.
Uppgifter att redovisa
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
– typgodkännandeintyg (i förekommande fall)
– typ och beteckning
– konstruktionsbeskrivning
– material och ytbehandling, godstjocklek och korrosionstillägg för gods och svetssträng i
eldstadsutrymme och konvektionsdel
– mått
– vikt för tom panna
– utrymmesbehov med hänsyn till drift och underhåll
– anslutningsstosar, placering och dimension
16 – bränsleslag och bränslekvalitet som pannan är avsedd för samt typ av förbränning, överrespektive underförbränning, samt alternativa bränslen
– märkeffekt, lägsta tillåtna effekt vid för pannan avsedda bränslen
– högsta tillåtna tryck
– högsta tillåtna temperatur
– högsta och lägsta rökgastemperatur
– tryckfall genom pannan vid märkeffekt för rökgas och för vatten
– dimensionerande undertryck i eldstad för självdragspanna
– lägsta godtagbara vattenkvalitet för panna
– typ av intern cirkulation
– lägsta tillåtna temperatur på pannvattnet under drift
– möjliga rensningsmetoder
– intyg på tillverkningskontroll
ro
pa
s
– lägsta tillåtna inlopps- och högsta tillåtna utloppstemperatur. Om värmebärares temperatur i
någon del av panna överskrider högsta utloppstemperatur ska även denna temperatur
redovisas
– uppgift om vilka styr- och säkerhetsanordningar som fordras för panna och avsett bränsle
och hur dessa ska vara inställda
– uppgift om hur pannfundament ska utföras
be
– anvisningar för hur inmurning ska ske, om sådan fordras
– övriga uppgifter om panninstallation som fordras för att avsedd funktion ska erhållas
jå
– instruktioner för drift och underhåll vid olika bränsleslag samt hur rensning av panna ska ske
– pannverkningsgrader vid 100 procent och 30 procent av pannas märkeffekt eller enligt DIN
4702-8
re
– eldstadsbelastning = märkeffekt/(verkningsgrad × eldstadsvolym).
Montering
Få
UTFÖRANDEKRAV
Montering ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
–
Vid inmurning för brännare ska fog utföras med tjocklek anpassad att ta upp ojämnhet i
mursten. Fogmassa ska anpassas till material i mursten.
s
Isolering
em
is
Anslutningsstos för rökgaskanal på panna ska isoleras så att yttemperaturen på den isolerade
kanalens utsida vid pannans märkeffekt inte överstiger 70 °C vid 20 °C omgivningstemperatur.
Isolering ska beklädas med aluminiumplåt, tjocklek minst 1,0 mm, eller med förzinkad och
utvändigt målad stålplåt, tjocklek minst 0,8 mm. Mätuttag och inspektionsluckor ska vara
åtkomliga.
R
Kontroll
För panna som ska sammanfogas på driftstället ska föreskriven kontroll utföras innan pannan
isoleras.
Kontroll av panna ska utföras med justerad och rensad panna och med föreskriven
eldningsutrustning monterad.
Kontroll ska utföras vid 100 procents belastning och vid lägsta belastning. Vid flera pannor ska
varje panna kontrolleras för sig och samtliga pannor tillsammans.
Effektmätning på panna ska utföras genom mätning av flöde och temperaturhöjning.
Kontroll av rökgasvärden
Rökgas efter panna eldad med eldningsolja Eo1 ska uppfylla krav enligt tabell AMA PHB/1 vid
märkeffekt.
17 ro
pa
s
Tabell AMA PHB/1.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange
– panntyp, till exempel sektionspanna, kombinationspanna, tubpanna,
rörpanna
– vikt
be
– typ av bränslen och hantering
– märkeffekt, lägsta kontinuerliga effekt
– beräkningstryck
jå
– högsta tillåtna temperatur
– tryckfall på rökgas- och vattensida
– lägsta tillåtna pannvattentemperatur
re
– lägsta tillåtna framlednings- och returtemperatur
– rökgaskanals placering
– tillgänglig vattenkvalitet
Få
– hur kylning av fastbränslepanna ska utföras vid spänningsbortfall
– om panna ska levereras komplett med alla komponenter monterade och
internt kopplade
–
– vilka komponenter som ska ingå i panna, påbyggda eller inbyggda
– tekniska data för ingående komponenter
R
em
is
s
– krav på komponenter som ska monteras på byggarbetsplatsen under
aktuell kod och rubrik i kapitel P och U
– korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO 12944-2 för utrymme i vilket aggregat
ska installeras
– krav på termisk isolering och ytbeklädnad på komponenter utförd av
tillverkaren utöver vad som föreskrivs i AMA. Isolering och ytbeklädnad av
panna som ska utföras på byggarbetsplatsen anges under aktuell kod och
rubrik i kapitel R.
Ange om panna ska vara försedd med fabriksmonterat apparatskåp med
elutrustning för start-, styr-, säkerhets- och övervakningsfunktioner. Se
kommentarer under SKB.51.
Samråd med berörd projektör om
– ut- och ingående larm
– externa och interna styrfunktioner
– gräns mot annat installationssystem eller annan entreprenad.
Konstruktion
Täthet
Ange över- eller undertryck i eldstad.
18 Rensning (sotning)
Ange hur panna ska vara utförd för rensning, till exempel
– manuell rensning
– vattenrensning
– ångrensning
– kulrensning
– ultraljudsrensning.
Ange rensningsintervall.
Rökgasvärden
ro
pa
s
Ange högsta tillåtna avgasförlust för sotad panna och vid märkeffekt i de fall
andra värden ska gälla än de som redovisas i tabell AMA PHB/1.
UTFÖRANDEKRAV
Montering
be
Ange tillgängligt utrymme för intransport och uppställning av panna.
KONTROLL
Ange
– kontrollmetod
– omfattning
jå
– vad som ska kontrolleras, till exempel verkningsgrad, täthet, rökgas
re
– hur kontroll ska utföras
– godkännandekrav
Få
– krav på funktionsprovning hos tillverkaren samt sätt för redovisning.
Kontroll av rökgasvärden
Ange
–
– krav vid dellastdrift
– krav på rökgasvärden vid eldning med annat bränsle än eldningsolja Eo1.
PHB.11
s
Värmevattenpannor
is
PHB.1
Värmevattenpannor för fast, flytande eller gasformigt bränsle
em
Värmevattenpannor med högst 500 kW effekt och avsedda för biobränslen ska vara utförda
enligt SS-EN 303-5:2012.
R
Kontroll
Värmevattenpanna ska vara kontrollerad enligt SS-EN 304.
Ange i klartext enligt alternativ i specifikationsmatris
– material i rökgasberörda och vattenberörda delar i panna genom
hänvisning till aktuell standard
– bränsleslag
– typ av vattenvärmare alternativt värmeväxlare
– om vattenvärmare och värmeväxlare i panna ska vara utbytbara
– krav på utrustning för sotning
– krav på sot- och askhantering.
Ange om panna med påmonterad oljebrännare ska vara försedd med
maximaltermostat med manuell återställning samt drifttermostat. Beakta att
termostat ska kunna stoppa brännare oberoende av varandra.
19 Elkassetter för värmevattenpannor
Ange krav på strömbegränsning och tidsfördröjning.
PHB.12
Elpannor för värmevatten
Elpannor ska ha kapslingsklass lägst IP21.
Kombinationspannor
Elpatroner eller elkassetter i kombinationspannor ska kunna göras spänningslösa med
pannanläggningens huvudströmställare.
Ange
ro
pa
s
– märkeffekt
– drifttryck
– drifttemperatur
– krav på antal effektsteg samt hur effektstegen ska kopplas in
– krav på styrsystem
– om elpanna ska vara försedd med jordfelsbrytare.
Beakta
jå
be
– att enligt SS 4370140 bör installation av elvärmeapparater utföras så att
dessa efter ett elavbrott kopplas in i tidsfördröjda steg. Anslutning bör ske
till styr- och övervakningsutrustning för optimering av energianvändning
och komfort
– att elapparat för vätskeuppvärmning ska ha allpolig elkopplare i den fasta
installationen såvida elpannan eller värmepatronen inte innehåller sådan
elkopplare
re
– att elanslutning av elapparat för vätskeuppvärmning ska utföras så att jämn
fördelning erhålls mellan de olika faserna.
Få
Samråd med berörd projektör.
Hetoljepannor
PHB.3
Varmluftspannor
PHB.4
Ångpannor
s
–
PHB.2
is
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Skyltning
em
Ångpanna ska vara försedd med skylt som anger
– tillverkare
– typ och beteckning
R
– tillverkningsnummer
– tillverkningsår
– beräkningstryck
– beräkningstemperatur
– nominell effekt
– största ångflöde
– tillverkningskontroll.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange under aktuell kod och rubrik i klartext enligt alternativ i
specifikationsmatris
20 – konstruktion
– bränsleslag
– förbränningssätt.
Se exempel under matris.
Ange om ångpanna ska vara försedd med inbyggd anordning för förvärmning
av matarvatten, till exempel inbyggd ekonomiser.
ro
pa
s
Specifikationsmatris RA PHB.4/1.
Exempel:
PHB.4 Ångpannor
Oljeeldad vattenrörspanna med balanserat drag.
be
Ange vid eldning med fast bränsle typ av bränsle.
Ange
– tryckklass
jå
– drifttryck
– största kontinuerliga ånguttag
re
– krav på pannverkningsgrad (sotad panna), dels vid högsta last, dels vid
låglast
– krav på matarvattentemperatur
– kvalitet på inkommande kommunalt vatten eller råvatten (före
vattenbehandling)
Få
– data att redovisa för pannleverantören
– krav på armatur monterad på ångpanna av tillverkare
– temperatur på inkommande förbränningsluft (för pannleverantören)
–
– krav på termisk isolering utförd av tillverkaren. Krav på isolering som ska
utföras på byggarbetsplatsen anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt
RBE
R
em
is
s
– högsta tillåtna yttemperaturer på manluckor, sotluckor och andra ytor som
kan beröras under drift
– krav på säkerhetsutrustning monterad på ångpanna av tillverkare, till
exempel pressostater samt givare för lågt vattenstånd. Beakta att
pressostater och givare ska kunna stoppa brännare för ångpanna
oberoende av varandra.
Ange krav på
– brännare och eldningsutrustning under aktuell kod och rubrik i avsnitt PHC
– rökgasfläkt under QEH.2 vid krav på balanserat drag
– apparater för matarvattenbehandling under aktuell kod och rubrik i avsnitt
PM
– rökgasrening under aktuell kod och rubrik i avsnitt PM
– ånggeneratorer i avsnitt PJB.
Ange om ångpanna ska vara försedd med fabriksmonterat apparatskåp med
elutrustning för start-, styr-, säkerhets- och övervakningsfunktioner. Se
kommentarer under SKB.51.
Samråd med berörd projektör om
– ut- och ingående larm
– externa och interna styrfunktioner
21 – gräns mot annat installationssystem eller annan entreprenad.
PHB.41
Ångpannor för industriell ånga
PHB.42
Ångpannor för renånga
Skyltning
Ångpanna för renånga ska vara försedd med skylt som anger
– tillverkare
– typ och beteckning
ro
pa
s
– tillverkningsår
– lägsta tillåtna tryck
– nominell effekt
– högsta ångflöde
– material på primär- och sekundärsida.
Ange
– ångkapacitet, tryck och flöde
be
Skyltning
jå
– krav på kvalitet på renånga, till exempel renhetsgrad, krav på högsta
tillåtna vatteninnehåll
– krav på material för renångsberörda ytor genom hänvisning till aktuell
standard
re
– krav på fabriksmonterad armatur, till exempel filter och säkerhetsutrustning
– om provtagningsutrustning för renånga ska levereras med ångpanna.
BRÄNNARE M M
Få
PHC
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Brännare ska vara anpassad till föreskriven panna inom hela reglerområdet.
–
Styrutrustning ska levereras för föreskriven drift- och övervakningsfunktion.
Anvisningar för montering ska levereras med brännare.
s
Skyltning
is
Brännare och eldningsutrustning ska vara försedda med skylt som i tillämpliga delar anger
– tillverkare
em
– typ och beteckning
– tillverkningsår
– tillverkningsnummer
R
– avsett bränsle och kvalitet
– största och minsta bränsleflöde.
Konstruktion
Utsvängbar brännare ska vara utförd med anordning som automatiskt bryter elförsörjning när
brännare svängs ut.
Utrustning som sammanbyggts till en enhet på stativ eller liknande ska vara försedd med
lyftöglor eller annan anordning för transport. Stativ ska vara utfört för uppställning på horisontalt
underlag eller för montering på vägg.
Elektrisk kabeldragning ska vara utförd så att utifrån kommande kabel för kraftmatning och larm
kan kopplas till plint.
Röranslutningar i brännare och eldningsutrustning ska vid leverans vara försedda med
skyddsförslutning mot smuts- och fuktinträngning till dess utrustningen ansluts till rörsystemet.
22 Erforderliga specialverktyg för drift ska levereras med brännaren.
Brännare för värme- och hetvattenpanna och brännare för ångpanna ska förses med
flamkontrollutrustning.
Isolering
Brännare och eldningsutrustning ska vara så isolerade att yttemperatur vid normal drift inte
överstiger 90 °C. Om yttemperaturen kan överstiga 90 °C ska utrustningen vara försedd med
skydd mot ofrivillig beröring.
Uppgifter att redovisa
– typgodkännandeintyg (i förekommande fall)
– typ och beteckning
– mått
– vikt
– material och ytbehandling
– utrymmesbehov med hänsyn till drift och underhåll
– avsett bränsleslag och bränslekvalitet
– största och minsta bränsleflöde
– filtertyp och storlek
– kopplingsschema för elledningar
re
– ljuddata
jå
– effekt hos förvärmare
be
– dimension på anslutningar samt placering
ro
pa
s
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
– styrfunktioner
– tändningssätt, typ av tändningsmedium och flöde för tändningsmedium
Få
– erforderligt drifttryck för bränsle, tryckluft eller ånga samt erforderliga flöden
– data för elmotor, transformator och liknande
– instruktioner för drift och underhåll.
–
UTFÖRANDEKRAV
s
Montering
R
em
is
Montering ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. El- och styrutrustning ska
monteras så att skadlig temperatur för utrustningen inte uppstår.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange under aktuell kod och rubrik för brännare
– typ av panna som brännare och eldningsutrustning ska vara avsedd för
– bränsle och kvalitet på bränsle
– bränsleflöde eller effekt
– ljudkrav
– dimension på anslutning samt placering
– motortyp och motoreffekt
– krav på förbränningsresultat i kombination med angiven panna och
rökgasrör
– typ av flödesmätare
– om oljebrännare ska förses med spillplåt under brännare
– typ av styrning för oljeeldningssystem. Samråd med berörd projektör.
– i tillämpliga fall tillgängligt tryck på tryckluft eller ånga
23 – tryck- och temperaturgränser för inställning av brännare eller
eldningsutrustning
– spänningssystem och strömart.
KONTROLL
Om brännare och eldningsutrustning ska kontrolleras ange
– hur kontroll ska utföras
– godkännandekrav.
I speciella fall kan SS-EN 267:2009+A1:2011 tillämpas för kontroll av
installerad oljebrännare.
Kombinationsbrännare m m
PHC.01
Kombinationsbrännare för gas och olja
ro
pa
s
PHC.0
Ange
– typ av kombinationsbrännare
– driftsätt, manuellt, delautomatiskt, helautomatiskt
be
– typ av kapacitetsreglering, manuell, till–från, tvåstegs, flerstegs, steglös
– tändningssätt, manuellt, elektriskt, gas–elektriskt, olje–elektriskt, pilotlåga.
Manuella kombinationsbrännare för gas och olja
PHC.012
Delautomatiska kombinationsbrännare för gas och olja
PHC.013
Helautomatiska kombinationsbrännare för gas och olja
PHC.1
Fastbränslebrännare
re
jå
PHC.011
Få
Fastbränslebrännare ska uppfylla kraven för P-märkning.
Fastbränslebrännare ska vara försedd med säkerhetssystem mot bakbrand.
–
Under denna kod och rubrik anges flisbrännare och pelletsbrännare med
tillbehör.
Ange
– typ av brännare
R
em
is
s
– typ av bränsle samt storlek och form
PHC.2
– bränsleflöde
– om brännare ska vara sammanbyggd med bränsleförråd och i så fall
bränslebehållares volym
– om fastbränslebrännare ska vara P-märkt
– krav på säkerhetssystem för brännare och bränsleförråd. Med
säkerhetssystem avses till exempel fallschakt, tät cellmatare,
vattensprinklersystem med temperaturutlösning.
Samråd med berörd projektör om hur säkerhetssystem ska anordnas vid
eldningsapparat för fast bränsle. Se Certifieringsregel 029 – Pelletsbrännare
och pelletspannor CR029.
Oljebrännare
Oljebrännare ska i tillämpliga delar uppfylla kraven enligt SS-EN 225-1:2007, SS-EN 226, SSEN 298:2012, SS-EN 267:2009+A1:2011, SS-EN 293, SS-EN 299:2009, SS-EN ISO 6806, SSEN ISO 23553-1:2009, SIS 574125, SIS 574130.
Ange
– typ av oljebrännare, se exempel i tabell RA PHC.2/1
– typ av eldningsolja enligt SS 155410:2011 som brännare ska vara avsedd
för
24 – om brännare ska vara förberedd för övergång till annan eldningsolja än vad
som föreskrivits
– driftsätt, manuellt, delautomatiskt, helautomatiskt
– typ av kapacitetsreglering, manuell, till–från, tvåstegs, flerstegs, steglöst
– tändningssätt, manuellt, elektriskt, olje–elektriskt, pilotlåga.
Samråd med berörd projektör om var aktuella säkerhetsanordningar med
elektrisk funktion ska placeras.
PHC.3
be
ro
pa
s
Tabell RA PHC.2/1.
Gasbrännare
jå
Gasbrännare ska uppfylla kraven enligt SS-EN 125:2010, SS-EN 298:2012 och SS-EN
676+A2:2008.
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ av gasbrännare
re
– driftsätt, manuellt, delautomatiskt, helautomatiskt
– typ av kapacitetsreglering, manuell, till–från, tvåstegs, flerstegs, steglös
– tändningssätt, manuellt, elektriskt, gas–elektriskt, pilotlåga
Få
– gassort och kvalitet
– tillgängligt gastryck.
Gasbrännare, typ atmosfärbrännare
PHC.32
Gasbrännare, typ fläktbrännare
PHD
ANORDNINGAR FÖR BRÄNSLETILLFÖRSEL TILL
BRÄNNARE OCH PANNOR
is
s
–
PHC.31
em
Enheter sammansatta hos tillverkaren ska vara funktionskontrollerade av tillverkare och färdiga
för anslutning till yttre system. Funktionskontroll ska vara dokumenterad i skriftlig form.
R
Intern elektrisk kabeldragning ska vara utförd så att utifrån kommande kabel för kraftmatning
och larm kan kopplas till plint.
Röranslutningar i anordning ska vid leverans vara försedda med skyddsförslutning mot smutsoch fuktinträngning till dess anordningen ansluts till rörsystemet.
Ange om anordningar för bränsletillförsel till brännare och pannor ska vara
försedda med fabriksmonterat apparatskåp med elutrustning för start-, styr-,
säkerhets- och övervakningsfunktioner. Se kommentarer under SKB.51.
Samråd med berörd projektör om
– ut- och ingående larm
– externa och interna styrfunktioner
– gräns mot annat installationssystem eller annan entreprenad.
PHD.1
Anordningar för tillförsel av fast bränsle till pannor
Ange typ av fast bränsle.
25 PHD.2
Anordningar för tillförsel av flytande bränsle till pannor
PHD.21
Anordningar för tillförsel av eldningsolja till pannor
Föreskrivna temperaturmätare ska monteras i bränsleledning före och efter värmeväxlare.
Föreskrivna tryckmätare ska monteras före filter, mellan filter och pump samt efter pump.
Anordning för bränsletillförsel ska vara försedd med spillplåt.
Under denna kod och rubrik anges anordningar för förvärmning av olja och
transport av eldningsolja.
Ange
ro
pa
s
– typ av eldningsolja enligt SS 155410:2011 som anordningen ska vara
avsedd för
– typ av värmeväxlare för förvärmning av eldningsolja samt
uppvärmningsmedium, till exempel el, värmevatten eller ånga
– oljeflöde och erforderlig tryckökning
– typ av tryckstyrning
– typ av temperaturstyrning eller viskositetsstyrning
– typ av rörledningssystem och pumpar samt tryckhållning
– typ av temperaturmätare
– typ av tryckmätare
be
– typ av filter i oljeledning
jå
– typ av säkerhetsventil samt öppningstryck
re
– typ och tjocklek för termisk isolering på rörledning utförd av tillverkaren.
Isolering som ska utföras på byggarbetsplatsen anges under aktuell kod
och rubrik i avsnitt RB
– typ av ytbeklädnad på isolering utförd av tillverkaren. Ytbeklädnad som ska
utföras på byggarbetsplatsen anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt
RC
Få
– hur luftning och cirkulationsledning ska utföras
– anslutningsstosar, typ, dimension och placering
– tillgängligt utrymme
–
– om anordningen ska vara förberedd för övergång till annan än föreskriven
oljekvalitet.
Anordningar för tillförsel av gasformigt bränsle till pannor
s
PHD.3
VÄRMEVÄXLARE, KONDENSORER OCH FÖRÅNGARE
em
PJ
is
Ange typ av gas.
PJB
VÄRMEVÄXLARE
För terminologi gäller SS-EN 247.
R
För prestanda gäller SS-EN 305.
Anvisningar för montering ska levereras med värmeväxlare.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Värmeväxlare ska vara försedd med erforderliga don för montering.
Skyltning
Värmeväxlare ska vara försedd med skylt som anger
– tillverkare
– typ och beteckning
– tillverkningsnummer
26 – tillverkningsår
– beräkningstryck
– högsta tillåtna temperatur på värmebärare
– CE-märkning för värmeväxlare klassad kategori 1 eller högre enligt AFS 1999:4.
Skylt ska vara utförd av beständigt material med beständig text och betryggande fastsättning.
Skylt ska vara monterad utanpå eventuell ytbeklädnad och vara avläsbar då värmeväxlare
monterats.
Intill tillverkarens skylt ska i aktuella fall finnas plats för besiktningsskylt.
Konstruktion
ro
pa
s
Värmeväxlare ska vara utförd av sådant material att avsedda medier inte orsakar korrosion som
kan skada värmeväxlares funktion.
Värmeväxlare ska vara dimensionerad och utförd för att klara kontroll av en sida i taget med
den andra sidan trycklös.
Värmeväxlare med en vikt över 80 kg ska vara försedd med anordning för lyft eller anordning för
transport.
Värmeväxlare ska vara försedd med justerbar anordning för uppställning på horisontalt underlag
eller för montering på vägg eller under tak.
be
Anslutningar större än 25 mm med svetsände ska ha en längd av minst 250 mm utanför icke
demonterbar isolering och ytbeklädnad.
Anslutningar ska vara märkta med strömningsriktning och strömningskrets.
jå
Röranslutningar i värmeväxlare ska vid leverans vara försedda med skyddsförslutning mot
smuts- och fuktinträngning till dess värmeväxlaren ansluts till rörsystem.
re
Värmeväxlare ska vara försedd med anslutningar som möjliggör kemisk rengöring samt
differenstryckmätning.
Isolering
Få
Värmeväxlare ska vara så isolerad att yttemperaturen på utsidorna vid märkeffekt inte
överstiger 35 °C vid 20 °C omgivningstemperatur.
Isolering ska vara försedd med ytbeklädnad.
Tillverkningskontroll
–
Kontroll hos tillverkare av tryckkärl ska vara utförd av ackrediterat organ eller i tillämpliga delar
utförd som egenkontroll.
is
s
Värmeväxlare ska vara tryck- och täthetskontrollerad med ett tryck av 1,43 gånger
beräkningstrycket.
Uppgifter att redovisa
em
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
– typgodkännandeintyg (i förekommande fall)
– typ och beteckning
R
– intyg över tillverkningskontroll för tryckkärl
– intyg över utförd tryck- och täthetskontroll av värmeväxlare hos tillverkare
– material samt yt- och skyddsbehandling
– mått
– vikt
– märkeffekt vid angiven mätmetod
– medieflöden vid märkeffekt
– ångflöde vid märkeffekt
– tryckfall vid märkeffekt och dimensionerande flöde
– in- och utgående temperatur vid märkeffekt respektive kylt medium
– värmeavgivning till omgivningen vid märkeffekt vid en omgivningstemperatur av 20 °C
27 – termisk isolering och ytbeklädnad på varm yta
– beräkningstryck
– högsta tillåtna undertryck
– instruktioner för drift och underhåll
– försäkran om överensstämmelse med AFS 1999:4.
UTFÖRANDEKRAV
Värmeväxlare ska monteras och anslutas till rörsystem så att den kan demonteras utan
omfattande demontering av rörsystemet (rörinstallationen).
ro
pa
s
Kontroll
Värmeväxlare ska avseende prestanda och upprätthållande av prestanda vara kontrollerad
enligt SS-EN 305 och SS-EN 306.
Värmeväxlare i fjärrvärmesystem ska vara kontrollerad enligt Svensk Fjärrvärmes skrift
Provprogram för värmeväxlare och vattenvärmare. Värmeväxlare ska vid leverans vara åtföljd
av kontrollintyg.
Värmeväxlare som utgör del av rörledningssystem ska kontrolleras på samma sätt som
anslutande rörledning.
be
Om värmeväxlare som ingår i rörledningssystem har lägre tryckklass eller beräkningstryck än
anslutande rörledningar ska värmeväxlare kopplas bort vid kontroll av rörledningar.
jå
Värmeväxlare i luftbehandlingssystem anges under aktuell kod och rubrik i
avsnitt QF.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange
re
– märkeffekt
– flöden på primär- och sekundärsida
– temperaturer på primär- och sekundärsida
Få
– högsta tillåtna tryckfall på primär- och sekundärsida
– principkoppling genom hänvisning till ritning
– vätske- eller ångkvalitet på primär- och sekundärsida
–
– om värmeväxlare kan utsättas för undertryck
– tryckklass på primär- och sekundärsida
s
– beräkningstemperatur på primär- och sekundärsida
R
em
is
– beräkningstryck på primär- och sekundärsida
– volym på primär- och sekundärsida
– vid behov överdimensioneringsfaktor och försmutsningsmotstånd (exempel
på tillämpbara försmutsningsmotstånd finns i tabell RA PJC.11)
– om värmeväxlare ska vara försedd med inbyggt filter
– vikt
– om och hur värmeväxlare ska kunna rengöras på plats utan demontering
CIP (cleaning in place).
För ånggeneratorer anges dessutom
– vattenkvalitet
– krav på fabriksmonterad säkerhetsutrustning.
Ange i klartext enligt alternativ i specifikationsmatris
– konstruktionsprincip för värmeväxlare
– strömningsprincip
– medium på primärsida
– medium på sekundärsida
– material i överföringsyta genom hänvisning till aktuell standard
28 – material i omslutningsyta genom hänvisning till aktuell standard
– utförande, till exempel om värmeväxlare ska vara isärtagbar.
Se exempel under matris.
Exempel:
re
PJB Värmeväxlare
jå
be
ro
pa
s
Specifikationsmatris RA PJB/1.
Få
Värmeväxlare för fjärrvärmevatten som primärmedium och värmevatten som
sekundärmedium. Växlare ska vara utförd av rostfritt stål EN 1.4301 enligt SSEN 10088-2:2005 i överföringsyta och i omslutningsyta. Växlare ska vara
isärtagbar för rengöring.
Konstruktion
R
em
is
s
–
Beakta att AMA föreskriver att tung värmeväxlare med vikt över 80 kg ska
vara försedd med anordning för lyft eller anordning för transport.
Byggnadskonstruktion ovanför värmeväxlare ska i detta fall vara försedd med
lyftöglor, balk eller liknande så att värmeväxlare kan lyftas. Samråd med
berörd projektör.
Isolering
Ange
– typ och tjocklek på termisk isolering utförd av tillverkaren på värmeväxlare
för kalla medier
– typ av ytbeklädnad utförd av tillverkaren.
Krav på termisk isolering och ytbeklädnad på värmeväxlare som ska utföras
på byggarbetsplatsen anges under aktuell kod och rubrik i kapitel R.
Yt- och skyddsbehandlingar
Ange krav på yt- och skyddsbehandling utförd av tillverkaren.
Den del av yt- och skyddsbehandling av värmeväxlare som ska utföras på
byggarbetsplatsen anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt LDV.
Kontroll
Ange omfattning.
Redovisa och beskriv krav på kontroll av installationssystem i vilket
värmeväxlare ingår under aktuell kod och rubrik i kapitel Y.
29 PJB.0
Sammansatta värmeväxlarenheter
Enheter sammansatta hos tillverkare ska vara funktionskontrollerade och färdiga för anslutning
till yttre system. Funktionskontroll ska vara dokumenterad i skriftlig form.
Styrventiler, givare och pumpar i sammansatta värmeväxlarenheter ska kunna demonteras var
för sig.
Intern elanslutning av ställdon, givare eller liknande i sammansatta värmeväxlarenheter ska
vara utförd med kabelslinga om minst 300 mm.
Intern elkabelförläggning ska vara utförd så att utifrån kommande kabel för kraftmatning och
larm kan kopplas till plint.
Ange
– vilka komponenter som ska ingå i enheten
ro
pa
s
– föreskrifter för ingående komponenter i värmeväxlarenheten genom
hänvisning till aktuell kod och rubrik för ingående komponenter
– kompletterande föreskrifter för komponenter
– tekniska data för komponenter
be
– krav på termisk isolering och ytbeklädnad av värmeväxlarenhet och
komponenter utförd av tillverkaren. Krav på isolering och ytbeklädnad som
ska utföras på byggarbetsplatsen anges under aktuell kod och rubrik i
kapitel R
– om enheten ska levereras komplett med alla komponenter monterade och
internt kopplade
– krav på funktionsprovning hos tillverkaren samt sätt för redovisning.
jå
Ange om sammanbyggd värmeväxlarenhet ska vara försedd med
fabriksmonterat apparatskåp med elutrustning för start-, styr-, säkerhets- och
övervakningsfunktioner. Se kommentarer under SKB.51.
re
Samråd med berörd projektör om
– ut- och ingående larm
– externa och interna styrfunktioner
KONDENSORER, FÖRÅNGARE OCH
KÖLDMEDIEVÄRMEVÄXLARE
–
PJC
Få
– gräns mot annat installationssystem eller annan entreprenad.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
is
s
Stativ och liknande som inte är utfört av rostfritt eller varmförzinkat stål ska vara grund- och
täckmålat.
Stativ och liknande ska ha sådan stabilitet att vibrationer skadliga för utrustningen inte uppstår.
em
Komponent för vilken tryckavsäkringsanordning krävs enligt AFS 1999:4 ska vara försedd med
anslutning för detta.
R
Komponent ska vara utförd så att angiven miljö och föreskrivna medier inte orsakar korrosion
eller annan materialpåverkan som kan skada komponentens funktion. Utrustningen ska vara
utförd för sådan vätskehastighet att erosion inte uppstår.
Komponent med anslutning för fläns- eller gängförband ska vara försedd med motfläns och
packning respektive koppling.
Röranslutningar på komponent ska vid leverans vara försedda med skyddsförslutning mot
smuts- och fuktinträngning till dess komponent ansluts till rörsystemet.
Kontroll
Tryck- och täthetskontroll ska utföras.
Uppgifter att redovisa
Effektangivelse baserad på provningen utförd av tillverkaren ska redovisas på uppmaning.
Kompressors och förångares effekt ska vara relaterad till förångningstemperaturen vid
komponentens sugledningsanslutning.
30 Kompressors och kondensors effekt ska vara relaterad till kondenseringstemperaturen vid
tryckledningsanslutningen.
UTFÖRANDEKRAV
Montering
Montering ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Kondensor och förångare ska vara försedda med upphängnings- eller uppställningsanordning.
Om tryckkärlsskylt blivit dold av isolering ska dubblettskylt monteras på färdig isolerings utsida.
Ange
– ljudkrav
ro
pa
s
MATERIAL- OCH VARUKRAV
– krav på kapslingsklass enligt SS-EN 60529 för elektrisk utrustning
– startsätt för elmotorer, till exempel Y/D, dellindning eller 2-hastighet
– korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO 12944-2 för utrymme där komponent
ska installeras
be
– särskilda krav på korrosionsskydd
– krav på tryckfall på köldmediesidan för kondensorer och förångare.
jå
Ange typ av köldmedium, typ och data för köldbärare och kylmedel samt
tryckklasser för köldbärar- och kylmedelsystem under okodad rubrik i avsnitt
55. Alternativt anges motsvarande uppgifter under aktuell kod och rubrik i
detta avsnitt.
re
UTFÖRANDEKRAV
Montering
Få
Beakta att tillräckliga utrymmen finns för montering, underhåll och reparation
samt att anordningar för att underlätta transport och lyft finns.
Ange tillgängligt utrymme med hänvisning till ritning.
Kondensorer
–
PJC.1
Angiven kondenseringstemperatur gäller med tryckfallet i hetgasledningen frånräknat.
R
em
is
s
Angiven kondenseringstemperatur för zeotropa köldmedier (så kallade ”glide”-köldmedier) gäller
vid dess daggpunkt.
PJC.11
Ange
– kondensoreffekt
– kondenseringstemperatur med tryckfallet i hetgasledningen frånräknat
– kondenseringstemperatur för för zeotropa köldmedier (så kallade ”glide”köldmedier) vid dess daggpunkt”
– kontrolltryck på köldmediesida
– om kondensor ska ha förstärkt skydd mot korrosion. Ange i så fall
utförande för korrosionsskyddet.
Vätskekylda kondensorer
Vätskekylda kondensorer ska vara dimensionerade för ett försmutsningsmotstånd på lägst
0,0001 m2× °C/W på kondensorns kylmedelsida.
Ange
– temperatur på inkommande kylmedel
– kylmedelflöde
– lägsta kylmedelhastighet vid smutsigt vatten. Vid smutsigt vatten från sjöar,
älvar, kyltorn och liknande bör flödeshastigheten med hänsyn till
slamavsättning inte understiga 1 m/s
31 – största tillåtna tryckfall på kylmedelsida
– försmutsningsmotstånd. Se tabell RA PJC.11/1
– krav på termisk isolering av kondensors yttre begränsningsytor under
aktuell kod och rubrik i avsnitt RB
– om anslutning på kylmedelsida ska vara utförd för löd-, svets-, gäng- eller
flänsförband.
Ange om vätskekyld kondensor ska vara försedd med någon av följande extra
utrustning
– tryckavsäkringsutrustning för köldmediesida
– avstängningsventiler på köldmediesida
– utrustning för nivåindikering, till exempel nivå- eller synglas
ro
pa
s
– luftnings- och avtappningsventil på kylmedelsida
– vattensparventil.
R
em
is
s
–
Få
re
jå
be
Tabell RA PJC.11/1. Lägsta försmutsningsmotstånd för vätskekylda
kondensorer med rör av rostfritt stål, aluminium, koppar eller mässing
PJC.111
För vätskekylda tubpannekondensorer är värden enligt tabell RA PJC.11/2 på
differens mellan kondenseringstemperatur och inkommande
kylmedeltemperatur, temperaturverkningsgrad och största tryckfall på
vattensida ofta lämpliga, under förutsättning att el- och vattenpriser är
normala.
Tabell RA PJC.11/2.
Kondensorer, typ plattvärmeväxlare
32 Värmeväxlare ska vara utförd med plattor och vara svetsad, skruvad eller lödd.
Ange vilket material plattor i värmeväxlare ska vara utförda av.
Ange om särskilda krav finns på
– material i röranslutningar
– material i packningar.
Ange om värmeväxlare ska vara öppningsbar. Ange i detta fall att tillverkarens
anvisningar ska följas vid återförslutning.
PJC.112
Tubpannekondensorer
Ange om särskilda krav finns på
– ytbehandling av kylmedelberörda delar.
Ange
ro
pa
s
– material i rör, tubplåtar och vändkammare. Se tabell RA PJC.112/1
– utförande för värmeåtervinning, till exempel dubbelkretsutförande
– om kylmedelsdelen ska vara rensbar
– om vändkammare ska vara försedd med skruvförband för att förenkla
rensning av tuber eller tubbyte.
be
Beakta behovet av utrymme för tubrensning och tubbyte.
Få
re
jå
Tabell RA PJC.112/1. Vanliga materialkombinationer i tubpannekondensorer
För köldmedium R717 väljs alternativ D, för övriga vanliga medier A, B eller C.
–
Alternativ A används vanligen i de fall tappvatten används som kylmedel samt
även vid kyltorn. Detta alternativ bör kombineras med krav på plastbehandling
av tubplåt och vändkammare, särskilt om kyltorn används.
s
Alternativ B används i samma fall som A, särskilt om vattnet är något
korrosivt. Detta alternativ bör kombineras med krav på plastbehandling av
vändkammare.
em
is
Alternativ C används för salt och bräckt vatten samt aggressivt råvatten.
R
PJC.113
PJC.12
Alternativ A eller B används för slutna kylmedelsystem.
Andra materialkombinationer används endast i speciella fall. Rådgör i dessa
fall med tillverkare.
Koaxialkondensorer
Ange om särskilda krav finns på material eller röranslutningar för kondensor.
Luftkylda kondensorer
Luftkylda kondensorer ska vara försedda med
– fläkt med elmotor
– säkerhetsbrytare inkopplad till fläktmotor
– stativ och hölje utförda så att störande ljud eller vibrationer inte uppstår
– element utfört av rör med fastpressade eller spirallindade lameller med varaktig termisk och
mekanisk kontakt mot rör.
Detaljer av stål ska vara varmförzinkade.
Ange
33 – temperatur på inkommande luft till kondensorn
– ljudkrav
– krav på elmotorer, till exempel poltal, 1-fas eller 3-fas, samt startsätt.
Beakta att EC-motorer har lägre energianvändning än övriga motorer.
Ange under aktuell kod och rubrik om särskilda krav finns på
– material i rör, lameller och hölje. Se tabell RA PJC.12/2
– lamelldelning och lamelltjocklek.
Ange om luftkyld kondensor ska vara försedd med någon av följande extra
utrustning
– mellanväggar vid sekvensstyrning av fläktar
– vibrationsdämpare under ben
– ljuddämpare för fläktar
ro
pa
s
– uppdelning av element i separata köldmediekretsar
– fläktmotor utförd för varvtalsstyrning med frekvensomriktare eller annan
lösning
– var utrustning för varvtalsstyrning ska placeras och vem som ska leverera
den
– innerrör för minskning av köldmediemängden
be
– skyddsnät framför luftintag och fläkt.
Få
re
Tabell RA PJC.12/1.
jå
För luftkylda kondensorer är värden enligt tabell RA PJC.12/1 på inkommande
temperaturdifferens ofta lämpliga.
R
em
is
s
–
Tabell RA PJC.12/2. Vanliga materialkombinationer i luftkylda kondensorer
För vanliga köldmedier, utom R717, används vanligtvis alternativ A.
För svåra korrosionsförhållanden, där alternativ A inte är tillräckligt, finns
specialutföranden, till exempel med element helt i koppar eller med kopparrör
och epoxybehandlade lameller av aluminium.
PJC.121
Luftkylda kondensorer, friblåsande
PJC.122
Luftkylda kondensorer, kanalanslutna
Hölje ska vara försett med flänsar för anslutning till kanal.
PJC.13
Evaporativa kondensorer
Evaporativ kondensor ska vara försedda med
– kondensorelement
– vattenfördelningsanordning
– erforderlig avvattningsinsats
34 – vattenbassäng.
Stativ, hölje, vattenbassäng och avvattningsinsats ska vara korrosionsskyddade så att
ytbehandlingen motstår påfrestningen enligt korrosivitetsklass C4 enligt SS-EN ISO 12944-2.
Hölje för evaporativ kondensor ska vara vätsketätt utfört och försett med erforderliga
anordningar som förhindrar utstänk av vatten på lufts inloppssida. Hölje ska vara utfört
demonterbart eller med erforderliga luckor för tillsyn och rengöring.
Spjäll och fläkt ska vara anordnade så att fastfrysning och obalans på grund av isbildning
undviks.
Avvattningsinsats ska vara utförd så att stänkförlusten understiger 1,0 promille av cirkulerande
vattenflöde.
Luftintag och fläkt ska vara försedda med skyddsnät.
ro
pa
s
Stativ och hölje ska vara utförda så att störande ljud och vibrationer inte uppstår.
Vattenbassäng ska vara försedd med
– anslutning för sugledning till pump, med sugsil, och utförd så att sugvirvel inte uppstår
– anslutningar för spädvatten, för bottenavtappning och för nivågivare
– bräddavlopp.
Nivågivare ska placeras så att störning orsakad av stril och vågskvalp förhindras.
Ange
be
– om bassäng ska utföras för inkoppling till inomhusbassäng
– om kondensor ska ställas upp på vibrationsupptagande anordning
– om in- och uttagsöppningar för luft ska förses med ljuddämpare
jå
– om särskilda krav finns på material i köldmedie- och vattenberörda delar.
Ange om kondensor ska vara försedd med någon av följande extra utrustning
– pumpaggregat med rörledning
re
– elvärme och isolering av pump under vattennivån
– termostatreglerad elvärme i bassäng
– anordning för styrd avtappning
Få
– anordning för spädvattentillförsel och i så fall typ, till exempel mekanisk
flottörventil eller elektromekanisk givare
– reglerbart spjäll med styrutrustning.
–
Ange särskilda krav på fläktmotor, till exempel utförd för varvtalsstyrning med
frekvensomriktare, poltal och startsätt, med hänsyn till reglersystem,
driftekonomi eller ljudkrav.
s
Ange
R
em
is
– ljudkrav
– täckmålningskulör
– inkommande lufts våta temperatur
– om evaporativ kondensor ska kylas torrt i vissa fall. Ange i detta fall även
krav på kyleffekt och kondenseringstemperatur vid inkommande lufts torra
temperatur
– största tillåtna tryckfall över vattenfördelningsanordning.
För evaporativa kondensorer är värden enligt tabell RA PJC.13/1 för
kondenseringstemperatur och våt temperatur på inkommande luft ofta
lämpliga.
35 PJC.2
Förångare
Ange under aktuell kod och rubrik
– kyleffekt
ro
pa
s
Tabell RA PJC.13/1.
– förångningstemperatur i förångaren. För zeotropa köldmedier (så kallade
”glide”-köldmedier) ska förångningstemperaturen anges vid köldmediets
temperatur vid förångarens daggpunkt
be
– högsta tillåtna tryck på köldmediesida
PJC.21
Vätskeberörda förångare
Ange
jå
– om förångare ska ha förstärkt skydd mot korrosion. Ange i så fall utförande
av korrosionsskyddet.
re
– temperatur på utgående köldbärare
– köldbärarflöde
– största tillåtna tryckfall på köldbärarsidan
Få
– försmutsningsmotstånd
– krav på termisk isolering av förångares yttre begränsningsytor under aktuell
kod och rubrik i avsnitt RB
– om anslutning på köldbärarsida ska vara utförd för löd-, svets-, gäng- eller
flänsförband.
–
Ange om vätskeberörd förångare ska vara försedd med någon av följande
extra utrustning
s
– tryckavsäkringsutrustning för köldmediesida
R
em
is
– avstängningsventiler på köldmediesida
– utrustning för nivåindikering, till exempel nivå- eller synglas
– luftnings- och avtappningsventil på köldbärarsida
– termostatstyrd elvärme vid utomhusplacering
– frysskyddsutrustning.
Vanligen tillämpas försmutsningsmotstånd 0,0001 m2 °C/W vid slutna
köldbärarsystem för vätskeberörda förångare med rör och plattor av
aluminium, koppar, mässing eller rostfritt stål.
För vätskeberörda förångare är värden enligt tabell RA PJC.21/1 ofta lämpliga
på differens mellan utgående köldbärartemperatur och förångningstemperatur
samt största tryckfall på köldbärarsidan.
Tabell RA PJC.21/1.
36 PJC.211
Förångare, typ plattvärmeväxlare
Värmeväxlare ska vara utförd med plattor och invändig fördelare och vara svetsad, skruvad eller
lödd.
Ange om särskilda krav finns på
– material i plattor och röranslutningar
– material i packningar.
Ange om värmeväxlare ska vara öppningsbar. Ange i detta fall att tillverkarens
anvisningar ska följas vid återförslutning.
PJC.212
Tubpanneförångare
ro
pa
s
Ange om särskilda krav finns på
– material i rör, tubplåtar och vändkammare
– ytbehandling av köldbärarberörda delar.
Ange
– om förångare ska uppdelas i separata köldmediekretsar
– om köldbärardelen ska vara rensbar
be
– om vändkammare ska vara försedd med skruvförband för att förenkla
rensning av tuber eller tubbyte.
Beakta behovet av utrymme för tubrensning och tubbyte.
Koaxialförångare
jå
PJC.213
Ange om särskilda krav finns på material i förångare.
Luftberörda förångare
re
PJC.22
Förångare ska vara försedd med
– kondensatuppsamlare, i lägsta punkt försedd med röranslutning för tövattenavlopp
Få
– erforderlig fördelare för köldmedium
– element utfört av rör med fastpressade eller spirallindade lameller med varaktig termisk och
mekanisk kontakt mot rör.
Detaljer av stål ska vara varmförzinkade.
–
Ange
s
– kyleffekten vid frostfria ytor utan effekthöjande fuktpåslag och vid en
bestämd förångningstemperatur (alternativt förångningstryck)
R
em
is
– temperatur på inkommande luft till förångare
– relativ fuktighet hos inkommande luft till förångare.
Ange under aktuell kod och rubrik om särskilda krav finns på
– material i rör, lameller och hölje
– lamelldelning och lamelltjocklek.
Ange om luftberörd förångare ska vara försedd med anordning för avfrostning
och samtidig uppvärmning av kondensatuppsamlare.
Ange om förångare ska förses med expansionsventil.
För luftberörda förångare i kyl- och frysrum är värden enligt tabell RA
PJC.22/1 ofta lämpliga på ingående temperaturdifferens.
Tabell RA PJC.22/1.
37 För luftberörda förångare i komfortkylanläggningar väljs
förångningstemperaturen 5–7 °C lägre än avgående luftens temperatur. Den
mindre differensen väljs vid låg avgående lufttemperatur.
PJC.221
Egenkonvektionsförångare
Minsta lamelldelning i egenkonvektionsförångare ska vara 8 mm.
Beakta behovet av fritt utrymme runt förångare.
Beakta behov av elavfrostning.
Ange typ av droppfat, till exempel plant fat eller fat av genomströmningstyp.
Ange
– rördelning
– antalet kretsar
– längd, bredd och antalet slingor.
PJC.222
Fläktförångare
ro
pa
s
Beakta att vid behov av elavfrostning med värme i fatet bör plant droppfat
väljas.
be
Fläktförångare ska vara försedda med stativ och hölje utförda så att störande ljud eller
vibrationer inte uppstår.
Luftintag och fläkt ska vara försedda med skyddsnät.
– ljudkrav
jå
Ange
– krav på elmotor, till exempel poltal, 1-fas eller 3-fas, samt startsätt. Beakta
att EC-motorer har lägre energianvändning än övriga motorer.
PJC.2221
re
– om elmotor ska vara försedd med säkerhetsbrytare.
Fläktförångare i kyl- och frysrum
Få
Minsta lamelldelning för fläktförångare i kylrum ska vara 4 mm och för fläktförångare i frysrum 7
mm.
Ange om fläktsarg ska förses med tillsatsvärme.
–
Val av lamelldelning anpassas till den verksamhet och miljö som förångaren
ska arbeta i. Vid stor fuktbelastning måste större lamelldelning väljas.
Energikostnaden påverkas av valet.
Fläktförångare för klimatstyrning
s
PJC.2222
R
em
is
Hölje ska vara ytbehandlat med lackfärg.
Ange om förångare ska vara försedd med någon av följande extra utrustning
– magnetventil i vätskeledning
– galler i från- och tilluftsöppning
– filter, engångs eller rensbart samt filterklass
– anordning för varvtalsstyrning av fläktmotor och för temperaturstyrning.
Ange
– om galler ska ha justerbar luftriktning
– krav för varvtalsstyrning, till exempel i steg eller kontinuerlig
– placering, till exempel golvuppställning, vägg- eller takupphängning.
PJC.223
Luftberörda förångare, kanalanslutna
Hölje ska vara försett med flänsar för anslutning till kanal.
Droppfat ska vara försett med vattenlås.
Ange
– krav på frontarea, anslutningsflänsar på hölje, packningar med mera för
anpassning till kanal
38 – största tillåtna tryckfall på luftsidan
– luftflöde.
Lufthastigheten räknat på frontarean bör inte överstiga 2,7 m/s med hänsyn till
risk för att vatten rycks med.
PJC.28
Diverse förångare
Under denna kod och rubrik anges andra förångare än de som angetts enligt
PJC.21 och PJC.22 med underordnade koder och rubriker, till exempel
slingförångare i bassäng för ispåfrysning.
PJC.3
Köldmedievärmeväxlare
ro
pa
s
Här anges andra värmeväxlare än förångare och kondensorer.
Ange om värmeväxlare ska vara försedd med tryckavsäkringsutrustning för
köldmediesida.
PJC.31
Hetgasvärmeväxlare
Hetgasvärmeväxlare ska monteras i tryckledning efter kompressor och före kondensor samt så
att kondenserat köldmedium dräneras till kondensor.
be
I hetgasvärmeväxlare kan tryckgasens överhettningsvärme återvinnas vid en
högre temperatur än vid kondensorn. Återvinningseffekten är cirka 10 procent
av kylaggregatets kyleffekt.
Ange
– återvinningseffekt
jå
Beakta att tryckrörstemperaturen normalt är över 100 °C.
– temperatur på inkommande kylmedel
re
– kylmedelflöde
– största tillåtna tryckfall på vattensidan
PJC.32
Få
– dimension på röranslutning.
Suggasvärmeväxlare
–
Suggasvärmeväxlare används för intern värmeväxling mellan suggas och
köldmedievätska. Största fördelen driftmässigt med användningen av
suggasvärmeväxlare är att köldmedievätskan underkyls.
Ange
R
PJD
– dimension på röranslutning
– typ av röranslutning.
Diverse köldmedievärmeväxlare
em
PJC.38
is
s
– temperaturverkningsgrad
Under denna kod och rubrik anges andra värmeväxlare än
tryckgasvärmeväxlare och suggasvärmeväxlare, till exempel oljekylare.
KYLARE FÖR KYLMEDEL
Röranslutningar, kopplingar och packningar ska vara anpassade för anslutande kylmedel- och
köldbärarledningar.
Röranslutningar på komponent ska vid leverans vara försedda med skyddsförslutning mot
smuts- och fuktinträngning till dess att komponent ansluts till rörsystemet.
Stativ och liknande som inte är utfört av rostfritt eller varmförzinkat stål ska vara grund- och
täckmålat.
Stativ och liknande ska ha sådan stabilitet att vibrationer skadliga för utrustningen inte uppstår.
Kylare med anslutning för fläns- eller gängförband ska vara försedd med motfläns och packning
respektive koppling.
39 Kylare ska vara utförd så att angiven miljö och föreskrivna medier inte orsakar korrosion eller
annan materialpåverkan som kan skada komponentens funktion. Kylare ska vara utförd för
sådan vätskehastighet att erosion inte uppstår.
Kylare ska ha anslutning för avluftning och avtappning.
Kylare ska vara försedd med fläkt och säkerhetsbrytare inkopplad till fläktmotor.
Kylare ska vara försedd med stativ och hölje samt upphängnings- eller uppställningsanordning.
Dessa ska vara utformade så att störande ljud eller vibrationer inte uppstår.
Ange
– kyleffekt
– temperatur på inkommande kylmedel
– kylmedelflöde
ro
pa
s
– största tillåtna tryckfall på kylmedelsidan
– om kylare ska ha förstärkt skydd mot korrosion. Ange i så fall utförande för
korrosionsskyddet
– om anslutning på kylmedelsida ska vara utförd för löd-, svets-, gäng- eller
flänsförband
– om anslutning av rör ska ske på en sida eller motstående sidor
PJD.1
Luftkylda kylare för kylmedel
jå
Luftkyld kylare ska vara försedd med
be
– om kylare ska vara försedd med luftnings- och avtappningsventil på
kylmedelsidan.
– säkerhetsbrytare inkopplad till fläktmotor
re
– element utfört av rör med fastpressade eller spirallindade lameller med varaktig termisk och
mekanisk kontakt mot rör.
Luftintag och fläkt ska vara försedda med skyddsnät.
Detaljer av stål ska vara varmförzinkade.
Få
Ange
– temperatur på inkommande luft till kylaren
– ljudkrav
– krav på elmotorer, till exempel poltal, 1-fas eller 3-fas, samt startsätt.
–
Ange under aktuell kod och rubrik om särskilda krav finns på
– material i rör, lameller och hölje
em
is
s
– lamelldelning och lamelltjocklek.
R
PJD.11
För luftkyld kylare för kylmedel är följande värden på temperaturdifferenser
ofta lämpliga
– kylmedlets temperaturändring 5–8 °C
– skillnad mellan kylmedlets medeltemperatur och inkommande lufts
temperatur 9–12 °C.
Luftkylda kylare för kylmedel, friblåsande
Ange om luftkyld kylare för kylmedel ska vara försedd med någon av följande
extra utrustning
– mellanväggar vid sekvensstyrning av fläktar
– vibrationsdämpare under stativben
– ljuddämpare för fläktar
– fläktmotor utförd för varvtalsstyrning med frekvensomriktare eller annan
lösning för varvtalsstyrning
– var utrustning för varvtalsstyrning ska placeras och vem som ska leverera
den.
PJD.12
Luftkylda kylare för kylmedel, kanalanslutna
40 Hölje ska vara försett med flänsar för anslutning till kanal.
PJD.2
Evaporativa kylare för kylmedel
Kylare ska vara försedd med
– stativ och hölje eller självbärande hölje
– vattenfördelningsanordning
– fläkt
– vattenbassäng
– rörpaket
– erforderlig avvattningsinsats.
ro
pa
s
Stativ, hölje, vattenbassäng och avvattningsinsats ska vara korrosionsskyddade så att
ytbehandlingen motstår påfrestningar enligt korrosivitetsklass C4 enligt SS-EN ISO 12944-2.
Hölje för kylare ska vara vätsketätt utfört och försett med erforderliga anordningar som
förhindrar utstänk av vatten på lufts inloppssida. Hölje ska vara utfört demonterbart eller med
erforderliga luckor för tillsyn och rengöring.
Spjäll och fläkt ska vara anordnade så att fastfrysning och obalans på grund av isbildning
undviks.
be
Avvattningsinsats ska vara utförd så att stänkförlusten understiger 1,0 promille av cirkulerande
vattenflöde.
Luftintag och fläkt ska vara försedda med skyddsnät.
Vattenbassäng ska vara försedd med
jå
– anslutning för sugledning till pump, med sugsil, och utförd så att sugvirvel inte uppstår
– anslutningar för spädvatten, för bottenavtappning och för nivågivare
– bräddavlopp.
Ange
re
Nivågivare ska placeras så att störning orsakad av stril och vågskvalp förhindras.
– om bassäng ska utföras för inkoppling till inomhusbassäng
Få
– om kylare ska ställas upp på vibrationsupptagande anordning
– om in- och uttagsöppningar för luft ska förses med ljuddämpare
– om särskilda krav finns på material i kylmedel- och vattenberörda delar.
–
Ange om evaporativ kylare ska vara försedd med någon av följande extra
utrustning
– pumpaggregat med rörledning
R
em
is
s
– elvärme och isolering av pump under vattennivån
– termostatreglerad elvärme i bassäng
– anordning för styrd avtappning
– anordning för spädvattentillförsel, till exempel mekanisk flottörventil eller
nivågivare av elektromekanisk typ
– reglerbart spjäll med styrutrustning.
Ange särskilda krav på fläktmotor, till exempel utförd för varvtalsstyrning med
frekvensomriktare, poltal eller startsätt, med hänsyn till reglersystem,
driftekonomi eller ljudkrav.
Ange
– ljudkrav
– täckmålningskulör
– inkommande lufts våta temperatur
– om evaporativ kylare ska kylas torrt i vissa fall. Ange i detta fall även krav
på in- och utgående kylmedeltemperatur vid inkommande lufts torra
temperatur
– försmutsningsmotstånd
– största tillåtna tryckfall över vattenfördelningsanordning.
41 För evaporativa kylare är följande värden på kylmedeltemperaturer och
inkommande lufts våta temperatur ofta lämpliga
– kylmedlets temperaturändring 5–8 °C
– skillnad mellan utgående kylmedels temperatur och inkommande lufts våta
temperatur 6–9 °C
– dimensionerande värde för inkommande lufts våta temperatur lägst +18 °C.
Beroende på anläggningens användningsområde och placering i landet väljs
olika våt temperatur. Vanlig temperatur för en anläggning med lång drifttid på
sommaren är +20 °C.
PJD.3
Kyltorn
ro
pa
s
Kyltorn ska vara försett med
– stativ och hölje eller självbärande hölje
– kyl- och avvattningsinsatser
– vattenfördelningsanordning
– vattenbassäng
– säkerhetsbrytare inkopplade till elmotorer.
Vattenbassäng ska vara försedd med
be
– anslutning för sugledning till pump, med sugsil, och utförd så att sugvirvel inte uppstår
– anslutningar för spädvatten, för bottenavtappning och för nivågivare
– bräddavlopp.
jå
Nivågivare ska placeras så att störning orsakad av stril och vågskvalp förhindras.
Detaljer av stål ska vara korrosionsskyddade så att ytbehandlingen motstår påfrestningar enligt
korrosivitetsklass C4 enligt SS-EN ISO 12944-2.
re
Hölje för kylare ska vara vätsketätt utfört och försett med erforderliga anordningar som
förhindrar utstänk av vatten på lufts inloppssida. Hölje ska vara utfört demonterbart eller med
erforderliga luckor för tillsyn och rengöring.
Få
Avvattningsinsatsen ska vara utförd så att stänkförlusten understiger 0,5 promille av
cirkulerande vattenflöde.
Spjäll och fläkt ska vara anordnade så att fastfrysning och obalans på grund av isbildning
undviks.
–
Luftintag och fläkt ska vara försedda med skyddsnät.
s
Inspektionsluckor, smörjnipplar och liknande ska vara placerade så att underhållsarbete lätt kan
utföras. Skylt med anvisning om smörjställe, typ av fett och liknande ska vara fäst väl synlig på
höljet.
R
em
is
Kyltorn utan kylinsats (ejektortorn) ska vara försett med rensbart vattenfilter före
ejektoranordning.
Ange
– ljudkrav
– täckmålningskulör
– inkommande lufts våta temperatur
– största tillåtna tryckfall över vattenfördelningsanordning vid angivet flöde
– om bassäng ska utföras för inkoppling till inomhusbassäng
– om inomhusbassäng med flottöranordning och annan utrustning ska
utföras
– om kyltornet ska placeras på vibrationsupptagande anordning
– erforderlig anordning för nivåutjämning vid parallellkopplade torn
– om kyltornet ska ha skärmvägg som förhindrar genomblåsning mellan torn
och bassäng vid utomhusplacering.
Ange särskilda krav på fläktmotor, till exempel utförd för varvtalsstyrning med
frekvensomriktare, poltal eller startsätt, med hänsyn till reglersystem,
driftekonomi eller ljudkrav.
Ange om kyltorn ska vara försett med någon av följande extra utrustning
42 – pumpaggregat med rörledning
– elvärme och isolering av pump under vattennivån
– reglerbart spjäll
– styrutrustning för spjäll
– termostatreglerad elvärme i bassäng
– anordning för styrd avtappning
– anordning för spädvattentillförsel, till exempel mekanisk flottörventil eller
nivågivare av elektromekanisk typ.
För kyltorn är följande temperaturvärden ofta lämpliga
– vattnets temperaturändring 5–8 °C
ro
pa
s
– skillnad mellan kylda vattnets temperatur och inkommande lufts våta
temperatur 5–7 °C
– dimensionerande värde för inkommande lufts våta temperatur +18 °C.
Beroende på anläggningens användningsområde och placering i landet väljs
olika våt temperatur. Vanlig temperatur för en anläggning med lång drifttid på
sommaren är +20 °C.
PJE
TAPPVATTENVÄRMARE
be
Röranslutningar i vattenvärmare ska vid leverans vara försedda med skyddsförslutning mot
smuts- och fuktinträngning till dess vattenvärmaren ansluts till rörsystemet.
Elansluten vattenvärmare ska ha lägst kapslingsklass IP21.
jå
Elansluten vattenvärmare ska vara försedd med drifttermostat och överhettningsskydd.
Ange i klartext enligt alternativ i specifikationsmatris
– typ av vattenvärmare
re
– energitillförsel
– konstruktion och material. Ange krav på material genom hänvisning till
aktuell standard
Få
– typ av offeranod.
Se exempel under matris.
Ange vattenkvalitet, till exempel hårdhet, pH-tal, salthalt.
Ange för elansluten vattenvärmare
–
– märkeffekt och effektsteg
– gränser för inställbart temperaturområde.
Beakta krav på vakuumventil om vattenvärmaren kan bli utsatt för undertryck.
Specifikationsmatris RA PJE/1.
R
em
is
s
I SS-EN 60335-2-21 anges krav på ackumulerande vattenvärmare.
Exempel:
PJE Tappvattenvärmare
43 Vattenvärmare av genomströmningstyp för tappvatten med värmevatten som
värmemedium. Vattenvärmaren ska vara utförd av rostfri stålplåt och försedd
med offeranod.
PJF
SOLFÅNGARE
Solfångare ska uppfylla kraven i kapitel 5.3 och kapitel 6 i SS-EN 12975-1:2006+A1:2010.
Kraven ska vara verifierade av kontroll enligt tillämpliga delar i SS-EN ISO 9806:2014.
Montering ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Anvisningar ska levereras
med solfångare.
Ange
– typ av solfångare. Plan eller med vakuumrör
ro
pa
s
– typ av av vakuumrör i förekommande fall. Till exempel U-rör, Heat-pipe
eller Koaxial
– om solfångare ska vara försedd med kompletterande utförande som
reflektor eller koncentrerande
– om solfångare ska vara certifierade enligt Solar Keymark
– krav på årsutbyte i kWh per m2 modularea
PK
be
– solfångare ska vara fristående eller sammanbyggd med vägg eller
takkonstruktion. Samråd med berörd projektör.
PUMPAR, KOMPRESSORER M M
Anvisningar för montering ska levereras med vara.
jå
Ange under aktuell kod och rubrik
– åtgärder för att minska spridning av vibrationer från maskiner
re
– möjlighet till mätning av vibrationer på monterade maskiner och på
underlaget
PKB
PUMPAR
Få
– högsta tillåtna ljudnivå från maskin till omgivning per oktav från 63 Hz till 8
kHz.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
–
Pump ska vara försedd med drivaggregat.
s
Pump ska vara utförd av sådant material att avsett medium inte orsakar korrosion som kan
skada pumpens funktion.
is
Pump ska vara försedd med anslutning för fläns, gänga eller koppling. Dimension och utförande
på fläns eller koppling ska uppfylla krav på föreskriven tryckklass.
em
Röranslutningar i pump ska vid leverans vara försedda med skyddsförslutning mot smuts- och
fuktinträngning till dess pumpen ansluts till rörsystemet.
Skyltning
R
Pump ska vara försedd med skylt som anger
– tillverkare
– typ och beteckning
– tillverkningsår
– CE-märkning
– motordata
spänningssystem
strömstyrka
effekt
varvtal
verkningsgrad.
44 Pumphus ska vara försett med pil eller pilar som visar axels rotationsriktning och pumpat
mediums strömningsriktning. Alternativt ska pump vara försedd med rotationsindikator.
Tillbehör
Dubbelpump ska förses med beredskapslock som ska sättas upp nära pump.
Konstruktion
Lager
Rullningslager ska vara dimensionerade för minst 40 000 drifttimmars nominell livslängd.
ro
pa
s
Smörjningsintervall ska överstiga 1 000 drifttimmar för både glid- och rullningslager.
Täthet
Tätning ska vara utförd med hänsyn till pumpat mediums egenskaper.
Tätning för pumpen ska vara utförd så att
– plantätning är fri från läckning
– packbox läcker så mycket som behövs för tätningens funktion.
be
Packbox ska vara lätt åtkomlig för ansättning och ompackning. Droppskål under packbox ska
vara försedd med röranslutning.
jå
Drivaggregat för pumpar
Elmotorer
Elmotor för pump ska vara asynkronmotor.
re
Elmotor ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60034-1.
Uppgifter att redovisa
Få
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
– typ och beteckning
– material och ytbehandling
– vikt
–
– mått
– anslutningsstosar, typ, dimension och placering
is
s
– effektbehov på pumphjulsaxel samt varvtal. För pump med gemensam axel med motor
anges alternativt tillförd motoreffekt
– diagram utvisande uppfordringshöjd eller tryckökning som funktion av medieflöde vid givet
varvtal. För varvtalsstyrt pumpaggregat ska effektkurva kunna redovisas
em
– verkningsgrad i driftpunkt
– tryckklass
– högsta tillåtna temperatur på pumpat medium
R
– ljuddata
– lagerlivslängd
– instruktioner för drift och underhåll
– reservdelsförteckning
– elmotoruppgifter
spänning, strömstyrka, strömart, märkeffekt
varvtal
kapslingsklass.
45 UTFÖRANDEKRAV
Montering
Montering ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Pump ska installeras så att störande eller hållfasthetsnedsättande vibrationer eller störande ljud
inte uppstår inom kapacitetsområdet.
Pump ska monteras på vibrationsdämpare. Vibrationsdämpare ska innehålla
stomljudsdämpande material som bryter den metalliska kontakten med underlaget.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange under aktuell kod och rubrik
– mått på och typ av anslutning
– vikt
ro
pa
s
Ange verklig driftpunkt (tryck och flöde). Den minustolerans som tillåts enligt
standard ska vara inräknad. Det är särskilt viktigt att göra påslag för tryck och
flöde på pumpar i kylsystem med hänsyn till det pumpade mediets viskositet
och syreinnehåll.
be
– medium som ska pumpas, dess korrosivitet, densitet, volymprocent,
viskositet och liknande
– om mediets strömningsegenskaper (densitet, viskositet) är
temperaturberoende
jå
– medieflöde
– tryckstegring eller differenstryck
– uppfordringshöjd
re
– tryck i sugstos
– tryck i tryckstos
– pumpkurva och lägsta godtagbara verkningsgrad
Få
– högsta temperatur hos pumpat medium
– lägsta temperatur hos pumpat medium
– tryck vid dämda punkten
– pumps tryckklass
–
– NPSH-värde (lägsta tillrinningstryck)
– tillgänglig tillrinningshöjd eller tillgängligt tillrinningstryck
R
em
is
s
– ljudkrav
– om särskilt material i pump krävs
– om pump ska vara av dubbelutförande.
– korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO 12944-2 för det utrymme där pump
ställs upp.
Ange vid varvtalsstyrning av pump
– princip för styrning
– placering av givare
– om styrning av pump ska ske med fjärrkontroll och i så fall hur.
Konstruktion
Lager
Ange under aktuell kod och rubrik
– om kylning av pumplager ska ske och i så fall hur detta ska utföras
– krav på smörjning av lager
– krav på smörjmedel
– om lager ska vara permanentsmort
46 – utrustning för stötvågsmätning av lager. Ange om pump ska vara försedd
med fasta uttag för stötvågsmätning.
Täthet
Ange hur spilledning från droppskål under packbox ska utföras.
Drivaggregat för pumpar
Elmotorer
Ange under aktuell kod och rubrik
ro
pa
s
– om pump ska vara försedd med motor med påbyggd eller inbyggd
frekvensomriktare
– driftart S1–S9 enligt SS-EN 60034-1, till exempel kontinuerlig eller
intermittent drift
– kapslingsklass enligt SS-EN 60034-5
– kylform enligt SS-EN 60034-6
– monteringssätt enligt SS-EN 60034-7
– märkeffekt samt vid behov uteffekt
be
– märkfrekvens och antal faser för växelströmsmotor
– märkspänning, märkström och strömart
jå
– märkvarvtal eller varvtalsområde samt vid behov varvtal vid tomgång och
fullast.
re
Beakta att kapslingsklasser för elektriska maskiner finns angivna i SS-EN
60034-5. Denna standard skiljer sig från SS-EN 60529 Kapslingsklasser för
elektrisk materiel i det att endast klasserna IP0X–IP5X är inkluderade och
således inte klass IP6X.
Ange om pump och drivaggregat ska uppfylla särskilda krav på
elektromagnetisk kompatibilitet.
Få
Samråd med nätägaren eller berörd projektör om största tillåtna
elmotorstorlekar för direktstart. Ange krav på motoreffektbegränsning under
aktuell kod och rubrik för apparater med elmotorer.
–
Beakta att enligt SS 4370140 ska motor vars startström överstiger 1,5 gånger
mätarsäkringens märkström förses med startanordning som reducerar
startströmmen.
R
em
is
s
Kontrollera om nätägaren tillåter automatisk återstart efter spänningsbortfall.
Samråd med berörda projektörer.
Startkopplare, kontaktorer, säkerhetsbrytare
Startkopplare, kontaktorer och säkerhetsbrytare anges i avsnitt SKF.5, SKF.6
och SKF.7. Se AMA EL.
Samråd med berörd projektör om vem som ska leverera och montera
startutrustning för pumpar.
Yt- och skyddsbehandlingar
Ange under aktuell kod och rubrik
– krav på korrosionsskydd utfört av tillverkaren
– krav på yt- och skyddsbehandling av apparater och tillbehör av stål utöver
tillverkarens standard.
Den del av yt- och skyddsbehandling av pump som ska utföras på
byggarbetsplatsen anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt LDV.
UTFÖRANDEKRAV
Montering
Ange under aktuell kod och rubrik
47 – om pump ska monteras på pumppelare eller väggkonsol. Ange i så fall
mått för pumppelare och väggkonsol
– om pump eller pumppelare ska monteras på golvfundament och i så fall
utförande och mått för fundament
– om särskilda krav ställs på vibrationsdämpare
– om pump ska vara försedd med dropplåt och var dräneringsledning från
dropplåten ska dras.
Meddela berörd projektör om pumppelare ska fyllas med betong och om
golvfundament ska ingå i annan entreprenad.
Ange om anslutningsledningar till pump ska förses med vibrationsdämpande
eller expansionsupptagande anordningar och i så fall typ av anordning.
ro
pa
s
Vibrationsdämpare som ska monteras i anslutande rörledningar till pump
anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt PSH.
Beakta att utrymme kring pump ska vara så stort att montering, demontering
och underhåll av pump lätt kan utföras.
Montering av vibrationsdämpare
Ange för val av vibrationsdämpare
– typ av pump och fundament som ska vibrationsisoleras
be
– typ av dämpare (gummi, stålfjäder)
– antal vibrationsdämpare som ska användas för vibrationsisolering
jå
– belastning per dämpare (vikt i kilogram för pump och fundament delad med
antalet vibrationsdämpare)
– störningsfrekvens (pumpmotorns varvtal rpm/60)
Isolering
re
– krav på lägsta tillåtna isoleringsgrad (större än 70 procent).
Få
Krav på termisk isolering av pump som ska utföras på byggarbetsplatsen
anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt RB.
Kontroll
Ange typ och omfattning av kontroll som ska utföras.
Centrifugalpumpar
R
em
is
PKB.1
s
–
Redovisa krav på kontroll av hela pumpsystem under aktuell kod och rubrik i
kapitel Y.
Ange i klartext under aktuell kod och rubrik enligt alternativ i
specifikationsmatris
– konstruktionsprincip eller monteringsalternativ
– pumpat medium
– axeltätning
– drivaggregat
– kraftöverföring
– installationssätt.
Se exempel under matris.
Ange för elmotor om den ska vara försedd med påbyggd, inbyggd eller
vägghängd frekvensomriktare.
48 Få
re
jå
be
ro
pa
s
Specifikationsmatris RA PKB.1/1.
–
Exempel:
PKB.11 Horisontala centrifugalpumpar
Horisontala centrifugalpumpar
em
PKB.11
is
s
Horisontal centrifugalpump för värmevatten med plantätning, direktkopplad till
torr elmotor. Pump ska monteras på pumppelare med höjden 0,5 m.
Vertikala centrifugalpumpar
PKB.2
Förträngningspumpar
R
PKB.12
Ange i klartext under aktuell kod och rubrik enligt alternativ i
specifikationsmatris
– pumpat medium
– axeltätning
– drivaggregat
– kraftöverföring
– installationssätt.
Se exempel under matris.
49 Exempel:
PKB.211 Enkelverkande kolvpumpar
ro
pa
s
Specifikationsmatris RA PKB.2/1.
be
Enkelverkande kolvpump för olja, axeltätning med packbox, direktkopplad till
torr elmotor. Pump ska monteras på konsol.
Kolvpumpar
PKB.211
Enkelverkande kolvpumpar
PKB.212
Dubbelverkande kolvpumpar
PKB.23
Differentialpumpar
PKB.8
Pumpar enligt diverse konstruktionsprinciper
Få
re
jå
PKB.21
Ange i klartext enligt alternativ i specifikationsmatris
–
– konstruktionsprincip
– pumpat medium
s
– axeltätning
– kraftöverföring
– installationssätt.
Se exempel under matris.
R
em
is
– drivaggregat
50 jå
be
ro
pa
s
Specifikationsmatris RA PKB.8/1.
Exempel:
PKB.8 Pumpar enligt diverse konstruktionsprinciper
LUFTKOMPRESSORER
Få
PKC
re
Kugghjulspump för olja, med packbox, direktkopplad till hydraulmotor. Pump
ska monteras frihängande i rörledning.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Luftkompressor ska vara försedd med drivaggregat.
–
Luftkompressor ska vara försedd med anslutning för fläns, gänga eller koppling. Dimension och
utförande på fläns eller koppling ska uppfylla krav på föreskriven tryckklass.
s
Intern elektrisk kabeldragning ska vara utförd så att utifrån kommande kabel för kraftmatning
och larm kan kopplas till plint.
is
Röranslutningar i luftkompressor ska vid leverans vara försedda med skyddsförslutning mot
smuts- och fuktinträngning till dess kompressorn ansluts till rörsystemet.
em
Skyltning
Luftkompressor ska vara försedd med skylt som anger
R
– tillverkare
– tillverkningsår
– CE-märkning
– typ och beteckning
– högsta tillåtna tryck
– högsta tillåtna kontinuerliga varvtal.
Kompressor ska vara försedd med pil eller pilar som visar rotationsriktning.
Drivaggregat för luftkompressor
Elmotorer
Elmotor för kompressor ska vara asynkronmotor.
51 Elmotor ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60034-1.
Korrosionshärdighet
Kompressor ska vara utförd av sådant material att luft motsvarande korrosivitetsklass C3 enligt
SS-EN ISO 12944-2 (jämför även tabell AMA Q/1) inte orsakar korrosion som kan skada
kompressors funktion.
Uppgifter att redovisa
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
– typ och beteckning
– vikt
– material och ytbehandling
– anslutningsstosar, typ, dimension och placering
– effektbehov på kompressoraxel samt varvtal
– typ av fundament
– tryckökning och luftflöde vid givet varvtal
be
– ljuddata
ro
pa
s
– mått
– kompressorkurvor med tryck, flöde och eleffekter
– driftinstruktioner
jå
– elmotoruppgifter
typ och beteckning
spänning, strömstyrka, strömart, märkeffekt
re
starttid
varvtal
Få
kapslingsklass.
UTFÖRANDEKRAV
Montering
–
Montering ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
s
Kompressor ska installeras så att störande eller hållfasthetsnedsättande vibrationer eller
störande ljud inte uppstår inom kapacitetsområdet.
R
em
is
Kompressor ska monteras på vibrationsdämpare. Vibrationsdämpare ska innehålla
stomljudsdämpande material som bryter den metalliska kontakten med underlaget.
Kylkompressorer anges i avsnitt PKF.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange
– mått på och typ av anslutning
– krav på luftkvalitet, oljefri luft och liknande
– luftflöde
– arbetstryck
– krav på tryckluftens fuktighet
– krav på lufttorkar, storlek samt daggpunkt
– om kompressor ska vara i enstegs-, tvåstegs- eller flerstegsutförande
– sätt för kraftöverföring, direktflänsad, kilremsdrift eller direktkoppling
– avlastningssystem, ventilavlastning eller automatisk drift
– högsta tillåtna temperatur på tryckluft efter efterkylare
– insugningstryck (vid avvikelse från atmosfärtryck)
52 – hur kompressor ska kylas, vatten- eller luftkylning
– utrustning för styrning av kompressor
– ljudkrav
– kvalitet på tillgängligt kylvatten
– krav på energiåtervinning och temperaturverkningsgrad
– krav på korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO 12944-2 för utrymme där
luftkompressor ställs upp
– om kompressor ska vara försedd med lyftöglor.
Samråd med berörd projektör om
– ut- och ingående larm
– externa och interna styrfunktioner
ro
pa
s
Ange om luftkompressor ska vara försedd med fabriksmonterat apparatskåp
med elutrustning för start-, styr-, säkerhets- och övervakningsfunktioner. Se
kommentarer under SKB.51.
– gräns mot annat installationssystem eller annan entreprenad.
Beakta
– regler i SS 1949 för säkerhet och användning av stationära kompressorer
be
– omgivningstemperatur och luftfuktighet i det utrymme där kompressor ska
installeras.
Efterkylare och vattenavskiljare för kompressor som ska monteras på
byggarbetsplatsen anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt PM och PS.
– typ av kompressor
jå
Ange i klartext enligt alternativ i specifikationsmatris
– antal kompressionssteg
re
– utförande.
Se exempel under matris.
s
–
Få
Specifikationsmatris RA PKC/1.
R
em
is
Exempel:
PKC Luftkompressorer
Kolvkompressor för kompression i ett steg. Kompressor ska vara oljesmord.
Drivaggregat för luftkompressor
Ange
– motortyp om kompressor ska vara försedd med motor med påbyggd eller
inbyggd frekvensomriktare
– driftart S1–S9 enligt SS-EN 60034-1, till exempel kontinuerlig eller
intermittent drift
– kapslingsklass enligt SS-EN 60034-5
– kylform enligt SS-EN 60034-6
– monteringssätt enligt SS-EN 60034-7
– märkeffekt samt vid behov uteffekt
– märkfrekvens och antal faser för växelströmsmotor
– märkspänning, märkström och strömart
– märkvarvtal eller varvtalsområde samt vid behov varvtal vid tomgång och
fullast.
53 Beakta att kapslingsklasser för elektriska maskiner finns angivna i SS-EN
60034-5. Denna standard skiljer sig från SS-EN 60529 i det att endast
klasserna IP0X–IP5X är inkluderade och således inte klass IP6X.
Ange om kompressor och drivaggregat ska uppfylla särskilda krav på
elektromagnetisk kompatibilitet.
Samråd med nätägaren eller berörd projektör om största tillåtna
elmotorstorlekar för direktstart. Ange krav på motoreffektbegränsning under
aktuell kod och rubrik för apparater med elmotorer.
Beakta att enligt SS 4370140 ska motor vars startström överstiger 1,5 gånger
mätarsäkringens märkström förses med startanordning som reducerar
startströmmen.
ro
pa
s
Kontrollera om nätägaren tillåter automatisk återstart efter spänningsbortfall.
Samråd med berörda projektörer.
Startkopplare, kontaktorer, säkerhetsbrytare
Startkopplare, kontaktorer och säkerhetsbrytare anges i avsnitt SKF.5, SKF.6
och SKF.7. Se AMA EL.
Samråd med berörd projektör om vem som ska leverera och montera
startutrustning för kompressorer.
be
Yt- och skyddsbehandlingar
Ange
– krav på korrosionsskydd utfört av tillverkaren
jå
– krav på yt- och skyddsbehandling av apparater och tillbehör av stål utöver
tillverkarens standard.
re
Den del av yt- och skyddsbehandling av kompressor som ska utföras på
byggarbetsplatsen anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt LDV.
UTFÖRANDEKRAV
Få
Montering
Ange
– om särskilda krav ställs på vibrationsdämpare
R
em
is
s
–
– om anslutningsledningar till kompressor ska förses med
vibrationsdämpande eller expansionsupptagande anordningar. Sådana
anordningar anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt PSH
– om kompressor ska monteras på golvfundament och i så fall utförande och
mått för fundament
– om lyftanordning fordras och i så fall hur den ska utföras.
Samråd med berörd projektör
– om hur golvfundament ska utföras
– om hur ventilation och avlopp ska utföras i utrymme för kompressor.
Montering av vibrationsdämpare
Ange för val av vibrationsdämpare
– typ av luftkompressor och fundament som ska vibrationsisoleras
– typ av dämpare (gummi, stålfjäder)
– antal vibrationsdämpare som ska användas för vibrationsisolering
– belastning per dämpare (vikt i kilogram för kompressor och fundament
delad med antalet vibrationsdämpare)
– störningsfrekvens (kompressormotorns varvtal rpm/60)
– krav på lägsta tillåtna isoleringsgrad (större än 70 procent).
54 Kontroll
Redovisa omfattning och krav på kontroll av kompressorsystem under aktuell
kod och rubrik i kapitel Y.
PKD
VAKUUMPUMPAR
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Vakuumpump ska vara försedd med drivaggregat.
Vakuumpump ska vara försedd med anslutning för fläns, gänga eller koppling. Dimension och
utförande på fläns eller koppling ska uppfylla krav på föreskriven tryckklass.
Skyltning
Vakuumpump ska vara försedd med skylt som anger
– tillverkare
– tillverkningsår
be
– typ och beteckning
ro
pa
s
Röranslutningar i vakuumpump ska vid leverans vara försedda med skyddsförslutning mot
smuts- och fuktinträngning till dess pumpen ansluts till rörsystemet.
– högsta tillåtna tryck
– högsta tillåtna kontinuerliga varvtal
jå
– CE-märkning.
Vakuumpump ska vara försedd med pil eller pilar som visar rotationsriktning.
re
Drivaggregat för vakuumpumpar
Elmotorer
Få
Elmotor för vakuumpump ska vara asynkronmotor.
Elmotor ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60034-1.
Korrosionshärdighet
s
–
Vakuumpump ska vara utförd av sådant material att luft motsvarande korrosivitetsklass C3
enligt SS-EN ISO 12944-2 (jämför med tabell AMA Q/1) inte orsakar korrosion som kan skada
pumpens funktion.
is
Uppgifter att redovisa
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
em
– typ och beteckning
– mått
– vikt
R
– material och ytbehandling
– anslutningsstosar, typ, dimension och placering
– effektbehov på vakuumpumpaxel samt varvtal
– typ av fundament
– ljuddata
– driftinstruktioner
– elmotoruppgifter
typ och beteckning
spänning, strömstyrka, strömart, märkeffekt
starttid
varvtal
kapslingsklass.
55 UTFÖRANDEKRAV
Montering
Montering ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Vakuumpump ska installeras så att störande eller hållfasthetsnedsättande vibrationer eller
störande ljud inte uppstår inom kapacitetsområdet.
Vakuumpump ska monteras på vibrationsdämpare. Vibrationsdämpare ska innehålla
stomljudsdämpande material som bryter den metalliska kontakten med underlaget.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
– mått på och typ av anslutning
ro
pa
s
Ange
– vakuumflöde vid vakuumnivå och vid atmosfärtryck (fritt luftflöde)
– beräkningstryck (vakuumnivå)
– om drift ska vara konstant eller intermittent
– omgivningstemperatur (lufttemperatur)
– om insugningsluften är korrosiv
be
– om insugningsluften eller -gasen är explosiv
– om insugningsluften är dammbemängd
jå
– om vakuumpump ska vara försedd med fabriksmonterat apparatskåp med
elutrustning för start-, styr-, säkerhets- och övervakningsfunktioner. Se
kommentarer under SKB.51.
Samråd med berörd projektör om
re
– ut- och ingående larm
– externa och interna styrfunktioner
– gräns mot annat installationssystem eller annan entreprenad.
Få
Ange i klartext enligt alternativ i specifikationsmatris
– arbetssätt
– utförande
– drivsätt
–
– material.
s
Se exempel under matris.
R
em
is
Specifikationsmatris RA PKD/1.
Exempel:
PKD Vakuumpumpar
Oljefri eldriven vakuumpump i korrosionssäkert utförande.
Drivaggregat för vakuumpumpar
Elmotorer
Ange
– motortyp om vakuumpump ska vara försedd med motor med påbyggd eller
ombyggd frekvensomriktare
56 – driftart S1–S9 enligt SS-EN 60034-1, till exempel kontinuerlig eller
intermittent drift
– kapslingsklass enligt SS-EN 60034-5
– kylform enligt SS-EN 60034-6
– monteringssätt enligt SS-EN 60034-7
– märkeffekt samt vid behov uteffekt
– märkfrekvens och antal faser för växelströmsmotor
– märkspänning, märkström och strömart
– märkvarvtal eller varvtalsområde samt vid behov varvtal vid tomgång och
fullast.
ro
pa
s
Beakta att kapslingsklasser för elektriska maskiner finns angivna i SS-EN
60034-5. Denna standard skiljer sig från SS-EN 60529 i det att endast
klasserna IP0X–IP5X är inkluderade och således inte klass IP6X.
Ange om vakuumpump och drivaggregat ska uppfylla särskilda krav på
elektromagnetisk kompatibilitet.
Samråd med nätägaren eller berörd projektör om största tillåtna
elmotorstorlekar för direktstart. Ange krav på motoreffektbegränsning under
aktuell kod och rubrik för apparater med elmotorer.
be
Beakta att enligt SS 4370140 ska motor vars startström överstiger 1,5 gånger
mätarsäkringens märkström förses med startanordning som reducerar
startströmmen.
jå
Kontrollera om nätägaren tillåter automatisk återstart efter spänningsbortfall.
Samråd med berörda projektörer.
Startkopplare, kontaktorer, säkerhetsbrytare
re
Startkopplare, kontaktorer och säkerhetsbrytare anges i avsnitt SKF.5, SKF.6
och SKF.7. Se AMA EL.
Få
Samråd med berörd projektör om vem som ska leverera och montera
startutrustning för vakuumpumpar.
Yt- och skyddsbehandlingar
Ange
– krav på korrosionsskydd utfört av tillverkaren
–
– krav på yt- och skyddsbehandling av apparater och tillbehör av stål utöver
tillverkarens standard.
R
em
is
s
Den del av yt- och skyddsbehandling av vakuumpump som ska utföras på
byggarbetsplatsen anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt LDV.
UTFÖRANDEKRAV
Montering
Ange
– särskilda krav på vibrationsdämpare
– om anslutningsledningar till vakuumpump ska förses med
vibrationsdämpande eller expansionsupptagande anordningar. Sådana
anordningar anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt PSH
– om vakuumpump ska monteras på golvfundament och i så fall krav på
utförande och mått för fundament
– om lyftanordning fordras och i så fall hur den ska utföras.
Samråd med berörd projektör
– om hur golvfundament ska utföras
– om hur ventilation och avlopp ska utföras i utrymme för vakuumpump.
57 Kontroll
Ange typ och omfattning av kontroll som ska utföras.
Redovisa och beskriv särskilda krav på kontroll under kapitel Y.
PKE
GASKOMPRESSORER
PKF
KYLKOMPRESSORER
MATERIAL- OCH VARUKRAV
ro
pa
s
Kylkompressor ska vara försedd med stativ, elmotor och transmission mellan kompressor och
motor.
Kompressor ska vara utförd så att vibrationer som är skadliga för utrustningen inte uppstår.
Kompressor ska vara försedd med första fyllning av olja samt fyllning med kvävgas eller annan
lämplig torr gas till övertryck.
Stativ och dylikt ska ha sådan stabilitet att vibrationer som är skadliga för utrustningen inte
uppstår.
Komponent för vilken tryckavsäkringsanordning krävs enligt AFS 1999:4 ska vara försedd med
anslutning för detta.
be
Komponent med anslutning för fläns- eller gängförband ska vara försedd med motfläns och
packning respektive koppling.
jå
Komponent ska vara utförd så att angiven miljö och föreskrivna medier inte orsakar korrosion
eller annan materialpåverkan som kan skada komponentens funktion. Utrustningen ska vara
utförd för sådan vätskehastighet att erosion inte uppstår.
re
Röranslutningar i kompressor ska vid leverans vara försedda med skyddsförslutning mot smutsoch fuktinträngning till dess kompressorn ansluts till rörsystemet.
Skyltning
– tillverkare
Få
Kylkompressor ska vara försedd med skylt som anger
– typ och beteckning
– tillverkningsår
–
– motordata
– spänningssystem
s
– strömstyrka
– effekt
is
– varvtal
– högsta tillåtna tryck och kontrolltryck (för hög- respektive lågtryckssida)
em
– CE-märkning.
Öppen kompressor ska vara försedd med pil som visar rotationsriktning.
R
Drivaggregat för kompressor
Elmotorer
Elmotor för kompressor ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60034-1.
Elmotor för kompressoraggregat ska väljas med hänsyn till angivna driftförhållanden och
startfrekvens.
Kompressormotor ska överdimensioneras i förhållande till effektbehovet vid föreskriven
driftpunkt med hänsyn till effektbehovet vid nedkylning, till exempel idrifttagning och avfrostning.
Elmotor i helhermetisk och semihermetisk kylkompressor ska vara utförd med lindningar och
isolering som är lämpliga för angivet köldmedium.
58 Kontroll
Tryck- och täthetskontroll ska vara genomförd enligt kompressorns CE-märkning.
Uppgifter att redovisa
Kompressors och förångares effekt ska vara relaterad till förångningstemperaturen vid
komponentens sugledningsanslutning.
Kompressors och kondensors effekt ska vara relaterad till kondenseringstemperaturen vid
tryckledningsanslutningen.
UTFÖRANDEKRAV
ro
pa
s
Montering
Montering ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange
– ljudkrav
be
– krav på kapslingsklass enligt SS-EN 60529 för elektrisk utrustning
– startsätt för elmotorer, till exempel Y/D, dellindning eller 2-hastighet
– särskilda krav på korrosionsskydd.
jå
Ange under aktuell kod och rubrik
– kyleffekt
– kondenseringstemperatur
re
– förångningstemperatur
– kompressorvarvtal
– högsta och lägsta omgivningstemperatur
Få
– en- eller tvåstegsutförande
– korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO 12944-2 för utrymme i vilket
kompressor ska installeras.
R
em
is
s
–
Ange typ av köldmedium, typ och data för köldbärare och kylmedel samt
tryckklasser för köldbärar- och kylmedelsystem under okodad rubrik i avsnitt
55. Alternativt anges motsvarande uppgifter under aktuell kod och rubrik i
detta avsnitt.
Drivaggregat för kompressor
Elmotorer
Ange för elmotor
– typ
– driftart S1–S9 enligt SS-EN 60034-1, till exempel kontinuerlig eller
intermittent drift
– kapslingsklass enligt SS-EN 60034-5
– kylform enligt SS-EN 60034-6
– monteringssätt enligt SS-EN 60034-7
– överdimensioneringsfaktor i de fall effektbegränsning föreskrivs
– varvtal
– om motor ska kunna varvtalsregleras och inom vilket område
– direktkoppling, plan- eller kilremsdrift vid öppen kompressor
– temperaturvakt för motorlindningar
– begränsningsanordning för eleffekt för aggregat med skruv- eller
turbokompressor
59 – om motor ska ha slutet kylsystem med värmeväxlare för kylning med vatten
från exempelvis kylsystemets kondensorkrets.
Kontroll
Observera att kompressorn kan vara tryckkontrollerad med lägre tryck än
anslutande system måste tryckkontrolleras med.
Uppgifter att redovisa
Ange om entreprenör ska redovisa effektangivelse baserad på provning utförd
av tillverkaren.
ro
pa
s
UTFÖRANDEKRAV
Montering
Beakta att tillräckliga utrymmen finns för montering, underhåll och reparation
samt att anordningar finns för att underlätta transport och lyft.
Ange tillgängligt utrymme med hänvisning till ritning.
Kolvkompressorer
be
PKF.1
Kolvkompressor ska vara försedd med
– erforderlig oljevärmare
jå
– erforderlig oljekylare
– erforderlig kylfläkt.
re
Ange om kolvkompressor ska vara försedd med någon av följande extra
utrustning
– avstängningsventiler på kompressors sug- och trycksida
– utrustning för kyleffektreglering på kompressor
Få
– anordning för avlastad start
– utrustning för varvtalsstyrning
– avstängningsbara anslutningar med koppling för anslutning av tryckmätare
för hög-, låg- och oljetryck
–
– oljetrycksvakt vid trycksmord kompressor
Semihermetiska kolvkompressorer
em
PKF.12
Helhermetiska kolvkompressorer
is
PKF.11
s
– anordning som vid parallelldrift av kompressorer säkerställer rätt oljenivå.
R
PKF.13
PKF.2
Öppna kolvkompressorer
Ange om öppen kolvkompressor ska vara försedd med stativ för kompressor
och motor.
Scrollkompressorer
Scrollkompressor ska vara försedd med oljevärmare.
Ange om kompressor ska vara utförd för vätskeinsprutning eller
ekonomiserkoppling.
Ange om scrollkompressor ska vara försedd med någon av följande extra
utrustning
– avstängningsventiler på kompressors sug- och trycksida
– anordning för avlastad start
– utrustning för varvtalsstyrning
60 – tryckmätare för hög-, låg- och oljetryck och avstängningsbara anslutningar
med koppling för dessa
– säkerhetsutrustning, till exempel hög- och lågtryckspressostat
– anordning som vid parallelldrift av kompressorer säkerställer rätt oljenivå.
PKF.21
Helhermetiska scrollkompressorer
PKF.3
Skruvkompressorer
Skruvkompressor ska vara försedd med backventil för att förhindra återsugning och felaktig
rotationsriktning.
Ange
ro
pa
s
– gräns för kapacitetsreglering
– om kompressor ska vara utförd för flerstegskoppling eller
ekonomiserkoppling
– om drivmotor ska vara direktkopplad eller kopplad via växellåda till
kompressorn.
Ange om skruvkompressor ska vara försedd med någon av följande extra
utrustning
– anordning för avlastad start
be
– avstängningsventiler på kompressors sug- och trycksida
– utrustning för varvtalsstyrning
jå
– övervakningsutrustning, till exempel tryckmätare för hög-, låg- och oljetryck
samt termometer för oljetemperatur
re
– säkerhetsutrustning, till exempel högtemperaturskydd, hög- och
lågtryckspressostat, oljetrycks- eller oljeflödesvakt
– oljepump
– oljetrycksregulator
Få
– oljefilter
– oljeavskiljare med oljebehållare, nivåglas och oljevärmare
– automatisk kyleffektreglering anpassad för avlastad start.
Helhermetiska skruvkompressorer
PKF.32
Semihermetiska skruvkompressorer
PKF.33
Öppna skruvkompressorer
is
s
–
PKF.31
em
Öppen skruvkompressor ska vara försedd med stativ för kompressor och motor.
PKF.4
Turbokompressorer
Turbokompressor ska vara försedd med
R
– direktkopplad elmotor eller elmotor med växellåda mellan motor och kompressor
– automatisk kyleffektreglering anpassad för avlastad start, med visuell lägesindikator.
Ange krav på gräns för kapacitetsreglering.
Ange om turbokompressor ska vara försedd med någon av följande extra
utrustning
– oljebehållare med nivåglas och oljevärmare
– oljekylare
– oljepump, oljetrycksregulator och oljefilter
– utrustning för manuell kyleffektreglering
– utrustning för avlastad start
– visuell lägesindikator för ledskenespjäll
– utrustning för varvtalsstyrning
61 – säkerhetsutrustning, till exempel hög- och lågtryckspressostat,
oljetrycksvakt, hetgastermostat, lager- eller oljetemperaturvakt
– övervakningsutrustning, till exempel tryckmätare för hög-, låg- och
oljetryck.
PKF.42
Semihermetiska turbokompressorer
PKF.43
Öppna turbokompressorer
Ange om öppen turbokompressor ska vara försedd med stativ för kompressor
och motor.
Diverse kylkompressorer
ro
pa
s
PKF.8
Under denna kod och rubrik anges till exempel lamellkompressor,
svingkompressor.
PL
BEHÅLLARE FÖR FAST, FLYTANDE ELLER GASFORMIGT
MEDIUM
be
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Behållare ska vara försedd med lyftöglor eller liknande.
jå
Behållare ska vara försedd med anordning för uppställning på horisontalt underlag eller för
montering på vägg eller vid tak.
Röranslutningar i behållare ska vid leverans vara försedda med skyddsförslutning mot smutsoch fuktinträngning till dess behållaren ansluts till rörsystemet.
re
Anvisningar för montering ska levereras med vara.
Skyltning
– tillverkare
Få
Behållare ska vara försedd med skylt som anger
– typ och beteckning
– tillverkningsnummer
–
– tillverkningsår
– högsta tillåtna tryck (övertryck)
s
– beräkningstemperatur
– volym
is
– högsta fyllnadsgrad vid 15 °C (endast för lagerbehållare för kondenserad gas som inte är
skyddad mot uppvärmning)
em
– högsta densitet för vätska (endast för öppen cistern)
– kontrollnummer
R
– CE-märkning för behållare klassad kategori 1 eller högre enligt AFS 1999:4.
Skylt ska vara utförd av metall med instansad text eller av laminerad plast med graverad svart
beständig text på vit botten.
Skylt ska monteras utanpå eventuell ytbeklädnad och vara avläsbar efter det att behållare
monterats. Skylt ska skruvas eller nitas fast eller vara självhäftande.
Intill tillverkarens skylt ska i aktuella fall finnas plats för besiktningsskylt.
Yt- och skyddsbehandlingar
Behållare av olegerat stål för uppställning eller för montering inomhus eller för inbyggnad och
som inte ska rostskyddsmålas på byggarbetsplatsen ska vid leverans vara korrosionsskyddad
så att ytbehandlingen motstår påfrestningar enligt korrosivitetsklass C3 enligt SS-EN ISO
12944-2.
Svetsfog på behållare som utförs på byggarbetsplats får inte rostskyddsbehandlas innan fog har
kontrollerats.
62 Uppgifter att redovisa
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
– typ och beteckning
– material
– yt- och skyddsbehandling, in- och utvändigt
– mått och utrymmesbehov
– utförande, dimension och placering av anslutningsstosar och manlucka
– vikt för tom behållare
– total volym
– uppgift om behållare får utsättas för undertryck
– intyg över utförd tillverkningskontroll av tryckkärl
– typgodkännandeintyg (i förekommande fall)
– tryckkontrollintyg
– svetsritningar
– konstruktionsritningar
be
– konstruktionsberäkningar
ro
pa
s
– effektiv volym
– instruktioner för drift och underhåll.
jå
Kontroll
Föreskriven kontroll ska utföras före ytbehandling och isolering av behållare.
re
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange under aktuell kod och rubrik
– mått
Få
– vikt
– form
– total volym
– effektiv volym
–
– vikt för tom behållare
– högsta tillåtna tryck (över- eller undertryck)
R
em
is
s
– beräkningstemperatur
– beräkningskrav enligt AFS 1999:4
– godstjocklek
– utförande, dimension och placering av anslutningsstosar
– utförande, dimension och placering av manlucka
– säkerhetsanordningar för behållare
– typ av uppvärmningsanordning i de fall behållare ska vara försedd med
uppvärmning
– utförande, dimension och placering av anordning för tömning och luftning
av behållare
– utförande, dimension och placering av dykrör för givare med mera
– utförande och placering av anordning för nivåmätning.
Yt- och skyddsbehandlingar
Ange krav på invändigt och utvändigt korrosionsskydd utfört av tillverkaren på
behållare av olegerat stål.
Redovisa
– förbehandling
63 – rostskyddsbehandling
– skikttjocklek för industriellt färdigbehandlad behållare.
Den del av yt- och skyddsbehandling av behållare som ska utföras på
byggarbetsplatsen anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt LDV.
Isolering och ytbeklädnad
Krav på termisk isolering och ytbeklädnad på behållare som ska utföras på
byggarbetsplatsen anges under aktuell kod och rubrik i kapitel R.
Beakta att för behållare för brandfarlig vätska krävs intyg över konstruktion,
tillverknings- och konstruktionskontroll.
ro
pa
s
UTFÖRANDEKRAV
Ange
– hur fundament för behållare och fästanordning för förankring av behållare
ska utföras. Samråd med berörd projektör
– krav på korrosionsskydd för fundament och fästanordning.
Kontroll
be
Ange
– om kontroll av behållare ska utföras av ackrediterat organ
– omfattning
– kontrolltryck
jå
– kontrollmetod
– hur kontroll ska utföras
re
– om behållare kan komma att utsättas för undertryck.
Ange typ och omfattning av kontroll som ska utföras.
PLB
Få
Redovisa krav på kontroll av hela system där behållare ingår under aktuell
kod och rubrik i kapitel Y.
ÖPPNA CISTERNER FÖR LAGRING AV FAST, FLYTANDE
ELLER GASFORMIGT MEDIUM
–
Ange under aktuell kod och rubrik
s
– klass (1, 2a, 2b eller 3) för brandfarlig vara i öppna cisterner. Exempel på
klass 1-vara är bensin, etanol, exempel på klass 3-vara är dieselolja
Öppna cisterner för lagring av fast medium
R
em
PLB.1
is
– om cistern ska vara utförd för brandfarlig gas i flytande form.
PLB.2
Ange i klartext
– medium för vilket cistern ska vara utförd
– material genom hänvisning till aktuell standard
– invändig yt- och skyddsbehandling utförd av tillverkaren
– utvändig yt- och skyddsbehandling utförd av tillverkaren
– form på cistern.
Öppna cisterner för lagring av flytande medium
Ange i klartext
– medium för vilket cistern ska vara utförd
– material genom hänvisning till aktuell standard
– invändig yt- och skyddsbehandling utförd av tillverkaren
– utvändig yt- och skyddsbehandling utförd av tillverkaren
– form på cistern.
64 PLB.21
Öppna cisterner för lagring av flytande medium, typ
blandningskärl
Material i kärl ska vara anpassat för aktuell vätska.
Ange
– typ av påfyllningspump
– volym
– om bottenventil ska ingå
– om avtappningsventil ska ingå
– om locket ska vara tätslutande.
EXPANSIONSKÄRL O D
ro
pa
s
PLC
Expansionskärl ska vara försett med anslutningsstosar för gänga eller fläns. Material i kärl ska
tåla den vätska som kärlet är avsett för.
Anvisningar för montering ska levereras med kärl.
PLC.1
Öppna expansionskärl
be
Öppet expansionskärl ska vara dimensionerat och utfört för i kärlet rådande högsta tryck. Kärlet
ska vara utfört så att formförändring på grund av inre tryck eller egentyngd förhindras.
Anslutning mellan kärl och rörledning ska utföras så att bimetallkorrosion (galvanisk korrosion)
inte uppstår.
jå
Ange under aktuell kod och rubrik i klartext enligt alternativ i
specifikationsmatris
– material genom hänvisning till aktuell standard
re
– invändig yt- och skyddsbehandling utförd av tillverkaren
– utvändig yt- och skyddsbehandling utförd av tillverkaren.
Se exempel under matris.
Få
Ange vilka tillbehör expansionskärl ska vara försett med.
Beakta risken för vattenskador på grund av skada av korrosion eller frysning
vid val av material och placering av kärl.
R
em
is
s
–
Specifikationsmatris RA PLC.1/1.
Exempel:
PLC.1 Öppna expansionskärl
Öppet expansionskärl utfört av rostfri stålplåt EN 1.4301 enligt SS-EN 100882:2005 och färdigisolerat enligt RBE.222.
PLC.11
Öppna expansionskärl utan anordning för tryckhållning
65 PLC.12
Öppna expansionskärl med anordning för tryckhållning
PLC.122
Öppna expansionskärl med tryckhållningspump
PLC.2
Öppna avsvalningskärl
Ange
– tryckklass
– material i kärl genom hänvisning till aktuell standard
– krav på inspektionslucka.
PLC.3
Öppna avspänningskärl
Ange
– tryckklass
ro
pa
s
Trycksatta avsvalningskärl anges under PLD.5.
– material i kärl genom hänvisning till aktuell standard
– anslutning för utloppsledning från säkerhetsventil
– anslutning för imrör
be
– anslutning för vattenutloppsrör
– om avspänningskärl ska vara försett med vattenlås och i så fall krav på
vattenlåset.
PLC.4
Slutna expansionskärl
jå
Trycksatta avspänningskärl anges under PLD.6.
re
Ange under aktuell kod och rubrik
– tryckklass
– material i kärl genom hänvisning till aktuell standard
Få
– medium för vilket kärl ska vara utfört
– förtryck
PLC.41
–
– vilka tillbehör kärl ska vara försett med och om tillbehör ska vara
monterade av kärltillverkaren.
Slutna expansionskärl med skilda rum för vätska och gas
R
em
is
s
Ange i klartext enligt alternativ i specifikationsmatris
– material i membran eller bälg
– invändig yt- och skyddsbehandling utförd av tillverkaren
– utvändig yt- och skyddsbehandling utförd av tillverkaren
– tryckklass.
Ange krav på utbytbarhet av membran eller bälg.
Se exempel under matris.
Specifikationsmatris RA PLC.41/1.
66 Exempel:
PLC.41 Slutna expansionskärl med skilda rum för vätska och gas
Slutet expansionskärl utfört av stålplåt med membran eller bälg av SBRgummi, invändigt rostskyddsbehandlat och utvändigt lackerat. Tryckklass PN
6.
PLC.411
Slutna expansionskärl med skilda rum för vätska och gas
samt med anordning för tryckhållning
Ange typ av tryckhållningsanordning, till exempel luftkompressor.
PLC.42
Slutna expansionskärl med gemensamt vätske- och gasrum
ro
pa
s
Ange i klartext enligt alternativ i specifikationsmatris
– invändig yt- och skyddsbehandling utförd av tillverkaren
– utvändig yt- och skyddsbehandling utförd av tillverkaren
– tryckklass.
Se exempel under matris.
Ange krav på material i kärl genom hänvisning till aktuell standard.
Få
Exempel:
re
jå
be
Specifikationsmatris RA PLC.42/1.
PLC.42 Slutna expansionskärl med gemensamt vätske- och gasrum
–
Slutet expansionskärl utfört av stålplåt, invändigt rostskyddsbehandlat och
utvändigt lackerat. Tryckklass PN 10.
TRYCKKÄRL FÖR FAST, FLYTANDE ELLER GASFORMIGT
MEDIUM
PLD.2
Tryckkärl för flytande medium
R
em
is
s
PLD
Ange under aktuell kod och rubrik i klartext enligt alternativ i
specifikationsmatris
– medium för vilket tryckkärl ska vara utfört
– material genom hänvisning till aktuell standard
– invändig yt- och skyddsbehandling utförd av tillverkaren
– utvändig yt- och skyddsbehandling utförd av tillverkaren.
– krav och utförande enligt AFS 1999:4
– vem som är tillverkare enligt AFS 1999:4.
Se exempel under matris.
Ange
– krav på utförande, dimension och antal anslutningsstosar
– krav på armatur för tryckkärl och om armatur ska vara monterad av
tryckkärlstillverkaren.
Ange krav på poleringsgrad (ytråhet) för tryckkärl som ska vara ytbehandlade
genom polering.
67 Exempel:
PLD.2 Tryckkärl för flytande medium
ro
pa
s
Specifikationsmatris RA PLD.2/1.
Tryckkärl för matarvatten utfört av rostfritt stål EN 1.4301 enligt SS-EN 100882:2005 och färdigisolerat enligt RBE.222.
PLD.21
be
Tryckkärl för tappvatten utfört av koppar.
Tryckkärl för värmebärare eller köldbärare
jå
Under denna kod och rubrik anges värmeackumulatorer och
kylackumulatorer.
Ange utformning av fördelningsrör och spridarrör i ackumulator.
Tryckkärl för olja eller drivmedel
re
PLD.22
PLD.3
Få
Tryckkärl för brandfarlig vara ska vara utfört som K-cistern och vara godkänt av ackrediterat
organ.
Tryckkärl för gasformigt medium
Ange under aktuell kod och rubrik i klartext
–
– medium för vilket tryckkärl ska vara utfört
– material i kärl genom hänvisning till aktuell standard
s
– invändig yt- och skyddsbehandling utförd av tillverkaren
em
is
– utvändig yt- och skyddsbehandling utförd av tillverkaren
R
PLD.31
– krav på utförande, dimension och antal anslutningsstosar
– krav på armatur för tryckkärl och om armatur ska vara monterad av
tryckkärlstillverkaren.
Ange krav på poleringsgrad (ytråhet) för tryckkärl som ska vara ytbehandlade
genom polering.
Tryckluftsbehållare
Beakta konstruktionsanvisningar enligt AFS 1999:4.
PLD.32
Gasbehållare
PLD.4
Tryckkärl för köldmedium
PLD.41
Köldmediebehållare
Köldmediebehållare ska vara rostskyddsmålad utvändigt.
Köldmediebehållare ska vara försedd med
– upphängnings- eller uppställningsanordning
68 – anordning för övervakning av fyllningsmängd, där sådan krävs
– anslutningar för montering av avstängningsventiler.
Ange om köldmediebehållare ska placeras på hög- eller lågtryckssida i
kylsystemet och om den ska monteras stående eller liggande.
Ange om köldmediebehållare ska vara försedd med någon av följande extra
utrustning
ro
pa
s
– utrustning för nivåindikering, till exempel nivå- eller synglas eller annan
anordning för övervakning av fyllningsmängd. Kontrollera om sådan krävs
enligt SS-EN 378-2:2008+A2:2012. Exempelvis gäller för avstängningsbara
tankar att vätskenivåvisare ska finnas vid köldmediesystem som innehåller
mer än 100 kg köldmedium grupp A1 (HFC utom R152), mer än 25 kg
grupp A2, B1 eller B2 (brandfarliga) samt mer än 2,5 kg grupp A3 eller B3
(ammoniak med flera).
– tryckavsäkringsutrustning, dimensionerad av entreprenören
– avstängningsventiler
– luftningsventil
– oljeavtappningsventil i det fall köldmedium R717 används.
Ange
– kontrolltryck
– dimension på röranslutning
PLD.48
jå
– typ av röranslutning.
be
– volym för behållare
Diverse tryckkärl i köldmediesystem
PLD.5
Avsvalningskärl
re
Under denna kod och rubrik anges till exempel mellankylare och ekonomiser.
Få
Under denna kod och rubrik anges trycksatta avsvalningskärl. Öppna
avsvalningskärl anges under PLC.2.
Ange
– tryckklass
– krav på material genom hänvisning till aktuell standard
–
– krav på inspektionslucka.
s
Avspänningskärl
R
em
is
PLD.6
PLE
Under denna kod och rubrik anges trycksatta avspänningskärl. Öppna
avspänningskärl anges under PLC.3.
Ange
– tryckklass
– krav på material genom hänvisning till aktuell standard
– anslutning för utloppsledning från säkerhetsventil
– anslutning för imrör
– anslutning för vattenutloppsrör
– om avspänningskärl ska vara försett med vattenlås och i så fall krav på
vattenlåset.
VAKUUMKÄRL
Ange under aktuell kod och rubrik
– medium
– beräkningstryck
– beräkningstemperatur
– krav på material genom hänvisning till aktuell standard
69 – krav på invändig yt- och skyddsbehandling utförd av tillverkaren
– krav på utvändig yt- och skyddsbehandling utförd av tillverkaren
– krav på utförande, dimension och antal anslutningsstosar
– krav på armatur för vakuumkärl och om armatur ska vara monterad av
vakuumkärlstillverkaren.
Vakuumkärl för gasformigt medium
PLE.31
Vakuumkärl för luft
PLE.32
Vakuumkärl för gas
PM
APPARATER FÖR RENING ELLER BEHANDLING AV FAST,
FLYTANDE ELLER GASFORMIGT MEDIUM I RÖRSYSTEM
MATERIAL- OCH VARUKRAV
ro
pa
s
PLE.3
Röranslutningar i apparat för rening och behandling ska vid leverans vara försedda med
skyddsförslutning mot smuts- och fuktinträngning till dess apparaten ansluts till rörsystemet.
be
Anvisningar för montering ska levereras med apparat.
Skyltning
jå
Apparater ska vara försedda med skylt eller märkning som anger
– tillverkare
– typ och beteckning
– högsta tillåtna tryck
– arbetstryck
Få
– beräkningstemperatur
re
– tillverkningsår
– arbetstemperatur
–
– CE-märkning för apparat klassad kategori 1 eller högre enligt AFS 1999:4.
Uppgifter att redovisa
s
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
– typ och beteckning
is
– mått
– vikt
em
– anslutningsstosar, typ, dimension och placering
– material i ingående komponenter
R
– ytbehandling och korrosionsskydd, in- och utvändigt
– högsta korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO 12944-2 för vilken apparaten är avsedd
– tryckfall vid dimensionerande flöde
– högsta tillåtna tryck
– beräkningstemperatur
– kontrollintyg
– typgodkännandeintyg (i förekommande fall)
– intyg över utförd tillverkningskontroll av tryckkärl
– instruktioner för drift och underhåll
– reservdelsförteckning
– högsta korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO 12944-2 för vilken apparaten är avsedd.
70 UTFÖRANDEKRAV
Montering
Montering ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Kontroll
Apparat som utgör del av rörledningssystem ska kontrolleras på samma sätt som anslutande
rörledning.
Om apparat som ingår i rörledningssystem har lägre tryckklass eller lägre högsta tillåtna tryck
än anslutande rörledningar ska apparat kopplas bort vid kontroll av rörledningar.
Yt- och skyddsbehandlingar
ro
pa
s
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange krav på invändigt och utvändigt korrosionsskydd samt ytbehandling av
apparat utförd av tillverkaren.
Montering
jå
UTFÖRANDEKRAV
be
Den del av yt- och skyddsbehandling av apparat som ska utföras på
byggarbetsplatsen anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt LDV.
Ange om apparat ska jordas. Samråd med berörd projektör.
re
Isolering och ytbeklädnad
Krav på termisk isolering och ytbeklädnad på apparat som ska utföras på
byggarbetsplatsen anges under aktuell kod och rubrik i kapitel R.
Få
Kontroll
Ange
– omfattning
–
– kontrolltryck
– hur kontroll ska utföras eller kontrollmetod
s
– vilka apparater som inte ska ingå i kontrollen.
Redovisa krav på kontroll av hela system där apparater för rening ingår under
aktuell kod och rubrik i kapitel Y.
em
is
Ange typ och omfattning av kontroll som ska utföras.
R
PMA
APPARATER MED SAMMANSATT FUNKTION FÖR RENING
OCH BEHANDLING AV FAST, FLYTANDE ELLER
GASFORMIGT MEDIUM I RÖRSYSTEM
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Apparater som sammanbyggts till en enhet på stativ eller liknande ska vara försedda med
lyftöglor eller annan anordning för transport. Stativ ska vara utfört för uppställning på horisontalt
underlag.
Enheter sammansatta hos tillverkaren ska vara funktionsprovade och färdiga för anslutning till
yttre system. Funktionsprovningen ska vara dokumenterad i skriftlig form.
Intern elektrisk kabeldragning ska vara utförd så att utifrån kommande kabel för kraftmatning
och larm kan kopplas till plint.
71 MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange under aktuell kod och rubrik
– vilka komponenter som ingår i sammansatt utrustning och krav på
komponenterna
– krav på funktionsprovning hos tillverkaren samt sätt för redovisning
– krav på termisk isolering och ytbeklädnad av apparater, kärl, cisterner och
rörledningar utförd av tillverkaren.
Ange om den sammansatta utrustningen ska vara försedd med
fabriksmonterat apparatskåp med elutrustning för start-, styr-, säkerhets- och
övervakningsfunktioner. Se kommentarer under SKB.51.
– krav på ut- och ingående larm
– externa och interna styrfunktioner
ro
pa
s
Samråd med berörd projektör om
– gräns mot annat installationssystem eller annan entreprenad.
Apparater med sammansatt funktion för rening och
behandling av fast medium
PMA.2
Apparater med sammansatt funktion för rening och
behandling av flytande medium
PMA.3
Apparater med sammansatt funktion för rening och
behandling av gasformigt medium
PMB
APPARATER FÖR RENING AV FAST, FLYTANDE ELLER
GASFORMIGT MEDIUM
PMB.1
Apparater för rening av fast medium
Få
re
jå
be
PMA.1
Ange i klartext enligt alternativ i specifikationsmatris
– medium som ska renas
–
– reningsprincip.
Se exempel under matris.
s
Ange fysikaliska data för medium som ska renas, till exempel
– partikelstorlek
– partikelform.
Specifikationsmatris RA PMB.1/1.
R
em
is
– densitet
Exempel:
PMB.1 Apparater för rening av fast medium
72 Apparat för siktning av kulsinter.
PMB.2
Apparater för rening av flytande medium
Ange under aktuell kod och rubrik i klartext enligt alternativ i
specifikationsmatris
– medium som ska renas
– förorening
– reningsprincip.
Se exempel under matris.
Ange fysikaliska data för medium som ska renas, till exempel
– viskositet
– temperatur.
R
em
is
s
–
Få
re
jå
be
Specifikationsmatris RA PMB.2/1.
ro
pa
s
– densitet
Exempel:
PMB.221 Oljeavskiljare och bensinavskiljare
Oljeavskiljare och bensinavskiljare för rening av avloppsvatten genom
flotation.
PMB.21
Filter för rening av flytande medium
PMB.211
Silfilter
Ange
– avskiljningsgrad
– maskvidd
– filterarea
– krav på material i filter och filterinsats.
Ange mesh-tal (maskvidd) för silar.
73 PMB.212
Magnetfilter
PMB.213
Cyklonfilter
Ange genomströmningshastighet för medium som ska renas.
PMB.214
Adsorptionsfilter
Under denna kod och rubrik anges adsorptionsfilter för till exempel avfärgning
och smakförbättring av dricksvatten. Denna typ av filter kan även användas
för avklorering av vatten.
Avskiljare för rening av flytande medium
PMB.221
Oljeavskiljare och bensinavskiljare
Ange
ro
pa
s
PMB.22
– medium som ska renas, till exempel avloppsvatten eller dagvatten
– dimensionerande vattenflöde
– typ av olja eller annat ämne som ska avskiljas
– krav på anordning för larm
be
– krav på luftningsanordning för avskiljare och var anordningen ska placeras
– material i avskiljare
jå
– om avskiljare ska vara klass 1 eller klass 2 enligt SS-EN 858-1
– om byggherren/fastighetsägaren har avtal och tömningskontrakt med
slamtömningsföretag/kommun
re
– tillbehör till avskiljare.
Beakta risken för explosion vid avledning av bensinhaltigt avloppsvatten via
golvbrunn eller annat vattenlås.
Slamavskiljare
PMB.223
Fettavskiljare
Få
PMB.222
–
Ange
– medium som ska renas, till exempel spillvatten
s
– dimensionerande vattenflöde
R
em
is
– typ av fett eller annat ämne som ska avskiljas
– krav på luftningsanordning för avskiljare och var anordningen ska placeras
– krav på anordning för larm
– om avskiljare ska vara utförd enligt SS-EN 1825-1:2005
– material i avskiljare
– tillbehör till avskiljare
– särskilda krav ingående i tömningskontrakt med slamtömningsföretag eller
kommun.
PMB.224
Sandavskiljare
PMB.225
Gipsavskiljare
PMB.3
Apparater för rening av gasformigt medium
Filter för rening av luft i luftbehandlingssystem anges i avsnitt QGB.
Ange under aktuell kod och rubrik i klartext enligt alternativ i
specifikationsmatris
– medium som ska renas
74 – förorening
– reningsprincip.
Se exempel under matris.
Ange fysikaliska data för medium som ska renas.
Ange vid rening med adsorption och absorption daggpunktsnivå.
Få
re
jå
be
ro
pa
s
Specifikationsmatris RA PMB.3/1.
–
Exempel:
PMB.313 Spärrfilter
Absorptionsfilter
em
PMB.311
Filter för rening av gasformigt medium
is
PMB.31
s
Filter för rening av rökgas.
Adsorptionsfilter
PMB.313
Spärrfilter
R
PMB.312
PMB.3131 Textila spärrfilter
PMB.32
Avskiljare för rening av gasformigt medium
PMB.321
Avskiljare med centrifugalverkan
PMB.3211 Enkla cykloner
PMB.3212 Multicykloner
75 PMB.322
Avskiljare med tvättverkan eller vätskefilmsverkan
PMB.3221 Våtavskiljare
PMB.3222 Droppavskiljare
PMB.324
Aerosolavskiljare
PMB.325
Avskiljare med elektrostatisk funktion
PMB.3251 Elektrofilter med torr rensning
PMB.3252 Elektrofilter med våt rensning
Avskiljare i köldmediesystem
PMB.41
Vätskeavskiljare i köldmediesystem
be
PMB.4
ro
pa
s
PMB.3241 Oljedimavskiljare
Ange
– volym
re
– typ av köldmedium
jå
Vätskeavskiljare placerad i kompressors sugledning för avskiljning av köldmedium i vätskefas
som temporärt kan uppträda i rörledningen ska vara försedd med anordning för automatisk
återföring av uppsamlad olja till kompressor.
– högsta tillåtna tryck eller kontrolltryck
– dimension på röranslutning
PMB.42
Få
– typ av röranslutning.
Oljeavskiljare i köldmediesystem
–
Oljeavskiljare i köldmediesystems högtrycksledning ska vara försedd med anordning för
automatisk återföring av uppsamlad olja till kompressor och utförd så att återföring av för stort
gasflöde till kompressor hindras.
s
Ange
em
is
– om oljereturledning ska förses med avstängningsventil
R
PMB.5
PMB.51
– dimension på röranslutning
– typ av röranslutning.
Oljeavskiljare för skruvkompressor bör anges som extra utrustning till
skruvkompressor.
Filter i köldmediesystem
Sugfilter i köldmediesystem
Extra yttre sugfilter föreskrivs vanligtvis endast för platsbyggda system med
hel- och semihermetisk kompressor.
Ange
– typ av köldmedium
– dimension på röranslutning
– typ av röranslutning.
PMB.52
Vätskefilter i köldmediesystem
76 Vätskefilter föreskrivs normalt endast för köldmedium R717. För övriga
köldmedier föreskrivs torkfilter.
Ange
– typ av köldmedium
– dimension på röranslutning
– typ av röranslutning
– om filter ska vara rensbart eller försett med utbytbar filterinsats.
PMB.53
Torkfilter i köldmediesystem
Ange
– dimension på röranslutning
– typ av röranslutning
ro
pa
s
– typ av köldmedium
– om filter ska vara försett med utbytbar filterinsats.
PMC
APPARATER FÖR BEHANDLING AV FAST, FLYTANDE
ELLER GASFORMIGT MEDIUM
be
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ av apparat
– anslutningsstosar, typ, dimension och placering
jå
– tryckklass eller högsta tillåtna tryck
– högsta tillåtna tryckfall
– medium som ska behandlas
re
– användningsområde för medium som ska behandlas
– fysikaliska data för medium som ska behandlas
– flöde
Få
– mediets tillstånd före och krav på tillstånd efter behandling
– typ av kemikalie och koncentration som ska användas vid behandlingen
– grad av automatisering av behandlingsprocess
–
– hur driftövervakning och larm ska utföras
– krav på skyddsföreskrifter och var de ska anslås
is
Apparater för behandling av fast medium
R
em
PMC.1
s
– om provtagningsutrustning ska ingå och i så fall typ av utrustning.
Ange under aktuell kod och rubrik i klartext enligt alternativ i
specifikationsmatris
– konstruktionsprincip för behandlingsapparat
– medium som ska behandlas
– behandlingsprincip.
Se exempel under matris.
77 ro
pa
s
Specifikationsmatris RA PMC.1/1.
Exempel:
PMC.1 Apparater för behandling av fast medium
Ugn för torkning av flis.
PMC.2
Apparater för behandling av flytande medium
– medium som ska behandlas
jå
– behandlingsprincip.
be
Ange under aktuell kod och rubrik i klartext enligt alternativ i
specifikationsmatris
Se exempel under matris.
em
is
s
–
Få
re
Specifikationsmatris RA PMC.2/1.
R
PMC.20
PMC.201
Exempel:
PMC.21 Avhärdningsfilter
Filter för avhärdning av tappvatten.
Apparater med sammansatt funktion för behandling av
flytande medium
Sammansatta apparater för kylvattenbehandling
Anordningen ska bestå av
– flödesmätare för signalgivning, försedd med visuellt räkneverk och visare
– reglercentral
– doserpump med sugslang och bottenventil
– slang för anslutning till kylvattensystemet med koppling för lödning eller svetsning till
kylvattensystemet
– manuella strypventiler för spädvatten och avblödning
78 – magnetventil för regulatorstyrd avtappning
– kemikalietank.
Första fyllning med kemikalier ska motsvara tankens volym.
Injustering ska utföras.
Ange om anordning för kemisk kylvattenbehandling ska vara försedd med
någon av följande extra utrustning
– magnetventil för påspädning i de fall nivågivare av elektromekanisk typ
föreskrivits
– kemikalier, mängd utöver första fyllning.
Ange
ro
pa
s
– om utrustning för algbekämpning ska ingå
– placering av utrustning och delar därav, till exempel pump på väggkonsol
vid tank
– kemikalietankens volym
– under aktuell kod och rubrik i avsnitt YUP om drift- och underhållspersonal
ska informeras av tillverkaren.
Avhärdningsfilter
Ange
be
PMC.21
– krav på största genomströmningskapacitet
– krav på avhärdningskapacitet i m3/regenerering vid 1 °dH
PMC.22
Avsyrningsfilter
re
– tillbehör.
jå
– krav på saltförråds storlek
Få
Under denna kod och rubrik anges aggregat för eliminering av aggressiv
kolsyra (koldioxid) i vatten, till exempel för att minska risken för korrosion i
ledningar och behållare.
Ange flöde genom filter.
Avsaltningsfilter
PMC.231
Osmosaggregat
–
PMC.23
Destillationsapparater
em
PMC.24
is
s
Under denna kod och rubrik anges aggregat för till exempel avsaltning av
vatten med membranteknik (omvänd osmos) för produktion av dricksvatten
från bräckt vatten.
R
PMC.25
Doseringsapparater
Under denna kod och rubrik anges apparater för dosering av kemikalier till
vätskor för att uppnå önskade egenskaper hos vätskan.
Ange
– krav på doseringspump
– kärl för kemikalier.
PMC.26
UV-aggregat för behandling av flytande medium
Under denna kod och rubrik anges aggregat för behandling av vätskor genom
belysning med ultraviolett ljus.
Ange
– reningskapacitet i m3/h
– antal UV-lampor och effekt.
79 PMC.27
Apparater för lufttillförsel till vatten
Under denna kod och rubrik anges apparater för luftning av vatten, till
exempel för luftning av råvatten i vattenreningsanläggningar.
PMC.3
Apparater för behandling av gasformigt medium
Ange
– medium som ska behandlas
– användningsområde för medium som ska behandlas
– behandlingsprincip.
Apparater för torkning av gasformigt medium
PMC.311
Apparater för torkning av tryckluft
PMC.3111 Kyltorkar
Ange
– kapacitet i l/s
– tryck på ingående tryckluft
be
– temperatur på ingående tryckluft
ro
pa
s
PMC.31
– daggpunkt på utgående tryckluft
– krav på kylmedel
jå
– tryckfall över kyltorken
– om kyltork ska vara luftkyld eller vattenkyld
re
– förångningstryck
– kondenseringstryck
– mått
Få
– vikt
– spänningssystem och strömart
– kapslingsklass
–
– krav på styrutrustning
– funktionstext
is
s
– temperatur och fukt
– omgivningstemperatur och luftfuktighet i det utrymme där kyltork ska
installeras.
R
em
PMC.3112 Adsorptionstorkar
Ange
– kapacitet i l/s
– temperatur på ingående tryckluft
– tryck på ingående tryckluft
– daggpunkt för utgående tryckluft
– tryckfall över adsorptionstorken
– krav på kylmedel
– läckluftsövervakning
– torkmedel
– mått
– vikt
– spänningssystem och strömart
– kapslingsklass
80 – krav på styrutrustning
– funktionstext
– temperatur och fukt
– omgivningstemperatur och luftfuktighet i det utrymme där adsorptionstork
ska installeras.
PN
RÖRLEDNINGAR M M
Fog och fog med koppling på rörledning för tappvatten ska vara placerade så att fog och
koppling är utbytbara och så att läcka kan upptäckas snabbt.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
ro
pa
s
Anvisningar för montering, hantering och lagring ska levereras med vara.
Tillverkarens dokumenterade anvisningar angående hantering och lagring av material ska
följas.
Rör och rördelar ska förvaras och lagras på sådant sätt att föroreningar och rostangrepp
undviks på in- och utsida rör.
Rör av skilda tryckklasser ska märkas och förvaras så att förväxling inte kan ske.
För rördelar gäller samma krav som för rör.
jå
UTFÖRANDEKRAV
be
Rör och fogmaterial ska före montering rengöras från in- och utvändiga föroreningar och
främmande föremål. Rör ska vara torrt samt fritt från korrosion.
Tappvattenledning ska utföras utan outnyttjade avstick. För avstick vid demontering eller rivning
av befintliga tappvattenledningar gäller krav under BEC.5 och BED.5.
re
Rörledning ska monteras så att den inte kommer i kontakt med annan rörledning.
Upphängning och fixering av rörledning ska utföras så att överföring av vibrationer och stomljud
till byggnadskonstruktion minimeras. Rörledning ska klamras så att ljud minimeras vid rörelser
på grund av tryckslag.
Få
Rörledning, armatur och koppling ska monteras på sådant avstånd från annan ledning samt från
vägg-, tak- och golvyta att underhåll, rengöring och manövrering av armatur kan utföras.
–
Rörledning som ska isoleras ska monteras så att avståndet mellan färdigisolerad rörledning och
annan rörledning, mellan färdigisolerad rörledning och ventiler och andra komponenter samt
mellan färdig isolerad rörledning och vägg-, tak- och golvyta blir så stort att isoleringsarbetet kan
utföras.
s
Rörledning som ska isoleras ska monteras med mått enligt tabell AMA PN/1 och figur AMA
PN/1.
R
em
is
Tabell AMA PN/1. Monteringsmått för isolerad rörledning
81 ro
pa
s
Figur AMA PN/1.
be
Fästdon för rörledning
Rörledning ska monteras med erforderliga och för rörledningen anpassade fästdon.
jå
För rörledning som kan utsättas för tyngden av en person ska fästdon dimensioneras för en
tillkommande last av minst 1 kN.
Svep, klammer och tillbehör ska väljas med avseende på rörtyp och rördimension enligt
rörtillverkarens dokumenterade anvisningar.
re
Svep och fästanordningar som monteras på rörledning ska vara utförda av samma material som
rör eller av material som inte ger upphov till bimetallkorrosion (galvanisk korrosion).
Få
Mellanlägg av gummi eller plast ska användas mellan fästdon eller fixeringar och rörledning i de
fall fästdon och fixeringar av metall inte är av samma material eller inte har samma ytbehandling
som rörledning av metall. Mellanlägg krävs dock inte mellan rörledning av gjutjärn och fästdon
eller fixering av stål.
Svep för plaströr ska ha avrundade kanter eller vara plastbelagda. Rörledning av plaströr ska,
om det finns behov, klamras så att inte längsgående rörelse hindras.
–
Svep för kylkopparrör ska vara utförda av förzinkat stål med invändig gummiskoning.
s
Fixering av rörledning
is
Ledning av plaströr ska fixeras enligt rörtillverkarens dokumenterade anvisningar.
Bearbetning av rör
R
em
Kapning ska utföras så att röränden blir jämn och rätvinklig. Efter kapning ska röränden gradas
in- och utvändigt, så att grad eller förträngning avlägsnas. Spån som uppkommer vid kapning
och gradning ska avlägsnas från röret.
Vid kapning av rör ska verktyg användas som inte orsakar ovalitet, ojämnheter eller
sprickbildning på rör.
Rörändar ska vara försedda med skyddsförslutning vid lagring på arbetsplats och vid uppehåll i
monteringsarbetet.
Bockning ska utföras enligt rörtillverkarens dokumenterade anvisningar och så att ytbeläggning
på rör inte skadas.
Endast verktyg avsedda för rostfritt stålmaterial får användas för bearbetning och kapning av rör
av rostfritt stål. Verktyg för rostfritt stål får inte användas på andra material.
Rör får inte vara veckbockade.
Fogning av rör
Före fogning ska säkerställas att kapning av rörändar är rätt utförd utan grad eller förträngning.
82 Fogytorna ska rengöras omedelbart före fogning. Fogar som med hänsyn till aktuell fogmetod
ska vara torra vid fogning ska torkas genom värmning.
Anvisningar för montering ska medfölja leverans av fabrikantspecifika kopplingar och förband.
Fogning av rör ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Presskoppling med in- eller utvändig tätning ska vara konstruerad så att en opressad koppling
läcker vid täthetskontroll.
Förstoring av rörledning
Rörledning med DN mindre än 50, i vilken dykrör för givare, temperaturmätare och dylikt
monteras, ska förstoras så att den fria genomströmningsarean vid monteringsstället inte blir
mindre än före och efter dykröret.
ro
pa
s
Montering av muffar för avtappnings- och luftningsdon, mätare
och dylikt i rörledning
Muffar för mätare, givare och dylikt ska monteras på rörledning så att avläsning och inställning
kan ske utan svårighet och så att ett representativt mätvärde erhålls.
Vid apparat, shuntgrupp och dylikt ska muffar för temperaturmätare på vertikala rörledningar
placeras så att avläsning kan ske utan svårighet. Samma föreskrift gäller även för tryckmätare
och dylikt.
be
Muffar ska där så är möjligt av utrymmesskäl placeras mellan avstängningsventil och apparat.
jå
Muffar ska utföras med sådan längd att däri placerat don eller mätare kan tas bort utan att
rörisolering skadas.
Röranslutningar till självfallsledning i avloppsvattensystem
Anslutning ska utföras så att goda strömningsförhållanden erhålls.
re
Anslutningar ska i princip utföras enligt figurerna AMA PN/2–PN/5.
Få
Övergång från stående samlingsledning till liggande samlingsledning ska utföras med 2 stycken
45-gradersböjar. Om den stående ledningen utgörs av en anslutningsledning kan övergången
utföras med böj med vinkel mindre än 90 grader. Rensanordning ska i detta fall anordnas i
böjens omedelbara närhet.
is
s
–
Klosetter ska anslutas till grenrör med vinkelförändring ≤45 grader.
R
em
Figur AMA PN/2. Stående samlingsledning (S) ska anslutas till liggande ledning (L) med grenrör
och vinkeln α ≤ 45 grader.
Figur AMA PN/3. Liggande ledning (L) ska anslutas till stående ledning (S) med grenrör med
vinkeln α ≤ 90 grader.
83 be
ro
pa
s
Figur AMA PN/4. Liggande ledning (L) ska anslutas till liggande ledning med grenrör med
vinkeln α ≤ 45 grader.
jå
Figur AMA PN/5. Liggande ledningar (L), som ansluter från motsatt håll till samma stående
ledning (S), ska anslutas med dubbelgrenrör med vinkel α ≤ 45 grader.
RÖRLEDNINGAR UPPHÄNGDA I BYGGNADSKONSTRUKTION
re
UTFÖRANDEKRAV
Rörledning ska hängas upp i byggnadskonstruktion med fästdon utformade med hänsyn till
rörelser som kan uppstå vid termisk expansion, tryckkontroll, vätske- och ångslag och dylikt.
Få
Rörledning får inte hängas upp i annan rörledning.
Fästdon för rörledning
–
Rörledningar med DN mindre än 125 ska hängas upp med pendel av stål med minst 6 mm
diameter och med en minsta längd av 10 gånger rörledningens angivna största expansion vid
upphängningspunkt.
s
Om ledningens expansion är angiven till mer än 20 mm ska glidbygel, med minst 6 mm
diameter, eller glidstöd användas.
is
Fästdon för rörledning som ska hängas upp under byggnads grundkonstruktion ska vara utförda
av rostfritt stål EN 1.4436 enligt SS-EN 10088-3:2005.
em
Upphängningsavstånd för horisontal rörledning
R
Största avstånd mellan fästpunkter för horisontal ledning av stål-, koppar- och plaströr utan
utvändig belastning ska vara enligt tabell AMA PN/2.
Största avstånd mellan fästpunkter för horisontal ledning av gjutjärnsrör ska vara enligt
tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Största avstånd mellan fästpunkter för horisontal rörledning av så kallat kompositrör ska vara
enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
84 ro
pa
s
Tabell AMA PN/2. Största tillåtna avstånd (m) mellan fästpunkter för horisontala ledningar av
stål-, koppar- och plaströr
be
RÖRLEDNINGAR MONTERADE PÅ VÄGG
Avstånd mellan fästpunkter för horisontal rörledning
jå
Största avstånd mellan fästpunkter för horisontal ledning av stål-, koppar- och plaströr utan
utvändig belastning ska vara enligt tabell AMA PN/2.
Största avstånd mellan fästpunkter för rörledning av kylkopparrör ska vara enligt tabell AMA
PN/3.
re
Största avstånd mellan fästpunkter för horisontal rörledning av gjutjärn ska vara enligt
tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Få
Största avstånd mellan fästpunkter för horisontal rörledning av så kallat kompositrör ska vara
enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Avstånd mellan fästpunkter för vertikal rörledning
Största avstånd mellan fästpunkter för vertikal ledning av stål-, koppar- och plaströr ska vara
enligt tabell AMA PN/4.
–
Största avstånd mellan fästpunkter för rörledning av kylkopparrör ska vara enligt tabell AMA
PN/3.
s
Fästpunkt ska väljas så att ansluten horisontal ledning inte belastas.
is
Största avstånd mellan fästpunkter för vertikal rörledning av gjutjärn ska vara enligt tillverkarens
dokumenterade anvisningar.
em
Största avstånd mellan fästpunkter för vertikal rörledning av så kallat kompositrör ska vara enligt
tillverkarens dokumenterade anvisningar.
R
Tabell AMA PN/3. Största tillåtna avstånd (m) mellan fästpunkter för kylkopparrör
85 ro
pa
s
Tabell AMA PN/4. Största tillåtna avstånd (m) mellan fästpunkter för vertikala ledningar av stål-,
koppar- och plaströr
be
RÖRLEDNINGAR I BJÄLKLAGSKONSTRUKTION ELLER I
VÄGGKONSTRUKTION
Tappvattenledningar förlagda i bjälklags- eller väggkonstruktion ska vara utan fogar.
jå
RÖRLEDNINGAR PÅ STÖD I BYGGNADSKONSTRUKTION
re
Största avstånd mellan stöd för horisontal ledning av stål-, koppar- och plaströr utan utvändig
belastning ska vara enligt tabell AMA PN/2.
Största avstånd mellan stöd för horisontal rörledning av gjutjärn ska vara enligt tillverkarens
dokumenterade anvisningar.
Rörledning ska monteras på tryckfördelande underlag mellan rörledning och stöd.
Få
Rörledning av plast som monteras på längsgående stöd ska klamras på stöd med avstånd
angivna för fästpunkter enligt tabell AMA PN/2.
–
RÖRLEDNINGAR I SKYDDSRÖR I
BYGGNADSKONSTRUKTION
s
Rörledningar i tomrör, så kallat rör-i-rör-system, ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade
anvisningar.
is
Genomföring av rörledning i vägg- eller golvkonstruktion ska utföras med de rörgenomföringar,
väggbrickor och kopplingar som anges i rörtillverkarens monteringsanvisningar.
em
Tomrör ska avslutas så att eventuellt utläckande medium från medieledning kan indikeras på
plats där det inte omedelbart skadar byggkonstruktion eller inredning.
R
Rör-i-rörsystem av PEX ska vara kontrollerade och uppfylla kraven i Nordtestmetod NT VVS
129 med tillägg Sintef Testmetod No. 01-2010 samt ha ett Tekniskt godkännande från Sintef
Byggforsk.
Ange om rör och komponenter ska vara typgodkända och godkända av
leverantör för att användas tillsammans.
Beakta branschregler ”Säker vatteninstallation”.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange under aktuell kod och rubrik
– beteckning
– dimension
– material och kvalitet
– tryckklass
– ytbehandling i de fall rörledning ska ytbehandlas
86 – om rör ska vara förslutna under förvaring på byggarbetsplatsen
– krav och utförande enligt AFS 1999:4
– vem som är tillverkare enligt AFS 1999:4
– beräkningsdata
– om rör och rördelar ska levereras med certifikat
– krav på kontroll av rörsystem under aktuell kod och rubrik i kapitel Y
– krav på renhet för rör avsedda för speciella installationer.
UTFÖRANDEKRAV
ro
pa
s
Fästdon för rörledning
Föreskrifter om läggning av ledningar i ledningsgrav i mark, under vatten samt
utomhus anges enligt AMA Anläggning. Se RA Anläggning.
Ange
– vilka rörledningar som ska monteras med obruten isolering genom
byggnadskonstruktion
– vilka rörledningar som ska monteras så att ledningarna kan samisoleras.
Hänvisa till ritning.
be
Ange om andra monteringsmått ska gälla än vad som föreskrivs i tabell AMA
PN/1 och figur AMA PN/1.
jå
Beakta att angivna mått i tabell AMA PN/1 och figur AMA PN/1 kan vara svåra
att uppfylla vid till exempel ombyggnad. Se även Rätt arbetsmiljö för VVSmontörer och driftpersonal.
Fästdon med särskilt krav på utförande anges under aktuell kod och rubrik i
avsnitt PPC.
re
Krav på fästdon med avseende på förläggnings- eller monteringssätt för
rörledning anges under aktuell kod och rubrik.
Få
Fixering av rörledning
Fixering och styrning med särskilt krav på utförande anges under aktuell kod
och rubrik i avsnitt PPC.
–
Bearbetning av rör
R
em
is
s
Ange särskilda krav för kapning av rör, till exempel om handhållen kapmaskin
inte får användas.
Montering av muffar för avtappnings- och
luftningsdon, mätare o d i rörledning
Redovisa läge på ritning för muffar för mätare, givare och dylikt så att ett
representativt mätvärde erhålls. Samråd med berörd projektör.
Röranslutningar till självfallsledning i avloppsvattensystem
Beakta utförande enligt figur RA PN/1 vid övergång från liggande till stående
ledning.
87 Figur RA PN/1. För att underlätta rensning och inspektion under drifttiden kan
liggande ledning (L) anslutas till stående ledning (S) med två stycken 45gradersböjar eller med en så kallad 88-graders långböj.
RÖRLEDNINGAR UPPHÄNGDA I
BYGGNADSKONSTRUKTION
För att minimera vibrationer och stomljud bör rörledning fästas i tung
byggnadsstomme (minst 450 kg/m2 areavikt). Infästningar ska vara
vibrationsisolerande, till exempel klammer med inlägg av neoprengummi.
Ange
ro
pa
s
– krav på upphängning och upphängningsanordning för att hindra
ljudöverföring till byggnadsstomme
– krav på fästdon för rörledning med DN större än eller lika med 125
– om rörledning ska hängas upp med så kallade distansskålar
– om svep ska vara försett med invändig gummiskoning eller dylikt
– krav på upphängningsanordning för rörledning som kan bli belastad med
tyngden av en person
– om rörledning ska hängas upp i ingjutna fästdon, till exempel ankarskenor
be
– beräknad expansion i millimeter per meter rörledning.
Upphängningsavstånd för horisontal rörledning
jå
Ange om horisontal rörledning ska monteras med andra avstånd mellan
fästpunkter än vad som föreskrivs i tabell AMA PN/2.
re
Beakta att vissa lokaler, till exempel skolor och förskolor, kräver tätare
monteringsmått mellan fästpunkter än vad som anges i tabell AMA PN/2 och
tabell AMA PN/4.
Få
Upphängning av horisontal rörledning under byggnads
grundkonstruktion
Samråd med berörd projektör om förläggningssätt och sättningsrisk för
rörledning under byggnad.
Samråd med rörtillverkare hur förläggning av rör ska utföras under byggnad.
–
Utför och redovisa beräkning av marktryck med mera för att säkerställa att
rörsystemet inte utsätts för påfrestningar som kommer att innebära risk för
haveri.
R
em
is
s
Välj rörmaterial som klarar de påfrestningar som rörsystemet utsätts för.
Vid tveksamheter, ta hjälp av sakkunnig eller samråd med berörd
markprojektör.
Ange
– vilka rörledningar som ska hängas upp under byggnads grundkonstruktion
– hur rörledning upphängd under byggnads grundkonstruktion ska anslutas
till rörledning i mark
– största tillåtna avstånd mellan fästpunkter för rörledning. Krav på avstånd
kan lämpligen anges i tabellform.
För ledningar av gjutjärnsrör som hängs upp under byggnads
grundkonstruktion, till exempel vid stödpålad platta, kan tabell RA PN/1
användas vid dimensionering av fästdon och avstånd mellan fästdon.
88 ro
pa
s
Tabell RA PN/1. Upphängning av ledning av gjutjärnsrör under byggnads
grundkonstruktion
Tabell RA PN/1 gäller för fästdon av rostfritt stål EN 1.4436 enligt SS-EN
10088-3:2005.
be
Fästdon för ledningar av plaströr dimensioneras enligt rörtillverkarens
anvisningar.
Ange
jå
RÖRLEDNINGAR I BJÄLKLAGSKONSTRUKTION
ELLER I VÄGGKONSTRUKTION
re
– vilka rörledningar som inte får fogas i bjälklagskonstruktion eller i
väggkonstruktion
– krav på åtkomlighet av fog och koppling
Få
– storlek på öppning för drift och underhåll anges till berörd projektör
– krav på utbytbarhet av rörledning och fog
– hur utläckande medium från rörledning ska kunna indikeras.
–
Samråd med berörd projektör om hur eventuellt läckande vatten från dolt
förlagda rörledningar, till exempel i slitsar och schakt, ska avledas för att bli
synligt.
R
em
is
s
RÖRLEDNINGAR PÅ STÖD I
BYGGNADSKONSTRUKTION
Ange
– utförande av stödanordning
– om stödanordning och fästdon ska utföras enligt SSG:s standarder för
rörupphängning. Ange i så fall tillämplig standardbeteckning
– krav på längsgående stöd för rörledningar samt vilka stödavstånd som
gäller för montering av de längsgående stöden
– krav på tryckfördelande underlag mellan rörledning och stöd, så att
nötningsskador inte uppstår på grund av termiska rörelser.
SSG:s standard SSG 7270 ger anvisningar för val av stödavstånd för
inomhusförlagda rörledningar av stål med hänsyn tagen till medium i ledning
samt mediets temperatur.
RÖRLEDNINGAR I SKYDDSRÖR I
BYGGNADSKONSTRUKTION
Ange
– hur rörledning ska förläggas om medierör i skyddsrör ska kunna bytas utan
att tomrör demonteras
89 – krav på avslutning och tätning runt skyddsrör vid genomföring i
byggnadskonstruktion
– hur utläckande medium från rörledning ska kunna indikeras från skyddsrör.
PNU
RÖRLEDNINGAR FÖR INSTALLATIONER
Ange under aktuell kod och rubrik krav på brandteknisk klass samt
klassifikationsstandard, till exempel, material, ytskiktsklass och avskiljande
förmåga.
PNU.1
Ledningar av gjutjärnsrör
ro
pa
s
Fogning
Vid fogning ska användas gummiring eller gummimanschett som är godkänd av rörtillverkaren
och är anpassad för den levererade rörtypen.
Gummiring ska uppfylla kraven enligt SS-EN 681-1.
Fogning ska utföras enligt rörtillverkarens dokumenterade anvisningar.
Gummimanschett och dylikt ska utföras av material som är resistent mot medium i rörledning.
be
Ange under aktuell kod och rubrik om annan gummikvalitet än enligt SS-EN
681-1 ska användas.
Ledningar av gråjärnsrör
PNU.112
Ledningar av gråjärnsrör, avloppsrör
jå
PNU.11
Rör ska vara märkt med
re
– rörtyp
– dimension
– godkännandenorm i förekommande fall.
Få
Avloppsledning ska monteras med hänsyn till expansion.
Avloppsledning med expansionsupptagning i fog ska fixeras.
PNU.1121 Ledningar av gråjärnsrör, mufflösa avloppsrör
–
Rör och rördelar ska uppfylla krav i SS-EN 877.
s
Fogning
Fogning ska ske med mekanisk koppling med gummitätning.
is
Mekanisk koppling ska vara utförd av korrosionsskyddat material.
Gummitätning ska uppfylla kraven enligt SS-EN 681-1.
R
em
Fogning ska i övrigt ske enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Ange om rör och rördelar ska vara P-märkta enligt Sitacs och SP:s
certifieringsmärkning.
Fogning
Ange
– fogtyp
– om gummitätning ska uppfylla andra krav än enligt SS-EN 681-1
– om mekanisk koppling ska vara utförd av rostfritt stål
– skikttjocklek om rör och rördelar ska vara ytbehandlade.
Ange om tätningsring ska vara
– oljeresistent
– beständig mot spillvatten som innehåller höga koncentrationer av
kemikalier eller lösningsmedel och i så fall typ av kemikalie eller
lösningsmedel samt koncentration
90 – tålig mot spillvatten med hög temperatur och i så fall temperaturgränser
samt om temperaturen är kontinuerlig eller intermittent.
PNU.2
Ledningar av stålrör
Fogning
Gängfog
Gängning ska utföras till full gänglängd.
Som tillsatsmaterial för tätning ska användas lin eller band av ren PTFE. Lin ska användas
tillsammans med smörj- eller tätningsmedel avsett för tätning av gängfog.
ro
pa
s
Lin får användas vid en rörledningstemperatur av högst 100 °C och band av PTFE vid högst
185 °C.
Om gängfog med gängtejp lossas ska ny tejp sättas dit före återdragning.
Överflödigt tätningsmaterial ska avlägsnas.
Kemiska gängtätningsmedel får användas som tillsatsmaterial vid gängfog om fogningen utförs
enligt rörtillverkarens dokumenterade anvisningar.
be
Svetsfog, konventionell svetsning
Svets ska utföras med god förbindning till grundmaterialet med måttlig råge och vulst.
Svetssträngs tjocklek får inte på något ställe understiga grundmaterialets.
Större kantförskjutning får inte förekomma.
jå
Oberoende om svets kontrolleras eller inte ska en homogen svets eftersträvas som motsvarar
lägst kvalitetsnivå C enligt SS-EN ISO 5817:2014.
re
Tillsatsmaterialet ska anpassas till grundmaterialet. Vid temperatur under 0 °C ska rörändar
förvärmas till minst 20 °C före svetsning. Vid fuktig eller blåsig väderlek ska svetsställe skyddas.
Tillsatsmaterial, till exempel belagda elektroder, svetspulver och skyddsgas, ska lagras,
förvaras och hanteras så att det vid svetsning inte skadligt påverkar svetsresultatet.
Få
Tillsatsmaterialtillverkarens dokumenterade anvisningar ska följas. Svets får inte utföras invid
hål eller förgrening på sådant sätt att den därigenom försvagas. Efter avslutat svetsarbete ska
svets rengöras utvändigt från svetspärlor och slaggrester. Där svets rotsida är lätt åtkomligt ska
även denna rengöras.
–
Vid gasbågssvetsning ska skyddsgas väljas efter material och svetsmetod. Gasleverantörens
produktblad som visar vilka gaser och rotskyddsgaser som är lämpliga för olika svetsmetoder
och material ska användas.
s
Svetsfog, med krav på kompetens
is
Svetsarbete ska utföras av svetsare som har giltigt intyg över svetsarprövning enligt SS-EN ISO
9606-1:2013 utfärdat av ackrediterat organ för svetsarprövning.
em
Giltigt intyg över svetsarprövning enligt SS-EN ISO 9606-1:2013 ska visas upp för beställaren
före svetsarbetets början. Intyg ska gälla för material, metod och svetsläge för det aktuella
svetsarbetet.
För tillsatsmaterial ska det finnas analysintyg.
R
Varje svets ska märkas så att svetsare kan identifieras.
Efter avslutat svetsarbete ska svets rengöras utvändigt från slagg och föroreningar. Där
svetsfogs rotsida är lätt åtkomlig ska även denna rengöras.
Efter utförd svetsning av rostfritt eller syrafast stålmaterial ska skarven, på båda sidorna (ut- och
insida), passiviseras genom betning eller skyddsgasglödgas på sådant sätt att grundmaterialets
korrosionsegenskaper återställs.
Svetsprocedur enligt SS-EN ISO 15609-1:2004 eller en arbetsbeskrivning för den aktuella
svetsoperationen ska godkännas av beställaren eller dennes ombud.
Svets ska utföras med god förbindning till grundmaterialet med måttlig råge och vulst.
Svetssträngs tjocklek får inte på något ställe understiga grundmaterialets.
Större kantförskjutning får inte förekomma.
Oberoende om svets kontrolleras eller inte ska en homogen svets eftersträvas som motsvarar
lägst kvalitetsnivå C enligt SS-EN ISO 5817:2014.
91 Tillsatsmaterialet ska anpassas till grundmaterialet. Vid temperatur under 0 °C ska rörändar
förvärmas till minst 20 °C före svetsning. Vid fuktig eller blåsig väderlek ska svetsställe skyddas.
Tillsatsmaterial, till exempel belagda elektroder, svetspulver och skyddsgas, ska lagras,
förvaras och hanteras så att det vid svetsning inte skadligt påverkar svetsresultatet.
Tillsatsmaterialtillverkarens dokumenterade anvisningar ska följas. Svets får inte utföras invid
hål eller förgrening på sådant sätt att den därigenom försvagas. Efter avslutat svetsarbete ska
svets rengöras utvändigt från svetspärlor och slaggrester. Där svets rotsida är lätt åtkomligt ska
även denna rengöras.
Vid gasbågssvetsning ska skyddsgas väljas efter material och svetsmetod. Gasleverantörens
produktblad som visar vilka gaser och rotskyddsgaser som är lämpliga för olika svetsmetoder
och material ska användas.
ro
pa
s
Fog med koppling
Fog med koppling ska utföras enligt rör- eller kopplingstillverkarens dokumenterade anvisningar.
Fog med presskoppling ska utföras enligt kopplingstillverkarens dokumenterade anvisningar.
Tätningsring i koppling ska vara av material som är lämpligt för det medium som transporteras i
rörledningen. Använt pressverktyg ska vara av fabrikat och typ som kopplingstillverkaren
godkänt. Presskoppling ska vara märkt så att den som monterat kopplingen kan identifieras.
be
Dokumentation över genomförd kontroll och justering av pressverktyg ska redovisas på
uppmaning.
Flänsfog
jå
Före fogning ska tätningsyta och tätspår rengöras från föroreningar, rost och dylikt. Packningar
ska monteras torra. Packningsmaterial ska vara beständigt mot medium som rörledningen är
avsedd för.
Före hopdragning av flänsförband ska rören centreras och riktas in. Skruvar ska dras korsvis
med rätt moment.
re
Fogning ska i övrigt utföras enligt rör- och packningstillverkarens dokumenterade anvisningar.
Flänsförband ska korrosionsskyddas så att förbandet får minst samma korrosionsresistens som
övrig del av rörledning.
Få
Skruv och mutter för flänsförband i kallvatten- och köldbärarledningar ska vara förzinkade eller
utförda av rostfritt stål.
Ytbehandling
–
Ytbehandling av svetsfog på rörledning får inte utföras innan föreskriven kontroll av svetsfog har
utförts.
R
em
is
s
Fogning
Svetsfog, med krav på kompetens
Ange under aktuell kod och rubrik
– om svetsfog ska utföras med krav på kompetens
– om svetsfog ska utföras att motsvara högre krav än kvalitetsnivå C enligt
SS-EN ISO 5817:2014
– styrkefaktor
– om skyddsgas ska användas vid svetsarbete och i så fall typ av gas samt
arbetsmetod för skyddsgasspolning. Ange om skyddsgas ska användas på
både insida och utsida av svetsfog på rörledning
– under YTC.15 om entreprenören ska utföra kontroll av svetsfogar, till
exempel genom radiografering
– vem som påkallar kontroll
– om svetsdokumentation och svetsprocedurer ska tillämpas och vilken
standard som ska ligga till grund för detta
– om svetsning ska utföras under tillsyn av svetssakkunnig enligt SS-EN ISO
14731:2006
– om krav enligt AFS 1999:4 ska gälla
92 – om krav enligt SS-EN 13480:2012+C2:2013 del 1-5 ska gälla.
Beakta att svetsarprövning enligt SS-EN ISO 9606-1:2013 bör utföras under
övervakning av ett ackrediterat organ för svetsarprövning.
Vid höga krav på svetsutförande bör svetssakkunnig rådfrågas.
Svetsfog för tryckkärl av stål
Ange
– om krav enligt AFS 1999:4 och SS-EN 13480 del 1-5 gäller
– relevanta krav för utförande.
Fog med koppling
ro
pa
s
Ange under aktuell kod och rubrik om kompletterande kvalitetskrav på
tätningselement ska gälla.
Flänsfog
Ange
– typ av fläns, material och packning med hänvisning till standard
– krav på skruvars hållfasthet samt ytbehandling
be
– särskilda krav på packningar samt packningsmaterial
Ytbehandling
jå
– krav på beräkning av packningar och flänsförband.
Ange för industriellt utförd rostskyddsmålning
– förbehandling före målning enligt SS-EN ISO 8501-1:2007
re
– färgtyp och skikttjocklek för rostskyddsgrundfärg
– krav på korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO 12944-2.
PNU.21
Få
Den del av rostskyddsmålning som ska utföras på byggarbetsplatsen, till
exempel rostskyddsmålning av svetsfogar, anges under LCV.11.
Ledningar av stålrör av olegerat stål
–
Ange krav på rör och böjar i fjärrvärmeledningar och fjärrkylledningar med
hänvisning till tillämpligt avsnitt i Svensk Fjärrvärmes handlingar.
Ange under aktuell kod och rubrik
s
– om rör ska vara ogängade, gängade, gängbara, med eller utan muff
R
em
is
– dimension DN eller Dy × t (ytterdiameter × godstjocklek)
– materialkvalitet för rör genom hänvisning till aktuell standard
– om rörledningar ska utföras enligt SS-EN 13480:2012+C2:2013 del 1-5
– medium som rörledningen är avsedd för
– beräkningstryck
– beräkningstemperatur
– vem som är tillverkare enligt AFS 1999:4
– ytterdiameter på rör alternativt DN
– godstjocklek
– fogtyp
– krav på rör och rördelar
– krav på kopplingar
– svetskrav enligt SS-EN ISO 5817:2014
– krav enligt AFS 1999:4
– krav på svetsprocedur enligt SS-EN ISO 15614-1:2004
– krav på organisation enligt SS-EN ISO 3834
– krav på certifikat för rör och rördelar
93 – krav på metod för kapning och rörbearbetning.
Krav på kontroll av rörsystem anges under aktuell kod och rubrik i kapitel Y.
Beakta att tryckkärlsdirektivet föreskriver särskilda materialsorter och
behandlingar (till exempel tätat) för vissa tryck- och temperaturområden. Ange
om andra krav på materialkvalitet och behandling än vad som föreskrivs i
AMA ska gälla.
PNU.211
Ledningar av svetsade stålrör
PNU.2111 Ledningar av svetsade skyddsmålade stålrör,
mediumtjocklek
Rördel ska vara av aducerat gjutjärn eller smidesstål.
ro
pa
s
Rör ska vara utfört i material S 195 enligt SS-EN 10255:2004+A1:2007.
Gängrördel av aducerat gjutjärn ska vara utförd enligt SS-EN 10242.
Ange
– om rör ska ha annan ytbehandling än rörtillverkarens
skyddsmålning, till exempel vara rostskyddsmålat
be
– om rördel ska vara av aducerat gjutjärn eller av
smidesstål
– om T-rör ska vara svängt och om böj ska ha stor
radie (typ knärör)
jå
– fogtyp.
PNU.2112 Ledningar av svetsade förzinkade stålrör, mediumtjocklek
re
Rör ska vara utfört i material S 195 enligt SS-EN 10255:2004+A1:2007 och varmförzinkat utoch invändigt enligt SS-EN 10240.
Rördel ska vara utförd av aducerat gjutjärn eller smidesstål och vara varmförzinkad enligt SSEN ISO 10684:2004.
Få
Gängrördel av aducerat gjutjärn ska vara utförd enligt SS-EN 10242.
Böj ska utföras med rördel.
Ange
–
– om rördel ska vara av aducerat gjutjärn eller smidesstål
– om T-rör ska vara svängt och om böj ska ha stor radie (typ knärör)
s
– fogtyp.
is
PNU.2113 Ledningar av svetsade svarta obehandlade stålrör,
mediumtjocklek
em
Rör ska vara utfört enligt SS-EN 10255:2004+A1:2007 material S 195.
Rördel ska vara av aducerat gjutjärn eller smidesstål.
R
Gängrördel av aducerat gjutjärn ska vara utförd enligt SS-EN 10242.
Ange
– om rör ska ha annan ytbehandling än rörtillverkarens skyddsmålning, till
exempel vara rostskyddsmålat
– om rördel ska vara av aducerat gjutjärn eller av smidesstål
– om T-rör ska vara svängt och om böj ska ha stor radie (typ knärör)
– fogtyp.
PNU.2114 Ledningar av skyddsmålade stålrör tunga
Rör ska vara utfört enligt SS-EN 10255:2004+A1:2007 material S 195.
Gängrördel ska vara utförd av smidesstål.
Ange om rör ska ha annan ytbehandling än rörtillverkarens skyddsmålning, till
exempel vara rostskyddsmålat.
94 PNU.212
Ledningar av svetsade ståltuber
Ståltub ska i tillämpliga delar vara utförd enligt SS-EN 10296-1:2004 material E 235.
Ståltub ska vara kalibrerad med hänsyn till fogmetod.
För tubdelar gäller samma krav som för ståltub.
Ståltub ska vad gäller dimensioner vara utförd enligt SS-EN 10220.
Ange dimension DN eller Dy × t (ytterdiameter × godstjocklek).
PNU.2121 Ledningar av svetsade icke ytbehandlade ståltuber
Ange
– om rördel ska vara fabrikstillverkad
PNU.213
ro
pa
s
– om radie för rörböjar ska vara utförd enligt typ K (3D) eller typ L (5D) enligt
SS-EN 10253-1.
Ledningar av rör av olegerat tryckkärlsstål
Sömlösa tryckkärlsrör ska vara utförda enligt SS-EN 10216-2:2013 och svetsade tryckkärlsrör
enligt SS-EN 10217-2:2004.
Rördel ska i tillämpliga delar vara utförd som rör.
be
Rör ska vad gäller mått vara utförda enligt SS-EN 10220.
jå
PNU.2131 Ledningar av icke fabriksisolerade rör av olegerat
tryckkärlsstål
PNU.2132 Ledningar av fabriksisolerade rör av olegerat tryckkärlsstål
re
Sömlösa tätade tryckkärlsrör ska vara utförda enligt SS-EN 10216-2:2013 material P215 NL.
Få
Denna typ av rör används främst för låga medietemperaturer, till exempel för
värmeåtervinning och liknande applikationer.
PNU.21321 Ledningar av rör av olegerat tryckkärlsstål med isolering av
polyuretan och med mantelrör av polyeten
s
Fogning
–
Medierör i ledningar för fjärrvärme och fjärrkyla ska uppfylla materialkrav enligt FVF D:203
Fjärrvärmerör. Rördelar ska uppfylla föreskrifter enligt FVF D:205 Rörböjar.
is
Fogning av mantelrör
R
em
Fogar ska uppfylla krav enligt FVF D:203 Fjärrvärmerör.
Under denna kod och rubrik anges rörledningar av olegerat tryckkärlsstål,
färdigisolerade på fabrik och försedda med mantelrör.
Ange
– krav på isolering
– isolertjocklek
– krav på utförande av avgreningar
– om ledning ska vara av typ dubbelrör eller enkelrör
– krav på läckageindikering.
PNU.214
Ledningar av kalldragna precisionsstålrör
Rör ska vara utfört enligt SS-EN 10305-1:2010.
Rördel ska i tillämpliga delar vara utförd som rör.
Denna typ av rör används främst för hydrauliska och pneumatiska
installationer.
Ange om rör ska vara sömlöst, svetsat eller kallbearbetat genom hänvisning
till aktuell standard.
95 PNU.215
Ledningar av raka, tunnväggiga, olegerade stålrör
PNU.2151 Ledningar av raka, tunnväggiga, kallbearbetade, icke
ytbehandlade stålrör
Rör ska vara svetsat eller heldraget och normaliserat eller mjukglödgat.
Rör ska vara täthetskontrollerat av tillverkaren.
Lödfog
Lödfog ska utföras genom hårdlödning med förtillverkad rördel för lödning enligt rörtillverkarens
dokumenterade anvisningar.
ro
pa
s
Ange
– typ av rör
– om rör ska vara normaliserat eller mjukglödgat.
PNU.2152 Ledningar av raka, tunnväggiga, kallbearbetade stålrör,
ytbehandlade
Rör ska vara täthetskontrollerat av tillverkaren.
Ange
– typ av rör
jå
– krav på ytbehandling.
be
Rör ska vara svetsat och mjukglödgat.
Ange
re
PNU.2153 Ledningar av raka, tunnväggiga, kallbearbetade, plastbelagda
stålrör
– typ av rör
PNU.22
Få
– krav på plastbeläggning.
Ledningar av rör av legerat stål
–
Ange under aktuell kod och rubrik
– om rör ska vara ogängat, gängat, gängbart, med eller utan muff
s
– dimension DN eller Dy × t (ytterdiameter × godstjocklek)
R
em
is
– materialkvalitet för rör genom hänvisning till aktuell standard
– om rörledning ska utföras enligt SS-EN 13480:2012+C2:2013 del 1-5
– medium för vilket rörledningen är avsedd
– beräkningstryck
– beräkningstemperatur
– vem som är tillverkare enligt AFS 1999:4
– godstjocklek
– fogtyp
– krav på svetsmetod, till exempel gasbågssvetsning enligt TIG-metoden
– krav på skyddsgas för såväl svets som rotsträng
– om restsyrehalt ska mätas vid föreskriven användning av rotskyddsgas
(O2-mätning)
– vid automatsvetsning om öppna eller slutna backar ska användas
– krav på rör och rördelar
– krav på kopplingar
– svetskrav enligt SS-EN ISO 5817:2014
– krav enligt AFS 1999:4
96 – krav på svetsprocedur enligt SS-EN ISO 15614-1:2004
– krav på organisation enligt SS-EN ISO 3834 del 1-5
– krav på certifikat för rör och rördelar
– krav på metod för kapning och rörbearbetning.
Krav på kontroll av rörsystem anges under aktuell kod och rubrik i kapitel Y.
Beakta att SS-EN 13480:2012 del 1-5 föreskriver särskilda materialsorter och
behandlingar (till exempel tätat) för vissa tryck- och temperaturområden.
PNU.221
Ledningar av rör av rostfritt stål, avloppsrör
Rör ska vara märkt med
– rörtyp
– material
– dimension
– godkännandenorm i förekommande fall.
Rörledning ska monteras med hänsyn till expansion.
be
Rörledning med expansionsupptagning i fog ska fixeras.
ro
pa
s
Rördelar ska uppfylla krav enligt rörtillverkarens dokumenterade anvisningar och ha minst
samma krav på livslängd och hållfasthet som rören.
Fogning
Ange
re
– typ av rör
jå
Gummiring ska vara godkänd av rörtillverkaren och anpassad för levererad rörtyp. Gummiring
ska uppfylla kraven enligt SS-EN 681-1.
– materialkrav
– fogtyp
Få
– hur rörledning, till exempel dagvattenledning, ska fixeras för att ta upp
reaktionskrafter vid högt inre tryck i ledningen.
Fogning
Ange om gummiring ska uppfylla andra krav än enligt SS EN 681-1.
–
Ange om tätningsring ska vara
– oljeresistent
em
is
s
– beständig mot spillvatten som innehåller höga koncentrationer av
kemikalier eller lösningsmedel och i så fall typ av kemikalie eller
lösningsmedel samt koncentration
PNU.222
– tålig mot spillvatten med hög temperatur och i så fall temperaturgränser
samt om temperaturen är kontinuerlig eller intermittent.
Ledningar av rör av rostfritt stål
R
PNU.2221 Ledningar av icke fabriksisolerade rör av rostfritt stål
PNU.2222 Ledningar av rör av rostfritt stål, med isolering av polyuretan
och med mantelrör av polyeten
Under denna kod och rubrik anges rörledningar av rostfritt tryckkärlsstål,
färdigisolerade på fabrik och försedda med mantelrör.
Ange
– krav på isolering
– isolertjocklek
– krav på utförande av avgreningar.
97 PNU.3
Ledningar av kopparrör
Fogning
Lödfog
Hårdlödning ska utföras med lod enligt tabell AMA PNU.3/1 eller med lod som är godkänt av
rörtillverkaren och rördelstillverkaren. Lod ska vara kadmiumfritt och blyfritt.
Mjuklödning ska utföras med lod enligt tabell AMA PNU.3/2 eller med lod som är godkänt av
rörtillverkaren och rördelstillverkaren. Lod ska vara kadmiumfritt och blyfritt.
Fogyta ska göras metallren och avfettas.
ro
pa
s
Fogyta ska i förekommande fall skyddas med för lodtyp avsett flussmedel. Flussmedel ska
påföras endast på rörändes utsida. Om flussmedel används ska flussmedelsrest avlägsnas
efter lödning.
Rör och rördel ska värmas likformigt till angiven arbetstemperatur för lod. Lod ska föras till fog
utan att värmas i låga.
Komponent av rödgodslegering får inte utsättas för mekanisk påverkan vid temperatur högre än
400 °C eller kylas i vatten vid temperatur högre än 300 °C.
Mjukglödgat kopparrör ska dimensionskalibreras före fogning.
Få
re
jå
Tabell AMA PNU.3/1. Lod för hårdlödning
be
För fogning av kylkopparrör gäller föreskrifter enligt PNU.36.
em
is
s
–
Tabell AMA PNU.3/2. Lod för mjuklödning
R
Kapillärlödning av kopparrör med fabrikstillverkad rördel
Lödning med fabrikstillverkad rördel ska utföras med rördel tillverkad enligt ISO 2016.
Rördel ska monteras till rör så att mothåll erhålls.
Lödfog utförd med krav på kontroll
Lödarbete ska utföras av lödare som har giltigt lödarprövningsintyg enligt SS-EN 13585:2012.
Fog med lödfri koppling
Stödhylsor ska användas i mjukglödgade kopparrör.
Fog med koppling ska utföras enligt kopplingstillverkarens dokumenterade anvisningar.
98 Fog med koppling på tappvattenledning ska utföras med koppling som är typgodkänd eller på
annat sätt godkänd för aktuell typ av rör. Annat godkännande än typgodkännande ska vara
dokumenterat av rör- eller kopplingstillverkaren.
Koppling för tappvattenledning ska vara utförd av avzinkningshärdigt material.
Olja eller fett får inte användas vid fogning av rörledning för oxygen.
Fog med presskoppling ska utföras enligt kopplingstillverkarens dokumenterade anvisningar.
Tätningsring i koppling ska vara av material som är lämpligt för det medium som transporteras i
rörledningen. Använt pressverktyg ska vara av fabrikat och typ som kopplingstillverkaren
godkänt. Presskoppling ska vara märkt så att den som monterat kopplingen kan identifieras.
Dokumentation över genomförd kontroll och justering av pressverktyg ska redovisas på
begäran.
ro
pa
s
Flänsfog
Före fogning ska tätningsyta och tätspår rengöras från föroreningar, rost och dylikt. Packningar
ska monteras torra. Packningsmaterial ska vara beständigt mot medium för vilket rörledningen
är avsedd.
Före hopdragning av flänsförband ska rören centreras och riktas in. Skruvar ska dras korsvis
med rätt moment.
Fogning ska i övrigt utföras enligt rör- och packningstillverkarens dokumenterade anvisningar.
be
Flänsförband ska korrosionsskyddas så att förbandet får minst samma korrosionsresistens som
övrig del av rörledning.
Fogning
jå
Skruv och mutter för flänsförband i kallvatten- och köldbärarledningar ska vara förzinkade eller
av rostfritt stål.
Ange under aktuell kod och rubrik
re
– om kopplingar ska vara blyfria
– fogtyper. Specificera inte mer än nödvändigt. Låt om möjligt entreprenören
välja fogtyp
Få
– särskilda krav på hantering av rör samt krav på rörs renhet, till exempel för
rör för medicinska gaser.
Lödfog
–
Ange under aktuell kod och rubrik
– om lödfog ska utföras med hårdlödning eller mjuklödning
R
em
is
s
– särskilda krav för utförande av hårdlödning, till exempel lödarprövning
– om lödfog ska skyddas med skyddsgas och i så fall typ av gas samt
arbetsmetod för skyddsgasspolning
– om lödfog ska skyddas med skyddsgas både invändigt och utvändigt
– om lödfog ska kontrolleras och hur den ska kontrolleras under kapitel Y.
Lödning med skyddsgas används i de fall särskilt höga krav ställs på lödfogs
och rörs renhet, till exempel vid lödning av rörledning i köldmediesystem och
medicinska gassystem.
Ange under aktuell kod och rubrik särskilda krav på renspolning av rör med
avstick utförda med uppkragningsverktyg.
Lödfog för köldbärarledningar och kylmedelledningar bör i första hand utföras
med fabrikstillverkade rördelar.
Lödfog utförd med krav på kontroll
Ange systemtillhörighet för ledningar av kopparrör där lödfogar ska utföras
med särskild kompetens.
Fog med lödfri koppling
Ange om efterdragning ska utföras, exempelvis efter kontrolltryckning eller
efter uppvärmning till arbetstemperatur.
99 Behov av stödhylsa i halvhårda kopparrör (R 250) framgår av
kopplingstillverkares dokumenterade anvisningar.
Flänsfog
Ange
– typ av fläns, material och packning med hänvisning till standard
– särskilda krav på packningar och packningsmaterial samt om flänsförband
ska beräknas.
PNU.31
Ledningar av raka kopparrör
Rör ska vara utförda enligt SS-EN 1057:2006+A1:2010.
ro
pa
s
Ange
– om rören ska vara i materialtillstånd R 290 (hårddragna rör), i
materialtillstånd R 250 (halvhårda rör) eller i materialtillstånd R 220
(glödgade rör)
– samband mellan ytterdiameter och godstjocklek.
Ledningar av icke ytbehandlade raka kopparrör
PNU.312
Ledningar av ytbehandlade raka kopparrör
be
PNU.311
Ange
– typ av rör
jå
Under denna kod och rubrik föreskrivs rörledningar av raka kopparrör som är
försedda med färdig ytbehandling vid leverans från tillverkare, till exempel
förkromade eller pulverlackerade.
re
– krav på ytbehandling eller ytbeläggning
– om kopplingar ska ha samma ytbehandling som rörledningar.
Ledningar av raka kopparrör, isolerade och med mantelrör av
plast
Få
PNU.313
s
Fogning
–
Medierör och rördelar av koppar i ledningar för fjärrvärme och fjärrkyla ska uppfylla materialkrav
enligt FVF D:213 Kopparrör.
Fogning av mantelrör
R
em
is
Fog ska uppfylla krav enligt FVF D:203 Fjärrvärmerör.
Under denna kod och rubrik anges rörledningar av raka kopparrör,
färdigisolerade på fabrik och försedda med mantelrör.
Ange
– krav på isolering
– isolertjocklek
– krav på utförande av avgreningar
– om ledning ska vara av typ dubbelrör eller enkelrör
– krav på läckageindikering.
PNU.32
Ledningar av kopparrör i ring
Rör ska vara utförda enligt SS-EN 1057:2006+A1:2010.
Ange
– typ av rör
– samband mellan ytterdiameter och godstjocklek.
PNU.321
Ledningar av plastbelagda kopparrör i ring
100 Rör ska vara utförda enligt SS-EN 1057:2006+A1:2010 och försedda med plastmantel. Om
rören ska fogas genom lödning ska plastmantel slitsas upp och vikas undan på en längd av
cirka 200 mm på båda sidor om lödstället. Efter utförd lödning ska plastmanteln vikas tillbaka
och fästas mot rören med åldringsbeständig plasttejp.
Ange
– typ av rör
– krav på plastbeläggning.
PNU.33
Ledningar av isolerade, plastbelagda kopparrör i ring
Ange
– typ av rör
ro
pa
s
Rör ska vara utförda enligt SS-EN 1057:2006+A1:2010 samt isolerade och försedda med
plastmantel.
– samband mellan ytterdiameter och godstjocklek
– krav på isolering
– krav på plastmantel.
PNU.34
Ledningar av kopparrör, oljerör i ring
Ange godstjocklek.
Ledningar av kylkopparrör
jå
PNU.36
be
Rör ska vara utförda enligt SS-EN 12735-1:2010 i materialtillstånd R 220 (glödgade rör).
MATERIAL- OCH VARUKRAV
re
Kylkopparrör ska vara utförda enligt SS-EN 12735-1:2010 eller likvärdigt. Kylkopparrör ska
levereras invändigt oxidfria, blanka och invändigt torkade samt med förslutna ändar.
Få
Kylkopparrör ska ha mått enligt tabell AMA PNU.36/1. Kylkopparrör avsedda för koldioxid ska
uppfylla tillverkarens dokumenterade anvisningar beträffande tryckklass.
R
em
is
s
–
Böj ska utföras med rördel. Mjukglödgade rör kan bockas med bockverktyg.
101 re
jå
be
ro
pa
s
Tabell AMA PNU.36/1. Lämpliga dimensioner för kylkopparrör enligt SS-EN 12735-1:2010
UTFÖRANDEKRAV
Få
Fogning av kylkopparrör
Lödfog för kylkopparrör
–
Lödfog för kylkopparrör ska utföras med skyddsgas för att undvika invändig oxidation i
rörledning.
Lödfog ska utföras med fabrikstillverkad rördel.
s
Vid anslutning av kylkopparrör till stålrör ska härför avsedd rördel användas.
is
Anslutning med lödfri koppling för kylkopparrör
R
em
Rörledning av kylkopparrör för köldmedium ska anslutas med för denna typ av rörledning
avsedd koppling enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Åtdragning ska ske med
mothåll och så att rörledning inte vrids. Koppling ska dras ihop så att skadlig spänning inte
uppstår, men så kraftigt att uppgängning inte riskeras.
Förläggning av rörledning i köldmediesystem
Anslutning till stamgasledning ska utföras på rörlednings ovansida.
Utloppsledning beskrivs under PSG.12.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange hur tätt oljefällor bör ligga vid vertikala ledningar.
Tryckledningar och suggasledningar bör utföras med lutning minst 1:100 vid
längre sträckor.
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ av kylkopparrör och dimension enligt tabell AMA PNU.36/1
– material och kvalitet för rör genom hänvisning till standard.
102 Beakta att rördimension och rörtjocklek kan behöva kontrollräknas i
förhållande till trycknivå som installationen och valet av köldmedium medför.
Beakta begränsningen i tillåtet tryck och tillåten temperatur vid projektering av
tryckledning av kopparrör samt att vissa köldmedier (till exempel koldioxid,
R744) kräver tjockare godstjocklekar.
Uppgifter i tabell RA PNU.36/1 kan användas vid dimensionering av
köldmediesystem.
Få
re
jå
be
ro
pa
s
Tabell RA PNU.36/1. Dimensioner och vikter för kylkopparrör
–
UTFÖRANDEKRAV
s
Fogning av kylkopparrör
R
em
is
Ange fogtyp under aktuell kod och rubrik.
Lödfog för kylkopparrör
Ange typ av skyddsgas samt arbetsmetod för skyddsgasspolning.
Förläggning av rörledning i köldmediesystem
Ange för högtrycksledning om oljefickor ska utföras i stigande ledning.
Ange för vätskeledning
– om värmeväxling genom hopklamring mellan sug- och vätskeledningar ska
ske
– hur rördragning vid köldmediebehållare ska utföras. Ange i förekommande
fall dimension på det ångavskiljande röret.
Ange för sugledning
– hur rördragning vid förångare ska utföras
– om oljefickor ska utföras i stigande ledning.
PNU.361
Ledningar av obehandlade kylkopparrör
103 PNU.362
Ledningar av förtenta kylkopparrör
Förtenta kylkopparrör ska vara utförda med utsidan förtent.
Lödfog på förtenta kopparrör ska målas med aluminiumfärg.
Denna typ av rör föreskrivs företrädesvis i kyl- och frysrum samt utomhus i de
fall rören inte ska isoleras eller målas.
PNU.5
Ledningar av plaströr
Rörledning ska monteras med hänsyn till expansion.
Rörledning med expansionsupptagning i fog ska fixeras enligt rörtillverkarens dokumenterade
anvisningar.
ro
pa
s
Bockning i kallt tillstånd ska utföras med en minsta böjningsradie enligt rörtillverkarens
dokumenterade anvisningar.
Ledning av plaströr ska skyddas vid heta arbeten, till exempel svetsarbete i närheten av
ledningen.
Fogning
Fogning ska utföras enligt rörtillverkarens dokumenterade anvisningar.
Ledningar av plaströr, tryckrör
PNU.511
Ledningar av PVC-rör, tryckrör
jå
PNU.51
be
Ange under aktuella koder och rubriker för fabrikatsspecifika rör, ledningar av
flerskiktsmaterial, till exempel ledningar av PE-rör med innerrör av PE och
ytterrör av PP.
re
Rör ska uppfylla krav enligt SS-EN ISO 1452-2:2009.
Rördelar ska uppfylla krav enligt SS-EN ISO 1452-3:2010 och i lägst samma tryckklass som rör.
Rördelar får alternativt vara utförda med lägst motsvarande hållfasthet av formsprutad PVC,
plastbelagd aluminiumlegering eller plastbelagt gjutjärn.
Få
Rör och rördelar av PVC-U ska vara utförda enligt SS-EN 1329-1:2014.
Rör och rördelar av PVC-C ska vara utförda enligt SS-EN 1566-1.
Fogning
–
Fogning ska utföras med gummiring som är godkänd av rörtillverkaren och är anpassad för den
levererade rörtypen.
s
Gummiring ska uppfylla kraven enligt SS-EN 681-1.
is
Limfog
R
em
Fogning ska utföras med lim som är godkänt av rörtillverkaren och är anpassat för den
levererade rörtypen.
Ange tryckklass.
Fogning
Ange om gummiring ska uppfylla andra krav än enligt SS-EN 681-1.
PNU.5111 Ledningar av PVC-rör, standardiserade tryckrör
PNU.5112 Ledningar av PVC-rör, fabrikatspecifika tryckrör
PNU.512
Ledningar av PE-rör, tryckrör
Rör och rördelar ska uppfylla kraven enligt följande standarder
– SS-EN 12201-1:2011
– SS-EN 12201-2:2011+A1:2013
– SS-EN 12201-3:2011+A1:2012
104 – SS-EN 12201-4:2012
– SS-EN 12201-5:2011.
Rördelar ska vara lägst i samma tryckklass som rör.
Rördelar får alternativt vara utförda med lägst motsvarande hållfasthet av formsprutad PE för
elektrosvetsfogning, plastbelagd aluminiumlegering eller plastbelagt gjutjärn.
Rör får kallbockas. Krökningsradien ska vara minst 50 × Dy.
Fogning
Stumsvets
Svetsfog ska utföras av rörtillverkaren eller av entreprenör som kan godkännas av denne.
ro
pa
s
Svetsfog får inte utsättas för drag- eller böjpåkänningar under svetsning eller under
avsvalningsförloppet.
Fogställe på rör och rördel ska vara fritt från djupa klämmärken och repor inom ett 100 mm brett
område på båda sidor om fog.
Fogning med elsvetsmuff
Rörände ska ha oxidfri yta minst 10 mm längre än instickslängden i elsvetsmuff.
be
Svets får inte utsättas för drag- eller böjpåkänningar under svetsning eller under
avsvalningsförloppet.
Elektrosvets
jå
Rörände ska ha oxidfri yta minst 10 mm längre än instickslängd i elmuff.
Om mer än en tråd från elmuffen är synlig efter svetsning ska svetsen göras om. Vid
anborrningssadel får ingen tråd synas.
re
Fog med koppling
Smörjmedel som såpa, fett eller liknande får inte användas vid fogning.
Få
Fogning med kompressionskoppling
Kompressionskoppling ska vara dragfast med rörbussning för förstärkning av PE-röret.
Flänsfog
–
Flänsmått ska vara enligt ISO 2531:2009.
R
em
is
s
Före fogning ska tätningsyta och tätspår rengöras från föroreningar, rost och dylikt. Packningar
ska monteras torra. Packningsmaterial ska vara beständigt mot medium rörledningen är avsedd
för. Före hopdragning av flänsförband ska rören centreras och riktas in. Skruvar ska dras
korsvis med rätt moment.
Ange
– tryckklass
– typ av polyetenmaterial, PE 80 eller PE 100
– väggtjocklek uttryckt som SDR-tal alternativt tryckklass uttryckt som PNvärde.
Fogning
Fog med koppling
Ange typ av koppling.
Flänsfog
Ange om annan standard eller liknande än ISO 2531:2009 ska gälla för
flänsmått.
PNU.5121 Ledningar av PE-rör, standardiserade tryckrör
PNU.5122 Ledningar av PE-rör, fabrikatspecifika tryckrör
105 Rör ska vara märkta med
– tillverkare och rörtyp
– dimension.
Fog med koppling
Fog med presskoppling ska utföras enligt kopplingstillverkarens dokumenterade anvisningar.
Tätningsring i koppling ska vara av material som är lämpligt för det medium som transporteras i
rörledningen. Använt pressverktyg ska vara av fabrikat och typ som kopplingstillverkaren
godkänt. Presskoppling ska vara märkt så att den monterade kopplingen kan identifieras.
Ange
– typ av rör
ro
pa
s
– fogtyp.
Ledningar av PE-rör och ledningar av så kallade kompositrör med inre skikt av
PE närmast transporterat medium är exempel på rörledningar som kan
föreskrivas under denna kod och rubrik.
PNU.5123 Ledningar av PE-rör, fabrikatspecifika tryckrör med
värmekabel
be
Ange typ av värmekabel.
PNU.5124 Ledningar av isolerade PE-rör med mantelrör av polyeten
Ledningar av GAP-rör, tryckrör
Rör ska uppfylla kraven enligt SS 3623.
jå
PNU.513
re
Rördelar ska vara utförda av GAP-rör som uppfyller kraven i SS 3623 och i lägst samma
styvhetsklass som rör.
Få
Rördelar får alternativt vara utförda med lägst motsvarande hållfasthet av rostfritt stål,
plastbelagt stål, plastbelagt segjärn eller plastbelagd aluminiumlegering. Rördelar ska uppfylla
tillverkarens redovisade tekniska egenskaper, vilka ska kunna dokumenteras med
provningsintyg eller på annat sätt.
Fogning
–
Fogning med skarvmuff och gummiring
Skarvmuff ska uppfylla kraven enligt SS 3623.
s
Gummiring ska uppfylla kraven enligt SS-EN 681-1.
R
em
is
Fogning ska i övrigt uppfylla tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Ange
– tryckklass
– styvhetsklass (SN)
– särskilda krav på invändigt täckskikt.
Fogning
Ange
– om gummiring ska uppfylla andra krav än enligt SS-EN 681-1
– typ av skarvmuff.
PNU.5131 Ledningar av GAP-rör, standardiserade tryckrör
PNU.5132 Ledningar av GAP-rör, fabrikatspecifika tryckrör
PNU.514
Ledningar av PEX-rör, tryckrör
Rör ska vara utförda enligt SS-EN ISO 15875-1:2004 och SS-EN ISO 15875-2:2004.
106 Rör ska vara märkta med
– rörtyp
– dimension
– godkännandenorm i förekommande fall.
Fog med koppling
Fog med koppling på tappvattenledning ska utföras med koppling som är typgodkänd eller på
annat sätt godkänd för aktuell typ av rör. Annat godkännande än typgodkännande ska vara
dokumenterat av rör- eller kopplingstillverkaren.
Koppling för tappvattenledning ska vara utförd av avzinkningshärdigt material.
ro
pa
s
Fog med presskoppling ska utföras enligt kopplingstillverkarens dokumenterade anvisningar.
Tätningsring i koppling ska vara av material som är lämpligt för det medium som transporteras i
rörledningen. Presskoppling ska vara märkt så att den som monterat kopplingen kan
identifieras. Använt pressverktyg ska vara av fabrikat och typ som rör- och kopplingstillverkaren
godkänt.
Dokumentation över genomförd kontroll och justering av pressverktyg ska redovisas på
uppmaning.
Fog med koppling
be
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ av rör
– om rör ska monteras i skyddsrör. Se under PN
jå
– om rör i skyddsrör ska vara isolerat
– fogtyp
– om kopplingar ska vara blyfria
re
– om presskoppling vid kontroll ska indikera med synligt läckage att den är
opressad
– dimension
Få
– tryckklass
– beräkningstemperatur.
–
PNU.5141 Ledningar av PEX-rör utan diffusionstätning
PNU.5142 Ledningar av PEX-rör med diffusionstätning
em
is
s
Rör ska uppfylla krav på diffusionstäthet enligt DIN 4726.
Ledningar av PEX-rör med diffusionstätning samt så kallade kompositrör med
inre skikt av PEX närmast transporterat medium är exempel på rörledningar
som kan föreskrivas under denna kod och rubrik.
PNU.5143 Ledningar av isolerade PEX-rör med mantelrör av polyeten
R
Medierör och rördelar ska uppfylla materialkrav enligt FVF D:214 PEX-rör. Medierör för
värmevatten ska uppfylla krav på diffusionstäthet enligt DIN 4726.
PNU.515
Medierör och rördelar ska uppfylla materialkrav enligt FVF D:214 PEX-rör.
Medierör för värmevatten ska uppfylla krav på diffusionstäthet enligt DIN
4726.
Ledningar av PP-rör, tryckrör
PNU.5151 Ledningar av PP-rör, standardiserade tryckrör
PNU.5152 Ledningar av PP-rör, fabrikatspecifika tryckrör
Rör ska vara märkta med
– rörtyp
107 – dimension
– godkännandenorm i förekommande fall.
Fog med svetsmuff
Fog med svetsmuff ska utföras enligt rörtillverkarens dokumenterade anvisningar. Använt
svetsverktyg ska vara av fabrikat och typ som rörtillverkaren godkänt.
Ange
– typ av rör
– fogtyp
– om kopplingar ska vara blyfria
ro
pa
s
– om presskoppling vid kontroll ska indikera med synligt läckage att den är
opressad.
Ledningar av PP-tryckrör samt ledningar av så kallade kompositrör med inre
skikt av PP närmast transporterat medium är exempel på rörledningar som
kan föreskrivas under denna kod och rubrik.
PNU.516
Ledningar av PB-rör, tryckrör
Ange
be
– typ av rör
– om rör ska monteras i skyddsrör och i så fall krav på skyddsröret
– dimension
– tryckklass.
jå
– fogtyp
Rör ska vara märkta med
– dimension.
Få
– tillverkare och rörtyp
re
PNU.5162 Ledningar av PB-rör, fabrikatspecifika tryckrör
Fog med koppling
–
Fog med presskoppling ska utföras enligt kopplingstillverkarens dokumenterade anvisningar.
Tätningsring i koppling ska vara av material som är lämpligt för det medium som transporteras i
rörledningen. Använt pressverktyg ska vara av fabrikat och typ som kopplingstillverkaren
godkänt. Presskoppling ska vara märkt så att den monterade kopplingen kan identifieras.
Ledningar av PVDF-rör, tryckrör
R
em
PNU.517
is
s
Ledningar av PB-tryckrör samt ledningar av så kallade kompositrör med inre
skikt av PB närmast transporterat medium är exempel på rörledningar som
kan föreskrivas under denna kod och rubrik.
Ange
– typ av rör
– om rör ska monteras i skyddsrör och i så fall krav på skyddsröret
– fogtyp
– dimension
– tryckklass.
PNU.5172 Ledningar av PVDF-rör, fabrikatspecifika tryckrör
Ange
– typ av rör
– om rör ska monteras i skyddsrör och i så fall krav på skyddsröret
– fogtyp
– dimension
108 – tryckklass.
PNU.52
Ledningar av plaströr, avloppsrör
PNU.521
Ledningar av plaströr, markavloppsrör
Fogning
Ange under aktuell kod och rubrik om tätningsring ska vara
– oljeresistent
ro
pa
s
– beständig mot spillvatten som innehåller höga koncentrationer av
kemikalier eller lösningsmedel och i så fall typ av kemikalie eller
lösningsmedel samt koncentration
– om tätningsring ska tåla spillvatten med hög temperatur och i så fall
temperaturgränser samt om temperaturen är kontinuerlig eller intermittent.
PNU.5211 Ledningar av PVC-rör, standardiserade markavloppsrör
Rör och rördelar ska vara utförda enligt SS-EN 1401-1:2009.
be
Fogning
Fogning ska utföras med gummiring som uppfyller kraven enligt SS-EN 681-1 och är godkänd
av rörtillverkaren och anpassad för den levererade rörtypen.
jå
Ange
– klass enligt SS-EN 1401-1:2009 (L2, M4, T8 eller E16)
– styvhetsklass SN enligt SS-EN 1401-1:2009
Fogning
re
– om rör och rördelar ska uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen Nordic Poly
Mark.
Få
Ange om gummiring ska uppfylla andra krav än enligt SS-EN 681-1.
Fogning
–
PNU.5212 Ledningar av PVC-rör, fabrikatspecifika markavloppsrör
s
Fogning ska utföras med gummiring som uppfyller kraven enligt SS-EN 681-1 och är godkänd
av rörtillverkaren och är anpassad för den levererade rörtypen.
em
is
Ange styvhetsklass SN enligt SS-EN 1401-1:2009.
Fogning
Ange om gummiring ska uppfylla andra krav än enligt SS-EN 681-1.
PNU.5213 Ledningar av PE-rör, standardiserade markavloppsrör
R
Rör och rördelar ska uppfylla kraven enligt SS-EN 12666-1:2005+A1:2011.
Rör får kallbockas. Krökningsradien ska vara minst 50 × Dy.
Fogning
Gummiringsfog
Fogning ska utföras med gummiring som uppfyller kraven enligt SS-EN 681-1 och är godkänd
av rörtillverkaren och är anpassad för den levererade rörtypen.
Ange styvhetsklass SN enligt SS-EN 12666-1:2005+A1:2011.
109 Fogning
Gummiringsfog
Ange om gummiring ska uppfylla andra krav än enligt SS-EN 681-1.
PNU.5214 Ledningar av PE-rör, fabrikatspecifika markavloppsrör
Fogning
Fogning ska ske med gummiring som uppfyller kraven enligt SS-EN 681-1 och är godkänd av
rörtillverkaren och anpassad för den levererade rörtypen.
ro
pa
s
Ange styvhetsklass SN enligt SS-EN 12666-1:2005+A1:2011.
Fogning
Ange om gummiring ska uppfylla andra krav än enligt SS-EN 681-1.
PNU.5215 Ledningar av PP-rör, standardiserade markavloppsrör
Rör och rördelar ska uppfylla krav enligt SS-EN 1852-1:2009.
be
Fogning
Fogning ska ske med gummiring som uppfyller kraven enligt SS-EN 681-1 och är godkänd av
rörtillverkaren och anpassad för den levererade rörtypen.
jå
Fogning ska utföras enligt tillverkarens anvisningar.
Ange
– styvhetsklass SN enligt SS-EN 1852-1:2009
re
– om rör och rördelar ska uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen Nordic Poly
Mark.
Fogning
Få
PNU.5216 Ledningar av PP-rör, fabrikatspecifika markavloppsrör
–
Fogning ska utföras med gummiring som uppfyller kraven enligt SS-EN 681-1 och är godkänd
av rörtillverkaren och anpassad för den levererade rörtypen.
Fogning ska utföras enligt tillverkarens anvisningar.
s
Ledningar av plaströr, inomhusavloppsrör
R
em
is
PNU.522
Fogning
Ange under aktuell kod och rubrik om tätningsring ska vara
– oljeresistent
– beständig mot spillvatten som innehåller höga koncentrationer av
kemikalier eller lösningsmedel och i så fall typ av kemikalie eller
lösningsmedel samt koncentration
– om tätningsring ska tåla spillvatten med hög temperatur och i så fall
temperaturgränser samt om temperaturen är kontinuerlig eller intermittent.
Ljudkrav
Ange under aktuell kod och rubrik krav på material och utförande om
avloppsledning och tätningsring ska vara ljuddämpande.
PNU.5221 Ledningar av PVC-rör, inomhusavloppsrör
PNU.52211 Ledningar av PVC-rör, standardiserade inomhusavloppsrör
Rör och rördelar ska vara utförda enligt ISO 3633 typ B.
110 Rör och rördelar av PVC-U ska vara utförda enligt SS-EN 1329-1.
Rör och rördelar av PVC-C ska vara utförda enligt SS-EN 1566-1.
Fogning
Fogning ska utföras med gummiring som uppfyller kraven enligt SS-EN 681-1 och är godkänd
av rörtillverkaren och anpassad för den levererade rörtypen.
Ange om rör och rördelar ska uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen Nordic
Poly Mark.
Ange rörserie enligt SS-EN 1566-1.
Fogning
ro
pa
s
Ange om gummiring ska uppfylla andra krav än enligt SS-EN 681-1.
PNU.52212 Ledningar av PVC-rör, fabrikatspecifika inomhusavloppsrör
Rör ska vara märkta med
– rörtyp
– rördimension
– godkännandenorm i förekommande fall.
be
Rördelar ska uppfylla krav enligt rörtillverkarens dokumenterade anvisningar och ha minst
samma krav på livslängd och hållfasthet som rören.
jå
Fogning
Fog med gummiring
re
Fogning ska utföras med gummiring som uppfyller kraven enligt SS-EN 681-1 och är godkänd
av rörtillverkaren och anpassad för den levererade rörtypen.
Limfog
Få
Limfog ska utföras enligt rörtillverkarens dokumenterade anvisningar.
Täthetskontroll får utföras tidigast efter 24 timmars torktid vid temperatur över 20 °C. Vid lägre
temperatur fordras längre torktid.
–
Ange typ av rör.
Fogning
Fog med gummiring
Ange om gummiring ska uppfylla andra krav än enligt SS-EN 681-1.
em
is
s
Ange fogtyp.
PNU.5222 Ledningar av PE-rör, inomhusavloppsrör
R
PNU.52221 Ledningar av PE-rör, standardiserade inomhusavloppsrör
Rör och rördelar ska vara utförda enligt SS-EN 1519-1.
Fogning
Fogning av monterade enheter bestående av stumsvetsade rör och rördelar ska utföras med
gummiringsfog eller elsvetsmuff.
Fog med koppling
Smörjmedel som såpa, fett eller liknande får inte användas vid fogning.
Fogning med elsvetsmuff
Rörände ska ha oxidfri yta minst 10 mm längre än instickslängden i elsvetsmuff.
Svets får inte utsättas för drag- eller böjpåkänningar under svetsning eller under
avsvalningsförloppet.
111 Fogning med stumsvets
Fogställe på rör och rördel ska vara fritt från djupa klämmärken och repor inom ett 100 mm brett
område på båda sidor om fog.
Svets ska utföras av rörtillverkaren eller av entreprenör som kan godkännas av denne.
Svetsfog får inte utsättas för drag- eller böjpåkänningar under svetsning eller under
avsvalningsförloppet.
Fog med gummiring
Fogning ska utföras med gummiring som uppfyller kraven enligt SS-EN 681-1 och är godkänd
av rörtillverkaren och anpassad för den levererade rörtypen.
Ange rörserie enligt SS-EN 1519-1.
Fogning
Fog med gummiring
ro
pa
s
Ange typ av rör och fogtyp.
Ange om gummiring ska uppfylla andra krav än enligt SS-EN 681-1.
PNU.52222 Ledningar av PE-rör, fabrikatspecifika inomhusavloppsrör
be
Rördelar ska uppfylla krav enligt rörtillverkarens dokumenterade anvisningar och ha minst
samma krav på livslängd och hållfasthet som rören.
Rör ska vara märkta med
jå
– rörtyp
– dimension
– godkännandenorm i förekommande fall.
re
Ange typ av rör och fogtyp.
Få
PNU.5223 Ledningar av PP-rör, inomhusavloppsrör
PNU.52231 Ledningar av PP-rör, standardiserade inomhusavloppsrör
Rör för inomhusavloppsledningar ska vara utförda enligt SS-EN 1451-1.
–
Ange
– typ av rör och fogtyp
is
s
– rörserie S 16 eller S 14 enligt SS-EN 1451-1
– om rör och rördelar ska uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen Nordic Poly
Mark.
em
PNU.52232 Ledningar av PP-rör, fabrikatspecifika inomhusavloppsrör
Rördelar ska uppfylla krav enligt rörtillverkarens dokumenterade anvisningar och ha minst
samma krav på livslängd och hållfasthet som rören.
R
Rör ska vara märkta med
– rörtyp
– dimension
– godkännandenorm i förekommande fall.
Fogning
Fogning ska utföras med gummiring som uppfyller kraven enligt SS-EN 681-1 och är godkänd
av rörtillverkaren och anpassad för den levererade rörtypen.
Ange typ av rör och fogtyp.
Fogning
Ange om gummiring ska uppfylla andra krav än enligt SS-EN 681-1.
112 PNU.5224 Ledningar av ABS-rör, inomhusavloppsrör
Fogning
Limfog
Limfog ska utföras enligt rörtillverkarens dokumenterade anvisningar.
Täthetskontroll får utföras tidigast efter 24 timmars torktid vid temperatur över 20 °C. Vid lägre
temperatur behövs längre torktid.
PNU.52241 Ledningar av ABS-rör, standardiserade inomhusavloppsrör
Ange
– typ av rör och fogtyp
– rörserie enligt SS-EN 1455-1.
ro
pa
s
Rör och rördelar ska vara utförda enligt SS-EN 1455-1.
PNU.52242 Ledningar av ABS-rör, fabrikatspecifika inomhusavloppsrör
Rör ska vara märkta med
– rörtyp
– dimension
jå
– godkännandenorm i förekommande fall.
be
Rördelar ska uppfylla krav enligt rörtillverkarens dokumenterade anvisningar och ha minst
samma krav på livslängd och hållfasthet som rören.
Ange typ av rör och fogtyp.
Slangledningar
PNU.71
Slangledningar av gummi
re
PNU.7
Få
Slang för ånga ska vara utförd enligt SS-EN ISO 6134:2005.
Slang får inte användas för anslutning till blandare för tappvatten.
–
Beakta att ångslang av gummi inte får användas i system med kontinuerlig
drift.
Ange
– typ av slang
– dimension
– tryckklass.
em
is
s
– fogtyp
Ledningar av rör av diverse material
PNU.81
Ledningar av stengodsrör
R
PNU.8
PP
ANORDNINGAR FÖR FÖRANKRING, EXPANSION, SKYDD M
M AV RÖRLEDNING
PPC
RÖRUPPHÄNGNINGSDON, EXPANSIONSELEMENT,
RÖRGENOMFÖRINGAR M M
Anvisningar för montering ska levereras med vara.
PPC.1
Fästdon, fixeringar, styrningar m m
113 MATERIAL- OCH VARUKRAV
Fästdon, fixeringar och styrningar ska vara utformade med hänsyn till angivna krafter, moment
och rörelser som kan uppstå vid termisk expansion, tryckkontroll, vätske- och ångslag och
dylikt.
Ytbehandling
Fästdon, fixeringar och styrningar av stål ska vara varmförzinkade eller rostskyddsmålade.
Varmförzinkning ska vara utförd enligt SS-EN ISO 1461:2009. Rostskyddsmålnings minsta
skikttjocklek ska vara 40 μm, torrt skikt.
ro
pa
s
Stålytor ska förbehandlas före målning enligt SS-EN ISO 8501-1:2007. Rengjord yta ska
grundas omedelbart med rostskyddsgrundfärg. Ytor som ska behandlas ska vara torra och ha
en lägsta temperatur av +5 °C.
UTFÖRANDEKRAV
Montering
Fästdon, fixeringar, styrningar och dylikt ska monteras med hänsyn till dimensionerande
belastning.
be
Infästningar, fixeringar, styrningar och vibrationsupptagande anordningar ska utföras med
hänsyn till påkänningar genom vibration, expansion, tryckslag och dylikt.
jå
Mellanlägg av gummi eller plast ska användas mellan fästdon eller fixeringar och rörledning i de
fall fästdon och fixeringar av metall inte är av samma material eller inte har samma ytbehandling
som rörledning av metall. Mellanlägg krävs dock inte mellan rörledning av gjutjärn och fästdon
eller fixering av stål.
re
Styrning ska monteras på varje sida om kompensator, alternativt fixering på ena sidan och
styrning på den andra.
Infästning
Få
Fästdon och dylikt avsedda att gjutas in ska tillsammans med anvisning eller måttuppgift för
placering överlämnas till berörd entreprenör före gjutning.
–
Ange kompletterande föreskrifter för infästning och upphängning av
rörledningar i skyddsrum. Se Statens Räddningsverks Föreskrifter om
utförande, utrustning och användning av skyddsrum, SRVFS 1998:6 och
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps Skyddsrumsregler SR 15.
R
em
is
s
Här anges krav på fästdon, fixeringar och styrningar med särskilda krav på
utförande.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange under aktuell kod och rubrik
– utförande och dimensioner för fästdon, fixeringar, styrningar och
vibrationsupptagande element
– krav på ingjutningsgods, fjädrar och dylikt
– de krafter, moment och rörelser som kan uppstå vid termisk expansion,
tryckkontroll, vätske- och ångslag och dylikt
– beräknad expansion i millimeter per meter rörledning
– krav på förspänning av rörledning. Redovisa mått i millimeter på ritning
– om krav på upphängningar ska vara utförda med krav på brandteknisk
klass brandteknisk klass avseende, bärförmåga (R)
– om fästdon, fixeringar och styrningar ska utföras enligt SSG:s standarder
för rörupphängning. Ange i så fall tillämplig standard.
Redovisa på ritning läge för fixeringar, styrningar och vibrationsupptagande
element.
Beakta krav i AFS 1999:4. Beakta att vid tredjepartskontroll ska
konstruktionsritningar och beräkningar granskas av ackrediterat organ.
114 Ytbehandling
Ange under aktuell kod och rubrik
– särskilda krav på ytbehandling av fästdon, fixeringar och styrningar,
korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO 12944-2
– tjocklek på zinkskikt, se tabell AMA LDV.11/1 och tabell AMA LDV.11/2
– rengöringsgrad (förbehandlingsgrad) för ytor som ska rostskyddsmålas
– färgtyp och skikttjocklek för rostskyddsgrundfärg.
Montering
ro
pa
s
UTFÖRANDEKRAV
Ange dimensionerande belastning för fästdon, fixeringar, styrningar och dylikt.
Beakta att krafter som verkar på fixeringspunkter och rörupphängningar
överförs till byggnadsdelar. Samråd med berörd projektör om vilka
förstärkningar som behövs.
Ange under aktuell kod och rubrik
– material för mellanlägg av gummi och plast i de fall särskilda krav finns
be
– om entreprenören får eller ska använda ankarskenor eller dylikt som gjutits
in eller monterats av annan entreprenör för fixeringar, fästdon och
styrningar
jå
– om entreprenören får fästa fixering med svetsförband till av annan
entreprenör levererade och monterade plåtar, sekundärsmide eller annan
tillhandahållen smidesutrustning
re
– hur upphängningsdon, avväxlingar och stagningar i exempelvis
takkonstruktioner med stora avstånd mellan primärbalkarna ska utföras.
Infästning
Få
Meddela berörd projektör omfattning av infästningsgods som ska monteras av
annan entreprenör. Se även AFJ.21.
PPC.11
–
Redovisa utförande av infästning, till exempel användning av spärrmassa för
infästning av rörledning, för att hindra vibrationer att fortplantas genom
rörledning.
Fästdon till rörledningar
is
Fixeringar till rörledningar
em
PPC.12
s
Ange krav på fästdon.
PPC.13
R
PPC.14
Ange krav på fixeringar.
Styrningar till rörledningar
Ange krav på styrningar.
Stöd och fundament till rörledningar
Ange
– krav på stöd och fundament för rörledningar
– om stöd och fundament ska utföras enligt SSG-standarder och i så fall
tillämplig standard.
PPC.2
Expansionselement
PPC.21
Expansionselement till rörledningar
115 Kontroll
Expansionselement som utgör del av rörledningssystem ska tryck- och täthetskontrolleras på
samma sätt som anslutande rörledning och med samma kontrolltryck som denna.
Om expansionselement som ingår i rörledningssystem har lägre tryckklass eller beräkningstryck
än anslutande rörledningar ska expansionselement kopplas bort vid kontroll av rörledningar.
Kontroll
Ange omfattning av kontroll under kapitel Y.
PPC.211
Kompensatorer till rörledningar
ro
pa
s
Montering
Vid montering av kompensator ska hänsyn tas till skillnad mellan monterings- och
drifttemperatur.
Kompensator ska monteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar och skyddas mot för
hög temperatur och svetsstänk.
Montering
be
Ange
– dimension
– tryckklass
jå
– materialkrav
– expansionsförmåga
re
– beräkningstemperatur
– högsta tillåtna temperatur
– krav på förspänning
Få
– om kompensator ska vara utförd med längdbegränsare.
Krav på styrningar och fixeringar för kompensatorer anges under aktuell kod
och rubrik under PPC.1.
Expansionsböjar till rörledningar
–
PPC.212
Expansionsböjar i ledningar av kopparrör och stålrör
is
s
Expansionsböj av stålrör som används i expansionsupptagande element, till exempel lyra, ska
utföras med minsta böjningsradie 4 Dy eller med rörböj enligt SS-EN 10253-1.
R
em
Expansionsböj ska utföras med föreskrivna skänkellängder enligt figur AMA PPC.212/1.
Figur AMA PPC.212/1. Mått för expansionsböjar i ledningar av kopparrör och stålrör.
Expansionsböjar i ledningar av kopparrör och stålrör
Ange skänkellängder som markeras med a och b på figur AMA PPC.212/1.
116 Ange skänkellängder för expansionsböjar med hjälp av följande formel och
tabell RA PPC.212/1
L = 2a +b
Ekvation för beräkning av expansionsböjlängden i meter
där
Dy = yttre rördiameter i millimeter
l = längdutvidgning i millimeter för den expanderande rörsträckan
Slangböjar till rörledningar
is
PPC.213
s
–
Få
re
jå
be
ro
pa
s
Tabell RA PPC.212/1.
R
em
Slangböj ska monteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
PPC.3
Ange
– materialkrav
– tryckklass
– längd på slangböjar
– om slangböjar i horisontala ledningar ska monteras med horisontal slinga
för undvikande av smutsavlagringar.
Rörgenomföringar
Genomföring av rörledning i bjälklag eller vägg ska utföras så att avståndet mellan två eller flera
rörledningar samt mellan rörledning och bjälklag respektive vägg blir så stort att ytskikt,
beläggning och beklädnad kan utföras och så att föreskriven stos eller väggbricka kan monteras
på rörledning.
Rörlednings längd utanför vägg eller bjälklag ska anpassas så att föreskriven täckbricka,
väggbricka eller stos kan monteras och så att fogning av rör eller anslutning av apparat kan
utföras.
Exempel på rörgenomföring i vägg i kyl- och frysrum ges i figur AMA PPC.3/1.
117 Ange under aktuell kod och rubrik
ro
pa
s
Figur AMA PPC.3/1. Exempel på rörgenomföring i vägg med hylsa vid förtillverkade
isolerelement för kyl- och frysrum.
– krav på brandteknisk klass avseende avskiljande förmåga
– krav på brandavskiljande funktion
– krav på ljudisolering
– krav på vatten-, luft- eller gastäthet
be
– om rörgenomföring ska tätas med väggbricka eller annan tätning
– om rörgenomföring ska förses med täckbricka mot golv eller vägg
– typ av väggbricka eller annan tätning
jå
– krav på material, kulör och montering
– hur brandtätning utförs och av vem.
Beakta att
re
Samråd med berörd projektör.
– täckbricka inte är avsedd för tätning av genomföring utan bör föreskrivas
endast från estetisk synpunkt
PPC.31
Få
– väggbricka bör ha tätningsfunktion mot väggens ytskikt och mot rörledning.
Rörgenomföringar i bjälklag eller vägg med skydd mot icke
avsedd fixering
–
Rörgenomföring genom bjälklag eller vägg ska utföras så att fixering av rörledning inte sker.
s
Rörgenomföring för rörledning genom bjälklag eller vägg av betong, lättbetong, tegel eller
liknande material ska utföras med rörhylsa. Genomföring av avloppsvattenledningar får utföras
utan rörhylsa.
is
Rörhylsa genom vägg som ska förses med väggbeklädnad ska ha längd som är anpassad till
väggens tjocklek och vara utförd så att beklädnaden kan dras fram över hylsan mot röret.
em
Rörhylsa genom bjälklag som ska förses med golvbeläggning ska antingen avslutas i nivå med
golv, så att golvbeläggningen kan dras fram över hylsan mot rörledning, eller avslutas högst 50
mm över färdigt golv.
R
Utrymme mellan rörledning inklusive eventuell rörisolering och rörhylsa ska vara så stort att
rörledningen kan expandera fritt och så att tätning mellan rörledning och rörhylsa kan utföras.
Utrymme mellan rörledning och rörhylsa ska tätas med elastisk luktfri fogmassa av sådan typ
som inte påverkar rör inklusive eventuell rörisolering eller hylsa.
Rörgenomföring för rörledning för medicinska gaser ska utföras med rörhylsa med minst 3 mm
större innerdiameter än rörledningens ytterdiameter. Rörhylsan ska ha sådan längd att den
avslutas cirka 5 mm utanför färdigt ytskikt.
Ange
– om isoleringen på rörledning med obruten isolering får användas som
skydd mot fixering och om isoleringen får gjutas fast i vägg eller bjälklag
– om rörhylsa genom bjälklag ska nå över färdigt golv och i så fall höjd
– omfattning av och krav på rörhylsor
– måttkrav på utrymme mellan rörledning och rörhylsa
118 – om täckbricka eller stos ska anslutas mot rörhylsa och inte mot rör
– krav på täthet mellan rörledning och rörhylsa med avseende på lukt, ljud,
och brandspridning
– särskilda krav på fogmassa eller annat tätningsmaterial.
Samråd med berörd projektör om vem som ska utföra montering av rörhylsa
och vem som ska utföra tätning mellan rörledning och rörhylsa.
PPC.32
Rörgenomföringar i bjälklag med vattentät beläggning och
rörgenomföringar i vägg med vattenavvisande eller vattentät
beklädnad
ro
pa
s
Rörgenomföring ska täta mot vattentät beläggning eller beklädnad.
Rörledning ska vara fixerad vid genomföring så att rörelse inte kan uppstå mellan rör och vägg
eller bjälklag när beklädnad eller beläggning utförs. Efterjustering av rörledning ska inte behöva
göras efter att beklädnad eller beläggning utförts. Fixering ska vara utförd enligt
rörleverantörens dokumenterade anvisning.
I våtzon 1 får rörgenomföring inte förekomma. Undantag är golvavlopp och rörgenomföring för
direkt anslutning till blandare eller blandarfäste.
Centrumavstånd mellan rörledningar ska vara minst 40 mm.
be
Avstånd mellan rörledning och intilliggande vägg ska vara minst 60 mm.
Beakta att större centrumavstånd mellan rörledningar kan krävas för
beläggning eller beklädnad. Samråd med berörd projektör.
jå
Samråd med berörd projektör om placering av rörgenomföringar. Beakta att
för små våtrum kan kravet på att rörgenomföring inte får förekomma i våtzon 1
vara svårt att uppnå.
Beakta branschregler Säker Vatteninstallation.
Rörgenomföringar i bjälklag med vattentät beläggning
Få
PPC.321
re
Stosar anges i avsnitt JS och M. Se AMA Hus.
PPC.3211 Rörgenomföringar i bjälklag med vattentät beläggning av
plastmatta
–
Vid rörgenomföring med avloppsrör ska rör eller stos sticka upp minst 40 mm över färdigt golv
och vara utformat så att plastmattan kan krängas över röret så att ett uppvik av cirka 15 mm
erhålls. Därefter kan avloppsröret kapas i höjd med plastmattan.
Ange vilka utrymmen som kommer att förses med vattentät golvbeläggning av
plastmatta.
Samråd med berörd projektör.
em
is
s
Avstånd mellan avloppsrör och intilliggande vägg ska vara minst 60 mm.
R
PPC.3212 Rörgenomföringar i bjälklag med vattentät beläggning av
fogplattor
Rörhylsa som ska tätas mot tätskiktsmatta eller tätskikt som värms eller klistras ska utföras med
minst 150 mm bred tätningsfläns.
Rörhylsor för rörgenomföring av flera parallella rörledningar får utföras med en gemensam fläns
utformad så att avstånd mellan rörvägg och flänskant blir minst 150 mm.
Vid rörgenomföring ska avloppsrör eller stos sticka upp minst 40 mm över färdigt golv och vara
utformat så att bjälklagets tätskikt kan anslutas mot avloppsrör eller stos. Därefter kan
avloppsröret kapas i höjd med tätskiktet.
Ange vilka utrymmen som kommer att förses med vattentät beläggning av
fogplattor på tätskikt.
Samråd med berörd projektör.
PPC.322
Rörgenomföringar i vägg med vattenavvisande eller vattentät
beklädnad e d
119 Rörledning ska vara monterad vinkelrät mot vägg så att efterjustering inte behöver göras när
beklädnad eller beläggning utförts.
Rör ska sticka ut cirka 100 mm från väggskiva eller motsvarande innan tätskikt och beklädnad
utförs.
Skyddsrör eller plasthölje ska kapas 2 mm utanför vägg eller enligt rörleverantörens
dokumenterade anvisning.
Vid rörgenomföringar för flera parallella rörledningar, till exempel tappvatten- eller
värmeledningar, ska avståndet mellan ledningarna vara avpassat för metod för tätning mot
väggens tätskikt.
Beakta branschregler Säker vatteninstallation.
ro
pa
s
PPC.3221 Rörgenomföringar i vägg med vattenavvisande eller vattentät
beklädnad av plastmatta eller vattenavvisande eller vattentät
målningsbehandling
Tätning av rörledning mot plastmatta eller målad vägg ska utföras med tätande väggbricka
monterad enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Ange vilka utrymmen som kommer att förses med vattentät eller
vattenavvisande beklädnad av plastmatta eller vattentät eller vattenavvisande
målningsbehandling.
be
Samråd med berörd projektör om eventuell förstärkning av vägg för infästning
av väggbricka. Redovisa placering och utformning av förstärkning av vägg för
infästning av väggbricka.
jå
PPC.3222 Rörgenomföringar i vägg med vattenavvisande eller vattentät
beklädnad av fogplattor
re
Tätning av rörledning mot fogplattor ska utföras med tätande väggbricka monterad enligt
tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Ange vilka utrymmen som kommer att förses med beklädnad av fogplattor.
Få
Samråd med berörd projektör om hur tätning av rörledning mot väggens
tätskikt bakom fogplattorna ska göras och om eventuell förstärkning av vägg
för infästning av väggbricka.
Rörgenomföringar i bjälklag eller vägg som utgör
brandcellsskiljande konstruktion
s
PPC.33
–
Beakta att tätning av rörledning mot väggens tätskikt normalt utförs av
tätskiktsentreprenör med metod avpassad till aktuellt tätskikt.
em
is
Rörledningar som genombryter brandcellsskiljande byggnadsdel ska utföras så att
byggnadsdelens brandtekniska klass bibehålls. Genomföring ska ha påvisats uppfylla
föreskriven brandteknisk klass efter provning enligt SS-EN 1366-3:2009.
Uppgifter att redovisa
R
Utförande av tätningsfunktion och värmeisolerande funktion för att uppnå angiven brandteknisk
klass ska kunna redovisas på uppmaning.
Redovisa byggnadsdelar som har brandavskiljande funktion.
Ange
– krav på brandteknisk klass för rörgenomföring
– brandteknisk klass, till exempel EI 60, och konstruktion av genombruten
byggnadsdel (lättregelvägg, massiv byggnadsdel, obrännbar eller
brännbar)
– utförande av brandtätning
– typ och utförande av isolering på rörledningen (obrännbar eller brännbar,
tjocklek, densitet)
– byggnadsdelens tjocklek
– storlek på hål för genomföring
120 – rördimension
– rörmaterial (obrännbart eller typ av brännbart material)
– applikationsmiljö (inomhus- eller utomhusmiljö, förekomst av aggressiva
ämnen, fuktig eller torr miljö med mera)
– placering av genomföringar på ritning
– om rörledning i genomföring är vibrerande/rörlig eller stillaliggande.
Samråd med berörd projektör så att erforderligt utrymme finns för montering
och inspektion av tätning.
PPC.34
Rörgenomföringar i bjälklag eller vägg med krav på gastäthet
PPC.341
ro
pa
s
Ange hur tätning av rörgenomföring ska utföras.
Rörgenomföringar i bjälklag eller vägg i skyddsrum
Beträffande utförande av rörgenomföring till skyddsrum, se Myndigheten för
samhällsskydd och beredskaps publikation Skyddsrum SR 09.
Rörgenomföringar i bjälklag eller vägg med tätning till skydd
mot radongenomträngning
PPC.35
Rörgenomföringar i yttervägg eller yttertak
PPC.351
Rörgenomföringar i yttervägg
jå
be
PPC.342
Ange krav på utförande av rörgenomföring.
PPC.352
re
Ange i samråd med berörd projektör hur vindskydd och ångspärr vid
genomföring ska tätas.
Rörgenomföringar i yttertak
Få
Ange krav på utförande av rörgenomföring.
Ange i samråd med berörd projektör
– läge och mått för rörgenomföring
–
– hur stosar till rörgenomföring vid tätning mot taktäckning ska utföras.
Skydd för rörledningar
PPC.41
Skyddsrör, hålrörskassetter m m
is
Skydd för rörledningar med förtillverkade element
em
PPC.42
s
PPC.4
R
PPC.43
Kopplingsskåp för skydd av fördelningsrör, ventiler och
kopplingar m m
Kopplingsskåp ska ha vattentät botten och vattentäta väggar 50 mm över schaktbotten.
Kopplingsskåp ska vara försett med dränering. Dräneringen ska mynna på plats där läckande
vatten upptäcks och inte orsakar omedelbar skada.
Kopplingsskåp ska ha öppning tillräckligt stor för underhåll eller byte av fogar. Öppning får inte
placeras i våtzon 1.
Ange om rör avsedda för varmt respektive kallt vatten ska förläggas i separata
kopplingsskåp.
PPC.5
Larmanordningar till rörledningar
PPC.6
Anslutningar, rensanordningar, proppningar m m av
rörledning
121 PPC.61
Röranslutningar m m
Anslutning mellan rörledning och apparat ska utföras enligt apparattillverkarens dokumenterade
anvisningar.
Anslutningsslang för vatten till hushållsmaskin, till exempel disk-, tvätt-, is- eller kaffemaskin,
ska ha fabriksmonterad tätning med packning och anslutas till lätt åtkomlig avstängningsventil
med slät ände avpassad för tätning mot packning. Anslutningsslang ska ha tryckklass PN 16
och vara godkänd för dricksvatten.
Tappvattenledningar ska utföras utan outnyttjade avstick.
Här anges bland annat anslutningar av rörledningar till apparater och
komponenter som ingår i annan entreprenad eller anslutningar till befintliga
rörledningar och apparater.
ro
pa
s
Ange
– anslutning eller inkoppling eller inskärning till rörledningar
– anslutning eller inkoppling till dräneringsuttag i vätsketäta kanaler
– anslutning eller inkoppling till dräneringsuttag på fläktar
– anslutning eller inkoppling till luftvärmare
– anslutning eller inkoppling till dräneringsuttag på luftkylare
– anslutning eller inkoppling till luftfuktare
be
– anslutning eller inkoppling till takbrunnar. Samråd med berörd projektör
– anslutning eller inkoppling till gas- och tryckluftsuttag
Fördelningsrör till rörledningar
Ange
re
PPC.62
jå
– anslutning eller inkoppling av övriga apparater vilka tillhandahålls eller
ingår i annan entreprenad.
– dimension
– materialkrav
Få
– tryckklass
– antal anslutningar
– om fördelningsrör ska monteras i kopplingsskåp enligt PPC.43
PPC.63
–
– om det ska finnas avstängningsventiler.
Rensanordningar för rörledning
R
em
is
s
Ange
– utförande samt typ av rensanordning
– mått och höjd över färdigt golv för renslucka i vertikal avloppsledning.
Ange om inbyggd rensanordning ska förses med slitslucka eller
durkplåtslucka och i så fall ytbehandling och brandteknisk klass, till exempel
avskiljande förmåga för lucka.
Samråd med berörd projektör om vem som ska tillhandahålla respektive
montera slitslucka eller durkplåtslucka för rensanordning.
För att möjliggöra inspektion av avloppsledning med tv-kamera och rengöring
av ledning genom högtrycksspolning bör rensanordning för avloppsledning
utföras enligt följande:
– Rensanordning bör vara så utformad att inspektion med tv-kamera samt
rengöring genom högtrycksspolning kan utföras i både med- och
motströmsriktning.
– Rensanordning för horisontal avloppsledning under byggnads bottenplatta
bör utföras med rensbrunn med rensöppningar vid golv. Diameter på
rörledning mellan rensbrunn och rensöppning bör vara minst 150 mm.
Rörledning ska vara rak och utan avvinkling.
– Rensanordning för vertikal ledning bör ha minsta mått 100×150 mm. Mått
på slitslucka bör vara minst 300×300 mm.
122 Lämplig utformning och placering av rensanordning i avloppsledning för att
underlätta rengöring och tv-inspektion redovisas i skriften T25:2012 Handbok
för tv-inspektion av avloppsledningar inom fastighet.
PPC.64
Proppningar av rörledning
Ange rörtyp och dimension för proppningar och avsättningar.
Beakta att proppade avstick inte ska finnas på tappvattenledningar.
Avtappningsanordningar och luftningsanordningar på
rörledning
PPC.651
Avtappningsanordningar på rörledning
ro
pa
s
PPC.65
Avtappningsanordning ska utföras med don med lock och propp. För ventil i
avtappningsanordning gäller föreskrifter i avsnitt PS.
Avtappningsdon ska placeras utanför rörisolerings yta.
För rörledning eller ansluten apparat som inte kan avtappas på annat sätt bör
avtappningsanordning föreskrivas.
Ange
be
– typ av ventil och krav på ventil under aktuell kod och rubrik i avsnitt PS
PPC.652
jå
– vilka rörledningar som ska kunna avtappas för att undvika frysning samt
hur sådana ledningar ska monteras.
Luftningsanordningar på rörledning
Luftningsanordning ska vara försedd med luftningsventil.
re
Under denna kod och rubrik anges luftningsanordningar för värme- och
köldbärarledningar.
För vertikal rörledning eller ansluten apparat som inte kan luftas på annat sätt
bör luftningsanordning i högpunkt föreskrivas.
Få
För horisontal rörledning för värmevatten eller köldbärare bör
luftningsanordning föreskrivas i lokala högpunkter.
Ange krav på luftningsventil under aktuell kod och rubrik under PSF.14.
–
Redovisa på ritning i förekommande fall detaljkonstruktion av
luftningsanordning.
Ange om
– vakuumavluftare ska installeras.
Skyddsanordningar mot skadedjur o d
em
PPC.66
is
s
– luftningsanordning ska tåla fryspunktsnedsättande vätska
Läckindikatorer
PPC.71
Läckindikatorer i vätskesystem
R
PPC.7
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ av läckindikator
– dimension
– anslutningsform
– material
– krav på ingående komponenter.
Samråd med berörd projektör hur läckindikator ska mynna ur exempelvis
schaktvägg i rum med golvbrunn. Beakta genomföring i schaktvägg med
avseende på brand.
PPD
INRE INSPEKTION OCH RENGÖRING AV RÖRLEDNINGAR
123 PPD.1
Inre inspektion av rörledningar
Inre inspektion ska utföras med utrustning för tv-inspektion enligt kraven i T25:2012 Handbok
för tv-inspektion av avloppsledningar inom fastighet och Kravspecifikation för rörinspektion med
tv-kamera inom fastighet.
Inspektionen ska dokumenteras på digitalt lagringsmedium. Skriftligt inspektionsutlåtande och
bildmedium ska överlämnas till beställaren.
Vid inspektion ska följande inkopieras i bilden
– fastighetens adress
– datum för inspektionen
– startpunkt för inspektionen
ro
pa
s
– ritningsbeteckning och dimension på rörledning
– längdmätning.
Ange
– syfte med inspektionen
– när inspektionen ska ske
– i en ledningsförteckning vilka ledningssträckor som ska inspekteras
be
– om inspektion ska göras av auktoriserad och från entreprenören
oberoende tv-inspektör
– om annan inspektionsutrustning än tv-kamera ska användas.
Rengöring av rörledningar
Rengöring ska dokumenteras.
jå
PPD.2
Sil i filter ska rengöras efter rengöring av ledningar.
re
Ange under aktuell kod och rubrik om särskild utrustning eller metod ska
användas vid rengöring, till exempel
– högtrycksspolning
Få
– tryckrensningsverktyg.
Ange
– om rengöringen ska dokumenteras med TV-inspektion
–
– särskilda föreskrifter för renspolning av speciella vätskesystem, till exempel
om annat rengöringsmedel än vatten ska användas
is
Rengöring av rörledningar i försörjningssystem för flytande
eller gasformigt medium
em
PPD.21
s
– vilka system som ska rengöras. Skilj på befintliga system och på
nyinstallerade system.
PPD.211
Rengöring av tappvattenledningar
R
Rörledning ska rengöras genom spolning med tappvatten eller på annat likvärdigt sätt.
PPD.212
Rengöring ska utföras sektionsvis innan apparater anslutits. Strålsamlare, små ventiler,
magnetventiler, automatiska luftningsdon och dylikt får inte vara inkopplade vid rengöring.
Rengöring ska pågå under erforderlig tid för varje delsträcka eller sektion.
Rengöring av processvattenledningar
Ange
– hur rengöring ska utföras
– vilka rengöringsmedier som får användas
– renhetskrav på rengöringsmedium
– hur resultatet av rengöringen ska dokumenteras.
PPD.213
Rengöring av ångledningar
124 Ange
– hur rengöring ska utföras
– vilka rengöringsmedier som får användas
– renhetskrav på rengöringsmedium
– hur resultatet av rengöringen ska dokumenteras.
PPD.214
Rengöring av tryckluftsledningar
Rörledningar för tryckluft får rengöras i samband med tryck- och täthetskontroll.
Ange
– hur rengöring ska utföras
ro
pa
s
– om tryckluftsledningar ska rengöras på annat sätt än genom rengöring i
samband med tryck- och täthetskontroll
– vilka rengöringsmedier som får användas
– renhetskrav på rengöringsmedium
PPD.215
Rengöring av vakuumledningar
PPD.216
Rengöring av gasledningar
be
– hur resultatet av rengöringen ska dokumenteras.
Ange under aktuell kod och rubrik
jå
– hur rengöring ska utföras
– vilka rengöringsmedier som får användas
– renhetskrav på rengöringsmedium
re
– hur resultatet av rengöringen ska dokumenteras.
Beakta råd om rengöring i Energigasnormer EGN 2011.
Få
PPD.2161 Rengöring av ledningar för medicinsk gas
–
Ange hur rengöring av rörledningar, avstängningsventiler och gasuttag i
medicinsk gasinstallation ska utföras genom hänvisning till tillämpligt avsnitt i
SIS Handbok HB 370 Säkerhetsnorm för medicinska gasanläggningar.
PPD.2162 Rengöring av industrigasledningar
is
s
PPD.2163 Rengöring av naturgasledningar
em
PPD.2164 Rengöring av stadsgasledningar
PPD.2165 Rengöring av gasolledningar
R
PPD.2166 Rengöring av biogasledningar
PPD.2167 Rengöring av specialgasledningar
PPD.217
Rengöring av ledningar för olja och drivmedel
PPD.22
Rengöring av avloppsvattenledningar
Avloppsvattenledningar ska rengöras genom spolning med tappvatten. Spolningen ska utföras
sektionsvis snarast efter montering samt därefter när hela ledningsnätet färdigställts.
Rengöring inför renovering
Inför renovering av avloppsledning enligt PPE ska befintlig rörledning noggrant rengöras
invändigt. Efter rengöring ska rörledningens insida vara fri från smuts och lösa partiklar.
125 Rengöringsmetod och renhetsgrad ska vara anpassade till renoveringsmetod och den
ursprungliga rörledningens material. Metod för rengöring ska framgå av entreprenörens
metodbeskrivning.
PPD.221
Rengöring av spillvattenledningar
PPD.222
Rengöring av dagvattenledningar
PPD.25
Rengöring av värmeledningar och köldbärarledningar
Rörledning ska rengöras genom spolning med tappvatten eller på annat likvärdigt sätt.
PPD.26
Rengöring av köldmedieledningar
ro
pa
s
Rengöring ska pågå under erforderlig tid för varje delsträcka eller sektion.
Under denna kod och rubrik anges även rengöring av köldmedieledningar
med till exempel CO2.
PPD.261
Torkning och evakuering av rörledningar för köldmedium
be
Före påfyllning av köldmedium ska köldmediekretsens rörsystem och ingående komponenter
torkas ur genom evakuering så att befintlig fukt och samtidigt luft och andra gaser i systemet
avlägsnas.
Evakuering ska utföras vid omgivningstemperatur högre än +10 °C.
jå
Evakuering ska utföras efter det att tryck- och täthetskontroll utförts. Vakuumpump ska anslutas
så att evakuering sker från såväl högtrycks- som lågtryckssida.
re
För kontroll av tryck i systemet ska vakuummeter användas med utförande och med gradering
så att föreskrivna och indikerade tryck är tydligt avläsbara. Vakuummeter ska anslutas så att
gemensamt tryck för hög- och lågtryckssida kan avläsas.
System för köldmedier ska torkas och evakueras enligt följande:
Få
1. Systemet evakueras till ett tryck av 650 Pa (5 mmHg), varefter ventil mellan vakuumpump
och system stängs.
2. Systemet fylls till atmosfärtryck med nitrogen.
3. Systemet ska evakueras till ett tryck av 200 Pa (a) eller lägre, varefter ventil mellan
vakuumpump och system stängs.
–
4. Trycket i systemet får inte stiga under följande 30 minuter. Om tryckstegring sker repeteras
förfarandet från och med punkt 2.
s
5. Systemet ska fyllas med köldmedium till lägst atmosfärtryck snarast efter färdig evakuering
och kontroll.
em
is
Skyddsgasfyllda enhetsaggregat ska torkas och evakueras enligt tillverkarens dokumenterade
anvisningar.
R
PPE
Beakta att för vissa köldmedier som exempelvis koldioxid (R744) ställs krav
på mycket lägre restfukthalt och då krävs ytterligare vakuumering enligt punkt
3.
RENOVERING AV RÖRLEDNINGAR I HUS
Renoveringsmaterialet ska appliceras på rörledningens insida. Använda material, produkter och
utrustning ska vara testade att fungera tillsammans.
Renovering ska utföras enligt entreprenörens metodbeskrivning. Metodbeskrivning ska
redovisas för beställaren innan påbörjad renovering. Avvikelser från metodbeskrivning ska
dokumenteras och redovisas för beställaren.
Renoveringsmaterialet ska vara 3–6 mm tjockt och helt täcka rörledningens insida mellan
angivna stoppunkter. Entreprenören ska specificera tjocklek och redovisa avvikelser till
beställaren.
Efter utförd renovering ska rörledning vara vätsketät, ha jämn insida och vara fri från veck,
utbuktningar eller dylikt som kan hindra flödet eller ansamla smuts, partiklar eller andra
oönskade föremål.
126 Efter utförd renovering ska renoverade rörledningar och enheter ha samma funktion som
motsvarar befintliga rörledningars och enheters ursprungliga funktion. Undantag från detta kan
göras om exempelvis sannolikt flöde minskat sedan rörledningssystemet byggdes.
Sanitetsenheter och annan utrustning som demonterats eller modifierats för att renovering ska
kunna utföras ska återmonteras och återställas efter renovering.
Innan arbetet påbörjas ska det vara fastställt att bakfall inte förekommer i systemet.
Ange
– vilket ledningssystem samt vilka delar av systemet som ska renoveras
– metod för renovering av rörledning
– metod för renovering av avgrening på rörledning
ro
pa
s
– metod för renovering av golvbrunn vid renovering av avloppsledning
(beakta försäkringskrav och branschregler Säker Vatteninstallation)
– krav på täthetskontroll efter renovering samt krav på dokumentation av
utförd renovering av rörledning
– om renoveringsmetoden ska vara typgodkänd eller certifierad på annat sätt
– i avsnitt BBB vilka undersökningar som tidigare utförts av ledningssystemet
– i avsnitt BBC krav på undersökningar som entreprenören ska utföra.
Ange under aktuell kod och rubrik i avsnitt PPD
be
– krav på inre inspektion av rörledning före och efter renovering
– krav på rengöring av rörledning före renovering.
RÖKKANALER OCH AVGASKANALER
jå
PQ
Anvisningar för montering ska levereras med vara.
re
Uppgifter att redovisa
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
– typ och beteckning för förtillverkade enheter
Få
– konstruktionsritningar
– uppställningsritningar
– beräkning av statisk och dynamisk hållfasthet för rökkanal och mantel
–
– intyg över kontrolltryckning
– typgodkännandeintyg (i förekommande fall).
R
em
is
s
Ange förutsättningar som legat till grund för dimensioneringen, till exempel
temperatur och temperaturvariationer.
Samråd med berörd projektör.
Ange under aktuell kod och rubrik
– material och godstjocklek i kanal
– krav på täthet
– hur avlopp för kondensvatten ska utformas
– om anordning för neutralisering av kondensvatten ska utföras och i så fall
hur
– om och i så fall hur dränering av rökkanal och avgaskanal ska utföras
– krav på ytbehandling av rökkanal och avgaskanal som ska utföras av
tillverkaren
– brandteknisk klass
– krav på isolering och ytbeklädnad under aktuell kod och rubrik i kapitel R.
Samråd beträffande skorsten med berörda projektörer om
– material i schakt eller mantel
– vindlaster
– utförande av uppstigningsanordning
– utförande av arbetsplattform för rensning
127 – utförande av skyddsräcken
– krav på belysning vid uppstigningsanordning
– krav på monteringsdon för eventuell flygvarningsbelysning.
PQB
RÖKKANALER OCH AVGASKANALER AV METALL
PQB.1
Rökkanaler
PQB.11
Rökkanaler av gjutjärn
ro
pa
s
För konstruktion av fristående industriskorstenar är de allmänna kraven i SSEN 13084-1:2007 tillämpliga.
Konstruktion
Rökkanaler ska vara utförda av rosttrögt material.
Mantel till utvändigt placerad skorsten ska vara utförd av rosttrögt material.
Rensning
be
Rökkanaler ska vara försedda med luckor så att rensning lätt kan ske med normala verktyg.
Luckor ska vara utförda av material med hög temperaturbeständighet, till exempel gjutjärn.
Fogning
Rökkanaler av stål
re
PQB.12
jå
Rökkanaler ska fogas med flänsar och med värmebeständigt tätningsmaterial.
Konstruktion
Rensning
Få
Rökkanaler ska vara utförda av rostfritt stål. Mantel till utvändigt placerad skorsten ska vara
utförd av rosttrögt material.
–
Rökkanaler ska vara försedda med luckor så att rensning lätt kan ske med normala verktyg.
Luckor ska vara utförda av material med hög temperaturbeständighet.
s
Fogning
is
Rökkanaler ska fogas genom svetsning eller med flänsar och med värmebeständigt
tätningsmaterial.
em
Svetsning ska utföras enligt materialtillverkarens dokumenterade anvisningar.
Avgaskanaler
PQB.21
Avgaskanaler av stål
R
PQB.2
Avgaskanaler ska vara utförda av rostfritt stål.
Under denna kod och rubrik anges kanaler med en högsta avgastemperatur
av 150 °C i kanal.
Ange krav på
– materialsort genom hänvisning till standard
– godstjocklek.
PQB.22
Avgaskanaler av aluminium
Avgaskanaler ska vara utförda av aluminium.
Under denna kod och rubrik anges kanaler med en högsta avgastemperatur
av 150 °C i kanal.
128 Ange krav på
– materialsort genom hänvisning till standard
– godstjocklek.
INVÄNDIG INSPEKTION AV RÖKKANALER OCH
AVGASKANALER
PR
BRUNNAR, SPYGATTER, GOLVRÄNNOR M M
PRB
BRUNNAR
PRB.1
Golvbrunnar
ro
pa
s
PQC
För golvbrunn avsedd för väggnära montering ska täthet mellan golvbrunn, tätskikt och
anslutande byggnadsdelar kunna verifieras.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Golvbrunn ska vara avsedd för aktuell typ av bjälklag, undergolv, tätskikt och beläggning.
be
Materialförpackning till golvbrunn ska innehålla anvisning för montering med uppgift om vilken
typ av bjälklag, undergolv, tätskikt och beläggning som golvbrunnen är avsedd för.
Golvbrunn ska vara rensbar och försedd med urtagbar vattenlåsinsats eller med renspropp.
Renspropp ska vara av material som inte korroderar.
re
UTFÖRANDEKRAV
jå
Golvbrunn, inklusive klämring och förhöjningsring, ska uppfylla kraven enligt SS-EN 1253-1 och
SS-EN 1253-2:2004.
Golvbrunn ska förses med skyddslock. Efter slutrengöring ska skyddslock tas bort.
Få
Golvbrunn ska monteras så att minsta avstånd mellan golvbrunn och vägg är 200 mm. Detta
mått gäller inte för golvbrunn avsedd för väggnära montering.
Golvbrunn ska monteras i våg och i nivå anpassad för anslutning av golvets tätskikt.
Golvbrunn ska förankras i bjälklagskonstruktion så att inbördes rörelser inte uppstår mellan
golvbrunn, underlag, tätskikt och golvbeläggning.
s
–
Täthet kan verifieras med till exempel ”Branschgodkännande för golvbrunnar
avsedda för väggnära placering i kombination med tätskiktssystem” utgiven av
Säker Vatten AB, Byggkeramikrådet och AB Svensk Våtrumskontroll.
R
em
is
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange krav på utförande av anslutning för andra typer av tätskikt än plastmatta.
Förhöjningsring bör undvikas.
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ av golvbrunn och sil
– dimension och anslutningsmått
– om golvbrunn ska ha sido- eller bottenutlopp
– om golvbrunn ska vara försedd med inlopp
– om golvbrunn ska tåla hög temperatur vid anslutning av tätskikt, till
exempel gjutasfalt
– om brunnsfixtur ska ingå och i så fall utförande på denna
– typ av förhöjningsring eller ram
– om golvbrunn ska vara försedd med oljespärr, luktstopp, bakvattenstopp
eller avstängningsanordning
– brandteknisk klass samt klassifikationsstandard och avskiljande förmåga
för golvbrunn som ska monteras i brandcellsskiljande bjälklag
– särskilda krav på golvbrunns rengörbarhet (hygienutförande)
129 – krav på körbar sil och golvbrunn med uppgift om hjultyp (massiva hjul eller
luftgummihjul) och viktbelastning
– om tillbehör ska levereras med golvbrunn, till exempel avstängningsnyckel
och nyckelhållare.
Beakta krav på infästning i bjälklag och anslutning av golvets tätskikt vid val
av golvbrunn.
Samråd om val av golvbrunn med berörd projektör.
Beläggning med fogplattor
Ange under aktuell kod och rubrik material i och ytbehandling av klinkerram
eller annat tillbehör.
UTFÖRANDEKRAV
Ange under aktuell kod och rubrik
ro
pa
s
Samråd om val av golvbrunn och klinkerram med berörd projektör.
– i vilken typ av golvkonstruktion golvbrunnen ska monteras samt hur
montering och fixering till bjälklag ska göras
– vilken typ av golvbeläggning och tätskikt som ska anslutas till golvbrunnen
be
– om golvbrunn ska förses med klinkerram för anslutning mot golv med
fogplattor
– om golvbrunn ska förses med förhöjningsring för anslutning av tätskikt.
jå
Beakta att golvbrunnen bör, till exempel i förhållande till badkar och duschkar,
placeras synligt så att stopp i golvbrunnen enkelt kan upptäckas och så att
golvbrunnen kan rensas.
re
Ange under aktuell kod och rubrik om förhöjningsring får användas mellan
golvets tätskikt och golvbrunn.
Få
Samråd med berörd projektör om håltagningar, förstärkningar, infästningar
med mera i golvkonstruktion.
PRB.11
Golvbrunnar av gjutjärn
PRB.12
Golvbrunnar av rostfritt stål
Golvbrunnar av plast
s
PRB.15
–
Ange materialsort genom hänvisning till standard.
SPYGATTER
em
PRC
is
Ange materialsort och krav på temperaturtålighet.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
R
Spygatt ska vara avsedd för aktuell typ av bjälklag, undergolv, tätskikt och beläggning.
Materialförpackning till spygatt ska innehålla anvisning för montering med uppgift om vilken typ
av bjälklag, undergolv, tätskikt och beläggning som spygatten är avsedd för.
UTFÖRANDEKRAV
Spygatt ska förses med skyddslock. Efter slutrengöring ska skyddslock tas bort.
Spygatt ska monteras så att minsta avstånd mellan spygatt och vägg är 200 mm.
Spygatt ska monteras i våg och i nivå anpassad för anslutning av golvets tätskikt.
Spygatt ska förankras i bjälklagskonstruktion så att inbördes rörelser inte uppstår mellan
spygatt, underlag, tätskikt och golvbeläggning.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange under aktuell kod och rubrik
130 – typ av spygatt och sil
– dimension och anslutningsmått
– om spygatt ska ha sido- eller bottenutlopp
– om spygatt ska vara försedd med inlopp
– material i och ytbehandling av klinkerram eller annat tillbehör
– om spygatt ska tåla hög temperatur vid anslutning av tätskikt, till exempel
gjutasfalt
– brandteknisk klass samt klassifikationsstandard och avskiljande förmåga
för spygatt som ska monteras i brandcellsskiljande bjälklag
– krav på körbar sil och spygatt med uppgift om hjultyp (massiva hjul eller
luftgummihjul) och viktbelastning.
ro
pa
s
Beakta krav på infästning i bjälklag och anslutning av golvets tätskikt vid val
av spygatt.
Samråd om val av spygatt med berörd projektör.
Spygatter till vattentäta skikt av asfalt, duk, folie eller liknande i terrassbjälklag
och på yttertak anges i avsnitt JSE. Se AMA Hus.
UTFÖRANDEKRAV
be
Takbrunnar till invändigt stuprör anges under JT-.832. Se AMA Hus.
Ange under aktuell kod och rubrik
jå
– i vilken typ av golvkonstruktion spygatten ska monteras samt hur montering
och fixering till bjälklag ska göras
– vilken typ av golvbeläggning och tätskikt som ska anslutas till spygatten
re
– om spygatt ska förses med klinkerram för anslutning mot golv med
fogplattor.
Samråd med berörd projektör om håltagningar, förstärkningar, infästningar
med mera i golvkonstruktion.
Spygatter av gjutjärn
PRC.2
Spygatter av rostfritt stål
Få
PRC.1
PRC.5
–
Ange materialsort genom hänvisning till standard.
Spygatter av plast
PRD
is
s
Ange materialsort och krav på temperaturtålighet.
GOLVRÄNNOR
em
För golvränna avsedd för väggnära montering ska täthet mellan golvbrunn, tätskikt och
anslutande byggnadsdelar kunna verifieras.
R
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Materialförpackning till golvränna ska innehålla anvisning för montering med uppgift om vilken
typ av bjälklag, undergolv, tätskikt och beläggning som golvrännan är avsedd för.
Golvränna ska vara avsedd för aktuell typ av bjälklag, undergolv, tätskikt och beläggning.
Golvränna ska vara rensbar.
UTFÖRANDEKRAV
Golvränna ska förses med skyddslock. Efter slutrengöring ska skyddslock tas bort.
Golvränna ska monteras så att minsta avstånd mellan golvränna och vägg är 200 mm. Detta
mått gäller inte för golvränna avsedd för väggnära montering.
Golvränna ska monteras i våg och i nivå anpassad för anslutning av golvets tätskikt.
Golvränna ska förankras i bjälklagskonstruktion så att inbördes rörelser inte uppstår mellan
golvränna, underlag, tätskikt och golvbeläggning.
131 Täthet kan verifieras med till exempel ”Branschgodkännande för golvbrunnar
avsedda för väggnära placering i kombination med tätskiktssystem” utgiven av
Säker Vatten AB, Byggkeramikrådet och AB Svensk Våtrumskontroll.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ av golvränna och galler
– krav på material i golvränna och galler
– dimension och anslutningsmått
– om golvränna ska ha sido- eller bottenutlopp
– om golvränna ska vara försedd med vattenlås
ro
pa
s
– om golvränna ska vara försedd med sandfång
– om golvränna ska vara försedd med silkorg
– om galler ska vara försett med lyftbygel
– krav på ställbar ram
– krav på körbart galler med uppgift om hjultyp (massiva hjul eller
luftgummihjul) och viktbelastning
– särskilda krav på golvrännas rengörbarhet (hygienutförande).
be
Beakta krav på infästning i bjälklag och anslutning av golvets tätskikt vid val
av golvränna.
jå
Samråd om val av golvränna med berörd projektör.
UTFÖRANDEKRAV
Ange under aktuell kod och rubrik
re
– i vilken typ av golvkonstruktion golvrännan ska monteras samt hur
montering och fixering till bjälklag ska göras
– vilken typ av golvbeläggning och tätskikt som ska anslutas till golvrännan.
Få
Samråd med berörd projektör om håltagningar, förstärkningar, infästningar
med mera i golvkonstruktion.
Golvrännor av gjutjärn
PRD.2
Golvrännor av rostfritt stål
–
PRD.1
is
Golvrännor av plast
em
PRD.5
s
Ange materialsort genom hänvisning till standard.
PRE
Ange materialsort och krav på temperaturtålighet.
VATTENLÅS I AVLOPPSVATTENLEDNINGAR
R
Anvisningar för montering ska levereras med vara.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ av vattenlås
– krav på material i vattenlås
– dimension och anslutningsmått/nominell storlek
– flödeskapacitet
– om vattenlås ska anslutas mot golv eller vägg
– om vattenlås ska vara försett med bräddavloppsanslutning
– typ av rensanordning, rensplugg eller isärtagbart
– om vattenlås ska vara försett med extra inlopp (diskmaskin, tvättmaskin)
132 – om vattenlås är avsett för diskbänk med en eller två lådor.
PRE.1
Tvättställsvattenlås
PRE.2
Diskbänksvattenlås
PRE.3
Vattenlås i avloppsledning
PS
VENTILER M M I VÄTSKESYSTEM OCH GASSYSTEM
ro
pa
s
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Spindeltätning i ventil ska vara utförd tät mot angivet medium.
Ventiler i köldmediesystem ska uppfylla krav i Svensk Kylnorm.
Anvisningar för montering ska levereras med vara.
Uppgifter att redovisa
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
be
– ventiltyp och beteckning
– material och ytbehandling för
- ventilhus, lock, slid, kägla och dylikt
jå
- tätningsyta
- spindel
- packning, gland
- ratt
- lockskruv och mutter
re
- spindelmuff
Få
– mått, anslutning, bygglängd, spindelhöjd
– ventilform
– tryckklass
–
– största tillåtna tryckskillnad över stängd ventil, ∆pv max
– största tillåtna tryckskillnad över öppen ventil, ∆pv 100
– högsta och lägsta tillåtna temperatur samt relativ luftfuktighet i omgivningen under drift
s
– kavitationsdata
is
– ljuddata
– högsta och lägsta tillåtna temperatur på medium
em
– läckflöde, för flervägsventil redovisas värde för respektive väg
– reglerområde, minsta styrbara flöde
– smutskänslighet, krav på filter
R
– erforderligt utrymme för drift och underhåll av ventil.
UTFÖRANDEKRAV
Montering
Ventil ska monteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange under aktuell kod och rubrik
– mått eller nominell storlek
– tryckklass
– flöde genom ventil
133 – vilket medium ventil är avsedd för
– viskositet och densitet för annat medium än vatten
– krav på material i ventilhus och spindel
– anslutningsform, till exempel flänsförband, gängförband, svetsförband,
inspänning mellan flänsar
– ventilform, till exempel rak, snedsätes- eller vinkelventil
– särskilda krav på spindeltätning, till exempel veckbälgstätning,
membrantätning, glandtätning med eller utan skyddshuv, O-ringstätning
med eller utan skyddshuv
– om spindel ska vara stigande eller inte
– krav på låsning av packboxmutter och spindel
ro
pa
s
– största tillåtna tryckfall över öppen ventil vid största flöde
– högsta och lägsta omgivande temperatur som ventil ska tåla
– högsta omgivande luftfuktighet som ventil ska tåla
– om ventil ska uppfylla krav enligt Svensk Fjärrvärmes tekniska
rekommendationer eller andra anvisningar
– krav på toleranser för Kvs-värde för andra ventiler än styrventiler.
be
Tillbehör
jå
Ange krav på tillbehör till ventil, till exempel ventilhandtag, snäckväxel,
ventilnyckel.
UTFÖRANDEKRAV
re
Montering
Ange om ventil ska förses med spindelförlängning och i så fall längd.
VENTILER OCH SHUNTGRUPPER MED SAMMANSATT
FUNKTION
Få
PSA
Ventilspindel till injusteringsventil ska vara låsbar i injusterat läge. Inställt värde ska vara synligt
på injusterad ventil.
–
Ventil för vilken överisolering föreskrivits ska ha förlängda nipplar för mätuttag.
s
Korrosionshärdighet
Ange om ventil ska vara försedd med fabriksmonterad isolering.
em
is
Ventiler och shuntgrupper ska vara utförda av sådant material att för ventilen eller shuntgruppen
avsett medium inte orsakar korrosion som kan skada ventilens eller shuntgruppens funktion.
PSA.2
Förtillverkade shuntgrupper
R
Förtillverkad shuntgrupp ska vara försedd med skylt som anger inre kopplingsprincip och
ingående komponenter.
Shuntgrupps röranslutningar ska vara märkta med dimension och flödesriktning.
Ange under aktuell kod och rubrik
– för vilket medium som shuntgrupp ska vara utförd
– funktionsprincip och kopplingsbild
– data för flöde, tryck och injustering
– krav på samordning av funktion och utförande med hänsyn till övriga
installationer
– krav på tillverkarens kontroll av förtillverkad shuntgrupp samt
dokumentation av kontrollen
– krav på isolering och ytbeklädnad
134 – ingående komponenter, till exempel pump, styrventil, avstängningsventiler,
injusteringsventiler och termometrar
– max tillåtna interntryckfall i shuntgruppen
– om pumpen ska ha inbyggd tryckstyrning, larmutgångar och vilka
möjligheter till extern kommunikation som pumpen ska ha
– om shuntgruppen ska ha golv- eller väggstativ
– materiel i rörledningen, till exempel tryckkärlstål eller rostfritt stål.
PSA.20
Förtillverkade shuntgrupper med sammansatt funktion
Under denna kod och rubrik anges så kallade till exempel kombishuntar.
Förtillverkade shuntgrupper i tappvattensystem
PSA.23
Förtillverkade shuntgrupper i kylsystem
PSA.24
Förtillverkade shuntgrupper i värmesystem
ro
pa
s
PSA.21
Ange för shuntgrupper i värmeåtervinningssystem
– data för värmeväxlande medier
be
– flöde, tryck och injustering för de två mediekretsarna.
Injusteringsventiler med sammansatt funktion
PSA.31
Injusteringsventiler med avstängningsfunktion
PSA.32
Injusteringsventiler med avstängnings- och
avtappningsfunktion
PSA.33
Injusteringsventiler med avstängnings- och mätningsfunktion
PSA.34
Injusteringsventiler med avstängnings-, avtappnings- och
mätningsfunktion
PSA.35
Ventilrör
–
Få
re
jå
PSA.3
em
is
s
Vattenberörda delar av metall i ventilrör i tappvattensystem ska vara utförda
avzinkningshärdiga.
R
PSA.5
Ange krav på ventilfunktioner samt vilka ventiler som ska kunna anslutas till
ventilrör.
Larmventiler i vattensläcksystem
Ange under aktuell kod och rubrik
– dimension
– anslutningsformer
– material
– krav på trimsats och ingående komponenter
– anslutningstryck för vatten.
PSA.51
Våtrörslarmventiler
PSA.52
Torrörslarmventiler
Ange anslutningstryck för luft eller gas.
135 PSA.53
Förutlösningslarmventiler
Ange
– anslutningstryck för luft eller gas
– aktiveringsmetod, till exempel elektrisk eller pneumatisk.
PSA.54
Grupputlösningslarmventiler
Ange aktiveringsmetod, till exempel elektrisk eller pneumatisk.
PSA.6
Distributionsventiler i gassläcksystem
– dimension
– anslutningsformer
– material
– krav på ingående komponenter
– anslutningstryck för gas
ro
pa
s
Ange
– aktiveringsmetod, till exempel elektrisk eller pneumatisk.
Vattenfelsbrytare
be
PSA.7
Ange
jå
– dimension
– hur avstängning och påslag av vattnet ska ske, till exempel via
fjärrmanöverpanel eller via inkoppling mot larm eller fastighetsstyrning
– stängnings- och öppningstid för ventil för att undvika tryckslag
re
– om vattenfelsbrytare ska ha läckagemätning samt minsta läckageflöde som
ska identifieras
Få
– om vattenfelsbrytare ska vara försedd med vattendetektorer och i så fall
var dessa ska vara placerade
– åtgärd när vattendetektor identifierar vatten, till exempel avstängning av
vatten eller larm
– om vattenfelsbrytare ska vara försedd med manuell bypassfunktion
AVSTÄNGNINGSVENTILER
s
PSB
–
– hur ventil ska agera vid spänningsbortfall.
is
Avstängningsventiler som ska kondensisoleras ska ha förlängda spindelhalsar.
Korrosionshärdighet
em
Ventil ska vara utförd av sådant material att det medium som ventilen är avsedd för inte orsakar
korrosion som kan skada ventilens funktion.
R
Metalldelar i ventiler för tappvattensystem som kommer i kontakt med vatten ska vara i
avzinkningshärdigt utförande.
Korrosionshärdighet
Här anges avstängningsventiler försedda med manuella manöveranordningar,
ventiler med fabriksmonterade ställdon och ventiler anpassade för separat
levererade ställdon.
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ av avstängningsventil
– särskilda krav på tät avstängning, till exempel genom att ange krav på
täthet (läckageklass) enligt SS-EN 12266-1:2012.
Ange i klartext under aktuell kod och rubrik enligt alternativ i
specifikationsmatris
– material i ventilhus
136 – spindeltätning
– anslutningsform
– typ av manuellt manöverdon
– tryckklass.
Se exempel under matris.
Exempel:
PSB Avstängningsventiler
be
ro
pa
s
Specifikationsmatris RA PSB/1.
jå
Avstängningsventil av segjärn med O-ringstätning och flänsar samt med spak
som manöverdon. Tryckklass PN 10.
Ange under aktuell kod och rubrik
re
– om avstängningsventil ska vara försedd med fabriksmonterat ställdon
– om avstängningsventil ska vara förberedd för montering av ställdon, till
exempel med särskild fästfläns
Få
– hur ventil ska agera vid spänningsbortfall.
–
Separata ställdon anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt UEC. Samråd
med berörd projektör om vem som ska leverera och montera ställdon för
avstängningsventil.
Avstängningsventiler i gassystem
s
Ange för avstängningsventil i gassystem
R
em
is
– flöde genom ventil i m3/h
– Kv-värde
– drifttryck i bar.
Ange för avstängningsventil i gassystem i klartext under aktuell kod och rubrik
enligt alternativ i specifikationsmatris
– gassort
– flödespåverkan
– krav på manövrering eller ställdon
– krav på material i ventil
– krav på inloppsanslutning
– krav på utloppsanslutning.
Se exempel under matris.
Ange
– krav på gasrenhet, till exempel genom att ange renhetsklass
– särskilda krav på klämringskoppling, till exempel icke materialpåverkande
koppling.
137 ro
pa
s
Specifikationsmatris RA PSB/2.
Exempel:
PSB Avstängningsventiler
Manuell avstängningsventil av rostfritt stål för brandfarlig gas med 90°
stängningsfunktion. Ventil ska vara försedd med klämringskopplingar.
PSB.1
Kulventiler
PSB.2
be
Ange om ventils genomlopp ska vara fullt eller reducerat.
Vridspjällsventiler
jå
Ange om ventil ska kunna användas som ändventil för blindfläns och för
ensidigt montering.
Skjutspjällsventiler
PSB.4
Membranventiler
PSB.5
Kägelventiler och nålventiler
PSB.6
Kilslidsventiler och planslidsventiler
PSB.61
Kilslidsventiler
PSB.62
Planslidsventiler
Få
–
s
is
Kikventiler
em
PSB.7
re
PSB.3
PSC
VÄXELVENTILER OCH OMKASTARVENTILER
R
Korrosionshärdighet
PSC.1
Ventil ska vara utförd av sådant material att det medium som ventilen är avsedd för inte orsakar
korrosion som kan skada ventilens funktion.
Växelventiler
Ange
– medium för vilket ventil är avsedd
– antal portar i ventil.
Ange i klartext enligt alternativ i specifikationsmatris
– material i ventilhus
– spindeltätning
– anslutningsform
138 – typ av manuellt manöverdon
– tryckklass.
Se exempel under matris.
ro
pa
s
Specifikationsmatris RA PSC.1/1.
Exempel:
PSC.1 Växelventiler
Växelventil med flänsar för värmevatten. Material i ventilhus ska vara segjärn.
Ventil ska vara försedd med ratt och flänsar. Tryckklass PN 10.
be
Ange om växelventil ska vara försedd med fabriksmonterat ställdon eller
förberedd för montering av ställdon, till exempel med särskild fästfläns.
Omkastarventiler
PSD
STYRVENTILER
Få
Ventilkoefficient
re
PSC.2
jå
Separata ställdon anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt UEC. Samråd
med berörd projektör om vem som ska leverera och montera ställdon för
växelventil.
Av tillverkaren redovisat Kvs-värde för styrventil får avvika från i beskrivning angivet Kv-värde
med −20 till +40 procent.
–
Styrventils verkliga Kv-värde får avvika från av tillverkaren redovisat Kvs-värde med −10 till +20
procent.
s
Korrosionshärdighet
is
Ventil ska vara utförd av sådant material att det medium som ventilen är avsedd för inte orsakar
korrosion som kan skada ventilens funktion.
em
Metalldelar i ventiler för tappvattensystem som kommer i kontakt med vatten ska vara i
avzinkningshärdigt utförande.
Täthet
R
Stängd styrventils läckflöde får inte överstiga 0,05 procent av objektflödet vid ett differenstryck
motsvarande tryckfallet vid öppen ventil.
Uppgifter att redovisa
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
– ventiltyp och beteckning
– ventilkoefficient, Kvs, för objekt- respektive förbigångsväg
– karakteristik för objekt- respektive förbigångsväg
– tryck- och flödesdiagram för injusteringsventil.
Här anges styrventiler försedda med manuell manöveranordning, ventiler med
fabriksmonterat ställdon och ventiler anpassade för separat levererat ställdon.
139 Ventilkoefficient
Ange under aktuell kod och rubrik
– om Kvs-värde för monterad ventil ska vara inställbart
– beräknat Kv-värde. Observera att av tillverkaren redovisat Kvs-värde enligt
AMA får avvika från i beskrivning angivet Kv-värde med −20 till +40 procent
– reglerområde
– öppningskarakteristik, till exempel linjär eller logaritmisk
ro
pa
s
– erforderligt moment samt vridningsvinkel eller kraft och slaglängd.
Beakta vid val av Kv-värde att ventilen har tillräcklig auktoritet i rörsystemet.
Täthet
Ange under aktuell kod och rubrik typ av spindeltätning om särskilda krav
finns.
Manuella styrventiler
PSD.11
Manuella styrventiler i vätskesystem
be
PSD.1
jå
Manuella styrventiler ska vara försedda med skala för inställningsvärden. Skalan ska kunna
låsas vid inställt värde.
Ventil med mätuttag ska monteras så att mätuttag är åtkomliga för anslutning av mätinstrument.
re
Uppgift om flöde som funktion av inställning vid given tryckskillnad ska kunna redovisas.
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ av ventil
Få
– flöde
– tryckfall vid angivet flöde
– typ av manövreringsanordning, till exempel fast ratt, lös nyckel.
Radiatorventiler
–
PSD.12
Radiatorventiler ska vara utförda enligt SS 1110, SS 1111 och SS 1112.
R
em
is
s
Ange i klartext enligt alternativ i specifikationsmatris
– typ av ventil
– utförande.
Se exempel under matris.
Ange
– tryckklass
– ventilutförande, rak eller vinkel
– utförande på radiatorhylsa, rak eller vinkel
– om radiatorventil ska vara typgodkänd.
Temperaturstyrda radiatorventiler anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt
PSE.111.
140 Specifikationsmatris RA PSD.12/1.
ro
pa
s
Exempel:
PSD.12 Radiatorventiler
Ventil för tvårörssystem med fast ratt. Rak ventil med rak hylsa. Tryckklass
PN 10.
PSD.2
Styrventiler med fabriksmonterat ställdon
PSD.21
Styrventiler med fabriksmonterat ställdon i vätskesystem
be
Ange i klartext enligt alternativ i specifikationsmatris
– antal vägar i ventil
jå
– typ av ventil
– typ av ställdon som ventil ska vara försedd med.
Se exempel under matris.
em
is
s
–
Få
re
Specifikationsmatris RA PSD.21/1.
R
PSD.22
Exempel:
PSD.21 Styrventiler med fabriksmonterat ställdon i vätskesystem
Tvåvägs kilslidsventil med elektriskt ställdon.
Ange strömart, spänningssystem och kapslingsklass för ventil med elektriskt
ställdon.
Styrventiler med fabriksmonterat ställdon i köldmediesystem
Ange
– ventilens funktion i köldmediesystemet, till exempel ventil i vätskeledning
eller växel för kyl- och värmefall
– flöde eller förångningstemperatur, kondenseringstemperatur och kyleffekt
– största tillåtna tryckfall över ventilen
– om ventilen ska ha 2-, 3- eller 4-vägsfunktion
– typ av ställdon, till exempel elektromagnet (magnetventil), elmotor,
köldmediedrivet (servoventil)
– om ventil ska öppna eller stänga vid styrimpuls
– största tryckskillnad över stängd ventil
141 – krav på differenstryck för att ventilen ska öppna.
PSD.3
Styrventiler för platsmonterat ställdon
Ange under aktuell kod och rubrik
– flöde
– tryckfall vid angivet flöde.
Ange i klartext under aktuell kod och rubrik enligt alternativ i
specifikationsmatris
– antal vägar i ventil
– typ av ventil
Se exempel under matris.
ro
pa
s
– typ av ställdon som ventil ska vara anpassad för.
Separata ställdon anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt UEC. Samråd
med berörd projektör.
Exempel:
re
jå
be
Specifikationsmatris RA PSD.3/1.
Få
PSD.31 Styrventiler för platsmonterat ställdon i vätskesystem
Trevägs kilslidsventil för pneumatiskt ställdon.
Styrventiler för platsmonterat ställdon i vätskesystem
PSD.311
Styrventiler för platsmonterat ställdon med avstängnings-,
injusterings- och mätningsfunktion
PSD.312
Styrventiler för platsmonterat ställdon med differenstrycks-,
reglerings- och flödesinjusteringsfunktion
em
is
s
–
PSD.31
Styrventiler för platsmonterat ställdon i köldmediesystem
PSD.33
Styrventiler för platsmonterat ställdon i gassystem
R
PSD.32
PSE
SJÄLVVERKANDE VENTILER
Korrosionshärdighet
Ventil ska vara utförd av sådant material att det medium som ventilen är avsedd för inte orsakar
korrosion som kan skada ventilens funktion.
Metalldelar i ventiler för tappvattensystem som kommer i kontakt med vatten ska vara i
avzinkningshärdigt utförande.
PSE.1
Temperaturstyrda ventiler
142 PSE.11
Temperaturstyrda ventiler i vätskesystem
Ange typ av ventil, utförande och typ av strypdon i klartext enligt alternativ i
specifikationsmatris. Se exempel under matris.
ro
pa
s
Specifikationsmatris RA PSE.11/1.
Exempel:
PSE.11 Temperaturstyrda ventiler i vätskesystem
PSE.111
be
Tvåvägs ventil med påbyggd givare och inbyggt strypdon.
Temperaturstyrda radiatorventiler
jå
Temperaturstyrd radiatorventil ska vara utförd enligt SS-EN 215:2004.
Ange i klartext under aktuell kod och rubrik enligt alternativ i
specifikationsmatris
re
– typ av ventil
– typ av förinställningsdon.
Se exempel under matris.
em
is
s
–
Få
Specifikationsmatris RA PSE.111/1.
Exempel:
PSE.111 Temperaturstyrda radiatorventiler
Ventil för tvårörssystem med inbyggt förinställningsdon och omställbart Kvvärde.
R
PSE.1111 Temperaturstyrda radiatorventiler med inbyggd givare
PSE.1112 Temperaturstyrda radiatorventiler med separat givare
PSE.11121 Temperaturstyrda radiatorventiler med separat givare och
inbyggd temperaturväljare
PSE.11122 Temperaturstyrda radiatorventiler med separat givare
inkluderande temperaturväljare
143 PSE.11123 Temperaturstyrda radiatorventiler med separat givare och
separat temperaturväljare
PSE.112
Temperaturstyrda vattensparventiler
Vattensparventilernas funktion är att styra kylmedelflödet genom vätskekylda
kondensorer i syfte att begränsa förbrukningen av vatten och att upprätthålla
kondenseringstrycket.
Temperaturstyrda vattensparventiler styrs av kylmedlets temperatur i eller
efter kondensorn.
Ange
ro
pa
s
– typ av kylmedel
– Kv-värde eller tillåtet tryckfall vid angivet flöde
– tryck i anslutning för kylmedel
– om ventil ska ha 2- eller 3-vägsfunktion
– inställningsområde i °C
– längd på kapillärrör.
be
Om givarbulben vid stillestånd har lägre temperatur än ventilens
inställningsvärde kommer ventilen inte att öppna. För att säkerställa att
ventilen öppnar bör ventilen monteras så att ett mindre flöde passerar förbi
ventilen.
jå
Bulben bör monteras med kontaktpasta och metallband samt överisoleras.
Temperaturstyrda ventiler i köldmediesystem
PSE.121
Termostatiska expansionsventiler
Ange
re
PSE.12
– typ av köldmedium
Få
– tillåtet tryckfall över ventil
– förångningstemperatur
– kondenseringstemperatur
–
– kyleffekt
– vätskans underkylning före expansionsventil
s
– krav på begränsning av öppningstryck (MOP-funktion)
R
em
is
– om ventil ska vara försedd med yttre tryckutjämning
PSE.122
– om dysinsats ska vara utbytbar
– längd på kapillärrör
– vilken överhettning som ska ställas in.
Givarbulben bör monteras med kontaktpasta och metallband samt
överisoleras.
Yttre tryckutjämning fordras i regel om förångaren är försedd med mer än en
köldmediepassage. Om inte förångarens utförande är bestämt bör
expansionsventilen anges som ett tillbehör till förångaren.
Begränsning av öppningstryck, MOP-funktion, föreskrivs där risk finns för
överbelastning av kompressormotorn eller överskridande av tillåtet
kondensortryck.
Elektroniska expansionsventiler
Elektronisk expansionsventil ska vara försedd med tryckgivare, temperaturgivare och
regulatordriver som ger signaler till ventilen.
Temperaturgivare ska ha snabb responstid vid mätning av suggastemperaturen.
Temperaturgivare ska monteras med kontaktpasta och överisoleras.
Ange
144 – typ av köldmedium
– kyleffekt i förångare
– dimensionerande förångnings- och kondenseringstemperatur
– krav på begränsning av öppningstryck (MOP-funktion) (jämför PSE.121)
– vätskans underkylning före expansionsventilen
– var regulatorn ska placeras. Beakta begränsningar i ledningslängd.
PSE.2
Tryckstyrda ventiler
PSE.21
Tryckstyrda ventiler i vätskesystem
PSE.211
Tryckstyrda vattensparventiler
ro
pa
s
Ange ventiltyp, till exempel reducerventil, överströmningsventil,
konstantflödesventil.
Vattensparventilernas funktion är att styra kylmedelflödet genom vätskekylda
kondensorer i syfte att begränsa förbrukningen av vatten och att upprätthålla
kondenseringstrycket.
Tryckstyrda vattensparventiler styrs av köldmediets tryck i kondensorn.
be
Ange
– typ av kylmedel
– Kv-värde eller tillåtet tryckfall vid angivet flöde
jå
– tryck i anslutning för kylmedel
– om ventil ska ha 2- eller 3-vägsfunktion
PSE.22
re
– inställningsområde i bar.
Tryckstyrda ventiler i köldmediesystem
PSE.23
Få
Under denna kod och rubrik anges så kallade gasregulatorer.
Tömningscentraler med inbyggd gasregulator anges under PVJ.1.
Tryckstyrda ventiler i gassystem
–
Under denna kod och rubrik anges så kallade gasregulatorer.
Tömningscentraler med inbyggd gasregulator anges under PVJ.1.
Ange
R
em
is
s
– systemtryck i bar, högre eller lägre än 50 bar, före och efter regulator
– drifttryck i bar
– flöde i m3/h
– krav på renhet, till exempel renhetsklass.
Ange i klartext enligt alternativ i specifikationsmatris
– gassort
– om regulator ska arbeta vid undertryck eller kan utsättas för undertryck
– om tryckreglering ska ske i ett steg eller två steg
– material i regulator
– säkerhetsventil för regulator
– inloppsanslutning
– utloppsanslutning.
Se exempel under matris.
Ange om gasregulator ska vara försedd med slang med inloppskoppling för
avsedd gassort.
145 Exempel:
PSE.23 Tryckstyrda ventiler i gassystem
ro
pa
s
Specifikationsmatris RA PSE.23/1.
be
Gasregulator för inert gas. Regulatorn ska arbeta vid undertryck.
Tryckregleringen ska ske i två steg. Regulator ska vara försedd med
avledningsbar säkerhetsventil. Regulatorn ska monteras i rörledning.
Backventiler
PSE.31
Backventiler i vätskesystem
re
jå
PSE.3
Ventilhus ska vara försett med pil som visar flödesriktning.
Ange medium som ventil är avsedd för.
Få
Ange i klartext enligt alternativ i specifikationsmatris
– material i ventilhus
– typ av tätning
– typ av kägla
–
– tryckklass.
Se exempel under matris.
s
Ange
– material i kägla
– om backventil ska uppfylla kraven enligt SS-EN 1717 för vätskekategori 1–
2 (EA).
Specifikationsmatris RA PSE.31/1.
R
em
is
– om backventil ska vara inspekterbar/kontrollerbar
146 Exempel:
PSE.31 Backventiler i vätskesystem
Backventil av kopparlegering för värmevatten, ej avstängningsbar, med
metallisk tätning och fjäderbelastad kägla. Tryckklass PN 10.
PSE.32
Backventiler i köldmediesystem
Backventiler i köldmediesystem ska vara utförda och monteras så att deras funktion inte
påverkas av pulsningar från kompressor eller av temperatur på hetgas.
Ange
– största tillåtna tryckfall vid angivet flöde
PSE.33
Backventiler i avloppsvattensystem
ro
pa
s
– funktion i köldmediesystem, till exempel i hetgasledning eller
vätskeledning.
Kontrollera med berörd ledningsägare om backventil får installeras.
Nivåstyrda ventiler
PSE.41
Nivåstyrda ventiler i vätskesystem
PSE.42
Nivåstyrda ventiler i köldmediesystem
PSE.421
Flottörventiler i köldmediesystem
jå
be
PSE.4
Ange
re
– förångningstemperatur
– kondenseringstemperatur
– kyleffekt
Få
– om ventil ska monteras på hög- eller lågtryckssidan
– om ventil ska vara direktverkande eller servostyrd.
AVLEDARE
PSF.1
Avledare i vätskesystem
–
PSF
R
em
is
s
Ange under aktuell kod och rubrik
PSF.11
– mått
– tryckklass
– högsta temperatur samt drifttryck för medium
– med hänvisning till ritning hur luftklocka på rörledning ska utföras
– om särskilda krav för luftningsdon ska gälla beroende på medium, till
exempel tålighet mot glykolhaltig vätska.
Redovisa utförande och placering av avledare på ritning.
Vattenavledare
Under denna kod och rubrik anges till exempel avledare för dränering av
tryckluftssystem och luftkompressorer.
PSF.13
Kondensatavledare
Kondensatavledare ska vara märkt med pil som visar strömningsriktning.
Ange
– dimension
– kondensatflöde
147 – tryck efter avledare
– hur kontroll av avledare ska utföras.
PSF.131
Kondensatavledare med termostatisk funktion
Ange typ av avledare, till exempel kapselavledare, bimetallavledare.
PSF.132
Kondensatavledare med termodynamisk funktion
Ange typ av avledare, till exempel brickavledare.
PSF.133
Kondensatavledare med mekanisk funktion
ro
pa
s
Ange typ av avledare, till exempel flottöravledare.
PSF.14
Avledare för luft eller gas i vätskesystem
PSF.141
Avledare för luft
PSF.1411
Manuella luftavledare
PSF.1412
be
Ange utformning, till exempel med luftklocka.
Automatiska luftavledare
PSG
jå
Under denna kod och rubrik anges undertrycksförgasare och liknande.
SÄKERHETSVENTILER OCH SÄKERHETSDON
re
Korrosionshärdighet
Få
Ventil ska vara utförd av sådant material att det medium som ventilen är avsedd för inte orsakar
korrosion som kan skada ventilens funktion.
Säkerhetsventiler
PSG.11
Säkerhetsventiler i vätskesystem
–
PSG.1
Metalldelar i ventiler för tappvattensystem som kommer i kontakt med vatten ska vara i
avzinkningshärdigt utförande.
Ange i klartext enligt alternativ i specifikationsmatris
– typ av ventil
– typ av tätning.
Se exempel under matris.
R
em
is
s
Ange medium som ventil är avsedd för.
148 Exempel:
be
PSG.11 Säkerhetsventiler i vätskesystem
ro
pa
s
Specifikationsmatris RA PSG.11/1.
Fjäderbelastad säkerhetsventil för tappvatten, enkelsätig med metallisk
tätning.
jå
Ange
– krav på ventils öppningstryck
– utförande samt materialkrav för utblåsningsledning från ventil
re
– hur dränering av utblåsningsledning ska utföras
– krav på tillbehör till säkerhetsventil, till exempel ångsamlingsrör,
ljuddämpare.
PSG.12
Få
Beakta att fryspunktsnedsättande medel, till exempel glykolhaltigt vatten, inte
får släppas ut i avloppssystem.
Säkerhetsventiler i köldmediesystem
s
–
Tryckavsäkringsutrustning för köldmediesystem ska vara utformad enligt Svensk Kylnorm del 2.
Säkerhetsventil ska vara försedd med skylt eller stämplas med uppgifter som anger inställt
öppningstryck, kapacitet och genomströmningsarea.
is
Om Svensk Kylnorm ställer krav på dubbla säkerhetsventiler, eller om sådana föreskrivs av
annan orsak, ska dessa monteras på växelventil eller anordning med liknande funktion, om inte
annat anges.
em
Utloppsledning från säkerhetsventil ska vara i koppar eller stål och utformad enligt Svensk
Kylnorm del 2. Den ska förläggas så att den mynnar utan att det finns risk för personskada om
säkerhetsventilen öppnar.
R
Utloppsledning ska förses med märkning som anger dess funktion och var den mynnar.
Högsta tillåtna öppningstryck liksom metod för beräkning av minsta
genomströmningsarea och utloppsledningens dimension anges i Svensk
Kylnorm del 2.
Ange funktion för säkerhetsventil i köldmediesystemet, till exempel för
kompressor, för högtryckssidan, lågtryckssidan, överblåsning eller för skydd
av vätskeledning.
Ange i det fall dimensionering inte ska utföras av tillverkare eller entreprenör
– öppningstryck
– kapacitet
– genomströmningsarea
– anslutningsdimension.
149 PSG.2
Säkerhetsdon
PSG.21
Rörbrottsventiler
PSG.22
Sprängbleck
PSG.23
Smältsäkringar
PSG.24
Återsugningsskydd
PSG.25
Vakuumventiler
PSG.26
Återströmningsskydd
ro
pa
s
Beakta att rummet där utloppsledningen mynnar inte får ha högre
köldmediekoncentration än tillåtet med hänsyn till gränsvärden angivna i
Svensk Kylnorm.
PSG.260
be
Se SS-EN 1717.
Sammansatta återströmningsskydd
PSG.261
jå
Under denna kod och rubrik föreskrivs återströmningsskydd typ BA och CA
enligt SS-EN 1717.
Återströmningsskydd med luftgap
re
Under denna kod och rubrik föreskrivs återströmningsskydd typ AA enligt SSEN 1717.
PSG.262
Få
Beakta att luftgap som återströmningsskydd inte kan användas i utrymmen
där det finns risk för att gas eller föroreningar tränger in i
tappvatteninstallationen via luftgapet.
Återströmningsskydd med backventil
–
Under denna kod och rubrik föreskrivs återströmningsskydd typ EA enligt SSEN 1717.
is
Luftningsventiler i avloppsvattensystem
R
em
PSG.27
s
Återströmningsskydd sammansatta av flera backventiler beskrivs under
PSG.260.
PSH
Här anges automatiska luftningsventiler i avloppsvattensystem. Dessa ventiler
kan i vissa fall komplettera luftningsledningar från avloppsvattensystem
dragna genom byggnadernas yttertak.
Samråd med berörd projektör hur takgenomföringar ska utföras med krav på
täthet och funktion. Upprätta gränsdragningslista.
TRYCKSLAGSDÄMPARE, VIBRATIONSDÄMPARE O D
Korrosionshärdighet
Tryckslagsdämpare och vibrationsdämpare ska vara utförda av sådant material att det medium
som dämparen är avsedd för inte orsakar korrosion som kan skada dämparens funktion.
PSH.1
Tryckslagsdämpare
Under denna kod och rubrik anges anordningar för dämpning av tryckslag i
vätskesystem.
PSH.2
Vibrationsdämpare o d
150 Under denna kod och rubrik anges vibrationsdämpare och liknande
monterade i rörledning.
PSH.21
Vibrationsdämpare o d i vätskesystem
PSH.22
Vibrationsdämpare o d i köldmediesystem
PSH.221
Bälgrör i köldmediesystem
Bälgrör föreskrivs i de fall kompressor eller aggregat har vibrationsdämpare
och om det finns krav på viss ljudnivå i byggnaden.
Vibrationsdämpare o d i gassystem eller tryckluftssystem
PSH.3
Ljuddämpare
PSH.31
Ljuddämpare i vätskesystem eller ångsystem
ro
pa
s
PSH.23
be
Under denna kod och rubrik anges ljuddämpare i vätskesystem eller
ångsystem, till exempel för att minska störande ljud vid utblåsning från
säkerhetsventiler och dylikt.
Ange
– medium som ljuddämpare är avsedd för
– medietemperatur
jå
– kapacitet, mediemängd per tidsenhet
PSH.32
re
– krav på dränering av ljuddämpare.
Ljuddämpare i köldmediesystem
Ljuddämpare ska vara utförd och monteras så att ansamling av olja inte sker.
Få
Dimension väljs vanligtvis efter anslutande rörs dimension.
Ljuddämpare i gassystem eller tryckluftssystem
PSJ
SPRINKLERHUVUDEN, DYSOR M M
PSJ.1
Sprinklerhuvuden
PSJ.11
Automatiska sprinklerhuvuden i vattensläcksystem
R
em
is
s
–
PSH.33
Ange
– typ, till exempel spraysprinkler, väggsprinkler, ELO (Extra Large Orifice),
ESFR (Early Suppression Fast Response), EC (Extended Coverage),
sprinkler för vattendimma
– anslutning
– vattenspridningsbild
– vattendroppstorlek
– K-faktor
– aktiveringstemperatur, RTI-värde (Response Time Index) samt
aktiveringsmekanism
– material och ytbehandling
– tillbehör, till exempel skyddskorg, stänkplåt.
PSJ.2
Dysor
PSJ.21
Dysor i vattensläcksystem
151 Ange
– typ, till exempel mellan- eller höghastighetsdysa, dysa för vattendimma
– vattenspridningsbild
– vattendroppstorlek
– anslutning
– K-faktor
– material och ytbehandling
– tillbehör, till exempel skyddskorg.
Dysor i gassläcksystem
Ange
– anslutningar
– utströmningsegenskaper
– tryckklass
– material och ytbehandling.
Dysor och spridare i vätskesystem
Ange
– typ av dysa eller spridare
– utströmningsegenskaper
jå
– vattenströmningsbild
be
PSJ.23
ro
pa
s
PSJ.22
– droppstorlekar (på vätskan)
re
– anslutningar
– utströmningsegenskaper
– tryckklass
Få
– material och ytbehandling
– tryckfall.
PT
RUMSMONTERADE VÄRMARE OCH KYLARE
–
Värmare och kylare ska vara försedda med erforderliga upphängnings- och
uppställningsanordningar för montering.
s
Röranslutningar i värmare och kylare ska vid leverans vara försedda med skyddsförslutning mot
smuts- och fuktinträngning till dess apparaten ansluts till rörsystemet.
is
Anvisningar för montering ska levereras med vara.
em
Skyltning
Fläktförsedda och kanalanslutna värmare och kylare ska vara försedda med skylt som anger
– tillverkare
R
– typ och beteckning.
Uppgifter att redovisa
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
– typ och beteckning
– mått
– vikt
– material i hölje samt i värme- eller kylöverförande ytor
– ytbehandling
– högsta korrosivitetsklass som apparat är avsedd för
– effektangivelse baserad på tillverkarens utförda prov
– tryckfall som funktion av lufthastighet eller luftflöde
152 – ljuddata
– för fläktförsedd eller kanalansluten värmare och kylareA-vägd ljudnivå i efterklangsfältet vid
10 m2 rumsabsorptiondämpning i oktavband
– överförd effekt vid ren värmeöverföringsyta
– vätskeflöde och tryckfall
– högsta tillåtna anslutningstryck på vattensidan
– högsta tillåtna temperatur för värmevatten.
UTFÖRANDEKRAV
Montering ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
ro
pa
s
UTFÖRANDEKRAV
Ange krav på monteringsläge, till exempel golv-, vägg-, takmonterad eller för
inbyggnad.
PTB
RUMSVÄRMEAPPARATER
PTB.1
Radiatorer
be
Radiator ska vara utförd enligt SS-EN 442-1 och kontrollerad enligt SS-EN 442-2.
Radiator ska vara försedd med fabriksmonterad luftningsventil och bottenplugg.
jå
Radiator ska ha färdig ytbehandling utförd av tillverkaren.
Radiator ska vara utförd för lägst tryckklass PN 6.
re
Fabriksmonterad termostatventil på radiator ska levereras med termostatdelarna i separat
förpackning från fabrik.
Montering
Få
Radiator ska monteras så att luftcirkulation kring eller genom radiatorn säkerställs. Fästdon ska
vara utförda och justeras så att radiator inte vibrerar eller förskjuts.
Radiator ska monteras horisontalt. Avstånd mellan fästpunkter ska vara enligt tillverkarens
dokumenterade anvisningar.
Ange under aktuell kod och rubrik
–
– höjd, bredd och djup eller antal moduler alternativt sektioner
– anslutningsdimension och placering av anslutningar
R
em
is
s
– materialkvalitet
– om radiator ska vara ytbehandlad med annan kulör än tillverkarens
standard
– tryckklass om radiator ska vara utförd för högre tryckklass än PN 6
– om radiator ska vara försedd med fabriksmonterad radiatorventil och
radiatorkoppel och i så fall om ventil och koppel ska vara utförda för etteller tvårörssystem
– om radiator ska vara i hygienutförande
– förinställningsvärde (Kv-värde) för ventil, till exempel på ritning eller i bilaga
till beskrivning.
Radiatorventil som ska monteras på radiator på byggarbetsplatsen anges
under aktuell kod och rubrik under PSE.11.
Ange
– vid särskilda krav på radiators rengörbarhet om radiator ska tåla rengöring
utvändigt genom spolning med vatten
– om radiator ska vara försedd med uteluftsdon i anslutning till radiator och i
så fall krav på filter i uteluftsdonet.
Montering
Ange
153 – om annan montering än horisontalt ska utföras
– mått för placering av radiator, till exempel mått mellan underkant radiator
och färdigt golv
– krav på särskilt utförande av fästdon
– om radiator ska demonteras och återmonteras i samband med målning av
närliggande byggnadsdelar.
Samråd med berörd projektör om radiator ska demonteras och återmonteras
på nytt i samband med målning.
PTB.11
Panelradiatorer
Ange
ro
pa
s
– materialkvalitet genom hänvisning till aktuell standard
– om radiator ska vara försedd med fabriksmonterade sidoplåtar och galler
på ovansida
– om radiator av aluminium ska vara utförd av gjutet eller strängpressat
aluminium.
PTB.12
Sektionsradiatorer
be
Ange
– materialkvalitet genom hänvisning till aktuell standard
PTB.13
jå
– om radiator av aluminium ska vara utförd av gjutet eller strängpressat
aluminium.
Rörradiatorer
Ange
re
Rörradiator ska vara försedd med anordning för fastsättning i föreskrivet läge. Radiator ska vara
försedd med anslutningar för tillopps- och returledning samt luftningsventil.
– ytbehandling, till exempel förkromad eller målad
Få
– tillbehör, till exempel avstängnings- och injusteringsventil.
Rörradiatorer av stålrör
PTB.132
Rörradiatorer av kopparrör
PTB.2
Strålvärmetak och strålvärmepaneler
Här anges takmonterade strålvärmare som täcker hela eller delar av tak i ett
rum, till exempel värmetak och värmestrips.
em
is
s
–
PTB.131
PTB.21
Strålvärmetak
R
Strålningsyta ska vara utförd så att rör och plåt har varaktig termisk och mekanisk kontakt.
Strålningsyta ska vara isolerad mot inte önskvärd värmeavgivning.
Rör som ingår i strålningsyta ska vara försedda med anordning för sammankoppling och med
anslutningar för tillopps- och returledning samt med anordning för montering i föreskrivet läge.
Ange
– avgiven värmeeffekt
– ingående temperatur för värmebärare
– tryckfall på värmebärarsida
– material och ytbehandling eller material och korrosivitetsklass
– om apparat ska vara försedd med uttag för luftning och avtappning
– längd och bredd
– rördimension
– ytbehandling och kulör
154 – typ av isolering samt isolertjocklek
– utformning
– upphängningssätt och höjd över golv för strålningsplåtar monterade vid tak.
Samråd med berörd projektör om hur infästning av strålningsplåt till
byggnadskonstruktion ska utföras.
PTB.22
Strålvärmepaneler
PTB.3
Konvektorer
Konvektor ska vara utförd enligt SS-EN 442-1 och kontrollerad enligt SS-EN 442-2.
Konvektor ska ha färdig ytbehandling utförd av tillverkaren.
Konvektor ska vara utförd för lägst tryckklass PN 6.
Montering
ro
pa
s
Konvektor ska vara försedd med fabriksmonterad luftningsventil och bottenplugg.
Konvektor ska monteras horisontalt och så att luftcirkulation genom konvektor säkerställs.
Avstånd mellan fästpunkter ska vara enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
be
Ange
– krav på material i konvektors medierör, till exempel lamellförsedda stålrör,
kopparrör eller aluminiumrör
– om andra kulörer än tillverkarens standard ska gälla
jå
– bredd, höjd och längd
– dimension på anslutning och placering av anslutning
re
– tryckklass om tryckklass ska vara högre än PN 6.
Montering
Ange hur anordning för luftcirkulation runt konvektor ska utföras.
Få
Samråd med berörd projektör
– om anordning för luftcirkulation runt konvektor ska utföras av byggmaterial
– om byggnadskonstruktion ska förstärkas för montering av konvektor
–
– om hur konvektor ska placeras i byggnadskonstruktion i höjd och hur
avskärmning ska utföras för att dimensionerad värmeeffekt ska erhållas.
Samråd med berörd projektör.
PTB.4
is
s
Ange förinställningsvärde (Kv-värde) för ventil som föreskrivs för konvektor, till
exempel på ritning eller i bilaga till beskrivning.
Kanalanslutna rumsvärmeapparater
R
em
Hölje ska vara försett med flänsar eller dylikt för anslutning till kanal.
Under denna kod och rubrik anges rumsvärmeapparater utan inbyggd fläkt
anslutna till tilluftskanal samt avsedda för värmning av det rum i vilket
apparaten är placerad.
Under denna kod och rubrik anges även så kallad induktionsapparater.
Luftvärmare monterade i ventilationskanal och avsedda för värmning av luft
för flera rum anges under aktuell kod och rubrik under QFC.1.
Ange
– avgiven värmeeffekt
– luftflöde
– ingående lufttemperatur
– tryckfall på luftsidan
– tryckfall på värmebärarsidan
– ingående temperatur för värmebärare
– material och ytbehandling eller material och korrosivitetsklass
155 – om rumsvärmeapparat ska vara försedd med uttag för luftning och
avtappning.
PTB.5
Fläktluftvärmare
Fläktluftvärmare ska vara försedd med
– element utfört av rör med fastpressade eller spirallindade lameller med varaktig termisk och
mekanisk kontakt mot rör
– stativ och hölje utförda så att störande ljud och vibrationer inte uppstår.
Här anges även så kallade fläktkonvektorer för värmning.
Ange under aktuell kod och rubrik
– luftflöde
– ingående lufttemperatur
– tryckfall på luftsidan
– tryckfall på värmebärarsidan
– ingående temperatur för värmebärare
ro
pa
s
– avgiven värmeeffekt
– material i rör, lameller och hölje samt ytbehandling av hölje
be
– högsta tillåtna A-vägda ljudnivå i efterklangsfält vid 10 m2 rumsabsorption
eller högsta tillåtna ljudeffektnivå i oktavband
– krav på elmotor, till exempel poltal, 1-fas eller 3-fas, och startsätt.
jå
Ange om fläktluftvärmare ska vara försedd med
– fabriksmonterad styrutrustning och i så fall krav på utförande
re
– galler i in- och utloppsöppningar för cirkulationsluft och i så fall om galler
ska vara justerbart beträffande luftriktning
– filter, engångs- eller rensbart och i så fall filterklass enligt SS-EN 779:2012
– anordning för varvtalsstyrning av fläktmotor och temperaturstyrning. Ange i
så fall om styrning av varvtal ska kunna ske i steg eller kontinuerligt
Få
– uttag för luftning och avtappning.
Icke kanalanslutna fläktluftvärmare
PTB.52
Kanalanslutna fläktluftvärmare
–
PTB.51
PTB.6
Värmerörslingor
Värmerörslingor i golvkonstruktion
em
PTB.61
is
s
Under denna kod och rubrik anges fläktluftvärmare anslutna till tilluftskanal
och avsedda för värmning av luft i det rum i vilken apparaten är placerad.
R
Rörslinga som ingår i fabrikatspecifikt golvvärmesystem ska monteras enligt tillverkarens
dokumenterade anvisningar. Rörslinga i golv ska kunna luftas.
Rörslinga av plaströr som ska gjutas in i betongkonstruktion ska hållas under tryck,
motsvarande nominellt tryck, vid ingjutning.
Ange
– rörmaterial
– krav på rörslinga av plaströr och diffusionstäthet
– tryckklass
– diameter och längd
– centrumavstånd mellan slingrör eller redovisa förläggning på ritning
– utförande och placering av luftningsanordning
– kompletterande föreskrifter till tillverkarens anvisningar.
Samråd med berörd projektör om montering av rörslingor i golvkonstruktion.
156 PTB.62
Värmerörslingor på vägg
Rörslinga ska vara försedd med avstängnings- och injusteringsventil.
Rörslinga ska kunna luftas.
Under denna kod och rubrik anges väggmonterade handdukstorkar och andra
väggmonterade torkslingor.
Ange
– mått
– avgiven värmeeffekt
– rörmaterial
– tryckklass
ro
pa
s
– ytbehandling
– om rörslinga ska vara försedd med styrventil och i så fall krav på ventil
– typ av luftningsventil
– om rörslinga ska förses med elpatron.
PTC
RUMSKYLAPPARATER
be
Rumskylapparat ska vara utförd så att angiven miljö och föreskrivna medier inte orsakar
korrosion eller annan materialpåverkan som kan skada apparatens funktion. Rumskylapparat
ska vara utförd för sådan vätskehastighet att erosion inte uppstår.
jå
Rumskylapparat ska vara försedd med element utfört av rör med fastpressade eller
spirallindade lameller med varaktig termisk och mekanisk kontakt mot rör.
Detaljer av stål ska vara varmförzinkade.
re
Stativ och dylikt som inte är utförda av rostfritt eller varmförzinkat stål ska vara grund- och
täckmålade.
Kylapparat med anslutning för fläns- eller gängförband ska vara försedd med motfläns och
packning respektive koppling.
Ange under aktuell kod och rubrik
Få
– kyleffekt
– temperatur på inkommande köldbärare
– typ av köldbärare och eventuellt fryspunkt
–
– köldbärarflöde
– största tillåtna tryckfall på köldbärarsidan
R
em
is
s
– om rumskylapparat ska ha förstärkt skydd mot korrosion och i så fall
utförande av korrosionsskydd
– om anslutningar på köldbärarsidan ska vara utförda för löd-, svets-, gängeller flänsförband
– om rumskylapparat ska förses med luftnings- och avtappningsventil på
köldbärarsidan.
Ange om särskilda krav finns på
– material i rör, lameller och hölje
– lamelldelning och lamelltjocklek.
Ange
– temperatur på inkommande luft till luftkylare
– relativ fuktighet hos inkommande luft till luftkylare.
PTC.2
Kylpaneler och kyltak
Här anges takmonterade rumsluftkylare som täcker hela eller delar av taket i
ett rum, till exempel kyltak och kylpaneler.
Ange
– mått
– ytbehandling och kulör
157 – om rumsluftkylare ska monteras fristående eller inbyggd i innertak.
PTC.3
Kylbafflar och konvektorer
PTC.31
Kylbafflar
Ange om särskilda krav finns på kulör för hölje.
PTC.311
PTC.312
Icke kanalanslutna kylbafflar
Kanalanslutna kylbafflar
Ange
ro
pa
s
Hölje ska vara försett med flänsar eller dylikt för anslutning till kanal.
– krav på frontarea, anslutningsflänsar på hölje och packningar för
anpassning till kanal
– utgående lufttemperatur.
PTC.32
Egenkonvektionskylare för kylrum o d
be
Minsta lamelldelning i egenkonvektionskylare ska vara 8 mm.
Ange typ av köldbärare samt koncentration och/eller dess fryspunkt.
Beakta behovet av fritt utrymme runt kylare.
jå
Beakta behov av elavfrostning.
Ange typ av droppfat. Till exempel plant fat eller fat av genomströmningstyp.
re
Beakta att vid behov av elavfrostning med värme i fatet bör plant droppfat
väljas.
Ange utformning av egenkonvenktionskylare
– rördelning
Få
– antalet kretsar
– längd, bredd och antalet slingor.
PTC.33
Fläktförsedda kylbafflar
–
Fläktförsedd kylbaffel ska vara försedd med stativ och hölje utförda så att störande ljud och
vibrationer inte uppstår.
s
Ange
PTC.4
– krav på elmotor, till exempel poltal, 1-fas eller 3-fas, och startsätt.
Kanalanslutna, fläktförsedda kylbafflar
em
PTC.34
is
– ljudkrav
Kanalanslutna rumskylapparater
R
Hölje ska vara försett med flänsar eller dylikt för anslutning till kanal.
Under denna kod och rubrik anges rumskylapparater utan inbyggd fläkt
anslutna till tilluftskanal samt avsedda för kylning av det rum i vilket apparaten
är placerad.
Under denna kod och rubrik anges även så kallade induktionsapparater.
Luftkylare monterade i ventilationskanal och avsedda för kylning av luft för
flera rum anges under aktuell kod och rubrik under QFC.2.
PTC.5
Fläktluftkylare
Fläktluftkylare ska vara försedd med
– element utfört av rör med fastpressade eller spirallindade lameller med varaktig termisk och
mekanisk kontakt mot rör
– stativ och hölje utförda så att störande ljud och vibrationer inte uppstår.
158 Ange om fläktluftkylare ska vara kanalansluten och hur kanalanslutning ska
vara utförd.
PTC.53
Fläktluftkylare för klimatstyrning
Ange om fläktluftkylare för klimatstyrning ska vara försedd med
– fabriksmonterad styrventil och i så fall krav på utförande
– galler i in- och utloppsöppningar för cirkulationsluft och i så fall om galler
ska vara justerbart beträffande luftriktning
– filter, engångs- eller rensbart och i så fall filterklass enligt SS-EN 779:2012.
PTC.54
Fläktluftkylare i kyl- och frysrum
ro
pa
s
Minsta lamelldelning för fläktluftkylare i kylrum ska vara 4 mm och för fläktluftkylare i frysrum 7
mm.
Fläktluftkylare ska vara försedd med kondensatuppsamlare, i lägsta punkt försedd med
röranslutning för kondens- och tövattenavlopp.
Ange
– avgiven kyleffekt
– luftflöde
– tryckfall på luftsidan
– tryckfall på köldbärarsidan
be
– ingående lufttemperatur och luftfuktighet
jå
– ingående temperatur för köldbärare
– högsta tillåtna A-vägda ljudnivå i efterklangsfält vid 10 m2 rumsabsorption
eller högsta tillåtna ljudeffektnivå i oktavband
re
– krav på elmotor, till exempel poltal, 1-fas eller 3-fas, och startsätt.
Ange om fläktluftkylare ska vara försedd med
– fabriksmonterad styrutrustning och i så fall krav på utförande
Få
– galler i in- och utloppsöppningar för cirkulationsluft och i så fall om galler
ska vara justerbart beträffande luftriktning
– filter, engångs- eller rensbart och i så fall filterklass enligt SS-EN 779:2012
–
– anordning för varvtalsstyrning av fläktmotor och temperaturstyrning. Ange i
så fall om styrning av varvtal ska kunna ske i steg eller kontinuerligt.
Beakta att vanligen bör varvtalsstyrning i steg väljas med hänsyn till
förekommande standardutförande.
R
em
is
s
– uttag för luftning och avtappning
– typ av köldbärare samt dess koncentration och fryspunkt
– kyleffekt vid frostfria ytor och utan effekthöjande fuktpåslag
– köldbärarflöde
– största tryckfall på köldbärarsidan
– inkommande lufttemperatur och fuktighet
– temperatur på inkommande köldbärare.
PTC.6
Kylrörslingor
PTC.61
Kylrörslingor i golvkonstruktion
Rörslinga som ingår i fabrikatspecifikt kylsystem ska monteras enligt tillverkarens
dokumenterade anvisningar. Rörslinga i golv ska kunna luftas.
Rörslinga av plaströr som ska gjutas in i betongkonstruktion ska hållas under tryck,
motsvarande nominellt tryck, vid ingjutning.
Ange
– rörmaterial
– krav på rörslinga av plaströr och diffusionstäthet
159 – tryckklass
– diameter och längd
– centrumavstånd mellan slingrör eller redovisa förläggning på ritning
– utförande och placering av luftningsanordning
– hur fixering ska utföras för avsett monteringssätt.
Beakta risken för kondensutfällning vid rörslingor avsedda för kylning.
Samråd med berörd projektör om montering av rörslingor i golvkonstruktion.
PTD
RUMSAPPARATER FÖR VÄRMNING OCH KYLNING
– avgiven värmeeffekt
– avgiven kyleffekt
– luftflöde
– ingående lufttemperatur
– tryckfall på luftsidan
– ingående temperatur för värmebärare
– typ av köldbärare
– tryckfall på värmebärarsidan
– tryckfall på köldbärarsidan
be
– ingående temperatur för köldbärare
ro
pa
s
Ange under aktuell kod och rubrik
jå
– material i rör, lameller och hölje
– högsta tillåtna A-vägda ljudnivå i efterklangsfält vid 10 m2 rumsabsorption
eller högsta tillåtna ljudeffektnivå i oktavband
re
– krav på elmotor, till exempel poltal, 1-fas eller 3-fas, och startsätt.
Ange om rumsapparat ska vara försedd med
– fabriksmonterad styrutrustning och i så fall krav på utförande
Få
– galler i in- och utloppsöppningar för cirkulationsluft och i så fall om galler
ska vara justerbart beträffande luftriktning
– filter, engångs- eller rensbart och i så fall filterklass enligt SS-EN 779:2012
s
–
– anordning för varvtalsstyrning av fläktmotor och temperaturstyrning. Ange i
så fall om styrning av varvtal ska kunna ske i steg eller kontinuerligt.
Vanligen bör varvtalsstyrning i steg väljas med hänsyn till förekommande
standardutförande
Kanalanslutna rumsapparater för värmning och kylning
em
PTD.4
is
– uttag för luftning och avtappning.
Fläktförsedda rumsapparater för värmning och kylning
PTD.51
Icke kanalanslutna fläktförsedda rumsapparater för värmning
och kylning
R
PTD.5
PTD.52
Fläktförsedda, kanalanslutna rumsapparater för värmning
och kylning
PTE
RUMSAPPARATER FÖR RENING, FUKTNING ELLER
AVFUKTNING
Här anges rumsapparater avsedda för rening, fuktning eller avfuktning av luft i
det rum i vilket apparaterna är placerade.
160 Apparater för rening, fuktning eller avfuktning monterade i ventilationskanal
och avsedda för behandling av luft för flera rum anges under aktuell kod och
rubrik i kapitel Q.
PTE.1
Apparater för rening av rumsluft
PTE.2
Apparater för fuktning av rumsluft
PTE.3
Apparater för avfuktning av rumsluft
PU
SANITETSENHETER OCH SANITETSUTRUSTNINGAR
ro
pa
s
Inom våtzon eller på annan plats där det finns risk för vattenbegjutning ska skruvinfästning
göras i massiv konstruktion, till exempel i betong, i reglar eller i särskild konstruktionsdetalj.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Enheter och utrustningar ska vara försedda med erforderliga fästdon för montering.
Tätningsmaterial av fogmassa ska fästa mot underlaget och vara vattenbeständigt,
mögelresistent och åldringsbeständigt.
be
Tätningsmaterial i sanitetsenheter och sanitetsutrustningar och tätningsmaterial använt vid
montering ska vara bakterieavvisande och ha en sådan sammansättning att mikrobiell tillväxt
förhindras i materialet.
jå
Skruv för infästning av apparat eller konsol i golv eller vägg ska vara förkromad eller av rostfritt
stål.
Anvisningar för montering ska levereras med vara.
re
Yt- och skyddsbehandlingar
Korrosionsskydd av fästdon o d
Få
Förzinkning ska vara utförd enligt LDV.11.
UTFÖRANDEKRAV
Montering ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
–
Synlig gängände på fästskruv i vägg ska förses med förkromad kupolmutter eller dylikt.
s
Montering av sanitetsenheter och armaturer på skivväggar ska utföras med fästdon avsedda för
väggkonstruktionen.
I våtutrymmen ska tätning utföras
is
– vid fästdon genom tätskikt på golv eller väggar
– mellan armatur och ytskikt
em
– mellan sanitetsenhet och ytskikt.
R
Tätning av infästningar i våtutrymmen
Tätning med tätningsmedel ska utföras i och kring plugg samt i skruvhål i samband med
infästning.
Beakta branschregler ”Säker vatteninstallation”.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange under aktuell kod och rubrik montering av tillhandahållen vara.
Ange material, typ och kulör för fogmassa och andra material för tätning
mellan sanitetsenheter, sanitetsutrustningar och byggnadsdelar. Samråd med
berörd projektör om vilka krav som ska ställas.
161 Yt- och skyddsbehandlingar
Korrosionsskydd av fästdon o d
Ange
– fästdon och dylikt som ska vara förzinkade
– om krav finns på förzinkningsmetod och i så fall tjocklek på zinkskikt
– krav på förkromning
– om korrosionsskydd ska utföras genom rostskyddsmålning och i så fall
krav på förbehandling, färgtyp och skikttjocklek för rostskyddsfärg.
ro
pa
s
UTFÖRANDEKRAV
Ange hur tätning av fästdon som går genom tätskikt på golv eller vägg ska
göras mot respektive tätskikt.
Ange under aktuell kod och rubrik
– om blandare eller kopplingsledningar ska vara försedda med
föravstängningsventiler
– vilka sanitetsenheter och armaturer som ska monteras på fixturer eller
förstyvningsplåtar
be
– krav på fixtur eller förstyvningsplåt
– om fixturer och förstyvningsplåtar tillhandahålls av annan entreprenör och i
så fall vem som monterar dem
jå
– om andra förstärkningar, till exempel kortlingar av trä, tillhandahålls av
annan entreprenör för montering av sanitära apparater
– om infästning av apparat kräver förstärkning av vägg eller golv.
re
Beakta att de mekaniska påkänningarna på fästdon kan bli stora i vissa
miljöer och att speciella fästdon därför bör föreskrivas.
Ange i samråd med berörd projektör utförande och omfattning av tätning
Få
– mellan sanitetsenheter och ytskikt
– mellan armatur och ytskikt
– mellan fästdon och ytskikt.
SAMMANSATTA SANITETSENHETER
–
PUA
R
em
is
s
För sammansatt sanitetsenhet monterad på eller i förtillverkade vägg- och volymelement gäller
föreskrifter för ingående sanitetsenheter enligt aktuella koder och rubriker i avsnitt PU.
Här anges förtillverkade vägg- och volymelement med inbyggda
sanitetsenheter, rörledningar med mera.
Ange
– mått
– vilka sanitetsenheter som ska ingå
– krav på ingående rörledningar genom hänvisning till aktuell kod och rubrik i
avsnitt PN
– krav på ytskikt på förtillverkat vägg- eller volymelement
– krav på anslutning av sanitetsenhet mot tätskikt
– krav på kontroll och godkännande
– gräns mot annan entreprenad.
Samråd med berörd projektör.
PUA.1
Förtillverkade badrumsenheter
PUB
BADKAR, DUSCHKAR M M
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ eller modell
162 – material i kar
– monteringssätt
– inklädnad av kar
– typ av bottenventil
– krav på utlopp
– krav på blandare och monteringssätt.
Se specifikationsmatris PUB.
R
em
is
s
–
Få
re
jå
be
ro
pa
s
Specifikationsmatris RA PUB/1.
Exempel:
PUB.1 Rektangulärt badkar av plast monterat på fötter med front och dubbla
gavlar. Bottenventil, sil med propp samt utlopp rör till golvbrunn. Termostat
kar- och duschblandare monterad på sarg.
Ange under aktuell kod och rubrik
– krav på och utförande av antihalkbehandling av badkar och duschkar
– krav på stödhandtag på eller i anslutning till badkar.
Samråd med berörd projektör om krav på horisontalt underlag för
golvmonterade enheter.
PUB.1
Badkar
PUB.11
Fristående badkar
Badkar ska vara utfört enligt SS-EN 232:2012.
163 Badkar ska ha vit kulör.
Badkar ska vara försett med bottenventil, utloppsrör och justerbar fotställning.
Föreskrivna front- och gavelplåtar ska vara ytbehandlade och ha kulör lika kar.
Bottenventil ska ha synliga delar förkromade.
Föreskriven blandare monterad på kar ska ha synliga metalldelar förkromade enligt SS-EN 248
och ha värmeisolerande manöveranordning.
Badkar ska uppfylla kraven på emaljering enligt SS 822012.
Uppgifter att redovisa
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
– tryckfall för blandare vid normflöde.
Montering
ro
pa
s
– ljuddata för blandare monterad på badkar enligt SS-EN 200:2008
Badkar ska monteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Utloppsrör från badkar ska monteras med utlopp över och ovanför vattenyta i golvbrunn.
– typ av badkar
– krav på materialkvalitet
be
Ange under aktuell kod och rubrik
jå
– om badkar ska förses med front och gavel och i så fall typ av front och
gavel samt fästanordning
– mått för badkar, front och gavel
– anslutning till avlopp
re
– form på badkar
– kulör om badkar, front och gavel ska ha annan kulör än vit
– om badkar ska vara försett med bräddavlopp och vattenlås.
Få
Ange om blandare ska monteras på kar och i så fall
– typ av blandare och duschanordning
– krav på annan ytbehandling för blandare och bottenventil än förkromning
–
– om blandare ska förses med återsugningsskydd och i så fall typ av
återsugningsskydd
– typ av kopplingsledningar
s
– ljudkrav för blandare, klass I eller II enligt SS-EN 200:2008.
em
is
Krav på så kallat bubbelbadkar anges under PUB.21.
R
PUB.12
Krav på blandare monterad på vägg eller fristående anges under PVB.22.
Montering
Ange om utloppsrör ska anslutas direkt till avloppsledning via vattenlås.
Inbyggnadsbadkar
Badkar ska vara utfört enligt SS-EN 232:2012.
Badkar ska ha vit kulör.
Badkar ska vara försett med bottenventil, utloppsrör och justerbar fotställning.
Bottenventil ska ha synliga delar förkromade.
Föreskriven blandare monterad på kar ska ha synliga metalldelar förkromade enligt SS-EN 248
och ha värmeisolerande manöveranordning.
Badkar ska uppfylla kraven på emaljering enligt SS 822012.
Uppgifter att redovisa
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
164 – ljuddata för blandare monterad på badkar enligt SS-EN 200:2008
– tryckfall för blandare vid normflöde.
Montering
Badkar ska monteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Utloppsrör från badkar ska monteras med utlopp över och ovanför vattenyta i golvbrunn.
Ange
– typ av badkar
– krav på materialkvalitet
– form på badkar
ro
pa
s
– mått för badkar
– kulör om badkar ska ha annan kulör än vit
– om badkar ska vara försett med bräddavlopp och vattenlås
– anslutning till avlopp.
Ange om blandare ska monteras på badkar och i så fall
– typ av blandare och duschanordning
– krav på annan ytbehandling för blandare och bottenventil än förkromning
– typ av kopplingsledningar
be
– om blandare ska förses med återsugningsskydd och i så fall typ av
återsugningsskydd
jå
– om inbyggnaden ska förses med inspektionsmöjlighet, samråd med berörd
projektör om inbyggnad, gränsdragning med mera
– ljudkrav för blandare, klass I eller II enligt SS-EN 200:2008.
re
Krav på så kallat bubbelbadkar anges under PUB.21.
Krav på blandare monterad på vägg, fristående eller i inbyggnad anges under
PVB.22.
Få
Montering
Ange om utloppsrör ska anslutas direkt till avloppsledning via vattenlås.
Badkar med speciell utrustning
PUB.21
Badkar med cirkulerande vatten
s
–
PUB.2
em
is
Badkar med elektrisk utrustning för bubbelbad ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60335-2-60.
R
PUB.211
Under denna kod och rubrik anges så kallat bubbelbadkar.
Ange om badkar ska vara av typ bubbelbadkar och i så fall krav på utrustning.
Samråd med berörd projektör om elanslutning av pumputrustning för
bubbelbadkar.
Fristående bubbelbadkar
PUB.212
Inbyggda bubbelbadkar
PUB.22
Höj- och sänkbara badkar
Armatur ska ha synliga metalldelar förkromade.
Föreskriven blandare monterad på badkar ska ha synliga metalldelar förkromade enligt SS-EN
248 och ha värmeisolerande manöveranordning.
Uppgifter att redovisa
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
– ljuddata för blandare monterad på badkar enligt SS-EN 200:2008
165 – tryckfall för blandare vid normflöde.
Montering
Badkar ska monteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Ange
– krav på lyft- och manöveranordning
– inom vilka gränser badkar ska vara höj- och sänkbart
– material i badkar
– mått för badkar
– form på badkar
ro
pa
s
– om blandare ska monteras på badkar och i så fall typ av blandare och
duschanordning
– krav på annan ytbehandling för blandare och bottenventil än förkromning
– om blandare ska förses med återsugningsskydd och i så fall typ av
återsugningsskydd
– typ av kopplingsledningar
– ljudkrav för blandare, klass I eller II enligt SS-EN 200:2008
be
– krav på tillbehör.
Ange krav på tömningsanordning för badkar.
Montering
jå
Krav på blandare monterad på vägg eller i inbyggnad anges under PVB.22.
PUB.23
Terapibadkar
re
Samråd med berörd projektör om anslutning av elmanövrerad
badkarsutrustning.
PUB.24
Badkar med öppningsbar sida
Duschkar
–
PUB.3
Få
Ange om badkar ska vara försett med anordning för desinfektion.
Duschkar ska vara utfört enligt SS-EN 251:2012.
s
Emaljerat duschkar ska uppfylla kraven enligt SS 822012.
Duschkar ska ha vit kulör.
is
Duschkar ska vara försett med bottenventil, utloppsrör och justerbar fotställning.
Föreskrivna fronter ska vara ytbehandlade och ha kulör lika duschkar.
em
Bottenventil ska ha synliga delar förkromade.
Montering
R
Duschkar ska monteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Utloppsrör från duschkar ska monteras med utlopp över och ovanför vattenyta i golvbrunn.
Ange
– mått för duschkar
– form på duschkar
– om duschkar ska förses med fronter och i så fall typ av front
– kulör om duschkar och fronter ska ha annan kulör än vit
– om duschkar ska vara försett med bräddavlopp och vattenlås.
Montering
Ange om utloppsrör ska anslutas direkt till avloppsledning via vattenlås.
166 PUB.4
Duschkabiner o d
PUB.41
Duschkabiner
Duschkabin ska vara försedd med
– duschkar
– väggar
– duschblandare och duschanordning.
Duschkar ska ha vit kulör.
Duschkar ska vara försett med bottenventil, utloppsrör och justerbar fotställning.
Bottenventil ska ha synliga delar förkromade.
ro
pa
s
Föreskrivna fronter ska vara ytbehandlade och ha kulör lika duschkar.
Blandare och armatur ska ha synliga metalldelar förkromade enligt SS-EN 248 och ha
värmeisolerande manöveranordning.
Emaljerade duschkar ska uppfylla kraven enligt SS 822012.
Uppgifter att redovisa
– ljuddata för blandare enligt SS-EN 200:2008
– tryckfall för blandare vid normflöde.
jå
Montering
be
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
Duschkabin ska monteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Ange
re
Utloppsrör från duschkar ska monteras med utlopp över och ovanför vattenyta i golvbrunn.
– typ av duschkar
– om duschkar ska förses med front och i så fall typ av front
Få
– mått för duschkabin
– form på duschkabin
– kulör om duschkar och fronter ska ha annan kulör än vit
–
– om duschkar ska vara försett med bräddavlopp och vattenlås
– material i duschväggar
s
– kulör på duschväggar
R
em
is
– krav på dörr och öppningsfunktion
– typ av blandare och duschanordning
– krav på annan ytbehandling för blandare och bottenventil än förkromning
– om blandare ska förses med återsugningsskydd och i så fall typ av
återsugningsskydd
– typ av kopplingsledningar
– ljudkrav för blandare, klass I eller II enligt SS-EN 200:2008.
Montering
Ange om utloppsrör ska anslutas direkt till avloppsledning via vattenlås.
PUB.42
Dusch- och ångbadskabiner
PUC
TVÄTTSTÄLL, TVÄTTRÄNNOR OCH BIDÉER
PUC.1
Tvättställ
Tvättställ ska vara försett med blandare och bottenventil med synliga metalldelar förkromade
enligt SS-EN 248 och vara utfört med värmeisolerande manöveranordning.
167 Tvättställ för konsolupphängning ska vara utfört enligt SS 822026:2012.
Sanitetsporslin ska uppfylla kraven enligt SS 822011 och SS 822012.
Tvättställ för konsolupphängning ska vara utfört med tillverkningsmått enligt SS 822026:2012
och hålmått enligt SS-EN 31:2011+A1:2014.
Tvättställ för direktupphängning ska vara utfört med hålmått enligt SS-EN 31:2011+A1:2014.
Handtvättställ för konsolupphängning ska vara utfört med hålmått enligt SS-EN
31:2011+A1:2014.
Uppgifter att redovisa
Följande uppgifter ska kunna resovisas på uppmaning
– ljuddata för blandare enligt SS-EN 200:2008
ro
pa
s
– tryckfall för blandare vid normflöde.
Montering
Tvättställ och blandare ska monteras enligt figur AMA PUC.1/1.
s
–
Få
re
jå
be
Tvättställ för montering på pelare ska monteras med mått enligt tillverkarens dokumenterade
anvisningar.
R
em
is
Figur AMA PUC.1/1.
Ange
– typ eller modell
– material i tvättställ
– monteringssätt
– inklädnad av tvättställ
– typ av bottenventil
– krav på utlopp
– krav på blandare och monteringssätt.
Se specifikationsmatris RA PUC.1/1.
168 Exempel:
re
PUC.1 Tvättställ
jå
be
ro
pa
s
Specifikationsmatris RA PUC.1/1.
Tvättställ av porslin i möbelskåp med beröringsfri blandare och pluggventil.
Vattenlås för vägganslutning.
Få
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ av tvättställ
– mått
–
– typ av upphängning, till exmpel på konsoler, för direkt upphängning, för
inbyggnad i bänk
– typ av konsoler samt krav på fästdon
s
– typ av blandare och strålsamlare
R
em
is
– typ av bottenventil
– typ av kopplingsledningar
– typ av vattenlås och om vattenlås ska ha utloppsrör för vägg- eller
golvanslutning
– hur vattenlås ska anslutas till avloppssystem
– krav på tätskiktsanslutning
– typ av brickor och huvar för kopplingsledningar och vattenlås
– ljudkrav för blandare, klass I eller II enligt SS-EN 200:2008.
Ange i samråd med berörd projektör material, kulör, utförande och omfattning
av tätning mellan tvättställ och vägg och mellan tvättställ och bänk för tvättställ
monterat direkt mot vägg eller i bänk.
Ange krav på handikappanpassning av tvättställ och tillbehör, till exempel krav
på
– monteringshöjd
– blandare
– konsoler
– höj- och sänkbarhet
– vattenlås och kopplingsledningar.
169 Beakta att vid montering på regelvägg med skivor måste väggen alltid
förstärkas. Samråd med berörd projektör.
Montering
Ange mått om tvättställ och blandare ska monteras med andra mått än enligt
figur AMA PUC.1/1. Beakta att mått från golv till överkant tvättställ bör vara
800 mm vid handikappanpassning.
PUC.2
Tvättrännor
Föreskrivna blandare ska ha synliga metalldelar förkromade enligt SS-EN 248 och ha
värmeisolerande manöveranordning.
Uppgifter att redovisa
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
– ljuddata för blandare enligt SS-EN 200:2008
– tryckfall för blandare vid normflöde.
Ange under aktuell kod och rubrik
be
– typ av tvättränna
ro
pa
s
Föreskriven fotställning ska vara utförd med justerbara fotskruvar.
– dimension på ränna och anslutning
– placering av avloppsanslutning
jå
– typ av fotställning för golvmonterad ränna
– om tvättränna ska förses med blandare och i så fall typ av blandare och
strålsamlare
re
– krav på annan ytbehandling för blandare än förkromning
– typ av avloppsrör eller typ av vattenlås med utloppsrör för vägg- eller
golvanslutning
Få
– hur vattenlås ska anslutas till avloppssystem
– krav på tätskiktsanslutning
– om tvättränna ska förses med sandfångare och i så fall typ av sandfångare
– ljudkrav för blandare, klass I eller II enligt SS-EN 200:2008
–
– monteringshöjd
Väggmonterade tvättrännor
em
PUC.22
Golvmonterade tvättrännor
is
PUC.21
s
– materialkvalitet genom hänvisning till aktuell standard.
PUC.3
Bidéer
Bidé av porslin ska vara utförd av vitt sanitetsporslin.
R
Sanitetsporslin ska uppfylla kraven enligt SS 822011 och SS 822012.
Bidé ska vara försedd med blandare och bottenventil. Dessa ska ha synliga metalldelar
förkromade enligt SS-EN 248.
Blandare ska vara försedd med värmeisolerande manöveranordning.
Uppgifter att redovisa
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
– ljuddata för blandare enligt SS-EN 200:2008
– tryckfall för blandare vid normflöde.
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ av bidé
170 – kulör om bidé ska ha annan kulör än vit
– typ av blandare, strålsamlare och duschanordning
– typ av återsugningsskydd
– typ av bottenventil
– krav på annan ytbehandling för blandare och bottenventil än förkromning
– typ av vattenlås med utloppsrör för vägg- eller golvanslutning
– hur vattenlås ska anslutas till avloppssystem
– krav på tätskiktsanslutning
– typ av brickor och huvar för kopplingsledningar och vattenlås
– ljudkrav för blandare, klass I eller II enligt SS-EN 200:2008.
PUC.31
ro
pa
s
Ange krav på blandare, vattenlås och kopplingsledningar för
handikappanpassning.
Golvmonterade bidéer
Montering
Få
re
jå
be
Bidé ska monteras enligt figur AMA PUC.31/1.
Figur AMA PUC.31/1.
–
Beakta att golvmaterialet bör vara massivt, gjutet eller utfört med skivor på
reglar och så beskaffat att bidé står stadigt. Golvet bör tillåta ett borr- och
skruvdjup på 60 mm.
em
is
s
Beakta även att monteringsytan bör vara fri från golvvärmeledningar. Vatten-,
avlopps- och elledningar får förläggas under monteringsytan under
förutsättning att förläggningsdjupet är större än 60 mm.
R
PUC.311
PUC.32
Ange mått om bidé ska monteras med andra mått än enligt figur AMA
PUC.31/1.
Samråd med berörd projektör om krav på horisontalt underlag för
golvmonterad bidé.
Golvmonterade bidéer av porslin
Golvbidé ska vara utförd enligt SS-EN 35:2014.
Väggmonterade bidéer
Montering
Bidé ska monteras enligt figur AMA PUC.32/1.
171 Figur AMA PUC.32/1.
Ange typ av väggfixtur.
ro
pa
s
Beakta att vid montering på regelvägg med skivor måste väggen alltid
förstärkas. Samråd med berörd projektör.
Ange mått om bidé ska monteras med andra mått än enligt figur AMA
PUC.32/1.
PUC.321
Väggmonterade bidéer av porslin
PUD.1
DRICKSFONTÄNER OCH DRICKSVATTENKYLARE
Dricksfontäner
jå
PUD
be
Väggmonterad bidé ska vara utförd enligt SS-EN 35:2014.
Dricksfontän ska vara försedd med strålmunstycke och manöveranordning.
Armatur ska ha synliga metalldelar förkromade.
re
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ av dricksfontän
– strålmunstycke
Få
– manöveranordning
– bottensil
– krav på översvämningsskydd
–
– krav på annan ytbehandling för armatur än förkromning
– typ av vattenlås med utloppsrör för vägg- eller golvanslutning
Dricksfontäner av porslin
is
PUD.11
s
– typ av brickor och huvar för kopplingsledning och vattenlås.
Dricksfontän ska vara utförd av vitt sanitetsporslin.
em
Sanitetsporslin ska uppfylla kraven enligt SS 822011.
Dricksfontäner av glas
PUD.13
Dricksfontäner av rostfritt stål
PUD.18
Dricksfontäner av diverse material
PUD.2
Dricksfontäner med dricksvattenkylare
R
PUD.12
Ange flöde med hänsyn till
– typ av lokal
– ingående vattentemperatur och krav på utgående vattentemperatur
– omgivande lufttemperatur.
Samråd med berörd projektör om elanslutning.
172 PUE
KLOSETTER, URINALER M M
Samråd med berörd projektör om krav på horisontalt underlag för
golvmonterad enhet och krav på vägg för väggmonterad enhet.
PUE.1
Klosetter
Klosett av porslin ska vara utförd av vitt sanitetsporslin.
Sanitetsporslin ska uppfylla kraven enligt SS 822011 och SS 822012.
Klosett ska vara försedd med sits och lock.
Klosett ska vara försedd med avstängningsventil.
Ange krav på stomljudisolering av klosett.
ro
pa
s
Armatur ska ha synliga metalldelar förkromade.
Ange krav på handikappanpassning, till exempel
– förhöjd klosett
– armstöd på eller vid klosett
– vem som levererar och monterar armstöd.
Ange under aktuell kod och rubrik
– krav på särskild urinledning
be
– typ av klosett
– kulör om klosett ska ha annan kulör än vit
– krav på annan ytbehandling för armatur än förkromning
jå
– om klosett ska vara utan lock eller sits
– typ av brickor, huvar och stosar för kopplingsledning och vattenlås
re
– spolvattenmängd för olika spolalternativ
– om klosett ska vara försedd med spolanordning med bidéfunktion.
Ange dimension och placering för särskild urinledning.
Golvmonterade klosetter
Montering
Få
PUE.11
R
em
is
s
–
Klosett ska monteras enligt figur AMA PUE.11/1.
Figur AMA PUE.11/1.
Beakta att golvmaterialet bör vara massivt, gjutet eller utfört med skivor på
reglar och så beskaffat att klosett står stadigt. Golvet bör tillåta ett borr- och
skruvdjup på 60 mm.
Beakta att för infästning krävs en rektangulär plan monteringsyta på minst 300
× 400 mm.
Beakta även att monteringsytan bör vara fri från golvvärmeledningar. Vatten-,
avlopps- och elledningar får förläggas under monteringsytan under
förutsättning att förläggningsdjupet är större än 60 mm.
Ange mått om klosett ska monteras med andra mått än enligt figur AMA
PUE.11/1.
173 PUE.111
Golvmonterade klosetter av porslin
Klosett för golvmontering ska vara utförd med tillverkningsmått enligt SS-EN 997:2012 och
hålmått enligt SS-EN 33:2011.
PUE.112
Golvmonterade klosetter av rostfritt stål
Ange materialkvalitet genom hänvisning till aktuell standard.
PUE.12
Väggmonterade klosetter
Montering
ro
pa
s
Väggmonterad klosett ska monteras enligt figur AMA PUE.12/1.
R
em
is
s
–
Få
Figur AMA PUE.12/1.
re
jå
be
Väggmonterad klosett med spolcistern i vägg ska monteras enligt figur AMA PUE.12/2.
Figur AMA PUE.12/2.
Tabell AMA PUE.12/1.
174 Beakta att vid montering på regelvägg med skivor måste väggen alltid
förstärkas. Samråd med berörd projektör.
Beakta att klosetter med separat spolcistern som byggs in i vägg bör ha
spolcisternen, tappvattenanslutningen och avloppsanslutningen placerade i ett
utrymme med dränering med tillräcklig kapacitet. Vattenanslutningen ska vara
försedd med en åtkomlig avstängningsventil.
Beakta även att vattentät beklädnad bör finnas på vägg och golv bakom, på
sidorna och över fixtur och cistern.
Samråd med berörd projektör om hur läckande vatten från spolcisternen och
anslutningarna ska avledas för att upptäckas och inte orsaka direkt skada.
Montering
ro
pa
s
Beakta att det för exempelvis skolor, bostäder och RWC kan vara relevant
med andra höjder på klosetter än vad som anges i AMA.
Ange
– mått om klosett ska monteras med andra mått än enligt figur AMA
PUE.12/1 och figur AMA PUE.12/2
– typ av väggfixtur
PUE.121
be
– vem som tillhandahåller och vem som monterar fixtur.
Väggmonterade klosetter av porslin
PUE.122
jå
Klosett för väggmontering ska vara utförd enligt SS-EN 33:2011.
Väggmonterade klosetter av rostfritt stål
re
Ange stålsort genom hänvisning till aktuell standard.
Klosetter med speciell utrustning
PUE.2
Urinaler
Få
PUE.13
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ av spolutrustning för urinal, till exempel krav på beröringsfri
manövrering
–
– typ av brickor och huvar för vattenlås
Golvmonterade urinaler
R
em
is
PUE.21
s
– ljudkrav för spolutrustning.
Beakta att golvmaterialet bör vara massivt, gjutet eller utfört med skivor på
reglar och så beskaffat att urinal står stadigt. Golvet bör tillåta ett borr- och
skruvdjup på 60 mm.
Beakta även att monteringsytan bör vara fri från golvvärmeledningar. Vatten-,
avlopps- och elledningar får förläggas under monteringsytan under
förutsättning att förläggningsdjupet är större än 60 mm.
PUE.211
Golvmonterade urinaler av porslin
PUE.212
Golvmonterade urinaler av rostfritt stål
Ange stålsort genom hänvisning till aktuell standard.
PUE.22
Väggmonterade urinaler
Väggmonterad urinal ska vara utförd med hålmått enligt SS-EN 80.
Ange monteringshöjd.
Beakta att vid montering på regelvägg med skivor måste väggen alltid
förstärkas. Samråd med berörd projektör.
Ange krav på och typ av väggfixtur. Samråd med berörd projektör.
175 PUE.221
Väggmonterade urinaler av porslin
Urinal av sanitetsporslin ska ha vit kulör.
Sanitetsporslin ska uppfylla kraven enligt SS 822011.
Ange typ av urinal.
PUE.222
Väggmonterade urinaler av rostfritt stål
Ange för urinalrännor
– mått
– materialkvalitet genom hänvisning till aktuell standard
– tillbehör, till exempel skiljevägg.
PUF
ro
pa
s
– placering av avloppsanslutning
DISKBÄNKAR, TVÄTTBÄNKAR, UTSLAGSBACKAR M M
Föreskriven blandare ska ha synliga metalldelar förkromade enligt SS-EN 248 och ha
värmeisolerande manöveranordning.
Ange under aktuell kod och rubrik
be
– om diskbänkar, tvättbänkar, utslagsbackar med mera ska vara försedda
med blandare och i så fall typ av blandare och strålsamlare
– om blandare ska monteras i disk- eller tvättlåda eller i inredning
– om diskbänkar och disklådor ska vara utförda för infällning i bänkskiva
jå
– krav på översvämningsskydd för enheter placerade i lokal utan golvbrunn
PUF.1
re
– om avfallskvarn ska monteras under diskbänk. Krav på avfallskvarn anges
under PUF.6.
Diskbänkar och disklådor
Få
Disklåda i bänk ska vara försedd med bottenventil, utloppspropp samt vattenlås förberett för
anslutning av avlopp från diskmaskin.
Diskbänk ska vara förberedd för håltagning för armatur.
Ange under aktuell kod och rubrik
– mått
–
– krav på ytstruktur
s
– om lådplacering ska vara till höger eller vänster eller om diskbänk ska vara
vändbar
R
em
is
– om diskbänk ska ha hål för armatur och i så fall mått och placering av hål
– krav på förstärkning vid hål för armatur
– om vattenlås ska vara utfört för vägg- eller golvanslutning
– hur vattenlås ska anslutas till avloppssystemet
– krav på tätskiktsanslutning
– typ av stativ för vägg- eller golvmonterad bänk i det fall bänk inte ska
monteras i skåpinredning
– monteringshöjd i det fall diskbänk inte ska monteras på skåp eller stativ.
Ange krav på blandare, vattenlås, kopplingsledningar och konsoler för
handikappanpassning, till exempel
– om vatten- och avloppsledningar för diskbänk ska vara utförda flexibla för
att underlätta ändring av diskbänkens höjd
– krav på höj- och sänkbarhet och i så fall typ av anordning för höj- och
sänkbarhet med gränshöjder samt typ och placering av reglage.
Ange
– om diskbänk och disklåda tillhandahålls av annan entreprenör och endast
ska anslutas till vatten- och avloppsledningar
– om diskbänk och disklåda ska monteras av annan entreprenör
176 – om tätning ska utföras mellan disklåda och inredning och i så fall krav på
tätning.
Samråd med berörd projektör.
PUF.11
Diskbänkar av rostfritt stål
Diskbänk av rostfri stålplåt ska vara utförd med ljuddämpande undersida.
För diskbänk gäller i tillämpliga delar krav enligt SS 823040.
Disklådor av rostfritt stål
PUF.18
Diskbänkar och disklådor av diverse material
PUF.2
Tvättlådor
Tvätt- och sköljlåda ska vara försedd med bottenventil.
Montering
ro
pa
s
PUF.12
Tvättlåda ska monteras med överkant 900 mm ovan färdigt golv.
– mått
be
Ange under aktuell kod och rubrik
– om tvätt- och sköljlåda ska monteras på vägg eller stativ
– krav på ytstruktur
jå
– typ av tvätt- och sköljlåda
re
– om tvätt- och sköljlåda ska ha hål för armatur och i så fall mått och
placering av hål
– mått för blandarpipens höjd över tvätt- och sköljlådas överkant
– om tvätt- och sköljlåda ska vara försedd med bräddavlopp
Få
– om tvätt- och sköljlåda ska vara försedd med vattenlås
– hur vattenlås ska anslutas till avloppssystem
– krav på tätskiktsanslutning
– om tvätt- och sköljlåda ska vara försedd med avloppsventil.
–
Ange
s
– om tvätt- och sköljlåda tillhandahålls av annan entreprenör och endast ska
anslutas till vatten- och avloppsledningar
R
em
is
– om tvätt- och sköljlåda ska monteras av annan entreprenör
PUF.21
– om tätning ska utföras mellan tvätt- och sköljlåda och inredning och i så fall
krav på tätning.
Samråd med berörd projektör.
Montering
Ange mått om tvättlåda ska monteras med annat mått än som föreskrivs i
AMA.
Tvättlådor av rostfritt stål
Tvättlådor ska uppfylla kraven enligt SIS 823052 och SIS 823053.
PUF.3
Tvättbänkar
Tvättbänk ska vara monterad på stativ eller skåp.
Tvättbänk ska vara försedd med bottenventil.
Ange under aktuell kod och rubrik
– mått
– monteringshöjd
177 – typ av tvättbänk
– krav på ytstruktur
– om lådplacering ska vara till höger eller vänster eller om tvättbänk ska vara
vändbar
– om tvättbänk ska ha hål för armatur och i så fall mått och placering av hål
– mått för blandarpipens höjd över bänk
– om tvättbänk ska vara försedd med bräddavlopp
– om tvättbänk ska vara försedd med vattenlås och i så fall vattenlås för
vägg- eller golvanslutning
– hur vattenlås ska anslutas till avloppssystem
ro
pa
s
– krav på tätskiktsanslutning
– om tvättbänk ska vara försedd med avloppsventil
– krav på utförande av skåp, till exempel förvaringsskåp och trådbackar.
Ange
– om tvättbänk tillhandahålls av annan entreprenör och endast ska anslutas
till vatten- och avloppsledningar
– om tvättbänk ska monteras av annan entreprenör.
PUF.31
Tvättbänkar av rostfritt stål
be
Samråd med berörd projektör.
jå
Tvättbänk av rostfri stålplåt ska vara utförd med ljuddämpande undersida.
Tvättbänksbeslag och tvättlådor ska uppfylla kraven enligt SIS 823052 och SIS 823053.
Utslagsbackar och spolbackar
PUF.41
Utslagsbackar
Få
Montering
re
PUF.4
R
em
is
s
–
Utslagsback ska monteras enligt figur AMA PUF.41/1.
Figur AMA PUF.41/1.
Ange under aktuell kod och rubrik
– mått
– typ av utslagsback
178 – om utslagsback ska vara försedd med galler
– om utslagsback ska vara försedd med spolramp för anslutning till kallvatten
– om utslagsback ska vara försedd med bräddavlopp
– typ av bottenventil
– typ av vattenlås med utloppsrör för vägg- eller golvanslutning
– hur vattenlås ska anslutas till avloppssystem
– krav på tätskiktsanslutning.
Montering
PUF.411
Utslagsbackar av rostfritt stål
ro
pa
s
Ange mått om utslagsback ska monteras med andra mått än enligt figur AMA
PUF.41/1.
Utslagsback ska vara utförd av rostfritt stål 1.4301 eller högre kvalitet enligt SS-EN 100882:2005.
Ange om annan materialkvalitet än vad som föreskrivs i AMA ska gälla genom
hänvisning till aktuell standard.
Utslagsbackar av keramiskt material
PUF.42
Spolbackar
PUF.421
Spolbackar av rostfritt stål
jå
be
PUF.412
Spolback ska vara utförd av rostfritt stål 1.4301 eller högre kvalitet enligt SS-EN 10088-2:2005.
Spilltrattar
Få
PUF.5
re
Ange om annan materialkvalitet än vad som föreskrivs i AMA ska gälla genom
hänvisning till aktuell standard.
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ av spilltratt
– materialkvalitet genom hänvisning till aktuell standard
–
– dimension och anslutning
Spilltrattar av plast
em
PUF.52
Spilltrattar av rostfritt stål
is
PUF.51
s
– typ av spilledning från tratt och vart spilledning ska ledas. Alternativt
redovisas rördragning från spilltratt på ritning.
R
PUF.6
Avfallskvarnar
Ange
– ljudkrav
– krav på beröringsskydd
– vattenlås.
Samordna installation med berörd projektör.
Beakta att avfallskvarnar omfattas av krav på CE-märkning enligt
maskindirektivet 2006/42/EG.
Beakta krav från VA-distributör.
PUG
APPARATER FÖR DESINFEKTION
PUG.1
Diskdesinfektorer och spoldesinfektorer
179 PUG.12
Diskdesinfektorer
Kammare i diskdesinfektor ska invändigt vara utförd av rostfritt stål 1.4404 enligt SS-EN 100882:2005.
Slutsköljning och desinfektion ska ske med vatten med temperatur lägst 85 °C.
Diskdesinfektor ska ha automatisk dosering av disk- och sköljmedel.
Uppgifter att redovisa
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning:
– mått
– vikt
ro
pa
s
– material i diskkammare och ytterhölje
– vattenförbrukning per diskfas
– erforderligt vattentryck
– dokumenterad kontroll enligt SIS Handbok 600 av disk- och desinfektionsfunktioner
– ljudnivå.
Ange
– krav på inbyggt diskprogram
be
– vilka föremål som diskdesinfektor ska kunna diska
– om diskdesinfektor ska vara försedd med torkprogram
– spänningssystem och strömart för diskdesinfektor
jå
– om vattenlås och avloppsanslutning ska vara utförda för vägg- eller
golvanslutning
PUG.13
Spoldesinfektorer
re
– tillbehör till diskdesinfektor.
Få
Rengöring av föremål som ska desinfekteras ska kunna ske stegvis med kall- och varmvatten
och med tillsats av rengöringsmedel. Desinfektion ska ske med vattenånga.
Desinfektion av kammare och rörsystem till dysor i kammare ska ske vid varje
desinfektionstillfälle.
Rengörings- och desinfektionsfaser ska styras av inbyggd programfunktion.
–
Ventilation av spoldesinfektor ska vara så utförd att ångutsläpp och smittspridning hindras.
Spoldesinfektor ska vara utförd av rostfritt stål 1.4404 enligt SS-EN 10088-2:2005.
s
Spoldesinfektor ska vara försedd med fotmanövrerat lock.
is
Uppgifter att redovisa
em
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
– mått
– vikt
R
– ångförbrukning per desinfektionsomgång
– erforderligt ångtryck
– desinfektionstemperatur
– vattenförbrukning
– dokumenterad kontroll enligt SIS Handbok 600 av rengörings- och desinfektionsfunktioner
– ljudnivå.
Ange
– vilka föremål som spoldesinfektor ska kunna desinfektera
– om spoldesinfektor ska ha inbyggd spolpump och vattentank
– om spoldesinfektor ska vara försedd med inbyggd ånggenerator eller
anslutas till externt ångförsörjningssystem
– krav på inbyggt spolprogram
180 – om spoldesinfektor ska vara försedd med anordning för
rengöringsmedelsdosering
– om spoldesinfektor ska vara försedd med doseringspump för
avkalkningsmedel
– spänningssystem och strömart för desinfektor
– om vattenlås och avloppsanslutning ska vara utförda för vägg- eller
golvanslutning
– tillbehör till spoldesinfektor.
PUG.2
Städdesinfektorer
Städdesinfektor ska vara utförd för tömning, rengöring och desinfektion av städutrustning.
ro
pa
s
Städdesinfektor ska vara utförd av rostfritt stål 1.4404 enligt SS-EN 10088-2:2005.
Desinfektion av städutrustning ska ske med ånga eller vatten. Temperatur på ånga eller vatten
ska vara så hög att alla ytor på föremål som ska desinfekteras värms upp till lägst 85 °C.
Spolmunstycken i desinfektor ska vara utförda och placerade så att alla ytor på föremål som ska
desinfekteras värms upp.
Städdesinfektor ska vara försedd med inbyggd termostat och signallampa som indikerar rätt
eller fel desinfektionstemperatur.
be
Lock till desinfektor ska kunna stängas och öppnas manuellt. Under desinfektionsprocessen ska
locket inte kunna öppnas.
Uppgifter att redovisa
jå
Desinfektor ska ha inbyggd ånggenerator samt vara försedd med anslutning till kall- och
varmvattenledning samt till avloppsledning.
– mått
– vikt
re
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
– ångförbrukning per desinfektionsomgång
Få
– erforderligt ångtryck
– desinfektionstemperatur
– vattenförbrukning
– ljudnivå.
–
– dokumenterad kontroll enligt SIS Handbok 600 av rengörings- och desinfektionsfunktioner
Ange
em
is
s
– eleffekt för inbyggd ånggenerator
R
PUG.3
– om städdesinfektor ska monteras på vägg eller vara fristående
– om vattenlås och avloppsanslutning ska vara utförda för vägg- eller
golvanslutning
– spänningssystem och strömart
– tillbehör till städdesinfektor.
Autoklaver
Autoklav ska i tillämpliga delar uppfylla kraven enligt SS-EN 285:2006+A2:2009.
Uppgifter att redovisa
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
– mått
– vikt
– ångförbrukning per steriliseringsomgång
– erforderligt ångtryck
– steriliseringstemperatur
– vattenförbrukning
181 – tryckluftförbrukning
– erforderligt arbetstryck för tryckluft
– anslutningseffekt
– värmeförluster vid öppen dörr och vid stängd dörr
– erforderligt vattentryck
– krav på vattenkvalitet
– ljudnivå
– spänningssystem och strömart
– programstyrning
Ange under aktuell kod och rubrik
– användningsområde för autoklav
ro
pa
s
– instruktioner för drift och underhåll.
– om autoklav ska vara försedd med inbyggd ånggenerator eller anslutas till
externt ångförsörjningssystem
– krav på steriliseringstemperatur
– kammarvolym eller kapacitet (antal korgar)
– dörrutförande (endörrs- eller tvådörrsutförande)
be
– materialkvalitet genom hänvisning till aktuell standard
– spänningssystem och strömart
– vilka tillbehör som ska levereras med autoklav
jå
– om autoklav ska vara försedd med kylsystem.
Autoklaver med inbyggd ånggenerator
PUG.32
Autoklaver med extern ångförsörjning
PV
UTTAGSPOSTER, ARMATURER M M I VÄTSKESYSTEM
ELLER GASSYSTEM
Få
re
PUG.31
Anvisningar för montering ska levereras med vara.
TAPPVENTILER, BLANDARE M M I TAPPVATTENSYSTEM
PVB.1
Tappventiler och vattenutkastare
is
s
–
PVB
MATERIAL- OCH VARUKRAV
em
Tappventiler och vattenutkastare ska vara försedda med erforderliga fästdon för montering.
R
Tätningsmaterial ska fästa mot underlaget och vara vattenbeständigt, mögelresistent och
åldringsbeständigt.
Tätningsmaterial i tappventiler och vattenutkastare och tätningsmaterial använt vid montering
ska vara bakterieavvisande och ha en sådan sammansättning att mikrobiell tillväxt i materialet
förhindras.
UTFÖRANDEKRAV
Montering ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Montering av tappventil och väggvattenutkastare på skivvägg ska utföras med fästdon avsedda
för väggkonstruktionen.
I våtutrymmen ska tätning utföras
– vid fästdon genom tätskikt på väggar
– mellan armaturfäste och ytskikt.
182 MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange material, typ och kulör för tätningsmaterial.
UTFÖRANDEKRAV
Ange under aktuell kod och rubrik
– om infästning av tappventil och väggvattenutkastare kräver förstärkning av
vägg
– om förstärkningar, till exempel kortlingar av trä, tillhandahålls av annan
entreprenör för montering av tappventil och utkastare.
Tappventiler
ro
pa
s
PVB.11
Tappventil ska ha synliga metalldelar förkromade enligt SS-EN 248.
Tappventil ska vara försedd med värmeisolerande manöveranordning.
Tappventil ska monteras 900 mm över färdigt golv.
Tappventil för lös nyckel ska levereras med nyckel.
Uppgifter att redovisa
– ljuddata för tappventil enligt SS-EN 200:2008
Ange
– typ av tappventil
– dimension
jå
– tryckfall för tappventil vid normflöde.
be
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
re
– typ av ventilfäste och väggbricka
– om tappventil ska ha annan ytbehandling än förkromning.
Ange om tappventil ska vara försedd med
Få
– strålsamlare
– slangkoppling
– återsugningsskydd
–
– flödesbegränsare
– föravstängning.
PVB.12
is
s
Ange mått om tappventil ska monteras på annan höjd än vad som föreskrivs i
AMA.
Väggvattenutkastare
em
Väggvattenutkastare ska ha frostsäker väggenomföring och vara självdränerande.
R
Väggvattenutkastare ska levereras med lös nyckel.
PVB.2
Ange
– typ av väggvattenutkastare
– dimension
– väggtjocklek och väggmaterial där utkastare ska monteras
– utrustning som ska vara installerad tillsammans och i anslutning till
väggvattenutkastaren till exempel skyddsmodulbackventilslang och
slangkoppling.
Blandare
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Blandare ska ha synliga metalldelar förkromade enligt SS-EN 248.
Blandare ska ha värmeisolerande manöveranordning.
183 Blandare ska vara försedd med erforderliga fästdon för montering.
Tätningsmaterial ska fästa mot underlaget och vara vattenbeständigt, mögelresistent och
åldringsbeständigt.
Tätningsmaterial i blandare och tätningsmaterial använt vid montering ska vara
bakterieavvisande och ha en sådan sammansättning att mikrobiell tillväxt i materialet förhindras.
Uppgifter att redovisa
Följande uppgifter ska kunna redovisas på uppmaning
– ljuddata för blandare enligt SS-EN 200:2008
– tryckfall för blandare vid normflöde
ro
pa
s
– driftanvisningar.
UTFÖRANDEKRAV
Montering ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Montering av blandare på skivvägg ska utföras med fästdon avsedda för väggkonstruktionen.
Blandare som byggs in i vägg ska ha tappvattenanslutningen placerad i ett vattentätt utrymme
med dränering. Dräneringen ska mynna på plats där läckande vatten upptäcks och inte orsakar
omedelbar skada.
be
I våtutrymmen ska tätning utföras
– vid fästdon genom tätskikt på väggar
jå
– mellan blandarfäste och ytskikt.
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange under aktuell kod och rubrik
re
– typ av blandare
– dimension och anslutning
– typ av blandarfäste
Få
– ljudkrav för blandare, klass I eller II enligt SS-EN 200:2008
– krav på tryckklass.
Ange om blandare ska vara försedd med
–
– strålsamlare
– slangkoppling
s
– återsugningsskydd
R
em
is
– flödesbegränsare
PVB.21
– föravstängningsventiler
– filter.
Ange
– krav på handikappanpassning för blandare och tillbehör, till exempel krav
på manöveranordning och märkning av blandare
– krav på beröringsfri manövrering av blandare och i så fall om blandare ska
vara utförd för elnätsanslutning eller för batteridrift
– material och kulör för tätningsmaterial
– krav på annan ytbehandling än förkromning.
Duschblandare och duschanordningar
Duschanordning och duschventil ska ha synliga metalldelar förkromade enligt SS-EN 248.
Ange
– typ av blandare
– typ av duschventil
– typ av duschanordning
– energiklass enligt SS 820001:2010
184 – monteringshöjd för blandare
– antal infästningar och monteringshöjd för dusch anordning.
PVB.211
Duschblandare och duschanordningar för inbyggnad
PVB.22
Badkarsblandare
Ange
– typ av blandare
– typ av duschventil
Montering
Ange
– mått för montering av blandare
– mått för montering av duschanordning.
ro
pa
s
– typ av duschanordning.
Badkarsblandare och duschanordning för inbyggnad
PVB.23
Tvättställsblandare och bidéblandare
be
PVB.221
PVB.24
jå
Ange energiklass enligt SS 820000:2010.
Disklådsblandare
Ange
re
Blandaren ska vara spärras så att vatten inte kan spolas utanför betjänande tvättlåda.
– typ av blandare
– krav på fixering av anslutningsledning
Få
– om blandare ska vara försedd med avstängningsanordning för vatten till
diskmaskin
– om blandare ska vara försedd med spolningsanordning och i så fall typ av
anordning
Tvättstugeblandare
s
PVB.25
–
– energiklass enligt SS 820000:2010.
R
PVB.27
Ange mått för montering.
Tvättränneblandare
em
PVB.26
is
Blandaren ska vara spärras så att vatten inte kan spolas utanför betjänande tvättlåda.
Spolblandare
Ange
– mått för montering
– om blandare ska förses med stänkskydd
– om blandare ska förses med Skyddsmodul
– om blandare ska förses med Slangkoppling.
PVC
NÖDDUSCHAR OCH ÖGONDUSCHAR
Föreskrifter om nödduschar finns i AFS 2009:2.
PVC.0
Kombinerade nöd- och ögonduschar
PVC.1
Nödduschar
185 Ange
– typ av nöddusch
– erforderligt flöde
– krav på vattentemperatur
– dimension
– eventuell tryckreducering
– arbetstryck (högsta–lägsta)
– typ av manövreringsanordning
– typ av blandningsventil/skyddsblandare
– krav på skylt vid nöddusch.
PVC.2
ro
pa
s
Beakta att utrymme för nöddusch kan behöva förses med golvbrunn.
Ögonduschar
Ange
– typ av ögondusch (ögondusch eller ögon- och ansiktsdusch)
– erforderligt flöde
– typ av tryckreduceringsventil
– arbetstryck (högsta–lägsta)
be
– krav på vattentemperatur
– typ av manövreringsanordning
jå
– typ av skyddsblandare/blandningsventil.
BRANDPOSTER O D
PVD.1
Brandposter och brandpostventiler
re
PVD
Få
Brandposter med formstabil slang ska vara utförda enligt SS-EN 671-1:2012. Brandposter med
flatrullad slang ska vara utförda enligt SS-EN 671-2:2012.
Här anges brandposter monterade i byggnad. Brandposter i mark anges enligt
AMA Anläggning.
Ange under aktuell kod och rubrik
–
– typ av brandpost, till exempel brandpost med skuminblandning
– typ, längd och dimension på slang
– utförande, material, ytbehandling, kulör och monteringssätt för skåp
– mått för montering.
em
is
s
– typ av ventil, koppling och strålrör
Brandposter
PVD.111
Brandposter i skåp på vägg
R
PVD.11
PVD.112
Brandposter i infällt skåp
PVD.12
Brandpostventiler med slang
Ange typ av ventil.
PVD.2
Utrustningar för skumspridning
PVD.21
Skumgeneratorer
Ange
– typ, till exempel mellanskumsgenerator, lättskumsgenerator med inbyggd
fläkt, skumkanon
186 – arbetssätt, till exempel aspirerande, inte aspirerande
– skumtal
– skumvätskekapacitet
– arbetstrycksområde
– tryckklass
– anslutningar
– typ av styrning, till exempel självoscillerande, manuell fjärrstyrning
– strömart och spänning
– material och ytbehandling.
PVD.22
Skuminblandningsanordningar
Ange
– typ, till exempel ejektor
– skuminblandningsförhållande
– anslutningar
– material och ytbehandling.
be
– tryckklass
ro
pa
s
Ange tillbehör, till exempel behållare för skumvätska under aktuell kod och
rubrik i avsnitt PL.
UTTAGSPOSTER OCH ARMATURER I ÅNGSYSTEM ELLER
KONDENSATSYSTEM
PVH
UTTAGSPOSTER OCH ARMATURER I TRYCKLUFTSSYSTEM
ELLER VAKUUMSYSTEM
PVH.1
Tryckluftsuttag
Få
re
jå
PVE
Ange
– typ av armatur
–
– luftflöde, fri luft
– lufttryck
– om uttaget ska vara försett med snabbkoppling och i så fall typ av koppling
em
is
s
– om uttaget ska vara försett med tryckreducering
R
PVH.2
– om uttaget ska vara försett med mätanordning
– om uttaget ska vara försett med filter.
Uttag i vakuumsystem
Ange
– typ av armatur
– vakuumflöde, fri luft
– vakuumnivå
– om uttag ska vara försett med avskiljare
– om uttag ska vara försett med snabbkoppling och i så fall typ av koppling.
PVJ
TÖMNINGSCENTRALER, UTTAGSPOSTER OCH
ARMATURER I GASSYSTEM
Uttag i rörledning för acetylen ska utföras på rörlednings översida.
PVJ.1
Tömningscentraler i gassystem
Ange
187 – gastyp
– inloppstryck i bar
– drifttryck i bar
– flöde i m3/h.
Ange i klartext enligt alternativ i specifikationsmatris
– gastyp som tömningscentral är avsedd för
– tömningscentralens funktion
– typ av utförande av inloppsanslutning samt dimension
– typ av utförande av utloppsanslutning samt dimension
Se exempel under matris.
ro
pa
s
– material i tömningscentral.
Ange krav på gasrenhet vid tömning, till exempel genom att ange
renhetsklass.
Exempel:
re
jå
be
Specifikationsmatris RA PVJ.1/1.
PVJ.1 Tömningscentraler i gassystem
Få
Tömningscentral för inert gas med helautomatisk funktion. Tömningscentralen
ska vara försedd med högtrycksslang av rostfritt stål för inloppsanslutning.
UTTAGSPOSTER OCH ARMATURER I OLJESYSTEM ELLER
DRIVMEDELSSYSTEM
PVL
UTTAGSPOSTER I DAMMSUGNINGSSYSTEM
s
–
PVK
is
Sugdosor i dammsugningssystem ska vara utförda så att dammsugaren startar när sugslangen
ansluts.
Sugdosans lock ska i stängt läge vara tätt.
em
Sugdosa och lock ska vara utförda av metall.
R
Sugdosa ska vara försedd med automatisk brytare för start och stopp av centralenhet.
Ange
– typ av sugdosa
– mått
– typ av vägg- eller golvkonstruktion där sugdosa ska monteras. För dosor
monterade i murade eller gjutna konstruktioner bör skyddslock föreskrivas
för bottendosor
– krav på signalkabel (24 V) från brytare i sugdosa. Signalkabel bör dras i
tomrör med kopplingsdosor.
Redovisa på ritning monteringshöjd och placering av sugdosor. Sugdosornas
placering och antal avgörs av sugslangens längd. Normalt bör
dammsugarslangens längd inte överstiga 10 m.
PVM
LABORATORIEARMATURER FÖR VÄTSKOR ELLER GASER
188 Ange
– typ av armatur
– dimension
– beräkningstryck
– beräkningstemperatur
– material i armatur samt ytbehandling
– krav på märkning av armatur.
Ange i klartext enligt alternativ i specifikationsmatris
– medium för vilket armatur är avsedd
– monteringsplats.
ro
pa
s
Se exempel under matris.
jå
be
Specifikationsmatris RA PVM/1.
Exempel:
re
PVM Laboratoriearmaturer för vätskor eller gaser
Laboratoriearmatur i bänk för avjoniserat vatten.
SLANGUTRUSTNING
PVN.1
Slanghyllor
Få
PVN
Ange
–
– typ
– mått för montering
Slangrullar
Ange
– typ av slangrulle
– typ, längd, dimension och tryckklass på slang
– om slang ska förses med strålmunstycke och i så fall typ.
R
em
PVN.2
is
s
– om slanghylla ska förses med slang och strålmunstycke. Ange i så fall
slangtyp, dimension, tryckklass, slanglängd samt typ av strålmunstycke.
PX
MEDIER I VVS-, KYL- OCH PROCESSMEDIESYSTEM
PXB
MEDIER I KYLSYSTEM OCH VÄRMEPUMPSSYSTEM
PXB.1
Köldmedier
Mängden av köldmedier bör anges som erforderlig driftfyllning.
Ange typ av köldmedier här eller under rubriken Tekniska förutsättningar i
avsnitt 55.
PXB.11
HFC-köldmedier
189 Beakta att köldmedier med GWP-värde över 2500 inte får installeras efter år
2020.
PXB.111
HFC-köldmedier av enkomponentstyp
Under denna kod och rubrik anges till exempel R134a.
PXB.112
HFC-köldmedier av flerkomponentstyp
PXB.12
Naturliga köldmedier
PXB.121
Ammoniak
PXB.122
Kolväteföreningar
ro
pa
s
Under denna kod och rubrik anges till exempel R404A.
PXB.123
Koldioxid
PXB.2
Oljor i köldmediesystem
be
Under denna kod och rubrik anges till exempel propan.
Mängden av olja bör anges som erforderlig driftfyllning. Typ av olja anges
enligt kompressortillverkarens anvisningar.
PXB.3
Köldbärare och kylmedel
jå
Ange om olja ska bytas efter 200 timmars drifttid.
Köldbärare
Få
PXB.31
re
Ange typ, koncentration och temperatur här eller under rubriken Tekniska
förutsättningar i avsnitt 55.
Uppgift om påfylld köldbärare i kylsystem ska anges på skylt uppsatt i utrymme där köldbärare
fylls på och där köldbärarens sammansättning kontrolleras under drifttiden. Krav på skylt finns
angivet under YTB.255.
–
Ange om referensprov på köldbärare ska tas. Detta kan vara lämpligt vid
större och viktiga anläggningar och om annan köldbärare än vatten utan
tillsatser används i kylsystem.
R
em
is
s
Om så föreskrivs ska referensprov med påfylld köldbärare överlämnas till
beställaren. Referensprovet ska sparas i ett tättslutande kärl och utan kontakt
med syre. Referensprovets volym ska vara minst 3 l. Referensprovbehållaren
ska vara märkt med uppgifter om typ av köldbärare, koncentration, tillsatser,
leverantörens varubeteckning samt datum för första påfyllning.
Senast två månader efter drifttagning ska ett prov på köldbärare tas.
Analysresultaten överlämnas till beställaren.
Ange
– var köldbärarprov ska analyseras
– vilka parametrar analysen ska omfatta
– om och i så fall vilka ytterligare analyser som ska utföras under
garantitiden.
Uppgifter att redovisa
Ange vilka uppgifter entreprenör ska redovisa, till exempel
– typ av påfylld köldbärare samt leverantörens varubeteckning
– köldbärarens koncentration och tillsatser
– datum för första påfyllning av köldbärare
– analysresultat av första provtagning.
190 PXB.311
Köldbärare, glykol-vattenblandning
PXB.312
Köldbärare, salt-vattenblandning
PXB.313
Köldbärare, alkohol-vattenblandning
PXB.32
Kylmedel
Uppgift om påfyllt kylmedel i kylsystem/värmesystem ska anges på skylt uppsatt i utrymme där
kylmedlet fylls på och där kylmedlets sammansättning kontrolleras under drifttiden. Krav på skylt
finns angivet under YTB.255.
ro
pa
s
Ange om referensprov på kylmedel ska tas. Detta kan vara lämpligt vid större
och viktiga anläggningar och om annat kylmedel än vatten utan tillsatser
används i kylsystem eller värmesystem.
Om så föreskrivs ska referensprov med påfyllt kylmedel överlämnas till
beställaren. Referensprovet ska sparas i ett tättslutande kärl och utan kontakt
med syre. Referensprovets volym ska vara minst 3 l. Referensprovbehållaren
ska vara märkt med uppgifter om typ av kylmedel, koncentration, tillsatser,
leverantörens varubeteckning samt datum för första påfyllning.
be
Senast två månader efter drifttagning ska ett prov på kylmedlet tas.
Analysresultaten överlämnas till beställaren.
Ange
– var kylmedelsprov ska analyseras
jå
– vilka parametrar analysen ska omfatta
re
– om och i så fall vilka ytterligare analyser som ska utföras under
garantitiden.
Uppgifter att redovisa
Ange vilka uppgifter entreprenör ska redovisa, till exempel
Få
– typ av påfyllt kylmedel samt leverantörens varubeteckning
– kylmedlets koncentration och tillsatser
– datum för första påfyllning av kylmedel
–
– analysresultat av första provtagning.
Kylmedel, glykol-vattenblandning
PXB.322
Kylmedel, salt-vattenblandning
is
MEDIER I VÄRMESYSTEM
em
PXC
s
PXB.321
Värmebärare
R
PXC.1
191