Väg 21, Viltpassage på delen Kristianstad

Transcription

VILTSTYRNINGSPLAN, BILAGA TILL SAMRÅDSUNDERLAG
Väg 21, Viltpassage på delen
Kristianstad - Hässleholm
Kristianstads och Hässleholms kommun, Skåne län
2015-02-18
Projektnummer: 138598
Viltstyrningsplan, bilaga till samrådsunderlag väg 21 Kristianstad - Hässleholm
Dokumenttitel: Viltstyrningsplan, bilaga till samrådsunderlag, Väg 21, Viltpassage på
delen Kristianstad – Hässleholm, Kristianstads och Hässleholms kommun, Skåne län
Skapat av: Marcus Elfström, EnviroPlanning AB
Dokumentdatum: 2015-01-27
Dokumenttyp: Rapport
DokumentID: Ärendenummer: TRV2014/35123
Projektnummer:138598
Version: 0.1
Publiceringsdatum: 2015-02-18
Utgivare: Trafikverket
Kontaktperson: Eva Kühl, Trafikverket
Uppdragsansvarig: Caroline Christensson, Kreera samhällsbyggnad AB
Underkonsult och ansvarig Viltstyrningsplan: Anna Dahlén, EnviroPlanning AB
Handläggarstöd: Mattias Olsson, EnviroPlanning AB
Tryck: Fotograf: Marcus Elfström, EnviroPlanning AB
Distributör: Trafikverket, Box 366, 201 23 Malmö, telefon: 0771-921 921
TDOK 2013-67 Mall Samrådsunderlag ver. 1.0
2
Sammanfattning
Bakgrund
Vägar kan utgöra kraftiga vandringshinder och barriärer för både människor och djur. Väg 21 mellan
Hässleholm och Kristianstad har en trafikintensitet som innebär en förväntad stark barriärpåverkan på vilt.
Landskapet hyser ett rikt djurliv avseende klövvilt samt mindre och större rovdjur. I landskapet återfinns av
klövviltet rådjur, dovhjort, älg och vildsvin medan kronhjort är mindre vanlig. På sträckan mellan norra
Hässleholm och Kristianstad skedde under perioden 2010-2013 i genomsnitt 1,9 viltolyckor per km och år.
Olyckorna utgjordes framförallt av påkörning av rådjur, men även av vildsvin, älg och dovhjort. Vägsträckan
har således en hög belastning av viltolyckor som kan innebära allvarliga personskador och säkerhetsrisker
för människor, samt ökad dödlighet för vilt som väljer att korsa vägen. Vägsträckan saknar
vilt/faunastängsel.
Trafikverket har genomfört en förenklad åtgärdsvalsstudie för väg 21, delen Hässleholm-Kristianstad och
därefter beslutat att driva projektet vidare genom att ta fram en vägplan som föreslår åtgärder för förbättrad
trafiksäkerhet och minskad barriäreffekt. Denna viltstyrningsplan utgör underlag till samrådsunderlag.
Mål och syfte
Målet med projektet är att minska vägens barriärpåverkan på vilt och att minska mängden viltolyckor på
vägsträckan. Syftet med viltstyrningsplanen är att identifiera viltstråk, beskriva utbredningen av viltolyckor,
föreslå åtgärder för att viltanpassa befintliga planskilda korsningar samt utreda lokaliseringsalternativ för ny
faunapassage.
Metod
Befintliga utredningar, fjärranalys och kartläggning av tidigare viltolyckor samt samråd i fält med
eftersöksjägare har använts för att identifiera viltstråk och belastningar av viltolyckor. Avskjutningsstatistik
har analyserats för att beskriva klövviltet i området. Övrig fauna finns beskriven utifrån redovisningar i
Artportalen samt samråd med Länsstyrelsen Skåne. Befintliga planskilda korsningar har inventerats och
beskrivits utifrån deras lämplighet som faunapassager. Fyrstegsprincipen har använts för att identifiera
åtgärdsbehovet.
Förslag till åtgärder
De föreslagna åtgärderna utgör steg 3 enligt fyrstegsprincipen, vilket innebär både mindre
anpassningsåtgärder och större förbättringsåtgärder i anläggningen.
Stängsel
Sträckor med högre belastning av viltolyckor har identifierats och dessa överensstämmer väl med de av
eftersöksjägarna utpekade viltstråken som korsar på väg 21. Mot bakgrund av kartläggningen av viltolyckor
och viltstråk, samt för att möjliggöra kanalisering av vilt till lämpliga passager, föreslås hela vägsträckan,
totalt 22,3 km, mellan bro över järnväg vid Kärråkra (passage # 5, Hässleholm norra) och tpl Önnestad
(passage # 21) förses med faunastängsel. Med faunastängsel avses här ett stängsel för att förhindra stora och
mindre däggdjur från att korsa vägen i plan.
Åtgärder på befintliga vägportar och broar

Vid förbifart runt Hässleholm finns en bro över järnväg vid Kärråkra (passage # 5) och en bro över
järnväg vid Röinge (passage # 10) som bedöms vara lämpliga passager för såväl mindre som större
klövvilt, dvs. rådjur respektive älg under väg 21. Passagerna kräver inga specifika viltanpassningar
utöver faunastängsling utmed väg 21 för att kanalisera vilt till passagerna.
3

I tpl Ignaberga (passage # 13) föreslås att befintlig vägbro anpassas för att kanalisera vilt över väg 21
genom att lämna grönytor inom trafikplatsen utanför faunastängsel, samt genom byggnation av
faunaskärmar på vägbro över väg 21. Anslutande väg 1901 föreslås bli utrustat med ett
viltvarningssystem för att varna trafikanter för förekommande vilt samt en sänkning av högsta
tillåten hastighet, med hänsyn till förtätning av vilt vid trafikplatsen.

I tpl Lommarp (passage #16) föreslås att vägbron förses med faunaskärmar och en plantering av
lövskärm vid vägporten samt en färist för att lösa trafikkonflikter i närområdet.

Vid Vanneberga och Önnestad föreslås att gång-cykelportar som är under byggnation 2014
(passager # 19 och 20) förses med faunaskärmar, samt utreds närmare för byggnation av färister för
att lösa trafikkonflikter.

Lämpliga placeringar av uthopp i samband med stängselöppningar saknas på sträckan.
Nya faunapassager delsträckan Ignaberga-Vinslöv
Mellan Ignaberga och Vinslöv saknas lämpliga passager för djur och lämplig lokalisering av ny faunapassage
motsvarande ekodukt. Mot denna bakgrund föreslås att vid Vedhygge (passage #14), som är placerat
halvvägs på sträckan Ignaberga-Vinslöv, ersätta befintlig vägbro med längden 4,4 m med en ny viltport med
åtminstone passagebredden 15 m. Viltporten rekommenderas vara försedd med faunaskärmar samt en färist
för att lösa trafikkonflikter.
Nya faunapassager delsträckan Vinslöv-Önnestad
Mellan Vinslöv och Önnestad saknas lämpliga passager för större klövvilt såsom älg och dovhjort. Med
anledning därav föreslås två alternativa lokaliseringar för byggnation av en faunapassage/ekodukt vid
Ekeberg och Ullstorp. Lokaliseringsalternativ vid Ekeberg förordas framför lokaliseringsalternativ vid
Ullstorp, med hänsyn till utbredning av viltolyckor, viltstråk samt närhet till bebyggelse. Utredningsförslag
för byggnation av färister alternativt utdragning av faunastängsel på anslutande vägar finns utpekade.
Effekter och konsekvenser
Åtgärderna som föreslås innebär en minskad barriärpåverkan och ökad konnektivitet i landskapet för
faunan. Faunastängsel på utvalda sträckor, färister och övriga anpassningar av befintliga planskilda
korsningar, samt förslag till ny viltport (under vägen) och/eller viltbro/ekodukt (över vägen) innebär att djur
lättare kan passera vägen samtidigt som viltolyckorna minskar. Konsekvenserna för faunan är minskad
dödlighet och minskad fragmentering av habitat. Åtgärderna förbättrar också trafiksäkerheten och innebär
därmed positiva konsekvenser för trafikanternas hälsa.
Fortsatt arbete
Det är viktigt att tydliga och kvantifierbara målbilder sätts upp för projektet. Målbilder kan exempelvis
inkludera andelen minskning i viltolyckor och nyttjandegrad av faunapassagerna längs sträckan för att man
skall ha nått målet. Målbilden avgör om faunapassage eller ekodukt förordas vid byggnation av ny passage.
Målbilderna skall kunna följas upp i ett uppföljningsprogram så att man kan besvara huruvida projektet
varit lyckosamt eller inte. Kalkyl och vid behov prioritering mellan föreslagna åtgärder kvarstår, och
inkluderar motiv till prioriteringar och eventuella bortval.
4
Innehåll
1.
PROJEKTETS OMFATTNING
7
1.1. Bakgrund
7
1.2. Övergripande mål
7
1.3. Projektmål
8
1.4. Syfte
8
1.5. Geografisk avgränsning
8
1.6. Tidigare utredningar
9
1.7. Arbetsmetodik för viltstyrningsplan
1.7.1. Datainsamling
1.7.2. Statistiska analyser
10
10
10
2.
12
BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN
2.1. Vägens funktion och standard
12
2.2. Parallell järnväg
12
2.3. Potential för vilt att nyttja befintliga planskilda passager
2.3.1. Beskrivning av riktvärden och tänkbara åtgärder
2.3.2. Befintliga planskilda korsningar (passager vid väg 21)
2.3.3. Järnvägssträckan Hässleholm-Kristianstad parallellt med väg 21
12
13
15
32
2.4. Fauna i området
2.4.1. Övergripande beskrivning av faunan
2.4.2. Avskjutningsstatistik - klövvilt
2.4.3. Viltolyckor - klövvilt
2.4.3.1. Rådjur - viltolyckor
2.4.3.2. Vildsvin - viltolyckor
2.4.3.3. Dovhjort - viltolyckor
2.4.3.4. Älg - viltolyckor
2.4.4. Viltstråk och viltolyckor enligt eftersöksjägare
33
33
33
36
38
40
42
44
46
2.5. Markanvändning
2.5.1. Jordbruk och skogsbruk
2.5.2. Naturresurser
2.5.3. Bebyggelse
47
47
47
47
2.6. Skyddade områden och höga naturvärden
48
3.
ANALYS ENLIGT FYRSTEGSPRINCIPEN
50
4.
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER
52
4.1. Övergripande åtgärder längs vägen
4.1.1. Faunastängsel
4.1.2. Färister
4.1.3. Utbredning av befintliga planskilda passager lämpliga för vilt
52
52
52
52
4.2. Punktåtgärder befintliga passager
4.2.1. Passage # 7, tpl Stoby
4.2.2. Passager # 8 och 9, tpl Läreda
4.2.3. Passager # 10 och 11 vid Röinge
53
53
54
55
5
4.2.4. Passage # 13, tpl Ignaberga
4.2.5. Passage # 16, tpl Lommarp
4.2.6. Passage # 19 vid Vanneberga och passage # 20 vid Önnestad
55
57
59
4.3. Punktåtgärder nya faunapassager
4.3.1. Övergripande angående nya faunapassager
4.3.2. Delsträcka 1 – Ny viltport mellan Ignaberga och Vinslöv
4.3.3. Delsträcka 2 – Faunapassage/ekodukt mellan Vinslöv och Önnestad
4.3.4. Prioritering av föreslagna nya faunapassager/ekodukter
60
60
61
63
65
4.4. Åtgärder för järnväg
66
5.
67
EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET
5.1. Nollalternativet
67
5.2. Föreslagna åtgärder
5.2.1 Konsekvenser för faunan
5.2.2. Trafiksäkerhet
5.2.3. Trafiken under byggtiden
5.2.4. Naturmiljö, landskapsbild och trafikantupplevelse
5.2.5. Planering och markanvändning
67
67
67
67
67
68
6.
69
MÅLUPPFYLLELSE
6.1 Överensstämmelse och bidrag till de transportpolitiska målen och miljökvalitetsmålen 69
6.2. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer
7.
och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden
69
FORTSATT ARBETE
71
7.1. Upplägg, målbilder och uppföljning
71
7.2. Frågor som kräver särskild uppmärksamhet
71
8.
72
UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR
8.1. Referenser
72
8.2. Bilagor:
Bilaga 1. Analys av klövvilt inom jaktvårdskretsar
Bilaga 2. Tid på året när viltolyckor inträffar
6
1. Projektets omfattning
1.1. Bakgrund
Vägar kan utgöra kraftiga vandringshinder och barriärer för både människor och djur. Väg 21 mellan
Hässleholm och Kristianstad har en trafikintensitet som innebär en förväntad stark barriärpåverkan på vilt.
Landskapet hyser ett rikt djurliv avseende klövvilt samt mindre och större rovdjur. I landskapet återfinns av
klövviltet rådjur, dovhjort, kronhjort, älg och vildsvin. På sträckan mellan Kristianstad och norra
Hässleholm skedde under perioden 2010-2013 i genomsnitt 1,9 viltolyckor per km och år. Olyckorna
utgjordes framförallt av påkörning av rådjur, men även av dovhjort, vildsvin och älg. Vägsträckan har
således en hög belastning av viltolyckor som kan innebära allvarliga personskador och säkerhetsrisker för
människor, samt ökad dödlighet för vilt som väljer att korsa vägen. Vägsträckan saknar vilt/faunastängsel.
Trafikverket har genomfört en förenklad åtgärdsvalsstudie för väg 21, delen Hässleholm-Kristianstad och
därefter beslutat att driva projektet vidare genom at ta fram en vägplan som föreslår åtgärder för förbättrad
trafiksäkerhet och minskad barriäreffekt. Denna viltstyrningsplan utgör underlag till vägplanen.
1.2. Övergripande mål
Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt
hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.
Det övergripande målet stöds av två transportpolitiska huvudmål:
FUNKTIONSMÅL - TILLGÄNGLIGHET
Transportsystemets utformning, funktion och
användning ska medverka till att ge alla en
grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och
användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela
landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det
vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive
mäns transportbehov.
ÖVERGRIPANDE
TRANSPORTPOLITISKT
MÅL
HÄNSYNSMÅL - SÄKERHET, MILJÖ OCH HÄLSA
Transportsystemets utformning, funktion och
användning ska anpassas till att ingen ska dödas
eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att
miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa
uppnås.
Både funktionsmålet och hänsynsmålet berörs i denna viltstyrningsplan, men inriktningen är naturvård och
upprätthållande av en biologisk infrastruktur, snarare än anläggande av ny infrastruktur för oss människor.
7
1.3. Projektmål
Projektmålen går att utläsa ut Trafikverkets förenklade åtgärdsvalsstudie för sträckan:
Väg 21 ska i sin funktion som utpekat godsstråk, pendlings- och regionalt stråk vara
utformad så att vilt kan passera på ett säkert sätt med så liten risk för påkörning som
möjligt. Väg 21 ska inte motverka de transportpolitiska hänsynsmålen för miljö och
säkerhet. Samtidigt ska Trafikverket genom väg 21 bidra till de nationella
miljökvalitetsmålen (främst Ett rikt växt- och djurliv). Faunan ska säkert passera väg 21
och där ska ske en minskad andel viltolyckor.
Projektmålen kan sammanfattas som:
Ökad trafiksäkerhet genom minskat antal viltolyckor
Mindre barriärverkan för faunan
Det finns inte utpekat några preciserade mål för den ekologiska funktionen av de åtgärder som skall
anläggas. Därav får de generella hänsynsmålen om ett rikt djurliv och minskade viltolyckor fungera som
målbild för de åtgärder som föreslås i denna viltstyrningsplan. De ekologiska målen kan med fördel
specificeras tidigt i vägplanearbetet då målen kommer att styra den inriktning vägplanen får. Specifika mål
(om viltolyckor, hur mycket passagerna skall användas etc) kan förslagsvis istället utvecklas närmare i
framtida utredningar för de åtgärder som genomförs.
1.4. Syfte
Viltstyrningsplanens syfte är att vara en fristående utredning om den större faunan i området samt att ge
förslag till åtgärder för att minska antalet viltolyckor och samtidigt ge djuren säkra passager över väg 21.
1.5. Geografisk avgränsning
Ett lämpligt utredningsområde för att lösa de projektmål som har satts upp inkluderar sträckan från
trafikplats Vankiva, norr om Hässleholm, till trafikplats Härlöv vid Kristianstad (figur 1). Den totala
sträckan omfattar cirka 31,3 km. Vald sträcka inbegriper sannolikt samtliga potentiella viltstråk avseende
klövvilt och övriga större däggdjur i landskapet som påverkas av fordonstrafiken och passerar väg 21 mellan
tätorterna Hässleholm och Kristianstad. På en landskapsskala förväntas Hässleholms tätort, tillsammans
med Finjasjön i sydväst utgöra en barriär. Denna torde kanalisera nordsydliga rörelser hos viltet västerut
respektive österut (figur 1). Ute på Kristianstadslätten förväntas Kristianstads tätort, samt angränsande
Araslövssjön i norr och Hammarsjön i syd, utgöra ledlinjer och begränsa viltets rörelser (figur 1).
Utbredningen av viltolyckor med klövvilt längs sträckan Vankiva-Kristianstad under perioden 2010-2013
redovisas i figur 1.
8
Figur 1. Översiktskarta över landskapet och avgränsning för utredningsområdet som omger länsväg 21 mellan
Hässleholm och Kristianstad för projektet. Utbredningen av inrapporterade viltolyckor med rådjur, vildsvin, dovhjort och
älg utmed vägsträckan under perioden 2010-2013 finns redovisad i punkter längs vägen. Skala 1:120 000.
1.6. Tidigare utredningar
Följande utredningar har föregått uppdraget:

Förenklad åtgärdsvalsstudie för en djurpassage utmed riksväg 21 mellan Kristianstad och
Hässleholm (Trafikverket, 2013) Väg 21, mellan Hässleholm och Kristianstad, utgör en barriär för
djurlivet. Enligt den förenklade åtgärdsvalsstudie som Trafikverket tagit fram 2013 är det
nödvändigt med en planskild djurpassage utmed vägen för att motverka vägens barriärverkan på
djurlivet och för att minska antalet viltolyckor på sträckan. I studien prövas flera olika åtgärder, men
det är endast en planskild passage i kombination med stängsling som bedöms få tillräcklig effekt.
Djurpassagen riktar sig främst mot klövvilt, men ska utformas med hänsyn även till andra djurs
behov.

Bristanalys natur och kulturmiljö: barriärer: hjortdjur/utter/groddjur/fisk (Vägverket, 2009). I
bristanalys hjortdjur för Skåne län pekas den aktuella sträckan ut som en barriär där det behövs
åtgärder för hjortdjuren.
9
1.7. Arbetsmetodik för viltstyrningsplan
1.7.1. Datainsamling

Datainsamling avseende viltstråk och viltolyckor har skett genom samråd i samband med fältbesök
med utsedda eftersöksjägare för aktuell vägsträcka, Polisen Skånes representant för viltolyckor vid
Länsstyrelsen Skånes viltförvaltningsdelegation, samt med Länsstyrelsens fältpersonal inom
viltförvaltningen. Samråden hölls under oktober månad 2014.

Därutöver har samråd ägt rum med vilthandläggare och koordinator för åtgärdsprogram för hotade
arter vid Länsstyrelsen Skåne län under oktober och november 2014. Vid dessa samråd diskuterades
bland annat inventeringsunderlag för fauna i området.

Kartläggning av viltolyckor i landskapet och för berörd vägsträcka mellan perioden 1990-1999 och
2010-2014 har skett genom datainsamling under september 2014 från Nationella viltolycksrådets
databas.

Kartläggning av förekomst av insekter och ryggradsdjur i landskapet har skett genom datainsamling
under september 2014 från Artportalen (www.artportalen.se).

Avskjutningsstatistik för rådjur, kronhjort, dovhjort och vildsvin i landskapet har skett genom
datainsamling under september 2014 från databasen Viltdata (www.viltdata.se).

Kartläggning av älgförekomst i landskapet har insamlats från älgskötselplaner som redovisats till
Länsstyrelsen Skåne under 2013 och 2014.
Samråd har ägt rum med följande aktörer under oktober-november 2014:

Carl Ericsson och Tommy Hedman, ansvariga eftersöksjägare för väg 21 mellan Hässleholm och
Kristianstad.

Bernt-Olof Nilsson, Polisen Skånes representant för viltolyckor vid Länsstyrelsen Skånes
viltförvaltningsdelegation.

Krister Henriksson, fältpersonal inom viltförvaltningen och verksam framförallt inom nordöstra
delen av Skåne län vid Länsstyrelsen Skåne.

Nils Carlsson, vilthandläggare vid Länsstyrelsen Skåne.

Anders Hallengren, koordinator för åtgärdsprogram för hotade arter vid Länsstyrelsen Skåne.
1.7.2. Statistiska analyser
Förekomsten av klövviltet i landskapet som omger väg 21 på delsträckorna Hässleholm-Vanneberga och
Vanneberga-Kristianstad, samt i övriga delar av länet har jämförts med ledning från avskjutningsstatistik
från jaktvårdskretsarna, och inkluderar eventuella trender under tidsperioden 2008-2013.
10
Faktaruta - analyser av viltförekomsten i landskapet
För att kartlägga relativ förekomst av olika viltarter i området har jämförelser i avskjutning
mellan kretsar och år genomförts med multipla regressionsmodeller, med a priori
modellselektion baserat på Akaikes informationskriterium för små provstorlekar (AIC) (Akaike
1973, Burnham & Anderson 2002). Det innebär att i förväg konstruera samtliga modeller och
därefter undersöka och välja den mest parsimona modellen, det vill säga den enklaste modell
som förklarar mest av informationen jämfört med verkligheten. Regressionsmodeller har
analyserats med den statistiska programvaran R version 3.1.1. (The R Foundation for Statistical
Computing 2011). De utvalda modellerna utvärderades genom att undersöka om eventuella
mönster/trender kunde förklaras av slumpen, baserat på en signifikansnivå på maximalt 5 % för
att förkasta den s.k. nollhypotesen.
Den rumsliga fördelningen av viltolyckor har analyserats med geografiska informationssystem (ArcGIS 10.0
Environmental Systems Research Institute, Inc., Redlands, California, med tilläggsprogrammet Spatial
Analyst vid uppskattning av tätheter, dvs. antal per areal). Kluster- och täthetsanalyser har genomförts för
att:
1.
undersöka om det föreligger något mönster i fördelningen av viltolyckor som skiljer sig från en
slumpmässig fördelning, samt om ett mönster föreligger
2. identifiera områden med högre respektive lägre belastning av viltolyckor.
Faktaruta - analyser av utbredningen av viltolyckor
Klusteranalysen som genomförts kallas HotSpot-analys (Getis-Ord GI; ett statistikprogram i
ArcGIS), där antalet viltolyckor inom en förväntad utbredning av hemområde för aktuell viltart
har tillämpats för att vikta varje viltolycka. Med hemområde avses det område en viltart
förväntas röra sig över på årsbasis. Klusteranalysen identifierar områden med högre respektive
lägre belastning av viltolyckor jämfört med vad som kan förväntas från en slumpmässig
fördelning baserat på en z-statistik.
Relativa tätheterna av viltolyckor har uppskattats med tillämpning av kernelberäkning (av typen
quartic biweight och en pixelstorlek av 25 m i ArcGIS) vilken jämnar ut den rumsliga
fördelningen av viltolyckor inom en specifik sökradie.
Avgränsningar vid klusteranalys och vid beräkning av relativa tätheter av viltolyckor baserades
på storleken av hemområden för aktuell viltart och motsvarade en radie av 400 m för rådjur,
1000 m för vildsvin, 1800 m för dovhjort och 2000 m för älg. Dessa storleksmått för radie
motsvarar en genomsnittlig storlek för hemområden på 0,5 km2 (50 ha) för rådjur (Cederlund &
Liberg 1995), 3 km2 (300 ha) för vildsvin (Lemel 1999), 10 km2 (1000 ha) för dovhjort (Sv.
Jägareförbundet 2014) och 15 km2 (1500 ha) för älg (Ekman et al. 1993).
I viltstyrningsplanen beskrivs vägsträckan i ordningen från Hässleholm till Kristianstad.
11
2. Befintliga förhållanden
2.1. Vägens funktion och standard
Riksväg 21 är ett viktigt kommunikationsstråk i nordöstra Skåne med hög hastighet och stora trafikflöden.
Vägsträckan är utpekad i flera avseende; både gods, pendling och regionalt stråk samt värnade vägar. Hela
sträckan kommer 2015 vara mittseparerad med vajerräcke och ha en skyltad hastighet av 100km/h.
Vägens ÅDT ligger mellan 11 000 - 13 000 (Trafikverket 2014 a). Det sker ett stort antal viltolyckor på vägen
och den fungerar som en effektiv barriär i landskapet för djurlivet. Dagens utformning innebär att hjortdjur
som passerar vägen utgör risk för olyckor samt att olyckor i sig och svårigheten för viltet att passera
påverkar förutsättningarna för en balanserad viltpopulation i området på ett negativt sätt. Största delen av
sträckan mellan Hässleholm och Kristianstad är i dag mittseparerad. Barriärverkan bedöms dessutom att
öka ytterligare när den sista återstående etappen mellan Vanneberga – Önnestad mittseparerats under 2015.
Inget vilt/faunastängsel förekommer och är inte planerat i samband med mittsepareringen.
2.2. Parallell järnväg
Norr om väg 21 går järnvägen mellan Hässleholm och Kristianstad som har en trafikvolym på omkring 80
tåg per dygn. Järnvägar med den trafikvolymen är problematiska för viltet då trafikvolymen innebär en viss
barriär för djuren, men samtidigt att viltpåkörningar är frekventa. Järnvägen löper genom landskapet
parallellt med väg 21, separerade med att avstånd som varierar mellan 1,4 - 2,8 km, vilket innebär att större
klövvilt såsom älg, dov- och kronhjort samt vildsvin, vars hemområden inbegriper väg 21, sannolikt även
inbegriper och påverkas av järnvägssträckningen.
2.3. Potential för vilt att nyttja befintliga planskilda passager
Väg 21 har ett trafikflöde på ca 12 000 ÅDT, vilket motsvarar en förväntad total barriärpåverkan enligt
framtagna riktvärden, det vill säga kategorin med högst påverkan på klövviltet (tabell 1).
Tabell 1. Rekommenderade riktvärden för barriärpåverkan på klövvilt avseende olika trafikflöden på väg- och
järnväg, från Seiler (2003).
0
Väg
fordonstrafik/dygn
< 1 000
Järnväg
tåg/dygn
-
1
1 000 - 4 000
2
3
Kategori
Barriär
Åtgärdsbehov
Ingen
Inget
< 120
Lätt
Olycksreducerande åtgärder bör övervägas.
4 000 – 10 000
120 – 400
Stark
Balans mellan åtgärdsreducerande
åtgärder och passager.
> 10 000, eller
stängslad
> 400
Total
Passagemöjligheter måste säkerställas.
12
2.3.1. Beskrivning av riktvärden och tänkbara åtgärder
Bredden på passager under vägen för gång-cykel och fordonstrafik har studerats i förhållande till dess
relativa nyttjande av klövvilt i Sverige. En s.k. relativ öppenhet enligt index [ (bredd * höjd) / längd ] som
uppgår till 2,3 för älg och 1,4 för rådjur, innebär underpassager som kan förväntas ha en tillräcklig öppenhet
för att nyttjas av älg och rådjur lika mycket som kringliggande platser i terrängen (Seiler & Olsson 2009).
Bredden på en passage rekommenderas att inte underskrida 11 m för älg och 7 m för rådjur, höjden bör inte
underskrida 4-5 m och längden bör inte överskrida 22 m för älg och 23 m för rådjur (Seiler & Olsson 2009,
Olsson & Seiler 2012). Mot bakgrund av att vilt/faunastängsling kommer att tvinga viltet att nyttja utvalda
passager, kan passagekonstruktioner som är mindre än ovan angivna riktvärden förväntas att fungera i
relation till deras respektive storlek.
Med hänsyn till barriärpåverkan på faunan är sannolikt flera mindre passager längs en vägsträcka att
föredra framför en enda större viltanpassad passage. Om avståndet mellan passager utmed en vägsträcka är
alltför stort, så kommer större delen av faunan inte ha möjlighet att nyttja passagerna för att korsa vägen.
Varje passage har funktion för ett begränsat antal individer, som bland annat är relaterat till artens
hemområde. Det rekommenderade avståndet mellan passager med hänsyn till en viltarts rörelser i
landskapet uppgår till 3,9 km för älg och 1 km för rådjur i södra Sverige (Bowman et al. 2002, Bissonette &
Adair 2008, Seiler & Olsson 2009).
13
I tabell 2 beskrivs typer av åtgärder för att minska barriärpåverkan och antalet viltolyckor vid väg.
Tabell 2. Beskrivning av övergripande åtgärder för att motverka barriärpåverkan på fauna från vägar.
Ekodukt är en typ av faunapassage som har
intentionen att leda ”hela ekosystem” över vägen. Det
är viktigt att landskapet ”flyter” över vägen i en
obruten kedja för att funktionen skall bli optimal för
ett brett spektra av arter. Ekodukter fokuserar inte på
någon specifik målart, vilket är en stor skillnad mot
exempelvis viltbroar, småviltstrummor mm där fokus
ligger på ett fåtal arter. Vegetationen på en ekodukt är
viktig och man bör ha omgivande landskaps vegetation
som utgångspunkt när man planerar för växtligheten
på ekodukten. Bilden visar en ekodukt i Tyskland.
Faunaskärm är en skärm som reducerar visuella
och bullrande störningar från motorvägen. Skärmarna
sätts antingen på portar så att djuren inte störs av
trafiken som går ovanför dem när de skall gå genom
porten, eller på broar (som djuren skall gå över) för att
de inte skall störas av trafiken under dem.
Faunastängsel och viltstängsel är två olika
definitioner på stängsel. Funktionen av alla stängsel
runt infrastrukturen skall vara att leda djuren till
anpassade faunapassager. Med viltstängsel avses
stängsel med likformig större nätstorlek och som inte
är anpassad för specifika arter. Ett faunastängsel
används för att leda de djur de är definierade för,
exempelvis faunastängsel för groddjur har en mycket
liten nätstorlek medan faunastängsel för mindre
däggdjur kan ha en större maskstorlek. På bilden visas
ett faunastängsel för groddjur. I föreliggande
viltstyrningsplan avses med faunastängsel ett stängsel
för att förhindra stora och mindre däggdjur från att
korsa vägen i plan.
Färist används i stängselöppningar för att förhindra
att djur tar sig ut på vägområdet. Här är en färist över
privat väg kombinerad med grind.
Färisten kan bestå av ett gallersystem som framförallt
klövdjur undviker att gå över.
14
2.3.2. Befintliga planskilda korsningar (passager vid väg 21)
Befintliga broar och tunnlar längs med väg 21 mellan tpl Vankiva, norr om Hässleholm, och Helge å vid
Kristianstad finns redovisade nedan i tabellerna 3-15 och är lägesangivna på kartor i figurerna 2-4. Samtliga
broar och tunnlar finns registrerade i Trafikverkets brodatabas BaTMan, med undantag för två nya GCportar mellan Vanneberga och Önnestad som är under byggnation under 2014. Nedan summeras
lämpligheten eller den bedömda potentialen för vilt att kunna nyttja befintliga passager för att korsa väg 21
mellan Hässleholm och Kristianstad.
Figur 2. Befintliga passager över och under väg 21 mellan Hässleholm (tpl Vankiva) och Ignaberga (delsträcka 1), skala
1:40 000. Passagerna är numrerade med hänvisning till tabeller 3 – 8 nedan.
Passager # 1-3 vid tpl Vankiva
Passage # 1 vid tpl Vankiva har en fullgod bredd och relativ öppenhet med hänsyn till att klövvilt kan
förväntas nyttja passagen som en viltport (figur 2, tabell 3). Men trafikflödet genom passagen är för stor och
placeringen i ett öppet jordbrukslandskap utan ledlinjer gör att passagen bedöms vara ofördelaktig och ha
liten potential som viltpassage.
Passage # 2 vid tpl Vankiva har en fullgod bredd och stor relativ öppenhet vilket innebär att klövvilt kan
förväntas nyttja passagen som en viltport (figur 2, tabell 3). Trafikflödet på järnvägen uppgår till endast 16
tåg/dygn vilket innebär en mycket liten barriärpåverkan och olycksrisk för de djur som passerar genom
porten. Placeringen i ett öppet jordbrukslandskap med svaga ledlinjer gör att passagen sannolikt är mer
attraktiv för rådjur och vildsvin jämfört med älg. Förutsättningarna bedöms vara fördelaktiga som
viltpassage.
15
Passage # 3 öster om tpl Vankiva har en fullgod bredd och hög relativ öppenhet (figur 2, tabell 3). Viltet kan
passera utan störning från fordonstrafik. Placeringen i ett öppet jordbrukslandskap gör passagen mindre
attraktiv för älg framför rådjur och vildsvin, och har utmärkande ledlinjer i form av busk- och trädvegetation
längs med vattendraget som sammantaget kan kanalisera vilt effektivt under väg 21. Förutsättningarna
bedöms vara fördelaktiga som viltpassage.
Tabell 3. Översikt över befintliga broar och tunnlar på väg 21 mellan Hässleholm och Kristianstad.
a
Årsdygnstrafik (ÅDT), genomsnittligt antal fordon per dygn enligt Trafikverkets trafikflödeskarta.
b
Index beräknat enligt [ (bredd * höjd) / längd ]. Bilder från BatMan.
ID
(anl.-ID)
Platsbeskrivning
Trafikflöde
Passage v21 a
(ÅDT ±%)
Bild
Bredd
(m)
Längd
(m)
Relativ
öppenhet b
(m)
Under:
Bro över väg i
1
(11-734-1) tpl Vankiva
7480 ±7
(mätår 2013)
26,2
18
6,84
15
16
5,81
25,8
13
10,72
2
(11-735-1)
Bro över jvg
(bv) o tpl
Vankiva
Under:
3
(11-736-1)
Bro över
Almaån 0.3 km
o tpl Vankiva
Under
0
saknas
16
Passager # 4-5 vid Kärråkra
Passage # 4 vid Kärråkra är en bro med en passagebredd på 5 m, vilket innebär att passagens effektivitet för
älgar och rådjur i området förväntas uppgå till 5 % respektive 20 % (figur 2, tabell 4). Viltet kan passera utan
störning från fordonstrafik. Placeringen i skogsmark med inslag av öppen jordbruksmark gör att passagen
bedöms vara fördelaktig och ha god potential som viltpassage för de mindre arterna. Passagen är troligen för
smal för älg, men kan på grund av sitt läge ändå ha viss funktion.
Passage # 5, bro över järnväg och enskild väg norr om Hässleholm, har en fullgod öppenhet och storlek för
att kunna nyttjas som en viltport (figur 2, tabell 4). Viltet kan passera utan större störning från fordonstrafik
på de enskilda vägar som löper parallellt med järnvägen genom passagen. Fordonstrafiken på järnvägen
uppgår till 98 tåg/dygn, vilket kan påverka effektiviteten för de djur som vill använda den. Tågtrafiken
medför både störning och förhöjd risk för viltpåkörning. Placeringen i skogsmark med inslag av öppen mark
gör att passagen bedöms vara fördelaktig och ha god potential som viltport under väg 21. I projekt viltsäker
järnväg som genomförs av Trafikverket i ett pågående projekt, utreds tekniska hjälpmedel och metoder för
att viltsäkra järnväg innan tåg ankommer. Tanken är att skrämma djuren från spåren innan tågen kommer
för att minska risk för kollision. Denna plats kan vara aktuell för sådana lösningar om viltstängslingen av väg
21 skjuter över problematiken med viltolyckor till korsningspunkten för väg 21 och järnvägen.
a
b
Index beräknat enligt [ (bredd * höjd) / längd ]. Bilder från M. Elfström.
ID
(anl.-ID)
Platsbeskrivning
Trafikflöde
Passage v21 a
(ÅDT ±%)
Bild
Bro över
allmän väg 3
4
km N
(11-737-1) Hässleholm vid
Kärråkra
5
(11-739-1)
Ovan:
Bredd
(m)
Längd
(m)
Relativ
öppenhet
b
(m)
5
33,5
-
23,2
13
11,42
saknas
Bro över jvg
(bv) och
enskild väg n
Hässleholm
Under:
98
17
Passager # 6-7 vid Stoby
Passage # 6, gång- och cykelbro norr om Hässleholm, har en passagebredd på 3 m, vilket anses vara för
smalt för att nyttjas av klövvilt (figur 2, tabell 5). Skärmar av gran och lövträd finns på båda sidor av väg 21
vid anslutning till passagen, vilket sannolikt dämpar störningen från fordonstrafik på väg 21. Området
nyttjas främst av motionärer och är i övrigt relativt ostört. Placeringen i skogsmark med inslag av öppen
mark gör att passagen bedöms vara fördelaktig och ha tämligen god potential som viltpassage ovan väg 21,
åtminstone för mindre vilt och rådjur medan storleken sannolikt begränsar dess nyttjande av älg.
Passage # 7, vägbro vid tpl Stoby, har en fullgod öppenhet och storlek (figur 2, tabell 5). Placeringen i
skogsmark med inslag av öppen mark gör att passagen bedöms vara fördelaktig och sannolikt skulle kunna
utgöra ett framträdande viltstråk för klövvilt och andra däggdjur. Trafikflödet är okänt men bedöms vara
påtagligt genom passagen och flertalet vägar ansluter vid trafikplatsen. Dessutom finns restaurang och
pendlarparkering i anslutning till trafikplatsen. Detta innebär en påtaglig infrastruktur inklusive asfalterade
ytor och avsaknad av skyddande vegetation. Förutsättningar som viltport under väg 21 bedöms vara
ofördelaktiga.
a
b
ID
(anl.-ID)
Platsbeskrivning
Trafikflöde
Passage v21 a
(ÅDT ±%)
Bild
Bredd
(m)
Längd
(m)
Relativ
öppenhet
b
(m)
6
(11-740-1)
Vägport under
motionsspår
0.6 km nv tpl
Stoby
Ovan
0
3
33
-
7
(11-741-1)
Bro över väg i
tpl Stoby
Under:
28,4
13
10,27
saknas
18
Passage # 8, vid tpl Läreda
Passage # 8, vägbro vid tpl Läreda, har en passagebredd som motsvarar ett förväntat nyttjande av drygt 40%
av älgar och 60% av rådjur, men passagelängden är olämplig för klövvilt (figur 2, tabell 6). Trafikflödet (dvs.
ÅDT under 2011) genom passagen motsvarar en stark barriärpåverkan på klövviltet. Placeringen i öppen
jordbruksmark med inslag av skogspartier gör området mer attraktivt för rådjur jämfört med älg och hjort.
Förutsättningar att nyttjas som viltpassage ovan väg 21 anses vara ofördelaktiga.
a
b
Index beräknat enligt [ (bredd * höjd) / längd ]. Bild från BatMan.
ID
(anl.-ID)
Platsbeskrivning
Trafikflöde
Passage v21 a
(ÅDT ±%)
Bild
Bredd
(m)
Längd
(m)
Relativ
öppenhet
b
(m)
Ovan:
8
(11-742-1)
Bro över väg i
tpl Läreda
5840 ±16
(mätår 2011)
19
13
75,4
-
Passager # 9-12, vid Röinge och i tpl Röinge
Passage # 9, vägbro vid Röinge, östra Hässleholm, har en passagebredd på 5 m vilket motsvarar ett förväntat
nyttjande av 5% av älgar och 20% av rådjur medan längden överskrider rekommenderade riktvärden
(figur 2, tabell 7). Viltet är förhindrat att kunna se motstående anslutning, vilket gör det mindre sannolikt
för större klövvilt att nyttja passagen. Placeringen i öppen jordbruksmark, med inslag av små skogspartier
vid båda sidor av väg 21 inklusive en mindre granplantering vid dess södra anslutning, gör området mer
attraktivt för rådjur jämfört med älg och hjort. Förutsättningar att nyttjas som viltpassage ovan väg 21 anses
vara ofördelaktiga.
Passage # 10, bro över järnväg vid Röinge, har en fullgod öppenhet och storlek för nyttjande som viltport av
klövvilt (figur 2, tabell 7). Fordonstrafiken på järnvägen uppgår till 82 tåg/dygn, vilket motsvarar en mindre
barriärpåverkan genom störning och dödlighet. Placeringen i ett öppet jordbrukslandskap i frånvaro av
framträdande skogsmark och få ledlinjer gör att passagen bedöms ha mindre funktion för älg men vara
fördelaktig för rådjur, vildsvin och hjort. Genom den planerade framtida stängslingen av järnvägen med
suicidstängsel kommer det skapas barriärer för järnvägen som också påverkar möjligheterna att använda
denna passage.
Passage # 11, bro över väg 21 vid Röinge, har en passagebredd på 7 m vilket motsvarar ett förväntat
nyttjande av drygt 7% av älgar och 25% av rådjur medan längden överskrider rekommenderade riktvärden
(figur 2, tabell 7). Viltet är begränsat att kunna se motstående anslutning, vilket gör det mindre sannolikt för
större klövvilt att nyttja passagen. Trafikflödet genom passagen är fördelaktigt lågt. Placeringen i öppen
jordbruksmark, med inslag av relativt stora skogspartier vid båda sidor av väg 21, gör området mer attraktivt
för älg och hjort även om rådjur sannolikt är mer attraherade av den dominerande jordbruksmarken i
landskapet. Förutsättningar att nyttjas som viltpassage ovan väg 21 anses vara ofördelaktiga.
Passage # 12, bro över väg vid tpl Röinge mellan vägar 1901 och 23, har en passagelängd på över 50 m vilket
överskrider riktvärdet med det dubbla avseende lämplighet för rådjur och älg att nyttja passagen (figur 2,
tabell 7). Trafikflödet förväntas utgöra en stark barriär. Förutsättningar att nyttjas som viltpassage ovan
väg 1901 anses vara högst ofördelaktiga och därför föreslås inga viltanpassande åtgärder i föreliggande
rapport.
20
a
b
Index beräknat enligt [ (bredd * höjd) / längd ]. Bilder från BatMan och M. Elfström.
ID
(anl.-ID)
Platsbeskrivning
Trafikflöde
Passage v21 a
(ÅDT ±%)
Bild
Bredd
(m)
Längd
(m)
Relativ
öppenhet
b
(m)
Bro över
allmän väg 3,6
9
km O
(11-743-1)
Hässleholm vid
Röinge
Ovan:
saknas
5
33,4
-
10
(11-744-1)
Bro över jvg
(bv) vid Röinge
Under:
82
18
13,1
8,52
11
(11-745-1)
Bro över väg o
Röinge
340 ±19
(mätår 2012)
7
32,5
-
12
(11-588-1)
Bro över väg
vid tpl Röinge
(väg 1901)
4870 ±18
(mätår 2011)
13
50,1
-
Ovan:
Ovan:
21
Passage # 13, i tpl Ignaberga
Passage # 13, bro över väg 21 i tpl Ignaberga, har en passagebredd på 15 m vilket motsvarar ett förväntat
nyttjande av strax under 60% av älgarna och 80% av rådjuren medan längden på passagen är
storleksordningen 10 m längre än rekommenderat riktvärde (figur 2, tabell 8). Trafikflödet på väg 1901 som
ansluter från sydväst motsvarar en stark barriär, men den största delen av denna anslutande trafik bedöms
inte fortsätta över bron i trafikplatsen utan viker av in på påfarten till väg 21 mot Kristianstad. Trafikflödet
på väg 2023 från norr motsvarar ingen barriärpåverkan. Placeringen i landskapet innebär större
skogspartier runt trafikplatsen vilka bedöms hysa flertalet viltstråk för älg, vildsvin och rådjur.
Förutsättningar att nyttjas som viltpassage anses vara fördelaktiga om man hanterar interaktioner mellan
trafik och vilt med teknisk utrustning som ex viltvarnare, viltvarningssystem etc.
a
b
Index beräknat enligt [ (bredd * höjd) / längd ]. Bild från M. Elfström.
ID
(anl.-ID)
Platsbeskrivning
Trafikflöde
Passage v21 a
(ÅDT ±%)
Bild
Bredd
(m)
Längd
(m)
Relativ
öppenhet
b
(m)
Ovan:
13
(11-746-1)
S v1901:
5520 ±6
(mätår 2008)
N v2023:
160 ±27
(mätår 2012)
Bro över väg i
tpl Ignaberga
22
15
32,5
-
Figur 3. Befintliga passager över och under väg 21 mellan Ignaberga och Önnestad (delsträcka 2), skala 1:40 000.
Passagerna är numrerade med hänvisning till tabeller 9 - 12 nedan.
23
Passage # 14, vid Vedhygge
Passage # 14, bro över enskild väg vid Vedhygge, har en passagebredd på 4,4 m vilket motsvarar ett
förväntat nyttjande av under 7% av älgarna och under 25% av rådjuren (figur 3, tabell 9). Den relativa
öppenheten på 1,42 är på gränsen men dock inom riktvärdet för att rådjur kan förväntas nyttja passagen i
lika stor utsträckning som kringliggande platser. Trafikflödet genom porten utgör ingen barriärpåverkan.
Älgar och hjortar undviker dock sannolikt att nyttja passagen på grund av en för liten relativ öppenhet.
Placeringen i landskapet innebär större skogspartier strax norr om väg 21 och omedelbart söder om vägen,
samt en bergtäkt med ett stort öppet vatten som attraherar fåglar, klövvilt och andra däggdjur. Bergtäkten
kanaliserar även klövvilt som rör sig nordost/sydväst upp och nedför Nävlingeåsen som löper syd om väg 21.
Platsen hyser flertalet viltstråk för älg, dovhjort, vildsvin och rådjur. Förutsättningar att nyttjas som viltport
under väg 21 anses vara fördelaktig för det mindre viltet. Porten är dock för liten för de större arterna men
platsen lämpar sig väl för en nyinvestering som innebär utbyte av befintlig port till en stor port med fullgod
funktion för all fauna. Se vidare i kapitel 4.3.2. angående förslag till ny faunapassage.
a
b
ID
(anl.-ID)
Platsbeskrivning
Trafikflöde
Passage v21 a
(ÅDT ±%)
Bild
Bro över
enskild väg vid
14
(11-79-1) Vedhygge
(östra bron)
Under:
enskild väg
24
Bredd
(m)
Längd
(m)
Relativ
öppenhet
b
(m)
4,4
12,4
1,42
Passager # 15-17, vid tpl Lommarp
Passage # 15, bro/trumma över Vinnö vid Vinslöv, saknar förutsättningar för att kunna nyttjas av klövvilt
och andra större däggdjur (figur 3, tabell 10). Passagen är försedd med stängsel för att leda utter till
passagen.
Passage # 16, bro över väg 2010 i tpl Lommarp, har en fullgod bredd och öppenhet, och förväntas ha en
effektivitet överstigande 60% för älg och 80% för rådjur (figur 3, tabell 10). Trafikflödet genom passagen
bedöms ha en lätt barriärpåverkan. Passagen är omgiven av ett större skogsparti omedelbart norr om väg 21
och följer flertalet ledlinjer längs med Vinnö vattendrag på båda sidor av vägen. Förutsättningar att nyttjas
som viltport under väg 21 anses vara fördelaktiga, och viltanpassande kompensationsåtgärder som ex
faunaskärmar för väg 21 kan göra passagen än mer fördelaktiv för viltet.
Passage # 17, bro över GC-väg, västra Vinslöv, har en för liten passagebredd och underskrider samtliga
riktvärden för att anses som lämplig viltport för klövvilt (figur 3, tabell 10). Men angivna mått i tabell 1 kan
vara en underskattning av den relativa öppenheten då den är baserad på den minsta bredden och
passagebredden är väsentligt vidare i huvudhöjd. Mot denna bakgrund kan viltporten antas vara tillräckligt
öppen för att nyttjas av rådjur och vildsvin. Placeringen innebär närhet till Vinslöv tätort och därav påtagliga
störningsmoment på faunan. Passagen angränsar till ett sammanhängande skogsparti omedelbart norr om
väg 21 som avgränsas av Vinslövs tätort och väg 21. Skogspartiet nyttjas relativt mycket av rådjur enligt
eftersöksjägarna, sannolikt finns attraktiva födokällor i anslutning till villabebyggelsen. Förutsättningar att
nyttjas som viltport under väg 21 anses vara fördelaktiga för rådjur och vildsvin men inte för större
klövviltarter.
25
a
b
Index beräknat enligt [ (bredd * höjd) / längd ]. Bilder från BatMan.
ID
(anl.-ID)
15
(11-843-1)
Platsbeskrivning
Trafikflöde
Passage v21 a
(ÅDT ±%)
Bild
Bro över Vinnö
å sv Vinslöv
Under
0
Bredd
(m)
Längd
(m)
Relativ
öppenhet
b
(m)
2,6
46
0,01
16,5
19,4
4,25
2,8
16,9
0,40
Under:
Bro över väg
2010 i tpl
16
(11-993-1) Lommarp V
Vinslöv
S v2010:
1260 ±17
(mätår 2003)
Bro över GCväg vid tpl
17
(11-994-1) Lommarp V
Vinslöv
Under
0
26
Passage # 18, östra Vinslöv
Passage # 18, bro över GC-väg, östra Vinslöv, har en för liten passagebredd och underskrider samtliga
riktvärden för att anses som lämplig viltport för klövvilt (figur 3,tabell 11). Placeringen innebär närhet till
mindre villaområden på båda sidor av vägen, men även mindre ledlinjer och ett mindre skogsparti inom 40
m väster om passagen. Förutsättningar att nyttjas som viltport under väg 21 anses vara ofördelaktiga, men
kan i viss mån nyttjas av framför allt vildsvin och rådjur.
a
b
ID
(anl.-ID)
18
(11-701-1)
Platsbeskrivning
Trafikflöde
Passage v21 a
(ÅDT ±%)
Bild
Bro över gcväg vid
Vanneberga so
Vinslöv
Under
0
27
Bredd
(m)
Längd
(m)
Relativ
öppenhet
b
(m)
4,2
20
0,59
Passager # 19 och 20, Vanneberga och Önnestad
Passager # 19 och 20, nybyggda broar över GC-väg, vid Vanneberga respektive Önnestad, har en
passagebredd på 6,2 m vilket motsvarar en förväntad effektivitet om cirka 7% för älg och 25% för rådjur
(figur 3, tabell 12). Den relativa öppenheten underskrider riktvärdet för såväl älg som rådjur. Det är god sikt
genom passagen och relativt ostört i närområdet. Placeringen i landskapet innebär större skogspartier runt
trafikplatsen vilka bedöms hysa flertalet viltstråk för dovhjort, vildsvin och rådjur. Förutsättningar att
nyttjas som viltport under väg 21 kan förbättras med ex faunaskärmar för att minska störningar från väg 21.
a
b
ID
(anl.-ID)
19
(anl.-ID
saknas)
20
(anl.-ID
saknas)
Platsbeskrivning
Trafikflöde
Passage v21 a
(ÅDT ±%)
Bild
Bredd
(m)
Längd
(m)
Relativ
öppenhet
b
(m)
Bro över GCväg vid
Vanneberga
Under
0
6,2
20
0,84
Bro över GCväg vid
Önnestad
Under
0
6,2
19
0,88
28
Figur 4. Befintliga passager över och under väg21 mellan Önnestad och Kristianstad (delsträcka 3), skala 1:40 000.
Passagerna är numrerade med hänvisning till tabeller 13 – 15 nedan.
29
Passage # 21, i tpl Önnestad
Passage # 21, bro över väg 2013 i tpl Önnestad, har en fullgod bredd och öppenhet, och 100% av älgar och
rådjur i området skulle kunna förväntas nyttja passagen sett till dess storlek (figur 4, tabell 13). Trafikflödet
kan kategoriseras ha en lätt barriärpåverkan. Däremot är det tveksamt om älg, hjort eller rådjur nyttjar
passagen med tanke på den storskaliga infrastrukturen vid passagen och omedelbart norr och söder därom,
vilket innebär stora asfalterade ytor och avsaknad av skyddande vegetation. Älg, dovhjort, vildsvin och
rådjur korsar väg 21 åtminstone 350 m väster om passagen där större skogspartier återfinns på båda sidor av
vägen. Länsväg 21 och södra avfarten har dock bullerskärm, vilket minskar störningar på viltet.
Förutsättningar som viltport under väg 21 bedöms som ofördelaktiga.
a
b
ID
(anl.-ID)
Platsbeskrivning
Trafikflöde
Passage v21 a
(ÅDT ±%)
Bild
Bro över
Djurhagsvägen
21
och
(11-1002Bockebäcken i
1)
Tpl Önnestad,
V Kristianstad
Bredd
(m)
Längd
(m)
Relativ
öppenhet
b
(m)
Under:
N v2013:
2660 ±0
(mätår 2010)
S v2013:
630 ±16
(mätår 2012)
20
13
11,54
Passager # 22-28, mellan Härlöv och Kristianstad
Passage # 22, bro över väg 21 vid tpl Härlöv, har en passagelängd på över nästan 60 m vilket överskrider
riktvärdet med en faktor 3 avseende lämplighet för rådjur och älg att nyttja passagen (figur 4, tabell 14).
Trafikflödet förväntas utgöra en stark barriär. Placeringen i landskapet innebär öppen jordbruksmark med
ett fåtal mindre skogspartier i anslutning till trafikplatsen och tätbebyggda områden dominerar på båda
sidor av vägen. Förutsättningar att nyttjas som viltpassage ovan väg 21 anses vara högst ofördelaktiga.
Passage # 23 bro över väg 21/E22, öster tpl Härlöv, har en passagelängd på över nästan 60 m vilket
överskrider riktvärdet med en faktor 3 avseende lämplighet för rådjur och älg att nyttja passagen (figur 4,
tabell 14). Trafikflödet förväntas utgöra en stark barriär. Placeringen i landskapet innebär öppen
jordbruksmark med ett fåtal mindre skogspartier i anslutning till trafikplatsen och tätbebyggda områden
dominerar på båda sidor av vägen. Förutsättningar att nyttjas som viltpassage ovan väg 21 anses vara högst
ofördelaktiga.
Passager # 24 – 27, innebär passager ovan väg 21/E22 omgärdat av tätbebyggt område samt olämpligt långa
passagelängder och förutsättningar att nyttjas som viltpassage för klövvilt anses därför vara högst
ofördelaktiga (figur 4, tabell 14).
30
a
b
ID
(anl.-ID)
Platsbeskrivning
Trafikflöde
Passage v21 a
(ÅDT ±%)
Bild
Bredd
(m)
Längd
(m)
Relativ
öppenhet
b
(m)
Ovan:
N v19:
5340 ±0
(mätår 2003)
S fr E22:
6440 ±0
(mätår 2003)
Bro över väg i
22
tpl Härlöv i
(11-619-1)
Kristianstad
24,4
58,8
-
Bro över väg
E22 i
23
(11-554-1) Kristianstad
och väg 1657
saknas
(v1657)
12
58
-
Vägport under
gång- och
cykelväg vid
24
(11-635-1) Odalgatan i
Kristianstad å
väg E22
Ovan
0
3
108
-
14
45,6
-
Ovan:
Bro över väg
e22 vid tpl
25
vilan i
(11-555-1)
Kristianstad å
väg 1648
26
(35002867-1)
27
(1290-3-1)
Ovan:
Saknas
(v1648)
Bro över
allmän väg
Kristianstad,
km 71+208
Ovan:
saknas
5,2
62,6
-
Bro över E22 i
Hedentorpsväg
en
Ovan:
saknas
10,4
132,7
-
31
Passage # 28, bro över Helge å, saknar strand för vilt att kunna nyttja (figur 4, tabell 15). Placeringen i
landskapet hyser i övrigt sannolikt flertalet viltstråk med hänsyn till sammanhängande skogspartier i
anslutning till samtliga brohuvuden. Förutsättningar att nyttjas som viltport under väg 21/E22 anses vara
ofördelaktiga.
a
b
ID
(anl.-ID)
28
(11-429-1)
Platsbeskrivning
Trafikflöde
Passage v21 a
(ÅDT ±%)
Bild
Bro över
Helgeån i
Kristianstad
(södra)
Under
0
Bredd
(m)
Längd
(m)
Relativ
öppenhet
b
(m)
109,1
13
20,4
2.3.3. Järnvägssträckan Hässleholm-Kristianstad parallellt med väg 21
Tre planskilda passager finns på järnvägssträckan mellan Hässleholm och Kristianstad. I Vinslöv finns en
järnvägsbro över väg som saknar potential för klövvilt med hänsyn till dess placering centralt i samhället
(anläggsningsID: 3500-4858-1 i BaTMan). Vid Åraslöv, 3 km öster om Vinslöv återfinns en mindre
järnvägsbro över ett vattendrag med en passagebredd på endast 3 m, vilken bedöms sakna potential som
viltpassage med hänsyn till storleken (anläggsningsID: 3500-2882-1 i BaTMan). Vid Karpalund, 3 km
väster om Kristianstad, återfinns en vägbro (väg 19) över järnvägen med en passagebredd på 11,4 m och
längd på 35 m (anläggsningsID: 11-129-1 i BaTMan). Vägbron bedöms vara tillräckligt stor för att kunna
nyttjas av klövvilt och bedöms ha potential som viltpassage. Men fordonstrafiken på bron uppgår till 4460
±15% (mätår 2010), vilket är mer än rekommenderat riktvärde på 1000 ÅDT för att viltet bedöms kunna
nyttja bron. Vidare är vägbrons ostliga placering i landskapet inte fördelaktig, med hänsyn till centrala
viltstråk på väg 21 mellan exempelvis Vinslöv och Önnestad.
32
2.4. Fauna i området
2.4.1. Övergripande beskrivning av faunan
Landskapet är variationsrikt med omväxlande jordbruksmark och skog vilket medför att det hyser ett rikt
djurliv avseende klövvilt samt mindre och större rovdjur. I landskapet återfinns rådjur, dovhjort, kronhjort,
älg och vildsvin. I Sydskåne förekommer nominatrasen för kronhjort, vilken ur bevarandeskäl är önskvärt
att hålla separerad från de introducerade populationerna av kronhjort som återfinns nordost om väg 21 i
framför allt Göingebygden. Det är dock svårt att diskriminera kronhjort från dovhjort och älg vid
viltanpassning av passager. Nedan redovisas de relativa förekomsterna av klövvilt i landskapet, mellan
Hässleholmsregionen och Kristianstadsregionen, det vill säga i områden som innesluter västra respektive
östra delen av länsväg 21. Underlag kommer från den inrapporterade avskjutningsstatistiken.
Stora rovdjur är jämfört med övriga stora däggdjur sällsynta, men både lodjur och varg har påträffats norr
och söder om väg 21. Lodjur är mer vanligt förekommande jämfört med varg i landskapet och återfinns
vanligen med en regelbunden förekomst i nordöstra delen av länet, inom Osby och Östra Göinge kommuner.
Deras stora hemområden innebär att rovdjursindivider som oftast uppehåller sig flertalet mil från väg 21
fortfarande kan påverkas av vägsträckan. Dokumentation över förekomsten av mindre rovdjur såsom
grävling och räv finns registrerad i Artportalen, och kan antas vara vanligt förekommande i landskapet
(figurer 26-27). Av mindre däggdjur har utter en regelbunden förekomst i samtliga vattensystem förbundna
med Rönne å och Helge å med biflöden, enligt Artportalen och Länsstyrelsen Skåne (se kap. 2.6; figurer 2627). Sandödla finns registrerad i höjd med Vedhygge, men observationen har inte kunnat kvalitetssäkras och
Länsstyrelsen Skåne saknar dokumentation som bekräftar förekomsten (kap. 2.6; figur 26).
2.4.2. Avskjutningsstatistik - klövvilt
Landskapet kan anses hysa relativt täta populationer av klövvilt med ledning av den inrapporterade
avskjutningsstatistiken, med undantag för kronhjort. Avskjutningen kan med viss fördröjning spegla
förekomsten av det jaktbara viltet under förutsättning att tillräckligt många rapporterar fällda djur. En
felkälla kan alltså vara en för liten täckningsgrad, dvs. för låg andel inrapporterad jaktareal. Den minsta
inrapporterade areal av jaktvårdskretsar som inkluderades i analyserna var större än 1 100 ha (medelvärde
för inrapporterad areal per krets: 16 480 ha ± (SD) 15 547 ha).
I figur 5 redovisas det genomsnittliga antalet inrapporterade fällda djur inom Skåne läns jaktvårdskretsar
mellan jaktsäsongerna 2008/2009 och 2013/2014 (beskrivande statistik är redovisad i bilaga 1: tabell A).
Väg 21 mellan Hässleholm och Vanneberga ingår i Hässleholmsortens jaktvårdskrets, medan vägsträckan
Vanneberga och Kristianstad ingår i Kristianstad-Bromölla jaktvårdskrets (för utbredning av
jaktvårdskretsar se bilaga 1: figur A).
33
35,00
Avskjutning per jaktvårdskrets
Rådjur
medelvärde ± 2 standardavvikelser (2008-2013)
Dovhjort
30,00
Antal fällda djur per 1000 ha (2008-2013)
Kronhjort
Vildsvin
25,00
20,00
15,00
10,00
5,00
Jaktvårdskretsar Skåne län
Figur 5. Genomsnittligt antal inrapporterade fällda djur per jaktvårdskrets mellan jaktsäsongerna 2008/2009 och
2013/2014 i Skåne län (streckade linjer motsvarar ±2 standardavvikelser). De två jaktvårdskretsar som väg 21 passerar
genom är markerad, där delsträckan Hässleholm-Vanneberga ingår i Hässleholmsortens jvk och delsträckan
Vanneberga-Kristianstad ingår i Kristianstad-Bromölla jvk.
Mönster och trender i den inrapporterade avskjutningen av rådjur, dovhjort, kronhjort och vildsvin har
analyserats mellan jaktvårdskretsar i Skåne län under perioden 2008-2013. Avskjutningen har jämförts
mellan landskapen som omger delsträckan Hässleholm-Vanneberga och Vanneberga-Kristianstad, mot
bakgrund av att delsträckorna innesluts av två jaktvårdskretsar, samt med övriga delar av länet.
Hässleholmsortens jaktvårdskrets utgjorde referensvärde vid t-baserad teststatistik av utvalda
regressionsmodeller, dvs. vid jämförelser i avskjutning mellan jaktvårdskretsarna. Nedan sammanfattas
skillnader som sannolikt inte kan förklaras av slumpen. Resultaten redovisas i sin helhet i bilaga 1.
Förekomsten av rådjur tycks vara jämnt fördelade i landskapet som omger väg 21 mellan Hässleholm och
Kristianstad med ledning från avskjutningen. Det skjuts fler rådjur i landskapet runt Hässleholm jämfört
med sydvästra delen av länet och avskjutningen av rådjur har minskat något under perioden 2008-2013. Det
finns däremot ingen trend i avskjutningen avseende dovhjort, kronhjort och vildsvin under motsvarande
period. Landskapet runt delsträckan Hässleholm-Vanneberga uppvisar en lägre avskjutning av dovhjort
jämfört med landskapet som omger östra delsträckan Vanneberga-Kristianstad och jämfört med flertalet av
övriga delar av länet. Förekomsten av kronhjort tycks vara jämnt fördelade i landskapet som omger
delsträckan Hässleholm-Vanneberga och Vanneberga-Kristianstad, medan avskjutningen är högre i
Göingebygden samt i Sydskåne jämfört med runt Hässleholm. Fördelningen av vildsvin tycks vara relativt
jämn i landskapet, inklusive runt västra och östra delsträckorna av väg 21, endast Malmöslätten uppvisar en
lägre avskjutning jämfört med landskapet runt Hässleholm.
34
Österlens
Åsbo-Bjäre
Söderslätts
Sydskånes
Norra Åsbo
Nordv. Skånes
Malmö-Burlöv
Lundabygdens
Göinge
Frosta
Eslöv-Svalövs
Kr.stad-Bromölla
Hässleholm.
-5,00
Skåne län
0,00
Med ledning från älgskötselplanerna förekommer mer älg söder om väg21 jämfört med norr därom i
landskapet. Söder om väg 21 sträcker Nävlingeåsen ut sig och de sammanhängande skogsområdena är
lämpliga för älg. Norr om väg 21 finns ett mer uppbrutet landskap med större innehåll av jordbruksmark.
Den högsta älgtätheten har älgskötselområdet söder om Hässleholm, vilket indikerar en högre älgtäthet i
landskapet mellan Hässleholm och Vanneberga och en lägre älgtäthet mellan Vanneberga och Kristianstad
(figur 6).
Figur 6. Uppskattad täthet älg i vinterstam per 1000 ha inom de fem älgskötselområden som föreligger inom
nordöstra Skåne län, skala 1:140 000. Delsträckan Hässleholm-Vanneberga tycks tillhöra ett område med en högre
täthet älg jämfört med övriga delar av landskapet inklusive området som omger delsträckan VannebergaKristianstad
35
2.4.3. Viltolyckor - klövvilt
Utvecklingen av viltolyckor mellan åren 2010 och 2013 på väg 21 mellan Hässleholm (Vankiva) och
Kristianstad är redovisad i figur 7. Det förekommer inga tendenser till avtagande i antalet viltolyckor över
tiden, tvärtom antyder en trendlinje med glidande medelvärde (dvs. genomsnitt av aktuellt och föregående
år) en svag ökning för samtliga klövvilt under tidsperioden. Antalet viltolyckor per km och år på väg 21
mellan Vankiva och Kristianstad under perioden 2010-2013 motsvarar i genomsnitt (± 2
standardavvikelser): 1,93 ±0,76 rådjurskollisioner, 0,16 ±0,08 dovhjortskollisioner,
0,34 ±0,40 vildsvinskollisioner och 0,22 ±0,13 älgkollisioner (per km och år).
100
10
Rådjur - viltolyckor mellan Vankiva-Kristianstad
80
8
60
6
40
4
20
2
0
0
2010
30
Dovhjort - viltolyckor mellan Vankiva-Kristianstad
2011
2012
2013
2010
14
Vildsvin - viltolyckor mellan Vankiva-Kristianstad
25
12
20
10
2011
2012
2013
Älg - viltolyckor mellan Vankiva-Kristianstad
8
15
6
10
4
5
2
0
2010
2011
2012
0
2013
2010
2011
2012
2013
Figur 7. Utvecklingen av viltolyckor mellan 2010 och 2013 på väg 21 mellan Vankiva (N Hässleholm) och Kristianstad,
samt glidande medelvärde, redovisat separat per klövviltart.
Tabell 16. Datum och tidpunkt (h:min) när viltolyckor har
Tidpunkt på året när viltolyckor inträffar finns
rapporterats inträffa mellan 2010-2013 på väg 21 mellan
redovisade i tabell 16 och figurer J-K i bilaga 2.
Vankiva och Kristianstad (SD=standardavvikelse).
Viltolyckor inträffar under hela året. Täthetsfördelningar av datum för viltolyckor uppvisar flera
Datum
Klockslag
toppar under året för samtliga klövvilt, med undantag
median kvartil 1 kvartil 3
medel
± 2 SD
för vildsvin som uppvisar en topp av viltolyckor under
rådjur
17-jun
15-apr
30-sep
14:05
± 14:29
september-oktober (bilaga 2: figur K). Rådjursolyckor
dovhjort
25-okt
31-maj
24-nov
14:13
± 13:52
uppvisar den mest utmärkande toppen vid
vildsvin
05-sep
17-maj
23-okt
14:12
±17:20
månadsskiftet maj-juni. Dovhjortsolyckor toppar under
älg
16-jun
02-apr
26-sep
15:40
±14:44
mitten av december, medan de tycks vara färre mot
slutet av juli månad.
Älgolyckor toppar mot slutet av oktober, medan de tycks vara färre mot slutet av juli månad (bilaga 2 figur K).
Endast två viltolyckor med kronhjort har rapporterats under perioden. Det inträffar att dovhjort och kronhjort
förväxlas i samband med viltolyckor. Det har inte varit möjligt att kvalitetsgranska de inrapporterade
viltolyckorna med dov- och kronhjort, men kronhjorten är mycket sällsynt i såväl landskapet som i
inblandning i viltolyckor enligt eftersöksjägarna (se även samstämmiga slutsatser i kap 2.4.2. ovan).
36
I figur 8 redovisas de relativa tätheterna av viltolyckor mellan 2010-2014, och är sammanställda för
klövviltarterna rådjur, vildsvin, dovhjort och älg. Endast två viltolyckor med kronhjort har registrerats
(inträffade mellan Ignaberga och Vinslöv), och därför är inte kronhjort inkluderad i kartläggningen nedan.
Norr om Hässleholm (väster om Stoby) är en förtätning av älgolyckor. Söder därom, på delsträckan StobyRöinge, dominerar olyckor med rådjur. Vid tpl Ingaberga finns överlappande förtätningar av viltolyckor med
rådjur, vildsvin och älg. Vid Vedhygge (vid en bergtäkt utmed foten av Nävlingeåsen) finns överlappande
förtätningar av viltolyckor med rådjur, vildsvin, dovhjort och älg. Förbi Vinslöv dominerar viltolyckor med
rådjur. Vid sydöstra infarten till Vinslöv dominerar olyckor med vildsvin. På delsträckan VannebergaUllstorp finns överlappande förtätningar av viltolyckor med rådjur, vildsvin och dovhjort. Inom 0,5 km
väster om Önnestad finns överlappande förtätningar av viltolyckor med rådjur, vildsvin, dovhjort och älg.
Vid Källunda återfinns den sydligaste förtätningen av viltolyckor, där kollisioner med rådjur överlappar med
vildsvin.
Figur 8. Relativa tätheter av viltolyckor mellan 2010 och 2014 längs med väg 21 mellan Hässleholm och Kristianstad,
beräknad på hemområdesstorlek för rådjur, vildsvin, dovhjort och älg. Skala 1:115 000.
Kartläggningen av viltolyckor på väg 21 på sträckan Vankiva-Kristianstad överensstämmer väl när resultaten
från klusteranalys (sk. hotspots) och relativa tätheter (sk. kernelberäkning) jämförs för respektive klövviltart
och finns redovisade i figurer 9-24. Dessa resultat överensstämmer dessutom väl med de av eftersöksjägarna
utpekade viltstråken som finns redovisad i figur 25.
37
2.4.3.1. Rådjur - viltolyckor
Resultaten överensstämmer generellt väl mellan analyser av hotspot och relativa tätheter för rådjur; se
översiktskarta för hela vägsträckan i figur 9. Kartläggning av viltolyckor per delsträcka finns redovisad i
figurer 11-12.
Figur 9. Översiktskarta för hela vägsträckan avseende viltolyckor med rådjur. Relativa tätheter och hotspots av
viltolyckor mellan 2010 och 2014 längs med väg 21 mellan Hässleholm och Kristianstad, beräknad på
hemområdesstorlek för rådjur. Skala 1:115 000.
Figur 10. Relativa tätheter och hotspots av viltolyckor mellan 2010 och 2014 längs med delsträcka 1; väg 21 mellan
Hässleholm och Ignaberga, beräknad på hemområdesstorlek för rådjur. Skala 1:45 000.
38
Ignaberga och Önnestad, beräknad på hemområdesstorlek för rådjur. Skala 1:45 000.
Önnestad och Kristianstad, beräknad på hemområdesstorlek för rådjur. Skala 1:45 000.
39
2.4.3.2. Vildsvin - viltolyckor
Resultaten överensstämmer generellt väl mellan analyser av hotspot och relativa tätheter för vildsvin; se
figurer 14-16.
Figur 13. Översiktskarta för hela vägsträckan avseende viltolyckor med vildsvin. Relativa tätheter och hotspots av
hemområdesstorlek för vildsvin. Skala 1:115 000.
Hässleholm och Ignaberga, beräknad på hemområdesstorlek för vildsvin. Skala 1:45 000.
40
Ignaberga och Önnestad, beräknad på hemområdesstorlek för vildsvin. Skala 1:45 000.
Önnestad och Kristianstad, beräknad på hemområdesstorlek för vildsvin. Skala 1:45 000.
41
2.4.3.3. Dovhjort - viltolyckor
Resultaten överensstämmer väl mellan analyser av hotspot och relativa tätheter för dovhjort; se
figurer 18-20.
Figur 17. Översiktskarta för hela vägsträckan avseende viltolyckor med dovhjort. Relativa tätheter och hotspots av
hemområdesstorlek för vildsvin. Skala 1:115 000.
Hässleholm och Ignaberga, beräknad på hemområdesstorlek för dovhjort. Skala 1:45 000.
42
Ignaberga och Önnestad, beräknad på hemområdesstorlek för dovhjort. Skala 1:45 000.
Önnestad och Kristianstad, beräknad på hemområdesstorlek för dovhjort. Skala 1:45 000.
43
2.4.3.4. Älg - viltolyckor
Resultaten överensstämmer generellt väl mellan analyser av hotspot och relativa tätheter för älg; se
figurer 22-24.
Figur 21. Översiktskarta för hela vägsträckan avseende viltolyckor med älg. Relativa tätheter och hotspots av viltolyckor
mellan 2010 och 2014 längs med väg 21 mellan Hässleholm och Kristianstad, beräknad på hemområdesstorlek för
vildsvin. Skala 1:115 000.
Hässleholm och Ignaberga, beräknad på hemområdesstorlek för älg. Skala 1:45 000.
44
Ignaberga och Önnestad, beräknad på hemområdesstorlek för älg. Skala 1:45 000.
Önnestad och Kristianstad, beräknad på hemområdesstorlek för älg. Skala 1:45 000.
45
2.4.4. Viltstråk och viltolyckor enligt eftersöksjägare
Identifierade viltstråk enligt eftersöksjägare överensstämmer väl med resultaten från kernelbaserade
relativa tätheter och hotspotanalys avseende viltolyckor längs med väg 21, se figur 25.
Figur 25. Viltstråk över väg 21 enligt eftersöksjägare (markerat med röda ringar). I bakgrunden redovisas de relativa
tätheter av viltolyckor mellan 2010 och 2014 längs med väg21 mellan Hässleholm och Kristianstad, beräknad på
hemområdesstorlek för samtliga klövviltarter. Skala 1:115 000.
46
2.5. Markanvändning
2.5.1. Jordbruk och skogsbruk
Landskapet i anslutning till den aktuella sträckan av väg 21 utgörs av tre olika landskapstyper. Landskapet
närmast Kristianstad är ett låglänt slättlandskap som domineras av storskalig odling. Söder om väg 21
breder Nävlingeåsen ut sig vilken utgörs av en urbergshorst. Nävlingeåsen domineras av skog främst ädellöv
med inslag av öppen mark i anslutning till byar och gårdar. Närmast Hässleholm löper vägen genom Göinge
mellanbygd som huvudsakligen utgörs av ett mosaiklandskap med skog och öppen mark med inslag av
vattendrag.
2.5.2. Naturresurser
Strax öster om Hässleholm i direkt anslutning till vägen ligger Ignaberga kalkbrott. Öster om Hässleholm
och fram till Vinslöv går vägen genom Ignaberga vattenskyddsområde. Vägsträckan passerar över ett antal
mindre vattendrag, vilka avrinner från Nävlingeåsens sluttningar och mynnar i Helgeå vattensystem.
2.5.3. Bebyggelse
Inom utredningsområdet finns två mindre samhällen, Vinslöv och Önnestad samt de större tätorterna
Hässleholm och Kristianstad. Däremellan, både norr och söder om väg 21, förekommer enskilda bostadshus
och enskilda vägar frekvent.
Söder om vägen i höjd med Vinslöv finns ett hjorthägn.
47
2.6. Skyddade områden och höga naturvärden
Skyddade områden i form av befintliga naturreservat, utpekade Natura 2000 områden, samt
naturvärdesklassade områden i landskapet som omger väg 21 finns kartlagda i figurer 26 och 27. Rikkärr har
inventerats i fält av eller på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne under 2006-2009 i enlighet med vedertagen
standard och utgör komplement till den nationella våtmarksinventeringen (VMI), där naturvärden
klassificerats på en skala mellan 1 och 4, där 1 utgör högsta klassen. Naturvärdesklassen grundas på
förekomsten av ett antal indikatorer av kärlväxt- och mossarter. Naturvärdesklass 1 innebär mycket höga
naturvärden. Naturvärdesklass 2 innebär höga naturvärden. Naturvärdesklass 3 innebär vissa naturvärden.
Naturvärdesklass 4 innebär ringa naturvärden. Områden med naturvärdesklass 3 finns utpekade i
anslutning till väg 21 inom hjorthägnet vid Lommarp (figur 26) och vid Ringeleslätt vid Vanneberga
(figur 27). Därutöver redovisas registrerade observationer av arter från Artportalen (figurer 26 och 27).
Figur 26. Skyddade områden samt värdefulla naturmiljöer i landskapet som omger delsträckan Hässleholm-Vinslöv.
Uppgifter från Länsstyrelsen Skåne, samt redovisning av registrerade arter i Artportalen. Skala 1:50 000.
48
Figur 27. Skyddade områden samt värdefulla naturmiljöer i landskapet som omger delsträckan Vinslöv-Kristianstad.
Uppgifter från Länsstyrelsen Skåne, samt redovisning av registrerade arter i Artportalen. Skala 1:50 000.
49
3. Analys enligt fyrstegsprincipen
Trafikverket arbetar efter en fyrstegsprincip där förslag till lämpliga lösningar diskuteras och prövas stegvis.
Detta arbetssätt lämpar sig även mycket väl för de faunafrågor som ligger till grund för denna
viltstyrningsplan. Fyrstegsprincipen ses som ett allmänt förhållningssätt för planering inom
vägtransportsystemet, och inte som en strikt modell. Principen är översiktligt beskriven i tidigare utförd
åtgärdsvalsstudie för projektet.
STEG 1 ÅTGÄRDER SOM PÅVERKAR TRANSPORTEFTERFRÅGAN OCH VAL AV TRANSPORTSÄTT
STEG 2 ÅTGÄRDER SOM GER EFFEKTIVARE UTNYTTJANDE AV BEFINTLIGT VÄGNÄT
STEG 3 VÄGFÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
STEG 4 NYINVESTERINGAR OCH STÖRRE OMBYGGNADSÅTGÄRDER
Tolkningen av fyrstegsprincipen skall göras i relation till de mål man satt upp för projektet.
Genomförande av åtgärder inom steg 1 och steg 2 uppfyller inte målet att minska barriäreffekten och att det
skall bli färre viltolyckor på sträckan. De är inte heller realistiska med avseende på vägens funktion som
utpekat godsstråk, pendlings- och regionalt stråk.
Steg 3 kan innebär att befintliga broar och portar ses över och eventuellt anpassas för både fauna och för sin
grundfunktion. Då vägsträckan är lång kan denna anpassning vara en viktig del för att nå det totala
projektmålet. Inom utredningsområdet finns 28 befintliga broar och portar med potentiell funktion för de
mindre arterna upp till rådjur. Dessa passager kan få en ökad status för djuren genom att förse dem med
ledarmar av faunastängsel, samt faunaskärmar (en skärm som minskar visuella och bullrande störningar
från väg 21). Det kan även vara effektivt att se över vegetationen kring passagen och skapa ledlinjer för ökad
användning. Där det är möjligt kan också passagerna förses med en sammanhängande yta av död ved, ris etc
för att skapa en ledlinje genom passagen. Detta kan påverka mindre arter som vessla, mård, groddjur,
kräldjur och smågnagare positivt.
Byggnation av nya faunapassager betraktas som förbättringsåtgärder på befintlig väg och ingår i steg 3.
Anläggandet av ny planskild faunapassage längs sträckan gör att målet att minska barriäreffekten klaras
fullständigt då även större djur kan ta sig över väg 21. Sträckan behöver också förses med faunastängsel för
att leda djuren till denna nya faunapassage, samt de befintliga broar och portar som finns i området.
Därutöver finns andra typer av åtgärder som kan minska viltolyckorna. Till dessa hör anpassning av
viltstängselavsluten, om möjligt anläggande av uthopp för att medge utpassage av djur som råkat komma på
fel sida viltstängslet, samt färister för anslutande vägar.
Steg 4 innefattar större nyinvesteringar.
50
Enligt fyrstegsanalysen bör således projektets inriktning vara åtgärder enligt steg 3, vilket i det specifika
fallet för faunan innebär:

Faunaanpassning av befintliga planskilda korsningar

Nybyggnation av viltstängsel och faunastängsel för att leda djuren till de planskilda
passagemöjligheterna

Färister över anslutande vägar i riskområden för viltolyckor för att hindra djur från att gå in på
vägområdet. Dessa lokaler utreds närmare i vägplanen där man behöver ta hänsyn även till
trafikmängder på anslutande vägar och alternativa lösningar som viltvarnare, grindar, effektiva
viltstängselavslut etc.

Om möjligt anläggande av uthopp i områden där det finns risk att vilt kommer in på fel sida
viltstängslet för att medge utpassage av djur.

Anläggande av ny faunapassage, placerad där behovet bedöms som störst.
51
4. Förslag till åtgärder
4.1. Övergripande åtgärder längs vägen
En ekodukt tar hänsyn till konnektivitet och således minskad barriärpåverkan för både flora och fauna och
är därför att föredra framför en viltbro/faunapassage, framför allt i fragmenterade landskap.
Trafikverkets tidigare rapporter och utredningar har använts för att studera målbilder och för att
harmoniera förslagen till tidigare utredningar och i relation till förutsättningarna för väg 21 (Vägverket och
Banverket 2005, Helldin et al 2010, Trafikverket 2014 b). Då sträckan är lång kommer en ny faunapassage
inte att medverka till att lösa nuvarande problematik nämnvärt. Därav bör man hantera förutsättningarna
längs hela sträckan och även anpassa befintliga broar till faunan. Dessa befintliga passager kan användas av
faunan i stor omfattning (Seiler och Olsson 2009) och vara en del av lösningarna och målbilderna.
4.1.1. Faunastängsel
För att minimera antalet viltolyckor och kanalisera viltet att nyttja befintliga och föreslagna nya passager
över och under väg 21 förutsätts att vägsträckan förses med faunastängsel. Ett faunastängsel föreslås börja
vid anslutning till passage # 5, bro över järnväg, vid Kärråkra, och fortsätta fram till tpl Önnestad, det vill
säga ansluta till bullerskärmar vid passage # 21. Det innebär en total vägsträcka av 22,3 km som föreslås
förses med faunastängsel och inkluderar områden med högre belastning av viltolyckor (figur 8). Med
faunastängsel avses att förhindra passage för stora och mindre däggdjur. Vid tpl Ignaberga föreslås
byggnation av ett viltvarningssystem för trafikanter på en sträcka av 570 m på anslutande väg 1901, se
kap. 4.2.4; figur 31.
4.1.2. Färister
Anslutande vägar i plan kan om trafiklösning medger förses med 20-60 m faunastängsel för att undvika att
vilt kommer upp på väg 21 mellan faunastängsel. Färister föreslås vid stängselöppningar där utrymme eller
trafiklösning inte medger att förse anslutande vägar med faunastängsel. Färister rekommenderas dessutom
vid stängselöppningar för anslutningar placerade nära viltanpassade passager med hänsyn till att vilt
förväntas kanaliseras till dessa platser. Totalt finns 16 utredningsförslag för byggnation av färister alternativt
utdragning av faunastängsel på anslutande vägar till väg 21 på sträckan Vankiva-Önnestad. En färist föreslås
väster om tpl Lommarp (passage # 16), samt 9 utredningsförslag avseende färist på delsträckan för
lokalisering # I av en ekodukt vid Ekeberg och 6 utredningsförslag avseende färist på delsträckan för
lokalisering # II av en ekodukt vid Ullstorp. Med anledning av pågående byggnation av vägsträckan
Vanneberga-Önnestad råder osäkerhet kring förutsättningar för byggnation av färister.
4.1.3. Utbredning av befintliga planskilda passager lämpliga för vilt
Vid Vankiva och Kärråkra bedöms passagerna # 2 och 3 och framförallt passagerna # 4 och 5 vara
fördelaktiga och ha relativt god potential som viltpassage för större vilt såsom älg. Nordöst och öster om
Hässleholms tätort bedöms passage # 7 vid Stoby och möjligen passage # 10 vid Röinge kunna fungera som
viltpassage för älg, medan den smala passage # 6 sannolikt främst gagnar rådjur som viltpassage.
Viltpassage vid Röinge (# 10) kompliceras om järnvägssträckan förses med suicidstängsel, vilket skulle
förhindra nordsydliga viltrörelser på båda sidor av väg 21 i höjd med Röinge. Närmsta avståndet mellan
passage # 10 vid Röinge och passage # 13 vid tpl Ignaberga är 2,5 km, vilket får anses som kort och med god
marginal inom de rekommenderade avstånden mellan passager utan faunastängsel för älg men längre än
motsvarande riktvärde för rådjur. Notera dock att om vägsträckan förses med faunastängsel så kommer
djuren betydligt mer effektivt kanaliseras genom nämnda passager. Det innebär att djur vars hemområden i
52
frånvaro av faunastängsel inte inkluderar någon viltpassage (men sträcker sig över väg 21), i viss mån kan
styras mot och nyttja viltpassager som är placerade längre bort från de kärnområden de vanligen nyttjar.
Öster om Ignaberga saknas lämpliga befintliga passagemöjligheter för älg med undantag för passage # 16 vid
tpl Lommarp som dock inte verkar nyttjas av älg enligt eftersöksjägarna och GIS-analys av viltolyckor.
Närmsta avstånd mellan tpl Ignaberga och tpl Lommarp är 4,5 km, vilket dessutom överstiger
rekommenderat avstånd mellan passager för älg.
4.2. Punktåtgärder befintliga passager
Nedan redovisas åtgärder för de befintliga passagerna som bedömts som potentiellt lämpliga som
viltpassager enligt kap. 2.3.2.
4.2.1. Passage # 7, tpl Stoby
Vid tpl Stoby (passage # 7) rekommenderas att trafikplatsen
stängslas in med faunastängsel enligt figur 28. Viltsäkring
med faunastängsel av väg 21 genom trafikplats Stoby,
bedöms förenklas genom att tillåta vilt att korsa delar av avoch påfarter och anslutande grönytor. Därigenom undviks
konflikter med anslutande gång- och cykelvägar, samtidigt
som vilt förhindras att stängas inne på trafikplatsens
grönytor. Avfarter rekommenderas vara försedda med en
längre del faunastängsel jämfört med påfarter, med hänsyn
till en förväntad högre hastighet på avfarter än påfarter.
Stängselöppningar föreslås att man placerar ungefär på
mitten av de båda påfarterna till väg 21, medan 2/3 av sträckningen av avfarterna från väg 21 förses med
faunastängsel (figur 28). Väg 21 saknar lämpliga platser för byggnation av uthopp norr och söder om
trafikplatsen.
Figur 28. Föreslagen dragning av faunastängsel runt trafikplats Stoby (passage # 7). I ovankanten i figuren återfinns
passage # 6 (gång-cykel bro).
53
4.2.2. Passager # 8 och 9, tpl Läreda
Vid tpl Läreda (passage # 8) rekommenderas att hela trafikplatsen stängslas in med faunastängsel och att
stängselöppningar placeras utmed korsande väg 21 enligt figur 29. Vid passage # 9, vägbro vid Röinge, kan
faunastängsel fortsätta parallellt med väg 21 under vägbron och behöver således inte ansluta
stängselöppningar mot brofästen (figur 29).
Figur 29. Föreslagen dragning av faunastängsel runt trafikplats Läreda (passage # 8). I nederkant av figuren syns
dragning av faunastängsel under passage # 9.
54
4.2.3. Passager # 10 och 11 vid Röinge
Vid passage # 10 föreslås att faunastängsel ansluter till vägbron över järnvägen. Vid passage # 11, vägbro vid
Röinge, kan faunastängsel fortsätta parallellt med väg 21 under vägbron och behöver således inte ansluta
stängselöppningar mot brofästen (figur 30).
Figur 30. Föreslagen dragning av faunastängsel förbi passager # 10 och 11 vid Röinge.
4.2.4. Passage # 13, tpl Ignaberga
Den befintliga planskilda passagen vid tpl Ignaberga
(passage # 13) är idag belastad med förhöjda tätheter såväl
som signifikant hotspots av viltolyckor med rådjur och älg,
samt en förhöjd täthet av viltolyckor med vildsvin (figurer
10, 14 och 22). Området är dessutom ett av eftersöksjägarna
utpekat viltstråk för klövviltet (figur 25). Viltförekomsten
förväntas dessutom att förtätas ytterligare jämfört med idag
vid uppsättning av faunastängsel längs vägsträckan. Mot den
bakgrunden finns ett behov av att anpassa en viltpassage
som tillgodoser nordsydliga viltstråk nordväst om Ignaberga.
Genom att anpassa faunastängslet till trafikplatsen kan I) förhindras att vilt tar sig in på grönytorna
innanför faunastängsel mot väg 21, och II) öka möjligheterna för viltet att kanaliseras upp på vägbron över
väg 21 (figur 31). För att dämpa visuella störningar från fordonstrafiken på den korsande väg 21, föreslås
byggnation av två faunaskärmar på vardera 60 m längs med vägbron (120 m totalt).
55
Figur 31. Föreslagen sträckning av faunastängsel för att möjliggöra för viltet att nyttja grönytor inom tpl samtidigt som
viltet förhindras att stängas inne. På en sträcka motsvarande 570 m på väg 1901 föreslås att ett viltvarningssystem
konstrueras för att varna trafikanter för förekommande vilt vid vägbanan.
Faunastängslet föreslås omgärda en längre sträcka på avfarter jämfört med påfarter från väg 21, med hänsyn
till generellt högre hastighet på de förra jämfört med de senare (figur 31). Stängselavslut bör vinklas in mot
vägbanan enligt figur 31 och placeras så pass nära vägbanan som möjligt. Vid dikesrenar omedelbart framför
stängselavslut rekommenderas anläggning av sprängsten (med diametern 10-15 cm) eller annat underlag
(till exempel strail-grid som är en variant av färist i järnvägsmiljön) som hindrar klövviltet från att beträda
området och närma sig stängselöppningar. Väg 21 saknar lämpliga platser för byggnation av uthopp norr och
söder om trafikplatsen.
Väg 1901 på sträckan mellan tpl Röinge (passage # 12) och tpl Ignaberga (passage # 13) är belastad av
viltolyckor som motsvarar situationen på den kraftigare trafikerade väg 21 och som delvis har en parallell
sträckning. Detta motiverar att förse även förbindelsen mellan de båda trafikplatserna med faunastängsel
(väg 1901). För att undvika att försvåra en viltövergång vid tpl Ignaberga rekommenderas att avstå från
faunastängsling på sträckan. Med hänsyn till nuvarande belastning av viltolyckor och att faunastängsel längs
med väg 21 förväntas ytterligare förtäta mängden vilt vid trafikplatsen, föreslås att anslutande väg 1901
förses med ett viltvarningssystem på en sträcka motsvarande 570 m, för att varna trafikanter när vilt är nära
vägbanan (figur 31). En sänkning av högsta tillåten hastighet till 50 km/h vore lämpligt på sträckan försedd
med viltvarningssystem, samt att motsvarande hastighetsbegränsning fortsätter över bron.
56
4.2.5. Passage # 16, tpl Lommarp
I figur 32 beskrivs den befintliga passagen # 16 vid tpl
Lommarp, vilken idag är belastad med högsta relativ
täthet samt utgör även en signifikant hotspot för
viltolyckor med rådjur (figur 11). Passagen innebär att vilt
kan röra sig parallellt med Vinnö vattendrag och närhet till
ett större skogsparti som inkluderar ett öppet vatten som i
norr angränsar till trafikplatsen (figur 32). Området
bedöms vara attraktivt för klövvilt och ingår i utpekat
viltstråk för rådjur enligt eftersöksjägarna (figur 25).
Nordväst om trafikplatsen finns ett större vilthägn med
dovhjort och kronhjort (markerat i figur 32). Hjorthägnet
utestänger vilt från ett attraktivt område, men kan även bidra till att kanalisera viltets rörelser mot
viltporten vid passage # 16. Viltförekomsten förväntas dessutom att förtätas ytterligare jämfört med idag vid
uppsättning av faunastängsel längs vägsträckan. Mot den bakgrunden finns ett behov av att anpassa en
viltpassage som tillgodoser nordsydliga viltstråk under väg 21 vid trafikplatsen. Faunastängsel föreslås
stängsla in trafikplatsen så att viltet kan nyttja befintliga grönytor och kanaliseras in under väg 21 enligt
figur 32. Faunastängsel föreslås ansluta till befintliga bullerskärmar. Byggnation av bullerskärmar,
alternativt faunaskärmar, med en sträcka på 50 m ovan öppningar till viltporten rekommenderas för att
begränsa visuella störningsmoment för viltet (totalt 100 m, se figur 32). Vid markering A i figur 32 föreslås
byggnation av en färist för att lösa konflikten med anslutande mindre väg. Vid markering B föreslås en
plantering av en lövskärm för att attrahera vilt att nyttja den sydliga grönytan inom trafikplatsen. Större
naturliga objekt och substrat såsom sten, träddelar och sand, kan med fördel placeras utmed väggarna i
porten för att öka dess attraktivitet för små och större däggdjur att nyttja passagen.
Passage # 17 är en GC-port belägen 300 m sydöst om passage # 16, och angränsar till ett långsmalt
skogsparti mellan väg 21 och Vinslövs tätort, se beskrivning i kap 2.3.2. Inga specifika åtgärder föreslås för
viltanpassning av passage # 17.
57
A
B
Figur 32. Föreslagna åtgärder för att anpassa passage # 16 som en viltport vid tpl Lommarp. Vid markering A föreslås
byggnation av en färist. Vid markering B föreslås en plantering av lövskärm för att attrahera vilt att nyttja den sydliga
grönytan inom trafikplatsen. Byggnation av nya bullerskärmar, alternativt faunaskärmar, föreslås över vägbron enligt
markering.
58
4.2.6. Passage # 19 vid Vanneberga och passage # 20 vid Önnestad
De två GC-portar som är under byggnation under 2014, är
båda belägna i ett område med förhöjda tätheter samt
identifierade (statistiskt signifikanta) hotspots för viltolyckor
med rådjur, vildsvin, och dovhjort (figurer 11, 15 och 19), och
är av eftersöksjägarna utpekade som viltstråk för klövvilt
(figur 25). Viltförekomsten förväntas dessutom att förtätas
ytterligare jämfört med idag vid uppsättning av faunastängsel
längs vägsträckan. För att öka möjligheten för att vilt nyttjar
GC-passagerna som viltport föreslås att de förses med 20 m
långa faunaskärmar ovan varje portöppning, dvs. 40 m totalt
per viltport. Inom 20 m väster om passage # 19 ansluter en
mindre väg från norr och en från söder till väg 21. De två
anslutande mindre vägarna föreslås förses med en färist
vardera, samt att övriga anslutningar utreds för byggnation av
färister (se figurer 35 och 36).
59
4.3. Punktåtgärder nya faunapassager
4.3.1. Övergripande angående nya faunapassager
I viltstyrningsplanen ges tre förslag till lokalisering av ny faunapassage (figur 33). Vid lokalisering av nya
faunapassager har som vägledande underlag använts identifierade hotspots från klusteranalyser och
uppskattade relativa tätheter av viltolyckor som belastar vägsträckan, samt de av eftersöksjägarna utpekade
viltstråken. Lokaliseringar har även tagit hänsyn till utbredning av sammanhängande skogspartier,
utbredning av bebyggelse och topografiska förutsättningar. På delsträckan Ignaberga-Vinslöv föreslås en
viltport under väg 21 och på delsträckan Vinslöv-Önnestad redovisas två alternativa lokaliseringar lämpliga
för faunapassage/ekodukt över väg 21 (figur 33).
En viltbro (dvs. en typ av faunapassage över barriär) syftar till att minska barriärpåverkan på exempelvis
klövvilt och övriga stora däggdjur och kan därför vara väsentligt mindre jämfört med en ekodukt. En viltbro
anpassad för en effektiv genomsläpplighet för älg bör ha en bredd på 23 m, och motsvarande passagebredd
är 20 m för en effektiv genomsläpplighet för rådjur. En ekodukt syftar till att knyta samman hela ekosystem
och motverka fragmentering genom att förbinda habitat på motstående sidor av vägen för såväl flora som
fauna, vilket kräver en avsevärt större konstruktion med en passagebredd upp mot 50 m för att skapa en
variabel naturmiljö.
Figur 33. Översiktskarta med förslag på nya faunapassager markerade för väg 21 mellan Hässleholm och Kristianstad.
På delsträckan Ignaberga-Vinslöv föreslås att befintlig vägbro vid passage # 14 ersätts med ny viltport. På delsträckan
Vinslöv-Önnestad föreslås två alternativa lokaliseringar för en faunapassage/ekodukt vid läge # I respektive II. Skala
1:85 000.
60
4.3.2. Delsträcka 1 – Ny viltport mellan Ignaberga och Vinslöv
Vägsträckan utmed bergtäkten vid Vedhygge, vilken omger vägbron över enskild väg (passage # 14) är idag
belastad med förhöjda tätheter såväl som signifikant hotspots av viltolyckor med älg, samt något förhöjda
tätheter av viltolyckor med rådjur och vildsvin (figurer 11, 15 och 23). Området är dessutom ett av
eftersöksjägarna utpekat viltstråk för klövviltet. Viltförekomsten förväntas dessutom att förtätas ytterligare
jämfört med idag vid uppsättning av faunastängsel längs vägsträckan. Mot den bakgrunden finns ett behov
av att anpassa en viltpassage som tillgodoser nordsydliga
viltstråk vid detta område.
På denna sträcka finns idag inget givet område där det
lämpar sig att anlägga en faunapassage/ekodukt över
vägen. Terrängen är flack och passagens utformning kan bli
komplicerad och inte effektiv i detta landskap. Förslagsvis
genomförs istället åtgärder vid befintlig passage # 14.
Vid passage # 14 föreslås att befintlig vägbro över enskild
väg byts ut mot en viltport (figur 34). Nuvarande vägbro har
en längd av 4,4 m och föreslås ersättas av en vägbro med en
längd av åtminstone 15 m. Passagen behöver få en dimension som medger effektiv passage av älg, och exakt
storlek utreds närmare i vägplanen. Byggnation av en färist föreslås vid stängselöppningen till anslutande
mindre väg (figur 34). Ny vägbro föreslås förses med en faunaskärm med 50 m längd ovan den nordliga
portöppningen och en motsvarande skärm med 30 m längd ovan den sydliga portöppningen (figur 34). Inga
konflikter med kommunal planering har påvisats vid byggnation av ny viltport.
61
Figur 34. Föreslagen faunastängsling i anslutning till byggnation av viltport med en passagebredd på 15 m, och som
ersätter befintlig vägbro vid passage # 14 vid Vedhygge. Byggnation av en färist föreslås vid stängselöppningen till
anslutande mindre väg. Ny vägbro föreslås förses med en faunaskärm med 50 m längd ovan den nordliga
portöppningen och en motsvarande skärm med 30 m längd ovan den sydliga portöppningen.
Passage # 14 vid Vedhygge är lokaliserad 3,4 km öster om tpl Ignaberga (passage #13), vilket är inom
rekommenderade längsta avståndet mellan passager för älg på 3,9 km medan det överskrider motsvarande
avstånd för rådjur på 1 km. Det innebär att byggnation av en viltport vid Vedhygge kan avleda djur från tpl
Ignaberga och således bidra till att minska barriärpåverkan och belastning av viltolyckor. Öster om
passage #14 kan konstateras att avståndet är endast 1 km till närmsta passage, nämligen passage #16 vid tpl
Lommarp, vilket är inom riktvärden för avstånd mellan passager avseende såväl älg som rådjur, dock nyttjas
området vid Lommarp mindre av älg. Mot den bakgrunden finns inte en total avsaknad av lämpliga passager
för större däggdjur såsom älg och dovhjort vid väg 21 mellan Ignaberga och Vinslöv.
62
4.3.3. Delsträcka 2 – Faunapassage/ekodukt mellan Vinslöv och Önnestad
Vägsträckan mellan Vinslöv och Önnestad, är idag belastad med högsta relativa täthet såväl som identifierad
(statistiskt signifikant) hotspots av viltolyckor med dovhjort, samt förhöjda tätheter och identifierade
(statistiskt signifikanta) hotspots av viltolyckor med rådjur och vildsvin (figurer 11, 15 och 19). Strax väster
om Önnestad återfinns dessutom en förhöjd täthet av viltolyckor med älg (figur 24). Området hyser
dessutom flertalet av eftersöksjägarna utpekade viltstråk för klövviltet (figur 25). Viltförekomsten förväntas
att förtätas ytterligare jämfört med idag vid uppsättning av faunastängsel längs vägsträckan.
Alternativ lokalisering # I för byggnation av faunapassage/ekodukt, vid Ekeberg med RT 1990 koordinater:
6214490 / 434060 enligt figur 35, inbegriper en vägsträcka förknippad med högsta täthet av viltolyckor med
dovhjort (figur 19). Alternativ lokalisering # II för byggnation av faunapassage/ekodukt, vid Ullstorp med
RT 1990 koordinater: 6212900 / 436920 enligt figur 36, inbegriper en förhöjd täthet av viltolyckor med älg
(figur 24). Avståndet mellan de två föreslagna lokaliseringarna för byggnation av faunapassage/ekodukt är
3 200 m. Det innebär att en faunapassage/ekodukt enligt lokalisering # I är lämplig med hänsyn till viltstråk
av dovhjort, medan lokalisering # II är mer lämpligt avseende viltstråk för älg. Avståndet mellan de
föreslagna lokaliseringarna är dock mindre än rekommenderat riktvärde mellan passagemöjligheter för älg
och innebär således goda förutsättningar för att med hjälp av faunastängsel kunna kanalisera älgar vid
Ullstorp till en faunapassage/ekodukt lokaliserad vid Ekeberg.
Vid Ekeberg är lokalisering # I för en faunapassage/ekodukt belägen 650 m öster om passage # 19 och
2 200 m väster om passage # 20 (figur 35). Lokalisering # II är belägen 1 000 m öster om passage # 20
(figur 36). Befintliga passager # 19 och # 20 anses utgöra lämpliga viltportar endast för rådjur och vildsvin
medan de sannolikt har en för liten öppenhet för att kunna nyttjas av dovhjort och älg. Mot den bakgrunden
finns ett behov av att anlägga en faunapassage/ekodukt. För att undvika störning och öka möjligheterna för
att en faunapassage/ekodukt nyttjas av viltet är det av vikt att människor undviker att nyttja den samma.
Aktuell vägsträcka mellan Vanneberga och Önnestad är flack och saknar utmärkande stödpunkter vid
anläggning av en faunapassage/ekodukt. De båda föreslagna lokaliseringarna är placerade i skogsmark med
förhållandevis litet inslag av bebyggelse. Inga konflikter med kommunal planering har påvisats vid
byggnation av faunapassage/ekodukt enligt lokalisering # I och II. Lokalisering # I är placerad närmare en
befintlig GC-port jämfört med lokalisering # II som dessutom är belägen närmare Önnestad tätort. Mot
denna bakgrund kan förväntas att en faunapassage/ekodukt placerad enligt lokalisering # I innebär ett
mindre nyttjande av människor, samt lägre konfliktpotential, jämfört med lokaliseringsalternativ # II.
63
Figur 35. Förslag på lokalisering # I för byggnation av faunapassage/ekodukt vid Ekeberg. Lokalisering av
faunapassage/ekodukt är belägen 650 m öster om nybyggda passage # 19 vid Vanneberga. Rekommenderad dragning
av faunastängsel för sträckan är markerat i rött. Stängselöppningar som bör utredas närmare är markerade med svarta
pilar (förslagsvis färister eller faunastängsel utdraget på anslutande väg). Med anledning av pågående byggnation av
vägsträckan råder osäkerhet kring förutsättningar för byggnation av färister.
64
Figur 36. Förslag på lokalisering # II för byggnation av faunapassage/ekodukt vid Ullstorp. Platsen är belägen 1 000 m
öster om nybyggd passage # 20 vid Ullstorp. Rekommenderad dragning av faunastängsel för sträckan är markerat i rött
och befintliga bullerskärmar i blått. Stängselöppningar som bör utredas närmare är markerade med svarta pilar
(förslagsvis färister eller faunastängsel utdraget på anslutande väg). Med anledning av pågående byggnation av
vägsträckan råder osäkerhet kring förutsättningar för byggnation av färister.
4.3.4. Prioritering av föreslagna nya faunapassager/ekodukter

Nybyggnation av faunapassage/ekodukt på delsträckan Vinslöv-Önnestad bör prioriteras framför ny
viltport på delsträckan Ignaberga-Vinslöv, mot bakgrund till att den förra sträckan saknar lämpliga
passager för större däggdjur som älg och dovhjort/kronhjort.

På delsträckan Vinslöv-Önnestad förordas lokaliseringsalternativ # I vid Ekeberg framför # II vid
Ullstorp mot bakgrund till kartläggning av viltolyckor, viltstråk och närhet till bebyggelse.
65
4.4. Åtgärder för järnväg
Det planeras att eventuellt förse hela järnvägssträckan mellan Hässleholm och Kristianstad med
suicidstängsel. Suicidstängsel innebär en total barriärpåverkan för viltet. Mot denna bakgrund är det
nödvändigt att överväga byggnation av faunabroar, viltportar och/eller partier utan suicidstängsel utanför
tätorter och beläget i skogsmark. Befintliga plankorsningar förväntas utgöra de enda möjliga viltpassagerna
över järnvägen vid suicidstängsling. Mot denna bakgrund är det av vikt att suicidstängsel ansluter så nära
järnvägen som möjligt och att om möjligt vid anslutningar anlägga sprängsten (med diametern 10-15 cm)
eller annat underlag som hindrar klövviltet från att röra sig upp på järnvägen innanför suicidstängslen.
Den specifika frågan om viltsäker järnväg utreds nu parallellt i annat projekt av Trafikverket och resultaten
från den förstudien bör appliceras i det projekt som utreder suicidstängsel för sträckan Hässleholm –
Kristianstad.
66
5. Effekter och konsekvenser av projektet
5.1.
Nollalternativet
Med nollalternativet avses i en planeringssituation en framtida situation utan att någon utbyggnad utförs.
Nollalternativet innebär i detta projekt att ingen åtgärd utförs för faunan. Trenden kommer bli att
viltolyckorna ökar när vägens hastighet höjs till 100 km/h på väg 21. Samtidigt kommer vägen att få en
större barriäreffekt och ökad fragmentering av landskapet när hela vägen mittsepareras med vajerräcke. På
lång sikt innebär det fortsatt höga samhällskostnader med viltolyckor på sträckan och negativa
konsekvenser för faunan.
5.2. Föreslagna åtgärder
Enligt fyrstegsanalysen bör projektets inriktning omfattas av åtgärder enligt steg 3. Detta innebär en
anpassning av de redan idag faunavänliga nuvarande passagerna längs sträckan, komplettering med
faunastängsel, ny dragning av viltstängsel vid trafikplatser, viltvarningssystem och anläggande av ny
faunapassage/ekodukt längs sträckan.
5.2.1 Konsekvenser för faunan
Effekterna och konsekvenserna för faunan innebär en minskning av trafikdödade djur, samtidigt som
konnektiviteten i landskapet ökar, vilket sammantaget innebär att barriäreffekter för faunan längs väg 21
minskar. Befintliga passager görs bättre genom en rad åtgärder vilket ökar deras ekologiska betydelse,
samtidigt som det kommunala planarbetet med naturmiljöfrågor bör innefatta de gröna frågorna i relation
till dessa befintliga passager, samt ny faunapassage/ekodukt. Antalet passagepunkter ökar längs sträckan
när faunapassage/ekodukt anläggs och fler individer kommer ha möjlighet att korsa väg 21.
5.2.2. Trafiksäkerhet
Föreslagna åtgärder har som mål att minska antalet viltolyckor, och även antalet påkörningar av mindre
arter. 50-60 % av det totala antalet polisrapporterade trafikolyckor idag är med större däggdjur i Sverige och
både kostnadsbördan och skadebilden i dessa olyckor behöver minskas. I tidigare studier har man sett att
stängsling som enda metod sällan hjälper till att minska viltolyckorna då olyckorna bara flyttas till
stängselöppningar i trafikplatser eller vid stängselavsluten. För att få en långsiktig hållbar minskning av
viltolyckorna krävs att djuren har säkra passager över eller under vägen.
5.2.3. Trafiken under byggtiden
Anläggningstekniken för faunapassage/ekodukten anpassas så att trafiken på väg 21 påverkas i minsta
möjliga mån. Både lanserad och platsgjuten konstruktion är möjlig och olika trafiklösningar kommer att
beskrivas i kommande skeden.
5.2.4. Naturmiljö, landskapsbild och trafikantupplevelse
Såsom alla exploateringsprojekt påverkar anläggning av ny faunapassage/ekodukt sitt närområde, främst
genom att man i projektet kan behöva tillföra massor och terränganpassa närområdet till
faunapassagen/ekodukten. Detta gäller i hög grad även för anpassning av befintliga passager. Intrången står
i relation till hur stor yta som behöver terrängmodelleras och målet är att skapa en rik närmiljö intill och på
de planskilda passagerna. Projektet bedöms ge förutsättning för positiva konsekvenser för naturmiljö,
landskapsbild och trafikantupplevelse.
67
5.2.5. Planering och markanvändning
För att de föreslagna åtgärderna med anpassade befintliga passager och ny faunapassage/ekodukt skall ha
ett bestående värde krävs en till dessa förslag harmoniserande kommunal planering.
68
6. Måluppfyllelse
6.1 Överensstämmelse och bidrag till de transportpolitiska målen
och miljökvalitetsmålen
Målet att vägens utformning, funktion och användning ska ge alla en tillgänglighet med god kvalitet och
användbarhet, kommer att bibehållas och förstärkas när viltolyckorna minskar.
Viltstyrningsplanen bidrar till att möjliggöra att miljökvalitetsmålet ”ett rikt växt och djurliv” kan uppfyllas.
6.2. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna
hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om
hushållning med mark och vattenområden
Miljöbalkens allmänna hänsynsregler enligt kap 2 är en grundläggande förutsättning i det kommande
arbetet med att ta fram en vägplan. För skyddsåtgärder och försiktighetsmått är skälighet ett centralt
begrepp som innebär att nyttan ska bedömas och jämföras med kostnaderna. Viltstyrningsplanen utgör
underlag avseende bevisbörderegeln och lokaliseringsprincipen. En viltanpassning av väg 21 mellan
Hässleholm och Kristianstad bedöms att inte motverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna.
De nationella miljökvalitetsmål som är relevanta för projektet Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt- växt och
djurliv och Levande skogar. Påverkan på miljömålen är avhängigt var längs vägen och i landskapet
ekodukten/faunapassagen kommer att placeras.
Uppfyllelse av målen:
Ett rikt odlingslandskap
”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska
skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks”.
Målet kan komma att motverkas något under byggskedet eftersom bygget kan komma att ta ytor i
jordbruksmarkstar i anspråk. Under drifttiden motarbetas inte målet eftersom det är små ytor av marken
som tas i anspråk för en ekodukt/faunapassage. Under drifttiden är marken återställd och det är möjligt att
bedriva fortsatt betesdrift på ytorna.
Ett rikt växt och djurliv
”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida
generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter
ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha
tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och
välfärd”.
En noggrann inventering bör göras i läget för en ny ekodukt/faunapassage för att utreda om placeringen
påverkar några skyddade arter. Syftet med projektet, det vill säga att minska antalet trafikdödade däggdjur
samt att stärka konnektiviteten i landskapet för olika organismgrupper, förväntas stärka och öka den
biologiska mångfalden.
69
Levande skogar
”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska
mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas”.
Målet kan komma att motverkas under byggskedet samt under driftskedet eftersom (beroende på placering
av ekodukt/faunapassage) skog eventuellt kommer att avverkas för terränganpassningen och brostöd.
70
7. Fortsatt arbete
7.1. Upplägg, målbilder och uppföljning
Det är viktigt att tydliga och kvantifierbara målbilder sätts upp för projektet. Man kan med fördel i
målbeskrivningarna precisera exempelvis hur mycket man vill att viltolyckorna ska minska och hur ofta
respektive art bör använda faunapassagerna längs sträckan för att man skall ha nått målet. Målbilderna skall
kunna följas upp i ett uppföljningsprogram så att man kan besvara huruvida projektet varit lyckosamt eller
inte.
Viltstyrningsplanen är en del av samrådsunderlaget som utgör ett underlag för samråd med myndigheter
och allmänhet. Samrådsunderlaget tillsammans med samrådsredogörelse utgör underlag för länsstyrelsens
beslut om betydande miljöpåverkan (BMP).
Trafikverket planerar sedan att arbeta med vägplanens samrådshandling och MKB, för att efter samråd ta
fram granskningshandling som ställs ut. När samrådsredogörelsen kompletterats och länsstyrelsen har
yttrat sig över planen kan denna skickas för fastställelseprövning.
7.2. Frågor som kräver särskild uppmärksamhet
Frågor som behöver beaktas vid fortsatt projektering är:

NVI och fördjupade artinventeringar. Inventering av naturmiljö på platsen för möjligt läge för
faunapassage/ekodukt. Inventeringar bör åtminstone innefatta vegetationsinventeringar och
inventering av hasselmusförekomst specifika artgrupper.

Eventuella dispenser och samråd för naturvärden vid faunapassage/ekoduktläge.

Gestaltning av faunapassage/ekodukt med hänsyn till landskapsbild, trafikantupplevelse och
omgivande miljö samt byggnadsverkets förutsättningar.

Hantering av jordmassor för terränganpassning vid faunapassage/ekodukt

Ägandeförhållande och driftsfrågor för befintliga broar och portar. Anpassning av befintliga
passager kräver något förändrade driftsinstruktioner.

Utformning av uppföljningsprogram fauna. Det är viktigt att tydliga och kvantifierbara målbilder
sätts upp för projektet. Exempelvis, hur mycket skall viltolyckorna minska. Hur mycket skall
respektive art använda faunapassagerna längs sträckan. Målbilden är avgörande vid val av
utformning av ny faunapassage (dvs. faunapassage eller ekodukt). Uppföljningsprogram relateras
till dessa mål.

Det behövs ett fortsatt samråd med Länsstyrelsen och kommuner angående planering och framtida
markanvändning som kan påverka Trafikverkets planer. Detta är mycket viktigt om åtgärderna skall
vara effektiva på lång sikt.

Kalkyl och vid behov prioritering mellan föreslagna åtgärder. Av vägplanen ska framgå vilka
åtgärder som föreslås genomföras och motiv till prioriteringar och eventuella bortval.
71
8. Underlagsmaterial och källor
8.1. Referenser
Akaike H. 1973. Information theory and an extension of the maximum likelihood principle. In: Proceeding of
the Second International Symposium on Information Theory. Budapest, Hungary, pp. 267–281.
Banverket oh Vägverket 2005. Vilda djur och infrastruktur – en handbok för åtgärder. Banverket
miljösektion rapport 2005:5. Vägverket publikation 2005: 72.
Bissonette J., & W. Adair. 2008. Restoring habitat permeability to roaded landscapes with isometricallyscaled wildlife crossings. Biological Conservation 141: 482-488.
Bowman J., J. A. G. Jaeger & L. Fahrig. 2002. Dispersal distance of mammals is proportional to home range
size. Ecology 83: 2049-2055.
Burnham K.P. & D.R. Anderson. 2002. Model selection and multimodel inference: a practical informationtheoretic approach. NY.
Cederlund G. & O. Liberg. 1995. Rådjuret - viltet, ekologin och jakten. Svenska Jägareförbundet, Spånga,
ISBN 91-88660-09-5.
Ekman H., N. Hermansson, J.O. Pettersson, J. Rülcker, M. Steen & F. Stålfelt. 1993. Älgen – djuret, skötseln
och jakten. Svenska Jägareförbundet, Spånga, ISBN 91-7118-762-6.
Helldin J-O., A. Seiler och M. Olsson. 2010. Vägar och järnvägar – barriärer i landskapet. CBM:s skriftserie
42.
Lemel J. 1999. Populationstillväxt, dynamik och spridning hos vildsvinet, Sus scrofa, i mellersta Sverige.
Uppsala, Forskningsavdelningen Svenska jägareförbundet. Slutrapport 1999‐12-17.
Olsson M. 2009. Mittbarriärer – en kunskapsöversikt. CBM skriftserie 28
72
Olsson M. & A. Seiler. 2012. The use of a moose and roe deer permeability index to develop performance
standards for convential road bridges. 2012. Programme and abstracts, IENE International Conference ,
safeguarding ecological functions across transport infrastructure. October 21-24 2012, Potsdam, Germany.
R Development Core Team. 2011. R: a language and environment for statistical computing. R Foundation for
Statistical Computing, Vienna, Austria, ISBN 3-900051-07-0, <http://www.R-project.org/>.
Seiler A. 2003. Effects of infrastructure on nature. Sid. 31–50 i: Trocme m.fl. (red). Habitat fragmentation
due to transportation infrastructure: the European review. Office for Official Publications of the European
Communities, Luxemburg.
Seiler A. och Olsson M. 2009. Are non-wildlife underpasses effective passages for wildlife? In: Proceedings
of ICOET 2009 report. Duluth, Minnesota.
Svenska Jägareförbundets. 2014. Artbeskrivning enligt Svenska Jägareförbundets webbsida november 2014:
http://jagareforbundet.se/vilt/vilt-vetande/artpresentation/daggdjur/dovhjort/dovhjort-population/ .
Trafikverket 2013. Förenklad åtgärdsvalsstudie för en djurpassage utmed riksväg 21 mellan Kristianstad och
Hässleholm.
Trafikverket 2014 a. Trafikflödesdatabas 2014-12-02.
Trafikverket 2014 b. Vägplan – Väg E6, faunapassager vid Sandsjöbackaområdet. Samrådshandling 201402-20.
Vägverket 2009. Bristanalys hjortdjur Skåne.
8.2. Bilagor:
Bilaga 1. Analys av klövvilt inom jaktvårdskretsar
Bilaga 2. Tid på året när viltolyckor inträffar
73
Bilaga 1 – Analys av klövvilt inom jaktvårdskretsar
Fyra kandidater av regressionsmodeller konstruerades per viltart för att förklara variationen i antal fällda
djur per 1000 ha och log-transformerades för att erhålla en normalfördelning (N=77 observationer per art).
Avskjutningen kan med viss fördröjning spegla förekomsten av det jaktbara viltet under förutsättning att
tillräckligt många rapporterar fällda djur. En felkälla kan alltså vara en för liten täckningsgrad, dvs. för låg
andel inrapporterad jaktareal. Den minsta inrapporterade areal av jaktvårdskretsar som inkluderades i
analyserna var större än 1 100 ha (medelvärde för inrapporterad areal per krets: 16 480 ha ± (SD)
15 547 ha). Hässleholmsortens jaktvårdskrets utgjorde referensvärde vid t-baserad teststatistik av utvalda
modeller, dvs. vid jämförelser i avskjutning mellan jaktvårdskretsarna.
Tabell A. Genomsnittligt antal och 2 standardavvikelser (motsv. 95 % av observationerna) rapporterade fällda
djur per 1000 ha och jaktvårdskrets i Skåne län mellan jaktsäsong 2008/2009 och 2013/2014 (N=77).
Rådjur
Jaktvårdskrets
Skåne län
Dovhjort
medel ±2SD medel
8,9
Kronhjort
±2SD
medel
13,2
0,9
1,1
10,1
4,6
Hässleholmsortens
11,4
5,2
0,6
0,5
0,0
Kristianstad -Bromölla
9,6
1,5
14,7
13,0
0,1
Eslöv-Svalövs
13,7
7,4
9,0
7,1
Frosta
16,8
5,9
16,1
Göinge
8,9
2,6
Lundabygdens
7,8
3,8
Malmö-Burlöv
1,3
Nordvästra Skånes
Norra Åsbo
Sydskånes
Vildsvin
±2SD medel ±2SD
12,6
8,6
0,0
17,3
12,5
0,2
16,9
11,6
0,1
0,3
14,8
9,7
48,3
0,3
0,3
18,2
12,6
0,8
0,8
0,4
0,9
16,2
8,8
8,3
3,6
2,9
1,6
9,3
4,8
1,2
0,9
4,0
0,5
2,3
0,5
1,0
13,9
10,8
20,9
30,8
0,1
0,2
6,9
7,5
14,6
3,2
3,6
4,6
0,0
0,0
12,7
5,0
8,6
1,9
19,7
11,3
3,9
1,0
26,4
11,1
Söderslätts
7,8
7,0
13,2
32,1
0,1
0,4
5,1
12,7
Åsbo-Bjäre
7,7
2,4
3,1
4,6
0,0
0,1
8,7
5,0
Österlens
9,3
6,2
4,2
11,2
2,8
7,3
10,2
10,0
Gråmarkerad bakgrund markerar de två jaktvårdskretsar som länsväg 21 passerar igenom mellan Hässleholm och Kristianstad
och som avgränsas i höjd med Vanneberga.
Rådjur - avskjutningsstatistik
Utvecklingen i antal fällda rådjur per jaktvårdskrets i Skåne län finns redovisad i figur B. Jaktvårdskretsarna
och jaktsäsong (dvs. årtal) förklarar variation i antal fällda rådjur enligt modellselektionen (tabell B). Det är
en nedåtgående trend i avskjutningen av rådjur i länet under perioden (2008-2013), motsvarande
1 rådjur/1000 ha (log-tr.: β=-0,05 ±0,02 SE), t=-2,4, p=0,019 (tabell C). Delsträckan HässleholmVanneberga (tillhörande Hässleholmsortens jaktvårdskrets som utgör referensvärde), har en signifikant
högre avskjutning av rådjur jämfört med fyra jaktvårdskretsar i sydvästra delarna av länet (skillnaden
varierar mellan log-tr.: β=-0,38 ±0,17 SE, t=-2,2, p=0,031 och β=-2,26 ±0,17 SE, t=-13,2, p<0,000). Endast
Frosta jaktvårdskrets som är belägen väster om Hässleholm och Kristianstad uppvisar en signifikant högre
avskjutning av rådjur jämfört med Hässleholmsortens (log-tr.: β=0,39 ±0,17 SE, t=2,3, p=0,025). Även
flertalet av övriga kretsar i länet uppvisar en lägre avskjutning per ha jämfört med Frosta jaktvårdskrets som
är lokaliserad mitt i Skåne län (figurer A, B och C). Det finns ingen skillnad i hur många rådjur som fälls
mellan Hässleholmsortens och Kristianstad-Bromölla jaktvårdskretsar (log-tr.: β=-0,15 ±0,17 SE, t=-0,9,
p=0,39). Det innebär att förekomsten av rådjur i landskapet som omger västra och östra delarna av väg 21
tycks vara jämnt fördelade med ledning från avskjutningen mellan 2008 och 2013.
1 74
Dovhjort – avskjutningsstatistik
Utvecklingen i antal fällda dovhjortar per jaktvårdskrets i Skåne län finns redovisad i figur D.
Jaktvårdskretsarna förklarar variation i antal fällda dovhjortar, medan förändringar i avskjutning mellan år
är svagare, enligt modellselektionen (tabell D). Endast Malmöslätten har en signifikant lägre avskjutning av
dovhjortar jämfört med landskapet runt delsträckan Hässleholm-Vanneberga (tillhörande
Hässleholmsortens jaktvårdskrets) (log-tr.: β=-8,75 ±1,27 SE, t=-6,9 p<0,000, tabell E och figur E). Flertalet
(7/13) jaktvårdskretsar uppvisar en signifikant högre avskjutning av dovhjort jämfört med
Hässleholmsortens, inklusive landskapet runt östra delsträckan Vanneberga-Kristianstad (KristianstadBromölla jvk: log-tr.: β= 3,04 ±1,27 SE, t=2,4 p=0,019 tabell E, figur E). Det innebär att förekomsten av
dovhjort är lägre i landskapet som omger västra jämfört med östra delsträckan av väg 21 med ledning från
avskjutningen mellan 2008 och 2013.
Kronhjort – avskjutningsstatistik
Utvecklingen i antal fällda kronhjortar per jaktvårdskrets i Skåne län finns redovisad i figur F.
Jaktvårdskretsarna förklarar variation i antal fällda kronhjortar, medan förändringar i avskjutning mellan år
är svagare, enligt modellselektionen (tabell F). Endast nordvästra och sydvästra delarna av länet uppvisar en
signifikant lägre avskjutning av kronhjort jämfört med Hässleholmsortens (dvs. Åsbo-Bjäre, Norra Åsbo och
Malmö-Burlövs jvk enligt tabell G, figur G). Centrala, sydliga och nordöstra delarna av länet (Frosta och
Lundabygdens jvk, Sydskånes, respektive Göinge jvk) uppvisar en signifikant högre avskjutning jämfört med
Hässleholmsortens (tabell G, figur G). Det finns ingen skillnad i hur många kronhjortar som fälls mellan
Hässleholmsortens och Kristianstad-Bromölla jaktvårdskretsar (log-tr.: β=2,93 ±2,51 SE, t=1,2 p=0,25,
tabell G). Det innebär att förekomsten av kronhjort i landskapet som omger västra och östra delarna av
väg 21 tycks vara jämnt fördelade med ledning från avskjutningen mellan 2008 och 2013.
Vildsvin – avskjutningsstatistik
Utvecklingen i antal fällda vildsvin per jaktvårdskrets i Skåne län finns redovisad i figur H.
Jaktvårdskretsarna förklarar variation i antal fällda vildsvin, medan förändringar i avskjutning mellan år är
svagare, enligt modellselektionen (tabell H). Endast sydvästra Skåne (dvs. Malmö-Burlöv och Söderslätts
jvk) uppvisar en signifikant lägre avskjutning av vildsvin jämfört med Hässleholmsortens (tabell I, figur I). I
övrigt förekommer inga signifikanta skillnader i avskjutning mellan jaktvårdskretsarna (tabell I). Det
innebär att fördelningen av vildsvin är relativt jämn i landskapet, inklusive runt västra och östra
delsträckorna av väg 21, med ledning från avskjutningen mellan 2008 och 2013.
Älg – avskjutningsstatistik
Dataunderlaget är väsentligt mindre avseende älg, och med hänsyn till få observationer är inga statistiska
tester utförda på avskjutningsdata jämfört med övrigt jaktbart klövvilt. I figur 6 redovisas den uppskattade
tätheten älg i vinterstam per 1000 ha inom de fem älgskötselområden som förekommer inom nordöstra
Skåne län. Med ledning från älgskötselplanerna förekommer mer älg söder om väg 21 jämfört med norr
därom i landskapet. Söder om väg 21 sträcker Nävlingeåsen ut sig och de sammanhängande skogsområdena
är lämpliga för älg. Norr om väg 21 finns ett mer uppbrutet landskap med större innehåll av jordbruksmark.
Den högsta älgtätheten har älgskötselområdet söder om Hässleholm, vilket indikerar en högre älgtäthet i
landskapet mellan Hässleholm och Vanneberga och en lägre älgtäthet mellan Vanneberga och Kristianstad.
2
75
Figur A. Karta över Skåne läns jaktvårdskretsar, tillhandahållen av Svenska Jägareförbundet.
Linjen i kartan markerar väg 21 mellan Hässleholm och Kristianstad.
Rådjur – avskjutning
19
Rådjur
Eslöv-Svalövs
Fällda djur per 1000 hektar
17
Frosta
Göinge
15
Hässleholmsortens
13
11
Lundabygdens
Malmö-Burlöv
9
Nordvästra Skånes
Norra Åsbo
7
Sydskånes
5
Söderslätts
Åsbo-Bjäre
3
Österlens
1
2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014
Figur B. Utvecklingen i antal fällda rådjur per jaktvårdskrets i Skåne mellan jaktsäsongerna 2008/2009 och 2013/2014
och utgör ingångsdata i regressionsanalyser mellan jaktvårdskretsar och år.
3
76
Österlens
Åsbo-Bjäre
Söderslätts
Sydskånes
Norra Åsbo
Nordvästra
Skånes
Malmö-Burlöv
Lundabygd.
Göinge
Frosta
Eslöv-Svalöv
Kristianstad
Hässleholm
Figur C. Effekten (och 95 % konfidensintervall) av jaktvårdskretsar på antalet fällda rådjur per 1000 hektar i Skåne län
mellan jaktsäsongerna 2008/2009 och 2013/2014, med kontroll för årtal enligt den mest parsimona regressionsmodellen
(s.k. effektdiagram). Antalet fällda djur är log-transformerad.
Tabell B. Modellselektion för antal fällda rådjur per 1000 ha i Skåne län
mellan jaktsäsongerna 2008/2009 och 2013/2014, baserat på Akaikes
informationskriterium (AIC). K=antal parametrar, Wt=vikt (weights).
Modell
Krets + År
Krets
intercept
År
K
15
14
2
3
AICc
54,29
57,93
167,15
168,19
∆AICc
0,00
3,64
112,85
113,90
AICcWt
0,86
0,14
0,00
0,00
Cum.Wt
0,86
1,00
1,00
1,00
Tabell C. Jämförelse mellan Skånes jaktvårdskretsar i antal
inrapporterade fällda rådjur per 1000 ha (log-transformerad) mellan
jaktsäsongerna 2008/2009 och 2013/2014, baserat på den mest
parsimona regressionsmodellen (enligt tabell B). Hässleholmsortens
jaktvårdskrets utgör referensvärde. Adj-R2= 82 %, F-värde: 27,7 med 13
och 63 frihetsgrader, p-värde < 0,000.
Variabler
(Intercept)
Eslöv-Svalöv
Eslöv-Svalöv
Frosta
Göinge
Lundabygdens
Malmö-Burlöv
Nordvästra Skånes
Norra Åsbo
Sydskånes
Söderslätts
Åsbo-Bjäre
Österlens
År
β
98,19
-0,15
0,18
0,39
-0,23
-0,38
-2,26
0,15
0,27
-0,26
-0,46
-0,38
-0,23
-0,05
standardfel
39,91
0,17
0,17
0,17
0,17
0,17
0,17
0,17
0,17
0,17
0,18
0,17
0,17
0,02
t värde
2,46
-0,87
1,03
2,29
-1,37
-2,20
-13,17
0,87
1,55
-1,54
-2,55
-2,23
-1,36
-2,40
4
77
P värde
0,017
0,388
0,309
0,025
0,177
0,031
0,000
0,385
0,127
0,129
0,013
0,029
0,180
0,019
Dovhjort – avskjutning
30
Dovhjort
Eslöv-Svalövs
Frosta
25
Göinge
Hässleholmsortens
20
Lundabygdens
Malmö-Burlöv
15
Nordvästra Skånes
Norra Åsbo
10
Sydskånes
Söderslätts
5
Åsbo-Bjäre
Österlens
Serie14
0
2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014
Österlens
Åsbo-Bjäre
Söderslätts
Sydskånes
Norra Åsbo
Nordvästra
Skånes
Malmö-Burlöv
Lundabygd.
Göinge
Frosta
Eslöv-Svalöv
Kristianstad
Hässleholm
Figur D. Utvecklingen i antal fällda dovhjortar per jaktvårdskrets i Skåne mellan jaktsäsongerna 2008/2009 och
2013/2014 och utgör ingångsdata i regressionsanalyser mellan jaktvårdskretsar och år.
Figur E. Effekten (och 95 % konfidensintervall) av jaktvårdskretsar på antalet fällda dovhjortar per 1000 hektar i Skåne
län mellan jaktsäsongerna 2008/2009 och 2013/2014, utan hänsyn till årtal enligt den mest parsimona
regressionsmodellen (s.k. effektdiagram). Antalet fällda djur är log-transformerad. Förkortningar för jaktvårdskretsarna
finns definierade i tabell 1.
5
78
Tabell D. Modellselektion för antal fällda dovhjortar per 1000 ha i Skåne län
Modell
Krets
Krets + År
intercept
År
K
14
15
2
3
AICc
360,18
363,16
422,16
424,30
∆AICc
0,00
2,97
61,98
64,12
AICcWt
0,82
0,18
0,00
0,00
Cum.Wt
0,82
1,00
1,00
1,00
Tabell E. Jämförelse mellan Skånes jaktvårdskretsar i antal inrapporterade
fällda dovhjortar per 1000 ha (log-transformerad) mellan jaktsäsongerna
2008/2009 och 2013/2014, baserat på den mest parsimona
regressionsmodellen (enligt tabell D). Hässleholmsortens jaktvårdskrets
utgör referensvärde. Adj-R2= 64 %, F-värde: 12,4 med 12 och 64
frihetsgrader, p-värde= < 0,000.
Variabler
(Intercept)
Eslöv-Svalöv
Eslöv-Svalöv
Frosta
Göinge
Lundabygdens
Malmö-Burlöv
Nordvästra Skånes
Norra Åsbo
Sydskånes
Söderslätts
Åsbo-Bjäre
Österlens
β
-0,52
3,04
2,56
2,56
0,21
2,61
-8,75
2,79
1,58
3,45
2,53
1,27
1,37
standardfel
0,90
1,27
1,27
1,27
1,27
1,27
1,27
1,27
1,27
1,27
1,33
1,27
1,27
6
79
t värde
-0,58
2,40
2,02
2,02
0,17
2,06
-6,90
2,20
1,25
2,73
1,90
1,00
1,08
P värde
0,564
0,019
0,047
0,047
0,867
0,044
0,000
0,032
0,216
0,008
0,061
0,322
0,284
Kronhjort – avskjutning
1,6
Kronhjort
Eslöv-Svalövs
1,4
Frosta
Göinge
1,2
Hässleholmsortens
1
Lundabygdens
0,8
Malmö-Burlöv
Nordvästra Skånes
0,6
Norra Åsbo
Sydskånes
0,4
Söderslätts
0,2
Åsbo-Bjäre
Österlens
0
2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014
Österlens
Åsbo-Bjäre
Söderslätts
Sydskånes
Norra Åsbo
Nordvästra
Skånes
Malmö-Burlöv
Lundabygd.
Göinge
Frosta
Eslöv-Svalöv
Kristianstad
Hässleholm
Figur F. Utvecklingen i antal fällda kronhjortar per jaktvårdskrets i Skåne mellan jaktsäsongerna 2008/2009 och
2013/2014 och utgör ingångsdata i regressionsanalyser mellan jaktvårdskretsar och år.
Figur G. Effekten (och 95 % konfidensintervall) av jaktvårdskretsar på antalet fällda kronhjortar per 1000 hektar i Skåne
län mellan jaktsäsongerna 2008/2009 och 2013/2014, utan hänsyn till årtal enligt den mest parsimona
regressionsmodellen (s.k. effektdiagram). Antalet fällda djur är log-transformerad.
780
Tabell F. Modellselektion för antal fällda kronhjortar per 1000 ha i Skåne län
Modell
Krets
Krets + År
intercept
År
K
14
15
2
3
AICc
471,23
473,71
512,85
514,79
∆AICc
0,00
2,48
41,63
43,56
AICcWt
0,78
0,22
0,00
0,00
Cum.Wt
0,78
1,00
1,00
1,00
Tabell G. Jämförelse mellan Skånes jaktvårdskretsar i antal inrapporterade
fällda kronhjortar per 1000 ha (log-transformerad) mellan jaktsäsongerna
regressionsmodellen (enligt tabell F). Hässleholmsortens jaktvårdskrets
Variabler
(Intercept)
Eslöv-Svalöv
Eslöv-Svalöv
Frosta
Göinge
Lundabygdens
Malmö-Burlöv
Nordvästra Skånes
Norra Åsbo
Sydskånes
Söderslätts
Åsbo-Bjäre
Österlens
β
-6,85
2,93
-0,81
5,29
5,09
7,87
-4,48
1,04
-6,97
8,19
-0,84
-5,03
7,35
standardfel
1,78
2,51
2,51
2,51
2,51
2,51
2,51
2,51
2,51
2,51
2,51
2,51
2,51
8
81
t värde
-3,85
1,17
-0,32
2,11
2,03
3,13
-1,78
0,41
-2,77
3,26
-0,33
-2,00
2,92
P värde
0,000
0,248
0,748
0,039
0,047
0,003
0,079
0,681
0,007
0,002
0,741
0,049
0,005
Vildsvin – avskjutning
35
Vildsvin
Eslöv-Svalövs
30
Frosta
Göinge
25
Hässleholmsortens
20
Lundabygdens
Malmö-Burlöv
15
Nordvästra Skånes
Norra Åsbo
10
Sydskånes
Söderslätts
5
Åsbo-Bjäre
Österlens
0
2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014
Österlens
Åsbo-Bjäre
Söderslätts
Sydskånes
Norra Åsbo
Nordvästra
Skånes
Malmö-Burlöv
Lundabygd.
Göinge
Frosta
Eslöv-Svalöv
Kristianstad
Hässleholm
Figur H. Utvecklingen i antal fällda vildsvin per jaktvårdskrets i Skåne mellan jaktsäsongerna 2008/2009 och 2013/2014
och utgör ingångsdata i regressionsanalyser mellan jaktvårdskretsar och år.
Figur I. Effekten (och 95 % konfidensintervall) av jaktvårdskretsar på antalet fällda vildsvin per 1000 hektar i Skåne län
mellan jaktsäsongerna 2008/2009 och 2013/2014, utan hänsyn till årtal enligt den mest parsimona regressionsmodellen
(s.k. effektdiagram). Antalet fällda djur är log-transformerad.
982
Tabell H. Modellselektion för antal fällda vildsvin per 1000 ha i Skåne län
Modell
Krets
Krets + År
intercept
År
K
14
15
2
3
AICc
313,35
315,14
338,91
340,55
∆AICc
0,00
1,79
25,56
27,20
AICcWt
0,71
0,29
0,00
0,00
Cum.Wt
0,71
1,00
1,00
1,00
Tabell I. Jämförelse mellan Skånes jaktvårdskretsar i antal inrapporterade
fällda vildsvin per 1000 ha (log-transformerad) mellan jaktsäsongerna
regressionsmodellen (enligt tabell H). Hässleholmsortens jaktvårdskrets
Variabler
(Intercept)
Eslöv-Svalöv
Eslöv-Svalöv
Frosta
Göinge
Lundabygdens
Malmö-Burlöv
Nordvästra Skånes
Norra Åsbo
Sydskånes
Söderslätts
Åsbo-Bjäre
Österlens
β
2,80
-0,03
-0,17
0,05
-0,05
-0,60
-5,66
-1,01
-0,27
0,45
-2,16
-0,68
-0,56
standardfel
0,66
0,94
0,94
0,94
0,94
0,94
0,94
0,94
0,94
0,94
0,98
0,94
0,94
10
83
t värde
4,23
-0,04
-0,18
0,05
-0,05
-0,64
-6,05
-1,08
-0,29
0,48
-2,20
-0,73
-0,60
P värde
0,000
0,971
0,859
0,962
0,961
0,523
0,000
0,285
0,772
0,633
0,031
0,471
0,550
Bilaga 2 – Tid på året när viltolyckor inträffar
Figur J. Beskrivning (centrala och
spridningsmått) avseende datum
(julianska) för när viltolyckor har
inträffat för respektive klövviltart
mellan 2010 och 2013 på väg 21
mellan Vankiva och Kristianstad.
Figur K. Täthetsfördelningar av datum (julianska) för när viltolyckor inträffat för respektive klövviltart mellan 2010 och
2013 på väg 21 mellan Vankiva (N Hässleholm) och Kristianstad.
11
84
85
Trafikverket, 211 19 Malmö. Besöksadress: Nordenskiöldsgatan 4
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243- 750 90
www.trafikverket.se

Väg 21, Viltpassage på delen Kristianstad

Transcription

Similar documents

2015-11-08

Rätt tipsrad 1X1 22X 2X2 1X2

Utländskt, närodlat eller syntetiskt kött?

Produktionsledare – Husbyggnad

Adressförteckning HLMK 2015

Fängelse yrkades för kvinnovåld

Väg 21 Helsingborg-Kristianstad, delen trafikplats Hässleholm Nord