Medborgarförslag - Demens och omvårdnadsboende för Finländare

1 (2)
TJÄNSTESKRIVELSE
Äldreomsorgsnämnden
2015-09-09
Social- och omsorgskontoret
Medborgarförslag - Demens och omvårdnadsboende för
Finländare i Södertälje
Dnr: 15/029
Sammanfattning av ärendet
Ett medborgarförslag om Demens och omvårdnadsboende för finländare i Södertälje
har inkommit 2015-04-16 till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges presidium har bedömt
förslaget och beslutat att överlämna förslaget till äldreomsorgsnämnden för beredning och
beslut.
Social- och omsorgskontoret föreslår kontorets tjänsteskrivelse daterad 2015-09-09 antas såsom
nämndens svar på medborgarförslaget ”Demens och omvårdnadsboende för Finländare i
Södertälje”
Beslutsunderlag
Social- och omsorgskontorets tjänsteskrivelse daterad den 2015-09-09.
Medborgarförslag ” Demens och omvårdnadsboende för Finländare i Södertälje” daterat den 16
april 2015
Social- och omsorgskontorets rapport ” boende för Finsktalande äldre” daterad den september 9
september 2015
Ärendet
Ett medborgarförslag har inkommit 2015-04-16 i vilket två nya avdelningar för finsktalande
föreslås upprättas på Mariekällgården. Författaren till medborgarförslaget skriver i sitt förslag
att ”trots att Södertälje är finskt förvaltningsområde så får man inte rätt till vård på finska i den
utsträckning som behovet kräver då det är intagningsstopp på den enda finskspråkiga
avdelningen EKEN på Mariekällgården.”
Författaren föreslår att en avdelning på Mariekällgården omgående ska omvandlas till en
demensavdelning för finsktalande samt att det ska skapas ytterligare en omvårdnadsavdelning
för finsktalande, som förslagsvis även den ska ligga på Mariekällgården i syfte att knyta
samman de finskspråkiga äldre, för gemensamma aktiviteter, traditioner etc.
Medborgarförslaget belyser vikten av att kommunens finskspråkiga minoritet får möjlighet att
kommunicera på sitt modersmål när de blir äldre och behöver äldreomsorg.
Södertälje kommun | Staben | 151 89 Södertälje | Organisationsnr: 212000-0159 | www.sodertalje.se
Besöksadress: campusgatan 26 | Växel: 08-523 010 00
Sammanträdesprotokoll
l
2015-03-30
l Södertälje
kommun
l
Kommunfullmäktige
65 (65)
§ 69 "Demens- och omvårdnadsboende f~··,~smo-~~-r~..·
södertälje" - medborgarförslag
<-r , l • '·-·-~·l '
MMUN
l
l
Social- <Jc tl •): n = ·~ ·~ s lw ntoret
2015
Dnr: KS 15/49
sammantattning och bedömning
Taimi Kiviharju har inlämnat ett medborgarförslag, där hon föreslår
omvårdnadsboende för finländare i Södertälje.
-04~
16
----- - - ---F:;~~;·;;·1
ah~fi'S':":"reh-.....
. ---
Kommunfullmäktiges presidium har bedömt förslaget och föreslår att ärendet överlämnas till
äldreomsorgsnämnden för beredning och beslut.
Kommunfullmäktiges beslut
Medborgarförslaget överlämnas till äldreomsorgsnämndens för beredning och beslut.
Beslutet skickas till
T Kiviharju
ÄON
Akten
Justerandes signum
Anslagsdatum
ffC L
2015-04-08
Utdragsbestyrkande
MEDBORGARFÖRSLAG
Demens- och omvårdnadsboende för finländare i
södertälje
Medborgarförslag
Dnr KS 14/
Bedömning
Kommunfullmäktiges presidium har bedömt medborgarförslaget från Taimi
Kiviharju.
Presidiets beslut
Medborgarförslaget överlämnas till äldreomsorgsnämnden för beredning och
beslut.
Beslutet expedieras till:
ÄON
T Kiviharju
Akten
Medborgarförslag
Finländare som flyttade hit pä 1950 - 1970-talet har efter ett längt och
tungt arbetsliv, nätt pensionsåldern och är nu i behov av värd.
Mänga har efter pensioneringen tappat bort det svenska språket och kan
endast kommunicera pä finska.
Det tragiska är att när de längre inte kan bo kvar hemma, placeras de pä
svensk-talande avdelningar. Dä förlorar livet sin mening när man inte
kan göra sig förstådd eller förstä - man har inte ngn möjlighet för att
kunna fä ett socialt liv. Hur ska en värdtagare eller värdgivare kunna
kommunicera och förstä varandra? Mänga utav dessa finländare är
ensamstäende och har ingen släkt här i Sverige som kan komma och
hälsa pä.
södertälje är sedan 2010 ett finskt förvaltningsområde. Vilket betyder att
södertäljes finsktalande medborgare har rätt till att fä värd pä finska.
Dock tycks detta faktum inte ha nätt de styrande och inte heller
värdenheterna och alla minst till de som behöver detta.
När en finländare behöver en värdplats sä verkar det vara första bästa
ställe där det finns en säng ledig som gäller. Detta har i praktiken blivit
som sä att finsktalande värdtagare finns utspridda pä kommunens olika
boenden. Där finns det ingen möjlighet att bli förstådd utan man
fär sitta i "totalt mörker". Detta är inte värdigt en gammal människa.
Det finns endast l finsktalande demensavdelning med 11 platser inom
hela kommunen. Denna har renoverats och intagningsstopp räder. Under
denna tid har kommunens finsktalande medborgare som sökt värdplats
fått andra platser.
Vi har haft möte med politikerna i Äldreomsorgsnämnden och påpekat
behovet av flera platser för enbart finsktalande brukare och önskat att
detta skulle varit möjligt att genomföra till dess att ombyggnationen är
klar. Dä behovet växer dag för dag.
I fjol gjorde en kartläggning och den visade tydligt att vära farhågor
stämmer. Kommunen själva har gjort tvä kartläggningar varav den ena
med Äldrecentrum i Sthlm som även dessa påvisar behovet av ytterligare
värdplatser för den finsktalande befolkningen.
V§rt konkreta förslag är att omg§ende omvandla en avdelning av
svensktalande platser till finsktalande p§ Mariekällg§rden. Det gagnar
kommunen att p§ detta sätt möta upp det stora flertalet äldre finländare
i södertälje kommun. P§ Mariekällg§rden finns personal som är tv§
spr§kiga (finska/ svenska) och där finns även en fungerande verksamhet
p§ avdelning Eken. Vi vill samla ihop de finsktalande som är utspridda i
kommunens boenden för att kunna ge ett värdigt liv för de svagaste
individerna i v§rt samhälle.
Skall inte den finskspr§kiga minoriteten kunna ha tillg§ng och f§ en lika
skälig, värdig och stimulerande §lderdom som de övriga medborgarna i
kommunen?
Kan vi med gemensamma krafter hjälpas §t att omfördela b§de behovet
av platser och personal till Mariekällg§rden för en varaktigare lösning?
Vi ser idel positiva effekter utav detta b§de för kommunen, dess
medarbetare och det v§rdbehövande.
Utöver ett behov av fler demensplatser för finsktalande behövs även en
omv~rdnadsavdelning för finsktalande.
Önskvärd vore att man kunde ha 3 avdelningar p~ Mariekällg~rden s~ att
man kunde ha gemensamma aktiviteter, gemensam kultur och ett
gemensamt traditionsfirande. D~ skulle vi även kunna knyta samman v§r
verksamhet med de finländska föreningar som agerar i södertälje.
Mvh
Taimi Kiviharju ([email protected])
Katri Forsberg ( finland [email protected])
. . - ~-
;
,-
, ' ·/Q4-YI.VL
j
. ,.
r
~
.
;r;.z_in/J~~,V
il
\\ 0
.
i\ l\~ ·;n G.f:.~ ~
\ <;' \ <;.t~
6 ~ \ Ct,
t.:N :/\
Äldreomsorgsnämnden
Rapport | 2015-09-09
Boende för finsktalande
äldre
Nulägesbild och förslag till åtgärder
Therese Bladh
Handläggare
Staben
Telefon (direkt): 08-523 020 66
E-post: [email protected]
Rapport | Boende för finsktalande äldre | 2015-09-09 | Södertälje kommun | Äldreomsorgsnämnden
2 (8)
1. Bakgrund
1.1
Uppdraget
Den 28 april 2015 § 64 beslutade äldreomsorgsnämnden att ge kontoret i uppdrag att utreda om
det finns ett behov av ett boende för finsktalande somatiskt sjuka.
Uppdraget gavs mot bakgrund av ett möte som nämndens politiker haft med kommunens
samordnare för det finska förvaltningsområdet där frågan väcktes.
Ett medborgarförslag inkom den 16 april 2015 där två nya avdelningar för finsktalande föreslås
upprättas på Mariekällgården. Författaren till medborgarförslaget beskriver att finsktalande
äldre idag inte får rätt till vård på finska i den utsträckning som behovet kräver.
1.2
Metod
För att få en bild av behovet av att öppna en finsk avdelning för somatiskt sjuka äldre har
följande material gåtts igenom och använts som underlag för bedömning:
– Myndighetens siffror över platssituationen för särskilt boende för äldre
– Aktuell befolkningsstatistik över invånare födda i Finland
– Resultat från behovskartläggning genomförd av samordnare för finskt förvaltningsområde.
För att få en bild av i vilken uträckning kommunen idag kan möta behovet av omsorg på finska
har samtliga boenden även fått besvara en enkät med frågor rörande antal finsktalande boende
idag, antal finskspråkig personal samt om de upplever att det finns ett uttryckt behov från
boende eller anhöriga till finsktalande att få komma till en finsk avdelning.
1.3
Lagar och riktlinjer
Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk
Den 1 januari 2010 trädde lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724)
i kraft i Sverige. Lagen är en rättighetslag som innebär att den som tillhör en nationell minoritet
ska ha rätt att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Detta innebär bland annat
rättigheten att få kommunicera med myndigheter på ditt språk. Som nationella minoriteter i
Sverige räknas judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella
minoritetsspråken är jiddisch, romska (romani chi), samiska, finska och meänkieli.
Rapport | Boende för finsktalande äldre | 2015-09-09 | Södertälje kommun | Äldreomsorgsnämnden
3 (8)
Finskt förvaltningsområde
Södertälje är sedan 2010 finskt förvaltningsområde. Detta innebär att Södertälje är en av de 75
kommuner i Sverige där de finskspråkiga invånarna (sverigefinländare) har vissa lagstadgade
rättigheter som regleras enligt (SFS 2009:724) lagen om nationella minoriteter och
minoritetsspråk
Vad det innebär att vara ett förvaltningsområde inom äldreomsorgsområdet regleras enligt 18§
SFS 2009:724. Där står att
”En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det en möjlighet att få hela
eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av
personal som behärskar finska.”
Hur en kommun ska erbjuda omsorg på finska och i vilken omfattning regleras inte i nuvarande
lagstiftning. I författningskommentarerna till minoritetslagstiftningens 18§ anges att
”Arten och omfattningen av den äldreomsorg som erbjuds på nationellt minoritetsspråk blir
beroende av hur många som önskar omsorg av personal som talar språket och vilka typ av omsorg
de önskar, samt tillgången på språkkunnig personal”.
Minoriteters språkrättigheter i Socialtjänstlagen
Enligt 5kap 6§ i Socialtjänstlagen (SoL) ska kommuner verka för att det finns tillgång till personal
med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre.
Rekommendationer rörande språk i Socialstyrelsen nationella riktlinjer för demens
Socialstyrelsen gav 2010 ut de första nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid
demenssjukdom. Det finns i riktlinjerna ett antal rekommendationer som Socialstyrelsen
bedömer som centrala förutsättningar för att dessa riktlinjer ska ge önskat resultat. En av de
centrala rekommendationerna i riktlinjerna är att vård, omvårdnad och omsorg för personer med
demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt. Personcentrerad omvårdnad
innebär att man har personen och inte demenssjukdomen i fokus. Som en del i en
personcentrerad omvårdnad lyfter riktlinjerna även fram betydelsen av tillgång till personal som
talar samma modersmål:
”Särskilt beaktar behov relaterade till att personer har annan kulturell eller språklig bakgrund.
Att ta kulturell hänsyn handlar exempelvis om att ge personen med demenssjukdom möjlighet
till att utöva sin religion, få kulturellt anpassad mat, bevara sina kulturella traditioner och
sedvänjor samt att få tillgång till personal som talar samma språk som personen med
demenssjukdom. Rekommendationen avser personer med demenssjukdom i både ordinärt
boende och särskilt boende”.
Några motsvarande rekommendationer för gruppen äldre somatiskt sjuka finns inte i nuläget då
forskningen visat att det framförallt är i samband med demenssjukdom som äldre med annat
modermål än svenska tappar sitt senast inlärda språk och har därmed behov av omsorg på sitt
modersmål.
Rapport | Boende för finsktalande äldre | 2015-09-09 | Södertälje kommun | Äldreomsorgsnämnden
1.4
4 (8)
Nulägesbeskrivning Södertälje
Boende och personal
I nuläget finns det en avdelning för finsktalande på Mariekällgården, Eken, där det finns 11
boendeplatser. Samtliga boendeplatser är avsedda för personer med demens.
Antalet finsktalande på de övriga boendena varierar mellan 2 och 10 personer. Resultaten från
enkäten från boendena visar att ungefär hälften av att de finsktalande brukarna har svårigheter
att kommunicera på svenska.
När det gäller finskspråkig personal har samtliga av kommunens 8 boenden finskspråkig
personal. Antalet varierar här mellan 4 och 12 personer och samtliga boenden uppger att man
därmed kan matcha behovet av omsorg på finska. Glasberga är det enda boendet som i nuläget
upplever ett behov av att anställa fler medarbetare med kunskap i finska språket. I övrigt
upplever majoriteten av boendena att det varken skett en ökning eller minskning av antalet
boende med finskspråkig bakgrund de senaste åren.
Sedan Mariekällgården fick en avdelning för enbart finsktalande har samtliga platser varit fulla.
I nuläget finns det inga äldre som fått beslut om särskild boende som står i kö för att få plats på
kommunens finsktalande avdelning Eken. Platserna på Eken har hittills alltid fördelats till
finsktalande äldre med demens. Det har tidigare under 2015 varit ett fåtal personer med
ursprung i Finland som till en början fått en plats på ett annat boende men som nu har fått flyttat
till Eken.
Nuvarande arbetssätt
Alla ansökningar om särskilt boende där den enskilde ansöker direkt till en specifik avdelning
eller ett specifikt boende avslås idag med hänvisning till att alla boenden uppnår skälig
levnadsnivå. Under sista veckan i augusti var det 45 personer som stod i kö för att få plats på
särskilt boende, och dessa siffror har varit relativt bestående under hela 2015.
Idag ställs frågan angående språkbehov till alla som har fått beslut om särskilt boende men i
nuläget är detta ingen information som registreras av myndigheten. Det finns därför i nuläget
inget system för att kunna mäta hur behovet ser ut över tid eller huruvida de som idag bor på
vanliga avdelningar önskar få plats på en finskspråkig avdelning.
Samverkan finskt förvaltningsområde och äldreomsorgen
Det har uttryckts behov från myndigheten om att det blir tydligare vilket ansvar kommunen har
genom att vara finskt förvaltningsområde. Samordnaren för finskt förvaltningsområde har idag
det övergripande ansvaret att samordna kommunens ansvar med dessa frågor och se till att
kommunen följer de åtaganden som Södertälje har utifrån att vara finskt förvaltningsområde.
Samordnaren är sammankallande i ”samråd för finskt förvaltningsområde” där representanter
från de största finska föreningarna, kyrkan, Mariekällgårdens finskspråkiga avdelning Eken,
samt dagverksamheten Morkullan träffas en gång per månad. Under hösten kommer även
verksamhetsansvarig för myndigheten för äldre att delta.
Rapport | Boende för finsktalande äldre | 2015-09-09 | Södertälje kommun | Äldreomsorgsnämnden
5 (8)
Nationella studier har visat att kunskapen hos den sverigefinska minoriteten om deras rättigheter
som minoritet är väldigt låg, vilket tyder på ett informationsbehov. Det saknas idag en struktur
för hur och när äldre som beviljats särskilt boende får information om eventuellt behov av
omsorg på finska.
Befolkningsstatistik
I Södertälje finns det totalt 3936 personer med ursprung i Finland (mätt den 31 dec 2014). Det
största antalet av dessa finns i åldergruppen 65 -85 år. Sverige saknar en allmän språkstatistik
och därför går det ej att få exakta uppgifter om invånarnas språkliga och etniska tillhörighet. Det
är därför inte möjligt att ange något exakt tal för hur många som idag tillhör den Sverigefinska
minoriteten. Den information som registreras är ursprungsland.
Procent
14
12
10
8
6
4
2
0
Andel av befolkningen i Södertälje som är
födda i Finland , efter ålder
45-54 år
65-74 år
75-84 år
85+
Diagrammet ovan visar hur stor andel av befolkningen inom varje åldersgrupp i Södertälje som
har sitt ursprung i Finland. Den största gruppen födda i Finland finns inom åldersgruppen 65
och 74 år där 13 % är födda i Finland. I åldersgruppen 75-84 år är motsvarande siffra 10.9 %.
Procent
Åldersfördelning i särskilt boende
50
40
30
20
10
0
65-74 år
75-84 år
85-94
95+
Diagrammet ovan visar åldersfördelningen för boende i särskilt boende i Södertälje, maj 2015.
Totalt bor 505 personer i särskilt boende för äldre i Södertälje. Av dessa är 45 % mellan 85 och
95 år.
Rapport | Boende för finsktalande äldre | 2015-09-09 | Södertälje kommun | Äldreomsorgsnämnden
6 (8)
Siffrorna tyder på att det kan komma att bli ett litet ökat behov av omsorg på finska eftersom
andelen födda i Finland är som störst i gruppen 65 till 74 åringar och 75 till 84 åringar, medan
majoriteten av de som idag bor på särskilt boende är mellan 85 och 94 år där andelen födda i
Finland endast utgör 5 %. Det finns dock osäkerhetsfaktorer i bedömningen av behovet på
längre sikt då de i gruppen 65-74 åringar befunnit sig i Sverige under längre tid och därmed kan
man förvänta sig att denna grupp har en god kunskap i svenska språket. Det kan dock ändå
finnas ett behov av omsorg på Finska i denna grupp framförallt då forskningen visat att äldre
vid demens ofta tappar sitt senast inlärda språk. Ovan siffror kan dock inte säga något om det
faktiska behovet av att kommunicera på Finska, då det endast anger ursprungsland Finland.
Behovskartläggning finskt förvaltningsområde 2015
Under 2015 genomförde samordnaren för finskt förvaltningsområde en enkätundersökning
bland den finsktalande befolkningen i syfte att kartlägga behovet av olika typer av kommunal
service på finska. Ett av dessa områden var behov av äldreomsorg på finska språket.
Sammanlagt 66 personer samtliga födda i Finland svarade på enkäten. Samtliga svaranden är
mellan 65 och 84 år.
Intresse för äldreomsorg på Finska
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Serie1
Intresserade av
äldresomsorg
helt på Finska
Ja, delvis på
Finska
Kanske om
några år
Ej intresserade
av äldreomsorg
på Finska
Diagrammet ovan visar fördelningen över svar på frågan Är du intresserad av äldreomsorg
på Finska. 42 av 66 personer har svarat att de är intresserade av äldreomsorg helt på Finska
vilket utgör 64 % av samtliga som svarat.
Rapport | Boende för finsktalande äldre | 2015-09-09 | Södertälje kommun | Äldreomsorgsnämnden
7 (8)
Har du eller någon närstående anhörig idag
behov av äldreomsorg på Finska?
25
20
15
10
Serie1
5
0
Jag själv har Jag själv, samt
behov av
en eller flera av
äldreomsorg på mina anhöriga
Finska
Inte ännu
Nej
Diagrammet ovan visar hur många som svarat att man själv eller närstående idag har behov av
äldreomsorg på finska. Siffrorna visar att sammanlagt 41 %, (27 av 66 personer) svarat att man
har ett behov av äldreomsorg på Finska, varav 8 personer även har anhöriga som har behovet.
32 % (21 av 66) har svarat att man inte har behovet nu men eventuellt om några år, och 29 %
(19 av 66) att man inte har ett behov.
Sammanfattningsvis visar resultatet från kartläggningen att en majoritet av de svarande är
intresserade av att få äldreomsorg på Finska men att andelen som idag upplever att de själva har
ett behov idag är lägre.
Resultatet från kartläggningen indikerar att gruppen finsktalande i Södertälje har och kommer
ha ett behov av att få äldreomsorg på Finska. Dock är underlaget på 66 personer för litet för att
kunna säkerställa att detta överensstämmer med behovet för hela gruppen. Det framkommer inte
heller av undersökningen huruvida det är äldreomsorg på finska i form av en särskild finsk
avdelning, eller om det är behov av att kunna kommunicera på Finska.
Slutsats
Det är svårt att utifrån befolkningsstatistikens siffror göra någon omfattande långsiktig
bedömning av det kommande faktiska behovet av ytterligare en avdelning för finsktalande inom
särskilt boende för somatiskt sjuka. Siffrorna visar att det kan komma en möjlig ökning av
behovet av äldreomsorg på finska framöver, utifrån att de största grupperna med ursprung i
Finland ännu inte är i åldergruppen som nu har särskilt boende. Men om detta behov bäst
tillgodoses genom att skapa en ny finsk avdelning för somatiskt sjuka eller genom en ökad
rekrytering av finskspråkig personal på samtliga boenden är i nuläget svårt att bedöma. Trots att
behovskartläggningen visade att majoriten av de svarande har intresse av äldreomsorg på finska
är det vanskligt att dra slutsatsen att samtliga personer födda i Finland kommer ha behov av
boende på en specifik avdelning.
Rapport | Boende för finsktalande äldre | 2015-09-09 | Södertälje kommun | Äldreomsorgsnämnden
8 (8)
En slutsats som däremot går att dra är att det kommer finnas ett fortsatt och litet ökat behov av
att rekrytera finskspråkig personal de kommande åren. Då gruppen födda i Finland endast utgör
1 % av hela befolkningen under 54 år kommer däremot behovet i stort sett upphöra inom en 20
års period.
För att vidare kunna ta ställning till hur kommunen på medellång sikt bäst ska möta upp
behoven av särskilt boende för gruppen finsktalande föreslås följande utvecklingsåtgärder:
1. Utforma en lokal riktlinje för att tydligöra vad kommunens åtagande inom finskt
förvaltningsområde innebär inom äldreomsorgen
2. Framtagande av system/arbetssätt på myndigheten för äldre som gör det möjligt
att följa och kartlägga behoven av äldreomsorg på finska.
3. Ökad samverkan mellan samordnaren för finskt förvaltningsområde och
myndigheten för äldre i syfte att löpande kartlägga hur finsktalande äldre bäst ser
sin omsorg.