docSAMRÅDSREDOGÖRELSE ÅRJÄNGS KOMMUN Följande
download 
Report Transcription
SAMRÅDSREDOGÖRELSE ÅRJÄNGS KOMMUN Följande
Sida 1(44) Datum 2015-05-06 Samhällsbyggnad Angelika Lunnari, 0573-140 80 [email protected] SAMRÅDSREDOGÖRELSE Översiktsplan för ÅRJÄNGS KOMMUN Den gällande översiktsplanen som Årjängs kommun har är från 1990 och det finns en stor önskan att kommunen ska ha en modern och nytänkande översiktsplan som hjälper politiker och tjänstemän vid viktiga beslut. Översiktsplanen hanteras i enlighet med plan- och bygglagens planprocess för översiktsplaner. Under samrådstiden som har pågått mellan den 2014-12-19 – 201502-10 har samråd skett med berörda förvaltningar inom kommunen, statliga verk, länsstyrelsen samt berörda sakägare och andra med väsentligt intresse av planen. Samrådshandlingen har skickats ut till ovan nämnda, vilka har beretts tillfälle att yttra sig över upprättat förslag till översiktsplan. Under samrådstiden har totalt 30 skriftliga yttranden inkommit. Samrådsredogörelsen redovisar de skriftliga synpunkterna som har inkommit samt kommentarer till dessa. Samtliga skriftliga inkomna synpunkter förvaras i sin helhet i planakten hos Samhällsbyggnadskontoret på Årjängs kommun. Följande yttranden har inkommit: 1. Länsstyrelsen Framför i yttrande 2015-02-18 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Sammanfattning Länsstyrelsen ser mycket positivt på att Årjängs kommun tar fram ett förslag till översiktsplan. Då gällande översiktsplan är från 1990 är behovet är stort av den vägledning som en ny översiktsplan kan ge. Länsstyrelsen gör bedömningen att översiktsplanen kommer att vara till god vägledning vid framtida beslut rörande utvecklingen i Årjängs kommun. Vissa delar av planen behöver dock enligt Länsstyrelsens bedömning utvecklas ytterligare inför granskningsskedet, vilket redovisas nedan. Övergripande synpunkter Planen består av tre delar. Dels huvuddokumentet Årjäng 2050 inklusive miljökonsekvensbeskrivningen samt LIS-planen och naturvårdsdokumentet. Kopplingen mellan dokumenten behöver förtydligas. I LIS-planen står det att dokumentet är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Länsstyrelsen ser ingen anledning till detta utan rekommenderar att LIS-planen ses som en del av Årjängs kommun Postadress Besöksadress Telefon E-post Organisationsnr Samhällsbyggnadsavdelningen Box 906 672 29 Årjäng Storgatan 66 0573-141 00 vx [email protected] 212000-1835 Fax Webbplats Bankgiro 0573-127 40 www.arjang.se 117-3244 Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 2(44) Översiktsplanen. Naturvårdsdelen är en beskrivning av drygt 50 värde-fulla naturområden inom kommunen. Dokumentets koppling till översikts-planen är otydlig och tydliga rekommendationer eller ställningstaganden saknas i denna del av planen. Planeringsunderlag och allmänna intressen Naturvård Länsstyrelsen ser positivt på att Årjängs kommun, i samband med översiktsplaneringen, har tagit fram ett naturvårdsprogram. Detta dokument borde tillsammans med andra viktiga analyser av markanvändningen på landskapsnivå ligga till grund för en strategi att uppnå miljömålen och generationsmålet. Resonemang kring detta saknas och bör utvecklas i det fortsatta arbetet med översiktsplanen. I förslaget till översiktsplan förs mycket kortfattade resonemang om hur naturmiljön som resurs tillvaratas i, och påverkas av, förslaget till översiktsplan. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att ställningstaganden i översiktsplanen förväntas medföra små negativa konsekvenser för naturmiljön. Några större påverkansfaktorer är en ny höghastighetsbana för tåg, breddning av E18 och LIS-planen, men Årjängs kommun skriver samtidigt att konsekvenserna för naturmiljön vid genomförande av dessa projekt sam-mantaget är svåra att bedöma. Länsstyrelsen anser att det inte går att utesluta betydande påverkan på naturmiljön vid fullt genomslag av intentionerna i översiktsplanen. Vidare är det heller inte uteslutet att projekt av den dignitet som nämns ovan kan möta hinder med anledning av bestämmelserna i miljöbalken. Dessa kommer att behöva utredas på ett mer genomgripande plan i prövningar med lokaliseringsutredningar och alternativ i kommande processer, vilket bör framgå av översiktsplanen. Kulturmiljö Årjängs kommun, som ofta beskrivs som en mångfacetterad bygd med alltifrån rik odlingsbygd till bergig skogsmark med många sjöar, har en lång och intressant historia som avspeglas i flera värdefulla kulturmiljöer, enskilda byggnader, fornoch kulturlämningar. Kulturarvs- och kultur-miljöfrågor hör samman med bevarande och brukande av kommunens historia och kulturhistoriska utveckling. Bygden kring Årjäng är rik på fysiska kulturmiljöer av såväl riks- som regionalt och lokalt intresse, vilka illustrerar markanvändning, byggande, ideal och traditioner förr och nu. Årjängs läge i ett gränsområde, speglas tydligt i fysiska lämningar som exempelvis värn och skansar, men också i samtidens miljöer som handels-platser. Allmänna intressen I översiktsplanen med tillhörande MKB saknas helt rubriken kulturmiljö, istället återfinns den mycket begränsade kulturmiljöinformationen spridd under ett flertal rubriker. Det gör att dokumenten, vad gäller kulturmiljö, är mycket svårlästa och otydliga. Under rubriken Kultur på s 21 skrivs att områdesbestämmelser har och kan upprättats för kyrkomiljöer. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att även profan bebyggelse med höga kulturmiljövärden kan lagskyddas av kommunen. Dessutom kan också detaljplaner upprättas med skydds- och varsamhetsbestämmelser utformade för att skydda bebyggelsens kultur-historiska värden. I Årjängs kommun har endast ett fåtal byggnader försetts med varsamhetsbestämmelser och rivningsförbud sedan PBL:s införande 1987. Som under-lag för bevarandeplaneringen i kommunen finns en byggnadsinventering som utförts 1983- Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 3(44) 1987 och som omfattar Blomskogs, Holmedals, Karlandas samt Silbodals socknar. Mer modern bebyggelse, t ex folkhemmets byggande, har inte uppmärksammats eller inventerats. I planhandlingen nämns att det finns kulturmiljöer som innehåller natur-områden. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att även det omvända resonemanget borde beskrivas under motsvarande rubrik för Natur, d.v.s. att det finns naturområden som innehåller kulturmiljöer. I miljökonsekvensbeskrivningen bör de aktuella kulturmiljövärdena belysas så att det framgår vilken påverkan, positiv eller negativ, en förtätning/ nyetablering av bostadsbebyggelse eller näringslivsutveckling får. Vidare bör det framgå i vilken utsträckning konkreta åtgärder planeras till skydd för kulturmiljövärdena för att mildra eventuellt negativa konsekvenser och öka förutsättningarna för måluppfyllelse av miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. I miljökonsekvensbeskrivningen anges att de sammantagna konsekvenserna av planen för kulturmiljövärdena är positiva bland annat på grund av att kommunen avser att ta fram ett kommunalt kulturmiljöprogram. Länsstyrelsen menar att kommunen inte kan dra sådana slutsatser utifrån underlagsmaterialet och de åtgärder som beskrivs i planen. En icke tidssatt intention att ta fram ett kommunalt kulturmiljöprogram räcker inte för att för att anta att översikts-planens åtgärder är positiva för kulturmiljön. Det hade varit önskvärt att ett kulturmiljöprogram hade tagits fram inför översiktsplaneringen så att det hade kunnat utgöra en planeringsförutsättning på samma sätt som bilagan ”Värdefulla naturområden i Årjängs kommun”. Genom att planeringsunderlag saknas blir översiktsplanen svårbedömd ur kulturmiljöhänseende. Mål och strategier Den 1 januari 2014 trädde en förändring av dåvarande lag (1988:950) om kulturminnen mm i kraft. Detta föranleder att texten i LIS-planen behöver ändras så att den följer den nya lagtexten. Lagen heter nu Kulturmiljölagen (1988:950). Länsstyrelsen har ansvar för det statliga kulturmiljöarbetet i länet medan Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturmiljöarbetet i landet. Andra förändringar rör bland annat lagskyddet gällande fornlämningar. Samtidigt trädde även nya nationella mål för arbetet med kulturmiljön, antagna av Riksdagen, i kraft. Målen ska styra de statliga insatserna och ska även inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting. Den 1 maj 2011 trädde den europeiska landskapskonventionen (ELC) i kraft i Sverige. Konventionen syftar till en rikare livsmiljö där alla kan delta i utformningen genom förbättrat skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den innefattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd. Landskap definieras som "ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer". För en långsiktigt hållbar utveckling av tätorter och landsbygd är det därför viktigt att även landskapets kulturvärden tas tillvara och ses som en resurs. Riksdagen har beslutat om 16 miljökvalitetsmål, hälften av dessa har koppling till kulturvärden och kulturmiljön. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas hur kommunen har beaktat de nationella miljökvalitetsmålen i planen. Länsstyrelsen har dock svårt att utläsa vilka planeringsåtgärder för den fysiska miljön som krävs för måluppfyllelse gällande kulturmiljö. Länsstyrelsen anser att kommunens kulturmiljöambitioner bör avspeglas tydligare. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 4(44) Planerings- och kunskapsunderlag Årjängs kommun har inget kommuntäckande kommunalt kulturmiljö-program. Länsstyrelsen ser därför positivt på att kommunen i översikts-planen uttalar en ambition att upprätta ett sådant. Länsstyrelsen vill även informera kommunen om att det finns möjlighet att söka statligt kulturmiljö-bidrag för upprättande av kulturmiljöprogram. För geografiskt avgränsade områden, t.ex. LIS-områden, anser Länsstyrelsen att förbättringar av kunskapsunderlaget också kan åstadkommas genom s.k. kulturmiljöutredningar. Ett sådant underlag kan beskriva ett områdes karaktärsdrag, peka ut dess värdekärnor och de särskilt framträdande kulturhistoriska värdena i miljön. På s 49, under tredje punkten om övriga kulturmiljöer nämns de miljöer som finns utpekade i Ditt Värmland. Texten bör förtydligas med att Ditt Värmland är ett regionalt kulturmiljöprogram som Länsstyrelsen tog fram 1989 och således inte är helt aktuellt. Förutom Ditt Värmland finns även andra regionala underlagsmaterial för kulturmiljövärden som berör Årjängs kommun och som inte är inarbetade i Ditt Värmland. När det gäller länets militärhistoriska arv finns inventeringen Skansar i Värmland som togs fram 1999 i samarbete mellan Värmlands Museum, Länsstyrelsen och Fortifikationsverket. Ytterligare ett planeringsunderlag som tillkommit är Säterinventeringen från 1998-1999 vilken även berör Årjängs kommun. Inför det fortsatta arbetet bör även dessa underlag arbetas in i översiktsplanen. Vattenfrågor Det är viktigt att kommunen skaffar sig kunskap om de markavvattnings-, invallnings- och sjösänkningsföretag som finns i kommunen inför planering av t ex bebyggelse. Bland annat har rättsläget visat att byggande inom markavvattningsföretag medför ett stort underhållsansvar för markavvattningsföretaget. Lämpligheten att planera bebyggelse eller annan exploatering i sådana områden bör noga övervägas. Förhållandet i kommunen vad gäller dammanläggningar kan också vara en faktor att beakta vid den övergripande planeringen. Miljömål Länsstyrelsen ser det som positivt att det i översiktplanen beskrivs hur Årjängs kommun kan komma att påverkas av ett förändrat klimat, såsom översvämningar och skred. Dock återfinns följande skrivelse på sid. 42 i ÖP: ”Den kommunala planeringen måste bli mer flexibel och hållbarare för att kunna nå upp till det nationella målet om klimatanpassning” På sid. 51 i ÖP görs en beskrivning av de nationella miljökvalitetsmålen och den årliga regional bedömning av miljökvalitetsmålen som genomförs av Länsstyrelsen. Här anges i ÖP: ”Utifrån verktyget har Länsstyrelsen genomfört bedömningar om Värmlands län kommer att klara av miljökvalitetsmålen till år 2020. Endast ett miljökvalitetsmål kommer att klaras av och det är grundvatten av god kvalitet. Det som Värmlands län ligger sämst till är miljökvalitetsmålen giftfri miljö och ett rikt växt- och djurliv” Här vill Länsstyrelsen förtydliga den förändring som ägde rum vid den nyligen genomförda bedömningen för 2014. Enligt 2014 års bedömning är Grundvatten av god kvalitet fortfarande det enda miljökvalitetsmål som kommer att nås till år 2020 i Värmlands län. Enligt den senaste bedömningen är det dock tre av miljökvalitetsmålen som bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 5(44) odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv – bland annat för att kunskaperna om kemiska ämnens egenskaper är bristfällig, Länsstyrelsen ser positivt på kommunens viljeriktning om att arbeta med att ta fram kommunala miljökvalitetsmål. Dock återfinns följande skrivelse på sid. 51 i ÖP: ”Lokala miljökvalitetsmål finns inte. Skälet till det att de regionala målen ännu inte är färdigställda och arbetet med de lokala miljökvalitetsmålen kan påbörjas efter dess fastställande” Här vill Länsstyrelsen förtydliga att det i juni 2013 beslutades att de äldre regionala miljökvalitetsmålen från 2005 utgår. Istället utgör de nationella miljökvalitetsmålen grunden för det fortsatta miljömålsarbetet. Däremot kan regionala miljömål inom vissa avgränsade sektorer komma att tas fram i det strategiska regionala arbetet, till exempel i arbetet med framtagande av en regional handlingsplan till klimat- och energistrategin. På sid. 62 respektive 63 i ÖP återfinns följande skrivelser: ”De nationella miljömålen är regionaliserade av Länsstyrelsen i samverkan med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer. De regionala miljömålen ska vara utgångspunkt för miljöarbetet på regional och lokal nivå” (sid. 62) ”I januari 2008 fastställdes nya regionala miljömål för Värmland” (sid. 63) Detta är inaktuella uppgifter, se förklaring ovan. På sid. 66 finns en felformulering i rubriken Lokala kvalitetsmiljömål. På sid. 71 återfinns följande två skrivelser: ”Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål” ”Etappmålen anger steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Ett etappmål antogs av riksdagen 2009 för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Tretton etappmål beslutades av regeringen i april 2012 inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald” Även här vill Länsstyrelsen påpeka att uppgifterna om antal etappmål är inaktuella. För närvarande har 24 etappmål antagits av regeringen för miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” samt inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen och luftföroreningar. Klimat- och energi Tidsperspektivet i översiktsplanen är långt, till 2050. Under en så pass lång tidsperiod kan förändring av många planeringsförutsättningar förväntas ske. Länsstyrelsen noterar att översiktsplanen utgår från en nulägesbeskrivning av dagens situation, och tar inte hänsyn till möjliga eller sannolika förändringar under tidsperioden fram till 2050. För att ta ett exempel resonerar planen inte kring hur tillgång eller pris på fossila bränslen kan komma att förändras under perioden, och hur det i sin tur påverkar godstransporter, arbetsresor, handel, boende etc. Elektronisk infrastruktur, sid. 31 Möjligheter att minska vägtransporternas miljöpåverkan genom digital kommunikation, och insatser för detta, skulle kunna lyftas mer. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 6(44) Miljö, hälsa och säkerhet, sid. 34-45 Här saknar Länsstyrelsen en beskrivning av energiförsörjning och energi-trygghet, och rekommendationer för samhällsplaneringen inom detta område. Rekommendationerna bör även omfatta energihushållning och användning av förnybar energi. Klimatanpassning Länsstyrelsen ser det som mycket positivt att klimatanpassningsaspekten har belyst i förslaget till översiktsplan. Sid. 21 Kommunen beskriver att de har som ambition att upprätta ett kulturmiljö-program för att säkerställa kulturvärden som finns i kommunen. Om och när detta genomförs är det bra om programmet även innehåller en analys/ diskussion om hur kulturmiljön kan komma att påverkas i ett förändrat klimat, se Länsstyrelsens regionala handlingsplan för klimatanpassning. Sid. 35 Kommunen beskriver att de bedriver ett arbete tillsammans med Eda kommun om att upprätta en gemensam VA-plan som kommer att vara klar 2016. Det är viktigt att VA-planen kommer att innehålla en analys/ diskussion om hur VA- och dagvattenhanteringen kan komma att påverkas av ett förändrat klimat, se Länsstyrelsens regional handlingsplan för klimatanpassning. På sid. 42 i ÖP återfinns följande skrivelser: ”Trots riskerna med ökade flöden finns det inga indikatorer på att Årjängs kommun kommer att drabbas hårt av korta eller långsiktiga översvämnings-risker, enligt utredningen Stigande Vatten som Länsstyrelsen i Värmlands län och Västra Götalands län tagit fram.” Här vill Länsstyrelsen förtydliga att Stigande vatten är en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden, den ger riktlinjer för planeringen samt nivåangivelser för Vänern, dock pekar den inte ut översvämningshotade områden längs övriga sjöar och vattendrag. Kraftig nederbörd kan orsaka problem överallt och även Årjäng kan komma att drabbas. VA-planen kan vara ett viktigt verktyg för att hantera problematik med kraftiga regn. Sid. 42 forts. Länsstyrelsen ser det som positivt att kommunen framhåller att risken för översvämningar också öppnar för mer kreativa lösningar i samhälls-planeringen. Länsstyrelsen vill även påpeka att, i samband med att översvämningsproblematiken lyfts, kan det även vara intressant att visa hur ökade regnmängder och högre temperaturer kan komma att påverka vatten-miljöerna i kommunen. På sid. 42 i ÖP återfinns följande skrivelser: ”Den kommunala planeringen måste bli mer flexibel och hållbarare för att kunna nå upp till det nationella målet om klimatanpassning”. Här vill Länsstyrelsen förtydliga att det i dagsläget inte finns nationella mål för klimatanpassning, dock lyfts klimatanpassning som en viktig fråga för att kunna hantera de risker och ta tillvara på de möjligheter som ett förändrat klimat innebär. Transporter och infrastruktur Länsstyrelsen delar de synpunkter som Trafikverket framför i sitt yttrande. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 7(44) Hälsa och säkerhet Översvämning Upperudsälvens vattensystem med tillhörande vattendrag är ett riskområde ur översvämningssynpunkt. Översvämningar i samband med kraftigt regn kan drabba vilket område som helst, med risk för att framkomligheten påverkas eller att vägar i spolas bort, sårbarheten i detta avseende nämns i förslaget. De kommunala rekommendationerna avseende översvämnings-risker bör förtydligas i det fortsatta planarbetet. Skredrisk Det finns en översiktlig ras- och skredriskkartering för Årjängs tätort där Silbodalsälven pekas ut som 1L (förutsättningar för ras och skred). Detta framgår inte i översiktsplanehandlingen. Farligt gods Länsstyrelsen ser mycket positivt på ambitionen att skapa uppställningsplats för godstrafik. E18 är den enskilt största riskfaktorn ur farligt godssynpunkt vilket bör lyftas fram mer i ett riskperspektiv i översiktsplanen och inte bara ur transportperspektiv. Elektromagnetisk strålning Under hälsa/säkerhet saknas ställningstaganden kring elektromagnetisk strålning och hur kommunen avser att hantera frågor som t ex bebyggelse nära kraftledningar. Översiktsplanen bör innehålla någon form av ställningstagande som vägledning för hur dessa frågor bör hanteras inom kommunen vid nybebyggelse. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna för vatten är i huvudsak beskrivna för de vatten-områden som berörs av föreslagna LIS-områden men inte för övriga delar av kommunen. Översiktsplanen behöver därför kompletteras med avseende på MKN-vatten, en karta som visar status för kommunens vattenförekomster skulle vara önskvärt. Förorenade områden Det är kommunen som är ansvarig för att se till att de verksamheter som man har tillsyn över genomför de inventeringar, undersökningar och eventuella åtgärder som behövs. Länsstyrelsens uppgift är att se till att de verksamheter som Länsstyrelsen har tillsyn över genomför inventeringar. För de verksamheter där det saknas ansvariga har Länsstyrelsen genomfört och avslutat identifiering/inventering av potentiellt förorenade områden i länet. Avsnittet som hanterar förorenade områden behöver ändras i detta avseende. Riksintressen Riksintresse kulturmiljö I Årjängs kommun finns ett riksintresse (K42 Blomma-Gyltenäs) för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 § Miljöbalken vilket tydligt framgår av översiktsplanen. Planförslaget behandlar dock inte frågan hur riksintressets värden ska tillgodoses. I texten på s 49 anges att den typ av förhistoriska gravar, hällkistor, som förekommer inom riksintresseområdet enbart ska ha påträffats här i västra Värmland. Detta är dock ett felaktigt påstående. De återfinns enbart i de sydvästra delarna av länet men på fler platser än Blomma – Gyltenäs. Totalförsvaret Försvarsmakten föreslår i ett bifogat yttrande att en generell text om riks-intresse totalförsvar förs in i planhandlingen. Länsstyrelsen delar denna uppfattning. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 8(44) LIS-plan Övergripande synpunkter Kommunen beskriver väl processen med framtagandet av förslag till LIS-områden. Av handlingen framgår vidare att ett antal förslag till LIS-områden har valts bort och några grundkriterier till varför så har skett redovisas i fyra punkter. Vilka områden som valts bort och på vilka grunder det skett i varje enskilt fall redovisas inte. Länsstyrelsen gör bedömningen att en sådan redovisning förstärker och tydliggör de föreslagna områdena och den typen av redovisning är bra att ha samlad inför eventuella framtida diskussioner om ytterligare LIS-områden. I princip alla av de föreslagna 36 LIS-områden kräver ytterligare utredningar. Dessa utredningar kan komma att visa att området inte är lämpligt eller mycket kostsamt att bebygga. Om kommunen väljer att gå vidare med samtliga områden, och utredningsbehoven kvarstår, bör det tydlig framgå att utpekandet görs utifrån dessa förutsättningar. Detta för att vara tydlig mot kommuninnevånare, markägare och andra intressenter i LIS-områdena. Vidare saknas det uppgifter om antal hushåll/omfattning på utbyggnad i flera av delområdena. En vanlig formulering i ställningstagandena kring enskilda LISområden är att fler än 4 hus ska föregås av detaljplan. Skrivningen är öppnar för olika tolkningar när detta krav utlöses och bör förtydligas. Det gällande strandskydd som redovisas i kartorna till LIS-planen är inaktuellt. Nytt beslut om det utvidgade strandskyddet fattades den 16 december 2014 och kartmaterialet bör inför granskningsskedet uppdateras utifrån det nya beslutet. Länsstyrelsen ser positivt på att redovisningen gör en uppdelning i LIS-områden för bostäder respektive verksamheter då servicebehoven skiljer sig kraftigt åt inom de båda typerna. Naturvärden Länsstyrelsen gör bedömningen att beskrivningarna av naturmiljön i respektive LISområde inte räcker som kunskapsunderlag för att bedöma påverkan på djur- och växtliv, vidare är det oklart hur inventeringarna av områdena har utförts. Underlagen i den form de redovisas i samråds-handlingen kan i många fall inte ligga till grund för att fatta beslut om strandskyddsdispens eller upphävande av strandskydd. Detta kommer att innebära stora krav på utredningar av strandskyddsärenden i de enskilda fallen. Dispenser enligt biotopskyddsbestämmelserna och artskyddsförordningen med flera kan aktualiseras i alla lägen där ny mark tas i anspråk. Följdverksamheter som VA-anläggningar, vägar, vattenverksamheter och siktröjningar innebär också ingrepp i miljön som kan innebära prövningar enligt annan lagstiftning. Dessa prövningar kan vara direkt avgörande för genomförbarheten av det aktuella projektet. Kulturmiljö Länsstyrelsen bedömer att hittills okända fornlämningar kan finnas inom flera av de föreslagna LIS-områdena. Inför fortsatt planeringsarbete eller andra större arbetsföretag kan därför Länsstyrelsen komma att fatta beslut om arkeologiska utredningar enligt 2 kap 11 § KML. Länsstyrelsen vill påminna om att KML i sin nya lydelse trätt i kraft och att en av förändringarna är att begreppet fast fornlämning har ändrats till fornlämning. Den största förändringen innebär dock att fornlämningar, förutom att vara från människors verksamhet under forna tider, ska ha tillkommit genom äldre tiders bruk samt vara varaktigt övergivna, samt även måste ha tillkommit före år 1850. Detta innebär att det inom LIS-områdena kan Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 9(44) finnas objekt som är registrerade som ”övriga kulturhistoriska lämningar” i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister som i den ändrade lagstiftningen är fornlämningar. I flera av LIS-områdena finns även idag kända fornlämningar. Kring en fornlämning finns ett område kallat fornlämningsområde. Områdets storlek bestäms av Länsstyrelsen och inom detta råder samma lagskydd som för själva fornlämningen. Fornlämningsområdets storlek beror på forn-lämningens art och karaktär. Det innebär att LIS-område 31 bör justeras i nordöst då det ligger inom fornlämningsområdet tillhörande gravfältet RAÄ 12:1 Sillerud. Ett antal av LIS-områdena ligger helt eller delvis inom områden utpekade för sina höga kulturmiljövärden i det regionala kulturmiljöprogrammet ”Ditt Värmland”. Vare sig i LIS-planen eller miljökonsekvensbeskrivningen framgår det tydligt vilka eventuella konsekvenser för de aktuella kulturmiljövärdena en utbyggnad kan få. Inte heller framgår det vilka åtgärder för att mildra eventuella negativa konsekvenser för kulturmiljövärdena som avses göras. Kollektivtrafik Samrådsförslaget lyfter fram utveckling av attraktiv kollektiv-, gång- och cykeltrafik som viktiga för kommunens och landsbygdens utveckling. Närhet till kollektiv-trafik kan bidra till att stärka LIS-områdenas attraktivitet. Ur klimatsynpunkt är det önskvärt att koncentrera utpekade områden så att de har störst möjlighet att förstärka befintliga busslinjer. Länsstyrelsen noterar att detta perspektiv till stor del saknas i LIS-planen. Länsstyrelsen efterlyser en konsekvensanalys för kollektiv-, gång- och cykeltrafik av planförslagen i LIS-planen. Närhet till väg och befintliga busslinjer tas visserligen upp för varje enskilt område, men planen borde även ge en samlad bild av hur/om de olika områdena kan samverka för att till exempel förstärka busslinjer. Enskilda LIS-områden Utöver de generella synpunkterna ovan har Länsstyrelsen följande syn-punkter på föreslagna LIS-områden: Område 3 Lilla Strömmer, Ögården. En mycket stor del av Strömmesjöns stränder upptas av LIS-områden. En begränsning till ett antal mindre delområden är enligt Länsstyrelsens bedömning lämpligt då annars en exploatering radikalt kommer att förändra miljön vid sjön. Område 6 Töcksfors vandrarhem. Länsstyrelsen kan inte se vad ett utpekande av ett LIS-område tillför. Området har varit föremål för planläggning tidigare och kan bedömas vara ianspråktaget. Område 9 och 11 Knutsbol och Bruntorp. Förslaget innebär mycket exponerade exploateringar som kan påverka frilufts- och upplevelsevärdena i sjön. Kommunen bör överväga utformningsbestämmelser och ett ovillkorat detaljplanekrav. Område 10 Näset, Västra Fågelvik. Området är utpekat i kulturmiljö-programmet Ditt Värmland, redovisning av detta samt ställningstaganden kopplade till kulturmiljön saknas. Område 13 Rönningen. Bör enligt Länsstyrelsens mening begränsas till den västra delen av området med hänsyn till de naturvärden som finns omedelbart öster om utpekat område. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 10(44) Område 14 Västra Viker. Utformningsbestämmelser bör kopplas till ett detaljplanekrav. Befintliga avstyckade obebyggda tomter i den inre delen av området berörs inte av strandskydd enligt det nya beslutet om utökat strandskydd. Område 16 Elovsbyns camping. Området är utpekat i kulturmiljö-programmet Ditt Värmland, redovisning av detta samt ställningstaganden kopplade till kulturmiljön saknas. Område 17 Manhem. Det föreslagna norra delområdet bör utgå då detta domineras av en våtmark och Länsstyrelsen därför ifrågasätter markens lämplighet för bebyggelse. Område 18 Amundserud. Utformningsbestämmelser bedöms lämpliga då området ligger i omedelbar närhet av sluss- och kanalmiljön i Lennartsfors. Området är utpekat i kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland, redovisning av detta samt ställningstaganden kopplade till kulturmiljön saknas. Område 19 Uddarna, Ekenäs, Länsstyrelsen ställer sig tveksam till utpekande av LIS. Läget är mycket exponerat vid en väl frekventerad del av Dalslandskanalsystemet, d.v.s. inloppet till slussarna i Gustavsfors, och frilufts- och upplevelsevärden riskerar att påverkas negativt. Vidare finns höga fågelvärden i närområdet. Dessa var skälen till att detta område har fått utökat strandskydd till 200 m i det nyligen fattade beslutet. Område 21, 22 och 23. Dessa tre delområden har nyligen processats i kommunens fördjupade översiktsplan för Kyrkerud – Strand, vilket inte framgår av respektive områdesbeskrivning. Vid område 21 Kyrkerud bör utformningsbestämmelser införas för eventuellt tillkommande bebyggelse med hänsyn till den intilliggande folkhögskolan. Vid område 22 Strand, Sillegårdsed ställer sig Länsstyrelsen tveksam till en exploatering väster om väg 521. Detta kvarvarande oexploaterade område mellan tätorten och campingområdet har med sin vackra sjöutsikt värden för den tätortsnära rekreationen. Strandskyddet har med det nya beslutet reducerats till 100 m vilket innebär att marken öster om väg 521 inte omfattas av strandskydd. Länsstyrelsen konstaterar att område 23 Storön inte sammanfaller med det område som nyligen utpekades för exploatering i fördjupad översiktsplan. Orsaken till detta redovisas inte. Länsstyrelsen gör bedömningen att exploateringar för friluftsändamål på Storön bör föregås av detaljplan då exploatering på en ö i sig innebär ett antal svåra frågeställningar som t.ex. VA-frågor och eventuell båtförbindelse. Område 24 Silbodalsnäs. Förslaget innebär en mycket exponerad exploatering som kan påverka frilufts- och upplevelsevärdena i sjön. Kommunen bör överväga utformnings-bestämmelser och ett ovillkorat detaljplanekrav. Område 25 Breviken. Området är utpekat i kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland, redovisning av detta samt ställningstaganden kopplade till kulturmiljön saknas. Område 26 Risviken. Det föreslagna norra delområdet bör utgå på grund av de naturvärden som finns i omedelbar anslutning. Länsstyrelsen har uppgifter om förekomst av väddsandbi (NT) i området. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 11(44) Område 30 Svensbyn, Silleruds kyrka. Området är utpekat i kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland, redovisning av detta samt ställningstaganden kopplade till kulturmiljön saknas. Område 31 Signebyn. Området är utpekat i kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland, redovisning av detta samt ställningstaganden kopplade till kultur-miljön saknas. Den geografiska utsträckningen av området bör justeras i nordöst då det ligger inom fornlämningsområdet tillhörande gravfältet RAÄ 12:1 Sillerud. I området finns ett välhävdat ängs- och betesobjekt med bl.a. fältgentiana (EN) och slåttergubbe (NT) som är fridlysta och rödlistade. Område 36 Sillebotten. Inom området har Länsstyrelsen uppgifter om förekomst av skogsklocka (NT) och hällebräcka (VU). Kommunens kommentar: Kommunen förtydligar planhandlingarna med att LIS – planen är en del av översiktsplanen och inte ett tematiskt tillägg, vilket stod innan. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) kompletteras angående en förtydligande strategi att nå miljökvalitétsmålen och generationsmålen och påverkningarna på naturmiljön utifrån de större åtgärderna som utbyggnad av E18 och snabbhastighetståg. Översiktsplanen och MKB har kompletterats med rubriken kulturmiljö. Avsnittet har utökats med sätervall och militärhistoriska värden. Kommunen anser att kulturmiljön finns i många olika former och därför kan inte enbart ett avsnitt beskriva kulturmiljö. Den finns bland annat som fornlämning, i naturen och offentliga miljöer för att nämna några. Därför är ämnet utspritt i olika avsnitt, men att det finnsett sammanfattande avsnitt under kultur och kulturmiljö (se sida 20). Natur avsnittet har förtydligas när det gäller kulturmiljöer och i MKB har de positiva och negativa konsekvenserna för kulturmiljö förtydligas ytterligare. Länsstyrelsen önskade att ett kulturmiljöprogram skulle upprättas och vara en bilaga till översiktsplanen. Kommunens bedömning att det inte krävs för att fastställa en översiktsplan. Kommunen har som rekommendation att det ska upprättas ett program för kulturmiljö när det finns kommunala möjligheter för det. Länsstyrelsen kommer att bli en samrådspart för det arbetet när det sätts igång. LIS – planen kommer att uppdateras utifrån dagens förutsättningar när det gäller lagtexter och strandskyddslinjer. I LIS – planen finns det för varje område en kort beskrivning vad som gäller för kulturmiljöer. På kartorna finns det också utritat vilka delar av landskapet som berörs av kulturmiljöer av olika slag. LIS – planens avsnitt förtydligas ytterligare för att säkerställa informationen om kulturmiljöer. Länsstyrelsen nämner i yttrandet att kommunen ska förtydliga att det regionala programmet Ditt Värmland är från 1989 och kommunen har en referenslista i slutet av översiktsplanen, vilket står när det regionala programmet upprättades. Än så länge är det de enda gällande programmet, vilket kommuner ska följa. Kommunen har självfallet tagit hänsyn till de övriga kulturmiljöprogram som finns, se referenser på sida 75 i översiktsplanen. Kommunen ändrar enligt de sidhänvisningar som Länsstyrelsen gjorde. Kommunen har kompletterat översiktsplanen med avsnitten Energi, Elektromagnetisk strålning och Grön elektronisk infrastruktur enligt Länsstyrelens önskemål. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 12(44) En del av Länsstyrelsens yttrande berörde kommunens påbörjade arbete med en kommunal VA – plan. Yttrandet sänds över till berörd tjänsteman för vidare hantering. Avsnitten Skred, Översvämning, Farligt gods, Förorenade områden och Riksintresse kulturmiljö har kompletterats utifrån Länsstyrelsens yttrande. Allmänna intressen har också kompletterats med riksintresset totalförsvaret. LIS – planen är beskrivet utifrån de kriterier som kommunen bedömde skulle finnas. Det är enbart ytliga beskrivningar och därför kommer det att krävas ytterligare utredningar den dag åtgärder ska anläggas. Kommunen bedömer att det är bättre att göra utredningar (om det krävs) då, eftersom förutsättningar förändras med tiden. Inledningen av LIS – planen förtydligas när det gäller eventuella utredningar för att kunna möjliggöra åtgärden. När det gäller skrivningar om ett specifikt antal fastigheter/hushåll ska medföra detaljplan är det en policy från kommunen. Det förtydligas i inledningen av LIS – planen. Naturvärdena i LIS – planen är ytligt beskrivna, eftersom förutsättningar förändras med tiden. Därför bedömer kommunen att LIS – planen inte kan vara för specifik i beskrivningarna. Frågor som följdverksamheterna för respektive område och fornlämningar utreds vidare i ett senare skede. För varje område finns kollektivtrafiken beskrivet. Informationen har utgått ifrån de regionala program som finns antagna. Länsstyrelsen hade synpunkter på område 3, 6, 9, 11, 10, 13, 14, 16, 17, 18, 19, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 30, 31 och 36. Kommunstyrelsen beslutade 2015-04-28, § 84, att områdena 6 tas bort, del av 9 tas bort, 13 tas bort, 18 tas bort och norra delen av 17, 26 och 31 tas bort. I de områden som Länsstyrelsen vill att kommunen ska skriva med i LIS – planen om villkorat detaljplanekrav kommer inte att ske. Kommunen bedömer att PBL:s krav på detaljplan räcker. LIS – planen är dessutom inte ett juridiskt dokument utan enbart kommunala riktlinjer. Därför kan det formellt sett bli svårt att påvisa det tvingande när frågan ska hanteras. Kommunen bedömer att det är bättre att vila sig på en lagmässig grund. I några utav områdena skriver Länsstyrelsen att det ska finnas utformningsbestämmelser. Kommunen gör samma bedömning i den frågan att LIS – planen är en kommunal riktlinje, ej ett juridiskt dokument. Därför är det svårt att tvinga till utformningsbestämmelser i detta skede. I detaljplaneskedet eller bygglovskedet kommer frågan utredas vidare. Några av områdena har den geografiska avgränsningen justerats i enlighet med Länsstyrelsens yttrande. Del av område 9 och hela området 18 har tagits bort efter fastighetsägarnas önskan. Länsstyrelsen nämner i sitt yttrande att de är tveksamma till område 19 med faktorerna att de värden som finns i området skulle påverkas negativt av en exploatering. De värden var utgångspunkten för det utvidgade strandskyddet som antogs vid årsskiftet. Kommunen har startat ett detaljplanearbete för detta område och förra året upprättades ett planprogram som Länsstyrelsen fick möjlighet att yttra sig på. Utifrån yttrandet som kommunen fick och den miljöbedömning som också Länsstyrelsen fick yttra sig har det genomförts utredningar för att påvisa att de värden som skulle finnas i området inte skulle skadas av en exploatering. Det har genomförts en naturinventering med tillhörande objektbeskrivningar, beskrivning över landskapsbildens påverkan, vattenhänsyn, vardefulla träd och fridlysta arter, fågelinventering och arkeologisk utredning. Det tillkommer också en VA – utredning och geoteknisk utredning. Utifrån de genomförda utredningar så påvisar det att område innehåller inga höga naturvärden som skulle medföra en negativ påverkan för området. Områdets geografiska avgränsning har förändrat till LIS – Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 13(44) planens utställningsskede för att möjliggöra en samlad båtplats och bryggor för allmän badplats. Dessa utredningar kommer finnas med som bilagor till detaljplanehandlingarna. Ni får gärna kontakta kommunen för ytterligare information och möjlighet att få tillgång till utredningarna. 2. Trafikverket Framför i yttrande daterat 2015-02-09 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Övergripande kommentarer Trafikverket konstaterar att förslag till översiktsplan för Årjängs kommun är ett lättillgängligt och tydligt dokument. Kommunen har en hög medvetenhet om hållbarhetens tre dimensioner och också vilka behov kommunen ser utifrån dessa. Det finns en klar ambition kring hur kommunen vill fortsätta utveckla såväl tätorter som landsbygden och att arbeta med fördjupade översiktsplaner är ett bra grepp i den fortsatta planeringen. Tidiga skeden Trafikverket vill framhålla kommunens tydliga och återkommande ambition gällande samråd i tidiga skeden. Det är en ambition som Trafikverket delar och verkar för. Gällande kommunens roll som samrådspart så ser Trafikverket ett aktivt samarbete med kommunen, den framtida utvecklingen av den regionala och lokala transportinfrastrukturen är ett arbete vi behöver göra tillsammans. Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) Sedan något år tillbaka utgör åtgärdsvalsstudier uppstart till de åtgärder Trafikverket genomför. Det är en metodik som transportslagsövergripande identifierar brister och behov utifrån fyrstegsprincipen. En åtgärdsvalsstudie kan initieras av en rad olika aktörer, så även kommunen, och syftet är föreslå åtgärder för att lösa dessa i olika steg. En åtgärdsvalsstudie måste alltid föregå eventuella åtgärder som direkt berör allmänna vägar och bör initierat i ett tidigt skede. Frågan om beslut om ÅVS kan med fördel tas upp vid de kommunmöten som kommunen har möjlighet att boka in med Trafikverket. Trafiksynpunkter Övergripande om transportinfrastruktur De vägar som utgör de huvudsakliga transportlederna i kommunen är av nationell och/eller av regional betydelse. Det innebär att större åtgärder kopplat till dessa behöver tas upp i nationell respektive regional transportplan för att kunna planeras och finansieras med statliga medel. Trafikverket jobbar på uppdrag mot dessa planer och det är därför av vikt att kommunen fortsätter verka för att lyfta in önskvärda åtgärder i kommande planer. Detta görs genom fortsatt dialog med Region Värmland och Trafikverket. Här är också ett exempel på när en ÅVS är av avgörande betydelse. Det är viktigt att redan i ett tidigt skede identifiera punkter och sträckor där det kan komma att uppstå brister eller nya behov. Detta är inte minst viktigt med tanke på att mer omfattande åtgärder som rör det allmänna vägnätet är en process som kan ta tid innan de är möjliga att finansiera. Genom en god samhällsplanering och samråden i tidiga skeden, kan många potentiella brister undvikas genom att nyttja befintlig transportinfrastrukturen på ett effektivt sätt utan att skapa behov av nya investeringar. Trafikverkets uppfattning är att det saknas en tydlig koppling till hur länsplansplan och nationell plan påverkar kommunen, något som bör förtydligas. Fortsatt utveckling Kommunen lyfter en tydlig önskan kring en fortsatt utveckling av transportinfrastrukturen inom kommunen, bland annat gällande trafiksäkerhet och Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 14(44) framkomlighet. Kommunen påpekar bland annat att det är tusentals resenärer som åker igenom kommunen (TRV anm; NVDB: upp till 5720 ÅDT, varav 860 tunga fordon (E18 avsnitt: 11120009)), att det saknas möjligheter till nattvila och att det bör utredas att bygga ut E18 till 2+1 genom kommunen. Kommunen påtalar i översiktsplanen att standarden på E18 och vägarna 172 och 177 behöver höjas för att öka tillgänglighet och säkerhet. Kommunen önskar även en fortsatt dialog med Trafikverket och privata aktörer för att verka för en god trafiksäkerhet, något Trafikverket ställer sig positiva till. Här skulle Trafikverket gärna se en fördjupad diskussion kring vilken funktion kommunen önskar och vilket mål en sådan uppgradering förväntas nå. En utförligare beskrivning av motivet vore önskvärt. Det är viktigt att vara uppmärksam på och lyhörd inför krav och behov gällande transportsystem, kopplat till såväl näringslivsutveckling som bostadsutveckling. Trafikverket vill gärna se kommunen fördjupar de viktigaste resonemangen och förtydliga de behov och brister som kommunen ser rörande de viktigaste kommunikationslederna. Då E18 inte bara är ett kommunalt intresse utav av vikt för hela regionen, och även nationellt, behöver kommunen också gemensamt jobba med planupprättaren Region Värmland kring de frågeställningar som finns för E18, för att se över behov och brister längst E18, mot bakgrund av att delar av sträckan bland annat bland annat saknar viltstängsel och är olycksdrabbad. E18 är en nationell väg vilket innebär att möjliga åtgärder måste lyftas in i nationell plan och ett sådant arbete tar tid. Kommunen påpekar att de gärna ser en 2+1utformning. Trafikverket efterfrågar här ett tydliggörande kring hur kommunen ser kring behoven av en sådan vägutformning och kopplingen till uppfyllelse av kommunala mål. Det är även viktigt att kommunen avsätter markreservat, så en framtida utveckling av de allmänna vägarna inte försvåras. E 18 som stråk kommer ingå i den nationella ÅVS:en Stockholm – Oslo, som är planerad till 2017 och syftar till att transportslagsövergripande se över hur vi i framtiden ska resa mellan huvudstäderna. Hajom Kommunen nämner att det saknas en plats för övernattning och uppställningsplats för transportfordon i dagsläget. Denna fråga har varit diskuterad under en tid och är ett arbete som pågår. Trafikverket ser fram emot ett fortsatt deltagande i den fortsatta processen. Näringsliv och service Kommunen har tre tydliga grenar att vila på gällande sysselsättning, vilket ger en trygghet som inte är vanlig i jämförbara kommuner i resten av landet. Kommunen har utöver en stark gränshandel även aktörer inom främst tillverkningsindustrin och inom tjänstesektorn. Kommunen har även många småföretagare. Närheten till Norge har givetvis en stor inverkan på kommunen. Både dels den omfattande gränshandeln och dels kommuninvånare som jobbar på västra sidan av gränsen. Sammantaget innebär detta att kommunen är förhållandevis transportintensiv och beroende av ett tillgängligt och framkomligt transportsystem. Kommunikationer över gränser är något av ett signum för kommunen och inte bara över den svensk-norska gränsen. Ett flertal gränsöverskridande kommunsamarbeten förekommer också, bland annat en gemensam Räddningschef med Dals-Ed kommun. Även här lyfter kommunen fram vikten av samråd i tidiga skeden. Detta är en viktig aspekt och ett synsätt som Trafikverket delar till fullo. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 15(44) Kommunen påpekar att vikten av att utveckla norgehandeln och att detta ska ske på ett ansvarsfullt sätt. Trafikverket delar kommunens uppfattning då gränshandeln är viktig för hela Värmland då det skapar arbetstillfällen och bidrar till en fortsatt utveckling i regionen. Det är som kommunen påpekar viktigt att en utveckling av handeln sker på ett ansvarsfullt sätt, inte minst för att klara tillgängligheten och säkerheten i transportsystemet. Det mest ansvarsfulla sättet att utveckla handeln är genom en god kommunal samhällsplanering. Vid en fortsatt utveckling av handeln är det därför viktigt att det redan i ett tidigt skede lyfts en dialog med Trafikverket, så vi gemensamt kan titta på hur vi kan möjliggöra en hållbar utveckling utan att inverka på tillgänglighet och framkomlighet på de allmänna vägarna och hitta bra och säkra lösningar i god tid och således bidra till att möjliggöra nya etableringar. Detta ligger även i näringslivets intresse då tillgänglighet skapar attraktivitet och i förlängningen fler potentiella kunder. Genom samlokalisering av verksamheter minskas rese- och transportbehoven och kan även bidra till en snabbare etableringsprocess då verksamheterna gemensamt har möjlighet att nyttja befintlig infrastruktur och anslutningar. Pendling och kollektivtrafik Möjlighet till och förutsättningar för pendling är en viktig fråga i kommunen, då många av kommunens invånare jobbar i Norge. Både dags- och veckopendling förekommer. Kommunen har en önskan om att upprätta en riksgränsöverskridande bussförbindelse. En sådan busslinje skulle bidra till ett ökat kollektivt resande och minskade utsläpp. Linjen skulle samtidigt kunna bidra till en ökad framkomlighet då det skulle bidra till att färre pendlare skulle ta en egen bil. En sådan satsning skulle med fördel kunna kombineras med ett aktivt arbete kring knut- och bytespunkter med pendlings- och cykelparkering, som ett sätt att bidra till att stärka kundunderlaget och attraktiviteten för en sådan linje. Genom att samla biloch cykelparkering samt att ha säkra gång- och cykelvägar till en pendlingsknutpunkt skapas goda förutsättningar för ett ökat kollektivt resande. Kommunen lyfter också fram en möjlighet att nyttja sjöar och vattendrag för kollektivtrafik. Det är ett intressant grepp kring de speciella utmaningar som återfinns inom kommunen, med mycket vatten som avgränsar landmassorna. Även om det kring en sådan lösning finns en hel del praktiska frågor att lösa, så finns det samtidigt exempel att ta lärdomar från. Trafikverket vill ge följande rekommendationer för ett fortsatt arbete med: åga som bör tittas på i ett tidigt skede så anläggandet av dessa inte hamnar för långt efter starten av en eventuell bussförbindelse. ålder, kön eller eventuella funktionsnedsättningar. De bör vara väl upplysta, synliga från exempelvis närliggande väg, lätta att överblicka och ha en utformning som gör det möjligt att ta sig fram även för äldre och andra som kan ha lite svårare att röra sig. trafikknutpunkter bidrar till en ökad jämställdhet i transportsystemet och ger fler invånare chansen att jobba och bo på olika platser i och utanför kommunen. Gång- och cykeltrafik Den främsta potentialen för cykelpendling finns inom och mellan tätorter och satsningar på gång- och cykelnätet kan med fördel prioriteras till dessa sträckor. Skyltning, information och bra cykelparkeringar vid knutpunkter stärker dessutom kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik och har en positiv inverkan för det Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 16(44) hållbara resandet och hela-resan-perspektivet. Kommunen uppger att gång- och cykelmöjligheter ska prioriteras i utvecklandet av nya områden, något som Trafikverket ser positivt på. Gång- och cykelvägar är prioriterat från nationellt håll och det är alltid viktigt att beakta frågor rörande gång och cykel, kollektivtrafik, pendelparkering och så vidare som ett led i ett långsiktigt hållbart samhälle. Trafikverket delar uppfattningen kring behovet av pendling och ser gärna ett fortsatt arbete kring det kollektiva resandet och ökad cykling. För att främja cyklande, både som pendling och som motion, är en kommunal cykelplan ett bra verktyg och något kommunen redan påbörjat arbetet med. Trafikverket vill lyfta fram följande punkter. - och cykelvägar skapar trygga och bilfria leder för oskyddade trafikanter att ta sig till målpunkter inom kommunen. Detta är inte minst viktigt för de yngre kommuninvånarna som behöver ta sig till skola och andra aktiviteter. on och bra cykelparkeringar vid bytespunkter stärker koppling mellan cykel och kollektivtrafik. nätet kan behöva rustas, inte minst utanför tätorterna. Att fylla i så kallade ”missing links” (kortare sträckor där GC-väg saknas) skulle kunna vara ett fokus att jobba vidare med. kräver både fysiska strukturer i form av trygga, gena cykelvägar samt attitydförändringar genom information och upplysning. Det är ett långsiktigt arbete men behöver inte nödvändigtvis vara kopplat till större investeringar. Informationseller temadagar på skolor och dagis är ett exempel där man kan få med sig både barn och föräldrar. Att arbeta med ändrade attityder är en relativt kostnadseffektiv och långsiktig åtgärd som har potentiellt stor inverkan. -nät, såväl som kollektivtrafik, ger goda möjligheter för kommunens samtliga invånare att ta sig till viktiga målpunkter oberoende av bil och stärker samtidigt den sociala hållbarheten, då alla inte har möjlighet att nyttja bil. Bostadsutveckling Bostäder och markberedskap Kommunen har under en tid sett en utveckling kring bostäder nära gränsen där framför allt norska medborgare köpt både sommarhus och blivit permanentboende. Det är positivt att många väljer att bosätta sig på landsbygden inom kommunen. Kommunen bör dock ta ett samlat grepp kring den fortsatta utvecklingen, ju längre avståndet blir mellan boende och service desto mer ökar behoven av transporter. Kommunen ämnar ha en god markberedskap för att kunna främja en snabbare process vid exploatering. Kommunen kommer att jobba för att, utöver FÖP:ar, även ta fram planprogram och detaljplaner, vilket är en god och långsiktig ambition. Trafikverket vill verka för en lokalisering av bebyggelse och verksamheter som följer en långsiktigt planerad samhällsstruktur där den fysiska tillgängligheten är god och transportsystemet samtidigt är effektivt. Ny bebyggelse bör planeras och anläggas på ett sådant sätt att de har goda kommunikationer inom befintligt transportsystem. Det bör vara en påverkande faktor för rekommendationer för bostadslokaliseringar. En förtätning skulle innebära ett stärkt kundunderlag för såväl service som näringslivet, och bidrar till en ökad social närvaro i staden samt minskar transportbehoven. kollektivtrafikstråk och med tillgänglighet till befintligt GC-nät. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 17(44) något som bidrar till minskat bilberoende. LIS-områden Trafikverkets bedömning är att kommunen överlag gjort ett gediget arbete i frågan och det finns en klar vilja att skapa förutsättningar för att leva, bo och verka i hela kommunen – inte bara i tätorterna. Kommunen har pekat ut 36 områden för utredning för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inom kommunen. Trafikverkets anser att flera av de redovisade LIS-områdena ligger samlat och bra, placerade nära tätorterna samt befintlig infrastruktur. Kommunen väljer också att skilja områden för bostäder och näringslivsutveckling åt, då behoven för dessa skiljer sig åt. Trafikverket gör bedömningen att kommunen överlag tydligt har redogjort kring utpekandet av områden enligt gällande kriterier. Tidigare resonemang kring lokalisering gäller i högsta grad även LIS-områden. Befintlig service och infrastruktur behöver kopplas samman med kommunikations- och transportbehov samt den fortsatta utvecklingen av transportsystemet. Kommunen ämnar jobba för en utveckling av kollektivtrafiken och bör då samtidigt planera för en bebyggelseutveckling som stöder det fortsatta arbetet. En plan för transportbehov kan vara nödvändig för att klara hållbarheten, inte minst med tanke på att det finns enstaka områden som ligger förhållandevis perifert i relation till övrig bebyggelse, kommunikationer och service. Trafikverket ställer sig frågande till det förhållandevis stora antalet utpekade områden och hur detta speglar ambitionen kring den långsiktiga hållbarheten. Trafikverket brukar göra följande generella rekommendationer gällande LIS: -områden bör kopplas till befintlig infrastruktur och service för att underlätta framtida exploatering, helst i anslutning till befintliga tätorter. Det stärker även underlaget för bland annat butiker och skolor. Tätortsnära LIS-områden bidrar även till minskad miljöpåverkan. använda bilen för att uträtta ärenden. De bör knytas till kollektivstråk och/eller ha goda förbindelser till och från knutpunkter för kollektivtrafiken och även förses med gång- och cykelvägar som ansluter till befintligt gc-nät, för att ge alternativ till att användande av bil. samt kan ge upphov till höga bullernivåer. Detta kan begränsa områdenas byggbarhet vid vissa punkter eller ställa krav på bullerskyddsåtgärder i senare skede, varför hänsyn bör tas till riktningen och avståndskrav vid placering nära större vägar. Genom att ta med dessa aspekter i den tidiga planeringen bör åtgärder i efterhand kunna undvikas. Hälsa och säkerhet Buller och vibrationer Järnvägs- och vägtrafik är upphov till buller och vibrationer. Det är inte heller uteslutande de allmänna vägarna som utgör bullerkällor, även de kommunala vägnätet och andra verksamheter är upphov till buller. Trafikverket vill påminna om att nya bostäder oavsett lokalisering ska klara bullernivåer och vibrationsstörningar. Det är därför viktigt att ta detta i beaktande redan i ett tidigt skede i planering av nya områden för exploatering. Det pågår ett arbete med att ta fram nya riktlinjer med hänvisning till det nya regelverket som trädde i kraft 2 januari 2015. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 18(44) Risker och kriser Trafikverket är medvetna om den betydelse E18 har för kommunen och är även medvetna om att delar av sträckan ligger under en rekommenderad lägsta nivå, med risk för översvämning på vissa partier. Detta är en fråga som måste tas med i en framtida utredning kring sträckans fortsatta utveckling. Denna typ av brist är en del de frågor som hanteras inom ramen för åtgärdsvalsstudier. Vid projektering och planering av nya åtgärder och projekt tas alltid hänsyn till riskfrågor och där ingår bland annat översvämningsproblematik. Farligt gods och transporter Inom kommunen är följande vägar utpekade som primära leder för farligt gods: E18, (delar av) väg 172 samt väg 177. Till dessa tillkommer de sekundära sträckorna Karlanda – Skållerud (väg 627) och Svensbyn – Svaneholm – Åmål (väg 518). Gällande säkerhetsavstånd ska dessa alltid hållas med hänsyn till trafiksäkerheten. Kring farligt gods-leder är det viktigt att ta hänsyn till de risker som finns kopplat till denna typ av transporter. Trafikverkets riktlinjer säger följande gällande avstånd mellan bebyggelse och farligt godsleder: åtgärder för att minska påverkan från dessa och inom 30 meter från vägområdet får generellt sett ingen bebyggelse uppföras. Bebyggelsefri zon och säkerhetszon Trafikverket vill göra kommunen uppmärksam på vad som gäller för bebyggelsefri zon. När en plan, bygglov eller annat ärende kan tänkas beröra dessa zoner och avstånd bör Trafikverket, i egenskap av väghållare, ges möjlighet att inkomma med yttrande. Trafikverkets riktlinjer säger följande: enligt väglagen en tillståndspliktig zon på minst 12 meter från allmän väg, där det om möjligt inte ska finnas byggnader eller andra anordningar som kan äventyra trafiksäkerheten och framtida funktion. Det är naturligtvis lika viktigt att samma hänsyn tas till trafiksäkerheten inom detaljplan och för objekt utanför detaljplan som kräver bygglov. E18:s sträckning genom kommunen gäller 30 meter. Likaså gäller 30 meter för väg 172 från Dalslansgränsen i söder upp till korsningen till Tvärdalen, norr om Årjäng. För resterande vägar och sträckor gäller 12 meter. nns en säkerhetszon som alltid måste beaktas. Det är området utanför körbanan som skall vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål, om inte ett räcke eller motsvarande skyddar mot påkörning. Säkerhetszonen bestäms av vägens utformning, släntutformning och den aktuella hastighetsbegränsningen. Exempelvis ska avståndet vara 6 meter för väg med hastighetsbegränsning på 80 km/h. Avståndet kan dock variera beroende på trafikmängd (ÅDT), se gärna Transportsystemet i samhällsplaneringen (2013:121) för utförligare information. Avslutande ord Trafikverket ser fram ett fortsatt deltagande i Årjängs kommuns utvecklingsarbete och att tillsammans jobba för ett långsiktigt hållbart, framkomligt och säkert transportsystem. Kommunens kommentar: Kommunen har förtydligat kopplingen översiktsplan, länsplan och den nationella planen för trafikfrågor. På bland annat Länsträffarna har kommunen ett flertal tagit upp standarden på E18 och riksväg 172. För kommunen är det viktiga vägar för att nå betydelsefulla målpunkter som exempelvis sjukhuset i Arvika och Karlstad och att skapa en attraktivare kommun. I översiktsplanens Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 19(44) mark- och vattenanvändningskarta finns E18 utmarkerat med marginal för att möjliggöra en eventuell utbyggnad. Samma sak gäller för riksväg 172. Kommunen har numera som policy att samråda med myndigheter som berörs av olika frågor som exempelvis handel. Vid större etableringar anser kommunen att det är viktigt att alla kompetenser är med för att möjliggöra en bra slutprodukt som är användningsbar många år framåt. En del av Trafikverkets yttrande tas med i kommunens arbete att upprätta en kommunalöverskridande cykelplan. I LIS – planen utvecklas och förtydligas relationen de föreslagna områdena och kollektivtrafiken. I samrådshandlingen finns det beskrivet hur kollektivtrafiken ser ut för respektive område. Informationen är tagen ifrån de regionala program som finns antagna. Årjängs kommun är en landsbygdskommun med en annan bebyggelsestruktur än i de flesta kommuner i Sverige. Det är normalt inom kommunen att bebyggelseområdena ligger mer i periferin och att det är långa avstånd till skola, lanthandel och övrig kommersiell service. Kommunen har dessutom inte många alternativ till vägval. Det finns de större europa- och riksvägarna och några större landsbygdsvägar. Därför har kommunen bedömt att andra kriterier för LIS – områden passar oss bättre än andra kommuner, som exempelvis att ett LIS – område får inte ligga länger än 45 minuter bort från en småort med service. Vid planering av nya områden har kommunen den policyn att generella riktlinjerna ska följas. Riksdagen har antagit nya bullernivåer som vann laga kraft tidigt i januari 2015. De nya riktlinjerna finns också med i översiktsplanen, se sida 38. 3. Arvika kommun Framför i yttrande daterat 2015-02-05 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Årjängs kommun har tagit fram ett förslag till översiktsplan som är föremål för samråd fram till den 10 februari 2015. Översiktsplanen redogör för kommunens syn på utveckling rörande mark- och vattenanvändningen. Det har även arbetats fram ett förslag till områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) samt ett program som berättar om de värdefulla naturområden som finns i kommunen. Sedan tidigare finns en vindbruksplan som antogs av kommunen 2010, som ett tillägg till den nu gällande översiktsplanen. Översiktsplanen redovisar ett antal kommunala rekommendationer och den kommunala rekommendationen i kommunöverskridande samarbeten är att utöka kontakten och samarbetet med grannkommuner samt samråda i ett tidigt skede. Mellankommunala frågor som berör Arvika kommun och som finns redovisade i översiktsplanen är Glaskogen och riksväg 172. Glaskogen är viktigt ur besöksnäringssynpunkt för båda kommunerna och Årjängs kommuns rekommendation generellt för besöksnäringen är att möjliggöra för framtida utveckling samt möjliggöra för en hållbar besöksnäring. Glaskogen är även riksintresse för friluftslivet och Årjängs kommun anser att det är viktigt att det sker en balans mellan värdena och nyttjandet och utvecklandet för att säkerställa dess värde och bevarande till framtida generationer. Ställningstagandet för riksväg 172 är att den bör uppgraderas för att öka tillgängligheten och trafiksäkerheten. I programmet ”Värdefulla naturområden” beskrivs områden som kommunen bedömt som särskilt värdefulla i olika avseenden. Ett av de områden som beskrivs är Glaskogen. Området har fått den högsta naturvärdesklassningen. Motiv till att det Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 20(44) ingår i programmet är bland annat att det är ett naturreservat samt riksintresse för friluftslivet. Inga LIS-områden som gränser till Arvika kommun har pekats ut. Kommunstyrelsen beslutar att Arvika kommun inte har något att erinra gällande förslaget till översiktsplan för Årjängs kommun. 4. Eda kommun Framför i yttrande daterat 2015-02-05 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Eda kommun har tagit del av förslaget till översiktsplan för Årjängs kommun och har inga synpunkter eller erinringar. 5. Bengtsfors kommun Framför i yttrande daterat 2015-02-20 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Enligt Plan- och bygglagen ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. De frågor som även berör andra kommuner bör samråda med dessa. Årjängs kommun har översänt Förslag till Översiktsplan för Årjängs kommun för samråd. Eventuellt yttrande ska vara Årjängs kommun tillhanda senast den 10 februari 2015. Översiktsplanen för Årjängs kommun är trevlig och lättförståelig. Bengtsfors kommun ser positivt på att översiktsplanen rekommenderar utökad kontakt och samarbete med bland annat grannkommunerna. Bland de många mellankommunala frågorna vill Bengtsfors kommun föra fram utveckingen av orten Gustavfors med bl.a. samarbete om kommunalt vatten och avlopp, bebyggelseutveckling, serviceutbud och kommunikationer (t.ex. behovet av GC-väg över bron i Gustavfors). Dalslands kanal, DVVJ och utveckling av besöksnäringen är andra viktiga utvecklingsfrågor där samarbete är viktigt. Arbetet med översvämningskartering av Upperudsälven och klimatanpassning är andra områden där kommunerna är beroende av varandras insatser. Bengtsfors kommun instämmer helt i standarden på väg 172 behöver förbättras och att goda kommunikationsleder är av stor betydelse för utvecklingen i vårt område. Årjängs kommun har föreslagit ett LIS-område (nr. 19 Uddarna) väster om Gustavfors vid Poserud. Ett planprogram tagits fram för området (benämnt planprogram för Ekenäs) vilket har samråtts med bl.a. Bengtsfors kommun under 2014. Bengtsfors kommun har i samrådsyttrandet tryckt på att Gustavfors är en viktig stödjepunkt och utgångspunkt för turism och friluftsliv i DANO-området. Inte minst gäller det båt och kanotturismen på Dalslands kanal och sjöarna Lelång. Västra Silen m.fl. planområdet, tillika LIS-området, är beläget alldeles vid det smala sunder som utgör inloppet till Gustavfors från Lelång. Det är viktigt att bevara den orörda känslan vid sundet och därför bör de två sydligaste bebyggelsegrupperna helt utgå ur planförslaget. I paritet med detta yttrande anser Bengtsfors kommun att LIS-området bör minskas ner på motsvarande sätt. Bengtsfors kommun håller med om att badplatsen är viktig att bevara som allmänt tillgänglig. Kommunens kommentar: Årjängs kommun anser också att det är viktigt med samverkan och ser framemot en bättre kontakt mellan kommunerna. Årjängs kommun delar Bengtsfors kommun att standarden bör förbättras när det gäller riksväg 172. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 21(44) Område 19 geografiska avgränsning har förändrats till utställningsskedet för att möjliggör samlad båtbrygga och badbryggor till den allmänna badplatsen. Det har genomförts utredningar inom det markerade området till detaljplanens samrådsskede och de påvisar att området inte innehåller värden som skulle få en negativ påverkan av önskad åtgärd. Exploatörerna har tagit till sig att den orörda känslan längs kanalen är viktig och har därför valt omarbete områdets utformning. 6. Privatperson 1 Framför i yttrande daterat 2015-02-09 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Angående ett eventuellt upprättande av en LIS-plan för Strand, söder om Årjäng. Villkoren som bör uppfyllas för att det skall vara befogat att upprätta en LIS-plan finns inte för det aktuella området. Är det verkligen nödvändigt att då driva igenom planen när samtliga markägare (utom en) i hela området är starkt emot en sådan förändring av miljön och deras boende som ett slopande av strandskyddet på föreslaget sätt skulle innebära. Jag vill härmed protestera mot genomförandet av LIS-planen i det aktuella området i Strand. Kommunens kommentar: I LIS – planen finns de kriterier som kommunen upprättade för att göra en bedömning av de områden som ansökte att bli ett LIS – område. Kriterierna kan läsas i LIS och översiktsplanen (sida 24). Kommunens bedömning är att området som ni yttrar er över är ett passande område för LIS. Kommunstyrelsen beslutade 2015-04-28, § 84, att Strand skulle vara kvar i LIS – planen. 7. Privatperson 2 Framför i yttrande daterat 2015-02-06 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Det har kommit till min kännedom att Årjängs kommun har gjort en LISundersökning. Undersökningen har bland annat gjorts på min mark utan att jag har blivit informerad. Jag ser även att utredningen missar väsentliga saker som har betydelse för slutsatser och rekommendationer, med andra ord anser jag att utredningen är bristfällig utförd. Området jag kommer att tala om är: Foxen, Knutsbol (område 9 i utredningen). Landskap kulturmiljö: Den troligtvis största skogsägaren (Andersson) inom området har en exemplariskt skött skog, där ekonomiska intressen har fått stå tillbaka för miljö- och hänsynstagande. När jag avverkade min skog inom området hade vi först samråd med Skogsstyrelsen för att göra det på ett för djurlivet hänsynsfullt sätt och minimalt med markskador. Däremot så finns det en ”oseriös/tvivelaktig” skogsägare i nordöstra området som har kalavverkat skog som var ca 50 år och åsamkat en del stora skador vid avverkningen. Denna skogsägare har till skogsstyrelsen sagt att området ska bebyggas-vilket för avverkningen direkt olaglig och bör därför beivras (kommunen känner till ärendet sedan flera år). Enbart ”stensättningsliknande lämning” borde göra att slutsatsen blir att lämna området utanför detaljplanen. Naturmiljö Inom området rinner två bäckar, Kvarnbäcken och Långtjärnsbäcken, båda bäckarna blev inventerade förra året (länsstyrelsen?). I båda bäckarna är det en rik förekomst av öring, nejonöga och elritsa. Personligen har jag tillsammans med Skogsstyrelsen investerat att ta bort vandringshinder från Långtjärnsbäcken. Har Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 22(44) även iakttagit ett flertal sländor och annan bentisk fauna i bäcken som nu kan vandra uppströms. Långtjärnsbäcken innehåller även ett skyddat biotopsområde samt en längre forssträcka som kan vara lämplig för flodpärlsmusslan. Området var nära att ödeläggas av den tvivelaktige skogsägaren under deras avverkning-som tur är uppmärksammades skadan av lokalbefolkningen och Skogsstyrelsen kunde se till att skadan reparerades. Området har även dalgångar och bergsområden som gör det attraktivt för lodjur. Enligt Lis Hansson /Rovdjursspårare) är detta ett lodjursområde. Personligen har jag sett lodjur i området och ser lodjurrspåret i princip efter varje snöfall (flera registrerade). Nämnas ska även Tomas Johansson (Pilgrimsfalk i Värmland) har pekats ut två potentiella områden för kommande pilgrimsfalk nästen, varav det ena ansågs ha mycket stor potential. En detaljplanering av området skulle äventyra flora och fauna väsentligt. Friluftsliv Området används främst av sjöburet friluftsliv som; fiskare, kanotister, ornitologer, skridskoåkare o.s.v. Infrastruktur Området kan inte nås från Dusserudsvägen utan mycket kraftiga ingrepp i ett känsligt område. Även vägar över Knutsbol skulle skada betydligt, beroende på utsträckning. Att påstå att den planerade utbyggnaden av Hajom ligger strax öster om och att det skulle vara möjligt att koppla på områdets VA är en utopi och visar att kunskapen om VA är mycket bristfällig hos utredarna. Tätorten Töcksfors växer till främst öster om E18 och norr om kanalen där bekvämlighetsinrättningar som centrum, skola, värdcentral m.m. finns. Att anlägga ett nytt bostadsområde söder om tätorten skulle vara direkt förkastligt. Skulle det ändå önskas att planlägga bostäder söder om Töcksfors borde Bergviken och området mellan Bergviken och Sandviken vara mer lämplig, åtminstone ut miljöhänseende. Analys Landsbygdsutveckling ”Planerad” (Hajom) VA-utbyggnad kommer inte att kunna utnyttja av området och Töcksfors centrum ligger relativt långt från området. Centrum är dessutom klart avgränsat genom E18 samt området Bergviken-Sandviken som också måste exploateras om Knutsbol ska exploateras. En exploatering kommer heller inte att ha någon positivt inflytande på näringsverksamheten i området, snarare negativt för befintliga näringar. Djur och växtliv Här måste tas i beaktande att området har klassats som viktigt vandringsområde för lodjur av auktoriteter inom området (Lis Hansson, Lasse Larsson). Lodjursstammen har de senaste åren varit på stark nedgång i Sverige och ett sådant här ingrepp skulle försämra ytterligare. Tillika äventyras pilgrimsfalken utbredning med ett ökat tryck på Uleviken som Tomas Johansson har deklarerat som potentiell boplats. Dessutom förekommer idag en hög population av lom och skrake i aktuell vik, det fascinerade är att där förekommer både stor- och smålom vilket får anses som ovanligt. För övrigt har Gröngöling, Gråspett, Spillkråka, större Hackspett, Kattuggla, Hornuggla, Fiskgjuse, Tornfalk med flera känsliga arter observerats inom området. De två bäckarna är redan uppmärksammande ut miljösynpunkt från länsstyrelsen och bör prioriterats. Långtjärnsbäcken inom området Kvarnbäcken likaså. En byggnation av ett bostadsområde skulle vara förödande för bäckarna, den bentiska faunan och delar av djurlivet i området. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 23(44) Friluftslivet Området är redan idag ganska hårt ansatt och ett ökat tryck är inte att rekommendera. Landskapsbild De största delarna i detta område är mycket fint skött skog där extra hänsyn till miljön har tagits. Det som är illa skött kommer den sk ”tvivelaktige” skogsägaren som jag hört är ett konsortium som även driver frågan om exploatering av området. Denna skogsägare borde beivras och se till att skogslagen följs. Slutsats och rekommendation Området bör inte detaljplaneras. PS. Har kommit till min kännedom (tredje hand) att en som påstår sig var delägare i ett konsortium som utfört de direkt lagvidriga avverkningarna (beskrivet som ”tvivelaktig skogsägare” ovan) driver den här frågan i kommunen. Är det så, så är detta skrämmande men förklarar varför kommunen har föreslagit området till LISutreningen för detaljplanering. DS. Kommunens kommentar: Kommunen utformade kriterier för att kunna göra en selektiv bedömning om vilka områden som ansökte om att vara med i LIS – planen passade eller ej. LIS – planen är enbart kommunala riktlinjer, ej ett juridiskt dokument, och är en ytlig beskrivning över de förutsättningar som finns idag för respektive område. När det är dags för detaljplaneläggning eller bygglovsprocess ska kommunen utreda (i enlighet med PBL) om åtgärden är lämplig utifrån områdets förutsättningar. Kommunen anser att det är ej lämpligt att utföra fördjupade utredningar som inte skulle kunna användas i ett senare skede, eftersom förutsättningarna förändras med tiden. 8. Privatperson 3 Framför i yttrande daterat 2015-01-30 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: I det följande framförs skäl för anslutning av Hurrsjödalen till det angränsande område av riksintresse för friluftslivet som utgörs av sjösystemet upp till Östervallskog. Enligt propositionen till miljöbalken ingår Hurrsjödalen i detta område. Miljöbalkens hushållningsbestämmelser Miljöbalkens 4 kap 2 § anger områden som är av riksintresse med hänsyn till turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen. I paragrafen specificeras bl a sjösystemet från Dals-Ed i söder till Årjängs och Östervallskog i norr. Lagtexten är kortfattad men propositionen 1985/86:3 hänvisar (sid 112) till en kartbilaga som visar områdenas geografiska utbredning i stort. Av den framgår att sjösystemet av riksintresse Dals-Ed – Östervallskog sträcker sig in till gränsen mot Norge väster om sjöarna Foxen-Östen. Hurrsjödalen i sin helhet, fram till gränsen mot Norge, ligger inom detta område, som enligt propositionens kartbilaga är av riksintresse med hänsyn till dess natur- och kulturvärden. Av propositionen framgår att områdena angränsas grovt i lagen med geografiska namn och ortnamn som är lokaliserade. Den närmare avgränsningen skall enligt propositionen1985/86:3 och i Naturvårdsverkets handbok 2005:5 ”Riksintresse för naturvård och friluftsliv”. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 24(44) Följande anvisning ges i propositionen (sid 113) beträffande avgränsningen: ”De områden som enligt mina tidigare förslag är av särskilt stor betydelse för turism och rekreation bör avgränsas med hänsyn till områdenas värden för naturvård och kulturminnesvården och inte med hänsyn till ekonomiska eller organisatoriska önskemål som har samband med turismen”. Även i Naturvårdsverkets handbok 2005:5 betonas att det är naturen i kombination med kulturhistoriska värden som har den grundläggande betydelsen för att det skall finnas ett riksintresse för det rörliga friluftslivet. Därtill kommer ett krav på tillgänglighet. Befintlig markering av riksintersse för friluftslivet Länsstyrelsen Värmland har hittills markerat de stora sjöarna från Dals Ed till Östervallskog som område av riksintresse enligt 2 §. Bl a har Foxen markerats fram till Hån, och vidare älven fram till dammen vid sjön Nedre Hurr. Även en mindre sjö, Björketjärn, som ligger på höjden öster om sjön Mellan Hurr, har markerats som riksintresse. Vid markeringarna har Länsstyrelsen beaktas främst kanotturismen på de större sjöarna. Hurrsjödalens karaktär Länsstyrelsen Värmland beskriver Hurrsjödalen på följande sätt år 1972 i ett yttrande angående nedläggning av jordbruk: ”Hemmanet Dalen ligger i Hurrdalen som i sin helhet har uppmärksammats som ett intressant objekt vid länsstyrelsens naturvårdsinventering i Årjängs kommunblock. Hurrdalen utgörs av en ca 2,5 mil lång, skarpt markerad sprickdal. Dalgången rymmer ett omväxlande landskap och omges av stora skogsområden. I dalgången ligger tre sjöar som söderut har förbindelse med det omfattande sjösystemet kring Dalslands kanal. Strandstäder finns på ett par ställen vid Hurrsjöarna. Det sjörika området i sydvästra Värmland har betecknats som ett riksobjekt-med avseende på friluftslivet-i riksplaneskissen. Betydande satsningar för friluftslivet planeras i området. Speciell hänsyn till landskapsbilden bör sålunda eftersträvas i Hurrdalen-liksom i hela det större området kring sjösystemet”. Hurrsjödalen har en speciell och naturskön landskapsbild på grund av den skarpt markerade sprickdalsformationen med ett sjösystem och ett omväxlande landskap. Dalen har inte bara naturvärden utan är också ett gammalt kulturlandskap, dokumenterat sedan 1500-talet. I området finns kulturlämningar, naturvårdsområden, områden med speciella naturvärden samt nyckelbiotoper. I landskapet finns skyltar uppsatta som beskriver platsernas bosättning och historia. Vandringsleder som har koppling till landskapets kulturmiljö, bl a Kyrkvägen, finns markerade i terrängen. Vid det tidigaste uppodlade området mellan sjöarna Nedre Hurr och Mellanhurr, som är runmärkt, har ett naturvårdsområde bildats i älvdalen mellan sjöarna. Hurrsjödalen används för friluftsliv i form av fiske, jäkt och bärplockning, cykling, jogging, stavgång och vandring. Sjöarna är mycket lämpliga för kanotpaddling. Skidåkning är givetvis möjlig på sjöarna och i terrängen. Det förekommer också arrangemang som kyrkmarschen genom skogen mellan Dalen och Töcksfors och flyktingmarschen genom skogen över gränsen. Området utnyttjas av tätortsbefolkning i kommunen och av besökare från Sverige, Norge, Holland och Tyskland. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 25(44) Tillgänglighet till området finns genom vägar på båda sidor om Nedre Hurr och vidare öster om Mellanhurr. Tillgängligheten kan enkelt förbättras ytterligare genom anläggning av en parkeringsplats, föreslagsvis vid södra delen av Nedre Hurr. Synpunkter Enligt propositionen till miljöbalken ingår Hurrsjödalen i det område av riksintresse för friluftsliv som utgörs av sjösystemet upp till Östervallskog. Propositionen och Naturvårdsverkets handbok betonar att de områden som är av stor betydelse för turism och rekreation bör avgränsas med hänsyn till främst områdenas natur- och kulturvärden. Hurrsjädalen motsvarar dessa kriterier i hög grad jämfort med andra hittills markerade områden av intresse för friluftslivet. Tillgänglighet finns och kan enkelt förbättras ytterligare. Kommunen bör således ta vara på Hurrsjödalens unika karaktär och i översiktsplanen markera en anslutning till området av riksintersse för det rörliga friluftslivet. Kommunens kommentar: Vid en utveckling av ett område måste olika aspekter självfallet utredas vidare. För varje område i LIS – planen har dagens förutsättningar utretts i frågor gällande landskapsbild, kulturmiljö, naturmiljö, friluftsliv och påverkan på strandskyddet och utifrån detta gjort slutsatser och rekommendationer. Vid utveckling av områden gör kommunen alltid en bedömning av vilka intressen som vägs mest, de enskilda eller allmänna intressena. Riksintresset är en del av det allmänna intresset. Anslutningar till områden sker via en ansökan till Trafikverket från fastighetsägaren. Kommunen kommer inte i detaljnivå rita in anslutningar i LIS – planen, eftersom förutsättningarna kan förändras med tiden. 9. Privatperson 4 Framför i yttrande daterat 2015-02-03 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Med all önskvärd tydlighet framkom under kvällen, att översiktsplanearbetet måste ha högsta prioritet och att det är ett minsta krav som kan ställas på kommunen. Godkänd översiktsplan är en liten men i många fall viktig första hjälp, när det gäller att förkorta handläggningstider. En etablering, bostadsbygge eller annat projekt som kräver bygglov, kan i många fall inte förskjutas någon längre tid om det skall gå att genomföra. Att strandskyddet utgör ett stort hinder i små kommuner, är sedan länge känt av alla utom av byråkrater i områden som redan före tiden med strandskydd säkrat sina positioner. Hur hade bilden sett ut i Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlstad, Arvika, Åmål o.s.v om strandskydd alltid funnits. För Årjängs kommuns utveckling är det viktigt att första steget med LIS-områden drivs igenom. Tätortern Årjäng skall självfallet och absolut utökas med strandskyddsbefriat område mellan Kyrkerud och Sommarvik. Intresse av byggnation och iriitation över hinder för byggnation inom detta område framgick klart under mötet. 40 års väntan, en utsaga under kvällen, borde vara nog. Så nu gäller det att fullfölja ärendet och ta den diskussion som krävs, med berörda myndigheter. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 26(44) Kommunens kommentar: Kommunen arbetar för att få igenom en bra översiktsplan för att möjliggöra en hållbar och attraktiv kommun. 10. Privatperson 5 Framför i yttrande daterat 2015-02-10 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Undertegnede eier fastigheten Årjängs Knutsbol 1:12 (Foxen Knutsbol, område 9 i utredningen). I tillegg eier jeg også Årjängs Knutsbol 1:9. Disse fastighetene har vart i min families eie i generasjoner, selv er jeg nå 6. Generasjon, mine rötter på farssiden ligger i Knutsbol. Selv om jeg er bosatt i Oslo benytter jeg i prinsippet all min fritid i Knutsbol, normalt 80-100 dygn per år, - dette kun for å anskueuliggjöre mitt naere forhold og relasjoner til stedet. Selv meer jeg at jeg er godtorientert om hva som rörer seg i bygden og i kommunen generelt. Overraskelsen var derfor meget stor da jeg ved en tilfeldighet oppdaget at det var foretat en LIS-utredning hvor min fastighet er direkte berort. Jeg finner det svårt uheldigt at Årjängs kommun tilsynelatende ikke har informatsjonsplikt og ikke önsker mer åpenhet i silke dyptgripende saker. Med bakgrunn i forannevnte tok jeg defor umiddelbart kontakt med plan- och lovingenjör Tomas Lennartsson (2015-02-04) for å uttrykke misnöye og frustrasjon over kommunens handlemåte og å tillkjennegi mine synspunkter. For at synspunktene skulle tas hensyn til ble jeg oppfordret til å gi disse skriftlig senest 10 februar d.ä. Av samtalen med Lennartsson gikk det fram at motivasjonen for å utrede LISområde var begrunnet i et utbyggingsönske fra en fastighetseierene. Det ble igså opplyst at denna personens navn er Mikael Olsson. Gjennom Lantmäteriet/fastighetsregistret har jeg i etterkant blitt kjent med at Mikael Olsson ikke er fastighetseier i Knutsbol. Hvordan kan da kommunen akseptere en LISsöknad fra han? Jeg anser dette for å vare en alvorlig feil i saksbehandlingen som må få konskevenser. Her må kommunen ta ansvar og kansellere hele utredningen. Jeg er prinsipielt mot en utbygging i Knutsbol hovedsakelig av miljömessig åsaker. Knutsbol ligger nokså langt, ca 5 km fra sentrale Töcksfors med skole, handel, helse- og serviceinstitusjoner, men när nok till at Knutsbol er et attraktivt område for lokalt friluftsliv og villmarksturisme. Området hvor kommunen önsker å etablere LIS blir i sterk grad benyttet av turgåere, joggere, sportsfiskere, kanotister osv. I sommerhalvåret er området svårt attraktivt till bading, båtliv og ikke minst – overnatting i det fri. Knutsbol har et unikt dyreliv, her finnes tradtradisjonelt vilt som elg, rådyr og storfugl. Flere arter sjöfugl har faste hekkeplasser innenfor LIS-området. Ti log med den utrydningstruede gaupen hat et naturlige tilhold i detta området. Hvor mange ulike dyr- och fiskearter som finnas innenfor Knutsbol er vanskelig å anslå, men det er mange, takket, vare stedets egenart og sikring av mangfoldet gjennom en bevisst skogsforvaltning. Jeg vil faktisk gå så langt å hevde at en utbygging i Knutsbol vil medföre en betydelig miljöriskio. At kommunen vil la privatekonomiske hensyn gå foran hensynet til allmenheten og et riket dyreliv vil vare å tenke kortsiktig. Når sentrale mundigheter setter begrensninger gjennom strandskyddet er vel det et bevis på at sårbare områder må vernes. Avslutningsvis vil jeg også minne om att LIS-området ligger i det beskyttede området som betegnes DANO (Dalsland-Nordmarken). I DANO-utredningen påpekes det at den nordlige delen av Foxen (hvor Knutsbol inngår), ligger innenfor Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 27(44) et riksintresse for naturvern. En utbygging vil med andre ord, vare en selvmotsigelse og stride mot sentrale myndigheters intensjoner. Jeg vil defor oppfordre kommunen til ikke å gå videre med LIS-utredningen som etter mitt syn, bygger på flere feilaktige forhold. Jeg vil også presisere at jeg ikke änsker at min fastighet 1:12, helt eller delvis, skal vara en del av et LIS-område nå eller i framtiden. Jag ber om at dette respekteres. Kommunens kommentar: Kommunstyrelsen beslutade 2015-05-18, § 119, att ta bort fastighet Knutsbol 1:12 från LIS – planen. 11. Privatperson 6 Framför i yttrande daterat 2015-02-10 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Jag vill härmed protestera mot genomförandet av LIS plan i det aktuella området i Strand och tycker ni borde prata med berörda markägare innan ni gör något sådant. Kommunens kommentar: När arbetsprocessen påbörjades utformade kommunen kriterier för att göra den selektiva processen bra och effektiv när ansökningarna inkom. Utifrån ansökan och kommunens kriterier gjordes bedömningen att området som ni yttrar er över var ett passande LIS – område. Kommunstyrelsen beslutade 2015-04-28, § 84, att Strand skulle vara kvar i LIS – planen. 12. Privatperson 7 Framför i yttrande daterat 2015-02-10 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Invändning mot upprättande av LIS-plan för Strand, ingående i översiktsplan för Årjäng. Upplägget förefaller vara konstruerat, för att ge kommunen möjlighet att genomdriva sina planer att utvidga tätorten till Strand, trots lokalbefolkningens protester. Kommunens kommentar: När arbetsprocessen påbörjades utformade kommunen kriterier för att göra den selektiva processen bra och effektiv när ansökningarna inkom. Utifrån ansökan och kommunens kriterier gjordes bedömningen att området som ni yttrar er över var ett passande LIS – område. Kommunstyrelsen beslutade 2015-04-28, § 84, att Strand skulle vara kvar i LIS – planen. 13. Privatperson 8 Framför i yttrande daterat 2015-02-10 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Av egen erfarenhet och i mitt arbete med Kretsloppsanspassning i samhället, vill jag framföra följande synpunkter på hur jag anser att Årjängs kommun bör föreslå och driva utvecklingen av enskilda avlopp inom kommunen. Det är på många ställen i samhället fastslaget att hushållning med näringsämnen och införande av kretsloppslösningar än önskvärda och ska väljas i första hand. ”Många forskare menar att andra näringsämnen är väl så viktiga att återföra till kretsloppet, exempelvis kväve, eftersom framställningen av handelsgödselkväve är en energikrävande process. Även kalium, svavel och mullbildande ämnen kan vara av intresse att återvinna från avloppsvatten. Genom att sortera bort de näringsrika fraktionerna vid källan, möjliggörs ett kretslopp samtidigt som utsläppen minskas. Exempelvis genom att via en vakuumtoalett avleda toalettvattnet till en sluten tank, urinsortering eller använda ett torrt toalettsystem. Källsorterande toaletter som skiljer av urin och/eller fekaliefraktionen minskar också utsläpp av hormoner och läkemedel”. S 74 i styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 28(44) Slutrapportering av regeringsuppdrag enskilda avlopp. Havs- och vattenmyndighetens rapportering 2013-09-13. ”En teknik som möjliggör kretslopp av näringsämnen bör väljas i första hand. När du väljer en kretsloppsanpassad lösning, se över möjligheten för avsättning av restprodukterna. Har du möjlighet att använda urin och/eller komposterad latrin som gödsling på din egen tomt eller finns det lantbrukare i närheten som är intresserade av restprodukterna? Långa transporer av restprodukter bör undvikas. I vissa kommuner finns kommunala system för hämtning av t.ex. urin” (Husägare avloppsguiden). I Årjängs kommun översiktsplan 2050 sid 36 finns det skrivningar om Enskilt vatten och avlopp. Jag anser att de inte i tillräcklig grad reflekterar vad som är sagt och skrivet på nationell nivå när det gäller enskilda avlopp och kretslopp. ”Kommunens målsättning är att de av naturen näringsfattiga sjöarna så skall förbli och ställer därför krav på att de enskilda avloppsanläggningarna ska ha en effektiv rening och det regleras via miljöbalken. ” I miljöbalken står det. ”1 § 5 återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”. Jag anser att texten i översiktsplan och VA-plan bör tydliggöras på följande område. Årjängs kommun ska uppmuntra kretsloppslöningar i enlighet med vad Havs- och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida. ”[…] Dessutom ska man sträva efter att hushålla med resurser och sluta kretslopp samt vid val av produkter välja den som orsakar minst skada på miljön”. Det är viktigt att först att en väl fungerande infiltrationsanläggning endast i viss mån minskar risken för övergödning och därmed förlust av näringsämnen i systemet. De fördröjer oftast bara ankomsten till vattendraget av näringsämnena. En infiltrationslösning är inte en väg mot ett kretsloppsanpassat system. Här bör man från Årjängs kommun istället uppmuntra till olika sorter av kretsloppslösningar med urinseparering och vakuumsystem med små spolmängder. På sikt ska även en landsbygdskommun som Årjängs sträva efter ett slutet kretslopp. Att slentrianmässigt krävs införande av ett nytt infiltrationssystem löser inte kretsloppsproblemet. Följande skriver Avloppsguiden, (mina understrykningar) som kommunen hänvisar till: ”Miljö och kretslopp Rätt anlagda och väl fungerande markbäddar ger en god rening av organiskt material och smittämnen i avloppsvattnet. Fosforreduktionen är mer osäker, framförallt över tiden och vid blandat avloppsvatten. En markbädd bör därför kompletteras med någon teknik som minskar fosformängderna. Märkbädden är dock en bra teknik för rening av BDT-vatten eftersom det innehåller mindre mängder fosfor. I markbäddar som inte är byggda med tät botten ät täta infiltreras alltid en del av avloppsvattnet. Detta gör att det kan vara svårt att ta prov på utgående vatten. Med enbart markbädd finns ingen möjlighet till kretslopp av närsalter från avloppsvattnet. Ofta kombineras den dock med t.ex. urinsortering, sluten tank för WC eller fosforfällning, vilket för att återföring av närsalter till odlad mark blir möjlig” (Husägare avloppsguiden). Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 29(44) På många platser med gles bebyggelse kan ofta ett snålspolande WC system med slutna tankar och infiltration av BDT-vatten vara ett betydligt bättre och enklare system att på sikt uppnå ett kretsloppssystem än att installera kommunalt avlopp där näringsämnena samlas i ett reningsverk, späds ut med vatten och blandas med andra oönskade ämnen, vilket för att slammet inte är särskilt attraktivt som näringsämne för lantbruk och andra areella näringar. När det gäller återförandet av näringsämnen till lantbruket är det också viktigt vad mottagren anser i dessa frågor. Följande utdrag ur LRF:s remissvar till Havs- och vattenmyndighetens uppdrag om enskilda avlopp visar vad en stor representant för lantbruket, den stora mottagren av näringsämnen i kretslopp. ”En avloppsutredning bör inkludera en samlad bedömning hur samhället Sverige i framtiden ska kunna återföra den växtnäring som produceras i avloppssystemen – både från de små avloppen och från gemensamma system i tätorterna. LRF har tagit ställning vilken väg vi menar att Sverige ska gå mot kretslopp där flera växtnäringsämnen och organiskt, mullbildande material återanvänds genom långsiktligt hållbara avloppslösningar. Det handlar att starta arbetet med en ny avloppsinfrastruktur-med sorterande system i både tätorter och på landsbygd-att dela på toalettflödet och andra källor”(Regeringen). Kommunens kommentar: Årjängs kommun håller på att upprätta en VA – plan. Ditt yttrande har sänts över till berörd tjänsteman för att säkerställa att dessa frågor utreds vidare i det arbetet. I en översiktsplan med en lång tidshorisont är det viktigt att inte fördjupa sig för mycket, eftersom förutsättningarna förändras med tiden. Det som är aktuellt idag kan bli inaktuellt imorgon och då är det viktigt med en översiktsplan som har ett fågelperspektiv. Avsnittet Enskilda avlopp har inte förändrats, utan är densamma som i samrådsskedet. 14. Privatperson 9 Framför i yttrande daterat 2015-02-10 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Jag motsätter mig på det bestämdaste LIS utreningen, eventuell planläggning och exploatering för sommarstuge- eller tomtområden i Knutsbol Töcksfors. Jag blev mycket överraskad då jag av en händelse för någon vecka sedan fick vetskap om en LIS utredningen innehållande området som är benämnt nr 9, Knutsbol. Den visar stora arealer av min mark Knutsbol 1:11, som är gul-orange markerat och avsedd för exploatering av hus och sommarstugor, utan att jag på något sätt har blivit informerad. En person (Mikael Olsson) har tydligen för drygt två år sedan lämnat in en ansökan om LIS området i Knutsbol Töcksfors till Årjängs kommun, ”Projekt Foxen”. Ett strandnära attraktivt område beskrivs för att exploateras med byggnation av sommarstugor och hus för permanentboende samt etablering av bryggor, strandnära och vandringsleder m.m. som binder samman området. Området benämns ”tomten” på kartan innefattar två fastigheter Knutsbol 1:7 samt delar av fastigheten Knutsbol 1:11. Jag kan meddela att för Knutsbol 1:11 finns inte några sådana påstådda planer eller möjligheter. Jag har aldrig ställt fastigheten till förfogande för ”projektet Foxen” som Mikael har framställt. Varken Mikael Olsson eller någon annan har någonsin haft någon tillstånd, fullmakt eller annan rätt att på något sätt företräda eller använda sig av Knutsbol 1:11, då den fastigheten tillhör mig, Svante Andersson. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 30(44) Ägaren till Knutsbol 1:7 heter enligt fastighetsregistret Stephen Gravlie Kunz bosatt i Oslo. Lagfarten visar på att Stephen är ensam helägre 1:7. Sökaren Mikael Olsson är således inte lagförd ägare till någon av de två fastigheterna som ”tomten” består av och som ligger till grund för LIS utredningen i Knutsbol. Jag tycker det är mycket märkligt och höjden av fräckhet att en person lägger fram och presentera ett sådant objekt utan att ha täckning eller medgivande från fastighetsägare. Tycker också det är konstigt att kommunen kör detta vidare med min mark i en LIS utredning utan att kontrollera ägandeförhållandena eller för den delen inte heller kommunisera med andra ägare i omgivningen. Det är också mycket förvånande att kommunen med den felaktiga LIS utredningen i ryggen tydligen har gått vidare till andra myndigheter som Länsstyrelsen, och framfört synpunkter på strandskyddet i Knutsbol. Utan markägares vetskap. Beslut som tydligt speglar LIS utredningen har också verkställs av Länsstyrelsen som har trätt i kraft från 1/1 2015. Om det nu är så har påverkan redan idag fått konsekvenser på strandskyddet i Knutsbol, generellt samt på min mark. Jag som ägare kan inte känna mig annat än helt omyndigförklarad av en sådan hantering. Jag menar att område nr 9 Knutsbol helt måste tas bort från LIS utredningen då det grundas på helt felaktiga uppgifter och felaktiga förutsättningar från sökaren. Området hänger inte ens samman när min mark tas bort från ”tomten” i projekt Foxen. Jag är för övrigt ensam majoritetsägare i hemmanet Knutsbol och motsätter mig kraftfullt en eventuell planläggning och exploatering här. En av exploateringszonerna i LIS ligger isolerat längst ut på södra delen av Knutsbolshälvön. Alla fastighets och husägare i Knutsbol skulle på ett eller annat sätt påverkas eller drabbas negativt av en exploatering längst ut eftersom all trafik in och ut från Knutsbol liksom annan ökad belastning då måste passera hela Knutsbol. Kan inte heller se att detta skulle kunna leda till någon landsortsutveckling i bestämmelsens mening, snarare motsatsen. Kommunens kommentar: Kommunstyrelsen beslutade 2015-04-28, § 84, att fastigheten Knutsbol 1:11 tas bort från LIS – planen. 15. Silleruds Framtidsgrupp Framför i yttrande daterat 2015-02-10 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Skyltning Vi anser att skyltningen av olika typer av områden kan förbättras och bör samordnas och genomföras av Årjängs kommun. Detta är viktigt för bra utnyttjade av invånare samt god service till besöksnäringen. Som exempel på sid 21, Fritid och friluftsliv. Här omnämns bl a båt- och gästhamnar. Dessa kan ytterligare förbättras när det gäller skyltning. Även platser för iläggande och upptagning av båtar vid ramper är idag inte utmärkta i någon särskild grad, vilket kan förbättras. Silleruds Framtidsgrupp är gärna behjälplig i detta arbete att identifiera platser som skulle kunna skyltas på ett tydligare sätt och därmed öka tillgängligheten. Skyltningen gäller även inom andra områden än Fritid och friluftsliv. Vi ser gärna att detta, tydligare skyltning, förs upp som en rekommendation på sid 21, nere till höger. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 31(44) Landsbygdsutveckling i strandnära läge – LIS Vi stödjer den skrivning som finns om LIS i de kommunala rekommendationerna på sid 24. Gång och cykel Av säkerhetsskäl, och även en ökad användning vintertid, bör cykellederna förses med belysning. Sträckan Svensbyn – Sandaholm är väl frekventerad av cyklister, gångare, personer som rastar sina hundar samt skidåkare. Dessa skulle uppskatta om cykelleden vore upplyst. Vi stödjer i övrigt skrivningen som finns på sid 30. Speciellt gäller detta Unionsleden som i framtiden kan bli en viktig möjlighet att ta sig fram utan att behöva använda E18, som inte på något sätt lämpar sig för gång eller cykeltrafik. Fiber Vi anser det avgörande med fortsatt stöd från Årjängs kommun till elektroniska infrastruktur genom fiber. Då Silleruds Framtidsgrupp är en ideell förening har vi inte möjlighet att i detalj kommentera hela översiktsplanen. Vi uppskattar dock möjligheten att få lämna yttrande på översiktsplanen och är i fortsättningen även behjälplig med synpunkter och kommentarer på det fortsatta arbetet med att ta fram och implementera översiktsplanen för Årjängs kommun. Kommunens kommentar: När det gäller skyltning är det beroende på vem som äger vägen. Till och i många av kommunens småorter är det Trafikverket som äger vägarna och då ska en ansökan skickas till dem för beredning. Längs de kommunala vägarna kan kommunmedborgare lämna in medborgarförslag för utökad skyltning. Då får berörd tjänsteman uppdrag från Kommunstyrelsen att behandla frågan vidare. Kommunen håller på att upprätta en kommunalöverskridande cykelplan med visioner om att utveckla cykel som färdmedel. Belysning är en av de faktorer som tas upp för att göra cykelstråket som nämns säkert och mer attraktivt. 16. Gothia Vind AB Yttrandet är förkortat och finns fullständigt på Samhällsbyggnad. Till detta yttrande finns det bifogat en miljökonsekvensbeskrivning och samrådsredogörelse. Framför i yttrande daterat 2015-02-11 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Bakgrund Med anledning av Årjäng kommuns arbete med att uppdatera kommunen ÖP och därmed tillägget till ÖP:n Vindkraft Årjäng, vill Gothia Vind AB framföra följande synpunkter. Gothia Vind AB har 20-tals vindkraftsprojekt i olika faser, varav ett i Årjäng Byn. I kommunens vindbruksplan som antogs den 20 maj 2010, redovisas vindkraftsområden, d.v.s. särskild lämpade områden för vindkraft. Aktuella projektområdet har pekats ut som vindkraftsområde i utställningsversionen av vindbruksplanen men togs senare bort i den antagna vindbruksplanen. I planen pekas även ett större område ut som olämpligt för vindkraftsetableringar, DANOområdet inklusive Järnsjön. Järnsjön återfinns ca 6 km nordväst om aktuellt projektområde och närmast del av DANO området utgöras av Ö. Silen som ligger ca 2,6 km söder om projektområdet. Gothia Vinds förslag inför uppdateringen av ÖP:n Med stöd av resultaten av utredningar och inventeringar listade ovan samt bifogat MKB anser Gothia Vind det aktuella projektområdet som lämplig för etablering av Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 32(44) vindkraft och föreslår därför att området skall antas som ”lämplig område” i den nya ÖP:n. Viktiga aspekter i sammanhanget är: - Det faktum att vindparkprojektet i det utpekade området nordöstra Årjäng (vid Glaskogen) fick avslag vilket reducerar Årjängs kommuns möjligheter att uppnå miljömålen. Genom att definiera det aktuella området som lämplig för etablering av vindkraft kompenserar bortfallet och därmed ökar Årjängs kommuns möjlighet att uppnå nationella, regionala och lokala miljömål. - Det befintliga elnätet i östra Årjäng har begränsad kapacitet och måste byggas ut för att möjliggöra anslutning av vindkraftsverk. Uppgradering av elnätet kräver underlag med tillräcklig många verk för att bära ekonomisk. Elanslutningen för vindkraftsprojektet i det utpekade området ”Källeboda – Lilla Bör” skulle smaordnas med projektet vid Glaskogen. Nu när vindkraftsparken vid Glaskogen inte blir av måste andra projekt i östra Årjäng komma till för att utbyggnad av elnätet ska vara ekonomiskt möjligt. Genom att definiera det aktuella området som lämplig för etablering av vindkraft gör man det möjligt för andra planerade vindkraftsparker i östra Årjäng att byggas. Etablering av vindpark inom det aktuella området med ca 15 verk är en investering på 500 miljoner kronor. Detta innebär flera arbetstillfällen och därmed skatteintäkter för kommunen under vindparkens livslängd som är ca 30 år. Kommunens kommentar: Kommunfullmäktige beslutade 2012-06-25, § 87, att det området som Ni nämner i yttrandet inte ska vara utpekat i vindbruksplanen. I beslutet nämns det att det föreslagna området ligger i närheten av området Kålleboda – Lilla Bör, som är ett utpekat område för vindkraft, och detta skulle medföra en stor påverkan på miljön med två vindkraftsparker i anslutning till varandra. Kommunen står fast vid det beslutet och kommer därför inte revidera vindbruksplanen. 17. Privatperson 10 och 11 Framför i yttrande daterat 2015-02-10 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Invändning ang. Kyrkerud-Strand som ingår i översiktsplan, Årjäng. Om så vore fallet att det skulle bli bebyggelse mellan Kyrkeurd-Strand, är vår önskan att man tar tillvara på alla fina naturområden som finns inom området. Vi har haft Skogsstyrelsen på besök, och vi gick igenom vår mark och Per Knarvik på Skogsstyrelsen tycker att det finns stora naturintressen att bevara för framtiden. Skogen mellan bostaden och västra Silen utgör idag en stor faktor som rekreationsområde för boende och allmänheten. Skogspartierna bidrar också till att djurlivet och fågellivet kan få vara ostört. Allt det här påverkar idag hela samhällsbilden positivt. Jag vill hävda att en stor del av Årjängs kommuns invånare vill bevara den lantliga miljön eftersom det är många som har vägen runt Strand-Sommarvik-Årjäng som promenadstråk. När det gäller upprättande av LIS-plan för Strand, är det av stor vikt att inte allemansrätten blir inskränkt, eftersom det ligger nära samhället med mycket folk i rörelse. Vid bebyggelse inom Lis-området anser vi att allemansrätten blir borta. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 33(44) Allemansrätten har uppkommit för att människor ska kunna röra sig fritt i skog och mark. Kommunens kommentar: Om det blir en vidareutveckling i Kyrkerud – Strand ska dessa frågor som ni nämner utredas och se om kommunen kan göra för att bibehålla områdets karaktär trots eventuell exploatering. För kommunen är det viktigt att alla ska ha möjlighet till grön- och rekreationsområde i närheten av sitt boende och att alla kommunmedborgare har närhet till attraktiva miljöer. Vid en utveckling av ett område kan den fria känslan försvinna i och med att det finns bebyggelse som stör, men kommunen vill ge alla möjlighet att röra sig i området. Därför kommer speciellt tillgänglighetsfrågan att utredas i områden med närhet till natur- och vattenområden. 18. Privatperson 12 Framför i yttrande daterat 2015-02-11 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Se våra byar! På sid 19 av planförslaget kan man läsa under rubriken landsbygdsutveckling: ”I Årjängs kommun är uppdelningen av företagandet 50 % på landsbygden och 50 % i tätorterna, vilket är mycket ovanligt. Det skapar stark attraktivitet att kunna etablera verksamheter över hela kommunen och inte enbart i tätorterna”. Kartan från SCB visar dessutom att 50-59 % av befolkningen bor utanför tätort och småort. En befolkning som får plats i LL-arenan i Karlstad. Det betyder att hela vår kommun är landsbygd, inklusive tätorterna. Nya översiktsplanen måste befatta sig med hela kommunen. Den måste visa våra 9 byar/socknar på en karta och beskriva dem i enkel och för alla begriplig text. Vi identifierar oss med våra 9 byar som hôlmedalingar, karlänningar, töcksmarksingar, silbodalingar, trankölingar, bloömskingar, sellringer, östevättingar och fågelvikingar. Det är i byarna vi är verksamma, i företag, föreningar och religiösa samfund. Våra kyrkor är inte endast kulturella föremål. Våra kyrkogårdar tjänar hela kommunen. Det är vi i byarna som håller landskapet öppet, sköter om den sköna naturen och tar hand om turister. Det är i byarna fiberutbyggnaden tog fart. På bynivå kan vi finna vår trygghet, inte i det kommunala käbblet. Låt oss vara delaktiga i den fysiska planeringen, förskona oss från pekpinnar om vår hälsa och livslånga lärande. Glöm ”tidshorisont 2050” (sid 10) och ”tjänstemannaarenor” (sid 15). Låt förnyade ”fördjupade översiktsplaner för tätorterna” och ”landsbygdsstrategin” bli en del av en meningsfull översiksplan. Kalla planen för översiktsplan 2016 och försök att bli färdig nästa år på riktigt. Kommunens kommentar: Tanken med översiktsplanen är att den ska påvisa de förutsättningar som finns i kommunen och hur Årjängs kommun som organisation vill utveckla den. I avsnittet Introduktion finns det ett kort stycke om de socknar som finns inom kommunens gränser. Det som önskas av yttrandet med ytterligare detaljerade beskrivningar av socknarna kommer inte ske i detta stadie, utan Kommunfullmäktige kan besluta om fördjupade översiktsplaner som skulle hantera den frågan på ett mycket bättre sätt än via detta dokument. Ni får gärna skicka in ett medborgarförslag om att upprätta fördjupade översiktsplaner för kommunens småorter. Kommunen har ambitionen att upprätta landskapsstrategier för att göra det mer attraktivt och att ni som bor på landsbygden ska känna att ni är en viktig del av kommunens utveckling. Samma sak gäller kommunens vision om fördjupande översiktsplaner för kommunens tätorter. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 34(44) 19. Privatperson 13 Framför i yttrande daterat 2015-01-13 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Är markägare i Huken men kunde inte finna i förslaget något om Huken. Jag tycker att det borde planläggas för bostäder i Huken då det ligger så nära centrum. Infrastrukturen är också delvis redan utbyggd. Kommunens kommentar: Huken ingår i avsnittet Tätortsutveckling. I denna översiktsplan har vi inte gått in och definiera användningsområden av kommunens tätorter och småorter. Denna översiktsplan är kommunöverskridande och skulle alla orter fördjupas skulle det inte bli ett lätthanterligt arbetsverktyg. Därav beskrivs de olika avsnitten med dagens förutsättningar utifrån ett fågelperspektiv. Kommunfullmäktige kan besluta om det ska upprättas fördjupade översiktsplaner och önskas det får ni gärna skicka in ett medborgarförslag. I de fördjupade översiktsplaner kan kommunen definiera hur olika områden av en tätort ska utvecklas. 20. Privatperson 14 Framför i yttrande daterat 2015-01-12 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Jag och min familj har sedan början på 19-talet successivt renoverat upp gården. Vi tillbringar våra semestrar, massor med helger och många jular här. Jag hävdar att LIS-område 9, Knutsbol, ska plockas bort från LIS-utredningen. Detta p.g.a. den stora påverkan det får för närboende, de stora ingrepp det medför för friluftsliv och att länsstyrelsen redan minskat strandskyddsgränsen från 150 m till 100m. Sociala konsekvenser för närboende Det står i Naturvårdsverkets riktlinjer för LIS-områden, ”Strandskydd-en vägledning för planering och prövning, utgåva 2”, att kommunen ska göra väl uppbyggda analyser av sociala konsekvenser för närboende. Detta anser jag har missats. Jag fick mer eller mindre av en tillfäfllighet reda på att kommunen gjort långtgående utredningar på att etablera bostadshus/sommarstugor i direkt närhet av vår gård. Skulle dessa planer bli verklighet så förstörs hela idyllen i Knutsbol. Man kan lätt se konsekvenser som starkt ökad trafik och ett mycket intressant område för inbrottstjuvar. Vi har investerar i vår gård med vetskap att nyetablering måste följa gängse regelverk där strandskyddet är den viktigaste garanten för att det begränsas till rimliga nivåer. Det föreslagna LIS-området hotar att omkullkasta denna trygghet för oss och ändra förutsättningarna totalt i hela Knutsbol. Detta utan att ens informera oss närboende. Jag menar att ett godkännande av LIS-områdena i Knutsbol skulle få alltför stora konsekvenser för de närboende och borde därför plockas bort från LISutredningen. Konsekvenser för friluftsliv och turism I Naturvårdsverkets riktlinjer för LIS-områden står det även att kommunen ska göra väl underbyggda analyser av landskapets attraktivitet. Området i fråga är skyddat av ”Riksintresse turism och rörligt friluftsliv” och ”Riksintresse för friluftsliv”, se karta i LIS-utredningen- Området ingår även i DANO. I sådana områden menar Länsstyrelsen att insprängd jordbruksmark är viktig och en av grundpelarna i beskrivningen. Att anlägga Lis-områden på just sådan mark går stick i stäv med dessa skyddsföreskrifter. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 35(44) Området används idag väldigt frekvent av lokalbefolkningen för svamplockning. Om LIS-området skulle bebyggas med bostadshus/sommarstugor så skulle lokalbefolkningen berövas sina svampmarker hela vägen från LIS-området ända ner till sjön. Marken skulle kännas privat. Även detta menar jag strider mot syftet med skyddsområdena och området bör därför plockas bort ur LIS-utredningen. Ändrade förutsättningar Översiktsplanen med LIS-områden lades ut för granskning 2014-12-19Länsstyrelsen har från och med 2015-01-01 minskar strandskyddsgränserna på båda LIS-områdena i Knutsbol från 150 m till 100 m. Att just dessa områden fick ett minskat strandskydd måste grunda sig på inrådan av kommunen. Etablering har då alltså redan, utan LIS, fått möjlighet att söka bygglov eller tomträtter 50 m närmare stranden än när han köpte fastigheten. Jag menar att detta borde vara mer än nog. Etableraren I både Naturvårdsverkets riktlinjer och i er LIS-utredning framgår det att syftet för LIS-områden är att de ska användas för etablering av mindre anläggningar. I kommunens LIS-utredning står det inget om omfattningen av den planerade verksamheten. När jag ställde frågan till planingenjören, Tomas Lennartsson, så hade han inget svar på den frågan utan hänvisade mig till etableraren. Jag tycker det är högst otillfredsställande att etableraren ska få så stor frihet, speciellt med tanke på den brist på hänsyn de visat mot närboende i tidigare situationer: Sönderkörda vägar För några år sedan avverkade etableraren all sin skog som gränsar mot sjön; en skog som uppskattningsvis bara var 50 år gammal och inte mogen för avverkning. Avverkningen gjordes mitt i värsta tjällossningen på våren med följd att Knutsbolsvägen och privata traktorvägar kördes sönder totalt, utan ett ord till värken väghållaren eller privatperson. Jag är med i styrelsen för Knutsbols Vägsamfällighet och min far, Svante Andersson, äger traktorvägen. Vi fick lägga ner mycket tid och kraft för att få vägarna i brukbart skick igen. I LIS-utredningen står det att ”Skogen är i stora delar redan avverka/starkt utglesad, så i de partierna påverkas landskapet i mindre grad av en exploatering”. I skenet av hur de avverkade denna skog anser jag att det är väldigt magstarkt att använda det som ett argument i LIS-utredningen. Inlämnad LIS-ansökan för annan persons fastighet Ett annat synnerligen egenmäktigt förfarande har vistats i och med att etableraren sökte LIS i Knutsbol för två år sedan. I ansökan ingår två fastigheter, 1:7 och delar av 1:11. 1:11 ägs av min far och döm om vår förvåning och irritation när vi nu fann att hans mark ingick i dessa LIS-områden utan att vi visste någonting. Man kan bara spekulera i varför etableraren tagit med min fars mark i ansökan, men på kartan ser man att området 1:11 knyter ihop de två områdena för 1:7 och skulle naturligtvis vara av stort värde att inneha för etableraren. Jag tycker även att det är mycket anmärkningsvärt att kommunen åtar sig att göra så långtgående utredningar som gjorts här utan att kontrollera ägarförhållandet på marken. Kommunens kommentar: Fastigheten 1:11 och 1:12 har enligt ett Kommunstyrelsebeslut, § 84, 2015-04-28 och, § 119, 2015-05-18 tagits bort från LIS – planen. Resterade av det föreslagna området är kvar i LIS – planen. De kartor som finns med i LIS – planen kommer att förändras utifrån det nya strandskyddet. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 36(44) Trots att Knutsbol har fått det generella strandskyddet har kommunen gjort bedömningen att resterade LIS – området kommer vara kvar i LIS – planen utifrån de kriterier som kommunen upprättade när arbetsprocessen startades. Vad som ska utvecklas i området är inte klart. Det är ett senare skede i processen. I LIS – planen möjliggör kommunen för utveckling av ett område som inte hade gått utifrån de strandskyddsbestämmelser som finns. Exploatören får gärna ha visioner för området, men slutprodukten ska utgå ifrån de nationella lagarna och kommunala policys som finns. Tillgänglighet till området och vattnet är en viktig del av LIS – planen. Kommunen har därför valt att tydliggöra det avsnittet för respektive område. När det gäller Knutsbol säger LIS – planen att området är viktigt som rekreationsplats både för kanotister och nya boende och bör hållas fortsatt tillgänglig. Den bör också ges hänsynsavstånd. 21. Privatperson 15 Framför i yttrande daterat 2015-01-12 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Angående buller anges endast bullernivåer från vägtrafikbuller i planhandlingen. Menar att även naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller vid bostäder borde anges. Viktigt att tänka på att nylokalisering eller utvidgning av industri inte utförs i närhet av bostadsbebyggelse. Håll isär områden för industri och handel. Handel medför nästan alltid belastning på omgivningen under känsliga tider och på helger. För egen del skulle jag önska att det införs ett grönområde söder om Sveavägen nordväst om Sandviken i Töcksfors. Nuvarande grönytor mot norr från dagens industriområde bör bevaras och inte exploateras med industri då fler bostäder har sin utsikt mot detta område. DVS ett grönområde från en tänkt linje mellan Smedgården och Sandviken. Från linjen norrut fram till Sveavägen. För övrigt bör inte heller industrin tillåtas att växa mera i detta gamla kulturområde runt Herrgården, Skärmono och Sandviken i Töcksfors. Utan låt istället industri och handel växa på annat håll med respektabelt avstånd till befintlig bebyggelse, campingplatser och fritidsområde m.m. Angående LIS områden. Tänk på att lokalbefolkningen också har behov för rekreationsområde. Exploaterar vi kortsiktigt våra finaste naturmiljöer försvinner på sikt attraktionskraften till bygden både för befintlig befolkning och för eventuellt framtida inflyttande. Kommunens kommentar: Vid all planering av områden gäller de nationellt antagna riktlinjerna för buller. Eftersom riktlinjerna kan förändras och har senast gjort det januari 2015 har kommunen valt att i LIS – planen inte skriva ut bullernivåerna. De finns angivna i översiktplanen under avsnittet buller, se sida 38 i översiktsplanen. Ni får gärna lämna in medborgarförslag när det gäller din önskan om ett grönområde söder om Sveavägen. Kommunen är en politisk styrd organisation och därför krävs det ett politiskt beslut innan ett arbete med att utreda grönområden kan påbörjas. Förhoppningsvis påbörjas snart ett arbete med fördjupade översiktsplaner för kommunens tätorter och då kommer markanvändningen ses över i en mer detaljerad nivå. Då kan kommunen definiera vilka områden ska vara till för industri, bostäder, handel och etc. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 37(44) Vid planering av en kommun är det viktigt att tänka långsiktligt, därav genomförs detta arbete. Översiktsplanen har en tidshorisont till år 2050, eftersom Årjängs kommun är en liten kommun som kräver en längre planerings- och arbetsfas än de större kommunerna. Årjängs kommun anser också att det är viktigt att attraktionskrafterna ska integreras på ett bättre sätt än idag och att de bevaras till framtiden. Arbetet påbörjades i och med återupptagande av detta arbete. 22. Privatperson 16 Framför i yttrande daterat 2015-01-12 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Angående ”benämning” på kommunens utredning av LIS-område nr.13 ”Rönningen” som kommunen benämnt LIS-område nr. 13 med i sin utredning, är namnet på fastigheten Östra Viker 1:10, och ägs av undertecknad. Namnet ”Rönningen” alltså Ö.V. 1:10, får överhuvudtaget inte användas, eller förknippas, med det helt obegripliga förslag på LIS-område som kommunen föreslår. Jag kräver att namnet ”Rönningen” snarast tas bort vid all kommunikation. Detta skall jag snarast ha skriftligt bekräftat. Namnet på kommunens tänkta LIS.område nr 13 är ”Haga”. Namnet ”Haga” Ö.V. 1:27 torde Bygg- och miljönämnden sedan lång tid tillbaka väl känna till. Skall LIS-område nr. 13 ha en benämning så är det ”Haga” och inget annat som gäller. Kommunens kommentar: Området 13 Rönningen har tagits bort efter ett beslut av Kommunstyrelsen den 28/4 - 2015 , § 84. 23. Privatperson 17 Framför i yttrande daterat 2015-02-20 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Synpunkterna anknyter till kartan på sidan 53, Riksintresse. Det rörliga friluftslivet På kartan finns en zon som anger områden för rörligt friluftsliv. Om jag förstod rätt vid informationsmötet i Lennartsfors har zonen tillkommit därför att Dano-området är av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Inom zonen kommer det att finnas begränsningar, främst när det gäller rätten till ny bebyggelse. Utanför zonen finns det utrymme för landsbygdsutveckling. Vi som bor inom denna ganska breda zon ser att det på sikt finns risk för att möjligheterna till landsbygdsutveckling berövas oss, enbart för att vi bor nära sjön eller har sjöutsikt. Av tradition finns stor del av bebyggelsen i våra trakter inom den zon som föreslås reserverad för rörligt friluftsliv. Vi ser det som en betydande risk att det kommer att läggas en död hand över detta ganska stora område och att vi kommer att förnekas möjligheter till landsbygdsutveckling. Jag föreslår att kommunen försöker bearbeta länsstyrelsen och /eller andra berörda myndigheter att se mera nyanserat på denna zon för det rörliga friluftslivet. Det sätt som ofta har använts vid bildning av naturreservat vid t ex Bohuskusten kan vara en förebild. Där omfattar naturskyddsområden oftast obebyggda områden, medan områden med bebyggelse lämnas utanför. Överfört till våra stränder bör zonen för det rörliga friluftslivet i anslutning till bebyggelse enbart vara bredden för normalt strandskydd, förslagsvis 100 m. I områden utan bebyggelse kan kan zonen för det rörliga friluftslivet få omfatta hela det område som anges i förslaget till översiktsplan. Detta bör överensstämma med motiven för att underlätta för det rörliga friluftslivet. Det är ju känslan av natur, vildmark och orörda stränder som genererar den omfattande båt- och kanotturism som finns i Dano-området. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 38(44) För oss som bor sjönära är det viktigt att vi också får ta del av landsbygdsutveckling. Våra berättigade intressen bör ställas mot värdet av naturturismen. I översiktsplanen på sidan 19 står det ”För kommunen är det viktigt att de boende på landsbygden har samma möjligheter att utvecklas som de i tätorterna.” Detta bör gälla även oss. Värdet av besöksturismen i vår bygd är säkert svår att beräkna. I översiktsplanen på sidan 33 står det ”Exportvärdet för besöksnäringen uppgick till 91 miljarder kronor under de senaste åren. I de västra delarna av landet finns det ca 7000 stycken företag som arbetar inom näringen. ... ´...En hållbar besöksnäring medför också långsiktliga ekonomiska utvecklingar. Årjängs kommun marknadsför sig som en besöksvänlig kommun med sina bevarandesvärda naturområden och dess närhet till skogens lugn och storstadens puls. Det har lett till att deltidsboendet har ökat och gett underlag till lokal service på landsbygden.” Det skulle vara värdefullt översiktsplanens författare försökte beskriva det faktiska värdet för kommunen av det rörliga friluftslivet. På goda grunder kan det dock antas att den typ av turism, som är den dominerande i Dano-området, i huvudsak är budgetturism, som ger begränsade inkomster. Kanotister och båtturister ger inte många hotellnätter och måttligt antal restaurangbesök. Många turister har med egen proviant och ger därmed små volymer försäljning. På sikt ger förstås turismen good-will för kommunen, men den kan vara svår att beräkna. Mot bakgrund av ovanstående vädjar jag till kommunen att försöka få en bättre balans mellan oss landsbygdsbors i sjönära lägen berättigade anspråk på en positiv utveckling contra förmåner för den rörliga turismen på vår bekostnad. Sammanfattningsvis önskar vi att zonen för rörligt friluftsliv inom områden med bebyggelse begränsas till den bredd som gäller för normalt strandskydd. Skälet för förslaget ör omsorgen om möjligheter till normal landsbygdsutveckling även inom områden i relativ närhet av vatten. Kommunens kommentar: När ett område berörs av riksintresse innebär det inte död hand, som Ni beskriver det. När ett sådant område ska utvecklas måste det utredas vad det är för värden i just det området och utifrån det planera områdets utveckling på ett bra och bevarandesvärt sätt. Utformning på riksintresseområden beslutas av Länsstyrelsen utifrån de värdebeskrivningar som genomförs vid fastställande. Riksintresset för det rörliga friluftslivet är redovisat i kapitlet nationella ställningstaganden på sida 47 i översiktsplanen. Enligt PBL kap 3 § 5 måste kommunen i översiktsplanen beskriva de värden som finns och hur kommunen tänker sig ta tillvara dem. 24. Privatperson 18 och 19 Framför i yttrande daterat 2015-02-20 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Denna skrivelse gäller LIS-område nr 13 benämnt ”Rönningen” i kommunens utredning. Som angränsande fastighetsägare och närboende till det område som pekas ut som tilltänkts LIS-område reserverar vi oss på några punkter. Vi anser att det finns svårigheter med utökad turistverksamhet med uthyrningsstugor. Det är framförallt trafiken i området som passerar flera gårdsplaner vilket skapar problem för de boende vad gäller integritet, buller, damm och nattliga billjus rakt in i hjärtat på boendemiljöerna. Då vägen går så nära huskroppar där lekande barn och äldre befinner sig utgör det omedelbar trafikfara. Om detta inte uppmärksammas Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 39(44) eller tas hänsyn till skapas sociala spänningar i området till de som måste ta vägen förbi gårdsplanerna. Området präglas av att vara en miljö före rekreation och naturupplevelse. Om området ska utvecklas behövs en vägplan. Vägunderhållet är förövrigt inte ordnat för den trafik som finns idag. Kommunens kommentar: Kommunstyrelsen beslutade 2015-04-28, § 84, att område 13 ska tas bort från LIS – planen. 25. Privatperson 20 m.fl. Framför i yttrande daterat 2015-02-20 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Denna skrivelse gäller LIS-område nr.13 benämnt ”Rönningen” i kommunens utredning. Som angränsande fastighetsägare och närboende till detta område som pekas ut som tilltänkt LIS-område protesterar vi mot dessa planer. Vi anser inte att detta är ett lämpligt område för en utökad turistverksamhet med uthyrningsstugor. Vi anser att ett ökat antal uthyrningsstugor med tillhörande verksamhet kommer innebära ett högt naturslitage samt negativa konsekvenser för den känsliga miljön kring Gårviken. Samtidigt som denna verksamhet påverkar angränsande fastigheter i negativ bemärkelse. Trafiken ut till området passerar flera gårdsplaner och nuvarande väg (ej vägsamfällighet) skulle i så fall behöva flyttas pga. olägenheter med den ökande trafikbelastningen sommartid. Vägen är heller inte lämpad för ökad trafik då vägunderhållet är i princip obefintligt. Vi ställer oss härmed negativa till fler uthyrningsstugor inom det utpekade LISområdet vid Gårviken. Vi anser att det känsliga området kommer bli kraftigt överexploaterat. Speciellt under sommarhalvåret blir området högt belastat med biltrafik, båttrafik, avlopp etc. ”Området vid sjön Foxen ingår i ett större område, ”DANO”, som är av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 § MB. Beskrivningen till riksobjekt anger att den ”orördhet” som präglar de vidsträckta sjösystemen i DANO-området bör bibehållas och att planering och åtgärder skall ske med särskild hänsyn till bevarande av områdets karaktär och speciella naturförutsättningar. ” Kommunens kommentar: Kommunstyrelsen beslutade 2015-04-28, § 84, att området ska tas bort från LIS – planen. 26. Olof Wassberg för Trankils Hembygdsförening Framför i yttrande daterat 2015-02-20 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Vid informationen av översiktsplanen för Årjängs kommun i Lennartsfors 2015-0210 i framkom det att på fastigheten Källsbyn 1:227 i Trankil Årjängs kommun finnes med i översiktsplanen om bebyggelse i kommunen. Hembygdsföreningen som är ägare till fastigheten Källsbyn 1:227, har inte tillkännagivits T H F. På fastigheten finnes flera fornlämningar från 1905 års orostider mot Norge. T H F skall inte ha någon bebyggelse på detta markområde och skall därför borttagas från översiktsplanen för Årjängs kommun. Markområdet Udden används idag som rekreationsområde. Kommunens kommentar: Kommunstyrelsen beslutade 2015-04-28, § 84, att området ska tas bort från LIS – planen. Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 40(44) 27. Privatperson 21 Detta yttrande är förkortat och finns i sin helhet på Samhällsbyggnad. I Yttrandet fanns det illustrationer med tillhörande beskrivningar som ej hanteras i samrådsredogörelsen, men kommer att sparas till framtida arbeten med Lennartsfors. Framför i yttrande daterat 2015-02-17 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Perspektiver for Lennartsfors gamle industriområde Men det som helst har fått meg til å engasjere meg med dette forslaget er at det dreier seg om hva som skal bli på den viktigaste tomten i hele Lennartsfors. Hele näringsgrunnlaget for denne tätorten er skarpt på denne tomten vid Ränkeforsen helt siden tilbake på 1700-talet med unntak av de siste 20-30 årene. I denne siste perioden har virksomheten på eiendommen vart sparsom, bygnadsmassen har forfalt og så småningom utviklet seg til et problem for kommunen i den forstand at omfattende vedlikehold ikke vil vare lönnsomt og at rivnings- og sanneringskostnader blir store. Her er det grunn til å oppfordre kommunen om ikke å treffe kortstsiktige beslutninger for å bli kvitt et problem, men at det tas ansvar for at historien blir bevart og får en kontinuitet, d.v.s. at lösningen for denne egendommen gir en positiv opplevelse om hva den har vart og vil bli for generasjoner fremover. Det får heller ta noen år. Fremtidig Näringsvirksomhet Når ikke lenger energien var stedbunden til Ränkeforsen og transporten ikke lenger var saerlig lönnsom på Dalslandskanal er vel nå klart for de fleste at det ikke lenger er noen klare fordeler ved ny industrietablering i Lennartsfors. Det er såleds forståelig at det ikke er särig realistisk å reservere den gamle fabrikktomten for ny bearbeidende industri. Ser man for seg andre näringer som kunnskapsindustri, så er det svårt så vanskelig å planlegge för det. Det står ikke på sentral planlegging, men er mer selvorganiserende og er heller ikke stedbunden. Den krever bredbåndskontakt og mobiltelefondekning som allerede et etablert i Lennartsfors. Handels og lagervirksomhet ligger langs med E18 i Töcksfors og Årjäng og jeg ser ingen hensikt å forsöke å trekke noe av denne virksomheten till Lennartsfors. Den virksomhet som kan ha en viss relevans er tilrettelegging for ökt turisme og fritidsboliger, selv om sesongen i utgångspunktet er rimelig kort. En annen ting man skal kunne vare klar over er at folk som driver med liberale yrker i stadig större grad har fleksibel arbeidstid og kombinerer arbeid og fritid. Med bredbåndsforbindelse og mobiltelefon kan de arbeide hvor som helst – aller helst der de liker seg best, og arbeidsmöter behöver ikke å foregå ved faste stedbundene kontorer, men kan foregå ute av byen på steder hvor det er vakkert og rolig. Det kan skje i Lennartsfors, men det kan ikke skapes ved at det satses stort fra kommunenes side ved for eksempel å bygge kontorbygg eller konferansehoteller. Silke ting må eventuelt komme som en indirekte konsekvens av at aktive mennesker har lyst til å vare i Lennartsfors ut over vanlig ferietid om sommeren. Hva er ekonomisk mulig? Aller helst jeg gjerne se at man gjöre det gamle fabrikkområdet til et idylliskt parkområde som også speilet noe av industrihistorien og kanskje også en båthavn, men jeg innser jo at det ikke skulle vare lett å ta en slik investering for kommunen alene – og i tillegg ville det heller ikke medfört noen ekstra aktivitet. Kommunens kommentar: Kommunen tycker också att fastigheten som nämns i yttrandet är viktigt och har stora industriella värden. Ni får gärna lämna in ett Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 41(44) medborgarförslag med de idéer som nämns i yttrandet. Kommunen är politisk styrd och det krävs ett politiskt beslut för att påbörja ett utredningsarbete. 2018 fyller hela Dalslands kanal 150 år och troligtvis kommer festligheterna bli i Lennartsfors. Eventuellt skulle detta projekt kunna integreras i det arbetet. En arbetsgrupp för det arbetet är inte fastställd, men frågan kan även tas upp i det forumet. 28. Privatperson 22 och 23 Framför i yttrande daterat 2015-03-02 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Ang. LIS-områden 16, 17 och 18. 16. Elovsbyns camping Området är redan nu mycket exploaterat med stor påverkan på natur och miljö. I LIS-utredningen finns inget nämnt om den stora verksamhet som lägret Scandtrak (som är starkt integrerat med det sökande företaget), bedriver i anslutning till campingområdet där det ”slussas ut” cirka 300 personer per vecka under sommaren. Alla dessa personer rör sig redan nu inom området. Kanotverksamheten drivs gemensamt och har gemensamma lokaler på flera ställen i området och säljer naturvårdskort med stark gemenskap. Denna verksamhet bidrar med mycket mer turister än den traditionella campingen. Detta faktum borde beaktas i utredningen angående LIS-området. Ovanstående verksamheter medför störande biltrafik, eldning, nedskräpning, buller och sanitära olägenheter i närområdet. Campingen har under mycket lång tid bedrivit sin verksamhet utan att följa gällande detaljplan med avseende på t.ex. avlopp och uppställningsplatser av husbilar, husvagnar samt tält. Campingen har dessutom inte genererat några externa arbetstillfällen. Den företagsgemena verksamheten har enbart utländsk arbetskraft samt mycket liten påverkan på lokalt näringsliv (affär etc.) all utrustning tas med från utlandet liksom proviant till sina kunder. Sett i det historiska perspektivet kan man befara att campingen inte kommer att följa den nya planen. LIS intresseanmälan daterad 120416 I denna intresseanmälan nämns att det inte förekommit problem med vildcamping och att man därför inte behövt skylta med campingförbud. Vi anser att detta är ett direkt felaktigt påstående då just denna olagliga camping har skett under många år. Detta är bygg- och miljönämnden väl medveten om. När det gäller önskan om ytterligare en eldplats så kan vi konstatera att det redan idag förekommer mycket störande eldning i området vilket medför en negativ miljöpåverkan runt sjön. Även här är bygg- och miljönämnden mycket väl medvetna om situationen och ägarna har vid flertalet tillfällen inte följt bygg- och miljönämndens skrivelser och påpekanden. Analys Landsbygdsutveckling; sysselsättning och service En utökning av befintlig verksamhet tror vi inte påverkar andra verksamheter på något positivt sätt i förhållande till den mycket större negativa påverkan på närmiljön. Påverkan på strandskyddet Djur och växtliv: Utvecklingen av campingen innebär stor påverkan på den idag redan så exploateraed Forstjärnen. Nedslitningen av naturen ökar ytterligare. På vissa ställen finns inget växtliv kvar. Friluftsliv: En utökning av verksamheten påverkar enbart campingens eget resultat. Det lokala friluftslivet blir tvärtom påverkat i negativ riktning. Flera utifrån kommande turister tränger ut lokala invånare. Flera personer som strövat i Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 42(44) campingområdet har blivit avvisade både av ägaren och av ”fasta” husvagnscampare. Trots att området är allemansrättsligt tillgängligt. Landskapsbild: Campingsområdet är etablerat men har inte följt detaljplanen, vilket medfört en oönskad ökning av antalet besökare. En ytterligare utökning skulle medföra en negativ inverkan på landskapsbilden, samt natur och miljö- Bullerfrågan bör utredas. Redan nu finns störande biltrafik med utsläpp, lägereldning med skadlig rök i området. Slutsatser och rekommendationer Vi tror inte att ett ianspråkstagande av området enligt förslaget kan bidra till landsbygdsutveckling utan att strandskyddets syften motverkas. Tvärtom är strandskyddet redan nu hotat och flera personer har blivit avvisade från området av ägaren och av ”fasta” husvagnscampare med hänvisning till att området är privat. Båtbryggor som finns i området är också privata enligt uppsatta skyltar. Med anledning av ovanstående avstyrker vi förslaget och menar att verksamheten istället bör minskas ner. När det gäller avloppsfrågan kan konstateras att campingägarna även här inte följt detaljplanen. En utredning välkomnas som vi förutsätter omfattar hela campingen och dess kringverksamhet. Övriga LIS-områden, 17 och 18 Manhem Det kan konstateras att det kommer att bli stor påverkan på miljön i det lilla Forstjärn som kommer att ligga mitt emellan LIS-områdena. Området är redan nu utsatt för enormt tryck sommartid och en ytterligare utbyggnad skulle kunna bli förödande med avsikt på natur och miljö. Amundserud När det gäller LIS-området vid hembygdsgården Amundserud kan konstateras att området skänktes av Gösta Höglind med avsikt att ge ortsbefolkningen en plats för rekreation och friluftsliv att ströva i skog och mark. Det var inte hans vilja att exploatera området. Generellt bör LIS-områden placeras där de inte stör boende och har så negativ inverkan på bofastas närmiljö. Kommunens kommentar: När ansökningarna inkom till kommunen gjordes det en bedömning vad som är lämpligt utredningsområde. På kartan för respektive område är utredningsområdet markerat. Det är just det området (område 16) som beskrivningarna är baserade på. Den anläggningen som Ni nämner ingår inte i utredningsområdet. Detta är ett kommunalt översiktligt arbete, vilket innebär att dokumentet inte är juridisk bindande. Vid ytterligare utvecklingar av området kommer det att krävas myndighetsbeslut och då utreds frågor som kan påverka människors hälsa och säkerhet negativt och om den önskade åtgärden medför en betydande miljöpåverkan. Anser Ni att verksamheten väcker obehag eller är skadligt för er ska Ni kontakta kommunens miljökontor som handlägger sådana ärenden enligt miljöbalken. När det gäller avloppsfrågan finns det möjlighet för verksamheten att koppla sig till det kommunala VA – nätet. Manhems geografiska avgränsning kommer att ändras utifrån Länsstyrelsens yttrade. Källsbyn 1:227 har tagits bort från LIS – planen enligt ett Kommunstyrelsebeslut som togs 2015-04-28, § 84. Innebörden av LIS är att den ska medföra en landsbygdsutveckling. Det medför att dagens bebyggda områden kan bli ett LIS – område, eftersom det passar med Årjängs kommun Datum Sida 2015-05-06 43(44) platsens strukturer som exempelvis infrastruktur, sociala livet, föreningsliv med mera. 29. Centerpartiet Framför i yttrande daterat 2015-03-09 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Centerpartiet ställer sig mycket positiva till att arbetet med en ny översiktsplan har kommit igång. Den snabba utvecklingen i Årjäng under de senaste åren och den utveckling som vi tror på framöver gör att det finns ett stort behov av framförhållning. Vi behöver dessutom en översiktsplan som underlättar en hållbar utveckling. Vi vill betona att arbetet med att ta fram en ny plan måste få ta tid om den ska kunna förankras och upplevas som meningsfull och begriplig av oss kommuninnevånare. Centerpariet har deltagit i merparten av de samrådsmöten som genomförts. Vår erfarenhet är att alla berörda inte beretts tillfälle till samråd så som Plan- och bygglagen avser. Årjängs kommunfullmäktige har som kännetecken medborgarfokus och delaktighet och vi föreslår därför att översiktsplanen får gå igenom en andra samrådsomgång innan planen ställs ut. Kommunens kommentar: Kommunen har följt de direktiv som gäller utifrån PBL och anser att samrådstiden som var mellan 2014-12-19 – 2015-02-10, med möjlighet att förlänga tiden, är tillräcklig. 30. Privatperson 24 Framför i yttrande daterat 2015-01-27 följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Efter ett tidigare positivt muntligt förhandsbesked från Årjängs kommun angående medsänt förslag till detaljplan för fastigheten Knallekasen 1:112, önskar vi att beskrivet markområde blir antecknat som ett framtida LIS-område i översiktsplanen. Kommunens kommentar: Kommunstyrelsen beslutade 2015-05-05, § 105, att fastigheten ska ingå i LIS – planen. I LIS – planen är Norra Viker område 16, sida 54. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås godkänna samrådsredogörelsen enligt punkterna nedan och att översiktsplanen ställs ut för utställning: - Planhandlingarna förtydligas att LIS – planen inte är ett tematiskt tillägg utan en del av översiktsplanen enligt PBL kap 3. - MKB förtydligar strategin att nå miljökvalitétsmålen och generationsmålet. - Rubrik kulturmiljö läggs till. - Avsnittet Natur förtydligas enligt Länsstyrelsens yttrande. - MKB kompletteras med positiv och negativ påverkan angående kulturmiljö. - MKB kompletteras med MKN vatten. - LIS – planen ändras utifrån dagens förutsättningar angående nya strandskyddet. - LIS – planen tydliggör kulturmiljö för respektive område. - Kommunen ändrar enligt Länsstyrelsens yttrande angående sidhänvisningarna. Årjängs kommun - Datum Sida 2015-05-06 44(44) Kommunen kompletterar översiktsplanen med avsnitten Energi, Grön elektronisk infrastruktur och Elektromagnetisk strålning. Avsnitten Skred, Farligt gods, Förorenade områden och Riksintresse kulturmiljö kompletteras i enlighet med Länsstyrelsens yttrande. Kommunen kompletterar översiktsplanen med riksintresset totalförsvaret. Introduktionen i LIS – planen förtydligas angående att ytterligare utredningar kommer att ske vid utveckling av LIS – områden. I LIS – planen tydliggör kollektivtrafiken ytterligare. Områdena 6, 18, delar av område 17, 26 och 31 ändras eller tas bort i enlighet med Länsstyrelsens yttrande. Den geografiska avgränsningen förändras för område 19. Kommunen tydliggör kopplingen översiktsplan, länsplan och den nationella planen för trafikfrågor enligt Trafikverkets yttrande. Kartorna i LIS – planen kommer att ändras efter de nya förutsättningarna angående strandskyddet. Tillgänglighetsfrågorna tydliggörs i LIS – planen. Samhällsbyggnad 2015-06-01 Angelika Lunnari Kommunarkitekt Årjängs kommun
