Öppna jämförelser 2014 – Vård och omsorg om äldre

Transcription

öppna jämförelser 2014
Vård och omsorg om äldre
jämförelser mellan kommuner och län
Öppna jämförelser 2014
Du får gärna citera rapportens texter eller diagram om du uppger
källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men
du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang.
Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har
ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för
att använda dem.
Socialstyrelsen: Artikelnummer 2015-1-4, ISBN 978-91-7555-245-3
SKL: ISBN 978-91-7585-186-0
Foto: Rickard Eriksson
Produktion: Kombinera
Form: Yra
Tryck: LTAB, januari, 2015
miljömärkt trycksak 341827,1
Förord
För femte året i rad publicerar Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen gemensamt rapporten Öppna jämförelser – Vård och omsorg om äldre.
Syftet med indikatorbaserade jämförelser är att ge beslutsfattare ett underlag
för att följa upp och förbättra verksamhetens egna resultat. Rapporten ska
inspirera till lokala, regionala och nationella diskussioner om vad som kan
förbättras och ge insyn i den gemensamt finansierade vården och omsorgen
om äldre. Målgruppen för rapporten är främst beslutsfattare, förvaltningschefer och verksamhets- och kvalitetsansvariga i kommunerna och landstingen
och regionerna.
Arbetet har skett i dialog med en referensgrupp. Referensgruppen bestod
av företrädare från kommunerna Nacka, Eskilstuna, Gävle, Region Gotland
och Stockholms stad samt från Kommunförbundet Västernorrland. Ett stort
tack för era värdefulla synpunkter och medverkan. Arbetsgruppen har bestått
av Peter Nilsson, Helena Henningson och Jan Mohammad från Sveriges Kommuner och Landsting samt Kalle Brandstedt och Ann-Catrin Johansson från
Socialstyrelsen. Vi riktar ett särskilt tack till företrädare för kvalitetsregistren
och övriga uppgiftslämnare som bidragit med underlag till rapporten. Ansvariga enhetschefer för rapporten har varit Mathias Olsson vid Socialstyrelsen
och Åsa Furén Thulin vid Sveriges Kommuner och Landsting.
Håkan Sörman
VD, Sveriges Kommuner och Landsting
Lars-Erik Holm
Generaldirektör, Socialstyrelsen
Innehåll
Sammanfattning
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Förändringar i årets rapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Vad är öppna jämförelser? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Indikatorer och datakällor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Datakällor i årets rapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
God hälsa, vård och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Tolkning och analys av resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Relativa jämförelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Rikets genomsnitt och variation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Analysera resultatet lokalt och regionalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Gruppindelad statistik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Resultat och analys på enhets- och verksamhetsnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Nationellt och regionalt stöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Ekonomi och effektivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Äldres livssituation och hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Äldre i Sverige och världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Friska äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Äldres hälsoproblem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Demenssjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Stroke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Psykisk ohälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Sammanhållen vård och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Utmaningar och möjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Påverkbar sjukhusvård för äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
Betalningsansvar och utskrivningsklara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
Bättre liv för sjuka äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
Webbkollen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Hälso- och sjukvård i ordinärt boende, eller ”hemsjukvård” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Indikatorutveckling inom området sammanhållen vård och omsorg . . . . . . . . . . . . . . .23
Riskförebyggande vård och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Fall och fallskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Frakturer på lår och höft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Fall, undernäring, trycksår och munhälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Självständighet, rehabilitering och hjälpmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Rehabilitering och funktionsförmåga efter stroke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29
Vård i livets slut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Läkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31
Tio eller fler läkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Olämpliga läkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
Användning av antipsykotiska läkemedel hos äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
Tre eller fler psykofarmaka bland äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
Vård och omsorg vid demenssjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
Tillgänglighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
Tillgång till personal i särskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37
Kommunens information på webben . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37
Väntetider till särskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37
Omsorg och stöd i ordinärt och särskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Kommunens ansvar och utförare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39
Indikatorer för omsorg och stöd i ordinärt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
Upplevelse av trygghet i ordinärt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
Bemötande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
Tillräckligt med tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
Inflytande och delaktighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
Hänsyn till åsikter och önskemål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
Möjlighet att påverka tider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Bedömning av hemtjänsten i sin helhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Personalkontinuitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
Indikatorer för stöd och hjälp i särskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
Upplevelse av trygghet i särskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
Bemötande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
Tillräckligt med tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48
Inflytande och delaktighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
Boendemiljön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
Mat och måltidsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50
Utvecklingsarbete inom området mat och måltidsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
Utevistelse och aktiviteter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
De äldres bedömning av omsorgen i sin helhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53
Sammanfattande resultat från undersökningen Vad tycker de äldre om
äldreomsorgen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54
Hemtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54
Särskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54
Indikatorer i Öppna jämförelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55
Ordinärt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55
Särskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55
Sammanhållen vård och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56
Beskrivning av bakgrundsmått . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57
Referenser/litteraturlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59
Bilaga 1. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61
Kommunernas resultat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61
sammanfattning
Sammanfattning
För femte gången presenterar Socialstyrelsen och Sveriges
Kommuner och Landsting öppna jämförelser av vården
och omsorgen om äldre. Årets rapport belyser kvaliteten
på vården och omsorgen utifrån olika perspektiv och områden. De indikatorer som rapporten beskriver är möjliga
för kommunerna och landstingen att påverka. Rapporten
ger en bred bild av både vården och omsorgen om äldre.
Rapporten fokuserar på den sammanhållna vården och
omsorgen. Området är särskilt viktigt för gruppen mest
sjuka äldre som ofta har insatser från både kommuner
och landsting. Rapporten belyser även särskilt boende och
hemtjänst i ordinärt boende.
I årets rapport presenteras 36 indikatorer samt 14 bakgrundsmått. Av indikatorerna är en ny och två har reviderats. Den nya indikatorn benämns frakturer på lår och
höft. De reviderade indikatorerna benämns åtgärder mot
fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa i särskilt
boende och ordinärt boende. De reviderade indikatorerna
ska beskriva kommunernas riskförebyggande arbete inom
områdena fall, trycksår, undernäring och munhälsa. De
övriga indikatorerna är oförändrade jämfört med indikatorerna i 2013 års rapport
Några av årets resultat:
• Fallskadorna bland äldre är oförändrade jämfört med
år 2013. På riksnivå drabbas 61 av 1 000 personer 80 år
och äldre av en fallskada. Fallskador drabbar kvinnor i
betydligt högre utsträckning än män. Av 1 000 kvinnor
drabbas 69 av en fallskada. För männen är siffran 48.
• I genomsnitt drabbas 947 av 100 000 personer 65 år och
äldre, av fraktur på lår eller höft. För kvinnor är motsvarande siffra 1 249 och för män 656.
• Andelen äldre som får olämpliga läkemedel minskar,
11,4 procent av personer 75 år och äldre som har hemtjänst eller insatsen särskilt boende får läkemedel som
bedöms vara olämpliga. År 2013 var andelen 13,3 procent.
• För särskilt boende är resultaten för indikatorerna som
beskriver möjligheten att komma utomhus och sociala
aktiviteter låga. Andelen som upplever möjligheterna att
komma utomhus som goda är 58 procent. Andelen som
upplever möjligheterna till sociala aktiviteter som bra är
63 procent.
För de flesta av indikatorerna i rapporten är det stora
skillnader mellan kommunerna. Skillnaderna behöver
analyseras utifrån lokal och regional kunskap om verksamheten. Kommunerna har möjlighet att analysera sina
resultat på verksamhets- och enhetsnivå för de flesta indikatorerna, bland annat där resultaten är hämtade från den
nationella enkätundersökningen Vad tycker de äldre om
äldreomsorgen? och Kommun- och enhetsundersökningen.
7
8
Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre
Inledning
Detta är den femte rapporten med indikatorbaserade jämförelser av vården och omsorgen om äldre som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör
tillsammans.
Med årets rapport vill vi ge ett aktuellt underlag som kan
användas för diskussion och analys mellan vårdens och
omsorgens aktörer på nationell, regional och lokal nivå.
Målgrupp för rapporten är
• beslutsfattare och förtroendevalda i både kommun och
landsting
• ledande tjänstemän i både kommun och landsting
• företrädare för olika verksamheter och professioner
inom vården och omsorgen om äldre.
Precis som 2013 års rapport så har årets rapport temat sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Av totalt
36 indikatorer i årets rapport speglar 15 av dessa resultatet
på den sammanhållna vården och omsorgen.
Förändringar i årets rapport
I år är rapporten uppdelad i hemtjänst och särskilt boende.
Indelningen är tänkt att underlätta läsningen och förståelsen av rapporten.
Förutom tidigare publicerade indikatorer innehåller
årets rapport en ny och två förändrade indikatorer. Den
nya indikatorn heter frakturer på lår och höft och visar
antalet frakturer på lår och höft per 100 000 invånare 65
år eller äldre. I tidigare rapporter har vi publicerat fyra
indikatorer som beskriver kommunernas riskförebyggande arbete. Indikatorerna benämndes som åtgärder vid risk
för fall, åtgärder vid risk för undernäring, åtgärder vid risk
för trycksår samt åtgärder vid risk för nedsatt munhälsa i
särskilt boende. I årets rapport har vi slagit ihop dessa fyra
till två indikatorer som speglar det övergripande riskförebyggande arbetet i särskilt boende och i hemjukvården.
Indikatorerna benämns åtgärder mot fall, undernäring,
inledning
trycksår och nedsatt munhälsa och presenteras både för
särskilt boende och ordinärt boende.
Varje kommun får i samband med 2014 års publicering
även ett urval av sina egna resultat sammanställda. Syftet
med resultatåterföringen är att underlätta kommunernas
användning av jämförelserna.
Vad är öppna jämförelser?
Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner
och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten.
Det vill säga, skapa förutsättningar så att kommunerna
och landstingen kan nå målen med de medel som finns.
Ett annat syfte är att ge insyn i verksamheter som är gemensamt finansierade med skattemedel.
I öppna jämförelser kan en kommun eller ett landsting
eller region jämföra sin verksamhet med andra verksamheter utifrån ett antal indikatorer och bakgrundsmått.
Kommunerna och landstingen eller regionerna kan också
jämföra med läns- och riksgenomsnitt.
Vi har baserat öppna jämförelser av vård och omsorg
om äldre på nationell och allmänt tillgänglig statistik och
andra uppgifter, som belyser vården och omsorgen om
äldre. Indikatorerna ska ge en så allsidig bild som möjligt.
Uppgifterna ger dock inte en heltäckande bild av kvaliteten. Det är viktigt att kommunerna och landstingen eller
regionerna bedömer och analyserar resultaten såväl regionalt som lokalt. Positiva resultat är ingen garanti för god
kvalitet eller bra omsorg i det enskilda fallet. Den information som öppna jämförelser ger behöver kompletteras
med andra underlag för en mer heltäckande bild, och för
att förbättringsarbetet ska bli träffsäkert.
Öppna jämförelser bidrar också till att datakvaliteten
successivt har förbättrats och en diskussion om förenklad
åtkomst till data. All data som vi presenterar i öppna jämförelser har sitt ursprung från kommuner och landsting
eller regioner, och från vårdens och omsorgens verksamheter. När data används aktivt i öppet publicerade jämförelser ökar kraven på att de ska vara aktuella och tillförlitliga.
Indikatorer och datakällor
I årets rapport använder vi 36 indikatorer och 14 bakgrundsmått. Vi presenterar resultatet för kommuner och
län i bilaga 1. En mer utförlig beskrivning av indikatorerna
finns i bilaga 2, som enbart presenteras på www.socialstyrelsen.se och www.skl.se. På respektive webbplats presenteras även resultaten uppdelade på män och kvinnor.
Indikatorer används för att beskriva verksamheternas
strukturer, processer och resultat. Detta gör det möjligt
att mäta och följa upp kvaliteten inom vård och omsorg.
Struktur- och processindikatorer speglar förutsättningarna för kvaliteten, och resultatindikatorer indikerar
resultatet av verksamhetens insatser för den äldre.
En indikator ska ha stöd i forskning eller, när det
saknas forskning i beprövad erfarenhet. En indikator ska
också ange en riktning och det ska vara begripligt vad som
är ett eftersträvansvärt resultat. Indikatorn ska spegla en
aspekt som upplevs som relevant. Utfallet av en indikator
ska dessutom kunna påverkas av huvudmannen eller
utföraren. Det ska med andra ord vara möjligt att förbättra
sina resultat över tid.
Datakällor i årets rapport
Nationella enkätundersökningar
• Socialstyrelsens rikstäckande undersökning av äldres
uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014; Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
• Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning 2014;
riktad till verksamheter inom hemtjänst, särskilda boenden samt kommuner och stadsdelar.
• Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), Sveriges
Kommuner och Landsting.
Officiell statistik
• Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer
med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen.
• Patientregistret, Socialstyrelsen.
• Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Nationella kvalitetsregister
• Senior Alert.
• BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens).
• Svenska Palliativregistret.
• Riks-Stroke.
Utveckling av indikatorer som beskriver kvaliteten för
vård och omsorg om äldre hänger samman med tillgång
till tillförlitlig data. Förslag till nya indikatorer diskuteras
oftast fram mellan Socialstyrelsen, SKL, kommunerna och
berörda och relevanta kvalitetsregister. Socialstyrelsen har
också flera regeringsuppdrag som har koppling till öppna jämförelser och utvecklad tillgång till data. Det gäller
bland annat nationell verksamhetsstatistik för primärvård
och kommunal hälso- och sjukvård samt möjlighet att beskriva den äldres behov.
Det är värdefullt för oss att få återkoppling på de indikatorer som vi presenterar i rapporten. Behovet av både
nya indikatorer och förbättrad datainsamling har tidigare
tydliggjorts. Brister i tillgång till data och datakvalitet har
en begränsande effekt på beskrivningen av kvaliteten
inom vården och omsorgen.
9
10
God hälsa, vård och omsorg
Socialstyrelsen arbetar för allas lika tillgång till en god
hälsa, vård och omsorg. Det innebär bland annat att ta
fram och förmedla kunskap till vården och omsorgen.
Socialstyrelsen har under 2013 utvecklat en modell för
kunskapsstyrning för god hälsa, vård och omsorg som
utgår från lagstiftningen i hälso- och sjukvårdslagen och
socialtjänstlagen [1]. Med kunskapsstyrning avses här att
bästa tillgängliga kunskap ska utgöra grunden för vården
och omsorgen, och att kunskapen utvecklas, sprids och
tillämpas inom verksamheterna. Modellen för kunskapsstyrning innehåller de egenskaper som utmärker god vård
och omsorg vilka framställs i sex olika dimensioner:
• Kunskapsbaserad. Vården och omsorgen ska baseras på
bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap
och beprövad erfarenhet.
• Säker. Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten
ska också präglas av rättssäkerhet.
• Individanpassad. Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och
integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig.
• Effektiv. Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga
resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål.
• Jämlik. Vården och omsorgen ska tillhandahållas och
fördelas på lika villkor för alla.
• Tillgänglig. Vården och omsorgen ska vara tillgänglig
och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig
tid på vård eller omsorg.
Modellen för kunskapsstyrning kan inom ramen för öppna
jämförelser användas för att ta fram och utveckla relevanta
indikatorer och nyckeltal för god vård och omsorg. Modellen kan även utgöra ett stöd i verksamheternas arbete med
uppföljning och analys av resultat för dessa indikatorer.
Indikatorerna återspeglar olika insatsers genomslag i verksamheter och dess effekter för vård och omsorg. Resultat
visar i vilken utsträckning, samt inom vilka dimensioner,
goda resultat har uppnåtts och inom vilka dimensioner
insatser för vård och omsorg kan förbättras och utvecklas.
Att uppnå goda resultat inom samtliga dimensioner för
god vård och omsorg är ett mål att sträva efter.
tolkning och analys av resultat
Tolkning och analys av resultat
Relativa jämförelser
Genom att presentera resultat för vården och omsorgen
om äldre skapas möjligheten att föra en mer faktabaserad
diskussion om vårdens och omsorgens kvalitet. Samtidigt kan uppgifterna ge äldre, anhöriga, media och andra
intresserade möjligheten att agera, ställa frågor och delta
i dialogen. Rapporten ger också ett underlag för diskussioner om likvärdighet och möjligheter för en jämlik vård och
omsorg i hela landet.
Redovisningen har en mer beskrivande karaktär som
ska underlätta tolkningen av resultatet. Vi gör inga analyser av skillnader eller orsaker. Detta bör kommuner eller
landsting eller regioner göra lokalt och de behöver relatera
resultatet till de mål som finns angivna i den lokala eller
regionala styrningen och ledningen av vården och omsorgen.
I bilaga 1 finns en tabell över resultatet för samtliga
kommuner och indikatorer, inklusive resultatet för riket
som helhet. I tabellen kan varje kommun se sina resultat
för respektive indikator. Kommunerna är sorterade länsvis. Ibland saknas resultat för enskilda kommuner vilket
oftast beror på att det statistiska underlaget är för litet för
att publiceras.
Tabellen är färgad med grönt, gult och rött. Grönt betyder att kommunens värde för indikatorn hör till de 25 procent av kommunerna med bäst värden i förhållande till de
andra kommunerna. Rött får de 25 procent av kommunerna med sämst värde och gult är de 50 procent av kommunerna som ligger mitt emellan.
Antalet kommuner i de tre färggrupperna varierar beroende på vilken indikator det gäller och spridningen av
resultatet på just den indikatorn. Jämförelserna är alltså
relativa, och varken rikets medelvärde eller ett grönt resul-
11
12
tat behöver i sig vara ett bra resultat. Det finns i dag inga
målnivåer på nationell nivå för respektive indikator. En av
fördelarna med den färgsatta jämförelsen är att det är lätt
att få en överblick. De relativa jämförelserna är också användbara så länge det inte finns några exakta och överenskomna målvärden för de enskilda indikatorerna.
För flera av indikatorerna finns det pilar som redovisar utvecklingen i en kommun jämfört med föregående
års värde. Färgerna möjliggör alltså en jämförelse mellan
kommunerna, medan pilarna gör det möjligt för en enskild kommun att jämföra sitt eget resultat med föregående års resultat. Tabellen innehåller även 14 bakgrundsmått
som inte har färgsatts på samma sätt som indikatorerna.
De ingår inte i jämförelserna mellan kommunerna men
kan vara ett stöd för egna analyser av resultaten.
Rikets genomsnitt och variation
För att tolka resultatet på en indikator är det viktigt att gå
till källorna och se hur indikatorn har tagits fram, vad den
avser att mäta, täckningsgrad, mätperiod och svarsfrekvens.
För nästan alla indikatorer finns det en stor spridning
mellan kommunernas resultat. Variationen kan bero på
många olika faktorer, till exempel befolkningens ålderssammansättning, hälsa, de äldres behov och kommunens
geografi. Men en del av variationen kan också bero på att
det finns kommuner och landsting som har hittat ett bättre sätt att organisera och bedriva vården och omsorgen.
För alla indikatorer anger vi ett medelvärde, vilket är
rikets genomsnitt. Det finns en risk att rikets genomsnitt
uppfattas som en norm för ett medelgott resultat. Medelvärdet är dock bara ett statistiskt värde, ett utfall av alla
kommuners resultat, och behöver inte vara ett bra värde. I
den lokala analysen bör fokus ligga på dels de tidigare resultaten, dels relationen till andra jämförbara kommuner.
Men fokus bör också ligga på relationen till de lokala och
regionala målen som kan finnas för en indikator. Har en
kommun, eller ett län, lyckats nå ett högt värde på en indikator är det värdet fullt möjligt för andra att uppnå.
Analysera resultatet lokalt och regionalt
För att en kommun eller ett landsting eller region ska kunna omsätta resultatet av en indikator i lokalt och regionalt
förbättringsarbete, krävs både förståelse för och analys
av vad som påverkar resultatet av varje enskild indikator.
Egna analyser är nödvändiga för att kunna prioritera rätt
åtgärder när man vill förbättra det egna resultatet på en
indikator. För att fortsätta arbetet med att anlysera och bearbeta jämförelserna krävs ofta mer information och fler
uppgifter än vad som ryms i denna rapport. På lokal och
regional nivå finns också statistik och nyckeltal som är användbara i analysen. Det finns också en mängd olika rapporter och webbplatser där det går att hämta information
och mer detaljerade uppgifter som berör indikatorerna.
Indikatorerna för sammanhållen vård och omsorg kan
vara ett bra underlag för diskussion och gemensam analys.
De kan användas inom den samverkansstruktur som finns
i alla län för samverkan mellan kommun och landsting.
Gruppindelad statistik
Vården och omsorgen ska vara individanpassad och därmed utgå från den enskildes behov. Dessutom ska vården
och omsorgen vara likvärdig oavsett om den enskilde
är man eller kvinna. För att belysa eventuella skillnader
mellan män och kvinnor så presenterar vi de indikatorer
där detta är möjligt uppdelat för män respektive kvinnor.
Syftet är att underlätta jämställdhetsanalyser i vården och
omsorgen om äldre.
Vi presenterar även vissa uppgifter uppdelat på ålder
och hälsotillstånd. Syftet är att belysa eventuella skillnader mellan olika åldrar och för grupper med olika upplevelser av sitt hälsotillstånd.
Resultat och analys på enhets- och verksamhetsnivå
Resultat publiceras för indikatorerna i årets rapport utifrån
kommunnivå. Det innebär att vi har slagit ihop resultat för
verksamheter och enheter inom en kommun till ett kommunresultat. Men kommunerna har möjlighet att analysera sina egna resultat på verksamhets- och enhetsnivå för
merparten av indikatorerna. För de indikatorer som bygger
på data från enkätundersökningen Vad tycker de äldre om
äldreomsorgen? kan de kommuner som bistått Socialstyrelsen med information om enheter och verksamheter ta del
av enheternas och verksamheternas resultat. Materialet
finns tillgängligt på Socialstyrelsens webbplats.
Kommunerna och landstingen eller regionerna kan
dessutom använda sig av sina egna inloggningar till de
kvalitetsregister som bistått med data till årets rapport
för att analysera resultat på enhets- och verksamhetsnivå.
Dessa kvalitetsregister är Senior Alert, BPSD och SveDem,
Svenska Palliativregistret och Riks-Stroke. Kommunerna har även möjlighet att komplettera sina analyser med
material från Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning. I undersökningen presenteras data både på
kommunnivå och för verksamheter och enheter. De resultat som presenteras för enheter inom respektive kommun
kan vara utformade på ett annat sätt än indikatorerna som
presenteras i denna rapport. För att tolka resultaten behövs därför kunskap om hur indikatorerna är utformade.
Information om indikatorerna finns i bilaga 2.
Nationellt och regionalt stöd
Det finns flera olika handböcker, undersökningar och
redskap som kan vara ett stöd i arbetet med öppna jämförelser:
• I SKL:s Handbok för öppna jämförelser inom socialtjänst
ges steg för steg stöd för hur resultaten kan tolkas.
tolkning och analys av resultat
Handboken kan laddas ned från www.skl.se eller beställas i webbshopen.
• Socialstyrelsens handbok för effektivitetsanalyser, www.
socialstyrelsen.se.
• I Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se,
går det att göra analyser och själv välja kommuner och
landsting eller regioner att jämföra sig med.
• Ett jämförelseverktyg för öppna jämförelser finns
tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/aldreomsorg/aldre/aldre.
I jämförelseverktyget är det möjligt att se resultat och
göra jämförelser, skriva ut diagram för enskilda indikatorer och göra egna urval av landsting och kommuner.
• I Äldreguiden finns det uppgifter om äldreomsorgen på
enhetsnivå.
• Resultatet från den nationella undersökningen Vad
tycker de äldre om äldreomsorgen? finns på Socialstyrelsens webbplats.
Inom ramen för den stöd- och samverkansstruktur som
finns i alla län, erbjuds stödjande aktiviteter för att öka
förståelsen och förbättra analysen av resultatet från öppna
jämförelser. Läs mer på www.skl.se/evidensbaseradpraktik.
Ekonomi och effektivitet
Socialstyrelsen har utvecklat en modell som kan beskriva
effektivitet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Kommuner och landsting har begränsade resurser,
och de offentliga medlen ska används så effektivt som
möjligt. En effektiv verksamhet kan därför leda till att fler
människor får den vård och omsorg de behöver med bra
kvalitet. Modellen kan användas för att beskriva produktivitet och effektivitet, se figur 1.
Modellen utgår från att verksamhetens mål och uppdrag
bestäms utifrån olika lagar, förordningar och föreskrifter,
men också av den lokala ambitionsnivån och prioriteringar.
Resurser är det som en verksamhet använder för att producera tjänster. Verksamheten har tillgång till olika resurser, till exempel personalens kompetens, tid, utrustning,
lokaler och hjälpmedel. Resursanvändningen mäts ofta i
kostnader och påverkar i vilken omfattning, eller volym,
som produktionen sker och vilken kvalitet tjänsterna har.
Produktionsvolym är mängden tjänster som produceras.
Det som är unikt med denna modell är att den tar hänsyn till Processkvalitet, vilket är kvaliteten för processen
och för de producerade tjänsterna. Denna kan delas upp
i teknisk kvalitet och funktionell kvalitet. Effektresultat
(”outcome”) visar de effekter som verksamheten uppnår.
Effekterna utgår från de mål som har satts upp för verksamheten. Måluppfyllelse avser hur väl verksamheten har
uppnått sina mål. Målnivåerna är dock inte statiska utan
kan förändras mellan åren. Det kan innebära att verksamheten kan vara effektiv i förhållande till målnivån ett år
men ineffektiv ett annat år, trots att resultatet är detsamma [2].
En verksamhet mäter produktiviteten genom att ställa
resurserna mot produktionsvolymen. Det är önskvärt att
verksamheten här tar hänsyn till kvaliteten i produktionen, det vill säga all produktion av tjänster. Produktiviteten tar ingen hänsyn till om verksamheten når målet för
verksamheten. Genom att analysera produktiviteten kan
verksamheten se hur stor produktionsvolym de får ut av
de insatta resurserna. Att mäta produktivitet är en bit på
väg mot att mäta effektiviteten. Produktivitet visar alltså
om verksamheten producerar sina tjänster på rätt sätt,
men tar inte hänsyn till om målet är uppfyllt. I produktivitetsanalysen ligger fokus på produktionen och hur verksamheten utför produktionen, medan en effektivitetsanalys fokuserar på effekterna för patienten eller brukaren [2].
figur 1: Effektivitet och produktivitet.
Effektivitet
Mål och
uppdrag
Resursanvändning
Produktionsvolym
Processkvalitet
Produktivitet
Källa: Handbok för effektivitetsanalyser, Socialstyrelsen 2014.
Effektresultat
Måluppfyllelse
13
14
Det finns olika sätt att analysera effektivitet. Vilket sätt
som verksamheten väljer beror ofta på vilka uppgifter som
finns tillgängliga. Ett sätt är att mäta effektivitet i relation
till mål. Det är den metod som kräver flest dataunderlag
och den kräver uppgifter om resursanvändning, effektresultat och målnivåer. Syftet med att mäta effektivitet i relation till mål är att undersöka om verksamheten har nått
målet för verksamheten och om den har använt resurserna
på bästa sätt.
Saknas det målnivåer kan effektivitet som jämförelse
vara en alternativ metod. För att mäta detta behöver verksamheten uppgifter om resursanvändning och effektresultat. Syftet med att mäta effektivitet som jämförelse är
att undersöka om en verksamhet är mer eller mindre effektiv än en annan verksamhet eller om den är det över tid.
Ett tredje angreppssätt är att studera ineffektivt resurs
utnyttjande. Syftet med att identifiera ineffektivt resursutnyttjande är att beräkna värdet av onödig resursanvändning, det vill säga resurser som kan användas till andra
insatser och därmed öka samhällets, verksamheternas
eller individernas nytta.
Effektivitetsanalyser kan ha olika syften och spegla olika
ekonomiska perspektiv. Ett samhällsekonomiskt perspektiv syftar till att fånga samtliga aktörers resursanvändning
och samhällets samlade resultat. Ett huvudmannaperspektiv eller ett verksamhetsperspektiv däremot mäter huvudmannens eller verksamhetens resursanvändning och
resultat [2].
Verksamheten kan mäta effektiviteten genom att studera kostnaden för att uppnå ett visst resultat, till exempel
att få personer inom äldreomsorgen att känna sig trygga.
Resultatet av detta skulle sedan kunna ställas mot kommunernas kostnader för särskilt boende och hemtjänst,
data som verksamheten förslagsvis kan hämta i kommunernas räkenskapssammandrag (RS).
Socialstyrelsen och SKL har de senaste åren utvecklat
olika metoder för att mäta effektivitet. Socialstyrelsens
handbok för effektivitetsanalyser ger en teoretisk vägledning. SKL:s arbete med Kostnad per brukare (KPB), där ett
80-tal kommuner medverkar inom äldreomsorgen, gör
det möjligt att analysera effektiviteten [3,4].
äldres livssituation och hälsa
Äldres livssituation och hälsa
Hälsan hos äldre personer påverkas bland annat av den
enskilde äldres livssituation. Självständighet är en viktig
del, det vill säga att vara rörlig och oberoende, att kunna
ta sig ut på egen hand och delta i aktiviteter samt att träffa
vänner och bekanta. Förlust av oberoende kan leda till en
sänkt livskvalitet, som i sin tur kan sänka motståndskraften och öka mottagligheten för sjukdomar. Hälsostatusen
påverkas bland annat av socioekonomiska faktorer, tidigare hälsoproblem, sociala nätverk och kön. Fysisk aktivitet,
matvanor, rökvanor och alkoholkonsumtion påverkar
hälsoutvecklingen.
Alkoholkonsumtionen hos äldre personer har uppmärksammats under senare år. Den ökar, framför allt
bland äldre kvinnor. Även om alkoholdödligheten har
ökat bland kvinnor, så är det mer än fyra gånger så vanligt
att män dör i alkoholrelaterade sjukdomar jämfört med
kvinnor [5].
Folkhälsomyndigheten lyfter fram fyra områden som
extra viktiga för ett gott åldrande som förbättrar och förlänger livet:
• social gemenskap och socialt stöd
• meningsfullhet
• fysisk aktivitet
• goda matvanor.
15
16
Äldre i Sverige och världen
Äldre i Sverige
Medellivslängd används ofta som ett välfärdsmått. Det
ingår bland annat i FN:s Human Development Index (HDI)
som ett mått på ett lands utvecklingsnivå. Sverige har
i dag en av världens äldsta befolkningar. Tabell 1 redovisar
återstående livslängd vid 65 års ålder för ett urval länder i
OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling). Urvalet bygger på länder som är jämförbara med
Sverige. Tabellen visar skillnader mellan kvinnor och män
i olika länder.
Under den andra hälften av 1900-talet är det främst den
minskade dödligheten i hjärt-kärlsjukdom som bidragit
till en ökad medellivslängd [6]. Sedan 1990-talet har medellivslängden ökat för både kvinnor och män i Sverige. År
2013 var medellivslängden för kvinnor drygt 84 år, och för
män drygt 80 år. Den återstående medellivslängden vid 65
års ålder var för kvinnor 21,2 år och för män 18,7 år [7].
I tabell 2 redovisar vi de fem kommuner med längst respektive kortast medellivslängd mellan åren 2009–2013.
Högst förväntad medellivslängd har kvinnor i Lidingö
kommun, 86,2 år, och män i Danderyds kommun, 83,3 år.
Kortast medellivslängd har kvinnorna i Norsjö kommun
och männen i Ljusnarsbergs kommun med 79,5 år respektive 74,4 år [7].
Skillnaden mellan kommuner med lång och kort medellivslängd har ökat, särskilt när det gäller kvinnor. I mindre områden, exempelvis kommuner, kan medellivslängden variera från år till år i högre utsträckning än i större
områden. Det är stora skillnader mellan olika kommuner,
men man bör vara försiktig med att dra alltför långtgående
slutsatser eftersom många kommuner har en liten befolkning och få dödsfall. Trots att livslängdstabellen baseras
på data för en femårsperiod kan ett fåtal dödsfall i unga
åldrar få stor betydelse när man beräknar den förväntade
medellivslängden.
tabell 1: Förväntad återstående livslängd vid 65 års ålder, fördelat på kvinnor och män, 2012.
Land
Kvinnor
Land
Män
Frankrike
23,4
Island
20,1
Spanien
22,8
Schweiz
19,3
Schweiz
22,3
Frankrike
19,1
Italien
22,1
Spanien
18,7
Finland
21,6
Italien
18,5
Island
21,5
Sverige
18,5
Österrike
21,3
England
18,5
Belgien
21,3
Norge
18,3
Friska äldre
Tyskland
21,2
Tyskland
18,2
Sverige
21,1
Österrike
18,1
Nederländerna
21,0
Nederländerna
18,0
Norge
21,0
Finland
17,8
England
20,9
Belgien
17,7
Estland
20,3
Danmark
17,5
Danmark
20,2
Estland
14,8
Enligt SCB:s befolkningsprognos är många personer friska
i hög ålder. Många personer över 65 år fortsätter att arbeta
och de flesta är fram till 80-årsåldern oberoende och klarar
sig på egen hand. Förutsättningar för ett gott åldrande ser
dock olika ut bland äldre personer. Förutom ålder beror
skillnader även på om personen har en funktionsnedsättning eller inte.
Dagens äldre har vuxit upp under mer gynnsamma uppväxtförhållanden och många har högre utbildning och högre materiell standard jämfört med tidigare generationer.
Socialstyrelsens folkhälsorapport (2009) visar att andelen
Källa: OECD, Statistik.
tabell 2: Kommuner med längst respektive kortast medellivslängd, uppdelat på män och kvinnor, 2009–2013.
Längst medellivslängd
Kommun
Män
Kommun
Danderyd
83,3
Lidingö
Täby
82,3
Ekerö
Kortast medellivslängd
Kommun
Män
Kommun
86,2
Ljusnarsberg
74,4
Norsjö
79,5
Danderyd
86,1
Haparanda
75,3
Svenljunga
80,8
82,2
Vadstena
86,1
Pajala
75,5
Ljusnarsberg
81,0
Bollebygd
81,9
Båstad
85,9
Malå
75,9
Åsele
81,0
Tjörn
81,9
Täby
85,5
Överkalix
76,2
Grums
81,3
Källa: Befolkningsstatistik, Statistiska Centralbyrån.
Kvinnor
Kvinnor
äldres livssituation och hälsa
äldre som motionerar har ökat sedan 1980-talet och att andelen äldre som är inaktiva har minskat. Den fysiska rörelseförmågan har generellt förbättrats. Andelen äldre med
nedsatt rörelseförmåga har minskat, både bland yngre och
äldre pensionärer [6].
Den ökande andelen äldre medför ett ökat behov av
satsningar på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
åtgärder. Detta kan leda till att behovet av vård och omsorg
kommer senare. Åtgärder som främjar, bevarar och stärker
det friska hos den enskilda äldre bör omfatta samtliga äldre. Insatserna bör påbörjas i god tid [5].
Äldres hälsoproblem
Äldre personer har en ökad risk att drabbas av kroniska
sjukdomar och flera samtidiga sjukdomar eller skador.
Sjukdomarna och skadorna kan medföra funktionsnedsättningar, till exempel rörelsehinder och nedsatt kognitiv
förmåga och kondition.
I tabell 3 redovisar vi de vanligaste diagnoserna för personer 65 år och äldre, rangordnade utifrån de mest frekventa diagnoserna överst i tabellen.
Gruppen av sköra äldre med omfattande sjukvård och
omsorg kallas ofta för de mest sjuka äldre och gruppen utgörs av ungefär 315 000 individer [8]. Gruppen mest sjuka
äldre har mer eller mindre regelbunden kontakt med primärvård, specialistvård, hemtjänst, hemsjukvård och omsorg i särskilt boende. De har varierande behov och gruppen är inte homogen, vilket innebär att de också har olika
syn och förväntningar på vården och omsorgen. I följande
avsnitt beskrivs några vanliga hälsoproblem hos äldre personer.
Tabell 3: De vanligaste huvuddiagnoserna vid slutenvård för
personer 65 år och äldre, uppdelat på män och kvinnor, 2013.
Män
Kvinnor
Hjärtinsufficiens
Frakturer på lår och höft
Ischemisk kranskärlssjukdom
Hjärtinsufficiens
Förmaksflimmer och
förmaksfladder
Förmaksflimmer och
förmaksfladder
Cerebral infarkt
Cerebral infarkt
Pneumoni
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Angina pectoris
Ischemisk kranskärlssjukdom
Bröst- och strupsmärtor
Bröst- och strupsmärtor
Kroniskt obstruktiv
lungsjukdom
Pneumoni
Urinvägsinfektion
Urinvägsinfektion
Höft- och knäledsartros
Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.
Demenssjukdom
Demens är ett samlingsnamn för en rad symtom som
orsakas av hjärnskador. De kan yttra sig på olika sätt beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas. Vanligen
försämras minnet och förmågan att planera och genomföra vardagliga sysslor. Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga är andra så kallade kognitiva förmågor
som påverkas negativt. Till sjukdomsbilden hör även oro,
nedstämdhet och beteendeförändringar. Symtomen leder
ofta till att personer med demenssjukdom med tiden får
svårt att klara sig själv i det dagliga livet. Flest personer
med demenssjukdom finns i gruppen över 65 år, och risken för att insjukna i demenssjukdom ökar med stigande
ålder. För närvarande finns det ungefär 160 000 personer
med demenssjukdom i Sverige och varje år insjuknar drygt
25 000 personer. Åtta procent av alla som är 65 år eller
äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har
en demenssjukdom. Fram till år 2050 förväntas antalet
personer med demenssjukdom nästan fördubblas [9].
Dödligheten i demenssjukdomar har ökat och är nu
drygt fyra gånger högre än 1987, för både kvinnor och män.
En anledning till den ökade dödligheten är att läkare har
blivit mer benägna att sätta demens som dödsorsak [10].
Samhällskostnaderna för vård och omsorg för personer
med demenssjukdom beräknas uppgå till drygt 50 miljarder kronor, varav 85 procent av kostnaderna faller på kommunerna, 5 procent på landstingen och resterande 10 procent på anhöriga eller andra närstående [9].
Stroke
Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas
av en blodpropp eller blödning i hjärnan. Skadorna visar
sig som en plötslig förlust av olika funktioner som styrs
från hjärnan, till exempel tal, rörelser, känsel och syn. Stroke kallades tidigare för slaganfall. Vid stroke krävs omedelbar sjukhusvård.
I Sverige drabbas cirka 30 000 personer årligen av stroke.
Drygt 80 procent är 65 år och äldre, och risken för stroke
ökar med stigande ålder. Relaterat till befolkningsstorleken är stroke vanligare bland män, men eftersom det finns
fler kvinnor i den äldsta åldersgruppen är det faktiska antalet som insjuknar lika högt hos kvinnor.
Insjuknandet i stroke har dock minskat sedan 1995.
Minskningen har gått snabbare bland män och könsskillnaderna har därmed minskat [6].
Stroke utgör den vanligaste orsaken till neurologisk funk
tionsnedsättning hos vuxna och är den tredje vanligaste
dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer. Stroke är den
somatiska sjukdom som svarar för flest vårddagar på svenska sjukhus, nästan en miljon. För personer som drabbats av
stroke krävs stora resurser i kommunala särskilda boenden
och kommunal hemtjänst. Den totala samhällskostnaden
har beräknats uppgå till 18,3 miljarder kronor årligen. Närståendes vårdinsatser är inte inräknade [11].
17
18
Psykisk ohälsa
Det finns flera faktorer som kan orsaka psykisk ohälsa
bland äldre personer. Åldrandet för ofta med sig förlust av
förmåga, förändrad identitet och försvagat socialt nätverk.
Vissa läkemedel kan utlösa psykiska besvär som en biverkning. Även fysisk sjukdom ökar riskerna för psykisk ohälsa
[12]. Äldre med depressioner eller ångestsjukdomar har i
större omfattning än övriga äldre en stor samsjuklighet i
svårare somatiska sjukdomar, såsom hjärtsjukdomar och
kroniska sjukdomar i luftvägarna. Trots ett stort somatiskt
vårdbehov får inte äldre med psykisk sjukdom ett lika gott
somatiskt omhändertagande som övriga äldre.
Besvär av ängslan, oro och ångest samt sömnbesvär är
vanligt hos de äldre. I åldersgruppen 85 år och äldre besväras var tredje kvinna och nästan var femte man av ängslan, oro eller ångest. Kvinnor konsumerar betydligt mer
psykofarmaka än män. Den utbredda behandlingen med
psykofarmaka bland äldre gör också att riskerna för läkemedelsbiverkningar är betydligt högre. Äldre som regelbundet använder olika psykofarmaka har ökade risker för
exempelvis fallolyckor, mag- och tarmblödningar och död
[13,14].
Socialstyrelsen studerar hälsodataregistren och dödsorsaksregistret för att identifiera och undersöka förekomsten av psykofarmaka och andra läkemedelstyper som
leder till ökade risker för död, fallolyckor och magblödningar. Målet är att identifiera behandling med preparat
och kombinationer med hög risk, så att dessa ska gå att
undvika [15].
En fjärdedel av alla självmord begås av personer över 65
år. Det är fler män än kvinnor som begår självmord. Mellan
åren 1991 och 2011 har självmorden dock nästan halverats
bland både kvinnor och män i åldersgruppen 65–84 år [5].
SKL:s kurser i att upptäcka psykisk ohälsa
hos äldre
SKL har tillsammans med bland annat Nationellt centrum
för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)
tagit fram ett utbildningsmaterial som ska användas för att
tidigt uppmärksamma äldre personer som kan lida av psykisk ohälsa. Antalet utbildade instruktörer är hösten 2014
51, med en ojämn spridning i landet. Ytterligare 22 personer
påbörjade utbildningen i oktober 2014. Instruktörerna ska
genomföra utbildningar lokalt och regionalt. Aktiviteten är
en del av satsningen för mest sjuka äldre. Kunskap och inspiration finns bland annat på www.skl.se.
sammanhållen vård och omsorg
Sammanhållen vård och omsorg
Utmaningar och möjligheter
Sjuka och sköra äldre har många kontakter med hälso- och
sjukvården och den kommunala vården och omsorgen,
men inte alltid samtidigt. För äldre personer med stora
vård- och omsorgsbehov är det viktigt att hälso- och sjukvården och äldreomsorgen samverkar, både på individnivå och på organisatorisk nivå. För att vården och omsorgen om de sköra äldre ska fungera behövs en effektiv och
sammanhållen vård- och omsorgsprocess. Det innebär att
vården och omsorgen ska göra rätt saker i rätt tid, oavsett
huvudman och vårdaktör.
Begreppet sammanhållen vård och omsorg är komplext.
Det kan beskrivas som en individanpassad, samordnad
och kontinuerlig vård och omsorg med en obruten kedja
av insatser som den enskilde behöver och som olika aktörer utför. Informationsöverföring mellan olika huvudmän, vårdgivare och professioner inom och mellan orga-
nisationer är avgörande för att sköra äldre ska få vård och
omsorg av hög kvalitet som tillgodoser deras behov.
Det finns många utmaningar för att få en tillfredsställande vård- och omsorgskedja. Det kan bland annat handla
om brister i kommunikationen och informationsöverföringen mellan olika aktörer, eller att resurserna inte följer
samma flöde eller process som den äldre. Ytterligare en
utmaning handlar om aktörernas kunskap om och tilltro
till de andra aktörernas kompetens, förutsättningar och
förmåga.
Samverkan mellan kommuner och landsting och mellan olika yrkesgrupper har varit en utmaning under lång
tid. Detta har uppmärksammats i en rad utredningar och
rapporter. Kommuner och landsting har också genomfört
många olika förbättringar under årens lopp. Ett exempel
är den lagstadgade skyldigheten i både hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL) att upprätta
19
20
figur 2: Andel kommuner per län och region där all kommunal hälso- och sjukvårdspersonal är ansluten till NPÖ.
Blekinge
Jämtland
Norrbotten
Örebro
Jönköping
Kalmar
Västmanland
Södermanland
Värmland
RIKET
Halland
Östergötland
Gävleborg
Uppsala
Dalarna
Skåne
Kronoberg
Västerbotten
Stockholm
Västra Götaland
Gotland
0
20
40
60
80
100
Procent
Källa: E-hälsa i kommunerna, redovisning av nyckeltal för utveckling av e-hälsa i kommunerna, Socialstyrelsen 2014.
.
figur 3: Antal vårddygn för utskrivningsklara patienter över 65 år som varit utskrivningsklara,
genomsnitt januari–september 2014, per län.
Kronoberg
Kalmar
Blekinge
Västra Götaland
Gävleborg
Jämtland
Skåne
Stockholm
Jönköping
Halland
RIKET
Västernorrland
Västmanland
Värmland
Dalarna
Norrbotten
Västerbotten
Östergötland
Södermanland
Gotland
Uppsala
Örebro
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Antal vårddygn
Källa: SKL:s databas för utskrivningsklara patienter.
en samordnad individuell plan, en så kallad SIP. Denna
plan ska upprättas när en person behöver insatser från
både socialtjänsten (äldreomsorgen) och hälso- och sjukvården. Ett annat exempel på utveckling är införandet av
Nationell patientöversikt (NPÖ). NPÖ är ett webbaserat
system där personal hos en vårdgivare kan läsa i en annan
vårdgivares journal om en gemensam patient, under förutsättning att patienten har gett sitt samtycke. Vårdgivarna
måste ha en särskild anslutning för att information i journaler ska bli tillgänglig för andra vårdgivare. Alla landsting
och regioner är anslutna, liksom många kommuner och
enskilda vårdgivare. Här pågår ett nationellt samordnat
utvecklingsarbete, som baseras på intentionerna i Nationell eHälsa - strategi för tillgänglig och säker information
inom vård och omsorg. Socialstyrelsen har på regeringens
uppdrag tagit fram nyckeltal för utvecklingen av e-hälsa i
kommunerna. I figur 2 redovisas andel kommuner per län
där all kommunal hälso- och sjukvårdspersonal är ansluten till NPÖ.
Påverkbar sjukhusvård för äldre
I och med satsningen på gruppen mest sjuka äldre finns
det idag mer kunskap om vad som orsakar återinskrivningar bland äldre. Personer i särskilt boende har färre
inläggningar på sjukhus än äldre i ordinärt boende, trots
att äldre i särskilt boende oftare är multisjuka och sköra.
Av alla inläggningar på sjukhus för personer över 65
år återinskrivs cirka 20 procent, och oftast inom 10 dagar
efter utskrivning från sjukhus. Det är några få diagnoser
som står för 80 procent av den slutenvård som bedöms gå
att påverka om vården och omsorgen hade varit mer sammanhållen ur den äldres perspektiv.
Det finns stora regionala skillnader och variationer som
inte kan förklaras av slumpen, socioekonomiska faktorer
eller befolkningens ålderssammansättning. Det handlar
mer om lokala arbetssätt och hur väl vårdens och omsorgens aktörer lyckas hantera utmaningarna för att klara en
sammanhållen vård och omsorg. Ungefär 150 000 av de
äldres besök på akutmottagningar hade kunnat tas om
hand i primärvården eller i äldreomsorgen [16].
Betalningsansvar och utskrivningsklara
Ett annat sätt att belysa utmaningarna med en effektiv och
säker vård- och omsorgsprocess är andelen utskrivningsklara personer över 65 år som vistats på sjukhus. En person
är utskrivningsklar om den behandlande läkaren bedömer
att han eller hon inte längre behöver slutenvård på sjukhus. Om läkaren bedömer att personen ifråga inte klarar
sig på egen hand efter utskrivningen ska läkaren kalla till
vårdplanering. Kommunen och primärvården kan komma
att överta ansvaret för den fortsatta vården och omsorgen.
Betalningsansvarslagen ger kommunen rätt till fem dagars frist för att möjliggöra planering av fortsatt vård och
omsorg. Från den sjätte dagen måste kommunen betala
för varje vårddygn som den utskrivningsklara personen är
kvar i sjukhusvård.
Av figur 3 framgår att det är stor spridning i landet, över
antalet vårddygn för utskrivningsklara personer över 65 år.
Bättre liv för sjuka äldre
Regeringens satsning för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre pågick mellan åren 2011 och
2014. Målet var att få hemsjukvård, äldreomsorg, vårdcentraler och sjukhusvård att samverka bättre kring sköra äldre. SKL har samordnat insatserna som omfattat vård och
omsorg till äldre i alla kommuner, landsting och regioner.
Satsningen har verkat för
• god demensvård
• god läkemedelsanvändning
• god vård i livets slutskede
• sammanhållen vård och omsorg
• riskförebyggande arbetssätt.
Även enskilda utförare har omfattats av satsningen. Med
hjälp av bland annat prestationsersättning och ett strukturerat och systematiskt arbetssätt har SKL konstaterat
tydliga förbättringar på många områden, bland annat en
minskning av olämpliga läkemedel för äldre och en bättre
vård i livets slutskede. Men det finns mycket kvar att göra,
bland annat att säkra det systematiska och strukturerade
arbetssättet som leder till en bättre vård och omsorg för
den äldre i ordinärt boende.
Inom kommunal vård och omsorg har många kommuner utvecklat varianter på trygg hemgång eller hemtjänst.
Exempel finns bland annat från Sollefteå, Karlskrona och
Lidköping. Trygg hemgång innebär att den äldre personen
som nyss skrivits ut från sjukhus möts upp med mycket resurser de första dagarna kombinerat med upprepad
vårdplanering. Detta koncept har visat sig skapa trygghet
för den äldre och bidrar till färre återinskrivningar på sjukhus. Många sjukhus har börjat arbeta strukturerat med säker utskrivning som innefattar skriftlig och muntlig information till den äldre, och de ringer upp den äldre inom 72
timmar efter utskrivningen.
Inom primärvården pekar många på att kontinuitet
i vårdrelationen har stor betydelse. Att få ett direktnummer till sin egen sjuksköterska är ett exempel som skapar
trygghet. Dessa vårdcentraler inrättar särskilda äldresjuksköterskor. Mobila team som bemannas med distriktsläkare och sjuksköterskor finns bland annat i Umeå.
De mest sjuka äldre har av naturliga skäl ett särskilt stort
behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg. En sådan vård och omsorg ställer
höga krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över
specialitets-, professions- och organisationsgränser.
21
22
Webbkollen
Webbkollen är ett intervjuverktyg som utvecklats inom
satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Genom att intervjua
äldre personer om deras upplevelse av information och
trygghet i samband med vård och omsorg får man en bättre
förståelse för vad som skapar trygghet i vardagen för sjuka
äldre personer. Det finns olika standardiserade intervjumallar beroende på situationen. Till och med september
2014 fanns resultat från cirka 17 000 intervjuer inrapporterade i en databas som SKL administrerar.
Webbkollen används av vård- och omsorgspersonal för
att genomföra trygghetsskapande samtal med sköra äldre
personer. Samtalet kan genomföras på sjukhus, via telefonsamtal eller vid ett personligt besök. Personalen kan
också använda resultatet för förbättringsarbete. I resultaten av samtalen ses ett mönster:
• Många kommer tillbaka till sjukhuset av samma orsak
som de vårdades för vid förra sjukhusvistelsen.
• Vanliga orsaker till återinskrivning på sjukhus är andningsrelaterade besvär, ”ingen ork” och yrsel.
• Ambulans är det vanligaste transportsättet till sjukhus
och i de flesta fall är det närstående eller den sjuke själv
som tagit initiativet.
• Många uppger att de hade kunnat stanna kvar hemma
om de fått annan hjälp.
• Långt ifrån alla upplever att de är delaktiga i planeringen
inför sin hemgång eller att de fått information om vad
som planerats.
Det finns också påtagliga förbättringar över de senaste
åren. Allt fler äldre får med sig skriftlig information om
sina läkemedel efter sjukhusvistelsen och om de fortsatta
vård- och omsorgskontakterna. De äldre uppfattar detta
som positivt och både de äldre och de anhöriga känner en
ökad trygghet.
Hälso- och sjukvård i ordinärt boende,
eller ”hemsjukvård”
Kommunerna har i många år ansvarat för hälso- och
sjukvård i särskilt boende och dagverksamhet (exklusive
läkarinsatser) enligt 18 § i hälso- och sjukvårdslagen. Ansvaret för basal hälso- och sjukvård i det egna hemmet,
hemsjukvård, har varit splittrat de senaste decennierna. I
vissa län har kommunerna haft ansvar och i andra län har
landstinget haft ansvaret. Under de senaste fem åren har
hemsjukvården i ordinärt boende kommunaliserats och
ansvaret har flyttats från landstingen till kommunerna i
nästan hela landet. Det innebär att kommunerna ansvarar
för hälso- och sjukvård i både ordinärt boende och i särskilt boende i nästan alla kommuner.
Den exakta gränsdragningen mellan de båda hälso- och
sjukvårdshuvudmännen kan se olika ut mellan länen.
Stockholms län är det enda län (undantaget Norrtälje
kommun) där landstinget fortfarande ansvarar för hem-
sjukvården. Landstingen och regionerna ansvarar fortfarande för den så kallade avancerade hemsjukvården, som
enkelt kan beskrivas som specialistvård i det egna hemmet
i stället för på sjukhus.
Hemsjukvård handlar om hälso- och sjukvårdande insatser, på primärvårdsnivå, som personalen utför i den
enskildes hem. Insatserna kan vara omvårdande eller rehabiliterande och utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, till exempel sjuksköterska, arbetsterapeut
eller fysioterapeut. Insatserna kan också utföras av en undersköterska i hemtjänst som delgivits delegation från ansvarig legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Den äldre
personen blir inskriven i hemsjukvård utifrån kommunernas och landstingets kriterier i respektive län. Det är
oftast läkare i primärvården som beslutar om inskrivning
i hemsjukvård. För att få hemsjukvård ska den enskilde ha
svårigheter att ta sig till en vårdcentral eller ha behov av
hälso- och sjukvård upprepade gånger under veckan, och
kanske vid olika tidpunkter på dygnet. Hemsjukvårdens
insatser är många och inte knutna till specifika diagnoser.
Den hjälp den enskilde kan få är till exempel att hantera
medicin och läkemedel, sår, rehabilitering, hjälpmedel,
smärtlindring, injektioner, näringsintag genom dropp och
sond, med mera. Allt fler hälso- och sjukvårdande insatser
kan utföras säkert i den enskildes hem.
I Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning
2014 ingår för första gången frågor om hemsjukvård. Resultatet visar att andelen personer, 65 år och äldre i hemsjukvård som har en aktuell vårdplan uppgår till 78 procent
i riket. Andelen äldre med aktuell vårdplan i verksamheter
som drivs i enskild regi är 84 procent, jämfört med 77 procent för verksamheter som drivs i offentlig regi. Det finns
geografiska skillnader, och spridningen är stor mellan länen. Andelen äldre med aktuell vårdplan varierar från cirka 17 procent på Gotland till 93 procent i Skåne län.
Det är 33 procent som har både hemtjänst och hemsjukvård. Det är en betydligt lägre andel äldre med hemsjukvård som har en aktuell vårdplan, jämfört med genomförandeplaner i hemtjänsten.
Enligt Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är de äldre personerna nöjda med hemsjukvården. Många äldre (77
procent) menar att de haft en dialog med hälso- och sjukvårdspersonalen om den hälso- och sjukvård och rehabilitering de får. Det finns dock äldre som har svårt att få hjälp
av en fysioterapeut i hemmet.
Kontinuitet i kontakten med läkaren är uppskattat.
Många av de äldre saknade dock en sådan kontakt, och
upplever uppföljning av behandling av sina diagnoser och
sjukdomar som otrygg och besvärlig [22].
Indikatorer för sammanhållen
vård och omsorg
Sammanhållen vård och omsorg handlar inte bara om
samverkan mellan kommuner och landsting som organisationer. Det handlar också om det vardagliga samarbetet
mellan olika professioner som finns nära den äldre personen. Det kan vara primärvårdsläkaren som skriver ut läkemedel, fysioterapeuten i kommunal hälso- och sjukvård
som ordinerar balansträning och undersköterskan på det
särskilda boendet som hjälper till med balansträningen.
I årets rapport har vi valt att fokusera på 15 indikatorer
för att beskriva sammanhållen vård och omsorg mellan
och inom organisationer och professioner. Dessa indikatorer ska fånga aspekter av kvaliteten för den äldre. Indikatorerna för sammanhållen vård och omsorg är:
• Fallskador som leder till sjukhusvård, personer över
80 år.
• Frakturer på lår och höft, personer över 65 år.
• Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt
munhälsa, ordinärt boende och särskilt boende (två
stycken).
• Tillgodosedda rehabiliteringsbehov 12 månader efter
stroke, personer över 65 år.
• Funktionsförmåga 12 månader efter stroke, personer
över 65 år.
• Brytpunktssamtal, personer över 65 år.
• Smärtskattning sista levnadsveckan, personer över 65 år.
• Smärtlindring, personer över 65 år.
• Eftersamtal, personer över 65 år.
• Tio eller fler läkemedel, personer över 75 år med hemtjänst eller särskilt boende.
• Olämpliga läkemedel, personer över 75 år med hemtjänst eller särskilt boende.
• Användning av antipsykotiska läkemedel, personer över
75 år med hemtjänst eller särskilt boende.
• Tre eller fler psykofarmaka, personer över 75 år med
hemtjänst eller särskilt boende.
• Information på kommunens webb.
Indikatorutveckling inom området
Socialstyrelsen har i uppdrag att utveckla indikatorer som
beskriver vård- och omsorgsprocesser, rehabilitering och
socialtjänstens äldreomsorg för gruppen äldre och mest
sjuka äldre. Arbetet bedrivs i samråd med SKL, Famna,
Vårdföretagarna, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
(FSA) och Fysioterapeuterna. Utvecklingen av indikatorerna har i år bidragit till att vi kan publicera indikatorn
frakturer på lår och höft. Projektet ska på sikt bidra till att
ytterligare indikatorer som beskriver den sammanhållna
vården och omsorgen för äldre och mest sjuka äldre kan
publiceras.
Utveckling av ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt inom äldreomsorgen pågår, vilket innebär att
handläggare och utförare ska ha ett gemensamt språk för
strukturerad dokumentation av individens behov samt av
mål och resultat. Socialstyrelsen har utvecklat modellen
Äldres behov i centrum, ÄBIC, för detta. Målet är att utveckla
personalens arbetssätt, dokumentation och uppföljning
så att äldre personer i hela landet ska få stöd och hjälp av
god kvalitet utifrån sina individuella behov. Detta skapar
förutsättningar för lokal uppföljning, öppna jämförelser
och utveckling av den nationella statistiken med enhetliga
uppgifter om bland annat äldre personers behov.
Det pågår också ett arbete med process-id inom äldreomsorgen, på samma sätt som gjorts inom hälso- och
sjukvården, för att kunna följa vård- och omsorgsprocesser. Hälsoärende är ett centralt begrepp i den nationella informationsstrukturen (NI) och anses i kombination med
ett vårdprocess-id möta behovet av att hålla samman information om en individanpassad vårdprocess. Syftet med
gemensamma process-id och hälsoärenden är att hålla
ihop informationen mellan socialtjänsten och hälso- och
sjukvården.
Socialstyrelsen ska utveckla statistiken över äldres vård
och omsorg så att den samlas in och presenteras månadsvis. Den nya insamlingen innebär att registret över socialtjänstinsatser till äldre och till personer med funktionsnedsättning ger den totala statistiken över beslutade och
verkställda insatser under året. Socialstyrelsen har i dagsläget inte rätt att samla in personuppgifter som inhämtats
från primärvården eller att behandla primärvårdsuppgifter och uppgifter om äldres behov av äldreomsorg och
kommunal hälso- och sjukvård. En fortsätt dialog mellan
Socialstyrelsen och regeringen kommer därför vara avgörande för att skapa förutsättningar för den framtida statistikutvecklingen [17].
I dagsläget saknas det statistik om såväl omfattningen
som innehållet av den kommunala hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att ta fram en mer
användbar statistik och håller på att utarbeta förslag på en
klassifikation av vårdåtgärder för den kommunala hälsooch sjukvården. Det finns sedan länge en sådan klassifikation för landstingets hälso- och sjukvård. Denna typ av
uppgifter om den kommunala hälso- och sjukvården skulle ge en bättre helhetsbild av kommunal hälso- och sjukvård och ge ett bättre underlag för analys och planering.
Socialstyrelsen har tagit fram en utvecklingsplan för
nationell statistik om äldres hälsa, vård och omsorg. Statistiken bör utvecklas för att kunna följa och analysera
vården och omsorgen om äldre på ett bra sätt i framtiden.
Flera förordningar behöver ändras för att kunna samla in
och behandla uppgifter från primärvården och kommunal
hälso- och sjukvård. Utvecklingsplanen fokuserar på uppgifter om socialtjänsten och den hälso- och sjukvård som
kommunen ansvarar för enligt 18 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL [28].
23
24
Riskförebyggande vård och omsorg
De indikatorer som beskrivs i följande avsnitt är fallskador
och fraktur på lår och höft samt åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa för ordinärt boende
och särskilt boende. Tidigare har vi publicerat fyra indikatorer för att beskriva kommunernas riskförebyggande arbete på särskilt boende; åtgärder vid risk för fall, åtgärder
vid risk för undernäring, åtgärder vid risk för trycksår och
åtgärder vid risk för nedsatt munhälsa. I årets rapport har
vi slagit ihop dessa fyra indikatorer till en indikator som
speglar det övergripande riskförebyggande arbetet dels
för särskilt boende dels för ordinärt boende.. Resultaten
för indikatorerna redovisas redovisas sist i avsnittet för
riskförebyggande vård och omsorg. Vi beskriver också de
riskförebyggande åtgärder för fall, undernäring, trycksår
och nedsatt munhälsa som registreras i det nationella
kvalitetsregistret Senior Alert. Resultat på kommunnivå
presenteras i bilaga 1.
Fall och fallskador
Fallolyckor är vanliga bland äldre personer och kan orsaka
skador, förlorad självständighet, försämrad livskvalitet
och dödsfall. Fallrisken ökar med stigande ålder, bland
annat på grund av muskelsvaghet, syn- och hörselnedsättning, försämrad balans och gångförmåga samt sjukdom.
Vissa typer av läkemedel utgör en ökad risk för fallolyckor
[18].
Var tredje person 65 år och äldre som bor i eget boende
faller minst en gång per år. I särskilda boenden är frekvensen högre och på sjukhus inträffar många fallolyckor. Ungefär tio procent av fallolyckorna resulterar i en allvarlig
skada, och en till två procent i en höftfraktur [19]. Fallskador i den äldre befolkningen redovisas genom indikatorn:
• Antal personer med fallskador per 1 000 invånare 80 år
och äldre.
Antalet fallskador i riket har ökat från 57 till 61 per 1 000
invånare 80 år och äldre mellan åren 2007 och 2013. Mellan åren 2011 och 2013 ökade antalet fallskador för kvinnor
från 65 till 69, och för män från 43 till 48. År 2013 låg fallskadorna i riket dock på samma nivå som 2012, vilket tyder
på att fallskadorna åtminstone inte tycks ha ökat mellan
2012 och 2013. Fallskador är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män.
Antalet fallskador på kommunnivå varierar mellan 30
och 84 fallskador per 1 000 invånare 80 år och äldre (medelvärde 2011–2013). Det är viktigt att varje kommun och
landsting eller region tolkar sina egna resultat baserat på
de lokala förutsättningarna. I Socialstyrelsens statistikdatabas finns möjlighet att ta fram uppgifter om skador på
kommunnivå1.
1 www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/yttreorsakertillskadorochforgiftningar.
figur 4: Kommunerna fördelade efter antal personer med fraktur på lår och höft per 100 000 invånare över 65 år.
Antal kommuner
25
20
15
10
5
0
500
750
Kommuner med:
l 25 % lägsta värden
1000
l 50 % mellersta värden
1250
l 25 % högsta värden
1500
Antal per personer med frakturer
Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 2014.
Fall, undernäring, trycksår och munhälsa
Många fall leder till frakturer på lår och höft. Personer med
höftfrakturer har en medelålder strax över 80 år och har
ofta andra sjukdomar som kräver stora resurser inom sjukvård och kommunal omsorg. Kostnaden för höftfrakturer
och rehabilitering är 1,5 miljarder årligen [20]. Höft- och
lårfrakturer bland den äldre befolkningen redovisas genom indikatorn:
• Antal personer med frakturer på lår och höft per 100 000
invånare 65 år och äldre.
Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem,
trycksår och problem med munhälsan. Det förebyggande arbetet innefattar flera olika yrkeskategorier och en
mängd olika delaspekter och arbetsmoment. För att få
goda resultat behövs ofta en bra samverkan mellan olika
yrkesgrupper inom kommunen och landstinget och mellan huvudmännen.
Antalet frakturer på lår och höft har minskat något mellan
åren 2010 och 2013. För perioden 2010–2012 var antalet
frakturer per 100 000 invånare 65 år och äldre 982, och perioden 2011–2013 var antalet frakturer 947. Höftfrakturerna
har minskat hos både kvinnor och män. På kommunnivå
varierar antalet mellan 515 och 1 443 frakturer per 100 000
invånare 65 år och äldre. Spridningen bland kommunerna
framgår av figur 4.
Förebyggande åtgärder för fall
Fallskador kan få allvarliga konsekvenser för individen,
framför allt i form av lidande och försämrad livskvalitet,
till exempel svårigheter att röra sig, isolering och ökat
beroende av andra. Varje verksamhet som vårdar patienter med risk för fall ska ha rutiner för att förebygga fall.
Rutinerna ska innefatta både medicinska åtgärder och
omvårdnadsåtgärder.2 Riskförebyggande åtgärder som
registreras i Senior Alert är exempelvis:
• information och undervisning om hälsa och ohälsa som
kan påverka risken för fall
• assistans vid personlig vård och förflyttning
• fysisk aktivitet och balansträning
• läkemedelsgenomgångar
• hjälpmedelsförskrivning.
2 www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/forbattra/forebyggafallskador
25
26
Förebyggande åtgärder för undernäring
Ett bra näringstillstånd är nödvändigt för att undvika eller
övervinna sjukdomar, återfå hälsan efter en sjukdom och
orka vara aktiv. Undernäring kan få följdeffekter som depression, infektioner, svårigheter att klara lindriga sjukdomar och trycksår. En person som är 65 år eller äldre anses
vara i riskzonen för att utveckla undernäring om han eller
hon har någon av följande tre riskfaktorer:
• ofrivillig viktförlust
• lågt BMI (body mass index)
• svårigheter att äta normalt.
Kommuner och landsting eller regioner behöver samarbeta eftersom trycksår kan uppstå både i det särskilda
boendet och i samband med en inläggning på sjukhus.
Det förutsätter att respektive huvudman informerar om
enskilda äldre som har en förhöjd risk för trycksår. Riskförebyggande åtgärder som registreras i Senior Alert är exempelvis:
• regelbunden bedömning av huden och hudvård
• tryckutjämnande underlag
• näringsdryck och berikad kost
• kroppspositionering och regelbundna lägesändringar.
När en riskbedömning har visat att en person riskerar
att bli undernärd är det viktigt att sätta in åtgärder för att
förebygga risken för undernäring. Verksamheterna ska
registrera åtgärder i Senior Alert, även när en person väljer
att avböja förebyggande åtgärder för undernäring. Riskförebyggande åtgärder som registreras i Senior Alert är
exempelvis:
• regelbunden vägning
• läkemedelsgenomgångar
• regelbunden registrering av närings- och vätskeintag.
Förebyggande åtgärder för munhälsa
Munhälsan är viktig eftersom personer som har stora problem med munhälsan lättare blir undernärda. Problem
med munhälsan kan medföra flera problem för den äldre.
Exempelvis har äldre undernärda personer ökad risk för att
falla och skada sig. Att arbeta förebyggande med munhälsa
är med andra ord en viktig del i vård- och omsorgsarbetet.
Riskförebyggande åtgärder som registreras i Senior Alert är
exempelvis:
• assistans vid tandborstning
• protesrengöring
• kontakt med och remiss till tandläkare
• åtgärder mot muntorrhet.
Nya föreskrifter
Socialstyrelsen har tagit fram nya föreskrifter för att förebygga och behandla undernäring som börjar gälla den 1
januari 2015. De bindande reglerna ställer krav på rutiner
inom sjukvården, äldreomsorgen och vissa boendeformer
för personer med funktionsnedsättning. Som ett komplement till föreskrifterna har Socialstyrelsen sedan tidigare
tagit fram en vägledning; Näring för god vård och omsorg. I
den finns praktiskt stöd till hur vården och omsorgen kan
arbeta för att förebygga och behandla undernäring.
Förebyggande åtgärder för trycksår
Risken för trycksår ökar framför allt bland personer med
nedsatt rörelseförmåga eller gångförmåga, minskat födooch vätskeintag samt försämrat allmäntillstånd. Den ökar
också bland personer som av olika skäl är stillaliggande
eller rullstolsburna. Andra riskfaktorer är till exempel inkontinens och undernäring.
Trycksår kan bli en grogrund för bakterier som kan orsaka sårinfektioner och smärta. Trycksår kan därför kraftigt
försämra äldres livskvalitet under deras sista tid i livet. Det
är viktigt att alla yrkeskategorier inom vården och omsorgen snabbt identifierar personer som riskerar att utveckla
trycksår och sätter in förebyggande åtgärder. Det går att
identifiera dessa personer genom att göra en systematisk
bedömning, till exempel med hjälp av etablerade instrument såsom Nortonskalan eller Risk Assessment for Pressure Score (RAPS).
Förebyggande åtgärder totalt
Syftet med de två nya indikatorerna är att fånga de sammanvägda åtgärderna vid risk för fall, undernäring,
trycksår och dålig munhälsa för personer över 65 år som
personalen har bedömt har en risk för minst en av komponenterna. Det är eftersträvansvärt att ligga så nära 100
procent som möjligt. Det betyder att verksamheten har
satt in minst en förebyggande åtgärd för alla som har fått
en riskbedömning.
I figur 5 redovisar vi spridningen av alla riskförebyggande åtgärder för äldre i ordinärt boende som är inskrivna i
hemsjukvården. Figur 6 visar spridningen för äldre i särskilt boende.
Resultatet för indikatorn som gäller ordinärt boende
(hemsjukvård) visar att på riksnivå har 34 procent av de
som bedömts ha risk för ett eller flera av områdena, även
fått minst en åtgärd per område. Andelen registrerade åtgärder för kvinnor är 34 procent, och 32 procent för män.
Spridningen mellan kommunerna är stor och resultaten
varierar mellan 0 och 88 procent. Var tredje person som
bedömts ha risk för något eller flera av områdena fall, undernäring, trycksår eller dålig munhälsa har fått minst en
förebyggande åtgärd. Det är en något högre andel kvinnor
än män som fått förebyggande åtgärder.
Täckningsgraden är dock fortfarande ganska låg. Detta
innebär att många kommuner för 2014 saknar uppgift. Det
finns geografiska skillnader när det gäller registreringarna i
Senior Alert för riskförebyggande arbete i ordinärt boende.
figur 5: Kommunerna fördelade efter andel riskförebyggande åtgärder vid risk för fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa
för personer 65 år och äldre i ordinärt boende, 2013–2014.
Antal kommuner
20
15
10
5
0
0
25
Kommuner med:
50
75
100
Procent
Källa: Senior Alert och Registret för socialtjänstinsatser för äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen.
figur 6: Kommunerna fördelade efter andel riskförebyggande åtgärder vid risk för fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa
för personer 65 år och äldre i särskilt boende, 2013–2014.
Antal kommuner
20
15
10
5
0
0
25
Kommuner med:
50
75
Källa: Senior Alert och Registret för socialtjänstinsatser för äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen.
100
Procent
27
28
Samtliga, eller nästan alla kommuner i Värmland, Örebro,
Jämtland och Gävleborg har ett resultat på denna indikator,
men det finns län där ingen kommun har ett resultat. Bäst
resultat har Söderhamn och Ovanåker i Gävleborg.
Resultatet för indikatorn som gäller särskilt boende visar att på riksnivå har 55 procent av de som har bedömts ha
risk för ett eller flera av områdena, även fått minst en åtgärd per område. Resultatet är lika för kvinnor och män, 55
procent. Det finns en stor spridning av resultat bland kommunerna. Resultaten varierar mellan 0 och 94 procent.
Urininkontinens
Kvalitetsregistret Senior Alert har från och med år 2014
även gjort det möjligt att registrera vård- och omsorgsinsatser för personer med urininkontinens. I årets rapport
kommer vi dock inte att presentera indikatorer för urininkontinens. Indikatorerna för urininkontinens kommer att
redovisas inom ramen för öppna jämförelser när en högre
täckningsgrad uppnås i Senior Alert.. I Socialstyrelsens
kommun- och enhetsundersökning 2014 till hemtjänst,
hemsjukvård och särskilt boende finns frågor som rör området urininkontinens och blåsdysfunktion.
Enkätsvaren visar att i riket har 50 procent av personerna som är 65 år och äldre i särskilt boende en aktuell
basal utredning för urinläckage.3 Andelen personer 65 år
och äldre i särskilt boende som har individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel är på riksnivå 85 procent.
Andelen basala utredningar är betydligt högre i särskilda
boenden som drivs i enskild regi, 70 procent, jämfört med
44 procent för boenden som drivs i offentlig regi. Det är
också en högre andel äldre som har individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel inom enskild regi, 90 procent,
medan 83 procent har det inom offentlig regi [21].
Självständighet, rehabilitering och
hjälpmedel
Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska insatser bidra till att de
äldre får ett värdigt liv och känner välbefinnande. Dessutom ska kommunerna verka för att äldre ska kunna leva
och bo självständigt under trygga förhållanden med en
aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra (5
kap. 4 § SoL). För att personer med försämrad fysisk och
psykisk förmåga ska kunna bo självständigt så behöver
vård- och omsorgsinsatserna kompensera de försämrade
eller förlorade förmågorna.
En del i att skapa förutsättningar för ett självständigt
och aktivt liv är förebyggande insatser och rehabilitering.
Rehabilitering ska bidra till att en person med funktionsnedsättning återvinner eller bibehåller sin funktionsförmåga och har förutsättningar för ett självständigt liv.
Rehabiliterande insatser är oftast individanpassade och
3 Aktuell basal utredning innebär att den inte är äldre än tolv månader vid
mättillfället den 3 mars 2014 (Socialstyrelsen, Kommun- och enhetsundersökningen 2014).
målinriktade och genomförs under en avgränsad tidsperiod. Det kan handla om att träna balans och återfå rörelseförmågan efter en sjukdom eller skada.
Tabell 4 visar möjligheten och tillgången till aktiviteter och träning i särskilt boende 2014. Resultatet visar att
merparten av enheterna erbjuder tre eller fler aktiviteter i
veckan. Det är 66 procent av enheterna som erbjuder styrke- eller balansträning varje vecka och 48 procent av enheterna som har tillgång till en träningslokal.
Tabell 5 visar hur de äldre själva skattar sin möjlighet att
förflytta sig inomhus. Resultatet visar att nästan hälften av
individerna i särskilt boende, oavsett ålder eller kön, inte
kan eller har stora svårigheter att förflytta sig själva. Inom
hemtjänsten är det en större andel män än kvinnor som
har svårigheter att förflytta sig och det är även vanligare att
yngre personer med hemtjänst (65–79 år) har problem med
att förflytta sig. Resultatet visar att många äldre upplever
att den egna rörelseförmågan är begränsad.
Rehabilitering är ett område där både landstingen och
kommunerna har ett ansvar. Merparten av kommunerna
har i dag tagit över ansvaret för hemsjukvården. Samtidigt
ska kommunerna och landstingen samverka så att äldre
som får hemsjukvård också får övrig vård och behandling,
vilket även inkluderar hjälpmedel och förbrukningsartiklar (26 e § HSL). Kvalificerad rehabilitering utförs av legitimerad personal eller av andra yrkesgrupper på delegation
av legitimerad personal. Sådan rehabilitering kan exem-
tabell 4: Möjlighet till aktiviteter och träning i särskilt boende,
2014.
Andel
Andel enheter som erbjuder tillgång till aktiviteter
tre eller fler gånger i veckan
88
Andel enheter med tillgång till träningslokal
48
Andel enheter som erbjuder styrketräning och
balansträning en gång i veckan eller oftare
66
Källa: Kommun och enhetsundersökningen, Socialstyrelsen.
tabell 5: Andel (%) äldre som uppgav att de inte kunde förflytta
sig själva eller hade stora svårigheter att förflytta sig själva,
uppdelat på särskilt boende eller hemtjänst samt ålder och kön,
2014.
Hemtjänst
Ålder
Män
Särskilt boende
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor Totalt
65–79 år
24
22
23
48
48
48
80 år
eller äldre
21
19
20
47
48
48
Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen.
pelvis vara balansträning och att återfå rörelseförmåga efter skada och sjukdom. För att bibehålla förmågor behövs
även insatser av vardaglig karaktär, så kallad vardagsrehabilitering. Sådana insatser kan innebära att personalen
uppmuntrar och stödjer den äldre att utföra aktiviteter i
vardagen, exempelvis städning eller påklädning. För att
lyckas med rehabilitering eller för att skapa förutsättningar för ett självständigt liv kan äldre dessutom behöva
hjälpmedel. Både kommunerna och landstingen ska ge
den äldre möjligheten att välja hjälpmedel. Dessutom ska
personalen planera rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i samverkan med den äldre (3 b § HSL).
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har i sin tillsyn
iakttagit att kommunernas och landstingens samordning
av informationsöverföring försvåras när det finns flera
olika vårdgivare och huvudmän inom hemsjukvård, rehabilitering och hemtjänst. Det gäller inte minst rehabilitering. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter arbetar ofta vid
sidan om det gemensamma informationssystemet mellan landsting och kommun. Ansvarsfördelningen mellan
vårdgivare kan dessutom vara oklar. Sammantaget inverkar detta på möjligheterna till samarbete i frågor om rehabilitering mellan olika huvudmän och vårdgivare [22].
Rehabilitering och funktionsförmåga efter
stroke
Stroke är en av våra stora folksjukdomar och kräver insatser
från både kommunerna och landstingen. Resultatet som
rör insatserna till personer som haft stroke ger en signal
om kvaliteten i den sammantagna vården och i omsorgen
för äldre med stora och varierande behov. Efter det akuta
skedet på sjukhus krävs i regel omfattande rehabiliterande, medicinska och sociala insatser samt hjälpmedel där
många olika yrkesgrupper, från både landstinget och kommunen, behöver samarbeta runt den äldre. Vi presenterar
två indikatorer som rör rehabilitering efter stroke:
• Andel äldre som tolv månader efter stroke uppgav att
deras rehabiliteringsbehov var tillgodosedda.
• Andel äldre som tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp.
Resultatet för kommunerna redovisas i bilaga 1.
Indikatorn för tillgodosedda rehabiliteringsbehov visar
hur stor andel av strokepatienterna över 65 år som anser
att deras rehabiliteringsbehov har blivit tillgodosedda tolv
månader efter att de insjuknat. Syftet med indikatorn är att
spegla kvaliteten i rehabiliteringskedjan. Detta omfattar
även samarbetet mellan kommunerna och landstingen.
Årets resultat, som bygger på material från åren 2011–2013,
visar att 56 procent av de äldre är nöjda med sin rehabilitering, vilket är ett oförändrat resultat jämfört med förra
årets rapport. Bland kommunerna varierar resultaten från
en andel på 27 till 80 procent. Män är i högre utsträckning
nöjda med sin rehabilitering än kvinnor. Bland männen
var det 58 procent som uppgav att de var nöjda jämfört
med 54 procent av kvinnorna. Uppgifterna kommer från
kvalitetsregistret Riks-Stroke.
En indikator visar andelen äldre som tolv månader efter
insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp, det vill säga
lever ett självständigt liv. Denna indikator handlar både
om det akuta omhändertagandet och om de efterföljande
rehabiliteringsinsatserna. Resultatet kan även påverkas av
närståendes och äldreomsorgens övriga stödinsatser. En
hög andel är ett bra värde. Andelen äldre som var oberoende av hjälp för åren 2011–2013 är 67 procent. Andelen har
ökat med fyra procentenheter sedan den förra rapporten,
där resultaten byggde på material från åren 2010 – 2012.
Bland kommunerna varierar andelen äldre som lever
självständigt efter en stroke från 38 till 87 procent. Det var
74 procent av männen och 60 procent av kvinnorna som
var oberoende av hjälp.
Vård i livets slut
Den palliativa vården i livets slutskede handlar om att se
till den äldre döende personens hela situation. Det handlar
om att lindra ångest och smärta, aptitlöshet, illamående,
klåda och sömnsvårigheter. Den palliativa vården ska ges i
nära samarbete med den döende, närstående och personal
från olika yrkesgrupper, till exempel undersköterskor, läkare och sjuksköterskor.
En god palliativ vård utgår från fyra hörnstenar:
1. symtomlindring
2.multiprofessionellt samarbete
3. kontinuitet och kommunikation mellan den sjuke,
närstående och personal
4.stöd till närstående som ofta står för stora insatser i
vården och omsorgen av den döende.
Den palliativa vården ska omfatta alla, oavsett ålder och
diagnos. Vård i livets slutskede finns i grupp 1 av 4 i riktlinjerna för vårdens prioriteringar, vilket innebär högsta
prioritet. Palliativ vård innebär också att personalen tar
hänsyn till den döende personens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt ger ett organiserat stöd till
närstående [23].
Palliativ vård är en helhetsvård. Den inkluderar insatser från flera kompetenser och ofta från flera huvudmän,
bland annat genom gemensam vårdplanering och informationsöverföring. Därför är vården i livets slutskede en
viktig indikation på samverkan och en sammanhållen
vård och omsorg.
Socialstyrelsen har tagit fram nio nationella indikatorer
för god palliativ vård för personer över 65 år, varav vi redovisar fyra i denna rapport:
• brytpunktssamtal
• smärtskattning under sista levnadsveckan
• behovsordination av opioid (smärtlindring)
• eftersamtal.
29
30
Vi presenterar resultat för samtliga indikatorer på kommunnivå i bilaga 1. Indikatorerna baseras på registrering
i Svenska Palliativregistret. Täckningsgraden varierar
mellan kommunerna. Detta är viktigt att ta hänsyn till vid
analys av resultatet.
Brytpunktssamtal
En viktig aspekt av stödet och vården i livets slutskede är
att den äldre personen är väl informerad om sin situation.
Brytpunktssamtal handlar om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede, och samtalet förs
mellan ansvarig eller tjänstgörande läkare och den äldre. I
samtalet diskuterar läkaren och den äldre innehållet i den
fortsatta vården och omsorgen utifrån den äldres tillstånd,
behov och önskemål.
Att vara informerad har ett värde i sig och ger den äldre
möjlighet att själv fatta självständiga beslut om hur hon
eller han vill ha det under den sista tiden. Det kan handla
om att bestämma var man ska dö samt hinna träffa och ta
farväl av sina närstående.
Indikatorn brytpunktssamtal visar hur stor andel av de
över 65 år där dödsfallet var väntat som fick ett brytpunktssamtal före döden och som registrerades i Svenska Palliativregistret. En hög andel är ett bra värde på indikatorn.
Av dem som avled hade i genomsnitt 58 procent fått besked om att de var döende av en läkare, eller av en läkare
och sjuksköterska tillsammans. Resultatet har förbättrats
med åtta procentenheter jämfört med samma mätperiod förra året. Andelen män som fick ett brytpunktssamtal är något högre, 59 procent jämfört med 56 procent av
kvinnorna. Skillnaden mellan män och kvinnor ligger på
samma nivå som de senaste åren. Kommunernas resultat
varierar mellan 17 och 100 procent genomförda och registrerade brytpunktssamtal.
Smärtskattning sista levnadsveckan
Vård i livets slutskede inkluderar lindring av smärta, illamående eller andra plågsamma symtom. Den smärta och
de besvär som en person upplever är unika och för att vårdoch omsorgspersonalen ska kunna erbjuda bästa möjliga
smärtlindrande behandling måste de först göra en smärtskattning. Indikatorn smärtskattning sista levnadsveckan
visar hur stor andel av de äldre där dödsfallet var väntat
som under den sista levnadsveckan smärtskattades med
till exempel visuell analog skala och numerisk skala (VAS/
NRS-skalan). Indikatorn gäller äldre, både i ordinärt boende och de i särskilt boende. Instrumenten bygger på att
personalen med viss regelbundenhet ber den äldre ange
hur ont hon eller han har just för stunden. Smärtanalys
och regelbundna skattningar av smärtintensitet rekommenderas med efterföljande justering av smärtbehandlingen. Indikatorvärdet gäller andelen skattningar som
registrerades i Svenska Palliativregistret. En hög andel är
ett bra värde.
Indikatorn omfattar de personer som kunde medverka i
en smärtskattning och som är över 65 år oavsett boendeform.
Resultatet visar att i genomsnitt 34 procent smärtskattades
under sin sista levnadsvecka. Det är en ökning med nio procentenheter jämfört med föregående års resultat. En något
högre andel kvinnor, 35 procent, smärtskattades, jämfört
med 33 procent av männen. Även för denna indikator finns
en spridning i resultatet, vilket framgår av figur 7. Mellan
figur 7: Kommunerna fördelade efter andel som smärtskattades sista levnadsveckan 2013–2014.
Antal kommuner
20
15
10
5
0
0
25
Kommuner med:
Källa: Svenska Palliativregistret.
50
75
100
Procent
0 och 88 procent av döende män och kvinnor i kommunerna smärtskattades.
På riksnivå har en påtaglig förbättring skett sedan år
2012. Då smärtskattades 16 procent av de som registrerades i registret.
Behovsordination av OPIOID, smärtlindring
Hos personer i livets slutskede har uppskattningsvis
50–100 procent av de äldre smärta, och många av dessa
upplever otillräcklig eller bristfällig smärtlindring. Detta
kan påverka livskvaliteten och välbefinnandet. I en smärtanalys ingår bland annat att bedöma orsakerna till smärtan, smärtans mekanismer och den psykiska, sociala eller
existentiella problematiken i samband med smärtan. Genom regelbundna skattningar av smärtintensiteten med
hjälp av ett skattningsinstrument kan personal inom vård
och omsorg följa upp och anpassa den smärtlindrande
behandlingen. En individuellt anpassad smärtlindrande
läkemedelsbehandling är nödvändig för en god palliativ
vård. I Svenska Palliativregistret registrerar personalen i
vilken utsträckning den äldre döende personen har ordinerats opioder före dödsfallet. En hög andel är ett bra värde
på indikatorn.
På nationell nivå fick 93 procent av de döende över 65
år, där dödsfallet var väntat, smärtlindring av opioid under den sista levnadsveckan. Det finns inga skillnader i resultat mellan kvinnor och män. På kommunnivå varierar
andelen med smärtlindrande behandling av opioid mellan
66 och 100 procent.
Eftersamtal
En av hörnstenarna i den palliativa vården är stöd till närstående. En aspekt av detta stöd är att erbjuda ett så kallat
eftersamtal, som är ett uppföljande samtal efter dödsfall.
Under ett sådant samtal kan de närstående bland annat
få svar på frågor om vad som hände under den sista tiden
och personalen kan uppmärksamma om de närstående
behöver stöd för att ta sig genom sorgearbetet. Indikatorn
eftersamtal visar hur stor andel av de närstående som
erbjöds ett eftersamtal. Indikatorn säger dock inget om
huruvida samtalet genomfördes och inte heller något om
formerna för och innehållet i ett sådant samtal. Ett bra värde på indikatorn är en hög andel.
Resultatet visar att de närstående erbjöds ett eftersamtal i 67 procent av dödsfallen, vilket är en ökning med åtta
procentenheter jämfört med förra mätperioden. Det finns
ingen skillnad mellan hur ofta närstående till kvinnliga respektive manliga personer erbjuds ett eftersamtal. I
kommunerna varierar resultaten mellan 66 och 100 procent.
Läkemedel
Läkemedelsbehandling ska bidra till förbättrad hälsa och
ökad livskvalitet långt upp i åldrarna. Läkemedel är den
vanligaste medicinska behandlingen för äldre personer,
främst för de äldre i särskilda boendeformer men även
för multisjuka äldre i ordinärt boende. Den omfattande
läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för
biverkningar och läkemedelsinteraktioner eftersom äldre
är känsligare för läkemedel på grund av åldersrelaterade
förändringar i kroppen som ökar känsligheten för många
läkemedel [24].
Av alla akuta inläggningar av äldre på sjukhus beror 8
procent på läkemedelsbiverkningar [25]. De läkemedel
som oftast orsakar biverkningar som leder till akuta inläggningar av äldre på sjukhus är hjärt- och kärlläkemedel,
antikoagulantia (blodförtunnande medel), opioider (morfinbesläktade smärtstillande medel), cytostatika, antibiotika, psykofarmaka (främst antidepressiva), anti-inflammatoriska medel, diabetesmedel samt kortisonpreparat.
De tillstånd som dessa läkemedel orsakar är bland annat
blödningar, blodtrycksfall, hjärtrytmrubbningar, stroke och
medvetandepåverkan [17]. I detta avsnitt redovisar vi fyra
indikatorer för läkemedel bland äldre personer över 75 år:
• andel personer med tio eller fler läkemedel
• förekomst av olämpliga läkemedel för äldre
• användning av antipsykotiska läkemedel hos äldre
• tre eller fler psykofarmaka.
Indikatorerna bygger på data för personer 75 år och äldre i
särskilt boende och ordinärt boende med hemtjänst. Det är
viktigt att läkare, i samverkan med bland annat sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård, regelbundet ser över
och kvalitetssäkrar individens läkemedelsanvändning i så
kallade läkemedelsgenomgångar. Detta arbete involverar
flera yrkesgrupper, vilket kräver en god samverkan för att
få ett bra resultat. Grunderna för en god läkemedelsanvändning är att det finns indikation för behandlingen och
att sjukdomen eller symtomen lindras av behandlingen.
Behandlingen ska ge så få biverkningar som möjligt [26].
Läkemedelsgenomgångar
En läkemedelsgenomgång är en metod för att följa upp,
analysera och ompröva en individs läkemedelsanvändning på ett förutbestämt och systematiskt sätt (3 a kap.
SOSFS 2011:1). Genomgångarna involverar ansvariga läkare
och vid behov sjuksköterskor, undersköterskor och farmakologisk expertis, såsom apotekare eller annan hälso- och
sjukvårdspersonal.
Syftet med en enkel läkemedelsgenomgång är att kartlägga en persons samtliga ordinerade och använda läkemedel, kontrollera om läkemedelslistan är korrekt, samt
bedöma om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig
och säker. Enkla läkemedelsgenomgångar ska erbjudas
31
32
till personer som är 75 år eller äldre och som är ordinerade
fem eller fler läkemedel, samt personer som har misstänkta eller konstaterade läkemedelsrelaterade problem (3 a
kap. 1 och 3–5 § SOSFS 2000:1).
En fördjupad läkemedelsgenomgång ska erbjudas till
personer som efter en enkel läkemedelsgenomgång fortfarande har läkemedelsrelaterade problem eller om det
finns en misstanke om sådana problem. En fördjupad läkemedelsgenomgång innebär en systematisk bedömning
och omprövning av varje ordinerat läkemedel utifrån personens hälsotillstånd och behov. Syftet är att uppnå en ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling.
Läkemedelsberättelser ska ingå i utskrivningsmeddelandet efter en sjukhusvistelse för att förbättra kommunikationen mellan sjukhusvården och primärvården. Av
läkemedelsberättelsen ska det framgå vilka förändringar
som har gjorts i personens läkemedelsbehandling under
vårdtiden och orsaken till ändringarna (C3 a kap. 10–12, 15
och 17 § SOSFS 2000:1).
Resultat från Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning 2014 visar att 35 procent av äldre personer i
ordinärt boende med hemsjukvård hade en aktuell, enkel
eller fördjupad läkemedelsgenomgång.4 Eftersom svarsfrekvensen för hemsjukvården var låg är jämförelser dock
4 Med aktuell läkemedelsgenomgång avses här att den inte är äldre än tolv
månader. Mätperiod 3 mars 2013–3 mars 2014.
osäkra. Andelen äldre i särskilda boenden som fått en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång under det senaste året är 76 procent. Andelen läkemedelsgenomgångar är högre i boenden som drivs i enskild regi, 83 procent,
jämfört med 74 procent för boenden i offentlig regi.
Data från Webbkollen visar att det gjorts påtagliga förbättringar när det gäller antalet personer över 65 år som är
utskrivna från sjukhus och som har fått med sig en läkemedelsberättelse.
Tio eller fler läkemedel
Samtidig behandling med tio eller fler läkemedel, regelbundet eller vid behov, innebär ökad risk för biverkningar,
läkemedelsinteraktioner och bristande följsamhet till
ordinationen. Det blir svårare att veta hur olika läkemedel
samverkar för individer som tar många läkemedel och
därför bör strävan vara att hålla antalet nere. Antalet läkemedel kan fungera som en riskmarkör i samband med
förebyggande insatser såsom läkemedelsgenomgångar.
Antalet läkemedel i sig behöver dock inte vara ett problem
så länge varje läkemedel behövs och inte ger några negativa följdeffekter.
Resultatet för indikatorn visar att 20,2 procent av personer 75 år och äldre i särskilt boende eller ordinärt boendemed hemtjänst beräknades använda tio eller fler läkemedel vid mättillfället i juni 2014. På kommunnivå varierar
andelen mellan 10 och 34 procent. I genomsnitt hade 20,7
procent av kvinnorna tio eller fler läkemedel, och 19,1 procent av männen. Resultatet gäller personer med en aktuell
läkemedelsbehandling år 2014. På riksnivå har andelen
ökat med cirka två procentenheter sedan 2013. Ökningen
gäller för både kvinnor och män.
Figur 8 visar den beräknade användningen av tio eller
fler läkemedel hos personer 75 år och äldre i befolkningen,
mellan åren 2005 och 2013. Resultat avser samtliga personer 75 år och äldre, det vill säga även de i ordinärt boende
utan hemtjänst.
År 2013 var andelen personer 75 år eller äldre med tio eller fler läkemedel högre än år 2005, cirka 14 procent mer.
Den påtagliga ökning som sågs mellan 2009 och 2010 vände till en minskning 2011–2012 [27].
figur 8: Andel personer 75 år och äldre i befolkningen med tio
eller fler läkemedel, 2005–2013.
Procent
15
10
5
Olämpliga läkemedel
Det finns olämpliga läkemedel som medför en betydande risk för biverkningar och läkemedelsrelaterade sjukdomstillstånd hos äldre personer. Indikatorn olämpliga
läkemedel beskriver andelen personer 75 år eller äldre i
hemtjänst eller särskilt boende som beräknas använda
minst ett av fyra läkemedel som bör undvikas om det inte
finns särskilda skäl till behandlingen. Preparaten kan orsaka oönskade biverkningar, till exempel trötthet, lättare
minnesstörningar och förvirring. Dessa preparat ska endast användas om nyttan bedöms stå i rimlig proportion
till riskerna. Indikatorn inkluderar följande läkemedel och
läkemedelsgrupper:
• bensodiazepiner med lång halveringstid (lugnande och
sömngivande)
• läkemedel med betydande antikolinerga effekter (vid
urininkontinens, mot smärta, vid vissa ögonsjukdomar,
astma, KOL och Parkinsons sjukdom)
• det smärtstillande medlet tramadol
• sömnmedlet propiomazin.
Resultatet för indikatorn visar att 11,4 procent av personer 75 år och äldre i särskilt boende eller ordinärt boende med hemtjänst behandlades med minst ett av de fyra
läkemedel som bör undvikas vid mättillfället i juni 2014.
På kommunnivå varierar andelen mellan 3,1 och 20,0 procent. Bland kvinnorna var andelen 11,7 procent, och bland
männen 10,8 procent. På riksnivå har andelen minskat
med drygt två procentenheter sedan 2013. Minskningen
gäller för både kvinnor och män.
Figur 9 visar användningen av olämpliga läkemedel hos
personer 75 år och äldre i befolkningen, mellan åren 2005
och 2013. Resultat avser samtliga personer 75 år och äldre,
det vill säga även de i ordinärt boende utan hemtjänst.
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
–––– Kvinnor
–––– Män
- - - - Totalt
År
Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
figur 9: Andel personer 75 år och äldre i befolkningen med
olämpliga läkemedel, 2005–2013.
Procent
20
15
10
5
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
–––– Kvinnor
–––– Män
- - - - Totalt
Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
År
33
34
Förskrivningen av olämpliga läkemedel till äldre har
minskat. Mellan åren 2005 och 2013 har andelen personer
75 år eller äldre med läkemedel som bör undvikas minskat
med 41 procent. Värdet avser den uppskattade andelen personer 75 år eller äldre i befolkningen som hade minst ett
läkemedel som bör undvikas [27].
Användning av antipsykotiska läkemedel hos
äldre
I äldreomsorgen används antipsykotiska läkemedel ofta
för att dämpa beteendesymtom såsom motorisk oro, rop
och vandring. Effekten är dock oftast blygsam eller ingen
alls. Preparaten är starkt förknippade med biverkningar av
olika slag, såsom passivitet, kognitiva störningar och Parkinson-liknande symtom. De har också negativa effekter
på känslolivet och sociala funktioner, och medför en ökad
risk för stroke och förtida död hos äldre med demenssjukdom. Om läkemedlen ska användas bör det vara i låga doser
och med en kort behandlingstid. Personalen bör utvärdera
effekten och eventuella bieffekter inom två veckor. Personalen bör även ompröva behandlingen ofta för att se om de
ska avsluta den eller minska dosen.
Resultatet för indikatorn visar att 6,5 procent av personer som är 75 år eller äldre i ordinärt boende eller i särskilt
boende behandlades med antipsykotiska läkemedel vid
mättillfället i juni 2014. Andelen var 6,6 procent för kvinnor och 6,3 procent för män. På kommunnivå varierar andelen mellan 1,9 och 15,3 procent. I riket var andelen oförändrad jämfört med 2013, för både kvinnor och män.
Tre eller fler psykofarmaka bland äldre
Indikatorn tre eller fler psykofarmaka omfattar personer 75
år och äldre med hemtjänst respektive särskilt boende. Om
en person använder tre eller fler psykofarmaka samtidigt
bör det ses som en signal om att det kan finnas risker med
behandlingen. Psykofarmaka är läkemedel som används
för att bland annat behandla ångest, oro, sömnbesvär och
depressioner. Behandling med många psykofarmaka samtidigt ökar dock risken för fall och biverkningar samt risken för att läkemedlen påverkar varandra så att effekten av
behandlingen blir oönskad. Det kan också vara ett tecken
på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd.
Resultatet för indikatorn visar att 10,0 procent av personer som är 75 år och äldre behandlades med tre eller fler
psykofarmaka samtidigt vid mättillfället i juni 2014. På riksnivå har 10,8 procent av kvinnorna tre eller fler förskrivna
psykofarmaka. Motsvarande andel för män är 8,0 procent.
På kommunnivå varierar andelen mellan 2,1 och 17,5 procent. På riksnivå har andelen nästan fördubblats jämfört
med 2013. Andelen män som har tre eller fler psykofarmaka har ökat mest, från 2,8 procent till 8,0 procent. Även andelen kvinnor har ökat, från 4,9 procent till 10,8 procent.
Webbutbildningar för läkemedelsgenomgångar
Socialstyrelsen lanserade 2013 en webbutbildning för läkemedelsgenomgångar för äldre. Utbildningen vänder sig till
läkare, sjuksköterskor eller övrig vård- och omsorgspersonal som arbetar med läkemedelsgenomgångar för äldre.
För ytterligare information se Socialstyrelsens webbplats.*
* www.socialstyrelsen.se/nyheter/2013oktober/nywebbutbildningomlakemedelsgenomgangarforaldre
Arbete med en webbutbildning för AT-läkare har påbörjats.
Webbutbildningen syftar till att stärka kompetensen inom
fyra övergripande områden:
• läkarens ansvar
• klinisk farmakologi med inriktning mot äldre patienter
• kommunikation och dokumentation
• beslutsstöd och informationskällor.
För ytterligare information se Socialstyrelsens webbplats.5
Vård och omsorg vid demenssjukdom
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg
vid demenssjukdom rekommenderas en basal demensutredning för personer med misstänkt demenssjukdom.
Syftet med den basala demensutredningen är att fastställa
om personen har en demenssjukdom och, om så är fallet,
vilken typ av demenssjukdom och vilka funktionsnedsättningar som sjukdomen kan medföra. En demensutredning
ska leda till att vårdens och omsorgens aktörer, tillsammans med den sjuka, kan avgöra vad de kan göra för att
minimera funktionsnedsättningarna eller kompensera för
dem. De ska också avgöra vad de kan göra för att underlätta
för anhöriga.
Primärvården genomför de flesta basala demensutredningarna. Det saknas rikstäckande data över utredningar, behandlingar och uppföljningar av personer med demenssjukdomar. En anledning till att det saknas data är att
många personer med demenssjukdomar inte får en adekvat utredning.
I Socialstyrelsens uppföljning av de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom 2014 framgår
att det inte tycks finnas något samband mellan förskrivningen av demensläkemedel och den skattade förekomsten av Alzheimers sjukdom i olika län [9]. Det är stora
skillnader mellan landstingen vad gäller förskrivningen
av demensläkemedel till äldre. Andelen personer över 65
år som behandlas med demensläkemedel varierar mellan
1,0 procent i Örebro län till 2,4 procent i Västerbotten (Socialstyrelsen, 2014).
5. www.socialstyrelsen.se/nyheter/konferenser/webbutbildningar/at-lakemedel-aldre
Beteendemässiga och psykiska symtom är ofta en orsak
till att den demenssjuka äldre får ett särskilt boende. Det är
också dessa symtom som medför medicinering. Beteendemässiga och psykiska symtom drabbar 90 procent av alla
som har en demenssjukdom och kan yttra sig som exempelvis oro, ångest, aggressivitet eller apati. Symtomen kan
bero på många olika saker, till exempel kroppslig sjukdom,
smärta, orolig miljö, krav som inte är anpassade till individen, felaktigt bemötande samt olämpliga läkemedel. Detta
leder till nedsatt livskvalitet för personen med demenssjukdom och påverkar såväl närstående som vård- och
omsorgspersonal.
För att mäta förekomsten och allvarlighetsgraden av
beteendemässiga och psykiska symtom används NPI-skalan (Neuropsychiatric Inventory Scale). Skalan mäter tolv
olika domäner och varje domän kan ge max tolv poäng.
Den totala summan kan alltså bli max 144 poäng. Ju högre poäng, desto mer allvarliga är de beteendemässiga och
psykiska symtomen. Skalan består av frågor som besvaras
av omvårdnadspersonal som känner den sjuka äldre väl.
De tolv olika domänerna är: vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, upprymdhet, apati,
hämningslöshet, lättretlighet, motorisk rastlöshet, sömnstörningar och matlust.
I figur 10 redovisas det genomsnittliga värdet av NPI-poäng
(förekomst och allvarlighetsgrad av BPSD) uppdelat på län.
Det finns två nationella kvalitetsregister för kvalitetssäkring av vården och omsorgen av personer med demenssjukdom: Svenska Demensregistret, SveDem, och Svenskt
register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD-registret. De båda kvalitetsregistren kompletterar varandra. I SveDem följer man diagnos, behandling
och stödinsatser. I det senare sjukdomsskedet följer man
även omvårdnadsinsatser på särskilt boende. I BPSD-registret mäts förekomsten och allvarlighetsgraden av beteendemässiga och psykiska symtom och tänkbara orsaker
till detta, samt vilka åtgärder vård- och omvårdnadspersonalen tagit för att minska symtomen. Båda registren kan
användas på särskilt boende och i hemsjukvård. SveDem
används också i landstingsfinansierad hälso- och sjukvård.
Antalet registreringar i SveDem har ökat kraftigt de senaste
tre åren. Allt fler vårdcentraler har anslutit sig till registret,
och drygt 75 procent av landets vårdcentraler är nu anslutna. Andelen personer som genomgått en basal demensutredning enligt Socialstyrelsens rekommendation ökar.
Detta innebär att fler personer med demenssjukdom får
en diagnos och därmed en säkrare behandling. Det är allt
färre personer som får en så kallad ospecificerad demensdiagnos. Enligt registrets egen bedömning ser de en stark
utveckling av primärvårdens demensvård och en framväxt
av ett teambaserat arbetssätt. Detta medför en bättre vård
och livskvalitet för den demenssjuka och dennes anhöriga.
figur 10: Genomsnittlig NPI-poäng vid grundregistrering och uppföljning, per län.
Kronoberg
Norrbotten
Östergötland
Gävleborg
Kalmar
Halland
Uppsala
Stockholm
Västerbotten
Västernorrland
RIKET
Södermanland
Jämtland
Örebro
Värmland
Västra Götaland
Blekinge
Skåne
Gotland
Dalarna
Jönköping
Västmanland
0
5
10
15
20
n Grundregistrering
Källa: BPSD-registret, år 2010–2014.
25
n Uppföljning
30
35
NPI-poäng
35
36
Länen har olika antal registrerade personer med uppföljning, allt från 119 personer (Blekinge) till 1 739 personer
(Östergötland). Totalt är det 10 042 personer som har både
en grundregistrering och minst en uppföljning. I alla län,
utom ett, har de beteendemässiga och psykiska symtomen
minskat vid uppföljningen.
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör alltid utreda de bakomliggande orsakerna till BPSD. I BPSD-registret
anges de tänkbara orsakerna till BPSD som är mätbara, till
exempel om personen får sina fysiska behov tillgodosedda. Det kan handla om sömn, mat, dryck, syn, hörsel eller
om det finns några tecken på sjukdom (smärta, temperatur, puls, blodtryck etc.).
Grunden för vården och omsorgen av personer med
demenssjukdom är en personcentrerad vård (Socialstyrelsen, 2010). Som grund för all personcentrerad vård ligger
personens levnadsberättelse och bemötandeplan. Bemötandeplanen bör innehålla information hur man möter
individen, det vill säga hur personalen i mötet kan stödja
kvarvarande funktioner och kompensera för de funktioner
som inte längre finns.
Svenskt Demenscentrum är en stiftelse med ett regeringsuppdrag att bland annat vara en länk mellan forskning
och praktik. Svenskt Demenscentrum erbjuder många utbildningar till olika yrkesgrupper som kommer i kontakt
med och arbetar med personer med demenssjukdom. Sedan några år tillbaka erbjuder stiftelsen en webbaserad utbildning som utgår från de nationella riktlinjerna för vård
och omsorg vid demenssjukdom. Utbildningen kallas Demens ABC och riktar sig till all personal som arbetar med
personer med demenssjukdom. Utbildningen fokuserar
på ett personcentrerat arbetssätt. Sedan utbildningen startade har drygt 61 000 personer (september 2014) genomfört
utbildningen. En översikt på länsnivå framgår av tabell 6.
tabell 6: Antal utbildade i Demens ABC i relation till förväntad
förekomst av demenssjukdom i befolkningen.
Län
Index
Antal
Blekinge
1,13
3 271
Västernorrland
0,67
2 989
Västmanland
0,55
2 485
Södermanland
0,55
2 638
Jämtland
0,55
1 295
Skåne
0,48
9 816
Stockholm
0,43
11 699
Västra Götaland
0,41
10 410
Halland
0,41
2 154
Uppsala
0,34
1 661
Värmland
0,34
1 788
Gävleborg
0,32
1 645
Gotland
0,31
330
Kronoberg
0,31
1 043
Jönköping
0,3
1 823
Kalmar
0,25
1 137
Västerbotten
0,22
929
Örebro
0,22
1 043
Dalarna
0,20
1 059
Norrbotten
0,19
809
Östergötland
0,15
1 077
Källa: Svenskt Demenscentrum, september 2014.
Tillgänglighet
Att vården och omsorgen ska vara tillgänglig innebär att
den ska ges i rimlig tid och att ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård och omsorg. Undersökningen Vad tycker de
äldre om äldreomsorgen? frågar efter de äldres uppfattning
om hur lätt eller svårt det är att få kontakt med sjuksköterskor, läkare och omsorgspersonal. Med tillgänglig vård
och omsorg avser vi här de äldres tillgång till sjuksköterska
och läkarvård, men även möjligheten att komma i kontakt
med omsorgspersonalen.
Tabell 7 visar hur äldre personer med hemtjänst upplever möjligheterna att träffa sjuksköterska och läkare, uppdelat på trygghet.
Äldre personer som upplever att det är lätt att träffa
sjuksköterska eller läkare vid behov, känner sig mer trygga. Ungefär åtta av tio personer med hemtjänst upplever
att det är lätt att få kontakt med hemtjänstpersonalen vid
behov. Det är däremot svårare att träffa en sjuksköterska
eller läkare.
tabell 7: Andel mycket trygga äldre med hemtjänst som uppger
att det är lätt respektive svårt att vid behov träffa sjuksköterska
och läkare, 2014.
Andel
mycket
trygga med
hemtjänsten
Andel som uppger att det är mycket eller ganska
lätt att träffa sjuksköterska vid behov
51
svårt att träffa sjuksköterska vid behov
23
lätt att träffa läkare vid behov
54
svårt att träffa läkare vid behov
26
Det är ett liknande resultat för särskilt boende. Män och
kvinnor med hemtjänst uppger i något högre utsträckning
att det är mycket lätt att träffa läkare vid behov, men skillnaden är liten.
Tillgång till personal i särskilt boende
I tabell 8 redovisar vi den planerade tillgången till omsorgspersonal och sjuksköterskor i särskilda boenden.
Uppgiften ska tolkas i förhållande till antalet bostäder i
särskilt boende som personalen enligt schemat ska finnas
till för. Antal personal är viktigt för möjligheten att ge vård
och omsorg i rimlig tid. Uppgifterna tolkas så att 0,29 procent omsorgspersonal motsvarar cirka tre personal som
ansvarar för tio bostäder vid enheten. För sjuksköterskor
motsvarar 0,04 procent fyra sjuksköterskor som kan tillgodose behov för 100 bostäder eller hemsjukvårdspatienter. Det finns ingen nationell statistik om tillgången till
personal på verksamhetsnivå. Socialstyrelsen har i årets
kommun- och enhetsundersökning frågat om den beräknade tillgången enligt schema vid en viss tidpunkt, kl. 9.00
vardagar och helger i februari 2014.
Kommunens information på webben
Kommunernas och landstingens webbplatser har blivit
allt viktigare informationskällor. Medborgarna förväntar
tabell 8: Antal omsorgspersonal per antalet bostäder i särskilt
boende, 2014.
Antal omsorgspersonal per antalet bostäder vid enheten
Vardagar
0,29
Helger
0,24
Antal sjuksköterskor per antalet bostäder vid enheten
Vardagar
0,04
Källa: Kommun- och enhetsundersökningen, Socialstyrelsen.
Helger
0,01
sig i dag en hög tillgänglighet till information som kan ge
svar på de vanligaste frågorna.
Sedan några år tillbaka granskar SKL kommunernas information på internet. För äldreomsorg finns det 23 frågor
som granskarna vill ha svar på via de kommunala webbplatserna. Frågorna handlar bland annat om hur det går till
när en äldre person har behov av hjälp och vad personen
kan få hjälp med. Andra frågor är vilka särskilda boenden
som finns och vilken verksamhet dessa har. Information
om avgifter och kostnader är andra viktiga frågor som
granskas. Det finns resultatredovisningar från bland annat
kvalitetsuppföljningar och brukarundersökningar, även
information om hur beslut kan överklagas och hur det går
till att framföra synpunkter och klagomål. SKL sammanställer resultatet från granskningen i ett informationsindex.
Indikatorn kommunens information på webben visar
kommunens resultat av den samlade maxpoängen för äldreomsorg. Syftet med indikatorn är att mäta om det finns
tillräckligt med information på webbplatsen och om informationen är lätt att hitta. Kommunerna blir allt bättre
på att informera via internet och i årets undersökning fick
16 kommuner maxpoäng. Det riksgenomsnittliga resultatet i årets undersökning ligger på 87 procent, vilket är en
ökning med fyra procentenheter jämfört med år 2013. Hela
106 kommuner har förbättrat sitt resultat jämfört med förra året, och 30 kommuner fick ett sämre resultat.
Ökad valfrihet inom kommuner och landsting förutsätter även bättre information som är anpassad till medborgarens krav, bland annat inför val av utförare. Biståndshandläggarna är alltid en viktig informationsgivare i det
personliga mötet.
Alla kommuner erbjuder inte möjligheten att välja utförare. Kommunens webbplats ger medborgarna insyn och
mer kunskap om de välfärdstjänster som finns och vilken
kvalitet som kan förväntas. Informationen är i detta sammanhang verktyget för öppenhet och delaktighet.
Väntetider till särskilt boende
Väntetider till särskilt boende är en viktig del av äldreomsorgens tillgänglighet. Uppgifterna om väntetid till
särskilt boende baseras på kommunernas egna undersökningar, vilka publiceras i Kolada [29].
Den som bedöms behöva ett särskilt boende ska inte
behöva vänta för länge på en plats. En lång väntan kan få
negativa konsekvenser för den äldres hälsa. Oftast behövs
omfattande insatser från hemtjänsten flera gånger under
dygnet och för de anhöriga kan vänteperioden vara extra
svår.
Syftet med indikatorn väntetider till särskilt boende är att
mäta det genomsnittliga antalet väntedagar, från ansökningsdatumet till erbjudet inflyttningsdatum till ett särskilt boende. Ansökningsdatum är det datum när ansökan
om en plats på särskilt boende kommer in till kommunen,
37
38
oavsett om den sökande ansöker skriftligt eller muntligt.
Erbjudet inflyttningsdatum är det datum när den äldre enligt kommunens erbjudande har möjlighet att flytta in på
ett särskilt boende, oavsett om han eller hon sedan väljer
att flytta in eller inte.
Resultat för indikatorn visar att medelvärdet var 54 dagar
för de 182 kommuner som i år genomfört undersökningen.
På riksnivå har väntetiden ökat med tre dagar jämfört med
motsvarande mätning år 2013. Spridningen mellan kommunerna varierar mellan 5 och 208 dagar. Förra året var
156 dagar den längsta väntetiden, och i årets mätning hade
kommunen med den längsta väntetiden 208 dagar.
Det är något färre kommuner som deltar i mätningen i
år jämfört med tidigare. Resultaten visar att det fortfarande är en stor spridning mellan kommunerna och att väntetiden har ökat.
omsorg och stöd i ordinärt och särskilt boende
Omsorg och stöd i ordinärt och särskilt
boende
Kommunens ansvar och utförare
Kommunerna har huvudansvaret för den verksamhet som
bedrivs inom hemtjänsten och i särskilda boenden.
Med hemtjänst menas bistånd i form av service och personlig omvårdnad som utförs i den äldres bostad. Det kan
handla om praktisk service som att städa, handla och leverera färdiglagad mat. Beroende på den äldres behov kan
hjälpen också innefatta personlig omvårdnad som hjälp
med hygien, stöd och service flera gånger om dagen samt
hjälp nattetid. Trygghetslarm är också en del av hemtjänsten.
Nästan 219 700 personer 65 år och äldre i ordinärt boende hade hemtjänstinsatser i oktober 2013. Hemtjänst
inkluderar här samtliga personer som har biståndsbeslut
om trygghetslarm eller matdistribution. Cirka 24 procent
av hemtjänsttimmarna utfördes av personal i enskild regi
[30].
Särskilt boende är ett individuellt behovsprövat boende för service, vård och omsorg som kommunerna inrättar för de personer som behöver stöd dygnet runt. De allra
flesta som bor i särskilt boende behöver omfattande hjälp
flera gånger under dygnet, på grund av sjukdomar, funktionsnedsättningar och oro. Det kan till exempel handla
om hjälp med att förflytta sig, ta mediciner, äta, sköta den
personliga hygienen och delta i aktiviteter eller sociala
sammanhang. Många av de äldre har kognitiva sjukdomar
och besvär och behöver därför särskilt anpassad vård och
omsorg.
39
40
figur 11: Resultat för samtliga indikatorer i Kapitel Omsorg och stöd i ordinärt och särskilt boende, på riksnivå samt spridning mellan
kommunerna, 2014.
Helhetsbedömning
Trygghet *
Bemötande *
Hänsyn till åsikter och önskemål
Påverka tider
Tillräckligt med tid
Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål
Sociala aktiviteter
Komma ut
Måltidsmiljön
Maten
Trivsamma gemensamma utrymmen
Trivsamt utomhus
0
n Säbo
10
20
30
40
n Hemtjänst
50
60
70
80
90
100
Procentandel nöjda brukare
* För indikatorerna trygghet och bemötanden används endast svarsalternativen mycket trygg och ja, alltid.
Närmare 90 000 personer 65 år och äldre bodde i permanenta särskilda boendeformer i oktober 2013. Cirka 79
procent bodde i bostäder som drevs i den egna kommunens regi och cirka 21 procent i bostäder som drevs i enskild regi. En mycket liten del bodde i bostäder som drevs
i annan kommuns regi, som den egna kommunen köpt
platser av [30].
Två av tre kommuner har infört, eller beslutat att införa valfrihet vid val av utförare, bland annat för hemtjänst.
När det gäller särskilt boende har många kommuner upphandlat driften av ett eller flera särskilda boenden. Oavsett
driftsform är kommunen fortfarande huvudman för äldreomsorgens verksamheter och verksamheten finansieras
med kommunala skattemedel.
Det saknas nationella uppgifter om de äldres behov och
funktionsförmåga. Behoven kan variera av många olika
skäl, även mellan kommunerna, bland annat på grund av
befolkningens ålder och sammansättning i övrigt. Kommunerna ska enligt socialtjänstlagen 5 kap. 4 § (2001:453)
inrikta äldreomsorgen så att äldre personer får ett värdigt
liv och känner välbefinnande. Förutsättningarna och ambitionsnivåerna skiljer sig dock åt mellan landets kommuner.
I figur 11 ges en översikt av resultatet från de 19 indikatorer som är hämtade från den nationella undersökningen
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
De flesta äldre är fortsatt nöjda med både hemtjänsten
och särskilt boende och ger generellt goda omdömen om
äldreomsorgen i sin helhet. För indikatorerna trygghet och
bemötande redovisas resultatet för de äldre som uppgett
att de känner sig mycket trygga respektive att personal
alltid bemöter på ett bra sätt. Möjligheterna att komma
utomhus samt de äldres nöjdhet med de sociala aktiviteterna är fortfarande utvecklingsområden i många kommuner. Spridningen mellan kommunerna med det högsta
och lägsta värdet per indikator åskådliggörs på varje indikator för hemtjänst respektive särskilt boende.
Indikatorer för omsorg och stöd i
ordinärt boende
I detta kapitel redovisas resultaten för indikatorer som gäller hemtjänstinsatser i ordinärt boende med data från 2014
års undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Frågorna ställdes även i 2013 års undersökning, vilket gör
det möjligt att jämföra årets resultat med förra årets. Alla
indikatorer i detta avsnitt finns i kommuntabellen, bilaga
1. Följande indikatorer redovisas för ordinärt boende:
• Andel äldre som uppger att det känns mycket tryggt att
bo hemma med stöd av hemtjänsten.
• Andel äldre som uppger att hemtjänstpersonalen alltid
bemöter dem på ett bra sätt.
eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra arbetet.
• Andel äldre som uppger att personalen alltid eller oftast
tar hänsyn till åsikter och önskemål.
• Andel äldre som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av hemtjänstpersonalen.
• Andel äldre som vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål.
• Andel äldre som sammantaget är mycket eller ganska
nöjda med hemtjänsten.
• Personalkontinuitet inom hemtjänsten.
Upplevelse av trygghet i ordinärt boende
Äldre personer som behöver hjälp och stöd i sitt dagliga
liv befinner sig i beroendeställning gentemot biståndshandläggare och övrig personal från äldreomsorgen. För
äldre personer i ordinärt boende kan trygghet handla om
att veta vilka personer från hemtjänsten som kommer, att
insatserna inte utförs av för många olika personer eller
att personalen kommer på avtalad tid samt meddelar vid
tillfälliga förändringar. Tillgång till fungerande trygghetslarm kan också bidra till ökad trygghet [22].
I undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
finns frågor om den äldres upplevelse av trygghet. Indikatorn trygghet i hemmet med stöd av hemtjänsten visar om
de äldre oavsett insatsernas omfattning, känner sig trygga
med stödet från hemtjänsten. Trygghet i ordinärt boende
redovisas genom indikatorn:
• Andel äldre som uppger att det känns mycket tryggt att
bo hemma med stöd av hemtjänsten.
Indikatorn för trygghet utgörs enbart av svarsalternativet
mycket trygg från undersökningen Vad tycker de äldre om
äldreomsorgen?.
Andelen äldre som känner sig mycket trygga att bo hemma med stöd från hemtjänsten är på riksnivå 43 procent.
Resultatet är något sämre jämfört med 2013, då 46 procent uppgav att de kände sig mycket trygga. På kommunnivå varierar resultaten mellan 23 och 66 procent, vilket
framgår av figur 12. Det är en något högre andel män som
uppger att de känner sig mycket trygga, 45 procent, jäm-
figur 12: Kommunerna fördelade efter andel äldre som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med hemtjänst.
Antal kommuner
25
20
15
10
5
0
20
30
Kommuner med:
40
50
60
Procent
41
42
fört med 42 procent av kvinnorna. Drygt två tredjedelar av
kommunerna har försämrat sina resultat sedan förra året.
Nykvarn kommun har högst andel äldre som känner sig
mycket trygga i hemmet med stöd från hemtjänsten, 66
procent. Nykvarn är även den kommun som har förbättrat sitt resultat mest under det senaste året, en förbättring
med 17 procent.
Många äldre har trygghetslarm för att snabbt komma i
kontakt med en larmcentral eller med hemtjänstpersonalen vid en nödsituation. Socialstyrelsens kommun- och
enhetsundersökning 2014 visar att 40 procent av verksamheterna kan garantera kontakt vid användning av trygghetslarm och 55 procent garanterar att den som larmar får
hjälp inom en viss tid [21]. Alla kommuner har inte inkluderat installation och drift av larm i sina ledningssystem.
Många kommuner menar att det är svårt att lämna garantier då de inte äger trygghetslarmen [31].
Tabell 9 redovisar andel mycket trygga uppdelat på ålder
respektive män och kvinnor. Män och kvinnor i den yngre
åldersgruppen, 65–79 år, uppger i högre utsträckning att de
är mycket trygga, jämfört med de som är 80 år eller äldre.
Trygghet för äldre personer med hemtjänstinsatser bygger bland annat på förtroende för personalen. Förtroende
i sin tur bygger på personalens utförande och bemötande.
Tabell 10 redovisar sambandet mellan trygghet och förtroende för personalen.
tabell 9: Andel (%) mycket trygga i hemmet med stöd från hemtjänsten, uppdelat på ålder respektive män och kvinnor, 2014.
65–79 år
Män
Kvinnor
Andel mycket trygga
46
46
80 år och äldre
Män
Kvinnor
44
42
Bemötande
Mötet mellan den professionelle och den enskilde är
grunden i all vård och omsorg. Ett gott bemötande handlar om den professionelles förmåga att kommunicera och
tolka den enskildes situation, och att på olika sätt anpassa
stödet. Det är också viktigt att personalen beaktar att den
äldre personen befinner sig i en beroendeställning och
verkar för att bemötandet upplevs som respektfullt (SOSFS
2012:3). Resultatet kan ge en signal till kommunen om hur
arbetet med bemötande- och värdegrundsfrågor fungerar i verksamheten, till exempel vid introduktion av nya
medarbetare, kompetensförsörjning och handledning. I
årets rapport redovisas följande indikator för bemötande
i ordinärt boende:
bemöter dem på ett bra sätt.
Indikatorn för bemötande utgörs enbart av svarsalternativet ja, alltid från undersökningen Vad tycker de äldre om
äldreomsorgen?.
På riksnivå är resultatet oförändrat sedan föregående
år, vilket innebär att 76 procent av de äldre upplever att
hemtjänstpersonalen alltid bemöter dem på ett bra sätt.
Resultaten bland kommunerna varierar mellan 59 och 95
procent. Andelen kvinnor och män som uppger att personalen alltid bemöter dem bra är lika, 76 procent. Tibro
kommun har högst andel äldre som uppger att personalen
alltid bemöter dem bra, 95 procent. Bromölla kommun har
förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 14 procent.
Tabell 11 redovisar de kommuner som fått bäst resultat
för indikatorn bemötande.
tabell 11: Kommunerna med högst andel (%) personer med
hemtjänst som uppgett att personalen alltid bemöter dem på ett
bra sätt, 2014.
Kommuner
tabell 10: Andel (%) av personer med hemtjänst som har förtroende för personalen, uppdelat på trygghet.
Förtroende
för alla eller
flertalet av
personalen
Förtroende
för några eller
inga av
personalen
Andel
Tibro
95
Öckerö
91
Tanum
90
Vindeln
90
Mycket eller ganska trygg
95
4,5
Arjeplog
90
Mycket eller ganska otrygg
53
47
Älvsbyn
90
Tabell 12 redovisar andelen äldre som någon gång under
det senaste året har upplevt någon form av negativt bemötande från hemtjänstpersonalen. Det som främst uppges
som negativt bemötande är bristande respekt för privatliv
och integritet. Det kan till exempel handla om att personalen inte ringer, eller knackar på dörren, innan de kliver in i
bostaden, men även att den äldres önskemål nonchaleras i
samband med hjälpen. Årets resultat visar en högre andel
äldre som upplever bristande respekt för sitt privatliv jämfört med 2013, en ökning med nästan 2,5 procent för män,
och drygt två procent för kvinnor.
tabell 12: Andel (%) äldre personer med negativa upplevelser av
hemtjänstpersonalens bemötande, uppdelat på män och kvinnor,
2014.
Orsaker till negativa upplevelser
Män
Kvinnor
Brist på respekt för privatliv
5,95
5,53
Negativa kommentarer
1,59
1,97
Respektlöst tilltal
2,26
2,79
Förminskande tilltal
2,12
2,81
Nonchalerat önskemål
3,49
4,20
Brist på respekt vid toalettbesök,
dusch eller påklädning
1,23
1,39
Hårdhänthet
1,44
1,65
Avsmak i samband med omvårdnad
0,57
0,44
Annat olämpligt agerande
2,40
2,73
procent, jämfört med 81 procent av kvinnorna. Kinda kommun har högst andel äldre som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra arbetet,
97 procent. Hammarö kommun har förbättrat sitt resultat
mest, en förbättring med 13 procent.
Inflytande och delaktighet
Inflytande och delaktighet är grundläggande faktorer för
att de äldre ska kunna påverka sin egen livssituation och
behålla en hög grad av självbestämmande och integritet.
Delaktighet i äldreomsorgen uttrycks ofta som att den äldre ska ha möjlighet att påverka hur, när och var insatserna
ska utföras, och kanske också vem som ska utföra dem.
Den enskildes medverkan är särskilt viktig när genomförandeplanen utformas och insatserna planeras. Delaktighet
kräver att den äldre förstår innebörden av biståndsbeslutet
och insatserna. Information och kommunikation är generellt viktiga aspekter för att den äldre ska känna delaktighet och ha inflytande över den egna omsorgen och vården.
I årets rapport presenteras resultat för följande indikatorer
som gäller inflytande och delaktighet för ordinärt boende:
eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål.
• Andel äldre som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av hemtjänstpersonalen.
• Andel äldre som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på hemtjänsten.
Indikatorerna visar de äldres möjlighet att påverka hur
stödet och omsorgen ska utformas och genomföras. Resultaten för samtliga indikatorer och kommuner presenteras i bilaga 1.
För att tillgodose den äldres behov av stöd och hjälp är det
viktigt att personalen har tillräckligt med tid för att kunna
utföra arbetet. I undersökningen Vad tycker de äldre om
äldreomsorgen? fick de äldre ange om de tycker att hemtjänstpersonalen har tillräckligt med tid för att ge den
hjälp och det stöd som behövs. Frågan ställdes även i 2013
års undersökning, vilket gör det möjligt att jämföra årets
resultat med förra årets. I årets rapport presenteras resultat
för följande indikator för ordinärt boende:
eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra arbetet.
Vården och omsorgen ska utgå från den äldres behov och
personalen behöver agera utifrån varje enskild persons
åsikter och önskemål.
Inom hemtjänsten har resultatet på riksnivå förbättrats
med en procentenhet sedan 2013, vilket innebär att 87 procent uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till
åsikter och önskemål. Bland kommunerna varierar resultaten mellan 67 och 96 procent. Skillnaden mellan kvinnor
och män är liten, 87 procent av männen och 86 procent av
kvinnorna uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Öckerö kommun
har högst andel äldre som uppgett att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål,
96 procent. Nordmaling kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 13 procent.
Resultat för indikatorn och kommuner presenteras i bilaga 1.
På riksnivå är resultatet oförändrat jämfört med 2013,
vilket innebär att 82 procent av de äldre uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast har tillräckligt med
tid att utföra arbetet. På kommunnivå varierar resultaten
mellan 69 och 97 procent. Män uppger i något högre utsträckning att personalen alltid har tillräckligt med tid, 83
43
44
figur 13: Kommunerna fördelade efter andel som uppgett att de kan påverka vilka tidpunkter de ska få stöd från hemtjänsten, 2014.
Antal kommuner
25
20
15
10
5
0
40
50
Kommuner med:
60
70
80
Procent
Möjlighet att påverka tider
Indikatorn visar de äldres möjlighet att påverka vid vilka
tidpunkter de ska få stöd och omsorg i hemtjänsten.
Resultatet på riksnivå är detsamma som föregående år,
vilket innebär att 61 procent av de äldre uppger att de alltid eller oftast kan påverka tidpunkten för hjälp och stöd.
Bland kommunerna varierar resultaten mellan 37 och 83
procent, vilket framgår av figur 13. Män uppger i något högre utsträckning att de har möjlighet att påverka tider, 63
procent, jämfört med 60 procent av kvinnorna. Arjeplogs
kommun har högst andel äldre som uppger att de har möjlighet att påverka vilken tid de ska få hjälp från hemtjänsten, 83 procent. Höör kommun har förbättrat sitt resultat
mest, en förbättring med 18 procent.
Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål
Indikatorn visar de äldres möjligheter att påverka utförandet av det stöd och den omsorg de får från hemtjänsten.
Detta inkluderar möjligheten att framföra synpunkter och
klagomål, vilket blir extra viktigt om de äldre upplever att
personalen inte tar hänsyn till deras åsikter och önskemål.
Resultaten bygger på de äldres egna upplevelser. Det kan
innebära att de äldre har fått information om vart de ska
vända sig med synpunkter och klagomål, men inte har
tagit till sig informationen. I sådana fall blir det viktigt att
verksamheterna analyserar hur information framförs så
att den kan anpassas till mottagarna.
Även här är resultat i riket oförändrat sedan föregående
år, vilket innebär att 62 procent av de äldre uppger att de
vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål.
Bland kommunerna varierar resultaten mellan 40 och 87
procent. Det är en högre andel män som uppger att de vet
vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål, 64
procent, jämfört med 62 procent av kvinnorna. Åsele kommun har högst andel äldre som uppger att de vet vart de
ska vända sig för att framföra synpunkter eller klagomål på
hemtjänsten, 87 procent. Boxholm har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 19 procent.
Bedömning av hemtjänsten i sin helhet
Helhetsbedömningen påverkas av en rad olika faktorer
och det kan därför vara svårt att analysera varför en enskild
kommun får ett specifikt resultat. Faktorer som påverkar
de äldres helhetsbedömning är bland annat självskattad
hälsa, upplevelsen av ensamhet samt ängslan, oro och
ångest. Resultat för de äldres bedömning av hemtjänsten
i sin helhet redovisas genom indikatorn:
nöjda med hemtjänsten.
Resultatet i riket är detsamma som 2013, vilket innebär att
89 procent sammantaget är mycket eller ganska nöjda med
sin hemtjänst. På kommunnivå varierar resultaten mellan
71 och 100 procent. Andelen män och kvinnor som sammantaget är nöjda med hemtjänsten är lika, 89 procent.
I tabell 13 redovisas de kommuner som har förbättrat
sina resultat mest sedan föregående år.
tabell 13: Kommunerna som ökat andelen (%) mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten mest, mellan åren 2013 och 2014.
Kommuner
Andel mycket
eller ganska
nöjda
Förbättring
i procent
Resultaten för de indikatorer som avser ordinärt boende
visar att män överlag uppgett mer positiva svar jämfört
med kvinnorna. Det gäller för samtliga områden, förutom
bemötande, där andelen kvinnor och män som svarat positivt är lika. På riksnivå är det endast en indikator som har
förbättrat resultatet sedan föregående år, andelen äldre som
uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast tar hänsyn
till åsikter och önskemål. Resultatet för indikatorn trygghet
har försämrats, medan resultaten för övriga indikatorer är
oförändrade jämfört med 2013. Den faktor som har störst
betydelse för den sammantagna nöjdheten hos äldre personer med hemtjänst är hur hemtjänstpersonalen utför
sina arbetsuppgifter.
Ljusnarsberg
86
13
Personalkontinuitet
Bromölla
94
11
Höör
83
8
Boxholm
100
7
Karlsborg
96
7
Tidaholm
96
7
Askersund
97
7
Åre
96
7
Vännäs
92
7
Många äldre personer som behöver stöd och hjälp i sin
vardag, möter personal från flera olika yrkesgrupper. Det
kan handla om personal från olika verksamheter och olika
utförare som har i uppdrag att utföra olika typer av stöd och
hjälp inklusive hälso- och sjukvård. Kontinuitet är en viktig kvalitetsaspekt för den enskilde. Kontinuitet kan bland
annat uttryckas i antalet personer från hemtjänsten som
den äldre möter i sin vardag. Med få och välkända personer
är det lättare för den äldre att känna trygghet och påverka
hur servicen, hjälpen och omvårdnaden ska utföras. Om
det kommer in många olika personer i hemmet, finns det
en risk att kvaliteten blir lidande. Det kan också vara svårt
för den äldre att lära känna personalen och tröttsamt att
gång på gång förklara vad som ska göras, och hur det ska
göras. Vissa äldre personer kan uppskatta att det ibland
kommer ny personal. För dem kan det vara kontinuiteten
i själva insatsen som är viktigast, till exempel att personalen kommer på utsatt tid och i största möjliga utsträckning
utför insatserna på det sätt som den äldre vill ha det.
Indikatorn för personalkontinuitet mäter antalet personal som en enskild äldre med hemtjänst möter under
en 14-dagarsperiod. Uppgifterna är frivilligt rapporterade
från 184 kommuner, hösten 2014, och mätningen utfördes
mellan klockan 07.00 och 22.00. Hemsjukvårdspersonal
räknas inte in i måttet [29]. Uppgifterna finns också publicerade i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada).
Ett bra resultat på indikatorn är ett lågt värde. I måttet ingår personer 65 år och äldre som har två eller fler besök av
hemtjänsten varje dag, förutom trygghetslarm och matleveranser.
I genomsnitt mötte äldre med hemtjänst 15 olika personer under de två veckorna, vilket innebär att personalkontinuiteten är något sämre jämfört med 2013, då genomsnitt var 14 olika personal. Det är 50 kommuner som har
förbättrat sitt resultat och 85 kommuner som fått ett sämre resultat i år. Spridningen mellan kommunerna varierar
mellan sex och 26 personer i genomsnitt.
I tabell 14 redovisas hur nöjda de äldre är med hemtjänstpersonalen och insatserna, uppdelat på enskild och offentlig drift. Det saknas dock information för vissa enheters driftsform, vilket eventuellt kan påverka resultaten.
Det är en liten eller viss skillnad i nöjdhet hos äldre med
hemtjänst som drivs i enskild regi jämfört med verksamheter som drivs i offentlig regi.
tabell 14: Andel (%) äldre som är nöjda med hemtjänstinsatser,
uppdelat på enskild och offentlig regi, 2014.
Enskild
regi
Offentlig
regi
Andel mycket eller ganska nöjda med
hur personalen utför arbetsuppgifter
88
87
Andel som uppgett att personalen alltid eller oftast kommer på avtalad tid
88
85
Andel som uppgett att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid
82
81
Andel som uppgett att personalen
alltid eller oftast i förväg meddelar
tillfälliga förändringar
74
61
45
46
Indikatorer för stöd och hjälp
i särskilt boende
I detta kapitel redovisas resultat för indikatorer som gäller
särskilda boendeformer med data från 2014 års undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Frågorna ställdes även i 2013 års undersökning, vilket gör det möjligt att
jämföra årets resultat med förra årets. Alla indikatorer i
detta avsnitt finns i kommuntabellen, bilaga 1. För särskilt
boende redovisas följande indikatorer:
• Andel äldre som uppger att det känns mycket tryggt i det
särskilda boendet.
• Andel äldre som uppger att personalen alltid bemöter
dem på ett bra sätt.
har tillräckligt med tid för att utföra arbetet.
• Andel äldre som uppger att de alltid eller oftast kan
påverka vilka tider de får hjälp av personalen.
tar hänsyn till åsikter eller önskemål.
• Andel äldre som uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena.
• Andel äldre som uppger att det är trivsamt utomhus
runt boendet.
• Andel äldre som uppger att maten smakar mycket eller
ganska bra.
• Andel äldre som uppger att måltiderna alltid eller oftast
är en trevlig stund.
• Andel äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska
nöjda med aktiviteterna som erbjuds.
• Andel äldre som uppger att det är mycket eller ganska
bra möjligheter att komma utomhus.
• Andel äldre som är mycket eller ganska nöjda med det
särskilda boendet.
Upplevelse av trygghet i särskilt boende
Personer i särskilt boende har omfattande behov av vård
och omsorg under dygnets alla timmar. Den äldre är mer
eller mindre beroende av stöd för att genomföra vardagliga aktiviteter såsom att klä på sig, förflytta sig och sköta
hygienen. De äldre har ofta omfattande vårdbehov. Boendemiljöns utformning och personalens förmåga att möta
den äldres behov bidrar till trygghet. I undersökningen
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? finns frågor om den
äldres upplevelse av trygghet. Andra indikatorer som också är en del av tryggheten är till exempel delaktighet och
inflytande. Indikatorn trygghet i särskilt boende visar om
de äldre känner sig trygga i sitt särskilda boende. För trygghet i särskilt boende redovisas indikatorn:
• Andel äldre som uppger att det känns mycket tryggt i det
särskilda boendet .
Indikatorn för trygghet utgörs enbart av svarsalternativet
mycket trygg från undersökningen Vad tycker de äldre om
äldreomsorgen?.
Andelen äldre som känner sig mycket trygga i sitt särskilda boende är i riket 50 procent. Resultatet har därmed
försämrats med en procentenhet jämfört med 2013. På
kommunnivå varierar resultaten mellan 24 och 70 procent. Andelen mycket trygga i sitt särskilda boende är lika
för män och kvinnor, 50 procent. Förtroende för personalen och att trivas med sitt rum och omgivningen kring boendet är viktiga förutsättningar för att de äldre ska känna
sig trygga.
Kommunerna Sävsjö och Svenljunga har högst andel
äldre som uppger att de är mycket trygga i sitt särskilda boende, 70 procent. Övertorneå kommun har förbättrat sitt
resultat mest, en förbättring med 25 procent.
Tabell 15 visar andelen äldre som känner sig mycket
trygga i sitt särskilda boende, uppdelat på ålder respektive
kvinnor och män. Skillnaden mellan kvinnor och män är
liten. Däremot är det fler män och kvinnor i åldersgruppen
80 år och äldre som känner sig mycket trygga i det särskilda boendet, jämfört med åldergruppen 65–79 år.
tabell 15: Andel (%) mycket trygga med det särskilda boendet,
uppdelat på ålder respektive män och kvinnor, 2014.
65–79 år
Andel mycket trygga
80 år och äldre
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
47,5
46,9
50,7
50,9
Tabell 16 redovisar andel trygga och otrygga äldre uppdelat
på förtroendet för personalen.
tabell 16: Andel (%) trygga eller otrygga, uppdelat på förtroendet för personalen, 2014.
Förtroende för
alla eller flertalet
av personalen
Förtroende för
några eller inga
av personalen
Mycket eller ganska
trygg
93
7
Mycket eller ganska
otrygg
31
69
figur 14: Kommunerna fördelade efter andel äldre som uppgett att personalen på särskilt boende alltid bemöter dem på
ett bra sätt, 2014.
Antal kommuner
25
20
15
10
5
0
40
50
Kommuner med:
60
70
80
Procent
Bemötande
För både ledningen och verksamheten är det viktigt att
över tid följa de äldres upplevelse av personalens bemötande. Det finns många faktorer som kan påverka den äldres upplevelse av personalens bemötande. Vård- och omsorgspersonal kan genom att använda kunskapsbaserade
metoder bemöta personer med till exempel långt gången
demenssjukdom på ett sätt som skapar lugn och trygghet.
Vidare ska mötet präglas av integritet och respekt för personen och situationen Kommunikationen behöver utgå
från den enskildes behov och önskemål och därför finns
ingen entydig definition på vad som anses som ett gott bemötande. Resultatet kan dock ge en signal till kommunen
om hur arbetet med bemötande- och värdegrundsfrågor
fungerar i verksamheten, till exempel vid introduktion av
nya medarbetare, kompetensförsörjning och handledning.
I årets rapport redovisas följande indikator för bemötande
i särskilt boende:
• Andel äldre som uppger att personalen alltid bemöter
dem på ett bra sätt.
Indikatorn för bemötande utgörs enbart av svarsalternativet ja, alltid från undersökningen Vad tycker de äldre om
äldreomsorgen?.
På riksnivå är resultatet för bemötande i särskilt boende, liksom föregående år, lägre jämfört med resultatet för
hemtjänsten. Resultatet har försämrats med en procent-
enhet jämfört med 2013. Det är 57 procent av äldre i särskilt
boende som uppger att personalen alltid bemöter dem på
ett bra sätt. Det är stora skillnader mellan kommunerna
och resultaten varierar mellan 35 och 84 procent, vilket
framgår av figur 14. Män uppger i något högre utsträckning
att personalen alltid bemöter dem bra, 58 procent, jämfört
med 57 procent av kvinnorna.
Götene kommun har högst andel äldre som uppger att
personalen alltid bemöter dem bra, 84 procent. Vaxholm
kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring
med 20 procent.
I tabell 17 redovisas de kommuner som fått bäst resultat
för indikatorn bemötande i särskilt boende.
Tabell 17: Kommunerna med högst andel (%) äldre i särskilt
boende som uppgett att personalen alltid bemöter dem på ett
bra sätt, 2014.
Kommuner
Andel
Götene
84
Laxå
82
Svenljunga
79
Tibro
77
Årjäng
74
47
48
tabell 18: Andel (%) äldre med negativa upplevelser av personalens bemötande, uppdelat på män och kvinnor, 2014.
Orsaker till negativa upplevelser
Män
Kvinnor
Brist på respekt för privatliv
8,40
7,64
Negativa kommentarer
2,82
2,61
Respektlöst tilltal
4,64
5,50
Förminskande tilltal
5,39
5,85
Nonchalerat önskemål
6,29
7,44
Nonchalerat önskemål i samband med
måltidssituation
4,62
5,17
Brist på respekt vid toalettbesök,
dusch eller påklädning
3,69
4,23
Hårdhänthet
4,86
6,47
Avsmak i samband med omvårdnad
1,41
0,86
Annat olämpligt agerande
4,46
4,41
Tabell 18 visar andelen äldre som upplevt någon form av
negativt bemötande från personalen under det senaste
året. Äldre personer i särskilt boende uppger i högre utsträckning än äldre personer med hemtjänst, att de blivit
bemötta på ett negativt sätt av personalen under det senaste året. Förra året uppgav de äldre främst respektlöst
tilltal som negativt bemötande, medan årets resultat visar
att de äldre framför allt upplever bristande respekt för sitt
privatliv, men även att personalen nonchalerar den äldres
önskemål i samband med vård och omsorg. Här har kommunerna en viktig uppgift att analysera frågan och initiera
ett förbättringsarbete.
I undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
fick de äldre ange om de tycker att personalen har tillräckligt med tid för att ge den hjälp och det stöd som behövs.
Frågan ställdes även i 2013 års undersökning, vilket gör det
möjligt att jämföra årets resultat med förra årets. Tillräckligt med tid redovisas genom indikatorn:
har tillräckligt med tid att utföra arbetet.
figur 15: Kommunerna fördelade efter andel äldre som uppgett att personalen på särskilt boende alltid eller oftast har tillräckligt
med tid, 2014.
Antal kommuner
25
20
15
10
5
0
40
60
Kommuner med:
80
100
Procent
Resultatet på riksnivå är oförändrat sedan föregående år,
vilket innebär att 72 procent av de äldre anser att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra
arbetet. På kommunnivå varierar resultaten mellan 43 och
95 procent, vilket framgår av figur 15. Andelen män som
uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med
tid är 74 procent, jämfört med 72 procent av kvinnorna.
Svenljunga kommun har högst andel äldre som uppger
att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid
för att utföra arbetet, 95 procent. Askersund kommun har
förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 21 procent.
Inflytande och delaktighet
Inflytande och delaktighet är grundläggande faktorer för
att de äldre ska kunna påverka sin egen livssituation och
behålla en hög grad av självbestämmande och integritet.
Delaktighet i äldreomsorgen uttrycks ofta som att den äldre ska ha möjlighet att påverka hur, när och var insatserna
ska utföras, och kanske också vem som ska utföra dem.
Den enskildes medverkan är särskilt viktig när genomförandeplanen utformas och insatserna planeras. Delaktighet
kräver att den äldre förstår innebörden av biståndsbeslutet
och insatserna. Inflytande och delaktighet i särskilt boende redovisas genom följande indikatorer:
• Andel äldre som uppger att de alltid eller oftast kan
påverka vilka tider de får hjälp av personalen.
tar hänsyn till åsikter och önskemål.
Resultat för indikatorerna och kommuner presenteras i
bilaga 1.
Möjlighet att påverka tider
Indikatorn visar de äldres möjlighet att påverka vid vilka
tidpunkter de får stöd och omsorg i särskilt boende. Det
är 60 procent av de äldre i riket som uppger att de alltid
eller oftast kan påverka tidpunkten när stöd och hjälp ska
utföras. Det är en förbättring jämfört med 2013, då 59 procent uppgav att de kunde påverka tider. Spridningen bland
kommunerna ligger mellan 41 och 80 procent. Det är en
något högre andel män som svarat att de kan påverka tider,
61 procent, jämfört med 59 procent av kvinnorna. Tanum
kommun har högst andel äldre som uppgett att de kan
påverka tider för när stöd och hjälp ska ges, 80 procent.
Smedjebacken kommun har förbättrat sitt resultat mest,
en förbättring med 25 procent.
Vården och omsorgen ska utgå från den äldres behov och
personalen behöver agera utifrån varje enskild persons
åsikter och önskemål. Resultatet på riksnivå är oförändrat
jämfört med 2013, vilket innebär att 79 procent uppger att
personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål. Bland
kommunerna varierar resultaten mellan 59 och 98 pro-
cent. Andelen män och kvinnor som uppgett att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål är lika, 79 procent.
Robertsfors kommun har högst andel äldre som uppgett
att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, 98 procent. Hammarö kommun har förbättrat sitt resultat mest,
en förbättring med 31 procent.
Boendemiljön
Med stigande ålder blir boendemiljön allt viktigare, eftersom äldre personer ofta spenderar mycket tid i och omkring hemmet. Utformningen av boendemiljön påverkar
den äldres aktiviteter och delaktighet. Tillgängliga bostäder
stödjer den äldres självständighet och kan minska beroendet av hjälp. Även utomhusmiljön ingår i boendemiljön.
För att den äldre ska kunna vara så självständig som möjligt är det viktigt att boendemiljön i det särskilda boendet
är anpassad utifrån individens behov. Ibland finns dock
konkreta fysiska hinder som medför begränsningar i boendet och utemiljön. Begränsningarna kan även utgöras av
att det inte finns tillräckligt med personal som kan hjälpa
den äldre att komma ut. Dessutom kan boendemiljön påverka den äldres känsla av trygghet, till exempel på grund
av dålig belysning, gropar och ojämnheter i marken samt
hala golv. Behovet av en praktiskt tillgänglig boendemiljö
ökar när de kroppsliga funktionerna försämras. Praktisk
tillgänglighet innebär att till exempel trädgård, bänkar och
andra detaljer anpassas efter den äldres behov. Miljön ska
vara trivsam för de äldre samtidigt som personalen behöver en god arbetsmiljö. För boendemiljö i särskilt boende
presenteras resultat från två indikatorer:
• Andel äldre som uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på boendet.
• Andel äldre som uppger att det är trivsamt utomhus
runt boendet.
Båda indikatorerna gäller särskilt boende och kommunresultat presenteras i bilaga 1.
Trivsamma gemensamma utrymmen
Årets resultat visar att 65 procent av de äldre i riket är nöjda med gemensamhetsutrymmena i sitt särskilda boende,
jämfört med 66 procent 2013. Resultatet har därmed förbättrats med en procentenhet sedan föregående år. Resultaten för kommunerna varierar mellan 43 och 91 procent.
Det är en något högre andel kvinnor som uppger att de gemensamma utrymmena är trivsamma, 66 procent, jämfört
med 65 procent av männen. Grästorp kommun har högst
andel äldre som uppgett att gemensamhetsutrymmena i
särskilt boende är trivsamma, 91 procent. Vaxholm kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med
22 procent.
49
50
Trivsam utomhusmiljö
I kommunerna uppger mellan 35 och 97 procent av de
äldre i särskilt boende att utomhusmiljön är trivsam.
Resultatet på riksnivå är oförändrat sedan föregående år,
vilket innebär att 67 procent tycker att utomhusmiljön är
trivsam. Även här är det en högre andel kvinnor än män
som uppger att utomhusmiljön är trivsam, 68 procent,
jämfört med 66 procent av männen. Karlsborg kommun
har högst andel äldre som uppger att utomhusmiljön är
trivsam, 97 procent. Bromölla kommun har förbättrat sitt
resultat mest, en förbättring med 23 procent.
Tabell 19 visar andelen äldre som uppger att gemensamhetsutrymmen och utomhusmiljön är trivsam, uppdelat
på män och kvinnor respektive rörelseförmåga.
Tabell 19: Andel (%) som uppgett att gemensamhetsutrymmena
eller utomhusmiljön är trivsam, uppdelat på självskattad rörelseförmåga respektive män och kvinnor, 2014.
Förflyttar sig
helt själv eller
med vissa
svårigheter
Stora svårigheter
eller kan inte förflytta sig själv
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Trivsamt i gemensamhetsutrymmen
58
56
42
44
Trivsamt utomhus
58
55
42
45
Mat och måltidsmiljö
Maten och måltidsmiljön är viktig för att förebygga sjukdom och undernäring. Maten och måltidsmiljön ska också bidra till glädje och gemenskap. Måltiderna ger dagen,
veckan och året en struktur, genom att skilja på vardag och
helg samt uppmärksamma högtider. Med åldern ökar risken för undernäring eftersom aptiten minskar. Därutöver
kan dålig tandstatus och torra munslemhinnor leda till
tuggproblem. Hos äldre individer uppstår ofta mat- och
näringsproblem i och med sjukdom och därför behöver
maten och måltidsmiljön ses som en del i omvårdnaden
och den medicinska behandlingen. Maten och måltidsmiljön behöver anpassas efter den äldres behov när det till
exempel gäller doft och smak samt kultur och religion. Det
är även viktigt att anpassa maten efter den äldres förutsättningar, till exempel olika typer av specialkost. Det individanpassade måltidsstödet kan innebära att personalen är
behjälplig med att servera mat, men det kan också handla
om att personalen tolkar måltidssituationen åt en person
med demenssjukdom eller stöttar det sociala samspelet
under måltiden [32]. Det kan även handla om stöd till en
korrekt sittställning, speciella redskap och stöd att äta [33].
För avsnittet om mat och måltidsmiljö i särskilt boende
presenteras två indikatorer:
• Andel äldre som uppger att maten smakar mycket eller
ganska bra.
• Andel äldre som uppger att måltiderna alltid eller oftast
är en trevlig stund.
Resultat på kommunnivå presenteras i bilaga 1.
Maten i särskilt boende
På riksnivå uppgav 75 procent av de äldre att maten smakar mycket eller ganska bra, vilket är en försämring med
två procentenheter jämfört med 2013. Resultaten på kommunnivå varierar mellan 55 och 95 procent. Män uppger
i något högre utsträckning att maten smakar mycket eller
ganska bra, 77 procent, jämfört med 74 procent av kvinnorna. Kävlinge kommun har högst andel äldre som uppger
att maten smakar mycket eller ganska bra, 95 procent.
Oxelösund kommun har förbättrat sitt resultat mest, en
förbättring med 18 procent.
I tabell 20 redovisas resultat från årets kommun- och
enhetsundersökning som handlar om rutiner för måltider
i särskilda boenden.
Tabell 20: Andel enheter inom särskilda boendeformer som har
rutiner för måltider, 2014.
Rutiner för genomförande av dygnets alla måltider
72
Rutiner för genomförande av dygnets alla måltider
som också inkluderar aspekterna i FAMM7
55
Rutiner för hur omsorgsmåltider ska genomföras
62
Personer med aktuell genomförandeplan som
beskriver den äldres önskemål och behov i samband
med måltiderna
76
Källa: Kommun- och enhetsundersökningen, Socialstyrelsen.
7 FAMM (Five Aspects of Meal Model) är en modell som beskriver fem viktiga
aspekter för att den äldre ska uppleva nöjdhet och känna sig bekväm under
måltiden: 1. Rummet: var individen vill äta sin måltid och hur individen vill
att det ska se ut runt sin måltid i form av dukning, tillgänglighet i rummet
och anpassad funktion på möbler som används, 2. Mat och dryck: vad och
när den enskilde vill äta och dricka, 3. Mötet: hur individen vill bli serverad
och vilket stöd individen behöver och vill ha under måltiden (individuellt
anpassat måltidsstöd). Det inkluderar också med vilka individen vill äta sina
måltider, 4. Styr- och ledningssystem: att förutsättningar finns i form av rutiner och personella resurser för att individens behov och önskemål ska bli
tillgodosedda, 5. Tillsammans skapar detta måltidsmiljön eller atmosfären i
samband med måltiderna.
Måltidsmiljön i särskilt boende
Resultatet för indikatorn visar andelen personer 65 år
och äldre i särskilt boende som alltid eller oftast upplever
måltiderna som en trevlig stund på dagen. Riksgenomsnittet har försämrats något. Andelen nöjda ligger i år
på 69 procent, jämfört med 70 procent 2013. Resultaten
på kommunnivå varierar mellan 47 och 91 procent. Även
här uppger män i högre utsträckning att måltidsmiljön är
trevlig, 70 procent, jämfört med 69 procent av kvinnorna.
Grästorp kommun har högst andel äldre som uppgett att
de är nöjda med måltidsmiljön, 91 procent. Mellerud kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med
19 procent.
I tabell 21 presenteras resultat för de fem kommuner
som har högst andel nöjda med maten respektive måltidsmiljön.
Tabell 21: Kommunerna med högst andel (%) personer 65 år och
äldre som tycker att maten brukar smaka mycket eller ganska
bra, respektive andel nöjda med måltidsmiljön i särskilt boende,
2014.
Kommuner
Andel nöjda
med maten
Kommuner
Andel nöjda
med måltidsmiljön
Kävlinge
95
Grästorp
91
Götene
95
Töreboda
89
Skara
94
Bengtsfors
85
Knivsta
92
Tanum
84
Färgelanda
92
Tibro
84
Utvecklingsarbete inom området mat och
måltidsmiljö
Socialstyrelsen har under åren 2012 och 2013 arbetat med
ett projekt för att ta fram förslag till indikatorer för måltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter.
I augusti 2014 presenterade projektet förslag till följande
indikatorer:
1. Andel personer som ser fram emot måltiden mitt på
dagen.
2.Andel personer som anser att de får den hjälp de
behöver under måltiden mitt på dagen.
3. Andel personer med genomförandeplan som innehåller aktuell (ej äldre än sex månader) dokumentation om
individens behov och önskemål runt måltidsmiljön.
4.Förekomst av skriftliga rutiner för hur dygnets alla
måltider ska genomföras.
5. Förekomst av skriftliga rutiner för omsorgsmåltider.
Ytterligare information om indikatorerna finns i rapporten:
Måltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter.
Förslag till indikatorer (Socialstyrelsen, 2014) [34].
Utevistelse och aktiviteter
Äldres möjligheter till utevistelser och fysisk aktivitet är
ofta beroende av tillgängligheten till en lämplig utemiljö
och känslan av trygghet. Utevistelser och fysisk aktivitet
kan ha flera positiva hälsoeffekter och spelar en viktig roll
i den förebyggande verksamheten, till exempel för att förebygga fallskador och depression. De kan även öka välbefinnandet och förbättra sömnkvaliteten. För att uppnå en
god vård och omsorg för de äldre är det viktig att kommunerna och äldreboendena har en verksamhet som stimulerar äldre till fysisk aktivitet och utevistelser, tillgängliggör
utemiljöer och skapar möjlighet till sociala gemenskaper.
Personer med demenssjukdom bör erbjudas möjlighet
att delta i individuellt anpassade aktiviteter, till exempel
hushållssysslor, utomhusvistelser, underhållning, musik
och dans [32]. Följande indikatorer från undersökningen
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? redovisas för sociala
aktiviteter och utevistelser i särskilt boende:
• Andel äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska
nöjda med aktiviteterna som erbjuds.
• Andel äldre i särskilt boende som uppger att det finns
mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus.
51
52
figur 16: Kommunerna fördelade efter andel äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med de sociala aktiviteter
som erbjuds, 2014.
Antal kommuner
25
20
15
10
5
0
20
40
Kommuner med:
60
80
Procent
Sociala aktiviteter i särskilt boende
Resultatet i riket är oförändrat sedan föregående år, vilket
innebär att 63 procent av de äldre är nöjda med de aktiviteter som erbjuds i det särskilda boendet. Spridningen är
stor mellan kommunerna och resultaten varierar mellan
21 och 85 procent, vilket framgår av figur 16. Det är en högre
andel kvinnor som är nöjda med aktiviteterna som erbjuds
i det särskilda boendet, 64 procent, jämfört med 60 procent av männen. Sävsjö kommun har högst andel äldre
som uppger att de är nöjda med aktiviteterna, 85 procent.
Mariestad kommun har förbättrat sitt resultat mest, en
förbättring med 23 procent.
En faktor som påverkar möjligheten att delta i aktiviteter
är den äldres rörelseförmåga. Äldre som har nedsatt rörelseförmåga kan behöva extra stöd och hjälp för att ta sig till
aktiviteterna och för att delta i dem.
Utevistelser för personer i särskilt boende
På riksnivå ligger genomsnittet för indikatorn på 58 procent, vilket är oförändrat sedan föregående år. Liksom
resultaten för sociala aktiviteter, är spridningen stor
bland kommunerna. Resultaten varierar mellan 29 och
86 procent. Andelen män som anser att de har möjlighet
att komma utomhus är något högre jämfört med kvinnor,
60 respektive 57 procent. Sjöbo kommun har högst andel
äldre som uppger att det finns goda möjligheter att komma
utomhus, 86 procent. Strömstad kommun har förbättrat
sitt resultat mest, en förbättring med 24 procent.
Tabell 22 redovisar resultat för kommunerna med högst
andel äldre som är nöjda med de aktiviteter som erbjuds
respektive möjligheten att komma utomhus.
Tabell 22: Kommunerna med högst andel (%) mycket eller
ganska nöjda med aktiviteterna i särskilt boende, respektive
möjligheter att komma utomhus, 2014.
Kommun
Andel nöjda
med
aktiviteter
Kommun
Andel nöjda
med möjlighet
att komma
utomhus
Sävsjö
85
Sjöbo
86
Trosa
84
Svedala
83
Svenljunga
84
Gnosjö
81
Hylte
83
Hylte
81
Tranemo
83
Strömstad
80
Självskattad rörlighet påverkar de äldres upplevelser av
möjligheten att komma utomhus. Andelen äldre som
skattat sin rörlighet som dålig är mindre nöjda med möjligheten att komma utomhus, vilket framgår av tabell 23.
Tabell 23: Andel mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna
och möjligheten att komma utomhus i det särskilda boendet,
uppdelat på självskattad rörelseförmåga respektive kvinnor och
män, 2014.
Förflyttar sig helt
själv eller med
vissa svårigheter
Nöjd med
aktiviteterna
Nöjd med möjligheten att komma
utomhus
Stora svårigheter
eller kan inte förflytta sig själv
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
62
59
38
41
63
60
37
40
Tabell 24: Andel (%) äldre i särskilt boende utan respektive med
lätta och svåra besvär av ängslan, oro och ångest, uppdelat på
ålder samt män och kvinnor, 2014.
65–79 år
Män
80 år och äldre
Kvinnor
Män
Kvinnor
Inga besvär av
ängslan, oro eller
ångest
41
32
45
37
Lätta eller svåra
besvär av ängslan,
oro eller ångest
59
68
55
63
Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen..
De äldres bedömning av omsorgen i sin
helhet
Helhetsbedömningen påverkas av en rad olika faktorer och
därför kan det vara svårare att analysera varför en enskild
kommun får ett specifikt resultat. Faktorer som påverkar
de äldres helhetsbedömning är bland annat självskattad
hälsa samt upplevelsen av ensamhet och ängslan, oro och
ångest. Följande indikator redovisar andelen äldre som är
nöjda med sitt särskilda boende:
nöjda med sitt äldreboende.
Resultatet för riket är oförändrat jämfört med 2013, vilket
innebär att 83 procent av de äldre sammantaget är nöjda
med sitt särskilda boende. På kommunnivå varierar andelen äldre som är mycket eller ganska nöjda mellan 62 och
98 procent. Det är en något högre andel kvinnor som sammantaget är nöjda med sitt särskilda boende, 83 procent,
jämfört med 82 procent av männen. Tibro kommun har
högst andel äldre som sammantaget är nöjda, 98 procent.
Lysekil kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 16 procent.
I tabell 24 redovisas andelen äldre utan, respektive med
besvär av ängslan, oro eller ångest. Kvinnor upplever besvär i högre utsträckning än män, och kvinnor i åldersgruppen 65–79 upplever mer besvär än kvinnor som är 80
år eller äldre.
Äldre som uppskattar sin hälsa som god, det vill säga utan
besvär av ängslan oro och ångest och utan besvär av ensamhet, är mer nöjda med sitt särskilda boende. När kommunerna analyserar sina egna resultat bör de försöka få en
bild av de äldres hälsotillstånd eftersom kommuner med
många sköra äldre troligtvis behöver arbeta mer för att få
upp sina resultat än andra kommuner.
Tabell 25 visar andelen äldre som är nöjda med äldreboendet beroende om de har besvär eller inte av ängslan, oro
eller ångest respektive ensamhet.
Tabell 25: Andel (%) mycket eller ganska nöjda med sitt äldreboende, uppdelat på besvär av ängslan, oro eller ångest samt besvär
av ensamhet samt ålder och kvinnor respektive män, 2014.
Andel mycket eller ganska nöjda
Män
65–79
år
Kvinnor
80 år
eller
äldre
65–79
år
80 år
eller
äldre
Inga besvär av ängslan, oro eller ångest
89
91
90
92
Besvär av ängslan,
oro eller ångest
72
76
77
78
Inga besvär av
ensamhet
92
94
93
95
Besvär av ensamhet
71
77
74
77
53
54
Tabell 26 redovisar de fem kommuner som har förbättrat sina resultat mest under det senaste året. För äldre i
särskilt boende är tryggheten den viktigaste faktorn som
påverkar den sammantagna nöjdheten. Tryggheten i sin
tur bygger på förtroende för personalen. Att trivas med det
egna rummet och omgivningen kring boendet är också
viktiga aspekter som påverkar hur nöjda de äldre är.
Tabell 26: Kommunerna som ökat andelen (%) mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende mest, mellan 2013 och 2014.
Kommuner
Andel mycket
eller ganska nöjda
Förbättring
i procent
Övertorneå
80
16
Vaxholm
80
12
Haparanda
89
12
Mellerud
86
11
Lysekil
87
11
I bilaga 1 presenteras två bakgrundsmått som rör de äldres
hälsotillstånd, andelen äldre med bra självskattad hälsa
och andelen äldre med besvär av ängslan, oro eller ångest.
Sammanfattande resultat från
undersökningen Vad tycker de äldre
om äldreomsorgen?
Hemtjänst
Utifrån årets resultat från undersökningen Vad tycker de
äldre om äldreomsorgen? har en indikator förbättrat resultatet på riksnivå jämfört med 2013. Resultatet för indikatorn
andel äldre som uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller
oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål har förbättrats
med en procentenhet sedan föregående år. Det är också
den indikator som på nationell nivå har bäst resultat, bortsett från den sammantagna nöjdheten med hemtjänsten.
Resultatet för indikatorn andel mycket trygga i hemmet med
stöd från hemtjänsten har däremot försämrats med tre procentenheter. Resultaten för övriga indikatorer är oförändrade jämfört med 2013. Den faktor som har störst betydelse
för den sammantagna nöjdheten hos äldre personer med
hemtjänst är hur hemtjänstpersonalen utför sina arbetsuppgifter. På riksnivå är andelen män som svarat positivt
högre för samtliga indikatorer, förutom bemötande och
bedömning av hemtjänsten i sin helhet, där andelen kvinnor och män som svarat positivt är lika. Det är dock viktigt
att tänka på att resultaten på kommunnivå kan skilja sig
från resultaten på nationell nivå.
Särskilt boende
Utifrån årets resultat från undersökningen Vad tycker de
äldre om äldreomsorgen? har en indikator förbättrat resultatet på riksnivå jämfört med 2013. Resultatet för indikatorn
andelen äldre som uppger att de alltid eller oftast kan påverka
vilka tider de får hjälp av personalen har förbättrats med en
procentenhet sedan föregående år. Den indikator som på
nationell nivå har bäst resultat är andelen äldre som upplever att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål,
näst efter bedömning av det särskilda boendet i sin helhet. För fem av indikatorerna har resultaten försämrats
i år jämfört med 2013. De indikatorer som fått ett sämre
resultat handlar om trygghet, bemötande, trivsamma
gemensamhetsutrymmen samt maten och måltidsmiljön. För
övriga indikatorer är resultaten oförändrade jämfört med
2013. Tryggheten är den faktor som har störst betydelse
för hur nöjda äldre är med sitt särskilda boende. Att trivas
med det egna rummet och omgivningen kring boendet
påverkar också nöjdheten. På riksnivå är andelen män
som svarat positivt högre för indikatorerna som handlar
om bemötande, att personalen har tillräckligt med tid för
att utföra arbetet, att maten smakar bra och att måltidsmiljön är trevlig. De uppger också i högre utsträckning att de
kan påverka tiden för hjälpens utförande och att det finns
goda möjligheter att komma utomhus. Kvinnor upplever i
högre utsträckning än män att gemensamhetsutrymmen
i boendet och utomhusmiljön är trivsam. Kvinnor uppger
också att de är mer nöjda med de aktiviteter som erbjuds
vid boendet. Det är också en något högre andel kvinnor
som sammantaget är nöjda med sitt särskilda boende. När
det handlar om trygghet och att personalen tar hänsyn till
åsikter och önskemål är andelen positiva kvinnor och män
lika. Det är dock viktigt att tänka på att resultaten på kommunnivå kan skilja sig från resultaten på nationell nivå.
indikatorer
Indikatorer i Öppna jämförelser
Nedan beskrivs i korthet de indikatorer som ingår i bilaga
1 – kommunresultat. För en fullständig beskrivning av indikatorerna se bilaga 2 som finns att hämta från Socialstyrelsen och SKLs hemsidor.
PERSONALKONTINUITET, HEMTJÄNST
Genomsnittligt antal hemtjänstpersonal som hjälper den
äldre under 14 dagar 2014. Källa: www.kolada.se, RKA.
Ordinärt boende
Trygghet, särskilt boende
Andel äldre som uppger att det känns mycket tryggt på
det särskilda boendet 2014. Källa: Vad tycker de äldre om
äldreomsorgen?, Socialstyrelsen.
Trygghet, hemtjänst
Andel äldre som uppger att det känns mycket tryggt att bo
hemma med stöd från hemtjänsten 2014. Källa: Vad tycker
de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen.
Bemötande, hemtjänst
Andel personer 65 år och äldre som var mycket nöjda
med hur hemtjänstpersonalen bemöter dem 2014. Källa:
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen.
Tillräckligt med tid, hemtjänst
Andel äldre som uppger att personalen alltid eller oftast
har tillräckligt med tid att utföra arbetet 2014. Källa: Vad
tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen.
Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst
tar hänsyn till åsikter och önskemål 2014. Källa: Vad tycker
Möjlighet att påverka tider, hemtjänst
Andel äldre som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen 2014. Källa: Vad
Särskilt boende
Bemötande, särskilt boende
Andel personer 65 år och äldre i särskilt boende som var
mycket nöjda med hur personalen bemöter dem 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen.
Tillräckligt med tid, särskilt boende
har tillräckligt med tid att utföra arbetet 2014. Källa: Vad
Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt
boende
tar hänsyn till åsikter och önskemål 2014. Källa: Vad tycker
Trivsamma gemensamma utrymmen, SÄRSKILT
BOENDE
Andel äldre som uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på boendet 2014. Källa: Vad tycker de äldre
om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen.
Möjlighet att föra fram synpunkter och
klagomål, hemtjänst
Andel äldre som vet vart de ska vända sig med synpunkter
eller klagomål på hemtjänsten 2014. Källa: Vad tycker de
äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen.
Trivsamt utomhus, SÄRSKILT BOENDE
Andel äldre som uppger att det är trivsamt utomhus runt
boendet 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?,
Socialstyrelsen.
Hemtjänsten i sin helhet
Andel äldre som sammantaget är mycket eller ganska
nöjda med hemtjänsten 2014. Källa: Vad tycker de äldre om
Maten, särskilt boende
Andel äldre som uppger att maten smakar mycket eller ganska bra 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?,
Socialstyrelsen.
55
56
Måltidsmiljön, särskilt boende
Andel äldre som uppger att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund 2014. Källa: Vad tycker de äldre om
Brytpunktssamtal
Andel av avlidna som före döden fått informerande samtal
om sin situation, 2013–2014. Källa: Svenska Palliativregistret.
MÖJLIGHETEN ATT KOMMA UTOMHUS, SÄRSKILT
BOENDE
Andel äldre i särskilt boende som uppger att det är mycket
eller ganska bra möjligheter att komma utomhus 2014.
Eftersamtal med närstående
Andel av avlidna där närstående erbjudits ett eftersamtal, 2013–2014. Källa: Svenska Palliativregistret.
Sociala aktiviteter, särskilt boende
Andel äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska
nöjda med aktiviteterna som erbjuds 2014. Källa: Vad
Möjlighet att påverka tider, särskilt boende
Andel äldre som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen 2014. Källa: Vad
Särskilt boende i sin helhet
Andel äldre som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende 2014. Källa: Vad tycker de äldre
om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen.
Väntetid till särskilt boende
Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet
inflyttningsdatum till särskilt boende 2014. Källa: www.
kolada.se, RKA.
Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår
och nedsatt munhälsa, särskilt boende
Andel personer i särskilt boende som har bedömts ha risk
för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd mot riskområdet utförts,
2013–2014. Källa: Senior Alert.
Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår
och nedsatt munhälsa, ordinärt boende
Andel personer i ordinärt boende med hemsjukvård som
har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår
eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd mot riskområdet utförts, 2013–2014. Källa: Senior Alert.
Smärtskattning sista levnadsveckan
Andel av avlidna som smärtskattats under den sista levnadsveckan, 2013–2014. Källa: Svenska Palliativregistret.
Behovsordination av opioid
Andel avlidna för vilka det fanns ordination för injektion
av opioid (morfinpreparat mot smärta) vid behov, senast
ett dygn före dödsfallet, 2013–2014. Källa: Svenska Palliativregistret.
Fallskador
Antal personer med fallskador per 1 000 invånare 80 år och
äldre som skrivits in på sjukhus, genomsnittliga värden
för åren 2011–2013. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.
Antal frakturer bland personer 65 år och äldre på lår och
höft per 100 000 invånare för åren 2011–2013. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.
Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter
stroke
Andel personer 65 år och äldre i kommunen som tolv månader efter insjuknandet i stroke uppgett att deras rehabiliteringsbehov var tillgodosedda, genomsnitt 2011–2013.
Källa: Riks-Stroke.
Funktionsförmåga tolv månader efter
stroke
Andel personer 65 år och äldre i kommunen som tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp
med förflyttning, toalettbesök samt på- och avklädning.
Genomsnitt för åren 2011–2013. Källa: Riks-Stroke.
Tre eller fler psykofarmaka bland äldre
Andel personer 75 år och äldre som använder tre eller fler
psykofarmaka samtidigt vid mättillfället. Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Tio eller fler läkemedel
Andel personer 75 år och äldre som använder tio eller fler
läkemedel samtidigt vid mättillfället. Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Olämpliga läkemedel
Andel personer 75 år och äldre som behandlats med minst
ett av fyra olämpliga läkemedel vid mättillfället. Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
indikatorer
Användning av antipsykotiska läkemedel
Andel personer 75 år och äldre som behandlats med
antipsykotiska läkemedel vid mättillfället. Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Kommunens information om äldreomsorgen
på hemsidan
Informationsindex för kommunens hemsida för äldreomsorg, sommaren 2014. Andel av maxpoäng. Källa: www.
kolada.se, RKA.
Beskrivning av bakgrundsmått
Vi har tagit fram bakgrundsmått för att möjliggöra meningsfulla jämförelser mellan huvudmännen. Bakgrundsfaktorerna ska belysa kommunernas olika förutsättningar
när det gäller till exempel kostnader och andelen äldre
med hemtjänst. Bakgrundsmåtten är viktiga för att tolka
materialet eftersom de delvis kan förklara utfallet. Därmed
blir det lättare att göra lokala analyser när resultat jämförs
med kommuner som har liknande förutsättningar.
I rapporten presenterar vi följande bakgrundsmått i bilaga 1:
Avvikelse från standardkostnad
Avvikelse från standardkostnad visar hur kommunens
faktiska kostnader för äldreomsorgen förhåller sig till
de kostnader som kommunen förväntas ha utifrån dess
strukturella förutsättningar. Det kan till exempel vara befolkningsstruktur och genomsnittlig ambitionsnivå. En
positiv avvikelse betyder att kommunen har högre kostnader än vad som är förväntat.
KOSTNAD PER INVÅNARE, HEMTJÄNST
Måttet visar kommunens totala kostnader för hemtjänsten dividerat med antalet personer som är 65 år och äldre i
kommunen. En hög kostnad beror ofta på att det är många
av de äldre i kommunen som har hemtjänst.
KOSTNAD PER BRUKARE, HEMTJÄNST
Måttet visar kommunens totala kostnader för hemtjänsten dividerat med samtliga personer som har minst en
insats inom hemtjänsten. Indikatorn visar vad en brukare
med hemtjänst kostar i genomsnitt i kommunen. En hög
genomsnittskostnad är antingen ett resultat av att brukarna har många beviljade insatser eller att kostnaden för att
utföra hemtjänsten i kommunen är hög.
KOSTNAD PER INVÅNARE, SÄRSKILT BOENDE
Måttet visar kommunens totala kostnader för särskilt
boende, exklusive lokalkostnader, dividerat med antalet personer som är 65 år och äldre i kommunen. En hög
kostnad är ofta ett resultat av att det är många av de äldre i
kommunen som bor på särskilda boenden.
KOSTNAD PER BRUKARE, SÄRSKILT BOENDE
Måttet visar kommunens totala kostnader för särskilt boende, exklusive lokalkostnader, dividerat med samtliga
personer som bor på ett särskilt boende. Indikatorn visar
vad en brukare på särskilt boende i kommunen kostar i
genomsnitt.
Andel 80 år och äldre
Måttet beskriver hur stor andel av kommunens befolkning
som är 80 år och äldre.
Antal personer med beslut enligt socialtjänstlagen per biståndshandläggare
Måttet ska spegla kommunernas resurser för biståndshandläggningen. Många personer med beslut enligt socialtjänstlagen kan tyda på en hög arbetsbelastning hos
biståndshandläggarna, vilket i sin tur kan medföra att de
följer upp färre beslut. Informationen är hämtad från Socialstyrelsens årliga kommun- och enhetsundersökning.
Andel äldre med hemtjänst
Måttet beskriver hur stor andel av befolkningen 65 år och
äldre som har hemtjänstinsatser i ordinärt boende.
En hög andel äldre med hemtjänstinsatser i ordinärt boende kan visa att invånarnas behov är högre än i riket i
stort. En hög andel kan även tyda på att kommunen har en
lägre tröskel i biståndsbedömningen när det gäller hemtjänstinsatser i ordinärt boende. Informationen är hämtad
från Socialstyrelsens register över socialtjänstinsatser till
äldre och personer med funktionsnedsättning.
Andel äldre i särskilt boende
Måttet beskriver hur stor del av befolkningen 65 år och
äldre som har ett beslut om permanent särskilt boende.
Precis som för andelen äldre med hemtjänst kan en hög
andel tyda på att invånarnas behov är högre än i riket i stort
eller att kommunen har en lägre tröskel för bedömningen
om äldre personer ska erbjudas en plats i särskilt boende.
Informationen är hämtad från Socialstyrelsens register
över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning.
Omfattning av hemtjänst
Måttet visar det genomsnittliga antalet beviljade hemtjänsttimmar per månad för kommunens hemtjänsttagare. Ett högt genomsnitt kan tyda på att kommunens hemtjänstmottagare har ett stort behov eller att kommunen är
generös i biståndsbedömningen. Informationen är hämtad från Socialstyrelsens register över socialtjänstinsatser
till äldre och personer med funktionsnedsättning.
57
58
Hälsotillstånd, hemtjänst
Måttet visar hur stor andel av hemtjänsttagarna som
uppgav att de har ganska eller mycket god hälsa i Socialstyrelsens enkätundersökning Vad tycker de äldre om
äldreomsorgen? Måttet visar hur de enskilda hemtjänsttagarna upplever sin egen hälsa, vilket ofta avspeglar sig
i enkätsvaren. En stor andel personer med mycket eller
ganska bra självskattad hälsa innebär ofta att kommunen
också har ett bättre resultat på indikatorer med data från
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? än kommuner med
en låg andel personer med god självskattad hälsa.
Hälsotillstånd, särskilt boende
Måttet visar hur stor andel av personerna med beslut om
permanent särskilt boende som uppgav att de har ganska
eller mycket god hälsa i Socialstyrelsens enkätundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Måttet indikerar hur de äldre i särskilt boende upplever sin egen hälsa,
vilket ofta avspeglar sig i enkätsvaren. En stor andel med
mycket eller ganska bra självskattad hälsa innebär ofta att
kommunen också har bättre resultat på indikatorer med
data från Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? än kommuner med en låg andel personer med god självskattad hälsa.
Ängslan, oro eller ångest, hemtjänst
Måttet visar hur stor andel av personerna med hemtjänstinsatser i ordinärt boende som uppgav att de har
stora besvär av ängslan, oro eller ångest i Socialstyrelsens
enkätundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Hemtjänsttagare med svåra besvär av ängslan, oro eller
ångest kan ha större behov än de utan eller med lindriga
besvär.
Ängslan, oro eller ångest, särskilt boende
Måttet visar hur stor andel av personerna med permanent
särskilt boende som uppgav att de har stora besvär av ängslan, oro eller ångest i Socialstyrelsens enkätundersökning
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Äldre personer i särskilt boende med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest
kan ha större behov än de utan eller med lindriga besvär.
referenser/litteraturlista
Referenser/litteraturlista
1. Modell för Socialstyrelsens kunskapsstyrning. Rapport
från ett utvecklingsprojekt 2013. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013.
16.Varför är äldre på akuten? Beskrivning av äldres besök
vid sjukhusbundna akutmottagningar. Health Navigator på uppdrag av Socialstyrelsen, 2014.
2.Handbok för effektivitetsanalyser. För god hälsa, vård
och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013.
17.Samordnad vård och omsorg om de mest sjuka äldre.
Redovisning av arbetsläget hösten 2014. Stockholm:
Socialstyrelsen; 2014.
3.Effektivitet i praktiken. För god vård och omsorg.
Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.
4.Förslag på nya uppgifter för vård och omsorg i RS. För
insamling i Räkenskapssammandrag för kommuner.
Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.
18.Sammanfattning av systematiska översikter-Effekter
av metoder i socialt arbete. Stockholm: Socialstyrelsen;
2013.
19.Lundin-Olsson, L & Rosendahl.E (2007). Att förebygga
fallolyckor bland äldre personer. Vårdalinstitutet – Tematiska rum. Äldres hälsa; 2008.
5.Äldres hälsa. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk
rapport 2010. Östersund: Statens folkhälsoinstitut;
2011.
20.Rikshöft Årsrapport 2013. Rikshöft; 2014.
6. Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2013. Stockholm: Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut; 2013.
21.Kommun- och enhetsundersökningen 2014. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.
7. Befolkningsstatistik. SCB; 2014.
22.Äldre efterfrågar kontinuitet. Nationell tillsyn av vård
och omsorg om äldre – slutrapport 2013. Stockholm:
Inspektionen för vård och omsorg; 2013
8. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård
och socialtjänst – Lägesrapport 2014. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.
9. Nationell utvärdering – Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014. Rekommendationer, bedömningar och
sammanfattning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.
23.Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets
slutskede – Vägledning, rekommendationer och indikatorer, stöd för styrning och ledning. Stockholm:
Socialstyrelsen; 2013
11.Årsrapport – Rapport från Riks-Stroke 2012; Riks-Stroke; 2013.
24.Fastbom, J. Äldres Läkemedel. Fokusrapport. Medi
cinskt programarbete. Forum för kunskap och gemensam utveckling. Stockholm: Stockholms Läns Landsting; 2005.
12.Äldres psykiska hälsa – En fördjupad lägesrapport om
förekomst, verksamheter och insatser. Stockholm: Socialstyrelsen; 2008.
25.Läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre. Kartläggning
och förslag till åtgärder. Stockholm: Socialstyrelsen
2014.
13. Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013.
26.Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013.
14.Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd. Stockholm:
27.Öppna jämförelser 2014. Läkemedelsbehandlingar.
Jämförelser mellan landsting. Stockholm: Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Sveriges Kommuner och
Landsting; 2014.
10.Dödsorsaker 2013. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.
15.Samordnad vård och omsorg om de mest sjuka äldre.
En redovisning av arbetsläget hösten 2013. Stockholm:
59
60
28.Nationell statistik om äldres hälsa, vård och omsorg.
Utvecklingsplan 2014–2017. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.
32.Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2010.
29.Kommuners inrapportering i Kolada; SKL; 2014.
33.Socialstyrelsen. Näring för god vård och omsorg. En
vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011.
30.Äldre och personer med funktionsnedsättning-regiform år 2013. Vissa kommunala insatser enligt socialtjänstlagen. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.
31.E-hälsa i kommunerna. Redovisning av nyckeltal för
utveckling av e-hälsa i kommunerna. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.
34.Måltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter. Förslag till indikatorer. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.
bilaga 1
Bilaga 1.
Kommunernas resultat
I denna bilaga redovisas resultatet för alla kommuner
och indikatorer, inklusive resultatet för riket som helhet.
Kommunerna är sorterade länsvis. Varje kommun kan här
se vilket värde den har för respektive indikator.
Tabellen är färgad med grönt, gult och rött. Grönt betyder att kommunens värde för indikatorn hör till de 25
procent av kommunerna med bäst värden i förhållande
till de andra kommunerna. Rött får de 25 procent av kommunerna med sämst värde och gult gäller de 50 procent av
kommunerna som ligger mitt emellan. Antalet kommuner
i de tre grupperna varierar något beroende på vilken indikator det gäller. Alla kommuner med samma värde räknas
till samma grupp. För några av indikatorerna finns pilar
som redovisar utvecklingen i en kommun jämfört med föregående års värden. Några av indikatorerna i årets rapport
är nya eller har förändrad definition, vilket innebär att resultat inte kan jämföras med förra årets resultat. Färgerna
möjliggör alltså en jämförelse mellan kommunerna, medan pilarna möjliggör för en enskild kommun att jämföra
sitt eget resultat med föregående års resultat.
Ett uteblivet resultat kan dels bero på att uppgift saknas
dels på för stor osäkerhet. För att säkerställa att resultatet
är hållbart för jämförelser i tabellen krävs minst 30 observationer på kommunnivå. För få observationer kan t.ex.
bero på låg svarsfrekvens i enkätundersökning eller för få
registreringar i kvalitetsregister.
25 procent
50 procent
25 procent
ä
Förbättrat värde
à
Oförändrat värde
æ
Försämrat värde
.
Uppgift saknas
..
Under 30 svarande/
observationer
–
Uppgift saknas
föregående år
*
Ovägt medel för riket
61
tabell 1: Kommunresultat område 1, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges.
Ordinärt boende
23–66
Vägt medel (riket)
43
Median (riket)
45
Rank av
286
Procent
59–95
76
78
Rank av
286
æ
Jämf. föreg. år (riket)
Procent
69–97
82
84
Rank av
284
à
Hänsyn till åsikter
och önskemål,
hemtjänst
Procent
67–96
87
88
Rank av
286
à
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Tillräckligt med tid,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Bemötande,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Trygghet,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
62
ä
Stockholms län
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
Länsmedel (vägt)
30
42
58
44
44
41
45
54
49
66
45
44
38
41
38
39
34
46
45
47
39
41
55
45
54
47
42
282
187
6
150
150
207
126
23
67
1
126
150
247
207
247
236
272
105
126
90
236
207
16
126
23
90
æ
à
æ
æ
æ
æ
æ
ä
à
ä
æ
æ
à
æ
æ
æ
æ
æ
ä
à
æ
ä
ä
æ
à
ä
63
72
88
77
73
74
76
81
83
86
80
80
61
78
71
72
70
71
75
82
77
75
84
77
85
81
74
283
234
11
150
222
210
168
69
41
16
89
89
285
127
248
234
258
248
192
54
150
192
33
150
21
69
ä
æ
ä
æ
æ
æ
æ
à
à
ä
ä
æ
æ
ä
ä
à
æ
æ
æ
ä
æ
ä
ä
æ
ä
ä
69
83
90
82
81
74
84
89
86
95
85
80
74
88
76
76
77
72
85
89
79
75
87
77
86
90
79
284
148
25
169
190
265
124
39
82
3
101
210
265
50
251
251
244
276
101
39
226
261
62
244
82
25
à
ä
æ
æ
ä
æ
ä
æ
ä
ä
ä
æ
æ
à
æ
ä
æ
æ
à
ä
æ
ä
æ
æ
æ
ä
67
90
95
86
87
85
87
93
89
92
92
86
78
90
86
85
82
83
92
92
88
84
89
93
93
93
86
286
65
3
175
146
199
146
12
95
25
25
175
280
65
175
199
252
241
25
25
120
222
95
12
12
12
æ
ä
ä
æ
à
æ
æ
à
ä
ä
ä
æ
ä
ä
ä
ä
à
æ
ä
ä
ä
ä
æ
ä
à
ä
Uppsala län
Enköping
Heby
Håbo
Knivsta
Tierp
Uppsala
Älvkarleby
Östhammar
Länsmedel (vägt)
46
33
40
41
42
41
33
49
42
105
277
222
207
187
207
277
67
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
82
78
81
76
74
73
70
83
76
54
127
69
168
210
222
258
41
æ
à
æ
à
à
à
æ
ä
90
85
87
83
81
83
81
87
84
25
101
62
148
190
148
190
62
à
æ
ä
æ
æ
ä
à
ä
92
84
85
94
88
86
86
91
88
25
222
199
6
120
175
175
45
ä
æ
æ
ä
ä
ä
ä
ä
Södermanlands län
Eskilstuna
Flen
Gnesta
Katrineholm
43
45
42
49
171
126
187
67
æ
æ
æ
æ
73
82
82
76
222
54
54
168
à
ä
ä
æ
79
85
78
85
226
101
237
101
ä
ä
æ
à
84
86
86
89
222
175
175
95
ä
æ
æ
æ
bilaga 1
Ordinärt boende
Vägt medel (riket)
43
Median (riket)
45
Rank av
286
59–95
76
78
Rank av
286
æ
Procent
69–97
82
84
Rank av
284
à
Procent
67–96
87
88
Rank av
286
à
Jämf. föreg. år
23–66
Procent
och önskemål,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Bemötande,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Trygghet,
hemtjänst
ä
Nyköping
Oxelösund
Strängnäs
Trosa
Vingåker
Länsmedel (vägt)
49
29
45
52
42
45
67
284
126
36
187
æ
ä
æ
æ
æ
82
66
81
85
83
78
54
279
69
21
41
æ
ä
æ
æ
ä
84
77
84
94
85
82
124
244
124
5
101
æ
ä
à
ä
æ
91
83
90
95
88
88
45
241
65
3
120
æ
ä
à
ä
à
Östergötlands län
Boxholm
Finspång
Kinda
Linköping
Mjölby
Motala
Norrköping
Söderköping
Vadstena
Valdemarsvik
Ydre
Åtvidaberg
Ödeshög
Länsmedel (vägt)
39
48
52
45
39
49
39
54
38
51
41
55
52
44
236
81
36
126
236
67
236
23
247
48
207
16
36
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
æ
ä
ä
88
77
85
75
80
85
72
78
79
76
82
77
88
76
11
150
21
192
89
21
234
127
111
168
54
150
11
ä
à
à
æ
æ
ä
ä
æ
æ
æ
à
æ
ä
92
84
97
83
86
89
78
85
83
90
86
80
90
83
14
124
1
148
82
39
237
101
148
25
82
210
25
ä
æ
ä
æ
ä
æ
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
92
90
93
87
85
94
84
91
85
89
87
87
89
87
25
65
12
146
199
6
222
45
199
95
146
146
95
ä
ä
ä
æ
ä
ä
æ
ä
ä
æ
ä
æ
ä
Jönköpings län
Aneby
Eksjö
Gislaved
Gnosjö
Habo
Jönköping
Mullsjö
Nässjö
Sävsjö
Tranås
Vaggeryd
Vetlanda
Värnamo
Länsmedel (vägt)
55
49
43
45
55
47
30
42
60
51
45
50
43
47
16
67
171
126
16
90
282
187
3
48
126
58
171
æ
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
ä
ä
ä
æ
æ
75
78
85
82
80
79
67
71
82
77
68
80
76
78
192
127
21
54
89
111
274
248
54
150
270
89
168
æ
ä
à
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
à
88
84
92
92
91
90
85
81
87
87
85
84
85
88
50
124
14
14
20
25
101
190
62
62
101
124
101
ä
ä
ä
æ
ä
ä
ä
æ
æ
à
ä
æ
ä
82
88
90
93
83
92
87
85
87
88
85
90
82
89
252
120
65
12
241
25
146
199
146
120
199
65
252
æ
à
æ
ä
æ
ä
ä
ä
æ
ä
ä
ä
æ
Kronobergs län
Alvesta
Lessebo
Ljungby
Markaryd
Tingsryd
Uppvidinge
43
50
42
47
44
46
171
58
187
90
150
105
æ
æ
æ
æ
æ
æ
82
72
78
81
82
80
54
234
127
69
54
89
æ
æ
æ
à
ä
æ
89
81
86
80
90
86
39
190
82
210
25
82
à
à
ä
æ
ä
æ
87
85
92
82
90
85
146
199
25
252
65
199
ä
æ
ä
æ
æ
æ
63
Ordinärt boende
23–66
Vägt medel (riket)
43
Median (riket)
45
Rank av
286
Procent
59–95
76
78
Rank av
286
æ
Procent
69–97
82
84
Rank av
284
à
och önskemål,
hemtjänst
Procent
67–96
87
88
Rank av
286
à
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Bemötande,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Trygghet,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
64
ä
Växjö
Älmhult
Länsmedel (vägt)
44
39
44
150
236
æ
æ
71
79
76
248
111
æ
æ
80
84
84
210
124
à
æ
86
88
87
175
120
à
æ
Kalmar län
Borgholm
Emmaboda
Hultsfred
Högsby
Kalmar
Mönsterås
Mörbylånga
Nybro
Oskarshamn
Torsås
Vimmerby
Västervik
Länsmedel (vägt)
46
40
45
50
48
49
50
38
41
50
37
43
45
105
222
126
58
81
67
58
247
207
58
257
171
æ
æ
æ
ä
à
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
81
68
74
85
76
80
77
76
78
83
72
82
78
69
270
210
21
168
89
150
168
127
41
234
54
ä
æ
æ
ä
à
à
æ
æ
ä
ä
æ
ä
85
71
81
76
82
88
87
83
80
83
76
84
82
101
279
190
251
169
50
62
148
210
148
251
124
æ
æ
æ
æ
ä
ä
ä
æ
æ
ä
æ
ä
92
80
88
93
87
86
91
86
87
93
82
88
88
25
267
120
12
146
175
45
175
146
12
252
120
ä
æ
æ
à
ä
æ
ä
æ
à
ä
ä
à
45
126
à
78
127
æ
86
82
ä
90
65
ä
Blekinge län
Karlshamn
Karlskrona
Olofström
Ronneby
Sölvesborg
Länsmedel (vägt)
42
45
46
41
44
44
187
126
105
207
150
æ
æ
æ
æ
æ
71
80
79
79
76
77
248
89
111
111
168
æ
à
æ
ä
æ
78
86
84
81
78
82
237
82
124
190
237
à
ä
æ
ä
æ
83
88
88
88
85
87
241
120
120
120
199
æ
æ
ä
ä
ä
Skåne län
Bjuv
Bromölla
Burlöv
Båstad
Eslöv
Helsingborg
Hässleholm
Höganäs
Hörby
Höör
Klippan
Kristianstad
Kävlinge
Landskrona
Lomma
40
51
34
45
34
42
38
50
35
35
46
39
47
35
32
222
48
272
126
272
187
247
58
266
266
105
236
90
266
280
æ
ä
æ
à
ä
æ
æ
ä
æ
ä
à
æ
à
æ
æ
77
78
72
76
69
76
77
74
64
59
75
76
81
73
67
150
127
234
168
265
168
150
210
282
286
192
168
69
222
274
æ
ä
æ
æ
æ
à
æ
à
æ
æ
ä
ä
ä
ä
æ
86
86
72
80
82
83
87
83
69
74
80
86
89
79
79
82
82
276
210
169
148
62
148
284
265
210
82
39
226
226
æ
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
æ
æ
ä
æ
ä
93
92
80
87
89
88
89
89
75
86
87
90
89
84
85
12
25
267
146
95
120
95
95
283
175
146
65
95
222
199
ä
ä
æ
æ
ä
ä
æ
ä
æ
ä
æ
ä
æ
ä
ä
Gotlands län
Gotland
Länsmedel (vägt)
bilaga 1
Ordinärt boende
Vägt medel (riket)
43
Median (riket)
45
Rank av
286
59–95
76
78
Rank av
286
æ
Procent
69–97
82
84
Rank av
284
à
Procent
67–96
87
88
Rank av
286
à
Jämf. föreg. år
23–66
Procent
och önskemål,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Bemötande,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Trygghet,
hemtjänst
ä
Lund
Malmö
Osby
Perstorp
Simrishamn
Sjöbo
Skurup
Staffanstorp
Svalöv
Svedala
Tomelilla
Trelleborg
Vellinge
Ystad
Åstorp
Ängelholm
Örkelljunga
Östra Göinge
Länsmedel (vägt)
37
35
53
39
44
45
44
40
46
45
50
37
44
37
45
45
47
44
39
257
266
31
236
150
126
150
222
105
126
58
257
150
257
126
126
90
150
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
ä
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
75
69
77
77
78
81
81
82
79
81
79
76
73
71
77
78
74
79
74
192
265
150
150
127
69
69
54
111
69
111
168
222
248
150
127
210
111
ä
ä
æ
ä
ä
æ
à
ä
ä
ä
ä
à
æ
æ
ä
æ
æ
ä
82
71
81
73
82
88
86
88
83
92
84
83
82
74
84
85
83
84
80
169
279
190
271
169
50
82
50
148
14
124
148
169
265
124
101
148
124
à
à
æ
æ
æ
ä
æ
æ
ä
ä
ä
à
æ
æ
ä
ä
ä
à
87
79
86
77
90
87
91
90
84
91
90
86
89
81
85
87
85
89
85
146
274
175
282
65
146
45
65
222
45
65
175
95
261
199
146
199
95
ä
ä
ä
æ
ä
æ
ä
ä
æ
ä
ä
ä
æ
æ
à
à
æ
ä
Hallands län
Falkenberg
Halmstad
Hylte
Kungsbacka
Laholm
Varberg
Länsmedel (vägt)
41
49
56
42
48
40
45
207
67
13
187
81
222
æ
ä
ä
æ
æ
æ
73
76
89
80
80
76
77
222
168
7
89
89
168
æ
à
ä
ä
ä
æ
73
79
89
87
88
87
83
271
226
39
62
50
62
æ
æ
ä
ä
ä
ä
85
89
94
90
86
91
89
199
95
6
65
175
45
æ
ä
ä
ä
ä
ä
Västra Götalands län
Ale
Alingsås
Bengtsfors
Bollebygd
Borås
Dals-Ed
Essunga
Falköping
Färgelanda
Grästorp
Gullspång
Göteborg
Götene
Herrljunga
Hjo
Härryda
47
47
48
52
43
35
42
53
42
34
54
36
44
45
44
43
90
90
81
36
171
266
187
31
187
272
23
262
150
126
150
171
æ
ä
ä
ä
æ
æ
æ
ä
ä
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
82
80
80
84
74
80
77
83
84
76
72
70
72
75
71
78
54
89
89
33
210
89
150
41
33
168
234
258
234
192
248
127
ä
ä
æ
ä
æ
æ
æ
à
ä
ä
æ
à
æ
æ
æ
ä
85
82
84
94
79
83
86
93
87
76
82
77
81
79
80
84
101
169
124
5
226
148
82
9
62
251
169
244
190
226
210
124
à
æ
ä
ä
æ
ä
ä
æ
æ
æ
à
ä
ä
ä
ä
ä
88
91
93
92
87
92
89
90
90
90
86
81
86
80
86
86
120
45
12
25
146
25
95
65
65
65
175
261
175
267
175
175
ä
ä
ä
ä
æ
ä
æ
æ
æ
ä
æ
ä
ä
æ
ä
ä
65
Ordinärt boende
23–66
Vägt medel (riket)
43
Median (riket)
45
Rank av
286
Procent
59–95
76
78
Rank av
286
æ
Procent
69–97
82
84
Rank av
284
à
och önskemål,
hemtjänst
Procent
67–96
87
88
Rank av
286
à
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Bemötande,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Trygghet,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
66
ä
Karlsborg
Kungälv
Lerum
Lidköping
Lilla Edet
Lysekil
Mariestad
Mark
Mellerud
Munkedal
Mölndal
Orust
Partille
Skara
Skövde
Sotenäs
Stenungsund
Strömstad
Svenljunga
Tanum
Tibro
Tidaholm
Tjörn
Tranemo
Trollhättan
Töreboda
Uddevalla
Ulricehamn
Vara
Vårgårda
Vänersborg
Åmål
Öckerö
Länsmedel (vägt)
49
43
41
57
44
36
46
44
53
58
37
45
43
51
41
42
47
47
40
55
51
51
52
33
41
54
40
45
43
46
46
38
55
42
67
171
207
11
150
262
105
150
31
6
257
126
171
48
207
187
90
90
222
16
48
48
36
277
207
23
222
126
171
105
105
247
16
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
à
æ
ä
æ
ä
ä
à
æ
æ
à
æ
æ
æ
ä
ä
ä
æ
æ
ä
æ
æ
ä
à
à
æ
à
83
80
72
86
78
78
75
78
86
84
70
75
75
77
71
73
81
85
78
90
95
79
81
68
67
83
74
82
73
78
75
78
91
75
41
89
234
16
127
127
192
127
16
33
258
192
192
150
248
222
69
21
127
3
1
111
69
270
274
41
210
54
222
127
192
127
2
ä
æ
æ
ä
æ
ä
æ
ä
æ
æ
æ
ä
à
ä
æ
æ
à
ä
æ
ä
ä
ä
ä
æ
æ
ä
æ
ä
ä
æ
ä
æ
ä
93
85
80
93
89
82
83
80
93
91
81
78
79
85
76
77
88
88
87
90
95
92
91
73
75
89
82
86
82
86
84
75
93
81
9
101
210
9
39
169
148
210
9
20
190
237
226
101
251
244
50
50
62
25
3
14
20
271
261
39
169
82
169
82
124
261
9
ä
à
æ
ä
à
à
ä
æ
ä
æ
æ
æ
æ
ä
æ
ä
ä
ä
æ
ä
ä
ä
ä
æ
æ
à
æ
ä
ä
æ
ä
æ
ä
93
93
87
90
89
87
91
87
96
91
87
83
84
90
85
83
92
90
91
89
95
88
90
80
84
91
84
93
90
90
90
84
96
86
12
12
146
65
95
146
45
146
1
45
146
241
222
65
199
241
25
65
45
95
3
120
65
267
222
45
222
12
65
65
65
222
1
ä
ä
æ
ä
à
ä
ä
à
ä
æ
æ
ä
æ
ä
æ
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
ä
ä
à
ä
ä
ä
ä
æ
ä
Värmlands län
Arvika
Eda
Filipstad
Forshaga
Grums
Hagfors
Hammarö
Karlstad
Kil
53
38
46
46
57
43
44
40
42
31
247
105
105
11
171
150
222
187
æ
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
æ
80
79
77
74
84
83
70
68
70
89
111
150
210
33
41
258
270
258
à
æ
ä
æ
æ
æ
æ
à
æ
84
83
80
89
83
82
85
70
85
124
148
210
39
148
169
101
282
101
æ
ä
ä
ä
à
æ
ä
æ
ä
91
92
85
84
90
88
79
79
85
45
25
199
222
65
120
274
274
199
ä
ä
æ
æ
ä
æ
ä
æ
æ
bilaga 1
Ordinärt boende
Vägt medel (riket)
43
Median (riket)
45
Rank av
286
59–95
76
78
Rank av
286
æ
Procent
69–97
82
84
Rank av
284
à
Procent
67–96
87
88
Rank av
286
à
Jämf. föreg. år
23–66
Procent
och önskemål,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Bemötande,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Trygghet,
hemtjänst
ä
Kristinehamn
Munkfors
Storfors
Sunne
Säffle
Torsby
Årjäng
Länsmedel (vägt)
49
48
58
58
46
46
53
46
67
81
6
6
105
105
31
æ
æ
–
ä
à
ä
ä
78
79
85
81
75
85
83
75
127
111
21
69
192
21
41
ä
ä
–
à
à
ä
ä
80
76
94
90
76
82
81
78
210
251
5
25
251
169
190
ä
à
–
ä
à
à
ä
89
85
91
89
83
92
85
85
95
199
45
95
241
25
199
ä
ä
–
æ
à
ä
ä
Örebro län
Askersund
Degerfors
Hallsberg
Hällefors
Karlskoga
Kumla
Laxå
Lekeberg
Lindesberg
Ljusnarsberg
Nora
Örebro
Länsmedel (vägt)
42
36
43
39
43
40
55
56
46
43
49
44
44
187
262
171
236
171
222
16
13
105
171
67
150
æ
æ
ä
ä
æ
æ
æ
ä
æ
ä
æ
à
79
83
66
63
72
67
82
84
83
..
77
72
73
111
41
279
283
234
274
54
33
41
..
150
234
ä
ä
ä
æ
à
æ
ä
à
ä
..
æ
à
82
82
69
74
85
70
84
88
86
72
81
82
81
169
169
284
265
101
282
124
50
82
276
190
169
ä
à
ä
ä
ä
æ
æ
ä
ä
ä
æ
ä
92
82
78
84
86
81
81
81
88
80
88
86
85
25
252
280
222
175
261
261
261
120
267
120
175
ä
æ
ä
ä
ä
æ
æ
æ
ä
ä
æ
à
Västmanlands län
Arboga
Fagersta
Hallstahammar
Kungsör
Köping
Norberg
Sala
Skinnskatteberg
Surahammar
Västerås
Länsmedel (vägt)
42
44
48
56
46
23
42
59
47
44
45
187
150
81
13
105
286
187
5
90
150
æ
æ
ä
æ
æ
æ
æ
ä
à
æ
76
76
81
76
81
67
80
83
72
80
79
168
168
69
168
69
274
89
41
234
89
æ
æ
ä
æ
æ
æ
ä
æ
æ
ä
87
81
82
86
87
80
84
90
79
88
87
62
190
169
82
62
210
124
25
226
50
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
æ
à
88
90
83
85
83
82
92
84
82
91
89
120
65
241
199
241
252
25
222
252
45
ä
æ
ä
æ
æ
à
ä
æ
æ
ä
Dalarnas län
Avesta
Borlänge
Falun
Gagnef
Hedemora
Leksand
Ludvika
Malung-Sälen
45
39
52
49
42
49
41
54
126
236
36
67
187
67
207
23
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
76
72
84
88
75
78
76
89
168
234
33
11
192
127
168
7
æ
æ
ä
ä
æ
æ
æ
ä
81
84
90
88
81
82
85
96
190
124
25
50
190
169
101
2
ä
æ
ä
æ
æ
æ
ä
ä
86
85
92
91
82
90
87
91
175
199
25
45
252
65
146
45
à
ä
æ
ä
æ
ä
ä
ä
67
Ordinärt boende
23–66
Vägt medel (riket)
43
Median (riket)
45
Rank av
286
Procent
59–95
76
78
Rank av
286
æ
Procent
69–97
82
84
Rank av
284
à
och önskemål,
hemtjänst
Procent
67–96
87
88
Rank av
286
à
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Bemötande,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Trygghet,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
68
ä
Mora
Orsa
Rättvik
Smedjebacken
Säter
Vansbro
Älvdalen
Länsmedel (vägt)
51
31
52
44
52
35
45
46
48
281
36
150
36
266
126
ä
æ
æ
æ
ä
æ
æ
73
76
79
79
78
71
73
78
222
168
111
111
127
248
222
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
73
83
81
81
82
85
78
84
271
148
190
190
169
101
237
æ
ä
æ
æ
æ
æ
ä
81
87
85
87
86
89
87
88
261
146
199
146
175
95
146
æ
ä
æ
æ
ä
ä
ä
Gävleborgs län
Bollnäs
Gävle
Hofors
Hudiksvall
Ljusdal
Nordanstig
Ockelbo
Ovanåker
Sandviken
Söderhamn
Länsmedel (vägt)
48
46
38
46
48
52
36
46
41
47
46
81
105
247
105
81
36
262
105
207
90
æ
ä
æ
ä
æ
æ
æ
æ
ä
æ
76
75
75
76
81
83
75
78
73
81
77
168
192
192
168
69
41
192
127
222
69
ä
ä
ä
à
æ
æ
æ
ä
ä
ä
85
82
76
82
84
92
76
83
80
85
83
101
169
251
169
124
14
251
148
210
101
ä
æ
æ
ä
æ
æ
æ
ä
ä
à
87
88
86
88
90
94
87
89
84
92
88
146
120
175
120
65
6
146
95
222
25
æ
à
à
à
æ
æ
ä
æ
ä
ä
Västernorrlands län
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Sundsvall
Timrå
Ånge
Örnsköldsvik
Länsmedel (vägt)
42
40
51
45
44
58
43
45
187
222
48
126
150
6
171
ä
æ
ä
æ
æ
à
æ
74
77
81
79
69
81
74
77
210
150
69
111
265
69
210
ä
æ
ä
ä
æ
ä
æ
84
73
83
83
74
84
80
81
124
271
148
148
265
124
210
ä
æ
ä
ä
æ
æ
æ
89
79
87
87
79
88
87
86
95
274
146
146
274
120
146
ä
æ
ä
ä
æ
à
ä
Jämtlands län
Berg
Bräcke
Härjedalen
Krokom
Ragunda
Strömsund
Åre
Östersund
Länsmedel (vägt)
43
52
42
46
51
50
60
50
49
171
36
187
105
48
58
3
58
æ
æ
æ
æ
æ
à
ä
æ
76
89
74
73
78
75
84
80
79
168
7
210
222
127
192
33
89
æ
ä
ä
æ
ä
æ
ä
ä
81
89
79
84
80
83
85
87
85
190
39
226
124
210
148
101
62
æ
æ
ä
ä
æ
æ
ä
ä
84
88
88
83
88
88
94
89
88
222
120
120
241
120
120
6
95
æ
æ
ä
ä
ä
ä
ä
à
Västerbottens län
Bjurholm
Dorotea
Lycksele
39
29
.
236
284
.
æ
æ
.
85
66
.
21
279
.
æ
æ
.
81
91
.
190
20
.
æ
æ
.
79
84
.
274
222
.
æ
æ
.
bilaga 1
Ordinärt boende
Vägt medel (riket)
43
Median (riket)
45
Rank av
286
59–95
76
78
Rank av
286
æ
Procent
69–97
82
84
Rank av
284
à
Procent
67–96
87
88
Rank av
286
à
Jämf. föreg. år
23–66
Procent
och önskemål,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Bemötande,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
Trygghet,
hemtjänst
ä
Malå
Nordmaling
Norsjö
Robertsfors
Skellefteå
Sorsele
Storuman
Umeå
Vilhelmina
Vindeln
Vännäs
Åsele
Länsmedel (vägt)
..
40
40
54
44
.
38
46
49
51
45
34
45
..
222
222
23
150
.
247
105
67
48
126
272
..
æ
æ
ä
æ
.
æ
æ
à
ä
ä
æ
..
80
72
88
80
.
69
79
80
90
81
74
79
..
89
234
11
89
.
265
111
89
3
69
210
..
æ
æ
à
à
.
æ
à
æ
ä
ä
æ
..
89
78
94
87
.
77
84
91
90
86
87
86
..
39
237
5
62
.
244
124
20
25
82
62
..
ä
æ
ä
æ
.
æ
æ
ä
æ
æ
æ
..
91
84
94
89
.
80
91
89
90
91
86
90
..
45
222
6
95
.
267
45
95
65
45
175
..
ä
æ
ä
ä
.
à
à
ä
æ
ä
ä
Norrbottens län
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
Länsmedel (vägt)
..
52
47
40
41
42
52
63
40
48
54
47
38
47
47
..
36
90
222
207
187
36
2
222
81
23
90
247
90
..
à
æ
ä
æ
æ
æ
ä
æ
ä
æ
æ
ä
ä
90
85
85
70
71
77
86
78
75
80
86
90
89
69
80
3
21
21
258
248
150
16
127
192
89
16
3
7
265
–
ä
ä
ä
æ
æ
ä
ä
æ
à
ä
ä
ä
æ
..
87
87
75
81
71
87
88
79
90
87
86
90
77
84
..
62
62
261
190
279
62
50
226
25
62
82
25
244
..
æ
æ
ä
æ
æ
æ
ä
æ
ä
æ
ä
ä
æ
..
92
90
74
84
83
89
88
85
80
89
84
90
75
86
..
25
65
285
222
241
95
120
199
267
95
222
65
283
..
ä
æ
ä
æ
ä
ä
ä
à
æ
ä
ä
æ
æ
69
Ordinärt boende
37–83
Vägt medel (riket)
61
Median (riket)
60
Rank av
285
Procent
40–87
62
62
Rank av
287
à
Procent
71–100
89
91
Rank av
285
à
Personalkontinuitet,
hemtjänst
Antal
15
Rank av
184
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Hemtjänst
i sin helhet
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Möjlighet att framföra
synpunkter eller
Jämf. föreg. år
Möjlighet
påverka tider,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
70
6–26
15
à
Stockholms län
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
Länsmedel (vägt)
41
67
75
66
67
68
71
78
66
70
67
57
55
68
66
64
65
65
69
79
69
61
74
53
74
70
66
282
48
8
58
48
41
16
4
58
21
48
176
203
41
58
83
66
66
28
2
28
122
10
227
10
21
æ
æ
ä
æ
æ
æ
æ
æ
à
ä
ä
æ
ä
æ
ä
æ
ä
æ
ä
ä
à
ä
ä
æ
æ
ä
47
71
77
68
67
65
64
73
63
71
67
63
51
67
68
63
62
61
66
72
65
60
64
66
74
71
64
284
20
3
44
50
83
99
11
125
20
50
125
273
50
44
125
141
165
68
17
83
178
99
68
10
20
æ
æ
æ
æ
ä
æ
æ
ä
à
æ
ä
æ
æ
æ
ä
à
æ
æ
æ
æ
æ
ä
æ
ä
ä
ä
71
87
95
88
86
86
88
91
92
95
90
86
76
86
85
84
86
86
89
92
88
85
93
91
96
89
86
285
236
23
218
251
251
218
134
101
23
178
251
283
251
262
267
251
251
199
101
218
262
70
134
10
199
æ
ä
ä
æ
æ
à
æ
à
ä
ä
ä
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
æ
ä
à
ä
à
à
ä
ä
18
15
.
10
.
11
10
.
.
16
.
13
14
11
10
.
.
9
11
7
10
8
.
.
13
.
146
88
.
9
.
18
9
.
.
113
.
45
69
18
9
.
.
8
18
3
9
5
.
.
45
.
æ
æ
.
à
.
ä
æ
.
.
æ
.
æ
ä
æ
ä
.
.
æ
æ
–
ä
à
.
.
æ
.
Uppsala län
Enköping
Heby
Håbo
Knivsta
Tierp
Uppsala
Älvkarleby
Östhammar
Länsmedel (vägt)
78
51
71
70
59
59
59
59
62
4
244
16
21
145
145
145
145
ä
æ
ä
ä
æ
æ
æ
æ
69
54
58
76
63
63
55
62
63
36
254
203
5
125
125
249
141
ä
æ
æ
ä
ä
æ
æ
æ
92
91
91
95
91
87
84
94
89
101
134
134
23
134
236
267
45
à
ä
æ
ä
ä
ä
æ
æ
.
19
13
13
.
17
.
17
.
164
45
45
.
133
.
133
.
æ
æ
ä
.
–
.
à
Södermanlands län
Eskilstuna
Flen
Gnesta
Katrineholm
54
62
54
64
216
108
216
83
ä
ä
æ
à
59
64
62
68
190
99
141
44
à
ä
æ
ä
88
92
92
93
218
101
101
70
à
ä
æ
à
18
13
8
.
146
45
5
.
æ
ä
–
.
bilaga 1
Ordinärt boende
Vägt medel (riket)
61
Median (riket)
60
Rank av
285
40–87
62
62
Rank av
287
à
Procent
71–100
89
91
Rank av
285
à
hemtjänst
Antal
15
Rank av
184
Jämf. föreg. år
37–83
Procent
Hemtjänst
i sin helhet
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
synpunkter eller
Jämf. föreg. år
Möjlighet
påverka tider,
hemtjänst
6–26
15
à
Nyköping
Oxelösund
Strängnäs
Trosa
Vingåker
Länsmedel (vägt)
66
43
63
79
52
60
58
279
97
2
237
æ
æ
æ
ä
ä
65
63
67
73
61
63
83
125
50
11
165
æ
ä
ä
æ
æ
92
84
90
90
92
90
101
267
178
178
101
æ
æ
ä
æ
à
16
.
18
11
16
113
.
146
18
113
à
.
æ
à
æ
Boxholm
Finspång
Kinda
Linköping
Mjölby
Motala
Norrköping
Söderköping
Vadstena
Valdemarsvik
Ydre
Åtvidaberg
Ödeshög
Länsmedel (vägt)
71
59
76
66
58
70
58
62
53
64
44
63
65
63
16
145
6
58
156
21
156
108
227
83
277
97
66
ä
ä
ä
à
ä
æ
ä
æ
æ
æ
æ
æ
ä
78
65
54
56
59
67
62
63
62
64
50
68
72
60
2
83
254
234
190
50
141
125
141
99
277
44
17
ä
ä
æ
æ
ä
ä
ä
æ
à
ä
æ
ä
ä
100
91
94
90
87
95
87
90
91
94
92
95
95
90
1
134
45
178
236
23
236
178
134
45
101
23
23
ä
æ
à
æ
æ
ä
à
æ
ä
ä
ä
ä
æ
.
16
16
.
.
.
.
.
11
.
.
.
.
.
113
113
.
.
.
.
.
18
.
.
.
.
.
ä
æ
.
.
.
.
.
à
.
.
.
.
Jönköpings län
Aneby
Eksjö
Gislaved
Gnosjö
Habo
Jönköping
Mullsjö
Nässjö
Sävsjö
Tranås
Vaggeryd
Vetlanda
Värnamo
Länsmedel (vägt)
55
52
64
67
60
69
63
51
61
59
54
62
54
62
203
237
83
48
135
28
97
244
122
145
216
108
216
ä
æ
à
æ
ä
ä
ä
æ
æ
à
ä
æ
æ
60
73
66
64
68
68
57
54
53
66
51
65
61
65
178
11
68
99
44
44
219
254
265
68
273
83
165
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
æ
ä
ä
ä
æ
95
91
93
98
96
93
87
91
94
92
90
93
89
92
23
134
70
3
10
70
236
134
45
101
178
70
199
æ
æ
æ
ä
ä
ä
æ
ä
æ
ä
æ
à
ä
15
19
14
.
.
14
.
15
.
11
.
14
11
88
164
69
.
.
69
.
88
.
18
.
69
18
æ
æ
æ
.
.
ä
.
æ
.
ä
.
–
à
Kronobergs län
Alvesta
Lessebo
Ljungby
Markaryd
Tingsryd
Uppvidinge
61
63
65
53
62
53
122
97
66
227
108
227
à
æ
ä
æ
ä
æ
63
57
58
70
58
54
125
219
203
28
203
254
æ
æ
ä
ä
à
æ
91
95
94
91
96
93
134
23
45
134
10
70
æ
æ
æ
æ
ä
æ
.
15
17
16
13
15
.
88
133
113
45
88
.
æ
æ
æ
à
à
71
Ordinärt boende
37–83
Vägt medel (riket)
61
Median (riket)
60
Rank av
285
Procent
40–87
62
62
Rank av
287
à
Procent
71–100
89
91
Rank av
285
à
hemtjänst
Antal
15
Rank av
184
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Hemtjänst
i sin helhet
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
synpunkter eller
Jämf. föreg. år
Möjlighet
påverka tider,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
72
6–26
15
à
Växjö
Älmhult
Länsmedel (vägt)
61
69
62
122
28
æ
æ
64
73
63
99
11
ä
æ
91
95
93
134
23
ä
à
13
11
45
18
à
æ
Kalmar län
Borgholm
Emmaboda
Hultsfred
Högsby
Kalmar
Mönsterås
Mörbylånga
Nybro
Oskarshamn
Torsås
Vimmerby
Västervik
Länsmedel (vägt)
52
69
60
59
57
70
61
64
56
69
42
65
60
237
28
135
145
176
21
122
83
191
28
281
66
à
æ
æ
ä
æ
æ
ä
æ
æ
ä
æ
à
56
52
60
49
58
64
70
56
58
62
50
62
59
234
270
178
281
203
99
28
234
203
141
277
141
æ
æ
æ
æ
à
æ
ä
æ
ä
ä
ä
ä
93
86
94
96
92
95
94
91
88
91
89
92
92
70
251
45
10
101
23
45
134
218
134
199
101
æ
æ
ä
ä
ä
ä
à
æ
æ
æ
æ
à
18
7
.
.
19
.
15
12
.
15
.
.
146
3
.
.
164
.
88
35
.
88
.
.
æ
ä
.
.
æ
.
à
æ
.
æ
.
.
62
108
ä
59
190
ä
92
101
à
.
.
.
Blekinge län
Karlshamn
Karlskrona
Olofström
Ronneby
Sölvesborg
Länsmedel (vägt)
54
67
65
51
52
60
216
48
66
244
237
ä
ä
ä
æ
æ
56
67
60
63
61
63
234
50
178
125
165
æ
ä
æ
ä
ä
91
92
91
93
90
92
134
101
134
70
178
ä
à
æ
ä
ä
16
14
18
11
18
113
69
146
18
146
æ
ä
ä
æ
æ
Skåne län
Bjuv
Bromölla
Burlöv
Båstad
Eslöv
Helsingborg
Hässleholm
Höganäs
Hörby
Höör
Klippan
Kristianstad
Kävlinge
Landskrona
Lomma
55
64
58
65
59
66
63
64
40
60
57
64
71
58
55
203
83
156
66
145
58
97
83
284
135
176
83
16
156
203
ä
ä
æ
ä
æ
æ
à
ä
æ
ä
æ
ä
ä
à
æ
54
53
67
52
62
62
61
66
40
54
55
62
67
64
59
254
265
50
270
141
141
165
68
287
254
249
141
50
99
190
æ
ä
ä
à
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
à
æ
ä
ä
92
94
86
93
89
90
93
89
84
83
91
92
92
88
85
101
45
251
70
199
178
70
199
267
273
134
101
101
218
262
à
ä
æ
ä
æ
à
ä
ä
æ
ä
æ
ä
à
à
æ
16
.
11
14
11
14
14
19
6
19
16
17
16
.
16
113
.
18
69
18
69
69
164
1
164
113
133
113
.
113
æ
.
æ
æ
ä
æ
ä
æ
ä
à
æ
à
æ
.
.
Gotlands län
Gotland
Länsmedel (vägt)
bilaga 1
Ordinärt boende
Vägt medel (riket)
61
Median (riket)
60
Rank av
285
40–87
62
62
Rank av
287
à
Procent
71–100
89
91
Rank av
285
à
hemtjänst
Antal
15
Rank av
184
Jämf. föreg. år
37–83
Procent
Hemtjänst
i sin helhet
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
synpunkter eller
Jämf. föreg. år
Möjlighet
påverka tider,
hemtjänst
6–26
15
à
Lund
Malmö
Osby
Perstorp
Simrishamn
Sjöbo
Skurup
Staffanstorp
Svalöv
Svedala
Tomelilla
Trelleborg
Vellinge
Ystad
Åstorp
Ängelholm
Örkelljunga
Östra Göinge
Länsmedel (vägt)
63
49
56
37
63
69
67
75
53
69
57
57
61
50
61
60
64
62
58
97
259
191
285
97
28
48
8
227
28
176
176
122
251
122
135
83
108
æ
æ
æ
ä
ä
ä
æ
ä
æ
ä
æ
à
æ
æ
ä
à
ä
ä
64
57
56
70
62
61
61
69
55
75
69
64
63
59
48
66
62
66
61
99
219
234
28
141
165
165
36
249
7
36
99
125
190
282
68
141
68
à
à
ä
ä
ä
æ
æ
ä
ä
æ
ä
æ
æ
ä
æ
æ
à
ä
89
82
94
81
95
90
95
87
86
93
91
87
90
85
88
91
89
94
88
199
276
45
278
23
178
23
236
251
70
134
236
178
262
218
134
199
45
ä
æ
ä
æ
à
à
ä
ä
æ
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
17
.
17
.
8
.
19
13
10
15
13
12
.
.
10
.
.
18
133
.
133
.
5
.
164
45
9
88
45
35
.
.
9
.
.
146
à
.
æ
.
ä
.
à
ä
ä
æ
ä
ä
.
.
ä
.
.
à
Hallands län
Falkenberg
Halmstad
Hylte
Kungsbacka
Laholm
Varberg
Länsmedel (vägt)
58
61
67
64
58
65
62
156
122
48
83
156
66
ä
ä
ä
ä
ä
æ
56
64
73
67
57
64
63
234
99
11
50
219
99
æ
ä
ä
ä
ä
ä
91
91
93
91
94
93
92
134
134
70
134
45
70
à
ä
æ
ä
à
ä
12
.
.
.
11
16
35
.
.
.
18
113
æ
.
.
.
æ
ä
Ale
Alingsås
Bengtsfors
Bollebygd
Borås
Dals-Ed
Essunga
Falköping
Färgelanda
Grästorp
Gullspång
Göteborg
Götene
Herrljunga
Hjo
Härryda
62
68
56
51
62
49
64
71
43
58
58
51
56
47
58
65
108
41
191
244
108
259
83
16
279
156
156
244
191
269
156
66
æ
ä
æ
æ
à
æ
ä
ä
æ
æ
æ
æ
ä
à
ä
ä
58
67
61
69
62
53
58
71
64
53
65
59
57
51
60
58
203
50
165
36
141
265
203
20
99
265
83
190
219
273
178
203
æ
ä
ä
ä
ä
æ
æ
ä
æ
ä
ä
ä
ä
à
æ
ä
89
94
91
94
89
95
88
96
96
83
93
82
87
87
81
93
199
45
134
45
199
23
218
10
10
273
70
276
236
236
278
70
æ
ä
à
ä
æ
ä
æ
æ
ä
æ
æ
à
à
æ
æ
ä
14
.
18
.
15
.
17
16
.
22
12
.
10
17
24
16
69
.
146
.
88
.
133
113
.
183
35
.
9
133
184
113
æ
.
ä
.
ä
.
æ
æ
.
æ
ä
.
ä
ä
æ
æ
73
Ordinärt boende
37–83
Vägt medel (riket)
61
Median (riket)
60
Rank av
285
Procent
40–87
62
62
Rank av
287
à
Procent
71–100
89
91
Rank av
285
à
hemtjänst
Antal
15
Rank av
184
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Hemtjänst
i sin helhet
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
synpunkter eller
Jämf. föreg. år
Möjlighet
påverka tider,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
74
6–26
15
à
Karlsborg
Kungälv
Lerum
Lidköping
Lilla Edet
Lysekil
Mariestad
Mark
Mellerud
Munkedal
Mölndal
Orust
Partille
Skara
Skövde
Sotenäs
Stenungsund
Strömstad
Svenljunga
Tanum
Tibro
Tidaholm
Tjörn
Tranemo
Trollhättan
Töreboda
Uddevalla
Ulricehamn
Vara
Vårgårda
Vänersborg
Åmål
Öckerö
Länsmedel (vägt)
59
65
58
76
56
49
56
57
65
69
67
48
58
69
63
50
64
57
63
65
68
64
62
47
49
58
55
62
64
61
60
44
68
57
145
66
156
6
191
259
191
176
66
28
48
264
156
28
97
251
83
176
97
66
41
83
108
269
259
156
203
108
83
122
135
277
41
ä
à
æ
ä
æ
æ
à
ä
à
ä
ä
ä
à
ä
æ
æ
ä
ä
æ
æ
ä
ä
ä
æ
æ
ä
æ
æ
ä
ä
ä
æ
ä
67
66
62
65
63
59
61
57
64
65
64
56
59
65
54
70
63
58
63
61
56
64
67
54
59
61
57
62
59
62
65
57
75
61
50
68
141
83
125
190
165
219
99
83
99
234
190
83
254
28
125
203
125
165
234
99
50
254
190
165
219
141
190
141
83
219
7
ä
ä
æ
ä
à
à
ä
ä
ä
æ
ä
ä
ä
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
ä
æ
ä
æ
à
ä
ä
ä
ä
ä
ä
96
90
86
95
98
91
91
93
98
97
87
88
87
94
91
91
94
92
93
95
99
96
93
84
88
91
89
94
91
89
91
86
96
88
10
178
251
23
3
134
134
70
3
6
236
218
236
45
134
134
45
101
70
23
2
10
70
267
218
134
199
45
134
199
134
251
10
ä
æ
æ
à
ä
æ
ä
æ
ä
ä
æ
æ
ä
ä
æ
ä
ä
ä
à
ä
ä
ä
à
æ
æ
ä
æ
ä
ä
ä
à
æ
ä
.
17
15
11
21
13
21
15
.
16
.
16
.
13
.
.
21
15
.
14
.
19
17
12
15
15
17
10
13
.
16
17
11
.
133
88
18
177
45
177
88
.
113
.
113
.
45
.
.
177
88
.
69
.
164
133
35
88
88
133
9
45
.
113
133
18
.
æ
à
à
æ
ä
æ
ä
.
æ
.
.
.
æ
.
.
æ
ä
.
æ
.
æ
æ
à
à
ä
æ
.
ä
.
æ
æ
.
Värmlands län
Arvika
Eda
Filipstad
Forshaga
Grums
Hagfors
Hammarö
Karlstad
Kil
66
58
50
54
61
55
53
50
54
58
156
251
216
122
203
227
251
216
ä
ä
æ
ä
ä
æ
ä
æ
ä
66
57
59
60
70
60
70
56
62
68
219
190
178
28
178
28
234
141
æ
æ
æ
ä
ä
à
æ
æ
æ
93
91
91
92
89
93
90
84
93
70
134
134
101
199
70
178
267
70
à
ä
æ
æ
ä
à
æ
æ
ä
13
21
.
.
15
.
14
14
18
45
177
.
.
88
.
69
69
146
ä
æ
.
.
æ
.
ä
æ
.
bilaga 1
Ordinärt boende
Vägt medel (riket)
61
Median (riket)
60
Rank av
285
40–87
62
62
Rank av
287
à
Procent
71–100
89
91
Rank av
285
à
hemtjänst
Antal
15
Rank av
184
Jämf. föreg. år
37–83
Procent
Hemtjänst
i sin helhet
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
synpunkter eller
Jämf. föreg. år
Möjlighet
påverka tider,
hemtjänst
6–26
15
à
Kristinehamn
Munkfors
Storfors
Sunne
Säffle
Torsby
Årjäng
Länsmedel (vägt)
55
45
..
63
55
51
52
54
203
275
..
97
203
244
237
ä
ä
..
ä
æ
ä
ä
67
54
71
66
58
58
60
61
50
254
20
68
203
203
178
ä
æ
–
ä
æ
à
ä
92
88
97
94
93
94
93
90
101
218
6
45
70
45
70
ä
à
ä
à
ä
ä
ä
18
13
.
14
18
.
.
146
45
.
69
146
.
.
.
.
.
æ
æ
.
.
Örebro län
Askersund
Degerfors
Hallsberg
Hällefors
Karlskoga
Kumla
Laxå
Lekeberg
Lindesberg
Ljusnarsberg
Nora
Örebro
Länsmedel (vägt)
48
59
48
45
57
53
57
65
54
..
58
57
55
264
145
264
275
176
227
176
66
216
..
156
176
æ
ä
ä
æ
à
æ
æ
à
æ
..
ä
æ
55
61
56
42
51
59
50
77
56
45
69
59
57
249
165
234
286
273
190
277
3
234
285
36
190
ä
ä
ä
ä
æ
ä
æ
ä
æ
ä
ä
ä
93
91
87
81
90
90
97
96
95
..
92
91
91
70
134
236
278
178
178
6
10
23
..
101
134
ä
æ
à
æ
ä
ä
æ
æ
ä
..
æ
ä
21
13
20
.
18
20
16
12
14
.
.
19
177
45
174
.
146
174
113
35
69
.
.
164
æ
à
ä
.
ä
æ
ä
æ
æ
.
.
æ
Västmanlands län
Arboga
Fagersta
Hallstahammar
Kungsör
Köping
Norberg
Sala
Skinnskatteberg
Surahammar
Västerås
Länsmedel (vägt)
68
60
53
66
61
58
67
74
46
73
69
41
135
227
58
122
156
48
10
273
14
ä
æ
æ
ä
æ
ä
ä
ä
æ
à
65
63
58
64
62
58
69
73
57
71
68
83
125
203
99
141
203
36
11
219
20
ä
æ
æ
ä
æ
ä
ä
ä
æ
ä
92
93
91
97
90
81
95
95
88
90
90
101
70
134
6
178
278
23
23
218
178
ä
æ
ä
ä
à
æ
ä
æ
æ
à
15
12
11
15
13
14
12
.
.
15
88
35
18
88
45
69
35
.
.
88
à
à
ä
.
æ
æ
ä
.
.
æ
Dalarnas län
Avesta
Borlänge
Falun
Gagnef
Hedemora
Leksand
Ludvika
Malung-Sälen
55
56
70
65
58
58
55
73
203
191
21
66
156
156
203
14
æ
ä
à
æ
æ
æ
ä
ä
66
56
67
60
62
65
66
66
68
234
50
178
141
83
68
68
ä
æ
ä
æ
æ
ä
ä
ä
92
88
93
91
88
92
90
94
101
218
70
134
218
101
178
45
ä
æ
à
æ
æ
æ
ä
à
18
.
18
.
17
15
16
10
146
.
146
.
133
88
113
9
ä
.
æ
.
à
à
.
à
75
Ordinärt boende
37–83
Vägt medel (riket)
61
Median (riket)
60
Rank av
285
Procent
40–87
62
62
Rank av
287
à
Procent
71–100
89
91
Rank av
285
à
hemtjänst
Antal
15
Rank av
184
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Hemtjänst
i sin helhet
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
synpunkter eller
Jämf. föreg. år
Möjlighet
påverka tider,
hemtjänst
Jämf. föreg. år
76
6–26
15
à
Mora
Orsa
Rättvik
Smedjebacken
Säter
Vansbro
Älvdalen
Länsmedel (vägt)
52
47
53
50
63
65
57
60
237
269
227
251
97
66
176
æ
ä
æ
ä
æ
ä
ä
55
64
60
69
64
63
54
63
249
99
178
36
99
125
254
æ
ä
ä
ä
æ
ä
æ
89
88
88
94
91
92
87
91
199
218
218
45
134
101
236
æ
à
æ
à
ä
æ
æ
20
12
.
.
18
14
14
174
35
.
.
146
69
69
.
ä
.
.
æ
à
ä
Gävleborgs län
Bollnäs
Gävle
Hofors
Hudiksvall
Ljusdal
Nordanstig
Ockelbo
Ovanåker
Sandviken
Söderhamn
Länsmedel (vägt)
60
61
58
56
55
57
67
58
61
60
60
135
122
156
191
203
176
48
156
122
135
à
ä
æ
æ
æ
æ
ä
æ
ä
æ
65
64
67
56
65
72
62
57
62
64
63
83
99
50
234
83
17
141
219
141
99
ä
æ
ä
æ
æ
æ
ä
æ
ä
à
91
89
91
92
94
96
90
92
90
94
91
134
199
134
101
45
10
178
101
178
45
æ
æ
æ
ä
à
æ
æ
æ
ä
ä
21
.
15
14
.
.
.
15
.
.
177
.
88
69
.
.
.
88
.
.
ä
.
ä
.
.
.
.
.
.
.
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Sundsvall
Timrå
Ånge
Örnsköldsvik
Länsmedel (vägt)
57
46
65
62
47
55
56
57
176
273
66
108
269
203
191
ä
æ
ä
ä
æ
æ
ä
60
48
61
64
53
64
57
59
178
282
165
99
265
99
219
ä
æ
ä
æ
æ
æ
ä
89
88
89
91
81
92
91
90
199
218
199
134
278
101
134
à
æ
æ
à
æ
æ
ä
15
19
18
15
.
19
15
88
164
146
88
.
164
88
à
æ
æ
ä
.
ä
à
Jämtlands län
Berg
Bräcke
Härjedalen
Krokom
Ragunda
Strömsund
Åre
Östersund
Länsmedel (vägt)
56
56
51
55
58
54
65
68
62
191
191
244
203
156
216
66
41
æ
æ
ä
æ
æ
æ
æ
æ
56
67
60
58
67
57
62
64
62
234
50
178
203
50
219
141
99
à
ä
ä
æ
ä
æ
æ
æ
92
96
92
88
90
92
96
91
91
101
10
101
218
178
101
10
134
æ
ä
ä
æ
æ
æ
ä
æ
13
16
.
11
.
13
13
.
45
113
.
18
.
45
45
.
æ
ä
.
ä
.
æ
à
.
Västerbottens län
Bjurholm
Dorotea
Lycksele
48
50
.
264
251
.
æ
æ
.
56
50
.
234
277
.
æ
æ
.
94
85
.
45
262
.
æ
æ
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
bilaga 1
Ordinärt boende
Vägt medel (riket)
61
Median (riket)
60
Rank av
285
40–87
62
62
Rank av
287
à
Procent
71–100
89
91
Rank av
285
à
hemtjänst
Antal
15
Rank av
184
Jämf. föreg. år
37–83
Procent
Hemtjänst
i sin helhet
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
synpunkter eller
Jämf. föreg. år
Möjlighet
påverka tider,
hemtjänst
6–26
15
à
Malå
Nordmaling
Norsjö
Robertsfors
Skellefteå
Sorsele
Storuman
Umeå
Vilhelmina
Vindeln
Vännäs
Åsele
Länsmedel (vägt)
..
70
52
74
62
.
53
69
69
62
54
50
64
..
21
237
10
108
.
227
28
28
108
216
251
..
ä
æ
à
ä
.
æ
ä
ä
ä
à
æ
..
57
63
71
58
.
64
65
65
69
62
87
63
..
219
125
20
203
.
99
83
83
36
141
1
..
æ
ä
ä
à
.
ä
æ
ä
ä
æ
ä
..
93
91
95
94
.
87
93
93
95
92
89
93
..
70
134
23
45
.
236
70
70
23
101
199
..
à
à
æ
ä
.
æ
à
æ
ä
ä
æ
.
.
13
13
18
.
13
14
.
18
.
.
.
.
45
45
146
.
45
69
.
146
.
.
.
.
à
à
æ
.
æ
æ
.
–
.
.
Norrbottens län
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
Länsmedel (vägt)
83
62
69
41
56
49
57
60
50
59
57
60
54
48
57
1
108
28
282
191
259
176
135
251
145
176
135
216
264
–
æ
æ
à
ä
æ
à
ä
æ
ä
à
à
æ
æ
76
66
71
52
57
54
70
66
62
75
64
58
67
70
65
5
68
20
270
219
254
28
68
141
7
99
203
50
28
–
ä
à
à
ä
æ
à
æ
à
ä
æ
ä
ä
à
..
93
91
76
90
89
94
95
87
92
92
95
93
83
90
..
70
134
283
178
199
45
23
236
101
101
23
70
273
..
æ
æ
à
æ
æ
ä
ä
à
ä
æ
ä
æ
æ
13
.
12
.
.
.
13
.
.
.
15
.
11
6
45
.
35
.
.
.
45
.
.
.
88
.
18
1
æ
.
ä
.
.
.
æ
.
.
.
æ
.
æ
ä
77
Särskilt boende
24–70
Vägt medel (riket)
50
Median (riket)
51
Rank av
261
Procent
35–84
57
59
Rank av
262
æ
Procent
43–95
72
74
Rank av
262
æ
och önskemål,
särskilt boende
Procent
59–98
79
81
Rank av
245
à
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Bemötande,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Trygghet,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
78
à
Stockholms län
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
Länsmedel (vägt)
41
39
65
47
43
43
54
46
59
..
54
49
42
45
44
48
44
50
44
41
47
46
45
42
49
45
47
244
253
8
184
227
227
87
197
37
..
87
153
233
206
216
169
216
137
216
244
184
197
206
233
153
206
ä
æ
ä
æ
æ
ä
ä
æ
ä
..
ä
æ
æ
ä
ä
à
æ
æ
à
æ
æ
æ
ä
ä
ä
æ
50
51
64
52
53
51
55
53
63
..
57
65
51
51
50
54
44
57
55
48
60
61
51
57
58
49
54
241
231
51
222
203
231
183
203
67
..
157
44
231
231
241
195
254
157
183
250
109
89
231
157
143
246
æ
æ
ä
æ
ä
æ
æ
æ
ä
..
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
ä
æ
ä
ä
æ
æ
ä
ä
æ
66
63
79
70
73
68
73
72
78
..
70
65
73
69
72
72
73
69
69
62
72
76
68
65
68
69
71
232
246
55
183
139
203
139
158
69
..
183
237
139
191
158
158
139
191
191
253
158
94
203
237
203
191
æ
æ
ä
æ
ä
ä
ä
ä
æ
..
ä
æ
ä
ä
à
à
ä
ä
à
æ
ä
à
à
ä
æ
ä
78
63
83
77
79
75
84
77
86
..
84
73
76
77
75
78
73
81
73
73
81
74
78
74
80
71
77
148
244
82
163
136
195
65
163
39
..
65
216
179
163
195
148
216
111
216
216
111
205
148
205
127
229
ä
æ
ä
æ
ä
ä
ä
æ
ä
..
ä
æ
ä
ä
à
ä
æ
ä
æ
æ
ä
æ
ä
à
à
æ
Uppsala län
Enköping
Heby
Håbo
Knivsta
Tierp
Uppsala
Älvkarleby
Östhammar
Länsmedel (vägt)
54
53
58
57
48
45
..
57
50
87
103
43
55
169
206
..
55
ä
æ
ä
æ
æ
æ
..
æ
64
66
68
63
56
54
..
67
58
51
34
22
67
173
195
..
30
ä
æ
ä
æ
æ
ä
..
æ
77
91
80
87
79
68
..
71
73
80
3
43
9
55
203
..
171
ä
ä
æ
ä
æ
à
..
æ
86
84
91
86
74
74
..
83
78
39
65
9
39
205
205
..
82
ä
ä
ä
ä
à
ä
..
ä
Södermanlands län
Eskilstuna
Flen
Gnesta
Katrineholm
52
58
50
61
121
43
137
26
ä
ä
ä
ä
57
61
58
61
157
89
143
89
æ
æ
æ
æ
70
87
68
74
183
9
203
119
ä
ä
æ
æ
77
88
87
87
163
22
28
28
ä
ä
–
ä
bilaga 1
Särskilt boende
Vägt medel (riket)
50
Median (riket)
51
Rank av
261
35–84
57
59
Rank av
262
æ
Procent
43–95
72
74
Rank av
262
æ
Procent
59–98
79
81
Rank av
245
à
Jämf. föreg. år
24–70
Procent
och önskemål,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Bemötande,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Trygghet,
särskilt boende
à
Nyköping
Oxelösund
Strängnäs
Trosa
Vingåker
Länsmedel (vägt)
55
32
51
54
52
53
70
258
130
87
121
ä
ä
æ
ä
ä
60
42
60
73
59
59
109
258
109
6
125
æ
à
æ
ä
æ
67
71
68
85
79
71
222
171
203
15
55
æ
ä
æ
ä
ä
80
73
74
95
89
80
127
216
205
3
13
ä
ä
æ
ä
æ
Boxholm
Finspång
Kinda
Linköping
Mjölby
Motala
Norrköping
Söderköping
Vadstena
Valdemarsvik
Ydre
Åtvidaberg
Ödeshög
Länsmedel (vägt)
..
49
50
45
44
58
55
63
55
61
..
51
..
51
..
153
137
206
216
43
70
14
70
26
..
130
..
..
æ
æ
æ
æ
ä
ä
ä
æ
æ
..
ä
..
..
56
49
57
55
68
61
65
60
66
..
61
..
60
..
173
246
157
183
22
89
44
109
34
..
89
..
..
ä
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
ä
..
æ
..
..
67
77
70
73
79
75
84
73
77
..
78
..
74
..
222
80
183
139
55
107
18
139
80
..
69
..
..
à
æ
æ
à
à
æ
æ
æ
æ
..
ä
..
..
78
94
77
74
87
82
88
80
81
..
82
..
81
..
148
4
163
205
28
96
22
127
111
..
96
..
..
æ
ä
æ
æ
ä
à
æ
æ
ä
..
ä
..
Jönköpings län
Aneby
Eksjö
Gislaved
Gnosjö
Habo
Jönköping
Mullsjö
Nässjö
Sävsjö
Tranås
Vaggeryd
Vetlanda
Värnamo
Länsmedel (vägt)
48
55
61
48
39
53
..
58
70
63
50
61
58
56
169
70
26
169
253
103
..
43
1
14
137
26
43
–
ä
ä
æ
æ
æ
..
ä
ä
ä
ä
ä
à
50
61
64
55
61
60
..
60
73
60
64
70
61
62
241
89
51
183
89
109
..
109
6
109
51
16
89
–
ä
æ
æ
ä
à
..
æ
ä
ä
ä
ä
æ
77
78
77
77
74
74
..
80
88
73
69
77
73
75
80
69
80
80
119
119
..
43
6
139
191
80
139
–
ä
æ
ä
æ
ä
..
à
ä
æ
æ
æ
æ
66
82
87
..
86
81
..
76
85
74
85
92
76
81
241
96
28
..
39
111
..
179
55
205
55
7
179
–
ä
æ
..
æ
ä
..
æ
æ
ä
ä
ä
æ
Kronobergs län
Alvesta
Lessebo
Ljungby
Markaryd
Tingsryd
Uppvidinge
57
..
58
45
55
58
55
..
43
206
70
43
æ
..
æ
æ
æ
æ
59
..
68
66
57
71
125
..
22
34
157
12
æ
..
ä
ä
æ
ä
76
..
78
74
73
74
94
..
69
119
139
119
æ
..
ä
æ
æ
æ
83
..
82
77
78
79
82
..
96
163
148
136
ä
..
à
ä
æ
æ
79
Särskilt boende
24–70
Vägt medel (riket)
50
Median (riket)
51
Rank av
261
Procent
35–84
57
59
Rank av
262
æ
Procent
43–95
72
74
Rank av
262
æ
och önskemål,
särskilt boende
Procent
59–98
79
81
Rank av
245
à
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Bemötande,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Trygghet,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
80
à
Växjö
Älmhult
Länsmedel (vägt)
52
54
54
121
87
ä
æ
59
60
61
125
109
ä
æ
72
75
74
158
107
à
æ
81
78
81
111
148
à
æ
Kalmar län
Borgholm
Emmaboda
Hultsfred
Högsby
Kalmar
Mönsterås
Mörbylånga
Nybro
Oskarshamn
Torsås
Vimmerby
Västervik
Länsmedel (vägt)
54
37
47
61
51
49
57
53
56
56
47
53
52
87
256
184
26
130
153
55
103
63
63
184
103
ä
æ
ä
æ
à
–
æ
ä
æ
–
æ
ä
66
54
54
61
60
64
56
56
64
72
64
52
59
34
195
195
89
109
51
173
173
51
11
51
222
ä
æ
ä
æ
æ
æ
æ
æ
ä
–
æ
æ
85
74
75
80
64
74
66
77
74
67
80
74
73
15
119
107
43
243
119
232
80
119
222
43
119
ä
ä
ä
ä
æ
æ
æ
ä
æ
–
æ
ä
78
83
87
89
78
88
81
85
89
84
86
76
82
148
82
28
13
148
22
111
55
13
65
39
179
æ
ä
ä
æ
æ
æ
æ
ä
ä
–
æ
æ
56
63
æ
64
51
æ
80
43
ä
85
55
ä
Blekinge län
Karlshamn
Karlskrona
Olofström
Ronneby
Sölvesborg
Länsmedel (vägt)
59
53
53
46
49
52
37
103
103
197
153
ä
æ
æ
æ
æ
65
62
61
58
55
61
44
79
89
143
183
ä
ä
æ
æ
æ
75
72
78
70
72
73
107
158
69
183
158
ä
æ
æ
æ
æ
75
84
84
79
78
81
195
65
65
136
148
æ
ä
ä
æ
ä
Skåne län
Bjuv
Bromölla
Burlöv
Båstad
Eslöv
Helsingborg
Hässleholm
Höganäs
Hörby
Höör
Klippan
Kristianstad
Kävlinge
Landskrona
Lomma
62
45
40
62
55
44
54
65
30
47
63
53
64
47
57
20
206
250
20
70
216
87
8
260
184
14
103
11
184
55
æ
à
æ
ä
ä
æ
æ
ä
æ
æ
ä
à
æ
ä
ä
61
45
57
58
64
51
65
70
65
66
59
62
61
57
53
89
252
157
143
51
231
44
16
44
34
125
79
89
157
203
ä
æ
ä
æ
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
ä
æ
69
61
78
67
74
68
78
80
..
77
87
74
78
72
72
191
254
69
222
119
203
69
43
..
80
9
119
69
158
158
æ
æ
ä
æ
ä
ä
ä
ä
..
ä
ä
ä
æ
æ
ä
83
71
75
82
82
74
84
86
..
..
91
79
76
81
79
82
229
195
96
96
205
65
39
..
..
9
136
179
111
136
æ
ä
ä
æ
æ
æ
ä
ä
..
..
ä
æ
æ
ä
ä
Gotlands län
Gotland
Länsmedel (vägt)
bilaga 1
Särskilt boende
Vägt medel (riket)
50
Median (riket)
51
Rank av
261
35–84
57
59
Rank av
262
æ
Procent
43–95
72
74
Rank av
262
æ
Procent
59–98
79
81
Rank av
245
à
Jämf. föreg. år
24–70
Procent
och önskemål,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Bemötande,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Trygghet,
särskilt boende
à
Lund
Malmö
Osby
Perstorp
Simrishamn
Sjöbo
Skurup
Staffanstorp
Svalöv
Svedala
Tomelilla
Trelleborg
Vellinge
Ystad
Åstorp
Ängelholm
Örkelljunga
Östra Göinge
Länsmedel (vägt)
44
47
64
..
53
47
46
43
69
47
42
50
46
50
49
55
53
59
50
216
184
11
..
103
184
197
227
3
184
233
137
197
137
153
70
103
37
æ
ä
ä
..
ä
æ
æ
ä
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
ä
55
51
65
..
67
68
63
58
63
66
56
62
49
53
61
61
58
64
57
183
231
44
..
30
22
67
143
67
34
173
79
246
203
89
89
143
51
æ
æ
æ
..
ä
ä
æ
ä
æ
ä
æ
æ
æ
æ
ä
ä
ä
ä
65
71
88
..
82
81
83
74
60
82
71
75
58
73
71
80
87
79
73
237
171
6
..
27
37
21
119
256
27
171
107
258
139
171
43
9
55
æ
à
ä
..
ä
ä
æ
ä
æ
æ
æ
à
æ
ä
ä
ä
ä
ä
77
76
85
..
89
86
84
77
78
82
84
77
74
76
71
84
72
81
79
163
179
55
..
13
39
65
163
148
96
65
163
205
179
229
65
225
111
ä
ä
æ
..
ä
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
à
æ
à
Hallands län
Falkenberg
Halmstad
Hylte
Kungsbacka
Laholm
Varberg
Länsmedel (vägt)
57
58
60
48
54
58
55
55
43
33
169
87
43
ä
æ
ä
æ
æ
ä
60
62
66
59
55
64
61
109
79
34
125
183
51
ä
æ
ä
æ
æ
ä
73
78
73
67
73
76
74
139
69
139
222
139
94
æ
æ
æ
æ
ä
ä
82
83
85
83
76
87
83
96
82
55
82
179
28
ä
ä
æ
ä
æ
ä
Ale
Alingsås
Bengtsfors
Bollebygd
Borås
Dals-Ed
Essunga
Falköping
Färgelanda
Grästorp
Gullspång
Göteborg
Götene
Herrljunga
Hjo
Härryda
61
50
55
..
50
..
..
60
51
67
..
44
60
32
44
55
26
137
70
..
137
..
..
33
130
5
..
216
33
258
216
70
ä
æ
ä
..
æ
..
..
ä
–
ä
..
æ
æ
ä
à
ä
63
64
66
..
59
..
..
62
65
61
..
52
84
35
58
57
67
51
34
..
125
..
..
79
44
89
..
222
1
262
143
157
ä
à
ä
..
æ
..
..
ä
–
ä
..
ä
ä
æ
ä
æ
82
75
91
..
74
..
79
83
68
81
..
64
79
65
81
70
27
107
3
..
119
..
55
21
203
37
..
243
55
237
37
183
ä
æ
ä
..
ä
..
–
ä
–
ä
..
ä
æ
æ
ä
à
81
84
86
..
79
..
..
88
76
90
..
76
89
..
87
87
111
65
39
..
136
..
..
22
179
11
..
179
13
..
28
28
æ
ä
æ
..
æ
..
..
ä
–
–
–
ä
æ
..
ä
ä
81
Särskilt boende
24–70
Vägt medel (riket)
50
Median (riket)
51
Rank av
261
Procent
35–84
57
59
Rank av
262
æ
Procent
43–95
72
74
Rank av
262
æ
och önskemål,
särskilt boende
Procent
59–98
79
81
Rank av
245
à
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Bemötande,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Trygghet,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
82
à
Karlsborg
Kungälv
Lerum
Lidköping
Lilla Edet
Lysekil
Mariestad
Mark
Mellerud
Munkedal
Mölndal
Orust
Partille
Skara
Skövde
Sotenäs
Stenungsund
Strömstad
Svenljunga
Tanum
Tibro
Tidaholm
Tjörn
Tranemo
Trollhättan
Töreboda
Uddevalla
Ulricehamn
Vara
Vårgårda
Vänersborg
Åmål
Öckerö
Länsmedel (vägt)
53
52
49
53
51
41
51
54
58
66
48
55
40
50
54
53
55
53
70
57
58
64
53
52
38
58
48
48
54
48
59
53
59
50
103
121
153
103
130
244
130
87
43
6
169
70
250
137
87
103
70
103
1
55
43
11
103
121
255
43
169
169
87
169
37
103
37
ä
æ
ä
æ
à
æ
æ
æ
ä
–
æ
æ
æ
ä
æ
–
æ
ä
ä
æ
ä
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
æ
ä
æ
æ
54
66
63
70
57
64
64
60
58
64
55
59
53
54
58
58
62
58
79
73
77
55
67
60
44
73
57
58
51
59
63
61
63
58
195
34
67
16
157
51
51
109
143
51
183
125
203
195
143
143
79
143
3
6
4
183
30
109
254
6
157
143
231
125
67
89
67
ä
æ
ä
à
æ
æ
ä
æ
à
–
æ
ä
ä
à
æ
ä
ä
æ
ä
ä
ä
æ
æ
à
æ
æ
æ
æ
æ
ä
ä
æ
æ
83
76
68
82
76
82
71
73
69
85
72
76
74
65
76
76
74
82
95
79
89
72
67
74
61
88
67
71
75
73
81
84
75
72
21
94
203
27
94
27
171
139
191
15
158
94
119
237
94
94
119
27
1
55
5
158
222
119
254
6
222
171
107
139
37
18
107
ä
æ
æ
à
ä
ä
æ
æ
æ
–
ä
ä
ä
æ
ä
–
æ
ä
ä
æ
ä
æ
ä
æ
æ
ä
æ
æ
æ
à
ä
ä
æ
80
81
81
86
86
85
78
84
73
83
80
86
76
79
79
83
74
89
97
89
93
82
88
79
72
93
75
82
88
..
81
77
89
80
127
111
111
39
39
55
148
65
216
82
127
39
179
136
136
82
205
13
2
13
5
96
22
136
225
5
195
96
22
..
111
163
13
ä
æ
ä
æ
ä
ä
à
ä
ä
–
æ
ä
à
ä
æ
–
æ
ä
ä
æ
ä
ä
ä
æ
ä
ä
æ
æ
ä
..
æ
æ
ä
Värmlands län
Arvika
Eda
Filipstad
Forshaga
Grums
Hagfors
Hammarö
Karlstad
Kil
57
46
45
..
48
65
62
48
..
55
197
206
..
169
8
20
169
..
à
–
ä
..
ä
ä
ä
æ
..
61
67
39
..
56
73
68
60
..
89
30
260
..
173
6
22
109
..
æ
–
æ
..
ä
ä
ä
ä
..
83
82
43
..
68
76
79
71
..
21
27
262
..
203
94
55
171
..
ä
–
æ
..
æ
æ
ä
ä
..
81
77
67
..
59
85
89
76
..
111
163
240
..
245
55
13
179
..
à
–
æ
..
æ
ä
ä
ä
..
bilaga 1
Särskilt boende
Vägt medel (riket)
50
Median (riket)
51
Rank av
261
35–84
57
59
Rank av
262
æ
Procent
43–95
72
74
Rank av
262
æ
Procent
59–98
79
81
Rank av
245
à
Jämf. föreg. år
24–70
Procent
och önskemål,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Bemötande,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Trygghet,
särskilt boende
à
Kristinehamn
Munkfors
Storfors
Sunne
Säffle
Torsby
Årjäng
Länsmedel (vägt)
55
..
..
63
56
48
62
53
70
..
..
14
63
169
20
æ
..
..
ä
ä
ä
–
59
..
..
68
56
69
74
61
125
..
..
22
173
20
5
æ
..
..
ä
à
ä
–
77
..
..
82
73
70
84
74
80
..
..
27
139
183
18
æ
..
..
ä
æ
ä
–
73
..
..
87
77
84
82
77
216
..
..
28
163
65
96
æ
..
..
ä
à
ä
–
Örebro län
Askersund
Degerfors
Hallsberg
Hällefors
Karlskoga
Kumla
Laxå
Lekeberg
Lindesberg
Ljusnarsberg
Nora
Örebro
Länsmedel (vägt)
34
46
53
..
50
43
62
..
48
48
62
47
48
257
197
103
..
137
227
20
..
169
169
20
184
ä
æ
ä
..
ä
ä
–
..
æ
ä
æ
æ
44
59
53
..
52
51
82
53
59
69
62
53
55
254
125
203
..
222
231
2
203
125
20
79
203
ä
æ
ä
..
æ
ä
–
–
æ
ä
ä
à
67
79
75
..
80
59
82
68
83
75
82
71
74
222
55
107
..
43
257
27
203
21
107
27
171
ä
ä
ä
..
ä
æ
–
–
ä
ä
ä
ä
68
..
84
..
77
72
86
77
86
83
92
79
80
238
..
65
..
163
225
39
163
39
82
7
136
ä
..
ä
..
ä
ä
–
–
ä
–
ä
ä
Västmanlands län
Arboga
Fagersta
Hallstahammar
Kungsör
Köping
Norberg
Sala
Skinnskatteberg
Surahammar
Västerås
Länsmedel (vägt)
54
49
46
..
42
..
54
..
42
52
51
87
153
197
..
233
..
87
..
233
121
ä
æ
æ
..
æ
..
ä
..
–
ä
62
53
57
..
53
..
53
..
58
60
59
79
203
157
..
203
..
203
..
143
109
ä
æ
ä
..
ä
..
æ
..
–
ä
77
63
77
..
67
..
63
..
64
72
71
80
246
80
..
222
..
246
..
243
158
ä
æ
ä
..
æ
..
æ
..
–
ä
80
72
78
..
82
..
76
..
70
80
79
127
225
148
..
96
..
179
..
236
127
ä
æ
æ
..
ä
..
æ
..
–
ä
Dalarnas län
Avesta
Borlänge
Falun
Gagnef
Hedemora
Leksand
Ludvika
Malung-Sälen
45
56
49
55
63
55
56
49
206
63
153
70
14
70
63
153
æ
ä
æ
æ
ä
ä
ä
æ
56
62
57
56
61
63
63
61
173
79
157
173
89
67
67
89
ä
ä
à
æ
ä
ä
ä
æ
71
68
74
67
72
80
79
80
171
203
119
222
158
43
55
43
æ
æ
ä
æ
æ
ä
ä
æ
78
81
81
..
73
87
80
85
148
111
111
..
216
28
127
55
æ
æ
ä
..
æ
ä
ä
æ
83
Särskilt boende
24–70
Vägt medel (riket)
50
Median (riket)
51
Rank av
261
Procent
35–84
57
59
Rank av
262
æ
Procent
43–95
72
74
Rank av
262
æ
och önskemål,
särskilt boende
Procent
59–98
79
81
Rank av
245
à
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Bemötande,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Trygghet,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
84
à
Mora
Orsa
Rättvik
Smedjebacken
Säter
Vansbro
Älvdalen
Länsmedel (vägt)
49
55
45
42
47
43
66
52
153
70
206
233
184
227
6
à
æ
æ
ä
æ
æ
–
51
71
54
53
50
63
71
59
231
12
195
203
241
67
12
æ
ä
æ
æ
à
æ
–
68
68
75
73
66
74
86
74
203
203
107
139
232
119
14
æ
æ
ä
ä
ä
ä
–
77
..
79
66
74
..
..
79
163
..
136
241
205
..
..
æ
..
æ
ä
ä
..
..
Gävleborgs län
Bollnäs
Gävle
Hofors
Hudiksvall
Ljusdal
Nordanstig
Ockelbo
Ovanåker
Sandviken
Söderhamn
Länsmedel (vägt)
44
50
47
53
52
43
42
51
50
50
50
216
137
184
103
121
227
233
130
137
137
æ
ä
ä
æ
æ
à
æ
æ
ä
ä
52
56
55
52
66
59
53
62
50
59
56
222
173
183
222
34
125
203
79
241
125
æ
æ
æ
æ
ä
ä
æ
æ
æ
à
69
71
74
69
80
78
73
79
68
77
72
191
171
119
191
43
69
139
55
203
80
æ
à
ä
æ
æ
ä
æ
æ
æ
ä
85
81
86
75
86
84
..
..
78
84
81
55
111
39
195
39
65
..
..
148
65
à
ä
ä
æ
ä
ä
..
..
ä
ä
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Sundsvall
Timrå
Ånge
Örnsköldsvik
Länsmedel (vägt)
41
69
61
50
49
56
49
52
244
3
26
137
153
63
153
æ
ä
ä
æ
æ
ä
æ
53
60
53
59
39
59
59
57
203
109
203
125
260
125
125
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
70
75
81
69
63
81
76
73
183
107
37
191
246
37
94
ä
æ
ä
æ
æ
ä
ä
69
83
83
75
68
84
80
77
237
82
82
195
238
65
127
æ
ä
æ
æ
æ
ä
ä
Jämtlands län
Berg
Bräcke
Härjedalen
Krokom
Ragunda
Strömsund
Åre
Östersund
Länsmedel (vägt)
48
40
..
24
54
52
59
50
49
169
250
..
261
87
121
37
137
æ
æ
..
æ
æ
æ
æ
ä
40
60
..
59
57
58
64
55
56
259
109
..
125
157
143
51
183
æ
æ
..
æ
æ
ä
æ
æ
48
68
..
79
69
78
80
69
70
261
203
..
55
191
69
43
191
æ
æ
..
ä
æ
ä
æ
à
71
75
..
90
83
86
82
..
79
229
195
..
11
82
39
96
..
æ
æ
..
ä
æ
ä
æ
..
Västerbottens län
Bjurholm
Dorotea
Lycksele
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
bilaga 1
Särskilt boende
Vägt medel (riket)
50
Median (riket)
51
Rank av
261
35–84
57
59
Rank av
262
æ
Procent
43–95
72
74
Rank av
262
æ
Procent
59–98
79
81
Rank av
245
à
Jämf. föreg. år
24–70
Procent
och önskemål,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Bemötande,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Trygghet,
särskilt boende
à
Malå
Nordmaling
Norsjö
Robertsfors
Skellefteå
Sorsele
Storuman
Umeå
Vilhelmina
Vindeln
Vännäs
Åsele
Länsmedel (vägt)
.
54
55
52
49
.
46
41
60
42
..
47
47
.
87
70
121
153
.
197
244
33
233
..
184
.
æ
æ
æ
æ
.
æ
æ
ä
æ
..
æ
.
71
63
68
57
.
54
47
53
70
..
68
55
.
12
67
22
157
.
195
251
203
16
..
22
.
ä
æ
ä
æ
.
æ
æ
æ
ä
..
æ
.
76
83
93
71
.
79
58
76
87
..
74
70
.
94
21
2
171
.
55
258
94
9
..
119
.
æ
ä
ä
æ
.
ä
æ
ä
ä
..
æ
.
87
..
98
82
.
83
78
76
..
..
..
81
.
28
..
1
96
.
82
148
179
..
..
..
.
æ
..
ä
ä
.
ä
ä
æ
..
..
..
Norrbottens län
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
Länsmedel (vägt)
..
42
44
41
49
42
53
54
44
42
49
50
55
63
47
..
233
216
244
153
233
103
87
216
233
153
137
70
14
..
æ
æ
æ
æ
–
ä
ä
ä
æ
ä
ä
ä
ä
..
52
53
55
49
43
57
53
52
45
53
59
61
52
53
..
222
203
183
246
257
157
203
222
252
203
125
89
222
..
ä
ä
ä
æ
–
ä
ä
æ
æ
æ
æ
à
ä
..
53
63
73
68
63
66
68
68
76
65
63
66
77
67
..
260
246
139
203
246
232
203
203
94
237
246
232
80
..
æ
æ
æ
ä
–
ä
ä
ä
ä
ä
æ
æ
ä
..
71
75
76
71
..
79
77
71
65
76
73
82
75
74
..
229
195
179
229
..
136
163
229
243
179
216
96
195
..
à
à
æ
æ
..
ä
ä
æ
æ
æ
ä
ä
ä
85
Särskilt boende
43–91
Vägt medel (riket)
65
Median (riket)
67
Rank av
260
Procent
35–97
67
67
Rank av
240
æ
Procent
55–95
75
76
Rank av
261
à
Måltidsmiljö,
särskilt boende
Procent
47–91
69
71
Rank av
256
æ
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Maten,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Trivsamt utomhus,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Trivsamma gemen
samma utrymmen,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
86
æ
Stockholms län
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
Länsmedel (vägt)
65
54
58
65
65
58
68
65
69
..
68
63
67
65
57
63
53
64
65
57
59
76
65
51
69
67
63
146
244
223
146
146
223
113
146
97
..
113
173
125
146
233
173
249
163
146
233
217
29
146
254
97
125
ä
æ
ä
à
ä
æ
æ
æ
æ
..
ä
æ
æ
à
ä
æ
æ
æ
ä
à
æ
ä
ä
ä
ä
à
65
63
71
65
66
57
75
75
72
..
67
69
66
61
69
70
53
64
67
58
50
76
70
48
72
59
68
149
164
78
149
138
203
42
42
64
..
124
96
138
176
96
88
218
156
124
196
231
36
88
233
64
189
æ
æ
ä
æ
ä
æ
ä
æ
ä
..
æ
ä
æ
ä
ä
ä
æ
ä
æ
ä
æ
æ
ä
æ
ä
à
63
72
82
69
72
65
76
82
75
..
76
76
64
81
73
71
62
67
69
72
67
64
69
76
71
75
72
253
177
62
220
177
244
128
62
141
..
128
128
248
71
168
198
256
234
220
177
234
248
220
128
198
141
æ
ä
ä
æ
ä
æ
ä
ä
æ
..
æ
ä
æ
ä
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
à
æ
ä
à
60
63
70
63
67
60
67
70
71
..
66
70
60
67
67
66
60
65
58
60
63
67
63
68
63
60
65
235
215
130
215
173
235
173
130
114
..
191
130
235
173
173
191
235
199
245
235
215
173
215
162
215
235
ä
æ
ä
æ
ä
æ
ä
ä
æ
..
æ
ä
à
ä
ä
à
æ
æ
æ
æ
æ
æ
à
ä
æ
æ
Uppsala län
Enköping
Heby
Håbo
Knivsta
Tierp
Uppsala
Älvkarleby
Östhammar
Länsmedel (vägt)
70
67
60
75
62
61
..
60
64
82
125
207
40
188
198
..
207
ä
æ
æ
ä
à
æ
..
æ
69
61
74
67
63
69
..
56
67
96
176
48
124
164
96
..
206
ä
ä
æ
æ
æ
ä
..
æ
74
84
81
92
76
73
..
78
76
158
42
71
4
128
168
..
104
à
æ
æ
ä
æ
ä
..
ä
73
81
75
74
68
65
..
70
69
87
15
59
71
162
199
..
130
ä
æ
ä
æ
ä
æ
..
ä
Södermanlands län
Eskilstuna
Flen
Gnesta
Katrineholm
64
75
77
70
163
40
20
82
à
ä
ä
æ
70
77
72
86
88
27
64
4
ä
æ
–
ä
73
64
76
70
168
248
128
212
ä
à
æ
ä
70
70
74
69
130
130
71
148
ä
ä
ä
ä
bilaga 1
Särskilt boende
Vägt medel (riket)
65
Median (riket)
67
Rank av
260
35–97
67
67
Rank av
240
æ
Procent
55–95
75
76
Rank av
261
à
Procent
47–91
69
71
Rank av
256
æ
Jämf. föreg. år
43–91
Procent
Måltidsmiljö,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Maten,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Trivsamt utomhus,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Trivsamma gemen
samma utrymmen,
särskilt boende
æ
Nyköping
Oxelösund
Strängnäs
Trosa
Vingåker
Länsmedel (vägt)
60
49
63
86
70
65
207
257
173
5
82
ä
æ
à
ä
–
69
54
67
87
69
72
96
217
124
3
96
ä
ä
ä
ä
–
72
71
72
72
62
72
177
198
177
177
256
ä
ä
æ
ä
æ
67
55
66
69
70
68
173
252
191
148
130
ä
æ
æ
æ
ä
Boxholm
Finspång
Kinda
Linköping
Mjölby
Motala
Norrköping
Söderköping
Vadstena
Valdemarsvik
Ydre
Åtvidaberg
Ödeshög
Länsmedel (vägt)
..
62
81
62
63
69
70
66
69
67
..
54
..
66
..
188
14
188
173
97
82
137
97
125
..
244
..
..
à
–
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
..
æ
..
..
60
80
68
51
68
69
71
77
64
..
55
..
67
..
182
15
113
225
113
96
78
27
156
..
212
..
..
æ
..
ä
æ
æ
à
æ
æ
ä
..
ä
..
..
77
75
79
69
81
78
75
83
88
..
75
..
78
..
116
141
96
220
71
104
141
50
14
..
141
..
..
ä
ä
ä
æ
æ
æ
æ
ä
ä
..
ä
..
..
64
74
71
69
74
68
76
65
73
..
74
..
71
..
211
71
114
148
71
162
45
199
87
..
71
..
..
æ
æ
æ
ä
ä
æ
æ
æ
à
..
ä
..
Jönköpings län
Aneby
Eksjö
Gislaved
Gnosjö
Habo
Jönköping
Mullsjö
Nässjö
Sävsjö
Tranås
Vaggeryd
Vetlanda
Värnamo
Länsmedel (vägt)
66
65
74
84
54
69
..
76
75
60
61
71
73
70
137
146
48
7
244
97
..
29
40
207
198
73
57
–
æ
æ
ä
æ
æ
..
ä
ä
ä
æ
æ
æ
..
60
80
68
52
74
..
77
75
73
63
79
77
74
..
182
15
113
223
48
..
27
42
60
164
19
27
..
ä
æ
æ
æ
ä
..
ä
ä
æ
à
ä
æ
83
84
82
90
86
82
..
74
75
70
71
83
81
80
50
42
62
8
24
62
..
158
141
212
198
50
71
–
ä
æ
ä
ä
æ
..
ä
æ
æ
ä
æ
æ
..
75
76
73
66
71
..
76
82
70
71
79
73
73
..
59
45
87
191
114
..
45
12
130
114
25
87
..
ä
æ
ä
æ
æ
..
ä
ä
à
ä
ä
æ
Kronobergs län
Alvesta
Lessebo
Ljungby
Markaryd
Tingsryd
Uppvidinge
72
..
69
63
72
80
65
..
97
173
65
15
à
..
ä
æ
æ
à
72
..
71
64
68
76
64
..
78
156
113
36
æ
..
ä
æ
æ
ä
81
..
70
73
76
84
71
..
212
168
128
42
æ
..
æ
æ
æ
ä
77
..
71
73
71
78
30
..
114
87
114
28
æ
..
æ
ä
æ
ä
87
Särskilt boende
43–91
Vägt medel (riket)
65
Median (riket)
67
Rank av
260
Procent
35–97
67
67
Rank av
240
æ
Procent
55–95
75
76
Rank av
261
à
Måltidsmiljö,
särskilt boende
Procent
47–91
69
71
Rank av
256
æ
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Maten,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Trivsamt utomhus,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Trivsamma gemen
samma utrymmen,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
88
æ
Växjö
Älmhult
Länsmedel (vägt)
64
75
69
163
40
æ
ä
66
66
68
138
138
æ
ä
72
82
75
177
62
æ
æ
65
73
70
199
87
æ
ä
Kalmar län
Borgholm
Emmaboda
Hultsfred
Högsby
Kalmar
Mönsterås
Mörbylånga
Nybro
Oskarshamn
Torsås
Vimmerby
Västervik
Länsmedel (vägt)
80
65
66
83
61
65
77
73
77
74
63
65
69
15
146
137
9
198
146
20
57
20
48
173
146
ä
æ
ä
ä
æ
æ
ä
ä
æ
–
ä
æ
74
74
78
66
64
65
69
79
70
59
53
74
70
48
48
22
138
156
149
96
19
88
189
218
48
ä
ä
ä
æ
æ
æ
æ
ä
à
–
æ
à
83
76
81
78
73
72
64
81
82
89
70
70
76
50
128
71
104
168
177
248
71
62
11
212
212
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
æ
–
ä
ä
74
61
71
80
66
76
69
74
80
65
75
71
71
71
228
114
21
191
45
148
71
21
199
59
114
æ
æ
ä
æ
æ
æ
æ
ä
ä
–
ä
ä
73
57
æ
74
48
æ
83
50
æ
77
30
æ
Blekinge län
Karlshamn
Karlskrona
Olofström
Ronneby
Sölvesborg
Länsmedel (vägt)
70
65
65
59
59
64
82
146
146
217
217
ä
æ
æ
æ
æ
68
62
74
64
60
65
113
172
48
156
182
ä
æ
æ
æ
æ
71
74
63
80
74
73
198
158
253
85
158
æ
æ
æ
à
æ
73
71
62
67
63
68
87
114
226
173
215
ä
ä
æ
æ
ä
Skåne län
Bjuv
Bromölla
Burlöv
Båstad
Eslöv
Helsingborg
Hässleholm
Höganäs
Hörby
Höör
Klippan
Kristianstad
Kävlinge
Landskrona
Lomma
69
67
64
74
74
60
75
75
..
68
69
67
68
65
62
97
125
163
48
48
207
40
40
..
113
97
125
113
146
188
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
..
ä
ä
æ
æ
æ
ä
68
63
60
63
82
75
66
79
..
77
67
66
72
71
67
113
164
182
164
10
42
138
19
..
27
124
138
64
78
124
æ
ä
æ
ä
ä
ä
æ
æ
..
ä
ä
ä
æ
à
æ
78
58
58
88
72
69
80
81
72
81
90
75
95
78
81
104
259
259
14
177
220
85
71
177
71
8
141
1
104
71
æ
æ
æ
ä
æ
æ
ä
æ
æ
æ
à
æ
ä
æ
ä
71
65
60
75
68
63
75
74
..
71
77
68
83
63
67
114
199
235
59
162
215
59
71
..
114
30
162
6
215
173
æ
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
..
ä
æ
æ
æ
æ
ä
Gotlands län
Gotland
Länsmedel (vägt)
bilaga 1
Särskilt boende
Vägt medel (riket)
65
Median (riket)
67
Rank av
260
35–97
67
67
Rank av
240
æ
Procent
55–95
75
76
Rank av
261
à
Procent
47–91
69
71
Rank av
256
æ
Jämf. föreg. år
43–91
Procent
Måltidsmiljö,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Maten,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Trivsamt utomhus,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Trivsamma gemen
samma utrymmen,
särskilt boende
æ
Lund
Malmö
Osby
Perstorp
Simrishamn
Sjöbo
Skurup
Staffanstorp
Svalöv
Svedala
Tomelilla
Trelleborg
Vellinge
Ystad
Åstorp
Ängelholm
Örkelljunga
Östra Göinge
Länsmedel (vägt)
58
64
71
..
74
64
77
60
76
68
63
76
55
56
61
74
70
70
66
223
163
73
..
48
163
20
207
29
113
173
29
241
239
198
48
82
82
æ
ä
æ
..
ä
æ
æ
ä
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
ä
ä
æ
71
67
72
..
74
77
77
55
80
77
70
64
69
65
47
68
..
68
69
78
124
64
..
48
27
27
212
15
27
88
156
96
149
235
113
..
113
æ
æ
æ
..
æ
æ
æ
ä
ä
ä
ä
æ
æ
æ
–
à
..
æ
66
72
89
..
85
83
87
64
78
67
76
77
75
77
75
88
69
83
75
240
177
11
..
33
50
20
248
104
234
128
116
141
116
141
14
220
50
æ
æ
æ
..
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
æ
æ
ä
æ
æ
59
65
72
..
77
61
75
64
68
70
73
72
53
69
69
72
77
74
67
243
199
105
..
30
228
59
211
162
130
87
105
254
148
148
105
30
71
æ
æ
ä
..
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
à
æ
æ
ä
ä
ä
æ
Hallands län
Falkenberg
Halmstad
Hylte
Kungsbacka
Laholm
Varberg
Länsmedel (vägt)
72
69
68
67
71
69
69
65
97
113
125
73
97
æ
à
æ
ä
ä
ä
74
71
72
69
73
78
73
48
78
64
96
60
22
ä
ä
æ
æ
ä
æ
83
82
77
80
86
82
82
50
62
116
85
24
62
à
æ
ä
æ
ä
à
77
73
67
72
77
75
74
30
87
173
105
30
59
ä
æ
à
æ
ä
ä
Ale
Alingsås
Bengtsfors
Bollebygd
Borås
Dals-Ed
Essunga
Falköping
Färgelanda
Grästorp
Gullspång
Göteborg
Götene
Herrljunga
Hjo
Härryda
72
74
77
..
70
..
66
75
67
91
..
60
86
66
82
72
65
48
20
..
82
..
137
40
125
1
..
207
5
137
11
65
ä
à
æ
..
à
..
–
à
–
ä
..
æ
ä
æ
ä
æ
65
78
73
..
65
..
..
76
76
83
..
67
95
..
85
66
149
22
60
..
149
..
..
36
36
8
..
124
2
..
5
138
ä
ä
æ
..
ä
..
..
ä
–
–
..
ä
ä
..
ä
æ
80
85
75
..
78
..
..
77
92
91
..
69
95
76
82
83
85
33
141
..
104
..
..
116
4
6
..
220
1
128
62
50
æ
ä
æ
..
ä
..
..
ä
–
–
..
æ
ä
æ
ä
æ
74
77
85
..
72
..
..
79
83
91
..
63
76
73
71
68
71
30
3
..
105
..
..
25
6
1
..
215
45
87
114
162
æ
ä
ä
..
à
..
..
ä
–
ä
..
æ
æ
ä
æ
ä
89
Särskilt boende
43–91
Vägt medel (riket)
65
Median (riket)
67
Rank av
260
Procent
35–97
67
67
Rank av
240
æ
Procent
55–95
75
76
Rank av
261
à
Måltidsmiljö,
särskilt boende
Procent
47–91
69
71
Rank av
256
æ
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Maten,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Trivsamt utomhus,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Trivsamma gemen
samma utrymmen,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
90
æ
Karlsborg
Kungälv
Lerum
Lidköping
Lilla Edet
Lysekil
Mariestad
Mark
Mellerud
Munkedal
Mölndal
Orust
Partille
Skara
Skövde
Sotenäs
Stenungsund
Strömstad
Svenljunga
Tanum
Tibro
Tidaholm
Tjörn
Tranemo
Trollhättan
Töreboda
Uddevalla
Ulricehamn
Vara
Vårgårda
Vänersborg
Åmål
Öckerö
Länsmedel (vägt)
68
73
66
77
76
63
64
69
74
77
73
76
61
75
73
72
70
82
90
71
84
63
69
66
53
87
59
70
82
70
76
76
71
67
113
57
137
20
29
173
163
97
48
20
57
29
198
40
57
65
82
11
2
73
7
173
97
137
249
4
217
82
11
82
29
29
73
ä
æ
ä
ä
ä
ä
æ
æ
ä
–
ä
ä
æ
ä
ä
–
æ
ä
ä
ä
ä
æ
æ
æ
à
ä
æ
æ
ä
ä
æ
ä
æ
97
67
61
75
69
42
72
72
61
58
75
61
56
74
72
67
68
66
76
59
85
83
78
69
51
81
68
78
62
81
76
71
58
69
1
124
176
42
96
243
64
64
176
196
42
176
206
48
64
124
113
138
36
189
5
8
22
96
225
11
113
22
172
11
36
78
196
ä
æ
æ
æ
ä
ä
ä
æ
æ
–
æ
ä
æ
ä
ä
–
æ
æ
ä
æ
ä
ä
ä
ä
æ
æ
æ
à
ä
ä
æ
ä
æ
73
79
74
80
87
75
77
78
87
87
74
79
75
94
81
79
81
75
86
72
85
80
85
89
76
86
71
85
85
85
84
80
78
76
168
96
158
85
20
141
116
104
20
20
158
96
141
3
71
96
71
141
24
177
33
85
33
11
128
24
198
33
33
33
42
85
104
æ
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
à
–
æ
æ
æ
ä
æ
–
ä
ä
à
æ
à
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
ä
æ
ä
à
æ
56
76
75
75
80
70
74
70
83
82
68
76
75
76
69
69
68
76
81
84
84
70
75
77
57
89
65
80
83
63
77
73
68
70
251
45
59
59
21
130
71
130
6
12
162
45
59
45
148
148
162
45
15
4
4
130
59
30
247
2
199
21
6
215
30
87
162
ä
ä
ä
æ
æ
ä
æ
æ
ä
–
æ
ä
ä
ä
æ
–
æ
ä
æ
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
ä
æ
ä
æ
ä
Värmlands län
Arvika
Eda
Filipstad
Forshaga
Grums
Hagfors
Hammarö
Karlstad
Kil
71
71
43
..
66
68
67
67
..
73
73
260
..
137
113
125
125
..
ä
–
æ
..
ä
ä
ä
ä
..
81
55
35
..
..
68
72
59
..
11
212
248
..
..
113
64
189
..
ä
–
ä
..
..
ä
ä
æ
..
83
86
70
..
88
86
85
80
..
50
24
212
..
14
24
33
85
..
ä
–
æ
..
æ
æ
ä
ä
..
72
81
47
..
66
73
71
73
..
105
15
256
..
191
87
114
87
..
à
–
æ
..
æ
æ
ä
ä
..
bilaga 1
Särskilt boende
Vägt medel (riket)
65
Median (riket)
67
Rank av
260
35–97
67
67
Rank av
240
æ
Procent
55–95
75
76
Rank av
261
à
Procent
47–91
69
71
Rank av
256
æ
Jämf. föreg. år
43–91
Procent
Måltidsmiljö,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Maten,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Trivsamt utomhus,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Trivsamma gemen
samma utrymmen,
särskilt boende
æ
Kristinehamn
Munkfors
Storfors
Sunne
Säffle
Torsby
Årjäng
Länsmedel (vägt)
73
69
..
69
66
69
77
67
57
97
..
97
137
97
20
ä
–
..
æ
æ
ä
–
77
62
..
84
59
48
62
64
27
172
..
7
189
233
172
æ
–
..
ä
ä
æ
–
83
..
..
88
78
71
86
81
50
..
..
14
104
198
24
ä
..
..
ä
æ
æ
–
76
..
..
61
67
74
74
71
45
..
..
228
173
71
71
ä
..
..
æ
æ
ä
–
Örebro län
Askersund
Degerfors
Hallsberg
Hällefors
Karlskoga
Kumla
Laxå
Lekeberg
Lindesberg
Ljusnarsberg
Nora
Örebro
Länsmedel (vägt)
49
76
62
..
65
51
90
62
76
74
71
63
65
257
29
188
..
146
254
2
188
29
48
73
173
ä
à
ä
..
ä
ä
–
–
ä
ä
ä
æ
43
66
67
..
56
65
53
..
81
55
80
67
65
240
138
124
..
206
149
218
..
11
212
15
124
ä
æ
ä
..
à
ä
–
..
ä
æ
ä
à
69
55
77
..
76
70
88
65
81
66
73
74
73
220
261
116
..
128
212
14
244
71
240
168
158
ä
æ
æ
..
ä
æ
–
–
ä
æ
æ
æ
57
63
66
..
54
65
81
65
83
73
76
67
67
247
215
191
..
253
199
15
199
6
87
45
173
ä
æ
ä
..
æ
ä
–
–
ä
ä
æ
à
Västmanlands län
Arboga
Fagersta
Hallstahammar
Kungsör
Köping
Norberg
Sala
Skinnskatteberg
Surahammar
Västerås
Länsmedel (vägt)
61
62
64
..
61
..
68
..
60
63
63
198
188
163
..
198
..
113
..
207
173
æ
æ
ä
..
æ
..
ä
..
–
æ
72
71
59
..
42
..
63
..
47
72
67
64
78
189
..
243
..
164
..
235
64
ä
æ
æ
..
æ
..
æ
..
–
ä
71
63
79
..
69
..
72
..
67
72
72
198
253
96
..
220
..
177
..
234
177
æ
æ
æ
..
æ
..
æ
..
–
æ
67
70
81
..
73
..
69
..
58
69
69
173
130
15
..
87
..
148
..
245
148
à
ä
ä
..
ä
..
æ
..
–
æ
Dalarnas län
Avesta
Borlänge
Falun
Gagnef
Hedemora
Leksand
Ludvika
Malung-Sälen
63
70
68
59
59
57
63
67
173
82
113
217
217
233
173
125
ä
ä
ä
æ
ä
ä
ä
ä
72
60
69
..
64
52
69
57
64
182
96
..
156
223
96
203
ä
æ
ä
..
à
æ
ä
æ
81
79
71
65
85
67
71
90
71
96
198
244
33
234
198
8
æ
ä
æ
æ
ä
æ
ä
à
74
74
67
..
70
61
71
81
71
71
173
..
130
228
114
15
ä
ä
æ
..
ä
æ
ä
æ
91
Särskilt boende
43–91
Vägt medel (riket)
65
Median (riket)
67
Rank av
260
Procent
35–97
67
67
Rank av
240
æ
Procent
55–95
75
76
Rank av
261
à
Måltidsmiljö,
särskilt boende
Procent
47–91
69
71
Rank av
256
æ
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Maten,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Trivsamt utomhus,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Trivsamma gemen
samma utrymmen,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
92
æ
Mora
Orsa
Rättvik
Smedjebacken
Säter
Vansbro
Älvdalen
Länsmedel (vägt)
69
..
60
50
58
55
..
64
97
..
207
256
223
241
..
æ
..
æ
æ
æ
æ
..
73
..
63
49
55
71
..
64
60
..
164
232
212
78
..
à
..
æ
ä
æ
æ
..
72
69
72
71
71
72
77
74
177
220
177
198
198
177
116
æ
æ
æ
ä
æ
æ
–
78
69
65
69
70
57
..
70
28
148
199
148
130
247
..
ä
ä
æ
à
æ
æ
..
Gävleborgs län
Bollnäs
Gävle
Hofors
Hudiksvall
Ljusdal
Nordanstig
Ockelbo
Ovanåker
Sandviken
Söderhamn
Länsmedel (vägt)
62
65
60
53
72
58
70
56
57
68
63
188
146
207
249
65
223
82
239
233
113
æ
à
æ
æ
æ
æ
à
æ
æ
æ
74
58
58
70
71
51
..
69
63
67
65
48
196
196
88
78
225
..
96
164
124
ä
ä
æ
æ
ä
æ
..
ä
ä
à
75
72
78
77
83
74
84
66
73
80
75
141
177
104
116
50
158
42
240
168
85
ä
æ
ä
à
æ
ä
ä
æ
ä
ä
72
68
67
69
77
57
67
61
67
72
69
105
162
173
148
30
247
173
228
173
105
ä
æ
ä
æ
æ
æ
–
æ
ä
ä
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Sundsvall
Timrå
Ånge
Örnsköldsvik
Länsmedel (vägt)
54
73
72
63
64
71
70
66
244
57
65
173
163
73
82
æ
à
ä
æ
à
æ
ä
58
58
67
57
46
56
59
59
196
196
124
203
238
206
189
æ
æ
æ
ä
æ
æ
à
72
69
77
80
65
84
78
77
177
220
116
85
244
42
104
æ
æ
à
ä
æ
ä
æ
69
77
76
67
53
75
73
70
148
30
45
173
254
59
87
ä
à
ä
æ
æ
ä
æ
Jämtlands län
Berg
Bräcke
Härjedalen
Krokom
Ragunda
Strömsund
Åre
Östersund
Länsmedel (vägt)
63
77
..
53
58
53
76
58
61
173
20
..
249
223
249
29
223
ä
æ
..
æ
æ
æ
ä
ä
51
74
..
61
43
46
60
56
55
225
48
..
176
240
238
182
206
ä
ä
..
æ
ä
æ
ä
æ
71
79
..
86
75
76
84
75
77
198
96
..
24
141
128
42
141
æ
æ
..
ä
æ
æ
à
à
70
83
..
82
76
67
73
66
70
130
6
..
12
45
173
87
191
æ
æ
..
æ
ä
æ
ä
à
Västerbottens län
Bjurholm
Dorotea
Lycksele
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
bilaga 1
Särskilt boende
Vägt medel (riket)
65
Median (riket)
67
Rank av
260
35–97
67
67
Rank av
240
æ
Procent
55–95
75
76
Rank av
261
à
Procent
47–91
69
71
Rank av
256
æ
Jämf. föreg. år
43–91
Procent
Måltidsmiljö,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Maten,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Trivsamt utomhus,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Trivsamma gemen
samma utrymmen,
särskilt boende
æ
Malå
Nordmaling
Norsjö
Robertsfors
Skellefteå
Sorsele
Storuman
Umeå
Vilhelmina
Vindeln
Vännäs
Åsele
Länsmedel (vägt)
.
78
80
80
70
.
57
58
65
..
..
83
67
.
19
15
15
82
.
233
223
146
..
..
9
.
æ
ä
ä
ä
.
ä
æ
à
..
..
ä
.
51
..
70
64
.
69
56
69
..
..
..
61
..
225
..
88
156
.
96
206
96
..
..
..
.
æ
..
ä
ä
.
ä
æ
ä
..
..
..
.
84
86
91
80
.
77
71
74
77
..
..
77
.
42
24
6
85
.
116
198
158
116
..
..
.
æ
ä
ä
æ
.
æ
æ
æ
ä
..
..
.
77
..
79
71
.
70
60
77
70
..
..
69
.
30
..
25
114
.
130
235
30
130
..
..
.
æ
..
æ
æ
.
æ
æ
ä
ä
..
..
Norrbottens län
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
Länsmedel (vägt)
..
46
58
54
62
61
64
58
62
57
61
55
68
67
60
..
259
223
244
188
198
163
223
188
233
198
241
113
125
..
æ
æ
æ
æ
–
ä
ä
ä
æ
æ
æ
æ
ä
..
43
53
40
53
41
47
51
60
40
70
..
66
..
55
..
240
218
246
218
245
235
225
182
246
88
..
138
..
..
æ
ä
æ
ä
–
ä
ä
æ
à
æ
..
ä
..
..
59
69
72
70
68
68
67
73
75
66
72
74
79
70
..
258
220
177
212
232
232
234
168
141
240
177
158
96
..
æ
æ
æ
æ
–
ä
à
ä
æ
à
æ
ä
ä
..
61
59
71
64
61
72
65
62
76
64
74
73
77
66
..
228
243
114
211
228
105
199
226
45
211
71
87
30
..
æ
æ
à
æ
–
ä
ä
æ
ä
æ
æ
ä
ä
93
Särskilt boende
29–86
Vägt medel (riket)
58
Median (riket)
60
Rank av
255
Procent
21–85
63
63
Rank av
241
à
Procent
41–80
60
61
Rank av
242
à
Särskilt boende
i sin helhet
Procent
62–98
83
84
Rank av
262
ä
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Möjlighet
påverka tider,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Sociala aktiviteter,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Möjligheten att
komma utomhus,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
94
à
Stockholms län
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
Länsmedel (vägt)
61
51
69
46
58
47
57
66
64
..
55
62
64
61
54
55
53
56
52
53
68
64
62
52
56
57
57
105
203
33
227
138
224
145
61
74
..
166
92
74
105
176
166
186
156
195
186
38
74
92
195
156
145
ä
æ
ä
æ
æ
æ
æ
ä
æ
..
ä
æ
æ
ä
æ
ä
æ
æ
æ
ä
ä
æ
ä
ä
æ
æ
44
57
70
52
56
56
74
71
67
..
72
65
64
67
69
63
61
62
60
50
47
67
52
53
66
69
63
234
177
45
204
185
185
20
33
75
..
25
106
114
75
52
121
142
132
149
214
223
75
204
200
92
52
æ
æ
ä
æ
æ
ä
ä
æ
ä
..
ä
ä
æ
ä
ä
à
æ
æ
ä
æ
æ
æ
ä
–
æ
ä
55
47
71
58
56
57
62
55
72
..
61
43
59
51
56
58
50
56
44
54
59
67
58
44
62
46
57
192
224
16
155
180
169
102
192
11
..
114
240
140
213
180
155
216
180
236
196
140
49
155
236
102
228
æ
æ
ä
æ
æ
ä
ä
ä
æ
..
ä
æ
à
ä
æ
ä
æ
æ
æ
æ
ä
ä
æ
æ
ä
æ
79
78
86
79
80
78
83
86
87
..
80
88
78
83
81
82
80
80
81
76
85
77
76
80
80
85
82
208
218
81
208
189
218
141
81
66
..
189
53
218
141
170
160
189
189
170
236
100
230
236
189
189
100
ä
æ
ä
à
ä
à
æ
ä
æ
..
æ
ä
ä
ä
æ
à
ä
æ
ä
æ
æ
æ
æ
ä
æ
ä
Uppsala län
Enköping
Heby
Håbo
Knivsta
Tierp
Uppsala
Älvkarleby
Östhammar
Länsmedel (vägt)
64
45
79
57
62
61
..
50
60
74
231
6
145
92
105
..
208
ä
æ
ä
æ
ä
ä
..
æ
69
54
78
69
73
58
..
59
62
52
195
11
52
24
170
..
162
ä
æ
–
ä
æ
ä
..
æ
75
64
68
60
57
58
..
61
62
6
78
36
130
169
155
..
114
ä
æ
ä
æ
æ
ä
..
æ
87
90
89
94
83
80
..
84
83
66
27
37
6
141
189
..
120
ä
ä
ä
ä
æ
æ
..
æ
Södermanlands län
Eskilstuna
Flen
Gnesta
Katrineholm
55
67
44
67
166
51
233
51
ä
ä
–
æ
62
64
..
65
132
114
..
106
ä
æ
..
æ
58
60
61
67
155
130
114
49
à
æ
–
æ
82
89
85
85
160
37
100
100
ä
æ
ä
æ
bilaga 1
Särskilt boende
Vägt medel (riket)
58
Median (riket)
60
Rank av
255
21–85
63
63
Rank av
241
à
Procent
41–80
60
61
Rank av
242
à
Procent
62–98
83
84
Rank av
262
ä
Jämf. föreg. år
29–86
Procent
Särskilt boende
i sin helhet
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Möjlighet
påverka tider,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Möjligheten att
komma utomhus,
särskilt boende
à
Nyköping
Oxelösund
Strängnäs
Trosa
Vingåker
Länsmedel (vägt)
59
54
56
70
59
58
129
176
156
26
129
ä
ä
æ
æ
–
56
49
57
84
63
61
185
219
177
2
121
æ
ä
æ
à
–
63
46
57
73
69
61
87
228
169
10
30
ä
ä
æ
ä
æ
82
73
79
91
83
82
160
253
208
21
141
à
à
æ
æ
æ
Boxholm
Finspång
Kinda
Linköping
Mjölby
Motala
Norrköping
Söderköping
Vadstena
Valdemarsvik
Ydre
Åtvidaberg
Ödeshög
Länsmedel (vägt)
..
61
63
68
57
69
63
73
60
68
..
61
..
65
..
105
85
38
145
33
85
12
116
38
..
105
..
..
ä
æ
æ
ä
ä
ä
ä
ä
æ
..
ä
..
..
56
66
64
67
70
64
67
50
68
..
68
..
65
..
185
92
114
75
45
114
75
214
68
..
68
..
..
æ
–
æ
ä
ä
æ
à
æ
æ
..
æ
..
..
58
69
64
46
71
64
61
61
71
..
68
..
64
..
155
30
78
228
16
78
114
114
16
..
36
..
..
æ
æ
à
æ
ä
æ
æ
ä
æ
..
à
..
..
79
86
80
80
84
86
84
78
88
..
87
..
83
..
208
81
189
189
120
81
120
218
53
..
66
..
..
à
ä
æ
æ
à
à
æ
ä
æ
..
ä
..
Jönköpings län
Aneby
Eksjö
Gislaved
Gnosjö
Habo
Jönköping
Mullsjö
Nässjö
Sävsjö
Tranås
Vaggeryd
Vetlanda
Värnamo
Länsmedel (vägt)
..
58
74
81
62
64
..
62
75
65
58
70
66
66
..
138
11
3
92
74
..
92
9
69
138
26
61
..
ä
æ
ä
ä
ä
..
à
ä
ä
ä
ä
æ
..
61
82
..
48
72
..
71
85
58
67
82
69
72
..
142
6
..
221
25
..
33
1
170
75
6
52
..
æ
æ
..
–
ä
..
ä
ä
æ
à
ä
ä
..
61
69
..
64
63
..
66
68
57
57
71
66
64
..
114
30
..
78
87
..
59
36
169
169
16
59
..
ä
à
..
ä
ä
..
ä
æ
ä
à
à
ä
83
87
88
84
71
86
..
88
94
85
89
92
89
87
141
66
53
120
257
81
..
53
6
100
37
17
37
–
ä
ä
ä
æ
ä
..
ä
ä
æ
ä
ä
ä
Kronobergs län
Alvesta
Lessebo
Ljungby
Markaryd
Tingsryd
Uppvidinge
68
..
75
62
60
68
38
..
9
92
116
38
à
..
ä
ä
æ
ä
74
..
69
52
65
80
20
..
52
204
106
9
æ
..
ä
æ
æ
ä
60
..
63
66
60
57
130
..
87
59
130
169
à
..
æ
ä
æ
æ
85
..
83
83
91
91
100
..
141
141
21
21
ä
..
ä
æ
ä
æ
95
Särskilt boende
29–86
Vägt medel (riket)
58
Median (riket)
60
Rank av
255
Procent
21–85
63
63
Rank av
241
à
Procent
41–80
60
61
Rank av
242
à
Särskilt boende
i sin helhet
Procent
62–98
83
84
Rank av
262
ä
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Möjlighet
påverka tider,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Möjligheten att
komma utomhus,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
96
à
Växjö
Älmhult
Länsmedel (vägt)
61
60
64
105
116
à
æ
62
63
66
132
121
à
æ
60
69
62
130
30
à
ä
84
82
85
120
160
à
à
Kalmar län
Borgholm
Emmaboda
Hultsfred
Högsby
Kalmar
Mönsterås
Mörbylånga
Nybro
Oskarshamn
Torsås
Vimmerby
Västervik
Länsmedel (vägt)
66
63
61
68
53
56
56
57
60
50
49
61
58
61
85
105
38
186
156
156
145
116
208
216
105
ä
æ
æ
æ
æ
–
ä
à
æ
–
æ
ä
59
67
62
67
45
71
66
76
59
..
56
72
62
162
75
132
75
232
33
92
14
162
..
185
25
ä
ä
à
ä
æ
–
æ
ä
æ
..
æ
æ
61
53
60
64
53
63
52
54
67
53
49
59
58
114
201
130
78
201
87
210
196
49
201
220
140
æ
æ
à
æ
æ
æ
æ
à
æ
–
æ
æ
74
85
77
92
80
80
89
86
85
89
80
84
83
247
100
230
17
189
189
37
81
100
37
189
120
æ
æ
ä
ä
æ
æ
ä
ä
ä
–
æ
æ
64
74
æ
66
92
æ
62
102
æ
86
81
æ
Blekinge län
Karlshamn
Karlskrona
Olofström
Ronneby
Sölvesborg
Länsmedel (vägt)
72
56
70
44
53
58
15
156
26
233
186
æ
æ
ä
æ
æ
71
60
66
60
67
64
33
149
92
149
75
à
ä
æ
æ
à
65
58
67
52
63
60
66
155
49
210
87
ä
ä
ä
æ
ä
87
81
84
86
76
83
66
170
120
81
236
ä
æ
æ
à
æ
Skåne län
Bjuv
Bromölla
Burlöv
Båstad
Eslöv
Helsingborg
Hässleholm
Höganäs
Hörby
Höör
Klippan
Kristianstad
Kävlinge
Landskrona
Lomma
60
56
55
56
69
62
60
72
..
58
67
62
62
60
57
116
156
166
156
33
92
116
15
..
138
51
92
92
116
145
æ
ä
æ
æ
ä
ä
ä
æ
..
æ
à
æ
æ
à
ä
61
53
66
66
77
66
62
69
..
..
75
65
65
52
59
142
200
92
92
12
92
132
52
..
..
17
106
106
204
162
æ
ä
ä
æ
ä
ä
à
æ
..
..
ä
ä
à
æ
ä
68
65
59
57
66
62
61
64
..
..
75
65
65
58
63
36
66
140
169
59
102
114
78
..
..
6
66
66
155
87
à
ä
ä
æ
ä
ä
ä
ä
..
..
ä
à
æ
æ
ä
90
78
79
81
84
82
85
89
76
74
90
84
85
78
83
27
218
208
170
120
160
100
37
236
247
27
120
100
218
141
ä
à
æ
æ
à
ä
à
ä
à
ä
æ
à
æ
æ
ä
Gotlands län
Gotland
Länsmedel (vägt)
bilaga 1
Särskilt boende
Vägt medel (riket)
58
Median (riket)
60
Rank av
255
21–85
63
63
Rank av
241
à
Procent
41–80
60
61
Rank av
242
à
Procent
62–98
83
84
Rank av
262
ä
Jämf. föreg. år
29–86
Procent
Särskilt boende
i sin helhet
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Möjlighet
påverka tider,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Möjligheten att
komma utomhus,
särskilt boende
à
Lund
Malmö
Osby
Perstorp
Simrishamn
Sjöbo
Skurup
Staffanstorp
Svalöv
Svedala
Tomelilla
Trelleborg
Vellinge
Ystad
Åstorp
Ängelholm
Örkelljunga
Östra Göinge
Länsmedel (vägt)
66
59
66
..
68
86
67
58
62
83
64
60
55
61
67
72
68
67
63
61
129
61
..
38
1
51
138
92
2
74
116
166
105
51
15
38
51
æ
æ
æ
..
ä
ä
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
æ
ä
ä
ä
ä
63
61
63
..
63
72
70
54
69
70
60
63
60
61
60
71
..
69
64
121
142
121
..
121
25
45
195
52
45
149
121
149
142
149
33
..
52
ä
ä
æ
..
æ
æ
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
æ
ä
ä
..
ä
56
60
65
..
71
68
72
62
67
63
72
66
58
63
68
69
..
70
63
180
130
66
..
16
36
11
102
49
87
11
59
155
87
36
30
..
26
æ
ä
ä
..
æ
ä
æ
ä
æ
æ
æ
ä
æ
ä
ä
à
..
æ
81
81
93
..
85
84
92
83
81
88
88
85
76
81
78
88
88
83
83
170
170
11
..
100
120
17
141
170
53
53
100
236
170
218
53
53
141
ä
ä
à
..
æ
æ
ä
ä
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
ä
ä
æ
Hallands län
Falkenberg
Halmstad
Hylte
Kungsbacka
Laholm
Varberg
Länsmedel (vägt)
60
67
81
59
60
73
65
116
51
3
129
116
12
ä
ä
ä
ä
ä
à
69
60
83
58
72
71
65
52
149
4
170
25
33
ä
ä
ä
æ
æ
ä
61
67
59
56
65
71
64
114
49
140
180
66
16
ä
ä
ä
ä
ä
ä
89
86
95
81
85
90
86
37
81
3
170
100
27
ä
æ
ä
æ
à
ä
Ale
Alingsås
Bengtsfors
Bollebygd
Borås
Dals-Ed
Essunga
Falköping
Färgelanda
Grästorp
Gullspång
Göteborg
Götene
Herrljunga
Hjo
Härryda
66
57
66
..
56
..
..
71
53
68
..
50
68
..
72
57
61
145
61
..
156
..
..
21
186
38
..
208
38
..
15
145
ä
æ
ä
..
æ
..
..
ä
–
–
..
à
ä
..
ä
æ
72
67
64
..
62
..
..
76
65
69
..
58
76
..
70
63
25
75
114
..
132
..
..
14
106
52
..
170
14
..
45
121
ä
æ
à
..
æ
..
..
ä
–
–
..
à
ä
..
ä
æ
66
58
70
..
61
..
..
68
65
..
..
54
71
..
65
59
59
155
26
..
114
..
..
36
66
..
..
196
16
..
66
140
ä
æ
æ
..
ä
..
..
ä
–
..
..
ä
ä
..
ä
æ
86
89
87
..
84
..
..
90
77
88
..
79
90
81
84
83
81
37
66
..
120
..
..
27
230
53
..
208
27
170
120
141
à
ä
æ
..
ä
..
..
ä
–
ä
..
ä
æ
ä
æ
ä
97
Särskilt boende
29–86
Vägt medel (riket)
58
Median (riket)
60
Rank av
255
Procent
21–85
63
63
Rank av
241
à
Procent
41–80
60
61
Rank av
242
à
Särskilt boende
i sin helhet
Procent
62–98
83
84
Rank av
262
ä
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Möjlighet
påverka tider,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Möjligheten att
komma utomhus,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
98
à
Karlsborg
Kungälv
Lerum
Lidköping
Lilla Edet
Lysekil
Mariestad
Mark
Mellerud
Munkedal
Mölndal
Orust
Partille
Skara
Skövde
Sotenäs
Stenungsund
Strömstad
Svenljunga
Tanum
Tibro
Tidaholm
Tjörn
Tranemo
Trollhättan
Töreboda
Uddevalla
Ulricehamn
Vara
Vårgårda
Vänersborg
Åmål
Öckerö
Länsmedel (vägt)
46
67
59
73
72
47
58
59
51
64
60
56
45
37
68
54
52
80
78
68
70
69
71
77
38
71
57
66
54
62
69
52
55
58
227
51
129
12
15
224
138
129
203
74
116
156
231
245
38
176
195
5
7
38
26
33
21
8
244
21
145
61
176
92
33
195
166
æ
æ
ä
à
ä
æ
ä
æ
æ
–
ä
ä
ä
æ
æ
–
æ
ä
ä
ä
ä
ä
æ
ä
æ
ä
æ
æ
ä
æ
ä
æ
æ
..
69
68
77
81
47
74
55
62
57
70
65
46
53
65
55
60
68
84
70
66
74
64
83
50
75
57
69
79
..
67
51
67
63
..
52
68
12
8
223
20
190
132
177
45
106
229
200
106
190
149
68
2
45
92
20
114
4
214
17
177
52
10
..
75
208
75
..
æ
ä
à
ä
ä
ä
æ
æ
–
æ
ä
æ
à
æ
–
ä
ä
ä
ä
æ
ä
æ
à
æ
ä
æ
à
ä
..
ä
æ
à
..
63
57
80
68
59
62
62
53
70
61
47
51
65
64
61
68
76
68
80
76
67
68
64
43
71
57
59
54
..
60
61
70
60
..
87
169
1
36
140
102
102
201
26
114
224
213
66
78
114
36
3
36
1
3
49
36
78
240
16
169
140
196
..
130
114
26
..
æ
à
ä
ä
ä
ä
æ
ä
–
à
æ
ä
ä
ä
–
ä
ä
–
ä
ä
ä
ä
æ
æ
æ
æ
æ
ä
..
æ
æ
ä
82
89
83
90
93
87
87
86
86
77
82
94
74
85
85
83
83
86
95
86
98
88
82
94
72
94
78
87
86
88
87
88
86
83
160
37
141
27
11
66
66
81
81
230
160
6
247
100
100
141
141
81
3
81
1
53
160
6
256
6
218
66
81
53
66
53
81
ä
æ
à
æ
ä
ä
æ
æ
ä
–
æ
ä
æ
ä
æ
–
ä
æ
ä
æ
ä
ä
æ
ä
æ
ä
æ
æ
ä
æ
ä
æ
æ
Värmlands län
Arvika
Eda
Filipstad
Forshaga
Grums
Hagfors
Hammarö
Karlstad
Kil
67
55
29
..
41
62
55
43
..
51
166
255
..
239
92
166
236
..
ä
–
ä
..
æ
ä
ä
æ
..
66
..
21
..
..
48
68
60
..
92
..
241
..
..
221
68
149
..
ä
..
æ
..
..
æ
ä
æ
..
74
76
45
..
52
67
68
53
..
9
3
233
..
210
49
36
201
..
ä
–
æ
..
æ
æ
ä
æ
..
87
89
74
..
76
78
83
83
..
66
37
247
..
236
218
141
141
..
ä
–
æ
..
ä
æ
ä
ä
..
bilaga 1
Särskilt boende
Vägt medel (riket)
58
Median (riket)
60
Rank av
255
21–85
63
63
Rank av
241
à
Procent
41–80
60
61
Rank av
242
à
Procent
62–98
83
84
Rank av
262
ä
Jämf. föreg. år
29–86
Procent
Särskilt boende
i sin helhet
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Möjlighet
påverka tider,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Möjligheten att
komma utomhus,
särskilt boende
à
Kristinehamn
Munkfors
Storfors
Sunne
Säffle
Torsby
Årjäng
Länsmedel (vägt)
65
52
..
70
41
37
57
51
69
195
..
26
239
245
145
æ
–
..
ä
æ
æ
–
67
..
..
71
63
46
71
58
75
..
..
33
121
229
33
ä
..
..
æ
æ
æ
–
59
..
..
61
56
63
71
59
140
..
..
114
180
87
16
ä
..
..
æ
ä
ä
–
90
..
..
84
78
81
89
83
27
..
..
120
218
170
37
ä
..
..
æ
æ
ä
–
Örebro län
Askersund
Degerfors
Hallsberg
Hällefors
Karlskoga
Kumla
Laxå
Lekeberg
Lindesberg
Ljusnarsberg
Nora
Örebro
Länsmedel (vägt)
49
54
54
..
47
50
41
50
59
71
70
54
54
216
176
176
..
224
208
239
208
129
21
26
176
ä
ä
ä
..
ä
æ
–
–
æ
ä
æ
ä
47
..
59
..
41
47
..
55
69
66
54
60
57
223
..
162
..
236
223
..
190
52
92
195
149
–
..
ä
..
æ
ä
..
–
ä
ä
æ
ä
44
59
58
..
46
44
..
..
63
59
63
58
57
236
140
155
..
228
236
..
..
87
140
87
155
ä
ä
ä
..
ä
æ
..
..
ä
–
ä
ä
69
83
74
..
80
77
91
93
91
85
88
82
82
261
141
247
..
189
230
21
11
21
100
53
160
ä
æ
ä
..
ä
ä
–
–
à
æ
ä
à
Västmanlands län
Arboga
Fagersta
Hallstahammar
Kungsör
Köping
Norberg
Sala
Skinnskatteberg
Surahammar
Västerås
Länsmedel (vägt)
70
50
51
..
43
..
54
..
71
62
60
26
208
203
..
236
..
176
..
21
92
ä
æ
æ
..
æ
..
æ
..
–
ä
62
67
67
..
62
..
55
..
71
69
67
132
75
75
..
132
..
190
..
33
52
æ
æ
ä
..
ä
..
æ
..
–
ä
67
55
60
..
59
..
58
..
62
64
63
49
192
130
..
140
..
155
..
102
78
ä
ä
ä
..
à
..
æ
..
–
ä
80
76
84
..
80
..
86
..
80
83
82
189
236
120
..
189
..
81
..
189
141
æ
æ
à
..
æ
..
ä
..
–
æ
Dalarnas län
Avesta
Borlänge
Falun
Gagnef
Hedemora
Leksand
Ludvika
Malung-Sälen
60
59
57
61
50
51
65
63
116
129
145
105
208
203
69
85
ä
ä
æ
æ
æ
æ
ä
æ
59
68
72
..
71
47
67
51
162
68
25
..
33
223
75
208
ä
ä
à
..
ä
ä
ä
æ
65
62
60
..
53
56
62
63
66
102
130
..
201
180
102
87
ä
ä
ä
..
æ
æ
ä
æ
79
85
84
70
87
85
81
80
208
100
120
258
66
100
170
189
æ
ä
ä
æ
æ
ä
ä
æ
99
Särskilt boende
29–86
Vägt medel (riket)
58
Median (riket)
60
Rank av
255
Procent
21–85
63
63
Rank av
241
à
Procent
41–80
60
61
Rank av
242
à
Särskilt boende
i sin helhet
Procent
62–98
83
84
Rank av
262
ä
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Möjlighet
påverka tider,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Möjligheten att
komma utomhus,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
100
à
Mora
Orsa
Rättvik
Smedjebacken
Säter
Vansbro
Älvdalen
Länsmedel (vägt)
68
..
48
55
51
63
..
59
38
..
220
166
203
85
..
ä
..
æ
æ
æ
æ
..
72
..
61
57
36
66
..
63
25
..
142
177
239
92
..
æ
..
æ
ä
æ
æ
..
61
..
58
63
56
..
..
60
114
..
155
87
180
..
..
æ
..
ä
ä
ä
..
..
81
70
89
79
74
78
93
82
170
258
37
208
247
218
11
æ
æ
ä
æ
æ
æ
–
Gävleborgs län
Bollnäs
Gävle
Hofors
Hudiksvall
Ljusdal
Nordanstig
Ockelbo
Ovanåker
Sandviken
Söderhamn
Länsmedel (vägt)
48
53
64
59
72
60
67
53
48
63
57
220
186
74
129
15
116
51
186
220
85
æ
æ
æ
æ
ä
ä
–
æ
æ
ä
63
64
75
57
55
60
69
50
53
60
60
121
114
17
177
190
149
52
214
200
149
æ
ä
ä
æ
æ
ä
–
ä
ä
ä
65
61
68
56
72
56
..
..
55
62
61
66
114
36
180
11
180
..
..
192
102
ä
æ
æ
æ
ä
æ
..
..
ä
ä
89
83
87
81
86
84
87
97
81
87
85
37
141
66
170
81
120
66
2
170
66
à
æ
ä
æ
æ
æ
ä
ä
à
ä
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Sundsvall
Timrå
Ånge
Örnsköldsvik
Länsmedel (vägt)
49
53
65
54
37
64
53
54
216
186
69
176
245
74
186
æ
æ
ä
æ
æ
ä
æ
43
67
71
60
33
66
58
59
235
75
33
149
240
92
170
æ
à
ä
æ
æ
ä
æ
53
65
63
59
50
75
53
58
201
66
87
140
216
6
201
ä
ä
ä
æ
ä
ä
æ
82
90
86
79
73
92
81
82
160
27
81
208
253
17
170
ä
ä
ä
æ
æ
ä
ä
Jämtlands län
Berg
Bräcke
Härjedalen
Krokom
Ragunda
Strömsund
Åre
Östersund
Länsmedel (vägt)
49
63
..
29
36
44
52
54
50
216
85
..
255
251
233
195
176
ä
ä
..
æ
æ
æ
æ
æ
45
62
..
59
51
51
61
54
55
232
132
..
162
208
208
142
195
æ
ä
..
æ
æ
æ
æ
æ
49
59
..
50
53
66
59
62
59
220
140
..
216
201
59
140
102
ä
æ
..
æ
æ
ä
ä
ä
73
84
..
85
85
76
90
81
82
253
120
..
100
100
236
27
170
æ
æ
..
ä
ä
æ
à
æ
Västerbottens län
Bjurholm
Dorotea
Lycksele
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
.
..
.
bilaga 1
Särskilt boende
Vägt medel (riket)
58
Median (riket)
60
Rank av
255
21–85
63
63
Rank av
241
à
Procent
41–80
60
61
Rank av
242
à
Procent
62–98
83
84
Rank av
262
ä
Jämf. föreg. år
29–86
Procent
Särskilt boende
i sin helhet
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Möjlighet
påverka tider,
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
särskilt boende
Jämf. föreg. år
Möjligheten att
komma utomhus,
särskilt boende
à
Malå
Nordmaling
Norsjö
Robertsfors
Skellefteå
Sorsele
Storuman
Umeå
Vilhelmina
Vindeln
Vännäs
Åsele
Länsmedel (vägt)
.
55
..
65
52
.
64
34
61
58
..
..
49
.
166
..
69
195
.
74
253
105
138
..
..
.
æ
..
æ
ä
.
ä
æ
ä
ä
..
..
.
59
..
68
57
.
71
57
49
..
..
..
58
.
162
..
68
177
.
33
177
219
..
..
..
.
æ
..
æ
ä
.
ä
æ
æ
..
..
..
.
69
..
71
56
.
67
47
56
72
..
..
56
.
30
..
16
180
.
49
224
180
11
..
..
.
ä
..
æ
ä
.
ä
æ
æ
ä
..
..
.
93
93
95
84
.
91
78
84
84
..
84
84
.
11
11
3
120
.
21
218
120
120
..
120
.
ä
ä
ä
æ
.
ä
æ
æ
ä
..
ä
Norrbottens län
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
Länsmedel (vägt)
..
33
37
35
37
39
46
52
42
46
48
39
50
37
43
..
254
245
252
245
242
227
195
238
227
220
242
208
245
..
æ
à
æ
æ
–
æ
ä
æ
æ
æ
ä
æ
æ
..
46
40
51
58
66
51
50
54
37
47
..
63
58
51
..
229
237
208
170
92
208
214
195
238
223
..
121
170
..
æ
æ
æ
æ
–
ä
ä
æ
æ
æ
..
ä
ä
..
45
48
57
54
45
41
57
48
47
51
..
46
50
50
..
233
222
169
196
233
242
169
222
224
213
..
228
216
..
à
æ
ä
æ
–
æ
ä
ä
æ
ä
..
æ
ä
..
62
75
81
89
76
79
76
81
80
77
70
89
80
78
..
262
246
170
37
236
208
236
170
189
230
258
37
189
..
æ
æ
ä
ä
–
æ
ä
ä
æ
æ
æ
à
ä
101
Kommunnamn
Min–max (riket)
Antal
5–208
Vägt medel (riket)
54
Median (riket)
48
Rank av
182
Åtgärder mot fall, under
näring, trycksår och ned
satt munhälsa, särskilt
boende, 2013–2014
satt munhälsa, ordinärt
boende, 2013–2014
Smärtskattning
sista levnadsveckan,
2013–2014
Procent
Procent
Procent
0–94
0–88
0–88
55
58
Rank av
271
34
31
Rank av
117
34
32
Rank av
240
Jämf. föreg. år
Väntetid till
särskilt boende
Jämf. föreg. år
102
ä
Stockholms län
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
Länsmedel (vägt)
39
59
.
74
.
59
27
.
.
11
19
45
70
29
14
.
28
47
78
97
100
49
.
.
48
.
62
115
.
142
.
115
36
.
.
6
15
85
136
41
9
.
37
91
145
166
168
94
.
.
92
.
ä
æ
.
à
.
æ
æ
.
.
æ
ä
æ
æ
ä
æ
.
–
æ
æ
–
æ
ä
.
.
æ
.
43
13
79
52
46
28
68
38
35
45
64
68
22
52
49
35
56
60
56
40
74
40
10
.
52
34
193
258
34
159
181
235
77
209
217
185
104
77
245
159
173
217
144
122
144
200
53
200
260
.
159
220
.
..
.
13
.
.
34
.
7
.
.
.
..
.
4
11
.
0
..
24
.
.
.
.
..
.
.
..
.
95
.
.
57
.
104
.
.
.
..
.
107
98
.
117
..
76
.
.
.
.
..
.
22
28
79
31
24
31
37
32
41
..
9
..
16
20
60
24
21
52
35
40
41
..
24
..
35
47
31
174
141
7
121
157
121
98
117
80
..
217
..
190
180
35
157
176
45
109
84
80
..
157
..
109
65
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
..
..
..
à
ä
ä
ä
æ
ä
ä
ä
ä
..
æ
..
ä
ä
Uppsala län
Enköping
Heby
Håbo
Knivsta
Tierp
Uppsala
Älvkarleby
Östhammar
Länsmedel (vägt)
.
37
68
75
.
82
.
26
.
56
132
143
.
152
.
31
.
æ
æ
æ
.
–
.
æ
59
65
71
70
74
35
3
44
128
96
66
69
53
217
268
190
35
45
..
..
52
31
..
31
56
37
..
..
22
60
..
60
44
45
..
..
36
34
..
30
36
72
69
..
..
103
113
..
128
ä
ä
..
..
ä
ä
..
ä
82
64
15
.
152
127
11
.
æ
æ
ä
.
52
60
52
47
159
122
159
178
21
18
27
2
81
87
66
112
31
62
48
21
121
31
57
176
ä
ä
ä
ä
Södermanlands län
Eskilstuna
Flen
Gnesta
Katrineholm
bilaga 1
Min–max (riket)
Antal
5–208
Vägt medel (riket)
54
Median (riket)
48
Rank av
182
boende, 2013–2014
Smärtskattning
2013–2014
Procent
Procent
Procent
0–94
0–88
0–88
55
58
Rank av
271
34
31
Rank av
117
34
32
Rank av
240
ä
33
.
77
19
50
47
.
144
15
99
ä
.
æ
ä
–
45
58
52
77
48
185
134
159
42
175
12
38
..
44
47
Boxholm
Finspång
Kinda
Linköping
Mjölby
Motala
Norrköping
Söderköping
Vadstena
Valdemarsvik
Ydre
Åtvidaberg
Ödeshög
Länsmedel (vägt)
.
34
21
56
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
50
21
110
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
ä
æ
ä
.
.
.
.
.
.
.
.
.
61
83
68
44
66
57
58
82
92
73
74
82
67
118
17
77
190
88
141
134
25
2
61
53
25
84
Jönköpings län
Aneby
Eksjö
Gislaved
Gnosjö
Habo
Jönköping
Mullsjö
Nässjö
Sävsjö
Tranås
Vaggeryd
Vetlanda
Värnamo
Länsmedel (vägt)
15
89
58
28
56
20
.
.
.
24
.
45
93
11
162
113
37
110
18
.
.
.
28
.
85
164
ä
æ
æ
–
æ
–
.
.
.
ä
.
ä
æ
15
84
52
14
62
41
21
33
59
3
71
65
39
83
.
12
62
7
26
156
.
7
118
2
31
ä
.
ä
æ
ä
æ
65
74
62
43
50
73
Nyköping
Oxelösund
Strängnäs
Trosa
Vingåker
Länsmedel (vägt)
Kronobergs län
Alvesta
Lessebo
Ljungby
Markaryd
Tingsryd
Uppvidinge
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
boende, 2013–2014
Jämf. föreg. år
Väntetid till
särskilt boende
97
53
..
42
30
36
48
15
66
23
33
103
57
196
25
166
ä
ä
æ
ä
–
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
..
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
..
.
.
..
75
40
15
23
44
64
61
..
86
..
72
..
46
..
12
84
196
166
72
27
33
..
2
..
19
..
..
ä
ä
æ
æ
ä
ä
ä
..
ä
..
æ
..
254
14
159
256
114
196
248
224
128
268
66
96
205
20
..
.
.
..
28
.
17
..
..
..
61
..
84
..
.
.
..
64
.
90
..
..
..
16
..
..
51
43
..
50
13
..
29
73
16
64
64
6
31
..
46
77
..
48
206
..
134
15
190
27
27
224
..
ä
ä
..
–
æ
..
à
ä
ä
ä
ä
æ
96
53
114
193
172
61
37
72
1
26
47
28
54
9
115
67
30
64
62
68
47
49
9
39
31
22
65
53
217
90
ä
–
ä
ä
ä
ä
103
Kommunnamn
Min–max (riket)
Antal
5–208
Vägt medel (riket)
54
Median (riket)
48
Rank av
182
boende, 2013–2014
boende, 2013–2014
Smärtskattning
2013–2014
Procent
Procent
Procent
0–94
0–88
0–88
55
58
Rank av
271
34
31
Rank av
117
34
32
Rank av
240
Jämf. föreg. år
Väntetid till
särskilt boende
Jämf. föreg. år
104
ä
42
54
72
105
ä
æ
46
83
181
17
46
47
34
30
39
37
42
90
98
ä
ä
Kalmar län
Borgholm
Emmaboda
Hultsfred
Högsby
Kalmar
Mönsterås
Mörbylånga
Nybro
Oskarshamn
Torsås
Vimmerby
Västervik
Länsmedel (vägt)
21
7
.
.
40
.
69
42
.
63
.
.
21
2
.
.
69
.
134
72
.
124
.
.
æ
ä
.
.
æ
.
æ
æ
.
æ
.
.
68
..
34
90
16
..
80
5
52
30
12
45
77
..
220
4
252
..
32
267
159
229
259
185
6
..
..
.
..
.
10
19
44
..
3
.
106
..
..
.
..
.
100
85
42
..
108
.
27
67
73
67
45
32
48
63
36
..
49
49
49
145
23
15
23
69
117
57
30
103
..
53
53
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
ä
æ
..
æ
æ
Gotlands län
Gotland
Länsmedel (vägt)
.
.
.
70
69
26
67
29
134
ä
Blekinge län
Karlshamn
Karlskrona
Olofström
Ronneby
Sölvesborg
Länsmedel (vägt)
.
22
14
55
12
.
26
9
107
7
.
ä
ä
ä
ä
77
56
9
81
64
42
144
261
30
104
81
2
.
..
.
2
112
.
..
.
29
41
3
34
82
39
134
80
233
113
6
æ
ä
æ
ä
ä
37
.
.
95
32
39
62
20
.
42
39
.
43
.
.
56
.
.
165
44
62
118
18
.
72
62
.
78
.
.
ä
.
.
æ
ä
æ
æ
æ
.
ä
ä
.
æ
.
.
59
16
..
66
.
25
41
32
.
29
45
58
58
26
3
128
252
..
88
.
239
196
226
.
232
185
134
134
237
268
76
..
.
.
.
.
50
..
.
.
..
26
22
.
.
5
..
.
.
.
.
25
..
.
.
..
67
80
.
.
24
44
..
51
25
50
32
8
6
..
26
24
14
37
3
157
72
..
46
155
48
117
222
224
..
148
157
204
98
233
–
ä
..
ä
ä
ä
ä
æ
à
..
ä
ä
ä
ä
æ
Växjö
Älmhult
Länsmedel (vägt)
Skåne län
Bjuv
Bromölla
Burlöv
Båstad
Eslöv
Helsingborg
Hässleholm
Höganäs
Hörby
Höör
Klippan
Kristianstad
Kävlinge
Landskrona
Lomma
bilaga 1
Min–max (riket)
Antal
5–208
Vägt medel (riket)
54
Median (riket)
48
Rank av
182
boende, 2013–2014
Smärtskattning
2013–2014
Procent
Procent
Procent
0–94
0–88
0–88
55
58
Rank av
271
34
31
Rank av
117
34
32
Rank av
240
ä
Lund
Malmö
Osby
Perstorp
Simrishamn
Sjöbo
Skurup
Staffanstorp
Svalöv
Svedala
Tomelilla
Trelleborg
Vellinge
Ystad
Åstorp
Ängelholm
Örkelljunga
Östra Göinge
Länsmedel (vägt)
Hallands län
Falkenberg
Halmstad
Hylte
Kungsbacka
Laholm
Varberg
Länsmedel (vägt)
Ale
Alingsås
Bengtsfors
Bollebygd
Borås
Dals-Ed
Essunga
Falköping
Färgelanda
Grästorp
Gullspång
Göteborg
Götene
Herrljunga
Hjo
Härryda
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
boende, 2013–2014
Jämf. föreg. år
Väntetid till
särskilt boende
32
.
.
.
43
.
24
52
103
55
33
44
.
.
28
.
.
70
44
.
.
.
78
.
28
101
172
107
47
82
.
.
37
.
.
136
æ
.
.
.
ä
.
ä
æ
æ
ä
æ
æ
.
.
æ
.
.
æ
29
43
72
77
7
33
..
.
24
67
23
25
58
40
75
62
53
60
232
193
65
42
265
224
..
.
242
84
244
239
134
200
47
114
158
122
7
..
21
42
.
..
.
.
.
18
.
.
42
..
..
.
..
25
104
..
81
48
.
..
.
.
.
87
.
.
48
..
..
.
..
73
22
15
57
..
3
13
39
..
11
83
11
20
13
24
32
9
27
3
26
174
196
39
..
233
206
90
..
212
5
212
180
206
157
117
217
145
233
ä
ä
ä
..
ä
–
ä
..
–
ä
ä
ä
–
ä
–
æ
ä
æ
62
35
34
38
62
48
118
53
50
59
118
92
–
æ
æ
ä
ä
ä
60
52
61
75
73
56
122
159
118
47
61
144
25
19
65
78
37
52
73
85
13
4
54
22
40
30
70
48
37
30
38
84
128
20
57
98
128
ä
ä
ä
ä
ä
ä
66
.
78
.
35
.
60
42
.
44
.
68
38
49
39
51
130
.
145
.
53
.
117
72
.
82
.
132
59
94
62
100
ä
.
–
.
ä
.
æ
ä
.
ä
.
æ
æ
ä
ä
æ
94
65
48
51
57
..
17
66
45
..
78
38
49
31
74
.
1
96
175
169
141
..
251
88
185
..
38
209
173
227
53
.
.
39
..
15
..
..
..
.
..
.
41
17
62
.
0
.
.
52
..
94
..
..
..
.
..
.
51
90
15
.
117
.
15
38
0
73
42
..
23
21
..
..
46
26
28
..
6
14
196
95
240
15
78
..
166
176
..
..
68
148
141
..
224
204
ä
ä
æ
–
ä
..
–
ä
..
..
–
ä
ä
..
ä
ä
105
Kommunnamn
Min–max (riket)
Antal
5–208
Vägt medel (riket)
54
Median (riket)
48
Rank av
182
boende, 2013–2014
boende, 2013–2014
Smärtskattning
2013–2014
Procent
Procent
Procent
0–94
0–88
0–88
55
58
Rank av
271
34
31
Rank av
117
34
32
Rank av
240
ä
Karlsborg
Kungälv
Lerum
Lidköping
Lilla Edet
Lysekil
Mariestad
Mark
Mellerud
Munkedal
Mölndal
Orust
Partille
Skara
Skövde
Sotenäs
Stenungsund
Strömstad
Svenljunga
Tanum
Tibro
Tidaholm
Tjörn
Tranemo
Trollhättan
Töreboda
Uddevalla
Ulricehamn
Vara
Vårgårda
Vänersborg
Åmål
Öckerö
Länsmedel (vägt)
Värmlands län
Arvika
Eda
Filipstad
Forshaga
Grums
Hagfors
Hammarö
Karlstad
Kil
Jämf. föreg. år
Väntetid till
särskilt boende
Jämf. föreg. år
106
.
121
90
23
62
41
49
70
.
26
.
42
.
64
39
.
79
49
.
21
.
17
42
69
72
46
.
72
31
.
10
101
21
.
179
163
27
118
70
94
136
.
31
.
72
.
127
62
.
149
94
.
21
.
14
72
134
140
89
.
140
43
.
5
170
21
.
æ
ä
ä
æ
æ
æ
æ
.
ä
.
–
.
à
ä
.
æ
ä
.
ä
.
ä
æ
æ
–
æ
.
æ
ä
.
æ
ä
ä
38
58
9
30
39
6
41
14
74
66
9
54
73
65
66
15
.
54
9
55
77
47
30
55
47
75
22
48
83
61
38
39
64
209
134
261
229
205
266
196
256
53
88
261
153
61
96
88
254
.
153
261
150
42
178
229
150
178
47
245
175
17
118
209
205
104
.
.
..
..
.
0
.
3
..
..
.
..
34
26
3
..
.
.
3
.
23
43
..
..
66
48
.
43
48
25
10
..
.
.
.
..
..
.
117
.
108
..
..
.
..
57
67
108
..
.
.
108
.
78
44
..
..
12
28
.
44
28
73
100
..
.
6
11
45
11
53
4
16
26
73
23
18
15
77
23
15
38
15
9
16
35
31
60
30
13
16
44
5
28
76
48
19
24
65
28
224
212
69
212
43
232
190
148
15
166
188
196
8
166
196
95
196
217
190
109
121
35
128
206
190
72
230
141
9
57
183
157
26
–
ä
ä
ä
ä
æ
ä
æ
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
ä
ä
49
26
.
.
28
.
.
45
25
94
31
.
.
37
.
.
85
30
æ
ä
.
.
ä
.
.
æ
–
61
68
37
63
54
56
74
51
64
118
77
213
111
153
144
53
169
104
18
..
23
..
..
45
.
..
57
87
..
78
..
..
37
.
..
20
38
36
16
3
..
23
3
9
48
95
103
190
233
..
166
233
217
57
ä
–
ä
æ
..
ä
à
ä
ä
bilaga 1
Min–max (riket)
Antal
5–208
Vägt medel (riket)
54
Median (riket)
48
Rank av
182
boende, 2013–2014
Smärtskattning
2013–2014
Procent
Procent
Procent
0–94
0–88
0–88
55
58
Rank av
271
34
31
Rank av
117
34
32
Rank av
240
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
boende, 2013–2014
Jämf. föreg. år
Väntetid till
särskilt boende
ä
15
82
.
70
87
.
.
11
152
.
136
159
.
.
–
–
.
æ
ä
.
.
86
..
71
44
84
22
66
10
..
66
190
14
245
88
59
..
..
21
13
9
11
19
..
..
81
95
102
98
29
..
..
25
19
7
31
22
134
..
..
155
183
223
121
ä
..
..
ä
ä
æ
ä
Örebro län
Askersund
Degerfors
Hallsberg
Hällefors
Karlskoga
Kumla
Laxå
Lekeberg
Lindesberg
Ljusnarsberg
Nora
Örebro
Länsmedel (vägt)
87
98
56
82
65
43
41
87
66
.
.
52
159
167
110
152
129
78
70
159
130
.
.
101
æ
æ
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
.
.
æ
81
83
59
62
68
64
65
78
83
82
82
69
30
17
128
114
77
104
96
38
17
25
25
71
63
43
45
24
69
49
42
56
75
60
68
47
14
44
37
76
10
26
48
21
7
18
11
30
44
3
49
35
23
50
..
23
39
13
56
54
41
72
233
53
109
166
48
..
166
90
206
40
41
ä
ä
ä
æ
ä
ä
..
–
ä
–
ä
ä
Västmanlands län
Arboga
Fagersta
Hallstahammar
Kungsör
Köping
Norberg
Sala
Skinnskatteberg
Surahammar
Västerås
Länsmedel (vägt)
102
108
116
58
80
.
45
.
.
54
171
173
176
113
151
.
85
.
.
105
ä
ä
æ
–
ä
.
æ
.
.
æ
74
69
59
83
60
83
46
76
83
51
53
71
128
17
122
17
181
46
17
169
.
.
.
.
..
..
.
76
.
..
.
.
.
.
..
..
.
5
.
..
30
75
24
..
28
..
27
..
..
30
34
128
12
157
..
141
..
145
..
..
128
ä
ä
ä
..
ä
..
ä
..
..
æ
111
208
63
.
83
52
37
111
174
182
124
.
156
101
56
174
ä
–
ä
.
æ
æ
ä
æ
69
41
36
86
31
54
34
55
71
196
214
10
227
153
220
150
..
.
.
49
.
.
.
..
..
.
.
26
.
.
.
..
61
19
13
59
76
40
26
31
33
183
206
37
9
84
148
121
æ
æ
ä
ä
ä
ä
ä
ä
Kristinehamn
Munkfors
Storfors
Sunne
Säffle
Torsby
Årjäng
Länsmedel (vägt)
Dalarnas län
Avesta
Borlänge
Falun
Gagnef
Hedemora
Leksand
Ludvika
Malung-Sälen
107
Kommunnamn
Min–max (riket)
Antal
5–208
Vägt medel (riket)
54
Median (riket)
48
Rank av
182
boende, 2013–2014
boende, 2013–2014
Smärtskattning
2013–2014
Procent
Procent
Procent
0–94
0–88
0–88
55
58
Rank av
271
34
31
Rank av
117
34
32
Rank av
240
Jämf. föreg. år
Väntetid till
särskilt boende
Jämf. föreg. år
108
ä
55
118
.
.
100
21
39
107
177
.
.
168
21
62
–
æ
.
.
ä
ä
ä
18
36
78
..
54
36
59
249
214
38
..
153
214
128
.
2
.
.
.
..
31
.
112
.
.
.
..
60
26
48
29
..
29
26
53
34
148
57
134
..
134
148
43
ä
ä
ä
..
æ
–
ä
44
.
63
52
.
.
.
78
.
.
82
.
124
101
.
.
.
145
.
.
æ
.
æ
ä
.
.
.
–
.
.
89
67
75
63
63
65
79
82
75
87
5
84
47
111
111
96
34
25
47
8
74
31
..
1
61
..
17
81
45
88
8
60
..
115
16
..
90
2
37
1
76
42
21
15
54
24
6
50
47
75
45
9
78
176
196
41
157
224
48
65
12
ä
ä
æ
ä
ä
ä
–
æ
ä
ä
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Sundsvall
Timrå
Ånge
Örnsköldsvik
Länsmedel (vägt)
39
84
36
147
.
78
.
62
158
55
180
.
145
.
æ
æ
ä
–
.
æ
.
67
89
60
79
64
84
58
84
5
122
34
104
14
134
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
26
88
20
31
19
86
39
40
148
1
180
121
183
2
90
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
Jämtlands län
Berg
Bräcke
Härjedalen
Krokom
Ragunda
Strömsund
Åre
Östersund
Länsmedel (vägt)
184
34
.
.
.
38
26
.
181
50
.
.
.
59
31
.
æ
æ
.
.
.
æ
æ
.
69
80
40
69
29
66
56
65
71
32
200
71
232
88
144
96
8
45
..
43
17
46
..
33
103
37
..
44
90
34
..
59
40
19
17
34
36
50
59
37
38
84
183
189
113
103
48
37
98
ä
æ
à
æ
–
ä
ä
æ
.
.
.
.
.
.
66
34
85
88
220
12
52
.
.
22
.
.
..
..
..
..
..
..
..
..
..
Mora
Orsa
Rättvik
Smedjebacken
Säter
Vansbro
Älvdalen
Länsmedel (vägt)
Gävleborgs län
Bollnäs
Gävle
Hofors
Hudiksvall
Ljusdal
Nordanstig
Ockelbo
Ovanåker
Sandviken
Söderhamn
Länsmedel (vägt)
Västerbottens län
Bjurholm
Dorotea
Lycksele
.
.
.
bilaga 1
Min–max (riket)
Antal
5–208
Vägt medel (riket)
54
Median (riket)
48
Rank av
182
boende, 2013–2014
Smärtskattning
2013–2014
Procent
Procent
Procent
0–94
0–88
0–88
55
58
Rank av
271
34
31
Rank av
117
34
32
Rank av
240
ä
Malå
Nordmaling
Norsjö
Robertsfors
Skellefteå
Sorsele
Storuman
Umeå
Vilhelmina
Vindeln
Vännäs
Åsele
Länsmedel (vägt)
Norrbottens län
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
Länsmedel (vägt)
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
boende, 2013–2014
Jämf. föreg. år
Väntetid till
särskilt boende
.
.
7
33
62
.
120
46
.
19
.
.
.
.
2
47
118
.
178
89
.
15
.
.
.
.
ä
æ
ä
.
æ
ä
.
–
.
.
40
79
78
87
46
..
69
89
24
68
92
..
200
34
38
8
181
..
71
5
242
77
2
..
..
.
..
..
26
.
..
26
.
.
46
.
..
.
..
..
67
.
..
67
.
.
34
.
..
41
..
84
36
..
..
70
..
..
..
..
52
..
80
..
4
103
..
..
20
..
..
..
..
..
æ
..
ä
ä
..
..
ä
..
..
..
..
5
.
79
.
.
.
32
.
.
.
20
.
29
43
1
.
149
.
.
.
44
.
.
.
18
.
41
78
ä
.
ä
.
.
.
ä
.
.
.
æ
.
æ
æ
..
75
26
28
25
0
64
52
39
18
.
.
85
57
..
47
237
235
239
271
104
159
205
249
.
.
12
141
..
.
..
.
..
.
.
.
.
.
.
.
.
..
..
.
..
.
..
.
.
.
.
.
.
.
.
..
..
11
5
40
..
..
48
33
29
..
6
..
..
..
21
..
212
230
84
..
..
57
116
134
..
224
..
..
..
..
–
æ
à
..
..
ä
ä
æ
..
æ
..
..
..
109
17–100
Vägt medel (riket)
58
Median (riket)
58
Rank av
240
Procent
6–100
67
70
Rank av
240
ä
Procent
66–100
93
94
Rank av
240
ä
Fallskador,
80 år och äldre,
2011–2013
Antal
30–84
61
58
Rank av
290
ä
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Behovsordination
av opioid,
2013–2014
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Eftersamtal,
2013–2014
Jämf. föreg. år
Brytpunktssamtal,
2013–2014
Jämf. föreg. år
110
à
Stockholms län
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
Länsmedel (vägt)
50
75
100
55
64
64
71
63
55
..
21
..
65
61
73
60
44
56
78
72
52
..
65
..
62
64
61
164
28
1
130
74
74
42
83
130
..
239
..
66
96
32
102
200
126
17
34
150
..
66
..
91
74
ä
ä
ä
ä
ä
à
ä
ä
ä
..
–
..
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
..
ä
..
ä
ä
47
75
94
77
50
66
70
79
54
..
39
..
45
44
88
59
74
82
63
84
65
..
62
..
65
24
63
191
100
28
90
181
131
117
81
170
..
207
..
195
198
52
159
104
69
145
64
135
..
150
..
135
235
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
..
–
..
ä
ä
à
ä
ä
ä
à
ä
æ
..
ä
..
æ
æ
79
92
97
83
96
96
86
88
86
..
67
..
94
90
92
89
92
93
87
92
87
..
97
..
95
96
89
236
162
41
232
73
73
222
209
222
..
239
..
120
186
162
196
162
144
215
162
215
..
41
..
96
73
æ
ä
ä
æ
ä
ä
æ
ä
æ
..
–
..
à
ä
ä
ä
ä
ä
æ
æ
æ
..
ä
..
ä
ä
62
61
50
65
64
61
73
65
61
57
66
63
60
59
72
79
76
67
55
56
58
71
46
84
59
56
70
203
189
32
233
227
189
276
233
189
124
242
209
173
159
271
286
281
250
96
117
139
267
13
290
159
117
ä
æ
æ
à
à
æ
æ
æ
ä
ä
ä
æ
æ
æ
ä
æ
ä
ä
ä
ä
æ
æ
æ
æ
ä
æ
Uppsala län
Enköping
Heby
Håbo
Knivsta
Tierp
Uppsala
Älvkarleby
Östhammar
Länsmedel (vägt)
64
31
..
..
42
68
..
74
62
74
228
..
..
208
49
..
29
ä
ä
..
..
ä
ä
..
ä
55
48
..
..
53
58
..
87
57
168
186
..
..
174
161
..
55
ä
ä
..
..
æ
ä
..
ä
96
95
..
..
88
89
..
93
91
73
96
..
..
209
196
..
144
ä
æ
..
..
ä
ä
..
ä
54
63
60
47
64
57
55
43
56
76
209
173
17
227
124
96
5
æ
à
ä
ä
æ
ä
æ
ä
Södermanlands län
Eskilstuna
Flen
Gnesta
Katrineholm
43
29
63
23
204
233
83
238
ä
æ
ä
æ
74
62
65
33
104
150
135
222
ä
ä
à
æ
95
79
100
85
96
236
1
225
ä
æ
ä
æ
61
50
59
51
189
32
159
42
ä
à
æ
ä
bilaga 1
Vägt medel (riket)
58
Median (riket)
58
Rank av
240
6–100
67
70
Rank av
240
ä
Procent
66–100
93
94
Rank av
240
ä
Antal
30–84
61
58
Rank av
290
ä
Jämf. föreg. år
17–100
Procent
Fallskador,
80 år och äldre,
2011–2013
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Behovsordination
av opioid,
2013–2014
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Eftersamtal,
2013–2014
Jämf. föreg. år
Brytpunktssamtal,
2013–2014
à
Nyköping
Oxelösund
Strängnäs
Trosa
Vingåker
Länsmedel (vägt)
51
40
45
50
59
43
156
214
194
164
107
ä
æ
ä
æ
–
77
85
62
97
95
67
90
59
150
11
18
ä
ä
æ
ä
–
95
96
93
97
92
93
96
73
144
41
162
æ
æ
æ
æ
–
59
57
51
59
30
56
159
124
42
159
1
ä
æ
ä
ä
ä
Boxholm
Finspång
Kinda
Linköping
Mjölby
Motala
Norrköping
Söderköping
Vadstena
Valdemarsvik
Ydre
Åtvidaberg
Ödeshög
Länsmedel (vägt)
..
82
80
72
72
63
66
48
..
67
..
50
..
69
..
9
14
34
34
83
60
177
..
52
..
164
..
..
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
..
ä
..
æ
..
..
93
96
64
100
85
91
79
..
89
..
81
..
84
..
32
14
140
1
59
37
81
..
45
..
74
..
..
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
..
ä
..
æ
..
..
98
98
91
98
96
96
97
..
100
..
98
..
95
..
24
24
177
24
73
73
41
..
1
..
24
..
..
ä
à
à
à
ä
æ
ä
..
ä
..
ä
..
55
53
49
54
46
56
58
45
54
53
47
49
34
54
96
62
25
76
13
117
139
10
76
62
17
25
3
à
ä
ä
à
ä
æ
à
æ
ä
ä
ä
ä
ä
Jönköpings län
Aneby
Eksjö
Gislaved
Gnosjö
Habo
Jönköping
Mullsjö
Nässjö
Sävsjö
Tranås
Vaggeryd
Vetlanda
Värnamo
Länsmedel (vägt)
..
74
55
..
60
55
..
61
69
51
79
91
62
63
..
29
130
..
102
130
..
96
45
156
15
2
91
..
ä
ä
..
–
ä
..
æ
æ
ä
ä
ä
ä
..
85
85
..
70
79
..
69
65
46
91
89
70
77
..
59
59
..
117
81
..
125
135
193
37
45
117
..
ä
ä
..
–
à
..
ä
ä
ä
ä
ä
ä
..
99
94
..
100
94
..
93
96
98
98
96
95
95
..
18
120
..
1
120
..
144
73
24
24
73
96
..
ä
æ
..
–
ä
..
æ
æ
ä
ä
ä
à
57
52
52
54
71
66
54
60
53
53
66
49
59
59
124
52
52
76
267
242
76
173
62
62
242
25
159
ä
à
ä
ä
æ
æ
æ
æ
æ
ä
æ
à
æ
Kronobergs län
Alvesta
Lessebo
Ljungby
Markaryd
Tingsryd
Uppvidinge
64
65
54
68
64
45
74
66
140
49
74
194
ä
–
ä
ä
ä
æ
71
76
71
51
76
63
113
98
113
180
98
145
æ
–
ä
ä
ä
æ
98
97
97
90
89
100
24
41
41
186
196
1
ä
–
ä
ä
ä
ä
59
66
58
43
65
72
159
242
139
5
233
271
ä
æ
æ
ä
ä
æ
111
17–100
Vägt medel (riket)
58
Median (riket)
58
Rank av
240
Procent
6–100
67
70
Rank av
240
ä
Procent
66–100
93
94
Rank av
240
ä
Fallskador,
80 år och äldre,
2011–2013
Antal
30–84
61
58
Rank av
290
ä
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Behovsordination
av opioid,
2013–2014
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Eftersamtal,
2013–2014
Jämf. föreg. år
Brytpunktssamtal,
2013–2014
Jämf. föreg. år
112
à
Växjö
Älmhult
Länsmedel (vägt)
58
56
59
111
126
ä
ä
70
72
71
117
110
ä
ä
94
100
95
120
1
æ
ä
76
50
65
281
32
æ
à
Kalmar län
Borgholm
Emmaboda
Hultsfred
Högsby
Kalmar
Mönsterås
Mörbylånga
Nybro
Oskarshamn
Torsås
Vimmerby
Västervik
Länsmedel (vägt)
76
76
48
67
68
82
48
58
87
..
67
76
70
23
23
177
52
49
9
177
111
4
..
52
23
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
à
ä
..
ä
ä
86
89
61
67
70
93
67
65
64
..
75
88
73
58
45
153
129
117
32
129
135
140
..
100
52
ä
ä
æ
ä
ä
à
ä
ä
ä
..
æ
æ
97
96
95
100
93
99
96
95
99
..
95
98
96
41
73
96
1
144
18
73
96
18
..
96
24
ä
ä
à
à
æ
ä
à
ä
ä
..
à
æ
61
63
58
64
72
58
60
66
51
76
52
63
63
189
209
139
227
271
139
173
242
42
281
52
209
æ
æ
æ
æ
æ
à
ä
æ
ä
æ
ä
æ
51
156
æ
49
183
æ
84
229
ä
59
159
ä
Blekinge län
Karlshamn
Karlskrona
Olofström
Ronneby
Sölvesborg
Länsmedel (vägt)
55
54
53
65
49
56
130
140
145
66
170
æ
ä
ä
ä
ä
94
60
37
78
77
66
28
158
214
85
90
ä
ä
ä
ä
æ
94
95
100
90
91
94
120
96
1
186
177
ä
ä
ä
æ
à
48
60
33
57
54
53
21
173
2
124
76
æ
æ
à
æ
æ
Skåne län
Bjuv
Bromölla
Burlöv
Båstad
Eslöv
Helsingborg
Hässleholm
Höganäs
Hörby
Höör
Klippan
Kristianstad
Kävlinge
Landskrona
Lomma
70
73
..
53
85
58
51
49
49
..
77
44
62
58
58
43
32
..
145
6
111
156
170
170
..
21
200
91
111
111
–
ä
..
æ
ä
ä
ä
à
ä
..
æ
ä
ä
ä
ä
78
95
..
72
73
78
34
29
40
..
95
31
31
66
39
85
18
..
110
108
85
219
229
203
..
18
225
225
131
207
–
ä
..
ä
ä
ä
ä
ä
ä
..
ä
ä
æ
ä
æ
91
100
..
92
94
87
91
96
97
..
95
89
98
93
97
177
1
..
162
120
215
177
73
41
..
96
196
24
144
41
–
ä
..
æ
æ
ä
ä
ä
ä
..
æ
ä
ä
ä
ä
58
66
69
54
57
68
53
56
58
66
50
65
55
74
50
139
242
263
76
124
255
62
117
139
242
32
233
96
277
32
ä
æ
æ
æ
æ
ä
ä
æ
ä
ä
ä
ä
ä
æ
ä
Gotlands län
Gotland
Länsmedel (vägt)
bilaga 1
Vägt medel (riket)
58
Median (riket)
58
Rank av
240
6–100
67
70
Rank av
240
ä
Procent
66–100
93
94
Rank av
240
ä
Antal
30–84
61
58
Rank av
290
ä
Jämf. föreg. år
17–100
Procent
Fallskador,
80 år och äldre,
2011–2013
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Behovsordination
av opioid,
2013–2014
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Eftersamtal,
2013–2014
Jämf. föreg. år
Brytpunktssamtal,
2013–2014
à
Lund
Malmö
Osby
Perstorp
Simrishamn
Sjöbo
Skurup
Staffanstorp
Svalöv
Svedala
Tomelilla
Trelleborg
Vellinge
Ystad
Åstorp
Ängelholm
Örkelljunga
Östra Göinge
Länsmedel (vägt)
52
54
57
..
43
46
58
..
41
83
42
62
63
61
59
48
64
65
56
150
140
122
..
204
187
111
..
212
8
208
91
83
96
107
177
74
66
ä
ä
ä
..
æ
–
æ
..
–
æ
æ
ä
–
æ
–
ä
ä
ä
63
48
100
..
36
49
56
..
43
95
79
24
39
39
95
57
70
47
56
145
186
1
..
217
183
166
..
200
18
81
235
207
207
18
164
117
191
ä
ä
ä
..
ä
–
ä
..
–
æ
æ
æ
–
æ
–
æ
ä
æ
89
92
93
..
89
97
94
..
92
100
92
97
96
100
85
93
88
94
92
196
162
144
..
196
41
120
..
162
1
162
41
73
1
225
144
209
120
ä
ä
æ
..
ä
–
æ
..
–
à
ä
ä
–
ä
–
æ
æ
æ
61
67
54
59
70
57
51
43
55
58
52
62
63
68
55
54
52
68
62
189
250
76
159
264
124
42
5
96
139
52
203
209
255
96
76
52
255
æ
æ
ä
æ
ä
æ
ä
à
ä
ä
à
æ
ä
æ
ä
à
æ
æ
Hallands län
Falkenberg
Halmstad
Hylte
Kungsbacka
Laholm
Varberg
Länsmedel (vägt)
66
58
65
61
39
46
55
60
111
66
96
217
187
ä
ä
ä
ä
æ
æ
81
64
98
93
68
82
77
74
140
8
32
127
69
ä
à
ä
ä
æ
ä
91
90
96
94
85
88
90
177
186
73
120
225
209
ä
æ
ä
à
ä
æ
56
62
55
62
51
65
60
117
203
96
203
42
233
ä
à
æ
æ
à
æ
Ale
Alingsås
Bengtsfors
Bollebygd
Borås
Dals-Ed
Essunga
Falköping
Färgelanda
Grästorp
Gullspång
Göteborg
Götene
Herrljunga
Hjo
Härryda
67
60
55
88
66
..
52
39
..
..
86
51
56
..
51
63
52
102
130
3
60
..
150
217
..
..
5
156
126
..
156
83
ä
à
æ
–
ä
..
–
æ
..
..
–
ä
ä
..
ä
ä
28
96
40
100
80
..
90
70
..
..
95
54
94
..
54
81
231
14
203
1
80
..
42
117
..
..
18
170
28
..
170
74
ä
ä
à
–
ä
..
–
ä
..
..
–
ä
ä
..
ä
ä
96
95
100
94
97
..
90
97
..
..
97
89
96
..
97
96
73
96
1
120
41
..
186
41
..
..
41
196
73
..
41
73
ä
æ
à
–
ä
..
–
ä
..
..
–
æ
æ
..
à
ä
61
65
53
51
58
45
55
63
58
57
53
63
55
60
61
54
189
233
62
42
139
10
96
209
139
124
62
209
96
173
189
76
ä
ä
ä
ä
æ
æ
ä
ä
ä
æ
ä
ä
æ
æ
æ
æ
113
17–100
Vägt medel (riket)
58
Median (riket)
58
Rank av
240
Procent
6–100
67
70
Rank av
240
ä
Procent
66–100
93
94
Rank av
240
ä
Fallskador,
80 år och äldre,
2011–2013
Antal
30–84
61
58
Rank av
290
ä
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Behovsordination
av opioid,
2013–2014
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Eftersamtal,
2013–2014
Jämf. föreg. år
Brytpunktssamtal,
2013–2014
Jämf. föreg. år
114
à
Karlsborg
Kungälv
Lerum
Lidköping
Lilla Edet
Lysekil
Mariestad
Mark
Mellerud
Munkedal
Mölndal
Orust
Partille
Skara
Skövde
Sotenäs
Stenungsund
Strömstad
Svenljunga
Tanum
Tibro
Tidaholm
Tjörn
Tranemo
Trollhättan
Töreboda
Uddevalla
Ulricehamn
Vara
Vårgårda
Vänersborg
Åmål
Öckerö
Länsmedel (vägt)
61
54
78
51
63
67
52
48
44
69
78
42
84
49
60
62
45
67
66
58
31
55
40
46
48
76
46
52
55
81
52
57
60
57
96
140
17
156
83
52
150
177
200
45
17
208
7
170
102
91
194
52
60
111
228
130
214
187
177
23
187
150
130
13
150
122
102
–
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
æ
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
à
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
12
34
66
75
63
72
41
53
96
54
78
45
97
69
59
93
50
81
68
100
38
96
58
48
25
90
26
66
100
81
40
87
81
64
240
219
131
100
145
110
201
174
14
170
85
195
11
125
159
32
181
74
127
1
212
14
161
186
234
42
233
131
1
74
203
55
74
–
ä
ä
ä
à
æ
ä
ä
æ
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
à
ä
à
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
100
98
99
97
97
96
99
93
95
97
93
87
97
97
96
93
90
88
95
94
92
97
89
94
94
96
89
95
94
97
94
96
96
94
1
24
18
41
41
73
18
144
96
41
144
215
41
41
73
144
186
209
96
120
162
41
196
120
120
73
196
96
120
41
120
73
73
–
ä
ä
ä
ä
æ
à
ä
æ
ä
æ
ä
ä
ä
ä
æ
æ
æ
ä
æ
æ
ä
ä
æ
ä
æ
ä
æ
ä
ä
à
æ
ä
60
63
52
50
50
46
58
53
43
46
58
53
51
58
57
49
70
54
53
48
55
53
61
51
58
75
53
52
58
63
51
49
49
58
173
209
52
32
32
13
139
62
5
13
139
62
42
139
124
25
264
76
62
21
96
62
189
42
139
279
62
52
139
209
42
25
25
ä
æ
æ
ä
ä
ä
ä
æ
æ
ä
ä
ä
ä
æ
ä
ä
à
à
æ
ä
ä
æ
æ
æ
ä
æ
à
æ
æ
æ
æ
æ
ä
Värmlands län
Arvika
Eda
Filipstad
Forshaga
Grums
Hagfors
Hammarö
Karlstad
Kil
63
58
65
56
..
64
69
48
72
83
111
66
126
..
74
45
177
34
ä
–
ä
ä
..
ä
ä
ä
ä
77
28
58
13
..
74
75
32
91
90
231
161
239
..
104
100
224
37
ä
–
ä
ä
..
ä
ä
æ
ä
94
97
98
97
..
95
97
92
100
120
41
24
41
..
96
41
162
1
à
–
à
ä
..
æ
à
ä
ä
65
56
63
68
58
61
47
61
53
233
117
209
255
139
189
17
189
62
ä
ä
æ
æ
ä
à
ä
æ
æ
bilaga 1
Vägt medel (riket)
58
Median (riket)
58
Rank av
240
6–100
67
70
Rank av
240
ä
Procent
66–100
93
94
Rank av
240
ä
Antal
30–84
61
58
Rank av
290
ä
Jämf. föreg. år
17–100
Procent
Fallskador,
80 år och äldre,
2011–2013
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Behovsordination
av opioid,
2013–2014
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Eftersamtal,
2013–2014
Jämf. föreg. år
Brytpunktssamtal,
2013–2014
à
Kristinehamn
Munkfors
Storfors
Sunne
Säffle
Torsby
Årjäng
Länsmedel (vägt)
64
..
..
72
51
30
50
58
74
..
..
34
156
231
164
à
..
..
ä
æ
ä
ä
37
..
..
45
61
64
40
50
214
..
..
195
153
140
203
ä
..
..
ä
ä
ä
æ
93
..
..
89
87
84
95
93
144
..
..
196
215
229
96
æ
..
..
ä
æ
ä
æ
57
68
58
59
48
60
57
59
124
255
139
159
21
173
124
æ
æ
à
ä
ä
æ
ä
Örebro län
Askersund
Degerfors
Hallsberg
Hällefors
Karlskoga
Kumla
Laxå
Lekeberg
Lindesberg
Ljusnarsberg
Nora
Örebro
Länsmedel (vägt)
82
37
72
46
66
55
..
77
76
17
79
66
64
9
221
34
187
60
130
..
21
23
240
15
60
ä
æ
ä
æ
ä
ä
..
–
ä
–
ä
ä
77
61
83
14
77
53
..
71
55
37
90
89
73
90
153
67
238
90
174
..
113
168
214
42
45
ä
æ
ä
æ
ä
æ
..
–
ä
–
ä
ä
97
97
94
95
95
100
..
94
97
90
96
98
97
41
41
120
96
96
1
..
120
41
186
73
24
æ
æ
æ
ä
æ
ä
..
–
ä
–
æ
à
55
61
63
55
67
60
58
50
50
71
55
57
58
96
189
209
96
250
173
139
32
32
267
96
124
æ
ä
ä
æ
ä
ä
ä
æ
æ
æ
ä
æ
Västmanlands län
Arboga
Fagersta
Hallstahammar
Kungsör
Köping
Norberg
Sala
Skinnskatteberg
Surahammar
Västerås
Länsmedel (vägt)
48
29
50
..
42
..
46
..
..
55
49
177
233
164
..
208
..
187
..
..
130
ä
ä
ä
..
ä
..
æ
..
..
à
39
95
31
..
46
..
33
..
..
57
53
207
18
225
..
193
..
222
..
..
164
à
ä
ä
..
ä
..
ä
..
..
æ
91
91
90
..
66
..
85
..
..
89
86
177
177
186
..
240
..
225
..
..
196
ä
ä
ä
..
ä
..
ä
..
..
ä
63
55
49
60
59
64
68
48
54
57
58
209
96
25
173
159
227
255
21
76
124
æ
æ
æ
ä
æ
æ
à
ä
à
ä
Dalarnas län
Avesta
Borlänge
Falun
Gagnef
Hedemora
Leksand
Ludvika
Malung-Sälen
39
37
35
61
43
41
33
47
217
221
223
96
204
212
226
185
ä
æ
ä
ä
ä
æ
æ
ä
95
82
71
100
100
64
31
84
18
69
113
1
1
140
225
64
ä
æ
ä
à
ä
æ
æ
ä
97
95
86
100
98
95
93
98
41
96
222
1
24
96
144
24
ä
æ
à
ä
æ
æ
æ
ä
60
57
64
59
56
63
55
52
173
124
227
159
117
209
96
52
æ
ä
ä
à
ä
ä
à
æ
115
17–100
Vägt medel (riket)
58
Median (riket)
58
Rank av
240
Procent
6–100
67
70
Rank av
240
ä
Procent
66–100
93
94
Rank av
240
ä
Fallskador,
80 år och äldre,
2011–2013
Antal
30–84
61
58
Rank av
290
ä
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Behovsordination
av opioid,
2013–2014
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Eftersamtal,
2013–2014
Jämf. föreg. år
Brytpunktssamtal,
2013–2014
Jämf. föreg. år
116
à
Mora
Orsa
Rättvik
Smedjebacken
Säter
Vansbro
Älvdalen
Länsmedel (vägt)
67
29
47
..
34
33
45
42
52
233
185
..
225
226
194
ä
æ
ä
..
æ
–
æ
91
61
98
..
95
38
95
79
37
153
8
..
18
212
18
ä
æ
ä
..
ä
–
ä
95
94
100
..
98
83
95
94
96
120
1
..
24
232
96
ä
à
ä
..
à
–
æ
67
60
61
53
54
55
58
59
250
173
189
62
76
96
139
æ
ä
à
æ
à
ä
ä
Gävleborgs län
Bollnäs
Gävle
Hofors
Hudiksvall
Ljusdal
Nordanstig
Ockelbo
Ovanåker
Sandviken
Söderhamn
Länsmedel (vägt)
72
70
57
58
53
50
26
46
45
72
60
34
43
122
111
145
164
236
187
194
34
ä
ä
æ
ä
ä
ä
–
ä
ä
ä
89
89
77
84
87
53
16
94
82
93
83
45
45
90
64
55
174
237
28
69
32
ä
ä
ä
ä
ä
ä
–
à
ä
æ
98
94
91
92
87
76
90
98
94
93
93
24
120
177
162
215
238
186
24
120
144
ä
æ
æ
ä
ä
ä
–
à
æ
æ
45
54
42
63
55
50
54
44
47
60
53
10
76
4
209
96
32
76
9
17
173
ä
à
ä
æ
æ
ä
æ
æ
ä
à
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Sundsvall
Timrå
Ånge
Örnsköldsvik
Länsmedel (vägt)
40
65
49
31
26
82
54
48
214
66
170
228
236
9
140
ä
æ
ä
ä
ä
æ
ä
63
88
82
34
56
97
85
71
145
52
69
219
166
11
59
ä
ä
æ
æ
ä
à
ä
93
92
99
90
82
92
95
92
144
162
18
186
234
162
96
ä
æ
ä
à
æ
æ
æ
61
59
66
60
55
55
54
59
189
159
242
173
96
96
76
æ
ä
ä
à
ä
æ
æ
Jämtlands län
Berg
Bräcke
Härjedalen
Krokom
Ragunda
Strömsund
Åre
Östersund
Länsmedel (vägt)
53
57
63
44
45
74
59
59
58
145
122
83
200
194
29
107
107
æ
æ
ä
æ
–
ä
æ
ä
91
70
48
29
61
73
83
77
68
37
117
186
229
153
108
67
90
æ
ä
ä
ä
–
ä
ä
ä
87
84
89
100
94
92
93
94
93
215
229
196
1
120
162
144
120
æ
ä
ä
à
–
ä
æ
à
54
57
63
58
80
68
51
74
67
76
124
209
139
287
255
42
277
à
æ
æ
æ
æ
ä
ä
ä
Västerbottens län
Bjurholm
Dorotea
Lycksele
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
70
80
63
264
287
209
æ
æ
æ
bilaga 1
Vägt medel (riket)
58
Median (riket)
58
Rank av
240
6–100
67
70
Rank av
240
ä
Procent
66–100
93
94
Rank av
240
ä
Antal
30–84
61
58
Rank av
290
ä
Jämf. föreg. år
17–100
Procent
Fallskador,
80 år och äldre,
2011–2013
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Behovsordination
av opioid,
2013–2014
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Eftersamtal,
2013–2014
Jämf. föreg. år
Brytpunktssamtal,
2013–2014
à
Malå
Nordmaling
Norsjö
Robertsfors
Skellefteå
Sorsele
Storuman
Umeå
Vilhelmina
Vindeln
Vännäs
Åsele
Länsmedel (vägt)
..
35
..
67
49
..
..
78
..
..
..
..
63
..
223
..
52
170
..
..
17
..
..
..
..
..
ä
..
æ
ä
..
..
ä
..
..
..
..
..
41
..
98
89
..
..
78
..
..
..
..
74
..
201
..
8
45
..
..
85
..
..
..
..
..
ä
..
ä
ä
..
..
ä
..
..
..
..
..
97
..
93
93
..
..
97
..
..
..
..
94
..
41
..
144
144
..
..
41
..
..
..
..
..
ä
..
æ
æ
..
..
à
..
..
..
..
83
75
54
65
67
72
59
76
63
68
65
60
70
289
279
76
233
250
271
159
281
209
255
233
173
æ
æ
ä
æ
ä
ä
ä
ä
à
ä
æ
ä
Norrbottens län
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
Länsmedel (vägt)
..
39
30
49
..
..
53
69
58
..
43
..
..
..
49
..
217
231
170
..
..
145
45
111
..
204
..
..
..
..
–
ä
æ
..
..
ä
æ
à
..
æ
..
..
..
..
44
35
49
..
..
48
74
52
..
52
..
..
..
48
..
198
218
183
..
..
186
104
178
..
178
..
..
..
..
–
ä
æ
..
..
ä
ä
ä
..
ä
..
..
..
..
97
88
91
..
..
89
95
94
..
82
..
..
..
89
..
41
209
177
..
..
196
96
120
..
234
..
..
..
..
–
à
ä
..
..
æ
ä
æ
..
æ
..
..
..
52
55
72
64
54
54
62
60
63
55
62
77
52
71
63
52
96
271
227
76
76
203
173
209
96
203
285
52
267
ä
ä
ä
æ
ä
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
ä
æ
117
Min–max (riket)
Funktionsförmåga
12 månader efter stroke,
2011–2013
Antal
Procent
Procent
535–1443
27–80
Vägt medel (riket)
947
Median (riket)
912
Rank av
279
56
57
Rank av
160
38–87
67
68
Rank av
248
à
Tre eller fler
psykofarmaka,
75 år och äldre
Procent
2,1–17,5
10,0
9,3
Rank av
275
ä
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Tillgodosedda rehabilite
ringsbehov efter
stroke, 2011–2013
Jämf. föreg. år
Frakturer på
lår och höft,
2011–2013
Jämf. föreg. år
118
ä
Stockholms län
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
Länsmedel (vägt)
817
1039
676
766
935
789
1112
876
894
665
881
970
846
950
1112
1207
977
902
687
880
898
835
608
871
654
744
1002
64
222
14
37
162
45
247
104
119
10
109
185
85
173
247
269
189
133
15
108
125
74
5
101
9
25
49
53
49
70
50
66
59
58
66
..
60
58
58
60
61
47
63
71
62
61
59
56
78
..
45
70
55
131
103
131
7
123
22
58
73
22
..
51
73
73
51
40
138
30
6
37
40
58
88
2
..
142
7
à
ä
æ
ä
æ
ä
æ
ä
ä
..
æ
–
æ
æ
ä
æ
ä
à
ä
æ
æ
–
ä
..
æ
ä
70
73
57
68
64
69
65
69
71
..
69
78
70
63
69
60
63
66
70
72
74
72
68
77
64
74
65
85
43
236
115
183
98
167
98
71
..
98
14
85
196
98
219
196
155
85
53
35
53
115
17
183
35
ä
ä
ä
ä
à
ä
ä
ä
ä
..
æ
æ
æ
ä
ä
ä
ä
ä
à
ä
ä
æ
ä
æ
ä
ä
10,1
6,7
9,4
10,9
7,9
8,9
11,3
7,9
9,8
8,4
9,2
11,7
9,2
9,3
11,0
9,6
12,3
10,6
11,6
7,0
.
11,1
9,2
8,7
..
10,7
9,5
166
40
139
196
73
115
209
73
157
97
125
221
125
134
201
145
232
184
218
46
.
202
125
110
..
189
ä
ä
æ
æ
ä
æ
æ
ä
æ
æ
ä
æ
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
.
æ
ä
æ
..
æ
Uppsala län
Enköping
Heby
Håbo
Knivsta
Tierp
Uppsala
Älvkarleby
Östhammar
Länsmedel (vägt)
854
896
600
553
1001
848
980
773
838
92
123
4
3
201
87
191
41
70
..
..
..
70
57
..
53
58
7
..
..
..
7
80
..
103
ä
..
..
..
æ
æ
..
æ
72
77
72
..
70
65
71
57
67
53
17
53
..
85
167
71
236
ä
ä
ä
..
à
ä
ä
æ
10,8
11,9
8,5
12,8
10,8
12,7
9,1
9,8
11,7
193
223
99
244
193
240
123
157
æ
æ
æ
æ
ä
æ
ä
æ
937
805
760
953
165
58
34
176
50
60
45
67
123
51
142
17
æ
ä
ä
ä
66
73
58
70
155
43
233
85
ä
ä
ä
ä
8,5
6,0
9,3
8,2
99
20
134
87
æ
ä
æ
æ
Södermanlands län
Eskilstuna
Flen
Gnesta
Katrineholm
bilaga 1
Antal
Procent
Procent
535–1443
27–80
Vägt medel (riket)
947
Median (riket)
912
Rank av
279
56
57
Rank av
160
38–87
67
68
Rank av
248
à
Tre eller fler
psykofarmaka,
75 år och äldre
Procent
2,1–17,5
10,0
9,3
Rank av
275
ä
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Funktionsförmåga
2011–2013
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
ringsbehov efter
stroke, 2011–2013
Jämf. föreg. år
Frakturer på
lår och höft,
2011–2013
ä
Nyköping
Oxelösund
Strängnäs
Trosa
Vingåker
Länsmedel (vägt)
897
914
750
900
609
879
124
141
30
131
6
52
51
38
..
..
52
112
117
156
..
..
æ
ä
æ
..
..
67
67
83
83
..
69
134
134
3
3
..
à
à
ä
ä
..
9,0
11,1
10,9
6,4
11,1
8,8
121
202
196
29
202
ä
æ
æ
æ
æ
Boxholm
Finspång
Kinda
Linköping
Mjölby
Motala
Norrköping
Söderköping
Vadstena
Valdemarsvik
Ydre
Åtvidaberg
Ödeshög
Länsmedel (vägt)
..
920
692
914
780
928
968
617
894
804
..
825
..
887
..
146
17
141
43
155
184
7
119
57
..
68
..
..
..
..
56
58
61
59
..
..
..
..
..
..
59
..
..
..
88
73
40
58
..
..
..
..
..
..
..
..
..
ä
æ
æ
ä
..
..
..
..
..
..
..
82
..
68
74
69
68
85
74
..
..
77
..
71
..
6
..
115
35
98
115
2
35
..
..
17
..
..
ä
..
ä
ä
ä
ä
ä
ä
..
..
ä
..
8,0
5,9
9,6
7,8
8,0
8,3
8,6
9,6
14,7
4,4
4,1
.
4,3
8,1
78
18
145
70
78
92
105
145
265
7
3
.
6
æ
æ
à
æ
æ
ä
ä
ä
æ
ä
ä
.
à
Jönköpings län
Aneby
Eksjö
Gislaved
Gnosjö
Habo
Jönköping
Mullsjö
Nässjö
Sävsjö
Tranås
Vaggeryd
Vetlanda
Värnamo
Länsmedel (vägt)
917
798
1017
781
840
898
674
937
910
1006
1071
771
905
900
144
50
213
44
77
125
12
165
139
205
238
39
134
..
53
65
..
..
60
..
57
..
59
..
57
48
59
..
103
25
..
..
51
..
80
..
58
..
80
136
..
æ
ä
..
..
æ
..
æ
..
à
..
ä
æ
..
64
73
66
..
63
..
71
64
64
66
74
70
67
..
183
43
155
..
196
..
71
183
183
155
35
85
..
ä
ä
æ
..
ä
..
ä
ä
ä
ä
ä
ä
5,8
10,1
5,7
8,8
12,8
12,0
9,4
9,2
10,5
7,3
.
11,4
7,0
9,9
16
166
15
111
244
226
139
125
180
51
.
213
46
ä
ä
ä
æ
æ
æ
ä
æ
æ
ä
.
æ
ä
Kronobergs län
Alvesta
Lessebo
Ljungby
Markaryd
Tingsryd
Uppvidinge
982
829
1002
847
1069
1078
192
69
202
86
237
239
66
..
65
..
53
..
22
..
25
..
103
..
æ
..
ä
..
æ
..
65
..
67
..
73
..
167
..
134
..
43
..
æ
..
ä
..
ä
..
12,6
10,6
11,3
6,9
11,3
13,3
238
184
209
44
209
252
æ
æ
æ
ä
ä
æ
119
Min–max (riket)
Funktionsförmåga
2011–2013
Antal
Procent
Procent
535–1443
27–80
Vägt medel (riket)
947
Median (riket)
912
Rank av
279
56
57
Rank av
160
38–87
67
68
Rank av
248
à
Tre eller fler
psykofarmaka,
75 år och äldre
Procent
2,1–17,5
10,0
9,3
Rank av
275
ä
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
ringsbehov efter
stroke, 2011–2013
Jämf. föreg. år
Frakturer på
lår och höft,
2011–2013
Jämf. föreg. år
120
ä
Växjö
Älmhult
Länsmedel (vägt)
1014
967
994
211
183
63
..
63
30
..
ä
..
63
68
66
196
115
ä
ä
12,7
6,2
11,4
240
27
æ
ä
Kalmar län
Borgholm
Emmaboda
Hultsfred
Högsby
Kalmar
Mönsterås
Mörbylånga
Nybro
Oskarshamn
Torsås
Vimmerby
Västervik
Länsmedel (vägt)
920
843
927
1099
996
870
535
953
834
973
899
972
915
146
81
153
246
198
100
1
146
73
187
127
186
..
..
51
..
47
..
..
62
55
..
43
61
55
..
..
117
..
138
..
..
37
95
..
149
40
..
..
à
..
ä
..
..
ä
ä
..
æ
ä
55
56
65
..
65
75
82
60
66
62
61
65
65
242
239
167
..
167
30
6
219
155
206
213
167
æ
æ
ä
..
ä
ä
ä
æ
ä
æ
à
æ
6,5
9,7
6,3
9,8
6,6
8,3
10,6
8,2
11,6
6,7
.
9,8
8,2
33
152
28
157
37
92
184
87
218
40
.
157
æ
æ
ä
æ
ä
æ
æ
ä
æ
ä
.
æ
763
35
50
123
æ
65
167
ä
5,0
11
ä
Blekinge län
Karlshamn
Karlskrona
Olofström
Ronneby
Sölvesborg
Länsmedel (vägt)
832
974
674
1005
920
914
71
188
12
204
146
53
43
..
44
56
48
103
149
..
148
88
æ
æ
..
æ
æ
55
61
67
63
56
60
242
213
134
196
239
æ
æ
ä
æ
ä
9,0
9,7
5,8
7,4
9,4
8,6
121
152
16
55
139
ä
æ
ä
ä
æ
Skåne län
Bjuv
Bromölla
Burlöv
Båstad
Eslöv
Helsingborg
Hässleholm
Höganäs
Hörby
Höör
Klippan
Kristianstad
Kävlinge
Landskrona
Lomma
791
1024
1007
859
899
1093
829
894
892
908
868
979
799
1081
795
46
218
206
95
127
244
69
121
116
135
98
190
52
240
47
..
..
59
..
67
53
50
57
52
68
59
59
80
59
59
..
..
58
..
17
103
123
80
112
13
58
58
1
58
58
..
..
ä
..
æ
æ
æ
æ
æ
–
æ
æ
ä
ä
æ
60
74
68
79
68
67
67
69
69
67
69
68
67
72
68
219
35
115
9
115
134
134
98
98
134
98
115
134
53
115
æ
ä
ä
ä
ä
ä
æ
ä
ä
à
ä
ä
æ
æ
ä
10,1
13,7
13,2
8,9
8,5
9,7
9,5
9,6
7,7
8,9
11,6
11,5
7,3
10,7
14,3
166
256
249
115
99
152
142
145
66
115
218
215
51
189
264
æ
æ
æ
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
æ
ä
ä
æ
Gotlands län
Gotland
Länsmedel (vägt)
bilaga 1
Antal
Procent
Procent
535–1443
27–80
Vägt medel (riket)
947
Median (riket)
912
Rank av
279
56
57
Rank av
160
38–87
67
68
Rank av
248
à
Tre eller fler
psykofarmaka,
75 år och äldre
Procent
2,1–17,5
10,0
9,3
Rank av
275
ä
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Funktionsförmåga
2011–2013
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
ringsbehov efter
stroke, 2011–2013
Jämf. föreg. år
Frakturer på
lår och höft,
2011–2013
ä
Lund
Malmö
Osby
Perstorp
Simrishamn
Sjöbo
Skurup
Staffanstorp
Svalöv
Svedala
Tomelilla
Trelleborg
Vellinge
Ystad
Åstorp
Ängelholm
Örkelljunga
Östra Göinge
Länsmedel (vägt)
845
1114
740
892
1041
1051
803
542
774
874
893
965
727
1211
763
1042
909
997
969
84
249
24
116
224
230
56
2
42
103
118
182
21
270
35
225
137
199
59
49
..
..
68
67
..
59
..
..
58
48
59
63
..
63
..
74
58
58
131
..
..
13
17
..
58
..
..
73
136
58
30
..
30
..
5
æ
æ
..
..
ä
æ
..
æ
..
..
æ
ä
ä
ä
..
ä
..
ä
71
64
77
..
60
72
72
68
79
80
61
70
76
64
71
71
68
72
68
71
183
17
..
219
53
53
115
9
8
213
85
24
183
71
71
115
53
ä
ä
ä
..
æ
ä
ä
ä
ä
ä
æ
ä
ä
ä
ä
ä
à
ä
13,0
10,8
8,1
8,0
9,5
7,4
13,7
6,7
6,0
9,9
8,6
8,5
11,2
9,3
11,5
9,1
4,9
9,5
10,2
246
193
85
78
142
55
256
40
20
164
105
99
206
134
215
123
10
142
æ
ä
ä
ä
æ
ä
æ
ä
ä
ä
ä
ä
æ
æ
æ
ä
ä
æ
Hallands län
Falkenberg
Halmstad
Hylte
Kungsbacka
Laholm
Varberg
Länsmedel (vägt)
899
936
1021
835
833
840
882
127
163
216
74
72
77
61
49
..
61
60
53
57
40
131
..
40
51
103
æ
æ
..
à
æ
æ
72
63
79
65
62
68
67
53
196
9
167
206
115
ä
ä
ä
ä
æ
ä
8,9
12,2
8,3
11,3
7,4
10,2
10,4
115
228
92
209
55
171
ä
æ
ä
ä
ä
ä
Ale
Alingsås
Bengtsfors
Bollebygd
Borås
Dals-Ed
Essunga
Falköping
Färgelanda
Grästorp
Gullspång
Göteborg
Götene
Herrljunga
Hjo
Härryda
753
925
1272
..
940
1044
844
1181
952
853
712
993
945
856
934
732
31
152
275
..
167
227
83
265
174
90
19
196
170
93
159
23
..
55
..
..
55
..
..
65
..
..
..
50
40
58
..
50
..
95
..
..
95
..
..
25
..
..
..
123
154
73
..
123
..
æ
..
..
ä
..
..
æ
..
..
..
à
–
æ
..
æ
69
56
76
72
64
..
..
71
..
..
..
64
65
53
63
60
98
239
24
53
183
..
..
71
..
..
..
183
167
244
196
219
ä
æ
ä
ä
ä
..
..
ä
..
..
..
ä
æ
æ
ä
à
11,7
13,5
13,4
.
10,4
8,0
12,2
14,2
10,1
10,9
12,2
14,8
7,7
8,9
13,2
12,3
221
254
253
.
178
78
228
262
166
196
228
267
66
115
249
232
ä
æ
æ
.
ä
æ
æ
æ
ä
ä
æ
ä
æ
ä
æ
ä
121
Min–max (riket)
Funktionsförmåga
2011–2013
Antal
Procent
Procent
535–1443
27–80
Vägt medel (riket)
947
Median (riket)
912
Rank av
279
56
57
Rank av
160
38–87
67
68
Rank av
248
à
Tre eller fler
psykofarmaka,
75 år och äldre
Procent
2,1–17,5
10,0
9,3
Rank av
275
ä
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
ringsbehov efter
stroke, 2011–2013
Jämf. föreg. år
Frakturer på
lår och höft,
2011–2013
Jämf. föreg. år
122
ä
Karlsborg
Kungälv
Lerum
Lidköping
Lilla Edet
Lysekil
Mariestad
Mark
Mellerud
Munkedal
Mölndal
Orust
Partille
Skara
Skövde
Sotenäs
Stenungsund
Strömstad
Svenljunga
Tanum
Tibro
Tidaholm
Tjörn
Tranemo
Trollhättan
Töreboda
Uddevalla
Ulricehamn
Vara
Vårgårda
Vänersborg
Åmål
Öckerö
Länsmedel (vägt)
757
800
746
813
806
881
1011
900
823
1009
914
698
867
857
798
1038
796
1040
989
814
933
930
633
924
1021
1184
958
952
921
869
909
877
758
922
32
54
27
61
59
109
209
131
67
207
141
18
97
94
50
221
48
223
194
63
157
156
8
151
216
266
181
174
149
99
137
105
33
..
59
70
68
..
33
75
61
..
..
61
61
60
54
47
..
..
..
..
63
..
51
..
77
51
..
40
67
56
..
56
..
..
56
..
58
7
13
..
159
4
40
..
..
40
40
51
100
138
..
..
..
..
30
..
117
..
3
117
..
154
17
88
..
88
..
..
..
ä
ä
ä
..
æ
ä
ä
..
..
ä
–
à
æ
æ
..
..
..
..
ä
..
–
..
æ
ä
..
æ
à
–
..
æ
..
..
72
70
68
65
72
48
67
66
68
69
63
70
67
63
62
72
65
67
76
60
72
66
63
59
68
57
62
60
58
67
70
67
71
65
53
85
115
167
53
247
134
155
115
98
196
85
134
196
206
53
167
134
24
219
53
155
196
231
115
236
206
219
233
134
85
134
71
æ
ä
ä
ä
ä
æ
ä
ä
ä
ä
æ
ä
ä
ä
ä
ä
ä
à
ä
à
æ
æ
æ
ä
ä
–
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
10,4
13,2
15,2
12,7
14,7
12,3
11,5
10,9
8,0
10,2
14,2
9,6
14,1
13,8
10,5
11,9
16,5
8,2
4,4
12,7
6,1
12,2
17,5
13,8
12,0
16,9
14,8
10,3
10,2
8,9
10,1
10,5
16,7
12,9
178
249
270
240
265
232
215
196
78
171
262
145
261
258
180
223
272
87
7
240
23
228
275
258
226
274
267
175
171
115
166
180
273
æ
ä
æ
æ
æ
ä
ä
æ
ä
ä
æ
ä
ä
æ
ä
æ
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
æ
ä
æ
æ
ä
æ
æ
ä
æ
æ
Värmlands län
Arvika
Eda
Filipstad
Forshaga
Grums
Hagfors
Hammarö
Karlstad
Kil
1227
888
1011
767
796
1127
691
843
749
272
114
209
38
48
253
16
81
29
62
..
45
..
..
..
..
51
..
37
..
142
..
..
..
..
117
..
æ
..
æ
..
..
..
..
æ
..
65
73
60
66
69
60
64
71
77
167
43
219
155
98
219
183
71
17
ä
ä
ä
æ
ä
æ
æ
ä
ä
12,5
.
7,8
10,3
14,0
15,5
12,4
12,4
9,6
237
.
70
175
260
271
235
235
145
æ
.
ä
ä
æ
æ
æ
æ
ä
bilaga 1
Antal
Procent
Procent
535–1443
27–80
Vägt medel (riket)
947
Median (riket)
912
Rank av
279
56
57
Rank av
160
38–87
67
68
Rank av
248
à
Tre eller fler
psykofarmaka,
75 år och äldre
Procent
2,1–17,5
10,0
9,3
Rank av
275
ä
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Funktionsförmåga
2011–2013
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
ringsbehov efter
stroke, 2011–2013
Jämf. föreg. år
Frakturer på
lår och höft,
2011–2013
ä
Kristinehamn
Munkfors
Storfors
Sunne
Säffle
Torsby
Årjäng
Länsmedel (vägt)
799
1443
..
1168
746
1214
818
928
52
279
..
264
27
271
65
65
..
..
..
60
61
..
54
25
..
..
..
51
40
..
æ
..
..
..
ä
ä
..
69
65
..
73
67
73
76
68
98
167
..
43
134
43
24
ä
ä
..
ä
ä
ä
ä
7,6
.
10,6
13,1
9,8
5,9
10,9
11,0
63
.
184
248
157
18
196
ä
.
ä
æ
æ
ä
æ
Örebro län
Askersund
Degerfors
Hallsberg
Hällefors
Karlskoga
Kumla
Laxå
Lekeberg
Lindesberg
Ljusnarsberg
Nora
Örebro
Länsmedel (vägt)
883
813
1062
853
1128
927
1025
713
802
1084
731
957
944
111
61
233
90
254
153
219
20
55
241
22
180
..
..
51
..
57
49
..
..
59
..
..
59
58
..
..
117
..
80
131
..
..
58
..
..
58
..
..
æ
..
ä
æ
..
..
ä
..
..
ä
75
38
64
76
60
69
53
..
58
62
72
68
65
30
248
183
24
219
98
244
..
233
206
53
115
ä
æ
æ
ä
ä
ä
æ
..
à
ä
ä
ä
5,4
.
11,1
7,8
9,8
10,0
11,4
10,5
10,3
4,1
7,2
9,6
9,3
13
.
202
70
157
165
213
180
175
3
49
145
ä
.
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
ä
æ
Västmanlands län
Arboga
Fagersta
Hallstahammar
Kungsör
Köping
Norberg
Sala
Skinnskatteberg
Surahammar
Västerås
Länsmedel (vägt)
1019
1157
934
944
1067
1030
1020
..
848
864
935
214
261
159
169
236
220
215
..
87
96
..
58
63
..
50
..
68
..
..
52
56
..
73
30
..
123
..
13
..
..
112
..
ä
ä
..
æ
..
ä
..
..
à
71
71
64
67
64
..
75
..
60
65
67
71
71
183
134
183
..
30
..
219
167
ä
ä
æ
æ
ä
..
ä
..
æ
ä
7,3
9,8
9,3
7,4
.
6,7
10,7
2,1
13,0
9,3
9,2
51
157
134
55
.
40
189
1
246
134
ä
æ
æ
ä
.
ä
æ
ä
æ
ä
Dalarnas län
Avesta
Borlänge
Falun
Gagnef
Hedemora
Leksand
Ludvika
Malung-Sälen
954
899
1052
879
889
1085
1047
819
178
127
231
107
115
242
228
66
38
45
57
..
52
54
38
..
156
142
80
..
112
100
156
..
æ
æ
à
..
ä
ä
æ
..
62
71
72
78
77
72
68
83
206
71
53
14
17
53
115
3
æ
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
11,9
8,0
8,2
8,3
13,5
11,2
8,8
14,9
223
78
87
92
254
206
111
269
æ
ä
æ
ä
æ
æ
æ
æ
123
Min–max (riket)
Funktionsförmåga
2011–2013
Antal
Procent
Procent
535–1443
27–80
Vägt medel (riket)
947
Median (riket)
912
Rank av
279
56
57
Rank av
160
38–87
67
68
Rank av
248
à
Tre eller fler
psykofarmaka,
75 år och äldre
Procent
2,1–17,5
10,0
9,3
Rank av
275
ä
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
ringsbehov efter
stroke, 2011–2013
Jämf. föreg. år
Frakturer på
lår och höft,
2011–2013
Jämf. föreg. år
124
ä
Mora
Orsa
Rättvik
Smedjebacken
Säter
Vansbro
Älvdalen
Länsmedel (vägt)
940
1063
917
771
877
1015
945
960
167
234
144
39
105
212
170
43
..
..
..
..
..
..
47
149
..
..
..
..
..
..
à
..
..
..
..
..
..
70
..
67
59
60
69
73
70
85
..
134
231
219
98
43
ä
..
æ
æ
æ
ä
ä
8,4
10,7
8,8
8,6
9,7
9,2
8,6
9,4
97
189
111
105
152
125
105
æ
æ
æ
æ
ä
ä
æ
Gävleborgs län
Bollnäs
Gävle
Hofors
Hudiksvall
Ljusdal
Nordanstig
Ockelbo
Ovanåker
Sandviken
Söderhamn
Länsmedel (vägt)
945
849
744
1049
872
884
1162
835
811
1056
908
170
89
25
229
102
113
262
74
60
232
52
63
..
54
45
..
..
50
61
53
57
112
30
..
100
142
..
..
123
40
103
æ
ä
..
æ
æ
..
..
ä
ä
æ
61
69
76
67
77
68
..
53
69
61
67
213
98
24
134
17
115
..
244
98
213
ä
ä
ä
ä
ä
ä
..
æ
ä
æ
7,4
11,2
8,1
8,0
6,4
6,4
6,5
9,7
7,7
6,9
8,6
55
206
85
78
29
29
33
152
66
44
æ
æ
æ
ä
ä
æ
æ
æ
æ
ä
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Sundsvall
Timrå
Ånge
Örnsköldsvik
Länsmedel (vägt)
993
984
1190
1002
840
1186
991
1012
196
193
268
203
77
267
195
45
56
69
47
43
..
57
53
142
88
12
138
149
..
80
æ
ä
ä
æ
æ
..
æ
67
78
65
75
74
73
71
72
134
14
167
30
35
43
71
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
7,6
6,6
8,5
7,5
6,1
8,2
7,5
7,5
63
37
99
60
23
87
60
æ
ä
æ
æ
ä
æ
æ
Jämtlands län
Berg
Bräcke
Härjedalen
Krokom
Ragunda
Strömsund
Åre
Östersund
Länsmedel (vägt)
1153
1114
1266
922
1276
1337
1267
1125
1162
259
249
273
150
276
278
274
252
..
..
27
..
..
..
..
53
45
..
..
160
..
..
..
..
103
..
..
–
..
..
..
..
æ
..
75
66
68
74
66
..
66
68
..
30
155
115
35
155
..
155
..
ä
æ
ä
ä
ä
..
ä
8,6
5,5
9,2
7,1
7,7
7,9
4,1
9,2
8,1
105
14
125
48
66
73
3
125
æ
ä
æ
ä
æ
æ
ä
æ
Västerbottens län
Bjurholm
Dorotea
Lycksele
..
1312
841
..
277
80
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
69
..
..
98
..
..
ä
8,5
7,9
.
99
73
.
ä
æ
.
bilaga 1
Antal
Procent
Procent
535–1443
27–80
Vägt medel (riket)
947
Median (riket)
912
Rank av
279
56
57
Rank av
160
38–87
67
68
Rank av
248
à
Tre eller fler
psykofarmaka,
75 år och äldre
Procent
2,1–17,5
10,0
9,3
Rank av
275
ä
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Funktionsförmåga
2011–2013
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
ringsbehov efter
stroke, 2011–2013
Jämf. föreg. år
Frakturer på
lår och höft,
2011–2013
ä
Malå
Nordmaling
Norsjö
Robertsfors
Skellefteå
Sorsele
Storuman
Umeå
Vilhelmina
Vindeln
Vännäs
Åsele
Länsmedel (vägt)
..
883
..
1124
1009
..
1088
908
1066
1163
1135
1155
991
..
111
..
251
207
..
243
135
235
263
256
260
..
..
..
..
56
..
..
65
..
..
..
..
62
..
..
..
..
88
..
..
25
..
..
..
..
..
..
..
..
ä
..
..
æ
..
..
..
..
..
67
..
72
70
..
73
71
..
..
79
..
69
..
134
..
53
85
..
43
71
..
..
9
..
..
ä
..
æ
ä
..
ä
ä
..
..
ä
..
6,0
6,5
7,9
6,5
9,2
.
6,6
10,6
12,6
.
.
.
9,4
20
33
73
33
125
.
37
184
238
.
.
.
æ
ä
æ
ä
ä
.
ä
æ
æ
.
.
.
Norrbottens län
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
Länsmedel (vägt)
..
1152
1042
955
670
1137
894
934
936
912
1095
1128
933
998
980
..
258
225
179
11
257
121
159
163
140
245
254
157
200
..
..
55
..
..
..
67
55
42
..
57
..
..
..
52
..
..
95
..
..
..
17
95
153
..
80
..
..
..
..
..
æ
..
..
..
à
æ
æ
..
ä
..
..
..
..
..
65
66
..
..
79
62
70
67
67
61
..
87
68
..
..
167
155
..
..
9
206
85
134
134
213
..
1
..
..
ä
ä
..
..
ä
ä
ä
ä
ä
ä
..
ä
10,2
8,3
6,4
6,1
5,3
7,3
7,2
3,8
7,6
4,7
9,2
7,5
8,8
6,1
7,1
171
92
29
23
12
51
49
2
63
9
125
60
111
23
æ
æ
æ
ä
æ
æ
ä
ä
ä
ä
æ
æ
æ
æ
125
9,8–34,1
Vägt medel (riket)
20,2
Median (riket)
20,5
Rank av
276
Procent
3,1–20,0
11,4
10,9
Rank av
275
æ
Procent
1,9–15,3
6,5
6,3
Rank av
275
ä
Kommunens
information
på hemsidan
Procent
87
Rank av
290
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Användning av anti
psykotiska läkemedel,
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Olämpliga
läkemedel,
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
Tio eller fler
läkemedel,
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
126
52–100
85
à
Stockholms län
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
Länsmedel (vägt)
20,6
18,6
20,4
24,9
20,4
23,5
19,4
18,2
21,1
26,5
20,3
21,4
22,3
20,7
20,1
19,5
24,0
25,5
17,7
16,7
.
27,2
23,7
22,1
28,6
25,0
20,3
144
89
134
239
134
217
108
81
160
258
132
165
195
146
124
112
227
246
69
46
.
261
222
189
270
240
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
.
æ
ä
æ
æ
ä
12,0
9,6
13,2
14,4
11,1
10,3
13,9
13,4
13,6
13,3
16,6
14,1
14,3
12,6
11,2
12,4
15,5
14,5
11,4
11,6
.
16,8
13,1
8,1
.
15,0
12,6
182
85
222
249
143
117
243
229
236
224
268
245
247
200
150
193
265
252
161
169
.
270
221
37
.
259
ä
ä
ä
ä
æ
ä
ä
ä
ä
æ
æ
ä
æ
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
.
ä
ä
ä
.
ä
7,6
5,6
7,7
8,6
5,1
4,9
6,5
5,6
7,4
9,6
5,7
10,7
8,1
4,5
7,8
6,3
7,8
8,1
9,3
3,6
.
7,2
5,1
3,5
.
6,6
6,3
201
93
208
228
69
59
150
93
189
249
101
263
220
44
211
137
211
220
241
21
.
181
69
16
.
154
ä
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
æ
æ
ä
ä
æ
ä
ä
æ
ä
æ
æ
ä
.
æ
æ
æ
.
ä
96
87
87
91
96
91
96
96
96
87
100
91
91
96
96
87
91
96
96
91
87
83
78
83
96
91
18
116
116
63
18
63
18
18
18
116
1
63
63
18
18
116
63
18
18
63
116
168
205
168
18
63
ä
à
ä
à
à
ä
à
à
à
à
à
à
à
à
ä
à
à
à
à
æ
à
æ
æ
à
à
ä
Uppsala län
Enköping
Heby
Håbo
Knivsta
Tierp
Uppsala
Älvkarleby
Östhammar
Länsmedel (vägt)
24,2
21,8
28,3
23,9
24,6
23,5
23,0
28,1
24,1
231
177
267
225
234
217
206
266
æ
ä
æ
ä
æ
æ
æ
æ
9,4
9,3
12,6
8,8
8,6
10,4
10,5
11,2
10,1
75
67
200
53
49
119
126
150
ä
ä
æ
ä
ä
ä
ä
æ
5,1
8,3
4,0
4,4
7,2
6,7
5,7
7,3
6,4
69
225
30
42
181
160
101
185
æ
æ
æ
ä
æ
æ
ä
æ
83
91
96
83
87
96
74
96
168
63
18
168
116
18
242
18
æ
ä
à
æ
à
à
à
à
Södermanlands län
Eskilstuna
Flen
Gnesta
Katrineholm
17,5
17,0
12,8
20,7
66
55
8
146
æ
ä
æ
æ
8,7
8,8
8,1
9,9
50
53
37
95
ä
ä
ä
ä
5,3
6,8
8,1
5,6
82
163
220
93
ä
æ
æ
ä
87
100
78
96
116
1
205
18
à
ä
ä
à
bilaga 1
Vägt medel (riket)
20,2
Median (riket)
20,5
Rank av
276
3,1–20,0
11,4
10,9
Rank av
275
æ
Procent
1,9–15,3
6,5
6,3
Rank av
275
ä
Kommunens
information
på hemsidan
Procent
87
Rank av
290
Jämf. föreg. år
9,8–34,1
Procent
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Användning av anti
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Olämpliga
läkemedel,
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
Tio eller fler
läkemedel,
75 år och äldre
52–100
85
à
Nyköping
Oxelösund
Strängnäs
Trosa
Vingåker
Länsmedel (vägt)
17,1
22,2
16,0
12,0
23,3
17,6
59
191
40
4
216
æ
æ
æ
ä
æ
9,6
8,7
3,8
7,2
12,7
8,6
85
50
2
23
206
ä
ä
ä
æ
ä
6,6
7,5
5,5
4,8
9,0
6,0
154
197
90
54
235
æ
ä
æ
æ
ä
96
78
70
78
91
18
205
261
205
63
à
à
à
ä
à
Boxholm
Finspång
Kinda
Linköping
Mjölby
Motala
Norrköping
Söderköping
Vadstena
Valdemarsvik
Ydre
Åtvidaberg
Ödeshög
Länsmedel (vägt)
26,1
19,5
25,8
19,0
19,4
20,4
18,0
21,9
20,3
15,8
14,4
.
20,5
19,2
253
112
248
102
108
134
78
181
132
37
23
.
139
æ
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
.
æ
10,2
6,6
13,3
12,7
11,9
14,7
11,1
10,0
15,5
8,7
8,2
.
16,8
12,1
107
14
224
206
176
255
143
98
265
50
39
.
270
ä
ä
æ
ä
ä
à
ä
ä
ä
æ
ä
.
ä
8,0
5,8
5,0
3,8
5,3
5,3
5,4
6,5
11,2
6,6
2,1
.
2,5
4,9
217
109
65
25
82
82
86
150
266
154
3
.
6
æ
ä
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
æ
ä
.
ä
78
96
96
87
83
96
96
91
74
91
70
78
65
205
18
18
116
168
18
18
63
242
63
261
205
273
ä
à
à
à
à
ä
à
ä
ä
à
à
ä
æ
Jönköpings län
Aneby
Eksjö
Gislaved
Gnosjö
Habo
Jönköping
Mullsjö
Nässjö
Sävsjö
Tranås
Vaggeryd
Vetlanda
Värnamo
Länsmedel (vägt)
22,6
23,2
28,6
20,5
26,7
22,8
21,7
22,2
20,5
22,0
.
18,4
21,3
22,7
201
213
270
139
260
204
176
191
139
186
.
85
164
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
.
æ
æ
11,6
10,8
11,2
7,0
7,6
10,4
12,3
12,9
7,4
11,2
.
10,1
10,8
10,7
169
132
150
19
27
119
188
213
26
150
.
103
132
ä
æ
ä
ä
ä
ä
æ
ä
ä
ä
.
ä
ä
1,9
4,2
6,5
4,7
9,9
6,4
7,2
6,1
7,4
6,7
.
6,5
8,6
6,5
1
38
150
50
258
145
181
127
189
160
.
150
228
ä
ä
æ
æ
æ
æ
æ
ä
ä
ä
.
æ
æ
96
91
100
78
78
91
91
78
87
83
78
91
91
18
63
1
205
205
63
63
205
116
168
205
63
63
ä
ä
ä
ä
ä
à
à
ä
à
æ
à
à
à
Kronobergs län
Alvesta
Lessebo
Ljungby
Markaryd
Tingsryd
Uppvidinge
21,4
28,3
24,1
18,6
20,1
24,1
165
267
228
89
124
228
æ
æ
æ
ä
æ
æ
5,9
9,4
12,1
10,1
10,0
6,4
8
75
186
103
98
10
ä
ä
ä
ä
ä
ä
7,4
5,6
5,2
9,7
8,0
8,4
189
93
79
250
217
227
ä
æ
ä
æ
æ
æ
91
61
96
91
74
78
63
281
18
63
242
205
à
ä
à
à
æ
à
127
9,8–34,1
Vägt medel (riket)
20,2
Median (riket)
20,5
Rank av
276
Procent
3,1–20,0
11,4
10,9
Rank av
275
æ
Procent
1,9–15,3
6,5
6,3
Rank av
275
ä
Kommunens
information
på hemsidan
Procent
87
Rank av
290
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Användning av anti
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Olämpliga
läkemedel,
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
Tio eller fler
läkemedel,
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
128
52–100
85
à
Växjö
Älmhult
Länsmedel (vägt)
21,4
10,4
21,0
165
3
æ
ä
8,9
6,7
9,0
57
16
ä
ä
6,2
5,7
6,6
135
101
ä
ä
91
91
63
63
ä
à
Kalmar län
Borgholm
Emmaboda
Hultsfred
Högsby
Kalmar
Mönsterås
Mörbylånga
Nybro
Oskarshamn
Torsås
Vimmerby
Västervik
Länsmedel (vägt)
18,7
13,9
19,9
21,5
14,7
17,8
14,5
13,8
18,8
12,3
.
19,5
17,0
93
16
120
171
27
72
26
15
95
5
.
112
æ
æ
æ
æ
ä
æ
ä
ä
ä
ä
.
æ
7,1
11,1
10,2
7,0
7,8
7,6
7,9
9,3
11,3
7,2
.
9,6
8,9
22
143
107
19
30
27
32
67
157
23
.
85
ä
æ
æ
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
.
ä
3,1
7,9
4,1
5,6
3,5
5,6
5,0
5,4
7,9
5,1
.
5,7
5,0
10
213
34
93
16
93
65
86
213
69
.
101
ä
æ
æ
æ
ä
ä
à
ä
ä
ä
.
æ
74
78
91
78
96
96
87
78
83
78
87
87
242
205
63
205
18
18
116
205
168
205
116
116
à
æ
ä
à
ä
à
æ
à
ä
à
ä
ä
16,6
45
æ
9,3
67
ä
3,5
16
æ
83
168
ä
Blekinge län
Karlshamn
Karlskrona
Olofström
Ronneby
Sölvesborg
Länsmedel (vägt)
21,1
19,9
20,8
16,9
18,2
19,5
160
120
150
51
81
æ
æ
æ
æ
ä
12,9
13,5
12,0
9,4
13,3
12,4
213
232
182
75
224
ä
ä
ä
ä
ä
6,7
7,0
4,1
5,8
6,2
6,3
160
175
34
109
135
æ
æ
ä
æ
ä
91
91
65
83
83
63
63
273
168
168
à
à
à
à
à
Skåne län
Bjuv
Bromölla
Burlöv
Båstad
Eslöv
Helsingborg
Hässleholm
Höganäs
Hörby
Höör
Klippan
Kristianstad
Kävlinge
Landskrona
Lomma
22,5
23,1
20,5
19,6
18,4
19,1
23,1
17,1
22,0
21,6
19,3
21,5
16,3
20,1
20,4
199
210
139
115
85
103
210
59
186
175
106
171
42
124
134
æ
æ
ä
æ
à
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
ä
ä
æ
10,8
8,5
10,3
10,4
10,4
10,7
9,4
12,3
8,5
9,7
9,5
7,9
11,1
12,6
9,4
132
44
117
119
119
129
75
188
44
89
81
32
143
200
75
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
ä
ä
ä
ä
ä
æ
ä
8,8
5,1
9,3
6,1
7,6
6,9
7,3
5,5
6,1
4,8
9,5
6,4
3,3
8,3
5,8
232
69
241
127
201
167
185
90
127
54
248
145
14
225
109
æ
ä
æ
æ
æ
à
ä
ä
ä
ä
æ
à
ä
æ
ä
91
91
87
87
87
100
87
74
74
87
100
96
87
87
97
63
63
116
116
116
1
116
242
242
116
1
18
116
116
17
ä
ä
à
ä
à
ä
à
æ
ä
ä
ä
à
à
à
ä
Gotlands län
Gotland
Länsmedel (vägt)
bilaga 1
Vägt medel (riket)
20,2
Median (riket)
20,5
Rank av
276
3,1–20,0
11,4
10,9
Rank av
275
æ
Procent
1,9–15,3
6,5
6,3
Rank av
275
ä
Kommunens
information
på hemsidan
Procent
87
Rank av
290
Jämf. föreg. år
9,8–34,1
Procent
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Användning av anti
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Olämpliga
läkemedel,
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
Tio eller fler
läkemedel,
75 år och äldre
52–100
85
à
Lund
Malmö
Osby
Perstorp
Simrishamn
Sjöbo
Skurup
Staffanstorp
Svalöv
Svedala
Tomelilla
Trelleborg
Vellinge
Ystad
Åstorp
Ängelholm
Örkelljunga
Östra Göinge
Länsmedel (vägt)
20,2
19,8
18,6
27,8
26,0
20,1
24,4
15,7
17,4
23,5
21,4
24,1
18,7
24,6
18,3
18,6
12,8
20,8
20,4
130
119
89
264
252
124
232
35
65
217
165
228
93
234
84
89
8
150
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
ä
10,1
11,7
5,4
5,6
9,5
11,1
6,3
8,0
7,9
10,2
9,3
14,5
7,7
10,0
13,3
9,1
4,4
5,6
10,3
103
171
5
6
81
143
9
36
32
107
67
252
29
98
224
62
3
6
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
ä
ä
ä
ä
7,4
5,7
6,8
7,4
6,3
3,7
4,8
3,7
5,1
5,1
3,2
4,8
4,9
4,9
7,3
4,2
5,3
7,7
6,1
189
101
163
189
137
23
54
23
69
69
13
54
59
59
185
38
82
208
æ
ä
à
æ
æ
ä
ä
æ
æ
ä
æ
ä
æ
ä
ä
ä
æ
æ
96
87
100
78
96
83
96
96
78
83
87
87
91
96
83
96
87
91
18
116
1
205
18
168
18
18
205
168
116
116
63
18
168
18
116
63
à
ä
à
à
à
æ
à
ä
æ
à
à
à
æ
à
ä
à
à
à
Hallands län
Falkenberg
Halmstad
Hylte
Kungsbacka
Laholm
Varberg
Länsmedel (vägt)
18,4
20,7
14,8
20,1
16,8
21,5
19,7
85
146
28
124
48
171
æ
æ
æ
æ
ä
æ
12,0
13,7
6,5
12,5
11,7
11,1
12,3
182
239
12
197
171
143
æ
ä
ä
æ
ä
ä
6,6
7,1
7,4
6,0
6,0
5,9
6,5
154
178
189
124
124
118
ä
æ
ä
æ
æ
ä
91
83
87
83
87
87
63
168
116
168
116
116
ä
ä
ä
à
à
à
Ale
Alingsås
Bengtsfors
Bollebygd
Borås
Dals-Ed
Essunga
Falköping
Färgelanda
Grästorp
Gullspång
Göteborg
Götene
Herrljunga
Hjo
Härryda
18,9
21,9
22,1
.
23,5
34,1
23,0
26,1
22,6
17,1
9,8
21,8
14,2
15,8
20,8
16,7
99
181
189
.
217
276
206
253
201
59
1
177
19
37
150
46
æ
æ
æ
.
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
æ
æ
ä
æ
ä
14,1
12,6
17,6
.
14,7
11,4
12,9
12,7
12,6
12,4
9,8
15,1
6,9
11,9
13,7
12,5
245
200
273
.
255
161
213
206
200
193
92
260
18
176
239
197
ä
ä
ä
.
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
ä
6,1
7,1
9,3
.
7,5
6,8
3,6
6,1
5,0
9,3
4,9
9,3
4,2
5,9
7,6
9,0
127
178
241
.
197
163
21
127
65
241
59
241
38
118
201
235
ä
ä
ä
.
æ
æ
ä
ä
ä
æ
æ
ä
ä
ä
æ
æ
96
91
91
88
91
65
96
100
78
87
100
83
91
87
87
96
18
63
63
115
63
273
18
1
205
116
1
168
63
116
116
18
à
ä
à
ä
à
ä
ä
à
ä
à
ä
à
ä
à
ä
à
129
9,8–34,1
Vägt medel (riket)
20,2
Median (riket)
20,5
Rank av
276
Procent
3,1–20,0
11,4
10,9
Rank av
275
æ
Procent
1,9–15,3
6,5
6,3
Rank av
275
ä
Kommunens
information
på hemsidan
Procent
87
Rank av
290
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Användning av anti
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Olämpliga
läkemedel,
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
Tio eller fler
läkemedel,
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
130
52–100
85
à
Karlsborg
Kungälv
Lerum
Lidköping
Lilla Edet
Lysekil
Mariestad
Mark
Mellerud
Munkedal
Mölndal
Orust
Partille
Skara
Skövde
Sotenäs
Stenungsund
Strömstad
Svenljunga
Tanum
Tibro
Tidaholm
Tjörn
Tranemo
Trollhättan
Töreboda
Uddevalla
Ulricehamn
Vara
Vårgårda
Vänersborg
Åmål
Öckerö
Länsmedel (vägt)
25,0
21,9
22,7
19,6
20,4
27,4
19,3
25,9
24,7
21,9
22,4
21,5
20,8
18,9
19,4
22,2
31,9
20,9
15,6
23,0
16,9
25,2
30,2
32,3
20,6
22,4
21,4
21,8
18,0
20,7
22,5
28,3
18,9
22,0
240
181
203
115
134
262
106
250
237
181
196
171
150
99
108
191
274
156
32
206
51
244
273
275
144
196
165
177
78
146
199
267
99
æ
æ
ä
æ
ä
æ
æ
ä
ä
æ
æ
ä
ä
æ
æ
æ
æ
æ
ä
æ
ä
æ
æ
æ
æ
æ
ä
ä
æ
à
ä
æ
ä
11,0
12,7
13,9
10,1
10,2
11,5
9,8
13,0
20,0
7,8
14,8
12,8
16,9
10,0
11,8
11,9
13,6
10,7
8,4
11,0
9,4
13,0
13,7
9,6
15,1
9,3
9,2
10,8
15,1
11,3
12,0
9,9
17,6
13,4
139
206
243
103
107
166
92
217
275
30
258
210
272
98
174
176
236
129
41
139
75
217
239
85
260
67
65
132
260
157
182
95
273
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
ä
æ
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
4,3
5,9
9,7
5,7
10,6
11,0
5,9
6,3
5,7
5,9
8,6
7,4
9,0
5,8
6,4
11,9
9,1
9,8
2,2
4,5
3,8
6,9
10,5
8,1
7,9
4,9
9,7
6,9
6,3
5,6
6,6
9,3
7,7
7,9
41
118
250
101
261
264
118
137
101
118
228
189
235
109
145
270
240
253
4
44
25
167
260
220
213
59
250
167
137
93
154
241
208
æ
ä
æ
ä
æ
ä
ä
ä
ä
ä
æ
æ
ä
æ
ä
æ
æ
ä
ä
æ
ä
ä
æ
æ
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
æ
ä
78
96
91
96
78
74
87
83
74
96
96
91
87
91
74
87
87
87
87
100
91
83
91
70
91
96
91
74
78
75
100
70
83
205
18
63
18
205
242
116
168
242
18
18
63
116
63
242
116
116
116
116
1
63
168
63
261
63
18
63
242
205
241
1
261
168
à
ä
à
ä
ä
à
ä
ä
à
à
à
ä
à
ä
à
à
à
ä
à
ä
à
æ
à
à
à
ä
à
à
æ
à
ä
à
à
Värmlands län
Arvika
Eda
Filipstad
Forshaga
Grums
Hagfors
Hammarö
Karlstad
Kil
17,9
.
25,9
20,5
24,8
27,4
21,8
18,4
26,5
74
.
250
139
238
262
177
85
258
ä
.
ä
ä
æ
æ
ä
æ
æ
7,3
.
11,2
8,9
7,0
16,1
11,9
10,0
10,2
25
.
150
57
19
267
176
98
107
ä
.
ä
ä
æ
æ
æ
æ
æ
3,5
.
8,9
5,8
7,0
14,0
6,9
7,6
2,4
16
.
234
109
175
274
167
201
5
æ
.
æ
ä
æ
æ
æ
à
ä
91
83
57
100
78
78
78
96
83
63
168
283
1
205
205
205
18
168
ä
ä
à
à
ä
à
ä
à
ä
bilaga 1
Vägt medel (riket)
20,2
Median (riket)
20,5
Rank av
276
3,1–20,0
11,4
10,9
Rank av
275
æ
Procent
1,9–15,3
6,5
6,3
Rank av
275
ä
Kommunens
information
på hemsidan
Procent
87
Rank av
290
Jämf. föreg. år
9,8–34,1
Procent
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Användning av anti
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Olämpliga
läkemedel,
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
Tio eller fler
läkemedel,
75 år och äldre
52–100
85
à
Kristinehamn
Munkfors
Storfors
Sunne
Säffle
Torsby
Årjäng
Länsmedel (vägt)
18,2
.
17,0
23,1
23,7
15,6
23,0
20,4
81
.
55
210
222
32
206
æ
.
æ
æ
æ
æ
à
14,4
.
11,3
9,7
6,6
9,7
15,3
10,6
249
.
157
89
14
89
263
æ
.
ä
æ
ä
ä
ä
5,8
.
12,1
7,5
6,3
3,1
4,4
6,7
109
.
271
197
137
10
42
à
.
ä
ä
æ
ä
ä
91
70
78
87
100
74
83
63
261
205
116
1
242
168
à
ä
æ
à
ä
à
ä
Örebro län
Askersund
Degerfors
Hallsberg
Hällefors
Karlskoga
Kumla
Laxå
Lekeberg
Lindesberg
Ljusnarsberg
Nora
Örebro
Länsmedel (vägt)
21,9
.
19,6
12,7
20,9
20,0
25,8
27,8
15,5
12,9
20,8
17,0
18,4
181
.
115
6
156
123
248
264
31
12
150
55
æ
.
æ
æ
æ
æ
æ
æ
ä
æ
æ
æ
12,5
.
11,4
10,2
12,4
13,0
16,7
14,3
13,5
12,9
11,4
9,9
11,5
197
.
161
107
193
217
269
247
232
213
161
95
æ
.
ä
ä
æ
æ
ä
ä
ä
æ
æ
ä
4,0
.
7,9
3,9
6,8
5,1
4,5
9,8
7,1
4,1
6,4
7,6
6,8
30
.
213
29
163
69
44
253
178
34
145
201
ä
.
æ
ä
ä
ä
ä
æ
æ
ä
ä
æ
87
57
65
87
91
83
78
83
83
61
87
96
116
283
273
116
63
168
205
168
168
281
116
18
ä
æ
æ
ä
ä
à
æ
à
ä
à
ä
à
Västmanlands län
Arboga
Fagersta
Hallstahammar
Kungsör
Köping
Norberg
Sala
Skinnskatteberg
Surahammar
Västerås
Länsmedel (vägt)
21,1
17,9
26,3
21,0
.
12,7
19,7
14,4
18,1
17,1
18,0
160
74
256
159
.
6
118
23
80
59
ä
æ
æ
æ
.
æ
æ
æ
æ
æ
12,8
9,1
10,2
8,5
.
5,3
9,5
3,1
10,4
7,9
8,4
210
62
107
44
.
4
81
1
119
32
ä
ä
ä
ä
.
ä
æ
ä
æ
ä
5,1
7,0
7,6
2,8
.
4,0
4,1
3,1
5,7
2,9
3,7
69
175
201
8
.
30
34
10
101
9
æ
æ
æ
ä
.
ä
æ
ä
æ
à
91
87
71
87
91
78
83
74
70
100
63
116
260
116
63
205
168
242
261
1
ä
à
à
ä
à
æ
æ
à
à
ä
Dalarnas län
Avesta
Borlänge
Falun
Gagnef
Hedemora
Leksand
Ludvika
Malung-Sälen
24,4
14,3
16,8
14,1
22,2
18,8
17,1
17,6
232
21
48
18
191
95
59
68
æ
æ
æ
ä
æ
æ
à
æ
13,4
15,3
11,1
9,3
10,8
11,0
12,3
8,8
229
263
143
67
132
139
188
53
æ
æ
ä
ä
à
æ
ä
ä
9,0
6,9
5,8
5,4
6,9
6,1
6,6
3,4
235
167
109
86
167
127
154
15
æ
æ
æ
ä
ä
ä
ä
æ
83
83
100
57
87
91
70
78
168
168
1
283
116
63
261
205
ä
æ
ä
à
ä
ä
æ
à
131
9,8–34,1
Vägt medel (riket)
20,2
Median (riket)
20,5
Rank av
276
Procent
3,1–20,0
11,4
10,9
Rank av
275
æ
Procent
1,9–15,3
6,5
6,3
Rank av
275
ä
Kommunens
information
på hemsidan
Procent
87
Rank av
290
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Användning av anti
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Olämpliga
läkemedel,
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
Tio eller fler
läkemedel,
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
132
52–100
85
à
Mora
Orsa
Rättvik
Smedjebacken
Säter
Vansbro
Älvdalen
Länsmedel (vägt)
13,9
19,2
15,8
17,2
16,8
13,2
23,9
17,2
16
105
37
64
48
13
225
æ
æ
æ
æ
æ
æ
æ
9,3
13,0
12,3
13,5
11,9
9,8
11,5
12,1
67
217
188
232
176
92
166
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
9,8
10,2
4,6
7,5
6,1
5,2
8,1
6,7
253
259
48
197
127
79
220
æ
æ
ä
ä
ä
ä
æ
78
91
78
96
78
74
78
205
63
205
18
205
242
205
à
à
ä
à
æ
ä
à
Gävleborgs län
Bollnäs
Gävle
Hofors
Hudiksvall
Ljusdal
Nordanstig
Ockelbo
Ovanåker
Sandviken
Söderhamn
Länsmedel (vägt)
25,1
21,2
18,8
18,8
19,1
17,7
20,2
20,1
13,3
20,8
19,7
243
163
95
95
103
69
130
124
14
150
æ
æ
ä
æ
æ
ä
æ
ä
æ
æ
10,4
11,7
8,5
12,3
11,8
13,3
11,3
8,2
9,0
8,9
10,8
119
171
44
188
174
224
157
39
61
57
ä
ä
ä
ä
æ
ä
ä
ä
ä
à
4,7
5,9
7,3
4,7
3,5
5,2
4,8
4,9
5,0
6,9
5,3
50
118
185
50
16
79
54
59
65
167
ä
æ
æ
ä
æ
ä
æ
æ
æ
æ
91
87
74
83
91
87
74
96
91
96
63
116
242
168
63
116
242
18
63
18
ä
æ
æ
ä
à
à
à
ä
æ
à
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Sundsvall
Timrå
Ånge
Örnsköldsvik
Länsmedel (vägt)
17,0
21,4
20,9
16,5
12,8
15,7
26,4
19,5
55
165
156
43
8
35
257
ä
æ
æ
æ
æ
æ
æ
9,1
11,5
13,8
9,2
10,5
10,2
8,9
10,0
62
166
242
65
126
107
57
ä
ä
ä
ä
ä
ä
ä
5,8
8,0
7,4
5,4
6,9
3,8
6,0
6,0
109
217
189
86
167
25
124
ä
æ
æ
à
æ
ä
ä
87
87
91
100
96
70
96
116
116
63
1
18
261
18
ä
à
à
à
à
ä
à
Jämtlands län
Berg
Bräcke
Härjedalen
Krokom
Ragunda
Strömsund
Åre
Östersund
Länsmedel (vägt)
16,5
15,6
23,2
14,2
26,2
24,6
16,0
17,9
19,0
43
32
213
19
255
234
40
74
æ
ä
æ
ä
æ
æ
æ
æ
12,8
6,4
13,4
8,5
12,2
13,6
10,2
12,4
11,7
210
10
229
44
187
236
107
193
æ
ä
æ
ä
æ
æ
ä
ä
5,8
4,6
6,1
3,8
6,3
6,4
2,0
4,7
4,9
109
48
127
25
137
145
2
50
æ
æ
ä
ä
æ
æ
ä
æ
83
83
70
78
70
83
74
100
168
168
261
205
261
168
242
1
ä
ä
ä
ä
ä
à
à
à
Västerbottens län
Bjurholm
Dorotea
Lycksele
16,9
23,8
.
51
224
.
ä
æ
.
6,8
9,5
.
17
81
.
ä
ä
.
5,1
6,3
.
69
137
.
ä
æ
.
57
65
78
283
273
205
à
à
à
bilaga 1
Vägt medel (riket)
20,2
Median (riket)
20,5
Rank av
276
3,1–20,0
11,4
10,9
Rank av
275
æ
Procent
1,9–15,3
6,5
6,3
Rank av
275
ä
Kommunens
information
på hemsidan
Procent
87
Rank av
290
Jämf. föreg. år
9,8–34,1
Procent
Jämf. föreg. år
Min–max (riket)
Procent
Användning av anti
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
Kommunnamn
Olämpliga
läkemedel,
75 år och äldre
Jämf. föreg. år
Tio eller fler
läkemedel,
75 år och äldre
52–100
85
à
Malå
Nordmaling
Norsjö
Robertsfors
Skellefteå
Sorsele
Storuman
Umeå
Vilhelmina
Vindeln
Vännäs
Åsele
Länsmedel (vägt)
19,4
25,0
29,8
23,5
17,8
.
17,9
25,4
23,2
.
.
.
22,0
108
240
272
217
72
.
74
245
213
.
.
.
æ
ä
æ
æ
æ
.
æ
æ
æ
.
.
.
11,9
10,9
8,8
6,5
9,3
.
10,7
10,9
14,5
.
.
.
10,1
176
137
53
12
67
.
129
137
252
.
.
.
æ
ä
ä
ä
ä
.
ä
ä
ä
.
.
.
4,5
5,6
2,6
4,0
9,0
.
11,2
9,3
8,7
.
.
.
8,5
44
93
7
30
235
.
266
241
231
.
.
.
ä
ä
ä
æ
æ
.
æ
ä
æ
.
.
.
65
87
83
83
91
65
72
87
83
70
83
70
273
116
168
168
63
273
259
116
168
261
168
261
à
æ
ä
ä
à
à
ä
à
à
æ
à
à
Norrbottens län
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
Länsmedel (vägt)
22,4
22,8
19,9
14,3
15,4
9,8
16,9
17,5
22,0
12,8
17,7
25,6
15,2
14,4
18,7
196
204
120
21
30
1
51
66
186
8
69
247
29
23
ä
æ
ä
ä
æ
æ
æ
æ
æ
ä
æ
æ
ä
æ
11,2
11,0
14,4
8,4
10,2
10,4
8,4
13,2
11,2
10,6
12,6
14,7
13,5
11,4
11,7
150
139
249
41
107
119
41
222
150
128
200
255
232
161
ä
ä
ä
ä
æ
ä
æ
ä
ä
æ
ä
æ
ä
ä
15,3
11,8
7,6
13,4
11,8
9,8
7,2
6,3
8,8
5,5
10,6
9,8
11,1
12,2
9,4
275
268
201
273
268
253
181
137
232
90
261
253
265
272
æ
æ
ä
æ
æ
ä
æ
ä
æ
ä
æ
ä
ä
æ
54
87
91
83
74
57
87
78
87
57
87
78
52
65
289
116
63
168
242
283
116
205
116
283
116
205
290
273
ä
ä
ä
ä
ä
æ
ä
ä
à
ä
à
ä
à
ä
133
134
tabell 10: Bakgrundsmått, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges.
Bakgrundsmått
Avvikelse
Kostnad per
från standard invånare,
kostnad,
hemtjänst,
2013
2013
Kommunnamn
Min–max (riket)
Procent
Kronor
Kostnad per
brukare,
hemtjänst,
2013
Kostnad per
invånare,
särskilt boende,
2013
Kostnad per
brukare,
särskilt boende,
2013
Kronor
Kronor
Kronor
(-27,6)–60,3 6 520–30 664 104 648–516 181 12 269–64 226 350 549–2 222 783
Vägt medel (riket)
Andel 80 år
och äldre,
2013
Antal
personer
per
handläggare
Procent
Antal
2,4–10,3
46–290
17 433
248 127
28 766
689 835
5,2
134
1,7
17 131
247 807
27 725
652 253
6,2
140
Stockholms län
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
Länsmedel (vägt)
4,9
-1,3
14,8
19,0
7,2
-9,1
2,5
-11,3
-10,9
5,6
-22,0
-3,2
-7,4
3,4
-15,7
-7,7
1,8
-6,9
-10,4
-8,1
-17,5
-22,5
-5,4
8,4
-4,7
2,5
10 410
18 148
12 345
14 254
11 760
16 656
16 176
16 015
12 754
9 126
12 611
7 913
11 196
15 808
15 294
20 741
15 289
21 127
12 842
16 034
10 934
6 520
10 685
13 150
15 257
14 807
185 451
212 412
215 732
191 031
154 752
161 367
181 110
155 716
291 120
237 417
.
151 789
190 686
143 393
191 526
186 829
180 013
286 968
222 797
140 801
184 165
120 186
152 093
210 197
305 287
234 024
27 079
32 720
25 865
21 920
31 024
18 632
37 780
24 943
29 003
23 125
18 510
27 609
24 500
27 484
34 570
35 143
38 921
20 509
21 629
24 085
21 662
19 380
23 594
29 502
21 196
18 124
2 063 419
1 093 036
805 761
685 455
734 583
608 799
665 287
687 236
580 494
1 002 722
.
791 642
811 010
746 624
726 218
629 772
624 637
708 983
674 161
706 944
773 396
634 736
667 707
688 379
611 530
688 729
2,7
6,2
3,2
2,8
2,9
4,1
6,2
3,7
6,2
2,4
4,5
3,4
3,2
3,8
4,7
4,1
3,6
3,8
3,6
4,7
3,4
3,0
3,1
3,3
2,8
3,3
.
.
46
90
94
.
137
160
82
89
154
113
104
138
114
88
110
105
109
131
.
112
103
147
85
143
97
Uppsala län
Enköping
Heby
Håbo
Knivsta
Tierp
Uppsala
Älvkarleby
Östhammar
Länsmedel (vägt)
-4,8
-11,8
10,6
23,9
-11,1
10,6
-7,4
7,0
14 333
10 859
11 541
11 896
15 830
15 986
17 358
17 869
204 819
157 959
209 219
243 980
273 668
234 744
284 773
286 231
27 052
28 939
18 300
27 022
21 853
25 399
21 326
30 460
557 968
804 956
1 069 586
729 250
520 201
575 173
352 630
737 558
5,2
6,5
2,6
2,7
6,6
4,0
6,1
6,2
151
.
.
153
122
93
.
178
111
-4,6
-15,7
17,2
-12,1
16 971
15 564
21 234
16 284
222 313
261 448
329 055
302 519
27 769
19 415
29 085
20 886
649 700
808 820
778 012
350 549
5,1
6,3
4,8
6,4
122
126
156
171
Median (riket)
Södermanlands län
Eskilstuna
Flen
Gnesta
Katrineholm
bilaga 1
Bakgrundsmått
Avvikelse
Kostnad per
kostnad,
hemtjänst,
2013
2013
Kommunnamn
Min–max (riket)
Procent
Kronor
Kostnad per
brukare,
hemtjänst,
2013
Kostnad per
invånare,
särskilt boende,
2013
Kostnad per
brukare,
särskilt boende,
2013
Kronor
Kronor
Kronor
(-27,6)–60,3 6 520–30 664 104 648–516 181 12 269–64 226 350 549–2 222 783
Vägt medel (riket)
Andel 80 år
och äldre,
2013
Antal
personer
per
handläggare
Procent
Antal
2,4–10,3
46–290
17 433
248 127
28 766
689 835
5,2
134
1,7
17 131
247 807
27 725
652 253
6,2
140
-7,2
6,5
4,3
2,2
-5,1
16 192
15 088
14 673
10 728
11 823
223 009
306 455
265 722
199 014
194 366
25 622
26 657
26 051
24 995
22 432
636 894
646 372
677 429
999 797
588 310
6,1
6,9
4,9
4,2
6,1
143
131
147
123
.
136
Boxholm
Finspång
Kinda
Linköping
Mjölby
Motala
Norrköping
Söderköping
Vadstena
Valdemarsvik
Ydre
Åtvidaberg
Ödeshög
Länsmedel (vägt)
0,0
-1,9
-8,2
-23,9
-5,3
-7,4
-5,9
-4,6
-23,4
-27,6
0,9
-4,6
-23,0
14 693
17 266
11 355
10 755
10 651
10 225
13 981
13 146
11 415
15 090
17 339
14 657
9 139
246 105
173 110
169 894
158 531
126 341
156 318
178 821
275 641
158 019
222 433
232 432
226 575
107 018
29 537
25 895
30 292
27 020
33 326
34 537
27 459
24 942
27 055
19 214
29 341
28 377
21 703
1 105 882
793 110
763 368
382 948
619 907
580 236
625 068
479 126
633 479
663 781
765 947
615 504
616 468
6,0
6,5
6,3
5,0
5,8
5,9
5,0
5,2
8,6
7,0
6,7
6,4
6,8
.
127
97
290
.
191
140
154
84
154
173
.
.
174
Jönköpings län
Aneby
Eksjö
Gislaved
Gnosjö
Habo
Jönköping
Mullsjö
Nässjö
Sävsjö
Tranås
Vaggeryd
Vetlanda
Värnamo
Länsmedel (vägt)
6,5
-4,9
13,0
-5,4
39,6
6,5
10,4
-5,2
-11,5
-3,7
4,2
-1,3
5,4
21 258
26 018
11 690
18 982
17 968
15 653
13 738
19 037
13 419
16 269
17 323
18 912
17 869
249 517
304 466
150 723
249 617
314 613
225 497
168 778
216 223
208 870
211 783
259 646
258 835
240 515
24 642
22 974
37 193
24 128
27 261
31 932
29 501
28 815
31 095
29 962
29 794
29 459
31 743
853 225
580 503
682 184
620 588
702 722
543 564
1 170 949
701 871
638 730
661 879
640 574
714 440
579 187
5,7
7,3
5,5
4,9
3,5
5,4
5,4
6,7
7,0
7,1
5,6
6,7
6,1
131
175
119
.
49
174
.
132
163
111
142
150
137
141
-4,0
2,5
6,6
0,3
-6,6
3,7
16 001
16 521
24 511
14 235
14 567
19 611
267 601
264 202
349 499
198 403
188 580
270 198
28 929
32 297
27 831
27 657
38 143
33 967
549 374
777 987
596 632
589 930
647 454
626 570
6,4
6,5
6,4
7,3
9,0
7,4
100
152
151
187
188
139
Median (riket)
Nyköping
Oxelösund
Strängnäs
Trosa
Vingåker
Länsmedel (vägt)
Kronobergs län
Alvesta
Lessebo
Ljungby
Markaryd
Tingsryd
Uppvidinge
135
136
Bakgrundsmått
Avvikelse
Kostnad per
kostnad,
hemtjänst,
2013
2013
Kommunnamn
Min–max (riket)
Procent
Kronor
Kostnad per
brukare,
hemtjänst,
2013
Kostnad per
invånare,
särskilt boende,
2013
Kostnad per
brukare,
särskilt boende,
2013
Kronor
Kronor
Kronor
(-27,6)–60,3 6 520–30 664 104 648–516 181 12 269–64 226 350 549–2 222 783
Vägt medel (riket)
Andel 80 år
och äldre,
2013
Antal
personer
per
handläggare
Procent
Antal
2,4–10,3
46–290
17 433
248 127
28 766
689 835
5,2
134
1,7
17 131
247 807
27 725
652 253
6,2
140
7,8
4,9
19 220
18 132
284 162
198 907
29 777
37 791
641 521
474 254
4,9
6,8
157
157
151
Kalmar län
Borgholm
Emmaboda
Hultsfred
Högsby
Kalmar
Mönsterås
Mörbylånga
Nybro
Oskarshamn
Torsås
Vimmerby
Västervik
Länsmedel (vägt)
-0,3
-26,7
-8,1
-4,4
13,2
2,9
7,4
1,2
13,6
-2,4
-3,6
-1,7
23 582
17 550
21 849
17 438
24 639
18 238
17 055
21 486
21 388
22 239
22 632
14 560
351 355
258 828
269 395
151 267
307 688
304 448
272 959
244 047
278 684
277 605
329 516
194 386
24 313
18 211
23 281
37 529
28 113
26 786
19 844
24 195
28 072
27 336
20 399
27 362
860 333
547 238
696 100
682 854
692 343
557 468
618 310
589 678
678 264
687 137
534 600
569 937
8,1
7,5
7,7
7,9
5,3
6,5
5,4
6,9
6,2
7,5
6,7
6,9
200
178
128
160
146
114
152
129
154
157
55
144
138
Gotlands län
Gotland
Länsmedel (vägt)
-1,9
15 858
213 127
25 342
678 427
5,9
113
Blekinge län
Karlshamn
Karlskrona
Olofström
Ronneby
Sölvesborg
Länsmedel (vägt)
3,2
19,2
-0,4
-2,9
6,3
19 000
21 470
15 106
18 074
15 678
296 554
271 366
139 901
238 806
236 931
27 596
32 910
31 643
22 529
32 897
723 307
646 846
715 893
583 049
802 427
6,7
5,5
7,1
6,6
6,3
192
177
226
.
126
177
12,7
7,2
7,1
-14,7
-4,0
-16,4
-6,7
-13,1
-5,4
-2,2
-5,5
6,2
-2,8
-7,3
-8,9
18 415
16 984
14 262
20 145
19 245
15 620
15 433
13 786
12 905
16 057
23 663
20 672
14 454
13 564
14 398
285 219
315 441
175 876
308 029
316 037
159 330
192 422
282 871
216 537
333 347
333 673
273 261
206 032
244 121
282 949
31 211
30 051
30 059
16 624
26 289
23 840
24 876
22 689
26 919
22 799
17 924
29 015
17 910
23 643
16 419
656 863
764 279
1 130 134
720 680
562 941
526 800
939 754
1 356 327
1 114 506
865 805
541 308
614 911
505 180
565 772
536 282
4,6
6,0
4,3
8,0
5,0
5,2
6,3
6,3
6,0
5,0
5,8
5,8
3,8
5,3
4,8
106
167
96
111
262
134
165
141
60
108
126
187
156
120
103
Median (riket)
Växjö
Älmhult
Länsmedel (vägt)
Skåne län
Bjuv
Bromölla
Burlöv
Båstad
Eslöv
Helsingborg
Hässleholm
Höganäs
Hörby
Höör
Klippan
Kristianstad
Kävlinge
Landskrona
Lomma
bilaga 1
Bakgrundsmått
Avvikelse
Kostnad per
kostnad,
hemtjänst,
2013
2013
Kommunnamn
Min–max (riket)
Procent
Kostnad per
invånare,
särskilt boende,
2013
Kostnad per
brukare,
särskilt boende,
2013
Kronor
Kronor
Kronor
(-27,6)–60,3 6 520–30 664 104 648–516 181 12 269–64 226 350 549–2 222 783
Vägt medel (riket)
Median (riket)
Kronor
Kostnad per
brukare,
hemtjänst,
2013
Andel 80 år
och äldre,
2013
Antal
personer
per
handläggare
Procent
Antal
2,4–10,3
46–290
17 433
248 127
28 766
689 835
5,2
134
1,7
17 131
247 807
27 725
652 253
6,2
140
14,0
-4,4
-5,8
-10,6
-0,3
-6,6
-3,9
-25,0
-9,5
4,5
-6,7
-4,8
-13,1
-8,5
-8,8
7,1
-5,3
-7,7
21 349
16 630
11 276
13 236
16 233
16 300
18 486
12 409
16 445
15 254
17 898
12 569
13 300
16 914
17 797
21 512
19 591
19 026
321 400
145 098
179 948
187 654
249 798
278 911
226 758
227 060
160 673
225 039
265 515
178 818
270 124
214 815
265 657
351 471
302 416
336 345
26 793
30 392
29 460
29 181
26 723
22 864
26 524
12 269
21 533
20 440
28 871
25 171
15 807
20 951
20 771
31 708
24 820
25 108
790 603
692 098
667 184
835 226
561 559
585 580
1 014 117
536 907
600 767
627 559
658 425
601 305
730 363
735 895
681 346
775 013
620 489
577 662
4,0
4,7
7,0
6,0
8,4
5,4
4,8
3,9
4,8
3,7
6,5
5,5
4,4
7,1
4,3
6,7
6,5
6,1
184
77
219
149
141
203
122
149
105
161
111
178
157
89
102
139
153
165
136
2,6
2,0
1,9
16,1
-15,0
-13,6
17 826
20 228
17 625
18 676
15 067
16 180
233 289
307 272
276 631
269 974
226 739
230 464
20 610
27 382
31 766
21 702
22 816
21 326
493 045
545 887
633 324
585 677
486 198
621 022
6,6
5,6
6,4
4,4
6,5
5,9
161
170
120
123
128
134
144
4,5
7,3
-4,7
21,0
13,6
1,6
5,3
9,6
-5,3
3,8
-13,1
-1,9
1,2
12,3
1,0
8,1
16 301
17 345
19 155
13 607
17 800
17 791
16 356
15 016
13 196
20 722
18 462
19 206
16 180
23 020
15 957
13 721
284 816
274 431
268 274
234 268
246 360
348 417
219 306
193 582
256 580
313 024
282 072
199 747
210 273
.
304 743
285 466
22 891
28 367
27 725
27 766
26 813
27 274
32 940
37 725
29 288
26 879
20 502
29 584
22 174
26 096
31 779
23 258
992 983
653 634
580 913
858 704
716 274
890 194
687 032
534 563
698 924
595 052
893 647
584 853
711 011
728 216
640 925
618 798
3,7
5,6
8,3
4,2
5,5
6,0
6,2
6,7
6,5
6,7
7,4
4,3
5,4
6,0
6,5
3,6
112
175
151
78
119
110
194
.
157
221
.
119
137
116
117
116
Lund
Malmö
Osby
Perstorp
Simrishamn
Sjöbo
Skurup
Staffanstorp
Svalöv
Svedala
Tomelilla
Trelleborg
Vellinge
Ystad
Åstorp
Ängelholm
Örkelljunga
Östra Göinge
Länsmedel (vägt)
Hallands län
Falkenberg
Halmstad
Hylte
Kungsbacka
Laholm
Varberg
Länsmedel (vägt)
Ale
Alingsås
Bengtsfors
Bollebygd
Borås
Dals-Ed
Essunga
Falköping
Färgelanda
Grästorp
Gullspång
Göteborg
Götene
Herrljunga
Hjo
Härryda
137
138
Bakgrundsmått
Avvikelse
Kostnad per
kostnad,
hemtjänst,
2013
2013
Kommunnamn
Min–max (riket)
Procent
Kostnad per
invånare,
särskilt boende,
2013
Kostnad per
brukare,
särskilt boende,
2013
Kronor
Kronor
Kronor
(-27,6)–60,3 6 520–30 664 104 648–516 181 12 269–64 226 350 549–2 222 783
Vägt medel (riket)
Median (riket)
Kronor
Kostnad per
brukare,
hemtjänst,
2013
Andel 80 år
och äldre,
2013
Antal
personer
per
handläggare
Procent
Antal
2,4–10,3
46–290
17 433
248 127
28 766
689 835
5,2
134
1,7
17 131
247 807
27 725
652 253
6,2
140
-5,9
2,6
27,9
8,0
10,9
11,1
-7,0
7,1
2,4
21,1
2,3
13,0
-0,6
1,7
4,3
2,1
-1,2
10,8
11,3
7,7
15,0
2,2
3,7
-1,2
-0,8
-7,1
11,3
1,8
0,9
21,7
11,4
3,1
-0,9
18 175
16 813
22 140
15 430
16 442
22 035
23 359
18 933
20 923
17 142
21 179
20 652
17 084
19 711
21 891
22 516
18 472
18 047
21 760
16 538
11 605
14 311
12 380
17 952
17 207
19 967
18 058
17 345
21 444
19 989
15 409
19 294
17 371
291 412
269 780
379 333
198 043
231 743
320 331
338 007
282 478
254 090
261 259
276 439
310 015
.
225 759
333 702
289 849
408 224
266 863
238 477
286 398
234 843
301 382
311 356
212 044
227 651
331 977
282 147
237 586
237 142
275 109
305 343
255 851
323 340
20 654
24 396
21 905
31 023
26 988
29 364
14 789
27 963
33 074
36 437
24 722
24 298
22 616
22 503
22 448
30 934
23 072
31 482
26 580
32 797
29 278
32 638
25 306
31 782
26 333
24 585
35 061
28 424
28 398
30 713
36 370
30 053
22 991
539 822
586 630
558 824
648 286
636 355
696 620
572 935
932 009
593 632
865 038
542 035
726 761
576 406
567 706
452 527
703 741
677 696
869 296
751 953
690 458
703 224
599 205
527 983
624 737
471 327
811 318
639 261
682 699
803 630
740 899
617 758
551 086
623 204
7,5
5,2
4,0
5,9
4,4
7,4
6,6
6,2
8,3
6,7
4,4
6,4
4,6
5,7
5,1
8,7
4,4
5,6
6,0
6,9
6,4
6,5
5,5
6,8
5,2
6,2
6,1
6,4
6,5
4,6
5,9
7,8
5,4
138
136
138
215
135
211
.
88
163
204
158
.
134
125
121
245
126
142
94
131
137
197
159
115
229
109
145
131
92
.
164
147
130
154
-6,4
-8,9
5,3
5,7
-1,6
-2,4
9,2
-8,4
-6,5
21 273
22 166
30 664
22 271
13 207
24 970
17 700
20 194
12 606
289 564
386 792
335 421
351 875
169 555
358 215
339 636
289 303
257 938
26 135
25 084
30 257
18 415
23 864
26 388
24 419
21 436
20 815
448 079
610 756
649 511
484 917
670 924
695 504
683 724
510 541
923 983
7,4
7,2
8,1
5,2
6,2
8,1
4,2
5,5
5,5
112
100
138
.
126
116
156
168
91
Karlsborg
Kungälv
Lerum
Lidköping
Lilla Edet
Lysekil
Mariestad
Mark
Mellerud
Munkedal
Mölndal
Orust
Partille
Skara
Skövde
Sotenäs
Stenungsund
Strömstad
Svenljunga
Tanum
Tibro
Tidaholm
Tjörn
Tranemo
Trollhättan
Töreboda
Uddevalla
Ulricehamn
Vara
Vårgårda
Vänersborg
Åmål
Öckerö
Länsmedel (vägt)
Värmlands län
Arvika
Eda
Filipstad
Forshaga
Grums
Hagfors
Hammarö
Karlstad
Kil
bilaga 1
Bakgrundsmått
Avvikelse
Kostnad per
kostnad,
hemtjänst,
2013
2013
Kommunnamn
Min–max (riket)
Procent
Kronor
Kostnad per
brukare,
hemtjänst,
2013
Kostnad per
invånare,
särskilt boende,
2013
Kostnad per
brukare,
särskilt boende,
2013
Kronor
Kronor
Kronor
(-27,6)–60,3 6 520–30 664 104 648–516 181 12 269–64 226 350 549–2 222 783
Vägt medel (riket)
Andel 80 år
och äldre,
2013
Antal
personer
per
handläggare
Procent
Antal
2,4–10,3
46–290
17 433
248 127
28 766
689 835
5,2
134
1,7
17 131
247 807
27 725
652 253
6,2
140
-9,1
9,4
10,9
-1,7
-4,5
-14,2
-13,7
21 453
26 244
26 895
23 285
22 688
21 843
17 762
316 281
.
408 043
313 624
336 604
281 055
287 552
22 705
34 621
27 233
29 857
23 128
32 908
31 564
521 419
.
628 717
688 523
612 740
758 028
635 391
6,9
9,6
6,8
7,0
7,7
8,2
6,3
197
.
158
.
182
207
116
148
Örebro län
Askersund
Degerfors
Hallsberg
Hällefors
Karlskoga
Kumla
Laxå
Lekeberg
Lindesberg
Ljusnarsberg
Nora
Örebro
Länsmedel (vägt)
-3,6
1,4
-1,2
-0,6
4,0
-11,0
1,5
5,1
-6,0
-19,2
0,1
6,5
20 202
21 605
8 598
20 936
26 708
17 269
19 166
23 463
15 441
13 848
18 057
24 522
224 438
360 135
149 072
258 340
516 181
410 055
271 282
354 706
265 790
277 362
179 068
300 963
20 744
22 776
29 900
30 638
22 063
19 940
28 405
25 538
26 299
30 918
26 605
24 153
718 471
567 556
627 907
680 500
545 354
716 734
1 005 136
656 333
700 227
374 816
544 164
823 904
6,2
6,4
5,7
7,9
6,7
4,7
7,9
5,0
6,0
6,8
6,0
4,8
224
186
148
178
.
165
.
84
.
.
.
.
158
Västmanlands län
Arboga
Fagersta
Hallstahammar
Kungsör
Köping
Norberg
Sala
Skinnskatteberg
Surahammar
Västerås
Länsmedel (vägt)
-8,9
2,8
-4,4
2,8
4,0
0,2
-7,3
-0,2
-4,1
-5,7
11 106
15 488
12 953
7 308
13 102
10 596
12 069
14 504
10 283
17 120
208 223
173 470
193 233
154 022
.
179 882
181 216
274 246
250 469
194 867
27 896
32 758
31 915
26 404
36 855
30 780
25 334
30 673
28 703
21 979
523 017
500 303
762 418
448 159
.
592 213
605 010
897 548
611 723
453 428
6,3
6,6
6,3
5,6
6,5
6,7
6,3
6,3
5,6
5,1
124
202
180
180
.
166
.
155
135
119
131
-10,2
6,4
9,2
25,2
-7,3
4,5
4,6
-1,4
15 970
21 012
23 373
18 927
20 201
16 629
19 623
14 983
225 319
.
240 233
282 283
275 201
250 879
236 783
213 420
25 597
25 297
24 417
29 390
22 092
29 140
32 417
31 912
611 680
651 583
640 486
822 568
666 587
650 855
591 239
597 037
6,9
5,2
5,4
5,5
6,3
7,0
7,4
6,5
173
153
153
117
114
165
197
211
Median (riket)
Kristinehamn
Munkfors
Storfors
Sunne
Säffle
Torsby
Årjäng
Länsmedel (vägt)
Dalarnas län
Avesta
Borlänge
Falun
Gagnef
Hedemora
Leksand
Ludvika
Malung-Sälen
139
140
Bakgrundsmått
Avvikelse
Kostnad per
kostnad,
hemtjänst,
2013
2013
Kommunnamn
Min–max (riket)
Procent
Kronor
Kostnad per
brukare,
hemtjänst,
2013
Kostnad per
invånare,
särskilt boende,
2013
Kostnad per
brukare,
särskilt boende,
2013
Kronor
Kronor
Kronor
(-27,6)–60,3 6 520–30 664 104 648–516 181 12 269–64 226 350 549–2 222 783
Vägt medel (riket)
Andel 80 år
och äldre,
2013
Antal
personer
per
handläggare
Procent
Antal
2,4–10,3
46–290
17 433
248 127
28 766
689 835
5,2
134
1,7
17 131
247 807
27 725
652 253
6,2
140
9,4
-1,2
-5,8
-5,5
4,0
-3,4
-10,4
28 837
17 086
16 125
14 619
20 244
21 052
19 148
408 770
243 157
230 513
231 406
255 075
299 653
237 405
22 456
33 583
30 973
25 449
24 256
27 220
30 077
632 994
889 692
657 032
602 504
686 787
516 591
760 760
6,5
7,3
8,7
6,0
5,8
7,0
7,3
140
151
147
99
132
143
165
151
Gävleborgs län
Bollnäs
Gävle
Hofors
Hudiksvall
Ljusdal
Nordanstig
Ockelbo
Ovanåker
Sandviken
Söderhamn
Länsmedel (vägt)
5,3
1,9
5,0
-0,7
3,6
7,9
-8,3
2,8
-4,4
-5,4
27 364
19 076
11 759
14 827
14 020
17 521
21 271
23 068
12 400
15 180
311 235
271 111
188 852
193 727
231 935
225 876
270 154
249 815
177 835
221 435
25 913
26 301
42 138
29 293
39 791
33 699
23 736
25 493
28 594
31 354
1 152 844
569 356
833 355
535 201
676 719
772 817
511 188
725 714
637 585
553 019
6,7
4,9
7,2
6,1
7,3
6,0
7,1
7,2
5,8
7,0
141
146
83
134
185
125
130
188
165
144
145
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Sundsvall
Timrå
Ånge
Örnsköldsvik
Länsmedel (vägt)
-1,5
-5,6
5,9
4,6
9,6
5,5
9,4
21 741
20 419
23 622
15 823
16 029
18 938
18 482
282 582
298 216
273 151
206 196
209 063
202 882
246 779
23 913
28 840
34 516
29 553
32 231
42 432
32 563
633 804
633 624
697 333
642 019
652 253
753 399
548 630
6,5
7,8
7,7
5,3
4,9
7,8
6,4
.
141
154
142
112
134
193
150
Jämtlands län
Berg
Bräcke
Härjedalen
Krokom
Ragunda
Strömsund
Åre
Östersund
Länsmedel (vägt)
8,0
11,1
15,5
3,7
12,2
4,4
8,0
10,3
24 547
29 285
25 322
19 168
29 640
28 842
16 260
27 799
275 937
310 625
269 067
277 745
297 168
337 133
161 299
273 190
34 253
36 690
38 611
33 748
40 317
31 613
42 189
26 511
638 076
616 802
758 726
623 494
652 635
640 491
724 630
572 816
7,5
7,7
8,1
4,8
8,8
7,9
4,7
5,5
156
98
137
128
.
141
101
144
133
1,7
-16,4
5,6
18 562
13 257
18 414
282 292
175 079
.
47 674
43 234
37 047
1 740 100
678 698
.
10,3
10,3
6,9
93
.
.
Median (riket)
Mora
Orsa
Rättvik
Smedjebacken
Säter
Vansbro
Älvdalen
Länsmedel (vägt)
Västerbottens län
Bjurholm
Dorotea
Lycksele
bilaga 1
Bakgrundsmått
Avvikelse
Kostnad per
kostnad,
hemtjänst,
2013
2013
Kommunnamn
Min–max (riket)
Procent
Kostnad per
invånare,
särskilt boende,
2013
Kostnad per
brukare,
särskilt boende,
2013
Kronor
Kronor
Kronor
(-27,6)–60,3 6 520–30 664 104 648–516 181 12 269–64 226 350 549–2 222 783
Vägt medel (riket)
Median (riket)
Kronor
Kostnad per
brukare,
hemtjänst,
2013
Andel 80 år
och äldre,
2013
Antal
personer
per
handläggare
Procent
Antal
2,4–10,3
46–290
17 433
248 127
28 766
689 835
5,2
134
1,7
17 131
247 807
27 725
652 253
6,2
140
22,1
19,0
18,1
14,5
20,8
25,9
3,2
13,8
8,3
8,6
25,7
17,9
11 921
13 709
20 458
15 072
20 296
24 357
10 552
14 704
17 557
21 161
17 006
19 648
139 544
180 777
290 773
173 057
247 268
.
133 069
170 749
204 950
.
.
.
64 226
46 350
44 116
39 772
34 011
61 079
37 583
31 119
50 016
40 426
30 915
62 712
2 222 783
719 992
810 828
692 376
647 163
.
591 305
620 438
762 278
.
.
.
6,9
7,1
6,9
6,6
6,0
7,9
7,8
3,9
6,6
8,0
5,5
9,5
90
165
148
137
159
.
144
182
.
.
.
.
164
4,8
10,9
14,5
30,3
6,6
14,1
6,8
60,3
24,7
6,9
5,5
22,4
4,0
-0,6
15 925
18 478
22 368
17 386
15 573
22 705
16 140
29 385
15 908
23 984
15 337
22 787
13 031
12 762
182 803
187 555
255 926
.
160 895
232 427
248 345
374 956
226 483
347 254
211 451
271 983
174 265
104 648
52 501
46 976
34 081
45 069
32 806
42 438
31 276
.
35 418
43 134
31 628
34 009
51 210
43 960
807 321
659 920
657 790
.
831 649
932 951
569 488
871 310
684 462
724 210
538 460
712 459
701 765
626 084
8,3
7,7
5,9
6,2
5,7
7,6
6,8
4,8
4,8
8,4
5,3
7,2
8,7
7,7
.
.
127
111
133
213
134
127
161
108
156
114
.
145
138
Malå
Nordmaling
Norsjö
Robertsfors
Skellefteå
Sorsele
Storuman
Umeå
Vilhelmina
Vindeln
Vännäs
Åsele
Länsmedel (vägt)
Norrbottens län
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
Länsmedel (vägt)
141
142
Bakgrundsmått
Andel äldre
Andel äldre i
Omfattning Hälsotillstånd, Hälsotillstånd, Ängslan, oro
Ängslan, oro
med hemtjänst, särskilt boende, av hemtjänst, hemtjänst särskilt boende eller ångest,
eller ångest,
2013
2013
2013
hemtjänst särskilt boende
Kommunnamn
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
3,8–12,2
1,3–8,2
0–47
15–54
6–48
0–16
2–26
Vägt medel (riket)
7,6
4,4
21
30
26
7
12
Median (riket)
7,0
4,2
20
30
25
6
12
Stockholms län
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
Länsmedel (vägt)
5,6
8,5
5,7
7,5
7,6
10,3
8,9
10,3
4,4
3,8
.
5,2
5,9
11,0
8,0
11,1
8,5
7,4
5,8
11,4
5,9
5,4
7,0
6,3
5,0
6,3
1,3
3,0
3,2
3,2
4,2
3,1
5,7
3,6
5,0
2,3
.
3,5
3,0
3,7
4,8
5,6
6,2
2,9
3,2
3,4
2,8
3,1
3,5
4,3
3,5
2,6
24
.
8
27
27
31
27
30
12
26
.
20
23
24
25
31
23
33
31
24
5
12
33
39
31
29
24
30
35
27
30
29
33
30
31
31
31
21
25
31
30
28
23
26
32
38
25
28
31
38
32
28
28
23
25
21
27
27
20
28
29
31
..
23
21
23
25
26
25
23
27
29
25
24
25
31
26
19
23
25
8
7
4
8
9
8
8
7
6
2
11
10
8
7
7
9
7
13
6
4
13
8
4
5
9
7
8
15
18
10
14
18
13
9
14
10
..
15
4
14
12
10
15
12
12
14
14
6
13
9
18
13
7
13
Uppsala län
Enköping
Heby
Håbo
Knivsta
Tierp
Uppsala
Älvkarleby
Östhammar
Länsmedel (vägt)
7,0
6,9
5,5
4,9
5,8
6,8
6,1
6,2
4,8
3,6
1,7
3,7
4,2
4,4
6,0
4,1
37
12
19
29
7
39
15
.
31
26
32
27
29
34
23
27
31
33
24
38
41
24
25
..
22
27
5
5
9
8
7
7
9
6
7
11
11
13
14
19
14
..
12
13
7,6
6,0
6,5
5,4
4,3
2,4
3,7
6,0
16
9
30
12
30
32
41
36
29
25
17
26
6
5
6
3
13
9
14
11
Min–max (riket)
Södermanlands län
Eskilstuna
Flen
Gnesta
Katrineholm
bilaga 1
Bakgrundsmått
Andel äldre
Andel äldre i
Ängslan, oro
eller ångest,
2013
2013
2013
Kommunnamn
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
3,8–12,2
1,3–8,2
0–47
15–54
6–48
0–16
2–26
Vägt medel (riket)
7,6
4,4
21
30
26
7
12
Median (riket)
7,0
4,2
20
30
25
6
12
7,3
4,9
5,5
5,4
6,1
4,0
4,1
3,8
2,5
3,8
26
25
16
29
21
34
20
31
46
31
27
30
26
35
36
30
29
5
2
4
3
4
5
12
13
13
8
18
12
Boxholm
Finspång
Kinda
Linköping
Mjölby
Motala
Norrköping
Söderköping
Vadstena
Valdemarsvik
Ydre
Åtvidaberg
Ödeshög
Länsmedel (vägt)
6,0
10,0
6,7
6,8
8,4
6,5
7,8
4,8
7,2
6,8
7,5
6,5
8,5
2,7
3,3
4,0
7,1
5,4
6,0
4,4
5,2
4,3
2,9
3,8
4,6
3,5
1
16
16
20
16
14
31
47
14
20
4
15
17
18
33
33
31
30
32
29
36
31
30
35
29
44
31
..
31
19
29
21
32
28
34
31
36
..
29
..
29
6
5
5
7
7
5
7
7
6
2
3
5
3
6
..
7
18
11
9
12
12
10
10
6
..
6
..
11
Jönköpings län
Aneby
Eksjö
Gislaved
Gnosjö
Habo
Jönköping
Mullsjö
Nässjö
Sävsjö
Tranås
Vaggeryd
Vetlanda
Värnamo
Länsmedel (vägt)
8,5
8,5
7,8
7,6
5,7
6,9
8,1
8,8
6,4
7,7
6,7
7,3
7,4
2,9
4,0
5,5
3,9
3,9
5,9
2,5
4,1
4,9
4,5
4,7
4,1
5,5
22
29
16
16
23
16
17
18
14
35
15
32
16
37
32
31
36
33
32
25
26
33
33
40
35
31
31
33
34
21
32
24
30
..
26
23
28
29
26
23
28
3
6
6
4
3
5
2
6
4
7
3
6
5
5
19
5
10
3
8
10
..
6
9
13
9
7
16
10
6,0
6,3
7,0
7,2
7,7
7,3
5,3
4,2
4,7
4,7
5,9
5,4
30
35
12
12
13
10
32
26
25
24
25
33
32
..
30
22
22
20
7
10
7
7
7
1
11
.
8
6
10
13
Min–max (riket)
Nyköping
Oxelösund
Strängnäs
Trosa
Vingåker
Länsmedel (vägt)
Kronobergs län
Alvesta
Lessebo
Ljungby
Markaryd
Tingsryd
Uppvidinge
143
144
Bakgrundsmått
Andel äldre
Andel äldre i
Ängslan, oro
eller ångest,
2013
2013
2013
Kommunnamn
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
3,8–12,2
1,3–8,2
0–47
15–54
6–48
0–16
2–26
Vägt medel (riket)
7,6
4,4
21
30
26
7
12
Median (riket)
7,0
4,2
20
30
25
6
12
6,8
9,1
4,6
8,0
30
16
29
30
35
26
30
26
6
4
6
11
13
11
Kalmar län
Borgholm
Emmaboda
Hultsfred
Högsby
Kalmar
Mönsterås
Mörbylånga
Nybro
Oskarshamn
Torsås
Vimmerby
Västervik
Länsmedel (vägt)
6,7
6,8
8,1
11,5
8,0
6,0
6,2
8,8
7,7
8,0
6,9
7,5
2,8
3,3
3,3
5,5
4,1
4,8
3,2
4,1
4,1
4,0
3,8
4,8
34
19
21
19
26
18
38
29
37
23
20
30
31
19
32
32
32
25
27
27
37
32
26
28
32
21
12
24
20
21
20
20
19
34
28
19
31
24
2
11
7
7
5
7
2
5
5
5
5
7
5
14
13
13
5
13
7
14
11
10
14
7
13
12
Gotlands län
Gotland
Länsmedel (vägt)
7,4
3,7
45
27
24
7
8
Blekinge län
Karlshamn
Karlskrona
Olofström
Ronneby
Sölvesborg
Länsmedel (vägt)
6,4
7,9
10,8
7,6
6,6
3,8
5,1
4,4
3,9
4,1
8
23
0
23
15
26
31
21
28
30
28
27
28
25
31
27
28
6
7
6
8
6
7
12
16
11
13
11
14
6,5
5,4
8,1
6,5
6,1
9,8
8,0
4,9
6,0
4,8
7,1
7,6
7,0
5,6
5,1
4,8
3,9
2,7
2,3
4,7
4,5
2,6
1,7
2,4
2,6
3,3
4,7
3,5
4,2
3,1
.
18
20
15
32
11
24
6
5
3
14
15
12
14
.
25
33
25
23
30
29
32
27
20
22
26
32
40
27
22
17
27
27
28
32
29
25
41
10
26
18
26
23
22
20
8
8
5
6
9
8
6
8
13
6
4
8
7
11
7
8
8
9
14
11
14
11
5
16
3
6
13
21
15
20
Min–max (riket)
Växjö
Älmhult
Länsmedel (vägt)
Skåne län
Bjuv
Bromölla
Burlöv
Båstad
Eslöv
Helsingborg
Hässleholm
Höganäs
Hörby
Höör
Klippan
Kristianstad
Kävlinge
Landskrona
Lomma
bilaga 1
Bakgrundsmått
Andel äldre
Andel äldre i
Ängslan, oro
eller ångest,
2013
2013
2013
Kommunnamn
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
3,8–12,2
1,3–8,2
0–47
15–54
6–48
0–16
2–26
Vägt medel (riket)
7,6
4,4
21
30
26
7
12
Median (riket)
7,0
4,2
20
30
25
6
12
6,6
11,5
6,3
7,1
6,5
5,8
8,2
5,5
10,2
6,8
6,7
7,0
4,9
7,9
6,7
6,1
6,5
5,7
3,4
4,4
4,4
3,5
4,8
3,9
2,6
2,3
3,6
3,3
4,4
4,2
2,2
2,8
3,0
4,1
4,0
4,3
29
23
11
34
10
12
13
14
.
12
19
41
15
41
16
17
14
11
31
29
25
21
23
21
27
32
25
27
32
25
39
26
36
27
29
29
30
29
26
20
..
21
28
26
25
29
31
14
28
22
18
35
27
36
20
26
10
8
6
3
7
6
8
7
3
6
5
7
5
8
10
6
6
9
8
12
16
17
..
14
19
18
15
10
10
8
11
13
16
14
12
9
13
13
7,6
6,6
6,4
6,9
6,6
7,0
4,2
5,0
5,0
3,7
4,7
3,4
12
25
21
23
25
22
32
32
29
33
30
27
29
20
26
28
27
21
28
25
5
7
6
7
7
7
7
12
10
11
14
10
12
12
5,7
6,3
7,1
5,8
7,2
5,1
7,5
7,8
5,1
6,6
6,5
9,6
7,7
.
5,2
4,8
2,3
4,3
4,8
3,2
3,7
3,1
4,8
7,1
4,2
4,5
2,3
5,1
3,1
3,6
5,0
3,8
17
22
14
28
.
18
21
18
4
26
36
18
21
.
14
12
25
30
32
23
31
21
21
31
33
34
36
29
32
30
27
33
30
29
21
..
27
..
..
32
18
23
..
24
13
6
33
29
9
9
7
9
6
16
7
4
4
3
4
8
8
9
3
7
16
11
11
..
12
..
..
9
20
11
..
14
18
26
8
15
Min–max (riket)
Lund
Malmö
Osby
Perstorp
Simrishamn
Sjöbo
Skurup
Staffanstorp
Svalöv
Svedala
Tomelilla
Trelleborg
Vellinge
Ystad
Åstorp
Ängelholm
Örkelljunga
Östra Göinge
Länsmedel (vägt)
Hallands län
Falkenberg
Halmstad
Hylte
Kungsbacka
Laholm
Varberg
Länsmedel (vägt)
Ale
Alingsås
Bengtsfors
Bollebygd
Borås
Dals-Ed
Essunga
Falköping
Färgelanda
Grästorp
Gullspång
Göteborg
Götene
Herrljunga
Hjo
Härryda
145
146
Bakgrundsmått
Andel äldre
Andel äldre i
Ängslan, oro
eller ångest,
2013
2013
2013
Kommunnamn
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
3,8–12,2
1,3–8,2
0–47
15–54
6–48
0–16
2–26
Vägt medel (riket)
7,6
4,4
21
30
26
7
12
Median (riket)
7,0
4,2
20
30
25
6
12
6,2
6,2
5,8
7,8
7,1
6,9
6,9
6,7
8,2
6,6
7,7
6,7
.
8,7
6,6
7,8
4,5
6,8
9,1
5,8
4,9
4,7
4,0
8,5
7,6
6,0
6,4
7,3
9,0
7,3
5,0
7,5
5,4
3,8
4,2
3,9
4,8
4,2
4,2
2,6
3,0
5,6
4,2
4,6
3,3
3,9
4,1
5,0
4,4
3,4
3,6
3,5
4,8
4,2
5,4
4,8
5,1
5,6
3,0
5,5
4,2
3,5
4,1
5,9
5,5
3,7
16
38
39
21
18
22
18
6
22
30
41
30
.
23
11
16
24
26
18
15
11
6
23
13
30
24
25
13
41
18
13
16
35
27
28
24
30
20
31
30
28
29
33
30
35
31
28
26
28
30
27
26
26
34
34
32
25
29
42
28
26
34
29
33
25
34
29
26
31
22
29
29
20
22
20
30
20
26
24
25
30
30
33
22
21
29
28
28
32
28
29
19
18
20
23
18
32
24
31
22
25
3
7
7
6
9
9
7
10
7
3
7
4
7
5
7
12
7
8
8
6
3
5
10
4
9
3
10
9
8
8
5
11
5
8
18
18
18
8
9
11
5
9
2
15
10
12
15
20
9
12
14
25
5
7
2
12
16
12
17
10
14
12
10
9
13
14
24
13
7,3
5,7
9,1
6,3
7,8
7,0
5,2
7,0
4,9
5,8
4,1
4,7
3,8
3,6
3,8
3,6
4,2
2,3
30
27
28
17
17
25
17
19
21
31
30
35
32
32
23
30
28
27
35
19
17
..
11
25
32
22
..
6
8
6
6
7
15
7
8
6
9
8
9
..
18
14
7
14
..
Min–max (riket)
Karlsborg
Kungälv
Lerum
Lidköping
Lilla Edet
Lysekil
Mariestad
Mark
Mellerud
Munkedal
Mölndal
Orust
Partille
Skara
Skövde
Sotenäs
Stenungsund
Strömstad
Svenljunga
Tanum
Tibro
Tidaholm
Tjörn
Tranemo
Trollhättan
Töreboda
Uddevalla
Ulricehamn
Vara
Vårgårda
Vänersborg
Åmål
Öckerö
Länsmedel (vägt)
Värmlands län
Arvika
Eda
Filipstad
Forshaga
Grums
Hagfors
Hammarö
Karlstad
Kil
bilaga 1
Bakgrundsmått
Andel äldre
Andel äldre i
Ängslan, oro
eller ångest,
2013
2013
2013
Kommunnamn
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
3,8–12,2
1,3–8,2
0–47
15–54
6–48
0–16
2–26
Vägt medel (riket)
7,6
4,4
21
30
26
7
12
Median (riket)
7,0
4,2
20
30
25
6
12
6,8
.
6,6
7,4
6,7
7,8
6,2
4,4
.
4,3
4,3
3,8
4,3
5,0
16
.
17
20
20
23
25
34
24
21
34
27
32
30
32
26
23
..
21
15
28
24
24
7
7
12
4
6
10
8
7
10
7
..
20
14
7
10
11
Örebro län
Askersund
Degerfors
Hallsberg
Hällefors
Karlskoga
Kumla
Laxå
Lekeberg
Lindesberg
Ljusnarsberg
Nora
Örebro
Länsmedel (vägt)
9,0
6,0
5,8
8,1
5,2
4,2
7,1
6,6
5,8
5,0
10,1
8,1
2,9
4,0
4,8
4,5
4,0
2,8
2,8
3,9
3,8
8,2
4,9
2,9
29
13
18
22
17
12
17
14
12
20
20
17
30
23
25
32
29
27
31
21
30
23
30
27
31
19
18
18
..
27
26
24
18
24
30
26
26
25
9
9
9
7
7
12
3
6
6
10
7
6
7
16
14
9
..
14
15
12
13
11
6
10
13
12
Västmanlands län
Arboga
Fagersta
Hallstahammar
Kungsör
Köping
Norberg
Sala
Skinnskatteberg
Surahammar
Västerås
Länsmedel (vägt)
5,3
8,9
6,7
4,7
.
5,9
6,7
5,3
4,1
8,8
5,3
6,5
4,2
5,9
.
5,2
4,2
3,4
4,7
4,8
14
16
14
17
.
13
17
11
7
28
33
33
32
28
33
15
30
54
26
34
30
28
17
17
..
26
..
24
..
28
30
27
7
7
0
3
5
7
8
3
15
6
6
9
17
16
..
12
..
13
..
13
11
12
7,1
.
9,7
6,7
7,3
6,6
8,3
7,0
4,2
3,9
3,8
3,6
3,3
4,5
5,5
5,3
17
5
26
25
28
18
16
10
30
28
31
33
26
35
32
42
20
25
24
13
29
23
28
27
6
9
6
6
6
2
3
0
11
14
10
19
11
10
14
6
Min–max (riket)
Kristinehamn
Munkfors
Storfors
Sunne
Säffle
Torsby
Årjäng
Länsmedel (vägt)
Dalarnas län
Avesta
Borlänge
Falun
Gagnef
Hedemora
Leksand
Ludvika
Malung-Sälen
147
148
Bakgrundsmått
Andel äldre
Andel äldre i
Ängslan, oro
eller ångest,
2013
2013
2013
Kommunnamn
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
3,8–12,2
1,3–8,2
0–47
15–54
6–48
0–16
2–26
Vägt medel (riket)
7,6
4,4
21
30
26
7
12
Median (riket)
7,0
4,2
20
30
25
6
12
7,1
7,0
7,0
6,3
7,9
7,0
8,1
3,5
3,8
4,7
4,2
3,5
5,3
4,0
22
20
28
0
28
20
23
28
31
39
23
29
30
35
30
22
26
24
28
11
11
48
24
6
9
4
5
9
5
4
6
5
13
7
15
9
8
6
11
Gävleborgs län
Bollnäs
Gävle
Hofors
Hudiksvall
Ljusdal
Nordanstig
Ockelbo
Ovanåker
Sandviken
Söderhamn
Länsmedel (vägt)
8,8
7,0
6,2
7,7
6,0
7,8
7,9
9,2
7,0
6,9
2,2
4,6
5,1
5,5
5,9
4,4
4,6
3,5
4,5
5,7
28
36
22
18
7
20
20
16
17
13
28
34
32
29
37
29
19
33
27
31
29
25
29
39
25
24
16
25
16
23
22
25
5
6
6
4
5
2
7
4
7
5
5
15
11
10
12
9
10
13
11
13
10
11
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Sundsvall
Timrå
Ånge
Örnsköldsvik
Länsmedel (vägt)
7,7
6,8
8,6
7,7
7,7
9,3
7,5
3,8
4,6
4,9
4,6
4,9
5,6
5,9
38
35
22
26
27
6
26
34
26
33
29
21
31
26
33
24
17
31
24
20
19
19
23
4
7
6
6
6
7
5
6
10
12
15
13
12
14
15
13
8,9
9,4
9,4
6,9
10,0
8,6
10,1
10,2
5,4
5,9
5,1
5,4
6,2
4,9
5,8
4,6
18
26
18
13
16
26
13
28
33
32
34
33
33
31
43
37
29
31
22
..
16
18
19
27
28
25
2
3
6
6
5
4
2
5
5
23
13
..
14
14
13
10
13
14
6,6
7,6
.
2,7
6,4
.
20
10
.
.
18
.
.
..
.
3
3
.
.
..
.
Min–max (riket)
Mora
Orsa
Rättvik
Smedjebacken
Säter
Vansbro
Älvdalen
Länsmedel (vägt)
Jämtlands län
Berg
Bräcke
Härjedalen
Krokom
Ragunda
Strömsund
Åre
Östersund
Länsmedel (vägt)
Västerbottens län
Bjurholm
Dorotea
Lycksele
bilaga 1
Bakgrundsmått
Andel äldre
Andel äldre i
Ängslan, oro
eller ångest,
2013
2013
2013
Kommunnamn
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
3,8–12,2
1,3–8,2
0–47
15–54
6–48
0–16
2–26
Vägt medel (riket)
7,6
4,4
21
30
26
7
12
Median (riket)
7,0
4,2
20
30
25
6
12
8,5
7,6
7,0
8,7
8,2
.
7,9
8,6
8,6
.
.
.
2,9
6,4
5,4
5,7
5,3
.
6,4
5,0
6,6
.
.
.
37
24
41
18
27
.
17
30
26
.
.
.
..
33
33
27
28
.
31
30
33
47
31
26
28
.
33
23
27
21
.
28
23
19
19
..
26
23
..
3
0
6
4
.
2
4
4
3
2
0
3
.
10
7
9
11
.
6
14
3
13
..
7
11
8,7
9,9
8,7
.
9,7
9,8
6,5
7,8
7,0
6,9
7,3
8,4
7,5
12,2
6,5
7,1
5,2
.
3,9
4,5
5,5
5,1
5,2
6,0
5,9
4,8
7,3
7,0
18
26
36
.
35
47
27
37
34
.
21
23
21
15
..
30
31
28
24
28
33
39
28
29
34
25
22
30
31
..
15
23
27
29
13
21
28
25
17
22
30
31
15
24
..
4
5
4
4
7
3
5
4
1
5
10
2
4
5
..
15
13
8
2
11
5
12
11
16
18
18
11
14
12
Min–max (riket)
Malå
Nordmaling
Norsjö
Robertsfors
Skellefteå
Sorsele
Storuman
Umeå
Vilhelmina
Vindeln
Vännäs
Åsele
Länsmedel (vägt)
Norrbottens län
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
Länsmedel (vägt)
149
Öppna jämförelser 2014
Detta är den femte rapporten med indikatorbaserade jämförelser av
vården och omsorgen om äldre som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen publicerar.
Syftet med öppna jämförelser är att skapa en öppenhet och förbättrad insyn i den offentligt finansierade vården och omsorgen samt ge
underlag för förbättring, uppföljning, analys och lärande.
Innehållet i rapporten ska ge underlag för ledning och styrning genom
att inspirera till lokala, regionala och nationella analyser och diskussioner om kvalitet och effektivitet.
Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre – jämförelser mellan kommuner och län kan laddas ner eller beställas från:
Socialstyrelsen
www.socialstyrelsen.se/publikationer
Artikelnummer: 2015-1-4
ISBN: 978-91-7555-245-3
E-post: [email protected]
Fax: 035-19 75 29
Sveriges Kommuner och Landsting
webbutik.skl.se
ISBN-nummer: 978-91-7585-186-0
E-post: [email protected]
Telefon: 08-452 75 50

Öppna jämförelser 2014 – Vård och omsorg om äldre

Transcription

Similar documents

Norrköping i siffror 2015

02b. Redovisning av Sveriges kommuner och landstings (SKL)

File

Uppföljning av Socialstyrelsen nationella riktlinjer för bröstcancer

Befolkningsutveckling 2014

Lista för ickevalsalternativ juli-dec 2015

Ärende 6 c - Kalmar kommun

Folkhälsorapport 2015