docÅrsanalys 2014
download 
Report Transcription
Årsanalys 2014
Årsanalys 2014 Vård- och omsorgsnämnden Dnr VOO 2014/0414 1 (47) Innehållsförteckning ................................................................................................................................ 2 Vård- och omsorgsnämndens årsanalys 2014 ........................................................ 2 Årets händelser ................................................................................................... 2 Kommunfullmäktiges mål för nämnden ............................................................... 5 Ekonomi .............................................................................................................. 7 Investeringsredovisning ....................................................................................... 8 Framtid och utveckling ........................................................................................ 8 Nämndens förvaltningsberättelse .......................................................................... 10 Verksamhetsuppdrag ........................................................................................ 10 Årets händelser ................................................................................................. 10 Mål för vård- och omsorgsverksamheten........................................................... 18 Kommunfullmäktiges mål .................................................................................. 18 Vård- och omsorgsnämndens mål ..................................................................... 18 Vård- och omsorgsnämndens mål och resultatanalys ....................................... 19 Ekonomisk redovisning ..................................................................................... 23 Nettokostnadsutvecklingen 2012 - 2014 ............................................................ 26 Investeringsredovisning ..................................................................................... 27 Miljöredovisning .................................................................................................... 28 Nämndens mål, åtgärder, nyckeltal och resultat ................................................ 28 Redovisning av förändringar.............................................................................. 29 Analys ............................................................................................................... 29 Viktiga händelser under året.............................................................................. 29 Planerade åtgärder 2015 ................................................................................... 30 Personalredovisning.............................................................................................. 32 Statistik ............................................................................................................. 32 Attraktiv arbetsgivare......................................................................................... 34 Utveckling genom medskapande....................................................................... 36 Mångfalden berikar ........................................................................................... 36 Hälsa och arbetsmiljö i fokus ............................................................................. 37 Attraktiva anställningsvillkor .............................................................................. 40 Barnets bästa ........................................................................................................ 40 Bilagor................................................................................................................... 42 Bilaga 1 Vård- och omsorgsnämndens mål och resultatanalys .......................... 42 Bilaga 2 Nyckeltal, SoL- verksamhet ................................................................. 44 Bilaga 3 Nyckeltal, LSS- verksamhet ................................................................. 47 2 (47) Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämndens årsanalys 2014 Under året har 2723 medarbetare inom vård- och omsorgsförvaltningen tillsammans med medarbetare hos externa utförare tillhandahållit vård, omsorg och service till 3192 brukare. Verksamheten pågår årets alla dagar och dygnet runt. Årets resultatsammanställning visar övergripande på nöjda brukare och ett positivt ekonomiskt resultat tack vare kunskap, engagemang och brukarfokus i det dagliga arbetet och i det utvecklingsarbete som bedrivits inom organisationen. Årets händelser Förvaltningens gemensamma administration flyttade i slutet av året till nya lokaler på Bangatan. När myndighetsfunktionen också flyttat dit i början av 2015 har förvaltningen en samlad övergripande administration som ger ökad effektivitet och samordningsvinster. Förfrågningsunderlag har utarbetats och upphandlingar enligt LOU (Lag om offentlig upphandling) har genomförts av totalt fem enheter för grupp- och servicebostäder inom LSS och fyra enheter i särskilt boende för äldre. Upphandlingarna resulterade i att tre nya externa utförare kommer att driva verksamheter från och med september 2015 och en extern utförare lämnar kommunen. Avtalet, som tecknades efter upphandling med Attendo om drift av gruppbostäderna, fick omgående hävas då Attendo inte fått IVO s tillstånd att driva verksamheten enligt det nya avtalet. Förvaltningen har arbetat med planeringen av övertagande av gruppbostäderna till egen regi. Det finns 20 externa utförare som har avtal med Lunds kommun enligt LOV (Lag om valfrihet). Under året tecknades LOV avtal med sex nya leverantörer inom områdena hemvård, personlig assistans, ledsagar- och avlösarservice. Ytterligare fyra ansökningar är under handläggning. Förberedelse för implementering av Socialstyrelsens modell för handläggning och dokumentation, Behov i centrum (BIC), har pågått under hela året. Modellen är ett stöd till ett behovs- och målinriktat systematiskt arbetssätt. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boende1 är en ny förskrift som reglerar bland annat personalbemanning, kompetens och arbetssätt i särskilt boende för äldre. Föreskriften skulle träda i kraft den 31 mars 2015 men beslut om ikraftträdande har nu skjutits upp i 1 SOSFS 2012:12 Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilt boende samt SOSFS 2013:27 Ändring av föreskrifterna och allmänna råden 2012:12 3 (47) avvaktan på regeringens medgivande. Förvaltningen har förberett verksamheterna under året genom utökad nattbemanning inom demensvården och individuell biståndsbedömning i särskilt boende. Med stöd av den prestationsersättning förvaltningen erhållit från Socialstyrelsen har satsningar gjorts för gruppen svårt sjuka äldre. Lunds kommun erhöll 3 884 tkr i prestationsersättning från Socialstyrelsen för sammanhållen vård. Prestationsersättning har använts bland annat för att implementera arbetssätt och uppnå uppsatta mål för de nationella kvalitetsregistren Senior alert, Svenska palliativregistret och BPSD registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens). Kvalitetsregistren ska användas som grund till kontinuerlig utveckling och kvalitetssäkring av verksamheten och för att säkerställa ett förebyggande arbetssätt som ökar förutsättningen för bästa möjliga vård och omsorg. Förvaltningen har under året deltagit i region Skånes och kommunförbundet Skånes utvecklingsprojekt ”Ledningskraft – Bättre liv för sjuka äldre” i samverkan mellan sjukvård och socialtjänst. Prioriterade områden i projektet är god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling av äldre samt sammanhållen vård och omsorg. Projektmedel från prestationsersättningen har också använts för fördjupning av vissa delar av det arbetet. Under året har mycket utvecklings- och kvalitetsarbete bedrivits inom de olika verksamhetsområdena. Förutom de redan nämnda har det varit fokus på utveckling av dokumentation, revidering av förvaltningens kvalitets-ledningssystem med tillhörande processer och översyn av nämndens värdighetsgarantier, värdegrundsarbete och implementering av delaktighetsmodellen för att nämna några. Rekryteringssituationen inom verksamhetsområdet är problematisk inom i stort sett alla yrkeskategorier. Utmaningen ligger i ökande behov av medarbetare på grund av större verksamhetsvolym, personalomsättning inom vissa yrkes-kategorier och dålig tillgång på utbildad personal. Förvaltningen har arbetat aktivt med dessa utmaningar under året. I början av juni upptäcktes ekonomiska oegentligheter inom serviceenheten vilket lett till en omfattande intern granskning, polisanmälan och avsked av en medarbetare. Händelsen har resulterat i flera förbättringsåtgärder för att säkerställa hanteringen av kommunens medel. Hemvården har under året haft en kraftig ökning av hemtjänsttimmar och hemsjukvårdsinsatser. Innehållet i hemvården har förändrats till allt mer kvalificerade omvårdnadsinsatser och hälso- och sjukvårds insatser. Fler svårt sjuka skrivs ut från den slutna vården och många brukares vårdbehov kräver dubbelbemanning samt kvälls- och nattinsatser. Inom hemvården har det varit svårt med att hinna med rekryteringen av medarbetare när verksamheten har ökat så snabbt under kort tid. Om inte beslut verkställs inom tre månader ska det enligt 16 kap 6 f § socialtjänstlagen rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Under året har inga icke verkställda beslut gällande äldreomsorg rapporterats. 4 (47) I den nationella brukarundersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Får verksamheterna sammantaget ett bra betyg av brukarna. Rådet för kommunala analyser, RKA samlar in kvalitetsnyckeltal från vård och omsorg för äldre och från verksamhet för personer med funktionshinder. Nyckeltalen kompletterar andra kvalitetsmätningar som med brukarnära objektiva kvalitetsindikatorer visar på ett totalt sett gott resultat. Projektet ”Trygg hemgång”, med syftet att förbättra och strukturera vård och omsorg i samband med hemgång efter sjukhusvistelse, har pågått under året inom hemvård äldre. Projektet har varit framgångsrikt och arbetssättet har implementerats i den ordinarie verksamheten. Under året har motsvarande arbetssätt med ett hemtagningsteam påbörjats inom hemvård yngre. Inom LSS området har behovet av bostad med särskild service och daglig verksamhet ökat. Det har också blivit allt mer tydligt hur nya brukargrupper ställer krav på andra kompetenser och annat stöd inom verksamhetsområdet. Kommunen ska till Inspektionen för vård och omsorg enligt § 28f-g LSS rapportera beslut som inte verkställts inom tre månader. Under året redovisades tre (3) beslut om bostad med särskild service och ett (1) beslut om annan särskilt anpassad bostad som inte var verkställda, samtliga beslut om övriga insatser för personer med funktionsnedsättning är verkställda inom tre månader. Ett nytt ersättningssystem för LSS-boenden infördes från och med 1 januari 2014 i syfte att anpassa bemanningen till brukarnas individuella behov av stöd och service i sin vardag. Förändringen har noggrant följts upp och resultatet redovisats till nämnden. 5 (47) Kommunfullmäktiges mål för nämnden I kolumnen bedömning ska endast ett kryss (X) sättas per mål och inte per indikator. Mätetal Bedömning Fullmäktiges mål för Indikator Utfall Budget Utfall Klarar Klarar nämnden Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska erbjuda individanpassad vård, omsorg, stöd och service som ger möjlighet till god livskvalitet. Vården och omsorgerna ska ge förutsättningar för ett aktivt och innehållsrikt liv med möjlighet till social gemenskap. Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska kännetecknas av delaktighet, valfrihet, flexibilitet och kvalitet med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande och ge förutsättningar för ett värdigt liv. Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska vara attraktiva arbetsplatser med kompetenta och engagerade medarbetare som ges möjlighet till karriärutveckling. God livskvalitet följs via Socialstyrelsens nationella brukarundersökning – andel nöjda brukare inom Hemvård God livskvalitet följs via Socialstyrelsens nationella brukarundersökning – andel nöjda brukare i Särskilt boende för äldre Aktivt och innehållsrikt liv mäts utifrån andel brukare som varje vecka erbjuds minst två egna aktiviteter oavsett veckodag inom: LSS-bostäder Delaktighet och självbestämmande mäts utifrån andel brukare med aktuella genomförandeplaner som är upprättade tillsammans med brukaren och/eller närstående inom: VOO:s verksamheter som helhet God vård i livets slutskede följs via förvaltningens registreringar i Svenska palliativregistret VOO:s verksamheter som helhet Attraktiv arbetsplats. mäts vart annat år via den kommunövergripande medarbetarenkäten, en 6-gradig skala. VOO:s verksamheter som helhet 31/12 2013 88 % 2014 31/12 2014 målet >86% 89 % X 80 % >79% 81 % 100 % 100 % 100 % 72 % 100 % 73 % 54 % 100 % 63 % 4,6 >4,6 4,8 ej målet X X 6 (47) Korttidsfrånvaro, andel anställd personal med sjukfrånvaro < 60 dagar i % av ordinarie arbetstid. VOO:s verksamheter som helhet Frisknärvaro, avser andel månadsanställd personal med 0-dagars sjukfrånvaro. VOO:s verksamheter som helhet Personalomsättning, avser andel tillsvidare-anställd personal som avslutat sin anställning under året. VOO:s verksamheter som helhet Kompetens, andel omvårdnads-personal med eftergymnasial utbildning. VOO:s verksamheter som helhet Karriärutveckling. mäts vart annat år via den kommunövergripande medarbetarenkäten, en 6-gradig skala. VOO:s verksamheter som helhet 3,0 % 3,0 % 4,7 % 36 % 54 % Uppgift går ej att få fram i år 11,6 % 9% 9,2 % 10,1 % 11 % 10,6 % 3,8 >3,8 4,0 Målanalys Kommunfullmäktiges mål för vård- och omsorgsnämndens verksamheter har till stor del uppfyllts under året. Samtliga verksamheter erbjuder individanpassad vård, omsorg, stöd och service som ger möjlighet till god livskvalitet. Det ges förutsättningar för ett aktivt liv med möjlighet till social gemenskap. Verksamheten håller generellt sett en god kvalitet. Måluppfyllelsen följs upp genom Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Utfallet för 2014 visar på en god måluppfyllelse och ett gott resultat. Inom hemvården var 89 % ganska nöjda eller mycket nöjda med sin hemtjänst (riket 89 %) och inom särskilt boende var motsvarande siffra 81 % (riket 83 %), båda siffrorna har förbättrats något sedan förra året. Det totala resultatet av brukarundersökningen visar både på goda resultat och på utvecklingsområden. Gemensamma utvecklingsområden är brukarnas möjlighet att påverka när insatser utförs och information kring vart man vänder sig med klagomål och synpunkter. Inom särskilt boende får också maten och måltidsmiljön lågt resultat vilket lett till fortsatta analyser inom verksamhetsområdet. Genomgående känner sig brukarna trygga, nöjda med medarbetarnas bemötande och nöjda med inflytandet på hur insatserna ska utföras. 7 (47) Resultatet av medarbetarenkäten visar att de flesta av medarbetarna trivs och mår bra på arbetet. Trots detta har sjukfrånvaron ökat och korttidsfrånvaron står för den största ökningen. Genomförda insatser i syfte att minska korttidsfrånvaron har tyvärr inte gett önskvärt resultat. Personalomsättningen ligger totalt på en förväntad nivå. Omsättningen för sjuksköterskor ger anledning till viss oro då denna grupp inte är helt lätt att rekrytera till. Andelen omvårdnadspersonal med eftergymnasial utbildning uppgår till 10,6 %, en liten försämring jämfört med föregående år. Sannolikt är andelen dock något högre eftersom vi har medarbetare med högskolekompetens och yrkeshögskoleutbildningar som inte rapporteras i våra personaladministrativa system idag. Alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan. Ett antal vårdbiträden har fått möjlighet att validera sina kunskaper och därmed fått behörighet som undersköterska. Ekonomi Resultaträkning (mnkr) Intäkter Kostnader Avskrivningar 2012 2013 2014 346,5 292,7 289,0 -1 740,1 -1 730,9 -1 786,5 -10,2 -9,2 -9,3 -1 403,8 -1 447,4 -1 506,8 Finansiella intäkter 0 0 0 Finansiella kostnader 0 0 0 1 382,4 1 417,8 1 524,1 -21,4 24,4 17,3 Verksamhetens nettokostnad Kommunbidrag Resultat Analys av resultat Resultatet för året är plus 17,3 mnkr varav SoL- verksamheten redovisar minus 6,4 mnkr, LSS- verksamheten plus 20,3 mnkr och gemensamt för vård och omsorg plus 3,4 mnkr. En av förklaringarna till det positiva resultatet är att beläggningsgraden i särskilda boenden varit 95 % jämfört med den budgeterade nivå på 97 %. En annan förklaring är att inom LSS- verksamheten var behovet av nya platser i daglig verksamhet mindre än den planerade volymen vilket medför ett positivt resultat. En tredje förklaring är att införandet av resursfördelningssystem inom LSS- boende dels har förbättrat resursanvändningen och dels har effektiviserat verksamheten bland annat genom ökad samordning mellan boendena. Resultatet har påverkats negativt av kostnaderna för ökade behov av hemvård under verksamhetsåret. 8 (47) Investeringsredovisning Nettoinvesteringar (mnkr) Utfall Ram Avvikelse -5,3 -7,4 +2,1 Analys av investeringsredovisningen Investeringsnivån uppgick till 5,3 mnkr varav 3,1 mnkr har disponerats till inventarier/utrustning till äldreomsorgsverksamheten, 1,2 mnkr till LSS- verksamheten och 1,1 mnkr för gemensamt kontor för administration och myndighetsfunktion. Den positiva avvikelsen beror på lägre kostnader för inventarier/utrustning till Bangatan 10 med 1,0 mnkr, för inventarier/utrustning till LSS- verksamheten med 0,2 mnkr och för larmsystem i särskilda boenden med 0,2 mnkr samt att reserven på 0,4 mnkr inte har disponerats. Framtid och utveckling Lunds kommun och vård- och omsorgsförvaltningen står inför stora utmaningar med ett ökande antal äldre och ett allt större behov av kvalificerad vård och omsorg i hemmet. En ökande och åldrande befolkningen och nya och växande brukargrupper inom LSS området i kombination med allt större krav på omsorgens innehåll och kvalitet är trender att ta hänsyn till i den framtida verksamhetsplaneringen. Behovet av resurstillskott är över tid omfattande för att möta dessa målgruppers behov. Nuvarande inriktning med ökade möjligheter till vård och omsorg i hemmet måste fortsätta att utvecklas. Personalförsörjningen är en viktig framtidsfråga. Både på kort och lång sikt finns ett behov av att kunna rekrytera kompetenta medarbetare, men också av att behålla, ta tillvara och utveckla medarbetare. LSS-verksamheten står inför en förändrad inriktning vad gäller målgrupp. Nya brukargrupper med behov av LSS insatser har identifierats och behovet hos andra brukargrupper förändras över tid och många personer som söker stöd enligt LSS har komplexa och sammansatta behov. De grupper som ökar mest är ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser och personer som omfattas av personkretsen i LSS och som har samproblematik med inslag av psykiatriska diagnoser och missbruk. Anpassning till nya målgrupper kräver kompetensutveckling inom verksamhetsområdet. Ny patientlag 2015 och nytt hälso- och sjukvårdsavtal 2016 kommer att ställa nya krav på anpassning i verksamheten för att möta behoven. Inriktningen är främst vård av svårt sjuka och den pågående och förväntade utvecklingen är att mycket av sjukvården flyttar från sjukhuset till brukarens hemmiljö. Framtiden kommer att kräva att det systematiska kvalitetsarbetet intensifieras genom nationella krav på uppföljning, kvalitetsindikatorer och jämförelser. 9 (47) Ett flertal utvecklingsarbeten och utvecklingsprojekt planeras in under 2015 och omfattar bland annat sammanhållen vård och omsorg, förebyggande arbetssätt, god läkemedelsbehandling, god vård vid demenssjukdom samt god vård i livets slutskede, förbättrat kommunikations- och informationsflöde och utveckling av framtidens ersättningssystem för hemtjänst och hemsjukvård. Mycket kvalitets- och utvecklingsarbete har kunnat drivas med hjälp av statliga stimulansmedel och prestationsersättningar. Det är i nuläget oklart om kommunerna framöver kommer att få samma ekonomiska stöd till olika satsningar. Ett ikraftträdande av socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden2 innebär behov av omfattande resurstillskott för nämndens (beskrevs mer omfattande i nämndens yttrande över ekonomi- och verksamhetsplan 2014-2016). E-hälsa och e-handel är utvecklingsområden som blir allt större inom vård- och omsorgssektorn i framtiden. Socialdepartementet har påtalat att tempot för införande av ehälsa för äldre ska snabbas upp och att till exempel införandet av digitala trygghetslarm bör prioriteras. Under 2015 påbörjas upphandling för att byta ut samtliga trygghetslarm mot digital och mobil teknik. Arbete med införandet av BIC (Behov i centrum) kommer att fortgå i hela verksamheten under det kommande året. Strategisk kommunikation är viktig i en så omfattande organisation som vård- och omsorgsförvaltningen är. Den snabba utvecklingen inom informationsområdet, kraven på lättillgänglig information och mångfalden av utförare, aktörer och brukare ställer krav på informationen och dess utformning. För utveckling av förvaltningens information och kommunikation projektanställs en kommunikatör under två år. 2 SOSFS 2012:12 Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilt boende samt SOSFS 2013:27 Ändring av föreskrifterna och allmänna råden 2012:12 10 (47) Nämndens förvaltningsberättelse Verksamhetsuppdrag Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vård- och omsorgsinsatser enligt socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Målgrupperna är äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Delar av verksamheten är konkurrensutsatt. Sex äldreboenden, två gruppbostäder och tre servicebostäder är upphandlade enligt Lag om offentlig upphandling (LOU) och drivs på entreprenad sedan 2008. I början av 2015 återgår de två gruppbostäderna i intern regi och efter upphandling 2014 övertar tre nya externa utförare verksamheter under året. Under 2008 infördes valfrihet inom vissa områden enligt Lag om valfrihet (LOV). Idag är det möjligt att välja utförare av hemvård samt avlösar- och ledsagarservice samt daglig verksamhet. Sedan 2013 är de utförare som godkänts enligt LOV också ickevalsalternativ för personlig assistans. Årets händelser Vård och omsorg gemensamt Förvaltningen har under året haft totalt 2723 tillsvidare- och visstidsanställda medarbetare, vilket är en ökning med 73 anställda jämfört med föregående år. Förvaltningens gemensamma administration flyttade i slutet av året till nya lokaler på Bangatan. När myndighetsfunktionen också flyttat dit i början av 2015 har förvaltningen en samlad övergripande administration som ger ökad effektivitet och samordningsvinster. Förfrågningsunderlag har utarbetats och upphandlingar enligt LOU (Lag om offentlig upphandling) har genomförts av totalt fem enheter för grupp- och servicebostäder inom LSS och fyra enheter i särskilt boende för äldre. Upphandlingarna resulterade i att tre nya externa utförare kommer att driva verksamheter från och med september 2015 och en extern utförare lämnar kommunen. Avtalet som tecknades med Attendo om drift av gruppbostäderna fick omgående hävas då Attendo inte fått IVO s tillstånd att driva verksamheten enligt det nya avtalet. Förvaltningen har arbetat med planeringen av övertagande av gruppbostäder till egen regi. Det finns 20 externa utförare som har avtal med Lunds kommun enligt LOV (Lag om valfrihet). Under året tecknades LOV avtal med sex nya leverantörer inom områdena hemvård, personlig assistans, ledsagar- och avlösarservice. Ytterligare fyra ansökningar är under handläggning och en utförare inom hemvården har sagt upp sitt avtal. 11 (47) Systematiskt kvalitetsarbete Sedan 2012 finns det föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för verksamheten3 som ställer tydligare krav på ett systematiskt förbättringsarbete. Arbetet ska omfatta riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser. Arbete med uppdatering av förvaltningens ledningssystem har påbörjats under 2014. Kvalitetsuppföljning av verksamheten ska utvecklas och genomföras kontinuerligt, på individ- och verksamhetsnivå. Intern och extern verksamhet ska följas upp på likartat sätt. Uppföljning av verksamheterna ska ske utifrån kommunfullmäktiges och vårdoch omsorgsnämndens mål och indikatorer samt andra fastställda kvalitetskriterier och nyckeltal. System och metoder för att tydliggöra resultatet av uppföljningarna ska utvecklas. Arbetet har påbörjats under året. Handläggarna inom myndighetsfunktionen har under året följt upp samtliga aktuella LSS och SoL ärenden. En fördjupad verksamhetsuppföljning inom HSL området har genomförts med fokus på hälso- och sjukvårdsdokumentation. Översyn av förvaltningens hantering av lex Sarah ärenden har genomförts och nya processer och arbetssätt har utformats. Avvikelsehanteringen och klagomål- och synpunktshanteringen har reviderats och förbättrats, implementeringsarbete pågår. Avvikelser, lex Sarah rapportering, klagomål och synpunkter följs upp i samlade rapporter och resultaten av dessa och övriga uppföljningar används i dialog med verksamheterna som underlag till verksamhetsutveckling. Principer för loggkontroller i NPÖ (Nationell patientöversikt) och Procapita har utarbetats och fastställts och arbetssättet ska implementeras och följas upp. Utveckling av avtalshantering i diariesystemet W3D3 har pågått tillsammans med IT-avdelningen. Nationella kvalitetsregister Under året har arbetssättet utifrån BPSD registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) införts inom demensvården. De nationella kvalitetsregistren Senior alert, Svenska palliativregistret och BPSD används som grund till kontinuerlig utveckling och kvalitetssäkring av verksamheten och för att säkerställa ett förebyggande arbetssätt som ökar förutsättningarna för bästa möjliga vård och omsorg. Arbetet med att implementera arbetssättet enligt dessa 3 Föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 12 (47) register har pågått i alla berörda verksamheter i enlighet med fattade beslut om mål för de olika registren. Värdighetsgarantier Arbetet med ta fram förslag till reviderade värdighetsgarantier har påbörjats. För den uppföljning som genomförts och rapporterats till Socialstyrelsen har förvaltningen fått 1,951 mnkr i prestationsersättning att använda till det fortsatta utvecklingsarbetet. Uppföljningen av nuvarande värdighetsgarantier visar till vissa delar att verksamheten lever upp till garantierna och att det finns utvecklings-områden. Uppföljningen av värdighetsgarantierna inom hemvården visar att utförarna i stor utsträckning kontaktar brukare och påbörjar insatser inom utlovade två (2) dagar och att brukaren fått möjlighet att påverka startdatum för insatsen. Däremot är det sämre resultat när det gäller att kontakta brukare vid förseningar längre än 30 min och erbjuda kontaktman inom 14 dagar. Inom boende med särskild service och särskilt boende för äldre lever verksamheterna ganska väl upp till garantierna att erbjuda aktiviteter i enheterna och kontaktman erbjuds inom 14 dagar. Daglig verksamhet och myndighetsfunktionen har genomgående goda resultat i uppföljningen. Utveckling För att stödja utvecklingen av ett behovs- och målinriktat systematiskt arbetssätt, har införandet av Socialstyrelsens modell för handläggning och dokumentation, Behov i centrum (BIC)fortsatt inom samtliga verksamhetsområden. Modellen som bygger på brukarens livssituation och behov av stöd i sin livsföring beskrivs och dokumenteras med hjälp av ett nationellt fackspråk, Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder ICF [1]. Ett utvecklingsprojekt Framtidens ersättningssystem för hemtjänst och hemsjukvård har påbörjats tillsammans med Östersunds och Sundsvalls kommuner inom ramen för ett Vinnova projekt. Arbetet med att utveckla och säkra dokumentationen har pågått inom samtliga verksamheter. Handläggarna inom myndighetsfunktionen arbetar med mobilt flexibelt arbetssätt vilket innebär att de bland annat kan dokumentera direkt vid uppföljningar med brukare och göra nivåbedömningar för resursfördelningssystemet i realtid. Det mobila arbetssättet är under utveckling. En översyn av all fakturering till brukare har genomförts för att säkerställa att brukaren endast får en faktura oavsett om man har flera olika insatser. Med stöd av den prestationsersättning förvaltningen erhållit från Socialstyrelsen har satsningar på gruppen svårt sjuk äldre genomförts. Prioriterade områden i projekten har varit god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, 13 (47) god läkemedelsbehandling av äldre samt sammanhållen vård och omsorg. Satsningarna har också inkluderat läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende inom LSS. I början av juni upptäcktes ekonomiska oegentligheter inom serviceenheten vilket lett till en omfattande intern granskning, polisanmälan och avsked av en medarbetare. Förundersökning inleddes av polisen i juli och har pågått fram till december månad. Förundersökningen har varit en process som tagit stora personalresurser i anspråk under flera månader. Händelsen har påverkat alla serviceenhetens medarbetare psykosocialt och särskilda stödåtgärder har erbjudits. Händelsen har resulterat i flera förbättringsåtgärder för att säkerställa hanteringen av kommunens medel. Verksamhet enligt SoL och HSL Hemvården har under året haft en kraftig ökning av hemtjänsttimmar och hemsjukvårdsinsatser. Innehållet i hemvården har förändrats till alltmer kvalificerade omvårdnadsinsatser och hälso- och sjukvårds insatser. Allt fler svårt sjuka skrivs ut från den slutna vården och många brukares vårdbehov kräver dubbelbemanning samt kvällsoch nattinsatser. Hemvården äldre har under året haft en så kraftig ökning av beviljade hemtjänsttimmar att det motsvarat ett helt hemvårdsområde vilket inneburit svårigheter att rekrytering av personal och rekryteringsfrågan har haft högsta prioritet i organisationen. Det finns en rekryteringsgrupp till stöd och det har genomförts en förändring av ledarorganisationen i syfte att stärka ledarskapet. Inom hemvården yngre har den ökade volymen av insatser inneburit svårigheter med rekrytering, mycket övertid och stor påfrestning för ordinarie personal. På sjuksköterskesidan har man varit tvungen att anlita bemanningsföretag för att klara det löpande arbetet. Personlig omvårdnad står för den största delen av insatserna inom hemvården och det är också insatserna inom personlig omvårdnad som ökat mest avseende timmar totalt. Insatserna har ökat betydligt mer än vad som kan förklaras av befolkningsökningen. Det finns totalt 805 lägenheter i särskilt boende för äldre och under 2014 har antalet personer som anvisats lägenhet i särskilt boende ökat något jämfört med 2013. En mätning under det första halvåret, på väntetiden till särskilt boende i Lund visade ett genomsnitt på 32 dagar från beslut till tillträde vilket är mycket kortare tid i jämförelse med genomsnittskommunens 53 dagar. Siffrorna har förbättrats jämfört med föregående år. Målet att 70 % ska få sitt förstahandsval i samband med anvisning av särskilt boende har uppnåtts. Det finns möjlighet att byta boende efter inflyttning och särskild kölista finns för detta. Under året inkom 2299 kallelser till samordnad vårdplanering jämfört med 2197 under 2013 vilket är en ökning med 102 kallelser. Något fler har efter vårdplaneringen beviljats särskilt boende och korttidsplats. Verksamheten har i hög grad kunnat ta emot 14 (47) utskrivningsklara patienter för fortsatt vård vilket inneburit ökad kvalitet för brukaren och minskade kostnader för utskrivningsklara. Fram till den siste november hade 314 personer anvisats plats på korttidsenheten på Höjeågården. Det är allt oftare personer med komplexa vårdbehov och behov av avancerad hälso- och sjukvård som kommer till enheten. Detta har ställt stora krav på både personalen och arbetsmiljön. Många brukare har återremitterats till sjukhuset efter en kort tid på enheten på grund av försämrats hälsotillstånd som krävt sjukhusvård. Om inte beslut verkställs inom tre månader ska det enligt 16 kap 6 f § socialtjänstlagen rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Under året har inga icke verkställda beslut gällande äldreomsorg rapporterats. Sedan september månad ska alla som bor i särskilt boende ha ett biståndsbeslut på sina insatser utifrån individuell bedömning av behovet. Verksamheten har sedan att verkställa de individuella insatser som beslutats utifrån de boendes behov. Mätningen av personalkontinuiteten inom hemvård äldre som genomfördes under hösten visade ett mycket varierande resultat i de olika hemvårdsområdena. Mätningen genomfördes hos brukare med minst två planerade besök dagligen. Resultatet visar totalt att 29 % av brukarna möter fler än 20 personal under en tvåveckors period. Jämfört med övriga kommuners resultat (riket 14 personal) så hade Lund ett sämre resultat. Resultat har försämrats jämfört med föregående år då genomsnittet var 17 personal. Ett systematiskt arbete med att förbättra personkontinuiteten pågår. En förklaring till att kontinuiteten försämrats är sannolikt att Lund använt en säkrare mätmetod sedan 2013. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boende4 är en ny förskrift som reglerar bland annat personalbemanning, kompetens och arbetssätt i särskilt boende för äldre. Föreskriften skulle träda i kraft den 31 mars 2015 men beslut om ikraftträdande har skjutits upp i avvaktan på regeringens medgivande. Förvaltningen har förberett verksamheterna under året genom utökad nattbemanning inom demensvården och individuell biståndsbedömning i särskilt boende. Projektet ”Trygg hemgång”, med syftet att förbättra och strukturera vård och omsorg i samband med hemgång efter sjukhusvistelse har pågått under året inom hemvård äldre och har varit framgångsrikt. Uppföljningen visar att arbetssättet tillgodosett brukarens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet när han kommit hem efter sjukhusvistelse. Projektet har avslutats under året och arbetssättet har implementerats i den ordinarie verksamheten. Under året har motsvarande arbetssätt med ett hemtagningsteam påbörjats inom hemvård yngre. Med stöd av den prestationsersättning förvaltningen erhållit från Socialstyrelsen har satsningar gjorts på gruppen svårt sjuka. Lunds kommun erhöll 3 884 tkr i prestationsersättning från Socialstyrelsen för sammanhållen vård. Prestationsersättning 4 SOSFS 2012:12 Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilt boende samt SOSFS 2013:27 Ändring av föreskrifterna och allmänna råden 2012:12 15 (47) har använts för att implementera arbetssätt och uppnå uppsatta mål för de nationella kvalitetsregistren Senior alert, Svenska palliativregistret och BPSD registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens). Kvalitetsregistren ska användas som grund till kontinuerlig utveckling och kvalitetssäkring av verksamheten och för att säkerställa ett förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg. Förvaltningen har under året deltagit i region Skånes och kommunförbundet Skånes utvecklingsprojekt ”Ledningskraft – Bättre liv för sjuka äldre” i samverkan mellan sjukvård och socialtjänst. Prioriterade områden i projektet är god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling av äldre samt sammanhållen vård och omsorg. Projektmedel från prestationsersättningen har också använts för fördjupning av vissa delar av det arbetet. Planering och projektering av 76 lägenheter i särskilt boende i Mårtenslundsparken i samverkan med LKF har tagit ordentlig fart under året. Inom demensvården har utveckling i enlighet med de nationella riktlinjerna, arbetssätt och metoder enligt BPSD påbörjats i alla berörda enheter. Förebyggande hembesök alternativt informationsmöte erbjuds personer som är över 80 år och som inte redan har hemvårdsinsatser. 100 personer har tackat ja till erbjudandet och 36 personer har efter eget initiativ fått ett förebyggande hembesök vilket är en ökning jämfört med föregående år. Anhörigcenter har erbjudit såväl gruppverksamhet som enskild rådgivning till närstående som vårdar äldre. Anhörigombud finns inom flertalet verksamhetsområden och det finns ett brett samarbete med anhörigcenter. Seniorverksamheten och Anhörigcentrum har initierat samarbetet "Världen i Lund" i syfte att lyfta fram behov och önskemål i gruppen äldre med annan språklig eller kulturell härkomst. Ett uppskattat arrangemang har genomförts tillsammans med ABF, organisationer och invandrarföreningar och samarbetet kommer att vidareutvecklas. Verksamhet enligt LSS LSS-verksamheten står inför en förändrad inriktning vad gäller målgrupp, nya brukargrupper med behov av LSS insatser har identifierats och behovet hos andra brukargrupper förändras över tid. Många personer som söker stöd enligt LSS har komplexa och sammansatta behov. En grupp som ökar är ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser och en annan grupp är personer som omfattas av personkretsen i LSS och som har samproblematik med inslag av psykiatriska diagnoser och missbruk. Anpassningen till nya målgrupper kräver kompetensutveckling inom verksamhetsområdet. Det kräver också ett utvecklat samarbete med andra aktörer så som t ex socialförvaltningen och regionen. 16 (47) I jämförelse med verksamhetstal per den 1 oktober 2013 har insatsen daglig verksamhet ökat med nästan 10 %. Det ökade behovet har i huvudsak kunnat hanteras genom nyetablering av dagligverksamhet i extern regi enligt LOV. Det finns en ökad efterfrågan på korttidsvistelse för barn och ungdomar under helgerna vilket verksamheterna har haft vissa svårigheter att tillmötesgå. Besluten har kunnat verkställas med insatser vid andra tillfällen. Kommunen ska till Inspektionen för vård och omsorg enligt § 28f-g LSS rapportera beslut som inte verkställts inom tre månader. Under året redovisades tre (3) beslut om bostad med särskild service och ett (1) beslut om annan särskilt anpassad bostad som inte var verkställda, samtliga beslut om övriga insatser för personer med funktionsnedsättning är verkställda inom tre månader. En särskild avgift av förvaltningsrätten dömas ut för ej verkställda beslut. Någon sådan sanktionsavgift har inte utdömts till Lunds kommun under året. Arbetet med att förtydliga insatsernas innehåll och kvalitet inom verksamhetsområde stöd och aktivering har pågått under året. Inom ramen för FINSAM pågår projektet Strategiska insatser för en inkluderande arbetsmarknad. I projektet samverkar arbetsinriktad daglig verksamhet (ADV), praktikcoacher, med försäkringskassan och arbetsförmedling med målet att förbättra brukarnas möjlighet till att få praktikplatser och arbete i den öppna arbetsmarknaden. Under 2014 har antalet personer som har bott i bostad med särskild service ökat med 38 jämfört med föregående år. Det ökade behovet har kunnat tillgodoses genom en inflyttning i tio (10) nyproducerade bostäder på Vikingavägen 1G och genom ökad nyttjandegrad av befintliga bostäder. Behovet av bostad med särskild service är för närvarande inte i balans. Utöver behovet av nya boenden för volymförändring finns behov av att ersätta boenden som inte lever upp till dagens krav på boendestandard och arbetsmiljö. Prognosen visar på fortsatt ökande behov och en fortsatt ökning av behoven kommer att medföra ett underskott av lägenheter. Förvaltningen övertar driften av gruppbostäderna på Kulgränd och Hillebardsgränd från Attendo i april 2015. Planering av övertagandet har pågått under året. Ett nytt ersättningssystem för LSS-boenden infördes från och med 1 januari 2014 i syfte att anpassa bemanningen till brukarnas individuella behov av stöd och service i sin vardag. Omställning av bemanning i enheterna har skett utifrån ändrad ersättningsmodell och förändringen har noggrant följts upp och resultatet redovisats till nämnden. I samband med uppföljningar på LSS- boenden har handläggarnas individuella uppföljning även omfattat kvalitetsfrågor till brukaren om upplevelse av stöd, omvårdnad, boendet och bemötandet. 17 (47) För att på ett tidigt stadium fånga brukargruppernas framtida behov har myndighetsenheten startat upp fokusgrupper. Resultatet används som underlag för planering av framtida verksamhetsutveckling. Kvalitetsnyckeltal från rådet för kommunala analyser (RKA) visar sammantaget att verksamheten i Lund ligger väl i nivå med jämförande kommuner. Gällande utredningstid, från ansökan om LSS insats till beslut, har Lund 49 dagar i genomsnitt vilket är en klar förbättring från föregående års 66 dagar. Lund ligger lite högre jämfört med genomsnittet av alla kommuner som är 42 dagar. Verkställighetstiden, från beslut till insats, har förbättrats inom uppmätta områden. Verkställighetstid för boende var 53 dagar (riket 92 dagar) jämfört med 78 dagar för 2013 och för kontaktperson 14 dagar (riket 36 dagar) jämfört med 27 dagar föregående år. 18 (47) Mål för vård- och omsorgsverksamheten Kommunfullmäktiges mål Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska erbjuda individanpassad vård, omsorg, stöd och service som ger möjlighet till god livskvalitet. Vården och omsorgerna ska ge förutsättningar för ett aktivt och innehållsrikt liv med möjlighet till social gemenskap. Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska kännetecknas av delaktighet, valfrihet, flexibilitet och kvalitet med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande och ge förutsättningar för ett värdigt liv. Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska vara attraktiva arbets-platser med kompetenta och engagerade medarbetare som ges möjlighet till karriärutveckling. Vård- och omsorgsnämndens mål Brukarna ska ha stor påverkan på innehållet i och utformningen av den vård och omsorg, stöd och service han eller hon har behov av. Verksamheten ska utföras så att brukarna är nöjda. Verksamheten ska erbjuda ett varierat utbud av tjänster för att underlätta möjligheterna att bo kvar hemma även vid omfattande behov. Förebyggande verksamhet och anhörigstöd ska vara viktiga inslag. Medarbetarnas olika kompetenser ska motsvara verksamhetens behov. Arbetsplatsen ska präglas av motiverade medarbetare som har ett medskapande förhållningssätt. Närståendes och intresseorganisationernas kunskap och engagemang ska tillvaratas. Brukarens möjlighet att välja andra utförare ska utvecklas genom att erbjuda tjänster, där resurserna följer brukarens val. Ytterligare inriktningar och vårdfilosofier möjliggörs genom att utveckla en ”utmaningsrätt” inom nämndens verksamhetsområde. Verksamheten ska bedrivas med så liten negativ miljö- och klimat-påverkan som möjligt. Resurserna ska fördelas efter behov och användas med iakttagande av god ekonomisk hushållning. 19 (47) Vård- och omsorgsnämndens mål och resultatanalys Vård- och omsorgsnämndens mål för verksamheten har följts upp och redovisas i tabell, bilaga1. Resultatet som till stora delar visar att målen uppfyllts kommenteras nedan per indikator/nyckeltal. Brukarna ska ha stor påverkan på innehållet i och utformningen av den vård- och omsorg, stöd och service han eller hon är i behov av. I nämndens verksamheter som helhet hade 73 % av brukarna en aktuell genomförandeplan som var upprättad tillsammans med brukaren och/eller närstående och dokumenterad i Procapita den 1 oktober 2014. En förbättring jämfört med föregående år med 1 % men målet på 95 % har inte nåtts. Myndighetsenhetens uppföljning visar att endast 40 % upprättas inom 4 veckor. Metodutveckling och utveckling av arbetssättet med genomförandeplanerna pågår i alla verksamheter. Några verksamheter som daglig verksamhet och dagverksamhet är nära att uppfylla målen och några enheter har försämrat resultatet jämfört med 2013. Inom hemvården ser man ett sammanhang mellan många nya brukare, snabba förändringar i vårdbehov och mycket nyrekrytering av personal med minskade möjligheter att hinna med att upprätta genomförandeplaner. Mål om täckningsgrad i Svenska Palliativregistret har inte uppnåtts. Täckningsgraden i Svenska Palliativregistret har ökat från 57 % till 63 %. Resultatet utifrån de olika kvalitetsindikatorerna varierar. Samtliga enheter är anslutna till registret och förbättringsarbete pågår, dels för att öka täckningsgraden dels för att förbättra utfallet av kvalitetsindikatorerna. Särskilda satsningar på implementering av arbetssättet enligt registret har genomförts. Verksamheten ska utföras så att brukarna är nöjda. Nöjdhetsgraden följs via Socialstyrelsens nationella brukarundersökning, en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden. Totalt har 1100 personer i Lund besvarat enkäten. Resultatet visar att de allra flesta äldre sammantaget är nöjda med sin vård och omsorg och att andelen nöjda har ökat under det senaste året. Lunds resultat visar att 89 % av brukarna med hemtjänst är mycket eller ganska nöjda (riket 89 %). Motsvarande andel för särskilt boende i Lund är 81 % (riket 83 %). I brukarundersökningen uppger de flesta att personalens bemötande är bra, att förtroendet för personalen är högt och man känner trygghet både i hemtjänst och i särskilt boende. Verksamheterna i både intern och extern regi tar del av resultatet och använder det i sitt kontinuerliga förbättringsarbete för en god vård och omsorg. Inom särskilt boende i intern regi har enheterna upprättat handlingsplaner inom vars tre målområden för att arbeta med förbättringsarbete utifrån resultatet av brukarundersökningen. 20 (47) Målet att besvara inkommit klagomål inom 10 arbetsdagar har uppfyllts till 99 %, vilket är en förbättring jämfört med föregående år (94 %). Revidering av klagomålsoch synpunktshanteringen har genomförts och arbetet med att förtydliga informationen till brukarna pågår. Verksamheten ska erbjuda ett varierat utbud av tjänster för att underlätta möjligheterna att bo kvar hemma även vid omfattande behov. Förebyggande verksamhet och anhörigstöd ska vara viktiga inslag. Mål att antalet brukare med >100 h/månad service- och omvårdnadsinsatser som bor kvar hemma har uppfyllts. 277 personer bodde kvar i sin bostad med omfattande stöd från utförare i intern och extern verksamhet vilket är nästan 30 % fler jämfört med föregående år (217 personer). Förebyggande hembesök alternativt informationsmöte erbjuds personer som är över 80 år och som inte redan har hemvårdsinsatser. Inom samtliga verksamhetsområden finns det särskilt fokus på stöd till närstående där behov finns. Det finns särskilda anhörigombud i flera verksamheter och Anhörigcenter erbjuder både individuellt stöd och gruppverksamhet. Verksamheten erbjuder ett varierat utbud av insatser och ett varierat utbud av utförare. Insatser erbjuds dygnet runt utifrån den enskildes behov. I det förebyggande arbetet erbjuds stöd till närstående genom Anhörigcenter och anhörigombud samt deltagande i träffpunktsverksamhet. Volontärförmedlingen erbjuder genom olika insatser extra stöd och möjligheter utöver de traditionella insatserna som förvaltningen erbjuder. Under året har 70 volontärer varit engagerade. Medarbetarnas olika kompetenser ska motsvara verksamhetens behov. Spetskompetensen inom särskilt boende för äldre har uppfyllts genom att det finns äldrepedagoger i verksamheterna. En äldrepedagog i intern verksamhet (Fästan) och fyra äldrepedagoger i extern verksamhet (Vardaga) finns. Fäladshöjden har under en period under året saknat sin äldrepedagog. Äldrepedagogens uppgift är att bidra till socialt innehåll, aktivitet och gemenskap i de äldres liv. Inom hemvården har en Silviasyster knutits till verksamheten och ytterligare en är under utbildning. Uppdraget är att handleda personalen i demensvård. Sedan 2012 finns Silviasystrar inom särskilt boende för äldre, som svarar för praktisk handledning i omvårdnadsarbetet till personal i demensboendena. Fyra av sex boenden som Vardaga ansvarar för är certifierade för god demensvård vilket innebär att samtlig personal har där genomgått demensutbildning för Silviacertifiering. Spetskompetensen inom bostad med särskild service har genom en medveten satsning ökat markant. Vid årets slut uppgick antalet samordnande pedagoger med högskoleutbildning till fjorton (14) i intern verksamhet. Uppdraget är att tillsammans med handledarna planera, följa upp och utveckla arbetsmetoder i förhållande till brukarnas individuella behov. 21 (47) 14 % av den tillsvidareanställda personalen som arbetar med brukaren/ patienten inom äldreomsorgen har högskolekompetens, dvs. antal sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster i relation till antal baspersonalen. Det är samma resultat som föregående år. Att rekrytera kompetent personal är en utmaning för verksamheten där det just nu är speciellt stora svårigheter att rekrytera sjuksköterskor. Inom särskilt boende har det genomförts en utbildning av cirkelledare inom palliativ vård. Genom att utbilda cirkelledare som ska driva studiecirklar kommer utbildningssatsningen att komma många till del och kompetensen bibehålls inom verksamheten. Arbetsplatsen ska präglas av motiverade medarbetare som har ett medskapande förhållningssätt. Den kommunövergripande medarbetarenkäten har genomförts och resultatet presenterats. Resultatet är genomgående bättre i alla delar. Verksamheterna har fått i uppdrag att utifrån resultatet välja ut tre utvecklingsområden att arbeta med under 2015. Närståendes och intresseorganisationernas kunskap och engagemang ska tillvaratas. Samtliga enheter inom förvaltningen arbetar för att ta tillvara närståendes kunskaper och engagemang. Resultatet för 2014 är inte 100 procentig måluppfyllelse. Det är inte i alla enheter som behov av anhörigträffar finns men, i de enheter där behov finns anordnas det träffar för brukare/närstående minst en gång per år. Inom äldreomsorgens boendeenheter anordnas ofta två i boendeenheterna inom äldreomsorgen. Inom boende och habilitering har man ett nära samarbete med närstående och anhörigträffar genomförs på de enheter där brukarna så önskar. Utöver detta så är många anhöriga aktiva i vardagen och har tät kontakt med sin anhöriga och medarbetarna i boendet. Anhörigombud finns i samtliga hemvårdsområden. Utbildningsinsatser har getts till personal i bemötande- och anhörigfrågor. Anhörigverksamheten har bjudit in till ett samarbete kring gruppen äldre med annan härkomst och språklig bakgrund, ”Världen i Lund”. Inom särskilt boende genomförs en årligen en närståendeenkät som ligger till grund för utvecklingsarbetet inom verksamheten. Årets resultat visar att närstående känner sig trygga och nöjda med vården och omsorgen som erbjuds deras närstående. Brukarnas möjlighet att välja andra utförare ska utvecklas genom att erbjuda tjänster, där resurserna följer brukarnas val. Ytterligare inriktningar och vårdfilosofier möjliggörs genom att utveckla en ”utmaningsrätt” inom nämndens verksamhetsområde. Möjligheten för äldre och yngre personer med funktionsnedsättning att välja utförare finns. Vård- och omsorgsnämnden har totalt tecknat avtal med 20 företag om att utföra insatser i Lunds kommun enligt valfrihetssystemet. 22 (47) Det tillkommer ständigt nya ansökningar från externa utförare och antalet valbara utförare har ökat. Den största externa utföraren av hemvård, Attendo valde att i slutet av 2014 säga upp sitt avtal med Lund vilket innebär att ett sextiotal brukare får välja annan utförare. Förberedelsen för detta påbörjats. När det gäller målet om att antalet tjänster som finns utlagda enligt LOV ska öka, så har det uppnåtts. Verksamheten ska bedrivas med så liten negativ miljö- och klimatpåverkan som möjligt. Målet om att CO2-utsläppen ska minska jämfört med 2011 har uppnåtts. CO2-utsläppen har minskat inom verksamhetsområde hemvård för äldre samt inom stöd och aktivering och boende och habilitering i jämförelse med målet och 2013 års resultat. Resurserna ska fördelas efter behov och användas med iakttagande av god ekonomisk hushållning. Antalet verksamheter som bedrivs utifrån resursfördelningssystem har ökat under året genom att nytt resursfördelningssystem infördes för bostäder med särskild service, LSS. Resursfördelningssystem finns i åtta verksamhetsområden varav tre inom SoLverksamheten och fem inom LSS- verksamheten. I SoL- verksamheten finns resursfördelningssystem inom hemvård, korttids-boende och särskilt boende och i LSSverksamheten inom bostäder med särskild service, daglig verksamhet, personlig assistans och avlösar- och ledsagarservice. 23 (47) Ekonomisk redovisning Resultatet för året är plus 17,3 mnkr varav SOL- verksamheten redovisar minus 6,4 mnkr, LSS- verksamheten plus 20,3 mnkr och gemensamt för vård och omsorg plus 3,4 mnkr. Resultaträkning Resultaträkning (mnkr) 2012 2013 2014 Intäkter 346,5 292,7 289,0 -1 740,1 -1 730,9 -1 786,5 -10,2 -9,2 -9,3 -1 403,8 -1 447,4 -1 506,8 0 0 0 Kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Kommunbidrag Resultat 0 0 0 1 382,4 1 417,8 1 524,1 -21,4 24,4 17,3 Avvikelser mot budget/Resultat per verksamhet SoL-verksamhet Resultatet för SoL-verksamheten är minus 6,4 mnkr. Hemvård Hemvårdsverksamheten redovisar ett resultat på minus 27,4 mnkr. Ekonomiska resurser som är avsatta i resursfördelningssystemet redovisar minus 11,4 mnkr som förklaras av att fler brukare har fått beslut om insatser och att service- och omvårdnadsbehovet har ökat. Antalet hemtjänsttimmar uppgick till 75 999 timmar per den 1 oktober 2014 som jämfört med föregång år är en ökning med 9 145 timmar som motsvarar 13,7 %. I tabellen jämförs utfallet av antal brukare i december 2014 med antalet brukare som ligger till grund för budgeten. Insatser Serviceinsatser (antal brukare) Omvårdnadsinsatser (antal brukare) Hälso- sjukvårdsinsatser (antal insatser) Trygghetslarm (antal brukare) Budget 1 300 1 144 63 353 2 111 December utfall 2014 1 391 1 241 66 528 2 161 Förändring +91 +97 +3 175 +50 Utföraren i egen regi Hemvård, rehabilitering och service för seniorer redovisar ett resultat på minus 5,4 mnkr som i huvudsak beror på ökade personalkostnader. Uppdragen har blivit fler och områdena har svårt att anpassa bemanningen till volymförändringar, 24 (47) kostnader för ökad sjukfrånvaro, ökat behov av dubbelbemanning och avlösning i hemmet samt ökade kostnader för fler uppdrag i kvälls- och nattverksamheten. Hemvården inom Stöd och aktivering för personer med funktionsnedsättning redovisar ett minus med 10,9 mnkr. Under månaderna maj till september var antalet hemtjänsttimmar färre jämfört med i början av året. Senare delen av året är antalet hemtjänsttimmar på samma nivå som i början av året. Variationen av hemtjänsttimmar under året är svår att balansera och är en del av förklaringen till den negativa prognosen. Andra förklaringar är ökade kostnader för sjukfrånvaro, ökat behov av dubbelbemanning och avlösning i hemmet. Särskilda boenden Verksamheten särskilda boenden redovisar sammanlagt plus 17,4 mnkr. Ekonomiska resurser som är avsatta i resursfördelningssystemet redovisar plus 13,3 mnkr. Vilket förklaras med att beläggningsgraden i genomsnitt är 95,4 % jämfört med den budgeterade nivån på 97 % och att vårdbehoven har minskat under året med 0,7 enheter. Särskilt boende för äldre i egen regi redovisar ett resultat på plus 3,1 mnkr. Främst är det lägre personalkostnader och lägre kostnader för måltider/ livsmedel som effekt av konceptet som infördes förra året som är förklaringen till det positiva resultatet. Resultat för särskilt boende yngre är minus 0,7 mnkr, främst på grund av lägre beläggningsgrad än den budgeterade, i genomsnitt 80,4 %. Kostnaderna för särskilt boenden i extern regi redovisar ett positiv resultat som beror på att kostnaderna för extra nattbemanning på två enheter blev lägre dels på grund av att anställningarna genomfördes i senare delen av första kvartalet dels att kostnaderna per befattning är lägre än den budgeterade. På grund av antalet köpta platser är färre än den budgeterade nivån redovisas ett plus på 0,3 mnkr. Korttidsboende/växelvård Det sammanlagda resultatet för verksamheten är plus 2,1 mnkr. Resursmedel som är avsatta för kortidsboende/växelvård redovisar plus 2,1 mnkr vilket beror på att beläggningsgraden är 91 % i genomsnitt jämfört med den budgeterade nivån på 95 %. Höjeågårdens korttidsboende och redovisar ett mindre plus. Övrig SoL-verksamhet Omfattar förebyggande och stödjande verksamhet som redovisar sammanlagt plus 1,5 mnkr. Resultatet fördelar sig på dagverksamhet plus 1,0 mnkr, utskrivningsklara patienter plus 1,5 mnkr, senior/träffpunkts och restaurang-verksamhet plus 1,6 mnkr samt myndighetsfunktionen plus 1,3 mnkr. Negativa resultat redovisas för tekniska hjälpmedel med minus 3,0 mnkr och bostadsanpassning med minus 0,9 mnkr. 25 (47) LSS-verksamhet Resultatet för LSS-verksamheten är plus 20,3 mnkr. Boende Resultatet för service- gruppboenden är plus 12,7 mnkr. Ekonomiska resurser som är avsatta i resursfördelningssystemet redovisar plus 3,6 mnkr. Det positiva resultatet beror på att några lägenheter har varit lediga under del av året i väntan på inflyttning och att avsatta behovsmedel inte disponeras i sin helhet. Boende och habilitering redovisar plus 11,2 mnkr. En av förklaringarna är lägre personalkostnader som bland annat beror på återhållsamhet vid vikarietillsättning, översyn av scheman och ett mer effektivt arbete med alternativa arbetstidsmodeller. En annan förklaring är att genomförda behovsbedömningar under året har genererat höjda nivåbedömningar och därmed en högre ersättning än det budgeterade. För köpta platser redovisas minus 2,3 mnkr som avser ökade kostnader för en akut placering och tre beslut om placering i samband med skolgång på annan ort. Daglig verksamhet Resultatet för daglig verksamhet är plus 10,6 mnkr. Ekonomiska resurser som är avsatta i resursfördelningssystemet redovisar plus 7,9 mnkr. Det positiva resultatet beror på att antalet brukare med verkställda beslut har varit färre än den planering som ligger till grund för budgeten. Daglig verksamhet i egen regi redovisar ett plus på 2,6 mnkr. Vilket i huvudsak som beror på en försiktighet med att disponera resurserna fullt ut men bemannar utifrån brukarnas behov. Personlig assistans enligt LSS och SFB Personlig assistans enligt LSS och SFB redovisar sammanlagt minus 6,5 mnkr. Av dessa avser 8,1 mnkr ökade kostnader som följd av fler brukare med beviljade insatser men också beslut om utökning av timmar för brukare. I slutredovisningen av avvecklingen av personlig assistans i egen regi har 1,7 mnkr återförts som avser reglering av kostnader för timanställningar vilket ger en positiv påverkan på årets resultat. Övrig LSS-verksamhet Omfattar övriga LSS-insatser och redovisar sammanlagt resultat med plus 3,6 mnkr. Främst beror på färre antalet köpta platser avseende korttidsvistelse, korttidstillsyn samt boendestöd för skolgång på annan ort och minskade kostnader för ledsagarservice. Redovisning av antal brukare enligt principerna för resursfördelningen mellan kommunfullmäktige och vård- och omsorgsnämnden En jämförelse mellan planerad volym och genomsnittet av volymen under året redovisas enligt principerna för resursfördelningen i årsanalysen. I genomsnitt har det varit fler brukare med verkställda beslut i boendena och med personlig assistans under året jämfört 26 (47) med den planerade volymen. Färre brukare med verkställda beslut som avser daglig verksamhet och övriga insatser. I tabellen redovisas antalet brukare för året jämfört med den planerade volymen per insats. Verksamhet Boende Daglig verksamhet Personlig assistans Övriga LSS - insatser Totalt Planerad volym 2014 Volym 2014 (antal brukare) (antal brukare) 288 296 380 362 198 213 639 517 1 505 1 388 Differens (antal brukare) +8 -18 +15 -122 -117 Gemensamt för vård och omsorg Resultatet för gemensamt vård och omsorg är plus 3,4 mnkr. Kostnaderna för vård- och omsorgsnämnden blev lägre under året jämfört med budgeten, vilket ger ett positivt resultat med 0,05 mnkr. Gemensamt för vård och omsorg redovisar plus 2,9 mnkr. Den gemensamma ITverksamheten redovisar plus 1,7 mnkr som beror på lägre driftkostnader till kommunikationsavdelningen, lägre kostnader för inköp av dator-utrustning och kommunikation. Kostnaderna för företagshälsovård redovisar plus 0,1 mnkr och beror lägre kostnader för externa köp än vad som har budgeterats. Ersättningen, fördelningen mellan kommunens förvaltningar, för fackliga företrädare är större den budgeterade nivån vilket medför ett positivt resultat med 0,2 mnkr. Bidrag för förvaltningsgemensamma projekt har genererat ökade intäkter med 0,4 mnkr. Kostnader för köp av externa tjänster har varit lägre än budgeterat vilket medför ett positivt resultat med 0.4 mnkr. För gemensam administration är resultatet plus 0,4 mnkr som främst beror på tillfälliga vakanser i avvaktan på tillsättning av tjänster, föräldra-ledigheter och sjukfrånvaro. Nettokostnadsutvecklingen 2012 - 2014 Nettokostnadsökningen mellan 2013 och 2014 är 4,11 % vilket är något högre jämfört med den budgeterade som var 3,6 %. Skillnaden beror på dels generellt ökade kostnader jämfört med 2013 dels minskade intäkter för personlig assistans i egen regi som finns med i redovisningen fram till 2013. År Nettokostnad (mnkr) %- förändring 2012 -1 403,8 1,22 % 2013 -1 447,4 3,10 % 2013 -1 506,8 4,11 % 27 (47) Investeringsredovisning Nettoinvesteringar (mnkr) Utfall Ram Avvikelse -5,3 -7,4 +2,1 Investeringsnivån uppgick till 5,3 mnkr vilket är 2,1 mnkr lägre i förhållande till ramen på 7,4 mnkr. De medel som har disponeratas är använts till inventarier/utrustning till äldreomsorgsverksamheten och trygghetslarm (särskilda boenden) med 3,1 mnkr, till LSS- verksamheten med 1,2 mnkr och till Bangatan 10 med 1,1 mnkr. Den positiva avvikelsen beror på lägre kostnader för inventarier/utrustning till Bangatan 10 med 1,0 mnkr, för inventarier/utrustning till LSS- verksamheten med 0,2 mnkr och för larmsystem i särskilda boenden med 0,2 mnkr samt att reserven på 0,4 mnkr har inte disponerats. 28 (47) Miljöredovisning Nämndens mål, åtgärder, nyckeltal och resultat Nämndens mål och när det ska vara uppfyllt Nämndens genomförda åtgärder Öka andelen ekologiska livsmedel till 50 % till 201412-31 Anordnade EMIL-utbildning som fick ställas in på grund av att projektledaren för EMIL slutade med kort varsel. Minimera utsläppen från våra transporter/ Förnyelse av fordonsparken till miljöbilar i takt med att gällande leasingavtal går ut. Vid 2014 års utgång ska 100 % av bilparken uppfylla statliga miljöbilsdefinitioner Öka miljömedvetenheten hos personalen/ Informera minst två gånger per år i respektive verksamhetsområdes ledningsgrupp om miljöarbetet Andelen ekologiska livsmedel är 45,5% av samtliga inköp under 2014. Motsvarande andel för 2013 var 33,7%. Vid inköp av nya fordon har ”Handlingsplan för miljöfordon i Lunds kommun” följts i den mån verksamheten har tillåtit detta Hemvården har ersatt ett flertal bilar med elcyklar. Andelen miljöbilar i slutet av 2014 var 70,5%. Motsvarande andel 2013 var 65 % Miljöledningsgruppens arbete har kommunicerats ut till samtliga ledningsgrupper och miljöombud genom att minnesanteckningar nu förs på ett konsekvent sätt. Trend för måluppfyllelse (använd pilar, se nedan) Målet har inte uppnåtts under 2014 men trenden är positiv. Koppling till mål i LundaEko II (ange målet/ målens nummer) eller åtgärder i energiplanen (ange även här nummer) LundaEko II mål 2 och delmål 2.4 LundaEko II delmål 4.1 och mål 8 Målet har inte uppnåtts under 2014 men trenden är positiv. LundaEko II delmål 1.1 och 1.2 = går åt rätt håll/målet kommer att kunna nås inom utsatt tid = går åt fel håll/inte troligt att målet kan nås inom utsatt tid ? = oklart i dagsläget 29 (47) Kodioxidutsläppen har halverats och det beror på att vård- och omsorgsförvaltningen har fler miljöfordon. Det syns också i tabellen att förbrukningen av bensin/diesel har minskat kraftigt och att förbrukningen av gasformiga bränslen har ökat avsevärt. Redovisning av nämndens nyckeltal Avfall (Källsortering i förvaltningen på en tregradig skala där 3 är bäst) Koldioxidutsläpp från transporter (ton/förvaltning och år) Förbrukning av bensin (liter) Förbrukning av diesel (liter) Förbrukning av gasformiga bränslen (Nm3) Förbrukning av etanol (liter) Övrigt: 2011 2012 2013 2014 Läge 3 3 3 3 451,4 396,9 379,8 179,5 132 213 42 027 19 083 90 719 52 824 56 742 74 861 50 819 64 260 43 366 32 362 84 484 340 0 0 0 Övrigt: = går åt rätt håll = går åt fel håll = är oförändrat ? = oklart i dagsläget Redovisning av förändringar Redovisning av förändringar i nämndens miljöpolicy och betydande miljöaspekter. Under 2014 har samma miljöpolicy använts som gällde för 2013. En översyn är gjord med förändringar som gäller från och med 2015-01-01. Planerade åtgärder och mål redovisas under punkten fem. Analys Målet för inköp av ekologiska livsmedel på 50 % uppfylldes inte under 2014 trots en kraftig ökning av ekologiska inköp. Inriktningen på att andelen ekologiska livsmedel ska öka ligger fast, se planen under punkten fem. Arbetet med att byta till miljöfordon fortsätter men i vissa verksamheter kommer det att finnas verksamhetsmässiga skäl att anskaffa fordon som inte har den statliga miljöbilsdefinitionen. Viktiga händelser under året Den i förvaltningen utsedda gruppen som arbetar med miljöledningssystemet har kommit igång med sitt arbete vilket bland annat ger möjligheter till att utveckla kommunikationen till miljöombuden och enhetschefer om aktiviteter enligt den fastställda planen. 30 (47) Goda exempel under året är att Lilla Caféet som sedan augusti är KRAV- certifierat och på Mårtenslund har utbildning genomförts för personalen i miljövänlig städning i brukarnas lägenheter. Planerade åtgärder 2015 Nämndens mål och när det ska vara uppfyllt Nämndens planerade åtgärder för 2015 Koppling till mål i LundaEko II (ange målet/målens nummer) Vid utgången av år 2016 ska minst 70 procent av inköpskostnaden för livsmedel gälla ekologisk mat. Dessutom ska 100 procent av inköpskostnaden för mejeriprodukter, frukt, grönsaker, nötkött, lammkött, kaffe och te gälla ekologiskt. 100 procent av inköpt fisk ska vara MSCmärkt. - Delmål 2.4 2016 ska 100 procent av kaffe, te, banan, kakaopulver, drickchoklad för automat, vitpeppar och svartpeppar vara rättvist producerade (Fairtrade). - Vid slutet av 2017 ska samtliga verksamheter sortera sitt matavfall och samtliga särskilda boenden för äldre erbjuda textilåtervinning. - 100 procents-målet för utvalda varugrupper kommuniceras ut till samtliga ledningsgrupper och miljöombud Lunds kommuns Guide för hållbara val kommuniceras till alla berörda Miljöledningsgruppen träffar upphandlingsenheten för att se över rutiner för att återkoppla avvikelser vid beställning av ekologisk mat 100 procents-målet för utvalda varugrupper kommuniceras ut till samtliga ledningsgrupper och miljöombud Information om Fairtrade tas upp på arbetsplatsträff minst en gång per år Samarbete med fastighetsägare för att få igång sortering av matavfall i våra verksamheter Vid 2017 års utgång ska 90 % av fordonsparken uppfylla miljökraven enligt miljöbilsdefinitionen i Vägtrafikskattelagen. - En fordonsansvarig för förvaltningen utses Lunds kommuns Riktlinjer för resor och transporter kommuniceras ut till samtliga ledningsgrupper Delmål 4.1 och mål 8 Förbrukningen av bensin och diesel ska kontinuerligt minska under planperioden, relaterat till verksamhetens - - - Delmål 2.5 Delmål 2.6 och 2.7 31 (47) volymförändringar (t ex antalet behovstimmar) Anställda ska få kunskap, information, goda exempel och verktyg för att göra det enkelt att välja hållbara alternativ - Miljö finns med som punkt på samtliga arbetsplatsträffar ”Kick-off”-dag anordnas för samtliga miljöombud i förvaltningen Delmål 1.1 och 1.2 32 (47) Personalredovisning Statistik Antal tillsvidare- och visstidsanställda 2013 2014 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Tillsvidareanställda 1914 365 1968 371 2279 2339 Visstidsanställda 297 74 300 84 371 384 Totalt 2211 439 2650 2268 455 2723 Antal årsarbetare Årsarbetare tillsvidareoch visstidsanställda Årsarbetare timavlönade Totalt 2013 2014 2369 2374 219 244 2588 2618 Deltidsanställda i procent av samtliga anställda (ej timanställda) 2013 2014 Kvinnor Män Kvinnor Män Deltidsanställda 53 % 40 % 50 % 35 % Totalt 51 % 47 % 33 (47) Tillsvidareanställda inom åldersintervall Åldersgrupp < 29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år >60 år 2013 12,70% 23,70% 24,30% 27,20% 12,10% Åldersgrupp 00-20 år 21-25 år 26-30 år 31-35 år 36-40 år 41-45 år 46-50 år 51-55 år 56-60 år 61-65 år 66-99 år 2014 0,15 5,04 % 10,35% 12,01% 12,44% 11,84% 12,40% 13,72% 12,57% 8,89 % 0,60 % Totalt sett uppgår antalet anställda på vård- och omsorgsförvaltningen till 2723, vilket är en ökning med 73 anställda. Antalet årsarbetare har ökat med 5 årsarbetare. Timavlönade årsarbetare har ökat med 25. Ett skäl till detta kan vara att under 2013 sjönk antalet timanställda eftersom semestervikarier månadsanställdes i större omfattning än vanligt i samband med konfliktvarsel. Av alla anställda är 84 % kvinnor och 16 % män. Totalt utgör andelen deltidsanställda 47 %, vilket är lägre än föregående år (51 %), därav att antalet årarbetare har ökat mer än antalet anställda. Medarbetare inom kommunals avtalsområden har möjlighet att välja sysselsättningsgrad. Deltidsformen är därför till stor del frivillig. Mertid/övertid beräknat i årsarbetare 2013 2014 23,3 23,7 Mertid 22,3 24,2 Övertid Totalt 45,7 47,9 Mertid och övertid fördelad på kvinnor och män har vi inte fått ut någon rapport på i år. 34 (47) Mertid/övertid för vissa yrkesgrupper omräknat till årsarbetare År 2010 2011 2012 2013 2014 Distriktssköterska 0,8 0,9 0,9 0,8 0,8 Sjuksköterska 2,4 2 1,3 1,7 2 Undersköterska 24,2 22,1 18,6 18,4 21 Handledare 15,8 15,1 10,3 10,6 10,4 Vårdbiträde 7,3 8,4 6,6 7,1 8,4 Attraktiv arbetsgivare Personalomsättning Förvaltningens personalomsättning för 2014 var 9,15 %. Detta är en minskning jämfört med 2013 med 2,45 %. Personalomsättningen steg under 2013 på grund av avveckling av personliga assistenter i egen regi. Äldreomsorgen anger att personalomsättningen är stor inom gruppen sjuksköterskor. Slutat på egen begäran Slutat p.g.a. pension Annat Totalt avslutade 2013 2014 164 70 31 265 145 42 27 214 Medelåldern i förvaltningen är 44,4 år, för män 44,6 år och för kvinnor 43,6 år. Personalförsörjning på kort och på lång sikt Både på kort och lång sikt finns ett behov av att kunna rekrytera kompetenta medarbetare, men också av att behålla, ta tillvara och utveckla våra medarbetare. En arbetsgrupp har tillsatts med uppdrag är hitta metoder och föreslå åtgärder för att på bästa sätt möta verksamhetens behov. De områden gruppen har fokuserat på under 2014 är marknadsföring, kompetensförsörjning, traineeprogram för sjuksköterskor och praktiksamordning. Förvaltningen samarbetar också med utbildningsanordnarna, främst genom vård- och omsorgscollege. Detta för att påverka utbildningarnas innehåll så att elevernas kunskaper motsvarar verksamhetens behov, men också för att gemensamt locka elever till omvårdnadsutbildningar. Någon verksamhet har tagit emot sommarpraktikanter för att locka ungdomar till utbildningar inom området. Det finns också ett etablerat samarbete med Arbetsförmedlingen. För att lösa rekryteringssvårigheter under sommaren, kan sedan ett antal år tillbaka extra semesterförmåner utgå. Dessa har årligen beviljats av arbetsgivarutskottet. 35 (47) Rekryteringar Samtliga chefer är förtrogna med rekryteringsprocessen och erbjuds stöd av HR-konsult. Vid ett stort antal rekryteringar använder förvaltningen test som komplement i rekryteringsarbetet. Karriärs- och utvecklingsmöjligheter Alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan. Ett antal vårdbiträden har fått möjligheten att validera sina kunskaper och därmed få behörighet som undersköterska. Nämnden fastställer årligen förvaltningsgemensam kompetensutvecklingsplan och varje verksamhetsområde arbetar fram sin plan utifrån sina specifika behov. Spetskompetenser tas sedan tillvara till exempel genom att man handleder sina kollegor. Vissa förmåner kan utgå vid olika kurser/utbildningar för att stimulera medarbetare till egen kompetensutveckling. Karriär- och utvecklingsmöjligheter kommer att belysas ytterligare under 2015. Bristyrken på ett och fem års sikt Pensionsavgångarna är stora främst inom yrkesgrupperna chefer och sjuksköterskor. Ett än större problem är dock svårigheten att både rekrytera och behålla sjuk-sköterskor och att över huvud taget locka till utbildningar inom omvårdnads-området. Inte minst under semesterperioden är det svårt att rekrytera sjuksköterskor. Handläggare för myndighetsutövning är också en svårrekryterad grupp. Strategiska framgångsfaktorer är sannolikt anställningsvillkor och arbetsmiljö. Genomsnittlig ålder inom olika yrkesgrupper Yrkesgrupp 2013 Distriktssköterkor 52 Sjuksköterskor 48 Undersköterskor Hemvård 43 Undersköterskor Särskilt boende 46 Handledare Boende och habilitering 43 Handledare Stöd och aktivering 46 Vårdbiträden Hemvård 38 Vårdbiträden Särskilt boende 45 Enhetschef Äldreomsorg 49 Enhetschef LSS 50 2014 53 47 43 46 43 46 38 45 52 48 36 (47) Utveckling genom medskapande Medarbetarenkäten Medarbetarenkäten genomfördes under hösten 2014. I stort visar förvaltningen ett gott resultat och resultatet är något bättre på samtliga frågor jämfört med 2012. Varje enhet har fått i uppdrag att utifrån sitt resultat välja ut tre utvecklingsområden och presentera hur man kommer att arbeta med dessa. Områdena ska presenteras för förvaltningsledningen senast under juni månad. Förutsättningar för ett gott ledarskap För att utöva ett gott ledarskap krävs stödresurser i form av administrativt stöd, både personellt och i form av IT-stöd. Inom ett av våra verksamhetsområden gjordes en omorganisation för att ge bättre förutsättningar. Mentorsprogram, både inom och utom förvaltningen, kan vara en åtgärd som stärker chefer i sitt ledarskap. Fortbildning/informationstillfällen erbjuds kontinuerligt inom aktuella ämnesområden som till exempel lagstiftning och avtal inom arbetsrätt och arbetsmiljöområdet. Mångfalden berikar Mångfaldsfrämjande arbete och arbete för likabehandling Handlingsplan för 2015-2017 har fastställts. HBTQ-frågor finns med i denna plan. Enligt handlingsplan gällande till och med 2014 skulle en årlig aktivitet genomföras varje år. Mångfaldsaktiviteten 2014 var Slangbellans Forumteater kring bemötande. I rekryteringsarbetet eftersträvas mångfald och mångfaldsfrågorna är en viktig del av det dagliga arbetet och är en stående punkt på arbetsplatsträffar. Ett verksamhetsområde har erbjudit samtliga enheter ett interaktivt utbildningsmaterial kring mänskliga rättigheter. Ledningsgruppen inom detta område har haft en utbildningsdag i yttrandefrihet, hatbrott och värdegrunder. 37 (47) Hälsa och arbetsmiljö i fokus Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid 2010 2011 2012 2013 Totalt 5,9 5,6 6,4 6,8 varav kvinnor 6,3 6 6,7 7,3 varav män 3,7 3,8 4,9 4,8 2014 8,4 9 5,9 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid (åldersfördelat) 2010 2011 2012 2013 2014 29 år eller yngre Totalt 4,5 4,1 5,5 5,7 6,8 varav kvinnor 5,1 4,7 6,2 6,4 7,7 varav män 2,3 2,1 2,6 3 3,8 30 - 49 år Totalt 6,7 6 6,7 7,1 9,2 varav kvinnor 7,2 6,6 7 7,6 9,8 varav män 4,3 3,1 4,8 4,6 7,1 50 år eller äldre Totalt 5,6 5,9 6,7 7,1 8,4 varav kvinnor 5,9 6 6,7 7,3 8,9 varav män 3,9 5,7 6,7 6,4 5,7 Långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) i procent av total sjukfrånvarotid 2010 2011 2012 2013 2014 47,3 41,9 46,3 45,3 44 Totalt varav kvinnor 47,9 42,9 45,8 45,5 44,7 varav män 42,1 34,6 49,2 44 38,2 Sjukfrånvaro -mindre än 60 dagar - i procent av ordinarie arbetstid 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt 3,1 3,2 3,3 3,6 4,7 varav kvinnor 3,3 3,4 3,5 3,8 5,0 varav män 2,1 2,5 2,4 2,6 3,6 38 (47) Sjukfrånvaron-högre än 60 dagar eller mer -i procent av ordinarie arbetstid 2012 2013 2014 Totalt 2,9 3 3,7 varav kvinnor 3 3,2 4 varav män 2,3 2 2,2 Deltidssjukskrivna minst 15 dagar, i procent 2014 29 år eller yngre varav kvinnor 26 varav män 10 30 - 49 år varav kvinnor 41 varav män 23 50 år eller äldre varav kvinnor 28 varav män 35 Totalt är andel deltidssjukskrivna minst 15 dagar, 33 % vilket är en ökning med ca 1 % jämfört med 2013. Rehabiliterings- och omplaceringsärenden År 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Egen uppsägning 4 2 3 2 5 4 Avgångsvederlag 15 14 21 *19 *11 *11 Sjukersättning 5 6 4 0 3 4 Åter till eget arbete 33 22 24 27 27 16 Omplacering inom VOO 8 6 3 2 5 4 Omplacering annan förv. 1 2 0 0 0 0 Arbetsgivarens 2 1 0 1 1 0 uppsägning Övrigt 2 1 1 **3 0 **3 Totalt avslutade ärenden 70 54 49 54 51 42 *) Kostnaden för avgångsvederlag gällande rehabiliterings- och omplaceringsärenden är 2 020 393 kr inklusive arbetsgivaravgifter. Antalet personer som fått avgångsvederlag uppgår till 11. **) En ålderspension, en tjänstledig för att prova annat arbete och en tjänstledig för studier. Under år 2014 har förvaltningen avslutat 42 rehabiliteringsärenden fördelade enligt ovan. 39 (47) Antalet ärenden uppgick vid årets slut till 102. December år 2013 var det totala antalet ärenden 64, vilket är en ökning med 37 %. Under 2014 har vård- och omsorgsförvaltningen haft 143 medarbetare under rehabilitering uppdelat på diagnoser enligt följande: Fysiska diagnoser 55 stycken, Psykiska diagnoser 45 stycken, blandat fysiska + psykiska diagnoser 23 stycken, Missbruk 12 stycken, Mobbning 5 stycken samt 11 personer med oklara eller icke fastställda diagnoser. Förvaltningen har under 2014 arbetat med personalgrupper som av olika anledningar är i behov av stöd och kartläggning av sin arbetssituation. Under 2014 har förvaltningen gjort kartläggning av 5 personalgrupper fördelat på 3 olika verksamhet-sområden med totalt 39 medarbetare. 3273 timmar har köpts från företagshälsovården. Antal arbetsskador och tillbud 2013 2014 Arbetsskador 393 371 Tillbud 114 72 Total 507 443 Under 2014 har det inkommit 371 arbetsskador. Av dessa har 74 skador resulterat i sjukskrivning. Analys av sjukfrånvaron Förvaltningen har under 2014 framför allt arbetat med insatser för att minska korttidsfrånvaron. Inom ett verksamhetsområde har en handlingsplan med åtgärdsförslag upprättats för varje enskild arbetstagare med upprepad korttidsfrånvaro. Aktiviteter för hälsofrämjande och god arbetsmiljö Åtgärder för att öka hälsan pågår kontinuerligt inom förvaltningen. Hälsoinspiratörerna på arbetsplatserna initierar olika aktiviteter. Olika friskvårdsaktiviter erbjuds och genomförs på olika arbetsplatser och ett antal medarbetare får friskvårdsbidrag. Utmärkt hälsofrämjande arbetsplats Tre arbetsplatser har certifierats som utmärkt hälsofrämjande arbetsplats både steg 1 och 2. Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet görs årligen genom en webbaserad enkät. Varje enhet har i uppdrag att utifrån sitt resultat arbeta med förbättringsåtgärder. Detta följs sedan upp vid nästa års arbetsmiljöenkät. Förvaltningen följer också kontinuerligt upp det systematiska arbetsmiljöarbetet på olika nivåer i organisationen i form av medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Förvaltningen erbjuder utbildningar inom arbetsmiljöområdet någon gång per år. 40 (47) Attraktiva anställningsvillkor Översyn pågår av samtliga arbetstidsavtal inom kommunals avtalsområde. Samtliga medarbetare ska under de senaste 12 månaderna ha haft medarbetarsamtal och skriftlig kompetensutvecklingsplan ska vara upprättad. Medskapande är en viktig punkt i dessa samtal. Samtliga medarbetare har individuell lönesättning baserad på förvaltningens lönekriterier. Kriterierna är nerbrutna på samtliga arbetsplatser och en årlig översyn görs. Det har under året inte gått att få ut personalstatistik ur det kommungemensamma personal- och lönesystemet för uppföljning av personalsituationen. Bristerna har inneburit stora svårigheter för HR-enheten och verksamheterna att kunna bedriva en effektiv personaluppföljning. Barnets bästa Vilka rutiner och åtgärder har vidtagits för att säkra att barns rättigheter och intressen sätts i första rummet? (ex åtgärdsplan, utbildning, introduktion nyanställda, ärendehantering) Vård- och omsorgsförvaltningens ledningsgrupp har 2013 fastställt en åtgärdsplan för hur förvaltningen ska arbeta för att implementera strategin "Barnets bästa". Vård- och omsorgsnämnden har 2013 informerats om strategin och de insatser som utförs för att implementera den. För att strategin ”Barnets bästa” ska vara känd för verksamheten har all personal inom förvaltningen informerats om barnstrategin under 2013. För att vård- och omsorgsförvaltningens nyanställda ska informeras om strategin, finns strategin även i verksamhetsledningssystemet under introduktion för nyanställda. Ett antal medarbetare från förvaltningen deltog i kommunens centralt anordnade utbildning 2013 avseende barns rättigheter. I förvaltningens verksamhetsledningssystem har det lagts upp en länk till den barnchecklista som handläggarna har möjlighet att använda sig av vid beredning av ett ärende som berör barn och som ska beslutas av nämnden. Förvaltningens ledningsgrupp har 2013 fastställt ett dokument för utförarna inom hemvården yngre om hur personal ska förhålla sig när en brukare med palliativ hemsjukvård har hemmaboende barn som inte är myndiga. Hur har förvaltningen under året säkerställt att beslut som rör barn utformas i överensstämmelse med barnkonventionen? Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation 2014:5, har ett särskilt avsnitt avseende ”Dokumentation av barnets bästa och rätt att vara delaktig”. Utifrån föreskrifterna/de allmänna råden har myndighetsfunktionen 2014 reviderat sin rutin som särskilt avser barn. Myndighetsfunktionens rutin syftar till att säkerställa att det 41 (47) i dokumentationen tydligt framgår att barnets bästa har tagits i beaktande och att barnet under utredning har fått uttrycka sin vilja och åsikt. Vid korttidsvistelse och korttidstillsyn har barn fått påverka aktiviteter och vad de ska äta. När det varit möjligt har barn fått medverka vid upprättande och uppföljning av genomförandeplaner som är kopplade till besluten. Tidigare har fritidsverksamheten inom Stöd och aktivering hållit i grupper för personer med funktionsnedsättning i samarbete med olika föreningar. Under 2014 har verksamheten fokuserat på att integrera brukarna i ordinarie fritidsverksamhet. Verksamheten har utökat en tidigare använd samarbetsform som innebär att det är föreningarna som (i likhet med föreningsverksamhet för övriga barn) själva ska hålla i grupperna, vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet ska finnas med som stöd vid uppstartsskedet och sedan utifrån då det efterhand kan uppstå behov av stöd. På vilket sätt har barn kommit till tals när deras åsikter har inhämtats? När det har varit möjligt har barn tillfrågats muntligen. 42 (47) Bilagor Bilaga 1 Vård- och omsorgsnämndens mål och resultatanalys Indikatorer antagna av vård- och omsorgnämnden 2011-12-07 § 173. Vård- och omsorgsnämndens Indikator Mätetal mål för verksamheten Utfall Budget Utfall 2013 2014 2014 72 % 95 % 73 % Förekomst av aktuella Brukarna ska ha stor påverkan genomförandeplaner, totalt på innehållet i och utformningen av den vård och omsorg, stöd Hemvård 67 % 67 % och service han eller hon är i Dagverksamhet 58 % 94 % behov av. Särskilt boende för äldre 88 % 86 % Verksamheten ska utföras så att brukarna är nöjda. Verksamheten ska erbjuda ett varierat utbud av tjänster för att underlätta möjligheterna att bo kvar hemma även vid omfattande behov. Förbyggande verksamhet och anhörigstöd ska vara viktiga inslag. Medarbetarnas olika kompetenser ska motsvara verksamhetens behov. Bostad med särskild service Daglig verksamhet Avlösning, LSS Ledsagning, LSS Övriga LSS-insatser (korttidstillsyn/vistelse) God vård i livets slutskede, följs via täckningsgraden i Svenska Palliativregistret Nöjdhetsgrad, följs via Socialstyrelsens nationella brukarundersökning Hemvård Särskilt boende för äldre Svarstid på klagomål Möjligheterna att bo kvar hemma vid omfattande behov Avser antalet brukare med >100 h/månad service- och omvårdnadsinsatser som bor kvar hemma Spetskompetens särskilt boende för äldre Antal äldrepedagoger: Intern verksamhet Extern verksamhet Antal undersköterskor med 4-terminers Silviasystersutbildning: Intern verksamhet Extern verksamhet Spetskompetens bostad med särskild service: Antal samordnande pedagoger med högskoleutbildning: Intern verksamhet Extern verksamhet 47 % 91 % 58 % 78 % 48 % 57 % 75 % 93 % 53 % 73 % 49 % 100 % Ökning jämfört med år 2011 88 % 80 % 94 % 100 % 217 >151 personer personer 63 % 89 % 81 % 99 % 272 1 5 >1 >6 1 4 4 0 >2 >0 4 0 5 0 >6 >0 13 0 43 (47) Vård- och omsorgsnämndens mål för verksamheten Indikator Forts. Medarbetarnas olika kompetenser ska motsvara verksamhetens behov. Högskolekompetens inom äldreomsorgen: Antal tillsvidareanställd personal med högskolekompetens utifrån en fullständig examen i förhållande till totalt antal tillsvidareanställd personal Mäts via den kommunövergripande medarbetarenkäten, en 6-gradig skala Motivation Jag är motiverad att lära och utvecklas Medskapande Alla är medskapande i utvecklingen av vår arbetsgrupp Trivsel Alla bidrar till trivsel och god stämning Hemvård Särskilt boende för äldre Bostad med särskild service Arbetsplatsen ska präglas av motiverade medarbetare som har ett medskapande förhållningssätt. Närståendes och intresseorganisationernas kunskap och engagemang ska tillvaratas. Brukarnas möjlighet att välja andra utförare ska utvecklas genom att erbjuda tjänster, där resurserna följer brukarens val. Ytterligare inriktningar och vårdfilosofier möjliggörs genom att utveckla en ”utmaningsrätt” inom nämndens verksamhetsområde. Verksamheten ska bedrivas med så liten negativ miljö- och klimatpåverkan som möjligt. Resurserna ska fördelas efter behov och användas med iakttagande av god ekonomisk hushållning. Utfall 2013 Valfrihet Antal externa utförare Hemvård: Service Omvårdnad Hemsjukvård Ledsagarservice, LSS Avlösarservice, LSS Daglig verksamhet, LSS Personlig assistans, LSS Antal tjänster utlagda på LOV Koldioxid utsläpp CO2-utsläpp transporter ton/år Hemvård, äldre Stöd och aktivering Boende och habilitering Ekonomisk tilldelning baserat på behov Antal verksamheter som bedrivs utifrån resursfördelning Mätetal Budget Utfall 2014 2014 14 % Ökning jämfört med år 2011 14 % - >5,2 5,4 - >4,5 4,2 - >4,5 4,4 83 % 100 % 100 % >1 anhörigträff per enhet/år 89 % 100 % 30 % 6 2 1 3 3 6 4 7 146,2 62,6 7 >6 >3 >3 >6 >6 8 4 2 3 3 6 5 7 >3 Minskning jämfört med år 98,1 2011 48,3 >2 7 44 (47) Bilaga 2 Nyckeltal, SoL- verksamhet Antalet invånare över 65 år har ökat med 570 personer mellan 2013 och 2014. Ökningen sker främst i åldersgruppen 65 – 79 år. Antal personer som var beviljade hemtjänst den 1 oktober är har ökat med 62 brukare och antalet hemtjänsttimmar har ökat med 9 145 timmar. Den genomsnittliga bruttokostnaden per brukare har ökat med 3,81 % jämfört med föregående år. Beläggningsgraden i särskilda boenden är i princip oförändrad och den genomsnittsliga bruttokostnaden kostnaden per vårddygn har ökat med 2,97 % jämfört med föregående år. Antal vårddygn för utskrivningsklara patienter har minskat jämfört med föregående år. Vård- och omsorgsförvaltningen Befolkning 2013 2014 Totalt antal invånare i kommunen Antal invånare över 65 år varav antal invånare 65-79 år varav antal invånare 80- år 114 291 17 764 13 188 4 576 115 934 18 334 13 735 4 599 Antal invånare över 65 år i % av kommunens invånarantal varav antal invånare 65-79 år i % av kommunens invånarantal varav antal invånare 80- år i % av kommunens invånarantal 15,54 % 11,54 % 4,00 % 15,81 % 11,85 % 3,97 % 1 959 1 980 2 791 1 785 1 813 2 017 1 995 2 861 1 834 1 955 18,05 % 15,59 % 11,28 % 15,96 % 13,10 % 17,93 % 15,64 % 11,65 % 15,68 % 12,29 % Ekonomi Särkskilt boende, bruttokostnad per vårddag, kr (baserat på belagda dygnsplatser) Särskilt boende, oavsett utförare Egen regi, äldre Egen regi, yngre Extern regi* Enskilda vårdhem* * Vårddagskostnad = kommunens nettokostnad Särskilt boende, avgiftsfinansieringsgrad i % Särskilt boende, oavsett utförare Egen regi, äldre Egen regi, yngre Extern regi Enskilda vårdhem 45 (47) 2013 2014 2 853 2 908 3,69 % 3,54 % 143 146 119 145 148 149 138 163 813 543 24 230 16 809 543 24 230 12 48 48 Särskilt boende, beläggningsgrad i % Särskilt boende, oavsett utförare Egen regi, äldre Egen regi, yngre Extern regi Enskilda vårdhem 95 % 95 % 86 % 96 % 100 % 95 % 96 % 80 % 95 % 100 % Korttidsboende, beläggningsgrad i % 87 % 85 % 66 854 57 523 5 296 4 035 75 999 64 642 6 561 4 796 2 373 2 061 201 111 2 435 2 099 214 122 Korttidsboende och växelvård, bruttokostnad per vårddag, kr (baserat på belagda dygn) Korttidsboende och växelvård, avgiftsfinansieringsgrad i % Ordinärt boende, bruttokostnad per person och år, tkr Ordinärt boende, oavsett utförare Egen regi, äldre Egen regi, yngre Extern regi* * Vårddagskostnad = kommunens nettokostnad Prestationer Särskilt boende, i genomsnitt antal disponibla lägenheter Särskilt boende, oavsett utförare Egen regi, äldre Egen regi, yngre Extern regi Enskilda vårdhem Korttidsboende och växelvård, antal platser per 31/12 Hemvård Hemtjänst, antal beviljade timmar i hemtjänst den 1 oktober Ordinärt boende, oavsett utförare Egen regi, äldre Egen regi, yngre Extern regi Antal personer i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst per den 1/10 Ordinärt boende, oavsett utförare Egen regi, äldre Egen regi, yngre Extern regi 46 (47) 2013 2014 2 049 1 905 103 41 2 115 1 964 107 44 1 224 1 131 58 35 2013 1 291 1 196 58 37 2014 351 241 110 0 393 261 131 1 2 724 2 302 311 111 2 827 2 360 345 122 7 5 Hemvårdsbidrag, antal personer som var beviljade den 1 oktober 55 44 Dagvård, antal personer som har beslut den 1 oktober 79 72 303 0,8 157 0,4 Antal personer med trygghetslarm 1 oktober Ordinärt boende, totalt Egen regi, äldre Egen regi, yngre Extern regi Hemsjukvård Antal personer med hemsjukvård och annan hemtjänstinsats den 1 oktober Ordinärt boende Egen regi, äldre Egen regi, yngre Extern regi Antal personer med endast hemsjukvård den 1 oktober Ordinärt boende Egen regi, äldre Egen regi, yngre Extern regi Hemvård (hemtjänst och hemsjukvård) Ordinärt boende Egen regi, äldre Egen regi, yngre Extern regi Anhöriganställning, antal personer som har stöd den 1 oktober Betalningsansvar för utskrivningsklara patienter Antalet betalda vårddygn Vårddygn omräknat till helårsplatser 47 (47) Bilaga 3 Nyckeltal, LSS- verksamhet Nyckeltalet som avser antal personer med LSS- insatser redovisas per den 1 oktober. Jämfört med föregående år har antalet brukare som har LSS- insatser ökat med 16 brukare. Från och med 2014 redovisas antal brukare i genomsnitt under året per insats. Antalet brukare för 2013 är redovisade på samma sätt. Insatser som har ökat jämfört med 2014 är bostad med särskild service, daglig verksamhet, avlösare service hemmet och personlig assistans. Övriga insatser minskar och mest minskar ledsagarservice och kontaktperson. Kostnaderna per brukare, bostad med särskild service, har minskat med 18 tkr i jämförelse med 2013. LSS- insatser 2013 2014 741 757 24 30 § 9:3 Ledsagare 135 124 § 9:4 Kontaktperson 255 233 § 9:5 Avlösarservice i hemmet 56 66 § 9:6 Korttidsvistelse utanför hemmet 66 60 § 9:7 Korttidstillsyn för skolbarn över 12 år 40 34 § 9:8 Bostad med särskild service för barn och ungdomar § 9:9 Bostad med särskild service för vuxna annan särskilt anpassad bostad 8 288 9 304 varav service- och gruppbostad 269 286 varav särskilt anpassad bostad 19 18 § 9:10 Daglig verksamhet 345 362 Antal personer med personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken 175 184 897 879 237 246 Antal personer med LSS-insatser Verksamhet (antal brukare i genomsnitt under året med beslut om LSS-insatser) Antal personer med verkställt beslut per LSS- insats § 9:2 Personlig assistans Ekonomi Bostad med särskild service Bruttokostnad per brukare i tkr Daglig verksamhet Bruttokostnad per brukare i tkr
