9. Mål och budget 2016 och ekonomisk plan 2017

9. Mål och budget 2016 och ekonomisk plan 2017 – 2018
Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll
Sammanträdesdatum
2015-05-27
§ 99
Mål och budget 2016 och ekonomisk plan för 2017 och 2018
RS140073
Beslut
Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige beslutar att

i enlighet med bilagt förslag till Mål och budget 2015 och ekonomisk plan för
2017-2018

fastställa skattesatsen för år 2016 till 10,82 kronor

anvisa regionstyrelsen investeringsanslag för fastighetsåtgärder och
utrustning 2016

åberopar synnerliga skäl p g a stark finansiell ställning att inte upprätta en
budget i balans för 2016 samt att inte återställa det uppkomna
balanskravsresultatet -194 mkr för 2014.
Yrkanden
Lise-Lotte Bensköld-Olsson (S) yrkar på justerade förslag enligt bilaga.
Proposition
Sedan överläggningarna avslutats ställer ordföranden proposition på
arbetsutskottets majoritetsförslag och Lise-Lotte Bensköld-Olssons (S)
yrkande och finner att regionstyrelsen beslutat enligt arbetsutskottets
majoritetsförslag.
Votering
Votering begärdes.
Följande voteringsproposition uppläses och godkännes.
Den som vill bifalla arbetsutskottets majoritetsförslag röstar ja.
Den som vill bifalla Lise-Lotte Bensköld-Olssons (S) yrkande röstar nej.
Vid voteringen avgavs 8 ja-röster (Mats Eriksson (M), Stefan Bengtsson (C),
Gösta Bergenheim (M), Per Stenberg (M), GunMarie Stenström (M), Tommy
Rydfeldt (FP), Elisabeth Falkhaven (MP) och Niklas Mattsson (MP)) och 6 nejröster (Lise-Lotte Bensköld-Olsson (S), Gustaf Kristensson (S), Margit Bik (S),
Therese Stoltz (S), Jonas Strand (S) och Lars Fritzon (S)). Thord Brynielsson
(SD) avstår.
Reservation
Socialdemokraterna (Lise-Lotte Bensköld-Olsson, Gustaf Kristensson, Margit
Bik, Therese Stoltz, Jonas Strand och Lars Fritzon) reserverade sig till
förmån för eget förslag.
Protokollsanteckning
Ej tjänstgörande ersättaren Axel Wigforss, V, antecknar till protokollet att han
instämmer i Lise-Lotte Bensköld-Olssons yrkande.
Ärendet
Som framgår av Mål och budget 2016 ger det regionövergripande åtgärdarbetet
positiv effekt på resultatet först 2018. För 2016 är inte budgeten i balans utan visar
på ett underskott med 45 mkr. 2014 redovisades ett balanskravsresultat om -194
mkr.
Enligt Kommunallagen 8 kap 4 §, ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger
kostnaderna. Ett undantag om att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger
kostnaderna, får göras om det finns synnerliga skäl. Ett synnerligt skäl att budgetera
underskott eller att inte återställa redovisade underskott är en stark finansiell
ställning.
Region Halland åberopar synnerliga skäl att inte upprätta en budget i balans för 2016
samt att inte återställa det uppkomna balanskravsresultatet för 2014 då Region
Halland har en stark finansiell ställning.
Den starka finansiella ställningen består i att Region har likvida medel om totalt
2 900 mkr som under åren genererats genom ett stort skatteuttag och stora
resultatöverskott. Region Halland har inga externa lån. De likvida medlen täcker väl
in verksamhetens behov och framtida investeringar.
Regionstyrelsen beslutar i särskilt ärende anta budgetramar för nämnder och
styrelser inklusive uppdrag och beställning.
Arbetsutskottets majoritetsförslag
Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige beslutar att

i enlighet med bilagt förslag till Mål och budget 2015 och ekonomisk plan för
2017-2018

anvisa regionstyrelsen investeringsanslag för fastighetsåtgärder och
utrustning 2016

åberopar synnerliga skäl p g a stark finansiell ställning att inte upprätta en
budget i balans för 2016 samt att inte återställa det uppkomna
balanskravsresultatet -194 mkr för 2014.
Vid beredning av ärendet meddelar Lise-Lotte Bensköld-Olsson att S-gruppen inte
ställer sig bakom arbetsutskottets majoritetsförslag.
Vid centrala samverkansgruppens sammanträde meddelade de fackliga
organisationerna (Hallands läkarförening, Vårdförbundet, Ledarna, Kommunal och
Vision) att de inte ställer sig bakom förslag till beslut.
Handlingar i ärendet
Skrivelse från regionkontoret (2015-05-27)
Mål och budget 2015
Vid protokollet
Maria Fransson
Justering av protokollet sker vecka 23
Mats Eriksson
Utdragsbestyrkande
Maria Fransson
Lise-Lotte Bensköld-Olsson
Louise Lindstedt
Budgetchef
Regionkontoret
Datum
2015-06-15
Diarienr
Diarienummer
RS140073
Regionfullmäktige
Mål och budget 2016 och ekonomisk plan för
2017 och 2018
Regionstyrelsens förslag
Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige beslutar att

i enlighet med bilagt förslag till Mål och budget 2015 poch ekonomsisk
plan för 2017-2018

fastställa skattesatsen för år 2016 till 10,82 kronor

anvisa regionstyrelsen investeringsanslag för fastighetsåtgärder och
utrustning 2016

åberopar synnerliga skäl pga stark finansiell ställning att inte upprätta
en budget i balans för 2016 samt att inte återställa det uppkomna balanskravsresultatet -194 mkr för 2014
Sammanfattning
Som framgår av Mål och budget 2016 ger det regionövergripande åtgärdarbetet
positiv effekt på resultatet först 2018. För 2016 är inte budgeten i balans utan
visar på ett underskott med 45 mkr. 2014 redovisades ett balanskravsresultat
om -194 mkr.
Enligt Kommunallagen 8 kap 4 §, ska budgeten upprättas så att intäkterna
överstiger kostnaderna. Ett undantag om att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, får göras om det finns synnerliga skäl. Ett synnerligt skäl att budgetera underskott eller att inte återställa redovisade underskott är en stark finansiell ställning.
Region Halland åberopar synnerliga skäl att inte upprätta en budget i balans för
2016 samt att inte återställa det uppkomna balanskravsresultatet för 2014 då
Region Halland har en stark finansiell ställning.
Den starka finansiella ställningen består i att Region har likvida medel om
totalt 2 900 mkr som under åren genererats genom ett stort skatteuttag och
stora resultatöverskott. Region Halland har inga externa lån. De likvida medlen täcker väl in verksamhetens behov och framtida investeringar.
Regionstyrelsen beslutar i särskilt ärende anta budgetramar för nämnder och
styrelser inklusive uppdrag och beställning.
Regionstyrelsen
Mats Eriksson
Regionstyrelsens ordförande
Catarina Dahlöf
Regiondirektör
2 (2)
www.lthalland.se/handlingar
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
Mål & Budget 2016
Innehållsförteckning
1. Förord ........................................................................................................... 3
2.
Inledning ................................................................................................... 3
3. Ekonomi i omvärlden .................................................................................. 4
3.1 Ekonomiska förutsättningar ......................................................................4
4.
Region Hallands ekonomiska situation .................................................. 5
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
5.
Kort om Hallands förutsättningar ....................................................... 11
5.1
5.2
5.3
5.4
6.
Demografisk utveckling ....................................................................11
Hallands geografiska förutsättningar ................................................12
Halland, innovationskraft och ökat företagande ...............................12
Halland och arbetsmarknaden ...........................................................12
Regional utveckling ................................................................................ 13
6.1
6.2
6.3
6.4
7
Historik ...............................................................................................5
Ekonomiska bedömningar 2016-2018 ................................................7
Det regionövergripande åtgärdsarbetet .............................................10
Budgeterat resultat och resultathantering 2016 ...............................10
Nämndernas resultathantering ..........................................................11
Mål för regional utveckling ..............................................................13
Hög attraktivitet ................................................................................13
Stark konkurrenskraft .......................................................................14
Fler i arbete .......................................................................................15
Hälso- och sjukvård ............................................................................... 15
7.1
7.2
7.3
Framtiden kräver handling ................................................................15
Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen ..........................16
Öka verkningsgraden i Hälso- och sjukvården .................................17
8.
Region Halland som arbetsgivare ........................................................ 18
9.
Styrning och ledning .............................................................................. 19
9.1 Driftnämndernas styrning .......................................................................19
10. Finansiering .............................................................................................. 20
10.1.
10.2
Skatteintäkter och generella statsbidrag ...........................................20
Finansnetto ........................................................................................20
1 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
10.3 Känslighetsanalys .................................................................................20
11. Resursfördelning .................................................................................... 21
11.1.
11.2.
Resursfördelning ...............................................................................21
Resultatbudget och balansbudget......................................................23
11.3.
Investeringar ................................................................................................................... 24
11.4.
Planeringsförutsättningar 2017-2019................................................24
Hälso- och sjukvård ...................................................................................................................... 24
11.5.
Ekonomiska förutsättningar ..............................................................25
12. Resultatbudget 2016 .............................................................................. 25
12.1.
Balansbudget 2016 ............................................................................. 26
12.2.
Ekonomisk plan 2017-2018 ............................................................... 27
13. Resultatbudget 2017-2018 ..................................................................... 27
12.2 Balansbudget 2017-2018 ........................................................................ 28
2 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
1. Förord
Region Halland står inför en stor utmaning. De senaste åren har
kostnadsutvecklingen varit högre i Halland än i andra regioner och landsting.
Ökningen av kostnaderna främst inom hälso- och sjukvården har också varit
större än ökningen av skatteintäkterna. Behovet att få balans mellan kostnader
och intäkter är därför stort.
Att komma tillrätta med kostnadsutvecklingen är också av stor betydelse för att
Region Halland ska kunna lyckas med uppdraget att skapa utveckling och
tillväxt i regionen. Ett uppdrag som innebär att utveckla Halland genom att
attrahera nya invånare, företag och besökare.
Utmaningen för Region Halland är att med bibehållen tillgänglighet och hög
kvalitet tillgodose hallänningarnas vårdbehov inom ramen för tillgängliga
resurser. Det förutsätter ett fokus på att behålla hälsan och minska
sjukdomsbördan i befolkningen. Men också på att öka verkningsgraden
(optimera resurserna) av utfört arbete och att säkra kompetensförsörjningen.
Mål & Budget för 2016 har fokus på arbetet för att få balans mellan intäkter och
kostnader - och samtidigt fullfölja välfärdsuppdraget till invånarna.
2. Inledning
Region Hallands vision är Halland – bästa livsplatsen. En plats där människor
ges bästa möjliga förutsättningar att leva, arbeta, studera och driva företag.
Halland ska vara en region med nöjda invånare, oavsett i vilken livssituation
man befinner sig. Även besökare och resenärer ska få en positiv bild av
Halland.
Region Halland har uppdraget att tillgodose en god hälso- och sjukvård till alla
som bor eller vistas i Halland. Regionen har också regeringens uppdrag att
verka för regional utveckling och tillväxt.
God kvalitet i det som Region Halland erbjuder är nyckeln till högt förtroende
och acceptans för den skattefinansierade verksamheten. Det handlar inte bara
om funktion och faktiska resultat utan också om gott bemötande och god dialog
mellan olika parter.
Välfärden i Sverige påverkas av ett stort omvandlingstryck där olika faktorer
samverkar. Detta påverkar Region Halland som behöver möta invånarens
behov och samtidigt vara resurseffektiv. Det innebär att tänka nytt och arbeta
på annat sätt där kvalitet och kompetens möter vårdbehov och en snabb
teknisk- och medicinsk utveckling.
3 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
3. Ekonomi i omvärlden
3.1 Ekonomiska förutsättningar
Region Halland använder sig, i likhet med andra kommuner och landsting, av
Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömningar och prognoser när det
gäller beräkningar av skatteintäkter, löneutveckling samt andra kostnader i
verksamheten.
Nedan följer en kort sammanfattning av SKL:s senaste ekonomirapport april
2015 avseende de ekonomiska bedömningar som ligger till grund för SKL:s
prognoser som använts av Region Halland i Mål och Budget 2016.
Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och
utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt
bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa
år. Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren
därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt
vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i
år och nästa år.
Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år
och nästa år. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens
benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att
framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer
stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den
svenska exporten behöver få bättre fart. Den bedömning SKL gjort av den
internationella utvecklingen innebär i mångt och mycket att dessa
förutsättningar föreligger. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att
läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger
fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre.
Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa
år når inflationen enligt KPIX (dvs. KPI exklusive hushållens räntekostnader)
upp mot 1,5 procent.
Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs.
efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt
fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är
det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre – eller 2,3
procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt
och höjda pensioner.
Åren 2017 och 2018 förutsätts den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell
balans och därmed endast öka enligt trend. Det innebär att antalet arbetade
timmar i den svenska ekonomin ökar betydligt långsammare än under de
närmast föregående åren. Men trots en väsentligt svagare sysselsättnings4 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
tillväxt beräknas ändå skatteunderlaget i reala termer växa i en relativt snabb
takt 2017 och 2018. Förklaringen är fortsatt omfattande ökningar av
pensionsutbetalningarna.
SKL gör bedömningen att skatteunderlaget kommer växa med 5,4 % år 2016,
4,3% under 2017 samt 4,3 % år 2018.
4. Region Hallands ekonomiska situation
4.1
Historik
Under de senaste åren har landsting och regioners ekonomiska resultat i
Sverige påverkats kraftigt av tillfälliga poster. Återbetalning av premier från AFA
Försäkringar har skett åren 2012, 2013 och 2015 med 87 mnkr, 77 mnkr
respektive 38 mnkr (prognos).
På grund av det allt lägre ränteläget de senaste åren har diskonteringsräntan
sänkts i pensionsskuldsberäkningen år 2011 och 2013 vilket har fått till följd att
den bokförda kostnaden för pensioner ökat med 144 mnkr år 2011 och 210
mnkr år 2013. Dessa jämförelsestörande poster är av engångskaraktär varför
det är nödvändigt att exkludera dessa vid bedömningen av resultatutvecklingen.
De ska heller inte räknas med i balanskravsresultatet.
Region Halland har de senaste åren inte haft en ekonomi i balans. Resultatutvecklingen exklusive jämförelsestörande poster är negativ. Driftnämnden
Hallands sjukhus har under flera års tid redovisat ett negativt resultat.
Prognosen för 2015, upprättad efter tre månader, visar på ett underskott om
172 mkr. Merparten av Regionens underskott återfinns i Driftnämnden Hallands
sjukhus.
5 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
Analysen i Tabell 2 där Region Hallands kostnaderna för Hälso och sjukvården
per invånare jämförs med hur det ser ut i riket visar på samma utveckling.
Tabellen visar att Region Halland har haft en högre kostnadsutveckling än riket
sedan år 2011. Regionens mål, att Hälso och sjukvårdskostnaderna per
invånare inte ska öka mer än genomsnittet för riket, uppfylls inte.
Kostnadsutvecklingen har inneburit att en allt högre kostnadsnivå har
etablerats. Skatteintäkterna har inte räckt till att täcka dessa kostnader vilket
inneburit att Regionen har redovisat underskott.
Tabell 2, Hälso och sjukvårdskostnader per invånare
Källa: SCB öppna jämförelser, siffror avseende 2014 redovisas hösten 2015
Årtal
2009
2010
2011
2012
2013
Halland
19 870
20 130
20 893
21 676
22 283
Riket
20 238
20 710
21 304
21 737
22 286
Öknings Öknings
takt
takt
Halland
Riket
3,2%
2,3%
1,3%
2,3%
3,8%
2,8%
3,7%
1,9%
2,8%
2,5%
Tabell rensad från primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader. Källa SCB och SKL
siffror avseende 2014 redovisas hösten 2015
En annan bidragande orsak till att kostnadsnivån är högre än intäktsnivån är
förändringen i kostnadsutjämningssystemet vilket innebär att Region Hallands
avgift har ökat med 140 mkr. Denna förändring bidrog till att Region Halland
höjde skatten med 40 öre 2015. Andra orsaker var ökade kostnader i
kollektivtrafiken och hemsjukvården.
Trots skattehöjningen 2015 identifierades det i Mål och Budget 2015 att det var
nödvändigt med kraftfulla åtgärder för att få en ekonomi i balans.
I september 2014 fattade därför regionstyrelsen beslut om att ett omfattande
regionövergripande åtgärdsarbete,Fas 1, skulle igångsättas. I april 2015 fattade
regionstyrelsen beslut om att Fas 2 i det regionövergripande åtgärdsarbetet ska
startas. I Fas 1 identifieras en sammantagen effektiviseringspotential på 488
mkr fram till 2018 exklusive kostnader för IT och konsultkostnader om 85 mkr.
6 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
4.2
Version
Master
Ekonomiska bedömningar 2016-2018
Region Halland befinner sig i ett allvarligt ekonomiskt läge. Det är nödvändigt
med kraftfulla åtgärder för att få en ekonomi i balans under den kommande
mandatperioden.
Det är budgeten som beslutades för 2015 som ligger till grund för budgetarbetet
med budgeten för 2016 och plan 2017 och 2018. Hänsyn har tagits till de
förändringar i skatteintäkter, priser och löner som SKL prognostiserar i sin
prognos för planåren i april 2015. Dessutom har hänsyn tagits till de inspel som
nämnderna har gjort i budgetprocessen. Eftersom budgetarbetet utgår från
budgeten 2015 måste hänsyn tas till det underskott som prognostiseras för
2015 mot budget och som inte finns med i nämndernas inspel. I
sammanställningen av resultaträkningen budget 2015-2018 tabell 3 benämns
denna budgetpost som ingående obalans och uppgår till 175,5 mnkr i
beräkningen.
Den ekonomiska sammanställningen i budgeten för år 2016 och planen för år
2017 och 2018 visar på betydande accelererande underskott trots bra
tillväxttakt på skatteintäkterna. Resultat före åtgärdsarbetet i tabell 3. I diagram
1 framgår att lutningen i kostnadskurvan(röd) är kraftigare än intäktskurvan
(blå). Glappet 2018 indikerar ett underskott på 407 mkr vilket betyder att det är
avgörande för Region Hallands ekonomi att fas 2 i det regionövergripande
åtgärdsarbetet blir framgångsrikt.
Diagram 1 sammanställning budget och plan utan regionövergripande
åtgärdsarbete
Resultat före åtgärdsarbetet
10 000 000
9 500 000
9 000 000
8 500 000
Intäkter
8 000 000
Nettokostnader
7 500 000
7 000 000
2015
2016
2017
2018
I diagram 2 redovisas effektiviseringspotensialen av det regionövergripande
åtgärdsarbetet i beräkningen. Se även tabell 3. Sammantaget beräknas
7 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
effektiviseringspotensialen till 463 mkr över plan perioden 2016-2018. Den röda
kurvans lutning minskar kraftigt. Dock uppstår de ekonomiska effekterna under
den senare delan av planperioden varför budgeten visar ett underskott 2016 om
45 Mnkr.
Diagram 2 Sammanställning budget med regionövergripande
åtgärdsarbete.
Resultat efter åtgärdsarbetet
9 200 000
9 000 000
8 800 000
8 600 000
8 400 000
8 200 000
Intäkter
8 000 000
Nettokostnader
7 800 000
7 600 000
7 400 000
2015
2016
2017
2018
Efter planperioden måste det regionövergripande årgärdsarbetet fortsätta. Det
torde dock då handla om andra åtgärder även om beräkningarna av
effektiviseringspotensialen om 400 mkr bedöms vara försiktigt realistiska.
4.3
Efter planperioden 2016-2018
För att inte kostnadsökningstakten återigen ska öka efter planperioden måste
måste det regionövergripande årgärdsarbetet fortsätta. Det torde dock då
handla om andra åtgärder även om beräkningarna av effektiviseringspotentialen
om 488 mkr exklusive IT och konsultkostnader bedöms vara försiktigt
realistiska.
8 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
Tabell 3 Sammanställning resultaträkning budget 2015-2018 inklusive
effekter av åtgärdsarbete.
RESULTATRÄKNING
Skatteintäkter
Skatteintäkter
Summa skatteintäkter
Utjämning
Statsbidrag läkemedel
Summa statsbidrag och utjämning
Finansnetto
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Summa finansiella int och kost
Verksamheternas externa nettokostnader
Summa totalt
Ingående obalans**
Resultat före åtgärdsarbetet
Regiongemensamt åtgärdsarbete
Årligen
Ackumulerat*
Resultat efter åtgärdsarbetet
Budget
2016
Budget
2017
Budget
2018
7 182 000
7 182 000
7 503 000
7 503 000
7 818 000
7 818 000
589 608
695 000
1 284 608
6 800
45 000
-38 200
6 800
-8 442 606
30 802
-175 500
-144 698
582 060
695 000
1 277 060
-38 900
45 000
-83 900
-38 900
-8 831 642
-90 482
-175 500
-265 982
578 606
700 000
1 278 606
-81 700
45 000
-126 700
-81 700
-9 246 970
-232 064
-175 500
-407 564
96 000
100 000
-44 698
173 000
273 000
7 018
190 000
463 000
55 436
* 25 mnkr av den ackumulerade summan i åtgärdsarbetet fördelades i budget 2015 och återfinns i
verksamheternas externa nettokostnader.
** Med ingående obalans avses de obalanser som identifierats inför 2016 års budget. Obalansen minskas i takt
med att berörda driftnämnders egna åtgärdsarbete får effekt.
Ekonomiska mål
Region Halland har haft som mål för 2015-2018 att nettokostnadsandelen i
genomsnitt ska vara högst 99,5 procent av skatteintäkter och generella
statsbidrag. För år 2016 kommer inte ekonomin vara i balans. För 2017
redovisas ett litet överskott och 2018 redovisas ett överskott motsvarande
målet. Nettokostnadens andel av skatter och generella statsbidrag som mål
föreslås därför inte vara styrande under planperioden. Nettokostnaden på
aggregerad nivå utgörs till stor del av summan av nämndernas budgetar. Det är
9 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
därför av största vikt att nämnderna håller sina tilldelade budgetar. samt
medverkar i genomförandet av fas 2 i det regionövergripande åtgärdsarbetet.
Med utgångspunkt från det ekonomiska läget i Halland är de ekonomisk målet
att nå en ekonomi i balans överordnade de övriga målen.
Soliditeten kommer påverkas något negativt av de underskott som redovisas i
budgeten.
Ekonomiska mål
 Budgetramen ska hållas
 Öka verkningsgraden
4.3
Det regionövergripande åtgärdsarbetet
Det omfattande analysarbete inklusive ekonomiska beräkningar i Fas 1 i det
regionövergripande åtgärdsarbetet har avslutats och rapporterats till
Regionstyrelsen. Regiondirektören har av regionstyrelsen fått i uppdrag att
genomföra Fas 2. Resultatet i Fas 1 pekar på ett antal förbättringsområden vad
gäller styrning och ledning. En Ekonomisk beräkning har gjorts och baseras på
ett antal antaganden och framtida scenario med mål att nå ännu högre kvalitet
till lägre kostnad.
En förutsättning för antaganden i den ekonomiska beräkningen är att den
samlade styrningen framtagen i åtgärdsarbetet och Lean som
verksamhetsstrategi implementeras i organisationen, samt att chefs och
teamutveckling genomförs. Det är av största vikt att nämnderna medverkar i
genomförandet av fas 2 i det region-övergripande åtgärdsarbetet.
4.4
Budgeterat resultat och resultathantering 2016
Som framgår av tabell 3 ger åtgärdarbetet positiv effekt på resultatet först 2018.
För 2016 är inte budgeten i balans utan visar på ett underskott med 45 mkr. För
2014 redovisades ett balanskravsresultat om -194 mkr. Ett sätt att finansiera
budgetunderskottet och det negativa balanskravsresultatet är att höja skatten.
Denna åtgärd är inte nödvändig då Region Halland har en mycket stark
finansiell ställning.
Enligt Kommunallagen 8 kap 4 §, ska budgeten upprättas så att intäkterna
överstiger kostnaderna. Ett undantag om att budgeten ska upprättas så att
intäkterna överstiger kostnaderna, får göras om det finns synnerliga skäl. Ett
synnerligt skäl att budgetera underskott eller att inte återställa redovisade
underskott är en stark finansiell ställning.
Region Halland åberopar synnerliga skäl att inte upprätta en budget i balans för
2016 samt att inte återställa det uppkomna balanskravsresultatet för 2014.
10 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
Den starka finansiella ställningen består i att Region har likvida medel om totalt
2 900 mkr, per februari 2015, som under åren genererats genom ett stort
skatteuttag och stora resultatöverskott. Region Halland har inga externa lån.
De likvida medlen täcker väl in verksamhetens behov och framtida
investeringar.
4.5
Nämndernas resultathantering
I den finansiella situationen som råder krävs regionstyrelsens samtycke för att
ianspråkta tidigare intjänat eget kapital.
Under 2016 planeras inte att ta i anspråk tidigare ackumulerade
överskottsmedel i sådan omfattning att det påverkar den samlade
finansieringsbilden.
Regelverk för resultathantering kommer att förändras under 2015 och det
regelverket kommer att gälla från och med 2015 års resultat.
5. Kort om Hallands förutsättningar
Halland är en välmående region som fortsätter att växa. Det har många
positiva effekter. Medelinkomst och rörlighet ökar i regionen vilket i sin tur
genererar jobb och skatteintäkter. Detta behövs för att möta morgondagens
behov inom välfärden. De resurser som står tillbuds ska räcka till att möta
invånarnas behov. Men hela Halland växer inte i samma takt, det finns
regionala skillnader. Detta innebär såväl möjligheter som utmaningar.
5.1
Demografisk utveckling
Folkmängden i Halland har ökat under en lång tid och är en av de regioner i
Sverige som länge har haft en stark folkmängdstillväxt. Inflyttningen genererar
en ökad medelinkomst och höjd utbildningsnivå och påverkar därmed den
regionala ekonomin positivt.
Kommunernas olika befolkningsutveckling beror på skillnader i åldersstruktur
och flyttningsmönster.
(Källa: WSP Analys&Strategi, 2013. Befolkningsprognos till år 2030 för kommunerna i Region Halland)
Den demografiska utvecklingen ökar försörjningsbördan för den
förvärvsarbetande befolkningen och kostnaderna för offentlig sektor. Samtidigt
ökar förväntningarna på kvalitet och vilka välfärdstjänster som ska levereras.
11 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och för en jämlik hälsa är
väsentligt då det finns ett tydligt samband mellan befolkningens hälsotillstånd
och ekonomisk tillväxt.
5.2
Hallands geografiska förutsättningar
Halland har bra förutsättningar med ett läge som är attraktivt. Halland är en del i
ett tillväxtområde, sydvästra Sverige som går från Göteborg till sydvästra
Skåne. Denna del av Sverige växer och man kan se en ökad
befolkningskoncentration till storstäderna och dess närhet.
Halland erbjuder goda boendemiljöer såväl havsnära som i inlandet, vilket är
centralt för Hallands tillväxt. Hallands tillväxt bygger också på att allt fler
invånare ska kunna resa till och från arbetet och högre studier utan alltför stor
miljöpåverkan. En god tillgänglighet med väl utvecklad fysisk infrastruktur och
kollektivtrafik påverkar Hallands attraktivitet.
En framtida utmaning för infrastrukturen och kollektivtrafik i Halland är att
möjliggöra för fler resor inom och genom regionen samt en allt större godstrafik.
Det finns geografiska skillnader inom regionen som innebär såväl möjligheter
som utmaningar. En av skiljelinjerna är mellan kust och inland och en annan är
mellan norr och söder.
5.3
Halland, innovationskraft och ökat företagande
Ett ökat företagande är viktigt för tillväxten och en långsiktigt god utveckling av
välfärden. Ett växande näringsliv präglas av både ett produktivt nyföretagande
och förnyelse inom det befintliga näringslivet. Eftersom det halländska
näringslivet karaktäriseras av många små företag är det en särskild utmaning
att stimulera till ökade investeringar i forskning och utveckling.
En regions innovationskraft kan vara en avgörande konkurrensfördel som på
sikt leder till attraktivitet. Innovation handlar om nya eller bättre sätt att skapa
värden för individer, företag och samhälle. Det finns en klar koppling mellan hög
utbildning och kompetens samt en hög grad av innovation i en region. För att
vara en konkurrenskraftig region är det därför viktigt att kunna erbjuda en god
utbildning, med såväl bredd och spets, samt ett livslångt lärande.
5.4
Halland och arbetsmarknaden
Sysselsättningen i Halland är hög. Förvärvsfrekvensen är bland den högsta i
landet. En hög förvärvsfrekvens är avgörande för ett inkluderande samhälle.
Fler behöver arbeta och betala skatt för att finansiera en ökad efterfrågan på
välfärd.
Arbetsmarknaden efterfrågar alltmer kunskap, vilket i kombination med teknisk
utveckling gör att många enklare arbeten försvinner. Detta försvårar för till
12 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
exempel ungdomar med ofullständiga betyg, utlandsfödda (även högutbildade),
personer med nedsatt arbetsförmåga, låg utbildningsnivå eller med kompetens i
tillbakagående yrken. Bara till viss del kompenseras detta av en ökad
servicenäring.
6. Regional utveckling
Regional politik ger möjlighet att ta ett helhetsgrepp om samhällsutvecklingen i
regionen inom såväl hälso- och sjukvård, regional utveckling och kultur. Kärnan
i en hållbar tillväxt är en kombination av ekonomiska, sociala och ekologiska
faktorer. Region Halland har det formella makten att ta ett regionalt ledarskap
och tillsammans med kommuner och andra aktörer arbeta för att utveckla
Halland – bästa livsplatsen.
Det regionala utvecklingsarbetet är avgörande för att möta framtidens
utmaningar i Halland. Det innebär att vi fortsatt måste arbeta så att Halland blir
en än mer attraktiv region så att fler väljer att bo och arbeta här. Med en
befolkningsökning, fler halländska företag och fler hallänningar i jobb skapas en
stark region med förutsättningar att finansiera den framtida välfärden.
Region Halland ansvarar för regional kulturpolitik med grund i den nationella
kultursamverkansmodellen och fördelar statliga och regionala anslag till kultur.
Detta omhändertas genom kulturplanen för perioden 2014-2016
6.1
Mål för regional utveckling
Det finns tre områden inom regional utveckling som är avgörande för att
utveckla Halland till en än mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig
region.
Med en attraktiv region menas i detta sammanhang en region som har hög
inflyttning, det vill säga att fler människor väljer att flytta och bosätta sig i
Halland. En inkluderande region betyder att Halland har ett högt deltagande på
arbetsmarknaden och med en konkurrenskraftig region menas att det i regionen
finns goda förutsättningar att starta och utveckla företag.
6.2
Hög attraktivitet
En definition av attraktivitet är förmågan att locka och behålla olika målgrupper.
Goda boende- och livsmiljöer med hög tillgänglighet till Göteborgsregionens
arbetsmarknad har varit central för Hallands tillväxt. Andra faktorer som
påverkar attraktiviteten i en region är ett gott samhällsklimat, god
samhällsservice, ett rikt kulturliv, naturtillgångar och en hög kompetens i
regionen. Avgörande är att förhålla sig till ett ekonomiskt-, socialt- och
ekologiskt hållbart perspektiv. Därför är det viktigt att fokusera på miljömålet
från Mål & Budget 2015 vilket säger att:
13 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
 Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig
Hallands attraktivet kan öka genom att prioritera en utvecklad kollektivtrafik och
infrastruktur, som möter de behov som finns med fler invånare som ska kunna
resa till och från arbetet. En utvecklad infrastruktur är också av stor vikt för att
möta det regionala näringslivets behov.
I detta sammanhang handlar det också om att det i Halland finns tillgång till
bredband med hög hastighet som stärker förutsättningarna så att fler kan nyttja
digitaliseringens möjligheter.
En framtida utmaning för Hallands attraktivitet är att vi också fortsättningsvis
kan erbjuda attraktiva boende- och livsmiljöer och stadsmiljöer. Städernas roll
som mötesplatser främjar företagsamhet, innovationer och kultur.
Strategiska val
 Halland är en region med hög tillgänglighet
 Halland är en region som erbjuder attraktiva mötesplatser, boende- och
livsmiljöer
6.3
Stark konkurrenskraft
Innovationskraft i en region är en avgörande konkurrensfördel som leder till
attraktivitet. För att innovationskraften i en region ska kunna nyttjas behövs
samverkan mellan näringsliv, utbildnings- och offentliga aktörer. Ett långsiktigt
finansierat regionalt innovationssystem i Halland är också av stor vikt.
I de halländska styrkeområdena hälsoinnovation, grön tillväxt och
besöksnäringen finns goda förutsättningar för utveckling och tillväxt.
En viktig komponent att öka Hallands konkurrenskraft är att stimulera
entreprenörskap och ökat företagande. En stor potential finns i att öka ungas,
kvinnors och utlandsföddas företagande.
Den ökade mobiliteten skapar möjlighet till tillväxt och med nya internationella
samarbeten och utbyten mellan människor och partners i Halland, nationellt och
internationellt ökar kunskap och affärsmöjligheter på internationella marknader.
Strategiska val
14 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
 Halland är en region som stimulerar till innovationer, förnyelse och ökat
företagande
 Halland är en stark kunskapsregion
 Halland är en region med goda kontakter i omvärlden
6.4
Fler i arbete
Sysselsättningen i Halland är hög, men vissa grupper är underrepresenterade
på arbetsmarkanden. För att få fler hallänningar i arbete behöver vi arbeta för
en jämställd arbetsmarknad samt öka anställningsbarheten hos invånare som
står långt ifrån arbetsmarknaden.
Med en öppen och inkluderande arbetsmarknad blir mångfalden en resurs att
säkra kompetensförsörjningen. Möjligheten att komma in på arbetsmarknaden
måste öka för grupper som står utanför.
Tillgången till rätt kompetens är avgörande för utvecklingen av det halländska
näringslivet och för offentliga arbetsgivare.
Strategiska val
 Halland erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet
 Halland är en region som har en öppen och inkluderande arbetsmarknad.
7 Hälso- och sjukvård
7.1
Framtiden kräver handling
Förväntningarna på och behoven av hälso- och sjukvård kommer att vara
fortsatt höga. God tillgänglighet, säker vård, valfrihet, delaktighet och inflytande
för invånarna kommer att vara prioriterade lång tid framöver. Att identifiera dem
med störst behov och erbjuda riktade insatser för att minskad ohälsa är
angeläget och det arbetet behöver intensifieras.
Framtidens sjukvårdsorganisation måste, utifrån ett regionalt perspektiv, ha
förmåga att ständigt ompröva, prioritera, utrangera och utveckla verksamheten
med resultatet för patienten som måttstock. Det innebär att man organiserar i
ett system, där varje åtgärd utförs på bästa möjliga sätt. En anpassad
organisation, flexibla arbetssätt och effektivt utnyttjande av kompetens är
förutsättningar för att kunna tillgodose även morgondagens patientbehov.
Utmaningen för Region Halland är att med bibehållen tillgänglighet och hög
kvalitet tillgodose hallänningarnas ökade vårdbehov inom ramen för tillgängliga
resurser. För att möta detta krävs fokus på bibehållen hälsa i befolkningen,
ökad verkningsgrad av utfört arbete samt rekrytering och förmåga att behålla
kompetent personal.
15 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
Inom de områden av vården där osakliga skillnader finns ska insatser prioriteras
för att skapa en jämlik vård.
Hälso- och sjukvården i Sverige har, sett ur ett internationellt perspektiv, god
tillgång till läkare per invånare. Trots detta är det förhållandevis få patientbesök
per capita. En effektivare användning av medarbetares kompetens och resurser
är avgörande.
Ett regionövergripande åtgärdsarbete pågår för en ekonomi i balans. Detta
innebär förbättrad styrning av hälso- och sjukvården genom målstyrning,
kunskapsstyrning, produktions- och kapacitetsstyrning . Den förändrade
styrningen kommer att medföra förändrat chefuppdrag och behov av
teamutveckling samt utveckling av IT-stöd. LEAN ska användas som
verksamhetsstrategi. Arbetet med åtgärdsarbetet kommer att påverka all
verksamhet i Region Halland och genom en hög kvalitet uppnås en god
ekonomi.
För att möta framtidens utmaningar genom en långsiktigt utveckling av Hälsooch sjukvården krävs strategiska vägval och prioriteringar. Under hösten 2015 i
samband med komplettering av tillväxtstsratiegin med områdena social
hållbarhet och hälsa, kommer även strategin för Hälso- och sjukvård att beröras
för att tas fram under 2015-16.
7.2
Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen
En god hälsa i befolkningen är en av de avgörande faktorerna för tillväxt, välfärd
och social hållbarhet. De faktorer som påverkar vår hälsa berör många
områden, så som hälso- och sjukvård, boendemiljö, arbete, utbildning och
kultur. Region Halland ska verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna i
Halland. Den positiva genomsnittliga hälsoutvecklingen som skett visar att de
satsningar som gjorts inom välfärdssektorn har gett resultat. Samtidigt har inte
skillnader i hälsa minskat. Hälsogapet mellan olika grupper i befolkningen har
tvärt om ökat. För att möta osakliga skillnader och framtidens vårdbehov krävs
ett hälsofrämjande perspektiv med riktade insatser. Det kan handla om
stärkande faktorer som sociala nätverk, goda livsmiljöer, ökad delaktighet och
hälso- och sjukvårdens livsstilsstöd i patientmötet.
Enligt WHO kan sundare levnadsvanor förebygga 80 procent av hjärtkärlsjukdom, 90 procent av diabetes typ 2 och 30 procent av cancersjukdom.
Ett aktivt arbete för hälsosammare levnadsvanor är ett sätt att minska
sjukdomsbördan och dödligheten av kroniska sjukdomar. Ett annat är att tidigt
kunna identifiera individer med förhöjd risk att insjukna eller återinsjukna och
genom insatser förhindra eller bromsa utvecklingen av sjukdom. Erbjudande av
relevanta screeningprogram och ett högt deltagande i dessa kan också minska
risken för sjukdom.
16 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
Mål:
 Hälsan ska öka i Halland
 Skillnaden i hälsa ska minska
7.3
Öka verkningsgraden i Hälso- och sjukvården
Hallänningen har ett högt förtroende för och är nöjd med vården och i nationella
jämförelser utmärker sig Halland för god tillgänglighet och hög kvalitet i vården.
Som bransch har hälso- och sjukvården dock höga kvalitetsbristkostnader och
en bristande förmåga att använda resurserna på mest effektivt sätt. För att
kunna möta morgondagens behov behöver vi skapa bättre förutsättningar för
planering, uppföljning och ett systematiskt kvalitetsarbete kombinerat med ett
tydligt ledarskap för resultat.
Hög kvalitet i vården, ”att göra rätt från början”, välfungerande vårdkedjor över
huvudmannagränser, generella effektiviseringsåtgärder och strukturförändringar
i vårdutbudet är viktiga komponenter för att bromsa kostnadsutvecklingstakten.
Genom en ökad verkningsgrad av insatta åtgärder kan fler patienter vårdas
inom befintliga resurser. En fortsatt koncentration av avancerad vård med små
volymer krävs för att bibehålla och utveckla såväl kvalitet som kompetens.
Patienten ska vara utgångspunkt för ett samlat omhändertagande på rätt
vårdnivå. Öppenvården kommer mer i centrum och utvecklingen mot att
invånaren ska kunna få en allt större del av sitt vårdbehov i den nära vården
ska fortsätta.
Den utveckling som, i nationell samverkan sker inom e-Hälsa bidrar till såväl
tillgänglighet och delaktighet för invånarna som effektivisering av vårdarbetet.
Kunskapsstyrning på nationell-, regional- och lokalnivå skapar förutsättningar
för att val och beslut i alla delar av systemet baseras på rekommendationer som
utarbetas utifrån bästa tillgängliga medicinska kunskap.
En kraftfull satsning på patientsäkerhetsarbete krävs för att minska onödigt
mänskligt lidande och komma till rätta med kvalitetsbristkostnader som är
undvikbara. Detta gäller bland annat områdena vårdrelaterade infektioner,
fallskador, tryckskador och läkemedel.
Mål:
 Andelen vårdskador ska halveras till 2018
 Följsamheten till nationella och regionala riktlinjer ska öka
17 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
8. Region Halland som arbetsgivare
Tillgång till medarbetare med rätt kompetens är helt avgörande för att Region
Halland ska fortsätta att utvecklas och en förutsättning för konkurrenskraft.
Framöver är kompetensförsörjning en stor utmaning. Den består i att på olika
sätt säkerställa och attrahera den kompetens som krävs för att kunna erbjuda
god samhällsservice inom regionens områden.
För att lyckas med den långsiktiga kompetensförsörjningen behöver Region
Hallands arbetsplatser präglas av en god arbetsmiljö med mångfald och
jämställdhet där man arbetar utifrån regionens gemensamma värdegrund –VI
KAN- för att skapa goda resultat.
Att tydliggöra och implementera förväntningar på medarbetare och chefer
kommer att bidra till att Region Halland når bättre resultat och målet EN tydlig
och attraktiv arbetsgivare.
Lean som regiongemensam verksamhetsstrategi bidrar till att tillvarata
medarbetarnas engagemang och initiativ och kommer att göra det mer attraktivt
att arbeta i Region Halland.
Genomförandet av åtgärdsarbetet handlar mycket om cheferna och deras
förmåga att inspirera och engagera medarbetarna. Att tillsammans med
medarbetare kunna förverkliga mål och visioner inom givna ramar kräver ett
gott ledarskap. För att lyckas med detta regiongemensamma åtgärdsarbetet är
cheferna därför en identifierad nyckelgrupp.
Chefsuppdraget består av två tydliga delar, att styra och leda med fokus på
resultat och att engagera och motivera medarbetare. Som chef företräder du
Region Halland som arbetsgivare och ansvarar för verksamhet, personal och
ekonomi.
En hög utvecklingstakt ställer krav på en effektiv organisation där tillgänglig
kompetens nyttjas på det mest effektiva sättet – utifrån nytta och behov. Det
krävs en organisation som snabbt förmår introducera och implementera nya
metoder och tekniker i verksamheten. För att veta att rätt saker görs, både
utifrån resultat och kostnadseffektivitet, behöver insatser följas upp och
utvärderas. Detta kräver en samlad styrning och att alla verksamheter präglas
av affärsmässighet.
Det finns inom hälso- och sjukvården behov av team, där alla kompetenser som
krävs för att möta patientens behov, arbetar tillsammans. För arbetsgivaren är
det viktigt att teamen styrs, schemaläggs och utvecklas utifrån en helhet och
efter patienternas behov.
18 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
Den analys, som har gjorts under fas 1 av det regiongemensamma
åtgärdsarbetet, visar att det finns stor potential att bättre ta tillvara resurser och
kompetenser. Både vad gäller arbetssätt och rutiner men även genom förbättrat
IT-stöd. Analysen visar att det finns potential att effektivisera hur arbetsuppgifter
fördelas mellan yrkesgrupper. Genom att systematiskt arbeta med dessa frågor
kommer organisationen att utvecklas och våra medarbetares och chefers
arbetssituation förbättras.
Genom en tydlighet både internt och externt i att Region Halland är EN
arbetsgivare skapas förutsättningar att behålla, utveckla och attrahera den
kompetens organisationen behöver. Rätt antal medarbetare med rätt
kompetens som gör rätt arbetsuppgifter är en avgörande faktor för att
upprätthålla kunskap och kvalitet för att förverkliga verksamhetens mål.
Mål: Region Halland ska vara EN tydlig och attraktiv arbetsgivare
Arbetet mot EN tydlig arbetsgivare har sin utgångspunkt utifrån följande
områden, vilka kommer användas vid framtagande av indikatorer;




Arbetsgivarfrågor
Arbetsmiljö
Kompetensförsörjning
Chefsutveckling
9. Styrning och ledning
9.1 Driftnämndernas styrning
Utifrån Regionfullmäktiges beslut om Mål & Budget samt Resursfördelning och
uppdrag från Regionstyrelsen, ska samtliga driftnämnder tydliggöra hur man,
inom nämndens ansvarsområden, säkerställer att RF mål uppfylls. Detta genom
att beskriva nämndens styrning.
De av regionfullmäktige beslutade målen, liksom det ekonomiska perspektivet
kopplat till verksamhetens utveckling och relevanta kvalitetsindikatorer, kommer
att följas upp i månadsrapporter, uppföljningsrapporter och årsrapporten. Målen
har brutits ner i ett antal övergripande indikatorer. Det regionövergripande
åtgärdsarbetet har identifierat målstyrning som tillsammans med
kunskapsstyrning och produktions- och kapacitetsstyrning ligger till grund för en
förbättrad styrning. I takt med fortskridandet av åtgärdsarbetet fas 2 kommer
målen att brytas ner och specificeras ytterligare i mätbara indikatorer vilket gör
19 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
det möjligt att följa målen från fullmäktigenivå ner till verksamhetsnivå. Detta är
ett utvecklingsarbete som Regionstyrelsen fortlöpande kommer att ta del av.
Under hösten 2015 kommer Regionstyrelsen att besluta om sin egen
uppföljningsplan och utifrån detta beslut tas Riktlinjer för Region Hallands
uppföljning 2016 fram.
10. Finansiering
10.1. Skatteintäkter och generella statsbidrag
Region Halland intäkter består till nästan 90 procent av skatter och
statsbidrag/utjämningsbidrag.
Den allmänna ekonomiska utvecklingen, både internationellt och i Sverige,
påverkar såväl skatteutvecklingen i regionen, som avkastningen på regionens
likvida medel.
Den konjunkturbedömning som redovisats i SKL:s planeringsförutsättningar
april 2015 ligger till grund för beräkning av skatteintäkter och utjämningsbidrag.
Nivån på det generella statsbidraget ligger fast enligt regeringens
vårproposition.
10.2 Finansnetto
Finansnettot beskriver skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella
kostnader. Avkastning på eget kapital är ett exempel på finansiella intäkter.
Som finansiella kostnader räknas bland annat reversränta till Landstingens
Ömsesidiga Försäkringsbolag samt finansiella kostnader för pensionsskulden.
2015 räknar regionen ha ett positivt finansnetto (6,8 mnkr).
10.3 Känslighetsanalys
Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan
påverkas av regionen, medan andra ligger utanför regionens kontroll. Ett sätt att
visa beroendet av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I
nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar Region
Hallands ekonomi.
20 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Miljoner kronor
Löneökning med 1 procent, inklusive arbetsgivaravgift
Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet
Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent
Patientavgifterna höjs med 10 procent 1)
Förändrad utdebitering med 10 öre
1)
Version
Master
-41
-29
- 9
+18
+/-62
Inom sjukvård och tandvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet
11. Resursfördelning
11.1. Resursfördelning
Resursfördelning
2 016
2 015
66 840
65 520
860
830
4 850
4 850
553 120
499 455
7 205 626
6 856 700
Regiongemensamma kostnader
305 480
247 130
Regionstyrelsens övriga verksamhet
305 830
286 035
Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel
Patientnämnden
Revisionen
Regionstyrelsen tillväxt inkl kultur och skola
Hälso- och sjukvård
Åtgärdsarbetet
-100 000
Externa nettokostnader
8 342 606
7 960 520
Gemenam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel, patientnämnd och
revision
För Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel, Patientnämnden Halland
och revisionen anvisas medel enligt ovan.
För Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel fördelas resurser med
66 840 tkr.
För Patientnämnden Halland anvisas resurser om 860 tkr.
De förtroendevalda revisorerna har hemställt om budgetanslag för
revisionsändamål 2016 med 4 850 tkr, vilket är oförändrat från 2015.
Regionfullmäktiges presidium har tillstyrkt revisionens hemställan om anslag.
21 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
Regionstyrelsen
Nettokostnaderna som fördelas på regionstyrelse och nämnder när fullmäktige
fastställt de ekonomiska ramarna i juni uppgår till 8 270 056 tkr för 2016.
Tilldelningen 2016 omfattar näringslivsutveckling, kollektivtrafik,
samhällsplanering, kultur- och skolverksamhet, hälso- och sjukvård, vissa
regiongemensamma kostnader samt regionstyrelsens egen verksamhet.
Regionfullmäktige fastställer Mål och budget och ekonomisk plan för 2016-2018
den 17 juni. Beslut rörande resursfördelning inklusive uppdrag och hälso och
sjukvårdsbeställning fattas av Regionstyrelsen den 27 maj med förutsättning att
Regionfullmäktige beslutar om Mål och budget 2016-2018 den 17 juni.
Vid beräkningen av de ekonomiska ramarna ingår en pris- och löneuppräkning
som en generell förutsättning. För den anslagsfinansierade/motsvarande
verksamheten budgeteras kostnaderna för löneöversynen 2016 i ett centralt
anslag.
Inom den angivna totalramen som fastställs av fullmäktige ingår planerad
utveckling/förändring enligt nedan.
Näringsliv, kollektivtrafik, skola och kultur (553,1 mnkr)
Inom anslagsområdet har avsatts resurser för att kunna öka regionens insatser
inom kollektivtrafik, bredbandsutbyggnad, företagsstöd, EU och kultur och
skola.
Det finns ett stort behov av IT-utveckling av både vårdsystem och administrativa
system dels som en följd av den nationella utvecklingen inom E-hälsoområdet
och dels för att öka funktionaliteten i befintliga system. I budget 2016 avsätts
resurser för detta.
Hälso- och sjukvård (7 205,6)
För att möta ett växande behov av hälso- och sjukvård har resurser prioriterats
inom övergripande områden för vårdutveckling.
Invånarnas vårdbehov ska kunna mötas genom planering och fördelning av
medel och huvuddelen av vården ska ske nära patienten.
Samarbete med kommunerna sker för att utveckla vårdkedjor och ett nytt
hemsjukvårdsavtal gäller från 2015. Gemensamt med kommunerna utvecklas
och byggs även missbruksvården upp i Halland. Arbetet med att stärka
vårdkedjor pågår inom alla verksamheter, tex trygg hemgång för patienter i
behov av förstärkt uppföljning efter slutenvård.
22 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
Läkemedel
Inom området läkemedel har en hög kostnadsökningstakt tillsammans med de
senaste årens neddragning av budget medfört att extra tillskott av medel är
nödvändigt. Inför 2016 avsätts också extra resurser till dyrare läkemedel för t ex
hepatit C.
Regiongemensamma kostnader
Inom regiongemensamma kostnader ryms kostnader för pensioner, premie till
patientförsäkringen, avskrivningar för fastigheter, koncernbidrag till
regionfastigheter enligt internhyresmodellen, förändring av personalskuld,
regiongemensamt anslag för nya löneavtal med mera.
Driftnämnden Regionservice
Regionservice ska erbjuda försörjnings- och stödfunktioner som ur regionens
perspektiv ger bästa service till regionens verksamheter varigenom dessa kan
fokusera på sina kärnverksamheter. Regionsstyrelsen avser att tydliggöra och i
vissa fall förändra styrningen av uppdraget till driftsnämnden Regionservice.
Regionstyrelsen är uppdragsgivare och driftnämnden Regionsservice är
leverantör och de övriga driftsnämnderna är kunder. Regionsstyrelsen kommer
att genomföra bilaterala möten med driftnämnden Regionsservice i särskild
ordning för att utveckla styrningen.
Driftnämnden (DN) för Regionservice är intäktsfinansierad och tilldelas således
inget resurstillskott. Regionstyrelsen beslutar om uppdrag och ekonomiska
förutsättningar för driftnämnden. Som en del i den långsiktiga strategin för
ekonomisk balans har DN för Regionservice, enligt Planeringsförutsättningarna
beslutade i RS 2013-03-20, i uppdrag att genomföra kostnadseffektiviserande
åtgärder 2015-2016 motsvarande den årliga prisökningen. Driftnämnden får
därför inte ta ut någon kompensation för pris- och löneökningar 2016 för de
tjänster man avtalar om priser med övriga nämnder/förvaltningar.
11.2. Resultatbudget och balansbudget
Resultatbudgeten visar överskådligt verksamheternas externa nettokostnader,
skatteintäkter och generella statsbidrag samt finansiella intäkter och kostnader.
Resultatbudgeten summerar resultatet för regionen i dess helhet.
Balansbudgeten visar i sammandrag regionens tillgångar och skulder samt eget
kapital, prognostiserade per den 31 december budgetåret. Balansbudgeten ger
en totalbild av den ekonomiska ställningen, vilket behövs för mer långsiktiga
bedömningar av den ekonomiska utvecklingen.
Ett vanligt mått på den ekonomiska ställningen är soliditet, som anger hur stor
del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. I 2016 års balansbudget
är soliditeten 40 procent beräknat efter den så kallade blandmodellen för
pensionsskuldberäkningar. Långsiktigt bör soliditeten vara positiv även när
pensioner, inklusive löneskatt intjänade före 1998, inkluderas. Soliditeten
23 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1998 är minus 17,5
procent. Soliditeten kommer påverkas något negativt av de underskott som
redovisas i budgeten.
11.3. Investeringar
Regionstyrelsen beslutade 2012-01-25 om ändrade arbetsprocesser för
lokalförsörjning respektive investeringar i maskiner/inventarier/utrustning. De
nya arbetsprocesserna avser att stärka koncernperspektivet och utgår från att
regionfullmäktige anvisar investeringsanslag för fastigheter och
maskiner/inventarier till regionstyrelsen, som sedan prioriterar och fördelar
resurserna. De nya arbetsprocesserna medförde en ändrad beslutsordning som
fastställdes av regionfullmäktige 2012-02-15.
Investeringsbudgeten omsluter 535 mnkr 2016, varav merparten avser hälsooch sjukvårdens behov. Av den totala investeringsbudgeten avser 285 mnkr
bedömt utrymme för årligen återkommande utbyte och komplettering av befintlig
utrustning samt behov av nyutrustning. Av de 285 mnkr avser 249 mnkr hälsooch sjukvårdens ansvarsområde.
Investeringsnivån för fastighetsinvesteringar 2016 har bedömts till 250 mnkr,
vilket är samma nivå som budget 2014. Detta belopp hanteras som en ram för
regionstyrelsen. Regionstyrelsen kan, som ett led i arbetsprocessen för
fastighetsinvesteringar, starta förstudier om fastighetsinvesteringar.
Ett strukturerat arbete pågår med att identifiera både kortsiktiga och långsiktiga
lokalbehov inom framförallt hälso- och sjukvården, men även för övriga
verksamheter. Det samlade prioriterade lokalbehovet redovisas löpande i
Lokalförsörjningsplanen. Planen utgör underlag för kommande
investeringsplaner. Regionstyrelsen avser att återkomma till regionfullmäktige i
december med en övergripande information om framtida
fastighetsinvesteringar.
11.4. Planeringsförutsättningar 2017-2019
Hälso- och sjukvård
Förutom resurstillskott för prisökningar och löneökningar tillkommer
resursbehov för ökande vårdtyngd, satsning på öppenvård inom missbruk och
beroendevård samt implementering av nya dyra läkemedel.
24 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
Näringsliv, kollektivtrafik, kultur och skola med mera
Förutom resurstillskott för prisökningar och löneökningar tillkommer
resursbehov för regionala insatser för tillväxt av näringsliv, kollektivtrafik, kultur
och skola.
11.5. Ekonomiska förutsättningar
Region Hallands ekonomiska ställning 2016-2018 har beräknats genom
generella framskrivningar av budget 2015. Som utgångspunkt har använts de
planeringsförutsättningar som SKL utarbetar.
I tidigare avsnitt framgår att omfattande åtgärder/insatser krävs för att bromsa
kostnadsutvecklingen och komma i långsiktig ekonomisk balans. Konkretisering
av åtgärder/insatser görs i särskild handlingsplan, i det regiongemensamma
åtgärdsarbetet.
Utbetalningen av pensioner kommer efter hand att öka och kommer att ta en
större del av skatteutrymmet i anspråk än tidigare. Genom att använda likvida
medel i balansräkningen, som särskilt riktats mot pensionsskulden, görs
bedömningen att regionen kommer att klara kommande pensionsutbetalningar
utan att ta en större del av skatteutrymmet i anspråk
12. Resultatbudget 2016
Resultatbudget 2016
Verksamheternas externa nettokostnader
Skatteintäkter
Utjämning
Statsbidrag läkemedel
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Ingående obalans
Resultat före åtgärdsarbetet
Åtgärdsarbetet
Resultat efter åtgärdsarbetet
25 (28)
Mnkr
-8442,6
7182
589,6
695
45
-38,2
-175,5
-145
100
-45
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
12.1. Balansbudget 2016
Prognos 2015
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Mark och byggnader
Maskiner och inventarier
Långfristiga fordringar
Aktier, andelar, bostadsrätter
Summa anläggningstillgångar
Budget 2016
2 382
601
2
102
3 088
2 497
719
2
102
3 321
159
152
Omsättningstillgångar
Förråd
Kund/patientfordringar
Övriga kortfirstiga fordringar
Interimsfordringar
Likvida medel
Summa omsättningstillgångar
108
114
104
361
2 397
3 084
110
114
104
361
2 270
2 959
Summa tillgångar
6 330
6 431
Skulder
Eget kapital
Avsättningar
Långsiktiga skulder
Kortfristiga skulder
2 615
2 164
97
1 455
2 570
2 308
97
1 458
Summa skulder och EK
6 330
6 431
Bidrag till statlig infrastruktur
26 (28)
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
Version
Master
12.2. Ekonomisk plan 2017-2018
Nettokostnader till verksamheten i löpande priser, (Mnkr)
Ekonomisk plan 2017-2018
Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel
Patientnämnden
Revisionen
Näringsliv, kollektivtrafik, samhällsplaneringr,
driftnämnd kultur och skola
Hälso- och sjukvård
Regiongemensamma kostnader
Regionstyrelsens övriga verksamhet
Åtgärdsarbetet
Externa nettokostnader
2017
68,4
0,9
5,0
2018
70,1
0,9
5,2
588,8
7 426,3
430,0
312,0
-273
8 558,4
602,8
7 658,8
595,2
313,7
-463
8 783,7
13. Resultatbudget 2017-2018
Löpande priser (Mnkr)
Resultatbudget
Verksamheternas externa nettokostnader
Skatteintäkter
Utjämning
Statsbidrag läkemedel
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Ingående obalans
Resultat före åtgärdsarbetet
Åtgärdsarbetet
Resultat efter åtgärdsarbetet
27 (28)
2017
-8831,4
7503
582
695
45
-83,9
-175,5
-266
273
7
2018
-9246,7
7818
578,6
700
45
-126,7
-175,5
-407
463
56
Mål & Budget 2016
Datum
2015-06-17
12.2 Balansbudget 2017-2018
Plan
2017
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Mark och byggnader
Maskiner och inventarier
Långfristiga fordringar
Aktier, andelar, bostadsrätter
Summa anläggningstillgångar
Plan
2018
2 657
838
2
102
3 600
2 862
959
2
102
3 926
Bidrag till statlig infrastruktur
Omsättningstillgångar
Förråd
Kund/patientfordringar
Övriga kortfirstiga fordringar
Interimsfordringar
Likvida medel
Summa omsättningstillgångar
144
137
112
114
104
361
2 162
2 854
116
114
104
361
2 100
2 796
Summa tillgångar
6 598
6 859
Skulder
Eget kapital
Avsättningar
Långsiktiga skulder
Kortfristiga skulder
2 577
2 465
97
1 460
2 635
2 664
97
1 463
Summa skulder och EK
6 598
6 858
28 (28)
Version
Master