Kallelse till Socialnämnden

Transcription

Kallelse till Socialnämnden
SOCIALNÄMNDEN
SIDA
1 (3)
KALLELSE
Kallelse till Socialnämnden
Tid
Onsdag den 29 april 2015, klockan 18:00
Plats
Plenum, Gymnasietorget 1, Huddinge
Ärenden
Diarienummer
1
Val av justerare
2
Godkännande av föredragningslistan
3
Information
Kommunrevisionens arbete (20 min)
Lars Blomkvist och Olle Oskarsson,
förtroendevalda revisor
Huddinge kommuns plan för ANDT-arbete (20 min)
(ANDT=alkohol, narkotika, doping, tobak)
Cecilia Wahlgren, alkoholhandläggare
4
Underlag inför Mål och Budget 2016 och plan
2017-2018 för socialnämnden
SN-2015/481.182
5
Förhyrning av lokaler på Klintvägen 9 i
Segeltorp
SN-2015/855.273
6
Avveckling av Dalstigens barnboende
SN-2015/956.722
7
Ansökan om att utföra daglig verksamhet –
Allomsorg S&R AB
SN-2015/305.183
SOCIALNÄMNDEN
SIDA
2 (3)
KALLELSE
8
Ansökan om att utföra hemtjänst - BraGe
Omsorg
SN-2015/637.183
9
Ansökan om att utföra hemtjänst - HS trygg
tillvaro AB
SN-2015/156.183
10
Ansökan om att utföra hemtjänst - CuraNova
Omsorg AB
SN-2015/184.183
11
Ansökan om att utföra hemtjänst - Evin
Hemtjänst och personlig Assistans AB
SN-2014/4240.183
12
Kvalitetsuppföljning av hemtjänst och stöd i
hemmet
SN-2015/546.721
13
Uppföljning av korttidsvistelse, Unika Sverige
AB
SN-2014/2957.729
14
Uppsägning av avtal gällande familjerådgivning
- AB Vårljus
SN-2015/587.183
15
Koloni och feriehem för barn på sommaren Medborgarförslag
SN-2015/379.718
16
Förslag att avskaffa de ofrivilliga deltiderna i
kommunen – svar på motion väckt av Emil
Högberg (S), Birgitta Ljung (MP) och Nujin
Alacabek Darwich (V)
SN-2015/107.199
17
Ge fler möjlighet att hyra - svar på motion väckt
av Marie Fors (S)
SN-2015/378.271
18
Parkeringsprogram för Huddinge kommun –
remissvar
Remisshandlingar:
www.huddinge.se/parkeringsprogram
(Hämtad den 19 mars 2015)
SN-2015/246.353
19
Ansökan om vårdnadsöverflyttning enligt 6 kap
8 § föräldrabalken
SOCIALNÄMNDEN
KALLELSE
20
Nedläggning av faderskapsutredning
21
Delgivningar
22
Anmälan om delegationsbeslut
23
Övriga frågor
Huddinge den 7 april 2015
Gunilla Helmerson
Ordförande
Lars Axelsson
Sekreterare
SIDA
3 (3)
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-04-07
SN-2015/481.182
1 (2)
Socialnämnden
Christina Löfberg
08 535 378 17
[email protected]
Underlag inför ”Mål och budget 2016 och plan 20172018” för socialnämnden
Förslag till beslut
Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till underlag inför ”Mål och
budget 2016 och plan 2017-2018” och överlämnar det till kommunstyrelsen.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Sammanfattning
Inför att kommunfullmäktige ska fatta beslut om mål och budget för
kommande år, 2016-2018, ges nämnden möjlighet att lämna ett underlag.
Underlaget ska utifrån nämndens ansvarsområde innehålla de viktigaste
framtidsfrågorna såsom trender, utvecklingstendenser, lagändringar och annat
som förväntas påverka verksamheten inklusive hur detta påverkar framtida
kostnadsutveckling. Justeringar och kompletteringar i gällande
lokalförsörjningsplan ska också belysas. På ett övergripande plan ska
tänkbara åtgärder och konsekvenser nämnas inför ett eventuellt
effektiviseringskrav.
Beskrivning av ärendet
Varje år tar kommunfullmäktige beslut om mål och budget för kommande år.
Inför det beslutet tar kommunstyrelsens förvaltning fram
planeringsförutsättningarna för en planeringsperiod på tre år.
Planeringsförutsättningar 2016-2018 innehåller ett faktaavsnitt om Huddinges
invånare bland annat avseende befolkningsutveckling, åldersfördelning,
utbildning och sysselsättning samt visar på prognoser för den framtida
utvecklingen. Det finns också beskrivningar av viktiga utmaningar för
kommunen samt preliminära beräkningar för nämndernas budgetramar på tre
års sikt.
Utöver detta förväntas varje nämnd att komplettera med ett eget underlag
inför kommande fullmäktigebeslut om mål och budget, utifrån nämndens
ansvarsområde. Ärendet ska innehålla de viktigaste frågorna för ökad
måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och
annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa samt
eventuella åtgärder. Nämnden ska också på ett övergripande plan ange vilka
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-04-07
SN-2015/481.182
2 (2)
satsningar och effektiviseringar som kan bli aktuella med tanke på det
ekonomiska läget. Eventuella justeringar i gällande lokalförsörjningsplan ska
redovisas samt omfattningen av planerade och uppskattade investeringar för
åren 2016-2018.
Det underlag som nämnden ska lämna inför fullmäktiges beslut om mål och
budget 2016 ska följa kommunens målbild varför en kommungemensam mall
är framtagen.
Den 8 juni kommer fullmäktige att besluta om mål och budget för 2016 och
plan 2017-2018.
Förvaltningens överväganden
Förvaltningen har tagit del av innehållet i dokumentet med
planeringsförutsättningar för perioden 2016-2018. I bifogad rapport,
”Underlag inför mål och budget 2016-2018 för socialnämnden”, återfinns
beskrivningar av och överväganden kring de viktigaste
utvecklingstendenserna och behoven som förvaltningen ser för åren 20162018. Dessa bygger på dels kontinuerlig omvärldsbevakning, dels resultat i
senaste verksamhetsberättelse. En bedömning av hur detta sammantaget
påverkar verksamheterna framförallt vad gäller kostnadsutvecklingen är gjord
så långt möjligt utifrån i dag kända faktorer. I det fall det blir nödvändigt med
effektiviseringar för att klara en budget i balans, så har förvaltningsledningen
haft en inledande dialog kring tänkbara åtgärder och hur detta kan komma att
påverka tänkta utvecklingsåtaganden och framtida måluppfyllelse.
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsdirektör
Christina Löfberg
Utvecklingsledare
Bilagor
Underlag inför mål och budget 2016-2018 för socialnämnden
Planeringsförutsättningar 2016-2018
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
SN-2015/481
Underlag inför mål och
budget 2016-2018 för
socialnämnden
Social- och äldreomsorgsförvaltningen/Kvalitetsenheten
APRIL 2015
Innehåll
Huddinges vision och mål ......................................................... 3
Bra att leva och bo...................................................................... 4
Fler i jobb .................................................................................... 4
God omsorg för individen .......................................................... 5
Attraktiv arbetsgivare ................................................................. 7
Sund ekonomi ............................................................................. 7
Systematisk kvalitetsutveckling ................................................ 9
Huddinges vision och mål
Vision: Huddinge - en av de tre
populäraste kommunerna i
Stockholms län
Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste
kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i.
Hållbart Huddinge 2030
I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en
långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år
2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och
vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit.
Mål för Huddinge
För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030
och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för
invånare, brukare och kunder.
•
•
•
•
•
För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen
ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta
är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv
organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag.
• Attraktiv arbetsgivare
• Sund ekonomi
• Systematisk kvalitetsutveckling
I Underlag inför mål och budget 2016–2018 beskriver
nämnden de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse,
trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar
och annat som påverkar nämndens verksamheter samt
effekterna av dessa och eventuella åtgärder.
Bra att leva och bo
Utbildning med hög kvalitet
Fler i jobb
God omsorg för individen
Ekosystem i balans
SOCIALNÄMNDEN
|3
Bra att leva och bo
Bostadsmarknaden – tuffare villkor
och ont om bostäder
Huddinge är en attraktiv kommun att bosätta sig i. Det är
fler som vill flytta till kommunen än vad det finns bostäder. Det gör det extra svårt för personer som en gång förlorat sitt boende att få en andra chans eftersom villkoren på
bostadsmarknaden är hårda. De senaste årens bostadsbrist
har medfört höga kostnader för socialnämnden avseende
tillfälliga boenden för bostadslösa försörjningsstödstagare.
Många försörjningsstödstagare har en svag förankring på
bostadsmarknaden och bor i andra hand eller är inneboende. Denna utveckling förväntas att fortgå under planeringsperioden, vilket kan medföra höga kostnader för tillfälligt boende. En ökad inflyttning till kommunen av anhöriginvandring syns och kan också resultera i ökade kostnader eftersom dessa personer ofta saknar förankring på
bostadsmarknaden och är hänvisade till tillfälligt boende.
Det föreligger också ett behov av utökade boendealternativ
för personer med funktionsnedsättning och behov av stöd
samt för personer med psykiskt ohälsa. Nämnden ser att
alltfler personer från dessa målgrupper inte klarar de boendealternativ som idag finns. Detta kan medföra att en del
personer blir kvar på exempelvis korttidsboende. Bristen
på bostad slår också hårt mot personer som är i behov av
någon form av behandling. Insatsen förutsätter att individen har ett boende, och saknas eget boende är alternativet
ofta en extern placering, vilket är betydligt mer kostsamt
och en mindre hållbar lösning eftersom boendet är av tillfällig art.
För ungdomar och familjer samt skuldsatta personer med
små ekonomiska resurser slår bostadsbristen hårt. En större
vilja hos bostadsbolag och privata värdar att till rimlig
kostnad upplåta hyresrätter till ungdomar vore önskvärt.
För att kostnadsmässigt klara det ökande behovet av boende för socialt utsatta personer och grupper, behöver olika
boendeformer skapas i kommunen. Avtal med det kommunala bostadsbolaget och med privata värdar behöver också
fortsätta. Det pågår för närvarande ett arbete mellan Huge
Fastigheter AB och social- och äldreomsorgsförvaltningen
att se över avtalen mellan parterna. Arbetet beräknas vara
klart till hösten 2015.
Fler i jobb
Fler i egen försörjning
Under 2014 har antalet hushåll som behövt ansöka om
försörjningsstöd blivit färre. Om inte de yttre förutsättningarna som kan påverka kostnaderna för försörjningsstöd
förändras, finns i nuläget inget som talar för en ökning av
antalet hushåll.
Även om antalet hushåll har minskat så visar bidragstidens
längd samtidigt på en ökning. Detta har sin orsak i att de
brukare som står nära arbetsmarknaden snabbare kommer
ut i arbete medan de hushåll som fortsatt söker försörjningsstöd står längre ifrån arbetsmarknaden och blir därmed kvar i försörjningsstöd längre perioder. Detta är en
tendens som finns i många kommuner.
Försörjningsstödstagare som står längre ifrån arbetsmarknaden har ofta på grund av ohälsa stora behov av rehabiliterande och arbetsförberedande stöd för att komma vidare
till egen försörjning. Detta kan komma att medföra ökade
kostnader på sikt.
4 | UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016
Att kunna möta brukarnas behov av stöd till egen försörjning ställer krav på nya utökade insatser som kan möta upp
förändringar av behoven.
Korta yrkesutbildningar är en framgångsrik insats som
vänder sig till försörjningsstödstagare som står långt ifrån
arbetsmarknaden. Denna insats kommer att fortgå och
eventuellt utvecklas under de närmaste åren under förutsättning att medel finns. Under 2014 deltog 32 personer i
insatsen och 26 personer, det vill säga 81 procent, fick
arbete. Om denna insats ska fortgå och även utökas under
de närmaste åren behöver extra medel tillföras verksamheten.
Insatsen 100 Huddingejobb har också gett goda resultat.
Under 2014 har 151 personer erbjudits den insatsen. Det
finns ännu inte något resultat avseende 2014, men av de
som erbjöds Huddingejobb 2013 blev 73 procent självförsörjande. Om verksamheten ska kunna fortsätta arbeta med
den modellen behöver nämnden erhålla extra medel för
finansiering. Verksamheten ser inte i dagsläget att det finns
ett behov av ett ökat antal Huddingejobb utan det är istället
viktigt att kunna bibehålla kvaliteten på insatsen utifrån
varje individs förutsättningar. Erfarenheten har visat att
förberedelsen inför jobbet samt uppföljningen under och
efter anställningen är avgörande för att individer ska bli
självförsörjande.
God omsorg för individen
Ensamkommande flyktingbarn
Antalet ensamkommande barn och unga minskar inte, och
bedöms för de kommande tre åren ligga på en fortsatt hög
nivå. Sedan 2014 pågår start av boendelösningar för gruppen ensamkommande. Ett HVB 1-hem startar i april 2015
och verksamheten ser behov av ytterligare HVB-hem inom
de kommande tre åren. För närvarande täcks kostnaderna
inom ramen genom den statliga ersättningen. Migrationsverket har dock signalerat att ersättningen kan komma att
bli lägre på grund av det stora antalet ankommande barn
och unga, och då ser nämnden svårigheter att inom ramen
klara den ökade kostnaden.
Nationell satsning på psykisk ohälsa
Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat under
1990 och 2000-talet och de senaste data från 2011 visar på
fortsatt ökning 2. Även inom nämndens verksamheter har
det skett en ökning av personer med psykisk ohälsa.
Sedan 2012 pågår en nationell satsning – PRIO 3 psykisk
ohälsa. Det är en överenskommelse mellan regeringen och
SKL 4 som kommer att avslutas under 2016. Regeringen
kommer under 2015 fatta beslut om hur det nationella
arbetet med psykisk ohälsa ska fortsätta efter 2016. De
prioriterade målgrupperna är barn och unga samt personer
med omfattande psykisk sjukdom och eller funktionsnedsättning. Syftet med satsningen är att stimulera utvecklingsarbetet i kommuner och landsting genom en prestations- och resultatbaserad modell där kraven och prestationsmålen successivt höjs. Huddinge kommun har erhållit
drygt 5,7 miljoner för 2013-2014. En tjänst har tillsatts och
handlingsplaner är upprättade för hur utvecklingsarbetet
ska bedrivas. En inventering av målgruppen personer med
psykiska funktionsnedsättningar gjordes 2013 och ett av de
områden som kommunen behöver utveckla är uppsökande
verksamhet inriktad på personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det utvecklingsarbete som bedrivs till och
med 2016 kommer därefter att ingå i ordinarie linjeverksamhet.
Fler barn och ungdomar med behov
av insatser från socialtjänsten
Kommunens befolkningsprognos gällande barn och ungdomar visar på en fortsatt ökning under de kommande
åren, se bilaga 1, sidan 11. Den största ökningen väntas ske
i åldersgrupperna 7-12 år, (10 procent) och 13-18 år, (13
procent).
Utifrån den faktiska utvecklingen 2014 av antalet anmälningar om barn och ungdomar som riskerar att fara illa,
och den förväntade ökningen av barn och ungdomar i befolkningen, så beräknas antalet anmälningar att öka. Ökningen fram till 2018 i förhållande till 2014 beräknas bli
7,3 procent för barn 0-12 år samt 8,9 procent för ungdomar
13-20 år. Det innebär 259 fler anmälningar 2018 än under
2014. Ökningen av anmälningar tillsammans med förändrade föreskrifter från Socialstyrelsen 5 kommer för verksamheten innebära att antalet utredningar blir fler.
En nyligen utkommen rapport från Socialstyrelsen 6 visar
att antalet placerade ungdomar har ökat i hela landet sedan
2013, och att fler pojkar än flickor placeras. Lägesrapporten beskriver även att den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar. Samma tendenser finns i Huddinge kommun.
Som alternativ till placering arbetar verksamheten med att
hitta lösningar på hemmaplan med insatser från den egna
öppenvården. Behovet av placeringar förväntas dock öka
för vissa ungdomar med komplexa behov såsom psykisk
ohälsa, kriminalitet och missbruk.
Utifrån denna bakgrund ser verksamheten ett behov av fler
socionomer, en 20 procentig utökning vilket motsvarar 1015 årsarbetare, för att kunna hålla god kvalitet i verksamheten.
1
Hem för vård eller boende
Socialstyrelsen: Psykisk ohälsa bland unga - underlagsrapport till barn och ungas hälsa, Vård och omsorg 2013,
sidan 7)
3
Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa
4
Sveriges kommuner och landsting
2
5
SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer, trädde i kraft 201410-01
6
Socialstyrelsen, ”Tillståndet och utvecklingen inom
hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Lägesrapport
2015” – 2015-02-27
SOCIALNÄMNDEN
|5
Permanenta sociala insatsgrupper
Sedan slutet av 2013 har kommunen inom ramen för Samkraft 7, i projektform arbetat med sociala insatsgrupper i två
bostadsområden. Samkraft finansierar projektet där socialoch äldreomsorgsförvaltningen är projektbeställare och
projektägare. Social insatsgrupp 8 är en strukturerad samverkansform där förutom socialtjänsten även polis, skola
samt andra viktiga aktörer samarbetar med individinriktade
insatser för att stödja unga till att upphöra med kriminella
handlingar. Projektet har utvärderats av FOU Södertörn 9
under 2014 och resultaten för de enskilda ungdomarna som
har deltagit har till stor del varit goda, varför det finns
önskemål om att projektet från 2016 övergår till ordinarie
verksamhet. Det förutsätter en fortsatt samfinansiering
inom kommunen motsvarande två årsarbetare.
Det goda resultatet från projektet med sociala insatsgrupper har lett till ett försök att använda arbetssättet inom
missbrukssektionen för unga vuxna. För att fullt ut kunna
tillämpa metoden krävs att andra verksamheter inom förvaltningen samt andra huvudmän till exempel frivården,
Arbetsförmedlingen också deltar.
Behov av ytterligare en familjecentral
Huddinge kommuns familjecentraler är populära och väl
uppbyggda verksamheter i samverkan med bland annat
förskola. Särskilt familjecentralen i centrala Huddinge är
välbesökt av föräldralediga från hela kommunen. Ett behov
av utökning av lokaler kan bli aktuellt inom några år. Dock
behöver frågan utredas i samarbete med samtliga samarbetspartners.
Nya lagar och föreskrifter
Ny kommunallag
I kommunallagen finns krav på att kommuner ska kontrollera och följa upp verksamhet som utförs i annan regi samt
att genom avtal kunna inhämta information som gör det
möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som sker
via externa utförare. Den nya kommunallagen som trädde i
kraft 2015 har förtydligat och stärkt kommunernas ansvar
7
Ett samarbete mellan kommunens förvaltningar och barnoch ungdomspsykiatrin i Stockholm, Närpolisen i Huddinge. Samarbetet syftar till att med gemensamt arbete
förhindra och minska barn- och ungdomars psykiska
ohälsa, missbruk och kriminalitet.
8
Sociala insatsgrupper har under 2011-2012 bedrivits som
en försöksverksamhet på tolv platser i landet och har utvärderats av Ersta sköndals högskola – ”Individinriktad
samverkan kring unga i riskzonen.”
9
FOU Södertörn ägs av Botkyrka, Gotland, Haninge,
Huddinge, Nacka, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö.
Uppgiften är att bidra till att utveckla socialt arbete genom
forskning, utvärdering och utbildning.
6 | UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016
att kontrollera och uppfölja upp tjänster som utförs i annan
regi.
Inom socialnämnden har verksamheter med kundval blivit
fler under de senaste åren, vilket inneburit att resurser har
behövt avsättas till handläggning av kundvalsansökningar,
kontroll och uppföljning av godkända utförare, information
till allmänhet, brukare och tilltänkta utförare samt anpassningar inom egen regi. Detta arbete berör merparten av
förvaltningen såsom biståndskansli, ekonomi, kvalitet,
information och utföraren i egen regi. Hittills har arbetet
kunnat göras genom omfördelning och effektiviseringar,
men med dels ytterligare ny kundvalsverksamhet 2015
(daglig verksamhet), dels skärpning i kommunallagen
behövs resursförstärkning inför 2016, för att kunna säkerställa en god kvalitet.
Betalningsansvarslagen
Regeringen har gett ett uppdrag om en översyn av lagen
om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och
sjukvård 10, förkortad betalningsansvarslagen. Utredningen 11, Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården, är
färdigställd och förslag är att betalningsansvarslagen ersätts med en ny lag: lagen om samverkan vid utskrivning
från sluten hälso- och sjukvård.
Enligt nu gällande lag inträder kommunens betalningsansvar fem (5) dagar inom somatisk vård och 30 dagar inom
psykiatrisk slutenvård, efter att behandlande läkare i slutenvården underrättat berörda enheter om att patienten är
utskrivningsklar. Utredningens förslag är att det kommunala betalningsansvaret inträder efter tre (3) dagar. Förslaget gäller alla patienter det vill säga även patienter som
vårdas i psykiatrisk slutenvård.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2016 och om den
skulle införas kommer det innebära omfattande förändringar för kommunen. Utredning och beslut om insats
måste i så fall ske omgående, vilket kommer att ställa
högre krav på verksamheten. Korttidsplatser för utskrivningsklara patienter från somatisk vård finns i kommunen
och är ibland lösningen för att i rätt tid kunna ta emot personer i avvaktan på en mer permanent lösning. Korttidsplatser för patienter från psykiatrisk slutenvård saknas i
kommunen och i Stockholms län. I det fall lagförslaget går
igenom behöver det byggas och samordnas korttidsplatser
med hela Södertörn. Uppdraget för hemtjänst och boendestöd behöver i så fall också omformuleras så att insatser
snabbare kan erbjudas. Det kan innebära högre ersättning
för att utförarna behöver högre bemanning över dygnet och
veckans alla dagar.
10
11
1990:1404
Statens offentliga utredningar, SOU 2015:20
Nämnden fortsätter följa processen kring den föreslagna
lagändringen.
Nya nationella riktlinjer
gram för psykosocialt stöd för anhöriga och närstående,
samt riktlinjer för boende och sysselsättning för målgruppen. Det kommer att innebära förändrade och nya krav på
verksamheten.
Under våren 2015 kommer nya nationella riktlinjer för
missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna innefattar pro-
Attraktiv arbetsgivare
Personalförsörjning inom vissa
yrkesgrupper
Huddinge kommun har i likhet med andra kommuner i
länet en bristsituation vad gäller socionomer med myndighetsutövning, i första hand erfarna socialsekreterare och
biståndshandläggare. I årets löneöversyn har dessa yrkesgrupper fått ett extra utrymme för att säkerställa konkurrensmässigt löneläge.
Förvaltningen bedömer att denna bristsituation kommer att
påverka verksamheten under ett antal år.
En arbetsgrupp med uppdrag att lyfta fram olika strategier
för att attrahera och behålla personal inom socialtjänsten
ska lägga fram förslag under 2015.
Huddingetrainee: socionom har blivit ett framgångsrikt
personalförsörjningskoncept och gått över från projekt till
ordinarie del i verksamheten. Målet är att bidra till att
förbättra personalförsörjning inom socialtjänsten.
Nämnden har ambitionen att se över möjligheten att
minska ofrivilliga deltidsanställningar vad gäller omsorgspersonal.
Sund ekonomi
Drift och volymer
Ekonomiska förutsättningar 2016-2018
I de preliminära ramar som tagits fram för perioden 20162018 beräknas volymerna öka med 49 miljoner kronor. För
socialnämndens verksamheter har en volymökning beräknats som motsvarar den prognosticerade befolkningsökningen för respektive år. Här ingår också ett utrymme för
nya lokaler med cirka 2 miljoner kronor. Utöver volymökningen har nämndens preliminära ram även räknats upp för
löne-, hyres- och prisökningar med cirka 57 miljoner kronor under perioden.
Nämndens bedömning
Nämnden gör bedömningen att den preliminära tilldelningen av medel för åren 2016-2018 till stora delar täcker kostnaderna för verksamheterna med några undantag, där kostnadsökningarna riskerar bli högre än den uppräknade budgeten. Undantagen är följande tre:
Huddingejobb och korta yrkesutbildningar
Tiden med försörjningsstöd riskerar att bli fortsatt lång för
personer som står långt från arbetsmarknaden. Här krävs
ett intensivt arbete med individanpassade stödinsatser för
att dessa personer ska kunna komma i egen försörjning.
Korta yrkesutbildningar och Huddingejobb har visat sig
vara mycket effektiva insatser som leder till arbete. Tack
vare extra satsning i kommunen under senare år har det
varit möjligt att utveckla insatserna och erbjuda det till
försörjningsstödstagare. För att i tillräckligt hög omfattning
kunna fortsätta erbjuda försörjningsstödstagare som står
långt från arbetsmarknaden nödvändigt stöd, krävs liksom
tidigare år extra satsning utöver ram till arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Volymökningar inom barn och unga
Nästa undantag, där kostnadsökningen bedöms bli högre
än vad som ryms inom tilldelad ram, är inom barn och
ungdom. Utvecklingen visar på fortsatt ökat inflöde av
ärenden. Detta tillsammans med tuffare krav från Socialstyrelsen på att inleda utredningar gör att nämnden bedömer att det kommer behövas cirka 20 procent fler socionomer vid barn- och ungdomssektionerna, vilket motsvarar
10-15 årsarbetare. Det senaste årets utveckling med behov
av placeringar för ungdomar, främst pojkar med komplexa
behov på grund av psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk har ökat och förväntas bli kvar på en hög nivå.
SOCIALNÄMNDEN
|7
Fler kundval
Det tredje undantaget är kostnadsökningar inom förvaltningen med anledning av att antalet kundvalsverksamheter
ökar, samt strängare krav i den nya kommunallagen vad
gäller kommunens ansvar att följa upp och kontrollera
verksamhet som utförs på nämndens uppdrag i annans regi.
Detta har sedan lagen om valfrihetssystem infördes hanterats inom ramen genom omfördelning och effektiviseringar, men med planerad utökning, och skärpningen i lagen
behövs resursförstärkning inför 2016 för att kunna säkerställa en god kvalitet.
Därutöver önskar nämnden även lyfta:
Om föreslagen förändring av betalningsansvarslagen träder
i kraft 2016 kommer det leda till kostnadsökningar utöver
ram – initialt i form av ersättning till landstinget i de fall
kommunen inte kan ta emot personer från slutenvården
inom föreslagna tre dagar. Det ställer krav på att med kort
varsel göra utredningar och fatta beslut om bistånd, samt
ha tillgång till dels olika former av korttidsplatser dels
personal med adekvat utbildning. Idag saknas korttidsplatser helt i kommunen för personer från psykiatrisk slutenvård. Förutom behov av fler biståndshandläggare, behöver
bemanning inom både hemtjänst och boendestöd ses över
för att där snabbt kunna ställa om och ta emot personerna
som skrivs ut från sjukhus. Det leder sannolikt även till att
ersättningen till utförare behöver anpassas.
Insatserna personlig assistans enligt LSS och kostnaden för
assistansersättning (där kommunen har en skyldighet att
betala ersättning för de 20 första assistanstimmarna per
person och vecka) kommer med stor sannolikhet fortsätta
att öka. Under de senaste åren har det skett en stadig
ökning.
Åtgärder vid eventuellt effektiviseringskrav
I kommunens dokument med planeringsförutsättningar för
2016-2018 finns en förvarning om att det kan bli behov av
ett generellt effektiviseringskrav för alla nämnder motsvarande en procent. Detta för att kommunen ska nå önskad
resultatnivå. I det fall det blir verklighet finns möjlighet att
projektet att ”Optimera och förnya verksamhetssystemet”
hinner ge vissa effektiviseringsvinster. Med tanke på det
redan ansträngda ekonomiska läget, så kommer ett effektiviseringskrav medföra översyn av inte lagstadgad verksamhet samt översyn av viss bemanning. Även ännu inte
formulerade utvecklingsåtaganden inför 2016 12 kan
komma att flyttas fram i tid, och därmed påverka ambitionerna vad gäller måluppfyllelse med mera. Detta är en
dialog som behöver fortsätta i förvaltningen om kravet blir
verklighet.
Översyn av fördelningsmodellen i kommunen
För att säkerställa att den volymtilldelning som sker täcker
de kommande behoven fullt ut bör den ekonomiska fördelningsmodell som används i kommunen ses över. Framför
allt handlar det om en översyn av hur andelen personer
med behov av insatser i respektive åldersgrupp beräknas.
Nämndens erfarenhet är att behovet av insatser från socialtjänsten hos vissa barn och unga växer vad gäller kostsamma insatser vilket en fördelningsmodell bör ta hänsyn
till. Personer från 65 år och äldre med insatser enligt LSS
växer och kostnaden för dessa hanteras av socialnämnden,
vilket även behöver beaktas i en ny fördelningsmodell. I
kommande översynsarbete önskar nämnden att representanter för förvaltningen ges möjligheter att medverka.
Så länge nuvarande fördelningsmodell gäller följer nämnden utvecklingen av antalet personer från 65 år och äldre
med insatser enligt LSS 13.
Lokaler
Vad gäller nybyggnationer och ombyggnader finns inga
avvikelser mot gällande lokalförsörjningsplan 2015-2024.
Dock vill nämnden påpeka att finansieringen av hyran, 1,4
miljoner kronor år 2017 för LSS-boendet Björnkulla inte
täcks inom ramen.
Även socialpsykiatrins nya boende med en hyreskostnad
av 1,2 miljoner kronor per år med start 2018, ryms inte
inom ramen. Det är ännu ej klart med placeringen av boendet.
Behov som har tillkommit sedan lokalförsörjningsplanen
fastställdes handlar om nya kontorslokaler inom biståndskansliet, individ- och familjeomsorg samt Arbete och försörjning. Verksamheterna är redan idag trångbodda och
fortsätter att växa, främst på grund av fler socialsekreterare. Den beräknade sammantagna hyreskostnaden för
dessa lokaler är 0,7 miljoner kronor per år.
År 2018 finns behov av ytterligare en familjecentral
centralt i Huddinge. Hyreskostnaden för den är svår att
beräkna.
Korttidsplatser för patienter från psykiatrisk slutenvård
saknas i kommunen och i Stockholms län. Om föreslagen
lagändring (betalningsansvarslagen) skulle träda i kraft
som planerat 2016 behöver planering för korttidsplatser för
personer från psykiatrisk slutenvård påbörjas snarast.
Kostnaden för detta behöver utredas, och kan inte klaras
inom ramen.
Antalet ensamkommande barn förväntas fortsätta att öka. I
nuläget täcks kostnaderna via medel från Migrationsverket,
även om olika boendeformer för målgruppen behöver
fortsätta att utökas.
12
Detta sker under förvaltningens arbete med verksamhetsplan 2016 som beräknas vara klar till slutet av oktober
och beslut på nämndens novembersammanträde.
8 | UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016
13
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
På sikt behövs även större lokaler för ungdomsmottagningen.
Investeringar
Här redovisas kommande investeringsbehov. Se även bilaga 2 sidan 13.
Plan
2016
Plan
2017
Plan
2018
1 500
500
300
Arbetsmiljöförbättrande
åtgärder
150
-
-
IT-stöd
950
950
700
Datorer
410
740
1 160
Oförutsedda investeringar
1 000
1 000
1 000
Summa netto
4 010
3 190
3 160
Inventarier
Datorer
Nya datorer behöver köpas in löpande varje år. En dator
har en ekonomisk livslängd på tre år. Den klassas som en
investering och skrivs av under tre år.
IT-stöd
Under 2016 kommer arbetet med vidareutveckling av
verksamhetssystemet Procapita att fortgå, vilket även inkluderat utvecklingen av e-tjänster.
Arbetsmiljöförbättrande åtgärder
Inventarier
I samband med att nya lokaler och boenden tillkommer
måste dessa inredas.
Avser inköp av diverse tekniska hjälpmedel.
Oförutsedda investeringar
Avser oförutsedda investeringar som uppkommer under
året enligt kommunens regler där varan har ett värde över
ett basbelopp och en ekonomisk livslängd på minst tre år.
Systematisk kvalitetsutveckling
Utveckling med stöd av ny teknik
Optimering och utveckling av förvaltningens
verksamhetssystem
Förvaltningens projekt för att optimera verksamhetssystemet har tagit fram en övergripande plan gällande utvecklingsbehov på några års sikt. Under 2016 och 2017 fortsätter arbete med införandet av ny funktionalitet. Satsningar
som planeras för de närmaste åren är att succesivt möjliggöra åtkomst till information och dokumentation mobilt.
Dessa nya arbetssätt medför ökade investeringskostnader
genom ny funktionalitet i verksamhetssystemet samt inköp
av olika typer av tekniska enheter som till exempel läsplattor, smarta telefoner och bärbara datorer. Genom effektivare dokumentation och informationshantering bjuds också
ökade möjligheter till olika typer av uppföljning baserat på
den registrerade informationen.
Fler e-tjänster och en effektiv e-förvaltning
Moderniseringen av förvaltningens verksamhetssystem
möjliggör nya e-tjänster integrerat i systemet. Detta ger
medarbetare en enklare hantering av ärenden i och med att
de blir digitala och därmed kan vara möjliga att i olika grad
automatiseras. E-tjänster erbjuder också invånarna ytterligare en kanal för kontakt med förvaltningen. Detta genom
att kunna ansöka om stöd via e-tjänst och sedan kunna
följa sitt ärende via en digital portal. Utvecklingen inom etjänster medför ökade kostnader för köp av kompletterande
funktionalitet till verksamhetssystemet alternativt kostnader för utveckling av e-tjänster i kommunens övergripande
e-tjänsteplattform.
Förändringar av hälso- och
sjukvårdsansvaret inom
funktionshinderområdet
Kommunen återtar den 1 oktober 2015 det hälso-och sjukvårdsansvar i bostad med särskild service och daglig verksamhet som landstinget tog på sig att utföra år 1994. An-
SOCIALNÄMNDEN
|9
svaret för kommunen gäller insatser från legitimerad sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast.
Förändringen finansieras genom en skatteväxling, vilken
innebär att landstinget sänker skatten med 2 öre och kommunen höjer med motsvarande. Skatteväxlingen uppskattas
för Huddinge kommun 2016 till en ökning på 4,7 miljoner
kronor. Bedömningen utifrån det behov av hälso- och
sjukvårdsinsatser som finns idag inom berörda verksamheter är att skatteväxlingen täcker förväntad kostnadsökning.
Ökade kompetenskrav
För att nationellt kvalitetssäkra kompetensen hos personal
som utreder och beslutar i ärenden gällande barn och ungdomar, finns det sedan 2014 krav från Socialstyrelsen på
att myndighetsutövande socialsekreterare ska ha socionomexamen 14. Även för chefer har Socialstyrelsen specificerat särskilda kompetenskrav. Socialstyrelsen har under
2014 och 2015 beviljat kommunerna extra resurser
(645 000 kronor per år) till kompetenshöjande insatser med
anledning av de skärpta kraven. Den höga personalomsättningen gällande myndighetsutövande socialsekreterare
inom barn och ungdom kräver att arbetsgivaren kontinuerligt kan erbjuda personalen utbildningar på högskolenivå.
Verksamheten har gjort en inventering av behovet av kompetensutveckling bland socialsekreterare som handlägger
barn- och ungdomsärenden. Inventeringen visar att behovet
av kompetensutveckling kommer att fortgå även efter
2015, då de statliga medlen troligen är slut. Det innebär då
att de kompetenshöjande insatserna måste rymmas inom
ram, vilket bedöms bli ansträngt.
14
Föreskrift om vad som krävs för att få utreda, besluta om
insats samt följa upp gällande barn och unga, SOSFS
2014:7, samt föreskrift gällande barn som bevittnat våld
eller utsatts för våld, SOSFS 2014:4
10 | UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016
Bilaga 1
Befolkning 2014 samt prognos 2015-2018
I dokumentet med planeringsförutsättningar finns en
beskrivning över kommunens befolkningsprognos och
demografiska förändringar för perioden. Totalt sett
väntas befolkningen i Huddinge kommun öka med sju
procent mellan 2014 och 2018, från 104 185 till
111 487 personer. Ökningstakten är jämn över tid men
skiljer sig åt mellan de olika ålderskategorierna vilket
framgår av diagrammen nedan.
Befolkning 2014 samt prognos 2015-2018, 0-64 år
Diagrammet visar befolkningen 2014 samt prognostiserad
utveckling respektive år 2015-2018 för åldersgruppen 0-64
år. Totalt sett visar prognosen en befolkningsökning med 7
procent under perioden 2014-2018. I diagrammen nedan
bryts prognosen ner på olika åldersgrupper utifrån socialnämndens perspektiv.
Befolkning 2014 samt prognos 2015-2018, 0-20 år
Diagrammet visar befolkningen 2014 samt prognostiserad
utveckling respektive år 2015-2018. Den största ökningen
väntas ske i åldersgrupperna 7-12 år (10 procent) och 1318 år (13 procent). Tidigare års befolkningsökning i åldersgruppen 7-12 år mattas av något och tilltar istället i
gruppen 13-18 år, vilket är en naturlig följd av att dessa
ungdomar blir äldre. I gruppen 0-6 år fortsätter befolkningsutvecklingen i ungefär samma takt som de senaste tre
åren. Den enda åldersgrupp som uppvisar en förväntad
minskning är gruppen 19-20 år (-4 procent). Minskningen
är marginell och förväntas plana ut under perioden och
övergå i en ökning 2018.
SOCIALNÄMNDEN
| 11
Befolkning 2014 samt prognos 2015-2018, 21-64 år
Diagrammet visar befolkningen 2014 samt prognostiserad
utveckling respektive år 2015-2018. Befolkningen i åldersgruppen 21-64 år beräknas öka med 6 procent under perioden 2014-2018, vilket innebär en något lägre ökningstakt
än för den totala befolkningen.
12 | UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016
Bilaga 2
Underlag inför Mål och budget 2016, plan 2017-2018: Investeringar, tkr
Nämnd:
Lokalplan
Projekt
HVB-hem
HSL lokaler
LSS Björnkulla
Familjecentral
Kontorsplatser AoF, IFO och BK
Investering, tkr
2016
2017
2018
800
100
500
300
600
Aktivering, tkr
2016
2017
2018
800
100
500
300
600
Summa lokalplan
1 500
1 500
Övrigt
Projekt
Investering, tkr
2016
2017
2018
Aktivering, tkr
2016
2017
2018
Arbetsmiljöförbättrande åtgärder
IT-stöd
Datorer
Oförutsedda investeringar
150
950
410
1 000
950
740
1 000
700
1 160
1 000
150
950
410
1 000
950
740
1 000
700
1 160
1 000
Summa övrigt
2 510
2 690
2 860
2 510
2 690
2 860
Summa totalt
4 010
3 190
3 160
4 010
3 190
3 160
500
300
500
Avskrivningstid
år
5-10 år
5-10 år
5-10 år
5-10 år
5-10 år
300
Avskrivningstid
år
5-10 år
5-10 år
3 år
5-10 år
SOCIALNÄMNDEN
| 13
Planeringsförutsättningar 2016-2018
PM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
FEBRUARI 2015
Innehållsförteckning
Inledning .............................................................................. 3
Planeringsförutsättningar i sitt sammanhang ............................................. 3
Disposition av Planeringsförutsättningarna ............................................... 3
Huddingeborna – idag och i morgon ................................... 5
Huddinge växer – cirka 1 500 nya Huddingebor per år ............................ 5
Befolkningsutvecklingen i länet och riket ................................................. 9
Försörjningskvoten i Huddinge ............................................................... 10
Invånarnas utbildningsnivå ...................................................................... 11
Invånarnas inkomst .................................................................................. 12
Förvärvsfrekvens och arbetslöshetens utveckling ................................... 14
Huddinges vision och mål ................................................. 16
Huddinges vision ............................................................... 17
Hållbart Huddinge 2030 .................................................... 18
Inför planeringsperioden 2016-2018 ................................. 19
Bra att leva och bo ................................................................................... 19
Utbildning med hög kvalitet .................................................................... 29
Fler i jobb ................................................................................................. 31
God omsorg för individen ........................................................................ 33
Ekosystem i balans................................................................................... 37
Effektiv organisation................................................................................ 40
Bolagen .................................................................................................... 67
Ekonomiplan 2016-2018 – preliminära beräkningar ............................... 69
2
Inledning
Planeringsförutsättningar i sitt sammanhang
Huddinges styrmodell kallas allmänt för PUFF. Puffen innebär att genom
systematik (planera, utföra, följa upp och förbättra) och dialog mellan alla berörda
parter utveckla Huddinge som organisation och geografiskt område. Styrmodellen
tar avstamp i kommunens mål och vision.
Med dialog avses allt från kommunval, till muntliga och skriftliga dialoger.
Planerings- och uppföljningsprocessen utgör också systematiken i de fyra olika
puff-stegen planera, utföra följa upp och förbättra. Kommunstyrelsens förvaltning
beskriver i ett PM planeringsförutsättningar för den kommande planeringsperioden.
Det är ”första steget” i planerafasen och utgör kommunstyrelseförvaltningens
underlag till politikerna inför arbetet med kommande Mål och budget.
Planeringsförutsättningarna ”knyter ihop” PUFF-snurran genom att samla ihop
erfarenheterna från utförandet, sammanställa och analysera resultat av
uppföljningen, omvärldsbevaka och framtidsprognostisera och utifrån detta lyfta
fram behov av förbättringar.
Disposition av Planeringsförutsättningarna
Planeringsförutsättningar 2016-2018 inleds med ett faktaavsnitt om Huddinges
invånare. Avsnittet ger en bild av nuläget avseende till exempel
befolkningsutveckling, åldersfördelning, utbildning, sysselsättning och visar på
prognoser för den framtida utvecklingen.
I avsnittet ”Inför planeringsperioden 2016-2018” beskrivs viktiga utmaningar för
kommunens fortsatta utveckling under planeringsperioden. Vid framtagande av
årets Planeringsförutsättningar har SKL:s rapport Vägval för framtiden, utmaningar
3
för det kommunala uppdraget mot år 2025 varit ett stöd för kommunens
omvärldsanalys. Utmaningarna för planeringsperioden redovisas utifrån
kommunens nya målbild. Planeringsförutsättningarna avslutas med en preliminär
ekonomiplan för åren 2016-2018, utifrån aktuella prognoser.
4
Huddingeborna – idag och i morgon
Huddinge växer – cirka 1 500 nya Huddingebor per år
Huddinge är med sina drygt 104 150 invånare den näst största kommunen i länet.
Hela Stockholmsregionen växer kraftigt och Huddinge är inget undantag.
prel.
prognos
Ålder
2009
2014
2019
0
1 327
1 363
1 523
1-5
7 014
7 746
8 286
6
1 394
1 632
1 700
7-9
3 823
4 518
4 964
10-12
3 545
4 229
4 800
13-15
3 865
3 851
4 615
16-18
4 141
3 730
4 215
19-24
7 632
8 177
8 174
25-64
51 402
55 088
59 952
65-79
8 947
10 760
11 621
80-w
2 708
3 057
3 560
95 798
104 151
113 410
Summa
Huddinges befolkning har ökat varje år under en lång tid och den väntas öka även i
framtiden. Ökningen beror både på höga födelsetal och på en hög inflyttning från
utlandet. Fram till år 2023 kan befolkningen komma att öka med närmare 17 500
personer, från dagens cirka 104 150 invånare till närmare 121 600. I översiktsplan
2030 har det fastställts att Huddinge ska växa i takt med länet vilket innebär att
samhällsplaneringen behöver skapa förutsättningar för detta. Under 2014 växte
Huddinges befolkning preliminärt med 1,6 procent, jämfört med under 2013 då
befolkningen växte med 1,5 procent. Under 2014 ökade befolkningen i riket
uppskattningsvis med 1,2 procent och i länet med 1,8 procent. Dessa siffror bygger
på raka framskrivningar utifrån befolkningen den 1 november 2014, vilket gör att
de kan komma att förändras när preliminära uppgifter blir tillgängliga. Detta skulle
betyda att kommunen inte når målet med en befolkningstillväxt i nivå med länet för
2014. Här kan nämnas att befolkningens ökningstakt i kommunen avstannade
nästan helt årets sista två månader, befolkningsökningen var cirka 1,5 procent redan
den första november.
5
Folkmängden i Huddinge 1980-2013 och prognos 2014-2023
140000
120000
100000
80000
60000
40000
20000
0
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
2020
Huddinge växer kraftigt även i jämförelse med andra kommuner. Under de senaste
10 åren har Huddinge haft den nionde kraftigaste procentuella befolkningstillväxten
i riket. Åtta av de snabbast växande kommunerna ligger i Stockholms län, vilket
visar regionens utveckling.
Under 2014 flyttade preliminärt 10 030 personer till Huddinge och 9 169 personer
flyttade från Huddinge, vilket ger ett flyttningsnetto på 861 personer. Det föddes 1
303 barn och 560 avled, vilket ger ett födelsenetto på 743 personer. Jämfört med i
fjol har kommunen haft en något svagare naturlig befolkningsökning genom ett
något lägre positivt födelsenetto, samtidigt har flyttningsnettot ökat. Det positiva
flyttningsnettot förklaras nästan uteslutande av en stor inflyttning från omvärlden.
Huddinge är en kommun som, liksom många andra förortskommuner i Stockholm,
attraherar många barnfamiljer. I Huddinge är andelen barn högre än genomsnittet i
riket och länet, samtidigt som andelen äldre är lägre. Huddinge var 2013 den
tillsammans med Botkyrka näst yngsta kommunen i riket, med en medelålder på
bara 37,2 år. I riket var medelåldern 41,2 år och i länet var den 39,0 år. Efter
Botkyrka och Huddinge var Sundbyberg den tredje yngsta kommunen i länet med
en medelålder på 37,9 år. Knivsta hade lägst medelålder av rikets kommuner med
36,6 år. Trenden för Huddinge är att vi blir något äldre, den senaste 10 årsperioden
har medelåldern ökat med 0,4 år. Att jämföra med riket som ökat med 0,6 år och
länet som står oförändrat. I länet är det framförallt Solna och Sundbyberg som blir
yngre, Solnas medelålder har minskat med nära 2 år, vilket även är den kommun i
riket där medelåldern minskat mest.
Huddinges starka befolkningstillväxt beror som tidigare nämnts till stor del på en
hög invandring, det vill säga inflyttning från andra länder. Under 2014 invandrade
preliminärt 1 561 personer till Huddinge och 720 utvandrade, vilket ger ett utrikes
flyttnetto på 841 personer. Utan invandringen hade Huddinges flyttnetto varit
endast marginellt positivt, en ökning med 20 personer. Invandringen är tillsammans
med att kommenen har en stor andel barnfamiljer en bidragande orsak till
Huddinges unga befolkningsstruktur. I jämförelse med ifjol så är det ett något lägre
flyttnetto från utlandet. Vilket beror nästan uteslutande på lägre invandring,
utvandringen är i stort oförändrad. Idag är drygt en fjärdedel (27 procent) av
6
Huddingeborna födda i ett annat land än Sverige. Detta kan jämföras med
Stockholms län som har 23 procent utlandsfödda och i riket där 16 procent är födda
utanför Sverige (2013). Det vanligaste utländska födelselandet bland Huddingebor
är Irak, följt av Finland, Turkiet och Polen.
Åldersfördelningen i Huddinge (färg) jämfört med riket (gul i bakgrunden), 2013
Ung befolkning
Huddinge har en ung befolkning, här bor många barn med sina familjer. De senaste
åren har det fötts många barn i kommunen och många barn har också flyttat till
Huddinge. Antalet barn kommer fortsätta att öka under de kommande åren. De
senaste åren har det varit barnen i förskoleålder som har ökat allra mest medan det
framöver kommer att vara framförallt barn i grundskoleåldern som kommer att öka
mest, 6-15 åringarna kommer att öka med cirka 3 000 barn fram till 2023. Antalet
gymnasieungdomar har minskat under några år, för att återigen börja öka omkring
2016.
Ålder
2004
2009
Prel.2014
2019
2023
1-5
6 008
7 014
7 746
8 286
8 823
6-9
4 680
5 217
6 150
6 664
7 047
10-12
3 953
3 545
4 229
4 800
5 075
13-15
3 987
3 865
3 851
4 615
5 029
16-18
3 515
4 141
3 730
4 215
4 700
22 143
23 782
25 706
28 580
30 674
Summa
Över åtta procent av barnen under 18 år i Huddinge är födda i ett annat land än
Sverige. 45 procent av barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige.
Andelen med två utlandsfödda föräldrar är 29 procent.
De äldre blir fler
Huddinge har preliminärt lite över 13 800 invånare som är 65 år eller äldre. Av dem
är drygt
3 000 äldre än 80 år. Om tio år väntas antalet personer över 65 att överstiga 16 500,
och antalet över 80 år vara drygt 4 200. Den stora ökningen av äldre beror på att det
under 1940-talet föddes stora årskullar, som nu uppnår pensionsåldern. Om
7
ytterligare några år kommer denna generation att uppnå de åldrar när behovet av
omsorg ofta inträder. Andelen över 65 år av befolkningen ligger dock kvar runt 13
procent för hela prognosperioden.
Ålder
2004
2009 prel.2014
2019
2023
65-79
80-w
7 612
2 379
8 947
2 708
10 760
3 057
11 621
3 560
12 365
4 206
Summa
9 991
11 655
13 817
15 181
16 571
Andel personer i åldersgrupper 65 år och äldre, Prognos 2015-2023
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
65-69
2013
prel.2014
70-74
2015
2016
75-79
2017
2018
80-w
2019
2020
65-w
2021
2022
2023
Antal personer i åldersgrupper 65 år och äldre, 1980-2014 samt prognos 20152023
6000
5000
4000
65-69
70-74
3000
75-79
2000
80-w
1000
0
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
2020
Omkring åtta procent av Huddingeborna över 65 år är födda i Finland. Huddinge
kommun är sedan 2010 ett så kallat finskt förvaltningsområde, vilket innebär att
enskilda har rätt att använda finska i kontakter med kommunen samt finskspråkig
förskola respektive äldreomsorg.
8
Befolkningsutvecklingen i länet och riket
2013 ökade befolkningen i kommunen med 1,5 procent, preliminärt för 2014 är
ökningen 1,6 procent. Historiskt sätt har dock befolkningsökningen i Huddinge
procentuellt varit större än den i länet och riket. Mellan 2003 och 2013 har
befolkningen ökat med totalt 17,7 procent i Huddinge jämfört med länets 16,2
procent och rikets 7,5 procent.
I Stockholms läns - Befolkningsprognos 2014, som tas fram av TMR (SLL Tillväxt,
miljö och regionplanering) tillsammans med Statistiska centralbyrån, görs
prognoser på 10 års sikt men även längre prognoser som sträcker sig fram till 2045.
Prognoserna efter 2023 baseras då på antaganden för riket och finns framtagna i lite
olika scenarier. De parametrar som det har tagits fram scenarier kring är
fruktsamhet, invandring samt för olika nivåer av befolkningstillväxt. Det har även
gjorts alternativa prognoser som tar hänsyn till byggplaner i och med utbyggnaden
av tunnelbanna, vilket påverkar visa kommuner i länet. I huvudantagandet är den
prognostiserade folkmängden 2030 strax över 2,7 miljoner invånare och 2045 över
3 miljoner. Det motsvarar en ökning på närmare 25 procent till 2030 och 40 procent
till 2045.
I samband med översynen av kommunens översiktsplan togs två scenarier fram för
att bedöma befolkningsutvecklingen. Scenarierna bygger på olika nivåer av
bostadsbyggande och statistiska ingångsvärden där den förväntade befolkningen
troligen hamnar någonstans mellan 120 000 och 150 000 invånare år 2030. Det
skulle innebära en procentuell befolkningsökning mellan 34 och 50 procent. För att
bedöma det långsiktiga behovet av till exempel skolor, äldreboenden och
idrottsanläggningar har en befolkningsprognos omfattande 140 000 invånare år
2030 använts. Under 2014 gjordes en ny prognos fram till 2030 som underlag till
arbetet med en hållbarhetsrapport. Den prognostiserar cirka 140 000 invånare till
2030 där stor vikt har lagts på målsättningen att färdigställa 700 bostäder per år,
vilket ur ett historiskt perspektiv är en expansiv exploateringstakt för kommunen.
SCB gör årligen en befolkningsprognos för rikets förväntade utveckling, den
sträcker sig nästan 100 år framåt i tiden. Befolkningen förväntas öka 11 procent
fram till 2030 och 16 procent till 2045. Att befolkningen ökar beror både på att det
antas födas fler än det dör och att invandringen antas vara större än utvandringen.
Något som flera länder i Europa och världen inte ser i sina långsiktiga prognoser.
På sikt kan det vara en betydande faktor för Sverige som tillväxtland. De senaste
åren har den stora invandringen varit den faktor som bidragit mest till
folkökningen. 2013 var det år med högst invandring till Sverige hittills, den största
var hemvändande svenska medborgare över 20 000 vilket motsvarar 18 procent av
den totalt invandringen. Konflikter runt om i världen har gjort att antalet människor
på flykt uppskattas till närmare 50 miljoner, den högsta siffran sedan andra
världskriget. Detta kommer med största sannolikhet att påverka antalet invandrare
till Sverige under de närmaste åren. Under 2020-talet antas befolkningsökningen till
största delen drivas av stora födelseöverskott då de stora nittiotalistkullarna är i
barnafödande ålder. I framtiden förväntas en något förändrad befolkningsstruktur.
Andelen äldre väntas öka medan befolkningen i åldern 0–19 år förväntas ligga
kring samma nivå. Andelen personer i de mest yrkesaktiva åldrarna 20–64 år
minskar. Som en följd av den förändrade åldersstrukturen ökar den demografiska
försörjningskvoten i riket.
9
Folkmängd i riket 1968-2013 samt prognos 2014-2110
14 000 000
13 000 000
12 000 000
11 000 000
10 000 000
9 000 000
8 000 000
7 000 000
1968
1974
1980
1986
1992
1998
2004
2010
2016
2022
2028
2034
2040
2046
2052
2058
2064
2070
2076
2082
2088
2094
2100
2106
6 000 000
Försörjningskvoten i Huddinge
Försörjningskvot beskriver sambandet mellan invånare i åldern 20-64 med yngre
och äldre. Måttet beskriver hur många fler personer utöver sig själv som varje
person i arbetsförålder måste försörja. Huddinge har haft en ökande
försörjningskvot sen början av 90-talet, vilket betyder att färre ska försörja fler.
Varje Huddingebo måste 2014 preliminärt försörja 0,68 individer utöver sig själv,
att jämföra med 0,57 i slutet av 80-talet. Vid prognosperiodens slut är
försörjningskvoten 0,71. Försörjningskvot är snarlik även i länet, men i riket var
kvoten redan 2013 0,7 och prognostiseras vara runt 0,8 år 2023. Förenklat betyder
det att färre kommer att behöva försörja fler. Det är utifrån denna typ av
demografiska prognoser som det har börjat diskuteras förändringar av
pensionsåldern. En ökad pensionsålder till 68, skulle utifrån Huddinges befolkning
2014 sänka försörjningskvoten till 0,58.
Huddinge kommun har en ung befolkning vilket syns även i försörjningskvoten.
Större delen av försörjningskvoten utgörs av de unga, det vill säga invånarna i
åldern 0-19 år medan en mindre del utgörs av de äldre 65 år och äldre. De två
delarna kommer dock att närma sig varandra fram till 2023.
10
Försörjningskvot för Huddinge kommun 1980-2014, 2015-2023 prognostiserad
kvot
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
1980
1985
1990
1995
2000
2005
Försörjningskvot
2010
0-19
2015
2020
65-w
Invånarnas utbildningsnivå
Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare.
Den skärpta konkurrensen från ledande regioner i världen ställer krav på att andelen
högutbildade behöver öka ytterligare. Vilket betyder att regionen behöver utöka
antalet utbildningsplatser i nivå med dess befolkningstillväxt.
Stockholms län står sig väl i jämförelse med övriga län. Andelen med
eftergymnasial utbildning är högst i riket 2012 med 42 procent och gäller såväl
kvinnor som män. Länet har även den minsta skillnaden mellan kvinnor och mäns
utbildningsnivå.
Andel invånare 25-64 med eftergymnasial utbildning 2013
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
Högst andel med eftergymnasial utbildning finns i länets centrala och norra delar. I
åtta av länets kommuner har mer än halva befolkningen i åldern 25-64 en
eftergymnasial utbildning. Allra störst är andelen i Danderyd (73 procent) och lägst
11
Norrtälje
Nynäshamn
Haninge
Botkyrka
Södertälje
Nykvarn
Sigtuna
Upplands-Bro
Upplands Väsby
Värmdö
Tyresö
Österåker
Salem
Vallentuna
Huddinge
Järfälla
Ekerö
Sundbyberg
Vaxholm
Sollentuna
Nacka
Stockholm
Solna
Täby
Lidingö
Danderyd
0%
i Norrtälje (27 procent). I Huddinge har cirka 42 procent av invånarna mellan 25
och 64 år eftergymnasial utbildning. Om en ranking görs av andelen med
eftergymnasial utbildning hamnar Huddinge på en tolfte plats bland länets 26
kommuner. Vilket är en placering bättre än 2012.
Invånarnas inkomst1
Skillnaderna i nettoinkomst är betydande mellan länets kommuner, där Danderyd
sticker ut med en avsevärt högre nettoinkomst. Huddinge har den 18:e högsta
nettoinkomsten i länet 2012.
Nettoinkomst per kommun i Stockholms län, 2012
600 000 kr
500 000 kr
400 000 kr
300 000 kr
200 000 kr
100 000 kr
Danderyd
Lidingö
Täby
Nacka
Vaxholm
Ekerö
Sollentuna
Österåker
Stockholm
Värmdö
Tyresö
Vallentuna
Nykvarn
Solna
Salem
Järfälla
Sundbyberg
Huddinge
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Sigtuna
Haninge
Nynäshamn
Norrtälje
Södertälje
Botkyrka
0 kr
Det finns också stora inomregionala skillnader i nettoinkomstens förändring över
femårsperioden 2008-2012. I samtliga kommuner har nettoinkomsten ökat men i
Danderyd mer än fyra gånger så mycket som i Södertälje. Ökningen i nettoinkomst
har i Huddinge varit den femtonde högsta i länet med en ökning på över 26 000
kronor. Dock ger jämförelser mellan åren på detta vis ganska stora variationer, ifjol
låg kommunen på nionde plats.
1
Källa: SCB, nettoinkomsten är mätt för personer 20 år och äldre som varit folkbokförda i Sverige
både 2012-01-01 och 2012-12-31 (SCB).
12
Förändring nettoinkomst 2008-2012
80 000 kr
70 000 kr
60 000 kr
50 000 kr
40 000 kr
30 000 kr
20 000 kr
10 000 kr
Södertälje
Botkyrka
Sigtuna
Värmdö
Haninge
Nykvarn
Upplands-Bro
Järfälla
Norrtälje
Salem
Nynäshamn
Tyresö
Huddinge
Upplands Väsby
Sundbyberg
Solna
Vallentuna
Nacka
Stockholm
Ekerö
Österåker
Sollentuna
Vaxholm
Täby
Lidingö
Danderyd
0 kr
Vid jämförelser med 2008 har skillnaden mellan könen minskat i såväl riket som
länet, med 3,7 respektive 2,7 procent. Fördelningen över kommunerna i länet visar
på stora skillnader, fem kommuner visar större skillnader 2012 än 2008. 19
kommuner har mindre skillnader än 2008 och två har en närmast oförandra
situation. Huddinge är i jämförelsen en av de kommuner som uppvisar mindre
skillnaderna, en minskning med nio procent vilket motsvarar cirka 4 800 kr.
Förändring i skillnader mellan könen, nettoinkomst per kommun, 2008-2012
25%
20%
15%
10%
5%
-20%
-25%
Sett ur ett längre perspektiv och utan årsvisa jämförelser ser det inte lika positivt ut,
trenden pekar på ökande skillnader i nettoinkomst mellan könen, dock ligger
Huddinge på en klart lägre nivå än länet och även lägre än riket.
13
Värmdö
Nykvarn
Lidingö
Nacka
Danderyd
Södertälje
Täby
Salem
Stockholm
Sigtuna
Vallentuna
Haninge
Norrtälje
Upplands Väsby
Tyresö
Vaxholm
Huddinge
Järfälla
Solna
Ekerö
Sollentuna
Botkyrka
Sundbyberg
-15%
Nynäshamn
-10%
Upplands-Bro
-5%
Österåker
0%
Skillnaden mellan könen, nettoinkomst, riket, länet och Huddinge 2005-2012
80 000
75 000
70 000
65 000
Riket
60 000
Huddinge
55 000
Stockholm län
50 000
45 000
40 000
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Förvärvsfrekvens och arbetslöshetens utveckling
Förvärvsfrekvensen i kommunen har mellan 1998 och 2012 legat på en ganska
stabil nivå mellan 78 och 74,8 procent. Förvärvsfrekvensen var högst i StuvstaSnättringe 87 procent år 2012 och lägst i Vårby 61 procent. Det råder skillnader
mellan kommunens delar både vad gäller förvärvsfrekvensens nivå och dess
utveckling under perioden. I områdena med högst förvärvsfrekvens har nivån legat
relativt konstant medan den i Vårby och Flemingsberg har minskat mellan 2001 och
2009 men därefter vänt uppåt.
Förvärvsfrekvens per kommundel, befolkningen 20-64 år, 1998-2012
90%
85%
80%
Huddinge kommun
Vårby
75%
Segeltorp
70%
Flemingsberg
65%
Sjödalen-Fullersta
60%
55%
Stuvsta-Snättringe
Trångsund
Skogås
50%
Arbetslösheten i Huddinge kommun varierar stort mellan kommunens olika
områden, från 1,5 procent i Stuvsta-Snättringe till 7,9 procent i Vårby. I oktober
14
2014 var 3,6 procent av kommunens invånare öppet arbetslösa. I Vårby,
Flemingsberg och Skogås är arbetslösheten högre än i kommunen som helhet.
Arbetslösa (%) per kommundel, befolkningen 18-64 år, 31 oktober respektive år
2000-20142
9%
8%
Huddinge kommun
7%
Vårby
6%
Segeltorp
5%
Flemingsberg
4%
Sjödalen-Fullersta
3%
Stuvsta-Snättringe
2%
Trångsund
1%
Skogås
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
0%
Arbetslösheten i Huddinge var i oktober 2007 högre än länets men lägre än rikets.
Fram till 2010 har den närmat sig länets nivå för att under 2010 bli lägre än länets
vilket hållit i sig även under sen 2011.
Arbetslösa (%) i Huddinge, länet och riket, befolkningen 18-64 år, 31 oktober
respektive år 1995-20143
7,0%
6,0%
5,0%
4,0%
Länet
Huddinge
3,0%
Riket
2,0%
1,0%
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
0,0%
2
3
Statistik beställd från SCB på delområdesnivå
Baseras på månadsvisa insamlingar från Arbetsförmedlingen
15
Huddinges vision och mål
Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län
Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län
att bo, besöka och verka i.
Hållbart Huddinge 2030
I ett Hållbart Huddinge 2030 pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd
och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter
sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit.
Mål för Huddinge
För att nå det framtida läget i ett Hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara
en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål
formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare
och kunder.
 Bra att leva och bo
 Utbildning med hög kvalitet
 Fler i jobb
 God omsorg för individen
 Ekosystem i balans
För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att
förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under
rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser
kommunen genomför sitt uppdrag.



16
Attraktiv arbetsgivare
Sund ekonomi
Systematisk kvalitetsutveckling
Huddinges vision
Huddinges varumärke och bilden av Huddinge
2012 tog kommunfullmäktige beslut om en ny vision, uppdrag och kärnvärden för
Huddinge kommun. Den nya plattformen skapar en tydlighet i våra ambitioner med
Huddinge och ger en visionär målbild som vi alla kan förhålla oss till. Plattformen
innehåller dock inte enbart en vision utan beskriver även vårt uppdrag, våra
kärnvärden, vårt allmänna erbjudande och en tonalitet i kommunikationen.
En viktig ambition med plattformen är att spänna bågen och synliggöra Huddinges
ambitioner i Stockholmsregionen. Genom att ständigt väga våra mål mot visionen
skapas en förändringskraft och hjälper oss att sträva mot den önskade bilden av
Huddinge. Ytterst handlar dock visionsuppfyllelsen om att alla verksamheter
strävar mot visionen och har sin grund i våra kärnvärden och verkligen levererar
kvalitet – att vi håller vad vi lovar. Om vi lyckas med detta kommer vi skapa en
stolthet över Huddinge som ger ringar på vattnet och som därmed kommer att bidra
till en positiv utveckling för Huddinge som ort.
Huddinges vision
En av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i.
Visionen har kommunicerats till hela organisationen i övergripande form och
samtliga ledningsgrupper har fått en djupare presentation. Arbetet med att fortsätta
förankra visionen ligger som ett uppdrag för varje förvaltning. En viktig åtgärd
under planeringsperioden är att visa uthållighet och konsekvens i arbetet med
visionen.
Huddinges kärnvärden, tonalitet och erbjudande
En av de mest centrala komponenterna i plattformen är de antagna kärnvärdena,
mod, driv, omtänksamhet och mångfald. Det är viktigt att alla reflekterar över
dessa värden i den fortsatta planeringsprocessen eftersom det är vår gemensamma
nämnare när vi skapar en organisation som agerar samfällt och med ett ansikte.
Tonalitet och erbjudande är också viktiga komponenter när och hur vi presenterar
Huddinge som ort. Allt det vi säger och gör påverkar bilden av Huddinge. En annan
viktig del som fått mer uppmärksamhet under senaste åren är behovet av
förvaltningsbaserade värdegrunder som komplement till Huddinges kärnvärden.
17
Hållbart Huddinge 2030
I juni 2012 antogs flera långsiktiga mål för en hållbar samhällsutveckling i
Huddinge kommun till år 2030. I Mål och budget redovisas denna önskvärda
ögonblicksbild av ett Hållbart Huddinge år 2030 under avsnitten Ansvar för
naturresurser, Gemenskap och delaktighet i samhällslivet, Attraktiva
bostadsområden, God utbildning och kreativt näringsliv samt Rik fritid och god
hälsa. Varje avsnitt har ett antal angivna mål. Samtidigt som de långsiktiga målen
antogs beslutades att en hållbarhetsrapport, som följer upp målen, ska tas fram en
gång per mandatperiod. Hållberhetsrapporten är för närvarande under framtagande.
18
Inför planeringsperioden 2016-2018
I det här avsnittet beskrivs viktiga utmaningar för kommunens fortsatta utveckling
under planeringsperioden. Vid framtagande av årets Planeringsförutsättningar har
SKL:s rapport Vägval för framtiden, utmaningar för det kommunala uppdraget mot
år 2025 varit ett stöd för kommunens omvärldsanalys. Utmaningarna för
planeringsperioden redovisas utifrån kommunens nya målbild.
Bra att leva och bo
Europas mest attraktiva Storstadsregion
Stockholmsregionen har ambitionen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion;
en region där många vill bo, leva och verka i framtiden. Huddinge har en betydande
roll och ett stort ansvar för att vi ska nå visionen. Vi är länets näst största kommun
och två av de regionala stadskärnorna finns i kommunen. Landstingets regionala
planeringsorgan, TMR, har tagit fram en indikatorbaserad uppföljning av
utvecklingen i de regionala stadskärnorna (Remissversion december 2014).
Uppföljningen visar att Stockholmsregionen har en lång väg kvar till en hållbar
stadsutveckling med flerkärnighet som grund. Även om utvecklingen i Huddinges
regionala stadskärnor, Flemingsberg och Kungens kurva, går framåt är tillväxten i
regionen, framför allt den sysselsättningsmässiga, är fortsättningsvis starkt
koncentrerad till den centrala regionkärnan. I rapporten konstateras att det behövs
ett tydligare regionalt ledarskap kring utvecklingen av en flerkärnig region, inte
minst kring infrastrukturfrågorna. Regionen måste bli bättre på att identifiera vilka
åtgärder som krävs för att flerkärnigheten ska gå från vision till verklighet. Vi har
ingen möjlighet att själva driva den utveckling som behövs, utan är beroende av ett
gott samarbete med andra kommuner, organisationer och partners inom olika
områden. De samarbeten som etablerats behöver därför fördjupas.
Områden där samarbeten är extra värdefulla är vid utveckling av ändamålsenlig
transportinfrastruktur och förbättrad kollektivtrafik liksom ett gemensamt arbete för
att skapa fler arbetstillfällen i den södra regiondelen. Dessutom är andra väsentliga
faktorer för regionens utveckling där Huddinges bidrag behöver stärkas byggande
av nya bostäder och en ökad andel invånare med högre utbildning.
Södertörnssamarbetet
Huddinge kommun deltar aktivt i ett Södertörnssamarbete. Samarbetet omfattar
områdena Högskola och Näringsliv, Klimat, Olikhet och Mångfald samt
Infrastruktur. Samarbetet är fokuserat på åtgärder som bidrar till regionens tillväxt
och attraktivitet. Ett gemensamt utvecklingsmål är att kommunerna tillsammans ska
bidra med 65 000 bostäder och 110 000 arbetstillfällen till 2030. Med tanke på
regionens ökade betydelse för samhällsutvecklingen i stort är ett fortsatt starkt
Södertörnssamarbete nödvändigt för Stockholmsregionens utveckling.
Transporter och infrastruktur
För att Huddinge kommun ska kunna bidra med en omfattande byggnation av
bostäder och arbetsplatser krävs stora investeringar i transportinfrastruktur. Det
gäller såväl kommunens egna gator och vägar som regional infrastruktur med
statligt eller regionalt ansvar, till exempel Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg
19
Syd. Under planeringsperioden påbörjas arbete med en ny Länsplan för
transportinfrastruktur omfattande 2018-2029. Regionen har en stor utmaning i att
finansiera den infrastruktur som krävs för en växande region och det ställs redan
idag krav på att Huddinge kommun måste delta i de statliga och regionala
investeringarna genom medfinansiering. En framtida osäkerhet för Huddinges del
är om den omfattande satsningen på tunnelbaneutbyggnad kommer att medföra
lägre prioritet från statens sida för infrastruktur i Huddinge och
Södertörnskommunerna. Kommunen behöver arbeta proaktivt för att kunna
säkerställa befintliga och motivera nya investeringar i statligt finansierade
infrastrukturprojekt.
Antal körda mil per bil minskar. Mellan åren 2008 och 2011 har antalet körda mil i
genomsnitt per år och invånare minskat med 10 procent i Stockholms län och med 4
procent i riket. Anledningen till att trafiken ändå ökar beror på att invånarantalet
ökar. I och med urbaniseringen och att allt fler vill bo i städer och helst centralt
ställs krav på att förtäta samhällen. När detta görs finns inte utrymme för
personbilar på samma sätt som det har funnits under de senaste decennierna. Bilen
har även tappat som status- och frihetssymbol och färre unga har råd eller vill ta
körkort. Detta ställer krav på att planera för fler cykelvägar och bilfria stråk i
offentliga utrymmen. Att kunna förflytta sig utan bil har blivit en jämlikhetsfråga,
det vill säga. att man oavsett ålder, bilinnehav, körkortsinnehav med mera ändå ska
kunna förflytta sig.
Huddinge växer
Stadsutveckling
Översiktsplanen 2030, som antogs i juni 2014, anger en övergripande inriktning om
en långsiktigt hållbar utveckling. Hållbarhet ska uppnås genom att skapa levande
stadsmiljöer som underlättar ett bra vardagsliv samtidigt som större grönområden
värnas och klimatutsläppen minskas. Det mesta av kommunens utveckling av nya
bostäder och arbetsplatser ska ske inom de regionala stadskärnorna Flemingsberg
och Kungens kurva, i Huddinge centrum-Storängen och i kommunens lokala centra.
I dessa områden finns goda förutsättningar för att uppfylla översiktsplanens mål om
levande stadsmiljöer, prioritera gång, cykel och kollektivtrafik och
funktionsblandning.
Viktiga utmaningar som påverkar förutsättningarna att utveckla tätare stadsmiljöer
är utbyggnad av erforderlig infrastruktur och förutsättningarna för
bostadsbyggande. Vid förtätning finns inte utrymme för personbilar på samma sätt
som det har funnits under de senaste decennierna. Detta ställer krav på att planera
för fler cykelvägar och bilfria stråk i offentliga utrymmen. Bebyggelse planeras i
stor utsträckning att komma till i redan bebyggda områden vilket innebär att
hantering av målkonflikter och medborgardialog kommer att ha stort fokus. Det
kommer krävas särskilda insatser för att öka blandningen av upplåtelseformer och
bostadstyper i alla områden.
En annan stor utmaning med en växande kommun är att kunna tillgodose behovet
att offentligt finansierad service, framför allt platser i förskola och skola. Det är
viktigt att ha befolkningsprognoser med relevanta fördjupningar, väl
genomarbetade analyser av behovet, en välfungerande och effektiv planerings- och
genomförandeprocess, planberedskap samt förmåga att agera snabbt. För att
begränsa lokalkostnaden är det väsentligt att både befintliga och nytillkommande
lokaler utnyttjas effektivt och att möjligheter att samutnyttja lokaler tas tillvara.
20
Mötet mellan människor och deras möjlighet till att utvecklas, trivas och må bra i
sitt område är också avhängigt att det finns platser avsett för detta. Därför är god
tillgång till idrottsanläggningar för såväl spontan- som arrangerad
föreningsverksamhet, bibliotek och mötesplatser vital för ett levande och attraktivt
närområde. Det är också av stor vikt att säkerställa tillgången till idrottsytor,
bibliotek och mötesplatser i samband med att befolkningen ökar.
Fler bostäder
En stor utmaning för Huddinge är att enligt plan bygga 700 bostäder per år.
Efterfrågesituationen när det gäller nyproducerade bostäder i länet och i Huddinge
har under många år inte varit stark nog att möjliggöra ett tillräckligt högt
bostadsbyggande. Under det senaste året har dock byggandet ökat rejält i länet och i
kommunen. I Huddinge har cirka 900 bostäder byggstartats under 2014 varav en
hel del studentbostäder. Bostadsbristen är emellertid fortfarande svår för ungdomar
och andra grupper med svag förankring på bostadsmarknaden och med små
ekonomiska medel. Den här problematiken har inneburit direkta effekter på
kommunen med stora kostnader för tillfälliga boenden för bostadslösa
försörjningsstödstagare.
En översyn av regelverken för bostadsbyggande och planering har genomförts och
beslut har fattats för att underlätta byggandet. Ökningen av byggstarter har skett
innan regelförändringarna trädde i kraft och beror sannolikt på en stärkt efterfrågan
och låga räntor.
Vid planering och byggande av bostäder är det viktigt att verka för blandade
hustyper och upplåtelseformer och att även få in arbetsplatser och service, för
levande stadsmiljöer och för att tillgodose olika bostadsbehov i alla kommundelar.
Att främja social sammanhållning
Att främja social sammanhållning kan genom fysisk planering vara att skapa
förutsättningar för blandade upplåtelseformer, att utforma offentliga rum så att de
kan användas av olika grupper med olika behov och intressen eller att skapa en hög
tillgänglighet till viktiga målpunkter – den regionala och lokala arbetsmarknaden
och det lokala utbudet av service, aktiviteter och kultur. Det kan också handla om
att skapa förbindelser mellan olika närområden. Ny bebyggelse bör också användas
som ett verktyg för att inte förstärka skillnader mellan områden.
Tidigare har många insatser och investeringar i eftersatta områden fokuserat på att
hitta lösningar inom det egna området. Problemanalyser har grundats på tanken att
problem skapas i ett område och att de därmed bör lösas genom åtgärder i samma
område. Nu finns en ökad förståelse för nödvändigheten av ett helhetsperspektiv,
att se hur ett specifikt område fungerar såväl internt som i samspel med andra
stadsdelar. Kommunen utgörs inte av isolerade öar utan är en sammanhängande
struktur där olika områden i hög grad är beroende av och påverkar varandra.
Jämlikhet
Att verka för jämlika levnadsvillkor för vår befolkning är en angelägen del av det
kommunala uppdraget. Det betyder att alla som bor, lever och verkar i Huddinge
ska få likvärdig service och bemötande oavsett bostadsort, ålder, kön, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
21
Det finns skillnaderna i inkomst mellan kommunens olika områden. Resultat visar
också att män har högre medelinkomst i alla områden. Skillnader mellan områden
finns också vad gäller valdeltagande och den mellanmänskliga tilliten. Samma
mönster går att skönja inom utbildningen; meritvärdet i årskurs 9 och andelen av
befolkningen som har en eftergymnasial utbildning om minst tre år skiljer sig åt
mellan områdena, liksom förvärvsfrekvens, arbetslöshet, hälsa och livslängd. Den
psykiska ohälsan bland unga är låg men varierar mellan områden i kommunen och
mellan könen där flickor skattar sin psykiska hälsa generellt sämre jämfört med
pojkar.
I detta avsnitt lyfts några särskilt angelägna perspektiv att ta med sig framåt i
jämlikhetsarbetet.
Normkritik och intersektionalitet
Måluppfyllelse och strategiskt fungerande jämlikhetsarbete på kommunal nivå
kräver en lyhördhet för de olika kontexter våra verksamheter befinner sig i. Som
kommun behöver vi även ha förmåga att ta in och använda oss av nya metoder,
verktyg och forskning som bidrar till förbättring av vårt arbete. Normkritik och
intersektionalitet är två sådana ansatser.
Att arbeta normkritiskt handlar om att försöka förstå själva grunden till varför
ojämlikhet uppstår. Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att
synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger
till grund för diskriminerande strukturer. Med normer i en verksamhet menas till
exempel både uttalade och outtalade regler och förväntningar.
Intersektionellt perspektiv innebär ett problematiserande av hur makt och
ojämlikhet är kopplat till kön, klass, sexualitet, etnicitet, ålder med mera.
Perspektivet undersöker hur berättelser, normer och föreställningar skapar
ojämlikhet i olika kontexter.4
HBTQ
HBTQ är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt
andra personer med queera uttryck och identiteter. Arbetet i Sverige med att
säkerställa lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet
och könsuttryck har skett och sker genom en rad insatser inom olika delar av
samhället. HBTQ-personer drabbas alltjämt av diskriminering och andra
kränkningar i det samhället. Arbetet för lika rättigheter och möjligheter för HBTQpersoner behöver därför stärkas.
Bristande tillgänglighet blir en ny form av diskriminering
Bristande tillgänglighet blir en ny form av diskriminering, som gäller från den 1
januari 2015 inom diskrimineringslagstiftningen. Förändringen berör både
arbetslivet och andra samhällsområden. Genom lagändringen ersätts begreppet
funktionshinder genomgående med begreppet funktionsnedsättning. Ändringen är
rent språklig och innebär ingen ändring i sak.
4
Föreläsning under konferens ”Jämställdhet 2.0”, Intersektionella perspektiv på jämställdhet,
Paulina de los Reyes, Stockholms universitet 2014-11-06
22
Jämställdhetsintegrering och Gender Budgeting
I Statistiska centralbyråns senaste publicering ”På tal om kvinnor och män. Lathund
om jämställdhet 2014” synliggörs att samhället har stora utmaningar i att nå de
jämställdhetspolitiska målen.5 Det finns stora utmaningar inom samtliga delmål.
Gender Budgeting är ett exempel på förändringsarbete som syftar till att omfördela
resurser jämställt.6 Gender Budgeting, eller jämställdhetsintegrerad budget som det
också kallas, handlar om att synliggöra hur kommunens resurser fördelas mellan
könen och vilka effekterna blir. Könsuppdelad statistik är en angelägen faktor i ett
arbete med gender budgeting. Enligt Europaparlamentet (2003) innebär Gender
Budgeting nedan delar:

Utvärdering av hur offentliga resurser fördelas mellan män och kvinnor och
hur män och kvinnor påverkas budgetmässigt av beslut

Förändra budgetens inkomster och utgifter för att främja jämställdhet

Jämställdhetsintegrera planerings- och uppföljningsprocessen (vilket
Huddinge har struktur för i och med jämlik styrning vilket ligger i linje med
denna punkt, se nedan, men som behöver fördjupas och vässas).
Överenskommelse mellan SKL och regeringen för att stärka arbete med
mänskliga rättigheter på kommunal och regional nivå
SKL och regeringen genomför en treårig satsning för att stärka arbetet med
mänskliga rättigheter på kommunal och regional nivå. Överenskommelsen syftar
till att stärka respekten för, och öka kunskapen om, hur mänskliga rättigheter kan
omsättas i praktiken.
SKL genomförde under hösten 2014 en kartläggning av arbetet med mänskliga
rättigheter i kommuner, landsting och regioner. Huddinge deltog i den
kartläggningen. Kartläggningen är den första delen av genomförandet av MRöverenskommelsen som SKL har tecknat med regeringen. Syftet med
kartläggningen är att ge en nulägesbild av hur arbetet med mänskliga rättigheter i
kommuner, regioner och landsting bedrivs, vilka hinder och möjligheter
medlemmarna ser, liksom behoven av stöd och insatser.
Utifrån resultatet av kartläggningen kommer en handlingsplan att utformas för hur
arbetet ska bedrivas under perioden juni 2015 till juni 2017. Handlingsplanen ska
omfatta:
 insatser för utbildning och kompetensutveckling
 kunskaps- och metodutveckling samt erfarenhetsutbyte
 dialog och samarbete med olika aktörer.
5
Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället
och sina egna liv. Målet antogs i bred politisk enighet 2006 utifrån propositionen Makt att forma
samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155). Till det
jämställdhetspolitiska målet finns fyra delmål: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande, 2.
Ekonomisk jämställdhet., 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och 4. Mäns
våld mot kvinnor ska upphöra.
6
Exempel på kommuner som arbetar med Gender Budgeting är Askersund, Göteborg och
Karlskoga.
23
För Huddinge kan denna överenskommelse i praktiken innebära ett stöd i vårt
arbete med jämlikhet.
Jämlik styrning
Huddinge kommun arbetar systematiskt med jämlik styrning genom att integrera
och utveckla jämlikhetsperspektivet i den ordinarie styrnings- och
ledningsprocessen och strävar efter att öka jämlikheten med olika insatser. Detta
syftar till att både förstå och synliggöra ojämlika livsvillkor för att sedan arbeta
med rätt insatser och åtgärder för att skapa jämlikhet. Det handlar också om att som
kommun ta sitt ansvar som samhällsbyggare och skapa jämlika livsvillkor på lång
sikt. För att möjliggöra hållbara analyser av resultat med formulering av insatser
som leder till jämlikhet krävs en förståelse för vad som menas med ojämlik service.
Jämlik service kan i praktiken innebära skillnader i service. Det kan innebära att
särskilda behov prioriteras och förstås.
Oro för ökad främlingsfientlighet
En undersökning genomförd av SOM-institutet7 visar att 78 procent av
befolkningen i Sverige anser att ökad främlingsfientlighet är mycket eller ganska
oroande. I jämförelse visar undersökningen att 49 procent oroas för ökad
invandring. Ökad främlingsfientlighet oroar alltså befolkningen i högre grad än
invandring och ökat flyktingmottagande.8
Enligt Migrationsverket är prognosen för antalet asylsökande år 2014 80 000.
Antalet asylsökande ökar inte bara i Sverige utan i hela Europa.9 Det innebär att det
krävs ökade insatser för att ge dem som flyr undan våld och förföljelse ett bra
mottagande. Utvecklingen skapar behov av fler boendeplatser i kommunerna. Det
innebär att alla berörda samhällsaktörer måste ta ett gemensamt ansvar så att
personer som söker sig hit får ett bra mottagande och möjlighet att starta ett nytt liv
i trygghet.
Antalet ensamkommande barn och ungdomar har ökat.10 Det ställer särskilda krav
på kommunerna som ansvarar för deras boende och mottagande. År 2012 kom det
cirka 3 500 ensamkommande barn till Sverige, utan sina föräldrar eller andra
vårdnadshavare, och år 2013 kom över 3 800 barn. Prognos framåt för de närmast
följande åren visar att 4 000 ensamkommande barn uppskattas söka asyl i Sverige
per år.11
Trygghet och säkerhet
Människors faktiska och upplevda trygghet är viktig för att nå kommunens vision.
Brottsligheten i Sverige har minskat enligt statistik från Brottsförebygganderådet
(BRÅ) och så även i Huddinge. Dock är det stora skillnader mellan trygghet och
brottslighet i de olika områdena i kommunen liksom mellan kön och ålder.
I Huddinge anmäls många brott om man jämför med övriga kommuner i länet. Bara
fyra kommuner har fler anmälda brott än Huddinge. Den upplevda otryggheten är
7
SOM-institutet är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet.
http://www.som.gu.se/digitalAssets/1487/1487702_071-082-sandberg-o-demker.pdf
9
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2014/2014-07-24Migrationsverket-hojer-asylprognosen-till-80-000.html 2014-12-18
10
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2014/2014-0724-Migrationsverket-hojer-asylprognosen-till-80-000.html 2014-12-18
11
https://unicef.se/fakta/barn-pa-flykt 2014-12-06
8
24
också hög sett i ett nationellt och regionalt perspektiv. Arbetet framöver behöver
fokusera på att genom gemensamma satsningar förebygga och förhindra problem
samt att minska skillnader mellan områdena. Detta så att nyrektyrering till
kriminalitet upphör och att det blir svårt att begå brott av olika slag.
I inriktningsbeslutet för den nya nationella polismyndigheten som verkställs från
den 1 januari 2015 framgår att lokal samverkan ska vara en viktig del för att
komma närmare medborgarna och för att klara upp brott samt öka tryggheten. Ett
led i arbetet är att den lokala polisen tillsammans med kommunen tecknar ett
samverkansavtal. Ett lokalt samverkansavtal syftar till att stärka och utveckla
samarbetet och uppnå goda effekter vad gäller ökad trygghet och minskad
brottslighet. Polismyndighetens nya ambition med lägesbaserade
samverkansöverenskommelser med kommuner sker samtidigt som
lokalpolisområden i den nya Polismyndigheten får utökat mandat och resurs för att
hantera den lokala brottsligheten och otryggheten.
Förebygga och hantera eventuella konsekvenser av ökade risker
Riskerna i samhället ökar av flera olika anledningar, exempelvis vår ökande
användande av teknik och då inte minst IT. En annan faktor är oro i omvärlden som
även påverkar oss. Dessutom sprids information på ett helt annat sätt idag än
tidigare vilket även gäller vid krishändelser. Därför är det viktigt att kommunen
satsar på redundans för den teknik som hanterar viktiga processer i kommunen. Vi
måste även ha en god krishanteringsförmåga för att hantera de stora kriserna som i
lagen benämns ”extra ordinära händelser”, men även de något ”mindre” kriserna
som då och då uppstår, där en dålig krishantering kan generera en långt större skada
för kommunen än den faktiska händelsen. I det arbetet är krisledningsförmågan och
kriskommunikationsförmågan viktiga faktorer.
Lokal rådighet förändras
De förtroendevalda på lokal och regional nivå ser sitt handlingsutrymme begränsas
allt mer. Det handlar om detaljstyrning på det nationella planet samt om medvetna
medborgare som ställer ökade eller nya krav när det gäller tjänsternas utbud,
omfattning och utformning.
Samtidigt tyder mycket på att ”rättighetstrenden” förstärks. Med ökad tillgänglighet
till information om verksamheters kvalitet görs allt fler medvetna val av
medborgarna. Valfrihet och rättighetstänkandet utmanar kommuner och landsting
men kan å andra sidan bli ett verktyg för utsatta och diskriminerade grupper att göra
sin röst hörd. Medias sätt att granska politiker och verksamhet är ibland av
populistisk karaktär, något som också kan förstärka rättighetstänkandet.
Dessa omständigheter leder till en rad frågor och utmaningar. Går det att samtidigt
hantera helhetsansvaret för resurser och verksamhet och tillgodose lagens
intentioner att öka den enskildes valmöjlighet och påverkan? Hur påverkar
rättighetslagstiftningen möjligheterna att göra lokala och regionala prioriteringar?
Vilka strategier behöver utvecklas för att hantera ökat rättighetstänkande?
Förändrade krav och förväntan på kvalitet
I Sverige och därmed i Huddinge finns ett antal generationer medborgare som är
förhållandevis många till antalet medan andra generationer är färre till antalet. Det
leder till att efterfrågan på olika välfärdstjänster varierar över tiden och därmed
försvårar för samhällsplaneringen. År 2025 har vi många äldre och efterfrågan på
25
äldreomsorg kommer att öka, likaså kommer gruppen med yngre tonåringar att vara
stor och de behöver tillgång till högstadieskolor och gymnasieskolor något som
kommunen behöver planera för i tid.
Men det är inte bara demografin som sätter ökad press på kommunen utan även
medborgarnas efterfrågan på tjänster och förväntningarna på hög kvalitet.
Dessutom kommer ständig uppkoppling till internet snart att vara en naturlig del av
livet för nästan alla medborgare. Förväntningarna på kommuner ökar på att viss
service alltid ska vara tillgänglig. Tekniken skapar även nya möjligheter för
kommunen att flytta över en del jobb till brukaren via smarta e-tjänster. På så sätt
kan en del tjänster bli mer tillgängliga för brukaren samtidigt som de spar arbete för
kommunen.
Den så kallade rekordgenerationen som genom sina värderingar och maktpositioner
inom politik och offentlig sektor påverkat hur vårt samhälle är uppbyggt börjar nu
gå i pension. De nya yngre generationerna som tar över har delvis andra värderingar
vilket kommer att påverka samhället.
Välfärdstjänster i annan regi
En betydande del av välfärdstjänsterna som kommunen ansvarar för utförs av andra
aktörer än kommunen. I kommunallagen finns ett generellt krav på att kommuner
ska kontrollera och följa upp verksamhet som genom avtal lämnats över till privata
utförare samt att genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att
ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över.
I och med ny lagstiftning som träder i kraft 1 januari 2015 ska fullmäktige för varje
mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs
av privata utförare.
Syftet med förändringarna i kommunallagen är att

förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare

öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet

stimulera till ett strategiskt förhållningssätt när privata utförare anlitas.
Programmet ska gälla all den verksamhet som kommuner upphandlar, det vill säga,
inom alla kommunala verksamhetsområden – vård och omsorg, kultur och fritid,
hälso- och sjukvård, gator och parker, kommunikationer och annan infrastruktur
etcetera (inte skola och förskola). Förändringen innebär att kommuner
26

ska bedriva ett strategiskt och systematiskt arbete kring uppföljning och
kontroll av privata utförare

ska kontrollera och följa upp verksamhet som enligt avtal drivs av en privat
utförare

har en generell informationsskyldighet

genom avtal ska tillförsäkra information som gör det möjligt för
allmänheten att få insyn

se till att kommunala företag ger allmänheten insyn i verksamhet som de
överlämnar till privata utförare.
Programmet ska gälla för en mandatperiod, men det är inte specificerat i lagen när
under mandatperioden programmet ska antas.
Hur programmet ska vara utformat och med vilken detaljeringsgrad är heller inte
fastlagt i lagstiftningen. Det öppnar upp för mycket lokala anpassningar och
kopplingar till övriga styrdokument. Möjligheten finns att integrera programmet i
andra styrdokument, givet att kraven på vad programmet ska innehålla beaktas.
Programmet kan också delas upp i flera med inriktning på olika
verksamhetsområden.
Huddinge kommun bör ta fram och infoga programmet i översiktlig och principiell
form i Mål och budget och ge nämnderna i uppdrag att i sina verksamhetsplaner
bryta ner det per verksamhetsområde.
Natur- och kulturupplevelser
Huddinge har en rik och varierad natur som är tilltalande för många människor. I
stort sett alla gröna områden i kommunen utnyttjas på något sätt, allt från lek och
promenader i närheten av bostäder och arbetsplatser till strövande i Huddinges
odlingslandskap eller skogar. Huddinges läge nära huvudstaden gör också att våra
grönområden besöks av många människor från grannkommuner, inte minst från
Stockholm. Detta är en av huvudorsakerna till att stora delar av kommunen är
utpekat som riksintresse för det rörliga friluftslivet. Både ur natur- och
friluftshänsyn är det viktigt att, i all fortsatt planering av kommunens
markområden, bevara värdefulla naturområdena och att inte splittra dem i mindre
enheter.
Utveckling av natur- och kulturupplevelser
Under 2014 blev Huddinge kommun rankad som Sveriges bästa naturvårdskommun
av Svenska Naturskyddsföreningen. Huddinge blev även genom Naturvårdsverket
(med flera) årliga ranking av Sveriges friluftskommuner rankade som länets bästa
friluftskommun.2012 inleddes ett förvaltningsövergripande arbete med att utveckla
natur- och kulturupplevelserna i Huddinge i syfte att förbättra livskvalitén, öka
Huddinges attraktivitet och därigenom stärka varumärket. Arbetet har fokuserats på
huddingeborna samt boende i stockholmsregionen. Det bygger på det som redan
finns. Naturen behöver tillgängliggöras, synliggöras, paketeras och marknadsföras
på en helt annan nivå än vad som sker idag.
Den fortsatta utvecklingen av natur- och kulturupplevelserna i Huddinge är ett
långsiktigt arbete som kräver en tydlig riktning, samordning och uthållighet. Det är
med andra ord en process med många aktörer såväl inom kommunen som externt.
För att arbetet ska bli framgångsrikt behöver ledningen för de olika aktörerna ha ett
helhetsperspektiv med en gemensam målbild och en vilja att bidra med sina
resurser för att successivt förbättra det samlade utbudet.
Under 2014 bedrevs en stor del av arbetet i ett kommungemensamt projekt som
bland annat levererat utredningar och arbetat för att etablera samarbete med externa
kommersiella aktörer dels i Flottsbro dels vid Sundby gård, en nulägesanalys för
upprustning av Björksättra herrgård inklusive möjligheter till kommersiell
verksamhet, en utredning om möjligheten att etablera ett nationellt hundcenter, ett
förslag till friluftsstråk genom Huddinge kommun och ett förslag till ett gemensamt
program för att beskriva vad som ska uppnås på ett antal års sikt för att
27
vidareutveckla natur- och kulturupplevelserna i Huddinge. Projektet utgör en bra
plattform för det fortsatta utvecklingsarbetet.
När det gäller Huddinge som besöksmål bör natur och kultur bindas samman för att
skapa synergier. Det blir en naturlig utveckling när kommunens rika kulturarv
tillgänglig- och synliggörs. Exempel på detta är Vårbyskatten och gravfält i
kommunen. Då det är många som vill vistas i naturen gäller det dock att skapa bästa
möjliga förutsättningar för att minimera konflikter. Därför är samarbete med övriga
aktörer inom kommunen väldigt viktig för att bana väg för bra gemensamma
lösningar. Ett regionalt perspektiv är också nödvändigt. Inte minst när det gäller det
rörliga friluftslivet med orientering, leder, isar och skidbackar.
28
Utbildning med hög kvalitet
Professionella pedagoger, professionella skolledare, stödjande lärmiljöer och
IT
All utbildning ska basera sig på forskning och beprövad erfarenhet. Aktuell
skolforskning visar att professionella pedagoger, professionella skolledare och
stödjande lärmiljöer är avgörande för utbildningens kvalitet. Huddinge behöver
skapa förutsättningar för att rekrytera och behålla kompetenta och behöriga lärare
och förskollärare. Huddinges lärare och förskollärare ska ha möjlighet till
karriärsutveckling och ett led i detta är att fortsätta arbetet med förstelärartjänster
och forskningstjänster. Utbildningen i Huddinges förskolor och skolor ska ledas av
professionella skolledare som fokuserar på det pedagogiska ledarskapet bland annat
genom implementering av barn- och utbildningsförvaltningens pedagogiska
plattform och ett fortsatt fokus på arbetet med matematik, språkutveckling och IT i
undervisningen.
Likvärdiga utbildningsresultat
Meritvärdena i årskurs 9 nådde under 2014 högsta värden hittills och trenden är
positiv. Trots detta återstår utmaningen om likvärdigheten mellan skolor, mellan
våra geografiska områden samt mellan flickor och pojkar. Flickorna har påtagligt
högre meritvärde i årskurs 9 än pojkarna och fler kvinnor än män har en
eftergymnasial utbildning om minst tre år, en skillnad som dessutom ökat över tid.
Utbildning och lokaler
Utbildning förutsätter ändamålsenliga lokaler. Nya skolor och förskolor måste
projekteras tidigare och vara en del i planeringsförutsättningarna vid nya
bostadsbyggnationer för att tillförsäkra invånarna goda möjligheter till
skolplacering nära hemmet och bidra till att skapa ett attraktivt boende.
Den stora befolkningstillväxten med stigande antal förskole- och skolbarn medför
ökande lokalbehov. I de lokalförsörjningsplaner som sträcker sig tio år framåt i
tiden framhålls att det inom verksamheterna krävs en kraftig utbyggnad av lokaler
för skolor och förskolor. Inom grundskolan är elevökningen omfattande och det är
av stor vikt att planera för hur resurserna motsvarar finansieringsbehovet av nya
lokaler och ombyggnationen av befintliga. I avsnittet om sund ekonomi redovisas
en uppföljning av och förslag till justering av resurstilldelningsmodellen för lokaler.
Ett försök att konkretisera volymökningarna inom verksamheterna är att räkna om
den till cirka 9 nya grundskolor och 17 nya förskolor fram till 2023.
Samarbete med akademierna
Koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som högskolor, universitet,
sjukhus och forskning i Huddinge är en stor tillgång och därför bör samverkan
mellan dessa aktörer och kommunen fördjupas.
Utifrån en inventering som gjorts av pågående samarbeten mellan Huddinge
kommun och akademierna kan konstateras att mycket sker men att förvaltningarna
agerar på lite olika sätt och med olika resurser.
Vid inventeringen framkom även att förvaltningarna har ett antal prioriterade
områden man anser samverkan bör röra. Framför allt gäller det fortbildning,
utbildning och personalförsörjning, men även att fånga upp ny forskning som man
kan ha nytta av i verksamheten.
29
Den omvärldsspaning kommunstyrelsens förvaltning har gjort pekar på att
framgångsrika kommuner inom detta område tar sig an samverkan på olika sätt,
men de kartläggningar SKL har initierat visar samtidigt att det finns ett antal
generella erfarenheter och framgångsfaktorer att ta fasta på om samverkan med
akademierna ska fördjupas:
30

Samverkan mellan Huddinge kommun och akademierna, som idag sker
i olika projekt utan samordning eller styrning, bör drivas enligt en
samverkansstrategi där syftet med samarbetet klart framgår. När syftet
formuleras ska hänsyn tas till de prioriterade områdena förvaltningarna
redovisat.

Erfarenheter måste inhämtas från andra kommuner, som kommit längre
än Huddinge, och i det arbetet bör framför allt kommuner där flera
akademier finns beaktas.

Strategin bör utgå från de framgångsfaktorer som olika kartläggningar
pekar på. Framgångsfaktorer är exempelvis att avsätta resurser och ha
en samordnande funktion/organisation för samverkan. Tillit och
förtroende mellan parterna är också avgörande för ett framgångsrikt
samarbete. Därför måste samverkan förankras på högsta nivå inom
organisationerna.

Samverkan med akademierna bör formaliseras i särskilda avtal med
gemensamma strategiska målsättningar och visioner samt riktlinjer för
hur samverkan ska ske.
Fler i jobb
Näringslivsutveckling
Huddinges har ett diversifierat näringsliv där branscher som vård, handel och
utbildning är störst och där kommunens två regionala stadskärnor är de
arbetsplatsområden med den absolut övervägande delen av dessa arbetstillfällen.
Konkurrensen inom handeln i regionen är stor. Det är utmaning för Kungens kurva
att behålla förstaplatsen som landets största handelsplats med all utveckling inom
handel och upplevelser som tillkommer och utvecklas i länet.
Då utvecklingen och byggandet av nya bostäder och verksamheter i
Flemingsbergsdalen har påbörjats kommer möjligheterna för nyetablering och
arbetsplatser vara goda. I Flemingsberg byggs även ett nytt huvudkontor för bolaget
Bactiguard (Tullinge) samt Technology for Health vilket kommer att generera flera
nya arbetstillfällen inom life science.
I Flemingsberg startade polisutbildningen vid Södertörns högskola i januari 2015
och i juli 2016 kommer Röda korsets sjuksköterskeutbildning att etablera sig vilket
stärker utbildningsklustret i området och skapar fler arbetstillfällen.
I Huddinge jobbar cirka 42 000 människor. Det privata näringslivet står för drygt
hälften av arbetstillfällena medan knappt hälften finns inom kommun, landsting
eller stat. Karolinska universitetssjukhuset och Huddinge kommun är de största
arbetsgivarna. Den stora majoriteten av företag har färre än fem anställda och det är
även i den gruppen vi ser ökningen av nyföretagandet.
När Citybanan är klar kommer Huddinge vara en av de kommuner som främst kan
dra nytta av att restiden förkortas och turtätheten ökar. Därmed stärks Huddinge
som etableringsort samt får större tillgångar till arbetskraft då allt fler når Huddinge
och Flemingsberg inom 30 minuter när byten mellan transportslag kan göras
snabbare och en station tillkommer vid Odenplan.
Fortsatt arbete inom med utbildning-arbetsliv-entreprenörskap inom skolan skapar
goda förutsättningar för näringslivet.
Förbättrat näringslivsklimat
De flesta av landets kommuner arbetar allt mer med att förbättra sitt företagsklimat.
Insikten om att det är en viktig del för utveckling av befintliga företag och
etableringen av nya har gjort att arbetet prioriteras allt högre. Kommuners
företagsklimat mäts av flera aktörer och dess resultat får en allt större
uppmärksamhet i olika media. Det bidrar därför också starkt till kommunernas
varumärke. Huddinge kommun har vid den senaste mätningen sjunkit i Stockholm
Business Alliance Nöjd-Kund-Index, NKI, där kommunen tidigare varit
framgångsrik. Även i den årsvisa ranking som Svenskt näringsliv gör tappar
Huddinge några placeringar i den senaste mätningen.
Huddinge arbetar nu förvaltningsövergripande med företagsklimatet och en
handlingsplan som innefattar olika insatser är framtagen. Ett arbete med ökad
samverkan mellan avdelningar och förvaltningar för ett förbättrat näringslivsklimat
pågår också.
31
Öka antalet arbetsplatstillfällen
Arbetsplatskvoten är en indikator som beskriver hur förhållandet ser ut mellan
antalet arbetsplatser inom ett område, till exempel en kommun, och hur många som
arbetar. Under ett flertal år har denna kvot legat runt 0,9 och de senaste åren rent av
sjunkit något. Målet för Huddinge är att arbetsplatskvoten ska vara 1,0, vilket kan
bli en stor utmaning. Det är svårt att både behålla och attrahera nya etableringar i
södra stockholmsregionen inklusive Huddinge.
Stöd för försörjning
Arbetslösheten har sjunkit något mellan 2013 och 2014 (från 3,4 procent till 3,1
procent) och rankingen i länet har förbättrats från plats 17 av 23 kommuner till plats
14 av 22 kommuner. Även antalet hushåll med försörjningsstöd sjunker mellan åren
2012-2014 från 2 414 till 1 910. Uppgiften för 2013 är 2 151 hushåll. Däremot ökar
bidragstidens längd, vilket beror på att de personer som är kvar i försörjningsstöd,
är i behov av stora stödinsatser för att bli aktuella på arbetsmarknaden eller klara
studier.
32
God omsorg för individen
Hälsan förbättras men skillnaderna fortsätter att öka
Folkhälsan i Sverige har blivit bättre men gapet mellan olika grupper i samhället
ökar. Socioekonomiskt svaga grupper har större hälsoproblem än andra grupper i
kommunen. Skillnaderna mellan grupper med olika utbildningsbakgrund är
fortfarande tydliga. Samtliga folkhälsoproblem som fetma, stillasittande fritid,
rökning och hög alkoholkonsumtion är vanligare bland personer i socioekonomiskt
svaga grupper. Även alla stora dödsorsaker i befolkningen som hjärtsjukdom,
stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare
bland dessa grupper. Kvinnor med endast grundskoleutbildning är en grupp som i
flera avseenden har haft den minst gynnsamma hälsoutvecklingen både vad gäller
psykisk och fysisk hälsa. Det skiljer i genomsnitt fem år i livslängd mellan låg- och
högutbildade kvinnor.
Dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar har minskat under senare år och färre
har ett riskbruk av alkohol. Även bland barn i högstadieåldern har
alkoholkonsumtionen minskat.12 Elever som inte dricker alkohol i Huddinge ökar
och har så gjort sedan kommunen började mäta 2002. Elever som inte provat
narkotika visar också på en positiv utveckling och har så gjort sedan många år.
Detta gäller såväl alkohol som narkotika.
Andelen vuxna i Huddinge som upplever sin hälsa som god eller mycket god har på
totalen gått upp något mellan åren. Kvinnor och män bedömer sin hälsa relativt
lika. Hur hälsan bedöms ser ganska olika ut mellan olika områden i Huddinge.
I Huddinge har 0,7 procent av befolkningen psykisk funktionsnedsättning av något
slag (psykisk ohälsa av långvarig art som innebär funktionsnedsättning)13. Hos
personer med psykisk ohälsa finns hemmavarande barn under 18 år.
Barnkonsekvensanalyser kan vara en metod att identifiera dessa familjers och barns
situation. Gruppen har tidigare varit en relativt dold grupp. Trångsund, Skogås,
Vårby och Flemingsberg har en klart högre andel av målgruppen än resterande
kommunen.
Regeringen tillsätter kommission för jämlik hälsa
Utifrån konventionen om de mänskliga rättigheterna och deklarationer om rätten till
liv, till ett gott liv och en god hälsa ska regeringen tillsätta en kommission för
jämlik hälsa under våren 2015.
Health 2020 och Healthy cities – WHO och folkhälsoarbete i brett perspektiv
Medlemsstaterna i WHO:s europeiska region har enats om en ny gemensam
hälsopolitisk strategi – Health 2020. Medlemsländernas gemensamma mål är att
åstadkomma betydande hälsoförbättringar och ökat välbefinnande i befolkningen,
minska ojämlikhet i hälsa, stärka folkhälsan och bygga upp ett hållbart hälsosystem
som har människan i centrum. Strategin är utformad för att ge vägledning i att möta
nuvarande och kommande utmaningar i hälsa, där det krävs ändamålsenlig styrning
och lösningar kring effektiva insatser. Den identifierar hur hälsan kan förbättras
genom en hållbar och jämlik fördelning av hälsan.
12
Folkhälsan i Sverige 2013
Kartläggning av SÄF tillsammans med landstinget av personer med psykisk funktionsnedsättning
av något slag (2013)
13
33
Kommunen är medlem i Healthy Cities nationella nätverk och inom detta nätverk
pågår dialog kring hur social hållbarhet och hälsofrämjande arbete kan blir en
viktigare del i planeringen. Hälsofrämjande stadsplanering behöver tydligare föras
in i kommunens arbete i kring plan- och byggprocesser för att få effekt.
Kultur- och fritidsutbudet som möjliggörare
Idrotts- och friluftsliv har stor betydelse och främjar både återhämtning och
stimulans. Det är därför viktigt att utbudet av fritidsaktiviteter är brett och varierat.
Tillgängliga rekreationsområden, idrottsanläggningar, lekplatser och tillgång till
bostadsnära aktivitetsytor för spontanidrott men även olika typer av mötesplatser är
tillsammans med föreningslivet viktiga grundstenar i ett hälsosamt samhälle.
Kultur är viktig för den sociala sammanhållningen. Utöver att ge identitet,
underhålla och skapa debatt är kulturen också ett bidrag till ett friskare liv.
Mötesplatser och ett rikt kulturliv är viktiga inslag i samhället.
Det är viktigt för hälsan att motionera regelbundet. Ett minimum för goda
motionsvanor anses vara att motionera så att man blir andfådd eller svettig minst
två gånger i veckan. I undersökningen Ung livsstil undersöktes år 2009
motionsvanor hos barn och unga. Resultatet visade att många barn och unga i
Huddinge rör på sig mindre än två gånger i veckan. Huvudskälet till att många
pojkar och flickor inte tränar var enligt dem själva att det finns andra saker som är
roligare och att de inte orkade. För kommunen och föreningslivet är det prioriterat
att hitta aktiviteter och former som kan locka fler unga att träna oftare. Under
2014/2015 genomförs en ny undersökning, resultatet kommer att utgöra ett viktigt
underlag för fortsatta satsningar.
Högpresterande unga kvinnor och unga arga män
Bland unga i åldern 16–24 år rapporterar dubbelt så många kvinnor som män
besvär av ängslan, oro eller ångest, och för båda könen har dessa besvär tredubblats
sedan början av 1990-talet. De senaste åren förefaller ökningen av lättare besvär ha
avstannat, men den mindre andel som upplever svår ängslan, oro eller ångest har
fortsatt att öka. 14 Den psykiska ohälsan bland unga varierar mellan
bostadsområdena i kommunen och mellan könen framgår att flickor skattar sin
psykiska hälsa generellt sett sämre jämfört med pojkar.
Gruppen unga kvinnor med psykiska problem ökar. Denna grupp presterar i
motsvarighet till många pojkar sällan dåligt i skolan, snarare tvärtom. En tuffare
arbetsmarknad och osäkerhet om framtiden stressar och leder till att fler unga mår
dåligt. Vad gäller skolstress och flickors upplevelser av krav från omgivningen har
”flickors frivilliga ansvarstagande” pekats ut som en orsak till upplevelsen av krav
och stress – det kan handla om att flickor tar stort ansvar för relationer med vänner
och familj, eller åtaganden på fritiden. I sammanhanget måste ”frivillighet” förstås
utifrån en stark norm för vad som förväntas av flickor. Flickor och pojkar lever och
växer upp under delvis olika förutsättningar. Dessa livsvillkor – exempelvis
skolstress och ansvarstagande, bidrar till att främst flickor upplever, uttrycker och
rapporterar psykiska besvär såsom stress och oro. 15
Forskning pekar att generella åtgärder bäst kan bidra till att hälsoskillnader minskar
men att de ska anpassas till olika gruppers förutsättningar och nå de grupper som
14
15
Folkhälsa i Sverige 2013
Ojämställdhet i hälsa och vård, SKL (2014)
34
har störst behov. En trend som syns i många kommuner är satsningar med sociala
investeringar.
En allt större grupp män uppvisar problem på flera olika sätt. Det rör sig om män
(med både svensk och utländsk bakgrund) som presterar dåligt i skolan, har
traditionella värderingar och som får det svårt både på arbetsmarknaden och i
relationer och lättare hamnar utanför etablerade sociala nätverk. Risken finns att
denna grupp kan komma att utgöra en rekryteringsbas för främst kriminella nätverk,
men även för olika politiska och religiösa extremistiska rörelser.16
Unga och våld - pojkar som offer och potentiella gärningsmän
Pojkar och mäns utövande av våld är ett utbrett samhälls- och folkhälsoproblem
som drabbar både andra män, kvinnor och barn. Våldet medför stora kostnader,
både ekonomiskt för samhället i stort och för individers hälsa och välbefinnande.
Forskning visar att ett våldsförebyggande arbete kan ge stora effekter och att det är
arbetet som bygger på att förändra stereotypa föreställningar om kön och som
fokuserar på unga män och killar som är särskilt effektivt i detta omfattande arbete.
Detta eftersom män och killar både drabbas av och står för majoriteten av våldet.
Att majoriteten av våldet begås av pojkar och män betyder inte att män, av naturen,
är mer våldsamma än flickor och kvinnor. Omfattningen av våld säger mer om hur
nära sammankopplat våld är med maskulinitetsskapandet.17
Samverkan mellan många aktörer skapar störst möjlighet till förändring. Det kräver
samarbete och samverkan mellan olika aktörer och olika kunskapstraditioner för att
nå största möjliga effekt. Tillsammans kan myndigheter och civilsamhället spela en
viktig roll då våldsförebyggande arbete som utförs parallellt på flera nivåer i
samhället ger det bästa utfallet.
Våld och övergrepp i nära relationer kräver fortsatta åtgärder kring stöd och
behandling men också att ökade förebyggande insatser ska göras och detta i
samarbete med frivilligorganisationerna. Det våldsförebyggande arbetet bör ses
som minst lika viktigt och självklart som det akuta stödarbetet med utsatta för våld
är idag.
Våld i nära relationer är också en företeelse bland äldre personer, dels mellan äldre
makar/sambos, dels mellan vuxna barn och gamla föräldrar. Troligen ett stort
mörkertal och mycket svårt att komma åt. Dessa våldsutsatta personer har ofta
mycket svårt att själva bryta sig ur relationen på grund mångårigt beroende och få
sociala kontakter.
Samkraft
Samkraft är en samverkansmodell mellan Huddinge kommun (barn- och
utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, social- och
äldreomsorgsförvaltningen), Polisen (lokalpolisområdet i Huddinge) och
Stockholms läns landsting (barn- och ungdomspsykiatrin i Huddinge). Samkraft ska
bidra till att förebygga missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet bland barn och
unga i Huddinge. Samkraft är en beprövad modell som etablerades 2009. Den
nuvarande modellen bygger på samverkansöverenskommelsen 2012 – 2014.
16
Bo Rothstein. Framtidsutmaningar det nya Sverige (2013)
Kommungemensam inspirationsdag om våldsprevention, Peter Söderström, Män för jämställdhet,
2014-12-16
17
35
Samkraft har utvärderats av en extern utvärderare under 2014. Utvärderingen
baseras på Best Praxis teori. Det är medlemmarna i styrgruppen och
samkraftteamen som själva värderar hur långt Samkraft har kommit och lämnat
förslag till fortsatt utveckling. Frågeställningarna i studier och analys följer
SUSAL- metoden som står för att styra, utveckla, samverka, använda och lära.
Samkraft kommer att fortsätta sitt utvecklingsarbete inom respektive område för att
än mer stärka organisationen och effekterna av det förbyggande arbetet gentemot
barn och unga i Huddinge.
36

Styra - En framträdande styrka i Samkraft är styrningen. Samtidigt
framkommer många förslag till utveckling av styrningen. En sätt att möta
dessa förslag är att utveckla en matrismodell som ökar engagemanget i
teamen och förvaltningarna.

Utveckla - Utvärderingen visar på betydelsen av att vidareutvecklingen av
Samkraft som modell görs till en prioriterad satsning för parterna.

Samverka - Samverkan inom Samkraft utgår från tre perspektiv vilka är
barn-, områdes- och jämställdhetsperspektiven. Enligt utvärderingens
studier får barn- och områdesperspektivet genomgående höga värderingar
medan ökade satsningar behövs inom jämställdhetsperspektivet.

Använda - De resultat som kommer ut av Samkraft kan öka genom insatser
inom de övriga SUSAL-områdena. Två exempel är att förtroendet behöver
öka för Samkraft och modellen för Samkraft behöver utvecklas.

Lära - Utvärderingens underlag visar på behovet av att ytterligare bygga in
lärande som en aktiv metod i Samkraft. De satsningar som gjorts har fått
uppskattande omdömen.
Ekosystem i balans
Utökat byggande och miljö
Grönstrukturen är stadens lunga och förser invånarna med syre att andas och tar
hand om koldioxidutsläpp, renar luften från föroreningar, tar hand om dagvatten,
gynnar den biologiska mångfalden samt bidrar till invånarnas rekreation och
välmående. När det sker förtätning och när nya områden bebyggs är det viktigt att
värdefull grönstruktur bevaras och att ekologisk kompensation sker om grönytor
behöver tas i anspråk. En tätare bebyggelse medför också att trycket på parker,
lekplatser och bostadsnära natur ökar, vilket innebär att åtgärder behövs för att höja
rekreationsvärden och öka tåligheten.
Utbyggnaden av nya bebyggelseområden och förtätning av befintliga områden gör
att mängden hårdgjorda ytor ökar. När mängden hårdgjorda ytor ökar, ökar
mängden dagvatten. Enligt kommunens dagvattenstrategi ska ny- och
ombyggnationer inte öka mängden dagvatten utan dagvattnet ska i första hand
omhändertas lokalt. Dagvatten orsakar spridning av föroreningar från mark och
byggnader till grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten.
75 procent av påverkan på kommunens sjöar kommer från dagvatten och vissa sjöar
är för näringsrika. Sjöarna Drevviken, Magelungen och Orlången har juridiskt
bindande miljökvalitetsnormer som ska uppnås senast 2021. För att detta ska nås
behöver insatserna fortsätta, vilket innebär att investeringar behövs framöver.
Forskning visar att när nya vägar byggs ökar trafiken. Detta blir en utmaning för
kommunen då nya väginfrastrukturprojekt planeras. Trafiken alstrar växthusgaser
som förändrar klimatet. Trafiken genererar också hälsovådliga ämnen som
kvävedioxid samt partiklar. Redan idag överskrids miljökvalitetsnormerna för luft
vid de stora trafiklederna. För att minska de negativa konsekvenserna behöver
tillgängligheten för kollektivtrafik förbättras och gång- cykeltrafik underlättas till
och inom området samtidigt som entréer i området görs lätt tillgängliga för gående,
cyklister och kollektivtrafikresenärer.
Trafikbuller är den miljöstörning som är vanligast förekommande i samhället och
människors välbefinnande och hälsa påverkas negativt av buller. En femtedel av
invånarna är exponerade för buller från väg- och spårtrafik. Därför är det av stor
vikt att bullerfrågorna beaktas i samhällsplaneringen.
Resor i tjänsten
Idag pendlar nästan var tredje förvärvsaktiv över en kommungräns, en ökning med
drygt fem procentenheter sedan år 1993. Frågan om arbetsgivarens ansvar för
transporter till och från arbetet blir därmed alltmer aktuell. Ny kommunikationsoch informationsteknik har samtidigt öppnat upp för ökade möjligheter att inte resa
till möten och för anställda att arbeta på distans, vilket minskar resande, både i
tjänsten och till och från arbetet. Kommunen behöver ge möjligheter för det nya
arbetslivet som tekniken ger möjlighet till. Även på fordonssidan går den tekniska
utvecklingen snabbt framåt. Kommunens fordonsflotta bör kunna vara
fossilbränslefri inom ett decennium.
Hållbar upphandling
Huddinge kommun upphandlar årligen varor och tjänster för cirka 1 miljard.
Utrymmet för att ta miljöhänsyn och social hänsyn i samband med offentliga
upphandlingar har successivt blivit allt större. Hållbar utveckling har genom
37
politiska beslut blivit ett prioriterat mål både nationellt såväl som för EU:s politik
och lagstiftning. En hållbar upphandling kan bland annat bidra till:
- energisnåla produkter och minskade utsläpp från transporter
- livsmedel baserade på ekologiska produkter och god djurhållning
- rengöringsprodukter och textilier utan allergiframkallande ämnen
- te och kaffe där odlarnas arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter har
beaktats
- minskat socialt utanförskap genom krav på arbetstillfällen för
långtidsarbetslösa.
Resiliens
Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och
vidareutvecklas. Resiliensbegreppet har på senare tiden blivit alltmer aktuellt
eftersom det innebär ett helt nytt angreppssätt för att analysera de stora globala
utmaningar vi står inför. En ökad förståelse av resiliens i sammanflätade system av
människor och natur (så kallade social-ekologiska system) blir allt viktigare för att
klara av de påfrestningar som klimatförändringar och annan miljöpåverkan innebär.
Studier visar att ekosystem sällan reagerar gradvis på gradvisa förändringar. Ett
ekosystem med låg resiliens kan ofta verka opåverkat och fortsätta producera
resurser och ekosystemtjänster tills en störning driver systemet över en tröskel. Det
kan då räcka med en liten störning i ekosystemet för att orsaka ett skifte till ett
mindre önskvärt tillstånd. Exempelvis sjöar kan synas relativt opåverkade av ökade
näringshalter upp till en tröskelnivå, men när den passeras skiftar vattnet plötsligt
från klart till grumligt. Studier av ängsmarker, skogar och hav har också visat att
minskad resiliens på grund av mänskliga aktiviteter kan göra ett ekosystem sårbart
för naturliga händelser som stormar och bränder vilka systemet tidigare kunde klara
av.
Forskning inom resiliens visar nödvändigheten av att höja resiliensen i våra socioekologiska system om vi ska kunna hantera klimatförändringar och andra globala
miljöförändringar. Biologisk mångfald spelar en avgörande roll för ekosystemens
resiliens genom att sprida risker, utgöra "försäkring" och ge fler möjligheter till
omorganisation efter störning. Om det finns många arter som utför samma funktion
(till exempel fotosyntes eller nedbrytning) och om arterna inom en sådan
"funktionell grupp" reagerar på olika sätt då ekosystemet drabbas av en störning, så
kan arter ersätta eller kompensera för varandra när förhållandena förändras. I en
värld som karaktäriseras allt mer av överraskningar, osäkerhet och komplexitet,
behövs strategier som stärker resiliensen. Insikten om att mänskligheten och
naturen är ömsesidigt beroende av varandra och samverkar behöver stärkas.
Produktion- och konsumtionsmönster
2012 kom en rapport från konsultföretaget McKinsey som beskriver den cirkulära
ekonomin och dess potentiella betydelse för världsekonomin. I denna anges
exempelvis att om vi skulle cirkulera 23 procent av alla material i EU, kan vi spara
cirka 630 miljarder US dollar per år. Detta framgick även i europeiska
kommissionens förslag (COM(2014)397 final) till revidering av EU:s
avfallsdirektiv som har varit på remiss under 2014. Cirkulär ekonomi är en
ekonomisk modell som är motsats till linjär ekonomi som hittills har varit den
dominerande. Cirkulär ekonomi lyfter fram affärsmöjligheter där cirkulära
kretslopp används för att exempelvis återanvända byggnadsmaterial, möbler,
38
elektronik, bilar med mera. Detta synsätt bidrar både med jobb i förarbetningen av
materialet, sortering, inhämtning och återproduktion och med en minskning av
utarmningen av naturresurser.
Status som tidigare har skapats genom att inhandla kapitalvaror såsom bilen,
klockan eller väskan har delvis ändrats. Istället skapas status genom att konsumera
tjänster som erbjuder upplevelser som i någon mening förbättrar oss som människor
– allt från personliga tränare, dietister och skönhetsingrepp till resor där upplevelser
och personlig utveckling kan kombineras. Förr var det lättare att köpa sig status och
bekräftelse, men idag krävs annat för att förmedla bilden av att vara en lyckad
person.
39
Effektiv organisation
Attraktiv arbetsgivare
I en globaliserad värld med snabb kommunikation och nya sätt att sprida kunskap
och erbjudanden blir det viktigare att profilera sitt erbjudande som arbetsgivare.18
Under 2014 har ett kommunövergripande projekt i syfte att ta fram ett nytt
arbetsgivarvarumärke för kommunen pågått och från 2015 planeras förstärkningar
av intern och extern kommunikation kring arbetsgivarvarumärket. Ett av skälen till
nytt arbetsgivarvarumärke är anpassning till kommunens varumärke och framtagna
kärnvärden. I den nulägesmätning som genomfördes under hösten 2013 av
Huddinge kommuns arbetsgivarvarumärke framkommer tydligt att många i länet
inte känner till vad som kännetecknar kommunen som arbetsgivare. En ny
nulägesmätning är planerad till 2016.
Det finns mycket som arbetsgivare kan göra för att påverka möjligheterna att
rekrytera rätt personer och även behovet av rekrytering. Några sådana saker är att
använda kompetens på rätt sätt, locka nya grupper till jobben, utveckla arbetsmiljö
och arbetssituation, utnyttja tekniken bättre samt skapa bättre karriärmöjligheter. Se
bild nedan.19
Bild hämtad från SKL´s rapporter om rekryteringsutmaningarna, 2014
18
19
Vad är Employer Branding? SKL
Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen, SKL, april 2014
40
Gemensamma värden
Ett fortsatt arbete kommer att ske med att tydliggöra gemensamma värden utgående
från ramverket för värdestyrning. Såväl den etiska koden som de
förvaltningsspecifika värdegrunderna bidrar till att uppnå kommunens vision och
målsättningar.
Huddinge kommuns vision, mål och kärnvärden omfattar alla medarbetare och
chefer. Den etiska koden omfattar alla och utgör kommunens grundläggande
värderingar. Varje förvaltning har dessutom en värdegrund som ska styra vårt
agerande i mötet med kommuninvånare, kunder och kollegor.
Fakta om medarbetarna i Huddinge kommun
I december 2014 hade Huddinge kommun cirka 6 200 anställda och var med det
den näst största arbetsgivaren i Huddinge. De senaste åren har antalet anställda i
Huddinge kommun ökat. Bland våra största yrkesgrupper finns lärare, barnskötare
och förskollärare. En stor andel arbetar också som undersköterskor, vårdare,
vårdbiträden samt socialsekreterare. Cirka 80 procent av de anställda är kvinnor och
20 procent män. Medelåldern är 45 år.
Personalförsörjning i Huddinge kommun
Personalomsättningen, det vill säga andelen tillsvidareanställda som avslutat sin
anställning i kommunen, har sedan 2012 minskat något och var för 2014 8,7
procent.
Cirka 15 procent av kommunens tillsvidareanställda är 60 år eller äldre.
Fördelningen mellan åldrarna 60-67 år är relativt jämn vilket bör leda till en jämn
takt i generationsväxlingen, sett till kommunen som helhet. Se bild nedan.20
20
Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel
för 2015
41
Pensionsprognos 2013-2018
103
123
124
122
200
132
130
100
0
2013
2014
2015
2016
2017
2018
Antal tillsvidareanställda som fyller 65 år
Pensionsprognos. Antalet tillsvidareanställda som fyller 65 år aktuellet år. Hämtat ur LIS.
Befolkningen kommer mellan 2013-2019 att öka med drygt 10 procent vilket
kommer att få konsekvenser för kommunens verksamhet totalt sett. De
verksamheter som utifrån prognosen kommer att bli mer berörda än andra är
grundskolan och äldreomsorgen. Inom båda dessa verksamheter råder även en
konkurrensutsättning från privata aktörer som kan påverka behovet av arbetskraft.21
I riket är rekryteringsbehovet störst i antal inom socialtjänst och äldreomsorg samt
inom förskola och skola. En tredjedel av medarbetarna i skola, förskola och
omsorgen kommer att vara nya 2019 jämfört med 2010. 22
Under senare år har dock intresset bland unga ökat och det är fler
förstahandssökande till utbildningar som leder till jobb inom välfärdssektorn. 27
procent fler vill läsa till lärare (inkl. förskolelärare) våren 2014 jämfört med våren
2013. 20 procent fler vill bli socionomer.23
Bristyrkesgrupper i Huddinge kommun24
På fem till tio års sikt kommer den demografiska utvecklingen i kombination med
svagt intresse för lärarutbildningarna och en hög medelålder bland yrkesverksamma
inom flera yrken leda till en bristsituation. Mer specifikt gäller detta gymnasielärare
i yrkesämnen, specialpedagoger, lärare i estetiska och praktiska ämnen och
förskollärare. Vad gäller barnskötare och elevassistenter är bilden den omvända då
det kommer att råda ett överskott i arbetskraftsutbudet. Huddinge kommun har
ambitionen att öka andelen pedagogiskt utbildad personal inom förskolan men har
enligt Skolverkets jämförelsetal för 2013 en låg andel förskollärare, 31 procent.
Detta kan jämföras med Stockholms läns förskollärartäthet som uppgår till 38
procent och rikets som uppgår till 56 procent25.
Vad gäller undersköterskor ses en begynnande brist26. Här bidrar svagt intresse för
omvårdnadsutbildningar, en hög medelålder bland de yrkesverksamma samt en
växande andel äldre i befolkningen till att utbudet inte kommer att täcka efterfrågan
på fem till tio års sikt. Vad gäller vårdbiträden kommer det att råda ett överskott av
arbetskraftsutbudet. Vad gäller socialt arbete råder det, enligt arbetsförmedlingens
21
Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel
för 2015
22
Sveriges viktigaste jobb/Framtidsbranscher, SKL,
http://www.sverigesviktigastejobb.se/harfinnsjobben/framtidsbranscher.1954.html
23
Vägval för framtiden – utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2025, SKL, 2014
24
Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel
för 2015
25
Skolverkets jämförelsetal Förskola, Anställda, andel (%) åa med förskollärarutbildning,
kommunal regi, 2013
26
Arbetsförmedlingen: ” Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2015 och en
långsiktig utblick” Ura 2014:4
42
bedömning, en balans på arbetsmarknaden avseende socialsekreterare,
biståndsbedömare och kuratorer. På fem till tio års sikt prognostiseras denna balans
fortsätta råda. Dock ses i Huddinge en utmaning i att säkerställa tillgång på
yrkeserfarna socionomer, vilket föranleder åtgärder.
På längre sikt kommer den höga efterfrågan på dataspecialister att kvarstå, men vad
gäller systemförvaltning och systemadministration råder balans. Ett överskott ses
för data/IT-yrken med kortare utbildningskrav som drifttekniker och
supporttekniker.27 Det råder brist inom flertalet ingenjörsgrupper och bristen väntas
bestå även på längre sikt.
Engagerade och professionella chefer
På grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det
att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn, framförallt förutspås det
bli brist på chefer.28 19 procent av Huddinge kommuns chefer kommer att gå i
pension inom en sjuårsperiod och inom vissa verksamhetsområden är utmaningen
ännu större, exempelvis förskolan samt inom miljö- och
samhällbyggnadsförvaltningen. Detta är procentuellt mycket högre än för
kommunen som helhet.29
En viktig del i kommunenes arbete med chefsförsörjning är att ha en tydlig
ledarskapsmodell kopplad till kommunens vision, mål och kärnvärden. Under 2015
kommer arbete att pågå med att ta fram en ny personalpolicy innehållande en
förnyad ledarskapsmodell. För att stärka och stötta chefer i sitt uppdrag har
Huddinge kommun ett omfattande ledarutvecklingsprogram som ständigt förnyas
och utvecklas för att möta organisationens behov. Förändringar som kommer att ske
under 2015 är bland annat ett gemensamt chefsintroduktionsprogram som en del i
nya chefers introduktion, ett ramavtal inom ledningsgruppsutveckling,
teamutveckling och chefscoachning, e-utbildning inom arbetsmiljö. Förbättringar
inom ledarutvecklingsprogrammet för 2015 och framåt är bland annat att utbudet av
utbildningarna i högre grad ska anpassas efter till exempel chefserfarenhet. Ett
annat förbättringsområde är en pågående utredning av utbildningsplattform, det vill
säga system för att hantera bland annat e-utbildningar, kursadministration och
uppföljning av utbildningar.
Huddinge kommuns Ledarutvecklingsprogram omfattar även ett chefsförberedande
program som genomförs tillsammans med Södertälje kommun och Södertörns
brandförsvarsförbund.
Engagerade och professionella medarbetare
Medarbetarskapet som utvecklingsfilosofi handlar om att medarbetare är delaktiga,
engagerade och ansvarstagande. Det handlar om att medarbetare ges inflytande att
påverka och att ta initiativ samtidigt som arbetsgivare/chefer stöttar medarbetarna i
deras aktiva medarbetarroll.30 Medarbetarna i Huddinge kommun visar i
medarbetarenkäten sammantaget att de upplever sig vara delaktiga, ansvarstagande,
tar initiativ samt nöjda med ledarskapet. För att följa medarbetarnas och
organisationens engagemang bör kommunen fortsätta mäta Hållbart
27
Arbetsförmedlingen: Var finns jobben? Bedömning för 2014 och en långsiktig utblick. Ura 2014:1
Vägval för framtiden – utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2025, SKL, 2014
29
Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel
för 2015
30
Medarbetarskap på 60 minuter, Stefan Tengblad, Högskolan i Skövde universitet, maj 2010
28
43
Medarbetarengagemang (HME) som är ett mått framtaget av Sveriges kommuner
och landsting och som mättes första gången i kommunen 2014.
Ökad individualisering ställer krav på arbetsgivaren. Istället för lika för alla
kommer individualiseringen av villkor vara ett kännetecken hos de arbetsgivare
som är attraktiva i framtiden. Individer har olika önskemål och arbetsgivare bör
därför ha en viss flexibilitet i frågor som förmåner, arbetstid och villkor etcetera 31
Huddinge måste fortsätta att utveckla och marknadsföra de förmåner som finns
samlade i Förmånsmenyn där individualiserad information möjliggörs på ett
tillgängligt sätt.
Goda förutsättningar
Sex av tio unga kan tänka sig en framtid i välfärdssektorn. Ungdomarna tycker att
offentliga sektorn har meningsfulla och roliga jobb med goda framtidsutsikter och
arbetsvillkor och med möjlighet att träffa mycket människor.32 Men välfärdens
yrken förknippas inte med höga löner, goda karriärvägar eller bra arbetsmiljö33. Att
tydligt kommunicera kring Huddinge kommun i avseendena arbetsmiljö och
karriärvägar kan vara en framgångsfaktor för att attrahera arbetskraft.
Hållbart arbetsliv
I jämförelse med andra länder i Europa ligger den svenska sjukfrånvaron bland
anställda på en genomsnittlig europeisk nivå 2013. Sedan 2010 har Sverige haft en
snabbare ökningstakt i sjukfrånvaron bland de anställda jämfört med genomsnittet i
Europa.34
Inflödet av nya sjukskrivna fortsätter att öka i Sverige. Sjukfallens varaktighet
fortsätter också att öka. Nästan 15 procent av uppgången i antalet pågående sjukfall
bland de som är sysselsatta kan förklaras av en ökning i sysselsättningen. Vård- och
omsorgspersonalen är den yrkesgrupp bland kvinnor som har störst antal sjukfall.
Städare, förskollärare och fritidspedagoger samt sjuksköterskor är andra vanliga
yrkesgrupper bland kvinnor som har antal sjukfall som klart överstiger
genomsnittet. Bland grundskollärare har de anställda kvinnorna däremot en lägre
sjukfrånvaro än genomsnittet.35
Ökningen av den psykiska ohälsan spelar en viktig roll. Diagnossammansättningen
i inflödet fortsätter att förändras i riktning mot en allt större andel nya
sjukskrivningar inom de psykiska diagnoserna. Dessa diagnoser är vanligare bland
kvinnor. De har dessutom i genomsnitt en längre varaktighet än andra stora
diagnosgrupper.36
Många kommuner behöver göra mer för att förebygga, upptäcka och agera vid
psykisk ohälsa bland den egna personalen. För många anställda per chef och
frånvaro av viktiga rutiner som rör psykisk ohälsa är vanliga brister hos
31
Vad är Employer Branding? SKL
Unga jobbar gärna i välfärden, 2013-08-13,artikel på www.skl.se/press/debattartiklar
33
Jobbet och lönen - hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner, SKL, september 2013
34
Sjukfrånvarons utveckling - Delrapport 1, år 2014, 2014:12, Försäkringskassan, juni 2014, ISSN
1654-8574
35
Sjukfrånvarons utveckling - Delrapport 1, år 2014, 2014:12, Försäkringskassan, juni 2014, ISSN
1654-8574
36
Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, år 2014, 2014:18, ISSN 1654-8574, nov 2014,
Försäkringskassan
32
44
kommunerna.37 Storleken på arbetsgruppen samt lönenivån förklarar ungefär 50
procent av nivån på långtidssjukfrånvaron.38
Sjukfrånvaron i Huddinge kommun ligger över såväl riks- som länsgenomsnittet
och har ökat de senaste åren. Sjukfrånvaron för 2014 var 7,5 procent. Kvinnor har
betydligt högre sjukfrånvaro än män. Ett aktivt arbete i syfte att minska
sjukfrånvaron pågår i kommunen och en extern genomlysning av kommunens
rehabiliteringsarbete har genomförts. En ny handbok för rehabiliteringsarbetet är
framtagen och processen för det systematiska arbetsmiljöarbetet är omarbetad.
Riktade åtgärder med stöd från Personalhälsan sker och kommer att fortsätta för de
enheter som har en hög sjukfrånvaro.
Kompetensutveckling och karriärmöjligheter
Kommunen som attraktiv arbetsgivare behöver avsätta förvaltningsspecifika, såväl
som kommunövergripande, resurser för kompetensutveckling. Rätt kompetens för
arbetet möjliggör en effektiv verksamhet med hög kvalitet.
Det är viktigt att arbetsgivare har en strategi för att ge medarbetarna karriär- och
utvecklingsmöjligheter. Det gäller både att synliggöra de karriärvägar som finns
och skapa nya. Det kan handla om att införa fler och mindre karriärsteg, och skapa
möjligheter att pröva chefskap i mindre skala eller utveckla möjligheter till
karriärväxling – att kunna växla in och ut ur en chefsroll. Man kan också öka
möjligheterna att bredda eller specialisera sig - karriär är inte bara att klättra
uppåt39.
Lönebildning
2013 slöts treåriga löneavtal och industrins avtal var i princip normerande. Avtalen
ger löneökningar på drygt 2 procent per år och är bland de lägsta treårsavtalen på
länge.40
Den genomsnittliga löneökningstakten bedöms dock bli högre i kommunal sektor i
förhållande till privat sektor då efterfrågan på personal ökar mer i denna sektor än i
näringslivet, särskilt inom omsorg och utbildning41. Det finns könsskillnader vad
gäller lön som kvarstår även när statistiken rensats från faktorer som att män och
kvinnor delvis arbetar inom olika yrken och sektorer. För hela arbetsmarknaden har
män i snitt 5,8 procent högre lön efter att statistiken rensats för dessa faktorer.
Kommunal sektor har dock minst skillnader vilka uppgår till 0,9 procent.
Antalet sifferlösa avtal ökar. 2011 omfattades 11 procent av sifferlösa avtal, men
denna andel kommer att fördubblas till 2015. En bidragande orsak är avtalet för
kommunalt anställda lärare samt avtalet för kommunalt anställda tjänstemän. Inom
den kommunala sektorn är därmed endast avtalet mellan SKL och Svenska
Kommunalarbetarförbundet siffersatt från och med 2015.42
37
Dagens samhälle, debattartikel Stora personalgrupper ger psykisk ohälsa, 23 juni 2014 av Rickard
Bracken
38
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2014
39
Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen, SKL, april 2014
40
Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel
för 2014, KS-2012/1177.199
41
Konjunkturinstitutet: Konjunkturläget Mars 2014
42
Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel
för 2015
45
Sund ekonomi
Ekonomisk utveckling internationellt.
Global konjunktur i otakt 43
Det globala konjunkturläget i omvärlden är splittrat. Delar av världsekonomin visar
en god utveckling medan den på andra håll är svagare. USA och Storbritannien
visar en relativt stark tillväxt som främst beror på att investeringarna ökat snabbt.
Tillväxten i euroländerna är däremot mycket svagare. Krisen i Ukraina och de
handelssanktioner med Ryssland som följt har påverkat, likväl som den svagare
tillväxten i bland annat Kina. Tyskland som vanligtvis är en stor drivkraft i
euroområdet har på grund av låg efterfrågan tappat fart. Även i flera
tillväxtekonomier som Ryssland och Brasilien har utvecklingen varit svag.
Råvarupriserna som väntas ha en fortsatt mycket svag utveckling bedöms däremot
ge en positiv stimulans till tillväxten och öka konsumtionen i många länder
framöver. Både livsmedelspriserna och råoljepriset befinner sig på den lägsta nivån
sedan år 2010. Sammantaget väntas den globala BNP-tillväxten öka med i
genomsnitt 3,9 procent per år 2015-2019.
Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet lider av en alltför låg inhemsk
efterfrågan. Både offentlig konsumtion och privat konsumtion växer svagt och trots
tillgång till kapital och låga räntor är investeringsuppgången i euroområdet väldigt
trög. Riskerna för en svagare utveckling dominerar fortfarande bland annat på
grund av geopolitiska händelser, såsom konflikten i Ukraina, men även på grund av
den höga offentliga skuldsättningen samt andra strukturella problem. Även om
resultaten av den Europeiska Centralbankens (ECB) banköversyn gav positiva
besked och visar att risken för en kreditåtstramning har minskat, är detta inte helt
uteslutet. Inflationen i euroområdet har fortsatt falla och ligger under ECB:s mål
om cirka två procent. För att få upp inflationen och tillväxten har ECB lanserat nya
åtgärder som ska bidra till att öka balansräkningens omslutning och på så vis få
igång kreditgivningen. De närmaste åren väntas den offentliga sektorn i stora delar
av euroområdet fortsätta stärka sitt offentliga sparande. I takt med att den expansiva
penningpolitiken får större genomslag kommer investeringar och konsumtion att
öka. Arbetslösheten och det låga resursutnyttjandet kommer att ge en fortsatt låg
inflation vilket för med sig en period med låga räntor även framöver.
KI prognostiserar att BNP-tillväxten i euroområdet landar på 1,1 procent 2015 och
på 1,6 procent 2016. (Det finns ingen statistik för åren längre fram).
Ekonomisk utveckling i Sverige
Trög återhämtning i svensk ekonomi 44
Den svaga konjunkturutvecklingen i världen, främst i euroområdet, gör att
återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Den svaga efterfrågan har hållit
tillbaka den svenska exporten och indirekt även näringslivets investeringar.
Exporten väntas öka från 2,4 procent år 2014 till cirka 5,0 procent per år 20162017. Det är ingen särskild stark utveckling ur ett historiskt perspektiv, vilket
innebär att exporten inte är en lika stor drivkraft som under tidigare
konjunkturåterhämtningar. Det gör att den inhemska efterfrågan blir en allt
viktigare faktor i återhämtningen. De senaste åren har efterfrågan därför hållits
uppe genom en expansiv finanspolitik med allt lägre räntor för att på så vis öka
43
44
KI:s rapport Konjunkturläget december 2014 och KI:s hemsida http://www.konj.se/1129.html
KI:s rapport Konjunkturläget december 2014 och KI:s hemsida http://www.konj.se/1129.html
46
hushållens konsumtion. Enligt KI väntas den för svensk import mest viktiga
investeringsutvecklingen i euroområdet inte växla upp förrän i slutet av 2015.
Sverige beräknas därmed inte nå någon konjunkturell balans förrän år 2017.
Sammantaget beräknar KI att BNP-tillväxten i svensk ekonomi ökar med i
genomsnitt 2,4 procent per år 2015-2019.
Sysselsättningen fortsätter att växa 45
Trots en relativt låg tillväxt har sysselsättningen i landet utvecklats överraskande
bra. Samtidigt har arbetslösheten hållit sig oförändrad, vilket i stort beror på att
antalet personer i arbetskraften har fortsatt öka. I december 2014 uppgick
arbetslösheten till 7,0 procent, enligt SCB. Sysselsättningsgraden, andelen
sysselsatta i förhållande till hela befolkningen, uppgick samma period till 65,9
procent.
Sedan år 2005 har befolkningen i förvärvsaktiv ålder (16-64 år) ökat med cirka
200 000 personer. Det största tillskottet till arbetskraften har under perioden 20052013 utgjorts av personer födda utanför Europa. Trots att gruppen endast uppgick
till omkring sex procent av befolkningen år 2005 svarade den för drygt 60 procent
av arbetskraftsökningen mellan 2005 och 2013 samt för något mindre än 60 procent
av sysselsättningsökningen. De kommande åren väntas de utbudsstimulerande
åtgärderna nästan nå full effekt och sysselsättningsuppgången kommer då lyckas slå
igenom tydligare på arbetslösheten. År 2018 och 2019 väntas arbetslösheten nå sin
jämvikt och landa på 6,6 procent.
Fortsatt låg inflation 46
Den svaga konjunkturen i omvärlden och i Sverige har gett en låg inflation i flera
år. Under 2014 har inflationen mätt med KPIF (KPI med fast bostadsränta) legat på
endast 0,5 procent. Den låga nivån är delvis en följd av låga energipriser men även
en följd av att priserna på varor och tjänster har varit låga. I december 2014 sänkte
Riksbanken reporäntan till minus 0,1 procent och signalerade att den kan komma
att sänkas ytterligare för att stiga mot sitt mål om 2 procent. KI:s bedömning är att
inflationen inte uppnår 2 procent förrän år 2018.
Nyckeltal 47
Årlig procentuell förändring
48
respektive procent
BNP till marknadspris
BNP kalenderkorrigerad
Antal sysselsatta
Arbetslöshet, inkl. heltidsstud.
Arbetade timmar totalt
Timlöner hela ekonomin
Timlön kommuner
KPI
KPIF (med fast bostadsränta)
Reporänta (vid årets slut)
Tioårig statsobligationsränta
2014
1,7
1,9
1,5
7,9
1,6
3,0
3,0
-0,2
0,5
0,00
1,7
2015
2,3
2,0
1,2
7,7
1,6
2,9
3,0
0,1
0,8
0,00
1,4
2016
3,1
2,8
1,2
7,4
1,9
3,0
3,0
1,0
1,3
0,25
2,1
2017
2,7
2,9
1,2
7,0
2018
2,3
2,4
1,1
6,6
2019
1,7
1,7
0,5
6,6
2,3
1,7
0,75
2,7
2,7
1,9
1,25
3,3
2,8
2,1
1,75
3,9
45
SKL:s ekonomirapport december 2014.
KI:s rapport Konjunkturläget december 2014
47
KI:s hemsida http://www.konj.se/1129.html
48
Procent avser arbetslöshet, reporänta samt tioårig statsobligation (vid årets slut), övriga nyckeltal
visar årlig procentuell förändring.
46
47
Kommunsektorn
Kommunsektorns resultat 49
År 2014 väntas kommunsektorn (kommuner och landsting) uppnå ett resultat på
9 mdkr. Det motsvarar 1,2 procent av skatter och generella bidrag, vilket är lägre än
målet för god ekonomisk hushållning om 2 procent. Året därefter väntas resultatet
uppgå till endast 5 mdkr trots att det i prognosen ingår skattehöjningar med i
genomsnitt 14 öre. Kommunernas sammanlagda resultat år 2014 väntas bli 5 mdkr.
Det är en försämring med cirka 10 mdkr jämfört med år 2013. Den stora orsaken till
resultatförsämringen (8 mdkr) avser engångsintäkter i form av återbetalningar från
AFA försäkringar. En faktor som framöver kommer att påverka kommunernas
ekonomi mer än normalt, är behoven av de demografiska förändringarna. När
behoven växer, växer även kostnaderna. Under de senaste tio åren har de
demografiska förändringarna inneburit ökade resursbehov med 0,5 procent per år.
De fem kommande åren beräknas dessa uppgå till omkring 1,3 procent per år. Den
största kostnadsökningen väntas ske inom skolans område men även inom
hemtjänsten.
I SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden presenteras
möjliga åtgärder att möta utmaningen att klara välfärdens långsiktiga finansiering.
Den beskrivna demografiska utvecklingen och en stigande efterfrågan på
välfärdstjänster riskerar att skapa ett gap mellan denna efterfrågan och vad det
offentliga åtagandet kan erbjuda. I rapporten konstateras att välfärdsstaten har
finansieringsproblem men de är inte oöverstigliga. Rekommendationerna är:

Effektivisering och utvärdering. Utveckla bättre information om
produktiviteten i offentligt finansierade tjänster för att kunna värdera
effektiviteten i välfärdstjänsterna och utmana utföraren av välfärdstjänster
vad gäller kostnadseffektivetet, kvalitet och nyskapande.

Mer försäkring. Skilj finansieringen för välfärdstjänsterna och
socialförsäkringarna. Utvärdera om försäkringslösningar på andra områden
kan införas, i första hand en obligatorisk äldreomsorgsförsäkring.

Ta fram principer för hur egenavgifter ska utformas och användas.

Fler arbetade timmar. Upprätthåll ett högt arbetskraftsdeltagande.
Pensionsreformen ger positiva drivkrafter till arbete men åtgärder för
förbättrad arbetsmiljö och omställning under livet krävs för att ett förlängt
arbetsliv ska kunna realiseras.
Höjd skatt i ett antal kommuner 2015 50
Inför 2015 höjer 85 av landets 290 kommuner sin skatt medan fyra kommuner
sänker den. Sju landsting höjer skatten varav fyra av dessa är skatteväxlingar då
verksamhet flyttats från kommunerna till landstingen. Inget landsting sänker
skatten. Den genomsnittliga totala kommunalskatten för riket ökar från 31,86 till
31,99 procent. Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen ligger på 20,70
procent och den landstingskommunala på 11,29.
49
SKL:s Ekonomirapport december 2014.
SCB:s hemsida http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Offentlig-ekonomi/Finanserfor-den-kommunala-sektorn/Kommunalskatterna/11849/11856/Behallare-for-Press/380062/
50
48
Stockholms län har 2015 en genomsnittlig kommunalskatt på 18,43 kronor, en
ökning med 16 öre jämfört med året innan, och en total skattesats på 30,53 kronor.
Huddinges kommunalskatt är oförändrad jämfört med 2014 och uppgår till 19,85
kronor. Den totala skattesatsen uppgår till 31,95 kronor.
Skatteunderlagets utveckling
I prognosen för åren 2014-2018 har SKL i december 2014 nedreviderat
skatteunderlagets utveckling för 2014 jämfört med oktoberprognosen. Orsaken är
att flera inkomstslag utvecklats svagare än beräknat. Under det tredje kvartalet 2014
reviderades nationalräkenskaperna historiskt. Revideringen visar på att
produktivitetsutvecklingen i ekonomin varit betydligt svagare än vad tidigare
statistik visat. Kort sagt innebär det att utrymmet för löneförhöjningar är mindre än
man tidigare trott, vilket är orsaken till SKL:s nedrevideringar för åren 2016-2018.
Prognos på skatteunderlagets utveckling 2014-2018
Förändring i procent
SKL, dec 2014
SKL, okt 2014
ESV, sep 2014
2014
3,3
3,5
3,5
2015
5,2
5,1
4,3
2016
4,7
5,1
4,8
2017
4,5
4,8
4,8
2018
4,2
4,5
4,3
Riksdagens beslut om budget
Den 3 december beslutade riksdagen att anta Alliansens gemensamma
budgetmotion för 2015. Det innebar bland annat att regeringens förslag om höjda
sociala avgifter för ungdomar och sänkt skatt för pensionärer inte genomförs nu.
Budgetbeslutet innebär också att det fortfarande är oklart om de riktade
statsbidragen till kommunerna. Efter decemberöverenskommelsen om att en
minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget har regeringen aviserat att den
kommer att lägga fram ändringar i budgeten i samband med vårpropositionen i
april.
De stora riktade satsningarna görs inom barn- och utbildningsområdet och är i stort
sett jämförbara mellan alliansen och regeringen, men med olika inriktning. Riktade
medel avsätts för att minska barngrupperna i förskola och fritidshem. En
motsvarande satsning föreslogs även i regeringens proposition. Alliansen föreslår
att tioåring grundskola införs och att ett särskilt lågstadielyft genomförs. Förutom
förslaget om tioåriggrundskola fanns liknande satsningar på lågstadiet med även i
regeringens budgetproposition.
När SKL har besked om innehållet i de olika utgiftsområdenas ramar kommer de att
redovisa en specifikation över de riktade statsbidragen.
Förändringar i kommunala utjämningssystemet
Inför 2014 genomfördes förändringar av det kommunala utjämningssystemet. I
huvudsak var det systemet för kostnadsutjämning som förändrades, men även
marginaleffekterna för de kommuner som betalar en avgift i inkomstutjämningen
reducerades. För Huddinge kommun motsvarade förändringarna ett kraftigt minskat
bidrag med fullt genomslag 2016, vilket innebär en succesiv anpassning under
2014-2016. Främst är det förändringarna av modellen för individ- och
familjeomsorg som slagit negativt för kommunen. Statskontoret har på regeringens
uppdrag utrett delmodellen för individ- och familjeomsorg och föreslagit
förändringar som preliminärt beräknas innebära ytterligare försämrat utfall för
49
Huddinge. Det finns idag inga beslut om hur Statskontorets förslag kommer att
hanteras.
I januari 2015 remitterade finansdepartementet en promemoria där det föreslås, i
enlighet med vad regeringen aviserade i budgetpropositionen, att
inkomstutjämningsavgiften höjs för de kommuner och landsting som betalar avgift
från 1 januari 2016. Det ska ske genom en återgång till de regler för beräkning av
inkomstutjämningsavgifter som gällde fram till utgången av 2013. Som en följd av
detta föreslås även att den särskilda kompensationen, knuten till den tidigare
förändringen av inkomstutjämningen, avskaffas och att ett nytt införandebidrag
införs för att mildra effekterna av detta förslag. Preliminärt beräknas föreslagna
förändringar förbättra utfallet för Huddinge.
Socialstyrelsens föreskrifter för äldreboenden
I tidigare års planeringsförutsättningar har Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i
särskilda boenden lyfts fram som en stor utmaning för kommunsektorn.
Föreskrifterna beslutades att träda i kraft den 31 mars 2015. Under 2014 har
Socialstyrelsen fortsatt sitt arbete med att färdigställa föreskrifter som ska gälla alla
särskilda boenden (föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och
bemanning i särskilda boenden). Dessa har varit på remiss till och med den 29
december 2014. Socialstyrelsen planerar för att föreskrifterna ska träda i kraft redan
den 31 mars 2015, vilket förutsätter att regeringen lämnar sitt medgivande, enligt en
ny förordning från i somras.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen bedömer den
rådande kvaliteten i äldreomsorgen olika och hur bestående kvalitetsförbättring bäst
uppnås, samt hur föreskrifterna ska finansieras. SKL skriver i sitt yttrande att det
tillvägagångssätt som Socialstyrelsen ger uttryck för i sina föreskrifter och
allmänna råd är inte är ändamålsenligt utan riskerar att öka administration och
kostnader utan motsvarande kvalitetsökningar. Någon skarp konsekvensanalys har
alltså inte gjorts och SKL anser att föreskrifterna och de allmänna råden inte ska
införas och rekommenderar Socialstyrelsen att inte fatta beslut om föreskrifterna.
Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har i sitt remissvar ställt sig bakom
SKLs yttranden. Det är alltså fortfarande oklart om införandet av föreskrifterna.
Huddinges ekonomiska situation åren 2014 och 2015
Resultatet för år 2014 uppgår till 185 mnkr och innebär att såväl balanskravet som
det ekonomiska målet och det budgeterade resultatet klaras med god marginal.
Förklaringen är främst ett bättre resultat för nämnderna gentemot budget. Exklusive
exploateringsvinster och övriga reavinster uppgår resultatet till 100 mnkr. Det ger
en resultatmarginal (resultat i förhållande till skatteintäkter) med 2,0 procent.
Verksamhetens nettokostnader (exklusive exploatering) ökar med 4,7 procent,
vilket är ungefär samma nivå som förra året (4,9 %) och som snittet för de senaste
fem åren (3,8 %). Skatteintäkter och utjämning växer långsammare och uppgår till
2,4 procent. Det är en lägre ökningstakt än både förra året (6,0 %) och snittet för de
senaste fem åren (4,2 %). Kommunen har haft en stabil och positiv ekonomisk
utveckling de senaste fem åren. En kombination av tydlig resultatfokus och väl
fungerande uppföljningsprocess i organisationen kombinerat med genomförda
effektiviseringar samverkar. Såväl resultat som resultatmarginal har uppfyllt målet
för god ekonomisk hushållning.
50
Årets resultat - Mnkr
Resultat exkl. expl o reavinster - Mnkr
Ekonomiskt mål - Mnkr
Resultat per invånare - kr
Resultatmarginal
Nettokostnadsökning
Skatter o bidrag ökning
Resultat i procent av skatt och
utjämning
2010
243,6
196,0
72,3
2 012
4,6%
3,4%
5,6%
2011
245,3
133,7
40,8
1 350
3,0%
4,9%
3,8%
2012
172,7
154,4
38,1
1 529
3,4%
3,5%
3,3%
2013
183,7
159,1
58,5
1 552
3,3%
4,9%
6,0%
2014
185,0
99,9
40,9
959
2,0%
4,7%
2,4%
4,6%
3,1%
3,4%
3,3%
2,0%
Nämndernas resultat för år 2014 visar en positiv avvikelse från budget med 56
mnkr. Samhällsbyggnadsnämnden (17,6 mnkr), gymnasienämnden (12,1 mnkr),
äldreomsorgsnämnden (9,3 mnkr) och förskolenämnden (6,9 mnkr) uppvisar de
största överskotten. Kommunstyrelsen (3,8 mnkr), grundskolenämnden (2,8 mnkr)
och socialnämnden (2,5 mnkr) avslutar också året med överskott. Resterande
nämnders avvikelser kan betraktas som små.
Nettokostnadsökning 2014/2013
Revision
Miljö- och hälsoskydd
Arbetsmarknadsåtgärder
Vård och behandling
Nämnd, ledning och övergrip.
Grundskola, fritidshem
Gymnasiesärskola och särvux
Procent
30
21
19
7
6
6
5
Nettokostnadsökningen mellan verksamheterna varierar. Revision, miljö- och
hälsoskydd samt arbetsmarknadsåtgärder visar störst ökning mellan åren 2013 och
2014. Ökningen beror på högre konsultkostnader inom revision och på högre
personalkostnader inom miljö- och hälsoskydd. Inom arbetsmarknadsåtgärder har
kostnaderna totalt sett minskat (-3,5 mnkr) samtidigt som bidragsintäkterna minskat
nästan tre gånger mer än kostnaderna (-9,1 mnkr). Detta bidrar till att
arbetsmarknadsåtgärder visar den tredje största nettokostnadsökningen bland
kommunens verksamheter. För övriga verksamheter beror ökningen i huvudsak på
ökade volymer.
Det budgeterade resultatet för 2015 är fastställts till 201 mnkr, inklusive
exploateringsvinster med 170 mnkr. Det ekonomiska målet uppgår därmed till 31
mnkr. Det innebär en resultatmarginal med 0,6 procent av skatter och utjämning.
Den totala budgetramen för nämnderna har räknats upp med 5,7 procent jämfört
med utfallet för 2014. Uppräkningen inkluderar volymer, lokaler, IT, generell
uppräkning, gemensam utveckling och riktade satsningar. I förhållande till budget
för år 2014 har nämndernas ramar räknats upp med 4,5 procent.
51
Kommunstyrelse
Förskolenämnd
Grundskolenämnd
Gymnasienämnd
Socialnämnd
Äldreomsorgsnämnd
Kultur- och fritidsnämnd
Natur- och byggnadsnämnden
Tillsynsnämnden
Revision
Överförmyndarverksamhet
Summa nämnder
Uppräkning budget 2015 i procent jämfört med
Utfall 2014
Budget 2014
4,3
3,1
5,5
4,5
6,6
6,4
2,9
0,4
5,0
4,7
5,4
3,8
3,8
3,3
16,4
7,4
-6,4
-1,9
28,6
3,1
-13,6
-14,0
5,7
4,5
Utgångsläget ser relativt bra ut för nämnderna till följd av en ekonomi i balans och
uppräkningar med 1-2 procent utifrån antagen volymtillväxt eller riktade satsningar.
Inga särskilda effektiviseringar finns inlagda för året. Den generella uppräkningen
uppgår till 2 procent för löner och övrigt. Uppräkningen för hyror är 0,6 procent då
KPI-förändringen beräknas bli liten.
Specifikation av uppräkningar
Budget 2014
Bidrag, omprio, mm
Volymer
Lokaler
IT
Generell uppräkning
Effektivisering
Gemensam utv
Riktad satsning
Plan 2015
Mnkr
4 853,6
-83,0
81,9
27,3
4,0
93,4
0,0
1,0
22,3
5 000,5
%
-1,7
1,7
0,6
0,1
1,9
0,0
0,0
0,5
3,0
För äldreomsorgsnämnden och socialnämnden behöver kostnads- och
volymutvecklingen följas noga. Äldreomsorgsnämnden visar på en kostnadsökning
med 6 procent de senaste fem åren. Inom socialnämnden är det
arbetsmarknadsåtgärder som ökat mest (10 %) de senaste fem åren. Samtidigt har
kostnaderna inom exempelvis ekonomiskt bistånd börjat minska sedan år 2013.
Gymnasienämnden har haft en minskad volymutveckling på en pressad marknad.
Efterfrågan på gymnasieplatser i regionen har därmed varit liten. Från och med
2016 beräknas volymerna öka igen och efterfrågan på platser blir därmed större.
För förskolenämnden och grundskolenämnden är volymutvecklingen relativt hög
och kommer att fortsätta öka de kommande åren.
Sammantaget innebär detta ett antal utmaningar för nämnderna som gör att det
krävs en fortsatt noggrann uppföljning av kostnads- och volymutvecklingen för de
kommande åren.
52
Huddinges ekonomiska situation åren 2016 – 2018
Utifrån uppräkningen av skatteunderlaget och gällande befolkningsprognos
beräknas skatteintäkterna för åren 2016-2018 öka med i genomsnitt 4,6 procent,
vilket är en relativt bra nivå. Den prognostiserade befolkningsökningen framöver
innebär ökade volymer för alla kommunens verksamheter och kostnaderna,
exklusive exploatering, beräknas också öka med 4,6 procent. Den relativt låga
resultatnivån på 0,6 procent som budgeterats för 2015 kvarstår alltså i slutet av
perioden. För 2016 har kostnaderna beräknats öka mer än intäkterna och
resultatnivån är då bara 0,1 procent av skatter och utjämning.
Förändring i procent
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter och utjämning
2015
4,7
4,6
2016
4,5
4,0
2017
4,6
5,2
2018
4,8
4,7
För att uppnå en resultatmarginal som är förenligt med god ekonomisk hushållning
och för att målet om långsiktig balans ska nås, bör eftersträvas en marginal på en
till två procent. En sådan resultatmarginal ger ett mycket bra utgångsläge även sett
över en längre period.
I den fortsatta budgetprocessen inför Mål och budget 2016 kommer nya prognoser
för skatteunderlagets utveckling, uppdatering av kommunens befolkningsprognos
och uppdatering av övrig kommunal utjämning att följas noga. Även att följa hur de
riktade statsbidragen till kommunerna, särskilt till förskola och skola, kommer att
utformas och innehållet i vårpropositionen blir viktigt i den fortsatta processen.
I den preliminära ekonomiplanen för 2016-2018, som redovisas mer i detalj längre
fram i dokumentet, är det inte inlagt något särskilt krav på effektivisering av
verksamheterna. Med hänsyn till den låga resultatnivån kommer prioriteringar,
generella och riktade effektiviseringar att vara delar som behöver beaktas i den
fortsatta dialogen om det ekonomiska utrymmet. En procents generell
effektivisering av samtliga verksamheter motsvarar cirka 50 mnkr i lägre kostnader.
Budgethållning
En förutsättning för en sund ekonomi i balans är god budgetföljsamhet. Både
nämnderna och kommunen i sin helhet har under ett antal år haft en ekonomi i
balans. En grundläggande utgångspunkt utifrån resultatmålet är att det ekonomiska
utrymmet sätter gränsen för vad verksamheten får kosta under respektive år.
Volymtillväxten inom verksamheterna beräknas de kommande tre åren ligga lite
högre än de senaste åren, särskilt sista året för perioden.
Förskolans volymer väntas öka med 30 mnkr totalt de kommande tre åren.
Grundskolans beräknas få kraftiga volymökningar på 29-33 mnkr per år
motsvarande period. Socialnämndens volymer ökar stabilt med 15-16 mnkr årligen.
För äldreomsorgen antas volymerna öka med 22-24 mnkr per år. De generella
kostnadsuppräkningarna uppgår till cirka 2,0 procent för samtliga år under
perioden.
53
Tabell: Ökade volymer och lokalkostnader 2015-2018 – mnkr
Mnkr
Volymer
Lokaler
Summa
2015
81,9
27,3
2016
91,5
31,0
2017
100,3
19,3
2018
100,2
32,9
109,2
122,5
119,6
133,1
Långsiktig balans
Kommunen har tre mål för att uppnå långsiktig balans. Ett finansiellt mål, ett mål
för konsolidering och ett för investeringsutrymmet.
Finansiellt mål
Kommunens årliga finansiella mål är att resultatet ska vara positivt exklusive
eventuella exploateringsvinster. Detta har under de senaste åtta åren uppnåtts.
Resultatmålet enligt budget 2015 uppgår till 31 mnkr vilket motsvarar 0,6 procent
av skatter och utjämning. Även med svårare ekonomiska förutsättningar bör
kommunen eftersträva en rimlig resultatmarginal. Nivån kan självfallet variera över
tid men bör långsiktigt uppgå till minst en procent under ekonomiskt svårare tider
och helst två procent för att klara svängningar i konjunktur och oförutsedda
händelser. Den högre nivån har nåtts mer än väl de senaste fem åren och det
ekonomiska resultatet kan sägas ha uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning.
För perioden 2015-2018 väntas dock kravet inte uppfyllas.
Med senaste prognosen på skatteintäkter och utjämning skulle en resultatmarginal
mellan en till två procent innebära följande resultatnivåer för åren 2015-2018:
Underlag Finansiellt mål - Mnkr
Resultatmål enligt ekonomiplan
Resultatmarginal
Resultatmarginal på 1% motsvarar
Resultatmarginal på 2% motsvarar
Budget
2015
30,6
Plan
2016
5,3
Plan
2017
30,7
Plan
2018
28,3
0,6%
51,4
102,8
0,1%
53,5
107,0
0,5%
56,2
112,5
0,5%
58,9
117,8
Mål för konsolidering
Kommunens mål för konsolidering är att det genomsnittliga resultatet (exklusive
exploateringsvinst) för den senaste femårsperioden i förhållande till eget kapital ska
vara minst två procent. Med konsolidering avses att det egna kapitalet inte ska
urholkas av inflationen. För att undvika urholkning bör kommunen uppnå ett
resultat som åtminstone täcker inflationsuppräkningen (vilket i genomsnitt
uppskattas vara två procent per år). Ett annat motiv för att redovisa överskott är att
det behövs en buffert för att klara oförutsedda händelser.
Under perioden 2010-2014 har den genomsnittliga konsolideringen (exklusive
exploateringar) legat på 4,2 procent. Det är en mycket hög nivå och visar att
kommunen haft en mycket god konsolidering av det egna kapitalet. Den
genomsnittliga inflationen (KPIF) har under samma period legat på 1,0 procent.
Huddinge kommuns egna kapital var 4 157 mnkr vid ingången av 2015. Ett resultat
på två procent skulle innebära en resultatnivå för 2015 med cirka 83 mnkr
(exklusive exploateringsvinster). Detta bör vara en långsiktig nivå att uppnå för att
54
fullt ut nå målet om en sund ekonomi och god hushållning ur ett finansiellt
perspektiv.
Mål för investeringsutrymmet
Kommunens mål för investeringar är att investeringsutrymmet inte får överstiga
100 procent över en treårsperiod. Med investeringsutrymme avses hur stora
investeringarna är i förhållande till summan av avskrivningar och årets resultat. Om
måttet inte överstiger 100 procent över en treårsperiod bedöms inte den planerade
investeringsvolymen påverka kommunens finansiella utrymme negativt. I snitt har
investeringsutrymmet för treårsperioden 2014-2012 legat på 82 procent men under
det enskilda året 2012 var investeringsutrymmet 121 procent. År 2013 uppgick
utrymmet till 41 procent och år 2014 till 87 procent.
Tabellen nedan visar att den låga resultatnivån i förhållande till en högre
investeringsnivå gör att utrymmet för investeringar för de kommande åren inte
täcker kommunens planerade investeringar under åren 2015-2018 om samtliga
investeringar genomförs.
Utrymme för investeringar
Avskrivningar
Årets resultat
Summa
Investeringar
Investeringsutrymme
2015
115
201
315
469
149%
2016
127
105
232
357
154%
2017
143
181
323
327
101%
2018
159
178
337
430
127%
Tar man hänsyn även till Huges investeringar behöver den långfristiga upplåningen
inom kommunkoncernen öka.
Lokaler
Idag uppgår kommunens lokalyta för verksamhetslokaler till 446 000 kvm. Huge
fastigheter AB förvaltar 425 000 kvm av dessa.
De totala lokalkostnaderna (verksamhetslokaler, bostadsrätter, naturvård och
exploateringshus) har minskat med 1,4 procent per år under femårsperioden 20102014. I snitt utgjorde lokalkostnaderna 12,1 procent av verksamhetens totala
nettokostnad. År 2014 uppgick lokalkostnaderna till 562 mnkr och utgjorde 11,7
procent av verksamhetens nettokostnad. I lokalkostnaderna ingår
husbyggnadsentreprenader, fastighetsservice, material, larm, brandskydd,
energikostnader samt extern hyra. Hyran utgör ungefär 96 procent av
lokalkostnaderna. År 2014 ökade hyreskostnaderna med 18 mnkr, vilket motsvarar
en ökning med 3,5 procent jämfört med året innan. Sammantaget har
hyreskostnaderna i snitt ökat med 1,5 procent de senaste fem åren.
55
Tabell: Hyreskostnader de senaste åren
600
5%
4%
3%
2%
542
523
500
492 0%
492
503
0%
-2%
400
-5%
2010
2011
2012
2013
Hyreskostnader
2014
Förändring
Kommunens lokalkostnader enligt lokalförsörjningsplanerna
De kommande tre åren 2016-2018 beräknas lokalhyrorna öka med i genomsnitt 7,6
procent årligen om samtliga nu kända och nya objekt genomförs enligt
lokalförsörjningsplanerna, se tabell nedan.
Tabell: Hyresutveckling de kommande åren
Hyror
Årlig förändring
Förändring i %
2015
568
27
5
2016
613
44
8
2017
663
51
8
2018
708
44
7
I lokalförsörjningsplanerna finns en uppskattad beräkning av nämndernas planerade
behov av nya lokaler de kommande åren (2015-2018). Tabellen nedan visar att de
totala investeringarna för perioden uppgår till 2 290 mnkr. De största beloppen
avser grundskola, förskola samt kultur och fritid.
Tabell: Totala investeringar enligt lokalförsörjningsplanerna, mnkr
Lokalinvesteringar
Förskola
Grundskola
Gymnasium
Kultur o fritid
Äldreomsorg
Socialtjänst
Totalt
2015
149
255
18
161
0
5
588
2016
95
519
13
13
0
0
640
2017
129
230
0
43
135
18
555
2018 Summa
623
250
1 235
231
31
0
217
0
146
11
38
15
507
2 290
Förskola
Behovet av förskoleplatser bedöms öka kraftigt och därmed det långsiktiga behovet
av nya permanenta förskolor om servicebehovet ska motsvara planerat
bostadsbyggande i olika kommundelar. Mot bakgrund av den relativt kraftiga
barnantalsökningen med cirka 1 200 förskolebarn mellan åren 2015 fram till 2024
krävs en omfattande utbyggnad av nya förskolor i kommunen.
Totalt beräknas barnantalet öka med cirka 500 barn till 2018. Den största ökningen
väntas ske i Sjödalen/Fullersta och Stuvsta/Snättringe.
56
Ett helt nytt bostadsområde planeras i Visättra Ängar i Flemingsberg.
Bostadsutbyggnaden kommer att ske i etapper. Sammanlagt planeras cirka 670
bostäder, varav cirka 480 är student- och ungdomslägenheter.
I Sjödalen-Fullersta kommer den planerade bostadsexploateringen inom Storängen
och de centrala delarna av Huddinge kräva utbyggnad av ytterligare förskolor.
Dessutom görs en särskild satsning på tillbyggnad av befintliga förskolor. Barnoch utbildningsförvaltningen vill utreda om det är möjligt med en utbyggnad av
befintliga förskolor, där tomtytans storlek är tillräckligt stor för utemiljö/lekgård
kan byggas på med ett våningsplan.
Grundskola
Enligt befolkningsprognosen ökar antalet elever i åldern 6-12 år i Huddinge med
2 087 personer de närmaste tio åren. Motsvarande siffra för elever i åldern 13-15 år
är 1 276 personer. Fram till år 2018 väntas ökning bi 2 010 elever. Störst ökning
väntas ske i områdena Sjödalen-Fullersta och Stuvsta-Snättringe.
Lokalkapaciteten i kommundelen Segeltorp räcker inte till för att ta emot det ökade
antalet elever. I Flemingsberg uppförs två kommunala grundskolor och en
fristående grundskola för att möta kommande behov. Ytterligare en kommunal
grundskola är planerad att uppföras i området. Inom Sjödalen-Fullersta planeras ett
stort antal bostäder. För att möta behovet av elevplatser finns ett akut behov av
skoltomter i området. Utöver detta kommer den planerade bostadsexploateringen
inom Storängen och centrala Huddinge kräva utbyggnad av ytterligare grundskolor.
Gymnasium
I Huddinge finns fyra kommunala gymnasieskolor med cirka 3 000 inskrivna
elever, varav cirka 50 procent av dessa kommer från Huddinge. Under kommande
tioårsperioden kommer antalet ungdomar i åldern 16-19 år i Huddinge öka med
ytterligare drygt 1 000 stycken.
Det finns ett behov av fler gymnasieplatser i kommunen. I denna diskussion nämns
ofta Flemingsberg som den lämpligaste kommundelen att förlägga ett nytt
gymnasium till. Både på grund av närheten till det befintliga forsknings- och
utvecklingscentrat i området, den kraftiga befolkningsökningen som förutspås för
området samt det faktum att området idag inte har någon gymnasiekola.
Äldreomsorg
Befolkningsprognosen visar att antalet äldre ökar, och särskilt personer över 80 år
beräknas öka med cirka 40 procent kommande tioårsperiod. I nuläget driver
kommunen sju äldreboenden med 456 lägenheter i egen regi. Därutöver finns 48
lägenheter för korttidsboende och sju rum för växelboende. Kommunen köper 100
platser av externa vårdgivare.
Ett 60-tal lägenheter för äldreboende uppfyller inte kraven för fullvärdiga bostäder,
på grund av avsaknad av pentryn. Under kommande tioårsperiod planeras därför för
successiva ombyggnationer. Nyproduktion planeras av ett nytt äldreboende på
Häradsvägen med 72 eller 90 lägenheter. Därutöver föreslås ytterligare ett nytt
äldreboende i centrala Huddinge eller Stuvsta. En samlad bedömning är att behoven
kan tillgodoses den kommande tioårsperioden.
57
Socialtjänst
Inom funktionshinderområdet (LSS) finns det i nuläget 17 enheter med 142
lägenheter som drivs i egen regi och ytterligare fyra enheter med 19 lägenheter som
drivs av externa utövare. Kommunen köper 31 platser av extern vårdgivare.
För funktionshinderområdet finns ett behov av 23 tillkommande lägenheter fram till
2018, följt av ytterligare 16 lägenheter till 2024. En samlad bedömning är att
behoven kan tillgodoses under den kommande tioårsperioden.
Kultur- och fritid
I planeringen av nya lokaler förordas samutnyttjande och förvaltningsövergripande
lösningar då nya lokaler planeras. Även det regionala samarbetet inom Stockholms
län bör utvecklas, framförallt avseende nya idrottsanläggningar.
Det finns behov av enklare idrottshallar främst i centrala Huddinge och Vårby.
Behoven av förbättrade bibliotekslokaler finns framförallt i Flemingsberg och
Trångsund, förutom nya lokaler för huvudbiblioteket i centrala Huddinge.
Balans mellan byggande av bostäder och förskolor/grundskolor
Kommunen behöver bli bättre på att få ihop balansen mellan byggande av bostäder
och byggande av verksamhetslokaler, främst förskolor och grundskolor. För att
åstadkomma detta har ett åtgärdsprogram med 17 punkter tagits fram. Flera av
punkterna i programmet pekar på behovet av att göra en analys av hur lokalbehovet
för förskolor och grundskolor utvecklas över tiden i relation till lokalkapaciteten.
Analysen som grundar sig på aktuella lokalförsörjningsplaner är nu framtagen på en
övergripande nivå. I detta första steg av analysen konstateras att materialet behöver
förfinas för att kunna läggas till grund för en planering av nya lokaler. Det innebär
främst följande vidareutveckling av analysen:
1. Att de nu använda kommundelsområdena behöver brytas ned på
delområden. Till exempel ska Sjödalen-Fullersta delas upp i Sjödalen och
Fullersta. Flemingsberg ska delas upp i Glömsta, Grantorp, Kästa och så
vidare.
2. Att den nu gjorda analysen som omfattar fyra år (2015-2018) behöver
förlängas. Fyra år är för kort tid för att kunna uttala sig om vad som behöver
göras för att få balans i ett längre perspektiv. Analysen ska därför omfatta
tio år (2015-2024).
3. Att önskvärd storlek av grundskoleklasser och förskoleavdelningar
fastställs. En sådan genomgång behöver göras tillsammans med barn- och
utbildningsförvaltningen. En relativt liten förändring av dessa parametrar
kan innebära skillnad mellan lokalbrist och lokalöverskott.
När denna analys är klar kommer åtgärder att föreslås för att få balans mellan behov
och kapacitet.
Resurstilldelning för lokaler
Inför budgeten för 2010 infördes en särskild resurstilldelningsmodell för lokaler.
Avsikten var att modellen skulle fungera som ett instrument för en långsiktighet i
lokalplaneringen, där nämnderna själva prioriterar angelägna lokalprojekt inom
givna ramar för de kommande åren. Resurstilldelningen skulle i huvudsak koppla
till befolknings- och volymförändringar, men samtidigt ta hänsyn till vissa särskilda
förutsättningar. Resurstilldelningen skulle ses som en ram, som i den ordinarie
58
budgetprocessen stäms av mot förutsättningar under den kommande
planeringsperioden. Nämndernas lokalförsörjningsplaner är viktiga underlag i den
processen.
Grundskolenämnden har framfört behov av att se över resurstilldelningen avseende
grundskolelokaler och kommunstyrelsen beslutade i september 2014 att ge
kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att inför arbetet med mål och budget 2016
göra en översyn av nuvarande modell för resurstilldelning för lokalkostnader.
Arbetet ska genomföras tillsammans med förvaltningarna och vara klart till Mål
och budget för 2016.
Ekonomiavdelningen har fört en dialog med förvaltningarnas ekonomifunktioner
och lokalfunktioner om erfarenheter av nuvarande resurstilldelningsmodell och
behov av förändringar.
Nuvarande modell
I nuvarande modell tilldelas resurser i huvudsak utifrån befolknings- och
volymförändringar.

Förskolenämnden - resurstilldelning i två delar:
o Kronor per varje tillkommande/avgående barn inskrivet i förskolan.
o Anslag per år för övriga åtgärder som inte är kapacitetshöjande, till
exempel arbetsmiljöåtgärder (1 mnkr/år).

Grundskolenämnden
o Resurstilldelning som ett årligt anslag som stäms av mot
befolkningsprognos och lokalförsörjningsplan inför varje ny
planeringsperiod.
o I genomsnitt har tilldelningen varit 8 mnkr per år under perioden
2009-2014.
o Utrymmet för tillkommande lokalhyror för verksamhet som köps av
annan anordnare (fristående skolor, skolor i annan kommun) har
ingått som en del i ordinarie peng per elev som grundskolenämnden
fått sin budgetram, utifrån antagande om att en viss andel av
Huddinges elever går i skola hos annan anordnare.

Gymnasienämnden
o Resurstilldelning med kronor per varje tillkommande/avgående elev.

Övriga nämnder
o Resurstilldelning där utrymmet för lokaler ingår i nuvarande
budgeteringsmodell för volymberäkning för respektive nämnd.

Avstämning
o Avstämning sker mot nämndernas lokalförsörjningsplaner inför
varje ny planeringsperiod med fokus på åtgärder som inte är
kapacitetshöjande.
o Under perioden har nämnderna tilldelats särskilt budgetutrymme för
ombyggnad av äldreboenden och ombyggnad av
Sågbäcksgymnasiet.
59
Uppföljning
I uppföljningsdialogerna framgår att förvaltningarna i huvudsak ser att en
resurstilldelning som nuvarande modell med ett tydligt ansvar för nämnden att
prioritera tillkommande lokaler är positivt. Samtidigt ställer ett decentraliserat
system krav på bra samarbete mellan förvaltningarna. Under perioden har
tillkommande lokalobjekt i allt väsentligt kunnat finaniseras inom de ramar som
nämnderna tilldelats. Resurstilldelningen har sammantaget ökat nämndernas ramar
under perioden 2010-2015 med cirka 128 mnkr.
Barn- och utbildningsförvaltningen ser att tilldelningen för främst
grundskolelokaler behöver öka för att täcka de behov som beskrivs i
lokalförsörjningsplanen för de kommande åren. Dels tillkommer nya skolor och
dels byggs skolor om med ökad hyra och kostnader för tillfälliga lokaler under
ombyggnad. För 2015 utökades därför grundskolenämndens budget för lokaler
med 12 mnkr. Barn- och utbildningsförvaltningen lyfter även fram problematiken
med finansiering av lokalbidrag till annan anordnare när andelen Huddingeelever
som går i skolan hos annan anordnare ökar. En förändring av
resurstilldelningsmodellen som innebär att grundskolan tilldelas lokalresurser per
elev, det vill säga samma modell som för förskolan och gymnasiet, förespråkas av
barn- och utbildningsförvaltningen.
För förskolan bedöms nuvarande modell ha fungerat bra. Den extra årliga
tilldelningen på 1 mnkr för åtgärder som inte är kapacitetshöjande bedöms inte vara
tillräcklig om större åtgärder i befintliga lokaler behöver genomföras. Exempelvis
om ventilation behöver byggas ut när antalet förskolebarn per avdelning ökar.
Ett minskat antal gymnasieelever under perioden 2011-2015 har inneburit ett
minskat ramanslag för lokaler och medfört ett behov av besparingar för
gymnasienämnden. Detta har klarats bland annat till följd av ett visst överskott på
volymer. Ombyggnationen av Sågbäcksgymnasiet har hanterats i särskild ordning
och nämnden har fått extra tillskott i sin ram. Antalet elever och därmed nämndens
tilldelning för lokaler beräknas öka igen från och med 2016.
Barn- och utbildningsförvaltningen ser också ett behov av att kostnadsnivåerna i
beräkningarna för förskola och gymnasiet ses över och vid behov uppdateras.
Social- och äldreomsorgsförvaltningen bedömer att nuvarande modell i huvudsak
har fungerat för socialnämndens och äldreomsorgsnämndens verksamheter.
Tillkommande lokalobjekt har finansierats och extra budget har tilldelats för
åtgärder som inte varit kapacitetshöjande (ombyggnad av Tallgården och Stortorps
B-hus). Ökade krav och standard på boenden som medför ökade kostnader är en
problematik som lyfts fram.
Kultur- och fritidsförvaltningen anser också att nuvarande modell med ansvar för
nämnden att prioritera nya lokaler är bra. Lokalobjekt har prioriterats och
finansierats inom nämndens ram. Större anläggningar är det däremot inte möjligt
för nämnden att spara ihop till inom resurstilldelningen, utan kräver särskild
behandling i budgetprocessen. Det gäller även ombyggnad och upprustning av
befintliga lokaler på grund av ålder, nya krav med mera. Inom de närmaste åren
planeras flera nya idrottshallar att byggas. Förvaltningen ser ett behov av att
ytterligare tydliggöra ansvaret mellan grundskolenämnden och kultur- och
fritidsnämnden för idrottshallar i anslutning till skolor. Det är viktigt att ansvaret
60
för beställning av dessa lokaler är tydlig och att förvaltningen och nämnden tidigt är
med i planeringen.
Förslag
Utifrån uppföljning av resurstilldelningen föreslås att nuvarande modell behålls
med förändring av tilldelningen för grundskolan. För grundskolan föreslås en
modell med tilldelning per elev, samma modell som för förskolan och gymnasiet.
Kostnadsnivåerna för förskolan och gymnasiet föreslås samtidigt att ses över och
vid behov uppdateras. Underlag för beräkningar arbetas fram gemensamt av
kommunstyrelsens förvaltning och barn- och utbildningsförvaltningen. En översyn
och förtydligande av ansvaret mellan grundskolenämnden och kultur- och
fritidsnämnden avseende idrottshallar genomförs av kommunstyrelsens förvaltning
i samarbete med berörda förvaltningar. Ansvarsfördelningen påverkar även
beräkningen av beräkning av vilka kostnader som ska ingå i tilldelningen per
grundskoleelev.
Generellet är det viktigt att behov av lokaler tidigt beskrivs i nämndernas
lokalförsörjningsplaner för att stämmas av mot budgetutrymmet för respektive
nämnd, men också mot kommunens samlade ekonomiska förutsättningar. Särskilt
viktigt att behov som inte är kapacitetshöjande eller inte bedöms rymmas inom
tilldelad ram lyfts fram för prioritering tidigt i processen. Under 2013 beslutades att
påbörja en genomgång och översyn av lokalförsörjningsprocessen. Det första steget
i processen är klart och arbetet med övriga tre steg fortsätter under 2015.
61
Systematisk kvalitetsutveckling
Smarta arbetssätt med IT som hävstång
Många av de 15 trender som Sveriges kommuner och landsting (SKL) har
identifierat i sin rapport Vägval för framtiden, har på olika sätt bäring på det
strategiska målet systematisk kvalitetsutveckling. Centralt för att möta dessa
utmaningar är väl fungerande verksamheter som så långt möjligt utnyttjar digitala
verktyg för att arbeta så smart som möjligt.
Som en snabbt växande kommun, där vi blir både fler invånare och fler som jobbar
i kommunens verksamheter, kommer vi även de kommande åren behöva arbeta hårt
för att effektivisera och modernisera vår organisation. Lägg därtill de utmaningar
som pekas ut i relation till våra målsättningar 2030 samt de stora investeringsbehov
vi står inför samtidigt som vi kommer få vikande skatteunderlag och ökad
konkurrens om arbetskraften. Det ger sammantaget bilden av att det blir allt
viktigare att det kommunala uppdraget genomförs på ett så smart sätt som möjligt
och att vi får ut mesta möjliga kvalitet av varje skattekrona.
Invånarnas och omvärldens efterfrågan på e-tjänster, transparens och flexibilitet
samt kommunens satsning på e-förvaltning ställer också krav på systematisk
utveckling av organisationens inre effektivitet.
En annan utmaning som åtminstone till del kan bemötas genom systematisk
kvalitetsutveckling är en av de trender som Sveriges kommuner och landsting har
identifierat. De menar att kommunsverige i framtiden kommer att drabbas av brist
på chefer (beroende på pensionsavgångar samt att yngre inte vill vara chefer), vilket
betyder att det kommer att bli allt viktigare att kommunen erbjuder väl fungerande
verksamheter som lockar bra medarbetare och säkrar kompetensförsörjningen.
Smartare arbetssätt kräver att organisationen drar åt samma håll. Det gäller både
inom förvaltningar och mellan nämnder. Några nycklar för detta är att utveckla ett
gemensamt ramverk för kvalitetsutveckling, gemensamma utvecklingsmodeller för
IT-satsningar och andra större förändringar, stärkt systematik samt tydliga regler
för kommungemensam IT-utveckling. Det är alltså viktigt att samtliga nämnder
arbetar strukturerat och systematiskt med att förbättra sina verksamheter, för att
därigenom kunna lösa kommunens kärnuppdrag på ett så effektivt sätt som möjligt.
Till stöd i arbetet finns Huddinges kvalitetsstrategi, som pekar ut tio bärande
principer för kommunens kvalitetsarbete.
Huddinge kommun har idag en väl fungerande organisation med många redan
initierade utvecklingsområden, men för att lyfta kommunorganisationen ytterligare
är det viktigt att vi fullföljer dessa satsningar.
De kommande åren måste kommunen därför ur ett kvalitetsutvecklingsperspektiv
främst fortsätta att prioritera processutveckling och projektarbete samt strukturerad
utveckling och införande av IT-stöd för att utveckla kommunens verksamhet och
tjänster. Detta kommer att kräva stort fokus, engagemang och resurser i den
kommunala organisationen. Läs mer i nedanstående avsnitt.
Processutveckling fortsatt centralt för utvecklingen av organisationen
Processorientering är alltså ett grundläggande krav för effektivisering genom ökad
digitalisering – vi behöver kunna beskriva våra processer för att kunna skapa
interna och externa e-tjänster samt digitalisera ärendehandläggning i våra
verksamhetsprocesser med mera i högre grad.
62
Effektivisering av verksamhetsprocesser och samordning och förenkling av
administrativa processer är två prioriterade områden som alltså även de kommande
åren kommer att vara högt prioriterade.
Kommunstyrelsens förvaltnings ledningsgrupp prioriterar processorientering av
lednings- och stödprocesser för att utveckla styrningen av kommunens hela
verksamhet och därmed effektiviteten i organisationen och har under 2014 inlett ett
arbete för att identifiera och utveckla processer som någon funktion på
förvaltningen är processägare för i ett kommunövergripande perspektiv. Även
kommunens ledningsgrupp prioriterar processorientering för att utveckla den
kommunala verksamheten för att möta framtidens utmaningar.
Projektorienterat arbetssätt
Ett kraftfullt sätt att arbeta smartare för att möta de nya krav som ställs på
kommunen är att i större utsträckning arbeta i projekt. Arbetsformen främjar
förvaltningsövergripande samarbete och är effektiv för att genomföra många av de
satsningar och förändringar som behövs.
Projektkontoret vid kommunstyrelsens förvaltning har sedan starten i augusti 2013
arbetat med att höja projektmognaden i kommunen. Verksamheten har uppnått
goda resultat och fortsätter på den inslagna vägen. Bland annat genom att
förtydliga, kommunicera och förankra ambitionerna med ett projektorienterat
arbetssätt, fastställa målbild för arbetet med mera. Fokus under 2015 och 2016 är
resurshantering och nyttorealisering i projektarbetet.
Nästa steg i realiseringen av Strategi för Huddinges väg in i e-samhället 20142019
Grundprincipen i strategin för att ta Huddinge kommun in i e-samhället är
utveckling med invånarnas fokus. Målet är att skapa en ”digital kommun” där
invånare, företagare och besökare på ett effektivt sätt guidas till rätt tjänst vare sig
den är elektronisk (e-tjänst) eller kräver kontakt via telefon eller besök. De digitala
tjänsterna ska alltid vara tillgängliga. Detta ligger i linje med den av SKL
identifierade trenden om ständigt uppkopplade invånare som efterfrågar kommunal
service i fickan. Ett mål med e-strategin är därför att göra invånaren/kunden till en
aktiv part i arbetet.
Digital service till invånarna är alltså en viktig del av e-förvaltningen, men det är
först när man kombinerar digitalisering av tjänster med processorienterad
utveckling av de bakomliggande verksamhetsprocesserna och automatisering av
interna processer som man får de riktigt stora effekterna av att införa e-förvaltning.
Och det är först då man har möjlighet att nå de största kvalitetsvinsterna för
tjänsternas kunder (invånarna/brukarna), nå de stora effektiviseringsvinsterna och
nå en mer flexibel organisation. Det är denna kombination som kan ge invånarna
ökad service och ökad tillgänglighet till kommunen samtidigt som kommunen kan
använda den frigjorda arbetskapaciteten till nya eller andra uppgifter i kommunen,
alternativt kunna möta en ökad efterfrågan utan att expandera den kommunala
organisationen.
En utmaning de kommande åren blir att i större utsträckning än tidigare lyfta upp IT
på en strategisk nivå, så att IT fullt ut blir en möjliggörare som stödjer
verksamhetsutvecklingen. Beslut om verksamhetsutveckling med stöd av IT finns
idag med i styrande dokument men har inte fullt ut fått genomslag i handling och en
63
gemensam syn på e-förvaltning inom organisationen. Ett steg i arbetet med att lyfta
IT på en strategisk nivå (vilket även beskrivs i strategin) är att under 2015 ta fram
en kommunövergripande utvecklingsprocess för verksamhetsutveckling med stöd
av IT, som redogör för hela flödet från att kartlägga nuläge/samla in, analysera,
identifiera förbättringsbehov/utveckla, genomföra samt följa upp/förbättra
program/projekt och andra initiativ. Processen ska innefatta metoder och ramverk
för att stödja verksamheten i deras utvecklingsprojekt, och den ska även integreras
med kommunens övergripande planerings- och uppföljningsprocess.
För att kunna realisera strategin behöver kommunen skapa en miljö där
informationen kan återanvändas och flöda mellan många system. Det ger en
framtidssäkrad, kostnadseffektiv IT-miljö med återanvändbara komponenter.
Kommunen behöver också höja informationskvalitén så att informationen är
återanvändbar. Vi behöver därför öka samarbetet över verksamhetsgränser,
undersöka förutsättningarna för samt bereda för val av e-plattform för interna etjänster och integration med verksamhetssystem, ärendehanteringssystem och så
vidare. En av de största utmaningarna är att koordinera alla utvecklingsinsatser så
att hela organisationen drar åt samma håll.
Frågan om möjliga samarbeten med andra aktörer kring e-förvaltning är ett viktigt
insatsområde i Huddinge kommuns nya e-strategi. Kommunerna i Värmland är ett
exempel på hur man kan samverka. De har instiftat en gemensam drifts- och
servicenämnd som utvecklar en gemensam e-plattform och e-förvaltning med
målen ”det ska bli bättre att vara medborgare i Värmlands kommuner” och ”ett
gemensamt e-samhälle i Värmland”. Exempel på samverkansprojekt inom
Södertörn är den outsourcing av IT-drift till extern tjänsteleverantör som Haninge,
Nynäshamn och Södertälje har genomfört. Ett av målen med den gemensamma ITdriften är att IT-driftstjänsterna ska stödja utvecklingen mot e-förvaltning.
Utvecklingen av beslutsstöd och ”Big data”
Den tekniska utvecklingen, med internetifiering av produkter och tjänster ger oss
redan idag tillgång till data både internt och externt på ett sätt som vi aldrig tidigare
kunnat fantisera om. Utvecklingen att producera och fånga data har inom vissa
områden (till exempel telekom) pågått i årtionden, medan det inom andra är helt
nytt. Gemensamt är dock att de flesta organisationer trots tillgången inte utnyttjar
en bråkdel av den potential som dessa data ger. Även mer traditionell
beslutsstödsdata som ekonomi-, personal- och verksamhetsinformation kan
utnyttjas betydligt bättre än idag och via analys omsättas i betydelsefull kunskap.
Utvecklingen går explosionsartat snabbt och krav på att fånga den data som
genereras ställs oftast samtidigt som den nya funktionaliteten lanseras. Att omsätta
data till kunskap i organisationen baserat på de data man förfogar över görs dock
sällan. De flesta organisationer har mer eller mindre diffusa ambitioner, och ytterst
få har en tydlig målbild om att använda information som en strategisk tillgång i sin
affärs-/verksamhetsutveckling. Med dagens flöde av data finns mycket goda
förutsättningar att få betydligt bättre kunskap om kunder/invånare, deras behov och
de tjänster i samhället som de interagerar med antingen som individer eller som
kollektiv, till exempel genom analys av sociala media eller inköp av annan extern
data. Man kan också använda kunder/invånare som datainsamlare via till exempel
mobilappar i smartphones för att förbättra sin egen service inom olika områden.
Med en smartphone i var mans ägo är det snart bara fantasin som begränsar vad
man kan använda dem till för datafångst.
64
Den utveckling vi ser avseende teknik för att hantera och analysera data i stora
volymer, i realtid, av alla möjliga varierande format och under stor föränderlighet,
ger oss helt nya möjligheter inför framtiden. Området kallas populärt för ”Big
Data”. Det är egentligen inget annat än en vidareutveckling av traditionellt
beslutsstöd, som handlar om att koppla samman olika källsystem med
historikhantering för en enhetlig rapportering. ”Big Data” har dock ett mycket
större fokus på externa behov och datakällor och med den direkta nyttan i centrum.
Detta åstadkoms främst med analys och visualisering genom att till exempel koppla
samman statistisk analys och kartinformation (GIS).
Hur snabbt och på vilket sätt man tar till sig ”Big Data-konceptet” kommer
sannolikt i framtiden ha en stor betydelse för hur pricksäker man blir i leveransen
av sina tjänster – hur väl kommunen klarar av att möta invånarnas behov, vilka
tjänster man ska leverera och i vilken ordning de ska prioriteras. ”Big Datakonceptet” kommer också kunna bidra till den interna effektiviteten genom att en
större analyskapacitet och bättre visualiseringsmöjligheter, vilket ger bättre
kunskaper om den interna effektiviteten.
Öppna data
Öppna data är ett begrepp för digital information som är tillgänglig för vem som
helst att återanvända och distribuera, utan avgifter och andra begränsande villkor. I
Sverige finns sedan 2010 en lag om vidareutnyttjande av handlingar från den
offentliga förvaltningen, PSI-lagen (PSI står för Public Sector Information d.v.s.
handlingar i offentlig förvaltning), som bygger på ett EU-direktiv från 2003. Lagen
har som syfte att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att
underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av den offentliga
förvaltningen. PSI-lagen tillåter kommuner och landsting att ta ut avgifter för
handlingar som återanvänds, men flera studier visar att det finns stor nytta i att
istället tillhandahålla dessa som öppna data.
Öppna data skapar förutsättningar för ökad transparens i den offentliga
förvaltningen, och genom att förenkla för medborgare och företag att ta del av och
vidareanvända informationen förbättras även möjligheterna till insyn, förståelse och
delaktighet.
Arbetet med öppna data för även med sig positiva effekter för det interna arbetet,
och kan driva förbättrings- och kvalitetsarbete. Öppna data kan fungera som en
katalysator för ordning och reda i de interna informationsresurserna, samt bidra till
att tillgängliggöra data som kan tjäna som verksamhetsstöd, och för analys av den
egna verksamheten.
Öppna data kan användas för forskning, innovation och för att skapa nya tjänster.
Kommersiella och sociala entreprenörer kan utveckla nya tjänster, genom att till
exempel analysera, kombinera och visualisera informationen på ett nytt sätt. Genom
att samverka med andra kommuner kring publicering av gemensamma datamängder
ökar värdet i den tillgängliggjorda informationen och detta skapar förutsättningar
för en regional informationsmarknad. Den största efterfrågan finns kring
datamängder som har en geodatadel som till exempel trafik, parkering, miljödata
och fritidsanläggningar.
65
Nya EU-programmen – en möjlighet för verksamhetsutveckling
EU-parlamentet och medlemsländerna har enats om en ny tillväxtstrategi (EU2020)
för de kommande tio åren för att komma ur den ekonomiska krisen och bygga en
starkare och mer uthållig ekonomi). I linje med ambitionen i EU2020 om en smart,
hållbar tillväxt för alla bör vi undersöka möjligheten att utveckla kommunens
verksamheter genom samarbeten med intressenter i andra europeiska länder. Det
stimulerar verksamhetsutvecklingen och ger extern finansiering. För att nå målen
behövs ett ökat samarbete i Europa omkring frågor och utmaningar som rör
utbildning, forskning och innovation, ett hållbart samhälle, arbetsmarknad och
integration och ett konkurrenskraftigt näringsliv.
I Huddinge drivs detta arbete på genom kunskapsspridning och uppmuntran. De
olika förvaltningarnas internationella kontaktpersoner tar ett särskilt ansvar för att
bevaka utlysningar av EU-program, inbjudningar till informationsträffar, nätverk,
kontaktseminarier med mera som ligger i linje med Huddinge kommuns
övergripande hållbarhetsarbete och genom förvaltningarnas verksamhetsutveckling.
Om möjligt bör ett särskilt fokus ligga på samarbete med länderna omkring
Östersjön.
Nytt kommunhus – nya möjligheter
Huddinge kommun påbörjade i slutet i slutet av 2013 i samarbete med Huge
Fastigheter AB ett kommungemensamt projekt rörande projektering av ett nytt
kommunhus samlokaliserat med ett kulturhus. I juni 2014 meddelade Huge
Fastigheter AB att den valda lokaliseringen inte är möjlig av ekonomiska skäl. Det
resulterade i ett omtag i projektet som inriktades på att fullfölja framtagande av ett
fördjupat lokalprogram och ett rumsfunktionsprogram oberoende av lokalisering.
Detta slutfördes i januari 2015. Vid omtaget gavs ett parallellt uppdrag att finna en
annan lämplig fastighet i Huddinge centrum som underlag för beslut om ny
placering. När ett sådant beslut är fattat behöver det sannolikt tas fram en ny
detaljplan parallellt med en hyresoffert. Givet att kommunfullmäktige fattar beslut
om att bygga ett nytt kommunhus måste det startas upp ett nytt projekt med flera
delprojekt som bland annat ska hantera frågor kring verksamhetsutveckling, nya
arbetssätt, digitalisering, organisationsförändringar, information, delaktighet, flytt
och logistik. Ett sådant projekt kommer att kräva en hel del såväl interna som
externa resurser. Nuvarande bedömning är att inflytt i ett nytt kommunhus kan ske
tidigast sommaren 2019.
De direkta effekterna av att bygga ett nytt kommunhus är att en samlad
administration i ett attraktivt läge ökar möjligheterna att utveckla en mer effektiv
organisation, underlättar rekrytering av personal och bidrar till en positiv bild av
Huddinge.
Ett kommunhus som samlokaliseras med ett kulturhus ger inte bara ekonomiska
samordningsvinster och nya kulturytor, utan kan också göra att hela byggnaden
känns lättillgänglig och får en atmosfär av öppenhet och myllrande folkliv. Det blir
ett invånarnas hus.
En betydande positiv sidoeffekt av att bygga nytt kommunhus är de
exploateringsmöjligheter som öppnar sig för fastigheterna Storängen,
Kommunalvägen och Gymnasietorget då förvaltningskontoren utrymmer sina
nuvarande lokaler på dessa adresser och flyttar samman.
66
Bolagen
I det här avsnittet beskrivs några av de utmaningar som bolagen lyfter fram för
planeringsperioden.
Huge Fastigheter AB
… ska kompletteras.
Södertörns Energi AB med flera
Södertörns Energi AB är ett holdingbolag med säte i Botkyrka kommun, som ägs
till hälften vardera av Botkyrka och Huddinge kommuner. Den egentliga
verksamheten sker i det helägda dotterbolaget Södertörns Fjärrvärme AB och i
intressebolaget Söderenergi AB där ägarandelen är 58 procent.
Bolaget har till uppgift att genom dotterbolagen bedriva produktion och distribution
av värme respektive kyla. I samband med värmeproduktionen produceras även el
som säljs vid den nordiska börsen, Nord Pool.
Inom Södertörns Energi AB är finansieringssituationen den att man idag har en låg
genomsnittsränta (1,8 %) på kapitalskulden som uppgår till 1 290 mnkr. Risken är
att räntan på sikt ökar och varje procentenhet på snitträntan gör cirka 13 mnkr på
resultatet före skatt. Nuvarande resultatnivåer medger att man amorterar drygt 30
mnkr per år. Därmed blir kvarvarande låneskuld cirka 1 000 mnkr per 2025.
Inom Södertörns Fjärrvärme förutses en minskad energiförsäljning på grund av
energibesparingar i befintliga och nya objekt som bolaget levererar till. Volymen
beräknas minska med cirka 60 GWh (-6 %) fram till år 2018. För att möta den
sjunkande volymen beräknas priset till kund höjas med omkring 2-3 procent per år,
vilket då ger ett resultat före koncernbidrag på omkring 90 mnkr.
Kommande energieffektiviseringar i de stora bostadsområdena kommer även
påverka Söderenergi. Även värmeleveranserna till Fortum kommer att minska då de
tar sitt nya kraftvärmeverk i Värtan i drift 2016. Söderenergi AB har idag relativt
låga bränslepriser. Det finns en risk för uppgång när konjunkturen vänder uppåt.
Utsläppsrätterna som idag har ett värde på cirka 20 mnkr kommer att trappas av
succesivt för att helt försvinna år 2020. År 2024 försvinner även elcertifikaten,
vilket räknas påverka resultatet med omkring 120 mnkr per år framåt i tiden.
Sammantaget leder detta till en minskad värmeproduktion för Söderenergi och
minskade intäkter - en utmaning som bolaget måste klara genom att fortsätta
effektivisera verksamheten, arbeta med bränsleinköp och en kostnadseffektiv mix
av bränslen till pannorna. En väsentlig del i detta är att öka andelen returflis till
kraftvärmeanläggningen. En annan viktig del är att ständigt ha genomarbetade
planer för nödvändiga underhållsåtgärder och investeringar.
SRV återvinning AB
SRV återvinning AB ägs gemensamt av kommunerna Botkyrka (31,5 %), Haninge
(31,5 %), Huddinge (31,5 %), Nynäshamn (2,75 %) och Salem (2,75 %). SRV
arbetar med avfallshantering och återvinning utifrån ägarkommunernas miljöpolitik
och den gemensamma avfallsplanen.
SRV verkar i en bransch som har goda framtidsutsikter oavsett konjunkturläge.
Den närmaste femårsperioden kommer befolkningen i ägarkommunerna att öka
med cirka 40 000 invånare. Det leder till en ökad avfallsmängd med cirka 13
procent, vilket medför till att bolagets verksamhet växer.
67
Ett stort utvecklingsområde för SRV är återvinningen av textilier. Tjänsten startade
år 2013 och innebär att textilier samlas in och går till förbränning. Om SRV
utvecklar hanteringen av textilier och övergår till exempelvis fiberåtervinning
(möjligheten utreds) kommer verksamheten inom detta område behöva utökas.
Deponier kommer att var mer sällsynta framöver och ställa högre krav på bolaget
jämfört med hur det ser ut i dagsläget. Även miljökraven på deponier väntas bli
större. Dessa faktorer kommer att leda till högre kostnader för bolaget de
kommande åren.
Ytterligare en faktor som väntas påverka bolagets verksamhet är den nya
lagändringen om att kommunerna övertar ansvaret för insamlingen av tidningar och
förpackningar. Planen är att lagändringen träder i kraft i början av april 2017.
68
Ekonomiplan 2016-2018 – preliminära beräkningar
Beräkningar i ekonomiplanen utgår från:
 Mål och budget 2015 och avstämningsärende 2015
 Skatteprognos från Sveriges Kommuner och Landsting i december 2014
 Befolkningsprognos 2014
 Resursfördelning för volymer och lokaler motsvarar i huvudsak beräkningar
i Mål och budget 2015
 Generell uppräkning är beräknad till 2,0 procent per år för löner och övrigt,
något lägre för hyresökningar
Med dessa förutsättningar beräknas resultatet enligt det ekonomiska målet till 0,1
procent av skatt och bidrag 2016 och till 0,5 procent för 2017 och 2018:
 5,3 mnkr 2016 (0,1 % av skatter och bidrag)
 30,7 mnkr 2017 (0,5 %)
 28,3 mnkr 2018 (0,5 %)
Tabell: Ekonomiplan 2015-2018, mnkr
Verksamhetens kostnader/intäkter
Exploateringsverksamhet
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Skatter, utjämning och statsbidrag
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat
Ekonomiskt mål
Ekonomiskt mål % av skatt mm
Budget
2015
-5 055,8
170,0
-114,7
-5 000,5
Plan
2016
-5 275,9
100,0
-126,6
-5 302,5
Plan
2017
-5 510,0
150,0
-142,8
-5 502,8
Plan
2018
-5 763,0
150,0
-159,0
-5 772,0
4 343,8
797,6
5 141,4
4 577,1
771,3
5 348,4
4 818,2
806,1
5 624,3
5 044,9
846,2
5 891,1
260,4
-200,7
200,6
30,6
0,6
260,4
-199,5
105,3
5,3
0,1
260,4
-200,1
180,7
30,7
0,5
260,4
-200,1
178,3
28,3
0,5
Differens jmf ekonomiskt mål 1%
För att nå en resultatnivå som motsvarar ett ekonomiskt mål på 1 procent av skatt
och bidrag behöver resultatet förbättras med 48 mnkr för 2016 och 25 mnkr
respektive 31 mnkr för 2017 och 2018.
I den fortsatta budgetprocessen inför Mål och budget 2016 kommer nya prognoser
för skatteunderlagets utveckling, uppdatering av kommunens befolkningsprognos
och uppdatering av övrig kommunal utjämning att följas noga. Även att följa hur de
riktade statsbidragen till kommunerna, särskilt till förskola och skola, kommer att
utformas och innehållet i vårpropositionen blir viktigt i den fortsatta processen.
I den preliminära ekonomiplanen för 2016-2018 är det inte inlagt något särskilt
krav på effektivisering av verksamheterna. Med hänsyn till den låga resultatnivån
kommer prioriteringar, generella och riktade effektiviseringar att vara delar att
beakta i den fortsatta dialogen om det ekonomiska utrymmet. En procents generell
effektivisering av samtliga verksamheter motsvarar cirka 50 mnkr i lägre kostnader.
Skatt, utjämning, bidrag
För planeringsperioden har intäkterna beräknats öka med 750 mnkr (15 procent).
69
Tabell: Skatt, utjämning, statsbidrag 2015-2018, mnkr
Intäkt/kostnad
Allmän kommunalskatt
Prognos slutavräkning
S:a skatt
Inkomstutjämningsbidrag
Kostnadsutjämningsbidrag
Införandebidrag
Strukturbidrag
Regleringsbidrag/-avgift
Avgift till LSS-utjämning
Kommunal fastighetsavgift
S:a utjämning och bidrag
S:a skatt, utjämning och bidrag
Ökning i mnkr
Ökning i procent
Budget
2015
4 326,9
16,9
4 343,8
Plan
2016
4 577,1
0,0
4 577,1
Plan
2017
4 818,2
0,0
4 818,2
Plan
2018
5 044,9
0,0
5 044,9
493,2
202,7
33,6
10,8
5,4
-105,1
157,0
797,6
5 141,4
522,3
223,9
1,2
11,0
-38,8
-106,6
158,3
771,3
5 348,4
207,0
4,0%
547,0
249,2
0,0
11,2
-54,2
-108,5
161,4
806,1
5 624,3
275,9
5,2%
592,0
259,8
0,0
11,4
-76,2
-110,4
169,6
846,2
5 891,1
266,8
4,7%
Skatt
I decemberprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedöms
utvecklingen av skatteunderlaget till i genomsnitt 4,6 procent per år under perioden
2015-2018. I ekonomiplanen antas skatteunderlaget i Huddinge öka i samma takt
som för riket.
Tabell: Skatteunderlagets utveckling för riket 2010-2018, procentuell förändring
enligt prognos från Sveriges Kommuner och Landsting
Utfall
Prognos
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
December 2014
2,2
3,0
4,0
3,4
3,3
5,2
4,7
4,5
4,2
Oktober 2014
2,2
3,0
4,0
3,5
3,5
5,1
5,1
4,8
4,5
MoB 2015 (apr 2014)
2,2
3,0
4,0
3,5
3,4
4,7
5,3
4,9
-
Resultatutjämningsreserv
Huddinge kommun införde 2013 en resultatutjämningsreserv. Reserven är avsedd
att utjämna normala svängningar i intäkterna över konjunkturcyklerna, med syfte
att täcka sviktande skatteunderlag vid befarad eller konstaterad konjunkturnedgång.
Totalt har 463,6 mnkr avsatts av överskotten från 2010-2013. Beslut om ytterligare
avsättning av 2014 års resultat fattas i samband med årsredovisningen för 2014.
Riktvärdet för när det är tillåtet att disponera medel ur resultatutjämningsreserven
är när den årliga tillväxten i det underliggande skatteunderlaget i riket är lägre än
den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med SKL:s decemberprognos
beräknas detta vara fallet för 2014. Det är därför inte aktuellt att utnyttja reserven i
för åren 2015-2018. En annan förutsättning är att medel disponeras för att täcka ett
negativt balanskravsresultat. Vid ett kraftigt försämrat resultat under löpande år kan
beslut om att utnyttja reserven tas i samband med delårsrapporter eller i bokslutet.
70
Tabell: Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt
årlig utveckling. Förändring i procent per år
2013
2014
2015
2016
2017
2018
Snitt 10 år
3,8
3,9
3,9
4,0
4,0
3,9
Årlig
3,6
3,7
4,8
4,5
4,5
4,2
Differens
-0,2
-0,1
0,8
0,5
0,5
0,3
Kommunala skattesatsen
Kommunalskatten i Huddinge är i ekonomiplanen beräknad till 19,85 kronor.
Kommunalekonomisk utjämning
Utjämning mellan kommunerna, kommunalekonomisk utjämning, består av
inkomst- och kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag. Staten
beslutar om en ram för att finansiera utjämningen. Om utjämningskostnaderna
överstiger statens ram betalar kommunerna en regleringsavgift. Om kostnaderna är
lägre än ramen får kommunerna istället ett regleringsbidrag.
Ett nytt utjämningssystem infördes från och med 2014. För Huddinge kommun
motsvarade förändringarna ett minskat bidrag i kostnadsutjämningen med 692 kr
per invånare, cirka 70 mnkr. Ett införandebidrag innebär ett successivt införande
med maximalt cirka 25 mnkr per år och för Huddinge får förändringen fullt
genomslag 2016. Främst är det förändringarna av modellen för individ- och
familjeomsorg som slagit negativt för kommunen.
Sammantaget får Huddinge 240 mnkr netto i bidrag/utjämning år 2015, exklusive
inkomstutjämning. Här ingår eftersläpningsersättning för kraftig befolkningsökning
(29 mnkr). Totalt beräknas bidraget/utjämningen till 197 mnkr 2016, 43 mnkr lägre
än för 2015.
Inkomstutjämning
Kommuner med en egen skattekraft, beskattningsbar inkomst per invånare, som
understiger den garanterade skattekraften (115 procent av medelskattekraften i
riket) får ett inkomstutjämningsbidrag. Övriga kommuner betalar en
utjämningsavgift. År 2015 är det 15 kommuner, varav tio i Stockholm län, som
betalar en avgift i systemet. Huddinges skattekraft enligt inkomstutjämning 2015 är
102,6 procent. Kommunen beräknas få ett inkomstutjämningsbidrag med 522 mnkr
2016, cirka 29 mnkr högre än för 2015.
Kostnadsutjämning
Kostnadsutjämningen utjämnar för kostnader som kommunen själv inte kan
påverka. Grundprincipen är att utjämning endast sker för strukturella skillnader i
verksamheter som är obligatoriska för kommunerna. Kommuner med en ogynnsam
struktur (åldersstruktur, etnicitet, socioekonomi, geografi, lön) får ett bidrag och
övriga betalar en avgift. I kostnadsutjämningen för 2015 får Huddinge ett bidrag
med 1 635 kronor per invånare, exklusive eftersläpningseffekt. I ekonomiplanen
beräknas bidraget successivt öka till 2 084 kr per invånare år 2018. Ökningen
hänförs främst till utvecklingen inom grundskolan, gymnasiet och äldreomsorgen.
Ersättning för eftersläpning i modellen för befolkningsförändringar
Huddinges kraftiga befolkningstillväxt har gjort att kommunen fått ersättning 20092015 för eftersläpning i modellen för befolkningsförändringar. För att få ersättning
71
även 2016 ska befolkningstillväxten i år (november 2014 till november 2015) vara
minst 1,2 procent. I befolkningsprognosen beräknas befolkningen öka med i
genomsnitt 1,7 procent per år 2015-2017, vilket innebär att Huddinge beräknas få
en ersättning på cirka 20-30 mnkr per år under planeringsperioden.
Strukturbidrag och införandebidrag
I det nya utjämningssystemet har kompensationsgraden för de kommuner som
betalar inkomstutjämningsavgift sänkts och de kommuner som får ett bidrag
påverkas negativt. För att inga kommuner ska få minskade intäkter till följd av
förändringen har en särskild kompensation lagts in i strukturbidraget. Huddinge får
ett bidrag på 11 mnkr per år.
Det nya utjämningssystemet införs successivt med en maximal årlig effekt på cirka
250 kr per invånare. För Huddinge har effekterna av systemet i stort sett fullt
genomslag från och med 2016.
Regleringsbidra/-avgift
Regleringsposten är till för att kontrollera statens totala kostnad för
utjämningssystemet. Regleringsposten används också för andra förändringar eller
tillskott, till exempel i form av statliga bidrag.
För 2015 är bidraget -39 kronor per invånare. När statens anslag inte ökar i samma
takt som kostnaden för att upprätthålla den garanterade nivån i inkomstutjämningen
minskar regleringsposten och blir fortsatt negativ åren 2016 (-366 kr/inv), 2017 (503 kr/inv) och 2018 (-696 kr/inv).
Finansieringsprincipen
I regleringsposten ingår också medel för regleringar enligt finansieringsprincipen.
Sedan tidigare finns 245 mnkr år 2016 och ytterligare 245 mnkr från 2017 för att
satsa på utökad undervisningstid i matematik.
De som inte har grundläggande kunskaper i modersmålet ska få undervisning i de
nationella minoritetsspråken. Kommunerna kompenseras för kostnadsökning med 4
mnkr 2015 och ytterligare 5 mnkr 2016.
För att kommunerna ska förbättra register och statistikuppföljningen inom det
kommunala informationsansvaret för ungdomar utanför gymnasieskolan finns det
avsatt 5 mnkr 2014 och ytterligare 5 mnkr 2015.
Med anledning av aktivitetskrav i vuxenutbildningen, i syfte att öka
genomströmningen och minska avhoppen, finns 13,5 mnkr avsatt 2014 och
ytterligare 16 mnkr 2015.
De tidigare föreslagna indragningarna för effektiviseringar till följd av
propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan GY11 drogs helt
tillbaka för åren 2014 och 2015. Därefter minskas anslaget med 470 mnkr från 2016
och framåt. Den nya effektiviseringen är fortfarande inte närmare beskrivna och har
i ekonomiplanen hanterats som ett lägre bidrag för kommunen och har inte belastat
gymnasienämndens budgetram.
72
Regleringar enligt finansieringsprincipen, tkr Huddinge
2015
2016
2017
2018
-
2 637
5 311
5 311
Ökad undervisningstid i matematik (GSN)
Nationella minoritetsspråkrätten (GSN)
53
97
97
97
Ungdomar utanför gymnasieskolan (GN)
107
107
107
107
Införande av aktivitetskrav i kommunal vuxenutbildning
(GN)
Högre krav och kvalitet nya gymnasieskolan
315
315
315
315
-
-5 052
-5 052
-5 052
LSS-utjämning
LSS-utjämningssystemet avser utjämning av kommunernas kostnader för LSS
(Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Huddinge har en
standardkostnad för LSS som är lägre än genomsnittet för riket och betalar en avgift
år 2015 med 1 007 kronor per invånare, 105 mnkr. I ekonomiplanen beräknas
samma avgift per invånare för 2016-2018.
Kommunal fastighetsavgift
Den kommunala fastighetsavgiften år 2016 är preliminärt beräknad till 158 mnkr
och därefter en fortsatt ökning med totalt 11 mnkr till år 2018.
Finansiella kostnader och intäkter
De finansiella intäkterna består av räntor på främst utlåning och vidareutlåning till
kommunala bolag, räntor på banktillgodohavanden eller annan placering av
likviditetsöverskott samt borgensavgifter från kommunala bolag. De finansiella
kostnaderna består av främst räntor på den upplåning som görs av internbanken för
vidareutlåning samt finansiella kostnader för pensionsskulden. Finansnettot är i
huvudsak beräknat enligt budget för 2015.
Verksamhetens nettokostnader - preliminära beräkningar för 2016-2018
Preliminära beräkningar av verksamhetens nettokostnader för 2016-2018 har
beräknats med den beslutade budgeten i Avstämningsärendet 2015 som grund.
Tabell: Verksamhetens nettokostnader – förändringar
Netto mnkr
2016
2017
2018
Summa +/-
Budget 2015
Tekn just, omprio m.m.
Volymer
Lokaler
IT
Generell uppräkning
5 000,5
75,4
91,5
31,0
4,0
100,1
-32,7
100,3
19,3
4,0
109,4
14,4
100,2
32,9
4,0
117,7
-57,2
292,0
83,2
12,0
327,2
Plan
5 302,5
5 502,8
5 772
302,0
200,2
269,3
771,5
6,0
3,8
4,9
15,4
+/- mnkr
+/- procent
Sammantaget har verksamhetens nettokostnader, exklusive exploatering, räknats
upp med 232 mnkr, 4,5 procent, för 2016-2018. Till följd av en fortsatt
befolkningstillväxt har utrymmet för volymer och lokaler tillsammans räknats upp
med 375 mnkr för planeringsperioden.
73
Volymer
Volymförändringar med sammantaget 294 mnkr har beräknats med
befolkningsprognoser och verksamhetsstatistik som grund. Detta inkluderar ett
utrymme för lokaler med 11 mnkr.
Volymförändring per nämnd 2016-2018, mnkr (avrundat)
Nämnd
2016
2017
2018
Summa
Kommunstyrelsen
Förskolenämnden
Grundskolenämnden
Gymnasienämnden
Socialnämnden
Äldreomsorgsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Natur- och byggnadsnämnden
Tillsynsnämnden
Revision
Överförmyndarverksamhet
4,1
6,0
33,3
5,6
15,8
22,1
2,6
1,9
0,1
0,0
0,1
4,3
11,2
31,8
7,8
16,5
23,9
2,7
2,0
0,1
0,0
0,1
4,3
12,7
29,1
9,2
16,4
23,5
2,7
2,0
0,1
0,0
0,1
12,6
29,9
94,2
22,6
48,7
69,4
8,1
5,9
0,3
0,1
0,2
Summa
91,5
100,3
100,2
292,0
Befolkningsprognosen som använts för volymberäkningarna togs fram i april 2014.
Störst ökning i mnkr beräknas för grundskolan och äldreomsorgen, där
befolkningen också beräknas öka mycket procentuellt under perioden. För
ungdomsgymnasiet har antalet elever minskat under en period, men beräknas öka
från och med 2016 och har den största procentuella ökningen mellan 2015 till 2018.
Volymberäkningarna kommer att uppdateras med ny befolkningsprognos i april
2015.
Förskola
Förskolans volymer avser barn inskrivna i förskola. Här används kommunens
befolkningsprognos för barn i åldern 1-5 år och servicegraden. Servicegraden visar
hur stor andel av barnen som bedöms vara inskrivna i förskolan. I beräkningen har
servicegraden beräknats till 90,7 procent.
Antalet inskrivna barn i förskolan beräknas öka 2016 med 63 jämfört med budget
2015. För 2017 och 2018 beräknas fortsatt ökning, 116 respektive 129 barn.
Grundskola
Grundskolans volymer avser elever i skolan från förskoleklass till årskurs 9. Här
används kommunens befolkningsprognos för barn och ungdomar i åldersintervallen
6 år, 7-11 år samt 12-15 år. Elever i särskolan räknas bort och budgeteras särskilt
under särskolan. Utifrån statistik uppskattas antalet elever till 99,5 procent av
övriga barn/ungdomar. Antalet elever beräknas öka med 416 år 2016, 371 år 2017
och med 342 år 2018.
Modersmål
Resurser för modersmålsundervisning har sedan budget 2013 en egen
volymberäkning och ingår inte i den vanliga beräkningen av grundskolans volymer.
Antalet elever i modersmålsundervisning har beräknats öka med i genomsnitt drygt
40 elever per år.
74
Skolbarnsomsorg
Skolbarnomsorgens volymer avser dels elever i skolbarnomsorg från förskoleklass
till årskurs 3 och dels elever i skolbarnomsorg för 10-12 åringar. Här används
kommunens befolkningsprognos för barn och ungdomar i åldersintervallen 6-9 år
respektive 10-12 år. Antalet elever i skolbarnsomsorg 2016 beräknas att öka med
172 jämfört med budget 2015. För 2017 och 2018 beräknas antalet elever öka med
ytterligare 123 respektive 92 elever.
Särskola
Särskolans volymer avser elever i särskolan. Här bedöms att befolkningsprognosen
inte speglar behoven på ett bra sätt. För beräkning av volymer används
verksamhetsstatistik och prognoser. Antalet elever i särskolan har minskat och i
verksamhetsplanen för 2014 budgeterade grundskolenämnden om medel från
särskola till grundskola då behoven istället har ökat där. I ekonomiplanen har
antalet elever räknats ner i motsvarande omfattning.
Ungdomsgymnasiet
Ungdomsgymnasiets volymer avser elever i gymnasieskolan. Till grund för
bedömning av antal elever i gymnasiet ligger kommunens befolkningsprognos för
ungdomar i åldern 15-22 år och ett antagande om hur stor andel av ungdomarna i
respektive ålder som går i gymnasieskolan. Befolkningen i dessa åldrar har
sammantaget minskat under en period, men från och med 2016 beräknas antalet
gymnasieelever börja öka igen. Antalet elever 2016 beräknas att öka med 59. För
2017 och beräknas antalet elever öka med ytterligare 86 respektive 104.
Gymnasiesärskola
Gymnasiesärskolans volymer avser elever i gymnasiesärskolan. Här bedöms att
befolkningsprognosen inte speglar behoven på ett bra sätt. För beräkning av
volymer används verksamhetsstatistik och prognoser. Antalet elever i
gymnasiesärskolan har minskat och i verksamhetsplanen för 2014 budgeterade
gymnasienämnden om medel för volymer till en förstärkning av verksamhetens
grundbelopp.
Vuxenutbildning
För vuxenutbildningen har en volymökning beräknats som motsvarar
befolkningsökningen för respektive år enligt befolkningsprognosen 2014. Totalt för
perioden motsvarar det en ökning med 3,7 mnkr.
Äldreomsorg
Äldreomsorgens volymer avser antal personer över 65 år med ett beräknat
genomsnittligt behov av vård och omsorg. Befolkningen över 65 år beräknas öka
med nästan 6 procent under perioden 2016-2018. Störst procentuell ökning, 11
procent, sker i åldersgruppen över 80 år. Alltså i gruppen med störst behov av vård
och omsorg.
Totalt för perioden beräknas volymerna öka med 69 mnkr, cirka 11 procent av
nettobudgeten 2015. Här ingår också ett utrymme för nya lokaler med cirka 4,6
mnkr.
Socialnämnden
För socialnämndens verksamheter (vård och behandling IFO, ekonomiskt bistånd,
arbetsmarknadsåtgärder, funktionshinderområdet och socialpsykiatrin) har en
75
volymökning beräknats som motsvarar befolkningsökningen för respektive år enligt
befolkningsprognosen. Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 49 mnkr.
Här ingår också ett utrymme för nya lokaler med cirka 2 mnkr.
Kultur- och fritidsnämnden
För kultur- och fritidsnämnden har budgeten räknats upp med en volymökning
motsvarande 80 procent av befolkningsökningen för respektive år. Totalt för
perioden motsvarar det en ökning med 8,3 mnkr. Här ingår också ett utrymme för
nya lokaler med cirka 3,6 mnkr.
Natur- och byggnadsnämnden
För natur- och byggnadsnämnden har en volymökning beräknats med 80 procent av
befolkningsökningen för respektive år. Totalt för perioden motsvarar det en ökning
med 10,6 mnkr.
Tillsynsnämnden
För tillsynsnämnden har en volymökning beräknats med 80 procent av
befolkningsökningen för respektive år. Totalt för perioden motsvarar det en ökning
med 0,3 mnkr.
Kommunstyrelsen
För kommunstyrelsen har en volymökning beräknats med 50 procent av
befolkningsökningen för respektive år. Totalt för perioden motsvarar det en ökning
med 12,6 mnkr.
Lokaler
I ekonomiplanen ingår medel för tillkommande lokalhyror under perioden för
förskolor (10,7 mnkr), grundskolor (24 mnkr) och gymnasieskolor (4,5 mnkr). För
kommunstyrelsen, socialnämnden, äldreomsorgsnämnden, kultur- och
fritidsnämnden, natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden ingår utrymmet
för tillkommande lokalhyror i volymtilldelningen med totalt cirka 10,8 mnkr.
Om samtliga nya objekt genomförs enligt nämndernas lokalförsörjningsplaner är de
tillkommande lokalhyrorna högre än det utrymme som ligger i nämndernas
preliminära ramar. Främst avser det skolor och idrottshallar. Ett ospecificerat
utrymme på 44 mnkr har därför lagts in i medelsreserven. Nämndernas
lokalförsörjningsplaner ska ytterligar stämmas av i arbetet med Mål och budget
2016.
IT
I planeringsförutsättningarna har ett utrymme för kommungemensam ITinfrastruktur med 4 mnkr per år lagts in under kommunstyrelsen.
Generell uppräkning
Nämndernas preliminära ramar har räknats upp för löne-, hyres- och prisökningar.
Budgettillägget är beräknat som en generell uppräkning. I ekonomiplanen har
nämndernas ramar räknats upp med 2,0 procent per år för löner och övrigt.
Uppräkningen för hyror är kopplad till förändringen av KPI och är beräknad till
0,39 procent 2016, 1,37 procent 2017 och 2,08 procent 2018. Totalt har ramarna
räknats upp med 329 mnkr för perioden.
76
Tekniska justeringar, omprioriteringar m.m.
Regleringar enligt finansieringsprincipen
De generella statsbidragen i det kommunala utjämningssystemet är justerade till
följd av utökningar/ändringar i riksdagens beslut om budget. I ekonomiplanen har
nämndernas ramar justerats med motsvarande andel som det generella statsbidraget
beräknas påverka Huddinges statsbidrag, cirka 1 procent.
Ettåriga tillskott 2015
I budgeten för 2015 budgeterades några riktade insatser som ettåriga. Det avser
arbetsmarknadsåtgärder och särskilda medel för bland annat stärkt
samhällsbyggnadsprocess. Särskilda satsningar för den kommande
planeringsperioden behandlas i den fortsatta processen med Mål och budget för
2016.
Övrigt
Utbetalning av pensioner intjänade före 1998 beräknas öka med 3 mnkr under
perioden.
Reserverade medel har beräknats till 6,1 mnkr 2015, inklusive 1 mnkr som avser
utrymme för förebyggande insatser för barn och unga.
I budgeten för 2015 har investeringsplanen beräknats till 1 153 mnkr för 20152017. Avskrivningarna ökar med 28 mnkr från 2015 till 2017. I ekonomiplanen har
avskrivningarna uppskattats att öka med ytterligare 16 mnkr till 2018.
Exploateringsverksamheten har antagits till 100 mnkr år 2016 och därefter till 150
mnkr per år.
TOT
-5 000,5
-75,4
-91,5
-31,0
-4,0
-100,1
0,0
0,0
0,0
-5 302,5
KS
-466,6
0,4
-4,1
0,0
-4,0
-9,2
0,0
0,0
0,0
-483,5
FS N
-763,3
0,0
-6,0
-2,6
0,0
-16,3
0,0
0,0
0,0
-788,1
GS N
-1 511,2
-2,7
-33,3
-8,0
0,0
-28,2
0,0
0,0
0,0
-1 583,4
GN
-491,9
0,0
-5,6
-1,4
0,0
-9,1
0,0
0,0
0,0
-508,0
SN
-911,1
5,0
-15,8
0,0
0,0
-18,0
0,0
0,0
0,0
-939,8
ÄN
-645,6
0,0
-22,1
0,0
0,0
-13,0
0,0
0,0
0,0
-680,6
KFN
-191,3
0,0
-2,6
0,0
0,0
-2,8
0,0
0,0
0,0
-196,7
NBN
-134,3
-2,0
-1,9
0,0
0,0
-3,1
0,0
0,0
0,0
-141,3
TN
-6,9
0,0
-0,1
0,0
0,0
-0,2
0,0
0,0
0,0
-7,1
Bidrag, omprio mm
Volymer
Lokaler
IT
Uppräkning
Gemensam utv
Riktad satsning
Plan 2017
32,7
-100,3
-19,3
-4,0
-109,4
0,0
0,0
-5 502,8
0,0
-4,3
0,0
-4,0
-9,7
0,0
0,0
-501,5
0,0
-11,2
-3,9
0,0
-17,7
0,0
0,0
-820,9
-2,7
-31,8
-8,0
0,0
-31,6
0,0
0,0
-1 657,5
0,0
-7,8
-1,4
0,0
-10,0
0,0
0,0
-527,2
0,0
-16,5
0,0
0,0
-19,0
0,0
0,0
-975,2
0,0
-23,9
0,0
0,0
-14,2
0,0
0,0
-718,7
0,0
-2,7
0,0
0,0
-3,7
0,0
0,0
-203,1
-2,0
-2,0
0,0
0,0
-3,2
0,0
0,0
-148,5
Bidrag, omprio mm
Volymer
Lokaler
IT
Uppräkning
Gemensam utv
Plan 2018
-14,4
-100,2
-32,9
-4,0
-117,7
0,0
-5 772,0
0,0
-4,3
0,0
-4,0
-10,1
0,0
-519,9
0,0
-12,7
-4,2
0,0
-19,0
0,0
-856,8
0,0
-29,1
-8,0
0,0
-34,6
0,0
-1 729,3
0,0
-9,2
-1,7
0,0
-10,8
0,0
-548,9
0,0
-16,4
0,0
0,0
-19,9
0,0
-1 011,5
0,0
-23,5
0,0
0,0
-15,3
0,0
-757,5
0,0
-2,7
0,0
0,0
-4,4
0,0
-210,2
-2,0
-2,0
0,0
0,0
-3,3
0,0
-155,8
ÖF
netto mnkr
Budget 2015
Bidrag, omprio mm
Volymer
Lokaler
IT
Uppräkning
Effektivisering
Gemensam utv
Riktad satsning
Plan 2016
Rev
Tabell: Sammanfattning preliminära ramar för nämnderna 2016-2018
I tabellen redovisas preliminära ramar för nämnderna 2016-2018 utifrån beskrivna
förutsättningar i ekonomiplanen.
-3,2
0,0
0,0
0,0
0,0
-0,1
0,0
0,0
0,0
-3,3
-5,1
0,0
-0,1
0,0
0,0
-0,1
0,0
0,0
0,0
-5,3
0,0
-0,1
0,0
0,0
-0,2
0,0
0,0
-7,4
0,0
0,0
0,0
0,0
-0,1
0,0
0,0
-3,4
0,0
-0,1
0,0
0,0
-0,1
0,0
0,0
-5,5
0,0
-0,1
0,0
0,0
-0,2
0,0
-7,7
0,0
0,0
0,0
0,0
-0,1
0,0
-3,5
0,0
-0,1
0,0
0,0
-0,1
0,0
-5,6
77
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-11
SN-2015/855.273
1 (2)
Socialnämnden
Bern, Elisabeth
08-535 378 70
[email protected]
Förhyrning av lokaler på Klintvägen 9 i Segeltorp
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar att lokalerna på Klintvägen 9 BV i Segeltorp hyrs av
fastighetsägaren Wallenstam AB till jourboende.
Sammanfattning
På Klintvägen 9 hyr socialnämnden plan 1, 2,3 och en lägenhet på plan 4.
Fastighetsägaren Wallenstam har erbjudit sig att bygga om nedre planet till
fem rum med toalett och dusch och gemensamhetslokaler.
Den totala hyreskostnaden för Klintvägen 9 BV blir 485 100 kronor
(exklusive fastighetsskatt och el) per år med ett hyresavtal på fem år och
därefter förlängning med tre år. Uppsägningstid nio månader innan
hyresavtalet går ut. Det vill säga 8 085 kronor (exklusive fastighetsskatt och
el) per person och månad. I dagsläget placerar verksamheten dessa fem
personer på hotell där kostnaden blir cirka 20 000 kronor per person och
månad. Hyreskostnaden för att hyra lokalen klarar verksamheten inom
budgeten eftersom det blir en lägre kostnad än placering på hotell.
Beskrivning av ärendet
Arbete och försörjning har idag ett jourboende på Klintvägen 9 i Segeltorp.
Det består av 14 lägenheter och gemensamma utrymmen på plan 1 och 2. På
plan 3 och 4 finns sex lägenheter som består av två rum och kök. Alla
lägenheterna används för jourboende i stället för att placera personerna på
hotell.
På Klintvägen 9 finns en lokal på nedre botten som blivit ledig
(funktionshinderområdet har tidigare hyrt lokalen till daglig verksamhet).
Lokalen är 231 kvm och det finns en gård som tillhör lokalen.
Fastighetsägaren Wallenstam AB har erbjudit sig att bygga om lokalen till
fem rum med egna toaletter och dusch och gemensamt kök och vardagsrum.
Jourboendet skulle då kunna utökas med fem platser.
Hyran för den ombyggda lokalen skulle bli 485 100 kronor (exklusive
fastighetsskatt och el) per år. Hyresavtalet blir på fem år och efter fem år
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-11
SN-2015/855.273
2 (2)
förlängs det tre år om ingen uppsägning gjorts. Uppsägningstiden är nio
månader innan avtalstiden går ut.
Vid en jämförelse mellan att placera på hotell skulle kostnaden för en person
på Klintvägen 9 BV bli 8 085 kronor (exklusive fastighetsskatt och el) per
månad och vid placering på hotell cirka 20 000 kronor per månad.
Förvaltningens synpunkter
Behovet av fler jourboende finns inom verksamheten. Genom att hyra den
ombyggda lokalen disponerar social- och äldreomsorgsnämnden hela huset på
Klintvägen 9. Äldreomsorgen har tre lägenheter som används till
hemtjänstpersonal. Resten av huset blir då jourboende.
Förvaltningen ser en stor fördel med att hela huset hyrs av social- och
äldreomsorgsförvaltningen.
För personerna som kommer att bo på jourboendet blir det mer likt en
hemmiljö med trädgård än hotellmiljön, vilket är bättre livsvillkor för den
enskilde. Ekonomiskt blir det också en vinst vid jämförelse med att placera
personerna på hotell. Kostnaden för hotell finns inom Arbete och försörjning
för närvarande. Detta betyder att det inte blir någon merkostnad för
socialnämnden avseende hyran.
Arbete och försörjning har personal som ger dessa personer stöd. Personalen
har med denna lösning ett samlat jourboende och behöver inte resa så mycket.
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsdirektör
Elisabeth Bern
Lokalintendent
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-19
SN-2015/956.722
1 (2)
Socialnämnden
Jon Niklasson
08 - 535 378 69
[email protected]
Avveckling av Dalstigens barn- och ungdomsboende
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar att avveckla Dalstigens barn- och ungdomsboende.
Boendet avvecklas tidigast från den tidpunkt när de boende har flyttat
därifrån.
Sammanfattning
Förvaltningen föreslår nämnden att avveckla Dalstigens barn- och
ungdomsboende. Skälet härtill är att det ej finns några barn eller ungdomar i
kommunen med behov av insatsen. De barn eller ungdomar som har
omfattande behov av stöd och hjälp får i dagsläget sina behov tillgodosedda i
hemmet (exempelvis med insatser såsom personlig assistans eller
assistansersättning).
Beskrivning av ärendet
Bostad med särskild service för barn eller ungdomar är en insats enligt lag om
stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). En grundläggande
målsättning är att barn och ungdomar med funktionsnedsättning i första hand
ska kunna växa upp i sina föräldrahem. Boende i bostad med särskild service
för barn eller ungdomar ska ses som ett komplement till boende i
föräldrahemmet och kan först komma i fråga om barnet, trots stödinsatser,
inte kan bo kvar hemma. För barn med speciella behov som inte kan bo i
föräldrahemmet och som på grund av sin funktionsnedsättning kräver
omvårdnad av personal med speciell kompetens, kan bostad med särskild
service vara ett komplement till föräldrahemmet. Det kan till exempel handla
om barn som har mycket omfattande funktionsnedsättningar.
I Huddinge kommun har det tidigare som flest funnits 20 platser fördelat på
flera olika barnboenden. Då inflödet av personer med behov av insatsen
stadigt har minskat (då allt fler barn bor hemma med andra stödinsatser såsom
personlig assistans eller assistansersättning) har barnboendena successivt
avvecklats. I dagsläget återstår Dalstigens barn- och ungdomsboende med
fyra platser. En likartad utveckling har skett i hela landet. Av
Södertörnskommunerna är Huddinge den enda kommunen som fortfarande
har ett barnboende i drift.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-19
SN-2015/956.722
2 (2)
På Dalstigens barn- och ungdomsboende bor två brukare som båda är vuxna.
Båda brukarna kommer att flytta till ett boende för vuxna i maj 2015. Några
barn eller ungdomar med behov av bostad med särskild service för barn eller
ungdomar finns ej i Huddinge kommun i dagsläget. Anledningen härtill är
främst, som angivits ovan, att de barn, med så omfattande behov att insatsen
skulle kunna vara aktuell, istället har valt andra stödinsatser (som möjliggör
att de kan bo kvar i sina respektive hem). Då det inte finns något underlag
som motiverar att kommunen driver denna verksamhet föreslås att Dalstigens
barn- och ungdomsboende ska avvecklas.
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen kan konstatera att det, när de två vuxna brukarna på Dalstigen
flyttar, inte föreligger något behov av att driva verksamheten vidare. För det
fall att det i framtiden skulle uppstå behov av att verkställa beslut på ett dylikt
barnboende så går det att köpa plats externt. Det finns dessutom, ur ett
ekonomiskt perspektiv, ingen anledning att behålla en verksamhet som saknar
underlag för att drivas. Förvaltningen anser följaktligen att det inte längre
finns något behov för kommunen att ha något barnboende av Dalstigens
karaktär i drift.
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsdirektör
Beslutet delges
Rådet för funktionshindrade
Ann-Christine Falck Brännström
Verksamhetschef
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-05
SN-2015/305.183
1 (3)
Socialnämnden
Jonsson, Maria
08-535 300 00
[email protected]
Ansökan om att utföra daglig verksamhet – Allomsorg
S&R AB
Förslag till beslut
Socialnämnden godkänner Allomsorg S&R AB som utförare av daglig
verksamhet på uppdrag av Huddinge kommun på Stöd och Resurs Älvsjö
daglig verksamhet.
Sammanfattning
Allomsorg S&R AB har ansökt om att få utföra daglig verksamhet på
uppdrag av Huddinge kommun på Stöd och Resurs Älvsjö daglig verksamhet.
Verksamheten har tillstånd för personkrets 1.
För att få bedriva verksamhet enligt LSS i privat regi krävs tillstånd från
Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Insatsen daglig verksamhet kan ges
till personer i arbetsför ålder, som inte förvärvsarbetar eller studerar och som
tillhör personkrets 1 eller 2 enligt 1 § LSS.
Referensgruppen för utvärdering av ansökan bedömer att Allomsorg S&R AB
uppfyller de krav som socialnämnden har beslutat om i
förfrågningsunderlaget.
Beskrivning av ärendet
Kommunfullmäktige beslutade den 20 juni 2011 att införa kundval för daglig
verksamhet LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)
enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Den 18 juni 2014
fastställde socialnämnden förfrågningsunderlaget och den 26 juni
annonserades tjänsten på den nationella webbplatsen för annonsering av
tjänster enligt LOV. Kundvalet startar den 1 mars 2015.
För att få bedriva verksamhet enligt LSS i privat regi krävs tillstånd från
Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Insatsen daglig verksamhet kan ges
till personer i arbetsför ålder, som inte förvärvsarbetar eller studerar och som
tillhör personkrets 1 eller 2 enligt 1 § LSS.
För att få delta i valfrihetssystemet har socialnämnden beslutat att den dagliga
verksamheten ska vara belägen inom följande kommuner eller stadsdelar:
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
•
•
•
•
•
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-05
SN-2015/305.183
2 (3)
Huddinge kommun
Haninge kommun
Botkyrka kommun
Tyresö kommun
Följande stadsdelar inom Stockholms stad:
o Älvsjö
o Farsta
o Skarpnäck
o Enskede Årsta Vantör
o Hägersten Liljeholmen
o Skärholmen
Allomsorg S&R AB ansökte den 27 januari 2015 om att få utföra daglig
verksamhet på uppdrag av Huddinge kommun. Ansökan omfattar
verksamheten Stöd och Resurs Älvsjö daglig verksamhet.
Allomsorg S&R AB
Allomsorg S&R AB har funnits sedan 1997. Företaget bedriver verksamhet
inom funktionshinderområdet till barn, unga och vuxna. Allomsorg S&R AB
har avtal inom LOV för daglig verksamhet med kommuner över hela landet,
bland annat med Stockholms stad och Nacka kommun. Huddinge kommun
har avtal med företaget för insatsen korttidsvistelse
Beskrivning av Stöd och Resurs Älvsjö daglig verksamhet
Verksamheten bedrivs i lokaler på Solberga Hagväg 4 i Älvsjö, cirka tre
minuters promenad från pendeltågsstationen. I lokalerna finns flera
aktivitetsrum, dusch, toalett, bastu, kök och samtalsrum.
Verksamheten vänder sig till personer med Aspergers syndrom eller personer
med högfungerande autism. Varje brukare har ett eget schema där
aktiviteterna kan variera. Det finns möjlighet att spela teater, skriva manus,
marknadsföra och spela upp en föreställning. Det finns en tidningsredaktion
där deltagarna får göra reportage, intervjuer, skriva artiklar med mera. Den
egna tidningen ges ut med cirka åtta nummer per år. Verksamheten arbetar
enligt en tydliggörande pedagogik där man utgår ifrån varje individs sätt att
kommunicera och tillgodogöra sig information och instruktioner.
Verksamheten har tillstånd för 24 platser.
Förvaltningens synpunkter
Referensgruppen för utvärdering av ansökan bedömer att Allomsorg S&R AB
uppfyller de krav som socialnämnden har beslutat om i
förfrågningsunderlaget.
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsdirektör
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-05
SN-2015/305.183
3 (3)
Marianne Krook
Biträdande social- och
äldreomsorgsdirektör
Maria Jonsson
Utvecklingsledare
Beslutet delges
Allomsorg S&R AB
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-09
SN-2015/637.183
1 (2)
Socialnämnden
Christina Almqvist
08-535 312 76
[email protected]
Ansökan om att utföra hemtjänst – BraGe Omsorg
Förslag till beslut
Socialnämnden godkänner BraGe Omsorgs ansökan om att få utföra
hemtjänstinsatser i Huddinge kommun.
Sammanfattning
BraGe Omsorg har ansökt om att få bedriva hemtjänst i Huddinge kommun.
Ansökan avser hemtjänst dygnet runt i hela Huddinge. Referensgruppen för
utvärdering av ansökan bedömer att BraGe Omsorg uppfyller de krav som
socialnämnden beslutat om i förfrågningsunderlaget.
Beskrivning av ärendet
Kommunfullmäktige beslutade den 10 december 2007 att den gällande
auktorisationsmodellen inom hemtjänsten skulle ersättas med ett
kundvalssystem där avtal träffas med respektive utförare efter upphandling.
Den 15 oktober 2008 beslutade socialnämnden att denna upphandling ska ske
genom tillämpning av lagen om valfrihetssystem 2008:962 (LOV).
I enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV) har BraGe Omsorg svarat på
socialnämndens förfrågningsunderlag och ansökt om att få utföra
hemtjänstinsatser i Huddinge kommun.
BraGe Omsorg ansökte den 23 februari 2015 om att få utföra
hemtjänstinsatser i Huddinge kommun. Ansökan omfattar kommunens hela
geografiska område och insatser dygnet runt, årets alla dagar. Någon
begränsning av kapaciteten har inte anmälts. I sin ansökan anger BraGe
Omsorg att personalen har kunskap om vård av personer med stort
omvårdnadsbehov. Vidare har de en specialiserad demensgrupp. BraGe
Omsorg erbjuder även tilläggstjänster i form av hushållsnära tjänster.
BraGe Omsorg startade 2010 är sedan tidigare verksamma i Stockholms stad
och Haninge kommun.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-09
SN-2015/637.183
2 (2)
Förvaltningens synpunkter
Referensgruppen för utvärdering av ansökan bedömer att BraGe Omsorg
uppfyller de krav som socialnämnden beslutat om i förfrågningsunderlaget för
sökt kapacitet och etablering.
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsförvaltning
Christina Almqvist
Utvecklingsledare
Beslutet delges
BraGe Omsorg AB
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-02-23
SN-2015/156.183
1 (2)
Socialnämnden
Christina Almqvist
08-535 312 76
[email protected]
Ansökan om att utföra hemtjänst - HS trygg tillvaro AB
Förslag till beslut
Socialnämnden godkänner HS trygg tillvaro AB:s ansökan om att få utföra
hemtjänstinsatser i Huddinge kommun.
Sammanfattning
HS trygg tillvaro AB har ansökt om att få bedriva hemtjänst i Huddinge
kommun. Ansökan avser hemtjänst enligt tidsalternativ 2 (dygnet runt).
Utföraren är idag verksam i Huddinge kommun och driver verksamhet som
enskild firma, HS trygg tillvaro hemtjänst, men önskar istället driva sin
verksamhet i aktiebolagsform. Referensgruppen för utvärdering av ansökan
bedömer att HS trygg tillvaro AB uppfyller de krav som socialnämnden
beslutat om i förfrågningsunderlaget.
Beskrivning av ärendet
Den 26 augusti 2009 fattade socialnämnden beslut om att införa ett nytt
valfrihetssystem för hemtjänst. I enlighet med Lagen om valfrihetssystem
(LOV) har HS trygg tillvaro AB svarat på socialnämndens
förfrågningsunderlag och ansökt om att få utföra hemtjänstinsatser i
Huddinge kommun.
HS trygg tillvaro AB ansökte den 15 januari 2015 om att få utföra
hemtjänstinsatser i Huddinge kommun. Som profil har HS trygg tillvaro AB
angett att de erbjuder hemtjänstinsatser på flera språk och att personalen har
mångårig erfarenhet och kompetens inom omsorg och hemtjänst. HS trygg
tillvaro AB erbjuder även tilläggstjänster i form av hushållsnära tjänster.
Utföraren är idag verksam i Huddinge kommun och driver verksamhet som
enskild firma, HS trygg tillvaro hemtjänst, men önskar istället driva sin
verksamhet i aktiebolagsform. Om ansökan godkänns har utföraren för avsikt
att endast driva verksamhet i aktiebolaget.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-02-23
SN-2015/156.183
2 (2)
Förvaltningens synpunkter
Referensgruppen för utvärdering av ansökan bedömer att HS trygg tillvaro
AB uppfyller de krav som socialnämnden beslutat om i
förfrågningsunderlaget för sökt kapacitet och etablering.
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsdirektör
Christina Almqvist
Utvecklingsledare
Beslutet delges
HS trygg tillvaro AB
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-02-23
SN-2015/184.183
1 (3)
Socialnämnden
Christina Almqvist
08-535 312 76
[email protected]
Ansökan om att utföra hemtjänst - CuraNova Omsorg
AB
Förslag till beslut
Socialnämnden avslår CuraNova Omsorg AB:s ansökan om att få utföra
hemtjänstinsatser enligt lag om valfrihetssystem (LOV).
Sammanfattning
CuraNova Omsorg AB har ansökt om att få bedriva hemtjänst i Huddinge
kommun. Förvaltningen bedömer att CuraNova Omsorg AB inte uppfyller de
krav som socialnämnden har beslutat om i förfrågningsunderlaget gällande
finansiell stabilitet.
Beskrivning av ärendet
I enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV) har CuraNova Omsorg AB
svarat på socialnämndens förfrågningsunderlag och ansökt om att få utföra
hemtjänstinsatser i Huddinge kommun.
CuraNova Omsorg AB ansökte den 1 januari 2015 om att få utföra
hemtjänstinsatser i Huddinge kommun. Ansökan avser att utföra hemtjänst
dygnet runt i hela Huddinge, utom i Trångsund och Skogås. Av ansökan
framkommer att företaget inte begär något kapacitetstak.
Bedömningen av ansökan är att den inte motsvarar de grundläggande krav
som ställs i socialnämndens förfrågningsunderlag.
Nedan framgår de krav som nämnden ställer på ekonomisk stabilitet och
finansiell styrka.
•
Leverantören ska ha en ekonomisk ställning som möjliggör att denne
kan fullfölja sina åtaganden under avtalstiden. Leverantören ska ha en
kreditvärdighet motsvarande uppdragets omfattning (om de valt att
verka i hela kommunen eller bara i vissa kommundelar, om de utför
insatser dygnet runt eller enbart mellan 07-22).
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-02-23
SN-2015/184.183
2 (3)
Sökanden ska bifoga:
•
•
Undertecknad kopia av årsredovisning med revisionsberättelse. I de
fall årsredovisningen är äldre än sex månader ska även en kopia på
aktuell balans- och resultaträkning undertecknad av godkänd revisor
bifogas ansökan.
Finns ett moderbolag ska även undertecknad kopia på koncernens
senaste årsredovisning bifogas ansökan.
Dessa ska godkännas av Huddinge kommun, och även gälla för kvalificering
gällande ekonomisk stabilitet och finansiell styrka.
För sökande som vet med sig att de inte uppfyller ovanstående krav gäller
följande:
Sökande kan uppvisa bankgaranti, fullgörandegaranti, koncerngaranti eller
villkorat aktieägartillskott. Det ska klart framgå garantins omfattning,
giltighetstid och villkor. Garantin ska motsvara uppdragets.
För sökande som vet med sig att de inte uppfyller ovanstående krav samt är
ekonomisk förening, annan typ av organisation, enskild näringsidkare, företag
som är nystartat samt utländska företag gäller följande:
•
•
Dessa företag ska visa att de har en stabil ekonomisk bas genom att
redovisa till exempel aktiekapital eller på annan begäran tillhandahålla
en finansiell säkerhet (till exempel lämna bankgaranti,
koncerngaranti) samt på begäran redovisa referens till bank eller
annan finansiär, enligt LOU 2007:1091 kap 11:7 om bevis vid
offentlig upphandling. Därutöver ska en proforma balans- och
resultaträkning bifogas.
Ekonomisk eller ideell förening ska bifoga stadgar samt
årsmötesprotokoll och konstituerande protokoll som påvisar styrelsens
sammansättning eller stiftelseurkund.
I de underlag som Curanova bifogat ansökan framgår att företaget inte har
egen stabil finansiell ställning. Då Curanova ingår i en koncern har en
kapitalteckningsgaranti från moderbolaget bifogats ansökan. Av
kapitalförsäkringsgarantin framgår att den är utställd på en summa som
moderbolaget inte har ekonomisk stabilitet att lämna, det vill säga
moderbolagets ekonomi tillåter inte en garanti i den omfattning som bifogats
ansökan.
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen bedömer att CuraNova Omsorg AB inte uppfyller de krav som
socialnämnden har beslutat om i förfrågningsunderlaget. Detta då det inte
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-02-23
SN-2015/184.183
3 (3)
finns ekonomisk stabilitet i vare sig i Curanova eller i dess moderbolag.
Förvaltningen föreslår att socialnämnden avslår CuraNova Omsorg AB:s
ansökan om att utföra hemtjänstinsatser enligt LOV.
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsdirektör
Christina Almqvist
Utvecklingsledare
Beslutet delges
CuraNova Omsorg AB
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-02-23
SN-2014/4240.183
1 (2)
Socialnämnden
Christina Almqvist
08-535 312 76
[email protected]
Ansökan om att utföra hemtjänst - Evin Hemtjänst och
personlig Assistans AB
Förslag till beslut
Socialnämnden avslår Evin Hemtjänst och personlig Assistans AB:s ansökan
om att få utföra hemtjänstinsatser enligt lag om valfrihetssystem (LOV).
Sammanfattning
Evin Hemtjänst och personlig Assistans AB har ansökt om att få bedriva
hemtjänst i Huddinge kommun. Förvaltningen bedömer att Evin Hemtjänst
och personlig Assistans AB inte uppfyller de krav som socialnämnden har
beslutat om i förfrågningsunderlaget gällande finansiell ställning.
Beskrivning av ärendet
I enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV) har Evin Hemtjänst och
personlig Assistans AB svarat på socialnämndens förfrågningsunderlag och
ansökt om att få utföra hemtjänstinsatser i Huddinge kommun.
Evin Hemtjänst och personlig Assistans AB ansökte den 24 november 2014
om att få utföra hemtjänstinsatser i Huddinge kommun. Ansökan avser
hemtjänst mellan klockan 07.00 och klockan 22.00 i hela Huddinge, utom
Trångsund och Skogås. Av ansökan framkommer att företaget inte ansöker
om kapacitetstak. Evin Hemtjänst inkom med kompletteringar till ansökan
den 29 januari 2015. Bedömningen av ansökan är att den inte motsvarar de
grundläggande krav som ställs i socialnämndens förfrågningsunderlag.
Nedan framgår de krav som nämnden ställer på ekonomisk stabilitet och
finansiell styrka.
•
Leverantören ska ha en ekonomisk ställning som möjliggör att denne
kan fullfölja sina åtaganden under avtalstiden. Leverantören ska ha en
kreditvärdighet motsvarande uppdragets omfattning (om de valt att
verka i hela kommunen eller bara i vissa kommundelar, om de utför
insatser dygnet runt eller enbart mellan 07-22).
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-02-23
SN-2014/4240.183
2 (2)
Sökanden ska bifoga:
•
•
Undertecknad kopia av årsredovisning med revisionsberättelse. I de
fall årsredovisningen är äldre än sex månader ska även en kopia på
aktuell balans- och resultaträkning undertecknad av godkänd revisor
bifogas ansökan.
Finns ett moderbolag ska även undertecknad kopia på koncernens
senaste årsredovisning bifogas ansökan.
Dessa ska godkännas av Huddinge kommun, och även gälla för kvalificering
gällande ekonomisk stabilitet och finansiell styrka.
För sökande som vet med sig att de inte uppfyller ovanstående krav gäller
följande:
•
Sökande kan uppvisa bankgaranti, fullgörandegaranti, koncerngaranti
eller villkorat aktieägartillskott. Det ska klart framgå garantins
omfattning, giltighetstid och villkor. Garantin ska motsvara
uppdragets omfattning.
Bedömning av ansökan
Av de handlingar som Evin Hemtjänst och personlig Assistans AB inkommit
med görs bedömningen att den ekonomiska stabiliteten och finansiella
styrkan inte svarar upp mot uppdragets omfattning.
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen bedömer att Evin Hemtjänst och personlig Assistans AB inte
uppfyller de krav som socialnämnden har beslutat om i
förfrågningsunderlaget. Förvaltningen föreslår att socialnämnden avslår Evin
Hemtjänst och personlig Assistans AB:s ansökan om att utföra
hemtjänstinsatser enligt LOV.
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsdirektör
Christina Almqvist
Utvecklingsledare
Beslutet delges
Evin Hemtjänst och personlig Assistans AB
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-04
SN-2015/546.721
1 (3)
Socialnämnden
Christina Almqvist
08- 535 312 76
[email protected]
Kvalitetsuppföljning av hemtjänst och stöd i hemmet
Förslag till beslut
Socialnämnden tar del av kvalitetsuppföljning av hemtjänst och stöd i
hemmet för 2015.
Sammanfattning
En uppföljning avseende 2014 har gjorts av samtliga verksamheter inom
hemtjänst och stöd i hemmet inom såväl socialnämnden som
äldreomsorgsnämnden. Metoden som använts är enkäter, brukarundersökning
samt granskning av rutiner. När det gäller brukarundersökningen avser den
endast personer över 65 år. Resultatet har sammanställts med syfte att ge en
helhetsbild av hur kvaliteten ser ut och upplevs i de olika verksamheterna.
Beskrivning av ärendet
Sedan 2008 har nämnden kundval enligt lagen om valfrihetssystem (LOV)
när det gäller hemtjänst och stöd i hemmet. Hemtjänst och stöd i hemmet ska
enligt socialtjänstlagen vara av god kvalitet, vilket innebär att tjänsten
motsvarar de mål och krav som finns i gällande lagar, förordningar och
föreskrifter. För att nå god kvalitet ska även nämndens värdegrund,
kvalitetsdeklarationer och riktlinjer följas.
I avtalet för hemtjänst och stöd i hemmet ställs grundläggande krav för att
verksamheterna ska uppnå god kvalitet. För att följa upp att de externa
utförarna lever upp till de krav som ställs görs en avtalsuppföljning sex till
åtta månader efter att en ny utförare startat sin verksamhet. Därefter görs
avtalsuppföljning vart tredje år för att säkerställa att utförarens verksamhet
motsvarar de krav som ställs.
För utförare i egen regi finns en uppdragsbeskrivning som tydliggör vilka
krav som ställs på verksamheten. Uppdragsbeskrivningens innehåll motsvarar
de kvalitetskrav som ställs i avtalet för externa utförare som till exempel krav
på personalens kompetens, att det ska finnas utarbetade rutiner för
verksamhetens utförande, krav på dokumentation med mera.
Den systematiska uppföljningen består dels av avtals- och
uppdragsuppföljningar vart tredje år, dels av en årlig kvalitetsuppföljning.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-04
SN-2015/546.721
2 (3)
Kvalitetsuppföljningen görs genom enkätfrågor till utförarna,
brukarundersökningar och granskning av berörda rutiner. När det gäller
brukarundersökningen avser den endast personer över 65 år, då ingen
undersökning genomförts för personer under 65 år. Uppföljningen utgår från
2014 års nämndmål: gott bemötande, hög delaktighet, hög tillgänglighet och
individuella tjänster av god kvalitet.
Syftet med sammanställningen är att få en helhetsbild av hur kvaliteten ser ut
och upplevs i de olika verksamheterna. Delar av enkäten kommer även delvis
att vara underlag till Jämför service. Jämför service är ett webbverktyg där
resultat och information om olika utförare presenteras för att underlätta
kundens val av utförare.
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen konstaterar att det finns stora skillnader i de olika
verksamheterna, samt att personalens kompetens och hur många timmar
brukarna är beviljade hjälp är de indikatorer som har mest betydelse för att
kunderna ska uppleva god kvalitet. Om personalen är tillsvidareanställda eller
inte har mindre påverkan på kundernas upplevelse av god kvalitet.
När det gäller andelen undersköterskor är det flera utförare som inte når upp
till de krav som ställs. Förvaltningen kommer därför att göra fortsatta
uppföljningar för att säkerställa att alla utförare når upp till kravet. I de fall
utförarna inte har rutiner för lex Sarah som motsvarar de krav som ställs,
kommer förvaltningen att begära att utförarna åtgärdar bristerna.
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsdirektör
Christina Almqvist
Utvecklingsledare
Bilagor
Kvalitetsuppföljning
Beslutet delges
AB Jessys assistans
AB OmsorgsCompagniet
Alerta Omsorg
Ada Hemtjänst AB
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-04
SN-2015/546.721
3 (3)
CL Assistans
Alminia AB
Ekens Hemtjänst AB
Eveo AB
HS Trygg tillvaro
Huddinge kommuns hemtjänst i egen regi
Omsorgshuset i Stockholm AB
Real Omsorg i Stor Stockholm AB
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
SIDA
Kvalitetsuppföljning
1 (8)
DATUM
DIARIENUMMER
4 mars
SN-2015/546
HANDLÄGGARE
Christina Almqvist
08-535 312 76
[email protected]
Kvalitetsuppföljning av hemtjänst och stöd i hemmet
Uppföljning av kvalitet
Hemtjänst och stöd i hemmet ska enligt socialtjänstlagen vara av god kvalitet,
vilket innebär att tjänsten motsvarar de mål och krav som finns i gällande
lagar, förordningar och föreskrifter. För att nå god kvalitet ska även
nämndens värdegrund, kvalitetsdeklarationer och riktlinjer följas.
I avtalet för hemtjänst och stöd i hemmet ställs grundläggande krav för att
verksamheterna ska uppnå god kvalitet. För att följa upp att de externa
utförarna lever upp till de krav som ställs görs en avtalsuppföljning sex till
åtta månader efter att en ny utförare startat sin verksamhet. Därefter görs
avtalsuppföljning vart tredje år för att säkerställa att utförarens verksamhet
motsvarar de krav som ställs.
För utförare i egen regi finns en uppdragsbeskrivning som tydliggör vilka
krav som ställs på verksamheten. Uppdragsbeskrivningens innehåll motsvarar
de kvalitetskrav som ställs i avtalet för externa utförare.
Uppföljning av verksamhet sker utifrån olika perspektiv och enligt samma
modell som Socialstyrelsen använder. Följande perspektiv är vår
utgångspunkt i kvalitetsarbetet:
•
Strukturkvalitet: Speglar förutsättningar för verksamheten och mäts
i kvantitet och kronor, till exempel personaltäthet och kompetens.
•
Processkvalitet: Speglar vad som faktiskt görs inklusive när, var och
hur. Exempel är rutiner och arbetsmetoder.
•
Resultatkvalitet: Speglar resultat och effekt av det vi gör samt
kundens intryck och upplevelse.
Att titta på verksamhetens kvalitet utifrån flera perspektiv bidrar till en
helhetsbild av verksamhetens kvalitet. Uppföljning ska leda till att säkra
kvaliteten, men även att mäta kvaliteten så att jämförelser kan göras mellan
olika hemtjänstutförare. För att mäta kvaliteten har nämnden formulerat
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
SIDA
Kvalitetsuppföljning
2 (13)
DATUM
DIARIENUMMER
4 mars
SN-2015/546
nämndmål och utifrån dem etappmål som visar vilken nivå som ska nås för
året.
Kvalitetskriterier och nämndmål
Socialstyrelsen har formulerat sex kvalitetsområden som är viktiga för god
kvalitet. De sex kvalitetsområdena är: tillgänglighet, självbestämmande och
integritet, trygghet och säkerhet, helhetssyn och samordning,
kunskapsbaserad verksamhet och effektivitet.
Nämnden har formulerat fyra nämndmål med tillhörande etappmål som ska
följas upp och mätas. Nämndmål och etappmål framgår i nämndens
verksamhetsplan och uppföljningsplan. Nämndens nämndmål och etappmål
överensstämmer i stort med Socialstyrelsens kvalitetsområden, men är
formulerade så att det framgår vilken nivå som ska uppnås för året. Följande
nämndmål och underliggande etappmål har att följas upp och mätas:
•
•
•
•
Bemötande
Andel kunder som är nöjda med bemötandet.
Delaktighet
Andel kunder som är nöjda med möjlighet till delaktighet.
Tillgänglighet
Andel kunder som är nöjda med tillgängligheten.
Individuella tjänster av god kvalitet
Andel kunder som är nöjda med kvalitet på de individuella tjänsterna.
Nämndmål och etappmål i relation till de kvalitetsområden som
Socialstyrelsen formulerat
Nämndens nämndmål
Socialstyrelsens kvalitetsområden
Gott bemötande
Socialstyrelsen saknar ett kvalitetsområde som direkt är
kopplat till bemötande.
God delaktig
Självbestämmande och integritet
Självbestämmande och integritet innebär att den
enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till
egna val.
Hög tillgänglighet
Tillgänglighet
Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med
socialtjänsten. Information och kommunikation är
begriplig och anpassad efter olika grupper och individers
behov. Kommunikationen mellan den enskilde och
professionen präglas av ömsesidighet och dialog.
2
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
SIDA
Kvalitetsuppföljning
3 (13)
DATUM
DIARIENUMMER
4 mars
SN-2015/546
Verksamheterna är fysiskt tillgängliga.
Individuella tjänster av god
kvalitet
Trygghet och säkerhet
Trygghet och säkerhet innebär att tjänsterna utförs enligt
gällande regelverk. Risk för kränkning, försummelse,
fysisk eller psykisk skada förhindras genom
förebyggande arbete.
Helhetssyn och samordning
Helhetssyn utgår från den enskildes samlade
livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som
bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare
och professioner är dessa samordnade. Det finns en
tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av
kontinuitet.
Kunskapsbaserad verksamhet
Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet
med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes
erfarenheter tas till vara.
3
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
SIDA
Kvalitetsuppföljning
4 (13)
DATUM
DIARIENUMMER
4 mars
SN-2015/546
Resultat utifrån nämndmålen
Bemötande
All kontakt med kunder och anhöriga ska utgå ifrån människors lika värde. I
ett gott bemötande ingår också likabehandling, det vill säga att alla har likhet
inför lagen och bemöts utifrån sina förutsättningar. En uppföljning av hur
kunderna upplever bemötandet har gjorts med hjälp av Socialstyrelsens
nationella brukarundersökning. Frågor som ställts är: Brukar personalen
bemöta dig på ett bra sätt? Känner du förtroende för personalen som kommer
hem till dig? Etappmålet är 86. Nedan presenteras de olika utförarnas resultat
i jämförelse med förra året, länet och riket.
4
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
SIDA
Kvalitetsuppföljning
5 (13)
DATUM
DIARIENUMMER
4 mars
SN-2015/546
Delaktighet
Kunderna ska ha inflytande över sin vardag och vara oberoende så långt det
är möjligt. Verksamheten ska ta hänsyn till kundernas önskemål och åsikter
samt värna om deras personliga integritet när hjälpen utformas och ges. Det
ska finnas möjlighet för kunden att påverka den vardagliga hjälpen.
Uppföljning av hur kunderna upplever bemötandet har gjorts med hjälp av
Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Frågor som ställts är: Brukar
personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska
utföras? Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? Brukar
personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Etappmålet är
77. Nedan presenteras de olika utförarnas resultat i jämförelse med förra året,
länet och riket.
5
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
SIDA
Kvalitetsuppföljning
6 (13)
DATUM
DIARIENUMMER
4 mars
SN-2015/546
Tillgänglighet
Det ska vara lätt att komma i kontakt med verksamheten. Det kan till exempel
handla om att snabbt få svar på frågor via telefon, brev, e-post eller snabbt få
tid för ett personligt möte. Det handlar också om informationen på
kommunens webbplats, www.huddinge.se. En uppföljning av kundernas
upplevelse av god tillgänglighet har gjorts med hjälp av Socialstyrelsens
nationella brukarundersökning. Frågor som ställts är: Vet du vart du ska
vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten? Hur
lätt eller svårt är det att få kontakt med hemtjänstpersonalen vid behov?
Etappmålet är 76. Nedan presenteras de olika utförarnas resultat i jämförelse
med länet och riket.
6
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
SIDA
Kvalitetsuppföljning
7 (13)
DATUM
DIARIENUMMER
4 mars
SN-2015/546
Individuella tjänster av god kvalitet
Alla insatser ska utgå från att människor både kan och vill styra sina egna liv.
Insatserna ska utformas så att det stärker den enskilde till att så långt det är
möjligt kunna leva ett självständigt liv, kunna upprätthålla och förstärka den
egna funktionsförmågan och därigenom känna livskvalitet. Uppföljning av
hur kundernas upplevelse av att de individuella tjänsterna är av god kvalitet
har gjorts med hjälp av Socialstyrelsens nationella brukarundersökning.
Frågor som ställts är: Hur tycker du personalen utför sina arbetsuppgifter?
Brukar personalen komma på avtalad tid? Brukar personalen ha tillräckligt
med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? Hur tryggt eller otryggt känns
det att bo hemma med stöd från hemtjänsten? Etappmålet är 73. Nedan
presenteras de olika utförarnas resultat i jämförelse med förra året, länet och
riket.
7
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
SIDA
Kvalitetsuppföljning
8 (13)
DATUM
DIARIENUMMER
4 mars
SN-2015/546
Kompetensmått
Den personal som ska utföra arbetsuppgifterna ska ha adekvat utbildning eller
dokumenterad kompetens och erfarenhet för arbetet. Utföraren svarar för att
personalen kontinuerligt ges nödvändig kompetensutveckling för att vid varje
tillfälle vara lämpade att utföra sina arbetsuppgifter. Personalen ska behärska
svenska språket i tal och skrift. Personalen måste kunna ta emot instruktioner,
samtala med kunden och dokumentera insatserna.
Sedan 2014 ställs krav på att minst hälften av den personal som utför
omvårdnad ska vara undersköterskor, vilket innebär godkända kurser om
minst 1400 poäng inom vård- och omsorgsprogrammet, alternativt examen
från vårdlinje, examen från social servicelinje eller 1350 poäng i
karaktärsämnen inom omvårdnadsprogrammet. Uppföljning av kompetensen
har gjorts med hjälp av en enkätundersökning. Av diagramet nedan framgår
att endast tre utförare lever upp till det kravet. I jämförelse med förra årets
resultat har dessutom flera utförare lägre andel undersköterskor än föregående
år.
Real Omsorg I Stor
Stockholm
Omsorgscompagniet
Jessys Assistans
Omsorgshuset i Stockholm
2014
Kommunens egen regi
2013
HS trygg tillvaro
EVEO
Ekens Hemtjänst
CL Assistans
Alerta
Ada Hemtjänst
Alminia
Andel
undersköterskor
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
8
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
SIDA
Kvalitetsuppföljning
9 (13)
DATUM
DIARIENUMMER
4 mars
SN-2015/546
Nedan följer en uppföljning av den totala andelen personal med någon form
av vårdutbildning.
Ej usk/vb
Personalkompetens
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Vårdbiträden
Omsorgshuset i
Stockholm
Omsorgscompagniet
Kommunens egen regi
Jessys Assistans
HS trygg tillvaro
EVEO
Ekens Hemtjänst
Alminia
CL Assistans
Alerta
Ada Hemtjänst
Undersköterskor
9
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
SIDA
Kvalitetsuppföljning
10 (13)
DATUM
DIARIENUMMER
4 mars
SN-2015/546
Andel tillsvidareanställda
Hur stor del av personalen som är tillsvidareanställda är en indikator som kan
bidra till måttet om personalkontinuitet ovan. Därför följs andelen
tillsvidareanställda upp. Uppföljningen är gjord med hjälp av den årliga
uppföljningsenkäten. Nedan presenteras andelen tillsvidareanställda. I
jämförelse med förra året har andelen tillsvidareanställda ökat även om någon
utförare har minskat andelen tillsvidareanställda avsevärt.
Real Omsorg I Stor
Stockholm
Omsorgshuset i
Stockholm
Jessys Assistans
Omsorgscompagniet
2014
Kommunens egen regi
2013
HS trygg tillvaro
EVEO
Ekens Hemtjänst
Alminia
Alerta
Ada Hemtjänst
CL Assistans
Andel tillsvidareanställda
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
10
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
SIDA
Kvalitetsuppföljning
11 (13)
DATUM
DIARIENUMMER
4 mars
SN-2015/546
Antal hemtjänsttimmar per brukare 1
Brukarna beviljas insatser i olika omfattning beroende på vad de ansöker om
och vilka behov de har. Bedömningen om vilka insatser och omfattning av
hemtjänst och stöd i hemmet görs av en biståndshandläggare. När det gäller
antalet beviljade hemtjänsttimmar skiljer det sig åt mellan utförarna, vilket
kan bero på olika behov hos brukarna och om brukarna väljer att få sina
behov av hjälp och stöd i ordinärt boende.
1
Real Omsorg I Stor
Stockholm
Omsorgshuset i
Stockholm
Omsorgscompagniet
2014
Kommunens egen regi
2013
Jessys Assistans
HS trygg tillvaro
EVEO
Ekens Hemtjänst
CL Assistans
Ada Hemtjänst
Alminia
Antal timmar per kund
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Avser december 2013 och 2014.
11
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
SIDA
Kvalitetsuppföljning
12 (13)
DATUM
DIARIENUMMER
4 mars
SN-2015/546
Alminia
CL Assistans
Ekens hemtjänst
Eveo
HS trygg tillvaro
Jessys Assistans
Kommunens egen
regi
Omsorgscompagniet
Omsorgshuset
Real omsorg
Anmälan lex Sarah
Alerta
Klagomål
Ada
Avvikelser
Utförarnas insatser ska vara av god kvalitet enligt socialtjänstlagen. För att nå
god kvalitet är det viktigt att förbygga att fel och brister sker. Att rapportera
avvikelser är ett sätt att förebygga att brister uppstår i verksamheten. Syftet
med att rapportera avvikelser är att dra lärdom av det som hänt och att med
hjälp av olika åtgärder och insatser förhindra att samma typ av avvikelse sker
igen. Redovisade avvikelser bör beaktas i relation till antalet brukare
utföraren har. Under 2014 har avvikelser i form av klagomål och anmälan
enligt lex Sarah sett ut som nedan:
-
1
1
2
-
2
-
0
-
1
-
0
3
1
1
1
1
2
Lagstiftningen ställer krav på att utförarna ska informera nämnden om
anmälan enligt lex Sarah. Vid en granskning av utförarnas rutiner för lex
Sarah framgår att endast två utförares rutiner innehåller bestämmelser om att
nämnden ska informeras om anmälan enligt lex Sarah.
12
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
SIDA
Kvalitetsuppföljning
13 (13)
DATUM
DIARIENUMMER
4 mars
SN-2015/546
Helhetsbild
För att få en helhetsbild av kvaliteten bör samtliga nämndmål och mått
beaktas. I bilden nedan har siffrorna räknats om för att kunna jämföras med
varandra. För samtliga mått är 100 bäst och 0 sämst.
Av bilden nedan framgår att det finns stora skillnader i de olika
verksamheterna. Av diagrammet framgår att personalens kompetens och hur
många timmar brukarna är beviljade hjälp är de indikatorer som har mest
betydelse för att kunderna ska uppleva god kvalitet. Om personalen är
tillsvidareanställda eller inte har inte lika stor påverkan på kundernas
upplevelse av god kvalitet.
13
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-10
SN-2014/2957.729
1 (3)
Socialnämnden
Maria Jonsson
08-535 378 47
[email protected]
Uppföljning av korttidsvistelse - Unika Sverige AB.
Förslag till beslut
Socialnämnden tar del av resultatet av genomförd avtalsuppföljning.
Sammanfattning
Förvaltningen har genomfört en avtalsuppföljning av Unika Sverige AB:s
korttidsverksamheter på Östermalm och på Fridhemsplan. Uppföljningen
gjordes på plats i verksamheterna den 25 augusti 2014. Vid uppföljningen
identifierades en brist som gäller båda enheterna. Unika Sverige AB har
sedan besöket i verksamheterna åtgärdat den brist som identifierades i
samband med avtalsuppföljningen. Förvaltningen bedömder att Unika
Sverige AB efter vidtagna åtgärder uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget.
Beskrivning av ärendet
Den 11 juni 2012 beslutade kommunfullmäktige att införa kundval inom
korttidsvistelse enligt lag om valfrihetssystem (LOV). Kundvalet startade den
1 september 2013.
Förvaltningen har genomfört en avtalsuppföljning av Unika Sverige ABs
verksamheter på Östermalm och Fridhemsplan. Uppföljningen gjordes på
plats i respektive verksamhet och båda besöken genomfördes den 25 augusti
2014. Medverkande vid uppföljningen var två representanter från
kvalitetsenheten samt två företrädare för Unika Sverige AB. Det var
obligatoriskt för föreståndaren för verksamheten att medverka vid
uppföljningen, det vill säga den person som står angiven på tillståndsbeviset
för att bedriva verksamhet enligt LSS. På Unika Östermalm deltog även
gruppchefen samt på Fridhemsplan områdeschefen.
Vid uppföljningen kontrollerades att de krav som kommunen har ställt i
förfrågningsunderlaget fortfarande är uppfyllda. Granskningen av de
ekonomiska krav som ställs på externa utförare har gjorts av ekonomienheten.
Inför besöket i verksamheten har Unika Sverige AB besvarat ett antal frågor
från kommunen. Utföraren har fått svara på om det har skett några
förändringar i verksamheten vad gäller innehåll, rutiner, lokaler och personal.
De har också fått svara på om de har tagit emot rapporter enligt lex Sarah
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-10
SN-2014/2957.729
2 (3)
eller om det har kommit in några synpunkter och klagomål på verksamheten.
Svaren omfattar tiden från och med kontraktstart, se bilaga 1 och 2.
Unika Sverige AB driver tre olika korttidshem som är valbara för brukare i
Huddinge kommun. Avtalsuppföljning har endast gjorts på de två enheter
som har eller har haft brukare från kommunen. Vid besöket i verksamheterna
hade Unika Sverige AB två brukare från Huddinge kommun, en på
Fridhemsplan och en på Östermalm.
Vid avtalsuppföljningen noterades en brist.
Överföring av personuppgifter
Ett särskilt avtal reglerar åtkomst och användning av kommunens
verksamhetssystem för kommunikation och rapportering. För att kunna
använda systemet krävs särskild behörighet och obligatorisk utbildning
genomförs för externa utförare i samband med avtalstecknande.
Alla utförare av korttidsvistelse ska ta emot beställningar elektroniskt via
kommunens verksamhetssystem Procapita och de ska använda kommunens
mall för genomförandeplan i verksamhetssystemet. Syftet är att
kommunikation och överföringen av personuppgifter mellan externa utförare
och biståndskansliet ska ske på ett säkert sätt.
Vid uppföljningen hade Unika Sverige AB inte använt Huddinge kommuns
mall för genomförandeplan och därmed inte överfört uppgifter på det sätt som
avtalats.
Förvaltningens synpunkter
Unika Sverige AB har sedan besöket i verksamheten åtgärdat den brist som
identifierades i samband med uppföljningen. Förvaltningen bedömer att
Unika Sverige AB uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget.
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsdirektör
Marianne Krook
Biträdande social- och
äldreomsorgsdirektör
Maria Jonsson
Utvecklingsledare
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
Bilagor
Bilaga 1 Östermalm
Bilaga 2 Fridhemsplan
Beslutet delges
Unika Sverige AB
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-10
SN-2014/2957.729
3 (3)
Leverantör (utförare)
Företagets namn
Unika Sverige AB (tidigare Min Omsorg AB)
Adress
St Eriksgatan 48 B, 1 tr
Postadress
112 34 STOCKHOLM
Organisationsnummer
556593-0061
Kontaktperson, kontraktsfrågor
Namn
Minna Fröjdholm
Telefon
Mobiltelefon
070-497 17 42
E-post
[email protected]
Kontaktperson, verksamhetsfrågor
Namn
Ida Vesterlund
Telefon
08-522 082 84
Mobiltelefon
samma som ovan
E-post
[email protected]
1.
ÅRLIG UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN
Som en del i Huddinge kommuns uppföljning av korttidsvistelse ombeds utförare
besvara dessa frågor senast den 2014-08-04.
Alla frågor besvaras med avseende på perioden från kontraktsstart.
Förutom detta frågeformulär kommer kommunen att kontrollera era tidigare
lämnade uppgifter rörande ekonomisk stabilitet och finansiell styrka hos
Skatteverket och kreditvärderingsinstitut.
Löpande ska utföraren meddela kommunen om eventuella förändringar i
verksamheten sker. Likväl ställs frågan vid denna uppföljning.
Efter den 4 augusti kommer vi att kontakta er för att boka tid för uppföljning.
Uppföljningen kommer att äga rum på plats i er verksamhet.
1.1
ALLMÄNT
Har några förändringar skett i verksamheten och verksamhetsledning?
▢ Ja
X
▢ N ej
Om ja, beskriv vilka förändringar som skett
Har några förändringar skett gällande tillstånd?
X▢ Ja
▢ N ej
Om ja, beskriv vilka förändringar som skett
Meddelande till IVO om namnbyte från Min Omsorg AB till Unika Sverige
AB. Ingen ändring i innehållet i tillståndet.
Har några förändringar skett i arbetssätt och metoder?
1(5)
▢ Ja
X
▢ N ej
Om ja, beskriv vilka förändringar som skett
Har det skett några förändringar rörande lokaler?
▢ Ja
X
▢ N ej
Om ja, beskriv vilka förändringar som skett
2(5)
Har förändringar skett avseende säkerhetsrutiner?
▢ Ja
X
▢ N ej
Om ja, beskriv vilka förändringar som skett
1.2
PERSONAL
Har det skett några personalförändringar?
X▢ Ja
▢ N ej
Om ja, beskriv vilka förändringar som skett
3 personal har sedan 23 nov 2013 slutat på korttids Fridhemsplan, och 2
personer har nyanställts. Den redan befintliga personalen har fått
ytterligare arbetstid för att täcka det behov som finns.
Beskriv hur kompetensutvecklingen har tillgodosetts under perioden?
Följande utbildningar har getts till samtlig personal.
Grundutbildning metod och koncept 4 november 2014
Planerings- och utbildningsresa genomförd 29 april-1 maj, inkl. Hjärt och
lungräddningsutbildning.
1.3
KVALITET
Har ni gjort några förändringar i ert kvalitetssystem?
▢ Ja
X ▢ Nej
Om ja, beskriv vilka förändringar som gjorts
Beskriv hur ni arbetar med barnperspektivet?
Då Fridhemsplans korttids vänder sig till brukare i åldrarna 18-28 år, omfattas vi
inte av barnperspektivet. I övrigt följer vi våra rutiner kring bemötande, delaktighet
och trygghet för den enskilde (se nedan).
Om bemötande, delaktighet och trygghet för den enskilde
För att öka tryggheten för den enskilde strävar vi på Området efter att skapa så tydliga
rutiner som möjligt. Brukaren skall kunna veta vad som är planerat för året och terminen och
vi jobbar med att alla scheman skall utgå från samma mall.
För att få till detta gör områdets chefer i början av varje varje år en årsplanering enligt given
MALL och därefter sätter även coacher tillsammans med sin gruppchef en fastställd
terminsplanering för såväl DV som Korttids enligt givna Mallar.
För att bemötandet och stödet till den enskilde skall vara rätt anpassat ansvarar även
gruppchef för att bevaka att nivåbedömningarna är adekvata och tar kontakt med
handläggare vid frågor kring dessa, för ev. ny bedömning.
3(5)
Hur vi lyfter fram gott bemötande, värderingar och attityd i verksamheten
●
Allas röst, utrymme och önskan är lika mycket värd. Vi är alla kollegor, med olika uppgifter
och det dagliga arbetet präglas av respekt för varje enskilds åsikter och känslor.
●
På Korttids finns alltid möjligheten att komma med förslag och på så vis vara delaktig i
planeringen.
Detta kan ske inför helgen när kontaktcoachen ringer till ungdomen eller också vid
genomgång av schemat på plats.
●
Vi arbetar aktivt med att förmedla ett konstruktivt och lösningsfokuserat förhållningssätt till
arbetstagarna, för att stärka dem i att känna tillit till sin egen förmåga.
●
Coacherna har efter behov möjlighet att få regelbunden handledning av
föreståndaren/gruppchefen i attityd och bemötande gentemot brukarna. Detta tas även upp
i grundutbildning och fortbildningstillfällen med personal.
●
Vi har en öppenhet för förslag till förbättring och strävar efter att blicka framåt.
Har det skett förändringar gällande dokumentation och genomförandeplaner?
▢ Ja
X
▢ N ej
Om ja, beskriv vilka förändringar som skett
Har det skett några förändringar avseende kost och livsmedelshantering?
▢ Ja
X
▢ N ej
Om ja, beskriv vilka förändringar som gjorts
Har verksamheten rapporterat om missförhållanden eller risker för
missförhållanden i enlighet med bestämmelserna om lex Sarah?
▢ Ja
X
▢ N ej
Om ja, hur många rapporter och vad handlade det om?
Har ni fått in några klagomål?
X ▢ Ja
▢ N ej
Om ja, vad har det handlat om och hur har de hanterats?
Ett klagomål har inkommit från förälder till brukare gällande missnöje kring
dennes korttidsgrupp.
Gruppchef har haft kontakt med både personal och förälder gällande en
lösning på detta enligt Unikas rutin för klagomålshantering (se nedan):
Klagomål ska dokumenteras sakligt på särskild blankett. Vem lämnar klagomålet, vad
avser klagomålet. Klagomålet ska hanteras av gruppchef och återkoppling till den
som klagat ska lämnar inom 5 arbetsdagar. Summering görs av gruppchef varje år.
4(5)
Denna summering tas med när verksamhetsberättelsen skrivs
● Varje klagomål tas emot sakligt med ett gott bemötande utan att hamna i
försvar
● Skriv in vad klagomålet gäller samt vem som har tagit emot det.
● Kontakta gruppchef angående klagomålet
● Gruppchef skriver ner klagomålet i särskild mall som finns i ABC, Kvalitet
under ”Klagomål”
● Gruppchef ser till att klagomålet åtgärdas snabbt.
● Gruppchef följer upp efter senast fem arbetsdagar och återkopplar till den
som lämnat klagomålet
● Gruppchef sparar klagomålet i ABC under Kvalitet under ”klagomål” och
summeringen tas med i verksamhetsberättelsen
Har ni genomfört några brukarundersökningar?
▢ Ja
X
▢ N ej
Om ja vill vi att ni bifogar resultaten av dessa.
Detta på grund av att man under året startat verksamheten på
Fridhemsplan.
Skicka svaret senast den 4 augusti till: [email protected]
5(5)
Leverantör (utförare)
Företagets namn
Unika Sverige AB (tidigare Min Omsorg AB)
Adress
St Eriksgatan 48 B, 1 tr
Postadress
112 34 STOCKHOLM
Organisationsnummer
556593-0061
Kontaktperson, kontraktsfrågor
Namn
Minna Fröjdholm
Telefon
Mobiltelefon
070-497 17 42
E-post
[email protected]
Kontaktperson, verksamhetsfrågor
Namn
Ida Vesterlund
Telefon
08-522 082 84
Mobiltelefon
samma som ovan
E-post
[email protected]
1.
ÅRLIG UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN
Som en del i Huddinge kommuns uppföljning av korttidsvistelse ombeds utförare
besvara dessa frågor senast den 2014-08-04.
Alla frågor besvaras med avseende på perioden från kontraktsstart.
Förutom detta frågeformulär kommer kommunen att kontrollera era tidigare
lämnade uppgifter rörande ekonomisk stabilitet och finansiell styrka hos
Skatteverket och kreditvärderingsinstitut.
Löpande ska utföraren meddela kommunen om eventuella förändringar i
verksamheten sker. Likväl ställs frågan vid denna uppföljning.
Efter den 4 augusti kommer vi att kontakta er för att boka tid för uppföljning.
Uppföljningen kommer att äga rum på plats i er verksamhet.
1.1
ALLMÄNT
Har några förändringar skett i verksamheten och verksamhetsledning?
▢ Ja
X
▢ N ej
Om ja, beskriv vilka förändringar som skett
Har några förändringar skett gällande tillstånd?
X▢ Ja
▢ N ej
Om ja, beskriv vilka förändringar som skett
Meddelande till IVO om namnbyte från Min Omsorg AB till Unika Sverige
AB. Ingen ändring i innehållet i tillståndet.
Har några förändringar skett i arbetssätt och metoder?
1(5)
▢ Ja
X
▢ N ej
Om ja, beskriv vilka förändringar som skett
Har det skett några förändringar rörande lokaler?
▢ Ja
X
▢ N ej
Om ja, beskriv vilka förändringar som skett
2(5)
Har förändringar skett avseende säkerhetsrutiner?
▢ Ja
X
▢ N ej
Om ja, beskriv vilka förändringar som skett
1.2
PERSONAL
Har det skett några personalförändringar?
X▢ Ja
▢ N ej
Om ja, beskriv vilka förändringar som skett
3 personal har sedan 23 nov 2013 slutat på korttids Fridhemsplan, och 2
personer har nyanställts. Den redan befintliga personalen har fått
ytterligare arbetstid för att täcka det behov som finns.
Beskriv hur kompetensutvecklingen har tillgodosetts under perioden?
Följande utbildningar har getts till samtlig personal.
Grundutbildning metod och koncept 4 november 2014
Planerings- och utbildningsresa genomförd 29 april-1 maj, inkl. Hjärt och
lungräddningsutbildning.
1.3
KVALITET
Har ni gjort några förändringar i ert kvalitetssystem?
▢ Ja
X ▢ Nej
Om ja, beskriv vilka förändringar som gjorts
Beskriv hur ni arbetar med barnperspektivet?
Då Fridhemsplans korttids vänder sig till brukare i åldrarna 18-28 år, omfattas vi
inte av barnperspektivet. I övrigt följer vi våra rutiner kring bemötande, delaktighet
och trygghet för den enskilde (se nedan).
Om bemötande, delaktighet och trygghet för den enskilde
För att öka tryggheten för den enskilde strävar vi på Området efter att skapa så tydliga
rutiner som möjligt. Brukaren skall kunna veta vad som är planerat för året och terminen och
vi jobbar med att alla scheman skall utgå från samma mall.
För att få till detta gör områdets chefer i början av varje varje år en årsplanering enligt given
MALL och därefter sätter även coacher tillsammans med sin gruppchef en fastställd
terminsplanering för såväl DV som Korttids enligt givna Mallar.
För att bemötandet och stödet till den enskilde skall vara rätt anpassat ansvarar även
gruppchef för att bevaka att nivåbedömningarna är adekvata och tar kontakt med
handläggare vid frågor kring dessa, för ev. ny bedömning.
3(5)
Hur vi lyfter fram gott bemötande, värderingar och attityd i verksamheten
●
Allas röst, utrymme och önskan är lika mycket värd. Vi är alla kollegor, med olika uppgifter
och det dagliga arbetet präglas av respekt för varje enskilds åsikter och känslor.
●
På Korttids finns alltid möjligheten att komma med förslag och på så vis vara delaktig i
planeringen.
Detta kan ske inför helgen när kontaktcoachen ringer till ungdomen eller också vid
genomgång av schemat på plats.
●
Vi arbetar aktivt med att förmedla ett konstruktivt och lösningsfokuserat förhållningssätt till
arbetstagarna, för att stärka dem i att känna tillit till sin egen förmåga.
●
Coacherna har efter behov möjlighet att få regelbunden handledning av
föreståndaren/gruppchefen i attityd och bemötande gentemot brukarna. Detta tas även upp
i grundutbildning och fortbildningstillfällen med personal.
●
Vi har en öppenhet för förslag till förbättring och strävar efter att blicka framåt.
Har det skett förändringar gällande dokumentation och genomförandeplaner?
▢ Ja
X
▢ N ej
Om ja, beskriv vilka förändringar som skett
Har det skett några förändringar avseende kost och livsmedelshantering?
▢ Ja
X
▢ N ej
Om ja, beskriv vilka förändringar som gjorts
Har verksamheten rapporterat om missförhållanden eller risker för
missförhållanden i enlighet med bestämmelserna om lex Sarah?
▢ Ja
X
▢ N ej
Om ja, hur många rapporter och vad handlade det om?
Har ni fått in några klagomål?
X ▢ Ja
▢ N ej
Om ja, vad har det handlat om och hur har de hanterats?
Ett klagomål har inkommit från förälder till brukare gällande missnöje kring
dennes korttidsgrupp.
Gruppchef har haft kontakt med både personal och förälder gällande en
lösning på detta enligt Unikas rutin för klagomålshantering (se nedan):
Klagomål ska dokumenteras sakligt på särskild blankett. Vem lämnar klagomålet, vad
avser klagomålet. Klagomålet ska hanteras av gruppchef och återkoppling till den
som klagat ska lämnar inom 5 arbetsdagar. Summering görs av gruppchef varje år.
4(5)
Denna summering tas med när verksamhetsberättelsen skrivs
● Varje klagomål tas emot sakligt med ett gott bemötande utan att hamna i
försvar
● Skriv in vad klagomålet gäller samt vem som har tagit emot det.
● Kontakta gruppchef angående klagomålet
● Gruppchef skriver ner klagomålet i särskild mall som finns i ABC, Kvalitet
under ”Klagomål”
● Gruppchef ser till att klagomålet åtgärdas snabbt.
● Gruppchef följer upp efter senast fem arbetsdagar och återkopplar till den
som lämnat klagomålet
● Gruppchef sparar klagomålet i ABC under Kvalitet under ”klagomål” och
summeringen tas med i verksamhetsberättelsen
Har ni genomfört några brukarundersökningar?
▢ Ja
X
▢ N ej
Om ja vill vi att ni bifogar resultaten av dessa.
Detta på grund av att man under året startat verksamheten på
Fridhemsplan.
Skicka svaret senast den 4 augusti till: [email protected]
5(5)
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-05
SN-2015/587.183
1 (2)
Socialnämnden
Maria Jonsson
08-535 378 47
[email protected]
Uppsägning av avtal gällande familjerådgivning - AB
Vårljus
Förslag till beslut
Socialnämnden tar del av informationen.
Sammanfattning
AB Vårljus har sagt upp avtalet med Huddinge kommun om att tillhandahålla
familjerådgivning. AB Vårljus har avvecklat familjerådgivningsverksamheten
och anger som skäl svårigheter att få en hållbar ekonomi. Verksamheten
avslutades den 31 januari 2015.
Beskrivning av ärendet
Sedan 2012 har AB Vårljus bedrivit familjerådgivning på uppdrag av
Huddinge kommun. Uppsägning av avtal för familjerådgivning är reglerat
och ska sägas upp minst tre månader före det att verksamheten avslutas.
Meddelande om uppsägning kom in till Huddinge kommunen i oktober 2014
och verksamheten avslutades den 31 januari 2015.
Styrelsen för AB Vårljus beslutade den 14 oktober 2014 att avveckla sin
familjerådgivningsverksamhet. Som skäl till avvecklingen anger företaget
svårigheter att få en hållbar ekonomi.
Under avvecklingsperioden har AB Vårljus avslutat pågående
rådgivningssamtal och inte påbörjat nya samtal.
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen konstaterar att AB Vårljus har sagt upp avtalet och avvecklat
verksamheten i enlighet med vad som föreskrivits i avtalet.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsdirektör
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-05
SN-2015/587.183
2 (2)
Marianne Krook
Biträdande social- och
äldreomsorgsdirektör
Maria Jonsson
Utvecklingsledare
Bilagor
Uppsägning av avtal gällande familjerådgivning – AB Vårljus
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-13
SN-2015/379.718
1 (3)
Socialnämnden
Per Claug
08-535 378 22
[email protected]
Koloni och feriehem för barn på sommaren –
Medborgarförslag
Förslag till beslut
Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som nämndens
yttrande och vidarebefordrar det till kommunstyrelsen.
Sammanfattning
En remiss har inkommit till socialnämnden för yttrande. Remissen gäller ett
medborgarförslag från Eva Ericson som föreslår koloniplatser och feriehem
för barn.
Förvaltningen anser att det är viktigt att barn får möjlighet till miljöombyte
och träffa andra barn under sommaren. Huddinge kommun erbjuder några
former av koloniverksamhet för barn, ungdomar och familjer. I ett fall är det
fråga om en behovsbedömd insats. Det finns exempel på flera externa
organisationer som anordnar koloniverksamhet för barn i länet.
Beskrivning av ärendet
Kommunstyrelsens förvaltning har skickat en remiss till socialnämnden för
yttrande. Det gäller ett medborgarförslag från Eva Ericson som föreslår
koloniplatser och feriehem för barn. Enligt förslaget behöver barn
miljöombyte och möjlighet att få träffa andra barn från olika miljöer.
Feriehem där barn kunde vistas hos privata familjer fanns fram till och med
80-talet i kommunen och var en uppskattad insats. I förslaget nämns även att
det finns koloniplatser (kollo).
Förvaltningens synpunkter
Fram till på 80-talet fanns det som förslagsställaren skriver feriehemsplatser
för barn i Huddinge. Familjer kunde ansöka om och få plats utifrån
medicinska, sociala eller ekonomiska skäl. Över 200 barn kunde få tillbringa
upp emot tre veckor i ett 150-tal hem under sommaren. Feriehemsplatserna
som insats upphörde i början av 90-talet. Det finns för närvarande inga planer
på att återuppta feriehemsverksamheten.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-13
SN-2015/379.718
2 (3)
Koloniverksamhet för barn har funnits i många år i Sverige. Ursprungligen
handlade det framförallt om att storstadsbarn skulle kunna få komma ut på
landsbygden till naturupplevelser och möjlighet att få träffa nya vänner.
Individ- och familjeomsorgen anordnar olika former av koloniverksamheter
anpassade för enheternas målgrupper.
Barnenheten ordnar helgkollo för sju barn mellan nio och elva år. Det är en
biståndsbedömd insats som äger rum en helg per månad en termin i taget. I
juni åker barnen med föräldrar en vecka tillsammans med familjebehandlare
på sommarkollo.
Öppenvård för barn söker årligen externt efter medel för att kostnadsfritt låta
några familjer som enheten har kontakt med få följa med på dagkollo under
en veckas tid.
För sju familjer organiserar ungdomsenheten tillsammans med Svenska
kyrkan årligen familjekollo under en vecka. Målgruppen är ensamstående
föräldrar med barn i åldern tio till femton år men där även äldre och yngre
syskon är välkomna. Kostnaden per familj är 1000 kronor.
Stadsmissionen, KFUM och Stiftelsen Barnens Dag är några exempel på
organisationer som vänder sig till allmänheten och anordnar
koloniverksamhet för barn i länet.
Förvaltningen känner också till att fritidsgården i Flemingsberg tillsammans
med KFUM-KFUK anordnar ”Sköna dar” vecka 27. Kostnadsfria
dagsutflykter till Ingarö som främst vänder sig till barn och ungdomar i
området. Även andra fritidsgårdar anordnar dagsutflykter och olika
sommaraktiviteter.
Förvaltningen anser liksom förslagsställaren att koloniverksamhet fyller ett
viktigt behov både för många barn, ungdomar och familjer genom
miljöombyte och möjlighet till att knyta nya kontakter. Den verksamhet som
anordnas i individ- och familjeomsorgens regi är främst till för att möta
målgruppernas behov. Tillsammans med den koloniverksamhet som ovan
nämnda organisationer erbjuder kan en viktig del av behovet tillgodoses.
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsdirektör
Yvonne Kokkola
Verksamhetschef
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-13
SN-2015/379.718
3 (3)
Bilagor
Koloni och feriehem för barn på sommaren - medborgarförslag av Eva
Ericson.
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-12
SN-2015/107.199
1 (3)
Socialnämnden
Axelsson, Lars
08-535 312 27
[email protected]
Förslag att avskaffa de ofrivilliga deltiderna i kommunen
Svar på motion väckt av Emil Högberg (S), Birgitta
Ljung (MP) och Nujin Alacabek Darwich (V)
Förslag till beslut
Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 5 mars
2015, och antar det som sitt yttrande i ärendet.
Sammanfattning
På social och äldreomsorgsförvaltningen finns ett aktivt arbete för att höja
sysselsättningsgraden för att få bort de ofrivilliga deltiderna. Detta görs dels
genom att vid tillsättning av lediga tjänster på arbetsstället erbjuda höjd
sysselsättningsgrad för dem som anmält intresse för det, dels genom ett
särskilt uppdrag i år från äldreomsorgsnämnden att erbjuda utökad
sysselsättningsgrad till heltid för ca 30 deltidsanställda inom äldreomsorgens
omvårdnadspersonal.
Beskrivning av ärendet
I en motion ställd till kommunfullmäktige föreslår S, MP och V att
kommunstyrelsen ges i uppdrag att leda ett förvaltningsövergripande arbete
för att få bort de ofrivilliga deltiderna i kommunen. Motionärerna lyfter upp
svårigheterna i att kunna försörja sig själv och en familj på deltidslön och
även framtida ekonomiska konsekvenser som lägre pension för ofrivilligt
deltidsarbetete. Vidare skriver motionärerna att det inte pågår något aktivt
arbete för att få bort de ofrivilliga deltiderna.
Social - och äldreomsorgsförvaltningens förutsättningar
Social- och äldreomsorgsförvaltning har 1800 anställda vilket motsvarar ca
1660 årsarbetare (årsarbetare =den totala arbetstiden omvandlad till heltid).
Omsorgsverksamheterna med dygnetruntservice inom
funktionshinderområdet och äldreomsorgen har de flesta deltiderna. Vi vet av
erfarenhet att service- och omvårdnadsbehoven har stora variationer över
dygnet; morgon- och kvällsinsatserna ställer dessutom ofta krav på
dubbelbemanning. Detta sammantaget försvårar en personalbemanning med
enbart heltidstjänster.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-12
SN-2015/107.199
2 (3)
Omsorgsverksamheterna har sammanlagt 1318 anställda. cirka 54 procent har
heltidsanställning, ca 8 procent har en sysselsättningsgrad motsvarande
0.90-0.99, 27 procent har en sysselsättningsgrad motsvarande 0.75-0.89
procent och 11 procent mellan 0.50-0.74 procent.
Av de 518 anställda inom funktionshinderorrådet har 307 heltid, 41
sysselsättningsgrad mellan 0.90-0.99 procent, 103 mellan 0.75-0.89 procent
och 67 mellan 0.50-0.74 procent
Inom äldreomsorgen är fördelningen följande: av de ca 800 har 400 heltid, 60
har sysselsättningsgrad mellan 0.90-0.99 procent, ca 250 mellan 0.75- 0.89
procent och 90 mellan 0.50-0.74 procent.
För vikarieanskaffning av korttids - och semestervikarier inom boende och
daglig verksamhet och stöd i ordinärt boende inom funktionshinderområdet
finns en personalpool.
Önskemål om höjd sysselsättningsgrad enligt kollektivavtal, AB
Enligt vårt kollektivavtal, allmänna bestämmelser, § 5, moment 1b, ska en
deltidsanaställd som anmält intresse för höjd sysselsättningsgrad erbjudas
detta vid tillsättning av lediga tjänster på arbetsstället: ”Vid behov av
arbetskraft ska arbetsgivaren pröva om arbetstagare som önskar utökad
arbetstid ska erbjudas höjd sysselsättningsgrad.”
Värt att nämna i samanhanget är att de flesta med sysselsättningsgrad som är
högre än 75 procent med schemalagda kvällar och helger, har med obersättningar en månadslön som motsvarar en heltidstjänst. Inom
funktionshinderområdet har många med deltidsanställning möjlighet att utöka
arbetstiden med extra uppdrag hos vikariepoolen.
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen instämmer i motionärernas syn på vikten av att ha ett attraktivt
arbetsgivarerbjudande som motsvarar medarbetarnas önskemål om
sysselsättningsgrad, inte minst för att kunna försörja sig på sitt arbete.
Omsorgsverksamheterna med dygnetruntservice inom
funktionshinderområdet och äldreomsorgen har de flesta deltiderna. Vi vet av
erfarenhet att service- och omvårdnadsbehoven har stora variationer över
dygnet; morgon- och kvällsinsatserna, dusch/personlig hygien, ställer
dessutom ofta krav på dubbelbemanning. Detta sammantaget försvårar en
personalbemanning med enbart heltidstjänster.
I årets verksamhetsplan har förvaltningen fått i uppdrag av
äldreomsorgsnämnden att kartlägga förutsättningarna för att utöka arbetstiden
till heltid för ofrivilligt deltidsarbetande omsorgspersonal.
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-12
SN-2015/107.199
3 (3)
Utifrån de ekonomiska ramar som getts i årets budget finns ett utrymme att
utöka sysselsättningsgraden till heltid för ca 30 deltidsanställda inom
äldreomsorgens omvårdnadspersonal. Dessa erbjudanden har gått ut och
kommer att verkställas under mars månad.
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsdirektör
Mirja Backlund
Personalchef
Bilagor
Motion
Beslutet delges
Kommunstyrelsens förvaltning, Henric Magnsson
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-10
SN-2015/378.271
1 (3)
Socialnämnden
Anna-Karin Sandén
08-535 377 04
[email protected]
Ge fler möjlighet att hyra- svar på motion väckt av Marie
Fors (S)
Förslag till beslut
Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det
till kommunstyrelsens förvaltning som sitt yttrande i ärendet.
Sammanfattning
En remiss angående motionen att ge fler möjlighet att hyra har inkommit till
Socialnämnden. I motionen föreslås att Huge, i ägardirektiv eller på annat
lämpligt sätt, får i uppdrag att dels se över kraven för att godkännas som
hyresgäst och dels öppna nya möjligheter för unga att få en bostad genom
kompiskontrakt och genom att återinföra rätten till internbyteskön för
studenter. I motionen föreslås också att socialnämnden och Huge ges i
uppdrag att gemensamt ta fram ett regelverk som underlättar möjligheten att
verkställa förturer och ställa för alla parter acceptabla hyresgarantier.
Socialnämnden stödjer förslaget och ser positivt på möjligheter som
underlättar för individer med svag förankring på bostadsmarknaden att kunna
få ett eget hyreskontrakt.
Beskrivning av ärendet
Socialnämnden har ombetts att yttra sig avseende en motion från Marie Fors
(S) angående att ge fler möjlighet att hyra i Huddinge kommun. I motionen
framhålls att det idag kan vara svårt för individer med svag ställning på
bostadsmarknaden eller med låg inkomst av få bostad genom Huge.
I motionen föreslås att Huge, i ägardirektiv eller på annat lämpligt sätt, får i
uppdrag att dels se över kraven för att godkännas som hyresgäst och dels
öppna nya möjligheter för unga att få en bostad genom kompiskontrakt och
genom att återinföra rätten till internbyteskön för studenter. I motionen
föreslås också att socialnämnden och Huge ges i uppdrag att gemensamt ta
fram ett regelverk som underlättar möjligheten att verkställa förturer och
ställa för alla parter acceptabla hyresgarantier.
Motionen har remitterats till socialnämnden och Huge Fastigheter AB för
synpunkter.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-10
SN-2015/378.271
2 (3)
Förvaltningens synpunkter
En betydande andel av försörjningsstödstagarna i Huddinge kommun har en
svag förankring på bostadsmarknaden och är hänvisade till att bo inneboende
eller i andra hand. Försörjningsstödstagare som blir anvisade en lägenhet hos
Huge blir i dagsläget inte godkända. Arbete och försörjning har också kontakt
med ett antal individer som helt saknar boende och kontinuerligt beviljas
tillfälligt boende. Trots att Arbete och försörjning erbjuder egna tillfälliga
boenden hade verksamheten år 2014 betydande kostnader för tillfälliga
boenden vilket är en indikation på problemets omfattning. Att inte ha ett eget
boende kan ha en negativ inverkan på individens livssituation i övrigt och
även på möjligheterna att komma vidare ut i egen försörjning.
Många av de ungdomar som beviljas försörjningsstöd i Huddinge kommun
saknar ett eget hyreskontrakt. Att ha ett eget boende är en viktig förutsättning
för en bra start i vuxenlivet vilket därmed också kan påverka den unges
möjlighet till självständighet och egen försörjning.
Huddinge kommun och Huge samverkar kring bostadsförturer. 2014 var
139 ansökningar om bostadsförtur ärenden på nämnd. Av dem beviljades
46 förturer, det vill säga 33 procent. Att en individ beviljats förtur är dock
ingen garanti för att förturen sedan kan verkställas. För att bli godkänd som
hyresgäst förutsätts att personen inte har betalningsanmärkningar, skulder
eller otillräckliga inkomster. Socialnämnden kan bevilja den lokala ettåriga
hyresgarantin vid bostadsförturer, men det är ändå ingen garanti för att
hyresgästen blir godkänd.
Det pågår för närvarande en gemensam översyn av avtalen mellan Huge och
Huddinge kommun. Förhoppningen är att denna dialog ska resultera i positiva
förutsättningar.
Socialnämnden bedömer att förslagen i motionen kan underlätta för
ungdomar och individer med svag förankring på bostadsmarknaden att kunna
få ett eget hyreskontrakt.
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsdirektör
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-10
SN-2015/378.271
3 (3)
Berit Knutmejer
Tf. Verksamhetschef
Sandén, Anna-Karin
Utvecklingsledare
Bilagor
Ge fler möjlighet att hyra – motion av Marie Fors (S)
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-13
SN-2015/246.353
1 (3)
Socialnämnden
Johan Andersson
08-535 37805
[email protected]
Parkeringsprogram för Huddinge kommun – remissvar
Förslag till beslut
Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet
som sitt eget.
Sammanfattning
En remiss har inkommit till socialnämnden för yttrande.
I programmet beskrivs olika metoder för att skapa en bättre parkerings- och
trafiksituation i Huddinge kommun. Syftet är också att öka andelen resor med
gång-, cykel- och kollektivtrafik.
Markparkeringar ska begränsas och mer yteffektiva lösningar ska byggas.
Cykelparkeringar ska vara prioriterade och läggas nära
kollektivtrafikknutpunkter. Parkeringar ska kunna bära sina egna kostnader,
något som lämpligen åstadkoms genom avgifter som betalas av användaren.
Genom detta kan man också styra biltrafikanter bort från gatumarksparkering
till mer lämpliga platser.
Vid nybyggnation av bostäder och arbetsplatser finns olika metoder för att
skapa goda parkeringsmöjligheter och främja gång-, cykel och kollektivtrafik.
Bilpool, lånecyklar och goda omklädnings- och duschmöjligheter på
arbetsplatser är exempel på sådana.
Förvaltningen ser mycket positivt på parkeringsprogrammet men önskar en
tydligare analys av hur parkeringar påverkar tillgänglighet och trygghet även
för de personer som inte använder dem.
Beskrivning av ärendet
Parkeringsprogrammet är en av de nio åtgärdsplaner som utgör Huddinges
trafikplan. Denna trafikplan är i sin tur underordnad den trafikstrategi för
Huddinge kommun som antogs av kommunfullmäktige 2013. I programmet
redogörs för metoder att skapa en hållbar parkerings- och trafiksituation i
Huddinge, som samtidigt ligger i linje med övriga åtgärdsplaner och
Översiktsplan 2030.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-13
SN-2015/246.353
2 (3)
De mål som tagits fram för programmet innebär att markparkeringen ska
minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken ska kunna
användas mer effektivt. Dessa parkeringar ska också kunna bära sina egna
kostnader genom avgifter. Resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska
öka. Besökare ska med lätthet kunna finna cykel- och bilparkeringar vid
viktiga målpunkter. Här ska cykelparkeringar prioriteras före bilparkering och
anläggas närmare kollektivtrafikknutpunkter. Särskilt de ytkrävande
parkeringarna är viktiga att se över, då deras negativa inverkan på
möjligheten att anlägga bostäder och service i kollektivtrafiknära lägen, går
rakt emot översiktsplanens mål.
Ny markparkering ska inte anläggas. Istället måste parkeringen integreras i
andra verksamheter för att uppnå mer yteffektiva parkeringsmöjligheter. Då
parkering alltid innebär kostnader för kommunen är det önskvärt att
användaren av en parkeringsplats i större utsträckning finansierar denna
genom avgifter. Dessa avgifter bör vara högre för gatumarksparkering.
Genom att på detta sätt styra bilar från gatukanten till parkeringshus och
liknande, uppnår man mindre trängsel, större tillgänglighet och säkrare gator
med bättre överblick för gång- och cykeltrafikanter.
Programmet nämner vikten av närhet mellan parkering och
kollektivtrafikknutpunkter. Framför allt avseende parkering för
funktionsnedsatta, något som är prioriterat. Såväl direkta som indirekta
konsekvenser av för långa avstånd kan innebära hinder för personer med
funktionsnedsättning. Ett exempel på en indirekt konsekvens är att cyklister
undviker en alltför avlägsen parkering och istället parkerar på gatan eller mitt
framför en station, vilket innebär trängsel och fysiska hinder.
Vid nybyggnation av bostäder tar programmet upp olika parkeringslösningar.
Inrättandet av en bilpool där medlemskap är inräknat i hyran, lånecyklar och
större gemensamma parkeringar är exempel på sådana. Riktad
marknadsföring av vissa åtgärder, för att påverka de boendes val av färdsätt är
också en tänkbar metod. I nybyggda arbetslokaler kan goda dusch- och
omklädningsmöjligheter underlätta för personer att cykla till och från jobbet.
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen ser mycket positivt på parkeringsprogrammet som presenterar
konkreta åtgärder för att skapa en hållbar trafik- och parkeringssituation i
Huddinge. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning är
prioriterad vilket är viktigt. Förvaltningen skulle dock gärna se en fördjupning
i hur olika typer av parkeringar påverkar tillgängligheten för personer som
inte använder dem. Det är viktigt att tillgängligheten inte påverkas negativt av
trappor eller andra hinder. Likaså skulle förvaltningen vilja se en tydligare
koppling till de trygghetsaspekter som nämns i exempelvis cykelplanen.
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsdirektör
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-13
SN-2015/246.353
3 (3)
Marianne Krook
Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör
Johan Andersson
Utredare
Bilagor
Remisshandlingar: www.huddinge.se/parkeringsprogram
(Hämtad den 19 mars 2015)
Beslutet delges
Natur- och byggnadsnämnden