glimten av framtiden glimten av framtiden

Transcription

glimten av framtiden glimten av framtiden
Umeå
universitet
50 år
Drömmen om en
ETT VETGIRIGT MAGASIN FRÅN UMEÅ UNIVERSITET • NR 1 2015 •
akademi i storskogen
blev verklighet
Skogsestetik
Hur förvaltar vi skogen
på bästa sätt?
Genteknik
för framtiden
Emmanuelle Charpentiers
revolutionerande upptäckter
Nytänkarna
Livet efter Designhögskolan
Ondskan
Lena Berggren om
människors mörka krafter
2065
GLIMTEN AV
FRAMTIDEN
Tio forskare om lösningen på de
stora samhällsutmaningarna
FOTO: JOHAN GUNSÉUS
”Vi har med öppenhet utvecklat
miljöer som erbjuder excellent
infrastruktur för forskningen
inom i stort sett alla
ämnesområden, något som
gynnar forskning av yppersta
internationella klass.”
50 ÅR AV VISIONÄRT
TÄNKANDE
TÄNK OM GÖSTA SKOGLUND och de andra som på 1940-talet påbörjade
resan för bildandet av Norrlands första universitet hade kunnat se oss idag:
hur långt deras visioner burit, hur deras idéer har förvaltats och förädlats,
hur deras drömmar fortsätter att bära oss.
Tänk om de kunde se hur gläntan vid skogskanten förvandlats till Umeå
universitets huvudcampus, om de kunde se hur också universitetets Konstnärliga campus växt upp längs Umeälven — två campus som idag tillsammans
är värdar för mer än 30 000 studenter och 4 300 anställda.
Tänk om Gösta Skoglund och de andra hade kunnat ta en titt på Bildmuseet för samtida internationell konst, omskrivet som ett av världens vackraste
universitetsmuseer. Tänk om de kunde se hur det vackert speglas i Umeälven
som en del av vårt Konstnärliga campus.
I år firar Umeå universitet 50 år. Under ett halvt sekel har vi utvecklat
och samlat på oss kunskaper och erfarenheter och samtidigt månat om vår
ungdomlighet, öppenhet och dynamik. Idag kan vi med stolthet säga att
Umeå universitet år 2015 är ett av Sveriges mest attraktiva universitet för
högre utbildning. Det är inte minst antalet studenter som har Umeå
universitet som förstahandsval ett tydligt kvitto på.
VI HAR NÅTT LÅNGT i vår utveckling, men vi skulle inte nått hit utan att i
samklang utveckla utbildningen och forskningen. Engagerade lärare, forsk­
are, personal, doktorander och studenter utgör tillsammans universitetets
bärande element, som i samverkan med externa parter från både när och
fjärran har byggt den kvalitet som Umeå universitet har som sin ledstjärna.
Vi utvecklar våra miljöer i intern och extern samverkan och möjliggör
både studenters och personals mobilitet genom fysisk och virtuell närvaro
runt om i regionen, i Sverige och långt utanför landets gränser. Vi har med
öppenhet utvecklat miljöer som erbjuder excellent infrastruktur för forskningen inom i stort sett alla ämnesområden, något som gynnar forskning av
yppersta internationella klass.
Forskning i internationell framkant är viktig för att vara konkurrenskraftig
i en alltmer globaliserad värld. Den lägger också grunden för vårt engagemang i de stora samhällsutmaningarna avseende energilösningar, hälsa,
social och teknisk samhällsutveckling och de frågor som väcks som resultat
av förväntade klimatförändringar.
I detta jubileumsnummer av Tänk vänder vi blickarna mot framtiden. Med
Gösta Skoglund i åtanke vet vi att mycket kan hända på 50 år. Vi lägger idag
grunden för Umeå universitets fortsatta utveckling. Vår vision är att universitetet fortsätter att bidra till morgondagens demokratiska samhällsbygge. Om
vi har kommit så här långt på 50 år, tänk vad vid kan åstadkomma på 50 till.
Tänk år 2065!
LENA GUSTAFSSON
REKTOR
Ansvarig utgivare Ulrika Frick Lang
Adress Kommunikationsenheten Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tel 090-786 50 00
Redaktör Gunilla Stendahl
Omslag Maren Esdar/Harvest Agency
Produktion Intellecta Corporate Repro Turbin Tryck Sörmlands Grafiska
341 078
TRYCKSAK
2
tänk nr 1 2015
46
28
TEMA 2065
Världen om 50 år
Tio spetsforskare om framtidens
samhällsutmaningar 8
CRISPR-Cas9
Emmanuelle Charpentiers
upptäckter revolutionerar
gentekniken 17
Krönika: Bi Puranen
Landvinningar genom
kommunikation av kunskap 22
Bilden av Vietnam
Vietnamesisk samtidskonst
på Bildmuseet 23
De mörka krafterna
Lena Berggren drivs av att
förstå människors ondska 28
50 år av nytänkande
Umeå universitets
historia — i bilder 49
33
33
Nytänkarna
Livet efter Designhögskolan
Martin Willers Diana Africano Clark Özgur Tasar 46
47
48
33
Från Linné till biokemi
Anna Sténs betraktar
synen på skogen 49
Alumnerna förenas
Så sprids Umeå universitet
i världen 53
Boktips
Skräck i Lappland och
sylvassa sarkasmer. Katarina
Gregersdotter väljer ur bokhyllan 54
Krönika
Mikael Berglund om
Älven och akvariet 56
4
tänk nr 1 2015
23
17
3
6
ÄMNEN VID UMEÅ UNIVERSITET
placerar sig bland de 350 bästa i
världen. Detta enligt rankningen QS
World University Rankings by Subject
2015 som rankar drygt 3 500 av världens
främsta universitet och högskolor efter
studieämne. Särskilt högt rankas ämnet
konst och design där Umeå placerar sig
bland de 100 främsta skolorna i världen.
På rankningslistan Times Higher Education 2015 över de 100 bästa unga universiteten, som har visat att de kan mäta sig
med den anrika globala eliten, placerar sig
Umeå universitet på plats 51 i världen.
Ortsnamnet Kräkångersnoret fick sin förklaring
FOTO: ELIN BERGE
Grattis, Virginia!
YTTERLIGARE EN FORSKARE från
Umeå universitet har valts in i Sveriges
unga akademi. Virginia Langum, docent
vid Institutionen för språkstudier, har valts
in för perioden 2015–2020 och gör därmed
Umeå-kollegorna Klas Markström, Christer
Nordlund och Marie Wiberg sällskap bland
ledamöterna.
Sveriges unga akademi är ett oberoende,
tvärvetenskapligt forum för ett urval av de
bästa unga forskarna i Sverige inom alla
ämnesområden. Initiativtagare och hedersledamot är Gunnar Öquist, professor i
växtfysiologi vid Umeå universitet.
I BÖRJAN AV SOMMAREN disputerade Ulf Lundström, doktorand vid Institutionen för språkstudier,
på sin avhandling om ortnamn i delar av Skellefteå
kommun. Under sin forskning har Lundström vänt sig
till såväl historiska källor som personer med kunskaper
om bygden. Resultatet förklarar bland annat ortsnamn
som Kräkångersnoret, Istermyrliden och det kända
fiskeläget Malören.
Ortnamnen har påverkats av både finska och
samiska. Även nordiska dialekter har haft betydelse för
namngivningen. Lundström har också kommit fram till
att runt hälften av de många nybyggesnamn som dök
upp på 1700- och 1800-talet var gamla naturnamn.
Kräkångersnoret, idag Södra Lövsele, är ett av de
namn som fått sin förklaring. Den skiljer sig en del från
vad namnet vid första anblick säger oss idag:
KRÄK = sannolikt dialektordet krik, som betyder
liten sjövik
ÅNGER = vik
NOR = smalt vattendrag som förenar två öppna
vattenpartier
Ulf Lundströms avhandling heter Bebyggelsenamnen i
Bureå, Burträsks och Lövångers socknar jämte studier
av huvudleder och nybyggesnamn. Hans studier i
ämnet kommer nu att fortsätta.
– Nu ska jag börja studera norra delen av Skellefteå
kommun och namn som exempelvis Byske, sade han
till Norran i samband med disputationen.
”Medier är knappast sociala,
men människor kan vara det.”
UMEÅPROFESSORN SIMON LINDGREN var en av
föreläsarna på TEDxUmeå 2015. Där diskuterade han
hur vi ofta har felaktiga förväntningar på sociala medier. Det är människor som är sociala, inte nätverken
i sig, vilket gör att sociala nätverk kan se helt olika ut
beroende på vilka människor som ingår i dem. Simon
Lindgren visade också att många företag och organisationer använder sina sociala medier som klassisk
masskommunikation, istället för att ha en dialog med
sina följare. Ett nytt TEDxUmeå förväntas arrangeras
under 2016.
Forskning med bett
ATT BITA GENOM en morot kräver mycket kraft. Faktiskt så mycket att
tänderna skulle ta rejält med stryk om inte käkarna snabbt bromsade bettrörelsen när vi har tuggat igenom.
Anders Johansson, tandläkare och doktorand vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi, har försökt hitta det system som reglerar och bromsar
bitkraften. Resultaten som nyligen presenterats i hans avhandling visar att vi
människor har ett mycket sofistikerat system för muskelreglering i käkarna.
Detta gör att vi till exempel kan bita av chokladlagret i en chokladdoppad
nöt utan att göra någon skada på nöten inuti.
– Det vi kan visa är att människor kan reglera minskningen i bitkraft beroende på bituppgift. Om uppgiften exempelvis är att bita igenom flera lager
med hård föda är kraftreduktionen mindre efter varje lager jämfört med om
uppgiften är att bita igenom endast ett lager, säger Anders Johansson.
4
tänk nr 1 2015
FOTO: ANDREAS NILSSON
MENTALA MUSKLER MOT DEMENS
TIDIGARE TÄNKTE man att hjärnan inte var särskilt formbar. Numera ser man
mer på den som dynamisk, och påverkbar, någonting som kan tränas.
– En fråga som berör oss alla är därför hur man kan träna hjärnan och vad
som gör att man kan behålla sin mentala förmåga långt upp i åldrarna, säger
Jessica Körning Ljungberg, docent i psykologi vid Umeå universitet.
Ett forskningsområde som fullständigt exploderat de senaste åren är
sambandet mellan flerspråkighet och minnesförmåga. Vissa studier visar att
flerspråkighet skjuter fram eventuell demens med så mycket som fyra-fem år.
Andra kan inte bekräfta sambandet. Nästan alla är tvärsnittsstudier.
– Men i Sverige finns Betula, en av världens största minnesstudier. Den
är longitudinell och har pågått i Umeå sedan 1988. Sammanlagt har 4 700
deltagare i åldern 35–80 år testats, intervjuats och undersökts medicinskt och
psykologiskt med fem års mellanrum.
Jessica Körning Ljungberg ska som Wallenberg Academy Fellow undersöka
Betulamaterialet och även göra en ny datainsamling där det tydligare framgår
hur bra deltagarna i studien är på sitt andra språk och hur komplexa yrken de
haft, en annan möjlig faktor som kan hålla hjärnan i trim. Dessutom ska bland
annat nya arbetsminnestester göras, vilket de flesta andra studier fokuserat på,
men som inte tidigare gjorts i Betula.
– Det är enormt kostsamt att göra longitudinella studier, och extremt få är
gjorda. Men de har en avsevärd fördel eftersom de kan jämföra samma individers utveckling över tiden. Det ger mycket säkrare resultat än när man ställer
två grupper emot varandra vid ett mättillfälle. Det man kan hoppas på är att
vi kan få bekräftat att det går att påverka hjärnan, att det aldrig är kört, säger
Jessica Körning Ljungberg.
CARL JOHAN LILJEGREN
JESSICA KÖRNING LJUNGBERG är docent i psykologi vid Umeå universitet och Honorary Research Fellow vid School of Psychology, Cardiff University,
Storbritannien. Wallenberg Academy Fellows har tilldelat henne ett anslag på 5 000 000 kronor och Umeå universitet skjuter till lika mycket i med­
finansiering. Hon ska försöka besvara om det går att träna upp kognitiva funktioner genom till exempel flerspråkighet eller ett mentalt krävande arbete.
Och hur länge sitter i så fall effekten i? Kan tränade ”mentala muskler” skydda mot demens?
tänk nr 1 2015
5
FOTO: MALIN GRÖNBORG
FOTO: PRIVAT
IT-jättarna ryckte i Emil
VID SIDAN AV sina civilingenjörsstudier
vid Umeå universitet har Emil Sjölander i
många år utvecklat kod för användarvänlig
design i mobiltelefoner. Koden laddades
upp på sajten GitHub, ett community för
öppen källkod där utvecklare kan ta del
av varandras arbete för användning i olika
projekt.
Emils open source-kod, har använts av
exempelvis Snapchat och Flipboard, stora
applikationer som används av flera hundra
miljoner över hela världen. Plötsligt en dag
fick han ett mejl från Flipboard med ett
erbjudande om en praktikplats och fyra
timmar senare hörde även Facebook av sig.
Valet föll på Flipboard och på företagets
kontor i Kalifornien, nu får Emil möjlighet
att färdigställa sitt exjobb. Sedan kommer
hans examen från civilingenjörsprogrammet vara fullbordad.
Karolina siktade högt
EFTER ATT ha pluggat teknisk fysik vid
Umeå universitet kunde Karolina Vare­
wijck komma in på sin drömutbildning, det
treåriga masterprogrammet SpaceMaster i
Kiruna som ska förbereda studenterna för
att arbeta inom rymdindustrin. Idag arbetar
Karolina på den europeiska rymdmyndigheten ESA:s kontor i Holland där hon utvecklar
Galileo, en europeisk version av det amerikanska satellitsystemet GPS. Karolina trivs
som fisken i vattnet på ESA, men på längre
sikt är det ett annat mål som lockar.
– Att vara på ESA är stort i karriären, det
var dit jag ville. Självklart är jag intresserad
av bemannade rymdresor också, det är
jättespännande att arbeta i projekt som har
med rymdstationen ISS att göra till exempel,
säger Karolina Varewijck.
En vinnare i längden
HUR TESTAR MAN om en elitlängdskidåkare
är redo för en topprestation? Det vet Magnus
Carlsson, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, som tidigare i år
publicerade avhandlingen Elitlängdskidåkningens
fysiologiska krav.
– Om man vill ta reda på vilka fysiologiska
krav som ställs på en elitlängdskidåkare måste
man undersöka vilka testvariabler som tydligast
uppvisar samband med tävlingsprestation hos
elitskidåkare. Uppnår man goda testresultat när
det gäller de variabler som vi har identifierat, så
finns det även stora möjligheter att uppnå goda
tävlingsresultat i skidspåret, säger han.
Magnus Carlson kom fram till att varia­­bl­er­
na skiljer sig lite mellan både kön och gren
(sprint och distans). Tre viktiga faktorer är dock
syre­upptagningsförmåga, muskelmassa och
arbetsintensitet vid den så kallade laktattröskeln
(mjölksyratröskeln).
150 000
SÅ MÅNGA FLER förväntas vi bli per år under de kommande åren i Sverige. År 2060 förväntas Sverige ha 12,9
miljoner invånare och andelen äldre kommer att vara betydligt högre än idag, enligt Statistiska Centralbyrån.
– Det kommer att krävas stora förändringar av samhällets resurser för att klara den här ålderstsunamin, säger
Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, till TT.
– Kunskapsnivån om hur man behandlar gamla människor är skrämmande låg idag, menar han.
”Vad vi gör vid en skärm är
viktigare än hur länge vi gör det.”
ELZA DUNKELS, Umeå universitets docent i pedagogiskt arbete, gav sig tidigare i år in i debatten om
barn och skärmtid. Huvudmotståndaren, den kände
barnläkaren Hugo Lagercrantz, efterlyste rekommendationer från Statens medieråd om hur länge ett
barn bör sitta framför en skärm om dagarna. Dunkel
svarade bland annat genom att förklara:
”Att försöka räkna ut vad som är skärmtid under en
dag är inte längre en relevant mätmetod för något
annat än att beskriva hur många timmar dygnet har.
Forskning visar dessutom att tid inte är någon bra
indikator på hur barn påverkas av skärmanvändning.
Studier har visat att vad vi gör vid en skärm är viktigare än hur länge vi gör det.”
Klimatforskning
med tepåsar
JUDITH SARNEEL, forskare på institutionen för
ekologi, miljö och geovetenskap, tog hjälp av 250
skolklasser runt om i Sverige för att få en bättre bild av
jordens nedbrytning av växtmaterial. Tillsammans med
kollegor i ett 30-tal andra länder har tusentals tepåsar
med rött och grönt te planterats i marken för att skapa
en global karta över jordens nedbrytningsförmåga.
Under hösten ska alla tepåsar grävas upp igen av
skolklasserna och vägas för att se hur mycket som
hunnit brytas ner på de olika platserna. Med hjälp av
all data hoppas Judith Sarneel och hennes kolleger vid
Umeå universitet kunna göra bättre prognoser över
framtidens klimatförändringar.
6
tänk nr 1 2015
FOTO: ANDREAS NILSSON
DEN OBRUTNA HANDLINGENS ROLL
BETYDELSEN AV att helt och fullt gå upp i en annan värld ökar i takt med att
alltmer av vår kunskapsinhämtning sker på nätet, fragmentiseras, och saknar en
tydlig avsändare.
Kanske kan romanen vara en lösning. Med dess hjälp kan vi öva upp vår
koncentrationsförmåga, lära oss se helheter och leva oss in i andra människors
villkor. Och nyckeln till romanen är handlingen, närmare bestämt den obrutna
handlingen.
– Läromedlens utdrag ur böcker och fokusering på symboler och stilarter,
som sker redan på högstadiet, hackar upp läsningen och hindrar att eleverna
sugs in i läsupplevelsen. Många hakar upp sig och fastnar vid orden och når
inte fram till det väsentliga, intrigen, den röda tråden som gör att man håller sig
kvar i fiktionens värld. De riskerar att aldrig bli läsare, säger Anders Öhman.
I undervisningen är det därför av hög vikt att koncentrera sig på hela verk.
– Däremot spelar det kanske inte så stor roll vad man läser. Den tid då det
fanns en fast litterär kanon är nog förbi. Idag kan man lika gärna läsa Stephen
King som August Strindberg. Det väsentliga är att läsa hela boken, att koncentrera sig på handlingen, och att diskutera den gemensamt i klassen.
I sin senaste bok, Litteraturdidaktik, fiktioner och intriger, skärskådar Anders
Öhman innebörden och vikten av att helt gå upp i en bok och försvinna in i en
annan värld.
Tidigare har han bland annat skrivit om 1840-talets populärlitteratur. Och han
anser att det finns en för vår tid högst relevant koppling.
– Romanen spelade en stor roll för framväxten av det moderna samhället.
Romanläsandets uppkomst i början av 1800-talet gjorde att flera röster kom till
tals, ökade möjligheten att leva sig in i andra människors liv och levnadsvillkor,
och bäddade på så sätt för demokratiseringen av samhället.
Anders Öhman intresserar sig därför nu för vad det uppstyckade läsandet kan
medföra inte bara för individens utveckling i form av oförmåga att se helheter
och sämre koncentrationsförmåga, utan i förlängningen för hela samhället.
CARL JOHAN LILJEGREN
ANDERS ÖHMAN är professor i litteraturvetenskap och litteraturdidaktik. Han är utbildad gymnasielärare i svenska och engelska, och är även
verksam som litteraturkritiker. Anders Öhmans senaste forskning och böcker rör litteraturundervisning och vad läsning i digitala och traditionella
medier innebär för inlärning.
tänk nr 1 2015
7
8
tänk nr 1 2015
2065
Klimathot, en åldrande befolkning, antibiotikaresistens och eskalerande
religiösa konflikter. Det här är bara några av de tuffa utmaningar som världen
står inför. Men hur ser hotbilderna egentligen ut — och vad krävs för att lösa dem?
Vad kan vi vänta oss för värld om 50 år? Tänk har frågat tio
spetsforskare vid Umeå universitet — med sikte på 2065.
TEXT: JOHAN WICKSTRÖM ILLUSTRATION MAREN ESDAR/HARVEST AGENCY
Klimatfrågan–och den biobaserade ekonomin
▲
DET VAR MED AL GORES film En obekväm sanning 2007 som klimatfrågan på allvar fick fäste
i det allmänna medvetandet. Sedan dess har vi matats med kusliga scenarier i temperaturhöjningens spår, till exempel översvämningar, torka och smältande isar.
Just nu pågår uppladdningen för FN:s klimatkonferens i Paris i december 2015 där
riktlinjerna ska dras upp för utsläppsarbetet för kommande decennier, efter Kyoto­
avtalet. Alla länder ska dra sitt strå till stacken. Och alla är överens om att utsläppen av
växthusgaser måste hejdas, men hur ska det gå till?
På sikt har vi förstås solenergin som den överskuggande lösningen. På bara någon
dryg timme tar jorden emot lika mycket energi som alla invånare använder under ett
helt år. Det gäller bara att ta tillvara det. Men tekniken går fort framåt och priserna
sjunker på ny teknik.
Men det finns givetvis inte en enda lösning på denna monumentala utmaning. Det
är många faktorer som ska på plats, både politiska, ekonomiska och tekniska.
En pusselbit hittar vi i Norrland, ofta lite undanskymd i den globala debatten: våra
skogar, som ger råvaran till el, värme och drivmedel och som binder koldioxid under
hela sin livslängd. (Idag står skogen och övriga biobränslen för cirka en tredjedel av
Sveriges energitillförsel, men sett till hela världen utgör den cirka en tiondel.)
Med solen som energikälla har vi fotosyntesen som en ständig motor för trädens
tänk nr 1 2015
9
” Pappersbruken måste ställa om och hitta nya nischer. Jag tror att alla
pappersbruk blir bioraffinaderier i framtiden. Då tar man tillvara på alla
restprodukter.”
STELLAN MARKLUND, PROFESSOR I KEMI OCH
PROGRAMANSVARIG FÖR BIO4ENERGY
10
värma våra hus. Men samtidigt uppstår många fler användningsområden, till exempel i läkemedel. Jag tror också att det blir fler
trähus, det kommer att bre ut sig, säger Stellan Marklund.
— Skogen kommer aldrig att räcka till världens befolkning för att
kunna ersätta oljan. Men det räcker ganska långt om vi använder
den rätt. Samtidigt är skogen fortfarande en viktig rekreationskälla
— det får vi aldrig tappa bort.
Hälsoutmaningen i
temperaturökningens spår
VARJE ÅR SMITTAS upp till ett par hundra miljoner människor
av denguefeber, en av världens vanligaste infektionssjukdomar.
Viruset, som sprids av stickmyggor, leder vanligtvis bara till feber,
men i fem procent av fallen uppstår allvarliga efterverkningar.
Mellan 12 000 och 25 000 personer dör varje år till följd av dengue.
Än så länge är viruset koncentrerat till länderna runt ekvatorn,
men i takt med att jordens medeltemperatur ökar kommer dengue
att sprida sig till större delar av världen.
Hur ska man då hantera denna utmaning?
Det var grundfrågan när forskare från hela världen träffades i
Vita huset för en workshop om dengue i september 2014.
— Det här är en klimatkänslig sjukdom som kommer att sprida
sig genom den ökade globaliseringen. Så vi diskuterade hur man
kan göra så bra prognoser som möjligt och vilka motåtgärder som
man kan sätta in, säger Joacim Rocklöv, forskare vid institutionen
för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, som deltog
i workshopen.
Att ställa långtidsprognoser om sjukdomar kommer bli allt
viktigare i takt med att jordens klimat ändras. När det gäller
dengue­feber är det mycket som talar för att även Europa kommer
drabbas. Redan nu finns stickmyggan Aedes albopticus etablerad i
stora delar av Europa.
Forskarna i Umeå har tagit fram temperaturscenarier som visar
att extremt väder med stora temperatursvängningar ökar risken för
denguefeber i Europa.
— Länder med välfungerande hälsosystem kommer generellt att
klara klimathotet ganska bra. Men länder med lägre beredskap är
mer utsatta, säger Joacim Rocklöv.
Att de globala temperaturförändringarna påverkar samhället på
en rad oroande sätt har stått klart länge, till exempel genom översvämningar och extremväder. Men hälsokonsekvenserna började
undersökas i större skala först under början av 2000-talet.
Det var i denna veva som Joacim Rocklöv lade fram sina första
studier i ämnet och de väckte stort uppseende: här framkom det
att extrem värme i Sverige kan öka antalet dödsfall med upp till
20 procent.
— Det blev mycket uppmärksamhet efter det här och det lade
grunden till de värmevarningssystem som till exempel SMHI har.
I min doktorsavhandling gick jag vidare och kartlade vilka grupper
som var mest utsatta, till exempel personer med psykiska och kroniska sjukdomar och de som är ekonomiskt svagare, säger Joacim
Rocklöv.
När pusselbitarna kring klimatets effekter på sjukdomar började
▲
tillväxt. Under det senaste decenniet har mycket fokus legat på att
utveckla andra generationens
drivmedel av skogsprodukter
som ska ersätta de fossila
bränslena, till exempel
metanol, etanol och talldiesel (även om utvecklingen har stannat av lite
på sistone på grund av det
låga oljepriset).
Men skogsnäringen
kan också vara framtiden
för en rad olika branscher:
läkemedel, kläder, fastigheter
och livsmedel. Ibland talar man
om framväxten av en biobaserad
ekonomi.
— Skogen är en helt fantastisk råvarukälla
men det gäller att använda den effektivt. Tidigare har vi gjort papper av cellulosa och eldat upp resten för att producera energi. Men
det går ju att använda den till så mycket, säger Stellan Marklund,
professor i kemi och programansvarig för Bio4Energy, ett samarbetsprojekt mellan Umeå universitet, Luleå universitet, Svenska
Lantbruksuniversitetet, SLU och ett tjugotal industriella aktörer.
Den internationellt ledande forskningen inom Bio4Energy omfattar hela produktionskedjan — från träd till färdiga produkter. En
viktig del i forskningen är också att förädla trädens genetik för att
få fram de viktigaste egenskaperna för olika produkter.
För att omvandla den bearbetade biomassan till färdiga produkter använder forskarna två olika tekniker: antingen förgasning och
förbränning eller genom ny biokemisk konvertering, till exempel
med hjälp av mikroorganismer.
Idag är skogsnäringen — papper, massa och sågade trävaror — en
gigantisk industri för Sverige med ett exportvärde på drygt 120 miljarder kronor. Men det är en tuff marknad med hård konkurrens.
Vissa länder kan till exempel använda eukalyptusträd som växer
tio gånger så snabbt som de svenska barrträden.
— Men våra träd har långa fibrer som går att använda på olika
sätt. Ett träd består av cellulosa, hemicellulosa och lignin. Det
är cellulosan man gör papper av, resten har man eldat för att få
energi. Men hemicellulosan går att använda på en mängd sätt, till
exempel i kemikalier eller i förpackningar, säger Stellan Marklund.
Omställningen av skogsindustrin har redan påbörjats. Ett exempel är Domsjö Fabriker vars huvudprodukt numera är viskos till
kläder, men i fabriken produceras även lignosulfonat till cement,
etanol och biogas. (Och idag är det gamla Modobruket ägt av ett
indiskt bolag, vilket också är ett tidens tecken i globaliseringens
tidevarv.)
— Domsjö är en stor inspirationskälla. Pappersbruken måste
ställa om och hitta nya nischer. Jag tror att alla pappersbruk blir
bioraffinaderier i framtiden. Då tar man tillvara på alla restprodukter.
Vad händer till 2065?
— Vi kommer givetvis att använda skogen som drivmedel och för att
tänk nr 1 2015
FOTO: ANDREAS NILSSON
2065 kommer GMO att användas över hela världen, tror Stefan Jansson. ”GMO behövs för att komma tillrätta med framtidens
samhällsutmaningar”, säger han.
GMO ÄR NYCKELN
I DET FÖRINDUSTRIELLA Sverige kunde Skånes jord ge mat åt drygt 100 000 personer. Idag
kan samma landskap, fullt utnyttjat, föda 10 miljoner människor tack vare det moderna jordbruket.
En förutsättning för detta har varit växtförädling.
Vetenskapen har varit grunden för utvecklingen av jordbruket, och idag finns stora
möjligheter att förädla växterna ytterligare genom
ny genteknik, som ger så kallade GMO (genmodifierade organismer). Det kan till exempel handla
om att skapa grödor som motstår angrepp från
skadedjur eller klarar torka.
Idag odlas GMO på en femtedel av världens
jordbruksareal, framför allt i Nord- och Sydamerika och i Asien. Men inom Europa är GMO
en teknik med enorma restriktioner motiverat
bland annat av en rädsla för att det skulle kunna
påverka populationer och ekosystem.
— Det är rimligt att vara skeptisk mot ny forskning innan risker studerats. Men i fallet GMO har
forskarsamhället spenderat många miljarder
kronor under 20 år för att undersöka riskerna.
Därför vet vi att risken inte är större jämfört
med andra växtförädlingstekniker, säger Stefan
Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet.
— Allt vi äter har genomgått mutationer som
vi människor har framkallat eller valt ut. Men
detta har skett slumpmässigt, nu kan vi genom
forskningens landvinningar i stället ha kontroll
över hur vi förädlar.
HÖSTEN 2014 skrev han och 20 till ledande
europeiska forskare ” An open letter to decision makers in Europe ” som uppmärksammades i bland
annat den engelska tidningen The Guardian. Där
slog de fast att GMO är en nödvändig pusselbit för
att skapa ett hållbart jordbruk.
— Det kanske inte blir större skördar genom
GMO. Men vi kan minska användningen av
kemiska bekämpningsmedel kraftigt, vi behöver
inte vattna lika mycket och vi kan göra ettåriga
växter fleråriga, vilket minskar bruket av fossila
bränslen, säger Stefan Jansson.
”I framtidens energiförsörjning kan GMO bli ett
nyttigt verktyg till exempel vid produktion av
energiskog med högt bränslevärde.”
Det går också att göra livsmedlen nyttigare.
Ett exempel är det ”Gyllene riset”, ett ris som
modifierats för att producera a-vitamin, som är
ett bristämne för många fattiga i världen.
Även när det gäller framtidens energiförsörjning kan GMO bli ett nyttigt verktyg, till exempel
vid produktion av energiskog med högt bränslevärde.
SOM DOKTORAND VAR Stefan Jansson en av
de första i världen att undersöka sekvenserna av
gener i träd. Forskningen gick ut på att undersöka
hur de klorofyllbildande proteinerna (som gör
växterna gröna) egentligen fungerar.
— En viktig slutsats i vår forskning är att trädens
gener är väldigt olika. Två aspträd som står bredvid varandra i skogen har helt olika genuppsättningar, faktiskt lika olika som en människa och
en schimpans. Så ändrar man en gen i ett träd är
effekten oftast marginell, mycket mindre än skillnaden mellan två träd, konstaterar Stefan Jansson
Om vi tittar framåt till 2065, hur kommer GMO
användas då tror du?
— Det kommer säkert att användas över hela
världen. Forskningen är entydig: tekniken är
säker, bra och effektiv, och den behövs för att
komma tillrätta med framtidens samhällsutmaningar. Fattiga länder i Afrika kommer själva
använda tekniken för att ta fram grödor som de
behöver. ○
”Jag tror att det europeiska samarbetet leder till att alla former av
sambeskattning av män och kvinnor i familjer avskaffas så att Europas
kvinnor kan ges möjlighet till ekonomisk självständighet.”
ÅSA GUNNARSSON, PROFESSOR I SKATTERÄTT
klarna var nästa steg att fundera på de långsiktiga konsekvenserna
av detta. Joacim Rocklöv blev utvald att delta i FN:s klimatpanel för
att utreda hälsoeffekterna av klimatutsläppen.
Att värmeböljorna ökar kommer ge tydliga hälsoeffekter främst
i form av ökad dödlighet i kroniska sjukdomar, till exempel hjärtoch lungsjukdomar. Men sannolikt ökar även risken för infektioner
som sprids genom mat och vatten.
— Varmare årstider ökar även riskerna för mygg och fästingburna infektionssjukdomars utbredning. Den ökade globaliseringen är
ju dessutom en bidragande faktor till att påskynda spridningen av
olika bakterier och virus.
Vad kan man då göra åt denna alarmerande utveckling?
Ja, dels gäller det förstås att hantera och minska själva utsläppen.
Men när det gäller hälsobiten poängterar Joacim Rocklöv betydelsen av varningssystem och tydliga policies.
— Vår forskningsgrupp här i Umeå samarbetar bland annat med
myndigheter i Sri Lanka och Indonesien kring varningssystem mot
infektionssjukdomar. Då handlar det om att göra klimatobservationer, till exempel på havstemperaturer, och dra slutsatser utifrån
det. Vi tittar också på att ta fram beslutsstödssystem för hälso­
ministerier.
— Det är viktigt att detta görs i tid. Är infektionsutbrotten långt
gångna kan man inte göra lika mycket åt dem. Vaccinering, till
exempel, tar ju sin tid att utföra och kräver framförhållning.
Hur ser det ut 2065?
— Vi kommer att ha fler händelser och incidenter i områden som
inte följer historiska mönster. Därför behöver vi de här anpassningssystemen — som hjälper oss att förutse och väga samman
information från olika sektorer — för att hela samhället ska stå
bättre rustat. Prognoser för epidemier kommer nog att finnas i
form av beslutsstöd i större delen av världen då. Jag är optimist,
det måste man ju ändå vara.
Men förutsättningarna är ju olika för detta. En del är utslitna,
och många som har dåliga inkomster klarar inte av att jobba
längre, medan de mer välbeställda kan skaffa privata pensions­
försäkringar, säger Gunnar Malmberg.
Även familjernas roll kommer att förändras. Familjenätverken
tunnas ut och det blir ett längre glapp mellan generationerna.
— Familjen kommer få ta ett större ansvar om de offentliga
institutionerna inte har resurser. Det finns en stor risk att den här
utvecklingen leder till ökade sociala klyftor eftersom familjenät­
verken är ojämnt fördelade, säger Gunnar Malmberg.
Utvecklingen mot en åldrande befolkning är en trend som även
sprider sig globalt i takt med sjunkande födelsetal. I många länder
har befolkningen börjat minska redan nu, och globalt kan befolkningen komma att minska vid seklets slut.
I Sverige skulle befolkningen redan nu minska om det inte vore
för invandringen.
— Långsiktigt är det ganska viktigt för oss i Sverige att det finns
en migration så att befolkningen inte minskar. En minskande
befolkning ger sämre förutsättningar att underhålla service­
funktioner och infrastruktur.
Idag är invandringen relativt hög i Sverige, men på sikt kan
migrationsströmmarna ändras tror Gunnar Malmberg.
— Idag vill många komma till Europa. Men i framtiden kan till
exempel Kina få ett stort arbetskraftsbehov och då kanske flyktingströmmarna går dit istället.
Hur ska man då hantera utmaningarna fram till 2065?
— Vi måste slå vakt om välfärdsinstitutionerna. Vi behöver också
ett mer hållbart arbetsliv. Det kanske blir så att vi måste utbilda oss
successivt under livet så att vi håller oss uppdaterade. Den syn på
livsplanen som vi har idag kan komma att förändras — vi kan nog
förvänta oss en mer utdragen och mindre standardiserad livsplan
i framtiden.
Den åldrande befolkningen
Välfärdsstaten – och den
sjunkande skattebasen
12
MED EN ALLT ÄLDRE befolkning blir det i framtiden färre
personer som ska försörja fler. Hur ska en framtida välfärdsmodell
se ut och hur ska vi få in skatter i en global värld med snabbrörligt
kapital?
Det är en utmaning för Sverige — och hela Europa. Historiskt har
nationalstaterna skapat sin styrka genom robusta skattesystem.
— I en värld av global handel, där varor, tjänster och kapital
snabbt byter ägare, är hållbara skatter för finansiering av välfärden
en stor utmaning. Läget blir inte mindre komplicerat av att den
ekonomiska krisen i många av Europas ekonomier ännu inte har
stabiliserats, säger Åsa Gunnarsson, professor i skatterätt.
Att skapa ett hållbart skattesystem är en komplicerad uppgift.
Enkla lösningar som att inom ett lands gränser enbart beskatta
stabila och orörliga skattebaser som mat, fastigheter och fattigt
folk eller ta ut en fast skatt per medborgare skulle vara uppenbart
orättfärdigt, menar Åsa Gunnarsson.
— De robusta skattesystem som byggde Sverige är till viss del
eroderat med ett lapptäcke av regler som successivt lett till ett allt
lägre skatteuttag.
Mellan 1965 och 1990 höjdes skattetrycket i Sverige från 33 till 49
▲
NÄR SVERIGE INFÖRDE folkpension 1913 låg medellivslängden
på runt 55 år. Då var pensionsåldern 67 år. Idag är pensionsåldern
65 år medan vi nu lever till drygt 80 år i snitt.
Och om den långsiktiga trenden håller i sig kommer livslängden
fortsätta att öka— med 3 månader per år.
— Drar man ut det i 50 år blir medellivslängden drygt 90 år. Den
kände amerikanske befolkningsforskaren James Vaupel menar att
mer än hälften av alla svenska barn som föds idag kommer bli en
bra bit över 100 år gamla om den nuvarande trenden håller i sig,
säger Gunnar Malmberg, professor i kulturgeografi.
Hur framtidens befolkning kommer att se ut kan vi inte säga
med säkerhet, men demografiska processer har långsiktiga konsekvenser. Det som händer idag får betydelse långt in i framtiden.
— Vi kommer få en åldrande befolkning i Sverige och i Europa.
Det beror på att vi lever längre och att vi får sjunkande födelsetal.
I Sverige förväntas andelen över 65 år att öka från cirka 20 till 25
procent fram till 2065, säger Gunnar Malmberg.
Konsekvenserna av den åldrande befolkningen kommer märkas
successivt. Färre yrkesarbetande personer kommer att få försörja
fler.
— På sikt måste vi arbeta längre för att ekvationen ska gå ihop.
tänk nr 1 2015
FOTO: ANDREAS NILSSON
Användningsområdena för ämnet grafen är många. ”Det behövs en killer application som kan driva igång
efterfrågan”, säger Alexandr Talyzin.
SUPERÄMNET
TÄNK DIG ETT MATERIAL som är starkare än
stål, där elektroner färdas tusen gånger snabbare
än i kisel och som dessutom är genomskinligt och
nästan viktlöst.
Superämnet grafen — ett tunt lager av kol­
atomer hopbundna i ett plant nät — har under det
senaste decenniet väckt stora förväntningar världen över. Det har pratats om att det kan användas
i allt från supersnabba datorer till hyperkänsliga
detektorer.
— Grafen kan komma att förändra världen. Men
det går inte att ta ut något i förskott. Det är många
smarta material där förväntningarna varit stora,
till exempel fulleren* där upptäckten tilldelades
Nobelpriset 1996. Men potentialen är givetvis
enorm, säger Alexandr Talyzin, docent på Institutionen för fysik vid Umeå universitet.
Han deltar i det stora internationella forskningsnätverket Graphene Flagship med bas på
Chalmers i Göteborg. Projektet, det största någonsin i EU, har tilldelats runt 9 miljarder kronor
under tio år för att hitta nya tillämpningar som på
sikt ska kunna revolutionera ett antal industrier
i Europa.
Tillsammans med sina kollegor i Umeå undersöker Alexandr Talyzin möjligheterna att med
hjälp av grafen lagra vätgas på ett mer effektivt
och komprimerat sätt.
— Att använda vätgas i energisammanhang
kommer bli allt viktigare i framtiden, till exempel
i bränsleceller i bilar. Men vätgasen går också att
använda i större solenergianläggningar. Om man
till exempel skulle bygga solkraftverk i Sahara
absorberande egenskaper eftersom den har så
stor ytarea. Den går att använda för att ta bort
föroreningar i vatten eller göra färskt vatten av
saltvatten. Det skulle kunna bli en stor produkt,
konstaterar Alexandr Talyzin.
Listan på möjliga framtida tillämpningar är
lång. Men än så länge finns dock inga tekniker för
”Den går att använda för att ta bort föroreningar
i vatten eller göra färskt vatten av saltvatten.”
skulle man där kunna omvandla solenergin till
vätgas och föra över den till Europa via pipelines.
Det skulle bli betydligt mindre överföringsförluster jämfört med el, säger han.
I energisammanhang skulle grafen också kunna
vara en viktig komponent i effektivare batterier
eller i superkondensatorer i till exempel elbilar.
MEN I DEN ALLMÄNNA debatten har snabba
datorer och ny flexibel elektronik, som böjbara
telefoner, kommit i fokus.
— En annan viktig egenskap med grafen är dess
att framställa grafen på ett effektivt industriellt
sätt.
Vad krävs egentligen för ett genomslag?
— Det behövs en killer application på marknaden
som kan driva igång efterfrågan. Då kommer priserna att sjunka på sikt. Men inom vilket område
detta kommer att hända är svårt att förutsäga,
säger Alexandr Talyzin. ○
*En fulleren är en ihålig struktur av kolatomer,
oftast klot- eller rörformad. Det är ett lätt och
mycket starkt material, liksom grafen.
procent. Det var en trend i hela Europa även om Sverige hade högre
skattetryck än de flesta länder. Sedan dess har skattekvoten sjunkit
tillbaka till drygt 40 procent.
— Den neoliberala ekonomisk politik som styrt skattesystemens
utformning i hela OECD-världen sedan 1980-talet och i Sverige sedan
1991 har bidragit till ökade inkomstskillnader. Denna skatteideologi
strävar efter låga, icke-progressiva skatter på arbete, ännu lägre
skatter på kapital och bolag och sänkta eller slopade skatter på
förmögenheter. Mervärdesskatten får däremot höjas. Allt handlar
om att marknadsanpassa skatterna för ökad tillväxt. Men det här en
skattepolitik som både undergräver finansieringen av välfärden och
jämställdheten, hävdar Åsa Gunnarsson.
— All forskning vi hitintills bedrivit i vårt internationella nätverk,
Feminist Studies on Taxation and Budgeting (FemTax), visar på att
de neoliberala skattereformerna runt om i världen har förstärkt den
ekonomiska ojämställdheten.
Sedan i mars 2015 koordinerar Åsa Gunnarsson ett EU-projekt
inom programmet Horisont 2020 som syftar till att lösa framtidens
utmaningar inom skatteområdet. Projektet Revisioning the Fiscal EU:
Fair, Sustainable, and Coordinated Tax and Social Policies (FairTax)
består av en tvärvetenskaplig grupp forskare från elva universitet.
EU har idag ingen möjlighet att styra över nationernas skatter utöver vissa indirekta skatter som berör miljöfrågor och gränskontroll.
Men på sikt kanske viss beskattningsmakt flyttas från medlemsländerna och här kan FairTax visa på viktiga vägval.
— Vi ska ta fram strategier och rekommendationer på hur man
kan bygga hållbara, effektiva och rättvisa skattesystem i Europa. Hur
skatterna ska betalas, vad de ska användas till och inte minst hur de
ska administreras är en ödesfråga för hela integrationsarbetet i EU.
Jag tror att det kan leda till stora sociala konflikter om inte politikerna vågar ta tag i de här frågorna.
Vad händer till 2065?
— Jag tror att det europeiska samarbetet leder till att alla former av
sambeskattning av män och kvinnor i familjer avskaffas så att Europas
kvinnor kan ges möjlighet till ekonomisk självständighet.
Människan och maskinerna
Bakterierna anfaller
EN ODISKAD BAKTERIEODLING ledde fram till en av
århundradets viktigaste upptäckter. När Alexander Fleming kom
tillbaka från semestern 1928 växte mögel i hans bakterieodling
och Fleming insåg att han var något viktigt på spåren.
Efter 13 år kunde penicillinet börja användas på människor
och 1945 åkte Fleming till Stockholm för att ta emot Nobelpriset.
Men redan då varnade Alexander Fleming för resistenshotet: det
vill säga att bakterierna utvecklar resistens mot antibiotika ju
mer det används.
Och nu, 70 år senare, är riskerna akuta. Vissa forskare menar
att minst en halv miljon personer per år dör på grund av antibiotikaresistens och bara i Europa handlar det om 25 000 personer
årligen. Under våren 2015 har världshälsoorganisationen WHO
” Vi lär inte få mindre teknisk utveckling hur som helst eller någon backlash.
Internet finns kvar som ett slags vägnät och kommer finnas överallt.
Skillnaden att vara offline och online försvinner. ”
PELLE SNICKARS, PROFESSOR I MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP
14
▲
OM 50 ÅR ”kan vi ha hjärnkirurger i Edinburgh som opererar
patienter i Tahiti”, sa science fiction-författaren Arthur C Clarke i en
intervju 1964. Han förutsåg den trådlösa kommunikationen som en
självklarhet.
Digitaliseringen låg då i sin linda, men ändå fanns ett antal tusen
företagsdatorer— men knappast någon hemdator. Ungefär vid samma
veva satte det amerikanska försvaret igång att utveckla föregångaren
till internet, Arpanet.
Det tog 30 år innan genomslaget — men idag håller digitaliseringen
på att förvandla världen från grunden. Över 3 miljarder människor
världen över har internet medan snart 5 miljarder har en mobiltelefon. (En ny Iphone har för övrigt mer datakraft än rymdfärjan Apollo
11 som skickades till månen 1969.)
Digitaliseringen påverkar affärsmodeller i grunden och lär skaka
om varje bransch på något sätt.
Redan för 50 år sedan pratades det om att automatiseringen slår
ut alla jobb, och nu är det dags igen för nya profetior som ibland kan
upplevas som hotfulla.
— Historiskt har det ofta funnits denna typ av tankar, men jag är lite
skeptisk. Det uppstår oftast nya yrkeskategorier som en följd. Och
maskiner och robotar är fortfarande värdelösa på väldigt många
saker, säger Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot digital humaniora.
It-branschen är i sig ett bra exempel på en ny bransch: 1970
fanns bara ett fåtal företag i Sverige, drygt 40 år senare sysselsätter branschen runt 190 000 personer och omsätter 378 miljarder
kronor. Men de senaste åren har helt nya yrkeskategorier uppstått i digitaliseringens spår. När tidningen Veckans Affärer skulle
lista de tio hetaste jobbtitlarna 2015 kom exempelvis Data Artist
och Expectation Analyst på några av topplatserna.
En annan utmaning som vissa forskare, till exempel Stephen
Hawking, för fram är risken att datorerna i princip tar över
världen, att den artificiella intelligensen (AI) blir större än den
samlade mänskliga intelligensen och att det kan innebära slutet
för mänskligheten.
— Det finns olika spår kring AI i digitaliseringshistorien. Å ena
sidan finns de som hävdar att människan bygger artificiell intelligens. Å andra sidan finns det ett annat spår där man snarare
betonar intelligensen som uppstår i samvaron mellan människa
och maskin. Där höll de mest intressanta datavisionärerna till,
säger Pelle Snickars.
Han är en person som bejakar den tekniska utvecklingen fullt
ut (”vi behöver mer teknik, inte mindre”) och menar till exempel
att tekniken kommer att få en allt större roll i skolundervisningen och att vi lär få se betydligt snabbare och tätare kontakter
med myndigheter via de digitala kanalerna
— Jag är inte heller särskilt rädd för det övervakningssamhälle
som många menar kommer i internets spår. Att allt går att lokalisera är en del av teknikumgänget, men det är inte på individnivå.
Vi är snarare nummer än individer. Men i förlängningen kanske
man ska hushålla med sin it-användning. När personliga data är
den valuta som sociala mediegiganter slår mynt av bör man inte
slösa med sin data.
Vad händer till 2065?
— Vi lär inte få mindre teknisk utveckling hur som helst eller
någon backlash. Internet finns kvar som ett slags vägnät och
kommer finnas överallt. Skillnaden att vara offline och online
försvinner. Men frågan är om det är webben som är kommunikationsprotokoll eller om det kommer nåt annat. Det är få medieformer som varat för evigt. De flesta förändrar och muterar sig.
FOTO: JOHAN GUNSÉUS
Arkitekterna måste ta ett större ansvar för framtidens stadsmiljöer, menar Ana Betancour, rektor på Umeå arkitekthögskola.
FRAMTIDENS STÄDER
UNDER DE NÄRMASTE decennierna kommer
ytterligare drygt två miljarder människor att bli
stadsbor, enligt FN:s beräkningar. Urbaniseringstrenden är starkast i Asien, men processen är
tydlig i hela världen, även i Sverige.
Den snabba stadsutvecklingen kombinerat
med de stora sociala och miljömässiga utmaningarna — ökade koldioxidutsläpp, dålig luftkvalitet,
vattenbrist med mera — ställer stora krav på
stadsplanerare och arkitekter.
— Arkitekternas roll kommer att förändras.
Traditionellt har vi sett oss som byggare, men vi
behöver öppna oss mot de utmaningar som vi
har i samhället idag och bli mer flexibla i vår roll,
säger Ana Betancour, rektor på Umeå arkitekthögskola sedan årsskiftet 2015 och som närmast
kommer från tjänsten som konstnärlig professor
på Chalmers arkitekturskola.
MED EN BLANDAD utbildnings- och forsknings­
bakgrund i Sverige, Spanien och Storbritannien
har hon en bred kulturell och kunskapsmässig profil. Den kommer troligen väl till pass i rektorsrollen
i Umeå. Här har den internationella profilen varit
tydlig ända sedan Arkitekthögskolan startade 2009.
— Vi kommer fortsätta att vara en internationell skola med starka nätverk och internationella
samarbeten. Jag vill också stärka och förankra oss
lokalt och nationellt, säger Ana Betancour.
En av Ana Betancours hjärteområden är håll-
” Vi kan inte fortsätta bygga som vi bygger idag.
Det tar för mycket resurser och energi i anspråk.”
barhetsfrågor. Redan i slutet av 1990-talet startade
hon en av de första hållbarhetsutbildningarna i
den svenska arkitektvärlden, på KTH i Stockholm.
Sedan dess har hållbarhetsfrågorna vuxit i
betydelse och lär fortsätta att göra så i framtiden.
Men Ana Betancour tycker att man bör vidga
begreppet hållbarhet.
— Ofta fokuserar vi på den fysiska miljön när det
gäller hållbarhet, till exempel tekniska lösningar
för energieffektivisering. Men nu måste vi ta in
mer sociala och kulturella dimensioner i hållbarhetsfrågan, säger Ana Betancour.
VEM BYGGER vi för och vilka grupper finns
representerade? Hur ska vi organisera och fördela
resurser i samhället? Det är många stora frågor
som arkitekter och planerare behöver ta ställning
till, enligt Ana Betancour.
Den här begreppsförskjutningen betyder att
arkitekterna måste ta ett större ansvar för framtidens stadsmiljöer.
— Jordens resurser är inte oändliga, vi har en
global ekonomisk kris och det finns många sociala
problem och politiska spänningar i städer idag
som kräver helt nya sätt att tänka och arbeta.
Arkitekter kan spela en viktig roll i städernas
utveckling och bidra till samhällsutvecklingen.
— Klimathotet ställer också större krav på var,
av vad och hur vi bygger. Allt detta är nya frågeställningar och kunskapsområden som arkitekterna måste förhålla sig till idag och i framtiden.
Framtidens arkitekter har således en mer
komplex värld att utgå ifrån — men det är också
en utveckling som innebär nya möjligheter för
arkitekterna, enligt Betancour.
Hur ser det ut 2065?
— Det är svårt att säga. Jag hoppas vi kommer se
fler städer som är organiserade kring stadsdelar,
med lokal produktion, självbestämmande och
självförsörjande, med alternativa system för
energiförbrukning, infrastruktur, och andra
ekonomiska modeller att fördela resurser och
tillgångar bland invånarna.
— En sak är i alla fall säker: vi kan inte fortsätta
bygga som vi bygger idag. Det tar för mycket resurser och energi i anspråk. Vi behöver tänka om och
tänka nytt — utmana vedertagna föreställningar om
staden. ○
” Om de konfliktgenererande faktorerna kvarstår, alltså politiska och
ekonomiska, så kommer konflikterna att fortsätta. För att motverka detta
måste bland annat fattigdomen bekämpas och de sociala orättvisorna
minska. Det är alldeles för lätt att skylla på religionerna.”
TOMAS LINDGREN, DOCENT I RELIGIONSPSYKOLOGI
antagit en global handlingsplan mot
antibiotikaresistens.
På Umeå universitet pågår
flera olika forskningsprojekt
för att hitta metoder för
att bekämpa antibiotikaresistens. Till exempel
att utveckla molekyler
som blockerar angripande bakterier eller
hitta nya gentekniska
verktyg (där Emmanuelle Charpentier tagit
fram banbrytande nya
metoder, se nästa sida)
som efterliknar bakteriernas
eget immunförsvar.
För att utveckla nya antibiotika
krävs således förståelse ner på molekylär nivå. En av dem som är på jakt efter
nya verktyg för att motverka infektioner är Christian Hedberg.
Men hans inriktning är att titta på vad som händer kemiskt i
cellerna när bakterier och parasiter angriper.
— Det är ett ganska öppet forskningsfält. Molekylärbiologerna
undersöker oftast vad som händer i bakterierna på genetisk nivå,
inte i själva värdcellen. Hur en infektion fungerar kemiskt på cellnivå vet vi väldigt lite om, säger han.
Hans primära forskningsobjekt är intracellulära bakterier, som
exempelvis Legionella pneumophila som orsakar legionärssjuka.
Bakterierna invaderar då cellerna från immunförsvaret och släpper ut många olika proteiner som kidnappar cellens funktioner
och sedan förökar sig i lugn och ro.
Christian Hedberg och hans kolleger försöker hitta likheter
mellan de olika sätt som bakterierna kidnappar och modifierar
värdcellerna.
— Det är samma mekanism i legionella som finns i andra
bakterier. Det är viktigt att förstå vad som händer och lägga det
mekaniska pusslet. Det här kan ge en större förståelse för vilken
antibiotika som kan behövas i framtiden. Idag är ju en del antibiotika resultat av turträffar. Vissa har effekt, men man vet inte riktigt
hur det funkar.
Han är oroad över den snabba utvecklingen av antibiotikaresistens.
— Det krävs mer disciplin kring antibiotikaanvändningen runt
om i världen. Idag används hundratusentals ton antibiotika i
djurfoder som kan spridas i miljön. Sedan måste det finnas bättre
incitament för företagen att satsa på det här. Antibiotika måste få
kosta, det är för låga marginaler idag.
Religionernas växande roll
DEN 14 OKTOBER 1648 slöts den Westfaliska freden i Münster.
Det var slutpunkten på det 30-åriga kriget som enligt vissa beräkningar skördade 7 miljoner dödsoffer.
I botten låg konflikten mellan protestanter och katoliker, men
16
givetvis var det många motstridiga maktintressen som sammanflätades i detta krig. Efter westfaliska freden myntades ett nytt
begrepp: sekularisering — och religionen blev på pappret en mer
individuell ensak.
Men snart 370 år senare är religiösa konflikter ett hetare ämne
än på många år på grund av konflikterna i Mellanöstern. I Syrien
och Irak växer det nya kalifatet Islamiska staten (IS), som gör
anspråk på allt större geografiska områden — med väldigt brutala
metoder.
Men inte heller denna gång är religionen den enda faktorn —
situationen är betydligt mer komplex, enligt Tomas Lindgren,
docent i religionspsykologi.
— Det gäller att även titta på strukturella faktorer, politisk marginalisering, sociala och ekonomiska orättvisor, korruption och
arbetslöshet. Men att använda religionen innebär många fördelar i
en konfliktsituation eftersom det lätt går att mobilisera till konflikt.
Religionen underlättar rekryteringen och stärker sammanhållningen.
Tomas Lindgren har själv analyserat en rad konflikter i Indonesien i sin forskning, hur man med hjälp av religionen mobiliserat
människor till exempel på Sumatra och Timor.
Under de senaste 30 åren har religionens roll i världen stärkts.
Det beror på en samverkan mellan flera olika faktorer, exempelvis trender i befolkningsökningen och ett antal sekulära politiska
systems misslyckanden. Mest växer de religiösa rörelserna i Afrika,
Asien och Latinamerika. Det finns även studier som visar att andelen religiösa inbördeskrig har ökat under de senaste 30 åren.
— Det är en naturlig följd i och med att religionens roll har
stärkts. Ungefär hälften av alla inbördeskrig som pågår idag har en
religiös komponent.
Liksom med den demografiska utvecklingen är det ganska enkelt att se hur den religiösa utvecklingen kommer att se ut på sikt.
Fram till 2050 kommer antalet religiösa personer växa successivt
och muslimerna växer mest, från 1,6 till 2,8 miljarder, och lägger
sig hack i häl på de kristna, som då består av 2,9 miljarder människor. Även antalet ateister ökar i antal, men andelsmässigt sjunker
den gruppen tillbaka till 13 procent (1,2 miljarder).
Men hur blir det då med de religiösa konflikterna
till 2065 — kommer de fortsätta att öka?
— Om de konfliktgenererande faktorerna kvarstår, alltså politiska
och ekonomiska, så kommer konflikterna att fortsätta. För att
motverka detta måste bland annat fattigdomen bekämpas och de
sociala orättvisorna minska. Det är alldeles för lätt att skylla på
religionerna.
Samtidigt lyfter Tomas Lindgren fram en parallell, lite ljusare
framtidsbild:
— En rad sociala och politiska omvälvningar under de senaste
decennierna har skett genom icke-våldsmotstånd, till exempel i
Filippinerna, Östeuropa och Nordafrika. Forskningen kring detta
område är sparsam än så länge, men Tomas Lindgren håller nu
på med en empirisk studie kring icke-våldskampen i Indonesien,
bland annat i Papua och Timor Leste, där även kyrkan har spelat
en central roll
— Jag tror faktiskt att icke-våldsstrategier kommer bli vanligare i
framtiden, avslutar han. ○
tänk nr 1 2015
Hon får priser i rad
från forskningsstiftelser
och hamnar på listor över
de mest inflytelserika
personerna i världen.
Anledningen är
att Umeåforskaren
Emmanuelle Charpentiers
upptäckter håller på att
revolutionera gentekniken.
De förutspås bland annat
leda till nya behandlingar
av många allvarliga
sjukdomar.
TEXT: ANDERS NILSSON, EVA-MARIA DIEHL
FOTO: HALLBAUER&FIORETTI
17
▲
tänk nr 1 2015
GENTEKNIK
FÖR FRAMTIDEN
I
KLASSISK BALETT FÖRENAS konstnärlig kreativitet och
stenhård disciplin. Bakteriologen Emmanuelle Charpentier
vet. Hon är skolad i klassisk balett och spelar piano och det är
ingen dum bakgrund för en forskare, säger hon. Det är från
baletten hon har sin minutiösa noggrannhet och uthållighet
genom upprepade ansträngningar. Och, lägger hon till, en
forskare behöver odla sin konstnärliga sida, vara kreativ och
en smula galen, åtminstone ibland.
Mot den bakgrunden känns det passande att ceremonin för det
uppmärksammade amerikanska vetenskapspriset The Breakthrough
Prize påminner mer om filmkonstens Oscarsgala än om den strama
Nobelprisutdelningen. Tillsammans med forskarkollegan Jennifer
Doudna klev Emmanuelle Charpentier för några månader sedan upp
på scenen för att ta emot Breakthrough Prize 2015 ur Cameron Diaz
hand.
Utdelarna av Breakthrough Prize är inte ensamma om att vilja
uppmärksamma Emmanuelle Charpentier. I våras hamnade hon på
Time Magazines lista över världens 100 mest inflytelserika personer.
Och vetenskapliga organisationer och tidskrifter har de senaste åren
öst utmärkelser över hennes forskning. Bara under 2015 har hon
tilldelats det schweiziska Prix Louis-Jeantet de médecine, det spanska Premios Princesa de Asturias, det amerikanska Gruber Genetics
Prize, och det tyska Ernst Jung-Preis für Medizin och Familie-Hansen-Preis.
Och under hösten får hon även ett jubileumspris från Umeå
universitet, där hon forskar sedan 2009 — Umeå University EC
Jubilee Award 2015.
— Jag känner mig hedrad och rörd över dessa prestigefyllda
priser. Det är ett stort erkännande för mig och mitt team och även
för grundforskningen i mikrobiologi, genetik och biokemi. Priserna
visar i vilken omtumlande hastighet vår forskning har använts för
biomedicinska och bioteknologiska tillämpningar. Stödet behövs för
att övertyga regeringar och anslagsgivare om att grundforskning är
avgörande för att undersöka nya mekanismer, som är grunden för
forskning efter nya behandlingsstrategier eller bioteknologier.
Orsaken till all denna uppståndelse är att Emmanuelle Charpentiers forskning vid Umeå universitet har lagt grunden för en av de
största landvinningarna på många år inom genteknik. Upptäckten
presenterades 2012 och har ett namn med visst tuggmotstånd — CRISPR-Cas9. Idag är det svårt att hitta ett hetare forskningsfält inom
molekylärbiologin. Över hela världen har forskare börjat använda
CRISPR-Cas9 inom olika grenar av biologi och medicin — inte minst
för att försöka utveckla hittills nya behandlingsmetoder mot en rad
olika sjukdomar.
MEN LÅT OSS återkomma till det och ta berättelsen från början.
Franskfödda Emmanuelle Charpentier är mikrobiolog, biokemist och genetiker — alltså en forskare som studerar bakterier och
deras interaktion med sin värd. Efter forskarutbildning vid ansedda
Pasteurinstitutet i Paris och postdoktortjänster vid en rad forskningsmiljöer i USA, däribland The Rockefeller University, blev hon
ledare för en egen forskargrupp vid Wiens universitet 2002. Sex år
senare erbjöds hon en tjänst som gruppledare vid The Laboratory
for Molecular Infection Medicine Sweden — MIMS, Umeå universitet och
hon tackade ja.
— Jag var och är fortfarande idag mycket entusiastisk över MIMSkonceptet, vid Umeå universitet. Det fokuserar på utbildning och
forskning på hög nivå, med respekt för både hög kvalitet i forskning
och mycket insikt i hur man långsiktigt främjar grundforskning
och utbildning av doktorander. Konceptet tar också hänsyn till
att god forskning behöver tid och goda arbetsvillkor, där alla
krafter samlas till en gemenskap. Jag uppskattar mycket att
The Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine gav mig
den akademiska friheten, som jag behövde.
För att rekrytera de bästa unga forskarna internationellt använder MIMS en framgångsrik strategi efter EMBL:s modell. Modellen innebär att de unga forskarna direkt efter rekryteringen
får finansiering för att etablera en egen forskargrupp bestående
av 4–5 doktorander och postdocs, samt tillgång till avancerad
infrastruktur och utrustning. Denna möjlighet kombineras med
mentorskap, unika möjligheter till samarbeten inom det multi­
disciplinära Umeå Centre for Microbial Research (UCMR) och
extern utvärdering där även EMBL medverkar.
Med en säker finansiering genom MIMS kunde Emmanuelle
Charpentier starta och fortsätta sina forskningsprojekt och testa
nya idéer.
— Under 2008 reste jag fram och tillbaka mellan Österrike och
Sverige för att bygga upp mitt labb inom MIMS vid Umeå universitet, säger hon. Dessa resor blev också ett tillfälle för mig att
fundera igenom vad jag ville att mitt labb skulle fokusera på de
kommande åren: var jag stod i min forskning, vilka forskningsspår jag ville fortsätta med och vilka nya projekt jag ville ta upp?
Det var under en sådan resa jag insåg att vi i mitt labb borde
inrikta oss mer på de små RNA som har regulatorisk funktion i
cellen — i synnerhet en liten RNA-molekyl, som senare blev känd
som tracrRNA. Jag beslöt att kartlägga dess eventuella funktion i
något som kallas CRISPR.
Vid den tiden var CRISPR en angelägenhet främst inom mikrobiologisk forskning och förknippades inte särskilt med gentek-
EMMANUELLE CHARPENTIER
FÖDD: 1968 i Juvisy-sur-Orge, 20 km sydost om Paris,
Frankrike.
Arbetar som: Professor vid Helmholtz-Zentrum für
Infektionsforschung, Braunschweig och Medizinische
Hochschule Hannover, båda Tyskland. Föreståndare för en
forskningsavdelning vid Max-Planck-Institut für
Infektionsbiologie, Berlin, Tyskland. Gästprofessor och
gruppledare vid Umeå universitet.
På fritiden: ”Jag har arbetat väldigt mycket de senaste
åren, och ännu mer till följd av all uppmärksamhet kring
CRISPR-Cas9, men jag försöker verkligen också hinna med
andra intressen, som olika sportaktiviteter. Jag är väldigt
intresserad av kultur, konst och design. Jag kan i alla fall ta
mig tid att lyssna till musik när jag arbetar, går och tänker.
Jag lyssnar gärna på filosofers och sociologers debatter
som ifrågasätter vår värld och vårt samhälle. Det är där jag
hittar min balans och energi.”
Bästa transportsättet: ”Cykeln! Den använder jag var jag
än är – Paris, New York, Wien, Umeå, Braunschweig, och
snart även i Berlin.”
Om att flytta till Umeå: ”Det fanns kanske de som undrade
hur en fransk citytjej skulle trivas här, men jag fann mig tillrätta väldigt bra. Det är en internationell miljö med forskare
och studenter från hela världen, det märks även när du går
på stan och i kulturutbudet. Jag blev också tagen av naturen här, och snön och den torra kylan är klart roligare än de
regniga vintrarna i Wien.”
” Jag känner mig hedrad och rörd över dessa prestigefyllda priser.
Priserna visar i vilken omtumlande hastighet vår forskning har använts
för biomedicinska och bio­teknologiska tillämpningar. ”
18
tänk nr 1 2015
”CRISPR-Cas9 kom med på ’tio-i-topp
listorna’ i både Science och Nature
över det gångna årets viktigaste
vetenskapliga framgångar. ”
nik. CRISPR, som står för Clustered Regularly Interspaced Short
Palindromic Repeats, hör egentligen hemma i bakteriers och arkéers
(en annan sorts encelliga organismer) genetik. Dessa små DNAsnuttar har varit kända sedan 1980-talet, men länge trodde forskarna
att det var en form av ”skräp-DNA” — alltså DNA utan information. Det
senaste decenniet har den bilden dock fått korrigeras.
Kring 2005 började några forskare gissa att CRISPR var en del av
bakteriernas försvar mot attack utifrån, och 2007 stod det klart att
det faktiskt handlar om ett adaptivt immunförsvar hos bakterier, det
vill säga ett försvar med förmåga att anpassa sig, att minnas angripande virus och därmed stå bättre rustade mot framtida attacker.
Att bakterier kan ha adaptivt immunförsvar var tidigare okänt. För
Charpentier var de nya rönen kolossalt intressanta.
— Målet med forskningen i vårt labb är att förstå ett infektionsförlopp ur bakteriernas perspektiv: hur de överlever, anpassar sig, skyddar sig, förökar sig och orsakar sjukdom, säger hon. CRISPR handlar
om hur bakterier försvarar sig själva mot inkräktare som virus genom att rikta sig mot inkräktarens genom. På så sätt påverkar CRISPR
bakteriens förmåga att orsaka sjukdom eller stå emot infektioner.
tänk nr 1 2015
▲
–Jag var och är fortfarande idag mycket entusiastisk över MIMS-konceptet,
vid Umeå universitet. Det fokuserar på utbildning och forskning på hög
nivå, med respekt för kvalitet i forskning och mycket insikt i hur man lång­
siktigt främjar grundforskning och utbildning av doktorander.
I BÖRJAN AV 2009 började Emmanuelle Charpentier sitt nya jobb
som gruppledare vid MIMS vid Umeå universitet. Under de följande
åren upptäckte hennes forskargrupp i samarbete med grupper
på andra håll i världen mer och mer om detaljerna kring CRISPR
och de andra molekylära komponenter som också är involverade i
processen. Tillsammans bildar de ett komplex som söker upp och
oskadliggör virus-DNA genom att helt enkelt klippa sönder det. Saxen
är proteinet Cas9 och den lilla adresslappen som gör att komplexet
klipper på rätt ställe utgörs av RNA. Denna RNA kan bakterien förändra efter behov — på så sätt anpassar den sitt immunförsvar till att
spana efter nya virus.
Snabbt stod det också klart för Emmanuelle Charpentier att CRISPR-Cas9-systemet började likna ett potentiellt verktyg för genmodifiering. Genom att byta ut den lilla RNA-adresslappen borde man kunna
få saxen att klippa precis där man vill, i princip var som helst i DNA.
— Vi insåg att det borde fungera och att det i så fall skulle kunna bli
ett väldigt enkelt och flexibelt verktyg, säger Emmanuelle Charpentier. Man behöver bara designa en ny RNA-sekvens av verktyget, en
förhållandevis enkel sak.
Emmanuelle Charpentiers forskargrupp publicerade i augusti
2012 en artikel i tidskriften Science som beskrev hur man på ett
målinriktat sätt klipper DNA med CRISPR-Cas9. Sedan har det gått
undan. I en snabb följd har det nya verktyget använts inom ett flertal
forskningsområden och praktiska sammanhang. Som exempel kan
CRISPR inte bara klippa DNA, den kan också användas för att byta ut
en gensekvens mot en annan.
— Visst trodde jag att det skulle fungera och jag hade även tidigare
förutsagt att systemet kunde utnyttjas för att behandla genetiska
sjukdomar hos människan. Jag har alltid genomfört forskning på
grundläggande nivå men alltid hållt ett perspektiv mot en eventuell användning av mina upptäckter för den potentiella nyttan som
humanläkemedel. Det schweiziska företaget CRISPR Therapeutics,
som jag grundat tillsammans med Shaun Foy och Rodger Novak,
fokuserar nu på detta område. Plötsligt ville alla vara delaktiga för att
kunna testa och använda det nya verktyget. Den nya tekniken blev
19
­
CRISPR-Cas9
Emmanuelle Charpentier och hennes team upptäckte CRISPR-Cas9 i ett
adaptivt immunsystem som finns i bakterier och arkéer för att motstå virusattacker.
CRISPR-Cas9 består förenklat av följande:
CRISPR-Cas9 mekanismen hos bakterier. Enzymet Cas9 (saxens blad) behöver
båda handtagen, crisprRNA i grönt och tracrRNA i rött, för att känna igen och
inaktivera virus DNA vid en ny attack (till höger).
1. CRISPR DNA-sekvenser (CRISPR står för Clustered Regularly Interspaced
Short Palindromic Repeats) som är specifika för varje virus och kodar för
unika RNA-sekvenser. Denna sekvens är minnet av virus-DNA. En RNA
molekyl (handtaget i grönt), som kallas crisprRNA, den innehåller memorerad
virala sekvenser som används för att känna igen nya virusattacker.
2. Tillsammans med en annan kort RNA-molekyl, tracrRNA (trans activating
crRNA, handtag i rött) vägleder de båda RNA molekylerna enzymet Cas9
(båda blad av saxen) till motsvarande DNA-sekvens.
3. CRISPR-Cas9 (kompletta saxen) känner igen virus DNA vid en ny virusattack
och klipper och neutraliserar inkräktarens DNA för att förebygga en ny infektion. (Publikationer: Nature (2011) 471:602-607, Science (2012) 337:816-821)
CRISPR-Cas9systemet (sax)
har utvecklats som
ett verktyg för
gen­modifiering i
celler hos alla slags
levande organismer.
Systemet känner igen
en exakt gensekvens
som ska tas bort
eller bytas ut mot
en alternativ DNAsekvens. Fel gen kan
tystas, bytas ut och
mutationer kan
korrigeras.
ILLUSTRATION: LINNEA HOLMSTRÖM LJUNG
så snabbt och lätt utnyttjad av forskarvärlden, vilket bekräftar att
CRISPR-Cas9 kan användas i så många olika celltyper, även mänskliga
celler, konstaterar Emmanuelle Charpentier.
Efter publiceringen i Science i 2012 exploderade intresset bland
genforskare och under första halvåret 2013 användes CRISPR-Cas9
i laboratorier runt om i världen för att förändra gener hos allt från
bakterier, jäst och gröna växter till zebrafiskar, fruktflugor, möss,
råttor och mänskliga celler. I augusti 2013 konstaterade tidskriften
Science att det rådde ”CRISPR-yra” och vid årets slut kom CRISPR-
20
– Infektionssjukdomar är fortfarande på andra plats som
vanligaste dödsorsak i världen och antibiotikaresistens är ett allt
större problem. Därför är det viktigt att vi bättre förstår hur bak­
terierna fungerar och utvecklas, säger Emanuelle Charpentier.
Cas9 med på ”tio-i-topp listorna” för både Science och Nature
över det gångna årets viktigaste vetenskapliga framgångar.
— CRISPR-Cas9 är inte det första verktyget för genteknik, men
det är enklare och mångsidigare än de som tidigare utvecklats
som så kallade ”zinc fingers” och ”TALENs”, förklarar Emmanuelle Charpentier. Skillnaden i mångsidigheten består framför allt
i att de gamla teknikerna är beroende av proteiner som adresslappar, medan CRISPR-Cas9:s adresslapp är en RNA-snutt. Att
skräddarsy ett nytt protein är en mycket omständligare process
än att framställa en RNA-sekvens.
CRISPR-Cas9 är som en schweizisk armékniv för genteknik — det har använts i alla typer av levande celler, och det låter
sig programmeras för att med precision klippa och klistra i genomet precis där forskarna vill. Det är som om gentekniken fått
en motsvarighet till datorernas Sök & Ersätt-funktion. Därför har
CRISPR-Cas9 redan fått betydelse inom en rad olika forskningsområden, men mest uppmärksammat är dess potential inom
medicinen.
— Genom CRISPR-Cas9 skulle man kunna utveckla genterapier
för ett mycket stort antal sjukdomar med genetiska orsaker, där
det idag saknas behandling helt, eller där behandlingen skulle
kunna bli mycket effektivare, säger Emmanuelle Charpentier.
Exempel är blödarsjuka, sickelcellanemi, Pompes sjukdom,
Huntingtons sjukdom och cystisk fibros.
Även inom bland annat cancer och allvarliga infektionssjukdomar kan CRISPR-Cas9 möjliggöra utvecklingen av nya behandlingsmetoder. Verktyget används redan i forskning om bland
annat HIV och malaria.
Men forskning tar tid. Trots det enorma gensvaret i forskarvärlden kommer det att dröja innan det nya verktyget kan
användas för medicinsk behandling av människor. Forskarna
måste säkerställa att det inte uppstår några betydande ”off
target effects”, det vill säga att CRISPR navigerar fel i cellen och
manipulerar fel gener.
tänk nr 1 2015
” Kunskapen kommer sannolikt också bidra till utveckling av
alternativa behandlingsmetoder mot infektionssjukdomar och
förhindra antibiotika­resistens inom vissa områden. ”
En möjlig väg för behandling kunde vara att ta ett cellprov
från patienten och korrigera den sjukdomsalstrande genen i en
cellodling på labbet. Sedan kan de botade cellerna ympas in i
patienten på nytt — efter kontroll av att CRISPR-Cas9 utfört jobbet
utan missöden.
FÖRUTOM NYA medicinska behandlingar förutspås den nya
tekniken också få stor betydelse för livsmedelsindustrin. Ett annat användningsområde är inom forskning på försöksdjur.
— Idag används ofta så kallade transgena djurmodeller, alltså
djur där man gjort vissa genetiska förändringar, säger Charpentier. Men att göra dessa förändringar är ofta en tidsödande
process. När jag som postdoktor i New York under en period
kom i kontakt med djurförsök och tog fram transgena musmodeller, blev jag förundrad över hur mycket tid forskarna behöver ägna åt att förverkliga genetiska förändringar, och hur lite
utrymme de i slutändan får för att studera sin djurmodell och
dra slutsatser. Med CRISPR kan det detta förändras. Forskare som
ligger långt fram är redan igång och använder det.
— CRISPR-Cas9 är på väg att förändra bioteknologin och det
medicinska landskapet. Tekniken är mycket mångsidig och flera
versioner av CRISPR-Cas9 har nu utvecklats för att påverka gener
och deras uttryck på olika sätt. Det finns fortfarande en hel del
arbete att göra, men tekniken har en stor potential att omsättas
i genläkemedel för behandling av vissa genetiska sjukdomar.
Däremot kommer man att behöva vänta ytterligare några år
innan läkemedelskandidater gör framsteg i tidiga kliniska tester.
Andra framtida utvecklingar handlar om CRISPR-Cas9-teknik
för behandling av andra typer av sjukdomar som cancer och
infektioner.
Forskningen vid MIMS har fokus på molekylära infektions­
mekanismer hos olika patogena mikroorganismer. Kunskapen
som genereras förväntas också kunna leda fram till utvecklingen
av alternativa antimikrobiella strategier. Kunskapen om CRISPRCas9 som tagits fram av Emmanuelle Charpentiers forskargrupp
kommer sannolikt också bidra till utveckling av alternativa
behandlingsmetoder mot infektionssjukdomar och förhindra
antibiotikaresistens inom vissa områden.
— Infektionssjukdomar är fortfarande på andra plats som
vanligaste dödsorsak i världen och antibiotikaresistens är ett
allt större problem. Därför är det viktigt att vi bättre förstår hur
bakterierna fungerar och utvecklas. CRISPR-Cas9 kan hjälpa till
att öka vår kunskap om de cellulära och molekylära mekanismer
som ligger bakom bakterie-, virus- och andra infektionssjukdomar. Och därmed också visa vägen mot nya antimikrobiella
behandlingsstrategier. Det pågår redan forskningsprojekt som
undersöker möjligheten att CRISPR - Cas9 skulle kunna användas
för att behandla infektionssjukdomar.
Ett nytt kraftfullt verktyg inom genteknik väcker också både
etiska frågor och oro. Hur försäkrar man sig om att genmani­
pulering inte används på sätt som skadar mänskligheten? I april
i år rapporterade kinesiska forskare att de redigerat arvsmassan
hos mänskliga embryon med CRISPR-Cas9. Försöken har gjorts
på defekta encelliga embryon från en IVF-klinik, vilka aldrig haft
förutsättningar att utvecklas till människor, men nyheten har
ytterligare aktualiserat diskussionen om genteknikens reglering.
Emmanuelle Charpentier tycker att det är bra att etiska frågor
får mycket uppmärksamhet. Samtidigt påpekar hon att det
tänk nr 1 2015
sedan länge faktiskt finns fastslagna principer att rätta sig efter, eftersom det varit möjligt att förändra DNA med genteknik i fyra decennier. Dessa regler är lika relevanta för CRISPR-Cas9 som de varit för
alla tidigare genteknikverktyg. En grundläggande princip har varit
att redigering av det mänskliga genomet inte ska få göras i könsceller,
så att förändringen som introduceras för att behandla en individuell
patient inte kan föras vidare till kommande generationer.
— Läkemedel bör utvecklas enligt mycket höga säkerhetsstandarder och enbart när det inte finns några lika effektiva eller lättillgängliga behandlingsalternativ till hands. Forskare, läkare, industrin och
patienter, inklusive experter på etiska och relaterade juridiska frågor,
måste ha en öppen dialog om riskerna och fördelarna med tekniken
som möjliggör exakt genförändring i könsceller.
Idag delar Emmanuelle Charpentier sin tid mellan Umeå och
Hannover/Braunschweig i Tyskland, där hon är professor sedan
2013. Hon har tilldelats en Alexander von Humboldt-professur, vilket
är ett av Tysklands mest prestigefyllda forskningspris och ger henne
mycket goda forskningsförutsättningar. 2015 tackade hon ja till en
anställning som vetenskaplig medlem i tyska Max Planck Gesellschaft
och föreståndare av en forskningsavdelning vid Max-Planck-Institut
für Infektionsbiologie i Berlin.
— Men jag fortsätter som gästprofessor med min forskargrupp i
Umeå, med vilken mitt team i Braunschweig har mycket tät kontakt
med genom videokonferensmöten. Det är väldigt uppskattat — de
unga forskarna tycker att det är roligt och lite exotiskt med kolleger
långt bort. Och själv ser jag nyttan i att de får den träningen — forskning idag handlar väldigt mycket om att samarbeta i internationella
nätverk.
TILL SKILLNAD från många kolleger har Emmanuelle Charpentier
varit mån om att inte bara byta miljö utan också forskningsspår då
och då under karriären.
— Det är visserligen riskabelt men också väldigt lärorikt att byta
ämne, precis som det är stimulerande och en utmaning att flytta
mellan länder och forskningsmiljöer. Det har varit viktigt för mig.
Det stimulerar till att reflektera, ifrågasätta och hitta rätt angreppssätt för nya frågeställningar, och du tänker ofta friare när du kommer
utifrån. Dessutom får man chansen att arbeta med nya kollegor.
Av den anledningen har det varit en fantastisk upplevelse att vara
med och etablera ett nytt forskningsfält, förklarar hon.
— CRISPR har fört samman duktiga forskare från olika områden — bakteriologi, molekylärbiologi, genteknik med mera — och
tillsammans utmanas vi att tänka i helt nya banor och utforska det
här okända från grunden. Det är oerhört stimulerande att verka i
ett så vitalt fält, där det inte hunnit utvecklas några dogmer, och där
man verkligen måste vara kreativ.
Hon ser också CRISPR-febern som något av en revansch för mikrobiologi, som annars får en lite undanskymd plats i biologin, i skuggan av högstatusområden som cancerforskning och neurologi.
— Mikrobiologi uppfattas ofta mer som ett lite gammalt fält, där
det mesta skulle vara utforskat och klart. I själva verket är det mesta
kvar att göra. Infektionssjukdomar är fortfarande den näst vanligaste
dödsorsaken i världen och det finns allvarliga farhågor om allt större
problem med antibiotikaresistens i framtiden. Därför behöver vi
förstå bättre hur bakterier fungerar och utvecklas. Som verktyg för
att behandla mänskliga genetiska sjukdomar har CRISPR överbryggat gränser mellan olika delar av biologin och än en gång visat hur
viktiga upptäckter kan göras inom mikrobiologi! ○
21
Krönika Bi Puranen
Framtiden och friheten
” Det är här jag tror
de allra största
landvinningarna
kommer att ske ur ett
samhälls­perspektiv — i
synen på kunskap och
hur vi kommunicerar
kunskap.”
V
ÄRLDEN OM 50 ÅR, hur ser den ut?
I det här numret av Tänk har tiotalet
spetsforskare från Umeå universitet intervjuats. I svaren beskriver de i förhållandevis vaga ordalag hur världen kan
tänkas te sig då. Som forskare skolas man in i att vara
försiktig med slutsatser om sådant som man inte har
belägg för — och vem kan ha belägg för hur framtiden
ter sig? Trots de försiktiga ordvändningarna anar
man en lätt dystopisk framtidsbild i de flesta svaren.
Jag har ett credo som väglett mig genom livet:
”Även om man är pessimist i hjärnan så måste man
vara optimist i hjärtat. För en pessimist vinner varje
gång han förlorar.” Det förhållningssättet grundar sig
på ren och skär överlevnadsvilja; det är helt enkelt
det alternativ som skapar mest harmoni i människosjälen.
Men är det då ett sant påstående och vidare är
det inte förmågan att ta in komplexa förlopp och att
inte väja för problem och svårigheter som leder oss
framåt, som vässar tankens vapen så att säga?
Forskaridentiteten förutsätter att du är ständigt
nyfiken och ifrågasättande, beredd att ompröva dina
teser och hypoteser. En ständigt pågående process av
verifierande och falsifierande. Den så kallade tredje
uppgiften, att föra ut forskningen i samhället, blir då
måhända något man drar sig för; det försiktigt formulerade blir i en massmedial tappning något tvärsäkert
och entydigt, ofta felciterat och grovt förenklat.
Det är här jag tror de allra största landvinningarna
kommer att ske ur ett samhällsperspektiv — i synen
på kunskap och hur vi kommunicerar kunskap. Med
Internet har allt fler lärt sig att vara källkritiska: var
kommer uppgifterna ifrån?
GENOM DIGITALISERINGEN har enorma mängder fakta, information, lärdom och erfarenheter
blivit tillgängliga för en stor del av jordens befolkning. Mängden data som cirkulerar i vår digitala
verklighet är ofattbart stor. En modern mobiltelefon
kan lagra fler böcker i sitt minne än vad som ryms på
hyllorna i ett normalt skolbibliotek. Ett helt liv räcker
inte till för att hinna läsa dem alla. Detta har lett till
en aldrig tidigare skådad möjlighet för alla och envar
att informera sig, men det har samtidigt lett till en
minst lika stor ökning av risken att desinformeras.
Alfabetiseringen ökar kraftfullt. Mängden mobil­
telefoner överstiger antalet människor på vår jord.
22
7,9 miljarder enligt datakonsultföretaget Cisco. I det
läget blir det helt avgörande att kunna diskutera här
och nu, vrida och vända på fakta, se dem ur olika
perspektiv, våga vara kritisk. Därför är ledordet
frihet själva essensen i det framtida samhället.
Friheten att tänka och formulera sig om precis
vad som helst är det öppna samhällets främsta kännetecken och här spelar universiteten en nyckelroll.
En sådan roll spelade just Umeå universitet i mitt liv.
NÄR JAG BÖRJADE LÄSA historia i barackerna
bakom lasarettet hösten 1969 var Umeå universitet
landets yngsta och minsta. Biblioteket var rudimentärt och vi elever var bara några år yngre än våra
lärare och många gånger var det vi själva som fick
sköta undervisningen. Det rådde pionjärstämning i
varje korridor. När Umeå universitet firar sitt hundraårsjubileum år 2065 kommer det förhoppningsvis
vara ett universitet som inte tyngs av historiska arv
och rädsla för att tänka nytt och stort. De gånger jag
nuförtiden vandrar i korridorerna slås jag av hur
mycket av pionjärandan som lever vidare; uppsluppenheten, lekfullheten, frimodet och det ickedogmatiska tänkande samtidigt som de viktiga rollerna
som lärare, mentorer och professorer nu lockar de
absoluta toppkrafterna inom sina respektive ämnesområden.
Umeå universitet år 2065: studenterna kommer
från jordens alla hörn, de flesta kurserna ges på engelska, eller varför inte också kinesiska och swahili?
Platsen är basen, här sker möten mellan individer
som ger varandra energi. Det är allt annat än en lugn
ankdamm, snarare en rangerbangård där tågen växlar in och ut. Och de tankar och idéer som bryts mot
varandra förändrar världen. För breddad tillgång till
fakta och kunskap är den enskilt starkaste förutsättningen för ett gott liv för många 50 år från nu. ○
Bi Puranen är docent i ekonomisk historia och knuten
till Institutet för framtidsstudier. Hennes huvudsakliga
forskningsområde är säkerhet och värderingar i ett
jämförande perspektiv. Tidigare projekt på Institutet
för Framtidsstudier har handlat om Liv & Hälsa, särskilt kvinnors villkor samt tuberkulosens epidemiologi.
Bi Puranen är Generalsekreterare vid World Values
Survey.
tänk nr 1 2015
FOTO: MIKAEL LUNDGREN
Sociala villkor och bristen på yttrande­
frihet är det genomgående temat i
utställningen Mien Meo Mieng / Samtida
konst från Vietnam. Nguyen Tran Nams
fem manshöga glasfiberskulpturer med
titeln Vi föll aldrig (2015) gestaltar
människans motståndsförmåga och
uthållighet. Verket berättar om
konstnären och hans familj, och om deras
försök att anpassa sig till ett urbant liv
efter att ha lämnat landsbygden.
Utställningen visas fram till
den 1 november 2015.
TEXT: JOHAN WICKSTRÖM
MOTSTÅND
I poetiska och till synes humoristiska konstverk döljer sig komplexa och mörka
budskap. I höst visar Bildmuseet den hittills mest omfattande presentationen av
vietnamesisk samtidskonst i Sverige, Mien Meo Mieng / Samtida konst från Vietnam.
FOTO: HELGE MUNDT. © MARIO MERZ, KUNSTMUSEUM WOLFSBURG
”Rulla din tunga sju gånger innan du talar.” Det är det vietnamesiska talesättet som
genomsyrar Mien Meo Mieng. Varje konstverk och varje utsaga om världen innehåller
en mängd underliggande skikt. För vietnamesiska konstnärer är det en nödvändig
hållning för att klara landets hårda censur.
24
tänk nr 1 2015
FOTO: MIKAEL LUNDGREN
FOTO: MIKAEL LUNDGREN
I verket Heliggjorda moln (2015) av Nguyen Phuong Linh syns bilder av bombkrevader, rök och explosioner
från krig, som konstnären samlat från Internet och sedan överfört på 140 bitar av handgjort porslin.
De blåtonade bilderna är förförande vackra men de är också representationer av dödlig makt.
Bildmuseet
Tran Tuans 2,5 meter långa skulptur
Pekfinger (2015), av bland annat koppar­
plattor, snäckor, kohud och vatten­
buffelhorn, riktar uppmärksamheten mot
krigens offer och olösta krigstrauman.
Motståndare till kriget högg av sig
avtryckarfingret för att inte kunna bära
vapen och flera av Tran Tuans äldre släk­
tingar saknar pekfinger på högerhanden.
tänk nr 1 2015
I videoinstallationen Unsubtitled (2014) projicerar Nguyen Trinh
Thi filmer av 19 konstnärskollegor på utsågade siluettfigurer, när
de står upp och äter. ”Eating needs no explanation”, säger hon.
Ändå låter hon varje medverkande individ redovisa vad de just
har ätit. Verket blir en metafor för motstånd mot övervakning,
censur och inskränkt konstnärlig frihet.
Under de 34 år som har förflutit
sedan Umeå universitet startade
Bildmuseet har institutionen
utvecklats till en av landets mest
intressanta scener för internationell
samtidskonst. 2014 var konsthallen
en av toppkandidaterna till
Europarådets museipris liksom
till den svenska utmärkelsen
Årets museum. Sedan 2012 finns
Bildmuseet i en ny och uppmärksammad museibyggnad på Konstnärligt
campus vid Umeälvens strand.
25
FOTO: MIKAEL LUNDGREN
Tran Thi Kim Ngoc är kompositör,
musiker och konstnär, och har inte­
grerat dessa konstnärliga verksam­
heter tillsammans med teaterinslag i
videoinstallationen Con OEE (2015).
Verket baseras på en dikt med
politiskt innehåll från 1950-talet, av
poeten Tran Dan.
Det krävs försiktighet och eftertanke
för att uttrycka sin åsikt i det vietna­
mesiska samhället. Ett allvarligt och
kritiskt budskap kan döljas bakom
till synes oskyldiga och humoristiska
yttranden. Att ”rulla sin tunga sju
gånger innan man talar” är ett sätt
att klara tillvaron.
Ibland går det trögt i det kommunistiska samhället. Nguyen Manh Hungs målning Skatt (2014) speglar
humoristiskt – och, för den som kan tolka symboliken, starkt satiriskt – samhälleliga skeenden.
Krigets efterverkningar, yttrandefrihet, migration och det vietnamesiska samhällets
sårbarhet är ämnen som berörs i Mien Meo Mieng. Utställningen innehåller skulpturer,
video, måleri, teckningar och installationer av 14 konstnärer. Kurator är Tran Luong från
Hanoi som valt ut lokalt baserade konstnärer, varav de flesta är födda på 80-talet.
26
tänk nr 1 2015
FOTO: MIKAEL LUNDGREN
Sedan krigets slut 1975 har Vietnam haft
en lång och tuff resa för att återhämta sig.
Även om ekonomin har vuxit under senare
år är det ett land med kraftiga restriktioner
kring yttrandefrihet och med liten respekt för
mänskliga rättigheter. Det gör att situationen
för landets konstnärer är svår.
En halvmeters pojkstaty som på­
minner om en Buddhaskulptur kan
verka snällt. Men pojken ger fingret
åt betraktaren. Han vill distansera
sig från samhälleliga lögner och
rutten moral. Vu Hong Ninhs Liten
tvålpojke är som namnet antyder
tillverkad av tvål.
Den lediga stolen (2015) av
Bang Nhat Linh talar om oläkta
sår och fortsatta lidanden
40 år efter Vietnamkrigets
slut, och också om dynamiken
mellan krigets ”vinnare” på den
nordvietnamesiska sidan och
”förlorarna”, sydvietnameserna.
tänk nr 1 2015
27
28
tänk nr 1 2015
Inget är svart eller vitt
Hon är en av Sveriges mest kunniga experter om fascism
och antisemitism — Lena Berggren, lärare och docent i
historia vid Umeå universitet. Drivkraften i hennes
forskning har varit att förstå de mörka krafterna som
många betraktar som oförklarliga.
O
TEXT: DAVID GROSSMAN
FOTO: ELIN BERGE
NDSKAN, SÄGER LENA BERGGREN. Denna kraft hos människan som både
fängslar och skrämmer. Det var den som fick henne att redan i unga år bli intresserad av fascismens och nazismens tillkomst.
— Jag hade tidigt en fascination för människornas mörkare sidor. Som barn
läste jag mycket om vikingar och Henrik VIII, och om nazismen.
Varför? Hon funderar en stund där vi sitter hemma i hennes kök i lägenheten
i stadsdelen Berghem. Säger sedan att hon på nära håll såg vad folk är kapabla
till. Även livet har sina mörka sidor.
Lena Berggren är förstås inte ensam historiker i detta fält. Det finns antagligen ingen period i mänsklighetens historia som det vänts ut och in på så mycket som tiden före och under andra världskriget.
Men tro för den skull inte att det vänts på alla stenar.
— Oj, det finns hur mycket som helst kvar, säger Lena Berggren med emfas. Inte minst att studera
det som hände i Sverige efter krigsslutet. Hur de rasistiska idéerna faktiskt levde kvar. Vi behöver också
vidgade kunskaper om gränsområdet mellan fascismen och radikalkonservatism. Hur såg det fältet ut
under 10- och 20- talet? Och mer kring antisemitism och antiziganism. Vi vet även försvinnande lite om
hur islamofobin sett ut i Sverige.
Listan tycks vara lång.
Under hela intervjun betonar Lena Berggren att svenskar har en annan relation till sin mörka historia än många andra länder i Europa som drogs in i första och andra världskriget.
— Vi har i närtid inte upplevt den turbulens som ett krig innebär och inte behövt göra upp med
någonting. Istället har bilden av Sverige som det goda exemplet vuxit sig allt starkare — en konstruktion som vi började bygga redan under kriget. Den bilden är förstås inte helt sann. Vi måste skrapa på
självbilden och lära oss att den är konstruerad. Lika konstruerad som den bilden Sverigedemokraterna
idag för fram om ett land där vår kultur hotas, menar Lena Berggren.
▲
tänk nr 1 2015
MEN INNAN VI GÅR VIDARE på dessa spår backar vi bandet 30 år. Till Hälsingland. Här i bruksorten Iggesund finns Lena Berggrens rötter. Uppväxt i ett klassiskt arbetarhem där båda föräldrarna
arbetade på pappersbruket. Där man skämtsamt sa att det luktar pengar när sulfatlukten spreds över
omgivningarna, även om familjen Berggren slapp den värsta stanken eftersom de bodde nära bruket
och ångorna för det mesta gick över huset. Som arbetarbarn är det inte givet att gå vidare till akademiska studier men miljön och tidsandan var enligt Lena Berggren då under 80-talet oerhört accepterande.
Många av hennes klasskamrater fortsatte till olika universitet.
Men att hänga på dem som skulle läsa juridik eller ekonomi i Uppsala kändes inte rätt för henne.
29
” Själv betraktar jag inte Förintelsen som obegriplig. Jag ser det som en
förbannad skyldighet till alla de som drabbats att jag så gott det går också
förstår varför de drabbats.”
Lena Berggren, uppvuxen i en betongsossementalitet, ville inte
frottera sig i högborgerlig miljö. Umeå kändes mer rätt, och här
har hon blivit kvar sen dess.
— Min intention var att läsa ett naturvetenskapligt ämne men
det sprack rätt snabbt. När jag kom till Umeå var intaget till kursen
i mikrobiologi en termin senare så jag tänkte läsa engelska under
tiden, säger Lena Berggren.
Nu blev det inga studier av bakterier, svampar och virus. Hon
fortsatte läsa språk, vidare till idéhistoria, historia och filosofi.
Lena Berggren blev sonika kvar i humanisthuset som fortfarande
är hemvisten, fast nu som lärare och docent i historia. Ämnesvalen
för uppsatser och böcker har uteslutande handlat om nazism, fascism och antisemitism. Den senast publicerade är Blodets renhet:
En historisk studie av svensk antisemitism som kom 2014.
— Det som driver mig är den intellektuella utmaningen att tränga
under huden, att förstå vad som ligger bakom. Den fascistiska
ideologin utgår från helt andra värderingar än dem som vi bygger
vårt demokratiska samhälle kring. Det är lätt att utifrån därför
betrakta fascister, nazister och antisemiter som knäppgökar — men
de är inte det.
Lena Berggren är noga med att inte generalisera och vill ogärna
förenkla komplicerade resonemang, något hon har gemensamt
med de flesta inom forskarvärlden. Att i några meningar leverera
en analys av fascismens grunder bär henne emot, det märks på
hennes kroppsspråk. Men hon gör ett försök.
— Ska man förstå fascismen måste man inse att det är en i grunden tydlig och definierad tro med rötterna i de förflutna. Den går
mycket väl att jämföra med en religion där sanningen är att vissa
människor (läs vita) av naturen är givna herraväldet i världen. Man
vill skapa ett pånyttfött samhälle på rasmässig grund och det finns
ett sorts messianistiskt budskap om att världen annars går under.
Vi måste rädda rasen och nationen.
Ett misstag som många gör enligt Lena Berggren är att se fascismen som en form av rädsla. Det är inte ovanligt att artiklar om
våldsamma nynazister brukar ta utgångspunkten i att dessa unga
män är rädda individer som inte gillar det främmande.
— Det kan visserligen gälla för en del, men de som är i toppen är
inte rädda. De är beslutsamma och helt övertygade om att de har
rätt i sin analys. Man ser den dekadenta samtiden som håller på att
vrida världen ur led. Den måste stoppas, och det innebär att judar,
intellektuella och fritänkare måste rensas bort.
Den utstuderade ondskan, den som blir som tydligast i förintelse­
lägrens helvetiska maskineri, är något som många fortfarande 70
år efter Auschwitz befrielse inte kan begripa. Något som plågat
eftervärlden är den allt övergripande frågan om dessa människor
som iscensatte och genomdrev Förintelsen i botten var onda, eller
enbart drevs av rationella överväganden för att nå den så kallade
slutliga lösningen.
— Själv betraktar jag inte Förintelsen som obegriplig. Jag ser
det som en förbannad skyldighet till alla de som drabbats att jag
så gott det går också förstår varför de drabbats. När det gäller
frågan om ondskan finns reinkarnerad i människan eller om det är
handlingar som är onda, är oerhört svårt att svara på, säger Lena
Berggren och är tyst en stund medan hon tänker.
— Jo, det finns definitivt onda människor som njuter av att plåga
30
andra. Joseph Mengele var i mina ögon inget annat än en ond människa. Men min uppfattning är att människor inte föds onda, man
blir det av olika anledningar. Sedan är det upp till psykologer att
förklara varför.
— Men, tillägger hon snabbt, vi ska vara försiktiga med att
förklara allt med ondska. Då börjar vi demonisera dessa individer
och säger att de är annorlunda än oss, vi intalar oss att vi själva
aldrig kommer att hamna i en liknande situation. Det är fel. Vi har
nog alla potentialen att vid rätt, eller snarare fel, omständigheter,
göra oss skyldiga till liknande brott. Lyfter vi fascismen ut ur en
normalitet och säger att den är fundamentalt annorlunda kan vi
inte bekämpa den, menar Lena Berggren.
H
ON TYCKER OCKSÅ det är olyckligt att
man så ofta drar paralleller till Auschwitz när
rasism, folkmord eller andra brott mot mänskligheten tas upp. För henne är Auschwitz ett
unikum, en historisk händelse som hon menar
inte kommer att inträffa igen.
— Letar man efter ett nytt Auschwitz är
risken stor att vi stirrar oss blinda och missar andra folkmord som
sker. Vi är möjligen immuniserade mot Auschwitz, men vi är definitivt inte immuniserade mot andra övergrepp, vilket exempelvis
det som hände i Rwanda är bevis för.
Det viktigaste botemedlet mot rasism menar Lena Berggren är
att alltid se människor som individer med samma värde och
rättigheter som du själv.
— Det är när vi börjar tänka i stereotyper och i grupper, när vissa
egenskaper tillskrivs en viss kultur eller nationalitet som dörren
öppnas för tankar som kan leda fel: Man får offra några för fler­
talets bästa och så vidare.
— Jag kämpar själv med att inte ha fördomar, erkänner hon. Jag
har under senare år när jag varit ute och rest flera gånger stött på
och suckat och gnällt över både ryska och kinesiska turister som
betett sig väldigt, väldigt illa. Det skulle, utifrån dessa upplevelser,
vara lätt att generalisera på ett väldigt negativt sätt om ryssar och
kineser i allmänhet. Med det rör sig om en speciell social grupp i
båda fallen — människor som gjort en snabb klassresa och tjänat
väldigt mycket pengar på kort tid. Det försöker jag hålla i huvudet.
Fördomar menar Lena Berggren finns lika mycket hos antirasistiska organisationer som delar in folk i goda (de som håller med)
och elaka (de som inte håller med).
— Det finns i dessa grupper en besvärande självgodhet som har
att göra med att man tänker i svart och vitt. Alltså samma typ av
kategoriseringar som finns hos rasister. Jag har inget emot begreppet politisk korrekthet, det handlar om att vara inkluderande och
öppen. Men att klassificera människor efter tesen: är du inte med
mig så är du emot mig tycker jag väldigt illa om.
LENA BERGGREN BETONAR att hon själv i sin forskning så
långt det går försöker lägga moralen åt sidan.
— Jag är självklart en person som tar ställning, men ska man
fungera som forskare måste man lägga den moraliska indignationen åt sidan annars färgas du av det i din analys. Moralisk panik
är inte till hjälp om man ska bekämpa fascism och nynazism.
tänk nr 1 2015
” Lyfter vi fascismen ut ur en normalitet och säger att den är
fundamentalt annorlunda kan vi inte bekämpa den.”
LENA BERGGREN
YRKE: Universitetslektor och
docent i historia vid Umeå universitet.
PLATS: Institutionen för idé- och
samhällsstudier, Humanisthuset.
ANNARS: Instruerar yoga på IKSU (Idrottsklubben
studenterna i Umeå), dyker och rider. Är även utbildad
personlig tränare och diplomerad hästskötare. Kan inte leva
utan popmusik!
Senast lästa bok: Fragile Things av Neil Gaiman
Bok som berörde mig mycket:
Flugornas herre av William Golding
Senaste egna alster:
Blodets renhet: En historisk studie av svensk antisemitism.
Så här skrev Henrik Arnstad i en recension i Göteborgs­
posten: ”Fascism och rasism överlappar ofta varandra men
det innebär inte att de är identiska. Häri ligger en stor del av
poängen med Lena Berggrens pedagogiska mission och det
är välbehövligt i dagens svenska rasismdebatt.”
Vad skulle du göra om du inte var lärare och forskare?
Driva en yogastudio eller jobba med behandling
av missbrukare.
tänk nr 1 2015
▲
Hon ogillar också att begrepp som fascist eller nazist används
yvigt i olika politiska sammanhang, som när först Magdalena
Andersson och sedan Stefan Löfven kallade Sverigedemokraterna
för ett neofascistiskt enfrågeparti.
—De hade ju fel båda två när de säger att de är ett neofascistiskt
enfrågeparti. Så är det inte, fascismen är en fullständig ideologi. Jag
ogillar också att aktivister på den yttersta vänsterkanten kallar polisen för fascister. Det om något är att använda begreppet fullständigt
felaktigt!
Som en av Sveriges främsta experter på ämnet blev hon förstås
uppringd av nyhetsprogrammen på SVT, men i det sammanhanget
nobbade hon medverkan.
— Där kände jag att det var fullständigt meningslöst att gå in i en
debatt. Hade jag gjort det hade jag blivit ett slagträ för olika grupper.
En forskare har alltid tolkningsföreträde som man måste förvalta väl,
och då gäller det att tänka sig för innan man uttalar sig i infekterade
dagsaktuella frågor.
Motviljan att generalisera, att svara ett rakt ja eller nej på frågor är
också ett problem för en forskare som vill nå utanför den akademiska världens väggar. Kraven finns från universiteten att forskare
ska finnas i samhällsdebatten och vända sig ut till allmänheten, men
det krockar också med kraven inifrån universiteten på forsknings­
produktivitet och examinerade studenter. Det får bli den extroverta
delen som får stryka lite på foten. Och hon säger att hon trivs bättre
i föreläsningssalen än i en tv-studio.
Men det var till rampljuset hennes väg stakades ut efter disputation 1999 som ledde vidare till Oxford för samarbete med den kända
brittiske fascismforskaren Roger Griffin. Manegen var krattad för en
internationell karriär då plötsligt något händer som förändrar hennes syn på tillvaron.
— Min lillebror gick hastigt bort i cancer (16 år gammal) och det
fick mig att fundera över vad jag ville med livet. Jag fattade ett beslut
31
” Man ska föra samtal även med individer man inte tycker om. Man kan inte
gå runt i ett riksdagshus och ha en besudlingsrädsla eller tro att ett politiskt
problem försvinner bara man inte ser det.”
att inte göra karriären som innebär att man måste offra livet vid sidan av,
det har varit min ledstjärna sedan dess.
Kanske är det också därför hon stannat kvar i Umeå under alla år trots att
Stockholm och Uppsala lockat vid flera tillfällen.
— Ja, det är ett lugnare tempo här, och jag surfar mer under radarn här än
mina kollegor i Stockholm. Umeå är också just nu en spännande stad som
är inne i en brytningstid. Vi håller på att lämna småstadsperspektivet och
inom kulturen växer det fram olika riktningar som
ger dynamik till staden.
Som expert inom rasism och främlingsfientlighet är förstås ämnet Sverigedemokraternas intåg
i politiken ett ämne som ofta kommer upp. Här
betonar Lena Berggren att hon inte besitter några
djupgående kunskaper om partiet mer än det som
finns att läsa sig till i media.
— Det jag ser är ett parti som är en sorts ideologisk hybrid. Vissa företrädare, som Björn Söder,
är tydliga kulturnationalister. Det blev som mest
påtagligt när han i en intervju sade att judar och
samer inte är svenskar. Andra är högerpopulister, och så finns det en kärna av individer med
ursprung i Vit makt-rörelsen. Partiet har gjort en
ideologisk resa och man vet inte, kanske inte de
själva heller, var den slutar.
Fascistiskt vill hon inte karaktärisera Sverige­
demokraterna som, men det finns målbilder som
påminner om de fascisterna har, menar Lena
Berggren. Värdekonservativa uppfattningar och
återupprättandet av ett land med moral.
— I SD:s retorik kallas det för att återupprätta
välfärdsverige vilket får gehör inte minst hos äldre
människor som vuxit upp i folkhemstanken. Jag
skulle gärna se att Socialdemokraterna vrider detta
vapen ur händerna på SD och tog tillbaka folkhemsbegreppet. När det gäller värdekonservatism och moral, ett område som
moderater och kristdemokrater har lämnat vind för våg, har SD också hittat
ett politiskt utrymme. Kanske att KD tar tillbaka en del nu med Ebba Busch
Thor — det är nog bra för Sverige, tycker Lena Berggren.
DEBATTKLIMATET DÄR andra politiker inte vill föra samtal med SD
tycker hon är kontraproduktivt.
— Demokratin vilar på grundläggande värderingar, bland annat om samtalet, att väga argument för och emot, som ett verktyg för politisk utveckling
och konflikthantering. Därför ska man föra samtal även med individer man
inte tycker om. Man kan inte gå runt i ett riksdagshus och ha en besudlingsrädsla eller tro att ett politiskt problem försvinner bara man inte ser det.
Vi har i nästan två timmar talat om fascistiska rörelser och vilka hot
de utgör för samhället, men Lena Berggren har inte berört islamistiska
fundamentalistiska rörelser som IS och al-Qaida. Ser hon inte dem som en
hotbild, eller passar de inte in i mallen för fascistiska rörelser?
— Vissa menar att fascism är ett begrepp som endast gäller den västerländska kristna kultursfären. Själv skulle jag hellre kalla dessa jihadister för
totalitära och utopistiska. Och visst finns det hos dem likheter med nazityskland och den sovjetiska kommunismen. De säger att det inte finns behov av
demokrati och att en elit (prästerskap) kan styra. Här finns även resonemangen om att det är en historisk nödvändighet att undanröja alla andra
32
(icke-muslimer) för att skapa det rena samhället, säger Lena Berggren.
Men hon vill inte säga att den jihadistiska rörelsen idag är det enda hotet
mot demokratin.
— Det finns även annan religiös extremism som skulle kunna explodera,
inom alla världsreligioner. Det senaste decenniet har vi sett många exempel
på fundamentalism även inom hinduismen, judendomen och kristendomen
som resulterat i förödande terrordåd. Man ska inte heller, vid sidan av nazistiska rörelser, underskatta den autonoma miljön.
Det är ingen idag som tror att vi skulle kunna få
en ny Bader Meinhof-liga. När jag började med
mitt avhandlingsarbete i mitten av 1990-talet var
det ingen som kunde föreställa sig att antisemitismen skulle komma tillbaka på så bred front.
Förändringar kan ske snabbt.
ANTISEMITISMEN I SVERIGE, som hennes
senaste bok tar upp, har länge bara förknippats
med en nationalsocialistisk kontext. Fast som
Lena Berggren konstaterar försvann inte anti­
semitismen med andra världskriget.
— Antisemitismen har funnits så länge inom
den västerländska kulturen att den blivit osynlig.
Den artikuleras av människor utan att de är medvetna om det, och den finns definitivt inte bara i
reaktionära kretsar, även vänstern ger uttryck för
antisemitism, ofta maskerad i en Israelkritik.
Det är även i de kretsarna Lena Berggren ser
ett försvar av det hat som muslimer riktar mot
judar.
—Det heter då att muslimer är offer för rasism
eftersom de är utsatta för islamofobi och därför
inte kan vara förövare på samma gång. Vi måste
kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt, och
se att islamofobi och antisemitism kan existera
parallellt. Och vara precis lika avskyvärda.
Lena Berggren ser också hur bilden av muslimen i västerlandet allt mer
liknar den som fanns om juden under 30-talet.
—Idag ser vi samma stereotypisering av muslimer som tidigare drabbat
och fortfarande drabbar judarna. Samma konspirationsteorier om att de ska
ta kontroll över världen. Både judar och muslimer framställs som förslagna
och opålitliga.
Hur ser du på de olika karikatyrer om
Mohammed som har lett till terrorattentat?
— Personligen gillar jag inte lyteskomik och dessa karikatyrer är en form
av lyteskomik. Det är hårfina skillnader med de rasistiska teckningar som
hamnade i Der Stürmer. Men jag säger inte att det ska förbjudas.
Tiden för intervjun börjar ta slut. En sista fråga. Är hon, forskaren i människans onda gärningar, optimist eller pessimist inför framtiden?
— Jag är nog mest optimist. Visst ser vi nu många tecken på nationalism
och motsättningar mellan kulturer, men om det svänger fort åt ett håll kan
det svänga lika fort åt andra hållet. Jag är i grunden radikal socialliberal och
tror på människans inneboende förmåga att ändra världen till det bättre.
Sedan kommer tillägget, det typiskt sakliga Lena Berggrenska.
— Vi kan använda historien till att förstå vår samtid, men inte för att
förutse framtiden. ○
tänk nr 1 2015
50
1965. Umeå universitet invigs
DEN 17 SEPTEMBER 1965 invigs
Sveriges femte universitet i
Umeå. Ceremonin hålls i Östra
gymnasiets aula och kung Gustav
VI Adolf och prinsessan Sibylla är
på plats. Onkologen Lars-Gunnar
Larsson installeras som rektor.
Rektorskedjan i guld är en gåva
från Umeå stad. I invigningstalet
uttalar sig kungen om vikten av
att även de humanistiska ämnena
finns vid ett universitet. Universi­
tetet har vid den här tidpunkten
en odontologisk, en medicinsk
och en filosofisk fakultet.
Mer om vårt jubileum
hittar du på
www.50.umu.se
BILDER: SÖREN ANDERSSON,
ELIN BERGE, BERGSLAGSBILD,
BERTIL EKHOLTZ, MALIN GRÖNBORG,
JOHAN GUNSÉUS, FREDRIK LARSSON,
MIKAEL LUNDGREN, HARRY LINWALL
VK, ANDREAS NILSSON, MARTIN
MATTSSON, JAN OLOFSSON VK,
HENKE OLOFSSON, POLISEN, MATTIAS
PETTERSSON, VIKTOR VALLSTRÖM.
tänk nr 1 2015
ÅR
AV NYTÄNKANDE
På en åker intill storskogen, en bit från sjukhuset, fanns drömmen
om att det en dag skulle ligga ett universitet. Idag är drömmen
inte bara verklighet — Umeå universitet är ett av landets mest
välrenommerade och har över 30 000 studenter varje år.
TEXT: DAVID STARK, MARIA ODEH
33
Akademin i storskogen
DRÖMMEN OM EN akademi i storskogen blev verklighet den 17 september
1965. Då invigde kung Gustav VI Adolf och prinsessan Sibylla Sveriges nordligaste universitet i björkarnas stad Umeå.
På bara 50 år har Umeå universitet vuxit till att bli ett både välrenommerat
och eftertraktat universitet. Idag är universitetet det tredje största i landet sett
till antalet sökande.
Frågan är om de som kämpade för universitetets tillkomst på 1940- och
50-talen ens vågade tänka tanken att universitetet en vacker dag skulle ha
drygt 30 000 studenter och 4 300 anställda. Det var verkligen ingen självklarhet
att den lilla staden i norra periferin skulle välsignas med ett eget universitet.
I åratal kämpade politiker, tjänstemän, redaktörer och andra makthavare sida
vid sida för att Umeå skulle få sitt universitet. Flera motioner skrevs av
norrländska riksdagsmän från olika partier. Men det blev avslag på avslag.
Samtidigt fanns det flera norrländska städer som aspirerade på att bli
universitetsstäder: Östersund och Härnösand. Mellan Härnösand och Umeå
utbröt en hård kamp. Debatten gick het på lokaltidningarnas sidor och även i
rikspressen. Till slut avgick Umeå med segern.
1968. Campus växer med nya byggnader
SAMHÄLLSVETARHUSET och Universitetsbiblioteket står klart och tas i bruk 1968.
Under samma år delas filosofiska fakulteten upp i en matematisk-naturvetenskaplig,
en samhällsvetenskaplig och en humanistisk fakultet. Den humanistiska fakulteten inrättas efter riksdagsbeslut från året innan. Universitetet har nu 2 000–3 000
studenter.
1969. Norra skenet får sin plats
SYMBOLEN FÖR Umeå universitet kom på plats efter en riksomfattande tävling som utlystes 1967. Ernst Nordin, ursprungligen från
Selånger i Medelpad, vann tävlingen och två år senare kunde han
vara med och resa Norra skenet. Skulpturen består av hopsvetsade
fyrkantsrör i polerat rostfritt stål. Den står på fyra ben och har ett
inbyggt strålkastarsystem. 1995 flyttades skulpturen till dagens plats
vid Universitetsdammen för att ge plats åt Lärarutbildningshuset.
Ernst Nordin, född 1934, har skapat flera offentliga skulpturer, men
hans verk finns också i var svensks plånbok. Han ligger nämligen
bakom kungaporträttet på en- och tiokronan från 2001. 2012 vann
han även Sveriges riksbanks tävling som har gett honom möjlighet att
skapa motiven på Sveriges nya mynt från 2016.
34
tänk nr 1 2015
1965–1975
1970. Universum invigs
FEM ÅR EFTER invigningen har universitetet
8 000 studenter. Nu invigs också Universum,
som idag innehåller allt från restaurang (en dagens lunch kostade 5,50 kronor vid tidpunkten)
och kårhus till frisersalong och studie­lokaler.
I Universumhuset idag ligger också Aula
Nordica – Umeås största konferenslokal med
plats för 1 000 personer.
Universum var den tredje byggnaden som
uppfördes vid dammen. Huset bestod egentligen av två delar – en restaurang och ett kårhus
– men i praktiken användes Universum som en
lokal på hela 3 600 kvadratmeter en trappa
upp.
Universum var tidigt en plats för dans och
fest. I januari 1975 kom schlagervinnarna Abba
på besök för en spelning i det så kallade Röda
Havet (Cosmos). Det legendariska bandet
gjorde dock ingen större succé. När spelningen
var över lämnade publiken lokalen snabbt
och gick därmed miste om det tänkta
extranumret – Waterloo.
1972. Hyreshöjningar
ledde till vild strejk
1973. Distansutbildning
SOM ETT AV de första universiteten i landet erbjöd universitetet distanskurser med start 1973.
Under de inledande åren erbjöds distansutbildningar i bland annat administrativ teknik,
engelska, idéhistoria, matematik, nationalekonomi och nusvenska.
Dåtidens distansutbildning byggde förstås på dåtidens korrespondens. Studenterna läste
hemma med hjälp av självinstruerande läromedel, brevkontakter och ibland kassettband.
De hade också telefonkontakt med lärarna, och vid några tillfällen samlades man på universitetet kortare perioder för att gå igenom svårare kursmoment eller skriva tentamen.
Att studera på distans är fortfarande ett eftertraktat alternativ. Under 2014 har Umeå
universitet runt 3 700 helårsstudenter som läser på distans.
tänk nr 1 2015
I ETT HALVÅR kämpade studenterna mot höjda hyror. I januari
1972 kulminerade hyresstrejken, när värden och myndigheter både
högg och sågade sig in i studentbostäderna på Gluntens väg.
Värden ifråga var Stiftelsen Umeå studentbostäder – SUSB – vars
krav på en åttaprocentig höjning av hyran
blev för mycket för
studenterna. Enligt
Västerbottensnytt var
det i oktober 1971 hela
3 000 studenter som
vägrade betala sin hyra
och den 1 november
beslöt man på ett
stormöte att gå ut i en
regelrätt hyresstrejk.
På plats fanns bland
andra tv-profilen
Staffan Ling som gjorde en film om händelsen.
– Det var ju framför allt i Ålidbacken, på Gluntens väg som
fronten stod. Där barrikaderade man sig och släppte inte in några
medier utom oss. Och det kan jag väl avslöja nu 40 år efteråt att
de bar även med cykelställ in, som vi kunde kedja fast i trappen,
berättade Staffan Ling för Västerbottensnytt i en intervju 2011.
Strejken slutade med vräkningar och genomförda hyreshöjningar.
Samtidigt bildades en hyresgästorganisation bland studenterna.
Den fick också rätten att framöver förhandla om hyrorna med
värden.
35
1977. Första
högskoleprovet
”UNGEFÄR HUR många distansminuter
hinner en båt, som gör 3 knop, om färden varar
i 1 timme och 5 minuter?”
Så löd en av frågorna i det första högskoleprovet, till stor del framtaget vid Umeå universitet.
Från 1977 till 1991 användes provet som ett
urvalsinstrument för vissa grupper av sökande.
Från 1991, då det infördes nya regler för antagning till universitets- och högskolestudier, görs
urvalet utifrån gymnasiebetyg eller resultat på
högskoleprovet.
Antalet personer som gör provet varje år
varierar, mellan 65 000 och 145 000. Sedan 1991
har alltså över en miljon människor gjort provet.
Dock har bara 9 lyckats med konststycket att ha
alla rätt.
1981. Bildmuseet öppnar på Gammlia
EN VIKTIG grundsten i det som idag är
Konstnärligt campus är Bildmuseet. Den
statligt ägda konsthallen grundades av
Umeå universitet 1981 och låg under sina
första 30 år granne med Västerbottens
museum på Gammlia. Ursprungligen
präglades satsningen på en konsthall av
dåtidens kulturpolitik, med syften som ”ge
människor möjligheter till egen skapande
verksamhet” och ”motverka kommersialismens negativa verkningar”. Idag är Bildmuseet platsen som gäller om man vill se
internationell samtidskonst av högsta klass
i Umeå, eller konsthistoriska återblickar,
fotografi, arkitektur och formgivning.
Sedan juni 2012 återfinns museet i en
iögonfallande, 36 meter hög byggnad vid
Umeälvens strand. Museibyggnaden, ritad
av Henning Larsen Architects i samarbete
med White arkitekter och med en fasad av
sibiriskt lärkträ, har omskrivits som ett av
världens vackraste universitetsmuseer.
Bildmuseet var 2014 en av toppkandidaterna till Europarådets museipris liksom till
den svenska utmärkelsen Årets museum,
och fick samma år ett hederspris av juryn
för tävlingen European Museum of the
Year Award.
1978. Skogshög­skolan invigs
SKOGENS BETYDELSE för Umeå universitet – och vice versa – går inte att förringa.
1978 invigs Skogshögskolan, som tillhör Sveriges Lantbruksuniversitet.
1999 bildades UPSC, Umeå Plant Science Centre, som ett samarbete mellan Institutionen
för skoglig genetik och växtfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet och Institutionen för
fysiologisk botanik vid Umeå universitet.
UPSC, ett centrum för experimentell växtforskning, har vid flera tillfällen gett prov på sin
starka forskningsmiljö. 2013 lyftes det så kallade Berzelii-centret fram som ett av världens
främsta inom skogsbioteknik. Samma år riktades stor internationellt uppmärksamhet mot
bland andra professorerna Ove Nilsson, Pär Ingvarsson och Stefan Jansson som då kunde
presentera en unik kartläggning av granens gener.
Bilden är från Skogshögskolans invigning. Konstverket, som har en lika framträdande
plats än idag, är skapat av Anders Åberg.
36
tänk nr 1 2015
1975–1995
1983. Universitetshallen
byggs — Iksu sport tar form
IDROTTSKLUBBEN STUDENTERNA i Umeå, Iksu, har
idag över 20 000 medlemmar och är därmed en av de
största idrottsföreningarna i landet. När föreningen 1983
invigde sin första sporthall, Universitetshallen, hade
knappast någon räknat med den utveckling som väntade.
Iksu sport upptar idag över 21 000 kvadratmeter och är
Europas största träningsanläggning.
Föreningen har 16 olika sektioner och mest framgång
har man rönt inom innebandyn. Damlaget tog sitt första
SM-guld 2005. Totalt har det blivit fyra SM-guld och tre
guld i Europacupen för klubblag.
Iksu samarbetar med Umeå universitet, inte minst
Idrottshögskolan och enheten för idrottsmedicin. En
stor del av universitetets idrottsundervisning bedrivs på
Iksu sport, bland annat genom elitidrottsavtal som ger
studenter möjlighet att kombinera studier och träning på
hög nivå. Universitetet är också en viktig anledning till att
exempelvis det framgångsrika innebandylaget har så lätt
att rekrytera nya spelare.
1984. Dallas
kommer till Umeå
DET ÄR 1984 och i Sverige råder sedan
tre år tillbaka Dallas-feber, lika länge som
tv-serien med samma namn som den
amerikanska staden visats i SVT. Serien
satte inte bara prägel på vårt tv-tittande,
den influerade exempelvis även arkitekturen vid tidpunkten. Just 1984 stod det så
kallade Dallashuset klart i Umeå, byggnaden som man idag ser vid universitetssjukhusets norra entré. I huset finns bland
annat apotek, bibliotek, vänthall och
framför allt Institutionen för odontologi,
i folkmun kallad för tandläkarhögskolan.
1988. Forskning för framtiden
FORSKNING HANDLAR inte bara om att hitta svar här och nu,
utan också om att samla och bevara information för en mycket
lång framtid. På denna långsiktiga kunskapsfront har Umeå universitet kämpat flitigt genom åren med sina nationella forskningsdatabaser. 1988 startade Betula – en studie av demens, åldrande och
minne. Studien har pågått med samma deltagare i över 25 år. Året
innan inleddes i samarbete med landstinget uppbyggnaden av
en av världens första medicinska biobanker. Genom mängder av
insamlade blodprov har nya riskfaktorer för cancer, diabetes och
hjärt- och kärlsjukdomar kunnat upptäckas. Det är även tack vare
medarbetare vid Umeå universitet som vem som helst idag kan
följa olika personer under flera år och genom olika livshändelser.
Den Demografiska databasen som startades i början av 70-talet
för att digitalisera bland annat kyrkböcker är enligt Vetenskapsrådet idag en av landets viktigaste internationella infrastrukturer
med över en miljon människor registrerade.
1989. Grön handel
på frammarsch
HANDELSHÖGSKOLAN vid Umeå universitet
invigs 1989 och bygger snabbt upp en betydande
internationell verksamhet. Här läser idag studenter
från många länder och institutionerna satsar stort
på utlandspraktik och fältstudier utomlands för ett
hundratal studenter varje år. Våren 2015 miljö­
certifierades Handelshögskolan, vilket betyder att
de 250 studenter som tar examen varje år träder
in i arbetslivet väl förberedda för ett miljöanpassat
arbetssätt. Certifieringen gav skolan mersmak för
miljöarbete. I höst startar därför två nya inriktningar på masterutbildningen i nationalekonomi
med inriktning mot miljö- och resursekonomi
samt i hälsoekonomi.
tänk nr 1 2015
1995. Universitetet når 25 000 studenter
30 ÅR EFTER INVIGNINGEN har Umeå universitetet för första gången över 25 000 studenter. Med det kraftigt
ökade antalet studenter blev även campus vid den här tiden större och större. 1994 stod Beteendevetarhuset,
MIT-huset och Teknikhuset färdiga. Tanken med MIT-huset, som ligger mellan Universitetsbiblioteket, Universum
och Naturvetarhuset, var att binda ihop och skapa sammanhang mellan campus olika delar. 1996 invigdes Lärarutbildningshuset.
37
1998. Sara Lidman donerar sitt
arkiv till Universitetsbiblioteket
1997. Brännbollscupen får VM-status
ATT VM I BRÄNNBOLL hålls i Sverige är självklart. Att VM arrangeras – varje år – i just
Umeå är det knappast någon som protesterar mot. När Brännwalls vann den första upplagan av tävlingen 1974 hade laget 43 konkurrenter bakom sig i resultatlistan. De kommande
åren växte tävlingen lavinartat och 1990 passerades för första gången 1 000 deltagande
lag. Brännwalls, Jesu lärjungar, Styva lemmar slår till och de andra tidiga vinnarna av cupen
fick dock inte kalla sig världsmästare i brännboll. Det fick däremot BK Rel, 1997 års vinnare. Det var nämligen då som brännbolls­cupen fick status som världsmästerskap. BK Rel
är idag sjufaldiga världsmästare. Ännu vassare är laget Sikta mot tjejen, som har vunnit
Tjejcupen hela nio gånger.
Brännbollscupen arrangeras i maj månad. I samband med cupen arrangeras även musik­
festivalen Brännbolls­yran.
FORSKNINGSARKIVET PÅ Universitetsbiblioteket rymmer originalmanus
och andra handlingar från författare som Torgny Lindgren, Folke Isaksson
och Carl-Göran Ekerwald. Sedan 1998 finns här även Sara Lidmans arkiv.
Sara Lidman (1923–2004) föddes i Missenträsk i Västerbotten. 1953 debuterade hon med boken Tjärdalen, vars miljö och språk är hämtade från
hemtrakterna. Vid sidan av det framgångsrika författarskapet var Sara Lidman en debattör av rang och utmärkte sig inte minst under Vietnamkriget.
I slutet av 1970-talet flyttade hon hem igen till Missenträsk och påbörjade det så kallade Jernbaneeposet, sitt stora arbete om moderniseringen
och koloniseringen av Övre Norrland. 1978 utsågs Lidman även till filosofie
hedersdoktor vid Umeå universitet.
Precis som Forskningsarkivet har universitetets DiVA, det digitala
vetenskapliga arkivet med publikationer av universitetets forskare och
studenter, vuxit sig väldigt starkt genom åren. Under 2013 passerade
arkivet en riktig milstolpe då över 1 miljon nedladdningar gjordes. Av alla
nedladdningar som gjordes 2013 var bara en dryg tredjedel från Sverige.
Totalt laddade besökare från över 200 länder ner texter från Umeås DiVA.
1997. Tekniska högskolan bildas
NÄR TEKNISKA HÖGSKOLAN bildades vid Umeå universitet var det resultatet av ett
redan omfattande tekniskt utbildningsutbud. Den allra första civilingenjörsutbildningen
– Teknisk fysik – drog igång redan 1988. Ytterligare tre civilingenjörsprogram hölls vid
universitetet den dagen tekniska högskolan bildades.
Idag är högskolan en del av den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Den tekniska
forskningen är därmed också starkt integrerad med den naturvetenskapliga. Runt 400
nya studenter antas varje läsår till något av universitets idag sju civilingenjörsprogram och
runt 200 studenter antas till någon av de fem högskoleingenjörsprogramutbildningar som
erbjuds.
Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik finns kvar vid universitetet och är populärt
bland studenterna. Det var också det enda civilingenjörsprogram i teknisk fysik i landet
som fick högsta betyg i Universitetskanslerämbetets senaste utvärdering.
38
tänk nr 1 2015
1995-2005
1998. Digital grogrund
UMEÅ UNIVERSITET var tidigt på bollen när det började puttra
inom den digitala utvecklingen på 1990-talet. Lärosätet gjorde 1998
ett spektakulärt avstamp inom digital humaniora med uppbyggnaden av Humlab – ett digitalt laboratorium för både forskare och
studenter inom den humanistiska fakulteten. Idag är labbet 500
kvadratmeter stort och innehåller ett helt landskap av digitala
skärmar som används bland annat för konstprojekt men även för att
visualisera forskning. Konceptet har också kopierats under namnet
Humlab-X på Konstnärligt campus.
Före Humlab utmärkte sig universitetet inom den digitala forskningen redan 1989 då studier inleddes kring så kallade superdatorer.
2004. Umeå Biotech Innovator
bildas som inkubator
UMEÅ BIOTECH INNOVATOR, UBI, är ett av flera bolag som har stark
anknytning till och spelar en viktig roll för Umeå universitet. UBI är en
inkubator som bildades 2004. Det ägs av Uminova Innovation AB.
Inkubatorns uppgift är i det här fallet att stimulera utvecklingen av
framstående bioteknikforskning till framgångsrika affärsidéer för en
global marknad. Förutom kunskap om affärer och affärsutveckling
tillhandahåller Umeå
Biotech Innovator
laboratoriefaciliteter
till forskarna.
En av många
som har utvecklat
sin företagsidé
med UBI:s hjälp är
Christer Malm, lektor
vid Institutionen för
samhällsmedicin och
rehabilitering. Malm
och hans forskarteam
har utvecklat en
analysmetod för att
avslöja bloddopade
elitidrottsmän.
2000. Vaartoe — Centrum för
Samisk forskning bildas
VAARTOE ÄR Centrum för Samisk forsknings (CeSam) sydsamiska namn
och betyder "ett fjäll med milsvid utsikt". Vaartoe symboliserar också ett
arbetssätt – tvärvetenskapligt, gränsöverskridande och internationellt.
Vaartoe/CeSam samordnar och initierar forskning i och om Sápmi, med
fokus på samiska och andra urfolks kulturer, samhällen, historia och
språk. Det är ett nav för doktorander och forskare från olika discipliner
inom universitetet. I samverkan med samiska aktörer, organisationer och
samhälle skapas en positiv forskningsmiljö där kreativa möten och tankeutbyten berikar forskningen.
tänk nr 1 2015
2002. Gastronomi på campus
GASTRONOMIPROGRAMMET, som erbjuds på Restauranghögskolan, omfattar 180 poäng
och har två inriktningar – Kreativ matlagning och Värdskap. Just kreativ matlagning är
något som bland andra stjärnkockarna Mathias Dahlgren och Marcus Samuelsson är kända
för. Det är också två av de namnkunniga gastronomer som Restauranghögskolan lockat till
sig som adjungerade professorer. Restauranghögskolan invigdes 2002.
39
2006. Vetenskapsluncherna drar igång
DE POPULÄRA Vetenskapsluncherna är
ett sätt för inte minst Umeåborna att ta del
av all den spännande forskning som pågår
vid universitetet. Luncherna hålls under
höst- och vårterminen på torsdagar på Kafé
Station och vid varje tillfälle hålls ett föredrag på 20 minuter, följt av en frågestund.
I den kommande höstens program hittar vi
så vitt skilda programpunkter som ”barns
matvanor” och ”invandrares integration på
arbetsmarknaden”.
Även Forskningens dag, som arrangerades
för första gången 1998, är viktig för att ge
aktiva Umeåforskare möjlighet att presen-
tera sina resultat och idéer i ett intressant ämne för allmänheten. Forskningens
dag leds av tv-profilen Sverker Olofsson,
hedersdoktor vid arrangerande Medicinska
fakulteten.
2008. En riktigt grann gammal gran
HÖGT UPP på Fulufjället i Dalarna står en vindpinad gran som inte ser
mycket ut för världen. Men faktum är att detta endast till hälften klädda
barrträd är världens äldsta ännu levande träd. Old Tjikko, som den heter
efter sin upptäckares Siberian Husky-hund, har bokstavligt talat rötter som
sträcker sig minst 9 550 år bakåt i tiden. Genom åren har Old Tjikko haft
många stammar eftersom träddelarna i omgångar dött och nya bildats. Att
räkna årsringar är därför inget alternativ, men år 2008 kunde forskare från
Umeå universitet åldersbestämma granen med hjälp av kol 14-datering av
trärester i jorden runt trädet.
2008. Genusforskning på tvären
2006. Umeå kommer närmare rymden
SEDAN UMEVATORIET invigdes på våren 2006 har Umeåborna kommit betydligt
närmare rymden, åtminstone visuellt och kunskapsmässigt. Umevatoriet är ett observatorium och planetarium som drivs av universitetet och Umeå kommun i samarbete. Syftet är
att främja intresset för naturvetenskap, teknik och matematik. I Umevatoriet finns bland
annat en konstgjord stjärnhimmel, ett planetarium där besökarna kan följa vissa
skeenden i rymden.
40
FRÅN ALLMÄNMEDICIN till filosofi. Genusforskningen kan, och bör,
appliceras inom alla olika områden. Det är en av ambitionerna för Umeå
centrum för Genusstudier, UCGS. Den 1 januari 2008 bildades programmet
av tidigare Kvinnovetenskapligt forum och
Genusforskarskolan.
Jonas Sjöstedt, idag
ledare för Vänsterpartiet, var den första att
hålla i ordförandeklubban. Men universitets
genusforskning går
betydligt längre
bakåt i tiden än så.
Redan 1976 startades
den första kursen i
kvinnoforskning, då
med könsroller som
utgångspunkt för studierna. 21 år senare utsågs Britt-Marie Thurén till
Sveriges första professor i genusvetenskap.
Ett 30-tal doktorander från främst Umeå universitet och Mittuniversitetet är idag knutna till denna forskarmiljö, som utsetts till ett så kallat
Center of Gender Excellence av Vetenskapsrådet.
tänk nr 1 2015
2006–2010
2007. 100 miljoner kronor i stordonation
NÄR FASTIGHETSBOLAGET Balticgruppens grundare och huvudägare Krister Olsson i
slutet av 2007 donerade 100 miljoner kronor till Umeå universitet, var det en av de största
donationerna ett svenskt universitet tagit emot. Donationen gjordes i syfte att främja
vetenskaplig forskning och utbildning vid universitetet.
När Konstnärligt campus uppfördes (invigning 2012) tecknades ett avtal mellan hyresvärden
Balticgruppen och Umeå universitet gällande en hyresrabatt på hela 90 miljoner kronor. Balticgruppen var fram till i somras ensam ägare av fastigheterna på Konstnärligt campus. Efter att
nu ha sålt av en del av campus till Wallenberg Foundations AB ser Krister Olsson nya möjligheter
för Balticgruppen att ”fortsätta investera i Umeå och stadens utveckling”.
Den kreativa arenan Konstnärligt campus består av Designhögskolan, Arkitekthögskolan,
Konsthögskolan, Humlab-X, Bildmuseet och Sliperiet. Inte minst Designhögskolan har under åren
byggt upp ett exceptionellt gott anseende internationellt och har under flera år rankats som en
av världens bästa designutbildningar. Sliperiet är det senaste tillskottet på Konstnärligt campus
och en av Umeå universitets satsningar på samverkan och innovation. Sliperiet erbjuder nya
former för möten, studior och verkstäder för forskning, undervisning och samverkan.
2009. Idrottshögskolans
Helena Jansson tar VM-guld
NÄR UMEÅ UNIVERSITET i våras fick status som riksidrotts­
universitet hade dess studenter och lärare redan satt skolan
ordentligt på kartan. Helena Jansson kombinerade läkarstudier
med en elitsatsning på orientering. 2009 blev hon världsmästare
på sprintdistansen och efteråt tackade hon bland annat det unika
upplägg Umeå universitet kunde erbjuda, med rätt till anpassad
studiegång för elitidrottare. Helena Jansson har nästan årligen
kammat hem VM-medaljer sedan dess. Bilden är från 2011 när
Helena Jansson vann VM-guld på medeldistansen.
Minst lika mycket uppmärksamhet som nämnda världsmästare
fick riktades mot Håkan Alfredsson, professor vid Idrottsmedicin,
2008. Det var han och hans metoder som kom i centrum när
Zlatan Ibrahimović så kallade hopparknä skulle bli friskt till fotbolls-EM i Schweiz och Österrike. Om Zlatan fick ordning på knät?
Jodå, Zlatan gjorde Sveriges första mål i turneringen.
Idrottshögskolan inrättades 2000. Bland övriga riksidrottsuniversitet är skolan nu ledande i landet tillsammans med Gymnastik
och idrottshögskolan/Kungliga Tekniska högskolan och Göteborgs
universitet/Chalmers.
tänk nr 1 2015
41
2012. Arcum invigs
2011. Emmanuelle Charpentier
och MIMS sätter Umeå universitet på
världskartan
UMEÅ UNIVERSITETS arktiska forskning, som innefattar samtliga
fakulteter, är både rik och tvärvetenskaplig. Den 12 december 2012 invigdes därför Arcum – Arktiskt centrum vid Umeå universitet – som knappt
tre år senare samlar över 200 affilierade forskare.
En av Arcums huvuduppgifter är att presentera all den arktiska forskning som bedrivs. Centrumet ger även forskarna stora möjligheter till
samarbeten inom exempelvis projektadministration, handledning, inter­
nationella nätverk, seminarier och strategisk planering.
Med det stora antalet affilierade forskare utgör Arcum idag en mycket
stark forskningsmiljö.
I MAJ 2011 inviger Umeå universitet Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin, MIMS,
som redan före invigningsdagen väcker internationella toppforskares intresse. Vid laboratoriet bedrivs infektionsforskning som bland annat syftar till att hitta ny antibiotika.
Till MIMS knyts den franska bakteriologen Emmanuelle Charpentier, gästprofessor vid
universitetet sedan 2009, som gruppledare. Charpentier har sedan dess fortsatt att sätta
MIMS på världskartan, inte minst genom sin upptäckt av CRISPR-Cas9.
Emmanuelle Charpentier har under de senaste åren mottagit flera stora internationella
priser för sin forskning och i våras hamnade hon på Time Magazines lista över världens 100
mest inflytelserika personer. Under universitetets högtidsdag, den 17 oktober i år, kommer
Charpentier mottaga Umeå universitets EC Jubileumspris 2015.
2014. Umeå är
Europas kulturhuvudstad
UNIVERSITETET och inte minst Konstnärligt Campus med Bildmuseet
spelar en central roll när Umeå tar över stafettpinnen som en av Europas
två kulturhuvudstäder.
Umeå och Västerbottens uråldriga rötter i Sápmi gick som en röd tråd
genom hela kulturhuvudstadsåret. Programåret var indelat efter de åtta
samiska årstiderna och det samiska satte också stark prägel på invigningsceremonin som hölls på Umeälvens frusna is inför 55 000 besökare.
Bildmuseet öppnade året med utställningen Nammaláhpán där
Katarina Pirak Sikku färdades i rasbiologen Herman Lundborgs fotspår
i sameland.
42
tänk nr 1 2015
2011–2015
2015. Storsatsning på
molekylärmedicinsk
forskning
SVERIGE SKA ÅTERTA sin världsledande
position inom medicinsk forskning. En viktig del
av den planen är Wallenberg centrum för mole­
kylärmedicinsk forskning vid Umeå universitet.
Centrumet inriktar sig på bred molekylär­
medicinsk forskning och forskningsområden
som är erkänt starka vid Umeå universitet,
exempelvis cancersjukdomar, metabola sjukdomar som diabetes, sjukdomar i hjärna och
nervsystem, samt allvarliga infektioner.
En viktig länk och resurs i forskningen är
Biobanken norr, Västerbottens läns landsting
befolkningsbaserade biobank, som tillsammans
med genealogiska data ger ett unikt forskningsunderlag.
Bakom satsningen på centrumet vid Umeå
universitet, som invigdes i april 2015, står Umeå
universitet, Västerbottens läns landsting, Knut och
Alice Wallenbergs Stiftelse, Kempestiftelserna och
Cancerforskningsfonden i Norrland.
2015. Kulturen frodas vid universitetet
KULTUREN HAR alltid haft en central roll vid universitetet. Redan 1964 bildades Umeå Studentteater med
Kay Pollak, Staffan Ling och Peder Falk bland de första medlemmarna.
En förening som satt stor prägel på kulturlivet är Humlan, som bildades inom Umeå studentkår 1981 och är aktiv
än idag. Humlan driver den årliga festivalen Umeå Open som hölls för första gången 1998 efter att Umeå utsetts till
Årets popstad. Inför 2015 lät arrangörerna Umeåfestivalen växa och sprida den över flera dagar och flera scener.
Bland artisterna märktes bland andra Hello Saferide, alltså Annika Norlin, psykologstudent vid Umeå universitet.
En annan väsentlig del av det kulturella livet vid universitetet är också Kultur på campus, aktivt sedan 2003 och en
världsunik satsning på kultur i vetenskaplig miljö.
– Vi har hela tiden velat göra vårt campus mer levande och tror verkligen på värdet av en kreativ paus. Kultur
på campus är också en viktig mötesplats för medarbetare och studenter från olika vetenskapsmiljöer, berättade
grundaren och projektledaren Jonas Ericson i samband med 10-årsjubileet 2013.
Kultur på campus var också dragplåster på den Europaturné som gjordes inför kulturhuvudstadsåret 2014,
Caught by Umeå.
2015. Rankas bäst i Sverige av interna­tionella
studenter — för fjärde året i rad
2015. Polisstudenter
får högskoleexamen
POLISUTBILDNINGEN på Umeå universitet har
pågått sedan år 2000, men studenterna har inte
kunnat erhålla högskole­poäng i polisiärt arbete
eftersom detta inte funnits som huvudområde. I
år blev dock universitetet först i landet med att
ge polisstudenter högskoleexamen. Från och med
höstterminen får nämligen de studenter som gör
sin polisutbildning i Umeå 120 högskolepoäng i
just polisiärt arbete.
tänk nr 1 2015
ÅRETS FRAMGÅNGAR i International Student
Barometers (ISB) enkätundersökning är faktiskt
bara en i raden av utmärkelser och rekord som
är värda att rapportera om från 2010-talet.
2013 rankades universitetet som bäst i
Norden bland lärosäten som är yngre än 50 år.
Samma år placerade sig Designhögskolan som
etta i världen i International Design Excellence Awards och på Red Dot Institutes lista
över designutbildningar i Europa, Nord- och
Sydamerika.
I takt med utmärkelserna och utvecklingen
av campus har också allt fler sökt sig till Umeå.
Inför höstterminen 2014 förstahandssökte hela
28 000 personer en utbildning vid universitetet.
Det var 1 200 personer fler än året innan och
en ökning som låg klart över genomsnittet för
landet. Rekordnoteringen för antalet studerande
vid universitet nåddes 2011 – runt 37 000 varav
cirka 15 000 var helårsstuderande.
43
Campus 2015
PÅ CAMPUS UMEÅ, som ligger centralt placerat i stan, ligger så gott som alla
universitetets utbildningar inom gångavstånd – allt för att studenter och forskare
ska komma i kontakt med andra vetenskaper på ett naturligt sätt. På Campus Umeå
finns även Umeådelen av Sveriges lantbruksuniversitet.
Konstnärligt campus, som ligger vackert vid Umeälvens strand är byggt på ett
tidigare industriområde. Här samlas nu Umeå universitets konstnärliga utbildningar,
i syfte att gynna framväxten av en kreativ miljö där arkitektur, design, konst och
yrkesverksamhet kan mötas.
50
ÅR
AV NYTÄNKANDE
Campus 1965
1963 BLIR Umeå officiellt en universitetsstad och två år senare, den
17 september, inviger Kung Gustav VI Adolf universitetet. Ceremonin
hålls i Östra gymnasiets aula. Onkologen Lars-Gunnar Larsson installeras
som rektor.
1965 har tidigare utbildningar som Medicinska högskolan och Tand­
läkarhögskolan gått upp i universitetet i form av medicinsk och odonto­
logisk fakultet, vilket kompletterades med matematisk-naturvetenskap­
lig samt filosofisk fakultet, för de samhällsvetenskapliga ämnena.
Bilden är från 1964, samtidigt som byggnaderna för fysiologi och
botanik byggs. De tas i bruk 1965–67.
Läs mer om vårt jubileum på www.50.umu.se
tänk nr 1 2015
nytänkarna
Kaptenen intar kommandobryggan. Tjänsteskaparen
lämnar ritbordet. Och Balanskonstnären har hittat in
i sjukhussalen. Våra nytänkare har alla gått på
Designhögskolan vid Umeå universitet.
De har sin syn på vad design är. Och de är
alla med och förändrar världen.
Text: erik hörnkvist, maria odeH
Bild: mikael gustavsen, andreas nilsson
e
2015 & framåt
tänk nr 1 2015
45
FOTO: MIKAEL GUSTAVSEN
”Som designers är vår roll
på rymdskeppet jorden inte
att vara orkestern som
spelar glad musik, utan vi
måste upp på bryggan och
förändra kursen — eller
i alla fall bygga en
räddningsbåt.”
kaptenen
DET SKULLE LIKA GÄRNA kunnat bli platt fall
och slutet på designkarriären. I stället blev det
vändpunkten som utgör själva fundamentet till
vad som idag är design- och innovationsbyrån
People People.
Martin Willers var fortfarande student vid
Designhögskolan när hans solkräm, designad
speciellt för surfare, skulle få utrymme i TV4:s
Nyhetsmorgon. Men den förväntade triumfen
uteblev. Vad som i stället lyftes fram var att krämen innehöll zinkoxid som påverkar fertiliteten
i havet.
— Det blev ett wake-up call. Design ska inte
jobba enbart med yta. Som designers är vår roll
på rymdskeppet jorden inte att vara orkestern
46
som spelar glad musik, utan vi måste upp på
bryggan och förändra kursen — eller i alla fall
bygga en räddningsbåt, säger Martin Willers.
Det är ingen blygsam kurs han tagit ut. Med
små, till synes oansenliga, steg ska en hållbar
industriell revolution skapas. Som att skapa en
högtalare som håller hela livet ut genom att tekniken går att uppdatera med ett enkelt handgrepp.
Det började som en ren konceptuell idé för att
visa hur hållbar design kan se ut — och låta. Men
People Peoples genomskinliga högtalare blev
snart en global försäljningssuccé. Detta helt utan
att ta omvägen via någon av de globala elektronikjättarna.
— Crowdfunding har radikalt förändrat villko-
ren för design. Nu kan man rundgå den traditionella finansieringen genom att presentera en idé
som skrivs ut nästan gratis på en 3d-skrivare.
De fyra grundarna lärde känna varandra redan
på Designhögskolan. Numera designar inte Martin
Willers själv utan arbetar runt designteamen
för att ta bolaget framåt i ett snabbt föränderligt
landskap. ○
MARTIN WILLERS startade industridesignstudion
People People 2010. De fyra grundarna möttes på
Designhögskolan vid Umeå universitet. På People
People arbetar han med designdriven affärsutveckling för flera internationella startups och storföretag, som till exempel Samsung, Narrative, Filippa K
tänk nr 1 2015
FOTO: MIKAEL GUSTAVSEN
Tjänsteskaparen
GENIET SOM SKAPAR unika produkter som tar
plats och syns — det är den traditionella synen på en
designer. Men det var då. På designbyrån Veryday
leder Diana Africano Clark ett stort team som tillsammans utvecklar produkter och tjänster som inte alltid
skriker högst, men som är förankrade i människors
behov.
I våras lanserades Ikeas serie med trådlösa laddare
integrerade i möbler. Verydays uppgift var att designa
interaktionen så den skulle vara tydlig och diskret.
— Det är väldigt intressant hur folk tänker kring den
här typen av teknik. El syns inte, det trådlösa är också
osynligt. Vi jobbade mycket kring hur folk ska förstå
de här produkterna och hur man ska förklara en
inbyggd funktionalitet som inte syns i butikerna.
Diana började som ren produktdesigner i sitt
hemland Colombia, pluggade några år i Madrid
och hamnade sedan på Designhögskolan vid Umeå
universitet, där hon fokuserade på interaktionsdesign.
Efter examen anställdes hon som forskare. När hon
sedan började på Veryday fortsatte hon att forska
både för Designhögskolan och University of Southern
Denmark.
— Min bakgrund som forskare och min erfarenhet
från flera olika kulturer speglas i allt jag gör. Veryday
är en internationell byrå, jag tror att det krävs för att
bedriva den djupa research som vi gör. Vi måste verkligen förstå olika människor och deras drivkrafter.
Det är framförallt digitaliseringen som driver på en
utveckling där design ska ge svar på helt nya frågor.
— Tekniken ska inte driva hur vi lever våra liv, den
ska bara stödja oss. För att förstå hur vi ska åstadkomma det gör vi besök hemma hos folk. Det som
intresserar oss är människors vardag och hur de lever
sina liv.
Istället för att designa prylar som ska attrahera
konsumenten menar Diana att designen mer och mer
handlar om att utforma tjänster som förbättrar människors livskvalité. ○
DIANA AFRICANO CLARK är designstrateg på designbyrån Veryday. Hon arbetar inom ett brett område med
produkt- och tjänstedesign för såväl digitala som fysiska
miljöer. Efter sin examen 2002 stannade hon kvar
vid Designhögskolan på Umeå universitet som forskare
under en tid.
”Tekniken ska inte driva hur vi lever våra liv, den ska bara stödja oss.
För att förstå hur vi ska åstadkomma det gör vi besök hemma hos folk. Det som
intresserar oss är människors vardag och hur de lever sina liv.”
tänk nr 1 2015
47
FOTO: ANDREAS NILSSON
balanskonstnären
”Inom medicinteknisk design
är insatserna mycket högre.
Produkterna måste kunna
användas av många olika
personer — patienter,
sjukvårdspersonal och
ibland av föräldrar
som vårdar sina barn.”
48
UTMÄRKELSER I ALL ÄRA . För Özgur Tasar
är genuin yrkesstolthet att läsa jublande användarrecensioner eller att se när främlingar köper
en produkt han designat.
— För främlingen som står med en rakapparat
i handen i ett varuhus är det bara en pryl som
hen ska hem och använda, men för mig är det
väldigt personligt. Jag kan den där prylen innan
och utan, och har lagt ner massor av timmar på
att få till små, små detaljer. Det skapas en relation
mellan mig och den här personen. Det är väldigt
häftigt!
Efter sin masterexamen i avancerad produktdesign på Designhögskolan har Özgür Tasar
arbetat i en ledande roll som senior designer för
Philips i Nederländerna. Han har varit med och
utvecklat, förbättrat och förnyat prisbelönta produkter för personlig omvårdnad. Arbetsdagarna
präglas av samarbete i dess sannaste bemärkelse.
Produktutvecklingsteamet täcker in såväl grafisk
form och ergonomi som psykologi, mekanik och
resultat från livsstilsstudier.
De senaste åren har Özgur Tasar arbetat sig
bortom badrumshyllan och vidare in i sjukhussalen.
— Inom medicinteknisk design är insatserna
mycket högre. Produkterna måste kunna användas av många olika personer — patienter, sjukvårdspersonal och ibland av föräldrar som vårdar
sina barn. Det tar mycket tid och energi att hitta
rätt balans i mitt arbete.
Den medicintekniska utvecklingen går framåt
i raketfart, och många av de projekt Özgur Asar
arbetar med handlar snarare om att lösa helt nya
problem än att utveckla existerande produkter.
— Det kan kännas överväldigande att börja på
okänt territorium med ett helt tomt ark i skissblocket. Men jag är en riktig vetenskapsnörd,
så jag går igång på möjligheten att få lära mig
nya saker om till exempel medicin. Och om
min design kan göra människor friskare eller
gladare så kan jag känna att jag har bidragit
till omvärlden. Det är väl egentligen det alla
vill göra. ○
ÖZGÜR TASAR tog sin kandidatexamen i
industridesign på Middle East Technical
University, METU, i Ankara, Turkiet år 2000
och sin Master of Arts i avancerad produktdesign på Designhögskolan vid Umeå universitet 2005. Han anställdes hos Philips Design 2005
och arbetar för närvarande som senior designkonsult inom området forskning och innovation inom
hälso- och sjukvården.
tänk nr 1 2015
Skogen och
det sköna
TEXT: ANNA STÉNS ILLUSTRATION: VERONICA BALLART LILJA, FORMNATION
tänk nr 1 2015
▲
Skogen har alltid varit en central del av den norrländska
identiteten. Men hur förvaltar vi skogen på bästa sätt?
Och hur ska balansen mellan ekonomi, estetik och miljö se ut?
Svaren har skiftat under historiens gång. Tänk lät skogsforskaren
Anna Sténs göra en betraktelse över synen på skogen,
från Carl von Linné till dagens bioekonomi.
49
”Stora skogarna af tall står öde och fåfäng, ty ingen
behöfver timbret, faller omkull och rotnar bort.”
N
ÄR CARL VON LINNÉ var ute på sin lappländska resa under det tidiga 1730-talet slogs han av
skogarnas myckenhet och överflöd. Det var ett par
decennier innan de kolslukande järnbruken etablerades vid Västerbottenskusten och tjärbränning
blev en stor exportvara och innan skogsbolagens ”miljondrivningar” av sågtimmer ägde rum i Västerbottens inland.
Att skogarna inte brukades under denna förindustriella
period och därför slösades bort hade emellertid Linné fel i.
Redan vid denna tid användes Västerbottens skogar till många
olika ändamål. Länet var förvisso sparsamt befolkat men såväl
renskötande samer och bofasta använde träden och skogsmarken till exempelvis bete, byggnadsvirke, brännved, barktäkter
och myrslåtter. Närmare kusten användes timmer till byggande
av båtar och skepp. Mer virkeskrävande aktiviteter som påverkade skogarna på olika sätt var kolning, salpeter- och pottasketillverkning samt tjärbränning.
I mitten av 1700-talet anlades järnbruken i Olofsfors och
Robertsfors. Järnhanteringen krävde stora mängder träkol och
den mesta arbetskraften behövdes därför just i skogen för att
fälla träd, resa kolmilor, vakta kolmilorna och frakta träkolet till
bruken.
FOTO: JOHAN GUNSÉUS
DEN SKOGSRELATERADE verksamhet vi bäst känner till idag
är förstås skogsbruket och virkes- och massaindustrin. I mitten
av 1800-talet växte produktionen av sågat virke till en storindustri in norra Sverige. Ångdrivna sågar etablerades i rad längs
med kusterna för utskeppning av sågat timmer, till att börja med
framför allt till Storbritannien.
I historieskrivningen upprepas berättelser om hur stat, bönder och skogsbolag i Norr- och Västerbotten nu gjorde allt för
att tjäna pengar på skogen. Staten ändrade om och definierade
ägandet av statlig
respektive privat
skogsmark genom den så kal�lade avvittringen
och gjorde
därmed klart vad
som var statlig
mark och inte.
Bönder anklagades under tiden
för att avverka
träd i kronoskogarna för vidare
ANNA STÉNS är historieforskare vid
försäljning till
Institutionen för idé- och samhällsstudier
skogsbolagen,
vid Umeå universitet. Hon har i sin forsken företeelse
ning specialiserat sig på frågor kring
som redan vid
sociala och estetiska värden i skogen.
sekelskiftet 1900
blivit nationellt
känd som ”baggböleri”. Begreppet har sin grund i att James
Dickson — under lång tid ägare till det stora bolaget Baggböle sågverk utanför Umeå — flera gånger hamnade inför rätta för att ha
köpt olovligt avverkat virke av bönder. Skogsbolagen blev även
ökända för att köpa upp bönders skog till underpriser i syfte
att komma åt billigt timmer. Även denna företeelse kom under
senare tid att betecknas som baggböleri.
För att försöka hindra den totala exploateringen av skogarna,
framför allt i Västerbottens kustland, införde staten under sent
1800-tal en dimensionslag som skulle skydda avverkning av träd
under en viss dimension. Denna kom att finnas kvar fram till
1948, då den nationella skogslagstiftningen även kom att gälla för
Norr- och Västerbottens skogar. Norrlandsfrågan och förbudsstiftningen blev också ett sätt för staten att försöka få ordning på
skogsresursen och skogsbruket i norra Sverige.
Men allt skogen har att erbjuda är inte produktion av varor
som kan säljas för pengar. Skogen och träden uppskattas även
för sina andra värden. Så tänkte ju även Linné på sin tid. Intresset för att bevara och förädla skogens och skogsträdens skönhet
har funnits sedan antiken och redan under 1700-talet skrevs
läroböcker i ämnet. Estetik betyder ”vetenskapen om det
sköna”. Skogsestetik definierades i början av 1900-talet som
”läran om den vårdade skogens skönhet”.
Under 1800-talet, med industrisamhällets framväxt och nationalromantikens tillbakablickande idéströmning, ökade intresset
för det vilda, storslagna och orörda landskapet. Tidens filosofer,
konstnärer, författare och vetenskapsmän fascinerades av den
av människohand opåverkade och, i deras tankevärld, typiskt
”svenska” naturen. Deras engagemang inom politiken och i ideella föreningar som Svenska Turistföreningen och Naturskyddsföreningen ledde så småningom fram till instiftandet av Sveriges,
tillika Europas, första nio nationalparker på statlig mark i
1900-talets början. Majoriteten av dessa utgjordes av storslagna
fjällmiljöer i Norrbottens län, men några mindre jordbruks- och
skogsområden avsattes också.
Intresset för enstaka, ”märkvärdiga” objekt i naturen var
också stort i 1900-talets början. I skogsvetenskapens skrifter
uppmärksammades ovanliga ormgranar, jätteekar och felväxta
tallar. Samma år som nationalparkerna bildades antogs därför
också lagen om naturminnen, för skyddande av dessa enstaka,
märkvärdiga naturfenomen.
Intresset för det ”vilda”, ”ursprungliga” och ”sublima” har
ofta bestämt vilka landskap som ska sparas under modern tid.
För skogens del har därför urskogen varit ett ideal. Det har emellertid också funnits andra skönhetsideal bland skogsvetare, liksom hos filosofer, författare och konstnärer. De har beundrat det
harmoniska, välordnade och ”civiliserade”, sköna kulturlandskapet, liksom det kontrastrika ”pittoreska” landskapet. Ofta har
detta av människohand nyttiggjorda landskap uppskattats mer
än det vilda, åtminstone i litteraturen och konsten.
I slutet av 1800-talet publicerade den tyske jägmästaren och
politikern Heinrich von Salisch en handbok i skogsskötsel med
titeln Forstästhetik (1885). Hans syn på skogens estetiska värden
präglades av idéerna om det kultiverade och nyttiga landskapet. Att skogen skulle användas för virkesproduktion men ändå
”Intresset för det vilda, ursprungliga och sublima har ofta bestämt vilka
landskap som ska sparas under modern tid. För skogens del har därför
urskogen varit ett ideal. ”
50
tänk nr 1 2015
” Idag har en del större skogsbolag insett att skogsestetik ger bra pr. Istället
för att se på sociala och estetiska värden som en ekonomisk belastning så
framhålls de som en möjlig direkt ekonomisk tillgång. ”
skötas för att vara vacker och trivsam att vistas i var en bärande
tanke hos honom. Det var också den definitionen termen
skogsestetik fick i Sverige. Skogsestetik handlade alltså om den
”vårdade skogens skönhet” och inte den vilda och otämjda.
D
ET VAR EMELLERTID först i slutet av 1960- och
början av 1970-talet som intresset för skogens estetiska och sociala värden fullkomligt exploderade.
Bakom låg ett missnöje över den landskapsomvandling som tagit fart efter 1950, över det moderna
skogsbrukets metoder och jordbrukens nedläggning. Samtidigt
ökade efterfrågan på skogsområden som var lämpliga för rekreation.
Politikerna svarade med att tillsätta utredningar om skogsbrukets påverkan på landskap och miljö och inom skogsvetenskapen
började det produceras undersökningar om människors preferenser och rekreationsvanor i förhållande till skogslandskapet.
Den här sortens undersökningar görs fortfarande och många
av utgångspunkterna och de svar man kommer fram till har
liknat varandra genom åren. Några vanliga, återkommande
preferenser i de nordiska länderna är att skogar med blandade
trädslag föredras framför monokulturer med gran. Välgallrade
skogar med storvuxna tallar får emellertid alltid höga poäng. Tät
och mörk skog med mycket undervegetation förefaller inte så
populära eftersom de är svåra att röra sig och orientera sig i.
Skogens estetiska värden har ofta kopplats samman med
tänk nr 1 2015
rekreationsskogar och människans behov av avkopplande
upp­levelser. Tidigt slogs det därför fast att det framför allt var
den tätortsnära skogen man skulle fokusera på. Det var där
skogsägarna skulle modifiera sitt skogsbruk för att tillmötesgå
besökare. Det menade exempelvis Heinrich von Salisch i sin bok
om skogsestetik från sent 1800-tal.
Feodor Aminoff, byråchef vid Domänstyrelsen, förklarade
vidare 1927 att, ”Skogar nära städer och större samhällen tarva
en särskild behandling. Man måste förstå, att sådana skogar äro
till ej blott för att skänka sin ägare direkt ekonomisk vinning,
utan även för att bereda vila och vederkvickelse för öga och
sinne hos människorna.” Dessa argument håller även idag när
olika intressen konkurrerar om stadsnära skogar.
Flera konflikter har också blivit synliga i de undersökningar
som gjorts, till exempel vem som ska ta ansvar för skogens
estetiska värden. Under 1960- och 70-talet var skogsägarnas
budskap tydligt: att det var ”det allmännas”, det vill säga statens
och kommunernas, ansvar att skapa skogar som människor ville
vistas i. Markägarna skulle ersättas för det intrång de drabbades
av. Marker nära tätorter kunde med fördel tas över av kommunerna och göras om till natur- eller fritidsreservat. Även om en
markägare ville satsa på ”fritidssocial verksamhet” av fri vilja, så
skulle denne få ersättning från det allmänna.
Att skogsägarna kunde tjäna ekonomiskt på att ta estetiska
och sociala hänsyn var det sällan någon som hävdade. I något
51
”Forskarna är tämligen överens om att trycket på skogen kommer att
öka i framtiden, om världspolitik, ekonomi och miljöproblem ska ta
en positiv riktning.”
fall framhölls möjligheten till en indirekt ekonomisk vinst:
genom att man via vissa mer eller mindre kostsamma åtgärder
fick en mer välvillig omgivning, och ett fint område att visa upp
för omvärlden. Det vill säga skogsestetik som pr.
Idag har en del större skogsbolag insett att skogsestetik ger
bra pr. Men vi ser också en viss förskjutning här. Istället för att
se på sociala och estetiska värden som en ekonomisk belastning
så framhålls de som en möjlig direkt ekonomisk tillgång. Med
besöksnäringens tillväxt finns det incitament för att tjäna mer
pengar på ett modifierat skogsbruk, kanske framför allt för de
mindre skogsägarna och företagarna.
I det i viss mån återupptäckta intresset för skogens sociala
och estetiska värden har slutligen en annan liten justering skett.
Fokus ligger inte längre enbart på de tätortsnära skogarna. Nu
uppmärksammas även vikten av att främja dessa värden på
landsbygden — där landsbygdsbefolkningen framhålls både som
producenter och konsumenter av skogens upplevelsevärden.
D
ET TIDIGA 1900-talets naturskyddsidé som låg
bakom instiftandet av nationalparkerna och
naturminnen innehöll tre huvudingredienser:
det vetenskapliga intresset för natur och kultur,
viljan till äventyr och rekreation, samt önskan att
bevara naturens skönhet. Under hela 1900-talet har begrepp som
naturskydd, naturvård, landskapsvård och miljöhänsyn fungerat
som paraplybegrepp för alla dessa tre aspekter — både i debatter
och lagstiftning. Ibland har man skilt på social naturvård och
ekologisk naturvård, ibland på naturmiljövård och kulturmiljövård, men i skogliga sammanhang har man ofta låtit begreppet
naturvård eller miljöhänsyn inbegripa alla intressen utanför
virkesproduktionen.
Naturvård används som paraplybegrepp även idag. I skogsvårdslagstiftningens miljömål står det att: ”Skogen skall brukas
Skogsforskningens betydelse för Umeå
1966 PRESENTERADES en statlig utredning där man föreslog en etablering av
ett ”Norrländskt centrum för skoglig forskning” i Umeå. De norrländska skogarna
ansågs ha blivit för glesa och improduktiva för att vara till nytta för skogsindustrin.
Därför förespråkades mer skogsforskning.
1971 inrättades en ettårig grundutbildning i skoglig produktionslära som kunde
kombineras med andra kurser inom biologi, ekonomi och teknik. Detta blev en
plantskola för framtida skogsforskare som senare hamnade på Sveriges lantbruks­
universitet (SLU).
Under 1970-talet flyttade delar av gamla Skogshögskolan successivt upp från
Stockholm till Umeå. Här blev den en skogsfakultet i det nybildade SLU. Den fysiska
närheten mellan Umeå universitet och SLU har satt sin prägel på verksamheterna
genom åren. Samarbetet har stärkt Umeå som internationell forskningsmiljö.
Ett av de senaste decenniernas större samarbeten är Umeå Plant Science Center
(UPSC) som bildades 1999–2000 på initiativ av institutionerna för fysiologisk botanik vid Umeå universitet och för genetik och växtfysiologi vid SLU i Umeå. Samt
Centrum för miljö och naturresursekonomi (CERE), som bildades 2009 av nationalekonomer från de båda universiteten.
Umeå universitet och SLU medverkar även i Future Forests (2009–2016), sannolikt det bredaste skogsforskningsprogrammet någonsin, med forskare inom
naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora.
52
så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges
förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i
livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala
värden skall värnas.” (Prop. 1992/93:226)
Enligt Skogsstyrelsens nuvarande föreskrifter ska buskar,
enstaka träd, trädsamlingar och döda träd lämnas kvar vid avverkning, bland annat med hänsyn till ”landskapsbilden”, men
också för den biologiska mångfaldens skull.
Lagstiftningen och dess kringbestämmelser framstår idag
ändå som ganska luddiga och implicita. Den mest explicita hänsynen berör sedan 1990-talet bevarandet och skapande av biologisk mångfald, vilken påverkar de estetiska värdena indirekt — i negativ eller positiv mening.
Forskarna är tämligen överens om att trycket på skogen kommer att öka i framtiden, om världspolitik, ekonomi och miljöproblem ska ta en positiv riktning. Skogsindustrin intar fortfarande
en tätposition i svensk export och Sverige är fortfarande en av
världens största exportörer av papper.
I diskussionerna om klimatet och en framtida bioekonomi
talas det om hur skogen i högre grad måste användas även till
energiframställning och en rad andra produkter, för att skapa en
ekologiskt hållbar tillväxt. På senare år har även skogens rekreationsvärden, och indirekt, estetiska värden, lyfts fram. Staten
har för första gången på länge lagt fram mål för frilufts­politiken.
Forskningen och hälsovården talar också om skogens vikt för
människors förmåga att kunna återhämta sig och må bra. Det
stora forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring visade också
att en stor andel av befolkningen uppger att de ofta vistas ute i
skogen. Deras undersökningar trotsar alltså farhågor om att den
till stora delar urbaniserade befolkningen helst håller sig inne
och kollar på tv-serier.
Det finns också ett ökande intresse, framför allt inom
forskningen, för den traditionella kunskap om skogen som den
samiska kulturen för vidare. När jag var i British Columbia i
Kanada häromåret så förundrades jag över att man där, liksom i
USA, inom skogsforskningen och i skogsutbildningen så ofta lyfte
fram urfolkens natursyn och rättigheter. Det var en delvis spirituell natursyn som mötte en där, samtidigt som det fanns många
exempel på pågående och framtida exploatering av landskapet i
stor skala. Jag önskar ibland att vi tillät oss vara lite mer självklart
skogsspirituella även här.
Jag tror att vi skalade bort mycket av det under vår strävan
att i största möjliga utsträckning ta ekonomiskt rationella och
vetenskapligt grundade beslut under senare halvan av 1900talet. Det fanns mindre och mindre utrymme för att ställa krav
baserade på mjuka och omätbara värden. Idag vetenskapliggörs emellertid även omätbara värden på nya sätt, exempelvis i
begreppet ekosystemtjänster, som även inkluderar immateriella
kulturella värden. Kanske får skogens estetiska värden därför en
skjuts igen, för att det uppfinns nya vägar och nya grunder för
att argumentera för dem.
* Delar av texten har tidigare publicerats i läroboken Grön entreprenör: Skogens sociala värden – Forskningen visar vägen, Susanna
Lundqvist och Lena Johnson (red.), Alnarp: Sveriges lantbruks­
universitet, 2014, 72-77.
tänk nr 1 2015
SÅ SPRIDS UMEÅ
I VÄRLDEN
Från Shanghai till Quito. Studenter från Umeå universitet
finns i över 100 länder världen runt.
VARJE TERMIN KOMMER hundratals studenter från hela världen för att studera vid Umeå
universitet. Några stannar kvar som doktorander,
medan de allra flesta återvänder hem efter att
utbildningen är avslutad.Men en liten bit av Umeå
tar de med sig till sina hemländer — exempelvis i
form av alumnföreningar. Under de senaste åren
har alumner från Umeå universitet startat lokala
alumnföreningar över hela världen. De första
nätverken drogs igång 2012 i Beijing och Shanghai
i Kina och sedan dess har flera nya nätverk tillkommit i Asien och Europa.
— Det här är ett bra sätt för alumnerna att
behålla kontakten med Umeå och andra tidigare
Umeåstudenter. De lokala nätverken arrangerar
aktiviteter där nuvarande och före detta studenter
Starta en
alumnförening
Är du före detta student och
intresserad av att starta upp en
alumnförening någonstans
i världen? Läs mer på
www.alumn.umu.se/internationellt eller hör av dig till alumn­
koordinatorerna:
[email protected]
och personal kan mötas, knyta nya kontakter och
lära sig mer om vad som händer vid universitetet,
säger Jessica Bergström Grahn, internationell
alumnkoordinator vid Umeå universitet.
Alumnföreningarna kan också hjälpa till med
studentrekrytering och erbjuda praktisk hjälp
eller råd till studenter eller forskare från Umeå
universitet som är på utbyte där. ○
Martin Jara från Ecuador och indiska Renuka Jain är två av alumnerna från Umeå.
Och deras norrländska studietid har präglat dem på djupet.
”Jag utvecklades ur många perspektiv”
NAMN: Martin Jara.
ÅLDER: 30 UTBILDNING I
UMEÅ: Mastersutbildning i
affärsutveckling och internationalisering 2010–2012.
JOBB: Entreprenör.
Du besökte Umeå och höll ett inspirerande
tal på Graduation Ceremony för avgångsstudenterna på de internationella mastersprogrammen. Hur kändes det att vara
tillbaka?
— Ibland kändes det som att vara mitt i en
dröm och jag kunde plötsligt få nostalgiska
tillbakablickar och härliga minnen. Buss-
hållplatserna, cykelturerna, vännerna och
campus — allt kändes som att vara hemma igen
även om det bara var för en kort stund.
först kom till universitetet för att bygga min
framtid. Mycket har förändrats, men känslan
i staden är densamma.
Vad hann du med att göra mer i Umeå?
— Jag återvände till de ställen där jag brukade
vara som student: Fysikgränd, Lindellhallen,
IKSU och Nydalasjön. Jag gick in på universitetsbiblioteket, satt under klockan och mindes när jag brukade plugga inför tentorna. Jag
mindes den speciella doft som sköljer över en
när man öppnar ytterdörrarna till Samhälls­
vetarhuset på väg till Lindellhallen. Doften
fick mig att minnas föreläsningarna, fikastunderna och den entusiasm jag kände när jag
Hur har din tid som
student i Umeå påverkat dig?
— Jag försöker få in en del av Sverige i mitt
vardagliga liv och i relationen till andra i mitt
arbete. Jag håller just nu på att starta eget och
försöker skapa en jämlik arbetskultur där allas
åsikter är av betydelse. Det ska finnas plats att
umgås och lära känna varandra på ett djupare
plan, tid för fika. Jag kommer för evigt att vara
tacksam för min tid vid Umeå universitet. Jag
utvecklades ur många perspektiv. ○
”Jag vill dela med mig till unga i Indien”
NAMN: Renuka Jain.
ÅLDER: 46 UTBILDNING
I UMEÅ: Postdoktor vid
Umeå Plant Science Centre
2003–2006. JOBB: Vetenskaplig chefshandläggare
på Avesthagen Limited i
Bangalore.
Du är en av två kontaktpersoner för
det nystartade indiska alumnnätverket.
Hur kommer det sig att du har valt att
engagera dig?
— Jag fick enormt mycket erfarenhet under
min vistelse i Umeå då jag både studerade
och jobbade. Det är så klart något som jag
vill dela med mig av till alla unga i Indien för
att de också ska få ta del av vad Umeå har att
erbjuda. Mitt engagemang följer principen att
vad man får bör man dela med sig av.
Vad är ditt bästa minne från din tid i Umeå?
— Jag har många underbara och varaktiga
minnen från min vistelse i Sverige. Jag häpnades och förbluffades bland annat av naturen
och landskapet. Det mest fascinerande
minnet var från när jag fick se norrskenet för
första gången.
Vad jobbar du med just nu?
— Just nu är jag vetenskaplig chefshandläggare
på Avesthagen Limited i Bangalore i Indien.
Min forskning handlar om utvecklingen av
nya livsmedel och ingredienser mot metabola
sjukdomar, till exempel diabetes, skelettsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och
kognitiva diagnoser. ○
BOKTIPS
Katarina Gregersdotter väljer ur bokhyllan
FOTO: ANDREAS NILSSON
SPÄNNING, SKRÄCK
OCH SARKASMER
Skräck i Lappland, en tårdrypande berättelse om
15-åriga Samantha i Tanzania och Nanna Johanssons
sylvassa sarkasmer.
KATARINA GREGERSDOTTER undervisar i engelskspråkig litteratur på
Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet. Hennes forsknings­
intressen rör främst samtida angloamerikansk och skandinavisk kriminal­
litteratur och hon läser lika mycket för nöjes skull som för jobbet.
Tänk bad henne om sex boktips.
54
Hur man botar
en feminist
Nanna Johansson, Galago (2013)
Endast tillgänglig på svenska
Med sylvassa sarkasmer, klippoch-klistra-montage, enrutingar,
lite längre texter, och även mer
än så visar Nanna Johansson sin
mångsidighet. Tårarna rinner tidvis
på grund av allt skrattande. Ja, det
är ofta ganska barnsligt, men också
väldigt politiskt. Nanna Johansson
visar med all tänkbar tydlighet att
humor kan användas som motstånd; det är ett effektivt vapen
och skrattet förtar inte allvaret.
Stallo
Stefan Spjut, Albert Bonniers Förlag
(2012) Engelska Faber & Faber (2015)
Svensk skräck som får dig att darra
och lägga ifrån dig boken då och då.
Den här imponerar lika mycket som
vore det en av Stephen Kings bästa
romaner. Stallo är ett mytiskt väsen,
jättar som bor uppe i skogarna i
Lappland, och dess närvaro verkar
accepteras av vissa människor, och
av vissa verkligen inte. Man läser
med andan i halsen. Och välskrivet
är det till råga på allt. Fantastisk
skräckroman!
Exile
Alias Grace
The Weight of Blood
Betraktaren
Jakob Ejersbo, MacLehose Press
(2011) Originalspråk: danska
Ejersbo hann tyvärr dö innan hans
trilogi publicerades. Exile är den
första delen och en av mina absolut största läsupplevelser. Rotlösa
och upproriska 15-åriga Samantha går i skolan i Tanzania för att
hennes föräldrar lever och arbetar
i landet. Hon saknar koppling till
Danmark och hon känner sig varken vit eller svart. Tårarna rinner
när man läser, det är en oerhört
stark skildring av ett ungt liv.
Margaret Atwood,
Virago Press Ltd (1997)
Finns även översatt till svenska
Atwoods absolut mest självlysande
roman. Grace Marks levde på riktigt
i Kanada och blev fälld för mord.
Atwood fångar upp hennes öde,
ger henne tolkningsföreträde och
vips har vi en roman som ställer
koncepten ”historia” och ”sanning”
på ända. Jag har läst den säkert 15
gånger men upptäcker nya dimensioner och idéer varje gång. Kön
och klass behandlas med största
allvar och också med bitande ironi.
Laura McHugh, Hutchinson (2014)
Originalspråk: engelska
Fantastisk debutroman. Tonåringen
Lucys mamma försvann under
oklara omständigheter när Lucy
var liten. Samhället där hon bor är
litet och rykten och skvaller färdas
snabbt. Vem var Lucys mamma?
Var hon verkligen en häxa?
Lämnade hon verkligen sitt barn
självmant? Lucy måste konfrontera
sig själv och sin familj och hela
samhället och detta är både en
gripande uppväxtskildring och
spännande kriminalroman.
Belinda Bauer, Modernista (2014)
Originalspråk: engelska
Intrigen är enkel men ändå
mångbottnad. Patrick förlorar
som ung pojke sin far i en tragisk
trafik­olycka och sedan dess är han
besatt av att förstå döden. Som
anatomistuderande får han direkt
tillgång till döda människor, men
när han börjar misstänka att ett
mord begåtts stöter han på patrull.
Belinda Bauer har en sällsynt förmåga att skapa personer som blir
levande i stort sett omedelbart.
tänk nr 1 2015
TILL SIST
Lek och funktionalitet när
alla bitar faller på plats
CHICAGOBASERADE colombianen Carlos Arturo Torres
gick ut Designhögskolan vid Umeå universitet 2014. Hans
examensprojekt – IKO – uppmärksammas nu världen över.
IKO är ett modulärt system som låter handikappade barn
bygga och programmera sina egna proteser. Systemet är
framtaget tillsammans med leksaksjätten Legos
experimentella forskningsavdelning, Lego Future Lab.
Med hjälp av de populära plastbitarna kan barnen
skräddarsy sina proteser efter behov – och roa sig och få
utlopp för sin kreativitet under tiden. Till brittiska tidningen
The Guardian berättar Carlos Arturo Torres om vikten av
rätt balans mellan lek och funktionalitet och att han ville
skapa något som ”tillåter barnen att utforska sin kreativitet
och skapa något de kan vara stolta över”.
– Ibland är ett funktionellt element allt de behöver, men
andra gånger kan det vara ett rymdskepp, ett dockhus,
ett teleskop, en tv-spelskontroll eller en simfena, säger
han i intervjun med tidningen.
Carlos Arturo Torres och IKO har mottagit flera
internationella utmärkelser, bland annat amerikanska
Core77 Design Award.
Avsändare
Umeå universitet
901 87 Umeå
Krönika
FOTO: PETER JÖNSSON
” Vi ber om ursäkt om det
börjar vara glest mellan
träd och telefonstolpar
att hålla sig fast i, både i
staden och i inlandet,
och för slukhålen vi inte
hunnit täcka för.”
Posttidning
B
PORTO BETALT
PORT PAYÉ
Älven och akvariet
F
ÖLJER MAN EN ÄLV MOT strömmen rör man sig i regel norrut, som
om hela landet lutar uppåt. Laxen
kämpar uppströms, leker och dör.
Före och efter istiderna har både
människor och djur klättrat upp till inland och
högland på flykt undan eller efter vilt och tamt.
Huggit fast sig med hackor och spadar, eller näbbar och klor, för att inte kana ned i smältverk,
sågverk, slakterier och mer eller mindre interna
stridigheter.
Men laxynglen, malmen, timret och annat
med grunda eller uppgrävda rötter spolas ned.
Renarna hasar ned för vinterbetet och rovdjuren förföljer dem. Och så kommer förstås själva
vattnet, även detta till synes oändligen. Även inlandsbornas barn har korta naglar och halkar dit
så snart navelsträngen klippts, ned längs den här
vattenrutschkanan. Till Umeå, kanhända. Plask
och välkommen. Nu har vi en egen skola, så du
måste inte längre fortsätta glida ned längs E4:an.
Umeå universitet har funnits i femtio år och
härbärgerat tentasuckar från Hanna Ljungberg,
Susanna Alakoski, Stefan Löfven och Annika
Norlin, kanske även från dig. Kanske lärde du
dig till och med mer än du behövde för att klara
tentan? Tanken svindlar. Får du sedan mot all
förmodan inte smak för vår stads glaskatedraler
kan du alltid försöka klättra upp igen. Vi ber om
ursäkt om det börjar vara glest mellan träd och
telefonstolpar att hålla sig fast i, både i staden
och i inlandet, och för slukhålen vi inte hunnit
täcka för. Det kostar på att bygga om en fiskeby
till Hammarby Spökstad. Mest troligt kommer
du dock inte direkt från inlandet, och känner
ingen nostalgi vid att böja dig ned för att plocka
bär utan plockar dem helst färdigrensade i frysdisken. Då kanske du tror att det är kargt och
ogästvänligt uppefter den här älven?
MEN KARGT OCH ogästvänligt är det inte i
fjällen, vet de som bebor dem. De rör sig utmed
backen liksom ljungen och björken för att inte
svepas med av vindar och strömmar. Kargt och
ogästvänligt är det bara sett genom ett teleskop.
Kanske det är detta monumentalarkitekturen i
den nya staden försöker efterlikna? Att du måste
böja dig fram för att se texturen i porslinet och
sprickorna i asfalten? Efterlikna, då, inte vara.
Kulissen av ett stycke kustmark längs älven, på
ett stycke kustmark längs älven. Så du inte glömmer hur det en gång såg ut.
TILLBAKA TILL UNIVERSITETET. Det
händer att jag kommer tillbaka till universitetet. Flanerar genom korridorerna utan ens
inandningen till en tentasuck. Ungefär mitt i
byggnaden står en gammal betongbunker som
rymmer en liten aula. Den står kvar och har glasats in, som ett skeppsvrak i ett akvarium. Högt
i tak. Lågt till golv. Känslan att vara liten och
obetydlig återkommer, som den gör på ställe
efter ställe här omkring. Parker och torg, arenor
och vardagsrum, glesa som kalhyggen, ljusa
och fräscha. Skolor är i och för sig på flera sätt
akvarier. Åtminstone minns jag studietiden som
en kuliss till den verklighet vi skulle utbildas att
arbeta i. Kommunen visade upp oss för gästerna
och CSN smulade ned torkade nudlar. När vi
sedan spolades ut i havet var det med en stark
känsla av jaha. Vi längtar tillbaka till universitetsverklighetens metoder och analysmodeller
eller försöker så gott vi kan att använda dem
på den extrakurikulära verkligheten. Det finns
många olika sätt att kunskapa sig både innanför
och utanför glasväggarna. Göra oss starka att
både överleva och livrädda samhällena.
Det är förresten inte ens nödvändigt att
betrakta dem som solida, de här gränserna.
Väggarna, skyltfönstren, klyftorna. Vi kan alltid
fästa något i dem att hålla oss i för att inte spolas
med strömmarna, som sugfisken i vattenfallet.
Eller för att sakteliga klättra upp i landet, som
renen om sommaren. Eller träna oss starka och
sprattla mot strömmen, som laxen på våren.
Ett fiskstim heter förresten a school of fish på
engelska, fick jag lära mig i skolan.
MIKAEL BERGLUND
Författare och webbutvecklare. Mikael Berglund
har gått Socionomprogrammet vid Umeå universitet
och är Bonniers enda skönlitterära debutant 2015.