KALLELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE 13 januari 2016

Transcription

KALLELSE
KOMMUNFULLMÄKTIGE
13 januari 2016
Information
Kan du inte närvara?
Både ledamöter och ersättare ska meddela om man inte kan närvara vid
sammanträdet. Anmälan sker till [email protected] eller
till Annika Thorström, te!. 0522-69 61 05 alt. Anna-Lena Lundin, te!. 0522-69
60 41.
Adressändring?
Om du byter adress eller telefonnummer ska detta anmälas till
kommunledningskontoret (e-post eller telefon se ovan).
Interpellationer
Ska du lämna en interpellation ska den vara inkommen till
kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen
före sammanträdet för att kopieras upp och lämnas ut vid sammanträdet.
Ska du svara på en interpellation skall svaret vara inkommet senast kl. 12:00
dagen före sammanträdet. Dessutom skall interpellanten få ta del av svaret
senast dagen före sammanträdet. Detta kan kommunledningskontoret,
administrativa avdelningen, hjälpa till med om du inte själv har möjlighet.
Motioner
Ny motion skalllämnas till kommunledningskontoret, administrativa
avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet för att kunna kopieras
upp till sammanträdet. Motioner som inkommer senare får motionären själv
kopiera upp om det skalllämnas på sammanträdet.
Allergi, astma, doftöverkänslighet
Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra
starkt doftande hygienartiklar.
Ta inte med citrusfrukter och nötter!
Saknar du något i kallelsen eller har andra synpunkter?
Hör av dig till Annica Åberg
[email protected] alt te!. 0522 -69 60 48
1(2)
Kallelse
Föredragningslista
2015-12-21
Sammanträde
Kommunfullmäktige
Plats och tid
Bohusläns museum, kl. 17:30 onsdagen den 13 januari 2016
Ordförande
Alf Gillberg
sekreterare
Annica Åberg
Föredragningslista
l.
Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering
Dnr KS 2701/92
2.
Information om att stärka barnrätts- och ungdomsperspektivet i
kommunen
Dnr KS 2791/91
3.
Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) angående klotter och
vandalism i Uddevalla
Dnr KS 2015/00373
4.
Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) om att återskapa en palliativ
vårdenhet i kommunens regi
Dnr KS 2015/00318
5.
Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun
DnrKS 2015/00322
6.
Överenskommelse om mottagande och bosättning för nyanlända
invandrare
Dnr KS 2015/00600
7.
Fairtrade mål 2016-2018
Dnr KS 2015/00627
8.
Program för uppföljning och insyn i Uddevalla kommun 2015-2018
Dnr KS 2015/00632
9.
Förslag på namnbyte från söderplan till Cirkusparken
Dnr KS 2015/00645
l O. Förslag på namnbyte till Skafteröds Lider för del av skallerödsvägen
Dnr KS 2015/00644
Föredragande
Ylva Bryngelsson,
15 min
Kallelse
2(2)
Föredragningslista
2015-12-21
Föredragningslista
Föredragande
Il. Regeringens fördelning av stöd till kommuner och landsling för ökat
flyktingmollagande
Dnr KS 2015/00657
12. Val av ersältare till HSB:s stiftelse Jakobsberg efter Björn Andersson
{KD)
Dnr KS 2015/00575
13. Val av ersältare i HSB:s stiftelse Jakbosberg efter Emma Osbakk
Malmström {S)
Dnr KS 2015/00670
14. Anmälningsärenden till kommunfullmäktige
Dnr KS 2015/0000 l
15. Nya motioner, interpellationer, enkla frågor, medborgarförslag
Dnr KS 2703/87
Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till
[email protected] eller till Annika Thorström, te! 0522-69 6105 alt. Anna-Lena
Lundin, te!. 0522-69 6041.
Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra
starkt doftande hygienartildar.
Protokollsutdrag
Kommunstyrelsen
2015-12-16
§ 363
Dnr KS 2015/00373
Sammanfattning
Ann-Charlott Gustafsson (UP) har inkommit med motion om att kommunen ska agera
snabbare och mer resolut för att ta hand om klotter och vandalism i Uddevalla kommun.
I motionen anges Broken Windows som förebild, vilken är en metod som baseras på
tanken om att personer går från mindre brott som klotter och vandalism till tyngre
brottslighet.
Ärendet remitterades till samhällsbyggnadsnämnen som behandlade det i november
2015.
Klotter och vandalism drabbar idag olika fastighetsägare och olika delar av kommunens
verksamheter. Exempelvis hanterar fastighetsavdelningen klotter på offentligt ägda
byggnader och Uddevalla Energi AB klotter på elskåp och transformatorstationer. Det
finns idag även en upphandlad entreprenör, VGT Industriservice, som har ett avtal som
sträcker sig fram till november 2016 om att klottersanera i Uddevalla kommun.
I motionen föreslås att Uddevalla kommun inrättar ett team som både lokaliserar och
åtgärdar klotter och vandalism snabbt samt att detta team ska bestå av tidigare
arbetslösa ungdomar. Att utreda eller åtgärda brott rörande klotter och vandalism är
polisens ansvar. Kommunen kan därför inte på egen hand utreda bakgrund till sådana
brott och därmed inte heller tillsätta tjänster med ett sådant uppdrag.
Kommunledningskontoret noterar samhällsbyggnadsnämndens beslut om en förstärkt
parksektion inom ramen för arbetsmarknadsprojekt för ungdomar under 2016 men
konstaterar att kommundirektören har fått ansvaret fcir projektetet och att planen för
detta har kommunicerats till kommunstyrelsen. Insatser inom ramen för projektet
hanteras därmed också inom den plan som ligger för 2016.
I Uddevalla kommun har aktioner mot klotter och vandalism i viss mån vidtagits genom
samarbete med Uddevalla centrumutveckling och då har så kallade centrumvärdar
anställts, som bland annat haft till uppgift att sanera enklare klotter när detta påträffats.
Det är möjligt för kommunen att gemensamt med Uddevalla centrumutveckling åter
aktivera denna funktion, men kommunen behöver då göra detta i diskussion med
Uddevalla centrum utveckling.
Kenneth Engelbrektsson (S), Christer Hassiebäck (UP), Rolf Carlson (SD), Evy
Gahnström (V) och Carin Ramneskär (M) yttrar sig i ärendet.
Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-23.
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag
Kommunstyrelsen
2015-12-16
forts. § 363
Samhällsbyggnadsnämndens protokoll2015-11-12 § 402.
Tekniska kontorets tjänsteskrivelse 2015-10-19.
Kommunfullmäktiges protokoll 20 15-06-l O § 162.
Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP).
Yrkanden
Kenneth Engelbrektsson (S): att anse motinen besvarad med hänvisning till
samhällsbyggnadsnämndens beslut 2015-11-12 § 402.
Propositionsordning
Ordförande ställer proposition på Kenneth Engelbrektssons (S) yrkande och tlnner
kommunstyrelsen bifalla yrkandet.
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
att anse motionen besvarad med hänvisning till samhällsbyggnadsnämndens beslut
2015-11-12 § 402.
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(2)
Kommunledningskontoret
2015-11-23
Handläggare
Utredare Kristoffer Karlsson
Telefon 0522-69 60 75
kristoffer .j [email protected]
Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) angående klotter
och vandalism i Uddevalla
Sammanfattning
Ann-Charlott Gustafsson (UP) har inkommit med motion om att kommunen ska agera
snabbare och mer resolut for att ta hand om klotter och vandalism i Uddevalla kommun.
I motionen anges Broken Windows som forebild, vilken är en metod som baseras på
tanken om att personer går från mindre brott som klotter och vandalism till tyngre
brottslighet.
Ärendet remitterades till samhällsbyggnadsnämnen som behandlade det i november
2015.
verksamheter. Exempelvis hanterar fastighetsavdelningen klotter på offentligt ägda
byggnader och Uddevalla Energi AB klotter på elskåp och transfmmatorstationer. Det
finns idag även en upphandlad entreprenör, VGT Industriservice, som har ett avtal som
sträcker sig fram till november 2016 om att klottersanera i Uddevalla kommun.
I motionen få reslås att U ddevaila kommun inrättar ett team som både lokaliserar och
åtgärdar klotter och vandalism snabbt samt att detta team ska bestå av tidigare
arbetslösa ungdomar. Att utreda eller åtgärda brott rörande klotter och vandalism är
polisens ansvar. Kommunen kan därfor inte på egen hand utreda bakgrund till sådana
brott och därmed inte heller tillsätta tjänster med ett sådant uppdrag.
Kommunledningskontoret noterar samhällsbyggnadsnämndens beslut om en forstärkt
parksektion inom ramen for arbetsmarknadsprojekt for ungdomar under 2016men
konstaterar att kommundirektören har fått ansvaret for projektetet och att planen for
detta har kommunicerats till kommunstyrelsen. Insatser inom ramen for projektet
hanteras dänned också inom den plan som ligger for 2016.
I Uddevalla kommun har aktioner mot klotter och vandalism i viss mån vidtagits genom
samarbete med Uddevalla centrumutveckling och då har så kallade centrumvärdar
anställts, som bland annat haft till uppgift att sanera enklare klotter när detta påträffats.
Det är möjligt for kommunen att gemensamt med Uddevalla centrumutveckling åter
aktivera denna funktion, men kommunen behöver då göra detta i diskussion med
Uddevalla centrumutveckling.
Dnr KS 2015/003 73
Tjänsteskrivelse
2015-11-23
Beslutsunderlag
Samhäiisbyggnadsnämndens protokoii § 402 2015-11-12.
Tekniska kontorets tjänsteskrivelse 2015-1 0-19.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfuiimäktige besluta
att avslå förslaget om att Uddevaila ska inrätta ett team som både lokaliserar och
åtgärdar klotter och vandalism snabbt,
att det kompletterande förslaget om att ett sådant team skuiie bestå av tidigare
arbetslösa ungdomar också avslås.
P eter Larsson
Kommundirektör
Expediera till
Samhällsbyggnadsnämnden
Ann-Charlott Gustafsson
Kristoffer Karlsson
Utredare
2(2)
Dnr KS 2015/00373
Protokollsutdrag
2015-11-12
§ 402
Dnr SBN 2015/00492
Sammanfattning
Ann-Charlotte Gustafsson (UP) föreslår i en motion att kommunen ska agera snabbare
vid klotter och vandalism. I sin motion föreslår hon att särskilda saneringsteam ska
sättas samman, gärna bestående av tidigare arbetslösa ungdomar, för att snabbt
lokalisera och ta bort klotter. I motionen argumenterar Ann-Charlott att
sammansättningen av ungdomar dels ska ske för att minska ungdomsarbetslösheten dels
att de ska ta reda på vem som klottrat så att hon/han "nås för påverkan och åtgärd".
Motionen ställdes till samhällsbyggnadsnämnden för besvarande.
verksamheter. Inom Gatu- och Parkavdelningens verksamhets område, den offentliga
miljön åtgärdas klotter som hamnat på t ex papperskorgar, parkmöbler, skyltar och
bergsväggar i parkmiljöer mm. Fastighetsavdelningen hanterar klotter på offentligt ägda
byggander och Uddevalla Energi AB klotter på elskåp och transformatorstationer.
För att åtgärda klottret inom Gatu- Parkavdelningens ansvarsområde finns idag en
upphandlad entreprenör VGT Industriservice vars avtal sträcker sig till november 2016.
VGT klottersanerar för ca 0,5 mkr årligen på vårt uppdrag och hanterar företrädelsevis
den typ av klotter som kräver högtryckssanering alternativt genomförs med olika
kemikalier. För att hantera högtrycksutrustning och giftiga kemikalier krävs idag
specialkompetens och en särskild utbildning som VGT:s anställda har. Sanering sker
efter samråd mellan beställare och entreprenör och efter egna observationer eller tips
från allmänheten. Enklare klotter på t ex parkmöbler, belysningsstolpar mm åtgärdas av
egen personal inom parkscktionen. Till detta kommer en inte oansenlig del av byten av
trafik och vägskyltar som blivit nedklottrade. Skyltarna har en reflexbehandling som
inte tål att spolas av med alltför kraftiga kemikalier utan att reflexeffekten försämras så
där är sanering inget alternativ.
Klotter i den offentliga miljön dokumenteras och polisru1mäls i regel. Det är därefter
polisens sak att utreda brott och bilda sig en uppfattning om någon kan knytas till
brottet. Brotten är i allmänhet mycket svåra att utreda och det ställs idag mycket höga
beviskrav vid en eventuell rättegång för att nå en fållande dom. Att egen personal ska
söka upp klottrare "för påverkan och åtgärd" ser vi inte som önskvärt eller inom den
kommunala kompetensen. Brotten ska även fortsättningsvis dokumenteras och
polisanmälas, därefter är det polisens sak att utreda brott och ställa misstänkta till svars.
Att öka kapaciteten för att snabbt reagera och åtgärda klotter och övrig vandalism kan
vara en god ide. Det förutsätter att även andra intressenter såsom privata och offentliga
fastighetsägare samfåll t agerar i samma riktning.
Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag
2015-11-12
Forts.§ 402
Vissa kommuner jobbar efter en sk nolltolerans där entreprenörer har till uppgift att
inom ett specificerat område agera mot klotter där det upptäckts men då till en betydligt
högre kostnad än vad vi har att förfoga för ändamålet i Uddevalla kommun idag. Att
införa en nolltolerans mot klotter i offentlig miljö i centrala Uddevalla förutsätter en
utökad budgetram för ändamålet och det bör i så fall hanteras inom kommande
budgetprocess.
Förslagsställarens tanke att använda arbetslösa ungdomar kan med fördel anpassas till
det arbetsmarknadsprojekt som ska starta under 2016 och där bl a parksektionen tagit på
sig att ta fram ett antal praktikplatser. Uppgifterna får i så fall anpassas efter
personernas lämplighet och kompetens samt ingå i respektive arbetslags ordinarie
uppgifter som redan idag innehåller enklare klottersanering och att inom respektive
område åtgärda vandalism.
I andra kommuner och i viss mån också i Uddevalla har man agerat mot klotter genom
samarbete med centrumutvecklingen och då anställt sk centrumvärdar som bl a haft till
uppgift att sanera enklare klotter när detta påträffats. Det är fullt möjligt att åter aktivera
denna möjlighet inom ramen för samarbetet mellan Uddevalla kommun och Uddevalla
centrumutveckling.
Beslutsunderlag
Kommunfullmäktiges protokoll § 162 2015-06-1 O
Motion om klotter och vandalism i Uddevalla från Ann-Charlott Gustafsson (UP),
2015-05-26
Yrkanden
Martin Pettersson (SD) yrkar på en ytterligare att-sats att med ovanstående anse
motionen besvarad.
Beslut
Samhällsbyggnadsnämnden beslutar
att inom ramen för arbetsmarknadsprojekt under inledningsvis 2016 förstärka
parksektionens arbete med klottersanering i centrala Uddevalla.
att inom ramen för samarbetet med Uddevalla centrumutveckling anställa upp till två
centrumvärdar där Uddevalla kommun står för de kostnader som inte täcks in av
arbetsmarknadsstöd.
att med ovanstående anse motionen besvarad.
Utdragsbestyrkande
1(3)
Tjänsteskrivelse
Tekniska kontoret
2015-10-19
D nr
Handläggare
G at u- parkchef Martin Hollertz
Telefon 0522-69 63 44
[email protected]
Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) angående klotter
och vandalism i Uddevalla
Sammanfattning
Ann-Charlotte Gustafsson (UP) föreslår i en motion att kommunen ska agera snabbare
vid klotter och vandalism. I sin motion föreslår hon att särskilda saneringsteam ska
sättas samman, gärna bestående av tidigare arbetslösa ungdomar, för att snabbt
lokalisera och ta bort klotter. I motionen argumenterar Ann-Charlott att
sammansättningen av ungdomar dels ska ske för att minska ungdomsarbetslösheten dels
att de ska ta reda på vem som klottrat så att hon/hon "nås för påverkan och åtgärd".
Motionen ställdes till samhällsbyggnadsnämnden för besvarande.
verksamheter. Inom Gatu- och Parkavdelningens verksamhets område, den offentliga
miljön åtgärdas klotter som hamnat på t ex papperskorgar, parkmöbler, skyltar och
bergsväggar i parkmiljöer mm. Fastighetsavdelningen hanterar klotter på offentligt ägda
byggander och Uddevalla Energi AB klotter på el skåp och transformatorstationer.
För att åtgärda klottret inom Gatu- Parkavdelningens ansvarsområde finns idag en
upphandlad entreprenör VGT Industriservice vars avtal sträcker sig till november 2016.
V GT klottersanerar för ca O,5 mkr år! igen på vårt uppdrag och hanterar företrädelscvis
den typ av klotter som kräver högtryckssanering alternativt genomförs med olika
kemikalier. För att hantera högtrycksutrustning och giftiga kemikalier krävs idag
specialkompetens och en särskild utbildning som VGT: s anställda har. Sanering sker
efter samråd mellan beställare och entreprenör och efter egna observationer eller tips
från allmänheten. Enklare klotter på t ex parkmöbler, belysningsstolpar mm åtgärdas av
egen personal inom parksektionen. Till detta kommer en inte oansenlig del av byten av
trafik och vägskyltar som blivit nedklottrade. Skyltarna har en reflexbehandling som
inte tål att spolas av med alltför kraftiga kemikalier utan att reflexeffekten försämras så
där är sanering inget alternativ.
Klotter i den offentliga miljön dokwnenteras och polisanmäls i regel. Det är därefter
polisens sal( att utreda brott och bilda sig en uppfattning om någon kan knytas till
brottet. Brotten är i allmänhet mycket svåra att utreda och det ställs idag mycket höga
beviskrav vid en eventuell rättegång för att nå en fållande dom. Att egen personal ska
söka upp klottrare "för påverkan och åtgärd" ser vi inte som önskvärt eller inom den
kommunala kompetensen. Brotten ska även fortsättningsvis dokumenteras och
polisanmälas, därefter är det polisens sak att utreda brott och ställa misstänkta till svars.
SBN 2015/00492
Tjänsteskrivelse
2(3)
Tekniska kontoret
2015-10-19
Att öka kapaciteten for att snabbt reagera och åtgärda klotter och övrig vandalism kan
vara en god ide. Det förutsätter att även andra intressenter såsom privata och offentliga
fastighetsägare samfåll t agerar i samma riktning. Vissa kommuner jobbar efter en sk
nolltolerans där entreprenörer har till uppgift att inom ett specificerat område agera mot
klotter där det upptäckts men då till en betydligt högre kostnad än vad vi har att förfoga
för ändamålet i Uddevalla kommun idag. Att införa en nolltolerans mot klotter i
offentlig miljö i centrala Uddevalla förutsätter en utökad budgetram for ändamålet och
det bör i så fall hanteras inom kommande budgetprocess.
Förslagsställarens tanke att använda arbetslösa ungdomar kan med fördel anpassas till
det arbetsmarknadsprojekt som ska starta under 2016 och där bl a parksektionen tagit på
sig att ta fram ett antal praktikplatser. Uppgifterna får i så fall anpassas efter
personernas lämplighet och kompetens samt ingå i respektive arbetslags ordinarie
uppgifter som redan idag innehåller enklare klottersanering och att inom respektive
område åtgärda vandalism.
I andra kommuner och i viss mån också i Uddevalla har man agerat mot klotter genom
samarbete med centrumutvecklingen och då anställt sk centrumvärdar som bl a haft till
uppgift att sanera enklare klotter när detta påträffats. Det är fullt möjligt att åter aktivera
denna möjlighet inom ramen för samarbetet mellan Uddevalla kommun och Uddevalla
centrumutveckling.
Beslutsunderlag
Kommunfullmäktiges protokoll § 162 2015-06-1 O
Motion om klotter och vandalism i Uddevalla från Ann-Charlott Gustafsson (UP),
2015-05-26
att inom ramen för arbetsmarknadsprojekt under inledningsvis 2016 förstärka
parksektionens arbete med klottersanering i centrala Uddevalla.
att inom ramen for samarbetet med Uddevalla centrumutveckling anställa upp till två
centrumvärdar där Uddevalla kommun står för de kostnader som inte täcks in av
arbetsmarknadsstöd.
Dnr SBN 2015/00492
Tjänsteskrivelse
3(3)
Tekniska kontoret
2015-10-19
Carina Johansson
Förvaltningschef
Expediera till
Tekniska kontoret
Kommunstyrelsen
Martin I-Iollertz
Gatu- parkchef
Dnr SBN 2015/00492
Protokollsutdrag
Kommunfullmäktige
20I5-06-IO
§ 162
Dnr KS 2015/00373
Beslut
Kommunfullmäktige beslutar
att remittera motionen till samhälls byggnadsnämnden.
Vid protokollet
Annica Åberg
Justerat 2015-06-11
AlfGillberg, Zeidi Ström, Evy Gahnström
Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2015-06-11 intygar
Annica Åberg
Expedierat 2015-06-12
Utdragsbestyrkande
I (I)
E
R lE
Motion angående klotter och vandalism i Uddevalla.
Sammanfattning
Uddevallapartiet vill att Uddevalla kommun snabbare och mer resolut tar hand om klotter och
vandalism i Uddevalla.
Ärende
1982 utarbetades en metod som kom att kallas "Broken windows" i USA. Metoden går, i korthet ut
på att stadens ledning snabbt och resolut skall ingripa mot de små brotten, därav namnet Broken
windows, alltså krossade fönsterrutor. Genom ett omedelbart ingripande förhindrar man enligt
denna teori, en allvarlig eskalering av brottslighet till rån, narkotikamissbruk och mord. Det nya var
alltså att man inte bara skulle åtgärda den tunga brottsligheten utan faktiskt börja redan när en
fönsterruta krossas. Metoden testades under 1990 talet i New York och brottsligheten där sjönk på
ett sätt som inte ens de största optimisterna vågade hoppas på.
Sverige är inte USA och Uddevalla är inte New York, men Uddevallapartiet tror ändå att vi kan hämta
en dellärdom från denna metod. De flesta är överens om att det finns inget som så snabbt drar till
sig klottrare och vandaler som en nedklottrad fasad eller en krossad busskur.
Uddevallapartiet vill att kommunen inrättar ett team som snabbt lokaliserar klottret och vandalismen
och att kommunen har ett saneringsteam redo för att tvätta/laga och att detta team gärna får vara
tidigare arbetslösa ungdomar. Vi tror att om ungdomar får städa upp efter ungdomar så kan vi få en
dubbel vinst. Dels påverkar vi ungdomsarbetslösheten och dels är vi övertygade om att ungdomar
bättre och lättare påverkar andra ungdomar så att vandalismen minskar. En ytterligare vinst kan
vara, att troligtvis har ungdomarna i kommunens saneringsteam lättare än någon annan att får fram
vem som har utfört klottret så och att han/hon kan nås för påverkan och åtgärd. Enligt "Broken
windows" teorin kan vi i så fall förhindra att klottraren/vandalen går från dessa småbrott till tyngre
kriminalitet.
Uddevallapartiet vill alltså;
A TT Uddevalla inrättar ett team som både lokaliserar och åtgärdar klotter och vandalism snabbt.
A TT den del av detta team som utför saneringen består av tidigare arbetslösa ungdomar.
För Uddevallapartiet
,At:?l:t4lt?~t!ftt4l:l#~~
'/
Protokollsutdrag
Kommunstyrelsen
2015-12-16
§ 364
Dnr KS 2015/00318
Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) om att återskapa en
palliativ vårdenhet i kommunens regi
Sammanfattning
Ann-Charlott Gustafsson (UP) har inkommit med motion om att återskapa en palliativ
vårdenhet i kommunens regi. Motionsställaren vill att en sådan enhet ska vara skild från
övrig verksamhet och bemannas av personer med grundläggande kunskaper och
kompetens om palliativ vård. Hon menar att detta möter Socialstyrelsens mål om att
patienter ska få tillgång till en kunskapsbaserad och likvärdig palliativ vård, oavsett
bostads01t, diagnos, ålder eller kön.
Kommunfullmäktige har remitterat ärendet till socialnämnden, som behandlade ärendet
i november 2015.
Socialtjänsten hade fram till2012 en palliativ enhet på Österängens vård och
omsorgsboende. Under 2012 gjordes en omstrukturering så att Österängen blev ett vård
och omsorgsboende för personer med demenssjukdom medan Rosenhäll blev ett vård
och omsorgsboende för personer med stora somatiska omvårdnads behov.
En stor del av den personal som arbetade på palliativa enheten på Österängen arbetar
idag på Rosenhäll, så den kompetens som behövs kring palliativ vård finns att tillgå där.
På Österängens palliativa enhet fanns det inte sjuksköterskor dygnet rnnt utan nattetid
var det hemsjukvårdens nattpatrnll som gjorde insatser vid behov. På Rosenhäll finns
det sjuksköterskor dygnet rnnt, vilket gör att personalkontinuiteten och den samlade
kompetensen kring sjuksköterskeinsatser är högre än vad som tidigare var fallet på
Österängen.
Genom omstruktureringen och att personalens kompetens kring palliativ vård och svårt
sjuka samlades till Rosenhäll, med omfattning dygnet runt, bedömer socialnämnden att
de tillgodoser de svårt sjuka palliativa personernas behov av insatser utifrån
kommunens ansvar.
Stefan Skoglund (S), Christer Hassiebäck (UP), Magnus Jacobsson (KD) och Evy
Gahnström (V) yttrar sig i ärendet.
Beslutsunderlag
Socialnämndens protokoll 2015-11-18 § 189.
Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-11-09.
kommunfullmäktiges protokoll 2015-05-13 § 141.
Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag
Kommunstyrelsen
2015-12-16
forts. § 364
Yrkanden
Christer Hassiebäck (UP): bifall till motionen.
Propositionsordning
Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna mot Christer Hassiebäcks
(UP) yrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna.
Beslut
att avslå motionen.
Reservation
Christer Hassiebäck (UP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(2)
2015-11-30
Handläggare
Telefon 0522-69 60 75
kristoffer.j [email protected]
Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) om att återskapa en
palliativ vårdenhet i kommunens regi
Sammanfattning
Ann-Charlott Gustafsson (UP) har inkommit med motion om att återskapa en palliativ
vårdenhet i kommunens regi. Motionsställaren vill att en sådan enhet ska vara skild från
övrig verksamhet och bemannas av personer med grundläggande kunskaper och
kompetens om palliativ vård. Hon menar att detta möter Socialstyrelsens mål om att
patienter ska få tillgång till en kunskapsbaserad och likvärdig palliativ vård, oavsett
bostadsort, diagnos, ålder eller kön.
Kommunfullmäktige har remitterat ärendet till socialnämnden, som behandlade ärendet
i november 2015.
Socialtjänsten hade fram till2012 en palliativ enhet på Österängens vård och
omsorgsboende. Under 2012 gjordes en omstrukturering så att Österängen blev ett vård
och omsorgsboende för personer med demenssjukdom medan Rosenhäll blev ett vård
och omsorgsboende för personer med stora somatiska omvårdnadsbehov.
En stor del av den personal som arbetade på palliativa enheten på Österängen arbetar
idag på Rosenhäll, så den kompetens som behövs kring palliativ vård finns att tillgå där.
På Österängens palliativa enhet fanns det inte sjuksköterskor dygnet runt utan nattetid
var det hemsjukvårdens nattpatrull som gjorde insatser vid behov. På Rosenhäll finns
det sjuksköterskor dygnet runt, vilket gör att personalkontinuiteten och den samlade
kompetensen kring sjuksköterskeinsatser är högre än vad som tidigare var fallet på
Österängen.
Genom omstruktureringen och att personalens kompetens kring palliativ vård och svårt
sjuka samlades till Rosenhäll, med omfattning dygnet runt, bedömer socialnämnden att
de tillgodoser de svårt sjuka palliativa personernas behov av insatser utifrån
kommunens ansvar.
Beslutsunderlag
Socialnämndens protokoll§ 189 2015-11-18.
Socialtjänstens ~änsteskrivelse 2015-11-09.
Dnr KS 2015/00318
Tjänsteskrivelse
2(2)
2015-11-30
att avslå motionen.
Peter Larsson
Kommundirektör
Expediera till
Socialnämnden
Ann-Charlott Gustafsson (UP)
KristofTer Karlsson
Utredare
D nr KS 2015/00318
Protokoll
Socialnämnden
2015-11-18
§ 189
Dnr SN 2015/00197
Remiss från kommunfullmäktige avseende motion från AnnCharlott Gustafsson (UP) om att återskapa en palliativ vårdenhet i kommunens regi
Sammanfattning
Kommunfullmäktige har till socialnämnden remitterat en motion från Ann-Charlott
Gustafsson (UP) om palliativ vård i Uddevalla kommun. I motionen föreslås att en palliativ vårdenhet återskapas i kommunens regi, att den ska vara skild från övrig verksamhet samt att den bemannas av personer med grundläggande kompetens och kunskaper om palliativ vård.
Beslutsunderlag
Arbetsutskottets protokoll 2015-11-04, § 79.
Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2015-05-13, § 141.
Motion från Ann-Charlotte Gustafsson (UP).
Yrkanden
Ann-Charlott Gustafsson (UP) yrkar bifall till motionen.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på Ann-Charlott Gustafssons yrkande och
socialtjänstens förslag och finner att nämnden beslutar bifalla socialtjänstens förslag.
Beslut
Socialnämnden beslutar
att föreslå kommunfullmäktige besluta alt anse motionen besvarad.
Reservation
Ann-Charlott Gustafsson (UP) reserverar sig mot förslaget till förmån för eget yrkande.
Vid protokollet
Florence Johansson
Justerat2015-JJ-25
Stefan Skoglund
AnnMCharlott Gustafsson
Florence Johansson
Expedierat2015-Jl-26
Kommunfullmäktige
Utredare Victoria Call
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
I(2)
Socialtjänsten
2015-1 I-09
Handläggare
Utredare Victoria Call
Telefon 0522-69 79 63
[email protected]
Remiss från kommunfullmäktige avseende motion från AnnCharloHe Gustafsson (UP) om att återskapa en palliativ
SammanfaHnlng
Socialnämnden har fått en remiss från kommunfullmäktige att besvara en motion från
Ann-Charlotte Gustafsson (UP) om att återskapa en palliativ vårdenhet i kommunens
regi.
Beslutsunderlag
Socialtjänstens tjänsteskrivelse 20 I 5-09- I 7.
Protokoll från kommunfullmäktige 2015-05- I 3.
Motion från Ann-Charlotte Gustafsson (UP) 20I5-05-06.
att föreslå Kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad.
Ärendebeskrivning
Socialtjänsten hade fram till 20 I 2 en palliativenhet på Österängen vård och
omsorgsboende. Under 2012 gjordes en omstrukturering så att Rosenhäll blev ett vård
och omsorgsboende for personer med stora somatiska omvårdnadsbehov och
Österängen blev ett vård och omsorgsboende for personer med demenssjukdom. De
personer med stora somatiska omvårdnadsbehov som tidigare vistades på Österängen
vistas idag på Rosenhäll och då främst på enhet 3A. Rosenhäll 3A är en kotttidsenhet
och det finns ett visst antal platser avsedda for personer med stora somatiska
omvårdnadsbehov.
Stor del av den personal som arbetade på palliativa enheten på Österängen arbetar i dag
på Rosenhäll, så den komptens som behövs kring palliativ vård finns att tillgå på
Rosenhäl l. På Österängens palliativa enhet fanns det inte sjuksköterskor dygnet runt.
Nattetid var det hemsjukvårdens nattpatrull som gjorde insatser vid behov. På Rosenhäll
finns det sjuksköterskor dygnet runt, vilket gör att hyresgästerna på Rosenhäll får en
personalkontinuitet och samlad kompetens kring sjuksköterskeinsatser.
Genom omstruktureringen och att man samlade personalens kompetens kring palliativ
vård och svårt sjuka att omfatta dygnet runt på Rosenhäll, bedömer förvaltningen att
Dnr SN 20 I 5/00197
Tjänsteskrivelse
2(2)
Socialtjänsten
2015-11-09
man utifrån vad som är kommunens ansvar tillgodoser de svårt sjuka palliativa
personernas behov av insatser och anser att motionen är besvarad.
Bo Lundgren
Socialchef
Expediera till
Kommunfullmäktige
Victoria Call
Victoria Call
Utredare
Dnr SN 2015/00197
Protokollsutdrag
l (l)
Kommunfullmäktige
2015-05-13
§ 141
Dnr KS 2015/00318
Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) om att återskapa en palliativ
Beslut
att remittera motionen till socialnämnden.
Vid protokollet
Annica Åberg
Justerat 2015-05-18
Alf Gillberg, Sonny Persson, Niklas Moe
J usleringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 15-05-18 intygar
Annica Åberg
Expedierat 20 15-05-20
Socialnämnden
Utdragsbestyrkande
E
Motion:
R lE
Palliativ vård i Uddevalla kommun
Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har en gemensam nationell satsning "Bätte liv
för äldre sjuka". I Sverige avlider ca 90 000 personer om året. Av dessa är ca 80% i behov av palliativ vård.
Möjligheten till att få palliativ vård har ökat men tillgången till palliativ vård är ojämlik över landet.
Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram ett kunskapsstöd för god palliativ vård. Målet är att
patienterna ska få tillgång till en kunskapsbaserad och likvärdig palliativ vård, oavsett bostadsort,
diagnos, ålder eller kön.
Definition av palliativ vård enligt WHO
"Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och de
närstående, genom att förebygga och lindra lidandet genom tidig upptäckt, bedömning och behandling av smärta
och andra fysiska, psykosociala och andliga problem som kan uppkomma i samband med livshotande sjukdom.
Palliativ vård innebär att:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
lindra smärta och andra plågsamma symtom
bekräfta livet och betrakta döden som en normal process
inte påskynda eller fördröja döden
integrera de psykosociala och andliga aspekterna av patientvården
stödja patienten i att leva så aktivt som möjligt fram till döden
stödja de närstäende under patientens sjukdom och i deras sorgearbete
genom ett tvärprofessionellt förhällningssätt inrikta sig på patientens och de närståendes behov
främja livskvalitet som kan påverka sjukdomsförloppet positivt
vara tillämplig i ett tidigt sjukdomsskede, tillsammans med andra terapier som syftar till att förlänga
livet, såsom kemoterapi och strålning, samt även de undersökningar som behövs för att bättre förstå och
ta hand om plågsamma kliniska komplikationer.
När bot för patienten inte längre är möjlig krävs ett klart och medvetet f6rhällningssätt i omhändertagandet för
att kunna hjälpa både patient och närstående. Då är palliativ vård- lindrande vård- aktuell. Under senare år har
palliativ vård erkänts och blivit en viktig värdfilosofi med egen specifik kunskap som kan hjälpa människor i
livets slutskede
Det är viktigt att palliativa patienter vårdas för sig själv av personal speciellt inriktade och utbildade för palliativ
värd. Längt ifrån alla erbjuds god vård i livets slutskede. Svårt sjuka patienter åker in och ut på sjukhus och
riskerar att inte få smärtlindring och hjälp att hantera sin ångest.
Uddevallapartiet vill:
att återskapa en palliativ vårdenhet i kommunen regi.
att den skall vara skild från övrig verksamhet.
Att den bemannas av personer med grundläggande kunskaper och kompetens av palliativ vård. Enligt SOU
200 l :6 värdig vård vid livets slut.
För Uddevallapartiet
L~f [Hiff?/u}ffr !/t;t'1tfo~v~
~
Protokollsutdrag
Kommunstyrelsen
2015-12-16
§ 365
Dnr KS 2015/00322
Sammanfattning
Kommunledningskontoret har utarbetat "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla
kommun". Detta dokument säkerställer en likartad hantering av denna typ av frågor
inom förvaltningarna i Uddevalla kommun. Riktlinjerna har varit på remiss till samtliga
nämnder. I det nya förslaget har hänsyn tagits till remissvaren.
Beslutsunderlag
Personalutskottets protokoll 2015-12-02 § 49.
Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun 2015-11-12.
Checklista hot och våld 2015-11-12.
Barn och utbildningsnämndens protokoll 2015-09-24 § 131.
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2015-09-07.
Socialnämndens protokoll 2015-09-16 § 150.
Samhällsbyggnadsnämndens protokoll2015-09-17 § 314.
Kultur och fritidsnämndens protokoll2015-08-27 § 74.
Kultur och fritids tjänsteskrivelse 2015-08-11.
Beslut
att anta förslag till "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun."
Utdragsbestyrkande
~"f,V.IJ.(
:;;:,"
f
<"'"?
- :~ ~
o lit~~\)
§ 49
Protokollsutdrag
Personalutskottet
2015-12-02
Dnr KS 2015/00322
Sammanfattning
HR-enheten har utarbetat "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun". Detta
dokument säkerställer en likartad hantering av denna typ av frågor inom fOrvallningarna
i Uddevalla kommun. Riktlinjerna har varit på remiss till samtliga nämnder. I det nya
forslaget har hänsyn tagits till remissvaren.
Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-12
Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun 2015-11-12
Checklista hot och våld 2015-11-12
Beslut
Personalutskottet foreslår kommunfullmäktige besluta
att anta forslag till "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun."
Vid protokollet
Elisabeth Johansson
Justerat 2015-12-09
Rolf Jonsson
Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2015-12-11 intygar Elisabeth Johansson
Expedierat
KS
Utdragsbestyrkande
l (l)
Tjänsteskrivelse
2015-11-12
Handläggare
HR-strateg Agneta Andersson
Telefon 0522-69 60 78
[email protected]
Sammanfattning
HR-enheten har utarbetat "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun". Detta
dokument säkerställer en likartad hantering av denna typ av frågor inom förvaltningarna
i Uddevalla kommun. Riktlinjerna har varit på remiss till samtliga nämnder. I det nya
förslaget har hänsyn tagits till remissvaren.
Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-12
Personalutskottet föreslår Kommunfullmäktige att besluta
att anta förslag till "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun."
Peter Larsson
Kommundirektör
Expediera till
Agneta Andersson
HR-strateg
D nr
KS 2015/00322
Riktlinjer mot Hot och våld i Uddevalla kornmun
Dnr:2015!322
2015-10-02
Inledning
Det är viktigt att medarbetare som har sin anställning inom Uddevalla kommun, kan vistas i
en arbetsmiljö som så långt som möjligt minimerar riskerna för hot, våld och andra incidenter.
Medarbetarna ska känna sig trygga i sitt arbete och kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett för
verksamheten tillfredsställande sätt. Uddevalla kommun som arbetsgivare accepterar inte att
någon anställd utsätts för hot eller våld i någon form.
Riktlinjernas ramverk
Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun är det övergripande dokument som gäller för
samtliga medarbetare. Arbetsgivaren har enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Våld och hot i
arbetsmiljön (AFS 1993 :2) ansvar för att utreda de risker för hot och våld som kan finnas i
arbetet samt vidta åtgärder. Det är viktigt att göra en bedömning av risken för hot och våld
både på arbetsplatsen i sin helhet och för enskilda arbetssituationer. De rutiner och åtgärder
som arbetas fram ska komplettera detta dokument som bilagor alternativt handlingsplaner.
Uddevalla kommun är inte juridiskt sett arbetsgivare för politikerna. Den politiker som utsatts
för hot eller våld, ska vända sig till sitt politiska parti för stöd eller samtalshjälp. De politiska
patiierna är välkomna att ta del av rutiner, checklistor eller annan information som finns för
kommunens medarbetare.
Målsättning
Uddevalla kommuns målsättning är att:
• så långt det är möjligt förebygga att medarbetare utsätts för hot eller
våld som är arbetsrelaterat
• alla medarbetare ink!. inhyrd personal, ska veta var och i vilket sammanhang det kan finnas
risk för att hotfulla eller våldsamma situationer uppstår
• alla medarbetare ink!. inhyrd personal ska känna till de rutiner och åtgärder som ska vidtas
på den enskilda arbetsplatsen vid en hot eller våldsituation
Definition av begrepp
Våld
Av en person, tillfogande annan person kroppsskada, sjukdom, eller smärta. Likaså ofredande
av en annan person genom till exempel knuffar, fasthållande, kastande av föremål, och att
genom skrik, skällsord eller gester allvarligt kränka någon.
Hotom Våld
En person uppträder hotfullt i tal eller i skrift och framkallar rädsla hos den hotade for
hans/hennes egen eller annans t ex anhörigs person.
Arbetsskada
En fysisk eller psykisk skada till foljd av en händelse inträffad under arbetets gång.
Tillbud
En händelse som skulle ha kunnat leda till sjukdom eller olycksfall bland medarbetare. Vid
tillbud uppkommer aldrig någon personskada.
Ansvar
Chefer
Arbetsgivaren har huvudansvaret får att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöansvaret
åligger respektive chef enligt Uddevalla kommuns gällande fördelning av
arbetsmiljöuppgifter. Arbetsgivaren ska utreda vilka risker det finns får hot och våld,
genomfåra åtgärder får att så långt som möjligt fårhindra att anställda utsätts for hot eller våld
samt kontrollera att alla känner till rutinerna. Arbetsgivaren ska dessutom se till att det finns
erforderlig lannutrustning och att det finns fastställda rutiner for hur en situation om hot- eller
våldssituation ska hanteras.
Medarbetare
Medarbetare inom Uddevalla kommun ska vara risk- och säkerhetsmedvetna och följa de
regler och rutiner som finns på arbetsplatsen. De ska delta i arbetsplatsträffar och rapportera
avvikelser/risker samt i dialog med chef delta i erbjudna utbildningar.
skyddsombud
skyddsombudet ska bevaka arbetsmiljön inom sitt skyddsområde men har inte det yttersta
ansvaret for den. Chefer, medarbetare och skyddsombud ska samverka får att skapa en säker
och god arbetsmiljö.
HR-enheten
Genom att kontakta forvaltningens HR-partner kan förvaltning och chefer få rådgivning och
stöd i arbetsmiljö frågor.
Säkerhetschef
Kan ge stöd och rådgivning till forvaltning och chefer i säkerhetsfrågor. Ska alltid kontaktas
då en händelse har eller kan tänkas komma att påverka säkerheten.
Företagshälsovården
Kan erbjuda förvaltningarna och cheferna expertkompetens inom arbetsmiljöområdet
Förebyggande åtgärder
Arbetsgivaren ska genom att systematiskt undersöka arbetsmiljön minimera och förebygga
riskerna får att arbetstagare utsätts får hot och våld.
Respektive chefansvarar fOr:
· medarbetarnas säkerhet, utbildning och beredskap inför eventuella hot eller
våldssituationer
· att nyanställda, vikarier, timanställda, studerande och inhyrd personal får infonnation om
eventuella tisker, rutiner samt en introduktion till arbetsplatsen
· att bemanna så att säkerhet kan tillgodoses
· att göra riskanalyser får de arbeten och aktiviteter som medarbetare utfår
eller kommer att utföra
· att beakta risker vid ensamarbete
· att särskilt beakta de arbetsuppgifter som utförs av minderårig
· att riskbedömning och vid behov handlingsplan avseende hot och våld görs minst en gång
per år som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista finns att tillgå i
dokumentet "Rekommendationer och checklistor för personsäkerhet", se intranät.
· att riskbedömning och vid behov handlingsplan görs vid ny verksamhet, nya lokaler eller
andra förändringar som kan påverka säkerheten
· att riskbedömning och handlingsplan behandlas på APT och i samverkansgrupper enligt
gällande samverkansavtal
· att samtliga tillbud och arbetsskador alltid dokumenteras, rapporteras och utreds enligt
gällande rutiner, se kommunens intranät
· att en medarbetare som utsatts för en hot- eller våldsituation snabbt får hjälp och stöd för att
förebygga och lindra såväl fysisk som psykisk skada
· att kontakta säkerhetschefen vid allvarlig incident.
Vid en akut händelse
Närmaste chef ska alltid utreda, åtgärda och följa upp händelsen.
Ingen händelse är den andra helt lik men det finns dock några punkter att tänka på när
arbetsplatsen utarbetar sin handlingsplan.
Respektive chefansvarar för:
· att en medarbetare som har utsatts för en allvarlig hot eller våldsituation blir avlöst från
sina arbetsuppgifter samt får det stöd som kan behövas. Nödvändiga kontakter tas ex. med
anhöriga, sjukvård, säkerhetschef och företagshälsovård.
att samla och informera berörda medarbetare om vad som har inträffat
att både den drabbade och arbetsgruppen får prata igenom det som har hänt.
Företagshälsovården kan hjälpa till med akut krisstöd.
· om någon blivit inblandad i händelsen, såsom besökare tas dessa om hand på lämpligt sätt.
Ä ven i detta fall är det lämpligt att samla berörda personer i ett gemensamt utrymme och ge
den infonnation som finns och ge samtliga en möjlighet att beskriva hur de upplevt
situationen.
· att dokumentera, rappmiera och utreda händelsen. Rutiner för anmälan av tillbud och
arbetsskador finns på intranätet.
· kontakta vid behov säkerhetschefen och gör en skriftlig anmälan av arbetsskada eller
allvarlig arbetsskada/ tillbud till Arbetsmiljöverket
· inför en eventuell rättegång ska arbetstagare ges möjlighet till genomgång av
rättegångsförfarandet via Kommunjurist eller annan expeti. Vid en eventuell rättegång bör
den drabbade arbetstagaren få sällskap av annan person t ex arbetsledare, arbetskamrat eller
facklig representant.
· att vid större olyckor och katastrofer kontakta Uddevalla kommuns POSOM-grupp
(Psykologiskt och Socialt Omhändertagande). Vid behov kan säkerhetschef aktivera
Uddevalla kommuns interna stödgrupp.
BILAGA 1 Checklista hot och våld
Definition:
Med begreppet "alla anställda" avses även nyanställda, vikarier, timanställda, praktikanter
Kartlägg riskerna för hot och våld i arbetsmiljön
och inhyrd personal.
Checklistan nedan innehåller exempel på frågor som ni ska ställa när ni undersöker riskerna
Kartlägg riskema för hot och våld i arbetsmiljön. Om risker identifieras, ska handlingsplaner för dessa göras.
för hot och våld i arbetsmiljön på den enskilda arbetsplatsen. Frågorna utgår från
Använd handlingsplanen Bilaga 2 för att dokumentera vad som behöver göras och av vem!
~~~~~·"2.<AFS 1993:2.
vilka risker som finns
använda dem?
Utbildning
l
'
för att kunna
utfannact och utrustad
att man kan
eller undvika vålds-eUer hot situationer?
stängning av
detatt
enligt kommunens
Protokoll
Barn och utbildningsnämnden
2015-09-24
Omedelbar justering
§ 131
Dnr BUN 2015/00501
Remiss Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun
Sammanfattning
Kommunstyrelsen har remitterat ett fårslag till samtliga nämnder om riktlinjer mot hot
och våld i Uddevalla kommun samt checklista hot och våld. Detta dokument säkerställer
en likartad hantering av denna typ av frågor på arbetsplatserna i Uddevalla kommun.
Beslutsunderlag
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2015-09-07
Kommunstyrelsens remiss 2015-06-24
Beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att ställa sig bakom förslaget om riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun samt
checklista hot och våld samt
att denna paragraf fårklaras omedelbart justerad
Vid protokollet
c"';)
, (, r:
.
.
;;~:~~:~~~:On(,v~i~"t':~> r'-1
Förvaltningssekreterare
('Q .
.. . "-2Y--,~·
Cecilia Sandberg (S)
Ordfårande
lngela Ruthnl)r (M)
Justerande
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-09-07
Dn r BUN 2015/0050 l
Handläggare
Utredare Eleon01·e Lidman
Telefon 0522-69 78 60
[email protected]
Svar på remiss Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun
Sammanfattning
Kommunstyrelsen har remitterat ett förslag till samtliga nämnder om riktlinjer mot hot
och våld i Uddevalla kommun samt checklista hot och våld. Detta dokument säkerställer
en likartad hantering av denna typ av frågor på arbetsplatserna i Uddevalla kommun.
Beslutsunderlag
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2015-09-07
Kommunstyrelsens remiss 2015-06-24
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att ställa sig bakom förslaget om riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun samt
checklista hot och våld samt
att denna paragraf förklaras omedelbart justerad
Ärendebeskrivning
Kommunstyrelsen beslutade 2015-06-03 skicka förslag till riktlinjer mot hot och våld i
Uddevalla kommun samt checklista hot och våld på remiss till samtliga nämnder.
HR-enheten har utarbetat "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun" samt
checklista hot och våld. Dessa dokument säkerställer en likartad hantering av denna typ
av frågor på arbetsplatserna i Uddevalla kommun.
Under våren 2015 har Arbetsmiljöverket haft skoltillsyn i Uddevalla kommun och sju
skolor inspekterades. Bland de brister som uppmärksammades på samtliga skolor och
hos huvudmannen var att undersökning och riskbedömning avseende våld- och
hotsituationer inte hade gjorts. Dessutom saknades handlingsplaner för att hantera
uppkomna situationer och för att arbeta förebyggande. Grundskolan hade dock en
övergripande handlingsplan men Arbetsmiljöverket tog upp vissa brister.
Krav ställdes av Arbetsmiljöverket att undersöka och bedöma riskerna för våld- och
hotsituationer samt upprätta handlingsplaner såväl hos rektorer, skolledare och övriga
medarbetare vid förvaltnings- och verksamhetskontoren samt på de aktuella skolorna.
Tjänsteskrivelse
2(2)
Barn och utbildning
2015-09-07
Detta har i huvudsak gjorts under augusti månad och HR-enhetens förslag till riktlinjer
mot hot och våld och checklista hot och våld har använts.
De erfarenheter som Barn och utbildning har fått med sig är att riktlinjerna varit till stor
hjälp med tydlig information om mål och vem som ansvarar för vad. Målsättningen är
realistisk och upplevs genomförbar i skolans verksamheter samt att definition av
begrepp samt vilka åtgärder man ska tänka på vid en akut händelse är bra. En reflektion
är också att förteckningen över det förebyggande arbetet är bra men ställer naturligtvis
ytterligare krav på det systematiska arbetsmiljöarbetet under året avseende planering
och uppföljning.
Grundskolans upplevelse av checklistan är att den var bra att använda som grund i
gruppdiskussionerna, vilket ledde fram till att riskbedömningar kunde göras och
handlingsplaner upprättas.
På gymnasieskolan var ledning och personal först skeptiska till frågornas utformning
och ville skapa ett nytt formulär anpassat för gymnasieskolan. Eftersom direktiven från
förvaltningskontoret var att aktuell checklista skulle användas kom arbetet igång utan
fler diskussioner. Erfarenheten visar att det är mycket bra att det är en och samma
checklista för alla arbetsplatser eftersom det underlättar sammanställningar och tydliga
mönster kan utläsas. Resultaten på gymnasieskolan visade tydligt och klart vilka frågor
de behöver arbeta med och det underlättar kommande arbete.
Gymnasieskolan tar också upp att eftersom så gott som all personal varit delaktiga i att
svara på checklistan har det också skapat ett intresse för frågorna och en
uppmärksamhet bland personalen om vad skolan behöver arbeta med när det gäller
förebyggande arbete kring hot och våld.
Hans-Lennatt Schylberg
skolchef
Expediera till
Eleonore Lidmm1
Utredare
Dnr BUN 2015/00501
Protokoll
Socialnämnden
2015-09-16
§ 150
Dnr SN 2015/00159
Remiss från kommunstyrelsen - Riktlinjer mot hot och våld i
Uddevalla kommun
Sammanfattning
Kommunledningskontorets HR-enhet har utarbetat ett förslag till "Riktlinjer mot hot
och våld i Uddevalla kommun". Riktlinjerna ska säkerställa en likartad hantering av
denna typ av frågor på alla arbetsplatser i kommunen. Förslaget är skickat till samtliga
nämnder på remiss.
Enligt socialtjänstens tjänsteskrivelse stämmer förslaget till riktlinjer väl överens med
socialtjänstens tankar och arbetssätt kring hot och våld. Socialtjänsten för fram ett antal
synpunkter gällande riktlinjernas ramverk, målsättning, vid akuta händelser samt
checklistan.
Beslutsunderlag
Arbetsutskottets protokoll 2015-09-02, § 64.
Kommunstyrelsens ordförandes delegationsbeslut 2015-06-24.
Personalutskottets protokollsutdrag 2015-06-03, § 26.
Kommunledningskontorets tjänsteskrivesle 2015-05-12.
Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun.
Checklista hot och våld.
Beslut
att till kommunstyrelsen avge socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-08-11 som
remissvar.
Vid protokollet
Florence Johansson
Justerat 2015-09-23
Stefan Skoglund
Sven Hass1er
Florence Johansson
Kommunstyrelsen
Utredare Asa Jarhag Håkansson
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(3)
Socialtjänsten
2015-08-11
Handläggare
Utredare Asa Jarhag Håkansson
Telefon 0522-69 70 31
[email protected]
Remiss från kommunstyrelsen - Riktlinjer mot hot och våld i
Uddevalla kommun
Sammanfattning
HR-enheten har utarbetat ett förslag till "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla
kommun". Riktlinjerna ska säkerställa en likartad hantering av denna typ av frågor på
alla arbetsplatser i kommunen. Förslaget är skickat till samtliga nämnder på remiss.
Förslaget till riktlinjer stämmer väl överens med socialtjänstens tankar och arbetssätt
kring hot och våld. Socialnämnden för fram ett antal synpunkter gällande riktlinjernas
ramverk, målsättning, vid akuta händelser samt check! istan.
Beslutsunderlag
Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-08-11
Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8 2015-06-24
Protokollsutdrag Personalutskottet 2015-06-03 § 26
Kommunledningskontorets tjänsteskri ves! e 2015-05-12
att till kommunstyrelsen avge socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-08-11 som
remissvar.
Ärendebeskrivning
HR-enheten har utarbetat ett förslag till "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla
kommun". Riktlinjerna ska säkerställa en likartad hantering av denna typ av frågor på
alla arbetsplatser i kommunen. Förslaget är skickat till samtliga nämnder på remiss.
Förslaget till riktlinjer stämmer väl överens med socialtjänstens tankar och arbetssätt
kring hot och våld. Socialnämnden för fram följande synpunkter:
Under rubriken "Riktlinjernas ramverk" benämns i första stycket att rutiner och åtgärder
ska arbetas fram. Socialtjänsten har och benämner kompletterande dokument till
riktlinjer och rutiner som handlingsplaner.
Under rubriken "Målsättning" har den första punkten dubbel negation.
Dnr SN 2015/00159
Tjänsteskrivelse
2(3)
Socialtjänsten
2015-08-11
Under rubriken "Vid akut händelse" finns flera synpunkter. Det framgår i fårsta
punktstycket att en medarbetare inte ska lämnas ensam under fårsta dygnet.
Socialtjänsten/arbetsgivaren kan inte säkerställa att en enskild anställd inte lämnas
ensam i sitt hem. Vidare framgår, under samma stycke, att kontakt ska tas med olika
funktioner. Det bör omformuleras till att erforderliga kontakter ska tas och inte räkna
upp vmje funktion.
I tredje punktstycket framgår att företagshälsovården kan hjälpa till med krisstöd. Det
bör framgå att fåretagshälsovården kan hjälpa till vid akut krisstöd. Det bör inte vara
rimligt att företagshälsovården i alla situationer ska kallas in.
Gällande fjärde punktstycket ifrågasätter socialtjänsten om det är lämpligt och möjligt
att samla alla berörda efter en krissituation. Ordvalet "vittnen" bör förändras till t ex
inblandade/berörda.
Sjätte punktstycket uppmanar chefer att kontakta säkerhetschefen och arbetsmiljöverket
Det kan finnas osäkerhet får chefer när kontakt ska tas med säkerhetschef. En
lämpligare skrivning kan innebära att kontakt bör tas vid behov.
I sjunde punktstycket ska arbetstagare erbjudas en rättegångs genomgång. Socialtjänsten
har svårt att tillgodose detta, då kunskapen saknas. Om annan funktion är behjälplig bör
det framgå.
Sista punktstycket handlar om POSOM och kommunens interna krisgrupp. Det bör
framgå vad som är skillnaden mellan fåretagshälsovårdens (akuta) krisstöd och
kommunens interna krisgrupp. Vad har krisstödet respektive krisgruppen för uppdrag?
Det bör vara tydligt får chefen när man ska vända sig till vilken.
När det gäller bilaga l "Checklista hot och våld" bör det framgå att dessa frågor "ska"
(inte "kan") ställas vid kartläggning av risker. Stycket med rubriken "Instruktion" bör
ersättas med "Definition". Andra meningen bör ersättas med "Kartlägg riskerna för hot
och våld i arbetsmiljön. Om risker identifieras, ska handlingsplaner får dessa göras."
Tredje frågan under förebyggande åtgärder bör ersättas med "Fortbildning i hot och
våldsituationer ska ges vid behov". Det är stora skillnader mellan arbetsplatserna i
socialtjänsten. Frågan bör också flyttas ned till rubriken "Utbildning".
Bo Lundgren
Socialchef
Asa Jm·hag Håkansson
Utredare
D nr SN 2015/00 159
Protokoll
2015-09-17
§ 314
Dnr SBN 2015/00541
Remiss om Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun
Sammanfattning
Utifrån att Uddevalla kommun saknar övergripande riktlinjer mot hot och våld har
säkerhetschef Björn Segelod tagit fram ett dokument med rekommendationer och
checklistor for personsäkerhet Det innehåller allmänna råd för hur en hotfull situation
kan hanteras. Syftet är att minska risken för och konsekvenserna av en hotfull situation.
Tekniska kontoret och Miljö och stadsbyggnad anser att riktlinjerna mot hot och våld
belyser och ger stöd inom situationer som kan uppkomma i arbetet. Till dokumentet
skulle även uppmaning om att göra riskanalyser och handlingsplaner enligt kommunens
nya checklista kunna tilläggas. Kapitel 5.5 kan förstärkas genom att hänvisa till den nya
rutinen kring besöksregistrering på stadshuset.
Beslutsunderlag
Tekniska kontorets och Miljö och stadsbyggnads tjänsteskrivelse 2015-08-31.
Remiss rekommendationer och checklistor för personsäkerhet 2015-08-20.
Beslut
att stödja förslaget till Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun utefter
förvaltningarnas synpunkter.
Vid protokollet
Ulla-Britt Isaksson
Justerat 20 J 5-09-22
Kenneth Engelbrektsson
Stig Olsson
Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 J 5-09-23 intygar
Eva Thoi-Nordfeldt
Tekniska kontoret
KF
Utdrags bestyrkande
1(1)
Tjänsteskrivelse
Tekniska kontoret
2015-08-31
Dnr SBN 2015/00541
Handläggare
Verksamhetsutveck1are Anna E1vheim
Telefon 0522-69 64 89
[email protected]
Remiss om Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun
Sammanfattning
Utifrån att Uddevalla kommun saknar övergripande riktlinjer mot hot och våld har
säkerhetschef Björn Segelod tagit fram ett dokument med rekommendationer och
checklistor för personsäkerhet Det innehåller allmänna råd för hur en hotfull situation
kan hanteras. Syftet är att minska risken för och konsekvenserna av en hotfull situation.
Tekniska kontoret och Miljö och stadsbyggnad anser att riktlinjerna mot hot och våld
belyser och ger stöd inom situationer som kan uppkomma i arbetet. Till dokumentet
skulle även uppmaning om att göra riskanalyser och handlingsplaner enligt kommunens
nya checklista kunna tilläggas. Kapitel 5.5 kan förstärkas genom att hänvisa till den nya
rutinen kring besöksregistrering på stadshuset.
Beslutsunderlag
Tekniska kontorets och Miljö och stadsbyggnads tjänsteskrivelse 2015-08-31.
Remiss rekommendationer och checklistor för personsäkerhet 2015-08-20.
att stödja förslaget till Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun utefter
förvaltningarnas synpunkter.
Carina Johansson
Förvaltningschef
Expediera till
Tekniska kontoret
Miljö och stadsbyggnad
KS
Anna Elvheim
Verksamhetsutvecklare
Protokoll
Kultur och fritidsnämnden
2015-08-27
Dnr KFN 2015/00103
§ 74
Remiss: Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun
Sammanfattning
Kultur och fritidsnämnden har fått remiss på delegation av kommunstyrelsens
ordförande 2015-06-24 att besvara senast 2015-09-25 gällande förslag av "Riktlinjer
mot hot och våld i Uddevalla kommun".
Förvaltningen stödjer förslaget om riktlinjer om hot och våld i Uddevalla kommun och
det är av vikt att Uddevalla kommun har en likartad hantering.
Kultur och fritids avdelningar har sedan flera år tillbaka utarbetat egna
verksamhetsspecifika riktlinjer för hot och våld. Dessa är processade i respektive
verksamhet/arbetsgrupp utifl·ån deras verklighet och uppkomna situationer. Med hänsyn
till verksamheternas erfarenheter rekommenderar kultur och fritidsförvaltningen
förtydliganden i befintligt remissunderlag enligt följande:
•
Förändra struktur och skapa fler rubrikindelningar
•
Förstärka text gällande medarbetarens roll till att medarbetaren skall bidra och
medverka i dialog med arbetsgivaren och undersöka riskerna för att åstadkomma
en god arbetsmiljö
•
Komplettera text med skyddsombudets roll
•
Förtydliga "definition av begrepp" och använda samma begrepp som återfinns
på inblicken gällande arbetsskada och tillbud
•
Komplettera med nytt stycke om "Hur" kan arbetsplatsen förebygga i att hantera
en hot och våld situation.
•
Komplettera med nytt stycke om "uppföljning" efter en hot och våld situation
Beslutsunderlag
Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun 2015-05-12, Dnr KS 2015/00322
Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, 2015-06-24, Dnr KS 2015/00322
Handlingsplan gällande hot och våld för hela fritid 120615
Beslut
Kultur och fritidsnämnden antar förslag till "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla
kommun" men rekommenderar att riktlinjerna revideras enligt förvaltningens
förtydliganden.
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
2015-08-11
Dnr
Handläggare
Handläggare J eanette Liveland Colombo
Telefon 0522-69 64 27
[email protected]
Remiss: Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun
Sammanfattning
Kultur och fritidsnämnden har fått remiss på delegation av kommunstyrelsens
ordförande 2015-06-24 att besvara senast 2015-09-25 gällande förslag av "Riktlinjer
mot hot och våld i Uddevalla kommun".
Förvaltningen stödjer förslaget om riktlinjer om hot och våld i Uddevalla kommun och
det är av vikt att Uddevalla kommun hm en likartad hantering.
Kultur och fritids avdelningar har sedan flera år tillbaka utarbetat egna
verksamhetsspecifika riktlinjer för hot och våld. Dessa är processade i respektive
verksamhet/arbetsgrupp utifrån deras verklighet och uppkomna situationer. Med hänsyn
till verksamheternas erfarenheter rekommenderar kultur och fritidsförvaltningen
förtydliganden i befintligt remissunderlag enligt följande:
•
•
•
•
•
•
Förändra struktur och skapa fler rubrikindelningar
Förstärka text gällande medarbetarens roll till att medarbetaren skall bidra och
medverka i dialog med arbetsgivaren och undersöka riskerna för att åstadkomma
en god arbetsmiljö
Komplettera text med skyddsombudets roll
Förtydliga "definition av begrepp" och använda samma begrepp som återfinns
på inblicken gällande ru-betsskada och tillbud
Komplettera med nytt stycke om "Hur" kan arbetsplatsen förebygga i att hantera
en hot och våld situation.
Komplettera med nytt stycke om "uppföljning" efter en hot och våld situation
Beslutsunderlag
Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun 2015-05-12, Dnr KS 2015/00322
Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, 2015-06-24, Dnr KS 2015/00322
Handlingsplan gällande hot och våld för hela fritid 120615
KFN 2015/00 l 03
Tjänsteskrivelse
2015-08-11
Kultur och fritidsnämnden antar fårslag till "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla
kommun" men rekommenderar att riktlinjerna revideras enligt förvaltningens
förtydliganden.
Katarina Hansson
Kultur och fritidschef
Expediera till
Kommunstyrelsen
Jeanette Liveland Colombo
Handläggare
2(2)
D nr KFN 2015/00 l 03
Protokoll
Kommunstyrelsen
2015-11-25
§ 345
Dnr KS 2015/00600
Överenskommelse om mottagande och bosättning för
nyanlända invandrare
Sammanfattning
Uddevalla kommun har tagit emot nyanlända av flyktingskäl i 30 år. Under dessa år har
överenskommelser trätrats med Länsstyrelsen, som visar att kommunen forbereder sig
på att växa i antal invånare från denna målgrupp. Nuvarande överenskommelse är
skriven till l 00 personer årligen och personerna får själva ordna med bostad i
kommunen.
Under det senaste decenniet har överenskommelser skrivits där 55-100 personer har
angetts som möjliga for Uddevalla kommun att ta emot årligen. Siffran ska dock vägas
mot hur många som i slutändan flyttar till Uddevalla och sedan nuvarande
överenskommelse tecknades i januari 2013 har den största flyktingströmmen sedan
andra världskriget nått Sverige och omkullkastat tidigare prognoser.
Närmare 300 nyanlända med uppehållstillstånd flyttade till Uddevalla kommun under
2013, över 400 nyanlända med uppehållstillstånd under 2014 och en ännu högre
slutsiffra väntas for 2015. Därfor behöver överenskommelsen anpassas till verkligheten
och den planerade nivån av mottagande väsentligt höjas.
I tidigare överenskommelser har angetts att nyanlända varit välkomna till Uddevalla,
men de har fått ordna med boende själva. Ungetar 20-25 procent av de som har fått
uppehållstillstånd behöver dock hjälp med bosättning. Arbetsformedlingens
bosättningsenhet tar i dessa fall kontakt med de kommuner som har så kallade
anvisningsbara platser och formedlar dessa platser till de nyanlända så att de kan
påbörja sin etablering. Ett nytt lagforslag där alla kommuner kan bli ålagda att erbjuda
anvisningsbara platser till nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd väntas träda i
kraft den l juli 2016. Därfor är det viktigt att redan nu påbörja arbetet med att kunna
möta de nya kraven.
En överenskommelse med Länsstyrelsen gäller fram till det att kommunen säger upp
den. Den ska sägas upp tre månader innan den ska sluta gälla. En omforhandling kan
göras när som helst under året.
RolfCarlson (SD), Stefan Skoglund (S), Christer Hassiebäck (UP), Magnus Jacobsson
(KD), Carin Ramneskär (M), El ving Andersson (C), Rolf Jonsson (L) och Lars-Olof
Laxrot (V) yttrar sig i ärendet.
Beslutsunderlag
Yrkanden
Rolf Carlson (SD): avslag på forslaget i handlingarna.
Ju~. t.eJ.·andes signatur;;.·,-.:
\
.
Utdrags bestyrkande
Protokoll
Kommunstyrelsen
2015-11-25
forts.§ 345
Christer Hassiebäck (UP): återremiss till kommunledningskontoret för en
konsekvensutredning.
Magnus Jacobsson (KO), Carin Ramneskär (M), El ving Andersson (C), Rolf Jonsson
(L) och Lars-Olof Laxrot (V): bifall till förslaget i handlingarna.
Propositionsordning
Ordförande ställer först proposition på Christer Hassiebäcks (UP) återremissyrkande
mot avgörande idag och finner kommunstyrelsen besluta avgöra ärendet idag.
Ordförande ställer därefter proposition på förslaget i handlingarna mot Rolf Carlsons
(SD) avslagsyrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna.
Beslut
att omförhandla den befintliga överenskommelsen med Länsstyrelsen om mottagande
av nyanlända till ett högre antal personer årligen,
att ny överenskommelse ska gälla från och med 2016-01-01 och tills vidare, samt
att Uddevalla kommun genom överenskommelsen åtar sig att årligen ta emot 300
nyanlända för bosättning i kommunen, varav 50 av dessa platser sker via anvisning av
Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket Övriga beräknas bosätta sig i kommunen på
egen hand.
Reservation
Christer Hassiebäck (UP) reserverar sig mot beslutet till fotmån för eget yrkande.
Rolf Carlson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.
Justeranqes signatur
Utdragsbestyrkande
""'v"'<<"
"
i;)
+:0
...
-~~
Tjänsteskrivelse
1(3)
2015-11-02
~
At!>'l~
Handläggare
Telefon 0522-69 60 75
k!·isto ffer.j .karlsson@uddevalla. se
Överenskommelse om mottagande och bosättning för
nyanlända invandrare
Sammanfattning
överenskommelser träffats med Länsstyrelsen, som visar att kommunen fårbereder sig
på att växa i antal invånare från denna målgrupp. Nuvarande överenskommelse är
skriven till l 00 personer årligen och personerna får själva ordna med bostad i
kommunen.
Under det senaste decenniet har överenskommelser skrivits där 55-l 00 personer har
angetts som möjliga får Uddevalla kommun att ta emot årligen. Siffi-an ska dock vägas
mot hur många som i slutändan flyttar till Uddevalla och sedan nuvarande
överenskommelse tecknades i januari 2013 har den största flyktingströmmen sedan
andra världskriget nått Sverige och omkullkastat tidigare prognoser.
Nännare 300 nyanlända med uppehållstillstånd flyttade till Uddevalla kommun under
slutsiffra väntas får 2015. Därfår behöver överenskommelsen anpassas till verkligheten
och den planerade nivån av mottagande väsentligt höjas.
I tidigare överenskommelser har angetts att nyanlända varit välkomna till Uddevalla,
men de har fått ordna med boende själva. Ungefår 20-25 procent av de som har :fatt
uppehållstillstånd behöver dock hjälp med bosättning. Arbetsfårmedlingens
bosättningsenhet tar i dessa fall kontakt med de kommuner som har så kallade
anvisningsbara platser och fånnedlar dessa platser till de nyanlända så att de kan
påbötja sin etablering. Ett nytt lagfårslag där alla kommuner kan bli ålagda att erbjuda
anvisningsbara platser till nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd väntas träda i
kraft den l juli 2016. Därfår är det viktigt att redan nu påbörja arbetet med att kunna
möta de nya kraven.
den. Den ska sägas upp tre månader innan den ska sluta gälla. En omförhandling kan
göras när som helst under året.
Beslutsunderlag
Dnr KS 2015/00600
2(3)
Tjänsteskrivelse
2015-11-02
Kommunstyrelsen fareslår kommunfullmäktige besluta
att omfårhandla den befintliga överenskommelsen med Länsstyrelsen om mottagande
av nyanlända till ett högre antal personer årligen.
att ny överenskommelse ska gälla från och med 2016-01-01 och tills vidare.
att Uddevalla kommun genom överenskommelsen åtar sig att årligen ta emot 300
nyanlända for bosättning i kommunen, varav 50 av dessa platser sker via anvisning av
Arbetsformedlingen eller Migrationsverket Övriga beräknas bosätta sig i kommunen på
egen hand.
Ärendebeskrivning
överenskommelser träffats med Länsstyrelsen, som visar att kommunen forbereder sig
på att växa i antal invånare från denna målgrupp. Nuvarande överenskommelse innebär
att nyanlända som fått uppehållstillstånd välkomnas i Uddevalla kommun, men att de
får ordna med bostad själva. Överenskommelsen baseras på antalet personer som väntas
tas emot varje år och antalet som anges i överenskommelsen har därfår också varierat
över åren.
Den lägsta noteringen i överenskommelser under det senaste decenniet är på 55
personer åren 2007-2008, då inflyttningen sjönk. Gällande överenskommelse är skriven
till hundra personer, vilket också har varit en vanlig nivå i övriga överenskommelser
sedan siffran höjdes efter 2008 års lägre notering. Sedan den senaste överenskommelsen
började gälla den l januari 2013 har dock den största flyktingströmmen sedan andra
världskriget nått Sverige och omkullkastat tidigare prognoser.
Närmare 300 nyanlända med uppehållstillstånd flyttade till Uddevalla kommun under
slutsiffra väntas for 2015. Enligt Migrationsverkets prognos dröjer det fram till2018
innan mottagandet sjunker till samma nivåer som2013. Därfor behöver
överenskommelsen anpassas till verkligheten och den planerade nivån av mottagande
väsentligt höjas.
Överenskommelse enbart med inflyttning till eget boende
Ungefår 65 procent av de sökande har i genomsnitt fått avslag på sin asylansökan av
flyktingskäl tidigare år. Under 2014 var det 56 procent som fick avslag. En starkt
bidragande anledning till den minskande andelen avslag är att en stor andel av de
nyanlända kommit från Syrien, där de flesta asylsökande har fått permanent
uppehållstillstånd. Bland de som fick uppehållstillstånd i Sverige 2014 så var det 17
procent som valde att flytta till Västra Götalandsregionen.
Dnr
KS 2015/00600
"~V<'t(
~
o
<-
~
+o/If-~<>
'~"' ~
Tjänsteskrivelse
2015-11-02
Uddevalla kommun har under de senaste åren kunnat visa en stadig ökning av
kommuninvånare och ska precis som andra kommuner visa i sin
Bostadsf0rsörjningsp1an hur kommunen planerar att växa. Uddevalla är en attraktiv
kommun att flytta till och Fyrbodal tillsammans med Skaraborg är de områden som har
tagit emot högst andel nyinflyttade av flyktingskäl i Västra Götalandsregionen. Under
2014 skulle antalet kommuninvånare samtidigt ha sjunkit i Uddevalla kommun, om
farre nyinflyttade av flyktingskäl hade valt att flytta till kommunen. Därför är det viktigt
att bostadsfårsörjningsplanen också innefattar den prognos som anges i
överenskommelsen med Länsstyrelsen, och kommuniceras till hyresvärdar i kommunen.
Överenskommelse med anvisningsbara platser
Det har enligt tidigare överenskommelser varit möjligt för nyanlända personer att på
egen hand ordna boende i Uddevalla kommun och därefter flytta till kommunen.
Ungefår 20-25 procent av de som har fått uppehållstillstånd behöver dock hjälp med
bosättning. Arbetsfönnedlingens bosättningsenhet tar i dessa fall kontakt med de
kommuner som har så kallade anvisningsbara platser och förmedlar dessa platser till de
nyanlända så att de kan påbörja sin etablering. Om de blir kvar på asylboendet så får de
inte påbörja sin etablering, eftersom de inte har någon kommuntillhörighet
Det råder stort behov i landet på anvisningsbara platser. Bara i Fyrbodal så finns det 500
personer som har ratt uppehållstillstånd men är fast på asylboendet för att de inte har
någon kommun att anvisas till. Ett nytt lagförslag där alla kommuner kan bli ålagda att
erbjuda anvisningsbara platser till nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd har
presenterats och skickats på remiss till berörda remissinstanser. Remisstiden gick ut den
28 september och den nya lagen väntas träda i kraft den l juli 2016. Det är därför viktigt
att redan nu påbö1ja arbetet med att kunna möta de nya kraven.
den. Den ska sägas upp tre månader innan den ska sluta gälla. En omförhandling kan
göras när som helst under året. Med tanke på att förslaget om en ny lag om
anvisningsbara platser kan komma att gälla från den l juli 2016 så är det att föredra att
en omförhandling av överenskommelsen tecknas snarast. Om det sedan beslutas om
kommuntal så kan antalet anvisningsbara platser regleras efter det.
Peter Larsson
Kommundirektör
Expediera till
Arbetsmarknadsavdelningen
3(3)
Kristoffer Karlsson
Utredare
D nr KS 2015/00600
Protokollsutdrag
Kommunstyrelsen
2015-12-16
§ 366
Dnr KS 2015/00627
Sammanfattning
Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel
och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp till kriterier
och krav på rättvis handel i offentlig upphandling, att det bedrivs ett aktivt
informationsarbete samt erbjuds ett utbud av Fairtrade-märkta produkter i butiker, på
serveringsställen och arbetsplatser. Uddevalla kommun är sedan 2010 en Fairtrade city.
Ett av kriterierna är att kommunen ska ha målsättning för offentliga etiska
konsumtionen och att kommunsfullmäktige allenativt kommunstyrelsen beslutar att se
över hur kommunen kan ta ytterligare steg för att agera som etisk konsument i alla sina
inköp.
Kommunfullmäktige antog 2012-10-10 § 209 tre Faritrademål för Uddevalla kommun.
Utav dessa tre mål, har ett uppfyllts och det är målet att öka kännedomen och intresse
för rättvis handel och att minst fyra aktiviter riktat till medborgarna genomförts årligen.
De två andra målen är riktade till kommunens egen verksamhet och målen har inte
bidragit till ökad konsumtion av etisk märkta produkter. Utifrån analys av resultat har
förslag på tre Fairtrade mål för 2016-2018 arbetas fram för det fortsatta Fairtrade-city
diplomeringen.
Beslutsunderlag
Hållbarhetsberedningens protokoll2015-ll-30 § 10.
Förslag på Fairtrademål2016-2018.
Uppföljning av Fairtrademål2013-2015.
Beslut
att godkänna uppföljningen av Fairtrademålen 2013-2015, samt
att anta Fairtrademålen för 2016-2018.
Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag
Hållbarhetsberedning
2015-11-30
§10
Dnr KS 2015/00627
Sammanfattning
serveringsställen och arbetsplatser. Uddevalla kommun är sedan 20 l O en Fairtrade city.
konsumtionen och att kommunsfullmäktige allenativt kommunstyrelsen beslutar att se
inköp.
Fullmäktige antog 2012-10-1 0§209 tre Faritradernål för Uddevalla kommun. Utav dessa
tre mål, har ett uppfyllt och det är målet att öka kännedomen och intresse för rättvis
handel och att minst fyra aktiviter riktat till medborgarna genomförts årligen. De två
andra målen är riktade till kommunens egen verksamhet och målen har inte bidragit till
ökad konsumtion av etisk märkta produkter. Utifrån analys av resultat har förslag på tre
Fairtrade mål för 2016-2018 arbetas fram för det fortsatt Fairtrade-city
diplomeringen.
Beslutsunderlag
Kommunledningskontoret tjänsteskrivelse 2015-11-17
Bilaga l Uppföljning av Fairtrademål 2013-2015
Bilaga 2 Förslag på Fairtrademål2016-2018
Beslut
Hållbarhetsberedningen föreslår kommunfullmäktige besluta
att godkänna uppföljningen av Fairtrademålen 2013-2015, samt
att anta Fairtrademålen för 2016-2018.
Vid protokollet
Anna-Lena Lundin
Justerat 2015-12-02
Gunilla Magnusson, El ving Andersson
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(2)
2015-11-17
Handläggare
Miljösamordnare Birgitte Johansson
Telefon 0522 - 69 7358
birgitte.j [email protected]
Sammanfattning
serveringsställen och arbetsplatser. Uddevalla kommun är sedan 2010 en Fairtrade city.
konsumtionen och att kommunsfullmäktige altenativt kommunstyrelsen beslutar att se
inköp.
Fullmäktige antog 2012-10-10§209 tre Faritradernål för Uddevalla kommun. Utav dessa
tre mål, har ett uppfyllt och det är målet att öka kännedomen och intresse för rättvis
handel och att minst fyra aktiviter riktat till medborgarna genomforts årligen. De två
andra målen är riktade till kommunens egen verksamhet och målen har inte bidragit till
ökad konsumtion av etisk märkta produkter. Utifrån analys av resultat har förslag på tre
Fairtrade mål för 2016-2018 arbetas fram for det fortsatt Fairtrade-city diplomeringen.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret 2015-11-17
Bilaga l Uppfoljning av Fairtrademål2013-2015
Bilaga 2 Förslag på Fairtrademål 2016-2018
Hållbarhetsberedningen föreslår kommunfullmäktige beslutar
att godkänna uppföljningen av Fairtrademålen 2013-2015
att anta Fairtrademålen för 2016-2018
Peter Larsson
Kommundirektör
Birgitte Johansson
Milj ösamordnare
Dnr KS 2015/00627
Bilaga Fairtrademål 2016-2018
l (l)
2015-11-16
D nr:
Handläggare
Telefon +46522697358
[email protected]
Fairtrademål och steg för 2016-2018
A. 100% Rättvist märkt Kaffe, Te, Choklad och Socker i kaffeautomater
- Krav på rättvisemärkt innefattar förutom ILO:s kärnkonventer även
krav på rättvishandel som består av att odlaren ska garanteras en
kostnadstäckande minimiersättning, premie på priset (påslag på
världsmarknadspriset), långsiktiga handelsrelationer mellan
producenten och importören samt förfinansiering. I dagsläget uppfyller
Fairtrade-märkningen dessa krav.
Informationsinsats mot beställer.
B. Öka kommuninvånarnas kännedom och intresse f'ör Fairtrade
- 2016 utföra 4 aktiviteter som uppmärksammar Fairtrade
- 2017 utföra 4 aktiviteter som uppmärksammar Fairtrade
2018 utföra 4 aktiviteter som uppmärksammar Fairtrade
C. Verka iör att öka medvetenheten i näringslivet kring Fairtrade
Erbjuda nyhetsbrev
Erbjuda informationsmaterial kring Fairtrade
Bjuda in till ett Frukostmöte med Fairtrade- tema
Miljö och stodsbyggnod
Hållbor utveckling
www.uddevolla.se
Postodress
45181 UDDEVALLA
Telefon (vx)
0522-69 60 00
Fax
0522-69 73 so
Uppföljning av Fairtrademålen 20132015
l (3)
2015-11-02
Dnr:
Handläggare
Telefon +46522697358
[email protected]
Uppföljning av Fairtrademålen 2013-2015
l. År 2015 ska kaffeautomatsavtalet endast innehålla produkter som är etiskt märkt
•
lnfasning sker 2013 och 2014
Resultat: Målet har inte uppnåtts. Det beror bland annat på att nytt ramavtal för
kaffeautomaterna inte har påbörjats och har skjutits fram till våren 2016. Inom
kaffeautomatsavtalet finns det möjlighet att köpa etiskt märkta produkter, men vi kan se en
minskad trend till att kommunens verksamhet väljer att köpa etiskt märkta produkter. Det
beror dels på priset- etiskt märkta produkter kostar mer och dels på svårighet att hitta
produktema i beställningssystemet och beställarkompetens.
Resultat å kaffe 2014:
Kaffe - stadshuset
• eco
• ethic
• fairtrade
• krav+utz
• organic
• Ingen märkning
Kaffe - övrig kommunal verksamhet
• eco
• ethic
• fairtrade
• krav+utz
• organic
• Ingen märkning
2015-11-02
2.
2 (3)
D nr:
Öka kommuninvånarnas kännedom och intresse för Fairtrade
•
•
•
•
2013 Enkätundersökning om invånarnas kännedom om Fairtrade
•
2015 Enkätundersökning om invånarnas kännedom om Fairtrade
Resultat: Målet har uppnåtts. Varje år har minst 4 aktiviter genomförts.
2013:
•
•
•
Under två tillfållen har information om Fairtrade skett vid torgmarknad.
Vid Earth Hour 23 mars informerades om Fairtrade på Kungsgatan och statsbiblioteket
Framtidsdagar 26, 27,28 september informerades kommuninvånare om Fairtrade.
2014:
•
•
•
•
•
Earth Hour-veckan, kommunens energi- och klimatrådgivare, miljösamordnare och
Naturskolan informerar och pratar Earth Hour på gymnasieskolor, pratade även
Fairtrade och delade ut material.
5 juni Världsmiljödagen, delade ut Fairtrade-bananer längs med Kungsgatan och
informerade om Fairtrade och Världsmiljödagen
Under våren har Anna Henriksson, vid kommunala Uddevalla naturskola, besökt 11
grundskolor och pratat Fairtrade
10-12 oktober Framtidsdagama, Fairtrade-monter fanns på plats med
16 oktober- 17 november, Fairtrade City-banderoll, lx8 m, sitter på gångbron över
Kungsgatan i Uddevalla. Se bild längst ned i dokumentet.
2015:
•
•
•
•
Earth Hour på Bohusläns Museum den 28 mars tillsammans med studiefårbunden
pratade om fairtrade med medborgama
Bo och Leva mässan den 25 april tillsammans med energi och klimatrådgivning om
faritrade och rättvishandel samt kommunens miljöarbete i övrigt.
Gömda glömda gårdar 3 oktober ett arrangemang tillsammans med kulturavdelningen
och centrumutvecklingen, dela ut bananer och info om fairtade ca 200 pers
Fairtrade fokusveckor 42-43, information till samhällsbyggnadsnämnden och
fullmäktige om fairtradecity.
2013: Enkätundersökning om invånarnas kännedom om Fairtrade. Av 65 tillfrågade kände
55% till Fairtrade och att Uddevalla är en Fairtrade City, 28% kände till Fairtrade och
17% kände inte till F airtrade.
_,.
D nr:
2015-11-02
3.
Verka för att kommunens verksamheter konsumerar Fairtradeprodukter från fler
upphandlade Fairtradeprodukter
•
2013 mäta konsumtionen från de Fairtradeprodukter som idag finns
•
•
•
2013 ta fram en guide för vilka produkter som idag finns att köpa, delas ut vid
lämpliga tillfällen tillexempel internrevisionerna
•
•
Resultat: Målet har inte uppnåtts, vissa delmål har uppnåtts.
Det har funnits svårigheter med att mäta antalet produkter. Därför har det delats upp i
kostnadsprocent på livsmedelsavtalet och på kaffeautomatsavtalet Under 2012 och 2013 mättes
även kostnadsandelen på blommor.
Livsmedelsavtalet Kaffeautomatsavtalet Blommor
2012 1,9%
43%
12%
2013 1,7%
18%
38%
2014 1,8%
24%
Inga siffror framtaget
Delmålen: Guider har 2013 och 2014 tagit fram med vilka produkter som finns med i
upphandlingen och har delats ut i samband med interna miljörevisionen.
Birgitte Johansson
milj ösamordnare
3 (3)
Protokollsutdrag
Kommunstyrelsen
2015-12-16
§ 367
Dnr KS 2015/00632
Program för uppföljning och insyn i Uddevalla kommun 20152018
Sammanfattning
Kommunfullmäktige ska i samband med vmje ny mandatperiod anta ett program med
mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare,
enligt 3 kap. 19 § kommunallagen (KL) från den l januari 2015. I programmet ska det
också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga förskrifter på området ska
följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses.
Utgångspunkten vid uppföljning av privata utförare inom ramen för programmet för
uppföljning och insyn, i Uddevalla kommun, ska vara de målsättningar som
kommunfullmäktige och respektive nämnd har beslutat om i sina styrk ort.
Uppföljningen ska också följa kommunens Riktlinjer för styrning och ledning, för att
skapa en gemensam struktur for arbetet med planering, genomtOrande och utveckling av
verksamheten.
Kommunfullmäktige uppdrar till nämnderna att med utgångspunkt i de mål och
riktlinjer som anges i programmet att reglera på vilket sätt avtal för privata utförare ska
följas upp och hur allmänheten ska ges möjlighet till insyn. Vmje nämnd ansvarar för
uppföljning och kontroll inom sitt ansvarsområde och svarar också för att detta regleras
i de avtal som träffas med vmje utförare. Nämnderna ska årligen återkoppla till
kommunstyrelsen vid det uppsiktspliktsmöte som äger rum under det första halvåret,
om hur föregående års uppföljningsarbete har utfallit. Vid dessa tillfållen presenteras
också en åtgärdsplan, i de fall där brister har identifierats.
Beslutsunderlag
Program för upptaljning och insyn i Uddevalla kommun 2015-2018.
Beslut
att anta programmet för uppföljning och insyn i Uddevalla kommun 2015-2018.
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
2015-11-23
Handläggare
Telefon 0522-69 60 75
kristoffer.j .karlsson@udd evalla. se
Program för uppföljning och insyn i Uddevalla kommun 20152018
Sammanfattning
Kommunfullmäktige ska i samband med vmje ny mandatperiod anta ett program med
mål och riktlinjer for sådana kommunala angelägenheter som utfors av privata utforare,
enligt 3 kap. 19 §kommunallagen (KL) från den l januari 2015. I programmet ska det
också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga fårskrifter på området ska
foljas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses.
Utgångspunkten vid uppfoljning av privata utforare inom ramen for programmet for
uppfoljning och insyn, i Uddevalla kommun, ska vara de målsättningar som
kommunfullmäktige och respektive nämnd har beslutat om i sina styrkort
Uppfoljningen ska också fålja kommunens Riktlinjer for styrning och ledning, for att
skapa en gemensam struktur for arbetet med planering, genomforande och utveckling av
verksamheten.
Kommunfullmäktige uppdrar till nämnderna att med utgångspunkt i de mål och
riktlinjer som anges i programmet att reglera på vilket sätt avtal for privata utforare ska
foljas upp och hur allmänheten ska ges möjlighet till insyn. Va1je nämnd ansvarar får
uppfåljning och kontroll inom sitt ansvarsområde och svarar också for att detta regleras
i de avtal som träffas med vmje utforare. Nämnderna ska årligen återkoppla till
kommunstyrelsen vid det uppsiktspliktsmöte som äger rum under det forsta halvåret,
om hur foregående års uppfoljningsarbete har utfallit. Vid dessa tillfållen presenteras
också en åtgärdsplan, i de fall där brister har identifierats.
Beslutsunderlag
Program for uppfoljning och insyn i Uddevalla kommun 2015-2018.
Kommunstyrelsen fåreslår kommunfullmäktige besluta
att anta programmet for uppfoljning och insyn i Uddevalla kommun 2015-2018.
1(2)
Dnr KS 2015/00632
Tjänsteskrivelse
2(2)
2015-11-23
P eter Larsson
Kommundirektör
Expediera till
Bam och utbildningsnämnden
Socialnämnden
Kristoffer Karlsson
Utredare
Dnr KS 2015/00632
Program för uppföljning
och insyn i Uddevaila
kommun 2015-2018
Av verksamhet som bedrivs av privata
utförare
Administrativa avdelningen
www.uddevolla.se
Postadress
45181 UDDEVALLA
Besöksadress
Sladshusel Varvsvögen 1
Telefon (vx)
0522-69 60 00
E· post [email protected]
l (5)
Innehåll
l. Bakgrund och regelverk ................................................................................................ 2
1.1 Definitioner ............................................................................................................. 2
1.1.1 Huvudman ........................................................................................................ 2
1.1.2 Privata utforare ................................................................................................ 2
1.2 Gamla avtal ............................................................................................................. 3
2. Mål och riktlinjer .......................................................................................................... 3
3. Uppfoljning ................................................................................................................... 4
3.1 Plan for uppfoljning ................................................................................................ 4
3.2 Redovisning av uppfoljningsutfall .......................................................................... 5
4. Informationsskyldighet och allmänhetens insyn .......................................................... 5
2 (5)
l. Bakgrund och regelverk
Från den l januari 2015 anges i 3 kap. 19 §kommunallagen (KL) att
kommunfullmäktige fOr varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer
för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska
det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området
ska fciljas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses.
Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en
kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ.
Kommuninvånare ska kunna förutsätta att de tjänster som kommunen tillhandahåller
håller en likvärdig kvalitet oavsett om de utförs i egen regi eller av en privat ntförare.
Kommunallagen från den l januari 2015 innebär att kommunen ska:
o
Kontrollera och följa upp verksamhet som enligt avtal drivs av en privat
utförare.
o
o
o
o
Genom avtal tillfOrsäkra information som gör det möjligt för allmänheten att få
msyn.
Se till att kommunala företag ger allmänheten insyn i verksamhet som de lämnar
till privata utförare.
I fullmäktige besluta om ett program för varje mandatperiod med generella mål
och riktlinjer när verksamheter drivs av privata utförare.
Tillgodose en generell informationsskyldighet när enskilda personer kan välja
mellan olika utf6rare.
1.1 Definitioner
1.1.1 Huvudman
Kommunen är huvudman för alla sina angelägenheter oavsett om utförandet sker i egen
regi eller av en privat utf6rare. Därmed är kommunen enligt lag ansvarig för att
tillhandahålla tjänster med tillfredsställande och lagenliga kvaliteter till kommunens
invånare. Kommunen är dock inte huvudman för privata skolor och förskolor och dessa
omfattas inte heller av detta program för uppföljning och insyn.
1.1.2 Privata utförare
Privata utförare definieras i kommunallagen som en juridisk person eller enskild individ
som har hand om vården av en kommunal angelägenhet. En privat utförare är en helt
privat aktör utan kommunalt ägande.
Fmmellt överlämnas verksamheten oftast efter en offentlig upphandling enligt lagen om
3 (5)
offentlig upphandling (LOU), lagen om upphandling inom områdena vatten, energi,
transporter och posttjänster (LUF) eller att valfi·ihetssystem enligt lagen om
valfrihetssystem (LOV) infors samt att avtal tecknas med de privata utf<irarna. Exempel
på privata utforare är aktiebolag, stiftelser, ekonomiska f<ireningar, enskilda firmor,
ideburna organisationer och kooperativa foreningar.
1.2 Gamla avtal
Kraven på insyn, uppfoljning med mera som läggs fast i detta program, forändrar ej
gällande avtalsrelationer, där villkoren redan är reglerade och avtalen löper på flera år.
Det är dock möjligt f<ir parter som vill omfattas av programmet for uppf<iljning och
insyn att omforhandla så att de blir en del av det.
2. Mål och riktlinjer
Kommunfullmäktige ska i samband med vmje ny mandatperiod fastställa generella mål
och riktlinjer for verksamhet som bedrivs av privata utforare. I Uddevalla kommun
finns mål uppsatta i kommunfullmäktiges samt respektive nämnds styrkoti. Det är också
dessa mål som ska vara utgångspunkten vid uppfoljning av privata utfOrare inom ramen
for programmet for uppfoljning och insyn. Uppfoljningen ska också folja kommunens
Riktlinjer for ledning och styrning, for att skapa en gemensam struktur for arbetet med
planering, genomforande och utveckling av verksamheten.
Kommunfullmäktige uppdrar åt varje nämnd att med utgångspunkt i detta program
ansvara for att säkerställa att utforare inom nämndens ansvarsområde bedriver
verksamhet enligt:
• De lagar, forordningar och foreskrifter som gäller eller kan komma att gälla.
• I nämndernas dokument for uppfoljning och insyn reglera på vilket sätt avtal f<ir
privata utforare ska foljas upp och hur allmänheten ska ges möjlighet till insyn.
Nämnderna ska årligen återkoppla till kommunstyrelsen vid uppsiktspliktsmöte.
Uppsiktspliktsmöten äger rum vår och höst och det är under vårmötet som återkoppling
sker.
4 (5)
3. Uppföljning
När en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utforare ska
kommunen kontrollera och folja upp verksamheten. Uppfoljningen görs i huvudsak av
tre skäl:
• Säkra leverans och kvalitet utifrån gällande avtal.
• Som underlag for forbättrings- och utvecklingsarbete.
• För att identifiera avvikelser fi·ån avtal.
Varje nämnd ansvarar for uppfOljning och kontroll inom sitt ansvarsområde och svarar
också for att detta regleras i de avtal som träffas med varje utforare. I avtalen ska det
säkras att utforaren biträder kommunen vid uppfoljning och utvärdering av
verksamheten, lämnar nödvändiga statistikuppgifter till kommunen samt vid vilken
tidpunkt nödvändiga och specificerade uppgifter rapporteras till kommunen, i nationella
register eller till andra myndigheter. Avtalet ska också reglera hur kommunens
uppfoljningar återrappmieras till utforaren och redovisas for allmänheten.
Utforarens skyldighet att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådant som inte
strider mot lag eller annan forfattning. Den information som lämnas till kommunen ska
inte anses utgöra roretagshemligheter enligt lag (1990:409) om skydd om
foretagshemligheter.
3.1 Plan för uppföljning
Nämnderna ska under vårens uppsiktspliktsmöten en gång årligen rappmiera hur
foregående års uppfoljningsarbete har utfallit. Varje nämnd ska med
kommunfullmäktiges program som grund utarbeta en årlig plan for när och på vilket sätt
verksamheten ska foljas upp. Planen ska omfatta samtliga privata uttörare, bifogas
nämndens verksamhetsplan och redovisas fOr nästkommande år under höstens
uppsiktspliktsmöte. Planen ska innehålla:
• En sammanfattande beskrivning av nämndens uppfoljningsansvar.
• Vad som ska foljas upp.
• Vilka fonner av uppfoljning som kommer att tillämpas (tillsyn,
verksamhetsuppfOljning, avtalsuppfOljning, individuppfOljning etc)
• Vem eller vilka som ansvarar for att genomfOra uppfoljningarna.
• Särskilda granskningsområden under året (t. ex. utifrån ett samlat resultat av
tidigare uppfoljningar).
• Tidplan.
• Former for återkoppling av resultat (till nämnd, till utforare och till allmänhet).
5 (5)
3.2 Redovisning av uppföljningsutfall
Vid uppsiktspliktsmöte under våren visar nämnderna resultat for genomforda
uppfoljningar nnder foregående år. Vid det tillfåll et presenteras också en åtgärdsplan i
de fall då brister har identifierats i någon verksamhet. Resultaten av f<iregående års
genomforda uppf<iljningar ska presenteras utifrån foljande punkter:
• Graden av uppfyllelse utifrån i avtal fastställda mål och riktlinjer.
• Utvärdering av levererad tjänst.
• Efterlevande av avtalet, inkluderat uppfyllande av uppdragsbeskrivningar,
godkännanden och tillstånd for uppdraget.
Utöver den redovisning som görs inom årscykeln for verksamhets- och
budgetuppfO!jning ska kommunen löpande redovisa resultat av lokala och nationella
uppfoljningar. Huvudsakligen ska redovisning göras på kommunens hemsida.
4. Informationsskyldighet och allmänhetens insyn
Allmänheten ska ges skälig insyn i verksamheterna. Den information som presenteras
av kommunen fOr respektive utforare ska vara saklig, relevant, järnforbar och
lättillgänglig. Varje nämnd ska i avtal med privata utfOrare tillforsäkra sig information
som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en
privat utforare (3 kap. 19 a§ KL).
Utforaren ska kunna lämna information när kommunen begär det. Informationen ska
göra det möjligt fOr allmänheten att få insyn i hur uppdraget utfors. Nämnden ska i sin
begäran precisera vilken information som efterfi·ågas. Utforarens skyldighet att lämna
uppgifter begränsas till att omfatta sådant som inte strider mot lag eller annan
f<irfattning.
Den information som lämnas till kommunen med ska inte anses utgöra
foretagshemligheter enligt lag (1990:409) om skydd fOr foretagshemligheter.
Protokollsutdrag
Kommunstyrelsen
2015-12-16
§ 368
Dnr KS 2015/00645
Förslag på namnbyte från Söderplan till Cirkusparken
Sammanfattning
Kommunens namnberedningsgrupp har uppmärksammat att parken vid korsningen
Göteborgsvägen-Parkgatan har namnet Söderplan. Som en påminnelse om att stadens
cirkusplats under många år fanns intill parken föreslås att namnet "cirkus" ingår i
parkens namn. Namnberedningen anser vidare att namnet på en park bör innehålla ordet
"park".
Kultur och ti·itidsnämnden beslutade den 19 november 2015 att ställa sig bakom
namnberedningsgruppens förslag och föreslå kommunfullmäktige fastställa namnet
Cirkusparken.
David Höglund Velasquez (V), Annelie Högberg (S), Evy Gahnström (V), Christer
Hassiebäck (UP), Magnus Jacobsson (KD), Kenneth Engelbrektsson (S), Carin
Ramneskär (M) och Lars-O lo f Laxrot (V) yttrar sig i ärendet.
Beslutsunderlag
Kultur och fritidsnämndens protokoll 2015-11-19 § 122.
Beslut
att fastställa namnet Cirkusparken för parken vid korsningen GöteborgsvägenParkgatan, samt
att namnet Söderplan utgår.
1(1)
Tjänsteskrivelse
2015-11-24
Handläggare
Förvaltningssekreterare Annica Åberg
Telefon 0522-69 60 48
[email protected]
Förslag på namnbyte från söderplan till Cirkusparken
Sammanfattning
Kommunens namnberedningsgrupp har uppmärksammat att parken vid korsningen
Göteborgsvägen-Parkgatan har namnet Söderplan. Som en påminnelse om att stadens
cirkusplats under många år fanns intill parken föreslås att namnet "cirkus" ingår i
parkens namn. Namnberedningen anser vidare att namnet på en park bör innehålla ordet
"park".
Kultur och fritidsnämnden beslutade den 19 november 2015 att ställa sig bakom
namnberedningsgruppens förslag och föreslå kommunfullmäktige fastställa namnet
Cirkusparken.
Beslutsunderlag
att fastställa namnet Cirkusparken för parken vid korsningen GöteborgsvägenParkgatan, samt
att namnet Söderplan utgår.
Peter Larsson
Kommundirektör
Expediera till
Annica Åberg
D nr
KS 2015/00645
Protokollsutdrag
Kultur och frilidsnämnden
2015-11-19
§ 122
Dnr KFN 2015/00129
Namnbyte från Söderplan till Cirkusparken
Sammanfattning
Kommunens namnberedning har uppmärksammat att parken vid korsningen
Göteborgsvägen-Parkgatan har det något svårbegripliga namnet "Söderplan". För att
påminna om att stadens cirkusplats under många år fanns strax intill parken föreslås att
namnet "cirkus" ingår i parkens namn. Beredningen anser vidare att slutledet i namnet
på en park bör innehållajust ordet "park".
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse 2015-10-27
Tjänsteskrivelse Namnberednings gruppen, Mats Windmark Planarkitekt 2015-10-13
Kultur och fritidsnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa namnet
"Cirkusparken" för parken vid korsningen Göteborgsvägen-Parkgatan samt att namnet
"Söderplan" utgår
Förslag till beslut på mötet
Caroline Henriksson (UP) föreslår att avslå förslaget i handlingarna
Beslutsgång
Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt
förslaget i handlingarna
Beslut
Kultur och fritidsnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa namnet
"Cirkusparken" för parken vid korsningen Göteborgsvägen-Parkgatan samt att namnet
"Söderplan" utgår.
Vid protokollet
Anna-Helena Wiechel
Justerat 2015-11-20
Annelie Högberg, Ann-Catrin Wikblad
Anna-Helena Wiechel
Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige
Mats Windmark
Utdragsbestyrkande
1(2)
Tjänsteskrivelse
Kultur och frilid
2015-10-27
Dnr KFN 2015/00129
Handläggare
Kommunantikvarie Carl Casimir
0522-69 65 40
[email protected]
Telefon
Namnbyte från Söderplan till Cirkusparken
Sammanfattning
Göteborgsvägen-Parkgatan har det något svårbegripliga namnet "Söderplan". För att
påminna om att stadens cirkusplats under många år fanns strax intill parken föreslås att
namnet "cirkus" ingår i parkens namn. Beredningen anser vidare att slutledet i namnet
på en park bör innehållajust ordet "park".
Beslutsunderlag
Kultur och fritidsnämnden beslutar
att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa namnet "Cirkusparken" för parken vid
korsningen Göteborgsvägen-Parkgatan samt att namnet "Söderplan" utgår
Ärendebeskrivning
Göteborgsvägen-Parkgatan har det i dag något svårbegripliga namnet "Söderplan".
Förledet "Söder" är ganska intetsägande eftersom "Söder" kan anses omfatta ett stort
område söder om Bäveån. Bakgrunden till slutledet "plan" kan möjligen vara att det
enligt 1959 års stadsplan var tänkt att byggas en mycket stor bilvändslinga (med
parkliknande sidoområden) framför entren till Folkets Park. I stället byggdes det en liten
vändslinga nära entren, medan området fram till Göteborgsvägen iordningställdes som
en riktig park. I samband med omvandlingen av Folkets Park till bostadskvarter för
något år sedan byggdes Kongressgatan medan den lilla vändslingan togs bort. Parken
utökades mot sydväst på del av den mark som tidigare bland annat var stadens
cirkusplats.
För att påminna om att stadens cirkusplats under många år fanns strax intill parken
föreslås att namnet "cirkus" ingår i parkens namn. Beredningen anser att slutledet i
namnet på en park bör innehållajust ordet "park". Jämför bl a namnen
"Margretegärdeparken" och "Museiparken". Beredningen bedömer att namnet
"Cirkusparken" varken kan missförstås av cirkusarrangörer eller cirkusbesökare.
Tjänsteskrivelse
2(2)
Kultur och frilid
2015-10-27
Samråd har skett med Uddevalla Hembygdsförening, som inte har någon erinran mot
namnförslaget.
Katarina Hansson
Expediera till
Ks
Kf
Mats Windmark
Carl Casimir
Kommunantikvarie
D nr KFN 2015/00129
Protokollsutdrag
Kommunstyrelsen
2015-12-16
§ 369
Dnr KS 2015/00644
Förslag på namnbyte till Skafteröds Lider för del av
skatterödsvägen
Sammanfattning
Kommunens namnberedningsgrupp har uppmärksammat att Skafterödsvägen i
Ljungsicile har en otydlig sträckning och att det är ett problem att Skafterödsvägens
förbindelse under Bohusbanans viadukt fi·am till väg 167 (f.d. E6:an) saknar vägnamn.
Kultur och fritidsnämnden behandlade ärendet den 19 november 2015 och föreslår
namnet Skafteröds Lider för den väg somlöper från väg 167 upp till Asvägen.
Namnet Skafterödsvägen behålls på den väg som löper mellan Hälle Lider och
Skafteröds Lider. Inga bostadsfastigheter behöver byta adress.
Beslutsunderlag
Beslut
att fastställa namnet Slcafteröds Lider för deu väg som löper från väg 167 upp till
Åsvägen, samt
att namnet Skaflerödsvägen utgår på denna vägsträcka.
----···-------
Utdragsbestyrkande
'\) 1'. v
~
4_<
-('
o.
71"
.
+. -~- ~
o ./If M~
Tjänsteskrivelse
2015-11-24
Handläggare
Förvaltningssekreterare Annica Åberg
Telefon 0522-69 60 48
ann ica. ab er g@udd eva11 a. se
Förslag på namnbyte till Skafteröds Lider för del av
skatterödsvägen
Sammanfattning
Kommunens namnberedningsgrupp har uppmärksammat att Skafterödsvägen i
Ljungskil e har en otydlig sträckning och att det är ett problem att Skafterödsvägcns
förbindelse under Bohusbanans viadukt fram till väg 167 (f.d. E6:an) saknar vägnamn.
Kultur och fritidsnämnden behandlade ärendet den 19 november 2015 och föreslår
namnet Skafteröds Lider för den väg som löper från väg 167 upp till Åsvägen.
Namnet Skafterödsvägen behålls på den väg som löper mellan Häll e Lider och
Beslutsunderlag
Kulturoch fritidsnämndens protokoll2015-11-19 § 123.
att fastställa namnet Skafteröds Lider för den väg som löper från väg 167 upp till
Åsvägen, samt
att namnet Skafterödsvägen utgår på denna vägsträcka.
Peter Larsson
Kommundirektör
Expediera till
l (l)
Annica Åberg
Dnr KS 2015/00644
Protokollsutdrag
2015-11-19
§ 123
Dnr KFN 2015/00131
Namnbyte till Skafteröds Lider för del av Skafterödsvägen
Sammanfattning
Kommunens namnberedning har uppmärksammat att Skafterödsvägen i Ljungskile har
en "otydlig" sträckning. Vidare är det ett problem att Skafterödsvägens förbindelse
under Bohusbanans viadukt fram till väg 167 ( f d E6) saknar vägnamn. Beredningen
föreslår namnet Skafteröds Lider för den väg som löper från väg 167 upp till Åsvägen.
Namnet Skafterödsvägen behålles på den väg som löper mellan Häll e Lider och
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse MSB 2015-10-27
Karta
Beslut
Kultur och fritidsnämnden beslutaratt föreslå Kommunfullmäktige att fastställa namnet
Skafteröds Lider för den väg som löper från väg 167 upp till Åsvägen, samt att namnet
Skafterödsvägen utgår på denna vägsträcka.
Vid protokollet
Anna-Helena Wiechel
Justerat 2015-11-20
Annelie Högberg, Ann-Catrin Wikblad
Anna-Helena Wiechel
Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige
Mats Windmark
J usterandes signatur
Utdragsbestyrkande
1(2)
Tjänsteskrivelse
Kultur och fritid
2015-10-27
Dnr KFN 2015/00131
Handläggare
Kommunantikvarie Carl Casimir
Telefon 0522-69 65 40
[email protected]
Namnbyte till Skafteröds lider för del av Skafterödsvägen
Sammanfattning
en "otydlig" sträckning. Vidare är det ett problem att Skafterödsvägens förbindelse
under Bohusbanans viadukt fram till väg 167 ( f d E6) saknar vägnamn. Beredningen
föreslär namnet Slmfteröds Lider för den väg som löper från väg 167 upp till Åsvägen.
Namnet Skafterödsvägen behålles på den väg som löper mellan Hälle Lider och
Beslutsunderlag
Karta
Kultur och fritidsnämnden beslutar
att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa namnet Slmfteröds Lider för den väg
som löper från väg 167 upp till Åsvägen, samt att namnet Skafterödsvägen utgår på
denna vägsträcka
Ärendebeskrivning
en "otydlig" sträckning. Om man börjar vid 1-Iälle Lider, nära Turisthotellet, går
Skafterödsvägen söderut, parallellt med Bohus banan. Sedan svänger vägen österut och
går genom Hälleområdet i en brant backe upp till Åsvägen. De två delarna av
Skafterödsvägen har olika karaktärer. Det är enbart villorna vid vägdelen utefter
Bohusbanan som har adressering från Skafterödsvägen. Vidare är det ett problem att det
saknas vägnamn för förbindelsevägen mellan Skafterödsvägen och väg 167 ( f d E6).
Förbindelsevägen är ju byggd som en del av Skafterödsbacken, under Bohusbanans
viadukt
Beredningen föreslår namnet Slmftcröds Lider för den väg som löper från väg 167 upp
till Åsvägen. ( Gullinje på bifogad karta). Samtidigt upphör namnet Skafterödsvägen på
denna vägsträcka. Namnet Skafterödsvägen (grön linje på bifogad karta) behålles på den
väg som löper mellan Hälle Lider och Slmftcröds Lider. Detta innebär att inga
2(2)
Tjänsteskrivelse
Kultur och fritid
2015-10-27
bostadsfastigheter behöver byta adress. När det tänkta bostadsområdet vid skarsjövallen
så småningom byggs är väganslutningen tänkt att byggas som en förlängning av
nuvarande Skafterödsvägen från Asvägen fram till skarsjövallens fotbollsanläggning.
Då finns det en möjlighet att vägnamnet Skafteröds Lider förlängs fram till
Skarsjövallen.
Samråd har skett med Ljungskile Hembygdsförening som inte har något att erinra.
Katarina Hansson
Expediera till
Ks
Kf
Mats Windmark
Carl Casimir
Kommunantikvarie
Dnr
KFN 201 5/00J 3 l
Protokollsutdrag
Kommunstyrelsen
2015-12-16
§ 370
Dnr KS 2015/00657
Regeringens fördelning av stöd till kommuner och landsting för
ökat flyktingmottagande
Sammanfattning
Regeringen lämnade den 12 november en ändringsbudget till riksdagen med förslag om
ändringar i statens budget för 2015, efter överenskommelse med de fyra borgerliga
partierna. Regeringen föreslår att utgifterna i budgeten för 2015 utökas och att en
summa av 9,8 miljarder kronor ska tillfåras som en engångsbetalning till kommuner och
landsting för att hantera den rådande Hyktingsituationen. Anslaget får användas får
bidrag till kommuners och landstings hantering av flyktingsituationen för att minska
trycket på den kommunala ekonomin. Medlen avses även täcka kostnader som förväntas
uppstå under 2016. I Uddevalla kommuns fall handlar engångsutbetalningen om en
summa på 36 miljoner kronor som ett generellt statsbidrag, vilken sedan fårdelas inom
kommunen som utökat kommunbidrag till nämnderna.
De största utgifterna inom kommunen, på grund av ökningen i flyktingmottagandet har
tillkommit inom socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens
verksamhetsområden. Fördelningen av medel föreslås därför också koncentreras till
dessa två nämnder.
Uppskattade områden där kostnader huvudsakligen har tillkommit, inom
socialnämnden, är:
På försörjningsstödet för dyra boendelösningar.
Glappkostnader ökar, Her behöver mer under längre perioder.
Personalkostnader ökar på grund av högre arbetsbelastning.
Behov av samordnare för Hyktingmottagande.
Kostnader för speciallösningar inom barn och ungdomsvården.
Kostnader för lokaler, inventarier och ombyggnader ökar.
Uppskattade områden där kostnader har tillkommit, inom barn och utbildningsnämnden
är:
Vuxenutbildningens insatser under 2016 för snabbare etablering utöver ordinarie
etableringsersättning; påbyggnad SFI, praktikutbildningar/yrkeskoppling samt
nya special- och snabbspår.
Volymer för grundskola och gymnasieskola under 2015 och 2016 ökar, enligt
befolkningspro gnos. Här inkluderas förluster för utebliven ersättning fi·ån
anvisningskommuner.
En kraftig utökning av modersmåls- och studiehandledning för förskola,
grundskola och gymnasieskola.
Att exakt identifiera kostnader får respektive post är mycket svårt, eftersom kostnader i
många fall är överlappande och kan förändras över tid. Uppskattningar utifl·ån
Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag
Kommunstyrelsen
2015-12-16
forts. § 370
punkterna ovan visar dock att socialnämnden har många delar av omgående stöd när
personer anländer till kommunen och att barn- och utbildningsnämndens insatser har
mer av insatser på något längre sikt, som inträffar successivt. En fördelning där
socialnämnden tilldelas 60 procent och barn- och utbildningsnämnden 40 procent tycks
därför, åtminstone initialt, vara en rimlig fördelning.
Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) bör inkomsten periodiseras antingen
med en jämn fördelning fr.o.m. december 2015 (regeringsbeslut om regleringsbrev för
anslaget l :5 inom U025) eller från den månad 2015 när kommunen eller landstinget
bedömt att kostnaderna för flyktingsituationen bö1jade öka i betydande omfattning,
t.o.m. 2016. Bidragets storlek samt hur periodiseringen har skett ska framgå av not till
resultaträkningen. Bidraget ska i resultaträkningen klassificeras som generellt.
I dagsläget är det svårt att härleda de kostnader som uppstått 2015. En periodisering
medjämn fördelning från och med december 2015 tom december 2016 skulle innebära
att de 36mkr fördelas med 2,7 mkr 2015 och 33,3 mkr 2016.
För tertial l 2016 innebär det 11, l mkr i generellt statsbidrag, vilket föreslås fördelas till
socialnämnden respektive barn- och utbildningsnämnden som ett utökat kommunbidrag.
Med fördelningen mellan socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden som anges
ovan skulle det innebära 6, 7 mkr till socialnämnden och 4,4 mkr till barn- och
utbildningsnämnden under tertial l. Fördelningsandelarna utvärderas därefter samt om
även andra nämnder kan beröras, för att se om en justering skulle behövas, inför tertial 2
och tertial 3.
Allt ovanstående gäller under förutsättning att riksdagen beslutar enligt med regeringens
förslag.
Christer Hassiebäck (UP), Rolf Carlson (SD), Magnus Jacobsson (KD), Cecilia
Sandberg (S), Stefan Skoglund (S) och Evy Gahnström (V) yttrar sig i ärendet.
Beslutsunderlag
Yrkanden
Ingemar Samuelsson (S): att de 36mkr fördelas med lO mkr år 2015 och 26 mkr år
2016, där socialnämnden tilldelas 60 % och barn och utbildningsnämnden tilldelas 40
%.
Propositionsordning
Ordförande ställer proposition på eget förslag och finner kommunstyrelsen så besluta.
Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag
Kommunstyrelsen
2015-12-16
forts. § 370
Beslut
att ge kommunstyrelsen i uppdrag att fördela statens ökade fördelning av stöd för ökat
f1yktingmottagande till nämnderna under 2015 och 2016,
att fördelningen av de 10 mkr för det 2015 sätts till 60 procent för socialnämnden och
40 procent för barn och utbildningsnämnden,
att fördelningen av de 26 mkr under 2016 sätts till 60 procent för socialnämnden och 40
procent för barn och utbildningsnämnden avseende andelen för första tertialet, samt
att utvärdering sker inför fordelningen for tertial 2 och 3 under 2016.
--·------;------------------;c
----------------------------
Utdragsbestyrkande
1(3)
Tjänsteskrivelse
2015-12-03
Handläggare
Utredare KristofTer Karlsson
Telefon 0522-69 60 75
[email protected]
Regeringens fördelning av stöd till kommuner och landsting för
ökat flyktingmottagande
Sammanfattning
Regeringen lämnade den 12 november en ändringsbudget till riksdagen med förslag om
ändringar i statens budget för 2015, efter överenskommelse med de fyra borgerliga
partierna. Regeringen föreslår att utgifterna i budgeten för 2015 utökas och att en
summa av 9,8 miljarder kronor ska tillföras som en engångsbetalning till kommuner och
landsting för att hantera den rädande flyktingsituationen. Anslaget får användas för
bidrag till kommuners och landstings hantering av flyktingsituationen för att minska
trycket på den kommunala ekonomin. Medlen avses även täcka kostnader som förväntas
uppstå under 2016. I Uddevalla kommuns fall handlar engångsutbetalningen om en
summa på 36 miljoner kronor som ett generellt statsbidrag, vilken sedan fördelas inom
kommunen som utökat kommunbidrag till nämnderna.
De största utgifterna inom kommunen, på grund av ökningen i flyktingmottagandet har
tillkommit inom socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens
verksamhetsområden. F lirdelningen av medel föreslås därför också koncentreras till
dessa två nämnder.
Uppskattade områden där kostnader huvudsakligen har tillkommit, inom
socialnämnden, är:
• På försötjningsstödet för dyra boendelösningar.
• Glappkostnader ökar, fler behöver mer under längre perioder.
• Personalkostnader ökar på grund av högre arbetsbelastning.
• Behov av samordnare för flyktingmottagande.
• Kostnader för speciallösningar inom barn och ungdomsvården.
• Kostnader för lokaler, inventarier och ombyggnader ökar.
Uppskattade områden där kostnader har tillkommit, inom barn- och
utbildningsnämnden är:
• Vuxenutbildningens insatser under 2016 får snabbare etablering utöver ordinarie
etableringsersättning; påbyggnad SPI, praktikutbildningar/yrkeskoppling samt
nya special- och snabbspår.
• Volymer för grundskola och gymnasieskola under 2015 och 2016 ökar, enligt
befolkningspro gnos. Här inkluderas förluster för utebliven ersättning från
anvisningskommuner.
• En kraftig utökning av modersmåls- och studiehandledning för förskola,
grundskola och gymnasieskola.
D nr
KS 2015/00657
Tjänsteskrivelse
2(3)
2015-12-03
Att exakt identifiera kostnader för respektive post är mycket svårt, eftersom kostnader i
många fall är överlappande och kan förändras över tid. Uppskattningar utifrån
punkterna ovan visar dock att socialnämnden har många delar av omgående stöd när
personer anländer till kommunen och att barn- och utbildningsnämndens insatser har
mer av insatser på något längre sikt, som inträffar successivt. En fördelning där
socialnämnden tilldelas 60 procent och barn- och utbildningsnämnden 40 procent tycks
därför, åtminstone initialt, vam en rimlig fördelning.
Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) bör inkomsten periodiseras antingen
med en jämn fördelning fr.o.m. december 2015 (regeringsbeslut om regleringsbrev för
anslaget l :5 inom U025) eller från den månad 2015 när kommunen eller landstinget
bedömt att kostnaderna för flyktingsituationen började öka i betydande omfattning,
t.o.m. 2016. Bidragets storlek samt hur periodiseringen har skett ska framgå av not till
resultaträkningen. Bidraget ska i resultaträkningen klassificeras som generellt.
I dagsläget är det svårt att härleda de kostnader som uppstått 2015. En periodisering
medjämn fördelning från och med december 2015 tom december 2016 skulle innebära
att de 36 mkr fördelas med 2,7 mkr 2015 och 33,3 mkr 2016.
För tertial! 2016 i1mebär det 11,1 mkr i generellt statsbidrag, vilket föreslås fördelas till
socialnämnden respektive barn- och utbildningsnämnden som ett utökat kommunbidrag.
Med fördelningen mellan socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden som anges
ovan skulle det innebära 6, 7 mkr till socialnämnden och 4,4 mkr till barn- och
utbildningsnämnden under tertial l. Fördelningsandelarna utvärderas därefter samt om
även andra nämnder kan beröras, för att se om en justering skulle behövas, inför tertial 2
och tertial 3.
Allt ovanstående gäller under förutsättning att riksdagen beslutar enligt med regeringens
förslag.
Beslutsunderlag
att ge kommunstyrelsen i uppdrag att fördela statens ökade fördelning av stöd för ökat
flyktingmottagande till nämnderna under 2016.
D nr KS 2015/00657
Tjänsteskrivelse
3(3)
2015-12-03
att fördelningen av de 11, l mkr för det forsta tertialet under 2016 sätts till 60 procent
för socialnämnden och 40 procent for barn- och utbildningsnämnden, med utvärdering
inför tertial 2 och 3 under 2016.
Peter Larsson
Kommundirektör
Expediera till
Socialnämnden
Barn- och utbildningsnämnden
Kristoffer Karlsson
Utredare
Dnr KS 2015/00657
Protokoll
/···.)
Kommunfullmäktige
2015-11-11
§ 289
Dnr KS 2015/00575
Avsägelse från Björn Andersson (KD) av uppdraget som
ersättare i HSB:s stiftelse Jakobsberg och uppdraget som
nämndeman i Uddevalla domsaga
Sammanfattning
Bj öm Andersson (KD) har avsagt sig uppdraget som ersättare i HSB:s stiftelse
Jakobsberg och uppdraget som nämndeman i Uddevalla domsaga.
Magnus Jacobsson (KD) få reslår att fyllnadsval avseende ersättare i HSB:s stiftelse
Jakobsberg sker vid kommunfullmäktige nästa sammanträde. Kristdemokratema avser
inte f6reslå någon ny nämndeman i Uddevalla domsaga då uppdraget avser tiden till och
med 2015-12-31. Ny nämndeman är vald från och med 2016-01-01.
Beslut
att bevilja begärs avsägelse, samt
att fyllnadsval avseende ersättare i HSB:s stiftelse Jakobsberg sker vid
kommunfullmäktiges nästa sammanträde.
Justerandes signatu\
rr
~6
/lllJ
Utdragsbestyrkande
Annika Thorström
Från:
Skickat:
Till:
Ämne:
Emma Maria <[email protected]>
den 7 december 2015 13:47
Funktionsbrevlåda Kommunen
Avsägelse HSB Jakobbergsstiftelsen.
Jag avsäger mig härmed uppdraget i HSB Jakobbergsstiftelsen. Har bott i Belfast i ett år och var inte medveten om detta uppdrag.
Med vänliga hälsningar,
Emma Osbakk Malmström
tel. 070-444 76 os
'f
'
f\ornrnunstyTc:!sen
J
!
"
KOMMUN
Komrnunledn!nqshonloret
l-~----·--·-· ---1~ -~~ ------
!Oiarienr
.
DialiHplanl)eteckning ,
___ _
~J:~_L ~ __j
l
Tjänsteskrivelse
l (2)
2015-12-03
Handläggare
Registrator Anna-Lena Lundin
0522-69 60 41
[email protected]
Telefon
Anmälningsärenden
att lägga följande anmälningsärenden till handlingarna
l) Protokoll hållbarhetsberedningen 2015-11-30
2) Protokoll vänortskommitten 2015-11-26
3) 2015/660
Folkpartiet liberalerna (FP) anmälan om byte av partinamn, till Liberalerna (L)
4) Protokoll ungdomsfullmäktige 2015-12-02
5) Protokoll demokratiberedningen 2015-12-04
6) 279072 DOK
Länsstyrelsens beslut att avslå överklagan av beslutet om att anta detaljplan för
ny skola på fastigheten Källdal 4:7 Uddevalla kommun
7) 2015/574
Länsstyrelsens utseende av ny ersättare, Emma Malmström Osbakk (S) i
kommunfullmäktige efter Lidija Beljic (S)
8) 2015/462
Medborgarfdrslag från Erik Gustafsson om cykellift i Uddevalla.
Samhällsbyggnadsnämnden beslutar avslå förslaget då denna byggnation är dyr.
9) 2015/463
Medborgarförslag från Kent Cederholm om att öppna grinden till Fröland
omgående för trafik mot Uddevalla. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar anse
förslaget besvarat med motiveringen att kommunen tillsammans med
Trafikverket i sin planering redan genomfört dessa förändringar.
Dnr KS 2015/00001
Tjänsteskrivelse
2(2)
2015-12-03
l O) 2015/452
Förvaltningsrätten avslår överklagandet avseende laglighetsprövning enligt
kommunallagen av kommunfullmäktiges beslut 2015-06-1 O § I 4 7, kommunens
flerårsplan 2016-2018 inklusive budget 20 I 6
1I)279I74DOK
Samhällsbyggnadsnämndens delegationsbeslut gällande
a) Delegation nr 9a, försäljning av bostadsrätt Färgaregatan I4D
b) Delegation nr 3, försäljning av Kornsnön 5
D nr KS 2015/0000 l
Nya
motioner
interpellationer
enl<Ja frågor
medborgarförslag
•
Kristdemokraterna
't..
' (.:
', v/,) j ivd[
'J
i
.~\
Uddevalla måste ta fram en strategi mot våldsbejakande islamism
Under slutet av 80-talet och början på 90-talet växte det fram våldsbejakande
fascism/nationalism där man värvade ungdomar via musik, kläder, grupptillhörighet och
våld. Denna våldsbejakande extremism fick som konsekvens att det växte fram ett flertal
rasistiska grupperingar (somliga samlade sig senare inom SD) samt att enskilda människor
misshandlades och även dödades (ex John Hron, Kode),
Nu ser vi samma tendenser där det växer fram våldsbejakande islam ism. Även dessa
organisationer använder sig av musik, kläder, grupptillhörighet och våld, Man använder sig
också av alla de tekniska förutsättningar som idag finns via Youtube, Facebook, lnstagram,
Twitter m,m, Även islamister angriper och misshandlar samt dödar enskild men utöver det så
bedriver man ett aktivt terrorkrig gentemot bL a. västerlandet och de muslimska traditioner
som islamisterna anser är influerade av västerlandet. Det är bL a. utifrån det sista
perspektivet som vi kan förstå varför islamisterna hittills har dödat fler muslimer än andra
trosåskådningar. Målet är dock uppenbart alla som inte delar deras värderingar skall
underkasta sig islam eller dö,
l Sverige har det visat sig att islamsiterna har sitt starkaste fäste inom Malmö och Västra
Götaland (framför allt Göteborg). Vi måste därför upprätta en strategi som inkluderar hela
kommunen i syfte att motverka islamistisk radikalisering i Uddevalla. Tyvärr finns det redan
tecken på att enskilda ungdomar har åkt till Syrien/lrak för att kriga och det finns även
enskilda politiker som har hotats då man har valt att argumentera emot det som just nu
händer i en del av vårt samhälle.
Ansvaret för arbetet bör ligga på kommunstyrelsen och det måste ske i samverkan med
socialtjänsten, arbetsmarknadsavdelningen, mötesplatserna, skolorna, fritidsgårdarna samt
civilsamhället (moskeer, id rotsklubbar kulturföreningar m.m.). Vi måste också skynda på
bostadsbyggandet samt förändra dagens segregerade stadsdelar genom ex omvandling av
hyreslägenheter till bostadsrätter. Utöver detta arbete bör vi upprätta ett samarbete med
andra kommuner som har problem med islamism ex Malmö, Göteborg, Trollhättan m.m. Vi
måste också jobba nära de statliga myndigheterna så som arbetsförmedling,
försäkringskassa, skattemyndigheter och polis i syfte att göra det allt svårare att utnyttja
ungdomar för våldshandlingar.
Kristdemokraterna i Uddevalla föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen
att ta fram en strategi mot våldsbejakande islamism
Magnus Jacobsson (KD), Gruppledare
Trafiksäkerhet
Ditt medborgarförslag
Mitt förslag är att åter förse övergångsstället på Asplundsgatan vid S Drottninggatan med ljus- och ljudsignaler.
Som synskadad är det nästan omöjligt hitta övergångsstället när man kommer från centrum. Ljudsignalerna på
samma gata vid Göteborgsvägen är inget alternativ då där 4 ljudsignaler i olika riktningar gör det omöjligt hitta
riktningen samtidigt som man ska lyssna till trafiken kors och tvärs.
Rolf Rodin
=
=
Sida 1

KALLELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE 13 januari 2016

Transcription

Similar documents

PL FRAKTSERVICE AB är ett oberoende transportföretag som

UDDEVALLA ENERGI Drifttekniker

Programblad LSS-mässan 2015

Veckobrev v. 35 Hej! Den här veckan har verkligen varit blöt! Många

I valfrihets namn - rekordstora nedskärningar

Goda nyheter - Pingstkyrkan Uddevalla

Inbjudan till jobbmässan den 5 mars i Uddevalla