JUBN19 Lektionsplan VT 16 Version 3.0

JURIDISKA FAKULTETEN
vid Lunds universitet
JUBN19
ENTREPRENADRÄTT
FÖRELÄSNINGAR – ÖVERSIKT
Version 3.0
VT 16
Allmäninformation
¨ Föreläsare
JA
DD
JE
PF
JG
MG
AH
TJ
HJ
AL
PM
SO
JO
PS
LS
Johan Adestam, jur.dr.
David Dryselius, doktorand
Joel Eriksson, doktorand
Peter Falk, advokat, Foyen Advokatfirma
Johan Granehult, advokat, Mannheimer Swartling Advokatbyrå
Maria Gustafsson, bolagsjurist, ThyssenKrupp Marine Systems AB
Arnela Hadzisakovic, studentlärare
Tomas Jonasson, chefsjurist Skanska
Hannes Josephsson, advokat, MAQS Advokatbyrå
Anne Landin, tekn.dr. professor (LTH)
Per Mildner, advokat, Advokatfirman Lindahl
Stefan Olander, tekn.dr. docent (LTH)
Joakim Ollén, jur.kand. VD i Kunskapsporten AB
Per Samuelsson, jur.dr. professor, kursansvarig
Lina Stenson, Fredersen Advokatbyrå
¨ PM-uppgifter
Varje deltagare ska utföra en skriftlig rättsfallsanalys (PM) enligt det mönster som
presenteras vid introduktionen. PM-uppgiften kan ge maximalt 15 poäng i tillägg
till den skriftliga tentamen. Språklig utformning, relevans och styrka hos argument,
struktur samt analytiskt djup kommer i lika mån att läggas till grund för poängsättning.
PM ska omfatta maximalt fem (5) sidor vardera. Inlämning sker senast den 31 maj
2015 (14:30) i form av ett e-postmeddelande till:
[email protected]
Lämnas PM in senare än angiven tidpunkt erhålls inga tilläggspoäng enligt nedan.
¨ Examination
Skriftlig tentamen sker den 1 juni 8–13. Omtentamen är den 24 augusti 8–13.
Skrivning består av fyra ”essäfrågor”, dvs. tillämpningsfrågor som kräver analys
och bruk av de kunskaper som inhämtats.
Vid den skriftliga tentamen kan deltagare maximalt erhålla 40 poäng (4 frågor à 10
poäng). Högsta möjliga poängantal är således 55 om fullt poängantal uppnås för
PM-uppgifterna.
Betygsgränserna är: G (35 p), BA (40 p), AB (45 p).
2
¨ Närvarovidföreläsningarochseminarier
Närvaro vid föreläsningar är ”semiobligatorisk”. Gästföreläsare som medverkar avsätter arbetstid och förberedelser för vår skull. Flera reser dessutom långt. Redan av
dessa skäl bör alla sträva efter att närvara vid varje föreläsningstillfälle. Det som
förmedlas är i många fall unik erfarenhetsbaserad kunskap som inte finns tillgänglig i skriftlig form. Det som sägs vid föreläsningar är av relevans för tentamen.
¨ Kursplanenärtentativ
Schemat gäller före vad som anges i denna kursplan. Datum och föreläsare, föreläsningens innehåll etc. kan komma att ändras under kursens gång. Ändringarna är i
allmänhet helt obetydliga, men gästföreläsare (i synnerhet advokater och bolagsjurister) kan av olika anledningar behöva ändra tid för sin medverkan.
/Per Samuelsson
3
Vecka13
29mars2016(1)
¨ Introduktion
PS
Bakgrund och historik kring entreprenadavtalet; hur standardavtalen (”Allmänna
bestämmelser”) växt fram och helt kort hur det ser ut i våra närmaste grannländer.
Rättsfallstolkning. Översiktligt om risk- och riskfördelning och olika entreprenadformer. PM-uppgiften presenteras.
Läsgärna:
Samuelsson (2011) s. 13–42
31mars2016(2)
¨ Standardavtalen,standardavtalsrätt,AB04,ABT06,ABS09
PS
Genomgång av uppbyggnaden hos de tre vanligaste standardavtalen. Något om övriga kontraktshandlingar. Rättskälleunderlagets omfattning och karaktär diskuteras.
Läsgärna:
Samuelsson (2011) s. 43–65
U. Bernitz, Standardavtalsrätt, Stockholm, 8 uppl. (2013).
A. Adlercreutz & L. Gorton, Avtalsrätt 1, Lund, 13 uppl. (2011)
4
Vecka14
5april2016(3)
¨ Entreprenadavtaletslivscykel
LS
Ett entreprenadavtal från start till mål.
Läsgärna:
Material finns att tillgå inför föreläsningen.
7april2016(4)
¨ Avtalstolkning
JA
Avtalstolkningens betydelse för olika entreprenadrättsliga problem i vid mening
diskuteras på ett allmänt plan.
Läsgärna:
Samuelsson (2011), s. 37–39 och 43–65
NJA 2013 s. 271, NJA 2010 s. 629, NJA 2007 s. 758, NJA 2009 s. 16 (särskilt den
skiljaktiga meningen), NJA 2005 s. 205, NJA 1990 s. 24 och NJA 1998 s. 364.
5
Vecka15
11april2016(5)
¨ Konsultrollen,konsultansvar
HJ
Olika typer av konsulter fyller idag en allt större och viktigare roll i byggprocessen.
Många tvister uppstår på grund av att en konsult har brustit eller inte utfört sitt arbete fackmässigt. Under vår föreläsning kommer vi gå igenom grunderna för konsultansvar och även översiktligt gå igenom ABK 09, Allmänna bestämmelser för
konsultuppdrag inom arkitekt – och ingenjörsverksamhet.
Läsgärna:
Material finns att tillgå inför föreläsningen.
14april2016(6)
¨ Byggprocessen,tidplaner,beställarrollen
SO
Föreläsningen kommer att behandla byggprocessens olika skeden och de aktiviteter
som utförs här, samt vilka aktörer som är inblandade. Speciellt fokus kommer att
läggas på beställarens (byggherrens) förutsättningar och behov.
Läsgärna:
B. Hansson & S. Pemsel, Beställarens nycklar till framgång, Stockholm (2011).
6
Vecka16
18april2015(7)
¨ Finansieringm.m.
JO
En av de mest avgörande faktorerna bakom varje fastighetsinvestering är finansieringen. Olika möjligheter belyses. Förutsättningar för att erhålla extern finansiering
diskuteras. Översiktlig genomgång av avkastningskrav för olika typer av fastighetsinvesteringar. När är det lönsamt att göra en fastighetsinvestering?
Läsgärna:
Material finns att tillgå inför föreläsningen.
18april2016(8)
¨ Utförande,funktion
PS
I huvudsak finns det två entreprenadformer: utförande- respektive totalentreprenad.
Dessa avtalsformer brukar ingås med AB 04 eller ABT 06 som avtalsunderlag.
Skillnaden mellan dessa kommer att belysas och åtagandets omfattning diskuteras.
Läsgärna:
Samuelsson (2011) s. 69–76; Torbjörn Stenbeck, Definitioner på funktionsentreprenad, JT; NJA 2002 s. 630; NJA 2009 s. 388
19april2016(9)
¨ Fel,garanti,besiktning
PS
Vid uppdragsavtal om utförande av en arbetsprestation den som ska utföra arbetet
prestera ett visst resultat mot en viss betalning. Ibland inträffar det att prestationen
inte är felfri.
Läsgärna:
NJA 2012 s. 597
7
19april2016(10)
¨ Kvalitet,miljö
AL
Kvalitets- och miljöarbetet kan organiseras i på många olika sätt i byggprocessen.
PBL ställer krav på vissa kunskaper hos kontrollansvariga för att skapa goda förutsättningar för att kraven på kvalitet och miljö ska uppfyllas. Standarden för kvalitetsledningssystem ISO 9001 kommer att gås igenom som exempel på hur detta arbete bedrivs i byggprocessen.
¨ Läsgärna:
Ni kan botanisera lite genom nedanstående länk:
http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/Lov--byggande/Byggprocessen/Certifiering-av-kontrollansvariga-och-sakkunniga-kontrollanter/
8
Vecka17
25april2016(11)
¨ Ändringar,tilläggsarbeten,avgåendearbeten(ÄTA)
PS
Entreprenadavtal är i högre grad än andra avtal öppet för ändringar. En beställare
kan fortlöpande ändra entreprenörens åtagande under avtalets löptid. Sådana beslut
medför ofta både tids- och kostnadsmässiga följder. Beställarens ändringsbefogenhet diskuteras.
Läsgärna:
Samuelsson (2011) s. 115–146
28april2016(12)
¨ Entreprenadavtaletochtidsfaktorn
PS
Denna föreläsning behandlar temporära hinder och förseningar. Hinder försvårar
eller omöjliggör att entreprenören håller avtalade tider. Sådana omständigheter är
föremål för en omfattande reglering i standardavtalen och är en viktig och karakteristisk aspekt hos avtalsformen.
Läsgärna:
Samuelsson (2011) s. 147–196
9
Vecka18
2maj2016(13)
¨ Ersättningsformer,betalning
PF
Föreläsningen kommer att behandla hanteringen och skillnaden mellan de vanligaste ersättningsformerna vid bygg- och anläggningsentreprenader. Vidare kommer
reglerna om betalning av kontraktssumma, ÄTA i AB/ABT jämföras med ”vanliga” regler rörande betalning av tjänster. Slutligen genomgås regler för beställarens rätt att innehålla betalning för fel, viten, preskriptionsregler m.m.
Läsgärna:
Åke Rådberg – Entreprenören och entreprenaden, kap 6.
Lars-Otto Liman – Entreprenad och konsulträtt, kap om Betalning.
3maj2016(14)
¨ AllmännabestämmelserisvenskentreprenadrättshistoriskbelysningEB
Föreläsningen kommer att ge en historisk översikt från 1890-talet och fram till idag
med följande temata:
1. BKK:s bildande, sammansättning, roll och arbete för förståelse för AB
04:s konsensus- och kompromisslösningar
2. Kan en historisk betraktelse bidra till tolkning och förståelse av AB 04,
med exempel (AB 04 1:6 st. 3 och 1:8)?
3. Korta betraktelser om affärsbetingelserna för en entreprenör (kalkyl- och
anbudsarbete, produktionsförändringar m.m.)
¨ Läsgärna
Samuelsson (2011) s. 13–42.
4maj2016(15)
¨ RättsfallsseminariumI
AH
Kursdeltagarna delas upp i två grupper. JL respektive AH ansvarar för diskussion i
respektive grupp. För att övningen ska bli meningsfull måste alla ha läst igenom de
fyra rättsfall som nämns nedan. Rättsfallen finns angivna på hemsidan.
10
Vecka19
9maj2016(16)
¨ RättsfallsseminariumII
AH
Kursdeltagarna delas upp i två grupper. JL respektive AH ansvarar för diskussion i
respektive grupp. För att övningen ska bli meningsfull måste alla ha läst igenom de
fyra rättsfall som nämns nedan. Rättsfallen finns angivna på hemsidan.
10maj2016(17)
¨ Viteochincitament
DD
Vitesklausuler kan skapa incitament för den part klausulen riktas mot, att fullgöra
sina förpliktelser enligt avtalet, vid äventyr att annars tvingas betala det belopp som
enligt klausulen ska utges vid avtalsbrott. Detta förhindrar avtalsbrott och underlätta hanteringen av dem när de inträffar. Parallellt med detta förenklade synsätt på
incitament finns inom ekonomisk teori andra lösningar angående hur incitament
skapas, utvecklas och renodlas. Föreläsningen redogör för huvuddragen i incitamentsteorin samt visa nya möjligheterna att använda incitament.
Läsgärna:
Jean-Jacques Laffont & David Martimort: The Theory of Incentives: The PrincipalAgent Model, sid. 145 – 148 (läggs upp i Dropboxen); Steven Shavell: Foundations
of economic analysis of law, sid . 338 – 355 (läggs upp i Dropboxen)
12maj2016(18)
¨ Ansvar-ochansvarsfördelning
MG
Denna föreläsning behandlar ansvarsbegränsningar generellt och i entreprenadavtal
i synnerhet. Utformning och tillämpning av ansvarsbegränsningar kommer att belysas från såväl ett svenskt som ett internationellt perspektiv.
Läsgärna:
Material finns att tillgå inför föreläsningen.
11
Vecka20
16maj2016(19)
¨ Internationellaavtal,FIDIC
PM
FIDIC-avtalen har stor internationell spridning och svenska bolag med verksamhet
utomlands stöter ofta på FIDIC-avtalen, särskilt vid anläggningsentreprenader. Det
förekommer även att svenska beställare baserar sina förfrågningar på FIDIC-avtal
för att underlätta en internationellt konkurrensutsatt upphandling. Föreläsning kommer att ge en allmän beskrivning av FIDIC som organisation samt de olika avtalen,
avtalens uppbyggnad samt skillnader gentemot Allmänna bestämmelser.
Läsgärna:
The FIDIC Contracts Guide (FIDIC); Axel-Volkmar Jaeger & Götz-Sebastian
Hök: FIDIC – A Guide for Practitioners; Ellis Baker, Ben Mellors, Scott Chalmers,
Anthony Lavers: FIDIC Contracts Law and Practice.
17maj2016(20)
¨ TolkningsförutsättningarförAllmännabestämmelser
TJ
Föreläsningen ger en mer ”övergripande” redogörelse för Allmänna bestämmelser,
dess syfte och tillämpning.
18maj2016(21)
¨ PPP-projekt
JG
Public-private partnership (PPP), eller offentlig-privat samverkan (OPS), innebär
ett långvarigt avtal mellan en offentlig och en privat part om tillhandahållande av
en offentlig anläggning, t.ex. väg, järnväg eller sjukhus. Den privata parten ansvarar för finansiering och utförande och tillhandahålla objektet under avtalad tid. Anläggningen övergår därefter till det offentliga. Detta är en vanlig avtalsform i
många länder och har använts vid byggandet av Nya Karolinska Sjukhuset.
Läsgärna:
Jeffrey Delmon, Public-Private Partnership Projects in Infrastructure: An Essential
Guide for Policy Makers (2011); Material på websida tillhörig European PPP Expertise Centre: http://www.eib.org/epec/library/index.htm
NOTERA: Denna föreläsning genomförs hos Mannheimer Swartling i Malmö.
12
19maj2016(22)
¨ KonsumententreprenaderI
DD
Konsumententreprenaden regleras i huvudsak av bestämmelserna i konsumenttjänstlagen, dels i de allmänna delarna, dels i den avslutande delen som enbart
handlar om småhusentreprenader, 51 – 61 §§. Dessa regler kompletteras av ABS
(Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader) där ABS 09 är den senaste
versionen samt parternas avtal. Föreläsningen kommer innebära en översiktlig genomgång av innehållet i KtjL tillsammans med ABS 09.
Läsgärna:
Samuelsson (2011), sid. 51 – 53; Konsumenttjänstlagen; ABS 09
13
Vecka21
23maj2015(23)
¨ Tvist,allmändomstol,skiljedom,ADR
JE
Föreläsningens syfte är att orientera om de olika former av tvistlösning som typiskt
sett används inom entreprenadrätten, samt att sätta in dessa förfaranden i ett större
perspektiv. De principiella skillnaderna mellan statligt och privat dömande gås igenom. Vidare förklaras förutsättningarna för mer etablerade förfaranden, t ex process vid allmän domstol och skiljeförfarande, och mer branschspecifika, t ex Dispute Boards och tvistlösning enligt AB/ABT.
25maj2016(24)
¨ Hävning
PS
Hävning har i entreprenadsammanhang karaktär av ”sista utväg”, ofta förknippad
med betydande kostnader att avbryta ett avtalsförhållande innan alla arbeten är utförda. Oklara garantiförhållanden m.m. kan få negativa följder för beställare. Inte
sällan leder hävning till tvist som måste avgöras av allmän domstol eller skiljemän.
Även detta kan generera kostnader.
Läsgärna:
Samuelsson (2012) s. 273–327
14