Benmärgsundersökning (Sternalpunktion, Cristapunktion

Benmärgsundersökning
(Sternalpunktion,
Cristapunktion,
Cristabiopsi) Medicin
Rehab, Gällivare sjukhus
Berörda enheter
Medicin/Rehab, Gällivare sjukhus
Syfte
För att kunna studera benmärgens celler görs en benmärgspunktion,
(cristapunktion). Vanligtvis punkteras höftbenskammen och benmärg
aspireras. Undersökningen kan ge viktig information vid utredningar av
blodsjukdomar. Benmärgspunktion kan också utföras i sternum
(bröstbenet), men är idag inte så vanligt. Cristabiopsi tas antingen för att
undersöka de blodbildande cellerna i benmärgen vid misstanke om
blodsjukdom eller för att undersöka eventuell förekomst av tumörspridning till skelettet.
Processbeskrivning
Obs!
Skicka med patientinformation angående benmärgsundersökning.
Patientinformation
Om patienten behandlas med T.Waran, T.Warfarin, T.Marcumar,
T.Plavix eller annat Noac preparat, då ska alltid läkare tillfrågas om
utsättning av behandlingen innan benmärgspunktionen.
Huvudprocess
[Process]
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Ann Waara
1 av 3
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Anna-Karin Lindmark
VARD-5-3309
2016-06-15
Sida
3.0
Om patienten står på blodförtunnande läkemedel T.Trombyl då kan
patienten fortsätta med den behandlingen utan att göra något uppehåll
innan benmärgspunktionen.
Uppdukning


















1 st tvättset
1 st STP-nål - engångs (en kort och en lång)
1 st Calmeco handtag
1 st spruta 10 ml till bedövning (ta med en extra)
1 st spruta 20 ml till Calmecohandtaget (ta med en extra)
2 st kanyl rosa (uppdragning av bedövningsvätska)
2 st kanyl blå (bedövning av bröstbenet)
2 st kanyl grön (bedövning av höftbenet)
sterila handskar
sterila kompresser
Mepore kompress
1 st hålduk
2-4 EDTA-rör, fyll högst till halva röret (2 rör kan räcka)
Plastburk med gult lock med Bergströms fixeringsvätska om Crista
biopsi ska tas
Provtagningsställ
Klorhexidinsprit 5mg/ml för huddesinfektion
Injektion Carbocain 10 mg/ml för bedövning
Blodstatus/diff (Blsd) för utstryk tas samma dag som
benmärgspunktionen.
Kontrollera vilka prover som är ordinerade av läkaren.
Iordningsställ provtagningsrör och märk med patientens namn och
födelsedata (SOSFS 1989 : 1)
I VAS på lablistan (LA1) läggs Blsd upp och på radmenyn
fråga/utlåtande, ett meddelande till lab - Skriv Diffutstryk till STP.
Alla rören (EDTA) skall märkas med särskild märketikett (Vit) ej
kodad, märkt med patientens namn, personnummer och undersökning.
Rören lämnas till laboratoriet tillsammans med en pappersremiss
Laboratoriemedicin NLL, klin kem lab, skriv STP på den tomma
raden. Identitetskontrollera.
Remiss till Hematologiska laboratoriet i Umeå görs i ordning och
identitetskontrolleras. Ska alltid lämnas till lab oavsett om
Cristabiopsi är taget eller ej. Om Cristabiopsi är taget, skriv det då på
remissen.
Om Cristabiopsi är taget så lämnas även den provtagningsburken till
lab i Gällivare. Burken ska märkas med särskild märketikett (VIT) ej
kodad, skriv Cristabiopsi samt patientens personuppgifter.
Huvudprocess
[Process]
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Ann Waara
2 av 3
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Anna-Karin Lindmark
VARD-5-3309
2016-06-15
Sida
3.0
Tillvägagångssätt
Steril uppdukning
Iordningsställ för bedövning
Läkaren palperar, huddesinficerar med Klorhexidinsprit och bedövar
med Carbocain 10mg/ml.
Obs! Ha kännedom om bedövningsmedlet! Läs i FASS.
Läkaren sticker patienten antingen i bröstbenet eller i höftbenet, drar
upp benmärgsvätska till provtagningsrör och ev. biopsi om
Cristabiopsi är ordinerat.
OBS: Rören med benmärgsproven vaggas ca 10 gånger direkt
efter provtagningen för att förhindra koagulation
Den sjuksköterska/undersköterska som medverkar vid provtagningen
är ansvarig för ovanstående.
Huvudprocess
[Process]
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Ann Waara
3 av 3
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Anna-Karin Lindmark
VARD-5-3309
2016-06-15
Sida
3.0