Sidas Almedalsbilaga i DN

Comments

Transcription

Sidas Almedalsbilaga i DN
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Sida
ANNONS
SVERIGES ROLL I
2016
ALMEDALSVECKAN
Bistånd är ett ämne
som engagerar
i Almedalen.
Nr 1/5 Dagenss tema från:
Sida – Sverig
Sveriges biståndsmyndighet
Sparar
n
på mialnjvö
ända
genom att en. Den
mindre vatt lindustrin
ti
svenska tex man för en
m
har gått sa duktion.
hållbar pro
S I D 12
Foto: Anders Arvidson
Grön el revolutionerar livet
I LÄNDER
Ä
SÖDER
Ö
om Sahara har bara en fjärdedel av befolkningen tillgång till el.
Genom jättesatsningen Power Africa ska de fördubblas på tio år. Grace Petro är bonde
och kan numera mala sin majsskörd nära hembyn, tack vare solenergi. SID 8–9
Foto: Niras
Intelligent ris klarar
översvämningar
Efter tre decenniers forskning finns
nu en ”intelligent” rissort som klarar
av de nya tuffare väderförhållandena
som klimatförändringarna för med sig.
SID 4
Fattiga drabb
drabbas värst
ä av klimatkrisen 2
Distribueras med Dagens Nyheter 2016.07.01
”Det är genom
berättelser vi
kopplar hjärnan
till hjärtat.”
Filmaren och fotografen Mattias Klum
om genomförandet av Agenda 2030.
SID 14
Vad kostar rent vatten? 11
Foto: Samuel Svensäter
Dhakas slum rustas 10
Hela denna bilaga är en annons från Sida
Visste du att ...
Jag ser klimatpolitik och
biståndspolitik som en helhet.”
... endast fem länder lever upp till löftet om att
avsätta minst 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst till bistånd – Sverige är ett av dessa?
2016
Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete
och klimat, samt vice statsminister.
Foto: Fredrik Hjerling
ANNONS
Agenda 2030
Miljö- och klimatområdet är viktigt
för Sverige
Klimat och fattigdomsminskning hör ihop
200
miljoner
människor berörs
årligen av naturkatastrofer. Merparten av dessa katastrofer
är väderrelaterade. Sida arbetar både
förebyggande för att stärka människors
och samhällens förmåga att hantera miljörelaterade katastrofer (resiliens), och med
att begränsa negativ miljö- och klimatpåverkan. 2,1 miljarder kronor av Sveriges
bistånd gick till insatser med miljö och
klimat som huvudsyfte.
J
AG HOPPAS PÅ EN VARM sommar med mycket
sol och bad. På samma gång påminner mig varma
somrar också om att klimatförändringarna har gått
alarmerande långt. Det senaste året har jorden slagit
värmerekord månad efter månad. För oss i Sverige
innebär det inte några stora skillnader i vardagen
medan temperaturskillnaderna på andra håll i världen
får katastrofala konsekvenser. I samhällen där livet
redan är svårt med till exempel begränsad tillgång till
rent vatten och elektricitet, innebär oförutsägbara
väderhändelser stora påfrestningar.
Fördelning av
svenskt bistånd
2015:
Globalt och
regionalt
stöd via Sida
7 miljarder
Övrigt
3 miljarder
j
Kärnstöd till
multilaterala
organisationer
via UD
18,9 miljarder
Kostnad för
asylmottagning
i Sverige
20,2 miljarder
Bilateralt stöd till
länder via Sida
10,8 miljarder
Sveriges
humanitära bistånd
Det humanitära biståndet går till att
rädda liv, lindra nöd och upprätthålla
mänsklig värdighet i kriser och
katastrofsituationer. Det uppgick till
4,9 miljarder kronor 2015.
De största kriserna, Mkr*
Syrien
344
265
Sahel
Sydsudan
”Ja, jag vill ha
en varm sommar,
men inget värmerekord. Låt oss
istället sätta
rekord i hur vi
tillsammans når
de Globala målen
för hållbar
utveckling.”
Stöd till motståndskraftigt jordbruk
Sverige stödjer humanitära projekt via FN:s livsmedels- och
190
DR Kongo
184
Somalia
132
132
Afghanistan
116
Sudan
107
Palestina
50
100
150
200
250
300
350
* Sida står för den största delen (57 %) av det totala
humanitära biståndet. Resten fördelas genom UD.
SEDAN ETT ÅR TILLBAKA finns 17 Globala mål
för hållbar utveckling. Det är vår gemensamma instruktionsbok om hur vi utrotar den extrema fattigdomen, minskar orättvisorna och löser klimatkrisen.
Tydligare än någonsin framhålls att ekonomisk och
social utveckling hör ihop med en frisk miljö och ett
klimat i balans. Når vi freden, men misslyckas med
att bekämpa klimatförändringarna så är framtidsutsikterna ändå dystra, och hur ska vi kunna utrota
hungern ifall vi inte kan odla på jordbruksmarkerna
och haven är tömda på liv?
UTMANINGARNA ÄR MÅNGA, men det är även
möjligheterna. De Globala målen för hållbar utveckling ska uppnås i alla länder, och alla aktörer måste
ta sitt ansvar. Genom att arbeta tillsammans mellan
olika länder, regeringar och civilsamhälle, forskning
och näringsliv, är jag övertygad om att vi inte bara
kommer att hitta nya lösningar, utan också idéer som
är hållbara över lång tid.
Ja, jag vill ha en varm sommar, men inget värmerekord. Låt oss i stället sätta rekord i hur vi tillsammans når de Globala målen för hållbar utveckling.
Charlotte Petri Gornitzka
Foto: Pavel Flato
221
Jemen
0
FATTIGA MÄNNISKOR ÄR ofta de som drabbas
hårdast av alla typer av klimatförändringar och
naturkatastrofer. Därför är arbetet med miljö- och
klimatfrågor oerhört viktiga för att nå Sidas mål om
fattigdomsminskning. Genom att utveckla grödor
som bättre klarar torka och översvämningar, stödja
människor som drabbats av cykloner och en försäkringslösning där länder kan få ersättning när vädret
inte beter sig som vanligt, arbetar Sida med de direkta konsekvenserna av klimatförändringarna. Genom
att investera i solceller, minska kemikalieutsläpp
inom textilindustrin och rena och hushålla med
vattenresurser, bidrar vi till att den långsiktiga
klimatpåverkan ska bli så liten som möjligt.
jordbruksorganisation (FAO). Projekten är koncentrerade till Afrikas
Horn och Sahel-området där tillgången på mat är synnerligen osäker. Sidas stöd går till exempel till att dela ut förbättrat utsäde som
bättre kan stå emot klimatförändringar eller till att utbilda lantbrukare, kvinnor och män, i odlingsmetoder som är bättre anpassade
till ett föränderligt klimat. Det finns också insatser som innehåller
aktiviteter för att minska påverkan av regn och torka, såsom plantering av träd och buskar eller iordningställande av dammar för
bevattning eller för att ge djuren att dricka. Sverige ger cirka 100
miljoner kronor i stöd genom FAO under 2014–2016.
Generaldirektör, Sida
Hur mycket
och till vad bidrar du?
Som sve
nsk bidrar du med ungefär 10 kron
or
per dag i skatt till bistånd. Det hjälp
er bland annat
gravida kvinnor att föda på förlossni
ngskliniker i
stället för hemma; kliniker som gör
att kvinnor och
barn får rätt vård vid graviditet och
förlossning,
och att barn får livsnödvändiga vacc
iner som vi här
hemma tar för givet. Biståndet bidra
r
också till stärkt demokrati genom till
exempel fler vallokaler, så att det
blir lättare för människor att rösta.
En bilaga från:
Vid frågor om innehållet, kontakta:
Joachim Beijmo, [email protected]
www.sida.se
2 Världen
Intelligent kommunikation sedan 1984.
Projektledare: Conny Unéus Texter: Johan Holmström Grafisk formgivare: Sara Norkvist
Korrektur: Solveig Enblom Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group AB och DailyPrint Umeå
För information om intelligent kommunikation, kontakta Conny Unéus, 018-68 30 70 www.inpress.com
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Sida
Kemikalieanvändning i Sydostasien
Med hjälp av svenska Kemikalieinspektionens experter har myndigheterna i Sydostasien fått ökad kunskap om riskerna med bekämpningsmedel inom jordbruket och
annan kemikalieanvändning samt bättre möjligheter att hantera dessa frågor.
Bendetta är mangobonde i
Makueni där det råder svår torka.
– Det har inte regnat på tre år,
berättar hon. En ny fabrik ger
möjligheter till sysselsättning och en
jämnare fördelning av inkomster.
Hur får vi till en hållbar
utveckling i världen och
hur kan Sverige bidra
till detta? På Sverige
i världen i Almedalen
diskuteras några av
vår tids största utmaningar, som fattig-d,
dom, global hälsa, fred,
at.
miljö och klimat.
Världen enades
om globala mål
FÖRRA HÖSTEN enades världens länder
om 17 globala mål för att åstadkomma stor
förändring under de kommande 15 åren:
att utrota extrem fattigdom, att minska
ojämlikheter och orättvisor i världen, samt
att lösa klimatkrisen. Målen syftar till att
skapa en global hållbar utveckling och de
innefattar de tre dimensionerna ekonomisk,
social och miljömässig hållbarhet.
För att nå målen krävs att alla känner till
dem. Sida arrangerar därför fotoutställningen #mittmål där 17 kända Almedalsprofiler
visar upp vilket mål de brinner lite extra
för. Även privatpersoner kommer att kunna
vara med, på plats i Almedalen och på nätet
under hashtaggen #mittmål.
JOACHIM BEIJMO är kommunikations-
chef på Sida.
– De Globala målen kommer att göra
jorden till en bättre plats att leva på. Just nu
sker arbetet med att involvera alla människor i detta arbete, för om målen ska uppnås måste alla vara delaktiga, från regeringar
ner till enskilda individer. Sida har ett särskilt
uppdrag att hjälpa till att göra målen kända.
Därför driver vi bland annat kampanjen
#mittmål i Almedalen.
Ambassadörer
– för var sitt mål
Mål 3 – God hälsa och välbefinnande
– Hälsofrågor blir rättighetsfrågor. Rätten att bestämma över
sin egen kropp och reproduktion. Eller tillgången till vaccin mot
sjukdomar som är dödliga, men går att förebygga. Mål 3 handlar om liv och död, politik och hälsa – här kan vi göra mycket!
Sofia Arkelsten, Riksdagsledamot (M)
Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor
och ekonomisk tillväxt
– Vägen ut ur fattigdom är nästan alltid ett arbete.
För de allra flesta människor är det början på utveckling.
Karl-Petter Thorwaldsson, Ordförande, LO
Mango är
guld i torkan
Mango är en av få saker som växer i den extrema
torkan på landsbygden i Kenya. Svenskt bistånd
finansierar uppbyggnaden av värdekedjan som tar
frukten från jordbrukare till konsument.
P
Å GRUND AV klimatförändringarna är torkan svår i Makueni
i Kenya. Befolkningen är beroende av
mangoodlingen. En ny fabrik ska ta
hand om skördetidens överflöd av frukt
och på så sätt ge tillgång till värdekedjan som tar frukten till konsumenterna.
– Det har inte regnat på tre år. Fabriken
ger möjligheter till sysselsättning och en
jämnare fördelning av inkomster, säger
mangobonden Bendetta.
FABRIKSBYGGET ÄR kopplat till ett
nationellt utvecklingsprogram som ska
ge säkrare matförsörjning och ökad tillväxt. Programmet delfinansieras av Sida
och byggs upp med organisationen
NIRAS-Indevelop som rådgivare åt
den kenyanska regeringen. Kristina
Mastroianni är tekniskt ansvarig för
arbetet med jordbruksutveckling.
– I Makueni har vi stärkt böndernas
ställning genom att bilda ett kooperativ med över 3 000 bönder. Vi hjälper
bönderna att stå på egna ben, investera
och bedriva jordbruk som självständiga kommersiella småföretagare.
FABRIKEN ÄR DEN första av flera
som byggs enligt en betalningsmodell
där hälften av kostnaden betalas av countyt, en fjärdedel av investerare och en
fjärdedel av Bendetta och andra bönder.
– Med tiden ska bondekooperativet
kunna köpa upp countyts del så att det
äger 75 procent, säger Kristina Mastroianni.
I fattiga länder är det tydligt hur
intimt kopplade frågorna om jämställdhet, mänskliga rättigheter och klimat
är. I Kenya har torkan gjort att många
på landsbygden, särskilt män, migrerar
till städerna för att få jobb. Kvinnorna
har ofta begränsade möjligheter att förflytta sig eftersom de har större ansvar
för familjemedlemmar. Tidigare i år
gick NIRAS samman med Indevelop,
en organisation med en lång erfarenhet
av utvecklingsarbete inom jämställdhets- och rättighetsfrågor.
Jämställdhet är ett grundvärde som
måste upprättas överallt inom samhället om utvecklingen ska vara hållbar
och rättvis, säger Christina Davis, tekniskt ansvarig för jämställdhetsfrågor på
NIRAS-Indevelop.
– Vi verkar för att kvinnor fullt ut
ska kunna delta i det ekonomiska livet
och i politiken. Det vi kallar jämställdhetsintegrering måste genomsyra alla
politiska åtgärder, inklusive lagstiftning och program på alla områden. I
projektet i Kenya har vi aktiviteter speciellt riktade till kvinnor och unga för
att stärka deras möjligheter att försörja
sig och sin familj
milj
mi
lj
på mangoodling.
NIRAS-INDEVELOP I VÄRLDEN
Mål 17 – Genomförande och
globalt partnerskap
– Partnerskap är en förutsättning för att kunna nå de Globala
målen. Vi måste samarbeta över gränser och mellan sektorer
för att tillsammans skapa en värld utan fattigdom och förtryck.
Att uppnå målen är inte bara en möjlighet, det är vår skyldighet.
Charlotte Petri Gornitzka, Generaldirektör, Sida
NIRAS-Indevelop är en av Europas största organisationer
inom internationellt utvecklingssamarbete med 250 anställda och
erfarenheter från projekt i 100-talet
länder. Samarbetspartners är organisationer som Sida, Asiatiska utvecklingsbanken, Europeaid och Världsbanken.
Läs mer på: www.niras.com
Världen 3
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Sida
Biståndsdata tillgänglig för alla
På Openaid.se kan du följa hela biståndskedjan
från beredning av biståndsinsatser, via beslut och
rapporter till utvärdering av insatsernas resultat.
2016
Matsäkerhet
1,5
miljoner krisdrabbade människor
tog emot försörjningsstöd 2014,
främst inom jordbruk.
Text: Johan Holmström
Foto: Niras
Intelligent ris räddar liv
GENOM ATT UTVECKLA
ett ”intelligent” ris som
tål översvämning har
svenskt bistånd bidragit
till att 50 miljoner
människor fått tryggare
matförsörjning.
5 miljoner
odlar smart ris
I Asien finns 20 miljoner hektar
odlingsmark som regelbundet drabbas av översvämningar. Som ett svar
på detta har International Rice
Research Institute, med finansiellt
stöd från Sida, utvecklat ett ris som
överlever under vatten.
R
IS ÄR BASFÖDA för över
två miljarder människor, men
mer ris behövs för att försörja en växande global befolkning. Samtidigt hotas många risodlingar
av klimatförändringarna. Monsunerna blir
allt fler och översvämningar vanligare.
Dessutom stannar vattnet kvar längre på
fälten på grund av att torka packar jorden
så hårt att vatten inte tränger igenom när
regnperioden kommer. Resultatet blir att
skördarna uteblir, med matbrist och ökad
utsatthet som följd. Framför allt drabbar det
fattiga lantbrukarfamiljer i Asien.
Sida har bidragit till utvecklingen av
nya ”intelligenta” rissorter genom stöd till
IRRI, International Rice Research Institute.
”Riset har en
närmast magisk
förmåga att resa
sig när vattnet
runnit undan.”
Ola Möller
Genom mångårig forskning har man lyckats förbättra risets näringsnivå, kvalitet,
storlek på skörd och motstånd mot naturfenomen. En av IRRI:s stora succéer kallas
”scuba rice” för sin förmåga att överleva
under vatten i upp till tre veckor. En vanlig
risplanta klarar bara av tre dagar.
– Scubariset skickar upp ett skott ovanför vattenytan och får på så sätt sol och
1 miljard
Mångårig forskning har förbättrat rissorternas näringsnivå, kvalitet och storlek på skörd – samt
motstånd mot naturfenomen som torka och översvämningar. Här bönder i Kambodja som kan
odla motståndskraftigt och hållbart ris genom Sidas stöd till Asian Development Bank.
luft, berättar Ola Möller, ämnesföreträdare
för lantbruk på Sida. Riset har en nästan
magisk förmåga att resa sig när vattnet
runnit undan och kan dessutom ge större
skördar än de vanliga sorterna. Det här
gör att bönderna kan sälja en del av överskottet och förbättra levnadsstandarden för
familjen.
näringsrikt under tuffa klimatförhållanden.
Ola Möller:
– Genom att öka skördarnas storlek och
tåligheten kan vi bidra både till tryggad
matförsörjning och ökade inkomster för
dessa fattiga människor. Förutom ris har
man utvecklat bönor, kassava, majs och
sötpotatis, grödor som står för en stor del
av fattiga människors näringsintag.
ENLIGT FN:S KLIMATPANEL kommer
extremt väder såsom torka och översvämningar att bli vanligare, så även angrepp från
skadedjur och sjukdomar. Risodlingarna är
sällan större än ett hektar, motsvarande
ungefär en fotbollsplan. Den här typen av
småskaligt jordbruk står för större delen
av världens matproduktion och är dåligt
anpassat för klimatförändringarna.
Sida ger årligen 115 miljoner kronor i
stöd till forskningsnätverket CGIAR (där
IRRI ingår), som bland annat forskar om
vilka grödor som kan odlas hållbart och
CGIAR ARBETAR ÄVEN med att bygga
genbanker som är avgörande för växtförädling. Det var så scubariset togs fram. Forskare
hittade en gammal indisk rissort och förädlade den genom traditionella metoder. Det
tog 25 år. I dag odlas det på 600 000 hektar i
Sydostasien och bidrar till en tryggare matförsörjning för runt 50 miljoner människor.
– Växtförädlingen kommer att bli allt
viktigare för att utveckla plantor som klarar av effekterna av klimatförändringarna,
säger Ola Möller.
Nästan en miljard människor i
världen är undernärda och just de
fattigaste drabbas hårdast av klimatförändringarna. Sverige bidrar
årligen med 115 miljoner kronor i
stöd till forskning om hur grödor kan
odlas under tuffa klimatförhållanden.
Varannan äter
ris varje dag
Halva jordens befolkning äter ris
varje dag. Ris kan ge mat till fler
människor än till exempel majs och
vete. Där det är lågland kan jordbrukare få två skördar per år, i högland
bara en skörd. En hektar risodling
ger ungefär två ton ris per skörd.
Asien står för över 80 procent av all
vvärlden.
värl
ärl
rlde
den
de
n. D
e ut
utma
mani
ma
ning
ni
ngar
ng
ar
risodling i vä
De
utmaningar
n i dag arbetar
forskningen
nd annat
med är bland
ringsinatt öka näringsiniset
nehållet i riset
samt öka
tåligheten
mot torka.
Utrikespolitiska institutet
i Almedalen 2016
Maktspel i Syrien
Måndag 4 juli kl. 12.00–13.00 i Krukmakarens hus,
Frälsningsarmén, Mellangatan 21
I samarbete med Utrikespolitiska förbundet Sverige
Strategiska utsikter för Europa
i ett turbulent närområde
Torsdagen 7 juli kl. 10.30–11.15
Försvarspolitisk Arena, S:t Hansgatan 11
Ingen föranmälan – kom i tid
Välkommen!
Följ oss på Twitter: @UISweden med #uievent
4 Världen
➤ Läs mer ui.se
Hela denna bilaga är en annons från Sida
AgriFoSe2030
ANNONS
SLU har en samlad strategi för de
globala utmaningarna
Inför de globala utmaningarna inom Agenda 2030 ligger SLU:s
kompetenser och verksamhet i centrum, för tryggad livsmedelsförsörjning och utvecklingen av en fossilfri och biobaserad ekonomi.
Vi har arbetat med fattigdomsbekämpning och kapacitetsutveckling
inom lantbruksområdet i låginkomstländer i över 60 år.
Idag publicerar vi mer än fem granskade forskningsrapporter i
veckan i samarbete med partners i syd. SLU Global samordnar SLU:s
kraftsamling kring Sveriges internationella bidrag till Agenda 2030.
Vi finns på Sida:s scen i Almedalen
flera gånger under torsdagen 4/7!
www.slu.se/slu-global
MOD ATT DRÖMMA IGEN
Jag tror att
detta lands
framtid finns
i Kongos kvinnor.”
Doktor Denis
Mukwege, chef för
det PMU-stödda
Panzisjukhuset
i DR Kongo
På de mest
omöjliga platser
i världen är det
kyrkan som inte
bara finns – utan
också stannar
kvar.”
Anders Kompass
i Dagen 2016-02-05
”Jag vill vara med och bygga det nya Kongo!”
DET SÄGER SANDRA, en ung kvinna vars
framtidsdrömmar slogs i spillror när hon
utsattes för brutalt sexuellt våld. Genom det
PMU-stödda Panzisjukhuset i DR Kongo fick
hon, precis som tiotusentals kvinnor innan
henne, hjälp att bygga upp sitt liv igen.
Sandra började drömma nya drömmar.
Drömmar är inte en verklighetsflykt, utan
en drivkraft för att åstadkomma samhällsförändring. I det stora förändringsprojekt
som Agenda 2030 innebär behöver människor ges mod att just våga drömma om en
ny värld. Vi behöver satsa på att bygga upp
goda, fredliga och inkluderande samhällen,
där människor ges utrymme att förverkliga
sina drömmar. PMU vill tillsammans med
våra partner, och andra goda samhällskrafter, arbeta för att förverkliga den värld som
målas upp i de nya globala hållbarhetsmålen.
Efter 50 år av utvecklingsarbete vet vi
att förändringarbete tar tid. Utvecklingsarbete är inte betjänt av snabba förändringar
initierade av tillfälliga politiska trender, utan
behöver stabilitet och långsiktighet. Därför
välkomnar vi långsiktigheten i Agenda 2030.
Vi vet också att arbete
Fred och
i världens fragila länder
jämställdinnebär ett stort mått
het är de
av risktagande, med
viktigaste
konflikter och flyktingingångarna
situationer ständigt
i ett förändnärvarande. Här krävs
ringsarbete.
mod att våga satsa långsiktigt. Vi vet att kyrkor och andra religiösa
aktörer ofta finns på plats före, under och
efter en krissituation, och betydelsen av att
inte ge upp, trots att situationen ibland ser
hopplös ut.
FOTO: LINDA FORSELL
Genom åren har vi lärt oss att två av de
absolut viktigaste ingångarna i ett globalt
förändringsarbete är fred och jämställdhet.
Där fred skapas kan människors drömmar
om ett värdigt liv förverkligas. Där kvinnor
får ta plats i det offentliga livet, ser vi hur
demokratiserings- och fredsprocesser blir
mer hållbara och effektiva. Därmed är frågan
om jämställdhet helt avgörande för en framfångsrik utveckling.
Vi vet inte vilken roll Sandra kommer att
ha i det nya DR Kongo. Men vi vet att hon
valt att bli en kraft att räkna med. För att
stödja personer som Sandra att bli förändringsaktörer krävs långsiktiga insatser, en
lokal förankring och att vi arbetar tillsammans. På så sätt kommer vi gemensamt
uppfylla målet med en hållbar och rättvis
global utveckling för alla.
Twittra med oss på
@PMUSweden
#tocongowithlove
www.pmu.se
Världen 5
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Sida
2016
Konsekvenser
Temperaturökning sedan 1850
Visste du att ...
Vart och ett av de tre senaste årtiondena har varit varmare än samtliga
tidigare årtionden sedan 1850. På norra halvklotet har perioden 1983–2012
sannolikt varit den varmaste 30-årsperioden under de senaste 1 400 åren.
... i Agenda 2030 är jämställdhet ett mål i
sig? Alla former av diskriminering av alla
kvinnor och flickor ska avskaffas överallt.
Text: Johan Holmström
Foto: iStockPhoto
Klimatflyktingar
utan rättssäkerhet
ATT FLY FRÅN KLIMATFÖRÄNDRINGAR är inte
giltigt asylskäl enligt FN:s flyktingkonvention. Det
internationella samfundet behöver därför utveckla
ett system som gör att de har rätt till skydd.
Naturkatastrofer som tyfoner, här på Filippinerna, blir allt vanligare på grund av klimatförändringarna. Väderfenomenet El Niño gör effekterna större och värst drabbas de fattiga.
H
ÅLLER KLIMATET PÅ att
förändras? Ja, menar en enig
forskarkår. Polarisarnas nedsmältning, öar och kustremsor som hamnar under den stigande havsytan,
bränder i Indonesien, värmeböljor i Europa,
tyfoner i Stilla Havet och extrem torka på
Afrikas horn, i Centralamerika och Sydostasien
är bara några av de konkreta följderna av den
klimatpåverkan människan orsakat.
Sidas miljö- och klimatbistånd riktar sig
till de mest utsatta. Sara Gräslund är ämnesföreträdare för klimat och miljö.
– En viktig utmaning för det internationella samfundet framöver är att lösa klimatflyktingarnas oskyddade situation. De har i
dag inte giltiga asylskäl enligt FN:s flyktingkonvention, och det kommer att behöva
utvecklas ett system som gör att de har rätt
till skydd och kan fly på ett säkrare sätt.
OVANPÅ TEMPERATURÖKNINGEN som
orsakats av människan, pågår en El Niño, ett
naturligt återkommande väderfenomen som
ofta leder till översvämningar och torka.
Den här gången är effekterna extrema på
grund av kombinationen av klimatförändringarna och El Niño.
– Både extrema väderhändelser och långsamma klimateffekter, såsom havsnivåhöjning, drabbar människor i fattigdom hårdast
eftersom de är mer exponerade och mer sårbara än andra.
– Vi kan förvänta oss att många människor
behöver fly eller migrera under de kommande
åren, till exempel från önationer i Stilla Havet.
Välfungerande ekosystem och ett stabilt klimat är förutsättningar för att människor ska
kunna ha ett bra liv, säger Sara Gräslund.
Fakta
Katastrofförebyggande går ut på att
stärka förmågan att skydda sig mot
naturkatastrofer, att möta den dubbla
utmaning som fattigdom och klimatförändringar innebär. Sverige arbetar
med att stärka myndigheter och lokala
organisationer att möta humanitära
behov i sitt eget land och se till att det
finns ett långsiktigt perspektiv i arbetet.
ANSTÄNDIGT JOBB
OCH EKONOMISK
TILLVÄXT
TILLSAMMANS FÖR FACKLIGA RÄTTIGHETER
OCH DEMOKRATI
Hösten 2015 hölls de första fria valen i Burma och den demokratiska oppositionen
vann en storseger. Men militärens makt är fortfarande stor och det pågår flera
väpnade konflikter i landet. Tillsammans stöttar vi burmesiska fackföreningar och
människorättsaktivister i kampen för ett genuint demokratiskt och jämlikt Burma.
6 Världen
Hela denna bilaga är en annons från Sida
ANNONS
More
Informatio
n
and
Registratio
n
www.sls.se
Swedish Global Health
Education Conference
26–27 October 2016
in Umeå
Världen 7
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Sida
Vi måste producera ett överflöd av ren, förnybar energi och driva på
utvecklingen för att göra nästa generation av energi mer effektivt.
Det för att gynna miljön, vårt samhälle och ekonomin.”
2016
Hållbar energi
The Breakthrough Energy Coalition, med initiativtagarna Bill Gates, Mark Zuckerberg och Richard Branson
Text: Johan Holmström
Foto: Anders Arvidson
Molswat Twalia driver sin kaffemalare på solenergi och
sysselsätter sedan elektrifierandet fyra heltidsarbetare och
runt 50 säsongsarbetare.
Sjuksköterskan Sophia Mikidadi Sallum med kollegor förbereder medicinhantering. Med solenergi kan hälsocenter
som Mwemage förvara viss medicin i kylskåp.
Evangelina Kathma framför sin tv i huset i Bewera. Genom tv och radio
landsbygden kontakt med det övriga samhället. Och studier har visat att
får bättre skolresultat, inte minst i engelska.
Tillgången på el fördu
BARA EN FJÄRDEDEL
av den afrikanska
befolkningen söder om
Sahara har tillgång till el.
I det internationella
projektet Power Africa
ska de fördubblas på tio
år, något som gynnar
många kvinnor.
N
EEMA AYUBU bor i den kulliga regionen Arusha i Tanzania. För tre år sedan installerade hon ett komplett solenergisystem i hemmet och det
har revolutionerat hennes och de två barnens
vardag. De har nu en uppsättning elektriska
hushållsapparater, kan ladda mobiltelefonerna, använda radio och tv, och viktigast av
allt: med elektriskt ljus kan barnen studera
på kvällarna och på så sätt förbereda sig för
vidare studier.
– Vi är exalterade över tekniken, säger
Neema. Människor här förstår verkligen
vilken skillnad solenergi gör i deras liv.
PÅ DEN AFRIKANSKA landsbygden är
Sida ser helt nya möjligheter att mobilisera
privat kapital in i Afrikas energisektor, något
som är nödvändigt eftersom ländernas skattepengar och traditionella bidragsgivande inte
täcker det enorma behovet av investeringar.
det bara några få procent som har tillgång
till elnät. De är hänvisade till fotogenlampor och energi från dieselgeneratorer och
batterier, något som är dyrt, opålitligt och
dåligt för klimatet. Nu är dock en förändring i sikte, mycket tack vare ny grön teknologi. Företaget som levererat Neemas solceller heter Mobisol och har på fyra år installerat 50 000 solenergisystem i Tanzania
och Rwanda. Henrik Axelsson är kommersiell chef på Mobisol.
– De flesta i Neemas region lever utspridda med långa avstånd mellan husen. Det är
osannolikt att de någonsin skulle bli upp-
kopplade på det nationella elnätet, det skulle helt enkelt vara för dyrt. Men tack vare
möjligheten att betala av solenergisystemet
månadsvis via mobiltelefon räcker deras inkomster som jordbrukare.
NEEMA AYUBU ÄR ÄNKA och har börjat
arbeta som Mobisols återförsäljare i grannskapet, och affärerna går bra. Hittills har
hon sålt över hundra system och hon köpte
nyligen en gasspis som gjort matlagningen
snabbare och enklare – och, faktiskt, billigare och miljövänligare eftersom kol är dyrt
och smutsigt. Nu sparar hon till ett kylskåp
för att slippa gå till marknaden och handla
varje dag.
Det här är tydliga exempel på hur elektricitet förenklar livet i ett fattigt samhälle och
skapar förutsättningar för att drömma. Ofta
är den omedelbara vinsten kvinnornas och
barnens. Studier har visat att barn, särskilt
flickor, får bättre skolresultat tack vare tillgång till el, inte minst i engelska som ofta
talas i radio och tv. Även sjukvården förbättras, till exempel genom en sådan enkel
sak som att vacciner kan förvaras i rätt temperatur på hälsokliniker. Och med upplysta
hus och gator blir säkerheten högre och
människor känner sig tryggare. För kvinnor
innebär det att de får tillgång till det sociala
livet även när det blivit mörkt.
Mobisol vågade satsa vidare i Afrika tack
vare en kombination av kapital från investerare och bidrag, bland annat från en fond som
Sida är med och finansierar. Fonden är en del
av det internationella samarbetsprojekt Power
Africa som USA:s president Barack Obama
tog initiativet till 2013. Sverige blev genom
Sida dess första partner och ska under tio års
tid bidra till att en miljard dollar går till ökad
tillgång till el.
ANDERS ARVIDSON, rådgivare på Sida:
– Tillgång till el är en grundläggande förutsättning för att människor ska ta sig ur fattigdom. Med el kan afrikanska ekonomier
växa och konkurrera med andra ekonomier
och välståndet öka.
En av Sidas uppgifter är att underlätta för
förnybara elprojekt att nå privata investerare.
Neema Ayubu och Joseph Zikhali, sales
manager för Mobisol i Tanzania.
Afrikanska länder försäkras mot väderkatastrofer
Delar av Afrika hotas ofta av väderkatastrofer som allvarlig torka och
översvämningar.
Därför har Sida gått in med stöd till Africa
Risk Capacity (ARC), ett försäkringsprogram
8 Världen
där risken för väderkatastrofer överförs till
den internationella finansiella marknaden.
Programmet har blivit ett kraftfullt verktyg för riskbedömning och riskhantering.
Myndigheterna blir tidigt förvarnade om
kommande väderkatastrofer och kan därför
ingripa tidigt i en kris. Utbetalningar kan
göras bara dagar efter att katastrofens påverkan har blivit kännbar, så som det skedde
i september 2014 när satelliter avslöjade
förestående omfattande underskott av regn
i Sahel. Som medlemmar av ARC kunde
Senegal, Mauretanien och Niger använda
prognoserna för att bedöma vilka samhällen
och regioner som skulle komma att drabbas
hårdast. Tack vare inbetalade premier på motsvarande 90 miljoner kronor, kunde länderna
få försäkringsutbetalningar på mer än 300
Hela denna bilaga är en annons från Sida
93 300
människor fick tillgång
till el i världen 2014
genom svenskt bistånd.
Energibistånd
till Afrika
Sveriges energibistånd till Afrika
har bidragit till reformarbete
och kapacitetsutveckling av
energisektorn under flera decennier. Nu har många regeringar
genomfört reformer av elmarknaden, vilket gjort det möjligt att
privata aktörer kan producera
och leverera el. Genom en kombination av bidrag, garantier
och fördelaktiga långtidslån ser
Sida till att privata aktörer tar
risken att ge sig in på den afrikanska marknaden. Det är även ett
sätt att få svenska skattemedel
att räcka längre och få större
utvecklingseffekt än genom
traditionella biståndsgåvor.
får
barn
Majsbonden Grace Petro slipper åka 15
kilometer med taximotorcykel för att mala,
tack vare solenergi.
bblas
– Det här är nödvändigt eftersom traditionellt bistånd och länders skattemedel bara
kan täcka en bråkdel av det enorma investeringsbehov som finns. Det positiva är att det
finns gott om investerare som vill in i Afrika,
säger Anders Arvidson.
”Människor här
förstår verkligen
vilken skillnad
solenergi gör.”
ANNONS
Power
Africa
I Afrika söder om Sahara saknar
runt 600 miljoner människor tillgång till el. Att inte ha tillgång till
elektricitet är ett stort hinder för
att ta sig ur fattigdom. Satsningen
Power Africa har som mål att
fördubbla tillgången till el i Afrika
under de närmaste tio åren.
Förutom den amerikanska
biståndsmyndigheten USAID, som
är initiativtagare, deltar bland annat
Sida, Världsbanken och Afrikanska
utvecklingsbanken vid sidan av
mer än hundra privata företag.
Sida ska under tio års tid bidra
med en miljard dollar.
Facket och H&M
i ett unikt avtal
SKYDD FÖR 1,6 MILJONER TEXTILARBETARE på cirka
1 900 fabriker runt om i världen. Det omfattar det globala
ramavtalet som IF Metall, Industri All och H&M har tecknat.
– Avtalet innehåller ett unikt system med partssammansatta
kommittéer på både nationell och global nivå, säger IF Metalls
förbundsordförande Anders Ferbe.
UNIKT ÄR OCKSÅ ATT DET OMFATTAR textilarbetarnas
grundläggande rättigheter längs hela leverantörskedjan som
tillverkar H&M:s produkter.
– Vi och H&M är helt överens om att väl fungerande arbetsmarknadsrelationer och kollektiva förhandlingar är en förutsättning för rättvisa levnadslöner och bättre arbetsförhållanden,
säger Anders Ferbe.
DEN VIKTIGA UPPGIFTEN att realisera avtalet sker via
utbildning och information till fackliga organisationer och dess
medlemmar samt till företag och arbetsgivarorganisationer.
– Givetvis gäller det också till arbetstagare på fabriker där
fackliga organisationer saknas, säger Anders Ferbe.
GLOBALT RAMAVTAL
Globala ramavtal skyddar de anställdas intressen i alla
verksamheter som bedrivs av de multinationella företag
som tecknat avtal. IF Metall har tecknat globala ramavtal
med H&M, SKF, Electrolux och Saab AB..
Neema Ayubu
Sahara
SVERIGES SATSNING inom Power Africa
görs enbart med förnybar energi eftersom
det är en förutsättning för hållbar tillväxt. I
Afrika finns enorma outnyttjade energiresurser i form av biobränsle, vattenkraft, vind
och många soltimmar. Mer än hälften av de
nya elkunderna inom Power Africa beräknas
få sin el genom isolerade nät eller helt fristående energisystem, så kallade off-gridlösningar, liknande Mobisols.
– På så sätt når biståndet de allra fattigaste. Hittills har drygt en miljon fått el den
här vägen, men potentialen är hundratals
miljoner, säger Anders Arvidson.
miljoner kronor redan i januari 2015, vilket var
innan FN gick ut med en vädjan om hjälp.
Nio länder har köpt eller är på väg att
köpa premier genom Africa Risk Capacity.
Ytterligare tjugotalet länder har skrivit på
en överenskommelse om samarbete.
IF METALL
IF Metall har cirka 317 000
medlemmar på 11 500
arbetsplatser inom den
svenska industrin, bland
annat inom plast-, läkemedels-, stål-, kemi-, verkstads- och textilindustrin.
Organisationsgraden är
på cirka 80 procent.
Textilarbetare hos en av
H&M:s leverantörer i Bangladesh.
www.ifmetall.se
Världen 9
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Sida
2016
Vatten & sanitet
2,4
Avlopp i Gaza
miljoner krisdrabbade människor
fick tillgång till rent vatten under
2014 tack vare svenskt bistånd.
Omkring 25 000 människor i Gaza har fått tillgång till bättre hantering av avloppsvatten tack vare svenskt bistånd. Reformstöd till vattensektorn har också lett till att en vattenregleringsmyndighet har etablerats.
Text: Anna Cory/Johan Holmström
Foto: WaterAid/GMB Akash/Panos
Äntligen rent vatten
i Dhakas slum
TILLGÅNG TILL RENT vatten och hållbar sanitet kan vara en fråga om liv
eller död. I Bangladesh största slumområden lever hundratusentals människor under svåra förhållanden, men nu är situationen på väg att förbättras.
”Efter att ha förlorat
två ben har den
största svårigheten
varit att uträtta mina
dagliga behov. Vår
slum hade ingen
latrin och jag kunde
inte använda de informella lösningarna
som fanns. Nu har allt
blivit så mycket lättare tack vare rullstolen och en toalett
där den får plats.”
Genom WaterAids arbete har
Fakor Uddin fått dels en rullstol,
dels tillgång till en funktionsanpassad toalett.
Toaletter och
vattenkranar
Allt fler slumområden i Bangladesh får vattenledningar, gemensamma toaletter, sophämtning, stenlagda gångvägar och avrinningssystem för
regnvatten. På bilden tvättar sig pojkarna vid en vattenpump med rent vatten, installerad av WaterAid.
K
ORAIL LIGGER MITT i
huvudstaden Dhaka, bara
några kvarter från stadens
mer välmående delar med
nya höga kontorshus. Slumområdet har närmare hundra tusen invånare som bor tätt
intill varandra i plåtskjul. Bristen på rent
vatten, avlopp och sanitet är stor, och invånarna har hittills löst situationen med illegala vattenledningar där vattnet ofta är förorenat och bara sporadiskt tillgängligt. Det
här gör att många, framför allt barn, drabbas av diarrésjukdomar som i sin tur leder
till missad skolgång, dyra läkarbesök och
ibland till att de dör.
ÄVEN KVINNOR OCH flickor drabbas
oproportionerligt hårt av bristen på vatten
och toaletter. Att ha långt till närmaste
vattenpost eller en plats där man kan utföra sina behov, ökar risken för att utsättas
för sexuellt våld och hot. Det förekommer
att kvinnor och flickor ”håller sig” och
undviker att äta och dricka på grund av
bristen på säkra och tillgängliga latriner,
10 Världen
vilket kan leda till hälsoproblem.
Med hjälp av medel från Sverige drivs nu
ett projekt som har förbättrat situationen i
Korail och andra slumområden i Bangla-
rätta sina behov, så oftast väntade vi tills det
blev mörkt, berättar Dujanah som är 25 år
och flyttade hit med sin man när hemmet i
Jamalpur spolades bort av översvämningar.
”Det fanns ingenstans att gömma sig
och uträtta sina
behov, så oftast
väntade vi tills det
blev mörkt.”
DERAS HEM I KORAIL ligger vid en fyr-
Dujanah
desh. Arbetet leds av organisationen WaterAid och går ut på att förse invånarna med
säkra vattenledningar, gemensamma toaletter, sophämtning, avrinningssystem för regnvatten och stenlagda gångvägar. Det innebär en stor förändring för invånarna.
– Tidigare fanns inga toaletter här där vi
bor, då gick vi ner till strandkanten vid sjön.
Det fanns ingenstans att gömma sig och ut-
kantig gård där skjulen ligger tätt samman,
vägg mot vägg. Taken är låga och det finns
ingen riktig dörr till ingången, utan man använder ett tygstycke för att stänga till. Mitt
på gården finns en av de nya toaletterna
som har installerats med hjälp av WaterAid
och lokala gräsrotsorganisationer. Ungefär
tjugo familjer delar på toaletten som har två
separata delar, en för kvinnor och en för
män. Till skillnad från andra delar av
Korail, dit förbättringsarbetet ännu inte har
nått, är gångarna här lagda av tegelsten.
Och det finns rännstenar och ett avloppssystem som gör det möjligt för vattnet att
under regnperioden rinna undan.
– Det är en stor förändring mot hur det var
förut, säger Dujanah. Alla känner stolthet och
tycker att det har blivit mycket bättre. Det ger
mig och alla andra här hopp.
Med hjälp av lokala samarbetspartners har WaterAid installerat
100 gemensamma toaletter och
500 vattenkranar i Dhakas största
slumområde Korail. Det har anlagts
gångvägar i sten och ett dräneringssystem för regnvatten, som
annars orsakar översvämningar.
Sopvagnar hämtar numera hushållsavfall och tar det till soptippar
utanför Korail. Tidigare kastades
allt avfall i slummens utkanter, till
exempel vid den sjö som ligger intill.
I projektet ingår även undervisning
i hygien, bland annat i skolorna.
750 miljoner
utan rent vatten
Sverige stödjer organisationen
WaterAids arbete med att förse
världens fattigaste samhällen med
vatten och sanitet. Stödet syftar till
att förbättra situationen för de 750
miljoner människor som i dag lever
utan tillgång till rent vatten och de
2,5 miljarder som saknar tillgång till
toalett.
Hela denna bilaga är en annons från Sida
– 50%
2016
ANNONS
Sanitet i Bolivia
Den extrema fattigdomen har halverats
sedan 1990 och andelen människor som
försöker överleva på mindre än 1,25 dollar
om dagen har sjunkit från 47 till 23 procent.
I Bolivia har 20 000 nya anslutningar till konventionella sanitetssystem och 3 400 anslutningar till klimatanpassade sanitetssystem utförts med stöd från Sverige.
Vad kostar 50 liter vatten?
VATTEN KOSTAR OLIKA mycket beroende på var i världen du bor. Dyrast är det i fattiga samhällen och det gör att de mest utsatta inte har råd med de 50 liter rent vatten som behövs varje
dag för god hälsa och hygien. Det värst drabbade landet är Papua Nya Guinea där dagsbehovet
kostar 54 procent av en typisk låg lön. Här är några exempel på priset på 50 liter vatten.
Port Moresby,
Papua Nya Guinea
22 kr
54% av en låg
dagsinkomst.
Från vattenleveransställe
Antananarivo
Madagaskar
Accra,
Ghana
Maputo,
Mozambique
Storbritannien
6 kr
5,4 kr
1,08 kr
0,84 kr
13% av en låg
dagsinkomst.
Från gatuförsäljare
0,1% av en låg
dagsinkomst.
Från vattenledning
45% av en låg
dagsinkomst.
Från en tankbil
25% av en låg
dagsinkomst.
Från en tankbil
Nargis Pervin
tvättar händerna
på den nya toaletten
på busstationen
Gabtoli.
HJÄLP
SYRIEN!
Swisha valfri gåva till 123 000 46 48
eller sms:a AKUT SYRIEN till 72 900
och skänk 100 kr.
14 miljoner människor delar på
47 offentliga toaletter i Dhaka
Dhaka är en av världens snabbast växande städer med över 14 miljoner
invånare. Den stora bristen på offentliga toaletter äventyrar miljoner människors
hälsa. Med stöd från H&M Foundation bygger eller renoverar WaterAid toaletter
på 30 platser, enligt en modell där toaletterna bär sina egna kostnader.
En av dessa platser är Gabtoli Bus Terminal, en av Dhakas största busstationer.
Här har Nargis Pervin sedan över 10 år en affär som säljer vatten till pendlare.
– De nya toaletterna har gjort mitt liv lättare och affärerna bättre. Förut fick jag
stänga affären och gå hem för att gå på toaletten. Det behöver jag inte längre.
De nya toaletterna förenklar vardagen för stadens miljontals pendlare och är
även handikappanpassade. Samtidigt har de blivit en ögonöppnare för politikerna. Flera projekt har satts i rullning för att förbättra den sanitära situationen
i Dhaka och i andra delar av landet.
Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.
Världen 11
Hela denna bilaga är en annons från Sida
ANNONS
Vi har nu inte bara alla världens länder med oss, utan även
näringslivet som inser att hållbar utveckling är ett måste för att
vara framgångsrik och få lönsamhet. Och att det finns enorma
pengar att tjäna.” Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet
2016
Hållbarhet & ekonomi
Text: Johan Holmström
Foto: Lindex
Minskad vattenförbrukning
sparar klimat och pengar
STORA SVENSKA textilföretag har gått samman för att minska
förbrukningen av vatten, kemikalier och energi. Ett pilotprojekt i Indien
visar att produktionen kan bli mer hållbar samtidigt som pengar sparas.
T
EXTILBRANSCHEN HÖR till
de mest vattenslukande och
nedsmutsande i världen. Ett
tvåårigt pilotprojekt med Sida,
Stockholm International Water Institute
(SIWI) och företagen Indiska, Lindex och
KappAhl har visat hur nya arbetssätt kan
leda till avsevärda miljöförbättringar och
ekonomiska vinster. I huvudstadsregionen
Delhi var resultatet häpnadsväckande: avkastningen för investeringarna blev 765
procent på ett år.
Elin Weyler på SIWI menar att den ekonomiska aspekten är central:
Fakta
Sida och Stockholm
International Water
Institute (SIWI) samarbetar med cirka tjugo
svenska varumärken
inom Sweden Textile
Water Initiative
(STWI). Företagen
har tagit fram riktlinjer för hållbar vattenhantering som nu
införs av leverantörer
i Indien, Kina,
Bangladesh, Turkiet
och Etiopien. Det kan
till exempel handla
om bättre reningsmetoder och återanvändning av vatten.
”I samhällen som
får mer tillgång
på rent vatten
förbättras hälsan.”
Elin Weyler
– Fabriker och företag drivs av affärsintresse. För att få genomslag och spridning
måste vi visa att det går att tjäna och spara
pengar på hållbar produktion genom bättre
affärsmöjligheter och genom ökad effektivitet i resurshanteringen, säger hon.
PROJEKTET HAR NU utvidgats till tjugo
modeföretag med namnet Sweden Textile
Water Initiative Projects (STWI). I länderna
Bangladesh, Kina, Etiopien, Indien och
Turkiet har vattenanvändningen minskat i
genomsnitt med 8 procent under 2015.
Även energiförbrukning och kemikalieanvändningen har minskat, med 11 respektive
6 procent.
– De svenska företagen erbjuder möjlighet till bättre affärsrelationer och fördjupat
Från en av Lindex fabriker i Bangladesh. Ett tvåårigt pilotprojekt med Sida, SIWI och företagen Indiska, Lindex och KappAhl har visat hur nya
arbetssätt kan leda till avsevärda miljöförbättringar och ekonomiska vinster.
partnerskap med fabriker som tänker långsiktigt kring sin påverkan. De kan också
ställa tydliga krav på effektiv vattenanvändning och ha nolltolerans mot fabriker som
inte använder reningsverk. De kan också
påverka andra internationella företag att
ställa liknande krav på sina leverantörer.
Den privata sektorn är mycket inflytelserik, menar Elin Weyler. Om företag tar till
sig de Globala målen och anammar dem i
sina strategier och affärsmodeller, kan
mycket förändras på kort tid. Enligt World
Economic Forum är brist på vatten det
största enskilda hotet mot hållbar utveckling. I slutänden handlar det om utsatta
människors vardagsliv.
– I samhällen som får mer tillgång på rent
vatten förbättras hälsan, barn- och mödradödligheten minskas, tillväxten ökar och
vatten kan användas till jordbruk, som är
nödvändigt för säker matförsörjning, säger
Elin Weyler.
TILLSAMMANS FÖR
EN BÄTTRE FRAMTID
GENOM VÅRT SAMARBETE MED
VATTENRENINGSVERKET I JAIPUR
SPARAR VI PÅ JORDENS RESURSER. DET GÖR VÅR KLÄNNING
YARROW TILL ETT LIKA SNYGGT
SOM HÅLLBART VAL!
KLÄNNING
YARROW
349:12 Världen
* STWI leds av Stockholm International Water
Institute (SIWI) och lokala konsulter. Projektet
är finansierat av Sida, SIWI och deltagande
företag och deras leverantörer. De deltagande
företagen är: Acne, Björn Borg, Didriksons,
Ellos, Filippa K, Fjällräven, Gekås, Gina
Tricot, H&M, Haglöfs, Hemtex, IKEA, Indiska,
Intersport, K&US Stockholm, KappAhl, Lindex,
MQ, NilsonGroup, Odd Molly, RNB, Rudholm
& Haak, Snickers workwear, Stadium,
Stockholms läns landsting, TPC Textile,
WESC och Åhléns.
Hela denna bilaga är en annons från Sida
2016
Resiliens
ANNONS
Visste du att ...
3 miljoner solpaneler ...
… Sverige är den största
givaren till Gröna klimatfonden per capita?
… fanns i Bangladesh 2014 tack vare bidrag från Sverige. Insatsen har
bidragit till att koldioxidutsläppen från fossila bränslen har minskat och att hushållens ekonomi förbättrats när kostnaderna för till exempel fotogen minskat.
Text: Sida
Foto: Colourbox
Early warning
i Himalaya
TRE MILJARDER människor är beroende av Himalayas
vatten. Ett varningssystem och kunskapsspridning ska
förstärka beredskapen vid översvämningar.
B
ERGEN I HIMALAYA fungerar som ett vattentorn för
1,3 miljarder människor.
Räknar man med människorna nedströms är mer än 3 miljarder beroende av vattenkraft eller andra resurser från
Himalaya, där tio av världens största floder
rinner upp.
Bergsområdet påverkas kraftigt av klimatförändringarna. Monsunklimatet i östra
och centrala Himalaya ger extrema väderomslag, där 80 procent av nederbörden
faller under tre månader. Resten av året är
oerhört torrt. När glaciärerna smälter bildas
det nya sjöar som lägger sig som stora
dammar bakom bergsryggarna. Då och då
sprängs fördämningarna. Kraftiga störtfloder
med sten, grus och jord som samlats i sjöarna
spolar bort broar, vägar, vattenkraftverk,
hus och vetefält.
TROTS ATT BERGEN är livsavgörande för
miljarder människor, är kunskapen om hur
Himalaya påverkas av den globala uppvärmningen bristfällig. För att människor ska
kunna anpassa sig till ett förändrat klimat
stöder Sida det regionala institutet ICIMOD,
bland annat med arbetet med ett early
warning-system. Från sin bas i Katmandu,
Nepal, förser man länderna Afghanistan,
Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Burma,
Nepal och Pakistan med kunskap och
utbildning. Arbetet går ut på att identifiera
metoder som människor använder för att
Tio av världens största floder rinner upp i Himalaya och 3 miljarder människor är beroende av
vatten och energi härifrån. Vid naturkatastrofer drabbas de hårt.
anpassa sig till klimatet. Arbetet är koncentrerat på att förbättra dessa i stället för att
införa nya metoder som inte passar in i den
lokala strukturen.
I HIMALAYA BOR 200 miljoner män-
niskor. Fattigdomen är utbredd och det
saknas ofta skolor, vägar och infrastruktur.
Konkurrensen om vattenresurserna är en
bidragande orsak till konflikter i området.
Genom att sprida bra exempel på traditionella metoder kan människor i Himalaya
bättre anpassa sig till varierande väder. Men
goda exempel och kunskaper används också
för att påverka myndigheter i regionen så
att bättre lagar, riktlinjer och stöd utformas.
Utvecklingen blir mer hållbar på alla sätt;
socialt, ekonomiskt och klimatmässigt.
Medlem i
Swedish
Leadership for
sustainable
development
Hållbar utveckling
– VI NÖJER OSS INTE med att enbart ställa krav, utan vi vill åstadkomma
långsiktiga, storskaliga förbättringar och tydliga resultat. Att delta i STWI
projects är därför en självklarhet för oss,
Lindex arbetar
säger Ingvar Larsson, vd för Lindex.
För Lindex, som sedan 90-talet haft
dedikerat mot målet att 80%
stort miljöfokus och systematiskt
av modekedjans plagg ska
arbetat för att förbättra sitt arbetssätt
och sina processer, är det viktigt att
komma från hållbara fibrer
STWI projects ser till helheten och
2020, och har hittills
skapar en win-win-win-situation både
uppnått 42% 2015.
miljömässigt, socialt och ekonomiskt.
UNDER DET TVÅÅRIGA pilotprojektet SWAR utbildades 42 leverantörer
och underleverantörer i tre indiska delstater. De fabriker som deltog i projektet har sparat över 360 miljoner liter vatten årligen, vilket motsvarar det
årliga vattenbehovet i cirka 15 normalstora indiska byar.
DET MEST VÄRDEFULLA, och ett kvitto på att detta är ett
lyckat sätt att arbeta på, är att det bildats ett nätverk och
kompetenscenter och att leverantörerna tillsammans med
fabrikerna har tagit ägandeskap för att driva förbättringsarbetet framåt. Tillsammans med våra leverantörer fortsätter vi vårt arbete med att förbättra produktionsförhållandena,
avslutar Ingvar.
HITTLLS
OMFATTAS
85%
KORT OM LINDEX
• Grundades 1954,
huvudkontor i Göteborg
• En av Europas ledande
modekedjor med ca 490
butiker på 18 marknader
+ e-handel inom EU och
Norge
• Sortimentet omfattar flera
modekoncept inom dam-,
barn- och underkläder
samt kosmetik
• Omsatte 650 MEURO
2015
• Cirka 5 000 medarbetare
• Är en del av den
finländska börsnoterade
koncernen Stockmann
Ingvar Larsson,
vd för Lindex.
AV LINDEX LEVERANTÖRSKAPACITET I BANGLADESH OCH
INDIEN AV VATTEN- OCH RESURSFÖRBÄTTRANDE ARBETSSÄTT.
Världen 13
ANNONS
Hela
Hela
denna
denna
bilaga
bilaga
är en
är annons
en annons
frånfrån
ICASida
& LRF
2016
Klimatavtalet
Agenda 2030
Visste du att ...
Världens ledare har förbundit sig till 17 mål för att uppnå tre saker under de
kommande 15 åren: 1) Att utrota extrem fattigdom, 2) Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, 3) Att lösa klimatkrisen. Läs mer: globalamalen.se
...koncentrationen av koldioxid har ökat med
40 procent sedan förindustriell tid? I första
hand till följd av förbränning av fossila bränslen.
Text: Johan Holmström
Foto: Ola Högberg & Samuel Svensäter
MATTIAS KLUM
”Det finns skäl att
vara optimistisk”
Att du är fotograf och filmare vet de flesta.
Ditt arbete för en hållbar värld är mindre
känt. Kan du berätta om din roll i
delegationen?
– Många globala frågor handlar om saker
som de flesta bara läser om och inte upplever så tydligt i vardagen. Mitt arbete är ju
att vara på plats där det händer. När jag varit
där, filmat och fotograferat, kan berättelsen
ibland bidra till att lättare förstå på djupet.
När ett helt marint ekosystem riskerar att
utplånas i Moçambiques korallrev, handlar
det inte bara om att några fiskearter är borta
– det handlar om ett tillstånd där naturen
går in i ett ickelevererande tillstånd och börjar skicka fakturor tillbaka till ekonomin. I
slutänden påverkar det allas våra liv och det
är genom forskningsförankrade berättelser
som vi kan koppla hjärnan till hjärtat.
Sverige satsar mer än de flesta länder på
bistånd till miljö- och klimatförbättringar.
Vilka utmaningar är viktigast tycker du?
– Det är så otroligt viktigt att se helheten.
Vi sätter en enormt stor press på vår natur
globalt. Genom arbetet med FN:s Agenda
2030 har vi världens chans att navigera i en
bättre riktning. Utmaningarna är många och
stora; att utrota fattigdom, förtryck och ställa om till hållbara samhällen. Utifrån mitt
Foto: Wilda Nilsson/Sida
MATTIAS KLUM, fotograf
och filmare är en av medlemmarna i regeringens
delegation för genomförandet av FN:s Agenda
2030 – de Globala målen
för hållbar utveckling.
Han berättar här om
sitt engagemang.
Stöd till
städer
Under Almedalen är Mattias Klum ambassadör för mål nummer 6 – rent vatten och sanitet för
alla – i Sidas kampanj för att sprida kunskap om de globala målen i Agenda 2030.
perspektiv är det viktigt att tydliggöra hur
allt hänger samman: haven, regnskogarna,
den biologiska mångfalden, fattigdomsbekämpningen, vattendistributionen, flyktingströmmarna, pandemierna. Frågorna och
lösningarna är ofta intimt länkade och det är
också det som gör våra val så viktiga.
Ni har som uppgift att peka på goda exempel. Har du något så här spontant?
– Jag tycker inte att Sverige riktigt levt
upp till sitt goda rykte, men nu märks en ny
iver. Häromdagen var jag med och invigde
ett nytt fjärrvärmeverk i Stockholm, ett av
de renaste i världen. Det märktes ett enormt
engagemang för nya lösningar kopplade till
en grönare ekonomi. Ett annat exempel är
målsättningen att de svenska kommunerna
ska vara fossilfria år 2030. Nu har det inletts en sund tävling där vissa säger sig bli
färdiga redan 2020, vilket vore fantastiskt.
Tonen är försiktigt optimistisk efter Paris
och New York. Men ärligt talat, är inte
kraven för högt ställda?
– Det finns goda skäl att vara optimistisk.
Det finns tillgång till så mycket forskning,
så mycket empiri, så mycket av tekniska
lösningar och den utvecklingen är bara i sin
början. Dessutom lever vi i en tid då mänskligheten är sammankopplad på ett i världshistorien unikt sätt och det borde rimligtvis
göra saken lättare.
– En väldigt positiv sak är att vi nu ser ett
ökat antal stora företag och organisationer
anpassa sig till vår planets gränser. De har
insett att det inte nödvändigtvis finns någon
motsättning mellan en växande ekonomi
och en klokare användning av våra ändliga
resurser. Det är fullt möjligt att
tjäna pengar och samtidigt ha
en klimatneutral process.
För Mattias Klum har
engagemanget för en
hållbar värld kommit
naturligt. På nära
håll har han sett hur
människor snabbt
förstör planeten,
inte bara för djur –
utan för oss själva.
Dhaka i Bangladesh är en av
världens många växande städer.
Sverige stöder FN:s arbete med
att göra utvecklingen hållbar.
Världens städer växer snabbt. I
dag bor mer än hälften av jordens
befolkning i städer och det blir en
allt större utmaning att ge alla tillgång till rent vatten, avlopp, stabil
energi och trygghet i sitt kvarter.
Nu har Sida beslutat om ett stöd
på 134 miljoner kronor under fyra
år till FN-organisationen UNHabitat för sitt arbete med att
planera städers utveckling på ett
hållbart sätt.
Stödet ska gå till projekt som till
exempel ska göra städer tryggare
att röra sig i, reda ut vem som har
rättigheter till mark och hur man
anpassar städer till klimatförändringar. De resultat Sida väntar sig
att se, är att lokala myndigheter,
stater och globala organisationer
ska bli bättre på att planera och
genomföra en hållbar utveckling av
städer. Detta är också i linje med
mål 11 (hållbara städer och samhällen) i Agenda 2030 som FN
beslutade om 2015.
MÖT OSS UNDER
ALMEDALSVECKAN
FN:s utvecklingsprogram UNDP
arbetar för hållbar
utveckling, demokrati
och fredsbyggande.
Tillsammans med våra samarbetspartners arrangerar vi dessa seminarium:
3/7 • 16.00–16.45 ›› En värld utan fattigdom 2030 – hot och möjligheterr
5/7 • 09.00–09.45 ›› FN:s framtid – ny generalsekreterare, förändrad värld
5/7 • 11.00–11.45 ›› Agenda 2030 – Sverige ett föregångsland? Globalt perspektiv
5/7 • 12.00–12.45 ›› Agenda 2030 – Sverige ett föregångsland? Nationellt perspektiv
6/7 • 08.00–08.45 ›› Inclusive societies – a universal challenge, from Nairobi to Tensta
Alla seminarium sker på den internationella
mötesplatsen ”Sverige i världen.”
www.undp.se • www.globalamålen.se
14 Världen
Hela
Hela
denna
denna
bilaga
bilaga
är en
är annons
en annons
frånfrån
ICASida
& LRF
ANNONS
Är du i Visby under Almedalsveckan? Besök oss då på torget
Sverige i världen. Här diskuterar vi några av vår tids största
utmaningar, som fattigdom, global hälsa, fred, miljö och klimat.
Förutom ett fullspäckat seminarieprogram har vi flera spännande och
interaktiva utställningar, kafé, WIFI och mycket mer. Sverige i världen
arrangeras av Sida i samarbete med över 40 andra organisationer.
Välkommen!
Dagsprogram
SÖNDAG 3 JULI
13.15 – 13.45
Invigning
14.00 – 14.45
Framtidens bistånd. Rädda barnen
15.00 – 15.45
Att berätta svåra personliga historier – hur porträtterar vi människor i länder långt borta? Plan International Sverige
16.00 – 16.45
En värld utan fattigdom 2030 – hot och möjligheter. Hand in Hand, OmVärlden, UNDP
17.00 – 17.45
Civila samhället allt svagare – ett hot mot Agenda 2030. Forum Syd
18.00 – 18.45
Bikta din världsångest: På flykt. FUF, OmVärlden
MÅNDAG 4 JULI
08.00 – 08.45
Varmare klimat – iskall nyhet? Så rapporterar svenska tidningar om klimatförändringarna. Retriever, Vi-skogen
09.00 – 09.45
Islam and Democracy – Prospects for an Arab Summer. Swedish Institute Alexandria
10.00 – 10.45
Bilden av biståndet – vem syns, hörs och får ett namn i svenska tidningar? Retriever, We Effect
11.00 – 11.45
Vilken nytta gör insatserna för fred i Mellanöstern? Sida
12.00 – 12.45
Barn som föder barn – en fråga om utveckling, rättigheter och framtid. Plan International Sverige, UNFPA
13.00 – 13.45
Digitalisering och klimat – innovationer och cirkulär ekonomi. Global Utmaning
14.00 – 14.45
Efter ”systemkollapsen” – hur går vi vidare? IM – Individuell Människohjälp, Svenska Afghanistankommittén
15.00 – 15.45
Flyktingkrisen – en regional och global utmaning. Dag Hammarskjöld Foundation, Delegation för migrationsstudier (Delmi)
16.00 – 16.45
Urbanisering och global hälsa – hållbara städer och sociala investeringar. Global Utmaning
17.00 – 17.45
Countering ISIL and terrorism in Europe – trends, challenges and effective countermeasures. Försvarshögskolan
18.00 – 18.45
Bikta din världsångest: Ojämställdhet. OmVärlden, FUF
TISDAG 5 JULI
08.00 – 08.45
Fighting for women’s rights in the slums of Nairobi. We Effect
09.00 – 09.45
FN:s framtid – ny generalsekreterare, förändrad värld. Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP, UNICEF Sverige,
UN Women nationell kommitté Sverige
10.00 – 10.45
Sverige, Östersjön och Baltikum – vad händer med säkerheten i vårt närområde? FOI, Försvarsmakten
11.00 – 11.45
Agenda 2030 – Sverige ett föregångsland? Globalt perspektiv. CONCORD Sverige, Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP
12.00 – 12.45
Agenda 2030 – Sverige ett föregångsland? Nationellt perspektiv. CONCORD Sverige, Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP
13.00 – 13.45
Migrationens bidrag till svensk utvecklingspolitik – exemplet Somalia. Forum Syd, Sida
14.00 – 14.45
Peace in Syria – mission impossible? Folke Bernadotteakademin
15.00 – 15.45
Resiliens – ett modeord inom biståndet eller ett helt nytt förhållningssätt? ActionAid Sverige
16.00 – 16.45
Antibiotikaresistens – ett smygande hot mot utvecklingsmålen. Dag Hammarskjöld Foundation, ReAct
17.00 – 17.45
Från smart till användbart: hur datadriven innovation kan bidra till bättre, grönare och hälsosammare städer. Global Goals Lab
18.00 – 18.45
Sverige och FN:s säkerhetsråd. FN-förbundet
ONSDAG 6 JULI
08.00 – 08.45
Inclusive societies – a universal challenge, from Nairobi to Tensta. Dag Hammarskjöld Foundation, UNDP
09.00 – 09.45
Building blocks of justice – women’s empowerment and strengthened rule of law inside Syria. International Legal Assistance Consortium (ILAC), Kvinna
till Kvinna
10.00 – 10.45
Vatten, klimat och migration – sammanflätade utmaningar. Hur agerar Sverige? SIWI Swedish Water House
11.00 – 11.45
Globala målen: Företagens nya affärsidé? Sida
12.00 – 12.45
En Agenda 2030 för alla flickor? Hungerprojektet, Flickaplattformen, Make Equal
13.00 – 13.45
Har din vattenflaska hamnat på Fiji? Havs- och vattenmyndigheten
14.00 – 14.45
Ledarskap för fred. Folke Bernadotteakademin
15.00 – 15.45
Vad hände med ambitionerna om ett bättre bistånd? CONCORD Sveriges arbetsgrupp för AidWatch
16.00 – 16.45
Fattigdomen i en pappmugg – skänker du eller inte? Konsekvenserna av ditt val. Erikshjälpen, Läkarmissionen, Sveriges Stadsmissioner, We Effect
17.00 – 17.45
Vapenvåldets kostnader – våldsförebyggande och Agenda 2030. IM – Individuell Människohjälp, Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor
18.00 – 18.45
Bikta din världsångest: Klimatförändringar. FUF, OmVärlden
TORSDAG 7 JULI
08.00 – 09.45
Mat och klimat utan konflikter och katastrofer – bistånd för resiliens? SIANI, SLU Global, Vi-skogen
10.00 – 10.45
Kan vi rädda världen med likes? Från engagemang till konvertering i digitala kanaler. Läkarmissionen
11.00 – 11.45
Islamophobia and Antisemitism in Europe and the Middle East – Diverse Roots and Common Challenges. Swedish Institute Alexandria
12.00 – 12.45
Feminism – nyckeln till utveckling för alla? FN-förbundet
13.00 – 13.45
Antibiotikan i djurhållningen – vad kan Sverige lära världen? LRF, SIANI, SLU Global, Svenska FAO-kommittén
15.00 – 15.45
Svensk forskning om globala miljöfrågor. SSEESS, Future Earth, SDSN
16.00 – 16.45
Maktbalans i Mellanöstern – ett samtal om Turkiet. Folke Bernadotteakademin
17.00 – 17.45
Shaping just and sustainable cities. Mistra Urban Futures
Vi finns på Donnersgatan 6, granne med politikerscenen i Almedalsparken. Öppettider: söndag 13.00 – 19.00, måndag – torsdag 08.00 – 19.00.
Världen 15
ANNONS
Hela
Hela
denna
denna
bilaga
bilaga
är en
är annons
en annons
frånfrån
ICASida
& LRF
SEMINARIER
,
UTSTÄLLNIN
GAR,
CAFÉ OCH
MYCKET ME
R!
På torget Sverige i världen diskuteras några av
vår tids största utmaningar som fattigdom, mänskliga
rättigheter, global hälsa, migration, miljö och klimat.
Förutom över 40 seminarier
är du välkommen hit för att ta
en paus från Almedalsstressen.
Här finns följande
tankeväckande utställningar:
Testa att
gå över ett
minfält
Se fotoutställningen
#childmothers
Plantera
ett träd för
m
människor som
drabbas av
klimatföränd-ringarna
Lär dig mer
om Globala
målen genom
utställningen
#mittmål.
Du kan också komma in bara för att fika och använda vårt wifi.
När: söndag 3 juli – torsdag 7 juli. Var: Donnersgatan 6, granne med politikerscenen i Almedalsparken.
parken.
Sverige i världen arrangeras av Sida
tillsammans med över 40 andra aktörer.
Välk
Välkommen
till S
Sverige
i i världen
ä ld – Almedalens
Al d l
mötesöt
plats om Sveriges roll för utvecklingen i världen!
EN
BÄTTRE
VÄRLD
Kliv ut på
Sveriges
enda minfält
På Sverige i världen i Almedalen kan du hitta Sveriges enda minfält.
Här kan du prova på att röja minor och samtidigt lära dig mer om hur minor
påverkar fred, säkerhet och utveckling. Missa inte att skriva under vårt
upprop för en minfri värld. Tillsammans agerar vi #motminor.
Läs mer om Svenska FN-förbundet och arbetet mot minor på www.fn.se/minor
Följ oss på Twitter @FNforbundet
Vi finns även på Twitter @sverigeivarlden,
facebook.com/sverigeivarlden och under #sverigeivarlden
Besök även www.sverigeivarlden.se
FN-FÖRBUNDET I ALMEDALEN 2016
PROGRAM
FN:S FRAMTID I EN
FÖRÄNDRAD VÄRLD
Med bl.a. Anders Kompass, FN, och
Annika Söder, kabinettssekreterare.
Tisdag 5 juli kl. 09.00-09.45.
I samarbete med FN-familjen i Sverige.
AGENDA 2030 – SVERIGE I ETT
GLOBALT PERSPEKTIV
Med bl.a. Ulrika Modéer, statssekreterare, och Parul Sharma, ordförande i Sveriges delegation för
Agenda 2030.
Tisdag 5 juli kl. 11.00-11.45.
AGENDA 2030 – SVERIGE I ETT
NATIONELLT PERSPEKTIV
Med bl.a. Romiana Bikasha, LSU:s
ungdomsrepresentant vid FN:s högnivåforum för hållbar utveckling,
och Johan Kuylenstierna, exekutiv
direktör SEI.
Tisdag 5 juli kl. 12.00-12.45.
Båda seminarierna i samarbete med
Concord Sverige, Dag Hammarskjöld
Foundation och UNDP.
VÄGEN FRAMÅT: SVERIGE OCH FN
Kabinettssekreterare Annika Söder
intervjuas av Linda Nordin, FNförbundet. Tisdag 5 juli kl. 18.00-18.45.
FEMINISM – NYCKELN TILL
UTVECKLING FÖR ALLA?
Med bl.a. Sara Mohammad, aktivist
och debattör, Joar Forsell, Liberala
ungdomsförbundet, och Elinor
Odeberg, Rebella unga S-kvinnor.
Torsdag 7 juli kl. 12.00-12.45.
MÅLET ÄR HÅLLBAR UTVECKLING
– HUR SKA DET NÅS?
Med bl.a. Malin Ripa, CSR-chef
på Volvo, och Katrin Stjernfeldt
Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö.
Torsdag 7 juli kl. 14.00-14.45.
DN:s tält, Strandvägen 4. I samarbete
med Dagens Nyheter.
Övriga seminarier på Sidas sommartorg Sverige i världen, Donnersgatan 6.
Mer information www.fn.se.
Välkommen!
VÄLKOMMEN!
16 Världen

Similar documents