Fakta-PM BP17 – Sveriges största klimat och

Comments

Transcription

Fakta-PM BP17 – Sveriges största klimat och
Promemoria
2016-09-06
Sverige ska gå före, driva på andra länder och samtidigt stötta de länder som drabbas
särskilt hårt av klimatförändringarna. Genom att ta ansvar för klimatfrågan på
hemmaplan visar vi ledarskap i världen.
Regeringens samhällsbygge skyndar på omställningen till ett mer hållbart samhälle. Vi
tar ansvar för klimatet och regeringen investerar därför det klimatsmarta, jobb skapas
och välfärden byggs.
I budgeten för 2017 föreslår regeringen nya investeringar i klimatarbetet, fossilfria resor
och förnybar energi på 12,9 miljarder kronor för perioden 2017-2020. Investeringarna
görs inom framför allt fyra områden: Lokal klimatomställning, fossilfria resor, förnybar
energi och internationella klimatinvesteringar.
Tema 1: Lokala klimatomställning
Satsningarna i BP17 för att stötta lokal klimatomställning består av tre delar. Det är en
utökning och förläning av investeringsprogrammet Klimatklivet, ytterligare satsningar
på Stadsmiljöavtalen och mer medel till åtgärder för klimatanpassning.
1. Investeringsstödet Klimatklivet
Ett strategiskt arbete med klimat- och energifrågor pågår på lokal och regional nivå men
det behövs mer resurser för att genomföra konkreta åtgärder som minskar
klimatpåverkan. Regeringen har därför infört det omfattande investeringsstödet
Klimatklivet. Kommuner, företag, organisationer m.fl. kan ansöka om investeringsstöd
för åtgärder som minskar klimatpåverkan, såsom exempelvis satsningar på biogas. Stöd
till laddningsstationer för elfordon lyfts särskilt fram i förordningen för att kunna
uppfylla prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. Det har till 1 juli
inkommit 1361 ansökningar med sökt totalbelopp på 3 039 miljoner kronor, varav 367
projekt har beviljats investeringsstöd om totalt 768 miljoner kronor.
För att bättre kunna stötta även projekt med längre investeringshorisont så har
regeringen förlängt det populära programmet. Därtill tillförs ytterligare medel. Med
satsningarna som aviseras i BP17 så nära fördubblas Klimatklivet så att det nu omfattar
drygt 3,5 miljarder kr under 2015-2020.
BP17
Klimatklivet
2017
100
mnkr
2018
100
mnkr
2019
700
mnkr
2020
700
mnkr
2. Stadsmiljöavtal
För att främja hållbara stadsmiljöer erbjuder regeringen statlig medfinansiering för
lokala och regionala investeringar i kollektivtrafik i tätorter. Medfinansiering ska
särskilt främja innovativa, klimateffektiva och kapacitetsstarka lösningar för
kollektivtrafik samt bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.
2
Medfinansieringen ska bidra till att lösa utmaningar i stadsmiljöer som orsakas av
urbanisering: bl.a. tillgänglighet, trängsel, klimatpåverkan, buller, luftföroreningar.
Motprestationerna förväntas bidra på ett bredare plan till hållbara stadsmiljöer, t.ex.
stimulering av bostadsbyggande. Stadsmiljöavtalen utökas i BP17 till utgifter om 750
miljoner kronor under åren 2017-2018.
BP17
Stadsmiljöavtal
2017
250
mnkr
2018
500
mnkr
2019
2020
2. Klimatanpassning
Förstärkta satsningar krävs för att anpassa samhället till ett förändrat klimat, både de
som redan sker och de som är att förvänta. Redan idag går det att se konsekvenserna av
klimatförändringarna i form av ett allt mer extremt väder där t.ex. skyfall och
värmeböljor blir mer frekventa. Regeringen satsar nu ytterligare 210 miljoner kronor
per år för åren 2017-2020.
BP17
Klimatanpassning
2017
2018
2019
2020
10 mnkr
10 mnkr
70 mnkr
120 mnkr
Tema 2: Fossilfria resor och transporter
Transportsektorns klimatpåverkan behöver fortsätta minska. I dag står den för ca en
tredjedel av de totala utsläppen. En tillräcklig förändring kan bara åstadkommas genom
ett mer hållbart transportsystem i kombination med mer resurseffektiva fordon och
övergång till förnybara energislag.
1. Järnvägsunderhåll
Tågtrafiken är viktig för jobben och konkurrenskraften och kan bidra till att nå mål på
klimatområdet. En fungerande järnväg bidrar till den önskade överflytten av transporter
från väg till järnväg, med mindre klimatutsläpp till följd.
Förstärkt underhåll av järnvägen såväl på hårt trafikerade sträckor som i landsbygd kan i
förlängningen underlättar för arbetspendlingen fler jobb och ger pålitligare och mer
effektiva godstransporter.
BP17
2017
Järnväg i närtid
200
Järnvägsunderhåll
2018
2019
2020
2 800
3100
Regeringen föreslår en ny särskild satsning under 2017 för kapacitetshöjande åtgärder i
järnvägssystemet som förbättrar kapacitet och robusthet i transportsystemet.
Det handlar om kapacitetshöjande åtgärder såväl utanför de större storstadsregionerna
som i eller i anslutning till dessa regioner. Satsningen är ett led i regeringens arbete med
att öka konkurrenskraften för järnvägen och därmed bidra till att flytta gods- och
persontransporter från väg till järnväg. Satsningen föreslås uppgå till 200 miljoner
kronor 2017.
Regeringen avser under hösten 2016 lämna en infrastrukturproposition till riksdagen
med förslag till ekonomiska ramar för en nationell plan för perioden 2018–2029.
Med anledning av kommande proposition gör regeringen i BP17 en preliminär
bedömning kring behovet av resurser till järnvägsunderhåll för åren 2019-2020. 5,9
miljarder avsätts därför till en förstärkning av resurserna till drift- och underhåll av
järnvägen.
3
2. Supermiljöbilspremien
Supermiljöbilspremien ger stöd vid köp av bilar med lägst utsläpp och bidrar till ökad
elektrifiering av fordonsflottan. Försäljningen av bilar med rätt till premien har
överstigit anslagna medel, vilket har inneburit osäkerhet kring om medlen på anslaget
skulle räcka till alla som köper en sådan bil under 2015 och 2016. Regeringen har därför
tidigare tillfört ytterligare medel, och anslår 700 miljoner kronor för 2017.
BP17
2016
2017
Supermiljöbilspremie
180
700
2018
2019
2020
Tema 3. 100 procent förnybar energi
Regeringens ambition är att Sverige på sikt ska ha ett energisystem baserat på 100
procent förnybar energi. Utöver regeringens investeringar är andra satsningar också på
gång, särskilt satsningen på att öka mängden förnybar energi genom
elcertifikatssystemet som presenterades i juni.
1. Införande av omsättningsgräns för mervärdesskatt
Regeringen vill minska administrationen för företag och organisationer med liten
omsättning genom att göra det frivilligt att momsregistrera sig om man har liten årlig
försäljning. För den som säljer för mindre än 30 000 kronor per år blir det frivilligt att
fakturera, redovisa och betala moms på sin försäljning. Idag måste i princip alla som
bedriver ekonomisk verksamhet momsregistrera sig, oavsett hur liten verksamhet är.
Förslaget innebär att en villaägare med solpaneler som vill sälja sitt överskott slipper
momsregistrera sig. Det här gynnar mikroproducenter av el. Det underlättar också för
andra mindre verksamheter som säsongsverksamhet och hobbyverksamhet. Det kan
också minska steget att starta eget om det är osäkert hur stor intäkten blir det första
året eller för den som vill skaffa sig en mindre sidoinkomst.
Regeländring
Införande
av
omsättningsgräns
för mervärdesskatt
Effekt
från
201701-01
Bruttoeff.
Nettoeffekt
2017
2016
-0,277
Varaktig
2017
2018
2019
2020
effekt
-0,277
0,245
0,245
0,245
-0,245
3. Energiforskning
För att nå målet om 100 procent förnybar elproduktion behövs en kraftfull och
målmedveten satsning på forskning och innovation inom energiområdet.
Energiforskningspropen innehåller förslag till förstärkning av resurserna för
energiforskning och innovation med sammanlagt 620 miljoner kronor under perioden
2017–2020.
BP17
2017
2018
2019
2020
Energiforskning
70
115
185
250
4
Tema 4: Investeringar i internationella insatser
Regeringens arbete med klimat i låginkomstländer utgör viktiga delar av vårt
klimatarbete. Regeringen ökar stödet till internationella klimatåtgärder, såväl inom
ramen för det multilaterala biståndet som genom det bilaterala klimat- och
utvecklingssamarbetet.
1. Stärk EU:s utsläppshandel
EU:s system för handel med utsläppsrätter, så kallad EU ETS, är EU:s centrala
instrument för att minska utsläppen av växthusgaser. Sedan 2009 har dock EU ETS
påverkats av ett stort överskott av utsläppsrätter vilket har lett till konstant låga priser.
Som en av flera åtgärder för att stärka handelssystemet inför regeringen nu en
utsläppsbroms för att stärka handelssystemet. Utsläppsbromsen innebär att regeringen
satsar 300 miljoner kronor varje år mellan 2018 och 2040 för att köpa in och annullera
utsläppsrätter. Utsläppsbromsen är en konkret och direkt åtgärd för att minska den
totala mängden utsläppsrätter inom EU ETS. Regeringen för samtal med andra parter
att också delta i ett initiativ för annullering.
Regeringen kommer också att fortsätta verka för ett stärkt EU ETS under pågående
förhandlingar om utformningen av EU ETS för perioden efter 2020.
BP17
2017
Utsläppsbromsen
2018
2019
2020
300
300
300
2. Utökad biståndsram med bl.a. klimat/miljö
Regeringen avser i budgetpropositionen för 2017 föreslå att biståndsramen för 2017
uppgår till 46,1 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,99 procent av beräknad BNI (enligt
EU-förordningen för nationalräkenskaperna ENS 2010). Ökningen från 0,98 procent
av beräknad BNI 2016 till 0,99 procent av beräknad BNI 2017 medför att
biståndsramen tillförs 500 miljoner kronor. Med den föreslagna ökningen stärks
möjligheterna till klimatfinansiering i låg- och medelinkomstländer.
Detta innebär bland annat att stödet till Gröna Klimatfonden föreslås ökas samt att
Sidas anslagspost för globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling
ökas.
BP17
Utökad
biståndsram
klimat/miljö
m
bla
2017
2018
2019
2020
500
500
500
500
SUMMERING AV REGERINGENS INVESTERINGAR I BP17 FÖR KLIMATET
(mnkr)
BP17
Lokal klimatomställning
2016
2017
2018
2019
2020
180
360
900
610
Fossilfria
resor
och
transporter
100 procent förnybar
energi
Investeringar
i
internationella insatser
Summa investeringar
770
2 800
820
3 100
70
115
185
250
500
800
800
800
1830
1525
4555
4970
180
5

Similar documents