Sjukdagpenning

Comments

Transcription

Sjukdagpenning
Sjukdagpenning
04.10.2016
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Innehåll
1 Förmånsanvisning ...................................................................................................................................... 1
1.1 God förvaltning ................................................................................................................................... 1
1.2 Syfte ................................................................................................................................................... 2
1.3 Rätt och villkor ................................................................................................................................... 2
1.3.1 Den försäkrades rätt ................................................................................................................. 2
1.3.1.1 Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem .................... 2
1.3.1.2 Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland ....................................... 3
1.3.2 Arbetsgivarens rätt .................................................................................................................... 4
1.3.2.1 Grunden för fastställande av lön ........................................................................................... 5
1.3.2.2 Permittering ............................................................................................................................ 6
1.3.2.3 Semester ................................................................................................................................ 6
1.3.2.4 Uppsägningstid ...................................................................................................................... 7
1.3.2.5 Semester och sommaravbrott för lärare ................................................................................ 7
1.3.3 Förutsättningar för beviljande ................................................................................................... 8
1.3.3.1 Åldersvillkor ............................................................................................................................ 8
1.3.3.2 Arbetsvillkor ............................................................................................................................ 8
1.3.3.3 Bedömning av arbetsförmågan .............................................................................................. 8
1.3.3.3.1 Utredning av sjukdom eller funktionsnedsättning ............................................................. 11
1.3.3.3.2 Begäran om sakkunnigläkares bedömning ....................................................................... 11
1.3.3.3.3 Medicinska tilläggsutredningar .......................................................................................... 12
1.3.3.3.3.1 Tilläggsutredningar av den försäkrade .......................................................................... 12
1.3.3.3.3.2 Tilläggsutredningar av hälso- och sjukvården ............................................................... 13
1.3.3.3.3.3 Nytt utlåtande av hälso- och sjukvården ....................................................................... 13
1.3.3.3.3.4 Förordnande om undersökning ...................................................................................... 13
1.3.3.3.4 Bedömning av arbetsförmågan i särskilda situationer ...................................................... 17
1.3.3.3.5 Den dag då arbetsoförmågan börjar och arbetsoförmåga utan avbrott ............................ 20
1.3.3.3.6 Rehabiliteringsbehov och totalsituation ............................................................................ 20
1.3.3.3.7 Information om möjligheterna till rehabilitering ................................................................. 21
1.3.3.3.8 Arbetsförmågerådgivning .................................................................................................. 22
1.3.3.4 Villkor för beviljande av FöPL-dagpenning .......................................................................... 23
1.3.4 Självrisktid ............................................................................................................................... 24
1.3.4.1 Självrisktid 1 + 9 .................................................................................................................. 24
1.3.4.2 Självrisktid 1 dag ................................................................................................................. 24
1.3.4.3 Ingen självrisktid .................................................................................................................. 25
1.3.4.4 55 dagar väntetid ................................................................................................................. 25
1.3.4.5 Självrisktid för FöPL-dagpenning ......................................................................................... 25
1.3.4.6 LFöPL-dagpenning från LPA ............................................................................................... 26
1.3.5 Maximitiden ............................................................................................................................. 26
1.3.5.1 Maximitiden och primärtiden ................................................................................................ 27
1.3.5.2 Beräkning av maximitiden .................................................................................................... 27
1.3.5.3 I maximitiden inkluderas inte ............................................................................................... 28
1.3.6 Rätt till dagpenning efter maximitiden .................................................................................... 28
1.3.6.1 Efter 12 månaders arbetsförmåga ....................................................................................... 29
1.3.6.2 På grundval av en ny sjukdom ............................................................................................ 31
i
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.3.6.3 50 tilläggsdagar på grundval av samma sjukdom ...............................................................
1.3.6.3.1 Återgång i förvärvsarbete .................................................................................................
1.3.6.3.2 30 dagars oavbrutet arbete ..............................................................................................
1.3.6.3.3 Högst 50 vardagar ............................................................................................................
1.3.7 Internationella bestämmelser ..................................................................................................
1.3.7.1 Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen
...........................................................................................................................................................
1.3.7.1.1 Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner ..............................................................
1.3.7.1.2 Arbetsinkomst ...................................................................................................................
1.3.7.1.3 Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning ...................................
1.3.7.1.4 Ansökan om dagpenningsförmåner ..................................................................................
1.3.7.1.5 Förfarande i fråga om kontantförmåner i anslutning till arbetsoförmåga ...........................
1.3.7.2 Överenskommelser om social trygghet ...............................................................................
32
32
32
33
33
1.4 Förhållande till andra förmåner ........................................................................................................
1.4.1 Invalidpension enligt arbetspensionslagarna ..........................................................................
1.4.1.1 Full invalidpension ...............................................................................................................
1.4.1.1.1 Primärtid ............................................................................................................................
1.4.1.1.2 Retroaktiv pension och sjukdagpenning ...........................................................................
1.4.1.1.3 Invalidpension utan primärtid ............................................................................................
1.4.1.1.4 Ny primärtid ......................................................................................................................
1.4.1.1.5 Engångsbetalningar ..........................................................................................................
1.4.1.2 Delinvalidpension .................................................................................................................
1.4.1.2.1 Delinvalidpension omvandlas till full pension ....................................................................
1.4.2 Sjukpension enligt folkpensionslagen .....................................................................................
1.4.2.1 När sjukpension enligt FPL börjar .......................................................................................
1.4.2.1.1 Efter maximitiden ..............................................................................................................
1.4.2.1.2 Efter den beräknade maximitiden .....................................................................................
1.4.2.1.3 Utan beräknad maximitid ..................................................................................................
1.4.2.1.4 Retroaktiv sjukpension enligt FPL och sjukdagpenning ....................................................
1.4.3 Sjukpensionärs rätt till sjukdagpenning ..................................................................................
1.4.4 Rehabiliteringsförmåner ..........................................................................................................
1.4.4.1 FPA-rehabiliteringspenning ..................................................................................................
1.4.4.2 Rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna ..........................................................
1.4.4.3 Ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden ......................................................
1.4.5 Ålderspension och förtida ålderspension ................................................................................
1.4.6 Arbetslöshetspension ..............................................................................................................
1.4.7 Deltidspension .........................................................................................................................
1.4.8 Garantipension ........................................................................................................................
1.4.9 Föräldradagpenningar .............................................................................................................
1.4.10 Partiell sjukdagpenning .........................................................................................................
1.4.11 Studiepenning .......................................................................................................................
1.4.12 Ersättning enligt annan lag ...................................................................................................
1.4.12.1 Om annan ersättning fördröjs ............................................................................................
1.4.12.2 Avdrag för ersättning från dagpenningen ..........................................................................
1.4.12.3 Olycksfall i arbetet .............................................................................................................
1.4.12.4 Trafikskada .........................................................................................................................
1.4.12.5 Olycksfall i militärtjänst ......................................................................................................
1.4.12.6 Idrottsolycksfall ...................................................................................................................
40
40
40
41
41
42
43
43
44
45
45
46
46
46
46
47
48
49
49
50
50
51
52
53
54
55
55
56
57
58
59
60
64
67
67
33
34
36
37
38
38
39
ii
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.4.12.7 Ersättning enligt skadeståndslagen ...................................................................................
1.4.12.7.1 Ansvarsförsäkring ............................................................................................................
1.4.12.7.2 Arbetsoförmåga till följd av halkning ...............................................................................
1.4.13 Arbetsoförmåga som orsakats genom brott .........................................................................
1.4.13.1 Sjukdagpenning i förhållande till skadestånd .....................................................................
1.4.13.2 Utredningar ........................................................................................................................
1.4.13.3 Straffprocess ......................................................................................................................
1.4.13.4 Indrivning hos den försäkrade ...........................................................................................
1.4.13.5 Medlingsförfarande vid brottmål .........................................................................................
1.4.14 Patientskadeersättning ..........................................................................................................
1.4.15 Specialstöd för lantbruksföretagare ......................................................................................
1.4.16 Arbetslöshetsförmåner ..........................................................................................................
1.4.17 Förmåner från utlandet .........................................................................................................
68
69
69
70
71
71
71
73
73
73
74
75
75
1.5 Ansökan ............................................................................................................................................
1.5.1 Hur ett ärende inleds ..............................................................................................................
1.5.1.1 Avsändarens ansvar ............................................................................................................
1.5.1.2 Överföring av handlingar .....................................................................................................
1.5.2 Vem kan söka förmåner? .......................................................................................................
1.5.2.1 Personen själv .....................................................................................................................
1.5.2.2 Intressebevakare ..................................................................................................................
1.5.2.3 Intressebevakningsfullmäktig ...............................................................................................
1.5.2.4 Ombud, dvs. befullmäktigad ................................................................................................
1.5.2.5 Nära anhörig eller annan person .........................................................................................
1.5.2.6 Kommun ...............................................................................................................................
1.5.2.7 Arbetsgivare .........................................................................................................................
1.5.2.8 Patientförsäkringscentralen ..................................................................................................
1.5.3 Ansökningstid ..........................................................................................................................
1.5.4 Begäran om tilläggsutredningar ..............................................................................................
1.5.4.1 Tilläggsutredningar vad gäller sjukdagpenning ....................................................................
76
78
80
80
80
80
81
82
82
82
83
83
83
84
85
87
1.6 Belopp ..............................................................................................................................................
1.6.1 På basis av arbetsinkomsten .................................................................................................
1.6.2 Utifrån en föregående förmån ................................................................................................
1.6.3 Minimibelopp ...........................................................................................................................
87
88
89
90
1.7 Bestämningsgrunder ......................................................................................................................... 90
1.7.1 Minimibelopp ........................................................................................................................... 91
1.7.2 Arbetsinkomst ......................................................................................................................... 91
1.7.2.1 Löneinkomster ...................................................................................................................... 92
1.7.2.1.1 Inte lön .............................................................................................................................. 95
1.7.2.2 Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst ......................................................................... 97
1.7.2.3 Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst ................................................................... 98
1.7.2.3.1 Företagsformer .................................................................................................................. 98
1.7.2.3.2 FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst .................................................................................... 102
1.7.2.3.3 Utredning av försäkringsskyldigheten ............................................................................. 106
1.7.2.3.4 Kontroll av företagarlön ................................................................................................... 107
1.7.2.3.5 Frivillig försäkring ............................................................................................................ 108
1.7.2.3.6 Arbetsersättning .............................................................................................................. 108
iii
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.7.2.4 Avdrag ................................................................................................................................
1.7.2.5 Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen ............................
1.7.2.5.1 Förmåner som fortsätter över årsskiftet ..........................................................................
1.7.2.5.2 Byte av förmånsslag .......................................................................................................
1.7.2.5.3 Mottagare av delinvalidpension ......................................................................................
1.7.2.5.4 Pensionstagare som arbetar ...........................................................................................
1.7.2.6 Företedda arbetsinkomster ................................................................................................
1.7.2.6.1 Tillförlitlig utredning .........................................................................................................
1.7.2.6.2 Kontinuerliga arbetsinkomster .........................................................................................
1.7.2.6.3 Bedömning av företedda inkomster ................................................................................
1.7.2.6.3.1 Inkomst för föregående sex månader ..........................................................................
1.7.2.6.3.2 Byte av yrke .................................................................................................................
1.7.2.6.3.3 Annan orsak som motsvarar byte av yrke ...................................................................
1.7.2.6.3.4 Förlängning av granskningsperioden ...........................................................................
1.7.2.6.3.5 Nytt anställningsförhållande eller återgång i arbete .....................................................
1.7.2.6.3.6 Kortvariga anställningar ...............................................................................................
1.7.2.6.4 Föregående förmån har grundat sig på arbetsinkomsten för 6 månader ........................
1.7.2.6.5 Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst ..............................................................
1.7.2.6.6 Stipendietagares arbetsinkomst ......................................................................................
1.7.2.6.7 Inkomster som kommunalveterinär uppgett ....................................................................
1.7.2.6.8 Försäkringslön eller utländsk arbetsinkomst ...................................................................
1.7.2.6.9 Delinvalidpension ............................................................................................................
1.7.2.6.10 Pensionstagares arbetsinkomst ....................................................................................
1.7.3 Fastställande av FöPL-dagpenning ......................................................................................
1.7.4 Utifrån en föregående förmån ...............................................................................................
1.7.4.1 Arbetslöshetsförmåner .......................................................................................................
1.7.4.2 Rehabiliteringspenning .......................................................................................................
1.7.4.3 Studiepenning ....................................................................................................................
110
113
114
114
115
115
116
118
119
121
122
123
124
124
126
127
128
128
132
133
133
134
134
136
137
137
138
138
1.8 Avgörande ......................................................................................................................................
1.8.1 Handläggningsställe ..............................................................................................................
1.8.1.1 Arbetsplatskassan ..............................................................................................................
1.8.1.2 Handläggningsställe för internationella ärenden ................................................................
1.8.2 Jäv .........................................................................................................................................
1.8.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud ...............................................................................
1.8.2.2 Konstaterande av jäv .........................................................................................................
1.8.3 Hörande ................................................................................................................................
1.8.3.1 När ska kunden höras? .....................................................................................................
1.8.3.2 Hur går hörandet till? .........................................................................................................
1.8.4 Meddelande av beslut ..........................................................................................................
1.8.4.1 Beslutsmottagare ...............................................................................................................
1.8.4.2 Motivering av beslut ...........................................................................................................
139
139
142
142
144
145
145
145
146
146
147
148
148
1.9 Utbetalning .....................................................................................................................................
1.9.1 Betalningsadress ...................................................................................................................
1.9.1.1 Utländsk betalningsadress .................................................................................................
1.9.2 Betalningsmottagare .............................................................................................................
1.9.2.1 Den försäkrade ..................................................................................................................
1.9.2.2 Arbetsgivaren .....................................................................................................................
150
150
150
151
151
151
iv
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.9.2.3 Betalare av lönegaranti ......................................................................................................
1.9.2.4 Patientförsäkringscentralen ................................................................................................
1.9.2.5 Intressebevakare och intressebevakningsfullmäktig ..........................................................
1.9.2.6 Kommun .............................................................................................................................
1.9.2.7 Arbetslöshetskassan ..........................................................................................................
1.9.2.8 FPA-byrån ..........................................................................................................................
1.9.2.9 Fullmakt ..............................................................................................................................
1.9.2.10 Utsökningsmyndigheten ...................................................................................................
1.9.2.11 Regressbetalning .............................................................................................................
1.9.2.12 Regresskvittning ...............................................................................................................
1.9.3 Förskottsinnehållning, allmänna principer .............................................................................
1.9.3.1 Grunder ..............................................................................................................................
1.9.3.2 Källskatt ..............................................................................................................................
1.9.3.3 Erhållande och användning av uppgifter ...........................................................................
1.9.3.3.1 Direktöverföringsuppgifter ...............................................................................................
1.9.3.3.2 Uppgifter från betalningsmottagaren ...............................................................................
1.9.3.3.3 Sparande av förskottsinnehållning ..................................................................................
1.9.3.3.4 Vad FPA bör kontrollera .................................................................................................
1.9.3.4 Verkställande av förskottsinnehållning ...............................................................................
1.9.3.4.1 Dagpenningar ..................................................................................................................
1.9.3.5 Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning ...........................................................
1.9.3.6 Återbetalda förmåner .........................................................................................................
1.9.3.7 Regressbetalningar ............................................................................................................
1.9.3.8 Årsanmälan ........................................................................................................................
1.9.3.9 Månatlig kontroll .................................................................................................................
1.9.4 Villkor för utbetalning efter 90 dagar ....................................................................................
1.9.4.1 Utlåtande av företagshälsovården .....................................................................................
1.9.5 Begränsningar i utbetalningen ..............................................................................................
1.9.6 Övriga betalningshinder ........................................................................................................
1.9.7 Inställelse av förmånsutbetalning från banken .....................................................................
152
152
153
153
154
154
155
155
157
157
157
158
159
160
160
161
161
162
162
162
163
164
165
165
165
166
166
167
167
167
1.10 Avbrytande av förmånsutbetalning ...............................................................................................
1.10.1 Orsaken till att utlåtande saknas ska utredas .....................................................................
1.10.2 Betalningen inställs från dag 91 .........................................................................................
1.10.3 Utbetalningen avbryts inte ..................................................................................................
1.10.4 Utbetalningen kan fortsätta från början av avbrottet ...........................................................
167
168
168
168
169
1.11 Felaktig utbetalning ......................................................................................................................
1.11.1 Återkrav ...............................................................................................................................
1.11.2 Regressindrivning ...............................................................................................................
1.11.2.1 Skadestånd ......................................................................................................................
169
170
170
172
1.12 Anmälningsskyldighet ................................................................................................................... 172
1.13 Rättelse och undanröjande av beslut .......................................................................................... 173
1.14 Justering ....................................................................................................................................... 173
1.15 Indragning ..................................................................................................................................... 174
v
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.16 Sökande av ändring ..................................................................................................................... 174
vi
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1. Förmånsanvisning
Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid
förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt
av webbsidorna med förmånsanvisningen på FPA:s intranät. På grund av den tekniska
utformningen finns några av rubrikerna två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten.
Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas förbättras senare till denna del.
I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller gemensamma
delar för alla anvisningar:
• rättelse och undanröjande av beslut
• återkrav
• sökande av ändring.
För dessa finns separata anvisningar i pdf-format.
1.1. God förvaltning
FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna för god
förvaltning ska tillämpas även vid FPA.
Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är:
• rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och
utan ogrundat dröjsmål
• rätten att bli hörd
• rätten att få ett motiverat beslut och
• rätten att söka ändring i beslut.
I god förvaltning ingår även
• krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden liksom i andra ärenden
som behandlas vid FPA ska användas ett sakligt, tydligt och begripligt språk. Kunden ska ges
råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om
ärendet.
• principer för behandlingen av handlingar. Om kunden av misstag har skickat FPA en handling
för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål
överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling
inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla men handlingen är bristfällig,
ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid. I annat fall avgörs
ärendet utgående från de uppgifter som FPA har till sitt förfogande.
• objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En
tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller
hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex. i förmånsärenden som gäller tjänstemannen själv
eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller
hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda
att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara
opartisk, även i utomståendes ögon.
• utredningsskyldighet. FPA ska se till att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och
i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna
avgöras. En part, dvs. den som inlett ett ärende, ska lägga fram en utredning om grunderna
för sitt yrkande och även i övrigt medverka till att utreda det ärende som han eller hon har
inlett.
1
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i
• anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden
• avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna.
Se även förvaltningslagen (434/2003).
1.2. Syfte
Enligt grundlagen har alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett
mänskovärdigt liv rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. Genom lag garanteras var och en
rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad vid till exempel sjukdom och arbetsoförmåga.
Närmare bestämmelser om detta finns i den lagstiftning som FPA verkställer.
Sjukdagpenningen enligt sjukförsäkringslagen kompenserar den försäkrade för inkomstbortfall
under den tid då han eller hon på grund av arbetsoförmåga till följd av sjukdom är förhindrad att
utföra sitt arbete. Med arbete jämställs till exempel studier och att man är arbetslös arbetssökande.
Sjukdagpenningen är tänkt att ersätta kortvarigt inkomstbortfall på grund av sjukdom som varar
högst ett år. Om sjukdomen fortgår en längre tid och utgör en risk för förmågan att klara sig i
arbetet ska behovet av rehabilitering utredas under sjukdagpenningsperioden.
1.3. Rätt och villkor
Rätt till sjukdagpenning har personer i åldern 16–67 år som är försäkrade enligt
sjukförsäkringslagen om villkoren för beviljande av dagpenningen uppfylls.
1.3.1. Den försäkrades rätt
Försäkrade enligt sjukförsäkringslagen är:
• personer som är stadigvarande bosatta i Finland och personer som kan jämföras med dem,
och
• personer som arbetar och som utövar företagsverksamhet i Finland, även om de inte bor
stadigvarande i Finland.
Innan förmånsansökan avgörs ska man försäkra sig om att försäkringstillhörigheten är utredd för
den tidsperiod för vilken förmån har sökts.
1.3.1.1. Personer som är bosatta i Finland och personer
som kan jämställas med dem
Den som är stadigvarande bosatt i Finland är försäkrad i enlighet med sjukförsäkringslagen (SFL
1224/2004 1 kap. 2 § 1 mom.). Vem som är stadigvarande bosatt i Finland avgörs enligt lagen om
tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet.
2
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Vakuuttaminen - Suomeen muutto > Vakinainen
asumistarkoitus).
Personer som vistas utomlands tillfälligt i högst ett år jämställs med försäkrade som är bosatta i
Finland (TillämpnL 1573/1993 4 §).
Dessutom är de personkategorier som nämns i 5–8 § i tillämpningslagen fortfarande försäkrade
enligt sjukförsäkringslagen, på vissa lagstadgade villkor, även vid vistelse utomlands som varar
i över ett år. Sådana personkategorier är bl.a. personer som är anställda hos finska staten
utomlands, missionärer och biståndsarbetare, sjömän som arbetar ombord på finska fartyg,
utsända arbetstagare, arbetstagare hos en finsk arbetsgivare som har anställt dem utomlands
samt de som studerar eller forskar på heltid. Även familjemedlemmar till personer som hör till
dessa kategorier och som vistas utomlands är försäkrade i Finland.
Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Vakuuttaminen - Suomesta muutto).
Observera att den sociala tryggheten för dem som i egenskap av arbetstagare och företagare rör
sig i [1] bestäms enligt EG-lagstiftningen om social trygghet. Även t.ex. kortvarigt arbete i ett annat
land som tillämpar EG-lagstiftningen kan leda till att den finländska sjukförsäkringen upphör.
Läs mer om EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 om social trygghet (Ratkaisutyö > Maastaja maahanmuutto > Vakuuttaminen > Asumista koskeva lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö >
Asetukset 883/2004 ja 1408/71).
[1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen
1.3.1.2. Personer som arbetar eller bedriver
företagsverksamhet i Finland
Den som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland försäkras enligt sjukförsäkringslagen
även om han eller hon inte anses vara stadigvarande bosatt i Finland (SFL 1224/2004 1 kap. 2 § 1
och 2 mom.).
För att en arbetstagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av arbete krävs det att
arbetstagaren har för avsikt att arbeta i Finland minst fyra månader så att arbetstids- och
lönevillkoren i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (UAL 1290/2002 5 kap. 3 och 7 §) uppfylls.
Läs mer (Ratkaisutyö > Peruspäiväraha > Etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Erityiset
edellytykset > Palkansaajan työssäoloehto). Observera att kravet på fyra månaders arbete inte är
en väntetid, utan en person som uppfyller villkoret försäkras genast från det att arbetet börjar.
Läs mer om försäkringstillhörighet på grundval av bosättning i enlighet medtillämpningslagen
1573/1993 (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Suomeen muutto > Työskentelyn perusteella
vakuuttaminen > Työskentely palkansaajana).
För att en företagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av företagsverksamhet krävs det
att yrkesutövaren är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare (FöPL
1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL 1280/2006) och att han eller
hon har bedrivit företagsverksamhet i minst fyra månader utan avbrott innan försäkringsansökan
lämnas in. En företagare som uppfyller villkoren försäkras från det att företagsverksamheten
inleds. Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Suomeen muutto > Työskentelyn perusteella
vakuuttaminen > Yrittäjä).
[1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen
När du gör en bedömning av sjukförsäkringstillhörighet på basis av arbete eller
företagsverksamhet ska du beakta att samma villkor för försäkringstillhörighet gäller såväl
3
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
arbetstagare och företagare som kommer från länder som tillämpar EU-lagstiftningen [1 ]
och från länder med vilka Finland har ett avtal om social trygghet som arbetstagare och
företagare från alla andra länder. En förutsättning är dessutom att kravet på uppehållstillstånd
uppfylls (tillämpningslagen 3c §). Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Suomeen muutto >
Laillinen oleskelu > Oleskelulupa). Bestämmelserna om arbetstagares försäkringstillhörighet i
sjukförsäkringslagen och tillämpningslagen är rätt så enhetliga men de skiljer sig från varandra i
fråga om företagare som kommer från så kallade tredje länder.
Utländska medborgare som i Finland arbetar som diplomatiska representanter för en främmande
stat eller inom en mellanstatlig organisation är dock inte sjukförsäkrade.
1.3.2. Arbetsgivarens rätt
Arbetsgivaren har rätt att ansöka om dagpenningsförmån om arbetsgivaren betalar lön
under frånvaro från arbetet. Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren till den del
som arbetsgivaren betalar lön eller motsvarande ersättning till arbetstagaren på grundval av
anställningsförhållandet under tiden för
• sjukfrånvaro
• moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet eller
• partiell föräldraledighet.
En ersättning som motsvarar lön kan vara exempelvis en naturaförmån, såsom bilförmån.
Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen om det i
anställningsvillkoren anges att förmånen helt eller delvis ska betalas till arbetsgivaren i stället för till
arbetstagaren.
I regel kan avgörandet fattas i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Om du emellertid misstänker
att uppgifterna är felaktiga ska du kontrollera saken med arbetsgivaren och/eller arbetstagaren
innan avgörandet görs upp.
Läs mer om arbetsgivarens rätt till partiell sjukdagpenning Partiell sjukdagpenning Arbetsgivarens rätt
Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för den tid arbetstagaren är frånvarande från arbetet kan
grunda sig på
• arbetsavtalsförhållande, tjänsteförhållande eller läroavtalsförhållande
• kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal.
Om arbetstagaren har rätt att få lön under sjukledighet, moderskaps-, faderskaps- eller
föräldraledighet eller partiell föräldraledighet, har den försäkrade inte rätt till dagpenningsförmånen
till den del som han eller hon har fått lön. Den lön en arbetstagare får jämförs automatiskt med
beloppet av den dagpenningsförmån som ska betalas för samma tid. Om dagpenningsförmånen är
större än lönen, betalas den överstigande delen till arbetstagaren själv.
Om arbetstagaren har flera arbetsgivare som betalar lön för tiden av frånvaro fördelas
dagpenningsförmånen mellan arbetsgivarna i proportion till lönerna.
Om en person samtidigt både är anställd hos en utomstående arbetsgivare och arbetar som
FöPL-/LFöPL-försäkrad företagare eller stipendiat, fördelas dagpenningsförmånen mellan
den FöPL-/LFöPL-försäkrade personen och arbetsgivaren i proportion till FöPL-/LFöPLarbetsinkomsten och den lön som arbetsgivaren betalar. Om FöPL-/LFöPL-försäkringen upphör
exempelvis pga. föräldraledighet eller lång sjukledighet vid förmånsrättens eller arbetsoförmågans
4
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
uppkomst och försäkringen inte är i kraft under den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för
frånvarotid fördelas inte förmånen mellan företagaren och hans eller hennes arbetsgivare.
Förmånen betalas då till arbetsgivaren till den del som motsvarar lönen på samma sätt som när
företagaren inte är försäkringsskyldig och därför inte har någon gällande FöPL-/LFöPL-försäkring.
Företaget kan för tiden för sjukfrånvaro eller föräldraledighet betala lön till företagaren.
Dagpenningsförmån kan betalas ut till företaget endast om företagaren är anställd. Finns det
inget anställningsförhållande betalas dagpenningen till företagaren själv. Företagare som
omfattas av FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte anställda. Det är inte nödvändigtvis heller
fråga om anställning när företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring.
I oklara situationer, t.ex. om löneuppgifter angetts för en person som uppger sig arbeta som
företagare i detta företag, kontrollera med företaget som lämnat löneuppgifterna och vid behov
med företagaren som fått lönen om det är fråga om en anställning.
Exempel
En företagare som gått i ålderspension och fortsätter med
företagsverksamheten är inte skyldig att teckna FöPL- eller LFöPLförsäkring. Om företagaren äger företaget i sin helhet eller annars
arbetar i en ledande ställning i företaget betalas dagpenningen
inte till företaget, eftersom det inte är fråga om en anställning.
Om en arbetstagare vid sidan av anställningen också är en FöPL-försäkrad företagare och har rätt
till FöPL-dagpenning, betalas dagpenningen till arbetstagaren. FöPL-dagpenning betalas inte till
arbetsgivaren.
1.3.2.1. Grunden för fastställande av lön
Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren har betalat lön för
tiden av frånvaro från arbetet. Om arbetstagaren arbetar mindre än fem dagar i veckan, finns det
skillnader i betalningen till arbetsgivaren beroende på om det är fråga om månadslön eller timlön.
Fem dagars arbetsvecka
Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren också för veckoledigheter om arbetstagaren
arbetar fem dagar i veckan och lön betalas för minst fem arbetsdagar per vecka. Om det i en
avlönad oavbruten frånvaro ingår lördagar, andra lediga dagar eller s.k. Pekkanen-dagar betalas
dagpenningen till arbetsgivaren också för dessa dagar.
Kort arbetsvecka och månadslön
Om arbetstagaren arbetar mindre än fem dagar i veckan men har månadslön anses det att
arbetsgivaren betalar lön för frånvarotiden också för de dagar då arbetstagaren inte arbetar.
Dagpenningen betalas för hela perioden av avlönad frånvaro till arbetsgivaren till den del som
den motsvarar lönen. På detta sätt förfar man t.ex. när arbetstagaren är deltidspensionerad eller
partiellt vårdledig och har månadslön.
5
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Kort arbetsvecka och timlön
Om arbetstagaren är timanställd och arbetar mindre än fem dagar i veckan betalas
dagpenningsförmånen till arbetsgivaren för de dagar då arbetstagaren skulle ha arbetat till den del
som den motsvarar lönen och till arbetstagaren själv för övriga dagar.
1.3.2.2. Permittering
Arbetstagarens skyldighet att arbeta och arbetsgivarens skyldighet att betala lön avbryts under en
permittering, fastän anställningsförhållandet fortgår. Om arbetsoförmågan eller familjeledighetens
början råkar sammanfalla med en permittering, följs i kollektivavtalspraxis allmänt bestämmelsen
om tidsprioritet, enligt vilken frånvaron anses bero på den orsak som uppkom först. Detta inverkar
också på när arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjukledighetstid eller familjeledighetstid.
Om arbetstagaren är arbetsoförmögen eller blivit föräldraledig när permitteringsmeddelandet ges,
betalas lönen för sjukledigheten eller familjeledigheten för permitteringstiden tills arbetsoförmågan
eller lönebetalningsskyldigheten upphör. Arbetsgivaren har rätt till dagpenningsförmånen så länge
skyldigheten att betala lön på grund av sjukfrånvaro eller familjeledighet fortsätter.
Om arbetstagaren insjuknar efter att permitteringsmeddelandet har utfärdats, betalas sjuktidslön
tills permitteringen börjar. Arbetsgivaren har rätt till dagpenningsförmånen för denna tid. Om
arbetstagarens sjukdom fortsätter efter att permitteringen upphört, fortsätter lönebetalningen
för sjukdomstiden till arbetsoförmågans slut eller tills skyldigheten att betala sjuktidslön upphör.
Motsvarande förfarande tillämpas vid arbetstagarens familjeledighet. Dagpenningsförmånen
betalas till arbetstagaren från permitteringens början till dess slut och därefter till arbetsgivaren tills
arbetsgivarens skyldighet att betala lön upphör.
Om arbetstagaren insjuknar eller blir familjeledig under permitteringen är arbetsgivaren inte skyldig
att betala lön. Om tiden med rätt till avlönad sjukfrånvaro eller familjeledighet ännu fortsätter efter
permitteringens slut börjar arbetsgivarens skyldighet att betala lön när permitteringen upphör.
Under permitteringstiden betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren. Efter permitteringens
slut betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren tills skyldigheten att betala lön för tiden av
sjukfrånvaro eller familjeledighet upphör.
Om permitteringen har genomförts genom förkortning av arbetsdagen betalas
dagpenningsförmånen till arbetsgivaren för alla dagar. Om arbetsveckan har förkortats minst
en dag på grund av permittering betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren också för
permitteringsdagarna, om arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjukledighetstid eller
familjeledighetstid, i annat fall till arbetstagaren.
Arbetsgivaren meddelar FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt avtal har rätt att få
dagpenningsförmån. Dagpenningsförmånen betalas i regel till arbetsgivaren enligt anmälan,
såvida det inte särskilt framkommer att arbetsgivaren och arbetstagaren är av olika åsikt i frågan.
Om situationen är oklar ska du höra båda parterna och träffa avgörandet efter det.
1.3.2.3. Semester
Semesterlön betraktas inte som lön för sjukledighetstid eller familjeledighetstid även om
arbetstagaren varit arbetsoförmögen eller familjeledig under sin semester. I sådana fall betalas
dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv.
6
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Arbetstagaren kan enligt semesterlagen begära att semestern flyttas till en senare tidpunkt
om han eller hon är arbetsoförmögen vid inledandet av semestern eller under den, eller om
det före den är känt att arbetstagaren under semestern kommer att få sådan sjukvård eller
annan därmed jämförbar vård under vilken tid han eller hon är arbetsoförmögen. Då betalas
dagpenningsförmånen till arbetsgivaren till den del som motsvarar den lön för sjukdomstid
som betalats ut. I kollektivavtalen finns också bestämmelser om att flytta på semester pga.
sjukdom eller familjeledighet. Om arbetstagaren avtalat om att byta ut semesterpenningen mot
ledighet jämställs ledigheten med semester. Under ledigheten betalas dagpenningsförmånen till
arbetstagaren.
1.3.2.4. Uppsägningstid
Lön som betalats under uppsägningstiden kan samtidigt också vara lön som betalats på grund av
sjukfrånvaro eller familjeledighet så länge arbetsgivarens skyldighet att betala lön för sjukfrånvaro
eller familjeledighet fortsätter. Om arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjukfrånvaro eller
föräldraledighet under uppsägningstiden, betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren till den
del som den motsvarar lönen. I annat fall betalas den till arbetstagaren. Det avgörande är inte
huruvida arbetstagaren är skyldig att arbeta under uppsägningstiden. Principen om tidsprioritet
lämpar sig inte heller för uppsägningssituationer på samma sätt som för permitteringar.
Dagpenningsförmånen betalas i regel till arbetsgivaren enligt arbetsgivarens anmälan, såvida
det inte särskilt framkommer att arbetsgivaren och arbetstagaren är av olika åsikt i frågan. Om
situationen är oklar ska du höra båda parterna och därefter träffa avgörandet.
Exempel 1
Arbetstagaren har insjuknat 14.3 och blir uppsagd från 1.4. Arbetsgivaren
uppger sig betala sjuktidslön fram till 14.4. Sjukdagpenningen betalas till
arbetsgivaren enligt anmälan om lön för sjukdomstid.
Exempel 2
Arbetstagaren har sagts upp från 1.3 och uppsägningstiden fortsätter fram
till 30.4. Arbetstagaren insjuknar från 14.3. Arbetsgivaren uppger sig betala
sjuktidslön under uppsägningstiden fram till 14.4. Sjukdagpenningen betalas till
arbetsgivaren enligt anmälan om lön för sjukdomstid.
1.3.2.5. Semester och sommaravbrott för lärare
Enligt tjänste- och kollektivavtalet för kommunal undervisningspersonal (OVTES 2010-2011)
och kollektivavtalet för den privata undervisningsbranschen har arbetsgivaren rätt att få den del
av sjukdagpenningen som motsvarar den sjuktidslön som arbetsgivaren betalat. Arbetsgivaren
har rätt att få den del av sjukdagpenningen som motsvarar den sjuktidslön som arbetsgivaren
betalat även om tjänsteinnehavaren inte har beviljats tjänstledighet, om det är fråga om en
tjänsteinnehavare som står utanför semestersystemet.
7
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Arbetsgivaren har dock inte rätt till sjukdagpenning för den kalkylerade semestertid som börjar
16.6. Arbetsgivaren har inte heller rätt till sjukdagpenning för de första 30 vardagarna av en
yrkeshögskolelärares sommarledighetsperiod.
1.3.3. Förutsättningar för beviljande
Rätt till sjukdagpenning har personer som är försäkrade enligt sjukförsäkringslagen och som
• är i åldern 16–67 år (ålderskrav) och
• på grund av sjukdom är oförmögna att utföra sitt vanliga arbete eller därmed nära jämförbart
arbete (villkor för arbetsoförmåga)
1.3.3.1. Åldersvillkor
Personer i åldern 16-67 år har rätt till sjukdagpenning. Dagpenning kan betalas fr.o.m. första
vardagen efter 16-årsdagen. Den betalas högst till utgången av den månad då den försäkrade
fyller 68 år.
Har arbetsoförmåga inträtt efter det att den försäkrade har fyllt 15 år och fortgår sjukdomen
efter det att han eller hon har fyllt 16 år, betalas dagpenningen från och med dagen efter
16-årsfödelsedagen högst till utgången av den kalendermånad som föregår den månad då
arbetsoförmågan kommer att ha fortgått ett år (SFL 1224/2004 8 kap. 2 §).
Observera att rätt till dagpenning inte föreligger om den försäkrade blivit arbetsoförmögen före 15
års ålder. Om pensionssökandens arbetsoförmåga har inträtt innan han eller hon fyllt 15 år, krävs
ingen maximal dagpenningstid eller någon motsvarande s.k. kalkylerad maximitid (FPL 568/2007
15 § 3 mom.).
Exempel
Den försäkrade blev arbetsoförmögen 15.1.2015 vid 15 års ålder. Han fyller 16 år
1.2.2015. Sjukdagpenning kan betalas fr.o.m. 2.2.2015 (den första vardagen efter
födelsedagen) fram till 31.12.2015, eftersom arbetsoförmågan 15.1.2016 har fortgått ett år.
1.3.3.2. Arbetsvillkor
Någon utredning av huruvida arbetsvillkoret uppfylls görs inte längre vid avgöranden av
dagpenning efter den 1.1.2016.
1.3.3.3. Bedömning av arbetsförmågan
Den försäkrade har rätt till dagpenning när han eller hon på grund av sjukdom är oförmögen att
utföra sitt sedvanliga eller därmed nära jämförbart arbete. (SFL 1224/2004 8 kap. 4 §)
8
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Sedvanligt arbete
Ta reda på den försäkrades sedvanliga arbete ur ansökan. Om det inte finns tillräckliga uppgifter
om det sedvanliga arbetet i ansökan ska du vid behov be den försäkrade om tilläggsuppgifter, i
första hand per telefon eller med ett kundbrev (PRL04 och PRL05). Enbart yrkesbeteckningen är
inte alltid tillräcklig, eftersom arbetsförmågan bedöms i förhållande till det arbete från vilket den
försäkrade har uteblivit p.g.a. sjukdom. Om den sökande har flera än ett arbete ska utredningar
begäras för alla arbeten.
En arbetslös persons arbetsförmåga bedöms i regel utgående från det arbete han eller hon
hade före arbetslösheten. Arbetsförmågan hos en försäkrad som länge varit arbetslös kan även
bedömas i förhållande till något annat arbete som den försäkrade skulle vara skyldig att ta emot.
Arbetsförmågan hos en försäkrad som för första gången träder in i arbetslivet eller som återvänder
till arbetslivet efter en lång frånvaro eller som nyligen tagit en yrkesexamen bedöms i förhållande
till det arbete som den försäkrade skulle vara skyldig att ta emot. Fråga i första hand den sökande
hurdant arbete han eller hon söker. Om du inte får tillräcklig information från den sökande kan du
fråga närmare via arbets- och näringsbyråns servicenummer för myndigheter, tel. 0295 020 730
mån–tors kl. 8–16.15, fre 9–16.15, säkrast dagligen kl. 8–9.
En studerandes arbete är att studera. Om den studerande förutom studierna arbetar med annat
arbete ska du utreda vilketdera arbete som är den studerandes huvudsakliga arbete. Ta vid behov
reda på vad för slags studier det är frågan om. Är det flerformsstudier (i huvudsak på kvällar och
genom tentamen), har den studerande närvaroplikt, ingår det föreläsningar under dagtid? Under
studietiden bedöms arbetsförmågan hos en heltidsstuderande i förhållande till studierna.
Arbetsförmågan hos en person som är alterneringsledig eller ledig på motsvarande sätt bedöms
i förhållande till det arbete från vilket personen blev ledig. Om den försäkrade under ledigheten
har utfört något annat arbete och på grund av sjukdom uteblivit från detta arbete bedöms
arbetsförmågan i förhållande till detta arbete som utförts under ledigheten.
Arbetsförmågan hos en person som är vårdledig bedöms i förhållande till skötseln av det egna
hushållet och vården av barnen. Be den försäkrade om en utredning över hur skötseln av hushållet
och vården av barnen har ordnats under sjukdomstiden. Vid bedömningen av arbetsförmågan hos
en närståendevårdare eller familjevårdare ska en utredning begäras över hur vården för personen
i närståendevård eller familjevård har ordnats under vårdarens sjukdomstid (kundbrev PRL20).
När utredningen erhållits ska den försäkrades möjligheter att få hjälp av utomstående eller inom
familjen alltid bedömas med beaktande av situationen som helhet.
Flera arbeten än ett
Om den försäkrade har flera arbeten bedöms arbetsförmågan i förhållande till det arbete som
han eller hon utför mest. Bedöm dock alltid helhetssituationen. Dagpenning kan beviljas om den
försäkrade är oförmögen att utföra sitt huvudsakliga arbete och inte utför något av sina arbeten.
Om den sökande emellertid fortsätter med ett arbete kan dagpenning i regel inte beviljas. Om
det dock är fråga om arbete i mycket ringa utsträckning, till exempel 1-2 timmar i veckan, kan
dagpenning beviljas. Inhämta vid behov sakkunnigläkarens bedömning.
Exempel 1
Den försäkrade arbetar i en butikskassa 12 timmar i veckan och som tidningsutdelare
28 timmar i veckan. Den försäkrades knä blir sjukt och enligt läkarens utlåtande
kan den försäkrade inte gå i trappor, dvs. arbeta som tidningsutdelare.
Dagpenning kan beviljas om den försäkrade uteblir från båda sina arbeten.
Exempel 2
9
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
En violinist arbetar på heltid i stadsorkestern och undervisar som bisyssla i
musikteori vid medborgarinstitutet en timme per vecka. Violinisten bryter sin handled
i ett olycksfall på fritiden och kan inte spela violin, men fortsätter att undervisa i
medborgarinstitutet. Eftersom bisysslan till sin omfattning är ringa, kan dagpenning beviljas.
Exempel 3
Den försäkrade studerar vid universitetet och arbetar vid sidan av studierna
på en hamburgerrestaurang på kvällar och veckoslut. Han skadar foten
och kan inte arbeta på restaurangen. För att kunna få sjukdagpenning ska
den studerande avbryta arbetet på hamburgerrestaurangen helt och hållet.
Den studerande kan studera i liten skala under sjukdagpenningperioden.
Arbete under sjukdagpenningsperiod
Om den försäkrade arbetar sporadiskt under sjukdagpenningsperioden kan den försäkrade
inte betraktas som arbetsoförmögen under arbetsdagarna och sjukdagpenning beviljas inte
för arbetsdagarna. Arbetsdagen kan även vara självriskdag. Dagpenningen kan fortsätta från
följande dag. Notera att om den försäkrade arbetar under sjukdagpenningens självrisktid kan rätt
till sjukdagpenning uppkomma först när självrisktiden har uppfyllts.
Om du beviljar dagpenning och det av handlingarna framgår att den försäkrade kan ha arbetat
sporadiskt under perioden av arbetsoförmåga ska du kontakta den försäkrade och utreda
eventuella arbetsdagar. Ge den försäkrade information om inverkan av arbete på rätten till
sjukdagpenning.
Exempel
Den försäkrade har beviljats dagpenning 15.10–15.12. Den försäkrade meddelar
att han arbetat 5.11 och 20–25.11. Justera dagpenningen fr.o.m. 5.11 så att
dagpenning betalas för tiderna 15.10–4.11, 6.11–19.11 och 26.11–15.12.
Om den försäkrade fortgående har arbetsdagar ska arbetsoförmågan bedömas på nytt i sin helhet.
Studier i liten skala under sjukdagpenningsperioden
När en studerande ansöker om sjukdagpenning bedöms arbetsförmågan på samma sätt som i
övriga fall då sjukdagpenning beviljas.
En heltidsstuderande kan studera i liten skala under sjukdagpenningsperioden. Den studerande
kan inte arbeta med annat under denna tid, eftersom den studerande betraktas som arbetsför
under arbetsdagarna. Med studier i liten skala avses studier som till sin omfattning utgör högst
40 procent av den normativa målsatta studieframgången per termin eller per läsår. Under
konvalescensskedet möjliggör studier i liten skala en flexibel övergång från sjukdagpenning till
studiestöd.
Den studerande ska själv följa med när den ovannämnda gränsen för studier i liten skala
överskrids. Gör vid handläggningen av ärendet en helhetsbedömning av om det kan anses att
den studerande fortfarande är arbetsoförmögen, när han meddelar att han överskridit gränsen för
studier i liten skala.
10
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.3.3.3.1. Utredning av sjukdom eller funktionsnedsättning
Vid ansökan om sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning ska den försäkrade förete nödvändig
och tillförlitlig utredning om sjukdomen och om den tidpunkt då arbetsoförmågan inträdde. Om
arbetsoförmågan varar längre än den självrisktid som avses i sjukförsäkringslagen, ska den
försäkrade förete ett läkarutlåtande eller läkarintyg över sin arbetsoförmåga (SrF 1335/2004 2 kap.
1 § 1 mom.).
Med intyg A (SV 6) kan dagpenning i regel beviljas för högst 60 vardagar. Om arbetsoförmågan
fortsätter efter detta ska den försäkrade visa upp ett utlåtande B (SV 7r). Begär ett B-utlåtande
redan tidigare om det är svårare än vanligt att bedöma arbetsförmågan eller om det är skäl att
utreda behovet av rehabilitering redan i ett tidigt skede.
Begär B-utlåtandet i beslutet om dagpenning eller med ett kundbrev (PRL16 eller PRL19).
Alternativt kan den försäkrade lämna in en kopia av patientjournalen för tiden av arbetsoförmåga.
Från fall till fall kan läkarintyget godkännas även om det skrivits utgående ifrån en
undersökningssituation som ägt rum via video. En förutsättning är dock att patienten genomgått
en undersökning med assisterande vårdpersonal på en hälsovårdscentral eller annan enhet inom
hälso- och sjukvården, t.ex. ett psykiatriskt test.
Ett läkarutlåtande som skrivits utomlands godkänns om orsaken till arbetsoförmågan samt tiden för
arbetsoförmågan framgår. Av underskriften eller stämpeln ska det gå att sluta sig till att det är en
läkare som skrivit intyget eller utlåtandet.
Be vid behov per telefon den försäkrade lämna mera uppgifter om yrke och arbete. Du kan per
telefon även be om ytterligare upplysningar om sjukdomen och vård- och rehabiliteringsplanen
samt om planen för återgång till arbetet.
Senast när sjukdagpenning har betalats ut för 90 dagar ska en försäkrad i arbetstagarställning
visa upp ett utlåtande av företagshälsovården för utbetalning av sjukdagpenning. Utlåtandet
ska innehålla en bedömning av arbetstagarens återstående arbetsförmåga samt uppgift om att
arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården har utrett arbetstagarens
möjligheter att fortsätta i arbetet. (SFL 1224/2004 8 kap. 5 a §)
En läkare inom företagshälsovården skriver in utlåtandet av företagshälsovården på blanketten för
läkarintyg A eller läkarutlåtande B under den punkt som är avsedd för detta ändamål. Utgående
från utlåtandet bedöms inte arbetstagarens arbetsoförmåga eller rätt till dagpenning. Om
företagsläkaren emellertid har tagit ställning till arbetstagarens arbetsoförmåga på samma blankett
avgörs även rätten till dagpenning utgående från detta.
Partiell sjukdagpenning
En försäkrad som ansöker om partiell sjukdagpenning ska visa upp ett läkarutlåtande B
som utfärdats av en företagsläkare som känner till den försäkrades arbetsuppgifter eller av
någon annan läkare som känner till den försäkrades arbetsförhållanden. Läs mer om partiell
sjukdagpenning: Partiell sjukdagpenning.
1.3.3.3.2. Begäran om sakkunnigläkares bedömning
Läs mer om begäran om en sakkunnigläkares bedömning (Menettelyohjeet > Asiantuntijalääkärin
arvio).
Bedöm utifrån erhållna läkarutlåtanden om den försäkrade är arbetsoförmögen för sitt sedvanliga
arbete eller därmed nära jämförbart arbete. Det avgörande är om sjukdomen eller skadan
11
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
inverkar på den försäkrades funktionsförmåga i förhållande till de krav som arbetet ställer och
den försäkrades förmåga att utföra sitt arbete trots sjukdomen eller skadan. Inhämta vid behov
FPA:s sakkunnigläkares bedömning. När du ber en sakkunnigläkare om en bedömning ska du i
begäran ange de uppgifter som är centrala för avgörandet av ansökan på grundval av ansökan,
läkarutlåtanden och övriga utredningar.
1.3.3.3.3. Medicinska tilläggsutredningar
Om tillräckliga uppgifter om den försäkrades sjukdom, arbetsoförmåga eller rehabiliteringssituation
inte framgår av läkarutlåtandet kan du begära tilläggsutredning om den försäkrades hälsotillstånd
av den försäkrade själv. Den försäkrade kan då också lämna in en kopia av patientjournalen
som skrivits ut från tjänsten Mina Kanta-sidor. Du kan också begära tilläggsutredning direkt
av läkaren eller av verksamhetsenheten inom hälso- och sjukvården. Formulera begäran om
tilläggsutredning med omsorg så att du får de uppgifter som behövs för att ansökan ska kunna
avgöras men inte onödiga uppgifter, så att den datasekretess som personuppgiftslagen förutsätter
inte äventyras. Till exempel får man inte be om uppgifter ur patientjournalen för den försäkrades
hela sjukdomshistorik, utan endast de uppgifter som behövs för att avgöra frågan om den period
av arbetsoförmåga som nu behandlas.
Konsultera vid behov en sakkunnigläkare om behovet av tilläggsutredning och konsultera alltid när
syftet är att förordna tilläggsundersökningar för den försäkrade.
Om tilläggsutredningen inkommer från någon annan instans än av den försäkrade själv
och om utredningen skulle leda till att ansökan om sjukdagpenning avslås helt eller delvis
ska den försäkrade höras innan ärendet avgörs (kundbrev PRS03). (FörvaltnL 434/2003 6
kap. 34–36 §). Den försäkrade ska höras innan ärendet avgörs också när den försäkrades
läkemedelsinköp utreds för dagpenningsavgörandet och du utifrån utredningen kommer fram till ett
avslagsavgörande.
1.3.3.3.3.1. Tilläggsutredningar av den försäkrade
Du kan be den sökande lämna in tilläggsutredning om det är nödvändigt för bedömningen av
arbetsförmågan och utredningen av rehabiliteringsbehovet. Begär vid behov en sakkunnigläkares
bedömning av behovet av tilläggsutredning och om det behövs ett utlåtande av en företagsläkare
eller annan specialistläkare.
Du kan be den försäkrade lämna in också andra tilläggsutredningar som han eller hon har och
som behövs vid behandlingen av dagpenningansökan, t.ex. kopior av patientjournaler eller
läkarutlåtanden. Den försäkrade kan också lämna in en kopia av patientjournalen som skrivits ut
från tjänsten Mina Kanta-sidor.
Om den försäkrade har lämnat in ett läkarutlåtande B på basis av vilket arbetsoförmågan inte kan
bedömas på ett tillförlitligt sätt för hela den uppgivna perioden, kan du bevilja dagpenning för en
del av tiden och be den försäkrade lämna in kopior av patientjournalen från kontrollbesöket med
aktuella uppgifter om vårdsituationen, funktionsförmågan och verkställandet av rehabilitering. Ett
nytt B-utlåtande är inte nödvändigt i detta fall, men den försäkrade ska beredas tillfälle att lämna in
ett B-utlåtande.
12
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.3.3.3.3.2. Tilläggsutredningar av hälso- och sjukvården
Du kan begära tilläggsutredningar som behövs vid handläggningen av ansökan direkt av den
behandlande läkaren, sjukhuset, hälsovårdscentralen eller annan sjukvårdsinstans (kundbrev
YHV03) om den sökandes arbetsoförmåga inte kan bedömas på grundval av det företedda
läkarutlåtandet. Du kan konsultera sakkunnigläkaren om vilka tilläggsutredningar som behövs.
FPA har en på lag baserad rätt att på begäran få uppgifter som behövs för avgörandet av ett
förmånsärende av en läkare eller annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården
samt av en verksamhetsenhet för den offentliga eller privata hälso- och sjukvården (SFL
1224/2004 19 kap. 1 § 2 mom.). Den försäkrades samtycke till att inhämta uppgifterna behövs
inte. Hör ändå kunden innan beslutet meddelas ifall du bett om tilläggsutredningar direkt
från hälso- och sjukvården och sjukdagpenningen avslås helt eller delvis på grund av dessa
uppgifter. De nödvändiga uppgifterna kan begäras som kopior av patientjournalerna eller av andra
patienthandlingar. FPA har rätt att få kopiorna avgiftsfritt. Gör upp begäran om utredning med
omsorg så att du får de uppgifter som behövs och som FPA har rätt att få.
Om den försäkrade har lämnat in ett läkarutlåtande för ansökan om sjukdagpenning till FPA och
utlåtandet är klart bristfälligt och dagpenningsärendet inte kan avgöras utgående från utlåtandet,
kan du vid behov be den som skrivit utlåtandet att komplettera det. Konsultera i en dylik situation
sakkunnigläkaren om vilka tilläggsutredningar som behövs. Något separat arvode betalas inte för
komplettering av utlåtandet till den som skrivit utlåtandet.
1.3.3.3.3.3. Nytt utlåtande av hälso- och sjukvården
Du kan be en läkare eller annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller en
producent av socialtjänster att ge ett utlåtande om den försäkrades hälsotillstånd, vård eller
arbetsförmåga (kundbrev YHV02). Begär vid behov en sakkunnigläkares bedömning av behovet
av tilläggsutredning och från vilket specialområde utlåtande behövs. När en yrkesutbildad person
inom hälso- och sjukvården eller någon annan sakkunnig skriver ett utlåtande på FPA:s begäran
är FPA skyldig att betala ett skäligt arvode för utlåtandet (SFL 19 kap. 12 §). Övriga kostnader
ersätts inte. Arvodet betalas via LM-systemet med kostnadsslag V1.
De personer som har yrkesbehörighet inom hälso- och sjukvården finns listade på Valviras
webbplats Valvira.fi.
Producenterna av socialtjänster omfattar socialvårdsinrättningar, verksamhetsenheter inom
öppenvården, familjehem och privata yrkesutövare som tillhandahåller socialvårdsservice.
1.3.3.3.3.4. Förordnande om undersökning
När ska den försäkrade hänvisas till undersökning för bedömning av arbetsförmågan?
• Om det på grundval av de medicinska utredningar som fogats till ansökan inte går att avgöra
om den försäkrade är arbetsoförmögen eller arbetsför under den period han eller hon ansökt
om dagpenning för, och frågan inte heller klarnar även om tilläggsutredning har begärts, t.ex.
ett utlåtande av en specialistläkare av den försäkrade eller kopior av patientjournalerna av den
behandlande instansen.
• Om kunden har lämnat in ett utlåtande av en specialistläkare, men det för att ärendet
ska kunna avgöras ännu behövs tilläggsuppgifter av en specialistläkare inom ett annat
specialområde.
13
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Bedömning av arbetsförmågan med stöd av 15 kap. 13 § i SFL används endast i situationer
där en sådan bedömning är nödvändig för verkställigheten av lagen, dvs. för att utreda rätten till
förmånen. Kunden ska ändå inte hänvisas till undersökning först i situationer då ändring söks.
Om det i situationer då ändring söks verkar finnas behov för att hänvisa kunden till undersökning
ska du ta kontakt med hälsoavdelningen. I dessa fall ska behovet av en undersökning bedömas
speciellt noggrant.
Behovet av en undersökning bedöms alltid av en specialistläkare.
För utredning av hälsotillståndet och bedömning av arbetsförmågan måste den försäkrade delta i
de undersökningar som FPA bestämmer (undersökning för bedömning av arbetsförmågan). Om
den försäkrade vägrar iaktta undersökningsåläggandet avgörs ansökan utgående från tillgängliga
uppgifter. Då kan dagpenningen beviljas eller avslås helt eller delvis. (SFL 1224/2004 15 kap. 2 §
2 mom. och 13 §)
Huvudregeln är att dagpenning beviljas fram till dess att ett utlåtande fås från undersökningen
(en period på 3–6 veckor beroende på vilken typ av undersökning det är fråga om). Ärendet är
oklart för en kund som hänvisats till undersökning för bedömning av arbetsförmågan så med
tanke på beviljande av sjukdagpenning tolkas situationen till kundens fördel. I vissa fall är det inte
ändamålsenligt att bevilja dagpenning. Du ska därför överväga vilket alternativ som är det bästa
med tanke på kundens situation som helhet (maximitiden har t.ex. uppfyllts tidigare).
Handlägg dagpenningen efter att resultaten från undersökningen inkommit. Om dagpenning inte
kan beviljas ska den försäkrade beredas tillfälle att bli hörd med anledning av utlåtandet (använd
kundbrev PRS03 i tillämpliga delar).
Undersökningar för bedömning av arbetsförmågan
Sakkunnigläkaren tar i sin bedömning ställning till vilken typ av undersökning kunden ska
remitteras till.
De serviceproducenter som FPA har ingått avtal med utför bedömningar av arbetsförmågan i tre
olika omfattningar:
1.
Undersökning för bedömning av arbetsförmågan som görs av en specialläkare
Undersökningen utförs av en av de nedannämnda:
•
•
•
•
•
•
2.
specialist i fysiatri
specialist i psykiatri
specialist i lungsjukdomar
specialist i ögonsjukdomar
specialist i kardiologi och internmedicin
specialist i internmedicin (allmän internmedicin eller endokrinologi)
Begränsad multidisciplinär undersökning för bedömning av arbetsförmågan
• Fokus på mental hälsa (MT-painotus)
• Fokus på rörelseorganen (TULES-painotus)
3.
Omfattande multidisciplinär undersökning för bedömning av arbetsförmågan
• Fokus på mental hälsa (MT-painotus)
• Fokus på rörelseorganen (TULES-painotus)
De olika typerna av undersökning presenteras närmare i servicebeskrivningen.
I samband med undersökningarna är det möjlig att utföra ytterligare undersökningar (se
servicebeskrivningen, sid. 3) För dessa behöver serviceproducenten lov av det remitterande
14
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
försäkringsdistriktet. Be alltid om en sakkunnigläkares bedömning när det gäller behovet av
ytterligare undersökningar.
Om det i det urval av undersökningar som står till buds inte finns någon sådan typ av
undersökning som är lämplig med tanke på den försäkrades hälsotillstånd, ska du kontakta
sjukdagpenningsgruppen vid Kompetenscentret för arbets- och funktionsförmågeärenden
(TEOSPAIVARAHA/TEOS).
De olika faserna vid remittering till undersökning
(Se också Oiwa-processen!)
1. Val av serviceproducent
För undersökningar för bedömning av arbetsförmågan använder sig FPA av serviceproducenter
med vilka avtal har ingåtts.
Undersökningar för bedömning av arbetsförmågan som görs av en
specialistläkare
När en lämplig typ av undersökning har hittats väljs serviceproducenten i enlighet med ramavtalet
utgående från kundens
• hemkommun och
• födelsedatum.
Om det inte finns någon namngiven serviceproducent för en viss typ av undersökning i kundens
boendekommun eller om avtalsserviceproducenten där inte kan ordna en undersökning för
bedömning av arbetsförmågan, väljs en möjlig avtalsserviceproducent i det upphandlingsområde
som ligger närmast kunden. I ramavtalet förutsätts det dock att kunden även i dessa fall styrs till en
serviceproducent i första hand utgående från födelsedatumet.
Multidisciplinära undersökningar för bedömning av arbetsförmågan
Serviceproducenten väljs i enlighet med ramavtalet utgående från kundens boendekommun.
Om det inte finns någon namngiven serviceproducent för en viss typ av undersökning i kundens
boendekommun eller om avtalsserviceproducenten där inte kan ordna en undersökning för
bedömning av arbetsförmågan, väljs en möjlig avtalsserviceproducent i det upphandlingsområde
som ligger närmast kunden. Beakta också, att om serviceproducenten inte kan förverkliga/påbörja
undersökningen inom den tid som anges i avtalet ska en annan serviceproducent väljas för att
utföra undersökningen, enligt förfarandet som beskrivs ovan.
2. Kontakt
Försäkra dig om att den försäkrade går med på att gå på undersökningen i fråga. Om den
försäkrade inte går med på att gå på en undersökning ska du avgöra dagpenningsärendet
utgående från de inlämnade utredningarna.
När den försäkrade har gett sitt samtycke till undersökningen ska du kontakta serviceproducenten
per telefon och försäkra dig om att undersökningen kan inledas vid den tidpunkt som anges i
avtalet:
• Undersökning av specialistläkare inom 2 veckor
• Multidisciplinära undersökningar inom 3 veckor
Om serviceproducenten inte kan ordna en undersökning för bedömning av arbetsförmågan av
en specialistläkare ska du i första hand enligt rangordning välja en annan serviceproducent inom
samma upphandlingsområde (landskap). Om t.ex. serviceproducent nr 1 inte tar emot kunden
ska du välja serviceproducent nr 2 eller om serviceproducent nr 3 inte tar emot kunden ska du
15
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
välja serviceproducent nr 1 osv. I andra hand använder man sig av serviceproducenter inom det
upphandlingsområde som ligger närmast kunden.
Om en serviceproducent inte kan ordna en multidisciplinär undersökning för bedömning av
arbetsförmågan ska du från ett annat upphandlingsområde (specialupptagningsområde = erva)
välja den serviceproducent som finns närmast kunden.
Skicka den försäkrade uppgifterna om undersökningen med kundbrev PRI01r. Bifoga
reseräkningsblankett PR 221r.
Skicka serviceproducenten ett meddelande om att kunden ålagts att delta i en undersökning med
brev PRV10.
I brevet ska du också specificera de frågor som man vill ha svar på genom undersökningen.
Om specialistläkaren redan i sin bedömning föreslår ytterligare undersökningar som behövs,
ska du anteckna dessa i brevet. Be vid behov en specialistläkare precisera vilka målen för
undersökningen är. Lägg med följande som bilagor till brevet:
• läkarutlåtandena gällande kunden och andra uppgifter som är viktiga med tanke på
undersökningen för bedömning av arbetsförmågan
• Fakturaspecifikationsblankett (PRV10L).
Den instans som utför undersökningen behöver bakgrundsuppgifter om den försäkrades yrke
och arbetsuppgifter samt om läkarutlåtanden och övriga utredningar i anslutning till ärendet
(t.ex. ansökan om sjukdagpenning) som finns hos FPA. FPA har rätt att till den läkare eller
verksamhetsenhet för hälso- och sjukvården som utför undersökningen lämna ut uppgifter om den
försäkrades hälsotillstånd, sjukdom, behandlingsåtgärder, yrke, arbetsförhållanden och arbetets
natur (SVL 1224/2004 19 kap. 5 § 2 mom.).
3. Skapa ett Työkyvyn arviointitutkimus-arbete för i Oiwa
Allt material och alla kontakter som har att göra med remitteringen till en undersökning ska fogas
till arbetet i Oiwa. (Se också Oiwa-processen!)
4. Betalning av kostnaderna för undersökning
Kostnaderna för undersökningen, både den försäkrades och serviceproducentens, betalas
ur posten för förmånsutgifter i Tahti-systemet. Pappersfakturorna skickas till adressen: FPA,
Fakturor, PB 450, 00101 Helsingfors. Betalningen av fakturor är koncentrerad till Södra
försäkringsdistriktet.
Kostnader som betalas till kunden
Ersättning för resekostnader i anslutning till undersökningen betalas till den försäkrade utan
avdrag för självrisk. Resekostnaderna ersätts enligt det billigaste till buds stående färdsättet
(i enlighet med SFL 4 kap.). För att kostnader för användning av egen bil eller taxi ska
ersättas behövs det ett läkarintyg (Intyg för reseersättning, SV 67r) eller en utredning om att
kollektivtrafikförbindelser saknas. Taxin ska inte beställas via den regionala beställningscentralen
och man får inte utnyttja FPA:s direktdebitering för taxiresan.
Den försäkrade har dessutom rätt att för den tid han eller hon deltar i en undersökning få
• logiersättning (t.ex. övernattning på hotell)
• dagtraktamente (skattefri ersättning för levnadskostnader förorsakade av resan, då resan
varar över 10 tim.) eller partiellt dagtraktamente (skattefri ersättning för levnadskostnader
förorsakade av resan, då resan varar över 6 tim.)
• nattresepenning (förutsatt att minst 4 timmar av resdygnet som berättigar till dagtraktamente
infaller mellan klockan 21.00 och klockan 07.00 och att kunden övernattar t.ex. hos en
släkting).
16
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Bestämmelser om ovanstående finns i Skatteförvaltningens beslut om skattefria
resekostnadsersättningar (A202/200/2014) Verohallinto > Skatteförvaltningen >
Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar under 2016. Om det på grund
av den försäkrades hälsotillstånd varit nödvändigt med en följeslagare ersätts även dennes
resekostnader enligt samma grunder som för den försäkrade.
Rätt till dagtraktamente, nattresepenning eller logiersättning föreligger inte för den tid den
försäkrade på grund av undersökningen varit intagen på en undersökningsinrättning eller haft
helpension som ordnats av serviceproducenten och där vistelsen varit avgiftsfri.
Den försäkrade meddelar resekostnaderna på blankett PR221r och sänder fakturan i ett
svarskuvert till adressen: FPA, Fakturor, PB 450, 00101 Helsingfors. Reseräkningsblanketten
behöver inte lämnas till FPA-byrån.
Den försäkrade kan även betalas förskott på resekostnaderna utgående från de uppskattade
kostnaderna om han eller hon ber om det. Om kunden ber om förskott på resekostnaderna kan du
muntligen komma överens om att betala ut ett förskott. Utred om det är nödvändigt med ett förskott
och om kostnaderna är skäliga. Rätten till dagpenning och nattresepenning (skattefria ersättningar
för resekostnader) utreds först i samband med handläggningen av reseräkningen.
Skicka kunden ett sammandrag över det avtalade förskottsbeloppet skriftligen med kundbrev
YHX01 eller med funktionen Meddelanden i e-tjänsten. I sammandraget ska följande uppgifter för
FPA:s fakturering ingå:
•
•
•
•
•
•
kundens namn, adress och betalningsadressen
datum
reserutten (t.ex. Kajana – Uleåborg), fordon som använts och förskottsbetalningens belopp
förskottsbeloppet för logi
förskottsutbetalningens totalbelopp
anteckningen "SAVA", som anger för utbetalaren att förskottsbeloppet ska betalas ur
sjukförsäkringsfonden.
Skicka kundbrevet (eller sammandraget av uppgifterna i e-tjänsten och de ovannämnda
uppgifterna) till fakturahandläggningen som en pdf-fil per e-post till adressen [email protected],
[email protected] och [email protected] Skriv i meddelandets ärendefält
(Aihe) "Matkaennakko och kundens namn". Uppgifterna förs in i systemet för att handläggas hos
Södra försäkringsdistriktet.
Efter resan ska den kund som fått ett förskott också göra en reseräkning.
Om resekostnaderna ersätts enligt uppvisad reseräkning behöver inget beslut utfärdas till den
försäkrade. Om FPA inte kan ersätta resekostnaderna enligt den reseräkning som den försäkrade
lagt fram eller om den försäkrade i övrigt särskilt begär att få ett beslut om ersättningen av
resekostnaderna ska den försäkrade ges ett beslut som gjorts upp i brevhanteringssystemet
(beslutsformulär PRP02).
1.3.3.3.4. Bedömning av arbetsförmågan i särskilda
situationer
Sjukdagpenning för studerande
När en studerande ansöker om sjukdagpenning bedöms arbetsförmågan på samma sätt som i
övriga fall då sjukdagpenning beviljas.
17
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
En heltidsstuderande kan studera i liten skala under sjukdagpenningsperioden. Den studerande
kan inte arbeta med annat under denna tid, eftersom den studerande betraktas som arbetsför
under arbetsdagarna. Med studier i liten skala avses studier som till sin omfattning utgör högst
40 procent av den normativa målsatta studieframgången per termin eller per läsår. Under
konvalescensskedet möjliggör studier i liten skala en flexibel övergång från sjukdagpenning till
studiestöd.
Den studerande ska själv följa med när den ovannämnda gränsen för studier i liten skala
överskrids. Gör vid handläggningen av ärendet en helhetsbedömning av om det kan anses att
den studerande fortfarande är arbetsoförmögen, när han meddelar att han överskridit gränsen för
studier i liten skala.
Flerbördsgraviditet och arbetsoförmåga
Praxisen för hur sjukledighet på grund av tvillinggraviditet rekommenderats har varierat vid
förlossningssjukhusen; ett A-intyg har ofta utfärdats redan efter den 25:e graviditetsveckan.
Flerbördsgraviditet belastar kvinnans kropp på många sätt och medför bl.a. prematur i 40
% av tvillingfödslarna, preeklampsi, hepatos, flytningar och tromboser. På grund av att en
flerbördsgraviditet avviker från en normal graviditet medför den risker.
För att minimera hälsoriskerna är det i regel befogat att vid tvilling- och annan flerbördsgraviditet
bevilja sjukdagpenning efter den 25:e graviditetsveckan när den behandlande läkaren bedömer att
det är nödvändigt med frånvaro på grund av arbetets art.
Plastikkirurgiska åtgärder och arbetsoförmåga
Plastikkirurgiska åtgärder som vidtas av rent estetiska skäl är inte sådan nödvändig sjukvård
som avses i sjukförsäkringslagen. Arbetsoförmågan efter dessa ingrepp anses inte heller vara
föranledd av sjukdom, varvid rätt till sjukdagpenning saknas. Om en oväntad komplikation
emellertid tillstöter i samband med ett estetiskt kirurgiskt ingrepp, kan behandlingen av
komplikationen anses bero på sjukdom. Då har den försäkrade rätt till ersättning för nödvändiga
sjukvårdskostnader och för förlorad inkomst. En plastikkirurgisk åtgärd som utförts inom den
offentliga hälso- och sjukvården är alltid nödvändig sjukvård och arbetsoförmågan efter åtgärden
berättigar till sjukdagpenning.
Åtgärder som vidtagits inom den offentliga hälso- och sjukvården
En åtgärd som vidtagits inom den offentliga hälso- och sjukvården (t.ex. en fetmaoperation eller
en könskorrigerande operation) är i regel nödvändig sjukvård. Arbetsoförmåga som omedelbart
följer på åtgärden berättigar till sjukdagpenning ifall arbetsoförmågan varar längre än självrisktiden.
Grunden för sjukdagpenningen behöver inte utredas särskilt.
Väntan på undersökning, vård eller behandling
Att en kund väntar på att komma till undersökning eller på att få vård eller behandling är inte i
sig ensamt en tillräcklig orsak för att bevilja dagpenning. Du blir tvungen att från fall till fall utreda
och vid behov be om ytterligare utredning av situationen och du, eller en specialistläkare, måste
bedöma om den försäkrade är arbetsoförmögen eller arbetsför.
Vid många långtidssjukdomar går sjukdomen i vågor. Artros är t.ex. en sjukdom som periodvis
ger mera symptom. Om en patient har fått en remiss till tilläggsundersökningar inom den
specialiserade sjukvården betyder det dock inte alltid nödvändigtvis att patienten skulle vara
arbetsoförmögen under hela väntetiden.
18
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Drog- eller alkoholanvändning och arbetsoförmåga
I fråga om missbruksrelaterade sjukdomar ska rätten till sjukdagpenning bedömas på samma
grunder som andra sjukdomar. För bedömningen av villkoren för beviljande av dagpenning ska
den försäkrade lämna in ett läkarintyg eller -utlåtande om arbetsoförmågan. Vad gäller avgiftning i
öppen vård ska arbetsförmågan bedömas under iakttagande av anvisningarna och principerna för
bedömning av arbetsoförmåga.
Missbrukarvård i sluten vård ordnas oftast vid rehabiliteringsinrättningar inom missbrukarvården.
Rehabiliteringspenningen är primär i förhållande till sjukdagpenningen. Utred först den
försäkrades möjlighet att få rehabiliteringspenning. Observera att det kan bli aktuellt att bevilja
rehabiliteringspenning även om det inte är fråga om en sådan institution för missbrukarvård som
godkänts av FPA (rehabiliteringsbeslutet har t.ex. fattats på basis av lagen om företagshälsovård).
Om inte villkoren för rehabiliteringspenning uppfylls ska den försäkrades rätt till sjukdagpenning
bedömas. Om den försäkrade är arbetsoförmögen enligt sjukförsäkringslagen och en del av
vården genomförs i form av Minnesota-vård utgör detta inte ett hinder för dagpenning.
Läs mer om missbrukarrehabilitering under Ratkaisutyö – Individuell missbrukarrehabilitering.
Om de övriga villkoren för beviljande av sjukdagpenning uppfylls ska man bedöma om den
negativa inverkan som missbruket haft på arbets- och funktionsförmågan varit så betydande
att den försäkrade har behövts tas in på en inrättning för missbrukarvård eller på sjukhus för
vård och rehabilitering efter en relativt lång missbruksperiod. I sådana situationer varar den
betydande nedsättningen i den fysiska och psykiska funktionsförmågan efter avgiftning och de
behandlingsåtgärder som den kräver i regel ungefär 30 dagar.
Den sökande kan redogöra för arbetsoförmågan med ett läkarintyg A och ett intyg om intagning
på inrättning. Om den slutna vården fortgår i mer än 30 dygn ska man begära ett utlåtande B.
Uppgiften om intagning för avgiftning i sluten vård och missbruksdiagnosen som sådana kan efter
30 dygn inte längre betraktas som bevis på en betydande nedsättning av funktionsförmågan.
Läs vid behov mer i rekommendationerna för god medicinsk praxis.
Yrkessjukdomar
Yrkessjukdomar är sjukdomar som huvudsakligen orsakas av någon fysikalisk, kemisk eller
biologisk faktor i arbetet. I lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar fastställs vilka
sjukdomar som anses vara yrkessjukdomar.
En del av yrkessjukdomarna behandlas i regel av företagsläkaren, t.ex. belastningsskador.
Yrkessjukdomen kan i första hand undersökas vid det egna områdets centralsjukhus. Vid
behov kan patienten remitteras för ytterligare undersökningar till Arbetshälsoinstitutet eller dess
regionala polikliniker. Avsikten med arbetsplatsutredningar är att identifiera möjliga orsaker till
yrkessjukdomar, till exempel allergiframkallande kemikalier och expositionsvägar samt göra
bedömningar.
De vanligaste yrkessjukdomarna kan vara sjukdomar i andningsorganen, yrkeshudsjukdomar,
sjukdomar i nervsystemet, sjukdomar i rörelseorganen och andra yrkessjukdomar, så som
sjukdomar orsakade av vibration, infektionssjukdomar och bullerskada.
Yrkessjukdomen ersätts av det försäkringsbolag där arbetsgivaren hade sin olycksfallsförsäkring
när yrkessjukdomen uppkom. Ersättningen förutsätter ett orsakssamband mellan skadan eller
sjukdomen som ersätts och exponeringen i arbetet. Alla sjukdomar som har ett orsakssamband
till arbetet är ändå inte yrkessjukdomar. När man misstänker en yrkessjukdom ska utredningen
om ersättningsskyldighet inledas vid arbetsgivarens försäkringsbolag. Därtill ska man be om ett
dröjsmålsintyg för handläggningen av sjukdagpenningen.
19
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Om den försäkrade uppvisar symtom i arbetet kan han eller hon ha rätt till sjukdagpenning
t.ex. utifrån infektionssjukdomar som ger olika andningssymtom. När den faktiska orsaken till
symtomen framkommer och arbetsförmågan utanför exponeringen klarnar har man inte längre rätt
till sjukdagpenning.
1.3.3.3.5. Den dag då arbetsoförmågan börjar och
arbetsoförmåga utan avbrott
Den försäkrade ska uppvisa ett läkarintyg om arbetsoförmågan ifall arbetsoförmågan varar
längre än självrisktiden. För självrisktiden är en utredning av t.ex. arbetsgivaren eller hälsooch sjukvården tillräcklig. Handlägg alltid ett dagpenningsärende räknat från den dag då en
tid av arbetsoförmåga utan avbrott började. Den försäkrade kan inte själv välja vilken dag
arbetsoförmågan började.
Lägg märke till att den försäkrade kan ha arbetat under dagen för insjuknandet.
Om läkarintyg saknas för ett veckoslut ska du ta reda på om den försäkrade varit frånvarande
från arbetet. För veckoslut behövs inte nödvändigtvis läkarintyg om samma sjukdom fortsätter på
måndagen.
Om man saknar läkarintyg för en ledig vardag kan arbetsoförmågan inte ses som oavbruten. Det
här gäller också lediga vardagar för skiftesarbetande.
Den som söker FöPL-dagpenning kan för själrisktiden visa upp ett sjukintyg som en hälsovårdare
eller sjukskötare skrivit.
Om arbetsoförmågan beror på olycksfall i arbetet eller trafikskada ska uppgift om datumet då
den fortgående arbetsoförmågan började inhämtas av försäkringsbolaget. Den kontinuerliga
arbetsoförmågan anses ha börjat då olycksfallet inträffade även om sjukdagpenning inte har sökts.
1.3.3.3.6. Rehabiliteringsbehov och totalsituation
Möjligheterna till partiell sjukdagpenning, rehabilitering, arbete eller pension ska utredas så tidigt
som möjligt. När ett dagpenningsärende avgörs ska den försäkrades totalsituation utredas särskilt
• när flera korta perioder av arbetsoförmåga följer på varandra, men sjukdomen inte
nödvändigtvis kräver pensionering
• när den försäkrade har varit arbetslös eller
• när den försäkrade annars klarar sig dåligt socialt sett.
Utredning av rehabiliteringsbehovet
I lagstiftningen har vissa kontrollpunkter definierats för att tidigt upptäcka behov av rehabilitering
och för att säkerställa att rehabiliteringen verkställs.
FPA ska utreda en försäkrads behov av rehabilitering i ett så tidigt skede som möjligt, dock
senast när antalet dagar som räknas in i maximitiderna för sjukdagpenning och partiell
sjukdagpenning sammanlagt överstiger 60 dagar (SFL 1224/2004 12 kap. 6 §). Vid utredningen
är det av största vikt att i ett tillräckligt tidigt skede upptäcka en väsentlig nedsättning av arbetseller studieförmågan förorsakad av klientens sjukdom och helhetssituation samt behovet av
rehabilitering i anslutning till dessa. Utredning av rehabiliteringsbehovet kräver samarbete mellan
sjukdagpenningshandläggaren, rehabiliteringsförmånshandläggaren och sakkunnigläkaren. Med
20
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
det dagpenningsbeslut i och med vilket 60 betalningsdagar överskrids tillsänds kunden automatiskt
som bilaga brevet Information om rehabilitering (SV 11).
FPA kan utreda rehabiliteringsbehovet trots att undersökningar pågår om detta är nödvändigt för
att utreda om klientens arbetsförmåga har försämrats väsentligt.
FPA behöver inte utreda behovet av yrkesinriktad rehabilitering om det utreds på annat håll. Efter
att rehabiliteringsbehovet har utretts hänvisas klienten vid behov till FPA:s eller andra instansers
rehabiliteringstjänster.
Utbetalning av sjukdagpenningen efter att den betalats för 90 vardagar förutsätter ett utlåtande
från företagshälsovården om arbetstagarens återstående arbetsförmåga och möjligheter att återgå
till arbetet. Läs mer Utbetalning > Villkor för utbetalning efter 90 dagar.
Genomförande av utredningen
Utred rehabiliteringsbehovet och -möjligheterna i första hand utifrån de utlåtanden och handlingar
som finns tillgängliga vid FPA. Samarbeta med en sakkunnigläkare. Vid behov kan du per telefon
be kunden lämna ytterligare information om vård- och rehabiliteringsplanen.
Om behovet av rehabilitering inte kan utredas utgående från tillgängliga handlingar ska
tilläggsutredning inhämtas. Sådana är till exempel
•
•
•
•
•
•
medicinska utredningar
arbetsgivarens utredning om arbetet och arbetsförhållandena
utlåtande från arbets- och näringsbyrån
utredningar från socialväsendet
utlåtande från klientsamarbetsgruppen
andra eventuella expertutlåtanden
Om det för utredningen av den försäkrades hälsotillstånd eller bedömningen av den försäkrades
arbetsförmåga behövs särskild sakkunskap och mera omfattande utredningar kan den
försäkrade hänvisas till tilläggsundersökningar (SFL 1224/2004 15 kap. 13 §). Behovet av
rehabilitering kan även utredas via FPA eller arbetspensionsanstalten genom en yrkesinriktad
rehabiliteringsutredning (FRPL 566/2006 6,7 och 12 §).
1.3.3.3.7. Information om möjligheterna till rehabilitering
Brevet PRI02 skickas till kunden i samband med satskörningen när den 150 dagpenningsdagen
har förflutit.
Samtidigt fastställs och skickas tidpunkten för primärtidens utgång till Pensionsskyddscentralen.
När man avgör ett dagpenningsärende kan man förhindra att brevet skickas ut ifall
• arbetsoförmågan varar mindre än en månad efter den 150:e dagpenningsdagen
• den försäkrade har sökt eller genomgår yrkesinriktad rehabilitering eller medicinsk
rehabilitering
• den försäkrade har sökt eller får rehabiliteringspenning eller inkomstbortfallsersättning för
rehabiliteringstiden
• den försäkrade har delinvalidpension.
Den försäkrade informeras med kundbrev PRI04 om sökande av sjukpension enligt
folkpensionslagen när dagpenningsansökan avslås men den försäkrade kan ha rätt till
sjukpension.
21
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.3.3.3.8. Arbetsförmågerådgivning
Återgången till arbetet för en kund med sjukdagpenning stöds genom arbetsförmågerådgivning
om det finns risk för att arbetsoförmågan blir långvarig, att kunden måste söka sjukpension eller
kunden har behov av särskilt stöd. Med hjälp av urvalskriterierna nedan kan handläggaren hänvisa
sjukdagpenningskunder till arbetsförmågerådgivning.
Urvalskriterier
En kund ska hänvisas till arbetsförmågerådgivning om
• kunden har långvariga och/eller upprepade korta sjukskrivningar och sammanlagt över 60
sjukdagpenningsdagar.
• den som avgör sjukdagpenningsärendet vid handläggningen bedömer att kundens situation
kräver stöd från en arbetsförmågerådgivare t.ex. av följande anledningar:
– det är fråga om en ung person
– det är fråga om en arbetstagare för vilken inget utlåtande kan fås angående de 90
dagarna på grund av avsaknad av företagshälsovård
– det är fråga om en arbetstagare för vilken företagshälsovården inte aktivt sköter ärendet
gällande arbetsförmågan.
• kunden får avslag på sin sjukdagpenningsansökan på medicinska grunder och han eller hon
behöver särskilt stöd i sin situation. Det är fråga om till exempel en ung, arbetslös kund som
har utmaningar att få fotfäste i samhället och i arbetslivet.
• sakkunnigläkaren anser att kunden kunde ha nytta av arbetsförmågerådgivning
• kunden har beviljats sjukdagpenning för maximitiden, sjukdagpenning har sökts för tiden
efter maximitiden och kundens situation ser ut som så att han eller hon skulle ha nytta
av arbetsförmågerådgivning. Det är inte fråga om en allvarlig sjukdom som leder till
arbetsoförmåga.
Exempel 1
Du håller på att handlägga en kunds ansökan om sjukdagpenning
15.1–15.2. Kundens arbetsoförmåga beror på en ryggsjukdom.
Kunden har tidigare beviljats sjukdagpenning på grund av samma
sjukdom för ungefär 2,5 månader sammanlagt 65 utbetalningsdagar.
I sitt ställningstagande framför sakkunnigläkaren att det vore bra
att få kunden med i processen för arbetsförmågerådgivningen
så att man närmare kan utreda möjligheterna till en återgång i
arbete och göra upp planer med tanke på detta. I det här fallet
uppfylls två urvalskriterier – utbetalningsdagarnas antal är över
60 och sakkunnigläkaren rekommenderar att kunden hänvisas
till arbetsförmågerådgivning. Hänför fallet till processen för
arbetsförmågerådgivningen och avgör ansökan om sjukdagpenning.
Skriv in i anteckningarna för bedömningen av arbetsförmågan
varför du hänvisar kunden till arbetsförmågerådgivning. Beskriv
i korthet också kundens helhetssituation som du redan fått en
bild av vid handläggningen av ansökan om sjukdagpenning.
Även om något urvalskriterium uppfylls ska kunden inte hänvisas till arbetsförmågerådgivning om
22
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
• kunden tillfrisknar och återhämtar sig från sin sjukdom som förväntat och helhetssituationen är
klar
• rehabilitering har redan satts in eller handläggningen ankommer på den som sköter
rehabiliteringsärenden
• företagshälsovården/hälso- och sjukvården enligt läkarutlåtande eller annan utredning aktivt
sköter kundens arbetsförmågeärende
• kundens sjukdomstillstånd är svårt och stödåtgärder för en återgång i arbete är inte aktuella i
detta skede
• kunden får redan arbetsförmågerådgivning
Exempel 2
Du håller på att handlägga en kunds ansökan om
sjukdagpenning 15.1–29.1. Kundens arbetsoförmåga beror
på blindtarmsinflammation. Kunden har tidigare beviljats
sjukdagpenning för annan sjukdom för ungefär 2,5 månader
sammanlagt 67 utbetalningsdagar, varefter han har återgått
till sitt arbete. I detta fall uppfylls urvalskriteriet – över 60
utbetalningsdagar. Hänför dock inte kunden till processen för
arbetsförmågerådgivningen i det här skedet, eftersom det är fråga
om en sjukdom som man tillfrisknar från och kunden återgår till sitt
arbete efter sjukledigheten. Avgör ansökan om sjukdagpenning.
Läs mer Ratkaisutyö – Työkykyneuvonnan apuvälineet
1.3.3.4. Villkor för beviljande av FöPL-dagpenning
FöPL-sjukdagpenning betalas till FöPL-försäkrade företagare för en del av sjukdagpenningens
självrisktid. Rätt till FöPL-dagpenning har en person som är arbetsoförmögen på det sätt som
avses i sjukförsäkringslagen och som då arbetsoförmågan inträder har en gällande obligatorisk
eller frivillig pensionsförsäkring enligt lagen om pension för företagare (SFL 1224/2004 8 kap. 10
§).
Enligt bestämmelserna i lagen om pension för företagare upphör försäkringen att gälla om
det av ett meddelande av företagaren eller på basis av någon annan utredning framgår att
företagaren har upphört med sin företagsverksamhet eller annars inte längre är försäkringsskyldig.
Pensionsanstalten avslutar försäkringen om villkoren för försäkring inte längre uppfylls t.ex.
på grund av en lång period av arbetsoförmåga. FöPL-försäkringen kan avslutas dagen före
arbetsoförmågans inträde.
FöPL-försäkringen måste gälla fram till dagen innan arbetsoförmågan började för att den
försäkrade ska kunna få FöPL-dagpenning. Om den föregående dagen är en lördag eller söndag
kan FöPL-dagpenning beviljas förutsatt att FöPL-försäkringen gällde föregående fredag.
Vid handläggningen av FöPL-dagpenningen och bedömningen av arbetsoförmågan tillämpas
bestämmelserna och anvisningarna om sjukdagpenning.
Bestämmelserna om sjukdagpenningen tillämpas dock inte i bl.a. följande situationer:
• FöPL-dagpenning betalas inte till arbetsgivare
23
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
• FöPL-dagpenningsdagarna räknas inte in i sjukdagpenningsdagarna och beaktas således inte
heller i maximitiden eller i primärtiden.
• på FöPL-dagpenning tillämpas inte bestämmelsen om en självrisk på en dag om
arbetsoförmågan inträder på nytt inom 30 dagar från den dag för vilken dagpenning senast
betalades.
LFöPL-försäkringens inverkan på FöPL-dagpenningen
Företagare och stipendiater som samtidigt har en gällande FöPL-försäkring och LFöPL-försäkring
när arbetsoförmågan inträder har rätt till dagpenning för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen
på grundval av båda försäkringarna.
Förhållandet till andra förmåner
På FöPL-dagpenning tillämpas samma bestämmelser som på sjukdagpenning. Om företagaren
på grundval av arbetsoförmåga t.ex. fått ersättning enligt någon annan lag och han eller hon söker
FöPL-dagpenning för samma tid på grundval av samma arbetsoförmåga, avdras ersättningen
enligt den andra lagen från FöPL-dagpenningen.
1.3.4. Självrisktid
Rätt till sjukdagpenning föreligger inte för självrisktiden. Löntagare har en på arbetsavtalslagen
baserad rätt att få lön för sjukdagpenningens självrisktid.
FöPL-försäkrade kan få FöPL-dagpenning från FPA för en del av sjukdagpenningens självrisktid
som är 1+9 vardagar. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) betalar på motsvarande sätt
LFöPL-dagpenning till LFöPL-försäkrade.
En mottagare av arbetslöshetsförmån (arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd) som
blivit arbetsoförmögen har rätt till arbetslöshetsförmån för sjukdagpenningens självrisktid (UAL
1290/2002 3 kap. 3 § 4 mom.). En förutsättning är att personen inte får annan lagstadgad
ersättning som motsvarar dagpenningen eller lön för sjukdomstid av arbetsgivaren.
1.3.4.1. Självrisktid 1 + 9
Sjukdagpenning beviljas från första vardagen efter självrisktiden. Självrisktiden är dagen för
insjuknandet och de 9 närmast följande vardagarna (SFL 1224/2004 8 kap. 7 §). Kontrollera att
arbetsoförmågan är kontinuerlig under självrisktiden. Det kan hända att den försäkrade har arbetat
under dagen för insjuknandet. Med vardagar avses andra dagar än söndagar och helg- och
söckenhelgdagar. Självrisktiden räknas från arbetsoförmågans början också i de fall då ansökan är
försenad.
1.3.4.2. Självrisktid 1 dag
Om arbetsoförmåga inträder på grund av samma sjukdom på nytt inom 30 dagar från den dag som
det senast betalades sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning för, ska sjukdagpenning betalas
24
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
från och med följande vardag efter det att arbetsoförmågan inträdde (dagen för insjuknandet), dvs.
självrisktiden är en dag (SFL 1224/2004 8 kap. 7 § 2 mom.). Det kan hända att den försäkrade har
arbetat under dagen för insjuknandet.
Exempel
Den försäkrade har beviljats sjukdagpenning för tiden 1.1.2015–12.3.2015.
Om samma sjukdom återkommer inom 30 dagar från det att sjukdagpenning
utbetalades föregående gång, dvs. senast 11.4.2015, är självrisktiden 1 dag.
1.3.4.3. Ingen självrisktid
Ingen självrisktid tillämpas om arbetsoförmåga som berättigar till sjukdagpenning börjar eller
fortgår efter rehabiliteringspenning eller partiell sjukdagpenning som omedelbart föregått
dagpenningen (SFL 1224/2004 8 kap. 7 § 3 mom.).
• Med rehabiliteringspenning avses
• FPA-rehabiliteringspenning
• enligt arbetspensionslagarna beviljad rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning
eller rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd
• ersättning för inkomstbortfall enligt bestämmelserna om rehabilitering i lagen om
olycksfallsförsäkring och trafikförsäkringslagen, militärskadelagen eller militärolycksfallslagen.
1.3.4.4. 55 dagar väntetid
Sjukdagpenning betalas ut till minimibelopp efter att arbetsoförmågan på grund av sjukdom har
varat i minst 55 kalenderdagar utan avbrott (SFL 1224/2004 8 kap. 7 §).
Om det när arbetsoförmågan börjar är uppenbart att arbetsoförmågan kommer att fortgå minst
maximitiden för dagpenningen, betalas minimibeloppet av sjukdagpenningen genast efter 1 + 9
vardagar utan väntetid.
1.3.4.5. Självrisktid för FöPL-dagpenning
Självrisktiden för den FöPL-försäkrades sjukdagpenning är dagen för insjuknandet och de 3
närmast följande vardagarna (SFL 1224/2004 8 kap. 10 §).
FöPL-dagpenning beviljas högst fram till utgången av självrisktiden på 1+9 vardagar enligt SFL.
FöPL-dagpenning beviljas även om arbetsoförmågan inte varar hela den nämnda självrisktiden
men dock en längre tid än självrisktiden för FöPL-dagpenningen.
På FöPL-dagpenningen tillämpas inte självrisktiden på 1 vardag för dagpenning enligt SFL i
situationer där arbetsoförmågan börjar på nytt inom 30 dagar på grund av samma sjukdom. Om
den försäkrade har fått FöPL-dagpenning för endast en del av självrisktiden på 1+9 vardagar enligt
SFL och pga. samma sjukdom blir sjuk på nytt inom 30 dagar, kan FöPL-dagpenning betalas först
efter en självrisktid om 1+3 vardagar.
25
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Exempel
Den sökande är arbetsoförmögen under tiden 1.6 (mån) – 8.6.2015 (mån). Sökanden har
en gällande FöPL-pensionsförsäkring 1.6.2015. Självrisktiden för FöPL-dagpenningen
är 1.6–4.6.2015. Den sökande beviljas FöPL-dagpenning för tiden 5.6–8.6.2015 (tre
vardagar, fre, lör och mån). Han blir på nytt arbetsoförmögen på grund av samma sjukdom
11.6–12.6.2015. Han har inte rätt till sjukdagpenning på grundval av en självrisktid på
en dag, eftersom arbetsoförmågan första gången inte varade över sjukdagpenningens
självrisktid (1 + 9 vardagar). Han har inte heller rätt till FöPL-dagpenning, eftersom
arbetsoförmågan inte varat längre än FöPL-dagpenningens självrisktid efter 11.6.
1.3.4.6. LFöPL-dagpenning från LPA
För sjukdagpenningens självrisktid betalar LPA LFöPL-dagpenning till personer som är försäkrade
enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (lagen 118/1991). Självrisktiden för LFöPLdagpenning omfattar dagen för insjuknandet och de 3 därpå följande dagarna. Självrisktiden löper
alla kalenderdagar. LFöPL-dagpenningens belopp är 1/514 av LFöPL-arbetsinkomsten.
Läs mer LPA-sjukdagpenning
1.3.5. Maximitiden
Sjukdagpenning beviljas högst till utgången av kalendermånaden före den månad då antalet
dagpenningsdagar skulle uppgå till 300. I maximitiden medräknas alla vardagar, också lördagar
och helgdagsaftnar (SFL 1224/2004 8 kap. 8 §).
Notera att den partiella sjukdagpenningen har en egen maximitid på 120 vardagar. Uppnådd
maximitid för partiell sjukdagpenning inverkar inte på maximitiden för sjukdagpenning.
I beslutet till den försäkrade anges att maximitiden uppfylls i slutet av den månad som föregår den
månad under vilken 300 dagpenningsdagar skulle uppnås. Beslut om maximitiden fattas även om
arbetsoförmågan upphör under den månad vid vars utgång maximitiden går ut.
Exempel
Den försäkrade har fått sjukdagpenning för 300 dagar 15.2.2015. Han har rätt till
sjukdagpenning fram till 31.1.2015. Arbetsoförmågan upphörde 15.1.2015. Den
försäkrade får ett beslut om maximitiden, men dagpenning betalas endast fram till
15.1.2015. Om arbetsoförmågan emellertid fortsätter på grund av samma sjukdom
fr.o.m. 19.1.2015 kan den försäkrade beviljas dagpenning ännu för tiden 19.1–31.1.2015.
26
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.3.5.1. Maximitiden och primärtiden
Primärtiden fastställs för definitionen av begynnelsetidpunkten för full sjukpension. Primärtiden
och maximitiden sammanfaller om arbetsoförmågan efter att primärtiden fastställts fortsätter
utan avbrott fram till dess att primärtiden går ut. Om den försäkrades arbetsoförmåga efter att
primärtiden fastställts dock inte fortsätter utan avbrott, avviker primärtiden och maximitiden från
varandra och sjukdagpenning kan betalas fram till utgången av maximitiden.
1.3.5.2. Beräkning av maximitiden
I maximitiden tar man med alla sjukdagpenningdagar under de två föregående åren från inträdet
av arbetsoförmåga på vilken man tillämpar självrisktiden på 1+9 vardagar. Om den försäkrade
varit arbetsför minst 12 månader utan avbrott beaktas inte dagpenningsdagarna dessförinnan i
maximitiden.
Tidigare dagpenningsdagar omräknas alltid vid beviljandet av sådan dagpenning där karenstiden 1
+ 9 vardagar tillämpas.
I maximitiden inräknas också sådan tid av arbetsoförmåga som börjat före ansökan om
dagpenning och för vilken den försäkrade inte har ansökt om dagpenning eller för vilken han
eller hon inte beviljats dagpenning på grund av en annan ersättning. Dessutom förutsätts att den
försäkrade under den tiden varit arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen
och att arbetsoförmågan fortsätter utan avbrott.
Exempel 1
Den försäkrade har fått ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen
1.9.2014–31.5.2015. Han har inte sökt sjukdagpenning. Den försäkrades arbetsoförmåga
fortgår från 1.6.2015, och han söker sjukdagpenning från och med denna tidpunkt.
Den försäkrade ombes lämna in utredningar om den arbetsoförmåga som inträdde
1.9.2014 till FPA. Om den försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på det sätt
som avses i SFL och han uppfyller de övriga villkoren beviljas han sjukdagpenning
fr.o.m. 1.9.2014. Sjukdagpenningsdagarna fr.o.m. 1.9.2014 räknas med i maximitiden.
Exempel 2
Den försäkrade har fått dagpenning enligt trafikförsäkringslagen 1.9.2014–31.5.2015.
Han har inte sökt sjukdagpenning. Han har återgått till arbetet, men blir på nytt
arbetsoförmögen på basis av samma sjukdom 1.9.2015. Den försäkrade ansöker om
sjukdagpenning. Dagpenningen beviljas efter självrisktiden på 1+9 vardagar. I maximitiden
för dagpenningen tar man med sjukdagpenningsdagarna för tiden efter självrisktiden.
I maximitiden inräknas också sådana dagar för vilka den försäkrade har rätt till dagpenning på
grundval av arbetsoförmåga, men dagpenningen betalas inte eftersom
• utbetalningen av dagpenningen har avbrutits på grund av att arbetstagaren inte har lämnat
in ett utlåtande av företagshälsovården till FPA senast när dagpenning har betalats ut för 90
vardagar
• den försäkrade avtjänar fängelsestraff som han eller hon dömts till, med undantag av
förvandlingsstraff för böter
• den försäkrade fullgör beväringstjänst, frivillig militärtjänst som motsvarar beväringstjänst
eller fullgör vapenfri tjänst, är reservist eller lantvärnsman i försvarsmaktens tjänst eller fullgör
civiltjänst
• den försäkrades arbetsinkomster understiger minimibeloppet
27
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
• den försäkrade uppfyller inte arbetsvillkoret
• den försäkrade på grund av arbetsoförmåga har rätt till ersättning för inkomstbortfall som är
större än sjukdagpenningen på grundval av någon annan lag
• den försäkrade har fått föräldradagpenning under tiden av arbetsoförmåga
• i maximitiden inkluderas dock inte förtida moderskapspenning, eftersom
den är en förmån som utgör hinder för beviljande av sjukdagpenning (SFL
1224/2004 8 kap. 6 § 2 mom.)
• ansökan är försenad. (SFL 1224/2004 8 kap. 8 § 3 mom.).
Dagpenningsdagar som betalats i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen beaktas vid
beräkningen av maximitiden för sjukdagpenningen på samma sätt som om dagpenning från
Finland hade betalats för motsvarande tid. Betalningsdagarna kan vid behov efterfrågas med
blankett E 001 av förbindelseorganet i det föregående behöriga landet eller av personens
föregående sjukförsäkringskassa, om man känner till dess adress. (Förordning 883/2004 art. 5 och
1408/71 art. 35)
1.3.5.3. I maximitiden inkluderas inte
I maximitiden inkluderas inte
• dagar för vilka dagpenning inte beviljats på den grund att den försäkrade inte alls har rätt till
dagpenning t.ex. på grund av en hindrande förmån
• FöPL-dagpenningsdagar
• dagpenningsdagar enligt lagen om smittsamma sjukdomar
• donationsdagpenningsdagar
• dagar med partiell sjukdagpenning.
1.3.6. Rätt till dagpenning efter maximitiden
När maximitiden för sjukdagpenningen uppnåtts kan den försäkrade få dagpenning på grundval av
samma sjukdom efter att ha varit arbetsför i minst 12 månader utan avbrott. Notera att personen
anses vara arbetsför utan avbrott även om det i perioden på 12 månader ingår korta perioder
av arbetsoförmåga som varar högst självrisktiden på 1+9 vardagar. Om det är fråga om en ny
sjukdom förutsätts inte att personen varit arbetsför i minst 12 månader. (SFL 1224/2004 8 kap. 9 §
1–4 mom.)
Den försäkrade kan få sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom trots att maximitiden
uppnåtts om han eller hon återgår till arbetet och sjukdomen återkommer när arbetet fortgått utan
avbrott minst 30 dagar. Dagpenningen betalas i en eller flera perioder för högst 50 vardagar. (SFL
1224/2004 8 kap. 9 § 5 mom.)
Om en försäkrad söker sjukdagpenning efter att maximitiden uppnåtts och han eller hon är
arbetsoförmögen, ska man utreda om kravet på en 12 månaders arbetsför tid uppfylls. Om det
uppfylls kan dagpenning beviljas. Om tiden som arbetsför inte uppgår till 12 månader ska man
utreda om det är fråga om samma sjukdom eller en ny sjukdom. Om det är fråga om en ny
sjukdom kan dagpenning beviljas. Om det är fråga om samma sjukdom som under maximitiden
ska man utreda den försäkrades tid i arbete efter maximitiden. Den försäkrade kan ha rätt till
tilläggsdagar efter maximitiden på grundval av 30 dagars oavbrutet arbete.
28
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.3.6.1. Efter 12 månaders arbetsförmåga
Dagpenning kan beviljas trots att maximitiden uppnåtts när den försäkrade har varit arbetsför utan
avbrott i minst 12 månader efter att maximitiden uppnåddes. Den oavbrutna tiden som arbetsför
avbryts inte av perioder av arbetsoförmåga som varar högst självrisktiden på 1+9 vardagar. (SFL
1224/2004 8 kap. 9 §)
När en försäkrad söker dagpenning på nytt efter maximitiden ska man i första hand ta reda på om
den försäkrade är arbetsoförmögen. Om den försäkrade inte kan betraktas som arbetsoförmögen
ska ansökan avslås på grundval av detta. Ifall den tidigare utgången av maximitiden också skulle
utgöra ett hinder för att bevilja dagpenningen anges dessutom en motiveringstext angående denna
sekundära avslagsgrund automatiskt i beslutet.
Avslå ansökan enbart på grundval av uppnådd maximitid endast i fall att den försäkrade är
arbetsoförmögen. Notera att den försäkrades yrke och sedvanliga arbete kan ha ändrat sedan den
föregående maximitiden.
Exempel 1
Den försäkrade skulle ha fått sjukdagpenning för 300 dagar 16.2.2015. Den försäkrade har
alltså rätt till sjukdagpenning fram till 31.1.2015. Arbetsoförmågan upphörde 31.1.2015. Den
försäkrades rätt till sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom börjar tidigast 1.2.2016.
Om den försäkrades arbetsoförmåga på grundval av samma sjukdom börjar på nytt och den
försäkrade har förvärvsarbetat utan avbrott minst 30 dagar efter att maximitiden uppnåddes
kan han eller hon få rätt till tilläggsdagar. Läs mer under punkten 50 tilläggsdagar utifrån
samma sjukdom (Ratkaisutyö > Sairastaminen > Sairauspäiväraha > Vakuutetun oikeus
> Päivärahaoikeus enimmäisajan jälkeen > 50 lisäpäivää saman sairauden perusteella.)
Exempel 2
Den försäkrade skulle ha fått sjukdagpenning för 300 dagar 15.2.2014. Den försäkrade
har rätt till dagpenning fram till 31.1.2014. Därefter har han fått rehabiliteringsstöd fram till
28.2.2015. Den försäkrades rätt till sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom börjar
tidigast 1.3.2016, om inte han efter rehabiliteringsstödet har återgått i arbete för minst 30 dagar.
I tiden av 12 månaders arbetsförmåga får inte ingå perioder av arbetsoförmåga som
överstiger självrisktiden på 1+9 vardagar. När man bedömer om tiden av 12 månaders
arbetsförmåga uppfylls ska man beakta de läkarutlåtanden som den försäkrade har lämnat
in för sjukdagpenningen eller pensionen och bedöma arbetsförmågan utgående från dem.
Sjukdomsdiagnosen saknar betydelse vid utredningen av tiden för arbetsförheten. Om den
försäkrade inte har sökt sjukdagpenning och inte visat upp läkarutlåtanden under 12 månader
och om det inte heller i övrigt framgår av handlingarna att den försäkrade skulle ha varit
arbetsoförmögen, ska han eller hon anses ha varit arbetsför.
Den försäkrade kan i regel anses vara arbetsför även under den tid då han eller hon på grundval
av partiell arbetsoförmåga har fått partiellt rehabiliteringsstöd eller delinvalidpension.
Som arbetsför betraktas inte en försäkrad
• som får partiell sjukdagpenning
29
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
• den period för vilken den försäkrade får partiell sjukdagpenning räknas inte
med i tiden av 12 månaders arbetsförmåga
• som har full lagstadgad sjukpension, rehabiliteringsstöd eller annan ersättning på grundval av
arbetsoförmåga.
Med tiden av arbetsförmåga jämställs tid för vilken den försäkrade har
• fått rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och
rehabiliteringspenningförmåner
• fått enligt arbetspensionslagarna beviljad rehabiliteringspenning, partiell
rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd
• fått ersättning för inkomstbortfall med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i lagen om
olycksfallsförsäkring, trafikförsäkringslagen eller militärskadelagen
• varit arbetslös arbetssökande på arbets- och näringsbyrån
• Kontrollera vid behov via telefontjänsten Jobblinjen på adressen www.tetjanster.fi.
• Som arbetslös betraktas den som inte står i anställningsförhållande eller
tjänsteförhållande eller är sysselsatt på heltid som företagare eller i eget
arbete. Som arbetslös betraktas dessutom den som är permitterad på heltid
och som har rätt till jämkad arbetslöshetsdagpenning samt en person vars
arbete och löneutbetalning har avbrutits helt och hållet av någon orsak som
kan jämställas med permittering.
• Som arbetssökande betraktas en person som är registrerad som
arbetssökande i arbetsförvaltningens informationssystem, som har hållit
sin arbetsansökan i kraft, har meddelat sina kontaktuppgifter till arbets- och
näringsbyrån och som sköter sina ärenden hos arbets- och näringsbyrån
som byrån förutsätter.
• deltagit i service enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) eller i
studier som avses i 6 kap. i denna lag
• rätt till förmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, eftersom ansökan om sjukpension
ännu är anhängig eller har avslagits.
Notera att tiden av 12 månaders arbetsförmåga uppnås och ny rätt till sjukdagpenning kan
börja även om den försäkrade av hälsoskäl inte har varit arbetsför efter maximitiden om han
eller hon under denna tid dock oavbrutet har varit arbetslös arbetssökande. Då är det inte av
betydelse om den försäkrade har visat upp läkarutlåtanden om sin arbetsoförmåga under dessa
12 månader. Den oavbrutna tiden som arbetslös arbetssökande anses avbruten om den överstiger
självrisktiden för sjukdagpenning (1+9 vardagar). T.ex. har arbetssökandet inte återupptagits i tid
vilket har lett till att arbetssökningen avbrutits.
Om den försäkrade inte har varit i arbete under de 12 månader som föregick arbetsoförmågan
och tiden inte kan jämställas med en period av arbetsförhet ska du alltid be en specialistläkare
om en bedömning av den nuvarande arbetsoförmågan samt av arbetsoförmågan under de
12 månaderna som föregick den. Om den försäkrade har varit arbetsför under hela den 12
månader långa perioden kan han eller hon efter att ha blivit arbetsoförmögen ha rätt till en ny
sjukdagpenningsperiod. Om den försäkrade inte har rätt till en ny sjukdagpenningsperiod ska du
uppmana honom eller henne att ansöka om rehabiliteringsstöd eller sjukpension.
Exempel 1
Maximitiden har uppnåtts 31.3.2014. Den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande. Han har
visat upp ett läkarutlåtande B fr.o.m. 1.4.2015. Enligt sakkunnigläkaren är han arbetsoförmögen
på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen. Han har rätt till sjukdagpenning fr.o.m. 1.4.2015.
30
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Exempel 2
Maximitiden har uppnåtts 31.3.2014. Den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande.
Han har sökt sjukdagpenning medan han varit arbetslös arbetssökande för tiderna 1.5–
15.7.2014 och 15.9–31.10.2014. Ansökningarna har avslagits. Den sökande har betraktats
som arbetsoförmögen, men tiden av 12 månaders arbetsförmåga uppfylls inte. Den
försäkrade har sökt sjukdagpenning på nytt med ett läkarutlåtande enligt vilket han har
betraktats som arbetsoförmögen 1.3–31.5.2015. Sakkunnigläkaren anser den försäkrade
vara arbetsoförmögen under den tiden. Sjukdagpenningen avslås för tiden 1–31.3.2015.
Rätten till dagpenning börjar fr.o.m. 1.4.2015. Dagpenningen betalas efter självrisktiden
på 1+9 vardagar. Sjukdagpenningen kan beviljas för tiden av arbetsoförmåga fr.o.m.
1.4.2015 utgående från det läkarutlåtande som skrivits för tiden 1.3–31.5.2015, förutsatt att
arbetsoförmågan fr.o.m. 1.4.2015 kan bedömas utgående från detta utlåtande. Om det inte är
möjligt att göra en bedömning behövs en ny utredning om arbetsoförmågan fr.o.m. 1.4.2015.
En försäkrad som efter att maximitiden uppnåtts och under sjukpensionstiden arbetat utan
avbrott i 12 månader innan arbetsoförmågan inträdde har rätt att få dagpenning på nytt om
han eller hon blir oförmögen att utföra det arbete som utfördes under pensioneringen. Om
det är fråga om en ny sjukdom kan rätten till dagpenning börja redan före 12 månaders tid i
arbete. Om dagpenningshandlingarna inte längre finns att tillgå ska man utreda på vilka grunder
sjukpensionen har beviljats.
1.3.6.2. På grundval av en ny sjukdom
Den försäkrade har rätt till sjukdagpenning trots att maximitiden gått ut även om han eller hon inte
varit arbetsför i 12 månader, ifall arbetsoförmågan beror på en ny sjukdom. På grundval av en ny
sjukdom kan dagpenningen beviljas på nytt för maximitiden (SFL 1224/2004 8 kap. 9 §).
En sjukdom kan inte betraktas som ny även om den medicinskt sett är en annan sjukdom, om
den försäkrade inte däremellan varit arbetsför minst en dag efter maximitiden. I situationer med
samma sjukdom vs. ny sjukdom likställs inte tid som arbetslös arbetssökande direkt med tid av
arbetsförhet.
Som ny sjukdom betraktas en sjukdom som inte har förorsakat arbetsoförmågan under
den tidigare maximitiden och som inte kan anses anknyta till den tidigare arbetsoförmågan.
Dagpenning på grundval av en ny sjukdom kan betalas så länge sjukdomen medför
arbetsoförmåga även om den försäkrade under denna tid återinsjuknar i den sjukdom som lett till
arbetsoförmågan under maximitiden.
Om den försäkrade efter maximitiden varit arbetsför kortare tid än ett år och insjuknar i samma
sjukdom betalas inte dagpenning för den tid denna sjukdom medför arbetsoförmåga. Till skillnad
från detta kan dagpenning beviljas också på grundval av samma sjukdom för högst 50 vardagar
om den försäkrade har arbetat utan avbrott minst 30 dagar efter att maximitiden uppnåddes.
Om den försäkrade efter maximitiden förutom i samma sjukdom insjuknar i en ny sjukdom kan
dagpenning beviljas på grundval av den nya sjukdomen först efter det att den tidigare sjukdomen
inte längre orsakar arbetsoförmåga. I en sådan situation krävs inte en dag av arbetsförhet.
Beslutet om sjukpension har inte vunnit laga kraft
Om den försäkrade då han eller hon fått dagpenning för maximitiden inte har beviljats
sjukpension, hindrar inte ett eventuellt överklagande av pensionsbeslutet i fråga och det faktum att
pensionsbeslutet inte har vunnit laga kraft att den nya sjukdagpenningsansökan avgörs. I dylika
31
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
fall ska den försäkrades rätt till sjukdagpenning avgöras utifrån den aktuella situationen, dvs. som
om pension inte hade beviljats.
1.3.6.3. 50 tilläggsdagar på grundval av samma sjukdom
Den försäkrade har rätt till sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom trots att maximitiden
uppnåtts om han eller hon återgår i arbete och sjukdomen återkommer när arbetet fortgått utan
avbrott minst 30 dagar.
Dagpenningen kan betalas för högst 50 vardagar i en eller flera perioder.
1.3.6.3.1. Återgång i förvärvsarbete
Återgång i förvärvsarbete innebär återgång till arbetslivet som löntagare eller företagare.
Återgången i arbete granskas i förhållande till den senaste maximitiden. Perioden av arbete i minst
30 dagar kan börja omedelbart eller senare, dock innan den nya perioden av arbetsoförmåga
börjar. Rätt till tilläggsdagar kan även uppkomma när den försäkrade efter maximitiden har fått
rehabiliteringsstöd för en viss tid och återgången i arbete sker efter detta. Den försäkrade kan
återgå till sitt tidigare arbete eller börja ett nytt arbete.
Som återgång i arbete betraktas inte det att en studerande efter maximitiden återgår till
studierna eller en person som arbetat i hemmet återgår till arbete i hemmet. Rätt till tilläggsdagar
uppkommer endast när den försäkrade efter maximitiden återgår till att vara löntagare eller
företagare. Anmälan som arbetslös arbetssökande efter maximitiden jämställs inte med återgång
i förvärvsarbete. Om en arbetslös försäkrad dock efter maximitiden får arbete och arbetet fortgår
oavbrutet minst 30 dagar, kan han eller hon ha rätt till tilläggsdagar.
Om en försäkrad som får pension (SFL 1224/2004 8 kap. 6 §) börjar arbeta som löntagare eller
företagare efter att ha gått i pension kan han eller hon få rätt till tilläggsdagar först när han eller
hon på grundval av arbetet under tiden i pension har fått dagpenning för maximitiden och därefter
har återgått i arbete för minst 30 dagar.
Notera att om en person som får full sjukpension börjar arbeta medan han eller hon får pension
eller medan pensionen är vilande ska han eller hon först arbeta utan avbrott i 12 månader för att
kunna få rätt till dagpenning på grundval av samma sjukdom. Personen kan få rätt till tilläggsdagar
om han eller hon efter 12 månaders arbete insjuknar, får dagpenning för maximitiden och därefter
återgår i arbete för minst 30 dagar.
1.3.6.3.2. 30 dagars oavbrutet arbete
Med 30 dagars oavbrutet arbete avses kalenderdagar, varvid även söndagar och helgdagar
ingår. Arbetet ska vara kontinuerligt så att det endast avbryts av regelbundna eller därmed
jämförbara veckoledigheter. Den oavbrutna tiden av arbete ska vara faktiskt arbete, bl.a. semester
jämställs inte med arbete. Vid beräkningen av 30 dagars oavbrutet arbete beaktas flexibelt olika
arbetsarrangemang i t.ex. skiftarbete. Den försäkrade kan under de 30 dagarna arbeta hos olika
arbetsgivare om dock kravet på oavbrutet arbete uppfylls.
32
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Utred hur länge arbetstagaren arbetat på basis av uppgifterna i ansökan och arbetsgivarens
anmälan om lön. Om den försäkrade inte längre arbetar ska du vid behov begära en utredning
av arbetsgivaren (PRL34). Kontrollera om företagare har en FöPL-/LFöPL-försäkring som är i
kraft. Om försäkringen inte är i kraft ska företagarverksamhetens oavbrutna längd utredas med ett
kundbrev (PRL33).
Det finns inga särskilda villkor för den dagliga arbetstidens längd. Arbetsvillkoret uppfylls också
i deltidsarbete. T.ex. arbete vid sidan av partiell sjukdagpenning, partiellt rehabiliteringsstöd
och partiell sjukpension eller arbete under läroavtal när anställningsförhållandet är gällande.
I fråga om arbetsprövning som ordnas i form av rehabiliteringsåtgärder förutsätts det
att anställningsförhållandet är i kraft och att arbetsgivaren betalar lön under tiden för
arbetsprövningen.
Exempel
Den försäkrade har fått sjukdagpenning för maximitiden fram till 31.3.20145 Han har
därefter varit arbetslös arbetssökande fram till 15.5.2015. Han arbetar 16–31.5.2015
och är på nytt arbetslös arbetssökande 1–30.6.2015. Han får arbete fr.o.m. 1.7.2015
och insjuknar fr.o.m. 18.7.2015 i samma sjukdom som under maximitiden. Han har
inte rätt till tilläggsdagar, eftersom han inte har arbetat utan avbrott minst 30 dagar.
1.3.6.3.3. Högst 50 vardagar
Sjukdagpenning beviljas för en eller flera perioder för sammanlagt högst 50 vardagar och dessa
dagar hopräknas skilt för sig. Samma bestämmelser tillämpas på självrisktiden och beräkningen av
dagpenningsbeloppet som också i övrigt i fråga om dagpenning. Om arbetsgivaren har betalat lön
för sjukdomstid har arbetsgivaren rätt till sjukdagpenningen.
När den försäkrade har beviljats dagpenning för sammanlagt 50 vardagar har han eller hon på nytt
rätt till dagpenning på grundval av samma sjukdom först sedan han eller hon efter den senaste
perioden av arbetsoförmåga har varit arbetsför oavbrutet i 12 månader.
1.3.7. Internationella bestämmelser
För att FPA-förmåner ska kunna beviljas förutsätts det att personen i fråga omfattas av den
finländska sociala tryggheten. I regel omfattas samtliga personer som är stadigvarande bosatta i
Finland av den finländska sociala tryggheten. Om en person tillfälligt flyttar utomlands för kortare
tid än ett år, omfattas han eller hon i regel av den finländska sociala tryggheten och har rätt till
FPA-förmåner. För dem som flyttar till EU- eller EES-länder för att arbeta räcker dock även ett
kortvarigt arbete i regel för att personen ska börja omfattas av den sociala tryggheten i det land där
han eller hon arbetar.
1.3.7.1. Kontantförmåner för personer som rör sig mellan
stater som tillämpar EG-lagstiftningen
Förordning 883/2004 och tillämpningsförordning 987/2009 tillämpas från 1.5.2010 på EUmedborgare som rör sig mellan EU-medlemsstater. EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein
tillämpar förordningen fr.o.m. 1.6.2012 och Schweiz från 1.4.2012. Förordningen tillämpas med
vissa undantag dessutom på andra länders medborgare som rör sig mellan EU-medlemsländer.
33
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Förutom rörlighet mellan medlemsländerna krävs också att en tredjelandsmedborgare har varit
lagligt bosatt i någon medlemsstat innan han eller hon rör sig mellan länderna.
EG-förordning 1408/71 tillämpas tills vidare också efter 1.5.2010 i fall där förordning 883/2004 inte
kan tillämpas på en person som rör sig inom EU-/EES-området (inkl. Schweiz).
Läs mer (Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Vakuuttaminen > EU-lainsäädäntö >
Asetukset 883/2004 ja 1408/71).
Sådana kontantförmåner som avses i förordningarna är för Finlands del sjukdagpenning,
partiell sjukdagpenning, moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning,
dagpenning vid smittsamma sjukdomar, donationsdagpenning och specialvårdspenning enligt
sjukförsäkringslagen samt rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens
rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner.
I förordningarna finns bestämmelser om hur kontantförmåner utges och vilken stat (som tillämpar
EG-lagstiftningen) som svarar för kostnaderna när en person som omfattas av förordningen
flyttar från ett land till ett annat eller vistas eller bor i någon annan medlemsstat än den behöriga
medlemsstaten.
Uppgifter om kontantförmåner förmedlas från ett land till ett annat på blanketterna i E 100-serien.
Vid tillämpningen av förordning 883/2004 fogas ett pärmblad till E-blanketten. Pärmbladet kan
skrivas ut via Käynnistä-menyn i Windows under Etuuskäsittely > E-lomakkeiden täyttäminen ja
tulostaminen (KiTu).
1.3.7.1.1. Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner
Arbetslösa
Studerande
Familjemedlemmar
Tjänstemän
Gränsarbetare
Huvudregel
Ansvaret för kontantförmånerna vilar alltid på den behöriga staten eller den ansvariga stat
som bestäms enligt de regler som presenteras i det följande (pensionstagare, arbetslösa).
Kontantförmåner kan betalas också till personer som är bosatta eller vistas i en annan stat än den
behöriga medlemsstaten (exportabilitetsprincipen).
Genom bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71 föreskrivs om
vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) en person som avses i
förordningen omfattas av. Den stat vars lagstiftning personen i fråga omfattas av är den behöriga
staten för personen.
Läs mer (Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Vakuuttaminen > EU-lainsäädäntö >
Asetukset 883/2004 ja 1408/71).
Arbetstagare och självständiga yrkesutövare
I bestämmelserna om lagval i förordningarna föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder
som tillämpar EG-lagstiftningen) som ska tillämpas på en arbetstagare. Det medlemsland vars
lagstiftning tillämpas på arbetstagaren är den behöriga staten för arbetstagaren. Arbetstagarens
kontantförmåner betalas från det behöriga landet också när personen vistas eller bor i ett annat
land som tillämpar EG-lagstiftningen.
34
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Pensionstagare
Vid tillämpningen av förordning 883/2004 och om pensionstagaren har rätt till sjukdagpenning
eller rehabiliteringspenning ansvarar sysselsättningslandet för pensionstagarens kontantförmåner.
Om pensionstagaren inte förvärvsarbetar ansvarar den stat som är ansvarig för kostnaderna för
vårdförmåner ändå för pensionstagarens rehabiliteringspenningförmåner.
Vid tillämpningen av förordning 1408/71 när det gäller pensionstagare och deras
familjemedlemmar vilar ansvaret på något av de länder där pensionstagaren i fråga tidigare har
arbetat.
1. Om pensionstagaren är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella
lagstiftningen i bosättningslandet och
• pensionstagaren får pension från sitt bosättningsland: Bosättningslandet ansvarar för
förmånerna (artikel 27)
• pensionstagaren inte får pension från sitt bosättningsland: Den stat som bestäms enligt den
ordning som beskrivs i punkt 2 ansvarar för förmånerna. Om något ansvarigt land inte fås
fram på detta sätt faller ansvaret för förmånerna på bosättningslandet. (artikel 28 a)
2. Om pensionstagaren inte är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella
lagstiftningen i bosättningslandet (artikel 28) och
• pensionstagaren får pension från något medlemsland och pensionstagaren skulle ha rätt till
förmånerna om han eller hon vore bosatt där: Detta land ansvarar för förmånerna.
• om de länder som nämns i föregående punkt är flera, ansvarar det land där
försäkringsperioderna är längre för förmånerna.
• om försäkringsperioderna i ovan nämnda fall är lika långa, har det av länderna där
pensionstagaren senast varit försäkrad ansvaret för förmånerna.
• om det inte finns något pensionsbetalande land där pensionstagaren skulle ha rätt till
förmånerna om han eller hon vore bosatt där, får han eller hon inte förmånerna från något
land.
Vid tillämpningen av förordning 1408/71 ansvarar Finland också för kontantförmånerna för
en pensionstagare som bor i ett annat medlemsland men som Finland ansvarar för, oavsett
om pensionstagaren betraktas som försäkrad i Finland. I praktiken kan det vara fråga om
rehabiliteringspenning och föräldradagpenningar.
Arbetslösa
För arbetslösa personers och deras familjemedlemmars förmåner ansvarar det land
som betalar arbetslöshetsförmånen. När en arbetslös person söker arbete i ett annat
medlemsland vilar ansvaret för kontantförmånerna på det land som ansvarar för kostnaderna för
arbetslöshetsförmånen (utreselandet) för den tid förmånerna betalas ut.
Läs mer om bibehållande av rätten till arbetslöshetsförmåner vid jobbsökning i ett land som
tillämpar EG-lagstiftningen. (Ratkaisutyö > Peruspäiväraha > Etuusohje > Oikeus ja edellytykset
> Erityiset edellytykset > Kv-säännökset > Työttömyysturvan säilyttäminen haettaessa työtä EYlainsäädäntöä soveltavasta maasta).
Studerande
Ansvaret för studerandes förmåner vilar på bosättningslandet. Studielandet ansvarar för
förmånerna om den studerande uppfyller de villkor för försäkringstillhörighet som ställs i
studielandets nationella lagstiftning.
35
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Läs mer (Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Vakuuttaminen > EU-lainsäädäntö >
Asetukset 883/2004 ja 1408/71).
Familjemedlemmar
Att bara vara familjemedlem till en arbetstagare, studerande, pensionär eller arbetslös som
är försäkrad i Finland ger inte rätt till kontantförmåner som betalas från Finland med stöd av
sjukförsäkringslagen, utan personen i fråga förutsätts alltid vara personligen försäkrad i Finland på
basis av antingen bosättning (tillämpningslagen) eller arbete (förordningarna).
Läs mer (Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Vakuuttaminen > EU-lainsäädäntö >
Asetukset 883/2004 ja 1408/71).
Offentligt anställda
Förordningarna tillämpas på offentligt anställda och familjemedlemmar till dem, och ansvaret för
deras förmåner vilar på det medlemsland som personerna i fråga är eller har varit anställda hos.
Gränsarbetare
En gränsarbetare som arbetar i Finland får sina kontantförmåner från Finland. En gränsarbetare
som är bosatt i Finland, men som arbetar i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen, får
kontantförmånerna från det land där han eller hon arbetar.
Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Suomeen muutto > Liikkuvan henkilöstön vakuuttaminen
> Rajan yli työskentely).
1.3.7.1.2. Arbetsinkomst
Som arbetsinkomst som utgör grund för en kontantförmån beaktas endast inkomster som tjänats
in medan personen i fråga har varit försäkrad i Finland (883/2004, artikel 21 och 1408/71, artikel
23). Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst framgår inte nödvändigtvis av skatteuppgifterna.
Om personen har varit försäkrad i Finland ska du ta kontakt med Enheten för gemensamma
system (Yhteisten järjestelmien yksikkö).
Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan
enligt 11 kap. 4 § 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en
uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finsk
försäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke.
Dagpenningsförmånen kan i undantagsfall fastställas på basis av utländsk arbetsinkomst förutsatt
att det är fråga om en person som
• tidigare har varit försäkrad i Finland och som nu på nytt blir försäkrad i Finland och
• har arbetat som löntagare och fått inkomsterna genom arbete i ett EU-land eller i en stat där
EU-lagstiftning tillämpas och
• som inte har sådan inkomst i Finland som konstaterats vid beskattningen och inte heller
sådan 6 månaders arbetsinkomst som intjänats i Finland.
Om förmånstagarens lön betalas i annan valuta än euro och arbetsinkomsten för sex månader
används som grund för förmånen, omvandlas arbetsinkomsten till euro så att man använder
den omräkningskurs som publicerades under sexmånadersperiodens sista dag (administrativa
kommissionens beslut H3, 15.10.2009). Vid omräkningen av valutakurser används de
36
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
omräkningskurser som Europeiska centralbanken dagligen publicerar. Omräkningen av valuta kan
göras på ECB:s webbplats.
1.3.7.1.3. Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning
och efter flyttning
Till en arbetstagare, självständig yrkesutövare, studerande och hans eller hennes
familjemedlemmar betalas kontantförmånerna från utreselandet till sjukdagpennings- och
föräldradagpenningsperiodens slut, också vid flyttning till ett annat medlemsland.
Från Finland
Till den som flyttar under en sjukdagpenningsperiod betalas dagpenning så länge som
arbetsoförmågan fortgår utan avbrott, dock högst maximitiden för en sjukdagpenningsperiod.
Rehabiliteringspenning betalas under så lång tid som anges i beslutet, förutsatt att
rehabiliteringen fortsätter i enlighet med rehabiliteringsbeslutet eller -planen i ett annat land som
tillämpar EG-lagstiftningen.
Specialvårdspenning betalas till den försäkrade så länge som villkoren för beviljande av
specialvårdspenning uppfylls (förälderns närvaro är nödvändig, svår sjukdom, vägande medicinska
skäl).
Till den som flyttar betalas finländska dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen och lagen
om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner oavsett
om förmånens belopp grundar sig på tidigare inkomster eller om det rör sig om dagpenning
som betalas med minimibelopp. Om en annan medlemsstat börjar betala ut motsvarande
dagpenningsförmån enligt landets egna bestämmelser, kan denna förmån dras av från den
finländska förmånen (SFL 12 kap. 10 §, FRPL 36 §).
En mottagare av dagpenningsförmån som flyttar från Finland till ett annat land som tillämpar EGlagstiftningen betraktas som försäkrad i Finland under den period dagpenningen betalas ut, när
förmånens belopp grundar sig på tidigare arbetsinkomster. En sådan mottagare av dagpenning
jämställs med en arbetstagare vid tillämpningen av bestämmelserna om lagval i förordningarna
883/2004 och 1408/71.
Läs mer (Ratkaisutyö > Maasta - ja maahanmuutto > Vakuuttaminen – Suomesta muutto).
Till Finland
Den föregående behöriga staten ska betala en förmånsperiod till dess slut till en arbetstagare,
självständig yrkesutövare, studerande och en familjemedlem till honom eller henne, då personen i
fråga flyttar till Finland.
Kontakta Kompetenscentret för internationella ärenden (e-postadress jl-ettyb) om det är oklart
vilken medlemsstat som enligt förordning 883/2004 är ansvarig för utbetalningen av en förmån.
Det är möjligt att fortsätta att betala ut en dagpenningsförmån från Finland om personen
i fråga återvänder till Finland från en annan medlemsstat efter det att betalningen av
dagpenningsförmånen enligt lagstiftningen i den behöriga staten har upphört. Ett villkor är att
det enligt finsk lag återstår en del av dagpenningsperioden och att villkoren för erhållande av
dagpenningsförmån i övrigt uppfylls.
37
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.3.7.1.4. Ansökan om dagpenningsförmåner
En dagpenningsförmån kan sökas direkt från den behöriga institutionen eller institutionen i
bosättnings- eller vistelselandet kan förmedla ansökan till den behöriga institutionen.
Läs om användningen av E-blanketter (ifyllningsanvisningar för E 115–E 119)
Försäkrad som är bosatt i ett annat medlemsland
Behandla en ansökan om kontantförmån från en person som är försäkrad i Finland men bosatt
i ett annat medlemsland på samma sätt som när dagpenningsförmån beviljas en person som är
bosatt i Finland. Inhämta de uppgifter som saknas med en ansökningsblankett som sänds till den
försäkrade. Om institutionen på bosättnings- eller vistelseorten har sänt blankett E 115 betraktas
blanketten som en ansökan. Meddela institutionen på bosättningsorten om ett förmånsbeslut
med blankett E 117 och om ett avslagsbeslut dessutom med blankett E 118. Om den tid av
arbetsoförmåga som anges på blankett E 115 eller i ett läkarintyg som bifogats blanketten är
kortare än självrisktiden för sjukdagpenning kan ett avslagsbeslut fattas utan att man ber den
försäkrade fylla i den nationella ansökningsblanketten.
Person i Finland som är försäkrad i ett annat medlemsland
Om en person som är försäkrad i ett annat EU-land men som bor eller vistas i Finland ansöker om
kontantförmåner här ska blankett E 115 sändas till den behöriga institutionen.
1.3.7.1.5. Förfarande i fråga om kontantförmåner i
anslutning till arbetsoförmåga
I artikel 27 i förordning 987/2009 fastställs det förfarande som den försäkrade, institutionen i
bosättningslandet och den behöriga institutionen ska iaktta när vistelse- eller bosättningslandet
är ett annat land än det behöriga medlemslandet vid ansökan om kontantförmåner i anslutning till
arbetsoförmåga. Förfarandet tillämpas med nödvändiga ändringar om den försäkrade vistas i ett
annat land än det behöriga medlemslandet.
När Finland är behörigt land och den sökande är bosatt i ett annat medlemsland ska de
medicinska tilläggsutredningar som behövs för ansökningar om sjukdagpenning eller
rehabiliteringspenning i regel begäras av den sökande. Observera att då man begär
tilläggsutredningar direkt av institutionen på bosättnings- eller vistelseorten ger detta institutionen
rätt att ta ut kostnaderna för läkarutlåtanden och undersökningar.
Förfarande som den försäkrade ska följa
Om den försäkrade personen enligt lagstiftningen i den behöriga medlemsstaten måste uppvisa
ett läkarintyg för att ha rätt till kontantförmåner, ska den försäkrade personen begära att den
läkare i bosättningsmedlemsstaten som fastställde personens hälsotillstånd intygar dennes
arbetsoförmåga och dess varaktighet. Den försäkrade personen ska sända intyget till den behöriga
institutionen inom den tid som fastställs i den behöriga medlemsstatens lagstiftning.
Om de behandlande läkarna i bosättningsmedlemsstaten inte utfärdar intyg om arbetsoförmåga,
och sådana intyg krävs enligt den behöriga medlemsstatens lagstiftning, ska den berörda
personen kontakta institutionen på bosättningsorten. Institutionen på bosättningsorten ska
38
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
omedelbart se till att arbetsoförmågan blir medicinskt bedömd och att ett intyg utfärdas. Intyget ska
utan dröjsmål översändas till den behöriga institutionen.
Översändandet av ett intyg över arbetsoförmågan fritar inte den försäkrade personen från att
fullgöra alla de skyldigheter som föreskrivs i den tillämpliga lagstiftningen, särskilt gentemot sin
arbetsgivare. Arbetsgivaren och/eller den behöriga institutionen kan i förekommande fall uppmana
arbetstagaren att delta i aktiviteter som syftar till att främja och stödja dennes återvändande till
arbetsmarknaden. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt A)
Förfarande som bosättningslandet ska följa
På den behöriga institutionens begäran ska institutionen på bosättningsorten genomföra
nödvändiga administrativa kontroller eller läkarundersökningar av den berörda personen i
överensstämmelse med den lagstiftning som den ska tillämpa.
Institutionen på bosättningsorten ska till den behöriga institutionen utan dröjsmål vidarebefordra
den undersökande läkarens utlåtande om i synnerhet arbetsoförmågans troliga varaktighet.
(Förordning 987/2009, artikel 27 punkt B)
Förfarande som det behöriga landet ska följa
Den behöriga institutionen ska under alla omständigheter ha rätt att kräva att den försäkrade
personen undersöks av en läkare som institutionen själv har valt.
Den behöriga institutionen ska utge kontantförmånerna direkt till den berörda personen och, om
nödvändigt, underrätta institutionen på bosättningsorten om detta. Om den behöriga institutionen
vägrar att utge kontantförmåner, ska den meddela den försäkrade personen om sitt beslut och
samtidigt meddela institutionen på bosättningsorten om beslutet.
De uppgifter i ett intyg om arbetsoförmåga, som utfärdats i en annan medlemsstat för en
försäkrad person på grundval av den undersökande läkarens eller institutionens utlåtande
om hälsotillståndet, har samma rättsverkan som ett intyg som upprättats i den behöriga
medlemsstaten. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt C)
Ansvaret för kostnaderna
Om den behöriga institutionen ber institutionen på bosättnings- eller vistelseorten genomföra
de läkarundersökningar som behövs för att den försäkrades kontantförmånsärende ska kunna
avgöras kan institutionen på bosättnings- eller vistelseorten fakturera den behöriga institutionen för
kostnaderna för läkarutlåtandet och undersökningarna.
Om en försäkrad som bor eller vistas i ett annat medlemsland ombes genomgå undersökningar i
det behöriga medlemslandet förutsätts det att resorna inte äventyrar den försäkrades hälsa. Det
behöriga landet står för den försäkrades rese- och boendekostnader. (Förordning 987/2009, artikel
87)
1.3.7.2. Överenskommelser om social trygghet
Finland har gällande överenskommelser om social trygghet med Chile, Israel, Kanada (Quebec),
Tyskland, USA, Estland och Australien. Dessutom har en konvention om social trygghet ingåtts
mellan de nordiska länderna.
39
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Förhållande till EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71
Om en överenskommelse om social trygghet har ingåtts mellan två eller flera länder som
tillämpar EG-lagstiftningen och överenskommelsen omfattar samma personer och samma
förmåner som förordningarna 883/2004 och 1408/71, åsidosätter förordningens bestämmelser
överenskommelsens bestämmelser. Därför är överenskommelserna med Tyskland och de
nordiska länderna av mycket begränsad betydelse.
Läs mer om de överenskommelser om social trygghet som Finland ingått (Ratkaisutyö >
Vakuuttaminen > Asumista koskeva lainsäädäntö > Sosiaaliturvasopimukset).
1.4. Förhållande till andra förmåner
Andra förmåner och ersättningar som den försäkrade får inverkar på sjukdagpenningen på olika
sätt. Annan förmån eller ersättning kan utgöra hinder för sjukdagpenning, varvid sjukdagpenning
inte kan beviljas eller den dras in från och med det att den andra förmånen börjar betalas ut.
Den andra förmånen eller ersättningen kan vara primär. Då betalas sjukdagpenningen endast till
den del som den överstiger den andra förmånen eller ersättningen. Sjukdagpenningen kan även
vara primär i förhållande till annan förmån. Den andra förmånen betalas endast om det återstår
någonting av den att betala efter att sjukdagpenningens belopp först dragits av. Sjukdagpenningen
kan dessutom utgöra hinder för annan förmån, varvid den andra förmånen inte beviljas eller den
dra in från och med den tidpunkt från vilken sjukdagpenning beviljas.
Makens förmåner inverkar inte på sjukdagpenningen. Sjukdagpenningen kan inverka på
mottagarens makes förmåner.
1.4.1. Invalidpension enligt arbetspensionslagarna
Med arbetspensioner avses de lagstadgade förvärvspensioner som finns uppräknade i 3
§ i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/2006 3 §). Bestämmelsen omfattar de
vanligaste arbetspensionerna inom den privata och den offentliga sektorn. Invalidpension enligt
arbetspensionslagarna kan beviljas som full invalidpension eller delinvalidpension (ArPL 395/2006
35 § 1 mom.).
Sjukdagpenningen är i regel primär i förhållande till invalidpension enligt arbetspensionslagarna.
I sådana fall börjar full invalidpension betalas tidigast från ingången av månaden efter att
primärtiden för sjukdagpenningen gått ut. Full invalidpension kan dock i vissa situationer beviljas
utan att någon primärtid tillämpas, varvid invalidpensionen börjar från och med ingången av
månaden efter arbetsoförmågans inträde. På delinvalidpension tillämpas ingen primärtid.
Invalidpensionen ändras till ålderspension från ingången av den månad som följer efter den då
personen fyller 63 år. (ArPL 395/2006 13 § 4 mom.) Invalidpensioner där pensionsfallet inträffat
31.12.2005 eller tidigare ändras emellertid till ålderspension först i 65 års ålder eller vid den lägre
pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet.
1.4.1.1. Full invalidpension
Full invalidpension beviljas tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd för en viss tid (ArPL
395/2006 44 § 1 mom.).
40
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.4.1.1.1. Primärtid
FPA fastställer sjukdagpenningens primärtid för fastställande av begynnelsetidpunkten för full
invalidpension (SFL 1224/2004 12 kap. 3 §). Under primärtiden är sjukdagpenningen primär och
pensionen dras inte av från sjukdagpenningen. Den fulla invalidpensionen börjar från ingången av
kalendermånaden efter att primärtiden gått ut. Primärtiden räknas som kalendertid och den löper
även om dagpenning inte betalas ut.
I primärtiden ingår de första 150 dagarna i sjukdagpenningens maximitid och de därpå följande
fem kalendermånaderna. Primärtiden upphör dock redan i slutet av den fjärde kalendermånaden
om också maximitiden upphör då när dagpenningen betalas ut fortlöpande.
Primärtiden fastställs när antalet dagpenningsdagar som räknas med i maximitiden uppgår
till 150. Ett meddelande sänds automatiskt till Pensionsskyddscentralen när den 150:e
betalningsdagen har löpt ut. Pensionsskyddscentralen förmedlar informationen vidare till den
berörda pensionsanstalten.
Under primärtiden har den försäkrade rätt till full sjukdagpenning fastän han eller hon skulle ha
rätt till full invalidpension. Efter primärtiden betalas sjukdagpenningen bara till den del som den
överstiger den invalidpension som betalas för samma tid.
Primärtiden fastställs inte
• om den försäkrade har fyllt eller fyller 63 år senast på dagpenningens betalningsdag 150.
• om den försäkrade får full invalidpension redan då dagpenning söks. Då betalas
dagpenningen endast till den del som den överstiger invalidpensionens belopp.
• om dagpenningen beviljas på grundval av arbete under tiden med invalidpension enligt
arbetspensionslagarna (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 3 mom.). Då dras inte den fulla
invalidpensionen enligt arbetspensionslagarna av från dagpenningen.
När begynnelsetidpunkten för invalidpensionen fastställs beaktar arbetspensionsanstalten
utländsk förmån som motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen på samma sätt som
sjukdagpenning, dock högst fram till maximiutbetalningstiden enligt sjukförsäkringslagen. Ta
reda på tiden för den utländska förmånen och registrera den med funktionen Aikaisemmat
suorituspäivät.
1.4.1.1.2. Retroaktiv pension och sjukdagpenning
Om den försäkrade för den tid som följer efter primärtiden retroaktivt beviljas full invalidpension
enligt arbetspensionslagarna, har FPA rätt att uppbära den del av invalidpensionen som motsvarar
utbetald sjukdagpenning (SFL 1224/2004 12 kap 3 § 5 mom.).
Om den försäkrade beviljats sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom efter maximitiden
för tilläggsdagar på basis av minst 30 dagars arbete (SFL 1224/2004 8 kap. 9 § 5 mom.) och
arbetspensionsanstalten beviljar full invalidpension retroaktivt från utgången av primärtiden, indrivs
pensionen av pensionsanstalten som regress också till den del som motsvarar sjukdagpenningen
för tilläggsdagarna. Arbetspensionsanstalten kan betrakta en kortvarig återgång i arbete (1-2
månader) som arbetsprövning och bevilja pension också för denna tid. Läs mera om samordning
i de tekniska anvisningarna under Ratkaisutyö – Työeläke 1.7.2011 jälkeen ensisijaisuusaikaa
soveltaen
41
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Personer som är anställda hos staten, kommunen eller evangelisk-lutherska kyrkan kan utöver
grundpensionen få tilläggspension om anställnings- eller tjänsteförhållandet har börjat före 1993
och om tjänstgöringen fortgår fram till den egna personliga pensionsåldern eller arbetsoförmågan
inträder under anställnings- eller tjänsteförhållandet. När den retroaktiva pensionen dras av från
dagpenningen beaktas även tilläggspensionens andel.
Invalidpension enligt andra offentligrättsliga pensionsstadgor och lagar beaktas i tillämpliga
delar på samma sätt som pensioner enligt lagen om statens pensioner vid utbetalningen av
sjukdagpenningen.
Retroaktivt beviljad invalidpension enligt den privata sektorns arbetspensionslagar dras av från
dagpenningen. Från dagpenningen avdras dock inte:
• registrerad eller oregistrerad tilläggsförmån
• pension enligt frivilligt pensionsarrangemang
• pension beviljad på basis av förtroendeuppdrag enligt ArPL 395/2006 8 §.
I situationer som resulterat i pension enligt kollektivavtalet för den kommunala sektorn kan
arbetsgivarens löneutbetalning ändra efter att retroaktiv pension beviljats. Då genomförs indrivning
som normalt återkrav från arbetsgivaren.
1.4.1.1.3. Invalidpension utan primärtid
Den försäkrade kan direkt ansöka om full invalidpension enligt arbetspensionslagarna utan att
först ansöka om dagpenning. En förutsättning för att invalidpension ska kunna beviljas är att den
försäkrades arbetsoförmåga fortgår utan avbrott i minst ett år. Om den försäkrade har beviljats
invalidpension och han eller hon därefter ansöker om sjukdagpenning fastställs ingen primärtid.
Då betalas sjukdagpenningen endast till den del som den överstiger beloppet av den pension som
betalas för samma tid (SFL 1224/2004 12 kap. 3 § 4 mom.).
Om den försäkrade då pensionsansökan blir anhängig har beviljats dagpenning som hänför sig
till tiden efter arbetsoförmågans inträde för minst en månad men någon primärtid har då inte ännu
fastställts, fattar pensionsanstalten i regel inget beslut om pensionens början förrän primärtiden
fastställs.
Om en ansökan om sjukdagpenning är anhängig när pensionsansökan blir anhängig väntar
pensionsanstalten fram till utgången av den andra kalendermånaden efter pensionsansökan
på information om huruvida dagpenning som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans inträde
beviljas för minst en månad.
Full invalidpension börjar från ingången av månaden efter arbetsoförmågans inträde utan
tillämpning av primärtid om
• pensionsansökan har lämnats in innan FPA fastställt primärtiden för sjukdagpenningen
och dagpenning för en oavbruten tid på minst en månad som hänför sig till tiden efter
arbetsoförmågans inträde har inte beviljats före utgången av den andra kalendermånaden
efter pensionsansökan, eller
• ansökan om dagpenning som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans inträde har avslagits
och den försäkrade har inte beviljats dagpenning för en oavbruten tid på minst en månad som
hänför sig till tiden efter avslaget eller
42
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
• arbetsoförmågan inträder efter att primärtiden för sjukdagpenningen gått ut och arbetstagaren
har beviljats sjukdagpenning enligt 8 kap. 9 § 5 mom. i sjukförsäkringslagen för tiden efter
arbetsoförmågan.
Om full invalidpension beviljas utan tillämpning av primärtid dras sjukdagpenning som betalats för
samma tid av från den retroaktivt beviljade pensionen. Invalidpensionen betalas till den del som
den överstiger sjukdagpenningens belopp. (ArPL 395/2006 43 § 3 mom.)
Meddela arbetspensionsanstalten beloppet av den retroaktiva sjukdagpenningen (kundbrev
PRV03).
Sjukpension enligt FPL dras av från sjukdagpenning som beviljats för samma tid. Om den
försäkrade inte har fått sjukpension enligt FPL och ingen pensionsansökan är anhängig ska
arbetspensionsanstalten meddelas det sammanlagda beloppet av den beviljade dagpenningen.
Om en ansökan om sjukpension enligt FPL är anhängig ska dess inverkan på samordningen
av sjukdagpenningen och sjuk-/invalidpensionerna utredas. Om invalidpensionen enligt
arbetspensionslagarna är så stor att ingen sjukpension enligt FPL återstår att betala ut ska
arbetspensionsanstalten även då meddelas det sammanlagda beloppet av den beviljade
sjukdagpenningen. Läs mer om folkpensionens belopp under Belopp.
Om sjukpension enligt FPL ska betalas till den försäkrade ska arbetspensionsanstalten
meddelas beloppet av sjukdagpenningen efter avdrag för sjukpensionen enligt FPL.
Arbetspensionsanstalten drar av detta belopp från den retroaktiva pensionen. Om beloppet av den
beviljade sjukdagpenningen är lägre än det sammanlagda beloppet av sjuk-/invalidpensionerna
återstår invalidpension att betala ut till den del som den överstiger dagpenningen efter avdrag för
sjukpensionen enligt FPL. Om sjukdagpenningen är större än eller lika stor som det sammanlagda
beloppet av sjuk-/invalidpensionerna inverkar inte sjukpensionen enligt FPL på slutresultatet,
eftersom ingen retroaktiv invalidpension enligt arbetspensionslagarna återstår att betala ut. Läs
mer om samordning i de tekniska anvisningarna under Työeläke ensisijaisuusaikaa soveltamatta.
1.4.1.1.4. Ny primärtid
En ny primärtid kan fastställas endast i det fall att sex månader har förflutit från utgången av
den föregående primärtiden (SFL 1224/2004 12 kap. 3 § 2 mom.). Även på basis av en ny
period av arbetsoförmåga ska antalet dagpenningsdagar som räknas med i maximitiden för
sjukdagpenningen uppgå till minst 150 dagar. Ingen primärtid fastställs emellertid om den
försäkrade har beviljats invalidpension.
1.4.1.1.5. Engångsbetalningar
I fråga om invalidpensioner enligt arbetspensionslagarna tillämpas bestämmelserna om primärtid
också i fall där pensionen betalas i ett för allt. Engångsbetalningen beräknas framåt i tiden räknat
från den tidpunkt då pensionsbeslutet meddelas. En retroaktivt beviljad pension är en månatlig
pension, men enligt Pensionsskyddscentralens tolkning betalar arbetspensionsanstalterna inte
en retroaktiv månatlig pension i fall av engångsbetalning till FPA på grund av bestämmelsen om
43
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
betalning i ett för allt i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/2006 114 § 4 mom.). Således
indrivs i fall av betalning i ett för allt inte en retroaktiv pension till FPA.
1.4.1.2. Delinvalidpension
Delinvalidpensionen börjar från ingången av månaden efter pensionsfallet (ArPL 395/2006 42
§). Primärtid tillämpas inte på delinvalidpension eller någon motsvarande annan pension än full
invalidpension (SFL 1224/2004 12 kap. 4 §).
Pensionens begynnelseår inverkar på samordningen av sjukdagpenningen och
delinvalidpensionen.
Delinvalidpensionen dras inte av från dagpenningen om delinvalidpensionen eller en full
invalidpension som omedelbart föregått delinvalidpensionen har börjat före ingången av det
kalenderår vars arbetsinkomster tas till grund för sjukdagpenningen. Delinvalidpensionen dras inte
heller av från sjukdagpenningen när inkomsterna för en sexmånadersperiod läggs till grund för
dagpenningen och inkomsterna hänför sig i sin helhet till tiden med delinvalidpension.
Om delinvalidpensionen har börjat under arbetsinkomståret eller senare, dras delinvalidpensionen
av från dagpenningen. Delinvalidpensionen dras likaså av från dagpenningen om den
dagpenninggrundande sexmånadersinkomsten hänför sig till tiden före delinvalidpensionen eller
om pensionen har börjat under sexmånadersperioden i fråga.
Observera att man vid beräkning av sjukdagpenningsbeloppet för personer med delinvalidpension
inte kan använda fältet Eläkeajan työtulo.
Om den försäkrade fått rätt till delinvalidpension under det skatteår vars arbetsinkomst normalt
ska tas till grund för sjukdagpenningen, beviljas sjukdagpenningen enligt föregående skatteårs
inkomst, ifall den är större än inkomsten det år pensionen börjar utges. Jämförelsen görs
automatiskt mellan de arbetsinkomster som konstaterats i beskattningen och som inte höjts med
lönekoefficienten, och därefter höjs beloppet med lönekoefficienten (SFL 1224/2004 11 kap. 3 § 2
mom.)
Delinvalidpensionen dras av från dagpenningen oberoende av vilket år pensionen börjat om
dagpenningen fastställs utgående från en tidigare förmån.
Om delinvalidpensionen beviljas retroaktivt och sjukdagpenning utgetts för samma tid betalas
delinvalidpensionen bara till den del som den överstiger dagpenningen under samma tid (ArPL
395/2006 43 § 3 mom.).
Om utbetalningen av dagpenningen fortgår ännu efter att en retroaktivt beviljad delinvalidpension
börjat utbetalas ska dagpenningen justeras från den tidpunkt då pensionen börjar utbetalas och
pensionsanstalten ska meddelas uppgifter om den dagpenning som betalats under pensionens
retroaktiva utbetalningstid.
Läs mera i de tekniska anvisningarna under Osatyökyvyttömyyseläke.
44
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.4.1.2.1. Delinvalidpension omvandlas till full pension
Om arbetsförmågan hos en person som får delinvalidpension ändras så att personen har rätt
till full invalidpension och om man kan anta att förändringen varar åtminstone ett år, ändras
delinvalidpensionen till full invalidpension. (ArPL 395/2006 48 § 2 mom.) I sådana situationer
tillämpas samma bestämmelser i ArPL 395/2006 41 § på pensionens början som när full
invalidpension beviljas direkt.
När en delinvalidpension ändras till full invalidpension tillämpas i regel primärtid. En full
invalidpension börjar tidigast från ingången av månaden efter att primärtiden för sjukdagpenningen
gått ut. Delinvalidpensionen betalas tills den fulla invalidpensionen börjar.
Omvandlingen till full invalidpension görs emellertid från ingången av månaden efter
arbetsoförmågans inträde om
• pensionsansökan har lämnats in innan FPA fastställt primärtiden för sjukdagpenningen
och dagpenning för en oavbruten tid på minst en månad som hänför sig till tiden efter
arbetsoförmågans inträde har inte beviljats före utgången av den andra kalendermånaden
efter pensionsansökan,
• ansökan om dagpenning som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans inträde har avslagits
och den försäkrade har inte beviljats dagpenning för en oavbruten tid på minst en månad som
hänför sig till tiden efter avslaget (ArPL 395/2006 41 §) eller
• arbetsoförmågan inträder efter att primärtiden för sjukdagpenningen gått ut och arbetstagaren
har beviljats sjukdagpenning enligt 8 kap. 9 § 5 mom. i sjukförsäkringslagen för tiden efter
arbetsoförmågan.
Om dagpenningsrätten fortgår utan avbrott efter primärtiden är samordningen när det gäller
delinvalidpensionen oförändrad. Om delinvalidpensionen har börjat före arbetsinkomståret
eller sexmånadersinkomsten hänför sig i sin helhet till tiden med delinvalidpension dras
delinvalidpensionen inte av från dagpenningen.
Om en full invalidpension beviljas retroaktivt efter primärtiden och dagpenning har beviljats för
samma tid betalar arbetspensionsanstalten skillnaden mellan den fulla invalidpensionen och
delinvalidpensionen som regress till FPA. Justera dagpenningen från den tidpunkt då den fulla
invalidpensionen beviljas.
Om en delinvalidpension ändras till full pension så att ingen primärtid tillämpas betalas
invalidpensionen till den del som den överstiger dagpenningsbeloppet.
1.4.2. Sjukpension enligt folkpensionslagen
Rätt till sjukpension enligt folkpensionslagen har 16-64-åriga försäkrade som på grund av sjukdom,
lyte eller skada är oförmögna att utföra sitt sedvanliga arbete eller något annat därmed jämförbart
arbete som med beaktande av ålder, yrkesskicklighet och övriga omständigheter bör anses vara
lämpligt och trygga en skälig försörjning (FPL 568/2007 12 §). Sjukpension beviljas antingen tills
vidare eller i form av rehabiliteringsstöd för viss tid.
Personer under 20 år kan beviljas sjukpension efter att man har utrett att personen inte har
möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering.
Vid bedömningen av rätten till sjukpension för personer över 60 år läggs även vikt vid
arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär.
45
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Enligt FPL 12 § 4 mom. beviljas den som är permanent blind eller rörelsehindrad alltid
sjukpension.
1.4.2.1. När sjukpension enligt FPL börjar
Sjukpension enligt FPL beviljas i regel från den tidpunkt då sjukdagpenningens maximitid har
uppnåtts. Om den försäkrade inte haft rätt till sjukdagpenning kan rätten till sjukpension i regel
börja först när en tid motsvarande maximitiden för dagpenning har förflutit. En beräknad maximitid
fastställs om dagpenning inte sökts eller om ansökan avslagits och den försäkrade inte beviljats
invalidpension enligt arbetspensionslagarna.
Försäkrade som beviljats invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan från samma
tidpunkt även beviljas sjukpension enligt folkpensionslagen. En invalidpension enligt
arbetspensionslagarna kan även vara en delinvalidpension eller den kan ha betalats i ett för allt. I
sådana fall behöver man inte reda ut den beräknade dagpenningsperioden.
1.4.2.1.1. Efter maximitiden
En sjukpension enligt FPL börjar i regel tidigast från ingången av månaden efter att rätten till
sjukdagpenning gått ut (FPL 568/2007 15 §).
1.4.2.1.2. Efter den beräknade maximitiden
Sjuk-/invalidpension föregås i regel av en period med sjukdagpenning. Om den försäkrade
emellertid inte har sökt sjukdagpenning eller om ansökan har avslagits på grund av att personen
betraktats som arbetsför (SFL 1224/2004 8 kap. 4 §) fastställs en s.k. beräknad maximitid för
sjukpensionen. Rätten till sjukpension enligt FPL börjar när den tid som motsvarar maximitiden för
sjukdagpenning har förflutit.
Läs mera under Begynnelsetidpunkt (Ratkaisutyö > Työkyvyttömyyseläke > Etuusohje >
Ratkaiseminen > Alkamisaika).
Den beräknade maximitiden för sjukdagpenning fastställs enligt den tidpunkt då den
arbetsoförmåga som utgör grunden för pensionsansökan börjat. Den beräknade maximitiden
fastställs enligt samma regler som skulle ha tillämpats om dagpenning hade sökts på grundval av
arbetsoförmågan. Tidigare dagpenningsdagar beaktas på normalt sätt.
Be vid behov en sakkunnigläkare om en bedömning så att tidpunkten för arbetsoförmågans inträde
kan fastställas. Meddela på begäran centret för sjukpensionsärenden den beräknade maximitiden
för sjukpensionen.
1.4.2.1.3. Utan beräknad maximitid
Ingen beräknad sjukdagpenningsperiod förutsätts när
46
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
• den pensionssökande beviljats invalidpension enligt arbetspensionslagarna
• arbetsoförmågan börjat före 15 års ålder
• en person som fyllt 16 år utgående från utredningar inte har möjlighet till yrkesinriktad
rehabilitering eller rehabiliteringen avbryts på grund av sjukdom eller avslutas som resultatlös
• arbetsoförmågan börjat medan den sökande fick arbetslöshetspension eller pensionsstöd
• den sökande har fyllt 63 år och får ålderspension enligt arbetspensionslagarna.
Samtidigt med arbetspension
Försäkrade som beviljats invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan från samma tidpunkt
även beviljas sjukpension enligt folkpensionslagen. Pensionen enligt arbetspensionslagarna kan
vara full invalidpension, delinvalidpension eller pension som betalas i ett för allt. Folkpensionen
kan inte utan särskilda skäl beviljas retroaktivt för en längre tid än sex månader före ansökan om
förmånen.
Sjukpension för unga personer
Försäkrade som blivit arbetsoförmögna redan före fyllda 15 år och som utgående från utredningar
inte anses ha möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering kan beviljas sjukpension enligt FPL utan
beräknad dagpenningsperiod från ingången av månaden efter 16-årsdagen.
Personer under 20 år kan beviljas sjukpension efter att man har utrett att personen inte har
möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering. Om den yrkesinriktade rehabiliteringen fortgår när den
unga personen fyller 20 år betalas ingen sjukpension förrän rehabiliteringen eller utbetalningen av
rehabiliteringspenning upphört (FPL 568/2007 3 kap. 16 §).
Efter arbetslöshetspension
Sjukpension enligt FPL beviljas från ingången av månaden efter arbetsoförmågans inträde när
personen blir arbetsoförmögen medan han eller hon får arbetslöshetspension enligt 2 § i lagen om
införande av folkpensionslagen.
Till personer som fyllt 63 år
Försäkrade som fyllt 63 år kan beviljas sjukpension enligt folkpensionslagen från ingången
av månaden efter den då arbetsoförmågan inträdde, men tidigast från samma tidpunkt som
ålderspension enligt arbetspensionslagarna (FPL 15 § 4 mom.).
1.4.2.1.4. Retroaktiv sjukpension enligt FPL och
sjukdagpenning
Sjukpension enligt FPL 12 § 1 och 2 mom. som beviljats för samma tid som sjukdagpenning dras
av från sjukdagpenningen.
Folkpension som beviljas retroaktivt för samma tid som sjukdagpenning indrivs genom regress
med betalningsyrkande upp till beloppet av den betalda sjukdagpenningen. Indrivningen genom
regress gäller också situationer där sjukdagpenningen betalas till arbetsgivaren. Barnförhöjning till
folkpensionen drivs inte in genom regress. (FPL 568/2007 70 §)
Sjukpension som har beviljats enligt FPL 12 § 4 mom. på grundval av blindhet och rörelsehinder
dras inte av från sjukdagpenningen.
47
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.4.3. Sjukpensionärs rätt till sjukdagpenning
Om den försäkrade har fått sjukdagpenning för maximitiden och därefter börjar få full sjukpension,
har han eller hon i regel inte rätt till dagpenning.
Den som får sjukpension enligt FPL 12 § 1 och 2 mom. eller full invalidpension enligt
arbetspensionslagarna kan emellertid ha rätt till sjukdagpenning i fall personen är under 68 år och
blir arbetsoförmögen för det arbete som han eller hon utförde under tiden i pension omedelbart
före arbetsoförmågans inträde (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 3 mom.).
Den försäkrade kan få sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom först sedan han eller hon
faktiskt har arbetat utan avbrott i 12 månader under pensionstiden. Arbetet kan vara detsamma
som den försäkrade arbetade med innan pensioneringen eller ett annat arbete. Arbetsoförmågan
bedöms i förhållande till det arbete som den försäkrade senast utfört under pensionstiden. Tiden i
arbete under pensionstiden jämställs med arbetsförhetstid (SFL 1224/2004 8 kap. 9 § 3 mom.).
Som den försäkrades sedvanliga arbete betraktas det arbete som han eller hon utfört under tiden
i pension. För att dagpenning ska kunna beviljas förutsätts att den försäkrade faktiskt har arbetat
under tiden i pension omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Om anställningen upphört innan
arbetsoförmågan inträder kan den försäkrade inte anses ha blivit arbetsoförmögen för det arbete
han eller hon utfört. I sådana fall är det fråga om annat insjuknande.
Dagpenning kan beviljas så länge som den försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på
det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dock högst för 300 vardagar. Dagpenningsbeloppet
beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande i tillämpliga
delar av bestämmelserna i SFL 11 kap. Till exempel bestämmelserna om byte av yrke eller
bestämmelserna i SFL 11 kap. 4 § 5 mom. tillämpas inte vid beräkningen av pensionstagarens
arbetsinkomster. Sjukpensionen dras inte av från dagpenningen.
En person som har sjukpension enligt FPL 12 § 4 mom. på grundval av blindhet eller rörelsehinder
har rätt till sjukdagpenning som vanligt. Sjukpensionen inverkar inte i dessa fall på rätten till
sjukdagpenning.
Vilande sjukpension
Sjukpension enligt FPL och invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan lämnas vilande
på grundval av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (738/2009).
Bestämmelserna gäller full invalidpension och delinvalidpension enligt arbetspensionslagarna.
Tills vidare beviljad sjukpension samt rehabiliteringsstöd för viss tid kan lämnas vilande. Lagen är
temporär och gäller till och med 31.12.2016.
När en pension lämnas vilande betyder det att utbetalningen av pensionen avbryts om den
som får sjukpension enligt folkpensionslagen eller invalidpension enligt arbetspensionslagarna
har inkomster på över 743,84 euro per månad av arbete (år 2016). Vad gäller arbetspensioner
kan inkomstgränsen även vara högre än 743,84 euro. Om den som får full invalidpension har
arbetsinkomster som överstiger 40 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten innan
invalidpensionen började eller den som får delinvalidpension har arbetsinkomster som överstiger
60 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten innan invalidpensionen började lämnas
pensionen vilande. Pensionen lämnas vilande på basis av ett meddelande från pensionstagaren
eller på pensionsanstaltens initiativ. Den tid som pensionen är avbruten är också tid i pension.
48
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Bestämmelserna om att lämna pensionen vilande gäller inte personer som får pension enligt FPL
12 § 4 mom. på grundval av permanent blindhet eller rörelsehinder. De kan ha förvärvsinkomster
vid sidan av pensionen utan begränsningar.
Sjukpensionen kan lämnas vilande för en period på minst tre månader och högst två år. Om
pensionen har varit vilande måste den först vara under utbetalning i minst en månad innan den på
nytt kan lämnas vilande.
Utbetalningen av sjukpensionen börjar på nytt på basis av pensionstagarens meddelande när han
eller hon slutar arbeta eller när arbetsinkomsten understiger inkomstgränsen. En pension som
lämnats vilande för en viss tid börjar betalas ut på nytt när tiden gått ut.
Det finns inga särskilda bestämmelser om hur en pension som lämnats vilande förhåller sig till
sjukdagpenning. I motiveringarna till lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete
(RP 72/2009) konstateras att den som får delinvalidpension eller full invalidpension kan ha rätt till
sjukdagpenning om han eller hon arbetar vid sidan av pensionen eller medan pensionen är vilande
och blir arbetsoförmögen för detta arbete. När pensionen är vilande är det således meningen
att samma bestämmelser ska tillämpas på den försäkrades rätt till sjukdagpenning som när den
försäkrade arbetar samtidigt som han eller hon får invalidpension. Rätt till sjukdagpenning på
grundval av samma sjukdom uppkommer om personen arbetat oavbrutet i 12 månader under
tiden i pension eller medan pensionen varit vilande. Om det är fråga om en ny sjukdom kan rätt
till dagpenning uppkomma redan tidigare. Om invalidpensionen börjar betalas ut på nytt, påverkar
detta inte rätten till sjukdagpenning. Rätten till sjukdagpenning bedöms i förhållande till det arbete
som den försäkrade utför under tiden i pension eller medan pensionen är vilande.
1.4.4. Rehabiliteringsförmåner
Den försäkrade har inte rätt till sjukdagpenning för samma tid som han eller hon får
• FPA-rehabiliteringspenning
• enligt arbetspensionslagarna beviljad rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning
eller rehabiliteringsunderstöd enligt prövning
• ersättning för inkomstbortfall enligt bestämmelserna om rehabilitering i lagen om
olycksfallsförsäkring och trafikförsäkringslagen, militärskadelagen eller militärolycksfallslagen.
1.4.4.1. FPA-rehabiliteringspenning
Rätt till sjukdagpenning föreligger inte för den tid under vilken den försäkrade får
rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och
rehabiliteringspenningförmåner (FRPL 566/2005).
Ansökan om rehabiliteringspenning hindrar inte utbetalning av dagpenning. Om den försäkrade
har både rehabiliteringspennings- och dagpenningsansökan anhängiga samtidigt ska rätten till
rehabiliteringspenning redas ut först.
Om en försäkrad blir arbetsoförmögen under pågående rehabilitering kan sjukdagpenningen
betalas först då utbetalningen av rehabiliteringspenningen upphör. Om sjukdagpenning beviljas
retroaktivt för samma tid som rehabiliteringspenning drivs den retroaktiva sjukdagpenningen in
genom regress av FPA upp till beloppet av den rehabiliteringspenning som betalats ut med för
stort belopp (FRPL 566/2005 39 § 2 mom.).
Rehabiliteringspenning som betalats till arbetsgivaren kan inte återkrävas genom regress från
sjukdagpenningen, utan ärendet behandlas som ett normalt återkrav.
49
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Om den försäkrade retroaktivt beviljas rehabiliteringspenning för samma tid som sjukdagpenning,
upphör rätten till sjukdagpenning räknat från det att rätten till rehabiliteringspenning börjar.
Om rehabiliteringspenning har beviljats retroaktivt för samma tid som sjukdagpenning drivs den
retroaktiva rehabiliteringspenningen in som regresskvittning till FPA upp till beloppet av den
sjukdagpenning som betalats ut med för stort belopp (FRPL 566/2005 39 § 2 mom.).
Sjukdagpenning som betalats till arbetsgivaren kan inte drivas in som regress från
rehabiliteringspenningen, utan indrivningen ska genomföras som ett normalt återkrav.
Läs mer i de tekniska anvisningar under Kelan kuntoutusraha.
Sjukdagpenning för kortvarig rehabilitering
Om den försäkrade under en sjukdagpenningsperiod deltagit i kortvarig rehabilitering som pågått
högst en vecka, kan sjukdagpenning betalas för denna tid. Sådan kortvarig rehabilitering kan vara
t.ex. en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning till vilken FPA har skickat den försäkrade.
Om den försäkrade redan har sökt rehabiliteringspenning för den kortvariga rehabiliteringstiden
kan han eller hon återta sin ansökan, och sjukdagpenning kan betalas för rehabiliteringstiden.
1.4.4.2. Rehabiliteringspenning enligt
arbetspensionslagarna
Den försäkrade har inte rätt till sjukdagpenning för den tid då han eller hon får
• rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna
• partiell rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna eller
• rehabiliteringsunderstöd enligt prövning enligt arbetspensionslagarna.
Ansökan om rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna hindrar inte utbetalning av
dagpenning. Dagpenning kan betalas fram till dess att rehabiliteringspenningen beviljats.
Om den försäkrade retroaktivt beviljas rehabiliteringspenning för samma tid som dagpenning,
upphör rätten till sjukdagpenning räknat från det att rätten till rehabiliteringspenning börjat.
Rehabiliteringspenning som utbetalats retroaktivt drivs in genom regress av pensionsanstalten upp
till beloppet av den överbetalda sjukdagpenningen (SFL 1224/2004 12 kap. 5 § 2 mom.).
Läs mer i de tekniska anvisningarna under Työeläkelaitoksen kuntoutusraha.
1.4.4.3. Ersättning för inkomstbortfall under
rehabiliteringstiden
Den försäkrade har inte rätt till sjukdagpenning för den tid han eller hon får ersättning för
inkomstbortfall under rehabiliteringstiden med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i
50
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
•
•
•
•
•
lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar
lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar
trafikförsäkringslagen
lagen om skada, ådragen i militärtjänst eller
lagen om olycksfall i militärtjänst
Enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL 459/2015) och enligt lagen
om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (LOlyL 873/2015) betalas
rehabiliteringspenning för period med yrkesinriktad rehabilitering. Rehabiliteringspenningen är i
ett år från skadedagen lika stor som dagpenning med fullt belopp och därefter lika stor som full
olycksfallspension.
Rehabiliteringspenning kan betalas i högst 6 månader efter avslutad yrkesinriktad utbildning om
klienten inte direkt efter avslutad utbildning lyckas få arbete eller om inkomstnivån blir betydligt
lägre än inkomstnivån i förhållande till utbildningen. Beloppet av rehabiliteringspenningen är en del
av det fulla dagpenningbeloppet eller den fulla olycksfallspensionen, som proportionellt motsvarar
de minskade arbetsinkomsterna.
I skadefall som skett före 1.1.2016 betalas ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden i
form av dagpenning, olycksfallspension eller livränta enligt lagen om olycksfallsförsäkring.
Bestämmelser om ersättning för rehabilitering som behövs på grund av trafikskada finns i lagen
om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991).
Om den försäkrade har fått ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden och efter
att den upphört söker sjukdagpenning, inberäknas inte tiden med inkomstbortfallsersättning i
utbetalningstiden av sjukdagpenningen eftersom man anser att den försäkrade varit arbetsför den
tid han eller hon deltagit i rehabiliteringen.
Om den försäkrade retroaktivt beviljas ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden för
samma tid som dagpenning har betalats, ska du dra in dagpenningen räknat från det att rätten till
ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden började.
Läs mer i de tekniska anvisningarna under Vakuutuslaitoksen kuntoutusraha.
1.4.5. Ålderspension och förtida ålderspension
En försäkrad är inte berättigad till sjukdagpenning om han eller hon har:
• ålderspension enligt folkpensionslagen eller arbetspensionslagarna
• förtida ålderspension (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 1 mom. 4 punkten)
• anpassningspension eller anpassningsbidrag till riksdagsledamot
Dagpenning beviljas högst till slutet av kalendermånaden före den då den försäkrade börjar
få ålderspension, förtida ålderspension, anpassningspension eller anpassningsbidrag för
riksdagsledamöter.
Om den försäkrade retroaktivt beviljas ålderspension enligt arbetspensionslagarna för samma
tid som sjukdagpenning betalats, har FPA rätt att av pensionsanstalten driva in den retroaktiva
pensionen upp till beloppet av den betalda sjukdagpenningen (SFL 1224/2004 12 kap. 5 § 1
mom.).
51
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Om den försäkrade beviljas ålderspension enligt FPL för samma tid som sjukdagpenning betalats,
indrivs den retroaktiva pensionen till FPA till den del som den motsvarar sjukdagpenningen (FPL
568/2007 70 §).
Förtida ålderspension slopas från arbetspensionssystemet från och med 1.1.2013. Enligt lagens
övergångsbestämmelser tillämpas ändringen på personer födda 1952 eller senare. Personer
födda före 1952 har fortfarande rätt till förtida ålderspension. Folkpensionen kan tas ut som förtida
pension tidigast vid 63 års ålder. Personer födda före 1952 har emellertid rätt till förtida folkpension
vid 62 års ålder.
Om en försäkrad under 68 år som får pension arbetar efter pensioneringen och blir
arbetsoförmögen för det arbete som han eller hon under pensionstiden utfört omedelbart före
arbetsoförmågans inträde har den försäkrade rätt till sjukdagpenning (SFL 1224/2004 8 kap. 6 §
3 mom.). Som den försäkrades sedvanliga arbete betraktas det arbete som han eller hon utfört
under tiden i pension. För att dagpenning ska kunna beviljas förutsätts att den försäkrade faktiskt
har arbetat under tiden i pension omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Om anställningen
upphört innan arbetsoförmågan inträder kan den försäkrade inte anses ha blivit arbetsoförmögen
för det arbete han eller hon utfört. I sådana fall är det fråga om annat insjuknande.
Dagpenning kan beviljas så länge som den försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på
det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dock högst för 300 vardagar. Dagpenningsbeloppet
beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande i tillämpliga
delar av bestämmelserna i SFL 11 kap. Till exempel bestämmelserna om byte av yrke eller
bestämmelserna i SFL 11 kap. 4 § 5 mom. tillämpas inte vid beräkningen av pensionstagarens
arbetsinkomster. Ersättningar enligt andra lagar som betalats för samma tid som
sjukdagpenningen på grundval av samma arbetsoförmåga dras av från dagpenningen.
1.4.6. Arbetslöshetspension
Försäkrade som får arbetslöshetspension enligt folkpensionslagen eller enligt
arbetspensionslagarna har inte rätt till partiell sjukdagpenning (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 1 mom.
5 punkten). Dagpenning betalas högst till slutet av kalendermånaden före den då den försäkrade
börjar få arbetslöshetspension.
Om den försäkrade beviljas arbetslöshetspension enligt FPL för samma tid som sjukdagpenning
betalats, indrivs den retroaktiva pensionen till FPA till den del som den motsvarar
sjukdagpenningen (FPL 568/2007 70 §).
I fråga om retroaktiv arbetslöshetspension enligt arbetspensionslagarna finns ingen
regressbestämmelse, och därför tillämpas det normala återkravsförfarandet på eventuella
överbetalningar.
Arbetslöshetspensioner beviljas inte längre. De sista arbetslöshetspensionerna kunde beviljas
personer födda före 1949 år 2011. Arbetslöshetspensioner betalas ut tills de ändras till
ålderspensioner när pensionstagaren fyller 63 år eller i vissa undantagsfall 65 år.
Om en försäkrad under 68 år som får pension arbetar efter pensioneringen och blir
arbetsoförmögen för det arbete som han eller hon under pensionstiden utfört omedelbart före
arbetsoförmågans inträde har den försäkrade rätt till sjukdagpenning (SFL 1224/2004 8 kap. 6 §
3 mom.). Som den försäkrades sedvanliga arbete betraktas det arbete som han eller hon utfört
under tiden i pension. För att dagpenning ska kunna beviljas förutsätts att den försäkrade faktiskt
har arbetat under tiden i pension omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Om anställningen
upphört innan arbetsoförmågan inträder kan den försäkrade inte anses ha blivit arbetsoförmögen
för det arbete han eller hon utfört. I sådana fall är det fråga om annat insjuknande.
52
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Dagpenning kan beviljas så länge som den försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på
det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dock högst för 300 vardagar. Dagpenningsbeloppet
beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande i tillämpliga
delar av bestämmelserna i SFL 11 kap. Till exempel bestämmelserna om byte av
yrke eller bestämmelserna i SFL 11 kap. 4 § 5 mom. tillämpas inte vid beräkningen av
pensionstagarens arbetsinkomster. Ersättningar enligt andra lagar som betalats för samma tid som
sjukdagpenningen på grundval av samma arbetsoförmåga dras av från dagpenningen.
1.4.7. Deltidspension
Deltidspension upphör
Deltidspension blir sjukpension
Deltidspension
blir ålderspension
Den försäkrade har inte rätt till sjukdagpenning om han eller hon får deltidspension enligt
arbetspensionslagarna (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 1 mom. 6 punkten).
Arbetstagare och företagare i åldern 61–67 år som övergått till deltidsarbete har rätt till
deltidspension. Åldersgränsen 61 år tillämpas på arbetstagare och företagare födda 1954 eller
senare. Personer födda före 1954 har rätt att få deltidspension vid 60 års ålder och personer födda
före 1953 kan få deltidspension vid 58 års ålder.
Övergången till deltidsarbete förutsätter att arbetstiden förkortas och inkomsterna minskar.
Lönen ska sjunka till 35–70 procent av lönen för heltidsarbetet. Utbetalningen av deltidspension
förutsätter att deltidsarbetet fortgår som förut. Deltidspensionen upphör om villkoren för beviljande
av pensionen inte längre uppfylls. Detta kan ske t.ex. om inkomsterna överstiger maximigränsen
eller om en permittering fortgår längre än sex veckor.
I fråga om retroaktiv deltidspension enligt arbetspensionslagarna finns ingen regressbestämmelse,
och därför tillämpas det normala återkravsförfarandet på eventuella överbetalningar.
Om en försäkrad som har deltidspension arbetar efter pensioneringen och blir arbetsoförmögen
för det arbete som han eller hon under pensionstiden utfört omedelbart före arbetsoförmågans
inträde har den försäkrade rätt till sjukdagpenning (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 3 mom.). Som den
försäkrades sedvanliga arbete betraktas det arbete som han eller hon utfört under tiden i pension.
För att dagpenning ska kunna beviljas förutsätts att den försäkrade faktiskt har arbetat under tiden
i pension omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Dagpenning kan beviljas så länge som den
försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dock
högst för 300 vardagar.
Dagpenningsbeloppet beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande
i tillämpliga delar av bestämmelserna i SFL 11 kap. Övergång till deltidspension jämställs med
byte av yrke. De arbetsinkomster som tas till grund för dagpenningen kan beräknas som en
årsinkomst om det finns inkomster endast för en del av sexmånadersperioden.
Ersättningar enligt annan lag som betalas för samma tid och på grundval av samma
arbetsoförmåga som sjukdagpenningen dras av från dagpenningen (SFL 1224/2004 12 kap. 2 §).
Deltidspension upphör
Om deltidspensionen upphör ska sjukdagpenningen justeras.
53
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Deltidspension blir sjukpension
Om en person som får deltidspension har beviljats sjukdagpenning och personen söker
sjukpension fastställs dagpenningens primärtid i regel på normalt sätt. Sjukpensionen börjar
i sådana fall när primärtiden upphört. Om utbetalningen av sjukdagpenningen ännu fortsätter
efter primärtiden ska dagpenningen justeras från den tidpunkt när sjukpensionen börjar så att
man från dagpenningen drar av skillnaden mellan den fulla sjukpensionen och deltidspensionen.
Arbetspensionsanstalten betalar som regress till FPA skillnaden mellan den fulla sjukpensionen
och deltidspensionen för pensionens retroaktiva tid till den del som den motsvarar dagpenningen.
Om sjukpensionen beviljas utan tillämpning av primärtid, betalar pensionsanstalten till
pensionstagaren den retroaktiva höjning av pensionen till följd av sjukpensionen som överstiger
sjukdagpenningen. Meddela arbetspensionsanstalten beloppet av den sjukdagpenning som
betalats för pensionens retroaktiva tid (kundbrev PRV03). Om utbetalningen av dagpenningen
fortsätter ännu efter att den regelbundna utbetalningen av sjukpensionen har börjat ska
dagpenningen justeras så att man från dagpenningen drar av skillnaden mellan sjukpensionen och
deltidspensionen från den tidpunkt då den regelbundna utbetalningen av sjukpensionen börjar.
Deltidspension blir ålderspension
Om en person som får deltidspension beviljas ålderspension under sjukdagpenningsperioden ska
dagpenningen dras in från den tidpunkt då ålderspensionen beviljas. FPA har regressrätt för den
retroaktiva tiden till den höjning av pensionen som betalas som skillnaden mellan ålderspensionen
och deltidspensionen.
Läs mer i de tekniska anvisningarna under Vanhuuseläke-, varhennettu vanhuuseläke, osaaikaeläke (Ratkaisutyö > Sairauspäiväraha > Tekninen ohje > Valmistelu > Muiden etuuksien
vaikutus ja yhteensovitus > Vanhuuseläke-, varhennettu vanhuuseläke, osa-aikaeläke).
1.4.8. Garantipension
Garantipension enligt lagen om garantipension (703/2010) betalas som tillägg till andra
pensioner eller ersättningar. Dessutom betalas garantipension till invandrare som fyllt 65 år och
arbetsoförmögna invandrare som fyllt 16 år.
Garantipensionen är en pension som utgör hinder för beviljande av sjukdagpenning (SVL
1224/2004 8 kap. 6 § 1 mom. 6 punkten) om den beviljas eller har beviljats som ett tillägg till
•
•
•
•
ålderspension
förtida ålderspension eller
arbetslöshetspension eller
till invandrare som har fyllt 65 år.
Garantipensionen är en pension som dras av från sjukdagpenningen i det fall att denna pension
beviljas eller har beviljats som ett tillägg till
•
•
•
•
•
sjukpension enligt FPL
full invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller
inkomstbortfallsersättning på grund av full arbetsoförmåga enligt någon annan lag, eller
som beviljats till invandrade på grund av arbetsoförmåga eller
som beviljats som tillägg till en generationsväxlingspension.
Om den försäkrade beviljas garantipension för samma tid som sjukdagpenning betalats, indrivs
den retroaktiva garantipensionen till FPA till den del som den motsvarar sjukdagpenningen (19 § i
lagen om garantipension 703/2010).
54
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Om en försäkrad under 68 år som får garantipension arbetar efter pensioneringen och blir
arbetsoförmögen för det arbete som han eller hon under pensionstiden utfört omedelbart före
arbetsoförmågans inträde har den försäkrade rätt till sjukdagpenning (SFL 1224/2004 8 kap. 6 §
3 mom.). Som den försäkrades sedvanliga arbete betraktas det arbete som han eller hon utfört
under tiden i pension. För att dagpenning ska kunna beviljas förutsätts att den försäkrade faktiskt
har arbetat under tiden i pension omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Om anställningen
upphört innan arbetsoförmågan inträder kan den försäkrade inte anses ha blivit arbetsoförmögen
för det arbete han eller hon utfört. I sådana fall är det fråga om annat insjuknande.
Dagpenning kan beviljas så länge som den försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på
det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dock högst för 300 vardagar. Dagpenningsbeloppet
beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande i tillämpliga
delar av bestämmelserna i SFL 11 kap. Till exempel bestämmelserna om byte av
yrke eller bestämmelserna i SFL 11 kap. 4 § 5 mom. tillämpas inte vid beräkningen av
pensionstagarens arbetsinkomster. Ersättningar enligt andra lagar som betalats för samma tid som
sjukdagpenningen på grundval av samma arbetsoförmåga dras av från dagpenningen.
Läs mer i de tekniska anvisningarna under Takuueläke (Ratkaisutyö > Sairauspäiväraha >
Tekninen ohje > Valmistelu > Muiden etuuksien vaikutus ja yhteensovitus > Takuueläke).
1.4.9. Föräldradagpenningar
Föräldradagpenningarna enligt sjukförsäkringslagen är
•
•
•
•
•
moderskapspenning
faderskapspenning
föräldrapenning
särskild moderskapspenning
partiell föräldrapenning
Den försäkrade betalas endast en dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringslagen åt gången (SFL
1224/2004 12 kap. 1 §). Den försäkrade får alltså inte föräldradagpenning och sjukdagpenning
för samma tid fastän han eller hon kan ha rätt till båda. Läs mer om förhållandet mellan
föräldradagpenning och sjukdagpenning i förmånsanvisningen för föräldradagpenning under
Sjukdagpenning.
Vid beräkningen av sjukdagpenningens maximitid beaktas de dagar för vilka dagpenning inte har
betalats på grund av att den försäkrade fått föräldradagpenning för samma tid (SFL 1224/2004 8
kap. 8 § 3 mom.).
Den försäkrade kan ansöka om tidigarelagd moderskapspenning för 31–50 vardagar före den
beräknade tidpunkten för nedkomsten. Du kan läsa mer om förhållandet mellan sjukdagpenning
och föräldradagpenning i processbeskrivningen för föräldrapenningen, Sairauspäivärahan ja
vanhempainpäivärahan prosessi.
Om den försäkrades moderskapspenning har börjat tidigare än 30 vardagar före den beräknade
tidpunkten för nedkomsten har hon inte rätt till sjukdagpenning för den tidigarelagda tiden (SFL
1224/2004 8 kap. 6 § 2 mom.).
1.4.10. Partiell sjukdagpenning
Den försäkrade betalas endast en förmån enligt sjukförsäkringslagen åt gången (SFL 1224/2004
12 kap. 1 §). På basis av arbetsoförmåga betalas antingen sjukdagpenning eller partiell
sjukdagpenning.
55
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Om en mottagare av sjukdagpenning söker partiell sjukdagpenning under
sjukdagpenningsperioden och villkoren för beviljande av partiell sjukdagpenning uppfylls, upphör
betalningen av sjukdagpenningen från samma tidpunkt från vilken partiell sjukdagpenning beviljas.
Om mottagaren av partiell sjukdagpenning insjuknar under perioden av partiell sjukdagpenning
och inte kan fortsätta i deltidsarbetet, upphör betalningen av den partiella sjukdagpenningen och
den försäkrade beviljas sjukdagpenning om villkoren för beviljande av sjukdagpenning i övrigt
uppfylls.
Om deltidsarbetet avbryts i förtid och sjukdomen fortgår ska de nödvändiga uppgifterna begäras
hos den försäkrade eller arbetsgivaren så att sjukdagpenning kan beviljas för den tid som
motsvarar den återstående tiden med partiell sjukdagpenning. Sjukdagpenning kan beviljas för
denna tid på basis av ett B-utlåtande som visats upp för partiell sjukdagpenning. Begär vid behov
en kopia av patientjournalen av hälso- och sjukvårdsenheten eller av den försäkrade om den
försäkrade har anlitat läkare i samband med avbrytandet av deltidsarbetet.
Om du avslår ansökan om partiell sjukdagpenning ska du reda ut om den försäkrade har rätt till
sjukdagpenning. Rätten till sjukdagpenning ska utredas även om partiell sjukdagpenning endast
beviljas för en del av ansökningstiden. Kontakta den försäkrade för utredning av situationen.
Läs mer i förmånsanvisningen för partiell sjukdagpenning under Ändring av avtalet om
deltidsarbete och avbrott i deltidsarbetet
1.4.11. Studiepenning
Den som får sjukdagpenning beviljas inte studiestöd enligt lagen om studiestöd (6 § 1 mom. i
lagen om studiestöd 65/1994). Om den försäkrade får studiepenning dras studiepenningen av från
den sjukdagpenning som den försäkrade får för samma tid (SFL 1224/2004 12 kap. 11 §).
En studerande som har studiestöd och blir sjuk kan ansöka om sjukdagpenning och fortsätta
att lyfta studiestöd tills sjukdagpenning beviljas. Om sjukdagpenning beviljas för samma tid
som studiestöd betalats för, dras studiepenningen av från sjukdagpenningen för sådana
kalendermånader för vilka rätten till studiestöd kvarstår. Rätten till studiestöd kvarstår om antalet
kalenderdagar för vilka sjukdagpenning beviljas i en eller flera perioder uppgår till högst 17 dagar. I
antalet kalenderdagar medräknas även söndagar och söckenhelger. Någon självrisktid åläggs inte.
Studiestödet dras in för sådana kalendermånader under vilka sjukdagpenning beviljas för minst 18
dagar. Läs mer om indragning och återkrav av studiestödet i förmånsanvisningen för studiestöd
under Sjukdagpenning.
Eftersom studiestödet betalas ut per månad och sjukdagpenningen per dag, omvandlas
studiepenningen vid samordningen till en dagsbaserad förmån och en månad anses då innehålla
25 dagar. Om t.ex. studiepenningen är 301,89 euro/mån. blir den 1/25 per dag, dvs. 12,08 euro.
När sjukdagpenningen upphör måste den studerande på nytt ansöka om studiestöd. Rätt till
studiestöd uppkommer från början av den kalendermånad i vilken det första gången ingår 18
studiedagar. Om studiepenning beviljas för den tid som sjukdagpenning betalats för, ska beslutet
om dagpenning rättas och studiepenningen dras av från sjukdagpenningen.
Om den studerande arbetar och arbetsgivaren betalar lön under sjuktiden har arbetsgivaren rätt
till sjukdagpenningen till den del som gäller den lön för sjukdomstid som arbetsgivaren betalat.
Beloppet av den dagpenning som ska betalas till arbetsgivaren kan vara mindre än normalt på
grund av att studiepenningen dras av från dagpenningen om förmånerna betalas för samma tid.
Ett villkor för att sjukdagpenning ska beviljas en studerande som arbetar är att han eller hon ska
56
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
vara helt och hållet frånvarande från sitt sidoarbete. Om ansökan om sjukdagpenning kommer
från arbetsgivaren ska du per telefon eller per brev (PRL21) fråga om den studerande har varit
förmögen att studera.
• Om den studerande meddelar att han eller hon studerar normalt ska du avslå ansökan om
dagpenning på grund av att den studerande är arbetsför.
• Om den studerande meddelar att han eller hon inte kan studera ska du bevilja
sjukdagpenning förutsatt att villkoren för beviljande i övrigt uppfylls. Dra av den studiepenning
som betalats för samma tid från sjukdagpenningen. Om den studerande får sjukdagpenning
för en period på minst 18 dagar under en kalendermånad dras studiepenningen in från början
av månaden i fråga.
Den studerande kan efter 1.1.2015 studera i liten skala under sjukdagpenningperioden. Den
studerande är skyldig att anmäla om han eller hon studerar mer än i liten skala. Ett riktgivande
mått på studier i liten skala kan t.ex. vara
• Högskolestudier:
– 24 studiepoäng per läsår
– 12 studiepoäng per termin
– 3 studiepoäng per månad
• Yrkesinriktade studier:
– 24 studiepoäng eller 16 studieveckor per läsår
– 12 studiepoäng eller 8 studieveckor per termin
– 3 studiepoäng eller 2 studieveckor per månad
– Om studiernas omfattning inte har angetts som studiepoäng eller studieveckor är gränsen
högst 10 veckotimmar deltagande i undervisning.
• Gymnasiestudier:
– 10 gymnasiekurser per läsår
– 5 kurser eller 1 studentexamensprov per termin
– 1 kurs per månad
Läs mera i de tekniska anvisningarna under Opintotuki.
1.4.12. Ersättning enligt annan lag
Från sjukdagpenningen avdras förmåner som med stöd av någon annan lag betalas för samma tid
och på grund av samma arbetsoförmåga (SFL 1224/2004 12 kap. 2 § 1 mom.).
Primära förmåner som baserar sig på lag och som dras av från sjukdagpenningen är
• dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfall i arbetet och om
yrkessjukdomar samt dagpenning, olycksfallspension och livränta enligt den tidigare lagen om
olycksfallsförsäkring
• dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet
och om yrkessjukdomar samt dagpenning och olycksfallspension enligt den tidigare lagen om
olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare
• dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har
uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete.
• olycksfallspension enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare
• dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfall i militärtjänst
• livränta enligt militärskadelagen
• ersättning för inkomstbortfall och sjukpension enligt trafikförsäkringslagen.
57
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Invalidpensioner enligt arbetspensionslagarna och sjukpension enligt folkpensionslagen är också
förmåner som baserar sig på annan lag som kan beviljas för samma tid och på grundval av
samma arbetsoförmåga som sjukdagpenningen. Det finns emellertid särskilda anvisningar om
förhållandet mellan dessa pensioner och sjukdagpenningen.
Om den försäkrades arbetsoförmåga har börjat 1.1.2015 eller efter det avdras även den
dagpenning och olycksfallspension som grundar sig på den frivilliga försäkringen för arbetstid
för företagare och för lantbruksföretagare enligt lagarna om olycksfall i arbetet och om
yrkessjukdomar från sjukdagpenningen.
Ersättningar som grundar sig på skadeståndslagen dras inte av från sjukdagpenningen om den
försäkrades arbetsoförmåga har börjat 1.1.2015 eller senare.
Förmåner som baserar sig på frivilliga försäkringar för fritiden enligt lagstiftningen om olycksfall i
arbetet och om yrkessjukdomar dras inte av från sjukdagpenningen. Förmåner som baserar sig på
privata olycksfallsförsäkringar dras inte heller av från sjukdagpenningen.
Om försäkringsbolaget har avslagit en ansökan om förmån enligt annan lag eller en
fortsättningsansökan och den försäkrade ansöker om sjukdagpenning för samma tid, kan
du bevilja sjukdagpenningen om övriga villkor för att bevilja den uppfylls. Be vid behov om
ersättningsbeslutet och tillhörande läkarutlåtanden från försäkringsbolaget.
FPA får uppgifter om förmåner enligt annan lag både elektroniskt och i pappersform. Enheten för
gemensamma system sparar uppgifterna i FPA:s datasystem. Om det vid förmånshandläggningen
kommer fram att kunden får en förmån enligt en annan lag, men ersättningsuppgifterna
inte visas vid HEKY-förfrågan eller i OIWA, ska du skapa ett uppdragsarbete (Luo työ,
Toimeksianto) för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö) för att
utreda ersättningsuppgifterna i enlighet med anvisningen om OIWA-arbetsköer. Innan du skapar
uppdragsarbetet (Toimeksianto-työ) ska du kontrollera med den försäkrade vilket försäkringsbolag
som betalar ut förmånen och ange bolagets namn i uppdragsarbetets kommentarfält. Kontakta
dock försäkringsbolaget direkt om det inte alls finns någon dagpenning som betalas på grund av
olyckan i FPA:s databas och be att få ersättningsuppgifterna av försäkringsbolaget.
1.4.12.1. Om annan ersättning fördröjs
Om en ersättning som betalas med stöd av en annan lag fördröjs av en orsak som inte beror
på den försäkrade kan dagpenningen beviljas och betalas till fullt belopp för att trygga den
försäkrades försörjning. FPA har rätt att av den som betalar ut en förmån enligt en annan lag ta ut
den del av förmånen som motsvarar den utbetalda sjukdagpenningen. (SFL 1224/2004 12 kap. 2 §
2 mom.)
Om arbetsgivaren har sökt sjukdagpenning betalas den inte i dröjsmålssituationer ut till
arbetsgivaren. (SFL 1224/2004 12 kap. 2 § 3 mom.) Meddela i beslutet till arbetsgivaren att frågan
om utbetalning av dagpenningen till arbetsgivaren avgörs först när rätten till förmåner enligt någon
annan lag har utretts. Försäkra dig om att försäkringsbolagets ersättningsbeslut fås till FPA så att
du kan meddela arbetsgivaren ett slutgiltigt beslut om dagpenningen även om det inte återstår
någon dagpenning att betala ut.
Om den försäkrade redan har sökt ersättning enligt någon annan lag och det av ansökan
om sjukdagpenning framgår vid vilket försäkringsbolag ärendet är under behandling, ska du
fråga försäkringsbolaget i vilket skede behandlingen av ärendet är. Om ersättningen från
försäkringsbolaget dröjer ska du begära ett dröjsmålsintyg från försäkringsbolaget så att du kan
avgöra ansökan om sjukdagpenning.
Om den försäkrade ännu inte har ansökt om en förmån enligt någon annan lag men han eller
hon kan ha rätt till en sådan förmån ska du uppmana den försäkrade att ansöka om förmånen
58
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
och be honom eller henne att meddela FPA när behandlingen av ansökan påbörjats. Förutom
inkomstbortfall ersätts enligt andra lagar t.ex. sjukvårdskostnader eller betalas ersättning för sveda
och värk.
Om det är uppenbart att den försäkrade har rätt till en förmån enligt någon annan lag men han
eller hon inte söker förmånen ska du avslå ansökan om dagpenning.
Dagpenning på grundval av dröjsmålsintyg
Du kan bevilja dagpenning på grundval av ett dröjsmålsintyg för en tid av fortgående
arbetsoförmåga om dröjsmålsintyget har utfärdats utan slutdatum. Om intyget har utfärdats för
en viss tid ska du bevilja dagpenning för denna tidsperiod och be om ett nytt dröjsmålsintyg för
fortsättningen.
När dagpenning beviljas på grundval av dröjsmål sänds det automatiskt ett meddelande om
den beviljade dagpenningen till försäkringsbolaget i samband med beslutet. I beslutet till den
försäkrade uppges att dagpenning betalas på grund av att annan ersättning fördröjts och att FPA
har rätt att av den förmån enligt annan lag som beviljas senare för samma tid ta ut den del av
förmånen som motsvarar den utbetalda sjukdagpenningen.
När uppgiften om att annan ersättning beviljats inkommer till FPA ska du rätta
dagpenningsbeslutet. Försäkringsbolaget betalar på basis av indrivningsbrevet retroaktivt till FPA
den förmån som bolaget beviljat upp till beloppet av den sjukdagpenning som FPA betalat. Om
försäkringsbolaget betalar en förmån enligt en annan lag till den försäkrade trots dröjsmålsintyget
måste bolaget emellertid betala sjukdagpenningen till FPA.
Om rätten till sjukdagpenning fortgår ännu efter det att försäkringsbolaget har utfärdat ett
ersättningsbeslut, betalas sjukdagpenning endast till den del som den överstiger förmånen som
betalas enligt annan lag.
Läs mer i de tekniska anvisningarna under Vakuutuslaitoksen korvaus.
Ersättningar från utlandet
Förfarandet med dröjsmålsintyg tillämpas inte på ersättningar från utlandet. Dröjsmålsintyg
utfärdas endast när det är fråga om en förmån enligt annan lag i den finländska lagstiftningen.
Sjukdagpenning kan beviljas utan dröjsmålsintyg. Lägg till en anmärkning i beslutet om att
den försäkrade själv ska meddela FPA om han eller hon senare får ersättning från utlandet
för samma tid som sjukdagpenning beviljats. Ange också i meddelandet att FPA har rätt att av
sjukdagpenningen ta ut den del som motsvarar ersättningen från utlandet.
Enligt utländsk lagstiftning kan det också hända att den utländska institutionen drar av
sjukdagpenningen från Finland från den ersättning som den betalar. I sådana fall blir
sjukdagpenningen den försäkrades primära inkomstbortfallsersättning.
Vid utredning av en trafikolycka som inträffat utomlands kan du hänvisa den försäkrade till
Informationscentralen i Finland som är verksam i anslutning till Trafikförsäkringscentralen.
1.4.12.2. Avdrag för ersättning från dagpenningen
Om en förmån enligt annan lag har beviljats till fullt belopp från samma tidpunkt som
sjukdagpenningen, ska du dra av förmånens hela belopp från dagpenningen. Om en förmån enligt
59
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
någon annan lag senare ändras till partiell ersättning och sjukdagpenning fortsättningsvis betalas
ut, ska du dra av beloppet av den partiella ersättningen från dagpenningen.
Exempel
Den försäkrade har råkat ut för ett olycksfall i arbetet och får därför full dagpenning
(100 %) enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Enligt en senare
bedömning har arbetsförmågan sjunkit med 50 %, och det betyder att dagpenningen
minskar. Den försäkrade är fortfarande arbetsoförmögen på det sätt som avses i
sjukförsäkringslagen och har rätt till sjukdagpenning. Dra först av den fulla (100 %)
dagpenningen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och från
och med att dagpenningen blir mindre (50 %) ska du dra av det minskade beloppet.
Om den försäkrade fått en förmån enligt annan lag på grundval av partiell arbetsoförmåga, kan
förmånen senare höjas om skadan eller sjukdomen förvärras. Om sjukdagpenning beviljas för
samma tid ska du dra av den andel som motsvarar höjningen av förmånen från dagpenningen.
Om försäkringsbolaget avslår den försäkrades ansökan om höjning men den försäkrade ändå är
arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dras inte den partiella ersättning
som utbetalas av från sjukdagpenningen.
Exempel
Den försäkrade har råkat ut för ett olycksfall och den skada som han fick läks inte helt. Till
en början får han full (100 %) olycksfallspension, men senare minskas den och ändras till
en fortlöpande partiell olycksfallspension (45 %). Han fortsätter arbeta och är inte längre
arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen. Senare förvärras skadan eller
blir det aktuellt med operation. Den försäkrade beviljas full (100 %) olycksfallspension för en
månad. Den försäkrade beviljas också sjukdagpenning för samma tid. Från dagpenningen
avdras höjningen av olycksfallspensionen för en månad, dvs. skillnaden mellan den
fulla (100 %) olycksfallspensionen och den fortlöpande olycksfallspensionen (45 %).
1.4.12.3. Olycksfall i arbetet
Olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar ersätts enligt lagen om olycksfall i arbetet och om
yrkessjukdomar (OlyL 459/2015) för anställda arbetstagare och företagare. Lantbruksföretagarnas
och stipendiaternas rätt till ersättning grundar sig på lagen om lantbruksföretagares olycksfall i
arbetet och om yrkessjukdomar (LOlyL 873/2015). Bestämmelserna i lagen om olycksfall i arbetet
och om yrkessjukdomar tillämpas också på studerande vars rätt till ersättning fastställs i lagen
om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden
som är jämställbara med arbete (460/2015). Därtill fastställs för vissa specialgrupper, så som
familje- och närståendevårdare, om rätt till ersättning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om
yrkessjukdomar i de speciallagar som gäller dessa grupper.
Lagstiftningen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar reviderades 1.1.2016. I lagarna har
man slagit samman de bestämmelser som gäller ersättning för olycksfall i arbetet, yrkessjukdom
och rehabilitering till en helhet. De nya lagarna tillämpas på olycksfall och yrkessjukdomar som
uppkommer 1.1.2016 och därefter. Om olyckan skett eller yrkessjukdomen framkommit före detta
tillämpas bestämmelserna i den gamla lagen om olycksfallsförsäkring och yrkessjukdomslagen
(608/1948 och 1343/1988) eller lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare.
60
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Arbetstagare och därmed jämförbara personer
Arbetsgivaren är skyldig att försäkra anställda i arbetsavtalsförhållande eller offentligrättsligt
tjänsteförhållande för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdom. Också en familjemedlem som
bor i samma hushåll som arbetsgivaren omfattas av försäkringen om han eller hon arbetar i ett
anställningsförhållande. Tidigare omfattades familjemedlemmarna av den frivilliga försäkringen.
Förutom privata arbetsgivare är offentliga samfund, så som kommuner, samkommuner och
församlingar, skyldiga att försäkra sina anställda för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdom.
Staten är ändå inte försäkringsskyldig. Ersättning åt någon som råkat ut för ett olycksfall i arbetet
eller yrkessjukdom medan han eller hon är i arbete hos staten betalas av statens medel enligt
lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Statskontoret svarar för ersättningar för
olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar för statsanställda.
De försäkringsbolag som är berättigade till att bevilja försäkringar beviljar arbetsgivarna
försäkringar för ersättning av olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar och betalar utgående från
försäkringarna ersättning till arbetstagarna.
Arbetsgivaren är inte försäkringsskyldig om arbetsgivaren under kalenderåret betalat eller kommit
överens om att betala lön för utfört arbete till ett belopp på sammanlagt högst 1 200 euro. Även
om arbetsgivaren inte är försäkringsskyldig har arbetstagaren rätt till ersättning för olycksfall
i arbetet och för yrkessjukdomar. Ersättningsärendet handläggs och ersättningarna betalas
av Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK) som fungerar gentemot FPA på samma sätt som ett
försäkringsbolag och utfärdar dröjsmålsintyg vid behov.
Personer som jämställs med arbetstagare
Med en arbetstagare jämställs den som mot ersättning arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag
eller någon annan sammanslutning, fast han eller hon inte står i anställningsförhållande till
aktiebolaget eller sammanslutningen, om
1. den delägare som arbetar i ledande ställning i aktiebolaget ensam innehar högst 30 procent
av aktierna i bolaget eller tillsammans med sina familjemedlemmar högst 50 procent av
aktierna i bolaget av vilken hans eller hennes egen ägarandel är högst 30 procent eller
delägaren ensam innehar högst 30 procent av det röstetal som aktierna i bolaget medför
eller tillsammans med sina familjemedlemmar högst 50 procent av det röstetal som aktierna i
bolaget medför av vilket hans eller hennes eget röstetal är högst 30 procent, eller
2. den som arbetar i ledande ställning i en annan sammanslutning, ensam eller tillsammans med
sina familjemedlemmar har en sådan bestämmanderätt i sammanslutningen som motsvarar
högst den bestämmanderätt som avses i punkt 1.
Med ledande ställning avses verksamhet som verkställande direktör eller som styrelsemedlem
eller annan motsvarande ställning eller motsvarande faktisk bestämmanderätt i ett aktiebolag eller
i en annan sammanslutning. Vid bedömning av ägarandelen beaktas också indirekt ägande.
En bolagsman i ett öppet bolag eller en sådan delägare eller en bolagsman i någon annan
sammanslutning som personligen ansvarar för sammanslutningens förpliktelser och förbindelser
jämställs inte med en arbetstagare.
Med familjemedlem avses make och sambo och den som är släkt i rätt upp- eller nedstigande
led med en person som avses i 1 mom. och bor med denne i samma hushåll. Med sambo avses
en person som bor i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden med den som
arbetar i ledande ställning i företaget.
61
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Företagare
En FöPL-försäkrad företagare kan försäkra sig själv med en frivillig olycksfallsförsäkring för
arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar för olyckor som sker
i företagararbetet. Försäkringsskyddet är det samma som för arbetstagaren. Företagarens
olycksfallsförsäkring för arbetstiden upphör om FöPL-försäkringen upphör. Undantagsvis kan
företagare under 18 år och över 68 år teckna en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstiden även
om de inte omfattas av FöPL-försäkringen om bedriver företagsverksamhet.
Ersättningar för olycksfall som drabbar företagare under arbetstiden och som grundar sig på en
frivillig försäkring enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och tidigare enligt
lagen om olycksfallsförsäkring avdras från sjukdagpenningen om arbetsoförmågan har börjat
1.1.2015 eller senare.
Arbete som utförs utanför ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande enligt uppdrags- och
konsultavtal eller som frilans omfattas inte av obligatorisk försäkring för olycksfall i arbetet och
för yrkessjukdomar. Arbete som utförs enligt uppdrags- och konsultavtal eller som frilans kan
försäkras med en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstiden om personen har en FöPL-försäkring.
Arbete som utförs enligt uppdrags- och konsultavtal eller som frilans har man tidigare kunnat
försäkra med en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstiden enligt OFL 57 § 1 mom. även om
personen inte haft en FöPL-försäkring.
Lantbruksföretagare och stipendiater
Lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (LOlyL) omfattar skydd
för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar för lantbruksföretagare, fiskare, renskötare och för
LFöPL-försäkrade stipendiater inom vetenskapligt och konstnärligt arbete.
Lantbruksföretagare och stipendiater som är försäkrade enligt LFöPL omfattas av den lagstadgade
försäkringen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar på samma sätt som
anställda. Om lantbruksföretagaren inte omfattas av den obligatoriska försäkringen kan han eller
hon teckna en frivillig försäkring för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar för arbetstiden.
Olycksfallsförsäkringen upphör när arbetspensionsförsäkringen upphör. Den frivilliga försäkringen
upphör när den försäkrades arbete som lantbruksföretagare upphör.
Ersättningar för olycksfall som drabbar lantbruksföretagare under arbetstiden och som grundar
sig på en frivillig försäkring enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om
yrkessjukdomar och tidigare enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare avdras
från sjukdagpenningen om arbetsoförmågan har börjat 1.1.2015 eller senare.
Studerande
Ersättning för skada eller sjukdom som uppkommer i studierelaterade förhållanden som är
jämställbara med arbete regleras i en lag gällande detta (460/2015). Enligt denna lag betalas
ersättning för skadefall som inte ersätts enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar
och som har orsakat en skada eller sjukdom hos en person som deltagit i följande utbildning:
•
•
•
•
•
•
grundläggande yrkesutbildning
yrkesinriktad vuxenutbildning
yrkeshögskola
universitet
gymnasium
grundläggande utbildning med undantag för förskoleundervisningen, den förberedande
undervisning före den grundläggande utbildningen och årskurserna 1–6, dvs. främst
årskurserna 7–9.
62
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Ersättning betalas också för dem som studerar vid Polisyrkeshögskolan, Räddningsinstitutet
eller Brottspåföljdsområdets utbildningscentral samt för andra som deltar i utbildning som är
jämställbara med dessa.
Ersättningsgilla skadefall är sådana som har inträffat under förhållanden som är utmärkande
för studierna medan den studerande, i läroanstalten eller på något annat ställe som anvisats
av utbildnings- eller undervisningsanordnaren eller av läroanstaltens huvudman, i enlighet med
läroplanen eller examensgrunderna deltagit i sådan praktisk undervisning, sådan inlärning i
arbetet, sådan arbetspraktik eller en sådan fristående examen eller i sådan arbetslivsorientering i
samband med grundläggande utbildning som kan jämställas med arbete.
Ersättning betalas också för skadefall som inträffar då den studerande direkt från
läroanstalten eller bostaden färdas till eller från ett sådant ovan avsett, av utbildnings- eller
undervisningsanordnaren eller av läroanstaltens huvudman anvisat ställe utanför läroanstalten
där det ordnas arbetspraktik, inlärning i arbetet eller arbetslivsorientering eller avläggs fristående
examina.
En person som deltar i sådan arbetskraftsutbildning som avses i 5 kap. i lagen om offentlig
arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) jämställs med en arbetstagare i lagen om
olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar vad gäller omfattning av försäkringsskyddet. Utöver
arbetspraktiken omfattas också teoritimmarna som ingår i arbetskraftsutbildningen, övrig skoltid
och skolresorna av försäkringen.
Den som anordnar utbildningen eller undervisningen och den som upprätthåller läroanstalten
jämställs med den arbetsgivare som avses i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.
Specialgrupper
För familjevårdare, närståendevårdare, personer med funktionsnedsättning som deltar i
arbetsverksamhet och personer som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska man enligt
den lagstiftning som gäller verksamheten i fråga teckna en försäkring i fall av olycksfall i arbetet
och yrkessjukdomar så som fastställs i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.
På familjevårdare, närståendevårdare och personer som deltar i arbetsverksamhet tillämpas
det som fastställs om arbetstagare i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Den
kommun som ingått ett avtal om närstående- eller familjevård och den kommun som ordnar
arbetsverksamheten jämställs med den arbetsgivare som avses i lagen.
Bestämmelserna ingår i följande lagar:
•
•
•
•
•
familjevårdslagen 263/2015 20 §
lagen om stöd för närståendevård 937/2005 10 §
lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 189/2001 23 §
socialvårdslagen 710/1982, 3 kap. 27 e §
lagen om handikappförmåner 519/1977 71 § i
Personer som deltar i yrkesinriktad rehabilitering
Det försäkringsbolag som svarar för försäkringen i enlighet med lagen om olycksfall i arbetet
och om yrkessjukdomar ska försäkra den som deltar i yrkesinriktad rehabilitering för skadefall
som kan inträffa vid arbets- och utbildningsförsök, arbetsträning eller arbetspraktik som ingår i
rehabiliteringen.
Arbetspensionsanstalten är skyldig att försäkra den som deltar i yrkesinriktad rehabilitering enligt
lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar för skadefall som kan inträffa vid arbets- och
utbildningsförsök, arbetsträning eller arbetspraktik som ingår i rehabiliteringen.
63
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Förmåner som ska dras av
Förmåner som dras av från sjukdagpenningen är följande:
• dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfall i arbetet och om
yrkessjukdomar, enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar
och enligt lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under
studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete, som trädde i kraft 1.1.2016.
• dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring, enligt lagen om
lantbruksföretagares olycksfallsförsäkring och enligt lagen om ersättning för skada eller
sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med
arbete, som var i kraft fram till 31.12.2015.
• dagpenning och livränta (förutsatt att livräntan förutom grundräntan innefattar tilläggsränta)
som betalas på grundval av ett olycksfall som skett eller en yrkessjukdom som inträtt före
1.1.1982.
Dagpenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar betalas för högst ett år.
Den kan även betalas som partiell ersättning om arbetsförmågan är nedsatt och inkomsterna
minskat endast till en del. Arbetsförmågan ska ändå vara nedsatt med minst 10 procent.
Om arbetsoförmågan fortsätter ännu ett år efter olycksfallet betalas olycksfallspension.
Olycksfallspensionen kan även betalas som partiell pension om arbetsförmågan är nedsatt och
inkomsterna minskat endast till en del. Arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst 10 procent.
För personer i arbetsför ålder utgör full olycksfallspension 85 procent av årsarbetsinkomsten.
Om den skadade personen har rätt till ersättning från både arbetsolycksfalls- och
trafikförsäkringen, beviljas ersättningen i första hand från arbetsolycksfallsförsäkringen. I sådana
fall är det i regel fråga om en trafikskada i arbetet eller på vägen till eller från arbetet. Ersättning
betalas från trafikförsäkringen endast om ersättningen är större än ersättningen för olycksfall i
arbetet.
Läs mer om ersättningar för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar på
Olycksfallsförsäkringscentralens webbsida.
1.4.12.4. Trafikskada
Trafikförsäkringen ersätter personskador som till följd av att ett fordon används i trafik förorsakats
dem som befunnit sig i fordonet samt utomståendes person- och egendomsskador.
Följande inkomstbortfallsersättningar enligt trafikförsäkringslagen avdras på sjukdagpenningen
• ersättning för inkomstbortfall
• sjuk-/invalidpension
• inkomstbortfallsersättning som motsvarar arbetslöshetsdagpenningen när den försäkrade har
varit arbetslös innan trafikskadan inträffade.
Från dagpenningen avdras inte ersättning för sveda och värk, för bestående men och för fördröjda
inkomster. Från dagpenningen avdras inte heller ersättning som försäkringsbolaget betalar i form
av lön för en ersättare direkt till företaget istället för till den skadelidande. Om ersättningen för
ersättarens lön däremot betalas till företagaren själv, dras ersättningen av från dagpenningen.
64
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Läs mer om ersättning för inkomstbortfall vid trafikskada och om fastställande av ersättning på
Trafikskadenämndens webbsida.
Lägg märke till att den försäkrade inte alls har rätt till sjukdagpenning för den tid då han eller hon
får ersättning för inkomstbortfall enligt bestämmelserna om rehabilitering i trafikförsäkringslagen.
Enligt trafikförsäkringslagen ska fordonets ägare eller stadigvarande innehavare teckna en
trafikförsäkring för motorfordon som används i trafik.
Trafikförsäkring ska tecknas för följande slag av motorfordon:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
bilar
motorcyklar
mopeder
motorkälkar
terränghjulingar
traktorer
motordrivna arbetsmaskiner
påhängsvagnar och egentliga släpvagnar
husvagnar och
lätta släpvagnar.
Fordon som ägs av finska staten behöver inte trafikförsäkras. Statskontoret sköter dock
utredningen av skador som dessa fordon förorsakat och ersättningen av dessa skador enligt
trafikförsäkringslagen. Statskontoret sköter även skador förorsakade av följande övriga fordon som
befriats från försäkringsskyldigheten.
Försäkringsskyldighet föreligger inte om det är fråga om
• motordriven arbetsmaskin eller traktor vars högsta strukturella hastighet är högst 15 km/h,
förutsatt att fordonet inte måste registreras.
• skördetröska eller annan motordriven arbetsmaskin inom lantbruket avsedd för skördearbete
som befriats från registreringsskyldigheten.
• släpvagn, släpsläde eller bogserbar anordning som befriats från registreringsskyldigheten.
• motorförsett fordon som är avsett att framföras av barn och som till följd av sin struktur eller
utrustning inte kan registreras.
Enligt 2 § 4 punkten i trafikförsäkringslagen är ett motorfordon icke i trafik i den bemärkelse
trafikförsäkringslagen avser då det på ett för trafik avskilt område användes i tävlings-, träningseller experimentsyfte. Trafikförsäkringen är inte obligatorisk i sådana fall. Området ska emellertid
vara så effektivt avskilt från trafik att ingen annan trafik kan komma in på området, inte ens
fotgängare. I praktiken är till exempel motocrossbanor sällan avskilda områden i den bemärkelse
trafikförsäkringslagen avser ens under tävlingar, för att inte tala om träningar.
Användningen av motocrosscyklar och banmotorcyklar e.d. på områden som inte är tillräckligt väl
avskilda är användning av motorfordon i trafik i den bemärkelse som avses i trafikförsäkringslagen,
och därför måste en trafikförsäkring tecknas för dem. Fastän föraren har en olycksfallsförsäkring/
licensförsäkring eller tävlingsarrangören en ansvarsförsäkring ska en skada ersättas ur
trafikförsäkringen om den inträffat i en situation som avses i trafikförsäkringslagen. En skada
ersätts inte ur skadeförsäkringen om trafikförsäkring inte har tecknats.
Om ett oförsäkrat motorfordon är delaktigt i en trafikolycka ersätter Trafikförsäkringscentralen den
skada som utomstående åsamkats. Trafikförsäkringscentralen ersätter emellertid inte personskada
som åsamkats ett oförsäkrat fordons ägare eller innehavare och inte heller förarens personskada,
om föraren visste eller borde ha vetat att fordonet inte är försäkrat. I praktiken blir en myndig förare
alltid utan ersättning, eftersom han eller hon borde ha vetat att fordonet är oförsäkrat.
65
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Om man känner till att det är fråga om en trafikskada som åsamkats bilens ägare, innehavare
eller myndiga förare med ett oförsäkrat fordon behövs inte försäkringsbolagets dröjsmålsintyg när
ansökan om sjukdagpenning avgörs. Undantag är skador som orsakats av nämnda fordon som
ägs av staten eller av fordon som befriats från försäkringsskyldigheten. Om ärendet är oklart kan
man kontakta Trafikförsäkringscentralens telefontjänst.
Trafikförsäkringscentralen ersätter även skador som orsakats av ett okänt fordon och sköter
ersättningen för skador som orsakats i Finland av ett utländskt motorfordon.
Trafikförsäkringscentralen fungerar gentemot FPA på samma sätt som ett försäkringsbolag.
Trafikförsäkringscentralen ger vid behov ett dröjsmålsintyg.
Trafikförsäkringsersättning kan förvägras eller beloppet minskas om den försäkrade själv
har bidragit till olyckan t.ex. genom att framföra fordonet under påverkan av alkohol. Den
försäkrade har dock rätt till sjukdagpenning i sådana situationer. Om en del av skadan ersätts ur
trafikförsäkringen dras denna andel av från den sjukdagpenning som betalas ut.
Om en trafikolycka inträffar utomlands tillämpas i regel ifrågavarande lands lagstiftning på
skadeersättningen. Inom EES-länderna kan en finsk bilförare när han eller hon är skyldig till en
trafikolycka välja om han eller hon använder sitt eget fordons trafikförsäkring som även täcker
förarens och ägarens eventuella personskador. Trafikförsäkringscentralen ger råd vid utredningen
av skador som inträffat utomlands och ersättningsfrågor i samband med detta.
Läs mer om ersättning enligt trafikförsäkringslagen på Trafikförsäkringscentralens webbplats LVK .
Specialfall sjukdagpenning – trafikförsäkringslagen – 57 § i lagen om
olycksfallsförsäkring
Nedanstående anvisningar gäller fall då arbetsoförmågan har börjat före 1.1.2015.
En företagare kan teckna en frivillig försäkring för arbetsolycksfall enligt 57 § 1 mom. i lagen om
olycksfallsförsäkring för sig själv och sina familjemedlemmar som arbetar i företaget samt för
andra personer som inte omfattas av den obligatoriska olycksfallsförsäkringen. Om företagaren
eller någon annan som omfattas av en försäkring enligt OFL 57 § råkar ut för en trafikolycka
i arbetet eller på vägen till eller från arbetet är olycksfallsersättningen primär i förhållande till
ersättningen enligt trafikförsäkringslagen. I trafikförsäkringen jämställs en ersättning enligt
57 § 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring med lagstadgade ersättningar. I samband med
sjukdagpenningen jämställs däremot en ersättning enligt OFL 57 § med en frivillig försäkring, och
ersättningen dras inte av från dagpenningen om olycksfallet har inträffat före 1.1.2015.
Om en ersättning baserad på en frivillig försäkring enligt OFL 57 § har dragits av från
inkomstbortfallsersättningen enligt trafikförsäkringslagen och på grund av avdraget är
inkomstbortfallsersättningen enligt trafikförsäkringslagen mindre än den annars skulle vara eller
ingen ersättning kvarstår att betala ut, dras ändå det fulla beloppet av inkomstbortfallsersättningen
enligt trafikförsäkringslagen av från sjukdagpenningen.
Om sjukdagpenning har betalats på grundval av ett dröjsmålsintyg till den försäkrade och han eller
hon beviljas ersättning enligt 57 § i lagen om olycksfallsförsäkring och inkomstbortfallsersättning
enligt trafikförsäkringslagen från vilken ersättningen enligt lagen om olycksfallsförsäkring har
dragits av, kan FPA indriva den sjukdagpenning som betalats på grundval av dröjsmålsintyget upp
till beloppet av ersättningen enligt trafikförsäkringslagen. Be trafikförsäkringsbolaget om ett beslut
eller meddelande av vilket beloppet av inkomstbortfallsersättningen enligt trafikförsäkringslagen
framgår.
Om samma försäkringsbolag betalar ersättning enligt både lagen om olycksfallsförsäkring och
trafikförsäkringslagen, utfärdar försäkringsbolaget inte nödvändigtvis något separat beslut om
66
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
ersättningen enligt trafikförsäkringslagen om ingen sådan ersättning kvarstår att betala ut. Be dock
försäkringsbolaget om en utredning av beloppet av den ersättning enligt trafikförsäkringslagen som
skulle ha betalats till den försäkrade så att beslutet om sjukdagpenning kan rättas.
Exempel
Den försäkrade har fått 800 € i sjukdagpenning på basis av ett dröjsmålsintyg. Den försäkrade
har rätt till både 1 000 € i inkomstbortfallsersättning enligt trafikförsäkringslagen och
1 000 € i ersättning enligt 57 § i lagen om olycksfallsförsäkring. Ur trafikförsäkringslagens
synvinkel är ersättningen enligt 57 § i lagen om olycksfallsförsäkring lagstadgad och
ersättningen har dragits av från den ersättning som ska betalas enligt trafikförsäkringslagen.
Den försäkrade har fått 1 000 € i ersättning enligt 57 § i lagen om olycksfallsförsäkring
och ingenting har betalats i ersättning enligt trafikförsäkringslagen (1 000 € - 1 000
€ = 0 €). FPA kan av det försäkringsbolag som ansvarar för trafikförsäkringen
driva in 800 € som FPA betalat i dagpenning på basis av dröjsmålsintyget.
1.4.12.5. Olycksfall i militärtjänst
Med stöd av lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/90) betalas ersättning för olycksfall och
sjukdomar i militärtjänst som drabbat den försäkrade 1.1.1991 eller senare. Utöver yrkessjukdomar
enligt lagen om yrkessjukdomar betraktas som sjukdomar i militärtjänst även andra sjukdomar som
sannolikt förorsakats av tjänstgöringen eller som tjänstgöringen väsentligt förvärrat. Olycksfall och
sjukdomar i militärtjänst som drabbat den försäkrade före 1.1.1991 ersätts enligt lagen om skada,
ådragen i militärtjänst.
Ersättningar enligt militärolycksfallslagen som avdras från sjukdagpenningen är
• dagpenning och
• olycksfallspension.
En partiellt arbetsoförmögen person betalas den andel av den fulla ersättningen eller pensionen
som motsvarar nedsättningen i arbetsförmågan.
Menersättning och mentillägg dras inte av från dagpenningen.
Ersättningar enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst som avdras från dagpenningen är
• dagpenning jämte anhörigförhöjningar
• livränta jämte anhörigförhöjningar.
Från dagpenningen avdras inte
• tilläggsränta
• tilläggsdelar till livräntan.
Läs mer om ersättning för militärolycksfall på Statskontorets webbplats under Olycksfall i
militärtjänst
1.4.12.6. Idrottsolycksfall
Idrottsföreningar som bedriver idrottsverksamhet eller andra organisationer som bedriver
idrottsverksamhet ska försäkra idrottsutövarna i enlighet med lagen om olycksfalls- och
pensionsskydd för idrottsutövare (276/2009). På spel- eller tävlingssäsonger som börjat och
på olycksfall som inträffat innan lagen trädde i kraft ska de bestämmelser som gällde vid
67
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
ikraftträdandet tillämpas (t.ex. i fråga om korrigeringsoperationer). Försäkringsskyldigheten gäller
lagidrottare, men även individuella idrottare som inte har ett avtal med en idrottsförening kan ta en
motsvarande försäkring, om villkoren för försäkringen uppfylls.
En idrottsutövare ska försäkras för olycksfall om han eller hon är under 43 år och det avtalats
att han eller hon för idrottande som huvudsakligen bedrivs i Finland får skattepliktig årslön som
överskrider den lagstadgade gränsen, som år 2016 är 11 060 euro. Beloppet justeras årligen med
en lönekoefficient.
Dagpenningförmån betalas inte på basis av olycksfallsförsäkring för idrottsutövare. På basis av
försäkringen får idrottsutövaren olycksfallspension, som man har rätt till tidigast efter att SFLsjukdagpenningens maximitid uppnåtts. En idrottsutövare har således rätt till sjukdagpenning på
grund av olycksfall som inträffat vid utövning av idrott. Sjukdagpenning betalas tills maximitiden
uppnåtts oberoende av om idrottsutövarens försäkring är lagstadgad eller frivillig (1, 4, 6 och 15 § i
lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare).
Idrottsutövaren får olycksfallspension från den tidpunkt då sjukdagpenningens maximitid uppnåtts
1. i fem år när idrottsutövaren blivit oförmögen att skaffa sig inkomster genom idrottsutövning
2. till 65 års ålder när idrottsutövaren blivit permanent oförmögen att skaffa sig inkomster genom
idrottsutövning eller genom ett arbete som han eller hon skäligen kan förväntas kunna utföra.
Olycksfallspension kan betalas även under tiden för yrkesinriktad rehabilitering.
Den lagstadgade försäkringen omfattar ålderdomstrygghet från och med den dag då
idrottsutövaren fyller 65 år
Sjukdagpenningen betalas på ansökan även till arbetsgivaren, t.ex. en idrottsförening, om
arbetsgivaren betalat lön för sjukdomstiden och om man i ett kollektivavtal eller annat avtal avtalat
om arbetsgivarens rätt till dagpenning.
Läs mer i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare 276/2009.
1.4.12.7. Ersättning enligt skadeståndslagen
Ersättningar som grundar sig på skadeståndslagen dras inte av från sjukdagpenningen om den
försäkrades arbetsoförmåga har börjat 1.1.2015 eller senare. Nedanstående anvisningar gäller
endast perioder av arbetsoförmåga som börjat före 1.1.2015.
Skadeståndslagen (412/1974) är en allmän lag enligt vilken den som lidit en personskada har rätt
till ersättning för nödvändiga sjukvårdskostnader, inkomstbortfall, sveda och värk samt bestående
men. Den skadeståndsansvarige kan vara en privatperson, en anställd, en arbetsgivare eller ett
offentligt samfund. Skadevållares skadeståndsansvar kan grunda sig på uppsåt eller vållande eller
på strikt ansvar. Vållande innebär orsakande av skada genom klandervärt förfarande t.ex. genom
att försumma skyldigheten att förfara på ett visst sätt.
I fall av strikt ansvar är den som utövar farlig verksamhet (t.ex. järnväg, luftfart, kärnkraft)
skadeståndsskyldig även om verksamheten på inget sätt varit klandervärd. Strikt ansvar baserar
sig i regel på en speciallag. Sjukdagpenning kan i dessa fall beviljas endast om betalningen av
skadeståndet dröjer av en orsak som inte beror på den försäkrade. Ett dröjsmålsintyg ska begäras
av den skadeståndsskyldige.
Enligt skadeståndslagen (412/1974 5 kap. 2 a §) fastställs ersättning för inkomstbortfall utgående
från en uppskattning av de förvärvsinkomster som den skadelidande hade haft utan olycksfallet.
68
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Från detta belopp avdras den inkomst som den skadelidande haft trots skadan eller som han eller
hon kunnat ha.
Skadeståndet kan jämkas om skadeståndsskyldigheten bedöms vara för betungande med hänsyn
till parternas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Skadevållarens ålder och
hälsotillstånd beaktas också.
1.4.12.7.1. Ansvarsförsäkring
Ersättningar som grundar sig på skadeståndslagen dras inte av från sjukdagpenningen om den
försäkrades arbetsoförmåga har börjat 1.1.2015 eller senare. Nedanstående anvisningar gäller
endast perioder av arbetsoförmögenhet som börjat före 1.1.2015.
Om skadevållaren har en ansvarsförsäkring är försäkringsbolaget i regel skyldigt att ersätta
skadan. Ansvarsförsäkringen ingår ofta i hem-, fastighets-, gårdsbruks-, djur- o.a. försäkringar eller
den kan anslutas till en annan försäkring mot en tilläggsavgift. Det är endast försäkringstagaren
som kan söka ersättning ur ansvarsförsäkringen. Den skadelidande (den som söker
sjukdagpenning) kan inte låta anhängiggöra ett ersättningsärende vid försäkringsbolaget.
Om försäkringstagaren har gjort en skadeanmälan kan man gentemot försäkringsbolaget
följa samma förfarande som i fråga om trafikförsäkrings- och olycksfallsförsäkringsärenden.
Dagpenning kan beviljas på basis av ett dröjsmålsintyg från försäkringsbolaget. Om kommunen
eller ett annat offentligt samfund inte har en ansvarsförsäkring, handlägger den själv
ersättningsyrkandet och kan vid behov ge ett dröjsmålsintyg. Dagpenningen indrivs från den
inkomstbortfallsersättning enligt skadeståndslagen som betalas senare.
Om försäkringstagaren inte har gjort en skadeanmälan kan den sökande beviljas sjukdagpenning
utan dröjsmålsintyg. Till beslutet ska fogas en anmärkning (PRF53) om den sökandes
anmälningsplikt om den sökande senare beviljas ersättning enligt någon annan lag. FPA har rätt
att återkräva den betalda sjukdagpenningen till den del som den motsvarar ersättningen enligt
annan lag.
1.4.12.7.2. Arbetsoförmåga till följd av halkning
Ersättningar som grundar sig på skadeståndslagen dras inte av från sjukdagpenningen om den
försäkrades arbetsoförmåga har börjat 1.1.2015 eller senare. Nedanstående anvisningar gäller
endast perioder av arbetsoförmögenhet som börjat före 1.1.2015.
Halkningsolyckor är den vanligaste orsaken till ansökan om skadestånd. Skadeståndsansvar
kan uppkomma om t.ex. den instans som ansvarar för gatuunderhållet har försummat sin
skyldighet att hålla gatorna i sådant skick som trafiken förutsätter. Ansvaret fastställs i lagen om
underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden (669/1978). Utgångspunkten vid
halkningsolyckor är att den som ansvarar för underhållet är ansvarig för olycksfallet, om inte den
ansvarige kan påvisa att förebyggandet av halka har skötts på ändamålsenligt sätt.
Skadeståndsansvar förutsätter vållande, dvs. att den som ansvarar för underhållet, t.ex.
husbolaget eller kommunen, har försummat underhållet på halkningsplatsen. För underhållet av
gator och allmänna områden ansvarar kommunen och för underhållet av trottoarer ägaren av
den fastighet invid vilken trottoaren finns. Vissa kommuner har själva övertagit gatuunderhållet.
Staten svarar för underhållet av allmänna vägar (landsvägslagen 503/2005). Fastigheternas
gårdsområden ska också underhållas på motsvarande sätt, t.ex. trafikleder på husbolagens och
affärsfastigheternas gårdar.
69
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Om det av den försäkrades olycksfallsskildring framgår att den försäkrade på grund av
halkningsolyckan kontaktat den instans som ansvarar för underhållet på halkningsplatsen ska
man ta reda på i vilket skede handläggningen av ärendet är. Om den som ansvarar för underhållet
(kommunen eller husbolaget) har gjort en skadeanmälan till försäkringsbolaget kan man begära
ett dröjsmålsintyg och bevilja dagpenning. Om den skadeståndsskyldiga kommunen inte har
ansvarsförsäkring handläggs skadeståndsärendet i kommunens egna organ. I sådana fall ges
dröjsmålsintyg av kommunen.
Den som söker sjukdagpenning kan ha svårt att få ersättning t.ex. om skadan skett på ett sådant
ställe eller vid en sådan tid att det inte finns några vittnen till olyckan eller skadeståndsansvaret
är oklart. Olyckan kan också ha påverkats av någon orsak som beror på den skadelidande
själv eller någon annan orsak varför den skadelidande inte framfört något skadeståndsyrkande.
I sådana fall kan dagpenning beviljas utan dröjsmålsintyg. Lägg till en anmärkning om den
sökandes anmälningsplikt (PRF53) till beslutet om den sökande senare får ersättning från
försäkringsbolaget.
En halkningsolycka kan även vara ett olycksfall som ersätts som ett olycksfall i arbetet om den
inträffat på vägen till eller från arbetet eller i övrigt under arbetsrelaterade omständigheter.
1.4.13. Arbetsoförmåga som orsakats genom brott
En försäkrad har rätt till sjukdagpenning även om hans eller hennes arbetsoförmåga har orsakats
genom ett brott och den försäkrade enligt skadeståndslagen eller brottsskadelagen har rätt
till ersättning för inkomstförlust på grund av arbetsoförmågan (SFL 1224/2004 12 kap. 7 § 1
mom.). Den försäkrade kan i domstol av gärningsmannen yrka ersättning för inkomstbortfall som
betalas med stöd av skadeståndslagen. Den försäkrade har trots detta rätt till sjukdagpenning.
Sjukdagpenningen är primär i förhållande till ersättning för inkomstbortfall enligt brottsskadelagen
(1204/2005) som betalas av Statskontoret. Den betalas endast ut om den är större än den
dagpenning som FPA betalar. Ersättning med stöd av brottsskadelagen kan också betalas för t.ex.
sjukvårdskostnader och för sveda och värk. Läs mer om brottsskador.
FPA har rätt att av den skadeståndsskyldige gärningsmannen driva in ersättning som
betalats enligt skadeståndslagen till den del som ersättningen motsvarar den utbetalda
sjukdagpenningen. FPA kan avstå från kravet gentemot den skadeståndsskyldige om indrivningen
av skadeståndet vore uppenbart oskäligt. FPA har även rätt att av den försäkrade återkräva
den betalda dagpenningen om han eller hon redan har fått ersättning för inkomstbortfall av den
ersättningsskyldige. (SFL 1224/2004 12 kap. 7 § 2 mom.).
Du kan bevilja en försäkrad som blivit offer för ett brott dagpenning om de allmänna villkoren för
beviljande av dagpenning uppfylls. Någon utredning om dröjsmål med betalningen av ersättning
enligt annan lag behövs inte. I dylika fall betalas sjukdagpenningen också till arbetsgivaren. Lägg
till en motiveringstext (PRF62) i beslutet i vilken det står att FPA har rätt att driva in den ersättning
som betalas med stöd av skadeståndslagen till den del som den motsvarar dagpenningen i det fall
att den brottsmisstänkte i rätten åläggs att betala ersättning för inkomstbortfall.
Utgångspunkten för specialbestämmelsen gällande sjukdagpenningen är att den försäkrades
arbetsoförmåga orsakats av ett brott som en annan person begått, såsom misshandel. Skulden
till brottet konstateras i regel i domstol. Någon annan sjukdom eller skada än enbart den skada
som brottet orsakat kan också inverka på den försäkrades arbetsoförmåga. Om det framgår av
den försäkrades handlingar att han eller hon skulle vara arbetsoförmögen också utan brottet ska
du bevilja dagpenning på normalt sätt. Det finns då ingen anledning att inleda indrivning.
70
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.4.13.1. Sjukdagpenning i förhållande till skadestånd
Den försäkrade beviljas sjukdagpenning om han eller hon är arbetsoförmögen på det sätt som
avses i sjukförsäkringslagen. I enlighet med bestämmelserna i sjukförsäkringslagen fastställs
dagpenningens storlek i regel utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen eller
utifrån arbetsinkomsten för sex månader. Dagpenningen kan också fastställas utifrån en tidigare
förmån eller uppgå till minimibeloppet.
En person som blivit offer för brott kan få ersättning enligt skadeståndslagen på grundval av det
inkomstbortfall som brottet förorsakat. Skadeståndslagen (412/1974) utgår från principen om
full ersättning. Men ersättningens belopp kan även jämkas t.ex. om offret själv har bidragit till
att skadan uppstod. Ersättning för inkomstbortfall fastställs utgående från en uppskattning av
de förvärvsinkomster som den skadelidande hade haft, eller hade kunnat ha, utan olycksfallet.
Från detta belopp avdras den inkomst som den skadelidande trots skadan har haft eller
hade kunnat ha. Som sådan förvärvsinkomst som ska dras av betraktas bl.a. sjukpension.
Den förlorade arbetsinkomsten ersätts på basis av den faktiska uteblivna inkomsten. Att gå
miste om arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa på grund av
arbetsoförmåga som förorsakats av en personskada har också ansetts berättiga till ersättning för
inkomstbortfall.
FPA:s rätt till vederlag för den betalda sjukdagpenningen beror på om den försäkrade/brottsoffret
har rätt till ersättning för inkomstbortfall och om han eller hon yrkar på inkomstbortfallsersättning i
rätten. Om inkomstbortfall inte åsamkats eller om offret inte har yrkat på inkomstbortfallsersättning
i rätten, kan FPA inte driva in någonting hos gärningsmannen. Brottsoffret kan anse att den
sjukdagpenning som han eller hon fått utgör ersättning för inkomstbortfall och i rätten bara yrka på
ersättning för sveda och värk eller för sjukvårdskostnader och inte alls för inkomstbortfall. I så fall
har FPA inga krav i ärendet.
Om brottsoffret i rätten yrkar på ersättning för inkomstbortfall och tilldöms ersättning kan
FPA få inkomstbortfallsersättningen högst till den del som den motsvarar den utbetalda
sjukdagpenningen. Om inkomstbortfallsersättning enligt skadeståndslagen
1.4.13.2. Utredningar
Vid handläggning av sjukdagpenning behövs förutom ansökan och läkarutlåtande även en
utredning om olycksfall. Be den försäkrade lämna in behövliga uppgifter via e-tjänsten eller
med bilagan Utredning om olycksfall (SV 143r), om han eller hon inte redan angett uppgifterna i
ansökan.
Du kan bevilja dagpenning även om den försäkrade inte har gjort någon polisanmälan.
Sjukdagpenningen utgör en grundtrygghetsförmån för brottsoffret, och han eller hon har rätt till
förmånen om han eller hon blir arbetsoförmögen genom brott.
1.4.13.3. Straffprocess
Om den försäkrade har gjort en polisanmälan, kontakta polisen och ta reda på i vilket skede
straffprocessen är så att FPA kan framställa sina yrkanden vid en eventuell rättegång. FPA är inte
målsägande i processen, utan mellankommande part. Brottsoffret är målsägande, och han eller
hon kan yrka på ersättning för inkomstbortfall på grundval av skadan.
71
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Om ärendet är föremål för förundersökning hos polisen eller för åtalsprövning hos åklagaren,
meddela polisen eller åklagaren om FPA:s skadeståndsyrkande (PRV06). Be åklagaren
företräda FPA och framföra skadeståndsyrkandet i rätten på FPA:s vägnar. Ifall ärendet redan
är under behandling hos tingsrätten, ska denna kontaktas och tillfrågas om FPA ännu kan
sända sina yrkanden skriftligt till domstolen (PRV07) eller om de ska framställas muntligt vid
huvudförhandlingen. På motsvarande sätt förfar man om åklagaren meddelat att han eller hon inte
företräder FPA. Följ aktivt med hur processen framskrider och be att få se domstolsbeslutet.
Före rättegången vet man inte vilket den försäkrades faktiska inkomstbortfall är och vad han eller
hon kommer att yrka i rätten. FPA framställer bruttobeloppet av den betalda sjukdagpenningen
som sitt yrkande i rätten och yrkar på att den inkomstbortfallsersättning som gärningsmannen
åläggs att betala ska betalas till FPA till den del som den motsvarar sjukdagpenningen. I yrkandet
antecknas en reservation om möjligheten att komplettera ersättningskravet i fall rättsprocessen
drar ut på tiden och den försäkrade meddelas ett fortsättningsbeslut gällande dagpenningen efter
att yrkandet framförts. FPA meddelar dessutom tingsrätten att FPA själv sköter indrivningen av
den ersättning som FPA tilldömts.
FPA yrkar endast på sjukdagpenningens bruttobelopp. Räntor och rättegångskostnader påyrkas
inte. Om det inkommer betalningar eller utsökningsåterbetalningar för fordringar som redan är
under indrivning riktas indrivningen i första hand mot kapitalet. Man avstår från att driva in räntor
och kostnader.
Om den försäkrade yrkar på inkomstbortfallsersättning och FPA kräver sin andel av den betalda
dagpenningen, tar domstolen ställning till båda yrkandena. Om gärningsmannen genom
domstolens beslut åläggs att betala inkomstbortfallsersättning till den försäkrade har FPA också
rätt att få den andel som motsvarar den sjukdagpenning som betalats ut. Den försäkrade kan
endast yrka på inkomstbortfallsersättning som han eller hon inte har fått, t.ex. skillnaden mellan
lönen och den sjukdagpenning som betalats ut av FPA. Om rätten tilldömer den försäkrade den
del av inkomstbortfallsersättningen som han eller hon yrkat på och FPA tilldöms den del som
motsvarar sjukdagpenningen, täcker dessa sammanlagt hela inkomstbortfallet.
Arbetsgivaren kan också yrka på ersättning i rätten för den lön för sjukdomstid som arbetsgivaren
betalat. Om FPA har betalat sjukdagpenning till arbetsgivaren för samma tid kan kraven delvis
överlappa varandra. Saken ska utredas i rätten. Domstolen avgör vilken andel av en eventuell
inkomstbortfallsersättning som ska betalas till arbetsgivaren och vilken andel till FPA.
Om den försäkrade med ett lagakraftvunnet domstolsbeslut tilldömts ersättning för inkomstbortfall
enligt skadeståndslagen och FPA:s yrkande också har beaktats, ska du för hand föra in det belopp
som ska betalas till FPA som en uppgift om överbetalning i den försäkrades uppgifter i systemet.
Om dagpenning också betalats till arbetsgivaren, ska du föra in hela den dagpenning som betalats
till arbetsgivaren och den försäkrade som en överbetalning. Indrivningscentret skickar ut ett
indrivningsbrev till den dömde.
Om FPA efter rättegången fortfarande betalar ut dagpenning till den försäkrade, ansöks i
fråga om detta inte om tredskodom hos tingsrätten. FPA har inte uppgifter om den försäkrades
inkomstbortfall och kan således inte framställa ett motiverat yrkande i rätten.
72
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.4.13.4. Indrivning hos den försäkrade
Om FPA:s ersättningsyrkande inte framkommit i straffprocessen indrivs sjukdagpenning inte
genom regressförfarande. Det lönar sig inte att inleda en civilprocess, eftersom FPA:s rätt till
indrivning beror på om den försäkrade har förorsakats inkomstbortfall och om han eller hon själv
har yrkat på ersättning för inkomstbortfall. Rätten till ersättning enligt skadeståndslagen övergår
inte till FPA direkt med stöd av lag.
Om den försäkrade i rätten tilldömts ersättning för inkomstbortfall och han eller hon har fått
ersättning, har FPA rätt att återkräva den sjukdagpenning som den försäkrade har fått högst upp
till beloppet av den betalda ersättningen för inkomstbortfall. Vid indrivningen tillämpas det normala
rättelse- och återkravsförfarandet. Den försäkrade ska meddela FPA om den ersättning som han
eller hon fått.
1.4.13.5. Medlingsförfarande vid brottmål
Brottmål kan behandlas i medlingsförfarande (lagen om medling vid brott och i vissa tvister
1015/2005). Avsikten med medlingen är att ge den brottsmisstänkte och brottsoffret en möjlighet
att avgiftsfritt under medling av en opartisk medlare komma överens om de åtgärder genom vilka
brottsoffret ska gottgöras för de men och skador som brottet förorsakat. Vid medlingen närvarar
parterna och två medlare. Inga utomstående är med vid medlingen. FPA är inte en av parterna i
medlingsförfarandet.
Under medlingsförhandlingen diskuteras även olika former av ersättning och gottgörande av
skadorna. Skadorna kan ersättas med pengar eller arbete eller eventuellt på något annat sätt.
Förlikning som ingåtts i samband med ett brottmål kan stadfästas vad gäller skadestånd, om
parterna kommer överens om detta.
Eftersom FPA inte är en av parterna i medlingsförfarandet utreds inte innehållet i det skadestånd
som eventuellt avtalats (t.ex. ersättning för inkomstbortfall) eller hur det ska hänföras. Några
indrivningsåtgärder vidtas inte heller.
1.4.14. Patientskadeersättning
Med stöd av patientskadelagen 585/1996 ersätts personskada som patienten åsamkats i
samband med hälso- och sjukvård i Finland. Om patientskadan orsakat nedsatt arbetsförmåga
betalas ersättning för det inkomstbortfall som detta lett till enligt det verkliga bortfallet. Då
ersättningsbeloppet beräknas utgår man från en uppskattning av den arbetsinkomst som den
skadelidande skulle ha haft om inte patientskadan inträffat. Ersättning betalas endast till den del
som de förmåner som betalas enligt andra lagar inte täcker bortfallet.
Den försäkrade har rätt till sjukdagpenning även om han eller hon har rätt att med stöd av
patientskadelagen få ersättning för inkomstbortfall som föranletts av arbetsoförmåga. Om den
försäkrade redan har fått ersättning med stöd av patientskadelagen för samma tid betalas
sjukdagpenningen till Patientförsäkringscentralen högst till beloppet av den betalda ersättningen.
(SFL 1224/2004 12 kap. 8 §)
Enligt 9 § i patientskadelagen 585/1996 övergår rätten till ersättning enligt annan
lag till Patientförsäkringscentralen upp till det belopp som den betalat i ersättning.
Patientförsäkringscentralen kan söka sjukdagpenning från FPA till den del som den betalat
73
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
inkomstbortfallsersättning till den försäkrade. Dagpenningen betalas till Patientförsäkringscentralen
om den försäkrade har rätt till sjukdagpenning för samma tid på basis av samma arbetsoförmåga.
Patientförsäkringscentralen kan betala ersättning för sveda och värk, bestående skada och men
eller fördröjda inkomster. Till denna del samordnas inte ersättningarna och sjukdagpenningen.
Om den försäkrade kan ha rätt till patientskadeersättning när han eller hon söker sjukdagpenning
ska den försäkrade uppmanas att också söka ersättning från Patientförsäkringscentralen. Den
försäkrade kan från Patientförsäkringscentralen få ersättning som inte FPA beviljar, såsom
ersättning för sveda och värk.
Läs mer om ersättning för patientskador på Patientförsäkringscentralens webbplats PFC.
1.4.15. Specialstöd för lantbruksföretagare
Lantbruksföretagare som avstått från sitt lantbruksföretag kan få avträdelsestöd från
LPA. Avträdelsestödet tryggar lantbruksföretagarens försörjning före pensionsåldern när
lantbruksföretagaren genomför en generationsväxling eller överlåter åkrarna som tilläggsareal.
Jordbrukare och renskötare som permanent upphör med lantbruk eller renhushållning före den
egentliga pensionsåldern har rätt till avträdelsestöd. Systemet med avträdelsestöd gäller till slutet
av 2018.
När avträdaren avstår från sitt lantbruksföretag och övergår till avträdelsestöd förbinder han eller
hon sig att permanent upphöra med kommersiellt jordbruk och kommersiell renskötsel samt
leveransarbete inom skogsbruk. Avträdaren kan emellertid ändå utföra vissa arbeten som främjar
användningen av skogen och skogens skötsel.
Den som får avträdelsestöd kan utföra avlönat arbete i begränsad utsträckning eller bedriva
företagarverksamhet i liten skala. Inkomsterna från dessa förvärvsarbeten får dock inte överstiga
inkomstgränsen, som år 2016 är 718,92 euro per månad.
Avträdelsestödet ändras i regel till ålderspension från det att avträdaren fyllt 63 år.
LPA betalar fortfarande ut avträdelsepensioner som beviljats enligt den tidigare gällande lagen om
avträdelsepension trots att nya pensioner inte längre beviljas.
Förhållandet mellan avträdelsestödet eller avträdelsepensionen och sjukdagpenningen har inte
reglerats i lag. Avträdelsestöd eller avträdelsepension hindrar inte att sjukdagpenning utbetalas
och stödet eller pensionen avdras inte från sjukdagpenningen.
Ta reda på vilket slags arbete den som får avträdelsestöd har utfört om det inte klart framgår
av ansökan. Lantbruksverksamhet kan inte betraktas som sedvanligt arbete för den som får
avträdelsestöd och hans eller hennes arbetsförmåga bedöms inte i förhållande till arbetet som
lantbruksföretagare. Om personen arbetar i ett annat arbete och blir arbetsoförmögen för detta
arbete bedöms arbetsförmågan och rätten till dagpenning i förhållande till detta arbete. Notera att
det sedvanliga arbetet för den som får avträdelsestöd också kan vara skötsel av eget hushåll om
personen inte arbetar utanför hemmet.
Sjukdagpenningen för en person som får avträdelsestöd eller avträdelsepension beräknas på
normalt sätt. Arbetsinkomsterna under tiden med avträdelsestöd eller avträdelsepension används
inte som grund.
74
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.4.16. Arbetslöshetsförmåner
En försäkrad som får sjukdagpenning är inte berättigad till
• arbetslöshetsdagpenning
• arbetsmarknadsstöd
• alterneringsersättning.
Om den försäkrade har fått arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd eller
alterneringersättning och han eller hon beviljas sjukdagpenning för samma tid, innehålls den
sjukdagpenning som betalas för samma tid upp till beloppet av den andra förmånen och betalas
som regressbetalning till arbetslöshetskassan eller FPA (SFL 1224/2004 15 kap. 11 §).
Arbetsmarknadsstödet kan även betalas i form av resebidrag. Resebidrag kan beviljas en
arbetslös person som tar emot heltidsarbete utanför pendlingsregionen som varar i minst två
månader och som förorsakas avsevärda kostnader på grund av att han eller hon tar emot arbetet.
Resebidrag kan betalas för högst fyra månader från det att anställningsförhållandet inleddes, dock
högst så länge som anställningsförhållandet varar.
Arbetsmarknadsstöd kan dessutom betalas som sysselsättningsbonus för en månad räknat
från det att anställningsförhållandet börjar till en person som tar emot ett arbete som räknas in i
arbetsvillkoret och varar minst tre månader. Sysselsättningsbonusen är ett tidsbundet regionalt
försök åren 2013–2015. Beviljande av sysselsättningsbonus förutsätter bl.a. att personen har
fått arbetsmarknadsstöd minst 500 dagar och är bosatt i en kommun som är med i försöket. Om
en person som får sysselsättningsbonus retroaktivt beviljas sjukdagpenning påverkar detta inte
sysselsättningsbonuset. Sysselsättningsbonusen visas inte på skärmen Muu etuus, eftersom
sjukdagpenning inte utgör hinder för beviljande av sysselsättningsbonus.
1.4.17. Förmåner från utlandet
När en dagpenningsförmån beviljas ska man beakta en förmån som betalas från utlandet och som
motsvarar samma förmån eller någon annan förmån som ska beaktas enligt sjukförsäkringslagen.
Med förmånen kan även jämställas lön som en utländsk arbetsgivare eller en internationell
organisation betalat och som motsvarar förmånen. (SFL 1224/2004 12 kap. 10 §).
En förmån som betalas från ett annat land ska beaktas på samma sätt som en förmån från Finland
enligt annan lag om den kan jämställas med andra lagstadgade ersättningar enligt SFL 1224/2004
12 kap. 2 § som betalas på grundval av arbetsoförmåga.
En utländsk förmån eller ersättning beaktas som en förmån som utgör hinder för beviljande
av sjukdagpenning på samma sätt som motsvarande förmån från Finland. Om en person t.ex.
beviljats ålderspension från ett annat land och personen ansöker om sjukdagpenning, har han
eller hon i egenskap av ålderspensionstagare inte rätt till sjukdagpenning, om inte personen blir
arbetsoförmögen för det arbete som han eller hon utfört under pensioneringen.
En utländsk förmån eller ersättning dras av från dagpenningen till den del som den betalas
för samma tid och på grundval av samma arbetsoförmåga som dagpenningen, t.ex.
olycksfallsersättning.
Utländska sjukdagpenningsdagar beaktas i sjukdagpenningens maximitid. Primärtiden tillämpas
inte på utländska sjukpensioner, och således dras en utländsk sjukpension i regel av från
sjukdagpenningen också under primärtiden.
75
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Om arbetsgivaren i ett annat land eller inom en internationell organisation betalar arbetstagaren
lön eller annan förmån som inkomst för sjukdomstid kan den samordnas med dagpenningen
och avdras från sjukdagpenningen. Det är emellertid inte fråga om samordning när en utländsk
arbetsgivare jämställs med en finländsk arbetsgivare och dagpenningen betalas till den
arbetsgivare som betalar lön för sjukdomstid i följande fall:
• en arbetsgivare med hemort i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen eller ett land som
Finland har en överenskommelse om social trygghet med har betalat lön och ansöker om
dagpenning
• om den finska arbetslagstiftningen tillämpas på anställningsförhållandet mellan annan
utländsk arbetsgivare och en person som är försäkrad i Finland och det i arbets- eller
kollektivavtalet finns en bestämmelse om att dagpenningen ska betalas till arbetsgivaren.
Om en utländsk institution på basis av sitt eget lands lagstiftning drar av sjukdagpenning
från Finland från sin egen ersättning såsom till exempel vid trafikskadeersättningar, kan
sjukdagpenning beviljas utan att den utländska ersättningen beaktas.
Pensionsskyddscentralen förmedlar uppgift om FPA:s regresskrav gällande utländska pensioner
till andra EU-/EES-länder med undantag av Sverige. Läs mer om förfarandet vid samordning av
EU-/EES-pensioner i den tekniska anvisningen under Ulkomailta maksettava eläke.
Regressförfarandet tillämpas inte på svenska pensioner, eftersom indrivning genom regress
inte är möjligt enligt svensk lagstiftning. Om Sverige retroaktivt betalar pension för samma
tid som sjukdagpenningen tillämpas det normala återkravsförfarandet på överbetalningen av
sjukdagpenning.
Läs mer i de tekniska anvisningarna under Ruotsin eläke.
1.5. Ansökan
Ansökan om sjukdagpenning görs skriftligen (SFL 1224/2004 15 kap. 2 §). Kunder som bokar tid
kan också ansöka om sjukdagpenning muntligen.
Sjukdagpenning kan sökas av den försäkrade, hans eller hennes arbetsgivare och
Patientförsäkringscentralen.
Försäkrade i åldern 16 år har rätt till sjukdagpenning. Personen har även rätt att söka
sjukdagpenning.
Om den försäkrade har avlidit och någon ansökan om sjukdagpenning inte har gjorts, har
dödsboet rätt att ansöka om dagpenning.
Den försäkrade kan ansöka om sjukdagpenning i e-tjänsten eller med blankett SV 8r.https://
tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/lomakkeet/Jaetut%20asiakirjat/SV-Lomakkeet/SV8r_SV143r_W.pdf
Partiell sjukdagpenning, dagpenning vid smittsam sjukdom, donationsdagpenning och FöPLdagpenning söks på samma sätt som sjukdagpenning.
Om man söker partiell sjukdagpenning direkt efter sjukdagpenning räcker arbetsgivarens ansökan
kompletterad med tilläggsuppgifter. Det är inte nödvändigt att be om en ny ansökan av den
försäkrade, ifall man redan har alla uppgifter som behövs.
Den registrerade uppgiften i förmånssystemet för ansökan om LFöPL-dagpenning förmedlas
automatiskt till LPA.
76
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Om en företagare har glömt att kryssa för att han eller hon förutom sjukdagpenning också söker
FöPL-dagpenning för självrisktiden kan FöPL-dagpenning beviljas om företagaren har en gällande
FöPL-försäkring och rätten till FöPL-dagpenning är uppenbar.
Arbetsgivares ansökan
Arbetsgivaren kan ansöka om dagpenning genom att anmäla uppgifterna om sjuktidslön för
dagpenningstiden i e-tjänsten eller med blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r.
Om arbetsgivaren ansöker om dagpenning och du behöver ytterligare information ska du i första
hand begära tilläggsuppgifterna per telefon eller be den försäkrade komplettera uppgifterna
via e-tjänsten. Till de delar du inte kan ta emot uppgifter per telefon ska du be den försäkrade
komplettera uppgifterna via e-tjänsten eller genom att fylla i en ansökan, varvid du på en gång får
de uppgifter som behövs för att kunna avgöra ärendet. Observera att begäran om tilläggsuppgifter
av den försäkrade för att komplettera arbetsgivarens ansökan inte förutsätter hörande av
arbetsgivaren eller sändande av ett brev till arbetsgivaren under handläggningsprocessen.
Om arbetsgivarens löneuppgifter saknas och dagpenningen har sökts retroaktivt ska man be om
en ansökan från arbetsgivaren när den försäkrades ansökan inkommit. Om den tid som ansökan
gäller infaller i framtiden och lön ännu inte betalats ska du låta ansökan vänta enligt tidpunkten för
utbetalning av lön. Begär löneuppgifter av arbetsgivaren när väntetiden upphör om uppgifterna
inte har kommit in före det.
Bilagor
• läkarintyg A eller läkarutlåtande B
– läkarintyget eller -utlåtandet lämnas in till FPA i pappersform eller den försäkrade kan
sända det som bilaga i e-tjänsten
– hälso- och sjukvårdesenheten kan lämna in A-intyget direkt via Kanta-tjänsten
• utredning om arbetsinkomsterna under 6 månader
– arbetsgivaren kan lämna in utredningen via e-tjänsten eller med blanketten Anmälan om
lön från arbetsgivare Y 17r
• den försäkrades utredning om olycksfallet, om det är fråga om olycksfall
– den försäkrade kan lämna in en utredning om olycksfallet i samband med ansökan om
förmån eller senare per telefon, via e-tjänsten eller med blankett SV 143r.
Sjukdagpenning – hur ett ärende inleds
Vid ansökan om sjukdagpenning inleds ärendet också
• med läkarintyg eller läkarutlåtande
• med arbetsgivarens anmälan om lön i e-tjänsten eller på blanketten Anmälan om lön från
arbetsgivare (Y 17r) när arbetsgivaren anmäler lön för 6 månader
• med annan handling av vilken framgår avsändarens uppgifter samt att sjukdagpenning söks
med den
Om ett dagpenningsärende har inletts på något av ovannämnda sätt ska den försäkrade
uppmanas att lämna in en dagpenningsansökan inom utsatt tid (kundbrev PRH02r). Om den
försäkrade inte lämnar in ansökan inom utsatt tid ska ansökan om dagpenning avslås, eftersom
rätten till dagpenning inte kan utredas utan ansökan (SFL 1224/2004 15 kap. 2 §). Om den
försäkrade senare lämnar in ansökan ska du handlägga ärendet på nytt enligt det ursprungliga
inledningsdatumet.
Notera att ansökan om dagpenning inte är samma sak som att dagpenningsärendet har inletts.
Bara det att ärenden inletts med handlingarna ovan räcker inte för beviljande av dagpenning, utan
efter att ärendet inletts ska man vid behov utreda om en ansökan lämnats in.
77
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Exempel
Ett sjukdagpenningsärende har inletts med arbetsgivarens anmälan om frånvaro
under sjukdomstid och om inkomster för 6 månader. Arbetsgivaren betalar inte
lön för sjukdomstid under frånvaron. Därmed finns ingen ansökan som gäller
dagpenningsärendet. Uppmana den försäkrade att lämna in ansökan om dagpenning
inom utsatt tid.
Som ansökan om fortsatt utbetalning av sjukdagpenning räcker det med ett läkarintyg eller utlåtande. En ny ansökan behöver inte heller begäras när samma arbetsoförmåga fortgår inom 30
kalenderdagar, om det inte finns särskild orsak att be om en ansökan.
Återtagande av ansökan innan beslutet har meddelats
Den försäkrade eller arbetsgivaren kan återta ansökan innan beslutet har meddelats. Återtagandet
kan göras muntligen eller skriftligen. Alltid när arbetsgivaren anmält att lön har betalats för
sjukdomstid ska både den försäkrade och arbetsgivaren samtycka till att ansökan återtas. Du
kan be om samtycket per telefon. Om inte båda parterna samtycker till att ansökan återtas ska
ansökan avgöras och ett beslut meddelas.
Skicka ett brev till den sökande där du berättar att ansökan har återtagits på begäran. Du kan
använda brevmall YHI39r Meddelande om återtagande av ansökan. Ta bort uppgiften om att
ansökan är under behandling ur systemet.
Återtagande av ansökan efter att beslutet meddelats
Den försäkrade eller arbetsgivaren kan återta ansökan efter att beslutet har meddelats fram till
dess att beslutet har vunnit laga kraft. Ansökan ska återtas skriftligen.
Meddela ett självrättelsebeslut där du konstaterar att det inte föreligger någon rätt till förmån
och ange som motivering att ansökan har återtagits. Om arbetsgivaren har fått beslutet ska du
också be den andra parten ge sitt samtycke till självrättelse. Om inget samtycke fås kan ingen
självrättelse göras utan ärendet sänds vidare som besvär till Besvärsnämnden för social trygghet.
Läs mer:
• Sökande av ändring > Självrättelse (Muutoksenhaku > Oikaisumahdollisuuden tutkiminen >
Itseoikaisu)
• Sökande av ändring > Till besvärsinstansen (Muutoksenhaku > Lähettäminen
muutoksenhakuelimelle)
Observera att det inte är fråga om återtagande av ansökan när den sökande meddelar att någon
uppgift i anslutning till beviljande eller betalning är felaktig. Exempelvis när arbetsgivaren rättar
uppgifter som den lämnat om lönebetalning eller när den försäkrade meddelar att han eller hon har
börjat arbeta. I sådana fall är det fråga om justering eller rättelse av ett beslut.
Efter att ett beslut har vunnit laga kraft kan ansökan i regel inte längre återtas.
1.5.1. Hur ett ärende inleds
Ett förmånsärende inleds (blir anhängigt) den dag då den skriftliga ansökan eller en annan
handling som inleder ärendet (t.ex. ett läkarintyg eller ett meddelande om lön som arbetsgivare
betalat, se förmånsanvisningen) inkommer till FPA eller till någon annan behörig mottagare, t.ex.
ett samserviceställe eller en arbetspensionsanstalt. När ansökan eller en annan handling tas emot,
78
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
skannas den in i OIWA. En verifierbar uppgift om när ansökan inkommit måste sparas hos FPA
eftersom den kan inverka på förmånsrätten.
I fall med oklar ankomsttidpunkt ska fallet tolkas till kundens fördel (handlingar som på morgonen
finns i postlådan kan t.ex. anses ha kommit in föregående dag).
Ansökan per post eller personligen inlämnad
Förmånerna ska i regel sökas på respektive ansökningsblankett som också ska undertecknas.
Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den
sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex.
per post, behöver underskrift dock inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla dess
autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar
kundens önskemål.
Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte
tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den.
Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot.
Via e-tjänsten
Kunden kan inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst i fråga om
en del av förmånerna. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder eller med
ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk
bekräftelse på att ansökan har tagits emot.
Läs mer om FPA:s e-tjänster (Asiakaspalvelu > Palvelutilanteen tuki > Verkkoasiointi Kelassa).
Per e-post eller fax
Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå
vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation.
Ett e-postmeddelande där alla uppgifter som är väsentliga för ansökan framgår kan tolkas som en
handling som inleder ärendet. Ett förmånsärende inleds på basis av ett e-postmeddelande den
dag då meddelandet inkom, men man ska be kunden lämna in en ansökningsblankett i original
senare. Avsändaren ska omedelbart informeras om att meddelandet har nått FPA. Detta kan göras
per e-post. Det här innebär inget ställningstagande till förutsättningarna för en behandling, utan
endast att meddelandet har kommit fram.
En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på
en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och
det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall
behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare.
Muntligen
I vissa fall kan ett ärende inledas också utifrån en muntlig ansökan (se ifrågavarande
förmånsanvisning) eller ett muntligt meddelande från kunden (t.ex. indragning av förmån eller
rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligt ska alltid dokumenteras
under Yhteydenotto i OIWA. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten
till detta.
Läs mer om
79
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
• hur ett ärende inleds (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kaikki menettelyohjeet > Hallintolain
soveltamisohje > Vireilletulo)
• ansökan via e-tjänsten (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Sähköinen asiointi)
1.5.1.1. Avsändarens ansvar
Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand
kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen.
Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid.
Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret.
Om FPA:s e-postserver eller e-tjänst varit ur funktion på grund av ett tekniskt fel och det därför
inte kan fastslås när ett elektroniskt meddelande kommit in, anses meddelandet eller ansökan ha
kommit vid tidpunkten för avsändandet. Denna tidpunkt måste emellertid vara tillförlitligt utredd.
1.5.1.2. Överföring av handlingar
Om en handling som hör till en annan myndighet eller inrättning har inkommit till FPA ska du
• göra en ankomstanteckning på ansökan eller handlingen
• skicka vidare handlingen till rätt, behörig myndighet eller annan instans, t.ex. en kommunal
myndighet, en annan pensionsanstalt eller skattebyrån. Du behöver inte fatta ett särskilt
beslut om att låta bli att utreda ärendet.
• göra en anteckning om överförandet i handlingen i enlighet med god förvaltningssed
• meddela kunden att ärendet har överförts så att han eller hon vet var ärendet behandlas.
Man måste agera utan dröjsmål, eftersom tidsfristerna räknas från det att rätt myndighet har fått
handlingen. Om man inte kan få reda på vilken den behöriga myndigheten är och det inte hör till
FPA:s befogenheter att utreda ärendet ska kunden kontaktas.
Också vid FPA ska handlingar utan dröjsmål sändas till rätt handläggningsenhet.
1.5.2. Vem kan söka förmåner?
I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om förmåner
i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika
från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också
avsnittet Betalning.
1.5.2.1. Personen själv
Myndiga personer söker i regel sina förmåner själva. Personer som fyllt 18 är myndiga, om inte en
förmyndarmyndighet har begränsat deras rättshandlingsförmåga eller omyndigförklarat dem. En
myndig person kan också ge en annan person fullmakt att söka en förmån i sitt ställe, alltså agera
som ombud.
En person kan söka en förmån själv, även om han eller hon har en intressebevakare. I sådana fall
är förutsättningen att förmyndarmyndigheten inte har begränsat personens rättshandlingsförmåga
(eller har begränsat den på något annat sätt, men att detta inte kan anses gälla skötseln av
förmånsärenden).
80
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Läs mer om begränsning av handlingsbehörigheten (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kelaasioiden hoitaminen toisen puolesta > Mitä tarkoittaa toimintakelpoisuuden rajoittaminen?)
Såsom omyndiga betraktas personer under 18 år och personer som förklarats omyndiga av en
domstol. En omyndigförklarad person kan inte själv ansöka om förmåner, utan det sköts av den
omyndigas intressebevakare. En omyndigförklarad person kan ändå själv bestämma om ärenden
som gäller den egna personen (dock inte ekonomiska ärenden), om han eller hon förstår ärendets
innebörd. Exempelvis FPA:s begäran om ytterligare läkarundersökningar är ett sådant ärende som
rör den omyndiga personen.
Läs mer om omyndigförklarande (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen
puolesta > Mitä tarkoittaa vajaavaltaiseksi julistaminen?)
Intressebevakare för en minderårig är i regel hans eller hennes vårdnadshavare. I regel är det
intressebevakaren som ansöker om förmåner för en minderårig persons räkning. Omyndiga som
fyllt 15 år har även rätt att själva söka förmåner. När det gäller minderåriga, se också eventuella
förmånsspecifika förfaranden.
Om en person som i enlighet med ovanstående bestämmelser inte har rätt att ansöka om en
förmån själv ändå har lämnat in en förmånsansökan ska hans eller hennes intressebevakare eller
vårdnadshavare kontaktas.
1.5.2.2. Intressebevakare
En intressebevakare har rätt att söka förmåner om han eller hon blivit förordnad av
förmyndarmyndigheten att sköta någons ekonomiska ärenden (t.ex. förmånsärenden) eller
förmögenhet. Den person på vars vägnar intressebevakaren agerar kallas huvudman. Om
huvudmannens rättshandlingsförmåga inte begränsats kan ansökan göras och undertecknas
antingen av huvudmannen själv eller av intressebevakaren. Endast intressebevakaren kan
göra och underteckna ansökan om huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att
personen inte kan sköta sina ekonomiska ärenden eller är omyndigförklarad.
Genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot fås:
•
•
•
•
uppgift om huruvida intressebevakare förordnats för en person
intressebevakarens namn och identifikationsuppgifter
uppgift om begränsning av handlingsbehörigheten
uppgift om huruvida en person blivit omyndigförklarad
Kontrollera alltid innehållet i förordnandet om intressebevakare (t.ex. på vilket sätt
handlingsbehörigheten är begränsad). Dessa utredningar behöver inte göras när det gäller en
omyndigförklarad person, utan uppgift om omyndigförklarandet räcker.
Uppgifter om intressebevakare och intressebevakarförordnandets innehåll kan kontrolleras med
förfrågan i magistratens register över förmynderskapsärenden. Denna förfrågan kan göras via
förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan
görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i
systemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä.
Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas till FPA även i samband
med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i OIWA. Uppgift om att
personen har en intressebevakare visas uppe på sammandragssidan (Kooste) i OIWA.
Läs mer om
• intressebevakare (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta
> Mikä on edunvalvoja?)
81
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
• skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet >
Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta).
1.5.2.3. Intressebevakningsfullmäktig
Om intressebevakningsfullmakten har fastställts på tillbörligt sätt samt registrerats och ifall den
innefattar skötseln av förmånsärenden kan den befullmäktigade söka en förmån för sin huvudman.
Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Uppgift
om en gällande intressebevakningsfullmakt fås genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot
eller med förfrågan i Befolkningsregistercentralens register över förmynderskapsärenden.
Intressebevakningsfullmaktens innehåll ska också alltid kontrolleras. Om fullmakten inte har
fogats till ansökan och den inte har lämnats till FPA tidigare ska fullmaktens detaljerade innehåll
kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i OIWA.
Läs mer om
• intressebevakningsfullmakt (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen
puolesta > Mikä on edunvalvontavaltuutus?)
• skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet >
Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta).
1.5.2.4. Ombud, dvs. befullmäktigad
En förmån kan sökas också av ett ombud, dvs. en befullmäktigad. Ombudet måste uppvisa
en fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt bevisa att han eller hon har rätt att företräda
fullmaktsgivaren. Ett offentligt rättsbiträde och en advokat som hör till Finlands Advokatförbund
behöver inte någon fullmakt, om det inte finns skäl att betvivla fullmaktens riktighet. Beteckningen
advokat får användas endast av medlemmar i Finlands Advokatförbund.
Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska
kunna utredas.
Observera att utlämnandet av sekretessbelagda uppgifter (t.ex. uppgifter om en kunds förmåner
och hälsotillstånd) alltid kräver en specificerad fullmakt.
Läs mer om fullmakt (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta >
Valtuutus).
1.5.2.5. Nära anhörig eller annan person
Vissa förmåner kan sökas också av en nära anhörig eller någon annan person som i huvudsak
har tagit hand om den sökande. Det här gäller bara fall där en person på grund av sjukdom eller
ålderdom eller av någon annan sådan orsak är oförmögen att själv ansöka om en förmån eller att
i övrigt sörja för sina förmånsintressen och förmånsrättigheter och där personen inte har någon
intressebevakare (FPL 568/2007 54 § 2 mom.). En sådan person behöver inte uppvisa någon
fullmakt, utan hans eller hennes agerande i ärendet bygger på godkännande från FPA:s sida. FPA
bedömer om en nära anhörig eller annan person ska godkännas för att ta hand om kundens FPAärenden. I oklara fall kan man be en anhörig eller annan person uppvisa fullmakt.
Motsvarande bestämmelse finns i
82
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
• lagen om handikappförmåner (570/2007 15 § 2 mom.)
• lagen om folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner
(566/2005 5 kap. 42 §)
• lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/2007 3 kap. 20 § 2 mom.)
• sjukförsäkringslagen (SFL 1224/2004 15 kap. 2 § 3 mom.).
• lagen om tolkningstjänst för handikappade personer (133/2010, 13 § 2 mom.)
1.5.2.6. Kommun
Om ett barn har blivit omhändertaget av ett socialvårdsorgan har socialvårdsorganet rätt att i
egenskap av barnets lagliga företrädare söka förmåner för barnet.
1.5.2.7. Arbetsgivare
Om arbetsgivaren betalar sjuktidslön kan arbetsgivaren ansöka om sjukdagpenning via e-tjänsten
eller med blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r.
Om arbetsgivaren ansöker om dagpenning och du behöver ytterligare information ska du i första
hand begära tilläggsuppgifterna per telefon eller be den försäkrade komplettera uppgifterna
via e-tjänsten. Till de delar du inte kan ta emot uppgifter per telefon ska du be den försäkrade
komplettera uppgifterna via e-tjänsten eller genom att fylla i en ansökan, varvid du på en gång får
de uppgifter som behövs för att kunna avgöra ärendet. Observera att begäran om tilläggsuppgifter
av den försäkrade för att komplettera arbetsgivarens ansökan inte förutsätter hörande av
arbetsgivaren eller sändande av ett brev till arbetsgivaren under handläggningsprocessen.
1.5.2.8. Patientförsäkringscentralen
Patientförsäkringscentralen ska i regel söka dagpenning med iakttagande av den föreskrivna
retroaktiva ansökningstiden på två månader. Ansökningstiden räknas från den dag då
Patientförsäkringscentralens ersättningsbeslut utfärdats.
Patientförsäkringscentralen söker sjukdagpenning med blankett SV 8r och bifogar
• utredning om arbetsoförmågan, t.ex. kopia av den behandlande läkarens intyg eller utlåtande
där tiden för arbetsoförmågan framgår
• redogörelse för hur patientskadan uppkommit
• kopia av ersättningsbeslutet samt
• vid behov utredning om de arbetsinkomster som den försäkrade företett.
83
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.5.3. Ansökningstid
Sjukdagpenning och FöPL-dagpenning som betalas för sjukdagpenningens självrisktid ska sökas
inom två månader från arbetsoförmågans inträde.
Om inlämningsdatum eller ansökningstidens sista dag är en helgdag eller helgfri lördag kan
ansökan lämnas in första vardagen därefter. Detsamma gäller självständighetsdagen, första maj,
julafton och midsommarafton.
Om den försäkrade har rätt att få någon annan lagstadgad förmån på grundval av samma
arbetsoförmåga för samma tid börjar ansökningstiden på två månader från den dag beslutet om
ersättning enligt annan lag meddelades.
Fortsatt förmån ska sökas inom två månader efter att utbetalningen av sjukdagpenning upphört.
Ett läkarintyg eller ett läkarutlåtande duger som fortsättningsansökan.
Dagpenning kan beviljas trots att ansökan inte gjorts inom utsatt tid, om det skulle vara oskäligt
att avslå ansökan på grund av att den är försenad. Förmån kan beviljas om de övriga villkoren
för beviljande uppfylls när ansökan försenats av en orsak som inte beror på den sökande eller på
annan godtagbar grund. Om ansökan om förmån är försenad, ska den försäkrade ombes lämna in
en utredning om orsaken (kundbrev PRL11 och PRL12).
Som särskild orsak för beviljande av förmån trots försening betraktas i regel inte t.ex. okunskap
eller glömska. Enligt lagen är dock en skälighetsbedömning möjlig från fall till fall.
Exempel 1
Den försäkrade är arbetsoförmögen 13.7–30.9.2012. Ansökan inkommer 4.10.2012.
Ansökan är försenad för tiden 13.7–3.8.2012. Den sökande beviljas dagpenning
för tiden 13.7–30.9.2012 med en självrisktid 13.7–24.7.2012. Dagpenning
betalas inte för den försenade tiden 25.7–3.8.2012 om det inte är oskäligt att
avslå förmånen till denna del. Dagpenning betalas för tiden 4.8–30.9.2012.
Exempel 2
Den försäkrade är arbetsoförmögen 4.6–30.6.2012. Ansökan inkommer 15.8.2012.
Ansökan är försenad för tiden 4.6–14.6.2012. Den sökande beviljas dagpenning
för tiden 4.6–30.6.2012 med en självrisktid 4.6–14.6.2012. Dagpenning betalas för
tiden 15.6–30.6.2012. Förseningen inverkar inte eftersom det är fråga om självrisktid.
Företeende av inkomsten för sex månader
I sin ansökan om dagpenning ska den sökande lägga fram de uppgifter som behövs för att avgöra
ansökan. Om den sökande uppger att han eller hon senare kommer att lämna in uppgifter om
arbetsinkomsten för sex månader, ska du be den sökande förete utredningen inom en viss tid.
Om den sökande inte lämnar in tilläggsutredningen inom utsatt tid, ska du avgöra ansökan utifrån
tillgängliga uppgifter. Om den sökande senare lämnar in uppgifter om arbetsinkomsten för sex
månader, ska du fatta ett rättelsebeslut på basis av den nya utredningen.
84
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.5.4. Begäran om tilläggsutredningar
Om ansökan är bristfällig ska man be att kunden kompletterar ansökningsblankettens uppgifter
med en tilläggsutredning eller lämnar in sådana handlingar som behövs som bilaga till
ansökningsblanketten. Innan du ber om tilläggsutredningar ska du ta reda på om FPA redan har
uppgiften och om den kan användas (till exempel uppgifter som kunden har lämnat i samband
med tidigare ansökningar eller andra förmåner, familjemedlemmars uppgifter). Om FPA redan har
tillgång till uppgifterna ska inga nya utredningar begäras. Alla tilläggsutredningar som behövs för
att avgöra ett ärende ska i möjligaste mån begäras på en och samma gång.
Observera att olika förmånslagar har bestämmelser om när FPA får begära tilläggsutredningar
direkt från en utomstående aktör. Läs mer om att få information av andra instanser (Sinetin
etusivu > Näin toimimme > Turvallisuus > Tietosuoja > Tietojen saaminen > Linkki Tietojen
saaminen -luettelo).
Muntligt, genom ett meddelande eller skriftligt
• Be om en tilläggsutredning muntligt i en kundbetjäningssituation och per telefon eller genom
ett meddelande i samband med förmånshandläggningen.
• När man begär tilläggsutredningar i samband med förmånshandläggningen är
prioritetsordningen
1. telefon
2. meddelandetjänsten
3. kundbrev (om det inte är möjligt att kontakta kunden per telefon eller via
meddelandetjänsten eller det inte är lämpligt i kundens situation)
• Meddela kunden när FPA senast behöver få tilläggsutredningen.
• Instruera kunden att lämna in de nödvändiga bilagorna i första hand via funktionen
Meddelanden på fpa.fi, eller meddela kunden den svarsadress dit bilagorna kan skickas.
Adresserna finns på CICS/OSKY > Kelan toimistot ja vakuutuspiirit > Toimistot > Toimiston
valinta > Toimiston osoite > Osoitetiedot. I adressuppgifterna antecknas FPA som mottagare.
• Informera kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om han eller
hon inte lämnar in någon tilläggsutredning.
• Anteckna i samband med en muntlig begäran om tilläggsutredning under Yhteydenotto i Oiwa
vilka tilläggsutredningar du har begärt och när de senast ska lämnas in.
• Om kunden redan har ett arbete anhängigt i Oiwa ska kontakten fogas till arbetet och vid
behov ska en ny väntetid anges.
Om kunden inte svarar i telefon ska du
• skicka kunden ett meddelande via meddelandetjänsten om det är möjligt (kunden har godkänt
att meddelandetjänsten används på webben)
– FPA har en gemensam mall för meddelanden (Ratkaisutyö > Hyvä tietää > Viestimallit)
• Om det inte är möjligt att skicka ett meddelande via meddelandetjänsten ska du skicka
kunden ett sms via tjänsten 0100100 på datorn (Sinetti, ingångssidan
– FPA har gemensamma mallar för sms som kan användas vid olika situationer och för
olika behov (Ratkaisutyö > Hyvä tietää > Viestimallit)
– Den mall du använder kan du vid behov redigera vad gäller telefonnumret du ger till
kunden.
– Kopiera sms:et innan du skickar det och registrera det under Yhteydenotto i Oiwa.
Om du inte når kunden per telefon och det inte heller är möjligt att skicka ett meddelande ska du
skicka ett kundbrev till honom eller henne. Be om tilläggsutredningarna skriftligt med ett kundbrev
ifall det med beaktande av kundens situation, utredningarnas art eller omfattning är ändamålsenligt
med ett skriftligt förfarande, eller om kunden inte har uppgett sitt telefonnummer. I krävande
85
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
förmånsfall kan det ändå vara klokt att försöka nå kunden till exempel per telefon eller att vänta på
att kunden ringer upp åtminstone i ett par dygn innan man skickar ut ett kundbrev.
En tydlig begäran om en tilläggsutredning hjälper kunden att lämna den information som är
nödvändig. Formulera begäran om tilläggsutredning så att det framgår vilka uppgifter som behövs
och i vilken form utredningen ska lämnas in.
Om en kund skriftligt på ansökningsblanketten eller på annat sätt har lovat att lämna in
tilläggsutredningar senast ett visst datum, ska du inte be kunden lämna in dessa utredningar. Även
om kunden inte lämnat in utredningarna kan ärendet behandlas när tiden löpt ut. Om kunden inte
uppgett något datum för inlämnandet av tilläggsutredningarna ska de begäras på ovan beskrivet
sätt.
En tilläggsutredning kan ges antingen muntligt, via funktionen Meddelanden i e-tjänsten
eller skriftligt. Kunden kan t.ex. per telefon komplettera med uppgifter som inte uppgetts på
ansökningsblanketten. De externa utredningar som ska fogas till ansökan, t.ex. löneintyg eller
hyresavtal, ska emellertid skickas in via e-tjänsten som bilagor till ett meddelande eller lämnas in
skriftligt. Vilka uppgifter som kunden alltid ska lämna in skriftligt har fastställts förmånsvis.
Av datasäkerhetsskäl är e-post inte en officiell kontaktkanal hos FPA. Om kunden ändå
sänder en tilläggsutredning eller bilagor per e-post så godkänns de. Läs mer om att lämna
in tilläggsutredningar elektroniskt och om att ta emot filbilagor med minnessticka, CD eller
mobiltelefon.
Komplettering av en ansökningsblankett
Om en ansökningsblankett är bristfälligt ifylld ska den ursprungliga blanketten inte återsändas
för komplettering, utan man ska i första hand be kunden muntligt redogöra för de uppgifter som
saknas på blanketten. Muntlig komplettering eller annan uppgift som kunden lämnat ska antecknas
under Yhteydenotto i OIWA (vid förmåner som inte skannas: på ansökningsblanketten eller på
separat papper). Om du på en ansökningsblankett registrerar uppgifter som kunden lämnat ska
de uppgifter som du själv har registrerat särskiljas (t.ex. med ditt bomärke) från de uppgifter som
kunden egenhändigt antecknat.
Om ansökningsblanketten saknar underskrift, läs mer i förmånsanvisningen under Inledande av
ansökan.
Tidsfrist för tilläggsutredningar
Uppge i samband med begäran om tilläggsutredningar en bestämd tid inom vilken de begärda
uppgifterna ska lämnas in. Upplys samtidigt kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen
gått ut även om den begärda utredningen inte skulle ha lämnats in. Tidsfristen för att lämna
in tilläggsuppgifter är oftast två veckor, men den kan också vara längre om det krävs för att
utredningen ska kunna göras. Tidsfristen kan å andra sidan även vara kortare än två veckor,
om kunden uppger att han eller hon kan lämna in utredningen redan tidigare. Särskilt innan man
meddelar ett avslagsbeslut är det bra att kontrollera om det under Yhteydenotto, i kommentarerna
eller i kundbreven finns nämnt att man kommit överens om eller gett kunden en avvikande tidsfrist.
På begäran av kunden kan tidsfristen förlängas om han eller hon inte kan lämna in
tilläggsuppgifterna inom den ursprungliga tidsfristen. Om kunden ber om tilläggstid för att lämna
in utredningarna ska du komma överens med kunden om en ny tidsfrist, anteckna den under
Yhteydenotto i OIWA, foga den till det väntande arbetet och vid behov sätta en ny väntetid för
arbetet. Tilläggstid kan i regel ges bara en gång. Vid behov kan tidsfristen förlängas också efter
detta om dröjsmålet beror på omständigheter som kunden inte rår för.
86
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Samma tilläggsutredning som man redan bett om ska inte begäras på nytt. Om kunden inte lämnar
in den begärda tilläggsutredningen inom utsatt tid och inte ber om förlängd tidsfrist kan ärendet
avgöras på basis av de uppgifter som finns att tillgå då tidsfristen gått ut.
Läs mer om avgörande av ärenden och om att lämna ärenden utan prövning (Sinetin etusivu
> Näin toimimme > Tietoa Kelasta > Hallinnolliset menettelyt > Hyvä hallinto > Asian
ratkaiseminen)
1.5.4.1. Tilläggsutredningar vad gäller sjukdagpenning
FPA har i uppgift att se till att ärendet utreds. Förmånsavgöranden får inte fattas utifrån bristfälliga
utredningar. Den som söker sjukdagpenning är skyldig att meddela FPA de uppgifter som behövs
för att bevilja och betala sjukdagpenning. Om ansökan är bristfällig ska den sökande ombes lämna
in tilläggsuppgifter muntligt eller skriftligt. Innan tilläggsutredningar begärs ska du ta reda på om
uppgiften redan finns hos FPA och om uppgiften kan användas. Tilläggsutredningar kan också
begäras direkt av t.ex. andra myndigheter, pensionsanstalter eller försäkringsinstitutioner. Om
tilläggsutredningen från annat håll skulle leda till att förmånen avslås ska den sökande höras innan
avgörandet fattas.
Läs mer om begäran om medicinska tilläggsutredningar (Oikeus ja edellytykset >
Myöntämisedellytykset > Työkykyarvio > Lääketieteelliset lisäselvitykset).
1.6. Belopp
Beloppet av sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, partiell
föräldrapenning, särskild moderskapspenning och specialvårdspenning, donationsdagpenning,
dagpenning vid smittsamma sjukdomar och rehabiliteringspenning beräknas utgående
från den försäkrades arbetsinkomster eller tidigare förmån. Nedan sammanfattas
sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, partiell föräldrapenning, särskild
moderskapspenning, specialvårdspenning, donationsdagpenning och dagpenning vid smittsamma
sjukdomar under begreppet dagpenningsförmån (SFL 1224/2004 7 kap. 1–3 §, 11 kap.).
Beloppet av den partiella sjukdagpenningen är hälften av beloppet av den dagpenning som
omedelbart föregår den partiella sjukdagpenningen eller som den försäkrade skulle ha haft rätt
till vid arbetsoförmågans inträde när den partiella sjukdagpenningen inte omedelbart föregås av
sjukdagpenning.
Rehabiliteringspenningen fastställs enligt situationen då rehabiliteringen påbörjas.
Sjukdagpenning som baserar sig på arbetsinkomst betalas inte ut om arbetsinkomsterna
understiger inkomstgränsen enligt sjukförsäkringslagen. (SFL 1224/2004 7 kap. 1 § 1 mom.)
Inkomstgränsen höjs årligen med en lönekoefficient.
Dagpenningsförmånens och rehabiliteringspenningens minimibelopp är 23,93 euro.
Sjukdagpenning till minimibeloppet betalas efter en väntetid på 55 dagar. Under väntetiden kan
sjukdagpenningens belopp vara lägre än minimibeloppet eller den betalas inte alls ut.
87
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.6.1. På basis av arbetsinkomsten
Om beloppet av en dagpenningsförmån eller rehabiliteringspenning grundar sig på den
försäkrades arbetsinkomst, beräknas förmånen på basis av den arbetsinkomst som konstaterats
vid beskattningen eller den företedda arbetsinkomsten för de sex månaderna omedelbart före
arbetsoförmågans inträde eller innan rätten till förmånen uppkom.
Arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen
Dagpenningsförmåner och rehabiliteringspenning fastställs i regel på basis av den arbetsinkomst
som konstaterats vid beskattningen året innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började,
justerad med en lönekoefficient. Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen justeras
i förhållande till hur den för begynnelsetidpunkten för arbetsoförmågan eller förmånsrätten
fastställda, i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/2006 96 § 1 mom.) avsedda
lönekoefficienten avviker från den lönekoefficient som fastställts för det föregående kalenderåret.
Med arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen avses inkomst som räknats som
arbetsinkomst vid den beskattning som verkställts i Finland. Motsvarande arbetsinkomst som
konstaterats vid beskattningen i en annan stat används inte som grund för dagpenningsförmåner
eller rehabiliteringspenning (SFL 1224/2004 11 kap. 3 §). Efter att beskattningen slutförts får
FPA årligen beskattningsuppgifterna för föregående år från skatteförvaltningen. I samband med
beskattningen används inte samma arbetsinkomstbegrepp som inom sjukförsäkringen. Därför
beräknas SFL-arbetsinkomsterna hos FPA på basis av uppgifterna från skatteförvaltningen på så
sätt att man beaktar de inkomstslag som betraktas som arbetsinkomst i sjukförsäkringslagen. På
inkomsten görs avdrag för inkomstens förvärvande och försäkringspremieavdrag.
Vid beskattningen av företagare och lantbruksföretagare utgörs den konstaterade arbetsinkomsten
av den fastställda FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsten eller, om företagaren inte är
försäkringsskyldig, beaktas förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten av det
egna företaget som arbetsinkomst.
Om arbetsoförmågan eller förmånsrätten börjar år 2016 bestäms dagpenningsförmånen och
rehabiliteringspenningen på basis av arbetsinkomsterna för skatteåret 2014. Beskattningen
för skatteåret 2014 har verkställts år 2015. Lönekoefficienten för år 2016 är 1,373 och
lönekoefficienten för år 2015 är 1,363. Arbetsinkomsten för år 2014 höjs vid beräkningen av SFLarbetsinkomsten med förhållandet mellan lönekoefficienterna, 1,373/1,363 = 1,0073.
Sjukdagpenning grundad på arbetsinkomsten betalas inte om arbetsinkomsten understiger den
inkomstgräns som fastställts i sjukförsäkringslagen (SFL 1224/2004 7 kap. 1 §). Den i lagen
fastställda inkomstgräns som ger rätt till sjukdagpenning är 1 264 euro enligt nivån år 2010.
Inkomstgränsen höjs årligen med en lönekoefficient. Den med lönekoefficienten justerade
inkomstgräns som berättigar till sjukdagpenning är 1 409 euro år 2016.
Beräkningsformel för sjukdagpenning
Vid beräkningen av arbetsinkomstbaserad sjukdagpenning används följande
beräkningsformel år 2015
Arbetsinkomst euro/år
Beräkningsformler för dagpenningen
euro/vardag
högst 1 408
ej dagpenning
88
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1 409–30 000
0,7 x årsarbetsinkomsten : 300
30 001–56 443
70 + 0,35 x (årsarbetsinkomsten - 30 000): 300
över 56 443
100,85 + 0,25 x (årsarbetsinkomsten - 56 443):
300
Beräkningsformler för dagpenningförmåner
Dagpenningsförmånens och rehabiliteringspenningens belopp per dag beräknas under
uträkningen med minst fyra decimalers noggrannhet. Slutresultatet förvandlas till cent så, att
01/100–50/100 cent avrundas till närmaste lägre centbelopp och 51/100–99/100 cent till närmaste
högre centbelopp.
Gränserna för årsarbetsinkomsten är i lagen på 2010 års nivå och de justeras årligen i enlighet
med lönekoefficienterna för utbetalningsåret och föregående år. Om inkomstgränserna i samband
med justeringen överstiger hela euro, ska den överskjutande delen lämnas obeaktad. Beloppen
i tabellen är angivna enligt 2016 års nivå. De har justerats med lönekoefficienten för år 2016
(1,373).
Om den arbetsinkomst som ligger till grund för förmånen är lön från ett arbetsavtals- eller
tjänsteförhållande, avdras utgifterna för inkomstens förvärvande automatiskt från arbetsinkomsten
och det görs ett försäkringspremieavdrag på 4,60 % (SFL 1224/2004 11 kap. 4 a § och 5 §).
Dessa avdrag görs inte på FöPL/LFöPL-arbetsinkomst.
År 2016 är sjukförsäkringens dagpenningspremie 0,82 %, arbetspensionsförsäkringsavgiften för
arbetstagare under 53 år 5,70 % och löntagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift 1,15 % av lönen.
Försäkringspremieavdraget är 60 % av det sammanlagda beloppet av dessa avgifter, dvs. 4,60 %.
Arbetsinkomst som uppskattas på basis av företedda inkomster
En sökande kan, om han eller hon så önskar, förete en utredning om arbetsinkomsten under
de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Om
den arbetsinkomst som den sökande företett är minst 20 % större än den arbetsinkomst
som konstaterats vid beskattningen tas den företedda arbetsinkomsten som grund för
dagpenningsförmånen.
1.6.2. Utifrån en föregående förmån
Föregående arbetslöshetsförmån
Om en försäkrad under de fyra månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har
haft en förmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa är dagpenningsförmånen minst 86 %
av beloppet av den arbetslöshetsförmån som betalats ut. Sådana arbetslöshetsförmåner är
• grunddagpenning
• inkomstrelaterad dagpenning
• arbetsmarknadsstöd
Föregående studiepenning enligt lagen om studiestöd
Om en försäkrad under de fyra månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har
fått studiepenning enligt lagen om studiestöd, utgör dagpenningsförmånen minst en tjugofemtedel
89
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
av månadsbeloppet av den studiepenning som betalats ut. Observera att vuxenutbildningsstödet
inte kan ligga till grund för dagpenningen som en föregående förmån.
Föregående FPA-rehabiliteringspenning
Om en försäkrad under de sex månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten
började har fått rehabiliteringspenning från FPA, är dagpenningsförmånen minst lika stor som
rehabiliteringspenningen utan rehabiliteringstillägg.
Partiell rehabiliteringspenning som betalats som föregående förmån kan användas som
grund för bestämmande av dagpenningsförmåner (sjukdagpenning, föräldradagpenning och
specialvårdspenning). Dagpenningen är då minst lika stor som den rehabiliteringspenning till fullt
belopp som legat till grund för den partiella rehabiliteringspenningen.
Föregående rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna
Om en försäkrad under de sex månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började
har fått rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som
betalas som rehabiliteringsunderstöd enligt arbetspensionslagarna, utgör dagpenningsförmånen
minst en tjugofemtedel av månadsbeloppet av den utbetalda rehabiliteringspenningen utan
rehabiliteringstillägg.
Flera föregående förmåner
Om den försäkrade under den tid som föregick dagpenningsförmånen har fått fler än en av de
ovan nämnda förmånerna, används den förmån som han eller hon senast haft som grund för
dagpenningsförmånen. Med den förmån som den försäkrade senast haft avses en förmån vars
belopp överstiger 0 euro.
1.6.3. Minimibelopp
Sjukdagpenning betalas till ett belopp av minst 23,93 euro per dag när den sökandes
arbetsoförmåga har fortgått utan avbrott minst 55 dagar. Under väntetiden kan den sökande få en
lägre dagpenning som fastställs utgående från arbetsinkomsten eller en tidigare förmån. Under
väntetiden har den sökande inte alls rätt till dagpenning om arbetsinkomsten understiger den
lagstadgade nedre gränsen för årsarbetsinkomsten som år 2016 är 1 409 euro.
Sjukdagpenningen kan emellertid bli lägre än minimibeloppet till följd av samordning med en
annan lagstadgad förmån, t.ex. om den försäkrade har delinvalidpension som dras av från
sjukdagpenningen.
1.7. Bestämningsgrunder
Den grund som används för fastställande av dagpenningsförmånens eller
rehabiliteringspenningens belopp är den arbetsinkomst som konstaterats i beskattningen, den
företedda arbetsinkomsten, beloppet av tidigare förmån eller minimibeloppet.
90
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.7.1. Minimibelopp
Sjukdagpenningens minimibelopp är 23,93 euro per vardag år 2016. Sjukdagpenningen betalas
ut med minimibelopp när den försäkrades arbetsoförmåga har fortgått över 55 dagar utan avbrott.
Dagpenningens minimibelopp justeras årligen med folkpensionsindex.
Dagpenningen betalas ut med minimibelopp om den försäkrade inte har rätt till dagpenning
utgående från en arbetsinkomst eller en föregående förmån eller om dagpenningen skulle bli
mindre än dagpenningens minimibelopp.
Den inkomstgräns som berättigar till sjukdagpenning är 1 409 euro år 2016. Om
arbetsinkomsterna är högre än 1 409 euro i året, men lägre än det belopp som berättigar till
dagpenning med minimibelopp (10 254 euro år 2016) betalas sjukdagpenningen först ut till ett
lägre belopp än minimibeloppet och efter 55 dagar med minimibelopp.
Om arbetsoförmågan börjar på nytt inom 30 dagar kan dagpenning till minimibeloppet betalas efter
en självrisktid på 1 dag, om arbetsoförmågan under den föregående dagpenningsperioden fortgick
utan avbrott minst 55 dagar.
Om det när arbetsoförmågan inträder är uppenbart att arbetsoförmågan kommer att fortgå minst
maximitiden för dagpenningen, kan sjukdagpenning betalas till minimibeloppet utan väntetid på 55
dagar genast efter självrisktiden 1 + 9 vardagar.
Sjukdagpenning som betalas till minimibeloppet kan i verkligheten bli mindre än det lagstadgade
beloppet om sjukdagpenningen samordnas med någon annan lagstadgad förmån enligt SFL 12
kap. Så kan ske om den försäkrade för samma tid får t.ex. delinvalidpension som dras av från
sjukdagpenningen. Föräldradagpenningar och specialvårdspenning betalas dock alltid ut till minst
minimibeloppet.
1.7.2. Arbetsinkomst
Dagpenningsförmånens och rehabiliteringspenningens belopp grundar sig på den försäkrades
arbetsinkomst. Arbetsinkomsten utgörs antingen av den arbetsinkomst som konstaterats vid
beskattningen eller av den sexmånadersinkomst som den försäkrade företett.
Vad avses med arbetsinkomst?
Arbetsinkomsten består av flera olika inkomster som den sökande tjänat in genom att utföra ett
arbete eller en uppgift. Med arbetsinkomst avses
• lön från anställnings- eller tjänsteförhållande
• arbetsinkomst som grundar sig på obligatorisk eller frivillig försäkring enligt lagen om
pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare (FöPL- och LFöPLarbetsinkomst)
• förvärvsinkomst av näringsverksamhet, jordbruk, renskötsel och sammanslutning, löneinkomst
av eget företag eller jordbruk, arbetsersättning i anslutning till företagsverksamhet, värdet av
leveransarbete och skattepliktigt stipendium, när den försäkrade inte är skyldig att teckna en
FöPL- eller LFöPL-försäkring
• försäkringslön som enligt arbetspensionslagarna vid arbete utomlands betraktas som grund
för den förvärvsinkomst som ska räknas till pensionslönen samt för pensionsavgifterna (ArPL
395/2006 72 §, SFL 1224/2004 11 kap. 2 §)
• lön för arbete utomlands, om den sökande har varit försäkrad i Finland när han eller hon
tjänade in den utländska inkomsten och ingen försäkringslön har fastställts.
91
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
• Arbetsinkomst som tjänats in i en EU-medlemsstat eller en stat som tillämpar EUlagstiftningen, om den försäkrade på nytt blir försäkrad i Finland och han eller hon inte har
arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och inte heller kan förete sex månaders
arbetsinkomst som han eller hon intjänat som försäkrad i Finland.
Vad vses inte med arbetsinkomst?
Såsom arbetsinkomster betraktas inte
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
sociala förmåner
pensioner
arbetslöshetsförmåner
studiepenning
dagpenning och ersättning för inkomstbortfall som betalats med stöd av en obligatorisk eller
frivillig försäkring
kapitalinkomster
nettointäkt av skog och inkomst av skogsförsäljning
dividender som inte grundar sig på en arbetsinsats
bruksersättningar
– ersättningar för upphovsrätt
– royaltyer
skattefritt stipendium
skattefria kostnadsersättningar
– skattefria ersättningar enligt skattemyndighetens beslut såsom ersättning för
resekostnader, dagtraktamente och måltidsersättning
startpeng som utbetalas av arbets- och näringsbyrån
1.7.2.1. Löneinkomster
Som lön från arbetsavtals- eller tjänsteförhållande betraktas
• sådana löner, arvoden och ersättningar som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd och på
vilken förskottsinnehållning ska verkställas:
– lön
– arvoden och ersättningar
• Observera att arbetsersättning inte utgör löneinkomst.
• Läs mer om arbetsersättning (Määräytymisperusteet > Työtulot > Yrittäjän ja
ammatinharjoittajan työtulot > Työkorvaus)
• arvoden till idrottsutövare
– arvoden till idrottsutövare kan betalas på basis av utövande av idrott, t.ex. för deltagande
i tävlingar eller träning, och för idrottsutövarens placering i en tävling
• löner som avses i 4 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978)
och personlig ersättning till en artist eller sportutövare som avses i 3 § i den nämnda lagen
• löner för utlandsarbete enligt 77 § i inkomstskattelagen på vilka förskottsinnehållning ska
verkställas i enlighet med 13 § i lagen om förskottsuppbörd
– lön som den försäkrade fått för utlandsarbete, om ingen försäkringslön har fastställts
• kompletteringsdagpenning som betalas av en sådan sjukkassa som avses i lagen om
försäkringskassor
– t.ex. sjuktidslön som betalats via en arbetsplatskassa
• betjäningsavgifter som fås på grundval av en anställning
92
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
– betjäningsavgifter som restaurang- och hotellgäster frivilligt betalar, är sådan skattepliktig
förvärvsinkomst för arbetstagaren som han eller hon själv ska uppge för arbetsgivaren
eller skatteförvaltningen
– på förhand prissatta betjäningsavgifter, t.ex. garderobsavgift, betraktas som skattepliktig
inkomst av näring för företaget och räknas inte som inkomst för arbetstagaren.
Lön är bl.a.
• semesterlön, semesterersättning, semesterpenning, semesterpremie
• naturaförmåner
– t.ex. bil-, lunch- och telefonförmån
– en naturaförmån är lön oavsett om den betalas utöver penninglönen eller som enda
vederlag
– skattestyrelsen fastställer årligen beräkningsgrunderna för de vanligaste
naturaförmånerna
– Läs mer om beräkningsgrunderna för naturaförmåner
• skattepliktig del av personalbiljett
• lönetillägg som kompletterar den uppgiftsbaserade lönen
– personligt tillägg, språktillägg, utbildningstillägg, erfarenhetstilläg osv.
• skiftarbetstillägg
• övertidsersättning
• ersättning för nödarbete
• beredskapsersättning
• ersättning för kvälls-, natt- och söndagsarbete
• förtroendemannatillägg, tillägg för arbetsarskyddsombud
• mötes- och föreläsningsarvode, då det är fråga om arbetsavtal
• lön för sjukdoms-, rehabiliterings- och familjeledighetstid
• lön för uppsägningstid för lagstadgad eller avtalad uppsägningstid
– skyldigheten att arbeta saknar betydelse
• resultatpremie, bonus, produktionspremie
• provision
• kommissionsarvode
• lön som idrottare efter idrottskarriären lyfter ur idrottsfond
• reservistlön
– lönen är skattepliktig inkomst och baserar sig på statlig löneklass
• utdelning som grundar sig på arbetsinsats (lagen om förskottsuppbörd 1118/1996 13a §)
– dividend betraktas som arbetsinkomst om grunden för utdelning av dividend är den
arbetsinsats som den som får dividenden eller en person i denna dividendmottagares
intressesfär har presterat
– om utdelningsgrunden inte är en arbetsinsats, utan t.ex. ägarandel i ett bolag, är det inte
fråga om en arbetsinsatsdividend som beaktas som arbetsinkomst
– utgör lön när arbetet har utförts i ett anställningsförhållande, i annat fall arbetsersättning
– utdelning av dividend kan basera sig på en bestämmelse i bolagsordningen, ett beslut av
bolagsstämman, ett delägaravtal eller något annat avtal
• begär vid behov en utredning om grunden för utdelning av dividend
– en dividend betraktas som arbetsinkomst för den person vars arbetsinsats det är fråga
om
• stöd för privat vård av barn och kommuntillägg som betalas till en barnskötare som familjen
anställt
Lön betraktas som arbetsinkomst också då den inte betalas av arbetsgivaren till arbetstagaren
utan av
• ett konkursbo
93
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
• en myndighet som handhar lönegaranti
• en annan ställföreträdande betalare.
Arvoden
Som grund för dagpenningsförmånen används förskottsskattepliktiga löner, arvoden och
ersättningar som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) (SFL 1224/2004 11 kap.
2 § 3 mom.). Som lön betraktas dock inte föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden
och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett arbetsavtals- eller
tjänsteförhållande, om arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som
ska tillämpas på personen behöver betalas på grundval av arvodet (SFL 1224/2004 11 kap 2 § 4
mom.
I fråga om arvoden är lönebegreppet olika i beskattningen och i sjukförsäkringslagen. Då
förskottsinnehållning verkställs är mötesarvoden, personliga föreläsnings- och föredragsarvoden
samt arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan alltid lön, oavsett om det är fråga om ett
anställningsförhållande eller om arvodet betalas utanför anställningen. Enligt sjukförsäkringslagen
räknas arvoden som grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som lön. Arvoden
som inte grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande betraktas som lön bara om
arbetspensionsutgifter har betalats på arvodena.
Pensionslagarna inom den privata och den offentliga sektorn innehåller olika bestämmelser
om hur arvodena utökar pensionen och om hur pensionsavgifter betalas på arvodena. Inom
kommunsektorn beaktas inte mötesarvoden i pensionslönen och inga arbetspensionsavgifter
betalas oavsett om mötesarvodena grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller på
förtroendeuppdrag. Eftersom arbetspensionsavgifter inte betalas på mötesarvodena beaktas
de inte som lön i arbetsinkomsterna enligt sjukförsäkringslagen. Inom kommunsektorn betalas
däremot arbetspensionsavgifter på ersättning för inkomstbortfall på grund av förtroendeuppdrag
och på separat arvode som betalats för viss tid och det är då också fråga om arbetsinkomst enligt
sjukförsäkringslagen.
I statliga anställningar och förtroendeuppdrag räknas mötesarvoden till pensionslönen och
arbetspensionsavgifter betalas på dem. Det är då också fråga om lön som ska beaktas som grund
för dagpenningsförmåner.
I de privata branscherna omfattas personer som sköter förtroendeuppdrag i allmänhet inte
av lagen om pension för arbetstagare. Den som betalar ut arvode kan ändå frivilligt ordna
pensionsskydd för personer som sköter förtroendeuppdrag. Om arbetspensionsavgifter betalas på
arvoden för förtroendeuppdrag betraktas arvodena också som lön som ska beaktas som grund för
dagpenning enligt sjukförsäkringslagen.
Om den som får arvode inte står i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till betalaren och inga
arbetspensionsavgifter betalas på arvodet, betraktas arvodet som arbetsersättning. Alternativt
betraktas arvodet som FöPL-arbetsinkomst om arvodestagaren har tecknat en FöPL-försäkring.
Sådana arvoden kan vara t.ex. personliga föreläsnings- eller föredragsarvoden som betalats
för omfattande föreläsningsverksamhet. En person som har ett förtroendeuppdrag kan också
omfattas av FöPL-försäkringen om företagsverksamheten huvudsakligen går ut på skötsel av
förtroendeuppdraget, exempelvis s.k. styrelseproffs vars förvärvsverksamhet består av verksamhet
som medlem i flera företags styrelser.
Andra arvoden som betraktas som arbetsinkomst är bl.a.
• intressebevakares arvode
• tränararvode som betalas till ledare för hobbyverksamhet
• köpvittnes arvode
94
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Vårdbidrag för närståendevård och familjevårdare är arbetsersättning och betraktas som
arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. En närståendevårdare som har ingått ett vårdavtal med
kommunen eller en familjevårdare som ingått ett uppdragsförhållande omfattas av det kommunala
pensionsskyddet även om de inte står i anställningsförhållande till kommunen.
Läs mer om arbetsersättning (Määräytymisperusteet > Työtulot > Yrittäjän ja ammatinharjoittajan
työtulot > Työkorvaus)
Idrottares löner och arvoden
Löner och arvoden som betalas till idrottare är arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen.
En typisk idrottarlön är lön som betalas till en lagidrottare på basis av spelaravtal. Idrottaravtal
jämställs med arbetsavtal. Idrottare har rätt att överföra en del av sina idrottsinkomster till en
idrottarfond. Fonderingen sköts enligt avtal mellan idrottaren och arbetsgivaren. Lön som betalats
till idrottarfonden blir arbetsinkomst för idrottaren det år, då idrottaren tar ut pengar ur fonden.
En idrottare kan få arvode för deltagande eller placering i tävlingar. Idrottararvoden är också
t.ex. arvoden som bygger på reklam- och sponsoravtal och andra arvoden som grundar sig på
idrottarstatus. En idrottares arvode har karaktären av arbetsersättning, eftersom arvodestagaren
inte står i anställningsförhållande till betalaren.
1.7.2.1.1. Inte lön
Till löneinkomst som betraktas som arbetsinkomst hör inte:
• sedvanliga gåvor i form av föremål eller pengar som arbetsgivaren ger med anledning av
en anställds bemärkelsedag eller annan motsvarande personlig anledning oavsett hur de
behandlas vid beskattningen
• en personalförmån som tillhandahållits av arbetsgivaren (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom.
1 punkten).
– Med personalförmåner avses förmåner som arbetsgivaren ger sina anställda eller hela
personalen i någon annan form än pengar. De är i regel avsedda att vara fortgående och
deras värde i pengar har inte fastställts i Skatteförvaltningens beslut om grunderna för
beräkningen av naturaförmåner.
– Personalförmånerna är av kollektiv karaktär, t.ex. företagshälsovård och simbiljetter.
– Om en förmån har getts endast åt vissa personer i företaget är det inte fråga om en
personalförmån, utan om ersättning som betalas för arbete och således fråga om
arbetsinkomst som kan jämställas med lön.
• en ränteförmån för ett lån som erhållits på grundval av ett anställningsförhållande (SFL
1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. 2 punkten).
• en förmån som innefattar rätten att på grundval av ett anställningsförhållande teckna aktier
eller andelar i en sammanslutning till ett lägre pris än det gängse om förmånen kan utnyttjas
av en majoritet av de anställda (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. 3 punkten).
– I de situationer där rätten att teckna aktier eller andelar i ett samfund till lägre pris än
det gängse är begränsad att gälla endast vissa personer, kan förmånen anses vara
ersättning för arbete och således inkomst som ska betraktas som arbetsinkomst.
• en i 66 § i inkomstskattelagen avsedd förmån som uppkommer genom användning av en
anställningsoption, eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och
som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier (s.k. syntetisk option) (SFL
1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. 4 punkten).
• Kännetecknande för ovan nämnda optioner är bl.a. att
95
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
•
•
•
•
•
– de bestäms i huvudsak enligt förändringen av värdet på bolagets aktier
– den eventuella behållningen av optionssystemen grundar sig på hur företagets aktiekurs
utvecklas på börsen och på aktiemarknaden uppkommer nyttan inom företag vars aktier
noteras offentligt
– optionerna baserar sig på aktieägarnas beslut och inte på avlöningssystem som fastställs
av företagsledningen.
– arbetstagarens eller personalens arbetsinsats har ingen direkt inverkan på
optionsbeloppet.
En premie som ges i form av sådana aktier i arbetsgivarbolaget eller ett annat bolag som hör
till samma koncern eller en liknande ekonomisk sammanslutning som arbetsgivarbolaget och
som noteras på en fondbörs eller på annat motsvarande sätt, eller helt eller delvis i form av
pengar i stället för aktier (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. 5 punkten)
– Dessutom förutsätts att värdet på en sådan förmån som fås i form av ovan nämnda
premie beror på hur värdet av aktierna utvecklas under en period på minst ett år efter
utlovad premie. Efter att premien utlovats bestäms det slutgiltiga värdet på premien i
fråga enligt förändringen av värdet på företagets aktier. Arbetstagarens arbetsinsats kan
således inte anses ha en direkt inverkan på beloppet av den förmån som erhålls.
– Om värdet av förmån som fås i form av premie är beroende av hur värdet av aktierna
utvecklas under en period som är kortare än ett år, beaktas premien som löneinkomst.
– Lön för väntetid enligt arbetsavtalslagen (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. 6 punkten)
– Lönen för väntetid har karaktären av ränta som arbetstagaren har rätt att få om
betalningen av hans eller hennes lön eller av någon annan fordran som härrör från
anställningsförhållandet fördröjs när anställningen upphör
– Lön för väntetiden betalas för högst 6 kalenderdagar.
Ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller
ett tjänsteförhållande upphävts (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. 7 punkten).
– Enligt arbetsavtalslagen kan en arbetsgivare föreläggas att betala ersättning till en
arbetstagare för ogrundat upphävande av arbetsavtal.
– Dessutom kan arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan komma överens om
upphävandet av anställningsförhållandet och om den ersättning som på grund av
upphävandet ska betalas till arbetstagaren, t.ex. fallskärmsavtal eller avgångsbidrag
– Det är inte fråga om vederlag för utfört arbete.
Föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i
förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande, om
arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas
på personen behöver betalas på grundval av arvodet (SFL 1224/2004 11 kap 2 § 4 mom. 8
punkten).
– Med föreläsnings- och föredragsarvoden avses här arvoden som betalats för externa
utbildningar.
– Skyldigheten att betala arbetspensionsavgift avgörs enligt bestämmelserna i det
arbetspensionssystem som i respektive situation ska tillämpas på personen i fråga.
– Om frivillig arbetspensionsavgift har betalats på arvodet beaktas arvodet som
löneinkomst.
I personalfondslagen (934/2010) avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar
som har överförts till en personalfond eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden (SFL
1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. 9 punkten)
– En fondavsättning eller tilläggsdel som har överförts till en personalfond eller en
fondandel som lyfts ur personalfonden utgör inte vederlag för utfört arbete oavsett
om det rör sig om en fondavsättning som betalats på basis av en vinstpremie eller
resultatpremie.
Sådana i personalfondslagen avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som
med stöd av 37 § i personalfondslagen har lyfts kontant i form av en premie som beräknas
enligt fondens stadgar, förutsatt att det avsatta beloppet har beräknats på grundval av
96
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
företagets lönsamhet eller faktorer som mäter verksamhetens effektivitet eller i enlighet med
det resultatpremiesystem som ämbetsverket eller kommunen tillämpar (SFL 1224/2004 11
kap. 2 § 4 mom. 10 punkten).
– Medlemmar i personalfonder kan lyfta sina andelar direkt i kontanter, om detta är tillåtet
enligt fondens stadgar. Då går avsättningen inte till fonden, utan arbetsgivaren betalar
den direkt till arbetstagaren.
– Vinstpremier som en arbetstagare tar ut direkt i kontant beaktas inte som arbetsinkomst,
eftersom premiens storlek också påverkas av andra faktorer än arbetstagarens egen
arbetsinsats. Premien betalas i pengar och beloppet fastställs i avgörande grad utifrån
täckningsbidraget enligt resultaträkningen eller utifrån en resultaträkningspost som mäter
verksamhetens lönsamhet.
– Som arbetsinkomst beaktas inte heller motsvarande personalfondsavsättningar som lyfts
kontant i form av en premie, när premien bestäms enligt det resultatpremiesystem som
tillämpas av det statliga ämbetsverket eller inrättningen eller kommunen eller något annat
offentligt samfund.
– Om en arbetstagare direkt i kontanter tar ut andra personalfondsavsättningar än i
form av resultatpremier betraktas det som vederlag för utfört arbete och beaktas som
arbetsinkomst.
• Poster som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en arbetstagare i form av
vinstutdelning eller som kontant vinstpremie. Då förutsätts det att
– den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen
– syftet inte är att med hjälp av den ersätta det lönesystem som fastställts i ett kollektivavtal
eller arbetsavtal
– grunderna för beräkning av den kontanta vinstpremien överensstämmer med 10 punkten
och med 2 § 2 och 3 punkten i personalfondslagen
– bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie
och den utdelning som ska betalas till aktieägarna och vilka fastställs vid bolagsstämman
(SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. 11 punkten).
• I de ovan nämnda fallen (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. punkt 11) förutsätts ytterligare
att
– ett avtal som är bindande för arbetsgivaren inte har ingåtts om betalningen av vinstpremie
– ägarna vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång fattar ett bindande beslut
om utbetalning av kontant vinstpremie
– vinstpremierna betalas därefter och
– ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag (334/2007) eller på
något annat motsvarande sätt (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 5 mom.).
1.7.2.2. Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst
Om en person arbetar utomlands och under denna tid är försäkrad i Finland används
försäkringslönen som grund för dagpenningen eller så används den utländska arbetsinkomsten
som grund om man inte avtalat om försäkringslön.
Om en i Finland försäkrad person arbetar utomlands som utsänd arbetstagare läggs i
regel försäkringslönen till grund för hans eller hennes pensions- och försäkringsavgifter
om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om försäkringslön. Den försäkrades
arbetspensionsskydd kan då ha ordnats obligatoriskt eller frivilligt. Arbetspensionen intjänas på
basis av försäkringslönen och inte enligt de faktiska arbetsinkomsterna. Arbetsgivaren meddelar
försäkringslönens belopp till pensionsanstalten. Försäkringslönen används också som den
arbetsinkomst som läggs till grund för dagpenningsförmåner i stället för den faktiska lönen för
utlandsarbetet (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 1 mom. 3 punkten). Som försäkringslön betraktas
97
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
den lön som i Finland skulle betalas för motsvarande arbete eller den lön som annars kan anses
motsvara nämnda arbete.
För en försäkrad som arbetar utomlands fastställs inte alltid en försäkringslön enligt
arbetspensionslagarna, t.ex. när utstationeringen är kortare än sex månader. I en sådan situation
kan dagpenningens storlek fastställas på basis av den lön som betalats för utlandsarbetet och
på vilken förskottsinnehållning verkställs eller på basis av den lön som betalats till en begränsat
skattskyldig person (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 3 mom.)
1.7.2.3. Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst
Som företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst betraktas:
• arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) (FöPL-arbetsinkomst)
• arbetsinkomst enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) (LFöPLarbetsinkomst) eller,
om företagaren inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring, betraktas som hans
eller hennes arbetsinkomst följande inkomster som avses i inkomstskattelagen:
•
•
•
•
•
•
•
•
förvärvsinkomst av näringsverksamhet
förvärvsinkomst av jordbruk
förvärvsinkomst av sammanslutning
löneinkomst av eget företag eller jordbruk (bolagsformen öb, kb, ab)
arbetsersättning som anknyter till företagarverksamhet
värdet av leveransarbete (gäller inkomster av skogsbruk)
förvärvsinkomst av renskötsel
skattepliktigt stipendium.
Observera att de arbetsinkomster som konstaterats i beskattningen för en försäkrad som verkar
som kommunalveterinär består av förskottsinnehållningspliktig lön som kommunen betalar och s.k.
praktikinkomster, som syns som inkomster av näringsverksamhet i beskattningsuppgifterna. Vad
gäller praktikinkomsterna är kommunalveterinären emellertid inte företagare och inte skyldig att
teckna FöPL-försäkring. Veterinären omfattas av lagen om kommunala pensioner.
1.7.2.3.1. Företagsformer
En företagare kan utöva sin verksamhet i olika former, t.ex. som enskild näringsidkare, i ett
öppet bolag, kommanditbolag eller aktiebolag, eller som medlem av en sammanslutning eller
ett andelslag. En lantbruksföretagare kan förutom sedvanlig företagarverksamhet bedriva
företagsverksamhet också i form av ett bolag eller en jordbrukssammanslutning.
Näringsidkare
En näringsidkare bedriver näringsverksamhet för egen räkning och svarar ekonomiskt för sina
egna förbindelser. En näringsidkare kan vara affärsidkare eller yrkesutövare. En yrkesutövares
verksamhet baserar sig i huvudsak på företagarens personliga yrkeskunskap. En affärsidkare
bedriver företagsverksamhet i form av ett affärsföretag, oftast på ett fast driftsställe. En
yrkesutövare kan, om han eller hon så önskar, ha enkel bokföring, men en affärsidkare ska ha
prestationsbaserad dubbel bokföring
98
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
En näringsidkare kan inte betala lön som är avdragsgill i beskattningen eller ge naturaförmåner
till sig själv eller sin make eller maka. Näringsidkaren kan ta ut pengar ur företaget som privata
uttag eller varor för privat bruk. Privata uttag beskattas inte och de registreras inte som utgifter för
företagsverksamheten. En näringsidkare beskattas på basis av de förvärvs- och kapitalinkomster
som han eller hon får av näringsverksamheten och som utgör näringsverksamhetens resultat. En
indelning i förvärvs- och kapitalinkomst görs om det uppstått nettoförmögenhet i verksamheten.
Om makar idkar näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan makarna.
Förvärvsinkomstandelen fördelas mellan makarna i förhållande till deras arbetsinsatser. Vid
beskattningen antas makarnas andelar vara lika stora om inte makarna för skattemyndigheten
lägger fram andra uppgifter (ISkL 1535/1992 14 §).
En yrkesutövare eller näringsidkare och en make eller maka eller annan familjemedlem som
utan lön deltar i företagsverksamheten ska försäkras enligt FöPL. Om lön betalas till annan
familjemedlem som arbetar i företaget ska han eller hon försäkras enligt ArPL.
Makar som tillsammans bedriver lantbruk samt lantbruksidkares familjemedlemmar som bor på
gården och arbetar mot lön ska försäkras enligt LFöPL. Om familjemedlemmen inte får lön kan en
frivillig försäkring tas för honom eller henne enligt arbetsinsatsen.
Öppet bolag och kommanditbolag
Öppna bolag och kommanditbolag grundas med ett bolagsavtal. Vid grundningstidpunkten ska
ett öppet bolag ha minst två ansvariga bolagsmän. Ett kommanditbolag ska ha minst en ansvarig
bolagsman och en tyst bolagsman. De ansvariga bolagsmännen är personligen ansvariga för
bolagets skulder.
Öppna bolag och kommanditbolag kan betala lön och naturaförmåner till bolagsmännen
eller bolagsmännen kan göra privata uttag. Vid beskattningen är de öppna bolagen och
kommanditbolagen näringssammanslutningar. De är inte separata skattskyldiga, utan för dem
fastställs näringsverksamhetens resultat som fördelas på bolagsmännen som beskattningsbar
inkomst i relation till deras andelar enligt bolagsavtalet. Om bolaget har nettoförmögenhet indelas
resultatet i en förvärvsinkomst- och en kapitalinkomstandel.
En bolagsman i ett öppet bolag som arbetar i bolaget och en ansvarig bolagsman i ett
kommanditbolag är företagare enligt FöPL. En make eller maka eller familjemedlem som arbetar
i ett öppet bolag samt en tyst bolagsman eller familjemedlem som arbetar i ett kommanditbolag
omfattas inte av FöPL. Om de får lön försäkras de enligt ArPL. Om de inte får lön omfattas de inte
av pensionsskyddet.
En ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller kommanditbolag ska försäkras enligt LFöPL om han
eller hon personligen svarar för skulderna och förbindelserna för ett företag som bedriver jordbruk.
En delägares make eller maka eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet
på gården.
Aktiebolag
Ett aktiebolag är en självständig skattskyldig. Verksamhetens resultat beskattas som bolagets
inkomst, och inkomsten har inte som sådan någon inverkan på den enskilda delägarens
beskattning. Ett aktiebolag kan grundas av en eller flera delägare som placerar kapital i bolaget.
Aktiebolaget kan betala lön och naturaförmåner till delägarna. En delägare kan inte göra privata
uttag ur bolaget.
I ett aktiebolag har ägarandelen betydelse för om en delägare ska betraktas som företagare enligt
FöPL eller LFöPL eller inte. En delägare i ett aktiebolag som arbetar i företaget i ledande ställning,
ensam äger över 30 % av företagets aktiekapital eller ensam har över 30 % av det röstetal som
99
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
aktierna medför ska försäkras enligt FöPL eller LFöPL. En person i ledande ställning försäkras
likaså om han eller hon tillsammans med sina familjemedlemmar äger över 50 % av bolagets
aktiekapital eller tillsammans med dem har över 50 % av det röstetal som aktierna medför.
Som person i ledande ställning betraktas till exempel verkställande direktör, styrelsemedlem,
förvaltnings- eller branschdirektör eller en person som de facto utövar bestämmanderätt i
företaget. Även namnteckningsrätt indikerar ledande ställning i bolaget. En sådan medlem av
ägarfamiljen till ett litet familjeföretag som arbetar i företaget anses i regel vara i ledande ställning
oavsett formell ställning.
Indirekt ägande genom ett annat bolag kan också leda till försäkring enligt FöPL. Vid beräkningen
av ägarandelar beaktas också indirekt ägande.
Om delägarna i ett aktiebolag äger högst 30 % av företaget och arbetar i företaget mot lön
försäkras de enligt ArPL. Delägarnas familjemedlemmar som inte äger aktier i aktiebolaget men
arbetar i det mot lön försäkras också enligt ArPL.
Annan sammanslutning
Annan sammanslutning kan vara till exempel ett andelslag eller ett samfund. För att grunda ett
andelslag behövs minst tre personer. Ett andelslag är en separat skattskyldig. Andelslaget kan
betala lön till medlemmarna. Definitionen av företagare i FöPL gäller även personer i ledande
ställning i andra sammanslutningar. En person i ledande ställning är skyldig att teckna försäkring
om han eller hon ensam äger över 30 % eller tillsammans med sina familjemedlemmar över 50 %
av bestämmanderätten i sammanslutningen. En person som arbetar i en sammanslutning och som
enligt sammanslutningens regler personligen svarar för sammanslutningens förbindelser omfattas
likaså av FöPL.
Bolagsformer och att ta ut lön ur företag
Bolagsformen och företagarens ställning i företaget inverkar på vilken arbetspensionsförsäkring
en företagare omfattas av. Av nedanstående tabell framgår vilken försäkringsform som gäller
för företagare och deras familjemedlemmar vid olika bolagsformer. Där framgår också om lön ur
företaget kan betalas till företagaren eller dennes familjemedlemmar.
Försäkring av ägare och familjemedlemmar
Företag
Ställning/arbetar
FöPL
Enskild firma
Yrkesutövare
X
Make, maka, sambo
X
Annan familjemedlem
X
Bolagsman
X
Öppet bolag
Familjemedlemmar
Kommanditbolag
Ansvarig bolagsman
Tyst bolagsman
ArPL
X, lön
X, lön
X
X, lön
100
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Familjemedlemmar
Annan
sammanslutning:
andelslag eller
sammanslutning
Aktiebolag
Ansvarig delägare
X, lön
X
Delägare
X, lön
Ansvarig delägares
familjemedlem
X, lön
Delägare i ledande
ställning
– innehav över 30 %
ensam / över 50 %
tills. med familjen
X
X, lön
– innehav högst 30 %
X, lön
Delägare
X, lön
Familjemedlem
Lantbruksföretagare
Följande yrkesgrupper försäkras enligt LFöPL:
• Företagare som självständigt bedriver jord- och skogsbruk samt familjemedlemmar med lön
som deltar i arbetet
• Yrkesfiskare samt familjemedlemmar som deltar i fiskeriarbetet
• Renägare och familjemedlemmar som deltar i renskötseln
• Pensionstagare som fortsätter verksamheten som lantbruksföretagare
En lantbruksföretagare beskattas som fysisk person och inkomsten fördelas mellan
företagarmakar. En lantbruksföretagares och hans eller hennes makas eller makes löner är inte
avdragsgilla i beskattningen.
Som familjemedlem försäkras en nära släkting i åldern 18–67 år som arbetar på gården och får
penninglön. Som familjemedlemmar betraktas företagarens barn, adoptivbarn, barnbarn, föräldrar,
mor- och farföräldrar samt svärsöner och svärdöttrar. Också företagarens bröder, systrar,
farbröder, morbröder, fastrar och mostrar samt syskonbarn kan försäkras som familjemedlemmar.
En familjemedlems sambo försäkras inte enligt LFöPL. Företagarens föräldrar eller barn försäkras,
även om de inte bor på gården. De ska ändå arbeta med jordbruket på heltid. Barn som arbetar
på en gård som ägs av ett dödsbo försäkras som familjemedlemmar om den efterlevande maken
ensam har besittningsrätt till dödsboet.
Jordbruk kan bedrivas också som en sammanslutning bildad av två eller flera personer. Personer
som bedriver jordbruk i en jordbrukssammanslutning försäkras enligt LFöPL som företagare.
Sammanslutningen kan t.ex. vara en gård som två eller flera personer äger eller arrenderar
tillsammans. En delägares make eller maka eller familjemedlemmar kan också försäkras om
de deltar i arbetet på gården. I samband med beskattningen används om sammanslutningen
benämningen beskattningssammanslutning. Beskattningssammanslutningens resultat fördelas
mellan delägarna i proportion till deras andelar.
Om en lantbruksföretagare också är stipendiat ska han ha separat LFöPL-försäkring för båda
dessa.
Läs mer om försäkring enligt LFöPL
101
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Stipendiat
Personer som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som finansieras med
stipendier försäkras enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006).
En stipendiat måste ta en LFöPL-försäkring om han eller hon i Finland har beviljats ett stipendium
som är avsett för minst fyra månades arbete och som omräknat till årsarbetsinkomst uppgår till
minst 3 778,59 euro. Ifall stipendiaten inte är skyldig att försäkra sig på basis av stipendiatarbete
på det sätt som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare, betraktas det skattepliktiga
stipendiet som arbetsinkomst. Den försäkrade ska förete en utredning över det skattepliktiga
stipendiets belopp om någon LFöPL-arbetsinkomst inte har fastställts för honom eller henne.
Läs mer på skatteförvaltningens webbplats.
Faktureringsföretag
Faktureringsföretag sköter företagares faktureringstjänst utan anställningsförhållande.
I faktureringsföretagens verksamhetsmodell söker den som utför arbetet själv sina
uppdragsgivare och kommer överens med dessa om uppdragen och arvodena. När arbetet
är utfört levererar den som utfört arbetet faktureringsuppgifterna till faktureringsföretaget
som fakturerar uppdragsgivaren. När uppdragsgivaren har betalat fakturan drar
faktureringsföretaget av arbetsgivarens lagstadgade bikostnader, förskottsinnehållningen,
arbetspensionsförsäkringsavgiften och det arvode som faktureringsföretaget tar ut samt
betalar den återstående summan till den som utfört arbetet. Faktureringsföretaget anmäler
arbetsutförarens lön till ArPL-försäkringen.
Att den som utför arbetet registrerar sig som användare av faktureringstjänsten leder inte
till ett anställningsförhållande mellan faktureringsföretaget och den som utför arbetet. Ett
anställningsförhållande uppstår inte heller i regel mellan uppdragsgivaren och den som utför
arbetet. Uppdragsgivaren betalar inte lön utan en överenskommen ersättning för uppdraget. Då
arbetspensionslagarna tillämpas betraktas den som utför arbetet som företagare, om inte de
faktiska kännetecknen för anställningsförhållande uppfylls mellan uppdragsgivaren och den som
utför arbetet.
Om beloppet av de arvoden som uppdragsgivarna faktureras för verkar bli under 10 000 euro om
året, kan den förskottsskattepliktiga inkomst som betalats till den som utfört arbetet och på vilken
arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift och andra lagstadgade socialskyddsavgifter innehållits
betraktas som inkomst för den som utför arbetet och anlitar faktureringsföretagets tjänster.
1.7.2.3.2. FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst
När en företagare eller stipendiat är försäkringsskyldig används FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomsten som grund för dagpenningen. Inkomsten från näringsverksamheten eller
löneinkomsten från det egna företaget kan användas som grund endast i fall företagaren inte är
skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring.
Försäkringsskyldighet
Pensionsförsäkringen för företagare är obligatorisk när företagaren uppfyller villkoren för
försäkring. Om man enbart äger ett företag räcker det inte som grund för pensionsförsäkring för
företagare. Pensionsförsäkringen förutsätter arbete. Ägoförhållandena och olika bolagsformer kan
dock inverka på pensionsförsäkringen för den som arbetar i företaget.
102
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Försäkringsskyldigheten gäller företagare i åldern 18–67 år som omfattas av FöPL och LFöPL
och vars företagsverksamhet har fortgått kontinuerligt minst 4 månader. Försäkring ska tecknas
inom 6 månader från det att företagsverksamhet som avses i pensionslagarna för företagare har
inletts. Det väsentliga med tanke på starttidpunkten för FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte
när företaget grundats, utan när verksamheten är så omfattande att försäkringen ska tecknas.
Försäkringens starttidpunkt är den tidpunkt då företagarverksamheten är så omfattande att den
årliga inkomstgränsen över en granskningsperiod på 12 månader överskrids. Företagaren kan
teckna försäkring retroaktivt högst för innevarande år och de tre föregående kalenderåren.
Bedömningen av inledandet av försäkringsskyldigheten baserar sig ofta på de uppgifter som
pensionsförsäkringsbolaget fått av företagaren själv. Vid avgörandet kan du utgå ifrån att
försäkringen har tecknats vid rätt tidpunkt om företagaren har tecknat försäkring. Den föregående
tiden behöver inte utredas även om förvärvsinkomsten av näringsverksamheten skulle överstiga
gränsen för försäkring innan försäkringen inleds.
När försäkringen tecknas fastställer pensionsinrättningen en årlig arbetsinkomst som motsvarar
företagarens arbetsinsats. FöPL-försäkringen är obligatorisk om arbetsinkomsten år 2016
överstiger 7 557,18 euro per år. År 2016 kan FöPL-arbetsinkomsten vara högst 171 625 euro per
år. För LFöPL-försäkringen är motsvarande arbetsinkomstgräns då försäkring krävs 3 778,59 euro
per år. I fråga om LFöPL-försäkring finns det också andra villkor gällande försäkring.
Läs mer om obligatorisk försäkring.
Pensionstagare som verkar som företagare är försäkringsskyldiga med undantag för personer med
ålderspension som, om de så önskar, kan teckna en frivillig försäkring. Försäkringsskyldigheten
gäller även personer med företagarverksamhet som bisyssla om inkomstgränsen överskrids.
FöPL-försäkringen gäller all företagarverksamhet som omfattas av FöPL, och LFöPL-försäkringen
företagarverksamhet som omfattas av LFöPL, även om företagsverksamhet bedrivs i flera
företags namn eller inom flera branscher. Om det i samband med lantbruk bedrivs separat
företagsverksamhet som beskattas enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet,
omfattas företagsverksamheten av FöPL.
Försäkringsskyldigheten gäller även mottagare av skattepliktiga stipendier i åldern 18–67 år.
LFöPL-försäkringen är obligatorisk om den försäkrade fått ett arbetsstipendium från Finland
för minst fyra månaders konstnärligt eller vetenskapligt arbete och stipendiet uppgår till minst
1 259,54 euro, vilket motsvarar en årsinkomst på 3 778,59 euro. Om en LFöPL-försäkrad även är
stipendiat fastställs försäkringen separat för stipendiet.
Gamla befrielser
Enligt den lagstiftning som gällde tidigare kunde en företagare på vissa villkor bli befriad från
försäkringsskyldigheten även om verksamheten på grund av sin omfattning borde ha försäkrats,
t.ex. en person med företagarverksamheten som bisyssla eller en företagare som intjänade
pensionsskydd från annat håll. Befrielserna upphörde fr.o.m. ingången av 2007 för personer födda
1961 eller senare. För de äldre årsklasserna kan befrielsen fortgå om villkoren fortfarande uppfylls
eller tills företagaren själv tecknar en försäkring. Till Pensionsskyddscentralens uppgifter hör
tillsynen över att villkoren för befrielse uppfylls.
Exempel
En läkare född före 1961 med huvudsyssla inom den offentliga hälso- och sjukvården
och bisyssla inom den privata sektorn är befriad från FöPL-försäkringsskyldigheten
om inkomsten från den privata läkarmottagningen är högst 1/3 av löneinkomsten
för huvudsysslan. Läkaren är skyldig att meddela om inkomstgränsen överskrids.
103
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Ändringar i fråga om FöPL och LFöPL
Om de omständigheter som påverkar företagarens arbetsinkomst förändras väsentligt efter att
arbetsinkomsten fastställts justerar pensionsanstalten FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten på ansökan
eller på eget initiativ. Pensionsanstalten kan också avsluta en företagares försäkring retroaktivt
om han eller hon inte längre uppfyller villkoren för att omfattas av FöPL-/LFöPL-försäkringen.
I allmänhet sker detta när företagarens arbetsinsats understiger den nedre gränsen för FöPL-/
LFöPL-försäkring.
Du kan kontakta arbetspensionsanstalten om personen redan har en FöPL-försäkring, men dess
belopp ändras eller om FöPL-försäkringen upphör och du behöver mera uppgifter.
Ändring av företagares fastställda arbetsinkomst
Enligt bestämmelserna i lagen om pension för företagare ska FöPL-arbetsinkomsten motsvara
sådan lön som bör betalas om en person med motsvarande yrkesskicklighet utförde arbetet i
stället för företagaren. PSC har meddelat branschrelaterade anvisningar för fastställande av
arbetsinkomst. Att fastställa arbetsinkomsten korrekt kan emellertid vara problematiskt i synnerhet
i början av företagsverksamheten. I och med att verksamheten fortsätter kan det uppkomma ett
behov av att höja eller sänka arbetsinkomsten.
Pensionsanstalten kan höja arbetsinkomsten t.ex. om företagsverksamheten utvidgas eller en
person som tidigare bedrivit företagsverksamhet som bisyssla börjar arbeta med det på heltid.
På motsvarande sätt kan arbetsinkomsten också sänkas. Arbetsinkomsten kan också ändras
om företagarens egen arbetsinsats tillfälligt förändras för minst ungefär ett år till exempel pga.
föräldraledighet eller långvarig sjukdom. Företagaren kan meddela pensionsanstalten om att
arbetsinkomsten ska sänkas så att den motsvarar den ändrade arbetsinsatsen. Pensionsanstalten
utreder grunderna till ändringen och utfärdar ett beslut angående ändringen till företagaren.
Arbetsinkomsten ändras i regel inte retroaktivt utan framåt i tiden. I undantagsfall kan företagarens
arbetsinkomst ändras så att den motsvarar det faktiska arbetet från tidpunkten då arbetsförmågan
sjunkit, dvs. pensionsfallet, när företagaren blir invalidpensionerad eller delinvalidpensionerad.
Beslut om ändring av arbetsinkomsten kan utfärdas retroaktivt i samband med handläggningen av
pensionsansökan.
Det förekommer ibland fall där FöPL-arbetsinkomsten har höjts märkbart innan förmånsrätten
började. Om du lägger märke till ett sådant fall, kontakta pensionsanstalten och fråga vad
höjningen grundar sig på. Fastställande av FöPL-inkomst och ändring av arbetsinkomst omfattas
av pensionsanstaltens beslutanderätt. Förfrågningen leder inte nödvändigtvis till åtgärder,
eftersom pensionsanstalten redan meddelat ett beslut i ärendet. Den kan dock inverka på att
pensionsanstalten i fortsättningen utreder grunderna för höjning noggrannare innan beslut
utfärdas.
Rättande av försäkringsarrangemang
Om försäkringsgrunden ändras pga. en lagändring eller en motsvarande händelse och
företagarens försäkring inte ändrats rättar pensionsanstalten den felaktiga försäkringen i allmänhet
framåt i tiden. Om det t.ex. i efterhand framkommer att en delägare i företaget fortfarande efter
1.1.2014 är försäkrad enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om sjömanspensioner
även om han eller hon på grund av ändringen i definitionen av företagare borde ha omfattats av
FöPL-försäkring, korrigerar pensionsanstalten försäkringsarrangemangen framåt i tiden. Retroaktiv
korrigering av försäkringsarrangemangen efter övergångstiden är möjlig enbart på företagarens
uttryckliga yrkande. Det samma gäller bl.a. situationer där det är frågan om gränsdragningar
104
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
mellan FöPL och LFöPL. Försäkringsformens riktighet behöver inte utredas hos FPA, utan du kan
förfara enligt det som pensionsanstalten ansett vara riktigt.
Avslutande av FöPL- eller LFöPL-försäkringen
FöPL- eller LFöPL-försäkringen avslutas om företagsverksamheten upphör eller ändras och då blir
så småskalig att arbetsinkomsten understiger den minimigräns som fastställts i lagen. Företagaren
kan dock teckna en frivillig företagarförsäkring om han eller hon så önskar. Pensionsanstalten kan
även på eget initiativ avsluta en obligatorisk FöPL-försäkring om företagaren inte längre har någon
inkomst från företaget.
Pensionsanstalten avslutar försäkringen retroaktivt vid den tidpunkt då villkoren för försäkring inte
längre uppfylls. Försäkringen kan ibland avslutas för en lång retroaktiv period.
Om det vid handläggningen uppdagas att en FöPL-försäkring är i kraft trots att företagsverksamhet
inte längre bedrivist under det skatteår som ligger till grund för dagpenningsförmånen ska du be
företagaren utreda försäkringsförutsättningarna med sin pensionsinrättning och ett eventuellt
avslutande av försäkringen innan dagpenningsförmånsärendet avgörs. Om inte den försäkrade
själv utreder saken inom utsatt tid sak du kontakta pensionsförsäkringsinrättningen och utreda
försäkringsärendet.
För korta sjukdomsperioder avslutas FöPL- eller LFöPL-försäkringen i allmänhet inte. Om en
sjukdomsperiod blir långvarig kan företagaren tillfälligt sänka arbetsinkomsten i enlighet med den
nedsatta arbetsförmågan eller avsluta försäkringen enligt prövning.
Om företagaren blir föräldraledig och inte alls deltar i företagsverksamheten kan han eller hon
avsluta FöPL- eller LFöPL-försäkringen. Företagaren ska teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring
om han eller hon inleder företagsverksamheten på nytt efter föräldraledigheten och villkoren för
försäkring uppfylls.
Om företagarens FöPL- eller LFöPL-försäkring upphör när moderskaps-, faderskaps- eller
föräldraledigheten börjar, kan man dock som grund för förmånen beakta FöPL-/LFöPLarbetsinkomsten innan rätten till förmån uppkom.
Läs mer om avslutande av FöPL-försäkring Avslutande av försäkringen för företagare
Retroaktivt avslutande och inverkan
FPA får inte information från pensionsanstalten om FöPL- eller LFöPL-försäkringar som avslutas
retroaktivt.
Om du vid handläggningen av ett förmånsärende ser att en FöPL- eller LFöPL-försäkring avslutats
retroaktivt, utred om detta inverkar på tidigare avgöranden. Ett beslut om dagpenning ska rättas
om avslutandet av försäkringen inverkar på dagpenningsförmånens belopp, dagpenningens
fördelning mellan arbetsgivare och företagare eller på FöPL-dagpenningen. Om FöPL- eller
LFöPL-försäkringen avslutats och hänför sig till skatteåret ska även arbetsinkomsten enligt
sjukförsäkringslagen korrigeras. Skapa i så fall ett uppdragsarbete i Oiwa för Enheten för
gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö / Työtulo- ja verotustiedot 24400).
Övervakning av försäkringsskyldigheten
Pensionsskyddscentralen (PSC) övervakar FöPL-försäkringsskyldigheten och
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) LFöPL-försäkringsskyldigheten. Om en företagare
inte har tecknat någon försäkring fastän hans eller hennes arbete uppfyller villkoren för försäkring,
uppmanar PSC eller LPA företagaren att inom skälig tid rätta till försummelsen. Om företagaren
105
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
inte följer uppmaningen kan PSC eller LPA teckna en försäkring för företagarens räkning och på
företagarens bekostnad.
Den som beviljar stipendier har en lagstadgad skyldighet att anmäla sina beviljade stipendier till
LPA. Utifrån anmälan fastställer LPA LFöPL-försäkringen. Stipendietagaren kan inte retroaktivt
tvångsförsäkras för skatteåret.
1.7.2.3.3. Utredning av försäkringsskyldigheten
Om en företagare arbetar i sitt företag och förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller
löneinkomsten av det egna företaget eller en stipendiats skattepliktiga stipendium klart överstiger
årsinkomstgränsen för försäkringsskyldigheten och personen inte har någon FöPL- eller LFöPLförsäkring, ska du utreda om FPA redan har uppgift om företagsverksamheten eller stipendiet.
Bekanta dig med de tidigare skatteuppgifterna, uppgifterna för den pågående beskattningen
och de uppgifter från företags- och organisationsdatasystemet (FODS) som beskriver företagets
verksamhet.
Begär en utredning av företagaren över orsaken till att han eller hon inte har tecknat försäkring
(muntligt eller skriftligt med brevet PRL30r/VRL29r). En utredning ska begäras när företagaren
eller stipendiaten i beskattningen har förvärvsinkomster eller stipendieinkomster på över 10 000
euro per år. Utred försäkringsfrågan om bokstavskoden Z visas i samband med arbetsinkomsterna
enligt sjukförsäkringslagen och försäkringen för samma arbetsinkomstår inte har utretts tidigare.
Läs mer i Help-anvisningen (F13).
Eftersom en FöPL- och LFöPL-försäkring grundar sig på företagarens egen arbetsinsats
är det möjligt att företagaren inte har någon försäkring trots att årsinkomstgränsen för
försäkringsskyldighet överskrids.
Hos PSC och LPA kan du få information om huruvida företagarens försäkringsskyldighet har
utretts i övervakningen och vad utredningen har resulterat i. Utred vid behov frågan hos den enhet
vid PSC som sköter ärenden som gäller övervakningen av företagare (Yhteystiedot – Etk.fi) eller
per e-post [email protected] eller LPA:s sakkunniga inom LFöPL (Mela – Yhteystietohaku).
Försäkringsfrågorna och anvisningarna för lantbruksföretagare och stipendiater samt
övervakningen gällande försäkringsskyldigheten sköts centraliserat vid LPA. FöPLförsäkringsbesluten fattas vid arbetspensionsbolagen och arbetspensionskassorna.
Övervakningen av att företagare som omfattas av FöPL fullgör sin försäkringsskyldighet sköts vid
PSC i efterhand på basis av bl.a. skatteuppgifterna.
Med tanke på arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen kan det vara svårt att bedöma
situationen om PSC eller LPA inte anser att personen är skyldig att teckna försäkring, men
inkomsten ändå i beskattningshänseende betraktas som förvärvsinkomst. Orsaken kan vara att
företagarens egen arbetsinsats i företaget är liten eller att företagaren inte gjort någon arbetsinsats
alls. Förvärvsinkomsten kan ha fåtts t.ex. av underleverantörsarbete som utförts av andra. I ett
familjeföretag kan inkomst som bygger på makens arbetsinsats av skattemässiga skäl ha fördelats
på båda makarna, även om den ena inte i praktiken arbetar i företaget eller hans eller hennes
arbetsinsats är liten. I sådana situationer beaktas företagarinkomster i allmänhet som inkomst
enligt sjukförsäkringslagen, efter att man utrett att ingen försäkringsskyldighet föreligger.
Företagarens försäkringsskyldighet kan ha upphört på grund av att företagsverksamheten har
lagts ned, men inkomst av försäljningen av företaget beskattas ändå som förvärvsinkomst.
Företagaren kan ha sålt hela företaget eller t.ex. en traktor eller grävmaskin. Företagarens inkomst
kan också bestå av enbart hyresinkomst såsom av inkomst av arrendering av åker. Hyresinkomst
och inkomst från försäljning av egendom betraktas i regel som kapitalinkomst vid beskattningen,
106
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
men i vissa fall kan inkomsten betraktas som förvärvsinkomst. Då måste man utifrån de uppgifter
som man fått i det aktuella fallet bedöma huruvida inkomsterna kan beaktas som arbetsinkomst
enligt sjukförsäkringslagen eller om man anser att inkomsterna närmast kan jämföras med
kapitalinkomst som inte beaktas som grund för förmånen.
När det vid en utredning av försäkringsskyldigheten framgår att
• företagaren arbetar i företaget
• företagarens årsinkomst överstiger 10 000 euro
• företagaren inte har lämnat en tillräcklig utredning över orsaken till att han eller hon inte
tecknat FöPL- eller LFöPL-försäkring och
• PSC eller LPA börjar utreda försäkringsskyldigheten,
är det sannolikt fråga om försummelse av försäkringsskyldigheten.
Då kan man låta bli att beakta vid beskattningen konstaterad
•
•
•
•
•
•
•
•
förvärvsinkomst av näringsverksamhet
förvärvsinkomst av jordbruk
förvärvsinkomst av sammanslutning
löneinkomst av eget företag eller jordbruk
arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet
värdet av leveransarbete i samband med skogsbruk
förvärvsinkomst av renskötsel eller
skattepliktigt stipendium.
Du kan avgöra förmånsärendet om PSC eller LPA börjar utreda företagarens
försäkringsskyldighet. Skapa ett uppdragsarbete i Oiwa i arbetskön för Enheten för gemensamma
system (Yhteisten järjestelmien yksikkö/Työtulo- ja verotustiedot 24400). Skriv i fältet för
kommentarer hur uppgifterna ska korrigeras, vilka utredningar som har gjorts och vilket skatteår
ärendet gäller. Observera att Enheten för gemensamma system inte bedömer huruvida
företagaren är försäkringsskyldig eller inte. I oklara fall ska ett sakkunnigutlåtande begäras av
Kompetenscentret för arbets- och funktionsförmågeärenden.
När arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen har korrigerats kan ett beslut meddelas. Foga
en motivering till beslutet med motivering till varför inkomsten inte har beaktats som grund för
förmånen. Arbetsinkomsten kan kontrolleras senare, om företagaren lämnar in en ny utredning.
1.7.2.3.4. Kontroll av företagarlön
En företagare kan ha löneinkomst från det egna företaget och han eller hon kan vid sidan av den
egna företagsverksamheten dessutom vara anställd någon annanstans. FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomst ersätter den lön som betalas från det egna företaget. Om en FöPL- och/eller LFöPLförsäkrad företagare får lön från ett anställningsförhållande utanför företagsverksamheten, räknas
FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten och lönen som arbetsinkomst.
I beskattningen kan lön från företagsverksamhet ibland meddelas med fel prestationsslag som
löntagares lön, trots att lönen betalats från eget företag. Om man inte kontrollerar uppgifterna kan
arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen vara för stor. Vid beräkningen av arbetsinkomsten
enligt sjukförsäkringslagen skapas därför koden X om en FöPL- eller LFöPL-försäkrad person
enligt beskattningsuppgifterna har löntagarlön men inte någon företagarlön.
107
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Om koden X finns angiven i samband med den försäkrades arbetsinkomst enligt
sjukförsäkringslagen ska du skapa ett uppdrag (toimeksiantotyö) i Oiwa i arbetskön för Enheten för
gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö 24400/Työtulo- ja verotustiedot). Enheten
för gemensamma system utreder X-koden och avslutar uppdraget. Om utredningen kräver
uppgifter av den försäkrade skriver Enheten för gemensamma system in de uppgifter som behövs i
fältet för kommentarer i uppdraget och skickar tillbaka det till försäkringsdistriktets arbetskö. Begär
uppgifterna och skicka därefter tillbaka uppdraget till arbetskön Työtulo- ja verotustiedot.
1.7.2.3.5. Frivillig försäkring
Om en företagare som inte är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare
eller lagen om pension för lantbruksföretagare tar en frivillig FöPL- eller LFöPL-försäkring
betraktas arbetsinkomsten för den frivilliga pensionsförsäkringen som hans eller hennes
arbetsinkomst.
Observera att arbetsinkomsten för en frivillig arbetsolycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare
som tecknats i fall av olycka i arbetet inte kan beaktas som arbetsinkomst som läggs till grund för
dagpenningsförmånen.
1.7.2.3.6. Arbetsersättning
Arbetsersättning som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (118/25) är sådan ersättning för
arbete, uppdrag eller tjänst som betalas i annan form än lön. Om ersättningen för utfört arbete inte
är lön så är det arbetsersättning.
Som arbetsersättning kan man betala t.ex.
•
•
•
•
•
föreläsningsarvode
honorar
arvode för fotografering
arvode till familjevårdare
arvode för domararbete
Arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet räknas som arbetsinkomst enligt
sjukförsäkringslagen om den försäkrade inte är skyldig att teckna FöPL-försäkring.
Arbetsersättning är ersättning för ett arbete eller ett uppdrag då personen inte står i arbetsavtalseller tjänsteförhållande till uppdragsgivaren.
Arbetsersättning beaktas som grund för förmånen som vid beskattningen konstaterad inkomst.
Arbetsersättningen beaktas som sexmånadersinkomst, om inkomsten är kontinuerlig.
Personer som får arbetsersättning är ofta s.k. frilansar som arbetar som t.ex. journalister eller
fotografer. En frilans kan samtidigt vara anställd och ha uppdrag utan att vara anställd. Vad
gäller arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen betraktas inkomst från anställning som
löneinkomst och arbetsersättning för uppdrag som företagarinkomst. Om gränsen för FöPLförsäkring överskrids bör en mottagare av arbetsersättning teckna FöPL-försäkring enligt samma
principer som när det gäller annan företagarverksamhet. Utred FöPL-försäkringsärendet med den
som fått arbetsersättning. Du kan också fråga Pensionsskyddscentralen vad deras tolkning är
108
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
gällande försäkringsskyldigheten. De kan t.ex. tolka att de arvoden man får för domararbete är
hobbyverksamhet, och förutsätter då inte FöPL-försäkring.
En person som utför frilansarbete kan för beskattningen ha ett s.k. frilansskattekort, på
basis av vilket skatt innehålls både på löner från anställning och på arvoden i anslutning till
företagarverksamhet. Den som betalar arbetsersättning ska enligt lagen om förskottsuppbörd
(1118/1996, 25 §) innehålla skatt på arbetsersättning på samma sätt som på lön för huvud- eller
bisyssla, om mottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret. Frilansskattekortet inverkar
inte på hur arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen bestäms.
Stöd för närståendevård och arvoden till familjevårdare betraktas som arbetsinkomst
enligt sjukförsäkringslagen. Beskattningsmässigt betraktas de som arbetsersättning. En
närståendevårdare som har ingått ett vårdavtal med kommunen eller en familjevårdare som
ingått ett uppdragsförhållande omfattas av det kommunala pensionsskyddet även om de inte
står i anställningsförhållande till kommunen. Till denna del är de inte skyldiga att teckna FöPLförsäkring.
Arbetsersättning kan också betalas till personer som arbetar för kommunen, staten eller kyrkan
enligt ett uppdrags- eller konsultavtal eller ett annat motsvarande arrangemang. Beroende på
uppdragsgivaren försäkras personen enligt lagen om kommunala pensioner, lagen om statens
pensioner eller pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan, förutsatt att personen inte
utövar sin verksamhet inom ramen för ett bolag eller annan sammanslutning och inte är införd i
förskottsuppbördsregistret. Till denna del är personen inte skyldig att teckna FöPL-försäkring.
Dividend som grundar sig på arbetsinsats och som avses i 13 a § i lagen om förskottsuppbörd
(1118/1996) utgör arbetsersättning om den inte har fåtts inom ett anställningsförhållande.
Arbetsersättning är inte lön och därför ska man inte göra avdrag för inkomstens förvärvande
från ersättningen och inte heller något avdrag för pensionsförsäkringsavgiften. Anteckna
ett kryss i fältet Ei työsuhdetta (Inget anställningsförhållande) i beräkningsrutan för Angivna
löneinkomster (Esitetyt palkkatulot), om de arbetsersättningar som sparats på sidan har
betalats utan anställningsförhållande. De utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig
till arbetsersättningen dras av på samma sätt som övriga utgifter för inkomstens förvärvande
och bibehållande av inkomst. De kostnader som kunden anger såsom anknytande till
arbetsersättningar (t.ex. kostnader för arbetsresor) sparas i fältet för övriga kostnader (Muut kulut)
på beräkningssidan för angivna löneinkomster (Esitetyt palkkatulot).
Kostnadsersättningar som betalas till familjevårdare och familjedagvårdare är inte arbetsinkomst.
Läs mer i Skatteförvaltningens anvisning för harmonisering.
Bloggare
Bloggning handlar om produktion av innehåll (texter och bilder) endera på personens egen
webbsida eller allmännare som en del av en s.k. bloggportal som bildas av flera bloggar. I Finland
kan de största portalerna höra exempelvis till tidningshus eller mediebolag.
Om bloggaren har ett anställningsförhållande kan han eller hon få löneinkomst för verksamheten
och dessutom också annan skattepliktig förvärvsinkomst. Bloggarens skattepliktiga
förvärvsinkomster är vid sidan av lönen bl.a. penningersättningar som betalats på grund av
skrivande eller försäljning av produkten, olika varor och förmåner, rabatter, presentkort, resor och
inbjudningar till evenemang. Reklaminkomster som bloggaren får är inte arbetsinkomst.
Om bloggaren inte har ett anställningsförhållande är hans eller hennes inkomst till karaktären
arbetsersättning eller om verksamheten är omfattande, kan bloggaren vara en FöPL-försäkrad
företagare.
109
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Läs mer på Skatt.fi.
1.7.2.4. Avdrag
Avdrag från arbetsinkomst
Från löneinkomst av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande och från därmed jämförbar personlig
inkomst avdras de utgifter för inkomstens förvärvande som avses i 93–95 § i inkomstskattelagen
(ISkL 1535/1992) och görs ett försäkringspremieavdrag (SFL 1224/2004 11 kap. 4 a och 5 §).
Också på löneinkomst från utlandet görs ovan nämnda avdrag.
Försäkringspremieavdraget är 60 procent av det sammanlagda beloppet av sjukförsäkringens
dagpenningspremie, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift för personer under
53 år och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie (SFL 1224/2004 11 kap. 4 a §).
Försäkringspremieavdraget är 4,60 % av arbetsinkomsten år 2016.
Avdragen för inkomstens förvärvande görs både från de vid beskattningen konstaterade
arbetsinkomsterna och de företedda arbetsinkomsterna (SFL 1224/2004 11 kap. 5 § 1 mom.).
Från försäkringslönen görs endast avdrag för inkomstens förvärvande enligt ISkL 1535/1992 95 §
1 mom. 1 punkten (620 euro) och försäkringspremieavdrag (SFL 1224/2004 11 kap. 4 a § och 5 §
3 mom.).
Avdrag för arbetsbostad enligt 95 a § i inkomstskattelagen 1535/1992 görs inte från arbetsinkomst
som används som grund för dagpenningsförmån, eftersom det inte finns bestämmelser om
avdraget i sjukförsäkringslagen.
Från FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst avdras inga utgifter för inkomstens förvärvande och det
görs inte heller något försäkringspremieavdrag (SFL 1224/2004 11 kap. 4 a § och 5 § 2 mom.).
Arbetsersättning är inte lön och därför ska man inte göra avdrag för inkomstens förvärvande från
ersättningen. De utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig till arbetsersättningen dras
av på samma sätt som övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande. Läs mer i de
tekniska anvisningarna.
Avdragen görs automatiskt från den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen. Om du
uppskattar arbetsinkomsten utifrån de inkomster som den sökande företett ska du vid behov
begära en utredning av den sökande om utgifterna för inkomstens förvärvande, t.ex. kostnader
för arbetsresor och medlemsavgifter till fackförening (muntligt eller med kundbrev PRL07,
VRL03, ERL03, KRL05). Avdraget för inkomstens förvärvande (620 euro) görs automatiskt på
arbetsinkomst för sex månader.
Utgifterna för inkomstens förvärvande är:
1) Avdrag för inkomstens förvärvande
På löneinkomst görs avdrag för inkomstens förvärvande
• 620 euro, dock högst beloppet av löneinkomsten
• gäller alla löntagare
2) Medlemsavgifter
Som utgifter för inkomstens förvärvande avdras medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer
och arbetslöshetskassor.
3) Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen
110
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen avdras enligt kostnaderna för anlitandet
av det billigaste tillgängliga fortskaffningsmedlet. Avdrag görs alltid om den sökande har haft
resekostnader. Avdraget är högst 7 000 euro till den del kostnaderna överstiger 750 euro år 2015
och 2016.
Vid bedömningen av avdragen tillämpas skatteförvaltningens praxis. Som arbetsmånader beaktas
högst 11 månader per år. Om den försäkrade kan använda allmänna kommunikationsmedel
beaktas resekostnaderna enligt taxan för kollektivtrafiken. Om den försäkrade i sin ansökan
har uppgett att han eller hon inte har kostnader för arbetsresor och uppgiften står i konflikt
med uppgifter från annat håll (t.ex. om det i beskattningsuppgifterna finns resekostnader och
arbetsgivaren och bosättningsorten är densamma som tidigare) ska du begära en utredning av
den försäkrade om varför kostnaderna för arbetsresorna saknas. Om den sökande inte anger
någon godtagbar orsak ska du dra av resekostnaderna enligt kostnaderna för anlitandet av det
billigaste tillgängliga fortskaffningsmedlet.
Om resekostnaderna kan beaktas enligt användning av egen bil, används vid beräkningen
anvisningen för det skatteår som största delen av inkomsterna hänför sig till. Som
kilometerersättning för användning av egen bil godkänner skatteförvaltningen 0,25 euro/km.
Beloppet är detsamma åren 2014–2016. Ifall en person förvärvsarbetar regelbundet (i allmänhet 5
dagar/vecka) uppskattas han eller hon ha i genomsnitt 22 arbetsdagar per arbetsmånad, om man
inte känner till det faktiska antalet arbetsdagar.
Läs mer om skatteförvaltningens praxis i fråga om beaktandet av resekostnader
Skatteförvaltningen > Resekostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen.
4) Övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande till den del som deras
sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (620 euro).
Till exempel kostnader för användning av egna verktyg, anskaffning av yrkeslitteratur,
telefonkostnader och avdrag för arbetsrum är avdragbara i beskattningen till den del som de
överstiger avdraget för inkomstens förvärvande.
5) Motorsågs- och skogsarbetaravdrag
I skogsarbete kan man få avdrag för användning av egna arbetsredskap (motorsåg, traktor).
Avdragen kan beviljas i beskattningen till den del som utgifternas sammanlagda belopp överstiger
avdraget för inkomstens förvärvande (620 euro).
Som kostnader för användning av motor- eller röjningssåg betraktas 30 procent, eller på den
skattskyldiges yrkande 40 procent av löneinkomsten.
Om löneinkomsten av skogsarbete uppgår till minst en tredjedel av alla förvärvsinkomster,
beaktas som utgifter för löneinkomstens förvärvande (skogsarbetaravdrag) dessutom 5 % av
löneinkomsten, dock högst 240 euro.
Arbetsgivaren meddelar i regel beloppet av motorsågs- och skogsarbetaravdraget i löneanmälan.
Särskilda fall
Lärare
Lärarna har resekostnader för 10 månader per år eftersom lärarnas ca två månader långa
sommaravbrott/semester (sommarlov) beaktas då kostnaderna för resor mellan bostaden och
arbetsplatsen uppskattas. Vid beräkningstransaktionen för arbetsinkomster för ett år beaktas alltid
en månads semester när det gäller resekostnader, så detta ska tas i beaktande när man räknar
lärarnas resekostnader.
Exempel på beräkning av resekostnader för 10 månader
111
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Lärarens resekostnader är 265,00 € per månad, så de årliga resekostnaderna
är 2 650 €. Vid beräkningstransaktionen för arbetsinkomster är vi tvungna att
dela de årliga resekostnaderna med 11, dvs. 2 650 € : 11 = 240,91 € per månad.
Vid beräkningstransaktionen sparas 240,91 € per månad som den kalkylerade
månadskostnaden för resor. I beräkningstransaktionen antecknas också uppgift
om att de ovan nämnda kalkylerade resekostnaderna finns för sex månader.
Beräkningstransaktionen för arbetsinkomster beaktar alltid en månads
semester i samband med de årliga kostnaderna för arbetsresor,
så i detta fall blir årsbeloppet av resekostnaderna 2 650,01 €.
Familjedagvårdare
Som avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande godkänns för en kommunal familjedagvårdare
som arbetar i sitt eget hem kostnadsersättningar från arbetsgivaren till det utbetalda beloppet
utan särskild utredning. De utgifter för inkomstens förvärvande som inte omfattas av
kostnadsersättningen kan familjedagvårdaren dra av i beskattningen på basis av en separat
utredning. Om kommunen ändå har ersatt familjedagvårdaren för någon utgift för inkomstens
förvärvande utöver den normala kostnadsersättningen, ger en sådan kostnad inte rätt till
avdrag. Finlands Kommunförbund ger årligen en rekommendation till kommunerna om den
kostnadsersättning som ska betalas till familjedagvårdare.
Läs mer på skatt.fi
Vid beräkningen beaktas 620 euro och det överskjutande beloppet som avdrag.
Om en detaljerad utredning saknas avdras från en privat familjedagvårdares inkomst 119,10 euro/
månad som utgifter för vård för varje barn som haft dagvård. Det uppskattade beloppet baserar sig
på Finlands Kommunförbunds rekommendation om den ersättning för kostnader för vård som ska
betalas till kommunala familjedagvårdare. Om ett barn är i familjedagvård mindre än fem dagar i
veckan, avdras i brist på annan utredning 5,54 euro per dag som utgifter för vård av barnet.
Sjömän
Sjömän kan ha två slags arbetsinkomster, vanlig arbetsinkomst eller s.k. sjöarbetsinkomst. Från
den vanliga arbetsinkomsten görs samma avdrag för inkomstens förvärvande som från andra
försäkrades arbetsinkomster (avdrag för resor etc.). Från sjöarbetsinkomsten görs dock endast
det avdrag för inkomstens förvärvande som avses i 95 § 1 mom. 1 punkten i inkomstskattelagen
(1535/1992). Från sjöarbetsinkomsten avdras inte övriga utgifter för inkomstens förvärvande, så
som t.ex. fackföreningsavgift.
Resekostnader i specialbranscher (t.ex. byggnadsbranschen)
Med specialbranscher avses branscher där det särskilda arbetsstället måste bytas ofta på grund
av karakteristiskt kortvariga jobb inom branschen och där något egentligt arbetsställe i regel inte
finns. Till specialbranscherna hör t.ex. byggnads-, schaktnings- och skogsbranschen. Om det inte
finns något egentligt arbetsställe jämställs resorna till det särskilda arbetsstället med arbetsresor i
beskattningen.
Inom specialbranscherna dras kostnaderna för de dagliga resorna från bostaden till det
särskilda arbetsstället av som utgifter för inkomstens förvärvande till det faktiska beloppet utan
självriskandel (750 euro/år), maximibelopp (7 000 euro/år) eller krav på anlitande av det billigaste
fortskaffningsmedlet. Avdraget beviljas ändå bara till den del som arbetsgivaren inte ersätter
kostnaderna skattefritt.
Inom specialbranscherna kan dessutom ökade levnadskostnader dras av som utgifter för
inkomstens förvärvande om arbetsgivaren inte har ersatt dem skattefritt. Om det inte finns
112
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
någon annan utredning är avdragets belopp detsamma som beloppet av den skattefria
måltidsersättningen. År 2016 är måltidsersättningen 10,00 euro per dag. Ett avdrag som motsvarar
måltidsersättningen kan inte göras om arbetsgivaren har ordnat matservering på det särskilda
arbetsstället eller i dess omedelbara närhet.
Lantbruksavbytare
En lantbruksavbytare som är anställd hos kommunen besöker i allmänhet gården på för- och
eftermiddagen och får ersättning av kommunen för den andra dagliga resan enligt körkilometrar.
Lantbruksavbytaren meddelar kostnaderna för den andra dagliga resan som avdrag för
inkomstens förvärvande i sin beskattning. Vid handläggningen ska man på skärmen Esitetyt
palkkatulot under punkten Muut kulut registrera den kostnad för arbetsresor som meddelas i
beskattningen.
1.7.2.5. Användning av den arbetsinkomst som
konstaterats vid beskattningen
Beloppet av dagpenningsförmån och rehabiliteringspenning fastställs utifrån den arbetsinkomst
som konstaterats vid beskattningen året innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började.
Om arbetsoförmågan eller rätten till förmånen börjar år 2016 används den arbetsinkomst
som konstaterats vid beskattningen för år 2014 som grund för dagpenningsförmånen eller
rehabiliteringspenningen (SFL 1224/2004 11 kap. 3 §). Den arbetsinkomst som konstaterats vid
beskattningen justeras i enlighet med lönekoefficienterna för åren 2016 och 2015, 1,373/1,360,
varvid koefficienten är 1,0073. På motsvarande sätt används FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst som
fastställts för skatteåret som grund för förmånen.
Över fem år gammal arbetsinkomst
Om du vid beredningen behöver uppgifter om arbetsinkomster som är över fem år gamla, ska
du skicka en begäran gällande dessa till e-postadressen TEOSPÄIVÄRAHA/TEOS. Uppgifterna
kan i allmänhet fås från ett tidigare avgörande eller databasen. Om arbetsinkomsterna inte finns
i systemet får du separata anvisningar om hur du ska begära uppgifterna av den försäkrade eller
skatteförvaltningen.
Beskattning enligt uppskattning
Inkomster som beskattats enligt uppskattning används inte som grund för en dagpenningsförmån
eller rehabiliteringspenningen i sådana fall där beskattningen har verkställts enligt uppskattning
på grund av att skattedeklaration inte har lämnats in (SFL 1224/2004 11 kap 2 § 6 mom.).
Beskattningen verkställs genom uppskattning när den försäkrade inte har lämnat in en egen
skattedeklaration eller återsänt den förhandsifyllda skattedeklarationen i korrigerad form (t.ex.
inte har uppgett inkomst som han eller hon har haft och som inte syns i den förhandsifyllda
skattedeklarationen).
Om det är fråga om en löntagare underrättar arbetsgivaren i årsanmälan skattemyndigheten
om de löner och naturaförmåner som betalats ut under skatteåret. Dessa inkomster som
skattemyndigheten underrättats om genom årsanmälan beskattas inte enligt uppskattning.
Löner och andra arbetsinkomster som fåtts från Skatteförvaltningen genom direktöverföring
har beaktats i fråga om arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. Du kan använda dig av
inkomsterna som sådana som grund för förmånen.
113
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Om en företagare inte har lämnat in skattedeklaration ingår den enligt uppskattning beskattade
förvärvsinkomstandelen av sammanslutning, jordbruk eller näringsverksamhet inte i
arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. Om företagaren har en FöPL- och/eller LFöPLförsäkring kan du trots beskattningen enligt uppskattning beakta FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomsten som grund för förmånen.
Den uppgift om beskattning enligt uppskattning som visas med förfrågan om beskattningsuppgifter
(Verotustiedot-kysely) inverkar alltså inte på handläggningen av dagpenning utifrån den
arbetsinkomst som fastställdes i beskattningen. Den som ansöker om dagpenning kan också
förete arbetsinkomsten för sex månader. Du kan beakta och handlägga inkomstuppgifterna som
den sökande företett i enlighet med anvisningarna.
1.7.2.5.1. Förmåner som fortsätter över årsskiftet
Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen ändras inte i de fall då
dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen fortsätter i ett sträck utan avbrott över
årsskiftet. Förmåner som betalas till minimibelopp ändras emellertid på grund av indexjusteringar.
När det sker ett avbrott på minst en dag i en dagpenningsförmån eller rehabiliteringspenning
som har fortsatt över årsskiftet används för tiden efter avbrottet den nya vid beskattningen
konstaterade arbetsinkomsten som grund för förmånen (SFL 1224/2004 11 kap. 3 §). I fråga
om rehabiliteringspenning används den nya arbetsinkomsten endast när det rör sig om ny
rehabilitering.
Exempel
Arbetsoförmågan börjar i november 2015 och arbetsinkomsten utgörs då av den arbetsinkomst
som konstaterats vid beskattningen för skatteåret 2013. Arbetsoförmågan fortgår över
årsskiftet 2015/2016. Sjukdagpenningens belopp beräknas även på 2016 års sida på basis
av arbetsinkomsten skatteåret 2013 tills utbetalningen av förmånen avbryts för minst en dag.
1.7.2.5.2. Byte av förmånsslag
Om utbetalningen av dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen fortsätter utan en enda
dags avbrott men förmånsslaget ändras, tas den nya arbetsinkomsten automatiskt fram som
grund. Om den vid beskattningen konstaterade arbetsinkomst som använts för den föregående
förmånen är större än den nya arbetsinkomsten, används den arbetsinkomst som legat till grund
för den föregående förmånen.
Om sjukdagpenning följer direkt på partiell sjukdagpenning betraktas detta inte som byte av
förmånsslag. Sjukdagpenningens belopp bestäms utifrån den arbetsinkomst som beräknats vid
beviljandet av partiell sjukdagpenning.
Exempel 1
En period av arbetsoförmåga börjar år 2015 och som grund för sjukdagpenningen
används då arbetsinkomsten för skatteåret 2013. Sjukdagpenningen fortsätter
utan avbrott till utgången av januari 2016. En moderskapspenningsperiod börjar
omedelbart efter detta utan en enda dags avbrott. Moderskapspenningen kan
beviljas på basis av samma arbetsinkomst som sjukdagpenningen, om den
114
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
arbetsinkomst som legat till grund för sjukdagpenningen är större än arbetsinkomsten
för skatteåret 2014, som annars skulle ha lagts till grund för moderskapspenningen.
1.7.2.5.3. Mottagare av delinvalidpension
Om den försäkrade fått rätt till delinvalidpension under det skatteår vars arbetsinkomst ska
tas till grund för sjukdagpenningen eller rehabiliteringspenningen, bestäms sjukdagpenningen
eller rehabiliteringspenningen enligt föregående skatteårs arbetsinkomst, ifall den är större
än arbetsinkomsten det år delinvalidpensionen börjar utges. Jämförelsen görs mellan de
arbetsinkomster som konstaterats vid beskattningen och som inte höjts med lönekoefficienten, och
därefter höjs beloppet med lönekoefficienten (SFL 1224/2004 11 kap. 3 § 2 mom.).
1.7.2.5.4. Pensionstagare som arbetar
Sjukdagpenning kan beviljas försäkrade under 68 år som får nedan nämnda pension eller stöd om
han eller hon efter pensioneringen har arbetat och blir arbetsoförmögen för det arbete som han
eller hon utfört under pensionstiden omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Förutsättningen
för beviljande av dagpenning är att den försäkrade faktiskt har arbetat under pensioneringen (SFL
1224/2004 8 kap. 6 § 3 mom.) och att de övriga villkoren för beviljandet av dagpenning uppfylls.
Samma bestämmelser tillämpas på pensionstagare vars invalidpension lämnats vilande.
Dessa pensioner är
•
•
•
•
•
•
•
ålderspension eller förtida ålderspension
arbetslöshetspension
deltidspension
sjukpension enligt 12 § 1 mom. i folkpensionslagen
garantipension
pensionsstöd till långtidsarbetslösa (39/2005)
full invalidpension enligt arbetspensionslagarna
Beloppet av sjukdagpenningen beräknas utifrån en persons arbetsinkomst under pensioneringen,
varvid bestämmelserna i SFL 11 kap. iakttas i tillämpliga delar. Bestämmelserna om byte av
yrke eller bestämmelserna i SFL 11 kap. 4 § 5 mom. tillämpas i regel inte vid beräkningen
av pensionstagarens arbetsinkomster. Undantag från detta är deltidspensionen, då en
deltidspensionstagares arbetsinkomster kan beräknas som årsinkomst för en kortare tid än sex
månader. Övergång till deltidspension betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke.
Om en försäkrad söker sjukdagpenning ska man kontrollera om han eller hon arbetat och varit
pensionstagare redan det år som de vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsterna hänför
sig till. I annat fall kan de vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsterna inte tas som grund
för dagpenningen. I så fall ska den försäkrade lägga fram arbetsinkomsten för det arbete som han
eller hon utfört under pensionstiden omedelbart före arbetsoförmågans inträde.
Observera att FöPL- och LFöPL-försäkringsskyldigheten inte gäller företagare som får
ålderspension. Om företagaren har en frivillig försäkring betraktas arbetsinkomsten för den frivilliga
försäkringen som arbetsinkomst. I annat fall beaktas förvärvsinkomsten av näringsverksamhet
eller jordbruk som företagarens arbetsinkomst. Arbetsinkomsten för en företagare med
ålderspension som verkar som företagare i ett aktiebolag kan uppskattas utifrån lönen från
115
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
företaget, eftersom en företagare med ålderspensions inte längre är skyldig att ha FöPLförsäkring. Företagarens inkomst kan inte fastställas utfrån aktiebolagets resultat.
1.7.2.6. Företedda arbetsinkomster
Den försäkrade eller arbetsgivaren kan ansöka om dagpenning utifrån arbetsinkomsten för sex
månader. Begär löneuppgifterna för sex månader av arbetsgivaren om ansökan inlämnas av
den försäkrade. Även om arbetstagarens anställning har upphört kan du vid handläggningen
av ansökan begära löneuppgifterna av arbetsgivaren, om du har tillgång till arbetsgivarens
kontaktuppgifter eller om du får dem av den försäkrade. Även den försäkrade kan be arbetsgivaren
lämna in löneuppgifterna för de sex månaderna till FPA för ansökan. Arbetsgivaren kan meddela
löneinkomsten via e-tjänsten för arbetsgivare eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare
(Y17r).
Förmånens belopp fastställs enligt den företedda arbetsinkomsten om arbetsinkomsten
multiplicerad med två fortgående varit minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats
vid beskattningen och som har justerats med en lönekoefficient. Inkomsterna ska företes för de
sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Inkomsterna kan
företes på dagen för de sex månaderna precis innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började
eller för sex månader bakåt räknat från utgången av den senaste löneperioden.
De företedda arbetsinkomsterna kan beaktas om inkomsterna har utretts på ett tillförlitligt sätt och
de är kontinuerliga. I regel kan arbetsinkomsten beaktas enligt arbetsgivarens anmälan om det inte
finns särskilt skäl att misstänka att anmälan har varit felaktig.
Som sexmånadersinkomst beaktas i regel endast sådana inkomster som den sökande har tjänat in
under den tid han eller hon varit försäkrad i Finland (SFL 1224/2004 11 kap. 4 § 1 mom.).
Anvisningar för arbetsgivarna för anmälan om sexmånadersinkomster finns på FPA:s webbplats.
Läs mer om anmälan om sex månaders lön
Om sexmånaderslönen inte går att få direkt av arbetsgivaren och man måste beräkna
arbetsinkomsten utgående från lönekvittona, ska lönen beaktas enligt samma principer som när
inkomsten fås ur arbetsgivarens anmälan. Lönen kan beaktas för sex månader fram till dagen
omedelbart före arbetsoförmågans inträde eller förmånsrättens uppkomst eller fram till utgången
av den löneperiod som föregår arbetsoförmågans inträde eller förmånsrättens uppkomst.
Fram till dagen innan förmånen börjar
Om lönen företes för en tid av sex månader fram till dagen innan arbetsoförmågan eller förmånen
börjar beaktas lönen och tillhörande tillägg från dag till dag för den anmälda tidsperioden.
Exempel 1
Moderskapsledighet börjar 9.12, och sex månaders lön meddelas
för tiden 9.6–8.12. I lönebeloppet beaktas övertids-, skift- och
andra dylika tillägg för samma tid, t.ex. övertidsersättning för
arbete 8.12, även om ersättningen betalas följande år. De
övertids-, skift- och andra dylika tillägg som intjänats före 9.6
men utbetalats under den angivna perioden beaktas inte.
116
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Per löneperiod
Om sexmånaderslönen företes per löneperiod kan arbetsgivaren betala lönetillägg, såsom
övertidsersättningar, först under följande löneperiod efter den period som övertiden hänför sig
till. I sådana fall kan sexmånaderslönen för periodens första löneperiod innefatta lönetillägg för
arbete som utförts före sexmånadersperioden. På motsvarande sätt kan ersättningen för övertid
under den sista löneperioden utebli om den inte ingår i den sista löneperioden. Situationen när
anställningen börjar eller upphör ska beaktas separat.
Exempel 2
Moderskapsledigheten börjar 9.12 och sexmånaderslönen meddelas per
löneperiod beroende på löneperiodens periodisering t.ex. för tiden 4.6–2.12
eller 28.5–25.11. Om lönetilläggen, såsom övertidsersättningar, meddelas
i samband med löneperioden efter övertidsarbete kan det hända att man
som sexmånaderslön ska beakta övertidsersättningar för övertid under
tiden före den löneperiod som börjar 4.6 eller 28.5. På motsvarande sätt
kan ersättningen för övertid som utförts under den sista löneperioden
som slutar 2.12 eller 25.11 utebli om den inte ingår i löneperioden i fråga.
Inverkan av semesterlön
Semesterlön kan betalas på förhand i föregående löneperiod. Detta kan inverka på så sätt att
sexmånadersperioden innefattar lön för en kortare eller längre tid än sex månader. Beakta detta
när sexmånadersinkomsterna utreds.
Exempel 3
Sexmånaderslönen meddelas för tiden 1.6–30.11.2015.
Semestern hölls i juni 2015 och semesterlönen betalades i
samband med den löneperiod som slutade 31.5. Semesterlönen
ska beaktas i sexmånadersinkomsterna. I annat fall omfattar
sexmånadersperioden lönerna endast för fem månader.
Exempel 4
Sexmånaderslönen meddelas för tiden 1.12.2014–31.5.2015.
Semestern hölls i juni 2015 och semesterlönen betalades i
samband med den löneperiod som slutade 31.5. Semesterlönen
ska inte beaktas i sexmånadersinkomsterna. I annat fall
omfattar sexmånadersperioden lönerna för sju månader.
Andra löneposter som ska beaktas
Utöver sexmånadsinkomsten beaktas övriga ersättningar motsvarande lön som betalas
årligen och som har intjänats under högst ett år. Sådana betalningar är t.ex. semesterpenning,
semesterersättning och annan återkommande betalning, t.ex. resultatpremie eller bonus. Om
betalningarna görs regelbundet i samband med varje löneutbetalning ska du beakta dem i
uppskattningen av sexmånadersinkomsterna.
117
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Om semesterpenning, semesterersättning, resultatpremie eller bonus inte betalas regelbundet
i samband med löneutbetalningen meddelar arbetsgivaren dessa poster i regel som separata
betalningar för högst ett år. Utred om de betalningar som gjorts i form av lön är fortlöpande.
Semesterersättning är ersättning för intjänad semester som inte hållits. Vanligtvis betalas
semesterersättning i samband med att en anställning upphör. Semesterersättning beaktas,
om den löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i
sexmånadersperioden. Semesterersättning som intjänats under högst ett år kan beaktas.
Arbetsinkomster som ska beaktas i sexmånadersinkomsten kan i särskilda fall betalas i efterhand,
t.ex. lön som betalas med stöd av lagen om lönegaranti eller lönefordran som arbetsgivaren
betalar retroaktivt till den försäkrade på basis av ett domstolsbeslut.
Om den försäkrade under den aktuella tiden har blivit utan något tillägg som hör till lönen för
sexmånadsperioden och arbetsgivaren undantagsvis betalar det i efterhand, kan inkomsten
beaktas. Om t.ex. ett erfarenhetstillägg som ingår i lönen felaktigt har blivit obetalt i sin helhet eller
för en del av sexmånadersperioden kan beslutet justeras till kundens fördel.
Företagarens sexmånadersinkomst
I fråga om företagare beaktas de av pensionsanstalten fastställda FöPL-/LFöPLarbetsinkomsterna som sexmånadersinkomst. Företagarens eller yrkesutövarens
sexmånadersinkomst kan utredas med förfrågan YEL/MYEL-työtulot eller vid behov hos
pensionsanstalten genom ett kundbrev (PRV18r, eller VRV03r).
Om företagaren inte är försäkringsskyldig eller om det är fråga om företagsverksamhet
som nyligen inletts, ska företagaren lägga fram en utredning om förvärvsinkomsten av
näringsverksamhet eller löneinkomsten av eget företag.
1.7.2.6.1. Tillförlitlig utredning
Tillförlitlig utredning om en löntagares sexmånadersinkomst utgörs av arbetsgivarens anmälan.
Arbetsgivaren kan meddela sexmånadersinkomsten via e-tjänsten eller på blanketten Anmälan
om lön från arbetsgivare (Y17r). Som tillförlitlig utredning kan också betraktas ett intyg från
arbetsgivaren eller ett lönekvitto, om det innehåller tillräckliga uppgifter.
Tillförlitlig utredning om en företagares inkomster utgörs av FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten. Om
företagaren inte har en fastställd FöPL-/LFöPL-arbetsinkomst kan tillförlitlig utredning utgöras av
resultaträkning och balansräkning som baserar sig på bokföringen eller ett mellanbokslut för en del
av räkenskapsperioden.
Om arbetsgivaren är nära släkt med den försäkrade ska du kontrollera om försäkringsavgifterna
och -premierna är betalda. Försäkringsavgifterna och -premierna visas i samband med förfrågan
om uppgifter för den pågående beskattningen om anställningsförhållandets giltighet är sådan att
lönen ingår i dessa uppgifter. Bedöm också om lönen står i rimlig proportion till arbetsuppgifterna.
Begär vid behov att få se lönekvittona.
En försäkrad kan i regel inte själv i egenskap av företrädare för arbetsgivaren lämna en utredning
om sina egna inkomster, utom i sådana fall då den försäkrade verkar ensam som företagare och
inte anlitar någon extern revisionsbyrå.
118
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.7.2.6.2. Kontinuerliga arbetsinkomster
Annan ersättning som betalas årligen
Den försäkrade har två arbeten
Med kontinuerlig inkomst avses de stabiliserade och regelbundna inkomster som den försäkrade
haft innan arbetsoförmågan började eller förmånsrätten uppkom. Av betydelse vid bedömningen
av inkomstens kontinuitet är om det rör sig om en inkomst som fås varje år och om inkomsten har
inverkat på inkomstnivån under en längre tid.
På bedömningen inverkar också huruvida inkomsten baserar sig på t.ex. ett arbetsavtal eller något
annat motsvarande avtal, av vilket framgår på vilka grunder inkomsten tjänats in och att den varit
regelbunden. Sådana betalningar enligt bonussystem som baserar sig på företagets resultat och
omsättning och som man årligen beslutar om separat, uppfyller inte kriterierna för kontinuerlig
arbetsinkomst. En inkomst kan vara kontinuerlig även om det belopp som betalas varierar från år
till år eller inte betalas ut varje år, om så har överenskommits i bestämningsgrunderna, t.ex. om
resultatpremier betalas ut årligen då ett visst villkor är uppfyllt.
Om den försäkrade har arbetsinkomster under minst sex månader kan inkomsterna betraktas
som kontinuerliga. Utred sexmånadersperioden omedelbart innan förmånsrätten började. Om den
försäkrade har arbetsinkomster under sex månader ska de beaktas.
Om semesterpenning, semesterersättning eller annan ersättning som ska betraktas som lön
betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen så ingår beloppet av ersättningarna i det
totala beloppet av löneinkomster som arbetsgivaren uppges. Semesterpenningen läggs då inte
separat till beloppet av löneinkomster.
Också inkomster som företetts för en kortare tid än sex månader kan vara kontinuerliga i följande
fall:
• Det finns ett särskilt skäl till avsaknaden av inkomster, t.ex. sjukdom eller arbetslöshet.
• På grund av byte av yrke eller av någon annan motsvarande orsak har den försäkrade haft
arbetsinkomster bara under en del av de sex månaderna i fråga.
• Arbetet i ett anställningsförhållande avsett att vara i minst sex månader, eller till exempel efter
vårdledighet, skulle ha fortgått om arbetsoförmågan eller rätten till förmånen inte hade börjat.
• Det är fråga om snuttjobb där personen arbetar korta perioder och däremellan är arbetslös
arbetssökande.
Arbetsinkomsten kan betraktas som kontinuerlig även om den försäkrade inte har arbetat precis
innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Då krävs det ändå att det finns en särskild
orsak till att den försäkrade saknar arbetsinkomst för tiden mellan det att arbetet upphörde och
arbetsoförmågan eller förmånsrätten började.
Exempel 1
Den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande sedan juni
2013. Han har fått arbete för två månader 1.2–31.3.2015. Han blir
igen arbetslös arbetssökande 1.4.2015. Han insjuknar 14.5.2015
och söker dagpenning. Arbetsinkomsten under tiden 1.2–
31.3.2015 kan betraktas som kontinuerlig. Det finns ett särskilt
skäl till avsaknaden av inkomster, arbetslöshet, både före och
efter anställningen. Beroende på inkomsterna fastställs förmånen
utifrån de inkomster som konstaterats i beskattningen 2014,
till beloppet av arbetslöshetsförmånen eller med beaktande av
inkomsten under tiden 1.2–31.3.2015 multiplicerad med två.
119
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Semesterlön beaktas som sexmånadersinkomst om semestertid ingår i de sex månaderna.
Sporadiska inkomster betraktas inte som kontinuerliga. Som kontinuerliga arbetsinkomster
betraktas inte heller inkomster som en studerande får för sommarjobb, även om han eller hon
sommarjobbar flera somrar i rad. En studerande kan dock ha kontinuerlig arbetsinkomst om han
eller hon arbetar regelbundet vid sidan av studierna.
Exempel 2
Den försäkrade studerar vid ett universitet och arbetar under
sommaren 27.5–6.9.2015 i kassan på ett varuhus. Därtill
arbetar han hela läsåret 2–3 kvällar i veckan i kassan på
varuhuset. Arbetsinkomsterna kan betraktas som kontinuerliga.
Annan ersättning som betalas årligen
Som kontinuerlig arbetsinkomst betraktas också sådana ersättningar motsvarande lön som betalas
årligen och som har intjänats under högst ett år. Sådana betalningar är t.ex. semesterpenning,
semesterersättning och annan återkommande betalning, t.ex. resultatpremie eller bonus.
Utbetalningar av engångsnatur som betalas sporadiskt, såsom belöningar för initiativ eller
projektarvoden, beaktas inte som fortlöpande löneinkomst.
Om semesterpenning inte betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen kan man som
semesterpenning beakta semesterpenning som intjänats under högst ett år enligt arbetsgivarens
anmälan. Semesterpenning kan ha betalats redan före den anmälda sexmånadersperioden,
men högst 12 månader före utgången av sexmånadersperioden. Alternativt kan man beakta
semesterpenning som betalas löneperioden efter den anmälda sexmånadersperioden. Beräknad
semesterpenning beaktas emellertid inte.
Exempel 3
•
•
•
•
Semesterpenning betalas en gång per år den 15 juni.
Arbetsoförmågan börjar 1.6.2015. Inkomsterna för
sexmånadersperioden hänför sig till 1.12.2014–31.5.2015.
Utöver detta kan man beakta den semesterpenning som betalats
ut 15.6.2015 eller föregående års semesterpenning 15.6.2014.
Det väsentliga är att man beaktar
semesterpenning som intjänats under högst ett år.
Semesterersättning är ersättning för intjänad semester som inte tagits ut. Vanligtvis betalas
semesterersättning i samband med att en anställning upphör. Semesterersättning beaktas,
om den löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i
sexmånadersperioden. Semesterersättning som intjänats under högst ett år kan beaktas.
Arbetsgivaren kan betala resultatlön, bonus eller annan motsvarande årligen återkommande
betalning som betraktas som lön månatligen, en gång eller flera gånger per år. Om resultatlön inte
betalas månatligen i samband med resten av lönen beaktas resultatlönerna för högst ett år. Man
kan beakta resultatlön som betalats redan före den anmälda sexmånadersperioden, men högst
för 12 månader före utgången av sexmånadersperioden. På motsvarande sätt kan man beakta
resultatlön som betalas efter den anmälda sexmånadersperioden. Beräknad resultatlön eller bonus
beaktas emellertid inte.
120
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Exempel 4
•
•
•
•
Resultatpremie betalas två gånger per år i
samband med lönen för mars och lönen för oktober.
Sjukdagpenning söks fr.o.m. 3.9.2015. Inkomsterna för
sexmånadersperioden hänför sig till 1.3.2015–31.8.2015.
Resultatpremierna för oktober 2014 och mars 2015 kan beaktas eller
så kan man också beakta resultatpremien för mars 2015
och den resultatpremie som betalas i oktober 2015, om
det finns uppgifter om den vid tidpunkten för ansökan.
Den försäkrade har två arbeten
Om den försäkrade har två arbeten ska du bedöma arbetsinkomstens kontinuitet separat för
respektive arbete. Om båda arbetena är avlönat arbete ska inkomsterna företes för samma tid.
Om den försäkrade samtidigt är löntagare och företagare beaktas löneinkomsterna och
FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsterna för samma tid. Om den försäkrade inte är FöPL-/LFöPLförsäkringsskyldig kan han eller hon vid sidan av löneinkomsterna för anställningsförhållandet
förete inkomsterna för företagsverksamheten för den räkenskapsperiod eller det skatteår då
arbetsoförmågan eller rätten till förmånen började eller för föregående räkenskapsperiod eller
skatteår.
1.7.2.6.3. Bedömning av företedda inkomster
När du utreder sexmånadersinkomsten ska du bedöma inkomsten
• för de fulla sex månader som omedelbart föregår arbetsoförmågans inträde eller uppkomsten
av rätt till förmån när den försäkrade har arbetsinkomster för denna tid.
Om den försäkrade inte har arbetsinkomster för de sex månaderna omedelbart före
arbetsoförmågans början eller uppkomsten av rätt till förmånen kan inkomsterna bedömas på
följande sätt:
• för en kortare tid än sex månader, om den försäkrade innan arbetsoförmågan eller
förmånsrätten började har haft arbetsinkomst endast under en del av sexmånadersperioden
på grund av byte av yrke eller av motsvarande orsak
• för året då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och det föregående kalenderåret
för de närmast liggande sex månaderna, om den försäkrades arbetsinkomst på grund av
sjukdom, arbetslöshet eller av annan särskild orsak har varit väsentligt mindre än den annars
hade varit. Granskningsperioden förlängs genom att man förbigår de perioder för vilka det
finns en särskild orsak.
• på basis av en utredning om arbetsinkomsten för minst en månad, om den sökande företer
en tillförlitlig utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om han eller hon
inte hade blivit arbetsoförmögen eller om rätt till förmånen inte hade uppkommit. Detta gäller
endast löneinkomst (SFL 1224/2004 11 kap. 4 § 5 mom. 1–3 meningarna).
• på basis av inkomst av kortvariga anställningsförhållanden, om den försäkrade fortgående
antingen har varit i arbete eller stått till förfogande för arbetsmarknaden som arbetslös
arbetssökande och hans eller hennes arbetslivserfarenhet utgörs av korttidsanställningar (SFL
1224/2004 11 kap. 4 § 5 mom. 4 meningen).
121
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Om den försäkrade inte har arbetsinkomster för sex månader är de övriga grunderna för
bedömning jämställbara. Tillämpa den grund som lämpar sig bäst för kundens situation. Observera
att den bedömningsgrund som föreskrivs i 11 kap. 4 § 5 mom. i SFL 1224/2004 (minst sex
månaders anställningsförhållande eller snuttjobb) endast lämpar sig för löneinkomster, inte för
företagarinkomster.
1.7.2.6.3.1. Inkomst för föregående sex månader
Om den försäkrade företer en tillförlitlig utredning om sin arbetsinkomst för de sex månaderna
omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och om inkomsten är kontinuerlig,
122
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
används den som grund för förmånen förutsatt att arbetsinkomsten multiplicerad med två har varit
minst 20 procent större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och som har
justerats med en lönekoefficient.
1.7.2.6.3.2. Byte av yrke
Den försäkrades arbetsinkomst kan på ansökan beaktas för en kortare tid än sex månader om den
försäkrade på grund av byte av yrke eller av annan motsvarande orsak haft arbetsinkomst bara
under en del av de sex månaderna (SFL 1224/2004 11 kap. 4 § 4 mom.). Vid byte av yrke kan
inkomsterna företes också för en kortare period än en månad.
Bestämmelsen om byte av yrke kan tillämpas om bytet har skett under de sex månaderna innan
arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Om det gått en längre tid sedan bytet, ta reda på om
det finns andra bedömningsgrunder som kan utnyttjas.
Det är fråga om byte av yrke när en studerande efter slutförda studier börjat arbeta med
det som motsvarar hans eller hennes utbildning eller när en arbetslös har återgått till
arbete efter att ha skolat om sig till ett nytt yrke. Studierna anses slutförda vid den officiella
utexamineringstidpunkten. Om en studerande ändå har fått en arbetsplats som motsvarar hans
eller hennes yrke eller utbildning före den formella utexamineringen och den studerande har
slutfört alla studier som ingår i examen men inte har fått något intyg över utexamineringen, kan det
anses vara fråga om byte av yrke.
Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas om det är fråga om enbart en höjning av lönen
på grund av ändrade arbetsuppgifter. Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter dessutom att
personen har skaffat sig behörighet för uppgiften genom att avlägga en examen eller en kurs vid
en läroanstalt eller genom läroavtalsutbildning.
Exempel 1
Den sökande har arbetat som servitör på en restaurang och har
fått titeln skiftchef. Han sköter beställningarna och planeringen
av arbetsskiften och har en chefsställning. I samband med detta
har lönen stigit. Den sökande har inte avlagt någon examen
eller kurs. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas.
Trots avlagd examen är det inte fråga om byte av yrke om den försäkrade fortsätter med samma
arbete.
Exempel 2
Den sökande är merkonom till utbildningen. Hon har arbetat som
mottagningsbiträde på en läkarstation. Hon utexamineras som
sjukskötare. Hon får en löneförhöjning men fortsätter med arbetet som
mottagningsbiträde. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas.
Det är inte fråga om byte av yrke t.ex. när en arbetslös börjar arbeta med något som inte
motsvarar hans eller hennes yrke eller när en försäkrad återgår till arbetet efter en föräldra- eller
vårdledighet. Det är inte heller fråga om byte av yrke och kontinuerlig arbetsinkomst när den
123
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
försäkrade arbetar kortvarigt eller tillfälligt, t.ex. när en studerande arbetar bara under sommaren
eller någon på grund av arbetets natur arbetar bara en del av året.
I regel uppskattas arbetsinkomsten på basis av inkomsterna i det nya yrket när den försäkrade
p.g.a. bytet av yrke har inkomster bara under en del av de sex månaderna. Arbetsinkomsten kan
ändå från fall till fall och efter övervägande uppskattas på basis av arbetsinkomsterna för det nya
yrket, när den sökande haft arbetsinkomster under sex månader, men dessa inkomster har varit
klart lägre än arbetsinkomsterna enligt det nya yrket. Exempelvis kan en studerande vid sidan av
studierna ha haft regelbundna inkomster under de sex månaderna innan utbildningen till ett yrke
slutfördes.
1.7.2.6.3.3. Annan orsak som motsvarar byte av yrke
Hemmamamma eller hemmapappa
När en hemmamamma eller hemmapappa har börjat förvärvsarbeta efter att i flera års tid vårdat
sina barn hemma, kan detta betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Återkomst
från vårdledighet eller föräldraledighet efter hemvård av ett barn jämställs inte med byte av
yrke, utan det krävs att frånvaron från arbetet har pågått längre än så. I denna situation kan
det också bli aktuellt att tillämpa bestämmelsen i 11 kap. 4 § 5 mom. i sjukförsäkringslagen ifall
anställningsförhållandet skulle ha fortgått minst sex månader om inte arbetsoförmågan eller rätten
till förmånen hade börjat.
Flyttning från utlandet till Finland
Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt
11 kap. 4 § 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad
arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finländsk
sjukförsäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke.
Deltidspensionering
Deltidspensionering betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Om en person
som har deltidspension insjuknar medan han eller hon arbetar deltid och personen inte har haft
arbetsinkomst under sex månader, kan arbetsinkomsten uppskattas som årsinkomst för en kortare
tid än sex månader.
1.7.2.6.3.4. Förlängning av granskningsperioden
Om en försäkrads arbetsinkomst under de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan
eller rätten till förmånen började av särskilda skäl har varit väsentligt mindre än den annars hade
varit, kan arbetsinkomsten på ansökan beaktas också för en annan sex månaders arbetsperiod
än tiden omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Arbetsinkomsten kan
dock beaktas endast för det år då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och föregående
kalenderår. (SFL 1224/2004 11 kap. 4 § 3 mom.) Skatteårets inkomst kan inte användas som
sexmånadersinkomst.
Granskningsperioden för arbetsinkomsten kan förlängas genom att man förbigår de perioder för
vilka det finns en särskild orsak till att arbetsinkomst saknas. Arbetsinkomsten beaktas för den
närmast liggande tid under vilken den försäkrade har arbetat sex månader. Den arbetsinkomst för
sex månader som fåtts genom en förlängning av granskningsperioden multipliceras med två. Detta
belopp bildar årsinkomsten.
124
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Granskningsperioden kan förlängas om inkomsten är väsentligt mindre än normalt. Om den
försäkrade förlorat arbetsinkomst under minst en månad betraktas detta som väsentligt.
Granskningsperioden förlängs inte om den försäkrade under de sex föregående månaderna haft
inkomst under mer än fem månader.
Du kan förlänga granskningsperioden också när den försäkrade haft inkomst under en kortare
tid än fem månader, men inkomsten ändå kan betraktas som kontinuerlig och inga andra
bedömningsgrunder står till buds.
Orsaker som berättigar till en förlängning av granskningsperioden är till exempel
• sjukdom
• arbetslöshet eller
• någon annan motsvarande särskild orsak.
Arbetsinkomsterna kan beaktas även om den försäkrade inte haft inkomster under en hel
sexmånadersperiod under det år då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och det
kalenderår som föregick detta, om det finns en särskild orsak till avsaknaden av inkomster. Man
bör dock beakta att arbetsinkomsten ska vara väsentligt mindre än den annars hade varit. Om den
försäkrade under sexmånadersperioden förlorat inkomster för minst en månad betraktas detta som
väsentligt.
Granskningsperioden kan på grund av sjukdom förlängas också när den försäkrade under
sjukdomstiden fått lön som har varit mindre än den ordinarie lönen för tid i arbete.
Arbetslösa förutsätts ha anmält sig som arbetssökande hos arbetskraftsbyrån. Med arbetslöshet
jämställs tid när den försäkrade har deltagit i sysselsättningsfrämjande service.
Granskningsperioden kan på grund av sjukdom förlängas också när den försäkrade under
sjukdomstiden fått lön som har varit mindre än den ordinarie lönen för tid i arbete.
Annan särskild orsak som motsvarar sjukdom eller arbetslöshet är t.ex.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
fullgörande av värnplikt
strejk och lockout
moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet
vårdledighet enligt arbetsavtalslagen för vård av barn
graviditet, om den sökande på grund av graviditet och arbetsförhållandena har förflyttats från
sina egentliga arbetsuppgifter till andra uppgifter eller om arbetsuppgifterna eller arbetstiden
har ändrats (utför t.ex. inte längre skiftarbete/nattarbete)
vård av sjukt barn, make/maka eller förälder (vårdaren frånvarande från arbetet eller har börjat
arbeta deltid eller fått t.ex. specialvårdspenning eller stöd för närståendevård)
ändring av den försäkrades heltidsarbete till deltidsarbete av ekonomiska orsaker eller
produktionsorsaker, när den försäkrade samtidigt är registrerad som heltidsarbetssökande vid
en arbets- och näringsbyrå
deltidsarbete av någon annan orsak, när den försäkrade samtidigt är registrerad vid en arbetsoch näringsbyrå som sökande av heltidsarbete (har inte fått heltidsarbete)
löneminskning på grund av partiell vårdledighet eller partiell studieledighet e.d.
rehabilitering oavsett vilket slags rehabilitering det rör sig om
studieledighet enligt lagen om studieledighet, om den försäkrade inte får lön
vidareutbildning under vilken den försäkrade har skattefritt stipendium men inte får lön
alterneringsledighet
Som särskild orsak betraktas inte
• annan studieledighet än sådan som avses i lagen om studieledighet
• sabbatsledighet eller motsvarande tjänstledighet eller ledighet från arbete
125
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.7.2.6.3.5. Nytt anställningsförhållande eller återgång i
arbete
Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsinkomst på basis av minst en månads arbetsinkomst,
om den försäkrade företer en utredning av arbetsgivaren eller någon annan tillförlitlig utredning om
att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om han eller hon inte hade blivit arbetsoförmögen
eller om inte förmånsrätten hade börjat (SFL 1224/2004 11 kap. 4 § 5 mom. 1–3 meningarna).
Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsarbetsinkomst utifrån minst en månads inkomst om
• den försäkrade har tjänat in sina inkomster i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som har
avtalats för minst sex månader
• den försäkrade har återvänt till arbetet efter vårdledighet eller annan ledighet för minst
en månads tid, t.ex. efter avslutad sjukfrånvaro, föräldraledighet, rehabilitering eller
alterneringsledighet och
• den försäkrade blir arbetsoförmögen eller förmånsrätten uppkommer under tiden i arbete.
Enbart löneinkomst eller därmed jämförbar personlig inkomst uppskattas som årsinkomst
med stöd av bestämmelsen. FöPL- eller LFöPL- arbetsinkomst eller förvärvsinkomster av
företagsverksamhet kan inte uppskattas med stöd av denna bestämmelse.
Tillförlitlig utredning om att arbetet fortgår
Den sökande ska förete en utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om han
eller hon inte hade blivit arbetsoförmögen eller förmånsrätten inte hade börjat. Utredningen kan
utgöras av
•
•
•
•
arbetsgivares anmälan om lön, av vilken anställningens längd framgår
ett arbetsavtal
ett skriftligt förordnande eller utdrag ur förordnande
annan utredning eller uppgift av vilken den avtalade tiden för arbetet framgår
Om det från början har avtalats att arbetet ska pågå kortare tid än sex månader eller om arbetet
upphör på grund av uppsägning, upphävande av arbetsavtalet eller för att arbetstagaren själv
säger upp sig utan att arbetet pågått sex månader, kan arbetsinkomsten inte uppskattas som
årsarbetsinkomst.
Minst en månads inkomst och tid i arbete
För att inkomsten ska kunna betraktas som en månads inkomst ska den vara intjänad under en
månads tid i arbete utan avbrott antingen i en eller flera arbetsgivares tjänst. Arbetstiden kan vara
heltidsarbete, deltidsarbete eller ett annat arbetstidsarrangemang. Arbetstiden kan vara ordnad
så att man t.ex. arbetar två veckor och har två veckor ledigt per månad, varvid två veckors lön
betraktas som en månads inkomst (lön). Observera att också semesterlön är arbetsinkomst som
ska beaktas.
Exempel 1
Den sökande återgick 1.8.2015 till arbetet efter den föregående moderskapsledigheten
och var partiellt vårdledig 1.8.2015–31.12.2015. Hon började arbeta på heltid 1.1.2016
och kommer att ta ut moderskapspenning från och med 5.5.2016. Hon söker förmånen på
grundval av sina inkomster av heldagsarbetet, dvs. på basis av lönen för fyra månader.
126
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Den sökande har haft inkomster under de sex månaderna före förmånen började
utbetalas men inkomsterna är mindre än vanligt på grund av den partiella
vårdledigheten. Återgång till arbetet efter vårdledighet är en situation som avses
i SFL 11 kap. 4 § 5 mom. i sjukförsäkringslagen. Den sökandes inkomster
kan uppskattas som årsinkomst på basis av fyra månaders heldagsarbete.
Exempel 2
Den sökande insjuknade 1.2.2015. Hon uppger att hon under skidsäsongen arbetar som
pistarbetare vid ett skidcentrum. Under den övriga delen av året är hon arbetslös arbetssökande.
Hon har arbetat på detta sätt i flera års tid. Det nuvarande arbetsförhållandet inleddes
3.11.2014 och är i kraft till slutet av skidsäsongen, dvs. till 10.5.2015. Det finns inget skriftligt
arbetsavtal utan arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om arbetet muntligt.
Den sökandes sjukskrivning började 1.2.2015. Hennes arbetsinkomsterna
kan uppskattas som årsinkomst enligt SFL 11 kap. 4 § 5 mom. Den sökande
har arbetat minst en månad innan sjukskrivningen och arbetet skulle
ha fortgått minst sex månader om hon inte blivit arbetsoförmögen.
1.7.2.6.3.6. Kortvariga anställningar
Som kontinuerlig arbetsinkomst kan också beaktas arbetsinkomst av kortvariga
anställningsförhållanden, om den försäkrade fortgående antingen har varit i arbete eller stått till
förfogande för arbetsmarknaden som arbetslös arbetssökande och det av hans eller hennes
arbetslivserfarenhet med fog kan dras slutsatsen att sysselsättningen skulle ha fortgått antingen i
flera perioder eller utan avbrott (SFL 1224/2004 11 kap. 4 § 5 mom. 4 meningen).
Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsarbetsinkomst utifrån minst en månads inkomst om
• den försäkrade har haft kortvariga anställningar och arbetet före arbetsoförmågan eller
förmånsrätten har fortgått i minst en månads tid hos en eller flera arbetsgivare
• den försäkrades arbetsoförmåga eller rätt till dagpenningsförmånen börjar under perioden
i arbete eller perioden av arbetsoförmåga eller när det mellan tiden då förmånsrätten
börjar och slutar är en högst en veckas arbetslöshetsperiod då den försäkrade är arbetslös
arbetssökande, och
• det av den försäkrades arbetslivserfarenhet före den senaste perioden i arbete med fog
kan dras slutsatsen att sysselsättningen skulle ha fortgått antingen i flera perioder eller utan
avbrott om inte den försäkrade blivit arbetsoförmögen eller om inte förmånsrätten hade börjat.
Utvärdering av arbetslivserfarenheten
Begär en utredning av den försäkrade om hans eller hennes arbetslivserfarenhet under minst ett
års tid före den senaste månaden i arbete. Arbetslivserfarenheten ska visa att den försäkrade
fortgående haft kortvariga anställningar. Mellan de kortvariga anställningarna kan det finnas
arbetslöshetsperioder då den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande.
Minst en månads inkomst och tid i arbete
För att inkomsten ska kunna betraktas som en månads inkomst ska den vara intjänad under en
månads tid i arbete utan avbrott antingen i en eller flera arbetsgivares tjänst. Arbetstiden kan vara
heltidsarbete, deltidsarbete eller ett annat arbetstidsarrangemang. Arbetstiden kan vara ordnad
127
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
så att man t.ex. arbetar två veckor och har två veckor ledigt per månad, varvid två veckors lön
betraktas som en månads inkomst (lön).
1.7.2.6.4. Föregående förmån har grundat sig på
arbetsinkomsten för 6 månader
Om en ny dagpenningsperiod (sjukdagpenningar, föräldradagpenningar, specialvårdspenning
och rehabiliteringspenning) börjar inom 30 dagar efter att den föregående dagpenningsperioden
upphört, bestäms dagpenningsförmånen enligt den arbetsinkomst för sex månader som utgjorde
grunden för föregående beslut, om inkomsten är minst 20 % större än den arbetsinkomst som
konstaterats vid den senaste beskattningen. Om sexmånadersinkomsten hänför sig till skatteåret
kan den dock inte längre användas.
Exempel
Den sökande har varit arbetsoförmögen under tiden 20.10–18.12.2015. Som grund
för sjukdagpenningen har använts sexmånadersinkomsten för tiden 1.7–31.12.2014.
Granskningsperioden har i enlighet med SFL 11 kap. 4 § 3 mom. förlängts av särskilda
skäl. Den sökande blir arbetsoförmögen 4.1.2016 och ansöker om sjukdagpenning.
Som grund för en förmån som börjar 2016 används den arbetsinkomst som konstaterats
vid beskattningen för år 2014 och därför kan den företedda sexmånadersinkomsten
för perioden 1.7–31.12.2014 inte användas som grund för sjukdagpenningen.
1.7.2.6.5. Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst
Beaktande av företagsinkomst
Avdrag från förvärvsinkomst
av näringsverksamhet
En företagares dagpenningsförmån bestäms på basis av FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten.
Om en företagare inte är försäkringsskyldig bestäms förmånen utifrån företagarens
förvärvsinkomst av näringsverksamhet eller jordbruk eller löneinkomsten från det egna företaget
(Ab).
FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst
En företagare eller yrkesutövare som är försäkrad med stöd av FöPL eller LFöPL ska som
arbetsinkomst för sex månader förete en tillförlitlig utredning över sin enligt ovan nämnda
pensionslagar fastställda arbetsinkomst samt över annan arbetsinkomst än sådan som har
fåtts av företagsverksamheten (SFL 1224/2004 11 kap. 4 § 2 mom.). Uppgifter om företagares
eller yrkesutövares FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomster kan inhämtas med en förfrågan i
förmånssystemet. Om uppgifterna inte kan fås på så sätt, kontakta pensionsanstalten och hör dig
för om när det är möjligt att få försäkringsuppgifterna med direktöverföringsförfrågan. Vid behov
kan du skicka ett brev (PRV18r, VRV03r) till pensionsanstalten och be att den tar kontakt.
Om den sökande har såväl FöPL- som LFöPL-arbetsinkomst beaktas båda i
sexmånadersinkomsten.
Om en företagare inte är försäkringsskyldig eller företagsverksamheten först nyligen har inletts,
ska du utreda förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsterna från det egna
företaget.
128
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Beaktande av företagsinkomst
Inkomsterna och utgifterna i anslutning till dem ska företes för hela den räkenskapsperiod eller
det skatteår då arbetsoförmågan eller förmånsrätten har börjat eller för den räkenskapsperiod
eller det skatteår som föregick begynnelsetidpunkten för arbetsoförmågan eller förmånsrätten. I
allmänhet kan man inte tillförlitligt förete inkomster av näringsverksamhet för en kortare tidsperiod.
Av ett bokslut som gjorts för ett helt räkenskapsår framgår företagets inkomster och utgifterna i
anslutning till dem, dvs. företagets resultat och förmögenhetsställning.
Företagare kan i undantagsfall förete inkomster och de utgifter som hänför sig till dem för
en kortare period än en hel räkenskapsperiod eller ett helt skatteår. Du kan uppskatta
företagarinkomsterna på basis av ett mellanbokslut när det är fråga om ett nyetablerat företag eller
när det har skett en väsentlig förändring i företagets verksamhet eller produktionsinriktning. Alla
bokslutsuppgifter, såsom avskrivningar och avsättningar eller företagets nettoförmögenhet, syns
i allmänhet inte i ett nyetablerat företags mellanbokslut, eftersom det är fråga om en ofullständig
räkenskapsperiod. Uppgifternas tillförlitlighet ska bedömas från fall till fall utifrån den företedda
utredningen.
Det sätt på vilket förvärvsinkomsterna av näringsverksamheten utreds beror på för vilken tid
uppgifterna behövs, när räkenskapsperioden för näringsverksamheten upphör och var uppgifterna
finns att tillgå. Exempel:
• Be om bokslutsuppgifter för näringsverksamheten om det gått minst 4 månader sedan
räkenskapsperioden upphörde och ingen skattedeklaration lämnats in.
• Be om en kopia av skattedeklarationen jämte bilagor om tidsfristen för inlämning av
deklarationen gått ut och inkomsterna av näringsverksamheten inte går att få med förfrågan
om uppgifter för pågående beskattning.
• Använd uppgifterna för den pågående beskattningen om uppgifterna om tidigare
räkenskapsperiod kan fås med förfrågan men inget skattebeslut utfärdats. Ge kunden tillfälle
att bli hörd innan ärendet avgörs om du använder uppgifterna för pågående beskattning.
• Använd uppgifterna i personens skattebeslut (Heky -> Verottajalta saadut tiedot ->
Verotustietojen kysely), om ett skattebeslut utfärdats för senaste räkenskapsperiod.
I företagarens och yrkesutövarens skattedeklaration och förfrågan om uppgifter för pågående
beskattning finns mer information än i resultat- och balansräkningen. Observera att förfrågan om
uppgifterna för pågående beskattning gällande näringsverksamhet kan göras först fr.o.m. 1.6,
medan förfrågningar om alla andra uppgiftsgrupper kan göras redan fr.o.m. 1.4.
Vid förfrågan om uppgifter för pågående beskattning visas inte alla specificerade uppgifter i
skattedeklarationen, t.ex. tidigare års förlustminskning. Bedöm från fall till fall om du kan beräkna
förvärvsinkomsten av näringsverksamheten utan att be om en kopia av skattedeklarationen.
Om personen är företagare i en näringssammanslutning med också andra delägare och du
beräknar förvärvsinkomstbeloppet utifrån bokslutsuppgifter eller skattedeklarationsblanketten,
be om en utredning om hur förvärvsinkomsterna fördelas mellan bolagsmännen, t.ex.
Skatteförvaltningens blankett 35. I uppgifterna för pågående beskattning visas andelarna i
sammanslutningen.
Läs mer om försäkringsskyldigheten: Grunder för fastställande > Arbetsinkomster > Företagares
och yrkesutövares arbetsinkomst > FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst.
För beräkningen av ett företags förvärvs- och kapitalinkomst kan du använda hjälpblanketten
nedan.
Företagarens förvärvsinkomstandel fås när kapitalinkomsten dras av från näringsverksamhetens
resultat. Kapitalinkomstens andel är 20 % av företagets nettoförmögenhet. Vid beräkning av
kapitalinkomstens andel beaktas nettoförmögenheten alltid enligt situationen vid utgången av
129
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
föregående räkenskapsperiod. Endast i fråga om företagare som inleder verksamheten beaktas
inkomsterna och nettoförmögenheten på basis av samma räkenskapsperiod.
En privat yrkesutövare eller lantbruksföretagare eller företagarmakar kan framställa ett yrkande
att en avkastning på 10 % ska användas i stället för en avkastning på 20 % eller att den
företagsinkomst som ska fördelas betraktas som förvärvsinkomst i sin helhet. Yrkandet ska
framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. Den företagsinkomst som ska fördelas
betraktas dock som kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenheten upp till det belopp som
motsvarar överlåtelsevinsterna av värdepapper som den skattskyldige äger och som hör till
jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som hör till näringsverksamhetens
anläggningstillgångar. (ISkL 1535/1992 38 §) Delägarna i en näringssammanslutning (öppet bolag,
kommanditbolag) kan inte framställa nämnda yrkande. I en näringssammanslutning beräknas
kapitalinkomstens andel alltid enligt en avkastning på 20 %.
Om en privat näringsidkare eller lantbruksföretagare inte ännu har lämnat in skattedeklarationen
och i den framställt sitt yrkande om beaktande av kapitalinkomstens andel ska kapitalinkomstens
andel beräknas enligt en avkastning på 20 %.
Om makar idkar näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan makarna. På
samma sätt fördelas en näringssammanslutnings resultat som inkomst för delägarna enligt deras
andelar i sammanslutningens resultat.
Avdrag från förvärvsinkomst av näringsverksamhet
Från förvärvsinkomsten av näringsverksamhet avdras kostnader för resor mellan bostaden och
arbetsplatsen.
BERÄKNING AV ETT FÖRETAGS FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTANDELAR
Näringsverksamhetens resultat - kapitalinkomstandelen => förvärvsinkomstandelen
(arbetsinkomsten)
1. Yrkesutövare, affärsidkare, lantbruk
Räkenskapsperiodens vinst + skatter (resultaträkning) eller
näringsverksamhetens resultat (skattedeklaration) ………………………. ________________
kapitalinkomstens andel dras av (*……………………...- _________________
Förvärvsinkomstandel …………………………………………….….__________________
varav den sökandes andel ___________% = ARBETSINKOMSTEN ________________
Beräkning av kapitalinkomstandelen
Företagets nettoförmögenhet, syns i arbetsinkomstuppgifterna…………..___________________
(nettoförmögenheten beaktas enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod)
30 % av lönerna för 12 mån. läggs till………………..….+___________________
(senaste räkenskapsperiod)
Nettoförmögenhet sammanlagt ………………………………..…____________________
på vilken beräknas årlig avkastning 20 %/10 %/0 % * beroende på den sökandes yrkande
= kapitalinkomstandel (*___________________
Den kapitalinkomstandel som beräknats utifrån nettoförmögenheten är den kapitalinkomstandel
som används när man fastställer förvärvsinkomstandelen och kapitalinkomstandelen för
näringsverksamhetens resultat.
130
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Vid beräkningen av kapitalinkomstandelen ska räkenskapsperiodens längd beaktas om den inte är
12 månader, eftersom det är fråga om årlig avkastning.
Ex: Räkenskapsperioden är 16 mån. -> KIA = 16/12 x 20 % x nettoförmögenheten
* På yrkande av den skattskyldige eller företagarmakarna gemensamt kan man som
kapitalinkomstens andel för en näringsidkare eller lantbruksföretagare betrakta ett belopp
som motsvarar en årlig avkastning på 10 % istället för en årlig avkastning på 20 % för
nettoförmögenheten eller den företagsinkomst som ska fördelas kan betraktas som
förvärvsinkomst i sin helhet. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har
slutförts. Den företagsinkomst som ska fördelas betraktas dock som kapitalinkomst oberoende av
nettoförmögenheten upp till det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av värdepapper som
den skattskyldige äger och som hör till jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper
som hör till näringsverksamhetens anläggningstillgångar. (Inkomstskattelagen 1535/1992 38 §)
2. Kommanditbolag/öppet bolag
Räkenskapsperiodens vinst + skatter (resultaträkning) eller
näringsverksamhetens resultat (skattedeklaration) ………………………._________________
den tysta bolagsmannens vinstandel dras av ……....-__________________
De ansvariga bolagsmännens företagsinkomst………………..__________________
kapitalinkomstens andel dras av (*……………………...- _________________
De ansvariga bolagsmännens förvärvsinkomstandel………………..__________________
varav den sökandes andel ___________% = ARBETSINKOMSTEN ________________
Beräkning av kapitalinkomstandelen
Företagets nettoförmögenhet (syns i arbetsinkomstuppgifterna…………..___________________
(nettoförmögenheten beaktas enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod)
30 % av lönerna för 12 mån. läggs till ……………………..….+___________________
(senaste räkenskapsperiod)
Nettoförmögenhet sammanlagt ………………………………..…____________________
på vilken beräknas årlig avkastning 20 %
= kapitalinkomstandel (*___________________
Den kapitalinkomstandel som beräknats utifrån nettoförmögenheten är den kapitalinkomstandel
som används när man fastställer förvärvsinkomstandelen och kapitalinkomstandelen för
näringsverksamhetens resultat.
(* Om det i ett öppet bolag/kommanditbolag finns flera ansvariga bolagsmän, syns
i arbetsinkomstuppgifterna varje bolagsmans egen andel av nettotillgångarna av
näringsverksamheten i de sammanslutningar där han eller hon är delägare. För att få företagets
nettoförmögenhet ska man således räkna ihop bolagsmännens nettotillgångar.
Vid beräkningen av kapitalinkomstandelen ska räkenskapsperiodens längd beaktas om den inte är
12 månader, eftersom det är fråga om årlig avkastning.
Ex: Räkenskapsperioden är 16 mån. -> KIA = 16/12 x 20 % x nettoförmögenheten.
3. Om bolagsmännens andelar i ett öppet bolag eller kommanditbolag är olika stora,
fördelas förvärvsinkomsten och kapitalinkomsten enligt anvisningen nedan
131
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Läs mer: https://www.vero.fi/sv-FI/Foretags_och_samfundskunder/
Oppet_bolag_och_kommanditbolag/Inkomstbeskattning
1.7.2.6.6. Stipendietagares arbetsinkomst
Personer som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som finansieras med
stipendier försäkras från och med skatteåret 2009 enligt lagen om pension för lantbruksföretagare
(1280/2006) trots att de inte betraktas som lantbruksföretagare.
En stipendiat måste ta en LFöPL-försäkring om han eller hon i Finland har beviljats ett stipendium
som är avsett för minst fyra månaders arbete och som omräknat till årsarbetsinkomst uppgår till
minst 3 778,59 euro. Ifall stipendiaten inte är skyldig att försäkra sig på basis av stipendiatarbete
på det sätt som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare, betraktas det skattepliktiga
stipendiet som arbetsinkomst. Den försäkrade ska förete en utredning över det skattepliktiga
stipendiets belopp om någon LFöPL-arbetsinkomst inte har fastställts för honom eller henne.
132
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.7.2.6.7. Inkomster som kommunalveterinär uppgett
En kommunalveterinärs lön består av den lön som kommunen betalar och de besöks- och
åtgärdsarvoden som veterinären tar ut hos kunderna. Kommunalveterinärens lön och de arvoden
som tagits ut av kunderna bildar tillsammans den arbetsinkomst som används som grund för
dagpenningsförmåner.
För de tjänster som kommunalveterinärerna tillhandahåller har de med stöd av
veterinärvårdslagen (765/2009, 19 §) rätt att hos husdjurets ägare eller innehavare ta ut i det
kommunala tjänstekollektivavtalet fastställt arvode, ersättning för resekostnader och ersättning
för användning av utrustning i sin ägo samt ersättning för kostnader för förbrukade läkemedel och
förnödenheter.
Maximibeloppen för kommunalveterinärernas besöks- och åtgärdsarvoden har fastställts i den
kommunala veterinärstaxan, som ingår som en del i de kommunala läkarnas tjänstekollektivavtal.
En kommunalveterinär kan dessutom hos kunderna ta ut kostnadsersättning för läkemedel
och vårdtillbehör enligt de faktiska kostnaderna samt för resekostnader för tillhandahållande
av veterinärhjälp enligt det kommunala tjänste- och kollektivavtalet. Enligt läkemedelslagen
(395/1987, 95 a §) får veterinären för det läkemedel som han eller hon utlämnar debitera
högst det pris som han eller hon har betalat för läkemedlet och dess leverans till apoteket eller
läkemedelspartiaffären.
Kommunalveterinären har i regel ett FO-nummer och för bok över besöks- och åtgärdsarvodena
och andra inkomster och utgifter för praktiken på samma sätt som en yrkesutövare. Vad gäller
praktikinkomsterna är kommunalveterinären emellertid inte skyldig att teckna FöPL-försäkring.
För praktikinkomsterna lämnar kommunalveterinären in en skattedeklaration för näringsidkare.
I beskattningen syns kommunalveterinärens inkomster som löneinkomster och inkomster
av näringsverksamhet. Som sexmånadersinkomst beaktas utöver den lön som kommunen
betalar dessutom förvärvsinkomstandel av näringsverksamhet enligt bokslutsuppgifterna eller
skattedeklarationen.
Kommunalveterinären omfattas av lagen om kommunala pensioner. Vid fastställandet av de
arbetsinkomster som utgör grund för pensionen beaktas utöver de löneförmåner som kommunen
betalar för tjänsteuppdrag de åtgärdsarvoden som veterinären tar ut hos djurens ägare eller
innehavare. Kommunen ska för varje veterinär årligen fastställa beloppet av åtgärdsarvodena och
anmäla beloppet till pensionsanstalten. År 2015 kan arvodena uppgå till högst 50 403,60 euro. Det
belopp för åtgärdsarvodena som kommunen fastställt kan emellertid inte användas som grund för
dagpenningsförmånen, eftersom förfarandet inte har fastställts i sjukförsäkringslagen.
Kommunen betalar veterinären en högre lön än vanligt för avlönad tjänstledighet, såsom
sjukfrånvaro eller föräldraledighet, eftersom veterinären inte har kundinkomster under
tjänstledigheten. Kommunen ansöker om dagpenningsförmånen för sig själv till den del som den
motsvarar lönen.
Om en veterinär vid sidan av tjänsten som kommunalveterinär verkar som företagare på en
privatpraktik, omfattas veterinären för företagarverksamhetens del av FöPL-försäkring.
1.7.2.6.8. Försäkringslön eller utländsk arbetsinkomst
Försäkringslön eller utländsk arbetsinkomst kan läggas till grund för en dagpenningsförmån när
inkomsten för sex månader beräknas, om personen har varit försäkrad i Finland under den tid
133
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
inkomsten intjänades. Den utländska arbetsinkomsten används om ingen försäkringslön har
fastställts för den försäkrade.
På försäkringslön som betraktas som arbetsinkomst görs försäkringspremieavdrag (4,60 %) och
avdrag för inkomstens förvärvande (SFL 1224/2004 4 a §, 5 §).
Utländsk arbetsinkomst
Dagpenningsförmånen kan i undantagsfall fastställas på basis av utländsk arbetsinkomst förutsatt
att det är fråga om en person som
• tidigare har varit försäkrad i Finland och som nu på nytt blir försäkrad i Finland och
• har arbetat som löntagare och fått inkomsterna genom arbete i ett EU-land eller i en stat där
EU-lagstiftning tillämpas och
• som inte har sådan inkomst i Finland som konstaterats vid beskattningen och inte heller
sådan 6 månaders arbetsinkomst som intjänats i Finland.
Utomlands intjänade arbetsinkomster beaktas i tillämpliga delar enligt samma grunder som
arbetsinkomster som intjänats i Finland. I detta sammanhang beaktas sådana inkomster som i
Finland betraktas som i sjukförsäkringslagen avsedd arbetsinkomst. Avdragen beaktas på samma
sätt som även annars i motsvarande situationer.
Om de utomlands intjänade inkomsterna är betydligt lägre eller högre än inkomsterna för
motsvarande arbete i Finland kan som inkomster beaktas inkomsterna för en person som arbetar
i motsvarande uppgifter i Finland och som har motsvarande erfarenhet och kompetens som
den sökande. Vid jämförelsen kan Statistikcentralens lönestatistik enligt yrkesklassificeringen
användas, Lönestruktur 2014.
Löneinkomster från utlandet kan beaktas när arbetsoförmågan eller rätten till förmånen har börjat
1.1.2015 eller senare.
1.7.2.6.9. Delinvalidpension
Som grund för sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningen för en försäkrad som har
delinvalidpension kan inkomsten för sex månader användas om den, multiplicerad med två,
är minst 20 % större än den inkomst (justerad med lönekoefficient) som konstaterats vid
beskattningen. Delinvalidpensionen utgör ingen särskild orsak till att förlänga granskningsperioden
på sex månader. De arbetsinkomster som konstaterats vid beskattningen för en försäkrad som har
delinvalidpension jämförs således med inkomsten under de sex månader som omedelbart föregått
arbetsoförmågan.
Om den sexmånaders inkomst som ligger till grund för sjukdagpenningen eller
rehabiliteringspenningen hänför sig till tiden före delinvalidpensionen eller om delinvalidpensionen
har börjat under den ifrågavarande sexmånadersperiod för vilken inkomsterna företetts, dras
delinvalidpensionen av från sjukdagpenningen.
Om inkomsterna för sexmånadersperioden i sin helhet är inkomster under tid med
delinvalidpension dras pensionen inte av från sjukdagpenningen eller rehabiliteringspenningen
(SFL 1224/2004 11 kap. 3 § 2 mom. och 12 kap. 4 § 2 mom.).
1.7.2.6.10. Pensionstagares arbetsinkomst
Sjukdagpenning kan beviljas försäkrade under 68 år som får nedan nämnda pension om han
eller hon efter pensioneringen har arbetat och blir arbetsoförmögen för det arbete som han eller
134
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
hon utfört under pensionstiden omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Förutsättningen för
beviljande av dagpenning är att den försäkrade faktiskt har arbetat under pensioneringen (SFL
1224/2004 8 kap. 6 § 3 mom.) och att de övriga villkoren för beviljandet av dagpenning uppfylls.
Dessa pensioner är
•
•
•
•
•
•
•
ålderspension
förtida ålderspension
arbetslöshetspension
deltidspension
sjukpension enligt 12 § 1 mom. i folkpensionslagen
garantipension
full invalidpension enligt arbetspensionslagarna
Sjukdagpenningsbeloppet beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under
iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i SFL 11 kap. Till exempel bestämmelserna om
byte av yrke eller bestämmelserna i SFL 11 kap. 4 § 5 mom. tillämpas i regel inte vid beräkningen
av pensionstagarens arbetsinkomster. Undantag från detta är deltidspensionen. Övergång till
deltidspension jämställs med byte av yrke. De arbetsinkomster som tas till grund för dagpenningen
för en person som har deltidspension kan beräknas som en årsinkomst om det finns inkomster
endast för en del av sexmånadersperioden.
Sjukdagpenningen betalas till minimibeloppet efter 55 dagar om den försäkrade på grundval av
inkomsterna inte har rätt till större dagpenning.
Exempel
En löntagare har fått ålderspension 1.7.2015 efter att ha fyllt 63 år i juni.
Han har ingått ett arbetsavtal med sin arbetsgivare, enligt vilket han arbetar 20 timmar/
vecka under pensionstiden.
Löntagaren insjuknar 7.10.2015 under en arbetsvecka. Enligt arbetsgivarens anmälan
som bifogats ansökan har lönen för tiden 1.7.2015–6.10.2015 varit 3 500,00 euro.
Sätt ett kryss vid Eläkkeellä oloajan työtulo på starskärmen för beredning av
dagpenning, eftersom arbetsinkomsterna för år 2013 inte kan användas som grund för
förmånen. Arbetsinkomsterna för en pensionerad löntagare kan beräknas med hjälp av
beräkningstransaktionen för arbetsinkomster. Inkomsterna för tiden 1.7.2015–6.10.2015
matas in på skärmen Esitetyt työtulot. Avdrag för inkomstens förvärvande görs från
arbetsinkomsten.
Exempel
En företagare som verkat som fysioterapeut har fått ålderspension 1.9.2015. Hon har
fortsatt arbeta efter pensioneringen med samma arbetsmängd som tidigare. Företagaren
söker sjukdagpenning för tiden 1.12.2015–31.12.2015.
Hon ombes lämna in en utredning över arbetsinkomsterna under ålderspensionen.
I brevet berättas att skatteuppgifterna för år 2013 inte kan användas som grund för
förmånen.
Företagaren presenterar följande utredningar över sina inkomster:
• Bokslutshandlingarna för räkenskapsperioden 1.1.2014–31.12.2014.
• Kopia av skattedeklarationen för näringsverksamheten 2014.
• Mellanbokslut över företagsinkomsterna under tiden 1.9–30.11.2015.
135
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Inkomsterna för räkenskapsperioden 1.1.2014–31.12.2014 kan inte användas som
grund för fömånen, eftersom företagaren inte hade ålderspension år 2014. Enligt
mellanbokslutet var inkomsterna av näringsverksamheten 6 000,00 euro under tiden
1.9–30.11.2015. Uppgifterna i det mellanbokslut som företagare presenterat har
betraktats som tillförlitliga.
Från resultatet av näringsverksamheten enligt mellanbokslutet avdras
kapitalinkomstandelen som beräknats enligt nettoförmögenheten. I beräkningen av
kapitalinkomstandelen ska den avvikande längden på räkenskapsperioden beaktas.
• Näringsverksamhetens nettoförmögenhet år 2014 var 9 000,00 euro.
• Kapitalinkomstandelen var 3/12 x 20 % x 9 000,00 € = 450,00 €.
Från näringsverksamhetens resultat 6 000,00 euro avdras kapitalinkomstandelen
450,00 euro. Förvärvsinkomsten av näringsverksamheten är då 5 550,00 euro. Den här
inkomsten används som grund för dagpenningen.
Pension som lämnats vilande och sjukdagpenning
Enligt lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (738/2009) kan personer som får
full sjuk-/invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller 12 § 1 och 2 mom. i folkpensionslagen
lämna sin pension vilande för högst två år om inkomsterna under pensionstiden överstiger
inkomstgränsen 743,84 euro per månad (2016). Lagen är tidsbunden och gäller till slutet av år
2020 (87/2016).
Om en sjuk-/invalidpension lämnats vilande har pensionen inte dragits in, utan det är fråga om
ett avbrott i utbetalningen av pensionen till följd av arbete och överskridning av inkomstgränsen.
Den tid som pensionen är avbruten är också tid i pension. Om en försäkrad vars pension lämnats
vilande insjuknar fastställs den försäkrades sjukdagpenning på basis av arbetsinkomsterna när
han eller hon arbetat medan pensionen är vilande. När man bedömer den försäkrades rätt till
sjukdagpenning tillämpas i tillämpliga delar de bestämmelser i SFL 8 kap. 6 § 3 mom. som gäller
pensionstagare.
1.7.3. Fastställande av FöPL-dagpenning
FöPL-dagpenningen fastställs endast utifrån FöPL-arbetsinkomsten. Andra inkomster beaktas inte.
Som grund för FöPL-dagpenningen används antingen den vid beskattningen konstaterade, med
lönekoefficient justerade FöPL-arbetsinkomsten eller en som sexmånadersinkomst företedd FöPLarbetsinkomst, om den är minst 20 % större än skatteårets FöPL-arbetsinkomst. En jämförelse
görs mellan den FöPL-arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och den företedda FöPLarbetsinkomsten.
Om det är fråga om en nyetablerad företagare som inte har en i beskattningen fastställd FöPLinkomst eller en FöPL-arbetsinkomst för sexmånadersperioden före arbetsoförmågans uppkomst,
kan FöPL-arbetsinkomsten bedömas för en kortare tid än sex månader på samma sätt som vid
byte av yrke.
Om förmånen fortsätter i form av sjukdagpenning efter FöPL-dagpenningen beräknas beloppet av
sjukdagpenning som normalt med beaktande av alla arbetsinkomster.
Exempel
Den sökande har inlett företagarverksamhet och tecknat en FöPL-försäkring
fr.o.m. 1.3. FöPL-arbetsinkomsten har fastställts vara 10 000 euro per år. På
grund av sjukdom har han varit arbetsoförmögen 18.3–3.4 och ansökt om FöPL136
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
dagpenning och sjukdagpenning. FöPL-dagpenningen fastställs utifrån en FöPLarbetsinkomst om 10 000 euro. Som grund för sjukdagpenningen används den
arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och justerats med en lönekoefficient,
19 000 euro. Den försäkrade har inte företett arbetsinkomster för sex månader.
1.7.4. Utifrån en föregående förmån
Om den försäkrade innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har haft en föregående
• arbetslöshetsersättning
• studiepenning eller
• rehabiliteringspenning
fastställs dagpenningsförmånen utifrån den föregående förmånen, om dagpenningsförmånen
enligt denna grund är större än om den fastställs på basis av arbetsinkomsten.
Om den försäkrade har fått fler än en av de ovan nämnda förmånerna, används den förmån som
han eller hon senast haft som grund för dagpenningsförmånen, om dess belopp överstiger 0 euro.
1.7.4.1. Arbetslöshetsförmåner
Om en försäkrad under de fyra månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började
har haft en förmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa är dagpenningsförmånen minst
86 % av beloppet av den arbetslöshetsförmån som betalats till honom eller henne. Sådana
arbetslöshetsförmåner är
• grunddagpenning
• inkomstrelaterad dagpenning
• arbetsmarknadsstöd
Under tiden för sysselsättningsfrämjande service, såsom vuxenutbildning och frivilliga studier, får
den försäkrade den arbetslöshetsförmån han eller hon omfattas av.
Arbetsmarknadsstöd kan även beviljas i form av resebidrag eller sysselsättningsbonus.
När dagpenningsförmånen fastställs på basis av en föregående arbetslöshetsförmån ska man vid
beräkningen av arbetslöshetsförmånens belopp inte beakta
• kostnadsersättningar
• inkomst som ska beaktas vid jämkning
• sådan förmån som avses i 4 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och
som enligt 12 kap. 2 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004) ska dras av från sjukdagpenningen
– annan lagstadgad förmån som betalas på grundval av arbetsoförmåga
• förhöjd förtjänstdel till inkomstrelaterad dagpenning till den del beloppet överstiger den
förtjänstdel som bestäms enligt 6 kap. 2 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa
(1290/2002)
• grunddagpenningens förhöjningsdel
• arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel
Vid beräkningen beaktas
• barnförhöjning som ingår i arbetslöshetsförmånen
137
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Delinvalidpensionen dras av från sjukdagpenningen oberoende av vilket år pensionen börjat om
dagpenningen fastställs utgående från en tidigare förmån. Sjukdagpenningens belopp beräknas
utifrån den ominskade arbetslöshetsdagpenningen och pensionen dras av från dagpenningen.
(SFL 1224/2004 12 kap. 4 § 2 mom.) När sjukdagpenning samordnas med delinvalidpension kan
dagpenningen bli mindre än minimibeloppet på grund av samordningen.
Om den försäkrade har fått en arbetslöshetsförmån vars belopp har minskats av
• andra socialförmåner som betalats till den försäkrade och som inte dras av från
sjukdagpenningen eller
• inkomster som beaktas vid behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet,
bestäms dagpenningsförmånen på basis av det faktiska beloppet av den arbetslöshetsförmån som
betalats ut.
Läs mer de sociala förmånernas inverkan – TYJ
Vid behov ska du med kundbrev PRV15 begära en utredning av arbetslöshetskassan
om den inkomstrelaterade dagpenning som betalats från kassan. Kassan meddelar det
fulla förmånsbeloppet och uppger separat en social förmån som eventuellt dragits av från
förmånsbeloppet.
1.7.4.2. Rehabiliteringspenning
Om den försäkrade under de sex månader som föregick dagpenningsförmånen har fått
rehabiliteringspenning från FPA är sjukdagpenningen minst lika stor som rehabiliteringspenningen.
Då beaktas dock inte den 10 procents förhöjning som avses i 33 § i FRPL (566/2005). Inte
heller beaktas den del av den föregående rehabiliteringspenningen som överstiger beloppet av
dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen. (SFL 1224/2004 11 kap. 6 § 3 mom.)
Om den försäkrade under de föregående sex månaderna har fått rehabiliteringspenning, partiell
rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd enligt
arbetspensionslagarna, utgör dagpenningsförmånen minst en tjugofemtedel av månadsbeloppet
av den rehabiliteringspenning som betalats till den försäkrade. Då beaktas dock inte den 33
procents förhöjning som avses i arbetspensionslagarna.
1.7.4.3. Studiepenning
Om den försäkrade under de fyra månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten
började har fått studiepenning enligt lagen om studiestöd, utgör den dagpenningsförmån som
betalas till honom eller henne minst en tjugofemtedel av månadsbeloppet av den utbetalade
studiepenningen.
Exempel
Högskolestuderande A får i studiepenning 303,19 euro i månaden. Han insjuknar
under studierna och måste på grund av arbetsoförmåga avsluta sin studiepenning.
Han får då sjukdagpenning från FPA. Dagpenningen beviljas efter självrisktiden (1 + 9
vardagar). Den studerande får 12,13 euro (303,19 / 25 = 12,13 €) i sjukdagpenning för
varje vardag. Arbetsoförmågan fortgår sammanlagt tre månader. När arbetsoförmågan
fortgått 55 kalenderdagar betalas dagpenningen till minimibeloppet 23,93 euro per vardag.
138
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.8. Avgörande
Behandla ansökan om sjukdagpenning utan onödigt dröjsmål och meddela den sökande ett
skriftligt beslut. Handlägg och avgör ansökan enligt OIWA-processen för sjukdagpenning eller
situationer med internationell koppling i samband med sjukdagpenning Ratkaisutyö – Processer.
Se till att alla uppgifter som behövs för avgörandet finns tillgängliga innan ärendet avgörs.
1.8.1. Handläggningsställe
Förmånsärenden som gäller
kunder med spärrmarkering
Ärenden som avgörs vid
Södra försäkringsdistriktet
Ärenden som avgörs vid
Östra försäkringsdistriktet
Ärenden som avgörs
vid specialenheter
Ärenden som avgörs vid
Kompetenscentret för
internationella ärenden
Besvär, återkrav
och bidragsfusk
Med handläggningsställe avses här det ställe där ett förmånsärende bereds och avgörs.
Beredningen och avgörandet av ett förmånsärende sker
• huvudsakligen vid det försäkringsdistrikt som bestäms enligt kundens hemkommun
• det försäkringsdistrikt där hushållets bostad är belägen (allmänt bostadsbidrag)
• vid det försäkringsdistrikt som bestäms enligt läroanstaltens huvudsakliga verksamhetsställe
(studiestöd, skolresestöd), vid universitetens studiestödsnämnder (studiestöd) eller vid Östra
försäkringsdistriktet (särskilt fastställda uppgifter). Läs mer om handläggningsstället vid
studiestödsärenden (Ratkaisutyö > Etuusohjeet > Opiskelijat > Opintotuki > Etuusohje >
Ratkaiseminen > Käsittelypaikka > Ratkaisupaikka opintotukiasioissa).
• vid en arbetsplatskassa
• vid den byrå med vilken en serviceproducent ingått avtal
FPA:s förmånssystem fungerar på basis av uppgiften om till vilken byrå kunden hör. Byrån
bestäms i regel enligt befolkningsdatasystemets uppgift om stadigvarande boendekommun
och postnummer. Om det vid FPA registreras en avvikande byrå för en person kan också
försäkringsdistriktet ändras.
Byrån och försäkringsdistriktet för en person fås med förfrågan i HEKY (Henkilön tietojen kysely
HEKY > Henkilön yleistiedot > Kunta- ja toimistotiedot).
För att utjämna arbetet kan en ansökan enligt separata överenskommelser också beredas
och avgöras vid ett annat försäkringsdistrikt än det som bestäms enligt hemkommunen. Avtal
om arbetsutjämning ingås årligen i samband med resultatavtalen. Dessutom avtalar parterna i
arbetsutjämningssystemet sinsemellan närmare om t.ex. ansvarsfördelning och skyldigheter.
Byte av försäkringsdistrikt
När en person flyttar till ett annat försäkringsdistrikt skapas uppgifterna om ansvarsenhet i regel
automatiskt i förmånssystemen. Vid behov ska dock personuppgiftsändringar göras via startmenyn
i HEMU. Läs mer om förändringar i en persons allmänna uppgifter (Ratkaisutyö > Tekniset ohjeet
> Henkilön tietomuutokset HEMU > Henkilön yleistietojen muutokset).
Försäkringsdistriktet ska föra över alla ärenden som har inletts rörande kunden till det nya
försäkringsdistriktet.
139
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Flyttning till ett annat försäkringsdistrikt kan även inverka på löpande FPA-förmåner. Som exempel
kan nämnas att bostadsbidragstagare som flyttar ska få en justeringsansökan.
Försäkringsdistrikten eller byråerna kan sinsemellan avtala om överföring av
ärendehandläggningen i fall där en person önskar få ett visst förmånsärende behandlat vid
någon annan byrå eller något annat försäkringsdistrikt än där personens ärenden normalt
skulle handläggas. Läs mer om byte av försäkringsdistrikt (Ratkaisutyö > Tekniset ohjeet >
Yhteiset ohjeet > Henkilön tietomuutoset HEMU > Henkilön yleistietojen muutokset > Kunta- ja
toimistotiedot).
Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering
Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering bereds och avgörs samordnat. Läs
mer om samordnandet av avgöranden som gäller kunder med spärrmarkeing (Ratkaisutyö >
Menettelyohjeet > Turvakielto > Turvakielto).
Ärenden som avgörs vid Södra försäkringsdistriktet
• Till pensionsteam 4 vid Södra försäkringsdistriketet har följande ärenden från hela landet
koncentrerats
– justering av folkpension, garantipension och bostadsbidrag för pensionstagare samt
regressindrivning i sådana fall då arbetspensionsanstalten har beviljat familjepension eller
försörjningspension (situationer som avses i FPL 72 § och GPL 21 §)
– fastställande av interimistiska beslut som fattats av byråerna i fall där regressförfarande
enligt FPL 72 § 1 mom. / PBL 30 § 1 mom. / HFL 30 § tillämpas på avgöranden om
folkpension, efterlevandepension, bostadsbidrag eller handikappförmåner
– rättelse av beslut gällande folkpension, extra fronttillägg och bostadsbidrag för
pensionstagare i fall där regressförfarande enligt FPL 72 § 2 mom. / PBL 30 § 2 mom.
tillämpas
– ansökningar om efterlevandepension när förmånslåtaren avlidit före 1.7.1990 och
uppgifter om den sökande inte har överförts till systemet RAKE
• Ansökningar gällande arbetsgivares och företagares företagshälsovård handläggs samordnat
vid ersättningsgruppen för företagshälsovård vid Södra försäkringsdistriktet. Läs mer om
handläggningsstället för ansökningar gällande företagshälsovård (Ratkaisutyö > Etuusohjeet
> Työterveyshuolto > Työterveyshuolto > Etuusohje > Ratkaiseminen > Käsittelypaikka >
Ratkaisupaikka työterveyshuollossa).
• Handläggningen av ersättning för en utomlands bosatt veterans resekostnader i samband
med en rehabiliteringsresa utomlands sker vid Handläggningscentret för hälso- och
sjukvårdsförmåner i det södra försäkringsdistriktet.
• Behandlingen om anmälningar om fängelsevistelse handläggs samordnat vid pensionsteam
7 i Södra försäkringsdistriktet. Läs mer i processbeskrivningen om handläggningen av
anmälningar om fängelsevistelse.
Ärenden som avgörs vid Östra försäkringsdistriktet
• Handläggningen av ersättning för kostnader för fertilitetsbehandling som getts utomlands görs
vid Östra försäkringsdistriktet.
• Handläggningen av särskilt fastställda uppgifter i anslutning till studiestödet sker i
studiestödsgruppen vid Östra försäkringsdistriktet. Läs mer om handläggningsstället vid
studiestödsärenden (Ratkaisutyö > Etuusohjeet > Opiskelijat > Opintotuki > Etuusohje >
Ratkaiseminen > Käsittelypaikka > Ratkaisupaikka opintotukiasioissa).
140
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Ärenden som avgörs vid specialenheter
En del av arbetet med att bereda och avgöra förmånsärenden har koncentrerats till specialenheter
vid FPA. I sådana fall är det inte hemkommunsdistriktet som bereder och avgör en ansökan om en
förmån, utan en specialenhet. Specialenheter är bl.a.
• Centret för internationella ärenden. Läs mer om
arbetsfördelningen när det gäller internationella förmånsärenden (Ratkaisutyö > KV-asiat >
Työnjako kansainvälisissä asioissa > Vakuutuspiirien ja Kansainvälisten asioiden keskuksen
välinen työnjako).
– Faktureringen av arbetslöshetsförmåner mellan Finland och övriga EU-medlemsstater
görs vid Centret för internationella ärenden.
• Centret för tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (VATU)
• Centret för sjukpensionsärenden där man avgör ärenden som gäller rätt till sjukpension inom
folkpensionssystemet och sådan arbetsoförmåga som ger rätt till garantipension (med vissa
undantag) samt utanordningen av bostadsbidrag för pensionstagare och garantipension
i samband med avgöranden om fortsatt rehabiliteringsstöd, ifall det inte har skett några
förändringar i grunderna för förmånen. Läs mer om handläggningen av sjukpension och
utfärdande av beslut (Ratkaisutyö > Etuusohjeet > Eläkeläiset >Työkyvyttömyyseläke
> Etuusohje > Ratkaiseminen > Päätöksen antaminen > Työkyvyttömyyseläkkeen
ratkaiseminen ja päätöksenanto).
Ärenden som avgörs vid Kompetenscentret för internationella ärenden
• Utanordning, statistikföring, finansiering och fakturering vad gäller sjukvårdsförmåner
mellan Finland och andra EU-/EES-länder eller Schweiz handhas av Kompetenscentret för
internationella ärenden.
Besvär, återkrav och bidragsfusk
Besvärsärenden
Besvärsärenden behandlas vid den enhet som har meddelat det överklagade beslutet.
Återkrav
Hemkommunsdistriktet, den enhet som ansvarar för en förmån eller – på grund av systemet
med arbetsutjämning – ett annat försäkringsdistrikt avgör om en felaktigt utbetald förmån
ska återkrävas, meddelar beslut i ärendet och svarar för beslutet tills det vinner laga kraft.
Läs mer om var återkravsbeslut utfärdas (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Takaisinperintä >
Takaisinperintäpäätös > Antopaikka).
Hemkommunsdistriktet och ansvarsenheten svarar också för indrivningsåtgärderna tills ärendet
överförs till Indrivningscentret.
Indrivningen av förfallna fordringar sköts samordnat vid FPA:s indrivningscenter. En fordran
betraktas som förfallen när beslutet om återkrav av fordran vunnit laga kraft och kunden inte har
betalat fordran på överenskommet sätt. Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärderna i fråga om
de förmåner beträffande vilka återbetalningen automatiskt följs upp i YHTE-återkravssystemet.
Den enhet som har ansvaret för en viss förmån sköter i regel indrivningar som finns i RAKEsystemet.
Indrivningscentret
141
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Indrivningscentret handhar indrivningen av underhållsbidragsskulder, förmåner och
borgensfordringar. Indrivningscentret handhar också andra uppgifter i anslutning till verkställandet
av indrivning, t.ex. skuldsaneringar och skuldförlikning, indrivning hos dödsbo och dess delägare
samt beslut om fortsatt indrivning och upphörande med indrivning (fall där indrivningen bedöms bli
resultatlös). Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärder rörande både personer bosatta i Finland
och personer bosatta utomlands.
Läs mer om indrivning av fordringar (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Takaisinperintä >
Erääntyneiden saatavien perintä).
Misstanke om bidragsfusk
Misstanke om bidragsfusk uppkommer oftast i samband med att felaktiga utbetalningar upptäcks.
Utredningen av misstänkt fusk med en förmån som FPA betalar påbörjas alltid i något av FPA:s
försäkringsdistrikt. Också studiestödsnämnderna och arbetsplatskassorna utreder misstankar
om bidragsfusk beträffande de förmåner som dessa beviljat och Indrivningscentret utreder
misstankar om fusk i fall av betalningsbefrielse som centret beviljat. Vad gäller utredandet av
sådant bidragsfusk som misstänks ha förekommit inom flera försäkringsdistrikt ska förhandlingar
föras mellan distrikten i fråga. En sakkunnig vid gruppen för juridiska tjänster inom Gemensamma
tjänster beslutar om polisanmälan ska göras eller fattar beslut om att avstå från polisanmälan i det
ifrågavarande fallet.
Läs mer om hur man känner igen bidragsfusk (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Etuuksien
väärinkäytösepäilyn tunnistaminen > Väärinkäytösepäilyn tunnistaminen).
Läs mer om bidragsfusk (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kaikki menettelyohjeet >
Väärinkäytökset > Etuusväärinkäytökset).
1.8.1.1. Arbetsplatskassan
Ansökningar om sjukförsäkringsförmåner från personer som hör till en arbetsplatskassa behandlas
vid kassan, med undantag av semesterkostnadsersättning.
Arbetsplatskassan blir ansvarig för en person när anställningen hos en arbetsgivare som hör
till kassans verksamhetsområde börjar och kassan är inte längre ansvarig för personen när
anställningen upphör. Även pensionerade och familjemedlemmar kan omfattas av en kassa på de
villkor som fastställs i dess stadgar.
Uppgiften om övergång till arbetsplatskassans ansvarsområde och om att ansvaret upphör kan
endast registreras av arbetsplatskassan. I samband med att ansvaret överförs beställs automatiskt
ett FPA-kort utan foto för kunden. Om en person övergår från en arbetsplatskassa till en annan
ska det tidigare ansvaret upphöra och det nya ansvaret börja under samma dag för att undvika
att FPA-kortet skickas i onödan. Kassans ansvar börjar alltid månadens första dag och upphör
månadens sista dag.
Ansökan om dagpenning avgörs vid det försäkringsdistrikt eller den arbetsplatskassa som har
ansvaret för personen. Arbetsplatskassans rätt att handlägga förmånsärenden upphör när
personen inte längre omfattas av kassans ansvar. Om ansvaret övergår medan en förmån betalas
ut fortsätter det nya försäkringsdistriktet eller den nya kassan verkställandet av förmånsärendet.
1.8.1.2. Handläggningsställe för internationella ärenden
Sjukdagpenningsärenden handläggs vid Handläggningscentret för internationella änrenden då
142
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
• personen inte är försäkrad i Finland eller försäkringstillhörigheten inte är klar för hela den
sökta perioden. Den sökandes försäkringsärende och ansökan om dagpenning är till exempel
under behandling samtidigt.
• det har gått mindre än ett år sedan personen blev försäkrad i Finland eller personen har slutat
arbeta utomlands inom mindre än ett år räknat från den dag då arbetsoförmågan började.
Personer som blivit försäkrade för mindre än ett år sedan ska överföras, eftersom man vid
beräkningen av utbetalningsdagarna också beaktar utländska dagpenningsperioder.
• den sökande får eller omedelbart före den sökta perioden har fått ersättning från utlandet som
kan inverka på rätten till dagpenning eller på dagpenningens belopp, t.ex. ålderspension eller
sjukpension.
• en utländsk arbetsgivare sänder en anmälan om lön. Av handlingarna kan även annars
framgå att personen har arbetat eller arbetar utomlands. T.ex. uppges utländska
arbetsinkomster i ansökan.
• det i personens beskattningsuppgifter ingår försäkringslön i arbetsinkomsten enligt
sjukförsäkringslagen och det för motsvarande år saknas uppgifter om utlandsvistelse, dvs.
försäkringsperioder.
• en försäkringsperiodsblankett finns som bilaga till ansökan eller läkarintyget.
• en person som tidigare varit försäkrad i Finland som sexmånadersinkomst företer
arbetsinkomster som intjänats i ett EU- eller EES-land och personen inte har inkomst i Finland
som konstaterats vid beskattningen och inte heller sex månaders arbetsinkomst som intjänats
i Finland.
• personen inte varit försäkrad i Finland eller försäkringstillhörigheten inte är utredd det år
då den arbetsinkomst som ligger till grund för dagpenningen förtjänats (arbetsinkomst som
konstaterats vid beskattningen).
Blankettrafik mellan EU-/EES-länderna och Schweiz
E-blanketterna, t.ex. E115 och S-SED-dokumenten samt ansökningar som ska avgöras utifrån
dem sköts alltid vid Handläggningscentret för internationella ärenden.
Anteckna alltid i kommentarfältet information om varför ansökan överförs till Handläggningcentret
för internationella ärenden för handläggning.
Identifiering av sjukdagpenningsärenden med internationella
kopplingar
De viktigaste igenkänningstecknen för ett internationellt ärende när det gäller sjukdagpenningar är
•
•
•
•
•
anmärkning på beredningsskärmbilden för sjukdagpenning, inte försäkrad
fingervisningar i löneintyget om arbete utomlands
flyttning till utlandet
Vakuutusjaksot i HEKY
tidsbundet beslut om försäkringstillhörighet om arbetsoförmågan sträcker sig över
försäkringsperioden (gäller både dem som är i Finland och dem som befinner sig utomlands
för en viss tid, som omfattas av den finländska sociala tryggheten)
• gränsarbetare, sjömän (som bor utomlands och arbetar i Finland)
• fingervisningar i ansökan om ärende med internationell koppling.
Vilken identifieringsinformation fås på HEKY-sidorna?
Kotitoimisto (hembyrå)
143
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Om den sökandes hembyrå är 99600 kan det fungera som fingervisning.
Observera dock att hembyrån kan vara vilken annan byrå som helst.
Vakuutusjaksot (Försäkringsperioder)
I personens allmänna uppgifter finns punkten Vakuutusjaksot. Genom att
granska perioderna kan du få information om internationella kopplingar. Med
Help-funktionen (F13) får du närmare information om tecknens innehåll.
Verottajalta saadut tiedot (uppgifter från skattemyndigheten)
Kontrollera även uppgifterna från skattemyndigheten, av vilka till exempel
uppgifter om försäkringslön kan framgå, som ofta är utomlands intjänade
arbetsinkomster.
Konsultering
Även om det inte är fråga om en situation som helt motsvarar anvisningen om handläggningsställe
men man kan identifiera en internationell koppling ska du konsultera Handläggningscentret för
internationella ärenden för att utreda handläggningsstället.
Försäkringsdistriktet kan konsulterar Handläggningscentret för internationella ärenden i frösta
hand per e-post. Om fallet ska överföras till Handläggningscentret för internationella ärenden ska
du flytta Oiwa-arbetet med specificeringen (tarkenne) kv-siirto.
Du kan även konsultera Handläggningscentret för internationella ärenden om det i samband med
ett sjukdagpenningsärende framläggs ett läkarintyg som skrivits utomlands för vilket man behöver
specialkunnande för att utreda arbetsoförmågans orsak eller längd. Tilläggsutredningar ska i första
hand begäras av kunden. Se närmare i processanvisningen för sjukdagpenningsärenden med
internationella kopplingar.
1.8.2. Jäv
Förvaltningslagens bestämmelser om grunderna för jäv för tjänstemän tillämpas på FPA:s
personal.
Du är jävig om
• ärendet gäller din egen eller en närståendes rätt, fördel eller skyldighet
• avgörandet av ärendet kan väntas ge dig eller en närstående synnerlig nytta eller skada
• du eller en närstående biträder eller företräder en part eller den person för vilket avgörandet
av ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada
• det finns någon annan jävsgrund (anställningsförhållande eller uppdragsförhållande, ställning i
sammanslutning, styrning eller övervakning av ämbetsverk eller inrättning) eller
• om tilltron till din opartiskhet äventyras av något annat särskilt skäl.
Du är jävig att delta i beredningen och avgörandet av ett ärende när tilltron till din opartiskhet vid
handläggningen kan äventyras i utomståendes ögon. Primärt förutsätts emellertid att du själv
upptäcker och konstaterar att du är jävig, utan att någon annan behöver åberopa jäv.
En person som tidigare handlagt samma ärende är jävig att handlägga det på nytt i ett annat
organ, t.ex. en besvärsinstans. Du kan emellertid handlägga ett av dig avgjort ärende som
självrättelse och bereda utlåtande med anledning av besvär samt på nytt handlägga det ärende
som återsänts från besvärsinstansen.
Se anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden
144
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
•
•
•
•
När är en tjänsteman jävig
Jävig läkare
Jävig granskare
Jävig tolk
1.8.2.1. Handläggnings- och avgörandeförbud
Om du är jävig får du inte handlägga eller avgöra ett ärende. Du får inte heller vara närvarande när
ärendet behandlas så att inte din närvaro påverkar behandlingen.
Undantag kan dock göras
• för sådana assisterande uppgifter som inte påverkar avgörandet av ärendet, t.ex. skanning,
indexering, registrering, inskrivning, diarieförning, textbehandling, kopiering och postning eller
• om behandlingen av ärendet inte kan skjutas fram (till exempel brådskande uppgifter för att
upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Sådana situationer är dock ovanliga inom FPA).
1.8.2.2. Konstaterande av jäv
Primärt förutsätts du själv upptäcka och konstatera att du är jävig, utan att någon annan behöver
åberopa jäv. Om du anser dig vara jävig att behandla eller avgöra ett ärende, ska du ge ärendet
vidare till en annan medarbetare. Diskutera överföringen med din chef vid behov.
Om kunden framför ett påstående om att handläggaren är jävig ska man omedelbart ta ställning
till påståendet och avgöra jävsfrågan. Den som påståtts vara jävig måste höras (i regel muntligt).
För framförande av påstående om jäv finns ingen fastställd tidsfrist, och påståendet kan framföras
i vilket behandlingsskede som helst. Misstanke om jäv kan emellertid uppkomma också utan
påstående från kundens sida.
• Om jäv konstateras måste man snabbt skrida till åtgärder, dvs. skaffa en vikarie eller
ersättare. När ärendet överförs till en annan medarbetare för behandling behövs inget
uttryckligt skriftligt beslut på grund av påståendet om jäv, om kunden inte begär ett sådant,
utan en dylik överföring kan anses vara ett ställningstagande och ett avgörande av
jävsärendet.
Om det konstateras att det inte är fråga om jäv och att den som påståtts vara jävig kan fortsätta
handläggningen av ärendet, ska ett skriftligt beslut meddelas. Beslutet ska motiveras, och ansökan
om rättelse eller ändring kan inte göras i samband med detta beslut, utan endast i samband med
det beslut som meddelas i förmånsärendet i fråga.
1.8.3. Hörande
Kunden måste presentera en tillräcklig utredning för att förmånsärendet ska kunna avgöras. Oftast
uppfyller kunden sin egen utredningsplikt genom att noggrant fylla i ansökningsblanketten och
bifoga nödvändiga uppgifter och bilagor. FPA ansvarar i varje fall för att ärendet utreds. FPA kan
antingen själv skaffa de uppgifter som behövs för att avgöra ärendet eller be kunden göra det.
Läs mer om att utreda ärenden (Sinetti > Näin toimimme > Tietoa Kelasta > Hallinnolliset
menettelyt > Hyvä hallinto > Asian ratkaiseminen)
145
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.8.3.1. När ska kunden höras?
I princip kan FPA inte ha mer information om kundens angelägenheter än kunden själv. Därför ska
kunden höras t.ex. i följande fall:
• FPA har fått nya uppgifter och utredningar om kunden och kunden känner inte till vilka
konsekvenser dessa har, t.ex. att de kan leda till att förmånen dras in, avslås antingen
helt eller delvis eller att de annars kan påverka avgörande av ärendet i en riktning som är
ofördelaktig för honom eller henne. Sådana nya utredningar kan t.ex. vara läkarutlåtanden
eller krav som andra har framställt.
• Det finns motstridiga utredningar om kunden, till exempel ifall uppgifter som har getts för olika
förmåner skiljer sig från varandra.
När kunden själv har bett FPA skaffa en utredning som gäller honom eller henne (t.ex. av
arbetsgivaren) ska kunden höras även beträffande denna utredning, ifall utredningen kan leda
till ett ofördelaktigt slutresultat för kunden och han eller hon inte kan anses vara medveten om
utredningens innehåll.
Kunden behöver inte höras, ifall
• ansökan godkänns till alla delar
• avgörandet grundar sig enbart på den utredning som företetts av den sökande (ärendet får
emellertid inte avgöras utan att man ber om de tilläggsutredningar som behövs)
• ärendet i situationer som fastställs i förmånslagarna får avgöras utan att kunden hörs
För övrigt är hörande onödigt bara i undantagsfall. En sådan situation uppkommer t.ex. när en
kommun eller en socialnämnd yrkar på att få en förmån betald till sig med stöd av 23 paragrafen i
lagen om utkomststöd (1412/1997) eller 14 § i lagen om klientavgifter (734/1992). FPA kan då inte
med laga verkan betala ut förmånen till den sökande själv, ifall FPA har informerats om yrkandet
på utbetalning minst två veckor före betalningsdagen.
Underlåtenhet att anordna hörande är ett procedurfel där rättandet i regel förutsätter att ärendet
behandlas på nytt. Läs mer om rättande av fel (Menettelyohjeet > Etuuksien ratkaisutyö >
Päätöksen oikaisu ja poistaminen).
1.8.3.2. Hur går hörandet till?
Kunderna hörs i regel skriftligt med förmånsspecifika hörandebrev. Kunden kan ge sitt svar
skriftligt eller muntligt. Muntliga svar ska dokumenteras i OIWA, under Yhteydenotto (kontakt),
och uppgift om kontakten ska fogas till det aktuella arbetet. Foga kontakten till det arbete för vilket
svaret begärts.
I begäran om hörande ska kunden underrättas om
• syftet med hörandet (vilket utredningsmaterial som fåtts och hur utredningen kan inverka på
kundens förmånsärende)
• den tidsfrist inom vilken kunden ska ge sitt svar (i regel 2 veckor) samt att uteblivet svar inte
hindrar att ärendet avgörs
• Specificera vid behov vilka omständigheter FPA önskar få klarhet i.
Vid behov ska kunden ges tillfälle att bekanta sig med de handlingar som är föremål för hörandet
(kunden får kopior eller ges tillfälle att på annat sätt bekanta sig med handlingarna, t.ex. vid byrån),
förutsatt att det inte är fråga om ett fall där en parts rätt att ta del av en handling har begränsats
enligt 11 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).
146
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Skyldigheten att anordna hörande är uppfylld i och med att kunden beretts tillfälle att ge sin
förklaring. Ärendet kan då avgöras även om kunden inte besvarar begäran om hörande inom
utsatt tid.
Läs mer (på finska)
• Hallintolain soveltaminen etuusasioissa > Asianosaisen kuuleminen
• Etuushakemuksia koskeva asiointi sähköpostitse ja faksitse
• Yleisohje laista sähköisestä asioinnista viranomaistoiminnassa
1.8.4. Meddelande av beslut
Förmånsbesluten är administrativa beslut. Med förvaltningsbeslut avses avgöranden i
förvaltningsärenden som fattas av en myndighet och som medför att behandlingen av ärendet
avslutas. För meddelandet (utfärdandet) av beslut och deras innehåll redogörs i anvisningarna om
hur förvaltningslagen ska tillämpas i samband med förmånsärenden.
Den sökande ska i regel få ett skriftligt beslut när en förmån beviljas, förvägras/avslås, dras in,
justeras, rättas eller återkrävs.
När en förmån dras in på grund av att förmånstagaren avlidit meddelas i regel ett beslut om
indragningen. Undantag är rehabilitering, handikappförmåner, folkpension, familjepension,
garantipension, bostadsbidrag för pensionstagare samt barnförhöjning till folkpension. I fråga om
dessa meddelas inget beslut om indragning på grund av förmånstagarens död. Om indragningen
inte gjorts i tid och förmånen därför betalats ut till för stort belopp, ska man däremot meddela ett
beslut om indragningen.
Läs mer om meddelande av beslut vid dödsfall.
När utbetalningen av en pensions- eller handikappförmån avbryts (temporärt avbrott i
utbetalningen, avbrott i utbetalningen på grund av institutionsvård eller fängelse) meddelas alltid
ett beslut.
Beslut meddelas endast på begäran
• i fråga om beviljad sjukvårdsersättning vid direktersättningsförfarande
• vid justering av förmån på grund av indexjustering.
I samband med en lagändring kan man i en särskild bestämmelse ange huruvida ett beslut
ska meddelas när en förmån justeras på grund av lagändringen. När en förmån justeras å
tjänstens vägnar på grund av en lagändring, meddelas i regel inte något beslut annat än på
förmånstagarens begäran.
Förmånsbeslutet är i regel slutgiltigt och ändring i beslutet kan sökas på det sätt som föreskrivs i
förmånslagstiftningen. I vissa fall ska emellertid ett interimistiskt beslut meddelas. För meddelande
om interimistiska beslut redogörs i de förmånsspecifika anvisningarna, i besvärsanvisningarna och
i anvisningarna om rättelse och undanröjande av beslut.
Förmånsbesluten är avgiftsfria.
Besluten meddelas på finska eller svenska enligt uppgifterna om språk i befolkningsdatasystemet.
Det finns en särskild bestämmelse om meddelande av beslut i följande förmånslagar:
• 63 § i folkpensionslagen (568/2007)
• 24 § i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007)
• 22 § i lagen om handikappförmåner (570/2007)
147
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
• 45 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och
rehabiliteringspenningförmåner (566/2005)
• 11 kap. 3 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002)
I de förmånsspecifika anvisningarna redogörs för till vem beslut ska meddelas.
1.8.4.1. Beslutsmottagare
Beslutet om sjukdagpenning ges till
• den försäkrade
• arbetsgivaren, om arbetsgivaren har betalat lön för sjukdomstid under dagpenningstiden och
meddelat löneuppgifterna i e-tjänsten eller med blankett Y 17
• intressebevakaren, om personen har tillförordnats en intressebevakare till vars uppgifter hör
skötseln av ekonomiska ärenden, såsom förmånsärenden
• intressebevakningsfullmäktigen, om intressebevakningsfullmakt fastställts och den omfattar
skötseln av förmånsärenden
• Patientförsäkringscentralen, om den har sökt dagpenning
• kommunen, om kommunen har sökt sjukdagpenning på basis av den försäkrades
levnadsvanor (SFL 15 kap. 12 § 3 mom.)
En besvärsanvisning fogas automatiskt till beslutet.
Om arbetsgivaren har betalat lön för dagpenningstiden meddelas beslut både till den försäkrade
och till arbetsgivaren.
Arbetsgivarens beslut skickas till den beslutsmottagare som angetts i arbetsgivarens ansökan.
Det kan vara någon utomstående t.ex. ett företag som sköter löneräkningen eller en revisionsbyrå.
Arbetsgivaren kan avtala om löneräkningen med ett utomstående företag och befullmäktiga
företaget att sköta ansökan om sjukdagpenning och vara beslutsmottagare. Förmånen betalas
dock alltid till arbetsgivaren.
Om sjukdagpenningen betalas till ett kommunalt organ för att användas till försörjningen av den
försäkrade och dennes familj ska beslutet meddelas till både den försäkrade och det kommunala
organet. (SFL 1224/2004 15 kap. 12 § 3 mom.)
Om sjukdagpenningen betalas till ett kommunalt organ på den grund att den försäkrade fått
utkomststöd i förskott mot emotsedd dagpenningsförmån eller om det är fråga om kommunens
betalningsyrkande för den tid den försäkrade varit i institutions- eller familjevård, meddelas inget
beslut till det kommunala organet. Uppgifterna förmedlas som referens- eller meddelandeuppgifter
på kontoutdraget. (SFL 1224/2004 15 kap. 12 § 2 mom., lagen om utkomststöd 1412/1997 23 §,
lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992 14 §)
1.8.4.2. Motivering av beslut
Ett skriftligt beslut ska meddelas i ett sjukdagpenningsärende. Beslut ska också motiveras.
Handläggningssystemet för sjukdagpenningen genererar ett beslutsförslag, utifrån vilket man ska
utarbeta ett klart och förståeligt beslut i vilket man har beaktat alla krav och fakta som framförts i
ansökan och tilläggsutredningarna. Ur ett välmotiverat beslut ser kunden hur hans eller hennes
ansökan har handlagts.
Om dagpenning beviljas enligt ansökan ska du även då läsa igenom beslutsförslaget och
kontrollera att alla krav som den sökande framfört har beaktats. Lägg vid behov till en
tilläggsmotivering som passar den ifrågavarande situationen och se till att beslutet är klart och
logiskt.
148
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Beslut angående sjukdagpenning där ansökan avslås helt eller delvis ska alltid motiveras
individuellt. Formulera motiveringen på ett artigt och respektfullt sätt.
Om ansökan avslås på den grund att den försäkrade inte kan betraktas som arbetsoförmögen,
ska sakkunnigläkarens bedömning utnyttjas i motiveringarna. Sakkunnigläkarens bedömning
är en del av helhetsbedömningen av förmånsärendet och det borde framgå i det motiverade
beslutet. När beslutet grundar sig på medicinska omständigheter ska du i motiveringen till
ett beslut som avslår ansökan helt eller delvis, anteckna de omständigheter som i huvudsak
har inverkat på bedömningen och de slutsatser som dragits utifrån dessa omständigheter
(lagen om Folkpensionsanstalten 870/2014, 22 och 22 a §). Beakta dessutom den försäkrades
helhetssituation. Av motiveringarna ska framgå den arbetsuppgift i förhållande till vilken du har
bedömt den försäkrades arbetsförmåga och de i läkarutlåtandet nämnda faktorerna gällande den
försäkrades funktionsförmåga som har inverkat på avgörandet.
I avslagsbeslut om sjukdagpenning som är avsedda för arbetsgivare anges av datasäkerhetsskäl
inte några individuella motiveringar. Förfarandet grundar sig på ett ställningstagande av
riksdagens justitieombudsman. Försäkringsdomstolen ansåg i sitt beslut 25.2.2014 VakO
6172:2011 att FPA:s uppfattning om arbetstagarens konstaterade sjukdomar och huruvida de
orsakar arbetsoförmåga enligt sjukförsäkringslagen även ska anges i beslutet till arbetsgivaren.
Försäkringsdomstolen har ansett att arbetsgivaren är en part i ett sjukdagpenningsärende och
har rätt att få ett beslut med motivering. Beslutet ska motiveras så att även arbetsgivaren kan
utnyttja sin besvärsrätt. Offentligheten för parterna omfattar de sekretessbelagda uppgifterna
som gäller den försäkrades hälsotillstånd. Försäkringsdomstolen har ansett att om FPA vid
prövningen begränsar offentligheten för arbetsgivaren ska arbetsgivaren få ett motiverat
beslut om begränsningen. Det är å ena sidan fråga om skydd av arbetstagarens integritet och
hälsotillståndsuppgifter men å andra sidan om arbetsgivarens rätt att få information om vad
avslagsbeslutet grundar sig på. Enligt försäkringsdomstolens beslut ska man vid motiveringen
beakta integritetsskyddet så att sekretessbelagda uppgifter om personens hälsotillstånd inte
anges i beslutsmotiveringen i större omfattning än vad uppfyllandet av motiveringsskyldigheten
förutsätter, men inte heller i mindre omfattning än så. Även beslut till arbetsgivare ska motiveras i
enlighet med 45 § i förvaltningslagen (434/2003).
Om arbetsgivaren har betalat lön för sjukdagpenningstiden och ansöker om sjukdagpenning,
meddela likadana beslut både till den försäkrade och till arbetsgivaren. Ange nödvändiga
individuella motiveringar i beslutet. Ange i motiveringen hur du bedömt att sjukdomen som
beskrivs i den företedda medicinska utredningen inverkar på den försäkrades funktionsförmåga
och varför du har ansett att han eller hon kan utföra sitt vanliga arbete. När du på sidan
Työkykyarvio väljer "työkykyinen" som orsak till avslaget genereras en likadan motiveringstext i
beslutsförslagen till den försäkrade och till arbetsgivaren. Den individuella motiveringen som anges
i beslutet till den försäkrade går i samma form också till beslutet till arbetsgivaren.
Om du i ett sjukdagpenningsärende begär att den försäkrade lämnar in ett utlåtande av en
specialist, ange läkarens specialitet endast i beslutet till arbetstagaren. I beslutet till arbetsgivaren
behöver specialiteten inte anges.
Också i andra situationer ska beslut med avslag helt eller delvis motiveras individuellt. Om
dagpenning beviljas för en kortare tid än för den tid dagpenning har sökts, från en annan
tidpunkt eller till ett lägre belopp än den försäkrade har yrkat på ska beslutet motiveras till den
del som det utgör ett avslag. Om den försäkrade till exempel har ansökt om förmån utifrån
sexmånadersinkomsterna men förmånen beviljas enligt de i beskattningen konstaterade
inkomsterna ska det av beslutet framgå varför ett sådant avgörande träffats. Likaså måste man
motivera om inte alla arbetsinkomster som den försäkrade uppgett kan godkännas som grund för
dagpenningen eller om utgifterna för inkomstens förvärvande beaktas på annat sätt än vad som
uppgetts.
149
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.9. Utbetalning
Sjukdagpenningen betalas i perioder i efterskott. Den första utbetalningsperioden är 6 vardagar
räknat från början av den period för vilken betalning ska ske och de följande perioderna är
25 vardagar var. Om arbetsoförmågan varar kortare tid än utbetalningsperioden betalas
dagpenningen den sista bankdagen under tiden av arbetsoförmåga.
Den första utbetalningsperioden är alltid perioden efter självrisktiden. I fråga om avgöranden
om fortsatt dagpenning kompletteras den föregående ratens period så att den blir full (6 eller 25
dagar) och därefter fortsätter man med 25-dagarsperioder. Om den ofullständiga betalningsraten
inte ännu betalats ut när beslut om fortsatt dagpenning fattas, ändras vid beslutet om fortsatt
dagpenning den betalningsdag som meddelats i det föregående beslutet.
Om utbetalningen av sjukdagpenning förutsätter ett utlåtande av företagshälsovården om
möjligheterna att fortsätta i arbete betalas dagpenningen fram till den 90:e utbetalningsdagen.
Den senare delen av betalningsperioden, från dag 91, blir en egen betalningspost som betalas till
kunden när utlåtandet har inkommit till FPA.
Om betalningsperioden för sjukdagpenningen är uppdelad så att t.ex. periodens första 10 dagar
betalas till arbetsgivaren och resten av tiden till den försäkrade, bestäms betalningsdagen för den
sjukdagpenning som betalas till arbetsgivaren enligt den försäkrades betalningsperiod.
En arbetsplatskassa kan på grundval av kassamötets beslut betala ut dagpenningar
löneutbetalningsperiodsvis.
Vid sjukdagpenning betalas inte dröjsmålsförhöjning.
1.9.1. Betalningsadress
En förmån betalas till det konto i EU som förmånstagaren uppgett. Om det inte är möjligt att betala
in förmånen på ett konto, t.ex. om mottagaren trots begäran inte uppger något kontonummer,
eller om han eller hon uppger en särskild orsak, betalas förmånen som betalningsanvisning via
Andelsbanken (OP). Då måste förmånstagaren ha en giltig postadress i Finland.
Ändringar i kontonummer görs på förmånstagarens skriftliga anmälan. Kunden kan meddela om
ändringar i kontonummer på blankett Y 121r, i e-tjänsten eller i vissa fall muntligt. Ändringar i
kontonummer tas inte emot per e-post.
Om en kund lämnar uppgifter om sitt kontonummer medan ni står i kontakt med varandra för att
sköta hans eller hennes ärende ska du ta emot uppgifterna efter att ha identifierat kunden. Gör
ändringen i de förmånssystem där du kan göra den. Om kunden har förmåner i andra system
(t.ex. Onni, RAKE) skapar du ett Perustetiojen muutos-arbete i Oiwa med tilinumeromuutos som
Tarkenne.
1.9.1.1. Utländsk betalningsadress
Om förmånstagaren önskar få sin förmån utbetald till en betalningsadress utomlands utbetalas
förmånen med hjälp av internationella bankförbindelseuppgifter och som betalningsadress anges
då
• det utländska IBAN-kontonumret och den utländska BIC-koden eller
• det utländska BBAN-kontonumret och den utländska BIC/SWIFT-koden eller
• det utländska BBAN-kontonumret samt bankens namn och landskod.
150
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Förmånen kan betalas till utlandet också enligt den försäkrades postadress förutsatt att han eller
hon har en giltig adress i utlandet.
Närmare information om utbetalningen av förmåner finns i de tekniska anvisningarna. http://
ratkaisu.kela.fi/in/rintranet/ratkaisutyotuki.nsf/NET/111010130035MH?OpenDocument
1.9.2. Betalningsmottagare
Sjukdagpenningen kan betalas till
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
den försäkrade,
arbetsgivaren,
Patientförsäkringscentralen (PatSL 9 §),
en intressebevakare (FörmVL 4 §),
en intressebevakningsfullmäktig (L om intressebevakningsfullmäktig 2 §),
kommunen, när betalning till den försäkrade inte kan anses tjäna sitt syfte på grund av den
försäkrades levnadsvanor (SFL 15 kap. 12 § 3 mom.),
kommun eller samkommun (utkomststöd, USL 23 § och klientavgift, KAL 14 §),
arbetslöshetskassan (UAL 11 kap. 14 §),
FPA (UAL 11 kap. 14 §),
utsökningsmyndigheten (UL 4 kap. 7 §).
1.9.2.1. Den försäkrade
Dagpenningen betalas till den försäkrade själv om han eller hon inte får lön för sjukdomstiden.
Personer som fyllt 16 år har rätt till sjukdagpenning. Personen har även rätt att ansöka om förmån
och att lyfta den förmån som han eller hon beviljas.
1.9.2.2. Arbetsgivaren
Sjukdagpenningen betalas till arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren har betalat den
försäkrade lön för sjukdomstid. Läs mer om arbetsgivarens rätt till dagpenning under Rätt och
villkor > Arbetsgivarens rätt.
Dagpenningen betalas till den FöPL- eller LFöPL-försäkrade företagaren själv även om det egna
företaget hade betalat lön till honom eller henne för tiden för sjukfrånvaro eller föräldraledighet.
Dagpenningsförmån kan betalas ut till företaget endast om företagaren är anställd. Läs mer under
Rätt och villkor > Arbetsgivarens rätt.
Flera arbetsgivare
Om en försäkrad samtidigt har flera arbetsgivare som betalar sjuktidslön, fördelas förmånen
mellan arbetsgivarna i förhållande till de löner de betalar (SFL 1224/2007 7 kap. 4 § 3 mom.).
151
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Om en förmån har utgetts till en av arbetsgivarna innan en annan har meddelat att lön betalas, ska
beslutet och utbetalningen rättas.
Om en person samtidigt både är anställd hos en utomstående arbetsgivare och arbetar som
FöPL-/LFöPL-försäkrad företagare eller stipendiat, fördelas dagpenningen mellan den FöPL-/
LFöPL-försäkrade personen och arbetsgivaren i proportion till FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten
och den lön som arbetsgivaren betalar. Om FöPL-försäkringen upphör exempelvis pga.
föräldraledighet eller lång sjukledighet vid förmånsrättens eller arbetsoförmågans uppkomst
fördelas inte förmånen mellan företagaren och hans arbetsgivare. Då betalas förmånen till
arbetsgivaren till den del som motsvarar lönen.
Utländsk arbetsgivare
En utländsk arbetsgivare kan ha rätt till en dagpenningsförmån om
• en arbetsgivare med hemort i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen eller ett land som
Finland har en överenskommelse om social trygghet med har betalat lön och ansöker om
dagpenningsförmån eller
• den finska arbetslagstiftningen tillämpas på anställningsförhållandet mellan en annan utländsk
arbetsgivare och en person som är försäkrad i Finland och det i arbets- eller kollektivavtalet
finns en bestämmelse om att dagpenningen ska betalas till arbetsgivaren.
Om en utländsk arbetsgivare inte har ett FO-nummer ska ett ersättande nummer begäras av
Kompetenscentret för arbets- och funktionsförmågeärenden med ett meddelande till e-postlådan
TEOSPAIVARAHA/TEOS, varefter arbetsgivarens uppgifter kan registreras i registret Työnantajat.
Konkursbo
Om arbetsgivaren har försatts i konkurs och arbetsgivaren eller konkursboet har hunnit betala lön
till arbetstagaren för tiden av frånvaro från arbetet, betalas dagpenningsförmånen till konkursboet
upp till beloppet av den utbetalda lönen.
1.9.2.3. Betalare av lönegaranti
De fordringar som ska betalas som lönegaranti övergår, jämte alla tillhörande rättigheter,
till staten från den dag då lönegarantibeslutet utfärdas (16 § i lagen om lönegaranti). Den
dagpenningförmån som motsvarar lönen för tiden av frånvaro från arbetet betalas till närings-,
trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) på grundval av lönegarantibeslutet eller en anmälan.
För utbetalningen behövs den försäkrades personuppgifter, uppgifter om utbetalt lönebelopp
och utbetalningstid under tiden av frånvaro från arbetet, namnet på den arbetsgivare som råkat i
betalningssvårigheter och betalningsmottagarens betalningsadress.
1.9.2.4. Patientförsäkringscentralen
Om Patientförsäkringscentralen har betalat ersättning för inkomstbortfall till den försäkrade
för samma tid som den försäkrade får sjukdagpenning, betalas sjukdagpenningen till
Patientförsäkringscentralen på basis av betalningsyrkande. Sjukdagpenning betalas till
Patientförsäkringscentralen också på dennes ansökan.
152
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.9.2.5. Intressebevakare och
intressebevakningsfullmäktig
Dagpenningen betalas till intressebevakaren eller det konto han eller hon uppgett för den
försäkrades del, om en intressebevakare har förordnats för att sköta den försäkrades ekonomiska
ärenden.
Om den intressebevakningsfullmakt en försäkrad gett har fastställts och den omfattar skötseln av
förmånsärenden, betalas dagpenningen till det konto som uppges av fullmäktigen.
1.9.2.6. Kommun
På begäran av det organ som ansvarar för kommunens socialvård kan sjukdagpenningen betalas
helt eller delvis till organet i fråga för att användas för underhållet av den försäkrade, hans eller
hennes familj och barn som han eller hon försörjer, om betalning av sjukdagpenningen till den
försäkrade själv skulle äventyra försörjningen för den försäkrade, hans eller hennes familj eller
barn som han eller hon försörjer.
(SFL 1224/2004 15 kap. 12 § 3 mom.). Kommunens anhållan ska göras skriftligen och den ska
motiveras. Den försäkrade ska höras med anledning av ansökan (kundbrev PRS01).
Den andel av sjukdagpenningen som ska betalas till arbetsgivaren betalas inte till kommunen.
Utkomststöd
En kommun kan uppbära och lyfta en försäkrads sjukdagpenning för samma tid som kommunen
har betalat personen utkomststöd i förskott mot emotsedd förmån (23 § i lagen om utkomststöd
1412/1997).
Kommunen har rätt att få sjukdagpenningen från den dag då förmånen hade kunnat betalas till
den försäkrade själv, under förutsättning att kommunen har betalat ut utkomststöd för samma
tid. Kommunen har rätt att få sjukdagpenningen till den dag fram till vilken kommunen har betalat
utkomststöd vid meddelandet av sjukdagpenningsbeslutet.
Sjukdagpenning kan betalas till kommunen om kommunen har anmält sitt yrkande minst två
veckor innan förmånen ska betalas ut. Kommunen ska skriftligt eller på elektronisk väg underrätta
FPA om sitt yrkande. I meddelandet ska anges de tider för vilka utkomststöd har betalats.
Exempel 1
A har 3.11.2015 ansökt om sjukdagpenning för tiden 1–30.11.2015. Kommunen har
genom ett beslut 5.11.2015 beviljat A utkomststöd för tiden 1–30.11.2015, betalat ut det
till A mot emotsedd sjukdagpenning och tillställt FPA ett betalningsyrkande för samma
tid. FPA beviljar A sjukdagpenning genom ett beslut 23.11.2015, efter självrisktiden, för
tiden 13–30.11.2015. A:s dagpenning betalas till kommunen för tiden 13–30.11.2015.
Utkomststöd som beviljats eller utbetalats efter meddelandet av beslutet om sjukdagpenning
utgör inte ett mot emotsedd förmån utbetalt utkomststöd och berättigar således inte kommunen
till dagpenningsförmån. Eftersom FPA emellertid inte på basis av betalningsyrkandet vet hur
153
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
länge utkomststöd hunnit betalas ut vid meddelandet av dagpenningsbeslutet, så betalar FPA ut
dagpenning till yrkandets utgång, såvida yrkandet inte återtas därförinnan. Kommunen förutsätts
vid behov återta betalningsyrkandet från den dag från vilken det inte längre finns förutsättningar för
utbetalning av dagpenning till kommunen.
Exempel 2
A har 3.11.2015 ansökt om sjukdagpenning för tiden 1.11–31.12.2015. Kommunen
har genom ett beslut 5.11.2015 beviljat A utkomststöd för tiden 1.11–31.12.2015 mot
emotsedd dagpenningsförmån och tillställt FPA betalningsyrkande för motsvarande
tid. FPA beviljar A sjukdagpenning genom ett beslut 23.11.2015, efter självrisktiden,
för tiden 13.11–31.12.2015. Kommunen återtar sitt betalningsyrkande fr.o.m.
1.12.2015 efter att ha fått uppgift om utfärdandet av beslutet. Dagpenningen
betalas till kommunen för tiden 13–30.11.2015 och fr.o.m. 1.12.2015 till A själv.
Om kommunen inte slopar betalningsyrkandet från 1.12.2015, betalas sjukdagpenningen
till kommunen till utgången av den tid som yrkandet avser, dvs. för tiden 13.11–
31.12.2015. Om kommunen inte längre har betalat den försäkrade utkomststöd
i förskott mot emotsedd förmån för december 2015, ska kommunen utan
dröjsmål betala den dagpenning som den fått utan grund till den försäkrade.
Institutions- eller familjevård
Om kommunen har ordnat institutions- eller familjevård för den försäkrade, kan kommunen
indriva och lyfta den sjukdagpenning som betalas för samma tid för den tid som institutions- eller
familjevården fortgår (14 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992).
Sjukdagpenning kan betalas till kommunen om kommunen har anmält sitt yrkande till FPA minst
två veckor innan förmånen ska betalas ut.
1.9.2.7. Arbetslöshetskassan
Om en försäkrad har fått arbetslöshetsförmån för samma tid för vilken han eller hon retroaktivt
beviljas sjukdagpenning, får arbetslöshetskassan driva in beloppet av den arbetslöshetsförmån
som betalats utan grund för denna tid från den retroaktiva dagpenningen. Sjukdagpenningen
betalas till arbetslöshetskassan enligt kassans betalningsyrkande. Be arbetslöshetskassan om
uppgifterna om den betalda arbetslöshetsdagpenningen (kundbrev PRV15). (UAL 1290/2002 11
kap. 14 §)
Kostnadsersättning som betalas till en person som har arbetslöshetsförmån kan även indrivas
genom regress ur sjukdagpenning som betalats för samma tid.
1.9.2.8. FPA-byrån
Arbetslöshetsförmån som FPA betalar indrivs från sjukdagpenningen som en regresskvittning till
FPA (UAL 1290/2002 11 kap. 14 §).
Även kostnadsersättning kan kvittas som regresskvittning ur sjukdagpenningen.
154
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.9.2.9. Fullmakt
Förfarandet valtakirja/muu laitos (fullmakt/annan institution) används endast undantagsvis om
ett betalningsförbud i samband med utsökning inte på annat sätt kan genomföras i enlighet med
betalningsförbudet.
1.9.2.10. Utsökningsmyndigheten
Sjukdagpenning kan utmätas. I utmätningsfall tillämpas bestämmelserna om utmätning av lön i 4
kap. i utsökningslagen (utsökningsbalken 705/2007).
Betalningsförbud
Utmätningsmannen meddelar om utmätning genom ett betalningsförbud, och så länge
det är gällande får förmånen i fråga inte betalas till någon annan än utmätningsmannen. I
betalningsförbudet fastställs hur utmätningsbeloppet beräknas och där meddelas beloppet av de
övriga inkomster och förmåner som påverkar inkomstbasen samt gäldenärens skyddade belopp
och andra behövliga uppgifter.
Ett betalningsförbud ska iakttas genast när det nått FPA. Ett betalningsförbud gäller en viss
tid eller tills vidare, till dess utmätningsmannen skriftligen meddelar att betalningsförbudet
har upphört. Om de förhållanden som ligger till grund för betalningsförbudet förändras,
ändrar utmätningsmannen betalningsförbudet genom ett nytt betalningsförbud. Det nya
betalningsförbudet ersätter det tidigare betalningsförbudet.
Utmätningen kan avbrytas med anledning av frimånader som beviljas gäldenären.
Utmätningsmannen kan meddela om beviljade frimånader i ett betalningsförbud eller separat utan
att utfärda ett nytt betalningsförbud. Då ska det tidigare betalningsförbudet iakttas efter avbrottet.
Utsökningsmyndigheten svarar för att utsökningsförfarandet är korrekt och FPA behöver inte
kontrollera att ett betalningsförbud är lagenligt. FPA kan inte på eget initiativ göra avsteg från ett
betalningsförbud. I oklara situationer kan man ändå hos utsökningsmyndigheten kontrollera att
uppgifterna i betalningsförbudet är korrekta. Utmätningsmannen ska också på begäran och vid
behov ge råd om iakttagandet av betalningsförbudet.
Betalningsförbudet kan innehålla andra bestämmelser som ska följas i fråga om
utsökningsinnehållningen.
Om utmätningsbeloppet är angivet som ett konstant belopp utmäts detta belopp, dock högst det
belopp med vilket det skyddade beloppet överskrids.
Skyddat belopp
För den försäkrades försörjning och försörjningen av hans eller hennes familj undantas alltid ett
skyddat belopp från utmätningen. Vid beräkningen av det skyddade beloppet beaktas make eller
sambo och egna och makens minderåriga barn och adoptivbarn som bor i samma hushåll och
som den försäkrade försörjer. Som make beaktas äkta make eller maka, sambo av motsatt kön
och parterna i ett registrerat partnerskap.
Det skyddade beloppet uppgår i början av 2016 till 22,60 euro per dag för gäldenären själv
och 8,11 euro per dag för varje person som gäldenären försörjer. Det skyddade beloppet
beräknas för 30 dagar per månad. De skyddade beloppen justeras årligen med folkpensionsindex
155
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
(utsökningsbalken 705/2007 4 kap. 48 §) Det skyddade beloppet för en ensamstående gäldenär
är 678 euro per månad. Om gäldenären har en person att försörja är beloppet 924,90 euro per
månad.
Belopp som utmäts
Det belopp som ska utmätas beräknas på det sammanlagda nettobeloppet av gäldenärens
inkomster och utkomstförmåner (inkomstbasen). I inkomstbasen ingår också pensioner,
sjukdagpenning och andra utkomstförmåner som betalas i stället för lön, oberoende av om de är
utmätningsbara eller inte. Till inkomstbasen hör inte understöd och kostnadsersättningar som har
beviljats för ett visst ändamål (t.ex. bostadsbidrag, handikappförmåner, barnbidrag).
Om det sammanlagda nettobeloppet av inkomsterna överstiger det skyddade beloppet men
uppgår till högst det skyddade beloppet multiplicerat med två, utmäts 2/3 av det belopp som
överstiger det skyddade beloppet (inkomstgränsutmätning).
Om det sammanlagda nettobeloppet av inkomsterna är större än det skyddade beloppet
multiplicerat med två men högst det skyddade beloppet multiplicerat med fyra, utmäts 1/3 av
inkomsternas sammanlagda nettobelopp.
Om det sammanlagda nettobeloppet av inkomsterna är större än det skyddade beloppet
multiplicerat med fyra, utmäts en tredjedel av den del av inkomsterna som motsvarar gäldenärens
skyddade belopp multiplicerat med fyra och dessutom fyra femtedelar av de överstigande
inkomsterna, dock högst hälften av det sammanlagda nettobeloppet av inkomsterna.
Läs mer på rättsväsendet webbplats, Rättsväsendet - Utsökning.
Betalningsförbud och andra betalningsyrkanden
Om sjukdagpenning ska betalas till arbetsgivaren innehålls det belopp som ska utmätas endast till
den del som dagpenningen betalas till den försäkrade själv.
Om kommunen har yrkat på betalning av sjukdagpenning på grund av att kommunen har
betalat utkomststöd i förskott mot emotsedd förmån (USL 23 §) eller på grund av att den har
ordnat institutionsvård eller familjevård för den försäkrade (14 § i klientavgiftslagen), betalas
dagpenningen i första hand till kommunen.
Om kommunen har begärt att sjukdagpenning ska betalas till kommunens organ (SFL 1224/2004
15 kap. 12 § 3 mom.) för att användas för försörjningen av den försäkrade och dennes familj på
grund av den försäkrades levnadsvanor och utsökningsmyndigheten har samtidigt framställt ett
betalningsförbud, betalas sjukdagpenningen i första hand enligt betalningsförbudet.
Betalningsförbud returneras
Returnera betalningsförbudet till utmätningsmannen om
• den försäkrade inte får sjukdagpenning
• den försäkrades nettoinkomst inte överstiger det skyddade beloppet eller
• det finns annan laglig orsak att returnera förbudet.
Om utsökningsinnehållning har gjorts på sjukdagpenningen och ingen ansökan om fortsatt
dagpenning har inkommit före den sista betalningsdagen ska betalningsförbudet inte returneras
genast. Om en ansökan om fortsatt dagpenning senare inkommer och betalningsförbudet inte har
återtagits eller dess löptid inte har gått ut ska en utsökningsinnehållning göras på den fortsatta
dagpenningen enligt betalningsförbudet. Om det inte är fråga om direkt fortsättning på en tidigare
156
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
dagpenningsperiod ska man kontrollera om betalningsförbudet fortfarande är i kraft. Kontakta
utsökningsmyndigheten om det är oklart hur man ska gå tillväga.
1.9.2.11. Regressbetalning
Om sjukdagpenning beviljas för samma tid för vilken en förmån som är sekundär i förhållande
till dagpenningen har betalats ut, kan dagpenning på basis av betalningsyrkande betalas till den
andra förmånen. Regressindrivning används när regress på grund av överbetalning inte kan
kvittas automatiskt från annan förmån.
Dagpenning betalas på basis av betalningsyrkande till följande betalningsmottagare:
• arbetslöshetskassan (SFL 1224/2004 15 kap. 11 §)
• Patientförsäkringscentralen (SFL 1224/2004 12 kap. 8 §)
1.9.2.12. Regresskvittning
Regresskvittning används när överbetalning uppkommit av en annan FPA-förmån som betalats för
samma tid, från vilken överbetalningen kan kvittas automatiskt med stöd av bestämmelse.
Mot sjukdagpenning kan man regresskvittera följande förmåner:
• arbetslöshetsdagpenning och arbetsmarknadsstöd som betalas av FPA (SFL 1224/2004 15
kap. 11 §)
• andra dagpenningsförmåner enligt SFL (SFL 1224/2004 15 kap. 18 § 3 mom.).
1.9.3. Förskottsinnehållning, allmänna principer
Enligt inkomstskattelagen kan en person vara antingen allmänt skattskyldig eller begränsat
skattskyldig i Finland.
Allmänt skattskyldig är en person som i beskattningshänseende är bosatt i Finland. Han eller hon
är skyldig att betala skatt i Finland för sin inkomst både i Finland och utomlands. FPA verkställer
förskottsinnehållning på förmåner och pensioner som FPA betalar till en allmänt skattskyldig,
om de inte är skattefria enligt gällande lagstiftning (ISkL 1535/1992 92 §). Förskottsinnehållning
verkställs också på ersättning för arbete, om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret.
Begränsat skattskyldig är en person som inte är stadigvarande bosatt i Finland. Han eller hon är
skyldig att betala skatt i Finland endast för sin inkomst i Finland. Vid beskattningen av en sådan
person tillämpas i regel lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst.
Läs mer om Förskottsinnehållning > Källskatt
På pensionsinkomst som betalas ut i Finland tas det inte ut källskatt av en person som är bosatt
utomlands, utan på inkomsten verkställs förskottsinnehållning.
157
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.9.3.1. Grunder
I förordningen om förskottsuppbörd och Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken
av förskottsinnehållning bestäms på vilka grunder förskottsinnehållning ska verkställas på FPAförmåner och på skattepliktig ersättning för arbete.
Grund- och tilläggsprocent
Förskottsinnehållning verkställs enligt den grundprocent som fastställts för lön till den del
det belopp som utbetalas inte överstiger den personliga inkomstgräns som fastställts av
Skatteförvaltningen. Till den del som överstiger inkomstgränsen verkställs innehållningen enligt
tilläggsprocenten.
Då det gäller förmåner som betalas för vardagar divideras det belopp som har angetts som
årlig inkomstgräns med 300 och i fråga om förmåner som betalas månatligen med 12. Vid
arbetsersättningar divideras det belopp som utbetalas med 365 och multipliceras med det antal
dagar som ingår i fakturan.
Annan personlig procentsats
Frilansare har endast en personlig innehållningsprocent för lön och övriga förskottsskattepliktiga
inkomster. För pensionsinkomst har pensionstagare separat en personlig innehållningsprocent
som tillämpas på både regelbundna och retroaktiva pensionsposter.
Skatteprocent för biinkomster
Om en person förutom huvudsyssla har biinkomster, verkställs innehållningen enligt den
innehållningsprocent som fastställts för biinkomster. Procentsatsen för biinkomster är vanligtvis
densamma som personens tilläggsprocent.
En begränsat skattskyldig kan lämna in ett skattekort för biinkomst till FPA.
Graderat skattekort
När man använder ett graderat skattekort ändras den personliga förskottsinnehållningsprocenten
då de fasta inkomstgränserna uppnås. Förskottsinnehållning som verkställs på basis av ett
graderat skattekort är dock alltid minst 25 %. Graderade skattekort används inte vid beräkningen
av förskottsinnehållningen på studiepenning och arbetslöshetsförmåner. Om ett graderat
skattekort har registrerats för en person som får studiepenning läggs studiepenningens belopp
automatiskt till inkomsterna på skattekortet.
I de belopp som angetts som inkomstgränser beaktas alla inkomster under hela skatteåret
(kalenderåret), också andra inkomster än de som utbetalats av FPA. Inkomsterna för hela
kalenderåret beaktas, också om det graderade skattekortet tas i bruk mitt i året då nya grunder för
förskottsinnehållningen träder i kraft.
Bestämd procentsats
I förordningen om förskottsuppbörd och Skatteförvaltningens beslut har angetts situationer där
förskottsinnehållningen på pensioner, andra förmåner och arbetsersättning bestäms schematiskt
utgående från bestämda procentsatser.
158
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Procenttabell
På dagpenningar enligt sjukförsäkringslagen och på rehabiliteringspenning kan
förskottsinnehållningen verkställas enligt en procenttabell i Skatteförvaltningens beslut. (6 § 3
mom. i skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning)
Ändringsskattekort
Betalningsmottagaren kan hos Skatteförvaltningen ansöka om ändring av förskottsinnehållningen.
Om Skatteförvaltningen ger betalningsmottagaren ett ändringsskattekort för sociala förmåner,
pension eller studiepenning överförs uppgifterna i regel direkt till FPA, vilket gör att uppgifterna
införs automatiskt. Om Skatteförvaltningen eller kunden lämnar in ändringsskattekortet direkt till
byrån, ska du registrera uppgifterna i ändringsskattekortet med HEMU.
Skatteförvaltningen antecknar i ändringsskattekortet för vilket ändamål det kan användas. Vid
förskottsinnehållning på sociala förmåner kan endast ett ändringsskattekort som är avsett för
sociala förmåner användas. För studiepenning och pensioner kan dock endast ändringsskattekort
som getts för dessa förmåner användas.
Ändringsskattekortet innehåller en innehållningsprocent som används tills man tjänat den
inkomst som står angiven på skattekortet. Därefter används den högre innehållningsprocent
som antecknats i kortet. Vid beräkningen av totalinkomsten beaktas de förmåner eller
arbetsersättningar som har utbetalats under den tid kortet varit i kraft. Om ändringsskattekortet
används också efter årsskiftet, börjar uppföljningen av totalinkomsten från början.
På ett ändringsskattekort som getts för pension anges ingen totalinkomst.
På ett ändringsskattekort kan också anges endast en innehållningsprocent.
En begränsat skattskyldig kan lämna in ett ändringsskattekort till FPA.
Betalningsmottagarens begäran
Förskottsinnehållningsprocenten kan höjas på begäran av den som är mottagare av
förmånen, pensionen eller arbetsersättningen utan att Skatteförvaltningen räknar ut en ny
innehållningsprocent. Begäran om förhöjning kan framföras skriftligt eller muntligt.
1.9.3.2. Källskatt
Källskattekort som utfärdats av Skatteförvaltningen används vid utbetalning av
dagpenningförmåner, rehabiliteringspenning, barnavårdsstöd och studiepenning. Källskattekort
används också vid betalning av arbetsersättning i samband med rehabilitering och barnavårdsstöd
om inte mottagaren finns i förskottsuppbördsregistret.
Källskatten på sociala förmåner är i regel 35 %. Om FPA betalar ut en förmån för en kortare tid än
en månad avdras automatiskt 17 euro/dag (kalenderdag) i samband med utbetalningen. Om FPA
betalar ut en förmån för en hel månad avdras automatiskt 510 euro/månad. På skillnaden tas det
ut källskatt. (6 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst 627/1978)
På arbetsersättning i samband med rehabilitering och barnavårdsstöd tas det ut källskatt i enlighet
med den procent som anges på skattekortet. Källskatteavdraget görs inte automatiskt. Du får
göra ett källskatteavdrag på skatteinnehållningen om det finns en anteckning om avdraget på
159
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
skattekortet. Betala en rättelse av förskottsinnehållningen till den som ska få ersättningen eller
hänvisa vid behov personen till Skatteförvaltningen för att få skatterättelse.
På förmåner för vilka det ska betalas källskatt tas det inte ut någon sjukvårdspremie (1,5 %) även
om det skulle finnas en anteckning på skattekortet om att en sådan ska tas ut.
En begränsat skattskyldig kan lämna in ett ändringsskattekort eller ett skattekort för biinkomst till
FPA. Om en begränsat skattskyldig inte begär ett ändringsskattekort från Skatteförvaltningen,
beskattas han eller hon enligt källskattekortet.
1.9.3.3. Erhållande och användning av uppgifter
Vid verkställandet av förskottsinnehållning på förmåner utnyttjas de grunder för
förskottsinnehållningen som överförts direkt till FPA. Betalningsmottagaren kan också lämna in sitt
skattekort till FPA eller meddela en annan innehållningsgrund.
Läs mera under Egen begäran (Tiedot maksusaajalta > Oma pyyntö)
På arbetsersättningar verkställs inte förskottsinnehållning om mottagaren finns i
förskottsuppbördsregistret.
Efter beslut om beviljande för en begränsat skattskyldig pensionstagare skickar skatteoch bokföringsgruppen ett brev till Huvudstadsregionens skattebyrå med begäran om
förskottsinnehållningsprocent. Skattebyrån ger på basis av detta en personlig innehållningsprocent
som är avsedd för pension.
1.9.3.3.1. Direktöverföringsuppgifter
FPA får årligen direkt av Skatteförvaltningen uppgifter om förskottsinnehållningsgrunderna för
förmånstagare som är skattskyldiga i Finland. Ändringsskattekorten överförs direkt till FPA från
Skatteförvaltningen varje vardag.
FPA kontrollerar årligen hos Skatteförvaltningen, i februari och augusti, om mottagarna av
arbetsersättning (producenter av dagvård/rehabilitering) finns i förskottsuppbördsregistret.
Kontrollen görs automatiskt som direktöverföringsbegäran.
De personliga procentsatser som fastställts för förskottsinnehållning på pension fås på FPA:s
begäran för allmänt och begränsat skattskyldiga pensionstagare vars pension utbetalas i
november eller som beviljats pension på förhand. Begäran sänds automatiskt, i regel i november,
och i den anges en uppskattning av den pension som kommer att betalas ut följande år. De
nya innehållningsprocenterna från Skatteförvaltningen för följande år registreras automatiskt i
systemet.
De förskottsinnehållningsprocenter som kommit direkt från Skatteförvaltningen tas årligen i bruk
vid en tidpunkt som meddelas separat. Till dess används de förskottsinnehållningsgrunder som
gällde i december föregående år.
160
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.9.3.3.2. Uppgifter från betalningsmottagaren
Skattekort
Om betalningsmottagaren eller Skatteförvaltningen skickar ett ändringsskattekort för en social
förmån eller för studiepenning, pension eller arbetsersättning, beräknas förskottsinnehållningen
enligt ändringsskattekortet. Justerad förskottsinnehållning tillämpas i regel med början från
följande betalningspost.
En ändring som hänför sig till retroaktiv tid kan dock beaktas om skattekortets giltighetstid
sträcker sig till tidpunkten för de utbetalda posterna. Läs mer om Rättelse och återbetalning av
förskottsinnehållning
Ändringsskattekort som utfärdats för lön används inte för förskottsinnehållning på förmåner eller
pensioner.
En begränsat skattskyldig kan begära ett ändringsskattekort eller ett skattekort för biinkomst från
Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen skickar skattekortet per post till FPA.
Egen begäran
Förskottsinnehållningsprocenten kan höjas på begäran av den som är mottagare av
förmånen, pensionen eller arbetsersättningen utan att Skatteförvaltningen räknar ut en ny
innehållningsprocent. Begäran om förhöjning kan framföras skriftligt eller muntligt.
Källskatt
För källbeskattningen ska mottagaren av en förmån eller en arbetsersättning lämna in ett
källskattekort. Källskattekortet ska vara utskrivet för FPA. En begränsat skattskyldig kan lämna
in ett ändringsskattekort eller ett skattekort för biinkomst till FPA. Om en begränsat skattskyldig
inte begär ett ändringsskattekort från Skatteförvaltningen, beskattas han eller hon enligt
källskattekortet såsom tidigare.
På pensioner tas det inte ut källskatt, utan för en begränsat skattskyldig pensionstagare fastställs
förskottsinnehållning.
1.9.3.3.3. Sparande av förskottsinnehållning
Alla de grunder för förskottsinnehållning som fåtts från förmånstagarna och Skatteförvaltningen
ska sparas i datasystemet för förskottsinnehållningsuppgifter. Registrera uppgifterna genom att
välja Ennakonpidätystiedot (uppgifter om förskottsinnehållning) i HEMU-startmenyn.
Grunderna för förskottsinnehållningen för begränsat skattskyldiga registreras vid Centret för
internationella ärenden, Handläggningscentret för sjukpensionsärenden eller vid skatte- och
bokföringsgruppen.
Skattekorten och/eller kopior av dem ska förvaras hos FPA efter registreringen.
Inkomstgränserna på skattekorten följs upp automatiskt. Uppgifterna om de totala inkomsterna
uppdateras automatiskt vid satskörningarna av betalningar och registreringen av återbetalda
161
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
belopp. Om du stöter på problem med att korrigera uppgifterna om influtna inkomster, ska du
kontakta skatte- och bokföringsgruppen.
1.9.3.3.4. Vad FPA bör kontrollera
Kontrollera om nya producenter av rehabiliteringstjänster och dagvård finns upptagna i
förskottsuppbördsregistret. Detta kan göras via Företags- och organisationsdatasystemet (FODS)
webbplats www.ytj.fi eller servicenumret 020 466 032.
Om en företagare har registrerats i förskottsuppbördsregistret syns i FODS Informationstjänst,
under ”Giltiga registreringar”, uppgiften ”Förskottsuppbördsregistret” och läget ”Registrerad” samt
begynnelsedagen. Med funktionen ”Visa registerhistoria” får du fram eventuellt datum för när
företagarens registrering i förskottsuppbördsregistret upphört. Huruvida registertillhörigheten
fortgår kontrolleras automatiskt direkt hos Skatteförvaltningen. Läs mer om Förskottsinnehållning >
Beskattning av mottagare av arbetsersättning.
Registrera uppgiften om huruvida en mottagare av arbetsersättning finns i
förskottsuppbördsregistret med funktionen APRE/Työkorvauksen saajan verotusperusteet
(beskattningsgrunder för mottagare av arbetsersättning). Registreringen kräver att basdata om
mottagaren har registrerats.
Du ska också i beskattningsgrunderna registrera följande datum för granskning av
förskottsuppbördsregistreringens giltighet, vilket fås ur systemet, som den dag då
beskattningsgrunden upphör.
1.9.3.4. Verkställande av förskottsinnehållning
Förskottsinnehållning verkställs i enlighet med förordningen om förskottsuppbörd (1124/1996) och
Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning.
Primära innehållningsgrunder är
• ändringsskattekort
• källskattekort eller
• personens eget meddelande om högre innehållningsprocent än annan grund.
Förskottsinnehållningens belopp beräknas automatiskt per betalningspost i euro och cent.
1.9.3.4.1. Dagpenningar
(6 § i skattestyrelsens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning)
Förskottsinnehållning verkställs på
•
•
•
•
•
sjukdagpenning
partiell sjukdagpenning
moderskapspenning
faderskapspenning
föräldrapenning
162
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
•
•
•
•
•
•
partiell föräldrapenning
särskild moderskapspenning
specialvårdspenning
donationsdagpenning
dagpenning enligt lagen om smittsamma sjukdomar
inkomstbortfallsersättning enligt lagen om smittsamma sjukdomar
Förskottsinnehållningen verkställs i regel enligt en personlig grund- och tilläggsprocent eller annan
personlig innehållningsprocent. Om innehållningsgrunden har utfärdats för lön görs dock alltid en
förskottsinnehållning om minst 25 %. I ett graderat skattekort är innehållningsprocenten alltid minst
25.
Förskottsinnehållningen på partiell sjukdagpenning och partiell föräldrapenning verkställs i regel
enligt personlig grund- och tilläggsprocent. Vid förskottsinnehållningen på de här förmånerna
tillämpas inte någon minimiinnehållning på 25 %. Om utbetalningen är högst 4 euro per dag görs
ingen förskottsinnehållning.
För arbetstid i samband med föräldradagpenning verkställs förskottsinnehållningen enligt 40 %.
På förmåner som betalas med högst minimibeloppet (frånsett partiell sjukdagpenning och partiell
föräldrapenning) är förskottsinnehållningen 20 %. Om beloppet av en förmån är högst 4 euro per
dag verkställs ingen förskottsinnehållning.
Om förmånstagaren har ett ändringsskattekort från Skatteförvaltningen som är avsett för
utbetalning av förmåner, görs förskottsinnehållningen enligt det.
Förskottsinnehållningen verkställs enligt den procentsats som anges i tabellen i
Skatteförvaltningens beslut om
• det inte finns några uppgifter om vad skatteinnehållningen ska vara
• en förmån som hänför sig till föregående kalenderår betalas retroaktivt eller alternativt
betalas tillägg till förmånen. En betalning anses inte hänföra sig till föregående kalenderår om
betalningsperioden sträcker sig över årsskiftet eller slutar så, att förmånen inte hade kunnat
betalas under föregående kalenderår.
1.9.3.5. Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning
Ändringsskattekort
Du kan korrigera förskottsinnehållningen om ett ändringsskattekort som gäller retroaktivt har
lämnats in till FPA.
Om ändringsskattekortet omfattar tid före årsskiftet kan du rätta förskottsinnehållningen ända fram
till utgången av maj innevarande år. Det belopp som ska återbetalas ska också betalas ut senast i
slutet av maj.
Exempel
Ett skattekort som gäller retroaktivt från och med 1.11 har lämnats in till FPA 5.1. Skattekortets
giltighetstid går ut senast 31.12. Förskottsinnehållningen kan rättas börjande från 1.11. Rättelsen
kan göras fram till utgången av maj innevarande år och det belopp som ska återbetalas ska också
betalas ut senast då.
Källskatt
Om det har tagits ut ett för stort belopp i källskatt på en förmån kan detta korrigeras endast samma
betalningsår.
163
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Serviceproducenten införd i förskottsuppbördsregistret
Förskottsinnehållningen ska alltid rättas om en mottagare av arbetsersättning mitt i året meddelar
att han eller hon är införd i förskottsuppbördsregistret.
Ett fel har gjorts vid FPA
Om man vid FPA felaktigt har tagit ut ett för stort belopp i förskottsinnehållning kan du
korrigera felet utan ändringsskattekort. Det är frågan om ett fel från FPA:s sida t.ex. om
förskottsinnehållningsprocenten från Skatteförvaltningen felaktigt har sparats som en för hög
procentsats.
Du kan göra en rättelse ända fram till utgången av maj året efter skatteåret. Det belopp som ska
återbetalas ska betalas ut senast i slutet av maj. Med skatteår avses det kalenderår för vilket
skatten bestäms.
Rättande av förskottsinnehållning
Du kan korrigera och betala ett för stort innehållningsbelopp med funktionen Ennakonpidätyksen
korjaus i startmenyn HERE. För RAKE-pensionernas del sköter skatte- och bokföringsgruppen
korrigering och återbetalning av förskottsinnehållning.
1.9.3.6. Återbetalda förmåner
En skattepliktig förmån kan återkrävas till sitt nettobelopp så länge som FPA kan meddela
Skatteförvaltningen ändringarna i den skattepliktiga förmånens och förskottsinnehållningens
belopp som årsanmälan. En utbetald förmån kan återkrävas och kvittas till sitt nettobelopp
fram till utgången av maj året efter betalningsåret. Därefter verkställs återkrav och kvittning till
bruttobelopp.
Om förmånstagaren återbetalar en förmån från ett år för vilket FPA redan lämnat årsanmälan med
korrigeringar till Skatteförvaltningen, meddelar FPA Skatteförvaltningen det återbetalda beloppet
i januari året efter återbetalningsåret. Meddelandet lämnas i samband med årsanmälan. Till
förmånstagaren skickas automatiskt ett verifikat där de uppgifter som sänts till Skatteförvaltningen
finns specificerade förmånsvis. Skatteförvaltningen beaktar det återbetalda förmånsbeloppet som
avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid beskattningen för återbetalningsåret.
(ISkL 1535/1992 112 a § 1 och 2 mom.)
FPA meddelar Skatteförvaltningen också korrigeringar beträffande de förmåner som
arbetsplatskassorna har återkrävt.
Arbetsersättningar för vård av barn återkrävs inte hos mottagaren av arbetsersättningen,
utan hos den som ansökt om stöd för vård av barnen. Familjen och vårdproducenten sköter
skatterättelseärenden som gäller privat vård direkt med Skatteförvaltningen.
Ändringar i återkravs- och kvittningsuppgifter rörande de arbetsersättningar i anslutning till
barnavårdsstöd som betalats till vårdproducenterna meddelas inte till Skatteförvaltningen.
Skatte- och bokföringsgruppen meddelar Skatteförvaltningen om återbetalningar av
arbetsersättningar för rehabilitering.
164
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.9.3.7. Regressbetalningar
Regressbetalningar mellan olika inrättningar och FPA som görs mellan skattepliktiga
förmåner från samma betalare handläggs och betalas till sina skattefria bruttobelopp. Om en
förmån som regressindrivs eller en del av den är skattefri, är den förmån som ska betalas
emellertid skattepliktig till sin skattefria del, t.ex. när studiestödets bostadstillägg indrivs ur
rehabiliteringspenning. (ISkL 1535/1992 112 a § 3 mom.)
Mer information om regressförfarande finns i anvisningarna om respektive förmån.
En förmån som utbetalats till kunden själv är alltid skattepliktig inkomst för honom eller henne.
Skatteförvaltningen underrättas inte om regressbetalningar som behandlats som skattefria.
1.9.3.8. Årsanmälan
Skatte- och bokföringsgruppen underrättar genom årsanmälan Skatteförvaltningen om utbetalda
förmåner och arbetsersättningar samt om den förskottsinnehållning som verkställts på dem och
om källskattepliktiga betalningar och betalda källskatter.
Skatte- och bokföringsgruppen skickar Skatteförvaltningen en årsanmälan före utgången av
januari efter betalningsåret. Till förmånstagarna skickar skatte- och bokföringsgruppen ett
sammandrag med samma innehåll och till dem som mottagit arbetsersättning skickas verifikat över
de uppgifter som lämnats till Skatteförvaltningen. Om en mottagare av arbetsersättning begär ett
verifikat över betalda belopp när verksamheten upphör ska du skriva ut ett verifikat till honom eller
henne.
Skatte- och bokföringsgruppen sänder Skatteförvaltningen ett meddelande om arbetsersättningar
som utbetalats till aktiebolag, andelslag och registrerade föreningar specificerade månadsvis.
De förmåner som meddelats Skatteförvaltningen i årsanmälan beaktas vid beskattningen utifrån
de uppgifter som lämnats av FPA, och förmånstagaren ska inte uppge dem i sin skattedeklaration.
De uppgifter som lämnats i årsanmälan om pensioner och förmåner och eventuella
korrigeringsuppgifter kan byråerna ta fram via HEKY > Etuussummat > Verotusta varten annetut
tiedot.
Dagvårdsproducenternas årsanmälningar och eventuella korrigeringsuppgifter kan byråerna ta
fram via startmenyn APKY under fliken ’Maksetut työkorvaukset’ genom att välja 'Verotukseen
annetut tiedot'.
Korrigering av uppgifter
Uppgifter som ingått i årsanmälan kan korrigeras innan beskattningen fastställs om förmånens
eller förskottsinnehållningens belopp ändras t.ex. på grund av återkrav. De nettoåterbetalningar
som hänför sig till föregående år ska betalas före utgången av maj. Skatte- och bokföringsgruppen
kan korrigera felaktiga uppgifter till slutet av september. Skatte- och bokföringsgruppen sänder
också alltid ett meddelande om korrigerade uppgifter till förmånstagaren.
1.9.3.9. Månatlig kontroll
Gruppen för bokföring och betalningsrörelse lämnar månadsvis (senast den 10 dagen) en
kontrollanmälan till Skatteförvaltningen om förskottsinnehållningar och källskatter. Anmälan
165
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
innehåller uppgifterna för månaden före den månad då anmälan görs. Förskottsinnehållningen och
källskatten betalas månadsvis senast den 10 dagen i månaden efter betalningsmånaden.
1.9.4. Villkor för utbetalning efter 90 dagar
Arbetstagaren ska i regel alltid lämna in ett utlåtande av företagshälsovården om den återstående
arbetsförmågan till och möjligheterna att fortsätta i arbete till FPA senast när sjukdagpenning har
betalats för 90 vardagar (SFL 1224/2004 8 kap. 5 a §). När dagpenningsdagarna räknas beaktas
inte dagar med partiell sjukdagpenning.
Företagshälsovårdens utlåtande är en förutsättning för utbetalning av sjukdagpenning från sjukdag
91. Om utlåtandet saknas kan det leda till att utbetalningen av dagpenningen avbryts. Utgående
från utlåtandet bedöms inte arbetstagarens arbetsoförmåga eller rätt till sjukdagpenning.
FPA ska vid behov se till att möjligheterna att fortsätta i arbete har utretts inom utsatt tid. I sig
behöver man inte känna till innehållet i företagshälsovårdsmötena. Om arbetstagaren inte har
lämnat in något utlåtande av företagshälsovården ska orsaken till att utlåtandet saknas utredas.
Utbetalningen av sjukdagpenning får inte avbrytas med betalningsbegränsning om inte orsaken till
att utlåtandet saknas har utretts.
Läs mer i de tekniska anvisningarna.
1.9.4.1. Utlåtande av företagshälsovården
Företagshälsovården ska bedöma arbetstagarens återstående arbetsförmåga, och arbetsgivaren
ska tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården utreda arbetstagarens möjligheter
att fortsätta arbeta. Företagshälsovården ska skriva ett utlåtande som inkluderar en bedömning av
arbetstagarens återstående arbetsförmåga och en slutledning av den gemensamma förhandlingen
där arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbeta har utretts och nödvändiga stödåtgärder har
kartlagts.
Företagsläkaren skriver utlåtandet i ett läkarintyg A eller läkarutlåtande B på det ställe som har
reserverats för detta. Utlåtandet av företagshälsovården utgör arbetstagarens plan för en återgång
i arbete. Företagsläkaren kan skriva ett mera begränsat utlåtande på A-intyget om
• företagsläkaren inte tänkt föreslå en förlängning av sjukdagpenningen eller
• en plan för återgång i arbetet redan tidigare gjorts upp eller
• det inte är aktuellt att göra upp en plan för en återgång i arbetet på grund av arbetstagarens
dåliga hälsa eller
• en plan för en återgång i arbetet inte behövs på grund av att arbetstagarens arbetsoförmåga
vid den tidpunkt när dagpenning har betalats för 90 dagar inte drar ut på tiden och
arbetstagaren har redan återgått i arbete.
Läs läkarintyg A eller läkarutlåtande B noggrant. Det kan innehålla ett utlåtande av
företagshälsovården om möjligheterna att fortsätta i arbete för utbetalning av sjukdagpenning
och en bedömning av huruvida arbetsoförmågan fortsätter för ansökan om sjukdagpenning. Om
företagsläkaren är arbetstagarens behandlande läkare kan han eller hon skriva ett utlåtande som
inkluderar båda bedömningarna.
Utbetalning av sjukdagpenning efter de 90 vardagar som räknas med i maximitiden förutsätter
att arbetstagaren lämnar in ett utlåtande av företagshälsovården till FPA. Med arbetstagare
avses en person i arbetsavtalsförhållande, tjänsteförhållande eller annat anställningsförhållande
och en person som avses i 7 § i lagen om pension för arbetstagare (ArPL) vars arbetstid och
166
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
inkomster uppfyller kraven enligt 5 kap. 4 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (SFL
1224/2004 1 kap. 4 § 9 punkten). Personer som avses i ArPL 7 § är delägare i ett aktiebolag eller
annan sammanslutning som inte är i anställningsförhållande men vars ägarandel inte uppfyller
definitionen av företagare i lagen om pension för företagare (FöPL). Ett utlåtande förutsätts även
av pensionstagare som arbetar.
Om en arbetstagare har flera arbetsgivare, räcker det med ett utlåtande. Utlåtandet lämnas in en
gång under maximitiden.
Ett utlåtande av företagshälsovården förutsätts inte av företagare, studerande, arbetslösa eller
försäkrade som sköter sitt eget hushåll. Något utlåtande av företagshälsovården förutsätts inte
heller av personer som är försäkrade i Finland och arbetar utomlands.
Om arbetstagaren inte tillställer FPA företagshälsovårdens utlåtande inom utsatt tid avbryts
utbetalningen av sjukdagpenningen. Utbetalningen ska dock inte avbrytas om orsaken till att
inget utlåtande lämnas in inte beror på arbetstagaren eller om ett avbrott i övrigt vore uppenbart
oskäligt.
Läs mera under Avbrott.
1.9.5. Begränsningar i utbetalningen
Sjukdagpenning kan beviljas men betalas inte ut om den försäkrade
• avtjänar fängelsestraff med undantag av förvandlingsstraff för böter
– läs mer om fängelsevistelsen inverkan
• fullgör beväringstjänst, frivillig militärtjänst som motsvarar beväringstjänst eller fullgör vapenfri
tjänst, är reservist eller lantvärnsman i försvarsmaktens tjänst eller fullgör civiltjänst (SFL
1224/2004 8 kap. 5 §).
Den tid för vilken den försäkrade av ovan nämnda skäl inte betalas sjukdagpenning räknas dock in
i maximitiden för sjukdagpenning (SFL 1224/2004 8 kap. 8 § 3 mom.).
1.9.6. Övriga betalningshinder
Vid behov kan man i undantagsfall införa ett betalningshinder för beviljad dagpenning. Ett
betalningshinder kan även uppkomma automatiskt i samband med avgörandet av en annan
förmån som inverkar på dagpenningen.
Läs mera Förutsättningar för betalning
1.9.7. Inställelse av förmånsutbetalning från banken
Utbetalningar från banken kan inte längre ställas in.
1.10. Avbrytande av förmånsutbetalning
Arbetstagaren ska lämna in ett utlåtande av företagshälsovården om den återstående
arbetsförmågan och möjligheterna att fortsätta i arbete senast när sjukdagpenning har betalats för
90 vardagar som räknas in i maximitiden. Om arbetstagaren inte lämnar in något utlåtande till FPA
167
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
inställs utbetalningen av sjukdagpenningen. Utbetalningen ska dock inte avbrytas om orsaken till
att inget utlåtande lämnas in inte beror på arbetstagaren eller om ett avbrott i övrigt vore uppenbart
oskäligt. (SFL 1224/2004 8 kap. 5 a §)
1.10.1. Orsaken till att utlåtande saknas ska utredas
Orsaken till att ett utlåtande av företagshälsovården saknas ska alltid utredas. Arbetstagaren
ska beredas tillfälle att lämna en egen utredning i frågan. Om utlåtandet inte har lämnats in inom
utsatt tid ska man av arbetstagaren ta reda på orsaken. Kontakta arbetstagaren per telefon
eller vid behov med brev PRL36. Om du inte når kunden ska du kontakta arbetsgivaren eller
företagshälsovården om de är kända.
Om arbetstagaren meddelar att han eller hon inte vill lämna in något utlåtande och inte heller
tänker delta i en överläggning om möjligheterna att fortsätta i arbete, ska arbetstagaren lämna
in ett skriftligt svar via e-tjänsten, med ett svarsbrev eller på annat sätt. Upplys arbetstagaren
om att inställelsen av utbetalningen också gäller eventuella senare dagpenningsperioder fram till
utgången av maximitiden. Om arbetstagaren vägrar lämna in ett utlåtande inställs utbetalningen av
dagpenningen.
Om arbetstagaren meddelar att han eller hon inte har någon företagshälsovård ska detta
kontrolleras med arbetsgivaren. Arbetstagaren vet inte nödvändigtvis om företagshälsovård
har ordnats. Om företagshälsovård inte heller enligt arbetsgivaren har ordnats inställs inte
utbetalningen av dagpenningen. Kontakt med arbetsgivaren gör även arbetsgivaren medveten om
att arbetstagarens möjligheter att återgå i arbete ska utredas.
Alla som arbetar i ett anställningsförhållande borde ha företagshälsovård.
Regionförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskyddet granskar att lagstiftningen följs
på arbetsplatserna. Tillsynen hör inte till FPA:s uppgifter. Om frågan tas upp i en diskussion
med arbetstagaren kan arbetstagaren ges rådet att kontakta arbetarskyddsförvaltningen, om
arbetstagaren så vill.
1.10.2. Betalningen inställs från dag 91
Inställning av utbetalningen innebär att sjukdagpenning inte betalas fr.o.m. dagpenningsdag 91.
Om arbetstagaren senare ansöker om fortsatt dagpenning beviljas sjukdagpenning om villkoren
för beviljande uppfylls. Dagpenning betalas dock inte om inget utlåtande av företagshälsovården
inkommer. När maximitiden beräknas beaktas de dagar för vilka dagpenning inte har betalats på
grund av att betalningen inställts (SFL 1224/2004 8 § 3 mom.). Betalningen av dagpenning kan
vara inställd tills maximitiden upphör. Inställningen gäller även betalning till arbetsgivaren.
1.10.3. Utbetalningen avbryts inte
Utbetalningen av sjukdagpenning inställs inte om utlåtande saknas på grund av
• arbetsgivarens eller företagshälsovårdens försummelse
• avsaknad av företagshälsovård
• att inställning skulle vara oskäligt för att
• arbetstagarens hälsotillstånd är dåligt, t.ex. sjukhusvård eller svår psykisk
sjukdom
168
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
• arbetstagarens möjlighet att agera i tid har förhindrats eller försvårats t.ex.
när utbetalningstiden på 90 dagar överraskande uppnås till följd av en kort
period av arbetsoförmåga och arbetstagaren har redan återvänt till arbetet
när saken blir aktuell.
Utbetalningen av sjukdagpenning inställs om arbetstagaren inte lämnar in ett utlåtande av
företagshälsovården och detta beror på arbetstagaren själv. Utbetalningen kan inställas om
arbetstagaren vägrar lämna in ett utlåtande.
1.10.4. Utbetalningen kan fortsätta från början av avbrottet
Om utbetalningen har inställts och arbetstagaren senare lämnar in ett utlåtande av
företagshälsovården kan utbetalningen fortsätta från tidpunkten för avbrottet. Sådana situationer
kan uppkomma t.ex. när arbetstagaren först inte vill samarbeta med företagshälsovården
och arbetsgivaren men börjar senare ändå samarbeta och utlåtandet inkommer till FPA med
fördröjning.
1.11. Felaktig utbetalning
En felaktig utbetalning uppkommer när en förmån har betalats utan grund eller med för stort
belopp.
En felaktig utbetalning kan vara en utbetalning till förmånstagaren eller till någon annan mottagare.
Sjukdagpenning som betalats med för stort belopp kan återkrävas av
•
•
•
•
•
•
den försäkrade
försäkringsinstitutionen
arbetsgivaren
Patientförsäkringscentralen
arbetslöshetskassan
FPA.
Förskottsinnehållning verkställs på felaktigt utbetalda belopp till den försäkrade, men den felaktiga
utbetalningen kan återkrävas till nettobeloppet till utgången av maj året efter utbetalningsåret.
Förskottsinnehållning verkställs inte på felaktigt utbetalda belopp till arbetsgivaren,
Patientförsäkringscentralen, arbetslöshetskassan, arbetsplatskassan och FPA. Den felaktiga
utbetalningen återkrävs till bruttobeloppet.
Felaktigt utbetalda belopp till försäkringsinstitutionen återkrävs till bruttobeloppet till FPA.
Om intressebevakaren eller ett organ inom socialvården på grund av den försäkrades
levnadsvanor varit mottagare av sjukdagpenningen betraktas den felaktiga utbetalningen som
felaktig utbetalning till den försäkrade.
Om den försäkrade inte har hörts om den felaktiga utbetalningen tidigare, skickas ett hörandebrev
automatiskt som bilaga till beslutet. Ett hörandebrev skickas till den försäkrade, den eventuella
intressebevakaren och arbetsgivaren om det har uppstått en felaktig utbetalning till ovannämnda
beslutsmottagare. Andra som har fått felaktiga utbetalningar hörs inte.
169
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
1.11.1. Återkrav
Gemensam anvisning för alla förmåner om återkrav.
1.11.2. Regressindrivning
Regressfordran på sjukdagpenning uppkommer då en förmån som hindrar utbetalning av
sjukdagpenning eller minskar dess belopp beviljas för samma tid som sjukdagpenning betalats
för. Ytterligare förutsätts det att den andra förmån som med stöd av förmånslagstiftning beviljas för
samma tid kan betalas som regress mot sjukdagpenning till FPA.
Regressfordran kan skötas på följande sätt:
• Som regresskvittning mot en annan FPA-förmån, då detta är möjligt i YHTE-systemet.
• Som regressindrivning mot en annan FPA-förmån med stöd av betalningsyrkande, t.ex.
pension enligt FPL.
• Som regressindrivning med kravbrev mot en förmån som betalas av en annan instans.
Arbetsordningen vid regressindrivning
1. Undersök inverkan av en annan förmån (minskar eller hindrar) på sidan Förhållande till andra
förmåne.
2. Utred om sjukdagpenningbeslutet ska justeras eller rättas.
3. I och med avgörandet skapas automatiskt ett ställningstagande som riktas till indrivningen
(regresskvittning eller regressindrivning med betalningsyrkande)
4. Om den felaktiga utbetalningen beror på en förmån som betalats av en annan instans och
som kan drivas in genom regress, ska du skicka ett indrivningsbrev om fordran.
Regressindrivning mellan FPA-förmåner
Sjukpension, rehabiliteringsstöd
Sjukpension enligt folkpensionslagen inverkar minskande på sjukdagpenningen om den beviljas
för samma tidpunkt som invalidpension enligt arbetspensionslagarna.
Läs mer i den tekniska anvisningen.
Ålderspension
Ålderspensioner enligt folkpensionslagen hindrar utbetalning av sjukdagpenning.
Läs mer i den tekniska anvisningen.
Garantipension
Garantipensionen dras av från sjukdagpenningen om pensionen beviljas som tillägg till
en sjukpension enligt FPL, en full invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller en
inkomstbortfallsersättning som baserar sig på full arbetsoförmåga enligt någon annan lag eller till
invandrare på grundval av arbetsoförmåga.
Läs mer i den tekniska anvisningen.
FPA-rehabiliteringspenning
Rehabiliteringspenningen hindrar utbetalning av sjukdagpenning.
170
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
Läs mer i dentekniska anvisningen.
Regressindrivning mellan FPA och andra instanser
Följ dagligen med förteckningen Tarkistettavat asiat/Sairauspäivärahaan vaikuttavat muun
yksikön ratkaisut. T.ex. ålderpension eller full invalidpension enligt arbetspensionslagarna betalas
till FPA endast under förutsättning att yrkandet om betalning av pensionen har framställts till
pensionsanstalten minst två veckor före betalningsdagen (ArPL 395/2006 121 §).
När FPA får uppgift om att en annan förmån beviljats för samma tid ska ett rättelse- eller
justeringsbeslut fattas om sjukdagpenningen. Överbetalning uppstår i sjukdagpenningen för den
retroaktiva tiden. Om det överbetalda beloppet kan indrivas som regress av den andra institutionen
ska ett indrivningsbrev på fordran sändas till betalaren av det retroaktiva beloppet.
Läs mera i de tekniska anvisningarna Muiden etuuksien vaikutus ja yhteensovitus.
Arbetspensionsanstalterna
Invalidpension
Retroaktivt beviljad invalidpension enligt arbetspensionslagarna inverkar minskande på
sjukdagpenningen efter primärtiden. Om dagpenning har betalats ut för tiden mellan primärtiden
och maximitiden ska du göra upp ett justerings-/rättelsebeslut gällande sjukdagpenningen från och
med dagen då invalidpensionen beviljats (=tiden efter primärtiden).
Läs mer i den tekniska anvisningen Ensisijaisuusaikaa soveltaen.
Regressindrivning tillämpas inte om arbetspensionsanstalten beviljar invalidpension från
ingången av månaden efter arbetsoförmågans inträde utan att tillämpa primärtid. Retroaktiv
delinvalidpension indrivs inte heller till FPA. (ArPL 395/2006 43 § 3 mom.). I sådana fall betalar
arbetspensionsanstalten retroaktiv pension till den del som den överstiger sjukdagpenningen.
Meddela pensionsanstalten beloppet av den betalda dagpenningen (kundbrev PRV03). Om
sjukpension enligt FPL betalas för samma tid som sjukdagpenning ska arbetspensionsanstalten
meddelas beloppet av den sjukdagpenning från vilken sjukpensionen enligt FPL har dragits av.
I situationer med tilläggsdagar har man regressrätt endast om invalidpensionen börjar genast
efter primärtiden. Då uppfattar arbetspensionsanstalten den tid som den försäkrade arbetat efter
primärtiden och maximitiden som arbetsprövning.
Läs mer om invalidpension utan tillämpning av primärtid.
Ålderdomspensioner
Ålderspensioner enligt arbetspensionslagen är hindrande förmåner i förhållande till
sjukdagpenning.
Läs mer i den tekniska anvisningen.
Rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning, rehabiliteringsunderstöd
Rehabiliteringspenningen hindrar utbetalning av sjukdagpenning.
Läs mer i den tekniska anvisningen.
Försäkringsinrättning
Förmåner som med stöd av någon annan lag betalas för samma tid och på grund av samma
arbetsoförmåga inverkar minskande på sjukdagpenningen. (SFL 1224/2004 12 kap. 2 § 1 mom.)
Om den försäkrade retroaktivt beviljas ersättning för inkomstbortfall som grundar sig på
lagstiftningen gällande olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (dagpenning, olycksfallspension,
171
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
rehabiliteringspenning) för samma tid som han eller hon fått sjukdagpenning, ska
försäkringsbolaget på FPA:s begäran betala den retroaktiva ersättningen för inkomstbortfall till
FPA till den del den motsvarar sjukdagpenningen. (OlyL 459/2015 142 §, LOlyL 873/2015 97 §)
Om den försäkrade har rätt eller kunde ha rätt till en annan lagstadgad ersättning (ISkL, TFL,
LFöOFL, MiOL, MiSL) ska du behandla ärendet med dröjsmålsintyg. Dagpenningen betalas till den
sökande själv endast då den avgörs med dröjsmålseffekt.
Utgående från dröjsmålsintyget skrivs det ut på den försäkrades beslut en motivering till att
ersättningsrätten flyttas. Ett brev till försäkringsbolaget om att dagpenning beviljats på basis av
ett dröjsmålsintyg skapas automatiskt. I brevet framgår tiden för vilken dagpenning betalas och
beloppet av dagpenningen.
Läs mer i den tekniska anvisningen.
Försäkringsinrättningens ersättning under rehabiliteringstid
Den ersättning som försäkringsbolaget betalat under rehabiliteringstiden syns som 'ersättning
för inkomstbortfall (rehabilitering)' (’ansionmenetyskorvaus (kuntoutus)’). Den ersättning som
försäkringsbolaget betalat under rehabiliteringstiden utgör hinder för beviljande av sjukdagpenning.
Då skriver man in fras PRF37 eller PRF38 i beslutet, om man i samband med avgörandet redan
vet om betalningen av rehabiliteringspenning från försäkringsbolaget. Om försäkringsbolaget
betalar rehabiliteringspenningen retroaktivt kan du göra som ovan och genom regress driva in den
tidigare betalda sjukdagpenning av försäkringsinrättningen.
Pension från utlandet
Pensioner från utlandet inverkar på samma sätt som motsvarande pension från Finland.
Läs mer i den tekniska anvisningen.
1.11.2.1. Skadestånd
Ersättningar som grundar sig på skadeståndslagen dras inte av från sjukdagpenningen om den
försäkrades arbetsoförmåga har börjat 1.1.2015 eller senare. Nedanstående anvisningar gäller
endast perioder av arbetsoförmåga som börjat före 1.1.2015.
Om sjukdagpenning har betalats utgående från försäkringsbolagets dröjsmålsintyg indrivs den
betalda dagpenningen från ersättning ur ansvarsförsäkringen från försäkringsbolaget på samma
sätt som t.ex. ersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring.
Om sjukdagpenning beviljats utan dröjsmålsintyg ska den försäkrade meddela FPA om
inkomstbortfallsersättning som han eller hon fått på det sätt som anges i beslutet om dagpenning
(PRF53). Sjukdagpenningen återkrävs av den försäkrade till den del som sjukdagpenningen har
betalats för samma tid som ersättning enligt skadeståndslagen.
1.12. Anmälningsskyldighet
Om det sker en sådan förändring i sjukdagpenningtagarens förhållanden som kan påverka rätten
till förmånen eller minska förmånsbeloppet ska han eller hon utan dröjsmål underrätta FPA om
förändringen. Förändringar som avses är:
• den försäkrade påbörjar förvärvsarbete eller eget arbete under dagpenningsperioden
• en rätt till förmån enligt annan lag som utgör hinder för beviljande av sjukdagpenning eller
minskar dagpenningens belopp börjar
172
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
• den försäkrades rätt till dagpenning upphör på grund av en begränsning som avses i 8 kap. 5
§ i sjukförsäkringslagen (fängelse eller tvångsinrättning, militärtjänst eller motsvarande)
• den försäkrade flyttar från Finland
• den studerande studerar mer än i liten skala
Ett riktgivande mått på studier i liten skala för en studerande kan t.ex. vara
• vid högskolestudier: 24 studiepoäng per läsår, 12 studiepoäng per termin
eller 3 studiepoäng per månad
• vid yrkesinriktade studier: 16 studieveckor per läsår, 8 studieveckor per
termin eller 2 studieveckor per månad (om studiernas omfattning inte har
angetts som studieveckor är gränsen för deltagande i undervisning högst 10
veckotimmar)
• vid gymnasiestudier: 10 gymnasiekurser per läsår, 5 kurser per termin eller
1 kurs per månad, eller 1 prov som hör till studentexamen per termin.
• FöPL- eller LFöPL-försäkringen upphör att gälla eller beloppet av den försäkrades
arbetsinkomst förändras under lönebetalningsperioden
• andra motsvarande förändringar i de förhållanden som den försäkrade ska ha meddelat när
förmånen söktes.
Om FPA får vetskap om en sådan förändring i förmånstagarens förhållanden som påverkar eller
som kan påverka en förmån som beviljas eller betalas till den försäkrade, kan FPA avkräva den
försäkrade en utredning om de förändringar som skett i förhållandena (SFL 1224/2004 15 kap. 20
§).
1.13. Rättelse och undanröjande av beslut
Rättelse av beslut om dagpenning till den sökandes fördel
Om den sökande lämnar FPA en ny utredning som omfattar retroaktiv tid, ska man alltid
undersöka om det tidigare förmånsbeslutet kan rättas till den sökandes fördel. Också ett
lagakraftvunnet förmånsbeslut kan rättas till den sökandes fördel.
Rättelse kommer i fråga till exempel när man trots begäran inte fått de uppgifter som behövs för
avgörandet (t.ex. ansökan eller läkarutlåtandet har saknats) och ansökan avslagits på grund av
detta. Ärendet behandlas på nytt enligt det ursprungliga inledningsdatumet om kunden senare
lämnar in den utredning som saknas. Det finns ingen tidsfrist för rättelse.
För samtliga förmåner gemensam anvisning om Rättelse och undanröjande av beslut.
1.14. Justering
Ett beslut om sjukdagpenningen justeras om det sker sådana förändringar i förhållandena hos
mottagaren av sjukdagpenningen som kan påverka rätten till dagpenning eller dagpenningens
belopp. Det är fråga om justering av beslutet om förhållandena har förändrats efter det datum då
beslutet meddelades och förändringen inte har verkningar som sträcker sig till den tidpunkt då
förmånen började. Dagpenningsbeloppet justeras räknat från det att förändringen skedde. Vid
justeringen måste mottagaren av dagpenningen i regel höras.
Justering kan göras t.ex. när
• den försäkrade börjar arbeta under dagpenningsperioden eller fortsätter studera på heltid mer
än i liten skala.
• den försäkrade under dagpenningsperioden beviljas en annan förmån som inverkar på
dagpenningen
173
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
•
•
•
•
den ursprungliga tiden av arbetsoförmåga ändras
arbetsgivaren meddelar nya eller förändrade uppgifter om lönebetalningen
den försäkrade flyttar utomlands och utbetalningen av förmånen avbryts
den försäkrade avlider
I ovanstående situationer kan det också bli aktuellt med rättelse av beslutet. Observera skillnaden
mellan att justera och att rätta beslut. Beslutet ska rättas om det senare visar sig att beslutet
ursprungligen har varit felaktigt. I beslutet kan finnas sak-, skriv- eller räknefel och fel i förfarandet
som ska rättas från början till den försäkrades och/eller arbetsgivarens fördel eller nackdel.
Beslutet kan innehålla sakfel t.ex. när man inte hade alla de uppgifter som inverkar på ärendet vid
tidpunkten för beslutet. Det är fråga om en omprövningssituation också då ändringen gäller ett
beslut om fortsatt dagpenning från första början.
Rättelse till kundens nackdel förutsätter dennes samtycke eller att man gör en framställan om
undanröjande av beslutet till besvärsnämnden. Om det är fråga om en förmån som beviljats
retroaktivt och som utgör hinder för eller inverkar minskande på sjukdagpenningen kan ett rättelseoch justeringsbeslut fattas utan samtycke eller hörande av personen (SFL 1224/2004 17 kap. 3 a
§). Läs mer under Rättelse och undanröjande av beslut.
I sjukdagpenningssystemet inleds beredningen på samma sätt i fråga om justering och rättelse
av beslut. Om det är fråga om rättelse ska du föra in uppgifterna om rättelsen på sidan
Erityisperusteet.
Mottagaren av dagpenning är skyldig att informera FPA om sådana förändringar i sina
förhållanden som inverkar på rätten att få förmånen eller minskar förmånens belopp (SFL
1224/2004 15 kap. 20 §).
1.15. Indragning
Betalningen av sjukdagpenning upphör t.ex. när den försäkrade
• börjar arbeta eller fortsätter studera på heltid mer än i liten skala.
• flyttar utomlands och utbetalningen av förmånen avbryts
• avlider.
Dra in utbetalningen av dagpenning genom ett beslut om indragning. Om dagpenningen betalats
till arbetsgivaren bildas även ett indragningsbeslut för arbetsgivaren. Ifall det uppkommer felaktig
utbetalning i samband med indragningsbeslutet bildas och handläggs den felaktiga utbetalningen
till den försäkrade och arbetsgivaren som vanligt.
Hör vid behov den försäkrade och arbetsgivaren. Hörande behövs alltid när en ny utredning
eller ett nytt yrkande som inkommit kan leda till att förmånsansökan avslås (eller dras in) helt
eller delvis eller annars kan medföra att resultatet blir ofördelaktigt för den försäkrade eller
arbetsgivaren.
1.16. Sökande av ändring
Gemensam anvisning för alla förmåner om sökande av ändring.
174
FPA Sjukdagpenning 04.10.2016
175

Similar documents