Förstföderskors upplevelse av amning

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Specialistsjuksköterskeprogrammet
Förstföderskors upplevelse av amning en intervjustudie om inflytandet från
samhället, massmedia och vården
Författare
Madeleine Jönsson
Claudia Nygren
Handledare
Leif Eriksson
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
Specialistsjuksköterskeprogrammet med
Inriktning mot distriktssköterska 75 hp
2016
Examinator
Maria Carlsson
Nyckelord: Samhälle, vård, stöd, amning, empowerment.
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Amningsfrekvensen i Sverige har sjunkit från 2004 men har sedan 2010 stagnerat.
Det finns många fördelar med amning för både barn och moder, det är även ekonomiskt
gynnsamt och miljövänligt för samhället. Faktorer som påverkar amning negativt är
samhället, massmedia, avsaknad av stöd från vården och familjen.
Syfte: Syftet med studien var att belysa förstföderskors upplevelse av amning.
Metod: En empirisk studie med kvalitativ design tillämpades genom individuella intervjuer
med förstföderskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och data analyserades
med kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Analysen genererade fyra kategorier: Samhällets syn, kunskap och kultur påverkar
förmågan och upplevelsen av amning; Amning är komplext men vårdens stöd är bristfällig;
Familjens åsikter och erfarenheter påverkar amning; Från gravid och förväntansfull till
besviken mamma. Resultatet visade att samhället ger en motsägelsefull bild eftersom mödrar
förväntas amma samtidigt som det inte upplevs socialt accepterat att amma offentligt. Vården
har en avgörande roll för amning där avsaknad av stöd leder till frustration och uppgivenhet.
Stöd från familj och partner var av stor betydelse för amning.
Slutsats: Att stärka mödrars egenmakt kan gynna deras beslut att inleda amning. I dagens
samhälle är information och massmedia lättillgängligt, det ställer högre krav på
distriktsköterskans roll. Folkhälsan förbättras om stöd och relevant information ges i samband
med amning.
Keywords: Community, healthcare, support, breastfeeding, empowerment.
ABSTRACT
Background: The breastfeeding rate in Sweden has fallen from 2004 but has stagnated since
2010. There are many benefits of breastfeeding for both baby and mother, it is also
economical and environmentally friendly. Factors with adverse effects on breastfeeding are
the society, media, lack of support from healthcare and family.
Objective: The aim of this study was to highlight primiparous experiences of breastfeeding.
Method: An empirical study with qualitative design where individual interviews were
conducted with primiparous. The interviews were recorded, transcribed and data were
analyzed using qualitative content analysis.
Results: The analysis generated four categories: Community’s view, knowledge and culture
affects the ability and experience of breastfeeding; Breastfeeding is complex but healthcare
support is lacking; Family beliefs and experiences affect breastfeeding; From pregnant and
excited to disappointed mom. The result showed that the society gives a contradictory picture
as mothers are expected to breastfeed while it is not perceived socially accepted to breastfeed
in public. Healthcare has a crucial role in breastfeeding, lacking its support leads to frustration
and despair. Support from family and partners were of great importance for breastfeeding.
Conclusion: Strengthening maternal empowerment can benefit their decision to initiate
breastfeeding. In today's society, information and media is accessible, it leads to higher
demands on the district nurse's role. Public health is improved if breastfeeding support and
relevant information is given in connection with breastfeeding.
Innehållsförteckning
Bakgrund .................................................................................................................................... 1
Amning ur ett historiskt perspektiv ........................................................................................ 1
Amningsstatistik Sverige ........................................................................................................ 1
Fördelar med amning .............................................................................................................. 2
Faktorer som påverkar amning ............................................................................................... 2
Komplikationer ....................................................................................................................... 3
Familjens betydelse för amning .............................................................................................. 3
Massmedias inflytande ........................................................................................................... 4
Lagar ....................................................................................................................................... 4
Hälso- och sjukvårdens inverkan ............................................................................................ 4
Teoretisk utgångspunkt........................................................................................................... 5
Problemformulering................................................................................................................ 7
Syfte ........................................................................................................................................ 7
Metod ......................................................................................................................................... 7
Design ..................................................................................................................................... 7
Urval ....................................................................................................................................... 8
Datainsamlingsmetod ............................................................................................................. 8
Tillvägagångssätt .................................................................................................................... 8
Forskningsetiska överväganden .............................................................................................. 9
Förförståelse ......................................................................................................................... 10
Bearbetning och analys ......................................................................................................... 10
Resultat ..................................................................................................................................... 11
Samhällets syn, kunskap och kultur påverkar förmågan och upplevelsen av amning.......... 12
Amning är komplext men vårdens stöd är bristfällig ........................................................... 15
Familjens åsikter och erfarenheter påverkar amning ............................................................ 16
Från gravid och förväntansfull till besviken ......................................................................... 17
Diskussion ................................................................................................................................ 19
Resultatdiskussion ................................................................................................................ 20
Klinisk relevans .................................................................................................................... 23
Metoddiskussion ................................................................................................................... 23
Förslag till fortsatt forskning ................................................................................................ 25
Slutsats ..................................................................................................................................... 25
Referenser................................................................................................................................. 26
Bilaga 1 .................................................................................................................................... 31
Bilaga 2 .................................................................................................................................... 32
Bakgrund
Amning ur ett historiskt perspektiv
Spädbarnsvårdens fokus var under 1700-talet att lära barnet tidigt att anpassa sina behov och
funktioner. Amning sågs som ett sätt att uppfostra och skapa disciplin hos barnet, det
betraktades som enbart måltider. Läkare hade stort inflytande och ställde krav på att begränsa
amningen och att bröstmjölk skulle ges på bestämda tider. När sjukhusförlossningar blev
vanligare började amningsfrekvensen att sjunka. Det blev vanligt med industritillverkad
välling, vilket bidrog till den negativa utvecklingen. I mitten av 1970 kom vändningen och
fördelarna av amning lyftes fram. Intresset för amning ökade och organisationen
Amningshjälpen startades vilket resulterade i att amningsfrekvensen steg. I slutet av 1980talet avstannade amningen men tog fart igen 1990 på grund av påtryckning från WHO och
UNICEF (Kylberg et al., 2014).
Amningsstatistik Sverige
I Sverige har amningsfrekvensen förändrats över tid, (figur 1). Under perioden 1995-2003
hade Sverige den högsta amningsfrekvensen. Från 2004 har amningsfrekvensen visat på en
nedåtgående trend, men 2010 stagnerade utvecklingen för barn under sex månaders ålder
(Socialstyrelsen, 2016).
Diagram 1.2 Enbart och delvis ammade barn födda 1986─2014
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1986
1988
1990
en vecka
1992
1994
1996
2 mån
1998
2000
2002
4 mån
2004
6 mån
2006
2008
2010
9 mån
2012 2014*
12 mån
*Skattat värde för riket 2013-2014. År 2014 presenteras inga nationella data för 9 och 12 mån på grund av
kvalitetsbrister
Not. Insamling av amningsuppgifter vid 9 och 12 mån startade år 2002
Källa: amningsstatistik, Socialstyrelsen
Figur 1. Amningsstatistik (Socialstyrelsen, 2016). Tillstånd att använda figuren
har inhämtats från Socialstyrelsen.
1
Fördelar med amning
Amning bidrar med positiva hälsoeffekter för både mödrar och barn. Näringsmässigt är
bröstmjölken anpassad för barn och har många fördelar (Stockholms läns landsting [SLL],
2016). De kortsiktiga effekterna av helamning för spädbarn är minskad spädbarnsdödlighet,
skydd mot diarré, luftvägsinfektion, öroninflammation och vävnadsdöd i tarmen. De
långsiktiga effekterna av helamning för spädbarn är högre intellekt, minskad risk för övervikt,
fetma och typ 1 diabetes (Victora et al., 2016; Stuebe & Schwarz, 2010). Positiva effekter på
tarmens utveckling och funktion är god tarmflora, aktiva enzymer samt tillväxthormoner
(SLL, 2016).
Hos ammande mödrar finns ett flertal fördelar som längre perioder av utebliven menstruation,
minskad risk för bröstcancer, ovarial cancer och diabetes typ 2. Det finns även studier som
visar på att amning kan leda till viktnedgång (Victora et al., 2016). Om amningen fungerar väl
minskar risken för postpartumdepression. För samhället och individen är amning
kostnadseffektivt och miljövänligt (SLL, 2016). I länder där tillgången till rent vatten är
begränsad är diarréer och uttorkning en stor fara för barn. Modersmjölksersättning liknar idag
bröstmjölken men i låg- och medelinkomstländer är det inget bra alternativ för det krävs att
vattnet är rent. Amning är i dessa länder nödvändigt för överlevnad (Socialstyrelsen, 2014).
Faktorer som påverkar amning
Faktorer enligt Rollins et al., (2016) som påverkar amning negativt och resulterar i att amning
påbörjas senare är högriskgraviditeter, långa sjukhusvistelser, sjukdom hos modern, prematurt
barn, låg födelsevikt, separation mellan moder och barn samt gratis provexemplar av
modersmjölksersättning. Individuella faktorer som påverkar amning och leder till att modern
slutar amma är råd som underminerar självförtroendet, dålig amningsställning, dåligt tag om
bröstet och otillräckligt stöd de första veckorna efter födsel. Arbete har en negativ effekt på
amning och mödrar som återgår till sina arbeten efter föräldraledigheten är mindre benägna att
fortsätta amma (Rollins et al., 2016). När mödrar ger upp amning upplever många att de har
misslyckats som mödrar och känner skuld. Moderskap och amning är oskiljaktigt och vid
besvikelse i ett område påverkas andra delar av upplevelsen av moderskapet. Förväntningar
på moderskapet påverkar upplevelsen och självförtroendet att amma (Schilling, Hall &
Aagaard, 2008; Palmér, Carlsson, Mollberg & Nyström, 2012).
2
Kunskap om hälsoeffekterna av bröstmjölk motiverar till amning även om det är en utmaning
i början. Efter att de första utmanande veckorna är över upplevs amning som mindre svårt
(Palmér, Carlsson, Mollberg & Nyström, 2010). Kvinnors utbildning har en betydande roll för
amningen. Lågutbildade mödrar med bristande socialt stöd, har fler hälsorisker, mer frekvent
vårdkonsumtion och ammar kortare perioder än högutbildade mödrar. Socioekonomiska
faktorer är den främsta orsaken till att äldre mödrar helammar längre än yngre mödrar. Det
som även påverkar är normen för amning, amningsvänlig miljö, förväntningar som är positiva
och om modern är omföderska. Ensamstående mödrar ammar under en kortare period och
röker i högre grad, vilket visat på negativa konsekvenser för amningen. Könet på barnet
påverkar hur länge modern amma och flickor ammas längre än pojkar (Socialstyrelsen, 2014).
Komplikationer
En bidragande orsak till att mödrar slutar amma är bröstkomplikationer vilket manifesterar sig
i smärta, såriga bröstvårtor och återkommande mjölkstockningar. Även orsaker som
otillräcklig bröstmjölk, bristande teknik vid urmjölkning och att barnet har fel tag om bröstet
(SLL, 2016). De första dagarna av amning är svåra, dagligen är det en kamp att amma med
såriga bröstvårtor och svårighet att finna en bra amningsställning. Mödrar upplever att
informationen om amning inte stämmer överens med verkligheten, de blir förvånade över
smärtan. Det är även svårt med ett spädbarn som antingen är ointresserat eller frustrerat och
har svårt att amma (Williamson, Leeming, Lyttle & Johnson, 2011).
Familjens betydelse för amning
Amning ökar vid stöd från barnets far genom aktivt deltagande i beslutet att amma,
tillsammans med en positiv attityd och kunskap om amningens fördelar. Mödrar som får
känslomässigt stöd från sina män och mödrar uttrycker tillfredställelse och fortsätter att amma
när barnet är nio månader (Ekström, Widström & Nissen, 2003). Närvaro och bekräftelse från
partner avlastar modern och stärker självförtroendet vid initiering av amning (Palmér,
Carlsson, Mollberg & Nyström, 2010). Socialt stöd uppfattas spela en viktig roll för hur länge
mödrar helammar. Kvinnor som inte avslutat gymnasieutbildning men får mycket praktiskt
och engagerat stöd är benägna att helamma upp till sex månader (Laugen, Islam & Janssen,
2016).
Unga mödrar uppmuntras av familjen att använda modersmjölksersättning för att lättare
lämna ifrån sig sitt barn, för avlastning och för att far- och morföräldrar inte ska känna sig
3
exkluderade. Användningen av modersmjölksersättning har många orsaker, det är förknippad
med frihet och betraktas som enkelt medan amning ses som pinsamt, svårt och smärtsamt.
Mödrar omgivna av andra med erfarenhet av amning som stödjer deras val att amma, upplever
mindre svårigheter med amning för att de har tillgång till rätt information, praktiskt hjälp och
socialt stöd. De har ofta själva blivit ammade, har familj och vänner som ammar, uppmuntras
av andra att amma och har stöttande partners (Brown, Raynor & Lee, 2009).
Massmedias inflytande
Massmedia är en global form av kommunikation med potential att påverka sociala normer.
Massmedia kan vara ett kraftfullt verktyg till att forma en kultur och öka allmänhetens
medvetenhet om hälsofrågor som beslut att amma. Medias framställning av uppfödning har
inte en betydande roll i beslutet att amma. Det är ett individuellt val som är påverkat av
partnern, familjen och vårdgivarens inställning. Media framställer synen på bröst som något
sexuellt vilket påverkar mödrars inställning att amma offentligt. Genom att media främjar det
budskapet influerar det mödrar negativt i valet att amma (Bylaska, 2015).
Lagar
Informationen ska anpassas individuellt och överensstämma med hälso- och sjukvårdslagen
vilket utgår från att förebygga sjukdom och upprätta hälsa (SFS, 1982:763). Detta omfattar
även lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (SFS, 1998:531).
Enligt SOSFS 2008:33 ska vårdpersonal rekommendera amning och vara saklig gällande
information om uppfödning via amning till mödrar eller den som vårdar spädbarnet.
Information ska ges om amningens fördelar kontra modersmjölksersättning. Det negativa
inflytandet modersmjölksersättning har på amning ska poängteras vad gäller delvis
användning vilket kan medföra svårigheter att upprätthålla och övergå till amningen. Enbart
spädbarn som bedömts vara i behov får erbjudas modersmjölksersättning.
Hälso- och sjukvårdens inverkan
Ett tryggt och stöttande nätverk kring modern är viktigt för att främja amning. Vårdpersonal
har en central roll i att uppmuntra och stödja det sociala nätverket kring modern, vilket
medför amningsframgång. Kunskapen vårdpersonal har är av betydelse för föräldrar att känna
tillit och bör finnas för att kunna ge stöd och vård ur ett patientperspektiv (SLL, 2016).
Under graviditeten tas det för givet att amning är naturligt och något som alla kan. Det
framkommer inte att amning kräver träning och kunskap. När mödrar upplever amning som
4
deras ansvar resulterar amningsproblem i känslor av skuld och modern ifrågasätter sin
förmåga. Mödrarna blir osäkra och förvirrade när normer och regler som uttrycks av
vårdpersonal inte stämmer överens med verkligheten (Schilling et al., 2008). Kvinnor som
inte får råd om näring, stöd från partner, förälder, jämlik stödgrupp, frivilligorganisation eller
amningsmottagningar är mer benägna att sluta amma efter 10 dagar. Upplevelsen av stöd och
uppmuntran från vårdpersonal medför längre amningsfrekvens. Amningsstöd har en viktig
roll i att förebygga tidig avvänjning de första veckorna (Oakley, Henderson, Redshaw &
Quigley, 2014). Det är av vikt att använda kommunikation som är personcentrerad och en
relation som stödjer kvinnor att amma. Kontinuitet bland vårdgivare skapar en pålitlig och
stödjande vård som medför en förtroendefull relation med yrkesverksamma. Faktorer som
betraktas stödjande är att lära känna modern genom att ta sig tid, observera, erbjuda råd och
praktisk hjälp. Kvinnor önskar information som är realistisk och positiv men även information
om eventuella problem och svårigheter (Schmied et al., 2015).
Teoretisk utgångspunkt
Bestämningsfaktorer och insatser för gynnsam amning
En konceptuell modell utvecklad av Rollins et al., (2016) presenterar bestämningsfaktorer för
amning inom flera nivåer (figur 2). Amning påverkas av historiska, socioekonomiska,
kulturella och individuella faktorer. Det finns tre nivåer i modellen; strukturell nivå,
samhällsnivå och individnivå.
Figur 2. En konceptuell modell (Rollins et al., 2016). Tillstånd att använda figuren har
inhämtats från Elsevier.
5
Den strukturella nivån påverkar hela befolkningen och omfattar faktorer som sociala trender,
reklam, massmedia och produkter tillgängliga för försäljning. Faktorer som främjar amning är
att tillämpa regler för begränsad marknadsföring av modersmjölksersättning, utvidga
föräldraförsäkring, regler om förkortad arbetstid, personförsäkring och införandet av
amningsvänliga sjukhus. På samhällsnivå påverkas beslutet att amma utifrån tre områden:
stöd från hälso- och sjukvården, familj och samhälle och arbetsplats. Hälso- och
sjukvårdspersonal har en avgörande roll i att stödja mödrar i amning för att upprätthålla
helamning och fortsatt amning. Familjen har en central roll i att stödja den ammande modern.
Mödrars arbete är en ledande orsak till att de inte börjar amma. På individnivå påverkas
mödrars amningsbeteende av personliga egenskaper som ålder, vikt, utbildning, tillit och av
egenskaperna hos barnet som kön, välbefinnande och personlighet (Rollins et al., 2016).
De olika faktorerna i varje nivå kan bidra till att mödrar inleder amning tidigt, helammar och
ammar i längre utsträckning. De viktigaste interventionerna för att stödja och värna amning
sker på olika nivåer i samhället. Insatserna på strukturell nivå verkar genom inflytande över
media och social mobilisering för att ändra sociala attityder och normer. Insatserna på
samhällsnivå är lagstiftning, politisk förändring, finansiering, övervakning och tillsyn.
Insatserna på individnivå innebär amningsrådgivning och stöd till den enskilda modern
(Rollins et al., 2016).
Empowerment
Studien utgår från begreppet empowerment som har sin grund i vårdvetenskapen. Begreppet
är engelskt och har sedan lång tid tillbaka använts med innebörd som legitimera och
bemyndiga. Det centrala i ordet är power som innebär styrka och makt. När begreppet började
användas på 70- talet var innebörden att ta makt men det har senare utvecklats till att makt är
något som ges. Empowerment existerar inom tre nivåer, samhälle, grupp och individ. Den på
individnivå kan översättas som egenmakt. Sambandet ska inte förväxlas med ökad makt i
samhället eller för grupper utan de samvarierar där individen ingår. Empowerment ingår i
definitionen hälsofrämjande och beskrivs som en process där individer ges möjlighet att
förbättra och kontrollera hälsan. Ett centralt ord inom begreppet är kontroll vilket är en
hörnsten i framgångsrikt hälsoarbete (Hertting & Kristenson, 2012).
Vårdpersonal bör använda ett förhållningssätt där de stödjer empowerment i mötet med
närstående och patienter. Vilket innebär att stödja kontrollen över individens liv, hälsa och
6
sjukdom. Vidare sträva mot individens integritet, oberoende och autonomi samt låta individen
välja aspekter i livet som denna vill kontrollera. Förhållningssätt grundat på empowerment
innebär att vårdpersonal inte enbart kan använda delaktighet som begrepp då det inte är
tillräckligt (Hertting & Kristenson, 2012).
Relationen mellan patient och vårdare ska ses utifrån ett förtroendeuppdrag som ges till
vårdaren. Om patienten har tillit till vårdaren skapas en relation. Patienten avgör om vårdaren
är värdig förtroendeuppdraget. Fullmakt ges av fri vilja genom att patienten samtycker till
vård. Empowerment ger en utjämning av makt genom ömsesidighet mellan vårdaren och
patienten (Rundqvist, 2012). Mödrars egenmakt anses vara en viktig faktor för att främja
amning. Mödrars egenmakt ökar amning vilket hjälper dem att hantera
amningskomplikationer och svårigheter. Genom att stärka mödrar förbättras rollen som
förälder. Faktorer som underlättar egenmakt är stöd från hälso-och sjukvården, familjen,
social och kulturell acceptans (Kohan, Heidari & Keshvari, 2016).
Problemformulering
Mödrar som känner sig otillräckliga och saknar stöd från omgivningen ammar i mindre
utsträckning. Enligt lag och rekommendationer har vårdpersonal skyldighet att främja och
stödja amning vilket leder till ökad amningsfrekvens. Samhället och massmedia har ett stort
inflytande som påverkar kvinnors syn på amning. Dagens samhälle är föränderligt och studier
som belyser upplevelser kräver ständig uppdatering för förståelse av omgivningens påverkan.
I den vetenskapliga litteraturen finns det en del forskat inom bröstkomplikationer och
vårdpersonalens betydelse för upprätthållandet av amning. Det saknas forskning som berör
amning i relation till empowerment och massmedia, vilket författarna vill belysa genom
förstföderskors upplevelse.
Syfte
Syftet med studien var att belysa förstföderskors upplevelse av amning.
Metod
Design
En empirisk studie med kvalitativ design genomfördes eftersom det lämpade sig väl utifrån
studiens syfte. Kvalitativ design utgår från att studera levda erfarenheter och är lämplig för att
undersöka innebörd och förståelse runt ett fenomen. Ord som beskrivs av informanter utgör
materialet för analys och tolkning (Henricson & Billhult, 2012).
7
Urval
Till studien tillämpades metoden snöbollsurval, vilket innebär att författarna använde
informationsrika personer i sin bekantskapskrets som även tillfrågades om lämpliga personer
att inkludera för ämnet i fokus (SBU, 2014). Rekrytering av informanter genomfördes våren
2016 under tre veckor följt av en period på fem veckor när intervjuerna utfördes.
Inklusionskriterier för deltagande i studien: förstföderska med barn under två år, helammande
(vilket innebär att endast bröstmjölk och D-vitamin ges till barnet), mellan åldrarna 25 och 35,
svensktalande, boende i Stockholms län, födsel vaginalt och med kejsarsnitt.
Exklusionskriterier för deltagande i studien: mödrar som inte amma eller delamma,
förlossningar med komplikationer (som krävt neonatalvård eller intensivvård på sjukhus),
omyndiga mödrar, icke svensktalande och inte boende i Stockholms län. Tio mödrar tackade
primärt ja till att delta i studien. En tänkbar informant inkluderades inte på grund av
komplikation hos barnet vid tiden för intervjuerna. Informanterna var i åldrarna 27 till 34 år.
Sex av informanterna var gifta och tre var förlovade. Av informanterna arbetade sju som
sjuksköterskor, en som undersköterska och en som civilingenjör.
Datainsamlingsmetod
Individuella semistrukturerade intervjuer tillämpades, vilket innebar att öppna frågor ställdes
till informanterna (Danielsson, 2012). De enskilda intervjuerna anpassades från
informanternas svar genom att ställa följdfrågor. En intervjuguide utvecklades, (bilaga 2) som
bestod av sex bakgrundsfrågor rörande ålder, utbildning, civilstånd, om de blivit ammade,
deras förkunskaper om amning innan förlossningen och inställning till amning under
graviditeten. Två huvudfrågor var ämnade att besvara studiens syfte. Den första frågan
omfattade moderns egna unika upplevelse av amning medan den andra frågan utgick från
samhällets syn på amning. Nio följdfrågor fanns att tillgå för att få informanterna att utveckla
sina svar. Intervjufrågorna var neutrala och utformade av författarna. En pilotintervju
genomfördes för att säkerställa att frågorna var av god kvalitet. Inga justeringar i
intervjuguiden tillkom och pilotintervjun inkluderades därför i analysen.
Tillvägagångssätt
Informanterna informerades och tillfrågades om deltagande i studien genom ett
informationsbrev som bifogades via mejl eller sms, (bilaga 1). Informationsbrevet bestod av
syfte, tillvägagångssätt, datahantering, kontaktuppgifter till författarna och handledaren.
Brevet innehöll även information om att deltagande i studien var frivilligt och att det när som
helst kunde avbrytas utan att ange orsak. Informanterna fick inte ta del av intervjuguiden före
8
intervjun. Informanterna fick själva välja plats för sin intervju för att det skulle kännas
bekvämt att tala obehindrat. Det kunde vara hemma hos en av författarna, hemma hos en
informant, i en park eller på ett café. Författarna presenterade sig innan intervjuerna och
förtydligade att de var informanternas personliga upplevelse som skulle skildras. En av
huvudfrågorna förtydligades gällande samhällets syn på amning i avseende att den även
inkluderade massmedia. Intervjuerna pågick mellan 8-27 minuter och spelades in med hjälp
av en diktafon och ljudfil via en mobiltelefon. Intervjumaterialet överfördes till en av
författarnas dator.
Enligt Wibeck (2012) ska hela intervjun ordagrant transkriberas för att kunna få en noggrann
analys. Det är viktigt att markera i transkriptionen var informanterna gör pauser, betonar ord,
skrattar och härmar ljud. Om noggrannhet vidtas och materialet ska uppnå hög kvalité kan det
ta lång tid att transkribera. Med detta i åtanke lämnade författrana in intervjuerna till ett
transkriberingsföretag. Kjellström (2012) belyser konfidentialitet som ett sätt att bevara
integritet och privata uppgifter vilket är en rättighet. Det innebär vidare att obehöriga inte får
tillgång till uppgifter som leder till att personen blottas. Författarna avidentifierade allt
material innan det lämnades in för transkribering. Efter avslutad och godkänd examinering av
examensarbetet kommer all data från intervjuerna att kasseras.
Forskningsetiska överväganden
På grund av arbetets utformning med intervjuer måste hänsyn tas till informerat samtycke.
Etiska principer är verktyg för att skydda att informanter inte såras, skadas eller utnyttjas.
Rättighet, säkerhet och välbefinnande kan garanteras med hjälp av de etiska principerna.
Viktiga delar i processen är att informationen till informanterna är tydlig, lätt att förstå och att
frivilligheten att delta betonas. Frivilligheten innebär även att informanterna har rätt att
avbryta processen när som helst. Informationen ska vara muntlig och skriftlig, betänketid ska
ges av hänsynen till självbestämmandet. Författarna behöver vara medvetna om
maktpositionen, där kroppsspråk och verbalt tal har inverkande faktorer på informanterna.
Samtalen bör äga rum i en ostörd miljö. Författarna behöver vara medvetna om att ämnet i
fokus kan vara känsligt och att deltagarna kan uppleva frågorna negativa, vilket kräver att
forskarna är etiskt kunniga och kan hantera situationen (Kjellstöm, 2012). Intervjufrågorna
var öppna och objektiva för att inte lägga någon värdering i ämnet. Författarna har arbetat
utifrån CODEX (2016) och omvårdnadsforskningens etiska riktlinjer som vilar på fyra
principer: autonomi, göra gott, rättvisa och inte skada. Respekt för autonomin omfattar
tystnadsplikten. Principen att göra gott betyder att forskningen som bedrivs ska ha nytta för
9
deltagarna i studien eller för omvårdnaden. Att inte skada innebär att deltagarna i studien
skyddas från skadlig påverkan. Principen om rättvisa handlar om att alla deltagare behandlas
lika (Northern Nurses’ Federation, 2003).
Förförståelse
Med förförståelse menas att författaren kan och vet åtskilliga saker innan studien påbörjas.
Det handlar inte bara om det författaren lärt sig i utbildningsväg eller om studieobjektet det
berör även en persons värderingar och erfarenheter. Det är viktigt att författarna är medvetna
om sin förförståelse då detta kan påverka studien i positiv eller negativ riktning. Vid
medvetenhet om förförståelsen kommer det att påverka studien i en positiv riktning (Priebe &
Landström, 2014). En av författarna är förstföderska och har ammat i två månader med dålig
erfarenhet. Den andra författaren har inga barn men har i sin umgängeskrets många ammande
mödrar. Förhoppningsvis berikar det studien med de olika erfaranheterna.
Bearbetning och analys
Studien utgick ifrån en induktiv analys för att författarna hade en begränsad kunskap om
ämnet. Analysen utgick från det manifesta innehållet i materialet. Materialet lästes flera
gånger för att få en uppfattning om intervjuernas innehåll. Intervjuerna erhöll slumpmässigt
en bokstav från A till I. Efter upprepade läsningar av materialet strök författarna under det
centrala och plockade ut meningsenheter. Enligt Elo och Kyngäs (2007) är en meningsenhet
ett stycke från ett intervjumaterial som används för analys. Meningsenheten får inte vara för
stor eller för liten, utan innehållet och sammanhanget ska bevaras. Författarna läste
meningsenheterna och meningarna komprimerades men det centrala kvarstod. De
kondenserade meningsenheterna komprimerades ytterligare till koder som är kortare meningar
eller ord. Koderna skrevs på post-it lappar i olika färger. Koder som hade något gemensamt
grupperades och blev subkategorier som märktes upp med en siffra för att sedan lättare
grupperas till kategorier. Exempel på analysprocessen redovisas i tabell 1.
Tabell 1. Analystabell
Meningsenheter
Kondenserad
Kod
Subkategori
Kategori
meningsenhet
Så att jag tror att i och med att
I och med att jag jobbar
Min bakgrund
Kunskap
Samhällets
jag jobbar inom vården, att jag
inom vården, att jag kan
inom hälso- och
gynnar
syn,
kan också välja att ta till mig
också välja att ta till mig
sjukvård ger mig amning.
10
kunskap
en del delar. Jag tänker, min
en del delar. Jag tänker,
kunskap att
och kultur
spontana tanke då var ju
min spontana tanke då var
välja.
påverkar
stackars människor som kanske ju stackars människor som
förmågan
litar på allt de säger blint och
kanske litar på allt de säger
och
sätter sin klockan var tredje
blint.
upplevelse
timme och kliver upp dygnet
n av
runt var tredje timme och ger
amning
barnet mat vare sig det vill
eller inte. För jag skulle i alla
fall inte fungera som människa
om jag behövde göra det.
Det skulle vara så mysigt och
Min mamma hade en
Mammans och
Familje-
Familjens
så praktiskt och bra. Min
väldigt bra upplevelse
makens
medlemmars
åsikter och
mamma hade en väldigt bra
själv så det uttryckte hon
inställning
påverkan
erfarenhete
upplevelse själv så det
väldigt mycket. Jag tror att
påverkar.
r påverkar
uttryckte hon väldigt mycket.
barnets pappa, han var
Kommunikation
amning
Och jag tror att barnets pappa,
införstådd med att amning
en däremellan
han var också nog ganska
är det bästa man kan göra.
blir konstig. Det
införstådd med att amning är
Och jag tror inte han
bästa för barnet.
det bästa man kan göra. Och
förstod hur jobbigt jag
Modern beredd
jag tror inte han förstod hur
tyckte det var och då blir
att avsluta
jobbigt jag tyckte det var och
den kommunikationen
jättedirekt.
då blir den kommunikationen
också konstig, att jag vill
också konstig, att jag vill
avsluta någonting som är
avsluta någonting som är det
det bästa för vårt barn. För
bästa för vårt barn som han
jag hade nog varit beredd
upplever. För jag hade nog
att avsluta det här
varit beredd att avsluta det här
jättedirekt.
jättedirekt.
Resultat
Analysen av intervjuerna genererade tio subkategorier. Därefter framkom fyra kategorier:
Samhällets syn, kunskap och kultur påverkar förmågan och upplevelsen av amning; Amning
är komplext men vårdens stöd är bristfällig; Familjens åsikter och erfarenheter påverkar
11
amning; Från gravid och förväntansfull till besviken mamma, tabell 2. Resultatet kommer att
presenteras under varje kategori och styrkas med citat.
Tabell 2. Analys av intervjuerna
Kategori
Subkategori
Samhällets syn, kunskap
Amning är
Familjens åsikter
Från gravid och
och kultur påverkar
komplext men
och erfarenheter
förväntansfull till
förmågan och
vårdens stöd är
påverkar amning
besviken mamma
upplevelsen av amning
bristfällig
Samhälle och
Hetsad av
Jämlikhet mellan
Höga förväntningar på
massmedias uppmålande
vården att amma
föräldrarna
amning innan födseln
Komplikationer
Familjemedlemm
Känslor uppstår kring
ars påverkan
amning efter
bild av amning
Kunskap gynnar amning
förlossningen
Kulturella synsätt
påverkar amning
Upplevelse av amning
som ett ofrånkomligt
krav
Samhällets syn, kunskap och kultur påverkar förmågan och upplevelsen av amning
Samhälle och massmedias uppmålande bild av amning
Informanterna beskrev att samhället gav en skönmålad bild av amning som inte
överensstämde med verkligheten. Det blev en chock att upptäcka hur tidskrävande,
kunskapsbaserat, smärtsamt och ansvarsfullt det är att amma. Den rosaskimrande bilden var
skev.
”Så att man är väldigt tyst om allt kring barn, alla områden som inte funkar, man är väldigt
fokuserad på allting som funkar och så. Och det blir en stor chock för en kvinna, tror jag.
Dels att hon har varit med om en förlossning och fysiskt har gått igenom så pass mycket
känslomässigt och vara så pass trött och så ska ha den pressen att leverera så pass mycket.
Och i det ha en väldigt rosaskimrande bild som samhället målar upp innan hur det är att bli
förälder”(H).
12
Mammorna i studien ansåg att samhället i stort endast hade en syn på amning, att amma sitt
barn är det rätta. De upplevde att alla ska amma annars är du ingen bra mamma. Debatten
kring amning i samhället är inte nyanserad, den upplevdes känslomässigt laddad där åsikterna
var baserad på egna erfarenheter.
”Jag tycker ju samhällets syn är ganska skev och det är intressant att det är så. Det är ju
allmänt vedertaget att man ska amma för annars är man inte en bra mamma på något
vis”(G).
De flesta informanter kände sig inte bekväma att amma offentligt, det var obekvämt att vara
avklädd och de kände sig exponerade. Folk stirrade, tittade snett och kommenterade vilket
ledde till hinder i vardagen. De kände sig begränsade, isolerade och ville gömma sig.
”Jag hade inga problem med att amma hemma, men jag vet att när jag ammade offentligt så
tyckte jag framför allt att det var extremt jobbigt. Jag upplevde att folk stirrade väldigt mycket
och att folk, ja, tyckte att det var jobbigt att jag ammade offentligt och att mitt barn behövde
mat och jag kände mig väldigt naken och väldigt avklädd och ville alltid ha med mig filtar och
amningsponchon och kunna täcka mig så mycket som möjligt. Och vill sätta mig längst in i
något hörn. Jag kände mig exponerad” (D).
En informant uppgav inga problem att amma offentligt med åsikten att det var naturligt. En
annan informant uppgav att det var obekvämt att amma offentligt men barnets behov fick gå
före. Vidare beskrevs situationer där de behövde be om ursäkt och försvara sig. Det var inte
socialt accepterat att amma offentligt. Omgivningen talade fritt, diskuterade och hade åsikter
som bidrog till känslan av att bli ifrågasatt.
”Jag hade i alla fall inställningen från början att jag skulle vara ganska öppen med amning.
Att jag inte skulle tycka att det var något problem och det är klart att mitt barn skulle få mat
när mitt barn behövde. Jag hade inställningen att samhället nog bara skulle acceptera att jag
ammade mitt barn och så blev det inte sen”(D).
Informanterna använde sig av Internetkällor som Google, Familjeliv, Flashback, bloggar och
podcast för att söka information om amning. Flera påverkades av sina sociala mediers flöden
på Instagram och Facebook. De nämnde även att filmer och serier målar upp en missvisande
bild av amning där det beskrivs som något härligt, mysigt och okomplicerat. Sociala medier
påverkade positivt i viss mån men övervägande negativt. De positiva kunde vara olika åsikter
som skildrades och att offentliga personer öppnade sig. De negativa effekterna av sociala
13
medier var åsiktskanonerna om att inte amma offentligt samt påståendet om att du är en dålig
mamma om du inte ammar. Amning framställs som något naturligt, mysigt och okomplicerat
av media. Det blev därför en överraskning när verkligheten var något annat. En informant
valde att inte ta del av sociala medier för att inte bli nedbruten.
”Alltså du är en jättedålig mamma om du inte vill amma, så tolkar jag nätet. Då pratar jag
Flashback och Familjeliv, som man inte ska läsa så klart men det gjorde jag. Och det är för
att man jagar, jag jagar ett svar där det står att det är okej, ”du är lika bra om du slutar
amma”. Ja, men det kan vara någon som har ställt en sån fråga och svar att ”du är inte värd
att vara mamma”. Det kan stå helt hemska saker på nätet, som man så klart tar åt sig när
man ligger där på botten” (E).
Kunskap gynnar amning
Flera informanter lyfte kunskapens betydelse för amning, det påverkade valet att amma, hur
länge mammor helammade och om de tog till sig informationen om amning. En informant var
inläst i ämnet och menade på att det gynnande amning. Kunskapen om fördelarna med
amning hjälpte till att hantera perioder av svårigheter.
”Jag tror definitivt det har påverkat, vi har försökt göra det vi kan för att få det att funka bra.
Vi har inte använt napp, vi har inte gett på flaska till exempel och vi har försökt att amma, ja,
men så där på tidiga signaler eller så ofta som han vill. Sen vet inte jag om det är det som har
gjort att det har funkat så bra eller om det är något annat. Men jag tycker ändå vi har försökt
att göra det vi kan efter det vi har läst” (G).
Några av informanterna som arbetade inom hälso- och sjukvården menade att deras bakgrund
inom vården gav dem möjligheten att välja vilken information de tog till sig och vilken de
avstod från.
”Så att jag tror att i och med att jag jobbar inom vården, att jag kan också välja att ta till mig
en del delar. Jag tänker, min spontana tanke då var ju stackars människor som kanske litar
på allt de säger blint”(A).
Kulturella synsätt påverkar amning
Två informanter nämnde att de blev begränsade av att amma offentligt på grund av de kulturer
som rådde i samhället. I mångkulturella områden tog en informant hänsyn till omgivningen
med att skyla sig, för det var inte lika självklart att visa nakenhet och bröst offentligt. Den
14
andra informanten påpekade att kulturen satt djupt rotad, att trots avsaknad av människor i
omgivningen upplevde mamman att det inte är accepterat att amma offentligt.
”Jo, alltså folk från andra länder, det är en kulturfråga. I Bangladesh, man får inte amma
vart som helst alls, du måste amma ditt barn i ditt rum. Så ingen ser, inte ens din man ser, att
du ammar. Så…. kulturen sitter i ryggraden” (C).
Amning är komplext men vårdens stöd är bristfällig
Hetsad av vården att amma
Samtliga informanter upplevde att vården kräver att de ska amma. Det finns inte utrymme för
något annat alternativ, utan det ska ammas till varje pris. De upplevde sig ifrågasatta av
vården. Fokus på viktkurvan skapade krav och stress hos mammorna.
”Eftersom BVC hela tiden har pratat om att han inte riktigt följer kurvan och pratade hela
tiden om att han skulle ha mat. Så då var hon såhär ”Ja, får han mat” och jag bara ”nej, jag
har satt honom på diet”(A).
Vården framställde amningen som något naturligt, enkelt, mysigt och något som alla kan
göra. När vården ger bilden som inte stämmer överens med informanternas upplevelser ledde
det till minskat förtroende för vården. Amning upplevdes som något nödvändigt ont och som
slitsamt. Bristande empati och förståelse hos vården ledde till uppgivenhet.
”Men jag kan bli frustrerad över inställningen för att jag tycker att amning ska vara bra och
trevligt för både mamman och barnet. Jag vet inte riktigt om de hälsoaspekter som jag
upplever att man förespråkar när det kommer till amning, att de på något sätt skulle väga upp
för att en mamma sitter och sliter sig blå för att få amningen att fungera”(D).
Gemensamt för alla informanter var vikten av stöd från vårdpersonal. Det framkom att stöd
brister i form av uppmuntran, handfasta råd och bekräftelse. Vid ansträngning att amma sökte
sig informanterna till vården för att få bekräftelse på vad de presterat. Istället för ett
erkännande på vad de åstadkommit blev de bemötta med likgiltighet.
”Och jag trodde att BVC skulle vara så nöjda med mig som ändå pumpade och gav
bröstmjölken, men då var inte det heller bra för att man ska amma. Så det spelade ingen roll
att han fick bröstmjölk”… jag var stolt när jag gick till BVC, ”nu kommer de vara nöjda med
mig, han har fått bröstmjölk”. Och de bara ”han ska amma från bröstet” och då kände jag ett
slag i ansiktet, ”varför var inte det här bra”(I).
15
Vidare beskrevs ett behov att få ett godkännande av vården för att sluta amma. En informant
upplevde att det inte var något tydligt besked från vården i valet att sluta amma, orden fick
dras ur munnen på vårdpersonalen. Behov fanns av ett godkännande från vården att sluta
amma och när det gavs blev mamman som en ny människa.
Komplikationer
Det rådde bristande information gällande bröstkomplikation både före och efter förlossning.
Önskan fanns att bli undervisad i amningsteknik men inte handgripligen för det uppfattades
som kränkande. En informant fick prova sig fram, en annan gjorde som andra gjorde,
övergripande framkom bristen på stöd. Det upplevde att det fanns en viss nonchalans och
stress hos personalen.
”Upplevelse … ja, från början var det inte så bra, jag fick typ … första natten så hade jag fått
typ sår på ena bröstvårtan för då hade jag antagligen ammat fel eller vad man ska säga. Och
det var liksom ingen riktigt som visade mig” (B).
De flesta informanterna var oförberedda på komplikationerna och de visste inte vad de kunde
förvänta sig. Eftersom alla var förstföderskor hade de inget att relatera till, ingen upplyste
dem om vilka komplikationer som kunde uppstå och hur de skulle hantera dem. Flera av
informanterna upplevde det smärtsamt att amma.
”Min stora första förvåning, det var just att det var så oerhört smärtsamt… Det ser ganska
groteskt ut när du ser ditt barn med massa blod i mungiporna” (H).
Familjens åsikter och erfarenheter påverkar amning
Jämlikhet mellan föräldrarna
Jämlikhet var ett återkommande tema vilket ansågs innebära ett delat ansvar mellan
föräldrarna. Informanterna upplevde att de var ensamma ansvariga för sitt barns näring, vilket
skapade press. Några av partnerna hade uttryckt att det var viktigt att informanterna ammade
deras barn för att ge så goda förutsättningar som möjligt, vilket orsakade ökad stress hos
informanterna.
”Det kändes som en oerhörd press på mig som mamma, att jag var den enda som kunde
leverera” (H).
En informant beskriver att amningen inte går att dela med sin partner vilket skapar frustration.
Mammor jämförs trots det med pappor och kraven finns i samhället att de ska vara lika
högpresterande vilket skapar en känsla av otillräcklighet.
16
”Och i dag när vi lever i ett väldigt högpresterande samhälle och vi ska uppnå jämlikhet, så
har jag väldigt svårt att förstå hur … alltså hela vårt system är uppbyggt på att du som
mamma ska ge ditt barn så pass mycket samtidigt som du ska vara exakt lika högpresterande
inom din profession. Och det här går i krock mot många, det här skapar en väldigt stor skuld
hos många mammor” (H).
En del informanter uttryckte att de var en tröstnapp, så fort barnet var ledset skulle det till
informanten. En make kände sig hjälplös som inte kunde avlasta vid amning medan
informanten kände avundsjuka på maken som kunde göra annat. Det blev en lättnad när
föräldrarna kunde dela på ansvaret och tröstade på lika villkor.
Familjemedlemmars påverkan
Familjen hade en central roll hos informanterna, familjemedlemmar delade med sig av åsikter
och erfarenheter. Informanterna jämförde sig gärna med kvinnliga släktingar som delgav sina
erfarenheter. Anhöriga hade vänliga intentioner men det fick ibland motsatt effekt. En
informant som ammade under en längre period än de rekommenderade sex månaderna uppgav
bristande förståelse och stöd från sin familj.
”Omgivningens reaktioner var nästan svårast eller det jag inte hade riktigt räknat med……
Jag tyckte det var lite jobbigt. Det kändes som att man fick nästan be om ursäkt för att amma
eller försvara det hela tiden” (G).
Hälften av informanterna kunde inte relatera eller förstå sin familjs syn på amning då de hade
skilda upplevelser. Stöd från familjen uteblev när upplevelsen inte delades. En informant
förväntade sig att ha lika mycket bröstmjölk som sin mamma som båda föräldrarna påpekat.
Mammor till ytterligare två informanter delgav sin positiva och bekymmersfria amning.
”Och jag har pratat lite grann efteråt både med min syster och mamma om amning som har
en annan upplevelse och vi förstår inte varandra, det är som att vi pratar om olika saker”
(E).
Från gravid och förväntansfull till besviken mamma
Höga förväntningar på amning innan födseln
Upplevelsen av amning var att det skulle vara något mysigt och fungerande. En informant
beskriver förväntan av att hormonerna skulle spruta och det skulle uppstå ett lyckorus, det
17
skulle vara så underbart. Fokus hade inte legat på de svårigheter som kan uppstå kring amning
från vårdpersonal och familj.
”Amning hade jag inte hört ett enda negativt ord om. Och därför var det säkert en större
käftsmäll när det blev något helt annat för mig” (E).
Många förväntade sig även att amningen skulle vara praktiskt, att de hade med sig maten
överallt och kunde amma var som helst när barnet behövde det. Men att amma överallt var
inte socialt accepterat. Amningen upplevdes slitsam, tidskrävande och smärtsam vilket
informanterna var helt oförberedda på.
”Jag hade nog förväntningarna på att jag skulle tycka att det var fantastiskt och mysigt och
att jag skulle vara en sån här bra mamma. Nej, det blev det ju inte egentligen. Även om jag är
glad att jag kunde amma mitt barn och jag tyckte att det var mysigt i mångt och mycket, så
tyckte jag också att det var slitsamt” (D).
Känslor uppstår kring amning efter förlossningen
Det uttrycktes negativa och positiva känslor kring amning efter förlossningen. Känslorna var
laddade från egna förväntningar och värderingar. Att ge uttryck för negativa känslor medförde
skuld och skam, därför valde några av informanterna att inte berätta hur de kände. Den sociala
normen i samhället upplevdes inte acceptera något annat än att amning är det enda rätta. En
del av informanterna kände att familjen och partner saknade förståelse vilket skapade
frustration och en känsla av uppgivenhet. När partner inte visade förståelse vågade eller valde
informanten att inte berätta om sina känslor och höll känslorna inom sig.
”För jag tror att min sambo hade en upplevelse att det var så himla bra. Han tappade inte
den upplevelsen eftersom att han inte gick igenom samma sak som jag. Så att när vi till slut
beslutade där att då ammar vi inte och vi ger ersättning, då sa han efter två veckor att ”nu
kanske vi ska prova igen att amma, för att nu kanske hon har ändrat sig igen eftersom att man
ändrar sig”. Och det vet jag var jättetuff kommentar, alltså luften gick ur mig, för det är så
tydligt att han inte förstod hur jag tyckte. Jag hade ju äntligen börjat leva igen” (E).
De oskrivna reglerna i samhället skapade en känsla av press och otillräcklighet. Att vara en
bra moder är lika med att ge sitt barn bröstmjölk, för att ge sitt barn de bästa förutsättningarna
för utveckling. Pressen av att amma medförde känsla av att vara en sämre förälder om
18
amningen inte skulle fungera vilket skapade oro. Stressen att ständigt prestera skapar en
känsla av att inte duga.
”Jag vill ändå vara en duktig mamma och ge bröstmjölk”. Vilket jag nu i efterhand känner
”varför tänker jag så”….. Nej, jag ska vara en duktig mamma, han ska få bröstmjölk, jag
lägger all min tid på att sitta med den här jäkla pumpen” (I).
Ett återkommande ämne var känslan av osäkerhet hos modern om barnet får i sig tillräckligt.
Här uttrycker informanterna att de behövde stöd från vården. Det skapade en ambivalens hos
mamman som ifrågasatte och tvivlade på sin förmåga.
Upplevelse av amning som ett ofrånkomligt krav
En informant hade en positiv upplevelse av amning trots smärta i början. En annan informant
hade mysiga amningsstunder till och från men gjorde det mest för sitt barn. För övriga
informanter var upplevelsen av amning inte positiv. De tyckte att få amningsstunder var
mysiga och några av informanterna såg det bara som en måltid. Några uppgav att de blev
urlakade av amning. Upplevelsen av att känna att de hade gjort allt för sitt barn men att det
ändå inte var tillräckligt skapade en känsla av besvikelse och maktlöshet.
”Jag gjorde allt möjligt och ändå så pekade hon fingret åt mig och säger att hon inte är nöjd.
Allt var amningen, det var hela tiden lösningen. Vilket jag tyckte bara betydde att jag blev
ännu mer låst. Otacksamhet, tyckte jag, hon skrek och var missnöjd” (E).
Övervägande av informanterna ville amma med vetskap om att det var det bästa för deras barn
men det skulle vara en befrielse att sluta. En informant var beredd att sluta amma direkt och
uttryckte att skulle vara en lättnad att dela ansvaret med sin partner.
”Ja, men det är ett måste, det är ett nödvändigt ont”. För jag har inte sett någon njutning alls
i att amma”…… Så min första upplevelse var faktiskt att det inte var riktigt guld och gröna
skogar. Jag hade inte varit jätteledsen om han hade tagit en flaska och velat få ersättning”
(F).
Diskussion
Upplevelsen av amning var överensstämmande bland de flesta informanter, amning beskrevs
som något komplext och mödosamt. Förväntningarna på amning som något okomplicerat och
mysigt överensstämde inte med verkligheten. Avsaknad av stöd från vård, familj, offentlighet
och massmedia hade en negativ effekt på amning. Resultatdiskussionen kommer vara
strukturerad efter en modell av Rollins et al., (2016) som beskriver hur amning påverkas inom
19
olika nivåer: strukturell nivå, samhällsnivå och individnivå. Begreppet empowerment kommer
att diskuteras under de olika nivåerna.
Resultatdiskussion
Strukturell nivå
I resultatet framkommer det att samhälle och massmedia påverkar amning. Det var
återkommande i resultatet att mödrarna upplevde det obekvämt att visa nakenhet och bröst.
De skylde sig, valde att amma i ensamhet och planerade att inte vara i sociala sammanhang
när barnet behövde ammas vilket skapade känslan av att bli isolerad. Sociala medier och
Internetkällor påverkade självförtroendet att amma negativt. Budskapet som kom fram var att
du inte är värdig att vara förälder om du inte ammar och mödrar ska amma men inte
offentligt. Enligt Bylaska (2015) påverkar massmedia normer i samhället och i media
framställs bröst som något sexuellt som influerar mödrar negativt i beslutet att amma. Enligt
Kohan et al., (2016) är det av betydelse med utbildning i media om vikten av att amma för att
underlätta mödrars egenmakt vid amning. Media spelar en viktig roll i att skapa en positiv
bild i samhället för att främja amning vilket leder till en förbättrad attityd hos offentligheten.
Om allmänheten har en positiv och stödjande syn på amning ökar det mödrars inställning till
att amma.
Det framkom i resultatet att kulturen och mångkulturella samhället har inverkan på amning.
Kulturen är djupt rotad och att amma offentligt upplevs inte accepterat. De var begränsande
att amma offentligt i mångkulturella områden och de tog hänsyn till omgivningen genom att
inte visa nakenhet. Samhället beskrevs som skevt då det å ena sidan hyllar amningens fördelar
samtidigt som det inte är socialt accepterat att amma offentligt. Den motsägelsefulla bilden
fick många mödrar att känna sig obekväma att amma offentligt. Enligt Rollins et al., (2016)
påverkas amning på strukturellnivå genom sociala och kulturella attityder. De sociala och
kulturella attityder om amning som lyfts fram är att amning är allmänt vedertaget. Vidare
beskriver Kohan et al., (2016) att en positiv kultur i samhället och utbildning av befolkningen
skapar förutsättningar som underlättar egenmakt vid amning.
Samhällsnivå
Gemensamt hos många av informanterna i studien var känslan av bristande stöd och förståelse
från vården. Informanterna upplevde att vården endast var fokuserade på amning. Enligt
Hunter et al., (2015) känner mödrar sig pressade att lyckas med amningen när de möts med
påtryckning från vården. Mödrar med svårigheter att amma önskade få empati, uppmuntran
och råd att hantera sin situation.
20
I resultatet framkommer det att bristande tillit till vårdpersonal uppstår när information kring
amning uteblir. Detta styrks av tidigare forskning av Rundqvist (2012) som menar att
empowerment uppstår om patienten känner tillit till vårdaren. Det är ett förtroendeuppdrag
som gör att modern får kontroll och möjlighet att förbättra hälsan. I distriktsköterskans
kompetensbeskrivning (2008) ska egenmakt stödjas i mötet med patienter. Genom att tillämpa
egenmakt kan distriktsköterskan stödja patientens självständighet och egenvårdsförmåga.
Egenmakt kan i mötet med mödrar stimulera till ökad kontroll över olika aspekter i livet.
Detta kan leda till att amningen främjas och att mödrar helammar längre. Kohan et al., (2016)
menar att faktorer som underlättar egenmakt är stöd från vården och familjen samt social och
kulturell acceptans.
Vid amningskomplikationer möttes mödrarna av oförståelse, nonchalans och otillräckligt med
stöd från vården. En del mödrar fick bröstkomplikation i form av smärta, sår, infektion och
svamp. Detta kunde till viss del förebyggas om kunskap och rådgivning hade erbjudits i tid.
Alla mödrar var oförberedda på att amningen kunde vara smärtsam och var förvånade över
hur krävande det faktiskt var. Larsen och Kronborg (2012) belyser att när mödrar börja amma
upplevde de stor smärta, skadade bröstvårtor och trötthet. Smärtan kom som en överraskning
på grund av bristande information från vårdpersonal. Vidare beskrivs att mödrar upplevde
amning som en lång kamp av maktlöshet. Fäderna uppgav att de blev förvånade över att
amning kunde orsaka så mycket problem, oro och smärta.
I resultatet framkom det att mödrarna kände ett behov av godkännande från vården att sluta
amma vilket de inte fick. Istället drog de ur kommentaren från vårdpersonalen om att få sluta
amma. De upplevde att vården inte kom med ett annat alternativ till amning när amningen inte
fungerade. Mödrarna hade svårt att se om hälsoaspekterna vägde upp för ansträngningen att
amma. Många ansåg att modersmjölksersättning var minst lika bra som bröstmjölken. Larsen
och Kronborg (2012) menar att hjälp från sjukvårdspersonal uppskattas i beslutet att sluta
amma, men det är något alla inte får. Det uppstår en lättnad när vårdpersonal hjälper till att ta
beslutet att sluta amma. Enligt föreskriften SOSFS 2008:33 ”Information som avser
uppfödning genom amning eller med modersmjölksersättning” och WHO (1981)
”International code of marketing of breast-milk substitutes” ska information ges som lyfter
fram amningens fördelar för att skydda amning. Modersmjölksersättningen ska inte likställas
med bröstmjölken och får inte framstå som ett bättre alternativ.
21
Resultatet styrker tidigare forskning där mödrarna lyfter partners stöd för att orka amma.
Jämlikhet sågs som möjligheten för föräldrarna att dela på ansvaret och var något som
eftersträvades av mödrarna. Eftersom det bara var mödrar som kunde amma kände de ett
enormt ansvar och skuld när de misslyckades med amningen. Det var en stress att vara ensam
ansvarig för barnets uppfödning. De kände sig låsta, hela deras tillvaro handlade om att amma
och de kunde inte få någon avlastning från sin partner. Det fanns en längtan hos båda
föräldrarna att trösta barnet på lika villkor. Palmèr (2010) belyser partners roll i att bekräfta
modern vid amning vilket bidrar till känslan av delat ansvar. Laugen et al., (2016) menar om
partnern har en positiv inställning till amning och god relation i sitt förhållande leder det till
att amningsfrekvensen stiger. Enligt Brown och Davies (2014) upplevde fäderna i deras studie
att de saknade kunskap och hade svårt att stödja sin partner vid amning och önskade att
undervisningen kring amning även hade riktats mot dem. Fäderna var övervägande positiva i
sin inställning till amning och kände sig hjälplösa när det uppstod problem kring amningen.
De uppmuntrade modern att amma men i slutändan var det moderns val.
Individnivå
Informanterna hade positiva förväntningar på amning före födseln som inte överensstämde
med verkligheten. Upplevelsen av amning blev splittrad, för en del var den positiv men för
andra kantades den av många dilemman. Amningen kunde vara omständig, tidskrävande och
smärtsam. Förväntningen för många mödrar var att amning skulle vara mysigt, lätt och att
känslor av lyckorus skulle uppstå för det var den bild samhället och media speglade. Rollins
et al., (2016) belyser att faktorer som otillräckligt stöd de första veckorna efter födsel och råd
som underminerar självförtroende leder till att modern slutar amma. Enligt Schilling et al.,
(2008) och Palmér et al., (2012) är moderskap och amning oskiljaktiga, vid besvikelse i ett
område påverkas andra delar av upplevelsen av moderskapet. Förväntningar på moderskapet
påverkar upplevelsen och självförtroendet att amma.
Informanterna uppgav att deras kunskap gynnade amningen. Det ansågs som en positiv faktor
att vara påläst och arbeta inom vården. Kunskap gav möjlighet att sovra bland råd som gavs
av bland annat vårdpersonal. Palmér et al., (2010) belyser att det är motiverande att amma
med kunskaperna om hälsoeffekterna, kunskaperna ger amningen olika dimensioner och
bidrar till att modern får kraft att kämpa trots hinder som uppstår. I Socialstyrelsens (2014)
rapport framkommer det att utbildning har en positiv inverkan på amningen och är den
faktorn som är starkast när det kommer till hur länge mödrar ammar. Kohan et al., (2016)
22
belyser mödrars egenmakt som anses vara en viktig faktor för att främja amning. Eget beslut
och önskan om att amma har en central roll i att inleda och fortsätta amma. Om mödrar får
tillräckligt med kunskap och färdighet stärks tilltron till den egna förmågan som i sin tur
stärker egenmakten. Mödrar som tror på amningens fördelar är fast beslutna att sträva efter
kunskap, färdigheter och rådgivning för en lyckad amning och kan hantera
amningskomplikationer.
Klinisk relevans
Att uppmärksammar förstföderskors upplevelse av amning och stärka mödrars egenmakt är
viktiga delar för att främja amning. Ett professionellt bemötande med stöd i form av
bekräftelse, uppmuntran och handfasta råd är av vikt. Om mödrar inte upplever stöd från
vården söker de sig till massmedia för att inhämta information och det medför negativ effekt
på amning. Enligt Kohan et al., (2016) stärks egenmakten hos den enskilda kvinnan när
vården ger professionellt stöd och överför kunskap om amningens fördelar, om eventuella
komplikationer som kan uppstå och hur de bemästras.
Om vården framställer amningen som ett krav resulterar det i att mödrar känner sig ifrågasatta
om amningen inte fungerar som de förväntat sig. I Kompetensbeskrivningen (2008) för
Distriktssköterskans ska arbetet kännetecknas av ett etiskt förhållningssätt av respekt för
individens integritet och stärka dennes egenmakt.
Metoddiskussion
Enligt Wallengren och Henricsson (2012) ska begreppen tillförlitlighet, giltighet och
överförbarhet diskuteras i kvalitativ studie för att upprätthålla god vetenskaplig kvalitet.
Metoddiskussionen är strukturerad efter begreppen.
Tillförlitlighet
Enligt Lundman och Graneheim (2012) stärks tillförlitligheten när båda författarna genomfört
intervjuer och analysen gemensamt. Det som stärker studien var att författarna var två och
tillsammans reflekterade, diskuterade och utbytte erfarenheter om det aktuella ämnet.
Författarna har även analyserat materialet och övervägande delar av studien skrevs
gemensamt. Enligt Wibeck (2012) är det en fördel om författarna transkriberar själva för att få
en känsla för materialet. Författarna är novis gällande transkribering och det i relation till den
begränsade tiden avgjorde att lämna in intervjuerna till ett transkriberingsföretag. Författarna
23
anser inte att det var ett hinder att lämna in materialet till ett transkriberingsföretag för att
intervjuerna genomfördes gemensamt och upprepade läsningar bidrog till en känsla för
resultatet. Priebe och Landström (2014) menar att författarna ska vara medveten om sin
förförståelse då denna kan påverka studien. Medvetenheten om förförståelserna klargjordes
under planering av studien, det bidrog till valet att utforma öppna frågor i intervjuguiden för
att inte påverka resultatet. Författarna har medvetandegjort varandra under studiens gång när
förförståelserna påverkat synsättet och värderingarna för materialet i studien.
Larsen och Kronberg (2012) beskriver att ge upp amning kan vara en känslig fråga då amning
framställs som det mest hälsosamma för mor och barn. Författarna har tagit hänsyn till att det
kan vara ett känsligt ämne därför valdes individuella intervjuer för att bevara integriteten.
Amning är väl studerat i tidigare forskning ur olika perspektiv (Victora et al., 2016; Rollins et
al., 2016; SLL, 2016; Socialstyrelsen, 2014). Men det saknas forskning som lyfter sambandet
mellan begreppet empowerment i relation till amning och massmedias inflytande på amning.
Vilket kan påverka trovärdigheten i studien. Det gör det problematiskt för författarna att
diskutera resultatet mot den forskning som finns inom ämnena.
Enligt Danielsson (2012) bör intervjuguiden testas av författarna för att träna på att genomföra
intervjuer, säkerställa om inspelningsutrustning fungerar, om den planerade tiden räcker till
och om frågorna är lämpliga. Av den anledningen valde författarna att genomföra en
pilotintervju för att säkerställa intervjuernas kvalité. Vidare beskriver Danielsson (2012) att
antalet deltagare i en intervjustudie med öppna frågor inte får vara för litet eller för stort.
Författarna anser att nio informanter var tillräckligt med hänsyn till den begränsade tiden och
med tanke på att mättnad uppnåddes. Den homogena bakgrunden hos informanterna är till
nackdel för studien för att variationen av upplevelser blir snäv.
Giltighet
Författarna utgick från en kvalitativ studie för det besvarar syftet. Föremålet för analysen blev
informanternas egna ord och beskrivningar. Citat från intervjuer stärker giltigheten och den
noggranna beskrivningen av urval och analys. Enligt Henricson och Billhult (2012) lämpar sig
en kvalitativ studie när levda erfarenheter ska studeras och inom det finns inget rätt eller fel.
Lundman och Graneheim, (2012) menar att variationen är av betydelse för det studerade
fenomenet. Antalet informanter avgör möjligheten till hur stor variationen blir i upplevelsen.
Vidare är det en fördel för trovärdigheten om personer som är förtrogna ämnet granskar
24
innehållet. Handledaren för studien har läst genom materialet upprepade gånger och
återkopplat till författarna under studiens gång för att stärka kvalitén.
Överförbarhet
Författarna har gjort en utförlig beskrivning av urvalet, analys, datainsamling och informanter
vilket ger förutsättningar för läsaren att bedöma om resultatet är överförbart. Petersson och
Lindskov (2012) menar att genom noggrann beskrivning av processen underlättar det för den
som läser att granska om resultatet är överförbart till den egna kontexten.
Ingen etikprövning behövde genomföras för studier på avancerad nivå inom
högskoleutbildning enligt SFS 2003:460 som avser bestämmelser för samtycke till forskning.
Trots det har noggranna etiska överväganden genomförts av författarna under studiens gång
med stöd från CODEX (2016) och omvårdnadsforskningens fyra principer (Northern Nurses’
Federation, 2003).
Förslag till fortsatt forskning
Tidigare forskning lyfter fram fördelar med amning för kvinna och barn samt vikten av stöd.
Det finns begränsad forskning om massmedias och samhällets påverkan på amning. Vidare
saknas studier som belyser mödrars egenmakt i relation till amning. Det är av stor betydelse
att forska vidare inom området för att stärka amningens ställning i samhället.
Slutsats
Upplevelsen av amning är komplex och det finns brister i stöd från familjen och vården.
Massmedia har stort inflytande i dagens samhälle och påverkar amning negativt när inte
svårigheterna lyfts fram. Mödrar förväntar sig att amning ska vara något okomplicerat vilket
sedan visar sig inte stämma överens med verkligheten, det leder till känslor av sorg,
frustration och skuld. Vården har en central roll i att ge information kring amning och stödja
egenmakt i mötet med mödrar. Det är av vikt att mödrar känner tillit till vården vilket leder till
att amningsfrekvensen ökar och folkhälsan blir förbättrad.
25
Referenser
Brown, A. & Davies, R. (2014). Fathers´experiences of supporting breastfeeding: Challenges
for breastfeeding promotion and education. Maternal and child nutrition, 10(4):510-26. doi:
10.1111/mcn.12129.
Brown, A., Raynor, P. & Lee, M. (2009). Young mothers who choose to breast feed: the
importance of being part of a supportive breast-feeding community. Midwifery, 27(1), 53-59.
doi: 10.1016/j.midw.2009.09.004.
Bylaska, D. P. (2015). Exploring the Effect of Mass Media on Perceptions of Infant Feeding.
School of nursing, 36(9):1056-70. doi: 10.1080/07399332.2015.1005304.
CODEX. (2016). Regler och riktlinjer för forskning. Uppsala: Centrum för forskning och
bioetik. Hämtad 12 oktober, 2016, från http://codex.vr.se/manniska2.shtml
Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. M. Henricson. (Red.). Vetenskaplig teori
och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 163-173). Lund: Studentlitteratur.
26
Ekström, A., Widström, A.M. & Nissen, E. (2003). Breastfeeding support from partners and
grandmothers: perceptions of swedish women. Birth, 30(4), 261-266.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced
Nursing, 62(1), 107–115 doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x.
Henricson, M & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. M. Henricson. (Red.). Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 129-137). Lund:
Studentlitteratur.
Hertting, A. & Kristenson, M. (2012). Hälsofrämjande möten: från barnhälsovård till palliativ
vård. Lund: Studentlitteratur.
Hunter, L., Magill-Cuerden, J. & McCourt, C. (2015). Disempowered, passive and isolated:
how tennage mother’s postnatal inpatient experiences in the UK impact on the initiation and
continuation of breastfeeding. Maternal and child nutrition, 11(1), 47-58. doi:
10.1111/mcn.12150.
Kompetensbeskrivning. (2008). Kompetensbeskrivning – legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. Stockholm: Kompetensbeskrivning. Hämtad
25 september, 2016, från http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningarpublikationer/distriktskoterksa.kompbeskr.webb.pdf
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad (ss. 69-90). Lund: Studentlitteratur.
Kohan, S., Heidari, Z. & Keshvari, M. (2016). Facilitators for Empowering Women in
Breastfeeding: a Qualitative Study. International Journal Pediatric, 4(1), 1287-1296. doi:
10.22038/ijp.2016.6376.
Kylberg, E., Westlund, A.M. & Zwedberg, S. (2014). Amning i dag. (2. uppl). Stockholm:
Gothia fortbildning.
27
Larsen, J.S. & Kronborg, H. (2012). When breastfeeding is unsuccessful--mothers'
experiences after giving up breastfeeding. Scandinavian journal of caring sciences, 27(4),
848-56. doi: 10.1111/j.1471-6712.2012.01091.x.
Laugen, C.M., Islam, N. & Janssen, PA. (2016). Social support and exclusive feeding among
canadian women. Paediatric and perinatal epidemiology, 30(5). 430-438. doi:
10.1111/ppe.12303.
Lundman, B & Graneheim, U.H. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. M. Granskär & B.
Höglund-Nilsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2. uppl. ss.
187-199). Lund: Studentlitteratur.
Northern Nurses´ Federation. (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i norden.
Oslo: Vård i norden. Hämtad 12 oktober, 2016, från
http://www2.dsr.dk/dsr/upload/3/0/813/SSN_etiske_retningslinjer.pdf
Oakley, L.L., Henderson. J., Redshaw. M. & Quigley, A.M. (2014). The role of support and
other factors in early breastfeeding cessation: an analysis of data from a maternity survey in
England. BMC Pregnancy and Childbirth, 14(3), 88. doi: 10. 1186/1471-2393-14-88.
Palmér, L., Carlsson, G., Mollberg, M. & Nyström, M. (2010). Breastfeeding: An existential
challenge- women´s lived experiences of initiating breastfeeding within the context of early
home discharge in Sweden. School of Health Sciences, 5(3). doi: 10. 3402/qhw.v5i3.5397.
Palmér, L., Carlsson, G., Mollbergs, M. & Nyström, M. (2012). Severe breastfeeding,
difficulties: Existential lostness as a mother-Women´s lived experiences of initiating
breastfeeding under severe difficulties. International journal of Qualitative studies on health
and well-being, 7. doi:10.3402/qhw.v7i0.10846.
Petersson, P & Lindskov, C. (2012). Aktionsforskning. M. Henricson (Red.). Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 289-301). Lund:
Studentlitteratur.
Priebe, G & Landström, C. (2014). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 31-50). Lund: Studentlitteratur.
28
Rundqvist, E. (2012). Makt som fullmakt. G. Wiklund & I. Bergbom (Red.).
Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (ss. 335-344). Lund: Studentlitteratur.
Rollins, N.C., Bhandari, N., Hajeebhoy, N., Horton, S., Lutter, C.K., Martines, J.C., Piwoz,
E.G., Richter, L.M. & Victora, C.G. (2016). Why invest, and what it will take to improve
breastfeeding practices? Lancet, 30(387), 491-504. doi: 10.1016/S0140-6736(15)01044-2.
SBU. (2014). Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik.
Stockholm: SBU. Hämtad 16 september, 2016, från
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf
Schmied, V., Beake, S., Sheehan, A., McCourt, C. & Dykes, F. (2010). Womens Perceptions
and Experiences of Breastfeeding Support: A Metasynthesis. School of Nursing and
Midwifery, 38(1):49-60. doi: 10.1111/j.1523-536X.2010.00446.x.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Utbildningsdepartementet. Hämtad 16 september, 2016, från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
SFS. 1998:531. Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Stockholm:
Socialdepartementet. Hämtad 16 september, 2016, från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag1998531-om-yrkesverksamhet-pa-halso--och_sfs-1998-531
SFS. 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 16
september, 2016, från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
Schilling, L. J., Hall, O.C. E. & Aagaard, H. (2008). Shattered expectations: when mothers'
confidence in breastfeeding is undermined--a metasynthesis. Scandinavian journal of caring
sciences, 22(4):653-61. doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00572.x.
Socialstyrelsen. (2014). Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen? Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad 26 september, 2016, från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19562/2014-10-24.pdf
29
Socialstyrelsen. (2016). Statistik om amning 2014. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 4
oktober, 2016, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20331/2016-9-19.pdf
SOSFS 2008:33. Information som avser uppfödning genom amning eller med
modersmjölksersättning. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 16 september, 2016, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8600/2008-1033_2008_33.pdf
Stuebe, A.M. & Schwarz, E.B. (2010). The risks and benefits of infant feeding practices for
women and their children. Journal of perinatology, 30(3), 155-162. doi: 10.1038/jp.2009.107.
Stockholms läns landsting. (2016). Regionalt vårdprogram. Bröstkomplikationer i samband
med amning. Stockholm: Stockholms läns landsting. Hämtad 16 september, 2016, från
http://www.narhalsan.se/upload/Pv%20FyrBoDal/Centrala%20Barnhälsovården/RV_Brostko
mplikationer_utg_3%202016.pdf
Victora, C.G., Bahl, R., Barros, A.J., Franca, G.V., Horton, S., Krasevec, J., Murch, S.,
Sankar, M.J., Walker, N. & Rollins, N.C. (2016). Breastfeeding in the 21st centrury:
epidemiology, mechanisms, and lifelong effect. The Lancet, 387(10017), 475-490. doi:
10.1016/S0140-6736(15)01024-7.
Wallengren, C & Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat
examensarbete. M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination
inom omvårdnad (ss. 482-496). Lund: Studentlitteratur.
Wibeck, V (2012). Fokusgrupper. M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från
idé till examination inom omvårdnad (ss. 193-212). Lund: Studentlitteratur.
Williamson, I., Leeming, D., Lyttle, S. & Johnson, S. (2011). It should be the most natural
thing in the world: exploring first-time mothers breastfeeding difficulties in the UK using
audion-diaries and interviews. Maternal & child nutrition, 8(4):434-47. doi: 10.1111/j.17408709.2011.00328. x.
30
World Health Organization. (1981). International Code of Marketing of Breast-milk
substitutes. Geneva: World Health Organization. Hämtad 25 september, 2016, från
http://www.who.int/nutrition/publications/code_english.pdf
Bilaga 1
Informationsbrev till Dig om deltagande i en forskningsstudie
Syfte
Syftet med studien är att belysa förstföderskors upplevelse av amning.
Tillvägagångssätt
Ditt deltagande i studien är självklart frivilligt och din medverkan kan avbrytas när som helst
under studiens gång utan att ange orsak. Studien är en intervjustudie där varje enskild intervju
beräknas pågå max 30 minuter. Intervjun kommer att spelas in med diktafon för att vi sedan
ska kunna bearbeta materialet på ett trovärdigt sätt. Enligt överenskommelse bokas tid, dag
och plats för genomförandet av intervjun.
Datahantering
Det du berättar under intervjun kommer att hanteras konfidentiellt, vilket innebär att det du
31
säger är avidentifierad och ingen obehörig kommer åt materialet utan det är endast tillgänglig
för vår analys. När uppsatsen är godkänd kasseras allt inspelat material. Genomförandet av
intervjuer önskas påbörja under vårterminensslut, 2016. Resultatet av intervjuerna kommer att
sammanställas i ett examensarbete inom distriktsköterskeutbildningen som beräknas vara klart
i november 2016.
Har du några frågor är du välkommen att kontakta oss. Vänliga hälsningar.
Madeleine Jönsson
Claudia Nygren
Telefon: 073-808 584 3
Telefon: 072-251 622 0
E-mail: [email protected]
E-mail: [email protected]
Handledare
Clara Aarts, docent
Institution för folkhälsa och vårdvetenskap
Uppsala universitet
E-mail: [email protected]
Bilaga 2
Intervjuguide

Presentera oss och syftet med studien
Intervjufrågor
1. Kan du berätta om din upplevelse av amning?
2. Hur tror du att du har påverkats av samhällets syn på amning?
Allmänna följdfrågor







Kan du utveckla?
Kan du berätta mer om det?
Vad menar du?
Hur tänker du nu?
Hur känner du?
Utgår du från dig själv?
Vad hade du för förväntningar på amning?
32


Vad tänkte du om amning innan födseln?
Blev det som du hade tänkt dig?
Informanten






Ålder
Utbildning
Civilstånd
Har du blivit ammad?
Vilka förkunskaper hade du om amning innan förlossning?
Vad hade du för inställning till amning under graviditeten?
33