docLäs Fysioterapi nr 8 här!
download 
Report Transcription
Läs Fysioterapi nr 8 här!
FYSIOTERAPI 8 Den ledande tidningen för landets fysioterapeuter 2016 VÅRDVAL Facklig seger byttes mot besvikelse NYHET Förbundet vill göra bostadsaffär a: t m e T raspor Pa FORSKNING & KLINIK Världsunik studie kartlägger skador inom parasporten PROFILEN AVHANDLING Träning under mensen ger extra styrka KONGRESS 2016 Åtta mål ska nås på fyra år Den med sämst syn måste vara starkast Synskadade Nicolina Pernheim satsar stenhårt på parajudo och fysioterapeutstudier NYHETER Barn förlorare i folkhälsan • För lite svett på idrotten • Arbetet kan ge artros • Fusk i studie om kronisk trötthet Kvalitétssäkra Er klinik! Vi marknadsför nu endast MDD (Medical Device Directive) klassade produkter, med högre säkerhet och därmed en mer ansvarstagande rehabilitering. Så Ni som vet att kvalité lönar sig, kontakta oss för ett bra erbjudande! Primed Fysio och Rehab 180x228 Löp/gåband som tål hela 235kg. MDD-klassat. Finns med flera olika tillbehör efter önskemål. Ex. Höjdjusterbara rehabräcken, ramp, säkerhetsstopp mm. 2 www.primed.se . 035-17 82 85 FYSIOTERAPI 8.2016 INNEHÅLL 8 a: t m e T raspor Pa PARAKAJAK Svenska bakom klassningen för parakajak 15 7 26 16 NYHETER Idrotten inte tillräckligt svettig 22 FACKPRESS Vilken effekt ger ändrad löpteknik? FÖREBYGGER Unik kartläggning av skador inom parasporten KONGRESS 2016 19–20 november i Solna beslutas om riktningen för Fysioterapeuternas verksamhet fyra år framåt 8 PROFILEN Nicolina Pernheim satsar stenhårt på parajudo och studier NYHETER 6. Facklig seger byttes mot besvikelse FORSKNING PÅGÅR 30. Vård vid astma och KOL Landstingets handläggning av Vårdval specialiserad fysioterapi får skarp kritik av Fysioterapeuterna. Margareta Emtner skriver om Socialstyrelsens nationella riktlinjer för astma & KOL ur ett fysioterapeutiskt perspektiv. 7. Rätt kompetens i vården via samverkan BOKLOTTERI 48. Träna bort den stressrelaterade ohälsan 18. Förbundet vill köpa bostadsrätt 19. Utsatta barn förlorare i folkhälsan DEBATT 20. Skarpa förslag finns i våra propositioner AVHANDLINGAR 28. Mensen ger fördel vid styrketräning Träning under mensens första del ökar muskelmassan mer. 29. Krävande balansträning ger bättre vardag Personer med Parkinsons kan träna hårdare än man tror. FYSIOTERAPI 8.2016 Vi lottar ut tre exemplar av en ny bok om hur man designar träningsprogram för olika former av stressrelaterade besvär. ALLTID I FYSIOTERAPI 36. Medlemsnytt & förbundets ledare 42. Kursannonser 45. Plats- & etableringsannonser 49. Korsordet 50. Krönikan 3 Irradia Specialisten på lasermedicin Vi har över 30 års erfarenhet. Tala med oss om laser. Medicinsk laser - Ett evidensbaserat komplement vid nacksmärta. ”Vid långvarig nacksmärta kan laser ge smärtlindring i 2–6 månader efter avslutad behandling.” ”Behandling med lågeffektlaser är smärtfri, icke-invasiv och verkar inte ge några svåra biverkningar.” ”Den sammanvägda effekten i de ingående studierna är ca 20 mm minskad smärtskattning med VAS-skalan. (Med lasertyp 904 nm var effekten 27 mm) ”Minskad smärta kan leda till mer jämlika möjligheter att delta i samhället.” ”Metoden är enkel att utföra, tar kort tid och kostnaden är låg per behandling.” Citaten ovan i kursiv stil är från SBU-rapporten ”Laserbehandling vid nacksmärta” se www.sbu.se för utförlig rapport. Med en eller två stora multiprober (12 st 904 nm-lasrar), täcks nacksmärtan fort. Typisk tid 30-90 sekunder per behandlingsområde. Total tid ca 3-15 min. Heldagskurser Kvällsemnarium Stockholm - Diagnosspecifik laserbehandling Umeå - Introduktion medicinsk laser nacke och skuldra lör 11 nov Ledare (Anders Bergström sjg, Högre examen OMI, Examen McKenzie, långvarig laservana.) Stockholm - Laserbehandling för att aktivera lymfsystemet lör 3 dec Ledare (Helena Janlöv Remnerud ssk, Medicinsk Lymfterapeut, långvarig laservana.) tors 10 nov Östersund- Introduktion medicinsk laser ons 7 dec (special nacka och skuldra) Hästkurs Göteborg - Heldag medicinsk laserkurs häst teori och praktisk behandling Irradia - Svensktillverkade lasrar och system för de flesta behov och budgetar. Tel: 08-7672700 www.irradia.se [email protected] fre 2 dec. LEDARE Självständigheten är vårt trovärdighetsmärke U nder ett kongressår när avgörande politiska beslut för framtiden tas, kan det vara viktigt att berätta vad du som läsare kan förvänta av oss som redaktion. Tidningens uppdrag är att belysa olika aspekter av ämnet fysioterapi och yrkesrollen fysioterapeut. Vi bevakar såväl fackliga frågor som professionsfrågor samt hälsooch sjukvårdspolitik och andra samhällsprocesser som berör professionen. Vårt trovärdighetsmärke är att tidningen Fysioterapi har en självständig journalistisk roll. Det innebär att innehållet i redaktionella artiklar inte styrs av fackets politiker, kansli eller infoavdelning. (Sådana texter finns enbart på Medlemsnytt.) Lois Steen chefredaktör Demokratisk process: Att det snart är kongress höjer intensiteten i Fysioterapeuternas inre demokratiska processer. I nästa nummer rapporterar vi om de viktigaste besluten. det betyder också att när förbundets politiska beslut och handlingar behöver granskas så är det tidningens uppdrag. Det kan handla om vad organisationen gör eller vill göra med de pengar som kommer in från dig via medlemsavgiften. Det kan handla om att rapportera om beslut eller processer som kan påverka utbildning, lön eller yrkesutövning. I detta nummer skriver vi om de förslag förbundsstyrelsen lägger fram till kongressen på nyhetsplats och under vinjetten Kongress. Och är det någon fråga du vill tycka till om, tveka inte att skriva ett debattinlägg! tidningen har getts ut som pappersutgåva sedan 1943 och vår läsarundersökning 2014 visade att nio av tio läsare vill fortsätta läsa oss på papper. Samtidigt har vi ett utvecklingsbehov digitalt. Prioriterade mål, förutom att göra en trovärdig och aktuell kvalitetstidning i pappersform, är därför att förnya webben och att starta ett digitalt nyhetsbrev. Det första nyhetsbrevet kommer i november, så håll utkik i din inkorg! Webbförnyelsen sker under första kvartalet nästa år. för att få tydliga besked om våra styr- FOTO: GUSTAV GRÄLL kor och förbättringsområden planerar vi även en ny läsarundersökning under 2017. Vi vill vara till nytta och inspiration i din vardag, oavsett om du är student, ny i yrket eller erfaren fysioterapeut. Har du frågor, tankar eller tips, är du alltid välkommen att höra av dig! Låg debattlåga: Ibland frågar folk varför fysioterapeuter inte debatterar mer öppet som läkarprofessionen gör. Det undrar jag med. Konflikträdslor? Lojaliteter? Ont om ork eller tid? ”När förbundets politiska beslut och handlingar behöver granskas så är det tidningens uppdrag.” [email protected] Medarbetare i nummer 8: Erik Skogh Joakim Roos Agneta Persson Åsa Fagerström Birgit Rösblad Göran Hagberg Maria Lönegård frilansreporter frilansfotograf reporter red. Fackpress red. Forskning pågår ad/formgivare bildbehandling FYSIOTERAPI 8.2016 5 NYHETER Facklig seger byttes snabbt mot besvikelse – Ingen medlem ska behöva gå i konkurs för att landstinget skär ned ersättningsnivåerna, säger Aina Blom, ordförande i Distrikt Stockholm, efter höstens många turer kring revideringen av Vårdval specialiserad fysioterapi. VÅRDVAL En revidering av förfrågnings underlaget (FFU) för Vårdval specialiserad fysioterapi i Stockholm förändrar arbetsvillkoren för företagande specialister från och med 2017. Förslaget innebär en resursförstärkning för neurologiska patienter, barn och unga 0–17 år, äldre över 85 samt patienter med gravt nedsatt funktion och kognition. Det innehåller bland annat tilläggsersättningar för modifierad CI-terapi, avancerade hjälpmedelsutprovningar, fallprevention, omfattande motoriska utredningar för barn och omfattande utredningar vid sjukdomar i hjärta-kärl och respirationssystem. Dessa förändringar är Fysioterapeuterna och Stockholms Privata Fysioterapeuter positiva till. Kritiken mot revideringen handlar om en kraftig sänkning av ersättningen för resurskrävande besök, från 694 kr till 500 kr. Efter höstens påtryckningar är förslaget nu 575 kr, men kritiken kvarstår. ”Ska man kunna driva företag får det inte vara så här oförutsägbart!” – Man ska ha i minne att landstinget förra året sänkte våra ersättningar med fem procent. Ska man kunna driva företag får det inte vara så här oförutsägbart! säger Marie Granberg, ordförande för Stockholms Privata Fysioterapeuter. – Vissa specialister gynnas av revideringen medan andra riskerar att gå i konkurs, säger Aina Blom, ordförande Distrikt Stockholm. Hon ser den risken för specialister inom idrottsmedicin och OMT, medan Marie Granberg lyfter fram vårdgivare och patienter inom smärta och mental hälsa som förlorare. Åsa Himmelsköld, chef för avdelningen för närsjukvård, anser att Hälsooch sjukvårdens förvaltning (HSF) har gått facket till mötes – så långt det är möjligt med en ekonomi i balans. – Vårdgivarna kan få ett väsentligt högre belopp för särskilt resurskrävande besök, men en differentiering innebär sänkt ersättning för några andra. Det är dessutom öppet för alla specialiteter att ta emot patienter med mer omfattande behov, säger Åsa Himmelsköld. efter intensivt påverkansarbete av Fysioterapeuterna lokalt och centralt återremitterades tjänstemännens förslag i slutet av september av Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). Det sågs som en facklig framgång som skulle ge tid att arbeta fram ett bättre förslag. Men glädjen blev kortvarig. I början av okto- Många turer kring sänkt ersättning 18 augusti: Dialogmöte mellan privata vårdgivare, Distrikt Stockholm och Hälsooch sjukvårdens förvaltning, HSF, där ett utkast till reviderat FFU presenteras utan ytterligare arvodessänkningar. 12 september: Färdigt förslag till reviderat FFU blir känt och innehåller en arvodessänkning från 694 till 500 kr för resurskrävande mottagningsbesök på 60 min eller mer. 16 september: MBL§ 11-förhandling mellan Distrikt Stockholm och HSF slutar i oenighet. 6 27 september, fm: MBL § 14-förhandling där Fysioterapeuterna yrkar på att förslaget till FFU omarbetas. Förhandlingen slutar i oenighet. 27 september, em: HSN beslutar att återremittera förslaget till förvaltningen. 5 oktober: Samrådsmöte med HSF där vårdgivare och facket ännu en gång kräver en omarbetning av förslaget samt en konskevensanalys för företagare och patienter. ber gjorde HSF klart att man ville ha en snabb process, och presenterade utan vidare dialog ett nytt reviderat förslag. – Det innehöll bara marginella förändringar, säger Aina Blom, som är frustrerad över den brist på öppenhet och uppriktig samverkan som HSF visat under hela processen. Marie Granberg likaså. – Vi känner stor besvikelse och ilska över hur landstinget handlagt revideringen. Samrådsmöten tycks enbart vara ett spel för gallerierna, säger Marie Granberg. Privata vårdgivarna i Stockholm driver sedan en tid frågan hur revisioner av FFU ska gå till. – Vi vill att ett förslag till förändring av FFU inte ska få släppas fram till HSN innan vårdgivare och förvaltning är överens om att uppdrag och ersättningar matchar varandra, säger Marie Granberg. Att processen kan behöva förändras, bekräftar också Åsa Himmelsköld. – Förvaltningen har fått i uppdrag från politikerna att se över hur man kan utveckla processen framöver. Alla vårdgivare har på sig att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete och det ska vi också göra. Därmed inte sagt att vi alltid kommer att vara överens. En ny MBL § 11-förhandling sker 14 oktober och den nya revideringen ska upp till beslut i HSN 25 oktober. LS. 6 oktober: HSF skickar ut ett nytt förslag, där arvodet för resurskrävande mottagningsbesök blir 575 kr. 14 oktober: MBL § 11-förhandling om det nya förslaget till reviderat FFU. 25 oktober: Det nya förslaget till reviderat FFU ska upp till beslut i HSN. Läs mer: För senaste nytt i ärendet se www.fysioterapeuterna.se, under Distrikt Stockholm. FYSIOTERAPI 8.2016 Nyhetsartiklar & notiser: Agneta Persson (AP.) & Lois Steen (LS.) Rätt arbetskraft i vården via samverkan Mer samarbete, främst mellan vård och utbildningarna, ska trygga framtidens personalförsörjning inom sjukvården. Den slutsatsen drar regeringen och flera statliga utredningar. Men Fysioterapeuterna börjar bli otåliga och vill se konkreta resultat. KOMPETENS Förbundet har sedan drygt ett år suttit med vid olika mötesbord och diskuterat kompetensutveckling, specialistfrågan och arbetskraft. – Jag tror vi uppfattas som en konstruktiv part, säger förbundets ordförande Stefan Jutterdal. Vi har fått rejält med utrymme. Nu har Socialstyrelsen och Universitets kanslersämbetet fått ett uppdrag av hälsooch sjukvårdsminister Gabriel Wikström. De ska ta fram förslag på hur olika aktörer genom ännu mer samverkan kan utvecklas långsiktigt för att förse framtidens hälso- och sjukvård med rätt arbetskraft. – Genom en gemensam faktagrund och ökad samverkan kommer det bli lättare att anpassa antalet utbildningsplatser och utbildningarnas innehåll på både kort och lång sikt, säger Helene Hellmark, minister för högre utbildning och forskning. Stefan Jutterdal ser det som en självklarhet att förbundet även fortsättnings- ”Vi vill se att man på allvar satsar på kompetensförsörjning och tar avgörande steg.” vis ska ha ett finger med i spelet. Men samtidigt börjar det bli dags att skrida från ord till handling, säger han. – Vi vill se att man på allvar satsar på kompetensförsörjning och tar avgörande steg för det. Och det har vi inte sett. AP. Vi börjar bli otåliga. 1039 Så många fysioterapeuter är nu specialister enligt Fysioterapeuternas specialistordning. foto : colourbox Bara tio till femton minuter av idrottslektionerna ägnas åt fysisk aktivitet. Inte tillräckligt svettigt på idrotten Bara en fjärdedel av idrottstimmarna i skolan går åt till åtminstone måttlig fysisk ansträngning. Det visar en studie från Göteborgs universitet. IDROTT Sammanlagt 149 elever i åk 2, 5 och 8 har under 39 idrottslektioner utrustats med mätinstrument. Resultat: tre fjärdedelar av lektionstiden gick åt till annat än fysisk aktivitet, som köande, instruerande, demonstrerande och teori. – En fjärdedel är lite jämfört med andra länder. Det motsvarar mellan tio och femton minuter per idrottslektion. Min bild är att idrottslärarna själva tror det ligger på en högre nivå, säger Anders Raustorp, docent i fysioterapi, i ett pressmeddelande. Dessutom ställdes 13 procent av idrottslektionerna in på grund av annat, AP. till exempel teaterbesök. Studien är publicerad i tidskriften Acta Paediatrica. Läs mer: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27537369 FYSIOTERAPI 8.2016 Chef i kvinnobransch leder fler anställda ANSVAR Chefer i kvinnodominerade välfärdsyrken har ansvar för dubbelt så många medarbetare än många andra chefer. En kartläggning av 15 branscher – som gjorts vid Göteborgs universitet och Mälardalens högskola – visar att det är chefer inom framför allt kvinnodominerad social verksamhet som har flest antal underställda. I snitt handlar det om 30 medarbetare per chef. Chefer inom utbildningsverksamhet har också många under sig: i snitt 27 stycken. Minst antal att chefa över finns enligt undersökningen inom informations- och kommunikationsyrken. Där går det ungefär sju medarbetare per chef. AP. 7 : a m ort Te sp a Par PROFILEN Den med sämst syn måste vara starkast Synskadade Nicolina Pernheim rankas som åtta i världen inom parajudon. Blott 25 år gammal har hon ändå hunnit med tre Paralympics. Vid sidan av judoträningen pluggar hon till fysioterapeut i Göteborg. En givande mix, om än tuff, där de båda världarna befruktar varandra. text: Erik Skogh foto: Joakim Roos – tempo, tempo! manar judotränaren Claudio Reggiani. På Sakura Judo pågår konditionsträningen för fullt. Det är drygt tre månader kvar till Paralympics i Rio 2016, den 7–18 september. En av de uttagna till den svenska paralympiska truppen befinner sig i träningslokalen, Nicolina Pernheim. – Det roligaste med Paralympics är att träffa så mycket folk, att vara en i ett svenskt gäng. Vi är få inom parajudon och jag har tävlat mycket själv. Det blir ett väldigt litet landslag, konstaterar Nicolina. Hon har en kombination av två medfödda ögonsjukdomar, colubom och mikroftalmi. Det högra ögat utgörs av en protes. Med det vänstra ögat ser hon enbart ljus och mörker. Nicolina tränar ungefär åtta pass i veckan. Inför Paralympics har hon ökat dosen och kör nu bland annat två konditionspass i veckan i stället för ett. Hennes dojo huserar på vinden i ett av Göteborgs äldre företagskvarter. Längs väggarna trängs olika redskap: motionscyklar, högar med träningsmattor 8 och färgglada träningsvikter. De vita judodräkterna hänger uppradade på en trästång som sviktar under tyngden. Fem träningssugna har infunnit sig. Två killar och tre tjejer. Alla är seende förutom Nicolina. De röda prickarna på hennes ärmar signalerar att hon är blind. Fotstegen smattrar genom lokalen. Eleverna rusar över golvet, tvärnitar och återvänder till sin utgångspunkt. I dag har Nicolina Alice Elkjaer som träningspartner. Genom att klappa med händerna vägleder hon Nicolina över golvet. nicolina kommer från en judofamilj. Hennes pappa, Martin Pernheim, var länge aktiv och del av juniorlandslaget med flera SM-medaljer på meritlistan. Själv har Nicolina, som ligger i den konkurrensutsatta 63-kilos-klassen, lyckats knipa en bronsmedalj i SM för seende. Därutöver finns två EM-brons och två junior-VM-guld inom para judon på meritlistan. I Paralympics i Peking 2008 FYSIOTERAPI 8.2016 Eftersom jag ser sämre måste jag ha bättre kondition och styrka än de andra. '' FYSIOTERAPI 7.2016 Nicolina Pernheim har två EM-brons och två JVM-guld i parajudo. De röda prickarna på ärmarna signalerar att hon är blind. 9 Nicolina tränar ungefär åtta pass i veckan. '' Judo är en bra sport för synskadade eftersom du kan träna med seende. var hon nära medalj, det blev en bronsmatch, men då nådde hon inte ända fram. (Att det ska bli ännu en bronsmatch vet Nicolina inte ännu. Läs mer på s.14.) – Jag har tränat judo sedan jag var fyra år. Men jag har även provat på en rad andra sporter som gymnastik, segling, skidor och friidrott, berättar Nicolina. länge var goalball, en annan synskadesport, den främsta konkurrenten till judon. Där träffade Nicolina andra synskadade och trivdes i gemenskapen. Men hon konstaterar att lagsport, där man är beroende av att alla ens medspelare satsar seriöst, inte riktigt är hennes grej. Inom friidrotten skördade hon stora individuella framgångar. – Men då var jag den enda blinda tjejen och att tävla mot sig själv är inte så roligt – du vinner alltid. Så det var inte tillräcklig utmaning för min del, minns Nicolina. I judon fick hon delta i seendetävlingar och träna och tävla hur mycket som hon ville. Även inom judon finns en gemenskap, betonar Nicolina. Det 10 Nicolinas pappa Martin har också tävlat i judo på landslagsnivå. är en individuell sport men man behöver en partner för att kunna träna matchliknande situationer. – Judo är en bra sport för synskadade eftersom du kan träna med seende och därmed där du bor. Det är viktigt att få möta olika motståndare som skiljer sig åt. Till exempel vad det gäller teknik, längd och vikt, förklarar Nicolina och fortsätter: – Eftersom samma regler gäller inom judon och parajudon innebär det inga problem. Enda skillnaden är att när jag är med måste vi hålla i varandra under hela matchen och domaren har mer överseende med om jag trampar utanför tävlingsringen eller tar tag i motståndarens byxor. Under tävlingarna ligger dock judons öppna attityd Nicolina i fatet. Viktklass går före synklass. Det innebär att även inom parajudon tävlar samtliga inom en viktklass mot varandra, oberoende av synnedsättning. Nicolina tillhör synklassningen B1 för blinda medan tävlande klassade som B3:or får ha upp till 10 procent kvar av synen. – Eftersom jag ser sämre måste jag ha bättre kondition och styrka än de andra, framhåller Nicolina. Därtill kommer synklassefusket. I goalball bär FYSIOTERAPI 8.2016 THERA-TRAINER BALO – DYNAMISK TRÄNING AV VERTIKAL POSITION Nicolina Pernheim håller i Alice Elkjear, landslagstjej i judo för seende, för att kunna springa under uppvärmningen. alla spelare ögonbindel under matcherna för att jämna ut skillnaderna. Men inom judon är det traditionella synundersökningar som gäller. Vilka till stor del bygger på den undersöktes ärlighet. – Det är ett mycket större problem än doping. Vid varje större tävling åker någon fast. Det finns garanterat folk som ser 20–30 procent vilket ger dem en jättefördel. sett sämre balans än seende. Seende kan även hålla sina ben och höfter på avstånd vilket gör det svårt för Nicolina att veta vad som är på gång. Därför försöker hon föra matcherna och hålla sig nära motståndaren. Seende har också fördelen av att själva kunna dra slutsatser från videor av motståndaren och träna på egen hand. – Jag kan inte sticka ut och springa utan någon som hjälper mig. Och möjligheten till assistans är begränsad. Är jag på ett träningsläger går det åt väldigt många timmar. Hon är den enda B1:an som kvalat in till 63-kilosklassen i Rio. Men synklassningen utgör inte den enda utmaningen. Hon är även den enda inom sin För mångsidig träning av dynamisk vertikal position. • dynamisk balansträning • träning av positionssymmetri • stegträning blinda har generellt FYSIOTERAPI 8.2016 balo 524 Fysioline Sweden AB Västberga Allé 9, plan 8 SE-126 30 Hägersten Tel. 08-760 6100 | [email protected] www.fysioline.se 11 Hon är stark som jag vet inte vad, säger Alice om Nicolina. Nicolina och Alice tränar explosiva kast på tjock matta. Nicolina återhämtar sig några sekunder innan hon är på fötter igen. klass i Rio som inte är heltidsproffs. Sponsringen inom den svenska parajudon inskränker sig till gratis träningsprodukter, exempelvis judodräkter. – Antingen måste du plugga eller jobba, konstaterar Nicolina som extraknäcker som barnjudolärare. sedan 2011 går hon på fysioterapiprogrammet vid Göteborgs universitet.För att hinna med träningen läser hon på dubbel tid, alltså på heltid men varannan kurs. Vid jul 2017 beräknar hon att vara klar. – Det har varit klurigt att få ihop träning och studier eftersom vi har så mycket schemalagt. Det är även svårt med återhämtningen vilket försämrar kvaliteten på träningen. Just nu skriver jag enbart på min uppsats och kan lägga upp arbetet som jag vill. Idrottsskador inom elitparajudon på internationell nivå, utgör fokus för hennes C-uppsats. Tillsammans med handledaren Kristina Fagher vid Lunds universitet (se artikel på s. 16.) har Nicolina besökt en större internationell parajudotävling i England för att kartlägga deltagarnas skadepanorama. I enkäten som skulle besvaras ingick frågor om bland annat vikt- och synklass, antal skador det senaste året, vilka skadorna är och vilka 12 områden som drabbats, och hur länge den aktive varit borta från träning och tävlingar. De insamlade svaren är nu under bearbetning. – Jag misstänker att de som ser sämst har fler skador eftersom man inte kan parera på samma sätt. Jag vet ju själv att det är väldigt vanligt med hjärnskakningar hos blinda. Judons och utbildningens världar vävs samman. På det hela taget anser Nicolina att fysioterapiprogrammet berikat hennes perspektiv på det egna sportandet. – Jag har fått en ökad förståelse för varför kroppen reagerar som den gör. Det ökar också motivationen att inse varför man gör vissa saker. Men jag vet också mer om vad som kan hända. Får jag ont börjar jag kanske tänka lite för mycket ibland. Det var kontakter genom parajudon som väckte intresset för utbildningen. Flera av deltagarna på tävlingar och träningsläger var fysioterapeuter. – Jag är intresserad av träning och människor och vill ha ett jobb där det känns som att jag har möjlighet att göra bra ifrån mig, förklarar Nicolina. Än har hon inte bestämt sig för vad hon vill jobba med. Hennes synnedsättning innebär både för- och nackdelar. – Under mina praktiker har många av patienterna tyckt att jag kan förstå deras situation bättre eftersom jag själv har ett handikapp. Sedan kan det vara en fördel att inte se, har jag förstått, eftersom folk då känner mindre obehag inför att klä av sig eller låta en vidröra deras kroppar. Däremot blir exempelvis gånganalyser svårare att genomföra eller att hantera flera patienter samtidigt. FYSIOTERAPI 8.2016 '' Det har varit klurigt att få ihop träning och studier eftersom vi har så mycket schemalagt. tillbaka i träningslokalen har den tjocka mattan släpats fram. – Fem explosiva kast var, instruerar Claudio Reggiani. Nicolina matar på och Alice dundrar i mattan gång på gång. Trots sin rutin finns det fortfarande saker som behöver finslipas. Till exempel att få in höften och balansera kroppen rätt under kastets delmoment. – Ta henne med dig, hon är bara ett litet hinder i rörelsen, peppar Claudio Reggiani. Efter kasten följer övningar i inre bensvep. Det vill säga att skjuta undan motståndarens ben framåt så att hen landar på rygg. – Mycket bra, uppmuntrar Claudio Reggiani och tillägger: – Ta nu och andas. Nicolina verkar dock outtröttlig och ligger inte utsträckt många sekunder på golvet innan hon är på fötter igen. – Hon är stark som jag vet inte vad, berömmer Alice Elkjaer som även hon varit med i både junioroch senior-SM. på dagordningen är att träna mark situationer. Eleverna slingrar ihop sig, blir sammanflätade klumpar av armar och ben. Luften fylls av flämtningar, pustande och stånnästa punkt kande. Avslutningsvis kör eleverna åter kast på den tjocka mattan. Utan tjockmattan fullföljs vanligtvis inte kasten utan stoppas precis innan motståndaren tippar över. – Det är inte farligt att bli kastad på vanliga mattan men har du blivit kastad ett antal gånger så känns det i kroppen, säger Nicolina. Den efterföljande barngruppen följer nyfiket hur de äldre eleverna flyger genom luften. – Egentligen är det viktiga med ett Paralympics inte att ta medaljer utan att väcka uppmärksamheten hos tränare och föräldrar som kan få igång ungdomar med funktionsnedsättningar. Många handikappade gör ju ingenting, men alla kan träna på något sätt, poängterar Nicolina. Nicolina Pernheim har två medfödda ögonsjukdomar. Det högra ögat är en protes. Med det vänstra ser hon bara ljus och mörker. Har du provat en digital dynamometer? – Ring Medema så berättar vi mer www.medema.se | 08-404 1200 FYSIOTERAPI 8.2016 13 foton : karl nilsson Texter Tema Parasport: Erik Skogh eftersnack med nicolina pernheim Vi tog ett eftersnack med Nicolina Pernheim som nådde en bronsmatch i Paralympics i Rio, men förlorade mot Nurmetova Tursunpashsha från Uzbekistan. 1. Har besvikelsen lagt sig? Inte helt, måste jag erkänna. Hela turneringen flöt på väldigt bra. Jag mådde bra och kände mig stark. Jag hade tränat bra, teknikerna satt och konditionen var på topp. Det kändes som att jag gjorde allting rätt och så går det ändå inte. Vet man vad felet är kan man ju gå hem och jobba på det men nu känns det svårare. 2. Nurmetova är klassad som B3:a och får ha tio procent av synen kvar, medan du är blind. Pratades det i Rio om den orättvisa klassningen? Ja, det kommer att bli en ändring, frågan är bara när. Det går tyvärr väldigt långsamt. En kommitté håller i alla fall på att bildas för att ta fram ett nytt klassningssystem och det välkomnar jag. 3. Hade du någon kontakt med det svenska medicinska teamet? Fysioterapeuten Marie Alm tog hand om mina axlar och vi träffades varje dag. Inom synskadejudon jobbar vi väldigt statiskt och högt upp. Du vill helst inte släppa ditt grepp för då tappar du motståndaren. Sedan är det förstås även mycket krafter inblandade i judon. Jag fick akupunktur och hjälp med tänjningen och lite massage för att mjuka upp. Det var bra hjälp, jag kände ingenting under matcherna. 4. Bjöd Rio på någon ny erfarenhet? Publikstödet i Rio upplevde jag som väldigt positivt vilket jag inte känt tidigare. Snarare har jag tyckt att det varit lite jobbigt och att jag hellre hade tävlat i en tyst träningslokal. Men nu mådde jag väldigt bra av det. Det var jättehäftigt, att komma in och höra hela publiken ropar Nicolina, Nicolina! 5. Tänker du satsa på Paralympics i Tokyo 2020? Jag har inte riktigt bestämt mig än men det är klart att det lockar med judo i Tokyo. Det kan inte bli större. Judo är ju nationalsport där och det blir första gången som ett Paralympics hålls i Japan med judo på programmet. 14 Det var en tårögd Nicolina som klev av mattan efter det förlorade bronset. a: t or Term asp Heléne Ripa kom femma i parakajak K3. Klassningssystemet för den nya grenen parakajak blev en framgång. FOTO: JOHN EDWARDS FOTO: SVERIGES PARALYMPISKA KOMMITTÉ Pa Anna Bjerkefors på plats i Rio med sin doktorand Johanna Rosén, som håller på att ta fram nya klassningsregler för polynesisk kanot med ponton till Paralympics i Tokyo, 2020. Svensk fysioterapeut bakom klassningen för parakajak Vid Paralympics 2016 tillkom två nya grenar – kajak och triathlon. Den svenska fysioterapeuten och medicine doktorn Anna Bjerkefors står bakom klassningsreglerna för parakajak. som Anna Bjerkefors fick höra talas om att Internationella Kanotförbundet ville utveckla ett evidensbaserat klassificeringssystem för parakajak. Målsättning – att grenen skulle bli accepterad till Rio 2016. Men det brådskade, sista december 2014 var slutdatum för ansökan. – Jag kontaktade de ansvariga och erbjöd mina tjänster, minns Anna Bjerkefors som disputerade 2006 med en avhandling om kanotpaddling och dess träningseffekter för personer med ryggmärgsskada. Under Paralympics i London, 2012, ägde det första mötet rum. Det visade sig att den dåvarande klassningen för parakanot var den samma som för pararodd. En gren med ett helt annorlunda rörelsemönster. – Till den första studien rekryterade det var 2011 jag och mina kollegor därför tio svenska elitkanotister utan funktionsnedsättning som fick paddla inomhus på en paddel ergometer medan deras rörelser mättes genom 3D-analys. Vi mätte också kraften i paddeln för att se vilket omfång deltagarna rörde sig inom. Den andra studien hade samma upplägg men deltagarna utgjordes istället av parakanotister. Resultaten från de bägge studierna jämfördes. – Benfunktion och bålfunktion visade sig vara viktigast. Vi utvecklade därför enkla tester som inte kräver någon utrustning och kan utföras var som helst i världen för att testa ben- och bålfunktionen. Det nya mätinstrumentet innehåller inte mindre än 47 tester men tar inte mer än 15–20 minuter att genomföra. I den tredje studien fick 65 paraatleter så väl paddla på ergometern som genomföra bålmuskelfunktionstestet. – Där kunde vi se en korrelation – ju högre bålfunktion desto större effekt på kajakergometern. Tre grupper utkristalliserade sig slut ligen. Med liten, delvis eller full bål- och benfunktion. Denna gruppering utgör idag utgångspunkten för klassningen i parakajak: K1, K2 och K3. Efter premiären i Rio är Anna Bjerkefors mycket nöjd. – Det gick otroligt bra och skilde enbart hundradelar mellan deltagarna inom de olika klasserna. Inga protester inkom heller och det är ju ett gott betyg. Dags för en ny behandlingsbänk? – Medema har favoriterna www.medema.se | 08-404 1200 FYSIOTERAPI 8.2016 15 a: t or Term asp FORSKNING & KLINIK Världsunik studie ska minska skador I fysioterapeuten Kristina Faghers avhandlingsarbete ingår världens första långtidsstudie av skadepanoramat inom parasporten. Målet är att kunna skräddarsy evidensbaserade förebyggande insatser och träningsprogram för parasportare. forskningen om parasporten är eftersatt. Det anser Jan Lexell, Kristina Faghers handledare och professor i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet. Han är även medicinskt ansvarig för den svenska paralympiska truppen som nyligen varit på Paralympics i Rio. Tillsammans med förbundsterapeuten Marie Alm organiserade han det svenska medicinska teamet på plats, vilket vi ska återkomma till. För idrottare utan funktionsnedsättning finns det gott om gedigna epidemiologiska studier där skador registrerats och riskfaktorer analyserats. Utifrån dessa data har sedan preventiva insatser och träningsprogram utvecklats. – Men inom parasporten finns mycket lite gjort utom vid tävlingarna på Para lympics. Dessutom har samma skade definitioner använts som för mätningar av idrottare utan funktionsnedsättning. Trots att parasportare troligtvis har många fler faktorer som kan påverka skaderisken, säger Kristina Fagher, fysioterapeut och doktorand. hon inledde sitt avhandlingsarbete 2014 med en systematisk genomgång av tidigare forskning. Kartläggningen stärkte misstanken om att idrottare med funktionsnedsättning är mer skadedrabbade än idrottare utan. En kvalitativ studie följde där 18 skadedrabbade svenska paraidrottare på elitnivå intervjuades. – Majoriteten ansåg att deras funktionsnedsättning påverkat uppkomsten av idrottsskadan, och att många skador 16 det en kombination av vardagens och idrottens påfrestningar som kan utgöra en ökad skaderisk inom parasporten. Skadepanoramat skiljer sig också åt mellan parasporterna. Särskilt utsatta grenar är goalball, fotboll, tyngdlyftning, judo, rugby och basket. Det handlar främst om överbelastning av knän, axlar och skuldror, tryck- eller skavsår samt kollisionsskador och hjärnskakningar. FOTO: ERIK SKOGH Pa Professor Jan Lexell är handledare för fysioterapeuten och doktoranden Kristina Fagher när hon kartlägger parasportares skador. beror på för mycket repetitiv träning. De tyckte också att idrottsskadan i hög grad påverkade det dagliga livet, säger Kristina Fagher. det är något som förbundsterapeuten och fysioterapeuten Marie Alm känner igen. – Utifrån min erfarenhet skulle jag säga att även om skadorna inte är av så allvarlig art kan konsekvenserna bli större för en del idrottare. Frånvaron från idrotten blir längre och man klarar kanske inte längre av att vara lika självständig som förut, säger Marie Alm och fortsätter: – Men inom parasporten kan det vara svårt att klassa vad som är en idrottsskada och vad som beror på en krävande vardag på grund av funktionsnedsättningen. Till exempel vid ledsmärta. Sannolikt är i oktober drog Jan Lexell och Kristina Fagher igång en långtidsregistrering av skador, där närmare hundra elitaktiva parasportare kommer att följas under ett års tid. Deltagarna ska varje vecka fylla i ett elektroniskt protokoll och rapportera skador, sjukdomar, sömn- och träningsmängd, smärtor, stress och oro. Fråge formuläret fungerar på flera tekniska plattformar och har även anpassats för personer med synnedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning. – Inom parasporten finns inga tidigare, större publicerade studier som under en längre tid följer parasportares hälsa. Så det är en världsunik studie, konstaterar Kristina Fagher. – Genom registreringen får vi fram ett vetenskapligt underlag till information, utbildning och annat skadeförebyggande arbete, framhåller Jan Lexell. som åkte till Rio bestod av truppläkare, två fysioterapeuter, två naprapater och en idrottsmassör. Tanken är att de olika professionerna ska komplettera varandra. Fysioterapeuterna det medicinska teamet FYSIOTERAPI 8.2016 är specialiserade i neurologi och vidareutbildade inom idrottsmedicin. Under Paralympics handlar det främst om förebyggande och återhämtande behandlingar för att främja en optimal idrottsprestation. – Vi vet ofta vilka spelare som får överbelastningsproblem och där går vi in förebyggande med exempelvis mjukdelsbehandling och tejpning. Vi arbetar också mycket med att undvika trycksår och skavsår, säger Marie Alm. Särskilt skadedrabbade grenar är goalball, fotboll, tyngdlyftning, judo, rugby och basket. när det gäller det akuta omhändertaget Goalball. delar det medicinska teamet upp sig för att kunna vara på plats under de mest skadedrabbade sporternas matcher. I Rio inträffade dock inga allvarliga akuta skador i samband med tävling. – Men vi hade ändå mycket att göra, närmare 80 procent av deltagarna hade kontakt med oss under tävlingsdagarna. Teamet fungerade utmärkt och vi fortsätter med denna mix av kompetenser även i framtiden, berättar Marie Alm. under spelen i rio arbetade Kristina Fagher i ett internationellt medicinskt team där man behandlar idrottare från hela världen med olika funktionsnedsättningar. – Många av de fattigare länderna i till exempel Afrika har inte egen medicinsk personal och då är polykliniken en enorm resurs. Rugby. Förbundsterapeuten Marie Alm är nöjd med att inga allvarliga akuta skador inträffade under paralympics i Rio. FOTON: SVERIGES PARALYMPISKA KOMMITTÉ Arbetar du med massage och friskvård? – Medema har produkterna www.medema.se | 08-404 1200 FYSIOTERAPI 8.2016 17 NYHETER Förbundet vill köpa lägenhet foto : eva dalin Ska Fysioterapeuterna köpa en lägenhet i Stockholm som ordföranden får hyra? Ja, det tycker förbundsstyrelsen. En bostadsrätt ökar chanserna att rekrytera folk från hela landet till ordförandeposten, lyder resonemanget. foto : eva dalin Cecilia Winberg. Stefan Jutterdal. BOSTADSKRIS Det här är inget lätt förslag som förbundsstyrelsen vill att kongressen tar ställning till. Det säger både Fysioterapeuternas ordförande Stefan Jutterdal och Cecilia Winberg, ledamot i förbundets styrelse. Med bostadsskandaler inom fackföreningsrörelser och bland politiker färska i minnet är ett lägenhetsköp ingenting självklart. – Jag tycker gott man kan diskutera vad förbundet ska äga och inte äga, säger Cecilia Winberg och fortsätter. – Med tanke på de diskussioner som har varit är det ju inte oproblematiskt. Men vi vill ha en bredare spridning av engagemang i förbundet och inte bara begränsa oss till dem som bor på pendlingsavstånd. Det är ett starkt argument, även ur medlemsperspektiv. enligt styrelsens förslag handlar lägenhetsköpet om ”en mindre bostadsrättslägenhet” som ordföranden får bo i till mark”Jag tycker gott nadsmässig hyra, så länge man kan diskutera hen har kvar sitt uppdrag. vad förbundet ska Stefan Jutterdal, förbundsäga och inte äga.” ordförande sedan 2013, veckopendlar till Stockholm från Oskarshamn. Vad är problemet? – När jag kom till Stockholm hade jag ingenstans att bo, säger han. Det är ju ett problem. I ett och ett halvt år bodde jag i bekantas lägenhet måndag till torsdag. Sedan packade jag ner mina saker eftersom de bodde i lägenheten fredag till söndag. Jag har haft tur med kontakter och bor nu i andra hand, men det finns ingen garanti för hur länge jag får ha den. Ett köp skulle kunna ses som ett djärvt förslag, med tanke på tidigare bostadsskandaler. – Jag känner till alla historier. Så ja, kanske om man ser det så. Men man kan också se det som en demokratifråga: Hur löser man bostadsfrågan för någon som har ett förtroendeuppdrag på fyra år? Antingen har man stått i bostadskö i femton år – och det har man ju inte – eller så måste man köpa en lägenhet, vilket är ett stort åtagande för ett fyraårigt förordnande. Och det vet du ju vad det innebär i Stockholm i dag. ”Hur ska man lösa bostadsfrågan för någon som har ett förtroende uppdrag på fyra år?” Är det okej att använda medlemmarnas pengar till bostadsaffärer? – Om man reder ut alla jävsfrågor, har strikta regler med förmånsbeskattning och är väldigt öppen med det hela så kan man se det som en förmån att ha en lägenhet som växer i värde. Det här är inget som brådskar. Men det vore bra att utreda frågan, för framtiden. Vill man ha en person som är på kontoret ganska mycket så måste man lösa det här på något sätt. Om nästa ordförande bor i Stockholm och redan har ett boende, vad händer då med lägenheten? – Det har vi inte pratat om. Men det är ett av bekymren. Jag tycker det här är knöligt och det hade varit skönt om bostadsmarknaden sett annorlunda ut så vi inte hade behövt lägga förslaget. AP. Fotnot: Fysioterapeuterna äger i dag inga lägenheter, men är delägare i den kontorsfastighet i Stockholms innerstad där kansliet finns. Forskare fuskade i studie om kroniskt trötta En brittisk studie visade att KBT-behandling och träning är rätt för den som lider av sjukdomen ME/CFS, även kallad kroniskt trötthetssyndrom. Men forskningsresultaten hade manipulerats visar en granskning. GRANSKAT Enligt den så kallade PACE-studien, som publicerades i tidskriften the Lancet 2011, blev 60 procent av de medverkande ME/CFS-sjuka bättre av kognitiv beteendeterapi (KBT) och gradvis ökad träning. 22 procent ska ha tillfrisknat. Anmärkningsvärda resultat då typiskt för sjukdomen är att fysisk aktivitet leder till försämring. I augusti i år beslutade en brittisk domstol att materialet måste lämnas ut för granskning. Flera brister kunde avslöjas. Till exempel var urvalskriterierna för breda, och defini- 18 tionerna av begreppen ”frisk” och ”förbättrad” ändrades under studiens gång – något som gjorde att resultaten kunde fyrdubblas. – Vi har inte kunnat ha någon nytta av studien, säger Per Julin, specialistläkare på ME/CFS-mottagningen på Stora Sköndal i Stockholm. – Den särredovisar till exempel inte stress- respektive infektionsutlöst trötthet, och då blir det svårt att dra någon slutsats alls. AP. FYSIOTERAPI 8.2016 Nyhetsartiklar & notiser: Agneta Persson (AP.) & Lois Steen (LS.) Barn i ekonomisk utsatthet förlorare i folkhälsan Så här ojämlik är hälsan i Sverige: Barn i ekonomisk utsatthet löper 131 gånger högre risk att dö under barndomen. Lågutbildade kvinnors medellivslängd har knappt ökat på 20 år. Men högutbildade kan leva sex år längre än personer som inte har gått gymnasiet. FOTO: COLOURBOX FOLKHÄLSA Sommaren 2015 tillsatte regeringen Kommissionen för jämlik hälsa, som ett led i att minska hälsoklyftorna i Sverige. En första delrapport kom i slutet av augusti. Den visar en positiv utveckling i medellivslängd för män med hög utbildning, män med låg utbildning och kvinnor med hög utbildning. Bland annat lever den som har pluggat minst tre år efter gymnasiet i genomsnitt sex år längre än den som saknar gymnasieutbildning. För lågutbildade kvinnor har hälsoutvecklingen dock stagnerat; deras medellivslängd har knappt ökat alls de senaste 20 åren. Rapporten visar också att psykisk ohälsa är vanligare bland kvinnor än män. Exempelvis har varannan kvinna mellan 16 och 29 år levt med ängslan, oro eller ångest, men bara var tredje man. Man lyfter också fram en studie som visar att barn i ekonomisk utsatthet löper 131 gånger högre risk att dö under barndomen. Risken att på inlagd på sjukhus är sju gånger högre för barn under år som familjen får ekonomiskt bistånd. Kommissionen för jämlik hälsa presenterar inga förslag på lösningar och åtgärder. Det ska de återkomma med i slut betänkandet i maj 2017. LS. Arbetet kan ge artros ARBETSMILJÖ Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har tillsammans med experter inom arbetsmiljö och ortopedi gått igenom forskning från 1980 och framåt. Slutsats: Den som har ett fysiskt påfrestande arbete lider oftare av artros än den som har ett mer stillasittande jobb. Artros i knäleden är vanligast hos personer som jobbar stående eller knästående, medan artros i höften är vanligast hos personer som jobbar i en böjd eller vriden position. Att SBU kopplar ihop och analyserar sambandet mellan arbetsmiljö och artros ger den tidigare forskningen större tyngd. Rapporten bör därför leda till mer fokus FYSIOTERAPI 8.2016 på arbetsmiljön för de patienter som söker sig till en fysioterapeut. Det anser Charlotte Wåhlin som är fysioterapeut, forskare och ergonom på Arbetsmiljömedicin i Linköping. – Det viktigaste budskapet är att man måste ställa frågor om arbetet, säger hon. Vad gör du? Vilken belastning? Vilket yrke? Vilken frekvens och intensitet? Finns det några anpassningsmöjligheter? Ta med dig arbetslivets frågor in på behandlingsrummet, helt enkelt. En konsekvens av den nya rapporten bör enligt Charlotte Wåhlin vara att ergonomer som kan analysera olika arbetsmoment nu kopplas in på arbetsplatserna. Rapporten bör också ses som FOTO: COLOURBOX En ny SBU-rapport visar att knäartros är vanligare hos dem som jobbar knästående och stående. De som arbetar i böjd eller vriden position får oftare höftartros. Nu måste arbetslivets frågor in i behandlingsrummet, anser forskaren och fysioterapeuten Charlotte Wåhlin. Atros i knäleden är vanligast hos personer som jobbar stående eller knästående. en uppmaning till mer variation i hela arbetslivet, säger hon. – Ensidig belastning är sällan något kroppen gillar. Vissa yrken är ju så ensidiga så man blir mörkrädd. AP. 19 DEBATT Skarpa förslag finns i våra propositioner Tack för dina synpunkter. För oss är det självklart att ”vi” innefattar alla våra medlemmar i förbundets alla delar och det är olyckligt om det uppfattas på något annat sätt, skriver Stefan Jutterdal som svar på Anna Petterssons debattartikel i förra numret. SVAR FRÅN FÖRBUNDET utifrån det uppdrag som vi fick av kongressen 2012 har vi arbetat med att vara en profession i rörelse utifrån tre sammanhållna dimensioner: profession, position och lön. Under den pågående mandatperioden har vi lyckats att ta ytterligare kliv i att förtydliga vår professionella kompetens, och vi har en position där vi allt oftare räknas som en självklar part med större möjligheter att påverka vår lönebildning. via framgångsrik samverkan med de samarbetspartner som omger oss och utgör plattformen för vår professionella yrkesutövning oavsett vilka uppdrag och roller vi har. Grunden för fysioterapeuters framtida möjligheter är därmed att vi – som enskilda professionsutövare och som förbund – är med och både förstår de utmaningar som ligger framför oss och påverkar hur framtidens hälso- och sjukvård ska se ut. I arbetet har patienten varit en självklar utgångspunkt, vilket har styrt diskussionerna till båda svåra och meningsfulla problem. Att ”släppa in patienten i rummet”, bildligt eller bokstavligt, gör något viktigt med våra samtal och vårt sätt att tänka. vägen dit har gått '' 20 Och där finns en nyckel till framgång för förbundet som helhet och för våra medlemmar. En viktig samarbetspartner är självklart de lärosäten som bedriver utbildning och forskning inom fysioterapi. Ett resultat av det samarbetet är det forskningspolitiska program som förbundet antog tidigare i år (se länk i slutet av artikeln). i det lyfter vi bland annat fram flera vik- tiga frågor som har direkt betydelse för att utveckla fysioterapin som profession och ämne. Frågorna gällande kompetensutveckling står högt på agendan och det pågår förhandlingar med SKL om hur kompetensutvecklingen på väg mot specialisering ska se ut. Vidare så har frågorna kring ledningsstruktur och kompetens ett stort utrymme i propositionstexterna inför kongressen 2016. foto : eva dalin Debattredaktör: Lois Steen [email protected] STEFAN JUTTERDAL Förbundsordförande Fysioterapeuterna. till kongressen, där det finns en mängd skarpa förslag kring såväl hälso- och sjukvårdens stora system som dess kliniska vardag, utbildning, forskning, chefskap, företagande, kompetensförsörjning, fortbildning, specialisering och rekrytering med mera. Och välkommen att delta på kongressen eller på annat sätt i förbundets verksamhet. Anna Petters sons debattartikel i nr 7–16. ett synsätt där samverkan står högt på dagordningen återspeglas i förbundsstyrelsens förslag till ny vision för förbundet, och om kongressen ställer sig bakom det lägger vi gemensamt grunden för det viktiga arbete som behöver göras under kommande år. Läs gärna förbundsstyrelsens propositioner En viktig samarbetspartner är självklart de lärosäten som bedriver utbildning och forskning inom fysioterapi. Läs mer om Fysioterapeuternas forskningspolitiska program: www.fysioterapeuterna.se/forskningspolitik FYSIOTERAPI 8.2016 Just nu söker vi: Te N am yh ve et rs io n Vi är Västra Götalandsregionen Arbetsterapeut/Fysioterapeut till nystartat centrum! Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Centrum för avancerad rekonstruktion av extremiteter Ref.nr: 2016/5566 Sista ansökningsdag: 2016-11-15 ENDAST 999 kr (exkl. moms) per år GOMOBILUS ONLINE, BÄST PÅ REHABILITERING Mer information och fler jobb hittar du på: www.vgregion.se/jobb •Kraftfull sökmotor, sök på vad du vill i fritext. •Teamversion för kliniker. •Alla övningar och videos ingår. •Lägsta priset på marknaden, jämför med våra konkurrenter! •Prova oss gratis i 14 dagar. Boka gratis online visning. Vi garanterar att du blir nöjd! www.gomobilus.com Dynamic Walk Genom att tillåta full rörlighet i fotleden och samtidigt ge ett aktivt lyft möjliggör droppfotsortosen Dynamic Walk såväl vardagliga som mer krävande aktiviteter. Kontakta oss så kommer vi ut och berättar mer! Real Technology - Real People Fillauer Europe AB I Kung Hans väg 2 I 192 68 Sollentuna I Sweden I +46 (0)8 505 332 00 I [email protected] I www.fillauer.eu FYSIOTERAPI 8.2016 21 KONGRESS Text: Agneta Persson Foto: Colourbox Snart tas besluten om brett och smalt Den 19–20 november hålls kongress i Solna för att besluta om riktningen för Fysioterapeuternas verksamhet fyra år framåt. Totalt har ombuden 33 förslag att ta ställning till. De berör allt från stora framtidsfrågor för professionen till smalare frågor som skärpt alkoholpolicy, en egen forskningsfond och köp av en bostadsrätt. så här fungerar det: Kongressen spelar samma demokratiska roll som riksdagen gör för Sverige. Det är den som väljer vem som ska vara förbundsordförande och vilka som ska sitta i styrelsen. Det är också kongressen som bestämmer inriktningen för förbundets verksamhet och politik – fyra år i taget. Kongressen består av 85 rösträtts berättigade representanter från distrikten (61 mandat), sektionerna (16 mandat) och studenterna (8 mandat). På kongressen deltar även förbundsstyrelsen (FS), tjänstemännen på kansliet och valberedningen. De får yttra sig vid kongressen men har ingen rösträtt. Medlemmarna får också vara med, men inte rösta. Kongressens uppdrag är att ta ställning till förslag från FS (propositioner) och förslag från medlemmarna (motioner). Totalt har tre propositioner och 30 motioner kommit in. FS har valt att lägga stor vikt vid framtidsfrågorna, och har försett årets kongress med en egen hashtag: #fysioframtid. Propositionerna handlar bland annat om arbetsmiljö, framtida kompetensförsörjning, jämlik hälsa och vård, förlängd grundutbild- Ny policy föreslås: Den som vill ha alkohol får betala ur egen ficka. 22 ning med fler utbildningsplatser och att säkra framtida forskning. Motionerna handlar framför allt om hur fysioterapeuter ska få ett ökat utrymme inom hälsa, vård och omsorg – men också om arbetsmiljö och arbetsvillkor. Nedan ges en kort genomgång av innehållet i propositionerna och flertalet motioner. I rörelse: Framtidens hälsooch sjukvård. FS föreslår att förbundets vision och uppdrag fram till 2020 ska formuleras så här: ”Fysioterapeuternas vision är att alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse” och ”Fysioterapeuternas uppdrag är att stödja våra medlemmar i arbetet för god och jämlik hälsa genom hälso- och sjukvård samt förebyggande och hälsofrämjande insatser av högsta kvalitet”. proposition 1: ”Fysioterapeuternas vision är att alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse.” För att klara av uppdraget och nå visionen föreslår FS åtta mål att arbeta med. Dessa finns i proposition 2: Åtta mål för år 2020. För varje mål föreslås också olika typer av aktiviteter (se översikten på s. 24) som kongressombuden får ta ställning till specifikt, vilket är nytt för den här kongressen. Målen handlar om att löneutvecklingen måste bli bättre och lönespridningen öka, att arbetsmiljö och villkor behöver förbättras så att fysioterapeuter kan utföra ett bra och patientsäkert jobb, och att alla måste få möjlighet till kompetensutveck- ling. Styrelsen vill också se en förlängning av grundutbildningen, från tre till fyra år. En egen forskningsfond är också på förslag. Den skulle vara till för förbundets medlemmar och hjälpa till att säkra upp framtida forskning. Om fyra år har nämligen mer än en tredjedel av de fysioterapeuter som i dag är docenter och professorer gått i pension – samtidigt som konkurrensen om forskningsmedlen ökar. vikten av att fysi- oterapin får ta större plats inom hälsa, vård och omsorg tas också upp. Och där har specialistordningen en viktig roll: Det är bra att fler blir specialister, poängterar FS, men då måste också arbetsgivarna erbjuda tjänst efter kompetens. FS vill också stärka demokratin och delaktigheten i förbundet – till exempel genom att se över utbudet av grund- och fortbildning för alla förtroendevalda. Det behövs även en strategi för att få fler studenter att bli medlemmar i förbundet, anser FS, då anslutningsgraden bland blivande fysioterapeuter är låg. I februari var den nere på 31 procent. Det är mer än en halvering sedan december 2008 då 67,5 procent av studenterna var medlemmar. Sista målet handlar om förbundets ekonomi, som ser bra ut. FS föreslår därför att medlemsavgiften inte höjs de kommande fyra åren, förutsatt att inget oförutsett inträffar. Dessutom föreslår FYSIOTERAPI 8.2016 VAD TYCKER DU SOM MEDLEM? Tidningen Fysioterapi bevakar kongressen och vägen dit. Är det något förslag du reagerar på? Vill du skriva ett debattinlägg? Kontakta oss! [email protected] FS att förbundet ska köpa en bostadsrätt som förbundsordföranden får hyra (se artikel på sid 18). FS vill också – i linje med en motion som ifrågasätter nyttan med att betala vin och öl för medlemspengar – skärpa förbundets alkoholpolicy. Enligt förslaget ska Fysioterapeuterna inte i något sammanhang, varken internt eller externt, bekosta någon alkohol. Redan innan policyn har klubbats blir det hårdare regler. Den som vill ha alkohol under kongressmiddagen får betala ur egen ficka. proposition 3: Stadgar för Fysioterapeuterna innehåller mestadels uppdateringar av ord och datum som inte innebär några praktiska förändringar. Undantaget är ett förslag som berör specialistkommittén. FS vill begränsa mandatperioden för de som sitter i kommittén. I dag finns det ingen angiven mandatperiod. En tidsgräns kan bidra till att göra arbetet i kommittén mer transparent, hoppas FS. Hur lång perioden ska vara är något som kongressen får diskutera. från medlemmarna har det kommit in 30 förslag. Fjorton av motionerna berör ökat utrymme för fysioterapi inom hälsa, vård och omsorg. Flera av dem tar upp specialistordningen. Någon anser att det är olämpligt att specialistkompetensen godkänns av facket. Bedömingen bör i stället ske hos Socialstyrelsen. En annan anser att kravbilden för ansökan om specialistkompetens måste bli tydligare för att undvika avslag i onödan. En tredje motionär anser att specialistkommittén tenderar att hantera ansökningarna olika och efterfrågar en organisationsförändring. FS håller med om att olika FYSIOTERAPI 8.2016 delar av specialistordningen behöver ses över och lägger ett eget förslag om att ansökningsprocessen till specialist ska reformeras under nästa mandatperiod så att den blir så transparent, kvalitetssäker och tidseffektiv som möjligt. Andra motioner tar upp behovet av en medicinskt ansvarig för rehabilitering i varje kommun, att mer resurser till marknadsföring av professionen till allmänheten behövs, och att kunskapen om vikten av fysioterapeuter med fokus på arbetsmiljö och ergonomi måste spridas bättre till myndigheter och beslutsfattare. Ändrade arbetsuppgifter, som till exempel att skriva röntgenremisser, tas också upp. Kompetenshöjning är bra, men den ska också märkas i lönekuvertet. Nio motioner berör organisationen Fysioterapeuterna. Ett webbaserat utbildningsmaterial efterfrågas, med till exempel handfasta råd inför löneförhandlingen. Någon efterlyser också en plan för hur fler ska lockas att engagera sig fackligt. En motion föreslår en gemensam sektion för dem som arbetar inom muskuloskeletal hälsa. översyn. Samtidigt, betonar FS, måste frågor om sektionernas indelning förankras och utvecklas tillsammans med berörda sektioner och Professionsrådet. Alla inblandade måste få ge sin syn på saken. Fyra motioner handlar om att arbetsmiljö och villkor måste göra det möjligt för fysioterapeuter att arbeta patientsäkert och hållbart. En motion tar till exempel upp svårigheterna med att få fackligt stöd på små arbetsplatser. Ersättningssystemet för den som arbetar på vårdval för specialiserad fysioterapi tas också upp. Taxan slår orättvist, menar motionären, då en specialist i vissa fall kan få lägre ersättning än den som inte är specialist. FS håller med om skevheten, men påpekar att det inte är förbundet som utformar ersättningssystemen, däremot har man en viktig påverkansroll för att förbättra dem. Hur diskussionerna kommer att gå och hur beslutsklubban slutligen faller i olika frågor återstår dock att se och höra. en motion föreslår en gemensam sek- tion för dem som arbetar inom området muskuloskeletal hälsa. Att det i dag finns tre olika sektioner på området är förvirrande, skriver Sektionen för mekanisk diagnostik och terapi, MDT, som lagt förslaget. En gemensam sektion skulle både bredda kompetensen och stärka professionen utåt, tror de. FS gillar idén att förena tre sektioner, och tycker att alla sektionsindelningar kan behöva en Info om kongressen Vad gäller för åhörare? Medlemmar som vill delta som åhörare måste föranmäla det senast 4 november till Fysioterapeuterna via: [email protected] Läs mer: Kongresshandlingarna hittar du på www.fysioterapeuterna.se/kongress2016 23 Förbundet föreslår åtta mål för fyra år Förbundsstyrelsen, FS, har tagit fram åtta mål att jobba med under åren 2017 till 2020. Till varje mål knyts olika aktiviteter som den nya förbundsstyrelsen föreslås genomföra. MÅL 1: Bättre löneutveckling och ökad lönespridning MÅL 6: Ökat utrymme för fysioterapi inom hälsa, vård och omsorg Aktivitet 1:1. Besluta om ett nytt lönepolitiskt program för bättre löneutveckling och ökad lönespridning. Aktivitet 1:2. Ta fram strategi för att verka för rimligare ersättningsmodeller samt modernisering av LOF. Aktivitet 6:1. Ihop med distrikt/sektioner ta fram struktur för förbundets påverkansarbete. Aktivitet 6:2. Ta fram stöd för lokala modeller för differentierad tjänstestruktur m.m. Aktivitet 6:3. Verka för en medicinskt ansvarig för rehabilitering i alla kommuner. Aktivitet 6:4. Reformera och kvalitetssäkra ansökningsprocessen till specialist. Aktivitet 6:5. Ta fram modell för specialistutbildning inom ramen för en klinisk anställning. Aktivitet 6:6. Ta fram plan för hur fysioterapeuter bättre kan tas till vara i hälso- och sjukvårdens ledning. MÅL 2: Arbetsmiljö och villkor som möjliggör ett patientsäkert och hållbart yrkesutövande Aktivitet 2:1. Ta fram strategi för att påverka arbetsvillkor och hälso- och sjukvårdens organisation m.m. Aktivitet 2:2. Verka för att det finns skyddsombud hos alla arbetsgivare. Aktivitet 2:3. Ta fram policy för hur förbundet ska företrädas i frågor om företagares villkor. MÅL 3: Grundutbildning av hög kvalitet som möter hälso- och sjukvårdens behov Aktivitet 3:1. Ta fram strategi för hur förbundet ska verka för förlängd grundutbildning. Aktivitet 3:2. Dialog med lärosätena om utbildningens utformning, innehåll och kvalitet. Aktivitet 3:3. Aktivt verka för en utökning av antalet utbildningsplatser. MÅL 4: Bättre möjligheter till hög kvalitet och livslångt lärande Aktivitet 4:1. Verka för kontinuerlig och livslång professionsutveckling i alla verksamheter. Aktivitet 4:2. Utreda om förbundet ska utveckla ett uppföljningssystem i kvalitetsfrågor. MÅL 5: Högkvalitativ forskning som kommer till användning Aktivitet 5:1. Bilda en forskningsfond som ska stödja fysioterapeutisk forskning. Aktivitet 5:2. Ta fram strategi för hur forskarkompetens bättre kan tillvaratas inom klinikerna. Aktivitet 5:3. Utveckla förbundets arbete med kvalitetsregister, riktlinjer och kunskapsstöd. 24 MÅL 7: En stark och ändamålsenlig organisation Aktivitet 7:1. Genomföra en översyn av förbundets organisation för stärkt demokrati, ökad delaktighet m.m. Aktivitet 7:2. Justera förbundets stadgar så distriktens verksamhets- och räkenskapsår följer kalenderåret m.m. Aktivitet 7:3. Klargöra gränssnitt och skillnader mellan Fysioterapeuterna och Fysioterapeuterna Service AB. Aktivitet 7:4. Ta fram en ny strategi för rekrytering av studenter och nya i professionen. Aktivitet 7:5. Utveckla medlemserbjudandet för chefer/ ledare samt utvecklingsledare i hälso- och sjukvården. Aktivitet 7:6. Se över utbudet av grund- och fortbildning för förbundets förtroendevalda. MÅL 8: En fortsatt god ekonomi i förbundet Aktivitet 8:1. Låta medlemsavgiften ligga kvar på 290 kr/månad inklusive inkomstförsäkring. Aktivitet 8:2. Tillåta en höjning av medlemsavgiften med max fem procent om något oförutsett inträffar. Aktivitet 8:3. Avlöna styrelsen med arvoden knutna till aktuellt prisbasbelopp. För 2016 innebär det: Förbundsordförande 74 125 kr/mån. Vice ordförande: 118 600 kr/år. Styrelseledamot: 59 300 kr/år. Aktivitet 8:4. Anta förslag till rambudget och ekonomisk förvaltning för 2017–2020. Rambudget per år beräknas vara 39 miljoner i intäkter och lika mycket i utgifter. FYSIOTERAPI 8.2016 Bidra med din kunskap på Fysioterapi 2017 Håll föredrag eller visa poster Presentera din studie eller ditt förbättringsprojekt genom ett föredrag eller ta fram en poster. Genomför en workshop Håll i en workshop och förmedla din kunskap mer praktiskt, själv eller med dina kollegor. Anordna ett symposium Genomför din idé om ett tema och anordna ett symposium, själv eller med dina kollegor. Oavsett vad du vill bidra med så se till att skicka in ditt abstract mellan 1 november och 31 januari 2017. Visa styrkan i din kunskap Skicka in ditt abstract! FYSIOTERAPI 8.2016 Läs mer på fysioterapi2017.se 25 FACKPRESS Redaktör: Åsa Fagerström [email protected] Vilken effekt ger ändrad löpteknik? Att förändra löptekniken provas i dag vid en rad idrottsskador. Biomekaniska studier på friska personer visar att olika löpteknik ger olika belastning. Ett par vetenskapliga tidskifter har tittat på effekter av att ändra sin löpteknik. BIOMEKANIK Dokumenterade positiva studieresultat finns än så länge bara för två diagnoser, visar en litteraturöversikt: 1.) Vid anteriort kompartmentsyndrom verkar det ha god effekt att övergå till framfotalöpning eller mittfotalöpning i stället för löpning med hälisättning. Man brukar då eftersträva ökad kadens, det vill säga fler steg på samma tid (= kortare steglängd) samt höftträning. 2.) Vid patellofemoralt smärtsyndrom verkar det vara önskvärt att minska höft adduktionen hos patienter med tendens till överdriven sådan, till exempel genom visuell och verbal feedback. Träning av höftmuskulatur rekommenderas också. Forskarna menar att ändrad löpteknik trots bristen på evidens kan provas på plantarfascit, löparknä, senproblem i hälsena, patellarsena, proximala hamstrings eller gluteer, vadsmärta och benhinneinflammation. Delar av samma forskargrupp står även bakom en metaanalys som gjorts på studier av benets biomekanik vid patellofemoralt smärtsyndrom hos kvinnor. De kom här fram till att det finns begränsad evidens för samband mellan denna diagnos och Ryggträning för barn kräver sin strategi ökning av höftadduktionens ytterläge, av inåtrotation och kontralateral bäcken tippning, samt minskning av flexionens ytterläge. Begränsad evidens fanns också för att träning av höftmuskulatur och en alternativ löpteknik kan minska smärta och förbättra funktionen. Barton CJ et al B. Running retraining to treat lower limb injuries: a mixed-methods study of current evidence synthesised with expert opinion. Br J Sports Med. 2016;50(9):513-26. Neal BS et al. Runners with patellofemoral pain have altered biomechanics which targeted interventions can modify: A systematic review and meta-analysis. Gait Posture. 2016;45:69-82. 1. Tandborstning 2. Ryggövningar 3. Läxläsning Låt stå Det krävs innovativa strategier för att intressera barn för ryggövningar, även om de är enkla att utföra och barnen får stöd och uppmuntran. RUTINER Den slutsatsen kommer en nya zeeländsk forskargrupp fram till efter att ha låtit 469 barn från 8 till 11 år genomgå ett program med fokus på ”back awareness”. Tanken var att etablera vanan med ryggträning till en rutin liknande den för exempelvis tandborstning. Barnen uppmuntrades att göra fyra enkla ryggövningar med flexion, extension och lateralflexion tre gånger varje dag. Man pratade om lämpliga tillfällen och platser att genomföra övningarna – till exempel efter tandborstning framför badrumsspegeln, innan skolstart i skolbänken etc. Barnen fick träningskort med övningarna. Lärare involverades. Uppföljande och motiverande besök lades in, flest i början under de 270 dagarna försöket pågick (totalt sju besök). Utvärderingen visade att 34 procent av barnen tränade dagligen 26 första veckan, men bara 9 procent efter nio månader. Träning minst en gång i veckan genomfördes av 84 procent under första veckan och av 47 procent efter nio månader. Intresset för att upprätthålla träning var inte kopplat till förekomst av ryggproblem. Konkreta mål med mätning av framgång och eventuellt belöningar är sådant som kan underlätta efterlevnad (adherence) konstaterar forskarna. Hill JJ, Keating JL. Encouraging healthy spine habits to prevent low back pain in children: an observational study of adherence to exercise. Physiotherapy. 2016;102(3):229-35. FYSIOTERAPI 8.2016 FOTON: COLOURBOX Rulle kan ha positiv effekt på nacklordos Ett hjälpmedel i form av en fast, formgjuten ”kudde” för att normalisera en utplanad nacklordos kan utgöra ett positivt inslag i ett behandlingsprogram vid utstrålande nacksmärta. I en studie randomiserades 47 patienter med diskogen cervikal radikulopati (DCR) till två grupper: Antingen multimodal behandling eller samma behandling med ett tillägg av en så kallad ”denneroll”, på svenska ibland kallad hållningskudde. Syftet med denna typ av kudde är att få till stånd en cervikal traktion och stretchning i det sagittala planet för att öka nacklordosen, om denna är nedsatt. En ”denneroll” har en särskild form, men en enklare variant skulle kunna bestå i en hårt hoprullad handduk att placera under nacken i ryggliggande. Den dagliga ”träningstiden” med denna typ av träningsortos ökades successivt under programmet. För utvärdering studerades smärta, funktionsnedsättning och nervpåverkan. Vid uppföljning efter tio veckor var förbättringarna likvärdiga i båda grupperna vad gällde smärta i arm och nacke. Men man kunde se signifikant bättre resultat för försöksgruppen vad gällde cervikal lordos, graden av framskjutet huvud och NDI (neck pain and disability index). Vid uppföljning efter ett år var alla testresultat något bättre i interventionsgruppen. Ett tillägg med denna enkla stretchbehandling kan alltså vara ett alternativ vid utstrålande nacksmärta och en konstaterat minskad nacklordos. HJÄLPMEDEL Moustafa IM et al. The addition of a sagittal cervical posture corrective orthotic device to a multimodal rehabilitation program improves short and long term outcomes in patients with discogenic cervical radiculopathy. Arch Phys Med Rehabil. 2016 Aug 26. E-pub ahead. Fem träningsfaser efter reparation av meniskfäste Då det finns för få studier på området har experter tagit fram ett samlat förslag till behandling för patienter som genomgått kirurgi efter skada på meniskens infästning. KNÄREHAB Programmet är indelat i fem faser. Direkt efter operation inleds rörlighetsträning i form av passiv knäflexion upp till 90 grader. Även aktivering av quadriceps kan påbörjas relativt omgående. All form av belastning bör undvikas under de första sex veckorna. Om patienten därefter uppnått normal rörlighet (lika som i det andra knät) och svullnaden och ledtemperaturen gått ned kan man prova lätt benpress med begränsad knäflexion. Om allt fungerar bra utan smärta kan patienten börja träna uthållighet runt vecka 9, kondition i vecka 12 samt styrketräning i vecka 16. Återgång till idrott är aktuellt först när styrkan i det opererade benet är 80 procent av styrkan i det friska. I programmet beskrivs restriktioner och förslag på övningar i varje fas. Mueller BT et al. Rehabilitation Following Meniscal Root Repair: A Clinical Commentary. J Orthop Sports Phys Ther. 2016;46(2):104-13. Träning vid hjärt-kärlsjukdom minskar vårdkostnaderna Både two-minute walk test (2MWT) och Timed Up and Go test (TUG) är enkla, snabba undersökningar vid många typer av tillstånd. En ny studie slår fast att båda typerna av test har en bra reliabilitet vid test-retest hos patienter med total knäplastik. Forskarna undersökte också hur små skillnader i resultat som kan anses representera en ”verklig” klinisk förändring i denna patientgrupp: För 2MWT bör förändringen vara minst 2,27 sekunder. För TUG bör förändringen vara minst 14.96 meter. I studien ingick 48 patienter som alla genomgått knäplastik och opererats av samma kirurg. Hjärt-kärlsjuka personer som tränar regelbundet gör av med i genomsnitt 2 500 dollar mindre vårdresurser per år än de som är fysiskt inaktiva. Detta enligt en ny amerikansk forskningsstudie där 26 000 personer, både med och utan hjärt-kärl-problem, ingick. Även om det är väl känt att måttlig träning minskar risken för hjärtsjukdom, stroke och kroniska tillstånd som diabetes och högt blodtryck, visar studien på hur mycket resurser som kan sparas in genom träning. Om bara var femte inaktiv person med hjärt-kärlsjukdom skulle börja träna enligt rekommendationerna skulle man spara in miljarder, konstaterar forskarna bakom studien. Yuksel E et al. Assessing Minimal Detectable Changes and Test-Retest Reliability of the Timed Up and Go Test and the 2-Minute Walk Test in Patients With Total Knee Arthroplasty. J Arthroplasty. 2016 Aug 10. E-pub ahead. Valero-Elizondo J et al. Economic Impact of Moderate-Vigorous Physical Activity Among Those With and Without Established Cardiovascular Disease: 2012 Medical Expenditure Panel Survey. J Am Heart Assoc. 2016;5(9). Verklig klinisk förändring i gångtester efter knäplastik FYSIOTERAPI 8.2016 27 AVHANDLINGAR Text: Lois Steen Foto: Gustav Gräll Mens kan bli tillgång under styrketräning Styrketräning som förläggs till första halvan av menscykeln har bättre effekt på kvinnors muskelkraft, muskelstyrka och muskelmassa. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet. stjärnor ut i pressen om berättade hur de påverkas i sin prestation under mensen. Flera, däribland fotbollspelaren Lotta Schelin och simmaren Sarah Sjöström, konstaterade att mensen är en icke-fråga i idrottsvärlden. En ny avhandling som kom i samma veva fick snabbt mycket publicitet då den visade att benstyrketräning under menscykelns första del ger bättre effekt. – Området förtjänar mer uppmärksamhet då kvinnor ofta blir uteslutna i idrottsmedicinska forskningsstudier just på grund av variationer i hormoner. Eftersom menstruation är en central del av kvinnors vardag och träning behöver vi bli bättre på att ta hänsyn till detta när vi optimerar träningen för kvinnor, säger Lisbeth Wikström-Frisén, nybliven med. dr. vid Umeå universitet. ville hon bland annat få svar på frågan om kvinnor kan träna efter sin menscykel och därmed få bättre träningseffekter utan att utöka antalet träningstillfällen. I en praktiskt tillämpad träningsstudie deltog 59 kvinnor i benstyrketräning under en fyramånadersperiod. En grupp som utförde högfrekventa benstyrkeövningar (5 ggr/vecka) under menscykelns två första veckor jämfördes med en grupp som utförde samma träningsprogram under menstruationscykelns andra hälft. Resultaten visar att gruppen som tränade under menscykelns första hälft fick en signifikant ökning av hopphöjd och muskelstyrka samt muskelmassa i benen. Hos de som tränade under menscykelns sista två veckor påvisades däremot inga i sin forskning 28 signifikanta ökningar. Vid en jämförelse av träningseffekten på kvinnor som använde hormonbaserade p-piller med dem som inte använde det, visades inga märkbara skillnader. vanligtvis brukar man optimera styrke- träning genom att periodisera träningen genom variationer i volym, intensitet och antalet träningstillfällen. Nu finns alltså ännu ett sätt – för kvinnor. – Min forskning visar att man kan periodisera träningen och stimulera ökad muskelstyrka genom att ta vara på var kvinnor befinner sig i sin menstruationscykel, säger Lisbeth Wikström-Frisén. Det gäller att börja se mensen som en tillgång för såväl hälsan och träningen, tycker hon. – Unga kvinnor som tränar för hårt och äter för lite kan få menstruationsrubbningar. Men om träning under mensen har positiva effekter, då kanske fler kan bli motiverade att behålla den. En annan aspekt handlar om den totala träningsbelastningen. – Om jag kan flytta och anpassa min träning till en viss fas i min menscykel och öka min muskelstyrka utan att öka antal träningstillfällen, då behöver jag inte träna lika mycket. Kanske kan kvinnor därigenom undvika överträning, säger Lisbeth Wikström-Frisén och tillägger: – Många som jag möter nu tycker att det är intressant att bilden av mens kan förändras och bli till nytta och inte en belastning. Titeln: Training and hormones in physically active women: with and without oral contraceptive use, Umeå universitet 2016 Sarah Sjöström är en av de idrottsstjärnor som börjat prata om mensens påverkan på prestationen. foto : umeå universitet tidigare i höst gick flera svenska idrotts- Lisbeth Wikström-Frisén FYSIOTERAPI 8.2016 Text & foto: Hilda Zollitsch Grill Krävande balansträning ger bättre vardag Personer med Parkinsons sjukdom kan träna hårdare och mer utmanande än man kanske tror, enligt en ny avhandling. Medicinering har ofta god effekt på steglängden men inte på stegbredden, något man behöver ha i åtanke när man utformar träningsprogram för denna grupp. david conradsson tog sjukgymnast examen 2008. Han började snart intressera sig för rörelsekontroll, och intresset för neurologi växte när han började jobba på fysioterapikliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Sam tidigt smög sig forskningen också in. – Forskningens kombination av struktur och kreativitet lockade mig, jag gillar ramar och att stapla böcker i olika högar, säger han självironiskt. Hans avhandlingsarbete handlar om effekten av träning och medicinering på balanskontroll hos personer med Parkinsons sjukdom. I en delstudie testades en grupp personer med Parkinsons sjukdom före och efter medicinering med avseende på planerad och oplanerad gående vändning och jämfördes med en grupp friska kontrollpersoner. Det visade sig att medicinering gjorde att deltagarna kunde gå längre, men att stegbredden inte påverkades vilket gjorde att kroppens rotation förblev oförändrad och vändningen fortsatt problematisk. I en klinisk del utvecklades ett tio veckors träningsprogram med utmanande SYFTE Utvärdera effekten av utmanande balansträning för äldre personer med Parkinsons sjukdom, samt att undersöka vilken effekt sedvanlig medicinering har på förmågan att genomföra gående vändning hos personer i denna grupp. FYSIOTERAPI 8.2016 balansövningar som inkluderade dual task-övningar, till exempel en kognitiv uppgift som att rabbla siffror samtidigt som man gick. I en randomiserad kontrollerad studie lottades 100 deltagare till antingen en träningsgrupp som genomgick tio veckors-programmet eller en kontrollgrupp som fortsatte sin vanliga behandling och aktiviteter. Träningsgruppen visade signifikanta förbättringar av både balans- och gångförmåga och utförandet av kognitiva uppgifter under dual task-gång jämfört med kontrollgruppen. Träningen gav också positiva effekter på den allmänna fysiska aktiviteten i dagligt liv. David Conradsson drar slutsatsen att kognitivt krävande balansträning med stegvis svårare övningar är till stor nytta för personer med Parkinsons sjukdom, och att det är viktigt att träna stegbredden i rehabilitering. – Träning är ofta lite för ”mysigt”, man kan med fördel köra hårdare. En svår och krävande balansträning med dual taskinslag liknar ju vardagens krav, förtydligar han och menar att man i framtidens rehab David Conradsson. behöver beakta den kognitiva förmågans inverkan på gång- och balansförmåga mer än vad som görs i dag. Fortsatt forskning blir det för David Conradssons del och han har som långsiktigt mål att etablera en egen forskningsinriktning inom neurologi. Helst vill han som nu kombinera forskning med undervisning och kliniskt arbete. Men närmast väntar ett post doc-projekt vid McGill University i Montreal som handlar om hur samspelet mellan höger och vänster hjärnhalva påverkar gångförmågan hos personer som fått en stroke. Flytten gick i september. RESULTAT I URVAL Utmanande balansträning med dual task-övningar förbättrade balans- och gångförmågan samt aktiviteter i dagligt liv. Sedvanlig medicinering normaliserade inte förmågan att gå och vända på grund av svårigheter att reglera stegbredden. TITEL Balance Control in Older Adults with Parkinsons´s Disease – Effects of Medication and Exercise. Länk till avhandlingen i fulltext: http://bit.ly/1TYzwaW 29 FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad [email protected] SAMMANFATTNING De nya nationella riktlinjerna vid astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) som Socialstyrelsen tagit fram är viktiga för att förbättra vården för dessa patientgrupper. Det vetenskapliga underlaget och de prioriteringar som gjorts är en bra guide för sjukvården och kommer även att vara ett underlag för öppna jämförelser lokalt, regionalt och nationellt. Den icke-farmakologiska behandlingen, det vill säga fysisk träning, mätning av fysisk kapacitet, interprofessionell samverkan, patientutbildning, mätning av hälsostatus samt uppföljning av patienterna, har fått hög prioritet i riktlinjerna. Evidensen är mycket stark för att vi ska mäta fysisk kapacitet hos personer med KOL och de som har en låg fysisk kapacitet eller är otillräckligt fysiskt aktiva ska erbjudas träning. Det är mycket angeläget att fysioterapeuter engagerar sig i spridandet och implementeringen av de nya riktlinjerna. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar intensivt för att stödja implementeringen genom att ta fram dokument om hur mätning av fysisk kapacitet ska genomföras, arbetsuppgifter för fysioterapeuter, skriftliga behandlingsplaner samt hur man bör arbeta interprofessionellt. Denna artikel ger tips och råd om hur personer med ansträngningsutlösta andningsbesvär respektive KOL bör träna, hur mätning av fysisk kapacitet (sex minuters gångtest) ska genomföras samt hur andningsträning, symtombedömning och uppföljning bör ske. Vård vid astma och KOL Socialstyrelsens nationella riktlinjer ur ett fysioterapeutiskt perspektiv FOTO: MAGNUS ÖSTNÄS syftet med socialstyrelsens nationella riktlinjer MARGARETA EMTNER professor vid institutionen för neurovetenskap, fysioterapi, Uppsala universitet. Ansvarig för rehabilitering i projektgruppen för framtagning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. vid astma och KOL är att stödja användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom området samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården (1). Astma och KOL är vanliga, kroniska luftvägssjukdomar. Prevalensen av astma är cirka 10 procent i Sverige och den har ökat från cirka 1 procent under 1950- och 60-talen (2). Prevalensen av KOL är 17 procent hos personer äldre än 40 år (3). Bland 45-åriga rökare är prevalensen 5 procent och därefter stiger den till 25 procent hos 60-åriga rökare och 50 procent hos 75-åriga rökare (4, 5). Astma kännetecknas av en reversibel luftvägs obstruktion, det vill säga luftvägarna förbättras av farmaka och de flesta med astma har en normal lungfunktion. KOL är en icke reversibel sjukdom och kännetecknas av en sänkt och progredierande lungfunktion. Framtagande av de nationella riktlinjerna Arbetet med att ta fram riktlinjerna började 2012 med att arbetsgruppen identifierade vilka områden inom astma- och KOL-vården som behövde vägledning, så att rätt åtgärd används för rätt patientgrupp (se figur 1, s.32). Efter det skedde sökning av 30 litteratur, litteraturgranskning och gradering av evidens. Sedan var det dags för prioriteringsgruppen att utifrån evidens samt tillståndets svårighetsgrad prioritera bland åtgärderna De olika åtgärderna rangordnas från 1 till 10, där åtgärder med prioritet 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst. Beteckningen ”FoU” (forskning och utveckling) vid en åtgärd innebär att man inte ska utföra denna åtgärd, eftersom man inte har evidens för den och kliniska studier ofta är pågående. Beteckningen ”Icke-göra” innebär att hälso- och sjukvården inte ska utföra åtgärden alls. En remissversion togs fram och gavs ut 2014. Efter det hade personer och organisationer ett drygt halvår på sig att komma in med synpunkter på riktlinjerna. Under våren 2015 uppdaterades litteratursökningarna, och riktlinjerna reviderades utifrån nya data från litteraturen samt synpunkter som inkommit. I november 2015 utkom de slutgiltiga riktlinjerna. Parallellt med riktlinjearbetet arbetade en annan grupp med att ta fram indikatorer, det vill säga mått som kan mäta i hur stor utsträckning de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis. Indikatorerna är mått som ska spegla god vård. Med detta menas att vården ska vara kunskaps- FYSIOTERAPI 8.2016 Figur 1. Riktlinjeprocessen FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNINGAR "Hearing" 2012 KUNSKAPSUNDERLAG Sökning, granskning, gradering 2012–2014 PRIORITERINGS ARBETE Rekommendationer 2015 REMISSVERSION regionala seminarier synpunkter SLUTLIG VERSION 2015 MÄTA & FÖLJA UPP baserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik samt tillgänglig. Socialstyrelsen har i uppdrag att följa hur de nationella riktlinjerna används och till dessa uppföljningar kommer indikatorerna att användas. Indikatorerna finns också i ”Luftvägsregistret”, det kvalitetsregister som finns inom astma- och KOL-vården. De nationella riktlinjerna kommer att uppdateras inom något år och därefter med jämna mellanrum, så att den senaste forskningen och evidensen ständigt genomsyrar riktlinjerna. Innehåll i de nationella riktlinjerna De nationella riktlinjerna omfattar barn och vuxna med astma samt personer med KOL och innehåller följande områden: diagnostik och utredning, läkemedelsrelaterad behandling, omvårdnad och rehabilitering samt uppföljning och symtom bedömning. I denna artikel kommer fokus att vara på omvårdnad och rehabilitering samt uppföljning och symtombedömning. Omvårdnad och rehabilitering Astma – Ansträngningsutlösta andningsbesvär samt otillräcklig fysisk kapacitet Personer med astma kan ha ansträngningsutlösta andningsbesvär (ansträngningsutlöst astma, FYSIOTERAPI 8.2016 UPPDATERING exercise-induced asthma, EIA). Detta innebär att de får andningsbesvär (bronkobstruktion) under fysisk aktivitet eller strax efter det att aktiviteten avslutats (6). Orsaken till det beror på att vid ökad ventilation (vid ansträngning) så sker en ökad vätske- och värmeförlust från luftvägsslemhinnan som sätter igång system som ökar luftvägssammandragningen (7, 8). De som har EIA behöver lära sig hur de ska hantera sina andningsbesvär. De behöver lära sig att: ta sina inhalationssteroider regelbundet och eventuellt i kombination med långtidsverkande beta-2-stimulerare, premedicinera före fysisk aktivitet med luftrörsvidgande farmaka (inhalerade korttidsverkande beta-2 stimulerare eller antikolinergika), värma upp långsamt och stegrat eller i intervallform (9) och i kall väderlek skydda luftvägarna mot kyla genom att använda värmeväxlare såsom Lungplus eller mask (se astmakapitlet i FYSS, www.fyss.se). Personer med astma som har en otillräcklig fysisk kapacitet har ofta en sänkt hälsorelaterad livskvalitet och ökad oro och ångest (10, 11). Aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet hos barn, vuxna och äldre med astma förbättrar hälsorelaterad livskvalitet, fysisk kapacitet samt astmasymtom (12–15). Träningen kan läggas upp som träning för friska personer, men hänsyn behöver tas till de 31 som har ansträngningsutlösta andningsbesvär (se råd ovan och astmakapitlet i FYSS). Hälso- och sjukvården bör till personer med astma erbjuda: • Specifika träningsråd för att minska ansträngningsutlösta andningsbesvär, prio 4 • Konditions- och styrketräning till de med otillräcklig fysisk kapacitet, prio 7 Konditions- och styrketräning samt mätning av fysisk kapacitet med sex minuters gångtest vid KOL Personer med KOL upplever ofta dyspné och majoriteten har en nedsatt fysisk kapacitet (16), fysisk aktivitetsnivå (17) och hälsorelaterad livskvalitet (18). Konditions- och styrketräning i ett stabilt sjukdomsskede förbättrar hälsorelaterad livskvalitet, ökar fysisk kapacitet samt minskar dyspné (19, 20), och träning i direkt anslutning till en exacerbation (försämring) förbättrar hälsorelaterad livskvalitet, ökar fysisk kapacitet samt minskar dyspné och mortalitet (21). I ett stabilt sjukdomsskede bör konditionsträningen företrädesvis ske i intervaller (1–3 min) på en intensitet som motsvarar 4–6 på Borgs CR-10skala för dyspné (22). Cykling eller gång används ofta, men träningen kan även ske i form av gymna stikpass på land eller i bassäng. Styrketräningen sker lämpligtvis med fria vikter eller maskiner. Patienterna bör klara 8–12 repetitioner under 1–3 set. För patienter som haft en akut exacerbation bör träningen vara på en lägre nivå, och aktiviteter i dagligt liv, såsom trappgång och uppresningar från stol rekommenderas. I samband med träningen bör man framför allt ha kontroll på patientens body mass index (BMI), blodtryck och syrgasmättnad. Ingen träning ska ske om BMI är < 22 kg/m2, viloblodtrycket är > 180/110 mm Hg eller om syrgasmättnaden är < 88 procent. Vid lågt BMI ska remiss till dietist skickas och patienten vara i nutritionsbalans innan träning kan ske. Vid låg syrgasmättnad bör träningen framför allt omfatta styrketräning och endast lätt aerob träning, så att syrgasmättnaden kan bibehållas > 90 procent. Träning med extra syrgas rekommenderas ej. Det är viktigt att identifiera KOL-patientens fysiska kapacitet, eftersom den ger värdefull information om patientens prognos samt om hur en träningsintervention bör läggas upp. Personer med en kort gångsträcka (< 350 m) vid sex minuters gångtest och/eller som sjunker i syrgasmättnad (< 88 %) har en dålig prognos, det vill säga risken för mer morbiditet och mortalitet är ökad (16). 32 För att bedöma prognos bör ett gångtest göras, men för att utvärdera effekt av intervention bör två gångtester göras och den längsta gångsträckan användas (23). Gångtestet bör vara standardiserat och genomföras på samma sätt vid varje tillfälle. Testprotokoll och instruktioner finns i bilaga 1. (Se även KOL-kapitlet i FYSS, www.fyss.se.) Hälso- och sjukvården bör till personer med KOL erbjuda: • Konditions- och styrketräning i ett stabilt sjukdomsskede, prio 3 • Ledarstyrd konditions- och styrketräning i direkt anslutning till en exacerbation, prio 3 • Konditionsträning med extra syretillförsel, FoU • Nutritionsbehandling till personer med ett BMI < 22, prio 3 • Mätning av fysisk kapacitet med sex minuters gångtest, prio 2 Interprofessionell samverkan, skriftlig behandlings plan och patientutbildning vid astma och KOL Personer med kroniska sjukdomar såsom astma och KOL behöver kunna kontrollera sin sjukdom och lära sig leva med den. Både astma och KOL är komplexa sjukdomar och därför kan olika typer av insatser från flera vårdgivare behövas. De olika professionerna och vårdgivarna behöver också arbeta tillsammans. Interprofessionell samverkan innebär att olika professioner tillsammans med patienten och utifrån patientens mål, behov och förutsättningar arbetar gemensamt genom kontinuerligt kunskapsutbyte och kommunikation. Hos patienter med astma har man kunnat förbättra livskvalitet samt minska utnyttjande av hälsooch sjukvård då flera professioner arbetat mot samma mål (24). Med interprofessionell samverkan kan man öka tryggheten för patienten och göra patienten mer delaktig i sin behandling. Man ökar också sin egen kompetens och får förhoppningsvis ett mer stimulerande och effektivt arbete. Samordningen av detta arbetssätt kan skötas av astma/KOL-sjuksköterskan. För att lyckas med interprofessionell samverkan så behövs goda rutiner inom och mellan olika professioner samt mellan olika vårdnivåer och verksamheter. På många ställen i Sverige har man kommit en bit på väg i detta arbetssätt eftersom man etablerat så kallade astma/KOL-mottagningar. Att ge patienten en skriftlig behandlingsplan, det vill säga en plan på vad hen kan göra såväl i stabilt skede som under en exacerbation, ökar patientens möjligheter att bättre kunna hantera och FYSIOTERAPI 8.2016 kontrollera sin sjukdom samt belasta vården mindre. Studier bland såväl barn och ungdomar som vuxna med astma har visat färre akutbesök och minskade symtom när en skriftlig behandlingsplan använts (25, 26). Bland personer med KOL har man visat att de som fått en skriftlig behandlingsplan redan i ett tidigt skede har kunnat starta akut medicinering (27). Genom patientutbildning, individuellt eller i grupp, ökar patientens möjlighet att klara sin egenvård. Med patientutbildning har man bland vuxna med astma kunnat minska sjukhusinläggningar och förbättra symtomkontroll (28) och bland barn har man minskat skolfrånvaro, akutbesök och nattlig sömn samt ökat möjligheterna för dem att vara fysiskt aktiva (29). För barn med astma kan det vara viktigt med föräldrautbildning och för personer med KOL kan man med fördel bjuda in anhöriga. Hälso- och sjukvården bör erbjuda: • Personer med astma vård med interprofessionell samverkan, prio 4 • Personer med KOL vård med interprofessionell samverkan, prio 3 • Personer med astma eller KOL en skriftlig behandlingsplan, prio 3 • Vuxna och ungdomar med astma patient utbildning och stöd i egenvård, prio 3 • Föräldrar med barn som har astma föräldra utbildning, prio 3 • Personer med KOL patientutbildning och stöd i egenvård, prio 3 Andningsträning vid KOL – Motstånd på utandning, Positive Expiratory Pressure (PEP) och inandningsmuskelträning (IMT) Kardinalsymtomet vid KOL är dyspné. Dyspnén medför fysiska begränsningar och sänkt livskvalitet. Dyspnén kan minska som en effekt av fysisk träning (20), men också som en direkt effekt av motståndsandning (positive expiratory pressure, PEP) (30). En del patienter kan också ha sekretproblem, och sekretet kan minska (ökad mängd upphostat sekret) som en effekt av motståndsandning (PEP-andning) (31). I ett stabilt sjukdomsskede bör KOL- patienten, som har dyspné och sekretproblem, rekommenderas PEP-andning för att minska dyspnén och mobilisera sekretet. Det kan ske genom sluten läppandning eller andning mot ett motstånd, ett redskap eller via mask. Instruktionen till patienten ska vara att andas in djupt och långsamt blåsa ut luften via läppar eller munstycke/ FYSIOTERAPI 8.2016 mask tills andetaget är slut, men utan att pressa ut den sista luften. Denna övning bör upprepas cirka 10 gånger (följt att ett par ”huffar” vid sekretproblem). Beroende på patientens problematik kan övningen upprepas från ett par till flera gånger dagligen. Evidensen för denna behandling är inte stark, men kostnaden är låg och den kliniska erfarenheten positiv. Vid en exacerbation, då dyspnén oftast är mycket stark och sekretproblematiken stor, bör PEP-andning användas. Med fördel upprepas behandlingen mer ofta än i ett stabilt sjukdomsskede (se ovan). Personer med KOL kan ha svag inandnings muskulatur, vilket negativt påverkar deras fysiska förmåga samt förmåga att inhalera medicin. Vid specifik träning av inandningsmuskulaturen (inandningsmuskelträning, IMT) har en viss styrkeökning och uthållighet kunnat uppmätas (32). Men även om andningsmuskelstyrkan kan förbättras finns det i dagsläget inte tillräcklig evidens för effekt på KOL-relaterade effektmått hos per soner med KOL, som har svag inandningsmuskulatur. Därför bör denna behandlingsform ej användas förrän mer evidens finns. Inom detta område pågår forskning. Hälso- och sjukvården bör till personer med KOL erbjuda: • Motstånd på utandning (PEP) i stabilt sjukdomsskede för att minska dyspné, prio 5 • Motstånd på utandning (PEP) vid en exacerbation för att eliminera sekret samt minska dyspné, prio 2 • Inandningsmuskelträning (IMT), FoU Symtombedömning och uppföljning Bedömning av hälsostatus vid astma och KOL Det är viktigt att hos personer med kroniska sjukdomar kunna följa hälsostatus och sjukdomsutveckling. För att bedöma patientens hälsostatus kan enkla strukturerade frågeformulär användas. För personer med astma, vuxna och barn > 12 år, används Asthma Control Test (ACT) (bilaga 2) och för barn 4–11 år används Asthma Control Test for Children (C-ACT) (bilaga 3). ACT består av fem frågor om patientens symtom och påverkan på dagligt liv under den senaste månaden. Patienten skattar symtom och begränsningar i dagligt liv på en femgradig skala (1–5) och kan maximalt uppnå 25 poäng, vilket innebär att hen inte har symtom eller begränsas av sin astma. De som har 19 poäng eller lägre har en icke väl kontrollerad astma. C-ACT omfattar sju frågor, där frågorna 1–4 33 Om patienten har en försämrad gångsträcka eller en gångsträcka under 350 meter bör fysisk träning erbjudas. besvaras av barnet och frågorna 5–7 av föräldrarna. Barnet skattar sina symtom och begränsningar på en fyragradig skala (0–3) och föräldrarna skattar barnets symtom under de senaste fyra veckorna på en sexgradig skala (0–5). Om poängen på C-ACT är 19 eller lägre är barnet inte välkontrollerat, och kontakt med sjukvården behöver tas. För personer med KOL används Chronic Obstructive Pulmonary Disease Assessment Test, CAT (bilaga 4). CAT består av åtta frågor om hur sjukdomen för närvarande påverkar patientens välbefinnande och dagliga liv. Patienten gör en självskattning av detta på en sexgradig skala (0–5) och kan maximalt uppnå 40 poäng, vilket innebär att hen ständigt har symtom och är begränsad i dagligt liv. Att ha < 10 poäng innebär att man endast i liten grad är påverkad av sjukdomen. Totalpoängen vid ACT, C-ACT och CAT säger mycket om patientens hälsostatus, men man bör vara uppmärksam på varje specifik fråga för att få en bild av patientens problematik och vad man bör fokusera behandlingen på. För personer med KOL kan även modifierad Medical Research Council scale användas, mMRC (33). Hälso- och sjukvården bör erbjuda: • Personer med astma, vuxna och barn > 12 år, bedömning av hälsostatus med frågeformuläret ACT, prio 2 • Personer med astma, barn 4–11 år, bedömning av hälsostatus med frågeformuläret C-ACT, prio 2 • Personer med KOL, bedömning av hälsostatus med frågeformuläret CAT, prio 2 • Personer med KOL, bedömning av hälsostatus med frågeformuläret mMRC, prio 4 Uppföljning och återbesök Att följa patienter som har kroniska sjukdomar är viktigt för att rätt behandling ska kunna ges, behov av akut- och sjukhusvård ska kunna minskas samt att patienterna ska känna trygghet och få feedback. Tyvärr vet vi inte vad som är den optimala åter besöksfrekvensen, eftersom få studier finns. I dagsläget får dock alltför många patienter för få uppföljningar, vilket bland annat innebär att deras sjukdomskontroll inte är tillräckligt bra. 34 I en nyligen publicerad studie visades att endast 36 procent av patienterna med astma har astmakontroll (34). Inom Socialstyrelsens riktlinjearbete har vi med hjälp av konsensusförfarande tagit fram rekommendationer om när patienter bör följas upp och vilka undersökningar som bör göras vid uppföljningen. För samtliga patienter med astma och KOL gäller att de som haft en akut exacerbation och besökt sjukhusinrättning bör följas upp med ett sjukvårdsbesök efter sex veckor. Beroende på ålder och sjukdomsstatus finns direktiv i de nationella riktlinjerna för när patienten ska följas upp. Personer som har en kontrollerad sjukdom behöver naturligtvis inte följas upp lika ofta som en som har en okontrollerad sjukdom. Vid samtliga återbesök bör astmapatientens hälsostatus undersökas med frågeformuläret ACT (> 12 år) respektive C-ACT (4–11 år) och KOL-patienten med frågeformuläret CAT. Dessutom bör man ta anamnes om rökstatus, exacerbationer och fysisk aktivitet. Den skriftliga behandlingsplanen bör gås igenom och eventuellt revideras. Inhalationstekniken bör kontrolleras och längd och vikt mätas. Eventuellt kan en ny spirometri behöva göras. För KOL-patienter bör vilosaturation mätas och om den är 92 eller lägre så bör en blodartärgas tas (görs endast på specialistklinik). Man bör även göra sex minuters gångtest. Om patienten har en försämrad gångsträcka eller en gångsträcka under 350 meter bör fysisk träning erbjudas patienten. Hälso- och sjukvården bör erbjuda: • Personer med KOL och personer med astma (> 6 månader) som haft en exacerbation bör följas upp med återbesök efter sex veckor, prio 2 • Barn och vuxna med kontrollerad astma och underhållsbehandling bör få återbesök en till två gånger per år, prio 2 (barn), prio 3 (vuxna) • Personer med KOL och underhållsbehandling bör följas upp en gång per år, prio 3 Indikatorer Indikatorerna har tagits fram för att man ska kunna mäta i vilken utsträckning riktlinjerna används. De är mått som ska spegla god vård, det vill säga att FYSIOTERAPI 8.2016 vården ska vara kunskapsbaserad, säker, individ anpassad, effektiv och jämlik samt tillgänglig. Syftet med indikatorerna är att följa upp vården och i förlängningen initiera förbättringar av vårdens kvalitet. Indikatorerna ska därför registreras kontinuerligt i journaler och kvalitetsregister. För att kunna följa upp detta så är det viktigt att samtliga vårdinrättningar rapporterar sina utfall. Kvalitets registret för astma/KOL heter luftvägsregistret. Övergripande indikatorer för astma och KOL är dödlighet, sjukhusinläggningar och rapportering till luftvägsregistret. Exempel på övriga indikatorer är: spirometriundersökning, bedömning av hälso status, rökstopp, återbesök, interprofessionell samverkan, patientutbildning, skriftlig behandlingsplan, mätning av fysisk kapacitet (KOL), fysisk träning, det vill säga hur stor procentandel av patienterna som fått respektive insats. Spridning och implementering av de nationella riktlinjerna För att öka möjligheterna att sprida och implementera riktlinjerna så sker samarbete med andra aktörer såsom professionsföreningar, patientorganisationer, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Läkemedelsverket och sjukvårdshuvudmän. Inom SKL finns det ett nationellt programråd för astma och KOL, som arbetar med att ta fram dokument för hur riktlinjerna ska kunna implementeras. Det ska också finnas lokala programråd inom varje region som ska vara ett stöd och hjälp i implementeringen. Ta gärna kontakt med denna lokala programgrupp om du inte redan har kontakt, så att du får hjälp med hur du kan arbeta framöver. Från SKL:s nationella programråd kommer det även att ges ut information om hur vården kan bedrivas i linje med Socialstyrelsens riktlinjer. Konklusion Syftet med riktlinjerna är att stödja användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom området samt vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom sjukvården. I denna artikel har fokus varit på riktlinjer vid omvårdnad och rehabilitering, symtombedömning och uppföljning. • Personer med astma som har ansträngningsutlösta andningsbesvär eller är otillräckligt fysiskt aktiva, alternativt har en låg fysisk kapacitet, bör får råd om hur de kan vara fysiskt aktiva/träna. • Den fysiska kapaciteten hos personer med KOL som misstänks ha en låg fysisk kapacitet, bör mätas med sex minuters gångtest. Om gångsträckan är lägre än 350 meter ska de erbjudas en kombination av konditions- och styrketräning. • Personer med KOL som haft en försämrings period ska i direkt anslutning till försämringen erbjudas fysisk träning. • Interprofessionell samverkan bör erbjudas både astma- och KOL-patienter. De bör även få en skriftlig behandlingsplan och erbjudas patientutbildning. • Andningsträning i form av motståndsandning bör erbjudas personer med dyspné och/eller sekretproblematik. • Hälsostatus bör regelbundet mätas med frågeformulären ACT, C-ACT respektive CAT. • Återbesök bör ske sex veckor efter ett akutbesök. I övrigt bör återbesök ske regelbundet beroende på patientens status och problematik. • Registrering av vården bör ske i Luftvägsregistret, så att vården ska kunna förbättras utifrån data i registret. REFERENSER • 1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer vid astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjer astmaochkol2015. • 9. Stickland MK, Rowe BH, Spooner CH, Vandermeer B, Dryden DM. Effect of warm-up exercise on exercise-induced bronchoconstriction. Med Sci Sports Exerc. 2012 Mar;44(3):383-91. • 12. Carson KV, Chandratilleke MG, Picot J, Brinn MP, Esterman AJ, Smith BJ. Physical training for asthma. Cochrane database of systematic reviews (Online). 2013;9:CD001116. • 16. Spruit MA, Polkey MI, Celli B, Edwards LD, Watkins ML, Pinto-Plata V, et al. Predicting outcomes from 6-minute walk distance in chronic obstructive pulmonary disease. J Am Med Dir Assoc. 2012 Mar;13(3):291-7. • 17. Waschki B, Kirsten A, Holz O, Muller KC, Meyer T, Watz H, et al. Physical activity is the strongest predictor of all-cause mortality in patients with COPD: a prospective cohort study. Chest. 2011 Aug;140(2):331-42. • 20. Lacasse Y, Goldstein R, Lasserson TJ, Martin S. Pulmonary rehabilitation for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane database of systematic reviews (Online). 2006 (4):CD003793. FYSIOTERAPI 8.2016 Läs mer: De fullständiga riktlinjerna med referenslista, bilagor samt förteckning över alla medverkande experter och granskare finns att ladda ner på http://www.socialstyrelsen.se/ nationellariktlinjerastmaochkol • 21. Puhan M, Scharplatz M, Troosters T, Walters EH, Steurer J. Pulmonary rehabilitation following exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane database of systematic reviews (Online). 2009 (1):CD005305. • 22. Spruit MA, Singh SJ, Garvey C, ZuWallack R, Nici L, Rochester C, et al. An official American Thoracic Society/European Respiratory Society statement: key concepts and advances in pulmonary rehabilitation. Am J Respir Crit Care Med. 2013 Oct 15;188(8):e13-64. • 23. Singh SJ, Puhan MA, Andrianopoulos V, Hernandes NA, Mitchell KE, Hill CJ, et al. An official systematic review of the European Respiratory Society/American Thoracic Society: measurement properties of field walking tests in chronic respiratory disease. Eur Respir J. 2014 Dec;44(6):1447-78. • 31. Osadnik CR, McDonald CF, Jones AP, Holland AE. Airway clearance techniques for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane database of systematic reviews (Online). 2012;3:CD008328. Denna artikel med fullständig referenslista samt bilagor finns att ladda ned som pdf-fil på www.fysioterapi.se under fliken Forskning. 35 MEDLEMSNYTT Förbundsordförandens ledare: Ett hälsosamt liv i rörelse – för alla förbundsordförande. Det har varit fyra år av lärande, lagbyggande och hårt arbete. Vi började som LSR och är nu etablerade som Fysioterapeuterna. Det har varit fyra år av ständig rörelse. Rörelse i form av resor, där minnen glimtar förbi från Luleå i norr till Malmö i söder och från Gotland i öster till Göteborg i väster. Jag minns studiebesök i Göteborgs södra skärgård, ute på öarna, där fysioterapeuten på förmiddagsbesöket möts av ett efterlängtat ”välkommen!” Och jag minns besök på universitetssjukhusets stora fysioterapiklinik. Där emellan är det inte så många mil, men vardagen för våra medlemmar är nästan som två olika världar. Jag minns också medlemsmöten sena kvällar i Örebro och Karlstad eller tidig morgon i Linköping, besök på en fysioterapiutbildning i Luleå, Umeå, Stockholm, Västerås eller Uppsala följt av nästa dag av påverkansarbete i riksdag och departement, överläggningar med andra professions- och fackförbund eller förhandlingar med arbetsgivarna kring villkor och löner. Det har också varit fyra år av rörelse på annat sätt. När vi samlades i den nya förbundsstyrelsen för fyra år sedan satte vi ett mål. Vi ville gå från att vara ett förbund som fick jaga för att få vara med, till att vara ett förbund som är självklara och som ständigt efterfrågas av arbetsgivare och samhälle. Vi kan se tillbaka på fyra spännande års arbete där vi nu, åtminstone på nationell nivå, till stor del kan se att vi lyckats med den föresatsen. Trots fyra år av rörelse, som naturligtvis vilar på många års rörelse och arbete i förbundet dessförinnan har vår resa bara börjat. Fysioterapin har varit med och utvecklat svensk hälso- och sjukvård i två sekel. Samtidigt har fysioterapin formats av samhället, politiken, hälso- och sjukvården och våra patienter. Det gemensamma utvecklingsarbetet behöver fortsätta under kommande år, så att vi kan fortsätta vår rörelse framåt. Inför kongressen i november föreslår förbundsstyrelsen därför en ny vision och en ny värdegrund för förbundet. ”Alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse” är förslaget till ny vision. Förslaget är ett resultat av den framtidsdialog och den framtidsenkät som förbundet arbetat med det senaste året. Förslaget till ny vision är också i samklang med de nya globala utvecklingsmålen i FN, där mål 3 handlar just om hållbar hälsa och är en viktig del i arbetet med hållbar utveckling. Att knyta ihop förbundets vision med FN:s globala utvecklingsmål visar att Fysioterapeuterna vill fortsätta utveckla svensk hälso- och sjukvård och samtidigt bidra med vår aktiva del i det viktiga lokala och globala arbetet med hållbar utveckling. utifrån diskussioner som förts i hela orga- nisationen har förbundsstyrelsen också arbetat fram ett förslag till ny värdegrund för Fysioterapeuterna. Förslaget innebär att förbundet ska arbeta på ett sådant sätt att vi är ett förbund i ständig rörelse och utveckling, att vi säkerställer vårt långsiktiga inflytande genom att alltid vara trovärdiga och att vi bygger vår framgång på samarbete inom och utom förbundet. Värdegrunden utgår naturligt från allas lika värde och möjlighet, och Fysioterapeuterna vill vara en del av och bidra till ett inkluderande samhälle som bygger på jämlikhet, mångfald och respekt för alla människor. En stark värdegrund gör det möjligt för oss att med kraft förändra arbetsliv, hälso- och sjukvård och samhälle. FOTO: EVA DALIN det är snart fyra år sedan jag fick förtroendet att bli i rörelse. trovärdiga. tillsammans. Det är de viktiga ledorden som utgör en grund för att alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse. Följ mig på sociala medier: www.stefanjutterdal.se FÖRBUNDSSTYRELSEN Stefan Jutterdal, ordförande 070–624 98 95 [email protected] Elisabeth Haraldsson, ledamot 060–18 15 43, 070–240 28 32 [email protected] Pia Nilsson, ledamot 0340–48 20 36, 0708–24 73 70 [email protected] Lennart Dückhow, ledamot 031–750 40 10, 0734–12 04 66 [email protected] Mikael Hjerne, ledamot 010–103 34 57, 0703–99 70 48 [email protected] Cecilia Winberg, ledamot 046–222 18 09, 0705–59 60 01 [email protected] Marie Granberg, ledamot 08–89 30 75, 0708–89 83 00 [email protected] Mari Lundberg, ledamot 0701–10 46 62 [email protected] 36 FYSIOTERAPI 8.2016 www.fysioterapeuterna.se FOTO: PERNILLE TOFTE Vilka uppträder på invigningen 2016? Det blir en överraskning. År 2012 var det Eldfåglarna som dansade. Se invigningen av Kongress 2016 Helgen den 19–20 november samlas Fysioterapeuterna till kongress. Invigningen direktsänds på webben och går även att titta på i efterhand. lördagen den 19 november kl. 10.00 sker invigningen av kongressen. Invigningstalare är socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och Sacos ordförande Göran Arrius, samt Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell som medverkar via video. Kongressen är Fysioterapeuternas högsta beslutande organ och samlas vart fjärde år i november. På kongressen tar 85 valda ombud beslut om förbundets inriktning för den kommande mandatperioden 2017–2020, inklusive val av ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter i förbundsstyrelsen. Under kongressen behandlas även motioner från medlemmar och propositioner från styrelsen. Alla motioner, förbundsstyrelsens förslag till beslut för motionerna och propositioner finns att läsa i kongresshandlingarna, som finns på förbundets webbplats. Kongressen hålls på Quality Hotel Friends i Solna. Det finns möjlighet för dig som medlem att delta som åhörare under både invigningen och kongressförhandlingarna. Det måste dock föranmälas till [email protected] senast den 4 november. Observera att inte måltider ingår för dig som åhörare. Kongressen beräknas vara slut cirka klockan 16.00 den 20 november. www.fysioterapeuterna.se/kongress2016 Hjälp oss bli bättre – svara på årets löneenkät fysioterapeuterna verkar för att med- lemmarnas löner ska öka i relation till det värde alla medlemmar skapar och bidrar med. Men för att kunna göra detta behöver förbundet ha aktuell och relevant lönestatistik. Hjälp oss genom att svara på årets löneenkät. Med hjälp av statistiken från enkäten kan förbundet ge råd och vägledning till alla medlemmar i lönefrågor, samt kartlägga hur löneläget ser ut. Det i sin tur ger förbundet möjlighet att kunna bedöma hur arbetsgivaren följer de kollektivavtal som förbundet tecknat. Uppgifterna från löneenkäten FYSIOTERAPI 8.2016 används även till den uppskattade medlemsförmånen Saco Lönesök, där du får hjälp att hålla koll på hur din lön ligger i förhållande till andra medlemmar. Med andra ord är ditt svar avgörande för att Fysioterapeuternas lönestatistik ska bli vederhäftig och relevant. Om du har en aktuell e-postadress registrerad i vårt medlemsregister ska du ha fått e-post med en länk där du fyller i löneenkäten. I annat fall kan du gå in på förbundets webbplats och svara där. Enkäten tar cirka tio minuter att besvara. Sista dag att svara är den 11 december. Ett stort tack på förhand för ditt bidrag! www.fysioterapeuterna.se/lon 37 FOTO: WATERFRONT FOTO: PETER KARLSSON MEDLEMSNYTT Bidra med din kunskap under Fysioterapi 2017 Professionens största konferens Fysioterapi 2017 arrangeras på Waterfront i Stockholm, 25–27 oktober nästa år. Vill du bidra med din kunskap? Skicka in ett abstrakt! Möjligheterna är många! Alla som genomfört en studie, ett förbättringsarbete, som vill presentera en poster, ett kort föredrag, arrangera ett symposium eller en workshop är välkomna att skicka in sitt bidrag. Från den 1 november och fram till 31 januari kan du registrera ditt abstrakt på www.fysioterapi2017.se Över 1 500 fysioterapeuter Abstrakt till WCPT Congress förväntas komma till Fysio terapi 2017 vilket gör den till den största mötesplatsen för fysioterapeuter i Sverige. Fysioterapi 2017 är för dig som vill ta del av forskning i fysioterapins frontlinje, engagera dig i hälso- och sjukvårdens organisation och utveckling, diskutera utbildningsfrågor, nätverka och ta del av intressanta debatter. Fysioterapi 2017 kommer att bestå av tre intensiva dagar fyllda av inspirerande före läsare, ny kunskap och nya innovationer, engagerande debatter och möjligheter till nätverkande. – Planeringen inför konfe- rensen är i full gång, berättar Charlotte Chruzander, projektledare för Fysioterapi 2017. Programkommittén hade sitt första möte i början på september. Ett välkommet nytillskott i kommittén är att det finns representation från en patientorganisation, Neuroförbundet. – Det är jätteroligt. Patienternas röst är oerhört viktig när vi ska diskutera och debattera fysioterapins och hälso- och sjukvårdens utveckling, säger Charlotte Chruzander. Utvärderingen från Fysioterapi 2015 visade att deltagarna var väldigt nöjda med pro- Ny socialpolitisk strateg på kansliet graminnehållet som man tyckte höll en hög vetenskaplig kvalitet. Upplägget med två vanliga konferensdagar och en utbildningsdag uppskattades också och kommer därför att behållas till Fysio terapi 2017. Viktiga datum • 1 november öppnar registreringen av abstrakt. • 31 januari stänger registreringen av abstrakt. • I mars/april öppnar anmälan till konferensen. • I maj publiceras hela programmet. www.fysioterapi2017.se Ny ombudsman på kansliet Den 31 oktober är det deadline för Caroline Agrell är sedan 26 september började Mardjan dig som vill skicka in ett abstrakt början av oktober nyanDubois arbeta som ny ombudsman till WCPT Congress 2017, som är ställd på förbundets kansli på Fysioterapeuternas kansli. Hon nästa världskongress om fysiotesom socialpolitisk strateg. har mångårig erfarenhet som förrapi. WCPT Congress 2017 arrangCaroline kommer närmast handlare och har tidigare bland Caroline Agrell. Mardjan Dubois. eras i Kapstaden, Sydafrika, den från en anställning som annat arbetat på Sveriges Ingenjörer 2–4 juli 2017. Det är redan klart att landstingsrådssekreterare och Unionen. fyra svenska fysioterapeuter medverkar inom Stockholms läns landsting och – Det känns väldigt bra och spännande att få på de fokus-symposium som hålls. Det är har innan dess varit politiskt sakkunnig arbeta på Fysioterapeuterna. Jag ser fram Susanne Bernhardsson, Monika Fagevik hos dåvarande civil- och bostadsminister emot att ta mig an nya utmaningar, lära känna Olsén, Påvel Lindberg och Anne Söderlund. Stefan Attefall. en ny yrkesgrupp och deras villkor på www.wcpt.org/congress arbetsmarknaden, säger Mardjan Dubois. 38 FYSIOTERAPI 8.2016 www.fysioterapeuterna.se FOTO: PRIVAT Reflekterat Ingrid Loved leg. sjukgymnast vid Fysioterapin NÄL idétransportör vid Innovationssluss Västra Götaland Från kreativ ådra till hjälpmedel min pappa växte upp under knappa omständigheter i det som idag är Tjeckien. Det mesta som behövdes gjorde man själv. Så fortsatte han hela sitt liv. När han dog var hans garage fullt av lagade och egentillverkade ting. Stolt kan jag i mitt fall säga att äpplet inte faller långt från trädet. Otaliga är de elektroniska och andra prylar under mitt liv som har tagits isär och detaljstuderats, och ibland lagats. En cd-spelare lagades med gummiband och har fungerat tills ett nytt gummiband behövde sättas dit. Som fysioterapeut får man ofta gräva fram sin kreativa ådra. Ingen patient är den andra lik, tusentals omständigheter gör att det inte finns några standardbehandlingar att ta till. Det är ju det som är så underbart fascinerande och spännande med detta yrke. Att tillsammans med patienterna hitta fram till det som fungerar. för 10 år sedan störde jag mig på de PEP-hjälpmedel som fanns på ”mitt” sjukhus. Vi hade PEP-flaskor som gamla damer inte orkade hålla själva, patienter drack av vattnet eller hällde det över sig, extrajobb krävdes för att hämta flaskor och rengöra dem. PEP-masker var dyra och för få, PEP-piporna bestod av många delar, var komplicerade att rengöra, ta isär och sätta ihop – ja ni vet. Så den lilla uppfinnaren i mig tänkte till, fick fram en ”önske-PEP”, skickade in en liten skiss till sjukhusets lilla idé-organisation. Efter ett tag fick jag en liten peng och ett telefonnummer. Jag Min arbetsgivare tänker införa tobaksförbud på arbetstid. Jag får inte ens ta en prilla, då jag är på landstingets mark. Får de verkligen förbjuda detta? SVAR Ja, det får arbetsgivaren. En av de viktigaste arbetsrättsliga principerna ger arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet. Men eftersom ett tobaksförbud under arbetstid påverkar dig under din arbetsdag är det en sådan viktig föränd- FYSIOTERAPI 8.2016 så är det något som inte funkar – skapa, förbättra, hitta på! Det är möjligt att göra sjukvården bättre för både patienter och personal. Och vi sitter på värdefull erfarenhet och oerhörd kunskap! Har du en fråga du vill få publicerad tillsammans med svar i tidningen. Maila: [email protected] ring att arbetsgivaren är skyldig att förhandla med facket, innan en sådan regel införs. Att en arbetsgivare som arbetar med hälso- och sjukvård inför tobaksförbud på arbetstid är inget konstigt i sig. Däremot är den rast du enligt arbetstidslagen har rätt till efter fem timmars arbete din egen tid. Om du då väljer att byta om och lämna arbetsgivarens mark kan arbetsgivaren inte förbjuda dig att använda tobak. En rast på minst 30 minuter räknas inte in i arbetstiden, det är alltså tid du själv för fogar över. Till arbetstiden räknas däremot de kortare pauserna som du har rätt till utöver den lagstadgade rasten. Under en sådan paus kan arbetsgivaren förbjuda dig att använda tobak. FOTO: EVA DALIN FRÅGA FACKET ringde telefonnumret, fick kontakt med ett fristående uppfinnarprojekt som hette Grensebroen. De hjälpte mig framåt genom att knyta ihop mig med en lång rad människor med olika kompetenser, personer som satt på pengapungar (Almi, VGR), patentbyrå och så vidare. När det fantastiska projektet Grensebroen gick i en alldeles för tidig och sorglig grav, innan min PEP-aid var klar 2010, fick jag av en slump reda på att Västra Götalandsregionen (där jag är anställd) börjat bygga upp en innovationsverksamhet som kanske kunde hjälpa mig vidare. Och det ville de! Till på köpet fick jag jobb som idétransportör och fick på deltid möjlighet att också hjälpa andra med superbra idéer för sjukvården att bli verklighet. Tala om att saker och ting kan klicka och falla på plats! Sedan förra året har min lilla produkt, ett PEP-hjälpmedel som heter PEPaid, tagits omhand av ett företag som i sin tur börjat ta ut den på marknaden. Jag är jättestolt över att min ”baby” har vuxit upp och nu är ”på riktigt”. Till och med en liten royalty har kommit till mig. Pia Stråle, förbundsjurist. 39 SEKTIONSNYTT www.fysioterapeuterna.se/sektioner Öppet hus i Östergötland Andning & cirkulation Markera 6–7/3, 2017 i almanackan! Då anordnar vi en kurs i grundläggande respiration för fysioterapeuter. Under året planerar vi även en utbildningsdag för de som arbetar med GUCH och i november blir det en tvådagarsutbildning på avancerad nivå för de som arbetar på IVA. Ergonomi Välkommen att nätverka och sprida kunskap via våra sociala medier. Vår facebookgrupp heter ”Fysioterapeuternas Ergonominätverk” Vår twitterprofil är: @ErgonomiSE På vår hemsida finns också nyheter. Tillsammans når vi ännu fler som är intresserade av att skapa en sund arbetsmiljö. Hör gärna av dig om du har fler idéer. Fysisk aktivitet & idrottsmedicin Anmälan öppen till certifieringskurs A: 21–23/10, Karlstad, MSI – länd/höft: 26–27/11 Göteborg. Save the date! Kongress 2017, 24–25/3: Return to activity på Courtyard by Marriott i Stockholm. Key-notes: Enda King, Paul Hodges, Clare Ardern. Anmälan öppnar 1/11. Håll utkik på vår hemsida. Habilitering & pediatrik Hab&Ped dagarna 2017 sker i Stockholm 26–27/1. Håll utkik på hemsidan efter programmet! Temat är flerfunktionshinder. Föreläsningar om andningsgymnastik, smärta och tonus mm. Hela fredagen 27/1 ägnas åt 24 hrs positionering med Elisabeth Rodby Bousquet. Begränsat antal platser. I höst skickar styrelsen ut en medlemsenkät via mail om ev. namnbyte för sektionen. Kvinnors hälsa Uppdaterade riktlinjer för bäckensmärta finns på www.fysioterapeuterna.se/riktlinjer 40 Vi har ett upprop från en medlem om intresse för att ta fram fysioterapeutiska riktlinjer vid urininkontinens. Vill du delta i ett sådant arbete? Välkommen att kontakta styrelsen! Sektionen önskar alla en fortsatt fin höst. FOTO: EMANUEL ÖBERG ERGONOMI Under Fysioterapins Dag den 8 september bjöd Sektionen för Ergonomi och Distrikt Östergötland in till Öppet hus i Linköping. Rubriken var ”Vi sätter Östergötland i rörelse” och åhörarna (allmänhet, fysioterapeuter, studenter) bjöds på föreläsningar om fysioterapi, ergonomi, arbetsmiljö, fysisk aktivitet och träning. Dagen avslutades med en paneldebatt och ett informellt mingel. Ortopedisk Manuell Terapi Nästa OMT/FYIM-kongress sker 24–25/3, 2017 på Courtyard by Marriott i Stockholm. Keynote speakers är Paul Hodges, Enda King och Clare Ardern. Håll utkik på hemsidan för anmälan. Mental hälsa Reumatologi Tack för ett givande höstmöte med spännande diskussioner i samband med Riita Keskinen-Rosenqvists föreläsning. Nu planerar styrelsen sitt arbete inför förbundets kongress samt nästa års utbildningsdag tillsammans med Smärtsektionen. Kolla vår hemsida. Nu har vi påbörjat arbetet inför Fysio terapi 2017. Vi i styrelsen vill gärna ha in synpunkter från dig på ämnen/uppslag. Mejla dina idéer till: [email protected] Mekanisk Diagnostik & Terapi Boka in nästa års höjdpunkt redan nu. Vi firar 25 år! Vår jubileumskonferens med ett fullspäckat program sker 31/3–1/4 2017 i Västerås. Flera stora internationella namn är redan bokade. Besök vår hemsida för mer info. Där finns även länk till Dagens Medicins artikel om Eva Ekesbos och Anders Bergströms presentation på förbundets seminarium i Almedalen. Neurologi Ansökan till sektionens stipendium ska skickas in senast 15 november. För mer information om stipendium och kurser inom området besök sektionens hemsida. Ortopedisk-kirurgisk rehabilitering Utbildningsdagen 2017 sker fredag 27/1 på Palace i Brunnsparken, Göteborg och har temat ”Från idrottsskada till knäprotes”. Föreläser gör ortopeder och fysioterapeuter. Reducerad deltagaravgift för medlemmar. Max 40 deltagare, först till kvarn. Se hemsidan för anmälan och ytterligare info. Smärtsektionen Vi anordnar kongress 10–11/3, 2017 tillsammans med Sektionen för Mental hälsa. Håll utkik efter inbjudan och program på vår hemsida. Där kan du också läsa om ”Second pain science in motion” som arrangeras 24–25/3, 2017 i Stockholm. Veterinärmedicin Tack alla medlemmar som skapade en lyckad aktivitetshelg i Enköping i oktober och för ett fint firande av vårt 20-års jubileum! Glöm inte att besöka vår hemsida! Uppdatera din mailadress på www.fysioterapeuterna.se/minsida så får du all information vi skickar ut. Äldres hälsa Vill du anordna en aktivitet, exempelvis en föreläsning för en grupp fysioterapeuter? Ansök om aktivitetsbidrag från sektionen Äldres Hälsa. För info se hemsidan. Studentsektionen Styrelsen läste under möteshelgen 24–25/9 igenom propositioner och motioner inför kongressen i november. Vi kommer väl förberedda för att på bästa sätt representera studenternas intressen med våra åtta mandat. FYSIOTERAPI 8.2016 www.fysioterapeuterna.se LOKALA OMBUD KALENDARIUM (Kontakta ditt lokala ombud först!) www.fysioterapeuterna.se/ombud Förbundsaktiviteter Blekinge • Kontakta Distrikt Blekinge via www.fysioterapeuterna.se/distrikt 1 november Dalarna • Pia Ohlsson e-post: [email protected] arbete: 0768–37 57 02 Stockholm • Aina Blom e-post: [email protected] tel: 0707–63 01 29 • Mikael Malmén, (företagare) e-post: [email protected] arbete: 08–611 92 62 Gotland • Kontakta distrikt Gotland via www.fysioterapeuterna.se/distrikt Sörmland • Kontakta distrikt Sörmland via www.fysioterapeuterna.se/distrikt Gävleborg • Eva Matton e-post: [email protected] arbete: 070–200 33 59 Uppsala • Kontakta distrikt Uppsala via www.fysioterapeuterna.se/distrikt Halland • Kontakta distrikt Halland via www.fysioterapeuterna.se/distrikt Jämtland/Härjedalen • Monica Berg e-post: [email protected] Jönköping • Agneta Siebers e-post: [email protected] tel: 036–32 18 76 mobil: 073–557 86 57 Kalmar • Hanna Kristelius e-post: [email protected] arbete: 0491–78 27 83 Kronoberg • Mattias Cloodt e-post: [email protected] arbete: 0767–20 79 44 Norrbotten Kristina Larsson e-post: [email protected] arbete: 0920–28 20 12 mobil: 070–325 62 46 Skåne • Terttu Lempinen e-post: [email protected] arbete: 046–17 17 26 • Anna Österblad e-post: [email protected] arbete: 0411–99 54 44 Postadress: Box 3196, 103 63 Stockholm Besöksadress: Vasagatan 48 Tel ( växel ): 08–567 06 100 mån–fre 8.30–17.00 (lunchstängt 12.00–13.00) E-post: [email protected] Webbplats: www.fysioterapeuterna.se FYSIOTERAPI 8.2016 Värmland • Mariann Rehult e-post: [email protected] tel: 0733–92 04 68 Västerbotten • Kajsa Hedin e-post: [email protected] arbete: 090–785 71 15 mobil: 070–785 50 39 Västmanland • Kontakta distrikt Västmanland via www.fysioterapeuterna.se/distrikt Distrikt Kalmar har årsmöte i Oskarshamn 7 november Distrikt Västerbotten anordnar medlemsmöte genom videokonferens inför förbundets Kongress 2016 10 november Företagarrådet har videokonferensmöte 16 november Facklig grundkurs i Jönköping arrangeras av Distrikt Jönköping 19-20 november Förbundets högsta beslutande organ; Kongress 2016 går av stapeln på Quality Hotel Friends i Solna. 23 och 30 november Saco ordnar seminarium i Stockholm för lönesättande chefer med inslag av impro visationsteater och interaktiva övningar Västernorrland • Elisabeth Haraldsson, Sundsvall e-post: [email protected] arbete: 060–18 15 43 23 november Västra Götaland • Abdol Vazae e-post: [email protected] arbete: 073–663 6889 23 november Örebro • Åsa Eliasson e-post: [email protected] tel: 019–602 03 37 (tisdagar/fredagar) mobil: 076–81 78 100 Östergötland • Albert de Haan, Linköping e-post: [email protected] mobil: 0705–902 085. Facklig grundkurs arrangeras av Distrikt Västmanland i Hallstahammar Årsmöte i Göteborg för Distrikt Västra Götaland KONTAKTA MIG! Jag är är kommunikationsansvarig på Fysioterapeuternas kansli och ansvarar för informationen på dessa sidor. Kontakt: Tel: 08–567 06 117 [email protected] Medlemsjour Telefon: 08–567 06 100 Telefonjour: 9–12 månd–fred (ej tisdagar) Medlemsregistret, prenumeration och ekonomi Telefon: 08–567 06 150 [email protected] Företagarjour Telefon: 08–567 06 100 Måndag, onsdag och torsdag kl. 9–12 [email protected] [email protected] Alla kontaktuppgifter hittar du på: www.fysioterapeuterna.se/kontakt (Kansliet personal, ombudsmän och förbundets olika råd) 41 ANNONSER Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, [email protected] KURSER EVENEMANG/KONGRESSER Datum Ort Kurs och workshop i rörelsekontroll Länd-Höft enligt Sahrmann´s MSI 26-27 november 2016 Göteborg ”Shoulder rehabilitation” med Ann Cools 27-28 januari 2017 Haninge Information och anmälan se www.OMTsweden.se ÖVRIGA KURSER Klinisk resonemang Praktiskt inriktad kurs om smärta, funktion och motorisk kontroll ländrygg-höft Praktiskt inriktad kurs om smärta, funktion och motorisk kontroll nacke-skuldra OMT-UTBILDNING Datum (OMT 1-kurser för leg. fysioterapeuter och fysioterapistudenter termin 6) Ort OMT 1 Nedre 2-4 nov, 17-18 nov, 1-2 dec 2016 Västerås OMT 1 Nedre 10-12 feb, 18-19 mars, 6-7 maj 2017 Umeå OMT 1 Nedre 8-10 mars, 6-7 april, 11-12 maj 2017 Lund OMT 1 Övre 27-29 okt, 24-25 nov, 8-9 dec 2016 Stockholm OMT 1 Övre 15-17 feb, 9-10 mars, 30-31 mars 2017 Västerås OMT 2 jan 2017-juni 2018 Göteborg OMT 2 jan 2017-maj 2018 Haninge OMT 2 jan 2017-maj 2018 Lund OMT 3 jan 2017-maj 2018 Haninge Info samt anmälan av ovan OMT-kurser till aktuell lärare, se www.OMTsweden.se! Umeå 11-12 maj 2017 Umeå Ultraljudskurser | Hands-onsweden(www.hands-onsweden.se) Hands-on B fördjupningskurs nedre extremiteter 24-25 november 2016 Hands-on A introduktion nedre och övre extremitet 17-18 januari 2017 Hands-on B fördjupningskurs övre extremitet 9-10 februari 2017 Hands-on B fördjupningskurs nedre extremitet 14-15 mars 2017 Hands-on C repetition och examen 19-20 april 2017 Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Muskuloskeletal Ultraljudsdiagnostik(www.ultraljudsdiagnostik.info) Steg 3 Fördjupning övre extremitet 29-30 november 2016 Steg 1 Introduktionskurs 31 januari - 1 februari 2017 Steg 2 Fördjupning nedre extremitet 2-3 februari 2017 Steg 4 Reptition/examination April/maj 2017 Linköping Linköping Linköping Linköping Klinisk Neurodynamik Klinisk Neurodynamik - Lower Quarter Klinisk Neurodynamik - Upper Quarter Haninge Haninge 28-29 maj 2017 21-22 maj 2017 KI UPPDRAGSUTBILDNING Konferenser för dpigi inom fysiotera Kompetensutveckling inom vård, omsorg och hälsa 7-8 februari OPTIMERAD STROKEREHABILITERING Socialstyrelsen om arbetet med att revidera de nationella strokeriktlinjerna Anna Lord, projektledare, Socialstyrelsen Framgångsfaktorer som leder till ett lyckat teamarbete – årets strokeenhet 2014 ger dig verktygen du behöver Lena Blomgren, undersköterska & Therese Olsson, sjukgymnast, Köpings sjukhus FRAMTIDENS FOLKHÄLSA 18-19 feb 2017 16-17 november Så blev Nynäshamn årets folkhälsokommun Cathrine Bohlin, folkhälsosamordnare, Nynäshamns kommun Unik webbaserad utbildning LÄS MER: ki.se/uppdragsutbildning Magisterutbildning i demensvård för fysioterapeuter och arbetsterapeuter, 60 hp • Modernastrategierförattmötapersonermed Karolinska Institutet demensochderasbehov. 88x112 • Utvecklaevidensbaseradeffektivvård. • Kortaföreläsningar,seminarierochdiskussioner viawebbaseradlärplattform. • Flexibelt-arbetasamtidigtsomdukompetensutvecklardigpåhalvfart. • Studiernakopplastilldittegetkliniskaarbeteoch kantillämpasdirektpåarbetsplatsen. Internet & sociala mediers påverkan på barn & unga Johnny Lindqvist, expert inom unga & internet, MEC www.conductive.se 42 Information och anmälan: ki.se/uppdragsutbildning KI_fysioterapi_88x112_nr8_2016.indd 1 2016-09-26 13:17:17 FYSIOTERAPI 8.2016 KURSER Fördjupa dina kunskaper Utvecklas Få nytändning . A kurs är att vä å g xa tt Kurser kvar 2016 B-kurs Sthlm 23-26 november Ystad 7-10 december Svenska McKenzieinstitutet erbjuder ett kursutbud från grundläggande kunskap om MDT till certifierad examen på en hög nivå. Våra kursledare har internationell lärarexamen och är aktivt verksamma inom MDT. Anmäl dig idag och hitta inspirationen och glädjen i ökad kunskap! Kursprogram 2017 A-kurs, Lumbalryggen år efter din Fram till ett du texamen får fysioterapeu t at b 2 000 kr i ra kurs i på din första ! ut tit ets regi McKenzieins A-C-kurserna) st (gäller enda Gbg 25-28 januari Gbg 5-8 april Stockholm 26-29 april Ystad 17-20 maj Gbg 13-16 september Sthlm 4-7 oktober Sthlm 8-11 november B-kurs, Cervikal- och Thorakalryggen Sthlm 19-22 april Gbg 11-14 oktober Sthlm 22-25 november Ystad 6-9 december VÅRTERMINEN 2017 Uppdragsutbildningar i Neurovetenskap Akut neurosjukvård, 15 hp Bilkörningsförmåga vid neurologisk sjukdom och hjärnskada – multiprofessionella perspektiv, 7,5 hp Stroke – ett interprofessionellt vårdprocessperspektiv, 15 hp C-kurs, Avancerad problemlösning lumbalrygg + nedre extremitet Sthlm 15-18 mars Gbg 4-7 oktober D-kurs, Avancerad problem- lösning cervical- och thoracalrygg + övre extremitet Sthlm 4-7 april Gbg 29/11 - 2/12 Examen Sthlm 20 maj Göteborg 25 november mckenzie.se/vardgivare Inspirerande nya kurser! Otago Exercise Programme För dig som arbetar med patienter med fallrisk och vill lära dig en evidensbaserad metod för att minska risken för en fallolycka med 35%. Vardagsförflyttningar För dig som håller utbildningar i Ergonomi och Förflyttningsteknik på din arbetsplats och behöver ökade kunskaper eller ny inspiration. Ytterligare information och ansökningshandlingar www.sahlgrenska.se/su/utbildning Kurserna vänder sig till Leg. Sjukgymnast/Fysioterapeut och Leg. Arbetsterapeut. Gunnel Carlsson, Universitetslektor [email protected], tel: 031–342 37 43 För aktuella kursdatum och anmälan se www.sakersenior.se. Annika Särnström, kurssekreterare [email protected], tel: 031–342 12 29 På förfrågan genomför vi kurser i hela Sverige. Kursavgift: 10 000 kr/ 7,5 hp, 20 000 kr/ 15 hp Sista anmälningsdag: 15 november 2016 i mån av plats kan anmälan tas emot fram till kursstart FYSIOTERAPI 8.2016 Säker Senior AB www.sakersenior.se 076-249 32 00 Kunniga och engagerade föreläsare! 43 ANNONSER Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, [email protected] KURSER Est. 1974 Ackermann College Basal Kroppskännedom Grundläggande funktioner för vardagens aktiviteter och möten Nyheter och information: www.ibk.nu Strukturell Osteopati och mjuk Kiropraktik Klinisk intensiv kurs i behandling och diagnostik • Beprövat: Erfarna lärare och kursdeltagare från hela världen • Intensiv: 5 dagars klinisk kurs • Individuell: Max. 7 deltagare / instruktör för snabbare inlärning • Målinriktad: Diagnostik och exakta HVLA tekniker ortopedmedic in ska in stitutet Förbättra Dina behandlingsresultat nu, tekniken kan användas direkt efter kursen! För vidare kursinformation och kursanmälan besök vår hemsida avancerad manuell terapi (amt) www.ackermann-institutet.se ortopedmedicinska.se Ackermann College Sturegatan 50 I Stockholm I Sweden Sweden: +46 8 6620402 [email protected] -Ortopedmedicinsk diagnostik och behandling -Ledmobilisering -Differentialdiagnostik -Avancerad mjukdelsteknik KURS I MUSKULOSKELETAL ULTRALJUDSDIAGNOSTIK Nästa - Introduktionskurs, steg 1. 12-13/11 Steg 2, övre 10-11/12 Steg 2, nedre 21-22/1-17 Introduktionskurs, steg 1. 4-5/2-17 Steg 3 med examination 25-26/2-17 För fler datum och mer information, besök fysioultra.se Hypnos Grundkurs för leg. yrkesutövare inom vården startar 20/1 2017. Svenska föreningen för Klinisk Hypnos. Info: www.nilsnorrsell.se 44 Tinnituskurs i Linköping 2-3 feb 2017 Grundkurs yrsel i Linköping 4-5 maj 2017 Du kan även anordna kurs på valfri ort. Läs mer på vår hemsida! www.teamvertigo.se Akupunktur för behandling av smärta! Kvinnohälsa, Stressrelaterad ohälsa, Öron, Triggerpunkter Information om kurser samt anmälan: www. akabutbildning.com [email protected] tel 0346-361 00 Utbilda digi Stockholm, i Stockholm, Göteborg, Malmö, Utbilda dig Göteborg, Malmö, Halmstad, Falun, Östersund, Luleå och Kalix Falun, Gävle, Umeå, Luleå och Kalix. MediYoga Institutet. Läs mer: www.mediyoga.se 08-21 03 30 FYSIOTERAPI 8.2016 KURSER Sveriges bästa kurser i manuell terapi ReSet 16/9 NYHET!! Dropp intensiv! 11-12/11 NYHET!! Läs mer på spinalapproach.com RGRM® Nyfiken på RGRM? Upplysningar om kurser ring leg. sjukgymnast Magnus Liljeroos, 0707-38 71 14, [email protected] PLATS & ETABLERING TILL SALU Kollega sökes annons88x25.indd 1 ETABLERINGSRÄTT BELÄGEN I ÖSTERSUND Vi söker dig – fysioterapeut med egen etablering ÖVERLÅTS 2014-01-20 18:44 eller auktorisation inom smärta / psykosomatik. För information kontakta: Lena Weinstock-Svedh 063-142 474 [email protected] Britta Hjalmars 070-253 02 30 [email protected] Vi har ett gott rykte och brett kundunderlag och vi behöver bli flera fysioterapeuter. För mer information kontakta Zorica Norstedt på 08 – 662 80 11 eller på [email protected] · www.stureplanssjukgymnastik.se TILL SALU Sista anbudsdag: 16-11-10 Våra nya fräscha lokaler erbjuder välutrustade behandlings-, styrke och gruppträningsrum samt en härlig atmosfär för patienter och personal. Sjukgymnastetablering i Borlänge/Dalarna Sista anbudsdag 18 november 2016 E-AVROP CPV KOD: 85142100 INFO: Lena Bylin Diffner, 0709-69 21 62, [email protected] Aleris Rehab söker fysioterapeut/sjukgymnast Läs mer på aleris.se/jobb Våren 2017 öppnar Aleris Rehab en ny basenhet med primärvårdsrehabilitering i Flemingsberg, i närheten av KUS Huddinge. Vi etablerar oss i ett expansivt område med många nya bostäder och arbetsplatser och en knutpunkt till Stockholm Syd. Vi söker fysioterapeuter/sjukgymnaster som tillsammans med arbetsterapeuter och dietister vill vara med och bygga upp och utveckla verksamheten. Välkommen med din ansökan! För mer information: Kontakta Monica Löfving 08-409 151 96 eller Birgitta Noréus 08-409 151 99 Aleris är ett privat vård- och omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom sjukvård, äldreomsorg och psykisk hälsa i Sverige, Norge och Danmark. www.aleris.se FYSIOTERAPI 8.2016 45 ANNONSER Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, [email protected] PLATS & ETABLERING Är du på jakt efter något nytt? MEDPRO REHAB EXPANDERAR! VI SÖKER FYSIOTERAPEUTER/SJUKGYMNASTER I dag driver vi tre rehab enheter i Vänersborg, Alingsås och Lilla Edet. Rehab teamet består av tio personer och i oktober startar vi upp vår fjärde rehab enhet i Trollhättan. Vi söker därför nya kollegor till våra enheter. Kontakta oss för mer information: Semir Facic, Verksamhetschef [email protected] Tel 0761-894 191 VITTANGIGRUPPEN I VÄLLINGBY söker nya medarbetare/efterträdare Om du är auktoriserad/har etablering: Hör av dig! Vi söker även dig som magisterstuderar för auktorisation och som vill vikariera några dagar i veckan under studietiden. Kontakt: EvaKarin LennartsonÅström, [email protected], 0707–472 372 Vi söker nya medarbetare BROMMA Nu arbetar vi i helt nya lokaler med mycket goda gruppträningsmöjligheter. Är du specialist med auktorisation eller har egen etablering är du välkommen att höra av dig. Kontakta Mats Månsson på: [email protected] till salu Hela annonsen hittar du på hemsidan www.medpro.se Sjukgymnastetablering i Älvsbyn / Norrbotten Sista anbudsdag 11 nov 2016. Norrbottens Läns Landsting Sälja etablering, fysioterapeut Info: Ove Backteman 0929–13590 email: [email protected] ANSÖK NU! SJUKGYMNASTETABLERING TILL SALU I NORRKÖPING Sista anbudsdagen 1 december 2016. GÅ IN PÅ: www.opic.com INFO: Lena 0707-39 77 13, E-POST: [email protected] Privatpraktiserande sjukgymnast/Fysioterapeut sökes till väletablerad klinik vid Medborgarplatsen i Stockholm Gymanläggning och annan utrustning ingår. Gymanläggning och annan utrustning ingår.nr: Sista anbudsdag: 161128 Sista anbudsdag: 161128 Diarie 1603305 Diarie nr: 1603305 Region Skåne/aktuella upphandlingar Region Skåne/aktuella upphandlingar Förinfo info kontakta Anne Svärd 8934666 För kontakta Anne Svärd 076076 8934666 Omfattning: 4 dagar/vecka. Ring Christer Engman 070-638 14 47 eller maila till [email protected] Läs mer om oss på: www.rehabgruppen.nu PRODUKT EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING SOM GER RESULTAT Validerade stegräknare och en vetenskapligt baserad webbtjänst för FaR®. Läs mer på keepwalkingmedical.se och keepwalking.se. Snart kan du annonsera nyh ets i Fysioterapis nyhetsbrev. b Kontakta Gabrielle Hagman för mer info 08–23 45 34, 0736–27 79 84 re v www.skanlab.se [email protected] sadel • Hälsosam rörelse • Bra hållning • Lämplig för alla stol Erbjuda -35% (en model) Med kod: FYSIOTERAPI 46 0525 36915 Skanlab 25 Bodywave® • Skanlab Laser™ • Elektroterapi • Stötvåg • Service • Finans www.humantool.se Kroppen får motion FYSIOTERAPI 8.2016 PRODUKT Unik laserteknik MLS ® TVÅ SYNKRONISERADE VÅGLÄNGDER LASERKURS 25 NOV ARTRO CLINIC I STOCKHOLM 905 nm Pris 66 000 kr + moms BOKA BESÖK, DEMO & KURS Leasing 1 257 kr/mån 5år 1 924 kr/mån 3år 10% restvärde + moms alla priser LÅNA EN LASER & PROVA PÅ KLINIKEN www.optilaser.se 0650-18609 808 nm Många färdiga program för muskler, leder, ligament & nerver m.m. OPTILASER.SE FYSIOTERAPI 8.2016 47 böcker Text: Lois Steen Vinn bok om specifik träning vid stress I en ny bok beskrivs hur man kan designa träningsprogram för olika former av stressrelaterade besvär. I samarbete med Sisu idrottsböcker lottar vi ut tre exemplar! Helena Bellardini och Michail Tonkonogi har skrivit en ny bok för öka kunskapen om hur träning kan förebygga och behandla stressrelaterad ohälsa. Den ger också praktisk och konkret handledning i hur man utformar effektiva och evidensbaserade träningsprogram för personer med stressrelaterad ohälsa. Boken riktar sig till den som i sin vardag arbetar med hälso inriktad träning, såsom fysioterapeuter, personliga tränare, sjukvårdspersonal. Den kan också vara av intresse för den som pluggar till fysioterapeut och andra hälsoinriktade utbildningar. Vill du delta i utlottningen? Skicka ett mejl med ditt namn och din postadress till [email protected] senast den 4 november. Ange att det gäller Boklotteriet. Titel: Träna bort den stressrelaterade ohälsan Författare: Helena Bellardini, Michail Tonkonogi Förlag: Sisu Idrottsböcker, 2016 KOM TILL RO MED SOMNAS KEDJETÄCKE® Hjälpmedel för att hantera ångest & sömnsvårigheter Självreglering för ökad känsla av lugn & trygghet Fyllningen i vårt Kedjetäcke ® Somna gör att täcket följer kroppens konturer och ger en tydlig 88x112 återkoppling på dess gränser. Täcket har en 2 i 1-funktion; En taktil sida och en sida med jämt tryck. Kedjorna ger en omslutande känsla och tyngden och trycket stimulerar muskel-, led- och balanssinnet vilket ökar kroppskännedomen – du blir mer grundad. ToeOFF® Möter du någon som har DROPPFOT? En del patienter med droppfot behöver extra stöd för att bibehålla balans, orka gå längre och känna trygghet. Inom ToeOFF-Familjen finns en rad olika komposit Ankel-Fot-Ortoser (C-AFO) med olika stabilitetsgrad. Vi har flera typer av skenor eftersom patientens behov och skillnader är så olika. Det gemensamma målet är att få tillbaka/bibehålla styrka, rörlighet, balans och självständighet! Läs mer på camp.se! Kontakta oss för att boka kostnadsfri rådgivning & utbildning! Tel: +46 (0)31-301 17 20 | [email protected] | www.somna.se 48 Vill ni veta mer? Kontakta kundsupport 042-25 27 01, [email protected] FYSIOTERAPI 8.2016 KRYSSET Kryssa rätt och vinn 2 biobiljetter! Svara senast 10 november 2016. Maila lösningen från den gula raden, ditt namn och din adress till [email protected] och delta i utlottningen av 2 biobiljetter! KOMMER FRÅN LEJON SELFIE INGÅR I EN LEK KAN HA SÖKER LÅNGT SIG TILL GÄRNA GATA TILL TORG BEHÖVER ÖVERTALAS INDONESISK Ö FLÄRDFRI MUSKEDUNDER STANNAR STÖRRE I LÄRA OM KROPPARS RÖRELSE EXTRA RANDAS RAKA INBILLAD ERSÄTTER KÖTT FRÅGA SIG VID GOD VIGÖR GRUPP I DJURRIKET SPELAS PÅ HAWAII FÅR FOLK ATT FLYTTA KLABB BÖRJADE TA SLUT SÄGS HA PLÅTMAGE LÄTT SÖMN GALNA KO-SJUKAN FÄRGGRANN FIGUR TILLSTÅND FEL IDEOLOGI AVKASTA KLYKA TA SIG FRAM MED TUBER VÅTT GÅR MISSNÖJD FÖRENINGSMEDLEM PÅVERKAS AV BÖRDA GIFT ENGELSK ARTIKEL FÖRLÅT KAN EN GRODA VARA UTGÖR HAR EN OCH ANNAN ROSA © ORDSMEDJAN YVAS HAFT HJÄRTA ATT PYSER EJ HAR MÅNGEN UTBRÄND PACINO BÖR VARA SKÄRPT DARR VINSTMASKIN BONDE SLÅS OVANIFRÅN RESEDOKUMENT SES PÅ ÅK FRÅN HAAG PRIVAT INFORMATIONSRESURS LEDER INTE SÄLLAN TILL KÖP BLIR SVALT LÖSAKTIGHET FÄSTE ÄR ÄR EN CALZONE MODERNA TROLL SLAPPA KÅRE LÄGGER NOG TRÖTT DRYCK FÖR MODERNA PAPPOR SPANIEN SKYDDANDE HÖLJE METALL SE DÄR ! UPPSATS KÖRT OMKULL ÄR OFTA BOK HAR BLÅ BÄR ÄLDRE TAL PENDYL RUSA HAR SEGT VIRKE FÄRG PÅ KINDEN DE BESTÅR AV KALKSTEN BOKSTAV RIKTNING KAN STJÄRNOR SES I FARMEN INDISKT MUSIKSTYCKE SJUNKIT SAKTA MUTBAR NÅGRA STÄRKANDE TIMMAR I VECKAN HAR VÄLDIGT MÅNGA MÄRKEN Rätt lösning i nr 7–16: FÖR PEDALPENDLARE • Vinnare: Anna Näsström i Lund. FYSIOTERAPI 8.2016 49 KRÖNIKA Att träna är bara halva lösningen en av mina vänner vägrade. Läkaren ville ge honom tabletter. Han hade gjort en brutal krasch in i den berömda väggen och hamnat långt under isen. Men svaret var ett rungande nej. Några tabletter blir det inte. – Vad blir det då? undrade jag. – Träning, säger han. Jag springer varje dag. Saker och ting faller på plats då. Det går långsamt, men det går framåt. FYSIOTERAPI Postadress: Box 3196, 103 63 Stockholm Besöksadress: Vasagatan 48 Tel (vx): 08–567 06 100 [email protected] Tidningen Fysioterapi ges ut av Fysioterapeuterna 50 Han är väl ett levande exempel på det forskningen länge kunnat påvisa, men som ändå inte blivit en självklar standardbehandling: att fysisk aktivitet kan vara lika bra som kognitiv beteendeterapi eller läkemedel vid depression. Agneta Persson reporter att motionen fungerar för min vän. Men jag tänker att han faktiskt bara fixar halva lösningen. Vi kan träna oss friska och starka – eller pilleräta oss mer stresståliga med för den delen – men om arbetslivet inte möter upp med en motprestation? Om våra arbetsplatser fortsätter halta fram i sjuka spår? Då kommer vi fortsätta vara fula siffror i larm rapporterna. Vi blir vältränade och gladare – men förr eller senare sjuka igen. Även den bästa bil går sönder om vägarna är tillräckligt dåliga. När jag skriver det här tävlar mer än 6 000 arbetsgivare om vem som kan vinna floskeltoppen på Arbetsförmedlingens hemsida. I sina platsannonser söker de folk som är ”stresståliga” och fixar ”högt tempo”. Tänk er 6 000 annonser som i stället efterlyser förmågor som ”kan sätta stopp” och ”vet hur man säger nej”? Eller ”kan ta det lugnt och emellanåt tillåta sig att ha improduktiva dagar”? ”En fördel om du kan lata dig ibland”? Det kunde i varje fall vara en bra början. det är fantastiskt Chefredaktör & ansvarig utgivare Lois Steen Tel: 08–567 06 104, 0709–286 104 [email protected] Reporter Agneta Persson Tel: 08–567 06 103, 0709–286 103 [email protected] Grafisk form Malcolm Grace AB Göran Hagberg Tel: 08–642 18 60, 0704–95 74 54 [email protected] Tryck Lenanders Grafiska AB, Kalmar ISSN 1653-5804 TS-kontrollerad upplaga: 12 900 (2015) FOTO: GUSTAV GRÄLL H ar ni läst Arbetsmiljö verkets senaste eländesrapport som kom i början av oktober? Där står att allt fler blir sjuka av stress, att männen börjar må sämre men att kvinnorna ändå drabbas dubbelt så mycket. Där står att personal inom vård och omsorg lider mest och att var tionde kvinna har haft sömnproblem på grund av arbetsmiljön. Jag såg att depression har blivit den vanligaste diagnosen vid långtidssjukskrivningar. Att åtta procent av svenskarna äter lyckopiller – det ger oss en topp 5-placering på OECD:s lista över 25 undersökta länder. Island leder. Flera av dem som ingår i den här statistiken finns i min bekantskapskrets. Både barn, unga och vuxna. Alla har de fått recept på antidepressiva läkemedel – plus en luddig uppmaning att röra mer på sig. Inte hur. Bara att. Prenumeration Fysioterapi nr 9, 2016 kommer 15 december Helår: 780 kronor inklusive moms Lösnummer: 90 kronor (+ porto) Fysioterapi på internet Utlandet: 979 kronor Tidningen publiceras även som pdf Adressändring, utebliven tidning, prenumerationsärenden: Tel: 08–567 06 150 [email protected] Fysioterapi finns på CD för Daisyspelare Annonser Mediakraft Gabrielle Hagman Tel: 08–23 45 34, 0736–27 79 84 [email protected] Bokningsstopp för annonser: Se utgivningsplan www.fysioterapi.se på vår hemsida www.fysioterapi.se Inloggning pdf-arkiv: FysioT2015 Följ oss på facebook! Sök på Tidningen Fysioterapi Omslagsbild Nicolina Pernheim, elitidrottare och fysioterapeutstudent från Göteborg. Foto: Joakim Roos För insänt icke beställt material – text såväl som bilder – ansvaras ej. FYSIOTERAPI 8.2016 NA T AR I G G A BAKA LL PEN ! a j g ä s tt ä s t or F RA N T I* Litomove innehåller nypon som bidrar till att bibehålla rörliga och hälsosamma leder. Nyponen handplockas innan de bearbetas i en skonsam och patentsökt process där nyponens egenskaper bevaras. Enkelt uttryckt handlar det om kraften och möjligheten att fortsätta säga ja! Ja! till cykelturer med barnbarnen till exempel. Läs allt på litomove.se *Känner du ingen förbättring inom 12 veckor får du pengarna tillbaka. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost samt en hälsosam livstil. Säljs i hälsobutiker och på apotek. POSTTIDNING B / Economique Returer till ”Fysioterapi” Box 3196, 103 63 Stockholm TOUR Det närmar sig… Snart kommer vi till en plats nära dig med vår specialdesignade DJO-trailer – fullastad med produkter, tips och kunskap! Starten sker i Stockholm i början av oktober och går sedan vidare genom stora delar av Sverige och Danmark för att så småningom i slutet av november avslutas i Stockholm. Om du inte redan varit i kontakt med våra produktspecialister och bokat tid för besök, utbildning mm så är det verkligen dags nu! Ni har chans att ta del av föreläsningar, workshops, nya produktlanseringar mm när vi kommer till er, dessutom helt kostnadsfritt! Om ni har speciella önskemål kring föreläsningar som skulle passa just er kontakta er produktspecialist så löser vi det. För mer info och kontakt se: Fysioett.se/Motion is Medicin Tour eller följ oss på Facebook där vi uppdaterar efterhand. Motion is Medicine tour schema 06-okt 07-okt 10-okt 11-okt 12-okt 13-okt 14-okt 15-okt 17-okt 18-okt 19-okt 20-okt 21-okt 24-okt 25-okt 26-okt 27-okt 28-okt FÖRMIDDAG EFTERMIDDAG Stockholm KTH, Lindstedsvägen 4 Nacka sjukhus, Lasarettsv. Värmdö Nyköping Lasarett, Fåfängansväg Norrköping, Stortorget Linköping, Universitetsjukhuset Jönköping Växjö, Kirurgi teamet, Smedjegatan 3 Göteborg, Eusser Symposium Mölndahl, slutet av Bergfotsgatan Kungsbacka Ängelholm, Brännborn Center Kristanstad, Pluspraktik Norden AB Malmö DJO Nordic HQ Ystad København Hillerød Hornbæk Roskilde Stockholm KTH, Lindstedsvägen 4 Stockholm, Hela Kroppen, Kapellgränd Nyköping Lasarett, Fåfängansväg Norrköping, Stortorget Linköping Jönköping Växjö, Kirurgi teamet, Smedjegatan 3 Göteborg, Eusser Symposium Mölndahl, slutet av Bergfotsgatan Hallands sjukhus Varberg Helsingborgs Arena Kristanstad, Pluspraktik Norden AB Örestadsklinikens vårdcentral Lund København Allerød Hillerød Holbæk Med reservation för ändringar i schemat 31-okt 01-nov 02-nov 03-nov 04-nov 07-nov 08-nov 09-nov 10-nov 11-nov 14-nov 15-nov 16-nov 17-nov 18-nov 21-nov 22-nov 23-nov FÖRMIDDAG EFTERMIDDAG Næstved TBC Odense Esbjerg Randers Herning, Braendgårdsvej 20 Holstebro, Stationvej 33B Viborg Aalborg Benefit Sæby/Frederikshavn + AW Uddevalla Sjukhus Lidköping, Skaraborgs Sjukhus Skövde, Kärnsjukhuset Örebro, Centrum för Hjälpmedel Uppsala, Studenteras IP Stockholm Stockholm Söderort Brommaplan, Brommas Fysioterapi Vordingborg TBC Odense Esbjerg Randers Herning, Braendgårdsvej 20 Holstebro, Stationvej 33B Viborg Aalborg Fredrikshavn Færge (sen kväll) Trollhättan Sjukhus Lidköping, Skaraborgs Sjukhus Skövde, Kärnsjukhuset Örebro, Centrum för Hjälpmedel Uppsala, Studenteras IP Stockholm Stockholm Söderort Brommaplan, Brommas Fysioterapi Kontakta din produktspecialist för mer information i just ditt område. Kim Forsell, 0702-09 71 19 [email protected] Västra Götaland, Dalarna, Värmland, Västmanland, Södermanland, Östergötland, Gotland, Västerbotten, Jämtland Helene Garpefors, 0730-43 70 20 [email protected] Stockholm, Uppsala, Örebro, Västernorrland, Gävleborg Matilda Hellman, 0763-11 28 22 [email protected] Halland, Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar, Skåne, Norrbotten Följ ”Motion is Medicin Tour” på Facebook DJO Nordic AB | Murmansgatan 126 | 212 25 Malmö | Tel 040-39 40 00 | [email protected] | www.DJOglobal.se
