Träningsmetoders påverkan på bull- och terrierraser

Transcription

Träningsmetoders påverkan på bull- och terrierraser
Träningsmetoders påverkan
på bull- och terrierraser
Examensarbete för problemhundskonsult
Roxanne Munoz-Rytting
Hundsteg, problemhundskonsult klass 7, 2014
Innehållsförteckning
1. Inledning.............................................................................................................................................................. 2
2. Bakgrund ............................................................................................................................................................. 2
3. Metod .................................................................................................................................................................. 3
4. Frågeställning ...................................................................................................................................................... 3
5. Enkätundersökning ............................................................................................................................................. 3
6. Intervjuer........................................................................................................................................................... 11
6.1 Intervju med Irene Westerholm, Hundläroverket ...................................................................................... 11
6.2 Intervju med Marie Tisell, Legend Kennel .................................................................................................. 13
6.3 Intervju med Hossein Mohaddes, Svenska Amstaffklubben ...................................................................... 15
6.4 Intervju med Dag Ankersen, Skånska Dagbladet ........................................................................................ 16
6.5 Intervju med reporter, Skånsk morgontidning ........................................................................................... 16
7. Kamphunden i media ........................................................................................................................................ 17
8. Raskunskap ........................................................................................................................................................ 19
8.1 Bull- och terrierrasernas historik ................................................................................................................ 19
8.2 Bullterrier .................................................................................................................................................... 20
8.3 Staffordshire Bullterrier .............................................................................................................................. 21
8.4 American Bulldog ........................................................................................................................................ 21
8.5 American Pit Bull Terrier ............................................................................................................................. 22
8.6 American Staffordshire Terrier ................................................................................................................... 23
8.7 American Bully ............................................................................................................................................ 23
9. Mentalitet ......................................................................................................................................................... 24
9.1 MH .............................................................................................................................................................. 24
9.2 Problembeteenden ..................................................................................................................................... 25
10. Inlärningspsykologiska begrepp och träningsmetoder ................................................................................... 25
10.1 Klassisk inlärning ....................................................................................................................................... 25
10.2 Operant inlärning ...................................................................................................................................... 26
10.3 Habituering ............................................................................................................................................... 26
11. Att träna med positiva bestraffningar ............................................................................................................. 27
12. Negativa effekter av att träna med positiva bestraffningar ............................................................................ 28
12.1 Inlärd hjälplöshet ...................................................................................................................................... 30
13. Begrepp ........................................................................................................................................................... 31
14. Reflektion och slutsats .................................................................................................................................... 33
15. Källförteckning ................................................................................................................................................ 38
Bilaga 1. MH-resultat, American Staffordshire Terrier ......................................................................................... 43
1
1. Inledning
Att mitt examensarbete skulle handla om någonting omkring bull- och terrierraserna var för
mig ganska självklart. ”Kamphundar” är alltid ett hett ämne, men det känns som att det den
senaste tiden varit ännu hetare än vanligt. Rasförbud diskuteras friskt, insändare i tidningar
som handlar om ”mördarhundarna” ses alldeles för ofta och i hundforum på sociala medier
pratas det överlag mycket om den typen av hund.
Att jag valde att fokusera på just inlärningsmetoder och vilka problembeteenden som kan
uppstå beror till stor del på att jag tror att det finns en missuppfattning om att ”det är hårda
hundar som måste behandlas hårt”. Jag tror inte på detta och mitt syfte med att skriva det
här är dels att själv lära mig mer och dels att försöka få fram fakta som kan presenteras för
ägare av dessa raser. Förhoppningsvis kan detta ändra sättet man behandlar sin hund, både
för den gemene hundägare och kanske även för de instruktörer, hunddagis, hundpensionat
och liknande som hanterar denna hundtyp. Jag hoppas också att de problembeteenden som
finns, kan uppmärksammas och att detta examensarbete kan uppmuntra till att göra något
åt problemen innan de blir värre.
Som nämnt ovan, så för ”kamphundar” alltid med sig en het debatt och jag tror att detta
arbete ligger helt rätt i tiden för att förhoppningsvis kunna skapa en förändring.
2. Bakgrund
Jag hittade en kandidatuppsats för sociologi som avhandlar tidningars framställning av
ämnet kamphundar (se ref. 1). Denna uppsats beskriver hur raserna framställs i media och
vilka problem detta kan medföra för dem. Det är intressant läsning och de skrivande
konstaterar mer eller mindre i slutsatsen, att problembeteenden hos raserna till största del
är ett ägarproblem och inget annat.1 Utöver denna uppsats har jag inte hittat någon direkt
forskning eller avhandling som verkar seriöst skriven med pålitliga källor och information,
vad gäller just denna hundtyp, men forskning på träningsmetoder och hundar överlag finns
det gott om. Avsaknaden av mer information om ämnet väckte en nyfikenhet hos mig, och
lust att försöka ta reda på mer.
I media kan man ofta se artiklar som handlar om ”kamphundar” och dessa är ofta vinklade
till hundtypens nackdel. Alla dessa artiklar har fått mig att fundera extra på om dessa hundar
figurerar oftare i dem på grund av fördomar och profit, eller på grund av att de faktiskt har
dessa problembeteenden som nämns. Och är det i så fall problembeteenden som ligger i
rasens gener eller som uppstår när de behandlas på ett visst sätt?
Även sociala medier har påverkat mig mycket och har, tillsammans med andra faktorer, lett
mig fram till min frågeställning. Jag är medlem i flera olika forum för hunddiskussioner och
då framför allt de som rör om bull- och terrierraserna. I dessa forum uppstår det ständiga
diskussioner om hur man bör behandla och träna sin hund, vilka metoder som är bäst och så
vidare. Personligen har jag tyckt mig kunna se en röd tråd i att de individer som tränats med
vissa träningsmetoder oftare lider av olika problembeteenden, än individer som tränats med
andra metoder. Detta tycker jag är tragiskt men mycket intressant.
2
3. Metod
Metoden för att komma fram till mitt resultat har som bas varit en stor enkätundersökning
med 100 respondenter. Denna spreds framför allt via sociala medier.
Utöver enkäten baserar sig arbetet på flera intervjuer samt diverse svensk och utländsk
litteratur inom både humanpsykologi, veterinärmedicin och hundträning.
Det finns lite material att ta av eftersom arbetet inriktar sig speciellt på en viss hundtyp och
emellanåt har det varit svårt att få fram någon ren fakta. Just att det finns så lite information
gör att jag hoppas kunna presentera något nytt som inte redan publicerats.
4. Frågeställning
Finns det en uppfattning om att hundraser med ett ”hårt” utseende bör behandlas med
hårda metoder, och vilka problembeteenden kan detta leda till?
5. Enkätundersökning
Enkäten innehöll 45 stycken frågor och besvarades av totalt 100 personer. Av de svarande
var 85 % kvinnor och 15 % män. Se fördelning i tabell 1 och 2.
Ålder
17-19 år: 4 st
20-25 år: 39 st
26-30 år: 26 st
31-40 år: 18 st
41-50 år: 8 st
50+ år: 5 st
Tabell 1
Kön
Kvinnor var överrepresenterade som
svarande. Detsamma gällde yngre
personer. 87 personer var upp till 40 år
gamla och därmed var endast 13
svarande över 40 år.
Man: 15 st
Kvinna: 85 st
Tabell 2
3
Ägare till några utvalda hundraser ombads att svara på enkäten. Raserna valdes ut efter vilka
som räknas som kamphundar i Sverige, vilka det debatteras mycket om, samt vilka man ser i
olika sammanhang som exempelvis media och sociala medier. I tabell 3 nedan ses vilka raser
som var utvalda och hur fördelningen var av dem. I tabell 4 ses vad svarande hade för
anledning till att köpa den gällande rasen och det kan utläsas att ”impulsköp” var den
anledning flest angav.
Hundraser
Män i %
0 innebär i detta fall
att det ej fanns någon
svarande av gällande
kön som ägde denna
ras.
Kvinnor i %
53
47
40
13
13
3
0
2
0
2
13
5
American
American
Amerikansk American Bully Staffordshire
Staffordshire Pitbull Terrier
Bulldog
Bullterrier
Terrier
Tabell 3
Val av ras, antal svar
30
25
20
15
10
5
0
Tabell 4
4
0
1
Bullterrier
Blandras
64 % av de svarande angav att de hade renrasiga hundar och 36 % angav att de hade
blandrashundar. Av de renrasiga hundarna hade den största delen av dem stamtavla, men
inte alla.
Två svarande som angav att de hade en blandrashund svarade att deras hund har stamtavla.
Antal som har stamtavla i %
100
100
100
83
75
50
0,6
American
American
Amerikansk American Bully Staffordshire
Staffordshire Pitbull Terrier
Bulldog
Bullterrier
Terrier
Bullterrier
Blandras
Tabell 5
Av totalt 36 stycken blandrashundar angavs 29 stycken av dem att vara blandras med
Amerikansk Pitbull Terrier i, som kan ses i tabell 6.
Andel av blandraser som sägs vara
pitbullmix
Pitbullmix: 29 st
Annan mix: 7 st
Tabell 6
5
En relativt stor del (41 %) av de svarande angav att föräldrarna till deras renrasiga hund ej
hade genomgått nödvändiga hälsotester, eller att de inte visste om de gjort det. Se tabell 7.
Av de svarande med blandrashund angav 17 % att föräldradjuren genomgått alla hälsotester.
Se tabell 8.
Hälsotestade föräldradjur i % - renrasiga
Vet inte
22%
Ja
59%
Nej
19%
Tabell 7
Hälsotestade föräldradjur i % - blandraser
Ja
17%
Vet inte
36%
Nej
47%
Tabell 8
Enligt svar i enkäten hade 30 (av 64) renrasiga hundar och 19 (av 36) blandrashundar, någon
form av problembeteende. I tabell 9 och 10 kan det utläsas hur många av dessa hundar som
ska användas, eller har använts i avel.
6
Renrasiga hundar och problembeteenden
Antal i %
Ska gå i avel
Ska ej gå i avel
67
67
53
47
33
33
Har problembeteende (%)
Har inte problembeteende (%)
Tabell 9
Blandrashundar och problembeteenden
Antal i %
Ska gå i avel
Ska ej gå i avel
79
59
53
47
41
21
Har problembeteende (%)
Har inte problembeteende (%)
Tabell 10
Problembeteenden och
träning i %
Träningshjälp av
utbildad hundtränare
Aversiv träning
Belöningsorienterad
träning
Tränar inte
Nej
Nej, jag kan själv
11%
19%
Ja, tittar på hundträning på TV
Ja
6% 2%
70%
12%
Tabell 11
80%
I tabell 11 och 12 kan det ses hur dessa
problembeteenden tränas, baserat på ägarens egen
uppfattning, och om hundägaren fått professionell
hjälp med träningen eller inte.
7
Tabell 12
I enkäten ställdes nio stycken frågor som påståenden, där den svarande själv fick skriva hur
denne skulle reagera i nämnd situation. Dessa skriftliga svar har sedan, efter eget tycke,
delats upp i 4 olika kategorier. I tabell 13 kan resultatet av uppdelningen ses.
Aversivt svar
100
Neutralt svar
90
Belöningsorienterat svar
80
Inget svar
70
60
50
40
30
20
10
0
Hund
Hund
Hund gör Hund vågar Hund drar i
Hund
Hund
Hund
Hund juckar
morrar när morrar vid utfall mot inte gå förbi koppel
morrar när kommer morrar på
på dig
den har en kloklippning annan hund föremål
den har en
inte på en människa
ätbar resurs
liggplats inkallning
som resurs
Tabell 13
Utöver dessa situationsbundna påståenden ställdes det också frågor om vad begreppen
dominans, rangordning, flockledare, aggression och konsekvent betyder för den svarande.
Resultatet kan ses i tabell 14. Eftersom även dessa svar bestod av fritext, har de än en gång
delats upp i tre olika kategorier, helt efter eget tycke. Eftersom det är svårt att placera in
fritextsvar i kategorier, har jag valt att endast färgkoda svaren och sedan publicera en del av
dem för att läsaren ska få en uppfattning om vilken typ av svar som jag har placerat var.
Vad betyder dessa ord för dig?
67
64
60
55
54
34
24
20
13
Dominans
21
15
12
Rangordning
21
Flockledare
Tabell 14
8
Aggression
23
17
Konsekvent
Exempel på röda svar från tabell 14:










Dominans betyder att människorna bestämmer och hunden vet om det
Dominans betyder att hunden är olydig och inte ens lyssnar på enkla kommandon
Rangordning betyder att människor kommer först, sedan djuren
Rangordning är ett sätt för alla hundar att leva för de kommer från vargarna
Flockledare betyder att hunden ska lyda alla människor
Flockledaren är den som styr och ställer samt ordnar mat till flocken
Aggression betyder att en hund gör oprovocerade utfall, det är onaturligt och
oacceptabelt
Aggression är när hunden är arg och det är något man alltid måste träna bort
Konsekvent betyder att man måste vara en hård och bestämd ledare för sin hund
Konsekvent betyder att hunden måste göra som man säger
Exempel på gula svar från tabell 14:





Jag vet inte
Jag kan inte svara på detta
Det är svårt att förklara
Jag har aldrig hört det ordet
Dominans är ju dominans och aggression är ju aggression…
Exempel på gröna svar från tabell 14:










Dominans betyder att någon får företräde och att någon annan backar undan
Dominans är något som kan uppstå hos olika individer runt till exempel resurser
Rangordning är ett sätt för vissa djurarter, dock inte hund, att leva tillsammans
Rangordning är något som inte uppstår mellan olika arter
Flockledare betyder att flocken väljer att följa en eller flera individer i olika
situationer
En flockledare är någon som är erfaren i situationen och vänligt kan leda/lära de
andra
Aggression är avståndsökande signaler som kan ses redan som små signaler
Aggression är naturligt och har alltid en orsak
Konsekvent betyder att man är vidhållande och gör likadant ”alltid”
Konsekvent betyder att man till exempel tränar på ett visst sätt och alltid tränar så
Några av de sista frågorna i enkäten handlade om träningsmetoder. Endast ett fåtal svarade
att dessa hundraser tränas bäst med ”hårda” metoder, medan en stor andel svarade precis
tvärtom, att de bör tränas ”mjukt”. En annan stor kategori var ”blandat” och
kommentarerna här var till exempel att ”man tränar på olika sätt i olika situationer” och att
”det är skillnad på träning och uppfostran”.
9
Träningsmetoder som passar hundtypen bäst
"Hårt"
"Mjukt"
Beror på hund
4%
Blandat
Vet ej/inget svar
9%
33%
43%
11%
Tabell 15
På frågan ”Har du någon förebild inom hundvärlden” var Tv-profilen Cesar Millan den
absolut största förebilden med överlägsna 21 % jämfört med nästa hundtränare som endast
fick totalt 4 % av svaren. Ett fåtal andra hundtränare nämndes, men kategorin ”övriga” blev
stor (alla som bara nämndes en gång). Allra flest svar fick ingen alls. Många svarade alltså att
de inte har någon förebild.
Förebilder
Cesar Millan
Fredrik Steen
Irene Westerholm
Övriga
Ingen
21%
4%
52%
4%
19%
Tabell 16
10
6. Intervjuer
6.1 Intervju med Irene Westerholm, Hundläroverket50
Irene Westerholm är bland annat utbildad Etolog (Stockholms Universitet) och hundinstruktör
(HUNDutbildningsgruppen) samt vice ordförande i I.A.P.B.T.F. (International American Pit Bull Terrier
Federation). Förutom kurser för hundägare håller hon även fördjupningskurser inom
kamphundsraserna för hundinstruktörer. Irene anses mycket kunnig inom dessa raser och har ett
flertal gånger medverkat i media av olika slag för att slå hål på myterna omkring dem.
1. Vilken tycker du är den största missuppfattningen omkring bull- och terrierraserna?
Tveklöst myten om att de besitter större förmåga till aggression mot människor än
andra raser, att aveln för kamp skulle ha gagnat och premierat aggressiva hundar.
2. Anser du att personer i allmänhet tycker att man måste vara extra tuff med dessa
raser och behandla/träna dem på ett ”hårt” sätt?
Ja.
a. Om ja, är det ägarna till hunden eller folk runtomkring som tycker det?
I första hand ägarna, men givetvis även personer runtomkring.
b. Om ja, vilken typ av hundägare är det oftast som har denna uppfattning?
De ägare som skaffat sin hund för att hävda sig själva, för att visa upp en tuff
attityd.
c. Om ja, är det uppfödare som tycker det?
Finns absolut sådan uppfödare, både av renrasiga hundar och givetvis
shitbulluppfödare. Tror dock att det är mer utbrett, liksom annan okunskap,
hos shitbulluppfödare.
d. Om ja, varför tror du att folk tycker såhär?
Hundarnas tuffa utseende med mycket muskulatur synlig och ett kraftfullt
intryck får folk att bokstavligen döma hunden efter håren. Ett tufft yttre
medför att människor förväntar sig ett lika kraftfullt inre. Detsamma gäller ju
även våra generella fördomar mot människor i omgivningen – många
tillskriver kanske omedvetet en människa med bastant kroppshydda, ärrad hy
täckt med tatueringar en kallhamrad mentalitet…
3. Vad tycker du om att så många kallar sina hundar för amstaff/pitbull utan att
egentligen veta vad det är för raser i dem/ha stamtavla på dem?
Illa. Mestadels för att blandrasaveln enligt mig är den största orsaken till våra
problem associerade till hundar av kamphundstyp.
4. Tror du att det finns så många pitbullkorsningar i Sverige som det kan verka när
man hör om alla dessa amstaff/pitbullmixar?
Definitivt inte. Vore osannolikt med tanke på hur få APBT det egentligen finns och har
funnits sedan rasen dök upp i Sverige första gången.
11
5. Tror du att det finns en risk för att ett rasförbud införs i Sverige? På vilka grunder
tror du att det skulle uppstå i så fall?
Risken finns där hela tiden och vi som aktivt jobbar mot den vet hur nära vi är att
återigen drabbas. Speciellt under valår – då det precis som i Norge och i Sverige 1994
handlar om populistiska politiska utspel.
6. Vilka problembeteenden hos dessa raser stöter du oftast på i ditt arbete?
Aggression mot hundar.
a. Är det någon skillnad mellan de renrasiga och blandraserna?
Jag för ingen statistik, men jag upplever att blandraserna har mer problem
med både fysik och mentalitet (skillnaderna gäller däremot inte problem med
andra hundar!). Dock ser jag ju ett väldigt skevt urval av hundar.
b. Varför uppstår just dessa problem tror du?
När det gäller aggression mot andra hundar vid t ex hundmöten på
promenader är det helt klart ett problem som i de flesta fall kan undvikas med
rätt träning från början och förståelse från ägarens sida för vad han/hon kan
förvänta sig av sin hund.
7. Vilka sjukdomar ser du oftast hos dessa raser?
Hudproblem. Men – det beror ju till viss del på att de SYNS.
a. Är det någon skillnad mellan de renrasiga och blandraserna?
Min uppfattning - utan att ha något egentligt underlag – är att det är
vanligare hos shitbulls än de renrasiga. Men återigen – mitt urval av hundar
är skevt och inte representativt.
b. Varför är just dessa sjukdomar överrepresenterade tror du?
– Ovilja hos uppfödare av utställningsraserna att välja bort individer som har
risk för att nedärva hudproblem, dvs en för stor vilja att producera valpar efter
individer med meriter i utställningsringen… Kortsiktigt tänkande!
– Okunskap hos shitbulluppfödare.
– Och givetvis – drivkraft efter pengar! Men, detta gäller alla sjukdomar som
drabbar kamphundsraserna och inte specifikt hudproblem. Varför just
hudproblem är överrepresenterade kanske istället kan ha sin orsak i ökande
miljögifter som även ger oss människor överkänslighet...? Det är en fråga som
jag inte har kunskap nog för att ge svar på.
8. I en enkätundersökning jag gjorde för ägare till denna hundtyp så svarade en stor
del av dem att Cesar Millan var deras förebild inom hundträning, vad har du för
tankar om detta?
Tragiskt. Tragiskt att så mycket felaktig information, som dessutom bygger på
våldsverkan mot hunden, når ut på sådant effektivt sätt. Jag hade givetvis hellre sett
ett program som uppmuntrar till ett icke-våldsamt förhållningssätt till hunden och
sprider kunskap om hunden istället.
12
9. Anser du att det bör införas någon form av licens för att skaffa hund
överhuvudtaget?
Ja, jag tycker inte att det ska vara var mans rättighet att äga djur överhuvudtaget. Så
någon reglering för att handha djur överhuvudtaget, men i vilken form och hur det
skulle se ut låter jag vara osagt.
a. Tycker du i så fall att det borde vara specifika regler omkring
kamphundsraserna? Vilka i så fall?
Nej. Min tanke med reglering är att skydda djuren från människan, inte det
omvända. Och då finns ingen anledning att skilja olika hundtyper från
varandra.
10. Om du kunde nå ut till alla hundägare av dessa raser, vad skulle du då vilja säga till
dem?
Läs Kamphundsboken.
6.2 Intervju med Marie Tisell, Legend Kennel49
Marie Tisell är, tillsammans med Jocke Alderlöf, uppfödare av rasen American Bully XL och XXL sedan
ca 4 år tillbaka. Hon har tidigare fött upp rasen Briard, tävlat och är utbildad allmänlydnadsinstruktör
(Svenska Brukshundklubben).
1. Hur länge har du fött upp rasen?
Vi har fött upp rasen i drygt 4 år.
2. Har du gått någon uppfödarutbildning?
Nej.
3. Varför började du med uppfödning och varför valde du just den rasen?
Födde upp Briard innan och har tävlat och ställt ut en hel del. Är även instruktör. Vi
valde bullyn dels för att Jocke träffat många när han bodde i USA och vi ville ha en
hund som funkade bra med andra hundar, älskade människor och inte var så
krävande som brukshundar.
4. Vilken tycker du är den största missuppfattningen omkring bull- och terrierraserna?
Att de skulle vilja döda allt de ser, helt motsatsen till hur de är.
5. Vad anser du att man bör använda för typ av träningsmetoder för dessa raser och
varför?
Tycker man får anpassa det efter individen. Vad som funkar bäst Jag föredrar att vara
steget före hunden och förebygga så mycket det går. I lydnadsträning använder jag i
stort sett bara positiv förstärkning med hjälp av godis/leksak/klicker. Dessa raser är
enligt mig förarveka och har mycket ”will to please”, därför behövs inga hårdare
korrigeringar.
13
6. Anser du att personer i allmänhet tycker att man måste vara extra tuff med dessa
raser och behandla/träna dem på ett ”hårt” sätt?
Okunniga människor tror nog det, men det är ju helt felaktigt.
a. Om ja, är det ägarna till hunden eller folk runtomkring som tycker det?
Ingen aning faktiskt.
b. Om ja, vilken typ av hundägare är det oftast som har denna uppfattning?
Vet inte, man ska väl inte generalisera, men folk med lite kunskap och
erfarenhet kanske?
c. Om ja, är det andra uppfödare som tycker det?
Nej det tror jag inte.
d. Om ja, varför tror du att folk tycker såhär?
Kanske pga. medias tolkning av dessa raser?
7. Vilka sjukdomar drabbar oftast rasen?
Hd/ed. Osteochondros förekommer och även allergi vid några fall. Rasen är ung och
det är svårt att säga så tidigt.
8. Vilka hälsotester genomförs på dina hundar innan de går i avel?
Armbågsröntgen och pennhip. Inga andra sjukdomar som går att testa för i
förebyggande syfte finns. (ännu i alla fall).
9. Har du någon gång avlat på en hund som uppvisat problembeteenden? Varför i så
fall?
Inte vad jag skulle kalla problembeteende, nej. Lite ouppfostran möjligtvis.
10. I en enkätundersökning jag gjorde för ägare till denna hundtyp så svarade en stor
del av dem att Cesar Millan var deras förebild inom hundträning, vad har du för
tankar om detta?
Var och en blir klok på sin filosofi! Kanske beror det på att han hanterar många
hundar av denna typ?
11. Anser du att det bör införas någon form av licens för att skaffa hund
överhuvudtaget?
Ja, varför inte.
a. Tycker du i så fall att det borde vara specifika regler omkring
kamphundsraserna? Vilka i så fall?
Nej det tycker jag inte. Finns massa raser som är betydligt mer krävande.
12. Om du kunde nå ut till alla hundägare av dessa rastyper, vad skulle du då vilja säga
till dem?
Att tänka efter noga innan man skaffar hund överhuvudtaget. Att jobba på att vara
bra representanter för sin ras/typ av hund. Dessa typer av hund har alla fördomar att
kämpa emot och då är det extra viktigt att de funkar bra i samhället
14
6.3 Intervju med Hossein Mohaddes, Svenska Amstaffklubben48
Hossein Mohaddes är ordförande i Svenska Amstaffklubben, som är Svenska Kennelklubbens officiella
rasklubb. Han är även registrerad uppfödare under namnet Kennel Zipreno, som har vunnit många
framgångar i utställningsringen.
1. Vilken rasklubb tillhör du?
Amstaffklubben.
2. Vad anser du om ordet ”kamphund”? Tror du att det kan skapa mer oro omkring de
hundtyper som ofta benämns som kamphundar?
Anser att det är ett negativt ord. Kamphund är starkt förknippat med hundar som
biter och hundägare som inte kan ta hand om, eller inte har kontroll på sin hund. Att
använda ordet som ett samlingsord för ett flertal raser ger även det en missvisande
bild. American Staffordshire Terrier, Bullterrier samt SBT (staffordshire BullTerrier) har
aldrig använts för kamp mot vare sig hund eller människa, att dessa raser har sitt
ursprung i hundar som använts för dessa ändamål ligger långt tillbaka i historien.
3. Anser du att det finns några problem med mentaliteten inom rasen?
Nej, inget genomgående. Att det är en typ av hund som kräver engagemang från sin
ägare är klart, detta delas med många andra raser med förövrigt.
4. Finns det, enligt dig, något problembeteende som är vanligast inom rasen?
Vilket/vilka i så fall?
Felhanterade individer kan uppvisa ett översocialt, intensivt beteende vilket kan
medföra negativa konsekvenser.
a. Om ja, vad tror du att detta beror på?
Att hundägaren inte tydligt nog har begränsat hundens aktivitetsnivå under
det första året. Min uppfattning är att den här typen av hund, förutom
aktivering tydligt behöver lära sig passivitet. Om en hund av denna typ enbart
får obegränsat utrymme, utan avgränsning att springa leka och vara aktiv
kommer detta många gånger medföra ovanstående felbeteende.
5. Anser du att någon viss träningsmetod fungerar bättre/sämre på denna ras? Bör
man vara hård eller mjuk som förare? Definiera gärna vad du anser vara ”hård” och
”mjuk” också.
Den här typen av hund tränar man absolut bäst med en tydligt strukturerad vardag,
utan fysisk bestraffning.
15
6.4 Intervju med Dag Ankersen, Skånska Dagbladet46
Dag Ankersen är webbredaktör för den skånska morgontidningen Skånska Dagbladet. Han ger här sin
bild av medias inverkan på kamphundsrasernas rykte.
1. Vilken tidning arbetar du för?
Skånska Dagbladet.
2. Har ni någon statistik att delge, på hur många gånger orden ”kamphund” eller
”mördarhund” har förekommit i er tidning, eller kan man ta reda på detta på något
sätt?
En sökning på skd.se ger svaret att 58 artiklar innehåller ordet kamphund.
När jag söker i vårt textarkiv hittar jag 204 artiklar innehållande ordet, men då är det
både artiklar från TT, Norra Skåne, Laholms Tidning och Skånska Dagbladet inräknat.
Ordet ”Kamphund” förekommer 352 gånger i dessa artiklar och sökningen sträcker
sig tillbaka till 1997.
3. Hur tror du att medias ordval gällande denna hundtyp påverkar människor som
läser artikeln?
Det är omöjligt för mig att spekulera i.
4. Upplever du att media vinklar artiklar så att kamphundsraser framstår som
farligare än andra hundraser?
Jag har inte läst så många artiklar om kamphundar så jag vet inte.
a. Om ja, tror du då att detta är medvetet eller omedvetet från medias sida?
5. När ni väljer att skriva ut hundras i en artikel, hur kontrollerar ni då att det
verkligen är den gällande hundrasen och inte en annan liknande ras?
Jag kan bara tala för mig själv och jag publicerar uppgifter från antingen polisen,
hundägaren eller länsstyrelsen.
6.5 Intervju med reporter, Skånsk morgontidning47
Intervju med en reporter för en morgontidning i Skåne. Reportern ger här sin bild av medias inverkan
på kamphundsrasernas rykte men vill inte medverka med namn i den offentligt publicerade versionen.
1. Vilken tidning arbetar du för?
2. Har ni någon statistik att delge, på hur många gånger orden ”kamphund” eller
”mördarhund” har förekommit i er tidning, eller kan man ta reda på detta på något
sätt?
Kamphund: 40 gånger ink. insändare under perioden 2005-2014.
Mördarhund: 3 gånger, samtliga insändare, under perioden 2007-2009.
16
3. Hur tror du att medias ordval gällande denna hundtyp påverkar människor som
läser artikeln?
Mördarhund är ett klart negativt ord som inte bör användas av seriös media. Ordet
kamphund beror helt i vilket sammanhang det skrivs. Oftast används det nog vid
hundattacker och då blir det så klart en negativ koppling.
4. Upplever du att media vinklar artiklar så att kamphundsraser framstår som
farligare än andra hundraser?
Ja ibland.
a. Om ja, tror du då att detta är medvetet eller omedvetet från medias sida?
Det används för att många lätt får en bild av hunden framför sig. Så nej, det
är inte för att framställa kamphundar som farligare utan för att lättare nå
fram till läsaren/radiolyssnaren/tvtittaren.
5. När ni väljer att skriva ut hundras i en artikel, hur kontrollerar ni då att det
verkligen är den gällande hundrasen och inte en annan liknande ras?
Det är olika. Generellt görs en bedömning av hur trovärdig informationen är som man
får.
7. Kamphunden i media
Här nedan följer ett utdrag ur artiklar, krönikor och liknande som publicerats i media
gällande kamphundar, eller av personer som är starkt förknippade med kamphundar. Detta
för att få en bild av hur media kan framställa hundtypen och hur läsare kan påverkas av det.
Anders Westgårdh har sedan 1998 skrivit krönikor för kvällstidningen Aftonbladet. Här om
en vårpromenad i skogen:

”Backen upp är brant men sen går det utför. Så även för mänskligheten.
En biff med suspekt yttre ser helt malplacerad ut i löpslingan. Det är uppenbart att han aldrig
ens övervägt att motionera för egen del.
Han håller i ett koppel som leder till en hund, en sån där kortvuxen best. En kamphund.
Instinktivt viker jag åt sidan i spåret. Man vet aldrig. Sådan hund, sådan husse.
Biffen rycker i kopplet. Hunden flämtar. Hunden kämpar sig uppför backen som är mitt sköna
nedförslut.
Från hundens nacke hänger en konstruktion med ett halvdussin grova kedjor som släpar i ett
långt tåg efter den stackars jycken. Fyra-fem meter järnskrot drar djupa spår i gruset. Biffen
rycker. Doggen drar. Kedjorna rasslar.
På väg nedför backen känner jag hur vårglädjen grumlas.
Vilken jävla idiot. Vad är det med folk?” 43
Micke Nybrink är spelexpert och travjournalist för kvällstidningen Aftonbladet. Han skriver
här om travhästar i sin kolumn som publiceras för Aftonbladets sportblad:

”Han var som en sån där kamphund som aldrig släpper taget när den väl satt tänderna i en
motståndare.” 44
17
Johan Hakelius är bland annat kolumnist för kvällstidningen Aftonbladet och skriver här en
krönika om att skicka frieribrev till fångar:

”Detta är precis vad jag tänker på när jag ser allt fler käcka, välmående tjejer med
kamphundar.
Och jag vet vad som kommer nu: begreppet är luddigt och förresten är det inget fel på några
hundar, utan bara på ägare och i kamphundarnas kompisförening bankas det med klubban i
bordet för ordningsfråga, för de anser att själva ordet kamphund är fördomsfullt. Jojo. Men
om folk nu ägnat decennier åt att avla fram hundraser med ett enda syfte: att vi tvåbeningar
ska få nöjet att hetsa dem mot varandra och se blodet flyta, måste det ju vara tidernas
kassaste avelsprojekt om det inte har haft någon effekt på avkomman alls, eller hur? Alltså,
käcka tjejer med kamphundar.
Eller tjejer, förresten. Fashionabelt utmärglade damer från övre medelklass. Sörgårdiga
barnfamiljer. Alla har dem.
Är inte detta märkligt? Här har vi några hundraser som i kraft av sin framavlade förmåga
främst var populära bland knarklangare, gettogangsters och annan ilsken underklass.
Lätt att begripa. Så, plötsligt, bestämmer sig övre medelklass för att kamphundar inte alls är
vulgära attribut för halvkriminella.
Obegripligt.” 42
Per Bjurman är journalist och utrikeskorrespondent för kvällstidningen Aftonbladet. Här
skriver han om en hockeymatch i sin blogg, som publiceras på aftonbladets hemsida:

”Mycket Rangers i den här perren, dom biter sig tidvis fast i offensiv zon som en kamphund
biter sig fast i en saftig människovad…” 40
Clifford Johansen skriver en artikel för Kristianstadbladet, baserad på en intervju med Lars
Neij, tidigare hundförare hos polisen och hundinstruktör, numera uppfödare av rasen
schäfer:

”Det är det som är problemet med kamphundar. De har ingen känsla för smärta utan
fortsätter att hålla tag tills hjärnan säger stopp. Han tar in sin egen brukshund, en malinois
(belgisk vallhund) som har en för rasen ovanlig egenhet: Den blir inte aggressiv eller går i
försvarsbeteende när den kampar och hetsas.
– På det viset fungerar den som en pitbull, säger han och demonstrerar med hjälp av Joakim
Svensson som får hålla en skyddsarm hunden biter i.
Hunden triggas att bita, håller sig kvar och kämpar om armen.
– Loss, säger Lars Neij och hunden släpper ögonblickligen.
– Det är det som är skillnaden på en kamphund och andra brukshundar. De här har en on-offknapp. Man kan stoppa deras beteende. Det kan man inte med en kamphund.” 39
Hundtränaren och Tv-profilen Cesar Millan’s svar på en tittarfråga gällande en pitbull:

”How do we keep a powerful breed humble, surrendering, submissive, and peaceful? We
never reward excitement.”

”Hur får vi en kraftfull ras ödmjuk, underlägsen och lugn? Vi belönar aldrig upphetsning.” 11
18
Cesar Millan, hundtränare och Tv-profil skriver en artikel om hur man skapar ledarskap för
sin nya hund och nämner bland annat följande:

”Set aside time every day to provide mental exercise by maintaining rules, boundaries, and
limitations. When these needs are met, the affection you give to your dog will be channeled
as a reward.
Always walk out the door ahead of your dog when leaving the house. This will show your new
dog who is in the leadership role.
While dog walking, make sure that your dog is not in front of you, pulling you down the
street. Instead, keep your dog to your side or behind you. This will also demonstrate to your
dog that you are the alpha figure.”

”Avsätt tid varje dag för att ge mental träning genom att upprätthålla regler, gränser och
begränsningar. När dessa behov är uppfyllda, kommer den tillgivenhet du ger din hund att
fungera som belöning.
Gå alltid ut genom dörren före din hund när ni lämnar huset. Detta kommer att visa din nya
hund vem som är i ledarrollen.
Under promenader, se till att din hund inte är framför dig och dragandes dig längst gatan.
Istället ska du hålla din hund vid din sida eller bakom dig. Detta kommer också att visa för din
hund att du är en alfafigur." 41
8. Raskunskap
8.1 Bull- och terrierrasernas historik
Bulldoggen har en historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden, vilket bekräftas av
målningar och andra avbilder som finns redan sedan medeltidens mitt. Härstamningen är
inte helt säker, men man tror att den avlats fram ur mastiffer som romarna tog med sig till
Storbritannien. Hundtypen blev mycket uppskattade gårdshundar och de utvecklades för att
bli så kallade ”catchdogs”. En catchdog skulle springa ikapp boskap för att sedan bita sig fast
i exempelvis mulen och på så vis stoppa djuret.
Redan 1350 omtalas blodsporten ”bull baiting” (se fig. 1), där hundar hetsades på tjurar.
Sporten var stor under 1600- och 1700-talets England, men utvecklades även till hetsning
mot andra djurarter såsom till exempel björnar och grävlingar.27 I slutet av 1700-talet
introducerades även hundkamp då hundar hetsades mot varandra istället för mot andra
djur. För detta ändamål var hundtypen inte helt optimal vilket gjorde att man började korsa
in olika terriers. Detta för att få en snabbare, smidigare och mer envis hund. Denna nya
hundtyp kallades för ”bull and terrier”.4 1835 förbjöds både baiting, hundkamp och
användandet av catchdogs i England efter ett parlamentsbeslut2 i enighet med The Cruelty of
Animals Act.9 Som en följd av detta minskade den praktiska användningen av bulldoggen27,
men en tanke föddes om att börja bevara bull and terrier-hunden och en mer målmedveten
avel av bland annat den nuvarande Staffordshire bullterriern och bullterriern, påbörjades.4
19
Figur 1, Bull baiting
Många immigranter från Storbritannien och övriga Europa tog med sig sina hundar till USA
där de bosatte sig. I framför allt Södern fanns det gott om arbete för den dåvarande
bulldoggen, som användes bland annat som boskapsvaktare, som skydd mot rovdjur och
som vakthund.5 Hundtypens ankomst till USA bidrog till hundkamper även där och de
utvecklades efter hand till vad som idag kallas för American Pit Bull Terrier och American
Staffordshire Terrier.2
8.2 Bullterrier
I England fortsatte avelsarbetet och nya raser växte fram ur bull and terrier-hundarna. En av
dessa var rasen som senare fick namnet Bullterrier. Man tror att det korsades in bland annat
old english white terrier (nu utdöd), dalmatiner och pointer för att få fram den helvita,
eleganta bullterriern. 1887 godkändes rasen av The Kennel Club (Engelska Kennelklubben)3
och rasen finns idag i två varianter, bullterrier och miniatyrbullterrier. Den mindre varianten
har troligtvis funnits lika länge som den större, men ingen rasstandard fastslogs förrän år
1938.10 Den 26 juni 1993 godkändes bullterriern som ras av FCI (Fédération Cynologique
Internationale) som Svenska Kennelklubben är ansluten till.20
Figur 2, Bullterriern Greenhill Duchess år 1904 & bullterriern ÖCh Mighty Bulls Jörg på 2000-talet
20
8.3 Staffordshire Bullterrier
En annan ras som har sitt ursprung i Englands bull and terrier hundar är, den nu kallade,
Staffordshire bullterriern. Hundkamper var, även efter att de förbjudits, en stor folksport
som gav möjlighet att tjäna extra pengar. Ett område med många bull and terriers var Black
Country där Staffordshire ingår, och det är härifrån rasen fått sitt nuvarande namn. Trots att
hundarna användes till hundkamper var det dock fortfarande viktigt att de fungerade bra
tillsammans med människor i tätbefolkade samhällen4 och den fick smeknamnet ”nannydog”. Staffens vänliga sätt och att den inte godkändes som ras förrän många år efter
förbudet mot hundkamper har gjort att en del rasentusiaster nekar till rasens historia. Det
finns de som påstår att den inte har använts för kamp, något som av både utseende och
mentalitet att döma troligtvis är felaktigt.27 FCI godkände rasen den 21 oktober 1954.21
Figur 3, Gentleman Jim och Lady Eve (födda 1937/1935) & Fab Staff’s Crimsom Noowa of Janina (född 2009)
8.4 American Bulldog
I mitten av 1960-talet var bulldoggen i USA hotad på grund av att den under en längre tid
använts mindre på gårdarna. Detta som följd av ny teknik samt att man började stängsla in
sin boskap. Två män, J.D. Johnson och A. Scott påbörjade arbetet med att återskapa den och
1970 registrerades de första individerna i NKC (National Kennel Club)5 under namnet
”American pit bulldog”. Namnet ändrades senare till American bulldog för att inte förväxlas
med rasen ”American Pit Bull Terrier”.27 Rasen finns i två officiellt erkända typer, kallade
classic (även ”Johnson”/”bully”) och standard (även ”Scott”/”performance”).5 De olika
typerna är ett resultat av att Johnson och Scott gick skilda vägar efter återskapandet, och då
valde att avla på olika utseenden.27 De två huvudtyperna tillhör fortfarande samma ras, men
bedöms separat på utställning och ingen av typerna är ännu erkänd som ras av FCI.5
21
Figur 4, John D. Johnson (mitten)
Figur 5, Johnson’s Nemo, född 2004 (från JD. Johnson’s uppfödning)
Figur 6, Alan Scott (höger)
Figur 7, OHK Dixie Mae of A.S. (från A. Scott’s uppfödning)
8.5 American Pit Bull Terrier
Även rasen, som i folkmun kallas för pitbull, härstammar från de bull and terrier hundar som
kom från England till USA. Där fanns det ingen djurskyddslagstiftning och hundarna kunde
användas till såväl catchdogs och baiting-tävlingar som hundkamp. Med tiden började en del
av hundarna likna varandra allt mer och man kallade dem för bulldoggs. Den engelska
bulldoggen hade då redan registrerats i England och när man så skulle börja registrera dessa
hundar valde man istället namnet American Pit Bull Terrier. Ordet ”pit” kommer från ytan
där hundkamper utspelade sig.27
1898 bildades UKC (United Kennel Club) och de första amerikanska pit bull terrierna
registrerades.8 Pitbullen är en av de få raserna som inte avlas för sin exteriör och därför kan
storlek och utseende variera en del. Det är även en av de bull- och terrierraser som
utseendemässigt och mentalt förändrats minst genom åren. FCI har ännu inte erkänt
pitbullen som en ras, men den kan registreras som renrasig i till exempel ADBA (American
Dog Breeders Association).27
Figur 8, Colby’s Tige (född 1896) & Caragan’s Red Hot Steel Rex (född 2003)
22
8.6 American Staffordshire Terrier
Ur den arbetande, amerikanska pit bull terriern (APBT) som under en tid betraktades som en
av USAs nationalsymboler, ville man sedan skapa en ren utställnings- och sällskapshund.
1936 erkände AKC (American Kennel Club) Staffordshire Terriern som en egen rasvariant2
och detta gjorde även FCI.22 Samma år bildades en rasklubb (STCA, The Staffordshire Terrier
Club of America).2 55 stycken renrasiga pit bull terriers utgjorde basen för denna nya variant
som skulle vara bredare och kraftigare än den ursprungliga pitbullen. På 1960-talet
öppnades stamboken under tre år och man tog då in pitbulls i aveln igen , för att bredda det
genetiska urvalet. 1972 ändrade man namnet till American Staffordshire Terrier för att
minska förväxlingar med den engelska Staffordshire Bullterriern.27
Figur 9, CH Knight Crusader (född 1955) & Whistle Valley Wild Red-Fire (född 2007)
8.7 American Bully
American bully är en relativt ny ras som började utvecklas på allvar i början av 1990-talet i
USA.6 Även denna ras härstammar från den amerikanska pit bull terriern, men man har även
blandat in exempelvis amerikansk bulldog, engelsk bulldog, olde english bulldogge7 och
napolitansk mastiff. Som följd av dessa andra rasers inblandning är bullyn nu betydligt
kraftigare än ursprungsrasen pitbull. Bullyn finns i fem olika erkända storlekar; Pocket,
Classic, Standard, Extreme och XL.27 UKC erkände rasen den 15 juli 2013 och innan dess
kunde den endast registreras i egna rasklubbar.7 Den är dock inte erkänd av FCI.
Figur 10, De olika varianterna av American Bully & en American Bully Standard Type
23
9. Mentalitet
Om man tittar på rasstandarden för de olika bull- och terrierraserna som nämnts, så är det
relativt genomgående att de ska vara sociala och älskvärda mot människor, självsäkra,
orädda, något förarveka samt inte ha någon uttalad aggression mot andra hundar. De ska
dock ha envishet och en viss grad av kamplust.
9.1 MH
MH står för Mentalbeskrivning Hund och är ett test som från början endast gjordes på
brukshundar. Det är till för att beskriva egenskaper hos enskilda hundar och användas som
underlag för avel. Idag används testet av alla raser och alla moment som ingår är
standardiserade.23
Av omnämnda raser är det endast rasen American Staffordshireterrier som har offentligt
publicerade MH-resultat. Resultatet i sin helhet kan ses som bilaga 1.
Den gröna cirkeln i spindeldiagrammet (tabell 17) är brukshundmedelvärdet och man kan
därmed utläsa att rasen ibland ligger något under medelvärdet och ibland något över. Av
650 stycken testade hundar var det en hund som uppvisade ”oacceptabelt beteende”. (se
bilaga 1) Vad detta innebär beskrivs ordagrant på Svenska Brukshundklubbens hemsida
såhär: ”Oacceptabelt beteende: Hunden kan ha bitit eller liknande och en anmälan är
skickad till Svenska Kennelklubben.” 24 Någon mer förklaring än så ges inte.
Tabell 17, Spindeldiagram över MH-resultat för renrasiga American Staffordshire Terriers
24
9.2 Problembeteenden
En snabb omröstning bland kamphundsägare och hundinstruktörer med frågan: ”Vilket
problembeteende anser du är vanligast inom dessa raser?” ledde till följande resultat som
kan ses i tabell 18 och 19:
Beteende
Antal röster
Stress
Aggression mot andra hundar
Rädslor
Ensamhetsproblem
Jaktproblematik
Aggression mot människor
29
21
19
16
3
2
Tabell 18
Problembeteenden
Stress
Aggression (andra hundar)
Rädslor
Ensamhetsproblem
Jaktproblematik
Aggression (människor)
Tabell 19
10. Inlärningspsykologiska begrepp och träningsmetoder
Här nedan följer en kort beskrivning av tre, i sammanhanget, viktiga träningsmetoder.
10.1 Klassisk inlärning
1904 vann den ryska fysiologen Ivan Pavlov nobelpriset för sina studier om
matsmältningsprocesser. Under sina studier, som bland annat utfördes på hundar,
upptäckte han att hundarna som skulle utfodras började dregla så fort en assistent gick in i
rummet. Han startade här ett försök som byggde på att förknippa ett neutralt stimulus med
foder och sedan studera hundarnas respons. Efter flera experiment hade han kommit fram
till att hundarna inte bara dreglade vid åsynen eller doften av mat utan även av det som de
förknippat med utfodring och här var den klassiska betingningen född. Klassisk inlärning
innebär i stora drag att en händelse leder till en annan, oavsett individens egna beteende.19
25
10.2 Operant inlärning
1937 myntade den amerikanska psykologen B.F. Skinner begreppet ”operant betingning”,
vilket av honom definierades som ”beteende kontrollerat av dess konsekvens”. Detta
innebär att ett beteende påverkas av det beteendes konsekvens och att man på så sätt kan
öka eller minska det, med hjälp av förstärkning eller straff.36
Det är väldigt viktigt att tänka på att förstärkning och straff definieras av resultatet. Om
intentionen är öka ett beteende med hjälp av en leksak, men hunden blir rädd för leksaken
så har istället en bestraffning som troligvis minskar beteendet, utförts. Det är alltså hunden
som bestämmer vad som är en förstärkning och vad som är ett straff, inte den som utför det.
Positiv förstärkning
Att belöna hunden genom att lägga till något som hunden tycker är trevligt och därmed öka
chansen för att beteendet uppstår igen.32
Exempel: Hunden sätter sig och du belönar den med godis. Belöningen ökar chansen för att
hunden kommer att vilja sätta sig igen.
Negativ förstärkning
Att belöna hunden genom att ta bort något den upplever som ett obehag och därmed öka
chansen för att beteendet uppstår igen.32
Exempel: Du kniper hunden i örat och när den öppnar munnen så stoppar du in
apportbocken och släpper örat. Att du tog bort obehaget från örat ökar då chansen att
hunden kommer att vilja öppna munnen nästa gång.
Positivt straff
Att bestraffa hunden genom att lägga till något den upplever som ett obehag och därmed
minska chansen att beteendet uppstår igen.32
Exempel: Hunden drar i kopplet och du gör ett hårt ryck i det. Detta minskar risken för att
hunden kommer att dra i kopplet igen.
Exempel 2: Hunden försöker ta en köttbit du tappar på golvet och du säger ”nej”. Detta
minskar risken för att hunden kommer att försöka ta tappad mat igen.
Negativt straff
Att bestraffa hunden genom att ta bort något trevligt och därmed minska risken för att
beteendet uppstår igen.32
Exempel: Hunden hoppar på dig och du vänder dig bort (tar bort uppmärksamheten från
den). Detta minskar chansen för att hunden kommer att hoppa igen.
10.3 Habituering
I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet forskades det mycket på fenomenet
habituering.38 Habituering definieras som en ”minskad respons på ett stimulus efter
upprepade presentationer”, vilket i praktiken betyder att en individ vänjer sig.18
26
Långsiktig habituering
Vid långsiktig habituering presenteras stimulus i mindre mängder men under en längre
tidsperiod.35 Om en individ exempelvis är rädd för nyårsraketer, så presenteras stimulus
(ljudet) på en nivå där endast en liten respons (reaktion) uppstår. Successivt, under lång tid
ökas sedan volymen på ljudet och gränsen för respons höjs sakta. Denna metod används
även framgångsrikt inom till exempel KBT (kognitiv beteendeterapi) på humansidan.27
Kortsiktig habituering
Denna typ av habituering kallas även för flooding. Flooding innebär att en individ exponeras
för ett stimulus, tills den inte längre uppvisar någon respons.16 Om en individ igen är rädd för
exempelvis nyårsraketer, så presenteras stimulus i full styrka medan individen hindras från
att fly därifrån. Detta ska då orsaka en utsläckning av responser genom att individen lär sig
att ingenting farligt händer.15
11. Att träna med positiva bestraffningar
Om bestraffningar ska användas, är det av största vikt att de används på ett korrekt sätt för
att få rätt effekt. Mycket litteratur och olika studier framhåller att det är både oetiskt och
onödigt att träna sin hund med bestraffningar alls. Den goda effekten av att träna med
belöningar minskar om det samtidigt kombineras med användandet av straff. Istället för att
hunden jobbar för belöningen så leder det till att den jobbar för att undvika bestraffningar
och obehag. Om träningen är belöningsbaserad, kan man enkelt tala om för att något är fel
genom att hålla tillbaka belöningen, vilket man inte kan om man även tränar med straff.28
Timing
Timingen är viktig och måste vara exakt. En hund kan inte lära sig något av att bli bestraffad i
efterhand och om man bestraffar vid fel tidpunkt kan hunden lättare associera andra
beteenden än det felaktiga, med bestraffningen.34 För att uppnå en effekt av straffet måste
det komma precis i början av det oönskade beteendet, innan hunden hinner blockera sig.
Detta är något som kräver mycket snabba reflexer från hundförarens sida.30
Styrka
Det är vanligt att börja med låg styrka på bestraffningen för att sedan öka den, men vad som
händer är att hunden vänjer sig och kan hantera starkare och starkare bestraffningar. De
svagare bestraffningarna förlorar då sin effekt.34 För att vara effektivt måste styrkan på
obehaget vara större än motivationen att utföra beteendet igen,25 men om styrkan på
bestraffningen ökas så ökar även risken för bieffekter. Det spelar ingen roll hur mild, eller
fysiskt ej smärtfylld bestraffningen är, den måste fortfarande vara stark nog om den ska ha
effekt. Om straffet är hårt eller milt definieras alltid av individen som tar emot det, inte av
den som delar ut det.
Konsekvent handlande
Bestraffning måste ske varje gång hunden utför det oönskade beteendet. En hund som är
van vid att bli straffad ser det som en belöning om bestraffningen uteblir. Detta kan alltså
vara med och förstärka beteendet som ska tränas bort.34
27
12. Negativa effekter av att träna med positiva bestraffningar
Inlärning hos hunden sker i hjärnans logiska strukturer, medan straff påverkar hunden
emotionellt. När straffet och därmed känslorna, når en viss styrka så blockerar de förmågan
att fungera logiskt och lära sig saker. Detta gör att straffet har en så liten inlärningseffekt att
man kan fråga sig om det alls bör användas.30 I hjärnan finns ett centrum för belöning och
ett för straff och när en individ upplever ett straff eller obehag så är det straffcentrat som
stimuleras. Då händer det två saker: 1) individen blir arg och 2) individen blir rädd. Av detta
kan man dra en parallell till att hundar som tränas med mycket obehag oftare kan vara
aggressiva och/eller rädda jämfört med andra hundar. Det finns en ren fysiologisk
förklaring.28
Det finns studier som visar att en hund för tillfället blir rädd för att göra om det oönskade
beteendet om den utsätts för ett ”normalt” straff, men att obehagskänslan av straffet snart
glöms bort. Viktigt att tänka på är att straffet inte påverkar vad hunden vill göra, vilket
innebär att efter en bestraffning så vill hunden utföra beteendet men låter bli så länge
obehagskänslan sitter i. Ju starkare motiverad hunden är för att utföra beteendet, desto mer
kortvarig kommer effekten av straffet att vara och ju fler gånger hunden har lyckats med
beteendet, desto fler gånger kommer den att prova igen.30
När en hund blir bestraffad eller hårt behandlad så uppvisar den ofta undergivna signaler. I
människors ögon kan det se ut som att hunden är glad och valpig, vilket kan göra att
personen tycker att hunden verkar vara glad åt att bli lite hårt behandlad.31 Det kan ibland
tyckas att den del raser, framför allt vallhundsraser som schäfer, belgare och border collie,
verkar tåla korrigeringar bättre och är lättare att dressera med aversiva metoder än andra
raser. Detta beror på att denna typ av hund ofta svarar på en korrigering genom att bli mer
intensiva i sin kontakt med föraren, helt enkelt för att försöka lugna ner sin förare och inte
för att den tycker om att bli bestraffad. En annan, mycket viktig bieffekt av att träna med
bestraffningar är att kommandot förstörs. Alla kommandon betyder ”gör detta, annars…”
och alla kommandon har därmed blivit ett hot.28
Exempel på vanliga bieffekter av positiva bestraffningar:









Chock
Osäkerhet
Oro30
Stress
Stressrelaterade sjukdomar
Passivitet28
Negativ inställning
Ledsenhet
Undergivenhet31









Omriktad aggression
Rädsla32
Aggression
Undertryckta varningssignaler
Sensitisering
Inlärd hjälplöshet34
Ängslighet
Sämre livskvalitet
Fysiska skador25
Mycket hårda straff kan göra att hunden hamnar i chocktillstånd, vilket ger en nervpåverkan
som kan sitta i hela livet och orsaka en rad andra problem.30
28
Vid en bestraffning associerar hunden ofta straffet med andra saker än sitt beteende.26
Straff kan därmed orsaka att djuret blir extremt rädd för ett objekt, en plats eller en person
som associeras med det aversiva, vilket sedan kan generaliseras till liknande objekt, platser
eller personer.34 Det kan orsaka betingning till nya rädslor och responser som sedan
intensifieras till generell rädsla och utvecklas till nya problembeteenden.25 Hundens
förtroende för den som utsätter den för våld och skrämmande händelser skadas26 och
straffade hundar får ofta problem med hantering. Detta eftersom de kan betinga
hanteringen med tidigare aversiva handlingar från ägaren som till exempel orsakat smärta,
obehag, rädsla och ängslighet.32
Ett annat problem med straff är att det även kan fungera som en belöning för hunden
eftersom beteendet blir uppmärksammat. Vi belönar och bestraffar därför på samma gång,
vilket kan skapa förvirring hos hunden.30 Det är även ett stort problem att straff anses vara
förstärkande för den som utför det och det är en av de farligaste biverkningarna med att
använda obehag i träningen. Varje gång du använder våld kommer du att bli mer våldsam.28
Även för personer som börjar med milda bestraffningar i tron om att dessa inte skadar
hunden, ser man ofta en eskalering av det aversiva beteendet som följd av att om straffet är
för milt så fungerar det inte och att man då måste öka intensiteten i det.32 Efter hand som
man ökar intensiteten och straffet får den effekt man vill ha, så har man fått förstärkning för
sitt beteende. Användandet av straff är mycket vanebildande.28 Studier har visat att
människor som misshandlar sina hundar lider av en större risk för att börja misshandla barn,
samt att misshandlade barn i framtiden ofta misshandlar sina hundar.33
Det har i flera studier visat sig att straff ofta leder till aggression och eskalering av andra
problembeteenden, men att straffet inte behöver vara av fysisk karaktär för att ge dessa
bieffekter.34 Hundar tränade med belöningsorienterade metoder har enligt andra studier
färre problembeteenden än hundar som blivit tränade med någon form av straff. Det bästa
sättet att förebygga aggression på, är att redan från valpåldern undvika bestraffningar och
istället träna belöningsorienterat. Ägaren kan alltså öka och intensifiera aggression genom at
straffa hunden, vara inkonsekvent i sin träning eller hindra hunden från att fly eller handskas
med situationen.25 Straff kan också undertrycka varningssignaler34, vilket i sin tur leder till att
aggressionen blir allvarligare och mer oförutsägbar.25 Vanligt är att aggression riktas om mot
andra objekt eller individer än de som utlöste beteendet från början, och det är inte ovanligt
att den riktas om mot personen som utför bestraffningen.34 En studie visade att 59 % av ett
antal undersökta hundbett, uppstod som svar på en fysisk bestraffning.32 Man ser ofta
omriktad aggression hos hundar som blir skrikna åt, fysiskt bestraffade eller straffade på
annat sätt.33
Citat från boken Klickerträning för din hund (ref. 28): ”Det är inte omöjligt att hundar som
lider av ”diffusa” sjukdomar, allergier, dåligt immunförsvar osv. borde ha gjort något åt sin
ägare istället för att gå på mediciner. Det är som att vara på kontoret med en skitstövel till
chef. Sådant leder som bekant till sjukfrånvaro!”.28
29
12.1 Inlärd hjälplöshet
En mycket vanlig och fruktansvärd bieffekt av bestraffningar är ett fenomen som kallas inlärd
hjälplöshet. Inlärd hjälplöshet innebär att individen känner sig så maktlös och är så rädd att
göra fel att den helt enkelt ger upp och inte gör någonting alls istället.34
Under 1960-talet studerade en amerikansk forskare, vid namn Martin Seligman, hundar som
fick elektriska stötar. Trots att det fanns ett enkelt sätt att undkomma stötarna så förblev ett
antal hundar passiva och gjorde ingenting för att försöka slippa obehaget. Seligman och
några andra forskare tyckte att detta var intressant så de började undersöka hundarnas
förflutna för att se om de kunde hitta någon orsak till det udda beteendet. Man trodde då
att hundarna hade upplevt något chockartat tidigare som gjort att de gett upp, och man
inledde en serie experiment på detta.
Man använde hundar som aldrig hade upplevt någon chock eller annat traumatiskt, och
satte dem en och en i experimentburar. Arrangemanget var ett strömförande golv på ena
sidan och ej strömförande på den andra. Mitt emellan de olika delarna fanns en barriär som
var så hög att hundarna inte kunde ta sig över den. Tjugo sekunder innan golvet blev
strömförande så kom en varningssignal. När golvet blev strömförande så blev hundarna
panikslagna, men kunde inte ta sig därifrån hur de än försökte.
Dessa hundar sattes sedan i den ursprungliga buren, som var likadant utformad med
undantag för barriären. I denna bur var barriären så låg att hundarna mycket enkelt kunde ta
sig över den och slippa undan stötarna. När varningssignalen kom så sökte hundarna sig till
hörnorna, satte sig och blev helt passiva trots att de studsade till av stötarna. De försökte
inte ens att ta sig över barriären.
Det som hade hänt med hundarna var att de hade upplevt att de inte kunde påverka sin
situation och de gav då upp istället. Seligman konstaterade även att hunden är en av de arter
som har speciellt lätt för att bli hjälplösa och att det inte krävs så många svåra upplevelser
för att de ska börja ge upp.
Följande tenderar att skapa inlärd hjälplöshet:







En eller flera chocker, framför allt i tidig ålder
Instängdhet i bur, hundgård, att vara fastkedjad, uppbunden eller liknande
Misshandel
Hård och auktoritär uppfostran och träning
Många förbud
Mobbning
Långvariga smärttillstånd31
Citat från boken Problemhund och hundproblem (ref. 31): ”Hunden mår bättre av att vara
lite vild och bortskämd, än initiativlös och passiv. En hund får alltid ”betala ett pris” för varje
förbud vi lär den. Det gäller att det inte blir för många förbud, överkrav och konflikter, för då
blir priset för högt och hunden riskerar att bli hjälplös.”
30
13. Begrepp
I enkäten som skickades ut ställdes 5 frågor där respondenten ombads att förklara
begreppens betydelse (tabell 14). Här följer definitioner och fakta om dessa begrepp.
Dominans
Dominans betyder ”företräde”, eller enklare förklarat, ”att ha företräde till en resurs”.37
Det är viktigt att veta att dominans ofta beror på vem som har högst motivation för något.
En ung hund kan vakta ett ben från en äldre hund, om den yngre har en högre motivation för
att äta på benet. Man kan i detta läge säga att om den äldre hunden backar undan så har
den yngre hunden varit dominant mot den. Dominans är alltid i förhållande till en annan
individ och definieras av den andra individens svar. Många forskare tvivlar idag på att det
kan finnas dominanta och undergivna förhållanden mellan olika arter, som till exempel
mellan hund och människa.25
Den norska psykologen Thorleif Schelderup-Ebbe publicerade 1922 en vetenskaplig artikel
gällande något han kallade för ”hackordning”. Han beskrev sina observationer av aggression
hos höns, där en höna hackade på alla, en annan höna hackade på alla utom den första, ända
ner till den sista hönan som blev hackad av alla men inte hade någon att hacka på själv.
Denna artikel gav upphov till en mängd forskning omkring hackordning men för andra arter
än fåglar började man istället kalla det för ”rangordning” eller ”hierarki”, där ledaren
kallades den ”dominanta”. På senare år har man dock mer och mer frångått dessa begrepp
och man definierar nu dominans som nämnt ovan.37
Rangordning
Definition: ”Alla system för personer eller saker rankade ovanpå varandra”.14
På 1960-talet började teorierna omkring rangordning och hierarki ifrågasättas då all
forskning dittills hade skett på djur i fångenskap. En kvinnlig, amerikansk etolog hävdade att
en strikt rangordning var tecken på en sjuklig flock. Man tror idag att rangordning endast är
något som förekommer då det finns begränsat med resurser. Studier har också visat att om
det finns en rangordning så upprätthålls den av de ranglåga djuren och det är alltså inte de
ranghöga djuren som utövar någon form av makt mot de lägre.37 Det är inte troligt att olika
arter, som människa och hund, kan ingå i samma rangskala.25
Flockledare
Sagt om ledarskap: "Den enda definitionen av en ledare är någon som har följare".13
När man talar om flockledare inom varg- och hundflocken så menar man en individ som tar
initiativ till aktiviteter och leder flocken. Vem som är ledare varierar med vem som är
duktigast och mest erfaren inom området. Naturligt blir det då att ledarrollen oftast faller på
någon av de äldre individerna som till exempel föräldraparet, men inte alltid. Viktigt att
komma ihåg är att man inte är en ledare om ingen väljer att följa, och detta uppnås genom
kärlek och respekt, inte med hot.29 Experter på vargbeteende beskriver en ledare som någon
som guidar, vägleder, lär ut och tar väl hand om flockmedlemmarna.25
31
Aggression
Aggression är ett helt naturligt beteende som finns till för att förhindra slagsmål. När en
hund uppvisar aggressivt beteende mot en annan individ, så har den en känsla inom sig av
att vilja öka avståndet till den andra. Som följd av denna känsla visar hunden
avståndsökande signaler som till exempel morrande, snappande eller bett, se figur 11. Om
signalerna inte respekteras så kommer de att fortsätta öka i styrka och intensitet. Det är
alltså endast om avståndsökande signaler inte respekteras, som aggression blir ett
problem.45
Figur 11
Konsekvent
Definition: ”Att alltid agera eller bete sig på samma sätt”.12
Att vara konsekvent är att alltid bete sig på samma sätt i en given situation. Det är av största
vikt inom all hundträning att vara konsekvent för att hunden ska förstå vad vi vill. Att vara
konsekvent är inte att vara hård eller sträng mot hunden på något sätt, utan enbart att alltid
göra likadant.34
32
14. Reflektion och slutsats
Det har varit jätteroligt att skriva arbetet, men samtidigt väldigt svårt. Det fanns, vad jag
kunde hitta, ingen tidigare forskning på träningsmetoders inverkan på bull- och
terrierraserna, och om man ska kunna presentera någon form av fakta kräver det betydligt
mer än en enkätundersökning. Det är många aspekter som ska tas hänsyn till i form av både
arv, miljö, tidigare upplevelser och så vidare.
Vad gäller enkäten så var den svår att sammanställa på grund av att jag hade många frågor
med fritextsvar. Jag ville ha med dessa frågor för att lättare kunna definiera olika
träningsmetoder och synsätt. Som ett exempel så kan man titta på tabell 15. Där svarade
majoriteten att denna hundtyp bäst tränas med så kallade ”mjuka metoder”. Om man sedan
tittar på tabell 16 så ser man att en stor del svarade att Cesar Millan är deras förebild inom
hundträning, vilket stämmer dåligt överens med att träna ”mjukt”. Detta kan bero på många
orsaker: kanske definierar personerna som svarat, ”mjuka metoder” på ett annat sätt än jag
gör, kanske vet de inte vad ”mjuka metoder” innebär, kanske vill de träna på det viset och
svarar därför att det är bäst. Här skulle man verkligen vilja göra en djupgående intervju med
alla respondenter. Genom mina fritextsvar kände jag dock att jag kunde få lite mer rätsida på
hur personerna egentligen tyckte.
Jag tog också med ett antal begrepp samt påstådda situationer där de svarande med egna
ord fick beskriva hur de definierar de olika begreppen, samt hur de skulle reagera i den givna
situationen. Min tanke med detta var att se på vilket sätt folk faktiskt tränar sina hundar.
Svaren jag fick var för det mesta bedrövliga och jag blev uppriktigt sagt ledsen när jag läste
många av dem. Som man kan se i tabell 13 så var det en stor majoritet av aversiva svar på 6
av 9 påståenden. Här följer några av svaren på frågan ”Din hund morrar/markerar när du ska
lägga dig i sängen/på soffan där hunden ligger. Vad gör du?”:















Jag skulle ta tag och kasta ner hunden från sängen
Visar att det inte är okej, går inte därifrån för då kan han tro att det är ok att morra
Träna ledarskap i alla situationer samt ”slänga” ner honom från soffan
Bli förbannad rent ut sagt
Puttar ner hunden direkt från sängen. Platsar hunden i sin korg
Den åker direkt ner på golvet! Min yta! Inte hundens!
Jag visar med kroppen och rösten att det är fel, tar den i nacken ner från
soffan/sängen och lägger den
Sätter ner foten och tar utrymmet
Hunden skulle åka ner på golvet med en gång
Skicka ner hunden omedelbart och inte låta den komma upp på resten av dagen
Utmana hunden och visa att det är min plats. Ev. flytta hunden bryskt därifrån.
Kasta ner den, sen ställa mig med stark energi mot den tills den lugnat sig, sen öva
Jag tillåter INTE att hunden tar över i mitt hem
Korrigerar, gör han undergiven
Aldrig visa mig svag mot en stark hund då är det kört
33
Som man kan se var det inte bara många av svaren som var aversiva, utan både mycket
aversiva samt faktiskt rent ut sagt farliga. Om de svarande gör så som de beskrivit så riskerar
de inte bara att förstöra relationen med hunden utan att faktiskt skapa flera stora problem
själv. Hela 87 av 100 personer svarade på denna fråga, på ett sätt som jag kategoriserade
som aversivt. Det stämmer inte speciellt bra överens med att 43 % tyckte att ”mjuka”
träningsmetoder passade hundtypen bäst.
Det var väldigt intressant att göra intervjuerna, men tyvärr så hade jag inte möjlighet att
intervjua alla personer jag ville. Totalt blev 5 intervjuer gjorda och jag tycker att jag fick en
relativt bra spridning på dem med både en etolog/hundtränare, en uppfödare, ordföranden i
en rasklubb samt från två olika tidningar. Angående kamphunden i media så valde jag att
endast ta med några citat och stycken från olika tidningar och hemsidor och jag tycker att de
säger en hel del i sig själv. I många fall handlar det inte om att media vinklar artiklar om
hundattacker och liknande, utan att de har ett sätt att uttrycka sig som inte känns lämpligt.
Man skriver om hockeymatcher och gör jämförelser med ilskna kamphundar, det skrivs om
hemska kamphundar som tvingas dra kättingar (detta kallas för drag-weight och är en
utmärkt träningsform som de flesta bull- och terrierraser uppskattar om det görs på rätt
sätt) och så kallade hundexperter uttrycker sig helt felaktigt.
Jag blev faktiskt arg när jag läste kommentarerna från Lars Neij i Clifford Johansens artikel i
Kristianstadbladet. Att en kamphund inte har någon känsla för smärta är en stor myt som
enbart lever kvar på grund av ogenomtänkta uttalanden som detta. Alla hundar, av alla raser
har precis samma förmåga att känna smärta, men vissa kan hantera smärta bättre än andra
– precis som för människor. Han säger också att kamphundar inte har någon on/off knapp
och att man inte kan stoppa deras beteende, vilket är ett rent hån mot alla som äger en
kamphundsras som de någon gång tränat kommandot ”loss” med.
Jag vill också gå in på ett av Cesar Millans uttalanden. Jag citerar: ”Avsätt tid varje dag för att
ge mental träning genom att upprätthålla regler, gränser och begränsningar.” Jag håller helt
med om den första delen, avsätt tid varje dag för att ge mental träning. Mental träning är
ett måste för de flesta hundraser för att må bra. Alla hundar behöver utmanas mentalt och
det är ett bra sätt att göra sin hund trött och nöjd på. Men sedan kommer vi till resten,
genom att upprätthålla regler, gränser och begränsningar. Jag tänker dels att det är ett
väldigt märkligt sätt att definiera mental träning på. Skulle mental träning enbart gå ut på att
upprätthålla regler? Jag vill också dra en parallell till Anders Hallgrens citat på sidan 30: ”En
hund får alltid ”betala ett pris” för varje förbud vi lär den.”. Detta citat handlar om
fenomenet inlärd hjälplöshet som hundar har speciellt lätt att drabbas av. Ju fler förbud vi
har, desto mer begränsad blir hunden och desto större risk för inlärd hjälplöshet. När Cesar
Millan uttrycker att vi dagligen ska upprätthålla regler så kan jag inte låta bli att tänka,
varför? Varför ska vi dagligen lägga energi på att ta konflikter med våra hundar? Konflikter
som kanske är rent ut sagt onödiga? Varför kan vi inte istället försöka begränsa förbuden till
bara de absolut mest nödvändiga och sedan på ett trevligt sätt träna hunden genom att till
exempel lära in ett alternativt beteende, istället för att sätta ett förbud?
34
Det finns de som tycker att en passiv hund är en bra hund. Den ska helst bete sig som en
möbel tills den får ett kommando och detta ska då genast åtlydas. Men det jag undrar är om
man då tänker på sin egen bekvämlighets eller på hunden? Bör vi ens ha hund
överhuvudtaget om vi inte kan acceptera att den är en tänkande och kännande individ som
behöver mer än motion och fasta regler för att må bra?
21 % av de svarande i enkäten uppgav att Cesar Millan var deras förebild inom hundträning.
Efter att ha undersökt enkätsvaren närmare så kunde jag konstatera att hela 81 % (!!!) av de
som uppgav att Cesar Millan var deras förebild, även hade svarat att de tycker att ”mjuka”
metoder är det bästa att använda. Här blev jag verkligen förvirrad. Vet dessa personer inte
alls vad som menas med ”mjuka” metoder? Har de enbart skrivit Cesar för att han är känd?
Tror de att Cesar tränar på ett ”mjukt” sätt? Det dök upp enormt många frågetecken här från
min sida.
Om vi går till sidan 27 och läser lite om kortsiktig habituering, eller så kallad flooding så kan
vi läsa något i stil med det här: Flooding är när hunden hålls kvar i situationen, utan
möjlighet att fly, tills den inte längre visar någon reaktion. Här vill jag hänvisa till ett
videoklipp51 där Cesar Millan ”tränar” en aggressiv hund: Klippet startar när hunden redan
har en munkorg på sig, är kopplad samt morrar och biter efter Cesars hand mot sin hals. Vi
ser sedan hur Cesar ”stöter till hunden”, tar på den och trycker den på rumpan för att få den
att sätta sig ner. Hela tiden svarar hunden med tydliga aggressionssignaler. Cesar förklarar
sedan hur han tar fram hundens svans, som den har mellan benen, eftersom det skapar
rädsla att ha svansen mellan benen. Han fortsätter att ta på hunden och den fortsätter att
visa sitt missnöje med situationen. Cesar släpper sedan hunden och den sitter bredvid
honom. Medan han förklarar för ägarna vad som händer så sträcker han fram en hand för att
klappa hunden på nosen/huvudet och den svarar direkt med aggression. Cesar förklarar
detta med att hunden gick från aggression till panik och stöter till den flera gånger i sidan
samtidigt som han rör sig mot den. Han tvingar därefter ner hunden på sidan och håller kvar
den medan den kämpar för att ta sig upp igen. Detta förklarar han såhär: ”vad som kom
naturligt för mig var att lägga honom på sidan så att han kan slappna av. När de ligger på
sidan så finns det en känsla av avslappning, en känsla av förtroende, en känsla av sårbarhet
där de bara totalt kapitulerar och ger upp”. Medan Cesar håller hunden nere så frågar han
ägarna om de har gjort såhär tidigare och om de har fullföljt tills hunden är helt lugn. Han
säger också att det är uppenbart att någon gjort detta tidigare, men inte har lyckats med det.
När det har gått lite drygt 8,5 minuter (och han fortsatt håller nere hunden på sidan) så
pratar Cesar igen med ägarna och berättar att han inte försöker att dominera hunden utan
bara gör den avslappnad. Han säger också ”vi stannade där när han var spänd, vi stannade
där när han var aggressiv, vi stannade där när han hade panik och sedan väntade vi tills han
blev avslappnad – det är förtroendet”.
Vad är det då vi egentligen bevittnar i detta videoklipp? Precis i början ser vi en fruktansvärt
rädd och stressad hund. Den visar ögonvitorna, har långa mungipor, öronen bakåt och är i
mina ögon vettskrämd. Vi ser en hand som gång på gång stöter till hunden på halsen, vilket
framkallar starka försvarsreaktioner hos hunden.
35
Vi ser en hund som har berövats alla sina möjligheter att hantera situationen (man talar ofta
om fyra strategier för att hantera svåra situationer, eller fyra F; Flykt, Försvar, Frysa och
Flamsa) utom försvar. Möjligheten att försvara sig är dock begränsad som följd av
munkorgen.
Vi ser en man som drar fram hundens svans eftersom det, enligt honom, skapar rädsla att ha
svansen mellan benen. I min värld så är det inte svansen mellan benen som skapar rädslan,
utan rädslan som skapar svansen mellan benen. Vi ser en hund som vid varje beröring
reagerar mycket kraftigt med tydliga avståndsökande signaler som betyder ”gå härifrån, du
är för nära mig”, i kombination med en hög stressnivå och rädsla. Vi ser en hund som är
mycket tydlig i sitt kroppsspråk och är mycket spänd samt en man som med orden ”sådärja,
det där är ett bättre sinnestillstånd”, sträcker ut handen för att klappa hunden på nosen och
igen triggar fram en stark försvarsreaktion. Vi ser en man lägga ner hunden på sidan och
prata om att detta skapar förtroende, avslappning och sårbarhet samt gör att hunden
kapitulerar och ger upp. Hur detta skulle kunna vara annat än förödande för relationen och
extremt stressande är för mig en gåta. Vi ser en man hålla hunden nere tills den slutar
kämpa och ger upp, dock utan att på något sätt vara lugn och avslappnad. Snarare spänd
som en stålfjäder, helt utmattad och fruktansvärt stressad.
Vad detta videoklipp är ett exempel på är ”träningsmetoden” flooding. Hunden utsätts för
stimuli av en sådan intensitet att det framkallar starka reaktioner, samtidigt som den hindras
från att ta sig ur situationen. Detta pågår tills hunden ger upp och inte längre uppvisar någon
reaktion. Vi går nu tillbaka till sidan 28 och ser på vilka bieffekter som kan uppstå av positiva
bestraffningar (oavsett om man kallar det bestraffning, korrigering eller uppfostran så hör
det hit om det har ett syfte att minska beteendet). Med på listan med bieffekter finns bland
annat chock, stress, passivitet, omriktad aggression, rädsla och undertryckta
varningssignaler, men även den kanske viktigaste: inlärd hjälplöshet. Inlärd hjälplöshet är för
mig personligen en av de absolut värsta bieffekterna, eftersom det är när detta uppstår som
många får sin bekräftelse att ”träningen” har fungerat. Hunden har upphört med det
oönskade beteendet och gör endast saker på kommando – den perfekta hunden! Eller? Jag
kan inte, och kommer nog aldrig att kunna förstå de som medvetet eftersträvar ett sådant
förhållande med sin hund. Jag vill slå ett extra slag för detta fenomen, inte bara för att det är
väldigt vanligt utan också därför att många helt enkelt inte inser att deras hundar är
hjälplösa och mår dåligt av det. Jag har träffat allt för många som inte har kunnat förstå att
detta är något dåligt och att det ger hunden en sämre livskvalitet.
Jag har också gjort ett avsnitt med kortfattad raskunskap, i syftet att öka kunskapen om
hundrasernas ursprung. Det var svårt att skriva om rasernas historia eftersom åsikterna på
många håll går isär och för att det var svårt att hitta dokumenterad och trovärdig fakta om
ursprunget. Meningen med raskunskapen är inte att glorifiera hundtypen utan att framhäva
vad den faktiskt från början är framavlad för vilket är viktigt att veta, något som förövrigt
gäller alla raser, inte bara dessa. Jag vill också framhäva att de är avlade för att ha mycket
envishet, kamplust och mental styrka, då detta är något som absolut bör tas i beaktning vid
all form av träning med hunden.
36
Min övertygelse är att ju ”hårdare” en hund är eller verkar vara och ju mer kamplust,
envishet och mental styrka den har, desto ”mjukare” i sättet bör man vara i träningen. Om
man är medveten om att raserna har dessa egenskaper i sig, varför skulle man då vilja ta
fram dem genom att sätta hårt mot hårt? Jag kan tycka att det är väldigt onödigt att trigga
egenskaper som till exempel envishet, bara för att visa sin hund att man kan vara ännu mer
envis än den. Om man ovanpå detta bortser från alla tråkiga och skadliga bieffekter som
följer av en hård behandling så är man i mina ögon helt fel ute i sitt hundägarskap.
Bull- och terrierraserna är kända för att vara väldigt vänligt inställda till människor och min
uppfattning är att de klarar att ta ganska mycket ”skit” från oss tvåbenta. Detta innebär dock
inte att de inte tar lika mycket skada av det som andra raser eller hundtyper. När jag gjorde
en snabb omröstning på vilka problembeteenden som ansågs vara vanligast hos hundtypen
så blev jag inte förvånad över resultatet. Stress, aggression mot andra hundar och rädslor
toppade listan, medan aggression mot människor låg längst ner. Min personliga åsikt och
erfarenhet är att, framför allt, aggressionen mot andra hundar ibland kan härledas till
rasernas ursprung men att alla dessa tre problembeteenden är vanliga symptom på hård
behandling. Det är omöjligt att dra några konkreta slutsatser mellan detta och
träningsmetoder, men det är något som absolut är värt att fundera på och kanske någon
gång göra en ännu grundligare undersökning av.
Det har varit otroligt roligt, lärorikt och spännande att skriva det här examensarbetet och det
har peppat mig till att någon gång göra en ännu mer omfattande undersökning av
sambandet mellan problembeteenden och träningsmetoder hos bull- och terrierraserna.
Vad blev då svaret på frågeställningen ”Finns det en uppfattning om att hundar med ett
”hårt” utseende bör behandlas med hårda metoder, och vilka problembeteenden kan detta
leda till?” ? Jag skulle säga att det absolut finns en sådan missuppfattning och att många,
mer eller mindre kända, personer som förknippas med hundar av dessa raser späder på
denna uppfattning genom diverse artiklar, uttalanden, tv-framträdanden och liknande. Vad
gäller problembeteenden så tycker jag själv att jag har lyckats bena ut både begrepp,
metoder och bieffekter på ett sakligt men lättförståeligt sätt och visat att det faktiskt finns
forskning som stödjer teorierna om att en hård behandling, i många fall leder till
problembeteenden.
Mitt mål, och min önskan, är att de som läser detta arbete tar till sig informationen som
presenteras och kanske blir nyfikna på att ta reda på mer själva. Jag hoppas att fler bull- och
terrierhundar får en trygg och kärleksfull tillvaro utan vare sig hårda ord eller andra
bestraffningar. Att man inte längre gör skillnad på träning och uppfostran utan inser att allt
bara är beteenden och att det går lika bra att uppfostra med beröm som att träna in ett
lydnadsmoment med det. Jag vill att fler inser att begrepp som rangordning och dominans
inte hör hemma i vår relation med hunden och på det sättet göra livet mycket enklare för
både sig själv och sin hund.
För visst är det jobbigt att hela tiden gå runt och tro att allt hunden gör, gör den för att
dominera dig, klättra i rang och bli alfadjuret i din lilla familjeflock?
37
15. Källförteckning
Uppsatser
1. Björlekvist, Marie; Fredriksen, Tine. Kandidatuppsats för Södertörns Högskola, ”Kamphunden –
avlad för att döda?”, 2013. 2014-06-21
http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:706353/FULLTEXT01.pdf
Hemsidor
2. Svenska Amstaffklubben, officiell rasklubb inom Svenska Kennelklubben. 2014-07-05
http://www.amstaffklubben.se/historia.htm
3. Svenska Bullterrierklubben, rasklubb för bull- och miniatyrbullterrier. 2014-07-05
http://www.svbtk.com/site/?page_id=54
4. Svenska Staffordshire Bull Terrier Klubben, rasklubb för staffordshire bullterrier.
2014-07-05
http://ssbtk.eu/om-rasen/historia/
5. American Bulldog Club Sweden, rasklubb för amerikansk bulldogg. 2014-07-05
http://www.abcs.se/rasen
6. The International Bully Kennel Club, hundregister. 2014- 08-09
http://www.ibkcglobal.org/breeds/american-bully/
7. United Kennel Club, hundregister. 2014-08-07
http://www.ukcdogs.com/Web.nsf/Breeds/CompanionDog/AmericanBully
8. United Kennel Club, hundregister. 2014-08-07
http://www.ukcdogs.com/Web.nsf/WebPages/AboutUKC
9. Animal Rights History, onlinearkiv. 2014-08-09
http://www.animalrightshistory.org/animal-rights-law/romantic-legislation/1835-uk-act-cruelty-toanimals.htm
10. Svenska Kennelklubben, RAS för bullterrier. 2014-07-05
http://www.skk.se/Global/Dokument/RASdokument/RAS-bullterrierminiatyrbullterrier.pdf?epslanguage=sv
11. Cesars Way , Cesar Millans officiella hemsida. 2014-09-03
http://www.cesarsway.com/dog-training/discipline/How-To-Raise-A-Balanced-Pit-Bull
12. Online-ordlista. 2014-09-03
http://www.merriam-webster.com/dictionary/consistent
13. Ledarskap, inspirationssida om ledarskap. 2017-09-03
http://www.ledarskap.biz/vad-aer-och-betyder-ordet-ledarskap-finns-det-en-bra-definition.html
14. Online-ordlista. 2014-09-03
http://dictionary.reference.com/browse/hierarchy
38
15. PsychCentral, community och information om mental hälsa. 2014-09-04
http://psychcentral.com/encyclopedia/2009/flooding/
16. Medicinsk ordslista. 2014-09-03
http://medical-dictionary.thefreedictionary.com/flooding
17. Psykologiguiden, information om mental hälsa. 2014-09-04
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=34&KBT
18. About, informationssida. 2014-08-11
http://psychology.about.com/od/hindex/g/def_habituation.htm
19. About, informationssida. 2014-08-11
http://psychology.about.com/od/classicalconditioning/a/pavlovs-dogs.htm
20. La Fédération cynologique internationale, hundorganisation. 2014-07-18
http://www.fci.be/en/nomenclature/BULL-TERRIER-11.html
21. La Fédération cynologique internationale, hundorganisation. 2014-07-18
http://www.fci.be/en/nomenclature/STAFFORDSHIRE-BULL-TERRIER-76.html
22. La Fédération cynologique internationale, hundorganisation. 2014-07-18
http://www.fci.be/en/nomenclature/AMERICAN-STAFFORDSHIRE-TERRIER-286.html
23 Svenska Kennelklubben, hundorganisation. 2014-07-20
http://www.skk.se/uppfodning/mentalitet/mentalbeskrivning-hund-mh/
24. Svenska Brukshundklubben. 2014-07-31
http://www.brukshundklubben.se/hundar/mentalbeskrivning-mh/mental-status-per-hundras/
Litteratur
25. Ackerman, Lowell; Hunthausen, Wayne; Landsberg, Gary. Behavior problems of the dog & cat,
Elseiver 2013, 3:e upplagan.
26. Avenius, Malin; Malm, Kerstin. Känn din hund –och dig själv, Bonnier Fakta 2010, 1:a upplagan,
3:e tryckningen
27. Berg, Åsa; Westerholm, Irene. Kamphundsboken, Förlaget Eget Bevåg 2014, 2:a upplagan, 1:a
tryckningen
28. Egvedt, Morten; Køste, Cecilie. Klickerträning för din hund, Canis Förlag 2007, 3:e upplagan
29. Fält, Lars. Hundens språk och flockliv, Nordstedts 2011, 4:e upplagan, 2:a tryckningen
30. Hallgren, Anders. Alfasyndromet, Dogma Förlag 2011, 1:a upplagan
31. Hallgren, A. Problemhund och hundproblem, Ica Bokförlag 2008, 7:e upplagan
32. Horwitz, Debra F. (editor); S. Mills, Daniel (editor). BSAVA Manual of canine and feline
behavioural medicine, British Small Animal Veterinary Association 2012, 2:a upplagan, 2:a
tryckningen
39
33. L. Overall, Karen. Clinical behavioral medicine for small animals, Mosby 1997, 1:a upplagan, 2:a
tryckningen
34. Yin, Sophia. How to behave so your dog behaves, TFH Publications 2010, 2:a upplagan.
Vetenskapliga artiklar
35. Campeau, Serge; Day, Heidi E.W; Masini, Cher V. Behavioral neuroscience, ” Long-Term
Habituation to Repeated Loud Noise Is Impaired by Relatively Short Interstressor Intervals in Rats”,
2008/122(1) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2409215/
36. Cerutti, D.T; Staddon, J.E.R. Annual review of psychology, ”Operant conditioning”, 2003/54
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1473025/
37. Jensen, Per. ”Den missuppfattade dominansen”, ursprungligen publicerad i HundMagazinet nr. 12, 2003 http://www.hundiahundskola.se/arkiv/Den_missuppfattade_dominansen.pdf
38. Thompson, Richard F. Neurobiology of learning and memory, ”Habituation: A history”,
2009/92(2) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2714193/
Andra artiklar
39. Johansen, Clifford. Kristianstadbladet, ”Kamphundar både snälla och farliga” 2008-08-22,
uppdaterad: 2010-06-27 http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article992982/Kamphundarbaringde-BRsnaumllla-och-farliga.html
40. Bjurman, Per. Aftonbladet, NHL-bloggen, ”Kriget på Manhattan, del 3” 2014-04-18
http://bloggar.aftonbladet.se/perbjurman/2014/04/kriget-pa-manhattan-del-3/
41. Millan, Cesar. ”Tips for Establishing Leadership with Your New Dog”, 2014
http://www.cesarsway.com/tips/yournewdog/establishing-leadership-with-your-new-addition
42. Hakelius, Johan. Aftonbladet, ”Kamphundar är som kriminella – för tjejer”, 2009-07-04
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/johanhakelius/article11903109.ab
43. Westgårdh, Anders. Aftonbladet, ”Våren är här – men vad är det med folk?”, 2011-04-19
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/anderswestgardh/article12901832.ab
44. Nybrink, Mikael. Aftonbladet, sportbladet, ”Gunde Svan-klass på vinnarskallen”, 2012-11-20
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/trav365/nybrink/article15804152.ab
Föreläsningar
45. Tellström, Sandra. Hundpsykolog, ” Problembeteenden; Aggression”, Sulviken, 2013-12-13
Intervjuer
46. Ankersen, Dag. Webbredaktör på Skånska Dagbladet, mailintervju, 2014-08-01
47. Reporter på skånsk morgontidning, mailintervju, 2014-08-04
48. Mohaddes, Hossein. Ordförande i Svenska Amstaffklubben, mailintervju, 2014-08-25
40
49. Tisell, Marie. Uppfödare och allmänlydnadsinstruktör, mailintervju, 2014-08-12
50. Westerholm, Irene. Etolog och hundinstruktör, mailintervju, 2014-07-13
Videoklipp
51. Videoklippet Imprisoned Dog, från Cesar Millans Tv-program ”Dog Whisperer”. 2014-09-07
https://www.youtube.com/watch?v=9iUeD4oxGLs
Figurer
1. Privat informationssida. 2014-08-07
http://www.pitbull411.com/images/history/bull_baiting.jpg
2. Vänster: Legendary Bull Terrier, kennel. 2014-07-09
http://www.legendarybullterriers.com/bullterrier7.jpg
Höger: Mighty Bulls, kennel. 2014-07-09
http://www.mightybulls.at/cms/mod,content/id_content,11/id_menuitem,12/id_submenuit
em,17/id_referer,12/getlevel,1
3. Vänster: Real dogs, privat informationssida. 2014-08-12
http://www.realdogs.nl/page/staffordshirebullterrier
Höger: Kennel Bubbly Staff’s, kennel. 2014-08-12
http://www.bubblystaffs.com/mina_hundar.html
4. Arfusa, hundregister. 2014-08-13
http://www.arfusa.com/breeders_list.htm
5. John D. Johnson Kennels, kennel. 2014-08-13
http://www.johndjohnsonkennels.com/nemo2.html
6. Owl Hollow Kennels, kennel. 2014-08-13
http://www.owlhollowkennels.com/Annoucements.html
7. Owl Hollow Kennels, kennel. 2014-08-13
http://www.owlhollowkennels.com/ABFemales.html
8. Vänster: Privat blogg om APBT. 2014-08-13
http://apbt.blog.com/?p=983
Höger: Caragan Kennel, kennel. 2014-08-12
http://www.caragankennel.com/our_dogs/males/jd.html
9. Vänster: Pedigree Database, databas för stamtavlor online. 2014-08-11
http://www.pedigreedatabase.com/american_staffordshire_terrier/dog.html?id=1519256knight-crusader
Höger: Rydarra American Staffordshire Terrier, kennel. 2014-08-11
http://www.rydarrakennels.com/import.asp
41
10. Vänster: This is bully –bully breed social network. Community för intresserade av rasen bully.
2014-08-15
http://www.thisisbully.com/channels/champion-dogs/forum/confirmation-competitiondetails-inside
Höger: The ABCK, American Bully Kennel Club. 2014-08-15
http://theabkcdogs.org/home/breeds/american-bully/standard/
11. Horwitz, Debra F. (editor); S. Mills, Daniel (editor). BSAVA Manual of canine and feline
behavioural medicine, British Small Animal Veterinary Association 2009, 2:a upplagan, 1:a
tryckningen
Bilagor
1. Svenska Brukshundklubben. 2014-07-31
http://www.brukshundklubben.se/Documents/1_startdelen/3_hundar/mentalitet/mh_spindeldi
agram/spindeldiagram_ovriga_raser/ah_spindeldia_american_staffordshire_terrier_1210.pdf
42
Bilagor
Bilaga 1. MH-resultat, American Staffordshire Terrier
43