Trons Gnista Nr 4 - 2014

Trons
Gnista
Nr 4- 2014
Ledare
Trons Gnista Nr 4 - 2014
Trosgnistans Mission
Hemsida
www.trosgnistan.se
Välkomnar
vi Jesus?
E-mail
[email protected]
Telefon
0278 - 130 10
Fax
0278 - 248 88
Postadress
Box 1112
821 13 Bollnäs
Besöks / Leveransadress
Edelsbergsvägen 5
821 34 Bollnäs
Öppettider:
Månd - onsd 9:00 - 16:00
Torsd 9:30 - 16:00
(Lunchstängt 12:00-13:00)
Fred 9:00 - 13:00
Post / Bankgiro
PG 90 02 71 - 8
PG 90 07 37 - 8 (OCR)
BG 900 - 7378
TG Media
PG 22 77 50 - 7
Trosgnisten Misjon
Postboks 15 Kronstad
N - 5819 Bergen
Tidningen Trons Gnista
Organ för
Trosgnistans Mission
Betelförsamlingen, Runemo
Ansvarig Utgivare
Curt Johansson
Redaktör
Göran Duveskog
Medarbetare
Börje Norlén
Henrik Herza
Siv Sandsgård
Veronika Bodén
David Duveskog
Tidningen utges med 4 nr/år
Prenumerationsavgift: 100 kr.
Tr yck
RG-Tryck
Trosgnistans
Förbönstjänst
Torsdagar mellan 7:30-8:30
är det förbön på Trosgnistan.
Har du ett speciellt böneämne
eller önskar en böneduk,
ring eller skriv till oss.
V
i närmar oss julhelgen.
Varför firas jul i stort sett
utöver hela världen som en
av våra mest betydelsefulla
högtider? Det måste ändå
vara något mycket betydelsefullt som hänt för att så många
människor skall ställa till
med ett så storslaget firande.
Att bara ignorera anledningen till detta är ju ganska så
ointelligent, eller hur?
J
ag är mycket tacksam för
att jag personligen har
upptäckt det storslagna med
julen, nämligen Guds stora
frälsningsplan för hela mänskligheten. Genom ett litet
barns födelse i ett stall i
Betlehem förverkligades
plötsligt en profetia, som
profeten Jesaja hade uttalat
nästan 800 år tidigare: Ty ett
barn blir oss fött, en son blir
oss given. På hans axlar vilar
herradömet, och hans namn
är: Under, Rådgivare, Mäktig
Gud, Evig Fader, Fridsfurste.
Jes. 9:6. Men trots det
oerhörda som hade skett, så
var det inte många som fanns
på plats och hyllade det lilla
barnet som hade fötts in i
denna värld.
M
en vilka var det som
kom tillskyndande och
välkomnade det lilla Jesusbarnet? Jo, vi finner några
enkla herdar, som råkade
befinna sig i samma trakt och
som fick erfara att den
himmelska världens härlighet plötsligt bröt igenom det
jordiska mörkret. De hastade
till platsen för födelsen och
gav det lilla barnet sin
2
hyllning. Några hedniska
stjärntydare långt borta
upptäckte en lysande stjärna,
som tillkännagav att något
stort hade hänt, och de begav
sig också iväg till Betlehem
för att frambära sina gåvor.
H
ur är det med oss som
lever idag? Har vi upptäckt Frälsaren, som Gud
sände till den här världen? Är
vi redo att välkomna honom
in i våra liv och ge honom
"Hos ingen
annan finns
frälsningen"
vår hyllning. Det handlar inte
om att acceptera en ny
religion, inte om en ny livsstil eller om en ny ideologisk
inställning. Det handlar om
att ta emot en person, som
förvandlar våra liv!
B
ibeln säger: Hos ingen
annan finns frälsningen.
Inte heller finns det under
himlen något annat namn,
som givits åt människor,
genom vilket vi blir frälsta.
Apg. 4:12. Missa inte Guds
underbara frälsningsplan för
dig. Välkomna Jesus in i ditt
liv och låt honom vara
centrum i ditt julfirande. Det
mörknar alltmer i vår värld.
Även i vårt lilla trygga land
börjar vi att känna oro och
ångest inför det som börjar att
lägra sig över mänskligheten
i denna sista tid. Kom ihåg,
Jesus är vår frälsningsark!
T
rosgnistans mission har
fortsatt år efter år att
förmedla de goda nyheterna
om Jesus, både i Sverige och
utöver världen. Vi vill instämma med aposteln Paulus:
Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft
som frälser var och en som
tror. Rom. 1:16.
Ett stort tack till er alla för ert
stöd under det gångna året,
som gjort det möjligt för oss
att fortsätta med missionsuppdraget.
Slutligen vill jag tillönska er
En Välsignad Julhelg och
Ett Gott Nytt År.
Curt Johansson /
missionsföreståndare
FLYTTAR?
GLÖM INTE ATT
MEDDELA OSS
DIN NYA ADRESS !
0278-13010
[email protected]
Framsida: Personal och barn på Komotobo barnhem.
Fotograf: Micael Kolsmyr
Trons Gnista Nr 4- 2014
Notiser
Brynäs Hockey stödjer Komotobo
Komotobo har plötsligt blivit känt för alla Gävlebor genom
uppmärksammade reportage i Gefle Dagblad och
Arbetarbladet.
Victor Alner, Brynäsredaktör på hemsidan ”Svenska fans”,
fick höra talas om Komotobo barnhem i samband med att
hans flickvän Cecilia Kolsmyr åkte dit som praktikant.
När Brynäs inledde sitt samarbete med Unicef kom Viktor
på idén om en insamling till barnhemsbarnen. Victor är
även en av kandidaterna till årets Gävlebo.
David Duveskog besökte Kenya med en grupp i oktober
då bl a Victor var med. Då överlämnades gåvor till
barnhemmet från Brynäsklubben.
Aldrig hört om
Jesus!
Vi satte oss tillrätta i den lilla
båten som skulle ta oss en bit
ut i det vackra kanalsystemet
i Suzhou.
Helst hade jag velat ta en
sväng med en cykeltaxi
genom stadens gator men vår
ciceron under Kinabesöket,
Lars Storholm, avrådde. Det
var mot hans principer att låta
någon kämpa sig genom
stadens gator för att låta oss
känna oss som herrefolk.
Men att ro båten för hand som
den äldre damen gjorde fick
bli en kompromiss. Båtresan
skulle inte heller bli så lång
visade det sig. Tillsammans
med Birger, Lars och vår tolk
slog vi oss ner och försökte
charma in oss hos den gamla
fina kinesiska damen.
lemmar än kommunistpartiet
dvs långt över 100 000.
Nu till ”rorsdamen”. Skulle
vi våga ge henne ett evangelium enligt Johannes. Känner
du Jesus frågade vi lite naivt.
Nej, honom har jag aldrig hört
talas om sa damen. Vem är
det?
Vi försökte förklara men hon
var nöjd med att vara buddist.
Bibelboken fick vi behålla för
hon kunde inte läsa. Vi hann
med ett litet vittnesbörd
innan det var dags att stiga
av båten. Länge efteråt
dröjde sig hennes ord kvar i
mitt inre. Jesus vem är det?
Jag har aldrig hört talas om
honom.
David Duveskog
Cecilias pappa Micael
Kolsmyr filmade barnhemsbarnen i brynäströjor
och kepsar med barnens
egna namn på varje
klädesplagg. Vid filmtillfället hade barnen åkt bil
med Ezekiel Mosati. När
barnen vällde ut ur bilen
passade Micael på att
Foto: svenskafans.com
filma. Filmen har setts av
tusentals människor på youtube.com, expressen.se och
aftonbladet.se.
Den lilla platsen Komotobo har plötsligt hamnat på
världskartan!
Masaierna i mitt hjärta
Anita har arbetat i Kenya sen 1978 då hon och maken
Assar Johansson åkte ut som missionärer med en kallelse
till masaierna. Vid den andra missionsperiodens början år
1985 blev Assar brutalt nerskjuten i deras hem av rånare.
I masai pågår nu en stor väckelse. Kyrkor och skolor byggs
och folket säger att nu har ljuset kommit till oss och vi vill
inte längre leva i mörker och okunskap.
Trots väckelse praktiseras fortfarande omskärelse i masai
upp till 90 % på flickor från 4 års ålder och uppåt. Man
tillämpar den grövsta formen av könsstympning här,
infibulation. Detta ingrepp ger ett livslångt lidande, en
del förblöder och dör, aids sprids, svåra förlossningar osv.
Det är enligt lag förbjudet i Kenya men görs ändå.
Vi hade besökt och
medverkat i gudstjänster och möten
av de mest skiftande
slag och imponerades av den tro som
växer sig allt
starkare i det Kina
som en gång försökte utrota all
kristen tro.
Idag kan man snabbt
konstatera att man
aldrig lyckats.
Kristna kyrkor har
enligt många bedömare fler med-
Vid Anitas besök i Maasailand i januari år fann hon flickor
som inte gått i skola eller slutat vid 12- 13 års ålder då de
oftast blir bortgifta. Då insåg hon vad som behöver göras
för flickorna och tog kontakt med Gunilla Ek. I januari
planerar Anita och Gunilla att åka till maasaierna för att
hålla seminarier mot kvinnlig könsstympning. Nu ber de
om hjälp att genomföra den första resan för detta
behjärtansvärda projekt.
Vill du stödja deras informationsresa till masai, så sätt in
din gåva på Pg 90 02 71 - 8 eller Bg 900 - 7378 och märk
betalningen Masairesa.
3
Trons Gnista Nr 4 - 2014
Myanmar / Burma
l
l
i
t
m
u
i
l
e
g
n
E va
p
p
u
r
g
k
l
o
f
d
d
å
n
o
Text och foto: Susanne Renkel
Jag har under tre veckor
besökt Myanmar (Burma).
Det är spännande att se hur
utvecklingen går framåt. Det
byggs överallt, parker restaureras, väg och telefonnätet
byggs ut. Det har även blivit
billigare att ha bil, så trafiken
har tyvärr ökat avsevärt.
Många tycker att demokratiseringen går för långsamt
men för församlingarna har
processen inneburit större
frihet. Det finns dock ett
förslag på en ny lag som gör
det olagligt att konvertera till
en annan religion. Den som
konverterar eller får någon att
konvertera döms då till
fängelse. Ledare för de olika
samfunden har skrivit ett brev
tillsammans där de protesterar
mot lagförslaget. Detta är ett
allvarligt böneämne!
Modern missionshistoria
U Haung Daung, en affärsman
från staden Lashio i norra
delen av landet, upplevde att
Gud lade Palaungfolket på
hans hjärta. När han talade om
behovet av att nå ut till detta
folk så var inte ledarskapet i
församlingen intresserat och
tyckte att han skulle släppa
idén eftersom han var
affärsman och inte predikant
eller pastor.
Men en av ledarna uppmuntrade honom och när
dörren öppnades, började han
jobba bland detta folk. När
Under dessa tre veckor har jag
rest runt i landet och besökt
flera platser, där jag har
predikat i olika församlingar
och undervisat om mission på
bibelskolor. Jag fick även
möjligheten att besöka ett
arbete bland ett folk som
räknas som onått.
4
jag intervjuade honom sa han
”hade jag vetat hur trångsynt och envist detta folk var,
skulle jag aldrig ha börjat”.
I början av 2000-talet bad U
Haung Daung att ett församlingsplanteringsteam
skulle skickas upp från
församlingen i Yangon, till
Palaungfolket. Det fanns inte
möjlighet till det då, utan han
ombads att skicka några till
bibelskolan i Yangon istället,
där de får träning och
undervisning för att sedan
kunna gå ut i tjänst. Han
sände dit två tjejer som efter
tiden på bibelskolan åkte
tillbaka för att starta en skola
för barnen i en by.
Tre veckor senare kom de
tillbaka till U Haung Daung
och sa "Vi kan inte bo där, det
är smutsigt, det är primitivt,
vi förstår inte dom och dom
förstår inte oss". Till vilket
han svarade ”För hundra år
sedan kom det missionärer
till vår stam, dom tyckte
säkert det var smutsigt och
primitivt, men dom lärde sig
vårt språk och tack vare dom
är vi nu en kristen stam. Nu
Myanmar / Burma
Trons Gnista Nr 4- 2014
Esther, utanför deras bostad
är det vår tur att göra
detsamma!”
Tjejerna bestämde sig för att
åka tillbaka och det blev
början på ett missionsarbete
bland detta folk. Sen dess har
arbetet vuxit så nu jobbar de
i sex byar och jag fick
förmånen att besöka fem av
dem och se missionshistoria
i modern tid.
För tre år sedan fick de ett
andligt genombrott i en by.
Vid mitt besök fick jag
förmånen att dela Guds Ord
med dem. Min tolk var en före
detta spiritistledare/häxdoktor som har blivit frälst,
så det kändes häftigt.
De är ett enkelt folk som har
varit buddhister men nu har
över två tredjedelar av byn
kommit till tro! När den
buddhistiska munken i
området försöker få dem att
vända tillbaka till buddhismen, så vägrar dom och
påpekar att ”när vi tillbad
Buddha var vi sjuka men nu
har Jesus helat oss och vi är
friska!”
Byhövdingen som var
ganska ung, kom till teamet
och berättade, ”-jag har fem
flickor och jag vill ha en
pojke. Om ni ber och jag får
en pojke, då ska jag bli
kristen.” Gud gav honom en
son och hela familjen tillhör
nu församlingen.
Detta är lite vad som händer i
en folkgrupp med en miljon
människor i norra Myanmar.
eller bord utan man sitter på
en matta och pratar.
Hemmet är ett centrum för församlingen i området. Medan
vi sitter och samtalar så
kommer nyfikna grannar för
att höra vad vi talar om.
Jag ställde några frågor till
pojkens mormor.
Fadderhjälpen
Under tiden jag var i Yangon,
fick jag förmånen att få träffa
några familjer som har fadderunderhåll eller väntar på
fadderhjälp.
Hur försörjer ni er?
Min dotter (Aung Lin Soe’s
moster) hyr ett litet rum där
hon säljer dagliga förnödenheter. Genom detta så tjänar
hon ungefär 25 kr/dag, så det
är hur vi klarar oss.
I förorten Hledaun Kan, som
ligger ca två timmar med buss
från centrum besökte jag
Aung Lin Soe, 12 år och hans
mormor Daw Khin Khin Saw
i deras hus. San Thiri Kyau,
8 år och hennes mamma Ma
Cho Cho Win kom också dit
för att träffa mig.
Aung Lin Soe och hans äldre
syster bor med sin mormor
och moster. Dom bor i ett
ganska stadigt bambuhus
med trägolv. Det är ett rum
med en liten avskärmning för
kokvrån och ett dass på
utsidan. Det finns inga stolar
5
Vad gör Aung Lin Soe’s
syster?
Hon går på församlingens
bibelskola inne i stan. Så vi
måste betala bussbiljett till
henne också.
Vad betyder fadderhjälpen
för er?
Pengarna vi får hjälper oss att
betala Aung Lin Soe’s
utbildning, skolböcker och
skoluniform. Skolan är gratis
men varje månad så har
skolan insamling vid de
buddhistiska festivalerna och
vi måste ge en liten summa.
Förutom detta så måste vi
betala för extra undervisning
(detta är ett måste för att klara
skolan i Burma). Det är också
en hjälp till mat. Tack så
mycket för den hjälp vi får!
Aung Lin Soe, vad tycker du
är roligt i skolan?
Mitt favoritämne är matte och
på det sista provet fick jag alla
rätt. Jag tycker också om att
sparka boll med kompisarna.
Vad
har
du
framtidsplaner?
Jag vill bli ingenjör.
för
Vi fortsätter till en annan
förort och kliver in i ett litet
hus av bambu. Jag kände mig
riktigt stor och tung och fick
tänka mig för var jag satte
mina fötter. Golvet som var
gjort av bambu gungade betänkligt så jag försökte gå på
reglarna. Det kändes betryggande att man kunde se genom
golvet så man såg var dom
fanns. Huset stod på pålar med
vatten både under och runt
om. Det var inte idylliskt om
nu någon skulle tro det.
Fortsättning sidan 14
Trons Gnista Nr 4 - 2014
Två av våra socialarbetare
i Indien berättar här vad
fadderhjälpen betyder. På
följande sidor kan du läsa
om några flickors livsöden.
De tre första bor på barnhem
i Coimbatore, medan tvillingarna bor i Chennai.
Det är tack vare våra fantastiska faddrar detta är
möjligt!
Babyn matades med kaffe
Människorna på gatan såg
hur en kvinna skräckslagen
sprang mot brunnen. Den
gamla mannen förstod genast
vad hans sonhustru tänkte
göra. Hon tänkte än en gång
försöka ta livet av sig genom
att hoppa i brunnen. Men han
stoppade henne.
Mary hade en gång tidigare
hällt fotogen över sig själv.
Men hennes man som precis
kom in i huset, kände lukten
av fotogen, räddade inte bara
henne utan också det ofödda
barn hon bar på.
Vid ett annat tillfälle försökte
hon hänga sig, men hus-
Indien
ägaren upptäckte det och
hann stoppa henne.
Anledningen till allt detta var
att Mary var förtvivlad att
hon blivit lurad av en man
som redan var gift. Dessutom
att han i berusat tillstånd,
slog och misshandlade henne
dag efter dag. Mary såg
ingen annan utväg än
självmord.
Deras lille son såg hjälplöst
på när pappan slog mamman.
Mannen sålde även hennes
kläder för att få alkohol. Inget
lämnades kvar i hemmet.
Mary minns att hon gav sin
son svart kaffe för att stilla
hans hunger. När livet var så
här miserabelt upptäckte hon
att hon var gravid igen, och
denna gång födde hon en
dotter. Livet blev inte bättre
och inte hennes man heller.
Istället blev det än värre då
det inte fanns några pengar.
Ranjith Kumar gjorde inget
för att försörja sin familj, och
Mary kunde inte arbeta när
hon hade två små barn att ta
hand om.
6
Barnen grät av hunger. Ibland
förbarmade sig grannarna
över dem och gav dem mat.
Svält var en daglig följeslagare och de var glada om de
lyckades få ett mål mat om
dagen. De blev svaga och
sjuka.
Mary sökte en lösning. Då
fick hon höra om Bethels
barnhem och tog med sig sina
två barn dit. Hon sa att hon
skulle göra vad som helst för
att de skulle ta emot barnen
och se till att de fick mat.
Våra hjärtan rördes. Mary
erbjöds arbete och den lilla
familjen får bo tillsammans
på barnhemmet.
Ett hem utan trygghet
När Venkatesh upptäckte att
han hade lurats att gifta sig
med en mentalt handikappad
kvinna, Lakshmi, var det för
sent. Livet gick i uppförsbacke och Venkatesh började
dricka alkohol. Efter en tid
hade familjen utökats med
två barn, en pojke och en
flicka vid namn Nathiya
Devi. Lakshmi var inte
kapabel att sköta om barnen,
och pga sin mentala status,
förstod hon inte ens att de var
hennes egna barn.
Venkatesh som hade druckit
alltför mycket blev sjuk och
sängliggande.
Vem skulle nu ta hand om de
små?
En moster som hade två egna
barn tog hand om dem, men
lyckan varade inte så länge.
Hon blev själv övergiven av
sin man och nu skulle hon
ensam försörja de fyra barnen.
Grannarna hånade henne för
att hon tagit på sig ytterligare
bördor när hon var oförmögen
att ta hand om sina egna barn.
Mostern klarade inte av att ta
hand om alla barnen och
sökte en lösning tills hon fick
höra om Bethels flickhem.
Nathiya Devi som inte hade
känt sig trygg tidigare i sitt
liv, fick nu ett tryggt och
säkert hem. Hon har många
systrar, både stora och små, att
leka med och en mammafamn
att krypa upp i. Efter några år
fick hon besked om att
hennes pappa avlidit. Hon
Indien
vet inget om sin mammas
tillstånd men mycket talar för
att även hon har avlidit.
Bra och dåliga nyheter
Anita var bara tre dagar
gammal när hennes mamma
Eswari chockad och skräckslagen skrek ut sin sorg.
Hennes man hade blivit
mördad. Familjen bodde då i
staden Madurai, men hon
vågade inte stanna kvar där,
då hon misstänkte att de som
mördat hennes man, skulle
söka upp henne och barnen.
Hon lämnade allt hon hade,
tog sina barn och flydde till
Coimbatore.
Hon ville inget hellre än att
ge sina utsvultna barn mat.
Hon behövde också mat själv
för att kunna mätta sin baby.
Hon tiggde och bad för att få
ett jobb och en man som såg
hennes svåra situation erbjöd
henne ett jobb med tegeltillverkning.
Arbetet var tungt och hon grät
av trötthet när hon tog korta
raster för att mata sin baby. I
början hade hon lilla Anita i
en sele på ryggen medan hon
utförde det hårda arbetet.
Senare gjorde hon en vagga
åt flickan genom att vika en
av sina sex meter långa saris
som hon hängde i ett träd
medan hennes son satt
barnvakt. Själv bar Eswari
tunga laster av tegel.
Dagar blev till år och hon
ville att hennes barn skulle
få utbildning och bra arbeten
och inte behöva leva samma
hårda liv som hon.
Eswari mötte en pastor som
berättade om Bethels
flickhem och Anita fick plats
där. Idag går hon i skolan och
äter bra, tack vare generösa
faddrar som har gjort hennes
liv värt att leva.
Genom att bli fadder med
200kr/månad räddar du
småflickor i Indien!!!
Trons Gnista Nr 4- 2014
Lakshmi och Radha
Lakshmi och Radha är
tvillingar som föddes den 11
mars 2007. De tre första åren
av sina liv bodde de
tillsammans med sina
föräldrar, och tvillingbröder
som är ett par år äldre.
Deras pappa missbrukade
alkohol och det var ständiga
bråk mellan föräldrarna.
Mannen anklagade sin fru
för allt möjligt, och allt detta
bråk skapade en obehaglig
atmosfär i hemmet. Detta
påverkade naturligtvis
barnen som inte fick den
kärlek och omvårdnad som
är ett grundläggande behov
hos alla barn.
Den 23 juli 2010 lekte
flickorna som vanligt i
hemmet, medan pojkarna
lekte utanför huset. Då kom
deras pappa hem, starkt
berusad och började bråka
med mamman och slå henne.
Plötsligt tog han en kniv och
stack ner sin fru, inför de
skräckslagna barnen, som
såg sin mamma blödande dra
sina sista andetag. Mannen
lämnade barnen och gick
självmant till polisstationen
och sa att han dödat sin fru.
Han blev satt i fängelse, och
de fyra små barnen blev
ensamma och övergivna.
7
Flickorna som var endast tre
år blev svårt traumatiserade.
De slutade prata och litade
inte på någon utomstående.
De blev rädda för allt och grät
ofta, speciellt på kvällarna,
då de saknade sin mamma.
Två år senare kom flickorna
till vårt barnhem i Chennai.
De var bleka, undernärda och
skräckslagna.
Deras moster försökte ta hand
om dem alla fyra, men hon
hade egen familj med små
barn och som dagarbetare är
lönen mycket låg. Hur gärna
hon än ville, klarade hon inte
av den svåra uppgiften att ta
hand om sin systers barn och
gav till sist upp. Eftersom hon
kände till vårt barnhem, kom
hon och bad om plats för
flickorna.
Pojkarna placerades på ett
hem för pojkar.
Sedan dess tar vi hand om
flickorna, själavårdar dem
och försöker på allt sätt få
dom att gå vidare trots det
de varit med om.
Det har nu gått två år och vi
ger dem all den kärlek vi
förmår, mat, husrum och
omvårdnad. Vi tar hand om
dem som om de vore våra
egna barn och har glädjande
nog sett stora framsteg i
deras liv.
Paul & Violet
Ramamoorthy
Trons Gnista Nr 4 - 2014
Kenya
Cecilia och Lorena med några av barnen på Komtobo barnhem
å
p
r
e
t
n
a
Praktik
Komotobo
Intervju av David Duveskog, Foto: Micael Kolsmyr
Ni är ju praktikanter på
Komotobo. Vad förde er hit?
Vi studerar båda till
socionomer på universitetet
i Östersund och behövde en
praktiktid som en del av vår
utbildning. Genom min
pappa, Micael Kolsmyr, fick
jag kontakt med er på
Trosgnistan och fick höra om
ert arbete i Kenya. Du sa då,
David, att det är bra om vi kan
åka två stycken och efter ett
tag blev även Lorena
intresserad. Så vi är glada att
vi fick denna möjlighet.
Berätta lite hur det var
första tiden när ni kom till
Komotobo?
Första tiden gick till att lära
känna folket på Komotobo
och dom som arbetade här.
Ezekiel Mosati är vår
handledare och han har hjälpt
oss mycket med information
om arbetet.
Efter en vecka kom vi igång
med internet och har kunnat
lägga upp information och
bilder på en blogg som kallas
komotobo.blogg.se. Vi har
det bra och stortrivs bland
barnen. Vi hade med oss
presenter från Margareta och
Lena som varit här och arbetat
tidigare. Även bilar, ballonger
och såpbubblor uppskattades
bland barnen.
8
Berätta lite om ert arbete på
barnhemmet?
Huvuduppgiften under vår
praktik är att vara på barnhemmet för att stimulera
barnen.
Personalen har mycket att
göra med praktiska saker så
som matlagning och tvättning och de hinner därför inte
med att leka med barnen som
är i stort behov av kärlek.
Vi ägnar en hel del tid åt
barnhemmet men det är svårt
att hinna ägna sig åt alla de
30 barnen och kunna ge vart
och ett egentid. Därför delar
vi in barnen i mindre grupper
och tar med åtta barn åt
gången till vårt hus, där det
finns leksaker från andra som
varit här och arbetat. Vi har
märkt att de äldre barnen
behöver få vara barn och sitta
i lugn och ro då de tar stort
ansvar på barnhemmet med
de mindre barnen. De mindre
barnen blir lätt rastlösa,
därför tar vi en liten
promenad med dem istället
för att vara inne. Vi delar in
barnen så att vi exempelvis
tar hand om de större före
lunch och de mindre på
eftermiddagen. Då vi har de
äldre barnen tar vi med oss
en flicka som heter Charity.
Hon är rörelsehindrad och
behöver mycket stimulans.
Medan de äldre barnen leker
Kenya
Trons Gnista Nr 4- 2014
försöker vi stimulera Charity
så gott vi kan.
Har ni varit på hembesök ?
Vårt första hembesök tillsammans med vår handledare
Mosati gick ut på att vi skulle
göra en uppföljning av en
pojke som tidigare bott på
barnhemmet. Vi skulle se till
så att han gick till skolan och
även hur han bodde. Vi fick
kolla hur pojken sov, om han
hade madrass och filt, och det
skulle dokumenteras om han
saknar något.
Pojken klarade sig bra i
skolan men han saknade
madrass. Vi provade att sitta
på en av sängarna och det är
svårt att förstå hur någon
klarar av att ens sova en natt i
en så hård säng.
Det är en viss skillnad att
göra ett hembesök i Kenya
mot att göra ett i Sverige. Det
var inte det lättaste att hitta
då vägarna på landet ser
ungefär likadana ut. Vägar
och vägar, i Sverige skulle vi
nog mer kalla det stigar. Vi
tappade bort oss ett antal
gånger och fick guidning av
ett flertal personer som vi
träffade utmed vägarna. Det
tog oss en hel dag men vi fick
se mycket! Naturen här är
något alldeles speciellt. Vi
fick även turas om att köra lite
bil på tillbakavägen.
Har ni kunnat få en bredare
bild av biståndsarbetet i
Kenya?
Under tre dagar har vi varit i
grannbyn på ett seminarium
som sponsrats av en
amerikansk hjälporganisation vid namn World Vision.
Kursen gick ut på att motivera
flickor att våga säga nej till
könsstympning.
De var tre inspirerande
kvinnor som föreläste. Två av
dem, Rosie och Juliet har
själva växt upp i stammar där
könsstympning utövas. De
vågade säga nej och har båda
studerat på universitet. Den
tredje flickan som föreläste
heter Severina och blev könsstympad som ung. Hon har
studerat på universitet och
föreläser nu runt om i Kenya
med den föresatsen att ingen
flicka ska behöva gå igenom
det hon gjort.
Har ni varit sjuka?
I ett par omgångar har vi
drabbats av malaria trots att
vi ätit profylax. Det kändes
hemskt. När vi väl hade
hunnit repa oss från detta fick
vi reda på att vi även fått
tyfoid. Så det har blivit en del
ledighet från praktiken för att
återhämta krafter men nu
äntligen är vi helt friska.
Har ni sett något mer av
arbetet på Komotobo?
Ja, här finns även en grundskola med klasserna 1-9 samt
internatgymnasium. I klass 19 går bland annat barnen från
barnhemmet och de får skol-
avgiften betald av sponsorer
i Sverige. På missionens
mråde finns även internatskola för blinda, döva och
funktionshindrade barn. Utan
det arbete som Trosgnistan
gör för dessa barn skulle de
flesta av dem ha det riktigt
tufft...
Jag hörde ni hade varit ute
på kampanj med Gunilla
Ek. Vad handlade det om?
Ja, under två veckor har vi
bott med Gunilla Ek. Hon är
utbildad lärare och barnmorska och har haft stor
användning för dessa utbildningar då hon arbetat i nio
länder bl. a. Afghanistan,
Etiopien, Tanzania, Sydkorea och Saudi Arabien.
Under de två veckor hon varit
Fortsättning sid 12
Sökes: Praktikanter till Afrika!
Trosgnistans Mission har sökt praktikantbidrag från
SMR-SIDA från hösten 2015.
Detta gör det möjligt för ungdomar mellan 20-30 år
att under 6 månader göra en insats på missionsfältet.
Praktikantinsatsen gäller främst Komotobo missionsstation, Kenya eller rehabiliteringscentrat i Kitgum,
Uganda .
Trosgnistans praktikanter 2014. Från vänster, John Ståhl,
Cecilia Kolsmyr, Lorena Rodriguez, Daniel Hörnberg.
Cecilia och Lorena är stationerad i Komotobo, Kenya
medan John och Daniel är i Kitgum, Uganda.
Låter detta intresserant?
Kontakta David Duveskog på 0278-13012 eller
[email protected]
9
Kina / Kongo
Trons Gnista Nr 4 - 2014
Mittens rike Kina
-ett land i förändring
Text och foto David Duveskog
Lars Storholm som har Kina
på sitt hjärta har under drygt
30 år regelbundet rest dit och
fått många vänner. Han har lärt
sig detta märkliga språk med
drygt 2000 tecken och talas
av nästan en miljard
människor. Kina är annars
sammansatt av 56 olika
stammar och folk.
enligt många bedömare.
Det finns både registrerade
och oregistrerade kyrkor. Vi
rörde oss främst bland
husförsamlingar. En av
församlingarna hade förra året
döpt 500 människor.
Vi fick på vår resa en inblick
i det som ofta är fördolt för
besökare i Kina.
Lars hade bjudit med Birger
Skoglund och undertecknad Tack vare att Lars byggt upp
Text och foto: David Duveskog
på en resa bland troende ett så stort förtroende under
vänner i södra Kina. Sällan sina år i Kina så öppnades
har vi mötts av så stor också dörrarna för oss. Vi
vänlighet och kärlek som vi mötte så många hängivna
troende att våra hjärtan blev
fick möta här.
djupt berörda. Vi besökte
Mao Zedong var landets Trosgnistans vänförsamling i
diktator fram till sin död 1976 staden Guangzhou som leds
och drev en aktiv kampanj av broder Johnson. Lars tog
mot kristna kyrkor. Under oss sedan med på spännande
kulturrevolutionen fängs- upplevelser på plats efter
lades och dödades många. plats. Vi besökte även
Pastorer och kristna ledare Suzhou, en av landets
fick sitta många år i fängelse. vackraste städer som också
Idag är det inte många kineser kallas Kinas Venedig. Här
mötte vi människor som
som är stolta över Mao.
aldrig hört talas om Jesus.
Även om den brutala
förföljelsen från denna period Resan till Kina avslutades i
är över, så arresteras och det helt makalösa Shanghai.
förhörs fortfarande kristna Man känner sig verkligen
ledare. Men kristendom liten i denna megastad. Här
växer när den förföljs. Idag besökte vi en av stadens
räknar man med att de kristna registrerade kyrkor som var
kyrkorna har fler än 100 fullsatt trots att de haft ett
miljoner medlemmar och det antal gudstjänster samma
är mer än vad det dag. En mycket stor andel är
kommunistiska partiet har unga människor.
Personligt från Göran Duveskog
!
K
C
TA
Ett stort tack för alla gåvor,
ca 80 000kr, som kom in
till ”Restoration center” i
Kongo, med anledning av
min 60-års dag!
Vi firade min födelsedag i
Betel den 20 september. Jag
vill uttrycka mitt stora tack
till er alla som var med och
gav till detta projekt.
Daniel Viklund och Bet El
Choir sjöng under kvällen
och det bjöds på ett ganska
omväxlande program. Min
syster Dorthy berättade om
familjen Duveskogs rötter.
Vår pappa Ossian höll på att
svälta ihjäl som ett litet barn
men räddades av sin faster
Ida.
Vår farfar reste till USA men
kom aldrig tillbaka. Farmor
Hulda blev sjuk efter förlossningen och kunde inte ta
hand om sitt barn. Men den
strävsamma och godhjärtade
Ida med sin öppna famn räddade lille Ossian. Han fick
växa upp i hennes familj i
Duvemåla, och därifrån
kommer namnet Duveskog.
Tanken med festen var att
ta vara på arvet efter Ida
och göra något för utsatta
människor. Trosgnistans
Mission samlar fortsatt in
10
pengar till centret i Bukavu,
Kongo.
Ca 350 000 har samlats in
totalt under året, men vi behöver få in ytterligare 500
000 kr.
Centret byggs för kvinnor
och barn som drabbats av det
grymma inbördeskriget. Vi
har lagt ut en kort film på
youtube om några typiska
människoöden. Det är människor som dessa, som ska få
hjälp genom centret. Sök antingen ”Trosgnistan” på
youtube eller ”Kongo
rehabiliteringscenter för utsatta kvinnor”, så kan ni se
det här filmklippet.
Vi vill räcka ut en hjälpande hand till dessa utsatta
kvinnor. Även denna jul får
många tillbringa som hemlösa. Många av dem har efter
våldtäkter smittats med HIV
och blivit utkörda från sina
familjer. De väntar på att
centret skall byggas. Nu i
november startade bygget
och vi bygger i takt med att
pengar kommer in.
Vill du ge en julgåva till centrat, så skicka in den till Trosgnistan, Pg 90 02 71 – 8.
Märk talongen ”Restoration center Kongo”
Mellanöstern
Trons Gnista Nr 4- 2014
Nihad Salman
- en gudsman
från Betlehem
Intervju: Börje Norlén
Nihad Salman är kristen
palestinier och pastor i en
församling i Betlehem. Mitt
i denna krutdurk av politiska och religiösa spänningar lever den kristna minoriteten under tuffa villkor.
Men Nihad ser också många
exempel på att Gud är med i
deras arbete.
sitt liv och som tonåring fick
han möjlighet att studera på
bibelskolor i Tyskland och
USA. Efter utbildningen
kände han Guds kallelse att
starta en församling för
palestinierna i Betlehem.
Sedan slutet av 1990-talet har
församlingen upplevt en
stadig tillväxt och har idag
cirka 270 medlemmar.
Nihad Salman hade två
intressanta möten i Betel,
Runemo en torsdag i oktober.
Han är en upptagen man och
hade bara tid att tillbringa
några intensiva dagar i
Sverige. I Betel tog han bland
annat upp situationen i
Mellanöstern och det ljus
han ändå ser i mörkret.
Församlingen gör viktiga
insatser i samhället, men läget
är känsligt och Nihad vill inte
gå närmare in på detta. Han
nöjer sig med att konstatera
att Gud öppnat dörrar bland
muslimerna som han inte ens
hade kunnat drömma om.
Nihad Salman är som vår
Mästare Jesus född i
Betlehem, inte i en krubba,
men i ett enkelt palestinskt
hem. Hans föräldrar var
kristna till namnet, men inte
aktiva. För Nihad däremot
blev den kristna tron en
realitet när han började gå på
barnmöten som en tysk
kvinna hade startat. Det ledde
till att Nihad tog emot Jesus i
När Nihad Salman kommer
in på den svåra situation
som kristna i framför allt
Syrien och Irak utsätts för,
är han förstås bedrövad över
all den ondska och det mördande som förekommer. Samtidigt är han övertygad om att
Gud ändå har allt under
kontroll, och att han ibland
tillåter domshandlingar på
grund av falsk religiositet och
avgudadyrkan.
11
Nihad framhåller att Gud mitt
i allt mörker ändå är hoppets
Gud, och att det endast är
genom tron på Jesus Kristus
det kan bli fred, när kristna,
judar och muslimer förenas i
tron.
Nihad Salman är lite
förvånad
över
att
väckelsekristna bland annat
i Sverige, visar så stort
engagemang för Israel som
nation, men ofta glömmer
sina kristna syskon bland
palestinierna. Han vill inte
kritisera, men skulle vilja se
ett starkare stöd för den
kristna palestinska minoriteten, i deras tuffa vardag.
Han ser också ett närmande
till muslimer som en nyckel
till väckelse i Sverige.
Själv hyste han länge stor
misstänksamhet gentemot
muslimer. Han tyckte att han
hade så mycket att göra ändå,
och att han inte hade tid att
satsa på att nå ut till dem.
Men då upplevde han hur
Herren sa: ’jag har så många
får utanför din fålla, och jag
vill att du leder dem rätt’.
Nihad svarade irriterat: ’jag
vet inte om du vet det, Gud,
men de kommer att döda mig.
Det är som att gå mitt i ett
minfält; när som helst kan det
smälla. Jag är inte bara rädd,
jag har ingen kärlek till
muslimerna heller. De dödar
kristna, och förtjänar att
dömas till helvetet’.
Den envisa inre rösten
svarade då: ’men du då?
Utan min nåd förtjänar alla
evig död’. Nihad bad då Gud
om förlåtelse, och från den
stunden upplevde han en
sådan kärlek till muslimer. All
fruktan försvann! Nihad
Salman säger att många
kristna från andra länder
frågar honom vilken strategi
han har för att nå muslimer.
Hans svar är att den bästa
strategin helt enkelt är att vi
låter oss förvandlas inifrån,
för då kommer de att se
kärleken från Kristus i oss.
Sedan Nihad själv fylldes av
Guds kärlek till muslimerna
har han sett tydliga exempel
på att Gud håller på att
förändra den andliga
Forts. sid 12
Trons Gnista Nr 4 - 2014
Forts. från sid 11.
Nihad Salman
- en gudsman från Betlehem
situationen i Mellanöstern.
Muslimer som blivit kristna
är redan flera än de
evangeliskt kristna i Mellanöstern och Nordafrika.
Nahid Salman är mentor för
en församlingsrörelse i
Algeriet, där kristen tro har
ökat dramatiskt. Det finns ett
stort antal församlingar och
antalet kristna kan nu räknas
i tusental. Alla kommer från
muslimsk bakgrund och trots
att de möter förföljelse blir de
hela tiden fler.
Detta har skett utan hjälp av
missionärer utifrån. Gud själv
reser upp sin församling i
Mellanöstern, och fyller den
med omvända muslimer. När
Nihad i sin församling i
Betlehem berättade om vad
som sker i Algeriet, blev alla
starkt berörda.
För någon månad sedan
besökte Nihad ett flyktingläger i Jordanien med flyktingar från kriget i Syrien och
Irak, både kristna och
muslimer. Nihad konstaterade då att många muslimer
är trötta på det våld och den
ondska som fanatikerna i IS
visat. De säger att de skäms
över sin religion och vill inte
ha med den muslimska tron
att göra längre. Ondskan som
dessa fanatiker visat har slagit
tillbaka mot dem själva, och
uppenbarat vad bokstavstrogen islamsk tro står för. Nu
är det många som söker den
verkliga sanningen.
Nihad Salman konstaterar att
det är svårt att nå fram till
människor utan att älska dem.
Därför vill han mana alla
väckelsekristna i Sverige att
visa kärlek till dem som
kommer hit, med en för oss
främmande religion och
kultur. Nihad talar av egen
erfarenhet om hur viktigt det
är att vi ser dem som
människor, älskade av Gud.
Vi kan inte behandla dem
med misstänksamhet och
förakt, och enbart betrakta
dem som ett hot mot vår
säkerhet.
– Jesus säger att det inte
räcker med att göra gott enbart
mot dem som gör gott mot
oss. Islam står i dess yttersta
konsekvens för något ont,
men muslimer är människor
som Jesus älskar. Därför måste
vi som kristna visa dem
kärlek. Det tror jag är nyckeln
till ett andligt genombrott,
hälsar Nihad Salman till den
kristna kyrkan i Sverige.
Forts. från sid 9.
Siv & Urban
sjunger för Poltava
Under hösten har Siv och
Urban Sandsgård tillbringat många timmar i
sin hemmastudio och lagt
ner stor möda på att deras
cd med bl.a. amerikanska
s.k. home-coming sånger
ska bli så bra som möjligt.
Urban är mycket noga
med detaljer och lämnar
ingenting åt slumpen.
Han står själv för musik
och arrangemang på
skivan.
När jag i höstas var på
besök i Bollnäs bjöd Siv
och Urban in mig på en
förhandslyssning i deras
studio. Inte för att jag
begrep så mycket av alla
tekniska finesser som
Urban förevisade. Men
däremot imponerades jag
av den höga kvalitén som
präglade inspelning, sång
och musik.
Praktikanter på Komotobo
i Kenya (Kuria) har hon gjort
ett jättefint arbete! Hon har
nått ut till 2300 elever genom
att föreläsa i gymnasieskolor
där både flickor och pojkar
har deltagit. Hon vill stoppa
spridningen av HIV/Aids och
kvinnlig könsstympning i
Kuria.
Vad har livet i Kenya mer
bjudit er på?
Vi har fått massor av vänner.
Vi har också haft besök från
Sverige och fick förmånen att
följa med på en oförglömlig
resa till Masai Mara och se
en storslagen natur och
mycket av det rika djurliv
Afrika har att bjuda på,
avslutar Cecilia och Lorena.
Läs mer om vad Cecilia och
Lorena får vara med om
under praktikanttiden på
Komotobo på deras blogg.
komotobo.blogg.se
De smakprov jag bjöds på
gav verkligen mersmak.
När produktionskostnaderna dragits av kommer
allt överskott att gå till
hjälparbete genom Trosgnistans vänförsamling i
Ukraina. Siv och Urban
har själva sett arbetet på
plats och har stort hjärta
för det.
Själva tar de ingen ersättning för all tid och energi
de lagt ner på projektet
utan säger att de vill
handla på Jesu ord i Matt
10:8: ”det ni har fått som
gåva, ge det som gåva.”
Köp skivan, som inte bara
ger en fin musikupplevelse, utan som även
bidrar till att hjälpa
nödlidande i Ukraina!
Börje Norlén
JUL
KLA
PPS
TIP
S!
Beställ
"Hear the voice"
med Siv & Urban Sandsgård
160:(porto tillkommer)
12
Skivan innehåller tolv
sånger på engelska,
exempelvis Sweeter as the
days go by, It is well, Four
days late och I call him
Lord.
Beställ CD:n på
www.trosgnistan.se (webbshop)
eller [email protected]
eller 0278-13010
Burundi
Trons Gnista Nr 4- 2014
Burundi
har präglat deras liv
Intervju: Börje
Paret Eivor & Nils-Erik
Brandin tillhör det stora
nätverk, som kan kallas
”Trosgnistans vänner”. De
senaste åren har de troget
tjänat som frivilliga medarbetare på Smålandskonferensen. En stor del av
deras gemensamma liv har
de ägnat åt praktiskt
missionsarbete i Burundi.
Makarna Brandin är bosatta
på en gård utanför Katrineholm som har funnits i Eivors
släkts ägo i många generationer. Men de sitter inte
alltför djupt rotade i den
sörmländska myllan. En stor
del av deras hjärtan finns i det
lilla landet Burundi i Östafrika. Där har de tillbringat
många år, under sammanlagt
fyra decennier. 1973 åkte de
ut första gången och 2005
kom de hem efter den senaste
perioden.
Både Eivor och Nils-Erik är
uppväxta i kristna familjer,
och Eivor berättar att hon
redan i tidiga tonåren visste
att hon skulle bli missionär.
Det var under studieåren i
Uppsala som Nils-Erik och
Eivor träffades. 1972 var de
relativt nygifta, och Nils-Erik
hade börjat jobba som landets
ende manlige hushållslärare.
Via kontakter fick han höra
att det behövdes en rektor på
hushållsskolan i Burundi,
som drevs av svensk pingstmission. Efter språkstudier i
Frankrike åkte de ut till
Burundi i januari 1973. Deras
äldste son var då bara några
månader.
Nils-Erik berättar att det
redan efter några månader
uppstod svårigheter.
– Det utbröt oroligheter i
landet och många flydde till
Tanzania. Skolor stängdes
och det var en obehaglig
stämning. Vi var unga och
naiva och hade nog med våra
lärarjobb, så vi tog det inte så
allvarligt. Men när vi varit ute
några månader kom beskedet
att vi skulle utvisas från
landet. Vi hade redan skickat
iväg vårt möblemang till
13
huvudstaden Bujumbura, för
vidare transport till Kongo,
när vi fick besked om att vi
skulle få stanna. Läget stabiliserades och vi blev kvar till
sommaren 1976.
Bakgrunden till oroligheterna var de motsättningar
som då och då blossat upp
mellan folkgrupperna hutu
och tutsi. Inom parentes var
det samma motsättningar
som låg bakom det brutala
folkmordet i grannlandet
Rwanda 1994. I Burundi fick
lyckligtvis inte motsättningarna den omfattningen.
Familjen Brandin som utökades med ytterligare två
söner, har utfört sina främsta
insatser i de norra delarna av
landet.
–Det var ett pionjärarbete och
huvudsakligen ägnade vi oss
åt att ordna lärarkurser, där vi
var engagerade i varje led av
processen. Lärarutbildningen
var en lyckad satsning, som
banade väg för väckelsen som
följde. Utbildningen fick hög
Norlén
status i samhället och de
nyutbildade växte i egna och
andras ögon.
Nils-Erik & Eivor har fortfarande god kontakt med sina
vänner i Burundi. Så sent som
förra hösten gjorde de ett fem
veckor långt besök i landet.
De kunde då glädja sig åt att
arbetet hela tiden växer.
– Nu har den församling vi
var med om att starta 100
utpostkyrkor med sammanlagt 50 000 medlemmar. Vi är
glada och tacksamma över
att arbetet fortfarande bär god
frukt.
Makarna Brandin har en ödmjuk och anspråkslös framtoning, men deras mångåriga
arbete på missionsfältet sätter
fortfarande sina spår. De
gläder sig också över den fina
kontakten de fått med Trosgnistan.
– Vi tycker att det är positivt
att höra om alla de satsningar
som Trosgnistan gör, och
gläds över att få finnas med i
det nätverket, säger makarna
Brandin.
Trons Gnista Nr 4 - 2014
Myanmar / Burma
Forts. från sid 5.
Evangelium till
onådd folkgrupp
Vattnet var smutsigt, skräpigt
och stillastående så det är en
god grogrund för både denguefeber och malariamygg.
Här träffar vi Esther som är
vackert målad i ansiktet med
tanakka, en bark som svalkar
huden. Hon bor med sin
mamma Myint Kyi i en liten
bambuhydda. Hennes äldre
syskon är gifta. Det finns
ingen el i huset så dom har
ett litet batteri med en glödlampa som dom tänder på
kvällen. Mamman brukar
sälja fisk men har precis
opererats så hon kan inte
jobba just nu. Esthers äldre
syster som bor granne med
dom har tagit över mammans
jobb tills vidare.
Vad betyder fadderbidraget
för er?
Det är en stor hjälp för utgifter
som vi har i samband med
skolan. Tack vare detta har vi
råd att köpa skolböcker och
material, skoluniform m m.
Esther vad tycker du är roligt
i skolan?
Mitt
favoritämne
är
burmesiska.
Isaac, utanför familjens bostad. I dörröppningen syns hans handikappade syster.
ingen kontroll på ena armen
och verkade inte heller
kunna styra ansiktet helt. För
tre månader sedan åkte en
annan syster till Bangkok i
hopp om att hitta jobb men
ingen har hört något från
henne sen dess. Isaac och de
andra systrarna går i skolan.
Jag ställde några frågor till
Isaacs mamma, Ma Aye.
pengarna gick till behandlingen. Nu är det väldigt svårt
för jag kan inte åka bort för
att jobba med tanke på min
handikappade dotter utan
måste försöka hitta jobb i närheten och det är inte lätt. Det
enda jobb som finns är att
tvätta kläder och det är också
svårt att få. Om jag får ett så
tjänar jag bara 10 kr/ dag.
När man har besökt dessa
områden och sett den nöd
som finns, så förstår man att
fast det har blivit bättre för
många i Myanmar de senaste
åren, så är det väldigt många
som är mycket fattiga och har
behov av hjälp. Detta är bara
ett axplock av de många barn
som får hjälp eller som
behöver hjälp.
Vad jobbar ni med?
Min man är för sjuk för att
kunna jobba nu. Förut hade
jag en liten affärsverksamhet
där jag köpte och sålde men
så blev även jag sjuk och alla
Vad skulle hjälp från en
fadder betyda för er?
Det skulle vara en stor hjälp
till att betala kostnader för
skolböcker och material, extra
undervisning, kläder och mat.
Bli fadder med 200kr/
månad och gör skillnad i ett
barns liv.
Välkommen att höra av dig
till [email protected] eller
ring 0278-13010.
Vad brukar du göra efter
skolan?
Jag gillar att leka tagen med
mina kompisar. Sen tycker jag
om att hjälpa min storasyster
att laga mat och diska.
Vi fortsatte till en annan förort, South Dagon, där vi
träffade en pigg 8-årig kille
som heter Isaac och som
fortfarande väntar på en
fadder. Han bor med sina
föräldrar och systrar. Hans
pappa är sjuklig. En syster, 20
år, blev handikappad efter en
felbehandling då hon hade
lunginflammation. Hon har
benen vikta under sig och kan
inte räta ut dom. Hon har
14
Annonser
Skattereduktion
Privatpersoner kan under vissa
förutsättningar få skattereduktion
för gåvor till Trosgnistan.
Din gåva ska vara till sociala projekt
(t ex fadderbarn) och uppgå till minst 200kr/
betalningstillfälle, och minst 2000:- /år.
Mer info hittar du på
www.skatteverket.se/gavogivare
Har du inte redan anmält dig kan du göra det på
www.trosgnistan.se eller skicka ett mejl med
ditt givarnummer, namn,
adress och personnummer till
[email protected]
Gör skillnad
BLI FADDER!
Trons Gnista Nr 4- 2014
ISRAEL
Följ med Toni Duv
esk
og till
Duvesk
eskog
Krakow-Auschwitz
JERUSALEM-EILAT
VINTERRESA TILL SOMMARVÄRME
Boka nu!!
Tid: 15 - 24 febr. 2015
redan över 50 bokade
Max. 80
Mikael Järlestrand & Göran Duveskog
populär vinterresa till Eilat 1 vecka, Jerusalem 3dg
Extra turer: Klippstaden Petra, Båttur, Tabernaklet
Vill du ha vår resebroschyr?
Eller våra nyhetsbrev www.duvres.se
Följ med Göran till Israel - två resor under våren
1/4 Påskresa till Israel Tiberias-Jerusalem-Eilat
Göran Duveskog och pastor Dan Forsgren
25/4 Klassisk rundresa i Israel från Galiléen i norr
till Eilat i söder. Grupp från Aneby ingår i resan med
bl.a. sångaren Göran Johansson
15/6 UNGDOMSRESA med ett stänk
av äventyr till Israel med Simon Holst och guiden
Joen Lindkvist Budgetpris!
29/5 - 1/6 Polen med Krakow - Auschwitz
28/8 - 31/8 Krakow Auschwitz
(resorna kan förlägas 2 dgr)
22 - 29/10 -15 Kina Peking, David Duveskog
25/10 - 8/11 -15 Sydafrika Från
Krugerparken till Cape Town.
Toni Duveskog & Markus Duveskog
Församlingar & organisationer
boka er ”egen” gruppresa?
Tel. 0278 - 160 05
se program - www.duvres.se
ISRAELSPECIALISTEN
Boka online www
.duvr
es
.se inf
o@duvr
es
.se
www.duvr
.duvres
es.se
info@duvr
o@duvres
es.se
5-12 juli 2015
Med endast 200 kr /månad
hjälper du ett barn med
mat, kläder och utbildning.
Trosgnistans Mission
[email protected] 0278-13010
NY B
OK
a
Carin v
Hyvin
g!
070-812 4616
www.hoglandetsindustrimaskiner.se
En bok om
Guds kärlek och
kraften i att förlåta
Andaktsbok
54 andakter från Bibelns land skrivna av
Carl-Erik Sahlberg, Daniel Viklund,
Birger Skoglund och Göran Duveskog.
Vill du ser mer av Himlen på jorden?
Vill du ha mer av Guds kraft och kärlek?
Då ska du bli expert på att förlåta!
Andakterna har en härlig blandning av
inspiration, faktaglimtar, tro och
vardaglig tillämpning.
Den här boken utrustar dig med
värdefulla nycklar till förlåtelsens
och kärlekens mysterium.
Specialpris till Trosgnistans läsare!
1 st för 150:-, 5 st för 500:Vi bjuder på portot.
Med värme eftertänksamhet och en
gnutta humor tar författaren dig med
på en systematisk upptäcksresa in i
förlåtelsens himmelska hemlighet
Beställ ditt ex på www.trosgnistan.se eller
[email protected] eller ring 0278-13010
❤
129: -
Specialpris till
Trosgnistans läsare!
(Porto tillkommer)
Beställ ditt ex på www.trosgnistan.se eller
[email protected] eller ring 0278-13010
15
POSTTIDNING
Trons Gnista Nr 4 - 2014 B
BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING
Vid definitiv eftersändning, returnera tidningen med ny adress till:
TROSGNISTAN, Box 1112, 821 13 Bollnäs
Trosgnis
tans ppeersonal önskar Er alla
sgnistans
En rikt
igt God JJul
ul
riktigt
och ett
16
Väl
signa
ytt År!
Välsigna
signatt N
Nytt