Användaren förstår inte nyckelorden som används

Transcription

Öppna CMS för organisationer, företag
och entreprenörer
Robert Hedlerfog
Examensarbete för 30 hp,
Institutionen för datavetenskap, Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds Universitet
Thesis for a diploma in computer science, 30 ECTS credits,
Department of Computers Science, Faculty of Science, Lund University.
2 Öppna CMS för organisationer, företag och entreprenörer
Sammanfattning
Webb 2.0 tekniken har skapat förutsättningar för helt andra typer av
webbplatser för organisationer, företag och entreprenörer. Den nya tekniken har
skapat möjligheter för organisationer och företag att själva skapa sitt innehåll på
en dynamisk webbplats med hög interaktivitet och multifunktionalitet. Dessa
möjligheter ger fördelar gentemot de tidigare ganska låsta statiska
webbplatserna. Nu kan experten själv skriva sitt innehåll på ett dynamiskt
innehållssystem (CMS) utan inblandning av dyra webbkonsulter som
mellanhand. Den nya tekniken har också skapat en ny sorts webbentreprenörer
som nu snabbare kan få ut sin affärsidé på ett effektivt och praktiskt sätt. Detta
arbetes syfte är att bringa klarhet i vilka alternativ (öppna CMS) till de
kommersiella CMS:en som finns och se vilka möjligheter dessa kan ge en
entreprenör, ett företag eller en organisation. Åtta (8) stycken öppna CMS
studeras i detalj och jämförs med varandra med aspekt på webdesignfaktorer,
sökmotoroptimering och bakomliggande teknik. Syftet med uppsatsen är också
att ge en rad riktlinjer för dessa olika aspekter och även belysa webmasterns roll
vid utvecklandet av en webbplats med dessa attribut. Slutligen är det också en
analys för det referensföretag som författaren introducerat e-handel för de
senaste 4 åren, som nu står inför steget att gå över till ett dynamiskt
innehållssystem med integrerad webshop.
3 Open CMS for organisations, companies and entrepreneurs
Abstract
The The Web 2.0 technology has created conditions for entirely different kinds
of websites for organizations, companies, and entrepreneurs. The new
technology has made it possible for organizations and companies to produce
their content themselves on a dynamic website with high interactivity and
multifunctionality. These possibilities give advantages compared to the earlier,
rather fixed, static websites. Now the expert in a field can himself write his or
her own content on a dynamic content management system (CMS) without the
need for expensive web consultants as middlemen. This new technology has
also given rise to a new kind of web entrepreneur, who now can get their
business idea out more rapidly in an efficient and pragmatic way. The purpose
of this thesis is to bring clarity to what options (open CMSs) to commercial
CMSs exist and see what possibilities these can give an entrepreneur, a
company or an organization. Eight (8) open CMSs are studied in detail and
compared to each other with respect to web design factors, search engine
optimization, and underlying technology. The purpose of the thesis is
furthermore to provide a number of guidelines in relation to these different
aspects and also to shed light on the role of the webmaster in the development
of a website with these attributes. Finally, this work also serves as an analysis
for the reference company for which the author of the thesis has introduced ecommerce for the last 4 years and which is now about to take the next step of
changing to a dynamic content management system with integrated web shop.
4 Förord
Detta magisterarbete på datavetenskapliga institutionen, Lunds Universitet, är
ett arbete om ett aktuellt men väldigt föränderligt ämne som tagit mycket tid i
anspråk. Vägen till resultatet har varit mer omfattande än väntat just på grund
av ämnets föränderlighet och snabba utveckling.
Tanken med arbetet har hela tiden varit att resultatet ska mynna ut i ett
pragmatiskt referensarbete för företag, organisationer och entreprenörer. Att
själva arbetet med uppsatsen, trots en hel del uppförsbackar, skulle visa sig så
lärorikt och inspirerande och därigenom de facto öppna dörrarna till författarens
nuvarande yrkesliv känns mycket tacksamt och inspirerande.
Jag vill tacka alla parter som varit med och hjälpt mig samla information och
inspiration till arbetet. Jag vill också tacka ägaren till referensföretaget för
chansen att successivt på plats få leda dem in i e-handelns värld och samtidigt
ge mig underlag för uppsatsen.
Ett speciellt tack går till min fästmö, Joungah som varit en ständig supporter
och hjälpsam med övrigt under arbetets slutfas. Jag vill också tacka mina bästa
vänner:
- Alexandra Larson (med familj) som även hon (de) givit feedback under
arbetets inledande fas och ständigt uppmuntrat till slutförandet och givit stöd.
- Jens Alfredson, som stått till hands när jag behövt stöd på olika sätt under
arbetets gång.
- Paul Cronholm som varit inspirerande, uppmuntrande och sunt distraherande.
- Thomas Johansson som samtidigt med sin jordenrunt resa lyckats hjälpa mig
få ytterligare kunskap i ämnet.
Och slutligen sist men absolut inte minst vill jag varmt tacka min handledare,
Ferenc Belik som med sitt förtroende och kompetens, säkert lotsat mig till ett
slutförande på ett personligt vis.
Robert Hedlerfog,
Helsingborg, den 6 januari, 2009
5 Innehållsförteckning
Sammanfattning ……………………………………………………………………..3
Abstract……………………………………………………………………………....4
Förord………………………………………………………………………………...5
Innehållsförteckning……………………………………………………..……….6-10
1 Introduktion……………………………………………………………….……...11
1.1 Bakgrund…………………………………………………………….………12
1.2 Problemdiskussion……………………………………………………......14-20
1.3 Problemställning……………………………………………………….…….20
1.4 Målgrupper…………………………………………………………….……. 20
1.5 Avgränsningar………………………………………………………….…….22
1.6 Syfte……………………………………………………………………..……23
2 Metod………………………………………………………………………..…….25
2.1 Val av vetenskaplig metod……………………………………………..……..25
2.2 Tillvägagångssätt……………………………………………………….…….25
2.3 Informationsökning……………………………………………………….….26
3 Grundläggande teknik & definitioner………………………………………….….27
3.1 Grafisk teknik för webben…………………………………………….…......27
3.1.1 Grafiktyper…………………………………………………………….27
3.1.1.1 Bitmapbaserad grafik…………………………………………27
3.1.1.2 Vektorbaserad grafik………………………………….………28
3.1.2 Färgsystem för webben………………………………………………..28
3.1.3 Bildformat för webben………………………………………….……..30
3.1.3.1 Rasterformat..............................................................................30
3.1.3.2 Vektorformat.............................................................................31
3.1.4 Webdesign element………………………………………….….…..…32
3.1.5 Programvara för webbgrafik och webbplatsutveckling………….…....34
3.1.5.1 Programvara för 2D grafik………………………….….……..34
3.1.5.2 Program för webbutveckling och design……………….……..34
3.1.5.3 Program för 3D grafik…………………………….….……….35
3.1.6 Tekniska användarvillkor för webbsidor………………….…...….…...35
3.1.7 Upplösning för webbgrafik och skrivare……………………….…..…36
3.2 Tekniklösning för dynamiska webbplatser (LAMP)………………….…..…37
3.3 Skript- och programmeringspråk för webben………………………………..39
3.3.1 Klientbaserade scriptspråk…………………………………………….40
3.3.1.1 Javascript……………………………………………….……..40
3.3.1.2 Sidbeskrivningsspråk……………………………….…..….…41
3.3.2 CGI och serverprogrammeringspråk………………………………….42
3.3.2.1 PHP……………………………………………………………43
6 3.3.2.2 ASP………………………………………………….…...……44
3.3.3 Programmeringspråk för webben(plattformar)……………….……….45
3.3.3.1 .NET………………………………………………….………..45
3.3.3.2 Java………………………………………………….…………45
3.4 Definitioner och koncept………………………………………….………….47
3.4.1 Statiska och dynamiska sidor…………………………………….……47
3.4.2 CMS - Content Managment System…………………….…………….47
3.4.3 Webb 2.0……………………………………………………….……...48
3.4.4 RSS……………………………………………………………………48
3.4.5 AJAX………………………………………………………………….48
3.4.6 Loggfiler………………………………………………………………49
4 Webbdesign teori………………………………………………………………….50
4.1 Webtop publishing…………………………………………………………...50
4.2 Webbdesignerns olika roller…………………………………….……...…….51
4.2.1 Marknadsförare…………………………………………….…..….…...51
4.2.2 HTML kodare…………………………………………….……...…….51
4.2.3 Publicerande utgivare………………………………………………….51
4.2.4 Programmerare och databasadministratör……………………………..52
4.2.5 Projektledare…………………………………………………………..52
4.2.6 Multimediaspecialist…………………………………………………..52
4.2.7 Säkerhetsspecialist…………………………………………………….52
4.2.8 Formgivare…………………………………………………………….53
4.2.9 Utbildare……………………………………………………………….53
4.2.10 Postmästare……………………………………………………..…....53
4.2.11 Systemadministratör…………………………………………..….….54
4.2.12 Samordnare…………………………………………………………..54
4.3 Designprocessen………………………………………………………..……55
4.3.1 Kravspecifikation………………………………………………..….…55
4.3.2 Tjänster och innehåll…………………………………………..………57
4.3.3 Struktur och navigering……………………………………………..…57
4.3.3.1 Hierarkisk webbstruktur………………………………..…….58
4.3.3.2 Seriell struktur………………………………………….….…58
4.3.3.3 Webbstruktur………………………………………….….…..59
4.3.3.4 Metaforstruktur…………………………………………..…...59
4.3.3.5 Tekniker för struktur och upplägg………………………..…..60
4.3.4 Optimering………………………………………………………….….61
4.3.4.1 Optimering för modembesökare………………………………61
4.3.4.2 Optimering av bilder, färger, upplösning, kod……………..…61
4.4 Användbarhet (Usability)………………………………………………..…...61
4.4.1 Don’t make me think…………………………………………………..62
4.4.2 Rella fakta om webbbesökare enligt Krug…………………………….63
4.4.3 Fem viktiga designtips…………………………………………………64
4.4.3.1 I. Skapa en visuellt klar ordning på varje sida………………..64
4.4.3.2 II. Dra nytta av redan etablerade designregler…………….…..65
4.4.3.3 III. Dela upp sidorna i klart definierade ytor………….…..…..66
7 4.4.3.4 IV. Göra det uppenbart vad som är klickbart…………………66
4.4.3.5 V. Ta bort allt visuellt brus……………………………...……,66
4.4.4 Webbplatsnavigering och startsidan…………………………………..,67
4.4.4.1 Webbplatsnamn/Id/logo……………….………….…………..68
4.4.4.2 Startsida (Home)……………………….………….……...,….69
4.4.4.3 Sökmotorlänk………………………….……….………..……69
4.4.4.4 Hjälp- och infofunktioner…………….…………..…….…….,60
4.4.4.5 Huvudavdelningar……………………………..………..…….69
4.4.4.6 Sidnamn……………………………….……...………………70
4.4.4.7 Markera var du är……………………….…………………….70
4.4.4.8 Flikar………………………………….………………………71
4.4.4.9 Bakluckstestet………………………….……………………..71
4.4.5 Design av startsidan……………………………….….…………….…72
4.4.5.1 Nödvändiga element……………………….….…………..….72
4.4.5.2 Vad går webbplatsen ut på?………….…….…………….…...73
4.4.5.2.1 Intro och välkomstext………….…………………..74
4.4.5.2.2 Expandera webbplatsens……….………………….74
huvudbudskap
4.4.5.3 Teknik att undvika på startsidan……………………..……,..75
4.4.5.3.1 Rollovers nackdelar………………….…………..75
4.4.5.3.2 Rullgardinsmenyers nackdelar………….…….….75
4.4.5.4 Några råd om startsidan………………………….………….75
4.4.6 Matnyttigt om webbplatsdesign…………………………..……….76
4.4.7 Webbplatstestning…………………………………………………..76
5 Söktjänsttekniker och SEO…………………………………………….….………81
5.1 Bakgrund och historia för sökmotorteknik…………………………..……….81
5.2 Dagens söktjänster…………………………………………………..………..82
5.3 Sökmotorer………………………………………………………….….…….83
5.3.1 Hur fungerar sökmotorer………………………………………..……..84
5.3.1.1 Webspindlar……………………………………….….………84
5.3.1.2 Sökmotorindexering……………………………….…………85
5.3.1.3 Frågeprocessorn…………………………………….….……..87
5.3.2 Sökmotoroptimering (SEO/SEM)……………………………….…….87
5.3.2.1 Dåliga sökoptimeringsmetoder………………………….……89
5.3.2.2 Köpta SEO strategier…………………………………………89
5.3.2.3 PageRanksystemet……………………………………………90
5.3.3 Negativt med sökmotorer……………………………………….……...91
5.3.3.1 Indexeringskostnad…………………………….……………..91
5.3.3.2 ”Blinda” spindlar………………………………………….….91
5.3.3.3 Användares förväntningar och kunskap……………………...91
5.3.3.4 Snabba resultat eller grundliga resultat………………………92
5.3.3.5 För stor inriktning gentemot text……………….…………….93
5.4 Webbkataloger………………………………………………………….……..93
5.4.1 Hur fungerar webbkataloger?……………………………………….…93
8 5.5
5.6
5.7
5.8
5.4.2 Negativt med webbkataloger………………………….….……………94
Ämnesinriktade kataloger och webspindlar………………….….……………94
Vortaler (ämnesportaler + ämneskataloger)………………….……….………95
Metasökmotorer…………………………………………………..…………..96
Värdeadderande tjänster……………………………………….…….………..97
5.8.1 Webbläsaragenter……………………………………….……….…….97
5.8.2 Klientbaserade sökverktyg…………………………….………………98
5.8.3 Webringar……………………………………………….……….…….98
5.8.4 Online databaser……………………………………….………………98
6 Analys och val av öppet CMS……………………………………….…………….99
6.1 Open source definition och initiala kandidater…………………………….….100
6.2 Googletrendanalys och beskrivning av CMS kandidater…………………..…102
6.2.1 PHP-Nuke………………………………………………….…………...102
6.2.2 Mambo…………………………………………………….………....…105
6.2.3 Drupal……………………………………………………...………..….106
6.2.4 Joomla 1.5..……………………………………………….………….…109
6.2.5 Typo3……………………………………………….…….………….…111
6.2.6 Wordpress………………………………………………….…………...113
6.2.7 EZ Publish……………………………………………….………..…....115
6.2.8 Movable Type…………………………………………….……………116
6.2.9 Sammanfattning av Google Trend analys…………………….………..117
6.3 Funktionsanalys…………………………………………………….…………119
6.3.1 Sammanfattning av funktionsanalys………………………….…….….121
6.4 Wenndiagramanalys………………………………………………….……….122
6.4.1 Sammanfattning av Wenndiagramanalys…………………….….…….123
6.5 Översikt, slutanalys och resultat………………………………………….…...124
6.5.1 Översikt………………………………………………………………...124
6.5.2 Slutanalys……………………………………………………………....124
6.5.2.1 Föranalys och rekommendationer………………………..…….125
6.5.2.2 Scenarioanalys…………………………….…………………....128
6.5.2.2.1 Scenario 1. - Storskalig internationell/nationell…….128
medlemsorganisation
6.5.2.2.2 Scenario 2. - Storskalig nationell/internationel……..130
Produktwebb
6.5.2.2.3 Scenario 3. - ”Lowtech” företagswebb, för……..…..132
nationellt riktad lokal entreprenör.
6.5.2.2.4 Scenario 4. - ”Hightech” företagswebb, för…..…….133
nationellt/internationellt riktad
internetentreprenör.
6.5.2.2.5 CMS val för referensföretag………………….…….135
7 Kommersiella CMS…………………………………………………………..…….137
7.1 Polopoly……………………………………………………………………..….138
7.1.1 Polopolys teknik…………………………………………………..…...…139
7.2 Episerver………………………………………………………………..………139
9 7.2.2 Episervers teknik……………………………………………..…………..140
8 Resultat ……………………...………………………………………..…...……….141
8.1 Diskussion om analys och resultat…………...……………………….………..142
9 Källförteckning…………………………………………………………….….……145
9.1 Böcker…….……………………………………………………………..……..145
9.2 Tidskrifter…………………………………………………………..………….146
9.3 Elektroniska dokument……………………………………………..………….146
9.4 Inlägg (forum/blogg)………………………………………………..…………147
9.5 Webbartiklar/webbplats………………………………………….………….…148
9.6 TV, Podcasts och övrig media……………………………………..…………..150
Bilaga 1.
Bilaga 2.
Bilaga 3.
Bilaga 4.
Bilaga 5.
Införande av IT och e-handel på referensföretaget…………...…….………150
System och nätverk på referensföretaget (empiriskt arbete)……………….155
Epostintervju med amerikansk webentreprenör……………………………156
CMS matris för jämförelse mellan öppna och kommersiella CMS………..158
CMS baserat projektutvecklingsverktyg för entreprenörer, företag…..……171
och organisationer.
Bilaga 6. Testrapporter av CMS för organisationer………………………..…….…...172
10 1 Introduktion
Internettekniken har skapat nya förutsättningar för organisationer och företag
att presentera och marknadsföra sig effektivt via webbmedia. Nu kan en person
eller en grupp människor starta och driva en multinationell affärsverksamhet
eller en organisation via en Internetuppkopplad dator. För att få ut sitt budskap
på ett effektivt och framgångsrikt sätt krävs att en rad kriterier uppfylls. Att
publicera/skriva på webben anses vara en specialiserad konst liksom att skriva
en fackbok eller göra en film. Där finns de som ej anser det skilja sig nämnvärt
från normal publicering, däribland Jonas Söderström som i ett blogginlägg
(2002) hävdar att det endast är det aktiva mötet med besökare/läsare som gör
mediet unikt och därför behöver anpassas därefter.
Klart är att en bra och unik idé, affärs eller organisationsmässigt, samt kunskap
och insikt i hur man rent tekniskt lanserar sig med hjälp av webbteknik är av
avgörande betydelse för framgång på Internet för såväl företag som
organisationer. Utan den tekniska bryggan faller mediet och budskapet lyckas ej
nå ut, hur väl insatt experten, företagaren eller innehållsproducenten än är.
Att bygga en framgångsrik affärs/organisationswebbplats är en konst och
vetenskap men också ett hantverk som kräver att man känner till de
underliggande villkoren för att internetanvändare hittar rätt och finner
webbplatsen användbar och har behov av den. Webbplatsen kan lösa ett redan
befintligt behov eller skapa ett nytt behov. I bägge fallen är det av vikt att själva
utförandet görs på ett användarvänligt och pedagogiskt sätt, och att budskapet
går fram på ett klart sätt till besökarna.
Att det inte bara är att bygga ihop några sidor på måfå och vänta på att kunder
eller medlemmar ska strömma in kan många misslyckanden under internets
tidigare dagar vittna om. Många av de sidorna har också försvunnit på ett
självsanerande sätt. Utan besökare sållas dessa bort efter ett tag. Kvar blir de
livskraftiga idéerna och de effektiva genomförandena. Att marknadsföra och
lansera ett företag eller en organisation på webben kräver såväl
marknadsundersökning och förståelse av kommersiella såväl som tekniska
villkor. Detta arbete kommer i första hand att fokusera på de tekniska villkoren
för en webblansering.
Webbplatser av dagens snitt bör vara lättadministrerade för uppdatering av nya
produkter eller ny information utan att företaget eller organisationen strandar på
att de måste anlita eller ha teknisk personal tillhands för att driva webbplatsen.
Detta styrks av empiriska erfarenheter från arbetet på referensföretaget och av
författaren Maria Langens vision om drömwebben och dess egenskaper (2004,
s. 20-24).
De nya CMS:en (content management system - innehållsystem) är anpassade
för att handhas av användare som jobbar inom olika typer av branscher och
därför inte nödvändigtvis måste inneha den teknisk kompetens som behövs för
att bygga ett komplett e-handelssystem eller en webbplats från grunden.
11 Därför har de också fått en så stor genomslagskraft och spridning på kort tid
och trenden, som rapporteras av analysföretaget Gartner enligt IT- journalisten
Edenholm (2006), visar att allt fler företag och organisationer byggs upp på
detta sätt på Internet. I ett CMS kan man integrera betalsystem,
varuinformation, sökfunktioner, forum, kontaktformulär samt andra nyttiga
tjänster som behövs för den specifika webbplatsen utan att behöva bygga alla
tjänster från grunden. Den tekniska tröskeln har sänkts, användarvänligheten
har höjts (se kapitelavsnitten 1.1 Bakgrund och 6.3 Funktionanalys), och
utvecklingsmöjligheterna har expanderat med öppna användargemenskaper
(open source1 communities) som följer de 102 öppna källkods principerna varav
de 2 viktigaste kort beskrivet är rätt till fri omdistribution och ett krav på
inkluderande av källkod.
1.1 Bakgrund
I skuggan av dotcomkraschen 2000 och ett par år framåt breddes det ut en
misstro till Internet i allmänhet och dotcomföretag i synnerhet (Verdin, 2002a)
(Verdin, 2002b). Många blev besvikna dels genom att aktier rasade, IT-anställa
blev friställda från tidigare framgångsrika IT företag och ambitiösa ehandelswebbplatser lades ner till höger och vänster, vilket beskrivs noggrant av
bl.a. webbplatsen startupfailures.com och av businessweeks journalist Marcia
Vickers (2000). Den berömda IT-bubblan sprack och investeringskapitalet och
förtroendekapitalet började tryta beskriver webbplatsen Wikipedia (ett
uppslagverk på internet som kontrolleras och uppdateras av miljontals
användare runt om i världen).
På våren 2000 började alltså de första dotcom företagen gå i konkurs. De som
drabbades först var de företag som riktade sig till konsumenterna. I nästa våg
drabbades de företag som hade andra företag som sin målgrupp. Förklaringen
och faktorerna till misslyckandena har varit varierande men ofta hänförts till att
man inte kunnat leverera varor och tjänster i tid och på själva det tekniska
utförandet samt på en orealistisk syn på behovet av de tjänster eller produkter
man tillhandahållit. (Munroe, 2004).
Från den tidigare allmänna uppfattningen, som höjde internettekniken och dess
möjligheter till skyarna, med tal om den nya ekonomin och de nya sätten att
arbeta, blev det en tid mycket återhållsamt med IT investeringar och tilltro till
nya heta dotcom projekt eller e-handelsprojekt (Munroe, 2004).
1 Fullständig
beskrivning av open source gemenskapers sätt att arbeta med öppen programvara:
Wikipedia: Open Source. Hämtad från http://en.wikipedia.org/wiki/Open_source 2008-0906-05. 2
Fullständig definition av de 10 principerna som definierar öppen programvara.
http://en.wikipedia.org/wiki/Open_Source_Definition. 2008-09-06-05.
12 Dotcom och IT under denna period var nästan ett skällsord och många som
jobbade med IT och webb valde att byta bransch eller hålla låg profil. Även
studenter tappade tilltron till IT och valde andra utbildningar eller hoppade av
sina IT-utbildningar i förtid. Något som fortfarande 8 år efter ger svallvågor för
nyrekryteringen inom IT branschen som just nu skriker efter specialister inom
webb och programmering. Studenterna har nu återigen börjat återvända, dock
med förbehållsamhet och vissa krav kan man utläsa av intervjun av Olle
Lindeberg, gjord av Thomas Zirn på Computer Sweden (2008).
Idén till detta specialarbete dök upp våren 2002, då attityden mycket försiktigt
började vända dels bland företag i Sverige men också allmänt bland vanliga IT
konsumenter. Detta var en empirisk observation som gjordes direkt bland
studenter men också konkret i branschorienterad press som Computer Sweden
och Internetworld. Bland annat de många artiklar som internetworld började
skriva, om lyckade nätentreprenörer med internetföretagsidéer och verktyg för
att starta upp på egen hand, hjälpte troligtvis till att stimulera intresset för att
hitta ett effektivt sätt att att komma ut på nätet med en form av tjänst eller ehandel (Almström, 2005). Speciellt som denna resurssnåla och geografiskt
obundna, fria entreprenörsform troligen lockade många.
Enligt författarna till boken Tillgängliga webbplatser i praktiken (Englund &
Sundin, 2004, s. 15) visar statistik från Handelns utredningsintitut att
näthandeln uppgår till 4 miljarder under 2002 och ökade till 8 miljarder under
2003, d.v.s. 1 % av den totala handeln sammanfattar författarna.
Just att hitta ett effektivt och resurssnålt sätt och undgå att göra misstag som
redan var begångna av tidigare dotcom entreprenörer är det som varit
drivkraften till denna analys. Det är entreprenören/företagarens/organisatörens
syfte och synvinkel som valts men bakgrunden och de teoretiska och tekniska
delarna av arbetet förutsätter kunskaper i datakommunikation,
webbprogrammering, databaskunskap, webbdesign, MDI/HCI samt
kognitionsvetenskap. Detta eftersom arbetet i första hand är en magisteruppsats
i datavetenskap. Dock är förhoppningen med uppsatsen att också stimulera och
intitiera blivande webbentreprenörer genom de riktlinjer, praktiska råd och
rekommendationer som förväntas bli slutresultatet och målet med arbetet.
Under 2004, parallellt med webbplats analyser, communitybyggen och analys
av internetteknik inleddes det empiriska arbetet att praktiskt införa nätverk,
epost, webb, databas och internetteknik på ett mindre MC importföretag i syd
Sverige. Resultatet av detta empiriska arbete har kontinuerligt vävts in i
resultatet, bekräftat teori och förankrat antaganden och slutsatser för arbetet.
Effekten av marknadsföring via internet och införandet av datorsystem, ehandel
och epost som verktyg har ökat detta f.d. regionala företags kundradie
märkbart, och det tidigare kundupptagnings området på ca 5 mil har nu ökat till
att omfatta hela Sverige med allt fler kunder även från Danmark, Norge och
Finland. Denna satsning på att marknadsföra sig via internet istället för via
lokal press enbart har inneburit stora vinster i både tid och geografisk radie för
företaget samt växande omsättning och betydligt mindre annonskostnader.
13 Annonsering i traditionell dagspress är i stort obefintlig numera (se empiriska
observationer i bilaga 1).
1.2 Problemdiskussion
Efter “dot.com dödens” härjningar har en andra vågens dot.com generation,
mer ekonomiskt och tekniskt genomtänkt, börjat att spira med framgång och nu
ser man dessutom en tydlig tredje våg av entreprenörer3 och organisatörer som
bygger lättuppdaterade webbplatser baserade på CMS (content managment
system – sk innehållssystem), open source eller kommersiella, med moduler
(funktionstillägg) anpassade för den specifika branschens behov. Som detta
citat antyder har denna grupp indentifierats tidigt av författarna Nordenfors och
Levin:
“Informationsentreprenörerna. Detta är en grupp som behärskar det nya
mediet väl …………De är mycket avancerade Internet-användare som kan
vinna både som producenter och som konsumenter på nätet.” (Nordenfors &
Levin, 1999, s.96)
Som nämnts i inledning och bakgrund samt genom gjorda empiriska
observationer och exempelvis följande litteratur referenser är trenden tydlig att
det finns en ny generation dynamiska webbplatser4 (för entrepenörer, företag
och organisationer) som byggs efter helt andra premisser än de tidigare
3 Ett
konkret exempel är 28-årige webentreprenören Dan Nilsson, i Helsingborg
(http://www.dan.se/) som är ett typexempel på en webentreprenör av den nya stammen. Hans
webbaserade företagsmodell (Retevo AB) är fullständigt organisk och hans trendkänslighet för
vad som fungerar och inte fungerar i webbvärlden gick inte att ta miste på under det drygt
timlånga mötet med honom (2008-07-24). Inga stora personalkostnader eller lokalkostnader och
i stort bara idéer som går att förverkliga med hjälp av en interaktiv webbplats byggd med de
medel och verktyg som är lämpligast för det aktuella projektet. Exempel på några av hans
många sjösatta idéer: http://contentor.se/ , www.trivia.se, www.genius.se,
www.newyork.se, www.roligaprylar.se, Se mer på: http://www.dan.se/om‐danse/mina‐
projekt
Ett annat exempel på en ny sorts webentreprenör är 30-årige Ted Valentin som det finns mer
information om här:
http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleID%3d
2007\07\03\239304 Hans projekt är omnämnda här: http://www.valentinholding.com/
Ett tredje exempel är Eric Wahlforss http://eric.wahlforss.com/ 4
En dynamisk sida använder sig av klient-server teknologi, exempelvis PHP eller ASP och
databaser för att skapa dynamiska webbsidor där användaren kan vara interaktiv i realtid.
(Mühlen, 2007).
14 handgjorda5 statiska6 webbplatserna. De dynamiska webbplatsernas (CMS
baserade) användarvänlighet är efterlängtad (Langen, 2004). Kompleta
definitioner av statiska och dynamiska webbsidor, finns i avsnitt 3.4.1.
”En modern sajt består inte av webbsidor” menar Jonas Lundberg och menar att
på en modern webbplats skapas innehållet dynamiskt (i realtid) och lagras i en
databas. Statiska handgjorda webbplatser är ej längre aktuellt menar Lundberg
på sin webbplats om användbara webbplatser (Lundberg, 2005).
“Bygg webben så den är lätt att uppdatera. Om den inte går att förändra blir
den snabbt uråldrig” anser Gunnar Sandell, Stockholm Landsting, om riktlinjer
för arbetet med 24 timmars webb under en intervju gjord av Maria Langen
(2004, s.34).
Det är också en helt annan typ av entreprenörer (se den tidiga trenden och
diskussionen om förekomsten av informationsentreprenörer (Nordenfors &
Levin, 1999, s. 82-96) som nu utvecklas vidare till nästa grupp) och
organisatörer/intressegrupper (se författarnas vision om en Vildavästern- kultur
med starka individer och användare som tänjer på de globala handelslagarna,
som nu själva vill vara med och utveckla webbinnehållet trots att de inte
behöver vara utbildade webbdesigners, webbprogrammerare eller avancerade
internetanvändare (Nordenfors & Levin, 1999, s. 45). En vision som numera är
realitet att döma av de många nytänkande ofta globala webföretag som poppar
upp som exempelvis Tradedoubler7 grundaren Lorentzons nya musiktjänst
Spotify, Niklas Zennströms succé Skype8 mm. Exemplen är otaliga.
Författarna om de nya entreprenörernas framtida vågade affärsmodeller:
“Ju enklare Internet blev att använda som bas för affärer desto fler
entreprenörer kunde vi se som utmanade de stora. Vissa hade direktkontakt
med producenter, andra nöjde sig med att ständigt bevaka marknaderna, köpa
upp hos billiga leverantörer eller restlager och sälja vidare.” (Nordfors och
Levin, 1999, s.83-84)
5 Om
användandet av Frontpage innan de första CMS:en såg ljuset.
http://www.cmswatch.com/Trends/745‐FrontPage‐is‐dead.‐Long‐live‐FrontPage! (senast
besökt 2008-09-18) 6 Statiska
sidor är handkodade och visar samma resultat för alla besökare. De är svåra att
uppdatera, blir lätt förlegade och ger användaren liten kontroll. (Mühlen, 2007).
7
Ett webbannonsmarknadsföringsföretag skapat 1999 av Martin Lorentzon och Felix Hagnö.
Mer info på: http://en.wikipedia.org/wiki/Tradedoubler (senast besökt 2008-06-08)
8 En
programvara för internet telefoni via IP-telefoni nätverk skapat av Niklas Zennström och
Janus Friis, 2003. Mer info på http://en.wikipedia.org/wiki/Skype (senast besökt 2008-0608)
15 Författarna har vidare förutsett att utvecklarna av innehållet inte heller längre
behöver befinna sig på samma plats, i världen eller landet eller samma rum på
företaget. (Nordenfors & Levin, 1999, s, 46), Vilket också styrks av empiriska
erfarenheter av transatlantiskt samarbete kring webbprojekt via
projektplatser/verktyg på nätet, se bilaga 5 från projektplats för geografiskt
obundet webbutvecklingssamarbete).
Baserat på empiriska erfarenheter om branschen och erbjudna timpriser på 9009
kronor/timme för felsökning antas det vara dyrt, tidsödande och klumpigt att ha
en specialiserad webbkonsult vare sig externt eller internt som ska sitta som
mellanhand vid önskemål om en förändring eller vid inläggandet av innehåll
som dessutom ofta kräver specialiserad branschkunskap. Har dessutom
företaget fler avdelningar och fler specialistkunskaper blir det en alltför stor
uppgift för mellanhanden/mellanhänderna att utföra och utförandet skulle
antagligen inte bli lika genuint. Information bör ej gå omvägar utan kortast
möjliga väg från källan till slutdestinationen (jmf: höna av en fjäder metaforen).
Även Polopoly.com, enligt egen utsago störst i Norden på kommersiella CMS,
betonar också att kunden inte längre behöver och bör vara tekniskt beroende av
leverantören. (Polopoly.com, 2008).
Under det empiriska arbetet på referensföretaget dök många erbjudanden från
mer eller mindre seriösa webbföretag upp (telefonledes, personligen och
mailledes) om utveckling av statiska hemsidor där företaget stod för all
uppdatering. Ursprungspriset var ofta lågt och lockande. Runt 500 kronor till
max ett par tusen kronor, men däremot all senare uppdatering som involverade
en designer eller innehållsredaktör innebar tillägg av skyhöga timpriser. Ett
vanligt trick i övriga entreprenörvärlden som alltså tyvärr också nått
webbvärlden.
Det är sannolikt att användare/beställare av dessa webbsystem kände sig/skulle
känt sig lurade över att de köpt ett statiskt webbsystem om de visste att det
fanns alternativ (dynamiska öppna CMS) som lät dem själva uppdatera till en
mycket lägre kostnad och dessutom med större kontroll.
Ett system som de sedan inte själva kunnat utveckla i egen takt eller fylla med
material som speglar företagets erfarenhet, kunskap eller förändring. Jämför
med ett skyltfönster, i en affär, det är inte praktiskt att behöva ringa en
webbkonsult varje gång man ska lägga upp en ny kampanj, göra en snygg
skyltning, eller uppdatera varukatalogen/varuannonsen. Entreprenören eller
organisatören vill också kunna använda sin specialistkunskap eller erfarenhet
föt att locka kunder eller medlemmar på ett direkt sätt.
Vilka frågor stöter man då på som entreprenör/organisatör för att istället välja
eller gå över till en mer direkt användarmodell för sin webbmarknadsplats?
Vilka tekniska villkor, vilka ekonomiska avväganden bör man ta ställning till?
9
Nyligen upplevd prisbild från ett vanligt använt webbhotell i Sverige. 2008-12-12.
16 Vilka alternativ finns? Löser ett CMS de designmässiga behoven, de tekniska
kraven. Uppnår man de fördelar man ville uppnå från början?
Innan införandet av ett dynamiskt CMS, bör man noga väga fördelarna och
nackdelarna gentemot ett statiskt system, av den tidigare modellen. En rad
frågor bör besvaras innan ett företag eller organisation kan välja vilken modell
som är att föredra beroende på vilken situation och vilka krav man har. Bland
alla dessa frågor är baserat på de erfarenheter som gjorts på referensföretaget
nedan frågor speciellt intressanta:
1. Vilka målgrupper kan tänkas använda sig av CMS och för vilket ändamål?
2. Vilka fördelar finns att vinna med dynamiska CMS jämfört tidigare
statiska webbplatsmodeller?
3. Hur ser statistiken ut för webbplatser som är baserade på äldre teknik resp.
nya CMS baserade webbplatser?
4. Hur ska en CMS baserad webbplats designas för bästa resultat för resp.
målgrupp?
5. Vilka erfarenheter och lärdomar ligger bakom dessa
företag/organisationer som använder/valt att använda dessa system?
6. Vilka strategier, tekniska såväl som ekonomiska ligger bakom de nya
satsningarna?
7. Vilka teknisk, designmässiga samt kommersiella insikter har dessa
företag/organisationer för att inte upprepa sina föregångares misstag?
8. Varför och hur ska man bygga eller marknadsföra en E-butik/organisation
via webben? Vilken bakgrund, motivation och förutsättning finns för ehandel respektive en organisation?
9. Vilken teknik är lämpligast och vilka alternativ, tekniska villkor, krav och
förutsättningar finns för en affärwebbplats på webben respektive en
organisation.
10. Hur ska en e-handelswebbplats designas för att skapa hög användarnytta
och lyckas få hög trafik?
11.Vilka tekniska resurser, program och kunskapskällor finns att tillgå för
att bygga en E-butik? Vilka erfarenheter, teoretiska och tekniska begrepp,
affärsmodeller, lagar, köpbeteenden och statistisk information bör man
känna till för att kunna bygga en genomtänkt e-handelswebbplats.
Det skulle givetvis vara intressant att svara på alla frågeställningar ovan. Men
då området är i ständig förändring och det dessutom inte ligger inom ämnets
eller denna uppsats ram och omfattning att besvara frågor av ekonomisk eller
statistisk karaktär koncentrerar uppsatsen sig på frågeställningarna som har
tydlig datavetenskaplig inriktning/karaktär. De övriga frågorna skulle kunna
vara material för utökning av arbetet och undersökningen.
17 Det antas i arbetet att det inte finns avgörande och tydliga skillnader i
designrekommendationer mellan de statiska webbplatserna och de dynamiska,
CMS baserade webbplatserna. Exempel: Bör en webbplats börja med en tagline
på förstasidan och kontaktinformation väl synligt, gäller det för bägge varianter.
Antagandet görs då det för slutkonsumenten är irrelevant om systemet är ett
färdigt CMS eller om det är ett statiskt webbsystem som visar samma
funktion/information/synlig design. Huvudsaken är att funktionen och det
synliga resultatet är densamma och att budskapet når fram till
kunden/slutkonsumenten på valt sätt oavsett vald teknik för webben.
(jmf följande metafor: Du har valen: elbil, dieselbil, bensinbil. Om ditt krav
endast är en snygg röd bil och att komma från A till B (inom rimligt avstånd),
spelar det ingen roll om det är en bensin- el- eller dieselmotor som driver bilen).
Det viktiga i det läget är ju färg, form och funktion, inte tekniken bakom ytan.
Ett annat upplevt problem är att där förefaller finnas få uppdaterade guider eller
rekommendationer för vilket CMS som passar en viss situation eller målgrupps
behov och vilka funktioner som också är möjliga att bygga in med avseende på
design, sökmotoroptimering och tekniska krav.
Det vore också nyttigt med en överblick över vilka utvecklingsmöjligheter där
finns inom exempelvis antagna nyckelfunktioner som e-handel, filhantering,
innehållshantering samt vilka användningsområden man kan ha för CMS:et i
fråga. Efter att ha sökt igenom webben på detta område efter detta material en
längre tid utan större lycka, kan det antas som sannolikt att där inte finns
mycket samlat lättillgängligt material skrivet om hur de olika CMS:en står sig i
jämförelse med varandra och vad de har för specialitéer och svagheter med
avseende på design, sökmotoroptimering och tekniska krav beroende på för
vilken målgrupp de används.
Desto mer material finns baserat på empirisk erfarenhet troligen att tillgå för
riktlinjer och principer gällande konstruktioner av rena e-handelslösningar.
Dessa riktlinjer och principer antas i stort gälla för ett CMS baserat ehandelssystem också med samma tidigare analogi som för design. Funktionen
och det synliga är återigen det som är det väsentliga. Ett generellt CMS kan
dock ha många andra användningsområden än ett e-handelssystem varför det
krävs att många fler villkor är uppfyllda. Exempel: En flexibel struktur och
anpassningsbara funktioner eller designdelar behövs för att kunna designa och
anpassa en generell CMS till exempelvis en föreningswebbplats, en fullödig ehandel, en visuell presentationswebbplats eller kanske en interaktiv
användarcommunity (se i kapitel för egenskaper i ett CMS).
Det har de senaste åren dykt upp en uppsjö10 av mer eller mindre färdiga och
anpassningsbara CMS lösningar som varierar i pris, kvalitet och
utvecklingsnivå (se omfattande lista på http://www.cmsmatrix.org).
10
På enbart cmsmatrix.org finns i skrivande stund 1022 st CMS (kommersiella och öppna).
Senast besökt: 2008-01-06
18 Branschen tycks iallfall att döma av de empiriska observationer som gjorts och
nämnts tidigare befinna sig i ett mellanläge mellan de gamla statiska
modellerna där oftast en utomstående konsult håller i trådarna och det nya sättet
där entreprenörerna eller organisatörerna installerar, konfigurerar, designar och
uppdaterar själva i mycket högre grad. På många nya webbplatser från de
omnämnda ”nya” webbentreprenörerna som dyker upp är det oftare en regel än
ett undantag att det är ett öppet CMS man har som kärna för sin webbplats.
Sällan är det baserat på empirisk erfarenhet ett statiskt system som handkodats
från scratch utan oftast en kombination av dynamiska script (moduler) som
anpassats för att fungera ihop med en vald CMS kärna.
Designdelen av ett CMS kan kräva specialistkunskap i ett inledande stadium
om den ska vara unik och specialanpassad för varje entreprenör. Jämför
situationen att köpa kläder i ett varuhus, emellanåt är det ärmar eller ben som
måste läggas upp och sys in, och då lämnar man in detta till en
sömmerska/kläddesigner för att få perfekt passform och modell. Däremot kan
du hitta och välja ut accessoarer, olika färger och tillbehör själv utan
inblandning av en expert. På liknande sätt fungerar ett CMS.
Ett annat problem som uppmärksammats är att många e-handelswebbplatser ser
likadana ut, ganska fantasilösa och utnyttjar inte fullt ut dagens webbteknik.
Vad beror detta på? Brist på designkunskap eller tid hos utvecklarna? Brist på
möjligheter för design i systemen? För lite resurser och tid avsatta för
designdelen av ett CMS med integrerad e-butik? Eller är det funktion före form
som gäller? Idg´s testavdelning diskuterar just detta dilemma hos
elektronikjättarnas webbplatser och kommer fram till att de endast använder sig
av e-butikerna som ett sätt att lyfta över sitt sortiment, utan att skräddarsy den
nya säljkanalen på webben och nyttja den till fullo. (Internetworld , 2007).
Frågor av mer teknisk natur är också kritiska vid val av webbplatslösning.
•
Är det ett alternativ att bygga en webbplats från grunden och slippa
kostnaderna för ett kommersiellt system och samtidigt få en unik
lösning?
•
Vilka scriptspråk skall man välja och är de stödda av webbservern?
•
Ska man köpa en webbhotelltjänst eller sätta upp egen server?
•
Vore det isåfall bäst (vid val av egen server) att välja en Windows
server eller en Linuxserver?
•
Hur fungerar domänregistrering och varför ska man registrera?
•
Vilken typ av säkerhet och betalningsform ska man välja för att
användare ska känna sig nöjda och våga handla?
Hur snabba sidor behöver man designa och hur ser användarstatistiken
ut i i de länder som kan tänkas bli målgruppen?
•
19 •
Vilka typer av varor är gångbara och varför?
•
Hur ser köpbeteendet ut i praktiken?
Alla dessa praktiska, tekniska och teoretiska frågor och många fler behöver
varje företag få svar på och ha insikt i för att kunna realisera en genomtänkt och
nyttig webbplats för sin e-handel eller organisation.
1.3 Problemställning
I problemdiskussionen ovan har identifierats en hel del frågeställningar, som
var och en är viktiga på sitt sätt. Detta arbete kommer dock att koncentrera sig
på följande kritiska frågor:
•
•
•
Vilka fördelar och nackdelar finns vid användande av CMS i
förhållande till konventionella statiska webbplatser. Motiverar dessa
fördelar en övergång til denna teknik?
Är CMS:en tillräckliga ur design och sökmotoroptimeringsynpunkt
(SEO, search engine optimization) för att motsvara kraven på funktioner
och anpassbarhet av design med hänseende till teori och empiri?
Vilken av de CMS som valts ut i analysen är passande för valda
målgrupper och referensföretaget?
1.4 Målgrupper
Målgrupperna för ett CMS är som redan nämnts i bakgrunden, mindre och
större organisationer, mindre och större företag, entreprenörer men också
privatpersoner. CMS är ett alternativ för de som vill nyttja fördelen med ett
dynamiskt system som är anpassbart för målgruppens syften. När målgruppen
vill komma igång relativt fort, utan att den tekniska inlärningskurvan sticker
iväg för brant. CMS är optimalt där målgruppen själv vill vara aktiv för
inmatning av information. Där en mellanhand skulle riskera att förvränga eller
ge felaktig/ouppdaterad information utan effektivt resultat.
Författaren till boken Drömwebben uttrycker det så här:
“Ställ krav på att du ska kunna uppdatera innehållet själv via ett enkelt
publiceringsverktyg så att du slipper onödiga, tidskrävande och kostsamma
kontakter med utvecklare eller tekniker varje gång du vill uppdatera
webbplatsens innehåll.” (Langen, 2004, s. 41)
Motivation och argumentering för användning av ett CMS i ett företag eller
organisation. (Langen, 2004, s.23)
+ ett medel att nå övergripande mål, verksamhetssmål och visioner.
+ en resurs för att stärka varumärke, förmedla helhetsintryck och samsyn
och skapa gemensamma värdegrunder.
20 + skapa en mötesplats på nätet.
+ möjlighet att underlätta och öka internt och externt samarbete mellan
olika verksamhetsgrenar, företag, organisationer, kompetenser och
hierarkier.
+ underlätta kunskapsdelning, nyttja tekniken som informationsbank och
förmedlare
+ reducering av kunskapsbrus, förkorta/effektivisera
kommunikationsvägar
+ utveckla demokratin, skapa delaktighet och engagemang
+ rationalisera arbetssätt, minimera dubbelarbete, manuella rutiner.
+ ekonomiska vinster, dolda såväl som tydliga.
+ locka/attrahera, utveckla, stimulera medarbetare.
+ kompetensutveckling och lärande
Ovan punkter är alla styrkta av empiriska erfarenheter på referensföretaget.
Ytterligare tillägg till ovan argument baserade på empiriska erfarenheter är:
+ får en bra anledning att eliminera tidigare svagheter i organisation
genom att skärskåda affärsmodell och infrastruktur från grunden.
“I en enkätundersökning gjord i Mars 2004, säger 9 av 10 SEB medarbetare i
Sverige att intranätet är viktigt i arbetet. Nästan 3 av 4 , 72%, anser att
intranätet (CMS) bidrar till bättre kundservice och rådgivning”, (Niklas
Munter, webbansvarig på SEB, om CMS användningens effekter på SEB,
intervjuad av Maria Langen (2004, s. 26-27).
Langen belyser också följande vanliga problem vid införande av CMS på större
företag och organisationer i komprimerat format (2004, s. 28-30):
- otydliga mål och strategiformuleringa,
- ej förankrat I högsta ledningen
- otydligt ledarskap och organisationsproblem
- alla vill köra sitt eget “race
- alltför teknikdriven utveckling
- överdrivet webb/IT fokus
- fungerar I teorin men ej i praktiken
- projektet går ut över vanlig arbetstid
- beställarkompetens saknas, ovilja att ändra arbetssätt
- fel amibitionsnivå, säkerhetsfrågor och legala hinder
Problem för det lilla företaget, med 1-20 anställda, enligt Langen (2004):
Har ej råd, svårt att se nyttan och syftet, “vi klarar oss ändå” syndromet.
ser ej innehållsvision, brist på kompetens, tidsbrist
21 Ovan insikter av Maria Langen stämmer väl överens med empiriska
observationer gjorda på referensföretaget med skillnaden att IT emellanåt
nedprioriterades (togs för givet) i jämförelse med den övriga verksamheten.
Komprimerade råd och tips från Maria Langen (2004), angående införandet av
CMS på organisationer och företag:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Be om råd/fråga de som har erfarenhet.
Gör en behovsanalys med nyckelpersoner.
Gör enkel kravspecifikation, med målgrupper och innehåll.
Separera innehåll/funktion för kostnadsbedömning.
Planera varumärkeshantering.
Efterfråga referenser hos branschorganisation.
Be om offerter, fråga om pris för underhåll.
Användartesta innan lansering.
Följ upp och vidarutveckla.
“Varning för stuprörsjukan – säkra helhetsperspektivet” betonar, Maria
Langen (2004), och varnar för att avdelningar ofta ser till sitt eget behov först
och främst. Något som är kontraproduktivt för det viktiga helhetsperspektivet.
1.5 Avgränsningar
Ämnets domän är ofantligt stor och under ständig utveckling. Uppsatsens
fokus avgränsas därför till att endast gälla de generella designtekniska
möjligheterna vid val, konfigurering och designutformning av CMS. Urvalet
baseras på av etablerade källor validerad statistik, vald teori och befintlig
empiri samt pålitliga källors testresultat och omdömen. Vid val av designteorier
har några etablerade källor valts vars röda tråd för designprinciper varit
övergripande överensstämmande och kompletterat varandra och de empiriska
erfarenheterna som gjorts.
Vid sökmotoroptimeringsdelen har även där pålitliga källor som kompletterat
varandra och stämt överens samt egna empiriska resultat legat som
referensgrund. De få intervjuer som gjorts är inte till ensamt grund för
antaganden utan endast stödjande för övrigt resultat baserat på teori, vedertagna
källor samt empiriska resultat.
Vid varje system som jämförts har det varit utanför uppsatsens syfte och
tidsram att gå igenom samtliga funktioner, moduler och plugins som funnits
tillgängliga. Det är inte heller möjligt att ha exakta siffror för tillgängliga
tilläggsresurser för respektive CMS då detta ständigt uppdateras.
Det är inte arbetets avsikt att designa/konfigurera de för varje målgrupp valda
CMS: en i detalj då detta är för tidskrävande och utanför uppsatsens syftesram
och omfång. Målet är att överblicka och sondera funktioner och
designmöjligheter för respektive CMS för att sedan komma till en slutsats om
22 det finns ett CMS som passar för respektive målgrupp och hur det står i
jämförelse med statiska webbplatser eller andra CMS.
Vid val av kommersiella CMS:en som referens har inte empiriska test gjorts.
Det utgör endast som generella exempel på vilka funktioner som bör ingå i ett
CMS. Uppsatsen delmål är alltså inte att ställa öppna CMS gentemot
kommersiella CMS ur en kvalitetsaspekt. Tanken är att de ska användas som
jämförelsematerial eller allmän kravspecifikationsmall för vilka funktioner som
som normalt bör ingå i ett användbart och effektivt CMS vare sig det är
kommersiell eller öppen11 programvara.
1.6 Syfte
Syftet med detta arbete är att göra en undersökning och inventerande analys av
åtta (8) CMS för målgruppen: entreprenörer, företag och organisationer. Vidare
att ur tekniskt-, design/användbarhets- och sökmotoroptimeringsperspektiv
analysera om valda CMS är designade och/eller anpassade efter gängse teori
och praktik. Uppsatsen är tänkt att svara på frågorna: Vilka fördelar och
nackdelar som finns vid användande av CMS i förhållande till konventionella
statiska webbplatser? Vilket av de utvalda CMS: en är lämpligt för de valda
målgrupperna och referensföretaget?
Nedan faktorer kommer belysas och jämföras för varje CMS.
•
Serverteknik
•
Interaktivitet
•
•
SEO anpassbarhet
Utbyggbarhet
•
•
konceptuell/kognitiv förståelse
Användarvänlighet
•
Framtida utformningsmöjligheter
•
databasanvändning
•
scriptspråk
•
tillhörande moduler
•
e-shopsutbyggnad
•
medlemsfunktioner
•
uppdaterbarhet
•
designmöjligheter
Förutom att ge förslag på val av system för valda målgrupper är syftet mer
specifikt att rekommendera och motivera ett öppet CMS för referensföretaget.
11 Med
termen ”öppen” menas som i fria (olåsta) eller kostnadsfria, till skillnad från
kommersiella CMS. 23 Valet av CMS för referensföretaget kommer stå mellan de fria programvarorna.
Detta då dessa är speciellt intressanta ur perspektivet att CMS i stor
utsträckning även kan användas av småföretag eller ensamma entreprenörer
som trots bra affärsidéer är tvingade att utveckla sin webbmarknadsföring eller
e-handel på så liten budget som möjligt.
Det kommersiella systemet är tänkt som referens för undersöka hur öppna CMS
står sig i jämförelse och utröna vilka fördelar och nackdelar som finns vid valet
av ett öppet CMS.
Förhoppningen är också att denna analys med riktlinjer och rekommendationer
som slutresultat kan hjälpa studenter, entreprenörer, organisatörer, företagare
eller arbetslösa som har en bra idé, att få ut sina produkter och tjänster på
Internet på ett effektivt och beprövat sätt. Ett biresultat av denna rapport hoppas
därför bli att människor med mycket specialistkunskaper och bra idéer men
med mindre kunskaper i internetteknikens villkor kan få en push i rätt riktning
och själva skapa produktiva affärswebbplatser eller organisationswebbplatser.
24 2. Metod
I detta kapitel beskrivs den vetenskapliga metod som används, hur information
ska hittas samt tillvägagångsätt för att nå syfte och resultat.
2.1 Val av vetenskaplig metod
Inom forskning finns 3 vedertagna angreppssätt, den kvalitativa, den
kvantitativa, den explorativa. I det fall där forskningsansatsen är abduktiv
(abduktion), pendlar man mellan teori och empiri. (Wigblad, 1997)
Då syftet är att göra en beskrivande och undersökande studie över ett urval av
öppna12 CMS för och nackdelar i förhållande till konventionella statiska
webbplatser med avseende på både teori och empiri, genomförs lämpligast en
explorativ uppsats med abduktivt förhållningssätt.
Med detta abduktiva förhållningssätt kan nya hypoteser formuleras för att se
hur verkligheten sannolikt ser ut beroende på vilka praktiska resultat som
uppnås. (Wigblad, 1997)
Där finns inte på förhand en färdig tes som ska visas eller inte visas. Genom att
pendla mellan teori och empiri beräknas arbetet mynna ut i en slutsats (samling
riktlinjer och rekommendationer för målgruppen).
Genom denna metod beräknas resultatet bli nyttigt, tillförlitligt och
reproducerbart. Nyttigt för att det kan ge information för CMS:ens målgrupper,
tillförlitligt för att slutsatserna vilar på både teori och praktik (Wigblad, 1997).
Reproducerbart för att varje steg i jämförelsen är tydligt dokumenterad samt
teoretiskt och empiriskt förankrad.
2.2 Tillvägagångssätt
Uppsatsen består av en beskrivande introduktion med bakgrund,
problemdiskussion och förankring av problemställning samt syfte. Därefter en
teoretisk del för teknisk bakgrund och teoretiska ingående moment som är
relevanta för analys och slutligen en analysdel (baserad på en kombination av
empiriska försök bekräftad av referenser från instudering av litteratur och
källor) med tillhörande resultat.
En jämförande och inventerande studie över ett antal CMS med avseende på
utvalda faktorer genomförs för att vetenskapligt grunda resultat och slutsats.
Testinstanser/konfigurationer av de valda systemen utförs för att kunna jämföra
design och funktion för respektive CMS. Vid analysen tillämpas om möjligt
uteslutningsprincipen i ett tidigt skede för att sålla agnarna från vetet och kunna
12 Med
termen ”öppna” menas som i fria (olåsta) eller kostnadsfria, till skillnad från
kommersiella CMS. 25 genomföra andra typer av djupare analyser på de kvarvarande systemen och
därigenom tjäna tid och samtidigt öka relevansen för analysens slutresultat.
Observationer, rekommendationer och slutsatser från empirin förankras först
och främst genom tillgängliga referenser och litteratur men grundas även på
erfarenheter från dels testning av de olika ingående CMS:en och dels ca 4 års
heltidsarbete på referensföretaget som tillhör en av målgrupperna samt genom
intervju med en VD för en amerikansk CMS baserad webbplats. Slutligen
presenteras en slutsats/sammanfattning och en resultatdiskussion där svagheter i
resultat och framtida utvecklingsmöjligheter analyseras.
2.3 Informationssökning
Detta är en dynamisk studie i ett högaktuellt snabbföränderligt ämne. Därför
kommer alla mellanresultat, slutsatser samt observationer jordas i befintlig teori
och praktik i form av litteratur, facktidningar, sakkunniga forskare, etablerade
forum, välgrundade webbartiklar och befintlig statistik från seriösa källor och
databaser. Även branschkunniga såväl som användares erfarenheter och egna
empiriska observationer under arbetet i referensföretaget kommer vägas in.
Den teoretiska delen innebär att fakta kategoriseras, studeras och väljs ut.
Webbtekniker, designteorier, kritiska faktorer och affärsmodeller som är
relevanta för målgruppens syften belyses. Som primär källa för teorin kommer
litteratur (teoretisk såväl som empirisk) som rör webbplatskonstruktion och
webbplatsdesign i synnerhet samt entreprenörskap och internetföretagande i
allmänhet användas. För faktainsamlingen kommer fackportaler, facktidskrifter
(Computer Sweden), forum och dagspress användas. Ämnet är en färskvara
som på några månader kan ändra karaktär eller ändra trend. Faktorer som
interaktivitet, användarvänlighet, konceptuell/kognitiv förståelse och
affärsmodell kommer att beaktas i synnerhet då de faktorerna på förhand antas
vara beroende för ett lyckad 2G DOT.COM företag.
Att lära genom att göra, är en ofta vald strategi som slutligen kan vara
framgångsrik vid utvecklandet av webbplatser. Men att lära genom att först
observera och sen göra som i nedan länkar är troligen mer tidsparande vid
webbutveckling.
•
Att lära sig webdesign genom att studera dåliga exempel:
http://www.webpagesthatsuck.com/biggest‐mistakes‐in‐web‐
design‐1995‐2015.html (senast besökt: 2008-05-15)
•
länk om ”trial and error” metod som varit tidsödande men för den skull
lärorik, http://icekin.com/node/7) (senast besökt: 2008-06-15)
Eftersom ämnet är så aktuellt och föränderligt kommer ett antal e-handel och
organisations webbplatser studeras (etablerade såväl som mindre etablerade)
som referens för en del av de iaktagelser, slutsatser och antaganden som görs.
Vart och ett av de studerade fallen kommer inte att beskrivas i detalj utan
kommer att sammanfattas i resultatet i form av trender, vanliga och unikt
förekommande lösningar och metoder samt de designriktlinjer och kognitiva
koncept som är gemensamma för de flesta fallen.
26 3. Grundläggande teknik & definitioner
I detta kapitel beskrivs de underliggande teorier och konkreta teknologier som
utgör en grund och förutsättning för dels den företagna analysen av öppna CMS
och dels produktionen av moderna effektiva webbplatser.
3.1 Grafisk teknik för webben
3.1.1 Grafiktyper
Datorgrafik delas upp i 2 stora typer och 2 områden enligt bland andra
nedan källor. Områdena 2D och 3D samt i typerna rastergrafik och
vektorgrafik.
Källor:
(Eidhagen & Wetterström 2001, s. 5)
(Webdesignskolan/Photoshopskolan)
(Wikipedia.com: 3D computer graphic)
3.1.1.1 Bitmapbaserad grafik
Bitmap bilder består av punkter eller mer exakt benämt pixlar.
Varje pixel har en färg och tillsammans bygger de upp bilden.
När man förstorar en bitmap bild gjord i väldigt låg upplösning
blir bilden taggig och suddig (pixelerad). Fördelen är att man
kan göra ton och färgförändringar på ett enkelt sätt. Till exempel
kan man retuschera ett foto eller en bild ganska enkelt om bilden
är uppbyggd på punktgrafik. En nackdel är att bitmapbilder tar
mer minne i anspråk än vektorgrafik (Eidhagen & Wetterström,
2001). Exempel på program som använder bitmap grafik är
Photoshop och Paintshop Pro.
Exempel: ett digitalt fotografi eller en bitmapfont som nedan
vanliga filformat:JPEG, GIF, TIFF, BMP, PNG, RAW mfl
100 %
400%
(bilder från Webdesignskolan, 2008)
27 (400 interpolerat)
3.1.1.2 Vektorbaserad grafik
Objekt ritade med vektorbaserad grafik är matematiskt
definerade i form av linjer och kurvor. En cirkel beskrivs
exempelvis med ett värde för radien. Man kan därför ändra
storleken på cirkeln utan att förlora i bildkvalité. Ofta används
vektorbaserad grafik till bokstäver och illustrationer dels för
bevarande av bildkvaliten och dels för att det kräver
förhållandevis litet lagringsutrymme. När man visar en
vektorbaserad bild på bildskärmen visas den på samma sätt som
en bitmapbild. Detta för att en bildskärm är uppbyggd av
punkter. De representeras dock på olika sätt i minnet.
(Hagberg & Hellström, 2002, s. 271)
Exempel på program som använder vektorbaserad grafik är
ritprogrammen Illustrator och Corel Draw.
Exempel: En logo är lämplig att producera vektorformat då det
behövs skalbarhet till exempelvis skylttryck,
webbanners eller visitkort.
3.1.2 Färgsystem för webben
För att visa färgbilder använder man begreppet färgdjup
(bitddjup/pixelljup). En svartvit bild beskrivs med 1 bit, svart eller vit
eller 0 eller 1. När man har en bild med maximalt 256 färger använder
man 8 bitar, vilket ger 256 kombinationer.
I begreppen Hi color och True color används 16 respektive 24 bitar
(vardera 8 bitar för röd, blå och grön (RGB)
=>258x256x256=16.777.216 färgkombinationer).
28 1-bits (21 = 2)
4-bitars (24 = 16) 8 bitars (28 = 256) färgdjup
Utrymmet för att lagra en färgbild beror alltså av upplösning, storlek
och dessutom färgdjup. Olika modeller finns för att definiera färger.
RGB - är en standard som andvänder sig av primärfärgerna (r)ött,
(g)rönt och (b)lått. Genom att kombinera dessa kan sekundärfärgerna
cyan, gul och magenta tas fram. RGB-modellen använder sig av
additiva färger, d.v.s. färger som bildar vitt när de kombineras. En
färgskärm är uppbyggd enligt denna modell och kan genom
primärfärgerna kombineras till miljontals färger. RGB används
exempelvis för bildformaten gif och jpeg. Benämt som den additiva
färgblandningen. Ju högre värde på skalan desto ljusare blir bilden.
CMYK - Används för att beskriva hur färger ser ut på tryckt papper.
Benämt som den subtraktiva färgblandningen och fungerar efter motsatt
princip som den additiva. Huvudfärgerna är här Cyan, Gul, Magenta.
Högre värde på denna skala ger mörkare färger.
(Hagberg & Hellström, 2002, s. 278-279)
Gråskala - Nyanser mellan svart och vitt, där man maximalt kan
använda 256 gråskalor.
Indexerad färg - dekorfärg, använder 8 bitars djup och kan användas
som format då man vill banta lagringsutrymmet. Självklart försämras
kvalitén märkbart.
Webbsäker färg - En webläsare kan bara klara att visa 216 färger.
Normalt använder man minst 256 färger när man arbetar med bilder.
Det ställer då till problem för en del av färgerna som ska visas i
webbläsaren. Vissa färger måste då omvandlas till närmsta webbfärg.
Dessa färger blir flammiga när de visas på en skärm som är inställd på
256 färger. Man brukar säga att de gittrar. Men detta kan undvikas
genom att använda en speciell palett med enbart de 216 webbsäkra
färgerna enligt nedan bild
Väljer man de webbsäkra färgerna ser framträder de likadant på alla
datorer och webbläsare.
Källor:
(Eidhagen & Wetterström 2001, s. 2-10)
(Ahlström, 2008c)
(Wikipedia, 2009c)
De 216 webbsäkra färgerna.
29 Resurslänkar:
Praktiska länkar till webbsäkra paletter och verktyg för webbfärger:
• http://www.jonasweb.nu/sidor/grafik/palett.html
• http://www.webdesignskolan.se/html/grunder/216_farger.
htm
• http://www.webdesignskolan.com/html/grunder/testa_bak
grundsfarger.htm
3.1.3 Bildformat för webben
På grund av den snabba utvecklingen har man fått en rad
bildformat som är anpassade för olika bruk.
3.1.3.1 Rasterformat
TIFF - Tagged Image File format. Standardformat som används
vid export till andra program eller för tryckning. Ett av de få
formaten som inte ”förstör” när bilden sparas. All RGB
information ligger kvar i filen. Vilker gör formatet
minneskrävande men komprimerbart och flexibelt.
(Webdesignskolan, 2008)
GIF - Förkortning för Graphics Interchange format och är ett
format för att komprimera tecknade illustrationer. Formatet togs
fram av Compuserve 1987 för att snabba upp nedladdning av
bilder för sina användare och är en av de vanligaste standarderna
för färgbilder som ska publiceras på Internet. Formatet kan lagra
bilder med upp till 256 färger med en förhållandevis effektiv
komprimering. Transparenta GIF bilder är bilder som smälter in
genom att bildens bakgrundsfärg antar samma färg som
webbläsarfönstrets bakgrundsfärg. Interlaced GIF är en
sammanflätad lagringsform. Hela bilden framträder då successivt,
istället för att poppa fram bitvis. Animerade GIF är
ihopsammansättning av en rad GIF bilder till en enda. Man får då
rörliga bilder. (Eidhagen & Wetterström, 2001)
Olika GIF varianter och dess egenskaper:
•
•
•
Transparent GIF = genomskinlig bakgrund
Interlaced/sammanflätad GIF = bilden laddas ner och blir
gradvis tydligare.
Animerade Gif - Med ett antal bilder i sekvens får bilden
liv och ser ut som en film. Vanligt på webben numera är
reklambannrar som ofta är animerad ”gifar”. Det är det
enklaste sättet att publicera rörlig grafik på webben.
(Hagberg & Hellström, 2002)
30 JPEG/JPG - Joint Photographic Experts Group. Detta är ett
format för komprimering av fotografiska bilder med större
färgdjup än GIF. Det är det andra mest använda bildformatet på
Internet. JPEG formatet använder förstörande kompression för att
göra bilderna mindre utrymmeskrävande. Det innebär att man
kastar bort information i bilden som det mänskliga ögat har svårt
att uppfatta. Om man lagrar samma JPG bild om och om igen
förloras mer och mer detaljer. När man lagrar en bild i JPG format
får man själv bestämma graden av bildförstöring på en skala
mellan 1 till 100. I de flesta fall brukar 75 % vara lagom för att ge
bilder som är små med tillräcklig kvalitet. JPEG har tillägget .jpeg
eller .jpg. Fördelen med JPG är att du kan ha många färger men
nackdelen att linjer och konturer kan bli suddiga. Det går inte
heller att ha transparenta JPEG. Progressiva JPEG är en ny variant
av JPEG som fungerar likadant som interlaced GIF. Bilden laddas
alltså successivt fram i flera omgångar. JPG har blivit populärt på
webben då tekniken ger klart mindre filstorlekar på fotografier.
PNG - är ett nytt format som utmanar JPEG och GIF. PNG
utvecklades för att ersätta GIF som troligtvis är på väg att ersättas
då det är ett begränsat format för färger och kompression. PNG
kombinerar GIF och JPEGS bästa sidor och undviker deras
svagheter. (Eidhagen & Wetterström, 2001)
BMP - Förkortning för bitmap. Ett PC - format som används i
vissa ritprogram som t.ex Paint. (Microsoft).
PSD - Är fotoshops egna format.
(Eidhagen & Wetterström, 2001)
3.1.3.2 Vektorformat
EPS - Encapsulated Postscript. Det är ett standardformat som
hanterar både vektor och pixelgrafik. Det lagrar både en
högupplösande och en lågupplösande version av bilden. En för
utskriften och en för skärmen. Det är ett mycket minneskrävande
format och används för bilder som ska tryckas. Används ofta vid
tryck. (Webdesignskolan, 2008)
CGM – Computer Graphics Metafile, ett äldre
plattformoberoende filformat för att beskriva 2D vektorgrafik,
rastergrafik och text. Numera används formaten SVG och DXF
istället. (Wikipedia, 2008)
SVG - Scalable Vector Graphics, en öppen standard utvecklad av
World Wide Web Consortium för ett universellt användbart
vektorformat på webben. (Wikipedia, 2008)
SWF – Shockwave Flash “swiff”, det vanligaste formatet för
animerad vektorgrafik. Formatet är halvöppet och kontrolleras av
31 Adobe. Det är klart oftare använt än SVG formatet, hävdas det på
Wikipedia, vilket stämmer överens med empiri. (Enligt en studie
av statistik organisationen Millward Brown, har över 99 % av
internetanvändarna en SWF spelare installerad.) (Adobe.com, 2008)
PDF – Portable Document Format, är ett vida spritt
dokumentformat utvecklat av Adobe, 1993. Det är en öppen
standard för fixerad 2D vektorgrafik layout, och numera även med
integrerade 3D dokument.
WMF - Windows Metafile, Format för Microsoft Windows
baserade system. Innehåller både bitmap och vektor komponenter.
Finns i en förbättrad version, EMF – Enhanced Metafile.
Källor:
(Wikipedia, 2008)
(Ahlström, 2008d)
3.1.4 Webdesign element (GUI)
Här följer en kort beskrivning av olika webdesignelement.
(Att tänka på vid användandet av dem beskrivs i avsnitt 4.4.11.3)
Roll over -En effekt för att få en händelse att inträffa när man rör med
muspekaren över objektet eller klickar på musknappen.
Rullgardinmenyer – (Drop Down lists) – När dropdownlistan är
inaktiv visar den ett värde, när den aktiveras (rullas ner) visar den flera
värden, där man kan välja ett.
List box – En lista där användaren möjlighet att välja ett värde utav
många.
Animerade gif – Flera bilder i en fil som ger en en animerad effekt.
Combo box – Är en kombination av en drop-down list och en textbox.
Du kan alltså själv skriva in ett värde eller välja ett.
32 Pop-ups – Används alltför ofta för att visa reklam. Men kan också
användas för vanliga informationsrutor.
Pop-unders – Öppnar en informationsruta under det aktiva fönstret.
Banners – En banner är ett reklamelement med avsikt att få användaren
att klicka. På så sätt förväntas webbtrafiken öka och möjligöra köp eller
delgivande av produkter eller tjänster.
Flash – Adobe Flash (f.d. Macromedia Flash), används till att skapa 2D
animationer, spel och webbaserade program (RIA) för webben. Adobe
Flash blev nyligen (2008, maj) ett öppet format. För att visa Flash grafik
krävs en Flash player, vilket 99 % av användarna har enligt gjorda
studier. (Wikipedia, 2008)
Nielsen, anser att man ska använda Flash för extra dynamiska
funktioner, som ej går att skapa i statiska sidor. Inte för att ”jazza” upp
en sida som många gör enligt honom. (Nielsen, 2003)
Resurslänk:
http://www.useit.com/alertbox/designmistakes.html
CSS - Cascade Styling Sheets (stilmallar), används för att arrangera
element och text på en websida eller flera webbsidor på ett enhetligt sätt
med avseende på typsnitt, textstorlek och färg (jämför formatmallar i
Word). Tekniken introducerades av WC3 (World Wide Web
Consortium, 1996) för att göra webben mer tillgänglig och för att göra
HTML kod mer semantisk. Det är ett komplement till HTML. CSS
mallar kan låta dokumentet ärva egenskaper, där av beteckningen
”Cascade” (strömmande). HTML koden blir ”mindre” och ”renare” och
underlättar nedladdning. CSS är till för att öka användarvänligheten.
Tips: Nielsen rekommenderar att CSS ska länkas via en eller max ett
fåtal separata filer, då det gör det lättare att dynamiskt ändra
webbplatsens samtliga sidor, nedladdningshastigheten för webbplatsen
ökar dessutom.
Ovan information är hämtat från nedan källor:
(Nielsen, 2000, s. 81)
(Wikipedia, 2008)
(Ahlström, 2008)
Resurslänkar:
http://en.wikipedia.org/wiki/Tableless_web_design
http://www.jonasweb.nu/sidor/stylesheets/introduktion.html#1
http://www.umu.se/umu/webbinfo/hjalpsidor/css/index.html
http://www.ninetnet.com/frameindex.html?websidor/css/css_intr
o.html
33 3.1.5 Program för webbgrafik och webbplatsutveckling
För att producera webbgrafik och designa webbplatser behövs
effektiva verktyg. De vanligaste grafiska verktygen för webbgrafik är
Paintshop Pro och klassikern Photoshop. Det går att hämta
provversioner från resp leverantörs hemsida. Varje program är svårt
att bemästra fullt ut men man kan relativt snabbt lära sig grunderna
med hjälp av inbyggda hjälpguider eller de åtskilliga guiderna på
nätet. Se resurslänkar.
3.1.5.1 Programvara för 2D grafik
•
Photoshop från Adobe Systems – ett populärt
bildbehandlingsprogram för rastergrafik och
marknadsledare för denna genre. En standard inom
grafisk bildbehandling med många plug-ins för olika
bildbehandlingsprocesser.
Ladda ner proversion på:
http://www.download.com/Adobe‐Photoshop‐CS3‐
Extended/3000‐2192_4‐10011172.html
•
Corel Paintshop Pro Photo – Ett f.d. Shareware
bildbehandlingsprogram för rastergrafik och på senare
tid för vektorgrafik, som hållt hyfsat jämna steg med
fullpris konkurrenten Photoshop. (Version 4.12 finns
gratis tillgänglig)
Ladda ner provversion på:
http://www.download.com/Corel‐Paint‐Shop‐Pro‐
Photo/3000‐2192_4‐10001995.html
http://www.oldversion.com/program.php?n=psp
3.1.5.2 Program för webbutveckling och design
•
Dreamweaver – Webbutvecklingsprogram från
Adobe Systems. Finns tillgänglig för både Mac och
Windows. Har support för
ActionScript, ASP, ASP.NET,C#, CSS, ColdFusion,
EDML, XML, XHTML, XSLT, Java, JavaScrip, JSP,
PHP, VB, VBScript, WML.
Ladda ner provversion:
http://www.download.com/AdobeDreamweaver/3000-2048_4-10013427.html
34 •
Indesign – Ett kraftfullt desktop publishing program
(DTP) från Adobe Systems. Efterföljaren till välkända
Pagemaker. Främste konkurrent är QuarkXpress.
(Källa: Svenska Wikipedia)
http://www.download.com/Adobe‐
InDesign/3000‐6675_4‐10042442.html
3.1.5.3 Program för 3D grafik
•
3D Studio Max – 3D grafik och animerings program
för vektorbaserad grafik och modellering från
Autodesk.
http://usa.autodesk.com/adsk/servlet/mform?id=10083
915&siteID=123112
•
Maya – Kraftfullt bildbehandlingsprogram för 3D
grafik från Alias Systems.
http://usa.autodesk.com/adsk/servlet/mform?siteID=1
23112&id=9432085
(Maya 8.5 av T. Hoffman)
3.1.6 Tekniska användarvillkor för webbsidor
Webbesökare använder allt från 13 tum monokroma skärmar med
låga upplösningar till 40 tum widescreen skärmar med enorma
upplösningar och färgdjup. Den maximala upplösningen bestämt
av antingen datorns grafikkort eller bildskärmens kapacitet.
(Hagberg & Hellström, 2002)
”Även om de bättre upplösningarna börjar bli alltmer vanligare,
även på bärbara datorer, bör man inte använda grafik eller göra
sidlayouter som inte får plats på 800x600 punkter. Alla vill inte
heller utnyttja hela skärmen till webbläsaren. Det bästa är om
sidlayouten är oberoende av fönstrets storlek.” (Hagberg &
Hellström, 2002)
35 Som webdesigner är det svårt att avgöra var man ska lägga ribban
för sina sidor rörande sidformat, färg och upplösningar på grafik.
Statistik visar dock att De flesta användare har 15 eller 17 tums
bildskärmar som klarar minst 640x480 punkters upplösning.
Många har standarden 1024 x 768 inställt på sina större skärmar
så en bra kompromiss är därför 800x600 som skulle passa de
flesta. (Empiriska erfarenheter)
De vanligaste bildskärmsupplösningarna bland PC besökare:
VGA: 640x480, SVGA: 800x600, 1024X768, 1600x1200
Det vanligaste operativssystemet är windows XP och det
vanligaste upplösningen är 1024x768, och de flesta använder
minst 65.000 färger (16 bit - 24 bit), enligt nedan statistik. Endast
2 % använder 256 (8-bit) färger. De 2 vanligast använda
webbläsarna är i statistisk ordning, Firefox, Internet Explorer
(version, 7 och 6), som tillsammans utgör 90%.
(Empiriska erfarenheter)
(Teknisk statistik för webbesökare på w3schools.com över 20082003, vilket gör att data troligtvis inte helt överenstämmer med
verkligheten. Den genomsnittlige användaren kan ha lägre
upplösning (800x600). Dock visar statistiken på tydliga trender.
Resurslänkar:
Skärm och färgdjupsstatistik:
http://www.w3schools.com/browsers/browsers_display.asp
Operativsystemstatistik:
http://www.w3schools.com/browsers/browsers_os.asp
Browserstatistik
http://www.w3schools.com/browsers/browsers_stats.asp
3.1.7 Upplösning för webbgrafik och skrivare
Med upplösningsbeteckningen ppi menas antal punkter per tum
(pixel per tum) en bild har. Ju fler punkter desto högre upplösning
och minnesbehov. Man får alltså göra en avvägning mellan
kvalitet, minneskrav och användning. (Ofta i dagligt tal används
felaktigt dpi, som egentligen relaterar till skrivarens upplösning)
Bildens upplösning anpassas alltså till det medium den ska
publiceras i, 72-100 pixlar per tum. (inte som ofta hävdas fast
bestämt med 72 ”dpi” för bilskärmsbilder, se nedan förklaringar
på resurslänkar)
Resurslänkar:
(http://www.monarda.se/extra/ppi‐test/ppitest.htm)
(http://www.scantips.com/no72dpi.html)
•
•
Exempel på ca upplösningar för olika medier:
Laserskrivare: 300 eller 600 dpi (Wikipedia, 2008)
36 •
•
•
Skanner: 600x1200 ppi (Wikipedia, 2008)
Dagstidning: 130 dpi (Ahlström, 2008)
Fotopapper: 2500 dpi (Ahlström, 2008)
(bilder från svenska Wikipedia, 2008)
3.2 Tekniklösning för dynamiska webbplatser (LAMP)
Akronymen LAMP refererar till en mycket använd och etablerad
kombination av fria programvaror (open solution stack) speciellt ämnade
för att bygga dynamiska webbplatser och webbservrar.
(Wikipedia, 2008)
•
L – Linux, (GNU/Linux) är ett fritt populärt, kraftfullt Unix
liknande operativsystem vars kärna ursprungligen skapades av Linus
Torwalds, 1991 och som senare vidare utvecklas av den öppna
källkodsgemenskapen till ett komplett och fungerande
operativsystem.
(Wikipedia, 2008)
•
A – Apache, en mycket populär fri webbserver, som är omnämnd i
Wikipedia som den mest använda på World Wide Web. Först nu på
sistone har den tappat mark till IIS, Microsofts webserver alternativ.
(Wikipedia, 2008)
•
M – MySQL, är en fri programvara/databas som använder sig av
frågespråket SQL (Structured English Query Language), och
används ofta i kombination med PHP och Linux. (Vid val av
Windows som OS körs databasen Access och ASP)
(Wikipedia, 2008)
•
P – PHP, Hypertext Preprocessor, ett vanligt skriptspråk som körs
på webbservrar för att driva internetwebbplatser med dynamiskt
innehåll.
(Wikipedia, 2008)
37 Alternativa tekniklösningar:
•
•
•
W.A.M.P. kombinationen Windows, Apache, MySql och
perl/Php/Python.
M.A.M.P. (som ovan men för Macdatorer)
OpenACS (Linux, AOLserver, postgreSQL eller Oracle, Tcl)
Källor:
(Wikipedia, 2008)
Infolänkar:
• Computerworld.com
http://www.computerworld.com/action/article.do?comman
d=viewArticleBasic&articleId=263611
• IBM.com:
(http://www‐128.ibm.com/developerworks/edu/wa‐dw‐
wa‐lamp‐i.html
Svenska resurslänkar för installation av L.A.M.P. teknik:
•
•
•
http://www.fasth.de/bengans/lamp/apache/apache_php_m
ysql.php
http://www.linux.nu/modules.php?op=modload&name=ph
pWiki&file=index&pagename=howto‐apache
http://friheter.blogspot.com/2005/01/lamp‐nr‐slutna‐
webbplattformar‐inte.html
Engelska resurslänkar:
• http://www.linuxhelp.net/guides/lamp/
• http://lamphowto.com/ (Bruce Timberlake)
38 3.3 Skript- och programmeringspråk för webben
Webscriptspråken är vanliga på Internet och vid utveckling av ett CMS.
Scriptspråk är inte ett komplett programmeringsspråk, de är beroende av
andra språk för att kunna köras. De kan till skillnad från andra språk köras
direkt webbläsaren utan att kompileras. De är därför sorterade under
kategorin tolkade språk.
I avsnittet om beskrivning av de olika scriptspråken på webbutbildningsresursen www.jonasweb.nu (Ahlström, 2008) finns en beskrivning av
vad ett script är:
“På 90-talet har vi även sett hur scriptspråken blivit vanligare, t.ex
Netscapes Javascript, Microsofts JScript, Asp och VB-Script, samt PHP i
Linux-världen. Men det finns mängder med andra! Scriptspråken skiljer
sig från vanliga programmeringsspråk genom att de inte är lika kraftfulla
och att syntaxen inte är lika strikt.” (Ahlström, 2008)
På techterms.com defineras ett script fritt översatt:
En lista av kommandon som exekveras av ett speciellt program eller en
scriptmotor. Script används för att automatisera processer på en lokal
dator eller för att generera websidor. Exempel: ASP, JSP och PHP script
körs på en webserver för att generera websidor. De flesta script kan
editeras i enkla ordbehandlare, när man sedan kör dokumentet exekveras
kommandona i dokumentet.
Infolänk:
http://www.techterms.com/definition/script
Detaljerad engelsk beskrivning/definition av ett datorrelaterat script:
http://searchenterpriselinux.techtarget.com/sDefinition/0,,sid39_gci
212948,00.html
CMS jobbar enligt klient-server modellen. D.v.s., webbrowsern, klienten
får tillgång till information på någon webserver på internet.
Klienten/browsern skickar en förfrågan till webservern som i sin tur
skickar den vidare till en databas och om informationen är hittad skickas
informationen tillbaka till webbrowsern och man kan se resultatet på sin
skärm. Här nedan förklaras i korthet de vanligaste scriptspråken för CMS
och dynamiska webbplatser.
(Wikipedia, 2008)
39 3.3.1 Klientbaserade scriptspråk
3.3.1.1 Javascript
Javascript är ett interpreterande proceduralt objektorienterat
scriptspråk som används för att skapa dynamiska och
interaktiva HTML dokument (se förklaring nedan). Scripten
går att bäddas in i htmldokumentet och kräver inga extra filer
för att kunna köras. Det är ett förenklat språk som är designat
för att efterlikna Java, men ämnat för ickeprogrammerare och
därmed inte så strikt i syntaxen, beskriver engelska Wikipedia
och svenska webresursen http://www.jonasweb.nu/.
(Wikipedia, 2008)
(Ahlström, 2008)
Ofta är det använt på klientsidan vid exempelvis
formulärvalidering, integrerat i HTML källkoden, men kan
också användas som scriptspråk på serversidan då ofta i
formen av räknare, gästböcker mm.
Allt man behöver är en webläsare som stöder Javascript
standarden. De olika webläsarna på marknaden stödjer olika
javascript versioner. Ju senare version av javascript
webläsaren stödjer desto bättre. Med relativt få rader
javascriptkod kan man läsa av information om exempelvis
användarens skärmupplösning, version av webläsare eller
operativsystem och därefter anpassa sidorna i enlighet med
detta. Nackdelar med javascript är att det är svårt att spara
informationen när användare lämnar sidan. Det enda man kan
använda sig av är s.k. kakor (textbaserade datafiler med
specifik användarinformation, cookies). Dessa sparas lokalt på
användarens hårddisk. Enligt svensk lag från 25 juli, 2003,
ska alla svenska webbplatser informera användaren om vad
cookies är och hur de används, samt hur man kan undvika
dem som användare om man vill.
Källor:
(Hagberg och Hellström, 2002, s. 406-425)
(Wikipedia, 2008)
Javascriptkod exempel:
<script type="text/javascript">
40 document.write("Hello, World!");
</script>
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Hello_World)
Resurslänkar:
Kurser i Javascript:
• http://javascript.nu/
• http://www.jojoxx.net/
• http://www.webdesignskolan.com
3.3.1.2 Sidbeskrivningsspråk
•
HTML, HyperText Markup Language, är ett märkpråk
(sidbeskrivningspråk), och en webbstandard för hur text,
media och bilder/objekt ska visas på webbsidor, i olika
webbläsare eller i epostmeddelanden. Senaste rena
HTML specifikationen från W3C är HTML 4. Fortsatta
versioner är XML baserade. (Wikipedia, 2008)
•
XHTML, Extensible Hypertext Markup Language, är en
vidarutveckling av HTML. Det är baserat på det striktare
metaspråket XML (extensive markup language), som i
sig är en förenkling av den betydligt mer komplexa
SGML standarden (strikt format för strukturerad text),
ISO 8879. Standard Generalized Markup Language). I
praktiken kräver XHTML en mycket striktare
(välformated) syntax än tidigare HTML former.
Källor: (Wikipedia, 2008)
•
CSS - Cascade stylesheets beskriver hur text exempelvis
HTML eller XML dynamiskt ska presenteras i termer av
typsnitt, färgdjup och skärmupplösning. (se definition av
CSS, i, avsnitt 3.1.4 Webdesignelement)
(Hagberg & Hellström, 2002, 455-476)
Resurslänkar:
(http://www.tiger.se/dok/htmltext.html)
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Cascading_Style_Sheet
s)
41 (http://sv.wikipedia.org/wiki/DHTML)
(http://www.xml.se/xml/vad.html)
•
DHTML, dynamisk HTML, är metoder för att göra
hemsidan mer interaktiv i realtid (Annica Tiger), är inte
ett eget scriptspråk utan en samlingsbeteckning för
kombinationen HTML, CSS och JavaScript. Exempel:
Att texten ändrar färg när man går över den med
muspekaren. Enligt Hagberg och Hellström (2002, s.
456), karäkteriseras DHTML av följande funktioner:
Händelser kopplade till varje element, positionering av
element, dynamiska formatmallar (css), dynamiskt
innehåll.
Resurslänkar:
Mer att läsa om HTML och DHTML på:
•
•
•
•
http://sv.wikipedia.org/wiki/HTML
http://www.tiger.se/dok/htmltext.html
(HTML gurun Annica Tiger)
http://javascript.nu/
http://www.dynamicdrive.com/
3.3.2 CGI och serverprogrammeringsspråk
CGI – Common Gateway Interface är en specifikation för hur en
webbserver kommunicerar med webbläsare (klienter), och via
serverexekverade program omvandlar indata till formaterade utdata
som är anpassade för klienten.
Exempel: webbshoppar, formulär, gästböcker med mera.
Serverprogramspråk som ofta används är Perl, Ruby, PHP, ASP.
:
(Hagberg & Hellström, 2002, s. 478)
(Ahlström, 2008)
42 Indata och utdata mellan klient och serverprogram via CGI.
3.3.2.1 PHP
PHP är en förkortning för Hypertext Preprocessor. Det är ett
populärt scriptspråk för webben som urprungligen designades
för att producera dynamiska hemsidor. (Ofta jämfört med
ASP för windowswebservrar)
Det är ett scriptspråk ämnat för serversidan, men kan även
användas som självständig applikation (jmf Java, Visual
Basic, C++ applikationer).
Det skapades av Rasmus Lerdorf, 1995 men utvecklas och
standardiseras av The PHP Group. Det är publicerat under
The PHP Licence, och är ansett som fri programvara av the
free Software Foundation. Det är ett scriptspråk som har
många användningsområden och kan integreras i HTML
sidor. Oftast körs phpscript från webservrar som tar PHP
script som indata och levererar webbsidor som utdata. Det kan
installeras utan kostnad på de flesta webbservrar och
plattformar (t ex. OSX, Windows, Linux). PHP är installerat
på över 20 miljoner webbplatser (Wikipedia, 2008)
(Wikipedia, 2008)
PHP egenskaper:
•
•
•
•
Objektorienterat
Open source och plattformoberoende
Stor användarcommunity
1000 tals scriptpaket att använda under GPL
PHP syntax exempel.
Wikipedia.se definierar PHP språkets process/funktion på
följande sätt:
43 “PHP:s huvudsakliga uppgift är att fungera som ett filter.
Källkoden tolkas av en interpretator kallad Zend Engine, och
omvandlas till ett slutresultat i form av en textström som
skrivs ut. Resultatet påverkas av indata som programmet får
vid körning, oftast i form av instruktioner och text. Ofta
används kommunikation med databaser för att presentera
lagrad information. Mottagaren är oftast en webbläsare.”
Senaste uppdateringen av PHP är version 5.2.5 (8 november
2007). (Wikipedia, 2008)
källor:
(Wikipedia, 2008)
(Ballard, 2006, s. 53-60
Resurslänkar:
•
•
•
•
•
•
•
•
http://se.php.net/tut.php (introduktionsguide till
språket)
http://www.phpportalen.net/ (svensk PHP
community, med forum)
http://www.webdesignskolan.com/php/php_mysql_
apache_cd‐version/php_grund.htm (kommersiell
guide)
http://www.php.net/manual/sv/index.php (PHP
manualen)
http://www.hotscripts.com/PHP/ (populärt
scriptarkiv)
http://iwtjanster.idg.se/webbstudio/ (svensk
webbutvecklingsresurs)
http://www.webforum.nu/ (stort forum för svenska
webbutvecklare)
http://www.phpbuilder.com/ (engelsk phpresurs)
3.3.2.2 ASP
ASP, Active serverpages är Microsofts svar på
serverprogrammering och används för skapa dynamiska
hemsidor och databaskopplade webbapplikationer. Man
behöver alltså en kommersiell Microsoft applikation i botten
till skillnad från ”öppna” alternativ som PHP, Perl, TCL eller
Pyton. (Ahlström, 2008)
Resurslänkar:
44 •
http://aspwebb.com/ (En av Sveriges bästa ASP
resurser enligt PC för alla, 2008)
•
http://iwtjanster.idg.se/webbstudio/pub/avdelning.as
p?id=32
•
http://www.15seconds.com/ (internationell kodresurs,
Hagberg och Hellström, 2002)
•
http://www.asp101.com/ (internationell, en av de
främsta enligt Hagberg och Hellström, 2002)
3.3.3 Programmeringspråk för webben (plattformar)
3.3.3.1 .NET
Är en plattformlösning från Windows med ändamålet att
integrera och samköra verktyg, servrar, XML webtjänster,
klienter och dotnet upplevelser. De olika teknikerna (VB,
.NET, C#, C++ mfl kan utvecklas med utvecklingsverktyget
Microsoft Visual Studio.
Källa:
http://iwtjanster.idg.se/webbstudio/pub/artikel.asp?id=2
15
Resurslänkar:
3.3.3.2 JAVA
Är ett objektorienterat och plattformoberoende (kan köras på
alla datorer och operativsystem) programpråk, utvecklat av
bl.a. James Gosling på Sun Microsystems 1995. Språket kan
köras på valfri Java virtual machine (JVM), som finns
tillgängliga för de flesta datorarkitekturer.
Här följer egenskaper och designmål för språket enligt Lär dig
Java 2 på 3 veckor och svenska Wikipedia, 2008-10-10:
•
•
•
•
•
Objektorienterat
Plattformoberoend, dvs körbart på valfritt
operativsystem
Inbyggd nätverkssupport
Säker exekvering av kod från fjärrbelägna källor
Lättanvänt
45 •
Finns stort programbibliotek tillgängligt för
exempelvis grafiska fönster mm.
Syntax exempel:
// Hello.java
public class Hello {
public static void main(String[] args) {
System.out.println("Hello, world!");
}
}
Wikipedia.se definierar Javaspråkets process/funktion så här:
” 1. Man börjar med att tillverka en källfil. Källfilen består av
vanlig text som följer Javas syntax.
2. När källfilen är klar måste den kompileras av en
kompilator till en bytekodfil. Bytekodfilen kan läsas av Java
Virtual Machine (JVM), en emulerad dator eller
exekveringsmiljö.
3. Varje dator som kör programmet använder en
programtolkare som använder sig av JVM för att tolka
bytekoden till instruktioner som datorn kan utföra.”
(citat hämtat från
http://sv.wikipedia.org/wiki/Java_%28programspr%C3%
A5k%29)
Resurslänkar:
• Komplett manual för programspråket JAVA :
http://www.meshplex.org/wiki/Java/Introduction
_to_Java
• http://iwtjanster.idg.se/webbstudio/pub/avdelning.
asp?id=22
• http://forums.sun.com/index.jspa (Suns världsforum
för Java utvecklare)
• http://www.javaworld.com/ (community)
46 3.4 Definitioner och koncept
I detta avsnitt belyses definitioner och koncept relevanta för uppsatsen.
3.4.1 Statiska och dynamiska sidor
Statiska sidor är handkodade och visar samma resultat för alla besökare.
De är svåra att uppdatera, blir lätt förlegade och ger användaren liten
kontroll.
En dynamisk sida använder sig av klient-server teknologi, exempelvis
PHP eller ASP och databaser för att skapa dynamiska webbsidor där
användaren kan vara interaktiv i realtid.
Utförligare definitioner på statiska och dynamiska sidor finns nedan:
(http://en.wikipedia.org/wiki/Static_web_page)
(http://en.wikipedia.org/wiki/Dynamic_web_page)
http://www.google.com/support/webmasters/bin/answer.py?h
l=sv&answer=34431
3.4.2 CMS - Content Management System
CMS - Content Management System, innehållshanteringssystem, är ett
elektroniskt publiceringssystem av typen WYSIWYG, där systemet
organiserar och sköter den tekniska hanteringen av det innehåll eller
media (nyhetsartiklar, bilder, filmer, ljudfiler, pdf-dokument mm) som
ska publiceras. Systemet ger användaren möjlighet till avancerade
funktioner, automatiserar sysslor och minskar redundant manuellt arbete
för användarna.
I ett CMS ingår det en rad olika funktioner och egenskaper.
Exempel på funktion: Olika användare och deras roller och privilegier för
läsning, publicering, editering.
(se bilaga: Matris för olika CMS egenskaper och funktioner i detalj)
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/CMS
http://en.wikipedia.org/wiki/Content_management_system
47 3.4.3 Webb 2.0
Webb 2.0 är ett samlingsbegrepp för en webb med följande egenskaper:
• Användaren ska själv kunna lägga in bidrag/innehåll i form av text,
bild eller ljud.
• Användaren ska ha kontroll över sin inlagda information.
• Designen ska vara användarvänlig, interaktiv och flexibel.
• Designen ska uppmuntra kreativitet, informationsdelning, samt
samarbete mellan användare.
Exempel på 2.0 Webbar är Wikis, bloggar, CMS, nätverkswebbplatser
mm.
Källa: (http://en.wikipedia.org/wiki/Web_2.0)
3.4.4 RSS
RSS – Really simple syndication (2.0), är en XML strukturerad RSS
kanal/flöde, för att sammanfatta och överföra exempelvis nyhetsrubriker.
En webbplats kan med RSS låta andra webbplatser få en
sammanfattning som snyggt presenteras i ett väldefinerat format. Bloggar
och CMS använder sig av RSS för att sprida sitt innehåll på webben.
RSS flöden kan läsas med nyhetsläsare av abbonerande läsare som kan
hålla sig uppdaterade om många olika källor på ett smidigt vis .
Källor: Jerker Thorell
IT-ordboken online: http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.116198.
http://blogg.tkj.se/google‐reader‐ett‐jakligt‐bra‐rss‐verktyg/
Resurslänk: Google Reader http://www.google.com/reader/view
(Bra nyhetsläsare utan kostnad)
3.4.5 AJAX
AJAX - Asynchronous JavaScript and XML, är en kombination av
tekniker för att få högre interaktivitet och realtidskänsla i
webbapplikationer och webbsidor. Man nyttjar XMLHttpRequestobjektet för att göra anrop till webbservern utan att sidan behöver laddas
om. Andra tekniker som används är: XML, XHTML, DOM (document
object model. Exempel på AJAX applikationer: Gmail, Google Maps och
48 Facebook.
Källor:
• (Ballard, 2006) översättning: (Mattson, 2006)
• (wikipedia, 2008)
Resurslänkar: http://www.seajax.nu/
3.4.6 Loggfiler
En loggfil är en datafil som webbservern automatiskt håller uppdaterad
när en webbplats får besökare. Varje ip-nr registreras och alla klick på de
olika webbsidorna sammanställs i en datafil som senare kan analyseras av
webbmastern med exempelvis Webtrends, som är populärt.
Termer som bl.a. analyseras är: antal träffar, besökare, populärast sidor,
oftast vald väg, mest nedladdad fil, felrapportering (felkod 404),
webbläsare, operativsystem, skärmupplösning mm.
Resurslänk:
http://www.freedownloadscenter.com/Network_and_Internet/Web
_Server_Statistics_Tools/WebTrends_Log_Analyzer_Download.html
Källor: (Hagberg & Hellström, 2002) (empiriskt arbete)
49 4 Webdesign teori
I detta kapitel beskrivs de underliggande designteorier och designpraktiker som
utgör en grund och förutsättning för dels den företagna analysen av öppna CMS
ur ett designperspektiv och dels skapandet av pedagogiska och lätttillgängliga
webbplatser.
4.1 Webtop publishing
Hedman benämner design av hemsidor och webbplatser för web top publishing
och konnoterar till det mer välkända begreppet desktop publishing (1997).
Författaren ansåg (redan då) ämnet vara högst relevant för att behålla
webbplatsbesökare som blir allt mer kräsna och krävande. Han ansåg vid tiden
för boken att ämnet inte var speciellt representerat i litteraturen och hade detta
som största motiv för att skriva boken.
Inte mycket har ändrats kan konstateras, design är fortfarande mycket viktigt
och med alla nya tekniker som ständigt dyker upp krävs att webdesignern har
tillgång till designteorier och referenser för vad som är gångbart och fungerar
för en viss målgrupp. Webdesignen har ärvt mycket från desktop publishingen,
men nya grepp och metoder som är specialanpassade för webben har
tillkommit.
För att producera och underhålla komplett webbplats behövs enligt författaren
följande roller (Hedman, 1997):
•
•
•
•
•
•
•
Formgivare
Marknadsförare
Publicerande utgivare
Programmerare
Systemadministratör
Multimediaspecialist
Säkerhetsansvarig
•
•
•
•
•
•
•
Samordnare
HTML kodare
DTP specialist
Projektledare
Postmästare
Utbildare
WTP specialist
Listan som är dynamisk och inte ämnad att vara komplett eller statisk säger lite
om hur många olika tankesätt och perspektiv som måste antas för att få en fullt
fungerande och komplett designad webbplats som når sina uppsatta mål.
Praktiska exempel och uppdaterade synvinklar i de olika rollerna har lagts till
Hedmans ursprungliga enklare rollbeskrivningar (1997), baserade på empiriska
observationer och erfarenhet på referensföretaget bland annat. Webben och
webmastern har troligen blivit en viktigare del av ett företag nu 2008 än det var
1997 när Hedman skrev om de olika rollerna. Webben var i sin linda 1997 och
spelade inte så stor roll för ett företags marknadsföring och affärsidé som det
troligen gör nu. (jämför referensföretagets situation 1997 vs 2008 (bilaga1).
Webbmastern måste se till helheten nu mer än tidigare på grund av den roll
webben spelar för ett företag. Dock är själva rollerna Hedman identifierat i hög
grad aktuella, nu som då.
50 En webbplatsdesigner har som uppgift att på ett abstrakt plan konstruera en
modell över webbplatsen där det framgår hur de olika sidorna och dess
delfunktioner ska kopplas samman. I första hand bör det vara vara
lättförståelighet och funktion som måste tänkas i genom och i andra hand
estetiska faktorer som prioriteras och tas hänsyn till.
Oftast sammanfaller detta då det enkla och funktionella oftast är vackert att se
på medan det svårstrukturerade och komplicerade oftast brukar vara oestetiskt.
Men en webbplats nytta och funktion är ändå huvudsyftet med de flesta
webbplatser och bör inte glömmas bort vilket man tyvärr ofta kan se exempel
på.
(Hedman, 1997)
Vikten av funktionalitet bekräftas även av designgurun Jacob Nielsen med
följande citat:
“…All the competitors in the world are but a mouseclick away.”
(Nielsen, 2000, s. 49-50)
4.2 Webbdesignerns olika roller
4.2.1 Marknadsförare
Designen bör svara på typiska marknadsföringsfrågor som:
Vilken målgrupp har webbplatsen och vilken image och kultur vill man
bygga upp? Webbplatsens formgivning är en funktion av hur väl
marknadsförd en webbplats upplevs vara. Därför är det viktigt att vara insatt
i marknadföringsprinciper som gäller för internet men även i allmänhet.
Exempel: SEO och internetstatistik. (empiribaserat)
4.2.2 HTML kodare
I rollen som HTML kodare, krävs att designern har insikt i olika
sidbeskrivningsspråks syntax och struktur. Att designern har insikt och
erfarenhet i hur koden upplevs genom olika webbläsare på olika
operativsystem och plattformar. HTML språket och nyare tekniker utvecklas
ständigt så det är viktigt att designern håller sig ajour på de senaste
teknikerna som används. Hela tiden kommer nya förbättringar och
uppdateringar som ändrar praxis löpande.
Exempel: Uppdatering på WC3 standarder.(empiribaserat)
4.2.3 Publicerande utgivare
Ansvaret för en webbplats ligger oftast hos den som styr eller äger
webbplatsen.
Ibland kan det vara den som producerat webbplatsen som har ansvaret men
det viktiga är att det framkommer tydligt vem som står bakom vad på
webbplatsen som ska produceras. Materialet som publiceras ska vara väl
51 genomtänkt och designern ska vara påläst om vilka regler som gäller för att
publicera på nätet. Exempel: IDG:s webbplatser. (empiribaserat)
4.2.4 Programmerare och databasadministratör
Numera krävs att webbdesignern är insatt i olika scriptspråk, plattformspråk
och databastekniker förutom HTML, då webbplatsernas komplexitet och
krav på interaktivitet har ökat nämnvärt sedan tiden för enklare HTML sidor.
De finns många programspråk och scriptspråk som anses viktiga idag: PHP,
Javascript, Java, Flash, DHTML, XHTML, Perl och Python. Det kommer
ständigt nya varianter och uppdateringar som en komplett webbdesigner
måste hålla sig uppdaterad på och avsätta tid för utbildning inom.
Exempel: MySql och PHP (L.A.M.P.) (empiribaserat)
4.2.5 Projektledare
Ofta är designern samtidigt med utvecklingsjobbet, projektledaren för
webbplatsen som ska designas. Designern ska få fram en realistisk och
behovsorienterad kravspecifikation, ställa relevanta frågor till
slutkonsumenter såväl som användare av systemet. Beroende på
webbplatsens storlek och målgrupp används olika systemutvecklings- och
projektlednings-metoder för att nå från start till mål på ett professionellt sätt.
Exempel: Agila metoder. (empiribaserat)
4.2.6 Multimediaspecialist
Att utveckla moderna webbplatser innebär också kunskap och integrering av
film, ljud och bildformat. Många moderna webbplatser förväntas kunna
hantera och arbeta i alla tre dimensioner plus ljud och användare vill kunna
nyttja tekniken och ta del av de utökade möjligheter dessa medier kan ge.
Exempel: Youtubesajter eller Skypeteknik. (empiribaserat)
4.2.7 Säkerhetsspecialist
Många webbplatser har på senare tid visat sig utgöra stora säkerhetsrisker då
hackers via osäkra webbscript (SQL injections) har kunnat få tillgång till
privat information som epostlistor eller lösenord till modemkonton eller
liknande känslig information. Därför är det viktigt att webbplatser går
igenom en lika omfattande kvalitetskontroll som vanlig programvara
avseende undvikande av säkerhetsproblem. Det kräver därför att designern
är insatt i de hot som finns och håller sig uppdaterad om hur man förebygger
och undkommer dessa problem kontinuerligt i den lanserade produkten.
Exempel: Vissa CMS har dokumenterade svagheter som måste patchas.
(empiribaserat)
52 4.2.8 Formgivare
Formgivning utgör en mycket stor del av utvecklandet av en webbplats.
Oftast vid större projekt finns det en hel stab av grafiska formgivare vars
enda syfte är att producera den grafik som webbprogrammeraren eller
projektledaren efterlyser. Ofta finns inte denna resurs och då ligger även
denna roll på designern. Grafisk formgivning kan som all annan formgivning
vara väldigt tidsödande, det är svårt att veta hur många timmar som
verkligen lagts ner innan man nått till slutresultatet. Det handlar inte längre
om att enbart nå en funktion utan att se till helheten innan man kan vara nöjd
med resultatet. Exempel: Unik grafisk profil kräver omfattande
formgivningsarbete.
(empiribaserat)
4.2.9 Utbildare
Materialet som ska läggas ut bör ofta vara pedagogiskt utformat, designern
bör därför vara väl insatt i ämnet för att nå och inge förtroende för sin
målgrupp. Även målgruppen är oftast väl insatt och ställer därför höga krav
tillbaka. Detta gäller för webbplatsmaterial i lika hög grad som
konventionell tryckt pedagogiskt material. Webben har blivit det nya
läroboksmediet. Det är ett billigt och praktiskt medie, med stora möjligheter
att nå många konsumenter eller elever på en och samma gång. Inga
förläggningstider, inga tryckkostnader, inga budgetproblem eller
logistikproblem för att distribuera materialet till målgruppen. Exempel: PDF
dokument (böcker, papers) och andra elektroniska läromedel anpassade för
bildskärm och internet. (empiribaserat)
4.2.10 Postmästare
Ofta agerar webbdesignern/webbmastern postmästare för företaget eller
organisationen som denne utvecklat webbplatsen för. Kommer det inga mail,
har det hänt något på vägen mellan sändare och mottagare. Det blir
webbmastern eller designerns roll att felsöka detta problem. Precis som
gamla tiders postmästare har webbmastern ett stort ansvar att denna viktiga
funktion såväl som alla andra funktioner fungerar tillfredställande varje
timme på dygnet. Är quotan överstigen? Har webmailfunktionen blivit
hackad? Finns där problem på webbhotellet? Fungerar
bredbandskopplingen? Är nätverket intakt? Får företaget för mycket spam,
och vad beror detta på? Alla dessa frågor är en av de frågor en webmaster
har som uppgift att ha svar på. Exempel: De flesta webbhotell har
epostkonton som tjänst, men de ska konfigureras och underhållas korrekt av
webmastern. (empiribaserat)
53 4.2.11 Systemadministratör
På större arbetsplatser finns ofta en specialiserad systemadministratör, vilket
kanske inte är möjligt för mindre företag eller organisationer. En systemadministratörs arbete är att se till att nätverk, webb och IP telefoni
exempelvis fungerar. Systemadministratörens roll är att uppdatera
programvaror så de är kompatibla med varandra, förebygga och eliminera
säkerhetsrisker samt försöka minimera driftstopp (downtime).
Systemadministratören kan ha mer eller mindre övergripande roll eller
detaljerad roll i ett företags kompletta IT system.Att fylla igen de ITtekniska luckorna på ett företag är ofta en systemadministratörs viktigaste
funktion. Att se till att det fungerar. Ofta är det på mindre företag även
designern/webbmastern som gör systemadministratörens arbete.
Exempel: Empiriskt arbete på referensföretaget. (empiribaserat)
4.2.12 Samordnare
När ett företag eller organisation bestämmer sig för att presentera ett
material kan det vara många olika personer som ska komma fram till vilket
material som ska publiceras. Ofta är det olika ämnesområden på den nya
webben som ska struktureras och presenteras. Ibland måste saker läggas till,
ibland tas bort. Denna samordnings roll faller naturligt på webbdesignern i
egenskap av sin neutralitet och sin tekniska/formmässiga kunskap om vad
som är lämpligt att lägga upp eller inte för att nå full effekt och verkan.
Denna roll kräver diplomati och ett stort mått tålamod då många viljor och
engagemang ska balanseras för att uppnå ett konkret och effektivt resultat.
Exempel: Den inhyrde webutvecklaren eller e-handelkonsulten.
(empiribaserat)
Webdesignerns olika roller.
54 4.3 Designprocessen
En webbplats funktion och design är avgörande för att bli en marknadsmässig
fördel och tillgång för ett företag. Om ett företag misslyckas med att fånga
webbesökaren och den potentiella kundens intresse eller förtroende tappar
webbplatsen sin mening. Detta kapitel ska försöka beskriva de viktigaste och
nödvändiga momenten och teknikerna för att designa en komplett och
ändamålsenlig webbplats med relevant innehåll. Innan vi börjar ska vi ta till oss
webdesigngurun Jacob Nielsens huvudstrategi vid byggandet av webbplatser:
”Place your customers´ needs at the center of your web strategy.”
(Nielsen, 2000, s.14)
4.3.1 Kravspecifikation
Innan man börjar designa en affärswebbplats krävs planering och klart
definierade villkor och mål. Utan detta förarbete kan resultatet helt missa sitt
mål och mycket värdefull tid gå till spillo.
Det första steget är fastställandet av en kravspecifikation där de berörda
parterna samlas och bestämmer villkoren för slutresultatet. Eftersom alla
berörda parter inte har tillräcklig kunskap om webbutveckling för att kunna
sätta upp villkor bör man först utbilda de berörda parterna så att de kan
bedöma vilka villkor som är rimliga i en kravspecifikation.
(Hedman, 1996)
(empiri baserat)
Underlaget för kravspecifikationen ska grunda sig på företagets behov, mål,
finansieringsmöjligheter, tekniska resurser och tekniska kompetens.
(empiri) (Hedman, 1996)
Här nedan en mall med några lämpliga frågor i en kravspecifikation för en
affärswebbplats, enligt Hedman (1996).
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Vad kan företaget vinna genom en webbsatsning?
Vad kan företaget förlora genom att inte göra en webbsatsning?
Vilka tjänster skulle företaget kunna erbjuda genom webben?
Vilken/Vilka målgrupp/er ska webbplatsen ha?
Hur kommer målgruppen att påverka utformningen av webbplatsen?
Hur tänker företaget använda webben för att bygga upp och stödja sina
kundrelationer?
55 7. Hur kommer webben att användas av de anställda?
8. Vilken nytta kommer de anställda att finna med webbsatsningen?
9. Vilka är de kortsiktiga planerna med webbsatsningen?
10. Vilka är de långsiktiga planerna med webbsatsningen?
11. Hur ska en stark kundtillströmning på webben hanteras?
12. Vilka är de tekniska och ekonomiska villkoren för uppgradering av
webbplatsen?
13. Vilken policy kommer företaget att tillämpa för material som ska
publiceras på webben.
14. Vad är tillåtet att publicera, vem får göra det och hur ska publiceringen
ske?
(Frågorna 1-3, 7, 9 och 13 är från Hedmans(1996). De resterande frågorna är
baserade på empiriska observationer och erfarenheter gjorda på
referensföretaget, se bilaga 1)
Hedman (1996) anser att dessa frågor är till för att skapa en öppen
diskussion och att man i detta skede ska vara okritisk mot åsikter och låta
tankarna flöda fritt kring villkoren för slutresultatet. (Jämför
brainstormkonceptet, eller Edward de Bonos idéer för lateralt tänkande där
man tar vara på eller stimulerar till deltagarfeedback på olika sätt för att få
en annorlunda och kreativ slutlösning) Se mer i avsnittet om tekniker för att
komma på strukturer och upplägg.
Källor:
(Hedman, 1996)
(Wikipedia, 2008))
Resurslänkar:
•
http://www.edwarddebono.com/Default.php
•
http://www.scottberkun.com/essays/34‐how‐to‐run‐a‐
brainstorming‐meeting/
56 4.3.2 Tjänster och innehåll
Exempel på de tjänster som kan erbjudas på en modern affärswebbplats är:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Aktivitetskalender
Epost till de anställda
Epostlistor
Företagets kontaktinfo
Företagspresentation
Företagspolicy
Företagets portfolio och affärspartners
Sökmotor för tjänster och produkter
Kartanvisning
Support via epost
Telefonlistor
Utbildningsmaterial
Projektinformation
Diskussionsforum
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Lediga arbeten
Produktinformation
Kundsupport
Mjukvarubibliotek
Webbutrymme för de anställda
Webbutrymmen för kunder
Ordermottagning
Realtids chattar
Ebutik
Recensionssystem för
produkter eller tjänster
Ris eller ros system
Pressmeddelanden
Säljstatistik
4.3.3 Struktur och navigering
Hedman och Palmcrantz trycker på vikten av att ha en enhetlig webbplatsstil
som webbesökaren kan känna sig hemma i. Rubriker, typstil och färger bör
användas enhetligt och konsistent för att inte ge ett rörigt och förvirrande
intryck, rekommenderar de. Nielsen anser att man ska bygga in vita områden
(white spaces) för större överblick och lättlästhet. Nielsen liksom Krug
tycker att att man bör hålla sig till standardlösningar och inte sticka ut hakan
med nya tekniker som inte är etablerade. Går något element att tas bort, utan
funktionell saknad, ska det tas bort, råder Nielsen,
(Källor: Hedman & Palmcrantz, 1997)
(Nielsen, 2000, s. 20-50)
57 4.3.3.1 Hierarkisk webbstruktur
Webbplatsers struktur kan variera. Det finns hierarkiska webbplatser där
sidorna är uppbyggda efter en omvänd trädstruktur med toppen nederst
och roten överst. I en hierarkisk13 webbplatstruktur börjar man i breda
toppkategorier som sedan smalnar av ju längre man söker sig ner i
trädet. Problemet med en sådan websidestruktur är att det inte alltid är
självklart var ett visst ämne hör hemma i sökträdet.
fig. hierarkisk webbstruktur.
4.3.3.2 Seriell struktur
En seriell struktur lämpar sig för stegvis och i förväg planerad
genomgång av olika sidor på webbplatsen. Steg för steg anvisningar
eller guider är exempel som kan dra nytta av en seriell struktur.
13Max
3-4 nivåer bort (Englund & Guldbrand, 2001). Författarna
rekommenderar att man håller sig 3 klick ifrån första sidan maximalt (Englund
& Guldbrand, 2001, s.27 ). ”Om det sväller ut både på höjden och bredden i en
hierarkisk struktur, kan det löna sig med en klickbar komplett
webböversikt.(sajtmap)” (Englund & Guldbrand, 2001, s.27, s.38)
58 4.3.3.3 Webbstruktur
Med denna typ av struktur lämpar det sig att bygga upp webbplatser
som har en typ av rumslig struktur. Ett exempel kan vara webbplatser
som är uppbyggda kartmässigt som ett museum, slott eller liknande.
Problemet med detta är att det kan bli svårt att veta var man befinner sig
i strukturen. Detta kan man komma runt genom att ständigt visa var man
befinner sig på kartan.
slottskarta
4.3.3.4 Metaforstruktur
Genom att likna sin webbplats vid en företeelse som exempelvis ett
bibliotek, stad eller en affär kan man göra besökaren mentalt förberedd
på hur webbplatsen är uppbyggd. Metaforen hjälper besökaren att förstå
var man ska leta efter en viss typ av information och hur man ska röra
sig runt på sidorna. Jämför med skrivbordsmetaforen på en persondator
med papperkorg, pärmar och lösa blad. Exempel på metaforer som kan
användas är skrivbord, rymden, affärer, banker, städer, byggnader,
böcker eller tidningar.
Tumregeln oavsett vald struktur är att alltid göra webbplatsen
självförklarande utan att behöva alltför mycket extra hjälpmedel för att
förstå hur webbplatsen används eller fungerar. Några hjälpmedel som är
bra att ha är innehålls-förteckningar eller en karta över webbplatsen. Om
det skulle behövas en förklarande text så kan den den extra
informationen sättas som en diskret länk så alla slipper läsa den.
bild. Affär som metafor.
Källor:
(Hedman, 1996, s.67-70)
59 Resurslänk:
http://www.kultur.nu/rapporter/webbplatsgranskning.html
4.3.3.5 Tekniker för struktur och upplägg
Mindmapping och brainstorming. – Skissar fritt fram olika spontana
företeelser i den ordning du kommer på dem. Genom att inte låsa dig
vid en struktur redan från början har man fler möjligheter för
slutresultatet. Mindmapping kan även göras individuellt, brainstorming
med fördel i grupp.
bild: Mindmap
Storyboarding – Skissa fram scener som utspelar sig på varje ruta.
Termen storyboarding kommer från filmvärlden. I webbsammanhang
fokuserar man på funktioner som utspelar sig i varje ruta.
Bild: Storyboardark
Resurslänkar:
•
http://www.webhostdesignpost.com/website/websitestory
boarding.html
•
http://www.scribd.com/doc/1454586/Story‐Board‐
Template
60 4.3.4 Optimering
4.3.4.1 Optimering för modembesökare
Återanvänd grafik – Ett bra trick för att få ned nedladdningstiderna för
en sida är att använda samma bilder vid flera tillfällen på samma
webbplats. Det kostar inte någon extra nedladdningstid att ha med en
ikon eller bild man redan använder på en annan plats i webbplatsen.
Men det kan öka webbplatsens tydlighet och visuella effekt. Nielsen
beskriver på sidan 48 i Designing Web Usability att en webbplats inte
bör överstiga 34 kb för att vara optimal för modembesökare enligt en
studie gjord av Clare Amundsen, ProvenEdge Inc.
4.3.4.2 Optimering av bilder, färger, upplösning och kod
Tänk på att:
Om man minskar en bilds bredd och höjd med hälften får man en fil
som minskas till en fjärdedel. Om du sparar en bild med 4 bitars
färgdjup istället för 8 får man en fil som är hälften så stor. Använd
thumbnails om alla bilderna inte behöver visa på en gång så sparar man
nedladdningstid. Bildskärmarna klarar bara 72-100 dpi så det är onödigt
med en upplösning som klarar mer. Kondensera HTML koden efter att
webbplatsen är färdigkodad. Ta bort blanksteg och radbrytningar som
inte behövs.
(Källor: Photoshophandboken & Grafisk Design på Internet)
4.4 Användbarhet (Usability)
Vid det empiriska arbetet, i samband med testning, utformning och design av
CMS i de olika systemen som analyserats samt utvecklandet av referensföretagets webbplats har inspiration och kunskap hämtats från usabilityexperterna Jakob Nielsen och Steve Krug. I synnerhet Krug och hans i
branschen välkända bok Don´t make me think har inspirerat denna del av
rapporten och det empiriska arbetet i omfattande grad. Boken är från 2000, men
lika aktuell idag med CMS:ens utbredning i webb 2.0 utvecklingens tidevarv,
där användare får större roll för bidragandet av webbinnehållet än någonsin och
är än mer beroende av ett intuitivt och tydligt gränssnitt.
61 4.4.1 Don’t make me think
Usability, eller som det inom yrkesområdet benäms på svenska;
användbarhet (se referenslänk till diskussion) definieras av Krug (2000, s.5)
på detta sätt:
”After all, usuability really just means making sure something works well:
that a person of average (or even below average) ability and experience can
use the thing – whether it is a Web site , fighter jet or a revolving door – for
its intended purpose without getting hopelessly frustrated.”
Författarens huvudmantra eller huvudråd för att göra en webbplats lätt att
använda lyder: ”Dont make me think!” (Krugs första användbarhetslag)
Just att användaren ska uppfatta webbplatsen så enkel att använda att man
inte ens behöver fundera på hur den fungerar är nummer ett inom webdesign
anser Krug. Webbplatsen ska i stort sett vara självförklarande och uppenbar
för alla som kan tänkas använda webbplatsen. Han anser att de tankar som
dyker upp vid första anblicken av en webbplats bör vara i stil med följande:
“Jaha, här har vi navigationsträdet och här har vi alla produkter uppdelat
efter den och den kategorin och här har vi alla tjänster. Detta är vad
webbplatsen går ut på och ta kontakt med webbplatsen kan man göra där
och mata in kontoinformation kan man göra där.”
(Originalspråket för Steve Krugs bok, Don´t make me think, är engelska,
därför är dessa “tankegångar” fritt översatta till svenska)
Där finns alltså inga frågor i designen som behöver besvaras, man bara vet.
Det får däremot inte vara som följande vid första anblicken, betonar
usabilityexperten Krug,(2000, s. 12-13):
“Oj här fanns det mycket vet inte riktigt var jag ska börja. Hmm undrar vad
de vill att man ska klicka först. Hmm varför kallas den länken det och är det
samma som den länken där? Undrar varför de har valt att dela upp denna
sidan just där…………Var finns informationen om …?”
Det dyker i ovan fall upp fler och fler frågor kring designen som behöver
besvaras.
Målet för en webdesigner är enligt Krug just att ta bort alla omedelbara
frågetecken och associationer som kan störa webbplatsens budskap och
funktioner. Konstiga namn eller indirekta formuleringar bör undvikas då det
skapar extra frågor, menar Krug. Välj hellre benämningen jobb än
benämningen anställningsmöjligheter eller någon annan obskyr beteckning,
föreslår Krug.
Krug rekommenderar att exempelvis tydliga knappar istället för klickbar text
kan minska tankebördan hos en användare och automatiskt ge dem mindre
62 att fundera på och mer tid att tänka på vad denna webbplatsen kan tillföra
just dem.
Det går inte att göra allt uppenbart, en del information kan vara ovanlig eller
nyskapande. Då måste användaren kunna lista ut vad som menas relativt
smärtfritt genom en gnutta tänkande kanske i någon sekund eller två på sin
höjd sammanfattar författaren (2000, s.15) i sin designhandbok.
Det måste vara självförklarande och intuitivt14. De flesta lämnar inte
webbplatsen omedelbart när de stöter på patrull utan sitter och försöker lista
ut vad som menas ganska länge innan de slutligen ger upp. Oftast är det då
sig själva de lägger skulden på och inte webbplatsens design hävdar Krug.
Tanken på att starta om är oftast inte så lockande, det kan ju vara lika jobbigt
eller jobbigare där! De flesta webbplatser som lyckas at dra besökare är
oftast de som inte krävs någon större tankemöda för användaren att använda
webbplatsen och dess finesser återknyter Krug.
De flesta användare har det visat sig, i Krugs erfarenhet (2000, s.21) och
designgurun, Jakob Nielsens tester, läser inte igenom en webbplats speciellt
noggrant alls (www.useit.se). Oftast scannar de webbplatsen i någon sekund
och letar efter intressanta länkar och text som fångar deras intresse
någorlunda. Vad användarna tittar efter och hur de gör och varför beror på
en mängd faktorer men oftare är det så här flyktigt användarna går tillväga,
menar Krug.
4.4.2 Rella fakta om webbbesökare enligt Krug.
1. Vi läser inte sidor. Vi scannar dem. Människor har lärt sig scanna
tidningar, böcker och magasin hela sitt liv och vet att det fungerar. Därför
arbetar de på likadant sätt med webbsidor. Vi vill alla spara tid!
2. Vi gör inte optimala val. Vi tar första bästa tillfredställande val. **
3. Vi tänker inte ut hur saker fungerar. Vi bara testar och ser om det
fungerar.
4. Vi har ofta bråttom och försöker spara tid genom att inte fastna och lägga
mer tid än vi anser nödvändigt.
(** (2000, s. 22-25) Krug hänvisar till dels egen erfarenhet men också till
Gary Kleins bok, Sources of power: How People make Decisions, The MIT
Press, 1998, där han går in på hur brandsoldater, piloter, schackmästare,
kärnkraftsoperatörer gör kritiska beslut, vid problemlösning eller
informationshämtande under villkor som: tidspress, vaga mål, begränsad
information eller föränderliga omständigheter.)
14
Angående innehålls struktur från andra källor än Krug.” Struktur för att stödja användarens
intentioner ger 9 gånger högra användbarhet enligt flera tester”, hävdar Englund & Gulbrand,
(2001, s.25). Vilket bekräftar Krugs principer och designfilosofi.
63 4.4.3 Fem viktiga designtips
Med denna insikt om webbesökares egentliga beteendemönster är det enligt
Krug bättre att designa sidor (Läs: CMS, hemsidor, företagswebbplatser,
portaler) som om de vore stora anslagstavlor längs en vägkant. Han
rekommenderar därför fem följande viktiga designtips i enlighet med denna
erfarenhet av webbanvändares beteendemönster.(Krug, 2000, s.31-35)
4.4.3.1 I. Skapa en visuellt klar ordning på varje sida.
Ju viktigare texten är desto tydligare placering på sidan. Med olika
storlek och stil kan sidan ordnas i enlighet med textens viktighet.
Exempel: Huvudrubrikstorlek, brödtextstorlek och bildtextstorlek i
en tidning:
Bild: Tydlig tidningslayout
Ämnen eller text som är relaterade bör grupperas, definieras och
presenteras på liknande visuellt sätt anser Krug (2000, s.31).
•
Exempel: Ruta in ett ämnesområde och använda matchande
färgskalor för att signalera att texterna är relaterade.
•
Nästla in de delar som definierar olika nivåer så att man klart
vet vad som tillhör vad. Exempel: Handlar det om en boktitel
bör man se till att nästla in den texten som beskriver en
enskild boktitel så den inte blandas ihop med den text som
beskriver en kategori för böckerna
Oftast märker vi inte de visuella hierarkierna vid vår dagliga läsning.
Däremot märks det tydligt när de inte fungerar eller blandas ihop. Vi
blir förvirrade, irriterade och tappar lätt koncentrationen och intresset
för det vi läser. Även Nielsen visar dessa samband. (2000, s. 24-25)
Denna förorganiserade text hjälper oss att välja det som är viktigt och
vi vill att de som skriver materialet hjälper oss med dessa val så att vi
tjänar tid under läsningen.
(Krug, 2000, s. 31-33)
64 4.4.3.2 II. Dra nytta av redan etablerade designregler.
Använd dig av de allmänt accepterade designregler som gäller för
hemsidor, tidningsartiklar eller snarlika mediaatyper. Det är en
gratisväg till läsaren då de redan har lärt sig dessa designregler och
symboler i förväg, menar Krug (2000, s.33-34). Exempel:
Kundvagnssymbolen för en e-butik är allmänt känd och de flesta
webbesökare vet att det antagligen dyker upp en ebutik om man
klickar på den. Även Nielsen menar att man ska hålla sig till
standardsymboler, färger och rutiner som är väl invanda.
En annan vanlig konvention är att ha en lista av textlänkar på vänster
sida vilket ger användaren en snabb start på din sida.
Oftast har allmänt erkända designregler uppstått just för att de
fungerar. Det ger också en känsla av igenkännande och användaren
blir lugn och känner sig ha kontroll över situationen. Som designer
av websidor får man ofta lust att återupptäcka hjulet gång på gång
istället för att använda det som redan fungerar och är allmänt
accepterat. Ofta kan det slösa mer tid än det är värt i slutändan, anser
både Krug och Nielsen. (Krug, 2000) (Nielsen, 2000)
Om man nu vill bryta konventionen med en ny designidé anser Krug
att man bör vara säker på att den är intuitiv och självförklarande så
att inlärningskurvan är obefintlig i princip. Alternativt att
slutresultatet är så givande att det är värt en mindre inlärningstid.
65 4.4.3.3 III. Dela upp sidorna i klart definierade ytor.
Krug (2000, s.35-36) menar att besökarna ska kunna peka på olika
områden på sidan och säga saker i stil med, “Dessa saker kan jag
göra på webbplatsen”, “De här produkterna kan man köpa”, “Här
kan man få information om alla tjänster”. På det sättet kan man spara
tid och bara läsa det man är speciellt intresserad av för tillfället.
Ögonstudieanalyser har visat att användare väldigt snabbt avgör vilka
områden som är relevanta och i princip ignorerar resten. Därför är det
viktigt att på klart sätt dela in sidan i klart definerade ytor man kan
välja eller välja bort).
Bild: “pekbar” design
4.4.3.4 IV. Göra det uppenbart vad som är klickbart.
Se till att länkar är uppenbara så att användaren inte lägger ner
tålamod och energi på att hitta dem. Placera pilar och länkar tydligt
och färglägg dem enhetligt. Designa gärna knappar när du vill
markera extra tydligt att det är en länk det är frågan om, uppmanar
Krug vidare (2000, s.37-38).
“It doesn’t matter how many times I have to click, as long as each
click is a mindless unambiguous choice.” (Krugs andra
användbarhetslag, (2000, s. 41)
Bild: Tydlig klickbar knapp
4.4.3.5 V. Ta bort allt visuellt brus.
Där finns två sorters brus enligt Krug. Det ena är den sortens brus är
på sidan som kräver uppmärksamhet och skriker ut budskap som
läsaren måste ta in. En slags uppmärksamhetsbrus.
Det andra är bakgrundsbrus i form av små saker som var och en inte
är tillräckliga för att pocka på läsarens fulla uppmärksamhet men
som tillsammans kan utgöra en stor del av sidans totala
uppmärksamhetsbrus.
66 Krug anser att det är lika bra att anta att allt på sidan är visuellt brus
tills motsatsen är bevisad. (Krug, 2000)
Bild: Undvik brus
Ett vanligt fel webdesigners gör är att skriva alltför mycket text som
inte läsaren kommer att läsa. Krugs 3dje lag lyder fritt översatt:
“Ta bort hälften på varje sida och ta sedan bort hälften av det som
är kvar.”
Krug menar att många websidor kan utryckas klart kortare och
koncisare.
Speciellt menar han instruktioner och s.k. “happy talk”, dvs den form
av text som berättar om vad som komma skall i positiva och säljande
ordalag. Oftast är den här formen av “happytalk” till för att fylla ut
och få läsaren intresserad men problemet är att användarna sällan tar
sig tiden till att läsa och då är hela poängen ändå borta. Därför anser
Krug (2000, s.46) att all form av happytalk bör tas bort. Likadant
tycker författaren att instruktioner är onödigt då sidan bör vara
självförklarande i så stor mån det är möjligt. Om det behövs
instruktioner bör de hållas till ett minimum.
Bild: No happytalk.
4.4.4 Webbplatsnavigering och startsidan
Att hitta rätt på en webbplats menar Krug kan liknas vid att orientera sig på ett
varuhus av typen IKEA (2000, 52-54). På webben kanske man letar efter en
cdskiva av en speciell tonsättare och på varuhuset ett verktyg eller en möbel.
Principen är densamma i bägge fallen, först letar man efter rätt avdelning och
sedan efter rätt gång och slutligen efter rätt produkt. Hittar man inte, frågar man
på IKEA en varuhusmedarbetare eller söker på webbplatsens sökmotor. Vi
människor är olika funtade och en del frågar kanske varuhusmedarbetaren
omedelbart medan andra väntar in i det sista med att fråga tills de gjort sitt bästa
med att leta på egen hand.
67 Jakob Nielsen kallar den första gruppen för “sökdominanta” användare
(Nielsen, 2003). Den andra gruppen kallar han för länkdominerande användare,
d.v.s. de som först provar sig fram i navigationssystemet och klickar på länkar
för att hitta rätt analogt med de som letar sig fram i varuhuset på egen hand till
en början.
På webben har man till skillnad från verkligheten inte någon känsla för
riktning, skala eller placering. Därför är det så viktigt att ha startsidan
tillgänglig och väldesignad. Den blir en fast punkt i navigeringen, ungefär som
Nordstjärnan var för sjöfarare förr i tiden. När man återvänder till en tidigare
punkt måste man lita till sina bokmärken och sin konceptuella uppfattning om
var sidan ligger i förhållande till startsidan.
bild: Startsidan som kompass
Krug (2000) refererar till Catledge (1995) som fann att “Tillbaka” knappen
utgör 30-40 % av alla klick på webben. Så fort man är lite osäker kan man ju
snabbt klicka sig tillbaka till startsidan och ta ett nytt spår och på så sätt bygga
upp känslan för hur webbplatsen är uppbyggd.
Krug menar att navigationen inte bara är en funktion på webbplatsen utan är
webbplatsen eftersom den inte har något annat kännetecken än de länkar och
sidor som navigationen bygger på. Andra faktorer som visar varför
navigationen är så viktig är att den även talar om vad som finns på webbplatsen,
hur man använder webbplatsen och inger användaren mer eller mindre
förtroende för webbplatsen genom sin utformning.
Använd dig av konventioner när du utformar din webbplatsnavigering, råder
Krug. Låt användaren känna igen navigeringen på varje sida om än något
förändrad. Krug kallar det för “persistent navigation” och menar att det finns
fem saker som användare alltid bör ha till hands oavsett var på webbplatsen
man än befinner sig.. Elementen utgörs av: Webbplats ID, Index/startsida,
sökmöjlighet, hjälpfunktioner och huvudavdelningar (2000, s. 62-63).
4.4.4.1 Webbplatsnamn/Id/logo
Den fungerar som varumärke för webbplatsen. Den fungerar också som
en identifiering så att man vet vilken webbplats man befinner sig på.
Varje sida bör visa logo/webbplatsnamn anser Krug (2000). Genom ett
klick på den ska man konsekvent kunna komma till Startsidan
(Home/Index).
68 4.4.4.2 Startsida (Home)
Snabblänk tillbaka till startsidan är som tidigare nämnt både nödvändig
och eftersökt av användare. Fler och fler användare har lärt sig att
dubbelklick på logon tar dem hem till startsidan men det skadar inte att
förtydliga det lite extra med en länk, tipsar Krug (2000, s.63-64).
4.4.4.3 Sökmotorlänk
Möjligheten att söka på webbplatsen via en sökmotor bör finnas på en
väldesignad webbplats. Sökmotorlänken bör vara intuitivt och enkelt
gjord och följa redan etablerade konventioner. Helst ska man inte
behöva definiera sökningen alltför mycket till en början anser Krug
(2000, s.67-69).
Exempel: http://www.ikea.com/se/
(sökfunktionen högst upp till höger, en tydlig OK knapp, fri sökterm)
4.4.4.4 Hjälp- och infofunktioner
Viktiga sidor som behövs men som inte utgör själva materialet på
webbplatsen.Exempel: Om oss, Kontakta oss, Downloads, Forum,
Kundtjänst Helst inte mer än 5 st hjälpfunktioner då det annars blir
oöverskådligt, råder Krug (2000, s.66).
4.4.4.5 Huvudavdelningar
Huvudavdelningarna på webbplatsen, kallat av Krug för den primära
navigationen, är webbplatsens översta lager. I många fall lägger man in
en sekundär navigering inom respektive huvudavdelning.
69 Två undantag nämner Krug (2000) för sin “ständiga navigering”
(persistent navigation). Startsidan och formulär, då de har andra viktiga
budskap som användaren behöver koncentrera sig på. För de sidorna är
det bättre med en minimal15 webbplatsnavigering med endast en länk till
startsidan och en webbplatslogo.
4.4.4.6 Sidnamn
Varje sida bör ha en tydlig titel som layoutmässigt inramar sidans
innehåll. Det räcker inte med att markera avdelningen i en färg. Namnet
bör vara signikant för innehållet på sidan och ha en tillräcklig storlek på
fonten för att tala om att detta är sidans titel.
Den länk man klickar på ska leda till en sida som matchar det man
klickat på så nära som möjligt för att behålla förtroendet hos
användaren, betonar Krug (2000, s.71-72).
4.4.4.7 Markera var du är
Markera tydligt var du är på webbplatsen genom en visuell markör som
inte går att missförstå. Krug rekommenderar en kaksmulsteknik16 likt
den i sagan om Hans och Greta (2000, s.78). Exempel:
•
Du är här: Startsida>Hobbies>Boksamling> Sagor>Hans och
Greta.
Krug anser att kaksmuletekniken (breadcrumbs) bör användas i
kombination med andra navigationstekniker då de ensamma inte kan ge
överblick. Ett bra exempel på väl utförd breadcrumbt teknik anser han
About.com ha då de har ”recept”:
Placera ”kakspåret” allra överst, så de smälter in naturligt som
exempelvis sidmarkeringar. Använd ett litet typsnitt så det är klart att
det är en extrahjälpfunktion. Använd “Du är här” som ett extra
förtydligande. Fetstila det sista ordet så att den syns extra tydligt.
Använd dem inte istället för sidnamn utan i kombination med sidnamn.
(Krug, 2000)
15 Minimal
navigation på förstasidan även rekommenderat i KPL, ” Förstasidan, 20%
navigation max”. (Englund & Guldbrand, 2001, s. 41) 16 Kaksmuletekniken
även rekommenderad av Englund & Guldbrand. (2001, s. 39) 70 4.4.4.8 Flikar
Ett bra komplement till kaksmuletekniken är att ha klickbara flikar.
Krug anser att Amazon.com har en nära på fulländad fliklösning som är
lärorik.
Fördelarna med flikar är följande:
De är självförklarande och drar nytta av vår vana att arbeta med
pärmflikar. De är visuellt mycket tydliga och svåra att missa. De är
smidiga att implementera och inte så minneskrävande att göra. De
skapar en illusion av ett fysiskt utrymme som flyttas fram och görs
tillgängligt. Att använda ett färgtema för varje sektion är en bra idé som
navigationsdistinktion men man ska ha möjlighet att navigera rätt även
om man är färgblind. (1 av 12 män och 1 av 200 kvinnor är färgblinda,
enligt undersökning refererar Krug, (2000, s.85).
Resurslänk: http://www.lukew.com/ff/entry.asp?178
4.4.4.9 “Bakluckstestet”
Att surfa kan enligt Krug vara som att vakna upp i en baklucka på en bil
och försöka orientera sig. Man ska kunna få svar på följande frågor var
som helst på en webbplats tycker Krug (2000, s.87):
•
•
•
•
•
•
Vilken webbplats är detta? (webbplatslogo)
Vilken sida är detta? (sidnamn)
Vilka avdelningar finns på sidan? (avdelningar)
Vilka valmöjligheter har jag? (lokal navigering)
Var på webbplatsen finns jag? (“du är här”-indikation)
Hur kan jag söka? (sökfunktion)
Ovan funktioner ska snabbt kunna identifieras utan större ansträngning
oavsett vad webbplatsen handlar om, anser Krug (2000).
71 4.4.5 Design av Startsidan
Startsidan är den viktigaste sidan. Den utgör fronten för hela webbplatsen och
fungerar som en vattendelare för webbplatsens alla besökare och är den enda
sidan alla ser, menar webdesignexperten Krug (2000). Han anser följande lista
av element vara nödvändiga på startsidan:
4.4.5.1 Nödvändiga element
En väldesignad startsida på en webbplats bör ha följande:
•
Webbplatsidentitet och anledning
Startsidan bör utan omsvep tala om vad webbplatsen är till för
och varför man ska komma till just denna webbplats.
•
Översikt och webbplatshierarki
Man ska snabbt kunna få en översikt om vad webbplatsen har att
erbjuda, dels i fråga om information samt vilka tjänster och
funktioner webbplatsen har att erbjuda. Man ska också få en
överblick över webbplatsens organisation.
•
Sökmöjlighet
Det är lämpligt att erbjuda en sökmöjlighet på förstasidan så att
man snabbt kan söka med nyckelord om man föredrar denna typ
av sökning (Herman & Price, 2001). Sökfunktionen ska vara
visuellt tydlig, tycker Krug (2000).
•
Smakprov
För att locka besökaren vidare bör man erbjuda de lite smakprov
av det mest populära materialet så att besökaren har lust att
utforska webbplatsen vidare.
•
Uppdaterat material
För att webbplatsen ska kännas levande och besökarna ska ha
lust att återkomma ofta ska man ha regelbundet uppdaterat
material på första sidan.
•
Erbjudanden
Allokerat utrymme för aktuella erbjudanden eller annonsplatser
eftersom första sidan är så viktig ur marknadsföringssynpunkt.
•
Genvägar
Lättillgängligt material så att användaren slipper slösa tid på att
söka igenom webbplatsen varje gång.
•
Medlems registrering/inloggning
Om webbplatsen har en avdelning för medlemmar bör login och
registreringsmöjligheter finnas på första sidan.
•
Startpunkt
Startsidan ska ha en tydlig indikation var man ska börja så man
inte känner sig överväldigad med valmöjligheter.
72 •
Förmedla förtroende
Förmedla förtroende och pålitlighet17 via startsidan, det kan vara
enda chansen att göra intryck.
•
Visa upp innehåll
Visa upp innehåll webbplatsbesökare normalt letar efter men
även intressant innehåll de inte letar efter.
•
Något för alla
Startsidan måste locka alla som besöker sidan. Den får inte
skrämma iväg någon för att den är för hårt profilerad i en viss
riktning. Men den ska samtidigt inte kännas tråkig och
intetsägande.
Källor:
(Krug, 2000, s. 97-119)
(Englund & Guldbrand, 2001, s. 37)
4.4.5.2 Vad går webbplatsen ut på?
Kom ihåg att den översta delen av startsidan är den mest lästa delen och
bör noggrant planeras så att webbplatsbesökare inte missar viktiga bitar
de kan bli intresserade av. Om den delen är “tråkig” kanske webbplatsen
tappar besökare som inte helt förstått vad webbplatsen kan ha att
erbjuda. Det är ibland oundvikligt att få med alla ovan delar i startsidan.
Men det viktigaste man inte får glömma är att förmedla huvudbudskapet
med startsidan: Vad webbplatsen går ut på!
Besökare ska kunna svara på fem nyckelfrågor för sig själv, baserat på
startsidans upplägg (Krug, 2000, s100-108):
1. Vad är detta?
2. Vad har de på denna webbplats?
3. Vad kan jag göra här?
4. Varför ska jag välja just denna webbplats?
5. Var ska jag börja?
Några designtips för att förklara webbplatsens huvudmening:
Ha en bra “tagline” eller slogan vid logon. En slogan är viktigt för att
berätta vad webbplatsen gör. Den ska vara mycket väl synlig och bör
utnyttjas för att förmedla webbplatsens huvudbudskap. Den bör vara
klar och koncis och beskriva webbplatsen i ett nötskal. Den bör utmärka
webbplatsen gentemot andra webbplatser och förklara budskapet med
17
Englund & Guldbrand (2001) råder liksom Krug (2000) att: ”Utnyttja första sidan”, (2001, s.
37) ”Låt adrig besökaren hamna i en återvändsgränd. Visa tydligt innehåll, och indelning”.
73 den. Det kan gärna vara klatschigt, bara det inte fördunklar budskapet.
Helst inte mer än ca 5-8 ord så att man kan komma ihåg budskapet
(Krug, 2000, s.108).
Exempel: IT för alla, Connecting People, Förenar IT kunskap och
människor, “Kan nån kan Canon”
4.4.5.2.1 Intro och välkomsttext
Här tycker Krug (2000) att en liten kortfattad introduktionstext
för att snabbt förklara vad webbplatsen handlar om är effektivt.
Den bör placeras tydligt i början av startsidan. Det är viktigt att
använda lagom med utrymme för detta ändamål, varken mer
eller mindre. Absolut inte någon ”happytalk” varnar han.
4.4.5.2.2 Expandera webbplatsens huvudbudskap
Ytterligare en möjlighet att förklara vad webbplatsen handlar om
är enligt Krug (2000) genom en informationsruta vid sidan av.
Gör det klart och tydligt att det inte är fråga om en
annonsbanner.
Prova och se om utomstående enkelt snappar upp vad
webbplatsen handlar om och vad man kan göra på webbplatsen.
Ibland stirrar man sig blind på utvecklingen av funktioner och
övrig design så att man tappar känslan för hur man ser på
webbplatsen med ovana ögon.
Startsidan har unika egenskaper som de andra sidorna inte
behöver ha. Det är därför bra att urskilja startsidan med de
övriga sidorna med en lite annorlunda design men behåll temat
så att användaren känner igen sig och vet att han är på samma
webbplats. Använd samma färger och font och gör inte
förvirrande förändringar, tipsar Krug. (2000)
Exempel: Huvudloggan bör vara större på startsidan för att
urskilja sidorna bättre. (empiri)
74 4.4.5.3 Teknik att undvika på Startsidan
Krug berättar varför man ska akta sig för överanvändning av följande
webbelement (2000, s.112-115).
4.4.5.3.1 Rollovers nackdelar

De täcker annan information.
Tips: Lämna plats för pop-ups.

Man måste leta upp dem med muspekaren.

Det går bara att se en i taget så svårt att jämföra dem.

Man ser dem inte omedelbart, och måste leta upp dem.
Tips: Använd dem konsekvent intill den plats där man
klickar.

De är flimriga och inte så lätta att ta till sig.
Tips: använd därför sparsamt med text.
Tips: ”Highlighta” rubriker du pekar på och ha endast sparsam
beskrivande text om knappen du pekar på (Krug, 2000, s.114).
4.4.5.3.2 ”rullgardinsmenyers” nackdelar
 Man måste klicka på dem för att se innehåll.
 De är svåra att organisera och formatera.
 De är svåra att koncentrera sig på, de försvinner snabbt.
Tips: De bör användas i långa bokstavsordnade listor eller
liknande, tycker Krug (2000, s.115).
4.4.5.4 Några råd om startsidan
1. Använd bara annonsbanners på förstasidan om det är nödvändigt
men gör dem snabbladdande och byt ut ofta då det är större chans att
man tittar på dem då.
2. Försök att variera annonsinnehåll på förstasidan så att den inte blir
för överbelamrad
3. Låt aldrig webbplatsen styras av annonser så att webdesignen blir
lidande. Annonserna kommer ändå inte ha någon effekt om du låter
dem få för stort utrymme och då blir varken webbplatsen, besökarna
eller annonsörerna nöjda.
4. Tvinga inte besökarna ge personlig information för tidigt. Erbjud
dem tjänster eller information utan att begära personlig information i
gengäld. Det kan komma naturligt i ett senare skede när de är
tacksamma för en tjänst webbplatsen har tillhandahållit.
(Ovan råd kommer från Krug (2000, s.116-120)
75 4.4.6 Matnyttigt om webbplatsdesign
Genomsnittsbesökaren, finns han/hon? - En webbplats uppfattas olika av
olika användare. Det finns inte ett rätt sätt som passar i alla lägen, utan
designen är beroende på målgruppen webbplatsen designas för och vad
ämnesområdet är. Det finns inte en genomsnittsbesökare enligt Krug (2000,
s.136), utan alla besökare är unika individer med egna preferenser. Det viktiga
är att webbplatsen och designen är funktionell och vältestad. Försök och
använd webbplatselement där det passar sig ur funktionell synpunkt snarare
än estetisk synpunkt. Genom omfattande tester kan du hitta en design som
accepteras av din målgrupp eller av de flesta besökare.
Receptet för ”religiösa diskussioner” om webdesign.
Ställ inte frågan om ett specifikt designelement är omtyckt eller inte, det är en
återvändsgränd, varnar Krug (2000, s.137). Han uppmanar istället till frågan:
”Passar just detta element med dessa artiklar och denna text i denna kontext
på denna webbplats, för att skapa en god användarupplevelse för de, som
sannolikt använder denna webbplats?”
Svar: Går bara och svara på genom att: Testa webbplatsen! (Empiri)
4.4.7 Webbplatstestning
Om du vill vara säker på att webbplatsen är bra, testa den ordentligt innan,
menar Krug (2000, s.141). Webbplatsdesignern blir efter hand blind för sin
egen produkt. Det är därför viktigt att bjuda in användare som med fräscha
ögon kan påpeka och observera detaljer som är nödvändiga att se för att få en
bra slutprodukt.
Tips: Ta en vila från webbplatsutvecklingen i perioder och återgå med fräscha
ögon. (Empiriska erfarenhete)
•
Testa tidigt och i omgångar
Ju tidigare man testar webbplatsen desto lättare att undvika grundläggande
problem med webbplatsupplägg och huvudidéer. Det är alltid svårare att
ändra grundläggande struktur i slutet av en designcykel.
•
Testa gärna med en godtycklig blandning av användare
Det är aldrig fel att testa med olika typer av användare, då det ändå handlar
om att skapa en webbplats som är lättförståelig och intuitiv oavsett
förkunskaper. Ju mindre förkunskaper en nöjd användare behöver för en
lyckad testning desto bättre. Gradera isåfall användarna efter en
kunskapskurva för att få ytterligare värdefull information. Man behöver inte
ett komplett användarvänlighetscenter/labb med 100 tals testsubjekt, det går
76 att få bra resultat med ett mindre antal, en budgeterad testsituation med
mycket färre användare.
Källor:
(Krug, 2000, s.143)
(Nielsen, 1997)
(Hedlerfog, 2000),
•
Testning är till för att informera dig
Testning kan aldrig helt avgöra vilket designelement som är bäst i en viss
situation men kan ge dig bra information att gå på för en lyckad design.
•
Testa i små grupper och i flera omgångar
Det är det bättre att testa i små grupper om 3-4 personer i 2 omgångar än ett
stort test med många användare (8-10 st) en enda gång. (Krug, 2000, s.141)
•
Ersättning för de som testar webbplatsen
Du får mer motiverade an vändare och mer gediget material om du har
motiverat dina testare på ett rimligt vis. Diplom, biobiljetter eller liknande
kan användas som morot. (Hedlerfog, 2000)
•
Vad behövs för att testa webbplatsen?
En internetuppkopplad dator med två stolar och en kamera på stativ
(alternativt webcam) som kan filma både skärm och användare. Ett program
av typen Captivate from Adobe som kan filma alla musrörelser på
skrivbordet (desktop). (finns som testversion i 30 dagar.)
(Empiri: (Hedlerfog, 2000)
Resurslänk:
www.download.com/Adobe‐Captivate/3000‐6676_4‐
10197744.html
•
Hur ska man gå tillväga vid testningen?
Välj om möjligt ut testsubjekt som verkar lugna och kan lyssna och
tycker uppgiften är stimulerande.
Testa andra webbplatser du inte har byggt själv för att få en känsla för
vilka kommentarer som kan uppkomma vid testning av egen webbplats.
Be användaren beskriva tankarna som flyger i huvudet under testen.
Kom med frågor om du märker attanvändaren börjar grubbla. Fråga
testsubjektet efteråt hur de upplevde situationen och om det är något de
vill tillägga. För anteckningar över viktiga observationer och analysera
film, desktopinspelningar och ljudmaterial tillsammans med
anteckningar från testsituationen.
77 (Empiri: Hedlerfog, 2000, webbutveckling, 2003-2008)
•
Vad ska man testa?
Se om subjektet (testpersonen) förstår huvudmeningen med din webbplats. Be
sedan testsubjektet utföra en uppgift på webbplatsen så du ser vilka svårigheter
eller varianter som dyker upp för varje nytt subjekt. Kom ihåg att informera
testpersonen om att de inte kan göra fel då det inte finns en mall för vad som är
rätt i testsituationen. Ju fler olika användarbeteenden som pekar ut
designproblem, desto bättre.
Testmetodik: (Hedlerfog, 2000)
Resurslänk: http://hedlerfog.com/wp‐
content/uploads/2008/05/cogsciproblemsolving.pdf
•
Vad ska man tänka på som testledare?
Att själv utföra de uppgifter man ska be testsubjekten utföra. Att se till att
testsubjektet inte på något sätt mår dåligt i testsituationen. Var tålmodig och
försök och se testet i från testsubjektets synvinkel för att undvika dålig
information eller oempati. Försök att läsa deras tankar i varje enskild
testsituation. Håll testinstruktioner enkla och ge inte för mycket ledtrådar så
att testningen blir meningslös. Tanken är ju att testpersonen ska vara ensam
i sitt användande av webbplatsen.
Fråga många olika frågor så du verkligen får reda på vilka tankar
försökspersonen har om webbplatsen. Kom ihåg att ju mer oerfaren en
testperson är desto större chans att man får reda på något som man kanske
inte alls har tänkt på under utvecklingen. Glöm inte att föra noggranna
anteckningar under testet. Det är lätt att glömma speciella viktiga incidenter
när det kommer många testpersoner under en dag. Skratta inte åt
användaren eller prata om något annat under testningen än det som är
relevant för testningen.
Dra inga förhastade slutsatser förrän alla tester är avslutade. Håll masken
vid testningen. Olika användare kommer att reagera på ett sätt som du
kanske inte hade förväntat dig. Koncentrera dig på handlingar som
testsubjektet utför snarare än åsikter då de flesta testpersoner gärna
förstärker sina åsikter för att de tror du vill att de ska göra det. (Krug, 2000,
s.171).
Källor:
(Krug, 2000, s. 155-171)
Empirisk studie: (Hedlerfog, 2000)
78 •
•
Vad ska man titta efter?
-
Förstår testpersonerna webbplatsens huvudmål. Kan de navigera
runt utan att fastna?
-
Är det speciella saker som är uppenbara och behöver förändras?
Har användarna något förslag till förändring som kan användas?
-
Finns det något som användaren blir entusiastisk över? Finns det
något användaren reagerar negativt på?
Designförändringar efter testet
-
Försök först att göra mindre modifieringar baserat på testresultatet.
-
Koncentrera dig på de klara och tydliga signalerna vid testningen.
Kontrollera dina förändringar med nya test.
-
Sopa inte problemen under mattan. Om problemen är för stora för
enbart modifieringar, bygg om webbplatsen från grunden. Trösten
är att oftast brukar man kunna göra en ännu bättre lösning och mer
genomtänkt än tidigare.
(Krug, 2000, s.170-176)
(Empiriska observationer: webbutveckling, 2003-2008)
•
Mest typiska problem vid testning av en webbplats
-
Användarna förstår inte webbplatskonceptet eller misstar sig.
Tips: Förtydliga konceptet!
-
Användaren förstår inte nyckelorden som används på webbplatsen.
Tips: Använd självklarare termer..
-
Det händer för mycket på sidan så användaren missar det de letar
efter. Tips: Skruva upp eller tona ner.
(Krug, 2000, s. 178-180).
Resurlänkar:
•
http://www.sensible.com/ - Steve Krugs webbplats om
användarvänlighet.
•
Don´t make me think. A common sense approach to Web
Usuablity, Steve Krug, Que, Macmillan, USA, 2000
79 •
http://www.useit.com/ - Jacob Nielsens webbplats om
användbarhet.
•
http://www.usabilitypartners.se/indexsv.shtml användbarhetsstudier
•
http://www.usabilitypartners.se/usability/linkssv.shtml länkregister
•
http://www.users.nac.net/falken/annoying/main.html Sida om irriterande webdesign.
Kuriosa:
http://www.santai.nu/artiklar/anvandarvanlighet.htm
80 5. Söktjänsttekniker och SEO
I detta kapitel beskrivs historik samt underliggande sökmotorteknik och SEO
praktiker som utgör en grund och förutsättning för dels den företagna analysen
av öppna CMS ur ett SEO perspektiv och dels skapandet av effektiva
sökmotoroptimerade webbplatser.
5.1 Bakgrund och historia för sökmotorteknik
Först efter att Tim Berners-Lee 1990 skapat grunden för Worldwideweb med
sitt hypertextsystem ämnat för att kunna visa data i ett globalt enhetligt
format börjar sökmotortekniken ta fart.
Time Berners Lees vision att skapa ett globalt sökuniversa blir ett faktum.
Under 1993, i mars, utvecklar personal och studenter (Marc L. Andreessen,
Eric J Bina) på NCSA (National Center for Supercomputing Applications)
webbläsaren Mosaic (första webbläsaren för både bild och text). Snöbollen
som blir en lavin sätts i rullning. Allt fler och fler börjar använda webben
under de följande 18 månaderna. Mosaic Communications ändrar namn till
Netscape Communications och Netscape Navigator blir resultatet som
fortsätter Mosaics lavinartade utveckling.
Under 1995 släpper U.S.N.S.F (United States National Science Foundation)
kontrollen över dotcom domäner till den privata sektorn och antalet dotcom
registreringar från amerikanska företag ökade snabbt. Det tar inte lång tid för
den amerikanska industrin att inse att world wide web (www) är en kraftfull
markandsföringskanal och framtidens sätt att göra affärer. Detta blir grunden
för den senare guldrushen under sent 1990-tal. Tekniken för att synas och
presentera sig för sökmotorer utvecklas parallellt med att sökmotortekniken
blir mer effektiv.
Tidigt startade Tim Berners-Lee en webbkatalog för att kunna hitta och leta
på det snabbt växande och mer och mer ostrukturerade www. Denna
mänskligt administrerade webbkatalog är ännu online men mest av historiskt
värde. De flesta länkar är brutna och originalet har ersatts av moderna
automatiserade katalogsystem och sökmotorer.
De första sökmotorerna byggde upp enorma databaser av information och
sökte sedan i dessa databaser direkt istället för att söka på www i realtid
direkt. Dessa första databaser koncentrerade sig på HTML dokument och
ignorerade de övriga filtyperna. För att försöka indexera alla html-sidor som
fanns på nätet var man tvungen att använda omfattande datorkraft.
1994 gjorde en datorstudent vid namn Brian Pinkerton, som var
forskarstudent vid Washington Universitet en webbökningsrobot som var
ämnat att söka upp intressanta webbplatser och indexera dem efter nyckelord
och områden. Han gjorde den för att kunna uppdatera sig själv och sina
vänner om alla webbplatser som poppade fram på www.
81 Han kallade den för “Webcrawler” och lade grunden för liknande
sidsamlande robotprogram som skulle komma att gå under benämningen
“crawlers” eller “webspindlar”. Inte långt efter kom populära söktjänster
som Lycos och Yahoo som hade sin grund i forskarinsatser från akademiska
projekt såväl som forskningsprojekt i företagsvärlden. Alta Vista har den
större delen av marknaden under några år. Först 7:e september, 1998 dyker
Google upp och lyckas plocka åt sig den större delen av sökmarknaden
genom dels reklamfrihet, enklare och renare sökgränssnitt och bättre
sökresultat. Enligt Nielsens/Netrating (2007) har Google 53.6%, Yahoo!
19.9% och LiveSearch 12.9% av sökmarknaden.
bild: Mosaics browser
Källor:
•
(Nielsen, Nielsens/Netrating, 2008)
•
(Sherman & Price. 2001),
•
(Wikipedia, 2008)
5.2 Dagens söktjänster
Dagens söktjänster arbetar efter två fundamentala metoder: sökande och
bläddrande. Bläddrande (browsande) är en process där man följer ett
hypertextspår av länkar som är skapade av andra webbanvändare även
populärt kallat surfande. Man klickar sig fram från sida till sida, väldigt
intuitivt och enkelt. Bläddrande är ineffektivt för stora sökmassor. Sökande
däremot är beroende av programvara som matchar de sökord du har matat in
med den relevanta information söktjänsten har lyckats samla in efter olika
sökkriterier.
Det krävs också kunskap i hur man söker i en sökmotor för att kunna få
relevanta sökresultat. Två väldigt olika sökmetoder, webbkataloger och
sökmotorer, har utvecklats för att hjälpa internetanvändare hitta information.
Webbkataloger är motsvarigheten till en boks innehållsförteckning. En
sökmotor är motsvarigheten till indexdelen på baksidan av en bok där man
kan söka efter ämne och nyckelord.
Strukturen på en katalog liknar mer en hierarkisk graf medan ett index är en
ordnad samling pekare som är kopplade till nyckelord eller fraser.
Sökmotorer har ingen hierarkisk struktur utan är ett indexregister för
miljontals websidor organiserad i en inverterad indexstruktur. För att hitta
82 relationer mellan nyckelord och websidor beräknar man statistiska
korrelationer och använder olika sökalgoritmer. I en väl trimmad sökmotor
blir de mest relevanta websidorna presenterade i resultatlistan. Oftast
används en mix av dessa tekniker i dagens söktjänster.
(Sherman and Price. 2001, s. 9-15)
Resurslänkar:
•
http://www.google.com/dirhp (Dmoz katalogen i Google
optimerad tappning)
•
http://searchenginewatch.com/showPage.html?page=2156221
#top
•
http://www.lib.berkeley.edu/TeachingLib/Guides/Internet/Se
archEngines.html
5.3 Sökmotorer
Sökmotorer är i princip databaser som som innehåller länkar till kompletta
webbsidor som är publicerade på webben. När sökning initieras i en
sökmotor så söker man på den samlade mängd webbsidor som finns i
sökmotorns databas och inte som många tror, på alla sidor på webben.
Med dagens datakraft och hastighet på datakommunikation är det omöjligt
att söka i realtid på den totala mängd webbsidor som finns. Sökmotorn
fungerar ungefär som en telefonkatalog men är organiserad så att man lätt
kan hitta en unik webbsida genom att följa en unik URL.
Sidorna i sökmotorn letas upp av mjukvarurobotar (webcrawlers) som
samlar in enorma mängder sidor till sökmotorns index varje dag. När man
matar in nyckelord i sökmotorn så sker en matchning mot innehållet i
sökmotorns index. Det utvecklas hela tiden nya sökmotorer och en del
försvinner. Google, AltaVista och Hotbot är några vanliga sökmotorer som
varit med länge och används flitigt.
Googles sökindex enligt Google själva, innehåller mer än 3 gånger fler
webbsidor än Yahoo!:s och Yahoo! Själva har uppgivit ca 20 miljarder
indexerade sidor år 2005. Antalet har av naturliga skäl inte diskuterats på
senare tid och är numera är en väl bevarad afffärshemlighet.
Förklaring till att Googles popularitet ökat så mycket snabbare än Yahoo
anser författaren kan bero på att Google var först med en “ren och
reklamfri” söksida samt deras patenterade sökalgoritm baserad på
pageranksystemet (Fransson, 2007, s. 21)
(Sherman and Price. 2001)
83 Resurslänk:
• http://www.funkanu.se/Design‐for‐
alla/Rekommendationer/Anvandbarhetstips/Om‐sokmotorer‐och‐
soktrafflistor/
5.3.1 Hur fungerar sökmotorer
En sökmotor består av olika delar.
1. En webcrawler eller sökspindel som följer länkar och letar upp
sidor och samlar i en databas.
2. En databas som indexerar alla webbsidor som webspindeln letat
upp.
3. En frågeprocessor som som jämför dina sökord med innehållet i
registret och rekommenderar de sidor som passar dina sökord bäst.
Det är en myt att alla sökmotorer är lika. De har sina svagheter och
styrkor och bör användas med omdöme beroende på vilket område man
söker och vilken typ av material man vill ha som resultat. Ett bra råd är
att bekanta sig med de vanligaste sökmotorerna och få en känsla för hur
de reagerar vid olika typer av sökningar. Olika sökmotorer har olika sätt
att indexera och får svagheter och styrkor därefter. Man kan analysera
hur varje sökmotor indexerar en speciell hemsida.
(Sherman & Price. 2001)
Resurslänk:
•
http://www.lib.berkeley.edu/TeachingLib/Guides/Internet/Search
Engines.html
5.3.1.1 Webspindlar
Webspindlar (webcrawlers) fungerar ungefär som en vanlig
browser. De efterfrågar dokument, laddar ner dem, scannar
igenom informationen, skickar informationen till databasen och
går sedan vidare till nästa länk på tur. De är alltså inte program
som letar sig igenom nätet bokstavligen men resultatet är
densamma.
Dessa sidförfrågningar görs enormt snabbt (tusentals sidor
samtidigt) och oftast sprids de ut så att inte servern blir
överbelastad av ”spindeln” utan även kan förse vanliga
användares sidförfrågningar. Spindeln får sina sidor på två sätt:
84 Dels via URL som skickas in av olika användare och dels av att
följa alla länkar som hittas i en websida både framlänges och
baklänges. Den kan alltså även följa länkar som leder till en
sida. (Fransson, 2007, sid 18-19)
Nuförtiden är det en mycket liten del av de inskickade länkarna
som följs upp av webcrawlern då dessa oftast är inskickade av
spamrobotar. Det mesta indexeringsarbetet sker genom att följa
länkar som finns i en websida som redan lagts in eftersom dessa
är mer benägna att innehålla kvalitativa länkar.
Författarna (Sherman & Price, 2001) hänvisar till en studie
gjord av Alta Vista, Compaq och IBM (Broder et al., 2000) so
m visade att:
1. Sannolikheten att det finns en länkväg mellan en
slumpmässig sida och en annan slumpmässigt vald sida är
bara 24 %.
2. Om en direkt länkväg finns mellan två slumpmässigt utvalda
sidor så är det i snitt 16 länksteg emellan dessa bägge.
3. Om en oriktad länkväg finns (genom att följa länk bakåt eller
framåt) är sökmotorer en bra möjlighet att göra
webbindexeringar. det i snitt 6 länksteg emellan.
4. Mer än 90% av alla webbsidor som finns på webben är
möjliga att nå genom att följa länkar bakåt eller framåt. Vilket
ger sökmotorer en bra möjlighet att göra webbindexeringar.
(Fransson. 2007, s. 20)
(Sherman & Price. 2001)
Resurlänk: www.seekport.co.uk - spindelanalys för specifik
hemsida (Fransson, 2007, s. 22)
5.3.1.2 Sökmotorindexering
Sökmotorn lagrar de indexerade sidorna i ett inverterat register
(index). När webcrawlern har lämnat ifrån sig en adress till
indexeringsfunktionen läggs websidans text i databasen. Oftast
lagras sidorna i en inverterad index struktur. Ett inverterat index
sorteras efter alfabet. Varje indexinmatning lagrar ett ord samt
en lista över alla dokument som ordet finns i och i vissa fall
position i respektive dokument. Sid 23, Jonas Fransson, 2007 ).
Se inverterad indexerad struktur nedan:
1. “livet är bra”
85 2. “bra eller dålig”
3. “bra kärlek”
4. “kärlek gör livet”
Tabell som anger var ett ord i en viss fras befinner sig:
Dålig
(2,1)
Bra
(1,3) (2,1) (3,1)
Är
(1,2)
Livet
(1,1) (4,3)
kärlek
(3,2) (4,1)
Gör
(4,2)
Eller
(2,2)
För att optimera sökprestanda kan man ta bort stoppord (som
“är” och “eller”). Dessa ord är så vanliga att de utan bortfall av
sökprecision kan ignoreras. Även kommatering, punkter och
många påföljande mellanslag kan elimineras. Ord brukar
förkortas till grundform och alla bokstäver görs till små
bokstäver. Allt ovan och en hel del andra metoder görs för att
minska mängden information man behöver indexera s.3,
Fransson, 2007)
Rankingen hos sökmotorer bedöms på bland annat följande
faktorer/variabler enligt Fransson. (2007, s. 23-25):
förekomster
förekomst/dokumentstorlek sällsynthet för
(ordtäthet),
ordet
proximitet
(närhet mellan
samma sökord)
länkanalys à la Pagerank
(länks egenskaper)
sökordsplacering + ett antal 100 variabler till
länkpopularitet
-
Den exakta mixen är hemlig då det dels är en affärshemlighet
men också en formel man kan nyttja för att få bättre
ranking/placering18 av sin hemsida i sökmotorn. Mer om detta i
följande avsnitt.
18 Google
kan med sin marknadsledande position röra om rejält i grytan på webbplatsers
ranking då det bara är de som sitter på slutformulan och kan göra vad de vill med den. Se
följande länk för de praktiska problem som kan uppstå för olika webbplatsinnehavare när
86 5.3.1.3 Frågeprocessorn
Detta är själva sökmotorns hjärna och den mest komplicerade
delen. Den består av frågegränssnitt, själva frågemotorn och
resultatgeneratorn. Fråg- och resultat delen är ungefär
densamma från sökmotor till sökmotor medan själva
evalueringen för frågemotorn kan skilja sig markant.
Hur en frågemotor bestämmer relevans för en speciell sida är
det som gör att frågemotorn får en slags personlighet, ett sätt att
svara på frågor. Dessa formler är noggrant bevarade
hemligheter för respektive sökmotorföretag.
Ett sätt att ranka sidor för en sökmotor är genom att mäta hur
andra sökmotorer rankar en specifik sida. Ett annat sätt är att
bedöma vilka som länkar till sidan. Ju bättre rykte de sidorna
har ju bättre rykte får den sidan som för stunden analyseras s.k.
länkanalys (Fransson, 2007, sid 20).
5.3.2 Sökmotoroptimering (SEO/SEM19)
Att komma högt på en sökmotors sökresultatlista är självklart väsentligt
för att kunna få kunder eller intressenter till sin webbplats. Detta oavsett
om man är ett stort eller mindre företag, stor eller mindre organisation,
lokal eller internetbaserad entreprenör av varierande storlek. Den
potentielle intressenten är ju bara ett klick ifrån värdefull
marknadsförings-information och har själv letat sig dit med aktiv
sökning på en självvald sökmotor.
Sökmotoroptimering och sökmotormarknadsföring (SEM) är därfär en
kritiska faktor för ett CMS och ett företag/organisation som ska bli
funnen via sökmotorer. Det bör alltså finnas SEO stöd eller SEO-tillägg
tillgängliga för ett specifikt CMS. Bäst är om CMS:et redan är
färdigoptimerat20 för SEO från början. (Edenbrandt, 2007)
Det finns en rad åtgärder man kan ta till för att få högre ranking hos
sökmotorer. Men man ska ha i åtanke att vissa trick ibland genomskådas
av sökmotorerna och att man isåfall riskerar att bli helt utesluten från
Google oanmält förändrar sitt recept för topplaceringar. http://www.dan.se/stora‐
forandringar‐i‐googles‐sokresultat.html.
19 SEM
– Search Engine Marketing, synonymt med SEO
20
Martin Edenbrandt (Edenbrandt, 2007) berättar att Wordpress används i SEO tävlingar, då SEO optimering redan är integrerad och väl fungerade från början. 87 sökmotorns indexering. Grundregeln är att inte luras utan att verkligen
ha det material man utger sig för att ha.
Här nedan några blandade åtgärder som rekommenderas av bland andra
webbutbildaren Ahlström (Ahlström, 2008) och sökmotorexperterna
Sherman & Price (2001).
1. Anmäl din URL till en sökmotor (1 gång) och ha helst en egen
domänadress då det ger ett seriösare och mer långvarigt intryck.
2. Sökmotorer tar olika tid på sig för att hitta din sida så ha din sida
uppe en längre tid för att få bra ranking på sökmotorernas
resultatsidor.
3. För att en webspindel verkligen ska ha en chans att nå alla dina
sidor måste du se till att ha en komplett navigering mellan alla dina
sidor. Trots detta är det inte säkert att alla sökmotorer kommer att
indexera alla dina sidor. Numera är det dock vanligt då
sökmotorerna försöker vara så kompletta som möjligt för att öka i
popularitet.
4. Det kan hjälpa att ha sina sidor döpta till standardnamn som
index.htm eller default.htm eftersom spindlarna är programmerade
för att leta upp dessa namn först.
5. Använd inte gärna svenska tecken då vissa internationella
sökmotorer kan bli skrämda av ”konstiga” tecken. Men har du en
webbplats som vill ha svenska besökare kan det ändå vara en idé att
utmärka sig med svenska nyckelord.
6. Mata in din META information men var sparsam och relevant.
Försök inte skriva att du har mer än du egentligen har. Det kan
avslöjas. (Enligt en uppgift kontrolleras inte META keywords längre
av Google, ännu ej bekräftat/R)
7. Se till att du inte har med något fult ord någonstans i din text. Detta
leder ganska säkert till uteslutning från sökmotorernas indexering.
8. Glöm inte att döpa om alternativa bilder eller filer till bra ord som
sökmotorerna kan relatera till.
9. Länka gärna till intressanta nyckelord och fyll på med information så
får du oftast högre ranking hos sökmotorerna.
10. Använd också TITLE attributet för mer info som sökmotorn kan
indexera din sida genom.
11. Använd små bokstäver då sökmotorer har svårt för versaler.
12. Utnyttja länksamarbete frekvent då detta ökar din ranking vid
sökmotorernas länkanalys.
13. Undersök vilka resultat som kommer upp via olika sökmetoder
beroende på vad du skriver in och studera de sidor som rankas
högst. Kanske har du något att lära från dem. Observera att det kan
ha betalt för placeringen.
14. Tänk på att databassidor eller serversidescriptsidor innehåller
konstiga tecken och därför kan ignoreras av webcrawlers.
15. Studera vad sökmotorerna ger för råd. De bestämmer om du ska
finnas i deras index och vet vad du bör göra eller inte göra.
88 16. Undvik definitivt att räkna upp nyckelord eller lägga in dolda
nyckelord. ”Keywordstuffing” är det vanligaste sättet att bli bannad
från sökmotorernas listor.
5.3.2.1 Dåliga sökoptimeringsmetoder
• Skicka inte för många anmälningar till sökmotorer, det kallas
för spamming risken är stor att webbplatsen utesluts ur
databasen.
• Skapa inte falska länkar, för att ge högre resultat i PR
systemet, det kan också medföra uteslutning ur databasen.
• Att gömma irrelevant vit text mot vit bakgrund är en annan
”ful” tekniksom kallas för spamindexing.
• Irrelevant info i meta-taggar, ex: Michael Jackson i en
webbplats om cyklar.
• Liknande trick som handlar om att exponera text mot
sökmotorer men dölja den för människor. Länkfarmar:
länksamling vars enda syfte är att inkommande länkar till
mållänk. Cloaking: visa en sida för besökare, en annan för
sökmotorn. Dörrsidor: en redirectad frontsida, enbart för
sökmotorn.
Källor:
• (Fransson, 2007, s116)
• (Hagberg & Hallström, 2002, s. 562)
5.3.2.2 Köpta SEO strategier
Sökmotormarknaden lägger allt större tyngd på sponsrade länkar
och köpta träffar. (Jmf Adsense programmet från Google).
Tidigare användes banners och popup reklam i större
utsträckning.
Några olika typer av köpta träffar enligt Fransson (2007, s. 112):
1. Köpt placering, innebär möjlighet att placeras högt upp
eller bredvid träfflistan.
2. Köpt inkludering, innebär att man placeras någonstans
bland träffarna.
3. Köpt indexering, innebär att man har en garanterad plats i
sökmotorns index/katalog.
89 5.3.2.3 PageRanksystemet
Hur Pageranksystemet fungerar Fransson, (2007, s. 25-27):
1998, när Google lanserades var PageRank det första
länkanalyssystemet enligt författaren. Idag har de flesta
sökmotorer något liknande länkanalys system.
Basen i PageRank består enligt Fransson (2007) av:
Kvalitetsbedömning i förhållande till antal länkar till sidan och
att inkommande länkar till en sida är viktigare än utgående
länkar. Man får då efter hand fram en webbsidas tyngd i
förhållande till andra sidor på webben. I praktiken innebär
systemet att en röst från en viktig och populär sida med hög PR
(matematiskt ett logaritimiskt värde mellan 0 och 1, som dock
populärt beskrivs som ett tal mellan 1 och 10) är viktigare än ett
antal mindre viktiga länkar från okända sidor.
Den iterativa Pagerank (PR) formeln från Google grundarna ser
ut så här:
PR(A) = (1-d) + d (PR(T1)/C(T1) + ... + PR(Tn)/C(Tn))
Förklaring: PR(A); PR för en ”hemsida A”, eftersökta
resultatet. d är en dämpfaktor som av Google grundarna
bestämdes till 0,85, kan anta ett värde mellan 0 och 1.(möjligen
uppdaterat nu) PR(Tn); är PR för den n:te T (till A länkande
hemsidan) /C(T1); är antalet utgående länkar från n:te sidan T.
PR för sidan A summeras ihop av ovan delsummor så att
summan av alla webbsidors PR blir 1. (sannolikhetsfördelning)
Räkneexempel med följande instansvärden:
o d=0.85,
o sidor: T1(PR7, 2 länkar) och T2(PR4, 5 länkar)
Blir för formeln:
PR(A)=(1-d) + d(PR(T1)/C(T1)+PR(T2)/C(T2))
Följande instans:
PR(A)=0,15 + 0,85(7/2+4/5)=3,80
Resultatet av formeln kan bli en evig loop av beräkningar där av
det valda justeringsvärdet 0,85 som tillåter formeln att
konvergera och därmed summeras till ett definitivt värde.
(Wikipedia, 2008)
Fördjupningslänkar:
PageRank patentet:
90 •
http://patft.uspto.gov/netacgi/nph‐
Parser?Sect1=PTO1&Sect2=HITOFF&d=PALL&p=1&u=%2
Fnetahtml%2FPTO%2Fsrchnum.htm&r=1&f=G&l=50&s1=
6285999.PN.&OS=PN/6285999&RS=PN/6285999
Google paper from Sergey Brin och Lawrence Page:
5.3.3
•
http://infolab.stanford.edu/~backrub/google.html
•
http://www.portfolio.com/interactive‐
features/2007/08/google (interaktivt Google demo)
•
http://www.sem‐faq.com/improve‐google‐pagerank.php
Negativt med sökmotorer
Sherman and Price (2001) tar upp olika svagheter med
sökmotortekniken som kategoriseras enligt nedan:
5.3.3.1 Indexeringskostnad
Det kostar mycket pengar för själva webbsideindexeringen
(webcrawling). Företaget har begränsade resurser för att kunna
hålla sig med kunnig personal, snabba datorer, datacentran,
databaser och effektiva uppdaterade algoritmer. Varje
operation tar tid och resurser så alla indexeringsoperationer
måste vara planerade och optimala.
5.3.3.2 “Blinda” spindlar
Spindlarna är egentligen väldigt enkla program. De kan inte
leta själva och hittar bara de som redan har spårats fram.
Eftersom de söker miljontals sidor om dagen tar det också en
viss tid innnan de hittar en ny sida som bör indexeras. Det tar
också tid innan de återigen besöker samma sida för att hålla
index uppdaterat.
5.3.3.3 Användares förväntningar och kunskap
Att få fram relevanta sidor utifrån bara några få nyckelord är en
nästan omöjlig uppgift för en sökmotor som indexerar tusentals
miljoner webbsidor. Oftast tar en genomsnittlig användare inte
tillvara alla möjligheter när de söker. Ett sätt att ändå försöka få
fram relevanta resultat utifrån några nyckelord är att ha
färdiggjorda sidresultat vid en kombination av nyckelord.
En annan metod är att låta speciellt populära eller vanliga sidor
finnas med i resultatlistorna.
91 Exempel: Vid sökning på ”Britney Spears”, är sidorna framtagna
och förlagrade för direkt visning (totalt 69 miljoner sidor finns
indexerade på den sökkombinationen, Senast besökt 08-10-22).
En av myterna om sökmotorer är att om man kombinerar alla
sökmotorers resultat så får man en nästan komplett kartläggning
av webben. Det stämmer inte med de undersökningar som gjorts.
Dessa visar att det finns överaskande lite överlappning mellan
olika sökmotorer och webbkataloger.
(Greg Notess, “Search Engine Showdown”, 2000). Hans
undersökning visar att 5 små sökningar på 14 olika sökmotorer
gav resultatet:
795 träffar
varav 298 unika sidor
varav 110 av dessa hittades av endast 1 sökmotor
ytterligare 79 sidor genom 2 sökmotorer
Ekstein och Runesson konkluderar i sin magisteruppsats (2007)
samma resultat. Ett resultat de betonar inte med nödvändighet
behöver betyda något dåligt, utan bara speglar att föreställningen
om överlappning av sökmotorer i allmänhet, den utbredda
föreställningen, inte är så det förhåller sig i verkligheten. Det
kan alltså löna sig att använda fler sökmotorer för att hitta
resultat. Exempelvis Google är alltså inte så ”allvetande” som
kanske många användare tror.
(Källor: Sherman and Price. 2001,
• http://www.searchengineshowdown.com/statistics/
0002overlap.shtml (Greg Notess, 2000)
• http://www.searchengineshowdown.com/statistics/
overlap.shtml Greg, Notess, (2002)
• http://dspace.bib.hb.se:8080/dspace/bitstream/232
0/2079/1/07‐21.pdf, magisteruppsats om
överlappning, (Ekstein och Runesson, 2007)
5.3.3.4 Snabba resultat eller grundliga resultat
Det ökande antalet webbsidor gör att sökningarna tar längre och
längre tid. Detta trots att datorerna och databaserna blir snabbare
och snabbare.Vi kan inte längre förvänta oss att få ett grundligt
resultat på några få sekunder om utvecklingen fortsätter i denna
hastigheten.
Exempel:
Googles målsöktid är: 0,25 s. Det senast dokumenterade antalet
totala antalet sidor enbart på Google var 4,3 miljarder sidor
(Searchenginewatch.com, 2004).
92 5.3.3.5 För stor inriktning gentemot text
Sökmotorerna har problem med att indexera något annat än text på
ett fullständigt sätt (Sherman and Price, 2001). Forskning pågår
för att få med bilder, ljud, filmer och alternativa filer men tills
dess att detta är löst är sökmotorna för ensidigt inställda på
textfiler på www anser Sherman och Price.
Det finns nu också databaser som är öppnade för allmänheten men
dessa går inte heller att indexera eller söka i vanliga sökmotorer
med det textbaserade system används. Det finns många
specialiserade dokument, bild och filmsökningswebbplatser. Det
kan vara svårt att hitta det man söker i en enda tjänst så det gäller
att söka runt på de olika resurserna.
Just nu pågår en intensiv utveckling (2008-10-22) för att kunna
söka i övriga media. Det dyker hela tiden upp specialiserade
sökmetoder vars sökområde är mindre men där resultatet också är
noggrannare än vid de generella sökmetoderna.
Exempel: Google bildsökning, Yahoo image search
Resurslänkar:
• http://www.maxwalter.se/sokning/hitta‐bilder‐pa‐
internet/
(Bra sida för att hitta bilder på internet)
• http://www.filedocs.com/ (bra sida för att hitta
dokument av typen: pdf, xls, doc, osv.)
5.4 Webbkataloger
Webbkataloger som t.ex Yahoo!, Looksmart och the Open Directory Project
är av människor samlade länksamlingar sorterade efter ämneskategorier. De
liknar vanliga bibliotekskataloger i sin struktur.
5.4.1 Hur fungerar webbkataloger?
Det finns två tillvägagångsätt vid skapandet av webbkataloger. Den
stängda modellen, som används av About.com, Yahoo! och Looksmart,
skapas av en liten grupp anställda redaktörer. Det är dessa som väljer ut
katalogens länksamling. Den öppna modellen, som t.ex Open Directory
Project är beroende av en stor mängd frivilliga redaktörer som
kompilerar en länksamling och är därför ganska billiga i drift. Öppna
projekt har en tendens att tappa kvalité efter hand men kan vara ganska
omfattande.
Stängda projekt kan vara ganska begränsade i sitt urval men håller
ganska hög standard på materialet i urvalet via anställda editorer som
arbetar för att bibehålla en viss standard och kostar därför avsevärt mer
att hålla igång.
93 De flesta kataloger är ganska små, oftast inte mer än 1-2 miljoner länkar
så man brukar komplettera en katalog sökning med resultat från en
generell sökmotor, dessa kallas för “fall - through” resultat. Oftast
markerar man vilket sökresultat som kommer från en viss metod.
Exempelvis Yahoo samarbetar med Google för att kunna presentera ett
sk “fall - through” resultat.
5.4.2 Negativt med webbkataloger
•
De är relativt små och mycket tid går åt för att skriva de
kortfattade men relevanta sammanfattningarnaför varje hemsida
som ska ingå.
•
Innehållet kan vara påverkat av olika faktorer eller principer.
Vissa sidor kan få fördelar framför andra på grund av interna
faktorer eller marknadspåverkan. De flesta aktörer har som mål
att vara objektiva i sitt urval vid kompilering av webbkataloger.
•
De kan vara dåligt uppdaterade eftersom webbsidor ofta ändrar
innehåll.
•
Vissa sidor har ett accepterat innehåll och materialet ändras
sedan när de godkänts av en populär webbkatalog (bait and
switch-metod).
•
Vissa områden kan få alldeles för mycket uppmärksamhet
medan en del områden inte får någon täckning alls. Numera kan
man i en del fall betala sin väg in i en katalog, vilket gör att
pengar styr mer och mer över vad som kan ingå i en katalog.
5.5 Ämnesinriktade kataloger och webspindlar
De fungerar som vanliga kataloger och spindlar men tar bara med
information inom en speciell domän. Detta kan öka precisionen då en massa
överflödig data inte står i vägen för ett tydligt resultat. Många använder
generella sökmotorer trots att de man letar efter information inom ett
väldefinierat område som t.ex. språk eller matematik. Det är bättre att söka
med de sökverktyg som har ett väl definierat sökområde i dessa fall
(Sherman and Price, 2001).
Exempel på ämnesinriktade kataloger är:
•
http://www.ai‐directory.com/search.php (en ämneskatalog för
ämnet AI)
94 •
http://www.chessopolis.com/new.htm (internationella
schacklänkar)
Oftast är dessa kataloger väldigt väl skötta och kvaliten på samlingen är hög.
Detta beror ofta på att den som sköter katalogiseringen gärna vill hålla sitt
rykte så bra som möjligt och anser det vara en hederssak att katalogen håller
en hög relevans och klass. Ämnes inriktade webspindlar håller också en
högre klass på sitt material i och med att de kan hålla en högre
uppdateringsfrekvens än de mer generalla spindlarna. De kan också indexera
fler sidor inom sitt område än en generell spindel hade hunnit med. Dessa
ämnesinriktade spindlar kan i högre grad ta till sig uppslag på bra sidor som
de kan börja nysta upp nya länkar med vilket i slutändan ger bättre
länkkvalitet och mindre “brus”.
Tre typer av kataloger går att urskilja:
Generella kataloger, ämneskataloger och länksamlingar.
De största generella katalogerna försöker täcka in alla områden och är därför
stora (ca 5 miljoner länkar). Ämneskatalogerna är oftast akademiskat
inriktade och varierar i storlek. Länksamlingar är ofta mindre och
sammanställs av privatpersoner, intresseorganisationer eller institutioner.
(Fransson, 2007, s. 34-35,)
Exempel på generella kataloger:
Open Directory (http://dmoz.org) (öppen, dvs frivilliga, ideella)
Yahoo! (http:/wwdir.yahoo.com) (sluten, dvs avlönade)
Katalogen (http://www.katalogen.kthnoc.se) (fd Sunet, sluten)
(Fransson, 2007, s. 40-41)
Franssons rekommendation är att använda en sökmotor för specifika ämnen
och en webbkatalog för generella ämnen (Fransson, 2007, s.60).
5.6 Vortaler (ämnesportaler + ämneskataloger)
Uttrycket vortal kommer ifrån vertikal portal kommer av kombinationen
ämnesinriktade katalog och ämnesinriktat sökmotorindex. Vortaler brukar
vara inriktade på att handla med varor och tjänster inom ett visst område och
förekommer oftast i företag till företags webbplatser (B2B). Oftast finns en
community kopplad till webbplatsen och regelbundna artiklar och nyheter
inom det aktuella ämnet. Definition på en vortal enligt:
http://www.webopedia.com/TERM/v/vortal.htm (webopedia, 2004)
95 “Vertical Industry Portal is a portal web site that provides information and
resources for a particular industry. Vortals are the Internet’s way of
catering to consumers’ focused-environment preferences. Vortals typically
provide news, research and statistics, discussions, newsletters, online
tools, and many other services that educate users about a specific
industry…”
Sherman & Price (2001) rekommenderar försiktighet vad gäller att lita på
innehållet i en vortal på grund av deras bakomliggande motiv att tjäna
pengar. De säger också att det inte finns något som säger att man inte kan
lita på en vortal men man bör väga informationen lite extra noga gentemot
vanliga generella webbplatser.
Fördjupningslänk: på http://www.vortalexperts.com/ kan man hitta
mer information om vortaler.
Exempel på ämneskataloger (även kallade vortaler eller “SBIGGAR”,
subject based internet gateways):
•
•
•
Biogate (http://www.biogate.lub.lu.se) (biologiska vetenskaperna)
KvinnWebb (www.ub.gu.se/kvinn/kvinnwebb/) (genusvetenskapliga
Infomine (http://www.ucr.edu) (akademiska resurser i USA)
Sociala bokmärkestjänster är en ny typ av katalogtjänst som låter dig
bläddra i andras sparade favoriter/bomärken som är tillgängliga så länge
Användaren väljer att ha dem offentliga. De är statistiskt framtagna på
aktualitet och popularitet till skillnad från andra söktjänster.
Exempel:
• Del.icio.us (http://del.icio.us)
• Blinklist (http://blinklist.com)
(Fransson, 2007, s. 40-45,)
5.7 Metasökmotorer
Metasökmotorer söker på flera sökmotorer och webbkataloger samtidigt och
lägger sedan ihop resultatet.
Exempel på metasökmotorer:
•
•
•
•
www.metacrawler.com
www.dogpile.com
www.ixquick.com
www.jux2.com
Strategin är att kombinera sökningar från olika sökmotorers samlade index
och på så sätt öka chansen för att få ett ännu mer relevant resultat.
Fällan är att tro att man kan söka på större delen av webben för att man slår
ihop flera sökmotorers resultat. I teorin stämmer detta men i praktiken får
man bara aningen större men grovkornigare täckning. (Fransson, 2007)
96 Detta beror på att resultatet begränsas på samma vis i en metasökmotor som
vid varje delresultat från en vanlig sökmotor. Dessa avgränsningar vid
presentation av sökresultat betyder att man egentligen söker i delmängder av
delresultat och därför får sämre precision.
Man bör använda metasökmotorer när man precis börjat söka om ett okänt
ämne. Detta för att få en känsla av vilka nyckelord som bör användas för
olika sökmotorer. De är också bra när man bara vill ha snabba resultat med
1-2 populära nyckelord. Att använda en metasökmotor är också bra för att
snabbt kunna jämföra resultat från vanliga sökmotorer. Man kan vid enskilda
sökningar hitta fler länkar om ett ämne med en metasökmotor, men det
betyder inte att det är bra kvalitet på de sidor metasökmotorn hittar.
Några problem Fransson (2007, s.49-51) uppmärksammat med sökning i
metasökmotorer är att ibland tas sökresultat från kommersiella kataloger in i
resultatet och ofta kan det saknas referenser. Det är inte heller säkert att
sökresultatet är baserat på de största sökmotorerna eller är kompletta resultat
från varje enskild sökmotor, sammanfattar författaren.
Fördelar: för fåtal relevanta träffar, för obskyra ämnen, som sista utväg, för
att skaffa överblick.
Nackdelar: inga avancerade sökmöjligheter, oftast ingen fältsökning, inga
kompletta sökresultat
(Fransson, 2007, s. 49-51,).
5.8 Värdeadderande tjänster
Vissa söktjänster kombinerar webbkataloger och sökmotorer med eget
material som endast kan läsas om man betalar extra för att få tillgång till det.
Ett exempel på en webbplats som jobbar efter denna modell är AOL. Man
kan på AOL genom att betala få tillgång till olika nivåer av material. Oftast
är dessa extratjänster av hög kvalitet konstaterar Sherman & Price (2007)
Exempel:
•
http://www.northernlight.com/ - en affärskatalog
Hybrider: klientbaserade sök verktyg, webbringar, webläsaragenter, externa
sökdomäner med webbaccess
5.8.1 Webbläsaragenter
Arbetar tillsammans med en browser för att förutse och föreslå
sökningar. Den kan samarbeta med andra agenter, hitta mönster, och
underlätta för användaren på olika sätt.
Exempel: Firefox plugins, som laddas ner och ger extra support.
97 5.8.2 Klientbaserade sökverktyg
Arbetar från den lokala datormiljön helt självständigt. De ger
användaren extra finesser som inte vanliga sökmotorer kan ge. Bland
annat elimineras döda länkar, automatisk uppdatering och fininställning
av sökning. Söker på mer än 600 sökmotorer samtidigt. Kan hitta filer
som inte vanliga sökmotorer kan hitta. Kan filtrera och ställa in mera
avancerad sökning. Exempel: Copernicus pro
Resultat: Oftast väldigt relevanta sökningar och emellanåt hittar den
filer och sidor som inte de vanliga sökmotorerna gör.
(Sherman & Price, 2001) (empiriska försök)
5.8.3 Webringar
En samling webbplatser som är ihopbundna och tillhör samma tema
eller ämne (ofta socialt eller utbildningsmässigt). De är ihopknutna i en
ringstruktur. Sökmotorresultat kan optimeras med hjälp av denna teknik.
För att vara en del av ringen, krävs att alla har en gemensam
navigationsstruktur. Oftast finns en navsida med alla sidor listade ifall
någon av medlemmarna webbplats skulle försvinna, så bryts inte
strukturen helt av detta.
Exempel: http://www.webring.com/ (Wikipedia, 2008)
5.8.4 Online databaser
Traditionella databastjänster som nu kan nås på webben. Oftast dyra och
väloptimerade för att tillgodo se kundernas behov och krav.
Exempel: http://www.norstedtsord.se/
Resurslänk: http://www.google.com/patents
98 6. Analys och val av CMS
Valet att fokusera denna analys på öppna källkodsprogram (opensource
system) framför kommersiella system är dels en kvalitativ/ekonomisk fråga
men också en internetevolutionär fråga som ligger i tiden med allt större och
störe användandet av OS programvara.
Att implementa kommersiella skalbara CMS (proprietär källkod) är
kostsamt och komplext och kräver bl.a. en stab av programmerare, lokaler,
marknadsföringskanaler, distributionskanaler, för att utveckla en produkt
som är konkurrenskraftig och kan vinna marknadsandelar. Kostnaden för
kommersiella CMS är svår att få uppgifter om då de flesta företag vill hålla
sina priser hemliga innan man eftertfrågat offert. Uppskattningsvis ligger
kostnadsskalan från ca 1000 kronor upp till 500.000 kronor eller mer för de
mest komplexa21 och omtalade kommersiella CMS:en. Då tillkommer även
årskostnad och uppdateringskostnader i de mer kostsamma och komplexa
fallen.
En produkt från en open source gemenskap är däremot kostnadsfri och
förlitar sig på samarbete mellan personer, organisationer och företag över
hela världen som koordinerar sitt arbete via internet och på ideell basis delar
med sig av sina förbättringar via användarföreningar eller användarforum
eller malinglistor (se bilaga 5). Dessa förbättringar kommenteras och
propageras och bästa förbättring går vidare in i nästa version. (se
diskussionen om användarna som betraktas som medarbetare (Nordfors och
Levin, 1999, s. 72),
Devisen att på enklast och billigast möjliga sätt få tillgång till tekniken att
publicera information eller marknadsföra affärskoncept (internetdrivna
företag och organisationer) är sannolikt en vinnande strategi för framtiden.
De öppna källkodssystemen tillgänglighet, snabba utvecklingsmodell och
stora spridning gör dem därför till ett intressantare val jämfört med de
kommersiella CMS:en vars utvecklingsmodeller är mer trögflytande och
resurskrävande.
21
I skrivande stund erhölls per mail ett offertpris på PoloPoly: 500.000 kronor för
grundutförande med tillägg för uppdateringar, specialmoduler och licenskostnader.(2009-0106). Att få närmare uppgifter om exakta priser på övriga kommersiella system ligger utanför
uppsatsens syfte.
99 Självklart handlar det i slutändan om funktionalitet och kvalitet i
förhållande till pris för det slutgiltiga beslutet om man ska välja ett ett
kommersiellt CMS eller ett opensource baserat CMS.
Denna analys koncentrerar sig på frågan om det finns opensourcebaserade
CMS som klarar de design och funktionsmässiga kraven för dynamiska
moderna innehållswebbplatser. I bilaga 4 finns en jämförelsetabell där 2
komplexa omtalade kommersiella systems ingående funktioner räknas upp
för jämförelse med de öppna systemen som studerats.
6.1 Open source definition och initiala kandidater
Valet av Open source baserade CMS, dvs CMS baserade på öppen
källkod innebär att programvaran är fri och definieras på Wikipedia på
detta sätt: “
”Open Source innebär att källkoden till ett datorprogram är tillgänglig
att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera för den som vill.
Detta gör att användaren kan försäkra sig om att programmet gör vad
det ska, eller anpassa det till sina behov. Sådana modifikationer erbjuds
vanligen tillbaka till den ursprunglige upphovsmannen, som kan välja
att göra dem till en del av den officiella versionen.”
(http://en.wikipedia.org/wiki/Open_source)
Kandidater för analysen är Drupal, Mambo, Joomla, PHPNuke,
Wordpress, Typo3, Movable Type, Ez Publish, Plone och slutligen även
ett kommersiellt CMS som referens. (CMS: Sharepoint)
Valet av dessa system har initialt varit ganska självklart då dessa namn
har dykt upp vid de flesta jämförelser och test, i bloggar och facebook
diskussioner, har störst sökträffar på Google och har störst
användarcommunities bland de öppna CMS:en. De är de i särklass mest
spridda, och etablerade av de öppna CMS:en sedan de dök upp på
marknaden runt år 2000. (se källor nedan)
(Träffstatistik: 081024, Google.)
”Wordpress”: 233 miljoner sidor
”Joomla”: 113 miljoner sidor
”PHPNuke” OR ”PHP NUKE”: 37,6 miljoner sidor
”Drupal”: 22,8 miljoner sidor
”Mambo” ( -dance -music -mamma -dans –hemma): 23 miljoner sidor
”Movable Type”: 14,7 miljoner sidor
”Typo3”: 6 miljoner sidor
”Ez Publish”: 1,8 miljoner sidor
100 Det finns åtskilligt fler mindre kända (etablerade) öppna CMS alternativ
som inte kommer ingå i analysen av olika skäl men kan vara värda att
hålla uppsikt på och känna till då de ständigt uppdateras:
Infolänkar:
•
http://www.e‐snitt.se/
•
http://community.joomla.org/magazine/article/519‐cms‐
market‐share‐report‐joomla‐in‐top‐3.html
•
http://lowendmac.com/mail/0809mb/0909.html (om
övergången till ett CMS på en populär webbplats)
•
http://lowendmac.com/musings/08mm/content‐
management‐system.html
•
http://lowendmac.com/mail/0809mb/0909.html
• http://lowendmac.com/musings/08mm/joomla‐design.html
(valde joomla)
Fördjupningslänkar: Geeklog
Plone
, Plone
, Xoops
, Silverstripe
, e107
,
, dotNetNuke
•
Website Baker - hög ranking för Easy of Use
http://start.websitebaker2.org/en/introduction.html
•
TikiWiki CMS/Groupware - hög ranking för Flexibility och Built-in
Applications
http://info.tikiwiki.org/tiki‐index.php
•
OpenEdit CMS - hög ranking för Commerce
http://www.openedit.org/
•
TYPOlight - hög ranking för Performance
http://www.typolight.org/
Resurslänkar:
• http://sourceforge.net/
• http://www.opensourcecms.com/ (demo av de flesta kandidat
CMS:en)
• http://www.siteground.com/tutorials/index.htm (guider för
kandidat CMS och andra opensource resurser för
webbplatsbyggen)
101 •
cmsmatrix.org
6.2 Googletrendanalys och beskrivning av CMS kandidater
Google trend är ett verktyg som mäter intresset från webbanvändare för
valda sökord. Denna statistik får man när man söker på de olika CMS:n
nedan. Mambo har definierats extra söksträngen “MAMBO CMS dance -music -mamma -dans –hemma” har använts då det ju också finns
sidor relaterade till en latinamerikansk dans vid namn Mambo och
dessutom begreppet ”mambo”, dvs att bo hemma hos sin mamma som
måste tas bort från sökresultatet. Detta resultat speglar givetvis bara en
bred trend, och kan inte användas som ensam källa för urval. Mer
detaljer kring Google Trends metod att mäta trender baserade på sökord
finns på http://www.google.com/intl/en/trends/about.html#1.
Google Trend har bara data från och med 2004, då tjänsten dök upp
första gången. Som bas för översiktsinformation har Wikipedias
engelska artiklar använts då de uppdateras och valideras av dels
wikipedia redaktörer men framförallt medlemmar över hela världen.
Saknas giltiga referenser, så tas helt enkelt en beskrivning eller ett fakta
bort.
(Angående Wikipedia referenser och artiklars validitet:
http://www.geeklog.net/forum/viewtopic.php?showtopic=84558)
6.2.1 PHP-Nuke
Php-Nuke är ett av de äldsta öppna PHP baserade innehållssystemen.
Fransesco Burzi började redan 1998 med grundidéer till systemet, men
PHP-Nuke versionerna i sin mer aktuella form dök upp först runt 2000
och framåt. PHP-Nuke är en generell community orienterad
innehållsportal baserad på L.A.M.P. teknik, med åtskilliga
tilläggsmoduler och temor samt en stor användarbas med åtskilliga
forum och webbplatsexempel på nätet. Programmet har numera blivit
kommersiellt (12 $) och bytt ägare, men finns i öppna källkodsversioner
upp till version 7.5. Programmet finns i olika varianter (forkade
versioner).
102 Google Trend, 2008-05
Som man kan se av denna nedåtgående trend är intresset för PHPNUKE
på väg at bli ganska lågt. Det var stort 2003-2004, då CMS:en var rätt
nya på marknaden men i takt med att marknaden kommit ut med fler
och fler system har även open source versionerna börjat använda sig av
modernare och flexiblare strukturer än PHP-Nuke som har lite av
pionjäranda i sin programmeringsmodell. Mycket kod har tillkommit
“on the fly” och mycket kod är patchat dit för att täppa till
säkerhetsluckor. Systemet är dock väldigt användbart ännu, speciellt
som där finns åtskilligt med moduler och teman samt uppgraderas med
jämna mellanrum av programmeraren Fransesco Burzi som skapade
systemet. Som test av PHPNUKE har en referenswebbplats gjorts:
http://www.rekommendator.se/. (2004-03-05).
Om PhpNuke enligt Wikipedia.com :
“PHP-Nuke is a web based automated news publishing and content
management system (a ”nuke”[citation needed]) based on PHP and
MySQL. The system is fully controlled using a web-based user interface.
PHP-Nuke was originally a fork of the Thatware news portal system.
The system is released as free software under the GNU General Public
License. Until version 7.5, the latest version of the software was freely
downloadable from the PHP-Nuke website
….
It requires a web server which supports the PHP extension (such as the
Apache HTTP Server), as well as an SQL database (such as MySQL,
mSQL, PostgreSQL, ODBC, ADABAS, Sybase or InterBase).
………….”
103 Om PHP-Nukes säkerhetsproblem som även kan bekräftas genom
empiriska efarenheter samt av svenska Wikin http://susning.nu/PHP‐
Nuke:
” Programmet har också ett direkt uselt rykte vad gäller
datasäkerhet. Nya säkerhetshål hittas med jämna mellanrum,
och rapporteras på sändlistor som Bugtraq. Utvecklarna är inte
särskilt bra på att reagera på dessa rapporter. Som källa till
påståendet om dålig säkerhet, gå till SecurityFocus och sök på
[PHPNuke] eller [phpnuke].)
Problemen har kontinuerligt åtgärdats i efterföljande versioner som
släpps med några månaders frekvens men nya problem har tillkommit.
I analogi med Microsoft Explorers säkerhetsproblem, så är det ändå ett
utbrett och populärt system och därmed tacksamt att attackera ur
hackersynpunkt.
Fördelarna med PHP-Nuke är tveklöst den stora användarcommunityn,
de många moduler (funktionsmoduler och innehållsmoduler) och
tilläggsblocken (mindre moduler som fungerar som designblock) samt
de otroligt många temavalmöjligheterna som redan finns. Att även så
många webbplatser redan byggts upp med hjälp av PHP-Nuke gör att
där finns mycket referensmaterial och erfarenheter att lära sig av vid
utformning av ett PHPNuke system.
Resurslänkar:
•
http://www.opensourcecms.com/cms/phpnuke/admin.htm
l
(demo av PHP-Nuke, id: admin, password:demo)
•
http://www.fedtrek.com/PHPNuke_Manual.html (manual)
•
http://www.siteground.com/tutorials/phpnuke/ (tutorial)
Källor:
•
http://en.wikipedia.org/wiki/PHP‐Nuke
•
http://php‐nuke.org/
•
http://tldp.org/HOWTO/PHP‐Nuke‐HOWTO/whatis‐
phpnuke.html (Utvecklaren själv om PHP-Nukes egenskaper)
•
Om PHP NUKE´s betalningsmodell (PHPNUKE CLUB)
http://phpnuke.org/modules.php?name=Club
104 6.2.2 Mambo (CMS)
Mambo är ett populärt, öppen källkods (GNU) baserat innehållssystem,
utvecklat i PHP (L.A.M.P). Åtskilliga webbplatser på internet använder
sig av Mambo. Mambo har de flesta funktioner man kan kräva av ett
modernt CMS för både personligt och professionellt bruk.
Google Trend, 2008-05
Även Mambo har tappat nämnvärt i popularitet de senaste åren. De har
haft problem med ägarstruktur och trovärdigheten för att vara en ren OS
programvara, med den öppenhet och insyn som då krävs av användarna.
Dessa problem resulterade i en uppdelning (fork): Mambo och Joomla,
2005, och har gjort att en större del av den tidigare omfattande OS
communityn nu engagerar sig i Joomlas utveckling istället. Mambo
lever dock vidare och planerar nu en omvälvande “rewrite” kan man
läsa om i bland annat Wikipedia.com :
“The next major release of Mambo (5.0) will undertake a complete
rewrite, and it will be based upon the open source web application
framework CakePHP[8][9].”
Att användarcommunityn sviker utgör givetvis ett stort problem för
framtiden och det är svårt att sia om den nya “rewriten” kommer ändra
105 trenden för detta trots allt etablerade och stabila CMS som har byggt
upp en stor erfarenhetsbas och åtskilliga referenser ute på internet.
Resurslänkar:
•
http://mambo‐developer.org/ (projektwebbplats)
•
http://mambo‐manual.org/display/man/Home (manual)
•
http://www.siteground.com/mambo.htm
(demowebbplats: id:admin:demo)
Källor:
http://en.wikipedia.org/wiki/Mambo_Open_Source
http://mambo‐news.org/content/view/192/34/ (2008-10)
http://mambo‐news.org/content/view/168/97/
(Egenskaper, enligt utvecklarna själva)
6.2.3 Drupal
Drupal är ett populärt ”öppet” PHP (L.A.M.P.) baserat CMS, som är
modulärt uppbyggt och omtalat för sin skalbarhet och välskrivna
kodbas. Det används av stora organisationer som NASA, NATO och
IBM men är även populärt för mindre organisationer och ett stort antal
privatpersoner på internet. Drupal är ursprungligen utvecklat av Dries Buytaert, 2001.
106 Google Trend, 2008-05
Intresset och trenden för Drupal har som synes utvecklats kraftigt på
senare tid och fått många lovord på internet. Bland annat IBM har
granskat systemet och ger sin godkännande stämpel efter omfattande
testning och utveckling.
Källa: http://www‐
128.ibm.com/developerworks/ibm/osource/implement.html
“Drupal has held up well. When we needed new functions, we could
usually find an existing module within the contributions. If not, we were
able to quickly build our own custom module to extend the functions of
our system. This extensibility, found in many open source CMSs, is
critical for addressing new problems as they arise.” (IBM testgrupp,
om Drupal 5.0, 3 april, 2007)
(IBM gruppen om kraven för sitt system:)
”Another component to understanding the design is to understand
the information architecture. For example, through the user
research, we learned that one of the most important requirements is
access to three major areas:
•
•
•
Information about working groups
Information about past and upcoming conferences
Access to information about all members
It was also clear from the user feedback that a clean, uncluttered,
and simple architecture was required.”
Drupal organisationen har nu släppt version 6.6 (2008-10-27) och är en
aktiv och växande community. Ungefär 8 miljoner träffar rapporteras av
http://drupal.org/. Även många böcker, instruktionsfilmer och
webbplatser finns tillgängliga, samt en årlig konferans. Fördelarna är
många.
107 Nackdelarna då? Vid utvecklandet av en testwebbplats i Drupal för en
tänkt organisation, upptäcktes att version 6.1(vid testtillfället senaste
versionen) ännu är ganska buggig, där var problem med block och
modulhantering och där fanns inte många nya teman för denna
iochförsig väldigt färska version.
I de andra CMS:en kan man oftast återanvända de flesta äldre temor,
dock inte med Drupal. Det kräver en hel del förändringar och insikt i
koden för att kunna göra detta, vilket inte är direkt lämpligt om man vill
komma igång relativt fort med systemet. Detta är ett problem som
kommer att lösa sig med tiden. I takt med att fler och fler går över till
6.1 som även det visar sig varit ett problem, enligt en del artiklar,
kommer systemet troligtvis återfå sin popularitet.
1.
•
Angående problem att hitta färdiga teman för Drupal
http://driesknapen.net/blog/drupal‐themes‐wanted‐or‐not
•
Angående att konvertera Movable type teman till Drupal
http://drupal.org/project/gutenberg
2.
Resurslänkar:
o http://drupal.org/ (projektwebbplats)
o http://api.drupal.org/ (manual)
o http://www.siteground.com/tutorials/drupal‐tutorial/
(tutorial)
o http://www.opensourcecms.com/cms/drupal/admin.html
•
•
•
http://drupal2u.com/ (temor)
http://themegarden.org/drupal6/ (temor)
http://drupal.org/project/Modules (moduler)
Källor:
• http://en.wikipedia.org/wiki/Drupal (Wikipedia)
• http://drupal.org/about (egenskaper enligt utvecklarna själva)
• http://drupal.org/node/50477 (video om Drupal, 2006-0221)
•
http://pkp.sfu.ca/software_and_services (typisk Drupal
webbplats)
108 6.2.4
Joomla 1.5
Joomla (”alla tillsammans” på Svahili) är ett relativt nytt öppet PHP baserat
innehållssystem, som utvecklats snabbt sedan det knoppades av från Mambo, i
augusti 2005. Det är troligtvis det mest populära och snabbväxande av alla
CMS för tillfället. Det har ett avancerat fleranvändarsystem och bra möjligheter
för internationalisering med stöd för många språk. Version Joomla 1.0 är
uppdateringar av det gamla Mambo systemet, medan Joomla 1.5 är nyskriven
kod.
Google Trend, 2008-05
Joomla har ifrån sin födelse i augusti 2005, gått stadigt upp i statistiken. Allt
fler forum och medlemmar ansluter sig över hela världen. En stor svensk
användarcommunity har också bildats, och systemet har vunnit respekt runt om
i hela världen från privatpersoner till större företag.
Systemet tillåter ändringar i exempelvis artiklar om man har
användarrättigheter utan att man behöver logga in i administrationsdelen.
Användare kan av administratören tilldelas olika rättigheter. Systemet är
modulärt och enkelt att uppgradera och det finns tusentals tillägg (plugins)
inom olika områden för att utöka grundfunktionaliteten hos Joomla.
109 I Juli 2008, hade Joomlas officiella forum, ca 200.000 registrerade användare
på 40 olika språk, enligt Wikipedia, (2008-10-27). Joomlas inlärningströskel är
något högre än populära Wordpress.
En negativ sak är att systemet är strikt hierarkiskt uppbyggt med sektioner som
är fyllda av kategorier som i sin tur är fyllda av artiklar och innehåll. Man kan
alltså inte frångå denna struktur och systemet är inte så flexibelt ur den
aspekten.(källa: http://needforcontent.com/joomla‐15‐beta‐review/)
Men när man väl har satt sig in i Joomlas principer, finns många möjligheter att
utveckla en dynamisk modern webbplats som kan se ut på många olika sätt.
Angående användandet av Joomla som CMS:
”Exempel på företag som använder Joomla/Mambo idag är TV3, Porsche,
Ipodstyle, ZTV och TV8.”
”De system vi installerar bygger på Joomla vilket är marknadens i särklass
främsta webbpubliceringssystem, som även har vunnit ett flertal priser.”(CMS
award 2006)
Resurslänkar:
•
http://www.siteground.com/tutorials/joomla/ (tutorial)
•
http://www.joomlawired.com/support/user‐manual‐for‐joomla‐15
(manual)
•
http://www.virtuemart.net/index.php?option=com_content&task=
view&id=69&Itemid=141 (open source, e-handel plugin)
Källor:
•
http://en.wikipedia.org/wiki/Joomla
•
http://www.joomla.org/ (projektwebbplats)
•
http://www.opensourcecms.com/cms/joomla/admin.html
•
http://needforcontent.com/joomla‐15‐beta‐review/
110 6.2.5 Typo3
Typo3, skapat av Kasper Skårhøj, är ett innehållssystem baserad på öppen
källkod (GNU GPL) riktad mot företag och intranät. Det är ansett som flexibelt
med stor skalbarhet men med brant inlärningskurva.
Google Trends, 2008-05
Typo3 har klättrat stadigt sedan 2005 och har en liknande Googlerrendutvecklingsskurva som Joomla och Drupal. Enligt källor finns ca 20.000
registrerade utvecklare, enligt företaget Teknikmejeriet (2008-10-28) och har
laddats ner över 3.000.000 gånger från Sourceforge.org (www.tm.se, 2008-10)
Typo3 delar upp struktur, design och innehåll helt och hållet. Något som gör
det smidigt att förändra en del och bibehålla de andra delarna intakta. Exempel:
Man kan byta grafisk profil för sidan oberoende av innehåll. Typo3 är
mallbaserat och använder sig av Typo3s eget scriptspråk, kallatTyposcript för
att konfigurera mallarna. (http://www.typo3-cms.se/index.php?id=7)
Det ska finnas över 2500 tilläggsmoduler till Typo3 enligt företaget Datafant.se
som specialiserar sig på systemet. Typo3 har också en omfattande
användarcommunity världen över.
Typo3 har etablerat sig speciellt hos medelstora-stora företag, exempelvis
Philips, Wolkswagen, Ford, General Electric, Stanfords universitet men också
hos svenska LTH i Lund.
111 Resurslänkar:
•
http://www.siteground.com/tutorials/typo3/index.htm (tutorial)
•
http://typo3.org/documentation/document‐
library/doc_core_tsbyex/ (ingående manual)
•
http://www.opensourcecms.com/cms/typo3/admin.html
(id: “admin”, password: “password”
Källor:
•
http://en.wikipedia.org/wiki/Typo3 8 (Wikipedia.com, 2008-10)
•
•
http://typo3.com/ (projektwebbplats)
http://www.lth.se/fileadmin/lth/omlth/typo3/typo3_manual_lth_4
04.pdf (svensk manual)
http://thewebkitchen.co.uk/help/cms/typo3/typo3‐manual/
http://typo3.com/Feature_list.1243.0.html (lista över egenskaper)
http://www.typo3-cms.se/index.php?id=7
http://medlem.k‐
kallan.se/fileadmin/galaxtypo3/filer/pdf/Beskrivning_av_TYPO3_2
008‐06‐25.pdf (svensk beskrivning av Typo3)
http://www.datafant.se/webb‐typo3/typo3‐cms/typo3fordelar/
•
•
•
•
•
Referenser för Typo3
•
•
•
http://www.mbh.se/index.php?id=52
”Det finns flera tusentals webbredaktörer som använder Typo3 för att
underhålla sina webbplatser. Det är ännu fler som besöker en Typo3
sida, förmodilgen utan att veta om det, varje dag. Därför är Typo3 ett
mycket välanvänt och beprövat system.”
Används av LTH.
http://www.lth.se/omlth/omwebbplatsen/typo3/
”Typo3 är namnet på LTHs webbpubliceringsverktyg. Det är ett danskt
open-source-verktyg som drivs av ett community som har sin
huvudsakliga bas i Danmark och Tyskland.”
Angående frontend editing på Typo3 webbplats
http://www.lth.se/omlth/omwebbplatsen/typo3_fe/
Företaget Datafant, bygger sidor helt baserat på Typo3
http://www.datafant.se/webb‐typo3/
”Systemet är väldigt skalbart och passar därför det lilla och medelstora
företaget lika väl som större koncerner och offentliga förvaltningar.”
112 •
•
http://www.aoemedia.com/typo3/typo3testimonials.html
(referenser)
TYPO3 Content Management System. Hämtad från < http://www.seesite.be/en/diensten‐producten/content‐
management/typo3‐cms.html>
6.2.6 Wordpress
Wordpress är ett av de populäraste bloggverktygen som efterhand utvecklats till
att bli ett fullfjädrat och komplett innehållssystem. Den senaste versionen heter
2.6.1 (2008-10-28). Grundarna bakom Wordpress siktar främst in sig på att bli
världens största personliga publiceringsverktyg, men även stora organisationer
och företag har anammat programvaran som ett komplett CMS med lyckat
resultat.
(Google Trends, 2008-10)
Grundaren Matt Mullenweg ”forkade” föregångaren B2/cafelog till Wordpress
under 2003, som när Movable Type gick upp märkbart i pris fick en chans att
växa då många hittade Wordpress som alternativ.
113 Wordpress använder sig av temor som kan ändras oberoende av innehållet. Där
finns åtskilliga plugins, (moduler) som kan bygga ut grundfunktionaliteten.
Wordpress stöder widgets (förprogrammerade boxar med en viss önskad
funktionalitet som kan flyttas runt på sidan). Wordpress programvaran har
enligt wordpress.org laddats ner ca 3,8 miljoner gånger år 2007.
Resurslänkar:
•
http://www.opensourcecms.com/blog/wordpress/admin.html
(id: ”admin”, lösenord:”demo”)
•
http://codex.wordpress.org/Plugins (Plugins till Wordpress)
Källor:
•
http://www.siteground.com/tutorials/wordpress/index.htm
•
http://en.wikipedia.org/wiki/WordPress
•
http://wordpress.org/ (projektwebbplats)
•
http://codex.wordpress.org/Main_Page (manual)
Webbplatsreferenser (gjorda i WordPress)
•
http://taffel.se/ (svensk sida)
114 6.2.7 EZ Publish
EZ publish är ett norskt öppet PHP baserat CMS under GPL, från företaget EZ
Systems. Det används av tusentals organisationer som exempelvis NASA, MIT,
Vogue Magazine och US Navy bland många andra. EZ Publish har etablerat sig
som ett fullgott öppet alternativ till kommersiella storskaliga CMS.
(Google Trend, 2008-10)
EZ Publish har enligt kurvan stadig popularitet sedan 2004. Det utvecklades
under redan 1999 men hade sin första årliga världskonferans i augusti 2003.
EZ Publish har också målet att dela upp design och innehåll, och anser sig ha
lyckats bättre än de flesta andra öppna CMS. Allt innehåll som sparas för
senare användning definierar EZ Publish som innehåll. Presentation av ett
innehåll definieras som design.
Resurslänkar:
•
http://ez.no/ezpublish/demo (id:”editor” och “publish” eller
“partner” och ”publish” (DEMO)
•
http://www.buildcms.com/cms_news/themes_and_design_for_ope
n_source_cmses/ez_publish_designs_and_themes ) (temor och
mallar)
Källor:
•
•
•
•
http://en.wikipedia.org/wiki/EZ_Publish (Wikipedia)
http://ez.no/ (projektwebbplats)
http://ez.no/doc/ez_publish/technical_manual/3_8 (manual)
http://www.siteground.com/tutorials/ezpublish/index.htm (tutorial)
115 6.2.8 Movable Type
Movable Type är ett välkänt öppet Perl och PHP( i senare versioner) baserad
blogg och CMS verktyg från Six Apart och den som banat mark för alla de
andra öppna CMS:en. Det dök upp i oktober, 2001 och blev snabbt känt som ett
seriöst öppet alternativ. Senaste version är 4.2 (2008-10-29).
(Google Trend, 2008-10)
Som synes så går Movable Type neråt i Google trendstatistiken och det kan
vara på grund av att villkoren för licensen skärptes i version 3.0 men sedan
återlanserades 2007 som fri programvara återigen.
MT är till skillnad från de övriga beskrivna CMS:en släppt under den något
striktare GPLv2 licensen, som ger användare möjligheter att köpa licenser för
kommersiellt bruk, utbildningsbruk eller ideellt bruk. Movable Type
introducerade begreppet trackback (notifieringslänkar mellan webbplatser) till
CMS världen.
Resurslänkar:
• http://movabledemo.com/cgi‐bin/MTOS/mt.cgi (id:”demo”,
pw:”demo”)
Källor:
• http://en.wikipedia.org/wiki/Movable_Type (Wikipedia)
• http://www.movabletype.com/ (projektwebbplats)
• http://www.movabletype.org/documentation/ (dokumentation)
116 • http://www.webmonkey.com/tutorial/Get_Started_With_Movable_T
ype (tutorial)
6.2.9 Sammanfattning av Google Trend analys
(2008-10-29) (“Google Trends aims to provide insights into broad search patterns. Several
approximations are used when computing your results. Please keep this in mind when using it”)
Man kan utläsa av ovan överblicksgrafer att Joomla är överlägset vad det gäller
117 total sökrymd relativt de övriga 7 CMS:en, Wordpress kommer som god 2:a
och Drupal som hyfsad 3a. De övriga har allt för liten relativ sökrymd för att
synas på denna skala. Totala siffror på sökrymden gick vid testögonblicket inte
att utläsa då man måste vara medlem av Google Trend (Googlelab produkt)
vilket inte gick att bli i testögonblicket. Möjligen är det ännu något av en
affärshemlighet då Googles totala antal sidor inte heller är officellt och i någon
mån är relaterad till dessa uppgifter. Denna hypotes är i nuläget obekräftad och
utanför uppsatsens område.
I detta skede av analysen kan redan tre CMS tas bort för de kommande mer
djupgående analysmomenten. Alla referenser för delresultatet återfinns i den
generella framställningen av respektive CMS.
PHP-Nuke väljs bort ur analysen då det dels har blivit kommersiellt i de nyare
versionerna men också för att det inte har skalbarheten, eller
säkerheten/stabiliteten som krävs för ett modernt CMS. Något som är styrkt av
både empiri och utomstående källor. Google Trend statistik och bekräftande
omnämnanden på utvecklarsidor eller i forum styrker också att systemet är i en
neråtgående trend vad gäller popularitet och användande. Systemet i sin
nuvarande form (2008-10-29) anses inte skalbart som exempelvis Drupal och
har blivit hårt kritiserad för sina säkerhetsluckor som endast åtgärdas med
återkommande patchar. Användarcommunityn har även visat dokumenterat
missnöje på forum och på utvecklarsidor att de inte upplever sig ha något
inflytande över utvecklingsprocessen för systemet.
PHP-Nuke har också problem med integrerad e-shopfunktioner då de lösningar
som finns inte är sömlösa utan mera påklistrade. Denna empiri bekräftas också
av följande diskussion
http://www.webmasterworld.com/forum22/2742.htm.
Även Movable Type har tagits bort då det av GoogleTrend statistiken att döma
har tappat i popularitet. Inte på grund av sin kvalitet som i fallet med PHP
Nuke, utan snarare på grund av företagets dokumenterat återkommande
policyförändringar om den öppna källkodsstatusens vara eller inte vara.
Användarna känner sig troligtvis oroliga, kommer programmet återigen bli
kommersiellt, är det lönt att satsa eller ska man gå över till ett säkrare
alternativ? Där finns uppenbarligen många säkrare alternativ och fördelarna
med just Movable Type över något annat öppet CMS är inte alls tydliga.
Movable Type har däremot varit en föregångare för de andra
bloggsystemen/CMS:en, så det är inte helt klart vad som sker i framtiden.
Troligtvis finns där en hel del användare som gärna skulle återvända om
programmet dels stack ut lite extra jämfört med andra öppna programvaror samt
om de fick en garanti av utvecklarföretaget att programvaran skulle bibehållas
som öppen programvara framöver. GPL licensen är något mer restriktiv för
Movable Type vilket också bidrar till osäkerheten. Movable Type blir av
ovanstående skäl ett osäkert val. För att en organisation, förening eller
entreprenör ska välja ett specifikt CMS, krävs givetvis långsiktighet, stabilitet
118 och förtroende för utvecklarna och programvaran.
Och slutligen tas Mambo bort också då det dels tappat större delen av sin
tidigare popularitet enligt Google Trend statistik, men i ännu störra grad för att
forkprodukten Joomla har alla Mambos egenskaper och mer därtill. Inget CMS
har sådan aktiv öppen community som just huvudkonkurrenten Joomla, vilket
gör att Mambo inte kan komma ikapp och få tillbaka sina gamla användare
inom överskådlig framtid. Tidigare ägarstyrda policyförändringar och
förtroendekris för systemets ”öppna” status har gjort att Mambo tappat fart och
användarorganisationerna har röstat med fötterna. Kanske kan Mambo komma
tillbaka som ett intressant altenativ, det återstår att se.
6.3 Funktionsanalys
Här jämförs de olika funktionerna i de kvarvarande CMS:en. Faktauppgifter är
bekräftade genom dels uppgifter från respektive systems projektwebbplats och
projektdokumentation, samt http://www.cmsmatrix.org/ (uppdaterad av
leverantörerna själva, se tabell i appendix) och i de flesta fall även av empiriska
försök. Omdömen och lösningsförslag är förankrade genom empiri eller/och
flertal liknande omdömen från utvecklare och communityinlägg (se lista av
länkar där denna information inhämtats i fotnot x fär sidan).
Dåligt, Under medel, OK, Bra, Utmärkt (förbehåll för kontinuerliga förändringar)
(Översikt, studerade egenskaper för valda CMS, 2008-11-04)
WYSIWYG
Bedömningspunkt
Installation 24
Kassakorgsys.30
Ja,
Typo3
avancerad
Ca 15-30 min.25
Ja, från start
Multimedia
Ja, fullt stöd
Fotogallerier
SEO
Ja, redan
finns från
start.
möjligheter.
Utbyggbart.
Seo_basics35
Ja,
redan från start.
Ja,
Ja men mycket
begränsat i
förhållande till
Joomla,
Wordpress.
Mestadels
kommersiella.43
Ja,
avancerad
Händelsekalender
Mallar
Forum och temor
WYSIWYG
Ja.
Efter 6.2
DRUPAL
installering och
39
konfigurering.
10-15 min. 26
Tiny
MCE Grupp
Ej komplett
och
användarTillgänglig
lösning
specifikt.Ej
saknar skatt, valuta
tabellinläggn.
funktioner.
Ja-fullt
Ubercartstöd
Podcast40 och video
Ja.
samt
VälDefault
fungerande
Rekomm.
tillägg:
intitialt, enkelt
41
Gallery2
utbyggbart.
Ja. Dock ej många
alternativ
Ja,
dock begränsat
Smidigt
dock utan
med
open source.
finesser
Kan
assignas till 38
Rekomm:VbDrupal
olika
sidor. =
Mycket
(Vbulletin)
fullgod
konfigurerbart
för
ersättning
block och moduler
och placering.
Ja. Efter
installering och
konfigurering. 39
Tiny MCE Grupp
och användarspecifikt.Ej 119 tabellinläggn.
Ja
från start.
Wordpress
Tiny
MCE utan
2.5.122
27
större
möjligheter
5-10 min.
att
Ja,konfigurera
finns
användarspecifikt.
integration med
Ej
tabellinläggn.31.
Paypallösningar
Ganska hög
Ja,
fullt stöd
tröskel.
Ja,
start
EZ från
Publish4
23
Ja,
från 1.5
start
Joomla
10-15 min28
Ja, från start
Ja,
nuoptimerad
från start
Högt
och
viafrån
många
redan
början.
plugins.
Används ofta i
SEO tävlingar.36
Ja,
finns plugins.
Ja,
Braenormt
möjligheter,
44
många,
1000
anpassbart.
tals.
kommersiella
RS Discuss,
&
XDForum,
ickekommersiella.
svenska WPEj
förgranskning
forum,
Simple
Forum.
och gäller alla
sidor.
Konfig.
Ja från
start.
begränsad.
Tiny MCE utan
större möjligheter
att konfigurera
användarspecifikt.
Ej tabellinläggn.
Ja, från
start, &
optimerad
fullfunktionsförberedd.
galleri.
Pluginbaserad för
egendefiniering
Ja, finns som
plugins.
Ja, ett
tusental
från
start. ca
kommersiella45.
Endast ca 100
öppna.
10-15 min.29
Bra stöd
Stöd för
Virtuemart32,
Oscommerce33:
Ja,
fullt stöd
(multivalutastöd,
Podcast,
video 34)
paymentgateway
Ja.
Rekomm:
Otillräcklig,
tillägg.
Gallery2,
utbyggbart.
Flash
Gallery
Lösning:
42
Expose
OpenSEF = Ok 37
Ja. Native och
många alternativ
Ja.
Bra,Många
kommersiella
och
Simple Machine
open
source. Kan
Joomlaboard:
assignas
till olika
saknar dock.
sidor.
nyckelfunkt.
Ja, fullt stöd
Övervägande
kommersiella.
Ja, från start
Ja, från start
Tilläggsfunktioner
Bloggmöjligheter.
Block/moduler/plugins
Ja, många,
redan från
ca
start.st55
2700
Ja, väldigt många.
Möjligheter.
Ej i klassisk
1000
tals, men tyvärr
Wordpress
ofta
versionsbundna.
stil.
Kommersiella
Dokumenthantering
resurser/utveckling
Ja, omfattande.
Komplett
och
mycketföretag
Många
omfattande.
som
utvecklar
för Typo3 och
supportar, säljer
utbildning mm.
Omfattande och
idetaljerade.
många länder.58
Användarrättigheter,
roller,
grupper
Svårtlärt,
mm
ej
öppna
Ja, i viss mån.
standarder
men med mycket
funktionalitet
Workflow &
konfigurerbarhet
control,
ikorrektur
gengäld. mm
innan brant,
Riktigt
publicering
pga
ej standard.
script
system.
Omfattande,
(Typoscript)
avancerade
möjligheter
Noggrannt
bevakad. Snabb
respons.
Finns som
Säkerhetsbulletin
plugin.
och
motmedel.
Akismet
plugin.47
9,4 MB
Ja, redan
Fullt
stöd,från
start.
kommersiellt.
växande
community.
Ej
Ja, finns redan
snabbt
växande
från start.
som Joomla,
Wordpress, pga
inlärningströskel.
Ett mycket
avancerat
system,
men och
Omfattande
med
egna 51
komplex.
standarder. Väl
insatt i systemet
är
Ja det likvärdigt
ett
Ja kommersiellt
komplett
Ja, finns från
system.
start. Tunga
referenser.
Ganska
Inga
färdiga
sparsamt.
möjligheter.
Drupal
org. Drupal
Måste
kompletteras
Yellow
pagesmed
tillägg.46
Drupalancers.
Generell användar
Användarhantering
och rättigheter
community
Användarvänlighet
Extern integration
Speciella funktioner
Inlärningskurva
Innehållshantering
Säkerhet
Kommentarer & spam
Storlek
Multisajt hantering
Nuvarande
situation
Sajtstatistik
Generellt
Dokumentation
SSL52 kompatibel
Webstandardisation
Språkmöjligheter
Tilläggsfunktioner
Block/moduler/plugins
Ja, många, ca
2700 st55
Stor community,
Omfattande,
detaljerade
icke
kommersiell till
tilldelningar
största
delen.
möjligheter för
användarrättigheter,
Ganska bra, admin
grupper
meny
påmm.
förstasidan.
Ja, stora
Krävs
ev.möjligheter.
teknisk
kompetens för modul
konfigurering
Offline mode.
Kontroll av
tillgänglighet för
användare/grupper.
Medelbrant
brantare
än Joomla, dock
ganska
lätt att
Ja, obegränsade
komma
igång.
möjligheter
för
kategorier samt
Välbevakad.
korspostning.
Responstid
oklar.
Speciellt
för ny via
Ja, godkännande,
version.
mail innan inlägging,
59
Säkerhetsbulletin
samt spam control
via Akismet.
2.9 MB
Ja, redan från start.
Oklar.
Har genomgått en
stor efterlängtad
förändring
väldigt
Omfattande
loggar
nyligen.
Feedback
+ generell
rapport.
och
nya analytics
versioner är
Google
på
gång.
kompatibel.
Mycket
detaljrik statistik.
Ett system med bra
grund och skalbar
struktur,
den
Ja. ganskaför
bra.
som är intresserad av
att bygga ganska
mycket själv och
kunna
skala
upp
Ja, redan
från
start.
sajten
efter
hand.
Ja, från
start.
Tunga
referenser.
Ja, genom
i18n
53
moduler, OBS!
under uppdatering
och testning av
Drupal.org.
Ja, väldigt många.
1000 tals, men tyvärr
ofta versionsbundna.
120 Ja, 330056 sätter
Utmärkt,
st
egen standard.
ständigt
ökande.
Ofta bakåt och
framåtkompatibla.
Grundläggande
Mycket
redan från start.
omfattande
Plugins för mer
funktionalitet.
Ja, finns,
från start.
kommersiella
mestadels. Antal
oklart.
Ja, avancerat
Omfattande,
system med
kommersiell
korsreferenser.
marknad.
Mycket
Utmärkta
möjligheter,
omfattande,
möjligt att ha och
kommersiellt
fler
redaktörer
icke
kommersiellt
mm.
Väldigt bra,
Enklare
Ja
konfigurations
möjligheter men
lättanvänt
och
Offline mode
konsekvent.
Förefaller inte så
Omfattande.
stor. Finns dock
exempel.
Ett bloggverktyg
men efter några
års
Ja, utveckling
mycket ett
fullgott
online. CMS
med snabb
utveckling & stor
öppen
Ja.
community.
Ja.
Exemplariskt
Finns plugin.
lättanvänt.
Mycket
Populärt!
Komplext men
byggt med öppna
Ja
standarder
och
många
möjligheter.
Workflow
control, Off line
mode
Brant,
men överkomligt
och
fullt med
Omfattande,
funktionalitet
avancerade
möjligheter.
Ej
så
öppet/välbevakat
som
de övriga i
Tillgängliga
tabellen.
moduler,Dock
patchar
och 48 och
CAPTCHA
60
uppdateringar.
Akismet.
39 MB
Ja, från
Fullt
stöd,
start.
Avancerade
mestadels
möjligheter.
kommersiellt,
vida
av
Finnsanvänt
plugins,
stora
bl.a. Google
organisationer,
Analytics kan
åtskilliga
användas.tunga
referenser.
Ett fullvärdigt
alternativ till
kommersiella
Omfattande
CMS,
komplett
både litteratur
funktionalitet
och online.
med öppna
standarder.
Ja
Sämre
på
Ja
tillgång
på
Ja, multilingual
gratismoduler
från start.
mm. Tunga
referenser.
Ja, 330056 st
ständigt ökande.
Ofta bakåt och
framåtkompatibla.
Ja, finns,
kommersiella
mestadels. Antal
oklart.
Flackast
inlärningskurva.
Mycket
Ja. Medlättlärt.
Enklast.
tagsystem.
Noggrant
bevakad.
Snabb
respons.
Ja, godkännande,
Nyligen
via mail innan
uppdaterad
inlägging, samt
säkerhet.
spam control via
Akismet.
5.6
MB
Nej. Varje
Fullt
stöd, sajt
både
kräver ominstall
komersiellt
icke
och egen databas.
kommersiellt.
Nyligen
Grundläggande
omfattande
sajtstatistik.
uppdatering. (2.5)
Ja, många,
Goda
möjligheter.
ca
57
Använder
4000
st,
Wordpress
varav
en del
portning.
versionsbundna.
Ja,mycket
Ja
utmärkta
möjligheter till
omfattande
downloads och
Joomla.org,
Joomla
uploads pages
Yellow
samt
hantering.Rekomm:
Docman.
Adminorienterad,
Mycket
användare kanBåde
omfattande.
bidra men med
kommersiell
och
begränsade
icke
kommersiellt
rättgheter.
Bra och smidigt,
separat grafiskt
Ja, bra möjligheter.
administrations
gränssnitt, lite
annorlunda
upplägg
Oklart.
än de övriga.
Hyfsat flack.
Bland de enklare
CMS:en
att komma
Ja, begränsade
igång
med. ingen
möjligheter,
korspostning.
Bevakat,
dock en
hel del åtgärder
som
behöver
göras
Många
moduler,
från
start.61 Oklart.
bla Akismet
för
Joomla.49
16,7 MB
Nej. Endast
Fullt
stöd. Senaste
som
köptillägg.
version
6.150har
kommit ut. Aktiv
uppdatering
och
Ja, via plugins.
testning pågår.
Klar utvecklingslinje.
Mångsidigt och
resursspäckat.
Ett
bra val
för att
Ganska
sparsam,
snabbt
bygga
en
men finns
åtskilliga
komplett
forum förCMS
nyttigmed
de
vanligaste
information.
funktionerna
Ja, genom patchar.
från
Ja start utan
större
teknisk
Ja, genom
kompetens.
JOOM!Fish 54
Mycket
modulen.Populärt
och omtalat!
Ja, många, ca
400057 st,
varav en del
versionsbundna.
6.3.1 Sammanfattning av funktionsanalys
De olika systemen är funktionsmässigt likvärdiga överlag. Dock sticker
de olika systemen ut på vissa saker (Källor till sammanfattningar finns i
tabellen):
•
Typo3 är speciellt starkt på dokumentation och användarhantering.
Har ett rejält kommersiellt stöd och många användare världen över.
Typo3 är mycket konfigurerbart, komplett och avancerat, många
tunga referenser från företag och organisationer. Typo3 har som
största nackdel att det är svårlärt, med klart brantast inlärningskurva,
relativt svårinstallerat och har få mallar och temor.
•
Drupals innehållshanteringen är riktigt bra, med stöd för korspostning
och programmet har en dokumenterat bra skalbarhets grund. Drupal är
en mix av bägge världar (kommersiell/öppen källkodsmässigt), på ont
och gott.Drupal har en otillräcklig e-handelslösning i nuläget, dras
med versionsproblem och versionskompatibilitet.
Dokumenthanteringen från början är under standard men går att
komplettera.
•
Wordpress är en fena på SEO hantering, och har optimala verktyg för
forumdiskussioner och bloggar. Systemet är omåttligt populärt och
har många användare över hela världen som kompletterar med tillägg
och plugins, i ett mycket snabbt tempo. Det är väldigt lättlärt och
intuitivt. Med absolut flackast inlärningskurva. Största problemet är
att Wordpress i nuläget saknar en bra
multiwebbplatsfunktionslösning.
•
EZ Publish har ett oöverträffat antal funktioner och högst
konfigurerbarhet. Sökmotoroptimeringen är inbyggd och väl
fungerande. Den är stark på innehållshantering och
arbetsflödeskontroll, och har ett omfattande kommersiellt stöd liksom
Typo3. Säkerhetsuppdateringen är det osäkraste kortet med EZ
Publish i nuläget. Avsaknad av en stor öppen användarcommunity är
också en nackdel
•
Joomla har ett ofantligt antal plugin och tillägg, både kommersiella
och öppna. Den öppna användarorganisation växer lavinartat, liksom
Wordpress. SEO möjligheter är inte inbyggda från början, men finns
bra tillägg som gör jobbet väl. Programmet har en något oflexibel och
hierarkisk katalogstruktur. Men det största problemet är att
korspostning inte är möjlig i det nuvarande läget (2008-11-11).
121 6.4 Wenndiagramanalys62
Ett wenndiagram visar det mängdmässigt geometriska förhållandet mellan en
grupp mängder. I denna översiktsanalys ingår alla övriga referenser från
tidigare analyser(Googletrend och funktionsanalys).
Exempel: EZ publish, E har alla egenskaper som Drupal, D har + ytterligare
egenskaper, ger att D ⊆ E , eller enklare uttryckt ”EZ Publish omfattar Drupal”
och har alla Drupals egenskaper och funktioner. Här nedan följer de teoretiska
möjligheter som finns representerade i diagrammet. (delmängd, union, snitt,
komplement)
I domänen de öppna kandidat CMS:en (8st), baserat på omfattning av
funktioner och egenskaper (arean på ellipserna) och graden av öppenhet vs
kommersialism (ju starkare färg desto mer ”öppenhet”, och större öppna
användarorganisationer) erhålls följande Wenndiagram:
Wenndiagram, 8 kandidat CMS. (2008-11-04)
Källor: (Matematiklexikon, 1991) + utvalda egenskapstabell (6.3
Funktionsanalys), samt appendixtabell för egenskaper och funktioner, samt
empiriska erfarenheter under 2004-2008.
122 6.4.1 Sammanfattning av Wenndiagramanalys.
Ur wenndiagrammet som mestadels ger en schematisk överblick, men
ändamålsenligt tydligt plockar fram de övergripande skillnaderna för de
ingående CMS:en i analysen. (PHP-Nuke och Movable Type är
exkluderade ur analysresultatet då de redan är bortvalda).
•
Först och främst, det som skiljer sig markant är det stora EZ
Publish som har ett galleri av funktioner och egenskaper som vida
överstiger de övriga CMS:en. Det är bara Typo3 som ens kan
mäta sig i omfattning av funktioner och egenskaper. Resultatet är
väntat då de bägge har organisationer och företag som
huvudmålgrupp.
•
Det andra tydliga mönstret är att Joomla, och Wordpress, tar täten
när det gäller graden av ”öppenhet” och popularitet på nätet. Detta
i sig skulle kunna implicera att potentiellt många fler användare
som använder systemet producerar åtskilligt mer än de övriga
CMS:en av plugins, temor och tilläggslösningar, vilket också
bekräftas av den statistik som finns (se tabellreferenser).
•
Vilket ger att EZ Publish och Typo 3, är de tydligt kommersiellt
inriktade och med mindre omfattande och snabbväxande öppna
användarorganisationer. Även popuariteten rent statistiskt är i
klart mindre grad än för Joomla och Wordpress. Antal tillägg och
resurstillgång varierar däremot, dock inte på samma höga nivå och
expansionshastighet som Joomla och Wordpress. Troligtvis är det
CMS:ens, målgrupp, omfattning av egenskaper och komplexitet,
olika utvecklingsstatus, kommersiella krafter och interna mer eller
mindra genomskinliga policybeslut som kombinerat inverkar.
•
Drupal blir CMS:et som tar den gyllene medelvägen, den har
hyfsat med funktioner och egenskaper, den har både en
kommersiell och en ”öppen” målgrupp i samma paket. Den når
inte fullt ut på alla momenten men är heller inget klart dåligt val
för endera målgrupp. Den blir godkänd på alla plan och har inga
direkta svagheter. Det sticker dock inte ut hakan någonstans och
har därmed heller ingen direkt konkurrensfördel gentemot de
andra systemen.
123 6.5 Översikt, slutanalys och resultat
6.5.1 Översikt
Genom de olika analysstegen (Googletrend-, funktions- och
wenndiagram-analys) har det nu utkristalliserats/identifierats 3 grupper
bland de ursprungligen 8 analyserade CMS:en:
1. Grupp1. Öppna/semikommersiella, komplexa, etablerade CMS för
medelstora, företag och organisationer, med hög skalbarhet, hög
säkerhet och med omfattande funktioner och konfigurerbarhet.
Systemen har mellan-mycket hög användartröskel med
omfattande dokumentation. Systemen har stort kommersiellt stöd.
Till denna grupp hör: EZ Publish, Typo3
2. Grupp 2. Öppna, populära, lättkonfigurerade CMS för
privatpersoner, entreprenörer, företag och organisationer. System
med omfattande antal engagerade användare runt om i världen.
Mycket stort antal gratis plugins och öppna resurser i form av
forum och tips på internet av blandad kvalitet. Denna grupp har en
snabb utveckling och alla medlemmar i den öppna source
gemenskapen bidrar aktivt till att systemet får fler och fler
möjligheter i hög takt. Till denna grupp hör Joomla, Wordpress,
PHPNuke, Mambo
3. Grupp 3. CMS som har lite av både grupp 1 och grupp2. Detta är
väl etablerade klassiker på marknaden. De har egenskaper från
bägge grupperna, och är etablerade. De har nyligen genomgått
policyförändringar och omsstrukturering med omfattande
versionsuppdateringar. De har som konsekvens svagheter på
grund av detta. Var och ett av systemen har dock sina trogna
anhängare och stabila användarorganisationer runt om i världen.
Drupal och Movable Type ingår i denna grupp.
6.5.2 Slutanalys
Vid införandet av ett CMS är det inte bara kravspecifikation och CMS
funktioner som styr valet utan som författarna till Klarspråk på nätet
och Drömwebben utvecklar mer här nedan man måste också ta hänsyn
till den situation som råder i företaget eller organisationen innan själva
införandet. Det är alltså som beskrivs mer utförligt nedan inte bara att se
till de statiskiska, funktionella och tekniska förhållandena för de olika
CMS:en utan även på acceptansen av ett nytt system i organisationen
eller företaget.
Införandet och valet av CMS beror också av faktorer som
124 utbildningstid, teknisk nivå och anpassningsmöjligheter för användare
eller entreprenörer i fråga. (empiri, 2004-2008)
I föranalysen nedan beaktas viktiga organisatoriska synpunkter som
gäller enligt referenslitteratur och empiri vid själva införandet av ett
CMS i en organisation eller ett företag. Därefter ett försök till en
objektiv och pragmatisk analys av valda scenarion med dels avsikt på
aspekterna från föranalysen och dels aspekterna funktionalitet,
design/användbarhet, sökmotoroptimering och teknikval.
6.5.2.1 Föranalys och rekommendationer
Att speciellt tänka på vid val av CMS för organisationer enligt
Langen:
Organisationer har som Maria Langen beskriver det (2004, s. 18)
ofta ett stort behov av samordning av information. Ibland kan det
vara svårt att identifiera vem som styr webbplatsen/erna i en
organisation. IT-avdelningen? Kommunikationsavdelningen?
Informationen flödar emellan de olika avdelningarna (större
organisation) i olika format och i olika versioner.
Langen (2004) beskriver problemet med att varumärket skickas ut i
olika format och budskapet kan kännas splittrat om man går fel
tillväga. Ibland kan det finnas flera olika webblösningar i en
organisation då samordning eller övergripande strategi saknas.
Hennes studier visar vidare att IT avdelningen ibland känner
frustration och upplever sig bli påhoppade för att återigen ha köpt in
ett system som inte är förankrat av alla i organisationen.
Det kan alltså vara i detta läge man ska välja (sälja in) ett nytt CMS
som ska lösa alla ovan problem och fler därtill. För organisationer är
det enligt Langens (2004) studier enormt viktigt att samordna och
strukturera den information som ska skickas ut. Det ska gå att
samarbeta om materialet som ska släppas via systemet. Systemet ska
klara av många roller, samarbete i grupper, versionshantering, ha
möjlighet till flera redaktörer, bidragsgivare.
En annan viktig egenskap som förutom empiriska erfarenheter även
identifierats av webbspecialisten och kommunikationsstrategen,
Langen (2004): För en organisations CMS är just
användarvänligheten eller bristen av densamma kritisk. Något som
illustreras väl av följande citat från boken Drömwebben:
“Jag skriker rakt ut, reser mig ilsket och lämnar datorn en stund.
Informationen som jag har lagt in är borta. Inget kan då övertyga
125 mig aom att det finns något bra med självbetjäning – det är ju ren
tortyr!”
De olika medarbetarna, bidragsgivarna kan ha väldigt skilda
datakunskaper och ha olika vana av att arbeta med elektroniska
dokument som alla bör ge en enhetlig och konsekvent information ut
till slutläsare/slutkonsument. Empiriska erfarenheter som IT-support
för Lunds Universitets personal och avdelningar samt försäljning på
DELL och IKEA visar samma behov och problemsituation för
organisationer av denna storleksordning. Utan ett enhetligt, kraftfullt
och förankrat CMS, med färdiga rutiner och publiceringspolicys kan
det bli just “en mardröm” som Lange (2004), beskriver det.
Självklart är det därför en viktig och kritisk uppgift att som CMS
utvecklare rekommendera och “köpa” in ett system som ska lösa
denna eventuella mardröm på olika nivåer. Det nya systemet ska dels
återta förtroendet hos alla sina användare och ersätta de andra delvis
bristfälliga systemen i ett slag. Samtidigt ska det samordna alla
användare, grupper och nivåer av instanser till en konsekvent helhet.
En svår uppgift.
En annan viktig aspekt vid val av CMS rör slutkonsumenterna av
innehållet på CMS:en. Faktorer som skiljer slutkonsumenterna, dvs
CMS målgruppernas ”målgrupp” på internet, extranät och intranät
är enligt Englund & Guldbrand (2001), följande:
•
•
•
Avsändarens syfte:
Mottagarens syfte
Tekniska förutsättningar
Enligt författarna bör ett CMS vars huvudsyfte är att agera intranät
för ett företags interna kommunikation ha sin betoning på:
Att vi-känslan för företaget/organisationen främjas, speciellt om
företaget är geografiskt utspritt (Englund & Guldbrand, 2001, s.20).
Innehållet på webbplatsen ska vara ett verktyg för att öka
effektiviteten hos företagets anställda. Användargruppen är lite
annorlunda jämfört med besökare på
vanlig webbplats på internet. Besökaren på ett intranät är inte driven
av nyfikenhet, utan letar information för att utföra sitt arbete
(Englund & Guldbrand, 2001, s. 20). Målmedvetenheten är större
och inlärningen av struktur för webbplatsen är hög. Användaren vet
redan en hel del om organisationen och har redan ett professionellt
intresse. Sidorna laddas snabbare (100 – 1000 ggr snabbare)
eftersom de flesta sitter på jobbet med bredbandsuppkoppling.
126 (Englund & Guldbrand, 2001, s, 21).
Designen kan vara riktad mot en speciell teknisk plattform då
företaget betämmer vilka datorer, vilka webbläsare och vilka
operativsystem som ska användas, (upplösning, bildskärmsval med
mera). Informationen på ett intranät är konfidentiell och det ska
speglas av designen och innehållet på ett tydligt sätt i jämförelse
mot innehåll för övriga internetanvändare (Englund & Guldbrand,
2001, s.22). (intern och extern information). Designen på ett intranät
behöver vara mer ”uppgiftsorienterad” enligt författarna, mera
varaktig (undvika ny inlärning av gränssnitt). Men självklart kan del
designelement återanvändas, exempelvis
Navigeringslistor eller typsnitt eller dylikt, dock med vissa
signifikanta åtskillnader (färg).
Däremot en internetanvändare i allmänhet är mer nyfiken och otålig.
Fångar man inte nyfikenheten med design och innehåll, förvinner
han snabbt till andra jaktmarker. De kan använda sig av olika teknik
för att nå sidorna, modem, bredband eller liknande.
Extranät: De har liknande egenskaper som intranätkunder, de är
mindre nyfikna, och har en drivkraft för att hitta information, men
med den stora skillnaden att de är kunder och vill bli behandlade
som kunder. Däremot kan även dessa surfa in på långsamma eller
snabba internetlinor, befinna sig på internetcaféer eller dylikt.
Extranätets design är en blandning av internet och intranät. Här är
det bra om besökarna känner att det är samma användare via design,
men också viktigt att betona informationens konfidientialla status.
Extranätets användare är inte lite pålitliga som intranätets användare,
är de inte nöjda kan de lätt försvinna eller klaga via support eller
kundtjänst. Även användarvänlighetaspekten är tyngre på extranätet
då besökarna måste kunna känna igen sig snabbt från gång till annan.
Man ska alltså skilja webbinnehåll åt för dessa olika grupper. Det
innebär i sin tur att några CMS egenskaper passar bättre för vissa
målgrupper. Vissa företag eller organisationer (banker, ehandelsplatser, portaler) förväntar sig mobila63 besökare, därför
behövs design och funktioner vara tillgängliga för dessa användare
också (ett snabbföränderligt område rent tekniskt).
127 6.5.2.2 Scenarioanalys
Vid varje scenario finns givetvis möjligheten att välja ett
kommersiellt alternativ istället. Då det finns ett oöverskådligt antal
CMS (cmsmatrix.org) att välja på, där flertalet är kommersiella,
ligger det utanför uppsatsens ram att bedöma alla dessa i detalj.
Genom att välja ut alternativ inom de öppna systemen kan man dock
få en bedömning på vad ett kommersiellt system bör prestera för att
vara värt att investera i och eventuellt välja istället för ett öppet
CMS. Den frågan som ska besvaras är:
• Vilka krav antas en webbplatsplats ha i ett givet scenario och
isåfall vilket CMS passar bäst för ändamålet av de öppna
CMS som analyserats?
6.5.2.2.1 Scenario 1. - Storskalig internationell/nationell
medlemsorganisation
Exampelorganisation för scenariot är den fiktiva webbplatsen
AImatters.org. Webbplatsen är tänkt som en mötespunkt för en
internationell organisation som räknar med trafik från hela
världen, med engelska som huvudspråk. På webbplatsen ska
forskare, studenter, lekmän samlas för att diskutera, samla och
arkivera forskning, resultat och pågående AI relaterade projekt
runt om i världen. Här kan man även diskutera kritik emot AI
forskning, för att förhindra eventuella negativa konsekvenser
av avancerad AI i samhället i framtiden.
Exempel på liknande organisationer: Seriösa ämnesforum inom
andra forskningsområden (cancer genetik mm), politiska
webbplatser, aktieforum, fackförbundsorganisationer,
konsumentrådgivningscommunities, statliga webbplatsplatser,
universitet och högskolor mm.
Antagna generella krav:
Det krävs storskalighet då webbplatsen ska kunna accessas
från hela världen med en i förväg oförutsägbar trafikmängd.
Webbplatsen behöver möjligheter till internationella forum,
korspostning av ämnen, snabbhet i sökning av tillgängligt
material på webbplatsen. Det måste finnas möjligheter att visa
och arkivera bilder, podcasts och dokumentfiler på ett ordnat
sätt. Det ska finnas möjligheter för medlemmar att ansluta sig,
lägga upp en profil och kunna blogga från webbplatsen, eller
skriva forskningsdagbok eller liknande. De måste kunna
128 kommunicera med varandra, via forum, chat, eller interna
mail64. De behöver kunna organisera sina möten och events på
ett organiserat sätt, via gemensamma och personliga kalendrar.
Man ska kunna abonnera på ett epostbrev för att hålla sig
ajour. Forumet måste kunna eposta medlemmar när ett
specifikt intresseområde är uppdaterat med ett inlägg. Det
grafiska på en sådan här webbplats behöver inte vara
jätteavancerat eller i fokus, men givetvis bör gränssnittet vara
modernt och upppdaterbart. Säkerheten för webbplatsen måste
vara på högsta möjliga, om webbplatsen plötsligt blir hackad,
skulle det sänka förtroendet medföra en oreparerbar katastrof
för organisationen bakom. Nedtiden för en webbplats av detta
slag får givetvis inte vara alltför hög, och det bör finnas
möjligheter att meddela eventuella uppdateringar på
webbplatsen på ett professionellt sätt. För att vid behov kunna
finansiera webbplatsen i framtiden krävs bannersystem och en
e-butik för möjligheten att handla böcker, dokument och
bevakning relaterade till intresseområdet på mikrobetalning
och abbonemangsbasis.
Föreslagen CMS lösning och motivation:
De klara kandidaterna är Typo3, Drupal och EZ Publish för
sina skalmöjligheter samt de många konfigurerbara community
funktionerna som redan finns från scratch. Alla tre systemen
används av etablerade företag och organisationer runt om i
världen redan och har blivit positivt omskrivna.
Drupal har två problem och det är dels att i nuläget så är inte ehandelsmodulen som är tillgänglig helt färdigutvecklad.
Lösningen som väljs bör vara så komplett som möjligt.
Visserligen är Aimatters konceptet i grunden ideell, men
tanken är ändå att webbplatsen ska lyckas dra in sina
driftskostnader för egen maskin genom bannersystem och
online försäljning av ämnesrelaterade dokument och böcker.
Det andra problemet Drupal har är att det just nu bygger på en
helt ny kärna och många nya versioner väntas komma ut, med
den konsekvens det har för produktion av externa tillägg. Det
är säkrare att ta ett etablerat system som har en stor bas av
tillägg redan vid start. Joomla faller på sin brist i korspostning
av ämnen och det är viktigt då många olika ämnen kommer
adresseras och kombineras på olika sätt, på olika nivåer i de
olika ämnesforumen. En begränsning här vore en stor svaghet
för en webbplats av detta slaget. Wordpress faller på sin
oförmåga att kunna ha många olika webbplatser med samma
kärna. Det vore bra att kunna ha en spansk, tysk och
fransktalande version som bygger på samma databas. Detta är
129 inte möjligt med Wordpress i nuläget (dock arbetar dem med
denna lösning i skrivande stund, MU Wordpress). Det återstår
då Typo3 som har problemet att det är väldigt svårlärt och
startup tiden blir då automatiskt ganka lång innan systemet är
uppe och börjar fungera och det anses inte finnas den tiden för
detta projekt. Dessutom ska innehållet göras av flera redaktörer
och bidragsgivare så småningom då är det bra om systemet är
någorlunda lättlärt. Nackdelen för EZ publish med att det inte
finns så många gratis temor eller gratistillägg är inte så kritisk
för just detta webbplatskoncept. De som finns räcker till och
konceptet kräver inte något speciellt i dettta avseeende. Så
valet mellan de två faller med marginell övervikt på EZ
Publish, dels baserat på empiriska observationer under 1 års
arbete i helpdesk för Lunds Universitet/LTH som använder
EZ Publish och dels på empiriskt upplevda erfarenheter från
tester som bekräftats av externa rapporter (Bilaga 6) så verkar
EZ Publish vara det potentiellt bästa valet för denna typ av
webbplats av de som granskats i studien.
Rekommendation: EZ Publish
6.5.2.2.2 Scenario 2. – Storskalig nationell/internationell
produktwebb
Exempelföretaget för scenariot är den fiktiva
företagswebbplatsplatsen rdome.com. Webbplatsen är tänkt som
en mötespunkt för marknadsföring, diskussion, utveckling och
försäljning av företagets patenterade produkt rdome (en
revolutionerande spelprodukt anpassad för bl.a. en global
marknad av spelare) samt en knutpunkt för redan etablerade och
blivande kunder runt om i världen. Exempel på liknande
företagswebbplatser:
Olika produkt och tjänstewebbplatser med global kommersiell
inriktning och kunder från hela världen.
Rdome är ett företag som kan antas räkna med tung trafik från
unga användare runt om i världen som kräver en hipp och
interaktiv miljö för att bli övertygade om varans förträfflighet.
Webbplatsen kräver därför hög skalbarhet. På webbplatsen
kommer det finnas utubeklipp och podcasts, samt forum för
medlemmar att diskutera/posta information om hur de använder
sig av produkten. Webbplatsen ska vara sökbar och skalbar, den
130 ska kunna byta grafiskt tema relativt lätt för att inte användare
ska tröttna. Därför krävs ett system med modern mediateknik
som ständigt uppdateras och håller sig ajour. Webbplatsen
kräver epostbrev möjlighet, och forumpostningsbevakning. Då
det är en affärswebb krävs givetvis hög säkerhet och extremt lite
nedtid. All nedtid kan vara förluster av affärer men också
förtroende för produkt och företag bakom webbplats. Ett
internationellt etablerat och väl fungerande e-handelssystem
måste kunna integreras till webbplatsen och dess medlemmar
sömlöst. Säkerheten för e-handelsystemet ska vara baserade på
bra e-handelsrutiner och på säkra betalkortsrutiner som är väl
understödda av ”betalningsgateways”. Det ska finnas
möjligheter att få varan beskriven på många olika språk. Ehandeldelen måste kunna stödja dessa språk.
Föreslagen CMS lösning:
För produktwebbplatsen rdome.com är det viktigt att systemet
har tillgång till alla möjliga moderna tillägg så att man kan få ut
marknadsföring i form av flashfilmer, utubefilmer och podcasts
med mera på ett snyggt och integrerat sätt. Detta är ett område
under full utveckling men av de system som granskats ligger
Wordpress, Joomla och Typo3 bra till. Drupal är ännu för
rudimentär när det gäller nya moderna tekniktillägg och EZ
publish ”open source” profil är alldeles för låg, med alldeles för
lite öppna utvecklingsresurser tillgängliga. Det krävs en aktiv
community så att man kan lägga till den senaste tilläggen för att
hänga med i den snabba utvecklingen.
Dessutom krävs en snyggt och mycket väl fungerande ehandellösning då det är kritisk affärslösning. Säkerheten måste
vara hög och säkerhetspatchar måste släppas aktivt och
regelbundet med stor användarinsyn och ett prioriterat och aktivt
säkerhetstänk från huvudutvecklarna av systemet. Wordpress har
inte någon bra lösning ännnu för multiwebbplatsmöjligheter
vilket känns viktigt för en webbplats med så hög prioritet på
marknadsföringsdelen. Så det väger mellan antingen Joomla
eller Typo3. Joomla har bara i nuläget ett köptillägg för
multiwebbplatsfunktion. Korspostningssvagheten i Joomla kan
troligen skapa problem då det troligen kommer finnas hög
aktivitet på de fora som finns på webbplatsen. Den höga
ingångströskeln för Typo3 är visserligen en svaghet men det
kompenseras av sin brist på svagheter i övrigt. Så valet faller på
Typo3 som har en integrerad e-handelslösning och ett överflöd
av tillgängliga plugins och kan hantera media av olika typer.
131 Säkerheten och innehållshanteringen är också på topp vilket är
kritiskt för en affärswebbplats av denna typen.
Rekommendation: Typo3.
6.5.2.2.3 Scenario 3. – ”Lowtech” företagswebb, för
nationellt riktad lokal entreprenör.
Fiktiva företagswebbplatsen Quicknclick är en lokal entreprenör
inom IT support/webbdesign/SEO. Företagets huvudsakliga mål
är att göra reklam för sina datorsupporttjänster via webben och
få kunder att ringa, besöka företaget eller beställa deras tjänster
direkt.
Ex: Pizzabutiken, bilreparatören m.fl. Alla former av lokala
entreprenörer som behöver få ut sitt budskap på ett enkelt och
lätt sätt utan att behöva lägga ner massor med tid och resurser
på utveckling, design, innehåll eller underhåll av webbplatsen.
Antagna generella krav: En grundläggande
entreprenörswebbplats antas kräva ett användarvänligt interface,
med relativt låg användartröskel för att konfigurera och designa
webbplatsen. Kunder ska snabbt kunna hitta webbplatsen på
internet så därför krävs att SEO delen fungerar mer eller mindre
automatiskt. De flesta entreprenörer har inte tid att sätta sig in i
hur avancerade CMS fungerar. De använder inte de mest
avancerade funktionerna, utan använder sina sidor mestadels för
att visa att de finns och var/hur de kan nås. Självklart finns
intresset att ta upp beställningar via webben, men detta är endast
ett komplement. En del entreprenörer föredrar telefonkontakt för
att kunna ge information och ha möjlighet till personlig
försäljning medan andra nyttjar webben för att spara tid genom
epostbeställningar.
Här är det Wordpress eller Joomla som står som säkra
huvudkandidater. Drupal, EZ Publish och Typo3 faller bort för
dels komplexitet och excess av funktioner som inte behövs för
detta ändamål. De har inte heller så stora öppna
användarcommunities där den lokale entreprenören kan få hjälp
väldigt enkelt genom att posta sin fråga i någon av de tusentals
webbplatserna som täcker Joomla eller Wordpress frågor.
Företagaren kan även köpa tjänsten att designa eller konfigurera
sin webbplats, då det finns fler företag runt om i världen som
kan erbjuda denna tjänst ganska billigt för Wordpress och
132 Joomla. Skulle entreprenöreren välja att göra allt själv är det
fullt möjligt. Att sätta upp en webbplats med dessa CMS tar inte
lång tid, oavsett entreprenörens kunskaper. Joomla har en något
brantare inlärningskurva än Wordpress, men väl förbi första
knölen går de bägge på ett ut. Wordpress har i jämförelse med
Joomla mycket utvecklade SEO möjligheter från början i
kärnan, och används oftast i SEO tävlingar för just detta
ändamål. Det är en kritisk faktor för en upptagen entreprenör
som snabbt vill få ut sitt budskap utan massa extrajobb och blir
därmed utslagsfaktorn mellan de bägge systemen. Wordpress har
också enligt CMS konsulten Martin Edenberg stor potential och
kan i händerna på en duktig webbmaster konkurrera med större
kommersiella system.65
Rekommendation: Wordpress.
6.5.2.2.4 Scenario 4. - ”Hightech” företagswebb, för
nationellt/internationellt riktad internetentreprenör.
Exempelföretaget för scenariot är den fiktiva webbplatsen
filesherlock.com som erbjuder avancerade filkonverteringar och
information/dokumentförmedling av ett eftersökt ämne. En slags
detektivtjänst på internet för elektroniska dokument.
Exempel: Hemmalivs.se, Contentor.se, Alla former av moderna
internetkoncept och affärsidéer som kräver en
interaktivdynamisk webb 2.0 lösning för att idén ska gå att
genomföra, levereras och förmedlas via webben.
En web av denna typ antas kräva ett modernt CMS med bra och
säker grund, många möjligheter för funktioner och interaktivitet.
Där ska finnas gott om temor och plugins för att kunna ändra
funktionalitet och grafisk framställning. De dynamiska
egenskaperna ska vara omfattande och utbyggbara. Utvecklingen
för CMS:et bör vara ständigt på gång via aktiva och
framåtsträvande användare.
Där bör finnas mycket referenser och exempel på redan byggda
webbplatser och deras uppbyggnad så man slipper återuppfinna
hjuler varje gång det byggs ett snarlikt affärskoncept. Beroende
på affärsidén ska det vara möjligt att anpassa med forum,
chattar, epostbrev och andra liknande funktioner om behovet
skulle uppstå. Systemet behöver ha kamelontliknande
egenskaper som klarar av att anpassas till många olika idéer. Att
133 det är lättanvänt är en fördel men inget krav, det viktiga är att
funktionaliteten kan erbjudas så att idén inte strandar rent
tekniskt. De flesta idéer av denna typ ska kunna genomföras
med det system som väljs och de resurser som finns tillgängliga.
CMS valet för en komplex webbplats av typen Filesherlock.com
kräver möjligheter till interaktivitet och flexibilitet beroende på
webbplatskoncept. I Filesherlocks fall
Behövs en modul som per automatik konverterar olika filformat
och skickar tillbaka till kunden efter att denne betalt. Dessutom
krävs en databas av kunder och deras förfrågningar, en slags
helpdeskystem med ärendehistorik i botten.
Kunden ska kunna Skypa in till hjälpcentret och få sin förfrågan
muntligt eller skriftligt besvarad. Detta bör spelas in simultant
och sedan skickas som resultatfil till kunden för dennes framtida
referens. Samtalet ska vara kopplat som en taxameter med en
viss kostnad per minut eller per svar. Allt beroende på kundens
önskemål eller frågans art. De system som kunde matcha dessa
krav är Typo3, Joomla, Wordpress. Alla tre besitter den
flexibilitet som krävs för att anpassa systemet till en viss
affärsidé. Drupal har för lite moduler tillgängliga som är
kompatibla med nuvarande version och e-handelsmodulerna är
ej tillräckligt utvecklade i skrivande stund.
För just Filesherlock förefaller Joomla som det bättre
alternativet då OS Commerce finns som integrerad ehandelslösning. Med E-commerce kan man göra det mesta, vad
gäller mikrobetalningar, abbonemangsbetalningar och liknande.
Den lägre användartröskeln är också intressant men inte
avgörande i detta fall. Oftast är det en insatt
webbentreprenör/webbprogrammerare som lanserar ett mer
komplext webbplatskoncept av denna typ, eller så köps denna
tjänst in av entreprenören i ett sådant här fall. Tjänsten har
sannolikt en budget som är klart högre än vid en ”lowtech”
implementation. Så det allmänna resultatet lutar här åt Typo3
eller Joomla. Det krävs en mer ingående undersökning av alla
tillgängliga moduler och de funktioner dessa moduler tillför
respektive CMS för att ge en entydig lösning vilket är utanför
studiens ram.
Rekommendation: Typo 3 eller Joomla i nuläget och möjligen
även Wordpress i framtiden.
134 6.5.2.2.5 CMS val för referensföretag
Referenföretaget är ett mindre fordonsimportföretag med ca 5-7
anställda. De servar och säljer fordon av olika typer både lokalt
och via webb. Företaget har en försäljningsräckvidd i hela
Sverige och säljer till övriga Norden alltmer. Företaget har
behov av ett modernt CMS för att kunna lägga in information
om produkter och aktuell information från respektive avdelning
och ansvarig. (se bilaga för komplett information om
referensföretaget).
Exempel: Olika typer av företag som inte är globalt stora i
antalet anställda, men är under kraftig expansion. De är ingen
organisation utan vinstdrivande. De har fler än en anställd och
behöver en webb som kan effektivisera de anställda och de olika
underavdelningarna.
Krav: Referensföretaget behöver en webbplats som kan
användas av samtliga anställda som sköter innehållet för sin
respektive del. Därigenom försvinner behovet av att hyra eller
anställa en tekniker som sköter webbplatsutveckling eller
innehållsuppdatering. Varje anställd kan uppdatera det innehåll
som denne har kunskap om. Varje post eller ny uppdatering ska
kunna läggas till godkännande av företagets
huvudansvarige/informationsansvarige eller så tar varje anställd
eget ansvar. Webbplatsen behöver kunna visa upp produktfilmer
i olika format och ha möjlighet till produktgallerier och en
modern webshop. Det bör finnas möjligheter att integrera
webshop med ekonomisystemet i helhet. Säljs en produkt i
webbshopen så säljs den produkten i det totala lagersystemet.
Allt sker på en plats och öronmärks för att kunna bygga statistik
och utvinna affärsinformation ur. Webshopen bör alltså kunna
kommunicera med en standard som även ekonomisystem kan ta
till sig. Systemet bör vara säkert med minsta möjliga nertid, då
det är en affärskritisk applikation. All nedtid kan speglas i
försäljningsresultat. Webbplatsen kan tänkas behöva
specialbyggda webbmoduler, exempelvis servningsbokning eller
liknande. Det ska därför finnas möjligheter för underleverantörer
av dessa script vid behov.
Referensföretaget har behov som ligger mellan
”Lowtech”webbplatsen och ”Hightech” webbplatsen. De
135 behöver en sömlös integration av logistik, lagersystem och
webbshop. Typo3 har redan många etablerade plugins som
kommunicerar med befintliga ekonomisystemstandarder. Där
finns leverantörer för att utveckla en specialmodul vid behov.
Systemets enda svaghet, brant inlärning är också systemets
styrka då flexibilitet och konfigurerbarhet är det som kommer på
köpet. Här faller valet på Typo3.
Joomla och Wordpress är i nuläget inte tillräckligt etablerade
som skarpa system som samkör med befintliga ekonomisystem
och reell logistik. Det handlar inte längre om elektroniska varor
eller ett rent information eller kontaktsökande syfte för
webbplatsen utan om att skattesystem, ekonomisystem,
lagersaldon, automatik och integration ska fungera i de
vardagliga affärstransaktionerna. Allt måste fungera med
befintliga tekniska system och vara inkört. Med de hänseendena
är sannolikt Typo3 det säkrare alternativet. EZ Publish har för
lite open source tillägg, vilket kan göra det mycket kostsamt då
man troligen behöver ha specialskrivna moduler för
referensföretagets behov. Säkerheten är också väldigt inkörd för
Typo3, vilket är extra viktigt för
ett referensföretaget som står och faller med sitt ekonomisystem
och sina kritiska kund och leverantörs data.
Rekommendation: Typo3
136 7. Kommersiella CMS
Detta kapitel om kommersiella CMS är endast menat för allmän orientering och
jämförelse som nämnts tidigare i syfte och omfång för uppsatsen och går därför
inte på djupet då varken empirisk testning har utförts eller några testrapporter
har studerats.
Att välja ett kommersiellt CMS som lösning istället för ett öppet CMS är
givetvis ett möjligt alternativ för alla beskrivna scenarion i kapitel 6. Det totala
antalet kommersiella CMS är ganska många och fler kommer till regelbundet.
Det är dock tal om jämförelsevis stora initiala kostnader, uppdateringskostnader
samt licenssummor och kan alltså inte som tidigare betonats jämföras alls med
ett öppet alternativ när det gäller de ekonomiska aspekterna.
I bilaga 4 finns information om ingående funktioner för två av de mer omtalade
kommersiella CMS:en, Episerver (svenskutvecklat) och Sharepoint från
Microsoft. Där kan man utläsa att skillnaden mellan de funktioner som erbjuds
inte nämnvärt springer från de öppna alternativen. I vissa fall är det ganska
hugget som stucket som exempelvis direkta jämförelser med Typo3 och EZ
Publish.
Även Polopoly är i skrivande stund ett populärt kommersiellt alternativ och
används exempelvis jämte Episerver till de mest populära matwebbplatserna i
Sverige just nu (alltommat.se, recept.nu och tasteline.com).
(Polopoly.com, 2008)
(Episerver, 2009)
Detta arbete har som nämnts i kapitel 2, inte ambitionen att i omfattande detalj
testa eller bedöma de olika kommersiella CMS:en som just nu är intressanta på
marknaden men det kan vara värt att nämna att det är ovan nämnda CMS som
som synts mest i press och bloggar under arbetets research. Exempelvis kan
man läsa följande i Computer Sweden från den 24 november, 2008 av
artikelförfattaren Peter Larsson:
”I jämförelse med egenutvecklat system vinner företag följande på att
införskaffa ett standardsystem (han syftar på: Sharepoint, Episerver Biztalk,
Polopoly m fl.), enligt experterna i branschen:
1. Snabbare implementation
2. Billigare utveckling och innehåll.
3. Minskad risk för verksamhetsstörningar eftersom
grundfunktionaliteten redan är testad.
4. Erfarenhet inbyggd i systemet.”
137 Referenser:
•
•
•
•
•
•
http://sv.wikipedia.org/wiki/Episerver
http://www.episerver.com/sv/
http://www.polopoly.com/
http://www.microsoft.com/sharepoint/default.mspx
http://en.wikipedia.org/wiki/Windows_SharePoint_Services
http://computersweden4.idg.se/2.2683/1.194781/stor-brist-pa-experter-pastandardsystem
7.1 Polopoly
På företagets hemsida beskrivs Polopoly som Skandinaviens största och
ett av Europas ledande content managment företag med kunder i hela
Europa. Bland andra dessa nedan stora kunder nämns använda sig av
Polopoly enligt Polopoly själva, vilket säkert bidragit till programmets
spridning och popularitet. (Polopoly.com, 2008)
Universitet:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
KTH
University of Sheffield
Karolinska Institutet
Luleå tekniska universitet
Högskolan i Kalmar
Coventry University
King's College London
Konstfack
Linköpings universitet
Stockholms universitet
University of East Anglia
University of Edinburgh
Företag:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Apoteket
ATG
Centrumutveckling
Color Line
HSB
ICA
Kronans Droghandel
Luxair
Point Carbon
SJ
138 7.1.1 Polopolys teknik
Enligt Polopoly (Polopoly.com, 2008) började systemet byggas redan
1996. Det sägs också på produktwebbplatsen att man kan välja om man
vill köra i Unix eller Windows miljö vilket bidrar till flexibel
användning. De vanligaste webb och applikationsservrarna som används
för Polopoly är bland annat Apache, Netscape, MIIS, BEA Weblogic,
Resin, IBM WebSphere. (Polopoly.com, 2008). Systemet är byggt för
att vara skalbart med inbyggd cachningssystem (åtkomst av frekventa
filer via direktminnet). Polopoly är utvecklar med Agila metoder66.
(Polopoly.com, 2008).
(Wikipedia, 2008).
Resurslänkar:
• http://www.polopoly.com/extra/jsp/polopoly.jsp?d=146
• http://www.polopoly.com/extra/jsp/polopoly.jsp?a=857
(beställa material om systemet)
7.2 Episerver
Även Episerver är ett svenskbaserat kommersiellt CMS. Episervers produkt
omnämns på sin produktsajt ha börjat utvecklas redan 1994. Det ska ha
inbyggd versionshantering så att man lätt kan gå till olika versioner av
innehållet. Episerver riktar sig till en världsomfattande marknad med 100
tusentals redaktörer världen över. Episerver AB (2009). Deras kunder är
bland andra för:
Organisationer:
•
•
•
•
•
•
•
•
Cancerfonden
Centerpartiet
Jusek
Göteborgs energi
Borlänge kommun
Datainspektionen
Försvarets forskningsinstitut, FOI
Luftfartsverket
Företag:
•
•
•
Allers
Tasteline
Tele2 intranät
139 •
•
•
Electrolux intranät
Renault
SSAB
7.2.1 Episervers teknik
Episerver bygger på Microsoft .NET 3.5. (se mer i avsnitt 3.3.3.1 om
.NET tekniken) Även Episerver är skalbar, produktens sajt omnämner
också att det finns funktioner för lastbalansering (fördelning av trafik på
olika servrar).
Resurslänkar:
• http://www.episerver.com/sv/Products/EPiServer-CMS-5/Teknologi/
• http://www.episerver.com/sv/Products/EPiServer-CMS-5/Online_demonstrationer/
140 8. Resultat
I kapitel 6 har 8 stycken öppna CMS analyserat på olika sätt, med avseende på
olika aspekter och slutligen har det bildats ett underlag för rekommendationer
baserade på analysresultat, sakkunniga rekommendationer som stämts av och
kompletterats med empiri.
Här följer CMS rekommendationer respektive motivation för de 4 scenariona
och referensföretaget som är uppsatsens slutmål och syfte.
•
Scenario 1. - Storskalig internationell/nationell medlemsorganisation
Rekommendation: EZ Publish
Kortfattad motivation: Skalbarhet, pålitliga referenser från
liknande organisationer, inbyggda strukturer för
organisationstypiska funktioner, ett färdigt system med få
svagheter
•
Scenario 2. – Storskalig nationell/internationell produktwebb
Rekommendation: Typo3
Kortfattad motivation: Modern och flexibel struktur, säker och
etablerad e-handelslösning, gott om moderna tillägg och
funktioner. Etablerat och professionellt. Omfattande utbud av
externa konsultresurser.
•
Scenario 3. – ”Lowtech” företagswebb, för lokal entreprenör.
Rekommendation: Wordpress.
Kortfattad motivation: Mycket hög användbarhet, snabb
utveckling, låg tröskel, stort gratisutbud av temor och
funktioner.
•
Scenario 4. – ”Hightech” företagswebb, för nationellt/internationellt
riktad internetentreprenör.
Rekommendation: Typo3 eller Joomla i
nuläget och möjligen även Wordpress i framtiden.
Kortfattad motivation: Bra multimedia möjligheter, moderna
temor, aktiv pluginutveckling, kameleontegenskaper och hög
interaktivitet.
•
CMS val för referensföretag
141 Rekommendation: Typo3
Korfattad motivation: Kritiska integrationskrav med befintliga
ekononomisystem, hög flexibilitet, utbyggbarhet och
konfigurerbarhet.
Beskrivning, referenstabeller, delanalyser, underlag, premisser,
fullständig motivation och argumentation för rekommendationer finns i
föregående kapite (se kapitel 6 och sektion 6.5.2 Analys)
8.1 Diskussion om analys och resultat
Vid uttagning av 8 inititala kandidater för analysen har många CMS valts bort.
Det finns 100 tals andra CMS som inte är kvalificerade utav en eller annan
orsak och lika många som kunde ha kvalificerats sig som initiala kandidater.
Men bland alla 800 CMS ca (CMSWatch och Edenberg), har de initiala
kandidaterna profilerats och omtalats extra mycket via forum, länkar,
professionella bloggar, privata hemsidor och företag. (Se referenslista) Dåliga
eller bra omdömen från seriösa källor som exempelvis (IBM, CMSwatch,
professionella experter eller organisationer och liknande propagerar snabbt på
internet och mynnar ut i en flora av forumtrådar, blogginlägg, tester och
reviews.
I början av analysen har det använts ett statistiskt verktyg, Googletrend,
vars giltighet givetvis kan diskuteras. Att ha hög statistik på Google Trend
behöver ju inte med automatik vara något positivt. Det kan lika gärna vara
något negativt. Men som med de flesta saker som ska argumenteras måste det
finnas en sida som tror och en sida som inte tror. Så hög statistik på
Googletrend tyder på stora communities som genererar mycket innehåll och
trafik om resp CMS. De mer “tysta” CMS:en som inte genererar så mycket
trafik kan givetvis vara omtalade i mer specialiserade kretsar. Kanske på
intranät eller i databaser som inte är offentliga eller sökbara.
Resultatet vid respektive scenarioval är ett sannolikt val/genomsnittligt resultat
(kvalificerad gissning) och ska inte ses som ett absolut och slutgiltigt val för
varje företag, organisation eller entreprenör med de antagna premisser som
förutsätts. Valen är en indikation på lämpliga kandidater eller kandidat som
man i de situationer som beskrivs bör ta med i sin i sin slutanalys innan ett
slutgiltigt beslut görs. Varje situation har sina omständigheter och sina
specialvariabler som måste tas i beaktning.
Egen empiri har fått spela stor roll för beslut av vilket system referensföretaget
bör använda sig av. I scenariofallen har vid en balanssituation empiri fått agera
vågmästare för att komma till ett konkret resultat.Vilket ju är ett av delmålen
med studien.
142 I vissa fall kan en avgörande unik skillnad göra att hela analysen sätts på ända
(exempelvis att organisationen i stort är en kommersiell organisation och måste
tjäna pengar som om den vore som vilket globalt företag som helst) och man
måste då göra kraftiga omprioriteringar för vad som är viktiga funktioner för de
olika CMS:en som ingår i analysen. Uppsatsens mål är inte heller att ge ett
tvärsäkert och entydigt svar utan att ge en grund för analys på olika plan och
beskriva de ingående CMS:ens funktioner, möjligheter, svagheter och potential
för målgrupperna (utvecklarna/ägarna).
Referenser till diskussion och resultat samt tabell.
Nedan länkar med tillhörande kommentarer från utvecklarforum och bloggar
samt bekräftelse genom empirisk testning och dokumentation:
•
Burge, Steve (2006) Joomla and Drupal - Which One is Right for You?
Hämtat från <http://www.alledia.com/blog/general‐cms‐
issues/joomla‐and‐drupal‐%11‐which‐one‐is‐right‐for‐you?/ >
2008-05-10.
•
Riveras, Antonio(2008).Grafixstudio: Gratis CMS. Hämtat från
<http://www.grafixstudio.se/tips‐tricks/gratis‐cms/> 2008-10-08.
•
Weitzman, Moshe(2007). Drupal.org: New York Observer - a
newspaper site. Hämtat från <http://drupal.org/node/141187>
2007-03-09.
Mckee, Michael(2006). Mac Web Design: CMS Showdown Joomla vs.
Drupal. Hämtad från <http://mactheweb.com/software‐
review/joomla‐vs‐drupal/> 2008-04-16.
Wragg, John (2005). Open Source CMS's. Hämtade från
<http://www.ellipse.co.uk/reviews/2_open.htm#2_3> 2008-07-16.
<http://www.ellipse.co.uk/reviews/cms.htm> 2008-07-16. Jacob, A. N (“bluesaze”) (2005). Joomla.org: Drupal Vs Joomla (where
Joomla Fails and Major Drawbacks: A discussion. Hämtad från
<http://forum.joomla.org/viewtopic.php?t=4364> 2008-03-09.
Byfield, Bruce (2007). Linux.com: Drupal vs. WordPress: Which is
better for blogging?Hämtad från<
http://www.linux.com/articles/60948> 2007-03-21.
Andersson, Anders (2007). PointX Media & Grafik: Intressant paket för
TYPO. Hämtad från <http://blogg.pointx.se/index.php/intressant‐
paket‐for‐typo3/ >2008-11-04.
“QReyes”(2004). Mambo forums: MY COMPARISON: Mambo vs PHPNuke. Hämtad från
<http://forum.mamboserver.com/showthread.php?t=16709>
2007-04-05.
”Doug” (2007) Discover Doug: Information: Typo3 VS Drupal. Hämtad
•
•
•
•
•
•
•
143 •
•
•
•
•
•
•
•
från <http://www.discover‐doug.com/2007/01/27/typo3‐vs‐
drupal/> <http://discover‐doug.com/2006/11/29/drupal‐vs‐
wordpress/>2008-04-06.
IBM (2006). Using open source software to design, develop, and deploy
a collaborative Web site. Hämtad från <http://www‐
128.ibm.com/developerworks/ibm/osource/index.html> 2008‐05‐
17 Edenström, Martin (2007). EPiServer Polopoly Sharepoint CMS:
WordPress 2 som CMS, ett alternativ till EPiServer, Polopoly och
Microsoft Sharepoint? Hämtad från
<http://edenstrom.wordpress.com/2007/11/16/wordpress‐2‐
som‐cms‐ett‐alternativ‐till‐episerver‐polopoly‐och‐microsoft‐
sharepoint/> 2008-08-07.
”Danielzan” (2006). Webmasternetwork: Joomla eller Dotnetnuke
eller. Hämtad från
<http://www.webmasternetwork.se/index.php?act=ST&f=4&t=14
511&hl=phpnuke&s=wn> 2008-05-22. Thompson, Phil m.fl (2005). Velocotyreviews: HTML - Which is better:
Mambo, Typo3 or Ezpublish?Hämtad från
<http://www.velocityreviews.com/forums/t161056‐which‐is‐
better‐mambo‐typo3‐or‐ezpublish.html> 2007-05-06
Jain, Pranshu (2007) Software Architecture and Content Management:
EZPublish rocks. Hämtad från
<http://pranshujain.wordpress.com/2007/04/03/ezpublish‐
rocks/> 2007-11-16.
Faheem, Rana m.fl. (2008). Ez.no forum: EzPublish vs Drupal vs
Joomla and Typo3. Hämtad från
<http://ez.no/developer/forum/general/ezpublish_vs_drupal_vs_j
oomla_and_typo3/re_ezpublish_vs_drupal_vs_joomla_and_typo3__2
> 2008-04-09.
The CMS Matrix - CMSMATRIX.ORG - The content Managment
Comparison tool. Hämtat från <http://www.cmsmatrix.org/> 200807-29.
OM CMS: Förenkla hanteringen av dina webbsidor. Hämtad från
<http://butcha.se/~m4661/index.php?id=541> 2008-08-14.
144 9. Källförteckning
9.1 Böcker
Ballard, Phil (2006). Kom igång med Ajax. Pagina. Svensk översättning:
Mattson, Björn (2006).
Castells, Manuel (2001). The Internet Galaxy - Reflections on the Internet,
Business, and Society.Oxford University Press.
Coombs, Jason & Coombs, Ted (1998). Bygg din egen webbplats för Dummies.
IDG, Sweden books. Översättning: Sandberg & Almqvist (1998).
Eidhagen, Kristoffer & Wetterström, Anna (2001). Photoshop 6 Handboken.
Pagina.
Englund, Helen & Guldbrand, Karin (2001). Klarspråk på nätet. Pagina.
Englund, Helena & Sundin, Maria (2004). Tillgängliga webbplatser i praktiken.
Jure Förlag.
Fransson, Jonas (2007). Effektivare informationssökning på webben. Hexa
förlag.
Gates, Bill (1995). The road ahead. Viking penguin group.
Hagberg, Pär & Hellström, Alexander (2002). Kom igång med webbutveckling.
Studentlitteratur.
Hedman, Anders (1996). Webmasterhandboken. Pagina.
Hedman, Anders (1997). Grafisk design på Internet. Pagina.
Langen, Maria (2004). Drömwebben. Uppsala Publishing House.
Lemay Laura &, Cadenhead, Rogers (2000). Teach yourself Java 1.2 in 21
days, Rogers Cadenhead, Pagina. Översättning: Högberg, Mats (2000).
Lynch, Patrick & Horton, Sarah (2008). Webstyle guide. Basic Design
principles for Creating Websites.Yale University Press, andra upplagan.
Mattson, Niklas & Carrwik Christian (1998). Internetrevolutionen. 1000 dagar
som förändrade Sverige. Bonnier Icon Publishing.
Munroe, Tapan (2004). Dot-Com to Dot-Bomb: Understanding the Dot-Com
Boom, Bust and resurgence. Moraga Press.
Nielsen, Jacob (2000). Designing Web Usability. New Riders.
Nordfors, Lennart & Levin, Bertil (1999). Internet Revolutioner. Författarna
och Ekerlids Förlag.
Preece, Jennifer m.fl. (2007), Interaction Design: beyond human computer
interaction. John Wiley and sons.
Sherman Chris & Price, Gary. (2001). The invisible web, Uncovering
Information Sources Search Engines can´t see. Cyberage books.
145 Wahlström & Widstrand (1991). Matematiklexikon, Schmidts Boktryckeri.
Andra tryckningen.
Widerberg, Karin (1995). Att skriva vetenskapliga uppsatser. Studentlitteratur.
Wigblad, Rune (1997). Karta över vetenskapliga samband – Orientering i den
samhällsvetenskapliga metoddjungeln. Studentlitteratur.
9.2 Tidskrifter
Almström, Veronica (2005). Nyskapande betaltjänster. Internetworld,5 , 34.
9.3 Elektroniska dokument
Fransson, Jonas, Lathund för källförteckning och källhänvisningar. Hämtat från
<http://www.ronneby.se/PageUpload/6861/lathund.pdf> 2008-01-02.
Hedlerfog, Robert (2000). Heuristic Dependency in General and IT based
Problem solving. Hämtat från <http://hedlerfog.com/wp‐
content/uploads/2008/05/cogsciproblemsolving.pdf> 2008-03-04.
Karlsson, Elisabeth & Rosén, Peter (2002). Leveransalternativ för e-handel
med dagligvaror”. Hämtat från
<http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/2618/1/gunwba395.pdf
> 2008-11-01.
Kjellin, Harald. Checklista version 0.9 för kvalitetsgranskning av
examensarbete. Hämtat från
<http://people.dsv.su.se/~hk/uppsatser/checklista.htm> 2008-06-07.
Mohammad, Ihman & Nikolajsen, Morgan (2004). Ehandel – säkerhet och
kundtrygghet. Hämtat från
<http://www.msi.vxu.se/forskn/exarb/2004/04060.pdf> 2004-06-19.
Palme Jacob, Förslag till examensarbetesämnen. Hämtat från <
http://people.dsv.su.se/~jpalme/exjobbsforslag.html> 2008-04-23.
Palme Jacob, Use of the word "I"in scientific papers. Hämtat från
http://people.dsv.su.se/~jpalme/personal‐pronoun.html 2008-04-23.
Pilioura, Thomi (2000). Electronic payments systems on open computer
networks: A Survey. Hämtat från <http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.38.9205&rep
=rep1&type=pdf > 2008-02-08.
Vanliga fallgropar när man väljer arbetsmetod. Hämtat
från<http://people.dsv.su.se/~hk/uppsatser/fallgropar.htm> 2008-05-21.
Öhrn, Markus (2002), Varför handlar inte konsumenter via Internet i större
utsträckning. Hämtat från
<http://www.handels.gu.se:81/epc/archive/00002351/01/Nr_29_AA,_FA.
pdf> 2008-07-06.
146 9.4 Inlägg (forum/blogg)
”Icekin”, The Road To Learning Web Design. [www]Hämtat från
<http://icekin.com/node/7> 2008-06-15.
Edenholm, Yvonne (2006). Realtid.se: Höstens IT-trender. [www] Hämtad
från:<http://www.realtid.se/ArticlePages/200609/15/20060915120616_
Realtid303/20060915120616_Realtid303.dbp.asp> 2008-07-27.
Edenström, Martin (2007). EPiServer Polopoly Sharepoint CMS: WordPress 2
som CMS, ett alternativ till EPiServer, Polopoly och Microsoft Sharepoint?
[www] Hämtad från
<http://edenstrom.wordpress.com/2007/11/16/wordpress‐2‐som‐cms‐
ett‐alternativ‐till‐episerver‐polopoly‐och‐microsoft‐sharepoint/> 2008-0807.
Internetworld (2007).Butiksjättarna hopplöst omoderna. [www] Hämtad från
http://www.idg.se/2.1085/1.96092 2007-07-11.
Mühlen, Hans (2007). Utveckla en webbplats. [www] Hämtad från
http://internet.physto.se/webbplatser/skapa/index.php 2008-06-17).
Nielsen, Jacob (2003). [www] Hämtad från
<http://www.useit.com/alertbox/designmistakes.html> 2008-04-07.
Nielsen, Jacob, (1997), Discount Usability for the web. [www]Hämtad från
<http://www.useit.com/papers/web_discount_usability.html> 2008-03-04.
Söderström, Jonas (2002). Skriva för webb" - mest humbug. [www] Hämtad
från < http://kornet.nu/webwriting.shtml> 2008-08-08.
Urban, Lindstedt (2004). Netonnet slog alla rekord i julhandeln. [www]
Hämtad från
<http://internetworld.idg.se/ArticlePages/200401/14/20040114095134
_IW621/20040114095134_IW621.dbp.asp> 2004-01-14.
Verdin, Mike (2002b). Dot.com doomsters see more share falls. [www]
Hämtad från
<http://news.bbc.co.uk/hi/english/business/newsid_1854000/1854227.s
tm> 2002-03-04.
Verdin, Mike (2002b). The virtual business got real. [www] Hämtad från
<http://news.bbc.co.uk/hi/english/business/newsid_1849000/1849850.s
tm> 2002-04-05.
Vickers, Marcia (2000). Commentary: Dot-com Business Models from Mars.
[www] Hämtad från
147 <http://www.businessweek.com/2000/00_36/b3697103.htm> 2001-0212
Webopedia: vortal (2004). [www] hämtad
från<http://www.webopedia.com/TERM/v/vortal.html> 2008-03-01.
Wikipedia.com (2008).[www] Hämtad från Wikipedia.com
<http://en.wikipedia.org/> 2008-09-08-16.
Wikipedia.com: 3D computer graphic (2009a.[www] Hämtad från
<http://en.wikipedia.org/wiki/3D_computer_graphics> 2008-08-24.
Wikipedia.com: Color depth (2009c).[www] Hämtad från Wikipedia.com
<http://en.wikipedia.org/wiki/Color_depth> 2008-09-08-16.
Wikipedia.com: Open Source (2009b).[www] Hämtad från
http://en.wikipedia.org/wiki/Open_source 2008-09-06-05.
Zirn, Tomas 2008). ”Våra civilingenjörer får en modernare utbildning.”
[www] Hämtad från:
http://computersweden.idg.se/2.2683/1.189009/vara‐civilingenjorer‐far‐
en‐modernare‐utbildning 2008-11-17.
9.5 Webbartiklar/webbplats
Abbie Lundberg, IT doesn´t matter. [www] Hämtad från
<http://www.idg.se/2.1085/1.72417> 2004-11-05. Översättning Lotta
Kempe.
Adobe.com (2008). [www] Hämtad från
http://www.adobe.com/products/player_census/flashplayer/version_pen
etration.html 2008-11-12.
Ahlberg, Jonas (2008a). Hur fungerar en söktjänst. [www] Hämtad från
<http://www.jonasweb.nu/sidor/marknad/soktjanst.html#1> 2008-01-05.
Ahlberg, Jonas (2008b). Hur fungerar sökmotoroptimering. [www] Hämtad
från <http://www.jonasweb.nu/sidor/webdesign/sokmotor.html#1>
2008-01-05
Ahlberg, Jonas (2008c). Bildernas matematik. [www] Hämtad från
http://www.jonasweb.nu/sidor/grafik/bildmatematik.html
Ahlberg, Jonas (2008d). Jonas webbresurs. [www] Hämtat från
<http://www.jonasweb.nu/> 2007-02-04.
Ahlberg, Jonas (2008e). Skaffa webbutik. [www] Hämtad från
<http://www.jonasweb.nu/sidor/marknad/webbutik.html> 2008-04-23.
Anajana, C.S. Online Internet Business Models. [www] Hämtad från
<http://stylusinc.com/website/business_models.htm#1> 2002-04-18
148 Bjurman, Per. Nördarnas klipp: 12 000 000 000. [www] Hämtat från
<http://www.aftonbladet.se/nyheter/article445516.ab> 2006-12-20.
Burns, Joe 2008, Image formats. [www] Hämtat från
<http://www.howstuffworks.com/framed.htm?parent=question289.htm&
url=http://www.htmlgoodies.com/tutors/image_formats.html> 2008-0809.
Dalton Jen. Startupfailures – Eric Strauss. The Juice Man Cometh. [www]
Hämtad från < http://www.startupfailures.com/profile_erstrauss.html>
2004-06-04.
Dorey, Shannon, Business Models of the Dot com Survivors. [www] Hämtad
från <http://www.the‐surfs‐up.com/news/news6p1.html> 2001-06-05.
Grundandet av SISP (Swedish incubators & Science parks. [www] Hämtad från <http://www.sisp.se/Templates/Article0.aspx?PageID=b59a2df1‐de27‐
4a9e‐af5b‐a05559b0a309> 2008-01-05.
Episerver AB (2009). [www] Hämtad från <http://www.episerver.com/sv/>
2009-01-04.
Inkubatorer. [www] Hämtad från <http://www.ideon.se/inkubatorer/>
2008-01-05.
Kittel, Christoffer, Så tolkar vi webbsidor. [www] Hämtat från
<http://internetworld.idg.se/2.1006/1.81565> 2008-08-11.
Lindstedt, Urban, Så ska näthandeln slå nya rekord. [www] Hämtat från
<http://www.idg.se/ArticlePages/200410/22/20041022134729_IDG.se1
43/20041022134729_IDG.se143.dbp.asp> 2004-10-22.
Lundberg, Jonas (2005). Grunder i design för användbara sajter. Hämtat från
<http://www.ida.liu.se/~jonlu/webdesign.htm> 2008-04-13.
Lynch & Horton. Webstyle guide. [www] Hämtat från
<http://www.webstyleguide.com/graphics/displays.html> 2008-05-28.
Nielsen, Jacob(2005). Top Ten Web Design Mistakes of 2005. [www]Hämtat
från <http://www.useit.com/alertbox/designmistakes.html> 2004-03-04.
Polopoly.com (2008). Polopolys kunder . [www] Hämtat från
http://www.polopoly.com/extra/jsp/polopoly.jsp?d=283> 2005-11-23.
Reene, Michael. Avoiding the Internet death penalty. [www] Hämtad från
<http://zdnet.com.com/2100‐1107‐920402.html> 2002-05-03.
Sandblom, Hans. Optimeringsskola. [www] Hämtat
från<www.seologik.se/sokmotoroptimering_skola.asp> 2008-04-04.
Söderström, Jonas. Riktlinjer gör det lättare att bygga bättre sajter. [www]
Hämtat från <http://kornet.nu/24guidelines.shtml> 2008-07-09.
The Best Designs.com. [www] Hämtad från
<http://www.thebestdesigns.com/> 2008-07-12.
149 Webdesignskolan/Photoshopskolan (2008).[www] Hämtat från
<http://www.webdesignskolan.se/photoshop/vektor‐bitmap/vektor‐
bitmap.htm> 2005-03-24.
9.6 Tv, Podcasts och övrig media
Computerworld TechCast: LAMP [www] Hämtad från
<http://blogs.computerworld.com/node/5046> 2008-10-04.
Bilaga 1.
Införandet av IT och e-handel på referensföretaget.
(empirisk studie och arbete mellan 2004-2008)
Referensföretaget registrerades i mitten av 80-talet. Det var vid början av den
empiriska studien ett trångbott lokalt fordonsföretag med viss import av
begagnade motorcyklar, i äldre lokaler. Den enda IT som fanns var en äldre fax
som var kopplad på företagets enda telefonlinje. Företaget hade då 2 heltids
anställda och viss timanställning.
Då såldes det begagnade mopeder, reservdelar, hjälmar och extrautrustning för
den tidens populära (s.k. nationella) mopedmodeller av typen Puch, Ciao,
Crescent mm. Företaget bytte namn i början på 1990-talet och började i ännu
större utsträckning sälja både nya och begagnade mopeder till sydsvenska
mopedkunder. På 90-talet blev företaget återförsäljare för ett populärt
importerat mopedsortiment hos en större återförsäljare i Norden, som gav
företaget möjlighet att expandera sitt modellsortiment och sin omsättning.
Allteftersom har referensföretaget expanderat och antagit flera leverantörer med
tillhörande modellmärken och produkter.
Företaget fick i början på 2004 sin första internetuppkoppling trådlöst, via
grannföretagets parabol som i sin tur fick det via en ytterligare parabol. Det
byggdes upp ett mindre datornätverk inom företaget. Webbsida med
produktvisning och priser sattes upp. Epostkommunikation med kunder började
etableras via webbplats och e-butik. Elektroniska dokument utformades för att
effektivisera rutiner och lagerhållning började etableras. Kundflödet ökade med
större och större produktutbud och större synlighet på webben. Företaget tog
vintern 2005 beslutet att bygga helt nya moderna lokaler med plats för en
modern verkstad, lager, representativ utställningshall med tillhörande
utrymmen för, kontor, kök och toalett/dusch utrymmen. Ungefär vid denna tid
ändrade företaget namn återigen för att markera att affärsidén nu även vilade på
import och försäljning av motorcyklar. Det gamla namnet fick ingå som en del
av namnet, ett naturligt steg då e-handel utvecklingen dramatiskt ökat MC
försäljningen men företaget samtidigt hade kvar en stor del av de gamla
mopedkunderna från ca 5-10 år tillbaks i tiden.
150 Den kraftigt ökade försäljningen baserades dels på företagets ökade
internetsynlighet, bra servicemedvetenhet, redan etablerade rykte i trakten samt
konkurrenskraftiga priser på rätt mix av begagnade custommodeller med en
garanti som var mer omfattande än konkurrenters på både motor & växellåda.
Genom satsningen på IT stöd, IT infrastruktur, internutbildning, hemsida,
ebutik och effektiva internetmedier som exempelvis Google, Eniro, Blocket.se
och Bytbil.com och mun till mun marknadsföring och regelbundet inkommande
importmodeller till lockande priser ökade företaget kontinuerligt sin
aktionsradie i syd Sverige och i övriga delar av landet. Kostnaden för
annonsering i traditionella medier försvann samtidigt nästan helt.
I och med företagets nya profil och alltjämt ökande köpstarka och lojala
kundkrets och utökade radie har nyförsäljning av MC kommit i fokus. I
skrivande stund säljs det i stort sett inga begagnade mopeder till fördel för
nyförsäljning på mopedsidan. Genom den situation som den begagnade
mopedmarknaden befinner sig i är försäljningsargumenten för att köpa nytt
ganska många och för begagnat ganska få och detta inser också de flesta
mopedkunder som är ute efter begagnat. Ofta lyckas referensföretaget därför till
80 % att konvertera dessa kunder till att köpa nya fordon. Liknande trend kan
möjligen väntas på sikt även på MC sidan vilket gör att referensföretaget gärna
vill ha möjligheter att förse kunderna med bra alternativ. Företaget har av
tradition kontinuerligt och lyhört ändrat sitt utbud så att produktmixen har
passat företagets expansiva profil och ambitioner samt lagt stor vikt vid att
tillmötesgå kundernas efterfrågan och behov med rätt tajming. Att snabbt kunna
ta till sig sina kunders behov och marknadens trender är en av de styrkor och
fördelar referensföretaget innehar just tack vare att de har en dynamisk och
snabb beslutsmodell med platt organisation för minsta möjliga byråkrati och
snabbast möjliga beslut.
Verksamhetsbeskrivning
Referensföretaget säljer just nu ett komplett moped, scooter, lätt mc och 4hjulings sortiment. På MC sidan importerar och säljs regelbundet customhojar,
touringmodeller, mellanklassmodeller samt enstaka sporthojar. Löpande
kommer det in kunder såväl nya som gamla som vill uppgradera/nergradera
eller bara sälja av sin MC, och väljer då referensföretaget eftersom de känner
sig nöjda med referensföretagets sätt att hantera deras föregående MC affärer
och i många fall deras tidigare mopedaffärer.
Vidare har företaget genom den ökade importen av motorcyklar från Tyskland
fått bra rykte runt om i hela Sverige, från Trelleborg i söder till Luleå/Umeå i
Norr samt en hel del nya MC kunder på andra sidan sundet. Som kund på
referensföretaget får man dels en bra begagnad motorcykel med seriös garanti,
dels ett riksomfattande konkurrenskraftigt pris samt en bra uppföljning med
inbyte, servicar och reparation av sin motorcykel.
151 Företaget har genom att knyta till sig stora tillbehörs leverantörer borgat för en
bra reservdelshantering samt tillbehörs-försäljning i form av hjälmar,
packväskor, kläder, sissybars, fotpinnar mm till alla våra kunder. På senare tid
har företaget även börjat sälja bredare mix av motorcykeltyper. I regel kommer
i stort sett alla kunder tillbaka och vill uppgradera sig allteftersom de har vant
sig vid det de för tillfället kör. Förutom försäljning, har företaget en verkstad
med regelbundet återkommande servicar, reparationer, försäkringsuppdrag,
mm.
Företagets infrastruktur
Företagets infrastruktur är väl utbyggt med egen dator och IP-telefonnummer i
verkstan för reservdelssystem, servicebokningar, koppling till säljsystem, epost
och administratonssystem samt informationssökning via återförsäljarsystem på
webben. I säljavdelningen finns en multifunktionsskrivare, en
streckkodsskrivare, blåtandsbaserad streckkodsläsare med dator för
kundregister, lageradministration, bokningar, orderläggning och uppföljning av
fakturor med mera. Även säljavdelningen har sina egna IP telefoni nummer.
Firmatransportbilarna har integrerade GPS för effektivast möjlig egen import.
Ytterligare 5 datorer och 1 nätverksskrivare/fax (på eget iptelefoninummer) för
butikschef, IT och copy ansvarig, säljare samt för ekonomiassistent finns
uppkopplade i nätverket. Alla datorer har direktkopplingar, delade mappar, med
centralt styrd, unikt anpassade klient-server programvaror och är uppkopplade
till ett internt chatkommunikationssystem samt till vanliga internettjänster av
typen Skype, vägverket, Eniro, Internetbank, återförsäljarsystem och
webmailsystem med mera.
På kontoret finns ytterligare en IP telefonlina för utgående samtal så att
säljlinan ej blockeras för övriga samtal. En IP kamera för webbövervakning av
säljhallen finns också att tillgå. All denna administrativa teknik med inbyggda
informationssystem möjliggör för de få anställda att effektivt jobba med sina
respektive arbetsområden och göra det smidigt för verksamhetsansvariga att
hålla en daglig kontroll över fortlöpande jobb och transaktioner i företaget utan
redundanta informationsutbyten. Företaget har idag en komplett hemsida med
presentation av dels företaget samt olika leverantörers produkter. Genom bland
annat nätannonser på Bytbil.com och Blocket.se, länkade från/till hemsidan får
dagligen 1000 tals kunder information om vad som säljs på referensföretaget
och man får dagligen feedback på att aktionsradien sträcker sig över hela
Sverige genom rikstäckande intresseanmälningar både telefonledes och
epostledes.
152 Nulägesstatus och ambitioner för framtiden
I nuläget (2008-05-04) har referensföretaget 7 anställda, med separat ekonomi,
sälj, och verkstadsfunktion. Alla anställda på företaget är understödda med
olika former av IT support och är även beroende av den för att kunna göra sitt
jobb effektivt.
En av ambitionerna företaget har är att bygga till med en nästan lika stor del till
så att både försäljningshall, verkstad och lagerutrymmen blir nära det dubbla.
Företaget står både tekniskt och organiskt redo inför nästa naturliga steg:
Steget att vidarutveckla sitt nuvarande statiska webbsystem med ett lämpligt
användarvänligt dynamiskt CMS (content managment system) med integrerad
webbshop, för nyhetsrapportering, intranätinformation, online säljsupport,
produkt och reservdels information, merchandiseförsäljning och liknande för
alla sina kunder och företagets personal, väl integrerat med respektive
leverantörs webblagersystem. Vid behov kommer det anställas ytterligare
personal för postorderlogistik och verkstadshantering om och när detta steg
tages.
Tjänster som företaget tillhandahåller som nyttjar IT och webb.
•
Dokumentmallar för dagliga affärsrutiner, distribuerade via nätverket.
•
Försäljning och lagersystem som integrerats med SPCS
ekonomisystem(skatte, löne, administration) och webbhandelsystem.
•
Direktregistrering av sålda fordon eller registrering via vägverkets
webbtjänster, genom internetuppkoppling och uppkoppling till
vägverket. Tidigare användes fax, brev och vanlig telefon, med mycket
tidsspill som konsekvens.
•
Telefonsupport – Genom dedikerade telefonnummer via IP telefoni har
personalen möjlighet att snabbt svara på varje kunds frågor inom
verkstad, kontor, såväl som försäljning, marknads eller IT personal.
•
Mailsupport – Genom regelbundna rutiner för epostkorrespondens och
egna arbetsplatser för varje avdelning har personalen möjlighet att i lugn
och ro svara på varje epostärende på ett adekvat och effektivt sätt.
Chefen får automatiskt kopior på varje epost som skickas från de övriga
kontona, så han har full kontroll över sin verksamhet. Alla mail backas
upp via ett Gmailkonto, så att inga mail försvinner om webbhotellets
server tillfälligt ligger nere. (Har visat sig väldigt värdefullt)
•
Reparation och reservdelslager – Verkstaden har ett välsorterat
reservdelslager, administrerat av ett nätbaserat reservdelssystem som
kan importera kompletta reservdelsregister från leverantörer via
excelfiler. Systemet använder sig av streckodsläsare för enkelt
handhavande av varor vid expediering samt inventering. Även
153 mekanikerna kan nu logga in och se sprängskisser direkt på deras
datorskärm i verkstaden. Kontakten mellan chef, ekonomifunktion,
säljare och verkstad är nu effektivare då mycket fysiskt spring med
bilder och liknande undviks.
•
Lackering - Företaget erbjuder lackeringsmöjligheter inhouse och
externt via lackfirmor som de anlitar som samarbetspartners. Vid
lackering skickas numera bilder via epost, vilket tidigare var mer
tidsödande.
•
Kommissionsaffärer Företaget erbjuder kunder denna tjänst och ger
kunden möjlighet att ordna hela inbytesaffären med minsta arbetsinsats
från kundens sida. Vid kommisionsaffärer utnyttjas annonsplats i
webbmedier, såväl på statisk hemsida som på webbmedier av typen
Blocket.se. Bilder och liknande skickas och fordonet behöver inte ens
stå fysiskt i hallen utan kan säljas när det finns köpare.
•
Nätverk mellan alla datorer i företaget, för enkel fildelning,
bildhantering, instant messaging, eller informationssökning,
mailåtkomst.
•
Webbplats för information, produktsortiment och nyheter.
154 Bilaga 2. System & nätverk på referensföretaget (empiriskt arbete); Val av
teknik för webbhotell, iptelefoni, nätverk, övervakning, ekonomisystem m m:
155 Bilaga 3.
Epostintervju med amerikansk webentreprenör.
Under uppsatsens researchperiod (2003-02) gavs som tack för en webbplats
analys möjligheten till en epostintervju med Miro Beran, VD för Doneasy.com
(CMS baserat amerikanskt CMS baserat webbföretag och ett tidigt exempel
(2002) på en internetentreprenör med ett s.k.”hightech” scenario strax efter
dotcom kraschen. (se scenariobeskrivningar i kapitel 6).
1. What is the business idea of your company?
In the simple terms, provide internet users, individuals or groups, with essential service for
them to effective and with ease establish or manage their online presence. In other words,
eliminate their offline AND online hassles, which will subsequently improve their view on life,
and put smiles on their faces. That said, at the moment, doneasy is only in its infancy state from
what it is going to be years to come.
2. What is your formal and informal role in your company?
My formal position at doneasy is CEO. My informal position is, the guy who thought it,
designed it, keeps improving it, all with the help of the CTO. In addition, I’m the visionary, the
spiritual leader, the motivator, and protector of the good, who will work closely with the
development team to get things done the right way, and stand 110% behind the people I work
with.
3. What longterm strategy and what short term strategy does your company have?
Short-Term strategy is to improve the existing design of the site so it reflects the advanced
technology of the service offerings, improve the functionality of existing features, and add new
ones. Long-Term strategy is to continue the short-Term Strategy as far as improving the
functionality of existing features, and add new ones, as well as extending the offering of our
service to other constituents such as businesses, and enterprise solutions. The service additions
will be major, the details of them I can’t disclose at this time, but all will be additions to our
existing service offering’s extensions.
4. What are the optimal requirements as far as technical staff and programmers and
hardware technology your dot.com business needed in the initiating phase to develop in
an efficient way?
Optimal requirements to develop our website would have been 2-3 high quality programmers,
but we were able to develop our site, and support the technical infrastructure with 1 highly
knowledgeable programmer, designer, and system administrator. This however effected our
time to enter the market, and it also affects the speed with which we can extend our service
offerings, at the moment.
5. How have your experience paid off -- what is the most important thing you've learned
over the course of your career? (Positive as well as negative)
The most important thing that I have learned is that you, as the entrepreneur, is that you have to
have things figured out and understood to the last detail of operations, before you can start
trusting others in handling these areas of operations. Surrounding yourself with people that you
can trust is the most important thing, and having the knowledge of all operation areas is a key to
know your next steps, and have control over your project.
6. What crucial facts did you learn about the site design of your dot.com business? What
are your recommendations as far as interactivity, userfeedback and HCI design
concerning your dot.com business?
156 Our mission for our service offerings is that our main areas of focus is visual comfort,
navigation clarity, and functional simplicity, as we have identified these elements as the most
import combination that leads to providing better online services. I think the User experiences
has not been fully understood and developed against because it means, for most dot. Coms,
revaluating, and create new revenue models, which big corporations are not willing to do. The
most important thing is to challenge yourself, and not be afraid to explore things that have not
been explored yet, and learn from all that you do, and listen closely to your users, clients.
7. Did you at some time do any technical miscalculation about your dot.com business that
you/technical staff in hindsight would have a better solution for? If so what is the solution
and recommendation you would suggest?
The only thing that we have miscalculated on was that when we developed our first prototype,
the entire site was developed in Flash, for demonstration to investors. Unfortunately, at the time
the entire dot come capital markets were dropping and we need to evaluate our development
with out large capital support, to get as close as we can with our current resources to what we
designed originally, and we have done that, but maybe have a B plan from the beginning would
have shortened our time to recover.
8. What do you think about the idea of prototyping a business idea before launching it in
full scale? To what extent did your business follow this concept? Do you have any other
smart way of avoiding the dot.com traps up your sleeves?
I touched on the prototype above, but I guess the best thing to do is to have the prototype
created to a certain level of functionality to show the capabilities, but not to go too far into it,
and have a plan b that outlines (for your purposes) on how you’ll get to the final vision step by
step, with out the large capital behind you.
9. What is your explanation of the dot.com companies that went down during the dot.com
doom. In what way does your company differ from those companies businessmodels,
business strategies and technical approach.
The only word that comes to mind is greed, which led to a complete abandonment of the end
user/clients true needs and experiences, which ultimately is what generates revenue. We are all
about the user experience and true needs that provide them with convenience and time saving.
And finally the last question thanks a lot for being patient with my heavy questions..
10. What is the single most valuable technical and strategical/ tactical advice you would
give a beginning dot.com entrepreneur of our time and situation considering the mistakes,
experiences and success you had in your career. What 3 magic (useful) things does an
dot.com entrepreneur need on his journey to success?
1. Always think of the end user/client’s needs and experiences you want them to have
2. Meet challenges with logic, not feelings
3. Do good things, and never get sidetracked from things you want to accomplish, as
there will be challenges, discouragements, bad people that can think of nothing else to
say but to put you, or your ideas down, that’s when you have to give them the finger,
put on a phat smile on your face, and take another step, on your path!
157 Bilaga 4.
CMS matris för jämförelse mellan öppna och kommersiella CMS
Skapad och bearbetad speciellt för detta examensarbete på
http://www.cmsmatrix.org (2008-05-04), informationen är inlagd/uppdaterad
av varje administratör för respektive system, validerad av CMSmatrix.org och
ägs också av respektive systemadministratör enligt GPL (GNU Public Licence).
Jämförelsen gäller följande versioner och system samt senast uppdatering.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Drupal 6.2 , uppdaterad senast 4/10/2008
EPiServer 4.61 Professional & Enterprise, 12/29/2006 (kommersiellt)
Geeklog 1.4.b1, 12/30/2005
Joomla! 1.5.3, 4/24/2008
Mambo 4.6.1, 12/16/2006
Movable Type 3.0, 6/5/2004
PHP Nuke 6, 2/7/2006
Share Point Portal Server 2003, 12/7/2005 (kommersiellt)
TYPO3 4.2, 4/23/2008
WordPress 2.2.1, 7/25/2007
158 159 Här följer nyttiga egenskapsförklaringar på engelska (mouseover
hjälp/definition) från bearbetat matrisresultat, genererat från:
(http://www.cmsmatrix.org/matrix/cms‐matrix); Senast besökt 2008-05-04
(läs i tabell nedifrån och upp, eller sök nyckelord i dokument för referens)
COMMERCE
Wish lists - Does the system allow users to create wish lists?
160 Subscriptions - Does the system have a way manage timed subscriptions that
are tied into the commerce function? This requires recurring billing, billing
cancellation, etc.
Adhoc items - Does the system have a mechanism for allowing the user to
create a list of adhoc items to purchase, and then purchase all of them at once?
Point of sale system - Does the system tie into (or have built in) a point of sale
system to enable site owners to run a brick and mortar store from the same
inventory?
Pluggable tax - Does the system allow the site owner to plug in new tax
calculators?
Pluggable shipping - Does the system allow the site owner to plug in their own
shipping calculator so that they can charge based upon their needs (weight,
price, UPS, USPS, FedEx, etc)?
Pluggable Payments - Does the system allow the site owner to plug in new
payment gateways so they may use whatever payment processing mechanism
(PayPal, PayFlowPro, 2checkout, iTransact, Authorize.net, etc) they choose?
Inventory Management - Does the system provide the site owner a way to
manage inventory levels (quantities of product on hand)?
Affiliate Tracking - Does the system have an affiliate tracking or referrals
system for tracking partner sites that link in to the site?
BUILT IN APPLICATIONS
Wiki - Does the system support wiki or wiki-like functionality? Wiki provides
online collaboration functionality as well as a simple text formatting language.
Web Services Front End - Does the system have an application for directly
interfacing with arbitrary web services such as the Google API and the various
available methods from X-Methods, and then creating a templated user
interface without coding?
Weather - Does the system have a weather information system?
User Contributions - Does the CMS have a system for allowing a user
community to contribute stories and other content to the site?
Time Tracking - Does the system have an application for tracking employee
time for payroll or billing purposes?
Tests / Quizzes - Does the system have an application for administering tests
and quizzes?
Syndicated Content (RSS) - Does the CMS have an application for retrieving
and displaying RDF/RSS/XML syndicated content?
161 Surveys - Does the CMS have an application for conducting complex multiquestion surveys?
Stock Quotes - Does the system have an application for displaying stock ticker
information?
Site Map - Can the system generate a tree showing all of the pages in the
system dynamically so it doesn't have to be maintained seperately by the
content managers?
Search Engine - Does the system have an integrated search engine that can
index the managed content and allow the user to search the indexed content?
Project Tracking - Does the system have an application for managing project
tasks?
Product Management - Does the system have an application for displaying
organized product information?
Polls - Does the system have an application for conducting simple single
question polls?
Photo Gallery - Does the system have an application for displaying a
thumbnail / image repository?
Newsletter - Does the system have the ability to allow users to add/delete
themselves to/from a list so that they can be sent email from the system on
various topics?
My Page / Dashboard - Does the CMS have a dashboard application
(sometimes called a portal)? (See my.yahoo.com for an example.)
Matrix - Does the system have a matrix application similar to what you see
here on CMS Matrix?
Mail Form - Does the CMS have an application for creating customizable
”contact us” type forms?
Link Management - Does the system have an application to manage links?
Job Postings - Does the system have a mechanism for posting job listings?
In/Out Board - An intranet application that allows staff to post their status. In
the building. Out for the day, be back tommorrow. Etc.
HTTP Proxy - Does the system have a mechanism to proxy or mirror HTML
and other content and applications from other web servers?
Help Desk / Bug Reporting - Does the system have an application for trouble
ticketing or bug reporting?
162 Guest Book - Does the system have a guest book or graffiti application?
Groupware - Does the system have email and calendaring (group scheduling)
applications?
Graphs and Charts - Does the system have an application that will allow the
user to generate graphs and charts based upon some data set (SQL, text file,
xml file, etc)?
File Distribution - Does the system have an application for distributing files
including privileges for who is allowed to view/download those files?
FAQ Management - Does the system have an application to organize
frequently asked questions?
Expense Reports - Does the system have an application for tracking employee
expense reports?
Events Management - Does the system have a way to create events and allow
users to sign up for those events.
Events Calendar - Does the system have an application for tracking events and
displaying events calendars?
Document Management - Does the system have an application for managing
offline document storage and versioning?
Discussion / Forum - Does the system have a message board?
Database Reports - Does the system have an application for creating database
reports?
Data Entry - Does the system have an application for creating arbitrary data
entry applications?
Contact Management - Does the system have a contact management or
rolodex type of application?
Classifieds - Does the system have a classifieds application?
Chat - Does the system have an application for real-time online chat?
Blog - Does the systemm have a blog or web log? (See slashdot.org for an
example.)
URL Rewriting - Is the system capable of rewriting URL or working with
some other URL rewriting mechanism to provide shorter or friendlier URLs?
Multi-Site Deployment - Is the system capable of hosting multiple sites from
one software deployment? This means you can install the software once and
host as many sites as you want. It also means that when it comes time to
163 upgrade you only need to upgrade the software in one place, not for each
seperate site.
Multi-lingual Content Integration - Does the system support a multi-lingual
version of each content object without republishing the content object. For
example, if you create an FAQ in English, then all that needs to be done to
display the FAQ in Spanish or another language is to translate the content, not
create another page with another FAQ content object. Then depending upon
user preferences it either shows one version or the other.
Multi-lingual Content - Does the system support the creation of sites with
multiple languages?
Metadata - Does the system support the adding of arbitrary metadata properties
to all the content objects? The metadata is typically then used for profiling,
indexing, or even auxillary display functions.
Interface Localization - Is the system localized/internationalized so it can be
translated into other languages and take locale preferences like date/time
preferences into account?
Extensible User Profiles - Does the system provide a user profiling that can be
extended with new profile properties through an administrative interface?
Content Reuse - Does the system allow content to be mirrored (not copied,
but reused) from one location to another on a site?
CGI-mode Support - Can the system run in CGI mode for development
purposes or on low-end systems?
Flexibiity
XHTML Compliant - Does the system follow the W3C specification for
XHTML compliance?
WebDAV Support - Does the system allow users to upload internal content
and/or files via WebDAV?
WAI Compliant - Does the system follow the W3C specification for WAI
compliance?
UTF-8 Support - Does the system support UTF-8 character encoding to enable
multi-lingual sites without the use of seperate code pages for each language?
iCal - If the system implements calendars, does it allow for the import and
export of the iCal standard?
FTP Support - Does the system allow users to upload internal content and/or
files via FTP?
164 Content Syndication (RSS) - Can the system export RSS/XML feeds so that
the content can be republished on other sites? Note that if it can only syndicate
content from one function, such as "news" then it should be labeled as only
limited support.
Interoperability
Workflow Engine - Is there a full-fledged workflow system integrated into the
CMS that can be used for business process management (or other duties beyond
just content approval)?
Web-based Translation Management - Can language translations be
managed through and easy web-based interface?
Web-based Style/Template Management - Is there a web-based interface for
adding styles and templates to the system for design and layout control?
Web Statistics - Does the system have built in web site statistics reporting for
things such as pages/content items viewed, number of users per time period,
etc?
Trash - Is there a trash system to allow administrators or publishers to recover
content that has been removed from the site? Note that this is not the same as
recovering items from a versioning archive.
Themes / Skins - Does the system have a mechanism to transport styles,
templates, etc between sites so that you can create a theme on one site and then
reuse it on many others?
Sub-sites / Roots - Does the system allow for sub-sites within a site that are
self-contained with their own navigation and content hierarchy?
Package Deployment - Can content and applications be packaged so that
tedious repeditive publishing functions can be easily deployed time and time
again without the repetition?
Online Administration - Can the system be completely managed through a
web browser? (The alternative is that there is some sort of offline client
software that must be used to manage at least some components.)
Inline Administration - Is content edited directly in the page that it will be
placed? (The alternative is that there is a wholly separate interface for
managing content.)
Content Staging - Can content be created on one server and easily "pushed" to
another server?
Content Scheduling - Does the system allow for content to be automatically
added or removed from a site based upon date?
165 Clipboard - Is there a clipboard system that allows publishers to easily cut and
paste content from one area of the site to another?
Asset Management - Is there a central repository for uploading images and
other files so they can be reused through-out the site?
Advertising Management - Does the CMS have a banner or other
management system?Management
Static Content Export - Does the system have the ability to export it's
content as static HTML so it may be served up from regional cache servers, or
from static HTML web servers?
Page Caching - Does the system have a mechanism for caching the contents of
a page so that if it's requested again it can skip most of the work to create the
page?
Load Balancing - Does the system allow you to put a load balancer in front of
it to split the load between multiple servers? This would require that user
sessions can be passed beween all the nodes transparently.
Database Replication - Can the system take advantage of database replication
for better scalability? The system would need to be able to perform reads from
slaves and writes to the database master.
Advanced Caching - Does the system have advanced caching mechanisms
that go beyond simple page caching? For instance, navigation, template, or
content object caching?
Performance
Zip Archives - Does the system allow a user to upload a zip (or other
compressed file) full of static content, which is then published to the site? This
sort of feature is used to do web-based mass uploads of static content.
WYSIWYG Editor - Is there a web-based rich text editor to allow publishers
to create formatted content without knowing HTML, CSS, XML, or XSL?
Undo - Does the system allow users to "undo" operations if they make a
mistake?
UI Levels - Is there a means of "dumbing down" the publishing interface for
less sophisticated publishers while keeping a more sophisticated interface for
power users?
Template Language - Is there a templating language for powerful layout
controls? (Note that templating languages are different from server page
166 languages in that they are not capable of full programmatic functions, and are
fully HTML compliant.)
Subscriptions - Can the user subscribe to various sections of the site and
receive notifications on new/updated content? These types of functions are
typically found in the news feeds, forums, and blogs.
Style Wizard - Does the system have a wizard for generating
styles/themes/templates or whatever else a look and feel might be called in the
system? These wizards would allow the user to step by step choose colors,
layouts, logos, etc to create their own look and feel without knowing anything
about HTML/CSS.
Spell Checker - Does the system have an integrated spell checker?
Site Setup Wizard - Does the system give the user the option to create default
content areas, styles, and other settings during setup of the site or installation?
Server Page Language - Is there a server page language available like PHP,
JSP, or ASP for easy one-off functionality?
Prototyping - Does the system allow the user to create custom default settings
for the different kinds of content objects to save them extra clicks when
creating those object types. For instance, if there is a particular template they
like to use, can they set it as a default?
Mass Upload - Does the system have a way of uploading/importing many
images and other files all at once to save time?
Macro Language - Is there a macro language that allows content managers to
place powerful functionality (like auto-generated navigation systems) without
any programming knowledge?
Image Resizing - Is the system capable of allowing users to resize uploaded
images so they need not mess around with an external image editor?
Friendly URLs - Does the system have human-readable and search engine
friendly URLs? (The alternative is that there are a bunch of symbols and
numbers in the URL and the URLs are typically quite long.)
Email To Discussion - Can messages be emailed to the system so that they
automatically appear in community discussions (forums/message boards)?
Drag-N-Drop Content - Does the product allow the user to position content in
a drag and drop fashion?
Ease of Use
Users Conference - Is there an annual users conference for this system where
it's users can get together, discuss ideas, get training, etc?
167 Third-Party Developers - Are there third-party developers who manufacture
plug-ins for this system?
Test Framework - Does the system have an automated test framework that can
be used to test the codebase to ensure that it is functioning properly? This sort
of framework is sometimes called Unit Tests or Smoke Tests.
Public Mailing List - Is there a publicly available mailing list for the system?
Public Forum - Is there a publicly available forum or message board for the
system?
Professional Services - Are there commercially available professional services
organizations to customize or provide administrative services for this CMS?
Professional Hosting - Is there a vendor supplied professionally tuned hosting
environment (application service provider) or has a certified hosting partner
program.
Pluggable API - Can the system be extended through an open and documented
application programming interface (API)?
Online Help - Is there an integrated context-sensitive help system built in to
the CMS?
Developer Community - Is there a free online developer community
specifically for this product?
Commercial Training - Can training be purchased from a commercial
organization that has dedicated training staff for this CMS?
Commercial Support - Can support be purchased from a commercial
organization with trained staff members?
Commercial Manuals - Are there books or other commercially available
documentation for this CMS?
Code Skeletons - Does the system provide code skeletons or code templates to
make it easy for new developers to write plugins for it?
Certification Program - Is there a professional certification or degree program
for this CMS?
Support
Versioning - Does the system provide for some level of system-wide content
versioning?
SSL Pages - Can this system be configured to switch to SSL mode for certain
pages (or sections), and then back to straight HTTP for other pages (or
sections)? You may want this if the system is used partially for regular site
168 content and partially to distribute confidential data such as customer invoices or
medical records.
SSL Logins - Can this system be configured to switch to SSL mode (HTTPS)
for logins, and then back to normal HTTP after the login? This kind of
functionality protects user login information from being sniffed.
SSL Compatible - Can this system be used with an SSL certificate on the web
server?
SMB Authentication - Does the system support authentication via SMB?
Session Management - Does the system provide some facility for an
administrator to see who is logged in, what they are doing, and log them out if
necessary?
Sandbox - Does the system allow for a private area for content managers to try
new content ideas without the worry of affecting the rest of the site?
Problem Notification - Does the system provide a mechanism for alerting
administrators (email, instant messenger, cell phone, etc) when it detects a
problem? (Logging does not count.)
Pluggable Authentication - Does the system allow an administrator to plug in
additional authentication schemes (from a vendor or homegrown) beyond the
default proprietary authentication scheme and an LDAP authentication
mechanism?
Authentication
NTLM - Does the system support authentication via NTLM?
NIS Authentication - Does the system support authentication via NIS?
Login History - Does the system keep track of who logged in and when? Such
systems also usually keep track of things like what browser the user was using
and what IP address they came from, as well as unsuccessful attempts.
LDAP Authentication - Does the system allow for LDAP-based
authentication?
Kerberos Authentication - Does the system support authentication via
Kerberos?
Granular Privileges - Does the system allow read and write privileges on a per
page or per content item basis, as well as separate privileges for other system
functions?
Email Verification - Does the system send an activation key to users to make
sure they've entered a valid email address?
169 Content Approval - Does the system provide for some level of system-wide
content approval?
Captcha - A challenge-response system designed to defeat bots from being
able to use user-only features of a system. See
http://en.wikipedia.org/wiki/Captcha for more information.
Audit Trail - Does the system keep track of who made additions, updates, or
deletions?
Security
Web Server - The web servers this CMS is compatible with.
Shell Access - Is shell access required to install this application? In other
words, do you need to be able to log in to the machine (other than through FTP)
in order to install this application?
Root Access - Is root (or administrator) access required to install this
application?
Programming Language - The programming language that the CMS is
written in and/or can be extended using.
Operating System - The operating systems this CMS is compatible with.
Licence - The type of license this CMS is distributed under.
Database - The database engine this CMS uses to store content and settings.
Licence cost - The approximate licensing cost of this CMS. Note that there are
almost always hard and soft costs beyond licensing costs for any CMS.
Server - The application server or application environment required to run this
CMS.
Resurslänk:
Diskussionsforum för ovan matrisinnehåll och övriga CMS matrissystemet.
http://www.cmsmatrix.org/discussion
170 Bilaga 5.
CMS baserat projektutvecklingsverktyg för entreprenörer, företag och
organisationer.
Användning av CMS baserad projektwebbplats för geografiskt obunden
webbutveckling/affärsutveckling/testning har visat sig vara effektivt under det
empiriska testarbetet. Kan varmt rekommenderas för arbetets målgrupper.
(2008-05-10).
http://www.digitalgurun.se/projekt1/
En mycket användbar plattform (en projektorienterad öppen CMS resurs,
Dotproject) för att lägga upp uppgifter för varje projektmedlem, komma
överens om principbeslut, definiera delmål och kommunicera kring
utvecklingen av delprodukter.
På projektplatsen är det också lätt att dela länkar, filer, eller diskutera via
forumträd eller chatta online. Alla dessa möjlgheter underlättar när utvecklarna
inte befinnner sig i samma tidzon. Epostkommunikation blir lätt en alldeles för
seriell kommunikation och inte tillräckligt effektiv och organiserad har
empiriska erfarenheter visat.
Resurslänk: http://www.dotproject.net/index.php
171 Bilaga 6.
Resursbilaga: testrapporter av CMS för organisationer
1. Utbildning i EZ Publish på Lunds Universitet samt referenslista för
organisationer som använder EZ publish enligt LU.
• http://www.med.lu.se/medarbetare_och_kolleger/hjaelpmedel_o
ch_verktyg/webbplatsen/utbildning
•
http://www.med.lu.se/medarbetare_och_kolleger/hjaelpmedel_o
ch_verktyg/webbplatsen/ez_publish
2. Eksjö kommuns hemsida gjord i EZ Publish
http://www.novitell.se/loesningar/offentlig_sektor/referenser_inom_o
ffentlig_sektor/eksjoe_kommun_vaeljer_ez_publish 3. Microsoft sharepoint demo
http://office.microsoft.com/en‐
us/sharepointserver/HA101672721033.aspx 4. En av de största webbplatserna som bevakar CMS (CMSWATCH)
http://www.cmswatch.com/
5. Om användandet av Frontpage innan de första CMS:en såg ljuset.
http://www.cmswatch.com/Trends/745‐FrontPage‐is‐dead.‐Long‐
live‐FrontPage!
6. För och nackdelar för Joomla, Wordpress, Drupal, Mambo, Typo3,
forumdiskussion.
http://forums.seochat.com/seo‐scripts‐10/mambo‐vs‐drupal‐vs‐
joomla‐vs‐typo3‐vs‐wordpress‐vs‐139698.html
7. Bedömningar av Typo3 från användare på Hotscripts.com
http://www.hotscripts.com/review/8392.html
8. tillgång av temaförhållande för Typo3, Wordpress, Joomla mfl.
http://www.osskins.com/main/typo3/free‐typo3‐theme‐
transition/2007/09/20
9. Om Typo3 och SEO, samt vikten av CMS + SEO:
http://www.dawsoninteractive.com/articles/article/seo‐friendly‐cms/
10. Typo3 SEO möjligheter:
http://64.233.183.104/search?q=cache:4VLkr8nC8FIJ:typo3.org/filead
min/t3n/articles/t3n_search_engine_friendly_with_typo3.pdf+typo3+S
EO+modul&hl=sv&ct=clnk&cd=11&gl=se&client=firefox‐a
11. Funktioner i Typo3:
172 http://www.typo3‐cms.se/index.php?id=5
12. Säkerhetsbulletin för Typo3:
http://typo3.org/teams/security/security‐bulletins/
13. Forumdiskuss. på webmasternetwork.se om Drupal:
http://www.webmasternetwork.se/f10t26727st0_hl.html
14. Internationell Web 2.0 Resurs
http://www.web2journal.com/read/495039.htm
15. Om Ez Publish version 4:
http://wddc.blogspot.com/search?q=EZ+Publish
16. Sökmotoroptimeringsstöd, SEO i EZ Publish
http://ez.no/developer/articles/ez_publish_search_engine_optimizatio
n
17. Lunds medicinska fakultet om EZ Publish:
http://www.med.lu.se/layout/set/print/medarbetare_och_kolleger/hj
aelpmedel_och_verktyg/webbplatsen/ez_publish
18. EZ Publish funktioner:
http://www.jegodesigns.com/content_management/recommended_co
ntent_management_systems/ez_publish
19. Nyckelfunktioner i EZ Publish:
http://ez.no/content/download/92319/371181/file/eZ+publish+key+
features+wthout+background.pdf
20. Om kommentarspamming i EZ Publish:
http://www.ezsystems.ca/blog/anti_spam_protection_for_blog_comme
nts
173 

Användaren förstår inte nyckelorden som används

Transcription

Similar documents

all the presentations (PDF

CMS GROUP LANDVETTER

Orust kommun - Siteimprove

Wikipedia – ett socialt medium?

Studiehandledning

Manual Smart Notebook Fördjupnig

Futómadarak - Magyar Természettudományi Múzeum

Hej Gunilla - Utbildningsglädje

Källkritik på nätet

Användarvillkor