hon tar över rodret

AFFÄRSMAGASINET
Nr 2 2015
www.forummag.fi | 8,90 €
 SLUTET PÅ NOKIAS SAGA I INDIEN ÄR BÖRJAN PÅ NÅGOT NYTT
 FIVE WATTS KASTAR NYTT LEDLJUS
 SVERIGE PLANERAR ULTRASNABBA JÄRNVÄGAR
HON TAR ÖVER RODRET
Langh Ship löser problemet med EU:s svaveldirektiv genom
att bygga egna avgasröktvättare som också ger ny business.
Affärsnätverket Forum
Gå med i Finlands enda
svenskspråkiga affärsoch tekniknätverk!
nr 2/2015
Februari
www.forummag.fi
Omslagsbild: Karl Vilhjálmsson
Rekvisita: Erottajan Majakka
PROFILEN
MÅNADEN SOM GICK
KARL VILHJÁLMSSON
Historiens största läcka
inom bankvärlden avslöjar
vad Phil Collins, Fernando
Alonso, diverse diktatorer
och mexikanska knarkbaroner har gemensamt. » 4
PERSONER
Max Alfthan började som
marknadsförings- och
kommunikationsdirektör
på Kone i november. Han
har en bakgrund på bland
annat Fiskars och Amer
Sports. »5
AFFÄRSNÄTVERKET
Med fartyg i blodet
16
Laura Langh-Lagerlöf är nytillträdd
vd för familjerederiet Langh Ship. Hon
trivs som fisken i vattnet i den mansdominerade shippingbranschen som hon känner
sedan barnsben.
VETENSKAP
Matematik i sandlådan
28
Lek är den bästa formen av inlärning,
visar en färsk studie som gjorts vid
Åbo Akademi.
WHAT’S COOKING
Matlandet Jämtland
32
De världsberömda skidområdena
Åre och Storlien bjuder inte bara på
fina upplevelser i skidspår och backe utan
också på stora njutningar kring middagsbordet.
2 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
Guldregn över ägarna
medan personalen avskedas – den här motsatsen
har debatterats flitigt. » 23
VETENSKAP
Få ting tycks påskynda
vetenskapliga framsteg
lika starkt som konflikter
och kapprustning. » 29
BÖCKER
Lyrisk protestlitteratur,
den amerikanska affärsdynastin Koch och en högklassig nordisk deckare
står på agendan. » 30
Direktlänk: http://linkd.in/1g40uhU
TEKNIK, EKONOMI & AFFÄRER
Nokia lägger ner men växer i Indien
6 Nokias jättesatsning på en fabrik i indiska Chennai
nådde aldrig drömmålet på en miljard tillverkade telefoner. Nu försvinner varumärket från gatubilden
medan bolaget växer som nätleverantör.
Five Watts
18
Kan en ljuskälla vara stark, energisnål, kompakt
och stryktålig samtidigt? Five Watts föddes då en
grupp finlandssvenskar ingenjörer antog utmaningen.
Sverige vill ha ultrasnabb järnväg
20
Om två år sätts spadarna i jorden. Då inleds Sveriges största satsning sedan järnvägen byggdes
under senare hälften av 1800-talet.
Finlandssvensk placeringstävling
24
Forum lanserar tillsammans med sex dagstidningar ett gratis fondspel den 3 mars. Med en
mobilapp kan du öva dig att handla med värdepapper.
Ökande skepticism mot vetenskap
26
I USA råder stora meningsskiljaktigheter mellan vetenskapsmän och vanliga människor i en
rad avgörande frågor. Religion är inte den enda orsaken.
BILAR
Forum har provkört en
stryktålig Subaru Forester
och en läcker Audi TT
Roadster. » 34
KOLUMNER
3 LEDARE: TORSTEN FAGERHOLM
10 PRIVAT EKONOMI: NICHOLAS ANDERSON
12 IT-TRENDER: KAJ ARNÖ
19 KONJUNKTUR: STEFAN TÖRNQVIST
22 PLACERING: CHRISTER K. LINDHOLM
35 SISTA ORDET: SALIVEN GUSTAVSSON
Torsten Fagerholm
är chefredaktör för Forum.
Världen har förändrats medan Finland stampat på stället.
Politiska självmördare behövs
Den som inte kan eller
vill anpassa sig till en dynamisk omvärld drabbas
förr eller senare av en kris som framtvingar
smärtsam men nödvändig omstöpning, eller också undergång. Se på Aten.
I den finländska ekonomin hägrar ett
fjärde år av missväxt. Ogräset frodas,
statsskulden jäser. En mental baksmälla präglar samhällsklimatet, med tillbakablickande retorik och abstrakta löften som
liknar luftslott.
”Vi vet alla vad som måste göras, vi vet
bara inte hur vi skall bli omvalda efteråt”,
sade en viss Jean-Claude Juncker år 2005,
angående kniviga ekonomiska reformer.
Kanske skulle väljarna rösta på en masochist, ifall denne hade mod nog att komma
ut ur skåpet med sin programförklaring.
Det är svårt att idka disciplinerad budgetpolitik: utgifterna brukar växa per automatik eftersom politiker ger löften för
att bli in- och omvalda. Myndigheter avstår inte frivilligt från sina budgetmoment.
Finlands dilemma är att vi samtidigt bör
trolla fram hundratusentals jobb inom den
privata sektorn och krympa den offentliga sektorn till en storlek som vi har råd att
finansiera. Båda alternativen kräver långsiktigt arbete och beslutsfattare som står
emot nejsägare som vill skydda uppnådda
fördelar och bevara sneda strukturer.
Kan dylikt kurage och statsmannaskap
förväntas av karriärpolitiker? De senaste
sju-åtta åren tyder på motsatsen. Vi behöver förmodligen en regering med politiska
självmördare eller teknokrater.
Finland åtnjöt exceptionellt hög tillväxt
fram till 2007. Redan då var skuldkvoten
hos utvecklade länder ovanligt hög: 75 procent. Nu ligger vi igen kring nivåer på över
100 procent, i stil med 1945. På den tiden
var det lätt att smälta skuld eftersom det
LEDARE
var politiskt okontroversiellt att sluta tillverka krigsmaskineri. Samtidigt växte arbetskraften i takt med de stora årskullarna: välfärdsstaten byggdes upp tack vare en
rekordgynnsam försörjningskvot. Nu saknas dylika förutsättningar. Istället sticker
vi huvudet i sanden, lever loppan på kommande generationers bekostnad.
Att bromsa och skära ner skuldsättningen är en förutsättning för vår framtida välfärd. Åtminstone fram till 2030 växer utgifterna, medan intäkterna minskar i
takt med ålderspyramiden. De utlovade sociala förmånerna kan inte finansieras, löften kommer att brytas. Skatterna stiger.
Skulden växer, ränta, på ränta, på ränta.
En anorektisk svältspiral uppstår: kakan
krymper, det finns allt mindre att fördela.
Enligt OECD suger den offentliga sektorn i teorin upp hela årskullar, inget återstår för den privata sidan. Vi sover en törnrosasömn: ju längre vi skjuter fram anpassningen, desto dyrare blir den.
Vad göra? Förebyggande hälsovård och
höjd produktivitet inom den sociala sektorn är avgörande. Vi bör tillvarata potentialen hos inflyttare, locka fler till Finland.
Framför allt behövs ett kulturellt skifte: nya normer och vanor, arbetsprocesser
och tolkningar. Viktigare än själva tekniken
är bruket därav. Smarta verktyg kompenserar inte för korkade användare.
Fortsätter allt som förut blir statsskulden ohanterbar, kring 140 procent av BNP,
inom 25 år. Då omyndigförklarar vi oss själva, tappar trovärdigheten och bedöms som
en opålitlig låntagare. Vi sätter demokratin
ur spel, slutar fatta besluten själva och råkar under ECB:s, IMF:s och EU-kommissionens diktat.
En brutal verklighet väntar den skuldknarkare som blir tvångsintagen på dekis.
Det visste redan de gamla grekerna.
www.forummag.fi
[email protected]
Forum för ekonomi och teknik
Utkommer med elva nummer per år
Webbplats: www.forummag.fi
Adress: Mannerheimvägen 18 , 7 vån.
00100 Helsingfors
Telefon: 010 322 5250
Prenumerationer: 010 322 5251 eller
www.forummag.fi/prenumerera
Helårsprenumeration inom Norden: 96 euro
Adressändringar: Föreningsmedlemmar: kontakta ditt kansli. Övriga: kontakta vd
Redaktion:
Torsten Fagerholm, chefredaktör och
ansvarig utgivare
010 322 5253, [email protected]
Bo Ingves, redaktionschef
010 322 5252, [email protected]
Allmän e-post: [email protected]
Layout: Bo Ingves
Fasta medarbetare:
Leif Bergström (USA)
Henric Borgström (Norden)
Påhl Ruin (Baltikum)
Björn Ådahl (Asien)
Sebastian Köhler (böcker)
Johan Svenlin (vetenskap)
Nicholas Anderson (kolumnist, Privat ekonomi)
Kaj Arnö (kolumnist, Startup)
Carl Haglund (kolumnist, Ministern har ordet)
Henry Clay Ericsson (LinkedIn-referat)
Annonser:
Vd Mikael Lönnqvist: 010 322 5251
Delägare:
Driftingenjörsförbundet i Finland rf (DIFF)
Ekonomföreningen Merkur rf
Ekonomföreningen Niord rf
Ekonomiekandidatföreningen rf
Tekniska Föreningen i Finland rf (TFiF)
Baraviföreningen rf
Föreningen Konstsamfundet rf
Utgivare:
Förlags Ab Forum för ekonomi och teknik
Verkställande direktör:
Mikael Lönnqvist: 010 322 5250,
[email protected]
Nettoupplaga: 10 944 exemplar (jan–dec 2012)
Lösnummerpris: 8,90 euro
Tryckeri: Fram, Vasa 2015
ISSN 0533 070X
Forum för ekonomi och teknik är tryckt på
Galerie Art Gloss 130 g/m2 och G-Print 80 g/m2
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
3 MÅNADEN SOM GICK: 30.1.2015–13.2.2015TEXT: TORSTEN FAGERHOLM
30.1
MOSTPHOTOS
Löskopplad. GE Healthcare storsatsar på utveckling av trådlös,
bärbar hälsoteknologi i Helsingfors. Med 28,5
miljoner euro är det en av de största utländska
FoU-satsningarna i finsk historia. Målet att skapa ett ”ekosystem” via partnerskap med VTT,
sjukhus, universitet och företag.
1.2
Lappar kryphål. USA:s president Barack Obama vill stänga skatteluckor och skapa en ny minimiskatt på 19 procent
på bolags utländska intäkter. Meningen är att
bland annat Microsoft, Apple och Google ska
fastna i håven. Det nuvarande systemet sporrar företag att parkera vinsterna utomlands utanför skattmasens räckhåll: det handlar om 93
miljarder dollar enbart för Microsofts del.
2.2
Kartongboomen sporrar. En grupp
skogsindustriveteraner planerar att
via skrivbordsföretaget Finnpulp bygga en 1,4
miljarder euros cellulosafabrik i Kuopio, den
näst största i landet med en årlig kapacitet på
1,1 miljoner ton. Industrin bävar: trissas priserna på skogsresurserna upp, tävlar man om samma råvaror som Metsä Fibres tilltänkta jättebruk i Äänekoski?
Skatterabatt. Belgien kan ha tolkat OECD:s skatteprinciper fel så att
skattereglerna skapar ”en allvarlig förvridning
av konkurrensen som ger orättvisa fördelar till
ett utvalt antal multinationella företag”, enligt
EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager. Sedan tidigare står Luxemburg, Irland,
Nederländerna och Malta under utredning för
att ha möjliggjort skatteflykt och -planering genom att ge orättvisa fördelar åt storföretag.
13.2
I brist på investeringsobjekt. De
finländska börsbolagens årsresultat förbättrades med 8 procent sedan 2013,
tack vare inbesparingar. Samtidigt får ägarna
i snitt 80 procent av nettoresultatet i aktieutdelning, vilket är den högsta andelen i börsens
historia.
4 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
T AV FO
YHE
RU
SN
EK
FÖR ONOM
VAD ÄR ETT BANKRÅN MOT ATT STARTA EN BANK? SÅ sades det i Bertolt
Brechts Tolvskillingsopera 1928. Diktatorer, F1-chaufförer, popstjärnor,
terrorister och knarkbaroner har alla hemliga bankkonton i Schweiz.
8.2
Betalt för gammal ost. Mantrat ”lika inför lagen” urholkas ytterligare i och med
historiens största läcka inom bankvärlden. En av världens största banker, brittiska HSCB:s Genèvekontor har hjälpt förmögna att
undkomma skatt och parkerat 120 miljarder dollar på anonyma
nummerkonton i skatteparadis. Det avslöjar det internationella journalistnätverket ICIJ. Materialet täcker perioden 1988 till
2007 och baseras på en läcka från en före detta IT-anställd. Över
100 000 personer från hela världen, inklusive idrottsmän, brottslingar, affärsmän, politiker, Hollywoodkändisar och kungligheter har tvättat pengar. Totalt 80 finska namn finns på listan, med
19 miljoner euro i medel. Brottsutredningar väntar åtminstone i
USA, Belgien, Frankrike och Argentina. Bankens högsta ledning
lär ha känt till problemen i åratal utan att ingripa. Istället tog man
väl betalt för att upprätthålla diskreta kundförhållanden.
MÅNADE
N
3.2
M
TEKNIK
CH
IO
2.2
Startskott. På uppdrag av samföretaget Manga LNG börjar Wärtsilä bygga en LNG-terminal i Torneå. Den ska stå
klar 2017 och förse bland annat Outokumpus
stålfabrik och SSAB:s enhet i Brahestad med
naturgas. Fyra ytterligare terminaler är under
planering eller byggnation: i Björneborg, Raumo, Ingå och Fredrikshamn.
PERSONER
TEXT: TORSTEN FAGERHOLM
Ärlighet varar längst
Max Alfthan, 53, började
som marknadsförings- och
kommunikationsdirektör på Kone i
november. Han har en bakgrund på
bl.a. Fiskars och Amer Sports.
Premiumvarumärken betonar tradition, historia, arv och anor. Kan Kone göra mer på den
punkten?
Rötter och företagsarv är en krydda i grytan. Vi
har en över 100 år lång historia med entreprenörskap, tillväxt och innovation som vi kan utnyttja ännu mer i vår kommunikation. Sist och
slutligen är det alltid människor som säljer åt
människor.
Med en lång bakgrund inom namnstarka konsumentföretag – varför ta språnget in i B2B?
Kone prioriterar kund- och marknadsinriktning
högt. Skillnaden mellan B2C och B2B är mindre
än man kan tro: det handlar om att ge löften som
man kan hålla. Inom B2B är kunden kanske ännu
viktigare: det handlar om större och färre transaktioner. På Kone har vi även hundratusentals
små kunder inom service. Kundrelationerna har
en lång livscykel.
Ser du dig själv som konsumentens röst, som
motvikt till siffror?
Jag sålde sportartiklar redan innan studietiden
och jobbade som skidlärare. Det gav en inblick
i konsumentkontakt. På Philip Morris fick jag
en vid syn på marknadsföring, som inkluderar
mycket mer än reklam, försäljning eller annonsering. På Sinebrychoff fick jag skapa värde via
produktutveckling, nya lanseringar och evenemang. Min definition på marknadsföring är ’promises management’ – alla de löften som bolaget
gör, och hur man lever upp till dem. Varumärken
utgör verktyg. Lönsamheten, marginalerna och
tillväxten återspeglar hur man lyckas.
Ju mer framgång, desto större förväntningar.
’If it ain’t broken don’t fix it?’
Kone har en utmanarroll. Vi är hungriga och vill
förnya oss själva, man kan inte leva på gamla
prestationer. Vi drivs av att skapa värde och relevans åt kunden. Konkurrensen är hård, våra rivaler har en längre historia på många marknader.
Kone har klättrat från global fjärdeposition till
marknadstvåa. Hur särskiljer ni er?
Även en ledare kan ha en utmanarinstinkt.
Många idrottslag spelar framgångsrikt anfall fastän de leder serien eller matchen. Vi har
mycket mark att vinna, speciellt på servicesidan
och inom vissa geografiska områden.
Fiskars är känd för praktiska, estetiska produkter. Gäller samma byggklossar inom B2B?
Vi äger varumärket, men kunderna äger brandet
– det definieras av vad de tänker om oss. Innovativa, funktionella produkter är nyckeln, i tillägg
till människorna och försäljningen, samt pålitlighet. I Finland överskattar vi lätt Kone: ute i världen är vi definitivt inte lika kända som hemma.
Hur ingjuta passioner och känslor i hissar och
rulltrappor?
Vi säljer lösningar för ett fungerande urbant
samhälle som växer vertikalt. Det är hållbart, vi
kan inte fylla hela planeten med byggnader. I urbana miljöer avgörs trivseln av pålitlig och trygg
rörlighet: ’people flow’. Ett hus med 60 våningar
är sårbart, hissarna måste fungera.
Är det ett kardinalfel att bullshitta då man
bygger och vårdar brand?
Att lova för mycket och leverera för litet är skadligt. Man har råd att göra misstag då och då, men
felen måste hanteras professionellt. Här mäts
kundservicen: ett misstag som sköts proffsigt
kan rentav stärka relationen. För Kone är säkerhet och pålitlighet otroligt viktigt. Vi kan inte
kompromissa utan vill odla långa relationer .
Kan tradition bli en belastning, med sega
strukturer och långsam reaktionsförmåga?
Jag ser ingen direkt koppling, det beror mer
på ledarskap. Många stora bolag blir tröga då
strukturerna hindrar dem från att vara öppna för
förändring. Man måste kontinuerligt vara på sin
vakt, inte lita på att allting fungerar som förut.
Att utmana sig själv och ta risker kräver mod och
visionär entreprenörsanda. Bolag som överlevt
i 100 år har förnyelseförmåga i sitt DNA. Det ger
goda förutsättningar för kontinuerlig framgång.
Det talas om en fastighetsbubbla och spökstäder i Kina, och i USA trivs folk bäst i egnahemshus. Hur påverkar det Kone?
Kina är en enorm marknad, vi har över 500 kontor där. Man generaliserar lätt om Kina. Även i Indien och Sydostasien håller urbaniseringen enbart på att börja. USA är ganska platt, med vissa
undantag. Höghusen finns i centrum av metropoler. Vi ser en klar trend: unga amerikaner bor
hellre i städer närmare jobbet och börjar föredra
kollektivtrafik framom långa bilresor.
Hur drar ni nytta av digitaliseringen?
Vi erbjuder ’people flow intelligence’ med identifiering, samt intelligens i hissar med förebyggande service för att undvika avbrott. Om rulltrapporna eller hissarna står stilla i ett varuhus
blir det mycket dyrt för kunden.
Vad är Kones motsvarighet till Fiskars ikoniska orange sax?
Monospacemotorn som gjorde det möjligt att
eliminera maskinrummet i hissar. Ultrarope är
en annan ikon inom vår industri: hissar som kan
gå upp till över 1 000 meter. 
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
5 GÅNGEN TID. Nokia gör fortsättningsvis stora affärer i Indien i form av telefonnät, men då det gäller konsumentprodukter plockas skyltarna ner.
Brustna drömmar i Indien
Nokias enorma fabrik i den indiska
staden Chennai nådde aldrig sitt
drömmål på en miljard tillverkade
telefoner. Nu försvinner Nokia
från gatubilden.
Carl-Gustav Lindén text & bild
ЮЮ Indien var landet där Nokia suveränt dominerade mobilmarknaden för bara något
år sedan. Nu dalar varumärket. Men på nätverkssidan kommer bolaget starkt igen under sin nya indiska vd Rajeev Suri.
Min chaufför stannar sin autoriksha under ett stort banyanträd som överskuggar en
liten butik i en gatukorsning den sydindiska staden Chennai. Hela vägen hit har han
underhållit med sånger från kända tamilfil6 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
mer. Butiken, som inte är mer än ett hål i väggen, domineras av reklam för den koreanska
mobiltelefontillverkaren Samsung. Här syns
även Nokias namn, som blivit ett alltmer sällsynt offentligt inslag.
Jag hälsar på ägaren Abdul Samad som
haft sin butik här i tio år och är en levande
källa till Indiens korta historia inom mobiltelefoner.
”Av Nokia säljer jag bara de billigaste modellerna, de dyrare är Samsung med Android”, förklarar Samad. Googles operativsystem är överlägset i dag på den indiska
marknaden, telefoner med Microsofts operativsystem Windows Phone går möjligen att
sälja till rika personer.
”Fattiga människor har ingen aning vad
Microsoft är, bara de rika.”
Små säljare. Telefonhandeln i Indien domineras av små försäljare som Abdul Samad eftersom operatörerna beskattas dubbelt.
Som mest hade Nokia 600 större distributörer över landet som levererade telefoner
till hela 300 000 försäljare: Nokias lurar var
tillgängliga överallt. Nu är försäljningsnätet
övertaget av Microsoft medan Nokia satsar
på sina operatörskunder.
Av Abdul Samad köpte jag en av Nokias sista egna telefoner, modell 105, tillverkad i Vietnam som är det nya lågkostnadslandet när Kina blivit för dyrt. Den kostade
sjutton euro.
Utförsbacken har varit brant. I slutet av
år 2008 ville 80 procent av indierna helst ha
en Nokiatelefon, det fanns helt enkelt ingen
konkurrens. Ännu för två år sedan hade No-
kia närmare 40 procent av marknaden. I dag
är Nokia fortfarande känt, men mest bland
landets fattigaste befolkning som kräver billiga men robusta telefoner.
Även koreanska Samsung, som övertog tronen efter Nokia, får ge sig mot kinesiska tillverkare som invaderat marknaden
med ”indiska” varumärken och smarta modeller baserat på operativsystemet Android
One, utvecklat för fattiga länder. Micromax,
Lava, Karbonn, Spice – det finns redan ett
par hundra märken. Samsung är fortfarande
störst, men de andra kommer starkt. Microsoft/Nokia låg i fjol på tredje plats, men nu
har Nokias namn försvunnit från marknaden.
Näst största marknaden. Nu när försäljningen av smarttelefoner exploderar även i Indien finns Nokia inte längre på plats. I fjol
såldes 70 miljoner smartmobiler och förväntningen för i år är 160 miljoner, om man
får tro Gartner. Om Microsoft lyckas i stället
blir bolagets flera tusen anställda i Finland
förstås nöjda. Indien har 1,3 miljarder invånare varav över 900 miljoner äger mobiltelefoner som de vill förnya. Indien är världens
näst största marknad för mobiler efter Kina.
Indien är ännu en viktig marknad för Nokias nätverksförsäljning och även om indierna hittills avstått från mobil data på grund
av de höga priserna väntas marknaden växa
med nya 3G och 4G-tjänster. Nokia säger sig
ha slutit hela 34 nätverksavtal med indiska
operatörer i fjol och gjorde i januari ytterligare ett avtal med Bharti Airtel, världens fjärde största operatör.
Det är mindre än tio år sedan Nokia etablerade sig stort med en hel industristad i Sriperumbudur utanför Chennai där även finländska underleverantörer som Perlos, Aspocomp och Savcor inledde tillverkning.
Chennai hade länge varit starkt inom biltillverkning så det fanns redan en industrihistoria där. Fabriken byggdes på rekordtid för att
vara Indien, 23 veckor till produktionsstart,
men så hade Nokia också världens bäst utvecklade tillverkningsmaskineri.
Statsminister Matti Vanhanen åkte i november 2006 till Chennai för att inviga hela
rasket. Det var en bra affär för Nokia, i synnerhet som timlönen för en indisk arbetare
låg långt under en euro.
Men Nokias indiska telefonframgångar
tog slut efter drygt sju år, och man övergav
målet att tillverka en miljard mobiltelefoner
i världens största fabrik. I slutet av oktober
2014 monterades den sista telefonen någonsin med namnet Nokia i Chennai. På grund
av två skattetvister med indiska myndig-
STÄNGD. Det är tyst kring Nokias stängda fabrik i Chennai.
Röker ut investerare
De senaste två åren har Nokia varit inblandat i en segsliten tvist med både Indiens statliga och lokala skattemyndigheter i Tamil Nadu. Kraven på Nokia för obetalda skatter motsvarar miljardbelopp. På
grund av skattekraven ingick fabriken i
Chennai inte i affären när Nokias mobiltelefoner slutligen såldes till Microsoft i
april 2014.
Skattekraven har tillkommit retroaktivt och myndigheterna anser bland annat
att fabriken inte exporterat telefoner, vilket var villkoret för skattefrihet, utan istället har sålt dem lokalt. Dessutom hävdar regeringen att koncernens interna royaltybetalningar är skattepliktiga.
Nokia är bara ett bland flera utländska
bolag som Indien har pålagt skatter i efterhand. Bolaget fick redan 2013 domarna i
Delhis högsta domstol med sig, men försatte sin chans att få ett snabbt slut på konflikten och står inför risken av en utdragen behandling i kanske tio år eller mer. Nu har den
nya regeringen under statsminister Narendra Modi ingripit.
När brittiska Vodafone häromdagen
fick rätt i Mumbais domstol i en skattetvist
som pågått i sju år uppmanade regeringen
skattemyndigheterna att lägga ned kraven.
Samtidigt ansåg regeringen att de andra
fallen ska behandlas separat, vilket innebär
att Nokia inte är på säker mark ännu när
denna text skrivs.
ЮЮ
Förödande skattelinje. Nokia, som har
16 000 anställda i Indien, påpekar gärna att Indiens skattelinje är förödande för
landets ambition att utveckla sin tillverk-
ningsindustri med fokus på arbetsintensiva processer.
I början av februari träffade Nokias indiskfödde vd Rajeev Suri statsministern
i New Delhi och lade då fram bolagets syn
på Indiens industriella potential. Suri sade
att ”Nokia stöder statsministerns vision för
Indien, där hjärtat är telekommunikationer
och teknologi.”
Beskedet kom efter att Nokiadirektören
Josh Foulger redan tagit plats i den av Modi
tillsatta arbetsgrupp ”Make in India” som
ska komma med förslag till hur Indien ska
utvecklas till ett tillverkningsnav likt Kina.
”Han har samlat ett mycket professionellt team. Jag deltog i ett Make in India-arbetsmöte och det var som att delta i ett av
Nokias strategimöten. Högsta tjänstemannen ansvarig för olika industrisegment presenterade för statsministern vad de gjort
det senaste halvåret, vad de ska genomföra
härnäst och vad är strategiupplägget för de
närmaste tre åren. Det var som en strategiöversikt”, säger Foulger.
Den kontroversiella Modi är framför allt
är känd för två saker.
Dels förvandlades Gujarat under hans
tid som delstatsminister till Indiens ekonomiskt sett mest framgångsrika delstat
där rikedomarna tillfaller ett fåtal.
Dels är han mer nationalistisk än sina föregångare och har åtalats (men frikänts) för
att inte ha ingripit när hindunationalister år
2002 mördade uppemot tvåtusen muslimer
som hämnd för en tågattack. Innan han i fjol
valdes till statsminister hade Modi inreseförbud till USA och EU på grund av dessa
kopplingar. 
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
7 UPPSLAGSVERK. Abdul Samad har sålt mobiltelefoner i tio års tid och vet allt om branschen i Indien. Tidigare var Nokia dominanten men numera är det
operativsystemet Android och främst då mobiltillverkaren Samsung som gäller.
heter, ville eller kunde inte Microsoft ta över
anläggningen.
I januari skulle jag besöka fabriken, men
visiten ställdes in. Nokias mer än åttatusen
anställda fick lämna bolaget och underleverantörerna skar ner. I lokalerna där 35 00040 000 personer arbetat fanns knappt någon
kvar. Utanför portarna demonstrerade några
av de 1 700 före detta anställda på taiwanesiska Foxconn. Det var numera otryggt för utomstående att röra sig där.
Gott rykte. Nokias rykte är fortsatt gott eftersom bolaget betalade ut löner som låg
långt över snittet och erbjöd de bästa arbetsförhållandena. När nedkörningen av fabriken inleddes våren 2014 ville de flesta ändå
ta avskedsersättningen och genast avsluta
sitt kontrakt.
”Vi annonserade vårt program i maj och
vi blev väldigt överraskade, nästan chockade. Vi var inte beredda på att hantera dessa
siffror för femtusen personer valde att hoppa
av direkt”, säger platschefen Josh Foulger som
8 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
leder vad han kallar ett skelett-team. Foulger, en indier som studerade automation och
robotik i Dallas, Texas, jobbade där för Nokia
innan han 2002 fick uppdraget att börja planera en fabrik i Indien.
Nokia har sitt rykte att tänka på. Indien
är en stor marknad för bolagets nätverksförsäljning och dessutom är Nokia inblandat i en
skattetvist som i värsta fall kan kosta bolaget
miljardbelopp. Vid en annan fabrik utanför
Chennai tillverkar 450 personer komponenter till nätverkshårdvara.
Nokia genomförde även sitt internationella Bridgeprogram i Indien där före detta
anställda erbjöds konsultering och träning
för att skapa sig nya karriärer. Foulger säger
att bolaget verkligen ville ta hand om folk.
”I industrin världen över vet jag inte ett
enda bolag som gjort något liknande och i Indien är detta utan motstycke”.
Epokslut. En mer än tio år lång epok i Indiens
historia är förbi. Nokia har varit en viktig del
av globaliseringen inte bara i Finland utan i
länder världen över. Tack var Nokias nätverk och mobiltelefoner har flera miljarder
människor blivit del av elektroniska nät som
medger kommunikation, nya tjänster och
affärsmöjligheter.
Forskare har gjorts hundratals olika studier av hur mobiltelefonen inneburit en radikal transformation: ficktelefonen används
som bevis för att samhället gått in i ett modernt skede.
Ett av de länder som genomgått stora förändringar, och där Nokia upplevt sina största
framgångar, är Indien.
Josh Foulger, som sedermera satte upp
Nokias tillverkning av mobiltelefoner i Indien, säger att Nokia hade studerat den indiska marknaden ända sedan mitten 1990-talet.
”Nokias ledning var verkligen engagerad
och väldigt mycket i takt med verkligheten”.
Nokia satsade stort och satte upp ett designcenter i Bangalore där bolagets så kallade
nomader, folk som ständigt reste runt, i detalj fick studera hur fattiga människor levde
och använde mobiltelefoner. Hur utvecklar
man telefoner till folk som inte kan läsa och
skriva? Textsystemet måste ersättas med välkända symboler eller ljud. Därmed skapades
HealtRadar, ett system för att spåra och stoppa epidemier.
Uppfinningsrikedomens moder. En av Nokias globala nomader var Jan Chipchase. Vi talar över Skype och jag undrar hur stort inflytande forskningen hade.
”Jag hade rätt låg position och bodde i
Tokyo, långt från moderskeppet. Dessutom
uppstår frågan hur mycket inflytande du har
i en stor organisation när du befinner dig på
utkanten”, säger han diplomatiskt.
Chipchase lämnade Nokia för designbyrån Frog och har numera ett eget konsultföretag i San Francisco.
Hans färska bok Hidden in Plain Sight
tipsar om hur man göra konsumentstudier i
världens fattigaste avkrokar. Jan Chipchase
var en av de första att upptäcka hur mobiltelefonanvändare i Uganda skickade pengar till
varandra med hjälp av samtalskrediter, vilket
formade ett informellt digitalt banksystem.
I det flesta utvecklingsländer finns mikroföretagare som säljer mobilsamtalstjänster
i sina byar, och samtalskrediter kan överföras
mellan olika platser. Fattiga människor har
sällan tillgång till det vi uppfattar som självklart, som banktjänster och kapital, och hittar på egna sätt att sköta sina finansärenden.
”Jag uppfann inte mobila pengar, långt
före mobila penningtjänster togs i bruk så
delade folk pengar. Jag forskade mycket i det”.
Hans upptäckter ledde till grundandet av
Nokia Money tillsammans med det kaliforniska teknikföretaget Obopays grundare Carol Realini.
År 2009 köpte Nokia in sig i Obopay för
35 miljoner dollar och Nokia Money lanserades i Indien 2010. Indierna kunde överföra
pengar med hjälp av sitt mobiltelefonnummer, betala räkningar och ladda det förbetalda SIM-kortet.
Under Stephen Elops tid lades tjänsten
ned. Den stränga finanslagstiftningen i Indien är en orsak till att mobilbetalningar fortfarande inte slagit igenom stort.
Idag är patenten till Nokia Money övertagna av ett gäng före detta Nokiaanställda i
Uleåborg. Deras företag heter Mistral Mobile och har även kontor i New York och Mumbai i Indien.
Sent ute. Andra insikter som Chipchase och
hans etnografkolleger fick tog länge att förverkliga. Inte förrän 2010 lyckades Nokia
komma ut med en telefon med dubbla SIM-
KOMMENTAR
Landet som
inte fanns
Vintern 1988-89 reste jag för första gången
till Indien, långt innan Nokia etablerat sig där,
långt innan mobiltelefoner ens fanns. Enda sättet att få kontakt med hemlandet var att beställa ett långdistanssamtal vid telefoncentralen och
köa utanför i hopp om att samtalet så småningom skulle kopplas. En liten extraslant gjorde personalen mer motiverad och processen kortare.
Vid nästa visit, ett månadslångt besök 2001,
fanns tio miljoner mobilabonnemang. Nokias
ledning hade redan öppnat åttio egna försäljningsställen i väntan på att lyxskatterna på mobiltelefoner skulle sänkas. Den indiska regeringen insåg också – efter en diskret antydan
från Nokia – att ingen tillverkare skulle etablera sig utan en marknad. Merparten av telefonerna skeppades in som gråimport från Singapore.
ЮЮ
Stryktålig. I Hyderabad mötte jag 2001 även
Sridhar Bathina, en då 43 årig indier som i Kalifornien hade startat säkerhetsföretaget Ramp
Networks som nyss köpts av Nokia. Internetbubblan hade spruckit men Sridhar var inte oroad.
”Silicon Valleys nedgång påverkar inte så
mycket. Antalet personer som åker utomlands
har minskat, men utlokaliseringen lockar utländska kunder”, sade han och hade helt rätt.
Forskningsenheten växte, men Sridhar åkte
tillbaka till USA och grundade Azingo, ett bolag
i Sunnvale, Kalifornien som gjorde Linuxbaserade operativsystem för mobiltelefoner.
Azingo köptes 2010 upp av Motorola, som i
sin tur köptes av Google och ifjol såldes till kine-
kort i Indien, medan finländska Benefon lanserade sin version redan 1999.
Chipchases team hade under sina fältstudier funnit telefoner som modifierats för flera SIM-kort så att prismedvetna användare
kunde utnyttja den operatör som för tillfället
var billigast, eller hade den bästa täckningen.
Hans team hade också en viktig roll i utvecklingen av Nokia 1100, som lanserades
2003 och såldes i 250 miljoner exemplar. Etnograferna hade i den indiska storstaden
Mumbais slum upptäckt att invånarna ofta
inte hade någon belysning och därför utrustades modellen med ficklampa, förutom
Carl-Gustav Lindén
är forskare och journalist.
siska Lenovo. I dag är Sridhar vice vd vid Motorola Mobility i Sunnyvale och jobbar granne med
Nokias USA-kontor.
År 2001 åkte jag vidare till Bangladesh där
Muhammad Yunus, sedermera mottagare av
Nobels fredspris hade startat Grameen, en fond
för mikrokrediter som blev mäkta populär. Med
hjälp av den norska teleoperatören Telenor startade han senare även Village Phone, ett projekt
där kvinnor på landsbygden kunde köpa telefoner med hjälp av krediter från Grameen och starta samtalsservice. Det var bara Nokia 1611 som
klarade av det fuktiga klimatet. Siemenstelefoner testades, men de höll inte.
”Vi fann att Nokia var bättre, hade bättre signalmottagning, var lättare att använda och hade
större skärm”, förklarade Sharif Udin, som hade
arbetat med byatelefoner ända sedan programmet startades.
Bättre liv. Indien och Bangladesh är två exempel på hur Nokia erbjöd fattiga människor tekniska möjligheter att skapa sig bättre liv. Som
Abhijit Banerjee och Esther Duflo noterar i sin
bok Poor Economics måste fattiga människor
fundera mer än de rika på vad de köper, de har
helt inte råd att köpa något som inte fungerar.
Förr, när indier undrade var jag kommer ifrån,
kunde jag svara: ”Från Nokias hemland, Finland”.
Men tiderna förändras. Under min senaste resa
stoppade en kille i femtonårsåldern mig på gatan och ställde samma fråga. ”Finland, Nokialandet”, svarade jag. ”Du vet väl vad Nokia är?” Han
skakade på huvudet och försvann. 
damm- och fuktskyddande plastskal.
Ett resultat av teamets utforskningar blev
den talande väckarklockan i uppföljaren till
1100, modell 1600, och reklamkampanjen
”Wake up India”.
“Vi kan tycka att detta är ytterst trivialt, men detta var banbrytande elektronik”,
säger Chipchase som anser att även fattiga
människor har rätt att kräva bra produkter
och tjänster.
Chennaifabrikens öde är fortfarande inte
klart, men det är inte utesluter att Nokia
återkommer till den indiska marknaden med
konsumentprodukter. 
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
9 Nicholas Anderson är oberoende rådgivare
och konsult inom finans, infrastruktur
och klimatförändring.
Varning: Maskinerna överskattas
NICHOLAS ANDERSON: Temat maskiner
versus människor har varit rubrikstoff så
länge jag kan minnas, i mer än 60 år. I takt
med ständigt bättre och snabbare chips och datorer hävdar så
kallade experter att arbetare och medelklassen snart finner sig
utkonkurrerade av automatisering, robotar och 3D-skrivare.
Folk blir förvisso uppsagda på grund av automatisering,
men de verkar hitta nya jobb, med eller utan utbildning. I
många länder är det troligt att fler sägs upp på grund av kostnadsskärningar, för att sedan få jobb som konsulter, frilansare eller entreprenörer för samma firmor, eller deras konkurrenter.
Vi borde också ställa oss själva frågan: är det verkligen
tryggt att ersätta människor med maskiner i stor global skala?
PRIVAT
EKONOMI
Mänsklig faktor. Nya maskiner kräver människor för innovationer, design, konstruktion, transport och underhåll. Datorsystem är så komplexa att nästan en tredjedel av personalen på mitt sista jobb var ’konsulter’ som försökte reda ut
hur man får mjukvaran att fungera.
Förseningarna kunde räknas i år. Komplexitet innebär fler
siffertuggare, ingenjörer, konsulter, assistenter och reglerare
för att ha läget under kontroll. Och trots det pajar systemen
och behöver fixas.
Hälsovård är en sektor där jobben inte decimerats, utom
då politiker har skurit i budgeten. Att bekämpa sjukdomar
och tillhandahålla medicinsk vård blir mer komplext i takt
med att forskningen upptäcker allt mer om fysiologi, sjukdomar och läkemedel.
Att utnyttja den enorma bulken rön och kunskap kräver
tusentals experter som alla behöver utbildning. Tjänstesektorn, typ hotell, barer och restauranger, har samma mängd
kypare, städare, kockar och annan personal som tidigare. Det
har inte skett någon avsevärd minskning av lärare och föreläsare inom utbildningssektorn. Vi behöver dem alltjämt, precis som hälsovårdspersonal.
Acceptans. Jag ställer mig tveksamt till tanken att robotar
kan ersätta dessa människor. Skulle du acceptera robotar
som ’lärare’ till dina barn? Skulle du vilja ha robotar som
matar och badar dig när du är en dement pensionär, förvarad i en cell utan mänsklig tillsyn och empati? Självklart inte.
Betalsystemen har automatiserats och möjliggjort nedbantad personal hos bankerna. Men det betyder att kunderna
idag får göra allt jobb.
10
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
Här blir det intressant: besinna kostnaderna för denna
överföring av arbetet från tjänsteproducenterna till oss kunder, som läser tidningar och tidskrifter på laptop och betalar
ungefär samma pris för webb- och tryckta tidningar. E-böcker kostar nästan lika mycket som tryckta böcker. Ger banken
dig billigare tjänster nu när du gör allt jobbet? Betalar du mindre för telefonsamtal än för 20 år sedan? Månadsvisa TV- och
filmabonnemang är betydligt dyrare än några biobesök i året.
Netto: minus. Går du på vinst, då du summerar kostnaderna
för fyra mobiltelefoner, två Led-TV, två Ipods och två laptopar med skrivare och extrastor skärm?
Beaktar du hur mycket tid som går till att svära över och
reparera spruckna skärmar, till att skriva in telefonnummer
och e-postadresser, leta efter bortglömda lösenord, uppdatera
mjukvara och köpa ny hårdvara vartannat eller vart tredje år?
Den tid som krävs och de faktiska kostnaderna har betydelse för individer, företag och samhället i stort. Robotar eller smarta applikationer sköter aldrig dessa uppgifter gratis
eftersom vi är inlåsta i globala system som kräver relativt hög
investeringsåterbäring – hög, för att deras livscykel är så kort,
och ägarna vill ta ut hyran så snabbt och effektivt som möjligt.
Sårbarhet. Missförstå mig inte – det är trevligt att ha alla
dessa nya hjälpmedel och smarta leksaker, men vi får inte
glömma nackdelarna.
De globala nätverkens sårbarhet är ett stort minus. Vi har
globala hopkopplade nätverk – internet, telefon, digital-TV,
betalsystem, energiproduktion och -överföring. De är alla riskutsatta för mekaniska eller elektriska störningar, mänskligt
slarv eller sabotage. Regeringar och företag kan inte garantera hundraprocentig tillförlitlighet.
I takt med att nätverk blir alltmer sammankopplade kan
naturkatastrofer, galningar, hackers, brottslingar och illasinnade individer åstadkomma skador. Vi kan exponeras för allvarliga störningar när vårt beroende av nätverk ökar. Då systemen bryter samman kan flygplan störta, människor isoleras
och liv skadas eller förloras.
Individer och samhällen måste minimera denna sårbarhet. Vi måste säkra att interna och externa chocker dämpas
av strategier som begränsar överberoende av globala system.
Det är dumt och naivt att lita på att banker, telefonoperatörer,
internetoperatörer och kraftbolag kan borga för funktionssäkerhet. På samma sätt är det dumt att tro att vi som arbetare
skulle ersättas av maskiner. 
SMÅFÖRETAGARE, PÅ AKTIA
BETJÄNAR VI DIG SOM
EN STORKUND.
Aktia erbjuder småföretagare alla banktjänster på ett sätt som bara storföretag är vana vid. Företaget får en egen kundansvarig som sköter såväl företagets som företagarens personliga bankärenden. Välkommen
till Aktia! Tag kontakt per tfn 010 247 6700*. Mera information hittar du
också på www.aktia.fi.
*Samtalspriser via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min.,
från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.
Kaj Arnö reflekterar över IT-trender ur
ingenjörens, ekonomens och användarens synvinkel.
Generationskostnader
Hålkort och telexremsor har få stiftat personlig bekantskap med. Disketter och VHS-kassetter har fler
stött på, för att inte tala om CD-skivor och DVD-skivor, även om också de är på utdöende. Teknik finns i olika generationer, och inom informationsteknik är generationerna påfallande korta.
Generationsskiften medför kostnader i tid och pengar. Det är inte bara lagringstekniken och dess hårdvara
som ändras, utan också formaten och därmed förbunden mjukvara.
Lyckas jag mot förmodan överföra Basic II-programmen lagrade på 5 1/4 tums disketter från min 1981 års
ABC80 på SSD-minnet i min MacBook saknar jag en Basic-tolk för att köra dem. Textfilerna från min IBM PC AT
några år senare är skrivna med Writing Assistant, och för
att kunna läsa de filerna måste jag bli något av en IT-arkeolog. Google pekar på konversionsrutiner, som kanske fungerar i min urgamla avdankade Windows-dator,
som jag senast startade en julidag för tre och ett halvt
år sedan.
IT-TRENDER
Eftertanke hade behövts. Trettio år må vara en extrem
tidsrymd i datorsammanhang. Men tio år får inte vara
det. Också mina barn på omkring 20 år tänker nostalgiskt tillbaka på sina första datorspel som inte längre
kan köras på grund av kompatibilitetsorsaker. Problemet gäller inte bara dem som var nördar redan förra årtusendet, utan alla.
Vad göra? Hur kan man hålla generationskostnaderna i schack?
Nyckeln ligger i eftertanke, i samband med anskaffning av ny teknik. Ingen lyckas sälja ny teknik som inte
fungerar med nuvarande teknik. Då tekniken är färsk,
finns det nästan alltid metoder att samtidigt använda gammalt och nytt. Man kunde enkelt läsa in en Writing Assistant-fil från en lerpa (5 1/4” -diskett) och spara den i Word Perfect-format på en skorpa (3 1/2” -diskett), men en vacker dag hade den nya datorn varken
lerpstation eller ett program som kunde läsa Word Perfect. Nu har datorerna skippat både skorpor och CD-skivor. Lycka till med att öppna gamla filer.
12
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
Men min eftertanke har vanligen inriktat sig på att
bygga nytt, inte på att återanvända gammalt, då jag skaffat ny teknik. Både i yrket och privat har jag mest konverterat data som varit i aktivt bruk, typ högst två-tre år
gamla filer. Och de har alltid varit aktuella nog att kunna läsas av den nya datorn.
Lätt som en plätt. Tyvärr är jag inte ensam om min bristande eftertanke. Som bankkund kan man ibland bli
speciellt frustrerad över bankens bristande förmåga
att tänka efter och använda icke-föråldrad teknik. Att
bankers datasystem i grund och botten bygger på teknik utvecklad på IBM PC AT:ns tid kan jag ännu förstå,
men varför ska kontoutdragen också göra det? BANKER SKRIKER.
På en dag lyckades jag omformattera Green Elks ärkefula 28-sidiga Nordea-kontoutdrag till en enda, överskådlig och tydlig A4. För nedladdning erbjöd Nordea tre
format, varav två hemlagade och ostrukturerade, och
ett HTML, varje månad i en skild fil, och med en intern
HTML-taggstruktur som var om möjligt ännu fulare än
kontoutdragets layout.
Mitt korta Python-program slukade Nordeas HTML,
benade med Python-paketet BeautifulSoup ut innehållet och spydde fram en Till Små Bokstäver omkorvad text
som innehöll allt väsentligt ur kontoutdraget.
Gäller de flesta. Och tro inte att jag rackar ner specifikt
på Nordea. Deutsche Bank är ännu betydligt värre, och
mindre banker är sällan mycket bättre.
Allt beror av att bankerna frivilligt låst sig vid uråldriga teknikgenerationers begränsade tänkesätt. Säkerhet
och kostnadsinbesparingar och juridiska krav är bara förevändningar; bara man vill, kan man först reda ut och
sedan tillfredsställa kundens behov utan att ge avkall på
säkerheten eller lagens krav, till lägre kostnad.
Lösningen? Konvertera all gammal källdata till ett öppet format. Text i UTF8-format, som PDF eller HTML.
Spara filerna på minst två olika externa hårdskivor, helst
placerade på olika ort. Och förvaltar ditt företag data för
kunder, satsa för kundförhållandets skull på att ge kunden data i format som används av dagens generation. 
APRIL KOMMUNIKATION
oc
t
l
e
h s äk e
r
✯✯✯
t
enk
Du vet kanske inte
att vi finns men du håller
oss i handen nu
ranti
Tr
Vi är FRAM – och vi har sett till att du kan läsa tidningen Forum just nu. I vårt tryckeri kombinerar vi
100 års erfarenhet med toppmodern och miljövänlig
teknik för att leverera exakt den trycksak du önskar
till ett pris som du gillar.
Just nu ger vi alla Forums läsare 15 procent rabatt i
offertskedet, du behöver bara nämna koden: Forum
2015. Erbjudandet är giltig fram till 30.4.2015.
Kontakta:
[email protected] tel: +35850 42 10 918. www.fram.fi
Med fokus på trycksaker
på
or
tsga
yckhe
k
dina vill
PROFILEN
Hon är van vid
att det stormar
Laura, Linda, Aila, Marjatta och
Hjördis – döttrar, mammor och
mormödrar i familjen Langh samt
namnen på Langh Ships fartyg.
BO INGVES text
Karl Vilhjálmsson Foto
ЮЮ Laura Langh-Lagerlöf, 33, står bakom ett
av fartygsnamnen. Hon är dotter till grundaren Hans Langh och tog vid årsskiftet över
som vd för rederiet efter flera år som kommersiell direktör.
Bakom hennes smärta, chica och lugna
uppenbarelse göms en verklig dynamo. Eller
vad sägs om kombinationen vd för ett rederi,
fyrbarnsmamma och aktiv kommunalpolitiker, med en man som flänger jorden runt i sitt
jobb, givetvis i shippingbranschen.
Själv tar hon inte så hårt på sin vardag.
”Lite körigt är det ibland: att föra barnen
till och hämta dem från dagis i tid och att sköta logistiken kring diverse hobbyer. Men med
god planering går det att hantera”, säger hon
med ett glatt skratt.
Förmåga att planera är avgörande också i
rederibranschen. Fartygen kör varje dag, året
om, enligt ytterst stränga tidtabeller.
”Klara kontrakt ger klara spelregler med
kunderna. Vi har långa tidsbefraktningsavtal
med Outokumpu och Containerships som ger stabilitet åt verksamheten.”
Finsk flagg. Langh Ships fartyg kör under finsk flagg och rederiet har enligt Laura
Langh-Lagerlöf inga planer på att flagga ut.
Vid årsskiftet överfördes fartygen till systemet med tonnageskatt. Enligt den nya vd:n
ligger det ingen dramatik bakom beslutet,
som varken påverkar rederiverksamheten eller de anställda.
Tonnageskatt innebär kort sagt att inkomsten från fartyg bestäms schablonmässigt med utgångspunkt i fartygens nettodräktighet. Rederierna betalar skatt bestämd på
denna schabloninkomst i stället för på de faktiska inkomsterna från fartygen.
Syftet med systemet är att ge europeiska rederier bättre möjligheter att konkurrera
med fartyg under bekvämlighetsflagg.
”Vi vinner inte direkt något på att övergå
till tonnageskatt men det underlättar planeringen. Framför allt blir det lättare att köpa
nytt tonnage, för då vi körde enligt det vanliga inkomstskattesystemet gällde det att sälja
gammalt och köpa nytt under samma år”, säger Laura Langh-Lagerlöf.
Hon tillägger att bolaget inte har några direkta planer på nyförvärv.
”Men 2014 var det sista möjliga året att
övergå till tonnageskatt”, förklarar hon.
Tonnageskatten påverkar inte heller bemanningen av finska fartyg.
”Skillnaden mot bekvämlighetsflaggade fartyg är att
man i Finland har dubbel besättning. Lika många är alltså
hemma som ombord och lönerna löper hela tiden. Billigflaggorna har däremot långa
pass men betalar ingen lön
när sjömännen är lediga.”
”
Snapsvisor. Det är sällsynt
med kvinnliga redare men
Laura Langh-Lagerlöf har
inga problem med att shippingbranschen är mansdominerad. Dessutom kommer det enligt henne hela tiden in fler kvinnor i branschen på landsidan.
Shippingnäringens gamla strukturer
märks på evenemang som Eisbeinessen, en
happening med 5 000–6 000 gäster som
ordnas i Hamburg varje år.
”Deltagarna är huvudsakligen tyskar,
främst män, Men jag tycker att det är roligt
att vara den enda kvinnan vid bordet tillsammans med 20 karlar. Där får man underhålla gubbarna med finlandssvenska snapsvisor. De sitter i från studietiden i Åbo och
kommer väl till pass.”
Fartygen kör
varje dag,
året om.
PÅ HAVET SEDAN BARNSBEN. Langh Ships vd
Laura Langh-Lagerlöf gillar att resa med rederiets
lastfartyg och jobbade under yngre år flera somrar
ombord på båtarna.
Avgasrenare kan blir bra business. LanghShip har stora förväntningar på sin egenutvecklade avgasreningsteknik som används
på rederiets egna fartyg. Avgasreningstypen
kallas skrubber eftersom den bokstavligen
tvättar bort svavlet ur avgaserna.
”Det innebär att vi kan fortsätta köra på
billig tjockolja och ändå uppfylla kraven i EU:s
svaveldirektiv som trädde i kraft vid årsskiftet”, säger Langh-Lagerlöf, som aktivt deltagit i produktutvecklingen.
Grundkompetensen finns i familjens rengöringsföretags metod som går ut på att separera sot och andra orenheter ur avfallsvattnet
vid brand- och industrisaneringar.
”När vi begärde offerter på skrubbrar
kändes det verkligt dyrt. Det gav oss idén att
göra en egen våtskrubber med ett slutet system. Avfallet koncentreras ombord och körs
till Ekokem.”
Ur jordbrukarsläkt
Bakgrunden till rederiet Langh Ship
ligger stadigt på land. Historien började
då fadern Hans Langh redan som 15-åring
tog över ett större jordbruk i Åbotrakten
efter sin farfar i mitten på 1960-talet.
Han förvandlade med hjälp av sin morfar gårdens gamla ria till en effektiv maskinell tork som kunde ta hand om traktens alla spannmål. Torken vidareutvecklades så att den också kunde processa blöt
säd, soja, ris och majs till foder.
Under tidigt 1970-tal inledde Langh en
binäring till jordbruket och sålde grus till
byggföretag i Åbotrakten. Han insåg att
det fanns ett behov av effektiv rengöring
av grävmaskiner och hjullastare.
ЮЮ
Sagt och gjort. Han utvecklade en mobil högtryckstvätt, utvidgade verksamheten till rengöring av fartyg och industrier och grundade det rengöringsföretag som i dag heter Industri och fartygssanering Hans Langh.
Till saken hör att han var bekant sedan tidigare med rederiverksamhet, via
sin morfar som hade varit skeppsredare.
Då Langh 1980 fick möjlighet att bli delägare i ett brandskadat fartyg som firman
sanerat slog han till.
År 1983 köptes det första egna fartyget
som begagnat och 1989 införskaffades de
första nybyggena från Tyskland. Av den
nuvarande flottan är tre lastfartyg byggda
1996. Två multifunktionella containerfartyg som också kan lasta bulkvaror färdigställdes 2007.
Eftersom fartyg vanligtvis får kvinnonamn är skeppen namngivna efter Hans
Langhs mamma Hjördis, hustru Aila Marjatta samt döttrarna Laura och Linda. Den
sistnämnda är Langh-bolagens företagsjurist och vd för rengöringsföretaget.
”Som mamma till fyra söner får jag väl
låna namn av min syster om vi köper nya
fartyg. Hon fick nyligen en dotter”, säger
Laura Langh-Lagerlöf. 
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
15 En förmånligare version är en
öppen skrubber där svavelresterna
sköljs ut i havet.
”Det spekuleras nu i branschen att
öppna skrubbrar kommer att förbjudas eftersom de inte tar bort svavlet
ur kretsloppet.”
INTERVJU
Laura Langh-Lagerlöf:
Verkställande direktör för Langh Ship sedan
början av 2015.
Född: 1981.
Staten schabblade. Skrubbern har
licensierats till DeltaLangh, ett samföretag som grundats tillsammans
med Deltamarin. Den första leveransen till en extern kund gick nyligen till Bore.
Prislappen på 2–3 miljoner euro
för en skrubber har lett till att endast
ett femtontal finskflaggade fartyg
utav 107 i utrikestrafik har avgasrening. Den stora majoriteten har konverterat till dyrare marindiesel.
”Många rederier är intresserade
av skrubbertekniken, men finansieringen är svår. Rederiet måste ha en
garanterad sysselsättning för fartyget
åtminstone för några år framåt för att
kunna få bankfinansiering.”
För att underlätta konverteringen
hade staten avdelat 30 miljoner euro
i stöd för skrubberinvesteringar åren
2013 och 2014. Stödet baserade sig
på en antagen prisskillnad mellan
diesel och tjockolja för fem år framåt.
”Med ministeriets beräkningsformel såg skrubberinvesteringarna
ut att vara så lönsamma att de inte
behövde stöd. I verkligeheten har ju
inget rederi pengar i kassan reserverat för bunkeruppköp fem år framåt. Fram för allt inte då det oftast är
kunderna, alltså exportindustrin,
som betalar bunkerkostnaden ”, säger Laura Langh-Lagerlöf.
Bor: I Pikis.
Familj: Man och fyra söner i åldern 1,5–7 år.
Utbildning: Ekonomie
magister 2003, Åbo Akademi .
Karriär: Två halvårspe-
16
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
▪▪ Enligt svaveldirektivet (direktiv 2012/33/EG) får fartyg på Östersjön, Nordsjön och Engelska Kanalen endast använda bränslen med en svavelhalt om
högst 0,1 procent från och med 2015.
▪▪ Olika sätt att uppfylla kravet är konvertera fartyget till att köra på lågsvavlig marindiesel (MGO), eller att montera en svavelskrubbare som bokstavligen
tvättar avgaserna medan man fortsätter köra med högsvavlig bunkerolja.
▪▪ Att konvertera ett fartyg till marindiesel kostar beräkningsvis 200 000 euro,
varmed bränslekostnaderna fördubblas med rådande priser. En skrubber går
lös på över två miljoner euro (ungefär lika mycket som ett lätt begagnat feederfartyg) men då kan fartyget också fortsätta att köra med billigare bunkerolja.
Skrubbern sänker även utsläppen av kväveoxider och partiklar.
▪▪ Fartyg som kör på naturgas (LNG) uppfyller också svavelkraven men i praktiken kan inte gamla fartyg konverteras till gas.
rioder i Hamburg som
fartygsmäklare och på
shippingbanken HSH
Nordbank. Efter det har
fokus varit på familjere-
Bore sålt bort en del av sina äldre fartyg och därmed minskat personalen.
deriet.
Fritiden: Familjen, fem
hästar med tillhörande
stall som hon äger tillsammans med systern
Linda.
Andra uppdrag: Ledamot i kommunalfullmäktige i St Karins.
Langh Group:
Förutom rederiverksamheten i Langh Ship ansvarar Laura Langh-Lagerlöf också för Langh
Group Cargo Solutions
som utvecklar metoder
för transport av tunga
och skadekänsliga produkter.
Kunder: Outokumpu och
Containerships tidsbefraktar rederiets fartyg
Utebliven exporthjälp. Samtidigt
kunde rederierna söka stöd för att
konvertera fartyg att gå på diesel.
Den konverteringen kostade ungefär en tiondel av en skrubber. Eftersom rederiet då inte vinner något på
bunkerprisskillnaden var det fritt
fram för detta stöd.
”Idén med skrubberstödet var
att ändra om befintliga fartyg så att
de kunde fortsätta köra med billigare bunker för att gynna den finska
exportindustrin. Nu betalar de flesta rederikunderna ett högre pris för
dieselbränslet utan att exportindustrin får något mervärde.”
En konsekvens är att till exempel
→→ SVAVELDIREKTIVET
med långa kontrakt.
Anställda: totalt 120, av
Specialcontainrar. Familjebolagets andra ben Langh Group Cargo Solutions utvecklar metoder för
transport av tunga och skadekänsliga produkter, bland annat containrar
för metalltransporter.
”De har en v-formad specialbotten som är ytterst stark och håller stålrullarna på plats. Det är en avgörande
säkerhetsfaktor till havs att lasten inte
rör på sig. Ytterligare en finess hos
containrarna är att taket kan lösgöras för att underlätta lastning och
lossning. Våra tre ståltransportfartyg
har också innovativa lastlösningar.”
Hon berättar att det är Outokumpu som gav incitamentet till produktutvecklingen.
”Ett litet hack i en rulle med tunnplåt ger ett stort spill. Våra containrar
skyddar stålet effektivt och har fått
ett bra fotfäste bland annat i Sydkorea. Totalt har vi sålt eller leasat ett
tusental containrar”
Tuff bransch. I dag är utbudet av lätt
begagnade fartyg stort och priserna
låga. Tänker man sig en karriär som
redare varnar Laura Langh-Lagerlöf
för att bankerna är ytterst restriktiva
med finansiering till rederinäringen.
”För att över huvud taget ha en
chans till bankfinansiering för ett
fartyg måste rederiet kunna stå för
hälften av köpesumman och ha långa
befraktningskontrakt.”
En orsak till att bankernas försiktighet är att tyska shippingbanker
gjort brakförluster.
”I Tyskland blev det för drygt 10 år
sedan populärt med privatfinansierade fartyg i kommanditbolagsform
som gav investerarna stora skattefördelar. När fraktraterna störtdök sjönk
som en sten 2008 blev verksamheten
olönsam, många fartyg lades upp och
företag gick i konkurs.”
”Det hindrar inte att jag gärna
skulle se att vi kunde förnya flottan
med antingen nyare begagnade eller helt nybyggda fartyg”, avslutar
Laura Langh-Lagerlöf. 
dem 10 i land.
Ägare: Hans Langh 60
procent, döttrarna Laura
och Linda 20 procent var.
Omsättning: Cirka 16
miljoner euro 2014.
Resultat: Efter stora
överavskrivningar i och
med övergången till tonnageskatt för fartygens
del visar bokföringen ett
klart minus för 2014. Själva verksamheten går
på vinst.
Tvättade lastrum. Det är inte bara
inom avgasteknik som Langh Ship
är en renlig föregångare.
Rederiets fartyg var också de första i Europa med ett internt tvättsystem som gör det möjligt att snabbt
rengöra lastrummen med hett vatten även under hård köld efter transport av smutsiga råvaror som till exempel kol.
”Det gör det möjligt för oss att
lossa bulklast på kvällen och ta emot
en högt förädlad last i ett rengjort och
torkat lastrum på morgonen.”
→→ TVÅ HUVUDSAKLIGA RUTTER
▪▪ Langh Ships tre bulkfartyg kör
rostfritt stål från Outokumpus stålverk i Torneå till bolagets vidareförädlingsfabrik i Terneuzen i Holland. På återvägen hämtar fartygen
metallskrot från Rotterdamområdet som råvara till Torneå.
▪▪ Containerfartygen kör linjen Helsingfors – St. Petersburg – Klaipeda – Björneborg – England – Gent
– Riga enligt en två veckors cykel
med ytterst tajt tidtabell.
Lysande
ledstrålkastare
LJUSSTARKT. Äntligen ser jag genom första raden granar! Skogsmaskinskötaren Timo på Metsä-KTK i Punkalaidun är helnöjd med sina nya ledstrålkastare.
Henry Clay Ericsson text
John Morelius Bild
Kan en ljuskälla vara stark, energisnål,
kompakt och stryktålig samtidigt? Företaget Five Watts föddes då en grupp finlandssvenskar ingenjörer antog sig den utmaningen.
Starkt ljus för krävande förhållanden med
låg energiförbrukning stavas Zaurac. Det är
en ny, högteknologisk strålkastare baserad på
den senaste led-tekniken, utvecklad av finlandssvenska ingenjörer. Enheten är i storleksklassen cykellykta och väger bara 300
gram. Den arbetar med 11-30 volts spänning
och drar inte mer än 15 watt, en fjärdedel av en
klassisk glödlampa. Ändå lyser den med sina
2 600 lumen klart upp en
halv fotbollsplan.
Bakom Zaurac står ett
ungt team med sitt nyligen
startade aktiebolag Five Watts.
”Lux hade kanske varit ett mer
belysande namn, men det var redan taget
av tvålar och dammsugare”, säger John Morelius som svarar för immaterialrättsfrågor
på bolaget.
Han har jobbat fram ett kraftigt mönsterskydd för produkten som helhet, med dess
karakteristiska optik, vattentäta hölje med
kylflänsar och monteringslösningar.
ЮЮ
Tål smällar. ”Rasar det stenar från gruvtaket ska fästkonsolen ge vika så att strålkastaren håller”, säger Ville Schütt, gruppens
uppfinnarjocke. ”Vår produkt är redan certifierad för harvesters och traktorer. Följande blir gruv- och stålsektorerna”.
18
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
Schütt funderar redan på följande generation av strålkastare.
”Ledbranschen utvecklas i rasande takt,
det gäller att hänga med. Vi ställer gärna upp
som designpartners när det gäller ledbelysningsteknologi.”
Zaurac 4-30 görs i tre varianter: Spot,
Hybrid och Wide, med smal, mellanstor och
bred ljuskägla. De tre ledljuspunkterna med
sina linser är optimerade för det mänskliga
ögat. Det kompakta höljet av strängpressad
aluminium är stryktåligt och vibrationstestat för att hålla i åratal i tuffa miljöer som skogar och gruvor.
Krävande användare av snöskotrar och
arbetsbåtar har även börjat montera lampan
som tilläggsutrustning. Med en
nedåtriktad enhet tappar man
inte siktet ens då skotern
stegrar sig i lös snö.
Den gemensamma nämnaren för personalen är yrkeshögskolan Arcada, där kvintetten genom åren både pluggat och jobbat.
Liksom för alla klassiska uppstartsbolag
började Five Watts verksamhet i ett garage,
i Sibbo. Numera har man expanderat till nya
utrymmen i Vanda, med plats för produktutveckling, produktion, montering och logistik.
”Det är jag som ser till att det finns rätt
komponenter i rätt mängd, både från Finland och från utlandet, för att leverera inkomna beställningar. Vi har gjort 50 enheter
per dag manuellt, med höjd automationsgrad
kan vi mångdubbla kapaciteten”, säger vice vd
Katja Makletsova-Schütt.
Växande marknad. Under 2014 levererade Five Watts 400 strålkastare, närmast till
Sverige och Finland.
”I Finland funderar kunden och försöker
pruta. Om man i Sverige gillar en produkt slår
man till direkt”, säger vd Markus Kuvaja.
Riktpriset för en Zaurac i minuthandeln
är 400 euro plus moms. En Forumläsare som
blir sugen på en lampa till privat bruk på sin
båt eller stuga kan i detta skede vända sig direkt till Five Watts i Vanda, då återförsäljaren
för Finland inte är slutligt fastslagen.
Målet för årets omsättning är hela 2,8
miljoner euro. Distributörer har redan knutits upp för Sverige och för Fjärran Östern via
Hong Kong.
Med bistånd från innovationsfinansieringsverket Tekes görs för närvarande en
marknadsundersökning för den europeiska kontinenten. Gruvor och stålverk har visat stort intresse.
”Ännu finns det några territorier lediga i Europa”, säger styrelseordförande Fredrik Kindstedt, som ett tips till Forums kontaktstarka läsare. Men finns det då plats för
nya aktionärer?
”Just nu är det inte aktuellt att utöka ägarbasen”, konstaterar vd Markus Kuvaja. 
→→ FIVE WATTS
▪▪ Gör vad: Utvecklar och tillverkar ledbelysning för krävande bruk i skogsmaskiner, gruvor, stålverk, tfartyg etc.
▪▪ Marknad: Hela världen.
▪▪ Huvudkontor: Vanda.
▪▪ www.5watts.fi
Stefan Törnqvist har 25 års
erfarenhet av bankbranschen,
som företagare och vid
Ålandsbanken.
Aprilskämtet som blev sant
”Världsrekord i stimulans skapar världsrekord i finansbubbla” – med dessa ord
har jag sammanfattat läget på finansmarknaden otaliga gånger under de senaste åren.
I sex år har centralbanksräntorna legat nära noll samtidigt som man tillämpat expansiv penningpolitik med sedelpressen.
Detta har höjt värderingen av tillgångarna på placeringsmarknaden. Tillgångarnas nuvärde (kapitalvärdet, det beräknade värdet av en investerings framtida kassaflöde, diskonterat med hänsyn till en viss räntesats) går mot oändligheten då diskonteringsräntan går mot noll.
Tillgångarnas nuvärde blir också oändligt om tillväxten
är högre än diskonteringsräntan. Senast såg vi detta fenomen vid teknologibubblan vid millennieskiftet.
KONJUNKTUR
April, april. Om jag som ung ekonom för 25 år sedan hade
fått höra att det år 2015 är normalt att västvärlden har
statsskulder kring 100 procent av BNP, samtidigt som centralbankerna uttryckligen försöker skapa inflation (istället
för att motverka den) med hjälp av nollränta och sedelpress,
skulle jag ha uppfattat påståendet som ett aprilskämt.
Men så ser läget faktiskt ut idag. Som följd av centralbankernas agerande kan Finland i skrivande stund få lån för
10 år till en fast årsränta om 0,44 procent och Japan till 0,40
procent.
Med dagens skuldsättning, budgetunderskott och politiska ledning borde många stater egentligen betala höga räntor för sin upplåning.
Att valutor är gångbara som betalningsmedel baserar sig
på att det finns ett förtroende för politikerna och centralbankerna. Hur långt kan staterna skuldsätta sig och sedelfinansiera sina underskott utan att tappa detta förtroende?
Har vi en bubbla i ohållbar statsskuldsättning, som tvingar fram ständigt nya världsrekord i centralbanksstimulans?
Tillit. Så länge förtroendet för politikerna och centralbankerna kvarstår, är räntorna nära den nivå som centralbanken bestämmer. Dagens låga räntor tvingar placerare att
höja risknivån i hopp om avkastning, vilket skapar förutsättningar för övervärderingar och bubblor.
Myndigheternas ökade reglering av banker innebär att
det väller in kapital i så kallade skuggbanker. De är olika slag
av kollektiva placeringsformer, ofta hedge- eller specialplaceringsfonder, som placerar sina medel i olika slag av mer eller mindre riskfyllda värdepapper.
Många skuggbanker beviljar via omvägar krediter till företag och hushåll, genom att en mellanhand buntar ihop de
enskilda lånen till masskuldebrev.
Nytt för denna konjunkturcykel är ”peer-to-peer”-långivning där kreditgivare beviljar privata lån över internet direkt till låntagarna, ofta med bristfällig kreditkontroll. Myndigheterna varken vill reglera eller övervaka denna skuggbankverksamhet.
Vad är skillnaden mellan depositionsflykt från riktiga banker och placeringsflykt från skuggbanker? I USA är
skuggbankernas kapital redan större än de riktiga bankernas, och i övriga världen växer summorna kraftigt. Marknadens minne är tydligen mycket kort.
Hubba bubbla. Har vi en bubbla på börsen eller bostadsmarknaden? Under senaste år har jag ofta fått den frågan.
Då man beaktar tungt skuldsatta stater, populistiska politiker, hårt reglerade banker och helt oreglerade skuggbanker tycker jag att börsen och bostadsmarknaden känns som
ganska rediga och transparenta placeringsomgivningar.
Stora börsbolag värderas idag ofta på P/E-nivåer kring
20, vilket är högt i historiskt perspektiv, men motsvarar en
räntenivå om fem procent per annum. Vissa börsbolag delar ut fem procent eller mer i direktavkastning. Ser vi på bostads- och fastighetsplaceringar ger dessa i dagsläget ofta
cirka fem procent i hyresavkastning. Börsens och bostädernas värdering är alltså enkla att motivera. Med dagens räntenivå är fem procent en mycket attraktiv avkastning. Stiger
räntan blir läget annorlunda.
Osunt. Sammanfattningsvis kan man konstatera att myndigheternas och centralbankernas agerande har lett till en
osunt låg ränteomgivning, som i sin tur resulterat i historiskt sett höga värderingar hos många tillgångar.
Tyvärr går det inte entydigt att peka ut några bubblor så
länge västvärlden fortsätter med sin hyperoffensiva centralbankspolitik.
I samband med teknologibubblan år 1999 utgav James K.
Glassman och Kevin A. Hasset boken Dow Jones 36 000 (aktieindexet ligger i skrivande stund på 17 800 poäng).
Med dagens räntenivå skulle inte ens Dow Jones 36 000
med säkerhet kunna utpekas som en bubbla. Det blir intressant att se var bubblorna spricker dagen då vi får se en högre
räntenivå än i nuläget. Det blir också fascinerande att observera hur den akademiska världen klarar av att hantera ett läge
där den riskfria räntan har blivit en räntefri risk. 
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
19 Sveg
Ljusdal
Hudiksvall
GÄVLEBORGS LÄN
Sverige ger järnet
för ultrasnabb järnväg
8
Bollnäs
KARTA: TRAFIKVERKET I SVERIGE, GRAFIK : BO INGVES
DALARNAS LÄN
Söderhamn
Kilafors
Märbäck
Orsa
5
Furudal
Mora
Vika
Malung
Leksand
Malung
Hamrångefjärden
Ockelbo
Rättvik
Grycksbo
Gävle
Falun
Repbäcken
Skutskär
Valbo
Storvik
10
Sandviken
Hofors
Borlänge
Tierp
6
9
Hedemora
Ludvika
Torsby
Smedjebacken
Kärrgruvan
Hagfors
Snyten
Fagersta
UPPSALA LÄN
Sala
Ängelsberg
Ställdalen
Charlottenberg
Örbyhus
Avesta Krylbo
Hallstavik
Storvreta
Uppsala
Sävja
Persberg
Hällefors
Arvika
Daglösen
10
Kil
VÄRMLANDS LÄN
Nykroppa
Forshaga
ÖREBRO
LÄN
Skåre
Karlstad
Grums
Skoghall
12
Frövi
Kumla
Hallsberg
Åmål
Billingsfors
Laxå
Gullspång
Mellerud
Kungsör
Arboga
Jädersbruk
2
VÄSTRA
GÖTALANDS LÄN
Uddevalla
15
Skövde
Håkantorp
Trollhättan
Jordbro
Västerhaninge
Nynäshamn
Ostlänken
Söderköping
ÖSTERGÖTLANDS LÄN
Bjärka-Säby
1
11
Lilla Edet
Kimstad
Malmslätt
Mjölby
Hjo
Flemingsberg
Södertälje
Linköping
Vadstena
Tibro
Skara
Ljungsbro
Motala
Saltsjöbaden
Oxelösund
Norrköping
Karlsborg
Lidköping
Tumba
Gustavsberg
Stockholm
Älvsjö
Nyköping
Finspång
9
Täby
Gnesta
SÖDERMANLANDS LÄN
Åby
Vänersborg
Nykvarn
1
Katrineholm
STOCKHOLMS LÄN
Åkersberga
Lidingö
Järna
Flen
Skymossen
16
Vallentuna
Strängnäs
Grundbro
Närkes Kvarntorp
Mariestad
Smedberg
Lysekil
Rekarne
Eskilstuna
Åkers
styckebruk
Skälebol
Öxnered
Bro
Valskog
Arlanda
Skavstaby
Bålsta
Gårdsjö
Torved
Märsta
Sigtuna
Enköping
Köping
Degerfors
Strömtorp
Kornsjö
Nora
Örebro
Karlskoga
Säffle
Strömstad
Västerås
Kolbäck
Hovsta
Bofors
Kristinehamn
Myrbacken
Hallstahammar
Lindesberg
Norrtälje
Knivsta
VÄSTMANLANDS LÄN
Filipstad
Falköping
Tidaholm
Stenungsund
Herrljunga
Alvhem
Tranås
Nödinge-Nol
Kungälv
Alingsås
Surte
Järnvägsstråk (urval)
Västra stambanan
2
Södra stambanan
3
Västkustbanan
4
Kust till kustbanan
5
Ostkustbanan
Lindome
Billdal
Dalabanan
Stambanan genom övre Norrland
8
Norra stambanan
9
Godsstråket genom Bergslagen
Bergslagsbanan
Norge/Vänerbanan med Nordlänken
Värmlandsbanan
16
Mälarbanan
Mittbanan
Malmbanan
2
Anderstorp
65
KALMAR LÄN
Botniabanan
31
Ådalsbanan
Berga
Åseda
Landeryd
HALLANDS LÄN
Torebo
Falkenberg pb
Mönsterås
Hyltebruk
Blomstermåla
Torup
Alvesta
Falkenberg
Ljungby
Växjö
4
Nybro
KRONOBERGS LÄN
Furet
Halmstad
Strömsnäsbruk
Ystadbanan
Europabanan
Ängelholm
Höganäs
Åstorp
Kattarp
Blekingekustbana
Olofström
Karlshamn
Hanaskog
2
Kristianstad
Sölvesborg
Höör
3
Eslöv
Bjärred
Södra Sandby
Arlöv
Peberholm
Malmö
Bunkeflostrand
Lockarp
Åhus
Teckomatorp
Kävlinge
Köpenhamn
88
Ronneby
Karlskrona
Bromölla
Helsingborg
Hörby
SKÅNE LÄN
Lund
Åkarp
Dalby
Brågarp
Sjöbo
Staffanstorp
Fosieby
Tomelilla
Svedala
Skurup
Vellinge
90
Höllviken
Skanör med Falsterbo
Trelleborg
Ystad
Beslutade banor
Planerade banor
Hässleholm
Perstorp
Lindsdal
Kalmar
Emmaboda
Älmhult
Bjuv
Landskrona
Mot Rödby
och Hamburg
GOTLANDS LÄN
Oskarshamn
Värnamo
Osby
Haparandabanan
90
Kvillsfors
Markaryd
29
88
Gislaved
Eldsberga
28
Visby
Hultsfred
Vetlanda
Varberg
11
Älvsborgsbanan
JÖNKÖPINGS LÄN
Vaggeryd
Smålands Burseryd
10
20
Kinna
Kungsbacka
Onsala
7
12
Västervik
Vimmerby
Nässjö
3
15
Bankeryd
Jönköping
Borås
4
Mölnlycke
Kållered
6
21
Ulricehamn
Lerum
Almedal
Göteborg Skandiahamnen
1
Götalandsbanan
Floda
Göteborg
Habo
Mullsjö
Simrishamn
BLEKINGE LÄN
Om två år sätts spadarna i
jorden. Då inleds Sveriges
största satsning sedan
järnvägen byggdes under senare
hälften av 1800-talet.
ЮЮ Det handlar om höghastighetståg på nya Ostlänken Stockholm–Nyköping–
Norrköping–Linköping,
med separat banvall inte
långt från dagens södergående järnväg. Målet är att kunna trafikera med tåg för mellan 250 och 320 kilometer i timmen.
Samtidigt väntar en ny tid för SJ (Statens Järnvägar) både på kort och på lång
sikt från lördagen 21 mars. Hongkongföretaget MTR Express sätter in sex nybyggda tåg från schweiziska tillverkaren
Stadler, och tar upp konkurrensen på den
klart lönsammaste sträckan Stockholm–
Göteborg.
Efter Ostlänken är planen en fortsättning ned till Jönköping, och senare
en arm vidare västerut via textilstaden
Borås till Göteborg, en andra arm från
Jönköping rakt ned till Skåne. Kostnaden
beräknas till uppemot 15 miljarder euro
fram till 2035, men det tillkommer även
23 miljarder euro för 100 000 nya bostäder i närheten av de nya stationerna plus
8 miljarder euro till lokal kollektivtrafik i
storstäderna.
Antalet nya jobb beräknas bli 13 000
via satsningen. Finansieringen ska ske
förutom med höjda banavgifter för konkurrerande tågoperatörer också genom
markförsäljning intill de nya järnvägsstationerna.
X2000. Dessförinnan ska 36 nuvarande
snabbtåg X2000 med vardera sex vagnar
som går med upp till 200 kilometer i timmen rustas upp för 400 miljoner euro. Dessa
byggdes av ABB under 1990-talet i en numera nedlagd verkstad i Kalmar med en ny
teknik att luta i kurvorna. Därmed kunde tågen gå på de gamla spåren och ta kurvorna
med lutningen av vagnkorgarna.
X2000 klarar idag sträckan Stockholm–Malmö på drygt 4 timmar med
normalt åtta stopp under vägen. Med
framtidens höghastighetståg ska det endast ta 2,5 timmar.
Anledningen till att nya helt avskärmade banvallar måste byggas är att re-
Yimby. Eller yes in my back yard. På några håll har lokala strider blossat upp om
sträckningen av den nya avskärmade banan för höghastighetståg. Det gäller särskilt den södergående sträckan från Jönköping, kallad Europabanan. En hård kamp
väntas i Skåne där Helsingborg redan nu arbetar för att den ska gå längs Öresund, därmed kan man lättare argumentera för en ny
tunnel till danska sidan om höghastighetståget hamnar där.
En ny tunnel under Öresund motiveras med att nuvarande Öresundsbron,
invigd 2000, inte väntas räcka till när
den nya bron/tunneln över Fehmarnsundet mellan södra Danmark och norra Tyskland står klar på 2020-talet. Den
nuvarande järnvägsknuten Hässleholm
en bit in i landet argumenterar dock för
att få också höghastighetsbanan eftersom man redan har dagens stora järnvägsspår genom Skåne.
Kostnaden talar för att höghastighetsbanan på flertalet håll läggs intill
nuvarande motorvägen E4 till Jönköping
och i övrigt intill nuvarande stamjärnväg
till de gamla järnvägsknutarna Alvesta
och Hässleholm, även om de har mindre
befolkning. Därmed undviks uppslitande
juridiska processer jämfört med om banan dras genom mer bebyggda områden.
Eftersom tågoperatörerna idag har
stora problem att komma fram i tid särskilt under vintern höjs många röster för
att istället satsa mer på att rusta upp dagens järnvägsnät. Men tongivande politiker i flertalet partier, särskilt i de regioner som ska få de nya snabbtågen, har
hittills drivit igenom nysatsningen.
Priskonkurrens. En spännande tid väntar
när MTR Express drar igång med låga priser, ned till drygt 20 euro enkelbiljett de 400
kilometrarna Stockholm–Göteborg. SJ har
passat på att sänka sina biljettpriser med 10
procent redan i förväg. Men den egentliga
konkurrensen sker med flyget Stockholm
Arlanda–Göteborg Landvetter där SJ tagit
en stor del redan med nuvarande X2000tåg.
MTR är ingen nykomling i Sverige sedan man tagit hand om trafiken på den
kommunala tunnelbanan i Stockholm.
Bolaget har för övrigt nyligen fått i uppdrag att driva en ny tunnelbana i Beijing.
BO INGVES
Henric Borgström Sverige
gionaltåg och godstrafiken som fortsätter expandera på dagens järnvägsnät annars hindrar de nya höghastighetstågen.
SVENSK MÅLSÄTTNING? Maglev-tåget i Shanghai
har en topphastighet på 431 kilometer i timmen.
Arlanda Express från Stockholms
Central till flygplatsen drivs av A-train,
tidigare ägare den australiska bankgruppen Macquire, som dock nu sålt 62,5 procent till två av landets pensionsfonder
och resterande 37,5 procent till kinesiska
centralbankens utländska investeringsbolag SAFE (State Administratiion Foreign Exchange). Normalt biljettpris är
28 euro enkelbiljett för 40 kilometer, ett
mycket lönsamt företag.
Nach Hamburg. Ute i landet finns ett fåtal
mindre tågoperatörer i konkurrens med SJ
på delsträckor. Däremot är den landstingsägda regionaltrafiken omfattande på samma järnvägsspår som SJ:s långlinjer, spåren
ägs av statliga Banverket som ska se till att
konkurrens mellan olika operatörer fungerar. En rad utländska godsoperatörer på
järnväg konkurrerar med svenska statens
Green Cargo. De klagar på tidsödande köbildning med lokal-, regional- och rikståg,
men kommer att få kraftigt ökat utrymme på
de nuvarande spåren när höghastighetstågen drar igång på åtskilda banvallar.
SJ har dock efter årtionden med förluster eller svag lönsamhet på sistone
börjat ge överskott, förra året cirka 50
miljoner euro på en omsättning kring
en miljard. Framför allt har punktligheten förbättrats från 81 till 84 procent av
alla tåg.
Om allt går som planerat har Sverige
om två decennier ett välfungerande järnvägsnät med snabba tåg via Danmark ned
till Hamburg. Redan i slutet av 2015 blir
järnvägsförbindelserna från Norge via
Göteborg längs västkusten ned till Skåne
väsentligt snabbare då den nya tunneln
under Hallandsåsen står klar efter mer än
20 års byggande, avbrutet flera gånger på
grund av stora problem att komma igenom den porösa bergmassan. 
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
21 Christer K. Lindholm är
forskare i nationalekonomi vid
Åbo Akademi
Adam Smith var ingen hök
Den skotske moralfilosofen Adam
Smith har gått till historien som både
den moderna nationalekonomiska vetenskapens och den ekonomiska liberalismens fader.
Den äran må vara honom förunnad; visserligen lade
vår egen Anders Chydenius fram i stort sett samma idéer redan flera år innan Adam Smith publicerade sitt ekonomiska magnum opus The Wealth of Nations (sv. Nationernas välstånd). Men eftersom Chydenius skrev på
svenska i en avlägsen och tämligen betydelselös avkrok
av det nordliga Europa fick hans alster aldrig den spridning de hade förtjänat.
Adam Smith var alltså inte först med att sprida den
ekonomiska liberalismens budskap, men dess enorma
internationella genomslagskraft är definitivt hans förtjänst mer än någon annans. Samtidigt har han, precis
som så många andra av världshistoriens intellektuella
jättar, både missförståtts och avsiktligt misstolkats av
senare generationer.
PLACERING
Girighet inte av godo. Den mest utbredda misstolkningen är att Smith var en okritisk och reservationslös förespråkare för den fria och otyglade kapitalismen.
Därför är det inte särskilt överraskande att han blivit en av nyliberalismens (eller, för att använda George
Soros mer träffande benämning, marknadsfundamentalismens) husgudar.
Den här synen på Smith är emellertid ofullständig
eftersom den endast bygger på hans storverk The Wealth
of Nations (1776), där han hyllar egennyttan som både
organiserade princip och drivkraft för ekonomin. Betydligt mindre känt är hans tidigare storverk The Theory of
Moral Sentiments (1759), där han hyllar altruismen som
samhällets grundprincip.
Den här uppenbara diskrepansen mellan hans två
viktigaste verk brukar inom ekonomisk doktrinhistoria
kallas för Adam Smith-problematiken – och som vanligen är fallet då det gäller akademiska problemformuleringar har det gjorts otaliga försök att förklara den.
Ingen cowboy. Även om vi avgränsar oss till The Wealth
of Nations finns det emellertid skäl att ifrågasätta synen på Adam Smith som den vilda och fria cowboykapitalismens apostel.
22 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
Till skillnad från en annan av marknadsfundamentalismens idoler, den rysk-judisk-amerikanska pseudofilosofen Ayn Rand, hyste Smth nämligen inga illusioner om de kapitalister vars intressen han försvarade; tvärtom konstaterade han att näringsidkare aldrig
kommer att försitta ett tillfälle att ”konspirera” i syfte
att begränsa konkurrensen, för att på så sätt kunna öka
sina vinster på konsumentens bekostnad.
Av det kan vi dra slutsatsen att Smith, även om han
i princip ogillade ekonomisk reglering, knappast skulle
ha haft något att invända mot den konkurrenslagstiftning som i dag utgör ett självklart inslag i varje utvecklad marknadsekonomi.
Inget självändamål. Överhuvudtaget måste Adam
Smiths negativa inställning till ekonomisk reglering
sättas in i sin historiska kontext.
Då The Wealth of Nations publicerades år 1776 var
såväl näringsfrihet som parlamentarisk demokrati föga
mer än abstrakta filosofiska begrepp. De nordamerikanska koloniernas självständighetsförklaring samma
år blev startskottet för det första försöket att omsätta
idén om demokrati i praktiken.
I den krassa verkligheten var så gott som all ekonomisk aktivitet stenhårt reglerad in i minsta detalj, och i
avsaknad av demokratisk kontroll var regleringen oftast
både godtycklig och oförutsägbar.
Det samma gällde beskattningen, som dessutom i
orimligt hög grad drabbade de samhällsklasser – bönder, hantverkare och köpmän – som faktiskt utförde
nyttigt och produktivt arbete, medan den jordägande
adeln kom undan tack vare sina lika uråldriga som anakronistiska privilegier.
Mot den här bakgrunden är det inte särskilt kontroversiellt – eller ens särskilt radikalt – att Adam Smith
såg en uppluckring av den ekonomiska regleringen och
en lättare skattebörda som vägen till ökat ekonomiskt
välstånd för alla och envar.
Här ligger är själva huvudpoängen i The Wealth of
Nations: att ekonomisk frihet uttryckligen är ett medel
för att uppnå ökat ekonomiskt välstånd, och inte ett
självändamål. Dessvärre är det här en poäng som Adam
Smiths nutida lärjungar tycks ha missat eller också frånsett å det grövsta.
Skicka dina kommentarer
till adressen: [email protected]
Guldregn över ägarna –
personalen avskedas
Henry Clay Ericsson
Braskande rubriker
i den stilen har på
sistone odlats flitigt
av kvällspressen. Men ska en ekonomisk tidskrift som Forum förfalla till dylikt populistiskt trams? Eller ligger det ett korn av sanning i frågan? Storbankerna har ju faktiskt
höjt sina vinstutdelningar med tiotals procent, medan personalen utsatts för sparprogram för att krympa kostnaderna ytterligare. Den frågan ventilerades i ett trettiotal inlägg på Forums Affärsnätverk på Linkedin.
AFFÄRSNÄTVERKET
Nytta för aktieägarna. Forums ekonomiskt
bevandrade läsare är rätt eniga om Wall
Streets principer: ett företag finns till för
att skapa värdestegring och utdelning åt
sina aktieägare. Onödig personal skall lämpas ut, inte hållas under armarna. Finns det
inte vettiga investeringsobjekt inom företaget, ska vinstmedlen delas ut så att ägarna
kan reinvestera i mer lukrativa objekt. Bolag mår inte bra av att sitta på en kista med
”slött” kapital. Det kan leda till misslyckade
impulsköp såsom gamla pappersbruk i USA.
Risk för konsumentuppror. Företag som minimerar sina kostnader med oetiska medel,
som till exempel barnarbetskraft och miljöfarliga metoder, blir numera snabbt utsatta
för köpbojkott av medvetna kunder. Samma
gäller i mindre grad företag som banker och
försäkringsbolag, som skär ner sina kontor
och sin service så till den milda grad att kunderna röstar med fötterna och vänder sig till
mer flexibla och kundnära aktörer. Dagens
till sin spets drivna effektivisering och digitalisering förbiser behoven hos old-school,
tekniskt mindre bevandrade seniormedborgare. Ur bankens synvinkel är det likgiltigt, så länge tillräckligt många kunder förblir passiva och inte röstar med plånboken.
Fattas det investeringsobjekt? Det är möjligt
att alla köpvärda medelstora nordiska banker och försäkringsbolag redan köpts upp av
de större drakarna. Att satsa vinstmedel i nyetableringar från scratch verkar inte vara ett framgångskoncept på
dagens statiska euromarknad. Men hur
skulle det vara att satsa på förbättrandet av datakommunikation och
säkerhet? Att några hackers
lyckas stänga av storbankers betalningssystem för ett veckoslut är inte behagligt
för kunder som vill
komma åt sina
slantar.
Vart tar utdelningarna vägen? Aktieägarna
bestämmer själva vad de gör med sin utdelning. Storägarna kanske återinvesterar i andra företags aktier, dessvärre ofta i utlandet.
Mindre aktionärer satsar kanske på konsumtion och hjälper till att hålla handelns
hjul i rullning. Ett köp av en tysk märkesbil
gynnar både skattmas och dealer i Finland,
men mer ändå den tyska ekonomin. En del av
utdelningen rinner kanske iväg till skatteparadis, till ingen nytta för bolagets hemland.
Höga löner och bonus? En allmän klagovisa
är att de rika blir allt rikare medan de fattiga blir fattigare. Men ökar löneskillnaderna
faktiskt? I debatten på Linkedin hänvisas till
en artikel av kolumnisten Olli Herrala som
påvisar att inkomstskillnaderna de
facto minskat på senare tid. Så lär
det gå i sämre tider då lönerna
hålls stabila medan utdelningar och andra extra inkomster
minskas. I debatten anses det
dock vara dålig stil ifall cheferna
åtnjuter 30 procent höjda arvoden
samtidigt som personalen skärs ned.
Åtminstone kunde de stora börsbolagen satsa lite mer på hur
man kommunicerar med allmänheten om utdelningar och
ändringar i arvoden. Eljest riskerar de att framstå som skrupelfritt giriga.
Feta kattor i pensionsbolagen?
Speciell kritik väckte direktörernas höga löner och förmåner inom
pensionssystemet. De verkar ju på
en skyddad marknad där de förvaltar lagstadgade, skatteliknande avgifter. Några av de feta kattorna med
uppseendeväckande bilförmåner har
redan tvingats schavottera, men de
flesta klamrar sig fast. Tröskeln för att
avgå tycks vara mycket högre hos oss än
i Sverige eller USA, där allmän indignation räcker för att avsätta toppchefer och ministrar.
Tidskriften Forum stöder en fri marknadsekonomi och medborgarkapitalism. Ett
sätt är att publicera kritiska artiklar som denna. Ett annat sätt är den virtuella placeringstävling, som Forum och dagstidningarna anordnar under våren. Den kan förhoppningsvis utlösa en aktiv debatt i Forums Affärsnätverk på Linkedin. 
Sammanställt den 11 februari 2015.
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
23 MOSTPHOTOS / KENNETH RUNDBERG
Prognos 2032
UTVALD. Just du har chans att vinna det finlandssvenska placeringsspelet som startar den 3 mars. Men verkliga placeringar kräver tålamod snarare än tur.
Placeringsverksamhet bygger inte
på tur, utan fakta och uthållighet.
Torsten Fagerholm text
Ur ett långsiktigt historiskt perspektiv
har sparande i aktier utklassat annat småsparande, såsom bankkonton, obligationer
och räntefonder. Som nybliven pappa slog
mig tanken: vilka bolag, sektorer och geografiska marknader kan tänkas tillhöra vinnarna inom 18 år, för att trygga ett boägg åt
min dotter år 2032 då hon blir myndig?
En väl fungerande aktiemarknad gynnar
näringslivet och bringar exportintäkter som
finansierar välfärdssamhället. Avkastning
går hand i hand med risk: aktievärdet kan
tillintetgöras av en konkurs, eller decimeras
av en börskrasch.
ЮЮ
Tidsperspektiv. På kort sikt, cirka ett till
tre år, kan aktiemarknaden bete sig irrationellt. Liksom allt mänskligt beteende påverkas den av temperament, drömmar, girighet
och rädsla. En placerare tvingas välja mellan
24 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
att äta gott (sträva efter hög avkastning) eller sova gott (ta låg risk).
Det är omöjligt att pricka in framtida tillväxt, vinster, råvarupriser och konjunkturer.
Därför bör man investera i aktier på minst
fem års sikt, helst betydligt längre.
De flesta finländare har ”lata” pengar på banken. Vill man låta pengarna jobba,
utan att binda dem i fastigheter, antikviteter,
konst, diamanter eller guld, så utgör börsen
ett alternativ.
Som nybliven familjefar känns en diversifierad aktieportfölj som den mest förnuftiga
långsiktiga placeringen.
Minneslista för medborgarkapitalisten:
Framgångsrikt sparande och placerande
handlar om att kontrollera transaktionskostnaderna och sprida riskerna.
Innehavet bör delas upp på 10–15 bolag,
som verkar i 6 eller helst fler olika branscher.
Cykliska och råvarukänsliga bolag brukar ha
större utfallsrum, både uppåt och neråt.
Framgång stavas kunskap och självständigt tänkande: hårt arbete, rätt tajming och
en gnutta tur. Agera utefter egna målsättningar, bedöm så kallade ”heta tips” med kritiskt öga.
Fondmarknaden har exploderat sedan tidigt 1980-tal eftersom banker och förvaltare
tjänar pengar via tecknings-, inlösnings- och
förvaltningsavgifter.
Vill du placera i ett specifikt område utan
inriktning på bransch kan du överväga en indexfond, utan förvaltare som försöker plocka
fram aktier för din del. Genom att placera i
genomsnittet av en specifik börs blir fonden
en miniatyrkopia av marknaden, och avgifterna sjunker betydligt.
Vissa kameleontbolag lyckas byta skepnad utöver åren. Mitt bland all flockmentalitet och hajp finns sanna överlevare som satsar på service och surfar på megatrender: en
växande och åldrande befolkning som behöver hälsa och vård, urbanisering, lösningar på
miljö- och klimatfronten. Tyvärr är de trygga, stabila och lönsamma kvalitetsbolagen
som överlever förändrade spelregler och idkar generös aktieutdelning oftast dyra. Vem
har sagt att goda råd vore billiga?
Finlandssvenska tidningar
lanserar nytt fondspel
ЮЮ Affärsmagasinet Forum stöder medborgarkapitalism. Därför lanserar vi tillsammans med sex dagstidningar ett gratis fondspel den 3 mars. På fondspelet.fi kan du ladda ner en mobilapp, med vilken du kan öva
dig att handla med värdepapper.
I det virtuella placeringsspelet tävlar du
mot andra deltagare och får en fiktiv startpeng på 2 000 euro som du placerar i olika
fonder.
Plötsligt får en tsunami Asienbörserna att
rasa så att värdet på dina fonder sjunker till
bara 1 400 euro. Men du får ett tips om att en
räntesänkning i Washington är på kommande och du hinner byta till en USA-fond. Snart
är du på plus igen!
Med fiktiva pengar kan du i fem veckors
tid agera i en påhittad men realistisk framtid
där olika världshändelser påverkar värdet på
fonderna.
Det gäller att köpa och sälja enligt bästa
förmåga. Spelaren kan lära sig av medtävlare
och av experter som ger placeringstips.
Spelet riktar sig till spelintresserade och
alla som någonsin funderat på att placera i
fonder, men känt sig osäkra på hur de skall
göra. Spelet är enkelt, spännande och realistiskt. Alla är välkomna att delta.
Framtidsscenarierna i spelet är skapade av
chefsekonomen på Aktia, Anssi Rantala.
”En del av mitt jobb är att förutspå framtiden, men sällan har jobbet varit så roligt som
nu då jag fått göra det som en del av ett spel.
En extra krydda är att arbetet varit hemligt,
jag och mitt team måste tiga som muren om
hur storyn kommer att utvecklas under spelets gång”, säger Rantala.
Spelet har skapats som ett unikt samarbete mellan sju finlandssvenska tidningar: HBL,
Västra Nyland, Östnyland, Vasabladet, Österbottens Tidning, Åbo Underrättelser och
Affärsmagasinet Forum.
Huvudsponsorn Aktia har bidragit med finansexpertis och scenarierna. Spelet har designats av byrån Palmu Inc.
Intresserade kan anmäla sig från och med
16 februari på fondspelet.fi. Spelet, som är
gratis, kör i gång den 3 mars och avslutas 31
mars. Det går att haka på även efter startdatum. Vinnarna får fondgåvokort. 
BO INGVES
Poäng
18 000
6000
År
2000
2003
2008 2009
2015
UPP OCH NER. Helsingforsbörsens index från januari 1999 till januari 2015.
Gör inte så här. Till slut några ord om nybörjarmisstag.
Vi brukar hålla fast vid positiva förväntningar och vägra medge felsteg: behålla aktier som går ner och samtidigt sälja sådana som
går upp – fastän vi borde göra precis tvärtom. Fall som Talvivaara visar att allmänhet-
en behåller eller rentav köper förlustaktier i
förhoppning om att de ska vända upp igen.
Den sanna börshajen tar disciplinerat
små, begränsade förluster och inväntar samtidigt tålmodigt, i åratal, de stora vinsterna.
Det finns inga snabba cash, i placeringsvärlden måste man ha is i magen. 
→→ INVESTERINGSVOKABULÄR
▪▪ Alfa: Alfavärdet visar hur en fond klarat
sig relativt sett: har den över- eller underträffat avkastningen som den teoretiskt borde ha
gett med hänsyn till risknivån?
▪▪ Beta: Ett tal som anger hur starkt en aktie
(eller portfölj, eller fond) är beroende av variationer i marknaden. Ett tal på noll innebär att
aktiekursen rör sig helt oberoende marknaden, medan beta 1 innebär att en aktie varierar helt som marknaden i stort. En siffra över
1 betyder att aktien i fråga varierar kraftigare
än marknaden.
▪▪ Fundamental analys: Värdering av bolagets ekonomiska ställning och vinst. Man
granskar vad företaget har presterat för att
bedöma hur det kan förväntas utvecklas i
framtiden. Fokuserar på P/E-tal, direktavkastning, substansvärde med mera. En berömd så
kallad värdeinvesterare är miljardären Warren Buffett.
▪▪ P/E-tal: Mått på en akties värdering, aktiekursen dividerat med vinst per aktie. P/E-talet visar hur lång tid det tar innan man tjänat
tillbaka summan man investerat om vinsterna
förblir oförändrade och förutsatt att företaget delar ut all vinst, alternativt återinvesterar den och höjer aktievärdet. Storleken på
P/E-tal är branschspecifika men brukar normalt ligga mellan 10 och 20. Obs: P/E-talet tar
inte hänsyn till bolagets skuldsättningsgrad.
▪▪ Sharpekvot: Riskjusterad avkastning eller
prestation. Mått på avkastning som en förvaltare uppnår i förhållande till tagen risk.
Ju högre Sharpekvot, desto bättre har portföljens riskjusterade avkastning varit. Beror
din portföljförvaltares framgång på smarta
beslut, tur eller överdriven risktagning?
▪▪ Split: En sänkning av det nominella värdet på en enskild aktie samtidigt som antalet
aktier ökar. En omvänd split innebär motsatsen, alltså en sammanslagning av aktier.
▪▪ Stop loss: En på förhand definierad stoppkurs där placeraren bestämmer sig för en hur
stor nedgång man accepterar innan man säljer. Syftet är att undvika stora förluster eller
att ”gifta” sig med aktier.
▪▪ Teknisk analys: Matematisk studie av
marknadens beteende, en sorts kvantifiering
av det mänskliga psyket. Analysen bygger på
historisk kursutveckling och omsättning med
syftet att identifiera trender och mönster i
köparnas och säljarnas beteende för att förutspå den framtida utvecklingen. Kan användas för att bedöma när ett köp eller en försäljning vore fördelaktig. Om man investerar i fel
företag då börsen eller bolaget är övervärderat kan man i värsta fall tvingas vänta för evigt
för att få tillbaka sin investering. TF
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
25 Skepticismen mot
vetenskapen ökar
ABSURT. Att gräla om vetenskap med religiösa argument är ungefär lika meningsfullt som att dansa om arkitektur.
I USA råder stora meningsskiljaktigheter mellan vetenskapsmän och vanliga människor i
en rad avgörande frågor. Religion
är inte den enda orsaken.
Leif Bergström New York
Uppfattningarna går isär vad gäller allt
från grundläggande frågor som Darwins
utvecklingslära, Bibelns skapelseberättelse
och universums födelse i Big Bang, till politiskt aktuella frågor om klimatförändring,
risken med genetiskt modifierad mat samt
påståendet att vacciner framkallar autism.
Det visar en färsk opinionsundersökning
genomförd av PEW Research Center som
ställde identiska frågor till en grupp av 2 002
slumpvis utvalda amerikaner och till drygt
2 700 vetenskapsmän som är medlemmar av
the American Association for the Advancement of Science.
Sammanställningen av svaren ger en slående bild av klyftan i världssynen mellan den
vetenskapliga världen och gemene man.
ЮЮ
26 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
Evolution. Hela 98 procent av de utfrågade
forskarna är övertygade om att människan utvecklats genom historien. Också bland
icke-vetenskapsmän omfattas den uppfattningen av en majoritet av de utfrågade, dock
enbart 65 procent.
Det betyder att en tredjedel av amerikanerna anser att människan helt plötsligt uppenbarade sig i nuvarande form.
Alan Leshner, verkställande direktör vid
American Association for the Advancement
of Science, påpekar att tidigare undersökningar visat att människors grundläggande
värderingar och religiösa övertygelse ofta väger tyngre än aldrig så entydiga vetenskapliga
rön då det gäller den personliga världssynen.
Resultatet av den senaste undersökningen belyser också att forskare ofta misslyckats att effektivt marknadsföra sitt arbete och
nya rön.
Socialvetare och politiska bedömare hävdar att fastän en stor grupp av väljarna avvisar Darwins utvecklingslära och Big Bang,
kan de politiska effekterna trots allt förbli begränsade.
Tro kontra vetande. Till en del är detta ett
typiskt amerikanskt fenomen där religiös
tro väger tyngre än vetenskapliga rön även
bland en del medborgare som är relativt vetenskapligt bevandrade.
Av politiskt känsligare art är åsiktsklyftan
när det gäller klimatförändring.
Bland vetenskapsmän säger sig 87 procent
vara övertygade om att växthuseffekten i huvudsak orsakas av mänsklig aktivitet. Samma
uppfattning hyses av exakt hälften av de utfrågade som inte är vetenskapare. I den gruppen svarar 23 procent att de höjda medeltemperaturerna är resultatet av naturligt förekommande svängningar, medan 25 procent
hävdar att det inte finns några säkra bevis i
endera riktningen.
Sådana uppfattningar, påpekar politiska observatörer, minskar naturligtvis trycket på beslutsfattare att vidta några åtgärder
över huvud taget.
GMO. När det gäller frågan om genetiskt modifierade livsmedel är klyftan särskilt slående. Bland utfrågade vetenskapsmän anser 88
BILL WATTERSON
AKTUELLT I FÖRENINGARNA
Tekniska Föreningen
Driftingenjörsförbundet
i Finland
i Finland
Banvaktsgatan 2 A,
Banvaktsgatan 2 A,
00520 Helsingfors
00520 Helsingfors
tfn: 040 585 25865,
tfn: 040-585 0972,
e-post: [email protected]
e-post: [email protected]
3.3 Workshop om råkost (raw food), Helsingfors
4.3 Teater: Rådgivaren
7.3 Barnens Teknikdag i Åbo
10.3 Företagsbesök till Boliden Karleby
14.3 Barnens egen rymdfest
19.3 Besök till Vanda Energis nya avfallsförbränningsverk
31.3 Temakväll om Östersjön
16.4 TFiF årsmöte
16.4 DIFF årsmöte
17.4 Besök på Mannerheimmuseet, Helsingfors25.4
25.4 ÖB: Resa till Helsingfors och Mamma Mia
7.5 Resa till Berlin
Se även www.tfif.fi eller www.diff.fi.
Ekonomföreningen Niord r.f.
Banvaktsgatan 2, 00520 Helsingfors
Cati Lilja, 0201 299 275
Läs om programmen i Niordbladet och på www.niord.fi.
AGNOSTICISM. Matematiken och naturlagarna drabbar dig, vare sig du tror på dem eller ej.
4.3 Sohlbergs hemmuseum
5.3 Kvinnoföretagarinfo
procent att de är lämpliga för mänsklig konsumtion. Bara 37 procent av den icke-vetenskapliga gruppen anser dessa livsmedel vara
säkra att äta.
Bara 28 procent av amerikaner anser livsmedel som behandlats med bekämpningsmedel vara trygga att förtära, medan 68 procent av vetenskaparna tycker det.
Bland forskarna anser 86 procent att vaccinering mot epidemiska barnsjukdomar ska
vara obligatorisk, medan den uppfattningen
delas av 68 av vanliga amerikaner.
Den senare frågan är nu brännande aktuell
när USA noterar de första epidemiska mässlingsfallen på länge.
Vårdpersonal skyller detta på föräldrar
som vägrat vaccinera sina barn, antingen i
vilseledd uppfattning att vaccinering kan bidra till autism eller av på grund av rent religiös övertygelse.
Konsensus om rymden. Det är värt att notera att det i några frågor råder en slående
enighet mellan de två grupperna. Så anser en
majoritet i båda grupperna att den interna-
tionella rymdstationen ISS, som främst finansieras av USA och Ryssland, varit en bra
investering för USA.
Såväl lekmän som forskare är också övertygade om att USA:s elever får en undermålig
utbildning i vetenskap och matematik jämfört med eleverna i många av konkurrentländerna.
Medan vetenskaparna hyser en uppfattning att klimatet för forskning är kärvt anser en majoritet av lekmän att vetenskapens
framtid är ljus och har bidragit till förbättrade levnadsvillkor.
Men i flera brännande frågor förblir klyftorna markanta.
Drygt hälften av amerikaner som inte arbetar med vetenskap stöder ökad oljeborrning till havs, medan bara en tredjedel av
forskarna gör det. Och 65 procent av vetenskapsmännen vill att USA bygger fler kärnkraftverk, medan bara 45 procent av lekmännen stöder tanken.
Skillnaden mellan tro och vetenskap är
enkel. Vetenskapen kan med fog antas stämma, vare sig du vill tro på den eller ej. 
7.3 Finlands Ekonomer: Kvinnodagen
10.3 Stresshantering
18.3 YLE strategi
19.3 Utställning: Robert Mappelthorphe
19.3 MBTI i Vasa
20.3 Deadline för att beställa åkband till Borgbacken
24.3 Tidshantering
26.3 Årsmöte
16.4 Teater: Fosterlandet
Ekonomiekandidatföreningen r.f.
Kontaktperson: Anders Nordlund, 040-1949 492
e-post: [email protected]
23.3 Årsmöte samt företagsbesök kl. 16 – 18.30 på MPS,
Paciusgatan 27, 00270 Helsingfors.
Baraviföreningen rf
Kontaktperson: Torvald Lindberg,
tfn: 045-10 15 414,
e-post: torvald.lindberg@kolumbus fi
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
27 Riktig lek ger mattehuvud
FLICKR//YUYA
SWIATOSLAW
WOJTKOWIAK
FLICKR
SEKIGUCHI
VETENSKAP
MOSTPHOTOS / MARIA BRUN THEGERSTRÖM
HANDS ON. Tuaregbarn i Niger gör sina hemläxor på en ståldörr i stället för att spela på en pekskärm.
Johan Svenlin text
Lek är den bästa formen av inlärning, visar en färsk studie vid Åbo Akademi.
Till alla er föräldrar som vill stimulera
barnets intresse för matte: ni behöver inte
rigga upp pekskärmar med pedagogiska program i lekparken! Ni kan lugnt låta barnen
leka affär med kottar och stenar som handelsvara och valuta. Att bygga torn av klossar eller ösa sand med hink och spade vidgar och fördjupar deras uppfattning om tal,
mönster och proportioner.
”Min undersökning visar att matematik
ingår naturligt i barns traditionella lekar. Till
exempel i sandlådan lär de sig urskilja volym,
mängd och tyngd”, säger Kerstin Bäckman.
Hon disputerade i januari vid Åbo Akademi med sin doktorsavhandling Matematiskt
gestaltande i förskolan. Avhandlingen bygger
på hennes videoobservationer av den dagliga verksamheten på förskolor i Sverige och på
intervjuer med förskolelärare. Analysen utgår ifrån ett matematiskt och ett variationstekniskt perspektiv.
Kerstin Bäckman arbetar dagligen med
blivande förskollärare på högskolan i Gävle.
Där försöker hon påverka inställningen till
matematik i positiv riktning.
”När kursen börjar har många förskollärarstudenter med sig negativa minnen av
matematik från sin egen skoltid. Under kursens gång vänder det när de inser att matematik kan göras till något roligt.”
ЮЮ
28
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
Pisa-panik. Begreppet förskola skiljer sig
mellan Finland och Sverige. I Finland går
barn på dagis upp till fem-sexårsåldern och
sedan ett år i förskola innan skolstarten. I
Sverige är dagvården styrd av en nationell
läroplan och barnen går i förskola tills de
börjar i förskoleklass som sexåringar.
”I den praktiska vardagen är det ändå ingen stor skillnad. I Sverige har man mer fokus på olika kunskapsområden och några av
ledorden är lekfullhet, nyfikenhet, livslångt
lärande. Läroplanen innehåller strävansmål, men inga direkta kunskapsmål”, förklarar Bäckman.
I Finland utbröt närapå en nationell panik
när den senaste Pisa-undersökningen visade
att vi tappat en aning i placeringarna. I Sverige har man ändå haft större orsak att oroa sig
över landets låga Pisa-resultat. En del röster
där har talat för att man borde sätta in matematikundervisning tidigt i förskolan.
”Jag tror inte att det står och faller med
det. Finland har ju toppresultat trots att det
inte finns en nationell läroplan för dagvården. Det viktigaste för den matematiska utvecklingen är att man ser till att nyfikenheten
hos barnen bibehålls och att man som vuxen
använder ett rikt språk med korrekta matematiska termer.”
När man som vuxen hör en diskussion
mellan lekande barn kan man med fördel
sparra dem med frågor och försiktigt styra
resonemangen.
”Det ska inte göras till någon lektion, snarare till ett samtal där barnen får komma fram
till olika lösningar.”
Undvik gratis-appar. Det sägs att upprepning
är inlärningens moder, men Bäckman håller
variationen högre i kurs.
”Variation behövs för att nyansera och
vidga begrepp. För att förstå begreppet ‘katt’
måste man möta olika former av katter i olika situationer, men också ha något konstant
att hålla sig till. Det kan vara en utmaning för
vuxna att variera eftersom barn ofta vill hålla
sig till det de känner till.”
Kerstin Bäckman har fokuserat sin forskning på traditionella lekar och bollspel, men
hon tar inte avstånd från digitala pedagogiska läromedel.
”Nej, en pekplatta är ett redskap som kan
få barnen att koncentrera sig på en uppgift.
Det är upp till föräldrarna att se till att innehållet är bra. Man ska inte ladda ner program
bara för att de är gratis. Det är bättre att betala för ett bra innehåll.”
Och inget ersätter mänsklig dialog. Kanske det finns orsak att komma ihåg hur Albert Einstein uttryckte det här med uppmärksamhet och intellektuell stimulans i
sitt kända citat:
”Om du vill att dina barn ska bli intelligenta, läs sagor för dem. Om du vill att de
ska bli ännu intelligentare, läs ännu mer sagor för dem.” 
I KORTHET
ЇЇ MILLER I STÄLLET FÖR PILLER
Musik kan bli den nya vårdformen för patienter som drabbats av depression, ångest eller
stroke. Det är i och för sig ingen nyhet att
musik påverkar sinnesstämningen, men nu
undersöker det EU-finansierade forskningsprojektet CREAM exakt hur hjärnan känner igen och processar olika ljud. Målet är att
utveckla musikaliska stimuli som kan aktivera
specifika emotioner och på så sätt manipulera
humöret. I framtiden kan patienter få lyssna
på personliga ljudrecept för att diagnostisera
eller till och med bota sina psykologiska eller
neurologiska åkommor.
ЇЇ UT DEN NATURLIGA VÄGEN
Om inte den syntetiska gladjazz som strömmar genom hörselgångarna hittar rätt nervbana, får farmakologin fortsätta transportera substanser ut till kroppens celler. Jani
Trygg disputerade i februari vid Åbo Akademi
med doktorsavhandlingen Funktionella cellulosapärlor för farmaceutiska tillämpningar.
Där konstaterar han att cellulosapärlor lämpar sig ypperligt för att dosera läkemedel på
ett säkert och exakt sätt. Eftersom människans matsmältning inte bryter ner cellulosa kan
små pärlor impregneras med rätt dos, beroende på ålder och vikt, och nå ut till alla delar
av matsmältningskanalalen.
ЇЇ 3D UTAN GLASÖGON
I april kommer en ny prototyp av 3D-skärmen
att presenteras av TriLite Technologies. Skärmen kan skapa en 3D-effekt för en masspublik på ett avstånd mellan 20 och 70 meter,
utan att någon behöver sätta på sig de rödgröna glasögonen. Systemet bygger på laser
och mikrospeglar som sveper bildinformation
förbi publikens synfält. 3D-effekten skapas
genom stereoskopi, det vill säga hjärnan kombinerar de två lite olika varianterna av samma
bild, sedda med höger och vänster öga. Ferdinand Saint Julien, en av TriLites grundare, ser
många användningsområden för innovationen.
”När vi väl slipper glasögonen kommer 3D att
bli standard”, säger han.. JS
EVOLUTION KRÄVER REVOLUTION. Ett kategoriskt ”Peace, man” innebär samtidigt att vi tackar nej
till de succéer som konflikter stimulerar fram som en sidoprodukt.
Kriga för vetenskapen
Få ting tycks påskynda
vetenskapliga framsteg lika starkt
som konflikter och kapprustning.
Torsten Fagerholm Text
ЮЮ Hur skulle en pacifistisk planet se ut?
Grottmänniskor iklädda älgskinn? Krig
innebär massivt lidande och kapitalförstörelse, men onekligen tvingas stridande parter till upp­finningsrikedom. Då livet är på
spel sätts stora resurser in, utan protest. Civilisationens framsteg är intimt sammankopplade med dödsindustrin. Ohyggligt?
GPS bygger på matematisk triangulering,
med rötterna hos kanonskyttar på 1500-talet
som räknade fram ökad träffsäkerhet. Utan
kanoner och ballistik: inga moderna kommunikationsnätverk eller rymdfärder.
Under första världskriget idkade krigsflottan ett race inom radiokommunikation.
Redan på 1920-talet kunde civilsamhället
njuta av luftburna nyheter och musik, senare
även radiotelefoni och walkie-talkies. Samma krig födde även genombrott inom blodbanker och -transfusion.
Bomben. Manhattan-projektet, som utvecklade atombomben, utplånade oräkneliga liv och beräknas ha kostat mer än 50 miljarder dollar i dagens penningvärde. Till de
oplanerade spin-off-effekterna hör atomkraft, strålbehandling av cancer, radioisotoper för undersökning av organ samt tredimensionella bilder av kroppen.
Penicillinet, som framvinns ur mögelsvampen, upptäcktes redan 1928. Inte
förrän 1942 lyckades man uppnå massproduktion genom bestrålning. Forskningen påskyndades avsevärt av USA:s krigstida hårdsatsning med otaliga kemiingenjörer
och biokemister.
Smör och stål. Atacamaöknen i Chile är världens torraste plats. Den innehåller även en
strategisk råvara för sprängämnen. Då importen av nitrat från Chile ströps 1915 tvingades Tyskland uppfinna en metod för att
framställa syntetiskt ammoniak ur kvävgas
och vätgas. Krigsslutet fördröjdes med kanske ett år som följd, med otaliga extra offer.
Men sedermera började man använda
samma metod, Haber-Bosch, för att producera konstgödsel som enligt vissa bedömningar hjälper till att mata en tredjedel av
världsbefolkningen. Fritz Haber fick Nobelpriset i kemi 1918, trots att han även var gaskrigets fader, med klorgas, senapsgas och
Zyklon-A på ”meritförteckningen”.
Första världskriget födde även syntetiskt gummi och plastikkirurgi. Ubåtskrigföring sporrade utvecklingen av ultraljud inom
medicin samt sonartekniken som används
inom fiske och forskning. Radarn, ballongen,
helikoptern och konservburken är andra uppfinningar som tagits fram eller raffinerats för
militära syften i första hand.
Vetenskapen har ingen moral, den utgör
enbart ett verktyg i våra händer. 
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
29 ”Människan fick språket för att kunna protestera.”
Karel Capek (1890–1938)
Bokbiten
Lyrisk protestlitteratur
En färd från Skandinavien till Sydamerika blir en färd för att finna
frihet, kärlek och identitet. Med ord som vapen reser sig debutanten
Neftali Milfuegos mot förtryck och diskrimination i ett poetiskt
förstlingsverk.
ROMAN
Med ett lyriskt, känsloladdat språk
och aktuella teman är Neftali Milfuegos debutroman Tankar mellan hjärtslag en verklig läsupplevelse. Romanen
är skriven i dagboksform och handlar
om Neftali, en ”andra generationens
invandrare”, som lämnar Sverige för att
flytta till sin fars hemland Chile. Inom
tjugoåringen brinner en våldsam eld:
en vilja att kasta omkull alla förtryckande, hegemoniska strukturer i världen, men också en vilja att finna bot på
den hemlöshet han upplever.
dessa konkret de två världar – en svensk
och en chilensk – som Neftali är fäst vid
och kluven mellan.
ten mot etniska minoriteter. Han kontrasterar Chile mot Sverige, men finner
även likheter och riktar kritik mot Chile. Hans dagdrivaraktiga tillvaro i landet präglas av fester, droger, förälskelser och demonstrationer i sydamerikansk stil – med tårgas, batonger och
brutalt polisiärt övervåld.
Romanen är en protest mot alla former av maktmissbruk och ojämlikhet.
Mot allt det dåliga och onda – kapitalismen, rasismen, intoleransen, den illusoriska demokratin, exploateringen
av jorden, könsmaktsordningen, heteronormen, hungern och våldet – som
rastafarirörelsen fångat under en symbol: Babylon.
”Till den dagen då det inte längre
finns första och andra klassens medborgarskap i någon nation, tills hudfärgen och könet på en människa inte betyder mer än färgen på hens ögon så ere
krig”, utropar Neftali sitt uppror.
”Fakk Babylon.” Ett av romanens ledmotiv är kluvenheten mellan nationella identiteter. I Sverige svarar Neftali alltid att han kommer från Chile,
och i Chile svarar han Sverige. Samtidigt som han hatar flaggor och nationalism är det uppenbart att nationalitetsfrågan är viktig för hans självbild.
Resan till Chile är ett försök att komma
i kontakt med en annan dimension av
den egna identiteten. Det är också ett
försök att skapa en mental kontakt till
fadern genom att förstå den chilenska
kulturen och de omständigheter som
drev honom till Sverige.
Neftali är väldigt Sverigekritisk,
bland annat för den växande fientlighe-
Idealism i konstnärlig form. Faran med
den här typen av våldsam idealism är
att den i litterär form inte förvandlas
till mer än en arg, ung mans kria.
I det här fallet har författaren dock
lyckats producera ett verk som varken
är naivt eller tråkigt, utan problematiserande och rörande.
Framför allt är det den konstnärliga formens förtjänst. Romanen kunde
ha klarat sig utan hänvisningar till grekisk mytologi och citat av till exempel
Nietzsche (onödig namedropping), men
överlag är detta en överraskande positiv debut som håller för fler läsningar
än en. 
Sebastian Köhler
ЮЮ
”Fakk alla språkpoliser.” Det första
som slår en med denna roman är språket. För det första är det så sjungande. Om Tankar mellan hjärtslag skulle vara performativ konst istället för
litteratur, så skulle den vara en musikal: känslan är för stor för att något annat än sång skulle kunna förmedla vidden av den. Jagberättaren Neftalis tilltal till läsaren är direkt och autentiskt,
och tack vare det är det lättare att förstå honom, hans verklighet och hans
syn på världen.
För det andra är språket inte någon
Svenska-Akademien-svenska, utan genomsyrat av talspråk och slangord. Men
det är inte oförståeligt för det. I själva
verket är det mesta antingen intuitivt,
såsom ”trodderom” (trodde dom) och
”pallante” (pallar inte), eller begripligt
genom kontexten, såsom ”kneg” (jobb)
och ”tagga” (dra iväg nånstans).
En rolig detalj är alla fråge- och utropssatser som på spanskt manér inleds
med fråge- och utropstecken, till exempel ”¿Hur är jag flätad samman?” Liksom inslagen av spanska demonstrerar
30 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
”Här slumrar
gömd ilska
och ihjälslagen sorg. Här
lever
slagsmål och
vin, tårgasgranater och
levrat blod på
branta
trappor.”
(Ur Tankar
mellan
hjärtslag av
Neftali
Milfuegos.)
”Ni kommer
att få vad som
nu ser ut att
bli en stor
summa
pengar. Det
kan bli
antingen en
välsignelse
eller en
förbannelse”.
(Ur ett brev
som grundaren av Koch
Industries
Fred Koch
lämnade till
sina söner.)
”Ofta pekades
det på familjeband eller etniska band till
andra klandervärda individer, så att man
fick intryck
av att ondskan var genetisk snarare än
personlig.”
(Ur Näktergalens död av
Lene Kaaberbøl & Agnete
Friis.)
→→ TANKAR MELLAN HJÄRTSLAG
▪▪ Neftali Milfuegos
▪▪ Wahlström & Widstrand
▪▪ 253 s.
→→ SONS OF WICHITA
▪▪ Daniel Schulman
▪▪ Grand central publishing
▪▪ 425 s.
→→ NÄKTERGALENS DÖD
▪▪ LENE KAABERBØL & AGNETE FRIIS
▪▪ ALBERT BONNIERS FÖRLAG
▪▪ 351 S.
Maktkamp i affärsdynasti
Hört talas om Kochfamiljen, The Koch Brothers, Koch Industries?
Nej, trodde väl det. Ändå är den amerikanska företagsfamiljen
en av världens rikaste och en stark politisk kraft på yttersta
högerkanten i USA.
BIOGRAFI
Kochfamiljen och Koch Industries är inte
välkända i hemlandet heller, därav titeln.
Detta är den första större biografin, som
skildrar en förfärande brödrastrid om makt
och kapital.
När grundaren Fred Koch gick bort 1967
lämnade han efter sig ett brev till sönerna där
han skrivit: ”Ni kommer att få vad som nu ser
ut att bli en stor summa pengar. Det kan bli
antingen en välsignelse eller en förbannelse”.
Det blev utan tvekan både och. Kanske mest
förbannelse.
Striden, som framför allt stått mellan Bill
Koch å ena sidan och hans tvillingbror David
och äldre bror Charles å den andra, har gällt
makten över ett jättelikt företagskonglomerat med säte i Wichita, Kansas. Verksamheten
innefattar bland annat olja och andra råvaror,
gas, kemikalier, byggmaterial och boskapsskötsel (i Montana, Texas, Kansas). Antalet anställda är över 100 000, omsättningen
över 100 miljarder dollar.
Efter många turer löstes Bill ut av Charles och David. Den fjärde brodern, Frederick,
har inte arbetat med affärer utan huvudsak-
ligen varit verksam inom kultursektorn, med
betydande donationsverksamhet.
Som så ofta handlar brödrastriden inte
bara om själva makten över företaget och kapitalet. Den handlar i hög grad om rivalitet
mellan bröder sedan barnsben och en kamp
om fadern Freds och modern Marys kärlek.
I sanning en tragisk arvstrid. Under sluträttegången i Topeka, Kansas i april 1998,
fällde mer än en av bröderna tårar och på
modern Marys begravning vägrade Charles
att skaka hand med Bill. Bröderna har sedan
flera år lagt ned vapnen och ett slags stillestånd råder.
Boken skildrar också Kochfamiljens politiska aktivitet, främst i form av mycket stora donationer till olika grupper på den politiska yttersta högerkanten, inklusive Teapartyrörelsen och ökända John Birch Society. Bröderna säger sig förespråka libertarianism, en politisk ideologi som förespråkar
frihet från tvång och strävar efter att minimera statens inflytande. Därmed tänker de
inte konservativt i vissa sociala frågor. Bröderna är först och främst anti-government.
Och anti-Obama.
För politisk intresserade i USA är ”The
Koch Brothers” ett välkänt begrepp, beundrade av många på högerkanten, hatade av
vänsterfolk.
Boken är skriven av Daniel Schulman
på San Franciscobaserade ”grävartidningen” Mother Jones. Verket är välskrivet, välresearchat och nyanserat, om än delvis väl
detaljerat. Även positiva drag hos bröderna finns med, som deras stora donationer till
konst- och kulturlivet, undervisning, cancerforskning med mera. 
Stellan Björk
Långa skuggor
och gamla personkonflikter rivs upp, med chockupplösning.
Författarduons centralgestalt är fortfarande rädda-världen-sjuksköterskan
Nina Borg, omnipotent och
med illegala invandrares bästa på agendan.
Romanens huvudperson
är åttaåriga Katarina/Rina,
dotter till ukrainska Natasha, som är gift med en hemligmisshandlande men ekonomiskt attraktiv dansk man.
Flickan utsätts för kidnappningsförsök av flera aktörer
med flummiga motiv. Borg klarar inte helt
att skydda flickan på det ’gömda’ flyktingcentret utanför Köpenhamn, där hon arbe-
tar som sjuksköterska.
Författarna håller högt
tempo och serverar fysisk
spänning, men satsar på en
komplex intrig som till slut
känns överkonstruerad: trovärdigheten blir lidande.
Alltför många personer och
översentimentala personrelationer underminerar romanens samhällsambitioner, och blir dess coup de
grace. Boken är definitivt en
lättviktare jämfört med duons två tidigare. Synd, eftersom den stora bilden –
’det nya Europa’ – förefaller
välforskad och ger läsaren tankestoff med
tuggmotstånd. 
Ragnhild Artimo
ЮЮ
THRILLER
Nordiska thrillers och kriminalromaner
(och TV-serier) är ett säljande brand. Naturligt nog varierar kvaliteten – också på
författares alster på en tidsaxel.
Danska duon Kaaberbøl & Friis har bakom
sig de uppmärksammade sidvändarna Pojken i resväskan och De oönskade. Färskaste
Näktergalens död följer författarnas tidigare recept: avstamp i Danmark, och högaktuella och engagerande trådar till Östeuropa, denna gång – vältajmat – Ukraina.
Kapitlen växlar mellan korta, skakande ögonblicksbilder från Ukraina 1934, och
dansk nutid.
Två systrar från ’farbror Stalins’ tid, med
traumata i bagaget, opererar nu i Danmark,
ЮЮ
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
31 →→ COPPERHILL MOUNTAIN LODGE
what’s
cooking
▪▪ Åre Björnen
▪▪ www.copperhill.se
→→ BUUSTAMONS FJÄLLGÅRD
▪▪ Buustamon, Åre
▪▪ www.buustamonsfjallgard.se
→→ UNDERSÅKERS CHARKUTERIEFABRIK
▪▪ Byvägen 111, Undersåker
▪▪ undersakers.se
Matlandet Jämtland
SKIDBACKEN PÅ GÅRDEN. Copperhill Mountain Lodge i Björnen har lägenheter, spa och restauranger.
Kenneth Nars Text
Erik Olsson och Visit Jämtland Bild
ЮЮ I snart hundra år har svenskar, finländare och andra turister på
vårvintern rest norrut för att uppleva fjällvyer, skidning och kanske
en gnutta nordlig exotik.
I Sverige börjar fjällen och skidningen mycket längre söderut än
i Finland och i området Jämtland Härjedalen ligger världsberömda
skidområden som Åre och Storlien. Men till skillnad från finska Lappland bjuder området inte bara på fina upplevelser i skidspår och backe,
utan också på stora njutningar kring middagsbordet.
Småskaligt. I regionen finns en gedigen och gammal tradition av
mathantverk som nu fått nytt lyft. En orsak till detta är de stora satsningar på regeringsnivå som går under namnet Matlandet Sverige.
I Jämtland har pengarna främst satsats på utveckling, koordinering och marknadsföring av småskaligt producerade mathantverk.
Detta kan låta bekant från andra sammanhang, men efter några dagar i Åre ser man resultatet av satsningen.
I Jämtlands matvärld heter matkändisarna Magnus Nilsson och
Niklas Ekstedt. Två helt olika typs människor och kockar, som båda på
sina sätt bidragit till att föra fram sin generation och samtidigt visar respekt för de gamla traditioner, råvaror, hantverk och tekniker som fortfarande finns att rädda i trakten.
Då Ekstedt, som driver två restauranger i Stockholm, lyfter upp den
jämtländska maten via restauranger kring Stureplan och medieuppträdanden, verkar Nilsson på gräsrotsnivå i sina hemmaknutar.
Magnus Nilssons restaurang Fäviken Magasinet, som ligger ute i
skogen bakom Åreskutan, har med fog valts till en av världens bästa.
32 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
Vanligt folk. Nåja, vad tillför allt detta vanligt folk på skidsemester?
Om vi börjar från andra ändan kan man starta matresan i Åres centrum runt knuten från Hotell Åregården och uppleva en av Sveriges
mest högklassiga korvkiosker.
Detta är Undersåkers Charkuteriefabriks korvkiosk som serverar allt från wienerkorv till syrade isterband och hembakat tunnbröd.
Bakgrundsfigur och ägare är Magnus Nilsson själv, som tröttnade på
allt som heter dålig korv och pålägg.
Fabriken ligger i Undersåker en kvarts körtid från Åre mot Östersund. I den lilla fabriken tillverkas klassiska svenska charkuterier,
från bacon till smörgåskaviar, medwurst och en sagolik rökt påläggsskinka.
Flera av varorna serveras i Åres restauranger och de kan också köpas i kyldisken i mataffärerna i Åre. Ett perfekt ställe att fylla skidpåsen eller kappsäcken med gott och förmånligt kvalitetschark.
Ingen junkfood. Skidcentret Åre är en för nordiska förhållanden respektingivande anläggning. I den lilla ”byn” finns allt man kan önska sig och lite till. Inte bara restauranger, barer och skidaffärer, utan
också bageri, bryggeri, mejeri, chokladfabrik, skidfabrik och en hel
del annat.
Då man spenderar större delen av veckan i backen eller i spåret är
det glädjande att inte vara tvungen att avsluta skidningen för att få
sig en hyfsad måltid.
Tvärtom finns det över tio goda restaurangalternativ mitt i backen.
Kvalitén är häpnadsväckande och en nolltolerans mot skräpmat har
inte enbart införts utan följs också i praktiken. Det innebär farväl till
frityrstinkande chicken nuggets, donuts och djupfrysta pizzor. Istäl-
www.mionetto.fi
This is not just a Prosecco.
This is not
just a Prosecco.
It’s Mionetto.
It’s Mionetto.
LUNCH I BACKEN. Buustamons Fjällgård lockar till både lunch och middag.
FINA KORVEN. Undersåkers Charkuteriefabrik lockar till stora matuppköp.
let serveras identifierbar, för det mesta färsk och fräsch mat med alternativ för både småbarn och seniorer.
Ett bra bevis på hur bra en lunchupplevelse i backen kan vara är
Buustamons Fjällgård. I den idylliska gamla fjällgården ligger ett litet
brännvinsbränneri och en trivsam restaurang. Då dagens lunch, små
älgfärsbiffar med rotmos, lingonsylt och gräddsås och en mörk öl från
det lokala bryggeriet anländer till bordet är upplevelsen fulländad.
Hotellutbudet i Åre är både högt och brett. I centrum ligger några
av de gamla charmiga fjällhotellen medan sluttningarna kantas av större hotell och stugbyar.
Ovanför det barnvänliga skidområdet Björnen tronar den mäktiga anläggningen Copperhill. I det moderna hotellkomplexet finns allt man kan önska: trevliga lägenheter, en stor lounge med brasa, flera restauranger och ett lyckat spa med varma utsiktsbassänger och bastu. För barnfamiljer är den största
lyxen att kunna stiga rakt ut i backen och skida
iväg utan transfer till backen. 
Since 1887, Mionetto in Northeast
Since
Mionetto
in Northeast
Italy’s 1887,
enchanting
Prosecco
region
Italy’s
enchanting
Prosecco
region
has been writing its story, creating
has
been
its and
story,
creating
wines
thatwriting
captivate
inspire.
wines
that captivate
andstyle
inspire.
The inimitable
Mionetto
is
The
inimitable
Mionetto
style is
expressed
in this
refined Prosecco
Brut, with its seductive aromas and
Brut, with its seductive aromas and
flavors of honey, golden apple and
white peach.
white peach.
Experience Mionetto’s world of
Experience Mionetto’s world of
sparkling inspiration.
inspiration.
sparkling
PEKKA SUORSAN VIINIOPAS 89 PISTETTÄ
FICK 89 POÄNG I PEKKA SUORSAS VIINIOPAS
Kenneth Nars skriver om trender
i restaurangvärlden och ger tips om
kulinariska upplevelser nära och fjärran.
Alkon beställningssortiment
tilausvalikoimissa
Alkos
Mionetto Prosecco
ProseccoDOC
DOCTreviso
TrevisoBrut
Brut
Mionetto
Hinta9,99
9.98
/ 75
13,17
/ litra;
ALKO
numero:
920767
Pris
€€
/ 75
cl,cl,
13,19
€ €/ liter;
ALKO
nummer:
920767
NAUTIMED
KOHTUUDELLA
NJUT
FÖRNUFT
BILAR
→→ SUBARU FORESTER DIESEL AUTOMAT
För bonde
och stadsbo
▪▪ Pris: Från cirka 40 000 euro.
GOTT OM UTRYMME. Fyrhjulsdrivna Seat Leon ST har beprövad Volkswagen-teknik men kostar klart mindre än moderbolagets motsvarande bil.
MISSTAG. De här långhåriga lettiska grisarna med sitt Elvisliknande pannludd tyckte att Subaru Forester var en trevlig bekantskap.
Subaru Forester känns bättre
ju sämre vägen är.
Bo Ingves text och bild
ЮЮ Subaru Forester gick för två år sedan in på
sin fjärde generation och har nu uppgraderats med en dieselautomat. Bilen har också
fått en ordentlig pekskärm som tillsammans
med en modernare instrumentpanel kör in
bilen på detta decennium.
Då Forum provkörde bilen på Lettlands
ställvis väldigt gropiga vägar började den
kännas som ett bra alternativ för både skogen, urusla vägar, motorvägar och staden.
En del av provturen gick längs oplogade
skogsstigar och skogsvägar, där bilen kändes
mycket trygg att köra med. Då föret blev riktigt eländigt visade bilen att den är en äkta
terrängbil och inte bara för stadscowboyer.
Fast automaten är av typ steglöst variabel
har den utvecklats så att den faktiskt simulerar växlingar i stället för att kännas som ett
gummiband. Även motorbromsningen är effektiv om man växlar ner med rattpaddlarna.
På de snöiga vägarna var det roligt att
trampa gasen i botten från stillastående läge
eftersom bilen omutligt höll riktningen. Om
förarkompetensen tog slut på de slingriga
vägarna rättade körstabiliseringssystemet
snabbt till felet och bilens riktning.
Det är inte bara fyrhjulsdriften som gör att
Forester är som gjord för landsbygden. Fjädringen klarar av större gropar utan åthävor
och bilen känns trots sin höjd stabil på landsvägen. Ett minus är däcksljuden. 
34 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
→→ AUDI TTS ROADSTER
▪▪ Pris: Från 62 500 euro.
TÅL OCKSÅ VINTERFÖRE. En riktig purist ser att det här inte är värstingen Audi TTS Roadster quattro
utan en vanlig TT Roadster med ”bara” 230 hästkrafter och framhjulsdrift. En lite svagare version med
framhjulsdrift kommer nästa år att börja importeras till Finland. Priset torde landa under 50 000 euro.
Vinterduglig roadster
Nya Audi TT Roadster råkade ut för både
snö, regn och noll grader när den presenterades på Mallorca. Provkörningen visade
att bilen galant klarar av finska vinterförhållanden – så länge suffletten är uppfälld.
Fast egentligen klarar man av rejält kyligt
före med taket nedfällt, åtminstone om bilen
som tillval har säten med inbyggd nackfläkt
och vindstoppare bakom.
Trots att vädret förtog mycket av körglädjen visade den nya roadstern att den är
en bil som ligger högt på vill ha-listan när
den kommer till Finland till sommaren.
ЮЮ
Då är det enbart frågan om toppmodellen TTS Roadster med 310 hästkrafter, kontinuerlig fyrhjulsdrift och fenomenal kurvtagningsförmåga.
Det bästa är dock ljudet. Motorns mäktiga muller är konstgjort förstärkt så att det
smäller verkligt maskulint vid växlingarna.
Just det där ljudet som retar gallfeber på mig
när jag sitter hemma och njuter av stillheten.
Om jag någonsin fick pengar till en Audi
TT skulle det bli en Roadster av en enkel orsak: för en längre person är det lättare att
hoppa in än att åla sig in i coupé-versionen. 
Gilbert Granholm
är frilansjournalist, humorist
och chefredaktör för
satirsajten Uutissirkus.
Svaga signaler
Ibland säger mina barn att de vill bli
konstnärer och att de undrar hur man
kunde livnära sig på konsten. Jag svarar alltid att man måste ta en titt på så kallade svaga
signaler, som hittas bäst på platser där det finns massor av vanligt folk. När jag själv letar efter svaga signaler i Helsingfors åker jag tunnelbana.
Den första svaga signalen på metrostationen är
mycket stark: ingen märker att jag existerar. På plattform ser jag unga och gamla människor, föräldrar med
sina barn och förälskade par, men ingen är intresserad
av mig.
Alla stirrar på sina smarttelefoner utan avbrott. Då
man väntar på metron kollar man sin telefon, medan
man stiger på metron kollar man sin telefon, och när
man sätter sig kollar man sin telefon. När man äntligen sitter på bänken tar man en längre titt på sin telefon. Och kommer tåget inte i tid kollar man sin mobiltelefon, troligen för att hitta någon annan form av kollektivtrafik för att åka någonstans för att samtidigt kunna kolla sin telefon.
SISTA
ORDET
Byxlös. Ifall jag inte bar några byxor och höll ett svinhuvud under armen skulle alla förmodligen fortsätta
att kolla sina mobiler.
”Att jobba som konstnär och ordna en performans i
tunnelbanan är en jättegod idé”, konstaterar jag åt mina
barn. ”Bara ni streamar hela performansen på nätet.”
Mina barn säger att ingen skulle vilja betala nånting
BOSSE
för att se en performansvideo på webben, och börjar
fråga efter min exakta intjäningslogik.
”Vi får inte glömma vad det händer när man sitter
och sysslar med sin telefon. I metrovagnen ser vi massor av människor i obekväma ställningar: de har spänningar i nacken och fingrarna efter allt mobilsurfande.
Dagen då skolorna ersätter traditionella böcker med
surfplattor kommer även de yngsta barnen att ha ont
i nacken. Och vi har inte ännu sett hur det står det till
med stackarna som har fortsatt med sina mobiler och
bärbara datorer tills de fyller 50.”
Lida för konsten. Vill man vara konstnär är det lättast
att ha två utbildningar. Fysioterapi är framtidens yrkesområde. Man kan öppna egen mottagning, men när
man är på konstnärligt humör, alltså varannan dag, tar
man tunnelbanan och har en fysioterapiperformans
med passagerarna.
”Där har vi vår framtidsplan: en streamad
metrovagnsperformans som alla passagerare kan kolla via webben. Kanske kunde de även intervjuas under
sändningen. Framför allt måste de kunna dela bilder
från performansen. Bilderna kan visas i samma sändning, och vi säljer reklam”, säger jag och börjar springa.
Jag har verkligen bråttom för att presentera min nya
programformat åt närmaste TV-bolag.
”Glöm inte de där tomma returburkarna på metrogolvet”, säger mina barn. ”Lite extra pengar för dig efter performansen och fysioterapijobbet.” S
Koll på börsklockan
SVAR: 1)NORDEA 2) WIM DUISENBERG 3) D) SYRIEN
1. Vilket bolag som noteras på Helsingforsbörsen har det överlägset största
marknadsvärdet?
2. Vad hette den första ordföranden för
Europeiska centralbanken (tips: han var
ordförande åren 1998-2003)?
3. Applegrundaren Steve Jobs adopterades strax efter sin födsel år 1955. Hans
biologiska mor var schweiz-amerikanska,
men varifrån kom hans biologiske far ursprungligen? a) Sverige b) Sydafrika
c) Singapore d) Syrien
▶ Svaren till vänster om Bosse.
FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2015
35 Finland i seg recession
Exporten drar inte, den inhemska marknaden står stilla.
Vad skulle DU göra?
Aktia, Samsung och de finlandssvenska mediehusen lanserar nu fondspelet.fi,
en underhållande tävling för dig som vill testa och lära dig mer om fondplaceringar.
Genom att följa med fiktiva världshändelser bestämmer du om placeringar i 9 olika
Aktiafonder. Gå in på adressen fondspelet.fi, utmana dina vänner och se vem av er
som är den skarpaste fondplaceraren. Det kostar ingenting att spela.
Du kan spela fram till 31.3.2015. Varje vecka dras en vinnare som får ett pris från
Samsung. De tre bästa fondplacerarna belönas med fondandelar från Aktia.
Spela nu! Fondspelet.fi
AFFÄRSMAGASINET
Nr 2 2015
www.forummag.fi | 8,90 €
 SLUTET PÅ NOKIAS SAGA I INDIEN ÄR BÖRJAN PÅ NÅGOT NYTT
 FIVE WATTS KASTAR NYTT LEDLJUS
 SVERIGE PLANERAR ULTRASNABBA JÄRNVÄGAR
HON TAR ÖVER RODRET
Langh Ship löser problemet med EU:s svaveldirektiv genom
att bygga egna avgasröktvättare som också ger ny business.
D
ån
ET rm i
AD sfö ar
BL lem mm iF
LA ed dle TF
GU m m l me och
so til FF
I