docRiksk R im 09.
download 
Report Transcription
Riksk R im 09.
Rikskrim 09. 09. Innehållsförteckning 09. s.2 Rikskriminalpolisen i korthet s.2 Chefen har ordet s.4 Grov organiserad brottslighet s.6 Så arbetar Rikskriminalpolisen s.9 Nationell mobilisering mot grov organiserad brottslighet s.12 Kriminalpolisenheten s.15 Centrala gränskontrollenheten s.19 Enheten för internationellt polissamarbete s.21 Ordningspolisenheten s.25 Rikskriminalpolisen och Sveriges ordförandeskap i EU s.28 Ärenden i urval s.30 Operation Viking – nordiskt tillslag mot barnpornografinätverk Operation Glattefisk – tillslag mot narkotikanätverk Rånförsök i Umeå – Rikskriminalpolisen steget före Utredningen av mordet på Carolin Stenvall – Rikskriminalpolisens expertkompetens rycker in Rikskriminalpolisens medarbetare s.34 Rikskriminalpolisens ekonomi s.38 The National Criminal Police s.40 Index s.43 Denna skrift ger en inblick i Rikskriminalpolisens verksamhet under 2009. Årets upplaga fokuserar särskilt på den nya myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Även det svenska ordförandeskapet i EU lyfts fram eftersom planeringen av säkerheten och deltagandet i rådsarbets grupper innebar ett stort arbete för Rikskriminalpolisen. De inledande kapitlen ger en översikt över den grova organise rade brottsligheten, i Sverige och världen, och redogör för Rikskriminalpolisens arbetssätt och strategier. Därefter följer en genomgång av Rikskriminalpolisens enheter, som har olika inriktningar och expertkompetens, men som i det dagliga arbetet har ett nära samarbete. För att visa hur Rikskriminalpolisen arbetar i praktiken, presenteras i skriftens senare del fyra exempel på större brottsutredningar som varit aktuella under 2009. Rikskriminalpolisen i korthet 2009 års verksamhet inne håller flera exempel på hur Rikskriminalpolisen arbetar både strategiskt och opera tivt, liksom planlagt och händelsestyrt. Nedan följer några exempel på särskilt viktiga uppdrag och insatser. 09. Banbrytande myndighetssamverkan Under 2009 inleddes ett unikt samarbete mellan Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Kronofogden, Kustbevakningen, Skatteverket, Tullverket och Åklagar myndigheten. Tillsammans ska myndigheterna skapa en mer fullständig bild av de kriminella konstellationerna och deras verksamheter – och med gemensamma krafter bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Rikskriminalpolisen har haft en central roll, såväl i upp byggandet som i genomförandet av denna banbrytande mobilisering. Läs mer om den nationella mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet på s. 12 Sveriges EU-ordförandeskap Under andra halvåret 2009 var Sverige ordförande i EU. Detta innebar ett stort ansvar för Rikskriminal polisen, som hade det nationella samordningsansvaret av säkerheten kring ministermötena. Rikskriminalpo lisen deltog även som ordförande och experter i EU:s rådsarbetsgrupper och i Europols styrelse. Arbetet med EU-ordförandeskapet involverade en mängd kompetensområden inom Rikskriminalpolisen. Läs mer om EU-ordförandeskapet på s. 28 Insatser mot grov organiserad brottslighet Rikskriminalpolisen ledde under året flera insatser mot grov organiserad brottslighet. I juni gjorde exempelvis nordisk polis ett samordnat tillslag mot närmare 80 Internetanvändare misstänkta för barnpornografibrott. Ett annat exempel är den operation som drevs i nära samarbete med norsk och holländsk polis mot ett in ternationellt narkotikanätverk. Operationen ledde till att 255 kg narkotika beslagtogs i Sverige och till att 13 per soner dömdes till sammanlagt över 100 års fängelse. Läs mer om operativa ärenden från 2009 på s.30 Uppmärksammat rån i Västberga I september 2009 genomfördes ett rån mot en värde depå i Västberga i Stockholm. Rånarnas tillvägagångs sätt fick omfattande medial uppmärksamhet och Polisens insats mottog inledningsvis skarp kritik. På nästa uppslag ger rikskriminalchefen sin tolkning av händelsen. 2 Rikskriminalpolisen 2009 Rikskriminalpolisen i korthet Rikskriminalpolisen bekämpar grov organiserad brottslighet i Sverige. Uppdraget Rikskriminalpolisens uppdrag består av tre delar: kampen mot grov organiserad brottslighet, internationellt polissamarbete och krisberedskap. Kampen mot grov organiserad brottslighet Rikskriminalpolisens främsta uppdrag är att såväl nationellt som internationellt bekämpa grov organiserad brottslighet och försvåra för de kriminella organisationerna att verka i Sverige. Kontaktpunkt för internationellt polissamarbete Rikskriminalpolisen är Sveriges nationella kontaktpunkt för internationell brottsbekämpning. Rikskriminalpolisen är även ansvarig för Polisens fredsfrämjande verksamhet, där svenska poliser deltar i uppdrag utomlands. Ansvar för krisberedskap I Rikskriminalpolisens uppdrag ingår att samordna Polisens insatser vid kriser och särskilda händelser av riksangelägenhet. Rikskriminalpolisen i korthet Verksamhet Inom uppdraget har Rikskriminalpolisen tre olika roller; ledning och samordning, expert samt biträde till landets polismyndigheter. Ledning och samordning – genom den nationella överblicken och de internationella kontaktytorna har Rikskriminalpolisen lednings- och samordningsuppgifter inom en mängd områden. Några exempel är kriminalunderrättelseverksamhet, gränskontrollfrågor och kvalificerat personsäkerhetsarbete. Som expert utvecklar Rikskriminalpolisen arbetssätt och metoder för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Genom utbildningar och samarbete tillför Rikskriminalpolisen kompetens till polismyndigheterna och andra brottsbekämpande myndigheter, som exempelvis Ekobrottsmyndigheten och Tullverket. Rikskriminalpolisen biträder landets polismyndigheter då dessa har behov av särskilda kompetenser och resurser i form av exempelvis Riksmordkommissionen eller Polisflyget. Organisation Rikskriminalpolisen ingår i Rikspolisstyrelsen och har sitt säte i Stockholm. Verksamheten leds av rikskriminalchefen som rapporterar direkt till rikspolischefen. Medarbetare Vid utgången av 2009 hade Rikskriminalpolisen 630 medarbetare jämfört med 588 föregående år. 72 procent av medarbetarna är poliser. Rikskriminalpolisen har flera specialister anställda, bland annat inom analys, IT, språk, juridik, psykologi, kommunikation, ekonomi och personalfrågor. Ekonomi Rikskriminalpolisens verksamhet finansieras i huvudsak inom ramen för polisorganisationens anslag och tilldelningen sker genom beslut av rikspolischefen. För 2009 uppgick det disponibla anslaget till ca 647 miljoner kronor. Organisation Centrala gränskontrollenheten Kriminalpolisenheten Spaningssektionen Underrättelsesektionen IT-brottssektionen Utredningssektionen Finanspolisen Sektionen för särskilda insatser Staben Sveriges Regering rikspolisstyrelsen rikskriminalpolisen Enheten för Internationellt polissamarbete Internationella sektionen Sambandsmannasektionen Ordningspolisenheten Polisflyget Nationella insatsstyrkan Rikskommunikationscentralen Polisens utlandssektion Polishundtjänsten Ordningspolisiära frågor Rikskriminalpolisen är en del av Rikspolisstyrelsen som är en myndighet under den svenska regeringen. Rikskriminalpolisen 2009 3 Chefen har ordet ”Det spelar ingen roll hur många poliser vi har om vi inte samordnar våra krafter och arbetar efter en gemensam lägesbild.” Chefen har ordet Samarbete och analysförmåga. Det är två nyckelord i vår verksamhet. Begreppsparet signalerar också att det gäller att förhålla sig till två dimensioner när brottssituationen i samhället ska belysas. Brottsbekämpning i en gränsoberoende värld Å ena sidan lever vi i ett land som i allt större utsträckning påverkas av brottslighetens ökande rörlighet; människohandel, vapensmuggling, narkotikatransaktioner, våldsbrott; allt som kan inträffa någonstans i Europa kan nu inträffa överallt i Europa. Både brottslingar och brott färdas över nationsgränserna på ett helt annat sätt än förr. Vår teknologi gör också att en brottslig verksamhet i Sverige nuförtiden kan styras från ett helt annat land. Den tid är sedan länge förbi när varje nation betraktade sig som en isolerad enhet. Bara i samarbete med våra internationella kollegor, och internationella organ som Interpol och Europol, kan vi komma åt den grova och organiserade brottsligheten. Sverige är i grunden ett tryggt land Samtidigt är det viktigt att inte av detta förledas dra slutsatsen att ett ökat internationellt tryck på Sverige innebär att trygg heten i landet har försämrats. Så är inte fallet. Sverige är fort4 Rikskriminalpolisen 2009 farande att tryggt land att leva i. Vi har en låg grad av känd korruption, vi har en hög allmän tilltro till rättssystemet, medborgarna har stort förtroende för sina myndigheter och såväl riksdag som regering ger tydliga signaler om att tryggheten och säkerheten är prioriterade rättspolitiska värden. Västbergarånet visar på förbättrad säkerhet Ett uppmärksammat fall under 2009 var det värdedepårån som genomfördes i september i Västberga i Stockholm. Jag vill invänta resultatet av brottsutredningen och den rättsliga prövningen innan jag går in närmare på händelsen, men redan nu kan rånet användas som exempel på utvecklingen inom såväl brott som brottsbekämpning. Alla brott är förvisso ett misslyckande. Men det så kallade helikopterrånet visar också något annat. Nämligen att det blivit svårare att genomföra rån och att säkerheten kring värdedepåer och värdetransporter ökat, inte tvärtom. De kriminella tvingas investera allt mer resurser och använda allt Chefen har ordet mer avancerade metoder för att begå den här typen av brott. Trots den kritik som riktades mot Polisen ser jag inte vårt arbete som ett misslyckande. Ingen skadades, vare sig rånare, allmänhet eller poliser, och inga större materiella skador uppstod. I skrivande stund sitter elva personer häktade och vi har goda förhoppningar om att utredningen kommer att leda till fällande domar. Lönsamheten i miljöbrotten lockar Ett av de områden där det finns anledning att vara särskilt vaksam på utvecklingen är miljöbrottsligheten. Här ser vi ett inträde av den grova organiserade brottsligheten. Fusk med utsläppsrätter är ett lukrativt brott, likaså att i stora contain rar transportera uttjänta bilar och elektronikskrot till Afrika för att dumpa dem där och låta den kontinenten ta miljökostnaden för vårt välstånd. Kombinationen av snabba pengar och låg risk gör att den här brottsligheten riskerar att öka. Social otrygghet som grogrund för kriminalitet Andra brott som oroar mig är egendomsförstörelsen och det gängrelaterade våldet i storstädernas förorter. Den ekonomiska nedgången har ökat riskerna eftersom människors möjligheter och framtidshopp försämras. Förorternas unga män, det är just män det handlar om, sysslar kanske ännu inte med brottslighet som kan betecknas som grov och organiserad. Men risken för att de en dag hamnar där ska inte negligeras. De kriminella nätverken ser ungdomsgängen som en rekryteringsbas och ungdomarna lockas i sin tur av förväntningar om makt, pengar och kanske framför allt grupptillhörighet. Vi ska ta dessa problem på allvar och, tillsammans med andra myndigheter, hjälpa de unga att göra livsval som förhindrar att de dras in i kriminalitet. Med siktet inställt på näringslivet Nu ser vi också att den organiserade ekonomiska brottslighet som vi tidigare främst spårade till byggbranschen och restaurangbranschen har spridit sig till betydligt fler sektorer. Det finns i dag en gråzon mellan den organiserade brottslig heten och den vanliga företagsamheten. Vi har denna utveckling under nära uppsikt – Finanspolisen gör ett beundransvärt jobb – men vi behöver öka vår kunskap för att komma in på tidigare stadium och arbeta mer förebyggande. Samarbete är nyckeln Det krävs en nära samverkan med andra myndigheter för att nå framgång. Det spelar ingen roll hur många poliser vi har om vi inte samordnar våra krafter och arbetar efter en gemensam lägesbild av den organiserade brottsligheten. Därför är det med stor tillfredsställelse jag kan konstatera att det uppdrag vi fick från regeringen under 2008, om ett utvecklat samarbete med andra myndigheter, nu är sjösatt med bra resultat och stor potential. Samarbetet mellan Polisen, Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen, Kriminalvården och Kronofogdemyndigheten ger en sam För att ytterligare utvecklas måste vi vässa vår förmåga att analysera de bredare trenderna i samhällsutvecklingen. ordnad analys och en tydligare lägesbild. Även Migrationsverket och Försäkringskassan bidrar med viktiga pusselbitar. Vårt samarbete har redan givit operativa resultat; gemensamma insatser som lett till tillslag och inledda förundersökningar. Detta nya samarbete ger en mer effektiv brottsbekämpning än någon myndighet skulle mäkta med på egen hand. Det sträcker sig över tre departements ansvarsområden – justitiedepartementet, finansdepartementet och försvarsdepartementet – och är banbrytande, i Europa och världen. Expertkompetens som levererar Jag vill avsluta med att uttrycka den stolthet jag känner över att leda en verksamhet med drygt 600 målmedvetna och pro fessionella medarbetare, Rikskriminalpolisens experter. Vi är efterfrågade i hela landet och samarbetet med länspolismyndig heterna fungerar bra. Ett sådant exempel är vårt samarbete med Polisen i Umeå, som ledde till att Nationella insatsstyrkan i maj 2009 kunde avvärja ett väpnat rån mot en värdedepå. För att ytterligare utvecklas måste vi vässa vår förmåga att analysera de bredare trenderna i samhällsutvecklingen. Analysen pågår redan, inte minst inom ramen för den myndighetsgemen samma mobiliseringen, men vi måste frigöra mer tid för att kunna identifiera långsiktiga utmaningar och leverera effektiva lösningar. Hur påverkar IT-utvecklingen brottsligheten? Vad innebär den ekonomiska förskjutningen österut, mot Ryssland och Asien? Vilken bäring har de kriminella organisationerna i Sydeuropa och Balkan på vår brottsstrategi? Vi kan troligen aldrig utrota den grova organiserade brottsligheten. Men med vårt nya samarbete med andra myndigheter och en ännu vassare analys av omvärlden blir vi starkare än någonsin i denna kamp. Vi är fast beslutna att förhindra att Sverige blir en fristad för grov organiserad brottslighet. Så arbetar vi vidare. För allas trygghet. Therese Mattsson Rikskriminalchef Rikskriminalpolisen 2009 5 Grov organiserad brottslighet Grov organiserad brottslighet Rikskriminalpolisen arbetar för att bekämpa grov organiserad brottslighet i Sverige. Uppdraget förutsätter internationellt samarbete och kontinuerlig omvärldsanalys, såväl av den kriminella världen som av samhället i övrigt. Grov organiserad brottslighet Kan delas upp i tre typer av brott. Primärbrott Syftar till att skapa ekonomisk vinning och omfattar brott som narkotikahandel, annan smuggling och rån. Sekundärbrott Syftar till att försvara eller utöka grupperingarnas marknadsandelar eller våldsoch skrämselkapital. Till denna typ av brott hör våld, hot och korruption. Med pengar som drivkraft Drivkraften i grov organiserad brottslighet är ekonomisk vinning. De kriminella strävar efter makt och status och de använder ofta våld och hot som verktyg – men det är möjligheten att tjäna pengar som är den centrala drivkraften. Den organiserade brottsligheten parasiterar på samhället. De kriminella driver sin olagliga och destruktiva verksamhet, genom att sälja narkotika, smuggla vapen, dumpa miljöfarligt avfall eller genom människohandel. De ägnar sig åt olika typer av brottslighet, var helst det finns pengar att tjäna. Till exempel är narkotikasmugglare ofta även inblandade i vapenhandel eller människosmuggling. Om en ny möjlighet uppenbarar sig där de kriminella kan använda sina befintliga nätverk för transporter och försäljning, så är de inte sena att agera. Den organiserade brottsligheten ökar Den organiserade brottsligheten ökar, i Sverige såväl som internationellt. Antalet personer som ingår i kriminella grupperingar ökar. Den gränsöverskridande kriminaliteten växer och antalet fall av misstänkt penningtvätt stiger. 6 Rikskriminalpolisen 2009 Stödbrott Syftar till att möjliggöra primärbrott. Exempel på stödbrott är vapenstölder och penningtvätt. Den största marknaden för den grova organiserade brottsligheten är fortfarande smuggling och försäljning av narkotika, följt av rån, grova stölder, människohandel samt människosmuggling. Samtidigt verkar de kriminella grupperingarna på långt fler marknader än så. Exempelvis uppskattas handeln med piratkopierade varor uppgå till 5-6 procent av världshandeln och är därmed den snabbast växande verksamhetsgrenen för den organiserade brottsligheten. Förutom den omfattande varumärkesförfalskningen av lyxvaror ökar också förfalskning av läkemedel, elektronik och matvaror med stora risker för konsumenter som följd. Global och flexibel brottslighet Den organiserade brottsligheten är global och flexibel. De kriminella utnyttjar nya möjligheter till ekonomisk vinning som uppstår på grund av globala och lokala förändringar i utbud och efterfrågan. Så har till exempel kriget i Irak lagt grund för uppemot 90 procent av flyktingsmugglingen till Sverige under de senaste åren. På liknande sätt har skärpta återvinningsregler och miljökrav inom EU lett till smuggling och dumpning av miljöfarligt avfall i Västafrika. Grov organiserad brottslighet Den organiserade brottsligheten ökar, i Sverige såväl som internationellt. Antalet personer som ingår i kriminella grupperingar ökar. Den gränsöverskridande kriminaliteten växer och antalet fall av misstänkt penningtvätt stiger. Kriminella grupperingar Den grova organiserade brottsligheten inkluderar en mängd olika samarbetsformer och konstellationer. Nedan följer en grov uppdelning av kriminella grupperingar som är aktiva i Sverige: n Imperiebyggarna är ofta ”affärsmän” som tangerar och infiltrerar den legala sfären, men använder sig av kriminella metoder. Dessa grupper utgör en stor utmaning då de verkar i det tysta och är svåra att binda till specifika brott. n Kriminella MC-gäng är etablerade i Sverige och har övergått till en mer osynlig brottslighet. Det öppna våldsanvändandet överlåter de till sina supporterklubbar. n Förortsgäng har sällan långsiktiga strategier, men ägnar sig åt våldsutövande och annan grov brottslighet för att öka sitt skrämselkapital. n Smugglingsgrupperingar har ofta kopplingar till internationella nätverk med bas utanför Sverige. Personerna i Sverige ska kunna bytas ut när problem uppstår, vilket gör det svårt att följa dessa gruppers utveckling i storlek. Allt oftare samarbetar kriminella personer från olika organisationer för att begå specifika brott. En projektliknande konstellation sätts samman bestående av individer med de kompetenser och specialistförmågor som krävs för det aktuella brottet. Konstellationen kan vara verksam under kortare eller längre tid. Samhället som måltavla De kriminella nätverken är beroende av en fungerande marknad och en förutsägbar verklighet för att kunna begå sina brott. Den grova organiserade brottsligheten försöker därför inte bryta ner samhället utan strävar istället efter att påverka det i den riktning som gynnar de kriminella grupperingarnas intres- sen och underlättar deras primära verksamhet. Detta kan ske genom mutor för att påverka myndighetsbeslut, hot för att påverka en domare eller våld för att tysta ett vittne eller en journalist. Svenskt samhälle och svensk förvaltning kännetecknas av hög transparens och låg korruption. Det gör att möjligheten för kriminella grupperingar att genom mutor uppnå otillbörligt inflytande i det svenska samhället är små. Detta ökar risken för att de istället använder sitt skrämselkapital eller tar till hot för att påverka offentliga beslutsfattare. Denna typ av brottslighet är fortfarande mycket ovanlig, men det finns all anledning att vara observant på varje försök från de kriminella nätverken att flytta fram sina positioner genom att påverka samhällsfunktionerna. Behov av finansiell infrastruktur Penningtvätt är liksom den systemhotande verksamheten en form av sekundärbrott; det vill säga brott som syftar till att understödja den primära och lönsamma brottsligheten. En stor del av de vinster som uppstår av illegal brottslighet används till konsumtion eller återinvesteras i den kriminella verksamheten. Men samtidigt finns ett behov, särskilt hos personer högre upp i den kriminella hierarkin, av att få in kapital i det legitima ekonomiska systemet och på så sätt öka pengarnas användbarhet. Penningtvätten syftar också till att förklara ett liv på en materiell nivå som annars skulle framstå som uppenbart orimlig utifrån personens lagliga inkomst. Genom att använda eller kontrollera till synes legala verksamheter kan kriminella, genom exempelvis valutaväxling eller betalningsförmedling, utföra penningtvätt i egen regi. Rikskriminalpolisens analyser visar även en ökad benägenhet hos kriminella att på olika sätt, som ägare eller långivare, söka sig till branscher med hög kontantomsättning. Rikskriminalpolisen 2009 7 Grov organiserad brottslighet NORDÖSTRA NAVET (Estland, Lettland, Litauen) De baltiska länderna är en samlingsplats för varor och människohandel. Stöldligor med ursprung i Baltikum är vanliga i Sverige. Kriminella nav i Europa De kriminella naven i Europa har olika funktioner men sammantaget är de en samlingsplats för kriminella varor, tjänster och handel med människor. Här visas de kriminella navens påverkan på Sverige. NORDVÄSTRA NAVET (Nederländerna och Belgien) Är en central handelsplats för kriminella varor och människohandel. Nederländernas liberala syn på narkotika är en faktor i sammanhanget. SYDVÄSTRA NAVET (Spanien och Portugal) Genom detta nav smugglas kokain från Sydamerika (ibland har detta passerat Västafrika) och cannabis från Marocko. SÖDRA NAVET (Italien) Kontrolleras av den italienska maffian. Den del av narkotikan, förfalskade varor från Asien och människor som har destinationsland Sverige, passerar normalt sett det nordvästra navet innan de når Sverige. Vid sidan om dessa mer traditionella verktyg för penning tvätt erbjuder Internet ytterligare möjligheter. Det kan exempelvis handla om kontrollerade förluster i spel där en summa snabbt kan överföras från ett konto till ett annat. Synlighet som verktyg för hot För kriminella nätverk är det förväntade förhållningssättet att de vill undvika onödig uppmärksamhet. Samtidigt finns det tecken på att vissa aktörer på ett mycket medvetet sätt använder medierna för att nå sina syften. Det som vid första anblicken kan tyckas vara ett resultat av narcissism är förmodligen oftare ett utslag av strategiska överväganden. Genom att figurera i medierna förstärker de kriminella grupperingarna bilden av sin benägenhet att använda våld, vilket gör att det så kallade skrämselkapitalet växer. Att på ett effektivt sätt hota om våld är helt enkelt billigare och mindre riskabelt än faktisk våldsanvändning. De kriminella nätverken kan dessutom eftersöka medieuppmärksamhet för att underlätta rekrytering och expansion. 8 Rikskriminalpolisen 2009 SYDÖSTRA NAVET (Balkan) Via Balkan från Turkiet passerar mycket av det heroin och opium som når resten av Europa. Människor, vapen och cigaretter är andra vanliga handelsvarorna. Brottslighet utan gränser kräver gränsoberoende brottsbekämpning Sammanfattningsvis bekämpar Rikskriminalpolisen en komplex brottslighet, ofta med globala organisationer som är aktiva inom flera parallella verksamheter i flera länder. Med nationell och internationell överblick och expertkompetens i ständig utveckling fyller Rikskriminalpolisen en viktig funktion. Men ingen brottsbekämpande enhet kan isolerat angripa wdenna flexibla verksamhet. Internationellt samarbete och samverkan mellan myndigheter är därför en nödvändighet. Genom en samordnad och gränsoberoende brottsbekämpning minskar de kriminella nätverkens handlingsutrymme samtidigt som samhällets möjligheter att förhindra och bekämpa brott ökar. Så arbetar Rikskriminalpolisen Så arbetar Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen är Sveriges nationella operativa polis med huvuduppdrag att bekämpa grov organiserad brottslighet. Det övergripande målet är att försvåra för grov organiserad brottslighet att verka i Sverige. Rikskriminalpolisen är också nationell kontaktpunkt för internationellt polissamarbete. Vid kriser och särskilda händelser av riksangelägenhet har Rikskriminalpolisen ett uppdrag att samordna Polisens insatser. Rikskriminalpolisens roller Ledning och Samordning Rikskriminalpolisen leder och samordnar en rad verksamheter inom Polisen, till exempel inom områdena underrättelsetjänst och gränskontroll. Rikskriminal polisen leder även aktionsgrupper och annan operativ verksamhet. Expert Som expertorgan utvecklar Rikskriminalpolisen arbetssätt och metoder för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. En viktig del av expert rollen är kompetensöverföring till sam arbetspartners. Biträde Rikskriminalpolisen biträder landets polismyndigheter vid behov av särskilda kompetenser och resurser, exempelvis med Polisflyget, Nationella insatsstyrkan eller med utredningskompetens vid svårutredda mord. Mångfacetterad verksamhet Verksamheten vid Rikskriminalpolisen är mångfacetterad och samlar den främsta expertisen inom en mängd områden. Som expertorgan utvecklar Rikskriminalpolisen metoder och arbetssätt, bland annat genom att ta sig an och utreda nya brottsfenomen. Samtidigt som Rikskriminalpolisen bedriver egna operativa ärenden, bistår Rikskriminalpolisen landets polismyndigheter med expertkompetens. Det kan röra sig om stöd i utredningar med internationella kopplingar, spaningsarbete mot narkotikabrott och svårutredda mord. Rikskriminalpolisen upprätthåller även nationella resurser som Polisflyget, Nationella insatsstyrkan och Finanspolisen. Rikskriminalpolisen samlar expertkompetens och särskilt utvalda resurser. Ett exempel är Nationella fingeravtrycksavdelningen, vars huvuduppgift är att upprätthålla det nationella fingeravtryckssystemet (AFIS) och att identifiera brottslingar genom t.ex. brottsplatsspår. Underrättelsestyrd bekämpning av grov organiserad brottslighet I kampen mot grov organiserad brottslighet krävs välgrundade underrättelser. Nyckelpersonerna i kriminella nätverk är ofta svåra att knyta till enskilda brott. Enskilda kriminella nätverksmedlemmar ansvarar ofta för en isolerad del av brottet. Det ställer höga krav på Rikskriminalpolisens kunskap om nätverkens sammansättning, metoder och tillvägagångssätt. Detta kräver i sin tur uthållighet under lång tid. Rikskriminalpolisen arbetar med underrättelsestyrd verksamhet som tar sin utgångspunkt i strategisk och operativ analys. Den strategiska analysen kartlägger olika brottsfenomen och kriminella nätverk på en övergripande nivå. Den operativa analysen är inriktad på specifika individer och grupper, och deras brottsliga verksamhet. Rikskriminalpolisen 2009 9 Så arbetar Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen arbetar både strategiskt och operativt för att kartlägga och lagföra nyckelpersoner inom grov organiserad brottslighet. Rikskriminalpolisen sammanställer årligen en strategisk lägesbild över den grova organiserade brottsligheten för Polisens räkning. Baserat på denna lägesbild beslutas inriktningen för kriminalunderrättelseverksamheten inom Polisen som helhet. Dessutom ligger lägesbilden till grund för inriktningarna för Rikskriminalpolisens operativa verksamhet. Inriktningarna används som underlag för prioritering av ärenden i den operativa ledningsgruppen. Vid Rikskriminalpolisen finns även det nationella under rättelsecentret, NUC, som sammanställer den myndighets gemensamma lägesbilden för mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet. Rikskriminalpolisens inriktningar 2009 n Gäng: Organiserade kriminella som utnyttjar etablerat våldskapital och som begår grova brott, inte minst utpressning och systemhotande brottslighet. n Österled: Kriminella grupperingar och nätverk med knytningar till de östeuropeiska länderna inklusive Ryssland med inriktning på bland annat narkotikahandel. n Balkan: Kriminella grupperingar och nätverk som kommer från Balkanområdet och som bedriver grov varusmuggling, grova narkotikabrott och vapenbrott. n Västerled: Kriminella grupperingar inom narkotikahandel med koppling till Sydamerika, Västeuropa och Västafrika. n Människosmuggling med fokus på Mellanöstern och människohandel, främst för sexuella ändamål. 10 Rikskriminalpolisen 2009 Den operativa verksamhetens betydelse I en operativ insats samverkar olika kompetenser inom Rikskriminalpolisen. I insatser ingår ofta spanare, utredare, analytiker, och andra specialister. Dessutom medverkar ofta personer från andra polismyndigheter eller andra brottsbekämpande myndigheter i en insats. Syftet är att lagföra de identifierade nyckelpersonerna inom de kriminella nätverken för att därigenom försvaga och störa ut nätverken. Rikskriminalpolisen bidrar även i andra polismyndigheters insatser med expertkompetens, till exempel med avancerad spaning eller vid farliga ingripanden. De operativa och strategiska verksamheterna är starkt beroende av varandra och ger stora synergieffekter. På samma sätt som den strategiska verksamheten är viktig för planering och genomförande av operativa insatser, så är den operativa erfarenheten nödvändig för utveckling av nya metoder och upprätthåll ande av expertkompetensen. Myndigheter i samverkan mot grov organiserad brottslighet Samverkan på internationell, nationell, regional och lokal nivå är en förutsättning för framgångsrik brottsbekämpning. Lika viktigt är att dialog och samarbete sker över myndighets- och organisationsgränser. Rikskriminalpolisen har alltid haft ett nära samarbete med landets polismyndigheter, men nu vidareutvecklas samarbetet med andra myndigheter i rättskedjan. Under 2009 inleddes en ny form av ett myndighetsöverskridande samarbete för att stärka kampen mot den grova organiserade brottsligheten. De medverkande myndigheterna är Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Krono Så arbetar Rikskriminalpolisen fogdemyndigheten, Kustbevakningen, Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Syftet är att på ett effektivt sätt kunna utnyttja expertis och resurser från olika delar av samhället för att försvåra för de kriminella nätverken. En viktig del i arbetet är att förmedla underrättelser om gränsöverskridande brottslighet för att på så sätt bidra till välgrundade lägesbilder och trendanalyser. Läs mer om internationell brottsbekämpning på s. 21 Läs mer om mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet på s. 12 Fokus på pengaflöden En framgångsrik strategi i kampen mot grov organiserad brottslighet är att analysera flödet av de kriminella nätverkens kapital. Genom att fokusera på brottsvinster och pengaflöden skapas nya möjligheter att knyta kriminella individer och grupperingar till brott. Rent konkret handlar det om att kartlägga och hitta mönster i hanteringen av pengar för att kunna planera insatser mot nätverken. Genom att bedriva utredningar i syfte att återta brottsvinster kan de kriminellas ekonomiska bas för fortsatt brottslig verksamhet försvagas. Internationell överblick Rikskriminalpolisen är Sveriges nationella kontaktpunkt för utlandsrelaterade ärenden, både vad gäller förfrågningar från utlandet och från svensk polis. Förfrågningarna handlar exempelvis om underrättelser, utlämningar, efterlysningar och rättshjälp. Kontaktpunkten, som är bemannad dygnet runt, ansvarar för att ärendehanteringen sker rättssäkert, kvalitetssäkrat och i rätt internationell kanal, som till exempel Interpol eller Europol. Krisberedskap och särskilda händelser Rikskriminalpolisen har ansvaret för att förutse potentiella kriser, kommunicera lägesbilder och, när kriser inträffar, samordna och leda de nationella resurserna. Vid större planerade händelser av riksangelägenhet, som exempelvis möten under det svenska EU-ordförandeskapet, har Rikskriminalpolisen samordningsansvaret för säkerheten. Läs mer om Rikskriminalpolisens arbete under ordförandeskapet på s. 28 Rikskommunikationscentralen, RKC, är en viktig resurs i arbetet. RKC har planer, arbetssätt och personal för att kunna leda arbetet vid en allvarlig händelse eller kris. RKC har även kapacitet att arbeta uthålligt över tid om händelsen eller krisen blir långvarig. Detta sker då med stöd av det hundratal medarbetare vid Rikskriminalpolisen som har utbildning och erfarenhet av stabsarbete. Expertkompetens i ständig utveckling Rikskriminalpolisens uppdrag förutsätter förmåga att arbeta såväl minutoperativt vid kriser och särskilda händelser, som långsiktigt med exempelvis underrättelsearbete och omvärldsbevakning. Verksamheten ställer höga krav på organisationens flexibilitet för att snabbt kunna skifta fokus, både på kort och lång sikt. Lika lite som omvärlden är statisk kan Rikskriminalpolisens arbetssätt och metoder vara det. En kontinuerlig utveckling av såväl expertkompetens som utrustning är nödvändig för att kunna möta lokala och globala trender och tendenser. Det faktum att Rikskriminalpolisen är Sverige nationella operativa polis innebär att nya polisiära verksamheter som ska omhändertas på nationell nivå, generellt tillförs Rikskriminalpolisen. Exempel på nya uppdrag är samordning av gränskontroll och inrättande av Asset Recovery Office. Expertkompetens till nytta för hela Polisen Genom egna ärenden och biträde till polismyndigheter får Riks kriminalpolisens expertkompetens unik erfarenhet av kvalificerade insatser i skarpt läge. På bilden övar Nationella insatsstyrkan. Som expertorgan samlar Rikskriminalpolisen resurser och kom petenser, vars motsvarigheter ofta inte finns tillgängliga inom länspolismyndigheterna. Denna roll innebär ett ansvar att utveckla metoder och kunskap för att bekämpa grov organiserad brottslighet. Rikskriminalpolisen ansvarar också för att sprida denna expertkompetens inom hela Polisen. Detta sker bland annat genom kompetensöverföring i det löpande samarbetet med de lokala polismyndigheterna. Det kan också ske genom konkreta utbildningsinsatser där Rikskriminalpolisens arbetssätt lärs ut. Exempelvis har Gruppen mot sexuella övergrepp mot barn och barnpornografibrott under 2009 utbildat utredare vid landets polismyndigheter i att klassificera barnpornografiskt material. Utredarna har sedan möjlighet att fördjupa sina kunskaper ytterligare genom praktikutbildning vid IT-brottssektionen. Rikskriminalpolisen 2009 11 Nationell mobilisering mot grov organiserad brottslighet Nationell mobilisering mot grov organiserad brottslighet Den mobilisering mot grov organiserad brottslighet som startade under 2009 är banbrytande. Det är en ny form av samverkan, där expertis och resurser från alla delar av samhället gemen samt bekämpar den organiserade brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten Försäkringskassan Kriminalvården Kronofogden Kustbevakningen Migrationsverket Skatteverket Säkerhetspolisen Tullverket Åklagarmyndigheten samverkansrådet kansliet Myndigheternas strategiska lägesbilder Nationellt underrättelsecenter Polisens nationella strategiska ledningsgrupp Operativa ledningsgrupper Regionala underrättelsecentra samverkande myndigheter Åklagarmyndigheten är representerad i Samverkansrådet och Operativa rådet men bidrar inte till den gemensamma lägesbilden. Migrationsverket och Försäkringskassan deltar inte i Samverkansrådet och Operativa rådet. Läs mer om grov organiserad brottslighet på s. 6 För att effektivt och uthålligt kunna bekämpa den grova organiserade brottsligheten inrättades en ny form av myndighetssamverkan under 2009. De medverkande myndigheterna är Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Satsningen är en förstärkning av den ordinarie verksamheten och inriktar sig på särskilda grupperingar, nyckelpersoner och 12 Rikskriminalpolisen 2009 operativa rådet Operativa inriktningar och insatser kriminalunderrättelsetjänst De kriminella nätverken är ofta aktiva inom flera verksamheter som berör flera delar av samhället. Samma gruppering som ägnar sig åt att sälja piratkopior och smuggla exempelvis märkeskläder kan mycket väl vara inblandad i både skattebrott och narkotikahandel. Det är också vanligt att grovt kriminella, genom exempelvis felaktiga uppgifter eller hot, utnyttjar olika typer av sociala skyddsnät som sjukpension och A-kassa. Strategiska inriktningar Myndighetsgemensamma funktioner Aktionsgrupper Polisiära funktioner inriktning 2010 De samverkande myndigheterna har beslutat att under 2010 fokusera på insatser mot konstellationer med kapacitet att agera inom tre brottsområden, nämligen användandet av: n Företag i brottslig verksamhet n Otillåten påverkan n Våld Konstellationer med kapacitet att agera inom samtliga tre brottsområden utgör ett påtagligt hot och bör högprioriteras. brottsfenomen. Åtta särskilda aktionsgrupper har inrättats, en vid Rikskriminalpolisen och sju i olika regioner runt om i landet. Regionala underrättelsecentra har etablerats på åtta platser i landet för att inhämta underrättelser och förbereda operativa ärenden. Ett nationellt underrättelsecenter har etablerats vid Rikskriminalpolisen. Nationell mobilisering mot grov organiserad brottslighet År 2009 inrättades en ny form av myndighetssamverkan mot grov organiserad brottslighet. En central och banbrytande del av satsningen är Operativa rådet där representanter från de samverkande myndigheterna beslutar om operativa insatser. Operativa rådet leds av biträdande rikskriminalchefen Tommy Hydfors Underrättelseverksamhet i samverkan I satsningen är både den strategiska inriktningen och de operativa insatserna baserade på underrättelser. De åtta regionala underrättelsecentren arbetar med att sammanställa lokala under rättelser från de samverkande myndigheterna och driver myndighetsöverskridande ärenden. Vid behov kan även andra myndigheter involveras, till exempel Försäkringskassan och Migrationsverket. Det nationella underrättelsecentret, NUC, vid Rikskriminalpolisen tar årligen fram en lägesbild utifrån information från de samverkande myndigheterna. Därigenom skapas en myndighetsgemensam kartläggning av den grova organiserade brottslighetens utveckling i Sverige. Denna tjänar sedan som underlag för de strategiska inriktningsbeslut som fattas i det så kallade Samverkansrådet. Samverkansrådet beslutar inriktningen Rikspolischefen och de samverkande myndigheternas generaldirektörer träffas två gånger per år i Samverkansrådet. Där enas de om en gemensam inriktning för kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Inriktningen innehåller riktlinjer och prioriteringar för hur satsningens resurser ska användas. Operativa rådet ger uppdrag till aktionsgrupperna Den nationella inriktningen är vägledande för Operativa rådet. Operativa rådet träffas varannan vecka och samlar representanter från de samverkande myndigheterna. Representanterna har mandat att på sittande möte fatta beslut om resurser till operativa insatser. Operativa rådet bestämmer vilka operativa insatser aktionsgrupperna ska arbeta med. Vid särskilt akuta fall har ordföranden för Operativa rådet möjlighet att på egen hand fatta beslut om insatser. Dessa snabba och korta beslutsvägar ökar myndigheternas möjlig heter att ligga steget före de kriminella nätverken. Aktionsgrupper till Operativa rådets förfogande De åtta särskilda aktionsgrupperna består totalt av ca 200 personer. Av dessa finns 30 vid Rikskriminalpolisen. Aktionsgrupperna arbetar främst på uppdrag av Operativa rådet. Detta gör att de snabbt kan sättas in och styras om till de mest prioriterade uppdragen. Det gör även att de kan arbeta samordnat med insatser i hela landet och stödja varandra över tid så att arbetet blir uthålligt. Aktionsgrupperna är polisiära, men kan tillfälligt förstärkas med medarbetare från de andra myndigheterna, till exempel Ekobrottsmyndigheten eller Skatteverket. Kansliet bereder och samordnar Besluten i Samverkansrådet och Operativa rådet måste alltid ske i konsensus. Detta ställer höga krav på kansliet som ansvarar för beredning av de ärenden och beslut som ska behandlas. Det är exempelvis kansliets uppgift att, utifrån lägesbilden, ta fram och förankra förslag på inriktningar för beslut i Samverkansrådet. Kansliet bereder också alla ärenden som Operativa rådet beslutar om. Kansliet är placerat vid Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen 2009 13 SåKriminalpolisenheten fungerar den nationella mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet 1 Två män i Kungsbacka verkar leva över sina taxerade tillgångar, med motorbåtar, dyra bilar och stora villor. De driver en byggfirma tillsammans. Ekobrottsmyndigheten Skatte- Kustverket bevakningen Tullen Polisen - Polisen får fram uppgifter som tyder på att männen har centrala roller i ett europeiskt kriminellt nätverk. Nätverket är inblandat i människohandel och smuggling av narkotika, vapen och flyktingar. - Polisen förmedlar informationen till det regionala underrättelsecentret (RUC) i region väst. 2 Underrättelsecentret undersöker 3 Operativa rådet de två männens inkomster, ägande, affärsverksamhet etc. Samtidigt bedriver Polisen spaning. En brottsutredning startas, ledd av en åklagare. - Underrättelser pekar på att männen finansierar delar av sin affärsverksamhet genom grova narkotikabrott. Ärendet tas upp i den regionala operativa ledningsgruppen i region väst, som beslutar att föreslå en insats genom Operativa rådet. - Det nationella underrättelsecentret (NUC) kompletterar med information från andra myndigheter, i Sverige och internationellt. beslutar om en särskild insats som leds av aktionsgruppen i region väst. Insatsen förstärks med personal från aktionsgruppen i region mitt. Den förstärkta aktionsgruppen bedriver spaning. - Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Kronofogden undersöker de misstänktas ekonomiska förehavanden och säkrar bevis. - Insatsen följs upp av Operativa rådet var 14:e dag och då säkras även att insatsen har rätt resurser. OSLO Region mitt Region väst GÖTEBORG Kungsbacka 4 Tullen gör ett beslag av 15 kilo amfetamin vid Öresundsbron, med stöd av underrättelser. Kuriren har telefonnummer som kopplas till de misstänkta gärningsmännen. - Polisen finner bevis för att de misstänkta har smugglat in amfetamin och hasch i stora mängder. De har sålt narkotikan via ett nätverk av distributörer i Västsverige och Oslotrakten. - Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten kan belägga att de misstänkta, parallellt med legal verksamhet, använder svart arbetskraft för att bygga om bostadsrättslägenheter för vidare försäljning. På så sätt Malmö tvättar de pengar och undanhåller skatt. 6 14 Rikskriminalpolisen 2009 Grafik: Idégrafik 5 Aktionsgruppen har nu tillräcklig information för att de två misstänkta männen ska kunna gripas. - Polisen gör ett samordnat tillslag mot ett tiotal adresser, inklusive de misstänktas bostäder och kontor. De misstänkta anhålls och häktas därefter. Dessutom grips ytterligare tio personer i Sverige, Norge och Polen, genom ett samordnat tillslag. - Polisen genomför förhör, säkrar bevis och slutför ärendet. Åtal väcks. De misstänkta åtalas för grovt narkotikabrott och grovt skattebrott. De döms till sju och åtta års fängelse. Även övriga gripna lagförs. - Båtar, bilar och villor förverkas efter domstolens beslut. Kronofogdemyndigheten säljer tillgångarna och pengarna återförs till staten. Fotnot: Exemplet ovan är ett fiktivt ärende. Kriminalpolisenheten Kriminalpolisenheten Kriminalpolisenheten inhämtar, analyserar och bearbetar information, samt delger under rättelser om grov organiserad brottslighet. Vidare bedriver enheten brottsutredningar och spaning, med såväl nationell som internationell koppling. Enhetens expertkompetenser medverkar i Rikskriminalpolisens egna brottsutredningar, samt är ett stöd till polismyndig heter och andra brottsbekämpande organ. CENTRALA GRÄNSKONTROLLENHETEN Spaningssektionen Ansvarar för kvalificerade spaningsinsatser, inklusive teknikbaserad spaning och hemlig rumsavlyssning. KRIMINALPOLISENHETEN K RIMINALPOLISENHETEN N Spaningssektionen Underrättelsesektionen IT-brottssektionen Utredningssektionen Finanspolisen Sektionen S tionen för särskilda insatser Sek ser S STABEN RIKSKRIMINALPOLISEN ENHETEN E NHETEN FÖR INTERNATIONELLT POLISSAMARBETE Internationella sektionen Sambandsmannasektionen ORDNINGSPOLISENHETEN O RDNINGSPOLISENHETEN N Polisflyget Nationella insatsstyrkan Rikskommunikationscentralen Polisens utlandssektion Polishundtjänsten Ordningspolisiära frågor Kriminalpolisenheten består av sex sektioner som här presenteras kortfattat. Kapitlet i övrigt lyfter fram teman som varit särskilt viktiga under 2009. Underrättelsesektionen Inhämtar, bearbetar och analyserar information om grov organiserad brottslighet. Tar fram operativa underrättelser för operativa insatser och strategiska rapporter, däribland den årliga lägesbilden. IT-brottssektionen Analyserar information och säkrar bevisning, både i underrättelsearbetet och i brottsutredningar där särskilda IT-kunskaper är nödvändiga. Specialister inom Internet spaning, IT-forensiska undersökningar och barnpornografi. Ökande behov av avancerad spaningsteknik Den tekniska utvecklingen i samhället går mycket snabbt och nya kommunikationsmöjligheter skapas och förfinas hela tiden. Även de kriminella nätverken utvecklar sina sätt att kommunicera och begå brott. Detta innebär nya utmaningar för Polisen i allmänhet och för spaningsarbetet i synnerhet. Från utveckling till användning Mot bakgrund av denna utveckling finns på Spaningssektionen en specialistgrupp med huvuduppgiften att driva Rikskriminal polisens teknikutveckling framåt. Rikskriminalpolisen är ledande inom spaningsteknikområdet i Sverige och ligger även i framkant på området i ett internationellt perspektiv. Med hjälp av tekniskt avancerade hjälpmedel kan Rikskriminalpolisen inhämta information om kriminella individer och grupperingar, som inte är möjlig genom fysiska iakttagelser. På så sätt kan spaningsteknik bidra till avgörande pusselbitar i brottsutredningar. Spaningssektionen ansvarar för utveckling, anpassning och operativ användning av spaningsteknik. Ett exempel där alla dessa kompetenser tas i bruk är hemlig rumsavlyssning, så kallad buggning, som Spaningssektionen har det nationella Utredningssektionen Arbetar med särskilt komplexa utredningar och med utredningar med internationella förgreningar. Innefattar bl.a. Gärningsmanna profilgruppen, Riksmordkommissionen och Krigsbrottskommissionen. Finanspolisen Bedriver finansiell och miljöbrottsrelaterad underrättelseverksamhet. Bearbetar anmälningar om misstänkt penningtvätt från banker, växlingsföretag och andra rapporterings skyldiga företag och institutioner. Sektionen för särskilda insatser Arbetar bland annat med att nationellt samordna det kvalificerade personsäker hetsarbetet. ansvaret för. Ansvaret omfattar allt ifrån förberedelser till installation och informationsöverföring. Det finns en tydlig rutin för varje ärende, som inleds med en ansökan från den myndighet som vill utföra hemlig rumsavlyssning. Därefter möts representanter från teknikspaningsgruppen, insatsledare och åklagare för att avgöra om rumsavlyssning är motiverad, diskutera prioriteringarna samt var och när avlyssning ska ske. Därefter ansöker åklagare om tillstånd för hemlig rumsavlyssning vid en domstol. Generellt sett är rumsavlyssningen en resurskrävande och komplicerad arbetsmetod som används sparsamt. Metoden har dock visat sig vara framgångsrik när den sätts in på rätt plats och vid rätt tillfälle. Spaningssektionen ansvarar också för teknikförberedelser, som innebär att ett tekniskt koncept tas fram, särskilt anpassat efter den specifika miljö där avlyssning ska ske. Spaningssektionen arbetar med Rikskriminalpolisens ärenden och biträder svensk och internationell polis. Den nationella mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet ökar behovet av spaningsteknik. Detta gör, tillsammans med den ökade teknikanvändningen i allmänhet, att Spaningssektionens expertkompetens efterfrågas i allt större utsträckning. Rikskriminalpolisen 2009 15 Kriminalpolisenheten Spaningssektionen ansvarar för utveckling, anpassning och operativ användning av spaningsteknik, t.ex. hemlig rumsavlyssning. Detta har stor betydelse för kartläggningen av kriminella nätverk och nyckelpersoner. Expertkompetens inom brottsutredningar Rikskriminalpolisen bedriver brottsutredningar i aktionsgrupper inom den nationella mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet och i egna ärenden. Dessutom biträder Rikskriminalpolisen andra länder och svenska polismyndigheter i utredningar som kräver expertkompetens. De egna ärenden som Rikskriminal polisen driver gäller framför allt komplexa eller särskilt känsliga brottsutredningar, och ärenden med internationella kopplingar. Inom Utredningssektionen finns specialiserad kompetens, inom bland annat Riksmordkommissionen, Gärningsmanna profilgruppen och Krigsbrottskommissionen. Riksmordkommissionen biträder landets polismyndigheter vid komplicerade spaningsmord. Exempel från 2009 är utredningen av mordet på Carolin Stenvall i Gällivare och mordet på en företagare i Fagersta. Inte sällan sker biträdet i samarbete med Gärningsmannaprofilgruppen och andra specialistfunktioner vid Rikskriminalpolisen. Gärningsmannaprofilgruppen är den enda av sitt slag i Norden med kompetenser som kriminalpoliser, kriminaltekniker, beteendevetare, rättsläkare, psykolog och psykiatriker. För svensk polis utgör man ett operativt stöd och bollplank för kriminaltekniker, utredare och rättsläkare. Krigsbrottskommissionen bedrivit den första utredning som kan komma att leda till åtal i Sverige. Den handlar om en 43-årig man från Bosnien-Hercegovina som gripits i norra Sverige, misstänkt för grovt folkrättsbrott, mord, människorov och medhjälp till människorov. Spaningssektionens ärenden 2009 uppdelade på brottsområden Utpressning 3 % Ekonomisk brottslighet 3 % Internationellt efterlysta 3% Mord 5 % Mord 5 % Förberedelse/försök till mord 3 % Övrigt 13 % Grovt narkotikabrott 59 % Rån 4 % Multikriminalitet 7 % Läs mer om Gärningsmannaprofilgruppens arbete på s. 18 och s. 36 Krigsbrottskommissionen arbetar med att utreda brott mot de internationella humanitära lagarna. Vid behov biträder kommissionen även andra länder, FN-tribunalen samt den internationella brottsdomstolen i Haag. Under 2009 har 16 Rikskriminalpolisen 2009 Bland övriga ärenden finns bl.a. sexuellt utnyttjande av minderårig, sprängning, grov mordbrand, grov varusmuggling, människosmuggling och vapenbrott. Kriminalpolisenheten Brottsvinster i fokus Finanspolisen har även under 2009 fokuserat på strategin att följa pengarna och brottsvinsterna i kriminell verksamhet. Genom att fokusera på brottsvinster och pengaflöden skapas nya möjligheter att knyta kriminella individer och gruppe ringar till brott. Rent konkret handlar det om att kartlägga och hitta mönster i hanteringen av pengar för att kunna planera insatser mot nätverken. Kunskap om pengaflöden i kriminella nätverk är också viktig för att kunna upplysa rapporteringsskyldiga företag, som banker och växlingskontor, om vad de ska vara uppmärksamma på. Strategin att sikta in sig på de kriminellas pengar och egendom förutsätter ett nära samarbete med andra myndigheter. Den nationella mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet stärker detta samarbete ytterligare. Skatteverket kan exempelvis identifiera misstänkta mönster i sina revisioner, som Polisen inte har automatisk tillgång till. Tullverket kan genom statistik upptäcka avvikande mönster i handelskedjor, vilka kan visa sig vara en täckmantel för smuggling av illegala varor. Samarbetet bidrar alltså till att ge en mer heltäckande bild av de finansiella strukturerna inom de kriminella nätverken. Framför allt får myndigheterna fler verktyg till sitt förfogande i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Förverkande av egendom Juridisk term som innebär att en domstol förklarar den vinst som gjorts av brott förverkad. Med detta menas att en dömd inte har rätt till det han eller hon har kommit över genom brott eller det som köpts för pengar som tjänats på kriminell väg. Även den egendom som använts för hjälpmedel vid brott kan förklaras förverkad. Tillgångsutredningar Tillgångsutredningar fokuserar på misstänkta brottslingars egendomar och intäkter. Syftet är att utreda vad som köpts eller intjänats på laglig väg och vad som är knutet till kriminell verksamhet. I första hand ska brottsvinster som är knutna till ett specifikt brott förverkas. Men penningtvätt och andra omständigheter gör att det ofta är svårt att göra en direkt koppling mellan en specifik egendom och ett specifikt brott. Därför har nya regler införts, som ökar möjligheterna att beslagta brottsvinster. Det räcker nu att visa på en stor avvikelse mellan den misstänktes faktiska förmögenhet och den förmögenhet som kunnat intjänas på laglig väg, för att förverkande av egendom ska kunna ske. Tillgångsutredarna vid Rikskriminalpolisen är en del av Sveriges Asset Recovery Office, en nationell kontaktpunkt som hanterar internationella förfrågningar om tillgångar som ska spåras eller förverkas. I Sverige utgörs Asset Recovery Office av Finanspolisen och Ekobrottsmyndigheten. Under 2009 har 20 tillgångsutredningar bedrivits vid Riks kriminalpolisen, varav 14 avslutades under året och 6 fortfarande pågick vid årets slut. Sammanlagt har dessa tillgångsutredningar lett till att 12 miljoner kronor har förverkats enligt beslut från domstol. Tillgångsutredningarna breddar Finanspolisens verksamhet Finanspolisens huvudsakliga fokus ligger på underrättelsearbete, men tillgångsutredningarna innebär att enheten också arbetar med förundersökningar och biträder åklagare inom Rikskriminalpolisens ärenden i syfte att kunna återta brottsvinster. Under 2009 har 20 tillgångsutredningar bedrivits vid Rikskriminalpolisen, varav 14 avslutades under året. Sammanlagt har dessa utredningar lett till att 12 miljoner kronor har förverkats enligt beslut från domstol eller i något fall länsrätten. Rikskriminalpolisen 2009 17 Kriminalpolisenheten Sexuella övergrepp mot barn i utlandet Rikskriminalpolisen har under 2009 inlett en särskild satsning i kampen mot sexualbrott mot barn som begås av svenskar i utlandet. Arbetet sker inom ramen för regeringens särskilda satsning mot människohandel som gjort det lättare att lagföra dessa sexualbrott. Fyra medarbetare vid IT-brottssektionen arbetar specifikt med dessa frågor, två med underrättelseverksamhet och två utredare. De har också i uppgift att uppmuntra allmänheten att anmäla misstänkta fall till Polisen. Förhoppningarna är stora om att satsningen ska minska den totala aktiviteten inom denna del av den grova organiserade brottsligheten – både i Sverige och utomlands. I maj 2009 resulterade Rikskriminalpolisens nära samarbete med thailändsk polis i ett tillslag där två svenska män kunde gripas misstänkta för sexuella övergrepp mot barn. Svenska utredare bistod i underrättelse- och förundersökningsarbetet medan själva gripandet gjordes av thailändsk polis. Kriminaltekniker Lennart Kjellander på Gärningsmannaprofilgruppen analyserar brottsplatser vid grova våldsbrott, i nära samarbete med gruppens rättsläkare. Spaningssektionens ärenden fördelat på vem som begärt spaningsinsatser Antal Polismyndigheter 82 Rikskriminalpolisen 35 Polismyndigheter i andra länder 15 Andra myndigheter 9 Totalt 141 Penningtvättsanmälningar 2007 2008 2009 Antal penningtvättsanmälningar 6040 13048 8574 Delgivningar till andra myndigheter 1045 685 1113 Antalet penningtvättsanmälningar var exceptionellt högt år 2008 på grund av att en penningtvättsrapportörs ackumulerade och obehandlade uppgifter inrapporterades vid ett tillfälle under året. Bortsett från det ökar antalet penningtvättsanmälningar, vilket beror på att antalet rapporteringsskyldiga företag blivit fler och att många banker har infört system som automatiskt kan upptäcka misstänkta penningflöden. Gärningsmannaprofilgruppens biträden 2009 Åtgärd Brott/händelse Ärendeanalys Mord/försvunna personer där brott misstänks Sexualbrott Antal 3 Mordbränder 2 3 Försök, grov misshandel 1 Mord 2 Rån 1 Utpressning 2 Hot 5 Mordbränder 3 Försvunnen person 1 Handlingsplan för skolskjutningar 2 Brottsplatsanalys för att avgöra dödsorsak Mord/självmord/dödsfall 1 Sakkunnig i rättsmedicin Kapning/utpressning 1 Hot/riskanalys rådgivning Brottsplatskoordinering, kriminalteknik Kartläggning för att hitta ev. tidigare begångna brott Samordning/analys Totalt Dödsfall 1 Värderån med helikopter 1 Mord, sexualbrott 1 Glas i livsmedel 1 31 Gärningsmannaprofilgruppen anlitas i en mängd olika sammanhang. Gruppens primära uppgift är ärendeanalys som syftar till att utröna vad som har hänt vid ett brott och varför brottet skedde. I vissa fall kan hypoteser formuleras om sannolika personliga egenskaper hos gärningsmannen. Grundtesen är att en människas handlingar avspeglar hennes/hans personlighet. 18 Rikskriminalpolisen 2009 Centrala gränskontrollenheten Centrala gränskontrollenheten I takt med att människor, varor och kapital rör sig friare över nationsgränserna skapas också nya möjligheter för kriminella nätverk. Gränskontroll är därför en viktig del i kampen mot den organiserade brottsligheten. Centrala gränskontrollenheten vid Rikskriminalpolisen är Sveri ges kontaktpunkt mot EU och har i uppdrag att skapa en samordnad, effektiv tillämpning av gränskontrollen och övrig utlänningsrätt i Sverige. Utlänningsrätt Delas upp i tre huvudområden Yttre gränskontroll Kontroll av Schengenländernas gemensamma yttre gräns. Inre utlänningskontroll Kontroll i Sverige av utländska medborgare och deras rätt att vistas i landet. Verkställigheter Återsändande av personer som fått avslag på asylansökan. Utlänningsrätten regleras främst av bindande EU-regler för gränskontrollen och av Utlänningslagen. Fri rörlighet kräver bättre samarbete Genom EU och Schengensamarbetet får gränserna inom Europa allt mindre betydelse medan den yttre gränsen blir allt viktigare. Den fria rörligheten inom Schengenområdet är något som även de kriminella nätverken utnyttjar, till exempel för människohandel och narkotikasmuggling. Detta ställer krav på effektivare arbetsmetoder och bättre samarbete mellan gränskontrollen och brottsbekämpande myndigheter i Europa. Centrala gränskontrollenhetens roll är att samordna, utveckla och strukturera svensk gränskontroll och övrig utlänningsrätt. Enheten fungerar som rådgivare till polismyndig heterna i frågor om tillämpning och tolkning av lagar och regelverk, samt om förändringar av exempelvis viseringsoch dokumentkrav. Vidare arbetar enheten med att ta fram föreskrifter för polisväsendet. Asylfrågor ligger primärt inom Migrationsverkets ansvars område. I de fall det rör sig om personer som fått avslag på asylansökan och inte frivilligt återvänder till sina ursprungs länder ansvarar Polisen för att verkställa återsändandet av dessa personer. Centrala gränskontrollenheten samordnar så kallade återsändandeoperationer i Frontex regi. Enheten har ett nära samarbete med främst Migrationsverket, Kriminalvården och Kustbevakningen. Rikskriminalchefen är gränskontrollchef Rikskriminalchefen är Polisens gränskontrollchef. Det innebär bland annat befogenhet att i brådskande fall besluta om att införa tillfälliga gränskontroller vid inre gräns. Centrala gränskontrollenheten har ett nära samarbete med EU:s gränskontrollbyrå Frontex. I samband med Sveriges ordförandeskap i EU hölls ett styrelsemöte i Frontex i Stockholm där Rikskriminalpolisen var värd. Rikskriminalpolisen 2009 19 Centrala gränskontrollenheten Kriminella nätverk behöver falska pass och rese handlingar för att kunna bedriva sin verksamhet. Experter vid Centrala gränskontrollenheten kan säkerställa om en handling är äkta eller falsk. På bilden syns falska svenska pass och resedokument. Enheten granskar cirka 500 pass per år. Europeiskt samarbete för gränskontroll Centrala gränskontrollenheten är också Sveriges nationella kontaktpunkt mot EU:s gränskontrollbyrå Frontex. Centrala gränskontrollenheten samordnar det svenska deltagandet i Frontexoperationer. FRONTEX EU har sedan 2005 en gemensam gränskontrollbyrå, Frontex, med högkvarter i Warszawa, Polen. Frontex samordnar medlemsstaternas gränskontroll och fungerar som komplement till den nationella kompetensen. Inom ramen för Frontex verksamhet genomförs en rad samordnade gränskontrolloperationer vid sjö- och landgränser samt vid flygplatser. Det kan till exempel innebära att patruller från olika medlemsstater förstärker gränskontrollen vid en gräns där man ser en ökning av människosmuggling. I dessa operationer bidrar medlemsstaterna med såväl personal som utrustning och Frontex samordnar operationerna. Än så länge har Sveriges medverkan varit relativt begränsad men ambitionen är att den ska öka. Under 2009 har svenska myndigheter deltagit i flera gränskontrolloperationer och i nio av Frontex återsändandeoperationer, det vill säga verkställighet av utvisningar. Sverige bidrar också med en särskilt utbildad grupp till Frontex snabbinsats styrka ”Rabit”, Rapid Border Intervention Teams. I Frontexsamarbetet sker ett värdefullt informationsutbyte om kriminella nätverk som ägnar sig åt människosmuggling och annan gränsöverskridande brottslighet. Baserat på kunskap om hur exempelvis människohandel bedrivs skapas många 20 Rikskriminalpolisen 2009 gånger också insikt i vilka vägar annan illegal verksamhet tar. Denna information är till nytta både i Frontex riskanalysarbete och i underrättelsearbetet som medlemsstaterna och Europol bedriver. Med omvärldsanalys som grund De kriminella nätverken betraktar geografiska områden med fattigdom och väpnade konflikter som attraktiva marknader för bland annat människosmuggling och människohandel. Centrala gränskontrollenheten måste därför ha en bred om världsbevakning för att kunna bedöma risken för ökade flyktingströmmar och gränsöverskridande brottslighet. Vid Centrala gränskontrollenheten finns dokumentexpertis som arbetar med att säkerställa om en resehandling, exempel vis ett pass eller en visumhandling, är äkta eller falsk. Arbetet med dokument sker i nära samarbete med EU, Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), polismyndigheterna och Migrationsverket. Centrala gränskontrollenheten administrerar även EU:s gränsfond. Ur denna fond kan svenska myndigheter söka medel för nationella gränskontrollprojekt. Schengenområdets yttre gräns Schengensamarbetet innebär skärpta kontroller vid områdets gemensamma yttre gräns. Bara under en vecka i september 2009 passerade mer än 12 miljoner människor Schengenländernas yttre gräns. Av dessa gjordes ca 1,1 miljoner via sjögräns, ca 5 miljoner via landgräns och ca 6 miljoner via luftgräns. Se karta över Schengenområdet på s. 23 Enheten för internationellt polissamarbete Enheten för internationellt polissamarbete Gränsöverskridande brottslighet kräver gränsoberoende polisarbete. Rikskriminalpolisen har ansvaret för Sveriges internationella operativa polissamarbete. Enheten för internationellt polissamarbete, IPO, utgör Sveriges kontaktpunkt för informationsutbyte dygnet runt med utländska brottsbekämpande myndigheter. Internationella sektionen Ansvarar för världsomspännande informations- och ärendehantering för brottsbekämpning dygnet runt. Inom EU sker samarbetet genom Europol- och Schengen och utanför EU genom Interpol med 188 medlemsländer. CENTRALA GRÄNSKONTROLLENHETEN KRIMINALPOLISENHETEN K RIMINALPOLISENHETEN N Spaningssektionen Underrättelsesektionen IT-brottssektionen Utredningssektionen Finanspolisen Sektionen S tionen för särskilda insatser Sek ser S STABEN Sambandsmannasektionen De nordiska länderna har ett nätverk av sambandsmän runtom i världen. Sambandsmännen inhämtar och förmedlar underrättelser samt biträder nordiska polis- och tullmyndigheter i förundersökningar. Därmed ökar de nordiska ländernas förmåga att bekämpa brottslighet med internationella förtecken. RIKSKRIMINALPOLISEN ENHETEN E NHETEN FÖR INTERNATIONELLT POLISSAMARBETE Internationella sektionen Sambandsmannasektionen ORDNINGSPOLISENHETEN O RDNINGSPOLISENHETEN N Polisflyget Nationella insatsstyrkan Rikskommunikationscentralen Polisens utlandssektion Polishundtjänsten Ordningspolisiära frågor Enheten för internationellt polissamarbete består av två sektioner som här presenteras kortfattat. Kapitlet i övrigt lyfter fram teman som varit särskilt viktiga under 2009. Internationellt informationsutbyte Enheten för internationellt polissamarbete är Polisens nationella kontaktpunkt för internationella ärenden. Enheten är ingången för alla brottsbekämpande myndigheter, i Sverige och utomlands, när det gäller exempelvis underrättelser, utlämningar, efterlysningar och rättshjälp. För utländska samarbetspartners fungerar kontaktpunkten som en samlad och tydlig ingång till svensk polis. Enheten är navet i behandlingen och utbytet av information som sker med övriga EU-medlemsstater via Europol och dess databaser. Detsamma gäller för Schengens informationssystem (SIS) inom ramen för Schengensamarbetet. Ett annat viktigt uppdrag är att hantera det globala informationsutbytet inom Interpol och de gemensamma nordiska sambandsmännen runt om i världen. Informationsutbytet innefattar både strategisk och operativ information. Det kan innebära olika former av kontroller av fysiska och juridiska personer samt underrättelse- och utredningsinformation. Enheten är även nationell kontaktpunkt för internationella efterlysningar, både svenska i utlandet och utländska i Sverige. Ett år präglat av organisationsutveckling Under 2009 har IPO utvecklat organisationen för att verksam heten ska effektiviseras och rationaliseras. Den viktigaste för ändringen är sambandscentralen Front Office som inrättades under året. Vid Front Office har kanalerna Europol, Interpol, Schengen/ SIS och sambandsmännen samlats. Kontoret hanterar informationsutbytet med utländska och inhemska brottsbekämpande myndigheter dygnet runt. Den som kontaktar Front Office behöver inte veta vilken kanal som är lämpligast – sektionens personal är experter. Nya erfarenheter genom EU-ordförandeskapet Erfarenheterna från arbetet med Sveriges ordförandeskap i EU har genererat viktig ny information, kunskap och kontakter. Erfarenheterna och nätverken kommer att vara värdefulla för enhetens fortsatta arbete och blir en viktig del av den interna kompetensutvecklingen, som är till nytta för Polisen som helhet. Under 2009 har IPO lagt grunden för att höja kompetensen på det internationella polissamarbetet inom polisväsendet. Medvetenheten om möjligheterna med internationellt informationsutbyte behöver öka, såväl bland nyutbildade som Rikskriminalpolisen 2009 21 Enheten för internationellt polissamarbete Under 2009 inrättades ett Front Office för samordning av ärenden som rör internationellt polissamarbete. Vid Front Office handläggs information dygnet runt i de internationella kanalerna: Europol- och Schengenkanalerna i Europa, Interpol med 188 medlemsländer och sambandsmännen runt om i världen. e rfarna poliser. Under året har enheten ställt krav och säkrat att alla Polisens grund-, vidare- och chefsutbildningar inom de närmaste åren ska komma att omfatta utbildning om de internationella kanalerna. Europol – ständigt ökande utbyte Europols uppgift är att bedriva samordnad kriminalunderrättelseverksamhet inom EU. Enheten för internationellt polissamarbete fungerar som ett sambandsorgan mellan Europol och övriga medlemsländer i EU och Sverige. Via Europols två informationssystem, EIS och SIENA, sker ett ständigt ökande utbyte av information och underrättelser. Det kan exempelvis handla om enskilda kriminella som rör sig mellan medlemsländerna eller kriminella nätverk som verkar internationellt. Informationen kan också röra nya former av kriminalitet eller en ökning av vissa former av brottslig verksamhet. Information som kommer via EIS eller SIENA bearbetas och förs vidare av enheten till berörda parter. Satsningar på Balkan Enheten för internationellt polissamarbete har under året gjort två nya satsningar på Balkan. Sedan april 2009 arbetar en svensk sambandsman i Pristina i Kosovo. Detta medför att nordiska poliser, som arbetar med brottsutredningar med kopplingar till Balkan, kan få underrättelser om brottslig verksamhet i området via sambandsmannen i regionen. 22 Rikskriminalpolisen 2009 Till grund för den andra satsningen ligger ett operativt samarbetsavtal mellan EU:s civila mission i Pristina i Kosovo, benämnd EULEX, och Europol. Sverige fungerar tillsammans med Storbritannien och Finland som särskild kontaktpunkt för underrättelser mellan EULEX och Europol. För svensk del innebär det att den svenske underrättelse officeren, som sedan sommaren 2009 är stationerad i Pristina, kanaliserar underrättelseflödet via Europols nationella enhet vid Front Office till det svenska sambandskontoret vid Europol. På så sätt förmedlas informationen vidare till något av Europols analysregister och de medlemsländer som berörs. Flödet kan också gå från medlemsländer via Europol och Front Office till EULEX. Sambandsmän med hela världen som arbetsplats De nordiska länderna har gemensamma polis- och tullsambandsmän placerade runt om i världen. Rikskriminalpolisen bidrar med åtta av totalt 34 nordiska polis- och tullsambandsmän placerade i ett 20-tal länder, i Europa, Mellanöstern och Asien. Sverige har dessutom två polissambandsmän placerade vid Europol i Haag och två vid Interpol i Lyon. Sambandsmännen samarbetar med värdlandet och de nordiska brottsbekämpande myndigheterna i underrättelseverksamheten och i brottsutredningar. Enheten för internationellt polissamarbete Behov av utvecklade, gemensamma system En framgångsrik kamp mot gränsöverskridande brottslighet är beroende av effektivt informationsutbyte och möjlighet till sökningar i olika system. Ett viktigt steg mot effektivare informationsutbyte inom EU är det så kallade Prümrådsbeslutet. Beslutet innebär att det bland annat ska bli möjligt att göra sökningar i andra EU-länders databaser för DNA, fingeravtryck och fordon. Sverige saknar idag ett gemensamt datasystem för behandling av internationell information och ärenden. Ett sådant system behöver utvecklas för att bättre tillvarata informationen som Front Office behandlar och för att Sverige ska kunna uppfylla Prümrådsbeslutet. SCHENGEN Schengensamarbetet syftar till att underlätta den fria rörligheten genom att ta bort personkontroller mellan medlemsländerna. Samtidigt skärps kontrollerna vid Schengenområdets yttre gräns. 22 av EU:s 27 medlemsländer ingår i Schengen. Även Island, Norge och Schweiz omfattas av samarbetet. Särskild passkontroll kan införas mellan medlemsländerna i samband med särskilda händelser. Exempelvis fanns det i samband med FN:s klimatmöte i Köpenhamn beredskap för personkontroll mellan Sverige och Danmark. n Medlemmar i Schengensamarbetet. n Island, Norge och Schweiz ingår som associerade medlemmar Schengensamarbetet innebär också samarbete i polisiära och rättsliga frågor för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet. n Irland, Storbritannien, Cypern, Bulgarien och Rumänien står Utveckling av ärenden genom Europol enligt särskilt avtal. utanför samarbetet men deltar i vissa delar. Utveckling av trafik inom Europol Information System (EIS) Antal ärenden 10 000 Antal ärenden År 9 233 9 369 9 352 8 000 2009 74 2008 159 2007 53 2006 30 7 525 6 000 4 000 2 000 0 222 2006 270 2007 272 2008 308 2009 n Antal meddelanden genom Europol. n Antal ärenden initierade av Sverige. Ökningen av antalet ärenden initierade av Sverige visar en ökad aktivitet i det internationella polissamarbetet. 0 50 100 150 200 Antalet inlagda ärenden i EIS har minskat kraftigt från föregående år. Det beror på att Rikskriminalpolisen slutat med att aktivt söka efter underrättelseinformation som bör läggas in i EIS. Istället förväntas Polisens underrättelseverksamheter själva ta initiativ till inläggning av underrättelser. Rikskriminalpolisen 2009 23 Enheten för internationellt polissamarbete Så arbetar Enheten för internationellt polissamarbete, IPO 2 Den gripnes personuppgifter kontrolleras i Schengens informationssystem, SIS. Där framkommer att han är internationellt efterlyst av spansk polis, misstänkt för rån. Polisen i Luleå kontaktar IPO per telefon på 08-4013700 (bemannad dygnet runt). 1 Polis i Luleå griper en person för innehav av cannabis. Mängden bedöms vara betydligt större än vad personen kan antas använda för personligt bruk. Husrannsakan genomförs, vilket resulterar i ett fynd av 3 kilo cannabis och 165 gram heroin. 3 IPO verifierar att efterlysningen är korrekt. Den utgörs av en spansk europeisk arresteringsorder angående rånet i Spanien. Spansk polis skickar mannens fingeravtryck till IPO. Luleå IPO Stockholm 4 IPO kontrollerar även mannen mot Interpols och Europols databaser. I Interpols databas återfinns mannens DNA-profil, inlagd av filippinsk polis, i samband med flera ouppklarade narkotikabrott. I Europols databas finner IPO information om mannens inblandning i rånet i Spanien. Europol 5 En utredning inleds mellan svensk, spansk och filippinsk polis. De nordiska sambandsmännen i Spanien respektive Thailand (som även arbetar i Filippinerna) bistår och samarbetar med polis på plats. Ganska snart börjar ett stort kriminellt nätverk växa fram. En tidigare okänd organisation som ägnar sig främst åt narkotikahandel och trafficking mellan Asien och Europa kan börja kartläggas. Med hjälp av underrättelser som framkommer i de internationella utredningarna uppdagas flera kopplingar till Sverige. Interpol Sverige Spanien Schengen /Sirene Sambandsmännen Filippinerna Thailand 6 Sammanlagt elva individer grips under utredningens gång av Polisen i Luleå, Stockholm och Helsingborg. Sju av dessa lagförs i Sverige, tre utlämnas till Filippinerna och en till Spanien. Om polisen i Luleå inte kontaktat IPO är det sannolikt att utredningen stannat vid ett individuellt narkotikabrott. Grafik: Idégrafik 24 Rikskriminalpolisen 2009 Fotnot: Exemplet ovan är påhittat, men är baserat på realistiska händelseförlopp ordningspolisenheten Ordningspolisenheten Ordningspolisenheten har beredskap för kriser och andra särskilda händelser, och verkar både nationellt och internationellt. I enheten ingår flera nationella resurser, till exempel Nationella insatsstyrkan och Polisflyget. CENTRALA GRÄNSKONTROLLENHETEN KRIMINALPOLISENHETEN K RIMINALPOLISENHETEN N Spaningssektionen Underrättelsesektionen IT-brottssektionen Utredningssektionen Finanspolisen Sektionen S tionen för särskilda insatser Sek ser S STABEN RIKSKRIMINALPOLISEN ENHETEN E NHETEN FÖR INTERNATIONELLT POLISSAMARBETE Internationella sektionen Sambandsmannasektionen ORDNINGSPOLISENHETEN O RDNINGSPOLISENHETEN N Polisflyget Nationella insatsstyrkan Rikskommunikationscentralen Polisens utlandssektion Polishundtjänsten Ordningspolisiära frågor Ordningspolisenheten består av sex sektioner som här presenteras kortfattat. Kapitlet i övrigt lyfter fram teman som varit särskilt viktiga under 2009. Polisflyget Används i räddningstjänst för att söka efter saknade personer och fjällräddning. Är även nationell resurs inom brottsbekämpning, natur-, jakt- och fiskeövervakning, gränskontroll samt övervakning vid större händelser. Nationella insatsstyrkan Bistår svensk polis med taktiska lösningar som förstärkningsresurs, exempelvis vid farligt ingripande, förhandling vid gisslansituationer och dykuppdrag. Nationella insatsstyrkan har till huvuduppgift att bekämpa terrorism. Rikskommunikationscentralen Är nationell kontaktpunkt för Polisens minutoperativa verksamhet och ut färdar bland annat rikslarm. Samordnar Polisflyget och begäran om Nationella insatsstyrkans insatser. Nationell samordning vid kris Krisberedskap är ett viktigt fokusområde för Rikskriminalpolisen. Vid en kris, exempelvis en naturkatastrof, en stor olycka eller ett attentat, bistår, samordnar och leder Ordnings polisenheten de lokala polismyndigheterna. Resurserna är organiserade så att de snabbt kan ställas om för att möta hastigt uppkomna händelser runt om i landet. Rikskommunikationscentralen och Nationell ledningsplats säkerställer hög beredskap För att kunna hantera en krissituation krävs goda förberedelser och en förmåga att agera snabbt. Rikskommunikationscentralen upprätthåller en ständig omvärldsbevakning genom media, kontakt med landets polismyndigheter och utbyte med andra centrala myndigheter. Omvärldsbevakningen ger en nationell och internationell lägesbild över händelser, som Polisen har beredskap att hantera. Under 2009 har Rikskriminalpolisen utvecklat och byggt upp en nationell ledningsplats, i samverkan med Säkerhets Polisens utlandssektion Ansvarar för svenska polisers deltagande i konfliktförebyggande och freds- och säkerhetsfrämjande uppdrag, bland annat genom FN, EU och OSSE. Polishundtjänsten Ansvarar för all central hundutbildning inom Polisen med syfte att säkra en jämn och hög kvalitetsnivå i hela landet. Sektionen för ordningspolisiära frågor Är polismyndigheternas kontaktpunkt för förstärkningar vid större händelser, både planlagda och hastigt uppkomna. Ansvarar dessutom för den nationella förstärkningsorganisationen och för förebyggande åtgärder mot terrorhot riktade mot luftfart, sjöfart och hamnar. polisen och på uppdrag av Rikspolisstyrelsen. Från ledningsplatsen kan Rikskriminalpolisen på ett effektivt sätt leda Polisens resurser i extrema lägen. Arbetet med att utveckla ledningsplatsen fortsätter under 2010. Polisflygets uppdrag inom huvuduppdragen 2006 2007 2008 2009 Räddning 1 640 1 480 1218 1 104 Brott 1 374 1 271 1443 1 380 Objekt 504 376 263 461 Natur/miljö 397 329 145 160 3 915 3 456 3 069 3 105 541 416 398 535 Antal uppdrag Anträffade personer, räddningstjänst Polisflygets flygtid har minskat av budgetskäl. Trots detta har det totala antalet uppdrag ökat något jämfört med förra året, vilket gjorts möjligt genom ökad effektivitet samt noggrann planering och prioritering. Rikskriminalpolisen 2009 25 ordningspolisenheten Beredskap för olika krisscenarier Varje år genomför Ordningspolisenheten ett risk- och sårbarhets arbete för att analysera om krishanteringsförmågan behöver förstärkas i förhållande till nya hot och risker. Kompetensen analyseras utifrån olika scenarier. Stor vikt läggs vid ledningsoch stabsarbete, men även tekniska funktioner analyseras. Utvärdering sker framför allt efter konkreta insatser och större övningar. Övningar och efterföljande utvärdering var särskilt viktigt inför 2009 med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU. Särskilt ansvar för extrema händelser År 2009 tydliggjordes Nationella insatsstyrkans ansvar för att hantera särskilda kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser. Detta är ett ansvar som de delar med storstadslänens bombskyddsgrupper. De ökade kraven på kompetens och utrustning som detta innebär, har Nationella insatsstyrkan mött på ett tillfredsställande sätt. Vidare genomförde Nationella insatsstyrkan en stor övning i Barsebäcksverket tillsammans med storstadslänens piket enheter och Polismyndigheten i Skåne. Syftet var att testa ett omfattande scenario som ingår i Rikskriminalpolisens riskoch sårbarhetsanalys. Uppskattat stöd till landets polismyndigheter Nationella insatsstyrkan ger kontinuerligt stöd till polis myndigheter i landet utifrån myndigheternas behov av NI:s kompetens. Det kan exempelvis handla om att bistå vid tillslag mot kriminella nätverk, utpressningssituationer och större dykuppdrag. Under 2009 ökade efterfrågan på Nationella insatsstyrkans tjänster, vilket bland annat kan förklaras med Sveriges ordförandeskap i EU och den nationella satsningen mot grov organiserad brottslighet. Läs mer om Rikskriminalpolisens arbete under ordförandeskapet på s. 28 Nationella insatsstyrkan Antal uppdrag Dykuppdrag Gisslansituation Ingripande mot farlig person 2006 2007 2008 2009 22 17 30 33 1 2 4 0 33 29 33 29 Skyddseskort 8 29 21 21 Förstärkt personskydd 1 0 3 6 Spaning 6 4 11 14 Säkerhetsarbete utomlands - - 8 3 Personell husrannsakan 14 23 - 9 Totalt 85 104 110 115 Under 2009 har de operativa uppdragen ökat. Skälen till att antalet ärenden ökar är bland annat ett långsiktigt informationsarbete i syfte att tydliggöra när och till vad polismyndigheterna kan få hjälp av Nationella insatsstyrkan. Även den intensifierade bekämpningen av grov organiserad brottslighet inom Polisen har lett till att Nationella insatsstyrkans expertkompetens har efterfrågats allt oftare. Ordningspolisenheten leder, samordnar och bistår polismyndigheternas arbete vid en eventuell kris. För att upprätthålla god kompetens genomförs regelbundet krisberedskapsövningar. 26 Rikskriminalpolisen 2009 ordningspolisenheten Under 2009 hade Sverige 202 poliser i utlandstjänstgöring genom FN, EU och OSSE. Svensk polis bidrar till utvecklingen av ett fungerade rättsväsende, bland annat genom utbildning av lokal polis. Här svensk polis på plats i Liberia. Ordningspolisenheten utanför Sveriges gränser Beredskap vid toppmöten Rikskriminalpolisen har under 2009 bistått både Danmark och Norge vid särskilda insatser. Polisflygets helikoptrar har vid två tillfällen bistått dansk polis i Köpenhamn under 2009. De aktuella händelserna var Internationella Olympiska Kommitténs sammanträde samt klimatmötet, COP 15. Vid båda tillfällena närvarade USA:s president Barack Obama. De svenska polishelikoptrarna användes som en plattform för ledning, övervakning och bildöverföring. Bilderna överfördes till den danska polisens ledningsstab och utgjorde där ett underlag för insatsledningen. Det svenska deltagandet var uppskattat och värdefullt för den danska polisen. Polisflyget stod också i beredskap att bistå norsk polis i samband med utdelningen av Nobels fredspris till president Barack Obama. För säkerhet i konfliktzoner Omkring 200 poliser rekryteras årligen för utlandstjänstgöring i freds- och säkerhetsfrämjande samt konfliktförebyggande uppdrag, vilka leds av bland andra FN, EU och OSSE. Regeringskansliet beslutar var insatserna ska sättas in och Rikskriminalpolisens utlandssektion samordnar verksamheten. I arbetet ingår planering, rekrytering, utbildning, logistik, personaladministration, metodutveckling och psykosocialt stöd i anslutning till utlandsuppdraget. Den vanligaste tjänstgöringstiden för en svens polis i utlandsstyrkan är sex till tolv månader. Arbetet går i de flesta fall ut på att fungera som stöd och rådgivare till den lokala polis organisationen. Utöver dessa uppdrag tjänstgör en svensk polis vid Europeiska rådet i Bryssel. Svensk polis har under året deltagit i 21 uppdrag i 18 olika länder. Den största insatsen var i Kosovo med ca 40 svenska poliser på plats samtidigt. Därefter kom insatsen i Liberia där som mest 20 svenska poliser befann sig under 2009. Vid slutet av 2009 befann sig sju svenska poliser i Afghani stan, en styrka som kan komma att utökas. Säkerhetsläget för poliserna i Afghanistan bevakas noga av Rikskriminalpolisen eftersom situationen har blivit svårare för all utländsk personal i regionen. Här fanns svensk polis 2009 EU-missioner Afghanistan, EUPOL Bosnien-Hercegovina, EUPM Georgien, EUMM Israel, Palestinska territorierna, EUBAM Rafah Israel, EUPOL COPPS Kosovo, EULEX FN-missioner Georgien, UNOMIG Kongo, MONUC Kosovo, UNMIK Liberia, UNMIL Sudan, UNAMID Sudan, UNMIS Tchad, MINURCAT Östtimor, UNMIT OSSE-missioner Makedonien Montenegro Serbien Övriga FN-uppdrag Guatemala, CICIG Libanon/Haag, UNIIIC MTT Östtimor MTT Elfenbenskusten Sammanlagt tjänstgjorde 202 personer i utlandsstyrkan under 2009, varav 146 män och 56 kvinnor. Rikskriminalpolisen 2009 27 EU-ORDFÖRANDESKAPET Rikskriminalpolisen och Sveriges ordförandeskap i EU Under andra halvåret 2009 var Sverige ordförande i EU. För Rikskriminalpolisens del innebar ordförandeskapet framför allt två arbetsuppgifter. Dels ansvarade Rikskriminalpolisen för samordningen av säkerheten kring EU-mötena i Sverige, dels arbetade Rikskriminalpolisens medarbetare som ordförande och experter i EU:s rådsarbetsgrupper. Gedigen planering för säkra möten Under det svenska ordförandeskapet genomfördes 113 inter nationella möten, konferenser och seminarier i Sverige, med sammanlagt cirka 23 000 delegater och 2 000 journalister. Elva av mötena var informella ministermöten som krävde mer omfattande säkerhetsarrangemang. Arbetet startade redan under våren 2008 efter att Rikskriminalpolisen fått i uppdrag av rikspolischefen att samordna säkerhetsplaneringen under ordförandeskapet. En EU-stab bildades med ett 15-tal sakkunniga från polismyndigheterna, Polisförbundet, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen. EU-stabens uppdrag var att samordna Polisens säkerhetsplanering för minister- och expertmötena. Detta skedde i samråd med de lokala polismyndigheterna, andra myndigheter och organisationer. Syftet var att rätt antal poliser, med relevant kompetens och utrustning, skulle vara på plats vid varje möte – med hänsyn till aktuell hotbild. Hotbilder togs gemensamt fram av Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen. Till EU-staben knöts även så kallade bedömandegrupper med representanter från Rikskriminalpolisen och storstädernas polismyndigheter. Bedömandegruppernas uppgift var att kvalitetssäkra polismyndigheternas begäran om förstärkning, så att resurser och kompetens utnyttjades på bästa sätt. När Sverige tog över ordförandeskapet fanns en väl genom arbetad grundplanering för säkerheten för alla EU-möten under hösten 2009. EU-stab som stöd till polismyndigheterna Under ordförandeskapet ansvarade de lokala polismyndig heterna för ordning, säkerhet och polisiära arrangemang för varje möte. Rikskriminalpolisens EU-stab hade rollen att stödja polismyndigheterna och vid behov besluta om förstärkning, till exempel med personal och utrustning. EU-staben fungerade även som rådgivare till polismyndigheterna när det gällde arbetsmiljöavtal, arbetstidsavtal och utbildning. Rikskriminalpolisens EU-stab inhämtade regelbundet lägesrapporter från de lokala polismyndigheterna för att kontinuerligt ha en god nationell lägesbild. Tillsammans med Säkerhets polisen fungerade EU-staben som Polisens kontaktpunkt gentemot Regeringskansliet. Under Sveriges EU-ordförandeskap hölls 113 möten i Sverige. Rikskriminalpolisens EU-stab samordnade Polisens säkerhetsplanering för hela halvåret. Dessutom bemannande Rikskriminalpolisen en stab under de stora mötena som stödde de lokala polismyndigheterna och som höll en nationell lägesbild kontinuerligt uppdaterad. Bilden visar en sådan stab i arbete i den nationella ledningsplatsen. 28 Rikskriminalpolisen 2009 EU-ORDFÖRANDESKAPET Rådsarbetsgruppernas roll i framtagandet av nya EU-regler EU-kommissionen Lägger fram ett förslag om en ny lag. Varje medlemsland har en kommissionär med ansvar för särskilda frågor. Sveriges nya kommissionär svarar för inrikesfrågor. Detta inkluderar migration, polissamarbete och kampen mot grov organiserad brottslighet. Rådsarbetsgrupper Förbereder frågor till ministerrådet med fokus på tekniska detaljer. Europaparlamentet och Ministerrådet Belutar om EU:s nya lagar. Deras arbete ligger till grund för beslut om nya lagar. Varje land deltar med en minister i ministerrådet beroende på vilken fråga som diskuteras. Regeringen och Riksdagen Tar ställning till förslaget. För polisiära frågor är det vanligtvis justitieministern som deltar. Implementering När beslutet om lagen är fattat införs den av medlemsländerna. 16 representanter från Rikskriminalpolisen var ordförande eller experter i olika rådsarbetsgrupper relaterade till brottsbekämpning under ordförandeskapet. Sammanfattningsvis blev det svenska ordförandeskapet lugnt ur ordnings- och säkerhetsperspektiv. Under ordförande skapet var hotbilden generellt låg, även vid ministermötena. Det gedigna planeringsarbetet, såväl centralt som lokalt, gav en god grund till att Polisen snabbt kunde anpassa sina insatser när förhållandena ändrades. En annan viktig utmaning var balansen mellan delegaternas säkerhet, mediernas behov av tillgång till delegaterna och allmänhetens behov att kunna röra sig i städerna under mötena. Genom noggrant planerade polisinsatser uppnåddes en god balans mellan öppenhet och säkerhet under EU-mötena i Sverige. Arbete i rådsarbetsgrupper för bättre brotts bekämpning Rikskriminalpolisens andra uppgift innebar att ta över ordför andeskapet i ett antal rådsarbetsgrupper i Bryssel, att besätta dessa med experter, samt att ansvara för ordförandeskapet i Europols styrelse. Insatser i rådsarbetsgrupperna är väsentliga för att ta fram EU:s gemensamma linjer och för att fatta beslut i strävan mot förbättrad brottsbekämpning och ökad rättsäkerhet. Rådsarbetsgrupperna möts i regel varje månad för att diskutera frågor om exempelvis olika typer av polissamarbete, informationsutbyte, IT-system och dokumenthantering. Förberedelserna för att utse ordföranden och experter till rådsarbetsgrupperna påbörjades redan under vintern 2008. Regeringskansliet ansvarade för uttagningen men Polisen deltog i arbetet. I juni 2008 stod det klart att 16 av de totalt 44 uttagna vid Polisen kom från Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen stod därmed för mer än en tredjedel av Polisens totala representation i EU under ordförandeskapet. Eftersom mycket av EU-arbetet innebär förhandlingar och framtagande av regelverk utbildades de uttagna medarbetarna i språk, EU-kunskap och förhandlingsteknik. Ordförandeskapet i rådsarbetsgrupperna gav Rikskriminalpolisen och Sverige möjlighet att påverka inriktningen och utvecklingen i viktiga frågor. Fokus på informationsutbyte, IT och kriminalteknik Under ordförandeskapet 2009 prioriterade den svenska regeringen främst frågor som rör informationsutbyte, IT-system och kriminalteknik. När det gäller informationsutbyte mellan länder finns det fortfarande juridiska, organisatoriska och tekniska hinder för att det ska fungera utan komplikationer. Dessutom saknas ett gemensamt IT-system för medlemstaterna. Under ordförandeskapet fortsatte arbetet med att ta fram ett enhetligt system och det säkerställdes att användaren sätts mer i fokus än tidigare. Ett annat viktigt arbete var att anpassa regelverket kring Europol till det rådsbeslut som reglerar Europols arbete från 2010. Detta är en process som pågått under flera år, men som avslutades under Sveriges ordförandeskap. Det nya regelverket innebär bland annat att Europol får gemensam finansiering genom EU:s budget. Europol får också större befogenhet att bistå medlemsländerna vid behov. De medarbetare som deltog i rådsarbetsgrupper och Europols arbete fick djupare kunskap om EU och värdefulla kontakter med kollegor i andra länder, vilket har påverkat det löpande nationella arbetet positivt. De möten som hölls i Sverige kunde också hanteras framgångsrikt och Rikskriminalpolisen fick möjlighet att testa sin kompetens i praktiken. Bland annat ansvarade Rikskriminalpolisen för styrelsemöten i Europol och Frontex. Trots att Polisens bemanning var relativt liten i jämförelse med en del andra länder, var omdömet från EU-kollegor att insatsen präglats av effektivitet och kompetens. Under det svenska ordförandeskapet beslutade medlems staternas regeringschefer också om det så kallade Stockholmsprogrammet, ett femårigt strategiskt program för polissam arbete, rättsligt samarbete, gränskontroll samt asyl- och invandringsfrågor. En handlingsplan för detta program förhandlas fram under våren 2010 och kommer att få betydelse för Polisens arbete. Rikskriminalpolisen 2009 29 Ärenden i urval 2009 Ärenden i urval 2009 För att ge konkreta exempel på Rikskriminalpolisens arbete presenteras här ett urval av utredningar och operationer som genomförts under 2009. Operation Viking Nordiskt tillslag mot barnpornografinätverk Under 2009 genomfördes en nordisk operation för att kartlägga och lagföra personer som spridit barn pornografiskt material. Ett stort tillslag skedde den 16 juni då svensk, finländsk, norsk och dansk polis slog till mot ett flertal adresser samtidigt. Stora mängder barnpornografiskt material beslagtogs och närmare 80 personer delgavs misstanke om brott. Polisen i Sverige, Danmark, Norge och Finland inledde under hösten 2008 en gemensam operation riktad mot Internetanvändare som delat med sig av barnpornografiskt material. Med hjälp av ett specialutvecklat dataprogram kunde 25 misstänkta identifieras i respektive land. I Sverige ansvarade länspolismyndigheterna för det operativa arbetet i samband med tillslaget, medan Rikskriminalpolisen stod för samordning och stabsarbete. Rikskriminalpolisen bidrog också med operativt stöd i form av IT-forensiker för att analysera och säkra bevis. Eftersom tillslag skedde på många platser samtidigt var det viktigt med koordinerad rapportering till Rikskriminalpolisen. Den centrala staben hade en övergripande bild av vad som gjordes i olika delar av landet och kunde leda insatsen. På central nivå fanns också en åklagare som ansvarade för beslut om exempelvis husrannsakan och anhållan. Vid tillslaget användes en helt ny typ av SMS-funktion som administrerades av IT-brottssektionen. Tack vare denna metod gick kommunikationen snabbare och de ansvariga för operationen hade god överblick över utvecklingen runt om i landet. SMS-funktionen innebar också en smidig lösning, som underlättade för patrullerna att kommunicera sinsemellan. Operation Viking resulterade i att norsk polis grep 16 personer medan dansk och finländsk polis grep 19 personer vardera. I Sverige gjordes tillslag mot 23 adresser och vid samtliga delgavs personer misstanke om brott för spridning av barnpornografiskt material. Tillslagen skedde över hela landet och omfattade ett flertal polismyndigheter och en stor mängd personal. 30 Rikskriminalpolisen 2009 Polisen beslagtog bland annat ett stort antal datorer, externa hårddiskar och DVD-skivor. För svensk del rörde det sig om 59 datorer och 658 bärbara lagringsmedia. Kriminell verksamhet som rör sexualbrott och minderåriga blir ofta föremål för mediernas uppmärksamhet. När det dessutom gäller ett tillslag av Operation Vikings omfattning är intresset ännu större. Därför lades särskilt stor vikt vid att arbeta enligt en samordnad mediestrategi. Syftet var att skydda de barn som blivit utsatta för övergrepp samt låta den polisiära och juridiska utvecklingen ha sin gång. 2009 genomförde nordisk polis ett gemensamt tillslag mot Internetanvändare misstänkta för barnpornografibrott. Operationen resulterade i ett tillslag mot 23 adresser i Sverige och en stor mängd beslagtaget material. Ärenden i urval 2009 Operation Glattefisk Tillslag mot internationellt narkotikanätverk I september 2007 kontaktades Rikskriminalpolisen av sin norska motsvarighet för hjälp med bevakning av misstänkt narkotikasmuggling. Snart uppdagades en internationell narkotikahandel från Marocko, via Nederländerna, till Sverige där en central del av nät verket fanns. I ett stort tillslag i september 2008 greps tio personer och 255 kg narkotika beslagtogs. Femton domar har fallit i ärendet. Rikskriminalpolisen och norsk polis började under hösten 2007 att följa ett fall av misstänkt narkotikasmuggling mellan Sverige och Norge. När det stod klart att det inte handlade om ett enskilt fall utan ett väletablerat kriminellt nätverk, med kopplingar till bland annat Nederländerna, kopplades även nederländsk polis in. Tidigt i arbetet identifierades tre svenska, en norsk och en nederländsk medborgare som nyckelpersoner i nätverket. Operation Glattefisk involverade expertkompetens och resurser från i stort sett alla avdelningar inom Rikskriminalpolisen. Efter beslut i tingsrätten avlyssnade Rikskriminalpolisen telefonsamtal mellan de svenska nyckelpersonerna och deras lierade i Sverige, Norge och Nederländerna. För att analysera materialet, som sällan var på svenska, krävdes insatser från bland andra översättare, spanare, analytiker och utredare. IT- brottssektionen fyllde en viktig funktion för digital analys och Finanspolisen granskade nyckelpersonernas tillgångar. Genom avlyssningen drogs slutsatsen att nätverket ofta använde sig av en källarlokal i Stockholmsområdet för förvaring av droger och en trafikplats i Upplands Väsby för utbyte av narkotika mot pengar. Rikskriminalpolisen fick information om att en stor leverans narkotika skulle ske vid trafikplatsen i Upplands Väsby den 20 september 2008. Rikskriminalpolisen bevakade trafikplatsen och två av de svenska nyckelpersonerna som befann sig på en restaurang i Stockholm. När narkotikan överlämnats till kuriren i Upplands Väsby och denne meddelat huvudpersonen i Nederländerna om en lyckad leverans, kunde Spaningssektionen och Nationella insatsstyrkan slå till mot kuriren. En av långtradarchaufförerna som hade skött narkotikaleveranserna hade anställts av en firma, som visade sig vara kopplad till nätverket. Det som började med en hjälpinsats till norsk polis avslöjade efter hand ett stort kriminellt nätverk med förgreningar även i till synes legal verksamhet. Sammanlagt greps tio personer i Sverige i tillslaget den 20 september. Internationella sektionen hjälpte också till att utfärda två europeiska arresteringsordrar mot den nederländske nyckelpersonens samarbetspartners. Totalt omhändertogs 255 kg narkotika i Sverige. 15 personer åtalades varav 13 personer dömdes, under 2009, till sammanlagt 100 år och 6 månaders fängelse. En person släpptes fri och en person dömdes till skyddstillsyn. Efter en flerårig spaningsinsats föll under 2009 domarna mot nyckelpersoner i en omfattande narkotikahandel från Marocko, via Nederländerna, till Sverige.Transporterna gick med långtradare genom Europa, i fallet ovan med narkotikan dold i blomtransporter. Rikskriminalpolisen 2009 31 Ärenden i urval 2009 Rånförsök i Umeå Rikskriminalpolisen steget före Den 24 maj 2009 försökte fyra tungt beväpnade personer råna en värdedepå i det gamla regements området i Umeå. Tack vare Rikskriminalpolisens kartläggning av grovt kriminella fanns Nationella insatsstyrkan på plats och kunde gripa gärnings männen. Utredningen pågick fortfarande vid slutet av 2009 och tingsrättförhandlingar inleds i början av 2010. En viktig del av Rikskriminalpolisens arbete är att kartlägga kriminella personer och grupperingar. Spaning, underrättelser och utredning ledde till att Nationella insatsstyrkan fanns på plats när fyra personer detonerade en sprängladdning för att ta sig in i en värdedepå i Umeå i maj 2009. Rånarna öppnade eld med automatvapen, vilket ledde till att en av dem skadades och en polishund avled. I samband med rånförsöket stacks en bil i brand framför polis huset i Umeå i ett försök att avleda Polisens uppmärksamhet. Detta gav signaler om att gärningsmännen vid värdedepån inte var ensamma om att planera rånförsöket. När rånarna gripits genomgick vapen och annat material kriminalteknisk analys för att skapa en tydlig bild av rånförsökets händelseförlopp. Kriminalunderrättelsetjänsten analyserade telefontrafik och IT-brottssektionen analyserade datatrafik. Detta gjordes för att kartlägga gärningsmännens kommunikation med varandra och andra i samband med planeringen av rånförsöket, vilket ökar chanserna att identifiera andra inblandade. Utredningen pågick fortfarande vid slutet av 2009. Två av de fyra personer som greps vid värdedepån var då misstänkta för försök till grovt rån och två var misstänkta för försök till grovt rån samt mordförsök. 0 Rikskriminalpolisen kunde i maj 2009 förhindra ett väpnat rån i Umeå. Spaning, underrättelser och utredning gjorde att Nationella insatsstyrkan fanns på plats när rånarna försökte spränga sig in i en värdedepå. 32 Rikskriminalpolisen 2009 Ärenden i urval 2009 Genom att undersöka de platser där 29-åriga Carolin Stenvall vistats de sista timmarna innan hon försvann kunde Rikskriminalpolisen kartlägga vad som hänt. En bagagerums matta med blodspår var en viktig ledtråd för att identifiera gärningsmannen. Utredningen av mordet på Carolin Stenvall Rikskriminalpolisens expertkompetens rycker in Ett medialt uppmärksammat fall som avslutades under 2009 var mordet på 29-åriga Carolin Stenvall i Gällivare. Rikskriminalpolisen bistod polismyndig heten i Norrbotten i utredningen och ett trettiotal per soner var involverade under olika skeden i processen. Den 13 september 2008 rapporterades 29-åriga Carolin Stenvall saknad till polismyndigheten i Norrbotten. Den 17 september kontaktades Rikskriminalpolisen som stöd i utredningen. Riks mordkomissionen och Gärningsmannaprofilgruppen gick igen om utredningsmaterialet för att undersöka om det kunde finnas naturliga förklaringar till försvinnandet. Eftersom Carolin varit på väg till en anställningsintervju och ingenting tydde på att hon råkat ut för en olycka involverades snart ytterligare personal från Rikskriminalpolisen. Underrättelsesektionen arbetade med analys av telefonsamtal och förhörsmaterial medan IT-brottssektionen undersökte datatrafik och beslag. Syftet var att få en tydlig bild av Carolins liv före försvinnandet. Finanspolisen kopplades också in för att undersöka eventuella avvikande mönster i hennes transaktioner de sista dagarna. Varken Finanspolisens analys, helikopterspaningen eller dykningarna som genomfördes gav resultat. Efterhand som vittnesuppgifter kontrollerades framkom dock att blodspår upptäckts vid en skogsväg den 14 september. Nationella insatsstyrkan sattes in för att bevaka denna plats och andra där Carolin troddes ha befunnit sig under de sista timmarna innan hon försvann. Den 30 september upptäcktes en bagagerumsmatta i när heten av vägen där blodspår hade hittats. Eftersom mattan kom från en Audi påbörjades en systematisk utredning av Audi-ägare i regionen. När den tolfte bilen kom in till Polisen för undersökning upptäcktes spår av blod och efter en DNAanalys kunde detta kopplas till Carolin Stenvall. Ungefär två veckor efter det att Carolin rapporterades saknad hade Polisen funnit gärningsmannen, som efter förhör också erkände. Det skulle dock ta ända till den 22 oktober innan kroppen återfanns och under den tiden fanns Riksmordkommissionen på plats som stöd till Norrbottenspolisen. Gärningsmanna profilgruppen arbetade mot slutet av undersökningen från Stockholm. Rikskriminalpolisen har i den här typen av fall specialkompetens att planera och strukturera arbetet medan det är den lokala polismyndigheten som har det yttersta ansvaret för utredningen. Det innebär att den lokala polismyndigheten fattar beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. Rikskriminalpolisen bistår med sin expertkompetens genom råd och metodstöd. Operativt bistår också Rikskriminalpolisen med exempelvis spanings- och analysarbete samt förhör. I den här typen av utredningar är det viktigt att Rikskriminalpolisen kopplas in i ett tidigt skede. Rikskriminalpolisen har väl inarbetade rutiner och praktisk erfarenhet, vilket ökar förutsättningarna för att rätt insatser sätts in vid rätt tillfälle. Sommaren 2009 dömde hovrätten den åtalade mannen för mord. Fallet kommer inte att tas upp i Högsta domstolen. Rikskriminalpolisen 2009 33 Rikskriminalpolisens medarbetare Rikskriminalpolisens medarbetare Rikskriminalpolisens medarbetare har specialistkunskaper och kompetens inom en mängd områden, vilket är nödvändigt för en framgångsrik kamp mot grov organiserad brottslighet. Brottsutvecklingen och förändringar i omvärlden ställer krav på kontinuerlig kompetensut veckling. Dessutom behöver organisationen vara flexibel för att kunna ta hand om de nya uppgifter som hela tiden tillförs. Höga krav på ständig utveckling Bland Rikskriminalpolisens medarbetare finns både specialister och generalister. Kraven på specialisering skärps i takt med att brottsmönstren utvecklas med hjälp av modern teknologi och internationaliserade nätverk. Ju mer komplicerade uppgifter, desto högre krav på specifik kompetens hos spanare, utredare, analytiker med flera. Samtidigt behövs inom vissa områden generalister som med en gedigen metodkompetens kan ta sig an nya och oväntade utmaningar. Utmärkande för Rikskriminalpolisens medarbetare är kunskap, flexibilitet och engagemang. Verksamheten måste fortlöpande anpassas till förändringar i omvärlden. Det innebär att nya uppgifter hela tiden tillförs, samtidigt som få försvinner. För medarbetarna innebär de ständiga förändringarna nya och stimulerande uppgifter, vilket är ett av skälen till att Rikskriminalpolisen upplevs som en attraktiv arbetsgivare. Det finns ett ständigt krav att personalen på Rikskriminalpolisen utvecklas. Dels inom sin expertis men också vad gäller omvärldskunskap och arbetssätt. Det kräver i sin tur en förståelse för att Rikskriminalpolisens behov av resurser snabbt kan variera, både personellt och materiellt, för att de ålagda uppgifterna ska kunna utföras. Fortsatt värdegrundsarbete Polisens gemensamma värdegrund fastställdes i januari 2009. Därefter fortsatte arbetet med implementering, det vill säga att använda värdegrunden för att utveckla verksamheten. Målet är att värdegrunden ska genomsyra hela organisationen så att både anställda och allmänheten upplever Polisen som engagerad, effektiv och tillgänglig. Under året utbildades Rikskriminalpolisens chefer i praktiskt värdegrundsarbete och de tränades i att använda de olika metodstöd som tagits fram centralt. Ett konkret exempel på värdegrundsarbete bedrevs av Internationella sektionen i bildandet av det nya Front Office, Sveriges nationella kontaktpunkt för internationella ärenden och internationellt informationsutbyte. Sektionen använder även fortsättningsvis värdegrunden som utgångspunkt i arbetet med att effektivisera arbetssätten. 34 Rikskriminalpolisen 2009 Strategisk kompetensförsörjning Rikskriminalpolisens expertroll ställer höga krav på medarbetarnas kompetens och utveckling. Rikskriminalpolisens medarbetare står för djup och bred expertkunskap på många områden och ska ligga i framkant vad gäller metoder, teknik och underrättelser. Eftersom den grova organiserade brottsligheten i huvudsak är internationell arbetar Rikskriminalpolisen för att stärka kunskapen om andra kulturer och språk ytterligare. Nyckelfrågor är: Vilken kompetens behöver vi framöver? Hur behöver vi vara bemannade för att möta framtidens utmaningar? Den nationella mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet har inneburit rekrytering av 200 personer till sammanlagt 9 aktionsgrupper i Sverige. Av dessa har 30 personer rekryterats till Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen har därutöver byggt upp det kansli om 7 personer som bereder och följer upp ärenden inom den nationella mobiliseringen. Kansliet tillhör Rikskriminalpolisen organisatoriskt men arbetar på uppdrag av Samverkansrådet och Operativa rådet. EU-ordförandeskapet – utvecklande och resurskrävande Som nationell kontaktpunkt för internationellt polissamarbete arbetar Rikskriminalpolisen ofta med ärenden med internationella kopplingar. Det internationella samarbetet intensifierades avsevärt under andra halvåret 2009, då Sverige var ordförande i EU. Bland annat tog Sverige över ordförandeskapet i ett antal rådsarbetsgrupper i Bryssel och besatte dessa med svensk polisiär expertis. Av totalt 44 uttagna medarbetare från Polisen var 16 från Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisens medarbetare Utbildning och vidareutbildning På Rikskriminalpolisen får medarbetarna utveckla sin expertis på plats i organisationen. Som en expertorganisation finns ett begränsat utbud av externa vidareutbildningar att tillgå, även om somliga svenska universitet och högskolor ibland erbjuder passande utbildningar. Kompetensutvecklingen sker därför ofta genom samarbete och erfarenhetsutbyte internt, samt genom internationella konferenser, seminarier och utbildningar. I det dagliga arbetet krävs ofta en kombination av kompetenser från olika sektioner och enheter, vilket gör att medarbetarna utvecklas i sina expertroller. Ledstjärnan är att alltid ha rätt kompetens för uppgiften och för framtiden. För det krävs en ständig inventering av vilken kompetens som behövs och efterfrågas i organisationen. Det gäller också att ha utblick mot andra länder. Bilden riktas kanske framför allt mot USA och Storbritannien vars brottslighet gör att Polisen där ligger ett steg före Sverige vad gäller arbetsmetoder. Chefsförsörjning Målet med Rikskriminalpolisens chefsförsörjning är ett effektivt ledarskap utifrån verksamhetens behov. Chefer kompetensutvecklas genom bland annat deltagande i Polisens nationella ledarskapsprogram. Personer i ledande funktioner ska ha goda förutsättningar att utöva sitt ledarskap och andelen kvinnor i chefsposition ska öka. Arbetsmiljö Rikskriminalpolisen är en varierande och stimulerande arbets plats, men har precis som polismyndigheterna ett många gånger krävande jobb. Medarbetarna kommer dagligen, på något sätt, i kontakt med grov organiserad brottslighet, vilket oundvikligen påverkar arbetsmiljön. Därför lägger Rikskriminalpolisen stor vikt vid såväl förebyggande arbete som debriefing, det vill säga bearbetning genom samtal. Inom organisationen finns debriefingledare med uppgift att stödja medarbetare efter tragiska eller dramatiska händelser. De genomför även uppföljningssamtal efter avslutat utlandsuppdrag. De som arbetar med brott som rör sexuella övergrepp mot barn deltar också i handledning som ska hjälpa dem att stärka det egna förhållningssättet till sitt arbete. Medarbetare i siffror Vid slutet av 2009 hade Rikskriminalpolisen 630 medarbetare. Detta är en ökning med 42 personer jämför med fjolåret. Medelåldern var 47 år. Under året avgick 6 personer med pension och 32 gick till andra arbetsuppgifter utanför Rikskriminal polisen. Utöver de 630 medarbetarna vid Rikskriminalpolisen finns ytterligare 141 medarbetare som organisatoriskt tillhör Rikskriminalpolisen men som är placerade och arbetar vid Ekobrottsmyndigheten. Rikskriminalpolisen ansvarar dessutom för att rekrytera och utbilda poliser till utlandsmissioner. Antalet poliser i utlandsstyrkan uppgick sammanlagt till 202 personer under 2009. Av dessa var 146 män och 56 kvinnor. För att få utföra polisiära uppgifter krävs polisutbildning, varför 72 procent av medarbetarna är poliser. Bland övriga arbetar största delen som specialister i kärnverksamheten inom bland annat analys, IT, språk, juridik och psykologi. Av det totala an talet medarbetare är 36 procent kvinnor. Bland medarbetare med polisutbildning är andelen kvinnor 19 procent. Medarbetare per enhet Centrala gränskontrollenheten 13 Ordningspolisenheten 146 Staben 47 Enheten för internationellt polissamarbete 86 Kriminalpolisenheten 338 Vid utgången av 2009 hade Rikskriminalpolisen totalt 630 medarbetare jämfört med 588 föregående år. Rikskriminalpolisen 2009 35 Rikskriminalpolisens medarbetare I jakt på det sannolika Ewa-Marie Aghede är utredare på Gärningsmannaprofilgruppen vid Rikskriminalpolisen. Hon blir ofta inkopplad i brottsutredningar om exempelvis mord, mordbränder och överfallsvåldtäkter. Tillsammans med sina kollegor analyserar hon mängder av information för att hitta mönster, beskriva sannolika händelseförlopp och ta fram en sannolik gärningsmannatyp. Höga krav på analytisk förmåga Ewa-Marie arbetar med analys av brottsutredningar. Genom en noggrann genomgång av gärningsmannens beteende, brottsplatsen, skador på offret eller liknande faktorer försöker hon tillsammans med sina kollegor komma fram till en sannolik bild av omständigheterna kring brottet. Varje ärende innehåller en stor mängd information och arbetet förutsätter god analytisk förmåga för att hitta vad som är relevant och dra rätt slutsatser. – Det är viktigt att få en känsla för miljön där brottet har begåtts och därför är vi noga med att alltid åka ut till den polismyndighet som efterfrågar vår hjälp. På så sätt får vi också en tidig direktkontakt med de lokala utredarna. Vi tar sen fram ett sannolikt händelseförlopp som är baserat på både fakta och den analys vi gör utifrån vår expertkompetens. Det gäller att hitta mönster och samtidigt leta efter tecken som bryter mönstret, förklarar Ewa-Marie. Ibland händer det omöjliga Ewa-Marie har under åren lärt sig att det är viktigt att inte ta något för givet och att hela tiden utmana sina egna föreställningar. Men för en tid sedan blev hon inkopplad på ett fall som gjorde att hon på nytt fick lära sig denna läxa. En kvinna hade hittats död i skogsmark strax utanför Västervik. Gärningsmannaprofilgruppen åkte ner för att besöka fyndplatsen och träffa de lokala utredarna. Det blev ganska tidigt klart att det var någonting som inte stämde. – Det var svårt att se något mönster i gärningsmannens beteende och både skadebild och fyndplats orsakade huvudbry. Jag har alltid varit noga med att inte ta med mig jobbet hem, men det här fallet höll mig vaken om nätterna. Jag kunde helt enkelt inte få någon rätsida på det, berättar Ewa-Marie. Till slut kom förklaringen. Fördjupade åtgärder i utredningen ledde till att det slutligen visade sig att det var en älg som hade orsakat kvinnans död. Detta är ytterst sällsynt, men det visade återigen att det är viktigt att alltid vara beredd på det omöjliga. Stimulerande kompetensbredd Gärningsmannaprofilgruppen är unik i Norden genom att den samlar kompetenser som utredare, kriminaltekniker, rättsläkare, beteendevetare, psykolog och psykiater. – Bredden skapar ett öppet och lärorikt arbetsklimat. Vi kompletterar varandra med våra olika kompetenser, och det är alldeles nödvändigt för att vi ska kunna vända och vrida på ett fall och resonera tillsammans kring svåra frågeställningar, säger Ewa-Marie. 36 Rikskriminalpolisen 2009 Från radiobil till FBI Ewa-Marie har en bred erfarenhet från olika delar av Polisen. Efter Polishögskolan arbetade hon som patrullerande polis för att sedan börja på våldsroteln. På Rikskriminalpolisen har hon varit sedan 1990 där hon bland annat arbetat med Palmeutredningen. – När Lasermannen spred skräck i Stockholm började man på allvar diskutera behovet av någon form av gärningsmanna profilgrupp. Jag tyckte det lät intressant och hoppade ombord, berättar Ewa-Marie. Sedan 1995 har Ewa-Marie arbetat på Gärningsmannaprofil gruppen. Det finns inga certifierade profileringsutbildningar i Sverige så utöver hennes tidigare kunskaper har kompetensutvecklingen främst skett genom kontakter med utländska motsvarigheter, som till exempel FBI. – Men mest lär jag mig som sagt av mina kollegor. Jag känner inte till någon motsvarande grupp som har samma fasta kompetensbredd som vi har, säger Ewa-Marie. Ewa-Marie Aghede är utredare på Gärningsmannaprofilgruppen vid Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisens medarbetare Med fokus på både globalt och lokalt Börje Auvinen sitter som spindeln i Interpols världsomspännande nät. Han hanterar förfrågningar från hela världen, ofta efterlysningar av personer och fordon. Förmåga att hålla i många trådar och kunskap om lokala förutsättningar i olika länder krävs i jobbet. Förfrågningar från hela världen Börje Auvinen hanterar förfrågningar från hela världen – från Östergötland och Norrbotten till London och Tokyo. Det handlar ofta om efterlysning av personer eller fordon. Börje fungerar som en spindel i Interpols världsomspännande nät och samordnar informationsutbytet länder och myndigheter emellan. Han är en viktig länk i det internationella polissamarbete som är nödvändigt för att bekämpa den gränsöverskridande grova organiserade brottsligheten. – Det är många trådar att hålla reda på. Till exempel fick jag en efterlysning från Storbritannien, där en brittisk medborgare, som var misstänkt för grova brott, troddes befinna sig i Sverige. Under ärendets gång var jag inte bara i kontakt med mina brittiska kollegor, aktuell länspolismyndighet och åklagare, utan även med Migrationsverket eftersom kvinnan hunnit söka asyl i Sverige. Den misstänkte hade också ett barn med sig, vilket gjorde att en nära dialog med Socialtjänsten var viktig, förklarar Börje. Helhetsperspektiv och lokalkännedom Börje Auvinen har arbetat med internationella ärenden sedan 1994. Han rekryterades från dåvarande Centrala brottsspaningssektionen, där han haft nära kontakt med Interpolkontoret i Stockholm. Under åren har Börje utvecklat såväl ett globalt helhetsperspektiv som kunskap om lokala förutsättningar i olika länder och regioner: – Om en svensk polismyndighet skickar en efterlysning till mig som ska vidare till Ankara, så är det mitt jobb att anpassa denna så att den tar hänsyn till både avsändare och mottagare. Det är detta som är det mest inspirerande med mitt jobb för här räcker det inte med en ren språklig översättning. Det krävs en förståelse för både det lokala och det globala. Börje förklarar att det ibland handlar om konkreta saker, som olika system för folkbokföring. Men i vissa fall uppstår känsliga situationer där det till och med kan finnas olika syn på vad som utgör ett brott och inte. Ett sånt exempel är när en förälder tar med sitt barn utomlands utan tillstånd från den andra föräldern. Detta är ett allvarligt brott i Sverige, medan det i andra länder är lagligt. Professionell och personlig utveckling Förståelsen för globala fenomen och lokala traditioner har vuxit fram under åren. Börje arbetade under 1,5 år i ett Sidaprojekt i Sarajevo. Som projektledare utbildade han personalen vid det lokala Interpolkontoret, tillsammans med kollegor från Sverige, Norge, Nederländerna och Frankrike. – Uppdraget var mycket mer komplicerat än vad jag hade förväntat mig. Men jag kände en enorm motivation och fick värdefull hjälp av kollegorna. I slutändan kom jag återigen till insikt om att ingenting är omöjligt och att det som verkar omöjligt bara är lite svårare att genomföra, berättar Börje. Välkomnar förfrågningar från polismyndigheter Något som skulle göra jobbet lättare vore om IPO kontaktades i ett tidigare skede i utredningarna. – Eftersom vårt arbete är händelsestyrt vet vi att det bara finns två typer av ärenden; brådskande och mycket brådskande. Ibland avvaktar frågeställarna för länge med att kontakta oss och då blir det onödigt stressigt. Trots att arbetsbelastningen har ökat avsevärt under de senaste åren insisterar Börje på att polismyndigheterna hellre kontaktar IPO en gång för mycket än en gång för lite. Han ger ett exempel på hur det kan löna sig att höja perspektivet till den internationella nivån: – När en bil med utländska registreringsskyltar stoppades för fortkörning i Västsverige tog den nyutexaminerade polisaspiranten initiativ till att göra en slagning i Schengen Information System. Den mer erfarna polisen visste inte vad SIS var och hade bara tänkt skriva ut en fortkörningsbot, men han lät den yngre polisen hållas. Det visade sig då att personen i bilen var efterlyst av Tyskland. Han kunde gripas och värdefulla bevis säkrades i bilen. Börje Auvinen samordnar informationsutbytet länder och myndig heter emellan i Interpols världsomspännande nät. Rikskriminalpolisen 2009 37 Rikskriminalpolisens ekonomi Rikskriminalpolisens ekonomi Rikskriminalpolisen redovisar en ekonomi i balans för år 2009. Polisens svåra ekonomiska läge inför året innebar betydande sparkrav. Trots nya verksamhetsansvar och uppgifter för Sveriges ordförandeskap i EU har Rikskriminalpolisen lyckats genomföra sparåtgärder, som minskat kostnaderna med drygt 6 procent. Åtgärderna har bland annat varit samplanering av resurserna och minskad flygtid för polisflyget. Ekonomi i balans år 2009 trots sparkrav Rikskriminalpolisens disponibla anslag för år 2009 var 646,6 miljoner kronor, inklusive ett anslagssparande från föregående år med 16,5 miljoner kronor. Utöver detta ansvarade Rikskriminalpolisen för anslagsmedel på 68,9 miljoner kronor i engångsbelopp för att ersätta polismyndigheter för kostnader i särskilt beslutade insatser och projekt. Rikskriminalpolisen utför även uppdrag åt Utrikesdepartementet för fredsfrämjande verksamhet. Under år 2009 var detta anslag 164,4 miljoner kronor. För att underlätta jämförelse med tidigare år ingår inte engångsbelopp och uppdragsverksamheten i nedanstående uppgifter och diagram. Anslagsförbrukningen år 2009 blev 635,4 miljoner kronor, en ökning från föregående år med 11,9 miljoner kronor. Rikskriminalpolisen redovisade vid årets slut ett anslagssparande på 11,1 miljoner kronor, vilket är en minskning från föregående år med 5,4 miljoner kronor. I anslagssparandet ingår 8,3 miljoner kronor som tilldelades Rikskriminalpolisen i slutet av året. Särskilt för året Varje verksamhetsår innebär unika förhållanden, nya och förändrade ansvarsområden, särskilda insatser, oförutsägbara händelser och specifika satsningar. Därför kan såväl ekonomiskt utfall som nivåer för olika intäkts- och kostnadsslag förändras väsentligt mellan åren. För år 2009 har bland annat följande påverkat Rikskriminalpolisens kostnadsutveckling: • En central enhet för gränskontroll har inrättats och ökat kostnaderna för såväl personal, lokaler som drift. • Den ökade myndighetssamverkan för nationell mobilisering mot grov organiserad brottslighet har medfört såväl ökad personell resurs som ökade operativa kostnader. • Sveriges ordförandeskap i EU har inneburit samordning av planeringsarbete, deltagande i rådsarbetsgrupper och stabstjänstgöring samt bevaknings- och säkerhetsarbete. • Nya principer för anslagsredovisning för statliga myndigheter har betytt ökad anslagsförbrukning. Åtgärder för att minska kostnaderna Inför år 2009 stod det klart att Polisen behövde genomföra betydande åtgärder för att ha en ekonomi i balans. Rikskriminalpolisen fick i uppdrag att spara 41,1 miljoner kronor på prognosen och budgetäskandet. En sparplan med effekter direkt på 2009 års kostnadsnivå beslutades. Denna sparplan skulle också kunna gälla över flera år eftersom det rådde fortsatt osäkerhet om Polisens finansiering åren framöver. Besparingarna för år 2009 uppgick totalt till 44 miljoner kronor. Att Rikskriminal- 38 Rikskriminalpolisen 2009 polisen varit framgångsrik i sina sparåtgärder har främst sin grund i att insatser och projekt prövats ytterst restriktivt i antal och omfattning. Samtidigt har en fortsatt utveckling av rutiner i den operativa ledningsgruppen inneburit ytterligare förbättrad samplanering av resurser. Sammantaget har åtgärderna ökat effektiviteten samt förbättrat förutsättningarna för att kompetenser och resurser kunnat användas vid rätt tidpunkt. Vad är det som kostar? Rikskriminalpolisens kostnadsfördelning skiljer sig från polismyndigheternas. Andelen drifts- och kapitalkostnader är större för Rikskriminalpolisen. Det beror på att en av Rikskriminalpolisens uppgifter är att upprätthålla och kostnadsfritt erbjuda polismyndigheter i hela landet särskild kompetens, resurser och utrustning när behov uppstår. Dessa resurser upprätthålls centralt av effektivitets- eller säkerhetsskäl. Exempel är Polisflyget, Nationella insatsstyrkan och särskild spaningsteknik. Dessa verksamheter har höga kostnader såväl för investeringar som för drift av den utrustning som verksamheterna kräver. Ett annat exempel på kostnadsdrivande poster är Polisens sambandsmän som stödjer Polisen med internationella kontakter i det land där de är placerade. För exempelvis utrednings- och spaningsresurser samt Nationella insatsstyrkan är förstärkning till polismyndigheterna förknippat med resor och boende, vilket är en förklaring till Rikskriminalpolisens relativt höga resekostnader. Inte minst innebär ansvaret för internationellt polissamarbete resor i samband med arbetsgruppsmöten för erfarenhetsutbyte och metodutveckling samt beslutande möten i olika organ och samarbets forum. Ansvarsområdet för internationellt polissamarbete innebär även att Rikskriminalpolisen betalar Sveriges medlemsavgifter till Europol, Interpol och Schengensamarbetet. En del av Rikspolisstyrelsen Organisatoriskt tillhör Rikskriminalpolisen Rikspolisstyrelsen. Inom Rikspolisstyrelsen har Rikskriminalpolisen ansvar för planerings- och uppföljningsarbete för sin verksamhet, personal och ekonomi. Verksamheten finansieras i huvudsak av statliga anslagsmedel. Rikspolisstyrelsen beslutar om fördelning av Polisens anslagsmedel till Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisens ekonomi Resursfördelning 2009, per kostnadsslag, fördelat i procent Övrigt personal 2 % Internationella avgifter 5 % Resursfördelning 2009, per enhet, fördelat i procent Centrala gränskontrollenheten 2 % Övrig drift 8 % Ledning/Stab 4 % Investeringar 3 % Löner och arvoden 40 % Enheten för internationellt polissamarbete 17 % Ordningspolisenheten 36 % Motorfordon 2 % Helikoptrar 9 % Lokaler 10 % Avtalsenliga avgifter 21 % Av kostnaden för löner och avtalsenliga avgifter avser 80 procent poliser. I lokalkostnaden ingår även lokaler för specialverksamheter (exempelvis flygbaseringar) och för personal som arbetar i andra länder. Av helikoptrar utgör 35 procent investeringskostnader. Rikskriminalpolisen svarar för Polisens internationella avgifter (30 Mkr) till Europol, Interpol och Schengensamarbetet. Kriminalpolisenheten 41 % Kostnader för internationella sambandsmän och avgifter utgör 60 procent av Enheten för internationellt samarbete. Kriminalpolisenheten har betydande kostnader för användning av teknik, resor och köp av tjänster i samband med förstärkning till polismyndigheterna. Ordningspolisenheten hanterar omfattande material som helikoptrar och utrustning för Nationella insatsstyrkan. Resursfördelning per enhet 1999 – 2009, Mkr I grafen anges händelser som fått betydelse för Rikskriminalpolisens ekonomi. Schengensamarbetet inleds Nytt helikoptersystem införs RKP omorganiseras, samt sparåtgärder genomförs Nationella insatsstyrkan inrättas Mkr 300 Krigsbrottskommission inrättas. Hemlig rumsavlyssning inleds Särskilt personsäkerhetsarbete inleds Minskad flygtid som sparåtgärd Nationell mobilisering mot GOB* RKP ges ny roll i arbetet mot IT-kriminalitet 250 200 150 100 50 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 *Grov organiserad brottslighet Kriminalpolisenheten Ordningspolisenheten Enheten för internationellt polissamarbete Centrala gränskontrollenheten english summary The National Criminal Police The National Criminal Police leads Sweden’s battle against organised crime and is responsible for Sweden’s international police collaboration and crisis preparedness. Combating organised crime The primary duty of the National Criminal Police is to fight organised crime on national and international levels and to undermine the ability of criminal organisations to operate in Sweden. This requires specialised expertise in numerous areas. Another requisite is wellfunctioning co-operation between law enforcement authorities and society in general. Crisis preparedness and special incidents The National Criminal Police is also responsible for the coordination of police efforts when a crisis or an extra-ordinary incident, such as a disaster or an emergency situation, occurs. In these situations, the National Criminal Police can swiftly restructure the organisation and focus on actions taken to address the situation from the police perspective on a national level. International collaboration The National Criminal Police works in close co-operation with its foreign counterparts and with international agencies such as Europol and Interpol. Criminal networks are international and engage in many types of crimes, so they rarely operate within national boundaries or within the jurisdiction of a single authority. Co-ordinated law enforcement that is not limited by national borders is therefore a fundamental prerequisite. Sweden’s contact point for international matters The National Criminal Police is Sweden’s national contact point for foreignrelated matters, in terms of inquiries from both foreign countries and from the Swedish Police. Examples of such inquiries are those for intelligence, extradition, arrest warrants and legal aid. The National Criminal Police contributes to the rapid, safe exchange of quality-assured information and participates in cross-national operations and exercises. Organisation Criminal Intelligence and Investigation Division Central Border Control Division Staff Swedish Government National Police Board National Criminal Police International Police Cooperation Division Special Operations Division The National Criminal Police is part of the National Police Board, which is an authority under the Swedish Government. 40 Rikskriminalpolisen 2009 english summary On July 1 2009, Sweden took over the presidency of the European Union. This involved a major task for the National Criminal Police that was responsible for the national co-ordination of the security for the 113 ministers meetings. Working method and strategies The National Criminal Police is a central organisation with a national overview and integrated expert competence, able to work sustainedly and operate across national borders. The National Criminal Police includes centrally located resources such as the National Counter Terrorism Unit, the Financial Intelligence Unit and the IT Crime Section. Three roles The National Criminal Police has three roles: providing leadership and direction, providing expertise and assisting the local police authorities. The National Criminal Police co-ordinates and leads operations in the areas of serious cross-border crimes, special incidents and crises. Strategically, the intelligence activities of the National Criminal Police are concentrated on serious organised crime. Operationally, the National Criminal Police leads task forces in their work against criminal individuals and networks. In its role as expert, the National Criminal Police develops the methods and knowledge required to combat serious organised crime. Skills are transferred through training and dayto-day teamwork. The National Criminal Police also actively collaborates with the business community and with authorities in its capacity as expert, both in Sweden and abroad. The National Criminal Police assists Swedish police authorities when they have specific needs for their skills and resources. In this work, the National Criminal Police aims to transfer skills to the greatest possible extent. Organisation The National Criminal Police is part of the National Police Board and has its headquarters in Stockholm. It is led by the Commissioner of the National Criminal Police, who reports directly to the National Police Commissioner. The National Criminal Police consists of the following departments: the Criminal Intelligence and Investigation Division, the Special Operation Division, the International Police Cooperation Division and the Central Border Police Division. Pioneering authority co-operation In 2009 a pioneering co-operation started between eight Swedish authorities: the Police, the Coast Guard, Swedish Customs, the Economic Crime Authority, the Prison and Probation Service, the Tax Agency, the Enforcement Authority and the Prosecution Authority. Together these authorities will produce a more comprehensive picture of the criminal organisations and their activities and they will join forces in the battle against organised crime. The National Criminal Police played a central part in the build-up phase as well as in the implementation of this pioneering mobilisation. 09. The Swedish presidency of the European Union On July 1 2009, Sweden took over the presidency of the European Union. This involved a major task for the National Criminal Police that was responsible for the national coordination of the security for the ministers meetings. In addition, representatives of the National Criminal Police acted as chairmen and experts in the Union’s working parties and in Europol’s Management Board. The work connected to the Swedish presidency involved many areas of competence within the National Criminal Police. Rikskriminalpolisen 2009 41 Idé: JKL Produktion: Pontén & Engwall Fotografer: Peter Phillips, Jeppe Wikström/Johnér, Fredrik Ludvigsson/Johnér, Kenneth Sandelin/Scanpix , Pelle Johansson/Scanpix, Hans Öhlander, Patrick Trägårdh och Rikskriminalpolisen Tryck: Strokirk-Landströms INDEX Aktionsgrupper s. 12, 13, 14 Asset Recovery Office s. 17 Bedömandegrupper s. 28 Centrala gränskontrollenheten, CGE s. 19 Ekobrottsmyndigheten, EBM s. 12, 14, 17, 35 Ekonomi s. 38, 39 English summary s. 40 Enheten för internationellt polissamarbete, IPO s. 21 EULEX s. 22 EU-ordförandeskapet s. 28, 29 Europol s. 21, 22, 23, 24, 28, 29 Europol Information System (EIS) s 22, 23 EU-staben s. 28 Finanspolisen s. 15, 17 Front Office s. 21, 22, 23, 34 Frontex s. 19, 20 Grov organiserad brottslighet s. 6, 7, 8 Gärningsmannaprofilgruppen s. 15, 16, 18, 33, 36 Inre utlänningskontroll s. 19 Internationella sektionen s. 21 Interpol s. 21, 24, 37 IT-brottssektionen s. 15, 18, 30, 32, 33 Kriminalpolisenheten, KPE s. 15 Kriminella nätverk s. 6, 7, 8 Krisberedskap s. 25, 26 Ledning och samordning s. 9 Medarbetare s. 34, 35, 36, 37 Nationell ledningsplats s. 25 Nationella fingeravtrycksavdelningen s. 9 Nationella insatsstyrkan, NI s. 25, 26, 31, 32, 33 Nationellt underrättelsecenter, NUC s. 10, 12, 13, 14 Operativa rådet s. 12, 13, 14 Ordningspolisenheten, OPE s. 25 Organisation s. 3 Polisens utlandssektion s. 25, 26 Polisflyget s. 25, 27 Polishundtjänsten s. 25 Prümrådsbeslut s. 23 Rabit (Rapid Border Intervention Team) s. 20 Regionala underrättelsecenter, RUC s. 12, 13, 14 Rikskommunikationscentralen, RKC s. 11, 25 Rikspolisstyrelsen, RPS s. 3, 38 Rådsarbetsgrupper s. 28, 29 Sambandsmannasektionen s. 21, 22, 24 Samverkansrådet s. 12, 13 Schengen s. 19, 20, 21, 23, 24, 37 Schengens informationssystem, SIS s. 21, 24, 37 Sektionen för ordningspolisiära frågor s. 25 Sektionen för särskilda insatser s. 15 Sexuella övergrepp mot barn s. 18 Spaningssektionen s. 15, 16, 18, 31 Säkerhetspolisen, Säpo s. 12, 28 Tillgångsutredningar s. 17 Underrättelsesektionen s. 15, 33 Underrättelsestyrd verksamhet s. 9 Utlänningsrätt s. 19 Utredningssektionen s. 15, 16 Yttre gränskontroll s. 19 Rikskriminalpolisen Polhemsgatan 30 Box 12256, 102 26 Stockholm E-post: [email protected] Tel: 08-401 90 00 Fax: 08-650 55 66 www.polisen.se
Similar documents
Människohandel för sexuella och andra ändamål 2009
Rikskriminalpolisen får regelbundet information om de
grupper och individer som ligger bakom människohandel
inom, genom och till Sverige. Denna information lämnas av
polismyndigheterna, PTN- samban...
Gå på pengarna
Inom brottsbekämpningen har ett nytt landskap brett ut sig. Som
en följd av ett ökat ekonomiskt fokus på ekonomisk och organi
serad brottslighet har flera myndigheter blivit allt viktigare aktö
r...