Produktion och användning av hydrauliskt kalkbruk i Norden från

Comments

Transcription

Produktion och användning av hydrauliskt kalkbruk i Norden från
Produktion och användning av
hydrauliskt kalkbruk i Norden
från 1030 till 1977
-En översikt i tid och rum-
Sölve Johansson
Kalkförekomster i södra Sverige
Urkalksten och annan
prekambrisk kalksten
Kalksten i fjällkedjans
skollbergrund
Alunskiffer med orsten/
Alunskif
Andrarumskalksten
Ortoceratitkalksten/
Komstadskalksten
Silurkalksten/lerskiffer
fer
-Bjärsjölagårdskalksten/
Gotländsk märgelsten
Kritkalksten
-Skalgruskalksten/
Grönsandskalksten/
Köpingesandsten
Dankalksten
-Limhamnskalksten
8 UNDO
NVW
HQ RFK DQQDQ
SUHNDP EULVNNDO
NVW
HQ
. DO
NVW
HQ LIM
lO
O
NHGM
DQV
VNR
O
O
EHUJUXQG
Alunskiffer med orsten/
Andrarums-kalksten
Ortoceratitkalksten/
Komstads-kalksten
Silurkalksten/lerskiffer
-Bjärsjölagårds-kalksten/
Gotländsk märgelsten
Kritkalksten
-Skalgruskalksten/
Grönsandkalksten/
Köpinge-sandsten
Dankalksten
-Limhamns-kalksten
Samtliga förekomster av kalk i södra delen
av Sverige i Atlas över Sverige 1957.
Fig. 3:1.
Förenklad karta över förekomster av kalk med hydrauliska komponenter och alunskiffer
i Sverige. Södra
Utgående
från Atlas över
Sverige 1957.
Förekomsten
avSverige.
kalk
med
hydrauliska
kompoSölve Johansson 2004. Reviderad 2007.
nenter och alunskiffer i södra delen av Sverige
Sölve Johansson 2004, reviderad 2007.
Kalkförekomster i norra Sverige
Samtliga förekomster av kalk i norra delen
av Sverige i Atlas över Sverige 1957.
Förekomsten av kalk med hydrauliska komponenter och alunskiffer i norra delen av Sverige
Sölve Johansson 2004, reviderad 2007.
Hydraulisk kalk och puzzolana i Norden
Island
Naturlig
puzzolana
Färöarna
Naturlig
puzzolana
Shetlandsöarna?
Jämtlands/Brunflo kalk
Trondheimsområdet/
Sør-Trøndelag
Bergenområdet
Siljanskalk
Ålandskalk
OsloOslofältet
området
Lenakalk
Lenabergskalk
Närkekalk
Runmarökalk
Dagökalk
Västgöta- Östgötakalk /
kalk Almesåkragruppen
Kinnekullekalk mm
Slitelagermärgel
Frödrydsgruppen
Mariagerkalk?
+
Cheopskalk mm
Septaria?
Mariager
Ölandskalk
Klintebjergskalk
Bjärsjöladugårdskalk
Andrarumskalk /Skånekalk/Ystadskalk
Komstadskalk
Bornholmscement mm
Revalkalk
Livlandskalk
Förekomster av naturligt
subhydraulisk och
hydraulisk kalk och
naturlig puzzolana.
Sölve Johansson 2007
reviderad 2013.
Import av hydraulisk kalk, naturligt cement,
puzzolana mm
Puzzolana
Puzzolana
Blue Lias
Förekomster av naturligt subhydraulisk och
hydraulisk kalk, naturligt
cement (septaria och
kalkmärgel), puzzolana
(inkl Trass) m m.
Sölve Johansson 2007
reviderad 2013.
Septaria/
Naturligt
cement
Sheppey mf l
Trass
Eifelområdet
Stor potential
• Förekomst
Jurakalk
Ciment Prompt
Grenoble
•
Naturligt
cement
Rom
Puzzolana
Neapel/
Puzzouli
Puzzolana
Santorini
Importerad till
Norden
Byggnadsarkeologi
Metoder
Mikroskopisk
analys av tunnslip
Mikroskopisk analys av tunnslip
Kemisk analys - hydraulisk modul
Kemisk analys - hydraulisk modul
Den hydrauliska modulen (eller
cementindex
CI) enligt EckelSubhydrauliskt
beräknas enligt
följande:
kalkbruk
från
Luftkalkbruk
från
Torpa stenhus i Västergötland
Den hydrauliska modulen
(eller cementindex CI) enligt Eckel beräknas enligt
följande:
1600–talet.
1100–talet.
Luftkalkbruk från
1100–talet.
Subhydrauliskt kalkbruk från
1600–talet.
Kemisk analys - hydraulisk modul
Kemisk analys - hydraulisk modul
Den hydrauliska modulen (eller cementindex CI) enligt Eckel beräknas enligt följande:
Hm =
Den hydrauliska modulen (eller cementindex CI) enligt Eckel beräknas enligt följande:
Hm =
Den hydrauliska modulen för luftkalk är omkring 0-0,3, för svagt hydraulisk kalk 0,3-0,5,
=
för moderat hydrauliskH
kalk
m 0,5-0,7, för höghydraulisk eller stark hydraulisk kalk 0,7-1,1 och
för naturligt cement över 1,1. Härtill kommer subhydraulisk kalk som har en hydralisk modul
Hm =
av 0,15-0,3 enligt Jan Erik
Lindqvist och Sölve Johansson.
Hydrauliska komponenter
Kalk och magnesium
Den hydrauliska modulen för luftkalk är omkring 0-0,3, för svagt hydraulisk kalk 0,3-0,5,
för moderat hydraulisk kalk 0,5-0,7, för höghydraulisk eller stark hydraulisk kalk 0,7-1,1 och
Den
hydrauliska
modulen
för luftkalk
är omkring
0-0,3, för svagt
hydraulisk
0,3-0,5,
för naturligt
cement
över 1,1.
Härtill kommer
subhydraulisk
kalk som
har enkalk
hydralisk
modul
för 0,15-0,3
moderat enligt
hydraulisk
kalkLindqvist
0,5-0,7, för
eller stark hydraulisk kalk 0,7-1,1 och
av
Jan Erik
ochhöghydraulisk
Sölve Johansson.
för naturligt cement över 1,1. Härtill kommer subhydraulisk kalk som har en hydralisk modul
Den hydrauliska modulen för luftkalk är omkring 0-0,3, för svagt hydraulisk kalk 0,3-0,5,
för moderat hydraulisk kalk 0,5-0,7, för höghydraulisk eller stark hydraulisk kalk 0,7-1,1 och
för naturligt cement över 1,1. Härtill kommer subhydraulisk kalk som har en hydralisk modul
Brukens utveckling i Norden
Brukens utveckling i Norden
1000
1100
1200
1300
1400
1500
1600
1700
1800
1900
2000
2100
1000
1100
1200
1300
1400
1500
1600
1700
1800
1900
2000
2100
Brukens utveckling i Norden
BRUK
BRUK
Rent kalkbruk
Subhydrauliskt
Naturligt
subRent
kalkbruk
kalkbruk
hydrauliskt kalkbruk
Subhydrauliskt
Naturligt
kalkbruk hydrauliskt
Hydrauliskt
kalkbruk
kalkbruk
?
Hydrauliskt
kalkbruk
Naturligt
cement
cement
Naturligt puzzolankalkbruk
Fig. 5:1.
Vy av Ulriksdals slott åt sydost. Foto: Sölve Johansson 1985.
Fig. 5:2.
Ulriksdals slott. Nordöstra flygelns norra fasad med rester av puts av tegelmjölskalkbruk.
Foto: Sölve Johansson 1985.
Naturligt puzzolankalkbruk
Tegelmjölskalkbruk
Tegelmjölskalkbruk
Skifferkalkbruk
Skifferkalkbruk
Cementbruk
(Portland)
Slaggkalkbruk
Cementbruk (Portland)
KC-bruk
KC-bruk
Ädelputsbruk
Ädelputsbruk
Enligt Sölve Johansson 2009
Förklaringar:
Kontinuerlig utveckling.
Sporadisk utveckling.
Putsfärgernas utveckling i Norden
Putsfärgernas utveckling i Norden
1000
1100
1200
1300
1400
1500
FÄRGTYP
Ren kalkfärg
Hydraulisk kalkfärg
Oljefärg
Cementfärg
Kalkcementfärg
Silikatfärg
"Plastfärg"
Enligt Ingemar Holmström och Ove Hidemark 1990 kompletterad av Sölve Johansson 2009.
Förklaringar:
Kontinuerlig utveckling.
Sporadisk utveckling.
1600
1700
1800
1900
2000
2100
Kalk från Billingen – Kyrkoruinen vid Varnhems kloster
Kyrkoruinen vid
Varnhems kloster
i Västergötland
(ca 1030).
RAPPORT
Murkärnebruk
RAPPORT
Mur/fogbruk
Datum
Uppdragsnummer
Sida
2009-12-16
P900428
42 (52)
Putsbruk med kalkfärg
RAPPORT
Datum
Uppdragsnummer
Sida
2009-12-16
P900428
37 (52)
Datum
Uppdragsnummer
Sida
2009-12-16
P900428
40 (52)
Figur 39. Visar bruksprovet ruin Varn 8 före tunnslipspreparering.
CBI
CBI
Figur 40. Bilden visar en kalkklump (Kf) som har kalkstensstrukturen med fossilrester kvar. Bilden är
tagen i vanligt ljus, bildytan motsvarar 8,7*6,5 mm2.
CBI
Figur 38. Mörk kalklump där de inre delarna är helt svarta i bilden vilket innebär att de inte är
karbonatiserade. Bilden är tagen i polariserat ljus bildytan motsvarar 2,7*2,1 mm2.
Gulbrunt till mörkt brungrått. Kalk med mörka kalkklumpar förmodligen från ortoceratitkalksten från västra Billingen.
Subhydrauliskt bruk och subhydraulisk kalkfärg.
Hm = 0,20.
Hm (hydraulisk modul, cementindex) för subhydraulisk kalk är omkring 0,15-0,3.
Figur 35. Visar mörka, och i ett fall pentagonfromad, kalkklumpar. Bilden är tagen i vanligt ljus och
bildytan motsvarar 2,7*2,1 mm2.
Detta dokument får endast återges i sin helhet, om inte CBI i förväg skriftligen godkänt annat.
Kinnekullekalk - Ornunga gamla kyrka
SP
SP
Ortoceratitkalksten
på Kinnekulle
(Linnés Västgötaresa 1746).
Fig 4:6
Stora Brattefors på östra Kinnekulle i Västergötland enligt Carl von Linné i
samband med Linnés Västgötaresa 1746. Består av kalksten, vattenfall och
grotta. Jmf. Fig 5:92. (Linné 1746, Tab. I; dens 1747, Tab. III).
Fig. 5:42. Kakeled på Kinnekulle i Västergötland. Kalkugn under fyllning med svart alunskiffer använd som
bränsle varvad med gråsvart kalksten i form av orsten i regi av föreningen Kinnekulle
kalkbrännare. Foto: Sölve Johansson 1994.
Kalkugn med
orsten och
alunskiffer
som bränsle
på Kinnekulle
(1994).
Ornunga gamla kyrka
i Västergötland (ca 1200).
Murbruk och utstruken fog.
Brungrått. Kalk med mörka
kalkklumpar med fossil från
ortoceratitkalksten från
Kinnekulle. Subhydrauliskt.
Hm = 0,23. Lika kalkstensgolvet.
På 1700-talet användes Kinnekullekalk baserad på orsten.
Den gav ett rent kalkbruk.
Industritillverkad Kinnekullekalk Olidans kraftstation
Datum
Beteckning
2012-12-18 PX20373
Råbäcks kalkstensbrott med
kalkbränning på Kinnekulle
(medeltiden-1930-talet).
Fig. 5:1.
Råbäcks, Hällekis
och Hönsäters
hamnar, den senare
med cementfabrik.
För utförsel av
kalksten och kalk.
Sida
3 (5)
Olidans kraftstation
i Trollhättan (1906-21).
Figur 2. Hela tunnslipet Olidans kraftverk.
CBI
Hällekis
Putsbruk. Mörkt. Kalk
stora kalkbrott med homogen struktur
från ortoceratitkalksten
vid Råbäck
från Hällekis på Kinnekulle.
(1862-1979).
Hydrauliskt bruk och
Cementfabrik
hydraulisk kalkfärg.
Förenklad karta över förekomster av kalk med hydrauliska
komponenter, naturligt
cement och
1891-1979.
Industritillverkad.
Figur 3. Visar flera lager avfärgning och ett organiskt färgskikt. Bildytan motsvarar 2,8x2,1
mm2.
CBI Betonginstitutet AB
ingår i SP-koncernen
Kalk från Falbygden – Torpa stenhus
Torpa stenhus
i Västergötland
1400-talets slut-1620
Gulbruna och brunaktiga mur-, fog- och putsbruk från kalk med hydrauliska
kalkklumpar från ortoceratitkalksten från Falbygden.
Kalk från Falbygden - Tomurex D
Tomtens kalkbruk vid
Mösseberg i Västergötland (191374).
Avfärgning
Tillverkning av den hydrauliska
kalken Tomurex D 1954-74.
Kalk från ortoceratitkalksten
bränd med alunskiffer.
Moderat hydraulisk. Hm = 0,61. Kyrkbyn i Göteborg
Fig. 5:1.
3
Figur 3. Visar putsytan med avfärgning. Bildytan motsvarar 5,5x4,2 mm2.
Förenklad karta över förekomster av kalk med hydrauliska komponenter, naturligt cement och
över Sverige 1957.
Fig. 5:103. Mörkt alunskifferlager
och ljus tillsatsmaterial
Fig. 5:104.i Ortoceratitkalksten
i kalkstensbrottet
vid
hydrauliska
Sverige. Utgående
från Atlas
ortoceratitkalksten i kalkstensbrottet vid
Tomtens kalkbruk vid Mösseberg i
Tomtens kalkbrott vid Mösseberg i
Västergötland.
Västergötland.
Foto: Sölve Johansson 2002.
Foto: Sölve Johansson 2002.
Mörkt alunskifferlager och
ljus ortoceratitkalksten.
Fig. 5:103. Mörkt alunskifferlager och ljus
ortoceratitkalksten i kalkstensbrottet vid
Tomtens kalkbrott vid Mösseberg i
Västergötland.
Foto: Sölve Johansson 2002.
Silleruds kyrka
Figur 4. Visar övergången från grovporig luftporstruktur i nedre delen till finporig i övre delen.
Bildytan motsvarar 2,7*2,1 mm2.
Fig. 5:104. Ortoceratitkalksten i kalkstensbrottet vid
Tomtens kalkbruk vid Mösseberg i
Västergötland.
Foto: Sölve Johansson 2002.
Fig. 5:103. Mörkt alunskifferlager och ljus
ortoceratitkalksten i kalkstensbrottet vid
Tomtens kalkbrott vid Mösseberg i
Västergötland.
Foto: Sölve Johansson 2002.
Fig.5:105. Karta över Tomtens kalkbruk 1932 (Brodow 1941, s 15).
Fig.5:105. Karta över Tomtens kalkbruk 1932 (Brodow 1941, s 15).
CBI
4. 2 Sillerud Norr
Fig. 5:104. Ortoceratitkalksten i kalkstensbrottet vid
Tomtens kalkbruk vid Mösseberg i
Västergötland.
Foto: Sölve Johansson 2002.
Ortoceratitkalksten.
Användes av Ernström & Co bl a vid byggandet
av Kyrkbyn på Hisingen i Göteborg (1950-talet)
och vid renoveringen av Silleruds kyrka i
Värmland (1956-57; uppfördes 1887-88).
Brunaktigt grovputsbruk av Tomorex D
och ytputs av Serponit ädelputsbruk.
Karta över Tomtens kalkbruk 1932 (Brodow 1941, s 15).
Jämtlandskalk/Brunflokalk - Från medeltid till 1900-tal
RAPPORT
Datum
Uppdragsnummer
Sida
2009-12-16
P900428
27 (52)
Brunflo kastal (1100-talet).
Seir
Mur- och fogbruk. Ljusbrunt. Kalk från ortoceratitkalksten
från Brunfloområdet. Moderat hydrauliskt. Hm = 0,5-0,7.
Motsvarar NHL 3,5.
Kalk från Tandsbyns kalkbruk
vid Brunflo användes
CBI
vid återuppbyggnaden av
Sundsvall som stenstad
1890-1908.
Tornet på Näs kyrka (ca 1820).
Figur 25. Visar bruksprovet Näs 2 före tunnslipspreparering.
Figur 26. Bilden visar en partikel av bränd skiffer. Bilden tagen i vanligt ljus bildytan motsvarar
8,7*6,5 mm2.
Detta dokument får endast återges i sin helhet, om inte CBI i förväg skriftligen godkänt annat.
Putsbruk. ljusbrunt. Kalk från ortoceratitkalksten från Brunfloområdet.
Svagt hydrauliskt. Hm = 0,33.
RAPPORT
Datum
Uppdragsnummer
Sida
2009-12-16
P900428
3 (52)
Lenakalk - Lenabergs kalkbruk
Figur 1. Visar provet Alsnö 1 före tunnslipspreparering.
Fig. 5:26. De två kalkugnarna i Stenby vid järnvägen vid Vattholma. Foto: Sölve Johansson 2002.
Lenabergs
kalkbruk vid Vattholma i Uppland
(1270-talet-1937). De sista kalkugnarna
vid järnvägen i Stenby.
Alsnöhus ruin på Adelsö
i Uppland (1251-79)
CBI
Murbruk. Gulbrunt till
brunsvart. Kalk från
urkalksten/dolomittisk
kalksten förmodligen från
Lenaberg och
slaggmaterial.
Starkt hydrauliskt.
Hm =0,72
Figur 2. Mikroskopibild av Alsnö 1 taget i vanligt ljus. S är en spricka med kalcittäckta sprickväggar
vilket visar på fuktbelastning i sprickan. SL bergartskorn bestående av silikatslagg. Bildytan motsvarar
2,7*2,1 mm2.
Detta dokument får endast återges i sin helhet, om inte CBI i förväg skriftligen godkänt annat.
Fig. 5:27
Ritning av kalkugnen vid Sätuna säteri i Upplands län 1748 (Eliander 1748, Tab III).
Lenakalk - Hjälmare kanal
aulic lime mortar
ucture example
Sluss i Gamla Hjälmare kanal i Västmanland (1770-76).
Fig. 3:131.
Lock Old Hjälmare Canal Västmanland (1770
White/grey-white. Lime from dolomitic limesto
CI = 0,51 (moderately hydraulic lime).
SP
Fig. 3:131.
Mikroskopifoto, Västmanlands sluss i Gamla Hjälmare kanal prov. Bilden visar kalkklumpar
som har formen av kalcitkristallernas spaltvinklar, vilket visar att det är marmor och inte
kalksten som använts vid kalkbränningen. Bildytan motsvarar ca 5,3 x 4,0 mm.
and (1770-76). Masonry mortar.
Murbruk. Vitt/gråvitt. Kalk med marmor från
urkalksten/dolomitisk kalksten förmodligen
från Lenaberg.
Moderat hydrauliskt. Hm = 0,51.
Stockholm
Runmarökalk - Runmarö kalkbruk
Fig. 9.
Runmarö kalkbruk i Stockholms
skärgård (1288- ca 1900).
Berggrundskarta över Runmaröarkepelagen i Stockholms skärgård. Blåmarkering = kalksten.
Gulmarkering = leptit. (Sundius 1939, Tavl. I. Från SGU:s karta serie C 419, Berggrunden inom
Kalk
från
urkalksten.
Subhydraulisk
sydöstra delen av Stockholms
skärgård.
Sveriges
geologska undersökning (SGU).
Medgivande: 30-944/2006).
och hydraulisk.
C
Fig. 10. Kalkugnsruinen på
Storön vid Runmarö.
Översiktsbild åt öster.
Foto:
Sölve Johansson 2003.
Kalkugnsruinen på Storön vid Runmarö.
Natural sub-hydraulic
lime över Runmaröarkepelagen i Stockholms
Berggrundskarta
skärgård. Blåmarkering = kalksten (Sundius 1939, Tavl).
mortar - Runmarö
lime
Berggrundskarta över Runmaröarkepelagen i Stockholms skärgård. Blåmarkering = kalksten.
Gulmarkering = leptit. (Sundius 1939, Tavl. I. Från SGU:s karta serie C 419, Berggrunden inom
sydöstra delen av Stockholms skärgård. C Sveriges geologska undersökning (SGU).
Medgivande: 30-944/2006).
Kalkugnsruinen på
Storön vid Runmarö.
Översiktsbild åt öster.
Foto:
Sölve Johansson 2003.
SP
Franciskanerklostret i Stockholm
(nuvarande Riddarholmskyrkan
1270-92).
Murbruk. Gulaktigt. Kalk med mörka
och ljusa kalkklumpar från
urkalksten från Runmarö.
Subhydrauliskt. Hm = 0,17.
Runmarökalk, Ålandskalk, Dagökalk Natural
hydraulic
lime
mortar
Våghuset/Södra Bancohuset
- An early example
Bevarad del av Våghuset.
SP
Weighing iHouse
Stockholm
(1595-1603).
Masonry
White.
Runmarö
lime,
Våghuset
Stockholm
(1595-1603).
Murbruk.
Vitt. mortar.
Kalk med
hydrauliska
kalkklumpar
från
lime from
ordovician
Åland(1676-88).
lime stoneurkalksten
or lime from
Dagö
in Estonia.
CI = 0,37
Ingår
i Södra
Bancohuset
från
Runmarö,
ordovicisisk
kalksten från Åland eller
(feebly hydraulic lime).
ortoceratitkalksten från Dagö i Estland. Svagt hydrauliskt.
Hm = 0,37.
Andrarumskalk/Skånekalk/Ystadkalk Andrarums kalkbruk
Fig. 14. Benestads kyrka med
kastal åt nordost.
Översiktsbild.
Foto:
Sölve Johansson 2005.
Kastalen vid
Benestads kyrka
i Skåne (1650-1549).
.
kalkbruk
Fig. 5:1.Andrarums
Förenklad karta
över förekomster av kalk med hydrauliska komponenter, naturligt cement och
hydrauliska
tillsatsmaterial i Sverige. Utgående från Atlas över Sverige 1957.
i Skåne
(1550-1642).
riskt
ums
Fig. 15. Kastalen vid Benestads
kyrka. Interiör med mur
verk fogat med ett brun
aktigt kalkbruk,
förmodligen baserat på
Andrarumskalk.
Foto:
Sölve Johansson 2005.
Fig. 16. Mikroskopifoto, kastalen
vid Benestads kyrka
prov.
Bilden visar en kalk
klump med orenheter
i form av brunfärgade
ler/järnförbindelser (Kh).
Mikrokristallin kalk
(MK). I orenheterna ses
kristallinakorn av
ferrit (C4AF) ( ).
Bildytan motsvarar
ca 0,75 x 0,5 mm.
Foto: Seir 051112 foto 1.
Kalk från orsten i kambriskt alunskifferlager
i Stora brottet vid Andrarums alunbruk.
Subhydraulisk och hydraulisk.
Mur- och fogbruk.
Brunaktigt.
Kalk med hydrauliska
kalkklumpar från orsten
från Andrarum.
Subhydrauliskt.
Hm = 0,26.
Kalk från Andrarums
kalkbruk transporterades till bl a Själland.
Seir
Danmark - Klintebjergskalk och Cheopskalk
Klintebjergs kalkbruk på Själland
(1752-1957).
/
Trass
Eifelområdet
Mariager Cheopskalk
(1914-1945-?).
urakalk
Brunaktig, vit.
Starkt hydraulisk/naturligt
cement. Hm = 1,59.
Gulaktig kalk från kalkblock.
Starkt hydrauliskt. Hm = 0,80.
Jämtlands/Brunflo
kalk
Norge - Hydraulisk kalk från Oslofältet
Trondheimsområdet/
Sør-Trøndelag
et
Siljanskalk
Ålandskalk
OsloOslofältet
området
Lenakalk
Närkekalk
Runmarökalk
Dagökalk
Västgöta- Östgötakalk
kalk
Slitelagermärgel
Mariagerkalk? +
Septaria?
Ölandskalk
Klintebjergskalk
Bjärsjöladugårdskalk
Andrarumskalk
Komstadskalk
Bornholmscement mm
Revalkalk
Livlandskalk
Steens kalkbruk i Furuberget vid Hamar
(1894-1977). Här tillverkades den sista
hydrauliska kalken i Norden.
Kalkugnarna på Karljohansvern Örlogsstation
i Horten vid Oslo (1852 och 1854).
Kalkstenen togs från Langöns kalkstensbrott
nyttjat sedan 1600-talet. Ger hydraulisk kalk.
Natural
cement
From
Eastern
England
Natural
cement
From
Eastern
England
Naturligt cement - Swedish
Frånexamples
Englands
östkust
1848-1887.
Western
Sweden
toto
Western
Sweden
till Västsverige
Swedish 1848-1887.
examples
exempel 1848-1887.
SwedishSvenska
examples
8
11 ?
8
11 ?
8
11 ?
9
9
10
10
1
9
3 4 5 6 7
1
3 4 5 6 7
10
1
3 4 5 6 7
2
2
2
Fig. 4:69.
Karta med naturcementsobjekt behandlade i doktorsavhandlingen.
Förklaringar:
Septaria
at Harwich
in eastern-England
for production
Naturligt
cement
Från used
Englands
östkust
B = Bruksundersökning utförd L = Litteraturuppgift e.d.
of Roman cement. Exported to western part of Sweden
Fig. 4:69.Fig. 4:69.
Karta med
behandlade
Kartanaturcementsobjekt
med naturcementsobjekt
behandladeiidoktorsavhandlingen.
doktorsavhandlingen.
till
Västsverige.
Septaria
vid
Harwich
1 Rådhuset i Marstrand (B).
6 Chalmerska slöjdskolan i Göteborg (B).
during 1860th.
2 Essenska villan i Helsingborg (B).
7 Kvarteret Almen 2:1 i Vasastaden i Göteborg (B).
i östra
England
användes
förused
produktion
Septaria
Harwich
in
eastern
England
for production
at Harwich
inateastern
England
used
for
production
of Roman
cement.toExported
western
part of Sweden
n cement.
westernto part
of Sweden
avExported
Romancement.
860th.during 1860th.
2
3
4
5
Naturligt cement från östra England
exporterades till Västsverige (1848-1887).
Essenska villan i Helsingborg (B).
8
Börshuset i Göteborg (L).
9
Residensets tredje våning i Göteborg (L
10
B = Bruksundersökning utförd
= Bruksundersökning
utförd L11=
StoraB
teatern
i Göteborg (L).
1
2
2
3
4
5
1
Rådhuset i Marstrand (B).
Rådhuset i Karlstad
(B).
Förklaringar:
Förklaringar:
Gamla lasarettet byggnad 1:1 i Vänersborg (B).
Nolhaga slott i Alingsås (B).
L = Litteraturuppgift e.d.
Litteraturuppgift
Stortorget 16 i Örebro?e.d.
(L).
Rådhuset
i Marstrand
2 Essenska
villan (B).
i Helsingborg (B).
Essenska
villan ivillan
Helsingborg
(B). (B).
2 Essenska
i Helsingborg
3 Börshuset
i Göteborg (L).(B).
Essenska
villan i Helsingborg
4 Residensets
tredje
våning i Göteborg (L
Börshuset
i Göteborg
(L).
5 Stora teatern i Göteborg (L).
Residensets
tredje våning i Göteborg (L
Stora teatern i Göteborg (L).
6
67
78
89
9 10
1011
11
Chalmerska slöjdskolan i Göteborg (B).
Chalmerska
slöjdskolan
i Göteborg
(B).(B).
Kvarteret Almen
2:1 i Vasastaden
i Göteborg
Kvarteret
Rådhuset iAlmen
Karlstad2:1
(B).i Vasastaden i Göteborg (B).
Gamla lasarettet
byggnad
Rådhuset
i Karlstad
(B).1:1 i Vänersborg (B).
Nolhagalasarettet
slott i Alingsås
(B). 1:1 i Vänersborg (B).
Gamla
byggnad
Stortorget 16 i Örebro? (L).
Nolhaga
slott i Alingsås (B).
Stortorget 16 i Örebro? (L).
first
Naturligt cement
examples
Tidiga svenska exempel.
Essenska villancement
i Helsingborg (1846-48).
Natural
The
first
ex
Arkitekt G F Hetsch Danmark.
Fig. 4:23.
Essenska villan under fasadreno
veringen år 2004. Bottenvåningens
puts väster om huvudingången
vid peristylen åt söder.
Foto: Sölve Johansson 2004.
Stock
(1844
Rende
ments
men f
Fig. 4:33. Börshuset i Göteborg åt Gustaf
Exchange
building Göteborg
Börshuset iStock
Göteborg
(1844-49).
Arkitekt P J(1844-49).
Ekman. Architect P J Ekman.
RAPPORT
2009-12-16
P900428
10 (52)
Fig. 4:33. Börshuset i Göteborg åt Gustaf Adolfs torg i söder. Foto: Sölve Johansson 2004.
Datum
Uppdragsnummer
Sida
Fig. 4:21. Översiktsbild av Essenska villan åt sydväst efter fasadrenoveringen 2004.
Foto: Sölve Johansson 2005.
Painte
paint (
Render and certain façade ornaments. Produced in Hull. Craftsmen from Hamburg.
Not in
Painted first time with linseed oil
paint (yellow-red).
Not investigated.CBI
Putsbruk och fasadornament. Rödbrunt.
Naturligt cement från Hull i England.
Murarna kom från Hamburg.
Starkt hydrauliskt. Hm = 0,75?
tt utsnitt av bruksprovets
Figur 10. Bilden visar färgskikt på bruket. Kalkavfärgningen syns som ett tunt oregelbundet band
direkt på bruket. Man kan även se att bruket ytskikt har annan färg. Bilden ar tagen i vanligt ljus och
bildytan motsvarar 2,7*2,1 mm2.
cade ornaments. Red-brown.
Seir
Fig. 4:31. Mikroskopifoto,
Essenska
villan i Helsingborg
prov 1. Bilden
ett utsnitt ornaments.
av bruksprovets
Essen Villa Helsingborg (1846-48). Arkitekt
G F Hetsch
Denmark.
Render
andvisar
facade
Redyta med spridda klumpar av odispergerad kalk. Bildytan motsvarar ca 1,5 x 1,0 mm.
Fig.
4:24.
Del in
av fasaden
våning or
två med
blottlagd slätputs samt
fönsteromfatt-ning
Produced
England
Copenhagen.
CI putsad
=Foto:
0,53
Seir
1(moderately
2004-01-05. och hydraulic lime)?
Putsbruk och fasadornament.
Rödbrunt.
At
first lime washedFörmodligen
(grey-brown) and laterBornholmcement.
painted with linseed oil paint (white and brown shades).
Moderat hydrauliskt. Hm = 0,53?
gördelgesims. Foto: Sölve Johansson 2004.
Fig. 4:22. Essenska villan. Detalj av blottlagt putsbruk från sockeln varifrån bruksprov 2 SP 31 tagits.
Foto: Sölve Johansson 2004.
Fig. 4:34. Börshuset åt Östra Hamngatan
Puzzolanpozzolan
- Naturligt puzzolankalkbruk
Natural
lime mortar Kirkjubøur
Murbruk
Borrprov med murkärnebruk
Fog/putsbruk
Bergartsfragment
Katedralen
Färöarna
1300).
Cathedral ofi Kirkjubøur
Kirkjubøur på
Faroe
Island (ca
(1300).
Render/jointing, masonry mortar and
inner wall mortar.
Light. Lime
from
shells
(pure lime)
puzzolana
from
Murkärnebruk,
murbruk,
fogbruk
och
putsbruk.
Ljust.together
Kalk frånwith
musselskal
(ren
kalk)
vulcanic ash med
or tuff.
CI = 0,1-0,63
(pure lime bergarter
- moderately
hydraulic lime).
tillsammans
puzzolana
från vulkaniska
på Färöarna.
Rent till moderat hydrauliskt. Hm = 0,1 - 0,63.
CBI
Puzzolan
Tegelmjölskalkbruk
Brick dust
lime -mortar
- “Tessinrender”
Vy av Ulriksdals slott åt sydost. Foto: Sölve Johansson 1985.
Fig. 5:1.
Vy av Ulriksdals slott åt sydost. Foto: Sölve Johansson 1985.
Ulriksdals slott. Nordöstra flygelns norra fasad med rester av puts av tegelmjölskalkbruk.
Fig. 5:3.
Foto: Sölve Johansson 1985.
Ulriksdals slott. Detalj av nordöstra flygelns norra fasad med behuggen puts av
tegelmjölskalkbruk. Behuggningen ger fäste för ovanliggande putsskikt.
Foto: Sölve Johansson 1984.
Fig. 5:10. Mikroskopifoto, Ulriksdals slott prov 2. Bilden visar en tämligen homogen och genomkarbonatiserad pasta. Bildytan motsvara ca 2,7 x 2,0 mm. Foto SP 34klpr5.
Ulriksdals
slott i Stockholm
Ulriksdal Palace
Stockholm(1671-1715).
(1671-1715).Arkitekt
ArkitektNicodemus
NicodemusTessin
Tessind ä.
the elder. Render. Brown-red. Unknown lime together with an artificial
Putsbruk.
Brunrött.
Okänd
kalk med tillsats av finmald tegelmjöl.
pozzolan very
fine brick
dust.
Subhydrauliskt. Hm = 0,22.
CI = 0,22 (sub-hydraulic lime).
SP
Förklaringar:
A Mangårdsbyggnader (1732 - 74)
B Stenhus med slaktbod (1788), avträde och hönshus (1800-talet)
C Gravkapell (1793)
D Färjeläget Gäddebäck
Burnt alum
shale lime
mortar
Puzzolan
- Skifferkalkbruk
”Det svenska
cementet”
från 1770
till Örebro-putsen på 1920-talet
- The
Swedish
cement
.
Fig. 6:29.
Bränd alunskiffer.
Gustafs slussar.
Fig. 6:39.
Onsjö stenhus. Inskriptionstavlan från 1793. Vid denna del togs bruksprov SP 9.
Foto: Sölve Johansson 2004.
Fig. 6:30.
Fig. 6:21.
Gustafs slussars södra sluss åt söder vid kanaltömningen 1995. Foto: Sölve Johansson 1995.
Översiktsbild av Onsjö stenhus med slaktbod. Foto: Sölve Johansson 2004.
JBJ
Mikroskopifoto, Gustafs slussars södra sluss vid Brinkebergskulle prov 1. Bilden visar zonutvecklingen i bränd alunskiffer från normal bränning (till vänster) till sintring (till höger).
Bildytan motsvarar ca 0,5 x 0,75 mm. Foto: Khmn. brinke10.
Fogbruk. Rödbrunt. Kalk från orsten
(ren kalk) med tillsats av bränd finmald
alunskiffer från Hunneberg.
Starkt hydrauliskt. Hm = 0,74.
Kalkgropar
Fig. 6:35.
Onsjö stenhus. Västra gaveln före restaureringen 1988-89 med ursprungligt fogbruk av skiffer
Fig. 6:40.
Mikroskopifoto, Onsjö stenhus prov. Bilden visar ett litet korn av bränd alunskiffer.
Foto: Sölve Johansson 1988.
Onsjö kalkbruk.
manor
Bildytan motsvarar ca 1,3 x 1,0 mm. Foto: SP 6C10.
X Västergötland (1788).
Jointing. Red-brown. Lime from stinkstone (pure lime) together with an artificial pozzolan burnt alum
shale from Hunneberg nearby. CI= 0,52 (moderately hydraulic lime.)
Fig. 6:18. Rekonstruktionskarta över Brinkebergskulle
på 1770-talet. Sölve Johansson 2005.
Renritad av arkitekt Julie Sponar.
Cementstamp och- kvarn
Cement- och klinkerverket
Brinkebergskulle i Göta älv på
1770-talet med bl a Cement- och
klinkerverket (1761- ca 1800)
Förklaringar:
och Gustafs
slussar (1772-78).
A Tessins Sluss
B
C
D
E
Fig. 6:36.
Gustafs Slussar
Nedre Utgångskanalen
Damm
Sohlbergs damm
Onsjö stenhus. Inskriptionstavlan från 1788. Foto: Sölve Johansson 2005.
Centralpalatset i Örebro med
Örebroputs (1912-13) med tillsats
av bränd alunskiffer.
Puzzolan - Slaggkalkbruk
Stockholms stadshus (1911-23).
Gulaktigt murbruk från kalk med
tillsats av masugnsslagg.
Hydrauliskt.
Fig. 3:98.
Gamla rådhuset i Skövde. Översiktsbild efter restaureringen
Fig. 3:98.
2005. Gamla rådhuset i Skövde. Översiktsbild efter restaureringen 2005.
Foto: Sölve Johansson 2005.
Foto: Sölve Johansson 2005.
Tidigt
portlandcement
Early Portland
cement
Early
Portland
- Old Town
cement
Hall Skövde
- Old To
Sag: 080303
Gamla Rådhuset i Skövde
Foto: 1
(F670-2)
Type:
Rapport: R080303
FOTODOKUMENTATION
Mikrofoto
Prøve nr.:
P080303-1
Belysning: P
Filter:
+N
Sag: 080303
Gamla Rådhuset i Skövde
Foto: 1
(F670-2)
Type:
Rappor
FOTODOKUMEN
Mikrofoto
Prøve nr.:
P080303-1
Belysning: P
Fil
Prøve mærket: SP 51 Portomfattning. Billedet viser et udsnit af pudsens overflade med de påførte farvePrøve mærket: SP 51 Portomfattning. Billedet viser et udsnit af pudsens overflade med de på
lag. Alle farvelag har olie som bindemiddel (formentligt linolie). Farvelag 1, 4, 6, 9, 12, 15 og 17 er grundings6, 9, 12, 15
og 17 e
Sag: 080303lag. Alle farvelag har olie som bindemiddel (formentligt linolie). Farvelag 1, 4,Rapport:
R080303
lag af ren olie. På billedet fremstår disse næsten sorte
lag afi ren
olie. På billedet fremstår disse næsten sorte
FOTODOKUMENTATION
Gamla Rådhuset
Skövde
Oskarshall på Bygdøy vid Oslo
(1847-52).
Fig.Arkitekt:
3:99.
Fasadritning
för Gamla rådhuset i Skövde med putsdokumentation
Fig. 3:99.
och
Fasadritning
markeringförvar
Gamla
bruksrådhuset i Skövde med putsdokumentation och markering var bruks
J H Nebelong.
proverna uttagits. Byggkonsult Sölve Johansson AB, Trollhättan 2005.
proverna uttagits. Byggkonsult Sölve Johansson AB, Trollhättan 2005.
Fasadputsbruk. Ljugrått.
Mycket starkt.
Fig. 3:100 - 102.
Fasadputsbruk från ombyggnaden 1853. Bruksprov SP 51 uttogs från portomfattning
ens överdel. Foto: Sölve Johansson 2005.
Foto: 2Fig. 3:100
(F670-4)- 102.Type:
MikrofotofrånPrøve
nr.: 1853.
P080303-1
Belysning:
Filter: -N Foto: 3 (F670-5)
Foto: 2Type:
(F670-4) Mikrofoto
Type: Prøve
Mikrofoto
nr.: P080303-1
Fasadputsbruk
ombyggnaden
Bruksprov SP
51 uttogs från A
portomfattning
nr.: Prøve
P080303-1
Belysning: Belysning:
A Filter: A-N Fil
Prøve mærket: SP 51 Portomfattning.
Billedet
et udsnit
Prøve
SP 51 Portomfattning.
viser
et udsnit
af pudsen
I bindemidle
ens överdel. Foto:
Sölveviser
Johansson
2005.af pudsen (Puds 1). I bindemidlet (B) er ob-Prøve mærket:
SP mærket:
51 Portomfattning.
Billedet viser Billedet
et udsnit
af pudsen
(Puds
1). Der(Puds
ses to1).korn
af portserveret enkelte klumper af ren kalk uden cementkorn (PC). Endvidere er der observeret en enkelt kalkklumplandcement med
serveret
enkelte klumper
af ren kalk uden
Endvidere
er dersmå
observeret
en enke
en kornstørrelse
på henholdsvis
0,07 cementkorn
og 0,2 mm. I(PC).
kornene
ses relativt
hvide krystaller
(K-bruk), som udover kalk indeholder sandkorn. Nævnte kalkklump vurderes at være en rest af den kalkmør-af alit-fase (C(K-bruk),
som
udover
kalk
indeholder
sandkorn.
Nævnte
kalkklump
vurderes
at
være
en rest af d
2S) og små brunlige krystaller af ferrit-fase (C4AF). I det største af cementkornene ses endvidetel (»kalkbruk«), som er tilsat for at opnået den ønskede blandingsmørtel (kalkcementmørtel). Luftporer = L re et cirkulærttel
(»kalkbruk«),
er tilsatcalciumoxid
for at opnået
den
ønskede
blandingsmørtel
Luf
hul
opstået eftersom
nu opløst
(C).
Yderst
til venstre
ses et sort(kalkcementmørtel).
korn (Fe), som består
af metallisk jern med partier af jernoxid. Disse jernholdige korn er typisk for tidlig portlandcement
Old Town Hall Skövde (1852-53). Architect Hjalmar
OldWijnbladh.
Townrådhuset
Hall Skövde
Render.
(1852-53).
Light grey/grey.
Architect
Finishing
Hjalmar
of pure
Wijnbladh.
cement
Render.
above Light
a Seir
limegrey/g
Gamla
i Skövde
(1775-76;
ombyggt
1852-53).
cement mortar (LC 80/20/600).
cement mortar
(LC 80/20/600).
Arkitekt:
Hjalmar
Wijnbladh.
10 af 11
At first painted with linseed oil paint (light yellow).
At first painted Side
with
linseed
oil paint
(light yellow).
Fasadputsbruk.
Ljugrått.
Mycket
starkt.
Side 10 af 11
Restored 2005 with lime cement mortar and limeInte
Restored
cement
paint
2005
(light
with
lime
yellow).
cement mortar
and lime cement
paintfrån
(lightca
yellow).
långt
från
kyrkoruinen
vid Varnhems
kloster
1030.
Tack!
www.bksjab.se