Riksdagsmannavalen åren 1945-1948 av Statistiska centralbyrån

Transcription

INLEDNING TILL
VALSTATISTIKEN 1872-2001
Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. – Stockholm, 1873-1911.
- Täckningsår: 1872-1910.
Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser rörande
Riksdagsmannavalen, Riksdagens andra kammare, Landstingsvalen och
Kommunala rösträtten.
Efterföljare:
Riksdagsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. – Stockholm , 19121970. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1909/11-1965/1968.
Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagsvalet. – Stockholm, 19711995. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1970-1994
Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagen. – (Sveriges officiella
statistik). – Stockholm, 1999-. – Täckningsår: 1998Kommunala valen / Kungl. Statistiska centralbyrån. – Stockholm, 1920-1967. –
(Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1919-1966.
Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. – Stockholm,
1972-1995. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1970-1994
Efterföljare: Allmänna valen. Del 3, Kommunalfullmäktige. –
Stockholm, 1999-. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1998Landstingsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. – Stockholm , 19131919. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1912-1918.
Efterföljare: Kommunala valen. – Stockholm, 1920-1967. – (Sveriges
officiella statistik). – Täckningsår: 1920-1966
Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. – Stockholm,
1972-1995. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1972-1995
Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Landsfullmäktige. – Stockholm,
1999-. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1998Översiktspublikation:
Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och
del II publicerade t.o.m. år 1950. – Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960.
S. 267-272: Allmänna val (Tab. 274-280)
.
Riksdagsmannavalen åren 1945-1948 av Statistiska centralbyrån
Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009.
urn:nbn:se:scb-valen-r-194501
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK
ALLMÄNNA VAL
RIKSDAGSMANNAVALEN
ÅREN 1945-1948
AV
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
STOCKHOLM 1949
KUNGL. BOKTRYCKERIET.
P. A. NORSTEDT & SÖNER
490433
STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE
ÉLECTIONS
LES ÉLECTIONS POUR
LE PARLEMENT
EN 1945—1948
PAR
LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE
TILL
K O N U N G E N .
Statistiska centralbyrån lar härmed överlämna sin redogörelse för riksdagsmannavalen åren 1945—1948.
Stockholm den 25 juni 1949.
Underdånigst
ERNST HÖLJER.
HENRIK GESCHWIND.
Lars Asplund.
IV
Innehållsförteckning.
Text.
Inledning
Första kammaren
Valtekniska förhållanden
Valkretsindelning
Mandatens fördelning
Valen till första kammaren åren 1945—1948
Nya röstsammanräkningar under tiden från början av 1945 års riksdag till riksdagens
början år 1949
Första kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år 1949
Sid.
1*
2*
2*
2*
2*
3*
Andra kammaren
12*
Nya röstsammanräkningar under tiden från början av 1945 års riksdag till riksdagens
början år 1949
Valen till andra kammaren år 1948
Valtekniska förhållanden
Valkretsindelning m.
m.
Valdistriktsindelning
Den preliminära röstfördelningen
Rösträtten
Vid valet gällande rösträttsbestämmelser m.
m.
I röstlängd upptagna personer
Röstberättigade
Icke röstberättigade
Valdeltagandet
Valdeltagandet i olika valkretsar och valdistrikt
Röstning inför
röstmottagare
Valkuvert utan godkänt innehåll och överklagade val
Kasserade valkuvert och valsedlar
Överklagade val
Partifördelningen och valresultatet
Samverkan mellan partierna. Väljarbeteckningar
Sammanhållningen inom partierna
De godkända valsedlarnas fördelning på partier
De valda riksdagsledamöternas partiställning
Andra kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år 1949
Urvalsundersökningen
Grunderna för det representativa urvalet
Ben maskinella bearbetningen
I röstlängd upptagna personer
Röstberättigade
Valdeltagandet inom olika yrkesoch socialgrupper samt efter ålder och civilstånd
Valdeltagandet inom kommungrupper
Valdeltagandet inom olika åldersgrupper
Partifördelningen inom kommungrupper
Bilaga.
Förteckning över vid urvalsundersökningen framställda s. k. råtabeller . . .
6*
8*
12*
13*
13*
13*
15*
18*
19*
19*
20*
22*
24*
25*
26*
30*
35*
35*
40*
40*
40*
43*
44*
51*
54*
58*
59*
59*
60*
65*
67*
71*
71*
75*
80*
V
Tabeller.
Sid.
Tab. 1. Valen till första kammaren åren 1945—1948. De valdas namn, yrke och rösttal m. m.
1
Tab. 2. Rösträtten vid andrakammarval, valkretsvis, enligt de år 1948 upprättade röstlängderna
4
Tab. 3. Avgivna valsedlar och valda riksdagsledamöter vid valen till andra kammaren, valkretsvis, åren 1948 och 1944
6
Tab. 4. Rösträtten och valen till andra kammaren, valdistriktsvis, år 1948
8
Tab. 5. Valen till andra kammaren år 1948. Väljarbeteckningar. De valdas namn, yrke och
rösttal
131
Tabeller upprättade
på grundval av representativt
urval:
Tab. 6. Röstberättigade och i valet deltagande män och kvinnor efter ålder inom olika
närings- och socialgrupper vid andrakammarvalen år 1948
Tab. 7. Röstberättigade och i valet deltagande efter ålder inom större yrkesgrupper, vid
valen till andra kammaren, år 1948
Tab. 8. Röstberättigade och i valet deltagande inom större yrkesgrupper, valkretsvis, vid
valen till andra kammaren, år 1948
Tab. 9. Röstberättigade och i valet deltagande inom särskilda kommungrupper, valkretsvis,
vid andrakammarvalen år 1948
140
146
150
156
Table des matières.
Texte.
Introduction
La Première Chambre
Circonstances techniques des élections
Circonscriptions électorales
Répartition des mandats
Élections pour la Première Chambre, de 1945 à 1948
Dépouillements renouvelés des voix, de 1945 à 1949
Composition de la Première Chambre en 1949
La Seconde Chambre
Dépouillements renouvelés des voix, de 1945 à 1949
Élections pour la Seconde Chambre en 1948
Circonstances techniques des
élections
Circonscriptions électorales,
etc.
Districts électoraux
Dépouillement préliminaire des voix
Droit de vote
Stipulations de droit de vote,
etc.
Personnes inscrites dans les listes électorales
Personnes ayant droit de vote
Personnes n'ayant pas droit de vote . .
Participation aux élections
Participation dans les différentes circonscriptions et districts électoraux .
Votes exécutés devant les délégués speciaux
Bulletins et enveloppes annulés et élections ayant donné lieu à protestation . . . .
Bulletins et enveloppes de vote annulés
Élections ayant donné lieu à protestation
Pages
1*
2*
2*
2*
2*
3*
6*
8*
12*
12*
13*
13*
13*
15*
18*
19*
19*
20*
22*
24*
25*
26*
30*
35*
35*
40*
VI
Partis politiques et résultats des élections
Collaboration deg partis. Désignations électorales
Liaison en groupes dans les partis
Bulletins de vote valables par partis
Représentants élus par partis
Composition de la Seconde chambre en 1949
Enquête faite par la méthode représentative sur les élections pour la Seconde Chambre en 1948
Méthode de sélection
Dépouillement mécanique
Personnes inscrites dans les listes électorales
Personnes ayant droit de vote
Participation aux élections par âge et par état civil dans les différents groupes
professionnels et sociaux
Participation aux élections dans certains groupes de communes
Participation aux élections par âge
Répartition par partis dans certains groupes de communes
Pages
40*
40*
43*
44*
51*
54*
58*
59*
59*
60*
65*
67*
71*
71*
75*
Annexe.
Liste des tableaux fondamentaux établis par la méthode représentative. . .
Tableaux.
Tabl. 1. Élections pour la Première Chambre de 1945 à 1948. Nom, profession et nombre
des voix etc. des députés
Tabl. 2. Droit de vote aux élections pour la Seconde Chambre en 1948 d'après les listes
électorales, par circonscriptions électorales
Tabl. 3. Bulletins de vote et représentants élus aux élections pour la Seconde Chambre, par
circonscriptions électorales, en 1948 et en 1944
Tabl. 4. Droit de vote et élections pour la Seconde Chambre, par districts électoraux, en 1948
Tabl. 5. Élections pour la Seconde Chambre en 1948. Désignations électorales. Nom, profession et nombre des voix des députés
Tableaux se référant
à 1/10 du nombre des personnes inscrites
électorales en 1948.
1
4
6
8
131
dans les listes
Tabl. 6. Personnes ayant droit de vote et votants aux élections pour la Seconde Chambre,
par âge, dans les différents groupes sociaux, en 1948
par profession, en 1948
par profession et par circonscriptions électorales, en 1948
Tabl. 9. Personnes ayant droit de vote et votants aux élections pour la Seconde Chambre
dans certains groupes de communes, par circonscriptions électorales, en 1948 . .
Résumé en français
80*
140
146
150
156
VII
VII
Résumé de la Statistique électorale pour les années 1945—1948.
Dans ce rapport toutes les élections et tous les dépouillements renouvelés des voix qui ont eu
lieu pour la Première Chambre ainsi que pour la Seconde Chambre de la Diète suédoise (>Eiksdagen»5
pendant les années 1945—1948 sont traités.
Les élections pour les deux chambres se font d"après le principe de la représentation proportionnelle.
Pour le remplacement d"un membre dont la place devient vacante avant l'expiration du temps pour
lequel il est élu, on n'a pas besoin de faire une élection partielle; il suffit en régie de faire un
dépouillement renouvelé des bulletins de vote déposés.
Les élections pour la Première Chambre se font par les conseils généraux et par les conseils
municipaux des grandes villes pour une période de huit ans. Cependant, toute la chambre n'est pas
renouvelée chaque fois, les circonscriptions étant divisées en huit groupes, de sorte qn'nn d'eux élit
chaque année des membres pour une période de huit ans. Ainsi, pendant l'année 1945 22 représentants
furent élus ainsi que 20 en 1946, 18 en 1947 et 17 en 1948. La chambre qui se compose de 150
membres, compte, au commencement de l'année 1949, 24 conservateurs, 21 de la ligue des paysans,
18 de la ligue du peuple, 84 social-démocrates et 3 communistes.
Les élections pour la Seconde Chambre ont lieu tons les quatre ans au mois de septembre
quand tous les membres sont élus. Le paya est divisé en 28 circonscriptions électorales, dont chacune
élit 3—24 députés. Tons les citoyens suédois, hommes et femmes, jouissant du droit de citoyen
et âgés d'au moins 21 ans révolus l'année précédente ont le droit de vote, exception faite pour
ceux qui sont interdits.
Le tableau p. 25* indique la fréquence des différentes causes de la perte du droit de vote.
Chacun qui n'est pas exclu par une des causes de disqualification susmentionnées est inscrit
dans la liste électorale comme ayant droit de vote. Les chiffres suivants indiquent le nombre des
personnes inscrites dans les listes électorales en 1948, ainsi que leur répartition au point de vue
du droit de vote:
Campagne
Villes
Pays entier
Inscrits dans les listes
2 584500 2 206 826
4791326
dont: ayant droit de vote
2551399 2156 384
4 707 7S3
n'ayant pas droit de vote . .
3â 101
50 442
83 543
En proportion de la population totale les personnes inscrites dans les listes étaient de 70'0 %, et
celles qui avaient droit de vote effectif de 68'8 %. Dans la campagne les électeurs effectifs n'étaient
que de 67'i % de la population; dans les villes ils montaient à 70'5 %.
En automne 1948, 3 895 161 électeurs (82'7 %) ont pris part aux élections générales pour la Seconde
Chambre pour la période de 1949—1952. La participation était de 81'6 % à la campagne et de 84'1 %
dans les villes. Parmi les hommes, la participation était de 84'S %, tandis que pour les femmes le
pourcentage ne montait qu'à 80'7.
Depuis l'élection précédente, certaines mesures ont été prises pour faciliter la participation aux
élections. Ainsi, les électeurs qui, le jour de l'élection, se trouvaient dans un endroit autre que celui
où ils étaient inscrits dans les listes électorales, ont eu le droit de déposer leur bulletin de vote
aux bureaux de poste. Pour personnes vivant à l'étranger et pour personnes dans certains groupes
professionnels (militaires, hommes d'équipage etc., personnel des chemins de fer, des postes, de la douane
et du pilotage) on a introduit le droit de donner le bulletin de vote à une manière spéciale, avant
le jour de l'élection. Le nombre des personnes ayant voté de manière spéciale aux élections pour la
Seconde Chambre s'élevait à 119 054.
VIII
Le parti eooservatif et les communistes ont diminué tandis que la ligne des paysans. la ligne du
peuple et le parti social-démocratique ont augmenté. Une répartition des communes rurales indique
que le changement est, en général, un peu plus accentué dans les communes industrielles que dans
les communes essentiellement agricoles.
Le nombre des députés de la Seconde Chambre est de 230, c'est-à-dire il y a un représentant
en moyenne sur les 29 748 habitants. La composition de la chambre après les élections de 1944 et de
1948 ainsi que la répartition des bulletins de vote valables sur les différents partis politiques ressortent
du tableau suivant (voir aussi tabl. S):
Dans les publications sur les élections antérieures on a rendu compte de toutes les personnes
inscrites dans les listes électorales réparties par catégories professionnelles lesquelles ont été groupées
dans les classes sociales I, H, III comprenant à tout prendre la classe la plus élevée, moyenne et
ouvrière respectivement. Dans cette publication on a présenté les données analogues pour l'élection
de la Seconde Chambre en 1948. Cette fois les données sont pourtant comme en 1944, basées sur
un échantillonage fait d'après la méthode représentative qui se réfère à ^'îo environ du nombre des
personnes inscrites dans les listes électorales. Les personnes ayant droit de vote et les personnes
ayant voté, comprises dans le matériel choisi pour dépouillement statistique, sont réparties par les
différents groupes professionnels, sociaux, d'âge et d'état civil.
Comme à l'élection précédente l'intérêt pour l'élection a été le plus vif parmi la classe la plus
élevée dont pas moins de 93'3 % des hommes et 92'3 % des femmes ont voté. Dans la classe moyenne 87'7
%. des hommes et 84"0 % des femmes ont pris part dans les élections. La classe ouvrière montrait
un intérêt plus faible que les autres, c'est-à-dire 82'2 % respectivement 77'7 % ont voté.
Si l'on répartit les classes sociales dans les groupes de différents âges on peut également constater que la classe la plus élevée montre les chiffres les plus hauts de participation dans les élections
tandis que la classe ouvrière montre les chiffres les plus bas. En répartant les personnes ayant droit
de vote et les personnes ayant voté d'après l'âge et l'état civil on trouve que les mariés de tous les
groupes d'âge ont participé plus intensivement aux élections que les célibataires et les ci-devant
mariés.
On a réparti les femmes en trois groupes: l:o) mariées, 2:o) autres membres de famille et
3:oi celles qui exercent une profession etc. En général l'intérêt pour les élections a été plus
grand parmi les femmes mariées que parmi les hommes. L'intérêt des femmes exerçant une profession
et surtout des femmes membres de famille était au contraire moins vif que celai des femmes mariées.
INLEDNING.
Föreliggande berättelse behandlar dels de under åren 1945—1948 förrättade valen till riksdagens första kammare, dels de val till andra kammaren,
som ägde rum hösten 1948. Därjämte redogöres för de nya röstsammanräkningar vad beträffar båda kamrarna, som ägt rum från ingången av 1945 års
riksdag till riksdagens början år 1949.
Berättelsens innehåll ansluter sig i allt väsentligt till den för åren 1941
—1944 utgivna redogörelsens. — En särskild bearbetning enligt maskinell
metod av ett till tio procent uppgående representativt urval av i röstlängd
upptagna personer har verkställts efter i huvudsak samma grunder som
för 1944 års andrakammarval. De viktigaste resultaten av denna urvalsundersökning hava sammanställts i särskilda avdelningar i slutet av texten
(se sid. 58* ff) och efter de övriga tabellbilagorna.
Statistiken över rösträtten grundar sig sedan 1944 års val på av valnämndernas ordförande på landsbygden samt magistrater och kommunalborgmästare i städerna enligt fastställt formulär meddelade uppgifter. — Statistiken rörande partifördelning och valdeltagande vid andrakammarvalen
grundar sig dels på de vid röstsammanräkningarna förda protokollen, av
vilka länsstyrelserna insänt avskrifter, dels på av samma myndigheter enligt
fastställt formulär meddelade uppgifter för varje valdistrikt om antalet i
valet deltagande män och kvinnor. — Till grund för redogörelsen över röstning inför röstmottagare ligga de vid sådant röstningsförfarande avlämnade
ytterkuverten med påtecknade röstlängdsutdrag, vilka för statistisk bearbetning införskaffats från samtliga länsstyrelser, ävensom ett urval av de
i 71 § 3 mom. vallagen föreskrivna förteckningarna över ansökningar om
röstlängdsutdrag. — För den representativa undersökningen av rösträtten
och valdeltagandet efter ålder, socialklass och yrke m. m. har såsom redan
nämnts verkställts en bearbetning i begränsad omfattning av själva röstlängderna.
Beträffande Stockholms stad har bearbetningen av det statistiska primärmaterialet verkställts av stadens statistiska kontor, som sedan till centralbyrån överlämnat de härpå grundade uppgifterna.
2*
MANDATENS FÖRDELNING.
Första kammaren.
Valtekniska förhållanden.
Valkretsindelning. För valen till första kammaren indelas enligt vallagen
riket i nitton valkretsar, nämligen: 1. Stockholms stad; 2. Stockholms län
och Uppsala län; 3. Södermanlands län och Västmanlands län; 4. Östergötlands län med Norrköpings stad; 5. Jönköpings län; 6. Kronobergs län och
Hallands län; 7. Kalmar läns norra och södra landstingsområden samt Gotlands län; 8. Blekinge län och Kristianstads län; 9. Malmöhus län med Malmö stad och Hälsingborgs stad; 10. Göteborgs stad; 11. Göteborgs och Bohus
län; 12. Älvsborgs län; 13. Skaraborgs län; 14. Värmlands län; 15. Örebro
län; 16. Kopparbergs län; 17. Gävleborgs län med Gävle stad; 18. Västernorrlands län och Jämtlands län; 19. Västerbottens län och Norrbottens län.
Valkretsarna bestå sålunda antingen av ett eller flera landstingsområden
eller av stad, som ej deltager i landsting, eller ock av båda delarna.
Valkretsarna indelas i åtta nedan angivna grupper. Varje år i september
förrättas val i en av grupperna, vilka avlösa varandra i tur och ordning, till
dess efter åtta år kammaren i sin helhet förnyats.
Mandatens fördelning. Antalet riksdagsmän i första kammaren utgör enligt riksdagsordningen 150, och mandattiden är åtta år, räknat från januari månads början året efter valet.
Antalet mandat inom varje valkrets bestämmes efter folkmängden på så
sätt, att en riksdagsman väljes för varje fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel av rikets folkmängd (riksvalkvoten). Om härigenom icke hela
antalet (150) kan fördelas, erhålla de valkretsar, vilka efter fördelningen ha
de största överskottstalen i fråga om folkmängd, vardera ytterligare en riksdagsman i ordning efter dessa tals inbördes storlek, så långt erfordras. Det
antal riksdagsmän, varje valkrets enligt dessa grunder äger utse, fastställes
vart tionde år av Konungen. Senast bestämdes detta antal genom kungl.
kungörelsen den 5 juni 1941 på grundval av folkmängdsuppgifter, lämnade
av statistiska centralbyrån. Huru bestämmandet skett, framgår närmare av
tab. A i 1941—1944 års berättelse. I förhållande till den föregående fördelningen innebar den år 1941 fastställda, att Stockholms stads valkrets erhöll två och Göteborgs stads valkrets ett mandat mera, men Östergötlands
VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN 1945—1948.
3*
läns med Norrköpings stad, Värmlands läns och Gävleborgs läns med Gävle
stad valkretsar var och en ett mandat mindre än förut. Dessa omregleringar
ägde rum åren 1941 och 1944.
Valmän för utseende av riksdagsmän i första kammaren äro landstingens
ledamöter samt stadsfullmäktige i städer, som ej deltaga i landsting. För
Gotlands läns landsting gäller dock på grund av en undantagsbestämmelse,
att endast en del av ledamöterna (f. n. 13) äga att deltaga i det med Kalmar
läns båda landsting gemensamt förrättade förstakamrnarvalet; bestämmelsen är tillkommen för att tillförsäkra de respektive landstingen det inflytande på valet i valkretsen, som står i förhållande till landstingsområdenas
folkmängd. Enahanda inskränkning i valmännens antal finnes för i landsting icke deltagande städer, vilka tillhöra samma valkrets som landstingsområde. I fråga om valen av landstingsmän och stadsfullmäktige hänvisas
till statistiken rörande de kommunala valen.
Valen äro proportionella. Partibeteckning skall å valsedel utsättas, men
däremot må icke kartell- eller fraktionsbeteckning förekomma vid förstakammarval. Valsedel må upptaga särskilda efterträdarenamn (högst två)
för var och en av kandidaterna till själva riksdagsmannavalet. Valbara äro
kommunalt röstberättigade män och kvinnor över 35 år, oavsett om de bo
inom valkretsen eller icke.
Enär den valperiod, som gäller för förstakammarvalen, är jämnt dubbelt
så lång (åtta år) som den för landstingsmanna- och elektorsval gällande
(fyra år), måste valkretsarna alltid komma att välja riksdagsmän i samma
tur efter senast förrättat val till de nämnda korpor a lionerna. Första året
därefter väljer sålunda varannan gång tredje och varannan gång sjunde
valkretsgruppen o. s. v., och sista året, eller omedelbart före nyval av landstingsmän och elektorer, välja var sin gång andra och sjätte grupperna av
valkretsar.
Valen till första kammaren åren 1945—1948.
I tab. 1 av föreliggande berättelse redogöres för under åren 1945—1948
förrättade val till första kammaren. Under vart och ett av dessa år förrättades val i två valkretsar, nämligen år 1945 i Stockholms stad och Älvsborgs län, år 1946 i Stockholms och Uppsala läns valkrets samt Västerbottens och Norrbottens läns valkrets, år 1947 i Södermanlands och Västmanlands läns valkrets samt Blekinge och Kristianstads läns valkrets och
år 1948 i Östergötlands läns med Norrköpings stad valkrets samt Västernorrlands och Jämtlands läns valkrets.
Tab. 1 innehåller uppgifter om antalet avgivna valsedlar under varje
särskild partibeteckning samt om de valdas namn, yrke, partiställning och
rösttal m. m. Tabellen lämnar även upplysning om den samverkan, som
ägt rum mellan partierna. Då väljarnas partiställning vid förstakammarvalen är känd på förhand, tager denna samverkan delvis andra former än
4*
VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN 1 9 4 5 — 1 9 4 8 .
som tillämpas vid andrakammarvalen och tillgår ibland så, att ett parti
avstår någon eller några överskottsröster till ett annat.
Den vanligaste formen för samverkan är dock, att gemensam partibeteckning användes. Under här ifrågavarande period voro kartellerna följande:
Höger -r bondeförl)Hudet+folkpartiet
Höger-f folkpartiet
Socialdemokraterna + kommunisterna
1945
1
1
1
1946
1
1
2
1947
1
—
1
1948
2
—
•—
Karteller förekommo under redogörelseperioden vid 7 val och antalet karteller utgjorde 11. I 3 fall tog sig emellertid samverkan den formen, att
den ende kommunistiske representanten anslöt sig till socialdemokraterna.
Dessutom förekom vid valet år 1945 i Älvsborgs läns valkrets ett slags underkartell mellan bondeförbundet och folkpartiet, bestående i att dessa båda
partier, som eljest gingo i kartell med högern, enades om gemensam kandidatlista. Endast inom två av de valkretsar, som gått till val under perioden
1945—1948, inverkade kartellbildningen på valutgången. Kartellen mellan
högern, bondeförbundet och folkpartiet i Östergötlands läns med Norrköpings stad valkrets medförde sålunda en mandatvinst från socialdemokraterna, vilket mandat genom lottning mellan bondeförbundet och folkpartiet kom att tillfalla det sistnämnda partiet. Bondeförbundet och folkpartiet uppnådde nämligen lika jämförelsetal för besättandet av den sista platsen. I Älvsborgs läns valkrets medförde den ovannämnda underkartellen
mellan bondeförbundet och folkpartiet, att det sistnämnda partiet tryggade
ett mandat, som eljest skulle ha tillfallit högern. I fyra av kartellerna under
redogörelseperioden omfattade partiernas samverkan även gemensam kandidatlista. Något fall av röstlån har däremot icke förekommit.
Tab. A ger en överblick över partiernas styrkeförhållanden inom valkorporationerna vid här ifrågavarande val och vid nästföregående val i samma
valkretsar. Under perioden 1945—1948 har minskning av högerns och ökning av bondeförbundets, folkpartiets och kommunisternas representation
ägt rum. Även socialdemokraterna visa någon ökning, medan socialistiska
partiet förlorat samtliga representanter i de berörda valkretsarna (3 i Stockholms stad och 2 i Stockholms och Uppsala läns valkrets). I Stockholms
stads valkrets ökade kommunisterna sin representation inom valkorporationen med 8 medlemmar på bekostnad av samtliga övriga partier med undantag av folkpartiet.
I tab. A lämnas även uppgifter om de valda riksdagsmännens fördelning
efter partier vid senaste och näst föregående val.
Med avseende på personomsättningen befinnes, att av 77 under perioden
valda de omedelbart omvalda utgjorde 49 eller 63-6 %. Under åren 1941—
1944 var denna andel 68i <Jc, under åren 1937—1940 55-3 % och slutligen
under åren 1933—1936 53-3 °i. Relativa antalet i egentlig mening nyvalda
under åren 1945—1948 var sålunda något högre än under närmast föregående fyraårsperiod. Av de omedelbart omvalda hade åtta tidigare tillhört
andra kammaren. Av de nyvalda hade åtta vid valtillfället mandat i andra
Tab. A. Partifördelningen inom valkorporationerna och bland de valda dels vid valen till första kammaren åren 1945—1948,
dels vid nästföregående val i samma valkretsar.
VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN 1945 — 1948.
5*
6*
VALEN
TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN 1 9 4 5 — 1 9 4 8 .
Tab. B. Nya röstsammanräkningar till första kammaren, förrättade under
Anm. H: höger; B: bondeförbnndet; F: folkpartiet; Sd: socialdemokrater: K: kommunistiska pargâeude ledamotskap av första, resp. andra kammaren (angives endast för efterträdarna).
kammaren, från vilken de övergingo genom valet, och några hade förut innehaft mandat i riksdagen, nämligen en i första och en i andra kammaren.
Uppgiften om föregående riksdagsmannaskap i förekommande fall lämnas
för de valda i tab. 1.
Nya röstsammanräkningar under tiden från början av 1945 års riksdag
till riksdagens början år 1949.
Jämlikt vallagens bestämmelser skall vid uppkommen ledighet efter riksdagsman, som avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald,
ny röstsammanräkning för utseende av efterträdare förrättas. Nytt val an-
NYA RÖSTSAMMANRÄKNINGAR INTILL BÖRJAN AV 1 9 4 9 ÅRS RIKSDAG.
7*
tiden från riksdagens början år 1945 intill början av 1949 års riksdag.
tiet. — Yrke och partiställning avse tidpunkten för röstsammanräkningen. — I och II beteckna fore-
ställes endast för det fall, att å de valsedlar, som upptaga den avgångnes
namn, icke någon finnes upptagen, som kan inträda i den avgångnes ställe.
Under tiden från början av 1945 års riksdag intill början av 1949 års
riksdag förrättades 30 nya röstsammanräkningar mot 37 under föregående
fyraårsperiod. I tab. B meddelas uppgifter om namn, yrke och parti för
såväl de avgångna ledamöterna som efterträdarna samt om föregående riksdagsmannaskap för de sistnämnda ävensom om mandattiden, avgångsorsaken och tidpunkten för röstsammanräkningen. I de fall, där avsägelse före
eller vid själva sammanräkningen inkommit från den, som skulle ha utsetts till efterträdare, och till följd härav annan efterträdare blivit utsedd,
') Se elfte raden nedanför. — 2) Efter avsägelse av fru S. Rönn-Christiansson. ledamot av andra
kammaren. — 3) Efter avsägelse av B. Näsgärd, statssekreterare. — 4) Se femte raden nedanför. —
5
) Se följande rad.
8*
FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR 1 9 4 9 .
räknas hela förrättningen, som en röstsammanräkning. Dylika fall angivas
i noter till tabellen; de voro två under den tid, det här gäller.
Dödsfall var orsaken till den nya röstsammanräkningen i sex fall. Den
berodde på avsägelse till följd av inval i andra kammaren i ett fall.
Av efterträdarna voro samtliga utom åtta nykomlingar i riksdagen. Bland
under perioden vid ordinarie val utsedda riksdagsmän förekom intet dödsfall eller någon avsägelse före nästa riksdags öppnande. Efterträdarna tillhörde i samtliga fall utom ett samma parti som företrädaren. I ett fall efterträdde nämligen en representant för folkpartiet en medlem av bondeförbundet, beroende på att dessa båda partier samverkat vid valtillfället (Malmöhus län år 1944).
Första kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år 1949.
Uppgifterna om kammarens sammansättning vid 1949 års riksdag grunda
sig'i huvudsak på den av kammarens kansli vid riksdagens början uppgjorda ledamotsförteckningen.
Partiställningen var följande: 24 höger, 21 tillhörande bondeförbundet,
18 medlemmar av folkpartiet, 84 socialdemokrater och 3 kommunister.
Med hänsyn till antalet förut bevistade riksdagar, fördela sig ledamöterna
på sätt som framgår av tab. C. Medeltalet bevistade riksdagar var högst för
bondeförbundets och socialdemokratiska partiets representanter med resp.
13-2 och 12-4. Medeltalet har i allmänhet sjunkit något sedan 1945. I jämförelse med andrakammarledamöterna ha i regel första kammarens ledamöter längre riksdagstid; medeltalen utgöra resp. 9-3 och 11-7 bevistade riksdagar.
Av förstakammarledamöterna vid 1949 års riksdag hade 33 förut tillhört
andra kammaren, nämligen tre högermän, sju representanter för bondeförbundet, fem medlemmar av folkpartiet och aderton socialdemokrater. Till
jämförelse må nämnas, att av andra kammarens ledamöter två förut tillhört första kammaren. Det är sålunda alltjämt betydligt vanligare, att en
andrakammarledamot väljes till riksdagsman i första kammaren, än att det
motsatta förhållandet äger rum.
Antalet ledamöter, bosatta inom den valkrets, för vilken de valts, har vid
de senare valen ökats betydligt, såsom av nedanstående tablå framgår.
FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR 1949.
*9
Tab. C. Första kammarens ledamöter, fördelade efter antalet bevistade riksdagar.
Proportionen mellan landsbygdens och städernas representation, i den
mån en fördelning av kammarens ledamöter efter boningsorten à landet eller i stad kan betraktas såsom ett uttryck härför, har under senare år utvecklat sig på sätt framgår av nedanstående översikt.
2—490433
10*
FÖRSTA
KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR 1949.
Tab. D. Yrkesfördelningen bland första kammarens ledamöter.
Bondeförbundet framträder helt naturligt såsom ett ganska utpräglat
landsbygdsparti, och det socialdemokratiska är â andra sidan tämligen stadsbetonat. Sedan närmast föregående val har städernas representation, relativt sett, ökats inom högern, folkpartiet och det socialdemokratiska partiet,
medan utvecklingen gått i motsatt riktning inom bondeförbundet. I Stockholm
äro 31 förstakammarledamöter bosatta och i angränsande orter 2.
Efter yrke ha första kammarens ledamöter blivit fördelade i tab. D. En
FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR 1 9 4 9 .
11*
Tab. E. Åldersfördelningen bland första kammarens ledamöter.
motsvarande fördelning avseende 1945 års riksdag återfinnes i berättelsen
om riksdagsmannavalen 1941—1944. En jämförelse ger vid handen, att
gruppen allmän förvaltningstjänst och fria yrken, som alltid varit stor i
första kammaren, under den senaste fyraårsperioden minskats till 74 ledamöter mot 75 år 1945. Inom gruppen jordbruk med binäringar, dit år 1945
34 ledamöter hörde, har siffran däremot ökats till 38. Gruppen industri,
samfärdsel och handel m. m. räknar 36 ledamöter år 1949 mot 39 år 1945.
Av fungerande eller förutvarande statsråd hade vid början av 1949 års
riksdag 16 (20 år 1945) plats i första kammaren. Denna har numera sex
kvinnliga ledamöter.
Åldersfördelningen av första kammarens ledamöter vid början av år 1949
angives i tab. E, som även innehåller motsvarande uppgifter för år 1945 och
år 1941. Liksom tidigare råder rätt stor olikhet i åldershänseende mellan
partierna. Av kammarens 26 medlemmar under 50 år tillhörde 19 det socialdemokratiska partiet.
Medelåldern1) var mellan åren 1929 och 1933 i stigande men sjönk sedan
obetydligt för att mellan åren 1941 och 1945 ånyo ökas något. Under den
senaste 4-årsperioden höll den sig praktiskt taget konstant och uppgick vid
såväl 1945 som 1949 års riksdag till 57i år. Efterföljande sammanställning
visar medelålderns förändringar sedan år 1929 för de särskilda partierna
inom första kammaren ävensom för kammaren i dess helhet och andra
k f i i m n o l'on
1) Här angives åldern som det tal. som angiver skillnaden mellan år 1948 och vederliörandes
födelseår. Såsom mått på medelåldern vid slutet av året torde en sålunda beräknad siffra vara
något för låg.
12*
NYA
RÖSTSAMMANRÄKNINGAR INTILL BÖRJAN AV 1949 ÅRS RIKSDAG.
Andra kammaren.
Nya röstsammanräkningar under tiden från början av 1945 års riksdag
till riksdagens början år 1949.
För utseende av efterträdare till riksdagsman, som avsagt sig uppdraget
eller eljest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald, gälla
liknande bestämmelser för andra kammaren som beträffande den första.
Jämlikt vallagens bestämmelser skall sålunda i regel nytt val icke förrättas,
utan efterträdaren till den avgångne utses genom ny röstsammanräkning,
som ofördröjligen verkställes. Samtliga de under den i rubriken angivna tiden ledigblivna platserna i andra kammaren ha fyllts på sistnämnda sätt.
Under ifrågavarande period företogos röstsammanräkningar för besättande
av 26 ledigblivna platser. Motsvarande antal under närmast föregående period var 33.
I tab. F meddelas namn, yrke och partiställning för såväl avgångna som
efterträdare samt för de förra avgångsorsaken och för de senare datum för
Anm.
Tab. F. Nya röstsammanräkningar till andra kammaren, förrättade under
H: höger; B: bondeförbundet; F : folkpartiet; Sd: socialdemokrater; K: kommunistiska pargäende ledamotskap ar första, resp. andra
NYA RÖSTSAMMANRÄKNINGAR INTILL BÖRJAN AV 1949 ÅRS RIKSDAG.
13*
röstsammanräkningen. Fyra sammanräkningar ägde rum år 1945, fem år
1946, elva år 1947 och sex år 1948.
Dödsfall var i åtta fall orsaken till den nya sammanräkningen, avsägelse
på grund av inval i första kammaren i sju fall och avsägelse av annan
orsak i elva fall.
Av efterträdarna hade tio tidigare innehaft mandat i andra kammaren
och en av dessa därjämte i första kammaren.
Valen till andra kammaren år 1948.
Valtekniska förhållanden.
Valkretsindelning m. m. För valen till andra kammaren indelas riket i
tjugoåtta valkretsar, nämligen:
Stockholms stad;
Göteborgs stad;
Göteborgs och Bohus läns landstingsområde;
Malmö, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds städer;
tiden från riksdagens början å r 1915 i n t i l l början av 1949 års riksdag.
tiet. — Yrke och partiställning avse tidpunkten för röstsammanräkningen. — I och It beteckna furekammaren (angives endast tur efterträdarna).
14*
VALEN TILL ANDRA KAMMAREN ÅR 1948.
Malmöhus läns valkrets, innefattande länets landsbygd samt städerna
Ystad, Trelleborg, Skanör med Falsterbo, Eslöv och Höganäs;
Älvsborgs läns norra valkrets, innefattande Nordals, Sundals, Valbo, Tössbo, Vedbo, Flundre, Väne, Bjärke, Vättle, Ale, Kullings och Gäsene härad
samt städerna Åmål, Vänersborg, Alingsås och Trollhättan;
Älvsborgs läns södra valkrets, innefattande Ås, Kinds, Redvägs, Marks,
Vedens och Bollebygds härad samt städerna Borås och Ulricehamn;
vart och ett av rikets övriga län.
Valen äro proportionella, och platserna fördelas mellan partierna efter
d'Hondts regel. Valbara äro endast inom valkretsen röstberättigade män
och kvinnor, som fyllt 25 är.1)
Hela antalet representanter utgör 230, vilka väljas lör en tid av fyra år.
Antalet inom varje valkrets regleras efter folkmängden vid början av året
näst före den fyraârsperiod, för vilken valen gälla. För varje fullt tal motsvarande en tvåhundratrettiondel av rikets folkmängd (»riksvalkvoten» för
andra kammaren) utses en riksdagsman. Då vid tillämpandet av denna regel icke samtliga 230 platserna kunna fördelas, tilldelas de övertaliga platserna, en efter annan, de valkretsar, som efter första fördelningen uppvisa
de största befolkningsöverskotten. Härförutom gäller den undantagsbestämmelsen, att valkrets, vars folkmängd ej uppgår till fullt tre tvåhundratrettiondelar av folkmängden, likväl äger rätt att välja 3 riksdagsmän. Till
följd av denna bestämmelse erhåller Gotlands län, vars folkmängd ej uppgår till fullt två tvåhundratrettiondelar, 3 mandat.
Det antal riksdagsmän, som varje valkrets ägde utse för fyraårsperioden
1949—1952, fastställdes genom kungörelsen den 8 maj 1948 (Sv. förf.-saml.
nr 211/1948). I jämförelse med vad som förut gällt erhöll därigenom
Stockholms stads valkrets ytterligare två mandat samt Stockholms läns och
Göteborgs stads valkretsar vardera ett mandat, medan Skaraborgs läns,
Värmlands läns, Gävleborgs läns och Västernorrlands läns valkretsar fingo
avstå var sitt.
Antalet representanter samt de folkmängdsuppgifter, som legat till grund
för fördelningen, meddelas valkretsvis i tab. G. Riksvalkvoten för andra
kammaren utgjorde 29 748. Detta tal, som motsvarar folkmängden per representant, var vid 1944 års val 28 360 och vid valen år 1940 27 571. De
största valkretskvoterna innehade vid 1948 års val Älvsborgs läns södra valkrets (32 268) och Hallands läns valkrets (31 793), de minsta Gotlands läns
valkrets (19 565) samt Göteborgs och Bohus läns landstingsområdes valkrets
(28 196). Stockholms stad bildar liksom tidigare den folkrikaste valkretsen
med 703 279 invånare medan Stockholms läns valkrets numera ryckt upp
på andra plats med 349 034 invånare. Såsom tab. G visar, ha 13 platser
måst fördelas enligt regeln om största överskottet.
1) Genom riksdagsbeslut den 5 april 1949 har valbarhets-åldern sänkts till fyllda 23 är.
VALDISTRIKTSINDELNING.
15*
Tab. G. Folkmängd och antal riksdagsledamöter i andra kammarens valkretsar.
Anm.
Notsiffrorna angiva ordningen mellan de tretton valkretsar, som erhållit tilläggsmandat.
Valdistriktsindelning. Enligt vallagens bestämmelser förrättas val till andra kammaren valdistriktsvis. I flertalet fall sammanfalla valdistrikt och kommun. Är stad eller landskommun delad i valkretsar för val av stads- eller
kommunalfullmäktige, utgör dock sådan valkrets minst ett valdistrikt vid
16*
riksdagsmannaval. Ytterligare uppdelning skall i regel ske, när landskommun eller valkrets för kommunalfullmäktigval har ett invånarantal av mer
än 3 000, och kan dessutom i andra fall ske beträffande såväl stad som landskommun. Att sistnämnda bestämmelser om valfri uppdelning flitigt tillämpats, visa nedanstående uppgifter om antalet kommuner och antalet valdistrikt vid senare års val:
Antalet valdistrikt har för varje val stigit rätt väsentligt, i synnerhet i
städerna. Sedan år 1944 utgör ökningen på landsbygden 3-9 % och i städerna 20? %.
Rörande valdistriktsindelningen i de olika valkretsarna lämnas uppgifter
i tab. H. Fortfarande intager Västerbottens län en särställning på grund av
de många valdistrikten. Även i övrigt är indelning i valdistrikt givetvis vanligare i Norrland med dess fåtaliga men vidsträckta kommuner än i landet
i övrigt. I de gamla jordbruksbygderna med i regel små kommuner äro
endast enstaka kommuner uppdelade i valdistrikt.
Numera indelas i det närmaste fyra femtedelar av rikels städer i valdistrikt, men skillnaden mellan ett landsbygdsdistrikt och ett stadsdistrikt
i fråga om antalet röstberättigade är det oaktat stor. Medeltalet var nämligen
i det förra fallet 564 och i det senare fallet 2 029 röstberättigade. Under 1 000
röstberättigade hade 3 838 landsdistrikt (84-s % ) , men endast 73 stadsdistrikt (6-9 %). Under 500 röstberättigade hade 2 581 landsdistrikt, men endast 30 distrikt i städerna; 1 238 distrikt på landsbygden hade under 250
och 230 icke ens 100 röstberättigade.
Enligt vallagens bestämmelser får, som nämnts, endast i undantagsfall
antalet i n v å n a r e i ett valdistrikt på landsbygden överstiga 3 000. Vid
1948 års val hade ett landsdistrikt mer än 3 000 r ö s t b e r ä t t i g a d e ; samtidigt funnos 49 landsdistrikt med mellan 2 000 och 3 000 röstberättigade
(motsvarande siffra år 1944 var 42 landsdistrikt). Dessa valdistrikt hade
sannolikt i regel en folkmängd uppgående till mer än 3 000 personer, och
även några distrikt med ej fullt 2 000 röstberättigade kommo troligen över
det nämnda folkmängdstalet. I Göteborgs stads valkrets, där valdistrikten av
gammalt äro stora, hade 41 av samtliga 82 distrikt mellan 3 000 och 4 000
röstberättigade, och för 7 valdistrikt var antalet röstberättigade större än
4 000. Medelantalet röstberättigade i varje distrikt därstädes, som år 1944
Tab. H. Valdistriktsindelning vid andrakammarvalen 1948.
17*
18*
DEN PRELIMINÄRA RÖSTFÖRDELNINGEN.
uppgick till 2 955, utgjorde vid senaste valet 2 944. De största stadsdistrikten i riket voro Eslövs stad (5 056 röstberättigade), Göteborgs 74:e (4 609)
och Göteborgs 56 :e (4 408). Största distriktet på landsbygden var Sävedalen
i Partille kommun i Göteborgs och Bohus län med 3 919 röstberättigade.
Den preliminära röstfördelningen. Vid 1928 års andrakammarval anordnades för första gången en preliminär röstfördelning omedelbart efter valet,
och anordningen har sedermera blivit tillämpad vid såväl kommunal- som
andrakammarval en. Enligt 68 § vallagen skall inom varje valdistrikt röstfördelning efter väljarbeteckningar verkställas redan av valtörrättarna. Rörande sättet för röstfördelningen hänvisas till nyssnämnda paragraf i vallagen.
För sammanräkning av partiernas röstsiffror anordnades inom varje valkrets, i huvudsak på samma sätt som förut, ett uppsamlingsställe, dit röstsiffrorna från valdistrikten intelefonerades och där hopsummering skedde
genom telegrafverkets personal. De hopsummerade röstsiffrorna för varje
valkrets inrapporterades per telefon till ett centaluppsamlingsställe i Stockholm, vilket stod i förbindelse med Tidningarnas telegrambyrå, som uträknade mandatfördelningen samt kungjorde denna och röstsiffrorna dels i
tidningspressen och dels i radio.
Kl. 2.30 på natten var resultatet klart inom den sist färdiga valkretsen,
vilket var närmare en timme senare än år 1944. Uppgifter hade då inkommit från samtliga valdistrikt i landet.
Vid den preliminära röstfördelningen kunde av naturliga skäl, liksom
vid valen åren 1940 och 1944, icke medräknas röster, avgivna före valdagen och i främmande valdistrikt, d. v. s. de s. k. poströsterna. Trots att antalet personer, som begagnade sig av nämnda sätt att deltaga i valet, översteg 115 000, visade sig det preliminära resultatet i fråga om mandatfördelningen skilja sig från det definitiva endast i fråga om ett mandat. Detta
var även fallet vid föregående andrakammarval, liksom vid 1928 års val.
Vid valen åren 1940,1936 och 1932 medförde den definitiva sammanräkningen
däremot ingen ändring i den preliminärt fastställda mandatfördelningen.
I fråga om röstsiffrorna föreligga en del skiljaktigheter mellan den preliminära och den definitiva röstsammanräkningen. Dessa äro i främsta
rummet att hänföra till röster, som avgivits före och på valdagen inför röstmottagare. Bortsett från dessa röster föreligga i de olika valkretsarna de
skiljaktigheter mellan de båda sammanräkningarnas resultat, som framgå
av sammanställningen här nedan, i vilken + betecknar ökning och —
minskning i förhållande till det preliminära rösttalet.
RÖSTRÄTTEN.
19*
De största differenserna mellan sammanräkningsresultaten förekommo i
Stockholms stad och Gävleborgs län, där antalet avgivna godkända valsedlar ökades med resp. 202 och 201 vid den definitiva sammanräkningen; skillnaden torde i båda fallen bero på att en del valsedlar, som ogillats vid den
preliminära sammanräkningen, blivit godkända vid den definitiva. I Gotlands län och Malmö m. fl. städer voro rösttalen resp. 102 och 100 röster
högre vid den preliminära sammanräkningen, beroende på att s. k. masskasseringar av ett eller flera partiers valsedlar skedde vid den definitiva
räkningen. I 12 av rikets 28 valkretsar understeg differensen mellan sammanräkningsresultaten 100.
Utsträcker man jämförelsen till varje partis rösttal, föreligger den största
skiljaktigheten i fråga om högern, som i Malmö m. fl. städers valkrets vid
den slutliga sammanräkningen förlorade samtliga röster (388) i ett valdistrikt. I Stockholms stads valkrets ökades socialdemokraternas rösttal vid
den definitiva sammanräkningen med 301.
Rösträtten.
Vid valet gällande rösträttsbestämmelser m. m. Enligt 16 § riksdagsordningen tillkommer rösträtt till riksdagens andra kammare varje svensk man
och kvinna från och med kalenderåret näst efter det, varunder han eller
hon uppnått tjuguett års ålder, med undantag av den som står under förmynderskap.
Sedan 1944 års val har åldersgränsen för rösträtt till riksdagens andra
kammare sänkts från 23 till 21 år. Dessutom ha de tidigare rösträttsbestämmelser avskaffats, enligt vilka rösträtt icke tillkom den som
a) var i konkurstillstånd,
b) var av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning.
Någon skiljaktighet mellan politiska och kommunala rösträtten föreligger
numera icke.
Röstlängd skall enligt gällande bestämmelser upprättas av de lokala skattemyndigheterna före den 30 juni varje år på grundval av stommar, som
översänts från vederbörande länsbyrå för folkbokföringen, och skall efter
mantalslängden för samma år upptaga alla invånare inom valdistriktet,
vilka uppnått eller under kalenderåret uppnå en ålder av 21 år. I fråga om
dem, som först under kalenderåret uppnått eller uppnå en ålder av 21 år,
anmärkes, att rösträtten ej inträder förrän efter utgången av löpande kalenderår. Hinder för rösträtt skola antecknas i längderna på grundval av
uppgifter, avseende förhållandena den 10 juni. Sedan röstlängden varit
framlagd till granskning och därefter justerats, vinner den, såvida missnöjesanmälan enligt 46 § vallagen ej dessförinnan gjorts, laga kraft med
utgången av den 28 eller eventuellt den 29 juli.
Rösträtten kan utövas antingen genom personlig inställelse eller i fråga
om äkta makar, som båda äro röstberättigade, medelst en för den ena av
makarna genom den andra maken avgiven s. k. valsedels försändelse.
20*
I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA PERSONER.
Beträffande röstning inför röstmottagare stadgades genom beslut av 1944
års riksdag rätt för väljare att vid val till riksdagens andra kammare i vissa
fall avlämna sin röst å fast postanstalt i riket eller â svensk beskickning
eller svenskt konsulat i utlandet (jfr 70 § lagen om val till riksdagen). Poströstningsförfarandet, som första gängen tillämpades vid 1942 års kommunala val, har sedermera kommit till användning vid såväl 1946 års kommunala val som andrakammarvalen åren 1944 och 1948.
I röstlängd upptagna personer. De år 1948 upprättade röstlängderna för
val till riksdagens andra kammare upptaga alla män och kvinnor, som under detta år uppnådde en ålder av minst 21 år (födda år 1927 eller tidigare).
Då ifrågavarande röstlängder skola användas under tiden intill dess nya
sådana under år 1949 upprättats, är för de personer, som under år 1948
fyllde 21 år, i röstlängd särskilt angivet, att de först påföljande år äga rösträtt.
Uppgifter rörande antalet i röstlängd upptagna personer med fördelning
efter kön meddelas valkretsvis för landsbygd och städer i tab. 2 samt, efter
frånräknande av de personer som under valåret fyllde 21 år, i tab, I. Hela
antalet, inklusive de år 1927 födda, utgjorde 2 406 089 män och 2 476 083
kvinnor, summa 4 882 172 personer eller 71-4 % av rikets folkmängd den 31
december 1947. Om yngsta åldersklassen män och kvinnor frånräknas, blir
hela antalet i röstlängd upptagna 4 791 326, varav 2 360 150 män och
2 431176 kvinnor. Sammanlagt 2 584 500 (53-9 %) voro bosatta på landsbygden och 2 206 826 i städerna. Kvinnoöverskottet (1 030 kvinnor på 1 000
män) är åtskilligt större än inom hela befolkningen (1 008 kvinnor på 1 000
män år 1947).
Jämfört med år 1944 har, om de personer, som under valåret fyllde 21 år
icke medräknas, antalet i röstlängd upptagna personer ökats med 412 591
eller 9-4 %. ökningen är något större för männen (9-9 %) än lör kvinnorna
(9-o % ) . Hur jämförelsen med år 1944 ställer sig, om åtskillnad göres mellan landsbygd och städer, framgår av följande sammanställning över antalet i röstlängd upptagna.
21*
Tab. I. I röstlängd upptagna personer, valkretsvis, år 1948.
De i röstlängd upptagna utgjorde 70-o % av folkmängden mot 67 i %
resp. 65-9 % vid de båda närmast föregående andrakammarvalen. Den förhållandevis starkare ökningen av ifrågavarande relativtal mellan de båda
senaste valen står i samband med den sänkta rösträttsåldern, varigenom'
röstlängderna vid årets andrakammarval tillförts två nya åldersklasser i
jämförelse med år 1944. Av den totala ökningen av antalet i röstlängd upptagna personer, 412 591, torde i runt tal 190 000 bero på rösträttsålderns
22*
RÖSTBERÄTTIGADE
sänkning. I övrigt får den fortgående ökningen av antalet i röstlängd upptagna personer i förhållande till folkmängden närmast ses i samband med
den under senare är starkt minskade dödligheten med åtföljande ökning av
medellivslängden. Att landsbygdens ökningstal, 50 312 eller 2-o %, är vida
lägre än städernas, 362 279 eller 19-6 %, beror på tillkomsten av nya städer, varjämte omfattande inkorporeringar med städer ägt rum. På landsbygden representera de i röstlängd upptagna 68-3 och i städerna 72-2 % av
folkmängden (65-2 % resp. 69-9 % år 1944). Relationstalen för de olika valkretsarna äro på grund av olikheter i befolkningens ålderssammansättning
ganska växlande. I Stockholms stad är sålunda 75-7 % av befolkningen
upptagen i röstlängd mot endast 59-5 i Norrbottens län.
Av samtliga i röstlängd upptagna voro under valåret 4 707 783 personer
röstberättigade och 83 543 i saknad av rösträtt, motsvarande resp. 98-3 och
1-7 % av hela antalet. De icke röstberättigade äro således mycket fåtaliga.
Till belysande av rösträttsbestämmelsernas verkningar och rösträttens
utövande inom olika sociala grupper av befolkningen hava vid tidigare val
i röstlängd upptagna personer plägat fördelas på större yrkesgrupper. De
synpunkter, efter vilka yrkesgrupperingen därvid genomförts, ha icke så
mycket varit tekniska och ekonomiska som fastmer sociala. Fördelning på
socialgrupper har sålunda erhållits genom sammanförande av yrkesgrupperna till tre större grupper eller socialklasser, högre klassen (I), medelklassen (II) och arbetarklassen (III).
I motsats till vad som vid 1940 års och tidigare val varit fallet men i likhet med närmast föregående val har bearbetningen av i röstlängderna meddelade uppgifter om rösträtt i kombination med yrke och valdeltagande vid
1948 års val icke omfattat samtliga röstlängder utan begränsats till ett genom representativt urval uttaget uppgiftsmaterial, motsvarande ungefär
tio procent av i röstlängderna upptagna personer. Beträffande den härvid
tillämpade metoden ni. m. hänvisas till berättelsen för åren 1941—1944.
Röstberättigade. Antalet under valåret röstberättigade män och kvinnor på
landsbygden och i städerna meddelas för varje valdistrikt i tab. 4. Valkretsvis angives det därjämte i tab. 2 och i tab. I. Uppgifter om de röstberättigades fördelning efter yrke, denna gång även i kombination med ålder, meddelas på grundval av den ovan nämnda urvalsundersökningen i slutet av
föreliggande berättelse.
Hela antalet röstberättigade utgjorde 4 707 783 eller 9.2 % flera än vid
nästföregående riksdagsval, varav på landsbygden 2 551 399 och i städerna
2 156 384. Av de röstberättigade voro alltså 54-2 % bosatta på landsbygden
(57-8 % år 1944) och 45-8 i städerna. Männen utgjorde 2 316 414 och kvinnorna 2 391 369, motsvarande på varje tusental män 1 032 kvinnor (år 1944
1 041). överskottet av kvinnor har stadigt minskats från den tid, tillgängliga uppgifter härom föreligga, eller från kvinnorösträttens införande år
1921, då talet utgjorde 1 103. Numera finnes, såsom tab. J utvisar, överskott
av män i sjutton valkretsar. Städerna ha genomgående ett betydande över-
RÖSTBERÄTTIGADE.
Tab. J.
Röstberättigade
23*
och icke röstberättigade, relativt antal, valkretsvis, år 1948.
24*
ICKE RÖSTBERÄTTIGADE.
skott av kvinnor bland de röstberättigade (i medeltal 1 149 på 1 000; motsvarande tal år 1944 var 1 178). På landsbygden föreligger däremot underskott av kvinnor. Variationerna inom de olika valkretsarna motsvara ungefärligen dem, som råda inom befolkningen i dess helhet.
Den andel av befolkningen, som äger rösträtt vid riksdagsmannaval, har
varit stadd i jämn ökning under åtskilliga år. Den uppgick till 54-3 % år
1921 och är nu 68-8 %. Förutom den sänkta rösträttsåldern vid det senaste
valet är ökningen helt att tillskriva verkan av i det föregående berörda
demografiska faktorer. För landsbygden utgör procenttalet 67-4 och för städerna 70-s. Talet varierar, enligt vad tab. J visar mellan högst 73-6 % i
Stockholms stad och lägst 59o % i Norrbottens län.
Icke röstberättigade. Som redan ovan under »Rösträttsbestämmelser» omnämnts, ha (genom lag av den 1 juni 1945) vissa rösträttshinder avskaffats, varefter såsom hinder endast främmande nationalitet och omyndigförklaring kvarstå. Uppgifter rörande antalet i 1948 års röstlängder såsom
icke röstberättigade upptagna lämnas valkretsvis i tab. 2 med fördelning
på landsbygd och städer samt män och kvinnor ävensom efter de olika
rösträttshindren. Relativa tal meddelas i tab. J. Hela antalet icke röstberättigade vid 1948 års val uppgick till 83 543 personer. (Vid föregående val
var siffran 68 494.) På landsbygden voro 33 101 (39-6 %) av de icke röstberättigade bosatta och i städerna 50 442. Männen utgjorde 43 736 och kvinnorna 39 807, motsvarande 910 kvinnor på 1 000 män. År 1944 var proportionen 892 och år 1940 934 kvinnor på 1 000 män.
Räknat på hela folkmängden utgjorde de icke röstberättigade endast
1-2 % (l-i % år 1944; lo % år 1940). I förhållande till antalet i röstlängd
upptagna voro 1-3 % på landsbygden och 2-3 % i städerna utan rösträtt,
och relationstalen för de särskilda valkretsarna, med land och stad åtskilda,
varierade mellan 4-8 och 0-s % (tab. J ) . Ej heller för de minsta enheterna,
valdistrikten, voro växlingarna stora. Uppgifter om antalet icke röstberättigade i varje valdstrikt ha av utrymmesskäl icke meddelats i de senare
tillgängliga valstatistiska berättelserna, men finnas tillgängliga i statistiska
centralbyrån.
De i tab. 2 meddelade uppgifterna om de icke röstberättigades fördelning
efter diskvalifikationsgrunder
avse året 1949. Detta innebär, att i redovisningen ingå 1 673 år 1927 födda personer, som av åldersskäl voro förhindrade att under år 1948 utöva rösträtt men som från ingången av år 1949 på
grund av ett eller båda rösträttshindren (utländskt medborgarskap eller omyndighet) räknas som icke röstberättigade. Huru fördelningen efter diskvalifikationsgrunder ställer sig å landsbygden och i städerna samt för vartdera könet framgår av efterföljande sammanställning. När båda hindren
gällt för en person, har denne hänförts till det här och i tab. 2 först
upptagna hindret. En omyndigförklarad utländsk medborgare har sålunda
räknats som utlänning.
VALDELTAGANDET.
25*
Det kraftigast verkande hindret är numera — sedan det s. k. fattigvårdsstrecket bortfallit — utländskt medborgarskap. Antalet fall av detta rösträttshinder har vid det senaste valet avsevärt ökats såväl å landsbygden
som i städerna. Genom den kraftiga ökningen av antalet i röstlängderna
upptagna utlänningar har i själva verket, trots bortfallet av det s. k. faltigvårdsstrecket, totalantalet icke röstberättigade personer ökats, såväl absolut som relativt, i jämförelse med föregående val.
Av de icke röstberättigade voro 39 4 % bosatta på landsbygden och 60 s c,c
i städerna. För dem, som på grund av främmande nationalitet saknade rösträtt, voro motsvarande relativtal 30-4 % och 69-6 %, för de omyndigförklarade 64-6 % och 35-4 %. Då, som tidigare nämnts, de röstberättigade fördela sig med 54-2 % på landsbygden och 45-8 % på städerna, voro alltså
de utländska medborgarna relativt talrikast i städerna, medan motsatsen
var förhållandet i fråga om de omyndigförklarade.
Beträffande den procentuella fördelningen efter rösträttshinder valkretsvis hänvisas till tab. J.
De personer, som både voro utländska undersåtar och omyndigförklarade,
voro mycket fåtaliga, endast 11 män och 6 kvinnor.
Valdeltagandet.
Uppgifter rörande i valet deltagande män och kvinnor meddelas i såväl
absoluta som relativa tal för varje valdistrikt och valkrets i tab. 4. Beträffande valdeltagandet inom olika yrkesoch socialgrupper hänvisas till den
i det föregående omnämnda, på ett 10-procentigt urval grundade undersökningen. (Jfr sid. 67* ff.) Personer, som röstat å postanstalt i riket eller à
svenskt konsulat eller svensk beskickning i utlandet, redovisas i den följande framställningen å sid. 30* ff.
För hela riket uppgick antalet i valet deltagande till 3 895 161, varav
2 080 865 kommo på landsbygden och 1 814 296 på städerna. Då motsvarande antal vid 1944 års val utgjorde 3 099 103, har sedan dess ökning i valdeltagandet ägt rum med 796 058 personer (25-7 % ) , beroende såväl på ökning av antalet röstberättigade som livligare valdeltagande. På landsbygden
uppgår ökningen av antalet valdeltagare till 316 481 (17 9 % ) , medan i städerna antalet ökats med 479 577 (359 %). Om hänsyn tages till stadsbildningen under den tid, som förflutit mellan de båda valen, ökas för landsbygdens vidkommande valdeltagandet till 21-2 %, medan städernas ökning
stannar vid 31-2 %.
26*
VALDELTAGANDET.
Av väljarna voro 1 965 654 män och 1 929 507 kvinnor, motsvarande 982
kvinnor på 1 000 män (963 år 1944; 981 år 1940); på landsbygden kommo
1 105 972 män och 974 893 kvinnor samt på städerna 859 682 män och
954 614 kvinnor, varför proportionen kvinnor på 1 000 män liksom vid tidigare val var helt olika för landsbygden (881) och städerna (1 110), till stor
del givetvis beroende på olikheterna i hela befolkningens könssammansättning.
Absoluta antalet i valet deltagande män och kvinnor är avsevärt större
än vid något tidigare val. Nedanstående tablå visar utvecklingen i detta hänseende sedan år 1911.
Valdeltagandet i förhållande till samtliga röstberättigade vid det senaste
valet, 82 %, är högre än vid något tidigare val och överträffar t. o. m.
1936 års höga siffra med 8-2 enheter. Relationstalet är liksom tidigare högre
för städerna (841 %) än för landsbygden (81 6 % ) . Vid 1911 års val var
städernas tal 7-5 enheter större än landsbygdens; år 1936 hade skillnaden
nedgått till 2o för att efter en tillfällig ökning år 1940 till 4-5 ånyo minskas
till 2-5 vid 1948 års val. En bidragande orsak till det lägre valdeltagandet
år 1940 torde, såsom statistiska centralbyrån tidigare framhållit, ha varit
de till följd av brist på drivmedel försämrade kommunikationerna, som i
synnerhet drabbade landsbygden.
Ökningen i röstfrekvensen är större för kvinnornas vidkommande, nämligen 1 I s enheter mot 10-i enheter för männen. Skillnaden i röstfrekvensen
mellan män och kvinnor har icke vid något tidigare val varit så låg som
nu, endast 4-2 enheter. Vid kvinnorösträttens införande år 1921 uppgick
nämnda skillnad till 14 8 enheter.
Valdeltagandet i olika valkretsar och valdistrikt. I tab. K lämnas en översikt över röstfrekvensen inom de olika valkretsarna. I fråga om valdeltagandet kommer liksom tidigare fyrstadsvalkretsen i Malmöhus län i främsta
VALDELTAGANDET.
27*
Tab. K. Deltagandet i valet, valkretsris, med fördelning på landsbygd och s t a d e r , år 1918.
rummet med ett valdeltagande av 884 %. Därnäst följa Södermanlands län
och Malmöhus läns valkrets med resp. 87 1 % och 86-4 %. Lägsta röstfrekvensen är tillfinnandes i Jämtlands län (78 3 %) och Gävleborgs län (78 9 % ) .
Om man jämför frekvenstalen inom de olika valkretsarna för båda könen
sammanlagt, finner man att landsbygdens tal är högre än städernas inom
fem valkretsar medan motsatsen äger rum inom tjugu.
28*
VALDELTAGANDET.
Undersöker man valdeltagandet för vartdera könet, visar sig fyrstadsvalkretsen innehava den främsta platsen såväl beträffande männen som kvinnorna; det svagaste valdeltagandet bland både männen och kvinnorna uppvisar Jämtlands län.
Valdeltagandet är bättre än vid föregående val i samtliga 28 valkretsar.
Ökningen är mest betydande inom Skaraborgs län, Jämtlands län samt
Älvsborgs läns norra valkrets och är därvidlag särskilt framträdande för
kvinnorna. Den svagaste ökningen uppvisar Malmöhus läns valkrets samt
Södermanlands län. Ökningen i röstfrekvens är genomgående större för
kvinnorna än för männen.
Nedanstående sammanställning av valkretsarna i grupper efter deltagarfrekvensens storlek visar dels den olika livaktigheten vid de senare andrakammarvalen, dels ock skillnaden i detta hänseende mellan könen.
Göres en motsvarande fördelning av de särskilda valdistrikten, såsom
skett i tab. L, bliva växlingarna naturligtvis åtskilligt större. Vad männen
beträffar, visa omkring fyra femtedelar av distrikten en deltagarfrekvens
av mer än 80 % och en sjättedel en frekvens av över 90 % ; som jämförelse
kan nämnas, att förstnämnda gräns överskreds 1944 i omkring tre tiondelar och vid 1940 års val i endast omkring två tiondelar av samtliga valdistrikt. Beträffande kvinnorna gäller, att antalet distrikt med över 80 %
valdeltagare är nära hälften och antalet distrikt med mer än 90 % väljare
en tjugondel av samtliga, vilket i jämförelse med föregående val innebär
en avsevärd ökning.
Bortsett från valdistrikt med mindre än 50 röstberättigade av vartdera
könet förekom det högsta valdeltagandet bland männen i Hälla valdistrikt
i Åsele kommun i Västerbottens län samt i Parakkavaara valdistrikt i Kiruna stad, där samtliga röstberättigade män deltogo, och bland kvinnorna
i Parakkavaara valdistrikt med 97 3 % väljare. Det lägsta valdeltagandet uppvisade för såväl männens som kvinnornas vidkommande Kvikkjokks valdistrikt i Norrbottens län med resp. 32-9 % och 22-4 %. Dessutom kan omnämnas, att bland de smärre valdistrikten (med mindre än 50 röstberättigade av vartdera könet) funnos fem distrikt, där samtliga röstberättigade
män deltogo, och åtta distrikt, där valdeltagandet för kvinnornas vidkommande var 100 %. Samtliga dessa distrikt voro belägna i Västerbottens län.
Tab. L. Valdistriktens fördelning efter röstfrekvens, valkretsvis, år 1948.
VALDELTAGANDET.
29*
30*
RÖSTNISG
INFÖR
RÖSTMOTTAGARE.
Röstning inför röstmottagare. Det ovan under »Rösträttsbestämmelser
m. m.» omnämnda poströstningsförfarandet tillämpades, såsom redan framhållits, vid 1948 års val för andra gängen vid andrakammarval. Enligt härom gällande bestämmelser, som meddelas i 70 § vallagen, kan röstning valdagen äga rum å postanstalt. Vidare medgives rätt till röstning före valdagen beträffande röstberättigade, som å valdagen vistas utom riket eller
utöva militärtjänst eller tillhöra vissa yrkesgrupper (besättning och annan
personal å fartyg, personal vid järnväg samt vid post-, tull- och lotsverken),
om de till följd av tjänsteutövning icke kunna rösta å valdagen; valsedel
kan i dessa fall avgivas inom riket å postanstalt och utom riket â svensk
beskickning eller svenskt konsulat. Vid 1948 års andrakammarval infördes
i vallagen ytterligare den bestämmelsen, att person, som vårdas å sjukvårdsanstalt inom riket, vid vilken postanstalt finnes inrättad, må å valdagen
där avlämna valsedel, även om sjukvårdsanstalten är nelägen å den ort, där
vederbörande är i röstlängden uppförd (Sv. författn.-saml. nr 197/1948). Då
emellertid postanstalter funnos inrättade vid endast ett fåtal sjukvårdsanstalter, blevo av generalpoststyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts beslut tillfälliga
postanstalter å valdagen anordnade å vissa sjukvårdsanstalter enligt särskild förteckning. Sådana tillfälliga postanstalter anordnades vid 123 sjukvårdsanstalter inom riket, medan fasta postanstalter funnos vid endast 15
sjukhus.
Vid röstning inför röstmottagare skall väljare innehava för sådant ändamål utfärdat utdrag ur röstlängden i det valdistrikt, han tillhör, utvisande
att han där är upptagen såsom röstberättigad vid valet. Röstlängdsutdraget
skall vara avfattat enligt fastställt formulär och tecknas å det ytterkuvert,
vari valkuvertet inlägges vid röstningstillfället. För varje valdistrikt skall
föras förteckning enligt fastställt formulär över ansökningar om röstlängdsutdrag ävensom över utfärdade utdrag (71 §), vilken förteckning efter
valet insändes till Konungens befallningshavande.
Vid röstning enligt 70 § vallagen skall väljaren, såsom redan nämnts, avlämna ytterkuvert med påtecknat röstlängdsutdrag samtidigt med avgivandet av valkuvertet eller valsedelsförsändelse. Röstmottagaren inlägger valkuvertet i ytterkuvertet och tillsluter detta samt angiver å dess baksida (med
postens stämpel) ort och dag för röstningen. Den som röstar före valdagen
skall å ytterkuvertets baksida lämna uppgift om av vilken anledning han
är förhindrad deltaga i valet på valdagen. Ytterkuverten översändas av
posten till den Konungens befallningshavande, som är röstsammanräknande myndighet. Röstmottagare vid beskickning eller konsulat i utlandet insänder ytterkuverten till överståthållarämbetet, som vidarebefordrar dem
till vederbörande länsstyrelse.
Vid den definitiva röstsammanräkningen bliva ytterkuverten föremål för
särskild granskning. För härvid företagna kassationer lämnas ingående redogörelse i röstsammanräkningsprotokollet, varför möjlighet föreligger att
statistiskt fastställa, i vilken utsträckning underlåtenhet förelegat att vid
röstmottagning tillse, att gällande bestämmelser blivit iakttagna. En ut-
RÖSTNING INFÖR RÖSTMOTTAGARE.
31*
Tab. M. Antal utfärdade röstlängdsutdrag samt antal röstande på postanstalt,
beskickning och konsulat, ralkretsris, år 1948.
förligare redogörelse för anledningarna till kassation av såväl brutna som
obrutna valkuvert lämnas i ett följande kapitel.
Uppgift om hela antalet utfärdade röstlångdsutdrag har valkretsvis meddelats av länsstyrelserna. Uppgift om fördelning på kon föreligger dock
icke. Såsom inledningsvis blivit omnämnt, har statistiska centralbyrån
härutöver införskaffat de i 71 § vallagen omförmälda förteckningarna över
ansökningar om röstlängdsutdrag från dels samtliga valdistrikt i städerna,
dels ett till 20 % begränsat urval av valdistrikt på landsbygden.
I tab. M lämnas en översikt över antalet utfärdade röstlängdsutdrag och
antalet röstande inför rostmottagare inom de olika valkretsarna. Hela antalet utfärdade röstlängdsutdrag uppgick till 140 665, varav på landsbygden 61 106 och i städerna 79 559, vilket motsvarar resp, 3 o %, 2<t % och
3-7 % av antalet röstberättigade. Då motsvarande antal vid 1944 års val
utgjorde endast 81928 (1-9 % ) , varav 39 384 ( l e %) på landsbygden och
42 544 (2 3 %) i städerna, framgår att poströstningsförfarandet kom till
32*
betydligt större användning vid det senaste valet. Antalet utfärdade röstlängdsutdrag i förhållande till antalet röstberättigade var högst inom Stockholms stad och fyrstadsvalkretsen, eller 3-7 %, och lägst inom Hallands län
samt Göteborgs och Bohus läns landstingsområde (båda 2-2 % ) . Såvitt framgår av tillgängliga uppgifter, blevo 3-3 % av samtliga ansökningar om röstlängdsutdrag avseende landsbygd icke beviljade, medan motsvarande relativtal för städerna var 4-8 %. I jämförelse med år 1944, då dessa siffror
voro resp. 4-3 % och 4-6 %, förekom sålunda minskning för landsbygdens
vidkommande men någon ökning för städerna. Då antalet personer, som
före eller på valdagen röstade inför röstmottagare uppgick till 119 054, kommo 84 6 % av utdragen till användning. Röstlängdsutdragen utnyttjades sålunda i större utsträckning vid det senaste valet än vid 1944 års val, då
motsvarande andel utgjorde 77-2 %. Den andel av röstlängdsutdragen, som
kom till användning, var ganska växlande inom de olika valkretsarna. I
Jönköpings län utnyttjades sålunda 90-4 % av utdragen mot endast 80 9 %
i Gotlands län.
I nedanstående sammanställning hava i tillgängliga förteckningar upptagna, icke beviljade ansökningar fördelats efter hinder för utfärdande av
begärt röstlänedsutdrag:
Som framgår av tablån, var i städerna det vanligaste hindret, att ansökningen ej var bevittnad eller ej ens undertecknad, och därnäst att sökanden
ej var upptagen i röstlängden för valdistriktet, medan å landsbygden sistnämnda hinder var vanligast; skillnaden kan bl. a. bero därpå, att i städerna utfärdandet av röstlängdsutdrag i större utsträckning varit koncentrerat till gemensam lokal för flera valdistrikt.
Tab. M innehåller även uppgifter angående antalet röstande på beskickning
och konsulat samt på sjukvårdsanstalter inom riket. De förstnämnda uppgifterna ha sammanställts ur den förteckning, som överståthållarämbetet
fört över ytterkuv«rt inkomna från utrikes ort. Beträffande röstande å sjukvårdsanstalt ha uppgifter kunnat erhållas ur de förteckningar, som varje
postanstalt fört över väljarna och som sedermera insänts till generalpoststyrelsen. På beskickning eller konsulat avlämnades inalles 1 822 röster
eller 1-5 % av samtliga inför röstmottagare avgivna röster. Av dessa komnio emellertid över hälften eller 1 061 på Stockholms stads valkrets.
33*
Den vid 1948 års val införda möjligheten för den som inom riket vårdas
å sjukvårdsanstalt, vid vilken postanstalt (fast eller tillfällig) finnes inrättad, att där avlämna valsedel på valdagen, hade begagnats av 6 858 personer, fördelade på 138 sådana anstalter, vilket motsvarar 5-n % av samtliga röstande inför röstmottagare. Bland de olika sjukvårdsanstalterna uppvisade Karolinska sjukhuset (inklusive Vanföreanstalten) det högsta antalet röstande eller 309. Därnäst kom Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg med
267 väljare. Den lägsta siffran, endast 5 avgivna röster, hade Södra barnbördshuset i Stockholm samt länslasarettet i Piteå. Huru många av de avgivna rösterna, som härrörde från personer bosatta å den ort, där sjukvårdsanstalten är belägen, har ej framgått av det undersökta materialet
utom beträffande Stockholms och Göteborgs städer, som ju bilda egna valkretsar. Av de från sjukvårdsanstalter till Stockholms stad inkomna 1 338
ytterkuverten härrörde 977 (73 o %) från inom staden bosatta väljare. För
Göteborg voro motsvarande siffror resp. 441 och 352 (79 s ). De valsedlar,
som avlämnats på sjukvårdsanstalter, torde emellertid ej alltid härröra från
där vårdade patienter, då enligt uppgifter å ytterkuverten även läkare och
annan sjukvårdspersonal och i vissa fall troligen tillfälliga besökare från
annan ort begagnat sig av möjligheten att avlämna sina röster å den fasta
eller tillfälliga postanstalten därstädes. Enligt en inom inrikesdepartementet
verkställd undersökning angående omfattningen av röstning på sjukhus
vid 1948 års val på grundval av uppgifter från medicinalstyrelsen utgjorde
antalet röstande patienter vid samtliga ifrågavarande anstalter — så när
som på tre •— 5 864. Då enligt de till generalpoststyrelsen inkomna förteckningarna totalantalet röstande vid motsvarande anstalter utgjorde 6 530,
skulle sålunda patienternas andel av väljarna uppgå till nära 90 %. Vid
tidpunkten för valet vårdades å de ifrågavarande sjukvårdsanstalterna
24 760 personer, som uppnått rösträttsåldern (födda 1926 och tidigare), varför sålunda omkring 24 % av patienterna begagnade sig av möjligheten att
rösta på sjukhusets postanstalt.
Uppgifter om antalet på varje sjukvårdsanstalt avgivna röster och huru
dessa fördela sig på de olika valkretsarna, föreligga hos statistiska centralbyrån i manuskripttabeller.
Beträffande röstning före valdagen ha uppgifter kunnat erhållas från ytterkuverten genom de av röstmottagarna åsatta datumstämplarna. I nedanstående tablå hava samtliga före valdagen avgivna ytterkuvert fördelats efter
hinder för röstning på valdagen:
34*
RÖSTNING
INFÖR RÖSTMOTTAGARE.
Av tablån framgår, att vid det senaste valet den dominerande anledningen
till röstning före valdagen var vistelse utom riket (71,8 % ) . Vid valet år
1944 var däremot av kända orsaker militärtjänst den utan jämförelse vanligaste anledningen.
Röstlängdsutdrag kan begäras, så snart röstlängden föreligger justerad,
d. v. s. ungefär en och en halv månad före valdagen. Emellertid ha utdrag,
vilka utfärdats lång tid före valdagen, ej kommit till användning i samma
omfattning som utdrag, vilka utfärdats vid en tidpunkt närmare valdagen.
En särskild bearbetning har därför verkställts för de valdistrikt, för vilka
såväl ytterkuvert som förteckningar över röstlängdsutdrag varit tillgängliga,
varvid de i varje förteckning upptagna, utfärdade utdragen först fördelats
efter dagen för utfärdandet. De vid valet avgivna ytterkuverten från berörda valdistrikt ha därefter fördelats på enahanda sätt med ledning av å varje
utdrag tecknat datum för dess utfärdande. Här nedan lämnas en sammanställning av antalet under olika perioder före valdagen utfärdade röstlängdsutdrag och huru stort antal därav som utnyttjats för röstning. 3 )
De anförda siffrorna giva vid handen att över två tredjedelar av samtliga
röstlängdsutdrag på landsbygden och omkring tre femtedelar av samtliga
röstlängdsutdrag i städerna utfärdats under veckan närmast före valet,
varvid andra och tredje dagen före valdagen uppvisa största antalet Utfärdade utdrag, per dag räknat. Det framgår även, att procentuella antalet
vid valet utnyttjade utdrag i allmänhet ökas, ju närmare valdagen tidpunkten för utdragens utfärdande ligger. Dagarna närmast före valdagen
uppvisa dock sjunkande frekvens. Att utfärdat röstlängdsutdrag icke kommit till användning kan givetvis innebära, att vederbörande underlåtit att
rösta, men kan även bero på ändrade dispositioner, varigenom väljaren blivit i tillfälle att valdagen rösta i det valdistrikt, som han tillhör.
l
) Siffrorna för utnyttjade röstlängdsutdrag äro något för låga, ei.är däri icke ingår vid röstsammanräkningen kasserade ytterkuvert. Vidare saknas i några fall uppgift om datum, då utdraget
utfärdades.
KASSERADE VALKUVERT OCH VALSEDLAR.
35*
Det å ytterkuvertet tecknade röstlängdsutdraget innehåller även uppgift
om födelseår. I följande tablå lämnas en genom sortering av ytterkuverten
erhållen fördelning av röstande inför röstmottagare efter födelseår och kön.
Av tablån framgår bl. a., att fördelningen av poströstande på män och
kvinnor å landsbygden skiljer sig väsentligt från den i städerna. Sålunda
svarade mot 1 000 poströstande män å landsbygden endast 881 kvinnor,
medan motsvarande proportion i städerna var 1 043. Bland personer födda
1900 och tidigare (48 år och äldre) var proportionen kvinnor på 1 000 män
1 282 å landsbygden och 1 565 i städerna.
Den vid 1944 års val konstaterade övertaligheten för männen i de yngre
åldrarna, beroende bl. a. på inkallelser till militärtjänstgöring, har gått starkt
tillbaka i jämförelse med det senaste valet. Sålunda omfattade vid 1944
års val de tio yngsta årskullarna tre femtedelar av de manliga poströstande,
men år 1948 knappt hälften. Även bland kvinnorna iiar de yngsta årskullarnas andel minskats.
Valkuvert utan godkänt innehåll och överklagade val.
Kasserade valkuvert och valsedlar. Att en valsedel kasseras, beror antingen
på valnämndens oriktiga förfarande eller på valmannens eget åtgörande.
Anledning till kasseringen i förra fallet är, att valförrättaren icke iakttagit
bestämmelserna i 61 § vallagen, enligt vilka denne har att tillse, att det
framlämnade valkuvertet är tillslutet och försett med föreskriven ändamålsbeteckning men för övrigt omärkt, eller ock att han icke förfarit i enlighet
med föreskrifterna i 68 § vid den förberedande röstfördelningen och valsedlarnas insändande till Konungens befallningshavande, vanligen i så måtto att valsedelsomslagen icke vederbörligen förseglats med två närvarandes
sigill (s. k. masskassering).
De felaktigheter, som orsaka kassering av ett valkuverts innehåll och så-
36*
ledes bero på valmännens eget åtgörande, finnas angivna i vallagens 79 §.
Ogill är enligt denna paragraf valsedel,
1) till vilken använts annat än vitt papper,
2) å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt där anbragt,
3) vilken saknar väljarbeteckning,
4) vilken upptager väljarbeteckning å annat ställe än ovanför namnen,
5) vilken upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen,
6) vilken annorledes än såsom första beteckning upptager kartellbeteckning, som uppförts å den i 56 § 4 mom. omförmälda lista, eller såsom första
beteckning upptager dylik kartellbeteckning utan att såsom andra beteckning upptaga någon av de å nämnda lista under kartellbeteckningen uppförda partibeteckningarna,
7) vilken upptager någon å omförmälda lista under kartellbeteckning
uppförd partibeteckning annorledes än såsom andra beteckning under denna
kartellbeteckning eller
8) vilken icke upptager något giltigt namn; dock att då samtliga namn
skola av anledning, som i 80 § 2 st. vallagen sägs, anses såsom obefintliga,
valsedeln likväl skall tillgodoräknas den grupp, sedeln jämlikt 81 § vallagen
på grund av sin väljarbeteckning skall tillhöra.
Innehåller ett valkuvert två olika lydande eller flera än två valsedlar eller
finnes jämte valsedel annat än sådan sedel, ogillas samtliga dessa valsedlar.
Finnas i ett kuvert två Iikalydande valsedlar, räknas däremot numera den
ena såsom giltig.
Utöver här uppräknade kasseringsorsaker tillkomma de fall, då ett valkuvert är tomt eller innehåller något annat än valsedel.
Beträffande personer, som rösta å postanstalt i riket eller å svensk beskickning eller svenskt konsulat i utlandet, tillkommer såsom ytterligare
krav, att föreskrivna formaliteter med röstlängdsutdrag och ytterkuvert
skola vara iakttagna. Där vid röstsammanräkningen brister konstateras i
dylikt avseende, läggas valkuverten obrutna å sido, och väljarna bliva icke
avprickade i röstlängderna såsom valdeltagare.
Uppgifter rörande antalet kasserade valkuvert och valsedlar vid 1948 års
andrakammarval meddelas valkretsvis i tab. 3. Frånsett ovan nämnda obrutna valkuvert från personer, som röstat inför röstmottagare, uppgick antalet
kasserade valkuvert och valsedlar för valet i dess helhet till 17 026. Kassationens storlek vid de senare årens andrakammarval har utgjort:
37*
Huru kassationen av olika orsaker vid 1948 års val ställer sig i jämförelse
med det närmast föregående valet framgår av nedanstående sammanställning.
Masskassering m. m.:
Ogillade valkuvert och valsedlar på grund av fel
av väljaren:
Hela antalet ogillade valkuvert och valsedlar uppgick till 17 026 mot 13 047
år 1944. Kassation på grund av »märkning» av valsedeln, vilket även vid
tidigare val varit en av de vanligast förekommande orsakerna, visade vid
senaste valet den största frekvensen eller 226 % av samtliga ogillade valkuvert och valsedlar (26-8 % år 1944). Valsedlar utan giltigt namn och
valkuvert innehållande två olika eller fler än två valsedlar voro därnäst de
vanligast förekommande anledningarna till kassation. Absoluta antalet fall
av de båda sistnämnda orsakerna har i jämförelse med år 1944 starkt ökats.
Valförrättarens försummelse i fråga om försegling vid insändandet till K. B.
vållade avsevärt mindre kassation nu än vid närmast föregående val. I
dylika fall sker vanligen masskassering, i det att alla godkända valsedlar
tillhörande ett eller flera partier kasseras, ibland till och med samtliga valsedlar från ett valdistrikt. Det senare inträffade i endast ett fall vid det
senaste valet mot icke mindre än nio år 1944 och två år 1940. Vid 1948 års
38*
val kasserades sålunda samtliga valsedlar från Träkumla valdistrikt i Gotlands län. Vad de inför röstmottagare avgivna rösterna beträffar var saknaden av giltigt namn den utan jämförelse vanligaste kasseringsorsaken;
väljarna hade synbarligen i dessa fall använt valsedlar frän de valkretsar,
inom vilka de befunno sig vid röstningstillfället.
Gällande bestämmelser innebära, att alla en valsedels namn kunna förklaras obefintliga men valsedeln likväl tillgodoräknas den grupp, som den
på grund av sin väljarbeteckning tillhör. Detta inträffar, när partibeteckning är registrerad och kandidatlista anmälts samt valsedel avgives, som
upptager nämnda beteckning men som första namn icke något av de å
kandidatlistan upptagna namnen (80 § 2 st. vallagen). Om förekomsten av
dylika valsedlar lämna sammanräkningsprotokollen fullständiga upplysningar i endast ett fåtal fall.
Den valkrets, som har det största antalet kasserade valkuvert och valsedlar, är Stockholms stads valkrets med 3 535 kassationer (2 473 år 1944).
Närmast följa Stockholms län med 2 201, fyrstadsvalkretsen med 1493
och Göteborgs stad med 843. Av antalet ogillade valkuvert och valsedlar i
hela riket, frånräknat de inför röstmottagare avgivna, kom flertalet eller
8 612 på städerna mot 4 835 på landsbygden.
Då det gäller kassering av valsedlar, intages en särställning av de valkuvert, som avgivits inför röstmottagare och som kasserats utan att ha blivit
brutna. Här sker nämligen ingen anteckning i röstlängden om utövad rösträtt, och vederbörande bliva sålunda, som ovan nämnts, icke inräknade
bland valdeltagarna. Om hithörande fall lämnas nedan närmare upplysningar.
Ogillade ytterhuvert
med fördelning på JcassationsorsaJcer.1)
Ytterkuvert, som obrutna förklarats ogilla:
1) Här hava icke inräknats ytterknvert, som inkommit sedan röstsammanräkningen tagit sin början
eller av annan anledning ej medtagits i den förteckning, som den röstsammanräknande myndigheten
fört över ytterknvert, inkomna frän röstmottagare, och därför förklarats ogilla. Deras antal var år
1943 77, varav 32 inkommit till postanstalt efter att ha nedlagts i brevlåda.
39*
Ytterkuvert, som kasserats på grund av innehållet:
Av samtliga ogillade ytterkuvert kasserades sålunda vid det senaste valet 49i % före och 509 % efter kuvertens öppnande (år 3944 resp. 29o %
och 71 o % ) . Valkuvert av ej föreskriven beskaffenhet var liksom år 1944
den vanligaste kasseringsorsaken.
Kassationsprocenten är i fråga om valsedlar, som avgivits till röstmottagare, avsevärt mycket högre än beträffande röster avgivna på annat sätt,
i det att 5 110 (1 531 före och 3 579 efter valkuvertets Öppnande) eller 4-3 %
av samtliga ogillades mot endast 0-4 % av i vanlig ordning avgivna röster.
Vid 1944 års val var emellertid nämnda kassationsprocent ännu högre eller
5-o %. Beträffande de förstnämnda valsedlarna var kassationen, absolut
taget, mest omfattande i Stockholms stad och därnäst i Norrbottens och
Jönköpings län samt Göteborgs stad.3) Minsta antalet kassationer, eller endast 3, förekom i Malmöhus läns valkrets.
Uppgifter om antalet kasserade valkuvert och valsedlar inom varje valdistrikt finnas tillgängliga i statistiska centralbyrån i de av länsstyrelserna
insända avskrifterna av röstsammanräkningsprotokollen. Kassationen av
poströster utgör dock härvidlag ett undantag, i det att densamma icke angives för mindre områden än valkretsar.
40*
SAMVERKAN MELLAN PARTIERNA.
Överklagade val. Antalet överklagade andrakammarval har de senare åren
blivit allt mindre. Efter 1948 års val skedde intet överklagande.
Nedan visas antalet val (varje valkrets räknad som en enhet) och antalet
överklagade val samt bifallna besvär sedan år 1911:
Partifördelningen och valresultatet.
Samverkan mellan partierna. Väljarbeteckningar. De nu gällande bestämmelserna rörande väljarbeteckningar stamma i huvudsak från år 1924 och
innebära, att partibeteckning alltid skall finnas på valsedel samt att väljare
dessutom kan åsätta densamma ytterligare en eller två väljarbeteckningar,
avsedda antingen för samverkan med annat parti eller ock för utmärkande
av särskild grupp inom partiet. Sedermera har behov framträtt av skydd för
väljarbeteckning, som plägat begagnas av visst parti eller vissa partier, från
att obehörigt användas av annat parti. År 1935 infördes därför i vallagen
bestämmelser om registrering av partibeteckningar m. m. Enligt dessa bestämmelser kan parti hos justitiedepartementet erhålla registrering av partibeteckning, varvid dock fordras, att partiet har minst 1 000 röstberättigade medlemmar. Sålunda registrerat parti äger anmäla kandidatlista av 5—
15 valbara personer. Vidare är medgivet att anmäla kartellbeteckning gemensam för två eller flera partier, vilka förut ingivit anmälan om kandidatlista. Sker detta, må varken kartell- eller partibeteckning användas på annat sätt än sålunda anmälts, d. v. s. med kartellbeteckningen överst och en
av ifrågavarande partibeteckningar närmast därunder. Kandidatlista och
kartell skola anmälas hos Konungens befallningshavande.
Samverkan mellan partierna genom användande av gemensam väljarbeteckning har vid de senare andrakammarvalen förekommit i ganska stor
utsträckning. Tre former av samverkan kunna urskiljas. Vanligast är, att
två eller flera partier gå till val under en och samma kartellbeteckning men
i övrigt vart för sig och således inbördes sidoordnade. Äro partierna tre eller
flera, kan en samverkan i andra hand förekomma mellan några av dessa,
som då även ha andra (eventuellt till och med tredje) väljarbeteckningen
gemensam; detta utgör en s. k. underkartell. Den tredje och endast i undantagsfall förekommande formen är, att samverkan utsträckes till att omfatta
utom gemensam väljarbeteckning även gemensam kandidatlista.
41*
Tab. N. Partiernas samverkan vid andrakammarvalen 1948.
Anm.
Rörande bokstavsbeteckningarnas innebörd, se tab. 5. — Hänsyn har ej tagits till stänkröster.
Följande siffror antyda graden av samverkan vid senare val:
42*
Antalet samverkande partier har hållit sig tämligen konstant under de
tre senaste valen. Vid 1948 års val har samverkan ägt rum endast mellan
de borgerliga partierna och antalet karteller utgjorde, liksom år 1944, 27.
Som jämförelse må nämnas, att antalet karteller vid 1936 års val uppgick
till 53. Underkarteller ha icke alls förekommit vid de tre senaste valen. Uppgifter om de olika partikombinationerna vid 1948 års val lämnas dels i
lab. 5 och dels i tab. N.
Sistnämnda tabell innehåller vidare en redogörelse för de vinster och förluster, som partierna gjort genom kartellerna vid 1948 års val. Det faktiskt
föreliggande valresultatet har därvid sammanställts med det resultat, som
erhålles, när till grund för mandatfördelningen läggas partiernas rösttal oberoende av ingångna karteller. Den ifrågavarande jämförelsen vilar följaktligen på den förutsättningen, att rösttalen blivit desamma, även om någon
samverkan ej ägt rum. För landet i dess helhet visa sig kartellerna ha medfört en förlust av sex platser för socialdemokraterna och en plats för kommunisterna; tre av dessa sju platser ha kommit högern, en bondeförbundet
och tre folkpartiet till godo.
Ehuru f r a k t i o n s b e t e c k n i n g icke längre namnes i vallagen, kan
uttrycket här lämpligen användas om väljarbeteckning för grupp inom ett
parti, vare sig det är fråga om andra eller tredje väljarbeteckning. Antalet
fraktionsbeteckningar vid de tre senaste valen angives här nedan tillika med
motsvarande rösttal (stänkröster ej medräknade) :
Såsom härav framgår, är antalet fraktionsbeteckningar vid senaste valet
något större än vid de båda föregående valen. Dessa väljarbeteckningar,
som vid 1940 och 1944 års val endast nyttjades av de borgerliga partierna,
ha vid senaste valet använts även av socialdemokraterna. Liksom tidigare
förekomma fraktionsbeteckningarna mest inom högern. Sammanlagda rösttalet för olika fraktionsbeteckningar, som tidigare visade en fortgående
minskning, har vid senaste valet ökats såväl absolut som relativt. Av de
tjugutvå fraktionerna vid senaste valet erhöllo tio representation med vardera en riksdagsman.
Antalet valkretsar, inom vilka fraktionsbeteckningarna begagnades vid
1948 års val, var för högern åtta, för bondeförbundet och socialdemokraterna vardera två samt för folkpartiet en. De »särskilda grupperna», d. v. s.
vid sidan av fraktionerna inom resp. partier förekommande grupper utan
fraktionsbeteckning, voro inom högern fem, inom folkpartiet en och inom
socialdemokraterna två. De ingå icke i de ovan meddelade siffrorna för
antalet fraktionsbeteckningar.
SAMMANHÅLLNINGEN INOM PARTIERNA.
43*
Grupperas fraktionerna efter antalet erhållna röster och efter de intressen,
som, såvitt beteckningarna giva vid handen, kommit vederbörande väljare
att sammansluta sig, befinnas sådana, som representera ett lokalt intresse,
exempelvis företräda någon avgränsad del av valkretsen, utgöra det övervägande antalet. Detta belyses av nedanstående tablå, som lämnar uppgifter
även om fraktionernas relativa rösttal.
iraktioner
Antal.
Landsbygd eller städer . . 4
Andra lokala
13
Övriga
5
Samma 22
Därav med rösttalet i % av partiets rösttal uppgående till
20 % 20-1—40% 40-1—60% 60-1—80% över 80 %
n5gSt
—
6
—
6
2
3
1
6
—
3
2
5
2
1
1
4
—
—
1
1
Sammanräknas antalet fraktionsbeteckningar, de nyssnämnda särskilda
grupperna samt antalet av partibeteckningar, under vilka icke upptagas fraktionsbeteckningar eller särskilda grupper, erhålles hela antalet vid valet använda valsedelstyper med olika väljarbeteckningar. 1 ) Detta antal utgjorde
vid senaste valet 162 mot 184 vid det närmast föregående och 161 vid 1940
års val. Minskningen vid senaste valet är närmast beroende på att en del
av de i valet år 1944 deltagande, mindre partierna icke förekommo vid
1948 års val.
Sammanhållningen inom partierna. Den större eller mindre splittringen
inom partierna kommer till synes vid en uträkning av de valda representanternas rösttal i procent av partiets. Uppgifterna rörande representanternas fördelning i detta hänseende äro sammanförda i tab. O. Denna åskådliggör tydligt den bättre sammanhållningen inom de socialdemokratiska och
kommunistiska partierna. Samtliga valda kommunister och 84 av socialdemokraternas 112 riksdagsledamöter ha sålunda valts med ett rösttal överstigande 99 % av partiets rösttal. Motsvarande tal beträffande övriga partier äro för högern 3 av 23, för bondeförbundet 8 av 30 och för folkpartiet
7 av 57. Mindre än 60 % av de avgivna rösterna erhöllo 8 av högerns, 10
av bondeförbundets, 33 av folkpartiets och 7 av socialdemokraternas riksdagsledamöter.
Uträknas för de fyra senaste valen de koefficienter, som för landet i dess
helhet angiva, med vilket rösttal i förhållande till partiets rösttal representanterna inom de olika partierna i genomsnitt blivit valda, lämna dessa tal
en antydan om de förskjutningar, som under senare år inträtt i fråga om
partisammanhållningen vid valen.
1) Här inräknas ej 119 röster, som i röstsammanräkningsprotokoUeii äro npptagna under diverse
första väljarbeteckningar.
44*
DE
GODKÄNDA VALSEDLARNAS FÖRDELNING PÅ PARTIER.
Tab. O. Sammanhållningen inom de olika partierna vid 1948 års val.
Den vid tidigare val i stor utsträckning förekommande uppdelningen på
sinsemellan tävlande väljargrupper inom de borgerliga partierna, som vid
1940 års val delvis hävdes, visar vid det senaste valet tendens till ökning;
splittringen inom folkpartiet är alltjämt mera utpräglad än inom övriga partier. Socialdemokraterna och kommunisterna visa en mycket stark sammanhållning kring de officiella listorna.
Någon bearbetning av listtyper, som äro sinsemellan skiljaktiga endast i
avseende på namnen, har ej företagits beträffande det senaste andrakammar valet.
De godkända valsedlarnas fördelning på partier. Uppgifter rörande valsedlarnas fördelning på de politiska partierna medelas i tab. 4 för varje valdistrikt och valkrets med fördelning på landsbygd och städer. Tab. 3 angiver
motsvarande fördelning valkretsvis både för det senaste och det näst föregående valet, varjämte tabellen innehåller relativa tal över partifördelningen.
I efterföljande översikt äro rikssiffrorna för 1948 års val sammanförda
med motsvarande för de båda närmast föregående valen. I samband härmed
må erinras om sedan år 1932 inträffade förändringar inom partiväsendet.
Dessa bestå i återföreningen år 1934 av de liberala och de frisinnade till ett
parti, folkpartiet, ävensom uppkomsten av några småpartier, av vilka nationalsocialisterna framträdde för första gången vid 1932 års val, nationalsocialistiska arbetarpartiet (senare under den ändrade benämningen svensksocialistisk samling) först vid de kommunala valen år 1934, de nationella vid
1936 års andrakammarval och radikala landsföreningen vid 1944 års val.
DE GODKÄNDA VALSEDLARNAS FÖRDELNING PÅ PARTIER.
45*
Varken dessa småpartier eller det socialistiska partiet deltogo dock i det
senaste valet.
Skillnaden mellan hela antalet röster för år 1948 har ovan, 3 878 991, och
antalet valdeltagare, 3 895 161, beror huvudsakligen på kassation av röster,
vid vilkas avlämnande anteckning om valdeltagande skett i röstlängd, men
också i någon mån på felaktiga eller ofullständiga instreckningar i röstlängderna.
Totalantalet godkända valsedlar har sedan 1944 års val ökats med
792 687 eller med icke mindre än 25- %. Är 1944 förelåg en ökning med
7-4 %, medan år 1940 däremot uppvisade en minskning med Is %. ökning sedan det närmast föregående andrakammarvalet uppvisa folkpartiet
med 121-6 % ( + 15-7 % år 1944), socialdemokraterna med 24-6 % (—7-i %)
och bondeförbundet med 11-4 % ( + 2 2 3 % ) . Nedgång i rösttalen har —
frånsett de ovannämnda mindre partierna, som icke deltogo i det senaste
valet — ägt rum för kommunistiska partiet med 231 % (-j- 214o % år 1944)
samt för högern med 2i % (—5-7 % år 1944). Vänstersocialisterna, som i
1940 och 1944 års berättelse inräknades i gruppen »övriga», ha i föreliggande berättelse utbrutits ur denna grupp. Partiets röstsiffra ökades vid
senaste valet med 75-5 % ( + 86-7 % år 1944).
Ställes frågan, vilka partier som voro de vinnande resp. förlorande vid de
senaste valen, erhålles svaret, då det faktiska rösttalet sättes i förhållande
till det tal, som partiet skulle erhållit vid lika ökning resp. minskning för
alla partier. Över- eller underskottet uttrycker då storleken av förändringen. Därigenom att rösträttsbestämmelserna voro desamma vid 1946 års
kommunala val, kan jämförelse även göras med dessa val, varvid röstsiffrorna för landstingsmannavalet sammanlagts med röstsiffrorna för stadsfullmäktigevalen i de städer, som ej deltaga i landsting. Följande över- och
underskottstal erhållas ( % ) :
46*
Högern led förluster vid bägge andrakammarvaîen, medan folkpartiet
vann, särskilt vid det senaste valet. Kommunistiska partiets rösttal, som ökades synnerligen kraftigt vid förra andrakammarvalet, gick starkt tillbaka
vid det senaste valet. Socialdemokraterna, som förlorade vid 1944 års andrakammarval, höll praktiskt taget sin ställning vid det senaste valet; i jämförelse med 1946 års kommunala val föreligger t. o. m. någon uppgång.
Bondeförbundets röstökning vid förra andrakammarvalet har följts av en
nedgång vid det senaste valet.
Om man vill jämföra röstfördelningen på landsbygden och i städerna vid
de båda senaste andrakammarvaîen, måste de å postanstalt eller å beskickning eller konsulat i utlandet avgivna rösterna (de s. k. poströsterna) uteslutas från röstsiffrorna, enär deras partifördelning ej är känd för landsbygd och städer åtskilda. Röstfördelningen vid de båda valen, såväl absolut
som relativt taget, framgår av efterföljande sammanställning, varvid dock
torde böra särskilt framhållas, att jämkning mellan »andsbygdens och städernas röstsiffror vid 1944 års val i detta sammanhang verkställts med
hänsyn till under tiden M/i= 1944—1/l 1948 genomförda administrativa regleringar. 1 )
I städerna har antalet röster ökats med 395 977 eller ej mindre än 29 s %.
Även landsbygden företer en kraftig ökning, som uppgår till 342 838 eller
20-4 %. I allmänhet är tendensen för de olika partierna densamma på landsbygden och i städerna. Särskilt anmärkningsvärd är folkpartiets sedan 1944
års val ökade andel av välj armassan.
Rörande partifördelningen på landsbygden och i städerna lämnas utom i
tab. 4 uppgifter även i relativa tal i tab. P. Sistnämnda tabell bildar jämte
tab. 3 underlaget till den redogörelse rörande partiernas utveckling, som
lämnas i det följande.
Högern, som år 1914 var väljarkårens starkaste parti och sedan 1920 års
val intagit platsen som det näst största partiet, kunde trots kännbara för1) Städerna Nynäshamn, Lycksele, Sävsjö, Kramfors och Kirana hava bildats, varjämte omfattande
inkorporeringar med städer ägt rnm.
2) Siffrorna för år 1944 korrigerade till att motsvara den vid 1948 års val gällande indelningen
av riket i landsbygd och städer.
47*
Tab. P. De avgivna godkända valsedlarnas partifördelning i relativa tal på landsbygden och i städerna, valkretsvis, åren 1948 och 1944.
Anm. H: höger; B: bondefSrbundet: F : folkpartiet; Sd: socialdemokrater; K: kommunister;
Ö: övriga. — Talsedlar avgivna inför röstmottagare ingå icke här.
48*
luster åren 1932 och 1936 konsolidera denna sin ställning ännu vid 1944
års val. Vid det senaste valet, som medförde övervägande nya motgångar,
förlorade emellertid partiet sin ställning som näst största parti, då förutom
socialdemokraterna även folkpartiet och bondeförbundet kunde uppvisa
större rösttal. Visserligen har partiet gått framåt i Jika många valkretsar
som dem i vilka det haft motgångar, men förlusterna i de sistnämnda ha
till numerären varit överlägsna. Röstminskningen har, relativt taget, varit
mest framträdande i Göteborgs stad, där den uppgick till nära 16 %, samt
i Stockholms stad och Södermanlands län, där den låg omkring 11 %. Den
största röstökningen kunde partiet uppvisa i Jönköpings län, där den utgjorde omkring 21 % av 1944 års rösttal; eljest var röstökningen relativt
obetydlig. Undersöker man i stället partiets andel av väljarkåren, visar densamma tillbakagång i samtliga valkretsar; dock höll partiet praktiskt taget
sin ställning i Jönköpings län. Den största relativa röststyrkan har högern
alltjämt liksom år 1944 i Älvsborgs läns södra valkrets med 22-8 % (26s %
är 1944) samt i fyrstadsvalkretsen och Kalmar läns valkrets med resp. 19 9 %
och 17-4 % av samtliga inom respektive valkretsar avgivna, godkända valsedlar. Den minsta delen av väljarkåren mönstrades i Gävleborgs län och
utgjorde 6-3 % ; närmast härvidlag kommo Kopparbergs och Västernorrlands
län med resp. 6-9 % och 7-3 %.
Bonde förbundet, som efter upprepade tidigare valframgångar vid 1940 års
val förlorade mera än en sjättedel av de fyra år tidigare erhållna rösterna,
har vid de båda senaste valen åter gått framåt. Vid 1948 års val har röstökning sålunda förekommit i samtliga de 26 valkretsar, där partiet tidigare
framträtt, och partiet erhöll därjämte för första gången sedan 1936 års val
röster i Stockholms stads valkrets. I relation till 1944 års rösttal har röstökningen — om man bortser från stadsvalkretsarna, där partiet av naturliga
skäl har en mindre framträdande ställning — uppnått sitt största värde i
Västerbottens läns valkrets med 30 %. En ökning på 18—20 % har varit utmärkande för Stockholms, Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs och Norrbottens län. Minst betydande har röstökningen varit i Blekinge län, Göteborgs
och Bohus läns landstingsområde samt Kalmar och Gotlands län, där den
legat mellan 4 och 8 %. Trots den genomgående röstökningen har emellertid
partiets andel av väljarkåren minskats något i samtliga valkretsar utom i
Stockholms stad, fyrstadskretsen och Västerbottens län. Bondeförbundet har
numera sin starkaste ställning i Gotlands län (30 5 % ), Hallands län (30-2 % )
och Kronobergs län (24-9 %). Förutom i stadsvalkretsarna har partiet tämligen obetydlig anslutning i bl. a. Stockholms län (7o % ) , Norrbottens län
(8-g %) och Örebro län (9? %).
Folkpartiet, vilket liksom bondeförbundet hade övervägande motgångar
vid 1940 års val men framgångar vid 1944 års val, kunde vid det senaste
valet inregistrera en synnerligen kraftig röstökning. Partiets andel av valmanskåren, som ökades från 12o % år 1940 till 12-9 % år 1944, steg sålunda
till ej mindre än 22-s % vid det senaste valet. Samtliga valkretsar uppvisa
en mer eller mindre kraftig röstökning. Denna är, absolut taget, störst i
49*
Stockholms stad med ej mindre än 96 619 röster och därnäst i Göteborgs
stad, Stockholms län och fyrstadsvalkretsen. Relativt taget är röstökningen
störst i Hallands län, vars rösttal vid senaste valet är nära fyra gånger större
än rösttalet år 1944. Ett rösttal, som är mellan tre och fyra gånger 1944 års
siffra, uppvisa därjämte fyrstadsvalkretsen och Göteborgs stad. Mellan två
och tre gånger så stort rösttal som år 1944 förekom i 14 valkretsar. Den
minsta relativa stegringen föreligger för Västerbottens och Jönköpings län
med resp. 41 % och 44 %. Partiet har nu sin största anslutning i Stockholms
och Göteborgs städer, båda med 34s % av väljarkåren, samt därnäst i Göteborgs och Bohus läns landstingsområde (30-6 %) och Västerbottens län
(28o % ) . Den minsta delen av väljarkåren förekom i Norrbottens län och
utgjorde 10-7 % ; därefter kommo Kalmar län och Kronobergs län med resp.
12-5 % och 14-2 %. Folkpartiet har erhållit särskilt stor anslutning i städerna, där 27o % av väljarna röstat med partiet mot endast 18-6 % på
landsbygden.
Det socialdemokratiska partiet uppnådde år 1917 ställningen som landets
största, och under efterkrigsåren 1921 och 1924 ökade det ansenligt försprånget framför de andra partierna. Efter en relativ tillbakagång vid 1928
års val inhämtades det förlorade redan år 1932, och sedan fortsatte frammarschen vid valen åren 1936 och 1940. Vid andrakammarvalet år 1944
drabbades emellertid partiet av ganska betydande förluster, medan det senaste valet åter medförde ökat rösttal. Partiet kunde sålunda inregistrera
röstökning i samtliga valkretsar men kunde likväl icke fullt hålla sin andel
av hela väljarmassan, utan sjönk densamma från 46-6 % år 1944 till 461 %
år 1948. Relativt taget är röstökningen störst i Västmanlands län med 34 A %.
En röstökning på mer än 30 % uppvisa ytterligare sju valkretsar (Uppsala,
Jönköpings, Örebro, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län). Svagast har röstökningen varit i Malmöhus läns valkrets
(.7-9 % ) , samt i Gotlands län och Göteborgs och Bohus läns landstingsområde (13-7 % resp. 14o %). Den starkaste ställningen ha socialdemokraterna sedan gammalt i Svealand samt södra och mellersta Norrland, men det
relativt högsta rösttalet ha de dock i fyrstadsvalkretsen med 57-o % av hela
antalet röster (58-4 % år 1944). Gotland, Småland, Halland och Västergötland äro kända som relativt borgerligt sinnade. Skaraborgs län har numera
det lägsta procenttalet (34-9 %) nära följt av Gotlands län med 35 2 %. Jämför man partisiffrorna för landsbygd och städer, finner man för Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens läns valkretsar, att anslutningen är starkare på landsbygden än i städerna, men inom riket som helhet har partiet
fortfarande något större andel av väljarkåren i städerna (48 9 %) än på
landsbygden (44-4 % ) .
Kommunistiska partiet, som vid tidigare val vunnit allt större anslutning,
har vid det senaste valet lidit betydande förluster genom röstminskning i
samtliga valkretsar utom Norrbottens län. Relativt taget är röstminskningen mest utpräglad i Malmöhus läns valkrets, i fyrstadsvalkretsen samt i
Kristianstads och Jönköpings län (med resp. 72i %, 55 i %, 49 3 % och
49-2 %). Minsta förändringen vid jämförelse med valresultatet år 1944 upp-
50*
Tab. Q. Inför röstmottagare vid 1948 års andrakammarval avgivna godkända valsedlar (s. k. poströster) inom olika valkretsar med relativ fördelning å partier.
visar Västerbottens län, där röstminskningen inskränkte sig till 5 4 %. Röstökningen i Norrbottens län utgjorde 12-5 % men räckte icke till för att
hålla partiets andel av väljarkåren därstädes. Kommunistiska partiet har
sedan gammalt sina fästen främst i Norrbottens län (21-4 %) och Göteborgs
stad (15 3 % ) . Obetydligt till numerären är partiet särskilt i Gotlands och
Malmöhus län (båda 0-6 %'). Eljest är partiet mest utbrett i städerna, där
det vid senaste valet omfattade 8 i % av väljarna mot 5 o % på landsbygden
(13-9 % resp. 7-8 % år 1944).
DE VALDA RIKSDAGSLEDAMÖTERNAS PARTISTÄLLNING.
51*
Vänstersocialistiska partiet, som framträdde vid såväl 1940 som 1944 ars
val och dä samlade resp. 898 och 1 677 röster, kunde vid senaste valet öka
sitt rösttal till 2 943. Partiet framträdde i sex valkretsar (i tre år 1944 ),
men endast i Göteborgs stad steg röstsiffran över tusentalet (2368). Partiet blev helt utan representation i riksdagen.
Radikala landsföreningen, socialistiska partiet, svensksocialistisk samling
och de nationella, som vid förra valet samlade resp. 6 775, 5 279, 4 204 och
3 819 röster men icke erövrade något mandat, deltogo såsom tidigare nämnts
icke i 1948 års val.
Medan det vid förra valet förekom i 8 valkretsar, att ett parti hade absolut majoritet (19 år 1940), var detta fallet vid det senaste valet i 10 valkretsar, överallt beträffande socialdemokraterna.
De till röstmottagare före eller på valdagen avlämnade godkända valsedlarna redovisas i tab. Q, valkretsvis, med fördelning på partier. Det framgår
vid jämförelse med 1944 års siffror, att nämnda förfarande funnit ökad användning inom flertalet av de politiska partierna. Särskilt gäller detta folkpartiet. Liksom år 1944 hade högern och folkpartiet, relativt taget, genomgående flera anhängare bland dem som röstade inför röstmottagare, än
bland dem som avlämnade sina röster i sedvanlig ordning i vallokalen, medan motsatsen i regel var förhållandet inom de övriga partierna. Så erhöll
t. ex. högern nära 40 % av poströsterna i Stockholms stad och i fyrstadsvalkretsen.
De valda riksdagsledamöternas partiställning. Uppgifter rörande de valda
riksdagsledamöterna meddelas dels i tab. 3, dels i tab. 5. I den senare tabellen lämnas en detaljerad redogörelse rörande namn, yrke, parti och rösttal m. m.
Ur partifördelningssynpunkt utföll 1948 års andrakammarval så, att högern erhöll 23, bondeförbundet 30, folkpartiet 57, socialdemokraterna 112
och kommunisterna 8 mandat. Motsvarande resultat vid tidigare andrakammarval (fr. o. m. år 1921) återgivas i nedanstående tablå. Därvid må
erinras, att genom nybildningar och sammanslagningar partierna undergått
åtskilliga förändringar under de senare åren. Den här uppgivna partiställningen hänför sig till valtillfället utan hänsyn sålunda till sedermera inträdda ändringar. De riksdagsledamöter, vilka valts såsom vildar, ha förts
till det parti, de ansetts stå närmast.
52*
DE
VALDA RIKSDAGSLEDAMÖTERNAS PARTISTÄLLNING.
Tablåns sista kolumn återger de förskjutningar i partiernas representation, som 1948 års andrakammarval medförde i jämförelse med partiställningen efter 1944 års val. Folkpartiet vann 31 mandat, medan högern förlorade 16, bondeförbundet 5, socialdemokraterna 3 och kommunisterna 7
mandat.
Olikheten mellan Svealands, Götalands och Norrlands landsbygd med avseende på röstfördelningen avspeglas i mandatfördelningen, sådan den i tab. R
angivits för de tre huvuddelarna av riket. Bondeförbundet och högern ha
erhållit sina flesta platser i Götaland. Socialdemokraterna äro proportionsvis starkast i Norrland, där de besatt något mer än halva antalet platser.
Folkpartiet har haft sina bästa valkretsar i Svealand och Götaland; särskilt
må framhållas Stockholms och Göteborgs städer. Högern, liksom kommunisterna, ha i alla tre huvuddelarna av riket fått vidkännas förluster. Bondeförbundet har förlorat tre platser i Götaland och två i Norrland medan
socialdemokraterna förlorat en plats i var och en av rikets huvuddelar. Folkpartiet har genomgående inregistrerat vinster.
Av de valda äro tjugutvå kvinnor, två tillhörande högern, sju folkpartiet och tretton socialdemokraterna. År 1944 var antalet kvinnor bland de
valda aderton, av vilka två tillhörde högern, en folkpartiet, tretton socialdemokraterna och två kommunisterna. På huvudstadsbänken insattes år
1948 sex kvinnor (fem år 1944).
Belysande för partiernas tävlan äro uppgifterna i de sista kolumnerna av
tab. R. De visa, vilket rösttillskott som minst hade erfordrats för att den
sista platsen i varje valkrets skulle ha erövrats av ett annat parti än det,
som besatte den. Lägst äro talen för Västernorrlands län och Göteborgs
stad; endast 205 röster ytterligare skulle ha givit kommunisterna sista
platsen i Västernorrlands län på bekostnad av högern, medan för Göteborgs
stad på motsvarande sätt gäller, att 349 röster ytterligare skulle ha givit
socialdemokraterna sista platsen på bekostnad av kommunisterna. Anmärkningsvärt är, att socialdemokraterna ha besatt sista platsen i icke
mindre än 17 valkretsar (13 år 1944).
Inom kartellerna var dragkampen om sista platsen i några fall hård. Sålunda kan nämnas, att endast 209 röster fattades för högern i Blekinge län
för erhållandet av kartellens sista plats, vilken besattes av folkpartiet. Högerns plats i Västernorrlands län hotades av bondeförbundet, vilket med
ytterligare 390 röster skulle ha tagit densamma.
En jämförelse mellan partiernas andelar av väljarkåren och storleken av
deras representation i kammaren har gjorts här nedan.
Jämförelsen visar samma karakteristiska drag som tidigare, nämligen att
de större partierna äro överrepresenterade och de mindre underrepresenterade. De förskjutningar i partifördelningen, som bero av kartellernas verkningar, framträda här icke så mycket.
DE VÅLDA
RIKSDAGSLEDAMÖTERNAS PARTISTÄLLNING.
53*
Tab. R. Partiernas representation samt förändringarna däri genom valen år 1948
i förhållande till 1944 års Tal, valkretsvis och efter landsdelar.
54*
ANDRA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR 1949.
Det mest rättvisa resultatet skulle uppenbarligen ha ernåtts, om hela riket
utgjort en valkrets och platserna sålunda fördelats proportionellt mellan
partierna efter rikssiffrorna. En sådan tänkt fördelning avseende vart och
ett av de fem senaste valen har i nedanstående tablå jämförts med den,
som erhålles med valkretsarna bibehållna, men bortsett från inverkan av valkartellerna, för vilken ju redogjorts i en föregående avdelning. Talen uttrycka vinster och förluster på grund av
valkretsindelningen:
Fördelningsregelns tendens att gynna de större partierna visar sig särskilt i det förhållandet, att av samtliga överskottsmandaten, inalles 13, ej
mindre än 11 tillfallit det socialdemokratiska partiet.
Av de påvisade orsakerna till platsfördelningens ojämnhet måste följa, att
antalet väljare, som stå bakom varje representant, blir ganska olika inom
skilda partier. Följande tal erhållas:
Kommunisterna behövde sålunda nästan dubbelt så många röster för
vart och ett av sina mandat som bondeförbundet, folkpartiet och socialdemokraterna. På dessa tal inverkar mellertid utom valmetoden även förekomsten av valkarteller.
Andra kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år 1949.
Till grund för den följande framställningen rörande andra kammarens
sammansättning ligga dels uppgifterna i tab. 5, dels den förteckning över
ledamöterna, som offentliggöres genom kammarens kansli.
Rörande partiställningen hänvisas till närmast föregående kapitel. Med
avseende på personomsättningen på grund av valen finner man, att av kammarens 230 ledamöter 165 blivit omedelbart omvalda (72 % ) , medan återstoden nyvalts. Omsättningen har varit något större vid det senaste valet
än vid de båda närmast föregående valen. Av de 65 nyvalda hade inalles
5 förut innehaft mandat i riksdagen. Bland de valda funnos två, som tidi-
ANDRA KAMMARENS SAMMASSÄTTNING ÅR 1 9 4 9 .
55*
Tab. S. Andra kammarens ledamöter, fördelade efter antalet bevistade riksdagar.
gare även tillhört första kammaren. Ställningen i dessa avseenden inom
de olika partierna visas här nedan, varvid hänsyn tagits till de mellan valen och riksdagarnas början förrättade nya röstsammanräkningarna:
Som var att vänta, har omvalsfrekvensen stigit för de förlorande partierna.
De högsta frekvenstalen uppvisa kommunisterna och bondeförbundet.
Med hänsyn till antalet förut bevistade riksdagar fördela sig kammarens
ledamöter på sätt tab. S visar. Det höga antalet personer motsvarande t. ex.
18, 14 och 8 bevistade riksdagar avser naturligtvis ledamöter, som tillhört
kammaren från de allmänna valen åren 1932, 1936 o. s. v. Medeltalet bevis-
56*
tade riksdagar har sjunkit från 10,6 år 1945 till 93 år 1949. Minskningen
är särskilt kraftig för folkpartiet men relativt obetydlig för högern och socialdemokraterna; för bondeförbundet och kommunisterna har medeltalet
ökats.
Vid fördelning på landsbygd och städer efter kammarledamöternas boningsort framträder en mindre ökning för städerna, såsom följande översikt visar.
Städerna ha sedan gammalt en större representation i förhållande till
folkmängden än landsbygden. Städernas folkmängd utgjorde vid 1949 års
ingång 45 6 % av rikets, medan de i stad boende andrakammarledamöterna
uppgå till 48-7 % av samtliga. Flertalet ledamöter inom socialdemokratiska
och kommunistiska partierna och, numera, även inom folkpartiet äro bosatta i städel-, medan övriga partier äro starkast representerade på landsbygden.
Den i tab. T meddelade yrkesfördelningen av andra kammarens ledamöter
har verkställts efter samma grunder som motsvarande fördelning av förstakammarledamöterna (se tab. D). Uppgifter rörande en var ledamots yrke
vid tidpunkten för valet lämnas därjämte i tab. 5; där yrkesväxling ägt
rum mellan valet och riksdagen, har detta iakttagits i tabellen.
Jordbruk med binäringar bildar den näst största yrkesgruppen med 76
ledamöter; störst är gruppen allmän förvaltningstjänst och fria yrken med
92 ledamöter. Bland de mest representerade detaljyrkena märkas hemmansägare, trädgårdsmästare m. fl. med 60 ledamöter, arbetarpersonal
inom industri, samfärdsel, handel m. m. (29) samt tidningsmän och skriftställare (22). Av förutvarande statsråd hade tre och av nuvarande fyra
plats i andra kammaren.
I 1945 års kammare sutto aderton kvinnor, varav tolv voro gifta utan yrkesarbete. År 1949 hade antalet ökats till 22, varav 11 voro gifta kvinnor utan
särskilt yrke.
Rörande åldersfördelningen bland andra kammarens ledamöter vid början av år 1949 lämnas uppgifter i tab. U. Utvecklingen, som ännu år 1941
gick mot en koncentration till åldersgruppen 50—59 år, visar numera ökad
anhopning i närmast högre åldersklass. Antalet ledamöter i åldern 60—69 år
Tab. T. Yrkesfördelningen bland andra kammarens ledamöter.
Tab. U. Åldersfördelningen bland andra kammarens ledamöter.
57*
58*
ANDRA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR 1949
var sålunda 54 vid 1949 års riksdag men endast 46 år 1945. Socialdemokraterna svara här för den största ökningen från 22 till 30 personer inom
åldersgruppen. Medelåldern ställer sig för de olika partierna efter de senare
årens val som följer:
Medelåldern för kammarens samtliga ledamöter uppgår för år 1949 till
52-2 år och är, som synes endast obetydligt högre än vid närmast föregående andrakammarval. Medelåldern har ökats inom samtliga partigrupper
utom beträffande folkpartiet och socialdemokraterna. Alltjämt ha kommunisternas representanter den lägsta medelåldern medan den högsta numera
förefinnes hos bondeförbundet.
Urvalsundersökningen.
I den följande framställningen lämnas en redogörelse för den i begränsad
omfattning verkställda bearbetning av 1948 års röstlängder, som utförts i
syfte att på grundval av ett representativt urval av de i röstlängderna upptagna belysa fördelningen av de röstberättigade och röstande på olika yrkes-,
social-, ålders- och civilståndsgrupper.
Såsom i inledningen till föreliggande berättelse närmare angivits, grunda
sig de i berättelsen hittills framlagda siffrorna rörande rösträtt och valdeltagande på uppgifter för samtliga valdistrikt i riket. Som statistiskt primärmaterial ha härvid använts enligt fastställt formulär avgivna uppgifter för
varje valdistrikt om antalet röstberättigade och om antalet i valet deltagande ined fördelning på män och kvinnor. (Jfr sid. 1*.) Det har således icke,
för erhållande av ifrågavarande uppgifter, varit nödvändigt att infordra
och bearbeta röstlängderna.
Uppgifter i och för de röstberättigades och de röstandes fördelning på
yrkes-, social-, ålders- och civilståndsgrupper föreligga emellertid endast i
röstlängderna, varför dessa måste läggas till grund för en bearbetning i
nämnda hänseenden. I tidsbesparande syfte och av kostnadsskäl har det
emellertid befunnits nödvändigt att liksom år 1944 bearbeta röstlängderna
endast i begränsad omfattning. Statistiska centralbyrån har därför vid framläggande av sitt förslag till plan för 1948 års valstatistik utgått ifrån, att
bearbetning av röstlängderna ur ovannnämnda synpunkter borde ske för
GRUNDER FÖR DET REPRESENTATIVA
URVALET.
59*
ett representativt urval efter i huvudsak samma grunder som år 1944, vilket förslag jämväl av Kungl. Maj :t godkändes. För nämnda bearbetning
har sålunda i varje valkrets uttagits ett statistiskt primärmaterial omfattande ungefär en tiondel av hela antalet i röstlängd upptagna personer. Den
härvid erhållna delmassan har liksom år 1944 bearbetats enligt maskinell
metod.
Grunderna för det representativa urvalet. Som ovan nämnts har för 1948
års urvalsundersökning uttagits ett statistiskt primärmaterial efter i huvudsak samma grunder och i samma omfattning som år 1944. Beträffande
den urvalsmetod, som då kom till användning, hänvisas till redogörelsen å
sid. 58*—60* i 1941—1944 års berättelse. För 1948 års undersökning fastställdes sålunda, att urvalet liksom år 1944 skulle omfatta samtliga valkretsar, varvid i städerna skulle uttagas var tionde sida i röstlängderna och à
landsbygden så vitt möjligt samma valdistrikt som år 1944. Ett sådant tillvägagångssätt beträffande landsbygden bygger emellertid på den förutsättningen, att förändringarna av befolkningens sociala struktur och yrkesfördelning mellan åren 1944 och 1948 kunde antagas vara ungefär desamma
inom de uttagna valdistrikten som inom motsvarande kommungrupper inom
valkretsen i dess helhet. Uttagningsmetoden visade sig kunna med fördel
användas icke blott för de valkretsar, inom vilka inga större administrativa
förändringar mellan landsbygd och städer ägt rum under mellanperioden
utan även efter viss jämkning av urvalsmaterialet jämväl i övriga valkretsar.
Den maskinella bearbetningen. Bearbetningen har omfattat personer, födda
år 1927 eller tidigare. Följande i röstlängd meddelade uppgifter hava för
varje i urvalet ingående person efter kodifiering överförts på hålkort genom
stansning:
1. Yrke och socialgrupp.
2. Ställning inom yrket.
3. Födelseår.
4. Civilstånd.
5. Kön.
6. Hinder för utövande av rösträtten.
7. Rösträtt.
8. Valdeltagande.
9. Rösträtt år 1949 (för personer födda år 1927).
Såsom i det följande beröres, har genom särskild maskinell bearbetning
av hålkorten fastställts för varje valdistrikt en yrkeskaraktär (»kommungruppstyp»), vilken i efterhand påförts samtliga till distriktet hörande kort.
Med hänsyn till valresultatet ha vidare de uttagna valdistrikten fördelats på
två kategorier, allt eftersom partifördelningen visat borgerlig eller arbetarepartimajoritet. Uppgift härom har införts på samma gång som den nyss
nämnda uppgiften om kommungruppstyp, varvid införandet å kortet skett
under rubrikerna »Valdistriktstyp 1» resp. »Valdistriktstyp 2».
60*
Vidare är att nämna, att å varje hålkort instansats även vissa identifieringsdata, nämligen nummer å valkrets (landsbygds- och stadsområde),
kommun, valdistrikt inom kommunen och sida i röstlängden.
Den maskinella bearbetningen har omfattat framställandet av ett antal
s. k. råtabeller, vilkas innehåll finnes angivet i bilaga till berättelsen. De
huvudsakliga resultaten framläggas i fyra, till berättelsens tabellbilaga i en
särskild avdelning fogade tabeller (tab. 6, 7, 8 och 9), varjämte vissa därpå
grundade sammanställningar meddelas i här i texten ingående tabeller (tab.
V—tab. AA).
I röstlängd upptagna personer. Till belysande av rösträttsbestämmelsernas
verkningar och valdeltagandet inom olika sociala grupper av befolkningen
har, liksom vid en del tidigare val, även nu genomförts en fördelning av de
i röstlängd upptagna pä yrkesgrupper, denna gång emellertid givetvis omfattande endast till urvalet hörande personer. De synpunkter, efter vilka
yrkesfördelningen utförts, ha icke så mycket varit tekniska och ekonomiska
som fastmer sociala. Bearbetningen har verkställts efter samma grunder
som förut. Antalet yrkesgrupper är sålunda oförändrat, och detsamma gäller
de större socialgrupper eller socialklasser, högre klassen (I), medelklassen
(II) och arbetarklassen (III), till vilka yrkesgrupperna sedermera sammanförts. Uppgifter rörande fördelningen av de i det representativa urvalet ingående, i röstlängd upptagna på de olika socialgrupperna meddelas i tab. V
(sid. 61*).
Vid bearbetningen har skillnad gjorts mellan röstberättigade och icke
röstberättigade samt mellan personer, som deltagit och som ej deltagit i
valet. Vidare har fördelning verkställts efter kön, ålder och civilstånd med
männen uppdelade i yrkesutövare och familjemedlemmar samt kvinnorna i
hustrur (utan särskilt yrke), övriga familjemedlemmar samt egentliga yrkesutövare och övriga.
Indelningen av de röstberättigade kvinnorna i nämnda tre grupper lider
av en rätt stor osäkerhet, som härrör av att röstlängderna icke innehålla
uppgifter om vilka personer som höra till samma hushåll. De röstberättigade
kvinnornas familjeställning och valdeltagande meddelas fördenskull inom
de olika yrkesgrupperna endast för hela riket (tab. X och Y; se nedan).
Änkor utan yrke ha härvid, i den mån det varit möjligt, antingen räknats
till mannens yrke, som dock sällan uppgivits, eller ock förts som familjemedlemmar till anhöriga och först i sista hand inräknats i restgrupp av ej
specificerade yrken.
I tidigare valstatistiska berättelser har, trots fullständig bearbetning av
röstlängdernas yrkesuppgifter, plägat framhållas, att yrkesfördelningen till
följd av röstlängdernas ofta otillräckliga eller helt och hållet felande uppgifter om yrket får anses vara i en del detaljer ganska osäker. Det är anledning att särskilt understryka detta, då fråga är om yrkesbearbetningen för
valåret 1948, som avser endast en tiondel av i röstlängd upptagna personer.
Detsamma kan naturligtvis sägas om fördelningen på socialklasser, men vid
61*
Tab. V. I röstlängd upptagna personer, fördelade på socialgrupper, valkretsvis,
år 1948.
Anm.
Siffrorna grunda sig på. ett representativt urval och avse endast omkring Vto av antalet
i röstlängderna upptagna personer.
en så s u m m a r i s k indelning torde felkällorna lia m i n d r e betydelse. Det bör
sålunda framhållas, att de absoluta talen för de särskilda grupperna givetvis icke böra såsom sådana tillmätas större självständigt värde, men att de
å a n d r a sidan få anses utgöra en i stort sett tillförlitlig grund för beräkn i n g a r n a av olika frekvens-, fördelnings- m . fl. relativa tal.
62*
Bland grupper, vilka det vållat särskilda svårigheter att utskilja, märkas
framför allt hantverkarna, som i många yrken benämnas lika som de i yrket sysselsatta arbetarna. Det har även varit förenat med svårigheter att
särskilja hemmansägare och lägenhetsägare, enär på en del håll endast
beteckningen »ägare» varit utsatt i längderna och tillgängliga uppslagsböcker ofta icke möjliggjort närmare bestämning av yrket.
Beträffande de särskilda yrkesgrupperna kan i övrigt följande nämnas.
Högre förvaltningspersonal i enskild tjänst (socialklass I) omfattar personer i chefsställning, såsom kontorschefer och kamrerare, eller med högre
examen, såsom civilingenjörer o. d. Denna grupp motsvaras inom socialklass II efter numera ändrad indelning av två grupper, nämligen verkmästare och förmän i industrin m. fl. samt kontorspersonal, omfattande all övrig förvaltningspersonal i enskild tjänst samt den tekniska personalen verkmästare, ritare, byggnadsingenjörer o. d. Personalen i allmän eller allmänna inrättningars tjänst, inrymmande även den vid de enskilda järnvägarna,
större enskilda sjukhus o. s. v. anställda personalen, har uppdelats på alla
tre socialklasserna. Till den första ha hänförts tjänstemän av högre grad i
allmän tjänst, omfattande tjänstemän av högre grad, officerare, högskoleoch läroverkslärare, präster m. fl.; till den andra gruppen ha räknats sådana tjänstemän som banmästare, lokomotivförare, underofficerare, lotsar,
sjukskötare och -sköterskor o. d., medan till den tredje sammanförts de
flesta tjänstemän av lägre grad, såsom stationskarlar och brevbärare ävensom militärt manskap. En annan grupp, som uppdelats på socialklasser, utgöres av utövarna av fria yrken, av vilka bl. a. advokater, apotekare, arkitekter, praktiserande läkare och examinerade sjukgymnaster räknats till
socialgrupp I, medan cirkusartister, musikanter, fältskärer m. fl. hänförts
till socialgrupp II.
Till husägare och rentierer ha bl. a. räknats husägare i städer och stadsliknande samhällen. Innehavarna av mindre fastigheter (egnahemslägenheter o. d.) ha dock sammanförts med gruppen torpare och lägenhetsägare
m. fl. inom socialgrupp III.
Gruppen hemmansägare och dylika innefattar jämväl undantagsmän (födorådstagare) m. fl. samt åboar och nybyggare å kronohemman. Från arrendatorer och brukare ha undantagits godsarrendatorer, som förts till
gruppen godsägare. Gruppen lantbrukares hemmavarande söner och magar
omfattar endast söner och magar till hemmansägare och arrendatorer eller
de till medelklassen räknade jordbrukarna och således ej torparsönerna,
vilka hänförts till jordbruksarbetarna. Gruppen hantverkare har, som ovan
nämnts, varit svårbestämbar och kan med säkerhet antagas ha blivit för
stor i vissa landsdelar. Gruppen handlande omfattar företrädesvis mindre
sådana. Där handel är förenad med hantverk, har det senare ansetts såsom
det väsentliga. Till övriga näringsidkare ha förts sådana utövare av näring,
som icke lämpligen kunnat hänföras till annan grupp, såsom hotell- och
kaféinnehavare, källarmästare, gästgivare, åkeriägare m. fl. De i huslig
tjänst sysselsatta ha fördelats på socialgrupperna II och III, varvid till den
63*
förra hänförts husföreståndarinnor o. d. jämte hushållerskor hos personer tillhörande socialgrupp I samt till den senare hembiträden, betjänter,
övriga hushållerskor o. d.
Vad gruppen folkskollärare m. fl. beträffar, ha till den räknats jämväl lärare vid abnormskolor o. d. Sjökaptener, skeppare och styrmän bilda en
grupp, som hänförts till socialklass II, under det att allt annat sjöfolk sammanförts med fiskare till en grupp i socialklass II.
Till gruppen rättare m. fl. höra i allmänhet förmännen inom lantbruket,
såsom befallningsmän, fördrängar och ladugårdsfogdar, trädgårdsmästare
vid herrgårdar o. d., men däremot ej den egentliga förvaltningspersonalen
vid gårdarna. En motsvarande grupp, som frånskilts arbetargruppen inom
industri och handel, hade i 1940 års berättelse upptagits här under benämningen förmän i industrin m. fl.; denna grupp, som även omfattar skogsförmän och förmän bland handelsarbetarna, har, som ovan påpekats, numera sammanslagits med verkmästarna under socialgrupp II.
Till var och en av de tre socialgrupperna har måst föras en grupp övriga, som inrymmer de personer, vilka icke kunnat hänföras till någon bestämd yrkesgrupp. Hit ha också räknats en stor del av de personer, för vilka
yrkesuppgift saknats eller varit ofullständig. Vid fördelningen har var och
en förts till den av de tre grupperna, som han av en eller annan anledning
ansetts stå närmast. Så t. ex. ha flertalet understödstagare förts till »övriga»
inom grupp III. I tvivelaktiga fall har grupp II föredragits framför grupp I
och grupp III framför grupp II; särskilt gäller detta beträffande kvinnorna.
F. d. yrkesutövare ha vanligen förts till det yrke, de förut tillhört.
Den första socialgruppen omfattar endast 5-2 % av de i röstlängd upptagna, medan grupp II räknar 40o %. Socialgrupp III är sålunda större än
de båda andra tillsammantagna.
Socialgruppernas storlek inom de olika valkretsarna meddelas på grundval av det till urvalsundersökningen hörande primärnialerialet i absoluta
och relativa tal i tab. V. Socialgrupp I har endast i Stockholms stad någon
större numerär. Den andra socialgruppen upptager över hälften av valmanskåren i två valkretsar, Gotlands och Västerbottens län, och understiger ingenstädes 30 % av densamma. Socialgrupp III räknar i sju valkretsar, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Blekinge, Västmanlands, Gävleborgs
och Västernorrlands län, över tre femtedelar av väljarkåren.
En särskild sammanräkning har liksom förut gjorts av yrkesgrupperna
inom jordbruksnäringen, varom tab. V också upplyser. Till jordbrukargruppen ha sålunda räknats den första yrkesgruppen inom den högre klassen, de tre första inom medelklassen och de tre första, frånräknat dock
skogsarbetarna, inom arbetarklassen. Jordbrukargruppen har gått tillbaka
i relativ storlek, i det att emot 254 personer av 1 000 år 1944 svara blott
220 nu. I flertalet valkretsar har jordbruksbefolkningen minskats.
Den genomförda yrkesfördelningen lämnar i första hand möjlighet att erhålla en fördjupad kännedom om valmanskårens sammansättning samt rösträttens utövande inom olika befolkningslager, men medelbart kan den även
64*
I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA PER60NER.
utnyttjas för att vinna en inblick i dessa befolkningslagers politiska orientering m. m. I sådant syfte har materialet ytterligare bearbetats, och huru
denna del av bearbetningen tillgått, framgår av följande redogörelse.
Vid den tidigare — och senast vid 1940 års val — enligt manuell metod
verkställda yrkesbearbetningen av samtliga röstlängder i riket ha kommunerna, med hänsyn till befolkningens yrkesfördelning och sociala struktur
sammanförts i ett antal s. k. kommungrupper. Därvid har, såsom i det föregående i korthet angivits, för varje landskommun och stad på grundval av
uppgifterna rörande yrkesfördelningen uträknats den procentuella andel,
socialgrupp III (arbetargruppen) omfattar av de i röstlängd upptagna. För
l a n d s k o m m u n e r n a s del har därjämte uträknats motsvarande procentuella andel för de förut omnämnda yrkesgrupper, som tillhöra den jordbruksidkande befolkningen. Med ledning av de så erhållna procenttalen har
därefter en fördelning av kommunerna verkställts, nämligen på det sätt, att
kommuner, vilka med hänsyn till valmanskårens sammansättning äro av likartad beskaffenhet, sammanförts i grupper var för sig. Den primära indelningsgrunden har varit de först uträknade procenttalen, d. v. s. styrkan hos
socialgrupp III, medan talen angivande jordbrukargruppens relativa talrikhet använts för en undergruppering i syfte att särskilja kommuner av jordbruksbetonad karaktär. Att härvid till följd av brister i materialets beskaffenhet uppgifterna beträffande några enstaka kommuner kunnat vara osäkra, torde med hänsyn till det betydande antal kommuner, som ingår i de
olika grupperna, kunna anses ha varit av underordnad betydelse.
För s t ä d e r n a har endast den ena indelningsgrunden, efter arbetargruppens talrikhet, kommit till användning, och gränserna mellan grupperna
ha för dem dragits något annorlunda, såsom nedanstående tahlå visar:
Landskommunerna.
Städerna.
Såsom härav framgår, ha inom A-kommunerna socialgrupperna I och II en
betydande övervikt över socialgrupp III, medan i B-kommunerna icke någon
särskild socialgrupp dominerar och i C-kommunerna socialgrupp III har
den största andelen av de i röstlängd upptagna. De sistnämnda representera
sålunda de egentliga arbetarkommunerna. Utpräglade jordbrukskommuner
äro dels A-kommunerna, dels de med Bl och Cl betecknade kommunerna,
under det att B3- och C3-kommunerna ha en mycket fåtalig jordbruksbe-
RÖSTBERÄTTIGADE.
65*
folkning. Härav följer, att bland arbetarkommunerna C3-gruppen har den
största industriarbetarbefolkningen.
För uppgifter angående antalet landskommuner och städer inom de olika
grupperna år 1940, med jämförelsetal för år 1936, hänvisas till berättelsen
för åren 1937—1940, sid. 25*. Här må blott omnämnas, att gruppen A omfattar endast ett jämförelsevis ringa antal kommuner såväl på landsbygden
som i städerna, och eftersom huvudsakligen små kommuner höra hit, är antalet röstberättigade i nämnda grupp proportionsvis ännu mindre.
För gruppering på kommungrupper av det vid 1948 års valstatistik bearbetade materialet har det liksom år 1944 varit nödvändigt att bestämma yrkeskaraktären för vart och ett av de uttagna valdistrikten. En motsvarande bestämning för i urvalet ingående kommuner har sålunda kommit att äga rum,
endast om kommunen utgjorts av ett enda valdistrikt. Genom maskinell sortering av de till varje valdistrikt hörande hålkorten ha de grundläggande
data erhållits, som erfordrats för bestämning av valdistriktets »kommungruppskaraktär». Denna har därefter införts på hålkorten genom s. k. gangpunchning. — Den erhållna fördelningen av urvalets material på kommungrupper har utnyttjats för olika bearbetningar, som närmare beröras i det
följande.
Röstberättigade. Till komplettering av i den allmänna översikten meddelade
data angående de röstberättigade anföras här nedan några på grundval av
de absoluta talen i tab. X framräknade uppgifter angående de röstberättigades relativa fördelning på yrkesoch socialgrupper. Det framgår bl. a., att
gruppen »arbetare utom jordbruks- och skogsarbetare» är den till antalet
mest betydande. Av 1 000 röstberättigade män, resp. kvinnor tillhöra resp.
400 och 316 denna grupp. Närmast i betydenhet kommer hemmansägaregruppen, för vilken motsvarande tal äro resp. 125 och 116, och såsom den
tredje gruppen följer för männen jordbruks- och skogsarbetare och för kvinnorna kontorspersonal. Den här angivna storleksordningen är beträffande
männen densamma som vid 1944 års andrakammarval. För kvinnorna kom
år 1944 lägre huslig tjänst som nummer tre i storleksordning.
Den relativa andelen av hela antalet röstberättigade, som beräknas på
grundval av tab. X, har ökats från 38-s % till 40-3 % för socialgrupp II, men
minskats från 55-7 % till 54-5 % för socialgrupp III, medan den första socialgruppen relativt taget är i stort sett oförändrad. Ökningen av socialgrupp II
får ses i samband med den under senare år allt starkare ansvällningen av
den offentliga förvaltningen ävensom handeln, särskilt inom de större städerna. Vid en undersökning av de särskilda yrkesgrupperna visar det sig
nämligen, att den relativa ökningen av kontorspersonal samt lägre tjänstemän i allmän tjänst, tillhörande socialgrupp II, varit särskilt kraftig, eller
från resp. 4-5 % och 1-9 % till resp. 6 o % och 2-4 cfo, men även grupperna
hantverkare, handlande och verkmästare företer en påtaglig ökning. Den
relativa nedgången av socialgrupp III beror huvudsakligen på minskning av
yrkesgrupperna torpare och lägenhetsägare, jordbruks- och skogsarbetare
66*
Anm.
RÖSTBERÄTTIGADE.
Tab. X . Rösträtten inom olika yrkesgrupper, år 1948.
Siffrorna gronda sig på ett representativt urval och avse endast omkring 1/10 av antalet
VALDELTAGANDET.
67*
samt lägre huslig tjänst, medan däremot gruppen andra arbetare än jordbruks- och skogsarbetare visar — relativt sett — någon ökning.
I förhållande till 1944 års siffror visa siffrorna för år 1948 relativt sett
minskning för hustrur utan eget yrke ävensom för övriga familjemedlemmar, medan gruppen yrkesutövare och övriga ökats.
De icke röstberättigade hava i tab. X redovisats med fördelning på olika
yrkesoch socialgrupper. Med hänsyn till de små tal, varom här i de flesta
yrkesgrupper är fråga, torde de framlagda siffrorna böra bedömas med stor
försiktighet.
Valdeltagandet inom olika yrkesoch socialgrupper samt efter ålder och
civilstånd. Genom den vid urvalsundersökningen tillämpade maskinella metoden har det blivit möjligt att på grundval av föreliggande uppgiftsmaterial
verkställa fördelning av röstberättigade och röstande icke blott på yrkesoch socialgrupper utan även efter ålder och civilstånd.
Resultaten vad angår valdeltagandet inom särskilda yrkesoch socialgrupper framläggas för hela riket i tab. Y här i texten, för varje valkrets
i tab. 8, där emellertid för undvikande av alltför stor uppspaltning på delmassor omfattande sammanslagningar av de ursprungligen särskilda yrkesgrupperna genomförts.
I procent av de röstberättigade framgår valdeltagandet inom de tre särskilda socialgrupperna vid senaste valet och vid de föregående val, för vilka
uppgifter härom föreligga, av följande sammanställning:
Fullt jämförbara äro ej de anförda siffrorna med hänsyn bl. a. till ändringar i fråga om yrkesgruppernas fördelning på socialgrupperna, men då
fråga är om valdeltagarnas relativa antal, torde jämförelsen icke nämnvärt
förryckas härav.
Samma karakteristiska drag, som gjort sig märkbart vid samtliga tidigare
val, nämligen att deltagarfrekvensen är högst inom socialgrupp I och lägst
inom socialgrupp III, framträder även vid 1948 års val. Man lägger vidare
märke till att männen uppvisa livligare valdeltagande än kvinnorna inom
samtliga socialklasser, ehuru skillnaden inom den högsta socialgruppen är
68*
VALDELTAGANDET.
Tab. Y. Deltagandet i valet inom olika yrkesoch socialgrupper, år 1948.
Anm.
Siffrorna grunda sig på ett representativt urval och avse endast omkring 1/10 av
VALDELTAGANDET.
69*
obetydlig. Av tablån kan ytterligare inhämtas, att valdeltagandet inom alla
socialgrupperna var betydligt högre än vid föregående val.
Vad valdeltagandet inom de särskilda yrkesgrupperna beträffar, äro skilj aktigheterna, såsom framgår av tab. Y, ganska betydande, och i regel äro de
rätt lika val efter val. Högst stå med över 93 % röstfrekvens godsägare,
tjänstemän av högre grad i allmän tjänst, högre förvaltningspersonal i enskild tjänst samt industriidkare, grosshandlare m. fl., vilket gäller såväl
män som kvinnor. Bland m ä n n e n uppvisa i övrigt folkskollärare ungefär
lika högt valdeltagande, varefter följa verkmästare och förmän inom industrin, tjänstemän av lägre grad tillhörande socialgrupp II samt kontorspersonal; till ganska höga tal komma även de självständiga jordbrukarna
upp. Lägst på skalan stå efter vanligheten bl. a. övriga-grupperna inom
socialklasserna II och III, sjöfolket (både fartygsbefäl och sjömän), utövarna av fria yrken inom medelklassen samt jordbruks- och skogsarbetare.
Bland k v i n n o r n a
är ordningen mellan yrkesgrupperna i allmänhet
likartad med den, som gäller de manliga väljarna, fastän kvinnornas tal
vanligen äro lägre. Undantag från sistnämnda regel utgöra helt naturligt
kvinnorna inom sjöfolksgrupperna. De speciellt kvinnliga grupperna huslig
tjänst pläga förete lågt valdeltagande, och så är även nu fallet.
Särskiljas kvinnorna efter familjeställning, finner man som vanligt den
högsta röstfrekvensen hos hustrurna (88-2 % ) , vilka stå något före samtliga
män (84-9 % ) , den därnäst högsta hos yrkesutövare och övriga (73-6 %) och
den lägsta hos andra familjemedlemmar än hustrur (63-4 %). De nämnda ire
kategorierna stå varandra väsentligt närmare inom socialklass I än inom
den andra och i synnerhet den tredje socialklassen. Skillnaden är t. ex. mellan hustrur å ena sidan och yrkesutövare och övriga å den andra 7i enheter
i klass I, 8-s i klass II och 19-5 i klass III. I synnerhet jordbruksyrkena ha
synnerligen låga tal för yrkesutövare och övriga bland kvinnorna.
Inom så gott som samtliga yrkesgrupper har valdeltagandet bland såväl
män som kvinnor varit livligare än förut.
Huru valdeltagandet inom större yrkesgrupper varierar med åldern redovisas i tab. 7, varjämte särskilda siffror för jordbruket i dess helhet ävensom
för övriga näringar meddelas i tab. Z. För flertalet yrkesgrupper synes gälla,
såvitt framgår av här föreliggande siffror, att valdeltagandet håller sig relativt oförändrat under mellanåldrarna och på en nivå, som något överträffar
gruppens genomsnittsvärde. Härutöver må särskilt framhållas de förhållandevis höga värden, som valdeltagandet uppvisar i de högsta åldrarna inom socialgrupp I. En mera ingående redogörelse för de vid åldersbearbetningen
vunna resultaten meddelas på sid. 71* under rubriken »Valdeltagandet inom
olika åldersgrupper».
Röstberättigade och valdeltagare inom olika socialgrupper redovisas i tab.
6 med fördelning på åldrar. Inom varje socialgrupp göres åtskillnad mellan
jordbruksnäringen och övriga näringar. Det framgår bl. a. av tabellen, att
jordbruksbefolkningen, i varje fall inom socialgrupperna I och II, visar
något högre röstningsfrekvens än befolkningen under rubriken »övriga
näringar».
70*
VALDELTAGANDET.
Tab. Z. Röstberättigade och i valet deltagande, fördelade efter kön och ålder,
inom jordbruk och övriga näringar, år 1948.
Anm. Siffrorna grunda sig på ett representativt urval oeh avse endast omkring 1/10 av antalet
VALDELTAGANDET.
71*
Valdeltagandet inom kommungrupper. Såsom närmare angivits i en inledande redogörelse för den maskinella bearbetningen av urvalsundersökningens material har å samtliga till materialet hörande maskinkort instansals
kommungruppstyp. Genom särskild sortering har materialet därför lätt kunnat uppdelas pä kommungrupper och valdeltagandet ur olika synpunkter
studeras inom dessa. I tab. 9 meddelas sålunda siffror valkretsvis för rösträtten och valdeltagandet inom särskilda kommungrupper. Tab. Â belyser, huru valdeltagandet varierar med kommungruppstyp och socialklass.
Särskild uppmärksamhet tilldrager sig i sistnämnda tabell anförda siffror
för valdeltagandet bland ogifta, gifta och förut gifta; det framgår att såväl
gifta män som gifta kvinnor utmärkas av ett avsevärt mycket livligare valdeltagande än de ogifta och förut gifta.
Valdeltagandet inom olika åldersgrupper. Åldersuppgifterna, som grunda
sig på röstlängdernas anteckningar om födelseår, avse antalet vid valårets
ingång fyllda åldersår. Födelseåret 1926 svarar sålunda mot en ålder av 21
år, födelseåret 1925 mot 22 år o. s. v. De framställda ålderstabellerna ha
i olika sammanhang delvis berörts i föregående textavdelningar i samband
med redogörelser för valdeltagandet inom närings- och socialgrupper (tab. (>
och tab. Z) samt inom större yrkesgrupper (tab. 7). Därjämte omfattar
åldersbearbetningen en för första gången vid andrakammarval verkställd
fördelning efter ålder av röstberättigade och i valet deltagande inom olika
civilstånd å landsbygden och i städerna. Resultatet härav framgår av tab. Ä.
Utöver vad som tidigare anförts om röstningsfrekvensens variationer med
åldern, må här meddelas några på ifrågavarande tabeller grundade iakttagelser.
Av en jämförelse mellan siffrorna för könen framgår, att männen, utom
i de båda yngsta åldersklasserna, visa högre valdeltagande än kvinnorna. I
de yngre åldrarna förete kvinnorna på landsbygden, särskilt inom jordbruksbefolkningen i tredje socialgruppen, en tendens till livligare valdeltagande
än männen. Det förtjänar anföras, att motsvarande iakttagelse gjorts även
vid 1944 års andrakammarval samt vid den urvalsundersökning, som utfördes i samband med den kommunala valstatistiken för år 1942 (jfr berättelsen Kommunala valen år 1942, sid. 19*).
Välj armassans relativa fördelning på åldrar kan i stora drag angivas genom de s. k. kvartilerna, d. v. s. de tre åldersstreck, som utgöra övre åldersgräns för respektive fjärdedelen, hälften och tre fjärdedelar av hela antalet
väljare. Olikheten mellan könen är härvidlag ej särskilt betydande, såsom
framgår av följande siffror.
72*
VALDELTAGANDET.
Tab. Å. Röstberättigade och i valet deltagande män
Anm.
Siffrorna grunda sig på ett representativt urval och avse
VALDELTAGANDET.
och kvinnor inom särskilda kommungrupper, år 1948.
endast omkring 1/10 av antalet i röstlängderna upptagna personer.
73*
74*
Anm.
VALDELTAGANDET.
Tab. Ä. Röstberättigade och i valet deltagande, efter kön och ålder,
inom olika civilståndsgrupper, år 1948.
Siffrorna gronda sig på ett representativt urval och avse endast omkring 1/10 av antalet
i röstlängden upptagna personer.
PARTIFÖRDELNINGEN INOM KOMMUNGRUPPER.
75*
De något lägre siffrorna för medianåldern och särskilt 1 :a kvartilen vid
1948 års val sammanhänger synbarligen med den sänkta rösträttsåldern.
Beträffande valdeltagandet i de olika socialgrupperna må även här understrykas, att första socialgruppen i alla åldrar visar de högsta och tredje socialgruppen de lägsta siffrorna. Inom första och andra socialgruppen företer jordbruksbefolkningen i allmänhet taget någon övervikt i fråga om
valdeltagandet framför väljare tillhörande övriga yrken.
Vid en jämförelse mellan siffrorna för olika civilstånd framgår, att såväl
gifta män som gifta kvinnor inom alla åldersgrupper visa ett avsevärt högre
valdeltagande än de ogifta och förut gifta. Skillnaden är emellertid minst,
omkring 5 enheter, i de yngsta åldersklasserna, men ökas kraftigt med stigande ålder för att i den äldsta åldersgruppen uppnå omkring 30 enheter.
Inga större olikheter förefinnes härutinnan mellan landsbygden och städerna. Inom de yngsta åldrarna förete i allmänhet de ogifta något högre
valdeltagande än de förut gifta, medan förhållandet är omvänt inom de
äldre åldersgrupperna. Ett undantag härifrån utgör dock kvinnorna inom
städerna, där de ogifta visa högre siffror än de förut gifta inom samtliga
åldersgrupper.
Uppgifter om valdeltagandet efter ålder inom de särskilda kommungrupperna å landsbygden och i städerna föreligga hos statistiska centralbyrån i
manuskripttabeller.
Partifördelningen inom kommungrupper. Den i det föregående (sid. 64*)
beskrivna grupperingen av kommunerna efter befolkningens sammansättning i yrkesoch socialt hänseende lämnar möjligheter till studium av sambandet mellan partiåskådning och samhällsklass, varvid i första hand hänvisas till den procentuella fördelningen på partier enligt 1948 års urvalsundersökning, som redovisas i tab. Ö, tillika med motsvarande relativa tal för
år 1944.1 regionalt avseende har därvid landsbygden uppdelats på Svealand,
Götaland och Norrland. Av tidigare angivna skäl har det icke varit möjligt
att i röstsiffrorna för resp. landsbygd och städer inräkna de s. k. poströsterna. De absoluta tal, som ligga till grund för den på urvalsundersökningen
grundade relativa partifördelningen av avgivna röster, hava icke meddelats
i den föreliggande berättelsen, men äro tillgängliga i manuskript hos statistiska centralbyrån. Däremot har i tab. A A, av nedan angivna skäl framlagts de absoluta tal, som visa, huru s a m t l i g a år 1944 och 1948 avgivna
valsedlar partivis fördela sig inom de olika kommungrupperna, då dessa
avgränsats enligt den år 1940 bestämda kommungruppsindelningen. Beträffande 1944 års röstsiffror bör observeras, att desamma korrigerats med
hänsyn till de större ändringar i den administrativa indelningen, som ägt
rum sedan dess.
Om man till en början betraktar endast landsbygden, finner man redan
vid en hastig blick på tab. Ö, hurusom för vissa partier procenttalet röster,
som tillfallit desamma, sjunker, alltefter man går från A- till B- och vidare
till C-grupperna samt huru för andra partier däremot procenttalet stiger vid
76*
Tab. Ö. De avgivna rösternas partifördelning inom särskilda kommungrupper
vid valen 1944 och 1948. Relativa tal.
Anm. Siffrorna grunda sig pä ett representativt urval och avse endast omkring 1/10 av aatalet
i röstlängderna upptagna personer. 1944 års siffror ha korrigerats med hänsyn till större administrativa förändringar.
Tab. AA. De avgivna rösternas partifördelning inom särskilda kommungrupper vid valen åren 1944 och 1948.
Absoluta tal.
Anm. Siffrorna avse samtliga avgivna godkända röster i enlighet med 1940 års kommtingrupnsindeliiing. 1944 års sifl'ror ha korrigerats med
hänsyn till större administrativa förändringar. De s. k. poströsterna ingå pj i ovanstående siffror.
77*
78*
samma jämförelse. De förra partierna, som alltså ha sina anhängare väsentligen inom kommuner, där socialklasserna I och II (högre klassen och medelklassen) äro starkt representerade, utgöras av högern, bondeförbundet
och folkpartiet. Procenttalet varierar exempelvis i fråga om högern ganska
mycket, eller från 16-7 inom grupp A till l l i i grupp B och 6i i grupp C.
För bondeförbundet är skillnaden vida större, i det att procenttalet faller
från 444 i A-kommunerna till 284 i B-kommunerna och lOo i C-kommunerna. Folkpartiets tal uppvisa däremot ej så stor variation och utgöra resp.
23-5, 19-6 och 15-s.
För de socialdemokratiska och kommunistiska partierna återigen går skillnaden i rakt motsatt riktning. Procenttalet röster stiger, då man går från
A- till B- och C-grupperna, och skillnaden är starkt markerad. För det socialdemokratiska partiet uppgå talen i nyss nämnd ordning till 14-9, 38i och
59-3. För kommunisterna äro skilj aktigheterna relativt taget ännu större,
ehuru talen äro små; procenttalen utgöra för detta parti 0-5, 2-s och 8-8.
Utom efter socialklasser har, som förut nämnts, på landsbygden indelning verkställts även efter den relativa talrikheten av jordbruksidkande befolkning, och denna är störst inom kommungrupperna A, Bl och Cl. Till
grupperna B2, B3, C2 och C3 med deras starkare inslag av industri och
andra från jordbruket skilda yrken finnes inom A-gruppen ingen motsvarighet.') Helt naturligt är, att bondeförbundets procenttal hastigt faller, när
man går från Bl till B2 och B3 (40i—28-9—10-6 %) och från Cl till C2 och
C3 (28i—19-9—6-i % ) . Vad de sistnämnda kommungrupperna beträffar,
bilda procenttalen även en om också i mindre grad fallande serie för högern
(6-9—6-i—6-o % ) . Ett motsatt samband råder mellan jordbruksbefolkningens
talrikhet och socialdemokraternas andel av väljarkåren, i det att den senare
stiger inom B-kommunernas undergrupper (29 9—39-4—42-5 % ) . Inom Ckommunernas undergrupper är emellertid sambandet ej lika klart. På samma sätt framgår, att kommunisternas relativa rösttal stiger med avtagande
andel för jordbruksbefolkningen, och även beträffande folkpartiet finnes
denna tendens vid 1948 års val.
För städerna förekommer endast huvudindelningen efter arbetarklassens
styrka. Här gäller som regel, att de borgerliga partierna vunnit desto större
anslutning, ju större andel den högre klassen och medelklassen utgöra av
befolkningen, och att motsatsen är fallet med socialdemokraterna. I fråga
om kommunisterna framträder ingen tydligt markerad tendens. För högern
uppgå procenttalen i grupp A till 16-7, i grupp B till 15i och i grupp C till
11-3, och socialdemokraternas tal äro resp. 39-2, 49-4 och 58-2 %. Differenserna
äro emellertid, som synes, något mindre än på landsbygden.
I syfte att giva en klar bild av förskjutningarna mellan partierna inom
de olika kommungrupperna ha talen i tab. AA lagts till grund för vinst- och
förlustberäkningar. På samma sätt som förut skett i fråga om rikssiffrorna
ha därvid inom varje grupp partiernas vinster och förluster uträknats med
l
) Ett undantag ntgBt dock Stocksunds köping, som tillhSr A-grnppen, oaktat den jordbrnksidkaniie befolkningen understiger 30 %. Yrkesgrupper, tillhörande socialklass I, ntgör här det dominerande inslaget.
79*
utgångspunkt från tal, svarande mot medelröstökningen eller -minskningen
för gruppen åren 1944—1948. Resultaten, uttryckta i överskott eller underskott i procent, framläggas i nedanstående tablå.
Talen äro avsedda att uttrycka partisiffrornas upp- eller nedgång i förhållande till den allmänna röstökningen eller röstminskningen 1944—1948
inom resp. kommungrupper och med bortseende från den ändrade sammansättningen av kommungrupperna. I själva verket torde väl även ändringar
i detta hänseende från det ena valåret till det andra i någon mån påverka
talen, men man synes kunna utgå ifrån att inflytandet därav är av underordnad betydelse, såvitt berör talens allmänna gång. Det torde även böra
förutskickas, att inför röstmottagare avgivna röster icke kunnat medtagas
vid beräkningarna.
Såsom framgår av tablån, ha både högern och kommunisterna gått tillbaka i samtliga kommungrupper både på landsbygden och i städerna. Röstminskningen för det förstnämnda partiet har varit särskilt stor inom grupperna B3 och C3 på landsbygden samt grupperna B och C i städerna. Även
bondeförbundet och socialdemokraterna ha haft motgångar inom flertalet
kommungrupper, ehuru förlusterna äro av betydligt mindre storleksordning
än beträffande högern och kommunisterna. Inom de mest utpräglade industribygderna, C3-gruppen på landsbygden och C-gruppen i städerna, ha
emellertid socialdemokraterna kunnat något förbättra sin ställning. Folkpartiets framgångar, som genomgående avspeglas i höga procenttal, ha varit särskilt utpräglade inom städernas B- och C-grupper. — Vid jämförelse
mellan talen för landsbygd och städer vill det synas, som om utvecklingen
på det hela taget varit rätt likartad, även om städemas siffror i regel ligga
högre än landsbygdens. Det mest utpräglade undantaget härvidlag erbjuder
dock bondeförbundet inom städernas B-grupp, vilket torde förklaras av att
bondeförbundet vid 1948 års val ånyo framträdde i Stockholms stad, som
hör till denna grupp. Det bör i detta sammanhang även beaktas, att A-
80*
gruppen för städernas del är mycket obetydlig, varför huvudvikten bör läggas vid de båda övriga kommungrupperna.
Tab. Ö ger vidare en inblick i partiförhållandena på landsbygden inom
rikets tre stora huvuddelar, Svealand, Götaland och Norrland. Man observerar, att högern och bondeförbundet ha sin styrka i Götaland, socialdemokraterna i Svealand och Norrland samt kommunisterna i Norrland. Folkpartiet omfattar nästan lika stor andel av väljarkåren i Götaland som i
Svealand. Beträffande andra skiljaktigheter mellan rösttalen i rikets huvuddelar ävensom för studium av partifördelningen inom olika kommungrupper i Svealand, Götaland och Norrland hänvisas till tabellen.
Bilaga.
Förteckning över vid urvalsundersökningen framställda s. k. råtabeller.
Tab.
Tab.
Tab.
Tab.
Tab.
Tab.
Tab.
Tab.
Tab.
Tab.
Tab.
1. I röstlängd upptagna personer (röstberättigade och icke röstberättigade, födda år 1927 eller tidigare) fördelade på socialgrupper och näringsgrupper (jordbruk; övriga näringar), valdistriktsvis.
2. Röstberättigade och valdeltagare inom a) särskilda kommungrupper, b) olika civilståndsgrupper, fördelade på socialgrupper av
vartdera könet, valkretsvis.
3. Röstberättigade och valdeltagare efter kön och ålder, inom olika
närings- (jordbruk; övriga näringar) och socialgrupper; landsbygd och städer.
4. Röstberättigade och valdeltagare efter ålder och kön inom a) särskilda kommungrupper, b) olika civilståndsgrupper; landsbygd
och städer.
5. Röstberättigade och valdeltagare efter ålder och kön med fördelning på större yrkesgrupper; landsbygd och städer.
6. Röstberättigade och valdeltagare inom olika yrkesoch socialgrupper med fördelning efter civilstånd och ställning till yrket;
landsbygd och städer.
7. Röstberättigade och valdeltagare inom större yrkesgrupper med
fördelning på kön, valkretsvis.
8. Icke röstberättigade fördelade på socialgrupper av vartdera könet,
valkretsvis.
9. Icke röstberättigade efter ålder och kön inom olika socialgrupper;
10. Icke röstberättigade efter kön inom olika yrkesoch socialgrupper;
11. Icke röstberättigade efter kön och socialgrupp med fördelning efter olika art av hinder; landsbygd och städer.
1
Tab. 1. Valen till första kammaren åren 1945—1948.
De valdas namn, yrke och rösttal m. m.
Anm. Beteckningarna H (höger), B (bondeförbundet), F (folkpartiet), Sd (socialdemokrater),
K (kommunistiska partiet) angiva det parti, väljarna och de valda representerade vid tiden för
valet. — * Utmärker, att ledamot blivit omvald för samma valkrets, ** att ledamot omvalts,
ehuru för annan valkrets, t betecknar ledamot, som tidigare tillhört första kammaren, " ledamot,
som antingen vid valtiilfället tillhörde eller tidigare tillhört andra kammaren. — Med rösttalct
för den valde avses det antal valsedlar, â vilka hans namn, med bortseende från sådana namn, som
redan erhållit placering, står främst. — Yrkesuppgiften hänför sig till tidpunkten för valet.
2
TAB. 1 (forts.).
TALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN 1 9 4 5 — 1 9 4 8 .
TAB. 1 (forts.). VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN 1 9 4 5 — 1 9 4 8 .
3
4
Tab. 2. Rösträtten vid andrakammarval, valkretsvis
5
enligt de år 1948 upprättade röstlängderna.
6
Tab. 3. Avgivna valsedlar och valda riksdagsledamöter
vid valen till andra kammaren, valkretsvis, åren 1948 och 1944.
7
8
Tab. 4. Rösträtten och valen till andra kammaren, valdistriktsvis, år 1948.
Anm. Tabellens procenttal angiva antalet i valet deltagande i % av röstberättigade män och kvinnor. Frekvenstal ha icke uträknats, då antalet röstberättigade understiger 20 ; sådana fall ha utmärkts genom att i
stället pnnkter blivit insatta i tabellen. — De enligt 70 § vallagen avgivna valsedlarna ha icke kunnat
fördelas i de för valkretsarna meddelade uppgifterna rörande de godkända valsedlarnas partifördelning å
landsbygden och i städerna. — Den bristande överensstämmelsen för de särskilda valkretsarna mellan valdeltagarnas antal enligt denna tabell och summan av godkända valsedlar och valkuvert ntan godkänt innehåll enligt tab. 4 beror på ofullständiga eller felaktiga inprickningar i röstlängderna. — Följande förkortningar ha använts: t:g = tingslag, h:d = härad, sk:g = skeppslag, m:e = municipalsambälle.
TAB. 4 (forts.).
ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.
9
10
TAB. 4 (forts.).
ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1 9 4 8 .
TAB. 4 (forts.).
11
12
TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1 9 4 8 .
TAB. 4 (forts.).
13
14
TAB. 4 (forts.).
TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.
15
16
TAB. 4 (forts.).
TAB. 4
(forts.).
17
18
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
19
20
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
21
22
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
23
24
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
25
26
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
27
28
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
29
30
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
31
32
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
33
34
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
35
36
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
37
38
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
39
40
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
41
42
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
43
44
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
45
46
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
47
48
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
49
50
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
51
52
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
53
54
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
55
56
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
57
58
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
59
60
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
61
62
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948. 63
64
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
65
66
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
67
68
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
69
70
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
71
72
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
73
74
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
75
76
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
77
78
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
79
80
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
81
82
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
83
84
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
85
86
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
87
88
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
89
90
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
91
92
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
93
94
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
95
96
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
97
98
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
99
100
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
101
102
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
103
104
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
105
106
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
107
108
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
109
110
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948. 111
112
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
113
114
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
115
116
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
117
118
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
119
120
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
121
122
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
123
124
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
125
126
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
127
128
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
129
130
TAB.
4
(forts.).
ANDRAKAMMARVALEN
ÅR
1948.
131
Tab. 5. Valen till andra kammaren år 1948.
Väljarbeteckningar.
De valdas namn, yrke och rösttal.
Anm. Beteckningarna H (höger), B (bondeförbundet), F (folkpartiet), Sd (socialdemokrater), K (kommunistiska partiet), Vs (vänstersocialister) och Ö (övriga) angiva det parti, väljarbeteckningarna och de valda
representera. — * Utmärker, att ledamot blivit omvald för samma valkrets, ** att ledamot omvaltsehuru för annan valkrets, i betecknar ledamot, som antingen vid valtillfället tillhörde eller tidigare till,
hört första kammaren, II ledamot, som tidigare tillhört andra kammaren. — Med rösttalet för den valde
avses det antal valsedlar, â vilka hans namn med bortseende frän sådana namn, som redan erhållit
placering, står främst. — De valdas yrke och. partiställning hänföra sig till tidpunkten för valet.
132
TAB. 5 (forts.).
VALEN TILL ANDEA KAMMAREN ÅR 1948.
TAB. 5 (forts.).
VALEN TILL ANDEA KAMMAREN ÅR 1948.
133
134
TAB. 5 (forts.).
TAB. 5 (forts.). VALEN TILL ANDRA KAMMAREN ÅR 1948
135
136
TAB. 5 (forts.).
TAB. 5 (forts.).
137
138
TAB. 5 (forts.).
TABELLER
UPPRÄTTADE PÅ GRUNDVAL AV REPRESENTATIVT URVAL
Det torde observeras, att samtliga efterföljande tabeller
endast avse omkring en tiondel av antalet
i röstlängd upptagna personer.
140
Tab. 6. Röstberättigade och i valet deltagande män och kvinnor
marvalen
efter ålder inom olika närings- och socialgrupper vid andrakamår 1948.
141
142
TAB. 6 (forts.).
RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE MÄN OCH
ANDRAKAMMAR-
KVINNOR EFTER ÅLDER INOM OLIKA NÄRINGS- OCH SOCIALGRUPPER VID
VALEN ÅR 1 9 4 8 .
143
144
TAB. 6 (forts.).
RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE MÄN OCH
ANDRAKAMMAR-
KVINNOR EFTER ÅLDER INOM OLIKA NÄRINGS- OCH SOCIALGRUPPER VID
VALEN ÅR 1 9 4 8 .
145
146
Tab. 7. Röstberättigade och i valet deltagande efter ålder inom
större yrkesgrupper, vid valen till andra kammaren, år 1948.
TAB. 7 ( f o r t s . ) . RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE EFTER ÅLDER INOM
STÖRRE YRKESGRUPPER, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN, ÅR 1 9 4 8 .
147
148
STÖRRE YRKESGRUPPER, VID VALES TILL ANDRA KAMMAREN. ÅR 1 9 4 8 .
STÖRRE YRKESGRUPPER, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN, ÅR 1 9 4 8 .
149
150 Tab. 8. Röstberättigade och i valet deltagande inom större yrkesgrupper, valkretsvis, vid valen till andra kammaren, år 1948.
TAB. 8 ( f o r t s . ) . RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE INOM STÖRRE
YRKESGRUPPER, VALKRETSVIS, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN, ÅR 1 9 4 8 .
151
152
TAB. 8 ( f o r t s . ) . RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE INOM STÖRRE
TAB. 8 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE INOM STÖRRE
153
154
TAB. 8 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE INOM STÖRRE
YRKESGRUPPER, VALKRETSVIS, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN, ÅR 1948.
TAB. 8 ( f o r t s . ) .
RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE INOM STÖRRE
155
156
Tab. 9. Röstberättigade och i valet deltagande inom särskilda
kommungrupper, valkretsvis, vid andrakammarvalen år 1948.
TAB. 9 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE INOM SÄRSKILDA
KOMMUNGRUPPER, VALKRETSVIS, VID ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.
157
158
TAB. 9 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE INOM SÄRSKILDA
KOMMUNGRUPPER, VALKRETSVIS, VID ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1 9 4 8 .

Riksdagsmannavalen åren 1945-1948 av Statistiska centralbyrån

Transcription

Similar documents

nya skor på gång

adelsätten silfverhjelm

Carolina Soudah

Dissektion av grishjärta.

Tjänstetidtabellen – en informationskälla för modelljärnvägaren

StoraGrabbar nr92

Läs fortsättningen i hela artikeln i PDF

Levälä släkten: del 2.

Arkeologisk undersökning av den - CollectiveAccess

Jojje del1

Klicka & Läs Inlämnad Överklagan Till Kammarrätten

hadtörténelmi közlemények - Hadtörténeti Intézet és Múzeum

Utanför demokratin? Del 7

Arbetarrörelsens män och kvinnor 1881-2003