magasinet Spets - GUL - Göteborgs universitet

Transcription

magasinet Spets - GUL - Göteborgs universitet
»Det var en helt ny värld som öppnade sig. Där såg jag att wow, det finns en stil i Japan som mitt namn är skrivet på.« Sid 72
Allt är yta.
NU DESIGNAR VI
DÖDEN
Tidning i tidningen: “Klädkoden”, start s. 35
SPETS
TRYGG
REBELL
Lädret har varit Pauls andra
skinn i två decennier.
SROCK
R BAD ATT
Ä
V
O
R
GÅ
OREK
N/IT
ÄCKEN
JORTA ÄR NU / FL OLISSLÖJA
K
S
R
ÄR Ä
S TID
STA P
: DET H
ATTEN
ES FÖR
UTLET HOTAT / H ÄR SVERIG
O
L
IL
O
R
GT
ALLTID A! / DET HÄ
ALON
R
T FÖR
N FINS
BESEG
MODE
+ FRÅ
Lisa Grettve: Långbyxor som skalas av
till vadlånga shorts med hjälp av blixtlås. Vill inte heller bära valbenskorsett
då det inte går ihop med min kärlek för
bardvalar.
PLAGGET
1751
Redaktionskollen:
Vilket plagg skulle du
aldrig ta på dig?
allt är yta
och yta är allt.
Trots det iskalla regnet som bokstavligen örfilar dig i ansiktet
så lever stan. Under regnhatt och regnrock sitter kläder som
har både mening och mål.
I kyrkorna klär prästerna sig i kaftaner och på torget strosar
sekulariserade i slöja. I Majorna i Göteborg sitter en lädertokig
man och längtar till 50-talets London, medan två personer på
kvinnokåken klär sig enligt konvention. Företaget Fluffbabes
planerar för personer post död och i Borås påläggs populationen postordertraditioner.
Om allt det här lite till kan du läsa om i magasinet du håller
i handen och. Mode är yta men också så mycket mer. Vi vill ge
er historier bakom tidstypiska fenomen och traditioner, låta er
fundera över koder i kläder och nyfiket återupptäcka gårdagens trender.
Välkomna, kära läsare, och hoppas ni gillar magasinet Spets.
Nils Gruvebäck, chefredaktör
Daniel Ågren: Sotarmössa. Vad är
poängen med en jävla mössa som inte
ens täcker öronen? Är det inte kallt har
jag ingen mössa. Basta.
SPETS
“Vad är det? Är det en människa? Aha, nu vet jag.
Han var kung för längesen, det är därför han ser
konstig ut. Han har inga kungakläder på sig.”
Medverkande Spets vinter/vår 2015 Lisa
Grettve, Nils Gruvebäck, Johan Karlsson, Hanna
Klumbies, Ellen Nilsson, Malin Larsson, David
Lindahl, Max Lindahl, Rebecca Lundberg, Hanna
Rahlén, Gustaf Rosensköld, Jonathan Ryberg,
Marie Schagerlind, Rebecka Svensson, Daniel
Winberg, Daniel Ågren, Jesper Åhlander
Jack Rönndahl, 5 år, om kung Adolf Fredrik
Hanna Rahlén: Jag skulle aldrig använda tights som byxor eftersom rumpans
konturer blir obehagligt tydliga. Allt
som sticks går också bort.
Innehållsansvarig David Lindahl
Planeringsansvarig Nils Gruvebäck
Webbansvarig Rebecca Lundberg
Layoutansvarig Gustaf Rosensköld
Bildansvarig Daniel Ågren
Magasinet producerades vintern 2014/2015
inom ramarna för journalistprogrammet vid
Göteborgs unversitet, institurionen för journalistik, medier och kommunikation under handledning av Ulrika Tengby Holm.
Allt är yta. Spets är till för människor som vill ha ett
intelligent och medvetet magasin som visar modet
bakom kulisserna. Vi gräver under ytan och drivs
av en vilja att förstå. Följ oss på sociala medier: @
magasinetspets
3
PLAGGET
SPETS på nätet
spets möter/8
Linn Becker dissade polishatten för
guldmålade tuppvingar. Möt modisten
som helst spelar utan regler och som tror
att hatten är på väg tillbaka.
uträkningen/19
Kläder kostar pengar. Men det finns en
annan livsviktig resurs som går åt i
enorma mängder när råvaror blir till plagg.
Spets vet exakt hur mycket.
52
plagget/26
Både skogshuggaren och konsertpianisten bär den. Skjortan kommer i
många former och färgar.
Spets berättar plaggets historia från
underplagg till statussymbol.
Spets är inte bara text.
På spets.jmg.gu.se
hittar du mer innehåll
att se och lyssna på.
Här är våra favoriter den
här säsongen.
1
1 Vad är kemtvätt
egentligen?
2 Vad är aktivitetsarmbandet till för?
3 Bommul – från
Uzbekistan till t-shirt.
4 När den högsta
önskan blir galet dyr.
5 Följ med ett second
hand-plagg från
inlämning till kund.
3
2
jämförelsen/34
Vilket material är dåligt för havet och vilka
kan ens klassas som miljövänliga?
Spets guidar och jämför.
omsorg/62
Somliga går i välskötta skor. Det kan du
också göra efter att ha läst Spets guide
för hur du bäst tar hand om dina dojor.
Mipsterz Religionen har blivit fashionabel. Även för icke-troende.
Badrocksmode/25 Torekov kryllar av lättklädda människor Politiska
plagg/36 Kläder som ideologiskt uttryck Fängelsekläder/46 Ny kvinnokollektion Leve fascismen/50 Varför klär de sig så bra? Slöjan/58 Nu som
arbetsplagg Vårdad klädsel/59 Vem avgör egentligen? Skon/63 Mannen
med aristokratskorna Ålder och stil/72 När slutar man ändra sig?
20
Läder Paul har känt passionen in på
skinnet i flera decennier.
4
48
Skurkar Vad säger fiktionens onda
utseende om oss själva?
10
5
”VAD ÄR DET FÖR MENING
MED ATT DÖ NÄR DET FINNS
SÅ TRÅKIGA PRODUKTER?”
65
18
”TANKEN VAR ATT NAMNET
SKULLE VARA LO:S”
28
”PR ÄR BRA PR, MEN BRA PR
ÄR ÄNNU BÄTTRE PR”
29
Borås Sveriges modecentrum finns i
landets 14:e största stad. Hur gick det till?
4
60
”BÄTTRE PASSFORM VINNER
INGA HJÄRTAN PÅ
MODEVISNINGAR I MILANO”
38
5
PLAGGET
SPETS VINTER/VÅR
AKTUELLT
PLAGGET
2014 var året då modehusen tog steget
från att bry sig om vad du har på dig till att
försöka påverka vad du har i dig. Skomärket Toms startade ett eget kaffemärke och
fashionabla Ralph Lauren lanserade en
egen kafékedja. Spets har tittat i spåkulan
för att sia om vad modehusen kommer att
göra under 2015.
TEXT OCH FOTO MALIN LARSSON
Res med stil
Som motvikt mot Ryanair och andra
lågprisbolag grundas Air Versace som
erbjuder förstklassiga flygturer där flygstolens klädsel är lika viktig som pilotens
kompetens.
2015
Fashion per årstid:
Vinter
Spana efter årets nya
trender på Stockholm
Fashion Week.
(Stockholm, 26 januari - 8 februari)
Vår
Se de stora hundarna
visa hur det går till på
Paris Fashion Week.
(Paris, 4 mars - 11
mars)
6
Sommar
Är det svettlökar
under tjocka, mörka
kavajer som gäller i
år igen under Almedalsveckan?
(Visby, 28 juni - 5 juli)
Höst
Fresh Fish - Sveriges
årliga modemässa för
lovande kreatörer.
(Göteborg, september)
Moderiktiga andetag
I takt med att de asiatiska miljonstäderna
växer, luftföroreningarna ökar och fler
förstår vikten av att skydda sig mot sot
och partiklar blir det naturliga steget specialdesignade munskydd i tusenkronorsklassen. Glöm stereotypiska kirurgmasker. Välkommen Masks by Marimekko.
TEXT DAVID LINDAHL
VAD HÄNDE SEDAN?
skräddare
Miljöpartiets momssänkning för
2012 presenterade Miljöpartiet förslaget
om en momssänkning från 25 till tolv
procent, för skräddare och skomakare.
Förhoppningen är att rikta uppmärksamhet mot resursslöseri och slit- och slängmentalitet genom att erbjuda ett konkret
alternativ – reparation. En sänkning
skulle även omfatta äldre produkter vars
miljökonsekvenser är större än ett nyköp.
Förslaget har dock varken kommit med i
budgetpropositionen eller i överenskom-
rätt stil i sälen
Mode finns överallt. Även i skidbacken. Spets
tog hjälp av Mårten Kaiser på Kaisers skidbod i
Sälen för att hitta säsongens hetaste produkter.
TV-spel blir det nya svarta
Kim Kardashian gjorde det. I år tar
modehusen efter. Spelet där man börjarsom praktikant på botten och jobbar sig
upp till CEO hos Prada. Allt i högupplöst
grafik och med svåra modekatastrofer att
lösa längs vägen.
Håll utkik.
Zlatan har inlett ett samarbete med
Dressmann.Släpps första plaggen
under 2015?
AKTUELLT
PLAGGET
Spets spår – det gör modehusen 2015
melsen mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna.
– Tanken med förslaget är att
uppmuntra till eftertänksam
konsumtion och därmed förlänga livstiden
för våra ägodelar. Exakt hur frågan kommer att drivas är oklart i dagsläget men
förhoppningen är att förslaget kan komma
upp senare under mandatperioden, säger
Åsa Sjöberg politisk sekreterare för
Miljöpartiet på Riksdagskansliet.
Superjoy-skidan
från HEAD
Skidtillverkaren
HEAD testade
lättviktsmaterialet ”Grafen”
inför säsongen
2015. Succé
direkt. Skidan blev
snabb, stadig och
lättsvängd. Ett tips
är att snabba på
om du är sugen
på att knipa ett
par. Ryktet går att
skidorna rasar ut
från lagerhyllorna
sedan Jon Olssons
flickvän Janni
Delér visat upp
skidorna på sin
blogg.
Goggles och hjälm från Poc
Heltäckande lins och stora
synfält är vad som gäller
för säsongens goggles. Till
det används hjälmen Fornix
Backcountry Mips. Huvudskyddaren är framtagen i
samarbete med Karolinska
Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan. Det inbyggda
MIPS-systemet skyddar dig
mot rotationsvåld.
Underställ från Mons vs. Royale
Ett underställ för den som vill känna sig ”jibbig
och parkig” hela vägen inifrån och ut. Hoddies,
skinndetaljer och merinoull gör dig helrätt i
backe, våffelstuga och på Afterskin. Har du
glömt att packa partykläder så fungerar
understället även där.
Salomon Quest Pro 130
Det är inne att tura. Då är det ingen tillfällighet att det dyker upp en lättviktspjäxa, och
dessutom med ”hikefunktion”. Med hjälp av den
kan du med ett enkelt knäpp på pjäxans baksida
göra pjäxan mer bekväm att gå i. Pjäxan gör
livet lättare om du vill gå upp på fjället till den
orörda snön.
Skidkläder från Atomic
Färgerna är mörkblått och gult, helt rätt för årets
säsong. Det är nämligen nertonat som gäller i
fjällen säsongen 2015. Om det är gratis? Inte
helt. Närmare 10000 kr kostar det att se trendig
ut på manchestern. Glöm bara inte att stilen på
carvingsvängarn helst ska matcha klädstilen.
TEXT ELLEN NILSSON
FOTO Creative Commons - Mohan at Doha Stadium Plus Quatar
7
SPETS MÖTER
HATTENS RENÄSSANS
Hatten är på väg tillbaka. Det tror Linn Becker,
nyexaminerad från Tillskärarakademien i
Göteborg. Spets möter modisten som föredrar
att betrakta hatten som en ren modeaccessoar.
– Det har varit ett uppehåll
jobba stort och dramatiskt men
i filt och strå med mer extravaganta
i lätta, transparanta material.
i hattbärandet. Förr bar alla hatt,
kreationer gjorda av smycken, fjäd– Fördelen med att vara modist,
sedan blev det mer en kändisgrej.
rar och diortyll.
framför att vara hattmakare, är att
Men nu har utbudet ökat och att
– Jag gillar att jobba i oväntade
det inte finns några regler, säger
material. Det här är till exempel
många vanliga butikskedjor säljer
hon.
blomsterdekorationsgrejer som jag
hattar gör det mer lättillgängligt.
Folk vågar mer nu än för några år
har spraymålat och som egentligen
ska användas i buketter, säger Linn
sedan, säger Linn Becker.
Som examensarbete på TillskärarBecker.
Hon lyfter fram några offentliga
akademin var uppgiften att skapa
Hon visar upp en coiffe, en slags
personer som har haft inverkan
hattar och asseccoarer till en unipå samtidens relation till
formsbärande yrkesgrupp.
hatten. Lady Gaga, som
Att göra en ny polishatt
med sina galna och ofta
kändes lite trist, så Linn
“Fördelen med att vara modist,
enorma kreationer gjorda
valde att jobba utifrån temat
av material som cellofan och
dragqueens. Det resulterade
framför att vara hattmakare,
människohår, kan ses som
bland annat i en dramatisk
en slags hattavantgardist.
skapelse bestående av guldOch Håkan Hellström, som
målade tuppvingar, inär att det inte finns några regler.”
gjorde den svarta filthatten
köpta på en hönsfarm
trendig igen.
i Skåne.
– Håkanhatten är en fin klassisk
hårdekoration med en minihatt
– För mig är hattens funktion
modell. Många har börjat bära hatt
i botten. Den har försetts med långa, rent modemässig. Men jag kan upppå grund av honom.
svarta spetsar av torkade palmblad
skatta hattar med religiös symbolik.
som gör att den nästan ser farlig ut.
Påvens kalott är fin, till exempel.
Linn Becker inspireras ofta av den
Den har en trevlig form. ●
I Linn Beckers ateljé i det gamla
sockerbruket vid Göteborgs hamnmoderna storstadens arkitektoniska
inlopp samsas klassiska modeller
former och strukturer och gillar att
TEXT OCH FOTO REBECCA LUNDBERG
8
hejare på huvudbonader. När det gäller hattar
är Linn Beckers register brett. I sin ateljé
i Göteborg skapar hon såväl klassiska som
mer extravaganta modeller. Coiffen hon bär här
får sägas utgöra ett exempel på den senare
kategorin.
DEN SISTA
FÖRESTÄLLNINGEN
Våra begravningar blir alltmer individualiserade
och ditt avskeds estestik ska berätta en historia om
vem du var. Det som började som en pastellfärgad
protest i 1980-talets hiv-epidemi har idag blivit en
marknad. Döden har blivit design.
Text Rebecca Lundberg Foto Nils Gruvebäck
trädgårdsfantast och inspireras att anpassa din
begravning med produkter utformade efter just
denna persona. Kanske ser du din framtid som stoft
i urnan Angeldust?
DEN sista vilan. Barnkistor i vitlaserad björk.
T
ill tonerna av Frank Sinatra glider de
framåt, knallrosa och bevingade. De
färdas sakta längs ett transportband
från taket ner mot betonggolvet. And
now, the end is near. På det nedsläckta,
kyliga lagret står finklädda män och
kvinnor och betraktar de strålkastarbelysta föremålen. And so I face the final
curtain. Det är invigningsmingel på kistfabriken.
– Det var lite kul faktiskt. Premiärkänsla i begravningsbranschen är inte så vanligt, säger kisttillverkaren Morgan Löfgren när han minns tillbaka.
Tillfället han berättar om är lanseringen av Angelbox, en cerise likkista för livsnjutare. Vi befinner
oss i kvarteret Paradiset i Nybro. På Rydéns, en av
Sveriges största kistfabriker. Här tillverkas årligen
runt 25 000 kistor av olika slag och i olika priskategorier. Spånskivor, ek, körsbär. Med eller utan
handtag för kistbärarna. Och i olika storlekar. Den
första syn som möter kistfabrikens besökare är
12
staplar av väldigt små kistor i vitlaserad björk.
Historien om kistan Angelbox började 2009.
Entreprenören och festälskaren Åsa Scharin drack
champagne med en väninna och pratade om döden.
Så föddes idén om en kista utöver den vanliga, med
champagneglashållare och utrymme för handväska.
På plats i fabriken visar hon och Morgan Löfgren
upp det bjärta resultatet.
– Pärlsponten här representerar champagnebubblor, säger Åsa Scharin. Jag kände att vad är det
för mening att dö när det finns så tråkiga produkter? Det är hemskt nog ändå. Måste man dessutom
begravas i något fult?
Åsa Scharin driver livsstilsföretaget Fluffbabes.
De säljer högklackade galoscher och stålull i rosa
för att göra livet lite mer fluffigt och glamouröst.
Men hon driver också Never ending story: dödsstilsföretaget. Med det vill hon lansera begravningen som ”ett sista party”. På företagets hemsida kan
du välja om du är kosmopolit, globetrotter eller
riges Begravningsbyråers Förbund numera arkivtjänster där man kan fylla i alla önskningar man
kan tänkas ha inför sin egen sorti: vilka ens favoritfärger är, om man gillar jazz eller svensktopp,
vilka kläder man tycker om och om något särskilt
De senaste tio åren har psalmer bytts
kärt föremål ska få följa med
ut mot Spotify-spellistor
i kistan. Och sedan arkiven
och kistor i diverse nyan“Först ska alla gråta. Och sedan digitaliserades 2010 har
ser av brunt får allt större
användandet kontinuerligt
ska de vara jätteglada.”
konkurrens av mer våghalökat, enligt SBF.
sig design. BegravningsPå kistfabrikens skrädderi tillverkas också innanentreprenörer är överens om att estetiken vid en
mätet till kistorna: täcken och kuddar för den sista
begravningceremoni fyller en viktig funktion. Och
vilan. Och här sys svepningsskjortorna: specialdeså har det alltid varit. Sorgslöjan, sorgbandet, svepsignade bomullsplagg utan baksida, lätta att klä på
ningsskjortan, de svarta likbilarna, gravstenen och
en kropp när likstelheten trätt in.
katafalktäcket är symboler som i olika skeden har
– Svepningsskjorta är så galet fult, säger Åsa
varit obligatoriska beståndsdelar vid en traditionell,
Scharin. Som en sjukhusdräkt. Den får vem som
kristen begravning.
helst att se ut som ett lik, det är ju inte speciellt kul.
Det som har skett idag är en slags individualiseJag vill inte ligga i en ful dräkt resten av mitt liv.
ring och intimisering av begravningen. Religionens
Eller död. Det ska inte vara så allvarligt, att dö är illa
monopol på ritualen har upphört och nu kan cerenog ändå. Eller också är det jättehäftigt! Det vet vi ju
monin utformas nästan hur som helst. Marknaden
faktiskt ingenting om.
saluför en uppsjö produkter och genom att surfa
in på en hemsida kan du göra dig själv till ett slags
Men är inte döden allvarlig, då?
post mortem-regissör över din förgänglighet.
– Mja, kanske. Det är ju allvarligt för dem som är
– Vi ser en ökad individualism i hela samhället,
kvar. För dem är det förstås förfärligt sorgligt. Men
säger etnologen och forskaren Lynn Åkesson. Och
för den som dör – vem vet? Hela tiden så handlar
vi kan se att det är viktigt att framhålla jaget och
det här projektet om att ge människor lite hopp.
den unika individen även som död. Begravningens
Och framför allt mig. I och med att det var så det
estetik ska stämma överens med den dödes personbörjade.
lighet.
Åsa Scharin har själv en klar föreställning över
Inom branschen månar man om den uthur hennes egen begravning ska bli.
vecklingen. Exempel– Det ska vara pompa och ståt och massor av
vis erbjuder både
champagne. Först ska alla gråta.
Fonus och
Och sedan ska de
Sve-
ANGELBOX. Åsa Scharins kista med
champaneglashållare och utrymme för handväska.
13
vara jätteglada. Över att de känt mig. Jag kommer
att dirigera det hela hårt, säger hon.
Hon har redan delegerat ansvar över musik och
rekvisita till två yngre vänner. Shirley Basseys ”I
am what I am” ska spelas. Och hon vägrar svepningsskjorta. Åsas kropp ska vara klädd i hennes
allra galnaste klänning: en specialuppsydd replika
av den rosa paljettklänning Marilyn Monroe bar i
”Some Like it Hot”. Hon tar fram Spotify-listan som
spelades vid sin pappas begravning och sätter på
en technoversion av Albiononis Adagio i G-moll.
Begravningsentreprenören blev chockad över valet,
berättar Åsa Scharin, nästan stolt.
På Rydéns kistfabrik i Paradiset har man tillverkat
kistor sedan 1904 och de senaste åren har man
inlett flera nya samarbeten. Åsa Scharin är en av
innovatörerna, men även glaskonstnären Ulrica
14
Hydman-Vallien har designat en blomsterdekorerad kista, och den senaste samarbetspartnern är
den danske industridesignern Jacob Jensen. För
15 000 kronor kan du bäddas ned i den minimalistiska kistan Diamant, som påminner om en sådan
både till form och glansighet.
– De är jätteläckra, säger Åsa Scharin när hon
betraktar de tre kistorna i rött, svart och vitt.
– Det är ett riktigt hantverk i björkplywood,
gjord av 32 delar. En jättegrej att sätta ihop. Det var
Jacob Jensen själv som tog initiativet. Han vaknade
en morgon efter en ganska blöt fest i sin tecknarstuga på Jylland och hade liksom målat kistor på
servetter, berättar Morgan Löfgren och stryker
fingrarna längs kistans blankpolerade yta.
Åsa Scharin tror att trenden med designkistor
kommer att växa, snart är det dags för den individualistiska fyrtiotalistgenerationen att vika hädan.
Never ending story. Förra sidan: specialuppsydd replika av
den rosa paljettklänning som Marilyn Monroe bar i “Some Like
it Hot”. Den här sidan: Åsa Scharin har en klar bild över hur
hennes begravning ska se ut.
15
Och även för den allt större skara som väljer att
kremeras är kistans utseende betydelsefullt.
– Begravningen i sig är ju en jätteviktig händelse
för sorgebearbetningen. Mycket handlar om hur det
är där, runt omkring. På minnestunden och i kyrkan. Hur det ser ut. Och om kistan kremeras eller
om den grävs ner… Ja, den försvinner ju i vilket fall,
säger Morgan Löfgren.
A
I Rydéns kistfabrik. Överst från vänster: montering av kistor; svepningsskjortan, ett specialdesignat bomullsplagg utan baksida, håller på att
sys; sprayning av Åsa Scharins kista Angelbox i cerise och svart; en skruvpistol som justerar skruvarna till rätt tryck.
16
om intimitetens estetik snarare än om organiserat
motstånd. Hur man genom musikval, färger och
meny på minnesstunden försöker återgestalta den
frånvarande.
Men: finns då inte risken att vi trivialiserar döden med all denna extravagans? Ett ord som väger
tungt i begravningsbranschen är värdighet, och de
aidsbegravningar som skedde under 80-talet fick
kritik för att likna spektakel. I sin avhandling beskriver etnologen Ingeborg Svensson just detta: hur
exempelvis rosa setts som en fåfäng färg och därför
ansetts olämplig i sorgesammanhang. I jämförelse
ställs mer manligt kodade färger som svart, brunt
och grått.Under 80-talet kallades rörelsen mot den
personliga begravning för en estetisering, något
som Ingeborg Svensson tycker är lite märkligt.
– Den traditionella begravningen är ju lika
mycket estetik, bara en annan. Det som hände på
80-talet var att man bröt mot den vanliga estetiken.
Det fanns en föreställning om att man skulle sörja
på rätt sätt. De personligt utformade begravningarna kallades ibland glättiga. Det riktades kritik mot
att de skulle vara mer form än innehåll och att de
därför inte uppfyllde begravningens funktion som
sorgeritual.
tt anpassa begravningen efter individen var en
idé som fick fäste i Sverige under 1980-talet.
Det började som en protest. Vid den här tiden
började bi- och homosexuella män insjukna
och dö i hiv. Homosexualitet var stigmatiserat och
sjukdomen var skambelagd, vilket ledde till att
dödsorsaken ofta tystades ned vid begravningar av
aidssjuka. Etnologen Ingeborg Svensson har skrivit
avhandlingen ”Liket i garderoben”, som handlar om
hivepidemin och begravningar i Sverige.
– Många fick erfarenhet av att de avlidna begravdes i ursprungsfamiljens regi. Vänner och pojkvänner kände inte igen hur den avlidne framställdes. I
värsta fall var de inte ens välkomna på begravningen. Begravningen skedde ibland helt bortom de
nära relationer man levde med i sin vardag. All den
här erfarenheten av förnekelse ledde till att allt fler
Ingeborg Svensson ser dock en dubbelhet i dagens
började planera sina begravningar. De ville försäkra
ökade intimisering.
sig om att begravningen skulle spegla det egna livet
– Vi har en ideologi som säger att vi ska vara
och inte någon annans, och att deras nära och kära
personliga, anpassad efter en marknad som skapar
fick plats som närmast sörjande. Annars var det inte
fler och fler produkter. Vi förväntas iscensätta våra
den avlidnes begravning, säger Ingeborg Svensson.
jag med hjälp av de produkter marknaden tillhanGenom att bryta mot den traditionella begravdahåller. Vår så kallade personlighet är en del av
ningens estetik blev aidsbegravningarna motekvationen. Man är personlig, men på ett ganska
ståndsakter mot det uppfattade hyckleriet. Man
likt sätt. Vi är intima, men samtidigt
ville iscensätta det levda livet genom att
Den grekiska
anonyma. För de hiv- och aidsdrabbade
använda sig av en slags identifikationsbokstaven lambda
på 80-talet var situationen extrem. Man
skapande rekvisita. Vissa begravningar
symboliserar
avvek från normen och bejakade det
gick helt i rosa: rosa rosor, rosa triangenhet under förtryck.
normbrytande för att man var förtryckta,
elformade kransar och rosa flaggor med
utrotningshotade. Samma handling idag
lambdatecken. Andra begravningar var
betyder inte samma sak som då, säger Ingeborg
lila. På en lila begravning ombads prästen bära den
Svensson.
lila stolan, gästerna bar lila plagg och programmet,
Låten som spelades under Angelbox invigningskistan och katafalktäcket var lila. Färger som sedan
mingel var Frank Sinatras My Way. En individuaHitlertysklands triangelmärkning har varit symlismens lovsång som representerar ett nytt förhållboliska inom homorörelsen.
ningssätt till döden. Från att ha varit religionens
– De hiv- och aidsdrabbade kom att bli en slags
angelägenhet har döden i allt högre utsträckning
förtrupp till den individualisering och intimisering
blivit något som tillhör den privata sfären, och
som senare skett av begravningar, säger Ingeborg
som individen själv ska ta ansvar för. Där begravSvensson.
ningen blir en slags föreställning vars rekvisita och
soundtrack ska gestalta din unika person. Där du
Idag utförs mer sällan begravningar som en del av
kan förmultna i paljetter och där valet av kista säger
en kollektiv, politisk manifestation. Hivepidemins
något om vem du var. ●
påverkan på majoritetsbegravningarna handlar
17
Välgörenhetsorganisationerna är inte längre
ensamma i klädinsamlingsbranschen – nu har de
fått konkurrens från modejättarna. Men vad har
H&M att tjäna på gamla strumpor? Max Lindahl
ger dig en cynikers svar.
18
av JORDENS vatten...
(1,386,000,000 kubikkilometer)
är 2.5 % färskvatten ...
x 4 420
varav 1 % är ytvatten ...
97,5 %
saltvatten
99 %
bundet i
glaciärer,
polaris och i
jordens inre
Måste man se på det så cyniskt,
industriutveckling som följd.
Så vad borde man göra med sin
avlagda gamla flanellskjorta? I en
värld där inget är perfekt, är nog
insamlingslådan trots allt den bästa
destinationen – oavsett var den står
någonstans.
x 24 240
varav 21 % är
lätt åtkomligt
i sjöar och
floder
Kläder kostar vatten
Denna lilla del ska räcka till oss alla, men
ändå plågas stora delar av världen av torka
och medföljande svält.
En helt vanlig t-shirt kostar i butiken 100
kronor. Men det har kostat i minsta laget
1 500 liter vatten för att tillverka den. Våra
konsumtionsmönster gör detta möjligt, då
man i till exempel bomullsodlande länder
vill hålla ner kostnader och därmed inte kan
eller vill modernisera jordbruket och minska
vattenkonsumtionen. Vill du matcha din nya
t-shirt med ett par snygga jeans kostar det
8000 liter vatten.
=
33 CL
Låt oss börja med pengarna. Visst,
där bedyrar klädföretagen själva att
de inte tjänar en enda krona på verksamheten. H&M uppger till exempel
att alla intäkter ”går tillbaka till våra
kunder, doneras till lokala välgörenhetsorganisationer och investeras i
återvinningsutveckling.”
Men det är i vilket fall inte på de
insamlade kläderna som företagen
hoppas tjäna sina pengar – det är
genom ökad konsumtion från oss
kunder. Lämnar du dina plagg hos
Emmaus får du nöja dig med att ha
gjort en god gärning. Går du istället
till Weekday får du en rabattcheck
du kan använda nästa gång du köper
TEXT OCH ILLUSTRATION JOHAN KARLSSON
nya kläder – och varför inte göra det
när du ändå står där i butiken?
Så mycket för de ekonomiska vinsterna. Det andra gällde varumärket.
Där lyder resonemanget att all pr
är bra pr, men bra pr är ännu bättre
pr. Och bra pr i det här sammanhanget är sådan som ger en bild av
ett ansvarstagande företag med ett
brinnande engagemang för hållbar
utveckling. Och vad kommunicerar
just det mer än en egen, icke vinstdrivande klädinsamling?
undrar ni nu. Är det inte bra om fler
plagg återanvänds istället för att
hamna i soporna? Givetvis är det så.
Men om det samtidigt innebär att vi
handlar mer nyproducerade kläder,
är egentligen inte mycket vunnet.
Och vill man vara riktigt pessimistisk kan man påpeka att det
faktiskt inte är helt problemfritt att
lämna sina kläder hos Myrorna heller. För även de, liksom övriga välgörenhetsorganisationer som sysslar
med klädinsamling, exporterar
merparten av sina kläder till utvecklingsländer. Där, menar kritikerna,
bidrar inflödet av billiga kläder till
att den inhemska produktionen slås
ut, med arbetslöshet och utebliven
Vrider vi på kranen får vi svenskar direkt
världens renaste vatten i glaset. Samtidigt
är färskvatten en bristvara i andra delar av
världen. Men vad har det med kläder att göra?
33 CL
De senaste tjugo åren eller så har den
globala handeln med använda kläder
mångdubblats, och idag uppgår den
årliga omsättningen till runt trettio
miljarder kronor. Samtidigt har
medvetenheten hos klädkonsumenterna ökat - vi nöjer oss inte längre
med att en t-shirt är billig, vi vill
också kunna köpa den med gott samvete. Det är mot bakgrund av dessa
utvecklingslinjer som man ska se de
stora klädkedjornas satsningar på
second hand den senaste tiden: Det
finns pengar att tjäna, och det finns
pr-vinster att hämta hem.
Vad kostar dina kläder?
79 %
bundet i
inlandsis,
permafrost
och träskmarker
Katastrof
På grund av bristfälliga säkerhetsåtgärder
dog 2 259 människor och mer än 500 000
skadades när giftgas läckte ut från en fabrik i
den indiska staden Bhopal 1984. Det som huvudsakligen tillverkades där var carbaryl, ett
bekämpningsmedel som är förbjudet i Sverige
men används på flera håll mot skadedjur på
bomullsodlingar. Länge fick de som bodde i
närheten lida, och vattnet de dricker än idag
bär giftiga spår av katastrofen. Vi konsumenter betalar en småsumma i affären för våra
plagg. De som betalar allra mest är de som
tillverkar kläderna. Allra mest betalar vattnet.
Vår dyrbaraste ägodel.
Vattendata:
UsGS, WWF, Naturskyddsföreningen
19
PLAGGET
UTRÄKNINGEN
Därför startar H&M egen
klädinsamling
Läder
– en gammal
rebell
I en labyrintliknande inomhusmarknad bland punkare,
gothare och nyromantiker utforskar Paul Sörensson
från Onsala en ny värld. Det är tidigt 80-tal och här på
Kensington Market i London går hantverk och uppror
hand i hand. Inne i skinnbutiken Wendy’s iakttar Paul
tillverkningen av punkaccessoarer, kreativt sammanfogade nitar, tygmärken och läder. Bilderna etsar sig
fast i hans minne och blir till ett embryo han en dag
kommer att förvandla från dröm till passion.
Text och foto Daniel Ågren
20
21
E
n promenad söderut till Kings Road. Där
låg under sjuttiotalet Vivienne Westwood
och Malcolm McLarens butik som 1974-76
gick under namnet SEX, skrivet med stora
rosa bokstäver. Sex Pistols Sid Vicious var
en av Londonpunkens många stora namn
som också jobbade i butiken.
– Det är svårt att ens börja beräkna vad punken
betytt för modet, säger Eva Andersson som är modehistoriker på Göteborgs universitet.
Lädret når sitt klimax som upprorsmakare när
sjuttiotals-punken drar influenser från naziuniformer, motorcykelgäng och hypermaskulina läderbögar. En total fusion av allt man då såg som dekadent
som till slut absorberades och avväpnades när
modevärldens finrum sedan accepterar Westwood
och McLaren’s skapelser. Även om de subkulturella
kvarlevorna idag finns kvar mitt ibland oss så kan
chockvärdet aldrig nå samma
styrka igen.
– Man chockerar med naziflört, knuttar, sex på alla sätt och
bögkultur. Bara att ha gylf fram
[som kvinna] var sexuellt utmanande på 60-talet, tänk dig då en
brud i skinbrallor! Idag kan man
stå här och undervisa i skinnbyxor, möjligtvis att det kanske inte
funkar om man jobbar på bank då. Ska man chockera nu, då får man väl dra någon kopplad i halskrage
genom stan, säger Eva Andersson.
”
– Väldigt länge var läder
mycket billigare än tyg och
under lång tid användes skinn
som framförallt arbetskläder.
Den ikoniska knuttejackan
börjar som skyddsplagg, sen
har vi militäruniformer, som
tyskarnas uniformer, säger Eva
Andersson.
Men efter den industriella
revolutionen var massproducerade textilier det nya
billiga och idag är läder dyrt.
– Men det var inget som hindrade punkarna - att
stjäla saker på marknadena var ett sätt att göra ett
statement. Man bodde i squats, man stal, det var
sånt man gjorde, säger hon.
Cowboys är en amerikansk särhistoria, som går
att associera till både maskulinitet och hårt arbete
men det är först på nittonhundratalet som skinn
börjar ge de flesta associationer som vi får idag.
Och funktion föregår både modet och uttrycket. Det
fanns en oro i samhället efter kriget samtidigt som
en ny generation fick möjligheten att söka något
annat i de begynnande välfärdssamhällena. Det är
genom populärkulturen efter kriget som skinnet får
sitt stora genombrott och en ny identitet.
– Det är svårt att vara coolare än ett flygaress!
Samma sak med motorcykeljackorna, allt är knutet
till väldigt manliga saker, det blir hypermaskulint.
Vi har till exempel Marlon Brando i The Wild One
– han har T-shirt, skinnjacka, stora skinnboots,
uppvikta jeans och skinnkeps - det var otroligt maskulint och rebelliskt. Ur det växer sedan läderbögkulturen fram, säger Eva Andersson
Don har kommit till verkstan
att få sin mc-väst tillfixad.
Det är svårt att
ens börja beräkna
vad punken
betytt för modet.
En novembereftermiddag i en butikslokal på Älvsborgsgatan i Majorna rinner de första solstrålarna
på veckor in genom fönstret. Verkstadsbutiken är
fylld till brädden med en blandning av läderprodukter, arbetsmateriel och subkulturella referenser
i ett svårtolkat organiserat kaos. När Paul Sörensson öppnade Bullitt Leather hade det gått nästan
tjugo år sedan Kensington Market, och idag har
Bullitt funnits där i nästan tio till. Paul står bakom
disken och demonstrerar en liten bit läder, som han
vänder fram och tillbaka. Tillsammans med snickaren Martin Abrahamsson på andra sidan diskuterar
de hur de bäst ska designa den den lilla läderbiten
till ett handtag för en möbel som Martin jobbar på.
Skinn har använts i flera tusen år, först som
rudimentärt skydd mot elementen men efter att
människan började slå sig ner i bosättningar fick
skinnet en ny roll. För Paul är materialet fortfarande levande, han tar avstånd ifrån massproduktion
22
och dess inbyggda livslängd. Han uttrycker att han
känner ett ansvar för sina produkter, att de ska
hålla.
– Det ska vara vegetabiliskt garvat, det är mest
naturligt och mest hållbart. Jag köper från svenska
garverier och då är det skandinaviska råhudar. Men
det är en stor apparat innan huden kommer till mig,
säger Paul Sörensson.
Närheten till hantverket fanns under uppväxten mest i pappans garage. Han var ingenjör och i
garaget hade han sin verkstad. Ett koncept Paul jobbar med är Redesign – att ge gamla saker nytt liv. Det
kan vara allt från att fixa till en gammal jacka till att
ta något han hittat på loppmarknad eller som folk
slängt och göra en helt ny design av det. I ett hörn i
lokalen står en pall gjord av ett bildäck.
På en hylla över huvudhöjd står en blandning av
prylar - en Tiki-staty, några bowlingkäglor och en
svart dödskalle sticker ut. Bakom altaret hänger en
bild på Steve McQueen i rollen som polisen Frank
Bullitt från filmen Bullitt från 1968.
Paul berättar att Tiki-prylarna har sitt ursprung i att amerikanska soldater tagit hem dem
från kampanjen mot japanerna i Stilla Havet under
kriget. Tiki kom sedan till honom via entusiastträffar för retro-bilar i 50-talsstil.
Bandet med subkulturerna finns kvar,
där kan han träffa både kunder och
vänner.
Lite senare så plingar dörren till
och in kommer en man med skinnskor
och en äldre brun skinnjacka fodrad
med ull på insidan. Han frågar efter plånböcker och Paul börjar prata material för
ändamålet, lädret kan formas och färgas. Nisse
vill inte förekomma med namn och bild men när jag
frågar vad lockelsen med lädret är får jag svar:
– Det känns hållbart, det är snyggt och naturligt.
Hela amerikanagrejen – amerikansk musik är väl
någon slags förebild. Jag har börjat köpa mycket
second hand också, säger han.
– Nisse skulle kunna vara en som hänger på de
här bilträffarna. Så kan de se ut, och han kändes lite
alternativ så, säger Paul.
Paul valde aldrig tryggheten utan flyttade
tidigt in till Göteborg där han jobbade på krogar
och spelade trummor i ett band som hette Sonic
Walther. Rolling Stones, Led Zeppelin,Television
och Ramones var några influenser. Även i
Pauls fall så knyter rockmusiken samman
alla trådarna.
– Man fick pussla med tider från
krogolika ställen när man jobbade i krog
världen. Vi spelade mycket och var ute
svartpå vad jag tyckte var väldigt bra svart
klubbar, som Draupner, Västgöta nation
och Mox. När jag började lyssna på musik,
då backade jag tjugo år direkt. Engelsk pop.
Kinks, framförallt The Who. Keith Moon var helt
klart den galnaste trummisen, ingen spelade ens i
närheten – han var definitivt favoriten, säger Paul.
Runt omkring honom fanns också med det
lädret. Han berättar att de klassiska skinnjackorna
fanns där - varenda punkare hade en. Det händer än
23
BadrockSMODE –
iNGET FÖR STEKARE
idag att någon punkare trillar in i butiken, det är en
kille som återkommer men han kommer mest dit
för att snacka, säger Paul. Jag frågar om han trivs i
subkulturernas värld:
– Absolut, jag ser någon glädje och frihet i de
människorna. Även om de inte har någon ekonomisk trygghet så är de lyckligare. De har vågat gör
något annat, det är ju en styrka. Det försöker jag
påminna mig själv om också. Jag har faktiskt vågat.
Ytterdörren plingar till och in kommer en man
med långt svart skägg, han har en plastpåse i handen.
– Tjenaaa! Hey man, what’s happening? säger Don
på bred amerikanska och skakar hand med Paul.
De fortsätter småprata medan Don sträcker ned sin
hand i kassen och drar upp en MC-väst, komplett
med backpatch på ryggen. Lukten av motorolja
sprider sig i rummet. Boozefighters 1946 står det på
tygmärkena på ryggen, klubben är en av de tidigaste
fortfarande aktiva motorcykelklubbarna. Klubbens
tillkomst porträtteras i kultfilmen The Wild One
från 1953 med Marlon Brando – samma film som
Eva Andersson nämnde.
Även om Boozefighters aldrig anammat det
ikoniska outlaw-signumet 1% på ryggen så skrämmer fortfarande MC-knuttar. Hells Angels känner
alla till, och med den populära TV-serien Sons of
Anarchy så har knuttarna auktualiserats som bad
boys igen. Punkens band till motorcykelkulturen
gör sig påmind när punk- och rocklegenderna Henry Rollins, Courtney Love och Marilyn Manson tar
plats som skådespelare i serien. Paul kollar igenom
fickorna i skinnvästen.
– No guns in this one! säger Don. Paul ger honom
en frågande blick. Men så är vi ju i Sverige, Don
fortsätter:
– In the States I always had one. But you can’t
carry here, not legally. It felt weird when I touched
back here or when I didn’t feel it back there. I had it
for years, you know! säger Don.
– You had it in your belt? frågar Paul.
– Nah, in my pocket, in my pants. Unless I was
riding, I had a nice pocket but that was a different
vest, säger Don.
Don hör till Boozefighters chapter 116, ett chapter som är baserat i Belgien men med medlemmar i
flera européeiska länder. Efter jul åker Don till Gran
Canaria i två veckor. Han har fått höra att det bara
är en massa gamla svenskar där. Hans uppror är
över för länge sedan. ●
24
Journalisten Bengt Ericson
beskriver fenomenet i Den nya
överklassen (2010): ”Man deltar i
den morgontidiga processionen
ner till bryggan i Torekov enbart
iförd badrock, ju äldre och ju mer
sliten desto bättre. Sedan doppar
man sig värdigt i tur och ordning. På
hemvägen köper man frukostfrallor i
parkkiosken.”
Havsluften och de salta baden i
Torekov på Bjärehalvön i nordvästra
Skåne har lockat trötta stadsbor i
drygt hundra år. Fiskare och skeppare
sålde och fastighetspriserna steg.
Badrocksmodet kommer från
familjesemestern där man bodde
tätt och sågs vid bad och bullköp.
Påklädningen sköts upp eller så
avstod man från att klä på sig
ordentligt.
Idag är Torekov en välmående plats
gästat av många näringslivstoppar
under sommarhalvåret. Kanske tar
man idag en drink istället för ett
kafferep och tankar bilen istället för
att spela brädspel. Lunket bryts upp
av en golf- eller tennisrunda. Cyklar,
går till morgonbryggan eller köper
bullar gör man fortfarande i den nötta
badrocken. ●
TEXT OCH FOTO MARIE SCHAGERLIND
Paul jobbar på att
färdigställa ett mobilfodral i läder vid en av
sina många arbetsytor
i verkstan.
Hej Bror-Martin
Nilsson, 74!
Åretruntboende och
tidigare ordförande i
Torekovs Byaråd.
Är badrocksmodet i
Torekov en del i ”de
rikas rituella lunk”?
Det är lite sant men
grejen är att det
pågått länge, långt
innan rika sommargäster. Badrocken passar både
åretruntboende
och sommargäster.
Helst ska det vara
en sliten badrock,
utan klädmärke.
Den passar nog inte
stekare.
Hur har trenden
uppstått?
Det handlar om
att vara avslappat
nerklädd, det blir en
säker etikett.
Vad är grejen med
miljardären Bertil
Hults Hollywoodinspirerade hus?
Det ligger på en bra
adress med diskret
design.
Vem är den typiske
badrocksbäraren?
Sommargästen som
vill vara nerklädd.
Vad är härligast
med Torekov?
Baden, ljuset och så
potatisen.
Hur ser 2015 års
mode ut i Torekov?
Badrocksetiketten
lever definitivt
25
PLAGGET
SKJORTANS HISTORIA
– EN FÄRGEXPLOSION
TEXT OCH ILLUSTRATION HANNA RAHLÉN
1700-tale
t
1700-talet. Under detta århund-
rade bar folket skjortan som ett
underplagg. Syftet med den var att
skydda de vanliga kläderna som
man hade ovanpå från smuts och
lukt. När överrocken fick en djupare v-ringning blev det populärt
att använda ett krås, en löstagbar
spetskreation, ovanpå skjortan för
att det skulle se snyggare ut.
26
Skjortan har tagit sig fram från mörkret under
kläderna till finsalongernas festljus och vidare ut i
vardagsbruset. Idag är det ett populärt plagg både
bland män och kvinnor. Här kan du se tillbaka på
skjortans historia.
1800-tale
ts
början
1800-talets början. Skjortan var fort-
1871
1871.Skjortans utseende pafarande ett underklädesplagg under
tenterades detta år och den
de första decennierna av 1800-talet.
design som den då hade är
Till skillnad från 1700-talet blev det
det vi ser i dagens moderna
allt mer vanligt med utsmyckningar
skjortor. Den mest framträav de delar av skjortan som syntes:
dande skillnaden var knäppärmslut, krage och bröstpartiet. Det
ningen som nu gick längs
kunde vara spetsdetaljer, smala veck
hela plagget, förr träddes
längs
med
skjortans
knäppning
eller
”PARIOR MAGNIS blalitate blahskjortan över huvudet.
broderier. Det var också under den
här tiden
skjortan
fickdis
den ecest
mer iat venihic
andu
ntissom
citm
conse
figurnära formen (i jämförelse med
anduntis citium
1700-talsskjortan)
som conse
den har dis
idag.excest venihic!”
1900-1920
1900-1920. Fram till 1800-talets slut
hade den vita skjortan varit ett tecken
på välstånd, något som förändrades
när 1900-talet gjorde entré. Ungefär
samtidigt som färgade skjortor började
accepteras blev plagget allt mer vanligt,
även längre ner i klasserna. Det som
förändrats efter att skjortan patenterats
utöver färgerna är kragens utformning.
Mellan 1900- och 1920-talet var den
rundade klubbkragen populär tillsammans med tab- och pin-kragen som
båda hålls ihop av en knapp respektive
en nål under slipsknuten med syfte att
ge slipsen ett högre fall.
1930-1950
1930-1950. Först efter 1930-talet
blev det allt vanligare att kvinnor
bar skjorta i den utformning den
har idag. Det berodde framförallt
på att det kvinnliga modet utvecklades från att till största del ha
bestått av klänningar till att också
innefatta kjolar och till viss del
även byxor. I mitten av 1930-talet
började också den kortärmade
hawaiiskjortan säljas.
1960-idag
1960-idag. Från 1960-talet och
framåt exploderade färger och
mönster på skjortan. På 1990talet fick den rutiga flanellskjortan
ett stort uppsving och idag finns
skjortor att hitta med i princip
vilket mönster som helst.
Blommigt, rutigt, prickigt, randigt.
27
besegra fläcken
Plötsligt är den där. Fläcken. Ett vält vinglas
eller ett tappat hallon som satt sina spår i
din sidenskjortas fibrer. Men allt är inte förlorat. Spets tar dig med till fläckarnas land
och lär dig de bästa knepen för att vända
olyckshändelser till rena kläder.
TEXT OCH ILLUSTRATION LISA GRETTVE
FETT. Kanske steker du
ofta bacon på
hög värme eller så har du tagit till dig politikerknepet
att tröstäta smör. Kanske har din bästa slips nu små
fettfläckar inkorporerat i sig. Nu är det dags att plocka
fram potatismjölet! Värm mjölet i en kastrull och gnid
in fläckarna med det. Borsta bort och tvätta som om du
aldrig stekt bacon. Om du skulle hitta gamla fettfläckar
så löses de bäst upp med bensin innan tvätt, lika löser
som bekant lika.
JORDGUbBE. Bäret (skenfrukten) som
förkroppsligar den svenska sommaren har en och
annan fläck på sitt samvete. Här är det anthocyaniner (det röda
färgämnet) som är boven i dramat.
Det som är mest effektivt är att koka
upp vatten och sedan doppa fläcken.
Om fläcken har hamnat på ett naturmaterial vill säga. Konstfibrer
kan smälta i varmare temperaturer
och då är det lämpligt att istället hälla
citronsaft på fläcken. Knepen fungerar även på andra
röda bär som lingon och hallon.
28
a
r
a
b
r
e
d
n
u
s
å
r
o
B
,
Borås
RÖDVIN. Glas på golv och
sena kvällar. Rätt vad det är
har glaset med innehåll vält
ut över din ryamatta. Då är det
snabbhet som gäller. För att få
ut så mycket vätska som möjligt
ur tyget är det bra att strö salt eller
potatismjöl över fläcken. Borsta bort och
tvätta. Ett annat beprövat knep är att blötlägga
i mineralvatten. Sedan är det bara att tvätta som vanligt.
BLOD. En av de bästa saker med blod är att det att dess
proteiner stelnar då de hamnar utanför vener och artärer. Tyvärr inte så fördelaktigt för kläder. Här gäller det
att vara försiktigt med varmvattnet då det får blodet att
koagulera, binda hemoglobinmolekylerna och lämna
bestående fläckar. Bäst är att så snabbt som möjligt lägga
det drabbade plagget i kallt vatten. Om kallt vatten inte
är nog så fungerar vanlig tvål oftast bra för att lösa upp
blod.
Borås har gått från Algots standardisering och Ellos baslinje
till kreativitet och mod att tänka och handla i nya banor.
Möt boråsarna som tycker till om det textila arvet.
Text och foto Marie Schagerlind
P
ascal var stadens satanist. Han
hade långt svart hår, smala byxor
och skinnjacka med MC-märken
på. Ansiktet var smalt och blekt
med kedjor hängande från piercingar. Han drog runt på gatorna
tillsammans med några andra
svartklädda. Ryktet var att de rörde sig i en konstellation beroende
på inbördes hierarki. Gruppen
lyssnade på Manowar, dyrkade
Satan, drack blod och hade inträdesritualer. Pascal och hans gäng
köpte inte jeans på Facebutiken på
Gågatan eller hängde på McDonalds när Ritz och Tonic stängde.
•••
Då, någon gång 1991 eller 1992 var Borås en präktig
och tråkig textilstad.Pinocchiostatyn i brons som
metafor för konsten fanns inte i korsningen vid
Allégatan och Fabriksgatan. Textilhögskolan hade
ännu inget komplett utbildningsprogram. Den
tårtbitsliknande glastäckta byggnaden med den 25
meter höga skylten med klädföretagets namn hade
inte satt sin särprägel vid Borås infart. Normbrytande i kläder, uttryck och etiska koder signalerade
det som var avvikande.
Idag kallas staden för modets mecka, trendkänslig modemetropol eller progressivt textilcentrum.
Utvecklingen har gått från första syfabrikens
standardisering och Ellos baslinje till kreativitet
och mod att tänka och handla i nya banor. Det gör
mig nyfiken på hur det textila arvet och utvecklingen påverkat boråsarna och deras kläduttryck så jag
beger mig dit.
Färgglad. Linda Runeke mår bättre
när hon klär sig som hon själv vill.
30
Hon ler ofta. Håret är skarpt lila och läppstiftet
matchar. För dagen har hon valt en mjuk stickad
tröja som håller henne varm. Kjolen svänger runt
höfterna på ett sätt som gör henne glad. Det är en
rosa plastkjol. Kort. Händerna är bara och lacket
på naglarna är svart och avskavt. Inte riktigt än
men snart kommer det dofta granris utomhus och
fotstegen på centrums gator kommer knarra och
låta dämpade. Idag är det grått och fuktigt, som det
brukar vara där Viskan rinner fram. Före jag träffar
Linda Runeke har en äldre man stannat henne och
sagt att hon har härliga färger på sig.
– Jag har haft väldigt dåligt självförtroende men
genom att klä mig som jag vill mår jag mycket bättre. Det är en frihet att få vara sig själv.
Det blev Borås för att kunna studera till butikschef på Textilhögskolan vid nitton års ålder.
Efter två år känner hon sig hemma som student i
Borås. Hon kommer från det lilla skånska samhället
Hästveda i norra Skåne.
– Jag har alltid klätt mig så jag känner mig bekväm. Det är inte för någon annan utan för att jag
ska hitta mig själv.
Under högstadietiden klädde hon sig mycket i
svart, goth-stilen. Stilen väckte negativa känslor
hos folk. Hennes farmor blev misstänksam precis
som kompisars föräldrar. Trodde hon misskötte sig
på olika sätt.
– Jag trodde jag kunde komma hit med annorlunda hårfärg och kläder eftersom det är en modestad.
Men följer man inte det boråsarna tycker är mode
så blir du avvikande.
Algot Johansson var knalle. Efter en liten summa
hopsparade pengar i början av 1900-talet lyckades han starta en egen syfabrik i Borås. Under
trettiotalet infördes löpandeband-principen i
tillverkningen och efter andra världskriget blev
Algots standardiserade plagg storsäljare. Ungefär
samtidigt som Algots klädde Ellos postorderföretag boråsarna. Målet var, och är, att sälja kläder
till massan. Ellos har aldrig strävat efter att ligga i
trendriktig frontlinje. Resten är historia. Vanan att
hantera varuflöden har gjort Borås till ett centrum
för textil, design och teknologi. I maj 2014 öppnades
Textile Fashion Center i området Simonsland, mitt
där de gamla syfabrikerna en gång låg. Det är tänkt
som en modern mötesplats för entreprenörer och
designers i samverkan med högskola, kommun och
näringsliv.
Stenentrén tar besökaren till en foajé med direkt
överblick över flera verksamheter. När jag tittar
noggrant nedåt ser jag att stenarna bildar formen av
en catwalk.
”Jag tycker det var väldigt skönt att flytta från
Borås. Världen blev mycket mer ödmjuk bara
man kom ned till Göteborg”
Pål Hollender
Jag ber Textile Fashion Centers vice direktör Annica
Berg kommentera vad konstnären och boråsaren
Pål Hollender sagt i intervjuer.
– Borås har sin egen tradition, jargong och anda.
Här finns entreprenörsandan och knalleandan. Och
man utför det på ett speciellt och eget sätt.
Hennes kontor ligger på plan två, längst bort i en
ekande korridor i den ombyggda gamla konstsilkesfabriken. Husets arkitektur består av kakel och
Färgglatt. Borås har utvecklats till ett nyskapande modecentrum.
Här är en avbild av Alfred Nobel i en form som man inte ser var dag.
31
tegel, luftigt inrett med konstverk i sten och textil.
Annica Berg är boråsare sedan barnsben och
tillträdde rollen som VD för två år sen. Hennes jobb
är att utveckla och marknadsföra centret och främja
samverkan mellan verksamheterna.
– Vi har en vision att bli Nordens ledande mötesplats för utveckling inom mode och industri.
D
et blev ett argt manifest. När det
färgglada Textilmuseet öppnade
i Textile Fashion Center skrev
författaren och kulturskribenten
Magnus Haglund om hur historien suddats ut. Jag har ett långt
samtal med Magnus Haglund
för han har mycket att säga om
Borås textila arv.
Som liten grabb bodde han på
Norrby. Pappan var korrekturläsare på Borås Tidning och under
promenaden från textilarbetarstadsdelen till BT-huset passerade de Borås Wäfveri med ångcentralen längs Viskan
och järnvägen.
– Det var någonting magiskt. Ångan som kom ut
från den skitstora mörka byggnaden.
När kulturhuset i Borås öppnade i december 1975
hade unga konstnärer utställning. Örjan Wallert var
en av dem och pappan köpte en tavla med konstnärens fotorealistiska målning på ångcentralen. Byggnaden revs bara några år senare, 1979, men tavlan
finns kvar hemma hos pappan som avtryck över
någonting som inte finns längre. Den får Magnus
Haglund att minnas magin som uppstod hos sexåringen när han promenerade förbi den pulserande
svarta byggnaden tillsammans med sin pappa.
Nästan fyrtio år senare är det fortfarande ödemark där ångcentralen fanns. Jag går runt en stund
på platsen. Tar lite bilder och hittar föremål på
marken. En man kliver ut på området och vill vara
med på bild. Jag håller med Magnus Haglund när
han säger att det vilar något ockult över Algotfabrikens ödemark.
Men hur tas arvet tillvara, frågar jag Annica Berg.
– Här i lokalerna känner vi historiens vingslag,
säger hon från det stora runda kontorsbordet med
en lika stor svart lampa över.
Jag slår huvudet i samma lampa när jag fotar
senare.
– Vi ser Viskan som var viktig för textilproduktionen. Vi vet vad som har funnits i huset, namnen på
våra kontor är uppkallade efter tidigare funktioner.
Nu säger vi att det är historia men det har alltid
32
handlat om framtid i de här lokalerna. Här fanns
forskningslabb som utvecklade konstgjort silke.
Magnus Haglund provoceras av delar av Textile
Fashion Center.
– Hur kan man till exempel skapa ett museum
om en så viktig samhällsyttring, som så många
människor haft nära anknytning till, och rikta sig
till besökarna som de vore barn? Inget om Algots,
strejkerna på 70-talet eller ingenjören Sonntag
som med Algot Johansson var först med att införa
löpande bandet i Sverige 1932.
Han pratar osorterat en stund. Om hur den
tysk-svenske Sonntag blev nazist, en historia
som Bertil Goldberg skrev en känd proggsång om
tillsammans med gruppen Nynningen. Han sjunger
tonerna till ”Säg Algots det räcker” för mig. Magnus
Haglund tycker inte textilindustrins närvaro i Borås
aktualiseras i museet men heller inte att väsentliga
frågor ställs till samtiden.
Annica Berg kan förstå reflektionerna. Hon poängterar att verksamheterna jobbar som separata
enheter. Textilmuseet som ligger under Kultur-förvaltningen har fått göra val baserat på vem de skall
finnas till för och utifrån trender som finns inom
kulturvärlden.
– Samtidigt tror jag man behöver fylla två
funktioner och även ta tillvara på den historia som
finns. Jag tycker själv det är viktigt att man tillåter
människor att relatera till det historiska arvet. Arvet bär framtiden och motiverar kompetensen och
platsen vi är på. Det är viktigt att inte tappa det.
Jag besöker museet. Maskinerna står i ett av de
större rummen dit besökare inte får gå. På den låsta
dörren hänger en lapp: ”Har du sett vilka grymma
maskiner vi samlar på! Där inne blir det också
utställning. Nästa vår!”
Bild: Algots
“Det hjälper mig att
spela en roll ibland.
Som en kostym.”
Boås, Borås. Vi pratar om hur identitet inte sitter i
kläderna utan är en mental föreställning. Linda Runeke tycker kläderna blir verktyget som uttrycker
vem hon är. Genom att markera en stil så vet andra
vart de har henne. På så sätt både skyddar hon sig
själv och visar sig tillgänglig för andra.
– Man kan ändra sig beroende på hur man klär
sig. Det hjälper mig att spela en roll ibland. Som en
kostym.
Både Gina Tricot och Nelly har huvudkontor och
logistik i Borås och Linda Runeke tror det påverkar
boråsarnas val av klädstil.
– Vanlig eller modern men inte en avvikande
personlig stil. Det är viktigt att klä sig rätt och folk
är dömande när stilen inte passar. Borås är inte en
tolerant stad.
Men sitter stadens identitet i kläderna då, frågar
jag Annica Berg.
– Boråsare är väldigt modemedvetna, vilket har
en förklaring i textilbakgrunden. Inte nödvändigtvis en snobbig attityd men medveten.
Annica Berg säger att det avvikande blir det som
är moderiktigt.
– Vi behöver prata både om arvet och aktualiteten.
Man har skämts litegrann i Borås. Det har ju varit
kris där många människor blev uppsagda inom
teko. Men nu har det ändrat form och det ska man
ta tillvara på. 50 procent av all textil och mode som
går ut i Sverige passerar genom Borås på något sätt.
Vi behöver inte ta positionen som en textilstad – vi
har den redan och har alltid haft den. Vi bara förtydligar och förvaltar arvet.
Black Milk Clothing. Det australienska klädmär-
ket är Linda Runekes favorit. Hon tar fram sitt
Instagramkonto på mobilen och visar olika klädval.
En catsuit i lila skinande material. En Halloweenklänning med fototryck på en kyrkogård. Leggings
med Rawenclaws vapensköld från Harry Potter.
Ibland har Linda Runeke peruker på sig på bilderna.
Hon är orolig att hon blir tvungen att ändra stil
när hon börjar jobba. Hon är beredd att kompromissa.
– Det går alltid visa på något sätt vem du är.
Och jag hoppas att det går åt rätt håll. Olika stilar,
piercingar och tatueringar är vanligt. Det vore väl
konstigt om inte accepterandet ökar. Hon tar hellre
kampen att vara sig själv än att flytta till en större
stad där gränserna är mer suddiga.
•••
då och nu. Från ovan: Sömmerskor på Algots omkring
1955; Gina Tricots huvudkontor mitt i Borås; Fashion
Center – en utvecklingsplats för modeskapare.
Jag försöker men lyckas aldrig få kontakt med
Pascal. Ryktesvägen hör jag att han ser likadan ut
som förr. Men han bor inte längre kvar i Borås.
När jag lämnar staden går det inte att undvika att
Gina Tricots futuristiska huvudkontor hamnar i
blickfånget. Jag tänker på vad Magnus Haglund sade
till mig om byggnaden i ett av våra samtal.
– Så jävla bisarr. Det är ju Gert Wingårdhs men
när man åker förbi den med bussen så är den bara
otäck. Den är som ur en skräckfilm. ●
33
naturligt eller
syntetiskt?
Att stoppa den överdrivna konsumtionen är ett viktigt steg för att
minska våra ekologiska avtryck. Textilernas framställning och möjligheten att vårda våra plagg är ännu en aspekt att tänka på.
Bomull är den mest vattenförbrukande grödan i världen, medan
polyester bildar mikroskopiska partiklar som förstör våra hav. Går
det verkligen att jämställa naturfibrer med miljövänligt?
Spets har jämfört material för att underlätta ditt val i klädbutiken.
bomull
lIN
ursprung
En naturfiber gjord på fröhår.
Störst produktion sker i Kina,
Indien och USA.
En naturlig stjälkfiber.
Störst produktion sker i Frankrike, tätt följt av Vitryssland.
En regenererad konstfiber av
cellulosa, som omformas med
hjälp av kemikalier.
Syntetisk konstfiber, som görs
på olja. Flera mindre kolkedjor
sammanfogas till en längre.
miljöpåverkan
Ett kilo bomull kräver upp till
29 000 liter vatten. Odlas ofta
med konstbevattning iområden där vatten är en bristvara.
Upptar 2,5 % av världens
jordbruksmarker, men står för
25 % av insektsbekämpningen.
Kortare transporter och
mindre konstbevattning
jämfört med bomull.
Linplantan kräver mycket
mindre biocider än bomull,
men själva fibern är svårare
att bryta ner miljöriktigt.
Till ett kilo viskos behövs det
600 liter vatten.
Att omvandla träpulpa till fiber
är en mycket energikrävande
process, ändå krävs omkring
en sjättedel mindre energi
jämfört med polyester.
Energiåtgången för ett kilo
polyester är dubbelt så stor
som för ett kilo bomull.
Består av samma grundämnen som viskos; kväve, syre
och kol, men är från grunden
framtagen av kemister.
skötsel
TEXT OCH ILLUSTRATIONER ELLEN NILSSON
VISKOS
POLYESTER
Blir lätt smutsigt. Tål temperaturer upp till 90 grader, men
med krympningsrisk. Kräver
emellanåt över 40 grader för
att bli helt ren. Inte lika
nötningshållfast som syntet.
Tål inte lika höga temperaturer
som bomull, inte heller lika
tvättåligt. Är däremot mer
smutsavvisande och kräver
inte lika höga temperaturer.
Nötningshållfast likt bomull.
Lättare att rengöra än bomull.
Däremot inte lika tvättålig,
utan riskerar deformering till
följd av våttöjning.
Måttlig nötningshållfasthet.
Tål högre temperatur än
många andra syntetfibrer och
krymper inte i tvätt.
Högst nötningshållfasthet.
Ekomärkningar i all ära, men
ofta säger de tyvärr inget
om kemikalieanvändingen i
förädlings- och färgningsprocesserna.
Linnetygerna inom konfektion
är ofta gjorda av tunn tråd och
är glest vävda. Det leder till att
väven, trots sin starka fiber,
kan dra sig och bli gles och
skör i områden.
Eftersom väv av stapelviskos
lätt blir skrynklig tillsätts ofta
kemikalier för skrynkelfribehandling. Vid tvätt sköljs
dessa ut i våra vatten.
Polyester är en av de tåligaste
textilierna, men när plaggen
är uttjänta går de ej att bryta
ner fullständigt. I stället bildas
mikroskopiska plastpartiklar.
PLAGGET
PLAGGET
JÄMFÖRELSEN
TEMA
Hur mycket av din identitet sitter i vad du
har på dig? Är det du som bär kläderna,
eller kläderna som bär dig? Spets har gett
sig i kast med att avkoda våra stilmönster.
Klädkoden
TEMA
s. 36 Vad säger ditt klädval om din politiska uppfattning?
s. 38 Går det att vara präst och moderiktig samtidigt?
tänk på
s. 46 Röster om mode inifrån fängelset.
34
s. 48 Vilka kläder används för att gestalta fiktionens skurkar?
s. 50 Hur mycket har fascistisk estetik påverkat vårt mode?
s. 52 Läs om hur normbrytande muslimer skapade en ny trend.
s. 58 Nya uniformer främjar mångfald inom polisen.
s. 59 Vad innebär egentligen ”vårdad klädsel”?
35
politik som mode
Vad vi bär kan framhäva mer än bara våra kurvor.
Medanvissa politiker vill tona ned sin stil för att inte
avskräcka väljargrupper, låter andra kläderna uttrycka ett
tydligt ställningstagande.
palestinasjalen
Jackan som ursprungligen bars av stridspiloter i främst USA var under många
decennier ett ganska politiskt innehållslöst plagg. Det skulle komma att
ändras under 1980-talet då högerextrema grupper i Europa (rasistiska skinheads) började göra bomberjackan till sin. Plagget var sedan
under årtionden stigmatiserat och det skulle dröja årtionden innan det
politiska värdet försvann.
I dag är bomberjackan åter ett modeplagg och flera modehus har släppt
en egen variant av den gamla flygarjackan.
Kuriosa: I den klassiska varianten av plagget är jackans foder orange.
Tanken var att det skulle användas när piloter behövde lokaliseras av
räddningspersonal.
palestinasjalen
Det kanske mest politiserade, enskilda plagget som finns i dag.
Palestinasjalen, eller keffiyeh som är det egentliga namnet, är från
början en huvudduk som använts i arabiska länder för att visa
social status och för att skydda huvudet mot starkt solljus.
Namnet palestinasjal har sitt ursprung i palestinsk nationalism
och började bli en symbol för Palestina under 1930-talet. När den
palestinska frihetskampen tog fart under tidigt 1960-tal bar ledaren
Yassir Arafat en svartvit keffiyeh. Sympatisörer för Palestinas sak
tog sedan efter honom och fram till 2000-talet var det övervägande
personer med politiska sympatier till vänster som bar plagget.
Under de senaste tio åren har plagget avpolitiserats till viss del i
Sverige och det går i dag att betrakta som en modeaccessoar.
Spets berättar historierna bakom politiskt laddade plagg
genom tiderna.
TEXT LISA GRETTVE, NILS GRUVEBÄCK OCH ELLEN NILSSON
ILLUSTRATIONER LISA GRETTVE
kaftanen
Att flytta ut på landet, vända sig mot samhällets rådande normer och
eftersträva enkelhet är något som dyker upp då och då i historiens
virvlar.
I början av 1900-talet var det till Monte Verità i Schweiz som den europeiska kultureliten vallfärdade. Brasilianska pianisten Ida Hofmann
vände ryggen mot sina medelklassrötter för att, tillsammans med
vänner, starta ett sanatorium grundat på vegetarianism, socialism
och fri kärlek. Där klädde de sig i enkla kläder utav bomull och linne.
En enkel kaftan står som symbol för den gröna vågen. Plagget har
sina rötter i Mesopotamien men liknande plagg finns inom de flesta
kulturer. I Sverige finns den representerad i form av den medeltida
särken. Ett sätt att vika av från det rådande modet som vid tiden var
fullt av extremdekorerade hattar, rysch och draperingar.
t-shirten
T-shirten var från början ett underplagg för män, främst använd inom
den amerikanska militären. I och med filmen A streetcar named Desire
från 1951 kom tonårsidolen Marlon Brando att introducera plagget som
en symbol för uppror och individualitet.
Under 1960-talet blev den ett unisexplagg, som med hjälp av olika
tryck skapade en plattform för att uttrycka bärarens, politiska, åsikter.
T-shirtens spridning ökade och även annonsörerna började anamma
det forna arbetarplagget. Amnesty international utnyttjar t-shirtens
ekonomiska framgång för sina politiska kamp och bekostar delar av sin
verksamhet med inkomsterna från dem kampanjspecifika t-shirtarna.
I höstas uppmärksammades Vänsterpartiets Rossana Dinamarca när
hon bar trycket SD=rasister i riksdagen. Uppenbarligen har t-shirten inte
förlorat sin kraft.
SD = RASISTER
tygpåsen
byxorna
36
ta
no bag
I’m stic
pla
Ibland är det inte plagget i sig utan vem som bär det som gör det politiskt.
Detta vardagsplagg har inte alltid varit så okontroversiellt som det är idag.
Fram till första världskriget var plagget förbehållet män och ett tydligt
maskulint kodat plagg. Men i samband med kriget började även kvinnor
bära byxor. Dels handlade det om materialbrist, men också om att många
kvinnor gick ut i yrkeslivet medan männen gick ut för att strida. Samma
sak hände under andr a världskriget, men helt accepterat var det inte. På
bred front var det först på 1960-talet som byxbärandet slog igenom bland
kvinnor. Vilket vi har feministrörelsen att tacka för.
Att byxor för kvinnor skulle ha gylf på samma ställe som på byxor för män
var länge helt otänkbart då det ansågs allt för utmanande. Istället öppnades de med en dragkedja i ena sidsömmen.
I motsats till t-shirten var det annonsörerna som var först att utnyttja tygpåsens genomslagskraft. Sedan decennier har den delats
ut av företag och vid evenemang.
Den engelska ordet ”tote” betyder att bära och kan spåras tillbaka
till 1600-talet.
Därifrån fick tygpåsen sitt engelska benämning ”tote bag”, som
började användas omkring år 1900. Begreppet syftade ursprungligen på en något mer väskformad kasse av slitstarkt tyg, som
började växa i popularitet under 1950-talet. I dag är det främst
de tunnare bomullsvävarna med långa axelremmar som agerar
politisk annonspelare.
Trenden nådde sin kulmen 2007 när 30 personer fick köras till sjukhus i hysterin att komma över ett exemplar av Anya Hindermarks
påse med trycket I’m not a plastic bag.
37
håller
prästen på att
bli hipp?
Prästers liturgiska klädsel har stått och
stampat i århundraden. Men på fjärde
våningen i ett tegelhus i Borås pågår en
stilla revolution. Frågan är bara, hur
mycket av prästen sitter i kläderna?
Text David Lindahl
Foto Nils Gruvebäck
39
L
udvig Lindelöf kan inte bestämma sig. Är det den högra eller
vänstra änden som ska korsa
den andra? Fotograferade och
målade blickar från avlidna
kyrkoherdar granskar honom
från väggen. Skarpladdade
symbolobjekt ligger i hans händer. Traditionens tyngd vilar
bokstavligen på hans axlar.
Till sist bestämmer han sig
för att stolans vänstra ände bör
ligga underst, närmast hjärtat,
och trär på sig mässhaken. Kyrkoherdarna ser nöjda ut.
– Man fyller allt med betydelse. Lite som fotbollsspelare som tar på sig skorna i en viss ordning.
Det är torsdag i Göteborg. I Carl Johans kyrka
pågår förberedelser inför söndagens högtid. Första
advent markerar början på kyrkoåret och än finns
detaljer kvar att fixa. Färger i kyrkans textilier ska
bytas ut och Ludvig är fortfarande inte riktigt färdig
med familjegudstjänstens predikan.
Han är 35 år gammal nu. Prästvigd för snart
tre år sedan och verksam i Carl Johans församling
sedan dess. Att han över huvud taget blev präst är
något av en slump. Föräldrarna gick ur svenska
kyrkan efter 68-rörelsen. Dopet skedde i havet som
femtonåring, klädd i shorts och rutig skjorta, med
händerna i fickorna.
Nu står han framför spegeln och rättar till prästkragen, under alla lager av tygstycken, och berättar
om plaggens betydelse. För bara några minuter sedan hade han på sig sneakers, svarta stuprörsjeans
och en grå tjocktröja. Var han mindre präst då än
nu? Vilken betydelse har egentligen kläderna som
prästen bär?
Att ens prata om mode med kyrkan kan tyckas
motsägelsefullt. Tidlöshet och tradition rimmar illa
med trender. Trots det, eller kanske just därför, vet
de flesta hur en präst ser ut. Neutrala färger, prästkragar och stora, rymliga tygstycken. Sällan ser
man präster som bär någonting annat i predikstolen. Ändå finns det få ämnen som är så oreglerade
som vad prästen egentligen har på sig.
Prästskjortan med prästkragen räknas till prästens ämbetsdräkt och kom inte till Sverige förrän på
1960-talet. Många av de liturgiska plaggen har i sin
tur funnits i över tusen år. Dessa har inte förändrats
nämnvärt på åtskilliga generationer. Det är också
40
från omklädning till amen. Ludvig
Lindelöf: “Jag blir ofta stel efter
en gudstjänst eftersom jag måste
tänka på min hållning och inte riktigt
kan slappna av. Jag är ju en representant för någonting annat och kan
inte vara mig själv fullt ut.”
dessa som, rent teoretiskt, skulle kunna se ut precis
hur som helst.
I den senaste kyrkohandboken från 2012 nämns
orden ”kläder” eller ”klädsel” endast en gång på 320
sidor. På svenska kyrkans hemsida går det att läsa
två till tre meningar per plagg kring den liturgiska klädseln. Mer råd än så finns inte att ge till den
präst som står, halvt påklädd med klädångest i
sakristian. Faktum är att det inte finns några som
helst officiella riktlinjer för hur prästers liturgiska
klädsel får och inte får se ut.
Och så konstigt är det ju egentligen inte. Präster
har århundraden av tradition att luta sig mot. De
officiella reglerna må vara få, men de inofficiella
desto fler. Som präst vet man vilka plagg som ska
bäras under begravning och vilka plagg som ska
bäras under första advent. Man gör som man alltid
har gjort. Men exakt hur dessa plagg ska se ut, vilka
längder, former och färger som används, ligger i
viss mån i någon annans händer än kyrkans.
T
inte vilken klädfabrik som helst. Överst: Tina Olausson:
“Jag var nyss på en begravning där jag stirrade mig blind på
röcklinet och konstaterade att det i alla fall inte var vårt. Jag
kommer inte ihåg vad präs ten sa, bara hur röcklinet såg ut.”
Nere till höger: David Brohall med italienska vinthunden Göte.
42
ina Olausson roterar det stora pappersarket. Tre kvinnosiluetter i blyerts
trängs. Blandningen av bomull och
polyester delas på mitten när saxen
åker längs de streckade linjerna på
arket ovan.
Här, på fjärde våningen i ett tegelhus
på Neumansgatan i Borås, finns en av
Sveriges främsta tillverkare av liturgiska kläder, körkåpor och orkesteruniformer. Brohall
och son AB har under flera decennier levererat
albor och röcklin till över hälften av landets kyrkor.
Ser du en präst som predikar är chansen stor att du
bevittnar Brohall och sons kreationer.
– Präster eftersträvar bra kvalitet och vill ha ett
fint plagg. Men allt som har att göra med textil,
storlek, utseende och så vidare, det lämnar dem lite
mer åt oss, säger David Brohall.
För drygt två år sedan tog han över företaget.
Modern Carina som klätt landets präster de senaste
årtiondena gick hastigt bort i cancer. Det var inte
vilket företag som helst som David fick ansvar för.
Grundat av morföräldrarna i mitten på femtiotalet
producerade företaget runt hundratusen plagg om
året när det var som störst. Idag ligger den siffran
på drygt tvåtusen.
Men nu är någonting på gång. Den liturgiska
klädseln är vad den alltid har varit. Åtminstone
fram till nu. När kyrkan inte har regler och när
präster saknar idéer, då är spelplanen fri för den
tredje och sista aktören, de som faktiskt skapar
kläderna.
– Vi tittar på att göra varianter på de plagg som
“Jag tror att vi går mot ett
mer slimmat utseende, det
är jag nästan helt
övertygad om. Men det
får ju inte bli utmanande,
det kan jag känna. Där går
gränsen.”
finns. Att göra en annan passform och modernare
stil med vad man förväntar sig av ett modernt plagg,
säger David Brohall.
Det är inga gigantiska förändringar att tala om.
Bättre passform vinner inga hjärtan på modevisningar i Milano. Men sätt in det i rätt sammanhang.
Alban och röcklinet har sett likadant ut så länge
kyrkan kan minnas. Små förändringar upplevs som
stora.
Brohall och son gör beställningsvaror och tillverkar det kunden efterfrågar. Vill präster luta sig
mot traditionen och ha liturgiska plagg som ser ut
som de alltid har gjort är det sådana plagg företaget
erbjuder. Men samtidigt, vet ingen om att alternativ
finns att tillgå så kommer heller aldrig alternativ att
beställas.
Landets tillverkare av liturgiska plagg får förhålla sig till kunder som i sin tur litar på att tillverkarna vet bäst. Stagnationen har präglat branschen
under lång tid, och länge har reformutrymmet
verkat dystert. Brohall och son har nu börjat rucka
på traditionens grundsegment, och i processen
upptäckt att de kanske inte är så ensamma som de
tidigare trott.
– Vi pratade med en kvinnlig präst som har en
nära koppling till personalen här. Hon sade väldigt
tydligt att en alba med kvinnligt snitt hade varit en
drömprodukt för henne. Det blir en grej vi kommer
att titta på snart och utveckla tillsammans med
henne, säger David Brohall.
Alba och röcklin är av sin natur väldigt stora
plagg. Metervis med tyg går åt för att skapa den
pösiga känslan som är så karaktäristisk för de liturgiska kläderna. Att plaggens själva karaktär skulle
försvinna med de nya alternativen, är inte alls vad
David Brohall vill.
– Tittar man på ett röcklin till exempel så är ju
43
själva vitsen med det att det ska vara ett stort plagg
som hänger utanpå. Vitsen med det försvinner ju
ifall det skulle bli slimfit. Med de nya alternativen
kommer man fortfarande att känna igen plaggen
som ett röcklin och en alba. Det enda är att man
kommer att känna att de passar som man tycker att
kläder ska passa idag.
Tina Olausson, produktionsansvarig på företaget, ser också en tydlig framtid för den liturgiska
klädseln, men tror inte heller att den behöver komma i konflikt med traditionen.
– Jag tror att vi går mot ett mer slimmat utseende, det är jag nästan helt övertygad om. Men det får
ju inte bli utmanande, det kan jag känna. Där går
gränsen. Men det kommer det nog aldrig att bli,
säger hon.
Här, på fjärde våningen, kan alltså nästa generations prästkläder ha sitt näste. De har klätt Sveriges präster förr. Nu skall garderoben uppdateras.
Frågan är bara hur mottagandet kommer att bli för
den nya generationens liturgiska plagg.
– Vi frågar oss vad som är accepterat och inte och
förhåller oss till de outtalade reglerna som knappt
någon riktigt vet vilka de är. Så vi vet ju inte hur reaktionerna blir, men får prova och se. På så sätt får
vi ju guida i den utvecklingen, säger David Brohall.
E
n Kaliber Vit Portion fräter under överläppen. Boken ”Feminism och kyrkan”
vilar på arbetsbordet. Ludvig Lindelöf
lutar sig framåt i stolen närmast dörren,
inne på kontoret.
– Jag tror att många, som jag själv, är
modeintresserade. Men så får man höra
att de köpt in en alba eller ett röcklin åt
en och så tänker man bara ”ja, den är ju
lagom lång, bra, finito”. Jag tänker inte på det som
något modeplagg eller något som jag ska se snygg ut
i. Men om det var så att det fanns fem modeller att
testa och välja mellan, då skulle jag ju givetvis välja
den som sitter bäst och den jag ser bäst ut i.
De liturgiska plaggens syfte är att avpersonifiera människan bakom kläderna. I gudstjänsten
ska prästen vara genomskinlig och en länk mellan
församlingen och det heliga. ”Avkläd mig, Herre,
den gamla människan med hennes gärningar, och
ikläd mig den nya, som är skapad till likhet med dig
i sanningens rättfärdighet och helighet” - bön inför
påklädning i Johan III:s liturgi från 1576.
– Där finns det ju en modepoäng med att kläderna bara är någonting som alla har, någonting som
inte sticker ut. Samtidigt som det ju också är en ganska konstig tanke. Att det inte är jag, utan Gud som
44
Liten liturgiskola
Liturgisk klädsel kallas de plagg
prästen har på sig i kyrkorummet.
Spets reder ut vad som är vad. Klipp
ut och spara i plånboken – kanske
kan du glänsa med dina kunskaper
nästa gång du hamnar på dopkaffe.
Röcklin.
Alba.
Cingulum.
Stola.
Mässhake.
står och pratar genom mig. Personligheten finns ju
där, man kan inte låtsas om någonting annat, säger
Ludvig.
Men hur mycket av det egna kan en präst egentligen framhäva under gudstjänsten?
– Det är ju balansen mellan det personliga och
avskalade. Även om jag är jättepersonlig i vissa
delar av gudstjänsten så går man ibland in i de här
liturgiska momenten. Då är jag ju helt plötsligt
liturg och förmedlare av det heliga och någonting
som försöker göra det till ett moment som är större
än bara du och jag.
Mezzo-sopranen Madeleine Jostedt Ulricis kraftfulla
Korkåpa.
Amen ekar fortfarande mot kyrkväggarna. Ingen i
församlingen vågar andas ut riktigt än.
Klädd i Brohall och sons vita röcklin, med broderad, vit stola hängandes runt halsen, kliver Ludvig
fram.
– Det var ett rejält amen.
Församlingen skrattar lättat. Nu vågar sig
andetagen fram igen. Men personligare än så blir
det inte. Efter bön och välsignelse höjer Ludvig på
högerhanden, gör korstecknet, och uttalar:
– I Faderns, Sonens och den heliga Andens namn.
Amen.
Musikgudstjänsten är över. Första advent är till
ända. Ännu ett år har passerat. I kyrkans perspektiv
är 365 dagar inte mer än ett andetag. Svenska kyrkan har flåsat länge nu utan att prästens liturgiska
klädsel har förändrats.
Företag kan ändra klädkoder beroende på årstidernas trender för att hålla sig ajour med samtiden.
Svenska kyrkan står för någonting mer. De liturgiska kläderna i sig har ett större symbolvärde än en
busschaufförs uniform.
Men bara för att man låter plaggen få en bättre
passform eller ger fler alternativ till prästerna behöver det inte betyda att symbolvärdet går förlorat.
Det märks på fjärde våningen i ett tegelhus i Borås.
Och det märks hos en 35-årig präst i Majorna, som
en gång döptes i havet, i shorts och rutig skjorta,
med händerna i fickorna.
– Det är väl en rörelse i tiden. Man vänder sig
alltid emot det som varit innan. Så vi unga försöker
vända oss lite mer till verkligheten och vara mer
personliga. Inte lika mycket representant för något
statligt kyrkoverk, säger Ludvig Lindelöf. ●
45
Mode bakom galler
Större utbud av
kläder. Angy: “Mitt
favoritplagg är pyjamasen i flanell och
några fina saronger
som vi har på sommaren.
Kläder är ett viktigt uttrycksmedel för vår personliga
identitet. Men bakom lås och bom kläs den egna stilen av.
För kvinnor på Sveriges anstalter har feminina kläder länge
varit bortprioriterade. Nu finns det en hel kvinnokollektion.
K
lockan är 10:13. Betty och
Angelica har varit igång
med sina dagliga sysslor
i drygt en timme, Betty i
monteringen och Angelica i köket. Innan dess har
de hunnit med medicinering, tio-över-åtta-ciggen och
morgonmötet.
– Sen springer alla runt som
yra höns och försöker göra sig i
ordning.En del sitter och målar sig i
flera timmar och andra sätter igång
med det jobb de har, säger Betty.
Vi sitter i besökslägenheten på
Sagsjöns kvinnoanstalt. Angelica i
grå bomullströja med KVV i mossgrönt över bröstet, Betty i mörkblå
collegetröja och lila jazzbyxor.
– Utanför tycker jag om att ha
en mer ”funky” stil. Jag brukar gå i
jeans och luvtröja, lite mer sportig,
säger Angelica som sedan i somras
avtjänar sitt fängelsestraff för rån.
Betty har ”suttit” väldigt mycket
sedan 1991, då män som kvinnor bar
blåställ.
– Det var katastrof första gången,
alla gick i likadana overaller, man
kände sig väldigt utanför samhället.
Men det har blivit en väldig föränd-
46
ring, nu har vi ju schyssta byxor och
luvtröjor. Som myskläder som man
går i hemma, säger hon.
“Det är guldkorn
en som
identiteten i kläderna eftersom det
finns så få kvinnliga interner.
– Över tid har det förändrats och
det är fortfarande i ropet att förändra och få till den kvinnliga
sidan betydligt bättre.
För Angelica är fortfarande
avsaknaden av hennes egna
kläder stor, speciellt hennes
mössa och jacka. För Betty som
Sedan några år tillbaka har det
tillbringat mer tid på olika anstalter
pågått ett samarbete med Beckmans
är det viktigaste att hon får använda
designhögskola i Stockholm som
sin kajalpenna. Men hon minns hur
har tagit fram en kollektion för
hon till en början kände sig avskalad
kvinnliga interner i Sverige. Något
och stretade emot.
– Jag har inte sådan panik över det
som länge varit efterfrågat bland de
längre, men det kan bero på att jag har
intagna, och som ska bidra till bättre
självkänsla.
suttit länge. Jag ser ju vissa, det är som
Fredrik arbetar med klädförrådet
en riktig show, när de donar och fixar.
på Sagsjön och en gång i veckan är
Det är också ett sätt att leva här inne.
Fredrik är medveten om
det klädutdelning.
– Den dagen är det
att det kan vara väldigt tufft
KVV
Förkortning för till en början och att det är
fullt fokus. Varje gång
Kriminalvården, en del av straffet som är
det kommer in något
tidigare Kriminal- påfrestande. Däremot menar
nytt så blir det väldigt
vårdsverket.
positiva reaktioner. Det
han att det också finns posiär småkornen som förtiva aspekter med att inte ha
sina egna kläder.
gyller vardagen här inne, säger han.
Fredrik berättar att man tidigare
– Kläder, stil och smink är en del
inte har prioriterat den kvinnliga
av problemet. Många kvinnor som
förgyller vardag
en här inne.”
kommer hit är trasiga och
deras kläder blir en del av det,
säger han.
Han menar också att man
genom kläder blir bemött
och uppfattad på ett visst sätt
och att det många gånger är
en fördel att klä av sig sin privata
”uniform”.
– För de som till exempel har
blivit sexuellt utnyttjade sitter till
viss del den sexuella identiteten i
kläderna. Då klär de sig för vinning
och skadar sig själva, när de kommer
hit kan de hänga av sig alla fjädrar
och alla blir jämställda.
“Kläder, stil och smink
är en del av problemet.”
För Betty och Angelica är det idag en
vanlig arbetsdag och valet har fallit
på bekväma mjukiskläder. Annars
tycker de om att piffa till sig lite
extra vid besök och olika högtider.
– Det är ju vardagar och helger
här inne också, säger Betty.
Även om det finns större valmöjligheter av kläder och smink i dag än
för några år sedan så är parfym
något som de båda saknar.
– Det är lite tragiskt att vi inte
får lov att ha det. Det kanske inte
skulle vara bra om alla går runt
och stinker, men lite hade man
velat ha. Nu försöker man hitta
alla möjliga sätt, sköljmedel och
sånt, säger Betty och skrattar. ●
Fotnot: Angelica och Betty heter egentligen
något annat. Fredrik har valt att utelämna
sitt efternamn.
TEXT HANNA KLUMBIES OCH REBECKA SVENSSON
ILLUSTRATION LISA GRETTVE
47
ONDSKANS ANSIKTEN
Kulturhistorien är full av cykloper, femme fatales och
psykopatdandys. Men varför ser onda karaktärer ut som
de gör? Vad säger det om fienden är ful eller vacker?
Spets tittar närmare på hur fiktionens antagonister
skildrar människors rädslor och fördomar.
Det finns fula skurkar. Vårtnäsade
häxor, skelögda troll och orcher utan
läppar. Med skrämmande och brutala ansikten. Dessa sagans fiender
är ofta enfaldiga. Som den enögde
och storbukade jätten Polyfemos,
som blir en stor utmaning för
Odysseus att besegra i Homeros
epos Odyssén. Inte för att han är
listig - tvärtom. Hans ondska är
banal; han är bara urskiljningslöst
hungrig.
Värre är det med de vackra
antagonisterna. De förbryllar oss.
Skönhet är något så djupt förknippat med dygd att karaktärer
som är både vackra och onda framstår som mer komplexa och intressanta. Som liljekonvaljer: förrädiskt
tilltalande. Evolutionärt mer listiga
än sina moraliska bundsförvanter.
Odysseus möter även sådana: de
vackra sirenerna försöker locka ned
honom och besättningen i djupet
medelst sång, som ett slags havets
förföriska femme fatales.
Vilket ansikte som får representera
American psycho.
Patrick Bateman är en
förrädiskt tilltalande
mördare.
48
ondska säger något om vilken tidsanda som råder. I ett av vetenskap
och rationalitet till synes upplyst
samhälle blir monster, väsen och
troll mer sällsynta i fiktionen. I allt
högre utsträckning dyker ondskan
i stället upp i representanter för oss
själva. Hotet kommer inifrån.
Människans ställning och påstådda
godhet problematiseras.
Femme fatalen var en skurktyp
som blev allt vanligare under första
”SKURKENS FUNKTION är att
påminna läsaren och tittaren om
vem fienden är.”
hälften av nittonhundratalet. Hon
var en vacker, men ondskefull, vamp
och inte sällan sexuellt utsvävande.
Som ett kvinnligt subjekt var hon
hotfull.
Skurkens funktion är att påminna
läsare och tittare om vem fienden
är. Vem som i en viss tid blir ondskan reinkarnerad säger något om
just den tidens moral, rädslor och
fördomar.
I den tidiga svenska kriminalromanen var i princip alltid
mördaren av utländsk härkomst,
som en produkt av en xenofobisk
tidsanda och ett av rasbiologin
drabbat Europa. Och i majoriteten av
Ian Flemings agentromaner är James
Bonds antagonist en lömsk figur
från Sovjetunionen.
Yttre attribut fyller alltså en funk-
tion när ondskans fanbärare ska
utkristalliseras: såväl anletsdrag
som accessoarer blir viktiga.
När Ingmar Bergman gestaltade
döden som en blek figur iförd
långa svarta sjok i Det sjunde
inseglet blev han en del av en
estetisk tradition där skurken
enbart klär sig i en färg. Både
Tolkien och CS Lewis låter vita
kläder stå som ett slags uttryck för Sarumans respektive Vita
Häxans totalitära ideologier. Och i
JK Rowlings universum är den illa
klädda familjen Dudley sällan lika
skrämmande som Dolores Umbridge
rosafärgade pennalism. En av vår tids
mest skräckinjagande karaktärer är
huvudpersonen i Bret Easton Ellis
roman American Psycho, Patrick
Bateman. Vältränad och ständigt
iklädd kashmirrock och Hermésslips
är han en oklanderlig 80-talsdandy
med smak för mode och blod.
Polyfemos estetiska motpol men
också hans bestialiska arvinge. ●
TEXT OCH ILLUSTRATION REBECCA LUNDBERG
49
Ordkriget kring fascism har trappats upp i media samtidigt som fascism, rasism och nationalism inte har varit
starkare i Europa sedan 20- och 30-talen. I fascismen har
estetik alltid spelat en stor roll och ideologiernas symbolik finns även inom mode och populärkulturen. Henrik
Arnstad är en av få i Sverige som studerat den fascistiska
ideologin. Eugenia Paulicelli, italiensk forskare, har skrivit boken Fashion Under Fascism. Spets har pratat med
båda om fascismens lockelse.
December avslutades med budgetkris.
Statsminister Stefan Löfven kallade i
programmet Agenda Sverigedemokraterna för ett nyfascistiskt enfrågeparti.
Är Sverigedemokraterna radikala högerpopulister, efterföljare till franska Front
National för att de verkar inom demokratins ramar? Eller är de ett nyfascistiskt
parti som säger att mångkulturalismen
hotar kulturen och nationen, liknande de
rasbiologiska tankar och pånyttfödelse
50
som fascistiska partier förespråkar? Ordkriget har trappats upp i media samtidigt
som fascism, rasism och nationalism inte
har varit starkare i Europa sedan 20- och
30-talen. Fascismen är en politisk ideologi, som innehåller visioner och idéer om
hur samhället ska bli bättre. Anledningen
till att fascismen blev stor var inte för att
den anspelade på dysterhet, förstörelse
och våld utan för att den förmedlade känslor av tro, hopp och framtidsvision.
“The Palm of Alpha Tau Omega” , University of Illinois UrbanaChampaign
Leve Fascismen!
FASCISMEN UPPFANN mycket av det
moderna modet och i Europa var den
italienska modeindustrin tongivande under trettiotalet. Estetiken som
många fascister valde, och väljer,
gick hand i hand med det italienska
modet.
Henrik Arnstad säger att fascisterna visste att de skulle bli illa omtyckta och hatade av politiska grupper,
då som nu, därför sa man att ”vi
måste se till att se bra och coola ut”.
Designers som Hugo Boss lyftes
fram och fick uppdrag av Adolf Hitler. Hugo Boss producerade de svarta SS-uniformerna, 1932, tillsammans med de bruna SA-skjortorna
som Hitlerjugend använde. Fascismen som politisk rörelse snappade
upp det nya modet i Italien under
mellankrigstiden. Mussolini tyckte
att italienarna skulle klä sig i italienska kläder. Både män och kvinnor
klädde sig maskulint. Kvinnan blev
äventyrare, krigare eller politiker.
– Efter 1945 är det är inte konstigt
att efterföljare imponeras av just
det modet. Det är ju absolut snygga
rockar. Sexigt, läckert och coolt,
säger Henrik Arnstad.
”PEOPLE FOLLOW FASHION”. Fascismen
i Italien ville visa den starka nationella identiteten. Genom mode, film
och tidningar kunde man projektera
bilden av den nya mannen och kvinnan som tillhörde det nya landet
efter krisen. Mannen skulle vara
atletisk, statylik och maskulin och
kvinnan den perfekta modern, vilket
samtidigt förnekade andra former
och utseenden. Den uniformerade
stilen var viktig, vilket också representerades av Milizia Volontaria per
la Sicurezza Nazionale, fascistmilisen, vars uniform var svart skjorta
och slips. Fascismen ville ändra på
hur folk klädde sig, pratade och
uppförde sig.
Litteratur- och modeforskaren
Eugenia Paulicelli poängterar att
den estetik som tog form under
regimen inte enbart berodde på just
fascismen. Människorna bakom var
också anmärkningsvärt skickliga
och kreativa inom mode, arkitektur
och konst.
– Vi vill att allt som är nazistiskt
och fascistiskt ska vara fult, tomt och
innehållslöst. Men det är det ju inte.
Det är ofta snyggt, innovativt och
futuristiskt, säger Henrik Arnstad.
VARKEN EUGENIA PAULICELLI eller
Henrik Arnstad tror vi behöver oroa
oss för kopplingen mellan fascism och mode idag. Det har blivit
mycket mer känsligt än vad det var
för tjugo, trettio år sen. Det som
var kuriosa förr skulle inte fungera
idag. Medvetenheten kring dessa
saker är mycket större. David Bowie
skulle inte längre kunna sätta på
sig nazistkläder på scen. Och fler
hipsters stylade som Adolf Hitler lär
vi knappast få se. Faran är snarare
”Vi vill att allt som är nazistiskt och
fascistiskt ska vara fult, tomt och
innehållslöst. Men det är det ju inte.
Det är ofta snyggt, innovativt och
futuristiskt”
“Fashion is also the
alienation of the
possibility of
criticizing, of being
free, making
individual choices.
Designers on the
catwalk are
exhibiting
that idea.”
Eugenia Paulicelli
FOTO City University
of New York (CUNY)
att eliminera historien, vi behöver
historien kring vad som har hänt
och där kan mode och populärkultur
spela en viktig roll.
– Fashion becomes a toy, a mask,
like Mussolini’s mask. Fashion can
reveal and it can hide.” säger Eugenia
Paulicelli.
– Det är ett gränsland, menar Henrik Arnstad. Den svarta läderrocken
kommer fortsätta vara lika snygg
som den var i Matrix. ●
TEXT MARIE SCHAGERLIND
Henrik Arnstad
Foto Björn Lejon
51
religiöst
mode på
huvudet
Turbanen är tillbaka på modekartan igen.
Muslimska hipsters har inspirerat med moderna slöjkreationer och nu bärs de av såväl
troende som icke-religiösa. Följ med när Spets
utforskar mipster-stilen, en modenisch i gränslandet mellan trend och tradition.
Text och foto Hanna Rahlén
52
s
påren gnäller under tyngden av ettans
spårvagn. Bromsarna saktar ner farten och
vagnen stannar med en suck. Domkyrkan.
Anothai Ekelund går av. Idag ska hon köpa
något hon längtat efter länge. Hennes axlar
är uppdragna för att skydda mot Göteborgs ihärdiga regn. Det långa mörka håret som
hänger ut ur ett svart stickat pannband lockar sig
av fukten. Efter knappt 300 meter på Kungsgatan
byter hon vinterkyla mot butiksvärme. Hon tar
en trappa upp för att komma till vintagebutiken
ovanför, stryker med handen över en rad glittriga
paljettklädda plagg och klämmer på några axelvaddar. Till vänster om kassan ser hon dem, turbanmössor i olika färger och material. Det är dem hon
kommit hit för.
– Jag har blivit inspirerad av folk som bär turban
och nu när de säljer turbanmössor här kände jag att
det var dags för en. Det är snyggt med orientaliska
grejer, säger Anothai.
Det var för ungefär fyra år sen som hon fick
upp ögonen för turbanen. Klädkedjan Monki hade
en variant som sålde slut innan hon kunde lägga
vantarna på en och sen dess har hon inte kunnat
53
få tanken på huvudbonaden ur huvudet. Hon letar
efter en turbanmössa i svart sammet men ser den
inte bland de andra. Butiksbiträdet förklarar att de
första sålt slut. Kanske finns den i butik igen nästa
vecka. Anothai klämmer lite på den i rött sammet.
– För julig, konstaterar hon.
Hon lyfter upp den svart- och vitmönstrade men
hänger tillbaka den igen. Precis vid kassan ser hon
en rostorange turban på en skyltdocka.
– Äh, den kan jag väl prova ändå? säger hon.
Hon sticker in fingrarna under turbanens kant
precis vid skyltdockans tinningar och vickar av den.
Dockans huvud har töjt ut mössan lite men efter lite
justeringar så sitter den som den ska. Anothai drar
håret åt sidorna för att få det ur ansiktet och nickar
åt spegelbilden. Det är avgjort. Den rostorangea
turbanmössan följer med henne hem.
Trenden som Anothai Ekelund inspirerats av
innovatör. Iman Aldebe
har sedan gymnasietiden
designat muslimska kläder
på ett oortodoxt vis.
kommer från västerländska muslimer som velat
modernisera sitt sätt att bära den muslimska slöjan
på. De kallar sig Mipsterz, en sammanskrivning av
muslimsk hipster. Istället för att ha slöjan på det
traditionella sättet, över huvudet och ner under
hakan, har de till exempel börjat knyta den bakom
huvudet, om håret. På det viset blir slöjan mer en
huvudbonad som liknar den klassiska turbanen fast
ibland med en extra twist som till exempel en större
knut i pannan.
Iman Aldebe visar vägen in i lägenheten. Ateljén
där hon annars jobbar renoveras och i ena hörnet
av bostaden har hon sin provisoriska arbetsplats.
I hyllan bredvid skrivbordet trängs tyger i olika
material på de smala hyllplanen. Paljetter, mönster,
sammet.
Iman är designer och känd för sina moderna
turbaner. Hon läste design på gymnasiet och redan
innan hon tagit studenten började hon skapa muslimska kläder med nytänk.
– Utbudet av trendiga men ändå täckande kläder
är litet i Sverige. Många av mina bekanta frågade till
exempel efter mer döljande bröllopsklänningar och
på den vägen var det, säger Iman Aldebe.
Hon ordnar med kaffe och letar runt i skåpen efter något att bjuda på. Två chokladkakor åker fram.
På sitt huvud bär hon idag en mörkgrön turban
i velourmaterial. Mipster-trenden har alltid funnits, förklarar Iman. Men efter den arabiska våren
har det blivit mer av ett ”statement” för att våga gå
sin egen väg bland västerländska muslimer. Det har
gjort stilen cool, menar hon.
– Egentligen kanske man tänker att mipster-mo-
det började i arabvärlden men det är en västerländsk trend då det handlar om att anpassa sig till
en annan kultur men ändå behålla sitt religiösa
uttryck. De är förebilder. De vågar vara individuella
och stå för vad de tror på trots att det kan vara svårt
ibland.
Iman själv stötte på motstånd när hon efter
gymnasiet skulle ut i arbetslivet. Att hon bar hijab
var ett problem för många arbetsgivare och det var
svårt för henne att få ett jobb.
– Jag började engagera mig politiskt för att försöka förändra synen på slöjan men det gick för trögt,
säger Iman.
Istället började hon, precis som mipsterz, bära
det religiösa plagget på mer kreativa sätt så att det
inte längre liknade den traditionella slöjan men
ändå fyllde samma funktion: att täcka håret.
– Jag fick mycket bra respons på mitt sätt att bära
min slöja på, både från kunder i butiken där jag till
slut fick jobb men också från läsare på min blogg.
Många undrade hur jag gjorde när jag tog på slöjan
och ville att jag skulle visa på Youtube men istället började jag göra färdiga kreationer som liknar
turbaner.
Idag har Iman en stor kundkrets och återförsäljare i Stockholm, Paris och Dubai. Trots att hon
gör muslimska kläder så har hennes design blivit
populära även utanför de muslimska kretsarna.
– Det fanns helt enkelt ett behov av moderna
slöjor och turbaner, säger Iman.
Att icke-muslimer också hakar på mips-
ter-trenden är intressant eftersom
just den muslimska slöjan blivit
ett omdiskuterat plagg runt om
i Europa, särskilt i Frankrike där hijab är förbjuden i
statliga skolor. Ändå är det
egentligen inget nytt att
religiösa symboler eller
plagg blir till mode. Tittar vi
tillbaka i tiden hittar vi det
kristna korset som tryck
på t-shirts, som smycken i
olika former eller mer permanent som tatueringar.
I ungefär samma veva var
även det katolska radbandet ett trendigt smycke.
Det traditionella bandet gjordes i mer hippa tappningar och gick att köpa med glittriga och färgglada
pärlor.
Viktor Aldrin är religionsvetare vid Högskolan
i Halmstad. Han menar att vi i dagens västerländska
samhälle ser religioner som något exotiskt och det
kan vara därför som religiösa plagg och symboler
blir till genomslagskraftigt mode.
– Sedan 1990-talet och framåt har det varit väldigt snabba och föränderliga modetrender och designers söker hela tiden efter unika detaljer, något
det finns gott om i religiösa plagg och symbolspråk,
säger han.
Turbanen som mode utanför religioner där
den annars förekommer, som till exempel islam
eller sikhism, är ingen ny företeelse. Viktor Aldrin
förklarar att det redan på sena 1600-talet, när det
osmanska riket försökte ta över staden Wien, blev
tufft med turban.
– Nästa gång som huvudbonaden återkom var
i början av 1900-talet och kanske är det den trenden
som gör sig påmind nu bland de som inte är religiösa, säger han.
Att religiösa symboler eller plagg används utanför sitt sammanhang är inget som personer inom de
specifika religionerna reagerar så starkt på, enligt
Viktor Aldrin.
– I dagens västerländska samhälle tar vi inte
religioner på så stort allvar och det är religiösa vana
vid. Därför bryr man sig helt enkelt inte så mycket.
Även om turbanen tidigare varit modern så fanns det
många motståndare till att Iman Aldebe förändrade det religiösa plagget. Hon berättar att hon den
första tiden blev hotad via mejl, telefon och sociala
medier.
– Det är därför jag menar att mipsterz är
förebilder. Det är personer med skinn
på näsan. De vill sticka ut och samtidigt visa vad de står för och det
kräver mod, säger hon.
Men att icke-muslimer
använder deras religiösa
plagg är inget man tar illa
upp av, förklarar Iman. Idag
har hatstormen mot henne
själv lagt sig och hon har fått
i uppdrag från ett arabiskt
företag att modernisera
manliga kläder och huvudbonader på den arabiska
halvön.
– Tidigare har jag ju mest gjort plagg för kvinnor
för att det är lite svårare med män. Det är andra
regler för dem, guld förknippas till exempel med femininitet. Det viktigaste att tänka på, oavsett om det
är plagg för män eller kvinnor, är att det är praktiskt
och bekvämt. Och snyggt såklart, säger Iman.
55
Hon går ut ur köket och hämtar en huvuddocka
i frigolit. Den bär en paljetturban. Från pannan
sträcker sig en fläta längs med hela turbanens
hjässa och ner i nacken. Som att det är turbanens
ryggrad.
– Den här gjorde jag som en nyårsturban. Du kan
prova den, föreslår hon.
Med varsamma rörelser knixar hon av turbanen
från dockan och placerar den på mitt huvud. Hon
puffar upp den lite över skallen och muttrar: ”Det
syns att den är gjord på dockan”.
Det sista hon gör innan hon lånar min kamera
och ställer upp mig vid köksväggen är att ta bort
allt hår från min panna. Iman vet hur hon vill ha
det.
– Vänd dig åt sidan. Titta hit. Le. Le med tänderna, instruerar hon.
Efter några knäppningar med kameran drar hon
fram en köksstol som hon ställer sig på. Till slut blir
hon nöjd.
Anothai Ekelund har just kommit hem med sin första turban. Hon låser upp dörren till sin lägenhet,
tar ett steg in och glider ur sina ljust bruna jodphurs på hallmattan. När hon lindat av halsduken
och hängt upp kappan plockar hon fram turbanmössan ur tygpåsen. För Anothai är det inget stort
steg att börja bära turban.
– Jag tycker om alla typer av huvudbonader. Jag
passar i det. Innan den här turbanen har det varit
olika typer av hattar, bandanas och pannband,
säger hon.
På ena väggen i hallen breder en spegel, delad
i fyra, ut sig. Anothais blick är koncentrerat fäst på
den egna spegelbilden och hennes händer växlar
mellan att puffa till turbanen, lägga rätt vecken och
mota bort håret från pannan.
– Jag är ju inte muslim själv så därför håller jag
mig till den här enklare varianten, turbanmössan,
som ändå skiljer sig från den klassiska, religiösa
huvudbonaden, säger hon samtidigt som hon fixar
och rättar till.
Turbanen tänker Anothai använda till allt. Den
piffar upp en vanlig svart outfit men coolast blir
det om hon matchar den till kläder med orientaliska mönster, stora örhängen och feta smycken,
förklarar hon. Hennes ärmlösa, figurnära klänning
skimrar när takets spotlights uppmärksammar den
med sitt ljus.
– Till och med den här klänningen jag har på mig
nu passar med turbanen, enda gången den kanske
inte är så praktisk är väl om jag ska ut på fältarbete,
den är ju inte så tjock så den värmer inte. ●
56
Mipsterz
Mipsterz är vad västerländska hipster-muslimer kallar sig. De
bär hijab på ett modernt sätt genom att knyta tyget annorlunda. Det vanliga sättet att knyta slöjan på är över huvudet och
ner under hakan för att även dölja halsen. Två exempel på hur
mipsterz bär hijab: slöjan kan vara knuten bak, om håret, som
en knut i nacken eller så kanske tyget lindas om håret i nacken och samlas fram i pannan som en knut. Störst är trenden
just nu i USA men den är på uppgång i andra västerländska
länder och även i några arabländer.
Turban och HIJAB. DEN TRADITIONELLA HIJABEN (BILDEN
TILL HÖGER) TÄCKER HÅRET OCH VIRAS UNDER HAKAN.
TURBANEN ÄR ETT LÅNGT TYGSTYCKE SOM LINDAS OM HUVUDET. BEROENDE PÅ RELIGION LINDAS DEN LITE OLIKA.
MIPSTERVARIANTEN. TVÅ EXEMPEL PÅ HUR EN SLÖJA KAN KNYTAS ENLIGT TRENDEN. GENOM KNUTEN GÖRS SLÖJAN MER
TURBANLIK. PÅ SÅ VIS KAN PLAGGET FYLLA SIN RELIGIÖSA
FUNKTION SAMTIDIGT SOM DET BLIT ETT MODESTATEMENT.
Turban
Turbanen är en religiös huvudbonad som framförallt bärs
inom sikhism och islam men förekommer även bland kristna,
hinduer och judar. Exemplet ovan är en mer sikhisk variant.
Inom islam betyder turbanen ”den rättrogna” och inom sikhismen är den ett tecken på självrespekt.
Trendkänsligt val. Turbanmössan som An-
othai Ekelund provar är ett exempel på mode
som influerats av mipster-stilen. Eftersom
hon inte är muslim själv väljer hon att ha
den här enklare modellen istället för en mer
traditionell slöja.
MÅNGFALDENS UNIFORM
Huvudduk, kippa och turban. Dessa tre religiösa huvudbonader
inkluderas nu i polisens unform.
– Det är bra. Om företag gör likadant går det inte att
skylla på att slöjan skrämmer bort kunder, säger Iman Aldebe
som designat huvudduken för poliser.
D
et var 2006 som polisen
valde att utöka vad polisuniformen innefattar, med
målet att öppna upp för en
större mångfalden inom
kåren.
– Det blir en bredare rekryteringsbas där religiös tillhörighet
inte ska vara ett hinder, säger Martin
Lundin på Rikspolisstyrelsen.
I dagsläget finns det ingen polis
som använder huvudduk. De inom
kåren som bär uniformshuvudduken
har en civil befattning, exempelvis
passkontrollanter.
Iman aldebe designar muslimska
kläder och huvudbonader och fick
uppdraget att ta fram en passande
polisslöja. Hon berättar att det var
svårt att göra en slöja som både skulle vara praktisk och säker på samma
gång.
– Den var tvungen att vara utan
nålar och såpass säker att personen
som bär slöjan inte kan strypas i den,
förklarar hon.
Trots att det är mycket att tänka
på vid skapandet av uniformsslöjor
så tycker Iman Aldebe att det är en
58
åsikt. Men åsikter har ju alla, de sitter ju inte i vad man bär på huvudet,
säger Martin Lundin.
Iman Aldebe har tankar om var det
framtiden. Här är slöjan som ska öka mångfalden inom poliskåren.
bra satsning.
–Det är bra för företaget om
hvudbonaden passar till den övriga
uniformen och det är bra för arbetssökande då det blir lättare att få jobb
även om man bär slöja, säger hon.
Polisens initiativ att ta med religiösa
huvudbonader i
uniformen har fått blandad respons
från allmänheten.
–Det är ju vissa som
hör av sig för att de är missnöjda för
att huvudbonaderna visar en religiös
mer skulle passa bra att ta in slöjan
som en del av en arbetsuniform.
– Jag skulle gärna designa för
sjukvården, kollektivtrafiken, försvaret och IKEA, säger hon.
Hon menar att det är mer välkomnande om slöjan är inkluderad i
arbetsuniformer.
– Dessutom är det bra att ha personal med olika bakgrund. Det är så
kundkretsar ser ut. ●
har ju
R
E
T
n
ÅSIK
d ma
a
“MEN
v
i
inte
er ju
t
t
i
”
s
de
udet.en
v
u
h
å
els
har p ikspolisstyr
in
Mart
in, R
Lund
TEXT HANNA RAHLÉN
FOTO IMAN ALDEBE
vad är vårdad klädsel?
Kanske har du någon gång blivit inbjuden till en fest där du
skulle ha ”vårdad klädsel”. Förmodligen var förvirringen total
bland samtliga gäster. Vad förväntades man att ha på sig
egentligen? Spets försöker reda ut begreppet.
TEXT HANNA KLUMBIES FOTO WIKIMEDIA COMMONS
Mats ”Etikettdoktorn” Danielsson:
”Det är en intressant fråga för den saknar svar. Vårdad klädsel för mig är
kanske frack, smoking eller kostym. Men för min granne kan det vara snygga
jeans med skjorta och för en tredje person kan det vara shorts. Det är alltså
en omöjlig fråga att besvara och lämnar egentligen hela fältet öppet för
subjektiva avgöranden hos den som står i entrén. Mitt svar skulle bli hel och
ren.”
Niklas Gustafsson på The Rover:
”Vi tillämpar väl inte direkt vårdad klädsel. Hel och ren är väl det vi har som
krav, och att man har kläder på sig. Jag skulle nog inte tveka att säga till om
någon hade på sig väldigt smutsiga kläder som luktade illa. Eller om man
bär symboler som är direkt olämpliga, till exempel främlingsfientliga eller
politisk propaganda som kan få människor att känna sig obekväma. Annars
får man ha på sig det som gör att man känner sig fin tycker jag.” Alexander Cramvik på Casino Cosmopol:
”Casino Cosmopols klädpolicy säger att man som gäst skall vara hel och ren
när man besöker oss, det vill säga att man inte har några trasiga eller smutsiga kläder. I stort sett det enda som vi kan neka en gäst på är mjukis- och
träningsbyxor, det anser vi inte är tillräckligt vårdat hos oss. Vi tillåter inte
heller att man bär tröjor eller liknande med politiska eller rasistiska uttryck
och det är inte heller tillåtet att bära något som associerar med kriminella
organisationer som till exempel vissa MC-klubbar. Man får inte heller bära
huvudbonad inne på kasinot av säkerhetsskäl, dock med undantag vid ett
pokerbord i samband med en turnering.”
Johannes Tsagarakis på Nefertiti:
”Vi gör ingen värdering av gästernas klädsel. Det har hänt att människor har
blivit nekade att komma in på sommaren när de varit barfota eftersom det
finns en fara för glassplitter. Vi kan inte ta ansvar för att den personen inte
kommer att skada sina fötter, helt enkelt. I övrigt kan jag inte tänka mig att
vi nekat någon på grund av hur de ser ut. I de fall människor nekas inträde
handlar det om ålder eller berusning och så vidare. Vi vill ge en tydlig bild
av att alla är välkomna, det är viktigt för oss. Vi uppskattar mångfalden som
uppstår.”
59
Pushup-BH och bröstförstoringar, korsett och
fettsugningar - människan pendlar mellan att
experimentera både med kläder och kropp för att
påverka sitt utseende. Spets ger exempel på mer
oväntade attiraljer och extrema metoder.
Allt för det perfekta utseendet.
TEXT DAVID LINDAHL OCH JOHAN KARLSSON
ILLUSTRATIONER DAVID LINDAHL
Slimmade armar
Tights för armarna, kan det vara
någonting? Fråga Mary & Charnos
som specialiserar sig på så kallade
Arm Shapers. Modeller finns i allt
från fishnet till bomull. Som hemsidan mytights.com säger för att
sälja in produkterna: ”banish your
bingo wings for good”.
Trosor med baktanke
Knappast har det väl undgått någon att
den stora bakdelen fått en renässans i
populärkulturen. För den som
olyckligtvis är född utan extra vikt där
bak finns trosor med inbyggda kuddar
att beställa både från Nelly och Lindex
för ett par hundralappar.
60
Funkybod Muscle Top
I decennier har klädesplagg som framhäver
och förstärker brösten erbjudits till
kvinnor. Hösten 2013 kom så äntligen
männens motsvarighet in på marknaden. Det
engelska företaget Funkybod lanserade tröjan
Funkybod Muscle Top med inbyggd vaddering
som förstärker triceps, biceps och bröstmuskler till ett pris som motsvarar ungefär
vad en månads gymmedlemskap kostar.
PLAGGET
PLAGGET
KLÄDER vs KROPPEN
Bundna fötter
En vuxen person har i genomsnitt en cirka
25 centimeter lång fot. Var du en ung kvinna
i Kina mellan början av förra millenniet och
1900-talet kunde du i vuxen ålder ibland få
nöja dig med åtta centimeter. Fotbindning är
idag i princip utdött, men under de
århundraden det utfördes fick många unga
flickor utstå den långa, utdragna process som
det innebar att få sina fötter bundna.
Tårna veks in under foten, och fotvalvet
böjdes tills det bröts av. Allt detta skulle
signalera att man var av hög börd och inte
behövde fötterna till arbete.
Dödssnyggt sminkad
Från prostituerade på bordeller till
överklassens kvinnor. Smink användes av de
flesta kvinnorna i antikens Rom, där image
var lika viktigt för att underhålla såväl kunder
som senatorer. Oavsett var du befann dig på
samhällsstegen kunde ditt liv förkortas på
grund av fåfänga. Romarna fortsatte nämligen
att använda bly även efter att de insett dess
hälsovådliga effekt. Blyförgiftning var priset
man fick betala för den ljusa, vita hyn.
Fylliga läppar
Bland Suri-folket i Sydvästra Etiopien,
och i ett antal andra afrikanska stammar,
slås framtänderna i underkäken ut hos
unga tjejer när de når puberteten. Därefter
görs ett snitt i underläppen för att
kunna stoppa in en platta av trä eller lera.
Senare i livet kan plattan bytas ut mot en
större och sträcka ut läppen till så mycket
som tio centimeter. Denna högst synliga
accessoar ska signalera mognad och
styrka, och är ett måste om man vill gifta
sig. En teori är att denna tradition började
för att kvinnorna skulle vara mindre attraktiva för slavhandlare.
Halsringar
Halsband är en uråldrig och fortfarande
populär accessoar och statusmarkör. Bland
Kayan-folket i Myanmar och vissa stammar
i södra Afrika används så kallade halsringar.
Vissa flickor är så unga som två år när de
ikläds dem för första gången. Ringarna omformar succesivt nyckelbenen och trycker ner
revbenen för att ge illusionen av en lång hals.
Kroppsdelen i sig blir bara försumbart längre.
I dag bär många kvinnor ringarna för att ge
turister någonting att ta kort på.
Kalsonger med kraft
I kategorin ”längden spelar ingen roll” finns det
numera en uppsjö av valmöjligheter för den som
uppenbarligen tycker att det spelar mer roll än
vad som är både fysiskt och biologiskt möjligt.
Hemsidan Vocla säljer modellen Andrew Christan
Trophy Boy Breifs med sloganen ”enhance your
front”.
61
Kullersten, slask och instängda fötter.
Dina skor får utstå många påfrestningar och
kräver därför lite extra omsorg. Spets tipsar
om hur du får snygga skor som håller länge.
kokräm
PLAGGET
OMSORG
Vem bär skorna?
1. En politiker
TEXT OCH FOTO REBECKA SVENSSON
X. En mäklare
Tyg & syntet
Mocka & nubuck
1. Rengör Använd en mockaborste för att få bort ytlig smuts.
Om skon har fått mer djupgående fläckar, tvåla då in den med
galltvål och vänta i 5-10 minuter. Skölj sedan skon under ljummet
vatten. Det är viktigt att
blöta hela skon, annars kan det bli synliga vattenränder i mockan.
2. Torka Utsätt aldrig skon för hårfönen eller elementet för att
snabbare få den torr. Låt den torka naturligt i rumstemperatur, det tar
ungefär ett dygn.
3. Impregneringsspray Spraya ungefär tio centimeter från skon och
rör hela tiden på flaskan så att det inte kommer för mycket spray på
ett och samma ställe.
Skinn
1. Rengör Börja med att tvätta bort ytlig
smuts med en fuktig trasa och låt skorna
torka i rumstemperatur.
2. Skofett Riktigt grova kängor bör först
behandlas med skofett. Tänk på att ta lite åt
gången att och noga arbeta in fettet.
3. Skokräm I vanliga fall räcker det gott och
väl med en skokräm som innehåller färgpigment, den både impregnerar och ger näring
till skon. Vänta sedan tio minuter så att skokrämen hinner torka in ordentligt.
4. Slutfinish Avslutningsvis
borstar du upp glansen med en
hästhårsborste.
62
Vad är nubuck?
Nubuck påminner
om mocka men
är ett betydligt
känsligare material.
Nubuck känns igen
på sin jämna och
lena yta.
1. Rengör Borsta för att få
bort smuts och tvätta
med galltvål vid behov.
Undvik att tvätta skorna
i tvättmaskin. Låt torka i
rumstemperatur.
2. Skokräm För sneakers
med vit sula kan du använda en heltäckande, flytande
skokräm som har extra mycket vitt färgpigment.
3. Impregneringsspray Spraya
skon med en färgfri impregneringsspray.
SKOR MÅSTE ÅTERHÄMTA SIG
r,
Även om du har ett par favoritsko
låt dem vila varannan dag!
Stilettklackar
1. Kolla klacken Ta reda på vad det är
för material på klackarna när du ska
inhandla ett par nya. Plastklackar slits
snabbt ner och är dessutom hala att gå på. Gummiklackar är
att föredra. De är hållbara, mjuka och du löper inte lika stor risk att tappa fotfästet.
2. Gå rätt Ja, hur du trippar fram på dina klackar har stor betydelse. Sätt inte ner hälen
först eftersom stilettklacken är så tunn och då riskerar att gå av. Trampa istället ner hela
foten för att fördela vikten. Undvik också kullersten så gott det går.
3. Besök skomakare Se till att förstärka klacken innan den är totalt nedsliten och förstörd.
2. En arbetsförmedlare
(Vänd för rätt svar.)
PLAGGET
SKON
Så sköter du om dina
dojor
S
PLAGGET
SKON
Rätt
svar:
Hur viktig är skon för att uttrycka
din stil?
– Ganska viktig faktiskt. De här
skorna har jag ju valt med omsorg
för att de sticker ut. Den vanliga
snygga klassiska herrskon, är ju den
svarta Oxford-skon som vi kallar
finskor i Sverige. Jag svävar inte ut så
mycket övrigt i min stil utan håller
mig till stilrent och klassiskt och då
är det kul att sticka ut med detaljer.
Vad vill du signalera när du bär de
här skorna?
– Sofistikerad gentleman. Skorna
kom ifrån irländska bönder, sen så
blev de populära inom den engelska
aristokratin. Sen att blanda det med
jeans, som inte alls är klassiskt. De
här skorna funkar med det mesta
men funkar även till byxor med
pressveck.
Du känner dig aldrig överklädd i
popstaden Göteborg?
– Nej, faktiskt inte. Men jag äger
ju ett par Converse också, så det är ju
inte bara sådana här skor jag har.
Vad tror du att din stil signalerar
till dem som inte är insatta i herrmode?
– Jag tänker inte så mycket alls
på det faktiskt, för mig handlar
kläder om självförtroende. Jag tar på
mig vad jag vill och om någon har
problem med det eller tycker att det
är si eller så så får de ju ha det. Det
gäller framförfallt när jag tar på mig
mina leopardmönstrade skor. De
skorna syns ju på en mils avstånd,
64
Vem: Kristofer Wallmark, 29.
Skon: Lloyd, brogue-mönstrade med
gummisula.
Arbete: Arbetsförmedlingen, med nyanlända flyktingar.
Intressen: Kläder, mode och matlagning.
Skriver egen musik.
Lyssnar på: Det började när jag var 11-12
år med Nirvana. Nuförtiden mycket mjukare rock. Saybia är ett danskt rockband
jag gillar.
det är lite på gränsen för att jag ska
kunna ha dem på mig.
Känner du av några fördomar?
– Nej inte alls. Det är ju mer för
min dialekt då. Folk kan säga ”du
som är så trevlig men du är ju från
Stockholm” - men vi är ju trevliga,
stockholmare är trevliga. Vi är som
goa gubbar fast inte lika goa. Men
jag har inga problem att handskas
med det, jag gillar alla typer av
människor. Det slutar alltid på ett
bra sätt, jag oroar mig inte alls för
det.
Var drar du gränsen mellan mode
och snobberi?
– Bra fråga. För mig är snobberi
när man ska ha vissa attribut eller
klädmärken enbart i syfte att visa
att man har pengar eller något sånt.
Det är därför jag vill hålla ner min
klädstil, lite sober. Hade jag haft
detaljer i allt annat då hade det blivit
snobberi. Om man köper ett plagg
eller ett par skor bara för att visa att
de här skorna är dyra, det tycker jag
blir helt fel.
Kristofer om skoblock:
– Jag kan ondgöra mig till
exempel på det här med skoblock,
även här på Avenyn i de lite finare
affärerna. De tar fram dem här med
en liten fjäder med en kula i, det är
inget skoblock – det är nån leksak.
Det ska alltid vara av cederträ, för att
det drar ut fukten och bidrar med en
bra doft. De ska helst sitta i 48 timmar innan du använder dem igen. ●
TEXT OCH FOTO DANIEL ÅGREN
PostORDERrhistoria enligt
OLLES ELLOS
Text Nils Gruvebäck
Postorder i Sverige var länge synonymt med Ellospaket.
Stora som små skickades de ut i en strid ström från den
västsvenska staden Borås.
Bakom företaget stod en man som kämpat hårt för att just hans
företag skulle bli störst.
“En osannolik framgångsaga”
E
n stor svensk kvällstidning ringde upp Olle Blomqvist i slutet av
mars 1988.
– Vi har hört att du sålt till
IKEA, sade journalisten.
En förvånad Olle Blomqvist svarar
att om det blir så är journalisten
den förste han kommer att hör av
sig till.
Någon dag senare, på tisdagsmorgonen den 29 mars, berättas
det i Borås Tidning att Olle sålt
postorder företaget Ellos AB för
en miljard kronor. Köparen är
ICA och inte IKEA.
Olle Blomqvist föds den 11/6, 1928 i Växjö, Småland.
Hans föräldrar skiljer sig tidigt och när han fyller
tio år börjar han hjälpa till med försörjningen för
sig, sin syster Marianne och mamman Inez. Olle
springer runt och säljer tidningar på tågstationen i
Växjö.
Efter ett tag märker han att resenärerna på
tågen lämnar kvar sina tidningar efter avklarad
resa. Snabbt kilar han in och samlar in de exemplar som är i så pass fint skick att de går att sälja
igen.
Det dröjer inte länge förrän konduktörerna på
tågen upptäcker vad Olle sysslar med. Men istället
för att hindra hans nyvunna affärsplan hjälper
tågpersonalen honom. Olle behöver inte springa
igenom tågen och samla ihop tidningarna längre,
konduktörerna står allt som oftast med tidningarna när han kommer till tågen. De vill hjälpa den
hårt arbetande pojken.
Inkomsterna för tidningsförsäljningen var inte
66
2
3
höga men på det här sättet kunde Olle i alla fall
hjälpa till med att dryga ut kassan i hemmet.
På grund av det skamliga i att vara skild mamma
med barn valde Inez Blomqvist att fly Växjö. Samtidigt som länderna runt Sveriges gränser härjades
av världskriget, hamnade Olle, hans syster Marianne och mamma Inez i Borås. En lägenhet med ett
rum och kök.
Pengarna för hyra och mat räckte inte till och den
lilla familjen fick tränga ihop sig i lägenhetens kök,
medan rummet hyrdes ut. Förutsättningarna för
Olle att utbilda sig var verkligen inte de bästa, men
tillsammans
med sina goda
betyg i skolan
och mammans
trolleri med
knappa ekonomiska resurser
kunde realskoleutbildningen ta
sin början.
Skolgången på det Högre Allmänna Läroverket i
Borås skulle dock bli kortvarig. Ett arbetarklassbarn
var sällsynt på skolan och klasskillnaderna blev för
stora. Redan första rasten lät han knytnävarna tala.
Skolan accepterade inte den unge Olles våld och till
slut stängdes han av från utbildningen. De ville att
han skulle vänta något år för att ”stå på tillväxt”.
Olle kom aldrig tillbaka.
1
4
“Redan första
rasten lät han
knytnävarna
tala. “
5
Vid 17 års ålder bestämde sig Olle Blomqvist,
tillsammans med Lars Gustafsson, att starta ett
postorderföretag. Lars Gustafsson skulle tidigt
1) Allmänco, 1959. 2) Rowells, 1964. 3) Rowells, 1968. 4:) Rowells, 1964
5) Häggström, 1958. 6) Rowells Borås Hatt- och Mösslager, 1954. 7) Rowells,
1968.
*Samtliga bilder i reportaget hämtade från Borås stadsarkiv och Borås museum.
6
7
lämna företaget men kom ändå att få en avgörande
och bestående betydelse för ett av Sveriges, genom
tiderna, största postorderföretag.
En vanlig missuppfattning kring företaget Ellos
är uppkomsten av firmanamnet. TV-personligheten
Sven Lindahl kallade, i en intervju många år efter
starten, Olle för ”Baklängesolle”. Denna förklaring
till företagsnamnet satte sig i det svenska medvetandet och även Lennart Hyland hoppade på tåget
och cementerade uppfattningen hos den svenska
befolkningen. Ellos var Olle baklänges. Förklaringen lever fortfarande kvar, över 50 år senare.
Sanningen är att namnet är en hopslagning av
Olle Blomqvist och Lars Gustafssons begynnelsebokstäver i
förnamnen. Urspungstanken var
att namnet skulle vara LO:s, men
av förklarliga skäl ville man inte
förväxlas med ett fackförbund och
valde därför att skriva ut namnet
som det lät. Ellos.
starta det legendariska Algots Konfektions AB i
Borås. Algot Johansson var sprungen ur den groende svenska postorderindustrin och hade under
många år rest runt och sålt postordervaror på den
så kallade Sjuhäradsbygden i Västergötland. Några
mil söder om Borås startade det som räknas som
Västsveriges första postorderföretag. Västgöta Vävnads AB i Älfsered. 1897 slog sig några skräddare
samman och tryckte upp en katalog där man erbjöd
sina kunder måttbeställda kläder.
I Borås skulle det dröja ytterligare några år innan
staden kunde stoltsera med sin första postorderverksamhet. Fabrikören T.H. Lapidus startade Fabriksnederlaget 1906. Personen bakom
företaget och initialerna, T.H. , antogs länge vara en man men bakom
initialerna stod en grosshandlande
kvinna.
Taube Hanna Lapidus hade grundat sitt företag redan 1880, en liten
affär på Stora Brogatan i centrala
Borås. När verksamheten växte flyttade hon sina lokaler från den tidigare adressen till
en tvärgata och startade sin postorderfirma.
Under de följande åren startades flera företag som
med tiden skulle komma att spela en stor roll på den
ökande postordermarknaden i Sverige. AB Marks,
Bröderna Wennerlund AB, AB Wiskadals Fabrik och
Allmänco AB var alla företag som i Taube Hanna
Lapidus anda sålde kläder via egna kataloger.
Gemensamt för alla dessa postorderfirmor var att,
de till en början, sålde sina artiklar direkt till affärer.
Inte till privatkunder. I katalogerna kan man tydligt
läsa att köparen inte får sprida information om priserna på företagens produkter till privatkunder.
”Tanken var att
namnet skulle
vara LO:s”
I textilstaden Borås startades
tidigt postorderföretag och med tiden blev man den
största
aktören inom postordermarknaden och med de bästa
förutsättningarna för indirekt handel. Infrastrukturen för paketförsändelser skulle med tiden slå ut de
flesta andra städers postorderverksamhet, men det
var inte här historien tog sin början i Sverige.
Östgöten och Finspångsbon John Fröberg startade redan 1879 sin firma John Fröberg, Finspång.
Han besökte under tidigt 1880-tal grannlandet
Tyskland där postorderföretag funnits under hela
seklet. Med sig hem tog han kontakter och en vision
om att starta något liknande inom Sveriges gränser.
Från Finspång skickades paket i parti och minut och
John Fröberg, Finspång växte lavinartat de avslutande decennierna på 1800-talet.
En av John Fröbergs anställda skulle senare
68
14 april 1947. Det är en dag som alla andra i Borås.
Det regnar från och till och dimman ligger som ett
grått täcke över staden.
Det är i dag som Ellos skrivs in i handelsregistret.
Enastående lättsålda. De flesta postorderfirmor
fungerade vid den här tiden mer som grossister än som
återförsäljare. Bild från Allmänna Handelskompaniets
katalog 1939.
För att det ska vara juridiskt giltigt måste en överförmyndare ge sitt samtycke för att Olle Blomqvist
ska få stå som firmatecknare. Mamma Inez Blomqvist är frånskild och därför inte myndig nog. Olle
är bara 18 år och har flera år kvar tills han uppnår
myndig ålder.
Lars Gustafsson lämnar, ganska omgående, Ellos
och Olle och hans blivande fru Rosa arbetar ensamma
i företaget. Båda jobbar kvar på sina ordinarie
arbeten och för att Olle ska kunna göra ännu större
affärer delar han dessutom ut tidningar i dubbla
distrikt varje morgon innan arbetet som littografilärling på Borås Tryckeri- och Kartongfabrik, BTK.
När Olle kommer hem på kvällen tömmer han
sin brevlåda på Ellosordrar, och sedan packas
och skickas paketen. En småskalig verksamhet
som, trots stora arbetsinsatser, går ganska trögt.
Företaget behöver pengar för att kunna investera i
material och annonser. Hjälpen finns på nära håll.
Rosas mamma och Olles blivande svärmor ställer
upp med ett lån på 3 000 kronor – en summa som
i dagens penningvärde motsvarar ungefär två
månadslöner för en industriarbetare på Volvo.
Under de första åren förflyttas verksamheten
till ständigt nya adresser, allteftersom orderingången
ökar. Trots att företaget omsatte över 200 000 kronor
1950 (motsvarande drygt 3,5 miljoner kronor 2014)
så behåller paret sina ordinarie arbeten. Det är först
nu som Olle känner att det är läge att säga upp sig
och satsa på det egna företaget fullt ut.
Under efterkrigstiden första år startades nästan
500 företag varje år i Borås och handelsregistret
skvallrar om att en väldigt stor del av dessa uppgav
att de skulle syssla med postorderverksamhet.
20-tal. Under detta årtionde
30-tal. Oro i Europa, och
40-tal. Trots ett årtionde
50-tal. Nu bildas flera av
startar flera betydande postorderfirmor i Borås. Allmänna Handelskompaniet (senare Allmänco)
och Häggström & Johansson
är två av många som ökade sin
omsättning under perioden.
i Borås startar färre nya
postorderfirmor av betydelse.
Försäljningen hos de redan etablerade företagen ökar däremot
ordentligt för varje år som går.
präglat av andra världskriget är det en period
av uppgång i branschen.
Hundratals nya postorderfirmor registreras – Ellos
bildas den 14 april 1947.
de aktörer som bredvid Ellos
skulle komma att bli stora
aktörer på marknaden. Haléns,
Rowells och Josefsson startar
upp sina verksamheter i
Borås.
69
Varken Olle eller Rosa hade någon ekonomisk
utbildning i grunden men deras stora försiktighet
under de första åren var avgörande för att Ellos
skulle kunna stå sig i konkurrensen.
1952 släpper Ellos sin första katalog till sina
kunder. Tidigare hade man bara annonserat i olika
tidningar i trakterna kring Borås. Det hade nu
gått fem år sedan starten. Rosa Blomqvist drar ut
en låda under kökssoffan. I lådan ligger korten
på alla de kunder som handlat av henne och Olle
under åren. Lådan är stor och korten är många. 22
000 kunder hade hon samlat ihop, antecknat och
sparat. Nu börjar arbetet med att skicka ut den lilla
katalogen till de adresser som fanns på korten.
Riksvarulagret, som senare blev Haléns AB, star-
tade några år efter Ellos och skulle bli ytterligare
en tungviktare i postordersverige. Haléns AB finns
kvar än i dag och trots att omsättningen minskat
något de senaste åren är det en av de största spelarna på den svenska postordermarknaden.
Rowells AB startades av ett par bröder i början av
1950-talet och deras verksamhet växte snabbare än
Olle Blomqvists. När Rowells växte ur sina lokaler
på Vindelgatan 23 i Borås flyttade Ellos in. När bröderna 1975 bestämde sig för att sälja det framgångsrika företaget följde några år av olönsamhet, och
Rowells var nära att läggas ned. Räddningen kom
när Hennes & Mauritz köpte upp företaget 1980.
Namnet ändrades till H&M Rowells och efter några
år hade omsättningen ökat med nästan 50 procent
och lönsamheten steg.
I dag finns företagsnamnet Rowells bara med i de
kataloger H&M skickar ut till sina kunder i Danmark
och Norge.
I slutet av 1950-talet hade Ellos ökat sin årsomsättning till nästan tio miljoner. Företaget hade
40 anställda och man hade nu flyttat till Magasinsgatan i Borås. I de nya lokalerna låg tidigare
Trikåkompaniet, ett företag som Olle Blomqvist
60-tal. Ett årtionde av expan-
Trosa. “Goss- och herrtrosa av effektfullt mönstrad stretchnylon”, Rowells 1972.
sion. De stora postorderföretagen blir ännu större och mindre
aktörer köps upp och införlivas
i respektive företag. Nu riktar
sig en stor del av katalogerna
till privatpersoner.
precis köpt upp och införlivat i företaget. Uppköpet gjorde att Ellos kunde expandera ytterligare
och ta nya viktiga marknadsandelar. Vid den här
tiden fick man också idén att öppna små butiker
där kunderna fick möjligheten att känna lite på
kläderna från katalogerna, men kanske framförallt
köpa kläder från tidigare kataloger. Dessa outlets
gavs namnet Lilla Varuhuset.
Under 1960-talet var Ellos tillväxt fortsatt
mycket stark och man flyttade återigen. Kostymen
blev för trång och de nya lokalerna byggdes upp
i Knalleland i utkanten av centrala Borås. Flera
gamla textilföretag köps upp och Wiskadals AB
och Allmänco AB är två klassiska boråsföretag
som nu blir en del av Ellos.
Företaget växte nu i sådan takt att Ellos bestämde sig för att slå på stort och bygga en toppmodern
postorderanläggning i Viared, på en gammal jordbruksmark i utkanten av Borås. Resultatet stod
klart 1978 och var då Europas modernaste postorder- anläggning.
När Olle Blomqvist lägger på luren efter att pratat
med kvällstidningsjournalisten som trodde att han
skulle sälja sin verksamhet till IKEA, kunde han
konstatera att hans Ellos, Olles Ellos, var det största postorderföretaget i Norden. Året tidigare, 1987,
omsattes för första gången i företagets historia
över en miljard kronor. Lånet från svärmodern på
3 000 kronor och de tuffa första åren var ett minne
blott. Olle stod högst på postordertronen med ett
företag som aldrig bytt ägare, aldrig minskat i
omsättning.
En osannolik framgångsaga där den småländske
pojken Olle spelade huvudrollen. ●
70- och 80-tal. Postorderföretagen blir riktigt stora industrier
och flera köps upp av större
multinationella företag. Rowells
blir en del av H&M, Ellos köps
upp av ICA och Josefsson säljer
samtliga aktier till KF.
71
när har man hittat
sin stil?
Ingenting ger uttryck för vår identitet
så tydligt som vår stil – våra kläder, skor,
frisyr och eventuell ansiktsbehåring. Men
när har man hittat sin stil? Och hänger den med oss resten av livet? Spets frågade fyra personer i tre olika åldrar,
och fick fyra upplysande svar. TEXT OCH FOTO MAX LINDAHL
Lena Nilsson, 70,
pensionerad sjukgymnast
och universitetslärare
Hilda Holmdahl, 18,
gymnasiestuderande med blogg på
Djungeltrumman
Min klädresa: Från retro, 70-tal och klippta t-shirtar, till cleant och basic.
– När jag gick i högstadiet var det väldigt hippt med hela retrogrejen. Det tyckte jag var väldigt häftigt då, kanske runt fjorton, femton,
sexton till och med. Och sen hade jag en 70-talsperiod under början av
gymnasiet. Det är mer nu i det senaste som jag har gått över till att det är
väldigt nice att klä sig stilrent. Jag känner mig väldigt hemma i det.
Hur Hilda kommer utveckla sin stil framöver kan hon inte svara på.
– Jag är inne i en period nu då jag rensat och slängt otroligt
mycket, och varit väldigt osentimental. Min mamma brukar ha den regeln, att om man inte har använt ett plagg
på ett år, då ska det bort. Att man ska leva i det man
använder. Så på det sättet känns det som att det kan
hända lite vad som helst.
Min klädresa: Från mammas hemmasydda till
Jacqueline Kennedy Onassis.
– Vi var ett år i USA, min tvillingsyster och
jag, som au pair. Det var 1965-66, precis efter
Kennedy-eran. Jacqueline Kennedy och Audrey
Hepburn var viktiga förebilder då – med enkla,
stilrena klänningar, lite kort-kort och sånt där.
Det tyckte jag var snyggt. Då var jag tjugo år.
Med små variationer – Marimekko-mönster
och mer färger under 70-talet, stora axelvaddar
på 80-talet – är det den stilen Lena har hållit
fast vid sedan dess.
– När jag ser tillbaka så ser jag att det är
den stilen jag har fortsatt med, det lite enkla
och stilrena, men kläder med hög kvalitet.
Daniel Klevheden, 38,
habiliteringsassistent
som syr egna kläder
Min klädresa: Från hårdrockare, 70-tal (långt hår) och punkare till navyism.
– Jag träffade en kille som introducerade mig för kläder på E-bay. Där
såg jag en stil som inte fanns i Sverige överhuvudtaget. På E-bay hittade
jag även japanska modemagasin, så jag skickade efter ett sånt. Det var
en helt ny värld som öppnade sig. Där såg jag att, “Wow, det finns en
stil i Japan som mitt namn är skrivet på”.
Konceptet navyism, som härrör från Japan, emulerar det
militär- och marininspirerade modet från tiden kring
andra världskriget. När Daniel upptäckte stilen var han
i 30-årsåldern. Han tror inte att han kommer byta spår
igen.
– När jag är 70 år tror jag att jag ser ungefär likadan ut som nu.
Men det blir säkert någon förändring, jag kommer inte se exakt ut
som jag gör nu.
72
Hans Larsson, 67,
pensionerad kemiingenjör,
extraknäcker som konsult
Min klädresa: Från kapten rödskägg (”såg inte klok
ut”) till tröjmänniska.
– Jag var väldigt påverkad av hela 68-rörelsen.
70-talet, vänstervågen och så. Så jag blev väl en typisk tröjmänniska. Jag har behållit den stilen ganska
mycket.
I yrket tvingades Hans ibland klä sig mer formellt,
men som privatperson har han följt en mer avslappnad
och bekväm stil.
– Men sen på gamla dagar har jag faktiskt köpt mig
en Armanikostym som jag trivs jättebra i, när jag ska på
fest och så.
73
KORRELATION
PLAGGET
hÖGRE KLACKAR,
FLER FRAKTURER?
PLAGGET
2014
Skjortans historia
TEMA
Klacken på klackskor blir högre och högre.
Antalet fotledsfrakturer blir fler och fler.
Finns det ett samband?
Michael Möller, överläkare och Medicine Doktor på
Ortopedkliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Mölndal svarar:
– Det är ingen som vet något om den kopplingen. Men jobbar man på akuten en fredags- eller
lördagskväll kommer det ju in många unga, berusade kvinnor som brutit foten när de har försökt
vingla hem från krogen. Är man lite full kanske det
inte är så smart att ha en decimeter höga klackar.
Däremot vet man att fotledsfrakturerna ökar för att
det är flest äldre som råkar ut för dem, och vi blir
allt fler äldre.
”PARIOR MAGNIS blalitate blah
anduntis citm consedis ecestiat venihic
© Kungahuset.se Foto: Bruno Ehrs
TEXT
1626: Em es ne veles sam isi
aut ilHANNA
ideliaeKLUMBIES
repudis doluptaquam idel
is eum.
ILLUSTRATION
HANNA RAHLÉN
1829: Fugitectius soloritiis voluptat et ipsam
resci sinto dolorum in ra sequunt, velectiunt
landisiti vernam iusUga.
1888: Lectisto eature voloritas niendam,
nullates delianda nus, eum nis as et harciis
dendisquos seque mosto bea derchillam
voluptaquis am nonsecte mi, idenit es sercid.
1932: Qui offictur aliam fugiam, ipsandest,
etur simi, id ut voles renis vendignatem. Et
is re porerum laborro conseque eost aspis
dolupta sus.
“Är det borgmästaren? Han ser inte ut som en kung.
Han har ingen krona, ingen riddarutrustning och
inget svärd. Hur vet man då att det är en kung?”
Jack Rönndahl, 5 år, om kung Carl XVI Gustaf
anduntis citium consedis excest venihic!”
74
75
wwww
spets.jmg.gu.se

Similar documents

here - TICA

here - TICA Updated 09/7/2016: The following is a current list of TICA registered cattery names organized alphabetically. This list is furnished to minimize the rejection of cattery names due to duplicates. 00...

More information

Energianalys av ett pappersbruk med förbättringsförslag

Energianalys av ett pappersbruk med förbättringsförslag I programmet ingår även att motorer som köps in ska ha den högsta klassningen, det vill säga EI3. I nuläget så är inköpsstandarden EI2. Detta innebär konkret att företaget måste ändra sina inköpsru...

More information