Gränsnytt 2011 nr 2.pdf

Transcription

Gränsnytt
Gunnar Heibring är på många sätt engagerad i sin hembygds utveckling.
Foto: Per Lindahl
NABON.
Gunnar ser många fördelar i Valsjöbyn
– Jag har aldrig haft en
tanke på att flytta tillbaka
till min födelsestad Göteborg under mina snart 35 år
i Jämtland.
– Sedan blev jag mer och mer intresserad av skogsbruket och blev en
bit in på 90-talet invald i Norrskogs
lokala förening.
Det säger Gunnar Heibring, som
i slutet på 70-talet flyttade med
sina föräldrar och brodern Lasse
till Valsjöbyn. Familjen hade köpt
matserveringen Valsjöbaren som de
drev under ett antal år. Något senare
byggde och startade de båda bröderna Valsjöbyns fjällhotell.
I slutet på 90-talet såldes hotellet i
Valsjöbyn och Gunnar fick möjlighet
att gå två gedigna skogsutbildningar,
2002 blev han invald i Norrskogs huvudstyrelse och 2007 blev han dess
styrelseordförande.
– Jag brinner för skogen och dess
resurser. Den ger sysselsättning,
engagemang för bygden och investeringar. Jag konstaterar hur skogsägarna här i bygden är aktiva och
tar ett stort ansvar för att sköta sitt
ägande. Norrskog har 1 300 medlemmar i Mellannorrland. De äger
över en miljon hektar skogsmark.
Vi har också tre orter i vårt område
som förädlar skogsråvaran; Sikås,
Hissmofors och Östavall, berättar
Gunnar.
1980 bestämde sig Gunnar definitivt för att bosätta sig i Valsjöbyn.
Han hade träffat sin blivande fru
Doris. Nu väcktes Gunnars stora
engagemang för sin nya hembygds
utveckling och han köpte sitt första
skogsskifte:
– Vi behövde mycket ved för att
värma upp fjällhotellet. Det var en av
anledningarna till första skogsköpet.
Turismen med tyngdpunkt på fisket är ett annat område som engagerat Gunnar. Han är ordförande i Valsjöns fiskevårdsförening och även
aktiv i Turismkompaniet, som ägs av
turistföretagare i Krokom med stöd
från kommunen.
– Fisket är den här bygdens stora
resurs inom turismen. Vi har ett unikt
antal oreglerade vatten, det gäller
både Norge och Sverige. Fisket är
varierat och av hög kvalité. Ett gemensamt fiskekort i Hotagenbygden
har gett ett bra resultat. Nu har vi
även funderingar på att satsa på ett
fiskekort efter hela Fiskevägen, berättar han.
Själv är han turistföretagare i liten
skala, med en uthyrningsstuga intill
bostaden. Inom kort står ytterligare
en stuga klar, bara ett stenkast från
sjön Rengen.
Gunnar har självklart också enga-
gerat sig i det gränsprojekt som just
nu pågår i de fyra kommunerna på
båda sidor gränsen.
– Sverige behöver definitivt en förbättrad landsbygdspolitik. I 60 år har
vi i Sverige försökt oss på olika glesbygdsstöd och andra insatser utan
att få någon påtaglig och långsiktig
förändring. Vi måste tänka nytt. Vi
kan också lära en hel del av Norge,
menar han och fortsätter:
– Jag hoppas att vi kan få bli ett
försöksområde där vi får testa nya
idéer som gör det lättare att utveckla
resurserna på båda sidor gränsen.
Gränsen finns inte för oss som bor
här. Det är mer myndigheterna som
har en gräns mellan Norge och Sverige, säger Gunnar Heibring. n
Per Lindahl
Läs hela artikeln:
www.gransprojekt.eu
Du har just läst en tidning från:
”En investering för framtiden”
Mitt-Skandinaviskt
Regionprojekt
Lierne
kommune
Krokoms
kommun
Røyrvik
kommune
Strömsunds
kommun
EUROPEISKA UNIONEN
NORDRØNDELAG
FYLKESKOMMUNE
Nord Trøndelag
SørT
Trøndelag
Fylkeskommune
Fylkeskommune
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Gränsnytt
a! der
r
t
in
Ex
nsh
rä
g
a
Tem
Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt aPR 2011
Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik • www.gransprojekt.eu
www.stromsund.se • www.lierne.kommune.no • www.royrvik.kommune.no • www.krokom.se
Mona Johansson bor i Gäddede och jobbar på Sandvika barnehage i Nordli. Hon är en av många gränsgångare. Foto: Jorunn Granheim
Extra temasidor:
Så påverkar
gränshindren
Hur påverkas människor och företag av gränshinder och hur
jobbar politiker, organisationer och Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt för att bryta ned dem? Det är några av frågeställningarna
som tas upp i detta nummer av Gränsnytt.
Möt bland annat Björn Andersson i Hotagen som tvingades sluta
på Lierne Bakeri på grund av att de svenska och norska regelverken
inte harmonierar och läs om Fahlströms bygg som ser både problem
och möjligheter som företagare i gränsfjällen.
sid 10–21
Samhall lämnar byn
n Samhall flyttar sin verksamhet
från Häggsjövik. Personalen som
arbetat på industrienheten tvingas
nu pendla till Änge – cirka sju mil
enkel väg.
sid 4–5
n
a
V
Läs fler nyheter på www.gransprojekt.eu
Røyrvik får ”ny” skola
n 18 miljoner norska kronor är det
beräknat att ombyggnationen av
Røyrvik skole kommer att kosta.
Bygget beräknas vara klart till sommaren.
sid 8–9
”
– Lika förutsättningar för alla är viktigt
Oavsett dagens problem
i gränstvister mellan våra
system måste lagstiftarna
arbeta på ett sätt som
motverkar nya gränshinder.
skulle ge oss; fri rörlighet och en större arbetsmarknad.
Det handlar ofta om att problem uppkommer
när något mindre positivt händer, sjukdom eller
arbetslöshet. Då startar tvisten mellan de nationella
systemen. Inte alltid, mycket är reglerat och tydligt,
men tyvärr inte allt. Det är trots allt så att våra
socialförsäkringssystem och arbetsmarknadspolitik
är nationellt utformade. Det var inte många som
tänkte gränsöverskridande när lagar och regler
stiftades. Alla länder tänker lika lite på just denna
nya förändring i människors beteende, detta trots
EU-medlemskap och en tydlig politisk vilja till en
större rörlighet. Fortfarande arbetar lagstiftarna
mycket instängt i nationellt tänk och tradition även
när det gäller implementering av EU-direktiv.
För dessa gränspendlare är det dock inte alltid så
lätt. De är dagens entreprenörer i ett gränsöverskridande förverkligande av det som EU-medlemskapet
Foto: preciouspeople.se
Nordiska Ministerrådets Gränshinderforum har
under sitt arbete envist återkommit till just denna
fråga. Oavsett dagens problem i gränstvister mellan
våra system måste lagstiftarna arbeta på ett sätt
som motverkar nya gränshinder. Annars riskerar
vi att lösa ett och samtidigt få två nya. Speciellt i
fallet Sverige, Danmark och Finland borde detta
inte vara omöjligt eftersom alla tre är medlemmar i
EU. Samma direktiv ska beslutas samtidigt och de
anpassningar som görs av de nationella parlamenten
kan då göras på liknande sätt.
Detta är kanske det viktigaste budskapet för framtiden för att skapa bättre förutsättningar för våra
medborgare att söka arbete var de vill samtidigt
som de väljer att bo var de vill även om det råkar
bli på varje sida om en nationsgräns.
Camp Vaajma.
4–5. Samhall flyttar
& ny satsning
för unga
6–7.
Medvetna val:
Lene Beate
Gåsbakk
Nybygging i Røyrvik.
Extra
10–21. TEMA:
Gränshinder
Tolv fullmatade sidor där vi
belyser olika typer av gränshinder och hur de påverkar
människor och företag i
gränsfjällen.
22–23. Projektnytt.
24–25. Fördjupning:
Skolprojektet.
26. Ungdomssida.
27. Samiska nationaldagen.
28–29.
30.
31.
32.
Företaget:
CFC Joma
Bilteknikk
Annonser.
Evenemang.
Nabon:
Gunnar
Heibring.
Utgivning 2011
10 februari
Deadline: 21 januari
Gränsnytt
Mitt-SkandinaviSk
7 april
Deadline: 18 mars
Pia Kinhult
Svensk representant, Nordiska ministerrådet, Gränshinderforum
t ReGionpRojekt
nov 2010
Gabriella Mellergårdh:
Lierne, Hotagen,
www.stromsund.se
Frostviken,
är
Hemlängtan
min ständiga sid 2
följeslagare.
Røyrvik • www.gransprojekt.eu
• www.krokom.se
• www.lierne.kommune.no
• www.royrvik.kommune.no
Hermansson
För många är detta än mer komplicerat. Det är
många i våra gränsregioner som inte hittar sitt
arbete i Sverige utan på andra sidan gränsen i
Finland, Norge eller Danmark. Att arbeta utomlands
har vi gjort i alla tider, men ofta har det handlat om
att flytta till ett annat land. Idag är det mer och mer
vanligt att vi hittar arbetet på andra sidan gränsen
men väljer och har möjlighet att bo kvar på den
svenska sidan av gränsen. Med tanke på vikten av
att alla kommer i arbete så är detta något mycket
positivt. Det betyder i många fall också att mindre
samhällen och byar kan ha kvar ett liv och invånare.
8–9.
3.
Foto: Pernilla
D
et har blivit mycket
tydligt att människors
rörlighet har ökat och
arbetsmarknaderna
radikalt förändrat karaktär. Förändringen har
pågått långsamt under
många år. Den är både
en del av en urbanisering
som pågår överallt och
den globalisering av
ekonomin som blivit vardag för näringslivet. De nuvarande länen bestod för tjugo år sedan av ett flertal
arbetsmarknadsregioner medan dessa gränser idag
går över mer än en länsgräns. Att bo i en kommun
och arbeta i en annan är nog det vanligaste för de
flesta. Om detta sedan också innebär att varje dag
röra sig över en regiongräns tror jag inte många
funderar över. Om det inte blir tydligt därför att
bussen eller tåget inte tar mig dit jag vill.
Innehåll
INSIDAN
nde
GGiva
sko
rälutb
nsyte
nytt
Duon bakom
En tidning
9 juni
Deadline: 20 maj
samarbetar över
Vaajma
mycket för
gränsen betyder
och
är både lärare
från
skolor i gränstrakten på undervisningen. Det
n Att
Mitt-Skan
och kvaliteten
både trivselndinaviskt
år och mellan
om.
Regionpr har samarbetat i flera
elever överens
och Tunnsjønojekt utökat utbytet.
Skolorna i Jorm
på senare tidnr 1/10
Ditløv, 10 år.
Sørli har man
www.gra
säger Line Elise
Valsjöbyn och
nsprojekt
sid 4
att träffa kompisarna,
– Det är kul
.eu
Läs fler nyheter
Westberg
Victoria
www.gransprojekt.eu, www.stromsund.se, www.krokom.se,
www.lierne.kommune.no, www.royrvik.kommune.no
Gränsnytt ges ut av Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt. Total upplaga:
3 150 ex. Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare:
Anders Andersson Redaktör/grafisk formgivare: Pernilla Hermansson
Redaktion: Jorunn Granheim, Lars Arne Krukhaug, Gerd Sjöberg, Åsa
Sjödin, Pernilla Hermansson.
Europeiska unionen
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
2
Gränsnytt april 2011
”En investering
för framtiden”
21 juli Deadline: 23 juni
Foto:
Mer om projektet och kommunerna som deltar:
NYHETE
R.
Ansättfjäl
nytt sama len i
rbete
Nysatsnin
gar
i Børg
efjell
n Ny
snökanon,
ansvarig
ny chef
gefjellsentpå restaurang och ny
eret nysatsar.en. Børsid 10
”
Läs Gräns
n Ett
nytt
Ansättfjäl samarbets
avtal
mellan
i Krokom len och Turistkom
paniet
framtiden. ska ge muskler
hemsida Bland annat inför
för området ska en
– Samarbete
arbetas ny
bli bättre
fram.
t kan
hjälpa
på att
arbeta
samordna, oss att
och utveckla
samtill en
Ansättfjäl
än
n Ny
än vad mer attraktiv
len
fjällpark,
den
destination
studiebesö
danskurse
Magnusso redan är,
säger
n i Bakvattne
och givandek hos företag r,
Rut
möte
t. sid
tinget.
på lands10
Läs mer
en på
om projektsid. 5,
9, 11
och 14.
nytt och
StenArne
brinn
er
Frost för
viken
Det händ
i proje er
kten
fler nyhet
er på
webb
en www
.gran
sproj
Mitt-Skandinaviskt
Regionprojekt
Box 500
833 24 Strömsund
Midt-Skandinavisk
Regionprosjekt
Lierne Kommune
7882 Nordli
Kjell Schive, huvudprojektledare
[email protected]
Tfn: 0047 975 23 544
Tommie Jirhed, huvudprojektledare
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 167 40
n Sten-Arne
Enarsson
Gäddede
i
har åkt
tinglopp
42 Flykbrinner
och 8
Vasalopp.
för
i allmänhet skidsporte
Han
n – och
. Sedan
en av
eldsjälarna
1970-talet idrott
överskrida
är han
bakom
nde långloppstden gräns– Den
har skapat ävlingen.
över gränsen, fina
vänskapsb
säger
han. sid and
8
ekt.eu
6 oktober
Deadline: 16 september
8 december
Deadline: 18 november
Gränsnytts redaktion:
0046 (0)670-169 33
[email protected]
Valsjöbyn
sid 6
i
förskolan Vikebo
har barnen på
sid 18–23
Vilka jultraditioner
mer.
om det och mycket
Rötviken? Läs
n
aren:
– Jag
att varakommer
ute på mycket
fältet.
sid 12
FLER
Söker hus i
sid 3
Julspecial
rojekt.eu
Nye projektled
på www.gransp
Jann
frisyree fixar ny
r i Tunn a
sjøn
sid 5
NYHETER
Mitt-Skandinavis
Regionprojekt
Vandring och storslagna vyer kan vara något av det som väntar deltagarna på nya Camp Vaajma som kommer att anordnas
någonstans i gränsfjällen i början av augusti.
Foto: Marit Hellan
Camp Vaajma – ny
spännande satsning
I början av augusti genomförs ett helt nytt evenemang i gränsfjällen, Camp
Vaajma – ett läger för
ungdomar.
– Vi kommer att leva
vildmarksliv och utmana
varandra och oss själva,
säger Mats Falk i ungdomsprojektet.
Idén att skapa ett Camp Vaajma
föddes i samband med att regionens
”nya” namn Vaajma, The heart of
Scandinavia, tillkännagavs. Mats
Falk, projektledare i ungdomsgrupp
en, och den då nya projektmedarbe
taren Doris Sundvik från Lierne satt
och pratade om arbetet med ungdo
marna i regionen och plötsligt hade
ett helt nytt koncept tagit form. Den
5–7 augusti ska det prövas då första
Camp Vaajma anordnas någonstans
i gränsfjällen.
– Grundidén är att bjuda in hög
stadieungdomar och äldre från re
gionen till tre innehållsrika dagar då
vi lever vildmarksliv och utmanar
både varandra och oss själva. Genom
spännande aktiviteter ska vi stärka
självkänslan och växa som personer
samtidigt som vi har jättekul tillsam
mans i gruppen, säger Mats Falk.
Han är lite hemlighetsfull, för allt
kring Camp Vaajma ska inte avslö
jas. Konceptet är i sin linda, men
utvecklingsmöjligheterna och an
vändningsområdena är många tror
Mats Falk.
– I år tänker vi bjuda in ungdomar
från regionen. Det vore fantastiskt
om några av dessa ungdomar nästa
år kan kliva in som ledare. Då har vi
skapat nya jobbtillfällen som är oer
hört värdefulla, säger han.
Visionen framöver är att locka ung
domar från andra områden i Sverige
och Norge, även företag skulle kun
na använda sig av konceptet, enligt
Falk.
– Det går att göra mycket, team
building för företag till exempel.
Företag skulle också kunna använda
sig av Camp Vaajma för att genom
föra olika typer av utbildningar.
Konceptet känns väldigt enkelt att
bearbeta och ändra form och upp
lägg på. Det blir vad man gör det till
vilket är bra, säger han.
Inför sommarens camp hoppas han
och kulturgruppen, som också är
involverad i satsningen, att många
ungdomar nappar på idén. Men an
talet som får plats kommer att bli
begränsat.
– Vi tror starkt på det här och tror
det kan vara en kul grej. Samtidigt
är det ett bra sätt att marknadsföra
Vaajma, säger Mats Falk. n
Pernilla Hermansson
3
NYHETER
Anna Jonasson, näringslivsprojektet, och Mats Falk, ungdomsprojektet, satsar gemensamt på konceptet Sommarlovsentreprenörer. Foto: Pernilla Hermansson
De vill skapa
jobb för unga
Förra året var nära 800
ungdomar sommarlovsentreprenörer. I år får
ungdomarna i gränsfjällen
chansen att driva ett eget
företag under lovet.
I ungdomsenkäten, som ung
domsprojektet genomförde ifjol,
framkom att intresset att starta eget
företag är stort bland ungdomarna i
gränsfjällen.
Inför sommaren satsar därför
näringslivsprojektet och ung
domsprojektet på konceptet Som
marlovsentreprenörer. Det ger
ungdomarna chansen att utveckla
sina entreprenöriella egenskaper
genom att driva ett eget företag
som sommarjobb. Ifjol deltog 800
ungdomar i Sverige i satsningen.
– Vi tror mycket på det här, och
eftersom ungdomarna visat så stort
intresse känns det både roligt och
viktigt att tillgodose deras önske
mål. Vår förhoppning är att väcka
entreprenören inom dem, säger
Anna Jonasson och Mats Falk.
De båda är inte bara initiativ
tagare, de kommer även att vara
handledare för ungdomarna, ef
tersom de har den pedagogiska ut
bildningen som krävs och även har
erfarenhet från eget företagande.
Satsningen vänder sig till alla
intresserade ungdomar mellan 13
och 19 år, finns plats över är det
öppet även för andra åldrar. De in
tresserade bjuds in till en kickoff
där de under kreativa former får
skapa sin affärsidé. Ungdomarna
försäkras och får ett startbidrag på
2 000 kronor och får sedan genom
föra sin affärsidé under ett bestämt
antal veckor. Under genomföran
det har de stöd från sina handledare
samt eventuella mentorer från det
lokala arbetslivet.
I slutet av sommaren samlas
ungdomarna för att redovisa sitt
arbete. Genomförandet utvärderas
och ungdomarna får information
om vilka sätt och vilket stöd som
finns ifall de vill driva sina affärs
idéer vidare.
– Vår förhoppning är att få med
20 intresserade ungdomar från
gränsfjällen och hitta lika många
lokala företag som kan ställa upp
som mentorer och gå in med start
summan på 2 000 kronor, säger
Mats Falk. n
Pernilla Hermansson
Vill du bli sommarlovsentreprenör eller mentor?
Anmäl ert intresse till:
Anna Jonasson, 0670-169 35, [email protected]
Mats Falk, 0670-169 34, [email protected]
Mer information: www.sommarlovsentreprenor.se
Gunilla Sahlin och Mats Andersson mitt bland de ödsligt tomma
flytta verksamheten från byn.
Häggsjövik
Det börjar bli tomt på
lagerhyllorna på Samhall i
Häggsjövik. Istället för att
göra kablage och armaturer
tvingas personalen packa
ned hela verksamheten i
flyttlådor.
– Det känns otroligt trist,
det har varit en lyx att få
jobba på hemmaplan, säger
produktionssamordnaren
Mats Andersson.
När Samhalls industrienhet i
Häggsjövik var som störst under
1990-talet sysselsatte verksamheten
tio till tolv personer. När beskedet
om nedläggningen kom i november
förra året var sju personer direkt be
rörda. Idag är två av dem långtids
sjukskrivna, en har gått över till en
heten tjänster och service och en har
redan börjat i Änge.
– Vi tre som är kvar förflyttas nu
till enheten i Änge, och får mellan sju
och åtta mil att pendla – enkel väg
– varje dag. Det känns naturligtvis
inte roligt när vi har haft max en mil
under alla år, säger produktionssam
ordnaren Mats Andersson som bor i
Rötviken.
Han är besviken över att Samhall
nu tar sin hand ifrån Häggsjövik.
Personalen på plats har själva fått
ombesörja alla frakter av material
till de enheter som ska ta över Hägg
sjöviks produktion, Storuman och
Svenstavik.
– Till vår största kund har vi till
verkat ljusarmaturer till flygplatser.
NYHETER
– Svårt
att växa i
Häggsjövik
Samhall i Häggsjövik flyttar sin verksamhet från byn.
Omstruktureringen innebär
att en handfull personer
måste omplaceras.
– Vi ser inga möjligheter
att kunna växa i Häggsjövik,
säger industrichefen Micael
Wengman.
hyllorna på Samhalls industrienhet i Häggsjövik. De är inte glada över Samhalls beslut att
Foto: Pernilla Hermansson
mister Samhall
Vid de näst intill tomma lager
hyllorna står Gunilla Sahlin. Vid
Gränsnytts besök i början av mars
har hon redan packat ned det mesta
och nu ser det ödsligt ut i den stora,
fräscha lokalen. Så fort allt är ned
plockat kommer personalen att
börja i Änge.
Samhall har varit en viktig
arbetsplats i området.
Den tillverkningen tar nu Svensta
vik över och jag kommer att hjälpa
dem med uppstarten. Vår tillverk
ning av kablage tar Storuman över,
säger Mats Andersson.
Gunilla bor bara några hus bort
och har jobbat på Samhall sedan
1996 då både hon och Mats började.
Hon ser inte fram emot den långa
pendlingen som förflyttningen till
Änge innebär.
– Jag ska vara där i tre månader
på prov så får vi se hur det går. Det
är ju omöjligt att säga något innan.
Vad jag förstår är det en helt annan
typ av enhet där, mer smutsig. Här
har det varit rent och städat, men
där får man väl gå i arbetsoverall.
Samtidigt får vi fler arbetskompisar
där så det kanske bli bra. Men visst
känns det tråkigt, jag har verkligen
trivts här, säger hon.
Både Gunilla och Mats hoppas att
det kan bli nytt liv i lokalerna. De
är ense om att Samhall har betytt
mycket för området, som största
arbetsplatsen i Hotagsbygden har
här funnits personal från både Val
sjöbyn och Ottsjön utanför Föllinge
under årens lopp.
– Samhall har varit en viktig ar
betsgivare och möjligheten att få
jobba på hemmaplan har varit en
lyx, säger de. n
Pernilla Hermansson
Anledningarna till att Samhall tagit
beslutet att flytta verksamheten från
Häggsjövik är flera. Enheten är liten
och därmed sårbar, när beskedet kom
i höstas berördes sju personer av om
struktureringen. Idag är tre kvar, inklu
sive samordningschefen, som kommer
att omplaceras.
– Vi vill kunna utveckla vår verk
samhet och värna våra kundrelationer
och vi ser ingen möjlighet att kunna
göra det på den lilla enheten i Hägg
sjövik, säger industrichefen Micael
Wengman.
Men varför inte anställa fler i
Häggsjövik för att kunna utveckla
verksamheten?
– Nej, det är inte aktuellt. Lokalerna
är för små och det finns inga andra som
är lämpliga.
Flytten innebär nu alltså att de tre
kommer att omplaceras. Anställda på
Samhall kan nämligen inte sägas upp.
– De ska börja på enheten i Änge,
sju–åtta mil bort. Samtidigt undersö
ker vi möjligheten att hitta arbetsplat
ser som ligger närmare, säger Micael
Wengman.
Det blir lång pendling. Hur tror du
det påverkar de anställda?
– Det är klart, är man van att ha max
en mil till jobbet så blir det en omställ
ning. Men jag tror inte de kommer att
påverkas negativt, säger han.
Lokalen ska nu säljas.
– Eventuellt kan det finnas några
intressenter, säger Micael Wengman.
Samhall, som ägs av staten, är ett av
Sveriges största företag med 20 000
anställda på 250 orter i landet. Grun
den för verksamheten är Riksdagens
uppdrag att skapa utvecklande jobb för
personer med funktionsnedsättning. n
Pernilla Hermansson
5
MEDVETNA VAL
Lene Beate Gåsbakk – den positive, engasjerte
og målbeviste ”tausa” og naprapaten fra Lierne
som fikk pris for beste kvinnelige praktiker og pris
for beste norske eksamensarbeid.
Hendene viktigest
i Lene Beates jobb
Hvem er Lene Beate Gåsbakk?
– Jeg er ei 26 år gammel ”taus”
og kommer fra Sørli i Lierne. Ble til
jul ferdig med 4-års utdannelse ved
Sveriges Naprapathøgskole. Har tid
ligere tatt befalsutdannelse og jobbet
i hæren. Er positiv, engasjert og mål
bevisst. Glad i natur/friluftsliv, liker
fysisk trening og utfordringer.
Hva er Naprapati?
– Naprapati er en manuell be
handlingsform som tar sikte på å
normalisere dysfunksjoner i beve
gelsesapparatet. Som naprapat bru
ker man hendene for å diagnostisere,
behandle og rehabilitere ulike typer
funksjonsforstyrrelser og smertetil
stander i muskel- og leddsystem som
igjen påvirker nervesystemet.
Naprapati er satt sammen av det
tsjekkiske ordet ”napravit” som be
tyr ”å korrigere” og det greske ordet
”pathos” som betyr ”lidelse”. Napra
pati betyr altså ”å korrigere årsak til
lidelsen”, sier Lene Beate.
Innenfor naprapatiens behand
lingssystem er manipulasjon, mobi
lisering, massasje, muskeltøying, og
triggerpunktsbehandling hovedele
mentene. Disse metodene blir ofte
benyttet i kombinasjon for størst
mulig effekt.
– I noen tilfeller setter jeg også
nåler, ”dry needling”, et kurs jeg har
tatt utenfor skolen. I dag går jeg også
kurs innenfor enkelte områder som
interesserer litt mer. Jeg tror det er
6
viktig å kjenne at man ikke er helt
utlært, men stadig vil utvikle seg selv
og sine ferdigheter, sier Lene Beate.
Hun har alltid hatt et ønske om et
yrke hvor hun kan jobbe med men
nesker og kunne hjelpe andre.
– Årsaken til at jeg valgte nap
rapatyrket var mest på grunn av
anbefalinger fra bekjente som gikk
på skolen eller som hadde tatt utdan
nelsen tidligere. Valget på Stock
holm som studiested var enkelt da
det kun finnes skole der, i Finland og
i Chicago.
Selv visste hun ikke så mye hva nap
rapati gikk ut på, men etter å ha fått
sett og lært litt om hvordan naprapa
tene tenker og jobber var hun ikke
i tvil om hvilken vei hun skulle gå.
– Jeg må innrømme at det i starten
var tungt å legge fra seg de ”grønne
klærne” og sette seg på skolebenken
igjen, men i dag angrer jeg ikke et
sekund på at jeg valgte denne yrkes
retningen. Jeg ser hvor mye vi kan
hjelpe mennesker med muskel- og
leddplager, og naprapati som yrkes
gruppe blir større og større. I tillegg
har det også gitt meg en spennende
og variert hverdag, sier Lene Beate.
I dag jobber hun på Heimdal helse
hus i Trondheim sammen med nap
rapat Terje Lillemark.
– Terje sitter med mye kunnskap
og erfaring og jeg er glad for å ha fått
muligheten til å starte et samarbeid
med han. Det har også åpnet dører
for å jobbe mer innenfor idrettens
verden, noe jeg synes er veldig inte
ressant, sier Lene Beate.
Hun jobber også en del hjemme i
Lierne på ”Finnlistuggu” ved Lierne
bakeri og behovet for behandling
øker stadig. Dette tror hun selv er
på grunn av at folk nå har litt mer
kunnskap om hva naprapatene
gjør og hva de kan hjelpe til med.
Pasienter kommer både fra Grong,
Snåsa, og Sverige.
– Det ser jeg som veldig positivt.
Positivt er det også at jeg har fått et
samarbeid sammen med fysiotera
peutene her i Lierne. Fortsetter det
slik ser man muligheten til å kunne
starte noe her hjemme også.
Hvilke planer har du for fremtiden? Er Lierne en aktuell arbeidsplass for deg?
– Hvordan fremtiden ser ut er det
vanskelig å svare mer konkret på nå,
vi får se hvordan jobben utvikler seg
både i Trondheim og i Lierne, men
som alltid er jo ”borte bra, men hjem
me best”, sier Lene Beate Gåsbakk.
Uansett tror hun at naprapatutan
nelsen kommer til å gi henne mange
muligheter fremover. n
Jorunn Granheim
Naprapaten Lene Beate
Gåsbakk tar hand om pasient
Thor Birger Østnor.
Foto: Jorunn Granheim
MEDVETNA VAL
Känd författare
ska skapa debatt
Den 30 maj besöker författaren Kristina Mattsson projektområdet. Hon
har skrivit boken ”Landet
utanför – ett reportage
om Sverige bortom storstaden”. Tanken är att
hennes föreläsning ska bli
startskottet på en diskussion om landsbygdens
framtid.
”För första gången i världshis
torien bor idag fler människor i
städer än på landsbygden. Orter
kommer att dö ut. Även större
samhällen. Det är en förändring
med stora och okända konsekven
ser”.
Så skriver författarinnan och
journalisten Kristina Mattsson i
sin bok ”Landet utanför – ett re
portage om Sverige bortom stor
staden”. I boken har hon bland
annat gjort nedslag i Lierne kom
mune och skriver också en del om
Mitt-Skandinaviskt Regionpro
jekt. Den 30 maj är hon inbjuden
av projektet för att föreläsa – tank
en är att föreläsningen sedan ska
bli startskottet på en diskussion
om landsbygdens framtid.
– Vår förhoppning är att många
politiker ska komma eftersom fler
talet av de frågor vi brottas med i
projektet inte är unika utan lands
bygdspolitiska. Men diskussionen
är angelägen även för tjänstemän
på länsstyrelsen, fylkeskommun,
engagerade byalag/byföreningar,
intresserade i allmänheten och
projektmedarbetare, säger Anna
Jonasson i näringslivsgruppen.
Hur landsbygden ska överleva,
och vad som kan göras för att
underlätta för människor och fö
retag även utanför storstaden, är
några av de frågeställningar som
projektet nu hoppas ska diskuteras
under Kristina Mattssons besök.
– Jag hoppas att vi ska ta ini
tiativ och vara med i den debatt
om landsbygden som verkar vara
på gång. Då kanske vi har någon
möjlighet att bli ett pilotområde,
säger Anna Jonasson. n
Pernilla Hermansson
Kretsmesterskap
og Børgefjellsprinten
Røyrvik idrettsforening
(RIF) har i de to siste
årene vært arrangør av
avslutningsrennet i NAkarusellen.
Nytt av året er at de
også skal arrangere
KM (kretsmesterskap) i
samme løypene, og det
på samme helg!
– Spennende og utfordrende.
Nye traseer skal lages og godkjen
nes. Med to så store arrangement
samme helg kreves det ett stort
apparat med masse frivillige, sier
Nina Øie Devik, leder for RIF.
Børgefjellsprinten er som navnet sies en sprint, hvilke øvelser
og hvilken stil gås det i KM?
– Det er deltakere fra 10 år og
oppover, og derfor blir det forsk
jellige lengder på løypene. Det gås
i klassisk og distansene spenner
fra 1 km for de minste til 30 km
for seniorene.
Skjønner det er store oppgaver i skiløypene, men det er vel
andre oppgaver som gir utfordringer?
– Mangel på overnatting i Røyr
vik gjør at RIF må drifte gjestegår
den den helga. Det er en stor ut
fordring, men en del kompetente
folk har allerede sagt seg villig til å
stille opp så vi ser lyst på det.
Det er vel ikke nok med innsats bare fra RIF sine medlemmer?
– Hvis alle medlemmene stil
ler opp hjelper det stort. Men vi
trenger også hjelp fra andre sam
bygdinger. Men like viktig er at
mange stiller opp som publikum
og heier på deltakerne. n
Lars Arne Krukhaug
7
NYHETER
Träff ska lotsa
företagare rätt
Den 7 april arrangerar
näringslivsgruppen ett
seminarium med temat
”Försäljning av varor och
tjänster över gränsen”.
Det är mycket att tänka på när
det gäller att importera och ex
portera varor och tjänster över
gränsen. Och behovet av ökad
kunskap är stor. Därför arrangerar
nu näringslivsgruppen inom MittSkandinaviskt Regionprojekt ett
seminarium på temat torsdagen
den 7 april mellan klockan 10.00
och 15.30 på Lierne Gjestegård.
Inbjudna är, förutom företagarna,
representanter från svenska och
norska tullen och Skatteverket.
– Förmodligen är det ganska
unikt att vi lyckas samla repre
sentanter från dessa myndigheter
så det gäller att ta tillfället i akt.
Vi hoppas att många företag i
regionen tar den här chansen, sä
ger projektledaren i näringslivs-
Planer på
samiskt hotell
n Det finns planer på att bygga
en samisk boendeanläggning i
Frostvikenområdet. Sweco har
tillsammans med Nordanalys och
Syre fått uppdraget att utveckla
ett koncept och göra en konse
kvensanalys. De ska även ta fram
en affärsplan. Den 16 mars hölls
ett uppstartsmöte i Gäddede där
Sweco och Nordanalys fanns på
plats tillsammans med en arbets
grupp bestående av representanter
från samebyarna, länsstyrelsen,
Strömsunds kommun och lokala
intressenter.
Idén att bygga en samisk boen
deanläggning har kommit till inom
Projekt Frostviken – samebyarnas
utveckling – ett utvecklingsprojekt
som drivs inom samebyarna Voer
nese, Ohredahke och Raedtievarie
med Gaaltije som projektägare.
– Syftet med denna del av pro
jektet är att se om det ökade in
tresset för naturbaserad turism,
8
gruppen Anna Jonasson.
Under dagen kommer bland an
nat följande att tas upp:
n Vad krävs för att företa
gare ska komma igång med sin
försäljning över gränsen?
n Hur gör man?
n Vilka blanketter ska fyllas i?
n Vad kostar det?
– Tanken är att företagen efter
dagens slut har en god överblick
över vad som krävs för att de ska
komma igång med sin försäljning
och har kunskapen som behövs för
att börja importera/exportera, sä
ger Anna Jonasson.
Förutom information från tullen
och Skatteverket finns det även
möjlighet att i förväg boka enskil
da möten med representanter från
dessa myndigheter. På plats finns
även kommunernas näringslivsut
vecklare. n
Pernilla Hermansson
kombinerat med ett unikt samiskt
kulturarv, öppnar för en möjlig
het att skapa ett exklusivt hotell
med en genuin samisk design och
inriktning, säger projektledaren
Kerstin Angantyr Nordfjäll.
Bredbandsplaner
utreds vidare
Huvudprojektledningen initie
rade tidigare i år ett möte kring
bredbandsutbyggnad. Nu fort
skrider utredningen och utredarna
tittar på en tillfällig lösning i Gäd
dede där Gelab ska kunna få bättre
kommunikationsmöjligheter.
– Utredarna, OneOT, jobbar
också med att få till ett ”teknikmö
te” med Jämtkraft och NTE. Detta
för att konkretisera fiberutbygg
nad mellan Rötviken och Valsjö
byn, säger huvudprojektledaren
Tommie Jirhed.
OneOT har också fått ett utökat
uppdrag av Strömsunds kommun
gällande en bredbandsutbyggnad
sträckan Gäddede–Stora Blåsjön.
n
”Ny” skole
I fjorhøst startet endelig
bygging av ”ny” skole i
Røyrvik. Dvs. den eldste
delen, 59-fløya, og mellombygget skulle vike plass for
nyere og moderne lokaler.
18 millioner var satt av
til utbyggingen og så langt
ser det ut som at budsjettet
holder.
59-fløya hadde både skolekjøk
ken, sløydsal, tekstilforming og
klasserom for mellomtrinnet (5 – 7
klasse), så riving av fløya betydde
store utfordringer for å finne løs
ninger i gjenværende bygg. I tillegg
hadde mellombygget fungert som
gjennomgang mellom ungdomsko
len/gymnastikkbygget og småsko
len/administrasjonsbygget.
Med
dette borte måtte logistikken mellom
byggene arrangeres slik at det ikke
kom i konflikt med byggeplass og
biltrafikken som passerer skolen.
Odd Einar Haugen, oppvekstsjef
og rektor, forteller at det har gått
overraskende bra.
– Forventningene om nye lokaler
har nok vært en motiverende faktor
og både lærere og elever har hatt en
positiv innstilling og vist stor tilpas
ningsevne i denne perioden. For at
det blir en ny flott skole er det ikke
tvil om, sier han.
Odd Einar viser tegninger og for
teller om de nye lokalene som etter
hvert skal stå ferdig. Og det er pla
nen at allerede til Bærflækkdagen i
år skal den nye skolen stå der i all
sin prakt.
Når Odd Einar omtaler det som ny
skole, er det virkelig det, selv om sto
re deler av bygningsmassen fortsatt
står der. Det nye mellombygget som
skal binde sammen ”ungdomsfløya”
og ”småskolen” vil bli skolens nye
storstue.
I tillegg til ny sløyd- og tekstil
formingssal vil det bli både nytt
musikkrom og kombinert fellesrom
og kantine. Planmessig er det tilret
telagt slik at musikkrommet og fel
lesrom/kantine kan kobles sammen
slik at det kan brukes til konserter,
teater og lignende.
Bygginga er på gang. Planen er at
– Selv om
det forsvin
ner
noen
klasserom
når 59-fløya
er borte vil
ombygging
av både ung
Odd Einar
domsfløya
Haugen.
og ”småsko
len/adminis
trasjonsbygget” være tilstrekkelig til
å huse dagens 54 elever og fremtidi
ge elever. Bl.a. forsvinner datarom
met da det legges opp til datautstyr i
alle klasserom. Og med andre om
bygginger blir det plass nok til alle.
– Det legges opp til en form for
tredeling av skolen, 1 – 4, 5 – 7, og
8 – 10 får egne fløyer med egne inn
ganger. I tillegg vil skolen som før
byggs i Røyrvik
NYHETER
Så här skriver vår
ungdomsreporter
om skolbygget
I Røyrvik bygges det nå nytt
mellombygg på skolen. Den
gamle ”59-fløya” var ikke
godkjent for verken inneklima eller brannsikkerhet, og
måtte derfor rives. De siste
åra har bygningen blitt brukt
på dispensasjon.
Under dette
bygningspro
sjektet
har
det vært litt
kaotisk å gå på
skolen, men
ikke så mye
som vi trodde
det kom til
Anne Marte Olsen.
å bli. Siden
skolen på en måte ble delt i to, er ung
domsskolen adskilt fra resten.
allerede til Bærflækkdagen i år skal den nye skolen stå der i all sin prakt.
Foto: Lars Arne Krukhaug
10. klassen gleder seg over at det
bygges ny skole, men synes selv det
er synd at de ikke får gå på den.
Vi tror ikke det blir store forand
ringer med tanke på skolegangen vår,
men selvsagt har det mye å si med et
nytt mellombygg!
huse SFO og bibliotek, sier Odd Ei
nar Haugen.
Universell utforming har vært
sterkt prioritert i planleggingen. I til
legg til heis mellom etasjene blir det
bygd rullestolramper overalt hvor
det er nivåforskjeller mellom byg
gene. Det er også lagt opp til en ”ren”
skole. Dvs. at eleven først kommer
inn til ett omkledningsrom hvor de
skifter om til inneklær og innesko før
de fortsetter innover til sine respek
tive klasserom. Hensikten er å skape
ett renere innemiljø.
Så til høsten starter nye og gamle
elever opp med helt ”ny” skole. Da
vil Røyrvik skole framstå som ett
praktbygg i kommunen. Vi ønsker
både elever og lærere lykke til! n
Lars Arne Krukhaug
Det at skolekjøkkenet lå i det bygget
som ble revet, har vært litt synd siden
vi på ungdomsskolen har hatt mat- og
helse år i år, men med provisoriske
ordninger har det gått utrolig greit al
likevel.
Nytt skolekjøkken med kantine vil
utgjøre en forskjell fra gammelt til
nytt bygg, og kantina vil gjøre at det
blir mer samhold i oss når vi spiser.
Det skal også bli musikkrom i det nye
bygget.
59-fløya.
Foto: PDN/Røyrvik kommune
Illustrasjon av nye skolen sett fra sørsiden.
Det er ganske utrolig hvor bra alt
egentlig har gått. Fotballbanen ble
borte da den var innenfor byggeområ
det, men hva gjør vel ikke ungdoms
skolen da? Jo da, setter opp små mål
på bussplassen, og vips så har vi en
provisorisk fotballbane ...
Det er synd at det koster så mye å
bygge ny skole, men går dette riktig
vei, tror jeg det vil få en positiv virk
ning for Røyrvik. Hvis alt går som det
skal, vil den nye skolen være ferdig til
månedsskifte juni-juli. n
Anne Marte Olsen
9
TEMA GRÄNSHINDER
Mitt-Skandinaviskt
Regionprojekt
Skillnaderna i de norska och svenska systemen kan ibland ställa till
svårigheter när det gäller mobiliteten och samarbetet över gränsen.
De olika höga arbetsgivaravgifterna är ett exempel.
Momsen som måste betalas vid import och export av arbetsmaskiner ett
annat.
Läs mer om gränshinder på följande temasidor.
Svårt uppdrag att
riva gränshinder
Huvudprojektet jobbar
framför allt för att bryta ned
tre gränshinder: de höga
kostnaderna vid import
och export av arbetsmaskiner, de stora skillnaderna
i arbetsgivaravgifter samt
krånglet vid export/import
samt vidareförädling av
renkött.
Huvudprojektledarna arbetar nu
på flera fronter för att lösa de problem
som människor och företag stöter på
i gränstrakterna. Det handlar om
olika höga arbetsgivaravgifter som
gör det svårt för svenska företag att
konkurrera om arbetskraft och om
momsinbetalningar vid import och
export av arbetsmaskiner – ett regel
verk som ställer höga likviditetskrav
på entreprenören. Ska man föra in
en arbetsmaskin med ett värde på till
exempel 1 miljon kronor måste den
förtullas. Det betyder i praktiken att
momsen, 250 000 kronor, måste be
talas före gränspasseringen.
– Vi tittar också på de krångliga reg
lerna vid import/export samt vidare
förädling av renkött samt lagstift
ningen i de båda länderna inom den
offentliga sektorn som gör att vårt
arbete inte kommer framåt. Bland
annat inom hälsa- och sjukvård och
inom skola där delprojekten har pla
ner på utökat samarbete över grän
sen, säger Kjell Schive.
I slutet av 2009 uppvaktades
svenska regeringen i hopp om att
10
göra svenska delen av projektet till
ett försöksområde med kraftigt re
ducerad arbetsgivaravgift. Idag är
både svenska socialdepartementet
och norska finansdepartementet
uppvaktade i frågan.
Projektet har även skickat in en
skrivelse till Tullverket och Tull
vesenet rörande import, export och
vidareförädling av renkött. Där vill
man få svar på hur gällande regel
verk ser ut för import/export av
levande ren, hela slaktkroppar och
vidareförädlat renkött i projektom
rådet.
– Vi vill också ha svar på hur vi kan
gå vidare med en eventuell ansökan
om dispens från gällande regelverk
för att kunna skapa den flexibilitet
som rennäringen och renslakterier/
vidareförädlingsanläggningar i re
gionen efterfrågar. Vi jobbar hårt
med dessa frågor men det handlar
om tunga politiska processer och
frågor som inte går att lösa på de tre
år projektet varit igång. Därför arbe
tar vi nu för ett fortsättningsprojekt,
säger svenske projektledaren Tom
mie Jirhed.
EU-förordningen 883/2004 som
kom förra året öppnar upp för lös
ningar när det gäller arbetsgivarav
giften, men problemet är att förord
ningen än så länge inte är ratificerad
i Norge.
– Men den sätter press på myn
digheterna och vi jobbar nu med att
få till stånd ett möte med svenska
försäkringskassan, socialdeparte
mentet, norska NAV och norska fi
nansdepartementet för att försöka få
dem att ändra praxis och etablera en
försöksregion i vårt område, säger
Kjell Schive.
För att dessa gränshinder ska kun
na brytas ned tror både Schive och
Jirhed att det måste till ett ökat po
litiskt entreprenörskap, det vill säga
att politikerna i större mån än idag
vågar fatta mer ”radikala” beslut för
att främja utvecklingen i glest befol
kade områden:
– De ändringar som vi vill åstad
komma för till exempel gränsgång
are och företag berör kanske ett par
hundra människor. Det är väl helt en
kelt så att frågorna därför inte anses
som tillräckligt aktuella för rikspoli
tikerna. Våra lokala politiker måste
framöver mer aktivt börja uppvakta
dem för att våra önskemål ska kom
ma med på den politiska agendan,
säger de. n
Pernilla Hermansson
TEMA GRÄNSHINDER
Exempel på skillnader
i svenska och norska systemen
Sverige och Norge har olika system när det gäller skatt, pension, föräldrapenning, sjukpenning med mera. Tänker du ta jobb i det andra landet finns
många saker att tänka på. Är du gränsgångare gäller också speciella regler.
Här redovisas översiktligt några av skillnaderna mellan de svenska och
norska systemen.
Socialförsäkringssystem
Läs mer på
www.forsakringskassan.se och
www.pensionsmyndigheten.se
ikt och
en övers
är bara
on om
a
ti
id
a
s
a
rm
n
fo
in
Den
llständig
fu
te
in
ger
erk.
h regelv
mynlagar oc
med rätt
kontakt kta uppgifter
alltid
Ta
orre
fall!
r att få k
st DITT
dighet fö
gäller i ju
m
o
s
d
a
om v
Arbetslöshetsförsäkring
Norge:
Den norska socialförsäkringen administreras
av NAV, det norska
Arbets- och välfärdsverket. Försäkringen,
kallad folketrygden,
betalas via skatten och
ger rätt till bland annant alders-, etterlatte- og uførepensjon, stønad ved
yrkesskade, stønad til enslige forsørgere, medisinsk stonad ved sykdom,
skade og svangerskap/nedkomst.
Läs mer på www.nav.no
Generellt om socialförsäkring
Normalt är du socialförsäkrad i det land där du bor. Om du däremot arbetar
i ett annat land än där du är bosatt, är huvudregeln att du är socialförsäkrad
i det land där du arbetar, men undantag finns.
Så fungerar pensionen om du arbetat i flera länder
Om du har tillhört socialförsäkringen
i flera nordiska länder kan du som
ålderspensionär eller pensionär på
grund av arbetsoförmåga få pension
från vart och ett av dessa länder.
Varje land betalar ut sin pension enligt
sina egna regler och åldersgränser.
Du bör själv ta reda på vilka åldersgränser och regler som gäller.
Läs mer på www.norden.org
Ersättning vid sjukdom
Sverige:
Första dagen du är sjuk är en karensdag, då ges ingen sjuklön.
Följande två veckor betalar arbetsgivaren sjuklön om du har rätt till sådan
(du ska ha anställts för minst en
månad eller ha arbetat sammanhängande i 14 dagar).
Ersättningen motsvarar 80 procent
av lönen.
Är du sjuk längre än två veckor krävs
läkarintyg och Försäkringskassan
betalar sjuklönen.
Norge:
I Norge tillämpas inte karensdag.
Man kan vara sjuk utan läkarintyg fyra
gånger tre dagar/år (egenmelding).
Arbetsgivaren betalar sjukpenning de
första 16 dagarna, därefter kan du få
ersättning från NAV upp till ett år, eller
i vissa fall längre.
En god del bedrifter, privat og offentlige, gjelder både Røyrvik og
Lierne kommue er såkalte IA-bedrifter
(IA = inkluderende arbeidsliv). Det
betyr at de har spesielle forpliktelser
overfor både arbeidstakerne men
også forpliktelser/samarbeid med
NAV-arbeidslivssenter.
I tillegg til tilrettelegging på arbeidsplassen ved sykdom, oppfølging av
arbeidstakere ved sykdom så er kanskje det vesentlige at en arbeidstaker
kan ta ut 24 egenmeldingsdager pr.
år, fra 1 dag til maks 8 dager i ett
strekk.
Läs mer på www.ams.se
Sverige:
För att få rätt till arbetslöshetsersättning krävs
medlemskap i A-kassa.
Du måste också anmäla
dig till Arbetsförmedlingen
och aktivt söka jobb.
Ersättning fås i högst 300
dagar, högsta ersättningen är 680
kr/dag.
Arbetslöshetsersättning betalas ut
i två olika former, grundbelopp eller
inkomstrelaterad ersättning. Grundbelopp utgår från hur mycket du har
arbetat och inte hur mycket du har
tjänat. Inkomstrelaterad ersättning
utgår också från din tidigare inkomst.
Norge:
I Norge är du automatiskt arbetslöshetsförsäkrad genom skatten.
Hovedvilkårene for å få
dagpenger er at du har
fått redusert arbeidstiden din med minst 50
prosent (minst 40 prosent dersom
du er permittert). Har fått utbetalt
arbeidsinntekt på minst kr 113 462
i siste avsluttede kalenderår eller
minst kr 226 923 i løpet av de siste 3
avsluttede kalenderårene og att du er
registrert som arbeidssøker.
Du kan få dagpenger i 104 uker. Begrenset til 52 uker ved permittering.
Läs mer på www.ams.se
Arbetsgivaravgifter
Sverige:
Med arbetsgivaravgift menas de
avgifter som arbetsgivaren betalar
för varje anställd person utöver
arbetstagarens lön. Den svenska
arbetsgivaravgiften för år 2011 är
31,42 procent av lönesumman. Vissa
områden i Sverige är regionala stödområden (stödet gäller dock inte för
alla typer av verksamheter) med lägre
arbetsgivaravgifter. Här ingår bland
annat Strömsunds och Krokoms
kommuner.
Norge:
I Norge deles trygdeavgiften mellom
arbeidsgiver og arbeidstaker.
F.eks. i Lierne er det arbeidsgiver
som betaler 5,1% + at arbeidstaker
betaler 7,8% av brutto lønnsinntekt.
Läs mer på www.skatteetaten.no
www.nordisketax.net
Läs mer på www.skatteverket.se
Gränsgångarregeln
När det gäller skatter gäller särskilda
regler för gränsgångare, gränsgångarregeln:
Gränsgångare är personer som bor
i Sverige eller Norge i en kommun
som gränsar till det andra landet
och arbetar i en gränskommun på
andra sidan av gränsen. Speciella regler gäller för gränsgångare.
Om du är gränsgångare ska du
bara betala skatt på din inkomst i
Sverige/Norge, där du är bosatt. Ett
villkor är att du regelmässigt vistas i
din fasta bostad minst två dagar per
vecka med en övernattning. Med
dag avses också del av dag.
a
V
Grafik: Gerd Sjöberg
Sverige:
Den svenska socialförsäkringen administreras
av Försäkringskassan och
Pensionsmyndigheten.
Försäkringen ska ge
ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp,
vid ålderdom och till barnfamiljer.
Socialförsäkringen är individbaserad
och betalas via skatten.
!
g
å
h
i
m
Ko
Läs mer på www.nordisketax.net
11
TEMA GRÄNSHINDER
Exportrådet
ger hjälp till
företag
Exportrådets uppgift är
att hjälpa de företag som
vill etablera sig i grannlandet. Organisationen
har kontor över hela
världen och i Oslo finns
åtta medarbetare.
Efter flera års kraftig till
växt har Norge idag en av de star
kaste ekonomierna i världen och
omkring 2600 svenska företag har
valt att etablera sig här.
Exportrådets uppgift är att
hjälpa de företag som vill etablera
sig i grannlandet. Organisationen
har kontor över hela världen och
i Oslo finns åtta medarbetare. In
för en etablering är det viktigt att
tänka på att regelverk, affärskul
tur och marknadskrav – samt det
faktum att Norge inte är medlem
i EU – menar Magnus Dahlin på
Oslo-kontoret.
– Det finns helt klart pengar att
tjäna för svenska företag i Norge.
Moms- och tullprocedurerna
kring import och export är det flest
företag tycker är svårt. Där tycker
jag det borde gå att göra en över
enskommelse mellan de nordiska
länderna, säger han. n
Pernilla Hermansson
Läs mer: www.swedishtrade.se
Hallå Norden vill
öka rörligheten
Hallo Norden er Nordisk mi
nisterråds informasjonstjeneste.
Formålet er å gjøre det enklere
for privatpersoner å bevege seg i
Norden. Dette skal skje gjennom
å gi informasjon til privatpersoner
slik at det blir lettere å flytte og
studere i et nordisk naboland.
– Hallå Norden spelar en vik
tig roll i Nordiska ministerrådets
arbete med eliminering av gräns
hinder mellan de nordiska län
derna, säger Johan Lindblad som
jobbar med gränshinderfrågor på
Nordiska ministerrådet.
n
Läs mer: www.norden.org/no/
norden-for-deg
12
Christina Olsson är en av rådgivarna på Grensetjänsten i Morokulien. Varje år kommer personalen i
exempel gränspendling och företagsetablering över gränsen.
Grensetjänsten
Varje månad kommer
Grensetjänsten i kontakt
med omkring 4 500 personer som har frågor kring
gränspendling, företagsetablering eller studier över
gränsen.
– Det är viktigt att man
tar reda på vilka regler
som gäller i båda länderna
innan man tackar ja till ett
arbete i Sverige eller Norge,
säger rådgivaren Christina
Olsson.
Grensetjänstens uppdrag är att
täcka både Sveriges och Norges be
hov av information och rådgivning i
samband med arbetspendling, före
tagsetablering, flytt eller studier över
gränsen. Grensetjänsten har även till
uppgift att synliggöra gränshinder
och föreslå lösningar på dessa.
På Grensetjänsten, som ligger på
gränsen mellan Värmland och Hed
mark, jobbar fem rådgivare. Varje
månad vänder sig omkring 4 500
personer hit för att få hjälp, rådgi
varna är också ofta ute och föreläser.
– Generellt kan man säga att kun
skapen kring vilka regler som gäller
och vad man bör tänka på när man ar
betspendlar eller flyttar till det andra
landet för att jobba är ganska låg. Att
ta ett jobb i det andra landet är inget
problem, men det är viktigt att man
tar reda på vilka regler som gäller.
Systemen i de två länderna är olika,
säger rådgivaren Christina Olsson.
Grensetjänsten representerar cir
ka 22 olika myndigheter och organi
sationer på svenska och norska sidan
och rådgivarna har stor kunskap om
vad man bör tänka på som gräns
gångare. Det viktiga att komma ihåg,
enligt Christina Olsson, är att det är
du själv som har ansvaret för att kolla
upp vad som gäller och för att ansöka
om och fylla i alla papper som krävs.
Om du flyttar till det andra landet,
eller om du arbetspendlar, måste du
anmäla det till en rad myndigheter
och du kanske ska registreras i det
Grensetjänstens bästa råd
Tänk på det här när du ska börja jobba i det andra landet.
Vilka myndigheter du ska meddela beror på om du fått jobb
i Sverige eller Norge.
Jobb i Norge/kontakta dessa myndigheter i Sverige:
n Försäkringskassan. Meddela att du jobbar i ett annat land.
n A-kassa och fackförbund. Meddela att du börjar jobba i Norge.
n Lokala Skatteverket i Sverige. Ge besked om att du har ny arbetsgivare och vart du ska jobba.
n Arbetsförmedlingen. Meddela om du är arbetssökande.
Jobb i Norge/kontakta dessa myndigheter i Norge:
Skatteetaten i den kommun du ska jobba. Vad gäller för dig? Här
ansöker du också om norskt personnummer, D-nummer. Ta med dig
giltigt pass eller stämplat personbevis + foto ID. På samma kontor
söker du också skattekort om du ska skatta till Norge.
n Din arbetsgivare ska anmäla dig i norska socialförsäkringen, (norsk Forsakringskassa). Ta reda på vilka socialförsäkringsregler
som gäller för dig om du flyttar eller jobbar i Norge.
n
Mer info: www.nav.no
Skaffa ett konto i norsk bank. Tullen – införsel av bil utrustning mm. Mer info: www.toll.no
n Har arbetsgivaren försäkringar som gäller för dig? Finns det tariffavtal som gäller för din arbetsplats? Ska jag gå med i facket?
n
n
Mer info: www.lov.no
kontakt med över 50 000 personer som har frågor när det gäller till
Foto: Ann-Louise Rönestål Ek
Jobb i Sverige/kontakta dessa myndigheter:
n Skatteetaten i Norge. Gi beskjed om at du har nytt arbeidssted og
arbeidsgiver. Mer info: www.skatteetaten.no
n Skatteverket. Skaffa svensk personnr. Skatteverket krever gyldig
pass for å søke svensk personnr. Mer info: www.skatteverket.se
n Försäkringskassan. Svensk arbeidsgiver har ikke plikt til å melde
deg inn. Kun pass er gyldig ID. Mer info: www.forsakringskassan.se
n A-kassa (vedr.arbeidsledighetsforsikring).
n Tollmyndigheten. Hva gjelder ved innførsel av bil, utstyr og lignende.
Mer info: www.toll.no
NAV Internasjonal. Finn ut hva som gjelder for deg dersom du
skulle bli arbeidsledig i Sverige og fortsatt er bosatt i Norge.
n
ger svar
andra landets socialförsäkringssys
tem.
Hennes råd är att noga läsa på
vilka regler som gäller, och gärna
ta kontakt på rådgivarna på Gren
setjänsten. På deras hemsida finns
också en checklista som kan vara
bra att följa, se faktarutan.
– Det är inte bara att åka iväg, trots
att det kanske endast är några kilo
meter till gränsen. Reglerna, och de
taljerna, är många i de båda länderna.
Mycket bedöms från fall till fall be
roende på hur den enskildes situation
ser ut, säger Christina Olsson.
Vilket
socialförsäkringssystem
är då det bästa: Det svenska eller
det norska? De är ungefär lika bra,
tycker Christina Olsson. Och tar
man enbart jobb i det andra landet
har man också accepterat att tillhöra
det landets system – med både föroch nackdelar.
– Mobiliteten över gränsen är vik
tig både för Sverige och Norge och
något som vi ska fortsätta att värna
och kämpa för. Båda länderna är mer
eller mindre beroende av arbetskraf
ten som gränspendlarna utgör. Visst
kan vissa av reglerna tyckas kon
stiga, men man måste finna sig i att
länderna har olika regelverk, säger
Christina Olsson. n
Mer info: www.nav.no
Åpne bankkonto i Sverige. Hvilke forsikringer har arbeidsgiver, som
gjelder for deg? Undersøk om du bør gå med i en fagforening.
n
VIKTIGT!
Skaffa ett skriftligt anställningsavtal, spara lönespecifikation och annan
jobbrelaterad dokumentation. Gör en pärm och spara all dokumentation gällande ditt arbete.
När du återvänder till ditt hemland är det också viktigt att fylla i de
papper och kontakta de myndigheter som krävs. Mer information om
detta finns i Grensetjänstens checklista, www.grensetjansten.no
FAKTA: Grensetjänsten
n Grensetjänsten
är ett gräns- och myndighetsöverskridande
samarbete mellan Sverige och Norge. Tjänsten finansieras av flera
olika myndigheter och organisationer i båda länderna. Arbetsförmedling, socialförsäkring, skatte- och tullverk samt arbetstagareoch arbetsgivarorganisationer är några av de parter som är aktiva i
Grensetjänsten.
Grensetjänsten finns i Morokulien Infocenter, mitt på riksgränsen.
Pernilla Hermansson
Läs mer: www.grensetjansten.no
Källa: www.grensetjansten.no
13
TEMA GRÄNSHINDER
Tvingades säga upp sig
Att regelverket gör det näst
intill omöjligt att jobba i
både Sverige och Norge
samtidigt är Björn Andersson i Hotagen ytterst medveten om.
– Att regelverket ser ut
som det gör är en katastrof,
säger han.
Björn Andersson i Hotagen var en
av de första svenskar som anställdes
på Lierne Bakeri i Sørli i slutet av
1990-talet. Han trivdes bra på sin ar
betsplats och jobbade samtidigt som
deltidsbrandman i Sverige. Det gick
bra – under några år.
– Sedan upptäckte företagets revi
sor hur regelverket fungerar, att de
var tvungna att betala svensk arbets
givaravgift för mig och inte norsk.
Något som innebar en stor merkost
nad för dem, säger Björn Andersson.
Han fick ett ultimatum: Sluta
som deltidsbrandman eller sluta på
bakeriet. Björn valde det senare och
bor och jobbar idag i Östersund på
veckorna, han arbetar även kvar som
deltidsbrandman i Hotagenområdet.
– Jag förstår bakeriets agerande
fullt ut, jag förstår däremot inte sys
temet. Det här regelverket måste för
ändras, både människor och företag
blir lidande. I de här trakterna är det
många som har mer än ett jobb och
det är ju i Norge flertalet av jobben
finns för oss som bor i gränstrakten.
Men med de regler som finns blir det
svårt att få det att funka i praktiken,
säger han.
Att regelverket ställer till pro
blem märker han av inte minst inom
brandkåren. Det är svårt att rekryte
ra, eftersom många i området jobbar
på norska företag och därmed inte
kan ta extrajobb i Sverige eftersom
norska arbetsgivaren sätter stopp.
För gränsgångaren Mona fungerar det
Mona Johansson från
Gäddede jobbar i Nordli.
Som gränsgångare ser
hon inga större hinder i att
bo ett land och jobba i ett
annat.
– Den største fordelen for
min del er å jobbe i et ”personallag”. Vi har et ”synsätt” og et ”förhållningssätt” til barn og voksne
med en rød tråd, säger hon.
Hvorfor jobber du i Norge?
– Etter noen år borte fra Gäddede
bestemte jeg og min familie oss for
å flytte tilbake. Et mål for meg var å
starte med noe som jeg aldri hadde
gjort tidligere. Men det ble ikke helt
som forutsett. Lange dager og små
barn passet nok ikke helt sammen.
Fikk fra omveier høre at det var
mulighet for jobb på andre siden av
grensen, og så ble det, sier Mona.
Undersøkte du hva for regler som
gjelder som svensk i norge før du
begynte på jobb i Norge?
– Jeg måtte finne ut det meste selv.
De som viste mest var ansatte ved
Lierne kommune. Når jeg undersøk
te i Sverige var det mye spørsmåls
tegn. En i Sverige som jeg pratet med
sa att det finnes en avtale for ”gräns
gångare” på 350 sider.
Kjenner du til hvordan det norske
systemet fungere med pensjon, arbeidsgiveravgifter, skatt osv.?
– Ikke helt. Jeg vet at det trekkes
av lønn til pensjon. Skatten betaler
jeg selv i Sverige.
14
Har du støtt på noen problem
siden du begynte å jobbe i Norge?
For eksempel byråkratiske problem, mye papirarbeid, vanskelige regler osv?
– Egentlig ingen større problemer.
Det som kan nevnes var at jeg ikke
fikk godkjent min utdanning som
barnsköterska i Norge. 3 år har det
tatt. Nå har jeg både svensk og norsk
utdannelse.
Mener du det er nødvendig å jobbe
med denne typen av spørsmål for å
gjøre det enklere for flere å jobbe/
bli ”gränsgångare” i Norge?
– Ja helt klart. Det finnes et gren
sekontor i Värmland som jeg har
ringt til flere ganger. De kan i hvert
fall svare på hvor man skal henvende
seg.
Hva er den største fordelen med å
jobbe i Norge?
– Den største fordelen for min del
er å jobbe i et ”personallag”. Vi har
et ”synsätt” og et ”förhållningssätt”
til barn og voksne med en rød tråd,
som er inspirerende og stadig i ut
vikling, for både barna og voksne i
barnehagen.
Hvordan oppfattes du som svensk
i Norge?
– Jeg tror ikke det oppfattes og blir
tenkt så mye på det, sier hun.
Hvordan ser du på fremtiden?
– Jeg ser lyst på fremtiden, og
trives veldig bra. Jeg blir nok her i
Norge, sier Mona Johansson. n
Jorunn Granheim
Mona Johansson bor i Gäddede och jobbar i Nordli. Hon tycker att TEMA GRÄNSHINDER
– på grund av reglerna
– Vi är väldigt underbemanna
de, just nu saknar vi tre personer.
Det innebär att vi inte klarar av de
jobb vi annars skulle ha ryckt ut
på, nu måste vi vänta på förstärk
ning. Det kan få ödesdigra kon
sekvenser, både vid olyckor och
bränder, säger Björn Andersson.
på många håll för att lösa just det
här problemet men det verkar ju
omöjligt. För oss i gränstrakterna
både hämmar och bromsar det
utvecklingen. Det är en ren kata
strof, säger Björn Andersson. n
Han vill se en förändring, och
det snart.
– Vad jag förstår arbetas det
Läs mer: På webben kan du läsa
om Victoria Westberg som bor i
Norge och jobbar i båda länder,
www.gransprojekt.eu
Pernilla Hermansson
problemfritt
– Det här är ett
stort problem
Ett av de största gränshindren är problemen som
uppstår med arbetsgivaravgiften vid deltidsarbete i
två länder. Det säger Johan
Lindblad som jobbar med
gränshinderfrågor på
Nordiska ministerrådet.
Johan Lindblad på Nordiska mi
nisterrådet, samarbetsorganet för de
nordiska regeringarna, har sitt kon
tor i Köpenhamn och jobbar varje
dag med gränshinderfrågor.
Det största problemet han ser när
det gäller gränshinder och att jobba
över gränsen är att det är näst intill
omöjligt att till exempel ha ett halv
tidsjobb i Sverige och ett i Norge.
– Om jag bor i Sverige och jobbar
i Norge kan jag inte ta ett extrajobb i
Sverige, inte heller om jag redan job
bar heltid i Norge och bara vill tjäna
extra pengar då och då. Då slår den
norske arbetsgivaren mest troligt
bakut eftersom han blir tvungen att
betala svensk arbetsgivaravgift för
allt jobb den anställde gör i Norge.
I en sådan situation blir det svindyrt
med svensk arbetskraft eftersom
den svenska arbetsgivaravgiften är
mycket högre, säger han.
det fungerar bra att vara gränsgångare Foto: Jorunn Granheim
Denna fråga har under lång tid be
arbetats i EU-kommissionen utan
något lyckat resultat. Förra året kom
en ny förordning, 883/2004, som
visserligen underlättar något – men
än så länge omfattas inte Norge av
denna genom EES-avtalet. Norske
Robert Eriksson, ordförande i Stor
tingets arbeids- og sosialkomité, har
uppvaktat norska arbetsministern
för att försöka skynda på ratifice
ringen, men det tar tid.
– Problemet med gränshinderfrå
gorna är att de inte lyckas komma
med på den po
litiska agendan.
Många gånger
berör de bara en
klick av befolk
ningen i ett land
och då anses Johan
inte frågan till Lindblad.
räckligt viktig.
Jag tycker man borde ha kommit en
bit längre vad gäller dessa frågor än
vad man faktiskt har gjort, säger Jo
han Lindblad.
Efter det svenska riksdagsvalet
förra året har han fått vissa indika
tioner på att nya handelsministern,
Ewa Björling (m), som också an
svarar för nordiska samarbetsfrågor,
verkar vara angelägen om att titta
närmare på gränshinderproblemati
ken. Men hur stort inflytande hon har
att påverka i dessa frågor är svårt att
bedöma, säger Lindblad.
Vad krävs för att frågorna ska
hamna på den politiska agendan?
– Jag tror det krävs att frågorna får
stor publicitet och lyfts fram i media.
Det verkar finnas en politisk tröghet
och ovilja att ändra lagar. Antingen
är man för feg eller så har man inte
helt klart för sig konsekvenserna för
landet i helhet. Allt som syns och blir
öppet är svårare att negligera.
Johan Lindblad pekar på att det ger
stora samhällsekonomiska fördelar
om arbetstagarna kan vara mobila
på den nordiska arbetsmarknaden.
– Vi måste bli bättre på att samar
beta när det gäller att tillämpa EUdirektiven i de nordiska länderna och
man kommer framöver att ta större
hänsyn till vilka konsekvenser varje
beslut får för den nordiska mobilite
ten, säger Johan Lindblad. n
Pernilla Hermansson
15
TEMA GRÄNSHINDER
Statssekreterare
på besök
n Den
6 april träffade statssekre
teraren Magnus Kindblom från
Landsbygdsdepartementet flera
politiker och projektmedarbe
tare för att bland annat diskutera
gränshinder, myndighetsbyråkra
ti, bredband, tullfrågor och boen
definansiering. Representanter
från samebyarna tog också upp
rovdjursproblematiken.
Så fungerar det fö
Läs mer: www.gransprojekt.eu
Rundabordssamtal i Oslo
Problematiken kring momsoch tullfrågor när tunga arbets
maskiner förs över gränsen disku
terades vid ett rundabordssamtal
i Oslo den 5 april. På plats fanns
deltagare från finansdepartement
och tullmyndigheter i Sverige,
Norge, Finland och Åland. In
bjudna var även representanter
från företag, handelskammare
och andra aktörer med god insikt
i problematiken. Kunskapsföre
taget KPMG hade inför mötet ut
arbetat en rapport där regelverk,
praktisering av regelverk och
möjliga lösningar presenteras.
– Förhoppningen med samta
len är att komma till enighet om
en process att lösa detta handels
hinder, säger Johan Englund på
nordisk InnovationsCenter i Oslo
som arrangerade samtalet på upp
drag av Gränshinderforum.
n
Läs mer: www.gransprojekt.eu
Tvångsskrivning
i Norge ej aktuell
n Svenske pendlere skal inntil
videre ikke behøve å bli bosteds
registrert i Norge, sier norske fi
nansminister Sigbjørn Johnsen.
Beslutningen kommer som et
resultat av Finansdepartementet
har satt ned en arbeidsgruppe som
skal se på bostedsregistreringen
av utenlandske arbeidstakere.
Arbeidsgruppen er blitt enige
med Skattedirektoratet om at sa
ker om bostedsregistrering som
har oppstått som følge av at per
soner med D-nummer søker om
skattekort for annet år på rad, stil
les i bero inntil videre.
Dette innebærer at utenlandske
pendlere inntil videre bare vil bli
bostedsregistrert i Norge dersom
de selv ber om det.
16
F.v.: Mattias Olsson, Jonny Hallquist, Pia Källman Ström og John Helge Inderdal på Lierne Bakeri.
Lierne Bakeri har ett 40-tal svenskar anställda
John Helge Inderdal, ägare
av Lierne Bakeri, menar
att det är avgörande för
företagens utveckling att
regelverket mjukas upp för
att underlätta rekrytering
över gränsen.
Lierne Bakeri er etablert 1990,
gründer og hovedaksjonær er John
Helge Inderdal. Bakeriet produserer
norske tradisjonsprodukter, lefser
og selskapskaker, kun for det norske
markedet. Omsetning i år passerer kr
100 mill, pr i dag 110 ansatte, vorav
40 utenlandske.
Hva var det som var årsak til at
dere måtte ansette utenlandsk arbeidskraft?
– Ingen mulighet til å rekruttere
lokalt, også meget vanskelig å få
nordmenn til å flytte til Lierne/Sørli,
sier John Helge Inderdal.
Hva betyr det for bedriften at dere
kan ansette personal fra utlandet?
– Som nevnt over ville vi nok
måtte oppgi virksomheten i Lierne,
det hadde heller ikke vært mulig å
skaffe bolig.
Hva er den største gevinsten?
– Den største gevinsten er at det
gir oss fleksibilitet. Mange er ung
dommer som er ferdig med studiene,
og benytter anledningen til å tjene
opp penger til utenlandsreiser. De
kan være hos oss fra noen måneder
til år.
Hvorfor tror du at nettopp Lierne
bakeri er så attraktiv?
– Vi rekrutterer via nettverket til
andre svensker, og forskjell i lønns
nivå og kurs gjør svenskene til lønns
vinnere. De fleste bor i hytter og hus
fra Valsjöbyn og ned mot Rötviken,
og dagpendler over grensen. Men vi
har også ca 15 ansatte fra grensetrak
tene som jobber permanent hos oss.
Har dere ”støtt” på noen problem
når det gjelder å ansette utenlandsk arbeidskraft?
– Det største problemet ligger på
forskjellen i trygdesystemene.
Hvordan påvirkes dere av reglene
når det gjelder deltidsjobb og arbeidsgiveravgift?
– Vi har i hovedsak unngått dette,
men det gjør ansettelser vanskelige.
Vi må sikre oss at folk ikke tar trygdet
arbeid i Sverige i samme kalenderår.
Derfor bruker vi mye skoleungdom
som arbeider hos oss utenom studier.
Hvis vi må betale svensk arbeidsgi
veravgift i tillegg til det høye norske
lønnsnivået, forsvinner de fleste
svenskene hos oss.
Ser du det som nødvendig at noen
regler må forandres for at flere
bedrifter kan ansette utenlandsk
arbeidskraft?
– Absolutt. Vi engasjerte oss al
TEMA GRÄNSHINDER
ör företag vid gränsen
Bröderna Gunnar och Arne Fahlström äger och driver tillsammans Fahlströms
Bygg i Valsjöbyn.
Foto: Per Lindahl
Fahlströms Bygg
satsar i båda länderna
Foto: Jorunn Granheim
lerede i år 2000 i denne saken, og
jeg vet ikke hvor mange som har
tatt den med til Nordisk råd. Alle er
opptimistiske på at de skal klare å få
Sverige til å endre dette lovverket for
svensker som jobber i Norge, men så
langt har intet skjedd.
Ser du det som nødvendig at dette
spørsmål må løses av politikerne?
– Dette kan kun løses på politisk
nivå.
Anser du at mobiliteten over grensen er et spørsmål som kan være
avgjørende for utviklingen?
– For oss er det grunnleggende at
grensehindringer løses. Det finnes
jo tilnærmet ikke tilgjengelig ar
beidskraft i Lierne. For eks. ansatte
vi ca 10 nye medarbeidere de siste
2–3 ukene, Lierne har ikke mulighet
til å gi oss dette. En oppmyking av
grensehindringer er nødvendig, for
vår virksomhet, sier John Helge In
derdal. n
Jorunn Granheim
Företaget Fahlströms Bygg i Valsjöbyn har lyckats etablera en stadig
kundkrets i området kring Sörli i
Norge.
– Främsta orsaken är att vi registrerat ett nytt företag i Norge. Det betyder att våra norska kunder slipper
den krångliga tullhanteringen, säger
Gunnar Fahlström, som äger företaget tillsammans med sin bror Arne.
– Men då och då tar vi också på oss mindre
byggjobb på den norska sidan. Det är främst
svenskar som äger fritidshus i Norge som anlitar
oss, berättar Gunnar.
Regelbundet kommer också norska privatper
soner över och handlar direkt i butiken i Valsjö
byn. Det är tillåtet att ta in varor till Norge för
belopp under 3 750 norska kronor utan att behöva
förtulla.
Det är främst lantbrukare och företag som i
dag köper byggvaror av Fahlströms norska fö
retag, som har samma namn som i Sverige. Fö
retaget har inget varulager i Norge utan varorna
skickas direkt från Valsjöbyn.
– Fakturan går ut från vårt norska företag, som
är registrerat i Sörli. Det viktigaste för kunderna
är att fakturan innehåller den norska momsen,
säger Gunnar.
Gränsprojektet som pågår i de fyra kommu
nerna vid gränsen har som ett mål att kunna för
enkla regler och lagar så att företagen lättare kan
bedriva sina verksamheter i de båda länderna.
– Om reglerna kommer att förenklas skulle det
få stor betydelse för vårt företag och naturligtvis
även för andra företag i regionen. Idag är tull- och
momshanteringen alldeles för krånglig för att vi
ska kunna utveckla vår verksamhet ytterligare i
Norge, menar Gunnar.
Fahlströms Bygg är inte ensam i regionen om
att ha verksamheter på båda sidor gränsen.
– Nyligen har jag fått veta att Valsjöns rörser
vice har registrerat ett företag i Norge. Dessutom
har vi självklart flera norska företag som konkur
rerar på svenska sidan. Sörli Bygg är ett företag
som tar på sig byggjobb i Sverige. Sörli Skog är
ett företag som har stor verksamhet i Sverige med
skogsavverkningar, säger Gunnar. n
Fahlströms Bygg har lejt Sörli Regnskap med
Venke Sundvik som ansvarig för att sköta admi
nistration och ekonomi. Dessutom anlitar man
Edel Marie Storaunet i Nordli när det gäller im
porthandlingarna.
– Utan dessa utmärkta rutiner och kontakter
som vi skaffat oss i Norge hade vi inte haft den
kundkrets som vi har i dag, menar Gunnar.
I dag omsätter Fahlströms Bygg knappt
400 000 svenska kronor i den norska verksamhe
ten. Försäljning av varor dominerar.
Per Lindahl
Läs hela artikeln: www.gransprojekt.eu
17
TEMA GRÄNSHINDER
Många politiker jobbar
Flera av de riksdags- och stortingspolitiker som representerar
gränsfjällsområdet är väl insatt i den problematik som ibland kan
uppstå för företag och privatpersoner i utbytet över gränsen.
Så här jobbar några av dem för att bryta ned gränshindren.
Robert Eriksson, Frp, stortingets arbeids- og sosialkomiten
Robert Eriksson fra Verdal ble
innvalgt på Stortinget, første gang,
i 2005, og etter valget i 2009 ble han
leder for Arbeids- og sosialkomiteen.
Dette er den største fagkomiteen på
Stortinget med et budsjettansvar for
om lag 320 mrd. Kroner. Det vil si
nærmere 1/3 av hele statsbudsjettets
utgiftsside.
– Vi har ansvar for alt innen for
arbeidsliv, arbeidsmarkedspolitikk
som attføringsbedrifter og vekstbe
drifter, og inkluderende arbeidsliv
(IA) for og nevne noe. Vi har også
ansvaret for velferdspolitikken, sier
Eriksson.
Hvordan jobber du med grensehinderspørsmål?
– Dette er en sak jeg har engasjert
meg i, og hatt god kontakt med Kjell
Schive i Midt-Skandinavisk regions
prosjekt. Jeg
har tatt opp
problematik
ken knyttet
til arbeidsgi
veravgiften
med arbeids Robert
m i n i s t e r e n Eriksson.
i stortingets
spørretime. Jeg mener det er helt av
gjørende at vi får på plass et norsk/
svensk samarbeid om dette. Løs
ningen er enkel. Det er bare for den
norske regjeringen og gjøre EU-fo
rordning 883/04 gjeldende i Norge,
samt sørge for at Nav følger opp slik
at en samordning kan gjennomføres.
Men dessverre ser det ut til at den
norske regjering skynder seg svært
sakte i dette spørsmålet, noe som går
utover bedrifter som Lierne bakeri,
ved at de må betale 33 pst arbeidsgi
veravgift for nødvendig arbeidskraft
de rekruterer fra Sverige, og som er
bosatt på andre siden av grensen.
Det ser ut til at Danmark og Sverige
nå skal få til et slikt samarbeid. Da
burde det også vært mulig i Norge,
sier Eriksson.
Foto: Namdalsavisa
– Det beste som kan gjøres
er å jobbe systematisk mot
statsråden både gjennom
de formelle og uformelle
fora, for at de skal forstå
viktigheten av at man får
på plass et norsk/svensk
samarbeid, sier Robert
Eriksson.
Han har også tatt opp denne saken
med de norske medlemmere i Nord
isk Råd, og fått tilbakemelding om
at de vil ta opp saken der.
Mener du at det finnes kunnskap
hos politikerne rundt denne typen av problematikk?
– Spørsmålet er svært betimelig.
Jeg tror nok de besitter den teo
retiske kunnskapen, men det kan
virke som at de ikke har den nød
vendige kjennskap og forståelse for
hvilke uheldige konsekvenser dette
har for bedrifter langs grensen i di
striktsnorge.
Hva kan gjøres for å løfte disse
spørsmåla og endre regelverk?
– Det beste som kan gjøres er
å jobbe systematisk mot statsrå
den både gjennom de formelle og
uformelle fora, for at de skal forstå
viktigheten av at man får på plass
et norsk/svensk samarbeid. I tillegg
som jeg nevnte så tar vi det også opp
i Nordisk Råd.
Hvordan mener du at regjeringen
bør arbeide?
– Regjeringen, det vil si ansvarlig
statsråd, bør ta seg en tur til Lierne
og besøke bakeriet. Slik at hun kan få
den nødvendige forståelsen for hva
dette handler om. I tillegg bør hun
Skillnaderna mellan de svenska och
ta en runde med Nav og en prat med
sin Svenske kollega. Løsningen er:
gjennomfør EU-forordning 883/04.
Anser du at mobiliteten over grensen kan være avgjørende for utviklingen av grensefjella?
Ny utredning ska undersöka hur fri rörlighet kan
Just nu genomförs en parlamentarisk socialförsäkringsutredning på uppdrag
av svenska regeringen.
Bland annat ska man se
över hur sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna fungerar över gränsen.
En kommitté på tolv ledamöter har
fått uppdraget av svenska regeringen
att se över de allmänna försäkring
18
arna vid sjukdom och arbetslöshet.
Syftet är att överväga förändringar
som ger hållbara försäkringar för
framtiden. Ett speciellt nationellt
perspektiv vägs in i utredningen.
– Sjuk- och arbetslöshetsförsäk
ringarna behöver anpassas för att
möta de nya förutsättningarna som
en ökad internationalisering innebär.
De nya reglerna ska så långt som
möjligt utformas så att de främjar fri
rörlighet för personer. Detta är inte
minst angeläget i våra gränsområden
i Norden där rörligheten är omfat
tande, säger Gunnar Axén, m, ord
förande i socialförsäkringsutskottet
och den som leder utredningen.
Kommittén ska belysa omfattning
en och villkoren för försäkringstill
hörigheten för personer som i olika
situationer under livet rör sig mellan
olika länder och mellan olika försäk
ringssystem.
– Även om sjuk- och arbetslöshets
försäkringarna har gemensamma
drag inom Norden skiljer de sig
många gånger åt i enskilda delar.
För personer som bor och arbetar i
olika länder kan det uppfattas som
besvärande att reglerna är olika.
Kommittén ska göra en analys av
TEMA GRÄNSHINDER
med gränshinder
Gunnar
Sandberg, s,
riksdagsledamot
– Jag lyfter ofta glesbygdsperspektivet i mitt
arbete. Men ett problem
som jag upplever är att
allt för få politiker i riksdagen har glesbygdsbakgrund. De flesta
kommer från stora städer och ser inte dessa
frågor som lika viktiga
som jag gör, säger han.
Gunnar Sandberg, s, är en av
Jämtlands fyra riksdagsledamö
ter. Gunnar Sandberg är upp
vuxen i Rötviken och känner
till de förutsättningar som män
niskor och företag har att verka
under i gränstrakten.
– Det måste till en förändring
om utveckling ska kunna ske.
Jag anser att delar av regelverket
måste ses igenom och att vissa
skatter bör ändras. Momsen är
också en viktig fråga liksom
tullhanteringen, säger han.
norska reglerna gör det ibland svårt att ta steget över gränsen. – Ja, helt klart. Bedrifter i grense
fjella er like avhengig som alle andre
bedrifter i og få tilgang på nok kvali
fisert arbeidskraft.
Hvilke spørsmål synes du er ekstra
viktig å jobbe med?
– Det er utrolig mange spørsmål
som er er aktuell. Men det viktigste
er at vi som politikere lager lover og
regler som er enkle, fleksible og lite
byråkratiske for bedriftene og hånd
heve. På den måten kan vi få et mer
främjas över gränsen
hur försäkringssystemen fungerar
för personer som bor i ett nordiskt
land och arbetar eller studerar i ett
annat. Den ska analysera möjlig
heterna och konsekvenserna av att
göra anpassningar av systemen i för
hållande till de situationer som kan
uppstå när olika regelsystem står i
motsatsförhållande till varandra och
därigenom påverkar den enskilde
negativt, säger Gunnar Axén.
Just nu arbetar utredningens se
kretariat med faktainsamling och en
kartläggning kring dessa frågor ska
presenteras som ett delbetänkande
i höst. Kommitténs arbete ska slut
redovisas i sin helhet senast 15 maj
2013. n
Pernilla Hermansson
Läs mer om utredningen:
www.psfu.se/sv/start
Foto: Karin Beate Nøsterud/norden.org
För en tid sedan skickade Gun
nar Sandberg en fråga till finans
minister Anders Borg, m, om
tullhanteringen i gränsregionen
mellan Sverige och Norge:
– Jag ville veta vilka åtgärder
han är beredd att vidta för att un
derlätta hanteringen.
fleksibelt arbeidsliv, og næringsliv,
noe vi vil være helt avhengig av i
fremtiden om vi skal henge med.
Tror du at Midt-Skandinavisk
Regionprosjekt har noen mulighet
til å påvirke disse spørsmål?
– Ja det tror jeg, om man job
ber systematisk og stanhaftig. Og
at man klarer og samhandle med
stortingspolitikerne fra fylket. For å
understreke hva jeg mener vil jeg si
tere fra en av visene til Hans Rotmo:
”Sammen så veie vi flere tonn med
littegrann hjølp gjør det littegrann
månn: Det e itjnå som kjæm tå sæ
sjøl”. Politisk rådgiver for finansmi
nisteren kommer fra Lierne, og hun
bør jo kunne ha påvirkningskraft.
Jeg føler meg sikker på at MidtSkandinavisk Regionsprosjekt også
presser på den veien. n
Anders Borg pekar i sitt svar
på att frågor om import och ex
port regleras exklusivt av bland
annat de EU-gemensamma
bestämmelserna. En liten öpp
ning kan vara den nya moder
niserade tullkodex (förordning
450/2008) som trätt i kraft.
Tillämpningen av denna sker
gradvis och beräknas vara fullt
ut genomförd under 2013.
– Under de pågående för
handlingarna om de nya til�
lämpningsföreskrifterna gör vi
från svensk sida vad vi kan för
att främja en så enkel tullhante
ring som möjligt. Förhållandet
till Norge är i detta samman
hang naturligtvis viktigt, säger
Anders Borg. n
Jorunn Granheim
Pernilla Hermansson
Så jobbar kommunalråden med gränshinder. Vänd och läs!
19
TEMA GRÄNSHINDER
Mitt-Skandinaviskt
Regionprojekt
De fyra kommunalråden i projektområdet, varav Magnar Namsvatn i Røyrvik är en, är överens om att Sveriges och Norges olika
Foto: Pernilla Hermansson
regelverk ställer till en hel del problem för både företag och människor i gränsfjällen. Kommunalråden: Regelverken måste ändras
Det finns hinder, men också
möjligheter. Främst är det
företagens förutsättningar
och rekryteringsmöjligheter
som måste förbättras, men
även infrastrukturen i stort.
Det är kommunalråden i
de fyra kommunerna överens om.
Hur mycket gränshinderproble
matiken diskuteras politiskt i de fyra
kommunerna i gränsprojektet varie
rar. Men alla fyra kommunalråden
sitter med i projektets styrgrupp och
där är gränshindren i ständigt fokus.
– De viktigste spørsmålene å jobbe
med er å få til ordninger som gjør at
vi har ett reelt felles arbeidsmarked
over grensen. Det gjelder både for
vanlig arbeidstakere og for nærings
liv. Få bort alt krångel. Skal vi over
leve må vi kunne ”sjoppe” arbeid der
det tilbys. Jeg tror også det blir viktig
at vi får en felles visjon for området.
Hva skal/vil vi bli, säger Alf Robert
Arvasli, Ap, ordfører i Lierne kom
mune.
Maria Söderberg, c, kommunalråd
20
i Krokom, anser att utbyggnaden av
fibernät/bredband är mycket viktigt
för utvecklingen i området, även om
det inte är ett gränshinder. Här arbe
tar nu kommunen mycket aktivt med
att få till en finansiering.
– Det område vi arbetat mest med
är socialförsäkringssystemet länder
na emellan. Ett problem som måste
lösas på statlig nivå, så här långt har
vi fått uppmärksamhet på problemet
och ligger på för att det måste lösas,
säger hon.
Alla fyra kommunalråden är över
ens om att de största problemen ofta
drabbar företagen i området. I första
hand tullproblem att föra varor mel
lan länderna eller att behöva ha två
företag för att bedriva verksamhet
på ett smidigt sätt över gränsen. Ett
annat problem uppstår vid deltidsar
bete, som Björn Andersson i Hota
gen vittnar om i artikeln på sidan 14.
Gudrun Hansson, s, kommunalråd
och Jan-Olof Andersson, m, opposi
tionsråd i Strömsund menar att detta
måste lösas.
– Dessa gränshinder innebär att de
som bor nära gränsen inte har samma
förutsättningar att driva företag eller
jobba som de som bor en bit in i lan
det. Detta måste förändras. Antingen
att Norge går med i EU eller att vi
hittar något annat regelverk vi kan
stödja oss på. Ett frihandelsområde
kanske kan vara en lösning.
Magnar Namsvatn, Sl, ordfører i
Røyrvik lyfter också fram proble
matiken för företagen.
– Bedriftene får ikke utnyttet de
handelsmuligheter som er der ved
disse toll-utfordringene. Forskjellig
arbeidsgiveravgifter gjør at bedrif
ter utnytter ikke mulighetene for
arbeidskraft godt nok. Momsreg
lene gjør at maskinentrepenørene
får ikke utnyttet markedene full ut,
säger han.
Jan-Olof Andersson pekar på vad
som gjorts hittills för att belysa
problematiken i projektområdet.
Vid två tillfällen har tjänstemän på
finansdepartementet
informerats
om situationen. Förra socialför
säkringsministern och ordföranden
i Nordiska ministerrådet Cristina
Husmark Pehrsson, m, har också fått
en lägesbeskrivning. Två tjänstemän
från socialförsäkringsdepartementet
har också på inbjudan av projektet
besökt området.
– Jag har vid ett tillfälle även träf
fat handelsminister Eva Björling och
beskrivit de problem kring gränshin
der som vi upplever. Hennes spon
tana reaktion var att det borde vara
möjligt att bilda ett frihandelsom
råde av projektområdet, säger JanOlof Andersson. n
Pernilla Hermansson
MER PÅ WEBBEN
www.gransprojekt.eu
Det finns fler artiklar om
gränshinder på webben:
– Fler vill jobba utomlands.
– Victoria Westberg trivs som
gränsgångare.
– Nytt projekt med fokus på
företags rörlighet över gränsen.
– Slakteriet i Jorm – så påverkar
reglerna dem.
TEMA GRÄNSHINDER
– Momsen är största
problemet för företagen
Fakta/så säger reglerna
Momskostnaderna vid import och export av arbetsmaskiner hindrar utvecklingen i gränsfjällen och gör
det svårare att samarbeta
över gränsen.
Det menar Bosse Henriksson på KGH som jobbar
med att hjälpa företag med
tulltekniska lösningar.
De företag som bedriver verksam
het i gränsfjällen och vill verka i bäg
ge länder har ett antal byråkratiska
hinder att övervinna. De regelverk
som i första hand reglerar verksam
heten är norsk och svensk skatte- och
tullagstiftning. Det är alltså minst
fyra olika regelverk en företagare
har att förhålla sig till. För ett norskt
företag som vill bedriva verksamhet
i Sverige gäller EG:s tullagstiftning
och svensk skattelagstiftning. För
ett svenskt företag som vill verka i
Norge gäller motsvarande norska
lagstiftningar.
Företaget KGH hjälper tjänstefö
retag med tulltekniska lösningar. På
kontoret i Östersund jobbar Bosse
Henriksson.
– Systemet har blivit betydligt
svårare och mer byråkratiskt på se
nare år vilket gör att handeln över
gränserna försvåras. Att tullkonto
ren ofta ändrar sina rutiner gör det
Grundregeln är att maskiner och utrustning ska vara förtullad i det land där
den används. Det innebär att tullavgift
och mervärdesskatt ska vara betald.
Den som bedriver verksamhet ska
också vara registrerad för moms i det
land han verkar.
Fakta/Pe-Torsa
Mervärdesskatten
är 25% i både
Norge och Sverige. Tullavgiften är i
Norge vanligen 0% och i Sverige (EU)
varierande beroende på vara.
Att importera och exportera till exempel arbetsmaskiner över
Foto: Håkan Sandberg
gränsen är dyrt. än mer krångligt för företagen, säger
han.
Ett problem är kostnaderna vid
import och export av arbetsmaski
ner mellan Sverige och Norge. Till
exempel måste alla maskiner som
fraktas över gränsen till Norge för
tullas. Det betyder att företagaren
måste betala moms, motsvarande
25 procent av maskinens värde, före
införseln. För en stor maskin kan
det handla om 100 000-tals kronor.
I praktiken innebär detta att få, eller
inga, företag har råd att föra arbets
maskiner mellan länderna. Bakgrun
den till att regelverket ser ut som det
gör är att varje land vill skydda sitt
eget inhemska näringsliv och få in
mer pengar till statskassan.
– Det är ett problem. Reglerna gör
det omöjligt att samarbeta över grän
sen och det är naturligtvis ett hinder
när det gäller utvecklingen. Den här
frågan har varit uppe för diskussion
länge och det är oerhört svårt att få
något gehör på högre nivå. Sedan
Sveriges inträde i EU har reglerna
blivit striktare.
Många av de företag Bosse Hen
riksson kommer i kontakt har moms
registrerat sina företag även i det an
dra landet.
– Det är enda sättet att hantera
momsen som är det största proble
met för företag som vill verka över
gränsen, säger han. n
Pernilla Hermansson
– Omöjligt att bilda maskinring
Momsen som ska betalas
vid import och export vid
införsel av arbetsredskap
gör det svårt för bönderna
i gränsfjällen att bilda en
gemensam maskinring.
Bengt Blom är lantbrukare i
Frostviken. Under årens lopp har de
blivit allt färre, idag finns mellan sex
och åtta aktiva bönder kvar i bygden.
På norska sidan är de betydligt fler.
En vision bland lantbrukarna är att
bilda en gemensam maskinring för
att kunna låna arbetsredskap, något
som skulle innebära många fördelar.
– Att köpa och äga maskiner inne
bär stora kostnader och i dagsläget är
det många som har onödigt stora ma
skinparker. En gemensam maskin
ring skulle underlätta och inte vara
lika kostsam, säger Bengt Blom.
Men Sveriges och Norges regelsys
tem vid import och export gör att det
kostar stora summor att föra sådana
maskiner över gränsen. Ett problem
som projektet nu arbetar fokuserat
med att försöka lösa. Både huvud
projektledaren Kjell Schive och
Blom ser det som mycket viktigt för
utvecklingen i området.
– Vi arbeider for å få til en løsning
for arbeidsmaskiner som gjør at vi
kan bruke ATA-carnet eller en or
dinær registreringsordning som for
jaktvåpen. Det vil si at maskinen re
gistreres ut og inn av landet av auto
risert registrar mot en mindre avgift
for arbeidet, säger Schive. n
Pernilla Hermansson
Det finns undantag från grundregeln som medger att vissa varor kan
importeras temporärt, det innebär att
importören istället för att slutligt betala
importavgifterna får ställa en deposition motsvarande importavgifterna som
sedan återbetalas vid återexporten.
De varor som kan importeras temporärt är starkt reglerade och omfattar
vanligen inte maskiner för produktion
eller arbete.
Norska företagare som bedriver
verksamhet i Sverige har vissa lättnader
i de temporära importbestämmelserna
som medger frihet från deposition om
verksamheten bedrivs i svensk kommun
som gränsar till den norska kommunen
där företagaren är etablerad.
Läs mer: www.tullverket.se & www.toll.no
Fakta/det
Fakta/
här är
Pe-Torsa
ATA-Carnet
Et ATA-Carnet er et internasjonalt
tolldokument som forenkler tollekspedisjonen og erstatter alle eksport-,
import- og transitteringsdokumenter
ved midlertidig inførsel.
ATA-Carnet-ordningen baseres på at
Handelskammeret står som garantist for
dine varer i landene du besøker. Som
sikkerhet for vår garanti deponerer du
et visst beløp, som tilbakebetales når
carnetet returneres til oss.
ATA-Carnet kan benyttes når en
bedrift eller privatperson skal reise med
yrkesutstyr, vareprøver eller messe/
utstillingsutstyr. ATA-carnet ikke kan
brukes dersom arbeidsmaskinen skal
brukes til utvinning av naturressurser,
bygg og anlegg og jordbearbeiding
(landbruk).
Les mer: www.carnet.chamber.no
21
PROJEKTNYTT
Det här jobbar projekten
Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt är ett EU-finansierat Interregprojekt som
omfattar Frostviken i Strömsunds kommun, Hotagen i Krokoms kommun samt
kommunerna Lierne och Røyrvik i Nord-Trøndelag, Norge.
Projektet arbetar med näringsutveckling, samarbete kring och utveckling av
offentlig tjänsteproduktion samt avveckling av gränshinder.
Projektets huvudmålsättning är att vända den negativa befolkningsutvecklingen i regionen.
Gemenskap.
Hälsa och sjukvård
Projektledare Tommy Ottosson
Tfn: 0046 (0)670 163 75
n Gruppen
arbetar vidare med sina tre
fokusfrågor: en gemensam hälsocentral, ett samarbete kring korttidsplatser
och särskilt boende samt en uttalad
samverkan vad gäller ambulansen.
Natur-Rum/
Nationalpark
Projektledare Lars-Gunnar
Holgersson, Tfn: 0046 (0)70 344 81 06
n Arbetet
vilar just nu på grund av snö
och is men återupptas under maj månad.
Turism och reseliv
Ungdomar.
sida på Facebook där hela projektet ska
marknadsföras.
n Ett
samarbete har inletts med turismoch kulturgrupperna kring utformningen
av ett sommarprogram för gränsfjällen.
n Arbetet
med ungdomsredaktionen
fortsätter, liksom samarbetet med Radio
Krokom. Planer finns på en gemensam
radiosändning från Valsjöbyn.
Projektledare Anna Jonasson
Tfn: 0046 (0)670 169 35
n Tillsammans
Näringsliv
Ungdom
Projektledare Mats Falk
Tfn: 0046 (0)670 169 34
n Gruppen
fortsätter att ungdomsanpassa befintliga arrangemang. Vi har
alldeles nyss arbetat med Flyktingloppet, nu tittar vi på LiMartnan, FestiValsjöbyn och Bærflekkdagan.
med kulturprojektet
planerar vi för ett gemensamt sommarprogram även i år. En kalender där man
kan följa sommarens evenemang dag
för dag. Projektledare Anna Jonasson
Tfn: 0046 (0)670 169 35
n Gruppen
n Nu
är det sommarlovsentreprenörer
som upptar det mesta av tiden. Mycket
planering för en kreativ sommar. förs om vad det ska innehålla.
n Destination
n Referensgrupp
Projektledare Alette Sandvik
Tfn: 0047 474 82 969
Vaajma – the heart of
Scandinavia börjar ta form både grafiskt
och innehållsmässigt. Nu ska vi samla
in turistiska produkter som är möjliga
att sälja inom de ramarna. nI
maj är det dags för en gemensam
träff för alla företag i regionen och den
här gången blir det fokus på turism.
Information
Projektledare Pernilla Hermansson
Tfn: 0046 (0)670 169 33
n Närmast
22
ska gruppen bygga upp en
Gränsnytt februari 2011
Jordbruk/skogsbruk
har haft ett studiebesök på det nybyggda slakteriet i Jormvattnet. n Uppsummering
efter tull-seminariet
i Lierne gjestegård. Vi går vidare och
ser vad företagen har behov av i vidare
arbete med gränsfrågor. nI
boken ”Landet utanför” skriver
journalisten Kristina Mattsson om vårt
projekt som en del av andra satsningar
på landsbygden. 30 maj kommer hon
hit och föreläser om sina erfarenheter
av landsbygdspolitikens effekter.
fortsätter att jobba med
satsningen Camp Vaajma. Diskussioner
Natur och miljö
Jobber med en rapport som er langsiktig og hvor planen er å ha et utkast
ferdig i mai/juni.
n
Samiskt
Projektledare Thomas Åhrén
Tfn: 0047 948 66 243
Vidare arbete för att utöka rutten för
den samiska bokbussen i regionen.
n
n
Samarbete med Østre Namdal
PROJEKTNYTT
med just nu
heter.
Samarbete med samebyarna i
Frostviken kring turismutveckling.
n
Vidare arbete kring användning av
den samiska kvalitetsmärkningen
Sápmi Experience i gränsregionen.
n
Kyrka
Projektledare: Marita Arnsäter
Tfn: 0046 (0)670 169 37
n Vi
jobbar naturligtvis med sikte på
framtiden och en ev. ny treårsperiod.
Diskuterar inriktning och prioriteringar.
n Tillsammans
med Skola, Kultur och
Ungdom tittar vi på möjligheten att på
temat ”Vaajma” göra en gemensam
satsning inför hösten.
n Planerar
också lammeleir på Murumoen 6-8 maj i samarbete med Norsk
Luthersk Misjonssamband.
n 27–28
juni blir det inspirationsdagar
för konfirmandmedarbetarna. Vi arbetar vidare med pilgrimstemat och får i
år uppbackning från Pilegrimsgården i
Trondheim.
Kultur
Projektledare Merete Gjertsås
Tfn: 0047 951 25 067
skal i det kommende
året jobbe videre med å skape møteplasser på ulike arenaer, vi skal se
mer på hvilke større arrangement som
kan videreføres evt påbegynnes i hver
kommune. Vi vil fortsette samarbeidet
med ungdomsgruppa og reiselivsgruppa.
Planerar att tillsammans med kulturgruppen och informationsgruppen ge
ut ett sommarprogram för gränsfjällen.
n
Sommarens stora satsning är Berättarveckan.
n
n Kulturgruppa
Skola
Projektledare Steinar Bach
Tfn: 0047 995 98 620
Videokonferanseutstyret er nå installert på alle högstadieskolene. Framover blir det opplæring av utstyret.
n
!
reinbeitedistrikt kring utvecklingen av
Destination Dærga.
Mer info om projekten finns på webben
www.gransprojekt.eu
Gränsmöjlig
Rapport från styrgruppen
n Huvudprojektledningen och styrgruppen har fått positiva gensvar från kommunerna och
Interreg när det gäller en vidareföring av projektet i en ny fas mellan 2012–2014. Men ingen
finansiering är ännu klar. Man arbetar nu med en projektplan och samtliga delprojekt har
fått i uppgift att komma med tankar och synpunkter. Ansökan till Interreg måste skickas in
senast 20 juni 2011. En eventuell projektstart sker 1 januari 2012.
n Styringsgruppen har vedtatt budsjett for 2011. I tillegg til bevilgninger til gjennomføring
av aktiviteter i henhold til prosjektplanen, har styringsgruppen satt av penger til følgende
tiltak:
Kr. 200.000 til ekstern evaluering av prosjektet
Kr. 100.000 til destinasjonsutvikling Vaajma
Kr. 80.000 til videreutvikling av det grenseoverskridende fotballsamarbeidet
FÖRDJUPNING
Skolprojektet:
Mer samarbete en vinst
Att upprätthålla den goda
kvaliteten i skolan, trots att
elevantalet och de ekonomiska resurserna blir mindre är en av skolprojektets
största utmaningar.
– Hvis vi greier å legge et
godt grunnlag vil kanskje
neste generasjon finne
andre og bedre samarbeids
former og områder enn vi
har i dag, säger projektledaren Steinar Bach. I sin arbetsgrupp har Steinar
Bach från Lierne sju medar
betare och tillsammans drar
de upp riktlinjerna för ar
betet. Varje skola i området
gör halvårsvis egna aktivitetsplaner
för vad lärare och elever ska göra
tillsammans med naboskolorna på
andra sidan gränsen. Utbytet mellan
skolorna är lyckat och har utvecklats
mycket positivt sedan projektstar
ten.
– Vi jobber med
å lage møteplas
ser, utvikle so
siale fellesskap,
kjennskap om
hverandres kul
tur og språk, ut Steinar Bach.
veksle personal
kompetanse og
utvikle fjernundervisning ved hjelp
av videokonferanseutstyr. Dette er
viktig hvis vi skal bygge en felles
region over grensen, säger Bach.
Han och skolgruppen har hållit
flera möten på samtliga skolor i re
gionen, nästa möte blir på Røyrvik
skole den 4 maj.
– Vi hadde en plan om samlinger
for arbeidsgruppen annehver må
ned, men i praksis har det variert litt
i forhold til aktivitetene, säger Bach.
Han och gruppen tycker arbe
tet är oerhört viktigt – de jobbar ju
med den grupp människor som är
gränsfjällens framtid. Steinar Bach
ser många utvecklingsmöjligheter i
området och hoppas att skolprojek
tets arbete kan förverkliga några av
24
dem. Det handlar bland annat om
större social gemenskap bland elev
erna och en ökad stolthet över re
gionen och dess möjligheter. Bland
lärarna medför ett utökat utbyte att
kompetensen ökar och att det finns
goda möjligheter att upprätthålla
den goda kvaliteten i skolan trots att
både de ekonomiska förutsättning
arna och elevantalet minskar.
– Vi jobber med neste generasjon
gränsboere som skal videreføre dette
prosjektet i framtida. Hvis vi greier
å legge et godt grunnlag vil kanskje
neste generasjon finne andre og be
dre samarbeids former og områder
enn vi har i dag, säger Steinar Bach
och pekar på vad projektet redan har
uppnått i regionen:
– En bedre forståelse for hverand
res språk og kultur, flere barn kjenner
hverandre over grensen, kjennskap
til likhetene og forskjellene i hver
andres skolesystem, utveksling av
faglig kompetanse (spansklærer fra
Sørli underviser i Frostviksskolan)
og en felles forståelse av hva valg
friheten i valg av skole skal innebære
innenfor regionen.
Framöver ligger huvudfokus på att
utveckla en metodik och ett arbets
sätt för fjärrundervisningsutrust
ningen som nyligen blivit installerad
på skolorna i regionen. Utbytet av
språk, kultur och sociala kontakter
över gränsen är också fortsatt viktigt
liksom att bli bättre på att utnyttja
den gemensamma kompetensen.
– Den største utfordringen i re
gionen er befolkningsnedgangen, vi
har mange eldre men vi har et fød
selsunderskudd som er den største
årsaken, da må vi ha en god skole og
barneomsorg for å få flere ungdom
mer/barnefamilier til å bli/flytte inn/
flytte tilbake. Samarbeidet mellom
skolene i prosjektperioden har vært
så positivt at dette vil forsette när
prosjektet er slutt, säger Steinar
Bach. n
Pernilla Hermansson
Ass.rektor Per Johan Rørvik (t.v.) og oppvekstsjef Odd Einar Haugen
Nytt videoutstyr
Som en del av skolesatsingen i Midt-Skandinaviske regionprosjekt er det
kjøpt inn nytt audio/videoutstyr til alle skolene
i regionen.
Det er i første omgang tenkt brukt
i forbindelse med fjernundervisning,
og da spesielt innen språkundervis
ning. Den samiske undervisningen
på tvers av grensen er de første som
tar i bruk utstyret. Men det er også
tenkt brukt i forbindelse med under
visning i fremmedspråk, så vel som
annen undervisning som krever spe
sialkompetanser. Det vil også være
mulig for andre i kommunen å bruke
utstyret, men prioriteten er i under
visningsøyemed.
Investeringene er finansiert gjen
nom hovedprosjektet slik at det ikke
har kostet skolene/kommunene noe
i anskaffelse. Totale kostnader er på
drøyt en million, og selv om kom
munene må koste årlige driftskost
nader på ca 25.000 pr. skole, mener
skoleprosjektet at det er vel anvendte
penger. Ikke bare løser det utfordrin
gene med fjernundervisning, men de
FÖRDJUPNING
för alla
Hele gruppa. Foto: Privat
Q-teateret på
turne i grensefjella
Kulturgruppa har i mars
arrangert en teaterturne
med Q-teateret fra Lierne.
Det var forestillinger på
Røyrvik samfunnshus og på
Saga på Gäddede.
Q-teateret består av en gjeng med
godt voksne teateramatører, alle bo
satt i Nordli. Det viste for første gang
”Bjørnemorde” i Lierne sommeren
2010. Temaet er rovdyrproblema
tikk og storsamfunnets overkjøring
av bygdene.
Forestillinga er skrevet av Gott
fred Totsås, også han fra Lierne.
Sjøl om det er lenge siden dette ble
skrevet, er temaet fremdeles aktuelt.
Kulturgruppa er godt fornøyd med å
kunne tilby innbyggerne i regionen
en slik type kulturell aktivitet under
prosjektperioden. n
Merete Gjertsås
Flere hjertestartere i beredskap i Lierne
n Den første hjertestarteren som kom til Lierne var det Ambulansen som an
poserer stolt foran nye utstyret i Røyrvik. Foto: Lars Arne Krukhaug
til skolene
ser for seg at det vil være ett vir
kemiddel i å beholde, så vel som
å skaffe seg kompetanse. I frem
tiden vil det ikke være behov for
samme kompetanse, for eksempel
innenfor spanskundervisning på
flere skoler, når en skole kan drive
fjernundervisning for hele regio
nen.
Kvaliteten på utstyret er fortref
felig, selv om det stilles ekstra krav
til lokalene. Det er spesielt lysset
tingen som må på plass. En annen
utfordring er det pedagogiske i
forbindelse med fjernundervis
ning. Pr. i dag er dette et felt innen
for barne- og ungdomskole som er
lite vektlagt. Nå vil det bli holdt
noe kurs av leverandørene som har
erfaring fra universitet og høysko
ler, men at det blir noe ”learning
by doing” må en regne med. Opp
vekstsjef Odd Einar Haugen ved
Røyrvik skole ser for seg at det
kreves både god disiplin og struk
tur, men tror egentlig ikke det skal
by på de store problemene. n
Lars Arne Krukhaug
skaffet allerede på 1980-tallet. Denne er utskiftet flere ganger, og ambulansen
har nå en moderne avansert hjertestarter med direkte kontakt til sykehuset. El
lers i kommunen er det hjertestartere i kommunal regi h.h.v. ved legekontor/
helsetun og ved Hjemmesykepleien i Sørli. Den siste er gitt av Norsk Luftam
bulanse. I tillegg har Lierne Bakeri egen hjertestarter, samt Lierne Røde kors.
Den sistenevnte hjertestarteren ble medio mars utlånt til Lierne brannvesen
og plassert i den ene brannbilen i Nordli. Årsaken er at brannvesnet blir utkal
let sammen med ambulansen ved hjertestans, og da er man raskene ute hos
pasienten, enn om utstyret står lagret hos Lierne røde kors. Det kan også være
tilfeller med hjertstans når ambulansen er ute på andre oppdrag, og da er det
viktig med rask utrykning med andre hjertestartere.
De ansatte i Lierne brannvesen fikk i forkant av overleveringen opplæring i
bruken av utstyret av Røde-kors-instruktør Hans Roger Tangen, slik at de skal
være forberedt på å bruke utstyret
ved behov. Det er derfor betryggen
de både at det er flere hjertestartere i
en vidstrakt kommune, men også at
flere av de som er i bygda er raskt
tilgjengelig.
Leder beredskap i Lierne
brannvesen Odd Bjørnar Aagård (t.v.) mottar hjertstarter
for plassering i brannbilen fra
Lierne Røde kors ved Hans
Roger Tangen.
Foto: Karl Audun Fagerli
25
UNGDOM
Alpindag
i Holand
Mitt-Skandinaviskt
Regionprojekt
19. mars var det alpindag
i bakken på Holand i Lierne,
for ungdommene i regionen.
Dette var et arrangement
gjennomført av ungdomsgruppen i prosjektet, og
det ble organisert busser
fra de forskjellige stedene.
Dagen startet med at folk fikk ut
delt heiskort, og de som trengte å leie
ski gjorde det. Helt til det var lunsj
tider kjørte man litt som man ville.
Under lunsjen fikk hver enkelt utdelt
en lappe der det stod ett lagnummer.
Disse numrene ble brukt til å danne
grupper til to konkurranser – slalåm
og søppelsekkrace.
Under slalåm konkurransen, var
det satt opp en bane i bakken. Der
måtte hver enkelt gruppe kjøre sla
låm, mens de holdte hverandre i
hendene – man måtte til og med kjø
re baklengs! Den gruppa som brukte
kortest tid, vant konkurransen.
Søppelsekk konkurransen var
også litt krevende. Her måtte hele
gruppa plassere en kroppsdel på en
søppelsekk, for så å ake ned en bakke
på kortest mulig tid.
De lagene som vant fikk utdelt
premie.
De fleste var veldig fornøyde med
dagen, og slitne dro man hjem. n
Anne Marte Olsen
Slalåm konkurranse og
gruppebild fra skiddagen i
Holand.
Foto: Anne Marte Olsen
Her er Liernes ungdomsråd
Sedan ett drygt år tillbaka
har Lierne kommune ett
eget ungdomsråd. Där
sitter idag nio ungdomar
mellan 14 och 20 år.
– Ungdommene har
stor påvirkningsmulighet
ovenfor politikerne, säger
ordfører Alf Robert Arvasli.
Ungdomsrådet i Lierne har fun
nits i drygt ett år. Så här berättar Alf
Robert Arvasli, ordfører i Lierne:
– Det var en utfordring fra Nord
Trøndelag barne- og ungdomsråd
at alle kommuner i Nord Trønde
lag skulle ha et eget ungdomsråd.
Lierne var en av kommunene som
ikke hadde eget ungdomsråd. Lierne
kommune hadde i stedet satset på at
4 ungdommer skulle sitte i kommu
nestyret med talerett og forslagsrett
og dette hadde vi hatt i ca 10 år før
vi startet ungdomsråd høsten 2009.
Syftet med ungdomsrådet är att
26
Fv: Gabriell Søfting, Sigurd Andre Pedersen, Tomas Bergli, Per
Johan Persson, Karen Johanne Ringstad, Ragnhild Bach (vara)
og Kristin Myhrvold (vara). Ann Jorun Moen, Martin Østnor og
Henrik Skåle er med i rådet, men var ikke tilstede da bildet ble
tatt. Foto: Gun Kveli
ungdomarna ska kunna ta upp saker
som de tycker är viktiga.
– De kan oversende dette til kom
muneadministrasjonen, Fylkesrå
det, kommunestyret og lignende.
Det sitter fortsatt 2 ungdommer i
kommunestyret fra ungdomsrådet
med talerett og forslagsrett i kom
munestyret. De kan ta opp de sakene
som ungdomsrådet har drøftet i ung
domsrådet, säger Arvasli.
Han räknar upp en rad ärenden
som behandlats av ungdomsrådet
det senaste året: Høring på kom
muneplan for Lierne kommune,
skoleruta 2010/2011, valg av del
takere til ungdomsgruppen i Midt
Skandinaviske
regionprosjektet,
forslag på planlagte aktiviteter for
ungdommer, søknad om tilskudd til
musikkbinge och ett kort for jakt og
fiske i Lierne på statsallmenning.
Alf Robert Arvasli tycker att ung
domsrådet är en utmärkt arena för
ungdomarna att lära sig mer om hur
politiken fungerar – men att medver
ka ställer också krav på att ungdo
marna är aktiva och vågar ta för sig.
– Noen synes at det er interessant og
noen synes nok at det kan være en
del kjedelige saker som politikerne
behandler spesielt de sakene som
skal til kommunestyret. Men ung
dommene har stor påvirkningsmu
lighet ovenfor politikerne, säger Alf
Robert Arvasli. n
Pernilla Hermansson
NYHETER
Mycket folk på Samefolkets dag i Røyrvik
Røyrvik kirke og Børgefjell Gjestegård dannet
rammen rundt feiringen
av Samefolkets dag 6.
februar.
Delprosjektene kirke og sa
misk hadde sammen med Luvlie
Nåamesjen Dajve, Røyrvik kom
mune og Røyrvik menighetsrådet
samarbeidet om en storstilt feiring
av samefolkets dag i Røyrvik. De
hadde lagt opp til en flott helg med
arrangement både i Røyrvik kirke
og på Børgefjell Gjestegård.
Da var det samiske mattradisjon
som stod på menyen. Til å under
holde under og etter middagen had
de de fått hjelp av ”lokale” krefter.
Eilert Åhren fra Gjeddede bidro
sterkt med gitar og sang mens
Cecilie Persson med røtter fra Øs
tersund/Trofors fremførte en kom
binasjon av samiske historier og
joik.
Feiringen startet allerede lørdag
5. februar med en flott forelesning
om
kulturminneregistreringen
som fant sted i Røyrvik sommeren
2010. Det var oppløftende at over
30 stykker hadde tatt turen innom
forelesningssalen på Børgefjell
Gjestegård, med forelesere fra Sae
mien Sijte og Sametinget.
Selve Samefolkets dag startet med
gudstjeneste i Røyrvik kirke. Til
tross for ett adskillig større arrange
ment i Jokkmokk (Jokkmokkmark
naden) var kirka mer enn halvfull.
Gledelig var det at så mange hadde
tatt turen fra nabokommunene,
både fra norsk og svensk side.
Med dagens tale av Jonhild Joma
og samisk tekstlesing av Meene
Kappfjell Åhren ble dette en høy
tidlig og fin start på feiringen av
dagen.
Senere på kvelden hadde arrangø
rene bedt til fest på gjestegården.
Etter gudstjenesten tok vi oss
en prat med Jonhild og spurte hva
Samefolkets dag betydde for henne
og samene.
– Dagen har sin opprinnelse fra
6. februar 1917 da samer fra hele
landet møttes i Trondheim for å or
ganisere seg. Etter hvert fulgte de
svenske samene opp med møte i
Østersund i 1918. I dag er 6. februar
dagen for samene i hele Sapmi, ett
folk fra fire forskjellige land, sier
hun.
Det at de kommer fra fire forskjel
lige land gjør at det er en del som
skiller dem, men samtidig har de
samme mål. Derfor er Samefolkets
dag så viktig, for som Jonhild sier,
dagen påminner oss om vår egen
nasjonalitet samtidig som den bin
der oss sammen og gir oss følelsen
å være ett folk.
Etter endt lunsj samlet gjestene
seg til kirkekonserten. På plakaten
sto “På flukt med Quitus” m/gjes
teartist Cecilia Persson. En verdig
avslutning på en flott helg. n
Lars Arne Krukhaug
Erik Nordberg (arkeolog/Saemien
Sijte) Mariana Olofsson (museolog/Saemien Sijte) Birgitta Fossum (arkeolog/
Saemien Sijte) og Dag Lantz (arkeolog/
Foto: Lars Arne Krukhaug
Sametinget). Samisk kulturminneregistrering
Sommeren 2010 ble det
gjennomført en større
systematisk kulturminneregistrering i Røyrvik.
Kommunen var initiativtaker
til et samarbeidsprosjekt mellom
fylkeskommunal og samisk kultur
minneforvaltning, der Sametinget,
Saemien Sijte, ”det samiska rum
met” og Luvlie Nåamesjen Dajve
(samisk kulturforening) deltok. Det
ble gjort funn av steinalderboplasser
og av mange samiske kulturminner i
ulike kategorier.
I forbindelse med feiringen av Sam
efolkets dag var arkeologer fra Sam
etinget og Saemien Sijte og holdt et
flott foredrag om de samiske fun
nene. Det som kanskje hadde vakt
størst oppsikt var funnet av rammen
til en Gievrie (tromme/runebomme).
Siste gang et slikt funn ble gjort i
Norge var i midten av 90-tallet.
Selv om ikke skinnet til gievrien er
bevart, er funnet unikt som den ene
ste gievrie funnet i fjellområdene.
Arkeologene understreket at all re
gistrering av samiske kulturminner
svært viktige. n
Lars Arne Krukhaug
”På flukt med Quitus” m/gjesteartist Cecilia Persson.
Foto: Anne Bjørg E. Svestad
Läs mer: www.samiskarummet.se
27
FÖRETAGET
Forbrødring øver grensen
I fjorsommer skilte JIS (Joma industriservice) ut bilverkstedsdelen av selskapet. Tre ansatte fikk da mulighet til å kjøpe aksjer
i det ”nye” selskapet og drive det. To brødre og en svoger, Conny
Winther, verkstedmester, Freddy Winther, mekaniker og Christer
Rådstrøm, daglig leder/kundemottaker, ble de nye driverne.
Navnet ga seg selv; CFC Joma Bilteknikk AS (CFC).
J
IS og Joma Næringspark
er fortsatt storaksjonæ
rer, men Conny, Freddy
og Christer har sine an
deler nå.
Selv om Joma er i ”ytterste” utkant
er de naturskjønne omgivelsene en
vesentlig faktor for å bo og jobbe i
grenseområdene. Christer og Freddy
er såkalte grensgjenger, dvs. de bor
henholdsvis i Jormvatnet og Gädde
de, mens Conny kommer fra Devik
gård i Lierne.
Conny følger med dataene under hjulkontrol.
Freddy justerer hjul.
Conny og Freddy utfører hjulkontrol.
28
Til tross for ett litt avsidesliggen
de verksted forteller de at kunde
grunnlaget er forholdsvis stabilt.
De har kunder fra både Norge og
Sverige. Selvsagt er det flest kunder
fra Røyrvik, men en del kunder fra
både Namsskogan og Strømsund
kommune finner det mer bekvemt å
ta turen til Joma.
En av årsakene til det er nok av
standene, alternativene blir Grong/
Namsos eller Strømsund, men de
mener også at pris og kvalitet er
en viktig faktor. Også deleprisene
i Norge kan i enkelte tilfeller være
rimeligere enn i Sverige. På spørs
mål om de henter deler fra Norge
og/eller Sverige kommer det et stort
sukk fra alle tre!
– Å få deler opp til Joma er en stor
utfordring. Logistikken i Norge er en
katastrofe. Tidligere var det til å leve
med, men etter nye transportrutiner
har transporttiden økt betraktelig.
Spesielt ille har det vært å få deler
fra Namsosområdet, sier de.
Nå henter de hovedsakelig deler
lang E6-aksen, Steinkjer eller Trond
heim. Det korter ned transporttiden
med ca ett døgn. Ett annet problem
de opplever er at enkelte transport
Conny, Freddy og Christer foran
leverandører ikke klarer å få varene
opp til Joma. Ofte må de hente dem
i Røyrvik sentrum, ja sågar har noen
droppet av lasten i Namsskogan.
En konsekvens av dette er at de
nå har valgt å skifte fra Automester
til Mekonomen hovedsakelig pga.
logistikken. Det gjør at de slipper
problemer med transport fra midtre
Namdal kontra Mekonomen som
ligger langs med E6 som transpor
taksje.
En annen løsning på logistikkpro
blemene hadde vært å hente delen fra
Sverige. Der er det adskillig bedre,
en dag kortere transporttid, men her
setter tollreglene stopp for en slik
løsning. Slik som ordningen er i dag
må de først skaffe seg transporttilla
telse og tollkreditt fra tollvesenet i
FÖRETAGET
på CFC i Joma
Alva testar backen.
Stora och små
invigde ny lift
n Lördag den 5 mars invigdes
nya barnliften och sportboden i
Stora Blåsjön.
– Den nya barnliften fyller
verkligen ett tomrum och an
vänds redan flitigt. Den är väldigt
viktig för de absoluta nybörjarna
men även för de yngre som inte
tagit steget till de större liftarna.
Liftarna i Blåsjön är en viktig
samlingsplats för framför allt
barn och ungdomar i Blåsjön och
Jormvattnet med även för hela
Frostviken då det i dagsläget är
den enda som är i bruk, säger
Mats Falk, ordförande i fören
ingen Blåsjöns Framtid som äger
och driver liftarna.
Han kommer inom kort att ta
kontakt med kommunen:
– Vi hoppas på driftsbidrag.
Läs mer: Fler bilder på webben!
verkstedet.
Trondheim, før de kan bestille og ta
varer over grensen fra Sverige. Det
gjør at prosessen uansett tar tid. Nå
jobbes det i Røyrvik med å få til en
bedre transportløsning inn til Røyr
vik og omegn, men CFC hadde hå
pet at Gränsprosjektet hadde klart og
fått gjort noe med byråkratiet over
grensen.
Det gjelder ikke bare tollreglene,
men også mulighetene til släckning
av 2: or, dvs reparasjoner og etter
kontroll på svenske biler etter EUbesiktigelse utført i Sverige. Det op
timale hadde vært og kunne utføre
besiktigelse, reparasjoner og et
terkontroll, men her er det svenske
regelverket som legger hindringer
i veien. I Sverige kan ikke samme
bilverksted foreta både besiktigelse
og reparasjoner/etterkontroll. Disse
Foto : Lars Arne Krukhaug
reglene gjelder ikke i Norge, men
så stilles det adskillig strengere krav
for å drive ett bilverksted i Norge
kontra Sverige.
Deres styrke i markedet er at CFC
har stor kompetanse, og er mer
fleksibel enn merkeverksteder som
er kanskje litt for spesialisert på
egne merke. Det med fleksibilitet
gjør at de reparer stort sett alt med
motor! Biler, scooter, gressklip
pere, motorsager med mer. Når det
gjelder større kjøretøy som trak
torer og lastebiler er det JIS som
tar jobben. Det at de kan ta andre
oppgaver enn bare biler gjør også
mindre sårbare i ”down-perioder”.
Stort sett har de nok å gjøre, men i
januar/februar opplever de som an
dre i bransjen en roligere tid. Da er
det greit å ha flere ben å stå på. Det
kanskje ikke mange vet er at de har
utstyr for å drive firhjulskontroll/
innstilling/justering hos CFC.
Selv om de ikke opplever noen pro
blemer med en arbeidsplass med
både norske og svenske arbeidsta
kere håper de Gränsprosjektet hadde
fått til mer lempelige regler på tvers
av grensen. Hadde tollproblematik
ken vært løst ville det gjort en ve
sentlig forskjell på å få deler raskt på
plass når det var behov. Likens end
ringer i reglene rundt EU-kontroll.
– Det hadde vært ønskelig å kunne
tilby kundene i Sverige både besik
tigelse, reparasjon og etterkontroll.
Det ville vært med på å trygge virk
somheten med tanke på å beholde
både arbeidsplasser og innbyggere i
regionen, sier de. n
Lars Arne Krukhaug
Vill du
flytta hit?
LIERNE
Telefon: 74 34 34 00
www.lierne.kommune.no
[email protected]
STRÖMSUND
Telefon: 0670-161 61/167 20
www.stromsund.se
[email protected]
[email protected]
RØYRVIK
Telefon: 74 33 63 00
www.royrvik.kommune.no
[email protected]
KROKOM
Telefon: 0640–161 45
www.krokom.se
[email protected]
!
Vi hörs
29
ANNONSER
VÅRSERVICE!
Velkommen til hjulskifte og vårsjekk. Ved hjulskifte
kontroller vi forstilling og bremser for unormal slitasje.
Dekk i fra anerkjente leverandører selges. Be om tilbud.
Nytt hjulinnstillingsapparat for å sikre nøyaktig innstilling
av forstilling.
2011
Dek
selg k
es!
En av de 4 store
BETAL NÅR DET PASSER!
Rentefritt opptil 24 mnd.
Fredag 22. juli til
søndag 24. juli i Lierne
SANDVIK VERKSTED A/S
Strandli, 7882 Nordli
Tlf.: +47 74 33 72 66
www.mecacarservice.no
Lokal eller lägenhet i Gäddede?
Vi har just nu några lediga lägenheter
– allt från ettor till fyror.
Dessutom kan vi erbjuda lokaler med centralt
läge i Gäddede.
Välkommen till oss så berättar vi mer!
STRÖMSUNDS HYRESBOSTÄDER AB
Telefon: 0670-169 55
E-post: info.hyresbostader@
stromsund.se
Sommarjobb för ungdomar
Under sommaren erbjuds kommunens ungdomar möj
lighet att jobba inom kommunens verksamheter. I första
hand ges möjligheten till gymnasieelever år 1–2 och i
andra hand till de ungdomar som gått ut nian.
Ansökan senast 30 april på
www.stromsund.se/feriearbeten
eller på den ansökningsblankett
som delats ut på skolorna.
Information: Ann-Helén
Engström telefon: 0670-164 30
www.stromsund.se
Radio Krokom
& informationsprojektet
sänder live på Valsjöbua!
19 april kl 11.00–13.00 i Valsjöbyn
Kom, se och hör vår sändning på plats!
Förutom gäster blir det underhållning, överraskningar och Valsjöbua bjuder på gott fika.
Tävling utlovas också.
Välkomna!
Utstillere inviteres herved til å melde seg på
årets Li-Martna! Påmeldingsskjema og mer
informasjon kan fås ved direkte henvendelse
eller på vår hjemmeside www.liernefritid.no
Li-Martnan, Lierne Fritid 7882 Nordli,
tlf 74 34 34 00 Faks 74 34 34 90
e-post: [email protected]
PÅMELDINGSFRIST: 1. mai
Hjertelig velkommen til Lierne!
Velkommen til
Destinasjon Dærga!
Temadag om samisk næringsutvikling og
merkevarebygging, 14 mai på Bjørkmon
– Slow Food Sápmi og SSR:s prosjekt Renlycka –
videreforedling og distribusjon av reinkjøtt v/ Ol- Johán
Sikku, prosjektleder i Renlycka og leder for Slow Food
Sápmi
– Visit Sàpmi, SSR:s storsatsing på samisk besøksnæring
v/ prosjektleder Dan Jonasson
– Samisk bedriftsutvikling i Idre sameby – slakt,
videreforedling og reiseliv v/ Anneli Jonsson, Idre sameby
Fra Bjørkmon til Destinasjon Dærga - foredrag og
omvisning v/ Algot Jåma, Østre Namdal Reinbeitedistrikt
der dagen !
Mat og kaffe serveres un
Under dagen kan man kjøpe boken ”Sydsamisk matkultur”
av Gustaf Jillker. Forfatteren kommer å være tilstede.
Velkommen!
Mitt-Skandinaviskt
Regionprojekt
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
”En investering för framtiden”
30
Røyrvik
kommune
Midt-Skandinavisk
Regionprosjekt
För mer information om evenemangen, kontakta turistbyråerna:
Krokom +46 640 164 00 Gäddede +46 672 105 00 Lierne +47 74 34 34 67
Mat/overnatting.
Børgefjell Gjestegård starter opp
igjen fra 1. april. Nærmere informasjon om åpningstider og tilbud
vil bli annonsert i Hi du Hørd.
Hjertelig velkommen!
Basar.
9 april: Basar, Kråa i Røyrvik,
kl 10–14. Arr Pensjonistlaget
21 april: Pizzabuffé på Ewas pensionat, Bakvattnet.
& Jorms Fiskecamp. Info ring 0672201 00.
After skoter.
Mat.
21–24 april: After skoter med
happy hour på Fjällgården Åkersjön,
kl 15–17.
Info: 0645-420 35.
Sport.
9–10 april: KM og Børgefjellsprinten, Børgefjellsenteret. Arr Røyrvik IF
Sport.
16 april–1 maj: Ansättens Lift och
Vesseltrafik med Boblandet
Magnussons Fjällanläggningar,
Bakvattnet. Liften & serveringen
öppen alla dagar fr om 16/4–1/5 kl
10–16. Info om vesseltrafik mm tel:
0645-350 20.
Mat.
20 april: Räkfrossa med klassiska
tillbehör, Fjällgården, Åkersjön.
Kl.18–21.
Info: 0645-420 35.
hantverk.
21–24 april: Påsköppet hos
Fjällbjörken design, Bakvattnet kl.
12–18. Välkomna att se min nya
kollektion av keramik, egna mönstertryckta gardintyger ”Fjällflora”,
”Snöriket” och ”Bolster”. Dessutom
finns lite reavaror kvar med 50 %
rabatt. Info. om sommarens blomstervandringar. Rut Magnusson tel 070-658 41 12 . Marknad
21 april: Påskmarknad,
kl 11.00–15.00 Lokal: Saga.
Arr: Gäddedeslöjdarna”
22–24 april: Påskbuffé på Ewas
Pensionat, Bakvattnet, kl 16–20
Boka på tel: 0645-350 18 21 april: Loftet, Jorms Fiskecamp,
serverar ärtsoppa kl.12–17.
Telefon: 0672-201 00
21 april: Pizzabuffé med amerikanska panpizzor med olika fyllningar
samt vår egen tomatsås. Fjällgården, Åkersjön kl.17–21.
Info: 0645-420 35.
www.lierne.kommune.no
Sport.
22 april: Skidbacken, Camping
Åkersjön , Turiststörtlopp.
Tel: 0645-420 60.
inaviSkt
ReGionpRo
2010
jekt nov
16–30 april och från 6 juni – 21
augusti: Mountain Moose älghägn
och café, öppet alla dagar kl.11-16,
guidad visning till älgarna kl. 11, 13
& 15. För priser och guidning övriga
tider, se www.mountainmoose.se
29 april: Pizzabuffé kl 17–21,
Fjällgården i Åkersjön.
Årsmöte
22 april: Pimpeltävling i Brattli/Stortjärn kl.11–13. 3-mannalag, anmälan
kl.9–11. Skotertaxi från Brattli ca kl.
9. Arr: Frostvikens Sportfiskeklubb
info: 070-665 24 07
29 april: Årsmøte – Gårdssatsningsprosjektet, kl 19.00
Skjenkestova.
Valborgsfirande.
30 april: Majbrasa vid Jorms fiskecamp. Se senare affischering.
Teater.
Pimpeltävling.
23 april: Pimpeltävling kl. 11–13 vid
badviken i Åkersjön. Stort prisbord
samt godis och priser till alla barn.
Arr: Åkersjöns Skoterklubb
3 mai: Teaterforestilling: Ut i det blå,
Maurtua barnehage kl 09.30. Arr:
Røyrvik kommune
Mat.
5 mai: Pensjonistmøte, Kråa
kl 15.00. Arr Pensjonistlaget
Möte.
Kino.
20 mai: Kino, Samfunnshuset kl
18.00/20.00. Arr: Røyrvik kommune
Maskerad.
23 april: Maskerad på Camping
Åkersjön.
Möte.
9 juni: Pensjonistmøte, Kråa,
kl 15.00, Arr Pensjonistlaget.
Pimpeltävling.
Gräns
nytt
23 april: Pimpeltävling på Jormsjön
kl.11–13, anmälan från kl.10.
Servering. Arr: Jormvattnets FVOF
Med reservation för eventuella
ändringar och felaktigheter
Li-Nytt
Skan
dina
viSkt
Regi
onpR
ojek
t jULi
2010
Nyhet
er från
Lierne
, Hotag
en, Frost
viken
, Røyrv
ik • www.
grans
projek
t.eu
Mat.
Mat.
Pimpeltävling.
är
Hemlängtan
min ständiga sid 2
följeslagare.
une.no
Mitt-
27 april: Räkfrossa med klassiska
tillbehör, Fjällgården, Åkersjön.
Kl.18–21.Info: 0645-420 35.
22/4 –29/4, påskafton stängt:
Visning på Skärvångens bymejeri.
Så blir ost till! Visning av mejeriet
Tor Norrman, gratis! Hälsa på
killingarna, gratis! Ostcafé öppet!
Tel: 0645-401 40.
Gabriella Mellergårdh:
rojekt.eu
Røyrvik • www.gransp• www.krokom.se
une.no • www.royrvik.komm
24 april: Loftet, Jorms Fiskecamp,
Fiskbuffé. Föranmälan 0672-20 100.
Mat.
Visning.
www.royrvik.kommune.no
Frostviken,
e • www.lierne.komm
Givande
skolutbyte
Duon bakom
mycket för
gränsen betyder
lärare och
samarbetar över
i gränstrakten
n. Det är både
på undervisninge
och kvaliteten
både trivseln
mellan
i flera år och
om.
har samarbetat
elever överens
och Tunnsjøn
utökat utbytet.
Skolorna i Jorm
på senare tid
Ditløv, 10 år.
Sørli har man
säger Line Elise
Valsjöbyn och
sid 4
att träffa kompisarna,
– Det är kul
n Att skolor
Läs fler nyheter
22 april: Fjällgårdens röjarbuffé
med påsktema kl 18–21. Fjällgården
Åkersjön. Info: 0645-420 35.
Läs mer nyheter från Lierne och Røyrvik:
Mitt-Skand
Lierne, Hotagen,
Älgfarm.
23 april: Åkersjöns påskbuffé,
Fjällgården kl 18–21.Fjällgården
Åkersjön. Info: 0645-420 35.
Mat.
Gränsnytt
www.stromsund.s
24 april: Påskdagsmeny,
Fjällgården Åkersjön.
Boka bord på 0645-420 35.
Mat.
Røyrvik +47 74 33 57 45
Hermansson
GUIDEN
Foto: Pernilla
Evenemangs-
Vaajma
Söker hus i
Läs om vandr
ing, fiske,
upplevelser,
evenemang
och sevärdhet
er!
somm
ar
Valsjöbyn
sid 6
sid 3
Julspecial
i
förskolan Vikebo
har barnen på
sid 18–23
Vilka jultraditioner
mer.
om det och mycket
Rötviken? Läs
n
jekt.eu
på www.granspro
Din gui
Nu
finns de till
Gränsnupp
yttlev
påels
weerbbe
i gränsf
n. Läsjäll
fleren.
Läs ock
nyh
eter påså
www.g
ww
w.gran
ranspr
sproje
ojekt.e
kt.euu
Gränsnytt läggs
i brevlådan.
Här finns den
också att hämta:
STrömsund/Frostviken:
Ica Blåsjöfjäll
Jorms Lanthandel
Ica Gränsbua
Gäddede Turistbyrå
Hotell Gäddede
Kommunhuset, Strömsund
Biblioteket, Strömsund
Turistbyrån, Strömsund
Krokom/Hotagen:
Servicekontoret, Föllinge
Valsjöbuan
Kommunhuset, Krokom
Turistbyrån, Krokom
Røyrvik:
Vårres kafé
Biblioteket
Røyrvik Mat
Børgefjell Gjestegård
Røyrvik Auto
Kommunehuset
NAV-venterom
Lierne:
Joker Lierne
Mebygda Snarkjøp
Sørli bibliotek
Galleri Lierne
Lierne Servicetorg
Statoil Nordli
Lierne Forbruksforening
www.gransprojekt.eu
”Ut av det blå” speles på alle barnehagene
I mai er det barnas tur til å få nyte godt av kulturgruppas ressurser! Kulturgruppas eget medlem
Janne Britt Rustad kommer med teaterkompaniet
hun er med i.
De besøker alle barnehagene våre med forestilinga
”Ut av det blå”. Det er en sjølskrevet forestilling
beregnet på barn mellom 0–3 år.
n
Turneplan
Tirsdag 3.mai
Røyrvik kl 9.30
Nordli kl 13.30
Onsdag 4.mai
Jorm kl 10.00
Gäddede kl 14.00
Torsdag 5.mai
Sørli kl 10.00
Rötviken kl 13.00
Gränsnytt samarbetar
med Radio Krokom
Lyssna varje dag mellan
kl 9 och 11.
31

Gränsnytt 2011 nr 2.pdf

Transcription

Similar documents

Bjørnecamp - Lierne Nasjonalparksenter

Gränsnytt 2011 nr 5.pdf

Storsjøcupen 2015. Info.skriv 15.juni

Gränsnytt 2010 nr 6.pdf

NR 3 / 201 3 - Stålbyggnadsinstitutet

mer informasjon

Nr. 1 2006

Les pakningsvedlegget her

Unga inflyttare skapar framtidstro

LANSERINGEN AV `UTENFORSKAPET`

Organisationer som framft5r klagomålet: 1. Grafisk