Palmoljejakten Q & A - Hållbar destination

 Frågor och svar kring Palmolja och Destination Sigtunas arbete kring palmolja -­‐ Vad är Palmolja? Palmolja är ett vegetabiliskt fett tillverkat från oljepalmen, Elaeis guineensis. Oljepalmen växer naturligt i det tropiska Västafrika och är nära släkt med kokospalmen. Köpmän och kolonisatörer tog den med sig till Sydostasien på 1800-­‐talet. Oljepalmen är en grov palm som kan bli 15 meter men ibland upp till 30 meter hög och leva i 200 år. De orangea fruktklasarna sitter i toppen på palmen. Man kan utvinna två sorters olja: palmkärnolja från palmkärnan och palmolja från fruktköttet. Resterna pressas till så kallade presskakor och används som djurfoder. De största exportörerna av palmolja är Malaysia och Indonesien. -­‐ Hur används Palmolja, vad finns det i för några produkter? Palmolja (och palmkärnolja) är en vegetabilisk olja och kan användas både som livsmedel, i kosmetika och i tvättmedel samt som råvara för bränslen, till exempel biodiesel. Palmolja finns i mycket av det vi använder varje dag. Förutom i margarin, frityroljor, glass, chips, kakor och choklad finns det också palmolja i smink, tvål, tvättmedel och mycket annat. Från december 2014 finns det lagkrav på att deklarera råvaran för vegetabiliska oljor och fetter i mat så då ska det anges på förpackningarna om maten innehåller palmolja. Däremot kommer det inte vara något lagkrav på att berätta om palmoljan är certifierad eller inte. I Norge försöker Regnskogsfonden lista de produkter som innehåller palmolja: http://www.regnskog.no/bevisst-­‐forbruker/palmeoljeguide -­‐ Vad får palmoljeodling för konsekvenser? När det gäller konventionellt odlad palmolja så får det stora negativa konsekvenser både miljömässigt och socialt. Avskogningen står också för en femtedel av de totala utsläppen av koldioxid. Indonesien och Malaysia står för 80 procent av världens palmoljeproduktion. De indonesiska planerna på fortsatt expansion av produktionen är omfattande. Mellan 1999 och 2004 har andelen nyplanterade palmoljeplantager nått 400 000 hektar per år. Regeringen planerar att öka till 500 000 hektar per år för att kunna producera 40 miljoner ton år 2020. Denna animering visar hur Borneo påverkats av avskogning under de senaste 20 åren: http://www.wwf.se/source.php?id=1263048 Så här skriver Naturskyddsföreningen: ”De stora problemen orsakas av den höga takt som plantagerna breder ut sig, och av att plantagerna förändrar landskapet totalt. En rad allvarliga problem uppstår när stora ytor av skog och jordbruksmarker läggs om till omfattande plantager där bara en gröda frodas. Skogsskövling, skogsbränder, minskade vattentillgångar, användning av hälso-­‐ och miljöfarliga bekämpningsmedel, förorenade vattendrag och utarmning av jordar har följt i spåren av plantagerna. Dessutom har konflikter mellan produktionsbolag och lokalbefolkningar lett till brutala överträdelser av mänskliga rättigheter, som till och med har lett till dödsfall. Det är vanligt att lokalsamhällen inte får någon information innan avverkning, utan överraskas när deras egna fruktträdgårdar eller jordbruksmarker plötsligt ska ge plats för palmoljeplantager. Produktionen leder också till ökad fattigdom bland lokalbefolkningen och att människor blir alltmer beroende av en enda gröda och dess marknadsvärde. Ursprungsbefolkningars rättigheter ignorerats genom en rad policys och lagar som antagits till de stora palmoljeföretagens fördel.” Mattias Klum har visat på konsekvenserna i bilder, bland annat i denna artikel: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/mardrommen-­‐pa-­‐borneo_2083765.svd -­‐ Vilka alternativ till Palmolja finns det? Vill man använda en annan vegetabilisk olja finns ett flertal alternativ. Exempel är raps, kokos, majs och olivolja. Raps odlas i Sverige. Alternativ till konventionell palmolja är dels ekologisk palmolja och dels palmolja som är certifierad av RSPO (Round Table for Sustainable Palm Oil). -­‐ Vad är RSPO (Round Table for Sustainable Palm Oil).? RSPO är en sammanslutning där medlemmarna kommer från producentledet, , frivilligorganisationer, konsumentproduktledet m.fl. Det grundades 2004 av bland andra WWF, Unilever och AarhusKarlshamn. Det finns olika typer av nivåer på certifiering. RSPO involverar viktiga intressenter och är ett viktigt initiativ som ger inte minst transparens, men kritiseras ibland för att kraven är för lågt satta och att de inte följs upp i tillräcklig grad. Certifierad palmolja är oavsett detta ett bättre alternativ än konventionell. -­‐ Varför engagerar sig Destination Sigtuna i palmoljefrågan? I vårt samarbete kring en hållbar destination samverkar 14 hotell kring miljö-­‐ och sociala frågor. En viktig del av arbetet är att se på våra leverantörer och den påverkan som finns i det ledet. Vi delar kunskap och insikter med varandra och ett av de medverkande hotellen hade inlett ett arbete kring palmoljan i maten. För många av oss var det ny kunskap att palmoljan finns i så mycket av det vi stoppar i oss och att de negativa konsekvenserna av palmoljeodlingen är så stora. Kunskap föder engagemang och engagemang föder handling. Vi har nu inlett ett arbete för att se på hur vi kan minska användningen av ocertifierad palmolja och hur vi kan påverka våra leverantörer i detta område. Då palmolja finns i så många produkter och det inte framgår tydligt att palmolja finns i matprodukter är det något av en jakt som pågår – palmoljejakten. -­‐ Var kan jag hitta mer information? Källor som använts för detta material: Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Palmolja WWF: http://www.wwf.se/vrt-­‐arbete/ekologiska-­‐fotavtryck/1127730-­‐palmolja-­‐ett-­‐hot-­‐mot-­‐regnskogen-­‐och-­‐
orangutangen Svenska Naturskyddsföreningen: http://www2.naturskyddsforeningen.se/natur-­‐och-­‐miljo/skog/tropisk-­‐
skog/palmolja/ RSPO: http://www.rspo.org/ Regnskogsfonden i Norge: http://www.regnskog.no/bevisst-­‐forbruker/palmeolje Om påverkan på Orangutanger: http://www.wwf.se/vrt-­‐arbete/arter/1125849-­‐orangutang Svenska Dagbladets reportage om Mattias Klum på Borneo: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/mardrommen-­‐
pa-­‐borneo_2083765.svd Svensk Mat och miljöinformation: http://www.smmi.nu/articles/text_food_and_environment2.php?show-­‐
aktuellt=1000