övningsessä

Transcription

övningsessä
FRÅGA: ”Det var nationalismen som var huvudorsaken till Första Världskriget”
Analysera detta påstående så ingående som möjligt.
Innan vi analyserar nationalismen som huvudorsak till Första Världskriget är det nödvändigt
att förklara begreppet nationalism. Därefter går vi vidare till hur nationalismen påverkade
Europa (och världen!) före och vid utbrottet av kriget. Slutligen diskuteras nationalismen som
huvudorsak till kriget och en slutsats dras kring detta. Slutsatsen vi kommer fram till är att
nationalism troligen var huvudorsaken., fast inte den enda orsaken.
Vad är nationalism?
Nationalistiska tankar har länge funnits men nationalismen som vi ser den i dag brukar dateras
till för drygt 200 år sedan. När kungar började få mindre makt uppstod nya tankar om vad
som förenar folk och hur folket ska styras.
Nationalismen är tanken om att ett folk som talar samma språk och har samma kultur ska leva
i ett eget landområde och stura sig själva. Här finns tanken om nationalstaten: det finns ett
folk och över det folket finns bara ett skikt – staten. I början fanns en fredlig nationalism som
enade människor och gjorde att de kände gemenskap. Till exempel enades både Tyskland och
Italien av denna tanke – innan hade de bestått av en massa småstater. Nationalismen kunde
förstås även vecka splittrande på de plaster där det fanns flera olika folk. Till exempel
splittrades Osmanska riket och det habsburgska riket (sedan Österrike – Ungern). Mot slutet
av 1800-t började en mer aggressiv nationalism uppstå. Här fanns tanken om en kamp mellan
olika nationer, där den starkaste överlever. De här tankarna inspirerade av socialdarwinismen,
som försökte använda Darwins idéer som den starkastes överlevnad på olika folkslag. Den här
aggressiva nationalismen tyckte att krig är en ärofylld plikt., en nödvändighet.
Hur påverkades Europa?
Som nämnt ovan enade nationalismen länder som Tyskland och Italien. Tyskland blev otroligt
snabbt en av världens största industrinationer och nu rubbades maktbalansen i Europa.
Europas stormakter tyckte på grund av nationalismen att de alla var störst, bäst och starkast.
De såg det som sina uppdrag att sprida sin civilisation och kanske ta över världen? Här var det
inte någon fredlig nationalism som tyckte att olika folk kunde leva sida vid sida. Det var
ländernas rätt att med våld ta över andra områden.
De här tankarna var tillsammans med handelsintressen orsaken till imperialismen.
Imperialismen lät ett land med våld ta över ett annat område och där ha stort politiskt
inflytande. Storbritannien och Frankrike hade tidigt kolonier världen över men även länder
som Tyskland skaffade sig fler kolonier. Nationalismen gjorde att länderna både fick och
borde skaffa kolonier. Länderna tävlade med varandra om kolonierna och det var mycket en
statussymbol att ha kolonier. Den här destruktiva tävlan var en av de saker som sedan ledde
till kriget. Frankrike och Storbritannien tävlade mycket med varandra och det eliminerade i
Fashodakrisen i Afrika, där båda ville ha samma område. Men istället för krig lyckades de
komma överens fredligt, och bland annat det ledde till att de sedan allierade sig. Tysklands
växande antal kolonier sågs som ett gemensamt hot. Imperialismen – globalisering –
världskrig.
Nationernas kamp sågs inte bara i imperialismen. Flera av Europas stormakter började bli
nyfikna på en sammandrabbning på hemmaplan. Deras tävlan och den ökade
industrialiseringen ledde till en kapprustning där alla ville ha bäst och flest vapen och störst
flotta. Kapprustningen bidrog till en allmän oro och misstro. Men länderna var långt ifrån
rädda för krig. Nationalismen stärkte dem och många var ivriga att visa sina förmågor i krig.
Alla var övertygade om att de var bäst och helt klart kunde vinna ett krig.
Som tidigare nämnt var nationalismen upphov till konflikter inom länderna. Balkan var ett
område många bråkat om. Balkankrigen minskade Osmanska rikets och även Bulgariens
inflytande på Balkan. Serbien, som var ett eget land, sågs av länderna omkring som ett hot.
Det flesta på Balkan var slaver. De talade i princip samma språk men historien hade skilt
folken åt. Serbien var ett eget land om ed en stor del av Balkan styrdes av Österrike-Ungern.
Serbien och befolkningen på resten a Balkan ville gärna ena alla slaver. Det här var alltså
nationalistiska tankar och kallas panslavism. Österrike-Ungern ville gärna behålla sina
områden på Balkan av politiskas skäl och handelsintressen – Balkan var lönsamt. De såg
panslavismen och slavernas beskyddare Serbien som ett hot. De ville gärna ha anledning att
starta krig med Serbien och göra sig av med problemet. Serbien och nationalistiska
organisationer runtom Balkan kämpade för ett enat Sydslavien.
När Österrike-Ungerns kronprins Frans Ferdinand var på turné och skulle besöka Sarajevo på
Balkan blev han hotad, men valde ändå att besöka staden. Den serbiske nationalisten Gavrilo
Princip lyckades då skjuta honom till döds. Österrike-Ungern blev upprörda av att en serbisk
nationalist dödat deras kronarvinge och trodde att Serbien låg bakom detta. De ställde höga
krav på att Serbien skulle vidta åtgärder. Serbien gick med på några av punkterna men inte
alla. När Österrike-Ungern fått städ av sin allierade Tyskland förklarade de krig mot Serbien.
Serbien fick stöd av Ryssland då de också var slaver och Ryssland mobiliserade. Tyskland
förklarade då krig mot Ryssland och Svarta veckan var i rullning. Eftersom alla länder i
Europa allierat sig med varandra på grund av all oro blev alla snart inblandade. På ena sidan
var bland annat Storbritannien. Frankrike, Ryssland och Serbien (ententen) och på den andra
Tyskland, Österrike-Ungern, Osmanska riket och Bulgarien.
Var nationalismen huvudorsaken till kriget?
Ovan har vi gått igenom att nationalismen ledde till att:
- Alla tyckte att de var bäst och borde kriga
- Imperialismen
- Kapprustning
- Konflikter på Balkan (panslavism)
- Skottet i Sarajevo, Svarta veckan.
All denna oro ledde till allianserna mellan länderna som tillsammans med kapprustningen,
imperialismen och den aggressiva nationalismen mellan länderna var huvudorsakerna till
kriget.
Nationalismen ledde till att den destruktiva tävlan mellan länderna. Utan nationalism hade det
därför inte varit lätt att kriga. Utan olika länder som vill och tror att de bör tävla med varandra
är det svårt att få krig mellan länder. Även ekonomiska intressen spelar in, men nationalismen
gjorde nog ändå det mesta. Nationalismen gav upphov till tävlingen och till ländernas övertro
på sig själva som gjorde att de trodde att de kunde vinna ett krig och borde kriga.
Nationalismen var även orsak till utläsningen av kriget då den serbiska nationalismen hotade
Österrike -Ungern.
Nationalismen var kanske inte den enda orsaken till kriget, men helt klart huvudorsaken. Nu
har vi alltså rett ut begreppet nationalism, hur det påverkade Europa och utlöste kriget. Utan
nationalism- troligen inget världskrig.”