RÅDAPORTEN - Råda församling

Transcription

RÅDAPORTEN - Råda församling
RÅDAPORTEN
RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING
NR 4
2007
ÅRGÅNG 27
Musikens helande egenskaper
kyrkan på köpcentrat
namntrender
Julen är bäst i kyrkan
Välkommen till öppet hus första helgen i advent
2
RÅDAPORTEN
RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING
R Å D A PORTEN
NR 4 2007
Utkommer i 6 600 exemplar,
4 nummer per år.
RÅDA FÖRSAMLING
Svenska kyrkan i Mölnlycke,
Kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke
[email protected]
ANSVARIG UTGIVARE
Lars T Gåreberg tel. 338 21 21
[email protected]
REDAKTÖR
Elin Carlson tel. 338 21 05
[email protected]
Det goda ljuset
Det folk som vandrar i mörkret skall se
ett stort ljus. Dessa profeten Jesajas´ ord
från Gamla Testamentet är tidlösa. De
leder fram till den stjärna som strålade
över Betlehem i den stund Jesus föddes.
Som vuxen blev Jesus det ljus som kan
vägleda människor i alla tider och lysa
upp natten för jordens alla folk.
TRYCK
Sandstens Tryckeri AB
RÅDA FÖRSAMLING
Reception ........................................ 031 - 338 21 00
Telefax ......................................................... 338 21 38
Kyrkoherde Lars T Gåreberg .................. 338 21 21
Kyrkoherdesekr. / Informatör
Elin Carlson ................................................ 338 21 05
Pastor Jan Wennergren ................................ 338 21 11
Kykogårdsvaktmästare ............... 338 21 08 eller 09
Vaktmästare helger ........... 0703-14 46 08 eller 09
Ekonomichef Roger Frantzich .............. 338 21 20
Verksamhetskonsulent
Anna-Lena Näsström .............................. 338 21 22
Barnens miljöark ....................................... 338 21 18
www.rada.nu
RÅDA
KÖ K &
KAFÉ
BESÖKSADRESS
Råda församlingshem
Kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke
Tel. 338 21 04, 0703 - 14 46 04
www.radakok.nu
VI STÅR FÖR MATEN TILL
KONFERENSEN
BRÖLLOPET
ÖPPET
DOPET
FESTEN
Mån-fre 10.00-16.00 (även senare vid bokning)
Lunch serveras: Mån-fre 11.30-14.00
Julen är den mänskligaste av alla
högtider – påstår jag varje år i december. Den är så nära med det oskyddade
barnet i Betlehem och med Maria och
Josef på flykt. Historien blir nutid var
gång vi läser julens Evangelium. Det som
var verklighet då är realitet än idag. Det
gäller världens lidanden men också mitt
personliga lidande vid sjukdom eller sorg
och saknad – det behövs ljus som värmer
och vägleder.
vill jag betona att Jesajas ord om ljuset
lika väl som Betlehems stjärna med sitt
sken – har sin rot i en ljus och positiv
kristendom. Så försöker vi att än en
gång förmedla ett gott ljus som kyrka
och församling. Det är ett ljus som vill
finnas med året om och ett ljus som inte
bygger på prestation. Alla har råd att ta
emot det. När jag ser alla ljus försöker
jag tänka på Jesus som livets ljus – mitt i
vardag och samhälle – i köpcentra som i
våra hem. Du är välkommen att se ljuset
och höra den härliga musiken i våra
många gudstjänster under advent. Vi gör
vårt bästa för en genuin julstämning som
ger kraft i livet.
En skön helg önskar
Lars T Gåreberg
Din kyrkoherde
Våra köpcentra och handelsidkare har
insett detta. Det är fascinerande att gå
på Kungsgatan i Göteborg eller strosa på
Avenyn i december. Ljusen blir fler och
fler för varje år – tycks det som. Varje
butik med självaktning har tingeltangel
och färgsprakande ljus. Så långt är allt
väl – om vi nu för ett ögonblick blundar
för att det är energislukande. Jag vill
gärna göra det, för att med öppna ögon
se ljusen i samhället. Jag gillar att varje
år plocka fram adventsstakarna i Råda
prästgård – jag tror vi har tolv stycken
– de ger ett sådant behagligt sken såväl
inne i huset som när man ser det utifrån.
Jag har inget emot julskyltning – även
om kommersen kan bli aningen hetsig
fram till julafton. Men i sammanhanget
LARS T GÅREBERG
KYRKOHERDE
RÅDAPORTEN
Kort och gott
Foto Peter Knutson
Julkonsert med
Lotta Engberg
Onsdagen den 12/12 kl. 19.00 i Råda
församlingshem. Råda församlings körer
samt musiker medverkar i konserten.
Pris: 250 kr, med “Kyrkvärdet” 200 kr.
150 kr t.o.m. 15 år. Biljetterna är slutsålda
men ev. avbokningar kan köpas från och
med 4/12, ring 031-338 21 00. Råda Kök
& Kafé serverar middag från kl. 17.00 i
samband med julkonserten. Kött- eller
fiskalternativ. Pris: 190 kr, med “Kyrkvärdet” 175 kr. Endast bokade sällskap: 031338 21 04. Välkomna!
Julbön för barn
På julafton kl 11.00 är alla barn och vuxna
välkomna att höra julens budskap i Råda
kyrka. Predikar gör Jan Wennergren och Kristian Gustafsson leder sången. Alla barn som är
med i församlingens barnkörer, har varit med,
eller tror sig kunna Kristians julspelslåtar är
välkomna till kyrkan för att framföra några
väl valda hits.
Vinn “Varma ögonblick”!
Vi lottar ut ett ex av Even Ruuds bok
“Varma ögonblick” (läs mer på sidan 4) till
de som svarar rätt på följande fråga: Hur
många vuxna körsångare har vi i Råda
församling?
Skicka in svaret på ett vykort tillsammans med ditt namn och adress eller lämna
det i vår reception senast den 11 januari.
Råda församling, Tävling, Kyrkvägen 45,
435 30 Mölnlycke.
Rätt svar i förra numrets tävlingen är 12
minuter. Vinnare i förra numrets tävling är Gullan
Gustafsson. Vinnaren meddelas per post.
Suads
kofte
2 kg ris
2 kg nötfärs
1 påse mandel
1 påse russin
1/2 kg lök
100 gr persilja
1 tsk salt och peppar
1/2 kg lammkött
1 kg kikärtor
2 l vatten
Curry och salt
Tvätta riset och blanda det med
1/2 kg nötfärs. Krydda med salt
och peppar och kör i matberedare
till en smet. Stek resten av
nötfärsen. Hacka löken fint och
bryn med färsen. Skålla mandeln
och blanda mandel och russin i
färssmeten. Krydda med persiljan.
Tag lite av rissmeten och tryck ut
till en kaka i handflatan. Lägg en
klick av färssmeten på kakan och
rulla kakan runt färsen till en boll.
Riskakan skall vara som ett skal
runt färsen, helt tätt. Detta är en
kofte! Häll olja i en kastrull. Lägg i
lammköttet och en gul lök. Tillsätt
kikärtor, curry och salt. Låt allt
koka upp. Lägg i kofterna och låt
koka i 1,5 timmar. För att göra
rätten extra god kan man koka
spagetti och blanda i grytan.
grönsallad.
Suad är med i “Sill och kebab” som är en
verksamhet för daglediga 55+ här i Mölnlycke.
3
4
RÅDAPORTEN
Musikens helande egenskaper
M
Musik är roligt och livsviktigt. Den
påverkar hur vi känner oss och ger
livskraft och hopp. När man öppnar sig
för något nytt vågar man också mycket
mer. Musikens egenskaper är helande.
300 körsångare från Musik i Västs
körprojekt sjöng Verdis opera Nabucco
på konserthuset häromdagen. De gjorde
två fullsatta föreställningar. Tacktalet till
dirigenten och körledaren Simon Phipps
visar med vilken glädje och livslust människor satsar sin fritid på att lära sig ny
musik och nya sånger. Man kämpar med
toner och röster och alla säger att det är
roligt och livsviktigt!
Jag tänker att boken ”Varma ögonblick”
av Even Rude, så härligt beskriver musikens möjligheter att komplettera livet med
känslan av sammanhang, livskraft och
hopp. Körsång tränar din förmåga att ta
plats men verkar ändå för samspel.
Du prioriterar din tid och satsar på att
göra något som du tycker är roligt.
Flera vetenskapliga undersökningar
beskriver det som händer i kroppen när
vi lyssnar på musik eller sjunger. Genom
att göra saker du tycker är roliga, träffa
människor du gillar att umgås med
och helt enkelt njuta av livet ökar du
produktionen av endorfiner i kroppen.
T ex bra sångandning frigör lite extra av
dessa ”må-bra-hormoner”. Stressnivån
sjunker, smärttröskeln höjs för att ta
några exempel.
650 000 människor i Sverige har redan
hittat dit. De sjunger i kör! 300 av dem
fanns på konserthuset med VERDI.
100 vuxna körsångare finns i Råda
församling. Fler än 100 sångare är med i
ungdoms- och barnkörerna.
Som körledare vill jag hitta repertoar
med olika svårighetsgrad för olika
körsångare som också kan bidra till ett
”musikaliskt husapotek”. Ett apotek
som ger svängrum, utmaning att försöka
något nytt, ett friskvårdspaket utan negativa biverkningar, en stund med gemensamma upplevelser och sociala nätverk.
”Om du börjar att gnola en
visa” – är alltid en bra start.
Våga sjunga med i psalmerna
i kyrkan, dra igång sången på
festen, ta sånglektioner fastän
läraren i skolan sa att du
skulle vara tyst på sånglektionerna! Också du som
känner att du kan sjunga - ta
sånglektioner och lär dig mer!
Varför inte gå på Allsång på
Liseberg eller Julsång i City
i Domkyrkan? När man
öppnar sig för något nytt
vågar man mycket mer.
Leta på nätet efter en kör
som passar dig. Unna
dig en stund i veckan
där någon annan ger dig
ingredienserna till din
sångmåltid.
Even Ruuds bok “Varma ögonblick - Om musik,
hälsa och livskvalitet” kan du vinna på sidan 3.
David Lega som är trefaldig VM- guldmedaljör i handikappsim , föreläsare och
inspiratör, säger- ” VÅGA BLI BÄTTRE
–STRUNTA I ATT VARA BÄST”. Jag
tycker att det är en sund inställning även
för den som vill sjunga i kör.
Tänker Anna-Lena Näsström,
Körledare sedan länge och nybliven
kantor i Råda församling
RÅDAPORTEN
Julen är bäst i kyrkan
F
Öppet hus i Råda första helgen i advent
För femte året i rad har vi öppet hus
i Råda församlingshem första helgen
i advent. Du är hjärtligt välkommen
själv, eller med nära och kära, för att
uppleva julstämning i kyrkan och församlingshemmet. I restaurangen kan du
fika eller avnjuta årets, kanske första,
jultallrik.
Första helgen i advent, den 1 och 2 december kl. 12.00 - 16.00 har vi öppet hus i
församlingshemmet. Kom hit och upplev
julstämning. Vi bjuder bland annat på
julpyssel för stora och små barn, julspel för
barn med församlingens barnkörer, luciatåg, körsång, musik och inspiration till
julens blomsteruppsättningar. Som vanligt
finns Rådakretsen på plats med sin basar
och fina vinster. Försäljningens intäkter går
till församlingens Rumänienprojekt.
Råda Kök & Kafé serverar god jultallrik, glögg och fika. Har du med dig vårt
medlemskort “Kyrkvärdet” så får du rabatt. Församlingen visar upp sina verksamheter i en utställning och under dagarna
har vi olika programpunkter varje timme
på stora scenen.
p stora scenen:
Lördag 1 december
Kl 13 Just 4 Christmas
Kl 14 Hej å hå med Peter
Kl 15 Julspel med barnkörerna
Söndag 2 december
Kl 13- Härryda Lucia
Kl 14 Happy Boys
Kl 14.30 Julevangeliet (på nedre plan)
Kl 15 Just 4 Christmas
i rda kyrka:
Lördag 1 december
Kl 16 Luciakröning, Jan Wennergren.
Söndag 2 december
Kl 11 Gudstjänst, Lars T Gåreberg,
Jan Wennergren, Björn Larsson - sång,
Niklas Romàn - piano, Malin Glenneskog - trumpet, Gabriel Henningson
- orgel, kören Röster i Råda, Anna-Lena
Näsström - körledare.
Kl 14 Finsk gudstjänst. Tom Blåhed.
Kl 17 Sånggudstjänst, Lars T Gåreberg,
kören Loud´ n Proud, Kristian Gustafsson - körledare och pianist, Claes Nilsson, trumpet.
under
Rådakretsen har en stor basar med fina vinster
helgen...
5
6
RÅDAPORTEN
Kyrkan på
köpcentrat
TEMA:
T
Till Allum köpcenter i Partille kommer
varje år omkring 6 miljoner besökare
och här är 600 anställda. Att gå ut
och möta människor i deras arbete och
vardag är tanken bakom diakon BrittMarie Svantessons uppdrag i Allum.
Med Britt-Marie kan man prata om
vardagliga saker, men också om relationsproblem, stress, sorg, konflikter och
existentiella frågor. Till Britt-Marie kan
man komma helt anonym och hon har
tystnadsplikt.
Inne i det stora köpcentrat vimlar det av
folk och butiker. Mitt ibland kommersen
i en någorlunda avskild hörna har
Britt-Marie Svantesson, diakon i Partille
församling, sin kyrkbänk. Här finns hon
varje onsdag året om under ett par timmar. Här kan man sätta sig ner och få en
kopp gott kaffe och småprata en stund i
all enkelhet.
Aktiviteter är viktigt
De flesta människor hon möter är väldigt
positiva. En del kommer fram bara för
att säga det. Men i början var det inte
helt självklart med kyrkans närvaro i
köpcentrat. Britt-Marie fick marknadsföra sig genom att presentera sig för
personalen i butikerna och även idag
fokuserar hon mycket på att vara med i,
eller anordna aktiviteter såsom stresshantering för personal, barn- och ungdomsmusikal, fasteaktion och ljuständning i advent.
En neutral plats
Britt-Marie har också, sedan ett par
månader tillbaka, ett litet rum på Allum
som kan användas till enskilda samtal.
En del kanske drar sig för att komma till
kyrkan och församlingshemmet, därför
är det viktigt att finnas även på andra
mer neutrala platser, dit folk ändå går.
Varje onsdag möter hon människor på
kyrkbänken. Det brukar komma fem till
tio personer varje gång. Många ansikten är nya, men många kommer också
tillbaka. Samtalen brukar börja stående
och det kan dröja en liten stund innan
besökaren känner sig trygg nog att våga
sitta ner. En av hennes återkommande
besökare är sjukpensionär. Han kommer
varje vecka och hjälper till med att hämta
kaffe.
Även en tävling där man kunde vinna sitt
bröllop har arrangerats i köpcentrat. Då
var Britt-Marie delaktig i juryn och från
församlingen kom en präst och vigde
paret. Församlingen ställde även upp
med altare, röd matta och såg till att det
blev en viss avskildhet. Det var mycket
uppskattat och stämningsfullt, tycker
Britt-Marie.
Stresshantering för butikspersonal
Att finnas till för personalen i köpcentrat
är självklart. Britt-Marie är även utbildad
sjukgymnast och har kompetens inom
psykologi, själavård, avslappningsmetoder och massage. Framöver hoppas hon
RÅDAPORTEN
kunna fokusera mer på stresshantering
för anställda i butikerna. För butikspersonal har krävande jobb, både fysiskt och
psykiskt.
Redan nu erbjuder församlingen After
Work för kvinnor med intressanta
föreläsningar och en gemenskap utanför
arbetet. Det har också varit lunchmeditationer i kyrkan. Det har dock visat sig
vara en utmaning att hitta tider som pas-
sar även butikspersonal som jobbar både
dagar, kvällar och helger.
En trygg motvikt
Kyrkan vill vara en trygg motvikt till det
kommersiella på Allum, men samtidigt
är det viktigt att komma ihåg att vi är
gäster här, säger Britt-Marie. Vi är tydliga
med vår identitet, att vi är representanter
från Svenska kyrkan, fortsätter hon. Vi
finns till för alla och dömer ingen.
7
Förra årets uppskattade ljuständning
inför advent återkommer i år. På fredagar
kl 15.00 under julshoppingstid erbjuds
besökarna att deltaga. I år medverkar
körer från församlingen och präst som
talar om söndagens tema. Förhoppningsvis väcks en härlig känsla i besökarna
som får dem att stanna upp en stund i,
den ofta så stressiga, julshoppingen.
Elin Carlson
8
RÅDAPORTEN
Världens bästa teamåkare
T
Teamåkning är konståkningens lagsport.
Det är fortfarande en relativt okänd
sport och vad många inte vet är att i
Landvetter Konståkningsklubb finns
världsmästarna Team Surprise. Liselott
Nilsson är lagkapten och uppvuxen och
bosatt i Mölnlycke.
Man tävlar i lag om 16 personer och
bildar olika formationer, lyft, cirklar, transitioner och piruetter på isen, allt ska vara
samspelt och i harmoni med musiken.
Teamåkning är mest jämförbart med den
vanliga konståkningens isdans som har
många lika steg, dock ska vissa moment
alltid finnas med i lagens program.
VM är årets höjdpunkt
Liselott berättar att inför varje ny säsong
görs nya program, ett kort och ett långt.
Man tränar ett helt år och som allra
intensivast inför tävlingarna som går av
stapeln under årets första tre månader.
Tävlingssäsongen når sin topp under
VM som är det största man kan vinna.
Teamåkning som OS-gren hoppas åkarna
på i framtiden.
Började redan som 4-åring
Liselott började åka skridskor som 4åring och menar att man brukar börja
senast som 7-8-åring om man vill bli
riktigt bra. Något av det allra första man
lär sig är att bromsa riktigt.
Lärarna på skridskoskolan såg att Liselott
hade talang och hon satsade först på
singelåkning för att några år senare börja i
Team Bluebird, klubbens yngsta teamåkningstrupp. Teamåkning passar henne
utmärkt för det har alltid varit stegen som
varit roligast och dem är det många av i
sporten.
Man är beroende av varandra i team
Det är speciellt att åka i team. Man måste
alltid ta hänsyn till de andra i laget. Allt
måste fungera för alla om det ska bli ett
perfekt åk. Man är beroende av varandra.
Liselott menar att alla kan göra en miss
och snubbla. Ett enda skär som blir fel
kan påverka hela programmet, då det är
små marginaler. Ett år hade laget 5 fall i
VM. Klart att det känns väldigt ledsamt
och frustrerande för den som gör misstag
under tävling, men det är sånt som kan
hända och det har alla förståelse för.
Som lagkapten ska man ha lite extra koll
Som lagkapten för tredje året i rad har
Liselott uppgiften att ha extra kontakt
med tränaren Andrea Dohany, men också
att finnas till hands för de andra i laget.
I samråd med vice lagkapten Maggie ska
hon hålla lite extra koll och medla i eventuella konflikter. Men hon har även mer
praktiska uppgifter som att lotta ordningen inför tävlingar, att åka på nationella
möten för lagkaptener inom sporten, ta
hand om nya åkare samt att representera
laget vid presskontakter.
Lagledarna, som är föräldrar till åkare
eller före detta åkare, hjälper till med
allt det administrativa. Det skulle ta för
RÅDAPORTEN
mycket tid att boka hotell inför träningsläger och tävlingsresor.
Tränaren Andrea Dohany är ett välkänt
namn internationellt och en viktig del
av lagets framgångar. Tränaren skapar
programmet och väljer musiken i samråd
med åkarna.
Mental träning är viktigt
Mental träning är en annan del av
framgångarna. Åkarna i laget har blivit
coachade och fått verktyg för att själva
kunna ladda mentalt. Liselott brukar visualisera det perfekta åket inför en tävling
och precis innan det stora åket brukar alla
samlas och släcka ner i lokalen en stund
för att tillsammans visualisera och tänka
positivt. Vissa är mer nervösa än andra
och behöver vara det för att prestera till
max. Det är också viktigt med rutiner
och fasta tider när laget är på plats inför
tävlingar.
Tränar 5-6 dagar i veckan
Team Surprise är ett glatt gäng som trivs
ihop och tur är väl det med tanke på att
de tränar 5-6 dagar i veckan och då minst
2 timmar per gång. Visst tar teamåk-
ningen mycket tid, men ger desto mer
tillbaka, säger Liselott. Gemenskapen,
resorna och känslan på tävlingar och prispallen är mycket värt. Det är en fantastisk
känsla att tävla och vinna guld tillsammans. Vi gläds verkligen med varandra,
säger Liselott. Blåmärken och skavsår är
vardagsmat och hjärnskakningar händer
då och då, så det finns risker i sporten.
Att ramla rätt är något av det första man
lär sig på isen.
Glitter och paljetter på tävlingar
Det visuella är viktigt. Tävlingskläderna
ska gärna glittra och vara fulla med paljetter för rätt effekt. Kläderna syr de själva
och med hjälp av föräldrar. Nytt sedan
två år tillbaka är att tjejerna även får åka i
byxor. Lagen får vara mixade, både killar
och tjejer tävlar tillsammans.
Nästkommande stora tävlingar är SM i
Jönköping i början på nästa år och VM
i Budapest 2008. Vill man se Team Surprise på närmre håll uppträder de 9 dagar
på Lisebergs Spegeldamm i november och
december.
Elin Carlson
man r beroende
av varandra i
teamkning
9
10
RÅDAPORTEN
N
Namntrender
När man tittar i våra gamla församlingsböcker, där bland annat födslar,
dop och andra förrättningar registrerades för hand under många år, kan
man se att det även förr fanns trender i
namn och att många gamla namn blivit
populära igen idag. Vad är det då som
påverkar våra val av namn?
Förr i tiden gick ofta ett namn i arv i
flera generationer. De trendiga namnen
var då färre och dominerade starkare,
man ville inte sticka ut för mycket. Idag
vill man gärna sticka ut och namntrenderna skiftar allt snabbare, liksom
andra trender i samhället.
Så kallade gammalsvenska namn är en
stor trend just nu. Det verkar som om
det behöver gå minst 80 år för att ett
namn ska få ett återuppsving. I församlingsböckerna år 1920 var namnen Ida,
Linnéa, Hugo och Gustav populära och
det är de även idag. En teori kan vara att
vi namnger efter äldre släktingar. Namn
som däremot var populära för 50-60 år
sedan behöver mogna till sig. De namnen påminner oss för mycket om våra
föräldrar och lärare och många av dagens
nyblivna föräldrar tycker inte att Stig,
Kurt, Ulla och Inger passar på deras nyfödda. De namn som var populära under
70-talet som Jenny, Malin, Magnus och
Mikael påminner om klasskompisar.
En annan trend är att ge ovanliga namn
till sina barn. Man vill vara unik. Här
finns bland annat namn som också är
företeelser såsom Sippa, Orm, Juni och
Tindra. Varje år tillkommer massor av
nya namn som ingen hetat tidigare i
Sverige. Flera av namnen kommer från
andra länder, men många är också helt
nybildade. Vad som ofta händer när man
valt ett ovanligt namn är att när barnet
sedan börjar skolan, finns det plötsligt
flera barn med samma namn i klassen.
De ovanliga namnen har blivit vanliga.
Detta beror på att man är mer påverkad
av trender än man tror.
Många inspireras av kultur. Böcker
som inspirerar är fantasy- och science
fiction-böcker, Astrid Lindgrens och
andra sagoböcker samt Bibeln. Film, TV
och kändisar kan tänkas ligga bakom
namntrender som Nicole, Neo, Liam,
Angelina, Kevin, Jolie, Viggo och Tilde.
Många föräldrar vill ha namn som fungerar internationellt och då associerar vi
i Sverige namnen med kändisar.
Idag ska man uppge barnets namn innan
det är tre månader till Skatteverket. De
kan i sin tur välja att godkänna eller
avslå namnförslaget. Skatteverket utgår
från namnlagen (www.riksdagen.se): ”Ett
förnamn får inte vara sådant att det kan
uppfattas som stötande eller leda till
obehag för barnet. Det får inte heller
ha påtaglig efternamnskaraktär.” Dock
har Skatteverket blivit mer godkännande
med åren för att spegla samhället.
I Råda församling har vi omkring 250
dop varje år. Dopet är en kärleksgåva
från Gud och inte en namngivningsceremoni. Det är ändå vanligt att
man pratar om att döpa sitt barn
till namn.
De namn som ligger överst på topplistan
från 2006 är:
Emma, Maja, Julia, Agnes och Alva.
Lukas, Oskar, William, Elias och Filip.
Vill du läsa mer om namn så är internet
en guldruva. Från dessa sajter har jag
hämtat min information: www.svenskanamn.se, www.scb.se samt från Råda
församlingsböcker.
Elin* Carlson
* Elin är ett mycket gammalt namn. Det kommer från Helena
men är känt redan från det svenska helgonet Sankta Elin från
Skövde som levde i mitten av 1100-talet.
RÅDAPORTEN
N
andrum:
11
Pilgrimens väg
När man går och handlar i en livsmedelsbutik, finns det ett tillfälle som är
avgörande om man skall komma därifrån
med bevarad sinnesro. Det är när man
nått fram till kassan och har lastat upp
alla sina varor på transportbandet och
ser kassören med stor skicklighet och
frenesi föra dem förbi streckkodsläsaren,
för att låta dem samlas i en enda stor
och osorterad hög i det ena av de två
varufacken längst ner.
Man står där, med fem papperskassar
under armen, och undrar med stigande
förskräckelse hur man skall lyckas få ner
alla dessa varor i kassarna innan nästa
kunds varor trycker på. Man kör sitt
kort genom kortläsaren - och vänder
naturligtvis kortet åt fel håll - och svarar
jakande på kassörens fråga om det skall
vara på beloppet. Om man då svarar, för
att lätta upp stämningen lite, nej inte på
beloppet men gärna femhundra kronor
lägre, inser man lätt att man valt fel publik. “Stå inte där och försök vara rolig,
vi har bråttom!” Det är då kallsvetten
börjar bryta fram i pannan.
Nu stundar eldprovet. Man skall ha ner
den där jättelika högen varor i fem papperskassar. Och varorna skall sorteras:
det frysta för sig, konservburkarna för
sig och mjölken gärna på lagom avstånd
från de frysta hokiblocken. (Bara detta
kan göra en förtvivlad: skulle jag kanske
ha tagit torsken i stället, den börjar ju
repa sig står det i tidningarna. Det kan
väl inte vara så särskilt bra med hoki som
kommer från Stilla Havet, säkert flygfraktad hit!) Men sådant har man inte
tid att fundera över nu - för nu är det
gjort! Ingen återvändo! Betalt och klart
- på beloppet. Och alla varor skall ner i
kassarna - och där rev en mjölkkartong
hål i påsen. Och där gick handtaget
av, och plötsligt är kundvagnen full! Till
slut är man ute - och nytt rekord har
man slagit: 1 och 35 blankt - fast det
verkade som en evighet. Och man är helt
utmattad, darrig i knäna och blodtrycket
ligger på topp. Frågan är om man inte
har lite andningssvårigheter, det sticker
i bröstet.
När man kommer hem får man lägga
sig, för man är inte i stånd att göra något
vettigt på flera timmar. Och det är ju
inte bara kroppen, som måste vila upp
sig. Det allra värsta är att man måste
lämna in hela psyket - eller själen -på
några timmars rekonditionering! Att
handla mat är ett halvt dagsverke!
Det är väl ett framsteg, att det inte tar
mer än en halv dag (om man inkluderar
rekonditioneringen) att ordna med mat
för en hel vecka. Tänk på hur det var
förr! Men ibland kan jag tycka att det
går lite väl fort, och jag har upptäckt att
återhämtningsprocessen efter sådana här
ryck tar längre och längre tid.
Nu kommer en tid, då vi skall stå i
många kassor och varubergen skall torna
upp sig framför oss. Då gäller det att ha
tid till återhämtning! Men den kanske
inte bara ska ske i fåtöljen framför tv:n
eller med en bok. Det finns andra sätt
att återhämta sig till kropp och själ,
nämligen om de får tid och ro att samverka med varandra. Eftersom kroppen
har sina begränsningar, till exempel när
det gäller hastigheten. Man går inte
lika fort som man cyklar. Man springer
inte ens lika fort som man kan cykla.
Kroppen, utan andra hjälpmedel än sig
själv och ett par hyfsade skor, har sin
maxhastighet, som inte är särdeles stor.
Men den är ganska uthållig, så länge den
har bränsle (ett gott humör och ett par
smörgåsar). Och man kan ta sig ganska
långt.
Det märkliga är att när man förflyttar sig
enbart med hjälp av sin kropp, anpassar sig själen till samma lunk. Och även
själen kan då ta sig ganska långt. Detta
har pilgrimer upptäckt för länge sedan,
eftersom de flesta pilgrimer färdades till
fots och gör så fortfarande. Allt fler upptäcker vikten av att låta kropp och själ
samverka och pilgrimsvandringen är ett
uttryck för detta.
Jag tror att det är synnerligen viktigt
för oss idag, att vi låter våra liv pendla
mellan den hektiska aktiviteten i arbete
och fritid och det tillstånd där kroppen
och själen får bestämma takten. Den
gamle biskopen St Aidan på Lindisfarne
(600-talet) har i en dikt beskrivit denna
växelverkan mellan aktivitet och vila:
Lämna mig ensam med Gud
så länge som möjligt!
När tidvattnet minskar stränderna
gör mig en ö,
en tillflykt,
ensam med dig, Gud,
avskild för dig.
Och när ebben kommer,
gör mig beredd att bära din närvaro
till bruset
i världen bortom.
Den värld som nästan dränker mig,
innan ebben vänder till flod
och sköljer mig tillbaka till dig.
(min övers.)
fortsättning nästa sida
På Lindisfarne, ön utanför norra Englands östkust är
tidvattnet kännbart. Det var där som St. Aidan på 600talet byggde ett kloster, en missionsstation för hela norra
England. Ön med sitt tidvatten levde (och lever) med i
den pendelrörelse, som är pilgrimens strategi. Vila och
rörelse. I den tidiga keltiska andligheten är denna rörelse
grunden för det kristna livet. Där finns avskildheten, men
också det utåtriktade, den ivriga rörelsen. Den rörelse
som vänder sig mot de fattiga och nödställda, de sjuka
och utanför stående.
Hela vårt liv är en pilgrimsvandring. Och det är en
beskrivning som använts så ofta att den nästan blivit
trivial. Men likafullt är den sann. Och livet består av
sabbat och vardag, av vila och verksamhet. Det går inte
att vandra ständigt, vägen måste ha viloplatser.
Det går en väg från fastlandet ut till Lindisfarne, som
kallas The Pilgrim’s Way. Den kan bara vandras när det
är ebb. Om man inte är van vid väderleken och tidvattnet, rekommenderas man att söka hjälp av någon med
lokalkännedom, innan man går. Vägen är utmärkt med
höga stolpar, ungefär lika höga som en vanlig telefonstolpe. Med jämna mellanrum (men långt emellan) finns
också små torn, lika höga som stolparna. Överst finns en
liten plattform. Där är det meningen att man skall kunna
rädda sig undan floden. Och om man överraskas på
vägen av floden, får man vänta tills tidvattnet vänder igen.
Den som råkat ut för något sådant glömmer det inte.
“Pilgrimsvägen” har ett synnerligen passande namn. Det
är så den är. Vi behöver vägmärken. Vi behöver reträttplatser om tillvaron pressar på. Vi behöver heliga platser
i ordets riktiga betydelse: ‘avskilda’ platser. Vi behöver
lugn för att klara oron. Vi behöver vila för att komma i
rörelse.
Ge mig en ö, där tidvattnet avskärmar och öppnar i en
ständig pendelrörelse.
Jan Wennergren
Pastor
Gudstjänster
i Råda kyrka
december
Lördag 1
Söndag 2
Söndag 9
Söndag 16
Söndag 23
Julafton 24
Juldagen 25
Annandagen 26
Torsdag 27
Söndag 30
Nyårsafton 31
16.00 Luciakröning, Jan Wennergren
11.00 Gudstjänst, Lars T Gåreberg och Jan Wennergren.
14.00 Finsk gudstjänst, Tom Blåhed
17.00 Sånggudstjänst, Lars T Gåreberg
11.00 Mässa, Anders Jernbratt
11.00 Gudstjänst, Jan Wennergren
11.00 Mässa, Anders Jernbratt
11.00 Julbön för barn, Jan Wennergren
17.00 Julbön, Lars T Gåreberg
23.30 Midnattsmässa, Anders Jernbratt
7.00 Julotta, Jan Wennergren
17.00 Julsånger, Lars T Gåreberg
11.00 Mässa, Jan Wennergren
16.00 Finsk julgudstjänst, Tom Blåhed
17.00 Gudstjänst, Risto Paavola
16.00 Nyårsbön, Risto Paavola
januari
Tisdag 1
Söndag 6
Söndag 13
Söndag 20
Söndag 27
18.00 Ekumenisk gudstjänst,
Jan Wennergren
11.00 Mässa, Anders Jernbratt
11.00 Gudstjänst, Lars T Gåreberg
11.00 Gudstjänst, Jan Wennergren
17.00 Gudstjänst, Anne Liisasdotter
februari
Söndag 3
Söndag 10
Söndag 17
Söndag 24
11.00 Gudstjänst, Anne Liisasdotter
11.00 Mässa, Jan Wennergren
11.00 Gudstjänst, Lars T Gåreberg
17.00 Gudstjänst, Anne Liisasdotter
RÅDA FÖRSAMLING
Råda församling, Kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke, [email protected]