Torp i Dalskog Här har jag gjort en lista på torp i Dalskogs socken

Torp i Dalskog Här har jag gjort en lista på torp i Dalskogs socken

Torp i Dalskog
Här har jag gjort en lista på torp i Dalskogs socken. Uppgifterna är hämtade från
Institutet för språk och folkminnen och även från de torp som min far Olle och
ett par av hans vänner märkte ut för ett antal år sedan. OBS 20 sidor!
Institutet för språk och folkminnen, http://www.sofi.se/, har samlat in ortnamn
från hela landet, dels genom att studera gamla kartor och arkiv och framförallt
genom att intervjua gamla människor. Men det finns säkert fler torp som inte är
med här. Gränsen mellan torp och gårdar är också i vissa fall svävande, torp
övergår till att bli en mindre gård, och avsides liggande mindre gårdar påminner
nog mest om hur vi dag tänker oss ett torp. Därför är gårdarna längt norr i
socknen, som Filipus, inte med. Banvaktstugorna finns däremot med, fyran,
femman, sexan.
Här är en liten förklaring till förkortningarna, jag använt.
En del av hänvisningarna är hämtade från Sofi:s kolumn Äldre namnformer, de
verkar i huvud hämtade från kartor och arkiv. De flesta hänvisninga kommer
från andra uppteckningar av E Rosell 1963, som intervjuat äldre personer. Ibland
är de markerade ER eller Rosell.
Hänvisningar till var uppgiften om torpet finns: ek = ekonomiska kartan från
1890-talet, ek (1965) = ekonomiska kartan från 1960-talet, glk = geologiska
kartan – 37 är nog årtalet, NoB = Namn och bygd. Tidskrift för nordisk
ortnamnsforskning. 1913–. Fler förkortningar finns här:
http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/info/forkortningar.htm
De torp som är skyltade av min far och hans vänner är märkta
Tums = Torp utmärkta med skyltar + nummer på skylten. (Nr 60 – 66 och 86 –
88 ligger i Skålleruds socken.)
http://www.dalskog.org/gamla/historiskt/torp/de_skyltade_torpen.html
Gamla ekonomiska kartor, för att kunna bestämma läget i hänvisningarna, hittar
du här: http://historiskakartor.lantmateriet.se/
--Alehagen förr torp? Trollungebyn. ek (1965) T under hmd Torpet. Kb 1852,
1861 ” det växer gråal i dalarna där.” Tums: 74 Alehagen.
Amerika, t eller lht nr 1 Myrevarv, ”Frida i Amerika”, Tums: 27 Amerika.
Anders Hajs, t i Årbol, se Hajerud.
Anderstorp, Årbol. Kb 1861, ej känt. Förmodligen avses Hajerud (Anders Hajs).
Arons torp, Famshed = Nytorp på ek karta. Den siste torparen hette Aron, död
ca 1910.
Aspelund, t Halängen, kb 1852, kb 1861, ej upptecknat eller känt.
Bengterud, lht, förr t under hmd Nordstugan, Årbol. På Bengtere, ek, G52.
Förpantningshemman. ”En som hette Bengt friköpte det”. Uppges tidigare ha
hetat Myren.
Bergamyren, förr t el bs, Berga. Bergamyra kb 1861. ”Det är en stor myr, som
kanske kallas Bergamyra, men där har veterligen inte bott folk.”
Berget, förr bs vid Tomterna vid hmd Framme, Hallersbyn.
Betania, bs på gränsen mellan Kärr o Myrevarv. 200 m S hv i Myrehvarf å ek.
Där bodde en ivrig väckelsepredikant, Sjögon eller Sjögoprästen.
Fanatisk lekmannapräst, bodde tidigare i Sjögonäset, eller Sjögoa. Antagligen
samma som nästa. ER:s läge verkar inte stämma? Tums: 28 Betania.
Betanien förr hus, Tegen. ek (1965), uppt 1904. Antagligen samma som förra.
Björke, t i Ränsliden. kb 1852, kb 1861, nu ej känt.
Björndrågen, tp uppt 1904, Teåker, nära dalen med samma namn. Dal SSO
Stora Yxesjö. Drag, f = Sank dal. ”Bjöndråga”.
Björshåla, t Lundebo (gård vid en källa, glk 37). Också Björnshålan, t Lundebo.
”Ville på B.” ek, G52, kv 1881, kb 1852, kb 1861. Även Björshålan enl Rosells
stavning.
Bleketorp, t å Blekan, gårdsarkiv 1830, ej känt.
Blommerud, t Kabbo. Enligt uppgift uppbrutet av en soldat Sven Blom, död 1872.
”Jonas Blom bodde där” ”Blomjonas bodde där” även uppt 1904.
Bodinstommen, förr torp, Tångebyn, ek (1965). = ST ek kartan. Stommen No
457 kb 1852. F led efter soldat där, Bodin. Tums: 57 Bodinestommen
Branterud, förr torp, Halängen, ek (1965). Se Branterud, t, Högebo, nedan.
Branterud, t, Högebo, ”Brantere” beboddes sist av en Olle Brant, 1836 – 1904.
ek. Även uppt 1904. Troligen samma som ovan, markeringen på ek (1965) inte
distinkt. Tums: 5 Branterud.
Braverud, förr t Famshed. På Bravere, ca 200 m Ö Vägtjärn å ek.
Braverud, förr torp, Teåker ek (1965). Rosell: ek. Brafrud kb 1881. ”en, di kalla
Braver bröt oppet, sa di. Före mi ti.” ”En Anders Andersson, f. 1843, kallad
’Braven’ bodde där.” Även uppt 1904.
Braverudtorpet, förr t, Stora Lapperud. Ca 400 m SV ST. Lapperud. Nu skog. ER
Bromyren, förr hus, Kärr. ek (1965) Även uppt 1904, annat namn Suback eller
Soback, öde. ER: t till hmd Sand 1 Kärr. Bromyra. Lokalt även Myren (Myra) Vid
åkermyr, men kallas vanligen Bromyren. Väg gick där över liten bäck. Torpet
nedlagt omkr 1900. Tums: 25 Bromyren.
Jfr Bromyrekällan: källa (källsprång) å Källhult, nära t Bromyren, Kärr. Därifrån
(från källan) en liten bäck i nordlig riktning. Kallkälla.
Man ledde hästarna dit för att vattna dem på juldagen. De skulle få bättre hälsa
om de då vattnades i nolrinandes (norrinnande) vatten. Samma som Jfr
Kyrkekällan, kallkälla. ER: Vid stigen Kyrkvägen. Kyrkfolket brukade dricka ur
källan. Kyrkevägen, gångväg, stig, i Källhult mfl. Från socknens nordöstra del,
(Grönhult mfl) gick folket den vägen till kyrkan. Ledde över Källhult, Bromyren,
N hmd Kvihagen till Högebo. Antagligen hänger detta samman med
Kyrkemossen, mosse i Högebo. 300 m OSO o i Högebo å ek. Man gick över där
på väg till kyrkan. Men nog inte denna, jfr Kyrkemossen i Tegen. N berg i
Kasberget å ek. ”Kyrkfolket från Tegen m. Fl. gick över där.” Tums: 25
Bromyren.
Bromyren, t, Liane. Bromyren kb 1861 (torp). Låg enligt uppgift Ö Dalen och SV
Piletorpet (å ek). Se Bromyrarna, naturnamn: myrmark å Liane, ca 500 m Ö n i
Dalen å ek. Myrmark med kalsog?. ”Nog kavelbroar och slanor lagda över där
förr”. Därintill ett t Bromyren. Bromyrebäcken Rinner 250 m V L i Liane å ek.
Avlopp för Bromyrarna.
Bråtekasen, fd tp, Famshed, även gärde, uppt 1904. ER Bråtekaserna, förr t. I
Famshed. ” På B” ca 200 m VNV Vägtjärn. ”Mitt ute i vilda skogen.” Även namn
på skogsområde.
Bråten, förr torp, Tångebyn ek (1965) (ER: Torp med detta namn i Båsane nog
fel på kartan, ska vara Plåten!) uppt 1904. Tums: 56 Bråten.
Bränningen, ER: förr litet t till Båsane, Norra ”Det har nog varit bränt där” Vid S i
Stutedalstj å ek. Upptecknat 1904: soldattorp, södra Båsane med Landsbol.
Tums: 11 Bränningen.
Bygget, förr t, Tegen. Nybygget å ek. Kallas i orten blott Bygget. ”Johan på
byget.” Tums: 33 Bygget.
Båsehagen, Västra, förr t. Båsane Kb 1852 (t), kb 1861. ligger intill Östra B
Båsehagen, Östra, förr t, Båsane, kb dito, ligger intill V B. Området kallas nu
Båsehagarna, område ”hagmark”.
Bäckenäset, t, Högebo. Kb 1852 kb 1861. Ej känt.
Dalen, förr t, senare liten hmd, avs från hmd Nordstugan Båsane. Dalen ek, G52.
”Stugan ligger högt och fint, men mö dalar runtomkring.” Tums: 24 Dalen.
Dalen, bs, Håbolsbyn. Strax N H i Håbolsbyn å ek. Kallades oftast Dalestugan.
Stod på en höjd vid en dal (en dale). Nu borta. Bygdevägen där kallades åpa
dan, fonetisk skrift. Troligen samma som Dalestugan.
Dalen, t, Liane ”Olle på dan” Dalen ek, G52, Kb 1852 kb 1861, Dahln gårdsarkiv
1827. ”Dalar och höjder där” Se Dalestugan!
Kallades ibland Dalestugan, men vanligen Dalen. (Häst och 4-5 kor där.)
Dalestugan se Dalen Håbolsbyn.
Dalestugan, se Dalen Liane.
Dammen, förr lht, nr 1 Båsane. ek (1965) ER: t i Båsane, „Fredrik på Dammen“
= Damängen ek. Man hade fördämning för kvarn vid bäcken där. Dammängen,
kallades vanligen Dammen. Tums: 14 Dammen.
Dammen, fd tp Kopparebol, uppt 1904. ER: ”Anna på Dammen” Dammen ek. En
myr, som de odlade, vid bäck. Man dämde upp där för kvarn å Heden. Tums: 78
Dammen.
Dammyren, förpantn Hallersbyn. ”Janne på D” Dammyren ek, Dam-myren ek
1875. Även namn på myrodling. Nära ST å ek, SV Funnebo tj.
Dammängen, t, Båsane, se Dammen, Båsane.
Drakehögen, t el hmd, delvis Liane. Ek G52Ligger högt vid en dal. ”kanske en
drake i tjärnet”. Delvis, bl a husen å Regineberg, Bäcke.
Eloverud, bs Kopparebol. Ca 250 m NO n i Alhagen å ek. F led säkerligen efter
någon Elov. Tums: 73 Elovre.
Famshed, Lilla, förr t, Kabbo, Kb 1852 kb 1861. Allmänt känt såsom namn på
odling och strandparti. Strax N svi i Källsviken å ek.
Famshedön, förr t, Famshed. Kallas lokalt vanlingen Ön, se detta.
Fattigkas, förr torp, Lundebo, ek (1965) ER: Kb 1852, kb 1861, 1881. ”Inte
fattigare där en eljest” Fatikasan gårdsarkiv 1827.
Fattigstugan, Korsgården, Kb 1852 kb 1861.
Femman, banvaktstuga å Tångebo. Bv ek.
Filipus, t senare hmd Ränsliden. ”på F. G52, Kb 1852 kb 1861 ett el 2 t. Anledn
tillnamnet inte känt. ”kanske bodde en Filip där förr i tia” se översikt hmdd
Ränsliden.
Funnebostugan, förr t Funnebo. Kb 1852 kb 1861. jfr odlingen Stugelyckan
(stövalöka fon stavn på kortet) nära Funnebohögen, höjd. På höjden brukade
ungdomar samlas. Man tände eldar där.
Fyran, banvaktsstugan å Dansbo. Bv ek, G52. ”Det stod siffra på stugan.”
Garverud, bs, t, Tegen Låg enligt uppgift ca 200 m V Torpet å ek. Vid mitten av
1800-talet bodde där en garvare, Blomgren. Samma som nedan? Tums: 34
Garvere.
Garverudmyren? Förr bs i Tegen. Se Myren, förr bs, Tegen, kb 1852, kb 1861,
som uppges även ha kallats Garverudsmyren. Läget ej säkert känt. Öde sedan
länge. Samma som ovan? Jfr Myrelyckan, åker.
Gladers torp, t, Båsane. Se Gladerud.
Gladerud, förr torp, Båsane. Ängen å ek och ek (1965), Gladerud, t till hmd
Nordstugan, Båsane. ”På Gladere”. Där bodde en Karl Glader som var glad och
pratsam och kunde berätta historier (och en mästare te göra såll.) Kallas även
Gladerängen och Gladere. (Torp ca 1880 – 1910) Kallas oftast Gladerud. Tums: 8
Gladerud.
Gladerängen, t, Båsane, se Gladerud.
Gladkas, fd t, Högebo uppt 1904 glakas ER: Vid H i Högebo å ek.
Grinden, förr bs Källhult. På Grina.
Gräsmaden, förr torp, Teåker. ek (1965), Gräsmaden, tp. ek, jt. Teåker
Graesmaa, uppt 1904. ER: förr två t i Teåker. På Gräsmaa. Ek. Kb 1852, kb
1861, kb 1881, ”Där går e ma inemot järbostregan?” Öde 1905.
Grönkas, förr torp, Kabbo. ek (1965) Grönkas, fd torp Kabbo. Sjötorp? utlagt,
nedtecknat 1904. ER: Rove-skomakarn på Grönkas. Ek Kb 1852, kb 1861, ”Grönt
och fint där, växte nog bra.”
Gubbehagen, t?, Grönhult. Tums: 70 Gubbehagen.
Hagen, förr t el bs, Prästbol. Lilla Hagen Kb 1852 (bs), kb 1861.
Hagen, t till hmd Åvaregården, Årbol = felaktigt märkt Kasan å ek. Tums: 37
Hagen.
Hajerud t (förpantn.) Årbol = Kroktjärn å ek. En dräng vid namn Anders, som
tjänat hos fanjunkare Haj (se Hajerud Hmd i Årbol) fick av denna anledning alltid
heta ”Anders Haj” Han bosatte sig på torpet, kallas även Anders Hajs. Han hette
egentligen Anders Johanson; Anders Hajs, t (förpantningshemman) i Årbol,
andes hajsas = Kroktjärn å ek kartan; Kroktjärn ek. Ej känt. Tjärnet kallas
Kroppetjärn = Kroktj å ek. Litet tjärn, nästan igenväxt. Torpet kallades Hajerud
el Anders Hajs; Kroppetjärn, tp u Årbol. Se A Janzén No B 1940, s 143 f. ;
Kroppkärrskasa Se Hajerud. Tums: 38 Kroppkärrskasa.
Hallebäck, t Lundebo. Ek, G52, Kb 1852, kb 1861, 1881. 200 m V H i Hallebäck å
ek. Vid en bäck från Byrdämmen, kallad Hallebäck, som även givit namn åt
hmdd Hallebäck i Ränsliden och Hallersbyn.
Hallersbykvarnen, kvarn o t vid Hallebäckbäcken. Hallersbyn. Lokalt ofta
Kvarnen. ”Kvarna”.
Hammeln, (Hammel, Hamel), två t, Hallersbyn, ek, Kb 1852, kb 1875 Hammele
skiftet lh 1875, Hamleskiftet lh 1876, 1875. Hamel, m, tvärslå framför vagn,
slåttermaskin ed, på vilken skacklarna sitter fästade. Anledn till namnet är oklar.
”Ligger mitt för sjön (Ärve) liksom hammelen framför vagnen.” ” det går in en
långsmal vik på båda sidor, precis som skacklarna från hammeln. Jfr
Hamlestycket, åker! Hammel, förr torp, Hallersbyn. Hammel, torp på ett näs i St
Ärven Glk 37. ek (1965). Uppt 1904: Hammel, hus Hallersbyn, självägd stuga.
Harget hmd Ränsliden.
Hederstorpet, för t, Öjerud. Clåg 250 m N n i Tesjön å ek. Två bröder Heder
(soldatnamn i Heden) bodde där, Hedanders och Hedasven. Kallades även
Hederud och Hederudstorpet ek (1965). Jfr Hedstommen.
Hederud, t, Öjerud, se Hederstorpet.
Hederudtorpet, Öjerud, Se Hederstorpet.
Hedstommen, förr stuga, förr st, Heden, ek (1965), ST ek, Stommen kb 1861,
Stommen No 451, kb 1852 (Soldaten hette Heder.) Tums: 79 Stommen.
Herrängen, fd tp, Tångebo uppt 1904. Kb 1852, kb 1861, Härrängen kb 1881.
Anl. t förled är okänd. Tums: 45 Herrängen.
Hedängen, hmd, Heden. Ängen ek, Lokalt ofta blott Ängen. Ligger norr utanför
”byn”. Tums: 77 Heänga
Hulten, t Lundebo, Hulta Kb 1852, kb 1861, ej känt.
Hultet, förr torp, Årbol ek (1965) Hultet fd tp Årbol uppt 1904, ER: torp till
Ödegården Årbol. ”I H” Ek, kb. Även kallat Skräddarekarls, t, hmd, Binamn på t
Hultet, efter en skräddarekale som bodde där sist. (Karl Jansson.)
Hålmyren, torp vid myr glk 37, förr torp, Lundebo. ek (1965), Hålemyren, t
Lundebo, ”på H” Hålmyren ek, Holm-Myren kb 1881, Höljemyran kb 1861,
Höljemyra kb 1852, - Ursprungl två t. Vid myr och sankmark. - Ligger inte
särskilt lågt. Även uppt. 1904. Hålmyren. Håletjärnet (efter torpet) = Bytjärnet
å ek. + se Hålmyremossen.
Hällfälterud, förr litet t Källhult. Enligt uppg. Strax N t Hörnet å ek). Anledn till
namnet ej känd.
Hästedalarna, två t i Teåker. Benämndes ofta Övre resp Nedre Hästedalen. Se
dessa! Även uppteckn 1904.
Hästedalen, Lilla t Teåker ek, kb 1881. Kallades ofta Nedra Hästedalen.
Hästedalen, Nedra, förr t Teåker = Hästedalen ek.
Hästedalen, Övra, förr t Teåker, NV vidSkoftj. Å ek. Kallas senare vanligen
Perstorp. Se detta!
Höga kas, Högekas, t el bs Teåker. 550 m NV T i Teåkerssjön å ek. (odlingen
utmärkt på kartan.) Högekas, fd tp. Teåker, uppt 1904.
Högelid, t till hmd Torpet, Trollungebyn. Högeliden ek. Ligger bra högt och i
ändan av en ”lid”. Högeliden, uppt 1904. Tums: 22 Högalid.
Högen t Halängen. Högen kb 1852, kb 1861. Ej känt. Enl uppgift = Nedra el Lilla
Ängemyren, t.
Högen, förr bs, Tegen, kb 1852, kb 1861, Nu ej känt.
Höjden, förr t, Halängen, Låg enligt uppgift N hmd Kåket.
Höljekasen, förr st (soldattorp), Kabbo. Höljekasan ek, Höljekasen kb 1852, kb
1861. Höljekas, gårdsarkiv 1827. Beläget nära hmd Höljen vid sjön Höljen i Örs
sn.
Hörnet, förr torp, Båsane. ek (1965), ER: t el bs å nr 2 Båsane. „Lans på
Hörnet“. I ”hörnet” på ägorna. Även namn på angränsande skogsområde å
Källhult. Ligger längst bort i hörnet av ägorna. Tums: 26 Hörnet.
Idala, Lilla. Lht Prästbol. Vid hmd Idala.
Intakorna, förr t Tångebyn. Borta sedan länge. Låg enl uppgift SV K i Kasen nära
gränsen till Flathult.
Jan-Peters tomt, bs med liten hage, Båsane, Norra. Ca 100 m V vägen, V N i N.
Båsane å ek. En Jan-Peter, död omkr 1910, bodde där på gamla dar.
Jans hage, bs å Prästbol. Ca 300 m NV Nerstugan å Berga. Där bodde en
”Haralsjan” (f. led sannol Haralds-, möjl fadern.)
Jonstorp, t, Hallersbyn. Se Sågarna.
Kabbomossen, t, Kabbo.”Jan på mösa”. Mossen ek. En stor mosse,
Kabbomossen, därintill. Kallas även Mossen. (Torpet nedlagt 1909.)
Kabbomyren, t, Kabbo, ”ut på Myra”. G52, Ofta blott Myren. Myran ek, kv 1852
(bs), kb 1861. Kabbomyren G52. Ligger sankt.
Kabbostommen, förr st, Kabbo. ST ek. Stomen Nr 454, kb 1852, Stommen kb
1861, G52 (De senare avser möjligen Höljekasen.)
Kallbäck ? förr t, Källhult. Kb 1852, kb 1861. Bäck och kallkällor. ”Ett
kallkällehål”. Nu namn på åker.
Karl-Johan-e-torpet, hmd Öjerud. Namnet efter Karl Johan Luns? Lans? Lantz?
som bodde där.
Karlsonerud, bs (backstuga) el t, nr 2 Båsane. ”Stina på K”. Nära t Klingerud och
Lagmanrud. Anledn ej känd. ”Han hette Eriksson, som bodde där.”
Kaseberget, fd tp, Tångebo, uppt 1904. ER: Förr t. Kasberget ek. Kaseberget Kb
1852, kb 1861. ”Berg nordikring”. Tums: 44 Kaseberget.
Kasen, förr bs el litet t. Kabbo. Vid p i Kappebo å ek.
Kasen, förr litet hmd i Ränsliden. Se Krok(e)vasskasen.
Kasen, t Teåker. Se Yxesjömyren.
Kasen förr t, Trollungebyn. Se Trollungebykasen.
Kasen t, hmdd Öfse. Se Öfsekasen.
Kasen t Tångebyn, Se Livstidskasen.
Kasen, t Årbol, ”Tilda på Kasa” Låg ung vid t i Kaseberget å ek. (Kasan å ek fel
för Hagen, t.) Tums: 40 Kasa.
Kasenborg, benämning på dansbana vid t Långkas i Årbol. Se Långkas, t!
Katrinerud, för bs el litet t. Myrevarv. 450 m S re i Myrehvarf å ek. Tums: 30
Katrinere.
Kesaremyren, förr t, Kärr. 200 m OSO n i Bromyren å ek. Lokalt mest Myren. Nu
namn på myren, se Kesaremyren, naturnamn. Därifrån: ” Det var långa släta
backar, de jaga nog kora där så de kesa.” Förleden förmodas vara kesa (om
kalvar t ex).
Kinnhult, förr hus? Famshed. ek (1965).
Kjellinetorpet, t i nr 1 Gunnersbyn C:a 500 m NNV T i Tonebyn å ek. F.led
sannolikt familjenamnet Kjellin, sedan generationer knutet till 1 Famshed. Tums:
47 Kjellinetorpet.
Klingerud, förr litet t, Nr 2 Båsane. 200 m SV S i Stutedalstj. Å ek. ”Allt hördes
så väl där. Det klinga långt” ” En Anders Andersson där kalla de visst för Kling.”
Tums: 12 Klingerud.
Kolbotten, t å nr 2 Båsane. Enl kb 1852. Ej känt. ”Det är gott om kolebotar i
markera.”
Kolebotten, bs Gunnersbyn Kolbotten kb 1852, kb 1861. Låg i skogen SV G i
Gunnesbyn å ek vid gränsen till 1 Tonbyn.
Kolebotten, Lilla, bs Öjerud. NO Fäsjön (=Tesjön å ek) ca 250 m. SO bs ligger
Stora Kolebotten, bs.
Kolebotten, Stora, förr bs i Öjerud. ca 250 m NO Fäsjön (=Tesjön å ek). Strax
NV därom låg Lilla Kolebotten, bs.
Kolorum, bs Heden. ”låg på janses i ?. ”Di var ovänner där och de ble alltid bråk
och fiendskap.” ”Därför kalla di det väl så.”
Korinterud. t Kronoberg. ”Petter på K” Korinterud, ek. kb 1881. Corintherud, kb
1852. Korintherud kb 1961. Nu igenväxt. Uppt 1904, fd tp. Tums: 1 Korintere.
Krokevasskasen, förr t, senare litet hmd Ränsliden. = Kasan ek. Vid tjärnet
Krok(e)vattnet. Kallades också Kasen ek, Kb 1852, kb 1861.
Kroktjärn, t, Årbol. Se Hajerud.
Kroktjärnsudden, t Lundebo. = Udden ek. Krokkärrsudde kb 1852, kb 1861. På
en udde vid Kroktjärnet. Mera lokalt är Udden. Udden ek (1965), ER Udden t
Lundebo, ”Johannes på uden”, Udden å ek. kb 1881.
Kronoberg, gd, Etymologi OGB 1, s 109. Förr en brukningsdel. Öde sedan 19081909. Ingår i Stora Halängens ägor. Ingen tradition ang namnets härkomst.
Kroppetjärn, t Årbol, Se Hajerud.
Kroppkärrskasa, t, Årbol. Se Hajerud. Tums: 38 Kroppkärrskasa.
Krutestommen. St Trollungebyn. Se Källestommen.
Kråkerud, förr torp, Båsane. ek (1965), Olle på Kr f 1823. Kråkerud ek. Tums: 7
Kråkerud.
Kullen, förr bebyggelse, ek (1965), Myrevarv. Tums: 32 Kullen.
Kvarnekroken, t el bs nr 2 Båsane. Quarnkroken kb 1852, Qvarnkroken, kb
1861, Ca 100 m NV S i S. Båsane. Å ek. förr kvarn där vid bäcken, som går i en
krok.
Kvarnen, bs, Famshed. ”Augusta på Kvarnen” 400 m N a i Famshed å ek. Förr
kvarn därintill.
Kvarnen, toch kvarn vid Hallebäckebäcken. Se Hallersbykvarnen.
Kvarnen t Teåker, ”Timell på Kv” Quarnen, kb 1852 (bs). Qvarnen kb 1861, kb
1881 (torp). Beläget ca 400 m Ö Lilla Yxesjön. Det var kvarn i bäcken därintill.
Alltjämnt ligger kvarnstenar där. Mjölnaren bodde i t. Kallades även =
Kvarnetorpet.
Kvarnkasen bs Kabbo. Quarnkasen kb 1852, Qvarnkasen kb 1851, Föga känt.
Förmodas ha legat vid en kvarn nära Kabbosjön vid t Grönkas.
Kvarntorpet förr t Teåker 400 m Ö Lilla Yxsjön. Mjölnaren bodde där. Kallades
även = Kvarnen.
Kåket, hmd avs från Halängen. Kåket ek.
Källestommen, st Trollungebyn. Beläget VNV S i ST å ek. Förleden efter den siste
soldaten Käll. St gemensamt för Trollungebyn och Källhult. Kallas ofta =
Krutestommen. Också Krutestommen, kb 1861, Stommen No 458 kb 1852, ”En
soldat hette Krut som bodde där för länge sedan”. Kallas vanligast
Källestommen. Tums: 79 Stommen.
Källhultekas, bs Källhult. Källhultkas Kb 1852, kb 1861. Namnet nu ej känt.
Källsviketorpet förr t Källsviken. Låg ca 500 m SO t i Kåket å ek.
Käringemyren, t Tångebyn. = Myren ek. Se Tångebymyren, t! Myren, förr torp,
Tångebyn. ek (1965), ER ”Andreas på Myra” Myren ek. Kallas ibland =
Tångebymyren, vanligare = Käringemyren. Tums: 20 Myren
Köpegullet, förr t. (två t) Kläppesnäs. Ek G52. Anledn till namnet ej känd.
Lagmanrud, förr litet t 2 Båsane, Ca 250 m N ud i Branterud å ek. ”Där skulle ha
bott en klok lagman, en som hjälpte folk med lagen.” Tums: 13 Lamanserud (kan
vara det nedan som är utmärkt).
Lagmanrud, Lilla, bs å 2 Båsane. Vid t Lagmannerud, - (Där bodde Gripe-Lena).
Landsbol, förr bebyggelse, Båsane. ek (1965), ER: hmd; genom sämjedele
utbrutet ur nr 2 Båsane, Södra. Ek, jb 1877, kb 1852, ek 1857, bek, gårdsarkiv
1827, Lansbo lh 1819, Landsbol gårdsarkiv 1827. Intet känt om anledn till
namnet. Tums: 16 Landsbol, 17 Landsbol.
Larsekvarnen, kvarn å Heden. Ca 700 m NV e i Hedan å ek. F. led efter en Lars,
som hade en hmd i Heden på 1800-talet. Jfr Larsebäcken!
Liden förr bs Tegen. Låg – enligt uppgift – vid en backe på en bygdeväg nära
Tegsbrunnen.
Liljerud, t Famshed kb 1852, kb 1861. Namnet ej känt.
Linddalen, för t Teåker. kb 1852, kb 1861 Linnedalen kb 1881. Strax NO
Igelvattenstj å ek. kallat Lind(e)dalstjärn(et).
Lingerud, förr bebyggelse?, Ränsliden. Se Parken.
Lingkvist, t?, Tums: 58 Lingkvist (Hittar inte på min karta). KOLLA!
Lisafors, ödegård?, Ränsliden. ek (1965), ER: hmd Ränsliden. Gammalt namn
uppges det. ”En kärring där hette Lisa” Ingen fors. Se översikt hmdd Ränsliden!
Livstidskasen, förr torp, Tångebyn. ek (1965), ER: ”Troligen hade någon fått
löfte om att bo där för livstiden.” Kallas äv – mindre ofta – blott Kasen. Kasen t
Tångebyn, Kasan ek. Kasen G52. Tums: 19 Livstidskasa.
Ljusmaden, förr torp, Lundebo, ek (1965), se även Nordmannerud. Uppt 1904.
kb 1852, kb 1861, kb 1881. Ligger vackert på sluttning mot Lysevattnet. Ljust av
vita björkstammar och skira björkar. Nära ligger höjden Lysehögen. Kallas
vanligen = Nordmannerud.
Lomfors, t Grönhult. Ek. G52. Vid Lomforsbäcken som skummade vit på våren
och drev en liten såg, Lomforsesågen. Bäcken kommer från Lomforsetjärnet där
det finns gott om lom (smålom). Tums: 67 Lomfors.
Lommerud. Förr t Grönhult. Låg vid Lomforstjärnet, ung vid mf i Lomfors å ek.
Tums: Lommerud.
Lotsetorpet, t Kläppesnäs. Kallas ofta blott Torpet, oftast Lotsetorpet. Torpet blev
uppbrutet (enl uppgift 1854) av en Anders Blom, som varit eller senare blev
anställd som lots på Vänern. Uppt 1904: Småmyrane, tp, Kläppesnäs. Rosell:
Små myrar vid t. Småmyrarne å ek. Namnet ej känt.
Lugnet, bs 1 Berga C:a 300 m S rg i Bergane å ek. Existerade en kortare tid,
omkring 1870-talet.
Lundeboskogen, t, Lundebo. = Skogen å ek. Skogen t Lundebo ”August på
Skogen. Skogen ek, , kb 1852, kb 1861, kb 1881. Kallas också bara Skogen.
Lyckan, förr bs, hmd Gärdet, Ränsliden. ”Lars på L”. 150 SO tj i Nästetj. Å ek.
Löka, f ”åker”.
Långkas, fd tp Årbol uppt 1904. t under hmd Stenbacken, nr 1 Årbol. Långkas
ek, kb 1852, kb 1861. Förr (åtm på 1920-talet dansbana där, kallad Kasenberg.
Nu betesmark. Tums: 52 Långkas.
Lövkas, förr torp, Källhult, ek (1965), Lövkas(en) uppt 1904. ER: Löfkasan ek.
Tums: Lövkas.
Lövnäset, torp vid ett näs i Näsöl, Löfnäset glk 37. ER: t el bs. Tegen, ”Nils på
Lövnäs.”. Lövnäs, G52. kb 1852 (bs) , kb 1861 Gårdsarkiv 1827. Vid en udde vid
sjön Näsöl, kallad Lövnäs, eller Lövnäsudden, se dessa naturnamn. Även å
Heden.
Mabacken, t? Tegen? Tums: 49 Mabacken.
Maden, tp Trollungebyn. Nedt 1904. ER: ”Karl på maa” Maden ek. (En
lumphandlare, kallad ? bodde där.)
Malmestommen, st Grönhult. ST ek, Stommen nr 455. kb 1852, kb 1861. F led
efter en soldat Malm, som bodde där. Kallades tidigare (1700-tal oc början av
1800-tal): = Nordhagen Se detta!
Mattes torp, förr lite t i skogen N Damtjärn i Kläppesnäs. ”En Mattes började
bryta där.”
Mon, t? Funnebo. Mon G52, ej känt.
Mossen, förr torp, Grönhult. ek (1965). Enl uppt 1904, binamn på hmd
Kolebotten, Grönhult. Enl Rosell sammanslaget med hmd Kolebotten.
Mossen, t i Kabbo Se Kabbomossen.
Mossen, förr litet t. Källhult, ”Kajsa på Mossen” . Sannolikt = åkern Mossen (till
hmd Där söre) eller Mossarna (båda strax SV o i DALSKOGS SOCKEN å ek), se
dessa.
Myrarna, tp Teåker, ek.jt. Myren. Uppt 1904
Myren t Håbolsbyn, Se Paradisemyren.
Myren, t el b Kabbo. Se Kabbomyren.
Myren, förr t, Kärr. Se Kesaremyren.
Myren, förr t till hmd Sand, Kärr. Se Bromyren.
Myren, förr bs, Tegen. Se Garverudsmyren.
Myren, förr litet t. Teåker. Se Yxesjömyren.
Myren, t, Teåker. Myren ek, Kb 1881 (förpantn.) Uppges förr äv ha kallats
Ängemaden, kb 1952 (bs), kb 1861. Nu känt blott under namnet Myren.
Myren, förr t till hmd Där väste, Tonbyn. Ca 300 m NV T i Tonebyn å k. ”På en
höjding mellan två myrar.” Nu namnet på en åker. Tums: 48 Myren.
Myren, t , Tångebyn. Se Käringemyren.
Myren, för torp till hmd Nordstugan, Årbol. Myrankb 1861. Myrån ? kb 1852
(torp) ”Myraktigt där”. Nu = Bengterud.
Myretorpet, t, Teåker. Se = Yxesjömyren.
Månserud, förr torp,? Liane. ek (1965), Månserud ek.
Mörteviken, bs, Grönhult. Mörtevika, gårdsarkivet 1802, Wikstugan. Dito 1873.
Mörteviken dito 1840 (Viken Dito 1841?) Beläget cirka 300 m N L i Lomfors å ek,
nära en åker och vik med samma namn. Kallas ibland Södra Viken. ”På sunare
vika”. Jfr Viken hmd.
Nordhagen, Grönhult, äldre benämning på st = Malmstommen. Beläget längst i
norr å ägorna.
Nordmannerud, Lundebo, annat namn på för tp = Ljusmaden, uppt 1904. Utlagt.
Även ER. = Ljusmaden ek.
Nya hemmet, förr torp, Funnebo, ek (1965), Nya Hemmet, kb 1852, kb 1861.
Låg NNV t Rönningen å ek.
Nybygget, t, Tegen. Se Bygget.
Nytorp, förr torp, Famshed ek (1965), även uppt 1904, se Nytorp gärde. ER t el
bs kb 1852, kb 1861, namnet föga känt, kallas Arons torp.
Nytorp, fd tp Kabbo, uppt 1904:utlagt, kallas Näsevisa, se detta.
Näsevisan förr torp, Kabbo, binamn på Nytorp. ek (1965), 1904. ER ”Petter o
Maja på Näsevisan = Nytorp å ek. ”Det var väl någon som var näsevis, som
bodde där” förmodas som namnförklaring.
Olsjökasen, t Lundebo. Osjökasen kb 1852, kb 1861. Namnet nu ej känt.
Sannolikt vid Stora el Lilla Olsjö.
Oxeberget, förr t el bs Tegen. Vid gränsen till Heden nära sjön Näsöl. Brant där.
Paradiset, t, Håbolsbyn. Se Paradisemyren.
Paradisemyren, t, Håbolsbyn. Myren å ek. Kallas ibland Paradiset.
Parken, förr torp, Funnebo. ek (1965), ”Johannes på Parken” Parken ek, kb
1852, kb 1861, kb 1881, se park dialektorden! T, senare tre små hmd.
”Skomakarn i Parken.” Man skilde ibland på Norra Parken, Mellanparken och
Södra Parken, äv kallat= Lingerud, ek (1965). Rosell: Förr litet hmd, = Parken,
Södra. ”En Johannes, som var född där, kallade sig Ling.” En soldat vid namn
Ling bodde där. Han vaccinera och slog åder och sånt.” Se övesikt hmdd i
Ränsliden.
Perstorp, förr t senare hmd, Håbolsbyn. Perstorp ek G52. kb 1852, kb 1861 (med
ä)
Perstorp, t i Teåker Strax NV Skoftj å ek. F led efter en torpare Per Andersson, f
1829, död 1895. = Övre Hästedalen, se detta..
Pilerud, t Liane. = Piltorpet ek. Vanligen = Piletorpet.
Piletorpet, t Liane = Piltorpet ek. F. led efter en soldat Pil, f 1829 död 1904.
Obebott sedan 1904. Kallades äv = Pilerud, men Piletorpet lät liksom ”finare”.
Piltorpet, förr torp, Liane ek (1965), se ovan. Tums: 6 Piltorpet
Plåtarna, förr t hmd Ner i stuga, Hallersbyn. 1 000 m S D i Dammyren å ek. Nu
namn på litet skogsområde.
Plåten, förr torp, Båsane. ek (1965), Lg under S. Båsane, Etymologi NoB 9, s
153. ER Litet t el bs. „på Plåten“ Vid B i Bråten å ek. ”En fin, plan tomt med liten
stuga”. Tums: 15 Plåten.
Prinserud, förr torp, Halängen ek (1965) ER förr t Liane. Prinsere. Vid i i Liane å
ek.(”Före min tid”, medd 75 år.) Anl till f led ej känd. Tums: 2 Prinserud.
Prästbol, ska ha funnits st med det namnet.
Prästekasen, förr torp, Blekan. ek (1965), ER ”Paul på prästekasa.” Prestkasan
ek, Prestkasen kb 1852, kb 1861. Blekan är komministertboställe, även kallat
Prästegården. Tums: 31 Prästkasa.
Rahms stuga, förr banvaktsstuga (tvivlar jag på, var nog grindvaktsstuga.)
Ramses stuga. Efter en Gustav Rahm, som var banvakt och bodde där. Tums: 41
Ölebäcken.
Rall-Annas stuga, bs Trollungebyn. Ralanas stöva. Belägen stras N S i ST å ek.
Där bodde en käring, kallad Rall-Anna. Tums: 68 Rallar Anna.
Raskerud, fd torp Famshed. Nu utlagt Se Raskerud, gärde naturnamn. Uppt
1904.
Rasketorpet förr t Famshed. Låg enligt uppgift ca 350 m SV N i Nytorp å ek. Där
bodde en torpare som hette Rask.
Reperud, förr torp, Lundebo, ek (1965) jfr Repmyren t ”på repre”. Repmyren ek,
G52, kb 1852, kb 1861 kb 1881. (annan stavn.) Kallas blott Reperud.
Repmyren, t, Lundebo. Se Reperud.
Ringetorpet, förr litet t el bs, Årbol. F ledet efter en Ring, som bodde där.
Kallades tidigare = Stugan, senare Ringetorpet. Låg 250 m SV U i Udden å ek.
”Brita på stöva.”
Roparudden, torp på en udde i Marsjön, glk 37 Ej i ER.
Rovan, fd tp Kabbo. Utlagt uppt 1904. ER ”Johannes på Rova” Rofvan ek.
/rovaskomakarn på t Grönkas kom från t Rovan/ ”Man har nog odlat rovor där”
Där är svartjord, lämplig för ändamålet.
Rumpen, förr bs Kabbo. Låg enl uppgift innanför Rumpelanden, litet strandparti
med bergklintar vid Kabbosjön. NV K i Kappebosjön å ek. F led efter bs Rumpen
därinnanför.
Rönningen t Landsbol, 2 Båsane. ”Salmon på Rönningen”. Rönningen ek. Tums:
10 Rönningen.
Rörmyren, förr hus?, Båsane. ek (1965) ER Rör(e)myren, liten hmd, 1 Båsane,
Rörmyren ek. lh 1855. Ängsmark vid Båsebäcken ”Sankt och surt”. Tums: 9
Rörmyren.
Rörmyren, förr torp, Funnebo ek (1965), uppt 1904 ER: Rör(e)myren t (Norra)
Funnebo. Rörmyren ek kb 1852, kb 1861, kb 1881 olika stavning. (”I en sank
dal. Där går e ma. Dikat och odlat förr, men nu försumpat.”)
Sand, t Famshed. På S Sand ek, G52. På enhöjd med sandjord.
Sandlycke, t el bs i Trollungebyn. Sandlycke ek. Namnet helt okänt. ”En liten
löka med sandjord där” Kallas blott = Lilla Skulan., se detta.
Sexan, banvaktstuga å Liane. Bv ek.
Sjögoanäs, bs el lht Årbol. Sjögoanäs ek G52. Se = Sjögonäset, bs!
Sjögoakvarnen, kvarn å Årbol. Strax N j i Sjögonäs å ek. F ledense Sjögoa,
naturnamn. Förr allmänning med liten kvarn och såg. Årbol. Sjögoanäs, ek G52.
”Ett litet ’tränge’ mellan berg vid sjön Näsöl.” Dåligt med växtlighet där, påpekas
det. På ett näs som kallas Kvarnenäset, lokalt blott Näset. I bs el lht där bodde
en gubbe, känd bla som aktiv och naiv predikant. Han kallades alltid Sjögon?
Efter honom kallas platsen oftast Sjögonäset.
Sjökasen, förr t (förpantn.) Årbol Sjökas kb 1852 (t, förp.) Låg nära Näsöl, ca 40
m V Sjögonäs å ek.
Sjötorp, förr torp, Kabbo ek (1965) utlagt uppt 1904. ER t el bs Kabbo. „i
Sjötorp“. Sjötorp Ek, kb 1852 (bs), kb 1861. Förr 2-3 bs där, ca 150 m från
Kabbosjön
Sjöviken, t?, vid Åklångs södra ände, Tums: 85 Sjöviken.
Skogen, förr torp, Funnebo, ek (1965)
Skogen, förr t, nr 1 Gunnersbyn, Skogen ek.
Skogen, t, Lundebo. Se Lundeboskogen.
Skräddarehagen bs Flathult. Nu skog.
Skräddarekarls, t, Årbol, se Hultet.
Skäret, hmdd, Ränsliden
Skulan, Lilla. Trollungebyn = Sandlycke ek. se Stora Skulan hmd. En liten
kallkällebäck där vid landsvägen. Vattnet skula eller skvala eller skvampla ner i
en däld (en dake?) ibland kallad Skuledalen. Vattnet leddes länge in i en ränna,
som de tog vatten ur. Tums: 21 Lilla Skulan.
Skårsdalen, två smärre hmd, Grönhult. Ligger nära den markanta dalen
(förkastningsspricka) och odlingen Skårsdalen eller Dalen. F d Tp uppt 1904.
Tums: 81 Skårsdalen Ola (troligen) och 80 Skårsdalen Anders (troligen)
Skårsdalen, bs i Hedan (även hmd i Grönhult). ”Jan i Sk” även ”på janses”.
Skorsdalen kb 1852, kb 1861. Tums: 80 Skårsdalen Jan (troligen)
Sluntom, bs, Flathult. Låg vid väg, nära en krök. Se Flathult översikt hmdd mm.
Slätten, t el bs Tegen ”Bryngel på slätta” Slätten kb 1852, kb 1861. Låg på jämn,
slät plätt, N vid Tegstj å ek, som alltid kallas Slättetjärnet. Namnet efter t el bs.
Kallas någon gång även Tegstjärnet. (Det enda tjärnet i Tegen.) Tums: Slätta.
Slättmossen, förr torp, Högebo, ek (1965), uppt 1904. ER Strax N atj i Bergatj ä
ek, vid en mosse. (= Slättmyra kb 1861?). Tums: 4 Slättmossen.
Slättmyren, t el bs Högebo. Slättmyra kb 1861. Sannolikt identiskt med
=Slättmossen, t.
Smed-Magnus’ litet t el bs Tångebo. Vid vägen strax S g i Herrängen å ek.
(Rosells läge verkar inte stämma riktigt) – Hade smedja där. Tums: 46
Smelyckan.
Smens i Kärr, t?, Kärr. Tums: 54 ”Smens i Kärr”.
Smocken, bs, Kabbo, Strax NV p i Kappebo å ek. Smok m ’liten vrå’.
Småmyrane, tp, Kläppesnäs. Se Lotsetorpet.
Smättan, t el bs Kabbo. Smätte ek, Smätta kb 1861. ”Ligger liksom i en kil
mellan berg” ”Det är liksom e smätte mellan bägge bergen.” jfr smaet m ’smalt
rum’.
Smätte, förr torp, Kabbo, ek (1965) = Smättan, t
Smätten, bs Heden. Vid sn-gränsen strax S sjön Åklång. Smaet f ’hörn, vrå’ .
”Ligger under Köttkullen” Tums: 84 Smätta.
Snikerud, förr tp, Lapperud, uppt 1904, utlagt torp. ER hmd, Lapperud. Anledn
till namnet ej känt.
Snörom, förr bs Tångebyn. Ca 200 m N å i Tångebyn. Å ek. Även namn på åker.
Soback, t, Kärr, annat namn för Bromyren. Se detta.
Sobäck, t, Kärr, se Suback.
Soffi Stensson, t?, Grönhult. Tums: 72 Soffi Stensson.
Solklinten, h Kabbo, På udden Ö 120.2 å ek. Nytt namn.
Staverud, förr torp, Lundebo, ek (1965), uppt 1904. ER ”Johannes på Stavre”
Stafverud ek, kb 1881, Anledn t namnet ej känd.
Stockholm, förr torp, Högebo, ek (1965), Stockholm ek, G52, kb 1881. (Delvis å
Landsbol – Nedlagt 1925.) Tums: 18 Stockholm.
Stomhagen, t el bs, Kabbo. Stomhagen kb 1852, kb 1861, ej känt Jfr
Kabbostommen =?
Stommen, st, Hallersbyn. Se Uddestommen.
Stommen, förr st till Halängen. Stommen kb 1852 (No 1038), kb 1861
Stommen , förr st, Heden, se Hedstommen.
Stommen, Tegen, Se Tegsstommen.
Stommen, förr st, nu hmd, Teåker. ST ek. kb 1852 (No 1039), kb 1861. Teåkers
soldatstom lh 1803. ”Har varit ett (!) soldatstom.”
Stora maden, Tegen förr t el bs. Stormaden kb 1852, kb 1861. Låg enl uppgift
vid gränsen till Blekan, N Madmossen, mosse. V och S B i Bockhålstj. Å ek.
Strussås, t, Kabbo. Strutsås kb 1852 (bs), kb 1861. Nära en höjd med samma
namn.
Strömbergsslätten. T el bs Heden. Vid vägen N a i Skårsdalen å ek. En gammal
målare, Strömberg, bodde där på 1800-talet. Nu namn på odling. Tums: 83
Strombergered (troligen).
Stugan, förr litet t el bs, Årbol. Se Ringetorpet.
Stut(e)dalen. Förr litet t till 1 Båsane. N Stutedalstjärnet å ek. I dal med samma
namn. ” I ett torp där med samma namn skulle di haft en stut. Där ä ett litet
tjärn mä ett bratt berg. Stuten gick oppå och ramla i tjärnet.” Landsbolstjärnet
samma som Stutedalstjärnen. Tums: 50 Stutdalen.
Suback, t, Kärr. Annat namn för Bromyren, se detta. Samma som nedan?
Subäck, förr t, Kärr. Rosell: Anledn t namnet ej känd. Se översikt av hmdd mm
Kärr. Samma som ovan? Men läget för Tums stämmer inte, där är Bromyren och
Subeck två olika ställen. Tums: 29 Subeck.
Sunnamon, förr torp, Tångebyn, ek (1965), ER Sunnamo ek. Sandmo där. (S.
byn Funnebo).
Sven-Magnus-vrån, förr bs, Kabbo. Ca 300 m S Ka i Kabbo å ek, vid
Snöromebäcken (Strax Ö bäcken). En Sven-Magnus bodde där på 1890-talet. Äv
kallad = Sven-Magnus-maden.
Svälte, t Lundebo, „Kalle på Svälte“. Svälte ek, G52, kb 1852, kb 1861, kb 1881.
Även hört Svältere, dvs Svälterud, tillfällig ej genuin namnform. ”Det borde hetat
Kalasere. Vi fick så stora smörgåsar där.”
Sågarna, tp Hallersbyn, Jonstorp kallas Sågera. ER = Jonstorp å ek. Namnet
anses påfallande, ligger relativt långt från Hallersby-sågen. Jonstorp ek. Namnet
känt såsom „kartnamn“. Kallas alltid blott Sågarna (sågara).
Sågekasen, förr torp, Hallersbyn, ek (1965), uppt 1904. ER Såg(e)kasen t till
hmd Väst i stugan, Hallersbyn. Sågkasen ek, kb 1852, kb 1861 Med e. Lh 1875.
Torpet Sågkasen lh 1876. Rel nära Hallersbysågen, såg.
Södhagen, tp, Trollungebyn, uppt 1904.
Tegsstommen st och bs, Tegen. Lokalt ofta blott Stommen. ST ek kb 1852 ( No
453), kb 1861. (Soldaten hette Tegfelt). Från kortet Stommen: förr stuga,
Tegen, ek (1965) ER st och bs, ST ek. Tums: 36 Tegsstommen.
Tegstorpet, t Tegen = Torpet å ek. Lokalt vanligen blott = Torpet. T förpant,
”Johan på T”. Kallas utanför Tegen vanl Tegstorpet. Tums: 35 Tegstorpet
Tilita, förr möjl t, nr 1 Båsane, även plats i skogen nära Tilitetjärnet, S Ängen å
ek. Härledn ej känd. Se övriga naturnamn på Tilita... bla Tilitefuran markant
solitär bra råbockplats Tilitekullen höjd vid Tilitetjärnet Tilitemyren, varit
slåtteräng, utmark, strax N Tilitetjärnet, därintill, (eller identiskt?) Knektängen,
utäng. Tillitetjärnet Beläget 200 m SSV D i DALSKOGS SOCKEN å ek. (= Dyfvel
lh 1855.)
Tjolitta godtemplarhus låg på Tångebo, oklart var. ”Man söp och slogs där.”
Torpet, t Kläppenäs. Se Lotsetorpet.
Torpet, t, Tegen, se Tegstorpet.
Torpkasen, tp, Funnebo. Uppt 1904: Ek, jt, Torfmossen, kallas Torpkasa och
mossen kallas Torpmossen. Rosell: Torpkasen, t, Funnebo (ek?), kb 1881. Nu ej
känt. Uppt 1904:Torvmossen, tp, numera borta Funnebo. Ek Torfmossen, se
Torpkasen. Rosell: Torfmossen ek. Helt okänt. Kallas Tugga, se detta!
Torpängen, förr t Heden. Ca 750 m VNV H i Heden å ek. Nu namn på odling.
Tums: 76 Torpänga.
Torvmossen, t, Funnebo. Se Torpkasen.
Trollemyren, t. Lundebo. Trollmyren, torp vid en mosse, glk 37. ER Trollmyren
ek, Trollemyren kb 1852, kb 1881, Trollemyran kb 1861. Intet känt om anledn
till f led.
Trollungebykasan, tp, Trollungebyn. Uppt 1904. ER 200 m N a i Sandlycke å ek.
Lokalt ofta blott Kasen.
Tronserud, förr torp, Funnebo ER: Tronserud ek, kb 1881 (torp) kb 1852 (bs), kb
1861. Tums: 55 Tronserud.
Trångberget, avs fr Berga o Prästbol 1903. jr ej brukligt jfr Bergtränget,
naturnamn. Smalt pass kring vägen.
Tugga litet, t, Funnebo. Se Tuggan.
Tuggan, förr torp, Funnebo. Tugga(n) = Torfmossen å ek. Enl en uppgift även
Tugga lite. Se Torpkasen.
Tångebo, Gamla, förr hmd, Tångebo. Blott en brukningsenhet på Tångebo.
Denna, liksom en äldre något västligare belägen, den sk Gamla Tångebo, ligger
på en mjuk höjdrygg, som långsträckt höjer sig ovan omgivande låglänt, ganska
sank mark, en ”tånge”. (fr Rosell). Tums: 43 Tångebo.
Tångebymyren, t, Tångebyn. Se Käringemyren.
Udden, st, Hallersbyn, se Uddestommen.
Udden, förr torp, Lundebo, se Kroktjärnsudden.
Udden, bss (backstugor) o t , Årbol, Stora Bergängen och Ödegården. Udden ek.
De olika stugorna särskildes av dem, som bebodde dem. Päses? på udn, päsen?
på udn. Lisa (kallad kräftlisa) på udn.
Uddestommen, st, Hallersbyn, kallas ofta Udden, ibland Stommen. ST å ek, kb
1852 (No 456) , kb 1861. (Annat kort: förr torp, Hallersbyn) ek (1965). På ett
näs, vid uddar. Sannolikt identiskt med t Wikudden, lh 1876. Nära en djup vik av
sjön Ränn, kallad Uddeviken (strax SO n i Udden å ek. F led efter st Udden eller
Uddestommen).
Viken, Södra. Bs, Grönhult. Se Mörteviken.
Vägtjärnen, för litet t Liane. Vägtjernet kb 186 (torp) Låg strax Ö Vägtjärnet el
Vägtjärnen, tjärn, se detta. ”Liksom två tjärn.” En väg förbi V tjärnet.
Zakrisestugan (Rosell: Sakrisestugan) förr bs Källhult. 500 m S ä i Källhult å ek.
Där bodde en spelman Zackarias Jansson, död 1922. Tums: 53 Zakrisstugan.
Yxesjömyren, t, Teåker, ”Öksesjömyra”, Öxesjömyren kb 1881. Vid stora
Yxesjö(n), SV t Björnedrågen å ek, Även blott = Myren, Vanligast = Kasen.
Myrmark där och däromkring. Kasen kb 1861. Kallades även Myretorpet.
Årbolsstommen, förr st, Årbol. ST ek, Stommen 452, kb 1852.
Ängemaden, förr t, Teåker. Se Myren.
Ängemyren, två t Halängen, ”Johan på Ängemyra. Engmyren kb 1881. Kallades
Övra, resp Nedra eller Stora resp Lilla Ängemyren. Tums: 3 Ängemyra (oklart
vilken som är utmärkt).
Ängemyren, Lilla, förr torp, Halängen. ek (1965) ER Vid ng i Halängen å ek.
(Lokaliseringen ej helt säker, Kallades förr – enl uppgift - = Högen. Senare även
Nedra Ängemyren.
Ängemyren, Nedra, t Halängen, kallades ursprungligen – enl uppgift – Högen,
Senare vanligen Lilla Ängemyren.
Ängemyren, Stora, förr torp, Halängen. ek (1965) = Ängemyren, Övra.
Ängemyren, Övra, t Halängen, Ängemyren Öfra kb 1861, Öfre Ängemyra kb
1852. ca 500 m N ä i Halängen å ek. Kallades senare vanligen Stora Ängemyren.
Ängen, förr torp, Båsane, se Gladerud.
Ängen, hmd, Heden, se Hedängen.
Ängen, t, senare hmd, 1 Prästbol ”Änga” Bergängen, kb 1852, nu tomtstyckat
inom Dalskogs samhälle.
Ängkasen, förr t el bs Källhult. ”På ängekasa” gårdsarkiv 1833, Ängkasen kb
1852 (bs). Förr en stor äng där, ”som di beta”. Nu hmd med namnet Kasen. Se
detta.
Ödebacken (?) t Tångebo, Ödebacken (?) ek. Se = Örlebäcken, t
Öfsekasen, tp Trollungebyn. ek jt Kasan uppt 1904, ER två t? Hmdd Öfse i
Trollungebyn.= Kasan ek. Strax V o SV K i Kasan å ek. Öfse kas lh 1860. Tums:
71 Öfse Kasa.
Öfseliserud, förr t Källhult, Se dito åker, hmdd Där söre, Källhult. Ca 300 m SV t
Alehagen (å ek). (F led möjl av någon Lisa från hmdd Öfse. Vägen till hmd Öfse
gick där förbi.)
Öjerudmaden, förr litet t. Öjerud. ”Öjeremaa”. SO vid Elingetj å ek. Sankmark
där.
Ön, förr t, Famshed, på öa. Låg strax N s i Famshed å ek. vid udde, förr ö,
genom sjösänkning landfast. Även= Famshedön. - Nu namn på udden. Ej att
förväxla med Ön eller Öjerudön (i Öjerud).
Örlebäcken, fd tp, Tångebo, ek fd jt Ödebacken fb Örebäcken, nu stuga,
/Uppslagsformen osäker jfr bäcknamnet. Ölebäcken på ek 9B3j. Uppt 1904. ER:
Örlebäcken kb 1861. kb 1852 (t) = Ödebacken å ek, Bäck därintill med klart fint
vatten från kallkälla. Ännu för ca 30 år sedan – före sjösänkningar – fanns där
gott om laxöring. Anledn till f led ej känd. E Rosell 1963. Tums: 42 Ölebäcken.
Örlebäcken, förr t till hmdd Väststugan, Årbol. Ca 200 m N ac i Ödebacken å ek.
– Vid bäck där det förr fanns laxöring. Anledn till f led ej känd.
Österrike, förr bebyggelse?, Tegen ek (1965).