docFunktionstest av växtskyddssprutor (PDF)
download 
Report Transcription
Funktionstest av växtskyddssprutor (PDF)
anvisning 2011 Funktionstest av växtskyddssprutor Säkerhets- och kemikalieverket s. 1 Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011 Innehåll: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Allmänt | s. 2 Anvisningens tillämpningsområde | s. 2 Definitioner | s. 3 Auktorisation för att få verka som testare | s. 4 När ska en spruta testas? | s. 5 Tekniska krav på växtskyddssprutor och verifiering av dem | s. 6 Godkännandeetikett som ska fästas på sprutan | s. 10 Testprotokoll | s. 10 Sprutägarens eller sprutförarens skyldigheter | s. 11 Övriga anvisningar som hänför sig till testningen | s. 11 Bilagor: Bilaga 1: Exempel på testprotokoll Bilaga 2: Etikett som tecken på testning Bilaga 3: Försäkran om överensstämmelse med standarden (EN 12761) isbn 978-952-5649-25-3 (pdf) säkerhets- och kemikalieverket (tukes) s. 2 Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011 1 Allmänt Växtskyddssprutor som används på en gårdsbruksenhet där jordbrukaren har ingått en förbindelse om miljöstöd ska testas vart femte år (statsrådets förordning 366/2007). Syftet med funktionstestningen är att spridningen av växtskyddsmedel ska vara så säker som möjligt för både sprutföraren och miljön. Från 26.11.2011 kommer testningstvånget även att gälla andra sprutor än sådana som används på en gårdsbruksenhet där jordbrukaren har förbundit sig vid miljöstödet. Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (2009/128/EG, 21.10.2009) träder då i kraft. Landsbygdsverket (Mavi) ansvarar för användningen av medlen ur EU:s jordbruksfond och för landsbygdsutvecklingen i Finland och administrerar därmed systemet för miljöstöd. Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) är från 1.1.2011 ansvarig myndighet för systemet för kontroll av växtskyddssprutor. Nya sprutor som säljs ska uppfylla bestämmelserna i maskindirektivet 2006/42/EG och standardserien SFS-EN 12761. Genom tillägg 2009/127/EG till maskindirektivet har miljökraven på maskiner för applicering av bekämpningsmedel innefattats i maskindirektivet. Dessa krav träder i kraft 15.12.2011. Nya sprutor ska vara bättre utrustade än de sprutor som redan är i bruk och till exempel ska munstyckena ge jämnare spridning. Bestämmelser om växtskyddssprutors säkerhet finns i standarden SFS-EN ISO 4254-6 (Maatalouskoneet. Turvallisuus. Osa 6: Kasvinsuojeluruiskut ja nestemäisen lannoitteen levityslaitteet) (Lantbruksmaskiner – Maskinsäkerhet – Del 6: Lantbrukssprutor och maskiner för spridning av flytande växtnäring). Denna anvisning har utarbetats gemensamt av Jord- och skogsbruksministeriet (JSM), Landsbygdsverket (Mavi), Livsmedelssäkerhetsverket (Evira), ProAgria centralerna samt Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT). Som förebild vid utarbetandet av anvisningen har man använt standarden SFS-EN 13790-1, Maatalouskoneet. Kasvinsuojeluruiskut. Käytössä olevien ruiskujen tarkastus. Osa 1: Peltoruiskut (Lantbruksmaskiner – Kontroll av utrustning i drift för spridning av flytande växtskyddsmedel och växtnäring – Del 1: Lantbrukssprutor med sprutbom). 2 Anvisningens tillämpningsområde Denna anvisning gäller traktordrivna och självgående lantbrukssprutor med sprutbom som används på gårdsbruksenheter. Sprutor som är konstruerade för special ändamål, t.ex. radsprutor, samt motordrivna sprutor som används vid trädgårds- och grönsaksodling testas med iakttagande av denna anvisning i tillämpliga delar. Vid testningen beaktas omständigheter som kan minska risken för att sprutföraren och miljön i onödan utsätts för bekämpningsmedel. Efter 26.11.2011 ska även sprutor som används utanför lantbruket testas. Testningen grundar sig på Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (2009/128/EG, 21.10.2009). Separata anvisningar utfärdas för test av sprutor som används inom skogsbruket, vid plantskolor, inom grön byggande, vid iståndsättning av vägar och järnvägar och inom övriga motsvarande sektorer. Testningsskyldigheten gäller även bärbar växtskydds utrustning som t.ex. ryggsprutor. För närvarande råder det dock inte full säkerhet om huruvida testningen även ska utsträckas till den här typen av växtskyddsutrustning. säkerhets- och kemikalieverket (tukes) s. 3 Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011 3 Definitioner växtskyddsmedel Preparat som innehåller ett eller flera verksamma ämnen, i den form de levereras till användaren och som är avsedda att: a) skydda växter eller växtprodukter från skadegörare, b) påverka växters livsprocesser på annat sätt än som näring, c) påverka växtprodukters hållbarhet, i den mån dessa ämnen och preparat inte omfattas av särskilda bestämmelser om tillsatsämnen för livsmedel, d) förstöra oönskade växter, eller e) förstöra växtdelar eller förhindra oönskad tillväxt hos växter. växtskyddsspruta En anordning som används för spridning av besprutningsmedel. lantbruksspruta En växtskyddsspruta som används vid åkerbruk. sil En anordning som filtrerar bort stora föroreningar från vätskan. Silen sitter i allmänhet i tanken, i ändan av sugledningen. huvudventil En anordning för till- eller frånkoppling av vätskeflödet i alla bomsektioner samtidigt. sektionsventil En anordning för till- eller frånkoppling av vätskeflödet till en bomsektion. sprutbom En sprutdel som har en eller flera sektioner och består av tryckslangar, rördel och munstycken med fästanordningar och leder. bomsektion Ett avsnitt av en flerledad sprutbom. munstycke En sprutdel som består av flera delar och bildar droppar med hjälp av vätsketryck. droppskyddsventil En ventil som förhindrar att vätska droppar från munstyckena efter att vätskeflödet från pumpen till munstyckena har stoppats. filter En anordning som filtrerar bort små föroreningar från vätskan. Filtret sitter i allmänhet på pumpens trycksida före ventilerna. säkerhets- och kemikalieverket (tukes) s. 4 Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011 4 Auktorisation för att få verka som testare Växtskyddssprutor får enbart testas av personer som auktoriserats av myndighet. För testningen krävs behörig utbildning och utrustning samt skriftligt bemyndigande från myndighet. Lagen om växtskyddsmedel (Lag om växtskyddsmedel 22.12.2006/1259, ändrad 1265/2010) före skriver om ansvariga myndigheter och bemyndigande. 4.1 Ansökan om auktorisation och auktorisationens giltighet Enligt 30 § i lagen om växtskyddsmedel (1259/2006), ändrad (1265/2010) kan Tukes vid tillsynen anlita inspektörer som verket skriftligen har bemyndigat för uppdraget och som verket övervakar. På de auktoriserade inspektörerna tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppdrag enligt denna lag. Auktoriserade inspektörer ska ha den yrkeskompetens inom området växtskyddsmedel som krävs för uppdraget i bemyndigandet eller annan yrkeskompetens som behövs för tillsynen över efterlevnaden av denna lag. Ansökan om auktorisering för funktionstestning av växtskyddssprutor görs med en fritt formulerad ansökan till Tukes kemikalieproduktövervakningsenhet. Av ansökan bör framgå testarens hemort, kontaktuppgifter samt det område inom vilket testaren är beredd att verka. Den sökande förutsätts ha godkänd genomgången utbildning för testare av växtskyddssprutor eller på något annat sätt ha visat att han eller hon har de kunskaper och färdigheter som krävs av testare av sprutor. Den sökande ska också redogöra för vilken utrustning som används vid testningen. Den sökande kan visa att han eller hon har den yrkeskompetens som lagen kräver exempelvis genom att till ansökan bifoga intyg över avlagd examen på åtminstone institutsnivå inom jordbrukssektorn, tekniksektorn eller över någon annan för ändamålet lämplig examen. En del av den yrkeskompetens som krävs är att den sökande har flera års erfarenhet av användning av växtskyddsmedel och växtskyddssprutor. När Tukes auktoriserar en person att verka som testare av sprutor ger Tukes testaren en signatur som anges på en etikett som fästs på sprutan. I testningsarbetet kan även delta personer som saknar nämnd utbildning men har fått ingående instruktioner i sitt arbete och arbetar under direkt överinseende av testaren. Testaren ansvarar också för de ifrågavarande personernas arbete. En person som blir auktoriserad testare av sprutor förbinder sig att föra bok över de sprutor han eller hon testat. I boken ska för varje testad och godkänd spruta framgå vem som utfört testet, sprutans märke och modell samt testdatum. Testaren ska skicka uppgifter om de sprutor som testats under kalenderåret till Tukes kemikalieproduktövervaknings enhet före utgången av januari månad följande år. Tukes rekommenderar att uppgifterna skickas elektroniskt, men papperskopior av testprotokollen godkänns också. Bok föringen ska sparas minst fem år räknat från testdatum. Auktorisationen är i kraft fram till utgången av 2013 tillsvidare och därefter fem år i taget. Auktorisationens giltighetstid framgår av auktorisationshandlingen. En förutsättning för förlängning av auktorisationen är att testaren deltar i fortbildning för testare. I 30 § i lagen om växtskyddsmedel föreskrivs också att om en auktoriserad inspektör enligt förvaltningslagen är jävig att utföra sitt uppdrag, kan Livsmedelssäkerhets verket (från 1.1.2011 Tukes) förordna någon annan att tillfälligt sköta inspektörens uppgifter. En testare är alltså jävig att testa sin egen spruta. Vidare föreskrivs att en auktoriserad inspektör vid inspektionen ska fästa uppmärksamhet vid att aktören kan framföra sina synpunkter för inspektören på sitt modersmål finska, svenska eller samiska. I praktiken betyder det att om språkproblem uppstår ska den auktoriserade inspektören kontakta tillsynsmyndigheten, som ser till att en annan auktoriserad inspektör förordnas att sköta uppdraget. En auktoriserad inspektör ska också visa upp ett skriftligt intyg över sin auktorisation, om verksamhetsutövaren kräver det. 4.2 Auktorisation för att få verka som testare Växtskyddssprutor får enbart testas av personer som auktoriserats av myndighet. För testningen krävs behörig utbildning och utrustning samt skriftligt bemyndigande från myndighet. Lagen om växtskyddsmedel (Lag om växtskyddsmedel 22.12.2006/1259, ändrad 1265/2010) före skriver om ansvariga myndigheter och bemyndigande. säkerhets- och kemikalieverket (tukes) s. 5 Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011 5 När ska en spruta testas? 5.1 Nya sprutor När en ny spruta tas i bruk ska den uppfylla bestämmelserna i standardserien SFS-EN 12761 och från 15.12.2011 även kraven i tillägget till maskindirektivet. Säljaren av sprutan ansvarar i sista hand för att de sprutor som levereras till köparna överensstämmer med bestämmelserna. Tukes har rätt att låta kontrollera sprutor på marknaden för att kontrollera överensstämmelsen. Varje spruta ska ha en permanent märkning som visar att den överensstämmer med standardserien SFS-EN 12761. Märkningen kan göras på sprutans typskylt eller också kan en separat etikett eller skylt som visar överensstämmelsen fästas på sprutans chassi. Av etiketten eller skylten ska framgå de uppgifter som anges på modelletiketten i bilaga tre. På köpkvittot ska sprutan specificeras på ett sådant sätt att den kan identifieras på basis av exempelvis serie- eller typbeteckningen eller tillverkningsnumret. Tillverkaren eller importören har meddelat att sprutan överensstämmer med standardserien SFS-EN 12761 En ny spruta behöver inte funktionstestas om tillverkaren eller importören försäkrar att den överensstämmer med standardserien SFS-EN 12761 (SFS-EN 12761-1, Maatalousja metsäkoneet. Kasvinsuojeluruiskut ja nestemäisen lannoitteen levityslaitteet. Ympäristönsuojelu. Osa 1: Yleistä sekä SFS-EN 12761-2, Maatalous- ja metsäkoneet. Kasvinsuojeluruiskut ja nestemäisen lannoitteen levityslaitteet. Ympäristönsuojelu. Osa 2: Peltoruiskut) (SFS-EN 12761-1 Lantbruks- och skogsmaskiner – Lantbrukssprutor och spridare av flytande näringsämnen – Miljöskydd – Del 1: Allmänt samt SFS-EN 12761-2, Lantbruks- och skogsmaskiner – Lantbrukssprutor och spridare av flytande näringsämnen – Miljöskydd – Del 2: Lantbrukssprutor). Sprutan överensstämmer inte med standardserien SFS-EN 12761 Om tillverkaren eller importören inte har försäkrat att sprutan överensstämmer med standardserien SFS-EN 12761 kan importören eller säljaren låta ett opartiskt testinstitut (t.ex. MTT/Vakola) testa den saluförda sprutmodellen, och testningen anses då gälla alla sprutor av samma modell. Med samma sprutmodell avses sprutor som har likadan pump och likadant ventilsystem och lika stor eller mindre arbetsbredd resp. tank och vars manöverdon inte skiljer sig från varandra i väsentlig grad. Bemyndigandet för tester som utförts före denna anvisnings ikraftträdande upphör att gälla då denna anvisning träder i kraft. Om ingetdera av villkoren ovan uppfylls ska även nya sprutor testas före ibruktagandet. Till denna kategori hör exempelvis sprutor som användaren själv har importerat från ett land utanför EU och som inte tidigare testats i något EU-land. 5.2 Begagnade sprutor Fram till 2020 Sprutan ska testas när det har gått fem år från inköpsdatum eller den senaste testningen. Testningen gäller även andra sprutor än sådana som används på en gårdsbruksenhet där jordbrukaren har förbundit sig vid miljöstödet. Från 2021 Sprutan ska testas när det har gått tre år från inköpsdatum eller den senaste testningen. 5.3 Ytterligare anvisningar Om en period på fem eller tre år går ut efter vegetations perioden ska en växtskyddsspruta som används vid spridning av växtskyddsmedel testas innan följande vegetationsperiod börjar. Den som köper en begagnad spruta behöver inte testa sprutan om sprutan åtföljs av ett giltigt testprotokoll och har en etikett som visar att den testats. säkerhets- och kemikalieverket (tukes) s. 6 Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011 6 Tekniska krav på växtskyddssprutor och verifiering av dem 6.1 Allmänt I detta stycke uppräknas de punkter som ska kontrolleras i samband med funktionstestet och beskrivs de metoder som används vid testet. Om man vill testa sprutan med någon annan metod eller utrustning än vad som anges i denna anvisning är testaren skyldig att förete Tukes en av mtt/Vakola godkänd utredning över metodens eller utrustningens noggrannhet. Principen är att man vid mätningen oberoende av metod alltid måste nå minst den noggrannhet som anges i denna anvisning. Testningarna ska utföras i sådana förhållanden att vind, regn eller lufttemperatur inte påverkar testresultatet. Testplatsen ska ligga på tillräckligt avstånd från hushållsvattenbrunnar och vattnet som använts vid testningen får inte släppas direkt ut i sjöar eller vattendrag. I denna anvisning används tryckenheten bar, som motsvarar andra tryckenheter enligt följande: Pa 1 bar105 = 100 kPa at = kp/cm2atm 1,020 0,987 6.2 Kraftuttagsaxelns rotationshastighet Kraftuttagsaxelns rotationshastighet mäts eller konstateras på displayen som visar rotationshastigheten. Om man vid testningen använder någon annan rotationshastighet än den som rekommenderas av spruttillverkaren ska detta anges i testprotokollet. Verifieras genom: Mätning eller test av funktion 6.3 Kraftöverföringsaxelns kondition Kraftöverföringsaxeln eller skyddet på den får inte ha skador eller visa spår av överdrivet slitage. Verifieras genom: Inspektion och test av funktion 6.4 Sprutans täthet a) Sprutans tank, tanklocket, pumpen, slangarna, rören, ventilerna och filtren ska vara så täta att ingen vätska droppar från dem. Verifieras genom: Tätningen verifieras genom besprutning med vatten med 5,0 bars tryck. b) Sprutan ska vara försedd med droppskyddsventiler eller någon annan anordning som förhindrar dropp. Droppet ska upphöra inom fem sekunder efter avslutad besprutning. Verifieras genom: Test av funktion och mätning c) I samband med testningen kontrolleras att det på vare sig tanken, slangarna eller rören finns slitage eller brott som kan leda till att delen i fråga går sönder i samband med besprutningen. Verifieras genom: Inspektion d) Tanklocket ska vara helt och tätningen i god kondition. På sprutor enligt SFS-EN 12761 ska det finnas en sil i påfyllningshålet. Det rekommenderas att sil används även i sprutor som inte uppfyller kraven i standardserien i fråga. Verifieras genom: Inspektion 6.5 Pumpens kapacitet Pumpen ska ha tillräcklig flödeskapacitet i förhållande till sprutans arbetsbredd och de största munstyckena som används på sprutan. Tillräcklig flödeskapacitet på sprutor med mekanisk omrörning är den vätskemängd som flödar genom munstyckena plus 30 %. Vätskemängden som flödar genom munstyckena mäts med 3,0 bars tryck. Om sprutan har hydraulisk omrörning får man reda på vilken flödeskapacitet som är tillräcklig genom att räkna ihop den vätskemängd som flödar genom munstyckena och den vätskemängd som behövs för omrörningen. Vätskemängden som behövs för omrörningen är följande: Tankens nominella volym, l < 1000 1000–2000 > 2000 Vätskemängd som behövs för omrörning, l/min 5 % av tankens nominella volym 60 l/min 3 % av tankens nominella volym Verifieras genom: Pumpens nominella flöde mäts i pum pens tryckslang eller i bypassledningen från sektions ventilen till tanken. Vid provet används det nominella varvtal för pumpen som tillverkaren angett. Flödesmäta rens mätfel får vara högst 2 l/min när pumpens kapacitet är < 100 l/min och högst 2 % när pumpens kapacitet är ≥ 100 l/min. Mättrycket är 3,0 bar. Utrustningen som säkerhets- och kemikalieverket (tukes) s. 7 Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011 används för mätning av volymflödet ska vara försedd med strypventil, säkerhetsventil samt tryckmätare med en nog grannhet på minst ± 0,15 bar. Mätutrustningen ska vara så konstruerad att det är lätt att upptäcka luftläckage på pumpens sugsida. I samband med mätningen av volymflödet rekommenderas det att man också mäter förbiströmningen när besprutningen är kopplad till bommens samtliga sektioner. ningen ska vara så konstruerad att växtskyddsmedelsförpackningar eller delar av dem inte kan komma in i sprutan. Verifieras genom: Test av funktion 6.11 Rengöringsanordning för kemikalieförpackningar Om sprutan har en rengöringsanordning för tomma kemikalieförpackningar ska denna fungera normalt. Verifieras genom: Test av funktion 6.6 Tryckets jämnhet Sprutans pump ska producera ett jämnt vätskeflöde som inte pulserar. Om sprutan har en tryckutjämningsventil ska dess lufttryck kontrolleras och vid behov justeras innan funktionen testas. Tryckets jämnhet kontrolleras på tryckmätarens display när sprutan går på nominellt varvtal och spruttrycket är 3,0 bar. Värdena som mätaren visar måste hålla sig inom intervallet 2,75–3,25 bar. Verifieras genom: Test av funktion 6.7 Förhindrande av övertryck I sprutan får det inte i någon driftssituation uppstå ett tryck som överstiger det högsta tillåtna tryck som tillverkaren angett. Verifieras genom: Sprutan används med 3,0 bars tryck. Besprutningen avslutas genom att man stänger sektions ventilerna en efter en tills alla bomsektioner är stängda. Därefter öppnar man sektionsventilerna och avslutar besprutningen genom att stänga huvudventilen. 6.8 Vätskenivåvisare Sprutföraren ska kunna avläsa vätskenivån i tanken på ett tillförlitligt sätt från förarplatsen. Verifieras genom: Test av funktion 6.9 Tömningsventil Tömningsventilen ska fungera. Vätska som blivit kvar i sprutan måste kunna tömmas i en behållare på ett kontrollerat sätt så att den som utför tömningen inte kommer i kontakt med besprutningsvätskan. Verifieras genom: Test av funktion 6.10 Påfyllningsanordning för kemikalier Om sprutan har en påfyllningsanordning för växtskydds kemikalier ska denna fungera normalt. Påfyllningsanord- 6.12 Tryckkompensering Sprutan ska ha en anordning som förhindrar undereller övertryck i tanken för besprutningsvätska. Verifieras genom: Inspektion 6.13 Manöverdon Alla manöverdon ska vara hela och fungera normalt. Manöverdonen ska vara monterade på ett sådant sätt att de enkelt kan nås och användas samt avläsas på ett säkert sätt under sprutningsarbete. a) Tryckmätare Tryckmätarens skala ska vara lämplig för användningsändamålet, vilket innebär att ändvärdet (= maximivärdet) ska ligga inom området 10 – 25 bar. Ändvärdet kan vara 10 bar mindre om maximivärdet inte överskrids vid det praktiska arbetet och om sprutan är så konstruerad att det inte finns risk för att mätaren skadas på grund av övertryck. I praktiken betyder det att sprutan har ventiler som håller trycket stabilt när bomsektionerna stängs. Tryckmätarens mätfel i området 0,0–5,0 bar får vara högst ±0,25 bar. Tryckmätarhuset ska ha en diameter på minst 60 mm och skalindelningen för området 0,0–5,0 bar får vara högst 0,5 bar. Verifieras genom: Tryckmätaren kontrolleras i en särskild mätbänk löstagen från sprutan. Jämförelsemätaren i mät bänken ska ha en noggrannhet på minst 1,5 % för området 1,0–5,0 bar. Tryckmätarhuset på jämförelsemätaren ska ha en diameter på minst 100 mm. Skalindelningen för området 1,0–5,0 bar får vara högst 0,1 bar. Jämförelsemätaren ska kontrolleras minst en gång per år av ett företag som har utrustning som lämpar sig för kalibrering av tryckmätare. Vid kontroll av sprutans mätare höjs trycket från 1,0 till 5,0 bar med 1,0 bars intervaller och därefter sänks trycket från 5,0 till 1,0 bar med 1,0 bars intervaller. säkerhets- och kemikalieverket (tukes) s. 8 Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011 b) Automatisk reglering av vätskemängden efter körhastigheten I samband med testningen kontrolleras att mätningarna av sträcka och flödesvolym som ligger till grund för inställningen fungerar korrekt. På grund av konstruktionsskillnader och varierande testförhållanden kan dock inga detaljerade testningsanvisningar ges. Målet är att med lämpliga metoder verifiera att mätningarna av sträcka och flödesmängd avviker högst 5 % från det verkliga. Mätningen av sträckan kan kontrolleras t.ex. genom att man kör en uppmätt 100 meters sträcka och registrerar antalet pulser från givaren. Sträckan divideras med antalet pulser och därefter kontrollerar man att styranordningen har rätt inställt värde för sträckan. Flödesgivaren kan kontrolleras genom att man jämför det värde den visar med flödesmätarens värde. c) Styrning av besprutningen med hjälp av satellitpositionering (gps) För närvarande finns det ingen apparat eller metod för testning av hur sprutans munstycken öppnas och stängs med hjälp av satellitpositionering (gps). 6.14 Förhindrande av att skräp som stör besprutningen kommer in Sprutan ska vara så konstruerad att skräp som skadar pumpen inte kan komma in i sugledningen. Ett sätt är att ha en sugsil i ändan på sugledningen. Sprutan ska också ha ett filter som förhindrar att skräp som täpper till munstyckena kommer in i munstycksrören. Munstyckssilar uppfyller inte detta filtreringskrav. Ett tryckfilter på pumpens trycksida är däremot en tillräcklig och allmänt använd filtreringsmetod. Filtrets maskstorlek ska motsvara munstyckstillverkarens rekommendation. Filtren ska vara hela och rena. 6.15 Bom och slangar Bommen ska vara rak och stabil. Om bommen har en skyddsanordning som förhindrar att bommen skadas om man kör på ett hinder, ska denna vara hel och bommen själv återgå till besprutningsläge. När bommen är i besprutningsläge får det inte bli så skarpa böjar på slangarna som förenar bomsektionerna att vätskeflödet hindras. Vid besprutning får munstyckena inte spruta vätska på någon av sprutans delar. Om bommen är bredare än 10 m måste den ha en anordning som förhindrar skador på munstyckena om bommen träffar marken. Verifieras genom: Inspektion och test av funktion Bommarna ska kunna låsas säkert i transportläge. Verifieras genom: Inspektion Om sprutan har en anordning för reglering av bommens höjd ska denna fungera tillförlitligt inom hela reglerområdet. Bommen ska gå att ställa på ända målsenlig besprutningshöjd. Verifieras genom: Inspektion och test av funktion Om sprutan har en anordning för dämpning av bommens svängningar ska denna fungera tillförlitligt. Verifieras genom: Inspektion och test av funktion 6.16 Munstyckenas spridningsjämnhet Vid mätning av spridningsjämnheten ska de munstycken som normalt används vara monterade på sprutan. Vid mätningen används det tryck och den bomhöjd som sprutans eller munstyckenas tillverkare rekommenderar. Variationskoefficienten som beskriver munstyckenas spridningsjämnhet får vara högst 10,0 %. Spridningsjämnheten kontrolleras med hjälp av en variationskoefficient som beräknats på basis av mätresultatet eller med utnyttjande av minimi- och maximimarkeringar på sprutbordets mätglas. Vid mätning av spridningsjämnheten hos luftassisterade (air assisted) sprutor stängs blåsfunktionen av. Det är förbjudet att använda ändmunstycken som ökar arbetsbredden. För mätningen borde man i första hand använda ett sprutbord eller en scanner, med vilken man kan mäta spridningsjämnheten över hela arbetsbredden på en gång. Mätning med sprutbord Sprutbordets rännor får vara högst 100 mm breda. Längden och djupet på rännorna ska vara sådana att vätskan som flödar från munstyckena kan tas tillvara så noggrant som möjligt. I första hand borde man använda en mätanordning med vilken man kan mäta spridningsjämnheten över hela arbetsbredden på en gång. Med hela bredden avses den del av bommen som finns mellan de näst sista munstyckena. Godtagbara mätmetoder är: 1) mätning över hela bredden på en gång, 2) mätning över minst 10 meters bredd av en slumpmässigt vald del av bommen, 3) separat mätning av varje bomsektion med iakttagande av följande: säkerhets- och kemikalieverket (tukes) s. 9 Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011 a. Mätbredden är minst två meter. b. Under mätningen ändrar man inte traktormotorns rotationshastighet, stoppar inte kraftuttagsaxeln och justerar inte sprutans tryck. Med mätning avses i detta sammanhang mätning av spridningsjämnheten hos alla bomsektioner. Vätskeflödet till munstyckena får avbrytas endast genom att ställa sprutans huvudventil i omrörningsläge. c. Mätresultaten för bomsektionerna sammanställs inte. För varje sektion räknas en egen variationskoefficient ut eller också kontrolleras spridningsjämnheten med hjälp av minimi- och maximimarkeringar på mätglasen på nedan beskrivet sätt. På ett sprutbord ska rännbredden vara fast med en tolerans på ± 2,5 mm och på en mätare av scannertyp med en tolerans på ± 1 mm. Sprutbordets mätglas ska ha en volym på minst 300 ml. Mätglasens skalindelning ska vara minst 10 ml och mätfelet får vara högst ± 10 ml eller 2 % av det uppmätta värdet. På mätglasen kan man rita minimi- och maximimarkeringar med vars hjälp man kan kontrollera spridningsjämnheten utan att beräkna en variationskoefficient. Maximinivån är 500 ml eller skalans maximipunkt, om den är mindre än 500 ml. Miniminivån är 60 % av maximinivån. Mätningen av spridningsjämnheten ska fortsätta ända tills vätskenivån når maximinivån i något av mätglasen. Om vätskenivån då stannar mellan minimi- och maximinivån i alla mätglas uppfyller munstyckena kraven på spridningsjämnhet. Om vätskenivån ligger under miniminivån i något av mätglasen kan spridningsjämnheten ändå vara godtagbar, men man måste beräkna en variationskoefficient för att kontrollera detta. Variationskoefficienten beräknas enligt nedanstående formel: Mätning med Scanner-mätare I en Scanner-mätare ska rännbredden vara fast med en tolerans på ± 1 mm. En mätvagn som arbetar i steg ska stanna med en noggrannhet på ± 20 mm där den är tänkt att befinna sig under mätningen. Mätfelet i en enskild mätränna i mätvagnen får vara högst 4 % då volymflödet är 300 ml/min. 6.17 Mätning av munstyckenas volymflöde Genom mätning av munstyckenas volymflöde kontrolleras munstyckenas förslitning. Innan volymflödet mäts ska besprutningstrycket mätas på en slumpmässigt vald punkt i bommen. Volymflödet mäts i ett slumpmässigt valt munstycke i varje bomsektion. För mätningen kan man använda en mätkanna eller en flödesmätare, vars mätfel får vara högst 3 %. Om volymflödets medelvärde överstiger det av munstyckstillverkaren angivna volymflödet med 10 % eller mer ska munstyckena bytas. På basis av mätresultatet för volymflödet beräknas körhastigheten för de spridningsmängder som odlaren mest använder (t.ex. 150, 200, 300 l/ha). 6.18 Övriga krav: a) Alla sprutor ska ha en färskvattentank som rymmer minst 15 l. Tanken är avsedd för att skölja bort stänk av växtskyddsmedel från huden. Tanken ska ha en kran som är lätt att öppna utan verktyg och som man inte behöver trycka på kontinuerligt för att få vatten (SFS-EN ISO 4254-6 2009-09-15, punkt 5.10). Verifieras genom: Inspektion och test av funktion b) Sprutan ska ha en sköljvattentank om den har sålts som ny efter denna testningsanvisnings ikraftträdande eller efter 1.1.2011, beroende på vilketdera villkoret som uppfylls tidigare. Sköljvattentanken är avsedd för en första sköljning av sprutan på åkern när besprutningen avslutas. Tankens volym ska vara 10 % av besprutningsvätsketankens nominella volym eller minst 10 gånger volymen på den restvätska som ska spädas ut (ISO 13440:1996, punkt 2.2). Verifieras genom: Inspektion c) Nya sprutor som säljs efter 15.12.2011 ska ha en särskild platta där användaren kan fästa en etikett med namnet på det växtskyddsmedel som används. Verifieras genom: Inspektion säkerhets- och kemikalieverket (tukes) s. 10 Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011 7 Godkännandeetikett som ska fästas på sprutan 7.1 Nya sprutor Om tillverkaren eller importören inte har försäkrat att sprutan överensstämmer med standardserien SFS-EN 12761 kan säljaren låta testa den saluförda sprutmodellen vid ett opartiskt testinstitut (t.ex. MTT/Vakola), och testningen anses då gälla alla sprutor av samma modell. På den etikett som ska fästas på nya sprutor anges som testdatum sprutans leveransdatum och som testare det institut där testet har utförts. Tillverkaren eller importören är skyldig att betala testavgiften för testningen av modellsprutan. För övriga sprutor ska tillverkaren eller importören betala kostnaderna för etiketterna. Försäljaren ansvarar för att alla sprutor som säljs är i motsvarande skick som den testade sprutan. Om spruttillverkaren meddelar att sprutan överensstämmer med standardserien SFS-EN 12761 behövs ingen etikett som visar att sprutan testats. Sprutan ska emellertid vara försedd med märkning om överensstämmelse med standardserien enligt punkt 5.1. 8 Testprotokoll Uppgifterna om sprutan och testresultaten antecknas i ett testprotokoll enligt bilaga. Av protokollet ges ett exemplar till den som beställt testet, testaren behåller ett exemplar medan ett skickas till Tukes tillsynsavdelning före utgången av januari månad året efter testningsåret. I testprotokollet beräknas på basis av resultaten de körhastigheter som ska användas för att nå den vätskemängd/de vätskemängder som eftersträvas. I protokollet ges därtill en verbal bedömning av sprutans kondition och en uppräkning av punkter som kräver reparation. Som testprotokoll kan man använda en blankett som fylls i för hand eller en datorutskrift, där alla motsvarande uppgifter som i det egentliga testprotokollet tydligt framgår. Testprotokoll kan beställas från ProAgria Centralernas Förbund (www.proagria.fi/julkaisut). Testprotokollet som erhålls i samband med testet ska förvaras så länge testet är i kraft, det vill säga fem år. 7.2 Begagnade sprutor En godkännandeetikett fästs på sprutan som tecken på godkänd testning. På etiketten anges den signatur som Tukes gett testaren samt testdatum. Etiketten fästs på en sådan plats på sprutans chassi där den är skyddad mot skador. Etiketter kan beställas från ProAgria Centralernas Förbund (www.proagria.fi/julkaisut). säkerhets- och kemikalieverket (tukes) s. 11 Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011 9 Sprutägarens eller sprutförarens skyldigheter Sprutägaren eller sprutföraren ska se till att sprutan är väl rengjord när den lämnas till testning. Testaren har rätt att vägra att testa sprutan om det finns skäl att misstänka att den är dåligt rengjord. Testaren har också rätt att vägra att testa sprutan om sprutan strider mot arbetarskyddsföreskrifterna – till exempel om kraftöverföringsaxelns skydd är trasigt eller helt saknas. Tanken ska vara till hälften fylld med rent vattenledningsvatten. Om temperaturen är under 0° C kan man avvika från denna anvisning. Under tiden mellan testningarna ska sprutan med hjälp av regelbunden service och reparationer hållas i den kondition som testningskraven förutsätter. I statsrådets förordning om övervakning av miljöstöd och kompensationsbidrag, 660/2007, föreskrivs om påföljder för besprutning med en otestad spruta. 10 Övriga anvisningar som hänför sig till testningen Testaren är inte skyldig att reparera en spruta. Med hänsyn till testningsverksamhetens natur vore det ändå önskvärt att man redan i samband med testtillfället försöker avhjälpa de brister som upptäckts vid testningen. Brister som är att anse som ringa och som inte reparerats ska antecknas i testprotokollet, och sprutägaren är skyldig att reparera dem så fort som möjligt. En spruta kan underkännas vid testningen om sprutförarens eller miljöns säkerhet är hotad eller om det finns skäl att anta att växtskyddsmedel inte kan spridas på ett ändamålsenligt sätt med sprutan. Om en spruta underkänts på grund av allvarliga eller svåråtgärdade brister inspekteras sprutan vid ett förnyat test till de delar som tidigare underkänts. Ett test som utförs inom en månad från föregående test anses vara ett förnyat test. Testprotokollet för det förnyade testet fogas till protokollet för det egentliga testet. För ett förnyat test har testaren rätt att ta ut en avgift som står i proportion till det förnyade testets omfattning. Om en spruta testas vid en tidpunkt då det är sannolikt att sprutan går sönder om den fryser, är det bra att fylla på kylarvätska efter testningen. Ansvaret för att förhindra att sprutan fryser ligger dock i första hand hos sprutägaren. Testaren kan själv bestämma avgiftens storlek. Det är motiverat att priset för testningen påverkas av hur krävande testningen är och hur mycket arbete som läggs ner på den. Stora mängder extra utrustning, stort format på sprutan och eldrivna manöverdon är faktorer som ökar arbetsmängden vid testningen. Förteckning över handlingar som hänvisas till i denna anvisning: Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/42/EG vad gäller maskiner för applicering av bekämpningsmedel (2009/127/EG, 21.10.2009). Europaparlamentets och rådets direktiv om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (2006/42/EG, 17.5.2006). Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (2009/128/EG, 21.10.2009). ISO 13440:1996. Equipment for crop protection. Agricultural sprayers. Kasvinsuojeluaineiden kansallinen toimintaohjelma (Nationellt handlingsprogram för växtskyddsmedel). Utkast till arbetsgruppspromemoria, december 2010. Lag om växtskyddsmedel 22.12.2006/1259 och ändrad 1265/2010. SFS-EN 12761: Maatalous- ja metsäkoneet. Kasvinsuojeluruiskut ja nestemäisen lannoitteen levityslaitteet. Ympäristönsuojelu. Osat 1–3. (Lantbruks- och skogsmaskiner – Lantbrukssprutor och spridare av flytande näringsämnen – Miljöskydd – Del 1-3) SFS-EN ISO 4254-6: Maatalouskoneet. Turvallisuus. Osa 6: Kasvinsuojeluruiskut ja nestemäisen lannoitteen levityslaitteet. (Lantbruksmaskiner – Maskinsäkerhet – Del 6: Lantbrukssprutor och maskiner för spridning av flytande växtnäring) SFS-EN 13790-1: Maatalouskoneet. Kasvinsuojeluruiskut. Käytössä olevien ruiskujen tarkastus. Osa 1: Peltoruiskut). (Lantbruksmaskiner – Kontroll av utrustning i drift för spridning av flytande växtskyddsmedel och växtnäring – Del 1: Lantbrukssprutor med sprutbom). Statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013, 366/2007. Statsrådets förordning om övervakning av miljöstöd och kompensationsbidrag, 660/2007. Obs! Förordningen har ändrats årligen efter stiftandet. säkerhets- och kemikalieverket (tukes) Bilaga 1 | Exempel på testprotokoll (sidan 1/2) Exempel på testprotokoll. Här anges vad som borde framgå av protokollet. Protokollet kan till utseende och ordalydelse avvika från vad som här anges. 1 Uppgifter om testets beställare och sprutan 1.1 Kund •namn •utdelningsadress •postnummer och ort •telefonnummer •e-postadress 2.3 Tryckutjämningsventil •utjämningsventilens lufttryck •bedömning av utjämningsventilens funktion på basis av funktionstest 2.4 Förhindrande av övertryck •största uppmätta tryck under funktionstestet •bedömning av övertrycksspärrens funktion på basis av funktionstest 1.2 Spruta •märke •modell •tillverkningsår •tillverkningsnummer •tankvolym •arbetsbredd 2.5 Vätskenivåvisare •nivåvisarens synlighet och avläsbarhet från förarplatsen 2 Testresultat 2.7 Tankens tryckkompensation •bedömning av hur tankens tryckkompensation fungerar på basis av inspektion 2.1 Sprutans täthet •tank •tanklock •slangar •rör •ventiler •filter •droppskyddsventiler eller annat droppskydd 2.2 Pump •märke •modell •kraftöverföringsaxelns kondition •rotationshastighet på den kraftuttagsaxel som använts vid mätning av flödeskapaciteten, r/min •flöde med 3 bars tryck, l/min •flöde till munstycken, l/min •flöde till omrörning l/min, % av tankvolymen 2.6 Tömningsventil •bedömning av tömningsventilens funktion på basis av funktionstest 2.8 Tryckmätare •mätarens storlek •mätområde •skalindelning •mätfel i området 0,0–5,0 bar 2.9 Automatisk reglering av vätskemängden enligt körhastigheten •mätfel vid mätning av sträckan •mätfel vid mätning av flödet 2.10 Filter •sugsil •tryckfilter Bilaga 1 | Exempel på testprotokoll 2.11 Bom •rakhet •stabilitet •hur fungerar anordningen som förhindrar att man kör på ett hinder •löper slangarna fritt •anordning som skyddar munstyckena (bommar >10 m) •låsning i transportläge •anordning för reglering av bommens höjd 2.12 Munstycken •mätta munstycksserier •tryck som använts vid mätning av spridningsjämnheten •variationskoefficient för hela bommen eller per bomsektion •genomsnittligt volymflöde från munstyckena •körhastigheter för de vanligaste spridnings mängderna (t.ex. 150, 200 och 300 l/ha) uträknade på basis av mätresultatet för volymflödet 2.13 Utrustning, dess kondition och funktion •färskvattentank •sköljvattentank •sil i påfyllningshålet •påfyllningsanordning för växtskyddsmedel •sköljanordning för växtskyddsmedelsförpackningar (sidan 2/2) 3 Anmärkningar och reparationsuppmaningar 4 Anteckning om godkännande/underkännande •testare •signatur •ort och datum •anteckning om godkännande/underkännande •orsak till underkännandet •testbeställarens underskrift 5 Frostskydd av sprutan efter testningen •testaren skyddar •ägaren skyddar Bilaga 2 | Etikett som tecken på testning Exempel på etikett som anger godkänd testning. Etiketten fästs på sprutans chassi. Bilaga 3 | Försäkran om överensstämmelse med standarden (EN 12761) Exempel på etikett eller skylt som fästs på en ny spruta och på vilken tillverkaren eller importören försäkrar att växtskyddssprutan överensstämmer med standardserien SFS-EN 12761. Etiketten på bilden är riktgivande till modell, mått och färger. Försäkran kan också ges på växtskyddssprutans typskylt. 50 mm 150 mm PB 66 (Semaforbron 12 B) 00521 Helsingfors Telefon 010 6052 000 www.tukes.fi
