Biologi uppsats

Transcription

Biologi uppsats
!
Kim Kindvall
12 oktober 2014
Kroppen
BIOLOGIUPPSATS
!1
Celler
Celler kallas "livets byggsten" eftersom alla organismer består av
dem. Vissa organismer, som bakterier, består av bara en cell medan till
exempel vi människor består av flera miljarder.
De första encelliga bakterierna uppstod för mer än 3,5 miljarder år
sedan.
När man fortfarande är ett foster är ens första celler stamceller men
efter ett tag så blir cellerna specialiserade och har en speciell uppgift i
kroppen.
Celler förökar sig igenom att dela sig själva till två och ibland fyra
likadana celler. Så även om miljoner av våra celler dör varje dag
skapas nya lika snabbt. Olika celler har olika livslängd, Till exempel de
flesta nervceller lever i hela vårt liv.
Cellens uppbyggnad
Cellmembran:
Cellmembran är som cellens hud. Den ser till så att alla
viktiga ämnen kommer in i cellen och att det cellen inte
behöver tas ut. Den skyddar också cellen.
Cellplasma:
Cellplasman är det som allt i cellen flyter i. Det är en
trögflytande vätska som består av vatten, salt och proteiner.
BIOLOGIUPPSATS
!2
Energiverk:
Energiverken kallas mitokondrier och det är där
förbränningen sker så att cellen får energi.
Proteinfabriker:
Proteinfabrikerna kallas ribosomer och tillverkar olika
proteiner när arvsanlagen i cellkärnan ger order.
Proteinerna används bland annat som byggstenar i cellen.
Reningsverk:
I reningsverken tas cellens avfall om hand och töms sedan
ut ur cellen. De kallas lysosomer.
Cellkärna:
Cellkärnan är som cellens chef och styr över det mesta som
händer i cellen. I den finns DNA som innehåller våra
arvsanlag.
BIOLOGIUPPSATS
!3
Energi
I cellen sker hela tiden massor av kemiska reaktioner. Den
reaktion som kallas förbränning eller cellandning är det som gör
att cellen får energi. Vid den omvandlas glukos och syre till
koldioxid och vatten.
!
!
Glukos + Syre > Koldioxid + Vatten + Energi
Historia
På 1600-talet upptäckte Robert Hooke "små rum" som han
kallade celler (efter latinets cellula). År 1838 skrev en tysk
forskare vid namn Matthias Schleiden att alla växter är
uppbyggda av celler. Inte många trodde honom men ett år
senare bevisade den tyske vetenskapsmannen Theodor
Schwann att alla organismer består av celler.
Efter ett tag blev cellteorin allmänt accepterad. Cellen
visade sig vara den minsta levande byggstenen i alla
organismer.
BIOLOGIUPPSATS
!4
Vävnader, organ och
organsystem
Celler av samma sort bildar en vävnad. Olika vävnader
bygger tillsammans upp kroppens organ. Hjärnan, hjärtat
och levern är exempel på organ.
Alla vävnader och organ bildas av stamceller.
De är omogna celler som kan dela sig till flera celler. De
kan genom att dela sig bli mer specialiserade celler och
därför kan stamceller utvecklas till många olika sorters
celler.
Matspjälkningen
För att vår kropp ska kunna ta upp näringsämnena i
maten måste de brytas ned till mindre delar.
Det mesta vi äter består av vatten, kolhydrater, fetter
och proteiner. Men man måste också äta vitaminer och
mineralämnen.
Sönderdelningen sker i ett cirka sju meter långt rör.
BIOLOGIUPPSATS
!5
När man är hungrig känner man hur det vattnas i munnen.
Det beror på att spottkörtlarna bildar extra mycket saliv.
När man tuggar blandas maten med saliven och blir lättare
att svälja. Saliven innehåller enzymer som sönderdelar
kolhydraterna.
Matstrupen pressar med sina starka muskler ner maten till
matsäcken. Där knådas maten av muskler och blandas med
magsaft. Den innehåller enzymet pepsin som sönderdelar
proteiner och saltsyra som dödar bakterier. Saltsyran är
frätande men magsäcken täcks av en slemhinna som skyddar
mot det.
Sedan tas maten ner i tolvfingertarmen. Hit töms bukspott och
galla från bukspottkörteln och levern. Bukspottet innehåller
många olika enzymer som fortsätter sönderdelningen och
ämnen som gör magsaften mindre sur. Galla bildas i levern
och lagras i gallblåsan, gallans viktigaste uppgift är att
finfördela fettet.
Tunntarmen är flera meter lång och driver fram innehållet med
muskler i tarmväggen.
I tunntarmen finns körtlar som avsöndrar tarmsaft som gör att
näringsämnena lättare tas upp. I tunntarmens vägg finns
tarmludd. I dem finns mängder små blodkärl som tar upp
näringsämnena. I tunntarmen sker den sista
sönderdelningen.
Det som blir kvar tas till tjocktarmen där vatten och olika salter
tas upp av blodet, vilket gör tarmens innehåll fastare. Kvar
finns sen bara det vi inte kan sönderdela, som växtdelar av
cellulosa.
BIOLOGIUPPSATS
!6
Lungorna och andningen
Varje år andas man cirka 4 miljoner liter luft.
Man andas så att cellerna kan få syre till sin förbränning.
Det börjar med att man andas in och luften tas till lungorna
genom två stora luftrör. Luftrören grenar ut sig till mindre och
mindre rör. På de minsta rören sitter lungblåsorna. De tunna
väggarna på lungblåsorna omgivs av små blodkärl som tar
upp syret. Samtidigt som syre förs över till blodet genom
lungblåsorna strömmar koldioxid från blodet in i de.
Man blir av med koldioxiden när man andas ut.
Lungblåsorna bildar en stor kontaktyta mellan luften och
blodet vilket gör andningen mycket effektiv.
Man behöver inte tänka på att man andas, det styrs i ett litet
andningscentrum i hjärnan. Diafragman, en muskel som sitter
under revbenen, gör så att lungorna suger in eller pressar ut
luft.
Stämbanden
I struphuvudet finns stämbanden som gör att vi kan prata.
När man inte pratar är de avslappnade men när man
spänner de börjar de vibrera så att ljud uppstår.
Stämbanden kan vibrera upp till 500 gånger per sekund.
BIOLOGIUPPSATS
!7
Hjärta och Blodomlopp
Upptäckten av blodomloppet
Den grekiske läkaren Galenos, som levde på 100-talet, ansåg
att blodet som färdades runt i kroppen hela tiden var nybildat
och så trodde man i många hundra år.
Det dröjde till 1628, när den engelska läkaren William
Harvey gav ut en vetenskaplig skrift där han beskrev hur
hjärtat pumpar ut blod till lungorna och resten av kroppen,
innan man förstod hur blodomloppet fungerade. William
Harvey visade också att det var samma blod som cirkulerade
runt i kroppen hela tiden.
Hjärtat är pumpen som får blodet att cirkulera. Från hjärtat
pumpas blodet ut i stora artärer. De grenar ut sig till mindre
artärer, ungefär som lungorna, till det kommer till de minsta
blodkärlen: kapillärerna. Kapillärerna når så gott som alla
celler. Genom de kan syret komma in i cellerna och
koldioxiden ta sig ut ur de.
När detta utbyte har skett tas blodet till vener. De samlar ihop
blodet i allt större blodkärl som leder tillbaka till hjärtat.
BIOLOGIUPPSATS
!8
Vi har två kretslopp, det lilla kretsloppet och det stora
kretsloppet. Det lilla kretsloppet tar blodet till lungorna från
hjärtats högra halva, där det tar upp syre och lämnar
koldioxid innan det tas tillbaka till vänstra hjärthalvan.
Vänster hjärthalva pumpar ut blodet i stora kretsloppet där det
går runt i kroppen och lämnar syre till cellerna, tar upp
näring i tunntarmen och renas i levern och njurarna bland
annat.
När blodet kommer tillbaka har det gått ett varv runt
kroppen.
!
Varje dygn pumpar hjärtat runt ungefär 5000 liter blod i våra
kroppar. Hjärtat omges av kranskärl som är blodkärl som
förser det med syre och näring.
Hjärtat har fyra rum, två förmak och två kammare. Det
syrefattiga blodet strömmar in i höger förmak, därifrån tas
det till höger kammare som pumpar ut det i lilla kretsloppet.
Det syrerika blodet tas då till vänster förmak och pumpas av
vänster kammare ut i stora kretsloppet.
De båda kamrarna drar ihop sig samtidigt - hjärtat funkar
som en dubbelpump.
Mellan båda förmak och kammare finns ett slags ”dörrar”
som kallas segelklaffar. De stängs när kamrarna pumpar ut
blodet så att det inte rinner tillbaka till förmaken. Liknande
klaffar finns mellan vänster kammare och aorta och mellan
höger kammare och lungartären. De kallas fickklaffar och
öppnas när blodet pumpas ut.
BIOLOGIUPPSATS
!9
Blodtrycket är kraften blodet färdas med. När blodet ska
tillbaka från stora kretsloppet till hjärtat är blodtrycket svagt
och därför när vi rör på benen trycker musklerna ihop
venerna så att blodet färdas tillbaka. Fickklaffar i venerna gör
så att blodet inte åker tillbaka.
!
Blodet innehåller mest röda blodkroppar som innehåller ett
protein som kan binda och transportera syre. Det kallas
hemoglobin.
Om man skadar sig så att det blöder drar blodkärlen ihop sig
för att minska blödningen och blodplättar klibbar ihop sig för
att täta läckan. Fibrin i blodplasman gör så att de röda
blodkropparna fastnar. Det kallas att blodet koagulerar och det
är då det bildas en sårskorpa. Vita blodkroppar i blodet ingår i
immunförsvaret men bara en liten del vita blodkroppar är i
blodet, resten sitter i vävnader redo att attackera.
Immunförsvar
Kroppen har många sätt att skydda sig mot skadliga ämnen.
Huden är en effektiv barriär och i saliven, tårvätskan och saltsyran
finns det bakteriedödande ämnen.
I luftstrupen och luftrören finns flimmerhår som hela tiden rör
sig uppåt. Det är när slemhinnan i halsen eller näsan irriteras
som man hostar eller nyser.
BIOLOGIUPPSATS
!10
Om virus och bakterier tar sig in i kroppen har vi ett
avancerat immunförsvar som tar hand om det. I benmärgen
bildas vita blodkroppar som transporteras med blodet och lymfa.
Lymfa är en vätska som finns i lymfkärl som går runt i hela
kroppen. Lymfan passerar lymfkörtlar som innehåller många
vita blodkroppar.
I en vuxen person finns det mellan två och tre kg vita
blodkroppar.
När vi vaccinerar oss sprutar vi in ett nästan dött virus i
kroppen som de vita blodkropparna dödar och sen känner de
igen viruset om man får det sen så att de kan döda det.
Skelettet
Skelettet är starkare än betong men lika lätt
som kolfiber. Det består av totalt 206 ben.
I skelettet lagras viktiga mineraler, som
kalcium och fosfat. Det största benet är
lårbenet och det minsta är stigbygeln som sitter
i örat.
BIOLOGIUPPSATS
!11
Skelettet är lika starkt som stål men väger bara 15-20% av
vår kroppsvikt. I benens inre finns röd och gul benmärg. I
den röda benmärgen bildas alla blodkroppar och den vita
benmärgen består mest av fett.
!
Leder
Mellan många ben finns leder, det är tack vare de benen kan
röra sig mot varandra. Kulleder finns i till exempel höfterna
och gör att benen kan röra sig i flera riktningar. Gångjärnsleder
finns i fingrar och tår och gör att vi kan böja de upp och ner.
Vridleder gör att vi kan till exempel vrida på huvudet. Mellan
varja ryggkota finns diskar som funkar som stötdämpare.
Muskler
Den starkaste musklerna är käkmusklerna
som man använder när man pratar och
tuggar. Totalt finns det cirka 640 muskler i
kroppen som sitter fast i benen med hjälp av
senor. Skelettmuskler är muskler som vi styr
själva och glatta muskler styrs oberoende av
vår vilja. Hjärtmuskeln styrs automatiskt utan
att man behöver tänka på det.
BIOLOGIUPPSATS
!12
När man går använder man 200 muskler. För att man ska
kunna göra saker behöver musklerna samarbeta genom att
böja och sträcka sig. En skelettmuskel är uppbyggd av buntar
av muskelfibrer. Varje fiber består av en muskelcell som är
mindre än 0,1 mm bred. De flesta muskelceller är några
centimeter långa, men i vissa muskler kan de vara längre än
30 cm. Längs muskelfibrerna finns det gott om små blodkärl
som förser cellerna med glukos och syre så att de kan skapa
energi.
När man tränar bildas fler mitokondrier, det vill säga
energifabriker, i muskelcellerna som kan skapa energi.
Mjölksyra beror på att musklerna inte får tillräckligt mycket
syre.
Huden
Huden är kroppens största organ och väger hos en vuxen
människa cirka 5 kg.
Överhuden:
Hudens yttersta lager kallas överhuden. I överhudens hornlager
finns finns platta, döda celler som innehåller ett ämne som
heter keratin. Det gör huden vattentät och skyddar mot stötar
och bakterier och kemikalier som vill ta sig in. Huden förnyas
hela tiden av att hornlagrets celler nöts bort och ersätts av
nya.
BIOLOGIUPPSATS
!13
De nya cellerna bildas i tillväxtlagret.
Längre ner i överhuden finns pigmentceller. Det är de som gör
så att vi blir bruna när vi solar genom att skapa ett brunt
pigment. Om pigmentet bildas ojämnt får man fräknar.
Läderhuden:
Läderhuden innehåller elastiska fibrer som är starka när man är
ung men så småningom blir stelare och bildar rynkor.
Känselkroppar i läderhuden gör så att vi får reda på
förändringar i omgivningen och så att vi kan känna smärta.
Talgkörtlarna bildar talg, som är ett slags fett som gör huden
mjuk och smidig. Svettkörtlarna utsöndrar svett som gör så att
kroppen kyls ner så att kroppstemperaturen hålls runt 37°C.
Normalt svettas man en halv liter per dygn men när man
tränar kan man svettas upp till en eller två liter i timmen.
Blodkärlen hjälper också till att reglera kroppstemperaturen
genom att vidgas så att värme kan passera ut genom huden
och dra ihop sig när det blir kallt så att värmeförlusten
minskar.
Underhuden:
Det mesta av vårt fett lagras i underhuden i fettceller. Det bildar
ett lager som skyddar mot stötar och kyla. I underhuden
lagras också vävnadsvätska, som är som ett extra vattenförråd.
!
Naglar och hår består av döda celler som innehåller keratin.
Innan ett hårstrå lossnar har det växt i cirka fem år.
Om håret blir lockigt eller rakt beror på hårsäckarna. Om de
är böjda blir håret lockigt och om de är raka blir håret rakt.
BIOLOGIUPPSATS
!14