En stiftelse i tiden - Riksbankens Jubileumsfond

Transcription

En stiftelse i tiden - Riksbankens Jubileumsfond
En stiftelse i tiden
”Det slag av samhälle som kommer att finnas
i den närmaste aktuella framtiden kall­as ibland
kommunikationssamhället. Det hävdas att det
är nära förestående och att vi redan börjat det
successiva inträdandet i detta samhälle.”
Så skrev 1974 Karl-Erik Wärneryd, professor i ekonomisk psyko­
logi vid Handelshögskolan i Stockholm, som av Riksbankens
Jubileumsfond fått uppdrag att skriva en promemoria som ska
”bidra till att stimulera och initiera forskning utifrån tekniska förändringar” som Wärneryd listar enligt följande:
forskningshorisonten förhålla sig till det är och förblir en grundbult i Riksbanksfondens historia och verksamhet.
Vi kunde återfinna det i de yttranden som 1964, inför inrättandet av Riksbankens Jubileumsfond, inkom till ­bankoutskottet
(det riksdagsutskott som under tvåkammarriksdagen stod
för den parlamentariska övervakningen av Riksbanken och
Riksgäldkontoret, ett uppdrag som därefter överfördes till finansoch näringsutskottet). Statskontoret skrev då att ”de ständiga förändringarna inom samhället och ovissheten om inriktningen och
styrkan av statsmakternas framtida insatser inom den vetenskapliga forskningen synes tala för att ramen för verksamheten göres
­tillräckligt vid.”
Bredbands (koaxialkabel) system
Kabel-tv-system
Satellitsystem
Videogram
Datorer med starkt ökad kapacitet och mobil radio
Och 1970 kunde Riksbankens Jubileumsfond visa att man hade
sinne för samhällets förändring och förnyelse, det ger bland
annat avtryck i vilka områdesgrupper som inrättas.
Stiftelsen var tidigt ute när det gällde att identifiera och
stödja forskning kring det som då otvivelaktigt fortfarande
kunde kallas nytt, nämligen kommunikations- och informationsteknologin, kabelnät och fiberoptik. Ny teknik tillhör ofrånkomligt det som påverkar och f­ örändrar ett samhälle, att från
Bredband låg ännu i framtiden, men hos
Riksbankens Jubileumsfond identifierade man trots
allt detta och datorer samt ”mobil radio” som några
av framtidens tekniska förändringar.
Fiberoptik var en av de många nya tekniker som
Riksbankens Jubileumsfond lyfte fram då de försökte analysera den nya tidens utmaningar.
50 ÅR AV NYFIKENHET | 23
1975 –
Och den av Tage Erlander ledda kommittén som drog upp
Riksbankens Jubileums­fonds riktlinjer hade ju särskilt uppmärksammat behovet av forskning med avstamp i ”problem sammanhängande med den enskilda människans anpassning till ett
samhälle i snabb omvandling”.
Så vad är det då för Sverige Karl-Erik Wärneryd 1974
identifierar som ett nära förestående kommunikationssamhälle
och där Riksbankens Jubileumsfond gått in i sitt andra verksamhetsdecennium?
Politiskt styrs landet av den så kallade lotteririksdagen,
då valet 1973 har inneburit det unika samt problematiska
resultatet att det borgerliga och det socialistiska blocket
fått 175 mandat vardera. En ny regeringsform har trätt i
kraft, Gustav vi Adolf har
avlidit och efterträtts av sin
sonson, kronprinsen har
blivit kung Carl x vi Gustaf
och Torekovuppgörelsen
har reducerat kungens makt
till att vara uteslutande
ceremo­niell. Rösträtts- och
myndighets­ålder sänks till
18 år, vidare beslutas 1974
om sänkt pensionsålder, från
Bensinransonering infördes för att begränsa olje­
67 år till 65 år.
användningen under 1970-talet. Kris proklamerades
och detta kom också att påverka den tidigare så
Sverige präglas av att
optimistiska synen på teknik och vetenskap, vilket
också påverkade fondens verksamhet.
det har proklamerats Kris,
24 | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 50 ÅR
ett begrepp och tillstånd, som dittills hade varit ett sällsynt
begrepp i offentligheten.
opec:s fördubbling av oljepriset påverkar ofrånkomligt poli­
tiken och regeringen ledd av Olof Palme (som 1969 efterträtt
Tage Erlander som socialdemokratisk partiledare) inför bensinransonering och för hushåll och industri tvingande påbud att
spara energi.
Bertil Zachrisson har 1973 avlöst Ingvar Carlsson som
­ansvarig för utbildnings- och forskningsfrågor och ska komma att
sitta till regeringsskiftet 1976, det som innebar b
­ orgerlig v­ alseger,
Fälldin-ledd regering och Jan-Erik Wikström på posten som
utbildningsminister (begreppet ecklesiastikminister s­ krotades
1967, vilket för övrigt innebar att Olof Palme blev den siste att
inneha posten under detta namn).
TIDIGT KOMMUNIKATIONSINTRESSE
Återvänder vi till Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet initieras 1975 områdesgruppen Människan och kommunikationsteknologin, där förutnämnde Wärneryd är verksam, och så småningom
blir det som brukligt ett symposium om ”telekommunikationernas samhällsroll” med den käcka rubriken Hallå, hallå och därefter flera fördjupande rapporter, skrifter som Vart leder tråden?
Två artiklar om forskning om kommunikationsteologi (1978:1) och
Tryck på knappen! Om Viewdata och andra sätt för hushåll och
kontor att tvåvägskommunicera med databaser (1978:5).
I den förstnämnda av skrifterna ges också uttryck för
ambitionen till internationell anknytning och utblick, genom
1970 –
Områdesgrupperna
– ett finger
i luften
Ända sedan 1970-talet har
Riksbankens Jubileumsfond arbetat
proaktivt genom så kallade områdesgrupper. Hur de har arbetat har
sett lite olika ut. I de allra tidigaste
anställdes en forskare på deltid som
sekreterare för att driva på och samla
arbetet, senare har kansliets egna
forskningssekreterare tagit plats i
grupperna. Ett genomgående drag
har varit att både praktiker och teoretiker suttit med och det har ofta varit
viktigt för de resultat som grupperna
fått. Senare områdesgrupper har ofta
verkat för att få till stånd regelrätta
utlysningar – de tidigare hade snarare
en omvärldsanalytisk funktion, och
initierade och satte igång områden
snarare än utlyste medel.
Områdesgrupperna ger, som det
sägs i utvärderingen av Riksbankens
Jubileumsfond 2004, Hinc robur et
securitas? inget homogent eller enhetligt intryck. De har senare kritiserats,
inte minst för ogenomskinlighet – till
exempel menar de senaste utvärderarna att det är oklart hur områdes-
grupperna kommer till och vilka som
blir ledamöter. Men man kan ändå
konstatera att grupperna över tid och
sammantaget har varit en resurs för
fonden och drivit på det proaktiva
arbete som varje forskningsfinansiär
behöver göra.
Sedan 1970-talet har det blivit en
del områdesgrupper. Förutom de
nämnda startades 1991 Komparativ
forskning om samhällsförändringens
sociala ­konsekvenser. Gruppen arbetade till 1996 och hade tillkommit på
­initiativ av Walter Korpi professor i
social­politik. Av intresse för gruppen
Kapitalmarknadsforskning var ett tema för en av
RJ:s områdesgrupper. I gruppen analyserades den
nya ekonomin och man ringade också in ett nytt
forskningsområde: ekobrottsforskning.
var skolsystemets förändring, den
sociala rörligheten, arbetslöshet och
marginaliserades situation, folkhälsans förändring och utvecklingen av
de sociala välfärdssystemen.
Samtiden märks också i områdesgruppen Kapitalmarknadsforskning
som tillsattes 1995 och arbetade
till 2000. Under ledning av professor Lars Engwall presenterades
­seminarier och skrifter. Därtill ledde
arbetet till ett helt nytt forskningsområde: ekobrottsforskning.
Året efter, 1996 tillsattes Konst och
gestaltning som arbetade till 2001,
som bland annat koncentrerade sitt
arbete till forskning om kulturpolitik
och relationen mellan forskning och
kultursektorn. Det var i denna grupp
som samarbetet med det globala
projektet World Values Survey
­inleddes för första gången, då stiftelsen gav satsningen finansiering.
Områdesgruppen medverkade också
till ett nytt centrum för tvärvetenskaplig kulturforskning, ACSIS.
1998 tillsattes områdesgruppen
för Forskning om kunskapssamhället. Gruppen arbetade till 2005.
Områdesgruppen Kultur, säkerhet
och hållbar utveckling arbetade från
2000 fram till 2008. Särskilt bör här
framhållas den vikt som områdesgruppen spelade för Riksbankens
Jubileumsfonds internationalisering.
Gruppen drog i gång flera projekt
som bidragit till stiftelsens större
engagemang internationellt.
2004 tillsattes en områdesgrupp
som fokuserade på civilsamhället
och den nya roll som den så kallade
tredje sektorn tycktes få.
Arbetet resulterade inte bara i en
rad skrifter utan också i utlysningar
av medel. Fram till 2010 då gruppen
avslutade sitt arbete gjordes två
utlysningar. De följdes sedan av
ytterligare satsningar av andra
­finansiärer och av regeringen som
då satsade mycket på ett förstärkt
civilsamhälle.
Områdesgruppen Offentlig
ekonomi, styrformer och ledarskap
verkade mellan 2004 och 2009 och
fick sin efterföljd i Mål och resultat i
offentlig verksamhet, som startade
2009 och 2014 avslutade sin verksamhet inte bara med en utlysning
av forskningsmedel utan också med
att konstatera att den styrform som
gruppen ville studera, New Public
Management, blivit en för många
­vardaglig term.
Områdesgruppen för forskning om
förmodernitet som tillsattes 2005,
avslutade också sin verksamhet med
en utlysning av medel till forskning
om förmodernitet.
De 2011 år tillsatta och f­ ortfarande
verksamma områdesgrupperna
Vardagslivets och kulturens medialisering och Teknik, institution,
­förändring utgör tillsammans ett eko
av 1970-talets områdesgrupp om de
Inbjudna quassimagnam quo expero
nya kommunikationerna.
quatem exeris abo. Um secabor
rehent endisquatam non prorum et.
50 ÅR AV NYFIKENHET | 25
1975 –
Per Gunnar Holmlövs rapport The evaluation and planning
of interpersonal telecommunications systems, ett ”mångvetenskapligt forskar- och praktikersymposium” som arrangerades
i Bergamo i Italien i september 1977. Per Gunnar Holmlöv,
då docent i ekonomisk psykologi vid Handelshögskolan
i Stockholm, var en av de första som kunde kallas it-­
debattör och i sin rapport, försedd med vänligt karikerande
teckningar av deltagarna, tar han upp sådant som teleundervisning, telehälsa samt vetenskapliga informationssystem och
­formulerar följande tidlöst tänkvärda slutsats:
Näst obegränsat resande tycks nämligen obegränsat telefonerande
vara det som förmånligast påverkar vetenskapsmäns tankeutbyte
och produktivitet.
Man förstår vidare att viss möda uppstår kring olika arbetssätt
och konferensens organisation. Internationalisering förvisso,
men inte lika med anglofiering. Här heter det fortfarande papper,
inte paper, och på Holmlövs svenska talar man ännu inte ­om
­keynotespeaker.
Lennart Weibull, så småningom professor i massmedieforskning vid Göteborgs universitet och i mitten av 1970-talet i början
av sin forskarkarriär, var med i arbetet med de förutnämnda
­rapporterna och i områdesgruppen. Weibull minns 1970-talets
tidsanda av teknikeufori, då it var något alldeles nytt, och
kommer ihåg dåvarande vd Nils-Eric Svensson som påfallande
förutseende, i detta sammanhang och andra.
Senare skulle Lennart Weibull, med det han själv beskriver
26 | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 50 ÅR
Under de första årtiondena gav Riksbankens
Jubileumsfond ut en rad skrifter som ännu i dag
vittnar om den breda verksamhet stiftelsen hade.
Lennart Weibull, i dag välkänd professor vid
Insitutitionen för journalistik, Göteborg, och företrädare
för det kända SOM-institutet, menar att fonden hade
en avgörande betydelse då institutet etablerades.
Fondens starke man Nils-Eric Svensson. Hans
betydelse för det som kom att bli Riksbankens
Jubileums­­fond är omvittnad och stilbildande.
Här syns han tillsammans med Anitha Asplund och
Inga-Lill Stenbeck-Ottoson.
1970 –
som helt oumbärligt stöd av Riksbankens Jubileumsfond, komma
att initiera och etablera som-institutet (som lika med Samhälle,
Opinion och Massmedier), vilket blir ett annat exempel på
Riksbankens Jubileumsfonds lyhördhet för pågående och framför
allt stundande samhällsförändringar.
FLOCKENS LEDARE
Weibull är inte ensam om att påpeka vd:arnas starka ställning
och betydelse för Riksbankens Jubileumsfond, en ställning som
legitimerats av att de verkställande direktörerna genomgående
har haft, som Weibull uttrycker saken, ”gott sinne för forskning”, vilket inneburit mer öppenhet för det forskarinitierade och
mindre av byråkratisk ordning.
Nils-Eric Svenssons tidiga betydelse är omvittnat stor. Under
sina verksamhetsår är han Riksbankens Jubileumsfond, en så
kallat stark man, med utmärkta kontakter och de rätta förbindelserna både i forskarvärld och bland politiker. Man kan alltså hävda
att Nils-Eric Svensson blev stilbildande, han har nämligen följts av
likaledes starka vd:ar som också de sitter länge på sin post.
För Svenssons del var han vd mellan 1973 och 1992, en period
under vilken både Riksbankens Jubileumsfond och Sverige förvandlas på betydande, rentav remarkabelt vis. Riksbankens
Jubileumsfonds och Svenssons sinne och talang för att vara tidigt
ute, som med att initiera forskning kring it, samverkar också
med ett annat förhållningssätt: att utgöra en motkraft gällande i
andra sammanhang mer negligerad forskning.
Riksbankens Jubileumsfond har helt enkelt fungerat vägle-
Från utflykt
till utvärdering
Ända sedan 1970-talet har
Riksbankens Jubileumsfond besökt
projekt som fått medel. I dag fungerar projektbesöken som uppföljning av de beviljade anslagen. Alla
projekt som får medel ska skicka in
en rapport vid ungefär halvtid och
sedan 2014 följs alla upp med ett
projektbesök då forskaren får träffa
beredningsgruppen och berätta om
projektet löper enligt planen eller
om man av någon anledning stött
på problem..
Projektbesöken har inte alltid
haft samma roll, men de har alltid
varit viktiga. Under 1970- och 1980talen var projektbesöken långa och
varade ofta en eller till och med ett
par dagar. Hela kansliet och styrelsen begav sig då gemensamt ut i
landet för att inspektera och lära sig
något om vad forskningen man finansierat kommit fram till. I dag är det
för det mesta forskarna själva som
reser till kansliet för att presentera
sin forskning för beredningsgruppen. Högst en timme ägnas varje
normalstort projekt. De större programmen ägnas visserligen mer tid,
men de storslagna och medialt uppmärksammade utflykter som förr
förekom, är i dag ett minne blott.
Projektbesöken väckte stor uppmärksamhet lokalt,
vilket syns i pressklippet från 1975, då kansliet och
styrelsen besökte Eketorps by på Öland, där Lars
König Königsson hade ett stort projekt om naturlandskapet under bronsåldern.
När projekten besöktes åkte både kansli och
styrelse med för att bilda sig en uppfattning om
forskningen och dess resultat. Som ovan där
man besöker ett projekt i Luleå 1982 – Nils-Eric
Svensson i keps trea fr. höger.
50 ÅR AV NYFIKENHET | 27
1975 –
Omvandlingen från industri- till tjänstesamhälle,
kvinnornas intåg på arbetsmarknaden och andra
förändringar av arbetslivet gjorde temat intressant
för Riksbankens Jubileumsfond. Sonja Linnarsson,
bilden, inspekterar för sista gången maskinen på
Tabergs Yllefabrik 1971.
28 | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 50 ÅR
dande för andra forskningsfinansiärer, eftersom förhållningssätt – från den som har tillräckligt gott om pengar – smittar och
fungerar legitimerande.
Weibull är en som alltså fick erfara detta när han och Sören
Holmberg inrättade som-institutet. Den forskning, inom
nya eller eftersatta områden, som får anslag från Riksbankens
Jubileumsfond har därefter lättare att söka också från annat håll.
Den som är på jakt efter glimtar av tidsandan kan notera vilka
områdesgrupper som Riksbankens Jubileumsfond inrättade 1975,
under sitt andra verksamhetsdecennium. Förutom Människan
och kommunikationsteknologin 1975, Människan och a­ rbetslivet
samma år, år 1979 Forskning om skattefrågor, Forskning om
jämställdhet samt Folkhälsa och 1983 Öststatsforskning samt
Riksdagens funktion och arbetssätt, områdesgrupper som var
aktiva fram till och med 1989.
Det senare är också exempel på Riksbankens Jubileumsfonds
långvariga roll för statsvetenskaplig forskning och dess ­forskare.
Stödet till statsvetenskapen och ämnets uppbyggnad och
­utveckling har pågått sedan 1960-talet, då det stora kommunalforskningsprojektet sjösattes. I Kontraster och nyanser, svensk
statsvetenskap i brytningstid sammanställd av Magnus Jerneck
och Björn Badersten, berättas hur Umeå universitet, som
­etablerades 1965, fick erbjudande om att delta i det riksomfattande
och av Riksbankens Jubileumsfond finansierade kommunal­
forskningsprojektet. Vid lärosätet rådde tveksamhet, men en
ung doktorand talade entusiastiskt för ett deltagande, då detta
skulle ge välbehövliga uppbyggnadsresurser och ”en flygande
start” för statskunskap i Umeå. Detta tillfälle var, enligt doktoranden, ett fönster mot utvecklingen, som universitetet bara
inte fick missa. Och så blev det också, doktoranden som disputerade 1971 med Nomineringsförfarande vid riksdagsval: en studie
av p­ artiernas kandidatnomineringar inför 1970 års riksdagsval,
hette Dan Brändström. Han skulle inte bara komma att bli vd för
Riksbankens Jubileumsfond, utan också en av den forsknings­
politiska och forskningsfinansierande sfärens mesta kändisar.
FORSKNING I OCH FÖR TIDEN
Om vi återvänder till 1970-talet och samhällsrelevant forskning tillhörde alltså arbetslivet – liksom fritiden – det som
bedömts som tillräckligt forskningsstrategiskt intressant för att
utgöra en av Riksbankens
Jubileumsfonds hårt arbetade områdesgrupper.
I Arbetslivsforskning.
En sammanställning av
forskning inom arbetslivets områden stödd av
Riksbankens Jubileumsfond
1965–1977, påminner Nils-Eric
Svensson i förordet återigen
om hur uppdraget formulerades i de förarbeten som
Arbetslivet och för den delen den fritid som upp­­kom
i det moderna samhället, var liksom jämställdhet och
gjordes inför riksdagens
kommunikationsteknologi, några av många ämnen
som hanterades i RJ:s områdesgrupper.
beslut 1964, om att inrätta
en Riksbankens Jubileumsfond. I dessa förarbeten sägs att verksamheten skulle ”inriktas på sådan forskning, som syftar till att
öka kunskapen om de verkningar som tekniska, ekonomiska och
sociala förändringar framkallar i samhället och hos de enskilda
människorna”. 1980 kan Svenssson summera att drygt hälften av
dittills utdelade medel gått till samhällsvetenskaplig forskning.
Svenssons förord ger också perspektiv på förutsättningar och förväntningar på forskning:
I olika sammanhang har det uttryckts tankar om att den verksamhet
som fonden bedriver (d v s den forskning som finansieras med anslag
från fonden) skulle bedömas eller ”utvärderas”.
Här kan den som är intresserad av tidstypiskt språkbruk notera
citationstecknen, utvärdering är ännu inte ett givet begrepp,
däremot är det förstås självklart att den forskning som sker ska
prövas, ”som all annan forskning” och Svensson skriver vidare:
Vetenskapliga rön bör alltid vara internationellt tillgängliga. Originalitet
och kvalitet måste alltid prövas med internationella måttstockar.
Svensson resonerar därefter vidare att den internationella prövningen inte utesluter att forskning bedriven i Sverige ska
bedömas också ur ett svenskt perspektiv. Han ställer den retoriska
frågan om de resultat som tagits fram eller de tankar och teorier
som utvecklats i ett forskningsprojekt kan vara av något värde för
andra än forskarna.
Vi får relaterat till detta också en inblick i begreppet projekt­
besök, hur fondens styrelse, vars majoritet är riksdagsleda­möter
50 ÅR AV NYFIKENHET | 29
Riksdags­
forskning
Att områdesgrupper avslutas och
inte längre är aktiva innebär inte att
Riksbankens Jubileumsfond upphör
att intressera sig för temat. Det är
inte minst områdesgruppen om
riksdagen ett tydligt exempel på.
Under de femtio år som Riksbankens
Jubileumsfond existerat har det
funnits ett intresse för forskning
om riksdagen och dess arbete. Den
tidiga områdesgruppens arbete, som
påbörjats med anledning av 550-års
minnet av Arboga möte 1435, resulterade 1985 i verket Riksdagen genom
Riksdagen har varit föremål för en rad studier och
en del riktigt stora forskningsprojekt som fonden
stöttat. Därtill har riksdagen på olika sätt också
varit en samarbetspartner kring seminarier och
annan verksamhet.
30 | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 50 ÅR
tiderna, men arbetet med riksdagsforskning fortsatte.
I Hinc robur et securitas? liknas
arbetet i områdesgruppen faktiskt
vid ett gigantiskt forskningsprojekt. Inom gruppen anslås medel
till en rad projekt med anknytning
till den riksdag som Riksbankens
Jubileumsfond genom åren stått
nära. Här finns forskning om riksdagen och massmedierna, om talmannens roll och om JO-ämbetet. Flera
av de böcker och verk som publicerades i eller i anslutning till områdesgruppen är i dag klassiska.
Det har sagts och kan sägas igen
att Riksbankens Jubileumsfond
genom sitt breda stöd till riksdagsforskningen medverkade till hur
modern, svensk statsvetenskaplig
forskning kommit att se ut.
Stödet till riksdagsforskning har
inte heller upphört. Samarbetet med
riksdagen har därtill lett till en rad
seminarier i riksdagen och till samarbeten med riksdagen.
Riksbankens Jubileumsfond
anslog exempelvis 2002 drygt 1,3
miljoner kronor till p
­ rojektet Bilder
av riksdagen – medborgare och riksdagsledamöter i den representativa
demokratin, med professor Sören
Holmberg vid Göteborgs universitet,
som projektledare. Avsikten med
projektet är att med fokus på riksdagen problematisera de bilder väljare
och valda har av politiker och av
­politiska institutioner, att studera de
funktioner och arbetsuppgifter som
ett modernt parlament har i en representativ demokrati samt hur riksdagen och dess ledamöter uppfattas
av medborgare, men också av riksdagsledamöterna själva.
Ytterligare nio år senare, 2011, aktualiserar Riksbankens Jubileumsfond
återigen det man kan kalla riksdagsforskningen i en utlysning sedan
man konstaterat att forskningen har
minskat i omfattning, samtidigt som
riksdagens roll och arbetsuppgifter
har förändrats betydligt, på grund
av sådant som globalisering, det
svenska EU-medlemskapet, medialisering och därmed sammanhängande krav på ökad öppenhet.
Mats Sjölin, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, leder ett
projekt och får 8 miljoner kronor, för
att bland annat granska kartellparti­
teorin. Han ska alltså undersöka om
riksdagens partier partier blir alltmer
lika varandra.
I sex studier studerar forskarna
om partigrupperna har blivit mer
homogena när det gäller politiska och sociala erfarenheter
samt om genusskillnaderna
har minskat. De undersöker
även om partierna har blivit
mer professionaliserade,
avpolitiserade och mer
anpassade till medielogiken på bekostnad av ideologin. De studerar även
om partiernas interna
kulturer står emot en
ökad likriktning eller
om vissa partikulturer gynnar en förändring mot ökad likhet mellan partierna. Och slutligen frågar de sig om
partilojaliteten minskar till förmån för
en ökad fokusering på individen.
Ytterligare tre forskare beviljades
medel i utlysningnen av riksdagsforskning 2011:
Hanna Bäck: The Ideological Cohesion of Parliamentary Parties and Its
Implications for Decision-Making in
Modern Democracies
Elin Naurin: Democratic representation
through the eyes of parliamentarians
Lena Wängnerud: Testing the Politics
of Presence. A Comparative Study on
the Importance of Gender, Class, and
Ethnicity in the Swedish Parliament.
Därutöver har också Helena
Stensöta, statsvetare i Göteborg,
fått medel för projektet Förklaringar
till minskade könsskillnader i
Sveriges riksdag.
Inomparlamentariska
och utomparlamentariska faktorer.
Satsningen på forskning om riksdagen
resulterade dessutom
i en årsbok Tungan på
vågen. Vågmästare och
balanspartier (2012) som
belyser frågor om vågmästare i politiken, en bok som
känns mer aktuell än någonsin hösten 2014.
med mandat att som ”vanliga medborgare”, som Svensson
skriver, genom projektbesöken ute på institutionerna försöker
skaffa sig så god förstahandsinformation som möjligt om pågående undersökningar. Resonemanget, inriktat på det omgivande
samhället, påminner om den så kallade tredje uppgiften, att dela
med sig av kunskap och forskning som vid den här tiden, i och
med högskolereformen 1977, ålagts universitet och högskolor.
FORSKNING I FRAMKANT: ARBETSLIVET
OCH JÄMSTÄLLDHETEN
Gällande arbetslivsforskningen redovisar Riksbankens
Jubileumsfond i Arbetsliv, samhällsekonomi och välfärdsutveckling hur man delat upp området i två huvudrubriker. Det första
området kallade man ”Arbete och fritid”, vilket var tänkt att
utvidga arbetslivsforskningens perspektiv till att omfatta hela
den förvärvsarbetandes sits där också samspelet mellan arbetet
och övriga levnadsförhållanden ingick. Detta kunde vara sådant
som sociala konsekvenser av förkortad arbetstid och en kommersialiserad fritid, vilket kunde antas få konsekvenser för intresset
för sådant som medbestämmande och arbetsmiljöförbättringar.
Det andra problemområdet kallades ”Arbete, samhälls­
solidaritet och privatkonsumtion” och forskningssekreterare Gunn Johansson skriver tidstypiskt i förordet till skriften
Arbetsliv, samhällsekonomi och välfärdsutveckling (utgiven
av Riksbankens Jubileumsfond 1977) om hur kravet på
ökat utrymme för privat konsumtion har varit påtagligt i
industrisamhället. Det fanns dock tecken på en tilltagande
beredskap att ­prioritera kvalitet framför kvantitet, trodde hon.
Och ja, det är 1970-tal och begreppet ”industrisamhälle”
är fortfarande lika självklart som begreppet ”solidaritet”.
Ett område som ännu inte har lika självklar närvaro, åtminstone inte i forskning, är jämställdheten. 1970-talets förändringar
med särskild betydelse för kvinnor, utbyggd barnomsorg och
abortlagstiftning har inte i någon större utsträckning återspeglats ur ett vetenskapligt könsrollsperspektiv. Men Riksbankens
Jubileumsfond och inte
minst vd Nils-Eric Svensson
är precis som kring data­
tekniken tidigt ute, genom
inrättandet av områdesgruppen Forskning och
jämställdhet, som tog
sig an en forskning där
Riksbankens Jubileumsfond
blir vägledande, kring vad
som kan sammanfattas som
kvinno- och jämställdhetsfrågorna.
Nils-Eric Svensson
var först med att satsa på
kvinnohistorisk forskning,
Ann-Sofie Ohlander var en av de halvtidsanställda forskare som arbetade med Riksbankens
som ­A nn-Sofie Ohlander,
Jubileumsfonds områdesgrupper. Hon hade ansvar
för den grupp som fokuserade på jämställdhet, och
(då Kälvemark) professor i
menar i dag att Riksbankens Jubileumsfond var
pionjärer på området.
­historia, uttrycker saken.
50 ÅR AV NYFIKENHET | 31
1975 –
Historieämnet var i sig också tidigt ute i kvinnoforskningen, en
pionjär var för övrigt en man, p
­ rofessor Gunnar Qvist som 1960
skrev sin avhandling om kvinnofrågan i Sverige.
Ohlander fick en central roll i den om­rådes­grupp för jäm­
ställd­hets­forsk­ning som aktivt lyckades fånga upp det som låg
i tiden.
Ute på lärosätena växte det i slutet av 1970-talet och början
av 1980-talet fram feministiska miljöer, med tvärvetenskaplig
forskningsinriktning. Från partipolitiskt håll drev framför allt
Socialdemokraternas och Centerpartiets kvinnor det som då
oftast omtalas som jämställdhetsfrågor.
Fonden tar sig alltså
an frågorna och forskningen. I oktober 1978 hålls
symposiet Forskning för
jämställdhet, också dokumenterat i Riksbankens
Jubileumsfonds skriftserie. 1980 redo­visas Aktuell
kvinnoforskning stödd av
Riksbankens Jubileumsfond,
samma år arrangerar man
ett symposium med rubriken Jämställdhetsperspektiv
Anita Göransson, senare professor i genus
vid Linköpings universitet, fanns också med i områi forskningen och 1981 kan
desgruppen där Ohlander var drivande. Göransson
var då doktorand vid Lunds universitet.
man presentera Kvinnors
32 | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 50 ÅR
liv i det svenska samhället. Tio forskningsprojekt stödda av Riksbankens
Jubileumsfond.
Anita Göransson, senare professor i genus vid Linköpings
universitet, fanns också med i
områdesgruppen där Ohlander
var drivande. Hon var då doktorand, involverad i det så kallade
Fabriksprojektet, vid Lunds
universitet.
Under 1970-talet rådde
vad som kan beskrivas som
en yrvakenhet i forskarsamhället gällande vad som
senare kommit att kallas
Gråt inte – forska! blev ett mantra för den tidiga
kvinnoforskningen. Riksbankens Jubileumsfond
genusperspektiv, det ansågs
stödde forskningen bland annat genom stöd till
utgivningen av Kvinnovetenskaplig tidskrift (senare
inte nödvändigt att man
Tidskrift för genusvetenskap).
skulle forska utifrån köns­
aspekter.
När Riksbankens Jubileumsfond 1980 arrangerade det
nämnda symposiet om jämställdhetsperspektiv, märks exempelvis
oenigheter mellan Walter Korpi och Rita Liljeström, två av då­
tidens kända forskarnamn inom sociologin, kring behovet av att
belysa könsperspektivet.
Och även om Riksbankens Jubileumsfond erbjuder både
finansiering och arena för diskussion finns interna invändningar.