docHypoglykemi - vad är “känning”? Värmande soppor Tävling! Varför
download 
Report Transcription
Hypoglykemi - vad är “känning”? Värmande soppor Tävling! Varför
nr 2 | 2011 Hypoglykemi - vad är “känning”? Värmande soppor Tävling! Varför är det viktigt att mäta blodsockret? diabetesmagasinet simplewins 2|2011 1 2|2011 INNEHÅLL LEDARE 4 6 Hypoglykemi - en känsla av otrygghet Hur tränar jag bort magfettet? 8 9 Nominera årets diabetessköterska 2011 Diabetes och egenkontroll 10 14 Micke fick diabetes typ 1 som vuxen Sveriges största diabetesblogg Kära klubbmedlem! I detta nummer av diabetesmagasinet simplewins kan du läsa om en av de stora utmaningarna när man har diabetes, hypoglykemi eller känning som vi också kallar det. Du kan ocskå läsa om Micke som fick diabetes typ 1 i vuxen ålder och hur han har upplevt detta. Magfettt, eller bukfett, är vanligt hos många. Vi har därför valt att skriva om träning som tar bort bukfettet i vår motionsspalt. Vi hoppas att artikeln kan motivera dig att hålla dig aktiv under vinterhalvåret. Grete Roede frestar med härliga recept på värmande vintersoppor. Joakim Mattsson är mannen bakom sveriges största diabetesblogg, “diabetesmannen”. Missa inte hans funderingar om att vara ung och leva med diabetes. Stig Mattsson, dietist vid Falu lasarett berättar om sin intressanta forskning om blodsockermätning på elitidrottare. Ha en underbar vinter! Ann Rungardt Sälj- och marknadskoordinator Redaktör och ansvarig utgivare: Pia M. Berg-Nilsen Utgivs av: Bayer AB Box 606, 169 26 Solna Tel: 020-83 00 84 Fax: 020-83 00 94 E-post: [email protected] www.bayerdiabetes.se Omslagsfoto: Scanstockphoto Design: GRØSET™ 2 diabetesmagasinet simplewins 2|2011 Vinnare i tävlingen om bästa familjeaktivitet vanns av Åke Pettersson i Knivsta. Åke tipsade om att alla i familjen kan fånga insekter. Den som har hittat flest vinner! Tävling! Varför är det viktigt att mäta blodsockret? Du som är klubbmedlem kan skicka in dina skäl till varför det är viktigt för dig som har diabetes att mäta blodsockret. Det bästa förslaget belönas med en CONTOUR® USB blodsockermätare (värde 699 kr)! Varför är det viktigt att mäta blodsockret? Namn: Adress: Postnr.:Ort: Skicka in ditt svar senast 15 februari 2012 till Bayer AB, Diabetes Care, Box 606, 169 26 Solna. Epost: [email protected] diabetesmagasinet simplewins 2|2011 3 Hypoglykemi HYPOGLYKEMI ILLUSTRASJON (IMAGE SOURCE): LÆGEHÅNDBOGEN – en ständig källa till otrygghet hos personer med diabetes och deras anhöriga Om det inte hade varit för hypoglykemi, skulle alla personer med diabetes ha samma HbA1c-värden som personer utan diabetes. Detta påstående kommer från en artikel i en ansedd vetenskaplig tidskrift. 2 TEXT: KARIN HANSEN OCH PERNILLE BLAABJERG Men vad är egentligen hypoglykemi? Hur utbrett är problemet bland personer med typ 1-diabetes?���������������������������� Kan ��������������������������� personer med typ 2-diabetes också få hypoglykemi? Varför är det viktigt att HbA1c-värdena ligger så nära normalområdet som möjligt? Och inte minst – vad kan man själv göra för att undvika hypoglykemi? Detta är några av de frågor som vi ska försöka svara på i denna artikel. HYPOGLYKEMI – VAD ÄR DET EGENTLIGEN? Ordet betyder lågt blodsocker. Den amerikanska diabetesföreningen (ADA) har definierat att man har hypoglykemi när blodsockernivån är <4,0 mmol/l. Värdet har bestämts utifrån 4 diabetesmagasinet simplewins 2|2011 den blodsockernivå då kroppen hos en person utan diabetes börjar reagera på det låga blodsockret. Enligt nationella riktlinjer har man i Sverige definierat värdet 3,9 mmol/l som gräns för hypoglykemi.7 Kroppens viktigaste energikälla är glukos (socker), som tillförs kroppen via maten vi äter. Hjärnan, liksom andra delar av kroppen, kan inte lagra glukos eller omvandla fett och protein till glukos, och är därför beroende av kontinuerlig tillförsel av detta från blodet. Om blodsockret blir för lågt, reagerar hjärnan på detta och skickar signaler till kroppen om att kompensera för detta. Om kroppen inte klarar det, uppstår hypoglykemi.6 SYMTOM: Symtomen på hypoglykemi är många. Ju lägre blodsocker, desto fler och värre blir symtomen. Hypoglykemi kan indelas i två nivåer: Lätt hypoglykemi (insulinkänning): Ett tillstånd där personer med diabetes utifrån symtomen själva kan märka att blodsockret börjar bli för lågt, och inta socker. Allvarlig hypoglykemi: Ett tillstånd där personer med diabetes blir så dåliga att de behöver hjälp av andra. I mycket svåra fall kan personen förlora medvetandet, och då kallas det insulinchock. Detta tillstånd kan vara livshotande.3 Personer med diabetes kan ibland få symtom på hypoglykemi även om blodsockervärdena ligger långt över 3,9 mmol/l, samtidigt som andra får symtom först när blodsockret är lägre än 3,9 mmol/l. Vissa personer med diabetes märker inte låga Hypoglykemi Symtom på hypoglykemi är bl.a.: • Skakningar • Svettningar • Hunger • Blekhet • Beteendeförändring • Koncentrationssvårigheter • Talstörningar • Synstörningar Och vid mycket lågt blodsocker kan man uppleva dessa kritiska tillstånd: • Medvetslöshet • Kramper • Koma Enligt studierna bör HbA1c justeras till behandlingsmålet (se textruta), men detta måste naturligtvis alltid ses i förhållande till antalet hypoglykemiska episoder. Striktare glykemisk kontroll kan nämligen leda till fler episoder med låga blodsockervärden. Det är därför viktigt att du registrerar varje gång du får hypoglykemi, och speciellt vad du tror att orsaken är, så att du kan tala med din behandlare om detta. Behandlingsmål5 Långtidsblodsocker (HbA1c) typ 1-diabetes: 52 mmol/ mol Långtidsblodsocker (HbA1c) typ 2-diabetes: 52 mmol/ mol Du måste alltid komma överens med din diabetes sköterska om vad ditt personliga behandlingsmål ska vara. blodsockervärden, och detta kallas unawareness. Då kan man under en period (några få veckor) i samråd med sin diabetessköterska försöka undvika låg blodsockernivå för att få tillbaka varningssymtomen på hypoglykemi.6 – VAD KAN DU GÖRA SJÄLV? Det är mycket viktigt att mäta blodsockret för personer som upplever hypoglykemiska episoder.2 Det kan hjälpa dig att förebygga dessa episoder, och du kan lära dig mer om hur din kropp reagerar när du har lågt blodsocker. Efter många år med diabetes upplever många att symtomen på hypoglykemi förändras eller att man inte får några symtom alls. Om du upplever detta är det viktigt att du mäter blodsockret ofta.4 I samråd med diabetesteamet kan du också söka efter ny kunskap om diabetes och kanske anmäla dig till en diabetesutbildning för att hålla dig uppdaterad om diabetes och träffa andra i samma situation. HUR STORT PROBLEM ÄR LÅGT BLODSOCKER? Hypoglykemi är en oundviklig, livslång följeslagare för personer med typ 1-diabetes. Flera studier visar att personer med typ 1-diabetes får hypoglykemi i genomsnitt två gånger i veckan – motsvarande tusentals episoder under ett långt liv.1 Även för personer med typ 2-diabetes kan hypoglykemi vara ett återkommande problem. Dock inte så ofta som personer med typ 1-diabetes, men ju intensivare behandlingen är (t.ex. insulin), desto oftare upplevs problemet.1 Omkring 90 % av alla personer som behandlas med insulin får episoder med hypoglykemi.2 Problemet drabbar inte bara personer med diabetes, utan även anhöriga lever med den dagliga oron för hypoglykemi. VAD ÄR SAMBANDET MELLAN HYPOGLYKEMI OCH HBA1C? Varför ska blodsockret justeras så lågt att man riskerar att få hypoglykemi? Detta beror på att flera studier, bl.a. studien ”Diabetes Control and Complications Trial (DCCT)”, har visat att man kan minska risken för senkomplikationer genom att ha så god glykemisk kontroll (långtidsblodsockret, även kallat HbA1c) som möjligt. Följande råd kan också vara nyttiga: • Ha alltid druvsocker, juice eller andra snabba kolhydrater tillgängligt. • Om det är lång tid till nästa måltid bör du även äta långsamma kolhydrater (t.ex. rågbröd eller knäckebröd). • Informera omgivningen om att du har diabetes, så att eventuella symtom på hypoglykemi inte förväxlas med något annat. • I samråd med din diabetessköterska kan du eventuellt minska insulinmängden i sam- band med fysisk aktivitet3 – observera att det finns risk för låg blodsockernivå i upp till 17 timmar efter kraftig fysisk aktivitet.2 • Observera att små eller försenade måltider, eller måltider som hoppas över, kan ge lågt blodsocker.2 • Intag av alkohol kan orsaka hypoglykemi.2 Alkohol kan dessutom maskera symtomen på lågt blodsocker, och du bör därför aldrig dricka alkohol på fastande mage och alltid mäta blodsockret innan du lägger dig för att sova – kom eventuellt överens med din diabetessköterska om vad blodsockret ska vara i denna situation. • Diskutera med din diabetessköterska om det kan vara lämpligt för dig att ha ett glukagon-set hemma (injektionsmedel för att öka blodsockernivån hos personer som inte själva kan inta kolhydrater). • Vid upprepade hypoglykemiska episoder bör du kanske tala med din sköterska om att justera diabetesläkemedlet eller ändra behandlingen på annat sätt. Kom ihåg att du och dina anhöriga inte behöver vara ensamma med oron för hypoglykemi. Du kan alltid kontakta din diabetessköterska eller motsvarande för råd och hjälp. Referenser 1:P.E.Cryer, S.N.Davis, H.Shamoon: Hypogycemia in Diabetes. Diabetes Care Volume 26, June 2003 2:V.J.Briscoe, S.N.Davis: Hypoglycemia in Type 1 and Type 2 Diabetes: Physiology, Pathophysology, and Management. Clinical Diabetes, Volume24, number 3, 2006 3:DES: Kliniske retningslinier for behandling af voksne med Type 1 diabetes 4:American Diabetes Association: www.diabetes.org 5:Den danske diabetsforening: www.diabetes.dk 6:http://laegehaandbogen.dk/endokrinologi/patientinformation/insulinchock-og-hjernen-34647. html 7:Diabetes, Forebygging, diagnostikk og behandling, Nasjonale kliniske retningslinjer, Høst 2010 CONTOUR® USB ger dig den information du behöver på ett enkelt sätt - simple wins CONTOUR USB markerar resultat som är under ditt fördefinierade målområde med orange siffror. www.bayercontourusb.se diabetesmagasinet simplewins 2|2011 5 Motion Hur tränar jag bort magfettet? Många vill göra något åt sin mage och vill gärna ”punktbanta”. Kvinnor och män har ofta olika fettfördelning på kroppen och detta beror till stor del på våra könshormoner. Om du har diabetes och mycket bukfett ökar risken för hjärtsjukdom. Vilken typ av träning hjälper mot bukfett – och varför? 2 TEXT: GUNN HELENE ARSKY, NÄRINGSFYSIOLOG, CAND. SCIENT. VAD ÄR BUKFETT? Om du, när du nyper dig själv i maghuden, får tag i en riktig bilring, så är det inte nödvändigtvis bukfetma. Bukfettet är det som ligger runt alla inre organ – runt levern, tarmarna, njurarna och så vidare. Anledningen till att det är önskvärt att minska bukfettet, är att detta fett är extra aktivt när det gäller att öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Fettsyrorna härifrån kommer lättare ut i blodkärlen där de kan avlagras och orsaka åderförkalkning (ateroskleros). Personer med diabetes har i allmänhet ökad risk för hjärtsjukdom. Om du gör något åt bukfettet, gör du något som är bra för din hälsa, inte bara för ditt utseende. ÄPPLEN OCH PÄRON En person med så kallad äppelform har ett midjemått som är större än höftmåttet, vanligtvis mycket större. Detta innebär att fettet har lagt sig i buken runt de inre organen. Överviktiga män har ofta äppelform, men inte alltid. En person med så kallad päronform är smalare runt midjan än runt höfterna och har ofta breda höfter. Detta innebär att fettet har samlats i fettreserver på låren. Kvinnor har ofta päronform, men inte alltid. Hos personer med äppelform finns det lite av det goda kolesterolet, HDL, i blodet. Hos 6 diabetesmagasinet simplewins 2|2011 kvinnor med äppelform finns det dessutom mycket av det dåliga kolesterolet, LDL. Därmed ökar risken för hjärtsjukdom. Det har också visat sig att breda höfter i sig skyddar mot hjärtsjukdom, och även en smal midja. HUR VET JAG OM JAG HAR MYCKET BUKFETT? Kontrollera själv: mät midjemåttet mitt emellan de nedersta revbenen och höftkammen. Dela denna siffra med höftmåttet på det ställe där du är bredast. Om du är kvinna bör siffran du får vara lägre än 0,8. Om du är man bör siffran vara lägre än 0,9. Högre siffra än detta tyder på mycket bukfett. LÖSNINGEN ÄR NÄRA! Eftersom bukfettet är så aktivt och rörligt, är det lyckligtvis också lättare att banta bort detta fett än till exempel det som sitter på höfterna. Fysisk aktivitet i form av intensiva promenader, tillsammans med ett minskat kaloriintag, har visat sig vara den bästa metoden för att minska mängden fett runt de inre organen. Om du äter mindre utan att samtidigt träna, kommer du säkert att gå ned i vikt, men du tär i mindre grad på det mycket ohälsosamma bukfettet. Forskare som har arbetat med bukfett är inte säkra på varför träning har så god effekt på vår mest hälsofarliga fettdepå, men antar att det kan hänga ihop med hur våra hormoner påverkas av fysisk aktivitet. VARFÖR ÄR FYSISK AKTIVITET VIKTIG FÖR VIKTMINSKNING? När du går ned i vikt förlorar du även muskelmassa. Eftersom detta är den vävnad som har störst förbränning, även i vila, är det fördelaktigt att bevara så mycket muskelmassa som möjligt när du går ned i vikt. Det är därför du inte ska gå ned i vikt för snabbt och det är också anledningen till att träning är så viktigt för en framgångsrik viktminskning. Fysisk aktivitet bidrar också till att förlusten av fettmassa ökar, speciellt om du utför s k aerob träning. Aerob träning är träning som sker i sådant tempo att du har tid att andas och inte får mjölksyra i musklerna. För många överviktiga blir ofta träningen ändå inte aerob på grund av den höga kroppsvikten. Oavsett vilken slags träning du väljer är kaloriförbrukningen störst ju högre intensitet du kan hålla och ju längre du håller på. Men överdriv inte – du ska inte skada dig eller ta ut dig helt, men försök hålla på en halv till en timme – gärna fyra till fem gånger i veckan. Anpassa därför tempot, oavsett vilken träning du har valt. Motion En tredje fördel med fysisk aktivitet är att den hjälper dig att kontrollera aptiten. Dessutom ökar fysisk aktivitet cellernas insulinkänslighet, vilket är speciellt bra för dig som har insulinresistens eller diabetes. FETTFÖRBRÄNNANDE TRÄNING VID BUKFETMA Kanske har du hört att det krävs speciell träning för att bli av med bukfettet? Att du till exempel bara har nytta av träningen om du tränar före frukost eller att det är bättre att träna med låg intensitet, eftersom det bränner mer fett. Ett av de träningsfenomen som det finns flest uppfattningar om är så kallad ”fettförbrännande träning”. VAD ÄR FETTFÖRBRÄNNANDE TRÄNING? Innan giltigheten hos ovan nämnda påstående kommenteras, ska vi titta på själva uttrycket ”fettförbrännande träning”. Detta uttryck anspelar på en föreställning om att du ska träna på ett sådant sätt att du i största möjliga utsträckning använder fett som energikälla. Då försvinner fettet och du går ned i vikt. Det låter ju logiskt eller hur? I samband med viktminskning (och annan träning också för den delen) är uttrycket ”fettförbrännande träning” emellertid missvisande. Huvudprincipen bakom all viktminskning, också av bukfett, är att energiförbrukningen måste vara högre än energiintaget. Du måste helt enkelt använda fler kalorier än du äter. Detta är enda sättet att gå ned i vikt. Därför är det egentligen ointressant om kalorierna kommer från fett eller kolhydrater, målet är ju att förbränna så många kalorier som möjligt. Vid hård träning är den totala kaloriförbrukningen hög och procentandelen kolhydratförbränning hög. Vid lugn träning är den totala kaloriförbrukningen låg och procentandelen fettförbränning högre. HUR FÖRBRÄNNA MESTA MÖJLIGA NÄR JAG TRÄNAR Det som avgör hur många kalorier som används är träningens intensitet och varaktighet. Intensiteten, hur hårt du tränar, avgör vilka näringsämnen du förbränner mest av (fett eller kolhydrater) och ju längre du håller på, desto fler kalorier använder du (varaktigheten). Detta gäller oavsett vilken tid på dygnet du tränar och om du har ätit eller inte innan du tränar. Påståendet ”Träna innan du äter på morgonen” är alltså inte sant! Innebär då detta att du bör träna med låg intensitet för att förbränna mesta möjliga fett? Svaret är NEJ och här kan du se varför. Vid lugn träning (låg intensitet – gå, jogga sakta med lugn andning) kommer kroppen att använda fett som primär energikälla. Fett är en långsam form av energi, det tar tid för kroppen att mobilisera fettet och omvandla det till muskelenergi. Vid låg intensitet och tillräckligt med syre räcker detta för kroppen. Vid hård träning (hög intensitet – jogga snabbt, cykla, andfådd) måste kroppen satsa på snabb energi – kolhydrater. Blodsockret är färdigt för användning i muskelcellerna. PRAKTISKT EXEMPEL Om en kvinna på omkring 70 kg går i normal takt i 30 minuter, kommer hon att förbruka ungefär 180 kcal. Om samma kvinna springer i ganska snabb takt i 30 minuter, kommer hon att förbruka ungefär 420 kcal. Med andra ord mer än dubbelt så mycket som när hon gick i 30 minuter. Även om fettförbränningen procentuellt sett inte är lika hög när hon springer som när hon går, var den verkliga förbrukningen av ”fettkalorier” högre när hon sprang än när hon gick. Detta visas i nedanstående tabell. Påståendet ”Lågintensitetsträning förbränner mest fett” är inte sant. SLUTSATSEN ÄR: Träna så hårt du kan utan att det går ut över träningsglädjen! Det gör snabbt underverk för bukfettet och därmed för din hälsa. EXEMPEL I TABELLFORM, KVINNA, 70 KG:* Aktivitet Varaktighet Total kaloriförbrukning % fettförbränning Fettkalorier Gång 30 min 180 Ca 60 % 108 Löpning 30 min 420 Ca 40 % 168 * Den procentuella fördelningen varierar från person till person och beror på träningstillståndet, men siffrorna i exemplet gäller till stor del för de flesta. CONTOUR® LINK överför blodsockerresultaten trådlöst till Bolus Wizard-kalkylatorn i din MiniMed Paradigm insulinpump för en enklare bolusberäking. Eller till CGM-systemen för kontinuerlig glukosmätning för enklare kalibrering. I kampen mot diaetes är det det enkla som vinner - simple wins Har du en insulinpump från Medtronic och vill prova CONTOUR LINK? Kontakta Medtronic idag: Tel: 08-568 585 20 www.medtronic-diabetes.se MiniMed Paradigm®Veo™ insulinpump Årets diabetessköterska Är du diabetessköterska? Nu kan du nominera din kandidat till ”Årets diabetessköterska 2011” Monika Aronsson, Mora, Årets diabetessköterska 2008. Årets diabetessköterska 1987-2010 1987 - Britta Halvarsson, Linköping 1989 - Margareta Nilsson 1990 - Lillemor Fernström, Stockholm 1991 - Ulla Britt Löfgren, Norrköping Elisabeth Sörman, Bålsta, Årets diabetessköterska 2009. Kerstin Ljung, Trollhättan, Årets diabetessköterska 2010. Bayer AB och SFSD (Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård) utser varje år ”Årets diabetessköterska”. När priset delades ut första gången 1987 gav Bayer sin motivering till varför priset instiftades: ”Bayer vill uppmärksamma den yrkesgrupp som har den mesta patientkontakten och som ur patientens synpunkt är själva fundamentet inom diabetesteamet” 1992 - Gunnel Wiklund, Stockholm 1993 - Madeleine Svensson, Dalby 1994 - Britt-Marie Weidby, Jönköping 1995 - Inger Grundström, Örnsköldsvik 1996 - Agneta lantz, Göteborg 1997 - Eva Liljeblad, Kisa 1998 - Sonja Jakobsson, Huddinge 1999 - Astrid Leide, Malmö 2000 - Gunilla Holm, Gävle 2001 - Eva Ohlsson, Mölndal 2002 - Kristina Pilström, Uppsala 2003 - Marianne Olsson, Borås 2004 - Ewa Löfgren, Varberga 2005 - Eva Skoglund, Lycksele 2006 - Gudrun Andersson, Stockholm 2007 - Gun Olsson, Trelleborg 2008 - Monika Aronsson, Mora 2009 - Elisabeth Sörman, Bålsta 2010 - Kerstin Ljung, Trollhättan 8 diabetesmagasinet simplewins 2|2011 VEM ÄR DÅ EN VÄRDIG VINNARE, VEM SKA JAG NOMINERA? Årets diabetessköterska är en utmärkelse som går till en sjuksköterska som under en längre tid bidragit till ökad kvalitet inom diabetesvården genom sitt kunnande, sitt engagemang och agerande. Möjligheten att nominera en kollega är öppen från nu till och med den 31 januari 2012. Därefter kommer en nomineringskommitté besående av tre representanter från SFSD och tre från Bayer att gemensamt välja ut den lyckliga vinnaren. För att kunna nominera ska du vara diabetessköterska och medlem i SFSD. Även den du nominerar ska vara medlem. Gå gärna in på hemsidan www.diabetesnurse.se för mer information. Årets diabetessköterska kommer att presenteras på SFSD:s symposium den 15 mars 2012 i Stockholm. Så här gör du för att nominera din kandidat: •Gå in på vår hemsida www.bayerdiabetes.se •Klicka på rutan ”nominera årets diabetessköterska 2011” på startsidan •Klicka dig fram till ansökningsformuläret, fyll i det och tryck ”skicka” •Du får en bekräftelse på mailen att din nominering kommit fram •Skicka nomineringen senast den 31 januari 2012 Egenkontroll Diabetes och egenkontroll ” Varje människa är upphov till sin egen hälsa eller sjukdom. För många kan det vara krävande att leva med diabetes. Både mat, dryck, fysisk aktivitet, sjukdom, stress, livsstil med mera påverkar blodsockret. För vissa kan det också vara en tidskrävande och svår uppgift att reglera blodsockret, men ett välreglerat blodsocker kan öka livskvaliteten för dem som har diabetes. 2 TEXT: SAKARIA GULED Dagens diabetesbehandling bygger till stor del på egenvård och patientens förmåga att hantera och behandla sin diabetes.1 Detta kräver att personer med diabetes sätter sig in i behandlingen och får bättre förståelse för sin egen sjukdomsbild än personer med andra kroniska sjukdomar. För vissa kan detta verka skrämmande och inte särskilt motiverande, eftersom de kan känna sig överväldigade av all den information de stöter på, och motsägelserna i den information som de hittar. För andra kan egenvården göra dem delaktiga och ge en känsla av att de är aktiva i sin egen behandlig. Diabetes är en livslång sjukdom som kräver uppföljning och behandling livet ut, och därför är en sund livsstil och god blodsockerkontroll viktigt. Goda matvanor, fysisk aktivitet, egen- mätning och motivation är avgörande för en god hantering av diabetes, och för att minska risken för senkomplikationer. BLODSOCKERMÄTNING Om man ska lyckas förändra kost- och aktivi tetsvanorna för att skapa nya och sundare vanor, är det viktigt att man ser resultat av förändringarna.2 Blodsockermätning är ett bra verktyg för dig som har diabetes, eftersom det finns ett klart samband mellan resultatet och effekten av de förändringar som gjorts. Internationella diabetesfederationen (IDF) och ”International Society for Pediatric and Adolescent Diabetes” (ISPAD) rekommen derar alla med diabetes, både typ 1 och typ 2, att mäta blodsockret som ett hjälpmedel vid hanteringen av sin egen sjukdom.2 MATVANOR Personer som har diabetes rekommenderas idag en kost som följer Livsmedelsverkets näringsrekommendationer för alla friska människor. Diabeteskost är detsamma som en sund kost som kan ätas av alla.4 Ingenting påverkar blodsockret mer än det vi äter, och det är först och främst kolhydratinnehållet i kosten som avgör hur mycket blodsockret ökar efter en måltid. Bröd innehåller en del kolhydrater, och personer med diabetes rekommenderas välja grovt bröd eller grova kornprodukter som ger något lägre blodsockerhöjning än mer raffinerade varianter.4 Andra energigivande näringsämnen som proteiner och fett, påverkar inte blodsockret direkt. Kroppen kan faktiskt själv producera glukos från nedbrytningsprodukter av fett och BUDDHA proteiner, men det sker först när blodsockret är lågt, till exempel på natten.2 För att undvika stora svängningar i blodsockret rekommenderas därför att personer med diabetes äter ofta och regelbundet.4 FYSISK AKTIVITET Under fysisk aktivitet kan kroppens syreförbrukning öka upp till 20 gånger jämfört med stillasittande aktivitet, och i arbetande muskler kan ökningen bli ännu större. För att täcka energibehovet bryter skelettmusklerna ned sitt eget förråd av glukos och triglycerider samt fria fettsyror,3 vilket sänker blodsockret. En studie som publicerats i den ansedda Journal of American Medical Association visar att en kombination av konditions- och styrketräning är det allra bästa för att sänka blodsockernivån. Typ 2-diabetes är ofta förknippad med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Regelbunden fysisk aktivitet kan ha gynnsam effekt på flera riskfaktorer som ingår i det metaboliska syndromet, såsom fetma och högt blodtryck.2 Regelbunden fysisk aktivitet påverkar inte den metaboliska kontrollen vid typ 1-diabetes som det gör vid typ 2-diabetes,2 men generellt sett kan fysisk aktivitet bidra till ökat välbefinnande och bättre fysisk och psykisk hälsa. Källor: 1http://www.regjeringen.no/mobil/nb/dep/hod/dok/ nouer/1999/nou-1999-13/23.html?id=524975 2 Forebygging oppfølging behandling Diabetes, Anita Skafjeld og Marit Graue. 3http://care.diabetesjournals.org/content/27/ suppl_1/s58.full 4http://www.nettdoktor.no/ernaering/kliniskernaering/artikler/kostraaddiabetikere.php diabetesmagasinet simplewins 2|2011 9 Typ 1 diabetes Micke fick typ1diabetes som vuxen För många människor kan det vara både omvälvande och chockartat att få reda på att man har diabetes. Men Micke Elvinsson upplevde det aldrig riktigt så. När han fick sin diagnos, vid 24 års ålder, tog han det med jämnmod och konstaterade snarare att ”jaha, nu är det så här det ska vara”. 2 TEXT: KARIN CEDRONIUS 2 FOTO: ESZTER SIMONE – Det handlar nog mycket om hur jag är som person. Jag är ganska realistisk och krass. Jag blev aldrig deprimerad eller nere när jag fick min diagnos, säger Micke, som i dag har hunnit fylla 44 år och alltså har levt med sin typ1-diabetes i nästan halva livet. Men trots att han tog sjukdomsbeskedet bra var det inte helt lätt att ställa om till livet som diabetiker. Bland annat var han tvungen att sluta jobba treskift och gå över till dagarbete, eftersom nattarbete tär för mycket på kroppen för en diabetiker. Micke berättar att han uppskattar det goda mottagandet och den duktiga vårdpersonal han mötte på sjukhuset i Karlstad, där han låg inlagd i en vecka efter sjukdomsbeskedet. Alla, utom en viss dietist som han träffade och som var av den riktigt gamla skolan. – Hon skrämde upp både mig och min fru rejält när hon sa att jag var tvungen att sluta med i princip allting i matväg. Så i början vågade vi inte äta någon vanlig mat alls, än mindre snacks eller sötsaker. Men det gav sig sedan när jag lärde mig mer och träffade fler FAKTA OM TYP1-DIABETES Vid typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört. Immunsystemet angriper och förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist. Sockret stannar kvar i blodet och blodsockernivån stiger. Arvsgången vid typ 1-diabetes är komplicerad och till stora delar fortfarande okänd. Cirka 50 000 människor i Sverige har sjukdomen. Typ 1-diabetes kallas ibland för barn- eller ungdomsdiabetes eftersom den ofta bryter ut under barn- eller ungdomsåren. Källa: Svenska diabetesförbundet och Vårdguiden 10 diabetesmagasinet simplewins 2|2011 dietister och annan vårdpersonal som berättade att jag visst kunde äta det mesta, bara jag hade koll på mängderna och på insulinet, säger Micke. SEN SJUKDOMSDEBUT Micke var ovanligt gammal när han fick sin diagnos. För de flesta debuterar typ1-diabetes i betydligt yngre år, ofta i förskoleåldern och fram till tidiga puberteten. Men Micke var alltså 24 år när han plötsligt en sensommar började må dåligt, rasade i vikt, gick upp och kissade flera gånger per natt och drack ofantliga mängder vatten. Alla de klassiska symtomen på diabetes med andra ord. Men det var inte Micke själv, utan hans fru Eva, som då arbetade som undersköterska, som fattade misstankar. – Hon sa åt mig att något måste vara fel, och vi åkte in till vårdcentralen i Karlstad en söndag kväll för att kolla. De mätte mitt blodsocker som var skyhögt och skickade mig direkt vidare till sjukhuset, berättar Micke. Några veckor efter sjukdomsbeskedet deltog Micke på en veckolång kurs för diabetiker. Där fick han träffa andra i samma sits och lära sig mer om sjukdomen av läkare och diabetessköterskor. – Det var en positiv upplevelse. Jag lärde mig att det går att leva ett bra liv trots sjukdomen Typ 1 diabetes FAKTA Namn: Mikael ”Micke” Elvinsson Ålder: 44 år Bor: Nyköping Familj: Fru Eva och två barn 17 och 15 år Yrke: Utbildare, säljare och fotograf på Svenskt Skolfoto Fritid: Cykling, främst mountainbike och landsväg. Träna spinning och löpning. Renovera huset. och jag kom till en insikt; jag har faktiskt hellre diabetes än till exempel svår nötallergi eller glutenallergi. För mig känns diabetes betydligt enklare och mindre begränsande, säger han. HELLRE SPRUTA ÄN PUMP Redan första dagen på sjukhuset tog han själv sin insulinspruta och visst var det lite läskigt, men han vande sig snabbt. Det är fortfarande spruta som gäller för Micke, som inte har fastnat för insulinpump. – Nej, då skulle jag känna mig fast i sjukdomen på ett helt annat sätt och mycket mer sjuk än jag gör i dag. Med sprutorna känner jag mig fri. Micke, som arbetar som säljare och utbildare på Svenskt skolfoto, och även hoppar in då och då som fotograf, lever ett aktivt liv både i och utanför arbetet. I jobbet åker han runt mycket med bil och besöker kunder och utbildar fotografer. Då kan det ibland bli lite si och så med luncherna, men Micke är alltid förberedd. – Om jag vet att jag har det extra hektiskt en dag så ser jag alltid till att ha med någon slags matsäck i bilen med grova mackor, bra pålägg och nötter eller liknande. Och jag har alltid med mig frukt, och en nödpåse med Gott och blandat i handskfacket om jag skulle bli låg helt plötsligt när jag är ute och flänger. Men frukt är ju lite vanskligt för en diabetiker eftersom det innehåller mycket fruktsocker. Då har Micke ett bra tips. – Jag brukar käka små cocktailtomater som snacks. Det är både gott och bättre än frukt. DEN VIKTIGA KOSTEN Kosten är en viktig del av vardagen för Micke, som dessutom tränar hårt och älskar att cykla – både på landsväg och i skogen. Vissa dagar kan det bli både två och tre timmar långa cykelpass i skogen. Då gäller det att få i sig ordentligt med mat på kvällen. – Jag tror att jag har blivit duktigare på vad jag stoppar i mig i och med min diabetes. Utan den kanske jag hade ätit sämre mat och mer godis, funderar han. Micke och Eva har två barn som i dag är 15 och 17 år. Ingen av dem har visat några tecken på diabetes. Trots det berättar Micke att han som förälder förstås alltid har i bakhuvudet att kika efter symtom på sjukdomen. – Om barnen plötsligt dricker massor eller en dag verkar trötta av någon anledning. Då är jag där och kollar av. Oron finns ju eftersom jag vet att det finns en viss ärftlighet, även om den inte är så stor, säger Micke. Micke beskriver sin diabetes som förhållandevis ”enkel”. Han känner själv av sina blodsockersvängningar väl, har aldrig svimmat av och kan träna och leva som han vill. – Jag tror att det är enklare att få diabetes i vuxen ålder. Åtminstone har man nog lättare att acceptera det då. Och det är inte heller en massa hormoner som spökar, vilket det ju är om man får den före eller under puberteten, avslutar Micke Elvinsson. diabetesmagasinet simplewins 2|2011 11 Mat Värmande soppor Soppa är näringsrik och mättande mat som passar till både lunch, middag och kvällsmat. Hemmalagade soppor är enkla att laga, lätta att variera och relativt billiga. På detta sätt får du snabbt middag på hektiska vardagar. Servera gärna soppan med grovt bröd till. Det är också lätt att laga soppa till många, vilket gör det trevligt att bjuda in vänner på en god och värmande soppa en kall vinterkväll. Använd gärna frysta grönsaker i soppan. De är faktiskt lika näringsrika som färska och är dessutom praktiska och lättillgängliga. Om du lagar soppa med b uljong eller fond, renskuret kött, kyckling eller fisk, och fyller på med massor av grönsaker, blir du både varm och mätt utan att du får i dig en massa kalorier. Strö över färska örter såsom basilika, timjan eller persilja före servering. Det ger extra god smak åt soppan. Här har vi valt ut tre läckra soppor: I samarbete med Grete Roede 12 diabetesmagasinet simplewins 2|2011 Per portion: 160 kcal / Per 100 g: 16 kcal / 2,8 g karbohydrater Grönsakssoppa 4 portioner 250 g morötter 250 g kålrot 2 lökar 1 persiljerot 1 selleristjälk ½ purjolök 100 g korngryn, blötlagda 1½ l vatten 2 tärningar grönsaksbuljong 2 msk persilja ½ tsk salt ¼ tsk peppar Så här gör du: Koka korngrynen enligt anvisningarna på paketet. Skär lök, morötter, persiljerot och kålrot i tärningar. Skär purjolök och selleri i skivor. Lägg grönsakerna i en kastrull med vatten och buljong. Låt allt småkoka i ungefär 20 minuter tills grönsakerna är mjuka. Lägg i kokta korngryn, smaka av med salt och peppar. Strö över finhackad persilja före servering. Servera gärna grovt bröd till soppan. Mat Per portion: 105 kcal / Per 100 g: 24 kcal / 3,2 karbohydrater Per portion: 235 kcal / Per 100 g: 56 kcal / 3,8 g karbohydrater Morots- och ingefärssoppa Blomkålssoppa med laxstrimlor 4 portioner 1 msk olja 1 lök 1–2 vitlöksklyftor 6 morötter 5 cm färsk ingefära 1 liter grönsaksbuljong 2 potatisar 2 stjälkar selleri 1 msk citronsaft ½ tsk salt ¼ tsk nymalen peppar färsk koriander 4 portioner 1 blomkålshuvud 1 l lättmjölk 2 dl lätt crème fraiche 1 tsk salt 100 g rökt lax 4 msk färska örter Så här gör du: Riv ingefäran fint på ett rivjärn, grovhacka lök och vitlök, dela morötter och potatis i bitar. Fräs lök och vitlök i olja i en stekpanna. Tillsätt bitar av morot och ingefära och fräs tills allt är lite mjukt. Tillsätt morötter, potatis och selleri och stek i ett par imnuter. Tillsätt vatten, citronsaft, ingefära och buljongtärning och koka upp. Låt det småkoka tills grönsakerna är mjuka. Mosa allt i en mixer eller matberedare. Smaka av med salt och nymalen peppar. Garnera med hackad färsk koriander och morotsstrimlor vid servering. Så här gör du: Rensa och skär blomkålen i stora bitar. Koka försiktigt upp mjölk i en kastrull så att den inte bränner fast i botten. Tillsätt blomkålen och låt koka i ungefär 15 minuter, gärna under lock. Kör soppan slät med en stavmixer eller matberedare. Rör i crème fraiche och smaka av med salt. Skär laxen i tunna skivor och lägg ovanpå soppan före servering tillsammans med finhackade örter. Servera gärna soppan med gott bröd. Tips: Du kan också laga denna soppa av broccoli eller blanda blomkål och broccoli. diabetesmagasinet simplewins 2|2011 13 Motion Konsten att få i sig de kritiska kolhydraterna Stig Mattsson, dietist på Falu lasarett är konsult till Svenska Olympiska kommittén. Att blodsockret kan gå upp och ner rejält under dygnets 24 timmar, det vet alla personer med diabetes. Men visste du att även en fullt frisk, hårt idrottande person kan ha ordentliga sväng ningar i sin blodsockernivå? Något som påverkar tränings resultaten betydligt mer än man kan tro. 2 TEXT: KARIN CEDRONIUS 2 FOTO: PRIVAT När du tränar bryts kroppens muskler ner, för att sedan återuppbyggas under vilan mellan träningspassen. Det har alla som haft trä ningsvärk fått känna på. Och att man måste äta bra för att tillgodogöra sig träningen, känner nog de flesta till. Men hur mycket och vilken typ av kost är det egentligen som krävs? För att ta reda på detta utförde Stig Mattsson, konsult för Svenska Olympiska kommittén och dietist vid Falu lasarett, en kontinuerlig blodsockermätning på några av herrarna och damerna i svenska skidlandslaget. Blodsockermätningen genomfördes under ett av landslagets sex dagar långa träningsläger i somras då skidåkarna fick bära varsin kontinuerlig blodsockermätare. Under lägret tränade de cirka fyra fem timmar per dag, oftast uppdelat på två träningspass. Syftet med blodsockermätningen var framförallt att se om de hårdtränande idrottarna klarade av att hålla en tillräckligt bra blodsockernivå under nätterna så att de skapade en hormonellt uppbyggande miljö. – Det som primärt styr kroppens hormonella miljö är vårt blodsocker. Och det som i sin 14 diabetesmagasinet simplewins 2|2011 tur avgör hur blodsockret ligger några timmar efter en måltid, till exempel under natten, är hur fyllda våra kolhydratförråd är i lever och muskulatur, förklarar Stig Mattsson. Om de aktiva klarade av att få i sig ”tillräckligt” med kolhydrater, framförallt efter det andra passet fram till läggdags, skulle de även nå ett bra blodsocker under natten och därmed en hormonellt uppbyggande miljö. Det i sin tur ökar möjligheterna att få ut mesta möjliga av den träning de lägger ned i form av en ökad prestationsförmåga. – Jag har länge misstänkt att flera av de elitidrottare som jag arbetar med, inte får i sig tillräckligt med kolhydrater, vilket innebär att de inte skapar en hormonellt uppbyggande miljö efter hård träning, framförallt inte under natten. I och med att vi idag kan utnyttja medicinsk teknik och mäta blodsockret under flera dagar kan vi få ett ”kvitto” på hur de aktiva äter. Tidigare hade jag inga direkta bevis, utan kunde enbart gå på min egen, subjektiva bedömning som fram för allt baserades på kostregistreringar, säger Stig Mattsson. Stig Mattssons hypotes var att flera av skidåkarna skulle uppvisa ett för lågt blodsocker under natten på grund av ett alltför lågt intag av kolhydrater och att de därmed inte skulle kunna återhämta sig och bygga upp kroppen på ett optimalt sätt. Resultaten visade mycket riktigt att flera av idrottarna fick ett allt lägre blodsocker nattetid för varje träningsdag som gick under träningslägret eftersom de inte fick i sig tillräckligt med kolhydrater efter träningen. Ett för lågt blodsocker under natten kommer i praktiken att innebära att kroppen tvingas bryta ned vävnadsprotein från till exempel muskulatur och göra om detta till socker för att förse hjärnan och nervsystemet med energi. Idrottarna bygger alltså inte upp krop- pen utan bryter istället ner den – även under sömnen. – Blodsockermätningen gav oss resultaten svart på vitt. Den visade hur viktigt det är att äta tillräckligt mycket kolhydrater på kvällen efter hårda träningsdagar, säger Stig Mattsson. Resultaten kan även överföras på personer med diabetes som tränar hårt. Om de äter för lite kolhydrater kan de alltid sänka insulindosen och därmed nå ett ”bra” blodsocker under natten, men den viktiga frågan är om de även bygger upp kroppen på ett bra sätt? Äter man alldeles för lite kolhydrater och sänker insulindosen kraftigt kommer man inte bygga upp kroppen på ett optimalt sätt, precis som hos skidlandslaget. – Ofta hör jag personer med diabetes som tror att det räcker att ställa in sin insulindos så att de har ett bra blodsocker och sedan träna hårt. Men det är oerhört viktigt att man är noga med att äta ordentligt med kolhydrater på kvällen efter ett träningspass – så att man inte tvingas att sänka basinsulinet allt för kraftigt, säger Stig Mattson. Man ska alltså inte bara lära sig att justera insulindoserna, utan bör även lära sig att justera kolhydratintaget efter den mängd träning man lägger ned. – Det gäller helt enkelt att äta rätt saker i rätt mängd inför natten. Då mår kroppen bra och kan återhämta sig under vilan. Både för personer med diabetes och utan, säger Stig Mattsson och nämner Robin Bryntesson som exempel på en person med diabetes som lyckats kombinera sjukdomen med idrott på elitnivå. – Robin har under några år tillhört längd åkningslandlaget – så det går att lyckas inom idrotten även om man har diabetes. Diabetesblogg Mannen bakom Sveriges största diabetesblogg Han är 21-åringen som driver Sveriges största diabetesblogg. En blogg som blandar mode och party med vardag och sjukhusbesök. ”Jag vill att bloggen ska ha en mångfald av fest och allvar, precis som livet har”, säger Joakim Mattsson. förminskas och man inte tar upp de problem den medför. – Jag vill vara ärlig. Diabetes är ingen enkel sjukdom, men det går att leva med den. Och det går att ha ett bra liv. Därför vill jag berätta om allt jag gör trots att jag har diabetes men också berätta när jag tycker sjukdomen är pest, säger han. 2 TEXT: KARIN CEDRONIUS 2 FOTO: ELISABETH HANSSON När Joakim började blogga för två år sedan hade han inga planer på att skapa en diabetesblogg, även om han faktiskt har kallat sig ”Diabetesmannen” från start. Då var det mest en party- och modeblogg som drevs av en ung kille som gillar kläder och att ha kul med sina kompisar. Men allt eftersom tiden gick blev inläggen om diabetes fler och fler. I dag försöker Joakim väva in något om sjukdomen i så gott som varje inlägg han gör, oavsett om det handlar om festande, mode eller sjukhusbesök. – Diabetes är ju en del av mig. Men samtidigt är det viktigt att det inte bara blir en sjukdomsblogg, får då blir det tråkigt att läsa. Såna finns det alltför många av. Jag vill ha en mix av allt i min blogg och ser till att lägga upp mycket bilder och videoklipp också, säger Joakim, som i dag kan glädjas åt att hans diabetesblogg har blivit Sveriges största med mellan 800 och 1000 unika besökare per dag. Joakim var tolv år när han fick diabetes. Det kom som en chock och han blev tyst i en hel vecka när han fått beskedet om den kroniska sjukdomen. – Jag var precis på väg in i puberteten och hade svårt att acceptera att jag hade drabbats av en så svår sjukdom. Dessutom visade det sig att jag var svårinställd just på grund av puberteten och alla hormoner i kroppen, vilket inte gjorde saken lättare. I dag har han levt med sin sjukdom i nio år FAKTA Namn: Joakim Mattsson Ålder: 21 år Bor: Uppsala Familj: Tre syskon, mamma och pappa Yrke: Bloggar och är personlig assistent Intressen: Blogga, träna, mode, uteliv och att umgås med vänner. Favoritbloggar: Cimon Lundbergs blogg improveme.se/cimon och Robin Fröströms blogg stilrobin.com/ Bloggadress: diabetsmannen.se och lärt sig att handskas med den. Men trots det kommer han aldrig att acceptera den fullt ut. På bloggen har han skrivit ”Fuck diabetes!” och beskriver hur han ibland tappar tålamodet med alla sprutor, läkarbesök och blodsockerprov. Joakim är inte rädd för att sticka ut och säga sin åsikt. Det finns det flera bevis på i bloggen. Till exempel är han kritisk till alla ”gulliga artiklar” om hur enkelt det är att leva med diabetes. Där sjukdomen Och reaktionerna låter inte vänta på sig. Bloggen har en stor läsekrets som ökar stadigt. Även om de flesta är i åldrarna 15-25 år så får han även mejl och kommentarer från en del äldre läsare, till exempel mammor med barn som har diabetes. Joakim har lärt känna flera andra diabetiker via sin blogg och svarar mer än gärna på frågor och funderingar som läsarna har. En av kontakterna har lett till medverkan i en bok om ungdomar med diabetes, ”Från ungdom till ungdom” av Frida Kullgren. – Det är en jättebra bok, skriven av en ung tjej med diabetes. Den talar klarspråk. Istället för professorer och läkare är det vi som har sjukdomen som får komma till tals. Det behövs fler såna böcker, jag funderar själv på att skriva en faktiskt, säger denna ambitiösa 21-åring med stora framtidsplaner. För Joakim räcker det nämligen inte att driva en omtyckt blogg parallellt med jobbet som personlig assistent åt en 15-årig rullstolsburen kille. – Jag ska skriva böcker, göra en film om diabetes och lite andra projekt. Och som varje värdig bloggare av rang har Joakim också anammat detta med tävlingar för sina bloggläsare. Vad kan vara bättre att lotta ut på en diabetesblogg än en blodsockermätare? För två år sedan började Joakim själv använda Bayers CONTOUR USB-mätare, och är riktigt nöjd. Därför vill han dela med sig till läsarna med sin tävling. – Jag har provat flera mätare genom åren och de har krånglat och gått sönder. Men den här mätaren har aldrig strulat. Och så gillar jag att man kan lägga in värdena i datorn och sen följa precis hur man har legat den senaste månaden. Det är klockrent! diabetesmagasinet simplewins 2|2011 15 B Avsändare: Bayer AB Diabetes Care Box 606 169 26 Solna Porto betalt www.bayerdiabetes.se Tel: 020-83 00 84 Alla mätarna i CONTOUR ® familjen använder samma teststicka Vi har alla diabetes med olika behov, men vi använder samma teststicka! • Bayers Ingen kodning™-teknologi • Snabb mättid - 5 sekunder • Litet blodprov - 0,6 µl • 24 månaders hållbarhet SVENSKT SPRÅK
