Uppslaget Frihandel - Svenskt Näringsliv

Transcription

Uppslaget Frihandel - Svenskt Näringsliv
FRIHANDEL
Uppslaget
– EN ÖPPN A R E VÄ R LD
SVENSK UTRIKESHANDEL
SVERIGE HAR EN AV VÄRLDENS MEST
INTERNATIONALISERADE EKONOMIER.
(LÄS MER PÅ SID. 12)
OM GUSTAV VASA, MERKANTILISMEN,
HANSAN OCH HANDELSTULLARNAS INFÖRANDE. OCH VAD LIMHAMN I SKÅNE
HAR MED KRISTUSSTATYN I RIO DE
JANEIRO ATT GÖRA.
Läs mer på sid. 20
DESSUTOM: GLOBALISERINGEN / VARFÖR FRIHANDEL ? /
EN NY VÄRLD / m.m.
Om
SVENSKT
NÄRINGSLIV
S
venskt Näringsliv är företagens företrädare i
Sverige. Livskraftiga företag är en förutsättning för växande välstånd. Vi arbetar
för att alla företag i Sverige ska ha bästa
möjliga villkor för att verka och växa. Vårt
långsiktiga mål är att Sverige ska återta
På www.svensktnaringsliv.se/skola
en tätposition i den internationella välhittar du massor av nyttig information
ståndsligan.
om näringslivet och våra samarbeten
med skolan.
Svenskt Näringsliv företräder närmare
60 000 små, medelstora och stora företag.
Dessa är organiserade i 49 bransch- och
arbetsgivarförbund.
Vår verksamhet täcker ett brett fält och vänder sig till olika målgrupper. Vi arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar
nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa ett bättre klimat för
företagsamheten. Ett bättre företagsklimat ger fler företag, fler växande
företag och fler jobb.
2. Uppslaget
FRIHANDEL
Uppslaget
I den här skriften får läsaren följa handelns historia. Skriften
förklarar varför frihandel är viktigt. Inte bara för de rika
länderna i väst utan framför allt för de länder som just
påbörjat sin industrialisering.
FRIHANDEL
– EN ÖPPN A R E VÄ R LD
INNEHÅLL
EN NY VÄRLD
SVENSK UTRIKESHANDEL
GLOBALISERINGEN
OM SVENSKT
NÄRINGSLIV
2 4 6 12
16 20 29
VARFÖR
FRIHANDEL?
HANDELSPOLITIKENS
HISTORIA
VÄRLDSHANDELSORGANISATIONEN
3. Uppslaget
FRIHANDEL
r
UPPGIFTER
1
2
Hur tror du Sverige påverkas av att till exempel Östeuropa, Kina och Indien blir allt viktigare på
världsmarknaden? Behöver Sverige göra något för att möta en hårdare internationell konkurrens?
Diskutera citatet av Tony Blair (sidan 5), till exempel att man lika gärna kan debattera globaliseringen som att debattera om hösten ska komma efter sommaren. Vad menar han? Håller du med?
GLOBALISERINGEN
Just nu genomgår världen en dramatisk period av
ökat internationellt utbyte. Varor, tjänster, kapital,
information, idéer och människor rör sig mellan länder i allt större omfattning. Denna process brukar
kallas för globalisering.
Företag i allt fler branscher utsätts för en hårdare
konkurrens oavsett om de arbetar på exportmarknaden eller på hemmamarknaden. Enbart den ökade
ekonomiska friheten och internationella öppenheten i fyra stora länder som Brasilien, Indien, Kina
och Ryssland, innebär en fördubbling av det antal
personer som arbetar på den globala marknaden. I
Europa har kommunismens fall omkring år 1990
och EU:s utvidgning därefter medfört att 100 miljoner människor i Öst- och Centraleuropa nu, liksom i
Sverige, är en del av en gemensam marknad.
Vi får inte tro att de nya länderna i den globala
ekonomin bara kan konkurrera genom lågt avlönat och okvalificerat arbete. Lönenivån är förvisso
betydligt lägre i dessa länder än i Sverige – och kan
förväntas förbli det under många år. Men utbildnings- och kompetensnivån är redan hög i de nya
EU-länderna, liksom i många länder i Asien.
Globaliseringen är i sig inget hot mot välståndet i
Sverige. Tvärtom ger den möjligheter för svenska företag att exportera mer, bland annat till snabbt växande ekonomier som Kina och Indien. Den ger också ökade möjligheter för svenska konsumenter att få
tillgång till ett större produktutbud till lägre priser.
Det har var och en kunnat märka under senare år. I
Kina tillverkas numera två tredjedelar av alla världens mikrovågsugnar, persondatorer, kopiatorer och
skor samt över hälften av alla digitalkameror.
Kina håller på att bli ”världens fabrik” och Indien
kan, genom hög utbildningsnivå, goda kunskaper i
engelska och modern informationsteknik, bli ”världens kontor”. Men globaliseringen innebär ändå en
stor utmaning. Sverige måste bli bättre på att anpassa
sig till de nya förutsättningarna – det handlar både
om att avveckla sådant som har förlorat sin konkurrenskraft och att utveckla nya produkter och produktionsmetoder som har framtiden för sig. Detta
ställer stora krav på alla delar av det svenska samhället – på näringslivet, myndigheter och politiker.
5. Uppslaget
”De snabba förändringarna kan antingen överväldiga oss, eller göra våra liv bättre och vårt land
starkare. Vad vi inte kan göra är att låtsas som att
ingenting håller på att hända. Jag hör människor
som säger att vi måste stanna upp och debattera globaliseringen. Man skulle lika väl kunna debattera
om hösten ska komma efter sommaren. I Kina och
Indien debatterar man inte globaliseringen. Där
fångar man dess möjligheter, på ett sätt som kommer att förändra både deras och våra liv.
I en tid av snabb globalisering råder det inga tvivel
om vad som fungerar: en öppen liberal ekonomi,
konstant beredd att anpassa sig för att förbli konkurrenskraftig. Den nya världen belönar dem som är
öppna för den. Det är frestande att använda staten
för att skydda oss mot globaliseringens härjningar
genom att stänga den ute; att tro att vi kan skydda
arbetskraften med regleringar; ett företag med en offentlig subvention; en bransch med tullar. Det fungerar inte i dag. Ty den damm som höll tillbaka den
globala ekonomin brast för många år sedan. Konkurrensen kan inte stängas ute.”
TONY BL AIR,
Storbritanniens premiärminister 1997-2007
Men framför allt ställs nya och höga kompetenskrav
på dem som ska ha jobb på framtidens arbetsmarknad. Det gäller att kunna möta globaliseringens utmaningar.
I detta nummer av Uppslaget ska vi behandla några
viktiga aspekter av globaliseringen, nämligen den internationella handeln med varor, tjänster och kapital.
FRIHANDEL
EN NY VÄRLD
Den internationella handeln med varor
och tjänster har under senare decennier växt betydligt snabbare än den totala produktionen. Exporten motsvaBruttonationalrade 12 procent av världens BNP 1970
produkt
mot 32 procent 2011 (Ekonomifakta,
WTO).
är ett mått på den
De utländska direktinvesteringarna
totala ekonomiska
(nyetablering eller köp av företag i ett
aktiviteten i ett land
annat land) har ökat dubbelt så snabbt
under en tidsperiod,
som handeln. Ännu snabbare har ökvanligen ett år.
ningen varit av portföljinvesteringarna
(investeringar som inte leder till ett
kontrollerande inflytande i utländska företag).
Det finns flera starka drivkrafter som påverkar
förutsättningarna för den internationella handeln:
ARBETSLÖSA
4 st
B N P
=
> Fria kapitalrörelser. Fram till 1980-talet fanns det
många lagliga hinder, både i Sverige och i andra
länder, för att föra pengar över nationsgränserna
och att köpa utländska företag. Nu finns öppna
internationella marknader för aktier, obligationer och valutor. Ett företag kan vara registrerat på
börser i flera länder. Många hinder för att köpa utländska företag är i stort sett borta.
>Minskade globala handelshinder. Under hela efterkrigstiden har tullarna på industrivaror successivt sänkts. Under senare år har även andra politiska hinder för handeln minskats, till exempel för
tjänstehandeln.
> Fördjupningen och utvidgningen av EU. Allt fler länder har blivit medlemmar i Europeiska Unionen
(EU). Inom EU pågår ett ständigt arbete för att
minska hindren för rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor mellan medlemsländerna.
> Stora lågkostnadsländer gör entré på världsmarknaden. Den
gamla industrivärlden omfattade knappt en miljard människor. De nya länder som under senare
decennier har öppnat sig för internationell handel har över tre miljarder invånare. De nya EUländerna i Östeuropa har en lönenivå som ligger
på ungefär en femtedel av den svenska. I Kina och
6. Uppslaget
Indien är den omkring en trettondel respektive en
femtondel av den svenska (OECD, 2011a).
> Sänkta transportkostnader. Geografiska avstånd betyder mindre när transportkostnaderna sänks. Två
faktorer ligger bakom, dels effektivare transportsystem, dels att många varor som handlas internationellt får allt mindre vikt och volym. Det gäller
inte minst elektronisk utrustning.
> Informationsteknikens utveckling. Genom elektronikens
snabba utveckling har den tekniska kapaciteten
för lagring, bearbetning och överföring av information ökat drastiskt. Samtidigt har kostnaderna
fallit lika dramatiskt. Detta ökar möjligheterna att
driva handel och affärsverksamhet över långa avstånd. Nya elektroniska tjänster kan utvecklas där
transportkostnaderna blir nära noll.
Argumenten för en fri handel mellan olika länder är
i princip samma argument som finns för att olika orter eller regioner inom ett land tjänar på att handla
med varandra.
INFORMATIONSREVOLUTIONEN
En av de viktigaste drivkrafterna bakom globaliseringen är utvecklingen inom informationstekniken,
bland annat genom internet. Helt nya möjligheter
skapas för internationell handel och för internationellt företagande. Inte minst ökar utrymmet för
mindre företag att delta i internationella företagsnätverk och göra internationella affärer.
I DAG
KAN DU GÖRA
AFFÄRER MED HELA
VÄRLDEN FRÅN DIN
DATOR. OAVSETT VAR
DU OCH DIN DATOR
BEFINNER ER.
FRIHANDEL
=
G L O B A L I S E R I N G E N I Å R TA L
=
1978 Kina slår in på en marknadsekonomisk
linje.
I N F O R M AT I O N S R E VO L U T I O N E N
1969 Arpanet, embryot till internet.
1970 Halvledarminne.
1989 Berlinmuren faller.
1991 Indien slår in på en mer marknadsekonomisk linje. Sovjetunionen upplöses.
1995 Världshandelsorganisationen (WTO)
bildas.
1971 Mikroprocessor. Miniräknare. Första
e-postmeddelandet.
1974 Persondator.
1981 IBM PC. NMT mobiltelesystem.
2001 Kina blir medlem i WTO.
1983 CD-skiva.
2005 Särskilda handelshinder inom textilom-
1984 Apple Macintosh.
rådet avskaffas.
1985 Windows.
2011 Frihandelsavtalet mellan EU och
1987 Handburna mobiltelefoner.
Sydkorea träder i kraft.
1991 Kommersiella internetuppkopplingar i
2012 Ryssland blir medlem i WTO.
Sverige.
Här är några nya möjligheter som skapas genom informationsrevolutionen:
> För sådana produkter, som kan omvandlas till
elektroniska signaler, skapas möjligheter för global
handel till låga kostnader. Det gäller till exempel
inom bank, försäkring, konsultation, reklam, forskning och utbildning. Information som hittills har
distribuerats i form av böcker och CD-skivor kan nu
distribueras genom läsplattor och externa hårddiskar.
1992 GSM mobiltelesystem. SMS.
1993 Webbläsaren Mosaic gör world wide
web till massmedium.
1996 USB-minne.
1997 DVD-skiva.
2000 GPS navigationssystem fullt tillgängligt
för alla.
> Även för övriga varor och tjänster kan lokala och
globala elektroniska marknadstjänster byggas upp
som ger konsumenterna möjligheter att enkelt söka,
beställa och betala produkter. Nya streamingtjänster
för musik och film är några exempel på detta.
2001 3G mobiltelesystem.
> Möjligheterna ökar att organisera globala produktionssystem där många olika företag runt om i världen bidrar med sin specialkompetens. Därigenom
kan handelns fördelar i form av arbetsfördelning och
specialisering utnyttjas ännu bättre. Fler och billigare produkter kan erbjudas konsumenterna.
2009 4G mobiltelesystem.
2002 MMS. Blu-ray Disc.
2006 HD DVD.
2010 Läsplatta.
2011
> Affärssystem kan byggas upp för att tillgodose företags behov av styrning och administration. De kan
ofta ge beslutsstöd så att verksamheten kan fatta faktabaserade beslut.
7. Uppslaget
FRIHANDEL
Molntjänster.
2010
DEN UPPSPLITTR ADE
PRODUKTIONSKEDJAN
Fot o:
H
Traditionellt sett har man ofta analyserat varför olika typer av företag etablerar sig i ett visst land genom
att dela in företagen i olika typer av branscher:
usq
va r
na
> Branscher med höga krav på personalens kompetens
har ofta lokaliserats till utvecklade ekonomier där lönenivån är relativt hög. Exempel på sådana branscher
är läkemedelsindustrier och telekomföretag.
AB
Visste du att en motorsåg från Husqvarna
innehåller cirka 100 huvudkomponenter,
som i sin tur kan innehålla ännu fler
delkomponenter, från 15 olika länder?
> Branscher med lägre krav på personalens kompetens har ofta lokaliserats till mindre utvecklade ekonomier där lönenivån är relativt låg. Exempel på sådana branscher är kläd- och skotillverkare.
Detta mönster håller nu på att förändras. Utvecklingen inom informationstekniken gör det möjligt
att förlägga olika delar av en produktionsprocess till
helt olika delar av världen. Även minskade handelshinder och lägre transportkostnader bidrar till detta.
Alla moment som behövs för att exempelvis tillverka
en bil eller ett klädesplagg behöver inte ligga på samma ställe.
När ett företag förlägger en del av produktionen
till andra länder kallas detta för offshoring. Ibland
sker det genom att funktionen flyttas till egna dotterbolag utomlands, men oftast anlitar man utländska underleverantörer. Om man anlitar en underleverantör brukar det kallas outsourcing, vare sig
det sker utomlands eller i Sverige. Offshoring kan
handla både om att lägga ut tillverkning (till exempel
av en komponent i en bil) eller att lägga ut tjänster
(till exempel ekonomisk redovisning). Det betyder
att den svenska exporten delvis består av varor och
tjänster som först har importerats till Sverige. En
motorsåg från Husqvarna innehåller till exempel
150 komponenter från 50 länder.
Även många högkvalificerade tjänster kan läggas ut på företag i lågkostnadsländer, vilket det finns
många exempel på i Indien.
Denna uppsplittring av produktionskedjan innebär givetvis att den internationella handeln växer
snabbt. För en del tjänster kan man skapa interaktiva globala nätverk, till exempel en analysavdelning
på en bank. Där kan deltagare i Europa, Asien och
USA tillsammans diskutera olika frågor och ta fram
förslag till lösningar. I detta fall är det knappast meningsfullt att försöka definiera vad som är export och
vad som är import i de länder där nätverkets deltagare arbetar.
8. Uppslaget
HELA VÄRLDEN TILLVERKAR VOLVO
Att Volvo Personvagnar är ett globalt företag märker
man inte minst när man specialstuderar bilens olika
delar och varifrån de kommer innan de sätts samman
i Torslanda eller Gent. Personvagnar ägs numera av
kinesiska Geely. I en bil som monteras i till exempel
Göteborg ingår delar från många olika länder.
FRIHANDEL
Stabilisatorer
Allevard Rejna
FRANKRIKE/ARGENTINA
Motors styrsytem
Borgwarner
USA
Styrsytem för bensinmotor
Bosch
TYSKLAND
Dieselturbo
Sanden
JAPAN
Belysning
Automotive
Lightning
USA/CANADA
Drivknutar
GKN/Visteon
USA
Topplockspackningar
Elringklinger
TYSKLAND
Kylare
Behr
TYSKLAND
Luftkonditionering
Valeo
FRANKRIKE
Förstärkare
Alpine
JAPAN
Stöt -& vibrationsdämpare
Vibraucustic
TYSKLAND
Bildskärm
Yazaki
JAPAN
Låskabel
Klüster
SLOVAKIEN
Glas
Securit
FRANKRIKE
Motorstyrsystem
Borgwarner
USA
Instrumentbräda
Faurecia
FRANKRIKE
Dieselturbo
Sanden
JAPAN
Navigeringskontroll
Mitsubishi
JAPAN
Turboladdare
Garret
ENGLAND/USA
“
Högtalare
Harman/Becker
TYSKLAND
Hajfensantenn
Delphi
USA/JAPAN/BRASILIEN
Säten
Johnson
Controls
USA
Nackskydd och stolvärme
Kongsberg
NORGE
Dörrisolering
Plastic Omnium
USA
Bränsletank
Kutex
TYSKLAND
Krockkuddar/Säkerhetsbälten
Autoliv
SVERIGE
Lås
Hülsbeck
& Fürst
TYSKLAND
Hjul
Borbet
TYSKLAND
Antisladdsystem
Continental Teves,
TYSKLAND
Källa: Volvo
Automatlåda
Aisim Aw
JAPAN
Dörrar
Brose
TYSKLAND
Stabilisatorer
Allevard Rejna
FRANKRIKE/
ARGENTINA
Avgassystem
Fauredal/Tenneco
SVERIGE
”
BILEN
Luft- och ventilation
Mark IV
SVERIGE/USA/ITALIEN
Backspeglar
Schefenacker
TYSKLAND
DEN
SVENSKA
Dörrisolering
Plastic Omnium
USA
Fyrhjulsdrift
Haldex
SVERIGE
Pedalkontroll
Methode Electronics
USA
9. Uppslaget
FRIHANDEL
Även om de nya länderna på världsmarknaden har
skakat om i världsekonomin, är det fortfarande den
gamla industrivärlden som dominerar världshandeln. Sannolikt befinner vi oss bara i inledningen på
en genomgripande omvandling av världsekonomin.
Kina har förvisso redan etablerat sig som en stor
handelsnation. Men då det gäller Indien, där den
ekonomiska liberaliseringen kom senare, handlar
det mer om den enorma potential som nu har släppts
loss. Indien har än så länge en relativt liten utrikeshandel i förhållande till folkmängden.
Det finns också en annan omfattande omvandlingsprocess som Europa står inför. Om man jämför industristrukturerna i USA och EU, kan man
konstatera att det i USA finns ett par tre områden
med stark koncentration av företag i en viss bransch,
medan det i EU ofta finns ett sådant område i varje
land. En anledning till den större specialiseringen i
USA är att detta land har varit en gemensam marknad betydligt längre än EU. Man kan förvänta sig att
EU kommer att genomgå en ökad specialisering under kommande år.
Låt oss titta på omfattningen av tre olika delar av
den internationella ekonomin 2010:
> Varuexporten uppgick sammanlagt till 14,9 biljoner dollar (WTO, 2011). EU stod för 35 procent av
denna, USA och Kanada för cirka 11 procent och Japan för drygt 5 procent. Dessa länder stod också för
56 procent av världens varuimport. Kina svarade för
10 procent av varuexporten och Indien för 1 procent.
Världens tre största varuexportländer var Kina,
USA och Tyskland. De största varuimportländerna
var USA, Kina och Tyskland.
exempel: Bilar tillverkade i Sverige (från Volvo,
Saab och Scania) säljs utomlands för nästan 100 miljarder kronor per år. Det är export av varor. Samtidigt
köper vi i Sverige bilar tillverkade i utlandet för cirka
50 miljarder kronor per år. Det är import av varor.
> Tjänstexporten uppgick till 3,7 biljoner dollar. EU
stod för 42 procent av denna, USA för 14 procent
och Japan för 3,8 procent. Kina stod för drygt 4 procent och Indien för 3 procent av tjänsteexporten.
Världens tre största tjänsteexportländer var USA,
Tyskland och Storbritannien. De största importörerna var USA, Tyskland och Kina.
exempel: När ett svenskt företag säljer en försäkring utomlands, eller bygger utomlands och får betalt i Sverige, eller när utländska turister gör av med
10. Uppslaget
pengar i Sverige, då är det export av tjänster. När vi
i Sverige gör det omvända, det vill säga turistar utomlands, eller köper en tjänst – vilken som helst –
utomlands (till exempel en ritning från en arkitekt
eller ett dataprogram), då är det import av tjänster.
> Direktinvesteringarna uppgick till cirka 1 500 miljarder dollar (Unctad, 2012). Omkring 73 procent av
direktinvesteringarna hade sitt ursprung i den industrialiserade världen. 49 procent av direktinvesteringarna mottogs av dessa länder. 14 procent av direktinvesteringarna gick till Kina (inklusive Hong
Kong).
exempel: När ett utländskt företag köper ett företag, ett stycke mark eller ett hus i Sverige, i avsikt
att utvidga sin verksamhet eller till exempel bygga en
fabrik här, då är det en direktinvestering. Samma sak
gäller när ett svenskt företag gör likadant i ett annat
land.
D E N N YA VÄ R L D S M A R K N A D E N
=
GAMLA INDUSTRIVÄRLDEN
MILJ.
INVÅNARE
Västeuropa
190
Nordamerika
350
Japan, Australien, Nya Zeeland
155
Summa
NÅGRA NYA LÄNDER PÅ
VÄRLDSMARKNADEN
695
MILJ.
INVÅNARE
Kina
1 350
Indien
1 240
Indonesien, Filippinerna,
Malaysia
365
Ryssland och Ukraina
190
Brasilien
195
Nya EU-länder i Östeuropa
95
Sydkorea och Singapore
55
Summa
FRIHANDEL
3 490
Källa: Världsbanken
INDUSTRIVÄRLDEN DOMINER AR
FORTFAR ANDE
LE V E R I A B SOLUT FAT TIG DOM
100
PROCENT
80
Andel som lever på
mindre än 1 dollar per dag.
60
Andel som lever på mindre
än 1,25 dollar per dag.
2005 justerade Världsbanken
gränsen för absolut fattigdom
till 1,25 dollar per dag.
40
20
0
1820
1850 1870
1890 1910
1929
1950
1960 1970
1980 1992
VÄRLDENS SNABBASTE VÄLSTÅNDSLYFT
Den omvandling av världsekonomin som nu pågår är
unik i världshistorien genom att den påverkar människor i så många länder och att utvecklingen går så
snabbt. Vi upplever den största och snabbaste standardhöjningen i mänsklighetens historia.
För Storbritannien tog det cirka 60 år att fördubbla BNP per capita när den industriella revolutionen inleddes där omkring år 1780. 100 år senare
tog det Sverige 40 år att göra samma sak och för Taiwan tog det i mitten av 1900-talet mindre än 10 år.
100-tals miljoner människor har under senare
decennier lyfts upp ur djup fattigdom till en drägligare tillvaro. Barnadödligheten i världen har minskat. Medellivslängden har ökat. Analfabetismen har
trängts tillbaka, liksom barnarbetet. Mycket av detta
beror på den välståndsökning som handeln har skapat.
Den snabbaste välståndsökningen har ägt rum i ett
antal asiatiska länder. Men det finns delar av världen
som inte har blivit särskilt delaktiga i globaliseringen.
Detta gäller exempelvis många länder i Afrika.
De länder som har hamnat vid sidan av globaliseringen är också de länder som har lyckats sämst med
att minska fattigdomen och skapa ekonomisk ut-
r
2001 2005 2008
veckling. Det finns flera orsaker till att länder inte
lyckats dra nytta av globaliseringen, bland annat:
> De rika industriländerna för en handelspolitik
som diskriminerar de fattigaste länderna. Det viktigaste exemplet gäller jordbrukspolitiken där bland
annat EU ger omfattande stöd till det egna jordbruket, vilket förhindrar exportmöjligheterna för fattiga
länder.
> Höga handelshinder mellan u-länder. Den mest
omfattande internationella handeln sker normalt
mellan länder som ligger nära varandra. Europas
länder har dragit stark nytta av att handelshindren
inom EU har tagits bort eller minskats kraftigt. Men
i till exempel Afrika finns det ofta kvar stora hinder
för handeln mellan länderna.
> Svaga politiska strukturer. Många fattiga länder lider av dåligt fungerande politiska system med ofrihet och korruption. I dessa länder finns ingen fungerande marknadsekonomi och då är det också svårt
att utveckla en lönsam internationell handel.
UPPGIFTER
I avsnittet ”Världens snabbaste välståndslyft” hävdas att internationell handel har bidragit till att minska
fattigdomen i världen. Håller du med?
Källa: Datan för 1820-2001 är från Burguignon & Morrison (2002). Datan för 2005 och 2008 är från Världsbanken 2012.
8 A N DE L AV B E FOLKN I NG E N SOM
SVENSK
UTRIKESHANDEL
Sverige har en av världens mest internationaliserade ekonomier. En förklaring
är att vi är ett relativt litet land med en begränsad hemmamarknad och begränsade möjligheter att själva producera det vi behöver för egen del. Som vi senare
kommer att se, har Sverige en lång tradition av internationell handel.
Sveriges handel sker i stor utsträckning med andra länder i
Europa. Hit gick vår varuexport
2011 (SCB, 2012) >
8 VARUEXPORT 2011
EU 56%
NORDAMERIKA
7%
ÖVRIGA
EUROPA
15%
ÖVRIGA
OMRÅDEN
8%
Källa: SCB
ASIEN
13%
8 VARUIMPORT 201 2
EU 69%
NORDAMERIKA
3%
ÖVRIGA
EUROPA
16%
ASIEN
13%
ÖVRIGA
OMRÅDEN
2%
Källa: SCB
Exporten till Kina och Indien utgjorde 3 respektive 1 procent av
den svenska exporten.
Varuimporten till Sverige hade
följande fördelning mellan ursprungsområden 2012 >
12. Uppslaget
FRIHANDEL
7 VARUEXPORT fördelat på varugrupper, 2011
VERKSTADSVAROR 46,4 %
MINERALVAROR 12,0 %
KEMIVAROR 11,4 %
SKOGSVAROR 10,6 %
ENERGIVAROR 7,9 %
50
0
ÖVRIGT 11,7 %
40
30
20
10
0
Importen från Kina utgjorde 3,9
procent (4,7 procent inklusive
Hong Kong) och från Indien 0,6
procent. Notera att statistiken
är något missvisande. Den import från andra världsdelar som
skeppas till hamnar i exempelvis
Belgien eller Nederländerna och
tullbehandlas där kommer att registreras som import från EU.
Denna handel motsvarar uppskattningsvis cirka 10 procent av
vår import.
25
50 %
11,4 %
KEMIVAROR
Så här fördelades den svenska varuexporten 2011 på olika varugrupper (Ekonomifakta, SCB) >
Tjänstehandeln växer snabbt. År
1980 uppgick tjänster till cirka 18
procent av den totala exporten respektive importen. 2010 hade både
tjänsteexporten och tjänsteimporten ökat sin andel till 30 respektive 26 procent (Ekonomifakta,
SCB).
Sverige hade fram till 2002 en
större import än export av tjänster.
Men därefter har vi varit en nettoexportör av tjänster, det vill säga vi
har sålt tjänster för mer pengar utomlands än vad vi har köpt tjänster för. De största posterna i tjänsteexporten och tjänsteimporten är
affärstjänster (bland annat konsultverksamhet, reklam och marknadsföring), transporttjänster och
utländska besökares konsumtion i
Sverige, respektive svenskars konsumtion i utlandet.
46,4 %
VERKSTADSVAROR
10,6 %
Källa: SCB
SKOGSVAROR
13. Uppslaget
FRIHANDEL
Sverige tillhör ett av de mest internationaliserade länderna, både
när det gäller utländskt ägande
av företag i Sverige och svenskt
ägande av företag i andra länder.
Här är några fakta som belyser detta:
> Från 1990 till 2011 ökade antalet anställda i utlandsägda företag
i Sverige från 200 000 till 630
000 (Tillväxtanalys, 2012).
> Det utländska ägandet i svenska
börsföretag har under samma tid
ökat från 10 till 40 procent. Därtill har flera företag köpts av utländska koncerner och därmed
försvunnit från börsen (SCB,
2012b).
8 DE N S V E N S K A E XPOR TE N S S TOR LE K I
FÖR H Å LL A N DE TI LL B N P (19 67-2011)
60
PROCENT
50
40
30
20
1967
1971
1975
1979
1983
1987
1991
1995
1999
2003
2007
2011
Den svenska exporten (och importen) har sedan 1970 vuxit väsentligt
snabbare än BNP. År 2011 motsvarade exportens storlek cirka 50 procent av
BNP. Ibland uttrycks detta felaktigt som att exporten utgjorde 50 procent
av BNP – eller att exportens andel av BNP var 50 procent. Men i de produkter som exporteras från Sverige ingår en växande andel varor och tjänster
som har importerats. Denna import ingår inte i Sveriges BNP.
> År 1990 uppgick det utländska ägandet av noterade bolag på
Stockholmsbörsen till 7,7 procent
(SCB, 2012). 2012 hade ägandet
femdubblats och uppgick till 39,2
procent.
Källa: Världsbanken (2012) genom Trading Economics
ÄGANDETS
INTERNATIONALISERING
8 ANTALET ANSTÄLLDA I SVERIGE RESPEKTIVE UTLANDET
I SVENSKA MULTINATIONELLA FÖRETAG
1 200 000
1 000 000
ANSTÄLLDA I
SVERIGE
ANSTÄLLDA
UTOMLANDS
800 000
600 000
400 000
1987 1990 1993 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
14. Uppslaget
FRIHANDEL
Källa: ITPS, Ekonomifakta (1987-2007) Tillväxtanalys, Ekonomifakta (2008- )OBS: bruten skala
ANTALET ANSTÄLLDA
S V E N S K A F L AG G S K E P P
MINDRE SVENSK A
Flera välkända svenska storföretag har under
senare decennier gått samman med eller köpts
upp av utländska företag, varefter företagets
hemvist inte längre är Sverige.
Här är några exempel:
> Mobiltelefontillverkaren Sony Ericsson blev
2012 helägt av Sony och huvudkontoret flyttades
till Tokyo.
> Skogsindustriföretaget Stora gick 1998 samman med finska Enso och bildade Stora Enso
med säte i Finland.
> IP-telefoniföretaget Skype med den svenske
grundaren Niklas Zennström köptes 2009 av
det amerikanska Ebay.
> Volvos personbilstillverkning köptes 2010 av
kinesiska Geely.
Stora och Enso fann
varandra, flyttade ihop
i Finland och bildade
Stora Enso.
r
> Telia och finska Sonera slog ihop sina verksamheter 2002.
> Försäkringsbolaget Skandia köptes 2006 av
sydafrikanska Old Mutual.
UPPGIFTER
Vilka för- och nackdelar ser du med att svenska företag går samman med utländska bolag eller köps upp
av utländska företag?
15. Uppslaget
FRIHANDEL
Bild: Stora Enso
=
VARFÖR
FRIHANDEL?
Med frihandel menar vi internationell handel som är fri från statliga ingrepp som hindrar handel
eller diskriminerar mellan det egna landets och andra länders produktion av varor eller tjänster.
DET FINNS OLIK A FORMER AV HANDELSHINDER, TILL EXEMPEL:
> Tullar, alltså en skatt som läggs på varor som importeras eller exporteras.
> Förbud mot import eller export av vissa produkter
eller begränsningar (kvoter) av hur stor volym som
får importeras eller exporteras.
> Statligt stöd (subventioner) till det egna landets
producenter i syfte att stärka deras ställning gentemot utländska konkurrenter på hemmamarknaden eller på exportmarknaden.
Argumenten för en fri handel mellan olika länder är
i princip samma argument som finns för att olika orter eller regioner inom ett land tjänar på att handla
med varandra.
HANDEL SK APAR VÄLSTÅND
Internationell handel har betytt mycket för utvecklingen från fattigdom till välstånd, bland annat i
Sverige. Handeln ökar välståndet på följande sätt:
> Handeln gör det möjligt för konsumenter att köpa
varor och tjänster även på platser där de inte kan
framställas lokalt.
> På motsvarande sätt blir det möjligt för företag att
tillverka varor eller tjänster som bygger på råvaror,
insatsvaror eller tjänster som inte kan framställas
lokalt.
> Handeln gör det möjligt att utnyttja arbetsfördelning, specialisering och stordrift. Därigenom kan
fler typer av varor och tjänster framställas och
produktionskostnaderna blir lägre.
16. Uppslaget
>• Där handelsvägar löper samman, uppstår konkurrens. Därigenom blir priserna lägre och företagen
får starkare motiv att ständigt utveckla bättre och
billigare produkter.
Detta innebär inte att fri handel automatiskt löser
alla ekonomiska problem för människor eller att politiska regleringar skulle vara överflödiga. Däremot
kan man säga att en fri handel inom och mellan länder är en säkrare väg att skapa bra arbetstillfällen, effektiva företag och högt välstånd än att lita till handelshinder.
En vanlig missuppfattning då det gäller internationell handel är att exporten skulle vara mer ”nyttig”
eller eftersträvansvärd för ett land än importen. I
själva verket är det snarare tvärtom. Det enda vettiga
syftet med exporten är att finansiera importen. Genom import ökar våra möjligheter att konsumera det
vi vill. Exporten är det pris vi betalar för detta.
b
D I S K U S S I O N S F R ÅG O R
Diskutera de argument för frihandel som presenteras i kapitlet ”Varför frihandel?”. Håller du
med? Vilka invändningar kan du komma på?
=
EXEMPEL
Utan export skulle vi i Sverige få mycket svårt att
betala för saker som inte tillverkas, odlas eller
går att få här som till exempel utlandssemestrar,
GPS-mottagare, kaffe, te, bananer, bensin och
etanol, surfplattor, kläder, skor… och en massa
annat!
FRIHANDEL
K APITALETS INTERNATIONALISERING ÄR
OCKSÅ VIKTIG
Argumenten för internationella kapitalmarknader
hänger samman med argumenten för frihandel av
varor och tjänster:
> Den omfattande internationella handeln med varor och tjänster skapar behov av internationella
finansiella marknader av olika slag. Företag som
gör internationella affärer behöver ta lån och göra
utbetalningar i flera länder, hantera olika valutor,
gardera sig för valutarisker etcetera. De internationella finansmarknaderna fungerar som ett smörjmedel för handeln med varor och tjänster.
> Etablering av företag med verksamheter i flera länder är ett sätt att sprida teknologi och kompetenser och att skapa effektiva internationella produktions- och marknadsföringsorganisationer.
> Genom internationella kapitalmarknader kan kapital föras över från länder med gott om kapital till
länder som har gott om investeringsmöjligheter.
Därigenom ökar den ekonomiska tillväxten i världen.
>•Det är en fördel för stater, hushåll, företag och andra aktörer att kunna placera sitt sparande och ta
lån i flera olika länder.Då kan man sprida riskerna
bättre och den internationella konkurrensen kan
bidra till ökad effektivitet och förmånligare villkor
för sparare och låntagare.
=
EXEMPEL
När man blir gammal och behöver pension för
att försörja sig är det bra om de pengar man
kunnat spara är investerade på många olika ställen och i många olika verksamheter. Då behöver
en värdeminskning på ett ställe inte innebära
att man förlorar så mycket.
HÖRLURAR:
KINA
FUDGE: FRANKRIKE
TRÖJA:
USA
KLOCKA:
SCHWEIZ
JEANS: JAPAN
Ty så har den gudomliga försynen
ordnat det, att människorna underhåller varandra genom ömsesidigt
utbyte av varor, då olika förmåner
av naturen är dem beskärda. Somliga
har överflöd på fisk, andra på vilda djur, andra åter på åkerfält, för att glatt
kunna leva tillsammans med varandra, så att de just i olikheterna av sina
produkter finner anledning till en angenäm och glad användning av livets
goda och en eftersträvansvärd enhet i sinnena.”
SKÄRP:
ITALIEN
OL AUS MAGNUS: HISTORIA OM DE NORDISK A FOLKEN, 1555
17. Uppslaget
FRIHANDEL
HANDEL BIDR AR TILL ATT SK APA
FRED OCH TOLER ANS
Genom handeln sprids kunskap och idéer snabbare,
vilket stimulerar den ekonomiska utvecklingen. Men
de kunskaper och idéer, som sprids längs handelsvägarna berör inte bara ekonomin.
Genom internationell handel kommer människor
i kontakt med andra kulturer, vilket främjar öppenhet och nyfikenhet. Det är därför inte så underligt
att samhällen med stor internationell handel ofta har
varit nydanande inom vetenskap och kultur. Det gäller till exempel för Aten på 400-talet f.Kr, Bagdad
på 800-talet, Florens på 1400-talet och Amsterdam på 1600-talet. Historien visar att handeln dels
bidrar till en materiell rikedom som kan finansiera
vetenskap och kultur, dels bidrar den till ett öppet
samhällsklimat som stimulerar kreativt tänkande.
De värderingar och ideal som vi förknippar med
ett civiliserat samhälle – demokrati, humanitet, tolerans och fredligt umgänge mellan människor – är
till stor del frukter av internationell handel. Handel
bygger ju på frivilliga överenskommelser och ofta
långvarigt samarbete. Den kan bara fungera väl om
det finns ömsesidigt förtroende. I samhällen med
omfattande handel förefaller därför egenskaper, som
ansvarstagande och vilja att uppfylla sin del av ett avtal, att stimuleras.
En viktig effekt av internationell handel är att ett
högt välstånd kan skapas även i små områden. Inte
minst Hong Kong och Singapore är, liksom Sverige,
exempel på detta. I en värld där handel betyder mindre, kommer landets storlek att vara mer avgörande.
Detta är en förklaring till att länder genom historien har lagt ner stora krafter på erövringskrig och att
bygga upp kolonialvälden.
Ändå kan en protektionistisk politik ibland vinna
utbrett stöd bland människor. Varför? Ett viktigt
skäl är att det på kort sikt kan finnas vinnare på handelshinder, nämligen de företag som då får skydd
mot utländsk konkurrens. Därmed kan ägare och
anställda i dessa branscher slippa genomföra smärtsamma omställningar. På lång sikt är det dock tveksamt om ens dessa grupper är vinnare på protektionismen eftersom den ekonomiska utvecklingen i
landet försämras.
Dessutom måste man räkna med att andra länder svarar med protektionistiska motåtgärder om ett
land sätter upp hinder för sin import. Därmed skadas utvecklingen än mer i alla berörda länder.
Oftast innebär protektionism att vissa företagsintressen kan göra kortsiktiga vinster på bekostnad
av konsumenterna, vilket normalt bidrar till ökad
ojämlikhet i samhället. En protektionistisk politik, som till exempel bygger på att man bara til�låter införsel av en viss mängd varor av ett visst slag
(så kallade importkvoter) innebär risker för korruption genom att företag försöker förmå politiker eller
myndigheter att ge dem förmåner.
Den säkraste vägen till välstånd är internationella
handelssystem där alla länder minskar sina handelshinder. Ekonomisk teori visar också att ett land kan
tjäna på att minska sina handelshinder, även om omvärlden förblir protektionistisk.
Självklart är internationell handel viktigare, ju
mindre ett land är. Större länder har bättre förutsättningar att producera olika typer av varor, och att
dra nytta av stordriftsfördelar. De har också större
hemmamarknader.
PROTEKTIONISMENS SK ADEVERKNINGAR
Av det som har sagts ovan framgår att en politik som
skapar hinder för handeln (protektionism) medför
en rad ekonomiska nackdelar för ett land:
> Konsumenternas valfrihet minskar genom att de
har färre produkter att välja mellan och genom att
priserna blir högre.
> De företag som är beroende av importerade varor
för att själva kunna producera (som nästan alla stora
svenska exportföretag, till exempel Scania, Ericsson,
ABB med flera) får ökade kostnader.
=
USA har en stor andel av världens utrikeshandel,
men denna andel är ändå bara en ganska liten
del av USA:s hela ekonomi. USA är ett kontinentalt land som har nästan allt man kan tänkas
behöva inom sina egna gränser. Sedan är det
en annan sak att USA, som alla andra länder,
självklart tjänar på utrikeshandel. Men landet
har lättare än små länder att tillgodose sitt totala
behov internt.
> Inflödet av idéer och kunskaper från andra länder
minskar.
18. Uppslaget
EXEMPEL
FRIHANDEL
Genom handeln sprids kunskap, idéer, olika kulturer
– det stimulerar den ekonomiska utvecklingen och främjar
öppenhet och nyfikenhet.
19. Uppslaget
FRIHANDEL
HANDELSPOLITIKENS
F
) Historia )
öre det industriella genombrottet var tullar
i landet. Under 1300-talet infördes exporttullar på
ett av de viktigaste sätten för stater att skafbland annat spannmål och koppar.
fa sig inkomster. Då baserades en stor del av
Men den svenska kungamakten insåg också beproduktionen på självhushållning. Utrikeshandeln
tydelsen av att stimulera handeln. I mitten av
var dock en verksamhet där det fanns möjligheter
1200-talet slöt Birger Jarl handelsavtal om befrielse
för staten att få penninginkomster. Tull är också en
från tullar och avgifter med de viktiga handelsstäform av beskattning som är
derna Lübeck och Hamburg
relativt enkel att organisera.
i norra Tyskland. Men när
Den ekonomiska läran
I takt med att de ekonoGustav Vasa ville öka sin
miska och politiska systesom dominerade Europa 1550- makt avskaffade han tullfrimen utvecklas har tullarnas
heten för städerna i det tys1750 kallas merkantilism.
statsfinansiella betydelse
ka handelsförbundet, den så
Den
gick
ut
på
att
varje
land
minskat avsevärt. Det har
kallade Hansan, omkring
dock funnits andra motiv
1530. För svenska statens
skulle eftersträva ett överför tullar, nämligen de prospelade tullinkomsterna
skott i handelsbalansen, vilket del
tektionistiska. Då handlar
störst roll under 1600- och
skulle finansiera importen av 1700-talen. Ett syfte med
det oftast om att förhindra eller begränsa införseln
den svenska stormaktspoliguld och silver.
av varor eller tjänster, till
tiken var att skaffa kontroll
exempel som skydd för det
över tullinkomsterna från de
egna landets näringsliv. En protektionistisk handelsstora kuststäderna vid Östersjön.
politik kan även bygga på andra handelshinder än
Den ekonomiska läran som dominerade Europa
tullar, till exempel importförbud, importkvoter eller
1550-1750 kallas merkantilism. Den gick ut på att
andra regleringar som försvårar införseln (så kallade
varje land skulle eftersträva ett överskott i handelsicke-tariffära handelshinder). Även subventioner av
balansen, vilket skulle finansiera importen av guld
den egna industrin räknas hit.
och silver. Staten skulle förhindra ”onödig” import
En del hinder för handeln har uppstått utan något
och stödja export av förädlade produkter. Den indirekt syfte att begränsa handeln. Det kan till exhemska industrin skulle stödjas med bidrag och moempel gälla bestämmelser om standardisering, typnopolrättigheter.
godkännande och säkerhetsföreskrifter som varierar
Denna politik gjorde det möjligt för privilegierade
mellan olika länder. I en del fall kan sådana bestämaffärsmän att skapa stora förmögenheter. Men den
melser dock ha tillkommit (eller bevarats sedan de
ekonomiska utvecklingen skadades genom att poliförlorat sin ursprungliga funktion) på grund av en
tiken förkvävde företagarnas initiativkraft och indold avsikt att gynna det egna landets företag på beskränkte konsumenternas valfrihet.
kostnad av utländska konkurrenter.
Under 1700-talet nådde den merkantilistiska politiken sin höjdpunkt i Sverige. Staten gav handelsföretag och industrier omfattande bidrag och skydd
MERKANTILISMEN
mot utländsk konkurrens genom tullar och importNär en svensk statsmakt började växa fram under tiförbud. Under seklet infördes 58 överflödsförorddig medeltid blev handelspolitiken en av de viktiga
ningar som förbjöd införsel av varor som till exempel
uppgifterna. Tullar användes för att skaffa pengar
kaffe och choklad.
till kungen. Omkring år 1200 fick utländska köpmän börja betala importtullar på varor de förde in
20. Uppslaget
FRIHANDEL
Sverige – en gammal handelsnation
Sverige har haft internationella handelskontakter i tusentals år. För
5 000 år sedan började kopparföremål importeras från kontinenten
till Skåne. 1 000 år senare bedrevs fjärrhandel i Mälardalen och på
Gotland, liksom längs kusten från Västerbotten till Skåne. Från norr
kom skifferredskap och pälsverk, från söder flintyxor. På kartan
11
9
visas några exempel på platser, som under olika perioder har
varit berörda av internationell handel.
8
7
4
1 Limhamn. På ett
högt berg i Rio de
Janeiro, Brasilien står
en stor Kristusstaty,
kallad ”Limhamnsjesus”, eftersom den är
uppförd 1931 av cement
från Limhamn.
2 Ekeby. CC Höganäs
tillverkar kakel och klinkers som exporteras över
hela världen. Taket på
det berömda operahuset
i Sydney (1973) är täckt
med 1 000 000 plattor.
3 Svängsta. 1902 lanserade Halda sina första
taxametrar. Under en tid
var dessa de enda som var
godkända i London.
4 Getinge. Getinge AB
grundades av Olander
Larsson 1904 för att tillverka jordbruksutrustning. 1914 exporterades
hästskosöm till ryske
tsaren. 1932 började Getinge tillverka
sterilisationsutrustning
och i dag är det ett internationellt framgångsrikt
medicintekniskt företag.
5 Ljungby. Världens
största gaffeltruckar (tre
stycken) med 90 tons
lyftkapacitet vardera levererades 1991 av Kalmar
LMV i Lidhult för anläggandet av oljeledningar i
Libyen.
6 Limmared. Glasbruket,
grundat 1740, är Sveriges
äldsta i drift. Här tillverkas Absolut-flaskor som
sprids över hela världen.
7 Göteborg. Under en
stor del av 1900-talet var
Göteborg en av världens
främsta varvsstäder.
8 Vårgårda. 1952 startades Lindblads Autoservice av bröderna Lennart
och Stig Lindblad.
Detta är upphovet till det
världsledande bilsäkerhetsföretaget Autoliv.
9 Borgvik. När Eiffeltornet i Paris byggdes
1887-89 levererades järn
från Borgvik.
10 Kristinehamn. Under
1600- och 1700-talen
fastställdes världsmarknadspriset på järn i
praktiken på den årliga
fastingsmarknaden här.
11 Krokstrand. Många
gator i Europa, liksom
kajer i Buenos Aires,
byggdes med sten från
Krokstrand.
12 Jönköping. Säkerhetständstickor från tändsticksfabriken fick sitt internationella genomslag
på världsutställningen i
Paris 1855.
13 Tranås. The Beatles
beställde vargpälsar härifrån på 1960-talet.
14 Gotland. Tusentals
byggnadsdetaljer och föremål gjorda av gotländsk
kalk- och sandsten, bland
annat 800 dopfuntar,
finns runt Östersjön som
vittnar om gutarnas export under medeltiden.
15 Linköping. Saab var en
av huvudleverantörerna
till Smart-1, den första
europeiska månfarkosten, som skickades upp
2003. Månsonden mon-
terades i Linköping.
16 Södertälje. 1948 lanserade Astra lokalbedövningsmedlet Xylocain.
1954 såg man till att
Xylocain botade påven
Pius XII:s kroniska hicka
och sex år senare hjälpte
läkemedlet USA:s president Eisenhower mot
oregelbunden hjärtverksamhet.
17 Birka. Här bedrevs
under vikingatiden en
omfattande internationell handel, bland
annat
med områden kring
Medelhavet och
Svarta havet.
18 Eskilstuna. 1899 sålde
Carl Edvard Johansson
sin första måttsats. Den
kom att få en stor betydelse för verkstadsindustrin över hela världen.
19 Garphyttan. Haldex
Garphyttan Wire är i dag
internationellt ledande
tillverkare av tråd till
ventilfjädrar för bilmotorer. Järnindustrin här har
anor sedan 1500-talet.
Ortsnamnet kommer av
tyskar som verkade här.
”Garper” fornsvenska
för ”bråkmakare”, ”pratkvarn”, som blev öknamn
på tyskar.
20 Västerås. Erling Persson öppade den första
Hennes- butiken här
1947, vilket är upphovet till H&M.
21 Enköping. 1891
fick Johan Petter
Johansson patent på
skiftnyckeln, vilket
gav upphov till företaget Bacho.
21. Uppslaget
FRIHANDEL
1
31
29
27
28
26
25
10
13
24
23
20 21
19
22
18
17
16
15
14
3
22 Stockholm. Bertil
Hult grundade EF 1965,
vilket har utvecklats till
världens största privata
utbildningsorganisation
med verksamhet i över
40 länder.
23 Avesta. Takplåtarna
till slottet i Versailles
gjordes på kopparverket i
Avesta. Assuandammen i
Egypten är beklädd med
rostfri
plåt från
Avesta
järnverk.
24 Falun.
Gruvan här svarade under mitten av 1600-talet
för två tredjedelar av
världens kopparproduktion.
25 Bergvik. 1874 exporterades världens första
sulfitmassa härifrån
till England. Processen
uppfanns av Carl Daniel
Ekman.
26 Iggesund. Pappersbruket har levererat kartonger till nära hälften av
alla nylanseringar inom
parfymindustrin och har
i 30 år varit ensam leverantör till Chanel no 5.
27 Trångsviken. John E
Jonsson började tillverka
kokkärl i aluminium
1925. Företaget heter i
dag Trangia och tillverkar stormkök till friluftsmänniskor över hela världen. Företagsnamnet är
en förkortning av ”Trång
i aluminium”.
28 Örnsköldsvik. 1899
grundade Johan Hägg-
32
30
6 12
5
2
33
lund möbelföretaget
Hägglund & Söner i
Örnsköldsvik. Hägglunds kom att utvecklas
till Norrlands ledande
verkstadsföretag och
fordonstillverkare.
29 Byske. Ett fynd vid
Bjurselet av 175 flintyxor,
tillverkade av sydskandinavisk flinta, visar
att långväga handel har
bedrivits här sedan förhistorisk tid.
30 Malå. Malå Geoscience utvecklar och tillverkar prospekteringsutrustning som har använts
bl.a. i återuppbyggnaderna efter Irakkriget
och efter terrorattentatet
mot World Trade Center
i New York.
31 Arjeplog. Här ligger
ett internationellt centrum för vintertestning
av fordon och fordonskomponenter. Det började 1972 när Per-Axel
Andersson och David
Sundström upplät en upplogad landningsbana på
Hornavans is för att Opel
skulle testa bilbromsar.
32 Malmberget. Malmberget är känt för sina
gruvor. Malmbrytningen
startade 1741 på berget
Illuvaara. Det första
malmtåget lastades år
1888.
33 Jukkasjärvi. Här
uppför Yngve Bergqvist
varje år ett ishotell, som
lockar besökare från hela
världen.
=
ANDERS CHYDENIUS
Det första stora steget för friare handel i Sverige
togs då riksdagen 1765 beslöt att avskaffa det bottniska handelstvånget. Handelstvånget innebar att
invånarna i norra Sverige och Finland inte själva
fick segla med sina varor till andra länder. Därigenom kunde främst köpmännen i Stockholm göra
vinster på de fattigare landsändarnas bekostnad.
Den som mest bidrog till avskaffandet av bottniska handelstvånget var prästen Anders Chydenius från Österbotten. Han medverkade också till att
Sverige 1766 fick världens mest liberala tryckfrihetslagstiftning med den för Sverige unika grundlagsskyddade offentlighetsprincipen. Chydenius var ledamot av riksdagens prästestånd och författade ett par skrifter där han, elva
år före Adam Smith, utvecklade argumenten för
marknadsekonomi och fri handel. I skriften Källan
till rikets vanmakt (1765) skriver han:
Det går an, tänker någon, att i en folkrik, florerande och till seder ofördärvad nation släppa
handelsrörelsen fri. Men hos oss där ingalunda
av dessa predikater torde få rum, vore detta att
äventyra hela samfundets bästa. Den busen är vi
nog länge skrämda med. Låt oss se vad skäl ligga
häruti. Är det icke tvång i näringar och rörelse,
som hindrar våra arbetares tillväxt? Bojor, som
ingen folkrik nation i världen bära eller kan bära,
utan att inom ett halvt sekel bliva lika fattig på
folk med oss. Vad annat än det samma tvånget är,
som hindrar vårt flor, som dödar vinningslystnaden och som hjälper den ene medborgaren att
kliva den andre på axlarna?”
ADAM SMITH OCH DAVID RICARDO
Under 1700-talet uppstod en reaktion
mot tidens dominerande merkantilism.
Genombrottet kom med skotten Adam
Smiths bok Wealth of Nations (Nationernas välstånd) 1776. Det är den första
betydande skriften både för nationalekonomin och för den ekonomiska liberalismen.
Smith hävdade att en fri handel inom
och mellan länder är bästa sättet att skapa välstånd. Han tog avstånd från tanken
att ekonomin var ett nollsummespel där
den enes vinst var den andres förlust. Alla
kunde vinna på ökad ekonomisk frihet
och handel. På så sätt kunde man utnyttja
fördelarna med arbetsfördelning, specialisering och kunskapsspridning.
Adam Smith visade att varje land (eller, rättare sagt, medborgarna i varje land)
tjänade på att producera det som de var bäst på och
sedan byta varor med varandra. Om England var
bättre på att tillverka ylletyger och Portugal på att
framställa vin, så borde Portugal exportera vin och
England ylletyger.
År 1817 publicerade engelsmannen David Ricardo en bok, On the Principles of Political Economy
and Taxation, där han visade att motiven för inter22. Uppslaget
”Det är inte av slaktarens,
bryggarens eller bagarens
välvilja vi förväntar oss vår
middag, utan av deras omtanke
om sitt eget intresse.”
ADAM SMITH
1723-1790
nationell handel var starkare än vad Smith
hade hävdat. Ricardo visade att handel
kunde vara till fördel för bägge parter
även om ett land var bäst på allt.
Om Portugal var dubbelt så bra som
England på att tillverka ylletyger men tre
gånger så bra på att odla vin, så borde England ändå exportera ylletyger och Portugal vin. Portugal hade visserligen en absolut fördel i ylletygsproduktionen. Men England hade en komparativ fördel.
En viktig slutsats av Ricardos teori är att alla länder alltid har komparativa fördelar inom några branscher – även om dessa branscher kan växla över tiden. Alla länder kan därmed vinna på internationell
handel, stora som små, rika som fattiga.
FRIHANDEL
FRIHANDELNS GENOMBROTT
Under 1700-talet hade Storbritannien tagit ledningen i den industriella revolutionen, mycket tack
vare att man tidigt skapade förutsättningar för en
fungerande marknadsekonomi. En av de viktigaste
händelserna för den internationella handeln under
1800-talet var då att Storbritannien på 1840-talet
slog in på en frihandelslinje. Drivande bakom denna politik var John Bright och Richard Cobden. De
kämpade också för näringsfrihet, religionsfrihet,
militär nedrustning, antikolonialism och förbättrad
undervisning.
År 1815 hade Storbritannien infört spannmålstullar för att skydda det inhemska jordbruket. Detta
drabbade landets fattigaste befolkning hårt eftersom
tullarna gjorde maten dyrare. Även den brittiska industrin drabbades eftersom andra länder hindrades
att exportera spannmål till Storbritannien och sedan
köpa brittiska varor för sina exportinkomster.
Bright och Cobden drev under flera år en intensiv
kampanj mot tullarna. Det som till sist bröt ner protektionismen var den svältkatastrof, som drabbade
Irland 1845. Året efter avskaffades spannmålstullarna.
År 1860 lyckades Cobden få till stånd ett frihandelsavtal med Frankrike. Avtalet introducerade en
princip som än i dag är en grundbult i det interna-
tionella handelssamarbetet, nämligen mest-gynnadnations-principen. Den innebär att om ett land ger
en handelsfördel till ett annat land, så ska samma
fördel ges till alla andra länder, som man redan har
handelsavtal med. Följden blir att alla länder som
har avtal med varandra slipper omförhandla varje
enskilt avtal, och kan dra nytta av alla förbättringar
– handeln och välståndet ökar för alla.
Flera europeiska länder anslöt sig till detta frihandelssystem, däribland Sverige 1865. Det var finansminister Johan August Gripenstedt som drev
igenom den svenska anslutningen. Han var starkt inblandad i de flesta liberala reformer under denna tid,
till exempel det statliga stödet till järnvägsutbyggnaden, näringsfrihetens införande, ökad religionsfrihet, stärkt ställning för kvinnor, avregleringen av
bankväsendet samt fri in- och utvandring.
Parallellt med detta etablerades ett stabilt internationellt valutasystem. Det byggde på guldmyntfoten, som innebar att varje lands valuta kunde växlas
mot en given mängd guld. Storbritannien hade infört guldmyntfot 1816 och pundet blev nu grunden
för det internationella valutasystemet. År 1873 införde Sverige och Danmark guldmyntfot (1875 även
Norge) och de tre länderna fick nu kronan som gemensam valuta.
”Handelsfriheten hade burit frukt, och under
dess flagga hade slöjder och näringar uppblomstrat till nytt liv. Överallt hörde jag samma talan av
alla klasser; välståndet var allmänt där, var i stigande.
Den bleka nödens anlete, som förr hade synts mig så
förfärande, det såg jag ej mer så som förr."
Författaren Fredrika Bremer skriver i Aftonbladet
1852 om resultatet av den engelska frihandelsreformen 1846.
23. Uppslaget
FRIHANDEL
EN GR ÄNSLÖS VÄRLD
baserades på en svensk uppfinning eller konstruktion, till exempel säkerhetständstickor (uppfinnare
Janne Lundström), telefonutrustning (Lars Magnus Ericsson), separatorer (Gustaf de Laval), kullager (Sven Wingquist) och ljusfyrar (Gustaf Dalén).
Sverige drog också stark nytta av den framväxande
internationella kapitalmarknaden.
Sverige var i mitten av 1800-talet en fattig nation. Resurserna för att bygga ut järnvägsnätet och
annan infrastruktur var otillräckliga. Därför kom
en stor del av utbyggnaden att finansieras genom lån
från Frankrike. Sverige var därefter under perioden
1870-1914 ett av de länder i världen som upplevde
den snabbaste ekonomiska tillväxten och löneökningen för till exempel industriarbetare.
Den berömde brittiske nationalekonomen John
Maynard Keynes beskrev 1919 hur livet i Europa och
Nordamerika kunde te sig under årtiondena före
första världskriget:
I Europa och Nordamerika präglades perioden
1870-1914 starkt av internationaliseringen, även om
många länder, däribland Sverige, höjde tullarna i slutet av 1800-talet. Å andra sidan innebar järnvägarna
och ångfartygen att transportkostnaderna sänktes.
Telegrafen innebar att information snabbt kunde föras mellan länder och världsdelar. Varuströmmarna
ökade. Kapital rörde sig tämligen obehindrat mellan
länderna. Den internationella rörligheten av människor var större än den är i dag, framförallt genom
massemigrationen till Nordamerika.
Sverige präglades starkt av den tidens internationalisering. Den svenska exporten ökade kraftigt. Inledningsvis handlade det mycket om trävaror, havre
och pappersmassa. Men nu kom också genombrottet
för flera svenska ”snilleindustrier”, alltså företag som
I slutet av 1800-talet
kom genombrottet för
flera svenska ”snilleindustrier”, alltså företag som
baserades på en svensk
uppfinning eller konstruktion, till exempel
säkerhetständstickor
och kullager.
”Vilken fantastisk period för mänsklighetens ekonomiska framsteg var det inte som tog slut i augusti 1914! En invånare i London kunde lyfta telefonen vid morgonteet, och beställa varor
från hela världen och förvänta sig snabb leverans till hemmet. Han kunde samtidigt och på samma sätt riskera sin förmögenhet i olika investeringar var som
helst på jorden. Han kunde på ett säkert sätt
och utan visa eller pass, resa till nästan vilket
land som helst. Han betraktade dessa tingens
tillstånd som normala, säkra och varaktiga.”
8 VÄRLDSHANDELNS UTVECKLING Världens export som andel av världs-BNP
35
PROCENT
30
25
20
10
1970
24. Uppslaget
1980
FRIHANDEL
1990
24. Uppslaget
FRIHANDEL
2000
2011
Källa: WTO och IMF
15
PROTEKTIONISTISKT BAKSL AG
EUROPA ENAS
År 1914 tog internationaliseringens guldålder slut.
Första världskriget innebar ett sammanbrott för den
internationella handeln och även mellankrigstiden
präglades av instabila förhållanden i den internationella ekonomin. Efter första världskriget öppnades
visserligen gränserna. Men under 1930-talets ekonomiska kris skärpte de flesta länder handelshindren
kraftigt i syfte att skydda jobben. Detta handelskrig gjorde bara problemen än värre. Världshandeln
minskade kraftigt, vilket människor i alla länder förlorade på. Därtill kom att Europa inom loppet av 30
år skakades av två förödande krig.
Parallellt med att handelshindren reducerades på
global nivå, kunde allt fler europeiska länder samlas i
den organisation som numera heter Europeiska Unionen (EU). Så här ser huvuddragen ut i utvecklingen
av detta europeiska samarbetsprojekt:
> År 1952 bildades Europeiska kol- och stålgemenskapen. Medlemmarna var Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland.
Syftet var att ställa ländernas kol- och stålindustrier
under överstatlig ledning för att därmed omöjliggöra
krig mellan unionens länder.
”Det är med tullar som med rustningar: man vet
att det är ett utdömt och farligt system, men man
saknar kraft och mod att lyfta kärran ur de gamla
hjulspåren, fast vägen bär rakt ned i dyn.”
FÖRFATTAREN ELIN WÄGNER VARNADE
1930 FÖRGÄVES FÖR PROTEKTIONISMEN.
FRIHANDELNS ÅTERKOMST
Efter andra världskriget inleddes åter igen en frihandelsperiod i västvärlden. Nu skapades internationella regler och organisationer för att gynna en fri handel, på global nivå. Det viktigaste organet var GATT
(General Agreement on Tariffs and Trade; Allmänna tull- och handelsavtalet). Formellt var detta ett
internationellt handelsavtal, som trädde i kraft 1948.
Men i praktiken kom GATT att bli en internationell
organisation inom vars ram flera viktiga steg mot
ökad global frihandel togs.
Framförallt innebar GATT-samarbetet en sänkning av tullarna på industrivaror. Därtill fastlades
flera andra viktiga principer, till exempel:
> År 1958 bildade dessa sex stater även
Europeiska ekonomiska gemenskapen
(EEC). Syftet var att skapa en tullunion
och en gemensam marknad med fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor. 1967 bildades Europeiska gemenskaperna (EG) som blev en samlande
institution för flera samarbetsorgan,
bland annat EEC.
> År 1973 blev Danmark, Irland och Storbritannien
medlemmar i EG. År 1981 blev Grekland medlem.
År 1986 blev Portugal och Spanien medlemmar i
EG. År 1990 utvidgades EG genom Tysklands återförening.
> År 1993 bildades Europeiska unionen (EU) som
ett utvidgat och fördjupat samarbete mellan EGländerna. Nu var den inre marknaden förverkligad,
vilket bland annat innebar att medborgarna kunde
bosätta sig, arbeta och studera i det land de ville.
> År 1995 blev Finland, Sverige och Österrike medlemmar i EU.
> Kvantitativa importbegräsningar är förbjudna.
> Länderna måste tillämpa mest-gynnad-nationsprincipen (se sidan 23).
> Principen om nationell behandling. Den innebär
att importerade varor, när de väl har passerat gränsen, inte får behandlas sämre än inhemska varor när
det gäller till exempel skatter, avgifter och tekniska
föreskrifter.
> År 1999 infördes Euro som valuta i elva EU-länder. År 2001 fick även Grekland eurovaluta.
> År 2004 blev Cypern, Estland, Lettland, Litauen,
Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och
Ungern medlemmar i EU. År 2007 blev Bulgarien
och Rumänien medlemmar i EU och Slovenien fick
euro som valuta. År 2008 infördes euro som valuta
på Cypern och Malta.
> År 1995 bildades Världshandelsorganisationen
(WTO) som bland annat fick ansvar för GATTavtalet. Mer om detta på sidan 29.
25. Uppslaget
FRIHANDEL
FRIHANDELSL ANDET SVERIGE
varor medan EEC även omfattade jordbruket.
År 1973 lämnade Danmark och Storbritannien
EFTA för att bli EG-medlemmar. Samtidigt trädde
ett frihandelsavtal i kraft mellan EG och de kvarvarande EFTA-medlemmarna. År 1986 blev även Portugal medlem i EG.
Ett utvidgat avtal mellan EFTA och EG, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), trädde
i kraft 1994. Avtalet innebar att Sverige i stort sett
fick tillgång till EU:s inre marknad och anpassade
sig till EU:s yttre tullgränser. År 1995 lämnade Sverige EFTA och blev i stället medlem i EU.
EU är en tullunion med inre frihandel och gemensamma tullar och kvoter gentemot omvärlden.
Sedan Sverige gick med i EU 1995 har Sverige alltså
ingen egen handelspolitik, utan alla handelspolitiska
beslut fattas gemensamt med övriga medlemsländer i
EU:s ministerråd. Enda undantaget är exportfrämjandet som fortfarande sköts av de enskilda medlemsländerna i EU.
Den gemensamma handelspolitiken sköts av EUkommissionens handelsdirektorat, som ansvarar för
EU:s handelsförhandlingar i WTO och med ickemedlems-länder. EU-kommissionen sköter också,
under överinseende av EU:s ministerråd, införandet
av antidumpningsåtgärder och andra så kallade handelspolitiska skyddsåtgärder (skydd mot att varor exporteras till underpris).
Bland svenska politiker, fackförbund och näringslivsorganisationer finns ett utbrett stöd för frihandeln. Sverige har traditionellt sett fört en frihandelsvänlig politik, vilket har varit naturligt för ett litet
land med en begränsad hemmamarknad. Bland annat på grund av de naturliga förutsättningarna har vi
behövt importera många varor som inte kan framställas i Sverige. Många svenska företag har också sedan länge byggt sina framgångar på att kunna sälja på
exportmarknaden.
Sverige skrev på GATT-avtalet 1950 och har varit med i WTO sedan starten 1995. I diskussionerna
inom det internationella handelssamarbetet har Sverige ofta stått på den frihandelsvänliga sidan. Sverige
valde dock, främst med hänsyn till neutralitetspolitiken, länge att stå utanför EU-samarbetet och dess
föregångare. Istället var vi med och bildade EFTA
(European Free Trade Association) 1960. I den organisationen ingick även Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien och Österrike. Finland
blev associerad medlem 1961 och fullvärdig medlem
1986. Island gick med 1970 och Liechtenstein 1991.
Både EEC och EFTA avskaffade tullarna mellan
medlemsländerna. Men medan EEC var en tullunion med en gemensam yttre tullgräns, inskränkte
sig EFTA till att vara ett frihandelsområde där varje
nation själv bestämde om tullarna gentemot omvärlden. EFTA-samarbetet begränsade sig till industri-
r
UPPGIFT
Ta reda på något företag där du bor, som ägnar sig åt export eller import. Med vilka länder gör de
affärer? Finns det några särskilda handelshinder som de möter i sin verksamhet? Hur tror de att deras
internationella affärer kommer att utvecklas?
=
ELI F HECKSCHER OCH BERTIL OHLIN
Den moderna nationalekonomiska teorin om internationell handel bygger på vetenskapliga insatser av
två svenska ekonomer, Eli F Heckscher och Bertil
Ohlin, som vidareutvecklade de teorier som David
Ricardo hade presenterat i början av 1800-talet.
Heckscher var både nationalekonom och
ekonomihistoriker. I uppsatsen Utrikeshandelns
verkan på inkomstfördelningen – Några teoretiska
grundlinjer (1919), lade Heckscher grunderna till
den moderna handelsteorin.
26. Uppslaget
Heckschers teori utvecklades på 1920-talet av Bertil
Ohlin och kom sedan att kallas Heckscher-Ohlinteorin. Ohlin var professor i nationalekonomi och
fick 1977 års nobelpris i ekonomi för sina insatser
inom utrikeshandelsteorin. En viktig slutsats av
Heckscher-Ohlin-teorin är att internationell handel, under vissa förutsättningar, leder till att prisskillnader mellan länderna utjämnas. På längre sikt
utjämnas även priserna på produktionsfaktorer,
däribland lönenivåerna, mellan länderna.
FRIHANDEL
Spanska
tomater på
väg till Sverige.
Svenska
möbler på väg
till Kina.
27. Uppslaget
FRIHANDEL
=
W T O : s AV TA L S S Y S T E M V I L A R PÅ T R E P E L A R E
G ATS
T R I PS
G AT T
> TRIPS (Trade Related Aspects of Intellectual Property
Rights) är ett internationellt
handelsavtal om immateriella
rättigheter (patent, upphovsrätter och varumärken) som
trädde i kraft 1996.
> GATT (General Agreement
on Tariffs and Trade) reglerar
med vidhängande avtal varuhandeln i världen.
> GATS (General Agreement
in Trade in Service) är ett internationellt avtal om tjänstehandel, som trädde i kraft 1995.
28. Uppslaget
FRIHANDEL
VÄRLDSHANDELSORGANISATIONEN
År 1995 bildades Världshandelsorganisationen
(WTO) med Sverige som en av medlemmarna. År
2007 hade WTO 151 medlemsländer som tillsammans svarar för ungefär 95 procent av den internationella handeln i världen.
WTO:s uppgift är dels att administrera och övervaka olika internationella avtal om världshandeln
och handelspolitiken, dels att vara ett forum för förhandlingar om ytterligare liberaliseringar av handeln. En viktig uppgift för WTO är att lösa handelstvister mellan medlemsländerna.Alla medlemmar
i WTO måste vara överens om man ska införa nya
eller ändrade regler för handeln. När reglerna väl är
fastställda, måste alla länder som har skrivit på avtalet följa reglerna. För utvecklingsländerna är reglerna dock inte lika strikta som för utvecklade länder.
Det beslutssystem som WTO bygger på gynnar
mindre länder eftersom alla länder har lika stora rättigheter och skyldigheter. Om det internationella
handelssystemet istället skulle bygga på ömsesidiga överenskommelser mellan varje land, som driver
handel med varandra, så skulle stora länder ha betydligt större möjligheter att driva igenom sin vilja på
bekostnad av mindre länder.
=
Vad gäller industrivaror, hade många handelshinder
avvecklats eller minskats redan innan WTO bildades. En viktig uppgift för WTO är att minska handelshindren inom andra områden, till exempel inom
jordbruk och tjänster. År 2001 inleddes diskussioner
om vidgad frihandel genom den så kallade Doharundan. Den är uppkallad efter Qatars huvudstad
Doha, där det första mötet i denna förhandlingsrunda ägde rum.
Fortfarande finns dock en hel del hinder även för
industrivaror. Här är oftast inte tullarna det stora
problemet. Ett större problem, framför allt för mindre företag, är den byråkrati som måste bemästras.
Om det exempelvis finns regler om att varor ska behandlas olika beroende på ursprungsland, kan det
uppstå en hel del krångel. En industrivara kan ju
innehålla komponenter från tiotals olika länder och
exakt vilka länder som har bidragit med komponenter kan variera mellan olika modeller och exemplar.
Det finns också en del undantagsbestämmelser i de
internationella handelsavtalen – till exempel skydd
mot dumpning (att varor exporteras till ”underpris”)
och skydd mot hälsofarliga produkter – som ibland
missbrukas i protektionistiskt syfte.
EXEMPEL
En motorsåg från det svenska företaget Husqvarna har cirka 150 delar från 50 olika länder. Det säger
sig självt att det blir ganska dyrt med den pappersexercis som krävs för att man ska kunna beräkna rätt
tullsats för varje skruv och mutter. Kommerskollegium, har bedömt att varje svenskt hushåll kan få lägre
kostnader på närmare 3 000 kronor per år, om WTO når framgång i sitt arbete med att vidga frihandeln.
r
UPPGIFT
Skaffa information från någon organisation, som är kritisk till frihandel. Vilka argument har den? Vad
anser du om argumenten för och emot frihandel?
29. Uppslaget
FRIHANDEL
HONG KONG, KINA.
Asien blir allt viktigare på
världsmarknaden. Behöver Sverige
göra något för att möta en allt hårdare
internationell konkurrens?
Uppslaget
FRIHANDEL
– EN ÖPPNARE VÄRLD
Den här skriften handlar om frihandel. Det var fri
handel med omvärlden som gjorde det möjligt för
Sverige att lämna fattigdom och skapa välfärd. På
samma sätt förändrar frihandel i dag levnadsvillkoren
för miljoner människor i länder som först nu börjar
delta på allvar i världsekonomin.
Hur påverkar globaliseringen deras vardag och
livsvillkor? Och vad innebär den för oss i Sverige?
Skriften innehåller arbetsuppgifter och diskussionsfrågor. Den lämpar sig för elevarbeten både
enskilt och i grupp.
• Frihandel • Miljö • Tillväxt • Vinst
• Immaterialrätt • Samhällsekonomi
Beställ
NUMRET OM
TILLVÄXT
Beställ gärna våra andra nummer av Uppslaget på
svensktnaringsliv.se/skola. Uppslaget finns även att läsa
digitalt för iPhone, iPad eller Android. Gå till Apples
AppStore, Google Play eller till www.svensktnaringsliv.se
för att läsa direkt på din dator. Sök efter ”Uppslaget” för
att hitta dem.
FINNS PÅ
Svenskt Näringsliv, Storgatan 19, 114 82 Stockholm, Telefon: 08-553 430 00