Projektredovisningsmall förstudie Kultur REC-1.pdf

Transcription

Projektredovisningsmall förstudie Kultur REC-1.pdf
Förstudie Kultur REC - projektredovisning till Innovativ Kultur
Hej Innovativ Kultur,
Bifogar nedan de delrapporter som ni har efterfrågat.
Stort tack för ert stöd för att genomföra vår förstudie och hör gärna av er om ni undrar något.
Med varma hälsningar,
Carl Forsberg, Nätverkstan
Staffan Hjalmarsson, Animal Spirits
Göteborg/Gullspång/Nacka, 20 november 2014
Delrapport 1. Skriftlig projektrapport enligt mall
Förstudie Kultur REC var ett samarbete mellan Nätverkstan och Animal Spirits och stöttades av
fyra finansiärer under 2013 och -14:
+ Innovativ kultur 167 tkr
+ Kulturbryggan, 90 tkr
+ Västra Götalandsregionen, 190 tkr
+ Skaraborgs kommunalförbund, 45 tkr
+ Göteborgsregionens kultur och fritidschefsnätverk, 40 tkr
Nedanstående rapport är slutsatser dragna från hela arbetet. Där vi har ansett det viktigt har vi
särskilt markerat aktiviteter som genomfördes i Stockholms Län.
1. Projektidé
Den rörliga bildens möjlighet att uttrycka, tillgängliggöra och förmedla konst och kultur har
genomgått en revolution de senaste femton åren. Delvis tack vare digitaliseringen. Allt fler större
kulturaktörer installerar fast teknik för att streama (”sända”) sina produktioner.
Förstudie Kultur REC vill stärka mindre kulturaktörer att delta i teknikskiftet. Annars riskerar fria
kulturgrupper, kulturprojekt och mindre kommuner och verksamheter att inte ta plats i de
digitala PLAY-tjänster som växer fram (t ex SVT PLAY, PLAY Kultur, Expressen PLAY).
Vi vill skapa mobila lösningar som kan streama och sprida kultur och konst tillsammans med
mindre kulturaktörer i hela Sverige.
Vi vill trycka på REC-knappen lika bestämt som allt fler trycker på PLAY.
2. Bakgrund, Drivkrafter och motiv
Oktober 2012 beviljas Vara konserthus 250 tkr för projekt ”Digitala Sändningar” från det sk.
Frispels-stödet. Leif Eriksson, filmarbetare och projektledare på Nätverkstan i Göteborg, anlitas.
I januari 2013 genomförs ett seminarium kring streamad kultur där 40-tal kulturaktörer
medverkar. I de samtalen väcks tanken om Kultur REC.
I anslutning till Vara konserthus 10-årsjubileum september 2013 väcks tanken att växla upp
Kultur REC till ett interregionalt projekt. Att på något sätt hitta en gemensam pedagogisk och teknisk
lösning för fler regioner (och potentiellt internationellt), är både kostnadseffektivt och kulturellt
och konstnärligt utmanande. Att starta med de två regioner/län som tillsammans har en stor del
av Sveriges befolkning och kommuner, är pragmatiskt och effektivt.
Kultur REC kan bli en ny typ av kulturaktör. En aktör utan en fast byggnad i mitten men som
istället länkar och för samman platser, kultur- och konstyttringar. Kultur REC dockar även an till
en i väl utbyggd digital infrastruktur som biografer och Sveriges digitala 2020-mål1.
Förstudie Kultur REC startade med ambitionen att uppnå följande effekter:
1. Pedagogik: sprida kunskap och erfarenhet kring möjligheterna med streaming tillsammans
med mindre kulturaktörer, forskning, näringsliv och offentliga aktörer.
2. Identifiera intressen: involvera mindre kulturaktörer för att definiera intressen och behov
inför huvudprojektet.
1
www.bredbandivarldsklass.se/bredbandsstrategier-for-sverige/Bredbandsstrategi-for-Sverige/Bredbandsmal/
3. Bygga nätverk: skapa nätverk med och mellan kulturaktörer inför finansiering av
huvudprojekt. Vid nära samarbeten även formulera intentionsförklaringar.
3. FÖRNYELSE
Beskriv på vilket sätt projektet blev kulturellt/konstnärligt förnyande
Sammanfattning
Vi har landat i tre olika principer enligt nedan. Samtliga förslag kräver både en analytisk färdighet
och mod som vi tror att både Nätverkstan och Animal Spirits är redo inför. Är vi redo, så tror vi
även att fler aktörer i kulturlivet i och utanför Stockholms Län kan ta sig an uppgiften.
Analys
Förstudie kultur REC:s utredningsuppdrag handlade om streaming. Under förstudien har vi
träffat en mängd människor och små och storskaliga aktörer i och utanför kulturlandskapet (se
bilaga för aktiviteter). Många uttrycker en längtan av att bredda sitt publikunderlag och ta plats i
det digitala paradigmskiftet.
Många småskaliga kulturaktörer är redan idag på nätet. Det är en självklar plats att marknadsföra,
sprida information och i viss utsträckning dokumentation från tidigare eller kommande
produktioner och projekt. Få småskaliga aktörer genomför idag fullskaliga sändningar på nätet,
vad man brukar kalla streaming.
Det är svårt att hitta bra jämförelsetal för kostnaden för den småskaliga kulturen, men om man
till exempel ser på Göteborgs konserthus som varit en samtalspartner under förstudien ser vi:
+ den tekniska utrustningen låg på cirka 2,2 miljoner kr
+ att streama en konsert och INTE göra det live innebär cirka 80 arbetstimmar
+ att streama live är mer tidskrävande då ”inget får gå fel”
Skulle man brotta ner motsvarande siffror till till exempel ett bibliotek eller en
performancekonstnär så krävs det åtminstone
+ en kunnig person inom enklare ljus- och ljudsättning, kamerateknik som jobbar minst en
dag med förberedelser och genomförande till en kostnad om minst 5 000 kr
+ cirka 3 000 kronor i hyra för ”enkel teknik”.
+ Beroende på var kulturhändelser sker så tillkommer transport på minst 500 kr om vi räknar
lågt
Det är en sammanlagd kostnad på 8 500 kronor. En allt för stor summa för många småskaliga
kulturaktörer. För till exempel konstnärer, som får en genomsnittlig ersättning för en utställning
på 4 000 kronor_, är 8 500 kronor en hög siffra. För ett litet kommunalt bibliotek är det oftast en
högre summa än arvodet för till exempel den författare som är på besök.
Vår analys är att det både är allt för kostsamt att göra det till någorlunda bra kvalité. Och när det
väl ligger en föreställning eller ett författarbesök på internet, vem skall kolla? Och, framför allt:
vem skall kolla som INTE hade kommit till själva tillställningen?
Möjliga lösningar
1. Bredda begreppet
Vårt förslag på lösning är att man breddar begreppet streaming till att innefatta all form av
digitalisering. Det kan vara minst lika effektivt att lägga ut några minuter från en kulturhändelse
för att locka nya publik eller press som att lägga ut en hel händelse som kanske får få tittare.
2. Skapa incitament och lärande
Vi ser också att många inom det småskaliga kulturlivet är ovana att till exempel föra in en
stillbildskamera för att noggrant fotografera vad som hänt. Några är även ovana vi relativt mogna
sociala medier som till exempel Facebook. Att uppmuntra det småskaliga kulturlivet att
dokumentera, att vara på nätet och ta plats i de befintliga små och stora kanaler som finns idag är
en viktig del för att den småskaliga kulturen inte skall halka efter ännu mer i det digitala
paradigmskiftet.
Vi vet att det inom några år kommer att vara krav från statligt håll att de större scenerna måste
digitalisera sitt utbud för att få fortsatt stöd. När vi blickar ut över det kulturpolitiska fältet så tror
vi även att de kommande åren kommer att ställas krav på någon form av ”digital dokumentation”
eller streaming från offentliga finansiärer även för småskaliga kulturaktörer.
När tekniken och kanalerna för att sända och lägga ut material både blir billigare och enklare att
använda, så bör det även vara ett rimligt kulturpolitiskt krav om man skall få stöd. Att nå nya
publikgrupper och öka delaktighet i kulturen är även prioriterade frågor för såväl Västra
Götalandsregionens kulturnämnd de kommande åren som EU:s programperiod som löper 2014
– 2020.
3. Digitalisera för specifika sammanhang och syften
Att lägga ut något på nätet är, att ”digitalisera småskalig kultur”, är tekniskt okomplicerat. Att
lägga ut några rader och bild på Facebook eller filma med sin mobilkamera är billigt och vanligt.
Men bara för den småskaliga kulturen digitaliseras, så krävs det en strategi för vem skall titta och
varför. Många gånger ser endast de ”närmast sörjande” på det som läggs ut.
Vi tror att värdeskapande sker i relationer, i relationer till det som gjorts och omvärlden. För att
småskalig digitaliserad kultur skall bli relevant så är ett sätt att se till att den kommer till
användning i specifika sammanhang med specifika syften.
4. Samverkan
Aktörer som är understrukna har enligt vår analys relevans för de medel som Nätverkstan erhållit
från Innovativ Kultur och har sin huvudsakliga aktivitet i Stockholms Län eller arbetar nationellt
eller internationellt.
Akademi, forskning och högre utbildning
Vilka: Anna Åkerfeldt, Data- och Systemvetenskapliga Stockholms Universitet
Form: gemensam ansökan till Vinnova om 1 500 tkr för att ta nästa steg.
Syfte: finansiera huvudprojekt Queer ISO 26000 (sätta digitaliserad kultur i relation till hållbar
utveckling)
Vilka: Anita Malmqvist (konstnär och lektor i Konst på Institutionen för Konst Konstfack med
inriktning mot Rörlig Bild, ekokritik och posthumanism) och Katja Aglert (konstnär och lektor
Institutionen för konst, Konstfack, verkar i skärningspunkten mellan olika discipliner)
Form: möten
Syfte: informera om slutsatser i förstudie Kultur REC och bjuda in till styrgrupper för
genomförande, bland annat i Queer ISO 26000 som Animal Spirits söker stöd för genomförande
av bla Innovativ Kultur
Vem: Torkild Thanem, professor i företagsekonomi med inriktning organisation vid
Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet
Form: möten och mejl
Syfte: se ovan ang Queer ISO 26000
Näringsliv
Vilka: Bitio Development & Consulting, konsultbolag som jobbar främst med webbaserade itlösningar åt företag
Form: gemensam ansökan till Vinnova om 1 500 tkr för att ta nästa steg
Syfte: se ovan
Vem: Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef på Riksbyggen
Form: workshop
Syfte: testa förslag på långsiktig finansiering och bjuda in till styrgrupp
Vem: Cecilia Lööf, kommunikationsansvarig på HSB Göteborg som kommit längst i Sverige med
att integrera ISO 26000 i sin verksamhet
Form: möte
Syfte: testa förslag på långsiktig finansiering.
Vem: Mats Lindberg (verksamhetsledare för BUS, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige)
Form: möte
Syfte: diskutera möjligheter och utmaningar kring upphovsrätt.
Vem: Henrik Wiréhn, seniorkonsult Ramböll
Form: möten och workshops
Syfte: testa idé om långsiktig finansiering via näringsliv och bjuda in till referensgrupp för Queer
ISO 26000
Vilka: branschföreningen för Ljud, Ljus och Bild för professionellt bruk (LLB)
Form: LLB-mässan 2014, Nordens största branschmässa för ljud, ljus, bild och medieteknik
Syfte: Leif Eriksson från Nätverkstan inbjuden för att berätta om streaming och förstudie Kultur
REC
Övriga offentliga aktörer
Vilka: Jenny Ekman, konstnär och kultursekreterare i Tibro kommun och Thomas Asplund
Gustavson, intendent Skövde konstenhet.
Form: möten
Syfte: identifiera nyckelintressenter i Skaraborg.
Vem: Sofia Lubian, processledare för Kultur- och fritidschefsnätverket i Göteborgsregionen
Form: upprepade möten
Syfte: testa slutsats kring hållbarhet och digitalisering samt förankra nästa steg att genomföra test
tillsammans med Göteborgs Internationella konstbiennal, Göteborgs internationella filmfestival
och Göteborgs Dans och teaterfestival.
Vilka: Fyrbodals kommunalförbund
Form: föreläsning
Syfte: sprida kunskap rent generellt kring streaming och förstudie Kultur REC.
Vilka: Leif Eriksson från Nätverkstan deltar i Västra Götalandsregionens Digitaliseringsgrupp, en
informell kontinuerlig mötesplats initierat av Kulturförvaltningen på Västra Götalandsregionen
där representanter från GöteborgsOperan, Göteborgs symfoniker, Chalmers, Akademin Valand
med flera deltar
Form: kontinuerliga samtal och möten
Syfte: diskuter streamingfrågor och andra frågor kring digitaliseringen av kulturen.
Vilka: Maria Reihs (konstnärlig ledare och manusförfattare) och Niklas Rydén (konstnärlig ledare
på Atalante som har dokumenterat i princip samtliga aktiviteter på scen sedan 90-talet)
Form: Spridningsworkshop nr 1, 25 deltagare i rummet och 40 via stream på nätet
Syfte: sprida kunskap och genomföra enkät
Vem: Gunilla Kindstrand, Hälsingetidningars chefredaktör, journalist och kulturredaktör
Form: möte
Syfte: för att diskutera digitaliseringens effekter och möjligheter med småskalig kultur.
Vem: Måns Pär Fogelberg, Göteborgs Symfoniker
Form: talare på spridningsseminarium och möten
Syfte: sprida kunskap bl.a om hur man lyckas få 2 miljoner visningar på youtube inom loppet av
ett år. Konserthuset har även som storskalig kulturaktör kommit förhållandevis långt i sitt arbete
med streaming.
Vem: Johannes Nebel (Play Kultur), Marie Schönbeck (kultursekretariatet Västra
Götalandsregionen) och Jonas Myrstrand (manusförfattare, regissör, filmlärare och filmcurator)
Form: talare på spridningsworkshop nr 2 och möten
Syfte: Johannes berättade om en helt ny plats på nätet som kommer att tillgängligöra och visa
filmad kultur från hela landet, inte bara de stora scenerna. Marie berättade om tillgänglig teknik
till låga kostnader - om att enkelt dokumentera kultur med rörlig bild.
Jonas berättade om flera digitala projekt i samarbete med bl.a. muséer.
Vilka: Tomas Asplund-Gustafsson (konstintendent, Skövde konstenhet), Anna-Carin Öhman
(verksamhetsledare Folkets hus i Lidköping), Catrin Hulmarker (kommunstyrelsens ordförande
Hjo kommun och ledamot i Sveriges Kommuner och Landstings kulturberedning), Kristina
Anderbakk (näringslivsutvecklare Skaraborgs kommunalförbund), Pia-Marie Wehrling
(filmkonsulent Kultur i Väst) och Jenny Luukkonen (koordinator Film Cloud).
Form: spridningsworkshop nr 3
Syfte: att testa slutsats kring att koppla samman småskalig kultur med hållbarhet.
Vilka: Nils Björling (arkitekt och projektledare strukturbild Skaraborg, Skaraborgs
kommunalförbund), Anders Schönborg (Agrivind, drivande vindkraftsföretagare och fotograf),
Amer Zinati (festivalproducent i Damaskus, MR-aktivst och flyktning) och Mika Väisänen
(internationellt aktiv fotograf)
Form: spridningsworkshop nr 4
Syfte: att testa slutsats kring att koppla samman småskalig kultur med hållbarhet.
Vilka: Elin Rosenström (ansvarig för EU-programmet Kreativa Europa på Kulturrådet) och Lotti
Fred (ansvarig för EU-stöd på Stockholms Läns Landsting)
Form: möten
Syfte: diskutera slutsatser i förstudie och möjlig finansiering via EU.
Vem: Katarina Höög, departementssekreterare på regeringskansliet
Form: samtal
Syfte: stämma av regeringens tankar angående digitalisering och informera om förstudie Kultur
REC
Vem: Cecilia Engfelt, Digiscen, sprider kultur på nätet
Form: samtal
Syfte: Digiscen tog kontakt för att lyssna av förstudie Kultur REC:s slutsatser inför en planerad
förstudie kring digitalisering i Skåne
Vilka: Armela Pengili (Executive Director) och Florenca
Korbi (Program Manager) på ACT for SOCIETY Centre i Tirana, Albanien, en NGO som bla
jobbar med kulturedriven samhällsutveckling
Form: skypemöte
Syfte: undersöka möjligheter till samverkan för internationellt projekt inom ramarna för
Erasmus+ tillsammans med den italienska NGO:s Mille Veganti.
Vilka: David Karlsson (styrelseordförande Nätverkstan, utbildning, och rådgivning inom kultur),
Frank Kanu (Verksamhetsledare på OPAD, Organisationen för fattigdomsbekämpning och
utveckling, aktiva bla i Botkyrka), Maria Henriksson (kulturchef i Mariestads kommun, Mariestad
har ett aktivt hållbarhetsuppdrag i och med sitt FN-stöttade biosfärsområd), Mia Christersdotter
Norman (verksamhetsledare vid, Röda Sten Konsthall), Shahina Begum (verksamhetsledare och
–utvecklare på Botkyrka Kvinnoresurscentrum) och Tomas Oldrell (konstchef på Skövde
konstmuseum med regionalt uppdrag kring genus)
Form: samtal, mejl och möten
Syfte: beskriva slutsatser ifrån förstudie Kultur REC och bjuda in till styrgrupper för
huvudprojekt Queer ISO 26000 (som Animal Spirits bla har sökt stöd för att genomföra från
Inovativ Kultur)
Vilka: Unga Berättar, Stockholms Stad
Form: spridningsworkshop nr 5
Syfte: testa slutsats och lyssna in deras erfarenhet kring digitalt berättande och hur de jobbat
aktivt med att tillgängliggöra statliga utredningar
Vem: Per Hasselberg, verksamhetsledare Konstfrämjandet och Niklas Östholm, curator på
Konstfrämjandet
Form: möten
Syfte: testa slutsats och skapa relation inför genomförande av bla Queer ISO 26000
Vem: Henrik Rogeland från Digiscen som distribuerar dans, teater och musik via nätet som ett
led i deras arbete med att tillgängliga kultur och Strobemedia
Form: möte
Syfte: sprida och dela erfarenhet, bland annat inför deras pågående uppdrag i Skåne och
Stockholms län kring digitalisering.
5. Genomförande
Lista de särskilda kraven från avtalet och ange de förändringar som gjorts under projektets gång. Beskriv hur
projektet har genomförts, uppdelat på aktiviteter så att det tydligt framgår hur projektet nått sina mål och
förväntade resultat.
Under förstudie Kultur REC skulle nedanstående tre övergripande aktiviteter genomföras enligt
avtal.
1. Spridningsworkshop och möten
Två spridningsworkshops och möten i Stockholms län tillsammans med
• mindre kultur- och konstaktörer. Till exempel fria kulturgrupper, kulturprojekt, mindre
kommuner och verksamheter som saknar incitament för teknikinvesteringar
•
•
”sammanhållande” aktörer som län, regioner kommunalförbund eller kommuner
aktörer från näringsliv, forskning och offentlig verksamhet som har intresse
(kommersiella eller ”samhällutvecklande”) av streaming.
Vi har genomfört tre öppna spridningsworkshop i Västa Sverige under våren 2014 på
Gothenburg DIY Dagar i januari, Trollhättan i maj och Skövde i juni. Vem som helst kunde
anmäla sig som var intresserad av kultur och streaming.
Vår analys under våren 2014 var att kunskapen rent generellt kring digitalisering var relativt god,
men att det fanns stora utmaningar kring hur finansieringsdelen skulle lösas.
Därför genomförde vi framför allt riktade möten och en mindre spridningsworkshop i
Stockholm samt en mängd mindre möten för att strategiskt fokusera på hur en förlängning och
genomförande av huvudprojekt skulle kunna genomföras.
Under våren 2014 hade även Animal Spirits samtal med Innovativ Kultur där vi redogjorde för
vår analys och att det var möjligt att ”lösa upp” spridningsworkshop till mindre möten och
”riktade” aktiviteter.
2. Enkätundersökning
En enkätundersökning angående mindre kulturaktörers intressen och behov i Stockholms län
kring streaming.
17 st svar på pappersbaserad enkät. Svaren kommer från aktörer som spänner över ett stort
register; museum, danskompani, bibliotek, Folkets Hus, kulturförvaltning, ospecificerad
scenverksamhet, filmverksamhet, teaterverksamhet samt performance-och samtidskonst.



10 svarar "medelstort" behov av att starta streaming
5 svarar "stort" behov
2 svarar "inget" behov alls.
Endast 2 av 17 uppger att de streamar idag. 0 av dessa livestreamar dock.
1 streamar med frekvensen 1 gång per vecka, 1 streamar 1-2 gånger per år.
När det gäller vilka olika hinder dessa aktörer anser sig se, och vad dom saknar, för att starta
streaming :
 11 st uppger avsaknad av teknik
 10 st uppger kostnader
 11 st uppger kompetens
 8 st uppger rättigheter
 2 st uppger lågt intresse från målgrupp
 2 st uppger bristande vilja inom verksamheten
 1 st uppger avsaknad av information om vad streaming innebär
När det gäller med vilken regelbundenhet man vill streama uppger dessa:
 3 st varje vecka
 9 st varje månad
 1 st varje kvartal
 4 st 1-2 ggr per år
 1 st aldrig
3. Rapport
Formulera en rapport med stöd av ovan som distribueras till kulturaktörer som har svarat på
enkäten, deltagit i workshops samt till relevanta nationella aktörer, samarbetspartners och
finansiärer.
Se bilaga för utförlig rapport och analys.
6. Resultat & effekter
Effekter
Förstudie Kultur REC skulle enligt avtal ha tre effekter:
1. Pedagogik: sprida kunskap och erfarenhet kring möjligheterna med streaming tillsammans
med mindre kulturaktörer, forskning, näringsliv och offentliga aktörer.
2. Identifiera intressen: involvera mindre kulturaktörer för att definiera intressen och behov
inför huvudprojektet.
3. Bygga nätverk: skapa nätverk med och mellan kulturaktörer inför finansiering av
huvudprojekt. Vid nära samarbeten även formulera intentionsförklaringar.
Se nedan för en sammanfattning av vår analys av dem.
1. Pedagogik
Vi har haft en mängd möten och spridningsworkshop under förstudien enligt ovan. Med
det ”breddade” streamingbegreppet och att mötas kring digitaliserings möjligheter, ser vi
hur många aktörer vill vara med oss för att genomföra projekt och samarbeten. Det ser vi
som ett kvitto på att vi är på rätt väg och att vi under vårt arbete har spridit våra
erfarenheter och slutsatser kontinuerligt.
I dagsläget är det svårt att avgöra vilka effekter vår rapport kommer att få. Men vi ser att
det finns relativt lite material tillgängligt för framför allt småskaliga kulturaktörer när man
vill arbeta med streaming och digitalisering.
Där tror vi att både Nätverkstan och Animal Spirits kommer att vara en viktig samtalspart
i det småskaliga kulturlivet och även inom forskning, näringsliv och offentliga aktörer när
de vill arbeta med digitalisering.
2. Identifiera intressen
Vi har involverat en mängd mindre aktörer från det relativt brokiga landskapet som den
småskaliga kulturen är. Vi tror oss veta efter våra samtal vilka utmaningar som man som
småskaliga kulturaktör står inför när man skall digitalisera sin verksamhet. De
identifierade intressena är även en grund för genomförande som påbörjas under hösten
2014 och 2015.
3. Bygga nätverk
Vi ser med stolthet och glädje på de aktörer som valt att samarbeta med både
Nätverkstan och Animal Spirits inför våra olika genomförandeprojekt.
Skillnader
1.
För deltagare
Förstudien har spridit kunskap om digitalisering och streaming.
2.
För vårt verksamhetsområde
Vi tror att förstudien varit ett inspirerande exempel på hur även det småskaliga kan ta och
ges plats i det pågående digitala paradigmskiftet.
3.
För Näringsliv
Via bland annat standarden ISO 26000 och förslag på genomförande kring Queer ISO
26000 har vi visat delar av näringslivet att konst och kultur ÄR en relevant del av
lösningen på de utmaningar som samhället står inför.
4.
För forskning
Vi de fyra forskare som deltagit i förstudien ser vi att vi knyter an till samtida pedagogisk
och kritisk managmentforskning bland annat inom sk multimodalt lärande respektiv i
diskussionen kring SR (Social Responsibility) och standards.
5.
För Stockholmsregionen
Vi har visat att oväntade aktörer (från lokal samhällsutveckling i Botkyrka till
hållbarhetschefer) kan mötas kring globala utmaningar, röra sig i komplexa fält och
samtidigt ge förslag på konkreta lösningar för ett bättre samhälle.
Medier
Då arbetet varit en förstudie har ingen mediakontakter tagits. Däremot har skälvklart
inbjudningar, dokumentation och information spridits via Nätverkstans och Animal Spirits
kanaler på sociala medier och internet.
7. Fortsättning
Nätverkstan
Leif Eriksson, Nätverkstan, har bjudit in av Kultur i Väst, arrangörskonsulenterna, som har
uttryckt sin vilja till samarbete med Nätverkstan i en fortsättning på Kultur REC där medel skall
sökas för att starta streamingverksamhet i Västra Götalands-regionen.
Nätverkstan har denna höst med egna medel investerat i ett mindre flerkamerasystem med hög
HD-kvalitet för att starta sändningar från kulturevenemang. Leif Eriksson och Christian Stensöta
testade systemet under Bokmässan i Göteborg i september. Nätverkstan startade också en egen
kanal på Bambuser i samband med detta: http://bambuser.com/channel/Natverkstan
Nätverkstan är inbjuden av PlayKultur att delta som partner i ett Creative Europe-projekt som
initieras av PlayKultur, med tre stycken deltagande symfoniorkestrar i tre europeiska länder som
vill starta streaming från sina scener.
Streamingverksamhet är en av de frågor som nu ligger på bordet i det nystartade samarbetet
mellan olika medialabs i Göteborg. Leif Eriksson är representant från Nätverkstan i detta nätverk
bestående av Visual Arena, Gothenburgh Film Studios, Blå Stället Medialab, Frilagret,
Collaboratory, Frölunda Kulturhus med flera.
Animal Spirits
Animal Spirits har sökt medel för att utforma metoder för samtidskonst och konstnärer att bidra
till hållbar utveckling inom ramarna för projektet Queer ISO 26000. Se bilaga för en
sammanfattning där delar även låg till grund för ansökan till Innovativ Kultur under hösten 2014.
Sökt finansiering
+ Vinnova, juni 2014, 1 500 tkr, tillsammans med Data- och systemvetenskapliga
institutionen på Stockholms Universitet och it-företaget Bitio för att utveckla teknisk
plattform kring att jobba med digitaliserad kultur och koppla samman det med hållbarhet
och standarden ISO 26000. Ansökan fick tyvärr avslag i september då Vinnova inte såg
hur nyttan med projektet var beskrivit tillräckligt tydligt. Erfarenheterna från avslaget har
Animal Spirits tagit med sig in i arbetet med delstudierna nedan.
Nedanstående finansiärer har ännu ej inkommit med svar:
+ Innovativ Kultur, sep 2014, 352 tkr, för att normkritiskt granska och bildsätta standarden
med stöd av nyckelintressenter inom samtidskonst och hållbarhet i Stockholms län,
tillsammans med bla lärare och professorer från Konstfack, Företagsekonomiska
institutionen på Stockholms Universitet, Ramböll och Riksbyggens hållbarhetschef.
+ Västra Götalandsregionens kulturnämnd, sep 2014, 205 tkr. Bla tillsammans med HSB
Göteborg som är en av de i Sverige som kommit längst med sitt hållbarhetsarbete och
ISO 26000 och Röda Sten Konsthall för att ”bildsätta” standarden.
+ Kulturbryggan, sep 2014, 100 tkr, för att undersöka specifikt hur rörlig bild kan användas
i Queer ISO 26000.
+ Vinnovas Mångfaldslabb, sep 2014, 230 tkr, för att normkritiskt granska ISO 26000 och
bildsätta den bla tillsammans med lärare och professorer från Konstfack,
Företagsekonomiska institutionen på Stockholms Universitet och Skövde konstenhet.
+ Kulturrådet, okt 2014, 350 tkr, för medfinansiering av ovan och för att genomföra en
spridningsworkshop.
Animal Spirits startar även under hösten 2014 det fristående bolaget Keynes Stockholm som med
stöd av forskningen och undersökningen av digitaliserad kultur och ISO 26000 säljer tjänster till
hållbarhetschefer i företag och organisationer. Se första version av webb på www.keynessthlm.se.
8. Övrigt
Se bifogad rapport för utförlig beskrivning.
Delrapport 2, En kort sammanfattning av vad som utförts i projektet (max 370 tecken)
Förstudie kultur REC har skapat och spridit kunskap om digitalisering, småskalig kultur och
samhällsansvar. Förstudien har visat att oväntade aktörer i och utanför kulturen kan mötas kring
globala utmaningar och ge förslag på konkreta lösningar för ett bättre samhälle.
Kontakta oss gärna för mer info om våra slutsatser och de steg vi tagit som direkt resultat av
förstudien / Nätverkstan och Animal Spirits
Delrapport 3, Ekonomisk redovisning
Se bilaga
Delrapport 4, enkät
Länken https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=58151 fungerar ej.
Delrapport 5, dokumentation
Se delad dropbox för bilder och rapport.
Dokumentation i form av bild, text, film m.m. som kan användas i Innovativ Kulturs
kommunikation