IndustrifondenNytt nr 2, 2014, 487 kb

Industrifonden
nytt #2
2014
FYRDUBBLAD ORDERINGÅNG
TILL FLEXENCLOSURE
SIDAN 3
# NR.2 SEPTEMBER 2014
Vaktombyte på
Industrifonden och
i Skåne
ClearCar uppstickaren
som bara växer
www.industrifonden.se
SIDAN 8
SIDAN 4-5
AKTUELLT: FLEXENCLOSURE
TEMA:
VD
HARXxxxxxxxxxxxxxxxxxx
ORDET
10 år i småföretagsamhetens tjänst
Tiden har kommit för att lämna in som vd för Industrifon­
den efter nästan 10 år vid rodret. Vilket privilegium att ha
fått stå i småföretagsamhetens tjänst så länge i en organisa­
tion som spelar en allt viktigare roll för riskkapitalförsörj­
ningen för tillväxtbolag!
Fyra viktiga observationer tar jag med mig.
1) Morgondagens näringsliv måste baseras på livskraftiga
små och medelstora privata företag, gärna med hög förädlings­
grad och stort kunskapsinnehåll. Annars klarar vi inte jobben.
Detta är allt tydligare nu när storföretagens expansion och
FoU sker mest utanför Sverige. Vi är därför tvungna att ha
en mycket företagsvänlig politik med starka offentliga FoUsatsningar i nära samarbete med näringslivet.
2) IT-hypen för 15 år sedan innehöll mycket som var
helt rätt. Men timingen var fel. Med sådär 10 år. Många av
de misslyckanden som gjordes blev värdefullt bagage när
snabbare internetuppkopplingar, bättre sökmotorer, smarta
telefoner och sociala media skapade de förutsättningar som
saknades vid millennieskiftet.
3) Den exempellösa värdestegringen inom IT-bolag som
Google, Apple, Amazon, Facebook, Twitter och Skype ger väl­
komna signaler till institutionella investerare att ompröva sin bot­
tenfrusna attityd till investeringar i privata venture capital-fonder.
4) Sverige har satts på den internationella kartan tack vare
framgångar som Skype, QlikTech, iZettle, Klarna, Tobii,
Mojang, Coresonic och Arcam. Våra starkaste innovations­
miljöer är numera ”hotspots” för internationella investerare.
Det är kvittot på gott entreprenörskap i en ekonomi som
skötts bättre än i de flesta länder i Europa under lång tid.
”Mitt” sista bokslut, som snart är klart, kommer att visa på ett
mycket bra år för Industrifonden med ett betydande överskott
och stora övervärden i portföljen. En kassa på 2 miljarder kr ger
ammunition för stora och många investeringar även om bistra ti­
der skulle tvinga oss att skjuta
på planerade exits.
Tack till alla som på olika
sätt medverkat till denna
positiva utveckling och som
under åren stöttat oss sträv­
samma på Industrifonden!
Och välkommen Anders till
ett spännande jobb.
Claes de Neergaard
Utgivare: Industrifonden, Box 1163, 111 91 Stockholm
Tel: 08-587 919 00. E-post: [email protected]
Redaktör och ansvarig utgivare: Maria Montgomerie
Bolag och
medinvesterare
tyckte till om
Industrifonden
Både medinvesterare och portföljbolag sätter stort
värde på Industrifondens långsiktighet och har stort
förtroende för fonden. Detta framgår av två enkäter
som undersökningsföretaget Novus genomförde
under våren. Enkäterna gick till portföljbolag respektive medinvesterare och handlade om deras syn
på Industrifonden och dess sätt att arbeta.
Portföljbolagen, där svarsfrekvensen var 70 procent, gav fonden
bättre helhetsomdöme, rekommendationsgrad och högre förtroende
än i en tidigare undersökning som genomfördes 2007. Mer än 90
procent av de tillfrågade instämmer helt eller delvis i värdeord som
seriösa, långsiktiga, professionella och engagerade.
50 procent av portföljbolagen instämmer helt i påståendet
”Industrifondens nätverk är till nytta för mitt bolag”, medan 37
procent instämmer helt i ”Industrifonden är drivande i arbetet
med att utveckla mitt bolag.”.
Enkäten till medinvesterarna, där svarsfrekvensen var 50 procent,
tog upp liknande frågor.
Industrifondens kapitalstyrka, långsiktighet och erfarenheter
och kunskaper var viktigast vid valet av Industrifonden som
medinvesterare. Under arbetet med att utveckla bolaget har
Industrifonden främst bidragit med den investeringsansvariges
egenskaper, erfarenhet och kunskap (och kapitalstyrka). Hälften av
medinvesterarna upplever Industrifondens beslutsprocess som varken
särskilt snabb eller särskilt långsam. En av fyra medinvesterare
upplever processen som långsam.
Enkäterna genomfördes som ett led i Industrifondens utvecklingsoch förbättringsarbete. ■
Flexenclosure
växer så det knakar
I takt med att datamognaden och mobilanvändningen ökar i utvecklingsländerna i Afrika och Asien ökar också
intresset för Flexenclosures energilösningar. Det märks på orderingången som är fyra gånger större första
halvåret i år än samma period i fjol. Och detta är bara början, konstaterar vd David King, med tanke på den
kommande utbyggnaden av mobilnät i många länder.
Flexenclosure utvecklar och tillverkar miljö­
vänliga system för elförsörjning till telekom­
industrin. Bolagets kunder återfinns främst i
utvecklingsländer i Afrika och Asien.
Två produktområden
Bolaget fokuserar på två produktområden:
eSite som är en energieffektiv hybridlösning
för elförsörjning till basstationer i glesbygd
där tillgången till el från elnät är dålig.
Med eSite kan basstationen drivas med
solenergi eller batterier. Detta minskar
behovet av dieselolja drastiskt och kan
dra ner driftskostnaden med upp till 90
procent. Den andra produkten eCentre är
en prefabricerad, fullt utrustad byggnad för
att inhysa och driva data- och telekommu­
nikationsutrustning. Den är energieffektiv,
billig och kan snabbt sättas upp nästan var
som helst. Allt kunden behöver göra är att
installera sin specifika utrustning.
– Vi ligger helt rätt nu när många länder
bygger ut sina mobil- och datasystem, säger
E-Sites avancerade styrsystem optimerar användningen av olika energislag såsom solenergi, batterier och diesel vilket leder till stora besparingar för att driva en basstation.
Ny VD på Industrifonden
Den 15 september tillträder Anders Slettengren, 45 år,
som ny vd på Industrifonden. Han kommer närmast
från posten som vd på Novax, Axel Johnson AB:s helägda
investeringsbolag. Han har
varit anställd på Novax sedan
2001, först som investerings­
ansvarig och sedan 2006 som
vd. Anders Slettengren är
civilekonom från Handels­
högskolan i Stockholm och
har även arbetat på Unilever
och Microsoft. ■
Med e-site kan en basstation till stor del
drivas med solenergi och batterier och den
kan placeras nästan var som helst i väglöst
land. Den på bilden står i ett ödsligt område
David King. Vår tillväxt nu är resultatet
av flera års arbete och beror främst på två
faktorer. Dels på våra produkter, som nu
är färdigutvecklade, väl fungerande och
har ett relativt lågt pris. Dels på att vi har
en egen säljstyrka istället för att gå via
mellanhänder.
Och omsättningssiffrorna talar för sig
själva. En ökning från 11 miljoner kr första
halvåret 2013 till 185 miljoner kr första
halvåret i år. En svårighet som expansionen
dock medför är kassaflödet. Många kunder
i de länder där Flexenclosure verkar, såsom
Angola, Burma, Tchad, Angola och Mo­
cambique, behöver hjälp med finansiering­
en och kräver mycket långa betalningstider.
– Vi får jobba hårt för att få in våra
betalningar, säger David King. Men sådana
är spelreglerna här. Om man vill vara med
och utnyttja den snabba tillväxten i Afrika
så får man hantera nackdelen med den höga
risken också.
Vill göra gott
David King har tre mål för de kommande
åren. Det första är att bygga ett bra och
lönsamt bolag med en god företagskultur.
Det andra är att få globalt genomslag för
Flexenclosures produkter. Och det tredje är
att göra gott:
– Vi gör skillnad för vi medverkar till
att dessa länder får en bra infrastruktur
för mobil- och datanät, vilket gör att de
utvecklas och moderniseras snabbare, säger
han. På så sätt kan vi hjälpa till att få fram
en ny start-up generation i Afrika. ■
i Marocko.
Form: Dolling Tahko
SID 03
VI HAR HITTAT VÅR PLATS
Nicholas tar över i Skåne
En omvärld med färre aktörer inom venture capital och en finanskris som lamslog banksystemet. Men också en
hög investeringstakt och guldägg som Qliktech och Arcam i den egna portföljen. Detta har präglat avgående vd
Claes de Neergaard nära tio år på Industrifonden. Nu vädrar han återigen morgonluft för riskkapitalmarknaden.
Nicholas Jakobsson heter Industrifondens nya man i Skåne. I september
efterträder han Lennart Gustafson, som nu lämnar Industrifonden efter
14 år. Nicholas ser fram mot att få ta över stafettpinnen
– Viljan till nyföretagande har inte knäckts av
IT-hajp och finanskris. Dagens unga svenska
entreprenörer ser den gigantiska potentialen
till internationalisering genom innovationer
och nya affärsmodeller. Och man inte bara
ser, man vill också ta för sig, säger Claes de
Neergaard.
Han brinner för svenskt nyföretagande och
känner sig priviligierad över att ha fått förmå­
nen att leda Industrifonden så länge. Under
hans tid har investeringstakten
ökat till 400- 500 miljoner kronor per år sam­
tidigt som fondens betydelse
för riskkapitalförsörjningen
ökat.
– Våra intressentundersök­
ningar pekar på att vår lång­
siktighet, kapitalstyrka och
aktiva arbete med portföljbo­
lagen uppskattas. Jag tycker
att vi hittat vår plats i det
svenska risk­kapitallandskapet
och det har vi skäl att vara
stolta över, säger Claes.
Gäller att hitta
guldäggen
Industrifonden är en av nyckelfaktorerna
bakom framgången.
Balanserad portfölj
– Som statlig, långsiktig aktör kan vi vänta ut
bättre tider utan att bli nervösa. Vi investerar
ungefär lika mycket varje år och får därmed
en balans mellan bra och dåliga årgångar. Och
vi tar höjd för de finansiella riskerna för att så
gott det går säkerställa att investerarna har de
resurser som krävs för att köra bolagets affärs­
plan i mål, poängterar Claes de Neergaard.
Industrifonden investerar idag inom
alla sektorer, i hela landet. Om det finns
”svenskt intresse” kan också investeringar
göras utanför Sverige. Den största poten­
tialen bland nuvarande investeringar ligger
inom läkemedelsutveckling och medicinsk
teknik, anser Claes de Neergaard.
Större satsning inom life science
– Regeringen kompenserar delar av bort­
fallet av FoU från Astrazeneca med kraftfulla
satsningar på offentligt finansierad FoU inom
Life Science. Det är helt rätt!
Men vi som nation, med stolta
traditioner inom sektorn, ska
väl inte ha visionen att vara ett
forskningslabb åt utländska
läkemedelsföretag?
– Jag tycker att vi ska satsa
på att bygga upp en egen stark
svensk läkemedelsindustri igen.
Med oförändrade resurser kan
Industrifonden dra ett strå till
stacken. Men ”strån” räcker inte
långt i en så kapitalkrävande
verksamhet som läkemedelsut­
veckling.. Därför skulle jag gärna
se att staten överväger någon typ
resurstillskott så att Industrifon­
den tillsammans med de få inves­
terare som är verksamma inom
svensk life science kan växla upp
FoU-satsningar till nya företag,
säger Claes de Neergaard.
För att bli framgångs­
rik med mycket riskabla
investeringar krävs det
att man då och då hittar
guldäggen. Industrifonden
associeras idag med verkligt
stora framgångss­agor där
Qliktech, Mycronic, Arcam,
Coresonic och Cellavision
är några exempel.
– När vi gick in i dessa
bolag var de inte guldägg,
men embryon till något
bra. Vi är en tidig investe­
rare och därför tar det ofta
10-15 år innan man ser den
stora värdehöjningen. Jag
tycker att vi har bevisat vår
affärsmodell genom många
exits där värdebyggnads­
arbetet har varit extremt
framgångsrikt, säger Claes
de Neergaard.
Claes de Neergaard lämnar Industrifonden i september efter nära tio år
Långsiktigheten hos
som vd. Han efterträds av Anders Slettengren, tidigare vd på Novax.
SID 04
Lugnare tillvaro
Själv går han nu över till en
något lugnare tillvaro:
– Jag har under hela mitt
yrkesverksamma liv förberett
allting noga; möten, föredrag,
resor och arbetsbyten. Men att
sluta arbeta och gå i pension har
jag inte förberett mig inför, trots
att jag haft så lång tid på mig.
Det känns därför som en stor
utmaning i mitt liv. Men jag vill
fortsätta att vara aktiv och delta
i näringslivet och hoppas att
det finns någon roll för en
garvad gubbe. ■
– Jag har bestämt mig för att inte jämföra
mig med Lennart, för det går inte, säger
han. Lennart har byggt upp en fantastisk
plattform som jag kan utgå ifrån och han
kommer att finns kvar i bakgrunden i fall
jag behöver stöd.
Nicholas ser fram mot att få jobba för In­
dustrifonden och att få investera i skånska
tillväxtbolag. Han har lång erfarenhet från
det skånska innovationssystemet, eftersom
han varit vd för Connect Skåne, jobbat på
Lunds Universitets holdingbolag och på
investeringsbolaget Tibia Konsult.
– Industrifonden är en mycket viktig spe­
lare i Skåne, säger han. Vi är en av de få aktiva
nationella investerarna här och det är viktigt.
För det fungerar inte att bara vara lokalpatriot
när man ska bygga nya tillväxtbolag. Men
med Industrifondens kapitalstyrka, långsik­
tighet och stora nätverk över hela Sverige så
har vi alla möjligheter att göra skillnad.
Industrifonden har många portföljbolag
i Skåne och här finns några av fondens allra
bästa investeringar. Qliktech är den bästa
och mest kända.
Nicholas tänker jobba vidare med de skån­
ska nätverken och söka samarbete med fler.
Han nämner till exempel det stora affärs­
ängelnätverket, som fungerar mycket bra.
– Jag vill jobba vidare med det och söka
samarbete med dem som är aktiva, säger
han. För det behövs fler investerare med ett
nationellt fokus. ■
Nicholas Jacobsson, som numera bemannar
Industrifondens kontor i Skåne, ser fram
mot att få börja investera i skånska
tillväxtbolag. Han kommer att söka med
ljus och lykta efter nästa Qliktech, för han
är övertygad om att det finns fler skånska
bolag med den potentialen.
– Alla i Skåne känner till framgången
med Qliktech, säger Nicholas. Det vore
fantastiskt kul att få vara med och hitta
nästa stora succé. Och det är ingen omöj­
lighet, för det finns fler bra bolag i den
skånska myllan.
Lennart Gustafson har jobbat för Industrifonden i Skåne sen 2000. Han tycker att
det bästa med jobbet har varit alla entreprenörer och deras idéer, som han har sett
komma och gå.
Mentorsprogrammet igång
Den tredje omgången av Industrifondens
mentorsprogram har just dragit igång. Ge­
nom mentorsprogrammet vill Industrifonden
dela med sig av sin expertis till nästa genera­
tion svenska toppentreprenörer för framtida
relationer och samarbete. Men även ta del av
en ny generations kunskap och erfarenhet.
Programmet drivs i samarbete med Stock­
holm School of Entrepreneurship och har i
år sju adepter, som fått varsin mentor bland
Industrifondens medarbetare.
Deltagare i årets program är:
• Max M Mohammadi, läser sin andra master
på KTH, prisbelönt innovatör och uppfinnare
• Jonathan Danemo, CMO på start upbolaget 30minMBA
• Sophie Uesson, Master i digitala media,
driver egen kommunikationsbyrå
• Anders Schmachtenberg, studerar på
Handelshögskolan
Anna Jakus på Stockholm School of Entrepreneurship, som driver mentorsprogrammet
tillsammans med Industrifonden, hälsar på David Seijsing, deltagare I första omgången
av programmet.
• Lukas von Grebmer zu Wolfsthurn, driver
det egna bolaget Six Beverages
• Janna Jarlman, driver det egna bolaget
Competencer
• Ebba Kierkegaard, driver eget konsultbolag
inom produktutveckling och innovation
Den som vill veta mer om programmet
kan kontakta Industrifondens HR-chef
Ulrika Wahllöf Björk:
[email protected] ■
SID 05
nYTT OCH NOTERAT
nya investeringar
Bomill
Nytt från våra bolag
Nya pengar till Zaplox
Zaplox, som utvecklar system där man
kan använda mobilen som dörrnyckel, har
fått en ny storägare i den tyska privatin­
vesteraren 4M som investerar 20 miljoner
kr i bolaget. Pengarna ska gå till fortsatt
utveckling och marknadsexpansion.
Zaplox har också inlett ett samarbete
med Axis, som ska använda Zaplox mobila
nycklar i sitt passagekontrollsystem i USA. ■
God utveckling för Smartfish
Norska Smartfish har funnits i Sverige i
mindre än ett år, men kan visa på en god
försäljningsutveckling. Bolaget har redan
vunnit upphandlingar från landstingen i
Skåne och i Östergötland och flera andra
upphandlingar är i process. Smartfish pro­
ducerar en Omega3-berikad näringsdryck,
Nutrifriend, som är ett komplement i be­
handling av olika cancerformer. Den ingår i
Apoteket AB:s sortiment och förhandlingar
pågår även med andra apotekskedjor. ■
Espresso House med mobilen. Redan dagen
efter lansering var appen Sveriges mest
nedladdade app. Förutom betalning kan ap­
pen användas för marknadsföring och olika
lojalitetsprogram. ■
Exit i Boule
Industrifonden har sålt sitt innehav i Boule
Diagnostics, som utvecklar, tillverkar och
säljer hematologiska system till sjukhus- och
laboratoriemiljöer. Bolaget är noterat på
Nasdaq OMX. ■
Nya förpackningar för Oatly
Oatly, som tillverkar olika drycker och
livsmedel baserade på havre, har lanserat helt
nya förpackningar som ett led i den pågående
ompositioneringen av varumärket. Oatly
inriktar sig på livsstilskonsumenter som
värdesätter hälsa och miljö. Bolaget har också
lanserat flera nya produkter, till exempel en
creme fraiche. Industrifonden har under året
ökat sitt ägande i Oatly till 17 procent. ■
Clavister och
Heliospectra noterade
Två av Industrifondens innehav IT-säkerhetsbolaget Clavister och växtbelys­
ningsföretaget Heliospectra – har noterats
på First North-listan. ■
Ostrea i konkurs
Ostrea, som sysslar med ostronodling i
Bohuslän, har misslyckats med att ta in nytt
kapital och har därför begärt sig i konkurs.
Industrifonden var engagerad i bolaget med
lån sedan 2007. ■
MPS lanserar ny kaffeapp
Mobile Payment Solutions, MPS, har lan­
serat sin nya mobilapp för Espresso House.
Med den kan man betala alla inköp på
Industrifonden investerar 15 miljoner
kronor i Lundaföretaget BoMill, som
utvecklat en utrustning för extremsnabb
sortering av spannmål. I emissionen på
totalt 18,5 miljoner kr deltar också de
tidigare ägarna. Pengarna ska användas till
BoMills internationella expansion.
BoMills maskin sorterar spannmål och
fröer efter kvalitet, där sädeskärnorna
positioneras och belyses med kortvågigt
IR-ljus. Genom analys av det transmitte­
rade ljuset kan varje enskild kärnas kvalitet
bedömas, bland annat efter proteinhalt.
Hela processen går blixtsnabbt (24 000
frön per sekund!), vilket gör det möjligt att
analysera och sortera stora mängder
spannmål. En maskin har en total kapacitet
på cirka 3 ton per timme.
Kunden, till exempel en kvarn eller en
spannmålshandlare, kan då sortera fram
vad som håller tillräckligt hög kvalitet för
konsumentmarknaden och vad som bör gå
till djurfoder.
Normalt bestäms detta genom stickprov,
vilket innebär att ett medelvärde används
för bedömning av stora mängder spannmål.
Då kan ett helt parti behöva kasseras, även
om en stor del av partiet håller högre
kvalitet.
– BoMills utrustning är mycket innovativ
och har stor internationell potential, säger
Thomas Carlström, investeringsansvarig på
Industrifonden. Den gör stor nytta för
kunden, då man kan ta tillvara på allt
spannmål av hög kvalitet och sortera bort
det som angripet av sjukdom, vilket höjer
värdet på ett parti råvara. ■
Nya miljonavtal för RxEye
BARISTA
RxEye har fått två nya avtal på initialt 10 miljoner kr vardera med stora europeiska aktörer,
vilket innebär att bolagets europeiska expansion nu tar fart.
Industrifonden har investerat 11 miljoner
kronor i kaffekedjan Barista Fair Trade
Coffee, Skandinaviens första etiska kaffe­
kedja. I emissionen på totalt 22 miljoner kr
deltar också ett antal privatinvesterare.
Pengarna ska gå till Baristas fortsatta
expansion.
Barista grundades i Malmö 2006 och har
idag 18 helägda caféer på sju orter runt om i
Sverige. Bolaget, som har tagit flera medaljer
i kaffe-SM, vill visa att så kallat specialkaffe
kan skalas upp i kedjeform och serverar så
långt som möjligt bara Rättvisemärkta/
Fairtrade och ekologiska produkter.
– Barista förnyar kaffekedjekonceptet med
sin tydliga profil med etik och kvalitet, säger
Tore Tolke, investeringsansvarig på Industri­
fonden. Bolaget är på god väg att bevisa att
hållbar och intäktsskapande.
en etisk affärsmodell som bygger på
Med kapitalet från nyemissionen i ryggen
Fairtrade och ekologiskt kan vara både
planeras en expansion, till en början på
Det ena avtalet är med två av Europas största
teleradiologiorganisationer TeleConsult
Europe och TeleConsult France. De har
valt RxEye som system för all hantering av
radiologiinformation. Det andra avtalet är
med Unilabs, som har en av Skandinaviens
största verksamheter inom teleradiologi.
Unilabs är i en stark expansionsfas och har
valt RxEye som leverantör av den infrastruk­
turplattform som ska stödja Unilabs tillväxt
inom teleradiologi.
Teleradiologi innebär elektronisk överfö­
ring av röntgenbilder mellan olika delar av
sjukvården och olika geografiska områden.
Detta ökar möjligheten att få snabba remis�­
svar, preliminära utlåtanden och tillgång till
experter. Allt streamas via internet.
SID 06
Med RxEyes plattform kan en läkare
granska röntgenbilder oavsett var
patienten befinner sig.
TeleConsult Europe och TeleConsult France
erbjuder sjukhus och kliniker röntgentjänster
i ett flertal länder. Organisationerna genom­
för idag över 100 000 undersökningar
årligen via teleradiologi och de erbjuder
också radiologer på plats. Med detta avtal
väntas 28 sjukhus och diagnostiska centra
i Frankrike och Nederländerna anslutas till
RxEye under det närmaste året.
Unilabs mål för de kommande fyra
åren är att en miljon undersökningar ska
genomföras och diagnostiseras via RxEyes
plattform. Unilabs siktar på flera europe­
iska länder och har för avsikt att även nyttja
RxEye för sin europeiska verksamhet.
– Dessa samarbeten kommer att vidare­
utveckla vårt tjänsteutbud och ge oss extra
kraft att expandera på ännu fler marknader
i Europa, säger RxEyes vd Jan Furuvald. ■
Now Interact
Industrifonden har investerat 5 mil­
joner kr i Now Interact, ett mjukva­
ruföretag som erbjuder en tjänst som
ökar försäljningen för onlinehandlare.
Pengarna ska användas till fortsatt
internationell expansion.
Bolaget utvecklar en heltäckande
metodik och mjukvara riktad mot ak­
törer inom bank, försäkring, telekom
och liknande, där försäljningen är
relativt komplex men ändå till stor del
sker över internet. Lösningen erbjuds
som en SaaS (Software as a Service)
och den optimerar både handlarnas
elektroniska och fysiska försäljnings­
resurser i realtid. Mjukvaran följer
besökarens beteende i onlinebutiken
och kan genom att erbjuda informa­
tion eller möjlighet till personlig kon­
takt, bland annat genom chatt eller
telefonsamtal, få andelen genomförda
köp att öka.
attraktiva lägen i Stockholm och Göteborg.
Målet är att inom fem år ha etablerat 50
enheter i Norden. ■
SID 07
AKTUELLT: CLEARCAR
CLEARCAR – uppstickaren
som bara växer
Små enheter nära där folk bor eller arbetar. Det är besiktningsföretaget
ClearCars recept på framgång. Och det har hittills visat sig fungera bra. Sen
starten i december 2012 tills nu (september 2014) har bolaget dragit igång
41 nya stationer, främst på orter som inte haft någon bilbesiktning tidigare.
Och expansionen ska fortsätta i samma takt.
Vd Pierre Karlsson räknar med att starta
totalt 40 nya stationer under 2014.
– Vårt mål är att ha 100 stationer i slutet
av 2015, säger han.
ClearCar har hittills främst etablerat sig
på mindre orter i Syd- och Mellansverige
som inte haft någon bilbesiktning alls och
där bilägarna varit tvungna att åka miltals
till närmaste ort när det varit dags att be­
siktiga bilen. Därför möts ClearCar nästan
bara av positiva reaktioner när de öppnar
upp en ny station.
Bolaget hyr in sig hos bilverkstäder, ben­
sinmackar och bilhandlare – i lokaler som
redan är bilanpassade. Detta innebär att
verksamheten kan komma igång snabbt och
kostnadseffektivt. Kunderna får nära till sin
besiktning och många kunder tycker också
att det är praktiskt att det finns flera bilrela­
terade verksamheter i närheten.
– Enkelhet för kunden är vår ledstjärna,
säger Pierre Karlsson. Man ska kunna få
bilen besiktigad och fixad på samma ställe
och helst på samma dag. Och kunderna
uppskattar detta – det hör vi varje dag.
Det bästa som har hänt
Inget samröre
– Det här är det bästa som hänt på 20 år,
är en vanlig reaktion från kunder, berättar
Pierre Karlsson. Folk som bor på små orter
där det mesta läggs ner blir mycket glada
när något nytt startas upp! Vi gör helt enkelt
det som staten ville när den avreglerade
bilprovningen.
ClearCars lösning för att starta upp
på småorter är enkel, snabb och effektiv.
Pierre Karlsson är noga med att understryka
att verkstaden har sin verksamhet och Clear­
Car har sin – det får inte förekomma något
samröre. Ingången till besiktningen ska till
exempel vara helt avskild från verkstaden.
– Vi informerar verkstäderna noga om
regelverket och att de ska hålla isär vår
verksamhet från sin egen i annonser, på
hemsidor och liknande. De får självklart
tala om att vi finns där, men kunden ska
inte kunna blanda ihop besiktning och
verkstad. De ska kunna lita på att ClearCar
är en helt oberoende besiktningsaktör som
följer regelverket.
För bilbesiktning är en noga kontrollerad
verksamhet som följs upp av myndigheter
som Swedac och Transportstyrelsen. Om
en station skulle börja underkänna fler bilar
bara för att verkstaden skulle få mer jobb,
skulle det upptäckas direkt.
– Vi informerar alltid våra hyresvärdar
om reglerna, vilket är extra viktigt om
hyresvärden är en verkstad. Både vi och
verkstäderna hanterar detta på ett professionellt
Clearcars station i Visby startade i maj och tar emot i snitt 25 bilar per dag. Besiktningsteknikern Kenneth Lindby sköter allt på stationen tillsammans med kollegan Henrik Bengtsson
- Här jobbar vi under eget ansvar, säger Kenneth och det trivs vi bra med. Kunderna
uppskattar också att vi finns – de gillar att det finns alternativ till Bilprovningen
SID 08
sätt, säger Pierre Karlsson. Fördelarna med
att finnas i anslutning till verkstaden är
uppenbara. Om vi hade tvingats bygga nya
lokaler för varje station hade vi inte kunnat
etablera oss på det sätt vi gör. Och då hade
alla mindre orter där vi finns idag fortfa­
rande inte haft någon bilbesiktning. ■
Faktaruta:
Bilbesiktningsmarknaden avreglerades
1 juli 2010 och det blev möjligt för nya
besiktningsföretag att etablera sig i
Sverige. Statliga Bilprovningen delades
upp i tre delar, varav två såldes till
privata aktörer och den tredje blev kvar
i statens ägo. Dessa tre fortsätter att
driva gamla Bilprovningens stationer.
Därutöver har två andra internationella
aktörer, Opus och Carspect, etablerat
sig och startat nya stationer. ClearCar
är det enda helt nystartade bolaget.
INDUSTRIFONDENS SYN:
– ClearCar är en spännande utmanare
i en traditionell bransch, säger Sofia
Ericsson Holm, investeringsansvarig
på Industrifonden. Bolaget har hittat
en effektivare affärsmodell som utgår
från kundens preferenser. Med erfarna
grundare, kloka och uthålliga medin­
vesterare och en tydlig ägaragenda ska
ClearCar utvecklas till en betydande
och lönsam besiktningsaktör. Vi är
redan nu på god väg.