Samvite jär raint, för de nyttes så sällan

Samvite jär raint, för de
nyttes så sällan
Häcklar makthavare, förmedlar sagor
och skrönor
214
I allt han gjorde var Erik på vakt mot orättvisor och höga herrars
svek. I vissa fall renodlade han detta i en text eller bild som träffsäkert häcklade en person eller företeelse. Ibland blev det mjukare eller finurligare och fick formen av en saga eller skröna. Det
fanns alltid ett djupt allvar och en glimt i ögat i det han gjorde.
I detta avslutande kapitel presenteras några av hans häcklingar, skrönor och sagor.
Bild 02. Min sten hemma på gårdsplan. Översatt till svenska lyder texten: Det
är bättre att bli örnars mat än att bråka med dumma byråkrater. Etsning 1979.
215
216
217
Bild 03. Här ligger jag skinnflådd och mår mycket bättre än byråkrater har Erik huggit in i stenen som mosar en självfigur i mosaik hemma på Kovik.
Bild 01. Erik, en gammal kut. Teckning av Nils Hammarström 1976.
Det hände att Erik själv blev häcklad – med värme och viss
beundran – särskilt av vännen och kollegan Nils Hammarström.
Erik som kut gjorde han 1976 och det var före någon av Eriks
egna häcklingar. Den visar också hur känd och populär Erik var
när han började sprida sina mer eller mindre giftiga kommentarer.
Redan tio år innan Erik hade sin stora tvist med byråkraterna i
Visby kommun om den nedsläckta gatlyktan gjorde han sina första monument över korkade byråkrater. Han hade råkat ut för en
del av dem långt innan han skrev sina insändare och gjorde sina
satirer. Det framgår också av kapitlen om kyrkokonserveringsjobben och fiskerimuseet.
Erik skrev också artiklar och insändare i lokalpressen som
måste betecknas som seriösa förslag och kommenterar. Här lyfter han ett förslag att lägga en krona på flyg- och färjebiljetten
för att stödja den kulturvård som alla turister är beroende av och
som utförs av gutarna i deras vardagliga slit. David Ahlqvist hade
Bild 05. En krona från varje turist till gotländsk kultur
.Insändare i GT 1981.
Bild 06. Eriks recept för vågskydd i
Visby Hamn. Insändare i GT 13 november 1981.
Bild 04. Den ironiska texten lägger Erik i munnen på
Stockholmsarkitekten Abrahamsson som fick Regeringens tillstånd att bygga till ett sommarhus på en
höjd i Sundre. Den här gången var de lokala byråkraterna förståndiga nog att avstyrka. GT 1980.
218
Under rubriken Riddaren försvarar sin borg har han beskrivit
arkitekten som en don Quixote som tror sig veta bäst och som
tycker att alla naturvårdande myndigheter på Gotland har fel.
Han kom förbi Kovik redan 1965 och berättade om sitt projekt.
Erik avrådde och förklarade att så bygger man inte i ett naturkänsligt område på Gotland. Han påminde om den gamla gotländska regeln: Att uppe pa di sture höjdar där blåsar de kallt. Erik
fick anledning att stötta de lokala byråkraterna mot de storsvenska.
219
Bild 08. Krampmacken över Karpaterna. Här har Hannibal Nylén grenslat elefanten. Teckning 1984.
kläckt idén några år tidigare Översatt till dagens förhållanden
skulle det kunna ge nästan tio miljoner kronor per år till den
gotländska kulturen.
Ett något mindre seriöst förslag gäller vågbrytare för Visby
hamn där inloppet är utsatt för sydliga vindar. Erik refererar till
två omdiskuterade frågor i början av åttiotalet, Fristadsrivningen
och Snäckfiaskot. Fristad var Visby stads fattighus på Kopparsviksgatan strax ovanför nuvarande färjeterminalen. Det byggdes
1883 för att samla ihop de fattiga utanför muren. Det revs i mitten
av 1980-talet efter en debatt där det också framfördes förslag om
att använda det som allaktivitetshus. Snäckfiaskot handlar om
att kommunen gick i borgen för bygget av en stor konferensanläggning vid Snäckgärdsbaden när det gamla badhotellet rivits.
Det kostade kommunen cirka 55 miljoner kronor. Det finns vissa
likheter med turerna kring kongresshallen Wisby strand…
älskvärt skällde ut varandra. Krampmacken har numera sitt båthus i Kovik.
På regeringens uppdrag gjorde Transportrådet 1985 en översyn över Gotlandstrafiken för att se om det gick att sänka kostnaderna. Den s.k. Norrbomska utredningen föreslog en bastrafik
Visby-Oxelösund kompletterad med sommartrafik till OskarsBild 10. Eriks bild av Norrboms presentation. Han (Erik alltså) hävdade att
den skitiga kolhamnen i Oxelösund skulle kräva svarta båtar utan mattor.
Teckning 1985.
Bild 07. Hoppas vi hittar floden Dnepr snart så vi kan
vattna Rytmästarens häst. Krampmacken dras bitvis
efter häst. Rytmästaren Nylén själv står i fören.
220
Bild 09. På den gamla goda tiden. Ett odaterat och
opublicerat bidrag till den ständigt återkommande
debatten om färjetrafiken till Gotland. Den Norrbomska utredningen presenterades 1985.
Erik Olsson käftade med arkeologen Erik Nylén om Krampmackenprojektet. En rekonstruktion av en vikingabåt eller knarr
från Tingstäde träsk och med segel efter modell bildsten seglas
1980-85 från Gotland via floderna Wisla och Donau till Istanbul
(Miklagård) under Erik Nyléns ledning. Väl framme i Istanbul
sände Radio Gotland ett telefonsamtal mellan Erikarna där de
221
Bild 14. Gotlands kommuns koilböikrar, dvs de två
kommunalråden Thure Larsson och Erik Carlsson. Mosaik 1989.
Bild 11-13. Några av Eriks bidrag i ord och bild i striden om
gatlyktorna på landsbygden 1987–88. Roland Norbäck får
Stryk av Thure Larsson, ett opublicerat prosabidrag och en
elefantdans i Östergravar. Bildinsändarna var publicerade i
båda Gotlandstidningarna.
222
hamn/Västervik och Nynäshamn. Efter en omfattande debatt
beslutade regering och riksdag att trafiken skulle bli kvar på Nynäshamn och Oskarshamn.
Eriks stora strid med byråkratin och politiken handlar om
en gatlykta på stora vägen (väg 140) vid hans Koviksfastighet.
Visby kommun ville av besparingsskäl släcka den lampa som
landsbygdskommunen tänt 36 år tidigare och andra enstaka ljuspunkter på landsbygden. Erik protesterade och hävdade att det
handlade om säkerheten för dem som bor på landet. Dom ska
inte behöva lida för att kommunalpamparna slösar pengar på
skandalerna Snäck, Borgen och turistorganisationerna. Ett särskilt gott öga har Erik till det centerpartistiske kommunalrådet
Thure Larsson som var ordförande i Tekniska nämnden och dess
arbetsutskott.
Gatlyktestriden finns dokumenterad i en mosaik i Kovik. Men
redan i augusti 1987 hade Erik låtit sätta upp en egen lyktstolpe
och gjort en mosaik TITTELITURE som han donerade till kom-
munen på villkor att den hängdes upp på en av Erik godkänd
offentlig plats. Kommunstyrelsen tackade dock nej och kommunalrådet uppfattade det som elakt och förbaskat dumt. Erik Olsson måste ha varit på hemskt dåligt humör när han gjorde det säger
han i GA 25 september 1987. Erik arbetade en hel månad med
mosaiken som finns kvar i förvar på Kovik. Eriks lyktstolpe fanns
kvar ända till årsskiftet 2010-2011 då den ersattes av en ny på
andra sidan vägen.
År 1991 pågick en sandlådestrid i de gotländska konstnärskretsarna. Kommunens kulturförvaltning hade tillsatt en kommitté
eller jury bestående av Örjan Ringbom, Jan Brunius och Olle
Gibson. De presenterade en lista över »godkända« gotländska
konstnärer och konsthantverkare. Ragni Carlsson-Sebek anställdes för att administrera det hela. Erik tog de icke listade i försvar
– särskilt Hans Ekedal i Slite – och förvaltningen fick kalla fötter.
Listan drogs in och förbjöds officiellt och Örjan Ringbom blev
enligt egen utsago mordhotad.
Bild 14,1 Erik Olsson fixar eget lyse och skänker kommunen
mosaik. Artikel av Peter Daun i GA 11 augusti 1987 NY BILD!
223
Bild 15 och 16. Erik protesterar mot att Örjan och Ragni presenterat en lista
över gotländska konstnärer och konsthantverkare som sorterar bort ett
femtiotal namn.
Ett urval av Eriks skrönor från Mänskar u pasjasar pa Gotland
presenteras här. De talar för sig själva, men det kan vara värt att
notera att han inte drar sig för att också utmana två av sina största
idoler, Johnny Roosval och David Ahlqvist.
224
Bild 17-22. Skrönor hämtade från Mänskar u pasjasar,
utgiven 1990: Samtal mellan gutar, Professor Roosvals
färska ägg, Ingen är profet i sin egen hembygd, På
tinget, Käutajärnet.
225
Bild 23. Gåsen Hederstedt som målar
galjonsflickans läppar med mönja har
vissa likheter med
Erik. Etsning 1977.
Bild 25. Gast. När en fiskare eller sjöman drunknat var det inga problem så länge han låg i
havet. Men om han drev iland blev han gast
och osalig ande. Olja 1948.
Bild 24. En gammal Toftabo hittade sin galjonskvinna på
stranden. Han förvarade henne i vedboden U när källingi
skällde, då gick han ut i vidbodi uhögg ved u prat mä henne:
Vackar jär du u tigar gär du.
226
På gränsen till sagor ligger dessa skrönor om sköna galjonsfigurer.
Avslutningsvis några av Eriks sagobilder som ofta handlar om
fiskarens vardag och fantasier men också om vackra men ganska
kyska nakna kvinnor. Gasten i vågorna är från 1948 och de övriga är från 90-talet. Planerna på att ge ut en sagobok kom tyvärr
aldrig att förverkligas.
Bild 27. Trojaborgen vid Galgberget. Enligt
en sägen blev en skön jungfru förd till
rövarkulan. Hon fick välja mellan att bli
dödad eller att på en natt lägga en hel
trojaborg. Enligt en annan var hon dömd
till döden men erbjöd sig att lägga trojaborgen. Hon lade en sten varje natt och
efter 365 nätter blev hon skonad till livet.
Akryl 1990.
227
Bild 30. De bägge havsfruarna. Mellan Ihrevik och
Lickershamn finns Kuskelde. Under en häll brukade
fiskarna göra upp eld och vila och vänta på sina fiskegarn. En natt kom två havsfruar iland. Den ena gick
upp och värmde sig vid eldenBonden från Bjers låg
vaken med en ljustra bredvid sig som han försiktigt
föste in i elden så den blev glödande. Havsfrun såg att
han var vaken och frågade Vad heter du? Han svarade
Själver. När hon vände baken till kastade han den glödande ljustran i henne. Hon sprang till sjön och skrek
Själver mig brände. Sedan försvann bägge havsfruarna
ut i havet. Akryl 1994.
Bild 28. Hankla-vän. En natt kom en sjöjungfru upp till en båt och sa att hon frös
om händerna. Fiskaren gav henne sina
hanklar (vantar). Senare hjälpte hon fiskaren och ropade:Hankla-vän dräg gani de
bleir storm, och fiskaren hann i land innan
stormen kom. Akryl 1991.
Bild 31. Austerskogsbysen i Fleringe. Han såg hur vackert
älvorna dansade i Fleringedalen och blev så upptänd att han
fångade en som han dansade med hela natten till sunnanvindens musik. Han dansade ända tills kyrktornet blev rött.
Då var det morgon. Akryl 1994.
228
Bild 29. Lausmyrsbysen. En gubbe från Medebys i Lye
som tagit livet av sig i Lausmyr gick och plaskade i
vattnet och inför oväder ropade han Hu Hu. Va tum
baini, upp till graini, laingt till Mybbes. Akryl 1991.
229
1939 Första radion efter att ha sparat 130 kr.
1939 Började som målare på KA3 i Fårösund – efter
kort värnplikt. Snidar träfigurer.
Korumpianen Erik Olsson,
Kronologi
1919 Född i Prästgårdensgrund i Klinte fs 27 april.
1922 Karl och Maria flyttar med sonen Erik till Kovik, Sanda.
1928 Erik hör Wilhelm Pettersson sjunga under valven när
denne restaurerade Sanda kyrka.
1931 Är med när nya hamnen i Gnisvärd invigs.
1932 Första cykeln och första jobbet på Klintebys konservfabrik.
1932 Nya hamnen byggs i Kovik.
1935 Lärling hos målarmästare August Lindqvist i Klintehamn. Museistudier.
1938 Eriks första oljemålning.
230
1942 Gift med jämnåriga söndagsskolevännen Kerstin, född Ekelund, kaptenssläkt.
1945 Arbete hos konstnär Curt Wiberg i Visby, dekoration av Snäckgärdsbaden.
1946 Anställd hos konservator Bertil Bengtsson, Linköping.
1946 Sommarjobb i Anga kyrka. Hittar runor av
Halvar.
1946 Får förfallen fiskebod i Kovik av Norrgården –
början till muséet.
1947 Utbildning till kyrkokonservator på Linköpings
museums konservatorsateljé.
1947 Lilla ateljén byggs och boningshuset byggs till
med kök och badrum.
1947 Sommarjobb i Fleringe kyrka.
1948 Hjälper till med konservering i Barlingbo kyrka
och provknackning i Hejdeby.
1949 Konservering i Vänge kyrka.
1950 Första resan, Frankrike (Marseille-ArlesChartres-Paris).
1950 Föreningen Gotlands Fiskerimuseum bildas i
Kovik.
1951 Restaurering av Rute kyrka.
1951 Utställning 5 gotlänningar med bl.a Bertil N och
Kurt U på De Unga, Sthlm.
1952 Studieresa till Sicilien och runt Italien. Fem
månader för 1.300 kr.
1953 Egen konservator, första kyrkojobbet Väskinde
kyrka.
1954 Studieresa Italien, Sicilien och mosaikskolan i
Ravenna. Träffade Erik Hansen, Venedig.
1954 Konserveringsuppdrag Norrlanda och Lye kyrkor.
1955 Levidemosaiken påbörjas med sten från Fårö till
Hoburgen.
1955 Konservering Bro och Stenkyrka kyrkor.
1956 Studieresa till Italien, studier vid Instituto Centrale del Restauro i Rom.
1956 EO leder konserveringsarbeten i Sanda och
Grötlingbo kyrkor.
1957 Erik och Arne Fransson målar vägg i Åvallegården, Klintehamn.
1958 Stora ateljén byggs.
1958 Publicerar Bananjulen, ett barndomsminne i
Gotländsk jul.
1959 Studieresa till Italien, Grekland (öarna och
Delfi) och Turkiet (Istanbul).
1959 Konservering i Eskelhem kyrka.
1959 Hjälper Jan Gezelius och Ingmar Holmström
med planering av fritidsbebyggelse runt Gotland.
1959 Flyttning av stor målning i Lunds domkyrka.
1959 Utställning på Sävesalen Idyll och satir tillsammans med Nils Hammarström.
1960 Kerstin slutar jobbet i telefonväxeln i Klintehamn och börjar skriva maskin åt Erik.
1961 Tidningspolemik utsmyckn. av Tingshuset. Clas
Engström, Pelle Sollerman m.fl.
1961 Medverkar för första gången i TV: Kristallen i
Kristi krona av Staffan Tjerneld.
1961 Konservering i Vamlingbo kyrka.
1962 Bröllop för Erik Hansen och Kickan i Kungälv.
1962 Studieresa Egypten, Nilen, Sudan och Kairo.
1962 Hittar skrovet till Kungen av Herrvik i Djaupvik.
1963 Ombyggnad av egna huset i Kovik.
231
1963 Skriver tillsammans med Ingmar Holmström till
Byggnadsstyrelsen om kunskapsbrister.
1964 Studieresa via Iran till Afghanistan, Restaurering
av moskén i Herat med Erik Hansen.
1964 Hemresa via Indien (New Delhi, Agra) och
Istanbul.
1965 Kapellet i Kovik färdigt.
1965 Segling runt Gotland med Kungen av Herrvik.
1966 Resa till Grekland, munkrepubliken Athos, med
Erik H och Torsten Ekström.
1966 KRO Gotland bildas med Nils Hammarström
ordf, Erik kassör, Harald N, Bertil N revisor.
1966 Bra konst i trivsam mäss, GA 66:259, om Arne
Fransson, EO och Harald.
1967 Tilldelas Gotlands kommuns kulturpris.
1968 Garde kyrka renoveras.
1969 Konserveringsarbete Dalhems kyrka och Lilla
Gravkapellet i Visby.
1969 Erik ger sig själv en tremänning i 50-årspresent.
1970 Studieresa Italien.
1970 Konservering Sundre kyrka.
1971 Börjar konservera målningarna i Gamla residenset.
1972 Martebo kyrka renoveras.
1972 AMS börjar finansiera kyrkorestaureringar.
1974 Kräver besked av RAÄ ang principer för konservering mht felaktig uppvärmning.
1975 Får ett undfallande svar från RAÄ och vägrar
fortsatta konserveringsuppdrag i kyrkor.
1976 Utställning Gotlänningen och hans tremänning,
Sjöhistoriska Sthlm.
1977 Insändare GT 77:41. Upplysning är bättre än
förbud (om skötselplan för Karlsöarna).
1977 Ger ut och illustrerar Med åror och segel av
Knut Ekman, Gnisvärd.
232
1977 Artikel Så fördes posten mellan Gotland och
Öland 1838, GT 77:293.
1978 Söndagsmorgon med EO i Radio Gotland 26/2.
1978 Medverkan i Café Norrköping, TV4.
1979 EO 60 år. Inget kalas men vernissage GA 79:91.
1980 Söndagsmorgon med EO i Radio Gotland 22/6.
1981 Föreslår att en krona från varje turist ska gå till
gotländsk kultur.
1982 Hedersledamot i Visby Skepparegille.
1982 Utställning mars i FKG Visby, gotländsk sjöfart.
1983 Utger Gotland mitt i Östersjön.
1983 Utställning Gotland mitt i Östersjön, Sjöhistoriska Sthlm.
1983 Kerstin Ostwald skriver i Fib-K Erik Olsson ger
gutarna deras historia åter.
1984 Möten med människor. Erik porträtteras av
Erik Goland i SVT.
1984 Söndagsmorgon med EO i Radio Gotland 16/12.
1985 Utger Gotland vår hembygd.
1986 Utgivning av Gotländsk pilgrimsbok av Tore
Furberg och Erik Olsson (ill.).
1985 Strandhugg med EO och Allan Cedergren i Radio Gotland 10/6 och 15/7.
1985 Krampmacken till Miklagård. Telefon EO och
Erik Nylén P1 1/10.
1986 Målningar i Berra Alvengrens malsteuvu.
1987 Skriver om sin första radio i Radioboken.
1987 Striden om landsbygdens gatlyktor börjar.
1988 EO och Berra Alvengren från malsteuvu i Radio
Gotland 28/2.
1989 Debatt om minnesmärke över Olof Palme, Nyårskrönika Radio Gotland.
1990 Flyktingbåten överlämnas till sjöfartsmuseet i
Tallin.
1990 Utställning Mänskor u pasjasar, Konstmuseet i
Visby + bokutgivning.
1991 Per Ove Carlsson filmar EO i Kovik.
1991? Utställning på Ridelius i Visby.
1991 Sandlådestrid om listning av gotländska konstnärer och konsthantverkare.
1992 Donerar Kojsa kojsa kum till Gotlands Konstmuseum.
1993 Högt älskad hustru Kerstin avlider.
1993 Utgivning av Reseminnen till minne av hustru
Kerstin.
1993 Utställning Reseminnen, Konstmuseet i Visby.
Radio Gotland 1/12. Publikrekord.
1995 Utställning Skrönor och skrock, Konstmuseet i
Visby + småskrift.
1995 UR Gotland sänder två programserier där EO
berättar om konst, kyrka och liv.
1996 Utställning på Friggars, Fårö.
1996 EO donerar mosaiken Domarring till Tingshuset i Visby (Sal 1).
1997 Fransk TV spelar in program med EO.
199x Utställning Umeå.
1998 Bidrag på Människor och båtar i Norden, Sjöhistoriska Sthlm.
2000 Fiskerimuséet fyller 50 år.
2001 Medalj utdelad av Riksantikvarien Erik Wegraeus. Visst är Erik galen…
2001 Erik kommenterar bombningarna i Afghanistan
i Radio Gotland 8/11.
2002 Lämnar styrelsen i fiskerimuseet.
2005 Utställning i restaurangen på stora Karlsö.
2005 Erik W Ohlsson berättar om EO och Stora
Karlsö Radio Gotland 2/6.
200x Vårdas i Follingbo, Hemse, Klintehamn.
2006 Död i Klinte, Åvallegården. Begravs på Sanda
kyrkogård i familjegrav.
Endast ett urval av kyrkorenoveringarna har tagits med
här; se särskild lista över 59 eller 60 kyrkor.
Medverkade återkommande i Öppna Ateljéer.
1990? Börjar leverera bidrag till utsmyckning av matsalen på KA3.
233
Eriks 59 eller 60 kyrkor
De gotländska medeltidskyrkor där Erik Olsson
var konserveringsansvarig
Alskog 1964–65
Alva 1953–54
Atlingbo 1956–57
Barlingbo 1959
Björke 1955–63
Boge 1958
Bro 1955
Burs 1960–64
Butle 1956–57
Bäl 1965–66
Dalhem 1969
Eke 1969–71
Ekeby 1971–72
234
Eskelhem 1959–60
Etelhem 1957–58
Follingbo 1955–56
Fröjel 1973
Fårö 1967–68
Gammelgarn 1956–58
Ganthem 1966–67
Garde 1968
Grötlingbo 1956–57
Guldrupe 1964–65
Hablingbo 1956
Hall 1956
Halla 1965
Hamra 1953?
Hejdeby 1966–71
Hejnum 1960
Hemse 1962–63
Hogrän 1953–54
Kräklingbo 1973
Lau 1958–60
Levide 1956–57
Linde 1973–75
Lojsta 1957
Lokrume 1957–62
Lummelunda 1960–61
Lye 1954–55
Lärbro 1953–55
Martebo 1971–72
Norrlanda 1953–54
Rone 1954–55
Sanda 1956
Silte 1971–72
Sjonhem 1961–62
Sproge 1965
Stenkyrka 1954–55
Stånga 1962–63
Sundre 1969–70
Tingstäde 1969
Tofta 1958–59
Vall 1955
Vallstena 1957
Vamlingbo 1961
Visby domkyrka (början
1980-talet)
Vänge 1974–75
Väskinde 1953
Västergarn 1966
Väte 1956, 65
Källa för grundlistan: Lagerlöf-Svahnström, Gotlands
kyrkor, en vägledning R&S
1991.
Källa för EO-urvalet: Harald
Norrby m.fl.
235
Litteratur och källor
Ett mindre urval av alla de bidrag om och av Erik Olsson som
publicerats i den gotländska lokalpressen har tagits med i denna
förteckning. GA = Gotlands Allehanda, GF = Gotlands Folkblad
och GT= Gotlands Tidningen.
Andersson, KG, Erik den mångbegåvade korumpianen, GT
1969:168 .
Ekman, Knut, Med åror och segel, teckningar Erik Olsson, Kerstin och Erik Olsson, Kovik 1977.
Eskeröd, Albert, Gotländska stränder, teckningar Erik Olsson,
LT, Stockholm 1962.
Från Gutabygd 1981 m.fl. Erik Olsson har bidragit flitigt.
Furberg, Tore, Gotländsk pilgrimsbok, ill. Erik Olsson, Hanseprod. Visby 1986.
Gannholm, Tore, Gotland Östersjöns pärla, Ill. Erik Olsson,
Ganne Burs 1994.
236
Gotlands fiskareförbund 60 år, teckningar Erik Olsson, Visby 1986.
Hammarström, Nils, Skisser och ord,
Visby 1975.
Holmström, Ingmar m.fl., Restaurering av gamla byggnader, Rapport
23/67 från SIB Sthlm.
Johansson, Valton, Karlsöarna,
teckningar Erik Olsson, Stockholm 1952.
Karlsson, Svenolof, Nordisk kust.
Tremänningens räddare. Föreningen Norden 1999.
Kessle, Gun, En gotländsk mästare, Folket i Bild Kulturfront
1990:11–12.
Korsman, Marianne, Sprängda valv,
Visby 2007.
Lindqvist, Edvin, Sägner från
Sudret, ill. Erik Olssson, Burgsvik
1980.
Mannberg, Gittan, En fri man, en
gotlänning, RiR-TV 1973:26.
Nilsson, Göte, Musketören Olsson i
Sanda lyktsork som blev kyrkokonstnär, GA 1958:277.
Nydahl, Eva, Erik Olsson – gotländsk
konstnär och folklivsskildrare, uppsats SU 1977.
Olsson, Erik, Bananjulen och Sjömansjul, Gotländsk jul 1958.
Olsson, Erik, Gotland – mitt i
Östersjön, en bilderbok om sjöfart,
Taurus, Klintehamn 1983.
Olsson, Erik, Gotland runt i tremänning, STF:s årsskrift 1966.
Olsson, Erik, Gotland våt hembygd,
Hanseprod. Visby 1985.
Olsson, Erik, Min första radio, Radioboken, Visby 1987.
Olsson, Erik, Mina möten med Erik,
En broget bukett til Erik Hansen,
Forlaget Sortedam 1997.
Olsson, Erik, Mänskar u pasjasar pa
Gotland, Hanseprod. Visby 1990.
Olsson, Erik, Reseminnen, Ödin,
Visby 1993.
Olsson, Erik, En lycklig tid, Johnny
Roosval forskaren, läraren, Visum,
Visby 1982.
Olsson, Erik, Så fördes posten mellan Gotland och Öland 1838, GT
1977:293.
Olsson, Erik, Upplysning är bättre än
förbud, GT 1977:41.
Olsson, Roland, Erik Olsson fyller
sextio men det blir inget kalas. GA
1979:91.
Ostwald, Kerstin, Erik Olsson ger
gutarna deras historia åter, Folket
i Bild Kulturfront 1983:10.
Roosval, Johnny, Sockenkyrka och
Salomos tempel, SKD förlag,
Stockholm 1943.
Schager, Karin, Då var Gotland
ingen utkant i världen, Tidsspegel
1995:3.
Skepparegillet i Visby, Medlemsblad
2001 m.fl., ill. Erik Olsson.
Sollerman, Ola, Alltid en upplevelse
att möta Erik Olsson, Från Gutabygd 2009.
Sollerman, Ola, Det blev en vernissage att minnas, GF 1976:48.
Sollerman, Ola, Gotlands fiskerimuseum Kovik 1950–2000, ill. Erik
Olsson Sanda 2000.
Sollerman, Ola, Koviks kapell, bilder
Erik Olsson, Gotlands Fiskerimuseum, Kovik 2005.
Sångbok för Gotlands nation i Uppsala
1990 och 1998. Sånger och bilder
av Erik Olsson m.fl.
Ygeman, Ingvar, Idyll och satir på
Sävesalen, GA 1959:274.
UR-program av Lena Swenson
Finns som ljudböcker på CD och
kassett på Almedalsbiblioteket i
Visby
Dunkla sällsamheter
95 02 27 Norrlanda 1
95 03 06 Norrlanda 2
95 03 13 Bro
95 03 20 Forts. Bro
När det töade på kyrkväggarna
95 10 09 Dalhem
95 10 16 Barlingbo
95 10 23 Sanda
95 10 30 Eskelhem
95 11 06 Vamlingbo
95 11 13 Grötlingbo
95 11 20 Martebo
95 11 27 Stenkyrka
95 12 11 Lye
95 12 18 Garde
237