Rapport 2011-01 Rosta & Baronbackarna.pdf

BARONBACKARNA & ROSTA
Örebro
En intervjuundersökning om boendemiljö
Helen Sannerstedt
Rapport 2011:1
Engelbrektsgatan 3
Box 314, 701 46 ÖREBRO
Tel. 019-602 87 00
www.olm.se
Omslagsbild: Rosta, 1960-tal. Bildkälla: Örebro stadsarkiv/okänd fotograf
Baronbackarna. Örebro läns museum/Fotograf Anna Rodin, 2010
2
INNEHÅLL
INLEDNING
4
Bakgrund
4
Syfte och frågeställningar
4
Metod
4
BARONBACKARNA
5
Två rum och kök
5
Röster om Baronbackarna
8
Jelverts konditori och Ragges tobaksaffär
11
ROSTA
13
Stjärnhusen
13
Röster om Rosta
13
SAMMANFATTNING
17
REFERENSER
18
Bilaga 1. FÖRTECKNING ÖVER INFORMANTER
19
Bilaga 2. FRÅGELISTA
20
Bilaga 3. OMBYGGNATIONEN AV ROSTA
22
3
INLEDNING
BAKGRUND
Rosta och Baronbackarna var förebilder för svenskt flerbostadsbyggande på 1950-talet. Bostadsområdena
byggdes med tanke på barnfamiljerna. Lägenheterna var mycket moderna och utrustades med rinnande
vatten, badrum och välutrustade kök. Nytt var att bilarna skulle hållas borta från platser där barnen var. En
annan nyhet var att bostadsområdena fick lekplatser och fotbollsplaner. Hur uppfattar de som bor i Rosta och
Baronbackarna sin boendemiljö idag? Motsvarar de för den tiden så ambitiöst planerade bostadsområdena de
behov vi idag har av vårt boende?
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med intervjuundersökningen är att vidga perspektiven på Rosta och Baronbackarna, att förstå de två
bostadsområdena på fler sätt än enbart som ett uttryck för efterkrigstidens framgångsrika bostadspolitik samt
att ge en fördjupad beskrivning av bostadsområdenas karaktärer. Ett delsyfte är att beskriva hur de boende ser
på sin boende- och närmiljö. Fokus i intervjuundersökningen har varit att belysa Baronbackarna och dess torg.
METOD
Undersökningen är baserad på intervjuer med boende och verksamma i Baronbackarna och Rosta samt med
personer som är ansvariga för bostadsområdenas förvaltning och utveckling. I den etnologiska
1
intervjuundersökningen har 14 personer blivit intervjuade, varav 8 kvinnor och 6 män.
Då Baronbackarna är i fokus för intervjuundersökningen har elva personer intervjuats där samt fyra personer i
Rosta för att ge en mångfasetterad och jämförande bild. Av de elva informanterna i Baronbackarna är fyra
boende i bostadsområdet, en person är både uppvuxen samt numera yrkesverksam där samt sex informanter
som är verksamma i eller har någon relation till Baronbackarna i sitt yrke. Av de tre informanterna i Rosta är två
personer boende i området och en person som tidigare har varit yrkesverksam där. De boende i Rosta är med i
facebookgruppen Vi som vuxit upp i Stjärnhusen i Rosta, Örebro och har besvarat frågelistan via mail.
Intervjuerna genomfördes mellan den 15 december 2010 och 19 januari 2011. Intervjuernas längd är en knapp
timma. Som underlag till intervjuerna har en frågelista använts men frågorna har varierat beroende på vem
2
som intervjuats och vilken bakgrund den personen har. Intervjuerna är transkriberade och arkiverade på
Örebro läns museum. Kapitlen nedan är baserade på intervjumaterialet och speglar informanternas bild av
Rosta och Baronbackarna. Den kursiva texten är citat från intervjuerna som är en direkt avskrivning från
talspråket.
1
2
Bilaga 1, informantförteckning
Bilaga 2, frågelista
4
BARONBACKARNA
TVÅ RUM OCH KÖK
År 1950 arrangerades en arkitekttävling för att avgöra hur Baronbackarnas bostadsområde skulle se ut.
Förslaget som vann hette Du får leka på våran gård. Det var utformat av arkitekterna Ekholm & White.
Baronbackarna skulle bli ett bostadsområde där barnfamiljen var i fokus. I tävlingsprogrammet fanns
anvisningar för bland annat trafiken, gemensamma utrymmen och ett områdescentrum. Bostadsområdet skulle
vara bilfritt, ha kringbyggda gårdar och närhet till skolor och affärer. Baronbackarna var ett av de första
bostadsområdena i Sverige som från början hade bilfria innergårdar. Barnen skulle kunna leka tryggt på
lekplatserna i de närliggande gårdarna medan bilar, garage och parkeringsplatser låg på utsidan av
bostadshusen. Barn och bilar skildes åt.
Baronbackarna byggdes mellan 1953 och 1957. Bostadsområdet fick 1230 lägenheter vilket var en omfattning
som ännu var ovanlig i Sverige. Tyngdpunkten kom att ligga på trerumslägenheter istället för
tvårumslägenheter som i Rosta, ett resultat av en ökad efterfrågan på större familjebostäder.
Flera av de bostadsområden som uppfördes under 1940- och 1950-talen tog stor hänsyn till landskapets
karaktär. I Baronbackarna anpassades det stora grönområdet efter terrängen. Den består av park med inslag av
orörd natur, lekplatser, fotbollsplaner, odlingslotter och ett järnåldersgravfält. Flerbostadshusen i
Baronbackarna är grupperade kring halvöppna gårdar. De är sammanlänkade i meanderslingor. De putsade
fasaderna, sadeltaken, balkongerna och dörrarna är typiska för efterkrigstidens bebyggelse. Bostadshusen
består av tre till fyra våningar. Fasaderna präglas av öppenhet inåt, här finns balkonger och entréer, medan de
däremot sluter sig utåt mot de trafikerade gatorna som omger området.
Bild 1: Baronbackarna 1960-talet
Baronbackarna blev en arbetarstadsdel, liksom Rosta. Bostadshusen dominerades av barnfamiljer. De som
flyttade hit kom från äldre stadsdelar i Örebro, från trångboddhet och lägre boendestandard. I höghusets
enrumslägenheter bodde framför allt pensionärer. Många uppfattade Baronbackarnas som ett nytt, fräscht
och fint bostadsområde.
5
Jag vet att det jag tänkte på då var ju att man tyckte att det var så modernt och fint. Jag var
alltså, vi bodde i villa så jag hade ju ingenting på något sätt att vara avundsjuk på men jag var
3
faktiskt det ändå och jag tyckte de hade så fina lägenheter…
Det har skett en förändring i boendestrukturen i Baronbackarna sedan det byggdes. 1957 bodde 4018 personer
i området. 1962 hade bostadsområdet 3900 invånare vilket tydde på en viss utglesning. Därefter har det skett
ytterligare utglesningar, generationsväxlingar samt ändringar av hushållens sammansättningar. I slutet av 1970talet konstaterades att genomströmningen stabiliserats, få människor flyttade in eller ut ur grannskapet.
Antalet barnfamiljer hade då påtagligt minskat medan hushåll med ensamstående vuxna ökat till hälften av alla
hushåll. Samtidigt hade också andelen ensamstående föräldrar med barn ökat även om mängden barn överlag
var låg. Vid samma tid hade också det mångkulturella boendet i området ökat. Baronbackarna var alltjämt en
arbetarstadsdel. Idag bor omkring 2000 personer i Baronbackarna. Området har en hög rörlighet, många flyttar
4
in och ut. Liksom i Rosta dominerar ensamboende även om deras antal är något lägre i Baronbackarna. En
majoritet av de boende upplever personligen inte att det är en hög omsättning av människor i området.
Fastighetsägaren ÖBO märker däremot av att många flyttar in och ut ur Baronbackarna då det innebär en
högre arbetsbelastning för deras del samt ett större slitage på lägenheterna.
Det var många barn, det var ju barn i varenda lägenhet nästan. Han trivdes och det gjorde vi
5
med, både med hans kompisar och föräldrar. De hade nära till skolan.
Ja det var annorlunda och framför allt så, alltså, det var alltid folk ute. Det var mycket människor.
Jag fick ju barn -89 det var ju en sån där riktig babyboom. Det bara drällde av barn. Det var hur
6
mycket ungar som helst.
När Baronbackarna byggdes kom barnen och barnfamiljerna i fokus. Att barnfamiljerna sedan dess har minskat
i antal menar informanterna beror på att lägenheterna I Baronbacka är små i jämförelse med andra
bostadsområden. En åsikt är att barnfamiljerna idag kräver större lägenheter än vad de gjorde tidigare, å andra
sidan bor det en hög andel invandrarfamiljer i området som har många barn.
Jag hade ju kompisar som bodde i 2-3 rummare, de var väl 4-5 barn i en familj. Så det var ju
annorlunda, det accepterar man väl knappt idag... Det som är skillnaden nu är ju att det är
väldigt många invandrare som bor här och dom har ju ofta barn och väldigt många barn. Och bor
trängre än vad ”svenskarna” gör så att säga, så det är ju lite samma bild… men det måste vara
färre barn idag. Vart skulle de annars ha tagit vägen? Så det måste ju vara färre barn. Jag tänker
mig att lägenheterna är för små och trånga för att ha många eller stora barnfamiljer.
7
Det är väldigt stor skillnad alltså. Och det beror väl på det att barnfamiljer kräver större lägenhet
än vad som finns i Baronbackarna idag… Förr kanske man hade 1-2 barn, nu har man ju stora
bosniska familjer och somaliska familjer med väldigt många barn och kanske andra släktingar
8
som man ansvarar för och då blir det trångt.
3
Informant 5
Rodin, Anna: Baronbackarna – precisering och fördjupning av riksintresset utifrån motivering och värdetext
enligt beslut av Riksantikvarieämbetet 1996. Rapport 2010:30, Örebro läns museum.
4
5
Informant 1
Informant 2
7
Informant 5
8
Informant 6
6
6
Baronbackarna var som tidigare nämnts ett av de första bostadsområdena i Sverige som från början hade
bilfria innergårdar. Barnen skulle kunna leka tryggt på lekplatserna vid de närliggande gårdarna. Genom att
förlägga daghem och fritidslokaler innanför det skyddande bostadsområdet skulle barnen aldrig på egen hand
behöva utsätta sig för trafikfara. Sedan Baronbackarna byggdes har bilarnas antal ökat väsentligt och
informanterna tycker inte att bostadsområdet är bilfritt längre. Olika servicebilar kör in i området men den
biltrafik som periodvis upplevs som ett problem är andra boende som kör in i området och mopeder som kör
väldigt fort. För att minska på trafiken inne i bostadsområdet har ÖBO i samråd med hyresgästföreningen
inrättat två parkeringsplatser utanför varje arkad där de boende kan lasta i och ur sina bilar. ÖBO satte i somras
också upp bommar på några ställen samt flera farthinder inne i bostadsområdet för att få ned hastigheten på
de fordon som körde där.
Bild 2 & 3: Yttre fasad mot parkeringsplats samt inre fasad mot innergård
De boende i Baronbackarna som har intervjuats har alla flyttat inom området en eller flera gånger. Första
lägenheten var på två rum och kök eller något större. När familjen blev större blev behovet av en större
lägenhet påtaglig. Att barnen skulle få ett eget rum har varit en viktig anledning till flytten.
Jag tycker att det är välplanerat både ute och inne... Ja, vi har ju bott här i över 50 år och det är
9
klart då trivs man ju annars skulle man inte bo kvar.
Området det är ju precis som det alltid varit tycker jag. Det är ju ett rätt så fint område. Jag
10
tycker inte att det ser nedgången ut på något sätt. Det ser fint ut tycker jag.
Hur ser de boende på framtiden? Tänker de bo kvar i Baronbackarna? Det gifta paret som snart bott i
Baronbackarna i 50 år tänker inte flytta. De trivs och önskar bo kvar. Två av informanterna kan tänka sig att
flytta men det beror inte på att de inte vill bo kvar utan på att de inom en snar framtid behöver ett mindre
boende. En person vill flytta från Baronbackarna då hon inte längre trivs och känner sig otrygg i området.
Det är väldigt många människor som bott här som har flyttat in till Vasastan. Jag kan själv tycka
att det skulle idealiskt, nära till bra mataffärer, nära till resecentrum, till gym och till stan.
Gångavstånd till det mesta.
11
Nej jag säger det att jag vill inte flytta. Dels har vi så fin utsikt åt båda håll och trivs här. Många
12
flyttar och flyttar upp mot stan, nej jag vill inte det.
9
Informant 1
Informant 5
11
Informant 2
10
7
RÖSTER OM BARONBACKARNA
Grannskapstanken är en stadsplaneringsidé där stadsdelarna i en stor stad ska ha ett självständigt liv och bestå
av bostäder runt ett centrum. Typiskt för grannskapstanken var byggnaderna för handel och service. Genom att
skapa ett levande centrum i de olika stadsdelarna skulle de boende få en gemensam hemortskänsla. Vilken
genomslagskraft fick idén kring grannskapstanken i Baronbackarna?
Bild 4: Baronbackarnas centrum, 1960-tal
På frågan om informanterna tycker att det finns en tydlig hemortskänsla i Baronbackarna idag så är svaren lite
olika. Att det har funnits en stark hemortskänsla är alla ense om, däremot är det lite otydligt i vilken
utsträckning den finns idag.
Jag vet allvarligt talat inte om det gör det idag längre. Jag har liksom inte riktigt fått det
intrycket. Då (1950-1960-talen) fanns det definitivt det. Absolut! Och då var t.o.m.
gårdstillhörigheten viktig… Och så just det som fanns med i den här gårdstillhörigheten det var ju
13
också den sociala kontrollen.
Att känna igen människor i sitt eget bostadsområde tycker informanterna är viktigt. Idag har Baronbackarna en
hög genomströmning av människor och dessutom mycket människor med många olika nationaliteter. Känslan
av trivsel och trygghet hänger mycket ihop med deras tidigare erfarenheter. De som har haft ett stort umgänge
i Baronbackarna tidigare, upplever att det var mer liv och rörelse i Baronbackarna förr.
Liksom den här känslan som man haft att man känt människor att man haft sina vänner i var och
varannan port och att man kom hem efter jobbet på sommaren och man kom aldrig in för det
satt alltid folk ute. Man slog sig ned och pratade en stund och alltid hade någon med sig fika
14
ute.
Det är väl lugnet och går man ut så är det alltid någon som vinkar och hejar, jag tror att det gör
till. Det blir ju en trivsel av det. Att man känner igen och kanske frågar, jag har inte sett dig på
15
länge, hur är det och så där.
Den sociala kontrollen var större tidigare, vilket naturligtvis hänger ihop med samhällsutvecklingen. Under
1950- och 1960-talen var många kvinnor hemmafruar och hade en större uppsikt över barnen och gården. Det
innebar förmodligen också att man kände igen varandra i större utsträckning än vad man gör idag.
12
Informant 1
Informant 5
14
Informant 2
15
Informant 1
13
8
Jag kommer ihåg första gången, jag började röka när jag var 14 år och gick in dit (Ragges
tobaksaffär) för att köpa tobak. Jag hade köpt en pipa och skulle… köpa tobak och fick en
utskällning… för att jag var där och köpte tobak. Du ska inte röka, du ska inte ha någon tobak,
men jag köpte i alla fall men hon bråkade med mig. Det skulle ju aldrig hända idag tror jag, om
man inte personligen är bekant med någon… Sen var det som jag sa den sociala kontrollen…den
var också gårdsbunden i någon mån. För att mammorna, det var ju de som var hemma, dom
16
visste varenda unge. Vems barn det var, vilka de skulle skälla på om det var något dumt osv.
Hur har då människors aktiviteter i bostadsområdet för övrigt förändrats under åren? Alla är ense om att
aktiviteter för barn och antalet föreningar har minskat. PRO är en av de föreningar som fortfarande är aktiva i
området. De har exempelvis en egen minigolfbana som de kan spela på året runt . En av informanterna började
17
arbeta med den lokala hyresgästföreningen i Baronbackarna för 15-16 år sedan. För tillfället är denna
vilande. Hon upplever att det är mycket svårare att engagera människor idag mot vad det var tidigare.
Jag har aldrig träffat på ett område som är så svårt att engagera folk i… Och jag vet inte varför
egentligen. Jag förstår inte det för vi är ju ändå många som har bott här länge och många som
bor kvar och. Så varför vill man inte engagera sig i sitt boende, jag vet faktiskt inte. Det kan ju
hända lite grann också den här hopplöshetskänslan, det lönar sig inte, det ger ändå ingenting.
18
Eller också är det det att man är nöjd.
Varje år sker en trygghetsvandring i Baronbackarna, där ÖBO, FinFast AB, Örebro kommun,
hyresgästföreningen och de boende tillsammans går runt i området för att se vilka åtgärder som behöver göras
för att få en tryggare miljö. Det resulterar ofta i att buskar och träd tas bort eller klipps för att få en öppnare yta
med fri sikt och att gatlyktorna ljus ska synas bättre. Uppfattningen om Baronbackarna är ett tryggt eller
otryggt bostadsområde varierar hos dem som blivit intervjuade. Majoriteten tycker att Baronbackarna är tryggt
och inte värre än något annat bostadsområde. Däremot kan de känna att människor som inte bor i
bostadsområdet tycker det är mindre tryggt och att Baronbackarna har fått ett orättvist dåligt rykte.
Jag känner mig trygg i området. Vi har ju jobbat väldigt mycket med belysning och buskar och ju
19
mer vi får genomfört desto luftigare och lättsamt känns det ju att röra sig här också.
Jag har aldrig varit rädd att gå dit (centrum) på kvällarna men det är många som är för det är så
20
mycket ungdomar där. Dom rör inte oss.
Sen finns det väl sånt här på alla ställen, busar, men jag har aldrig blivit antastad. Vi kan ta
Varberga, vi kan Rosta… det blir alltid och sen blir det lite moms på det med… sen vi fick
21
porttelefon så är det tryggare.
En person upplever bostadsområdet som otryggt vilket beror på tidigare incidenter där bl.a. en av hennes
döttrar har blivit hundbiten. Hon tycker att det finns en grupp av människor i området som ger upphov till den
22
här otryggheten och önskar att det skulle bo fler barnfamiljer där istället
Andra problem som informanterna upplever i Baronbackarna är att människor skräpar ner, framför allt vid
sopstationerna och att det sommartid kan vara högljutt utomhus. ÖBO och FinFast AB utarbetar olika strategier
för att trygghet och trivseln skall öka. ÖBO har bl.a. etablerat tvättstugevärdinnor, vilket sparat mycket pengar
16
Informant 5
Informant 2
18
Informant 2
19
Informant 2
20
Informant 1, hans hustrus kommentar
21
Informant 1
22
Informanten uppger bland annat människor med alkohol- och drogproblem, psykiskt sjuka samt
lösspringande hundar.
17
9
och minskat på slitage, förstörelsen och svinn av olika saker. Förhoppningen är att tvättstugevärdinnorna gör
att de boende får större respekt för tvättstugan.
Ja, som när jag var barn då var det ju ett område med fruktansvärt massa ungar. Överallt så var
det ju barn i alla åldrar alltså och det tycker jag är en form av karaktär på något sätt att det var
23
barnvänligt i allra högsta grad.
Finns det en speciell karaktär i Baronbackarna? Själva bebyggelsen, grönområdet och naturen runt omkring
Baronbackarna har en central betydelse för bostadsområdet trivsel och karaktär anger informanterna. När det
gäller bebyggelsen ser hyreshusen i stort sett ut som de alltid gjort. Grönområdet som består av park med
inslag av orörd natur, lekplatser, fotbollsplaner, odlingslotter och ett järnåldersgravfält har med tiden blivit mer
uppväxt och på sina ställen igenväxta. Många informanter återkommer till alla de barn som funnits i
Baronbackarna som något speciellt. De tycker också att det är viktigt att det ser fint och välskött ut i området.
Det är betydelsefullt för dem att Baronbackarna framhålls på ett positivt sätt. Alla informanter har fått svara på
frågan hur Baronbackarna ska beskrivas för någon som aldrig varit där. Dessa svar ger också en bra skildring av
Baronbackarnas och dess karaktär.
Då skulle jag bara säga att det är ett litet gulligt område… inte alltför höga hus… och väldigt
vänliga människor som bor här… de är måna om sitt område, på något sätt stolta över
24
Baronbackarna, man blir lite förvånad.
Jag skulle nog beskriva det som att det är ett 50-tals område som har kedjehus och att det är
väldigt grönt och att det är som en ring runt den stora gräsytan på mitten, jättemycket träd. Så
måste jag ju också nämna att vi har inga mataffärer men vi har bra bussförbindelser nära till
25
stan. Skola, vårdcentral finns ju.
OMRÅDESGRUPPEN I BARONBACKARNA
Områdesgruppen i Baronbackarna startades 2003 då Örebro kommun valde ut
bostadsområden i Örebro med höga folkhälsotal för att främja demokrati, folkhälsa och
kultur. Till områdesgrupperna är alla välkomna som har en verksamhet eller en förening i
Baronbackarna, så som hyresgästföreningen, Örebro kommun, ÖBO, FinFast AB,
Mikaelskolan, vårdcentralen, familjecentralen, Mikaelkyrkan, fritidsgården Fritiden, Verdandi,
PRO mm. I områdesgruppen kan de olika verksamheterna utbyta information med varandra.
Den innebär också att de kan ta snabba beslut då de har gemensamma områdespengar.
Områdesgruppen förfogar över cirka 100 000 kronor per år. En del av pengarna går till
Baronbackarnas dag, Valborgsfirandet samt några resor per år som områdesgruppen
anordnar tillsammans med fritidsgården. Om någon i området har förslag på en aktivitet som
vänder sig till alla boende kan de söka av områdespengarna och få medel till aktiviteten.
23
Informant 5
Informant 6
25
Informant 2
24
10
JELVERTS KONDITORI & RAGGES TOBAKSAFFÄR
Till Jelverts konditori dit gick vi på lunchrasten och köpte krämkakor. Det fanns två
konsumaffärer, alltså lilla konsum som vi kallade det, som låg längre bort, ja norrut… Och så
fanns det en mjölkaffär som låg närmare Mikaelkyrkan i någon av gårdarna där borta, förutom
de som låg i centrum… Det jag tycker är tråkigt, ja det är ju tidens tand men det är ju att centrum,
det är väldig skillnad på centrum mot när jag var barn... Det fanns ju hur mycket affärer som helst
då, nu finns det ju ingenting, jo det finns två affärer. Då fanns det ju 10 affärer i centrum plus att
det fanns ett par affärer ute i området.
26
Grannskapstanken är tydlig i Baronbackarna, här finns ett avgränsat bostadsområde, kommersiell och
kommunal service samt trygga, kringbyggda gårdar. I centrum finns ett höghus i tio våningar. Detta byggdes
bland annat för att markera Baronbackarnas centrum. Vid slutet av 1950-talet fanns det två snabbköp,
konditori, charkuteri, barnklädesaffär, färg-, frukt-, och tobaksaffärer, herr- och damfrisör, bank, urmakeri,
tandläkare, och centraltvätt samt två mjölkbutiker som låg bland hyreshusen. I bostadsområdet fanns också
service som lågstadieskola, daghem, bibliotek och fritidslokaler.
Bild 5: Baronbackarnas torg, 1960-tal
Idag har utbudet av affärer och den kommunala servicen i Baronbackarnas centrum minskat avsevärt. Det finns
bl a en familjecentral, en pizzeria, en tobaks- och en fruktaffär som även för ett mindre sortiment av mat.
Minskningen av den kommersiella servicen i Baronbackarnas centrum är inte unik. Denna utveckling har skett i
de flesta bostadsområden i och med centraliseringen där stora köpcentra växt fram. Många människor som bor
i Baronbackarna handlar på Maxi som inte ligger långt därifrån, men avståndet kräver kanske ändå tillgång till
bil eller cykel. Informanterna förklarar denna förändring med att hela samhället är förändrat. Det betyder å
andra sidan inte att de tycker att det är en bra förändring, tvärtom, de saknar ett levande centrum. Vad är det
då de saknar mest och vilka funktioner vill de att centrum ska ha? Framför allt så tycker de att det är viktigt att
människor rör sig i centrum då detta i sin tur skulle skapa trivsel och trygghet.
Jag tycker att det är en katastrof att det inte finns ett bibliotek, dels för skolan skull… Ett bibliotek
kan ju vara på väldigt många olika sätt, det kan vara ett mediacentrum… att det blir någon form
26
Informant 5
11
av samlingspunkt ja. Sen är det jätteviktigt just i ett sånt här område som Baronbackarna att det
27
finns ett bibliotek på nära håll för skolan.
Det som idag kallas för Skådespelet hyste tidigare bibliotek och fritidsgård. På 1990-talet flyttade fritidsgården
till skolan och biblioteket lades tillfälligt ned. Därefter kom Baronbackarnas ekonomiska förening till
Skådespelet. De förde en livaktig verksamhet med olika aktiviteter och hade bl.a. en restaurang som blev en
naturlig samlingspunkt för många boende. Nu är kanske ett nytt kultur- och fritidscentrum på väg till
Baronbackarnas centrum. Kultur och medborgarförvaltningen har fått i uppdrag att försöka hitta en
lokallösning för en etablering av ett kultur- och fritidscenter. Ärendet ligger nu för äskande av pengar.
Ja, det var ju det sorgligaste som hände det året när de la ned skådespelet (den ekonomiska
föreningen). Jag vet ju många som stod och grät. För vart ska vi gå, vad ska vi göra nu? Nu har vi
ingenstans att träffas utav de som var ensamma. Gunhild Karlsson
Det(fritidsgård och bibliotek) låg här i huset och det betyder också att människor använder
centrum, att man kommer men nu är det på väg att öppna igen. Så vi hoppas att fritidsgården
ska flytta upp till det här huset och att man ska få ett samarbete så att biblioteket också ska
öppna. Vi får se nu när politikerna har bestämt sig hur de vill styra om vi får pengar till det. Men
det finns en vilja i alla fall hos politikerna till att det ska ske och det är ju bra för området i alla
28
fall…
De saknar också möjligheten att köpa mat i området och skulle önska att det fanns en mataffär som förde ett
grundsortiment av varor, precis som tidigare.
Jag kan förstå att det är omöjligt att få till någon riktig mataffär här men vi skulle ju kunna önska
oss någonting som åtminstone hade ett basutbud. Det hade varit skönare om det hade funnits ett
utbud som vände sig mer till, ja barnfamiljer och äldre än vad det är idag liksom… Det går ju att
köpa en liter mjölk eller något annat litet i Baronbackarna men det är så osäkert då det inte är
någon som för ett sortiment man kan vara säker på. Man kan inte räkna med att det finns mjölk
29
ens, ja på macken kanske.
En diskussion som ständigt återkommit i Baronbacka är hur centrum med dess torg ska se ut. Det har
under årens lopp skett många bostadsmöten och workshops där de boende har fått vara med och
påverka utvecklingen av centrum i Baronbackarna. Det har tagits fram ritningar utifrån deras önskemål
men sen har det inte hänt något mer. Informanterna upplever att Baronbackarna inte har varit
prioriterat. Det som kan ha komplicerat diskussionen om centrum och torget är att marken ägs av
Örebro kommun medan ÖBO äger resten. I slutet på 2010 påbörjade dock ÖBO en upprustning av
torget som nu ska bli ljusare och mer välkomnande.
… involverat boende här, och man lägger ned sin själ om vad man önskar och vad man har för
visioner och man pratar både vision och möjligheter och så händer det ingenting. Ingenting, ingen
återkoppling, ingenting. Det kommer en ritning som sitter uppe någonstans, ja, så kommer det en
ritning till efter några år. Det händer liksom aldrig nåt. Och jag kan mycket väl förstå att folk blir,
jag blir likadan. Om det kommer upp någonting sånt där att vi ska tycka någonting om centrum
30
så bara, ja ja, ja. Spelar roll!
27
Informant 5
Informant 6
29
Informant 2
30
Informant 2
28
12
ROSTA
Stjärnhusen
Rosta uppfördes mellan 1948–1952 och består av 130 stjärnhus. Bostadshusen är byggda i tre våningar, delvis
inredda vindar och tre lägenheter per våningsplan. Lägenheternas storlek varierade från ett rum och kokvrå till
fem rum och kök. Majoriteten var två- och trerumslägenheter, hälften av beståndet var tvårumslägenheter. De
större bostäderna hade ett rum inrett på vinden, vissa med egen ingång. Stiftelsen Hyresbostäder i Örebro
önskade en blandad social struktur hos de boende Det skulle åstadkommas genom att variera
lägenhetsstorlekarna. Rosta kom dock att bli en arbetarstadsdel där tre fjärdedelar av hushållen var
31
barnfamiljer. Under 1980-talet genomfördes en större renovering av Rosta.
Bild 6 & 7: Stjärnhusen
Röster om Rosta
32
De informanter som bor i Rosta har flyttat inom området flera gånger. En informant kommer ihåg att hon
33
tyckte att området var mycket modernt när hon flyttade dit på 1960-talet. En annan informant bodde i Rosta
som barn på 1980-talet och har nu flyttat tillbaka dit med sina barn.
Underbart, grönt o fint, stora ytor
34
Det är ju unikt! Och just den här stjärnhusformen som gör att varje lägenhet har utsikt åt tre håll.
35
Stjärnhusen i Rosta ger en mycket positiv bild. Människor som inte bor i området känner till bostadsområdet
och tycker att det är fint. De informanter som har besvarat frågelistan tycker väldigt mycket om sitt
bostadsområde . De uppskattar närheten till Örebro centrum och gemenskapen ute på sommaren. Den stora
parkytan i mitten av bostadsområdet är mycket omtyckt och en bra lekplats för barn. En favoritplats för flera är
området vid västras plaskdamm, dvs plaskis. De upplever att det finns en stark hemortskänsla i Rosta. Där bor
31
Bilaga 3, Ombyggnationen av Rosta
Informant 12
33
Informant 13
34
Informant 12
35
Informant 14
32
13
också flera generationer från samma familj och sammanhållning mellan dem är stor. Informanterna har
dessutom många vänner i bostadsområdet och bra kontakt med sina grannar.
Finns inget finare o bättre bostadsområde, grönt, lugnt och fin utomhusmiljö.
Trevligt o vänligt område som är välanpassat för barnfamiljer.
36
37
På facebookgruppen Vi som vuxit upp i Stjärnhusen i Rosta, Örebro logg kan man läsa många positiva
kommentarer;
Vill flytta tillbaka
Länge leve Rosta
Rosta kommer alltid vara speciellt, längtar tillbaka dit ganska ofta
Rosta håller jag i min hand
Vilket område är bättre???
Eftersom barnfamiljerna hade förtur i bostadskön inriktades Rosta redan på planeringsstadiet mot barnfamiljer.
Området försågs med lokaler som hade olika barnverksamheter. Ungdomsgården var exempelvis den första i
landet som fanns med redan i planeringsarbetet. Den utbyggda barnomsorgen i området var också på många
sätt ny för sin tid och speglar ett samhälle i förändring. I parkerna placerades lekplatser, plaskdammar,
tennisbana, fotbolls- och bouleplan samt uteplatser. Det fanns också hobbylokaler i området tillgängliga för de
boende, där det bl.a. en kväll i veckan fanns en slöjdlärare tillgänglig. En av de förändringar informanterna
upplever ha skett i området är att det generellt var mycket fler barn i Rosta tidigare och att aktiviteterna har
minskat betydligt.
Ja förr var det så mycket barn i varje trappuppgång, det är det inte nu, många bor här en tid, sen
38
köper många barnfamiljer hus tyvärr.
Minns barndomen på Västra som jättebra med kullen, isbanan, lilla Ica och framförallt alla
39
barn!
När det gäller boendestrukturen har det skett förändringar i området. Antal boende i Rosta och deras
åldersfördelning förändrades efterhand. Vid mitten av 1970-talet utgjorde barnfamiljerna mindre än hälften av
alla hushåll. Gruppen ensamstående vuxna ökade till hälften av alla hushåll. Ensamstående med barn minskade
däremot gradvis. Efter 25 år var folkmängden nere på mindre än hälften av det ursprungliga antalet invånare.
Idag finns det totalt 1320 hyreslägenheter och cirka 2300 boende i Rosta. Den största gruppen, nästan tre
fjärdedelar, består av ensamboende. Närheten till Örebro centrum är tilltalande för de singlar, unga par och
40
pensionärer som bor här. En grupp människor har bott i stjärnhusen sedan det byggdes.
Tidigare undersökningar som gjorts i Rosta beträffande grannskapstanken visar att de boende var mycket
positiva till affärerna i området och barnens lekplatser. Bostädernas planlösning och funktioner fungerade
också bra, för såväl hemarbetande som förvärvsarbetande kvinnor. Femton år efter bostadsområdets
uppförande uppfattades lägenheterna fortfarande som ett bra boende men att de var för små. Många valde att
byta upp sig till en större lägenhet inom området eftersom Rosta uppfattades som ett lugnt och mycket
trivsamt bostadsområde.
36
Informant 12
Informant 13
38
Informant 12
39
Ett inlägg från facebookgruppen Vi som växte upp i stjärnhusen, Rosta
40
Rodin, Anna: Rosta – precisering och fördjupning av riksintresset utifrån motivering och värdetext enligt
beslut av Riksantikvarieämbetet 1996. Rapport 2010:29, Örebro läns museum.
37
14
Är uppvuxen med de här lägenheterna o tycker nog inte att de är så speciella som många andra
41
tycker.
Det går att se att de boende fortfarande har liknande uppfattning av sitt bostadsområde idag som på 1970talet. Det som informanterna idag kan tycka är negativt är att lägenheten inte är så praktiska. Köket är litet och
det finns få garderober mm. När det gäller utomhusmiljön så saknar en informant att det inte längre finns en
rastplats för hundar där de kan släppas lösa så som det fanns tidigare. Rosta uppfattas fortfarande som ett
lugnt och trivsamt område förutom att det sommartid kan vara lite högljutt utomhus. De känner sig trygga i
bostadsområdet men som en informant påpekar, det kanske är en falsk trygget då hon växte upp där och
känner sig hemma där.
Falsk trygghet som jag har eftersom det här är ”mitt uppväxtområde” men det är nog inte
42
tryggare än någon annanstans.
Från början fick bilar köra inne i bostadsområdet men den ökade bilismen medförde stora problem. Det blev
farligt för barnen att röra sig i området och dessutom för trångt på gatorna. Bilarna som stod parkerade längs
43
vägarna skymde sikten så det blev svårt att hålla uppsikt över barnen när de lekte i parken. Under slutet av
1960-talet separerades trafiken och parkeringsplatser och garage förlades utanför bostadshusen. De boende
har berättat hur lugnt och tyst området blev när bilarna försvann. Tyvärr så upplever inte informanterna att
Rosta idag är ett bilfritt bostadsområde.
44
… bilarna fortfarande kör på område som de gjort de senaste 30 åren jag levt.
45
Nej tyvärr, alla är så lata, speciellt ungdomarna
Bild 8: Rosta centrum, 1960-tal
Bild 9: Mjölkaffär, 1960-tal
41
Informant 13
Informant 13
43
Rodin, Anna: Rosta – precisering och fördjupning av riksintresset utifrån motivering och värdetext enligt
beslut av Riksantikvarieämbetet 1996. Rapport 2010:29, Örebro läns museum.
42
44
45
Informant 13
Informant 12
15
Hur ser informanterna på framtiden? Tänker de bo kvar i Rosta? Hemkänslan till Rosta är stor och de vill gärna
bo kvar i området. De har dock haft funderingar på att flytta och en av informanterna kommer så småningom
vara i behov av ett större boende men tycker att det är svårt att flytta därifrån då barnens alla kompisar bor i
Rosta.
Vi älskar utomhusområdet på sommaren samtidigt vill vi ha radhus.
46
Grannskapstanken med bostäder runt ett centrum fullföljdes i Rosta. Höghuset i Rosta var det första i Örebro
och utgör ett tydligt landmärke. I Rosta fanns kommersiell och kommunal service; daghem, fritidshem, skolor,
bibliotek, fritidslokaler o dyl. Det fanns också bl.a. två charkuteriaffärer, cykel- och sportaffär, fiskaffär,
färghandel, herr- och damfrisör, konditori, manufakturaffär, två tobaksaffärer, fotoateljé, postkontor,
bokbinderi, leksaksaffär, radioaffär, skomakeri, skrädderi, syateljé, två bagerier och en kyrksal. De flesta
butikerna låg i butikslängan vid centrum och i höghuset fanns leksaksaffär, bosättningsbutik, kemtvätt och
frisör. Mjölkbutikerna låg utspridda i bostadsområdet. I Rostas centrum finns idag Konsum, Restaurangen
Goddagens, cykelaffär, kemtvätt, ungdomsgård mm. Informanterna handlar delvis sin mat i Rostas centrum
men också i större mataffärer. De tycker att centrum blev mycket fint efter ombyggnaden då man försökt
återställa det till dess ursprungliga karaktär. De saknar inte direkt något, förutom möjligtvis fler bänkar och ett
kafé.
46
Informant 13
16
SAMMANFATTNING
Den speciella bebyggelsen och grönområdena kring Baronbackarna har en viktig betydelse för
bostadsområdets karaktär. Baronbackarna beskrivs av de intervjuade som ett trevligt och vänligt 50-tals
område med stora fina grönytor. Den förändring som skett i Baronbackarna sedan det byggdes är å ena sidan
märkbar men å andra sidan ganska obetydlig enligt informanterna. Bebyggelsen är sig lik, hyreshusen ser i
stort sett ut som de alltid gjort. De märkbara förändringarna i området är enligt informanterna det
immateriella, dvs den förändrade boendestrukturen, människors påverkan och en förändrad kulturell kontext.
Även Stjärnhusen i Rosta är obetydligt förändrade och informanterna tycker mycket om sitt bostadsområde .
De beskriver det som ett lugnt och vänligt bostadsområde med en fin grön utomhusmiljö. De uppskattar
närheten till Örebro centrum, gemenskapen som finns utomhus på somrarna och den stora parkytan som är en
bra lekplats för barn,
Gemensamt för Baronbackarna och Rosta är att boendestrukturen har förändrats och att de tidigare så
barnrika åren gett områdena en speciell karaktär. Varken Baronbackarna eller Rosta uppfattas idag som bilfria
bostadsområden vilket inte överensstämmer med den grundidé arkitekterna ursprungligen hade med det
bilfria bostadsområdet. I både Baronbackarna och Rosta poängterar informanterna ytans betydelse. Trivseln
ökar när hyreshusen och grönområdena är välskötta och fina. Det är betydelsefullt för dem att
bostadsområdena framhålls på ett positivt sätt.
Rosta har haft en positiv laddning i 60 år, vilket är ett gott betyg för en arbetarstadsdel. Synen på
Baronbackarna är mer tvetydig och omdömena är delvis motsägelsefulla. Däremot är informanterna som bor i
Baronbackarna mer positiva till standarden på lägenheterna medan lägenheterna i Rosta uppfattas som lite
mindre praktiska.
I Rosta finns en stark hemortskänsla vilket det även har gjort i Baronbackarna tidigare, däremot är det inte lika
tydligt om den finns idag. Trygghetskänslan skiljer sig också då Rosta uppfattas som tryggare än Baronbackarna.
En anledning kan vara att det är viktigt att känna igen människor i sitt bostadsområde. Baronbackarna har en
högre genomströmning av människor än i Rosta vilket leder till instabilitet och otrygghet. En majoritet av
informanterna i Baronbackarna och Rosta har funderingar på att flytta, både inom eller från området.
Anledningarna varierar, en informant i Rosta kommer så småningom behöva flytta till ett större boende och
drömmer om ett eget radhus. I Baronbackarna behöver två av informanterna inom en snar framtid ett mindre
boende medan en tredje person vill flytta då hon inte längre trivs. Det gifta paret som snart bott i
Baronbackarna i 50 år tänker däremot inte flytta.
Det som framför allt skiljer Baronbackarna och Rosta åt är bilden av centrum. I Rosta finns ett väl fungerande
centrum medan de boende i Baronbackarna upplever att centrum är öde och därför önskar sig ett mer levande
centrum.
Upplevelsen av den förlorade grannskapskänslan skulle vara intressant att studera vidare. En jämförelse med
andra, liknande, bostadsområden skulle kunna belysa huruvida detta är en generell trend i samhället, eller
kanske bara en idyllisering av det gamla samhället, där folk brydde sig om varandra. En sådan jämförelse har
dock inte låtit sig göras inom ramen för detta arbete.
17
REFERENSER
Baronbackarna – ett bostadsområde i Örebro: Arkitektur 1959:1
Edh, Karl-Erik: Stiftelsen Hyresbostäder i Örebro – Historik 1946-1989, ÖrebroBostäder AB, Örebro 1993
Egerö, Bertil: En mönsterstad granskas – Bostadsplanering i Örebro 1945-75, Byggforskningsrådet, Stockholm,
1979
Lindblad, Andreas: Höghuset i Baronbackarna. Örebro läns museum. rapport 2005:4
Rodin, Anna: Baronbackarna – precisering och fördjupning av riksintresset utifrån motivering och värdetext
enligt beslut av Riksantikvarieämbetet 1996. Rapport 2010:30, Örebro läns museum.
Rosta 1948-52 i Arkitektur 1979:6
Arbetsmaterial, bebyggelseinventering av Rosta, utförd av Örebro kommun genom Ulrika Sahlsten, 2010
BILDFÖRTECKNING
Bild 1: Bildkälla: Örebro Stadsarkiv, SBK-B-044/Okänd fotograf, 1960-tal
Bild 2: Örebro läns museum/Fotograf Anna Rodin, 2010
Bild 3 Örebro läns museum/Fotograf Anna Rodin, 2010
Bild 4: Bildkälla: Örebro Stadsarkiv, SBK-B-065/Okänd fotograf, 1960-tal
Bild 5: Bildkälla: Örebro stadsarkiv, SBK-B-112/Okänd fotograf, 1960-tal
Bild 6: Örebro läns museum/Fotograf Anna Rodin, 2010
Bild 7: Örebro läns museum/Fotograf Anna Rodin, 2010
Bild 8: Bildkälla: Örebro stadsarkiv, SBK-R-20/Okänd fotograf, 1960-tal
Bild 9: Bildkälla: Örebro stadsarkiv, SBK-R-71/Okänd fotograf, 1960-tal
18
Bilaga 1. FÖRTECKNING ÖVER INFORMANTER
BARONBACKARNA
BOENDE
Informant 1
Man
Bott i Baronbackarna i 49 år, sedan 1962.
Kvinna
Gift med informant 1, svarar också på frågor
Informant 2
Kvinna
Bott i Baronbackarna i 29 år
Informant 3
Kvinna från Syrien
Bott i Baronbackarna i 30 år
Informant 4
Kvinna från fd Jugoslavien
Bott i Baronbackarna i 9 år, tre barn
Informant 5
Man
Gick på 1950-talet på Mikaelskolan, arbetar där idag.
YRKESVERKSAMMA & ANSVARIGA TJÄNSTEMÄN
Informant 6
Kvinna
Utvecklingsstrateg, Örebro kommun
Informant 7
Man
VD FinFast AB
Informant 8
Kvinna
Kontorschef, Kultur och medborgarkontoret, Örebro kommun
Informant 9
Man
Bovärd på ÖBO, jobbat där sedan 1970-talet
Informant 10
Kvinna
Stadsdelsutvecklare, ÖBO
Informant 11
Man
Fd chef för Baronbackarnas ekonomiska förening
ROSTA
BOENDE
Informanterna är med i facebookgruppen Vi som vuxit upp i Stjärnhusen i Rosta, Örebro;
Informant 12
Kvinna
Bott i Rosta i 47 år, sedan 1964.
Informant 13
Kvinna
Bott i Rosta i 20-25 år.
TJÄNSTEMAN
Informant 14 Man
Projektledare ÖBO, ansvarig renoveringen av Rosta
19
Bilaga 2. FRÅGELISTA
PERSONUPPGIFTER
Vad heter du?
När är du född?
YRKE
Vad har du för yrke?
FAMILJ
Är du gift/ensamstående?
Har du barn?
Hur många är ni i din familj?
INVANDRARBAKGRUND
Vilken nationalitet har du?
När kom du till Sverige och varför?
Visste du något om Sverige?
Varför hamnade du just i Örebro?
Planerade ni att stanna?
Vad var ditt första intryck av Örebro/Sverige?
Hur blev du emottagen?
Vad hade du med hemifrån?
Hade du hemlängtan?
BOSTAD
Har du bott i Örebro hela ditt liv?
Hur länge har du bott i Rosta/Baronbackarna?
Hur kom det sig att du flyttade hit?
LÄGENHETEN
Har du bott i samma lägenhet sedan du flyttade hit eller har du flyttat inom området?
Hur många bor ni i lägenheten?
Har ni varit fler som bott här tidigare?
Trivs du här?
Vad tyckte du om lägenheten då ni var nyinflyttade, kommer du ihåg det?
Vad tyckte du det var som var bra?
Vad var det du upplevde som mindre bra?
Vad tycker du om lägenheten idag?
Tycker du att lägenheten är praktisk?
Du har aldrig funderat på att flytta?
BOSTADSOMRÅDET
Vad tycker du om ditt bostadsområde?
Hur tycker du att det har förändrats genom åren?
Tycker du att området har förändrats mycket genom åren? Var det ex fler barn som lekte ute förr?
Har människors aktiviteter i bostadsområdet förändrats genom åren?
Vad tycker du om grönområdet?
Tycker du om bostadshusen?
Vad är det bästa med att bo här?
Vad är det sämsta med att bo här?
Om du skulle beskriva Rosta för någon som aldrig varit här, vad skulle du vilja säga då?
Tycker du att det finns en speciell karaktär i Rosta, vilken är den i så fall?
KONTAKTER I BOSTADSOMRÅDET
Kommer du ihåg dina första kontakter här i Rosta?
Har du bra kontakt med dina grannar?
20
Har du många vänner här i bostadsområdet?
BOENDESTRUKTUREN
Tycker du att du har upplevt att boendestrukturen i området har förändrats genom åren?
BILTRAFIK
Tänker du på att området är bilfritt?
Tycker du att det är lugnt och tyst här i området?
GRANNSKAPSTANKEN
Finns det en tydlig hemortskänsla här?
Tror du att det finns goda förutsättningar för gemenskap och demokrati i bostadsområdet?
Känns det tryggt att bo här?
Har det alltid gjort det?
Om inte, har det känts tryggare att bo här tidigare?
CENTRUM
Vad tycker du om centrum idag?
Var handlar du någonstans?
Var tror du att de boende i bostadsområdet handlar?
Är det något i centrum du skulle vilja ändra?
Finns det något som du saknar här?
Hur tycker du att ett levande centrum ska vara?
RIKSINTRESSE
Känner du till att Rosta är av riksintressen för kulturmiljövården?
ÖREBRO SOM MÖNSTERSTAD
Känner du till att Örebro varit en mönsterstad vad gäller byggande av bostadsområden?
21
Bilaga 3. Ombyggnationen av Rosta
47
På 1980-talet var Rosta i behov av en större renovering. Inför ombyggnationen var några av kriterierna att
skapa flera större bostäder samt att förbättra tillgängligheten då det inte fanns några hissar i området sedan
tidigare. Arkitektgruppen fick uppdraget att genomföra en provetapp på huslängan 94 - 106, östra vintergatan.
Deras lösning på att få plats med en hiss innebar i princip att ett badrum togs bort tre våningar upp samt att en
mindre utbyggnad gjordes. Denna renovering innebar att lägenheterna förändrades ganska mycket vilket
gjorde att det drogs igång en stor och hätsk debatt. Kritiken var så våldsam att Arkitektgruppen helt drog sig ur
projektet och Asplunds byggkonsulter istället tog vid.
Kritiken riktade sig emot att husen förändrades för mycket både invändigt och utvändigt. Förutom
förändringarna med hissen så hade balkongerna förstorats och de hade satt tak på den översta balkongen
vilket var önskemål från hyresgästerna. En debatt startade vilket ledde till en stor konferens kring
ombyggnationen. Debatten ledde till att stjärnhusen senare blev av riksintresse för kulturmiljövården och Qmärkt vilket innebar att de inte fick göra några förändringar utvändigt. ÖBO lyssnade på kritiken. Balkongerna
som var i dåligt skick fick exempelvis rivas och nya gjutas i samma mått.
För att bygglovsansökan skulle accepteras behövde 50 % av lägenheterna bli tillgängliga utan trappor. För att
möta detta krav höjdes marken upp utomhus och ramper skapades till bottenvåningen, så att tre lägenheter på
varje bottenvåning blev tillgängliga. De satte också in hissar i vart tredje till fjärde trapphus. Den stora
utmaningen blev att hitta en lösning till hissarna då trapphusen, som är triangulära med en öppning i mitten,
inte är speciellt stor. Lösningen på problemet var att skära av en bit av trapporna, så att de blev smalare, vilket
gjorde att en hiss fick plats. ÖBO provade sig fram och tog ett trapphus och byggde skärmväggar. Brandkåren
kom dit för att se om de fick plats med att gå med en bår där eftersom det inte gick in en bår i den trekantiga
hissen. De byggde också upp en hisskorg i en källarlokal, så att människor från handikappsorganisationer kunde
prova om en rullstol fick plats, så småningom fick de godkänt av båda parter.
Ja och de kom dit och bar med sin bår… ”nja det går inte riktigt, ni får karva av lite till på hörna så
48
kommer vi runt” och så vidare
De förändringar som skedde i lägenheterna var att badrummen på bottenvåningen blev större för att bli
handikappsanpassade. Lägenheterna fick också ny köksinredning, badrum, el, värme och sanitet. I vissa
lägenheter togs väggen mellan köket och vardagsrummet bort, på hyresgästernas begäran. För att behålla det
ursprungliga utseendet arbetade de mycket med färgsättningen. De dokumenterade och återskapade
exempelvis de gamla mönstren i trapphusen. Varje trapphus hade olika mönster så att barnen skulle känna igen
sig då det finns 130 trapphus i Stjärnhusen. Entrédörrarna är utbytta men nytillverkade utifrån
originaldörrarna. De har som tidigare två handtag, ett i vuxenhöjd och ett i barnhöjd. Den utvändiga
färgsättningen är också den återställd till ursprungsfärgen. Fönstren är utbytta med isolerruta i trä- och
aluminium. De är dessutom numera inåtgående med hänsyn till säkerheten. Badrumsfönstren däremot är
utbytta till plast vilket beror på att badkar och dusch är placerade direkt emot fönstret. Takbeläggningen är
också utbytt men i övrigt har ursprungsformerna kvarstått. Det tog tio år att renovera de 130 trapphusen.
Under denna period hade ÖBO särskilda bovärdinnor som arbetade heltid med att hjälpa boende i området
med allt det praktiska, så som flytt, ned- och uppackning, flytta telefon och post mm. Ombyggnationen av
Stjärnhusen i Rosta blev lyckad och ÖBO fick senare kommunens ombyggnadspris.
47
Information från informant 15 som var projektledare för ombyggnaden av Rosta under 1980-talet..
Ombyggnationen av Rosta centrum och höghuset genomfördes i en senare etapp där informanten inte var
delaktig.
48
Informant 14
22