Kvällens program - Malmö Symfoniorkester
Transcription
Kvällens program - Malmö Symfoniorkester
Malmö Konserthus Malmö Konserthus Torsdag 18 september 2014 kl 19.00 Torsdag 18 september 2014 kl 19.00 Sibeliusafton Malmö SymfoniOrkester Kristiina Poska, dirigent Helena Juntunen, sopran Malin Nyström, konsertmästare JEAN SIBELIUS (1865-1957) Valse triste op 44:1 /5 min JEAN SIBELIUS Orkestersånger / 30 min Första kyssen op 37:1 Bollspelet vid Trianon op 36:3 Flickan kom ifrån sin älsklings möte op 37:5 Våren flyktar hastigt op 13:4 Norden op 90:1 Mirandas interludium ur Stormen op 109 (orkesterstycke) Luonnotar op 70 PAUS JEAN SIBELIUS Symfoni nr 5 Ess-dur op 82 /30 min Tempo molto moderato – Largamente – Allegro moderato – Presto Andante mosso, quasi allegretto Allegro molto – Un pochettino largamente Kvällens blommor kommer från Blomster Pigan Sibeliusafton KRISTIINA POSKA HELENA JUNTUNEN Dirigent Sopran Estniska dirigenten Kristiina Poska var finalist i Malkotävlingen, Köpenhamn 2012 och till delades då tredje pris samt publikpriset. Hon var även finalist i Donatella Flick-tävlingen 2010 och fick dirigera London Symphony Orchestra samt tilldelades tyska Operetta priset för unga dirigenter som arrangeras av Leipzig-operan och Deutscher Musikrat. Malkotävlingen fungerade som en dörr öppnare och äntligen efter flera år har MSO lyckats få hit Poska. Helena Juntunen är en av Finlands nu mest eftertraktade unga sopraner med en etablerad internationell karriär. Hon har vunnit en rad priser hemma i Finland, däribland Lappeenranta Singing Competition 2002 och 2006 tilldelades hon Karita Mattila-priset. Helena Juntunen påbörjade sina sångstudier som 15-åring vid konserva toriet i Uleåborg (Oulu) för Airi Tokola och tog avslutningsvis en masterexamen för Anita Välkki vid Sibelius-Akademin. Kristiina Poska började studera kördirigering i Tallinn 1998 och fortsatte sedan med orkesterdirigering för Christian Ehwald vid Musik akademin Hanns Eisler 2004. Åren 2006-2011 var Poska chefdirigent för Cappella academica, symfoniorkestern vid Humboldt-universitetet i Berlin med regelbunden konsertverksamhet i Konzerthaus Berlin. Under säsongen 2008/2009 hade hon framgång med upp sättningen Ihre Bohème på Neuköllner Oper Berlin och det ledde vidare till en rad andra uppdrag i Tyskland, t ex i Koblenz, Brandenburg och vid Komische Oper Berlin. Tycke uppstod särskilt vid Komische Oper och från säsongen 2012/2013 är hon första kapell mästare. Poska har hyllats för sitt arbete med t ex Offenbach och Brecht. Juntunen fick sitt genombrott vid Savonlinna Operafestival 2002 som Marguerite i Gounods Faust. Säsongen därpå, 2003/2004, gjorde hon denna roll vid Connecticut-operan i USA, men också en rad andra roller som Madame Cortese i Rossinis Il viaggio a Reims (Resan till Reims) i Genua, Zdenka i Strauss Arabella i Antwerpen och som Pamina i Trollflöjten i Dresden. Helena Juntunen debuterade även som konsertsångerska 2003 i Carnegie Hall, New York och i Tokyo. Hon har varit solist med de flesta finska orkestrarna och arbetat med dirigenter som Esa-Pekka Salonen, JukkaPekka Saraste, Leif Segerstam, Osmo Vänskä, Mikko Franck och Hannu Lintu. Några höjdpunkter som sångsolist har varit Mendelssohns En midsommarnattsdröm vid Luzernfestivalen, Strauss Vier letzte Lieder med Kungliga filharmonikerna, Ein deutsches Requiem med Berliner Philharmoniker och Szymanowskis Stabat Mater med BBC Symphony Orchestra. Helena Juntunen har spelat in på skivmärkena Ondine och BIS, bl a ett soloalbum med sånger av Leevi Madetoja, Einojuhani Rautavaaras operor Aleksis Kivi och Auringon talo samt Luonnotar och andra sånger av Sibelius. Utöver den enastående karriären vid Komische Oper Berlin har Kristiina Poska också dirigerat orkestrar som Estlands Nationalorkester, Göteborgs Symfoniker, Kammarorkestern i Lausanne, Berns Symfoniorkester, Camerata Salzburg och även bjudits in till Volksoper i Wien. 2 Sedan 1999 framträder Helena Juntunen regelbundet vid Finlands Nationalopera, bl a som Zdenka och Madame Cortese i uppsättningar av Dario Fo, Sophie i Rosenkavaljeren och Liu i Puccinis Turandot. Hon har även engagerats för operaroller i t ex Göteborg, Bryssel, Nice, Genève, Wien och på festivaler som Aix-en-Provence under ledning av Daniel Harding. Nyligen debuterade hon vid National operan i Lyon som Contessa Almaviva i Figaros bröllop och Donna Elvira i Don Giovanni. Säsongen 2013/2014 framträdde Juntunen som Tatjana i Evgenij Onegin i Wasa, hon var med i uruppförandet av Jüri Reinveres Puhdistus (eng Purge) vid Finlands National opera och gör där även rollen som Nedda i Il Pagliacci i år. Våren 2015 kommer Helena Juntunen att tillbringa i Frankrike, där hon gör Korngolds Die tote Stadt i Nantes och Nancy. 3 JEAN SIBELIUS JEAN SIBELIUS Valse triste Orkestersånger Vid sidan av de stora orkesterverken och de många sångerna var musik för teatern en av de genrer Sibelius ägnade mest uppmärksamhet. Första gången han skrev teatermusik var till vännen Adolf Pauls skådespel Kung Kristian II i slutet av 1800-talet och ett av hans sista verk är musiken till Shakespeares Stormen, skriven för en uppsättning i Köpenhamn 1926. Däremellan tillkom mer eller mindre omfattande partitur för t ex Maeterlincks Pelléas och Melisande och Strindbergs Svanevit. Teatermusik var en stor genre vid tiden och kan sägas ha fyllt samma roll som stämningsskapare i ett drama som våra dagars film musik. Ofta skrev tonsättare teatermusik av rent ekonomiska skäl, så säkert i många fall också Sibelius, men hos honom märker man även ett genuint litterärt intresse och för att skapa passande orkesterminiatyrer till olika sammanhang. Kanske var det en välbehövlig kontrast till arbetet med de långa symfoniska linjerna i de stora verken. Sibelius sammanställde ofta separata orkestersviter ur dessa teatermusikverk och de eller enskilda nummer ur dem blev ofta mycket populära. Sibelius var en mycket produktiv sångton sättare genom hela sin karriär. Även om de flesta av sångerna ursprungligen har pianoackompanjemang är de sedan länge också uppskattade i både Sibelius egna och andras orkestreringar. Majoriteten av hans sånger har svenskspråkig text och inte minst tonsatte han ofta nationalskalden Johan Ludvig Runebergs dikter. Samlingen med Runebergtexter op 13 komponerades1891-1892 och är alltså bland Sibelius allra tidigare sånger. Den fjärde sången Våren flyktar hastigt instrumenterade han långt senare, 1914, för liten orkester. Samlingarna op 36 och op 37 innehåller flera av Sibelius oftast framförda och mest älskade sånger. Båda samlingarna skrevs åren runt sekelskiftet 1900. I Bollspelet vid Trianon op 36:3 möter vi en text av Gustaf Fröding, men i Första kyssen op 37:1 och Flickan kom ifrån sin älsklings möte op 37:5 är det åter Runebergs texter som blivit tonsatta. Likaså i den 1917, under första världskriget, komponerade Norden. Mirandas interludium ingår i Sibelius teatermusik till Shakespeares Stormen. Det är ett av Sibelius sista större verk skrivet vid samma tid som den symfoniska dikten Tapiola och den sjunde symfonin i mitten av 1920-talet. Första kyssen op 37:1 (Johan Ludvig Runeberg) Bollspelet vid Trianon op 36:3 (Gustaf Fröding) På silvermolnets kant satt aftonstjärnan, från lundens skymning frågte henne tärnan: Säg, aftonstjärna, vad i himlen tänkes, när första kyssen åt en älskling skänkes? Det smattrar prat och slår boll och skrattar emellan träden vid Trianon, små markisinnor i schäferhattar, de le och gnola, lonlaridon. Och himlens blyga dotter hördes svara: På jorden blickar ljusets änglaskara, och ser sin egen sällhet speglad åter; Blott döden vänder ögat bort och gråter. Små markisinnor på höga klackar, de leka oskuld och herdefest för unga herdar med stela nackar, vicomte Lindor, monseigneur Alceste. Kuolema (Döden). Medan den övriga musiken ur dramat sällan hörs – en Scen med tranor delar samma opusnummer – blev Valse triste snabbt ett av Sibelius mest spelade verk. I pjäsen ackompanjerar stycket en scen där huvudpersonen Paavali sitter vid sin döende mors säng. Hon berättar att hon drömt om en balscen. Paavali slumrar till och då kommer Döden för att hämta modern. Han bjuder upp henne till dans och när Paavali vaknar är hon död. Ett av de allra mest kända numren ur hans teatermusikproduktion är Valse triste som ingick i den musik han skrev till sin svåger Arvid Järnefelts numera bortglömda pjäs © Staffan Storm Redan vid sekelskiftet 1900 hade Sibelius planer på en tondikt kallad Lounnotar, det finska nationaleposet Kalevalas skapelsemyt. Då fullföljdes inte projektet, men 1913 återvände han till ämnet när den berömda finska sångerskan Aino Ackté önskade ett nytt stort verk. Resultatet blev en originell komposition, unik i Sibelius verkförteckning som kombinerade sångformen med de symfoniska dimensionerna i vad Sibelius mycket riktigt kom att kalla en tondikt för sopran och orkester. Texten skildrar hur Luonnotar, en naturande, är ensam i den stora tomheten innan världen skapas och slutar med en skildring av hur himmel, måne och stjärnor skapas. © Staffan Storm Men så med ett vid närmsta stam stack grovt och brett ett huvud fram. 4 5 Vicomten skrek: ”Voilà la tête là!” och monseigneur slog förbi sin boll och ”qu’est-ce-que c’est” och ”qui est la bête là” det ljöd i korus från alla håll. Och näsor rynkas förnämt koketta, en hastig knyck i var nacke far och markisinnorna hoppa lätta och bollen flyger från par till par. Men tyst därifrån med tunga fjät går dräggens son Jourdan Coupe-tête. Flickan kom ifrån sin älsklings möte op 37:5 (Johan Ludvig Runeberg) Flickan kom ifrån sin älsklings möte, kom med röda händer – Modern sade: Varav rodna dina händer, flicka? Flickan sade: jag har plockat rosor, och på törnen stungit mina händer. Våren flyktar hastigt op 13:4 (Johan Ludvig Runeberg) Luonnotar op 70 (Kalevala 1: 110-242 passim) ”Våren flyktar hastigt, hastigare sommarn, hösten dröjer länge, vintern ännu längre. Snart, I sköna kinder, skolen I förvissna, och ej knoppas mera.” Gossen svarte åter: ”Än i höstens dagar gläda vårens minnen, än i vinterns dagar räcka sommarns skördar. Fritt må våren flykta, fritt må kinden vissna, låt oss nu blott älska, låt oss nu blott kyssas.” Olipa impi, ilman tyttö, kave Luonnotar korea. Ouostui elämätään aina yksin ollessansa avaroilla autioilla. Det var en jungfru, luftens unga dotter en slank naturens gudinna. Hon tyckte livet var främmande och var alltid ensam på de öde ökenvidderna. Laskeusi lainehille. Aalto impeä ajeli; Vuotta seitsemän sataa vieri impi veen emona. Uipi luotehet, etelät, uipi kaikki ilman rannat. Hon steg ner i böljorna och vågen drog jungfrun ner. I sjuhundra år sam jungfrun fram och åter som vattnets moder. Hon sam i luftens alla riktningar. Tuli suuri tuulen puuska meren kuohuille kohotti. När en plötslig, kraftig storm drog vågorna ur havet. ”Voi, poloinen, päiviäni! Parempi olisi ollut ilman impenä elää. Oi, Ukko, ylijumala! Käy tänne kutsuttaissa!” ”Oh, elände, mina dagar! Det hade varit bättre om jag levt som luftens jungfru. Oh, Ukko, högste guden, kom hit, när jag ropar på dig!” Tuli sotka, suora lintu. Lenti kaikki ilman rannat. Lenti luotehet, etelät. Ei löyä pesän sioa. Ei! Ei! Ei! En and kom flygande, en vacker fågel den flög i alla riktningar. Den flög mot söder och mot nordväst men fann ingen plats för sitt bo. Nej! Nej! Nej! ”Teenkö tuulehen tupani, aalloillen asuinsiani? Tuuli kaatavi, tuuli kaatavi, aalto viepi asuinsiani!” ”Ska jag bygga mitt bo i vinden mitt hem i vågorna? Vinden kommer att förstöra det en våg sveper bort det.” Niin silloin ve’en emonen nosti polvea lainehesta. Siihen sorsa laativi pesänsä. Alkoi hautoa. Impi tuntevi tulistuvaksi. Järkytti jäsenehänsä: Pesä vierähti vetehen. Katkieli kappaleiksi. Muuttuivat munat kaunoisiksi. Munasen yläinen puoli yläiseksi taivahaksi. Yläpuoli valkeaista kuuksi kumottamahan; Mi kirjavaista tähiksi taivaalle. Ne tähiksi taivaalle. Då lyfte vattnets moder sitt knä ur vågorna. På detta byggde anden sitt bo. Hon började ruva. Jungfrun kände att det blev varmt och hennes lemmar började skaka så äggen rullade i vattnet och krossades och blev till småbitar. Äggen förändrades och blev vackra. Övre hälften av ägget blev till himlens valv. Ur den övre delen av vitan reste sig den skimrande månen. Småbitarna blev himlens stjärnor. De blev himlens stjärnor. Norden op 90:1 (Johan Ludvig Runeberg) Löven de falla, sjöarna frysa. Flyttande svanor seglen, seglen, o, seglen sorgsna till södern. Söken dess nödspis, längtande åter, plöjen dess sjöar, saknande våra. Då skall ett öga se er från palmens skugga, och tala: Tynande svanor, vilken förtrollning vilar på norden? Den som från södern längtar, hans längtan söker en himmel. Åter kom hon från sin älsklings möte, kom med röda läppar – Modern sade: Varav rodna dina läppar, flicka? Flickan sade: jag har ätit hallon, och med saften målat mina läppar. Åter kom hon från sin älsklings möte, kom med bleka kinder – Modern sade: Varav blekna dina kinder, flicka? Flickan sade: red en grav, o Moder! Göm mig där, och ställ ett kors däröver, och på korset rista, som jag säger: En gång kom hon hem med röda händer; ty de rodnat mellan älskarns händer. En gång kom hon hem med röda läppar; ty de rodnat under älskarns läppar. Senast kom hon hem med bleka kinder; ty de bleknat genom älskarns otro. 6 JEAN SIBELIUS Symfoni nr 5 Under våren tog Malmö SymfoniOrkester fram en helt ny hemsida tillsammans med Resultify & Pixelant i Malmö. Den nya hemsidan ska på ett bättre sätt presentera vår verksamhet, de olika arrangemangen och våra musiker. Dessutom får besökarna en tydligare och mer funktionell biljettbokning och en bättre översikt i konsertkalendern. Resultatet har blivit så bra att www.mso.se nu nominerats till Svenska Designpriset 2014 i kategorin ”Identitet webb”. Mellan 15 och 21 september är det fritt fram för alla att rösta via www.svenskadesignpriset.se eller via MSO:s hemsida www.mso.se. Priset delas ut på Moderna museet i Stockholm 2 oktober. Hjälp oss att ta hem priset till Malmö! LördagsMozart Ny serie! MSO och Marc Soustrot bjuder in till fyra lördagskonserter med symfonier av Wolfgang Amadeus i Malmö Konserthus under spelåret. Pris 120 kr. Mot uppvisande i MSO:s biljettkassa av teaterbiljett till Amadeus, som i höst går på Malmö Stadsteater, får du 15% rabatt på konsertbiljetten och tvärtom ger dig biljetter till LördagsMozart 15% rabatt på entrén till Amadeus. 13 september 14.00 7 februari 14.00 Mozart Cos`ı fan tutte, uvertyr Mozart Symfoni nr 38, ”Prag” Mozart Trollflöjten, uvertyr Mozart Symfoni nr 40 22 november 14.00 21 mars 14.00 Mozart Don Giovanni, uvertyr Mozart Symfoni nr 39 Mozart Figaros bröllop, uvertyr Mozart Symfoni nr 41, ”Jupiter” 8 Varje symfoni i Sibelius produktion visar på nya sätt att ta sig an denna klassiska form och inget av verken är det andra likt. Efter fjärde symfonin, där Sibelius närmat sig ett expressionistiskt och nästan atonalt tonspråk, hamnade han i en skaparkris. Både personliga omständigheter (allvarlig sjukdom) och yttre (första världskriget och Finlands självstän dighet från Ryssland efter revolutionen 1917 med efterföljande inbördeskrig) bidrog till krisen och att han omprövande sitt konstnärskap i grunden. traditionen genom att anknyta till ett konkret verk, den symfoniska formens portalverk Beethovens Eroica. Gustav Mahler hade några år tidigare varit inne på samma tankar i sin åttonde symfoni, men medan hans tonspråk där bygger på expansion – både av resurser och tidsformat – så arbetar Sibelius med koncentration av materialet. Behandlingen av motiv och teman i femte symfonin genomsyras av organiskt tänkande. Musikaliska tankar och idéer uppstår och utvecklas i intrikata växtprocesser. Inte minst det inledande hornmotivet kan ses som det frö ur vilket allt övrigt material föds. Den första satsen utvecklas från långsamt till snabbt tempo. Andra satsen är en lugn platå mellan de dramatiska yttersatserna. I denna variationsliknande sats växer finalens sluttema successivt fram. Finalen har i förhållande till den första motsatt process och rör sig från snabbt tempo till långsamt. Det hymniska slutet fångar Sibelius tidigaste vision av verket, en bild som han med en poetisk formulering noterade i sin dagbok – en naturscen med svanar som kretsade över himlen och flög in mot solen i motljus. Den femte symfonin påbörjades 1914 och året därefter uruppfördes den i en version med fyra satser. Omedelbart därefter drog Sibelius tillbaka verket och under de kommande åren omarbetade han symfonin från grunden. Först 1919 uruppfördes den version vi känner idag. Parallellt med det mödosamma arbetet producerades även en mängd annat skissmaterial som skulle komma att ge upphov till Sibelius återstående större verk, bl a de sista båda symfonierna. Även om femte symfonin blev en återkomst till eller snarare nytolkning av den klassiska formen och tonaliteten är verket inte utan mörka skuggor. Valet av huvudtonarten Ess-dur är ingen slump, utan signalerar dessa återfunna förbindelser med den klassiska © Staffan Storm 9 ØRESUND MALMÖ KØBENHAVN HELSINGBORG 9–26 OKT 2014 STRAVINSKY Kommande konserter Den 2–26 oktober 2014 arrangeras för sjunde gången i Öresundsregionen Nordens största biennal för klassisk musik, med koncentration till MalmöKöpenhamn-Helsingborg. Temat för årets festival är Stravinsky, en av 1900-talets mest betydelsefulla tonsättare. MSO-POPS 27 september & 31 januari Onsdag 24 september 18.00 À LA SIXTEN Musikhistorisk föreläsning med Sixten Nordström Tema: Music Around med Stravinsky Torsdag 25 september 19.00 MUSIKEN I LITTERATUREN Nyhet! Tillsammans med Malmö Stadsbibliotek har vi valt ett antal böcker där den symfoniska musiken har en framträdande roll. Kenneth Milldoff läser och berättar. Vi framför musik av Sibelius, Schubert, Beethoven, Wagner, Janácek m fl Joachim Gustafsson dirigent Kenneth Milldoff berättare Torsdag 2 oktober 19.00 I rummet mellan två världar uppstår en ny genre. Ett nytt forum har skapats. Först ut blir ett musikaliskt möte med Nina Persson och MSO. ELDFÅGELN Malmö SymfoniOrkester och musikern, arrangören och dirigenten Jonas Nydesjö bryter ny mark med en serie konserter under säsongen. Här uppstår musiken i annan skepnad. Vi bjuder på den bästa kvalitén och den bästa musiken från både popen och den symfoniska repertoaren. En solist, en kompgrupp, ett gäng duktiga arrangörer och en fullstor symfoniorkester. Vad händer med musiken när dessa möts? Nästa MSO-POPS blir tillsammans med Lisa Mikovsky & Magnus Tingsek. Igor Stravinsky Scherzo fantastique MauriceRavel La valse Igor Stravinsky Eldfågeln, balettmusiken komplett Vassily Sinaisky dirigent I samarbete med Musik i Syd NiNa PerSSON 27 september kl 20:00 MalMö SyMfoniorkeSter Jonas nydesjö, dirigent nina PerSSon kompgrupp: oskar lindberg, ian Persson, fredrik Sandsten och kalle Gustafsson Jerneholm Följ oss Våra appar malmö Konserthus Biljetter 040-630 45 01 www.mso.se Med Malmö SymfoniOrkesters och Malmö Konserthus appar har du alltid en uppdaterad konsertkalender i fickan. Välkommen också till Nalles värld! Ladda hem apparna gratis. 10 11