24 IDAG - Bee Urban

24
IDAG
Redaktör Agneta Lagercrantz (vik) tel: 08 – 13 52 88 epost [email protected]
Idagredaktionen epost [email protected] Redigering Angelica Risberg
Idagsidan måndag–torsdag
På webben alla dagar 9 svd.se/idag
SvD måndag 25 juni 2012
STADSBI Utan binas viktiga pollineringsarbete blir det
ingen skörd. Varken i stan eller på landet. På Kulturhusets
tak och hos 25 olika företag i Stockholm har organisationen
Bee Urban ställt ut bikupor.
”Bin är nödvändiga
för vår överlevnad”
En liten grupp människor från ett
tidningsmakarföretag står för­
väntansfulla uppe på Kultur­
husets tak i centrala Stockholm.
– Vi är här för att hälsa på våra
husdjur!
Deras husdjur är inte mindre
än 40 000 bin.
Bina bor i en konstnärligt ut­
smyckad bikupa och sköts om av
biologerna Karolina Lisslö och
Josefina Oddsberg som står bak­
om företaget Bee Urban. Just nu
är de båda klädda i vita overaller
och stora hattar med nät över
huvudet eftersom de precis öpp­
nat kupan och tagit ut en vaxkaka
i ram full med arbetande bin, för
att visa och berätta om dem.
– Här är drottningen, ser ni att
de andra bereder väg för henne.
Hon lägger upp till 2 000 ägg per
dag efter att ha parat sig vid ett
tillfälle, förklarar Josefina Odds­
berg.
– Det där biet som är knallgult
har nog varit på besök i en mask­
ros. Och titta, här föds ett litet bi
precis, ser ni? säger Karolina Lis­
slö och pekar.
Att sprida kunskap och medve­
tenhet om bin och vad deras pol­
lineringsarbete gör för oss och
naturen är en viktig del av Bee
Urbans arbete. Dessutom place­
rar de ut och sköter om bikupor
hos företag som månar om mil­
jön. I dag finns 25 bikupor utpla­
cerade hos allt från H&M till
Naturskyddsföreningen. Företa­
get får honungen som bikupan
genererar – omkring 20 kilo per
år – och bidrar till binas överlev­
nad.
– Vi gör det här eftersom bina
är nödvändiga för vår egen över­
levnad, säger Josefina Oddsberg.
Livsnödvändiga? Ja, faktiskt.
Det är tack vare biet som vi har
mat på bordet. Inte bara honung,
utan 76 procent av allt vi äter
inom EU. Tre fjärdedelar av all
vår mat har alltså kommit till
tack vare binas pollineringsarbe­
te. Utan denna lilla insekt skulle
vi få klara oss på en diet som till
största delen skulle be­
stå av ris, majs och oli­
ka sädesslag – växter
som pollineras med
URBAN ODLING
DEL 4
En serie som gräver på djupet.
vinden. Kött skulle troligen bli en
dyr bristvara eftersom även dju­
ren äter växter. Förutom de grö­
dor vi äter så pollinerar bin även
växter som är viktiga för vatten­
rening, markbindning och koldi­
oxidneutralisering. Honungen
som bina producerar är dess­
utom full av antiox­
idanter och vitaminer.
– Man har räknat ut att
vi skulle få skörbjugg inom
fyra år ifall bin dör ut, säger
Josefina Oddsberg.
I dag talar man om en global bi­
död. I södra Tyskland dog 80 pro­
cent av de odlade bina och i Sve­
rige en fjärdedel år 2010. I Sichu­
anprovinsen i Kina är bina redan
försvunna och där får människor
själva pollinera fruktträden med
pensel för att få någon skörd.
Tidskrävande, arbetsamt och
dyrt om man jämför med det gra­
tisarbete bin gör. Det globala pol­
lineringsvärdet som bin utför är
värderat till 1 900 miljarder kro­
nor.
Men varför dör bin?
Det finns en rad orsaker, berät­
tar Josefina Oddsberg och Karo­
lina Lisslö. De jordbruksgifter
som används i lantbruket mins­
kad biologisk mångfald bland
växter, virus, sjukdomar och de
kvalster som lever i bikuporna
och som i dag är resistenta mot
det gift som har använts mot
dem. På senare tid har bisamhäl­
len även drabbats av något som
kallas för ”colony collaps disor­
der” vilket innebär att bina inte
längre hittar hem till bikupan.
Deras orienteringsförmåga har
slagits ut och hela bisamhället i
kupan svälter ihjäl.
– Det har skyllts på mobil­
master och svampangrepp,
men nu tror man att jordbruks­
gifterna är orsaken, säger Jose­
fina Oddberg.
– Bland de döda bin som un­
dersökts har man hittat neoniko­
tenoider i 96 procent av dem. Det
ämnet ingår i bekämpnings­
medel mot skadeinsekter, förkla­
rar Karolina Lisslö.
– Men vad är egentligen en ska­
deinsekt? funderar Josefina
Oddsberg. De behövs i andra
sammanhang i ekosystemet. Och
man kan slippa dem i åkrarna på
andra sätt än genom gift, till
exempel genom att plantera in
lökväxter bland säden.
När man pratar om bin är det ett
samlingsnamn för 289 ar­
ter inom släkten varav
103 är rödlistade, det vill
säga
utrotnings hotade,
i Sverige.
– 15 arter är redan helt för­
svunna, säger Karolina Lisslö
och berättar att även humlor räk­
nas till bisläktet.
– Bin och humlor är båda ef­
fektiva pollinerare för de har så
lurvig kropp. De står för 80 pro­
cent av allt pollineringsarbete,
säger Josefina Oddberg.
Hur mår bin mitt i stan, här är
det väl giftigt?
– De mår bra! Det är värre för
dem på landet där de kryper om­
kring i de jordbruksgifter som
grödorna är besprutade med,
säger Josefina Oddberg.
Hon är urbanekolog, det vill
säga kan det mesta om ekologi i
stadsmiljö och samspelet mellan
byggnader, bilar och människor
och andra levande organismer.
– I stan får de dessutom en
större tillgång till en variation av
växter. Ett bi på landet kanske
bara har rapsfält omkring sig och
när de blommat över svälter
bina, säger Karolina Lisslö.
För alla som odlar är bin en
nödvändighet för att överhuvud­
taget få någon skörd. Dessutom,
ju fler gånger ett bi besöker en
äppleblomma, desto större blir
frukten, eftersom varje besök ge­
nererar en kärna i kärnhuset.
– Vi hör många som säger att
de fått så skruttiga äpplen de se­
naste åren, att träden måste ha
blivit för gamla, men det är bris­
ten på bin som gör det, säger
Josefina Oddsberg.
Josefina
Oddsberg
FOTO: LARS PEHRSON
Karolina Lisslö
FOTO: LARS PEHRSON
Bee Urban
Bee Urbans
affärsidé är
att få företag
att ta socialt
ansvar genom
att sponsra
bikupor i stan.
De tycker att medvetenheten om
bin har ökat de senaste åren. Nu
har även Naturskyddsföreningen
dragit i gång en kampanj om att
rädda biet. Men bara för några år
sedan kunde de mötas av kom­
mentarer som ”det var det sju­
kaste vi har hört” från företag, el­
ler ”först måste vi utreda vad
bina gör för nytta” från en myn­
dighetsperson insatt i miljöfrå­
gor.
Att en del kan vara rädda för
bin handlar främst om att de
blandat ihop dem med getingar,
upplever Josefina och Karolina.
– Bin sticks oerhört sällan, för
då dör de, och de är mest intres­
serade av blommorna utomhus.
Det är getingarna som är intres­
serade av oss och det vi äter, sä­
ger Josefina Oddsberg.
Som biodlare kan man dock bli
stucken ibland, något som inte är
bra för Karolina Lisslö som
är allergisk mot bistick.
Men att byta yrke har
aldrig föresvävat henne,
bina är för viktiga.
– När vi under vår utbildning
fick höra att fle­
ra växtarter för­
svinner varje år
i Nationalstads­
parken i Stock­
holm på grund
av bristen på bin
ville vi göra nå­
got åt det, säger
Karolina Lisslö.
– Vi försöker
på ett pedago­
giskt sätt förkla­
Josefina Oddsberg
ra hur viktiga
bin är och få
människor att värna om naturen
och reflektera över vad den ger
oss i form av ekosystemtjänster.
Vi människor kan inte leva sepa­
rat från naturen, vi är en del av
den, säger Josefina Oddsberg.
Bin sticks oerhört
sällan, för då dör
de, och de är
mest intresserade
av blommorna
utomhus.
M
MIA SJÖSTRÖM
frilansjournalist
[email protected]
MISSA
INTE
I MORGON
Christina
Schaffer star­
tade en ny kurs
i stadsodling
på universite­
tet. ”Stads­
odling håller
gröna­vågare
kvar i stan.”
IDAG 25
SvD måndag 25 juni 2012
Josefina Oddsberg och Karolina Lisslö är biologer och arbetar genom sitt eget företag Bee Urban med att sköta om bikupor som de hittat sponsorer för
mitt i Stockholm. ”Bin mår bra i stan”, säger de och jämför med dem på landet som kryper omkring i jordbruksgifter.
7 Grundkurs i bins pollineringsarbete
Tambin kan flyga
upp till tre kilomter
I naturen finns han- och
honblommor. För att det ska
bli frukt måste frömjöl från
blommor av olika kön på en
växt blandas. Detta sker
främst med binas hjälp när
de flyger från blomma till
blomma och suger nektar
och samlar pollen. Tambin
kan flyga upp till tre kilometer från kupan, medan vilda
bin kan leva hela sitt liv på
400 kvadratmeter. Bin äter
nektar och deras larver äter
pollen. De bin som övervintrar i kupan lever på honung
som de gjort genom att
blanda nektar och sitt
sekret i sin honungsmage
för att sedan kräkas upp det
igen.
Det här kan du göra
för att hjälpa bina:
• Odla hallon eller kryddväxter som timjan och mynta.
• Plantera en sälg, de blommar tidigt och ger mat till
bina på våren.
• Låt klövern vara kvar i
gräsmattan, och plantera
gärna in mer.
• Klipp inte gräsmattan före
midsommar, i alla fall inte
hela ytan.
• Använd inte gift mot myror, det dödar även bin och
humlor. Kaffesump eller
mald vitpeppar går lika
bra.
• Köp ekologiska varor utan
jordbruksgifter.
• Bygg eller köp biholkar (en
bunt med bambupinnar),
humlebon (en nedgrävd
kruka) eller ett insektshotell och häng ut.
Källa: Bee Urban
FOTO: LARS PEHRSON
0 webben
Läs mer om hur du som
privatperson eller företag
kan bli fadder åt bin:
5 beeurban.se
MISSA INTE
Läs mer om bin i SvD:s Ipadmagasin Insikt som kommer
på fredag.