Forskning och kunskapsproducenter runt Vänern

Transcription

Referenssamling till rapporten
Forskning och
kunskapsproducenter
runt Vänern
Kunskapsunderlag inom Vänersamarbetet
Lidköpings kommun 2012-05-21
Forskning och kunskapsproducenter runt Vänern – kunskapsunderlag inom Vänersamarbetet
Bilaga 1 - Referenssamling
Skrift nr 18, Utgiven av Vänermuseet 2012.
Skriften är en delrapport från Regionprojektet Vänersamarbetet
ISBN: 91-88048-18-7
TRYCK: Elektronisk publikation
FÖRFATTARE:
Marcus Kjell Drotz, Sten-Åke Wängberg, Björn Ohlsson, Leif Lithander
och Pernilla Schedin
FÖRSÄTTSBILD: Dirk Harmsen
LAYOUT:
Marcus Kjell Drotz
Rapporten finns som pdf-fil på Vänermuseet webbsida www.vanermuseet.se
Drotz et al. 2012, www.vanermuseet.se
Referenser inom rapporten ”Forskning och kunskapsproducenter runt
Vänern – kunskapsunderlag inom Vänersamarbetet”
Aarsrud, C. (1991). Fisken från Vänern (Vol. 1991). Älvsborgs länsmuseum.
Abreu, S., Soares, A., Nogueira, A., & Morgado, F. (2008). Tree rings, Populus nigra L., as mercury data logger
in aquatic environments: case study of an historically contaminated environment. Bulletin of
environmental contamination and toxicology, 80(3): 294-299.
Ackefors, H. (2005). Kräftdjur i hav och sjöar. Kiviksgårdens Förlag.
Ackefors, H. (2006). Svensk inhemsk produktion av sötvattenskräftor i jämförelse med importen från utlandet
(pp. 8). Zoologiska institutionen, Stockolms universitet.
Acker, P. (2007). Part I. "Fragments of Danish History" (Skjöldunga saga). ANQ: A Quarterly Journal of Short
Articles, Notes, and Reviews, 20(3): 3-9.
Adelsson, U., & Johansson, Y. (1991). Vänersjöfarten: Betänkande av Vänerutredningen, SOU 1991:73.
Stockholm: Allmänna förlaget
Agelin-Skårstedt, M., & Drotz, M. (2011). Ett gränsöverskridande samarbete – gymnasieskola och museum. In
C. Warmark (Ed.), Natur, kultur och folklig kunskap i lärande för hållbar utveckling – så kan skola och
natur- och kulturorganisationer arbeta tillsammans (pp. 34-35). Naptek, Centrum för biologisk
mångfald, Danagårds LiTHO AB.
Agerskov, U., & Ministerråd, N. (2008). Nordic Statistical Yearbook 2008. Nordic Council of Ministers.
Ahl, T. (1975). En preliminär materialbalans för Vänern. Föredrag vid Vänerkommitténs informationsdag i
Karlstad den 19 nov 1975. Paper presented at the Vänerkommitténs informationsdag, Karlstad.
Ahlberg, B. (1952). Göta kanal: en färd med kanalbåt Göteborg-Stockholm, Vol. 1452. Svenska
turistföreningens förlag.
Ahlberg, P. E. R., Bengtsson, A., Eriksson, M. E., & Axheimer, N. (2006). The middle Cambrian cosmopolitan
key species Lejopyge laevigata and its biozone: new data from Sweden. Geological Magazine, 143(4):
447-455.
Ahlberg, P., Szaniawski, H., Clarkson, E. N. K., & Bengtson, S. (2005). Phosphatised olenid trilobites and
associated fauna from the Upper Cambrian of Vastergotland, Sweden. Acta Palaeontologica Polonica,
50(3): 429-440.
Ahlén, I., Bach, L., Baagøe, H., & Pettersson, J. (2007). Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade
i södra Skandinavien. Naturvårdsverket.
Ahlgren, C. G., Kongbäck, H., & Olsson, A. (1979). Produktion av ägg och ungar hos skäggdopping, knipa,
storskrake och fiskgjuse i Vänerns skärgårdar 1975-1978. Naturvårdsverket.
Ahlgren, N., Knutsson, H., Larsson, J., & Erling, E. (1979). Vänern – program för kontroll, övervakning,
forskning. Naturvårdsverket.
Akerlindh, G. (1962). Recipientundersökning för Klarälven och norra Vänern. Utredning grundad på
observationsvärden från provtagningar utförda åren 1959-1961. Utlåtande nr 2 (reviderat). Djursholm:
Konsulterande ingenjörsbyrån vattenvård.
Albin, M., & Skerfving, S. (2007). Doser från bostaden och föda – små men farliga. Läkartidningen, 104(48):
3659-3663.
Alekseyev, V. (2011). Distributions of extraterrestrial and terrestrial chromite grains in ordovician limestone of
Sweden and China. Vestnik Otdelenia nauk o Zemle, 3.
Alén, C., Bengtsson, P., Berggren, B., Johansson, L., & Johansson, Å. (2000). Skredriskanalys i Göta älvdalen.
Linköping.
Alexandersson, Eriksson, & Schafferer. (1981). Häckfågelinventering i ytterskärgården mellan Örns udde och
Hindens rev i södra Vänern 1981.
Algehed, A., & Eriksson, H. (2012). Klimatarbete i Västra Götaland – Västra Götalandsregionens arbete för att
bryta den Västsvenska ekonomins beroende av fossil energi. SP Technical Research Institute of
Sweden.
Alikas, K., & Reinart, A. (2008). Validation of the MERIS products on large European lakes: Peipsi, Vänern and
Vättern. Hydrobiologia, 599(1): 161-168.
Alin, J. (1919). En forntida marknadsplats vid Göta älvs mynning. Göteborgs och Bohusläns
fornminnesförenings tidskrift.
Alkan Olsson, J., & Berg, K. (2005). Local stakeholders acceptance of model generated information as a
communication tool in water management – the Rönneå Study. Ambio, 34(7): 507-512.
Alm, E. (2000). Sveconorwegian metallogenesis in Sweden. Doctoral thesis. Stockholm: Stockholm University.
Alm, E., & Sundblad, K. (1994). Sveconorwegian Polymetallic Quartz Veins in Sweden. Neues Jahrbuch Fur
Mineralogie-Monatshefte, (1): 1-22.
Alm, E., Broman, C., Billstrom, K., Sundblad, K., & Torssander, P. (2003). Fluid characteristics and genesis of
early Neoproterozoic orogenic gold-quartz veins in the Harnas area, southwestern Sweden. Economic
Geology and the Bulletin of the Society of Economic Geologists, 98(7): 1311-1328.
1
Alm, E., Sundblad, K., & Schoberg, H. (2002). Geochemistry and age of two orthogneisses in the Proterozoic
Mjosa-Vanern ore district, southwestern Scandinavia. Geologiska Föreningens i Stockholm
förhandlingar, 124: 45-61.
Almer, B., & Larsson, T. (1974a). Fishes and fishery in Lake Vänern. Institute of Fresh-water Research,
Drottningholm , 8: 1-119.
Almer, B., & Larsson, T. (1974b). Fiskar och fiske i Vänern. Information från sötvattenslaboratoriet,
Drottningholm.
Almered Olsson, G., Bladh, G., Månsson, B., & Nyberg, L. (2004). Inte bara träd: hållbart mångbruk av
skogslandskapet. Stockholm: Carlsson.
Almgren, B. (1963). Fiske som hobby.
Almgren, S., Nilsson, E., Erlandsson, B., & Isaksson, M. (2006). GIS supported calculations of 137Cs deposition
in Sweden based on precipitation data. Science of The Total Environment, 368(2-3): 804-813.
Almqvist, J., & Buovac, S. (2006). Stadstillväxt i 11 svenska städer och dess inverkan på den urbana värmeön
under 1900–talet. Earth Sciences Centre Göteborg University. Serie B.
Almqvist, S. (1980). Värmländska arbetsvandrare till Gotland Vol. 2 (pp. 42-44). Bryggan.
Almäng, A. (1995). Värmländska arbetsvandringar. Skogshistoriska essäer – skrivna av eleverna på kursen
"Skogens och skogsbrukets historia" (pp. 15-20). Umeå: Institutionen för skoglig vegetationsekologi,
Umeå universitet.
Améen, L. (1962). Staden och järnvägarna. Geografiska Notiser, 2.
Amundsen, P., Staldvik, F., Reshetnikov, Y., Kashulin, N., Lukin, A., Bøhn, T., . . . Popova, O. (1999). Invasion
of vendace Coregonus albula in a subarctic watercourse. Biological conservation, 88(3): 405-413.
Anderson, M. A., Whiteaker, L., Wakefield, E., & Amrhein, C. (2008). Properties and distribution of sediment in
the Salton Sea, California: an assessment of predictive models. Hydrobiologia, 604(1): 97-110.
Andersson, B. (1978). Vänern – vattenvegetation. Naturvårdsverkets limnologiska undersökningar.
Andersson, B. (2001). Macrophyte development and habitat characteristics in Sweden's large lakes. Ambio,
30(8): 503-513.
Andersson, G. (1926). Den svenska industriens geografi. Ymer, 229-282.
Andersson, G. (2004a). Grund, syllar och bottenbjälklag. Södra Råda gamla kyrka. Förundersökning 2.
Andersson, G. (2004b). Material – dimensioner och kvaliteter. Södra Råda gamla kyrka. Förundersökning 1.
Andersson, J. (2002). Geografisk analys av sjö- och våtmarksareal före och efter genomförd torrläggning av
våtmarker och sjösänkningar i Lidans avrinningsområde i Västergötland. D-uppsats. Mitthögskolan i
Härnösand.
Andersson, J., & Oscarsson, H. (2004). Historiska våtmarker – våtmarkernas utbredning från 1800-talet och
framåt i några avrinningsområden i Västra Götaland. Länsstyrelsen Västra Götalands län.
Andersson, K. (2007). Karlstad Super Special Stage 2007: en studie om Uddeholm Swedish Rallys nya
evenemang, dess besökare och evenemangets effekter på Karlstad. Dokumentationsrapport 2007:4.
Karlstad: Cerut, Karlstads universitet.
Andersson, L. (1977). Register till Iwan Schymans klippsamling om säfflebygden. Specialarbete. Högskolan i
Borås.
Andersson, N. (2008). De som fiskar efter makt. Om svensk fiskepolitik och intresseorganisationernas inflytande.
Göteborg: Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
Andersson, O. (1994). Lycoperdon echinatum and L. mammiforme: Ecology and distribution in Norden. Svensk
Botanisk Tidskrift, 88(3): 167-183.
Andersson, P.-A. (1981). Flora över Dal: [The flora of Dalsland]: kärlväxternas utbredning i Dalsland.
Uppsala: Naturvetenskapliga forskningsrådet.
Andersson, R., & Hagman, T. (1993). Skyddad natur: Älvsborgs län. Vänersborg: Länsstyrelsen Älvsborgs län.
Andersson, R., & Rask, K. (1984) Lurö, ön i Vänerns mitt. Säffle kulturnämnds skriftserie, Vol. 1. Säffle
kommun.
Andersson, S. (2012). Bildandeprocessen för svenska biosfärområden. Kandidatuppsats. Uppsala: SLU.
Andersson, U. (2005). Rör inte vårt sjukhus. Göteborg: Cefos, Göteborgs universitet.
Andersson-Calles, U. M., & Eriksson, E. (1979). Mass balance of dissolved inorganic substances in 3
representative basins in Sweden. Nordic Hydrology, 10(2-3): 99-114.
Andersson-Skold, Y., Fallsvik, J., Hulten, C., Jonsson, A., Hjerpe, M., & Glaas, E. (2008). Climate change in
Sweden - geotechnical and contaminated land consequences. Paper presented at the 1st Wseas
International Conference on Environmental and Geological Science and Engineering (Eg'08).
Andersson-Sköld, Y., Nyberg, H., & Nilsson, G. (2007). Föroreningsspridning vid översvämningar – Etapp I.
Varia: Statens Geotekniska Institut - SGI.
Andersson-Sköld, Y., Suer, P., Bergman, R., & Helgesson, H. (2010). Mulit Criteria-Application on Climate
Change Adaptation and Biofuel Cultivation on Contaminated Land. Paper presented at the EGU
General Assembly 2010, Vienna, Austria.
Andreasson, J., & Rosberg, J. (2006). Moving on from Delta change towards direct use of RCM output by
scaling – A method for transient impact simulations.
2
Andréasson, J., Bergström, S., Gardelin, M., German, J., Gustavsson, H., Hallberg, K., & Rosberg, J. (2011).
Dammsäkerhet, Dimensionerande flöden för dammanläggningar för ett klimat i förändring metodutveckling och scenarier, Vol. 11:25. Elforsk.
Andreasson, J., Gardelin, M., & Bergström, S. (2002). Modelling hydrological impacts of climate change in the
lake Vänern region in Sweden. Vatten, 58(1): 25-32.
Andréasson, J., Gardelin, M., Hellström, S., & Bergström, S. (2006). Känslighetsanalys av Flödeskommitténs
riktlinjer i ett framtida förändrat klimat, Vol. 6. Elforsk.
Andrén, O., Kihara, J., Bationo, A., Vanlauwe, B., & Kätterer, T. (2007). Soil climate and decomposer activity
in Sub-Saharan Africa estimated from standard weather station data: a simple climate index for soil
carbon balance calculations. Ambio, 36(5): 379-386.
Andrén, T., Björck, S., Andrén, E., Conley, D., Zillén, L., & Anjar, J. (2011). The Development of the Baltic Sea
Basin During the Last 130 ka. The Baltic Sea Basin, 75-97.
Angéus, K., & Sörén, F. (1998). Att anlägga vindkraft till havs: en studie om särskilda förhållanden och
regelverk samt deras inverkan på tröghet i etablering. Examensarbete. Tekniska högskolan i Lund.
Anonym. (1987). Vänern och Trollhätte kanal. Den lönsamma vägen till och från Mellansveriges inland.
Antti, S. (2000). New sensors for new machine vision applications. Sensor Review, 20(4): 287-293.
Appelberg, M. (1975). Vänernexpeditionen 1975. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm.
Areskoug, M. (1972). De nordiska folknamnen hos Jordanes. Fornvännen, 1.
Arnér, M. (2003). Nätprovfiske i Bengtsbrohöjden. Environmental, WSP.
Aronsson, L., Crouch, D., & Wahlström, L. (2001). Tourist encounters. Tourist Studies, 1(3): 253-270.
Arst, H., & Reinart, A. (2009). Application of optical classifications to North European lakes. Aquatic Ecology,
43(4): 789-801.
Arvidsson, B. (2008). Förstudie angående mer godstrafik på Göta älv. Miljöberedningen, Västra
Götalandsregionen
Arvidsson, B., & Söderberg, H. (2006). Flodpärlmussla – vad behöver vi göra för att rädda arten? Paper
presented at the Flodpärlmussla – vad behöver vi göra för att rädda arten? – en workshop på Karlstads
universitet.
Arvola, L., Järvinen, M., & Tulonen, T. (2011). Long-term trends and regional differences of phytoplankton in
large Finnish lakes. Hydrobiologia, 660(1): 125-134.
Assmo, P. (2004). Creative industry cluster growth in a global economy: the example of Film in Väst, Sweden.
Trollhättan: Högskolan Trollhättan/Uddevalla.
Audzijonyte, A., & Vaeinoelae, R. (2006). Phylogeographic analyses of a circumarctic coastal and a boreal
lacustrine mysid crustacean, and evidence of fast postglacial mtDNA rates. Molecular Ecology, 15(11):
3287-3301.
Aulén, G. (1988). Ecology and distribution history of the white-backed woodpecker Dendrocopos leucotos in
Sweden (Den vitryggiga hackspettens Dendrocopos leucotos ekologi och utbredningshistoria i Sverige).
Doktorsavhandling. Uppsala: SLU.
Axel, G. (1911). Om underkambriska sandstensgångar vid västra stranden af Vänern. Geologiska Föreningen i
Stockholm. Förhandlingar, 33(7): 547-547.
Axell, N., Bark, P., & Storhagen, N. (2006). Effektivare nyttjande av infrastruktur och transportmedel med ett
bashamnskoncept i Östra Svealand, Vol. 2. TransportForsK AB - TFK.
Backlund, P., Engström, H., Johannesson, M., & Lebram, M. (2006). Spel och Trafiksäkerhet (Sp&Ts). Skövde:
Högskolan i Skövde.
Balk, L. (1995). Investigations of sediment toxicity in the Dalsland channel lake system, Rapport 1104-8271.
Vänersborg: Miljö- och planenheten, Länstyrelsen i Älvsborgs län
Balsamo, G., Dutra, E., Stepanenko, V., Viterbo, P., Miranda, P., & Mironov, D. (2009). Deriving an effective
lake depth from satellite lake surface temperature: A feasibility study with MODIS data. European
Centre for Medium-Range Weather Forecasts.
Becker, W., Darnerud, P., & Petersson-Grawé, K. (2007). Risks and benefits of fish consumption.
Livsmedelsverket.
Beckman, S., Tomson, K., & Köping, A.-S. (2010). Vision: Kulturpolitik för Västra Götaland:
Utvärderingsrapport. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Bengtson, R. (1992). Påväxtalger på 13 lokaler i Vänern, Skaraborgs län hösten 1991. Institutet för Vatten- och
Luftvårdsforskning - IVL.
Bengtsson, I., Bernhardsson, M., Lindberg, I., & Persson, P. (2005). Fiskarkårens struktur samt fiskeflottans
storlek och sammansättning 2004. Fiskeriverket.
Bengtsson, N., & Sjöbris, A. (2002). Bilaga till rapporten - Sjöburna godstransporter på Vänern. SAIR &
MariTerm AB.
Bengtsson, R. (1994). Påväxtalger i Vänern, Skaraborgs län, hösten 1993. IVL-Rapport, 1994. Institutet för
Vatten- och Luftvårdsforskning - IVL.
Bengtsson, R. (2000). Alger som fastnar på fisknät i Vänern, Mälaren och Hjälmaren. Vänerns
vattenvårdsförbund, Rapport nr 14.
3
Berch, K., & af Geijerstam, J. (1780). Academisk afhandling i svenska bergs hushållningen om möjligheten af en
canals anläggande, igenom Philipstads och Carlskoga bergslager til siön vänern. Doktorsavhandling.
Uppsala: Uppsala universitet, tryckt hos J. Edman.
Berg, D., & Garton, D. (1994). Genetic differentiation in North American and European populations of the
cladoceran Bythotrephes. Limnology and Oceanography, 1503-1516.
Berg, L., & Lindahl, R. (2000). Att verk i motvind – västsvensk opinion och Västra Götalandsregionen. In L.
Nilsson (Ed.), Den nya regionen, SOM-rapport nr 25 (pp. 212-226). Göteborg: SOM-institutet,
Göteborgs universitet.
Berg, R., & Jakobsson, E. (2006). Nature and diplomacy: The struggle over the scandinavian border rivers in
1905. Scandinavian journal of history, 31(3-4): 270-289.
Bergeron, T. (1961). Preliminary results of “Project Pluvius”. Commission of Land Erosion, Publ, 53, 226-237.
Bergeå, H., Caselunghe, E., Källström, H., & Ljung, M. (2011). Rådgivning om naturvård som affärsidé. Fakta
jordbruk, rön från Sveriges lantbruksuniversitet, 2011(3): 1-4.
Berggren Torell, V., & Sjölander, A. (2005). Utvärdering av projektet Barnkläder som industriellt kulturarv
forskning och pedagogisk verksamhet. Vänersborg: Etnologiska institutionen & Regionmuseum Västra
Götaland.
Berglund, J. (2004). Leklokaler för asp i Göta älvs, Hjälmarens och Vänerns avrinningsområden. Fiskeriverket
informerar.
Berglund, J., Larson, S. Å., & Vinnefors, A. (1997). Sveconorwegian extension-parallel deformation structures;
an example from the Hammarö Shear Zone, SW Sweden. Geologiskaföreningens i Stockholm
Berglund, K., Björk, R., Linnér, H., & Eriksson, J. (1982). Om skördeskadorna i Värmlands län 1981.
Växtnäringsbevattning [A field method to check subsurface drainage efficiency]. Department of Soil
Sciences, SLU.
Bergman, E., Piccolo, J., & Greenberg, L. (2011). Raising brown trout (Salmo trutta) with less food – effects on
smolt development and fin damage. Aquaculture Research.
Bergman, R. (2009). Tappa av Vänern genom tunnel eller Göta älv? Uppsats. Göteborgs universitet.
Bergstedt, O., Rydberg, H., & Werner, L. (2000). Flow cytometry as an operational tool to improve particle
removal in drinking water treatment. Chemical Water and Wastewater Treatment Vi (396): 147-157.
Bergsten, F. (1948). The Duration of water-stages of the Swedish Lakes Vänern and Storsjön. IAHS-AISH
Publication, 335-343.
Bergsten, H. (1994). A High-Resolution Record of Late-Glacial and Early Holocene Marine-Sediments from
Southwestern Sweden - with Special Emphasis on Environmental-Changes Close to the PleistoceneHolocene Transition and the Influence of Fresh-Water from the Baltic Basin. Journal of Quaternary
Science, 9(1): 1-12.
Bergsten, H., & Dennegard, B. (1988). Late Weichselian-Holocene Foraminiferal Stratigraphy and
Paleohydrographic Changes in the Gothenburg Area Southwestern Sweden. Boreas, 17(2): 229-242.
Bergstrand, B.-O., Björk, F., & Molnar, S. (2011). Biosphere entrepreneurship - A pilot study on social
entrepreneurship in the biosphere reserve Lake Vänern Archipelago and Mount Kinnekulle, Sweden.
Mariestad.
Bergstrand, C. (1967). Från 1700 talets Lidköping. Säffle: Axel Ericssons bokhandel.
Bergstrand, C. (1970). I Lidköping på Carl XII:s tid. Säffle: Axel Ericssons bokhandel.
Bergström, H. (2006). Beräkning av vindklimatet vid Gässlingegrund.
Bergström, L., Djodjic, F., Kirchmann, H., Nilsson, I., & Ulén, B. (2007). Phosphorus from farmland to water.
Report Food, 21.
Bergström, S. (1999). Höga vattenflöden i reglerade älvar. SMHI.
Bergström, S., & German, J. (2007). Analys av översvämningsrisker i Karlstad. SMHI.
Bergström, S., Andréasson, J., Asp, M., Caldarulo, L., German, J., Lindahl, S., . . . Stensen, B. (2010).
Fördjupad studie rörande översvämningsriskerna för Vänern - slutrapport. Länsstyrelsen i Västra
Götalands län.
Bergström, S., Andréasson, J., Losjö, K., Stensen, B., & Wern, L. (2011). Hydrologiska och meteorologiska
förhållanden i Göta älvdalen. Linköping: Göta älvutredningen.
Bergström, S., Hellström, S.-S., & Andréasson, J. (2006). Nivåer och flöden i Vänerns och Mälarens
vattensystem: hydrologiskt underlag till Klimat- och sårbarhetsutredningen. Norrköping: SMHI.
Bernt, R. (1981). VÄNDA: automatisk sambearbetning av Vänerdata : en bearbetning av projektet VÄNDAs
slutrapport till Miljödatanämnden 1982-11-3: version 82073. Statens naturvårdsverk.
Berntman, M. (2003). Consequences of Traffic Casualties in Relation to Traffic-Engineering Factors - An
Analysis in Short-term and Long-term Perspectives. Doktorsavhandling. Lund: Lund universitet.
Bertilsson, L. (2007). Översvämningsrisker inom fysisk planering: Fallstudie Karlstad [Flooding risks in
physical planning: Casestudy Karlstad]. Kandidatuppsats. Karlstads universitet.
Bilén, A. (2001). Bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten i Vänerns avrinningsområde – förekomst och
möjliga effekter på natur och människor. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 19.
4
Bindler, R., Rydberg, J., & Renberg, I. (2011). Establishing natural sediment reference conditions for metals and
the legacy of long-range and local pollution on lakes in Europe. Journal of Paleolimnology, 45(4): 519531.
Biologisk vattenundersökning, L. (1959). Fytoplanktonarternas regionala fördelning.
Bjuggren, P., & af Donner, H. (2002). Ownership of a cultural landmark: The case of Gotha Canal. International
Review of Law and Economics, 21(4): 499-519.
Bjuggren, P.-O., & Henrik af, D. (2001). Vem bör äga Göta kanal? – En sammanfattning av Ownership of a
Cultural Landmark: The Case of Gotha Canal. Göta kanal – forskning från Linköpings universitet, Vol.
1. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Björck, S. (1995). A Review of the History of the Baltic Sea, 13.0-8.0 Ka Bp. Quaternary International, 27: 1940.
Björck, S., & Digerfeldt, G. (1986). Late Weichselian-Early Holocene Shore Displacement West of Mount
Billingen within the Middle Swedish End-Moraine Zone. Boreas, 15(1): 1-18.
Björck, S., & Digerfeldt, G. (1991). Allerod-Younger Dryas Sea-Level Changes in Southwestern Sweden and
Their Relation to the Baltic Ice Lake Development. Boreas, 20(2): 115-133.
Björdal, C. G., Nilsson, T., & Petterson, R. (2006). Preservation, storage and display of waterlogged wood and
wrecks in an aquarium: "Project Aquarius". Journal of Archarological Science, 34(7): 1169-1177.
Bladh, G. (2008). Selma Lagerlöf’s Värmland: A Swedish landskap in thought and practice. In M. Jones & K.
Olwig (Eds.), Nordic landscapes: region and belonging on the northern edge of Europe (pp. 220-250).
Minneapolis: University of Minnesota Press.
Bladh, G., & Sandell, K. (2003, 14-15 November 2002). Biosfärområden i Sverige: slutsatser och fortsättning.
Paper presented at Ett koncept och en kontext - Biosfärområden i Sverige?. Värmland.
Blanco, S., & Ector, L. (2009). Distribution, ecology and nuisance effects of the freshwater invasive diatom
Didymosphenia geminata (Lyngbye) M. Schmidt: a literature review. Nova Hedwigia, 88, 3(4): 347422.
Blank, K., Haberman, J., Haldna, M., & Laugaste, R. (2009). Effect of winter conditions on spring nutrient
concentrations and plankton in a large shallow Lake Peipsi (Estonia/Russia). Aquatic Ecology, 43(3):
745-753.
Blenckner, T., Adrian, R., Arvola, L., Järvinen, M., Nõges, P., Nõges, T., . . . Weyhenmeyer, G. A. (2010). The
Impact of Climate Change on Lakes in Northern Europe. In G. George (Ed.), The Impact of Climate
Change on European Lakes, Vol. 4 (pp. 339-358). Springer Netherlands.
Blenckner, T., Adrian, R., Livingstone, D. M., Jennings, E., Weyhenmeyer, G. A., George, D. G., . . . Teubner,
K. (2007). Large-scale climatic signatures in lakes across Europe: a meta-analysis. Global Change
Biology, 13(7): 1314-1326.
Blenckner, T., Omstedt, A., & Rummukainen, M. (2002). A Swedish case study of contemporary and possible
future consequences of climate change on lake function. Aquatic Sciences, 64(2): 171-184.
Blom, A. (2011). Att hålla högerextremismen i schack: lärdomar från Sverige och Nederländerna. In A.-S.
Hellberg, M. Karlsson, H. Larsson, E. Lundberg & M. Persson (Eds.), Perspektiv på offentlig
verksamhet i utveckling - Tolv kapitel om demokrati, styrning och effektivitet (pp. 101-110). Örebro:
Örebro universitet.
Blom, J. (2009). Skötselaktiviteter i visningsträdgård – trädgård i historisk miljö. Studie inför anläggning av ny
visningsträdgård på Marieholm i Mariestad (pp. 55-62). Statens Fastighetsverk och Göteborgs
universitet.
Bloom, E., Ferm, M., Fjaestad, M., Haeger-Eugensson, M., Liljeberg, M., Must, A., . . . Tang, L. (2010). Mögel,
organiska syror och kulturarv. IVL Svenska Miljöinstitutet.
Blumenthal, B. (2010). När Vänern svämmade över: Händelseutveckling och konsekvenser av översvämningen
2000/2001. Karlstad: Cerut, Karlstads universitet.
Blunden, J., Arndt, D., & Baringer, M. (2011). State of the Climate in 2010. Bulletin of the American
Meteorological Society, 92(6): 1-236.
Bonsdorff, E., Rönnberg, C., & Aarnio, K. (2002). Some ecological properties in relation to eutrophication in the
Baltic Sea. Hydrobiologia, 475(1): 371-377.
Bork, I. (1977). Model studies of dispersion of pollutants in Lake Vänern.
Boström, I. (2012). Epidemiological Studies of Multiple Sclerosis in Sweden with focus on the County of
Värmland. Doktorsavhandling. Linköping: Linköping University.
Bouché, M.-L., Biagianti-Risbourg, S., & Vernet, G. (1999). A light and scanning electron microscope study of
the morphology of the chaetae of Tubifex tubifex in a non-polluted medium. Hydrobiologia, 411(0):
39-44.
Boverket, & Naturvårdsverket. (2010). Strandskydd: en skrift om det nya strandskyddet från Boverket och
Naturvårdsverket. Stockholm: Naturvårdsverket.
Boverket. (2003). Förutsättningar för storskalig utbyggnad av vindkraft i havet, Vänern och fjällen: VindGIS:
slutrapport. Karlskrona.
5
Boverket. (2006). Vad händer med kusten?: erfarenheter från kommunal och regional planering samt EUprojekt i Sveriges kustområden. Karlskrona.
Boverket. (2009). Att samordna kommunal planering med utbyggnad av vägar och järnvägar: exempel och
reflektioner. Karlskrona.
Boverket. (2009). Samarbete över nationsgränserna berikar planeringen. Karlskrona.
Boverket. (2009a). Bygg för morgondagens klimat: anpassning av planering och byggande. Karlskrona.
Boverket. (2010). Vindkraft till havs: möjligheter och brister vid planering och projektering. Karlskrona.
Boverket. (2010a). Klimatanpassning i byggande och planering – analys, åtgärder och exempel. Karlskrona.
Boverket. (2011). Boverkets uppsiktsrapport: planering och byggande under 2010. Karlskrona.
Boxshall, G., Boero, F., & Olenin, S. (2007). Implications of water ionic composition for invasion of euryhaline
species in inland waters–an experimental study with Cercopagis pengoi from the Northern Baltic Sea.
Aquatic Invasions, 2(4): 422-430.
Brabrand, Å. (1986). Beståndsuppskattning av fisk i Vänern och Hjälmaren med hjälp av hydroakustisk
utrustning. Drottningholm: Sötvattenslaboratoriet.
Brack, K., & Stevens, R. (2001). Historical pollution trends in a disturbed, estuarine sedimentary environment,
SW Sweden. Environmental Geology, 40(8): 1017-1029.
Brack, W., Bláha, L., Giesy, J. P., Grote, M., Moeder, M., Schrader, S., & Hecker, M. (2008). Polychlorinated
naphthalenes and other dioxin-like compounds in Elbe River sediments. Environmental toxicology and
chemistry / SETAC, 27(3): 519-528.
Brage, C. (2001) Några av Sveriges kanaler i litteraturen: svensk och internationellt. Göta kanal – forskning
från Linköpings universitet, Vol. 14. Linköping University Electronic Press.
Brander, L., & Söderlund, U. (2009). Mesoproterozoic (1.47–1.44 Ga) orogenic magmatism in Fennoscandia;
Baddeleyite U–Pb dating of a suite of massif-type anorthosite in S. Sweden. International Journal of
Earth Sciences, 98(3): 499-516.
Brander, L., Appelquist, K., Cornell, D., & Andersson, U. (2012). Igneous and metamorphic geochronologic
evolution of granitoids in the central Eastern Segment, southern Sweden. International Geology Review,
54(5): 509-546.
Brandt, M. (2009). Uppföljning av effekten av anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet på belastning av kväve
och fosfor. Stockholm: Naturvårdsverket.
Brauer, A., & Dulski, P. (2010). Combing varve micro-facies analyses and µ-XRF element scanning.
Braunerhielm, L., & Andersson, K. (2007). Idrottens roll i samhället. Fallstudier i Värmland och Västergötland
– modellbyggande för mätning av idrottens ekonomiska effekter, Arbetsrapport. 2007:5. Cerut,
Karlstads universitet.
Braunerhielm, L., & Nilsson, M. (2007). Strategier för utveckling av Vänerns skärgård. Karlstads universitet.
Bravo, A. G., Loizeau, J.-L., Bouchet, S., Richard, A., Rubin, J. F., Ungureanu, V.-G., . . . Dominik, J. (2010).
Mercury human exposure through fish consumption in a reservoir contaminated by a chlor-alkali plant:
Babeni reservoir (Romania). Environmental Science and Pollution Research, 17(8): 1422-1432.
Brici, E., & Bergstedt, K. (2006). Kemisk modifiering av avloppsvatten för effektivare syresättning.
Examensarbete. Karlstads universitet.
Bring, S. (1911). Trollhätte kanals historia till 1844. Kungliga Vattenfalls styrelsen.
Bring, S., Ahlberg, N., Lundh, H., & Tersmeden, N. (1922). Göta kanals historia. Almqvist & Wiksells
boktryckeri-aktiebolag.
Broberg, G. (1977). Litteratur om Mariestads kommun: bidrag till en lokalbibliografi. Borås:
Bibliotekshögskolan.
Brodde, A. (1975). Restaurera vänerlaxbeståndet! Insjöfisket, 5-6.
Brodin, T., & Drotz, M. K. (2010). Larval behavioral syndrome does not affect emergence behavior in a
damselfly (Lestes congener). Journal of Ethology, 29(1): 107-113.
Brolin, B. (1989). Statistik över fiskfångsten i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren, samt från sjöar i
Malmöhus och Östergötlands län. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm.
Brorström, B. (2002). The world's richest municipality: The importance of institutions for municipal
development. Journal of Economic Issues, 36(1): 55-78.
Brorström, B., & Hallin, B. (2002). Dragkamp mellan Vänern och Vättern: en berättelse om organisering av
Skaraborgs sjukhus. Cefos, Göteborgs universitet.
Broström, A., Gaillard, M. J., & Sugita, S. (1999). Landscape openness and pollen records: a simulation
approach. The Holocene, 9(4): 409-421.
Broström, D. (1922). Anteckningar rörande Vänersjöfartens historia. In G. Malm, S. Lübeck, A. Wallén, W.
Borgquist & A. Ekwall (Eds.), Hyllningsskrift tillägnad F. Vilh. Hansen på sextioårsdagen den 22 juni
1922 (pp. 182-268). Stockholm: Hansen.
Brunsell, A. (1996). Vattenstånds inverkan på vegetationsutbredningen längs Vänerns stränder. Sällskapet för
Naturskydd Jubileumsskrifterna.
Brunström, B., Larsson, Å., & Johansson, N. (2008). Effekter av miljögifter på däggdjur, fåglar och fiskar i
akvatiska miljöer: kunskapsläge och forskningsbehov. Stockholm: Naturvårdsverket.
6
Burenhult, G. (1900). The rock carvings of Götaland (excluding Gothenburg county, Bohuslän and Dalsland).
Germany.
Bågenholm, G. (2006) Gum och den medeltida sandstensindustrin på Kinnekulle: arkeologisk undersökning av
medeltida sandstenstäkter på Kinnekulle: fornlämning Raä 54, Källby socken, Götene kommun, Västra
Götalands län. GOTARC. Serie C. Arkeologiska skrifter, Vol. 45. Göteborg: Båtdokgruppen.
Bödvarsson, R., Lund, B., Roberts, R., & Slunga, R. (2006). Earthquake activity in Sweden - Study in connection
with a proposed nuclear waste repository in Forsmark or Oskarshamn. Svensk Kärnbränslehantering
AB (SKB).
Calles, O. (2005). Re-establishment of connectivity for fish populations in regulated rivers. Dissertation.
Karlstad: Karlstad University.
Calles, O., & Bergdahl, D. (2009). Ålens nedströmspassage av vattenkraftverk – Före och efter åtgärd. Karlstad
University Studies Vol. 19 (pp. 43). Karlstad: Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
Calles, O., Nyberg, L., & Greenberg, L. (2007). Temporal and spatial variation in quality of hyporheic water in
one unregulated and two regulated boreal rivers. River Research and Applications, 23(8): 829-842.
Carlsson, B., & Holmström, I. (1976). On the dynamies and waterquality of Lake Vänern. SMHI.
Carlsson, B., Bergström, S., Andreasson, J., & Hellström, S. (2006). Framtiden översvämningsrisker Vol. 19.
Länsförsäkringar & SMHI.
Carlsson, K. (2007). Var går gränsen? Arkeologiska uttryck för religiösa och politiska aktörer i nuvarande
Västsverige under perioden 1000-1300. Doktorsavhandling. Lunds universitet, Bohusläns museum och
Västergötlands museum.
Carlsson, R., Blennow, M., & Gothefors, L. (2009). Vaccination av barn och ungdom. I Läkemedelsboken Vol.
2010: 634-644.
Carrizo, D., & Grimalt, J. O. (2006). Rapid and simplified method for the analysis of polychloronaphthalene
congener distributions in environmental and human samples by gas chromatography coupled to
negative ion chemical ionization mass spectrometry. Journal of chromatography, 1118(2): 271-277.
Castensson, R. (2001). Kartbilden som ledstjärna. Göta Kanal – forskning från Linköpings universitet, Vol. 12.
Linköping: Linköping University Electronic Press.
Castensson, R., & Windahl, U. (2001). De historiska Göta kanalkartorna: design, tekniskt utförande och
nyttjande av kartwebben. Göta kanal – forskning från Linköpings universitet. Linköping: Linköping
University Electronic Press.
Cato, I., Olsson, I., & Rosenberg, R. (1975). Sedimentologiska och bottenfaunistiska undersökningar i Välen - ett
område att restaurera. Göteborgs Naturhistoriska Museum.
Cederbom, E. (1963). Amnehärad och Södra Råda. Kinna: Aldéns boktryckeri.
Christensen, A. (2000). Program för samordnad nationell miljöövervakning i Vänern. Vänerns
Christensen, A. (2002). Om laxar, sjöormar, galärskepp… i Vänern. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 21.
Christensen, A. (2008). Delprogrambeskrivning (f.d. Kvalitetsdeklaration) för nationell miljöövervakning i Stora
sjöar (Vänern, Vättern och Mälaren). Vänerns, Vättern och Mälarens vattenvårdsförbund.
Christensen, A. (2011). Program för samordnad nationell miljöövervakning i Vänern från 2011. Vänerns
Christensen, A., Johansson, J., & Lidholm, N. (2006). Hur mår Vänern?: vattenvårdsplan för Vänern:
bakgrundsdokument 1. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 40.
Christensen, A., Lidholm, N., & Johansson, J. (2007). Vänern och människan: vattenvårdsplan för Vänern:
bakgrundsdokument 3. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 43.
Christensen, L. (2005). The Packaging Arena – Framväxten av ett innovativt kluster. Stockholm: Nutek.
Christian, L. (1989). Inventering av Vänerns fågelskär i Skaraborgs län 1989. Skaraborgs läns ornitologiska
förening.
Civildepartementet. (1972). Föroreningsbelastningens fördelning i Sverige. Civildepartementet.
Civildepartementet. (1972). Kvantitativa uppgifter om sötvatten. Civildepartementet.
Claesson, I., & Elvingsson, P. (1996). Ängar och hagar i Vänersborgs, Melleruds och Åmåls kommuner,
Rapport 1996:3. Vänersborg: Miljö- och planenheten, Länsstyrelsen i Älvsborgs län.
Cleve-Euler, A. (1938). Våra sjöars Melosira-plankton. Botaniska notiser, 4: 143-163.
Cregård, A. (2005). Bra kan bli bättre. KFi U-rapport nr 72. Kommunforskning i Västsverige.
Curry-Lindahl, K., & Karvik, N.-G. (1953). Natur i Dalsland. Stockholm: Svensk natur.
Czerniejewski, P., Skuza, L., Drotz, M. K., & Berggren, M. (2012). Molecular connectedness between self and
none self-sustainable populations of Chinese mitten crab (Eriocheir sinensis, H. Milne Edwards, 1853)
with focus to the Swedish Lake Vänern and the Oder and Vistula River in Poland. Hereditas, in press.
Dahl, M. (2004). Appropriate modelling complexity: An application to mass-balance modelling of Lake
Vaenern, Sweden. Doktorsavhandling. Uppsala: Uppsala universitet.
Dahl, M., & Pers, B. (2004). Comparison of four models simulating phosphorus dynamics in Lake Vänern,
Sweden. Hydrology and Earth System Sciences, 8(6): 1153-1163. doi: 10.5194/hess-8-1153-2004
7
Dahl, M., & Wilson, D. (2004). Is Lake Vanern well mixed? A statistical procedure for selecting model structure
and resolution. Journal of Great Lakes Research, 30(2): 267-276.
Dahl, M., & Wilson, D. I. (2006). The danger of short-term validation for lake models. International Journal of
Modelling & Simulation, 26(2): 98.
Dahl, M., Wilson, D. I., & Hakanson, L. (2006). A combined suspended particle and phosphorus water quality
model: Application to Lake Vanern. Ecological Modelling, 190(1-2): 55-71. doi:
10.1016/j.ecolmodel.2005.02.019
Dahl, P. (1995). Svensk ingenjörskonst under stormaktstiden: Olof Rudbecks tekniska undervisning och
praktiska verksamhet. Doktorsavhandling. Uppsala: Uppsala Universitet.
Dahlgren, B. (2005). Vänerhavet. Karlstad: Edman & Hagman naturböcker.
Dahlgren, P. (1930). Om sjöförbindelserna emellan Östersjön och Nordsjön under vikingatiden. Nordisk
tidskrift, 6.
Dahljensen, T., Dyrelius, D., & Palm, H. (1991). Deep crustal seismic-reflection profiling across 2 major
tectonic zones in southern Sweden. Tectonophysics, 195(2-4): 209.
Dale, R. A., & Hensing, G. (2006). Does the burden of injuries vary between small and neighboring
municipalities? - testing a new surveillance system based not only in hospitals. Paper presented at the
Riksstämman.
Dalhede, C. (2007). Handelsfamiljer i Lübeck och Göteborg. Handelsböcker, kontaktnät, varor och krediter. In
P. Olausson (Ed.), Bergslagshistoria (pp. 1-10). Karlstad: Föreningen Bergslagsarkiv.
Dalhede, C. (2009a). Familjer, förbindelser, krediter, kultur:1540-1820. Göteborg: Handelshögskolan,
Dalhede, C. (2009b). Invandrare som resurs 1540–1820. Bland europeer och handelsfamiljer i Europa och
Sverige. Göteborg: Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Dalhede, C. (2011) Fjärrhandel på 1600-talets Europamarknad. Handelshus i Göteborg med engagemang i
Värmland-Dalsland. Exemplen von Lengerken, Elers, Jürgensen, Eilkingh, Herwegh, Rokes.
Hembygden, 2011: 49-124.
Dalin, A. (1909). Svensk vers: psalmer, sånger och visor valda och sammanställda, Vol. 2. Stockholm: Bonnier.
Damm, M., Löfström, M., & Selander, M. (2002). Organisering av samverkan i Grästorp 5S och Kärra-Rödbo.
Göteborg: Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Danielsson, Å., Rahm, L., & Wihlborg, P. (2001). Large-scale mercury variations in Lake Vänern (Sweden)
1974-1998. Environmental Monitoring & Assessment, 75: 223-234. doi: urn:nbn:se:liu:diva-30605
Dargahi, B. (2004). Three dimensional flow modelling and sediment transport in the River Klarälven. Earth
Surface Processes and Landforms, 29(7): 821-852.
Dargahi, B. (2008). Mitigation of sedimentation problems in the lower reach of the River Klarälven. Journal of
Hydraulic Research, 46(2): 224-236.
Dargahi, B., Bergh, H., Cederwall, K., & Hartwell, R. (1998). Engineering aspects of morphological processes
in the river Klarälven. Stockholm: KTH, Technical Report 3054.
Darnerud, P., Hajslova, J., & Öberg, T. (2003). Miljögifter i fisk 2001/2002. Vänerns vattenvårdsförbund,
Rapport nr 25.
Davey, N. (1948). International Commission on Large Dams: Congress in Sweden. Nature, 162(4118): 544-545.
De Leon, A. P., Svanström, L., Welander, G., Schelp, L., Santesson, P., & Ekman, R. (2007). Differences in
child injury hospitalizations in Sweden: The use of time-trend analysis to compare various community
injury-prevention approaches. Scandinavian Journal of Public Health, 35(6): 623-630.
De Qeer, A. (1907). Om Klarälfven och dess dalgång. Ymer, 26: 383.
Degerman, E. (2004). Fisk, fiske och miljö i de fyra stora sjöarna från istid till nutid.
Degerman, E., & Ekman, T. (2004). De stora blå: Vänern-Vättern-Mälaren-Hjälmaren. Örebro: Gullers förlag.
Degerman, E., Hammar, J., Nyberg, P., & Svardson, G. (2001). Human impact on the fish diversity in the four
largest lakes of Sweden. Ambio, 30(8): 522-528.
Degerman, E., Magnusson, K., & Sers, B. (2006). Beståndsstatus hos insjööring i södra Sverige. Information
från Svenskt Elfiskeregister.
Degerman, E., Nyberg, P., & Sers, B. (2001). Havsöringens ekologi. Fiskeriverket informerar.
Denk, T. (2004). Värmland och euron: Studie om de värmländska väljarnas ställningstagande i och inställning
till EMU-folkomröstningen. Karlstad: Institutionen för samhällsvetenskap, Karlstads universitet.
Dennegård, B. (1984). Late Weichselian and early Holocene stratigraphy in southwestern Sweden with emphasis
on the Lake Vänern area. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet.
Dennegård, B., Bergsten, H., & Larsson, P.-G. (1987). An ice-margin oscillation during the Late Weichselian in
the Lake Vanern area, SW Sweden. Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, 109(1): 59-65.
Dimenäs, J. (2006). Det här är jag, så har jag förändrats: en studie av personalens upplevelse av önskvärda
förändringar i en kommuns utbildningsorganisation. Lärarutbildningsnämnden, Högskolan i Skövde.
Djurklou, N. (1956). Bidrag till wermlands antiqvariska topografi – Westra delen. Värmland förr och nu, årgång
54. Karlstad: Värmlands fornminnes och museiförening.
8
Dokulil, M., & Teubner, K. (2005). Do phytoplankton communities correctly track trophic changes? An
assessment using directly measured and palaeolimnological data. Freshwater Biology, 50(10): 15941604.
Drobíc, A. (2011). Impact on the East Ormo tower's stability due to the increase in wind load. Magisteruppsats.
Chalmers tekniska högskola.
Drotz, M.K. (2005). Fiskevård och fiskereglering från 1700-talet till i dag. In L. Nilsson (Eds.), Vid Vänern natur & kultur, 2005: 54-63. Skövde: Rolfs Tryckeri.
Drotz, M. K., & Nilsson, L. (2009). Fiska efter kunskap. Biodiverse, 14(4): 22-23.
Drotz, M. K., Brodin, T., & Berggren, M. (2012). Distribution patterns of the Chinese mitten crab (Eriocheir
sinensis H. Milne Edwards, 1853) in Lake Vänern, Sweden. Aquatic Invasions, 7. doi:
10.3391/ai.2012.7
Drotz, M., Berggren, M., Lundberg, S., Lundin, K., & von Proschwitz, T. (2010a). Invasion routes, current and
historical distribution of the Chinese mitten crab (Eriocheir sinensis H. Milne Edwards, 1853) in
Sweden. Aquatic Invasions, 5(4): 387-396.
Drotz, M. K., Lundin, K., Aneer, G., Berggren, M., Lundberg, S., & von Proschwitz, T. (2010b). Kräftgång för
ullhandskrabban. Fauna & Flora, 105(3): 12-17.
Duggan, I. (2011). Urban planning provides potential for lake restoration through catchment re-vegetation.
Urban Forestry & Urban Greening, 11(1): 95-99.
Edberg, R. (Writer). (2001). Planeten Oceanen: vårt behov av vatten: en dokumentation från Edbergseminariet
2001, Karlstad den 23-24 januari, 2001. Film.
Edgren, G., & Larsson, P. (2006). Genomförande av detaljplaner – en jämförelse mellan kommuner och över
tiden. Magisteruppsats. Skövde: Högskolan Väst.
Edgren, R. (2005). Tanterna i innerstan. Kristinehamn: Norlén & Slottner.
Edström, B. (1998). Livssituation och livskvalitet. En studie av hushåll som sökt ekonomisk rådgivning hos
Konsument Trollhättan. Göteborgs universitet.
Eduards, M., & Thomsson, U. (1999). Jämställdhet – en kommunal angelägenhet? Kommunal ekonomi och
politik, 3(4), 77-96.
Edvardsson, B. (2009a). Påverkansfallet II: utredningsmetodik, tankefel och källkritik hos socialtjänst,
utredningshem och polis i ett mycket korrupt, brutaliserat och komplext omhändertagande med tre
barn: "Götene-fallet". Örebro: Örebro universitet.
Edvardsson, B. (2009b). Påverkansfallet III: utredningsmetodik, tankefel och källkritik hos utredningshem, hos
psykologfirma och hos socialnämnd. Grovt missbruk av psykologi av psykolog. Kontrollpsykos och
antidemokratisk människosyn hos socialnämnd. Örebro: Örebro universitet.
Edvardsson, B. (2009c). Påverkansfallet IV: utredningsmetodik, tankefel och källkritik i material från en
okunnig, privat konsultsocionom, från en psykotisk socialtjänst och från utredningssamtal och förhör
med en central, fabulerande privat aktör: Faderns kommentar till hela Påverkansfallet i bilaga 1.
Örebro: Örebro universitet
Efraimsson, J., & Lindeberg, M. (2000). Samhällsekonomisk analys avseende utbyggnad av slussarna i
Trollhätte kanal. Stockholm: Ernebratt & Nyström Reklambyrå AB.
Egenhoff, S., & Maletz, J. (2007). Graptolites as indicators of maximum flooding surfaces in monotonous deepwater shelf successions. Palaios, 22(4): 373-383.
Eggert, H. (2001). Svenskt fiske - framtida fövaltningsmöjligheter i Svenska fiskets framtid och samhällsnytta.
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift, 140(10): 111-122.
Ehlin, U. (1970). Språngsiktsrörelser och vattenutbyte. Studier i norra Vänern. SMHI.
Ehlin, U., & Carlsson, B. (1968). Hydrologiska observationer i Vänern 1959-1968 jämte sammanfattande
synpunkter. SMHI.
Ehlin, U., & Carlsson, B. (1970). Hydrologiska observationer i Vänern 17-21 mars 1969. SMHI.
Ehrenroth, B., Berglind, S.-Å., & Owe-Larsson, B. (1991). Hammarö sydspets - udde i Vänern. Forshaga.
Eilola, K., Almroth, E., Naustvoll, L., Andersen, P., & Karlson, B. (2006). Modelling the dynamics of harmful
blooms of Chattonella sp. in the Skagerrak and the Kattegat. ICES CM 2006/E12, ICES Annual Science
conference 2006.
Eisen, L. (2008). Climate change and tick-borne diseases: a research field in need of long-term empirical field
studies. International Journal of Medical Microbiology, 298: 12-18.
Ekholm, M., Lindvall, K., & Blossing, U. (1997). Lägesbedömning av grundskolor och barnomsorg i Åmål.
Karlstad: Utvärderingsinstitutet, Institutionen för utbildningsvetenskap. Högskolan i Karlstad.
Ekman, S. (1940). Relikte. Mit 8 Abbildungen im Text. Nachdem Sven Loven (1861, 1862, 1864) nachgewiesen
hatte, daß schwedische Verbreitung der glazial-marinen. Travaux-Association internationale de
limnologie théorique et appliquée, 9: 19.
Ekström, O. (2007). Ansvar för miljöfarliga fartygsvrak. Göteborg: Juridiska Institutionen, Handelshögskolan,
Ekwall, A. (1938). Vänerns reglering. Stockholm: Svenska vattenkraftföreningen.
Eliasson, P. (2008). Sjösänkning med förhinder. Historisk tidskrift, 128(3): 2-8.
9
Ellegård, A., & Eggert, H. (2002a). Mot en ny förvaltning av fisket! 1. Enkät om yrkesfiskarens inställning till
reglering och kontroll. Göteborg: Avdelningen för humanekologi, Göteborgs universitet.
Ellegård, A., & Eggert, H. (2002b). Mot en ny förvaltning av fisket! 2. Enkät om husbehovsfiskares inställning
till reglering och kontroll. Göteborg: Avdelningen för humanekologi, Göteborgs universitet.
Emanuel, S. (2009). Förstudie till strategiplan för Skärgårdsutveckling i Karlstads kommun, Vol. 3. Karlstad:
Cerut, Karlstads universitet.
Emmelin, L., Fredman, P., & Sandell, K. (2005). Planering och förvaltning för friluftsliv – en forskningsöversikt.
Naturvårdsverket.
Energimyndigheten. (2003). Vindkraft – Fördelning av nationellt planeringsmål och kriterier för områden av
riksintresse. Energimyndighetens förlag.
Energiproduktionsforskning, N. f. (1980). Vindkraft till havs. Stockholm: Nämnden för
energiproduktionsforskning.
Engstrom, H. (1998). Conflicts between cormorants (Phalacrocorax carbo L.) and fishery in Sweden. Nordic
Journal of Freshwater Research, 0(74): 148-155.
Eriksson, H., & Hansson, J. (2006). Integrated Management Systems–Theoretical and Practical Implications.
Asian Journal on Quality, 7(2): 69-82.
Eriksson, M. (2006). Sjötransporter och regional omvandling. Licentiatavhandling. Umeå: Umeå universitet.
Eriksson, M. (2011). From healthy settings to sustainable healthy societies: The salutogenic approach to
planning and health promotion. World Health Design, 4(2), 66-75. doi: urn:nbn:se:hv:diva-3461
Eriksson, S. (2009). Development of a conceptual model for an integrated logistics cluster: a case study of
Jonkoping, Sweden. International Journal of Logistics Economics and Globalisation, 2(1): 77-94.
Ernvik, A., & Megyeri, J. (1985). Från Vänern till Vintergatan: urval av lyrik och lyrisk prosa 1976—1985.
Karlstad: Press grafica.
Erséus, C., Grimm, R., Healy, B., Lundberg, S., Rota, E., & Timm, T. (1999). Clitellate diversity in
Nationalstadsparken, an urban national park in Stockholm, Sweden. Hydrobiologia, 406(0): 101-110.
Esseen, P., Nilsson, B., & Allard, A. (2007). Landskapsdata från Nationell Inventering av Landskapet i Sverige
(NILS). Flygbildstolkning av 1 km × 1 km rutan för år. Umeå: Institutionen för skoglig
resurshushållning, Umeå universitet.
Evengård, B., & Sauerborn, R. (2009). Climate change influences infectious diseases both in the Arctic and the
tropics: joining the dots. Global Health Action, 2.
Fahlgren, L., & Knutsson, H. (2001). En sluss till värdering av Göta kanal: en studie av fastighetspriser. Göta
kanal – forskning från Linköpings universitet. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Falk, L. (2006). 1900-talets barnavård: en studie i två kommuner av lagstadgade professioner hos
förtroendevalda i barnavården från början av 1900-talet samt av socialarbetarkårens utveckling under
1900-talets andra hälft. Göteborg: Sociologiska institutionen: Göteborgs universitet.
Farrell, R. (1972) Beowulf, Swedes, and Geats. England: Viking society for northern research. University
College London.
Faustová, M., Sacherová, V., Sheets, H., Svensson, J., & Taylor, D. (2010). Coexisting Cyclic Parthenogens
Comprise a Holocene Species Flock in Eubosmina. PloS one, 5(7).
Filipsson, O. (1994). Nya fiskbestånd genom inplantering eller spridning av fisk.
Finsberg, C., & Paltto, H. (2004). Förändringar av strandnära vegetation runt Vänern. Vänerns
Fischer, E. (1913). Västergötland Bd 1 H. 1, kyrkor i Kållands härad: norra delen. Stockholm: Gunnar Tisells
tekniska förlag.
Fischer, E. (1922a). Västergötland. Bd 1. H. 3, Kyrkor i Kållands härad: sydvästra delen. Stockholm: Gunnar
Tisells tekniska förlag.
Fischer, E. (1922b). Västergötland. Bd 1. H. 4, Kyrkor i Kållands härad: sydvästra delen. Stockholm: Gunnar
Tisells tekniska förlag.
Fischer, E. (1922c). Västergötland. Bd. 1, Kållands härad.
Fischer, E., & Roland, A. (1914). Västergötland. Bd 1. H. 2, Kyrkor i Kållands härad: sydöstra delen.
Stockholm: Norstedt.
Fiskenämnden i Skaraborgs län. (1978). Yttrande ang besvär över beslut om fiskestadga för Vänern med fjärdar
och vikar.
Fiskenämnden i Värmlands län. (1981a). 1980 års fångststatistik för Vänern.
Fiskenämnden i Värmlands län. (1981b). Vänern - fångsstatistik år 1981.
Fiskenämnden i Värmlands län. (1982). Vänern - fångststatistik år 1982.
Fiskenämnden i Värmlands län. (1983). Vänern - fångststatistik år 1983.
Fiskenämnden i Värmlands län. (1988). Redovisning av 1988 års utsättning av lax- och öringsmolt i vänern och
i vissa tillrinnande vattendrag.
Fiskenämnden i Värmlands län. (1989). Redovisning av 1989 års utsättning av lax- och öringsmolt.
Fiskenämnden i Värmlands län. (1990). Fångststatistik 1989.
Fiskenämnden i Värmlands län. (1991a). Norra Vänern 1990.
10
Fiskenämnden i Värmlands län. (1991b). Redovisning av 1991 års utsättning av lax- och öringsmolt i Vänern
och vissa tillrinnande vattendrag.
Fiskenämnden i Värmlands län. (1992). 1992 års utsättning av lax- och öringsmolt i Vänern och vissa
tillrinnande vattendrag.
Fiskenämnden i Värmlans län. (1982). Rapport rörande kräftpestens förekomst och spridning i Vänern under år
1982.
1983.
1984.
Fiskenämnden i Värmlans län. (1984). Vänern - fångststatistik år 1984.
Fiskeriintendenten. (1975). Inverkan på fisket av utsläppen från Skoghallsverkens skogsindustrier (A 39/1966)
och kemiska fabriker (A 48/1968). Yttrande till Vattendomstolen vid Vänersborgs tingsrätt.
Fiskeriintendenten i Övre södra distriktet.
Fiskerinämnden för Vänern. (1938). Fiskestadgar för Vänern samt lag 27 juni 1896 om rätt till fiske, kungl.
fiskeristadga 17 oktober 1900 och Kungl.: Maj:ts kungörelse angående gädd- och gösbeståndens
skyddande, den 6 maj 1938. Mariestad.
Fiskeriverket. (1998). Lax- och öringfisket i Vänern: om återfångster av utsatt lax och öring i Vänern, samt en
beskrivning av situationen för de skyddsvärda stammarna av lax och öring i Klarälven och
Gullspångsälven.
Fiskeriverket. (2005). Kartläggning av för skarvskador speciellt utsatta fisken och skarvens effekter på
ekosystemet.
Fiskeriverket. (2007a). Fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet.
Fiskeriverket. (2007b). Operativt program för fiskerinäringen i Sverige 2007 – 2013.
Fjellman, B., & Fjellman, L. (2007). I Linnés fotspår genom Dalsland och sydvästra Värmland: en resa i tid och
rum 1746 och 2006. Bengtsfors: Fjellmans ord & bild.
Flatman, J. (2006). By the Water: Archaeological Perspectives on Human Strategies around the Baltic Sea,
Edited by Johan Rönnby. International Journal of Nautical Archaeology, 35(1): 161-162.
Fogelberg, T. (1967). Årnäs Bruk 1802 - 1960:ett bidrag till Vänernregionens ekonomiska historia.
Vänermuseet.
Forlin, L., Balk, L., Celander, M., Bergek, S., Hjelt, M., Rappe, C., . . . Jansson, B. (1992). Biotransformation
Enzyme-Activities and Pcdd/Pcdf Levels in Pike Caught in a Swedish Lake. Marine Environmental
Research, 34(1-4): 169-173.
Fors, T. (2008). Vittene – en hantverks-/verkstadsplats från järnålder. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter:
Vol. 68.
Forsberg, G., Grimsrud, G. M., Jakobsen, L., Jansdotter, M., & Vangsgraven Stubberud, K. (2006). Gränsfall Platsens betydelse för omställning och utveckling i en gränsregion. Nordregio. Kulturgeografi.
Forsberg, J., & Nilsson, A. (2001). Kundanalys i turismmarknadsföring: en studie av Göta kanal. Göta kanal –
forskning från Linköpings universitet. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Franc, N., & Götmark, F. (2008). Openness in management: Hands-off vs partial cutting in conservation forests,
and the response of beetles. Biological Conservation, 141(9): 2310-2321.
Fransson, A. (2008). Samband mellan en längre tillväxtsäsong och en ökad smoltstorlek i Vänerområdet.
Examensuppsats. Karlstad: Karlstads universitet.
Franze, J., & Henriksson, J. (2010). Det nautiska behovet av fasta sjömärken längs Västkusten och i Vänern.
Examensarbete. Linnéuniversitetet.
Fredén, C. (1986). Quaternary marine shell deposits in the region of Uddevalla and Lake Vänern. Sveriges
geologiska undersökning.
Fredén, C. (1988). Marine life and deglaciation chronology of the Vänern basin, southwestern Sweden, 56.
Göteborg: Göteborgs universitet.
Fredman, P., Boman, M., Lundmark, L., & Mattsson, L. (2008). Friluftslivets ekonomiska värden - en översikt.
Svenskt Friluftsliv.
Freudendahl, A. P. (1982). Lurö skärgård och Värmlandsnäs. (Ed.) C. Zakariasson. Munkedal: Munkreklam.
Freudendahl, A. P. (1985). Lurö kloster: litteratur. Vänersborg.
Freyhof, J., & Schöter, C. (2005). The houting Coregonus oxyrinchus (L. Salmoniformes: Coregonidae), a
globally extinct species from the North Sea basin. Journal of Fish Biology, 67(3): 713-729.
Friberg, O. C. (1943). Sägner och berättelser från Kållands härad och Vänern. Skövde.
Friberg, S. (1927). Folkliga benämningar på stenar och därtill knuten tradition Folkminnen och folktankar, Vol.
14. Göteborg: Västsvenska folkminnesföreningen, 1925-1928.
Fries, C., & Palmquist, E. (1952). Svensk natur från hav till fjäll. D. 2. Stockholm: Svenska bokförlaget.
Frisk, T., Bilaletdin, A., & Kaipainen, H. (2006). The effect of phosphorus on nitrogen retention in lakes. Water
Pollution VIII: Modelling, Monitoring and Management, 1, 129-138.
11
Fusco, F. M., Schilling, S., Puro, V., Brodt, H.-R., Follin, P., Jarhall, B., . . . Ippolito, G. (2009). Euro NHID
checklists for the assessment of high-level isolation units and referral centres for highly infectious
diseases : results from the pilot phase of a European survey. Clinical Microbiology and infection, 15(8):
711-719. doi: urn:nbn:se:liu:diva-20411
Fäldt, C., Österås, A., & Persson, J. (2006). Screening of organotin compounds in the Swedish environment.
Environmental, WSP.
Gadd, C. (2011). The agricultural revolution in Sweden. In J. Myrdal & M. Morell (Eds.), The agrarian history
of Sweden: from 4000 BC to AD 2000 (pp. 118-164). Lund: Nordic Academic Press.
Gadd, C.-J. (1996). Jordbruksomvandlingen på 1700-talet. In E. Holmström (Ed.), Mellan bronssköld och Jasplan - glimtar av Lidköpingsbygdens historia (pp. 265-284). Lidköping: Lidköpings kommun.
Gallego-Urrea, J., Tuoriniemi, J., Pallander, T., & Hassellöv, M. (2010). Measurements of nanoparticle number
concentrations and size distributions in contrasting aquatic environments using nanoparticle tracking
analysis. Environmental Chemistry, 7(1): 67-81.
Galli, P., Crosa, G., Bertoglio, S., Mariniello, L., Ortis, M., & D'Amelio, S. (2001). Populations of Lamproglena
pulchella von Nordmann 1832 (Copepoda: Eudactylinidae) in cyprinid fish in rivers with different
pollution levels. Journal of Applied Ichthyology, 17(2): 93-96.
García-Marín, J.-L., Utter, F. M., & Pla, C. (1999). Postglacial colonization of brown trout in Europe based on
distribution of allozyme variants. Heredity, 82(1): 46-56.
Garrad, G. (1985). An interpretation of seismic data from Lake Vanern, Southern Sweden. Leeds: University of
Leeds.
Gedeck, M. (2006). Swedish Coast Guard Maritime Surveillance Aircraft - Analysis and Evaluation of System
Performance. Umeå: Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet.
Gehlin, Å., & Gustavsson, L. (1989). Från Östersjö till Västerhav: Göta kanal - Vättern - Vänern - Trollhätte
kanal - Göta älv: navigation, kanal- och ortshistoria, service, sevärdheter: en båtfärd genom Sverige,
Vol. 3. Solna: Teknografiska institutet.
George, G., Nickus, U., Dokulil, M., & Blenckner, T. (2010). The influence of changes in the atmospheric
circulation on the surface temperature of lakes. The Impact of Climate Change on European Lakes, 293310.
Gilbert, R. (2003). Spatially irregular sedimentation in a small, morphologically complex lake: implications for
paleoenvironmental studies. Journal of Paleolimnology, 29(2): 209-220.
Gillberg, G. (1970). Glacial geology of Kinnekulle, W Sweden. Geologiska Foreningens Forhandlingar, 92(3):
347-381.
Glete, J. (2009). Swedish naval administration, 1521-1721: resource flows and organisational capabilities, Vol.
46. Leiden/Boston Brill Academic Pub.
Godlund, S. (1967). Vänerns och Vätterns förbindelse med Västerhavet. SOU 1967:32.
Goedkoop, W. (2000). Övervakning av bottenfauna i Vänern och dess vikar – ett tioårigt perspektiv. Vänerns
Goedkoop, W., & Johnson, R. (2001). Factors affecting population fluctuations of the glacial relict amphipod
Monoporeia affinis (Lindström) in Sweden's largest lakes. Ambio, 30(8): 552-558.
Goedkoop, W., Naddafi, R., & Grandin, U. (2011). Retention of N and P by zebra mussels (Dreissena
polymorpha Pallas) and its quantitative role in the nutrient budget of eutrophic Lake Ekoln, Sweden.
Biological Invasions, 13(5): 1077-1086.
Goldschmidt-Reischel, E. (1988). Apple Variety Trials 1968-1984. Institutionen for Trädgårdsvetenskap
Rapport, 51: 1-22. Sveriges Lantbruksuniversitet.
Gooch, G. (2001) East is East and West is West: Municipal cooperation and regional networks around the
Gotha Canal. Göta kanal – forskning från Linköpings universitet. Linköping: Linköping University
Electronic Press.
Grabowski, R. (2010) Miljöarkeologiska analyser av ett prov från RAÄ Skeby 46, Götene kommun,
Västergötland. Miljöarkeologiska undersökningar, Vol. 2010-012. Umeå: Institutionen för idé- och
samhällsstudier, Umeå universitet.
Graham, P., & Andréasson, J. (2010). En ensembleanalys av klimatpåverkan på Vänern beräknad med de
senaste resultaten. SMHI.
Grahn, O., Landner, L., Förlin, L., Larsson, Å., Lindesjöö, E., & Sandström, O. (2000). Effekter på fisk av
obehandlade och biologiskt behandlade avloppsvatten från sulfatmassafabriker. SSVL Miljö Rapport nr
5: 1-52.
Grahn, O., Lindeström, L., & Monfelt, C. (1990). Miljöutredning vid Skoghallsverken - kemiska och biologiska
undersökningar i Kattefjorden och angränsande delar av värmlandssjön i Vänern. Svenska Miljö
Forskar Gruppen AB.
Granath, L. (2001). Vegetationsförändringar vid Vänerns stränder – Jämförelser av land- och
vattenvegetationens utveckling från 1975 till 1999. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 15.
Granath, S., & Wretström, A. (1998). Vänerminnen: berättelser om sjöfart och människor runt Vänern. Saltsjö
Boo: Argus.
12
Grankvist, G. (2010). Värderingar och preferens för rättvis handel (fair trade) hos gymnasielever. Trollhättan:
Högskolan Väst.
Grankvist, G., & Öst, T. (2011). Gestad - en studie om förändringsvilja. Vänersborg: Högskolan Väst.
Granlund, J. (1947). Sjöfart och båtar hos Olaus Magnus Sjöhistorisk årsbok, Vol. 1947 (pp. 10-39).
Granström, K. (2007). Utvärdering av miljöanpassat reningsverk i Hammarö kommun ur ett
kretsloppsperspektiv: minskning av transportarbete och näringsläckage. Karlstad: Miljö- och
energisystem, Karlstads universitet.
Green, C., & Stuart, G. (1988). P-Wave and S-Wave Crustal Velocity of the Lake Vanern Area, Sw Sweden.
Geophysical Journal-Oxford, 92(3): 533-533.
Green, C., Stuart, G., Lund, C., & Roberts, R. (1988). P-wave crustal structure of the Lake Vänern area, Sweden:
EUGENO-S Profile 6. Tectonophysics, 150(3): 349-361.
Gren, I., Isacs, L., & Carlsson, M. (2009). Costs of alien invasive species in Sweden. Ambio, 38(3): 135-140.
Grimås, U. (1970). Biologiska undersökningar i Vänern. Information från Sötvattenslaboratoriet,
Drottningholm.
Grimås, U. (1970). Vänern, undersökningar 1959-1970. Naturvårdsverket.
Gross, R., & Nilsson, J. (1999). Restriction fragment length polymorphism at the growth hormone 1 gene in
Atlantic salmon (Salmo salar L.) and its association with weight among the offspring of a hatchery
stock. Aquaculture, 173(1-4): 73-80.
Gummesson, M. (2007). Barns säkra tillgänglighet till skolan. Licentiatavhandling. Göteborg: Chalmers
tekniska högskola.
Gustafsson, A., & Karlsson, D. (2010). Regionstorlek och demokrati. Möjliga effekter av en sammanslagning
mellan Värmland och Västra Götaland.
Gustafsson, B. (1972). Förteckningar över undersökningar i Vänern. Statens naturvårdsverk.
Gustafsson, H. (2010). Villa Giacomina, Lidköping - historia, nutid, framtid. Uppsats. Uppsala: SLU.
Gustafsson, M., Rayner, D., & Chen, D. (2010). Extreme rainfall events in southern Sweden: where does the
moisture come from? Tellus A, 62(5): 605-616.
Gustafsson, P. (2006). Asp (Aspius aspius) i sjöar och vattendrag inom Finspångs, Linköpings och Norrköpings
kommuner. Norrköpings kommun, Tekniska nämnden. Natur i Norrköping 1:06.
Gustavsson, A. (2007). Föryngringsgrad av stormusslor (Unionoida) i tre vattensystem i Västra Götalands län,
Rapport nr 2007:88. Vattenvårdsenheten, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Högskolan i Skövde.
Gustavsson, A., & Jonsson, A. (2009). Anlagda dämmen och andra vandringshinder – påverkan på stormusslors
möjlighet till föryngring, Rapport till Fortums Nordiska miljöfond. Högskolan Skövde.
Gustavsson, A., & Jonsson, A. (2010). Rumslig fördelning av juvenila och adulta stormusslor - Metodstudie i
sjöar och vattendrag med god eller dålig föryngring, Rapport nr 2010:26. Vattenvårdsenheten,
Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Högskolan i Skövde.
Gustavsson, E. (2007). Grassland plant diversity in relation to historical and current land use.
Doktorsavhandling. Uppsala: SLU.
Gustavsson, E. (2011). 1700-talets markanvändning förklarar dagens ängs- och hagmarksflora. In M. Jansson
Almstedt, T. Ebenhart & J. Jong (Eds.), Naturvårdskedjan - för en effektivare naturvård. CBM:s
skriftserie 2011: 134-135.
Gustavsson, E., Dahlström, A., Emanuelsson, M., Wissman, J., & Lennartsson, T. (2011). Combining historical
and ecological knowledge to optimise biodiversity conservation in semi-natural grasslands. In J. Pujol
(Ed.), The Importance of Biological Interactions in the Study of Biodiversity (pp. 173-196).
Gustavsson, E., Lennartsson, T., & Emanuelsson, M. (2007). Land use more than 200 years ago explains current
grassland plant diversity in a Swedish agricultural landscape. Biological Conservation, 138(1-2): 47-59.
Gustavsson, S. (1987). Skrivelse med begäran om bestämmelser för utter- och trollingfisket i Vänern. Vänerns
fiskareförbund.
Gyllencreutz, R., & Kissel, C. (2006). Lateglacial and Holocene sediment sources and transport patterns in the
Skagerrak interpreted from high-resolution magnetic properties and grain size data. Quaternary Science
Reviews, 25(11-12): 1247-1263.
Gyllencreutz, R., Backman, J., Jakobsson, M., Kissel, C., & Arnold, E. (2006). Postglacial palaeoceanography in
the Skagerrak. The Holocene, 16(7): 975-985.
Gyllenius, P. (1962). Diarium Gyllenianum [Petrus Magni Gyllenii dagbok] 1622 - 1667. Värmland Förr och
Nu. Karlstad: Värmlands museum.
Göransson, G. I., Bendz, D., & Larson, P. M. (2009). Combining landslide and contaminant risk: a preliminary
assessment: A study of the Göta Älv river Valley, Sweden. Journal of Soils and Sediments, 9(1): 33-45.
Göransson, G., Larson, M., Bendz, D., & Åkesson, M. (2011). Mass transport of contaminated soil released into
surface water by landslides (Göta River, SW Sweden). Hydrology and Earth System Sciences, 8: 1058910633.
Göransson, M., Persson, L., & Wahlgren, C.-H. (2004). The variation of bedrock quality with increasing ductile
deformation. Bulletin of Engineering Geology and the Environment, 63(4): 337-344.
13
Götmark, F., von Proschwitz, T., & Franc, N. (2008). Are small sedentary species affected by habitat
fragmentation? Local vs. landscape factors predicting species richness and composition of land
molluscs in Swedish conservation forests. Journal of Biogeography, 35(6): 1062-1076.
Haglund, L. (2009). 4 875 studenter om studier och studentliv: resultat från studentenkäter vid Karlstads
universitet 2006 och 2007. Karlstad: Karlstads universitet.
Haglund, L. (2011). Med en examen från Karlstads universitet: alumner inom teknik och naturvetenskap om
studier och arbete. Karlstad University Studies.
Haglund, L., & Hong, M. (2011). Studenter om studier och studentliv: resultat från studentenkäter vid Karlstads
universitet 2010. Karlstad University Studies.
Haglund, M. (2006). Hur kommunal energiplanering kan vara ett verktyg för arbete med energifrågor.
Masteruppsats. Linköping: Linköpings universitet.
Hagsmo, l., Hofer, A., & Westlindh, S. (2006). Enkätundersökning om värmlänningarnas syn på sin livsmiljö,
Arbetsrapport 2006:5. Karlstad: Cerut, Karlstads universitet.
Hallberg, S. (1982). Vintersjöfart på Trollhätte kanal och Vänern. Trollhättan: Vattenfall & Trollhätte kanalverk.
Hallberg, S. (1990). Slussverken i Göta älv och kring Vänern. Ed: Munkreklam.
Hallbäck, S. A., & Ahlgren, J. (1978). Vänerns stränder: utblickar. Stockholm: Liber Förlag.
Hallendorff, C. (1902). Vårt folks historia. Stockholm.
Hallgren, B. (1968). Vänern runt. Karlstad: NWT.
Hamilton, U., & Hamilton, J. (1984). Vänerns goter-saga. Skövde: Karlstedts bokhandel.
Hammar, H. (2006a). Konsekvenser av en svensk kilometerskatt för tunga lastfordon. Konjunkturinstitutet.
Hammar, H. (2006b). Konsekvenser för skogsindustrin vid ett eventuellt införande av en svensk kilometerskatt.
Konjunkturinstitutet.
Hammar, L., Andersson, S., & Rosenberg, R. (2010). Adapting offshore wind power foundations to local
environment. Naturvårdsverket.
Hammer, M., Balfors, B., Mörtberg, U., Petersson, M., & Quin, A. (2011). Governance of water resources in the
phase of change: a case study of the implementation of the EU Water Framework Directive in Sweden.
Ambio, 40(2): 210-220.
Hansen, F. (1920). Notice on the reconstruction of the new Trollhättan Canal connecting the Lake Vänern and
the Kattegat. Belgium: Permanent International Association of Navigation Congresses.
Hanson, J. K. (2007). Lakes. US: Chelsea House.
Hanson, N., & Larsson, A. (2009). Experiences from a biomarker study on farmed rainbow trout (Oncorhynchus
mykiss) used for environmental monitoring in a Swedish river. Environmental toxicology and chemistry
/ SETAC, 28(7): 1536-1545.
Hansson, B., Bensch, S., & Hasselquist, D. (2002a). Predictors of natal dispersal in great reed warblers: results
from small and large census areas. Journal of Avian Biology, 33: 311–314.
Hansson, B., Bensch, S., Hasselquist, D., & Nielsen, B. (2002b). Restricted dispersal in a long-distance migrant
bird with patchy distribution, the great reed warbler. Oecologia, 130: 536-542.
Hansson, K., Wallin, M., & Lindgren, G. (2006). The Fyris model Version 2.0 - A tool for catchment-scale
modelling of source apportioned gross and net transport of nitrogen and phosphorus, Vol. 16.
Department of Environmental Assessment, SLU.
Hansson, S. (1995). Hydroakustisk kvantifiering av pelagial fisk i Vänern och Vättern 1993. Länsstyrelsen
Värmlands län.
Hardell, R. (1988). Vindkraft till havs: teknik och utvecklingsläge: underlag för utredning om lokalisering av
vindkraftverk i havsområden utanför den svenska kusten. Stockholm: Bostadsdepartementet.
Harington, C. (2008). The evolution of Arctic marine mammals. Ecological Applications, 18(sp2): 23-40.
Harkman, L. (2011). Små regioner blir stora: en utvärdering av Leader Närheten. Cerut, Karlstads universitet.
Harkman, L., & Sandström, S. (2010). Unga som vill och kan: en utvärdering av projektet Work factory i Säffle,
Åmål, Årjäng, Dals-Ed och Bengtsfors kommun, Arbetsrapport. Karlstad: Cerut, Karlstads universitet.
Hassel, H. (1969). Utredning angående den oroväckande förstörelsen av vattnet i Kattfjorden.
Hedlund, J., Lind, B., Tremblay, M., Zackrisson, P., & Cederbom, C. (2010). Landslide risk assessment in the
Göta Älv river valley to limit consequences of climate change on society. Paper presented at the EGU
General Assembly 2010, Vienna, Austria.
Hedrén, J. (2001) Bilder av den svenska naturen: exemplet Göta kanal. Göta kanal – forskning från Linköpings
universitet. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Hegardt, E., Cornell, D., Hellström, F., & Lundqvist, I. (2007). Emplacement ages of the mid-Proterozoic
Kungsbacka Bimodal Suite, SW Sweden. Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, 129(3):
227-234.
Heijkensköld, R. (1981). Naturlandskapets utveckling i Karlstadstrakten. Karlstad: Karlstads kommun.
Heijkensköld, R. (1996). Angående Klarälvens uppgrundning och förändringar i vattenföring mellan östra och
västra älvfårorna. Uppsala: Uppsala universitet.
Helander, B. (2007). Havsörn – i miljöövervakningens tjänst. Havet, 2007: 90-92.
14
Helander, B. (2009). Åtgärdsprogram för havsörn 2009-201: (Haliaeetus albicilla): hotkategori: missgynnad
(NT). Stockholm: Naturvårdsverket.
Helene, C. (1998). Effects of wave distribution and substrate slope on sediment characteristics in the littoral zone
of small lakes. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 55(4): 967.
Hell, B., Broman, B., Jakobsson, L., Jakobsson, M., Magnusson, Å., & Wiberg, P. (2011). The Use of
Bathymetric Data in Society and Science: A Review from the Baltic Sea. Ambio 41:138–150.
Hellqvist, S. (1975). Bakgrunden till 1800-talets värmländska arbetsvandringar. Karlstad: Värmlands
hembygdsförbund.
Helmfrid, I. (2006). Läkemedel i miljön - Läkemedelsflöden i Östergötlands och Jönköpings län samt stora
sjöarna Vättern, Vänern och Mälaren, Vol. 1. Linköping: Yrkes- och miljömedicinskt centrum.
Helmfrid, I., Jönsson, P., Ståhlbom, B., & Flodin, U. (2006). Läkemedel i miljön - Läkemedelsflöden i
Östergötlands och Jönköpings län samt stora sjöarna Vättern, Vänern och Mälaren, Vol. 1, (pp. 16521625). Östergötland: Landstinget i Östergötland.
Herrman, M. (2004). Kronogårdsprocessen: exempel på ett nytt sätt att lösa samhällsproblem?. Uddevalla:
Högskolan Trollhättan/Uddevalla.
Hilber, P. (2005). Component reliability importance indices for maintenance optimization of electrical networks.
Licentiate thesis. Stockholm: KTH.
Hjärpe, M., & Linnér, B. (2006). Environmental management since world war II. Stockholm: Linköpings
universitet and Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien - IVA.
Hole, E. Å. (2005). Neither Here – Nor There: An Anthropological Study of Gujarati Hindu Women in the
diaspora. Doktorsavhandling. Uppsala: Kulturantropologiska avdelningen, Uppsala universitet.
Holgersson, B., Hedlund, T., Ahlroth, S., Frost, C., Rosenqvist, P., & Thörn, P. (2007). Sverige inför
klimatförändringarna: hot och möjligheter: slutbetänkande. Stockholm: Fritze.
Holgersson, B., Hedlund, T., Rosenqvist, P., Ahlroth, S., & Thörn, P. (2006). Översvämningshot: risker och
åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. SOU 2006:94. Stockholm: Fritze.
Holm, F., & Andersson, C. (2011). Klimatneutrala Värmland. Länsstyrelsens slutrapport.
Holm, G. (2004) Fornsvenska ortnamn i fornvästnordiska källor. Namenwelten: Orts- und Personennamen in
historischer, Vol. 44. Berlin: Walter de Gruyter cop.
Holmberg, Karlsson, Johansson, & Selander, M. (2011). GOTRIS - Göta älv River information services.
Göteborg: Viktoriainstitutet, Göteborgs universitet.
Holmberg, N. (1943). Åmåls historia I - före 1860. Göteborg: Oscar Isacsons Boktryckeri AB.
Holmborn, T., Grimvall, A., Sandsten, H., Liundqvist, E., & Jangius, A. (2011). Utvärdering av biologiska data
från Vänern, Vättern och Mälaren med syfte att identifiera trender och tredbrott som kan bero av
metod- eller konsultbyte. Calluna och Havsmiljöinstitutet.
Holme, K. (2001). Geochemical Development of Proterozoic Granites in the SW Baltic Shield. Kiruna: Lunds
universitet.
Holmquist, C. (1966). Die sogenannten marin-glazialen Relikte nach neueren Gesichtspunkten, Stuttgart 1966.
Archiv für Hydrobiologie, 62: 285-326.
Holmström, E. (1998). Vänerns fyrar och fyrmiljöer. Lidköping: Vänermuseet.
Holmström, E. (2000). Vänerns fyrar: lysande kulturhistoria: en bok om Vänerns fyrar och deras kulturmiljö.
Lidköping: Vänermuseet och Länsstyrelsen Västra Götaland.
Holmström, I. (1976). Hydrologieal studies in the northern part of Lake Vänern because of waste water
discharged from a pulp industry. SMHI.
Hornevall, B., & Svensson, L.-G. (2008). Seglarhamnar i Vänern. Karlstad: Karlstads segelsällskap.
Hugosson, A., Hjorth, M., Bernander, S., Claesson, B. E. B., Larsson, H., Nolskog, P., . . . Johansson, A. (2007).
A community outbreak of Legionnaires' disease from an industrial cooling tower: assessment of clinical
features and diagnostic procedures. Scandinavian journal of infectious diseases, 39(3): 217-224.
Hultén, C., Andersson-Sköld, Y., Ottosson, E., Edstam, T., & Johansson, Å. (2007). Case studies of landslide
risk due to climate change in Sweden. In McInnes, Jakeways, Fairbank & Mathie (Eds.), Landslide and
climate change (pp. 149-157). London: Taylor & Francis Group.
Hultén, C., Edstam, T., Arvidsson, O., & Nilsson, G. (2006). Geotekniska förutsättningar för ökad tappning från
Vänern till Göta älv. Linköping: Statens Geotekniska Institut.
Hultqvist, P. (2001). Stränder och namn. Göteborg: Rundqvists boktryckeri.
Humbla, P. (1930). Ett båtfynd i Göta älv vid gamla Lödöse. Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings
tidskrift, 1930.
Humbla, P., & Thomasson, H. (1934). Äskekärrsbåten. Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift,
1934.
Humbla, P., & von Post, L. (1937). Galtabäcksbåten och tidigt båtbyggeri i Norden. Göteborgs Kgl Vetenskapsoch Vitterhetssamhälles Handlingar, 6(4).
Hylander, L. D., & Goodsite, M. E. (2006). Environmental costs of mercury pollution. The Science of the total
environment, 368(1): 352-370.
Hågeryd, A., Viberg, L., & Lind, B. (2007). Frekvens av skred i Sverige. SGI Varia, 583.
15
Håkansson, L. (1974). Inventering av öar i Vänern. SNV PM 529. Statens naturvårdsverk.
Håkanson, L. (1975). Kvicksilver i Vänern: nuläge och prognos. Mercury in Lake Vänern - present status and
prognosis, Vol. 80. Uppsala.
Håkansson, L. (1977). Sediments as Indicators of Contamination-Investigations in the Four Largest Swedish
Lakes. Statens naturvårdsverk
Håkanson, L. (1977a). The influence of wind, fetch, and water depth on the distribution of sediments in Lake
Vänern, Sweden. Canadian Journal of Earth Sciences, 14(3): 397-412.
Håkanson, L. (1977b). An empirical model for physical parameters of recent sedimentary deposits in Lake Ekoln
and Lake Vänern. Vatten, 3: 266-289.
Håkanson, L. (1978a). Vänerns morfometri och morfologi: en sjömorfometrisk handbok. Solna: Statens
naturvårdsverk.
Håkanson, L. (1978b). Vänerns djupförhållanden Vänern - en naturresurs (pp. 19-28). Stockholm: Liber-Förlag.
Håkanson, L. (1978c). Vänerns bottnar och sediment. Vänern - en naturresurs (pp. 75-94). Stockholm: LiberFörlag.
Håkanson, L. (1981). Determination of Characteristic Values for Physical and Chemical Lake Sediment
Parameters. Water Resources Research, 17(6): 1625-1640.
Håkanson, L. (2004). Internal loading: A new solution to an old problem in aquatic sciences. Lakes &
Reservoirs: Research & Management, 9(1): 3-23.
Håkanson, L., & Uhrberg, R. (1976). Vänern och kvicksilvret. Stockholm: Liber Förlag.
Håkansson, L., & Uhrberg, R. (1973). Determination of mercury from lake sediments. Vatten, 4: 444-450.
Häggström, M. (2001). Utredning om klimatförändring, flödesbestämning och havsvattennivåförändring.
Häggström, T., & Schmitz, B. (2007). Distribution of extraterrestrial chromite in Middle Ordovician Komstad
Limestone in the Killerod quarry, Scania, Sweden. Bulletin of the geological society of Denmark, 55:
37-58.
Härad, V. (Cartographer). (1902). Beskrifning till kartan öfver Väne härad, Elfsborgs län.
Högwall, Å. M., & Skagerlind, C. (1996). Lidköping vid Vänern - de la Gardiestaden.
Hönig, P. (2010). Strandskydd - En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket.
Stockholm: CM Gruppen.
Ibsen, H., Svensson, E., & Nyberg, L. (2011). Klarälven. Karlstad: Karlstad University Press.
Ingvarsson, P., Rydgård, M., & Jonsson, A. (2009). Föryngring hos stormusslor i olika vattensystem i Västra
Götalands län 2008, Rapport nr 2009:01. Länsstyrelsen Västra Götalands län, Vattenvårdsenheten.
Iwarsson, M. (2005). Det Goda Samtalet – om metodutveckling inom fysisk planering och demokrati i en del av
Bygga-bo-dialogen. Karlstad: Institutionen för samhällsvetenskap, Cerut, Karlstads universitet.
Iwarsson, M. (2007). Communicare – organisation med fungerande metod för coachning. Cerut, Karlstads
universitet.
Ivarsson, M., Offerman, Y., & Valen, C. (2011). Stigande vatten - En handbok för fysisk planering i
översvämningshotade områden, Rapport nr 2011:72 Västra Götalands län och 2011:22, Värmlands län.
IVL. (1968). Utredning omfattande beräkning av nuvarande och framtida ligninutsläpp till Vänern och Göta
älv. Industrins vatten- och luftvård AB - IVL.
IVL. (1971). Resultat från IVL:s bottenundersökningar i Vänerns skärgårdar och vikar, februari-mars 1971.
Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning - IVL.
IVL. (1972). Bottenundersökningar i Vänerns kustområden 1971. Rapport från etapp I. Institutet för Vatten- och
IVL. (1972). Skrivelse till Vänerns vattenvärdsförbund, Karlstad. Industrins vatten- och luftvård AB.
IVL. (1981). Omfördelning av kvicksilver i vänersediment - lägesrapport. Institutet för Vatten- och
Jaagus, J. (2006). Trends in sea ice conditions in the Baltic Sea near the Estonian coast during the period
1949/1950-2003/2004 and their relationships to large-scale atmospheric circulation. Boreal
environment research, 11(3): 169-183.
Jackson, J. K., & Füreder, L. (2006). Long-term studies of freshwater macroinvertebrates: a review of the
frequency, duration and ecological significance. Freshwater Biology, 51(3): 591-603.
Jakobsson, E. (2010). Understanding Lake Vänern. Science history perspectives on Sweden's largest lake, 16001900. Paper presented at the Transference. Interdisciplinary Communications 2008/2009, Oslo.
Janson, G., Nilsson, M., & Östlund, B. (2003). Samhällsekonomiska effekter av förändrade logistiksystem,
Rapport 13. Stockholm: Institutet för transportforskning - TFK.
Janson, U. (2008). Passive houses in Sweden - Experiences from design and construction. Licentiatavhandling.
Lunds universitet.
Janson, U. (2010). Passive Houses in Sweden. From Design to Evaluation of Four Demonstration Projects.
Doktorsavhandling. Lund: Lunds universitet.
Jansson, J. (2005). Lokala attityder till ett miljöprojekt - Välkomnande, oro och misstro. Uppsats. Karlstads
universitet.
16
Jansson, U. (1998). Odlingssystem i Vänerområdet: en studie av tidigmodernt jordbruk i Västsverige. (Farming
systems in the Lake Vänern region: a study of early modern farming in Western Sweden). Stockholm:
Meddelanden från Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.
Jerneck, M. (1999). Lidköping - en stad i världen? Kommunal ekonomi och politik, 3(4): 11-25.
Joanna, L. (2005). The influence of weight and length of the mercury content in the muscle tissue of fish from
four large lakes in Olsztyn Lake district (Poland). Archiwum Rybactwa Polskiego [Archives of Polish
Fisheries], 13(1): 51.
Johannisson, J. (2010). Förändringar i kulturpolitikens geografi. Borås: Statens kulturråd.
Johansson, B., Thunegard, P., & Johansson, Y. (2000). Väneruppdraget: förslag för utveckling av
Vänersjöfarten. Stockholm.
Johansson, C. (2007). Företagarna i Lidköping vid Vänern 125 år.
Johansson, J. (2004). Inventering av bottenfaunan i tio litorala biotoper i Vänern. Vänerns vattenvårdsförbund,
Rapport nr 32.
Johansson, M. (2003). Skarv - siklöja. Fiskeriverket.
Johansson, M., Bengtsson, E., Holmberg, J., Nilsson, L., Olsson, J., Ragnarsson, L., . . . Öman, E. (2007).
Kållandsö - ett rikt och levande landskap, Rapport 2007:65.
Johansson, S. O. (2004). Ny reglering för transporter av farligt gods: betänkande. Försvarsdepartementet
Johansson, S., Pettersson, M., & Stål, K. (2002). Utredning av fiskvägar förbi två kraftstationer i nedre
Klarälven. Examensarbete. Karlstads universitet.
Johansson, U., & Goldstein, N. (1990). De stora sjöarna, Vol. 1991. Stockholm: Svenska turistföreningen.
Johnson, M., Ståhl, Y., Larsson, O., & Seger, S. (2010). New exposures of Baltic Ice Lake drainage sediments,
Götene, Sweden. Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, 132(1): 1-12.
Johnson, R., & Wiederholm, T. (1990). Long-Term Studies of Profundal Zoomacrobenthos in Sweden GreatLakes - Implications of Biotic Interactions. Annales Zoologici Fennici, 27(3): 291-295.
Johnson, R., & Wiederholm, T. (1992). Pelagic-Benthic Coupling - the Importance of Diatom Interannual
Variability for Population Oscillations of Monoporeia affinis. Limnology and Oceanography, 37(8):
1596-1607.
Johnsson, A.-C., Nylén Tofelt, L., & Kjellberg, H. (2007). Subjective evaluation of orthodontic treatment and
potential side effects of bonded lingual retainers. Swedish dental journal, 31(1): 35-44.
Jonasson, A. (2000). Med vilken krok ska man tackla sitt drag - en studie av krokarnas betydelse för sportfisket.
Kil: Kils Sportfiskeklubb.
Jonson, F. (1916). Det senaste förslaget till Vänerns reglering: redogörelse. Stockholm.
Jonsson, A., & Östman, L. (2007). Studie av strandskyddsdispenser i Gävleborgs län. Jämförelse mellan länets
kommuner. Studentuppsats.Gävle: Institutionen för teknik och byggd miljö., Högskolan i Gävle.
Jonsson, C. (1994). Ung i Åmål - om landsortsungdomars väg mot vuxenlivet i ett livsformsperspektiv. Göteborg:
Jonsson, T. (1940). Vänerfisket vid Kållandsö. Svenska landsmål och svenskt folkliv. Nordstedts.
Josefsson, M., & Andersson, B. (2001). The Environmental Consequences of Alien Species in the Swedish
Lakes Mälaren, Hjälmaren, Vänern and Vättern. Ambio, 30(8): 514.
Jovén, P. (1962). Undersökningar i Vänern åren 1959-1961. Kommittén för Vänerns vattenvård: Vol. 1.
Göteborg: Kommittén för Vänerns vattenvård.
Juhlin, C., Dyrelius, D., Lund, C., & Palm, H. (1989). Crustal reflectrions underneath Lake Vänern, Sweden.
Geophysical Journal International, 99(3): 567-578.
Juhola, S., Keskitalo, E., & Westerhoff, L. (2011). Understanding the framings of climate change adaptation
across multiple scales of governance in Europe. Environmental Politics, 20(4): 445-463.
Jönsson, L.-E. (2005). Nationella perspektiv och kriterier på sinnessjukvårdens anläggningar.
Doktorsavhandling. Lund: Lunds universitet.
Jörgensen, E. (2005). Skogen Brun: ett nedslag i västsvensk skogshistoria. Examensarbete. Umeå: SLU.
Jörälv, L. (1990). Sällsamheter kring Vänern. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Kainz, M., & Lucotte, M. (2006). Mercury Concentrations in Lake Sediments – Revisiting the Predictive Power
of Catchment Morphometry and Organic Matter Composition. Water, Air, and Soil Pollution, 170(1):
173-189.
Kanaltrafikutredningen. (1967). Vänerns och Vätterns förbindelse med Västerhavet: betänkande avgivet av
Kanaltrafikutredningen, SOU 1967:32. Stockholm: Statens offentliga utredningar
Kangur, K., Möls, T., Milius, A., & Laugaste, R. (2003). Phytoplankton response to changed nutrient level in
Lake Peipsi (Estonia) in 1992–2001. Hydrobiologia, 506(1): 265-272.
Karlsson, D. (2002). Ack Värmeland du sköna! - regionala utvecklingsinsatser inom värmländsk besöksnäring
(pp. 134). Karlstad: Centrum för forskning inom regional utveckling, Cerut, Karlstads universitet.
Karlsson, G., Akselsson, C., Hellsten, S., Karlsson, P., & Malm, G. (2008). Övervakning av luftföroreningar i
Värmlands län – mätningar och modellering. Värmlands läns Luftvårdsförbund.
17
Karlsson, G., Danielsson, H., Pleijel, H., Grundström, M., & Karlsson, P. (2010). Ozonmätnätet i södra Sverige
Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet.
Göteborg: Inst. för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet och IVL - Svenska Miljöinstitutet.
Karlsson, M., & Ragnarsson, J. (2008). Näringslivsutveckling – En studie om Vårgårda kommun och Götene
kommun. Kandidatuppsats. Göteborgs universitet.
Karlsson, P. E., Pihl Karlsson, G., Grundström, M., & Pleijel, H. (2011). Lokalklimatologisk inverkan på
förekomsten av marknära ozon i Västra Götaland, Rapport nr: 2010:66. Länsstyrelsen i Västra
Götalands län, miljöskyddsenheten och Göteborgs universitet.
Karlsson, T. (2005). Egg size in black-headed gulls Larus ridibundus. Ornis Svecica, 15(1): 46-47.
Karlsson, U. (2009). Improved Collision Safety of Ships by an Intrusion-Tolerant Inner Side Shell. Marine
Technology, 46(3): 165-173.
Karvik, N. (1964). The terrestrial vertebrates of Dalsland in southwestern Sweden. A zoogeographic study. Acta
Vertebratica, 3(1): 1-239.
Karvik, N.-G. (1970). Djuröarkipelagen i Vänern. Skaraborgsnatur (pp. 20-26).
Karås, P. (2006) Fiskrekryteringsstudier vid Skoghallsverken. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr40. hur
mår Vänern? Vattenvårdsplan för Vänern.
Kataria, M. (2007). Environmental valuation, ecosystem services and aquatic species. Doktorsavhandling.
Uppsala: SLU.
Kazakov, R. (1992). Distribution of Atlantic salmon, Salmo salar L., in freshwater bodies of Europe.
Aquaculture Research, 23(4): 461-475.
Kelpsaite, L., & Soomere, T. (2009). Vessel-wave induced potential longshore sediment transport at Aegna
Island, Tallinn Bay/Laevalainete poolt pohjustatud potentsiaalne pikiranda settetransport Aegna
edelarannikul. Estonian Journal of Engineering, 15(3): 168.
Kjellin, H. (1947). Från Vänern till Västerhavet : en minnesskrift. Göteborg: Wezäta.
Kjellström, E., Boberg, F., Castro, M., Christensen, J., Nikulin, G., & Sánchez, E. (2010). Daily and monthly
temperature and precipitation statistics as performance indicators for regional climate models. Clim Res,
44: 121-134.
Kjörk, M. (1996). Ett samhällsbyggarperspektiv. Lidköping: We-Pe tryckeri.
K-Konsult. (1977). Vänerredovisningen, lägesrapport feb 77.
K-Konsult. (1978). Vänerredovisningen. Vänerkommunernas gemensamma redovisning inom ramen för fysisk
riksplanering April 1978. Mariestad och Karlstad.
Klingander, B. (1998). Nu är jag kanske stark innerst inne. En studie av hushåll som sökt ekonomisk rådgivning
hos Konsument-Trollhättan. Göteborg: Göteborgs universitet.
Klingberg, F. (2000). Redeponering av cesium 137 och ackumulationshastigheter inom Klarälvens
mynningsområde i Vänern. SGU.
KM lab, & Åmåls kommun. (1998). Åmålsviken 1997.
KM-lab. (1990). Norra Vänern 1989, del 1. Undersökningar.
KM-lab. (1991). Norra Vänern 1990, del 1a. Undersökningar i Säffle, Grums, Karlstads och Hammarö kommun.
KM-Lab. (1992). Norra Vänern 1991, del 1. Undersökningar i Säffle, Grums, Karlstads och Hammarö kommun
(populärbilagan).
KM-Lab. (1993). Recipientkontrollen i norra Vänern, del 1. Undersökningar i Säffle, Grums, Karlstads och
Hammarö kommuner 1992.
KM-lab. (1995). Samordnad recipientkontroll i norra Vänern 1994. Säffle, Grums, Karlstads och Hammarö
kommun.
Koch, H. (1983). Mineral Regulation and Hemo Globins in a Few Landlocked Salmon Salmo-Salar. Annales de
la Societe Royale Zoologique de Belgique, 113(Suppl. 1): 259-270.
Kommissionen för förbättrad farled mellan Vänern och Kattegatt. (1909). Underdånigt betänkande afgifvet af
den af Kungl.Maj: t den 12 januari 1909 tillsatta kommissionen för afgifvande af yttrande angående
uppgjorda förslag till förbättrad farled mellan Vänern och Kattegatt m.m. KL Beckmans boktryckeri.
Kommitté för kanalförslaget. (1909). Förslag till kanalled mellan Vänern och Kattegat öfver Vänersborg och
Uddevalla. Kommitté för kanalförslaget, Vänersborg-Uddevalla
Kommittén för miljörisker vid sjötransporter. (1979). Ren tur: Bilagor 1-8, Vol. 1. Liber Förlag/Allmänna
förlaget.
Kommittén för Vänerns vattenvårdsförbund. (1959). Diverse undersökningar 1957-1959.
Kommittén för Vänerns vattenvårdsförbund. (1960). Vänerns reglering.
Kommittén för Vänerns vattenvårdsförbund. (1961). Undersökningar i Vänern 1959-1961, Vol. 1.
Kommittén för Vänerns vattenvårdsförbund. (1964). Vinterundersökningar i Vänern år 1963 jämte bearbetning
av sommarundersökningarna år 1959. Vol. 2. Vänersborg.
Kommittén för Vänerns vattenvårdsförbund. (1967). Skrivelse till länsing M Ahlgren.
Kommittén för Vänerns vattenvårdsförbund. (1970) Undersökningar i Vänern åren 1967-1969, Vol. 3.
Kommundepartementet. (1981a). Handlingsprogram för miljösäkra sjötransporter på Vänern och Göta älv.
Kommundepartementet.
18
Kommundepartementet. (1981b). Vän tur: handlingsprogram för miljösäkra sjötransporter på Vänern och Göta
älv. Liber Förlag.
Kommunikationsdepartementet. (1976). Lotsning Vinga - Vänern: betänkande avgivet av utredningen om
samordning av lotsningen i Go teborgsomra det m.m.
Kommunikationsdepartementet. (1977a). Åtgärder för att främja godstrafiken på Vänern och Mälaren,
betänkande.
Kommunikationsdepartementet. (1977b). Åtgärder för att främja godstrafiken på Vänern och Mälaren:
betänkande av Trafikpolitiska utredningen. Stockholm: Liber Förlag/Allmänna förlaget
Kontula, T., & Väinölä, R. (2001). Postglacial colonization of Northern Europe by distinct phylogeographic
lineages of the bullhead, Cottus gobio. Molecular Ecology, 10(8): 1983-2002.
Koskiniemi, J., Koljonen, M.-L., Gross, R., Vasemagi, A., Nilsson, J., Tahtinen, J., & Saisa, M. (2005).
Population genetic structure and postglacial colonization of Atlantic salmon (Salmo salar) in the Baltic
Sea area based on microsatellite DNA variation. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences,
62(8): 1887-1887.
Koucky, M., & Nykvist, D. (2007). Hållbart resande för besöksnäringen i biosfärkandidatområdet
Vänerskärgården med Kinnekulle, Rapport 2007:70. Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Kratzer, S., Ebert, K., & Sørensen, K. (2011). Monitoring the Bio-optical State of the Baltic Sea Ecosystem with
Remote Sensing and Autonomous In Situ Techniques. The Baltic Sea Basin, 407-435.
Kristinehamns kommun. (1990). Recipientkontrollen i norra Vänern 1989, del 2a. Varnan och Kristinehamns
skärgård.
Kristinehamns kommun. (1992). Recipientkontrollen i norra Vänern, del 2a. Varnan och Kristinehamns
skärgård 1991.
Kristinehamns kommun. (1993a). Recipientkontrollen i norra Vänern, del 2a. Varnan och Kristinehamns
skärgård 1992.
Kristinehamns kommun. (1993b). Samordnad recipientkontroll i norra Vänern Visman 1993. Vismen, Visman,
Kolstrandsviken, Kilsviken och Aråsviken. Miljö- och hälsoskyddskontoret.
Kristinehamns kommun. (1994). Varnan och Kristinehamns skärgård 1993, version 1994-04-14. Miljö- och
hälsoskyddskontoret.
Kristinehamns kommun. (1994a). Samordnad recipientkontroll i norra Vänern - Visman 1993. Kolstrandsviken,
Åråsviken m.fl. Miljö- och hälsoskyddskontoret, Kristinehamns kommun.
Kristinehamns kommun. (1995). Samordnad recipientkontroll i norra Vänern - Vaman och Kristinehamns
skärgård 1994. Miljö- och hälsoskyddskontoret, Kristinehamns kommun.
Kristinehamns kommun. (1996). Samordnad recipientkontroll i norra Vänern - Varnan och Kristinehamns
skärgård 1995 (sammanfattning). Miljö- och hälsoskyddskontoret, Kristinehamns kommun.
Kristoffer, S., Jean-Michel, R., Kjell, A., & Per, A. (2011). Usefulness of biophysical proxy data for modelling
habitat of an endangered forest species: The white-backed woodpecker Dendrocopos leucotos.
Scandinavian Journal of Forest Research, 26(6): 576.
Krumlinde, S. (1982). Gränshandel med timmer efter Roskildefreden, Vol. 3. Uddevalla: Bohusläns museum.
Kuhn, H. (1996). Saxo grammaticus, Vol. 68.
Kulhánek, O., van Eck, T., John, N., Meyer, K., & Wahlström, R. (1983). Spectra of the earthquake sequence
February-March, 1981, in south-central Sweden. Tectonophysics, 93(3-4): 337-350.
Kungl Ortnamnskommissionen. (1906). Ortnamnen i Älvsborgs län. D. 12, Väne härad. Stockholm: Norstedt.
Kungl Vattenfallsstyrelsen. (1925a). Ansökan till Västerbygdens vattendomstol om tillstånd till Vänerns
reglering. Stockholm: Fritzes bokhandel.
Kungl Vattenfallsstyrelsen. (1925b). Kort redogörelse för ansökningshandlingarna rörande Vänerns reglering.
Stockholm: Fritzes bokhandel.
Kvarnas, H. (1987). A Forecast Model for Soluble Organic Matter in Lake Vanern Sweden. Vatten, 43(1): 72-76.
Kvarnäs, H. (1975). Den geostrofiska strömningen i Värmlandssjön (Vänern). Stockholm: NLU rapport.
Kvarnäs, H. (1978). Dynamiska studier i Vänern och Ekoln: Dynamic studies in Lake Vänern and Lake Ekoln.
Solna: Statens Naturvårdsverk.
Kvarnäs, H. (2001). Morphometry and hydrology of the four large lakes of Sweden. Ambio, 30(8): 467-474.
Kynkäänniemi, P., & Kyllmar, K. (2007). Typområden på jordbruksmark i Västra Götaland - Utvärdering av
undersökningar utförda 1988-2006. Uppsala: Avdelningen för vattenvårdslära, SLU.
Kåpe, L. (2006). Kommun- och regionindelning, befolknings- och näringslivsutveckling - En studie i ett
nationellt och värmländskt perspektiv, Vol. 9. Karlstad: Cerut, Karlstads universitet.
Lafont, M., Jézéquel, C., Tixier, G., Marsalek, J., Vivier, A., Breil, P., . . . Namour, P. (2010). From Research to
Operational Biomonitoring of Freshwaters: A Suggested Conceptual Framework and Practical
Solutions. Paper presented at the BALWOIS 2010, Ohrid, Republic of Macedonia.
Lagergren, H. (1907). Kristinehamn fordomtima - Kulturbilder. Kristinehamn: Grundels boktryckeri.
Lagerkvist, S. (2001). Miljöanpassad turism. Östersund: Etour, Mitthögskolan.
Lagerkvist, S., Danielsson, M., & Säll, B. (2003). Miljöarbete i svensk turistnäring. Utredningsserien U 2003:17.
Östersund: Etour, Mitthögskolan.
19
Lagerqvist, B., & Bornmalm, L. (2009). Hjulångaren Eric Nordevall II. Länspumpen (pp. 44-48).
Laikre, L., Palme, A., Josefsson, M., Utter, F., & Ryman, N. (2006). Release of alien populations in Sweden.
Ambio, 35(5): 255-261.
Lambeck, K. (1999). Shoreline displacements in southern-central Sweden and the evolution of the Baltic Sea
since the last maximum glaciation. Journal of the Geological Society, 156: 465-486.
Lambeck, K., Purcell, A., Zhao, J., & Svensson, N. (2010). The Scandinavian ice sheet: from MIS 4 to the end of
the Last Glacial Maximum. Boreas, 39(2): 410-435.
Landergren, P., Vallin, L., Westin, L., Amcoff, P., Borjeson, H., & Ragnarsson, B. (1999). Reproductive failure
in Baltic sea trout (Salmo trutta) compared with the M74 syndrome in Baltic salmon (Salmo salar).
Ambio, 28(1): 87-91.
Landgren, E., & Landgren, T. (1998). Fågelskär i Vänern: inventering av fågelskär i Vänern 1997, Vol. 1998:5.
Karlstad: Länsstyrelsen i Värmlands län.
Landgren, E., & Landgren, T. (1999). Fågelskär i Vänern: inventering av fågelskär i Vänern 1998, Vol. 1999.
Mariestad: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Landgren, E., & Landgren, T. (2000). Övervakning av fågelfaunan på Vänerns fågelskär – Metodutvärdering och
förslag till framtida inventeringar. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 13.
Landgren, E., & Landgren, T. (2001). Fågelskär i Vänern 2000. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 17.
Landgren, E., & Landgren, T. (2007). Skötsel av fågelskär i Vänern - Skötselobjekt och skötselråd för Götene,
Lidköpings och Mariestads kommun, Vol. 48. Vänerns vattenvårdsförbund och Länsstyrelsen i Västra
Götalands län.
Landgren, T. (1995a). Inventering av fågelskär i Vänern 1993 och 1994, Vol. 1995:12. Länsstyrelsen i
Värmlands län.
Landgren, T. (1995b). Inventering av fågelskär i Vänern 1995, Vol. 11/95. Länsstyrelsen i Skaraborgs län.
Landgren, T. (1996). Bestånfsutveckling hos kolonihäckande måsfåglar, storskarv och roskarl i nordöstra Vänern
1985-1995. Sällskapets för Naturskydd Jubileumsskrift 1996, 1-7.
Landgren, T. (1997a). Inventering av fågelskär i Vänern, 1997:4. Länsstyrelsen Älvsborgs län.
Landgren, T. (1997b). Dokumentation av fågelskär enligt ”Kristinehamnsmodellen”. Metodbeskrivning Anvisningar för inventerare, Vol. 2/97. Länsstyrelsen i Skaraborgs län.
Landgren, T., & Landgren, E. (2000) Fågelskär i Vänern 1999. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 9.
Landsbygdskommittén, S. (2006). En strategi för landsbygdsforskning: underlag till Landsbygdskommittén.
Norstedts Juridik AB.
Landtblom, A.-M., Riise, T., Boiko, A., & Söderfeldt, B. (2002). Distribution of multiple sclerosis in Sweden
based on mortality and disability compensation statistics. Neuroepidemiology, 21(4): 167-179.
Landzelius, M. (1999). A House of Commons? Symbolic Excavations of a Museum cum Villa cum Tombstone
Glyfer och arkeologiska rum - en vänbok till Jarl Nordbladh, Göteborg (pp. 569-591). Göteborg:
Lange, U. (2009). Ladugårdsbygget på Torsö 1914 - om byggnader som historiska källor. In B. Liljewall (Ed.),
Agrarhistoria på många sätt. 28 studier om människa och jorden (pp. 343-359). Kungl. Skogs- och
Lantbruksakademien.
Lann, H. (1972). Översiktlig kartering av tungmetaller i botten. Sediment från Vänerns kustområden. Institutet
för vatten- och luftvårdsforskning IVL.
Lannek, J. (2001) Stråkvis inventering av Vänerns strandvegetation – Övervakningssystem för framtida kontroll
av igenväxning och vegetationsförändringar. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 16.
Lans, L. (2010). Relations between metabolic rate, migration and behaviour in Atlantic salmon (Salmo salar)
and brown trout (Salmo trutta). Licentiatavhandling. Karlstad: Karlstads universitet.
Lans, L., Greenberg, L., Karlsson, J., Calles, O., Schmitz, M., & Bergman, E. (2011). The effects of ration size
on migration by hatchery: raised Atlantic salmon (Salmo salar) and brown trout (Salmo trutta). Ecology
of Freshwater Fish.
Lantbrukshögskolan. (1976). Rapport rörande tungmetaller i rötslam från reningsverken runt Vänern.
Instituionen för markvetenskap, Lantbrukshögskolan.
Lantbruksnämnden i Värmlands län (1967). Utredning om yrkesfisket i Vänern åren 1965-1967, dess omfattning
och utveckling.
Lantbruksnämnden i Värmlands län. (1971). Fiskeristyrelsens förslag till fiskeristadga avgivet år 1971.
Lars, T. (1992). Fotografier från Österäng och Forshemsviken.
Larsen, N., Linge, H., Håkansson, L., & Fabel, D. (2011). Investigating the last deglaciation of the Scandinavian
Ice Sheet in southwest Sweden with 10Be exposure dating. Journal of Quaternary Science.
Larson, D., & Willén, E. (2006). Främmande och invasionsbenägna vattenväxter i Sverige. Svensk Botanisk
Tidskrift, 100(1): 5-15.
Larson, S. Å., Cederbom, C. E., Tullborg, E.-L., & Stiberg, J.-P. (2006). Comment on “Apatite fission track and
(U–Th)/He data from Fennoscandia: An example of underestimation of fission track annealing in
apatite” by Hendriks and Redfield [Earth Planet. Sci. Lett. 236 (443–458)]. Earth and Planetary
Science Letters, 248(1-2): 561-568.
20
Larson, S., Berglund, J., & Connelly, J. (1996). Thermotectonic evolution of the Eastern Segment of
southwestern Sweden: tectonic constraints from U-Pb geochronology. Geological Society, London,
Special Publications, 112(1): 297-313.
Larson, S., Cederbom, C., Tullborg, E., & Stiberg, J. (2006). Comment on. Earth and Planetary Science Letters,
248(1-2): 561-568.
Larson, S., Cornell, D., & Armstrong, R. (1999). Emplacement ages and metamorphic overprinting of granitoids
in the Svecornorwegian Province in Varmland, Sweden - an ion probe study. Norsk Geologisk
Tidsskrift, 79(2): 87-95.
Larsson, A., Ellder, E., Ernstson, U., Fransson, U., Bergman, C., Granér, M., & Elofsson, M. (2011).
Tillgänglighetsatlas över Västra Götaland. Regionutvecklingssekretariatet, Västra Götalandsregionen.
Larsson, B. (1969). Water Level Fluctuation and Vegetation on Shores of Lake Vanern. Botaniska Notiser,
122(2), 305-&.
Larsson, B. (2005). Båtar på Vänern: 1. Säffle.
Larsson, C. (2004). Vindkraft och god ljudmiljö. Uppsala universitet.
Larsson, C., & Rääf, E. (1977). Fisk och fiske i Värmlands län och Vänern: kommenterad bibliografi. Karlstad:
Lantbruksnämnden.
Larsson, D. (2004). 2. ”Först i thenna Decembris Månad kom then Smittosamma Farsoten eller Pestilentien in
uti Lyresta …”. Tidning för Skaraborgs län, TSL.
Larsson, D. (2011). Vid fallen. Om Trollhättebygdens historia. Nossebro: Rydins tryckeri.
Larsson, O., Stevens, R. L., & Klingberg, F. (2007). The transition from glacimarine to marine conditions during
the last deglaciation in eastern Skagerrak. Marine Geology, 241(1-4), 45-61.
Larsson, U. (1984). Nya hembygder: vid Kattegatt, Södertälje kanal och Järnafjärden samt mellan Vänern och
Vättern. Stockholm: LT distribution.
Laxfond för Vänern. (1987). Laxfond för Vänern: ett framtids- och utvecklingsprojekt: en sammanfattning av
projektgruppens rapport. Mariestad: Älvsborgs län, Länsstyrelsen i Värmlands och Skaraborgs län.
Laxfond Vänern. (1997). Laxfond Vänern.
Leach, P., Minnitts, S., Wilson, A., Coles, J., & Tabor, R. (1999). A later Bronze Age shield from South
Cadbury, Somerset, England. Antiquity, 73(279): 33-48.
Leciejewicz, L., & Valor, M. (2008). Peoples and Environments. Acta Jutlandica, 83(1): 46.
Lehtonen, H., Lappalainen, J., Kervinen, J., & Fontell, E. (2006). Spatial distribution of spawning sites of
pikeperch [Sander lucioperca (L.)] in a highly eutrophic clay turbid lake – implications for
management. Journal of Applied Ichthyology, 22(6): 540-542.
Lehtonen, H., Rask, M., Pakkasmaa, S., & Hesthagen, T. (2008). Freshwater fishes, their biodiversity, habitats
and fisheries in the Nordic countries. Aquatic Ecosystem Health & Management, 11(3): 298-309.
Leinonen, T. (2011). Aggregate analysis of vowel pronunciation in Swedish dialects. Oslo Studies in Language,
3(2).
Leipprand, A., Dworak, T., Benzle, M., Berglund, M., Kadner, S., Hattermann, F., . . . Krysanova, V. (2007).
Impacts of climate change on water resources – adaptation strategies for Europe, Research Report 205
21 200/UBA-FB 001175. Umweltbundesamt.
Leppäranta, M. (2010). Modelling the formation and decay of lake ice. The Impact of Climate Change on
European Lakes, 63-83.
Lidén, P., & Saglamoglu, S. (2010). Saltvattenuppträngning i Göta älv–Inverkan av förhöjd havsvattennivå på
råvattenintaget vid Alelyckan. Examensarbete. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.
Lidestam, H., & Abrahamsson, M. (2010). Environmental evaluation of public procurement for bus transports.
Management of Environmental Quality: An International Journal, 21(5): 645-658.
Lidholm, B. (1940). Vänerns sjöfart genom tiderna, särskilt med avseende på Värmland. Vol. 1939-40.
Värmland förr och nu, Värmlands museum.
Lidholm, B. (1941). Vänerns sjöfart genom tiderna. Värmlands museum.
Lidholm, B. (1956). Venerns seglationsstyrelse en historik. Lidköping: Affärstryckeriet AB.
Lidköpings hantverks- och sjöfartsmuseum. (1990). Sjökapten Jacob Ahlberg: från stormande hav till lugna
Vänervikar. Nossebro: Lidköpings hantverks- och sjöfartsmuseum.
Lidköpings kommun. (1991). Redovisning och utvärdering av resultat från provtagning i vattnet mellan Kålland
och Kållandsö 1991.
Lidköpings kommun. (1993). Redovisning och utvärdering av resultat från undersökningar i vattnet mellan
Kålland och Kållandsö 1992.
Lilja, K., Andersson, H., Woldegiorgis, A., Jönsson, A., Palm-Cousins, A., Hansson, K., & Brorström-Lundén,
E. (2010). Bedömning av miljögiftspåverkan i vattenmiljö - Samordnad metodutveckling. IVL.
21
Lilja, S. (1994). Swedish urbanization c. 1570–1800. Scandinavian journal of history, 19(4): 277-308.
Lindahl, S., Bergström, S., Johansson, L., Kindell, S., Krieg, R., Lindow, H., . . . Wern, L. (2006).
Klimatunderlag för sårbarhetsanalys Göteborgs Stad – Etapp2, sannolikhets-och riskbedömningar.
Göteborg: Stadskansliet, Göteborgs Stad.
Lindburg, A., Howe, J., Bratkovich, S., Fernholz, K., & Bowyer, J. (2009). A tale of green cities. Dovental
partners, INC
Lindby, S., & Freidenfelt, M. F. T. (1937). Betänkande med förslag angående rätt till fiske i Vänern, Vättern,
Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland: 2, Kartbilagor: Vänern och Hjälmaren. Vol. 1937:11.
Stockholm: Nord. bokh. i distr.
Lindell, M., Christensen, A., & Edenman, L. (2002). Miljöövervakning av Vänern, Vättern och Mälaren.
Sötvatten, 2-5.
Lindell, T. (1975). Vattenrörelser och vattenutbyte i Vänerns skärgårdszon. Naturgeografiska institutionen.
Lindell, T. (1976). Water movements and excharge processes within five nearshore areas in Lake Vänern, SNV
PM 6729 NLU rapport 85. Statens Naturvårdsverk.
Lindén, L., & Holmstedt, U. (1980). Sommarhamnar från luften: D. 2, Från Kalmar till Strömstad, med Vänern,
Vättern och Hjälmaren. Stockholm.
Linderholm, J., Viklund, K., & Wallin, J.-E. (2008). Miljöarkeologi längs E20, delen Lundsbrunn - Holmestad,
Götene kommun, Västergötland. Miljöarkeologiska laboratoriets rapportserie, Vol. 2008-013. Umeå:
Umeå Universitet.
Lindeström, L. (1995) Metaller och stabila organiska ämnen i Vänern: tillstånd, utveckling, källfördelning,
risker. Åtgärdsgrupp Vänern: Vol. 2. Karlstad: Åtgärdsgrupp Vänern.
Lindeström, L. (1995). Sedimentkartering i norra Vänern 1994. Förekomst av cellulosafibrer och organiskt
material. Swedish Environmental research group
Lindeström, L. (2001). Mercury in Sediment and Fish Communities of Lake Vänern, Sweden: Recovery from
Contamination. Ambio, 30(8): 538.
Lindfors, A., Rasmus, K., & Strombeck, N. (2005). Point or pointless - quality of ground data. International
Journal of Remote Sensing, 26(2): 415-423. doi: 10.1080/01431160410001720261
Lindgren, D. (2011). Determining openness and energy filtering in coastal areas using geographic information
systems. Estuarine, Coastal and Shelf Science, 91(2): 177-186.
Lindgren, E. (1992). Posthistoria från Kållands härad. Växjö: Erik Lindgren.
Lindgren, G. (2006). Innovationssystem och homosociala strukturer. Paper presented at the OECD-conference
October 2006, Karlstad University.
Lindholm, E. (2011). En utvärdering av den nya vaktmästarorganisationen inom Säffle kyrkliga samfällighet.
Karlstad: Karlstads universitet.
Lindholm, Y. (2006). Samarbete mellan högskola och skola – delrapport inom ramen för Arbetslivsinstitutets
utvärdering av projektet Attraktiv Skola. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Lindkvist, T. (1988) Plundring, skatter och den feodala statens framväxt: organisatoriska tendenser i Sverige
under övergången från vikingatid till tidig medeltid. Opuscula Historica Upsaliensia Vol. 1. Uppsala:
Historiska institutionen, Uppsala universitet.
Lindmark, M. (2008) Tidigare erfarenheter av överföring mellan transportslag. Umeå Papers in Economic
History Vol. 37. Umeå: Institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet.
Lindqvist, P. (1969). Water pollution problems in Lake Vänern. Nordisk hygienisk tidskrift, 50(1): 7.
Lindström, D. (2003). Från lokal konfliktlösare till administrativ stab. Råd och kämnärsrätt i Karlstad under
1600-talet. Scandia. Tidskrift för historisk forskning, 69(1): 31.
Lindström, G. (1960). Gustaf Fröding. Oslo: Norske studentersamfunds kulturutvalg/Stockholm:
Importbokhandeln.
Lindström, G., & Bergström, S. (2004). Runoff trends in Sweden 1807–2002/Tendances de l’écoulement en
Suède entre 1807 et 2002. Hydrological Sciences Journal, 49(1).
Lindström, L. (2004). Bergmaterials duglighet som makadam klass 1 för överbyggnad av järnväg - Nordlänken:
Trollhättan - Öxnered: Earth Sciences Centre.
Lindvall, J. (2001a) Betalningsvilja för Göta kanal. Göta kanal – forskning från Linköpings universitet.
Linköping: Linköping University Electronic Press.
Lindvall, J. (2001b) Kommersiell verksamhet vid Göta kanal. Göta kanal – forskning från Linköpings
universitet. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Lissner, L., Sohlström, A., Sundblom, E., & Sjöberg, A. (2010). Trends in overweight and obesity in Swedish
schoolchildren 1999-2005: has the epidemic reached a plateau? Obesity reviews, 11(8): 553-559.
Little, J. C., Bryant, L. D., & Gantzer, P. A. (2009). Lake and Reservoir Management. Water Environment
Research, 81(10): 1854-1854.
Livingstone, D., Adrian, R., Arvola, L., Blenckner, T., Dokulil, M., Hari, R., . . . Jennings, E. (2010). Regional
and supra-regional coherence in limnological variables. The Impact of Climate Change on European
Lakes, 311-337.
22
Livingstone, D., Mitchelmore, C., O'Hara, S., Lemaire, P., Sturve, J., & Förlin, L. (2000). Increased potential for
NAD(P)H-dependent reactive oxygen species production of hepatic subcellular fractions of fish species
with in vivo exposure to contaminants. Marine environmental research, 50(1-5): 57-60.
Livsmedelsverket (1981). mg kvicksilver/kg i Brax. Statens livsmedelsverk.
Ljungdahl, G. (1922). Undersökning av magnetiska deklinationen inom anomalierna vid Vänern: åren 1914,
1916 och 1917.
Ljungner, E. (1924). Ytterligare om marina gransen i Uddevallatrakten och om höjduppgifterna for området
mellan Vanern och Skagerack. Geologiska Föreningan i Stockholm. Förhandlingar, 46(5): 538-542.
Ljungström, C. (1940). Väne härad. Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium. Medeltida träkyrkor, del II:
Västergötland, Värmland, Närke 7, 118.
Ljungström, C. J. (2010). Wäne härad samt staden Venersborg. Stockholm: Samson & Wallin.
Lofvendahl, R. (1990). Changes in the flux of some major dissolved components in Swedish river during the
present century. Ambio, 19(4): 210-219.
Loman, J. (2008). Small rodent population synchrony in western Sweden. Effects of landscape structure. Web
Ecology, 8: 14-21.
Lomander, A., & Johansson, M.-B. (2001). Changes in Concentrations of Cd, Zn, Mn, Cu and Pb in Spruce
(Picea abies) Needle Litter During Decomposition. Water, Air, and Soil Pollution, 132(1): 165-184.
Lundahl, I. (1963). Ortnamnen i Skaraborgs län. D. 8, Kållands härad: territoriella namn. Uppsala:
Lundequistska bokhandeln.
Lundberg, S., & Bergengren, J. (2008). Miljöövervakningsstrategi för stormusslor. Naturhistoriska riksmuseet.
Lundin, K., Aneer, G., Berggren, M. S., Drotz, M., Filipsson, O., Lundberg, S., . . . Svensson, J.-E. (2007).
Ullhandskrabba – en art på frammarsch i Sverige. Fauna & Flora, 102(3): 3-17.
Lundkvist, A., Wallensten, A., Vene, S., & Hjertqvist, M. (2011). Tick-borne encephalitis increasing in Sweden,
2011. Euro surveillance: bulletin européen sur les maladies transmissibles= European communicable
disease bulletin, 16(39).
Lundkvist, S. (2008). Sverige och Nederländerna 1524-1534. Scandia: Tidskrift för historisk forskning, 27(1).
Lundqvist, J. (1992). Moraines and late glacial activity in southern Värmland, southwestern Sweden.
Geografiska Annaler; Series A: Physical Geography, 74(2): 245-252.
Lundqvist, J. (1997). Structure and rhythmic pattern of glaciofluvial deposits north of Lake Vanern, southcentral Sweden. Boreas, 26(2): 127-140.
Lundqvist, J. (1999). Periodical sedimentation in Scandinavian eskers. Geologiska föreningens i Stockholm
Lundqvist, J. (2003). Deglaciation pattern in sub-aquatic — supra-aquatic transitional environment illustrated by
the Klarälven valley system, Värmland, western Sweden. Geografiska Annaler: Series A, Physical
Geography, 85(1): 73-89.
Lundqvist, S. (1998). Weichel istidens huvudfas. In C. Fredén (Ed.), (1994). Sveriges nationatlas. Berg och jord
(pp. 124-135). Stockholm: Sveriegs Nationalatlas Förlag.
Lundqvist, T., & Bygghammar, B. (1998). Urberget. In C. Fredén (Ed.), (1994). Sveriges nationatlas. Berg och
jord. Stockholm: 16-21.
Lundström, S. (1978). Lake Vänern, a Natural Resource. Liber förlag.
Lundström, S., Ankréus, B., Almroth, L., Waseby, M., & Ahnland, E. e. (1978). Vänern - en naturresurs. Solna:
Statens naturvårdsverk.
Lysén, G. (1959). Analys av ett antal bottenprov med avseende på makrozosamhällenas kvalitativa och
kvantitativa sammansättning.
Länsingenjören i Göteborgs och Bohus län. (1967). Vattenvårdsplan Vänern - Göta älv. Programförslag juni
1967.
Länsingenjören i Göteborgs och Bohus län. (1968). Analyser av vattenprov 1968.
Länsläkarorganisationerna. (1981). Sanitära anläggningar för båttrafiken - redogörelse och förslag:
Länsläkarorganisationerna i 0, P, R och S län.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län. (1960). Karta över provpunkter för Vänern perioden 1931-60.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län. (1973). Tabell över föroreningstillförseln till Vänern 1973 från kommunala
avloppsreningsverk inom närområdet i Skaraborgs län.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län. (1981a). Aluminiumanalyser i Skaraborgs län, Rapport nr 21.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län. (1981b). PM, fiskdöd i östra Vänern, våren 1981.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län. (1987). Beslut angående naturvårdsområdet Västra Brommö i Mariestads
kommun.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län. (1987). Vänern 1986. Näringsbelastning på Vänern under 1970- och 1980-talen.
Underlagsmaterial till rapporten.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län. (1989). PM ang algblomning i Vänern våren 1989.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län. (1989a). Beslut ang naturvårdsområdet Hindens udde - Svalnäs i Söne socken,
Lidköpings kommun.
23
Länsstyrelsen i Skaraborgs län. (1989b). Beslut ang naturvårdsområdet Kållands skärgårdar i Rackeby, Strö och
Otterstads socknar, Lidköpings kommun.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län. (1989c). Beslut ang naturvårdsområdet Parkudden i Rackeby socken, Lidköpings
kommun.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län. (1990). Vänern 1990 - sammanställning av recipientkontrollen i och runt
Vänern.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län. (1991a). Ang förslag till kontrollprogram för Ullersund-Fröfjorden-VansjösjönKävelstocken.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län. (1991b). Miljöförhållanden i Vänern i Skaraborgs län 1990.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län. (1993). Vänern 1990. Sammanställning av recipientkontroll i och runt Vänern.
Länsstyrelsen i Värmlands län. (1986). Vänern 1985. Rapport om tillstånd och belastning.
Länsstyrelsen i Värmlands län. (1990). Beslut ang recipientkontroll i Varnan och Kristinehamns skärgård.
Länsstyrelsen i Värmlands län. (1991). Vänern 1988. Rapport om tillstånd och belastning.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län. (1985). Fåglar och fågelbiotoper i Vänern.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län. (1987). Fågelinventering. Meddelande 4/87.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län. (1988). Vänern 1987. Rapport om tillstånd och belastning.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län. (1991). Vänerns skärgårdsområden, Älvsborgs län. Vattenkemi, plankton och
påväxt, 1990.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län. (1992). Miljögifter i Vänerlax.
Länsstyrelsen Värmland, & Länsstyrelsen Göteborg. (2011). Fåglar i Vänerområdet ur ett vindkraftsperspektiv.
Karlstad: Länsstyrelsen Värmland.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (2010). Länsstyrelsens råd om hantering av områden för
landsbygdsutveckling i strandnära lägen s.k. LIS-områden i översiktsplaner.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (2012). Faktablad - planeringsnivåer - underlag till rapporten Stigande
vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden, Version 1.0 (2012-02-03).
Länsstyrelserna i Älvsborgs, & Skaraborgs och Värmlands län. (1976). Vänerutredningen, redovisning juni -76.
Länsstyrelserna i Älvsborgs, Skaraborgs län, & Värmlands län. (1982). Vänerutredningen - Vänern och dess
kustområden. Gemensam FRP-redovisning 1982.
Länsstyrelserna i Älvsborgs, Skaraborgs län, & Värmlands län. (1987). Värt att veta om Vänern. Broschyr med
tillhörande karta.
Länsstyrelserna i Älvsborgs, Skaraborgs län, & Värmlands län. (1982). Vänerutredningen - Vänern och dess
kustområden. Gemensam FRP-redovisning 1982.
Länsstyrelserna i Älvsborgs, Skaraborgs län, & Värmlands län. (1989). Miljöatlas för Vänern.
Länsstyrelserna i Älvsborgs, Skaraborgs län, & Värmlands län. (1987). Värt att veta om Vänern. Broschyr med
tillhörande karta.
Länsstyrelserna i Älvsborgs, Skaraborgs län, & Värmlands län. (1989). Miljöatlas för Vänern.
Länsstyrelserna kring Vänern. (1995a). Lake Vänern. Broschyr på engelska.
Länsstyrelserna kring Vänern. (1995b). Vänern. Broschyr.
Länsstyrelserna. (2010). Landsbygdsutveckling i strandnära lägen vid Vättern - ett gemensamt förhållningssätt
för länsstyrelserna runt Vättern.
Löfgren, A. (1993). Conodonts from the lower Ordovician at Hunneberg, south-central Sweden. Geological
Magazine, 130(2): 215-232.
Löfgren, A. (2009). Vindkraften och landskapet – att analysera förutsättningar och utforma anläggningar.
Karlskrona: Boverket, Publikationsservice.
Löfgren, S., Olsson, H., Persson, G., & Wiederholm, T. (1990). Stora sjöar; miljösituation och åtgärdsförslag.
Naturvårdsverket.
Löfgren, T., & Hjerpe, M. (2001) Ekonomisk värdering av Göta Kanal med Contingent Valuation Method. Göta
kanal – forskning från Linköpings universitet. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Löfström, M. (2007). Samverkan, vårdkedjor och förändringsarbetet – om Botkyrkas medverkan i
modellkommunprojektet. Göteborg: Göteborgs universitet.
Löfving, B. (1970). Bygden kring Vänern (Vol. 8). Stockholm: Läromedelsförlaget (Bergvall/A. V. Carlson).
Löwgren, M. (2000). The greening of the blue ribbon. Water quality protection in the Göta Canal. Linköping:
Linköpings universitet.
Löwgren, M. (2001) Kostnader för miljöskydd i Göta kanal. Göta kanal – forskning från Linköpings universitet
(pp. 11). Linköping: Linköping University Electronic Press.
Ma, R., Tang, J., Dai, J., Zhang, Y., & Song, Q. (2006). Absorption and scattering properties of water body in
Taihu Lake, China: absorption. International Journal of Remote Sensing, 27(19): 4277-4304.
Maclsaac, H., Ketelaars, H., Grigorovich, I., Ramcharan, C., & Yan, N. (2000). Modeling Bythotrephes
longimanus invasions in the Great Lakes basin based on its European distribution. Archiv für
Hydrobiologie, 149(1): 1-21.
MacTaggart, J. (2003) The effects of commercial fishing and salmon stocking on vendace (Coregonus albula) in
lake Vänern: a food web analysis. Kandidatuppsats. Skövde: Skövde högskola.
24
Madsén, L. (1962). Värt att veta om Vänern.
Magnusson, B., & Lilja, J. (2012). Skärgårdshemman i Vänern – exempel på lokalt och traditionellt
entreprenörskap i landskapsvården Lokal och traditionell kunskap – Goda exempel på tillämpning (pp.
26-29): CBM:s skriftserie.
Maj, E. (2005). Båtlivsundersökningen 2004: en undersökning om svenska fritidsbåtar och hur de används.
Sjöfartsverket
Malke, A. (1970). Skara-Kinnekulle-Vänerns Järnväg. Signatur S.K.W.J.
Malm, E. (1969). Skärgård genom tusen år. Lindblad.
Malmberg, B., & Andersson, E. (2006). Health as a factor in regional economic development, Arbetsrapport
2006:4. Institutet för Framtidsstudier.
Mannerfelt, M. (1948). Västergötland - Göteborgs järnvägar, en historik. Göteborg: Elanders boktryckeri.
Mariestads kommun. (1996). Vänerns och Tidans stränder. Underslagsmaterial till utvecklingsplan för
Mariestads tätort.
Marklund, H. (2008a) Revision av nationell miljöövervakning 2007. Sötvatten: Rapport 5870. Stockholm:
Naturvårdsverket.
Marklund, H. (2008b). Lake Monitoring in Sweden. In P. Quevauviller, U. Borchers, C. Thompson & T.
Simonart (Eds.), The Water Framework Directive: Ecological and Chemical Status Monitoring (pp. 6176). Chichester, UK: John Wiley & Sons, Ltd.
Martin, A. (2005). Silkepapper och rosa gräs: en dokumentation och utvärdering av Kulturbyrån i Trollhättan
2000-2003. Trollhättan: Högskolan Trollhättan/Uddevalla.
Marttunen, M., Hellsten, S., Glover, B., Tarvainen, A., Klintwall, L., Olsson, H., & Pedersen, T. (2006). Heavily
regulated lakes and the European Water Framework Directive-Comparisons from Finland, Norway,
Sweden, Scotland and Austria. E-Water. Official publication of the European Water Association
(EWA).
Mats, H. (2002). Occurrence of TBE in areas previously considered beingnon-endemic: Scandinavian data
generate an international study by the International Scientific Working Group for TBE (ISW-TBE).
International Journal of Medical Microbiology, 291: 50.
Mattisson, A. (2001) Förändringar av vattenvegetationens utbredning i Vänern – en jämförelse av åren 1975 och
1999. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapporter nr 15 & 23.
Mattsson Petersen, C., Berg, P. E., & Rönnegård, L. (2005). Quality Control of Waste to Incineration Waste
Composition Analysis in Lidköping. Waste Management & Research, 23: 527-533.
McKeown, S. (2009). Reading and writing the Swedish Renaissance. Renaissance Studies, 23(2): 141-150.
Meinilä, M., Kuusela, J., Zietara, M. S., & Lumme, J. (2004). Initial steps of speciation by geographic isolation
and host switch in salmonid pathogen Gyrodactylus salaris (Monogenea: Gyrodactylidae).
International journal for parasitology, 34(4): 515-526.
Mellkvist, C. (1963). Nor socken: en lokalhistorisk studie och hembygdsbok. Nors: Nors hembygdsförening.
Mels, S., & Aronsson, L. (2010). Planering och kommunikation kring vindkraft i havet - En studie av lokala
förankringsprocesser. Vindval.
Meurling, C. (1940). Kållands härad Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium: Medeltida träkyrkor,(del) II:
Västergötland, Värmland, Närke Vol. 7.
Meurling, C. (1985a). Beskrivning över Kållands härad. I, Vol. 40 (pp. 790-791). Lidköping: Västergötlands
hembygdsförbund.
Meurling, C. (1985b). Beskrivning över Kållands härad. II Vol. 40 (pp. 799-800). Lidköping: Västergötlands
hembygdsförbund, 1946.
Meurling, C. (1986). Beskrivning över Kållands härad. III Vol. 41 (pp. 13-15). Lidköping: Västergötlands
hembygdsförbund, 1946.
Midbøe, F., & Persson, H. (2005). Simulering av översvämningar i Byälven. Examensarbete. Uppsala: Uppsala
universitet.
Milbrink, G. (1970a). Records of Tubificidae (Oligochaeta) from Great Lakes (L-Malaren, L Vattern, and LVanern) of Sweden. Archiv Fur Hydrobiologie, 67(1): 86-91.
Milbrink, G. (1970b). Oligochaeter som miljöindikatorer i Vänern. Information från Sötvattenslaboratoriet,
Drottningholm.
Milbrink, G. (1983). Characteristic Deformities in Tubificid Oligochaetes Inhabiting Polluted Bays of Lake
Vanern, Southern Sweden. Hydrobiologia, 106(2): 169-184.
Milbrink, G. (1999). Distribution and dispersal capacity of the Ponto-Caspian tubificid oligochaete Potamothrix
heuscheri (Bretscher, 1900) in Scandinavia. Hydrobiologia, 406(0): 133-142.
Milbrink, G., & Tarmo, T. (2001). Distribution and dispersal capacity of the Ponto-Caspian tubificid oligochaete
Potamothrix moldaviensis Vejdovský et Mrázek, 1903 in the Baltic Sea Region. Hydrobiologia, 463(1):
93-102.
Milbrink, G., Timm, T., & Lundberg, S. (2002). Indicative profundal oligochaete assemblages in selected small
Swedish lakes. Hydrobiologia, 468(1): 53-61.
25
Miljöforskargruppen. (1998). Metaller och stabila organiska ämnen i Vänerfisk 1996/1997. Vänerns
vattenvårdsförbund Vol. Rapport nr. 5.
Millroth, T. (1993). Flaggor kring Kinneviken: skisser och andra bilder. Lidköping: Götene-Lidköping Vänern
Turist AB.
Mjörnfors, I. (1978) Kommunikationernas utveckling i Västergötland under 1800-talet, Sjöfarten.
Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift (pp. 213-243).
Molitor, E. (2006). Miljöfarliga transporter till sjöss. Examensarbete Uppsala: Uppsala universitet.
Montell, M. (2006). Ledtids-och spillminimering av CKB. Examensarbete. Luleå: Luleå tekniska högskola.
Moore, K., Pierson, D., Pettersson, K., Schneiderman, E., & Samuelsson, P. (2008). Effects of warmer world
scenarios on hydrologic inputs to Lake Mälaren, Sweden and implications for nutrient loads.
Hydrobiologia, 599(1): 191-199.
Mossberg, C. (1953). Botaniska strövtåg mellan Vänern och Ärven. In G. Karvik & K. Curry-Lindahl (Eds.),
Natur i Dalsland (pp. 183-195).
Mowat, R. (2011). Deutsches Schiffahrtsarchiv: Wissenschaftliches Jahrbuch des Deutschen
Schiffahrtsmuseums 32 (2009) – Edited by Erik Hoops. International Journal of Nautical Archaeology,
32(1): 219-220.
Munthe, J., Bodaly, R., Branfireun, B., Driscoll, C., Gilmour, C., Harris, R., . . . Malm, O. (2007). Recovery of
mercury-contaminated fisheries. AMBIO: A Journal of the Human Environment, 36(1): 33-44.
Myrdal, J. (2008). 1500-talets bebyggelseexpansion - en forskningsöversikt. Scandia: Tidskrift för historisk
forskning, 53(1).
Möller, A. (2003). När stormens rytande har tystnat: en bok om fartygshaverier och förlisningar på Vänern.
Kalmar: Narwahl.
Möller, C., Andersson, J., Lundqvist, I., & Hellström, F. (2007). Linking deformation, migmatite formation and
zircon U–Pb geochronology in polymetamorphic orthogneisses, Sveconorwegian Province, Sweden.
Journal of Metamorphic Geology, 25(7): 727-750.
Möller, Å. (2002). Vänern svämmar över. Hembygdsbladet.
Naden, P., Allott, N., Arvola, L., Järvinen, M., Jennings, E., Moore, K., . . . Schneiderman, E. (2010). Modelling
the Impacts of Climate Change on Dissolved Organic Carbon. The Impact of Climate Change on
European Lakes, 221-252.
Naesje, T., Vuorinen, J., & Sandlund, O. (2004). Genetic and morphometric differentiation among sympatric
spawning stocks of whitefish (Coregonus lavaretus L.) in Lake Femund, Norway. Journal of
Limnology, 63(2): 233-243.
Nagell, C., Landahl, C., & Larin, H. (1977). Quantitative analycies qualitative Composition of bottom Fauna in
polluted Parts of Lake Vänern and some Aspects on Water Quality Indices. Vatten, 4: 434-441.
Naturhistoriska riksmuséet. (1981). Angående Miljögifter i norra Vänern. Naturhistoriska riksmuséet.
Naturorganisationerna i Dalsland. (1975). Natur på Dal. Bengtsfors: Affärs- & industritryckeriet Blüme.
Naturvårdsverket. (1969). Biologisk undersökning av påväxt och djurformer runt Vänerns stränder den 4-10/6
och 12-14/8 1968.
Naturvårdsverket. (1970). Provtagningsjournal 6 Mälaren, Hjälmaren, Vättern och Vänern.
Naturvårdsverket. (1972). Fakta om Vänerområdet.
Naturvårdsverket. (1972). Vänern, ett program för tillförselkontroll, tillsyn och forskning.
Naturvårdsverket. (1972). Föroreningstillförseln till Vänern I-II. Industriella och kommunala anläggningar
1972.
Naturvårdsverket. (1974). Information om Vänerprojektet.
Naturvårdsverket. (1974). Forskning och tillförselstudier i Vänern. En jämförelse mellan pågående insatser och
fastställt program rapport SNV PM 424, 1974.
Naturvårdsverket. (1974). Föroreningstillförseln till Vänern III. Potentiella källor till emissioner av kvicksilver,
bly och kadmium inom Vänerns tillrinningsområde rapport SNV PM 473, 1974.
Naturvårdsverket. (1974). Föroreningstillförseln till Vänern IV. Industriella och kommunala anläggningar 1973.
Mätprogram i anläggningar 1974-1977. Statens naturvårdsverk, planeringssekretariatet, rapport SNV
PM 524, 1974.
Naturvårdsverket. (1974). Provtagningsjournal 98 1973.
Naturvårdsverket. (1974). Vänerprojektet.
Naturvårdsverket. (1975). Föroreningstillförseln till Vänern från anläggningar V. Industriella och kommunala
anläggningar rapport SNV PM 631, 1975.
Naturvårdsverket. (1975). Recipientundersökningar i Vänern 1973.
Naturvårdsverket. (1976). Föroreningstillförseln till Vänern från anläggningar VI. Industriella och kommunala
anläggningar 1975 rapport SNV PM 764, 1976.
Naturvårdsverket. (1976). Rapporter och PM inom Vänerprojektet 1973-1976.
Naturvårdsverket. (1977). Sediment som indikator på föroreningar - Undersökningar i Sveriges fyra största
sjöar.
26
Naturvårdsverket. (1985). Angående utbredningen av vass och andra förhållanden rörande vattenkvaliteten i
Vänern.
Naturvårdsverket. (1978). Vänern: en naturresurs.
Naturvårdsverket. (1979). Föroreningstillförseln till Vänern från anläggningar VII. Industriella och kommunala
anläggningar 1976 och 1977.
Naturvärdsverket. (1987). Lax och öring i Vänerområdet. En populationsgenetisk analys.
Naturvårdsverket. (1988). Vänern 1986. Näringsbelastning på Vänern under 1970- och 1980-talen.
Naturvårdsverket. (1990). Sammanfattning och kommentarer till rapporten "Vänern - vattennivåregleringens
betydelse för vegetationsutbredningen.
Naturvårdsverket. (1990). Skrivelse ang dioxinhalter i gädda.
Naturvårdsverket. (1991). Skrivelse ang dioxinhalter i fisk.
Naturvårdsverket. (1996). Sjöar & vattendrag. 1995.
Naturvårdsverket. (1996). Vänerns miljötillstånd och utveckling 1973 - 1994.
Naturvårdsverket. (2000). Sötvatten: årsskrift från miljöövervakningen.
Naturvårdsverket. (2000a). Översiktsplanering för hållbar utveckling - exempel från 5 kommuner.
Naturvårdsverket. (2000b). Planera med miljömål!: fallstudie Trollhättan, god bebyggd miljö.
Naturvårdsverket. (2000c). Planera med miljömål!: en vägvisare.
Naturvårdsverket. (2000d). Sams om vatten - samhällsplanering för en långsiktigt hållbar vattenförsörjning.
Naturvårdsverket. (2001). Vindkraft till havs: en litteratursammanställning av påverkan på djur och växter.
Naturvårdsverket. (2001). Sötvatten: årsskrift från miljöövervakningen 2001.
Naturvårdsverket. (2006a). Aktionsplan för havsmiljön.
Naturvårdsverket. (2006b). Sötvatten: årsskrift från miljöövervakningen 2006.
Naturvårdsverket. (2008). Nationell strategi och handlinsplan för främmande arter och genotyper.
Naturvårdsverket. (2008a). Landskapsstrategier i sju pilotlän 2006-2007 - En utvärdering av pilotprojektens
organisation och arbetssätt.
Naturvårdsverket. (2008c) Sötvatten: årsskrift från miljöövervakningen 2008.
Naturvårdsverket. (2009). Strandskydd: en vägledning för planering och prövning.
Naturvårdsverket. (2009b) Sötvatten: årsskrift från miljöövervakningen 2009.
Naturvårdsverket. (2009b). Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan: förslag till nationell åtgärdsplan.
Naturvårdsverket. (2009c). Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan: konsekvensanalyser.
Naturvårdsverket. (2010) Sötvatten: årsskrift från miljöövervakningen 2010.
Naturvårdsverket. (2010). Fritt fram för friluftsliv: tema planering - för tätortsnära natur och stränder.
Naturvårdsverket. (2011). Förslag till plan för att skapa och behålla en grön infrastruktur.
Naturvårdsverket. (1971a). Föroreningar från livsmedelsindustrier i Vänerområdet.
Naturvårdsverket. (1971b). Föroreningar i Vänerområdet. Detaljuppgifter om befolkning, industrier och
jordbruk samt utsläpp av vattenföroreningar från dessa. Del 1 Huvudtext.
Nautical Publications. (1997) Vänern Trollhätte kanal. N. P. Sportschiffahrtskarten. Arnis: Nautical
Publications. GmbH.
Nellbring, S. (2011). Övervakning av främmande arter i Mälaren rapport 6375.
Niedomsyl, T. (2001). Infrastruktur för en hållbar turismutveckling i Vänerland. En förstudie och idéskrift,
Arbetsrapport 2001:1. Karlstad: Cerut, Karlstads universitet.
Niklasson, F., & Persson, T. (2008). Marknadspotential för bio- och solvärmesystem. Eskilstuna:
Energimyndigheten.
Nillius, E. (1994). Historien om en järnväg. In L. Östlund (Ed.), Skogshistoriska essäer - skrivna av eleverna på
kursen "Skogens och skogsbrukets historia" (pp. 95-101). Umeå: Institutionerna för skoglig
vegetationsekologi och skogsskötsel, Umeå universitet
Nilson, T. (2007). Sjöfart på vattenleder – studier kring Vänern och Göta kanal. Skara: Risbergs tryckeri AB.
Nilsson, E. (2009a). Inför en ny anläggning på Marieholm Trädgård i historisk miljö. I: Studie inför anläggning
av ny visningsträdgård på Marieholm i Mariestad (pp. 46-49).
Nilsson, E. (2009b). Jord och växtlighet i samspel Trädgård i historisk miljö. I: Studie inför anläggning av ny
visningsträdgård på Marieholm i Mariestad (pp. 50-54): Statens Fastighetsverk och Göteborgs
universitet.
Nilsson, E. (2009c). Typytor/rabatter, skötsel Trädgård i historisk miljö. I: Studie inför anläggning av ny
visningsträdgård på Marieholm i Mariestad (pp. 30-45): Statens Fastighetsverk och Göteborgs
universitet.
27
Nilsson, E., & Blom, J. (2009). Sex visningsträdgårdar Trädgård i historisk miljö. I: Studie inför anläggning av
ny visningsträdgård på Marieholm i Mariestad (pp. 14-29). Statens Fastighetsverk och Göteborgs
universitet.
Nilsson, I., Winnes, H., & Ulfvarson, A. (2002). Integrating environmental performance in a logistic approach
to short sea shipping - a case study. Paper presented at the Proceedings of the ENSUS 2002
Conference, Newcastle, UK, December 2002, Newcastle.
Nilsson, J., Gross, R., Asplund, T., Dove, O., Jansson, H., Kelloniemi, J., . . . Lumme, J. (2001). Matrilinear
phylogeography of Atlantic salmon (Salmo salar L.) in Europe and postglacial colonization of the
Baltic Sea area. Molecular Ecology, 10(1): 89-102.
Nilsson, L. (1990). Åkarens vardag: en samtidsdokumentation 1986 . Uddevalla: Rydins tryckeri AB.
Nilsson, L. (1992). Med korn i lasten. In C. Ask (Ed.), Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift Vol. 19911992 (pp. 133-145). Skara: Grunditz och Forsbergs tryckeri.
Nilsson, L. G., & Holmström, E. (1998). Vrak och folktro på sjön. Nossebro: Rydins tryckeri.
Nilsson, L. G., & Martinsson, A. (1992). Tidan: Vänersjöfart i dag: en samtidsdokumentation 1991. Lidköping:
Lidköpings hantverks- och sjöfartsmuseum.
Nilsson, N. (1974). Fiskens näringsval i öppna Vänern. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm.
Nilsson, N.-A. (1979). Food and Habitat of the Fish Community of the Offshore Region of Lake Vanern
Sweden. Institute of Freshwater Research Drottningholm Report, 58: 126-139.
Nilsson, O. (1985). Sportfiska fritt: en bok om det fria handredskapsfisket på södra ostkusten och i de fem stora
insjöarna. Stockholm: Sportfiskarna.
Nilsson, O. (1997). Med segel och ånga genom Värmland: kommunikationer i Fryksdalen, Bergslagen och på
Vänern under 1800-talet och början av 1900-talet. Karlstad: Föreningen Värmlandsarkiv och
Folkrörelsernas arkiv för Värmland.
Nilsson, P. (2010). Bortom åker och äng - förekomst och betydelse av kvarnar, fiske, humle- och fruktodlingar
enligt de äldre geometriska kartorna (ca 1630-1650). Doktorsavhandling. Uppsala: Sveriges
lantbruksuniversitet.
Nilsson, T., & Lundin, L. (2005). Kol- och kväveförråd i mark och vegetation vid beskogning av en avslutad
torvtäkt (pp. 52). Institutionen för skoglig marklära, SLU & TorvForsk.
Nitenberg, A. (2009). Liljesten i tornmuren på Lindärva kyrka, Västergötland. Fornvännen 140 (pp. 140-141):
Nitenberg, A. (2009). Liljestenar och Stavkorshällar – Kulturmöten och social praktik i tidig medeltid.
Licenciatavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet och Vänermuseet.
Nitenberg, A. (2010). Book review on "Västra Götaland. Landet söder om Vänern" by the author Bengt Råsled.
Fornvännen, 105(1): 319-320.
Nitenberg, A., & Nyqvist, A. (2010). Sunnerby - en vendeltida stormannamiljö på Kållandsö. Historieforum
1:104-116.
Nitenberg, A., Nyqvist Thorsson, A., Bernhoft, B., Drotz, K., Månsson, K., & Alm, L. (2007). Liljestenar och
Stavkorshällar. Lidköping: Solveigs tryckeri.
Noges, P., & Noges, T. (2006). Indicators and criteria to assess ecological status of the large shallow temperate
polymictic lakes Peipsi (Estonia/Russia) and Vortsjaerv (Estonia). Boreal environment research, 11(1):
67-80.
Noges, P., Kangur, K., Noges, T., Reinart, A., Simola, H., & Viljanen, M. (2008). Highlights of large lake
research and management in Europe. Hydrobiologia, 599(1): 259-276.
Noges, T., Eckmann, R., Kangur, K., Noges, P., Reinart, A., Roll, G., . . . Viljanen, M. (2008). European Large
Lakes - Ecosystem Changes and Their Ecological and Socioeconomic Impacts. Dordrecht: Kluwer
Academic Publishing.
Noges, T., Järvet, A., Kisand, A., Laugaste, R., Loigu, E., Skakalski, B., & Noges, P. (2007). Reaction of large
and shallow lakes Peipsi and Võrtsjärv to the changes of nutrient loading. Shallow Lakes in a Changing
World, 253-264.
Nohr, C., Björk, G., & Gustafsson, B. G. (2009). A dynamic sea ice model based on the formation direction of
leads. Cold Regions Science and Technology, 58(1-2): 36-46.
Nordberg, G. (2001). Chapter 8. General Environmental Factors and Health. Scandinavian Journal of Public
Health, 29(58): 185-198.
Nordenskjöld, O., Bring, S., Hagelin, E., Elliot, H., Hansen, F., Wallén, A., . . . Malm, G. (1916). Trollhättan,
dess kanal- och kraftverk: historik och beskrifning utgifven af Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Kungliga
Vattenfallsstyrelsen.
Nordenström, M. E. (1972) Vänerområdet: en kulturgeografisk översikt: Vänerns tillrinningsområde 1930-1970.
Choros 42. Göteborg.
Nordstrom, M., & Korpimaki, E. (2004). Effects of island isolation and feral mink removal on bird communities
on small islands in the Baltic Sea. Journal of Animal Ecology, 73(3): 424-433.
Northcote, T., & Hammar, J. (2006). Feeding ecology of Coregonus albula and Osmerus eperlanus in the
limnetic waters of Lake Mälaren, Sweden. Boreal environment research, 11(3): 229-246.
28
Nyberg, L. (2008). Översvämningar och riskhantering - en forskningsöversikt. Karlstad: Myndigheten för
samhällskyddd och beredskap.
Nyberg, L., Blumenthal, B., & Johansson, M. (2009). Influence of flood risk management measures on socioeconomic and ecological vulnerabilities in a large water system - A case study of Lake Vänern and the
Göta älv River, Sweden. Paper presented at the EGU 2009, Vienna.
Nyberg, P. (1988). Lax-och öringfisket i Vänern. Fiskeriverket information, 8: 62.
Nyberg, P. (2005). Underlag om insjöfiske att ingå i arbetet med en nationell strukturplan för insjöfisket.
Fiskeriverket.
Nyberg, P., & Degerman, E. (1997). Utvärdering av nätprovfisken i recipientkontrollen i norra Vänern.
Fiskeriverket.
Nyberg, P., & Enderlein, O. (1999). Ekolodet till hjälp i fiskövervakningen. Naturvårdsverket.
Nyberg, P., Bergstrand, E., Degerman, E., & Enderlein, O. (2001). Recruitment of pelagic fish in an unstable
climate: Studies in Sweden's four largest lakes. Ambio, 30(8): 559-564.
Nyberg, R. (2010). GIS-tillämpningar inom översvämningshantering: en forskningsöversikt. Karlstad: Centrum
för klimat och säkerhet, Karlstads universitet.
Nygren, C. E. (1934). Karlstads stads historia - D. 1 omfattande tiden 1584-1719. Karlstad.
Nylén, K. (1991). Vänern runt på egen köl. Lidköping Innovex.
Nyquist, L. (2007). Migration patterns of blue tits (Parus caeruleus) at Hammarö Bird Observatory.
Examensarbete. Karlstad: Karlstads universitet.
Nyqvist Thorsson, A., & Nitenberg, A. (2010) Sunnerby på Kållandsö: S:ta Katarine kapellplats: arkeologisk
undersökning av RAÄ Otterstad 48:1. Gotarc. Series D, Vol 75. Göteborg: Institutionen för historiska
studier, Göteborgs universitet.
Odelman, E., & Wiktorsson, P. (1996). Dalslands Diplomatarium. Åmål: Dalslands fornminnes- och
hembygdsförbund.
Odenbring Widmark, M. (2008). Gårdar i Dalsland - en bebyggelsehistorisk översikt, Vol. 2008:85. Nossebro:
Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Ohtaka, A., & Nishino, M. (1999). Studies on the aquatic oligochaete fauna in Lake Biwa, central Japan. II.
Records and taxonomic remarks of nine species. Hydrobiologia, 406(0): 33-47.
Ojaveer, H., & Kotta, J. (2006). Alien invasive species in the north-eastern Baltic Sea: population dynamics and
ecological impacts (Vol. No. 14). Tallin: Estonian Marine Institute Report Series.
Olausson, P. (1999). Vägar till värmländsk historia: En arkivguide I. Karlstad: Värmlandsarkiv.
Olivero-Verbel, J., Johnson-Restrepo, B., Mendoza-Marín, C., Paz-Martinez, R., & Olivero-Verbel, R. (2004).
Mercury in the Aquatic Environment of the Village of Caimito at the Mojana Region, North of
Colombia. Water, Air, and Soil Pollution, 159(1): 409-420.
Olsen, B., & Waldenström, J. (2007). TBE-virus funnet hos flyttande fästingar. Läkartidningen, Vol 104.
Olsen, E. (2009). Planeringsunderlag för utpekande av landsbygdsutvecklingsområde. Länsstyrelsen Västra
Götalands Län.
Olsheden, J., & Johansson, G. (1999). Älg, sil och suttare: i skog, sjö och kök med ett jakt- och fiskelag vid
Vänern. Örkelljunga: Settern.
Olsson, A. (2006) Submersa makrofyter och kransalger – Vänern 2005. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport
nr 41.
Olsson, A., & Rasmusson, A. (2006). Gränsturistbyråernas speciella ställning. C-uppsats. Karlstads universitet.
Olsson, H. (1991). Nitrogen and Phosphorus Mass Balances for Lake Vanern 1970-1989. Vatten, 47(4): 263272.
Olsson, H. (2004). Kvantifiering av fysisk påverkan på svenska vatten till följd av vattenuttag, flödesreglering
och morfologiska förändringar. SMED och SLU.
Olsson, I., Greenberg, L., Bergman, E., & Wysujack, K. (2006). Environmentally induced migration: the
importance of food. Ecology Letters, 9: 645-651.
Olsson, J., Yang, W., Graham, L., Rosberg, J., & Andreasson, J. (2011). Using an ensemble of climate
projections for simulating recent and near-future hydrological change to lake Vanern in Sweden. Tellus
Series a-Dynamic Meteorology and Oceanography, 63(1): 126-137. doi: 10.1111/j.16000870.2010.00476.x
Olsson, L. (1992). Miljögifter i vänerlax: kvicksilver och klororganiska föreningar i lax, öring och siklöja, Vol.
7. Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Älvsborgs län.
Olsson, L. (2004). Beslut om bildandet av naturreservatet Gullspångsälven i Gullspångs kommun. Länsstyrelsen
Västra Götaland.
Olsson, O. (2006). The Swedish Biofuel Market: Studies of Swedish Foreign Biofuel Trade and of the
Consequences of Hurricane Gudrun. Masteruppsats. Uppsala universitet.
Olsson, P. (2009). Digitala höjdmodeller och höjdsystem. Insamling av höjddata med fokus på flygburen
laserskanning. Kandidatuppsats. Lunds universitet,.
Olsson, R. (1967). Godstransporterna på Trollhätte kanal och Göta kanals Västgötadel. SOU 1967:32. Statens
Offentliga Utredningar.
29
Olsson, R. (1988). Fredad natur i Dalsland. Åmål: Dalslands turistråd och Länsstyrelsen i Älvsborgs län.
Olsson, R., Godlund, S., Jarder, O., Larsson, E. F., & Sidenvall, G. (1967). Vänerns och Vätterns förbindelse
med Västerhavet: betänkande. Bilagor. Statens offentliga utredningar
Olsson, S. (1993). När det lokala möter det centrala – om lokala utvecklingsplaner i översiktsplaneringen i
Trollhättan. Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
Omstedt, A. (1984). A forecast model for water cooling in the Gulf of Bothnia and Lake Vänern. SMHI.
Ortman, O. (2006). En ugnslämning längs riksväg 44: arkeologisk slutundersökning/teknisk rapport:
Vänersborg stad, Stora Almås, RAÄ 149 samt del av RAÄ 145, Vol. 22. Bohusläns museum.
Ottvall, R., Edenius, L., Elmberg, J., Engström, H., Green, M., Holmqvist, N., . . . Pärt, T. (2008).
Populationstrender för fågelarter som häckar i Sverige. Naturvårdsverket.
Ounnäs, S. (1918). En medeltida dopfuntsoerkstad. Fornvännen, 97-104.
Overvåg, K. (2009). Second homes and urban growth in the Oslo area, Norway. Norwegian Journal of
Geography, 63(3): 154-165.
Paavel, B., Arst, H., & Reinart, A. (2008). Variability of bio-optical parameters in two North-European large
lakes. Hydrobiologia, 599(1): 201-211.
Pajunpää, K., Lahti, I., Olafsdottir, B., & Korja, T. (2002). Crustal conductivity anomalies in central Sweden and
southwestern Finland. Geophysical Journal International, 150(3): 695-705.
Pakkasmaa, S., & Pettersson, E. (2005). Fisk i fel vatten. Ekologiska konsekvenser av utsättningar av fisk.
Stockholm: Fiskeriverket
Palm, A., Furusjö, E., Rahmberg, M., & Sternbeck, J. (2004). Miljögifter i Vänern - Vilka ämnen bör vi
undersöka och varför?. IVL Svenska miljöinstitutet.
Palm, J., & Magnusson, D. (2009). Medias rapportering om fjärrvärme: framställning och budskap nationellt
och lokalt. Stockholm: Svensk Fjärrvärme.
Palm, S., Dannewitz, J., Johansson, D., Laursen, F., Norrgård, J., Prestegaard, T., & Sandström, A. (2012).
Populationsgenetisk kartläggning av Vänerlax, Aqua reports 2012:4. Uppsala: Institutionen för
akvatiska resurser, SLU.
Palmgren, M. (2005). Inventering av undervattensväxter i Vänern 2003. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport
35. Vänerns vattenvårdsförbund.
Panfilova, O. (2004). Effekter av alternativa driftsformer. Göteborg: Göteborgs universitet.
Parling-Lindström, A. (2012). Vänern och Vättern - med Göta Älv, Trollhättekanal och Göta kanal. Stockholm:
Norstedt.
Parmhed, O., & Carlsson-Kanyama, A. (2007). Lika varmt som i Tyskland eller Nordafrika?: klimatscenarier
inom forskningsprogrammet Climatools. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Patriksson, M., Almgren, T., Andreasson, N., Anevski, D., Strömberg, A.-B., & Svensson, J. (2008).
Optimization of opportunistic replacement activities: A case study in the aircraft industry, Vol.
2008:45. Göteborg: Department of Mathematical Sciences, Chalmers tekniska högskola.
Pedersen, J. H., di Primio, R., Brunstad, H., Karlsen, D. A., & Lie, J. E. (2006). Maturity and source-rock
potential of Palaeozoic sediments in the NW European Northern Permian Basin. Petroleum Geoscience,
12(1): 13-13.
Pedersen, J., Forssén, F., & Persson Waye, K. (2010). Human perception of sound from wind turbines.
Naturvårdsverket.
Pedersen, J., Karlsen, A., Lie, J., Brunstad, H., & di Primio, R. (2006). Maturity and source-rock potential of
Palaeozoic sediments in the NW European Northern Permian Basin. Petroleum Geoscience, 12(1): 13.
Peilot, S. (2007a). Bullermätningar i Vänerskärgården vid Kållandsö och Hovden - sommaren 2006. Rapport
2007:68. Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Vänerns vattenvårdsförbund.
Peilot, S. (2007b). Åtgärdsidéer för några sandstränder och strandängar - Vänerskärgården i Götene,
Lidköpings och Mariestads kommuner. Rapport 2007:69.
Pers, B. (2005). Modeling the response of eutrophication control measures in a Swedish lake. Ambio, 34(7): 552558.
Persson, G., Andréasson, J., Eklund, D., Hallberg, K., Nerheim, S., Sjökvist, E., . . . Åström, S. (2011).
Klimatanalys för Västra Götalands län. Norrköping.
Persson, J. (2004) Vindkraft till havs – hinder och drivkrafter. Drivkrafter till förändring – essäer om
energisystem i utveckling. Essäer från doktorandkursen Energisystem – baskurs. Arbetsnotat 27: 87-97.
Linköpings universitet.
Persson, J., & Hakanson, L. (1995). Prediction of bottom dynamic conditions in coastal waters. Marine &
Freshwater Research, 46(1): 359-371.
Persson, L., & Göransson, M. (2005). Mechanical quality of bedrock with increasing ductile deformation.
Engineering Geology, 81(1): 42-53. doi: 10.1016/j.enggeo.2005.07.006
Persson, M. (2006). The Threat to the Baltic Salmon: A Combination of Persistant Pollutants, Parasites and
Oxidative Stress. Doktorsavhandling. Lund: Lunds Universitet,
Persson, O. (2011). Paddlingsturer i Vänerland. Växjö: Vildmarksbiblioteket, Italgraf media.
30
Persson, P.-O. (2009). Tidtabellbaserad färd på Göta älv Analys av konsekvenser för sjöfarten. Stockholm: WSP
Analys & Strategi.
Peterson, R. (2000). Marinarkeologi i Vänern. Lidköping: Vänermuseet.
Petersson, A. (1990). Salmon-Fund-Vanern – a Project for Restoration of Salmon Stocks in Lake Vanern.
Management of Freshwater Fisheries, 472-476.
Petersson, F., & Berggren, J. (1997). Svensk kusthandbok: Vänern, Trollhätte kanal. Norrköping: Sjöfartsverket.
Pettersson, A., & Lignell, A. (1998). Low astaxanthin levels in Baltic salmon exhibiting the M74 syndrome.
Early Life Stage Mortality Syndrome in Fishes of the Great Lakes and Baltic Sea, 21: 26-30.
Pettersson, F., Paaver, T., Olsson, G., Hanell, L., & Ring, O. (1991). Relativ abundans, tillväxt, födoval och
parasiter hos nors (Osmerus eperlanus (L.)) i Hjälmaren, Mälaren, Storsjön, Vänern och Vättern.
Drottningholm: Sötvattenslaboratoriet.
Piccolo, J., Norrgård, J., Greenberg, L., Schmitz, M., & Bergman, E. (2011). Conservation of endemic
landlocked salmonids in regulated rivers: a case‐study from Lake Vänern, Sweden. Fish and Fisheries.
Pickova, J., Kiessling, A., Pettersson, A., & Dutta, P. (1999). Fatty acid and carotenoid composition of eggs
from two nonanadromous Atlantic salmon stocks of cultured and wild origin. Fish Physiology and
Biochemistry, 21(2): 147-156.
Pierson, D., & Strombeck, N. (2000). Remote sensing algorithms for Lakes Vattern and Vanern, Sweden based
on the SeaWiFS and MERIS bands. Remote Sensing of the Ocean and Sea Ice 2000, 4172: 132-143.
Poikane, S., van den Berg, M., Ortiz-Casas, J., Phillips, G., Solheim, A., Tierney, D., . . . Noges, P. (2009). Lake
assessment strategy in European Union (EU): Case study of European large lakes. Verhandlungen der
Internationalen Vereinigung für Theoretische und Angewandte Limnologie, 30: 1007.
Polakowski, M., Broniszewska, M., & Skierczyński, M. (2008). Sex and age composition during autumn
migration of Pygmy Owl Glaucidium passerinum in Central Sweden in 2005. Ornis Svecica, 18: 82-86.
Politi, E. (2010). Investigating the potential of remote sensing for long-term limnological analysis at pancontinental scales. University of Dundee.
Portfelt, I. (1999). Uppföljning av Karlstad universitets kvalitetsprogram 1999.
Proschwitz, T. v. (1991). Zoogeographical and ecological studies on the land mollusca of the province of
Dalsland (SW. Sweden). Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet.
Puke, C. (1946). Försök i Vänern för att utröna inverkan av bombfällning på fisket.
Puke, C. (1948). Experiments in Lake Vänern on the influence on fish of bombdropping. Rep. Inst. Freshw. Res.,
Drottningholm, 33: 168-178.
Puke, C. (1952). Pike-perch studies in Lake Vänern. Rep Inst Freshw Res, Drottningholm.
Punning, J. M., Terasmaa, J., & Vaasma, T. (2006). The impact of lake-level fluctuations on the sediment
composition. The Interactions Between Sediments and Water, 151-157.
Punning, J.-M., Terasmaa, J., & Vaasma, T. (2006). The Impact of Lake-level Fluctuations on the Sediment
Composition. Water, Air, & Soil Pollution: Focus, 6(5): 515-521.
Pyhälahti, T., Rantajärvi, E., Kallio, K., Pertola, S., Stipa, T., Kiirikki, M., . . . Seppälä, J. (2005). The combined
use of optical remote sensing data and unattended flow‐through fluorometer measurements in the Baltic
Sea. International Journal of Remote Sensing, 26(2): 261-282.
Påsse, T. (1999). Strandlinjens förändringar i Vänern. Aranäsborgen. Arkeologisk undersökning 1999: 22-25.
Raitaniemi, J., Malinen, T., Nyberg, K., & Rask, M. (1999). The growth of whitefish in relation to water quality
and fish species composition. Journal of fish biology, 54(4): 741-756.
Ramström, H. (1968). Hammarö församlings historia. Sunne: Ramströms tryckeri.
Rasmusson, E. (1996). Is som konserveringsmedel. Arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie, 30-35.
Reed, K., & Torrance, J. (2004). Detrital ooids of Holocene age in glaciomarine Champlain Sea sediments,
Gatineau, Quebec, Canada. Canadian Journal of Earth Sciences, 41(6): 765-765.
Reinart, A., & Reinhold, M. (2007). Mapping surface temperature in large lakes with MODIS data. Remote
Sensing of Environment, 112(2): 603-611.
Reinart, A., Paavel, B., & Tuvikene, L. (2004). Effect of coloured dissolved organic matter on the attenuation of
photosynthetically active radiation in Lake Peipsi. Proceedings of the Estonian Academy of Sciences
Biology Ecology, 53(2): 88-105.
Reinart, A., Paavel, B., Pierson, D., & Strombeck, N. (2004). Inherent and apparent optical properties of Lake
Peipsi, Estonia. Boreal Enviourmental Research, 9(5): 429-445.
Reinart, A., Roll, G., Simola, H., & Viljanen, M. (2008). ELLS 2007. Hydrobiologia, 599: 1-2.
Renberg, I. (2003) Paleolimnologiska undersökningar i Vättern och Vänern. Vätternvårdsförbundet, 26.
Jönköping: Vätternvårdsförbundet.
Reshetnikov, Y., & Lukin, A. (2006). Modern state of the diversity of Coregonids from Onega Lake and the
problems of their species identification. Journal of Ichthyology, 46(9): 694-708.
Reuter, J., & Lebo, M. (1995). Spatial variability in sediment composition and evidence for resuspension in a
large, deep lake. Marine & Freshwater Research, 46(1): 321-326.
31
Revborn, L. (1995). Sjömanshus i väst: allmänt om sjömanshusen, bakgrund, tillkomst och verksamhet samt en
orientering om sjömanshusen i Göteborg och Bohus län och i vänerhamnarna. Stockholm: Stiftelsen
Sveriges sjömanshus.
Riehm, M., & Nordin, L. (2011). Optimization of winter road maintenance energy costs in Sweden: a critique of
site specific frost warning techniques. Meteorological Applications.
Ringsby, O. (2011). Paddling i Vänerskärgården - Inventering hösten 2010. Mariestad: Biosfärkontoret.
Rinman, T. (1956). Handelsflotta och sjöfart: Sverige på världshaven. Allhems förlag.
Risberg, J., Sandgren, P., & Andren, E. (1996). Early Holocene shore displacement and evidence of irregular
isostatic uplift northwest of Lake Vanern, western Sweden. Journal of Paleolimnology, 15(1): 47-63.
Risberg, J., Wastegård, S., & Björck, J. (1998). Deglaciation, shore displacement and early-Holocene vegetation
history in eastern middle Sweden. The Holocene, 8(4): 433-441.
Rodushkin, I., Bergman, T., Douglas, G., Engstrom, E., Sorlin, D., & Baxter, D. (2007). Authentication of Kalix
(NE Sweden) vendace caviar using inductively coupled plasma-based analytical techniques: Evaluation
of different approaches. Analytica chimica acta, 583(2): 310-318.
Roland, S., Olovsson, M., Öman, E., & Nilsson, L. (2007). Bebyggelsestudier på Kållandsö - Studiecirkeln som
metod för utvärdering och beskrivning av kulturhistoriska värden, Rapport 2007:84.
Roll, U., Dayan, T., Simberloff, D., & Goren, M. (2007). Characteristics of the introduced fish fauna of Israel.
Biological Invasions, 9(7): 813-824.
Romberg, C., & Thulin, G. (1955). Fiskelag och vattengräns: Norstedt.
Romell, R. (1967). Göta kanal: Sveriges blå band. Gebers.
Roque, J. (1997). Vänerns gamla fartyg. En diskussion kring ett innanhavs äldre sjöfart. Magisteruppsats.
Stockholm: Stockholms universitet.
Ros, T. (1981). Salmonids in the Lake Vanern Area. Ecological Bulletins (34): 21-31.
Rosell, I. (1994). Hamnanläggningar och skeppsbyggeri på De La Gardies Läckö. Forum Navale: Sjöhistoriska
samfundet, 50: 13-21.
Rosengren, C. (2006). Tiden som form och upplevelse – om relationen mellan arbete och tid. Stockholm:
Arbetslivsinstitutet.
Roso, V., Woxenius, J., & Olandersson, G. (2006). Organisation of Swedish dry port terminals, A report in the
EU Interreg project SustAccess. Chalmers University of Technology.
Rydberg, L. (2005). Rening av fosfor och kväve i Ryaverket, Göteborg – så påverkas recipienten.
Rydberg, L. (2009). Utredning rörande kväve- och fosforomsättningen i Göta älvs mynningsområde, med tonvikt
på utvecklingen under den senaste treårsperioden, 2006-08, och på Ryaverkets betydelse för tillståndet.
Göteborg: Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Rydberg, L. (2010). Kväve- och fosforomsättningen i Göta älvs mynningsområde, med tonvikt på utvecklingen
under 2009-10, samt på Ryaverkets, älvens och utsjöns betydelse för klorofyllhalterna i södra
älvgrenens mynning. Bohuskustens vattenvårdsförbund.
Råsled, B. (2007). Landet söder om Vänern: makt och samhällsutveckling i Västergötland speglad genom
arkeologin, historien och myten. Skara: Historieforum Västra Götaland.
Räddningsverket. (2000). Översiktlig översvämningskartering längs Göta älv och Nordre älv; sträckan Vänern
till Kattegatt.
Röcklinger, M. (2011). Samhällsekonomiska effekter av långvariga trafikavbrott. Examensarbete. Linköpings
universitet.
Sahlberg, J., & Gustavsson, H. (2010). HOME Vatten i Mälaren. Norrköping: SMHI.
Sallnäs, Å. (2008). Blockskutor: ett bidrag till Vänersjöfartens och den västsvenska trävarurörelsens historia.
Karlstad: Acedia press.
Salomonsson, R. (2010). Landhöjningens inverkan på strandfastigheter. Magisteruppsats. Luleå Tekniska
universitet.
Samuelsson, E. (2011). Hur hanteras risken för fåglar och fladdermöss i tillståndsprövningen av vindkraft?
Magisteruppsats. Göteborg: Göteborgs universitet.
Samuelsson, P. (2006). Fritidsbåtshamnar. Miljöanpassat båtupptag. Lidköping: AnalyCen Nordic AB.
Sandegren, R. (1916). En postglacial strandlinje vid östra sidan av Vänern. Stockholm: Hökerberg i distribution.
Sandström, B., Tullborg, E.-L., de Torres, T., & Ortiz, J. E. (2006). The occurrence and potential origin of
asphaltite in bedrock fractures, Forsmark, central Sweden. Geologiska föreningens i Stockholm
förhandlingar, 128(3): 233-242.
Sandström, O., & Larsson, Å. (1993). Miljöpåverkan av skogsindustriutsläpp. Sammanfattning av resultat från
nordiska undersökningar. Paper presented at the Nordiske Seminar- och arbejdsrapporter:.
Sandström, S. (2008). Communicare, en samhällsresurs – Resultat och effekt, Vol. 3. Karlstad: Cerut, Karlstads
universitet.
Sandström, S., & Berger, S. (2010). Näringslivsutveckling i en föränderlig värld. Globalisering och omställning
i Värmland. Karlstad: Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Karlstads universitet.
Sangfors, O., Lindeström, L., & Grahn, O. (1989). Vänern: miljöförhållanden, behov av forskning och kontroll.
Fryksta: Miljöforskargruppen.
32
Sarup, G., & Alin, J. (1923). Götaälvsområdets fornminnen. Göteborg: Elanders.
SCB. (1906). Befolkningsstatistik: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse. PA Norstedt & söner.
SCB. (1995). Fiskeriräkningen den 1 januari 1995: Preliminära uppgifter. Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
Schedin, P. (2000). Möten med Värmland: om kontakter under järnåldern. Doktorsavhandling. Göteborg:
Schiermeier, Q. (2002). Undersea plan leaves wrecks to rest in peace. Nature, 415(6871): 460-460.
Schmitt, L., Larsson, S., Schrum, C., Alekseeva, I., Tomczak, M., & Svedhage, K. (2006). ‘Why they came; The
colonization of the coast of western Sweden and its environmental context at the end of the last
glaciation. Oxford Journal of Archaeology, 25(1): 1-28.
Schmitz, B., & Häggström, T. (2006). Extraterrestrial chromite in Middle Ordovician marine limestone at
Kinnekulle, southern Sweden - Traces of a major asteroid breakup event. Meteoritics & Planetary
Science, 41(3): 455-466.
Schmitz, B., Harper, D., Peucker-Ehrenbrink, B., Stouge, S., Alwmark, C., Cronholm, A., . . . Xiaofeng, W.
(2007). Asteroid breakup linked to the Great Ordovician biodiversification event. Nature Geoscience,
1(1): 49-53.
Schmitz, B., Häggström, T., & Tassinari, M. (2003). Sediment-dispersed extraterrestrial chromite traces a major
asteroid disruption event. Science, 300(5621): 961-964.
Schmitz, B., Lindström, M., Asaro, F., & Tassinari, M. (1996). Geochemistry of meteorite-rich marine limestone
strata and fossil meteorites from the lower Ordovician at Kinnekulle, Sweden. Earth and Planetary
Science Letters, 145(1): 31-48.
Schmitz, B., Tassinari, M., & Peucker-Ehrenbrink, B. (2001). A rain of ordinary chondritic meteorites in the
early Ordovician. Earth and Planetary Science Letters, 194(1): 1-15.
Schneider, P., & Hook, S. (2010). Space observations of inland water bodies show rapid surface warming since
1985. Geophysical Research Letters, 37(22).
Schoning, K. (2002). Palaeohydrography and marine conditions in the south-western part of the Vanern basin
during the Younger Dryas and Early Preboreal. Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar,
124: 1-10.
Schröder, E. (2003). Översvämningar i Sverige - orsakssammanhang och fördjupad frekvensstudie för Vänern
och Mälaren. Magisterupsats. Norrköping: Linköpings universitet.
.Segrell, B. (2001). Göta kanals okända kulturarv: lokal kunskapsuppbyggnad för kulturturism inom Göta kanalkorridoren. Göta Kanal - Forskning från Linköpings universitet . Linköping: Linköping University
Electronic Press.
Selby, D., Creaser, R. A., Stein, H. J., Markey, R. J., & Hannah, J. L. (2007). Assessment of the 187Re decay
constant by cross calibration of Re-Os molybdenite and U-Pb zircon chronometers in magmatic ore
systems. Geochimica et Cosmochimica Acta, 71(8): 1999-2013.
Sers, B., Magnusson, K., & Degerman, E. (2006). Referensvärden från Svenskt Elfiskeregister, Vol. 2.
Information från Svenskt Elfiskeregister.
Shi, H., & Chen, Y. (2004). Capacity Analysis of Rail Container Freight Shuttle Train Which factors are
important for running this kind of train? Masteruppsats. Göteborgs universitet.
Sigfridsson, K. (2006). Modellsimulering av optimala lägen för våtmarker med avseende på kväveretention – en
fallstudie i Lidans avrinningsområde. Examensuppsats. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
Sigsjö, R. (1990). Kyrkan på Lurö – Västsveriges första kloster? Fornvännen, 85: 55.
Silverlake Canoeing, Bengtsfors och Canodal HB, Dals Ed. (2008). Kanotland Dalsland, s.v. Värmland och ö.
Östfold. Karta.
Simonsson, L., Swartling, Å., André, K., Wallgren, O., & Klein, R. (2011). Perceptions of Risk and Limits to
Climate Change Adaptation: Case Studies of Two Swedish Urban Regions. Climate Change Adaptation
in Developed Nations, 321-334.
Simpson, F. (1999). Stress And Seismicity In The Lower Continental Crust: A Challenge To Simple Ductility
And Implications For Electrical Conductivity Mechanisms. Surveys in Geophysics, 20(3), 201-227.
Simpson, F. (2001). Fluid trapping at the brittle–ductile transition re‐examined. Geofluids, 1(2), 123-136.
Sipponen, M., Mitchell, M., & Vanberg, J. (2010). Does a property rights regime affect the outcome of European
inland commercial fisheries? Knowledge and Management of Aquatic Ecosystems(399).
Siverbo, S., Nöjd, L., & Brorström, B. (2005). Politisk styrning i framgångsriks kommuner. Om de politiska
arbetssätten i Ale, Kungälv, Lerum, Lidköping, Mark och Tanum. Göteborg: Förvaltningshögskolan,
Sjolander-Lindqvist, A. (2009). Social-natural landscape reorganised: Swedish forest-edge farmers and wolf
recovery. Conservation and Society, 7(2): 130.
Sjöfartsforum. (2011). EU-klassad inlandssjöfart – en handlingsplan. En rapport från Sjöfartsforums
strategiprocess/fokusgruppen Närsjöfart och inrikes sjöfart.
Sjögren, K.-G., Price, T. D., & Ahlström, T. (2008). Megaliths and mobility in south-western Sweden.
Investigating relationships between a local society and its neighbours using strontium isotopes. Journal
of Anthropological Archaeology, 28(1): 85-101.
33
Sjökarteverket, & Lotsstyrelsen. (1949). Underrättelser för sjöfarande. Statens Reproduktionsanstalt.
Sjölander-Lindqvist, A. (2008). Local identity, science and politics indivisible: The Swedish wolf controversy
deconstructed. Journal of Environmental Policy and Planning, 10(1): 71-94.
Sjöstrand, A. (2011). Riskbedömning dricksvattentäckter i ett förändrat klimat, Värmlands län. Karlstad: Vatten
& Miljöanalysbyrån.
Sjöström, T. (1964). Ädelmete och vitfisk: Förädlade variationer på världens äldsta fiske. Lindblads.
Skanse, P. (1985). Torsösnipan. Skärhamn: Båtdokumentationsgruppen.
Skårman, J. (1934). Havsstrandväxter vid Vänern och Göta älv. Uppsala: Almqvist & Wiksells boktryckeri.
SMHI. (1968). Analyser av vattenprov 1968 - av historiska prover mellan 1900-1959.
SMHI. (1968a). Hydrologiska undersökningar i Vänern med anledning av planerade förändringar i
avloppsvattenutsläppen från Skoghallsverken.
SMHI. (1969). Spridning i Vänerns nordvästra del av susp. material från skredet i Norsälven april 1969. SMHI.
SMHI. (1969). Undersökningar för fastställande av lämplig plats för avloppsvattenutsläpp från Skoghallsverken.
SMHI.
SMHI. (1973). Undersöknings- och utredningsarbeten vid SMHI: s oceanografiska avdelning. Arbeten våren
1973 och tidigare.
SMHI. (1975). Förändringar i Vänerns vatten. Resultat från en provtagningsserie 1968-75. Paper presented at
the Förändringar i Vänerns vatten, Karlstad.
SMHI. (1977). Modellstudier av spridning av föroreningar i Vänern.
SMHI. (1977). Tillämpning av numerisk modell på Vänern.
SMHI. (1977a). Strömmätningar i sundet mellan Värmlandssjön och Dalbosjön.
SMHI. (1982a). Climatological ice atlas for the Baltic sea, Kattegat, Skagerrak and Lake Vänern (1963-1979):
Klimatologisk isatlas för Östersjön, Kattegatt, Skagerack och Vänern (1963-1979) = Klimatologinen
jääatlas Itämerestä, Kattegatista, Skagerrakista ja Vänern-järvestä (1963-1979). Norrköping: SMHI,
Havsforskningsinstitutet och Sjöfartsverket.
SMHI. (1982b). Climatological Ice Atlas for the Baltic Sea, Kattegat, Skagerrak and Lake Vänern (1963–1979).
SMHI. (1985). Sammanfattning av isvintern och isbrytarverksamheten 1984/85. SMHI och Sjöfartsverket.
Snowball, I., Muscheler, R., Zillén, L., Sandgren, P., Stanton, T., & Ljung, K. (2010). Radiocarbon wiggle
matching of Swedish lake varves reveals asynchronous climate changes around the 8.2 kyr cold event.
Boreas, 39(4): 720-733.
Soderlund, U., Jarl, L., Persson, P., Stephens, M., & Wahlgren, C. (1999). Protolith ages and timing of
deformation in the eastern, marginal part of the Sveconorwegian orogen, southwestern Sweden.
Precambrian Research, 94(1-2): 29-48.
Sonesten, L. (2001). Vattenkemi och mjukbottenfauna i Mariestadsfjärden 2000. Institutionen för Miljöanalys,
SLU.
Sonesten, L. (2004a) Kväve och fosfor till Vänern och Västerhavet – Transporter, retention och åtgärdsscenarier
inom Göta älvs avrinningsområde. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 29.
Sonesten, L. (2004a). Vattenkemi och mjukbottenfauna i Mariestadsfjärden 2003. Institutionen för Miljöanalys,
SLU.
Sonesten, L. (2004b) Växtnäringsmodell för Vänern och Göta älv – ett verktyg för vattenvården. I:
Miljötillståndet i Värmlands län. Vänerns vattenvårdsförbund.
Sonesten, L. (2007a) Vattenkemi och mjukbottenfauna i Mariestadsfjärden 2006. Vänerns vattenvårdsförbund
och SLU.
Sonesten, L. (2007b) Utvärdering av vår-och höstprovtagning av bottenfauna i Vänern. Vänerns
vattenvårdsförbund och SLU.
Spikkeland, I., Dolmen, D., & Hagen, A. (1999). The leech Erpobdella testacea confirmed in the
Haldenvassdraget water course, Ostfold county, SE Norway. Fauna, 52(2): 126-131.
Staaff, K. (2008). Ullhandskrabban (Eriocheir sinensis) - En främmande art i svenska sjöar. Kandidatuppsats.
Karlstads universitet.
Stake, E. (1991). Vänern 1988: rapport om tillstånd och belastning (pp. 36). Länsstyrelsen i Värmlands län.
Stanton, T., Nilsson, A., Snowball, I., & Muscheler, R. (2011). Assessing the reliability of Holocene relative
palaeointensity estimates: a case study from Swedish varved lake sediments. Geophysical Journal
International.
Stanton, T., Snowball, I., Zillén, L., & Wastegård, S. (2010). Validating a Swedish varve chronology using
radiocarbon, palaeomagnetic secular variation, lead pollution history and statistical correlation.
Quaternary Geochronology, 5(6): 611-624.
Statens folkhälsoinstitut. (2010). Folkhälsopolitiskrapoort 2010. Framtidens folkhälsa – allas ansvar. Solna:
Åtta Tryckeri AB.
Statens Offentliga Utredningar (2006a). Kustbevakningens personuppgiftsbehandling Integritet - Effektivitet.
Norstedts Juridik AB: Statens offentliga utredningar (SOU).
Statens Offentliga Utredningar. (1979). Ren tur: program för miljösäkra sjötransporter. Bilagor 1-8 (SOU
1979:44). Stockholm: Liber Förlag/Allmänna förlaget.
34
Statens Offentliga Utredningar (2006b). Skadeståndsansvar vid sjötransport av farligt gods: betänkande.
Norstedts Juridik AB.
Statens Offentliga Utredningar (2007). Trafikinspektionen: en myndighet för säkerhet och skydd inom
transportområdet: betänkande. Stockholm: Edita Sverige AB.
Statens Offentliga Utredningar (2007). Bioenergi från jordbruket - en växande resurs: betänkande. Norstedts
Juridik AB.
Statens offentliga utredningar. (2008). Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. Betänkande av
Barlastvattenutredningen. Stockholm: Edita Sverige AB.
Statens Offentliga Utredningar (2010). Planering på djupet: fysisk planering av havet: betänkande. Stockholm:
Fritze.
Statens Offentliga Utredningar (2011). Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk rätt.
Stockholm.
Statistiska centralbyrån - SCB. (1992). De licensierade yrkesfiskarnas kommunvisa fördelning runt Vänern år
1992.
Stein, H., Morgan, J., & Schersten, A. (2000). Re-Os dating of low-level highly radiogenic (LLHR) sulfides: The
Harnas gold deposit, southwest Sweden, records continental-scale tectonic events. Economic Geology
and the Bulletin of the Society of Economic Geologists, 95(8): 1657-1671.
Stephens, M., Wahlgren, C., Weijermars, R., & Cruden, A. (1996). Left-lateral transpressive deformation and its
tectonic implications, Svecononwegian orogen, Baltic shield, southwestern Sweden. Precambrian
Research, 79(3-4): 261-279.
Sternbeck, J., Kaj, L., Remberger, M., Palm, A., Junedahl, E., Bignert, A., . . . Nylund, K. (2004). Organiska
miljögifter i fisk från svenska bakgrundslokaler. Swedish water and air pollution research laboratorypublications - IVL B, 1578.
Stevens, R., & Bayard, E. (1994). Clay mineralogy of agricultural soils (Ap horizon) in Vastergotland, SW
Sweden. Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, 116(2): 87-91.
Stibéus, M. (1996). Lidköping – medeltidsstaden vid Vänern. In E. Holmström (Ed.), Mellan bronssköld och
JAS-plan – glimtar av Lidköpingsbygdens historia (pp. 140-161).
Stibéus, M., & Lundqvist, L. (2006). Arkeologiska undersökningar i Saleby och Forshem, Vol. 6. Västergötlands
Museum.
Stockholms universitet. (1987). Angående åtgärder för bevarandet av Klarälvslaxen och Klarälvsöringen.
Stockholm: Genetiska institutionen, Stockholms universitet.
Stora Teknik AB, & KM Lab. (1994). Samordnad recipientkontroll i norra Vänern 1993. Säffle, Grums,
Karlstads och Hammarö kommun.
STORA. (1997). Samordnad recipientkontroll i N Vänern 1996.
Strand, J., & Weisner, S. (2002) Vegetationsförändringar i Vänern - steg två. Vänerns vattenvårdsförbund,
Rapport 23.
Strandberg, S. (1998). Hugo Karlsson, Ortnamn i Åmål Namn och bygd. Namn och bygd, 1913, 86 (pp. 165–
166).
Strandesen, M., Birkved, M., Holm, P., & Hauschild, M. (2007). Fate and distribution modelling of metals in life
cycle impact assessment. Ecological modelling, 203(3-4): 327-338.
Strömberg, A., Lunneryd, S., & Fjälling, A. (2012). Mellanskarv - ett problem för svenskt fiske och fiskodling?
Aqua reports 2012:1. Institutionen för akvatiska resurser, SLU.
Strömberg, K., & Sternbeck, J. (2004). Occurrence of the WFD priority substances in Sweden - a summary of
recent environmental monitoring. IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
Stubelius, A., Olofsson, M., Gullbransson, B., Hedar, C., & Flack, M. (2009). Tillväxtpotential inom sektorn
förnybar energi - så kan Sverige öka tillväxten inom förnybar energi. Energimyndigheten.
Sundblad, K., Torssander, P., Broman, C., Alm, E., & Billstrom, K. (2003). Fluid Characteristics and Genesis of
Early Neoproterozoic Orogenic Gold-Quartz Veins in the Harnas Area, Southwestern Sweden.
Economic Geology, 98(7): 1311-1328.
Sundelin, B. (1999) Embryonal utveckling hos vitmärla i fyra sjöar – Vänern, Vättern, Vågsfjärden och Rogsjön.
Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 8.
Sundelin, B., Börjesson, T., Eriksson-Wiklund, A., & Håkansson, E. (2003) Vitmärlans reproduktion i Vänern
och Vättern 2002. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 24.
Sundelin, B., Rosa, R., & Wiklund, A. (2008). Reproduction disorders in the benthic amphipod Monoporeia
affinis: an effect of low food resources. Aquatic Biology, 2(2): 179-190. doi: 10.3354/Ab00048
Sundström, G. (2009). Gullspång - och sedan dö? Äldre i centrum, Vol. 23 (pp. 38-39). Stockholm: Stiftelsen
Stockholms läns Äldrecentrum.
Sunnerdahl, K. (2008). Användning av lekplatser: en fallstudie i Vänersborgs kommun. Examensarbete. Sveriges
lantbruksuniversitet.
Svantesson, O. (195?). Beskrivning över Gärdhems socken: Väne härad, Älvsborgs län till J.U.F.s rikstävling:
Min hemsocken.
35
Svedberg, V., & Jonsson, L. (2006) Medeltida urbanisering och fiske i Västsverige. Gotarc. Serie C.
Arkeologiska skrifter, Vol. 66. Nossebro: Rydins tryckeri.
Svedhage, K., Ronnert, L., Wedel, P., & Berglund, J. (1990). Pre-Late Weichselian glaciotectonized sediments
in the Sjötorp area, Västergötland, Sweden. Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar, 112:
243-248.
Svendsen, T. C., Vorkamp, K., Rønsholdt, B., & Frier, J.-O. (2008). Retrospective determination of primary
feeding areas of Atlantic salmon (Salmo salar) using fingerprinting of chlorinated organic
contaminants. ICES Journal of Marine Science, 65(6): 921-929.
Svendsen, T., Frederiksen, M., & Vorkamp, K. (2007). Comparison of Level and Pattern of PBDE in Four
Spatially Separated Populations of Atlantic Salmon (Salmo salar) from Scandinavia.
Svendsen, T., Vorkamp, K., Ronsholdt, B., & Frier, J. (2007). Organochlorines and polybrominated diphenyl
ethers in four geographically separated populations of Atlantic salmon (Salmo salar). Journal of
Environmental Monitoring, 9(11): 1213-1219. doi: 10.1039/b707658d
Svendsen, T., Vorkamp, K., Svendsen, J., Aarestrup, K., & Frier, J. (2009). Organochlorine Fingerprinting to
Determine Foraging Areas of Sea-Ranched Atlantic Salmon: A Case Study from Denmark. North
American Journal of Fisheries Management, 29(3): 598-603.
Svenska turistfören. (1991). De stora sjöarna. Stockholm: Svenska turistföreningen.
Svensson, A., & Wahlström, H. (2003). Cykelpaketsturism i Töreboda. B-uppsats. Göteborgs universitet.
Svensson, E., & Bentz, E. (2009). The medieval household: daily life in castles and farmsteads: Scandinavian
examples in their European context. Brepols.
Svensson, L. A., & Söderqvist, B. (2009). Från upptäckt till beslut: En studie om urval och urvalsprocesser vid
deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och
Grästorp.
Swentec. (2008). Swentecs rapport till regeringen 2008 - Vägen mot en effektiv struktur för svensk miljöteknik.
Svidén, J. (2001) En jämförelse av två transportsystem: Kanaler och järnvägar i Östergötland 1832–1902. Göta
Kanal - Forskning från Linköpings universitet Vol. 6. Linköping: Linköping University Electronic
Press.
Svärdson, G., & Freidenfelt, T. (1974). Sikarna i Vänern. Information från Sötvattenslaboratoriet,
Drottningholm.
Svärdson, G. (1998). Postglacial dispersal and reticulate evolution of nordic coregonids. Nordic Journal of
Freshwater Research (74): 3-32.
Svärdson, G., Hammar, J., Nyberg, P., & Degerman, E. (2001). Human impact on the fish diversity in the four
largest lakes of Sweden. Ambio, 30(8): 522-528.
Säisä, M. (2009). Genetic diversity of Atlantic salmon (Salmo salar) and European whitefish (Coregonus
lavaretus) in the Baltic Sea. Doctoral thesis. Helsinki: University of Helsinki.
Söderberg, R. (1947). Hornborgasjöns öden som fågelsjö: Flyttfågelvägar över Vänern och sydvästra Sverige.
Stockholm: Natur och kultur.
Söderlindh, A. (2001). Nitrifikationsförsök vid Sjöstadsverket.
Söderlund, U. (1999). Geochronology of Tectonothermal Events in the Parautochthonous Eastern Segment of
the Sveconorwegian (Grenvillian) Orogen, Southwestern Sweden. Doktrosavhandling. Lund: Lunds
universitet.
Söderlund, U., Hellström, F., & Kamo, S. (2008). Geochronology of high-pressure mafic granulite dykes in SW
Sweden: tracking the P–T–t path of metamorphism using Hf isotopes in zircon and baddeleyite. Journal
of Metamorphic Geology, 26(5): 539-560.
Sötvattenslaboratoriet. (1975). Diagram över vänerfångstens procentuella fördelning under olika fångstperioder
1914-1975. Information från Sötvattenslaboratoriet.
Sötvattenslaboratoriet. (1974a). Fiskar och fiske i Vänern. Information från Sötvattenslaboratoriet.
Sötvattenslaboratoriet. (1974b). Fiskens näringsval i öppna Vänern. Information från Sötvattenslaboratoriet.
Sötvattenslaboratoriet. (1975). Restaurera vänerlaxbeståndet. Information från Sötvattenslaboratoriet.
Sötvattenslaboratoriet. (1977). Statistiska uppgifter om sötvattensfisket 1973.Information från
Sötvattenslaboratoriet.
Sötvattenslaboratoriet. (1979). Vänerprojektet 1972-77, fiskedelen. Information från Sötvattenslaboratoriet.
Sötvattenslaboratoriet. (1986). Beståndsuppskattning av fisk i Vänern och Hjälmaren. Information från
Sötvattenslaboratoriet.
Tarmo, T. (2011). Profundal oligochaete assemblages in Palaearctic lakes. Turkish Journal of Zoology, 35(3).
Tassinari, M., Schmitz, B., & Löfgren, A. (2004). The first fossil meteorite from the mid-Ordovician of the
Gullhögen quarry, Billingen, southern Sweden. Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar,
126(4): 321-324.
Teir-Lehtinen, C., Mattson, J., & Lindén, O. (1980). Miljöaspekter på oljespill i Vänern. Ekologiska effekter
samt synpunkter på bekämpning och sanering. IVL Svenska Miljöinstitutet.
Tejning, S. (1967). Kvicksilverhalterna i blodkroppar, blodplasma och hår hos storkonsumenter av fisk från
olika områden av Vänern och sambandet mellan kvicksilverhalterna i dessa organelement och
36
kvicksilverhalten i fisk samt förslag om det internationella födoämneshygieniska gränsvärdets för
kvicksilver tillämpning på fisk och fiskprodukter. Lund: Yrkesmedicinska kliniken vid lasarettet.
Terfelt, F., & Ahlgren, J. (2007). Macropyge (Proacropyge) Scandinavica new species; The first Macropyginid
Trilobite recoreded from the Furongian of baltica. Journal of Paleontology, 81(6): 1516-1522.
Terra Limnogruppen AB. (2007). Slutrapport Projekt Gullspångslaxen.
Terra-Limno. (1984). Inventering av vattendrag till Vänern inom Skaraborg Vänern 1985 – 1987. Terra-Limno
Gruppen AB.
Terra-Limno. (1990). Miljökonsekvensbeskrivning. Planerad fritidsbebyggelse vid Öboängen. Terra-Limno
Gruppen AB.
Tersmeden, F., Frängsmyr, C., & Lundin, T. (2011). Didrik von Drammen - Johannes Swedborg (1824-88),
docent i latin, läroverkslektor i Vänersborg Biografi över läroverksläraren, tidningsredaktören och
stormästaren i SHT Johannes Swedborg (1824-1888) (pp. 79-92). Samfundet SHT
Tetlie, O., & Moore, R. (2003). A new specimen of Paleomerus hamiltoni (Arthropoda; Arachnomorpha).
Transactions of the Royal Society of Edinburgh: Earth Sciences, 94(03): 195-198.
Thernström, A., & Pettersson, E. (2009). Lidköping och vattnet: Hur en kommun kan använda geografiska
informationssystem inför en översvämningssituation. Uppsats. Karlstads universitet.
Thierfelder, T. (1995). Multivariat statistisk analys av miljöövervakningen i Vänern. Vänerkansliet, Medd 1995:
1.
Thiringer, T. (2005). Elkvalitémätningar på ett Vestas V52 850 kWs vindkraftverk lokaliserat i Götene elnät.
Göteborg: Chalmers University of Technology.
Thor, A. (2008). Effekter av upphörd hävd i Lurö skärgård: Har diversiteten av kärlväxtarter
förändrats?[Effects of abandoned management in the Lurö archipelago: Are there any changes in the
diversity of plants?]. D-uppsats. Karlstads universitet.
Thorell, K. (2007). Utvärdering av pilotprojektet Regional landskapsstrategi för Vänerskärgården med
Kinnekulle i Västra Götalands län. Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Thorell, M., & MacTaggart, J. (2007). Ekoturistdestination Vänerskärgården med Kinnekulle 2012, Rapport
2007:73.
Thoresson, J., Tengvard, M., & Palm, J. (2010). Regionala klimat och energistrategier i Skåne och Västra
Götalands län: Planering, aktörer och samverkan, Arbetsnotat Nr 344. Linköping: Linköping
University Electronic Press.
Thormark, C. (2006). Energi- och Resursanvändning i ett 12-vånings lågenergihus utan värmesystem. Karlstad:
LTH, Construction Management.
Thorsén, S.-M. (1980). Ande skön kom till mig: en musiksociologisk analys av musiken i Götene
Filadelfiaförsamling. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet.
Thorsten, B., Tiina, N., Lars, T., Kurt, P., & Rahmat, N. (2011). Preface. Hydrobiologia, 660(1): 1.
Thorvaldsson, E. (2009). Inför införandet av den nya strandskyddslagen 2009 - En jämförande studie av åtta
kommuner i Värmlands och Gävleborgs län. Kandidatuppsats. Högskolan i Gävle.
Thunberg, B., Landin, B., Kongbäck, H., & Furuholm, L. (1983). Skärgårdar i Vänern - en guide till natur och
landskap. Stockholm: Prisma.
Thybo, H. (1997). Geophysical characteristics of the Tornquist Fan area, northwest Trans-European Suture
Zone: indication of late Carboniferous to early Permian dextral transtension. Geological Magazine,
134(5): 597-606.
Thörnqvist, S. (2006). Områden av riksintresse för yrkesfisket. Fiskeriverket informerar.
Timmerman, M., Heeremans, M., Kirstein, L., Larsen, B., Spencer-Dunworth, E., & Sundvoll, B. (2009).
Linking changes in tectonic style with magmatism in northern Europe during the late Carboniferous to
latest Permian. Tectonophysics, 473(3-4): 375-390.
Tiren, M. (1975). Växtplankton i Vänern 1973. Uppsala: NLU information.
Tlustochowicz, G. (2011). Stabilizing system for multi-storey beam and post timber buildings.
Doktorsavhandling. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Tolstoy, A. (1979). Chlorophyll a in relation to phytoplankton volume in some Swedish lakes. E.
Schweizerbart'sche Verlagsbuchhandlung.
Tolstoy, A. (1988). Predicted and Measured Annual Primary Production of Phytoplankton Examples from Some
Swedish Lakes. Archiv fuer Hydrobiologie, 113(3): 381-404.
Tondel, M. (2010). Miljömedicinsk bedömning inför bostadsbyggande nära reningsveret i Lidköping. Göteborg:
Västra Götalandsregionen.
Toro, M., & Granados, I. (2002). Restoration of a Small High Mountain Lake after Recent Tourist Impact: The
Importance of Limnological Monitoring and Palaeolimnology. Water, Air and Soil Pollution, 2(2): 295310.
Torstensson, H. (1999) Miljögifter och metaller i Vänerns sediment. Vänerns vattenvårdsförbund Vänern.
Årsskrift.
Trajkovski, K., Sakshaug, K., & Nilsson, E. (1988). The Swedish strawberry production.
Tranberg, K. (2002). Vänerns höga vattenstånd och dess omfattning 1807-2000. Uppsats. Göteborgs universitet.
37
Traneving, S., & Traneving, B. (1982). Mariestad: Vänerns pärla: bilder från Mariestads kommun. Utgiven i
samband med Mariestads 400-års jubileum 1983. Mariestad: Handelsbol. Mariestad 400 år (distr.).
Tullback Rosenström, K., Kindström, M., & Björklind Möllegård, J. (2011). Övervakning av strandexploatering
längs med sötvattensstränder baserat på NILS metodik för flygbildstolkning. Umeå: Avdelningen för
miljö, Umeå universitet.
Tyler, T. (2000). Detecting migration routes and barriers by examining the distribution of species in an apomictic
species complex. Journal of Biogeography, 27(4), 979-988.
Täljsten, B., Liljenfeldt, L., Horrigmoe, G., & Olofsson, T. (2001). Interreg Uppgradering och övervakning av
bygg- och anläggningskonstruktioner. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Udd, S., Brännman, K., Gustafsson, K., Karlsson, C., Petri, M., Wodén, E., . . . Thunell, C. (2008). Rumsligheter
i Mälardalen: Platser och representationer. Eskilstuna: Akademin för innovation, design och teknik.
Uhrberg, W. (1985). Kvicksilver och andra tungmetaller i vänersediment 1984. Laboratoriet för miljökontroll
1985:14.
Ulén, B., & Snäll, S. (2006) Forms and retention of phosphorus in an illite-clay soil profile with a history of
fertilisation by liquid and solid pig manure. Transport and retention of pollutants fron different
production systems, NJF-Seminar 373 (pp. 115-117): Nordiska jordbruksforskares förening (NJF).
Ulén, B., & Snäll, S. (2006). Forms and retention of phosphorus in an illite-clay soil profile with a history of
fertilisation with pig manure and mineral fertilisers. Geoderma, 137(3-4): 455-465.
Ullberg-Ornell, P.-E. (1998). Vänerns seglationsstyrelse 1799-1999. Åmål: Vänerns seglationsstyr. Wessberg, G.
(1964) Sjöfarten på Vänern och de värmländska hamnarna under åren 1800- 1865 - En ekonomiskhistorisk studie. Värmland förr och nu (pp. 5-35). Värmland: Värmlands museum.
Uusikartano, I. (2009). Det nya strandskyddets påverkan på allemansrätten. Kandidatuppsats. Luleå universitet.
Waage, D. (2009). Dynamiskt Tillväxtkapital - Den ideella sektorn som resurs . WAAGE Knowledgebase AB.
Wadensjö, B. (1995). Lurö - centrum i Vänerland?, Vol. 95:20. Karlstad: Samhällsvetenskap, Karlstads
universitet.
Wahlberg, V. (1901). Fiskeriundersökningar i Vänern 1899-1900.
Wahlberg, V. (1974). Fiskeriundersökningar i Vänern åren 1899 och 1900. Information från
Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm 1974: 7.
Wahlgren, C., Heaman, L., Kamo, S., & Ingvald, E. (1996). U-Pb baddeleyite dating of dolerite dykes in the
eastern part of the Sveconorwegian orogen, south-central Sweden. Precambrian Research, 79(3-4):
227-237.
Wahlgren, C.-H., Stephens, M. B., & Page, L. M. (1996). 40Ar/39Ar geochronological constraints on the
tectonothermal evolution of the Eastern Segment of the Sveconorwegian Orogen, south-central Sweden.
Geological Society, London, Special Publications, 112(1): 315-330.
Wahlin, K., & Grimvall, A. (2008). Uncertainty in water quality data and its implications for trend detection:
lessons from Swedish environmental data. Environmental Science & Policy, 11(2): 115-124.
Walden, H. W. (1992). Island biogeographical and ecological studies on the land mollusc fauna of archipelagos
in Swedish freshwater lakes. Malakologische Abhandlungen, 16(1-14): 31-45.
Wallén, A. (1911) Vänerns vattenstånd, dess perioder och dess reglering. Ymer, 30: 339-362.
Wallin, M. (1994) Tillförsel av kväve och fosfor till Vänern 1992 – samt förslag till mål och åtgärder.
Åtgärdsgrupp Vänern: Vol. 1. Åtgärdsgrupp Vänern.
Wallin, M. (1996). Vänerns miljötillstånd och utveckling 1973-1994. Stockholm: Naturvårdsverket.
Wallin, M., & Persson, J. (1995a) Kväveretention i Vänern. Åtgärdsgrupp Vänern: Vol. 3.
Wallin, M., & Persson, J. (1995b) Kväveretention i Vänern. Underlag för beslut. Åtgärdsgrupp Vänern.
Wallin, M., & Weyhenmeyer, G. (2000). Samordning av miljöövervakningen i de stora sjöarna. Institutionen för
miljöanalys, SLU.
Wallin, M., Östlund, M., & Kvarnäs, H. (2000). Näringsbelastning på Vänerns vikar inom Karlstads kommun:
källfördelning, retention, mål och åtgärder. Institutionen för miljöanalys, SLU.
Vallin, S. (1951). The Role played by Didymosphenia geminata (Lyngbye) in Clogging Gill Nets. Reports of the
Institute of Fresh-water Research, Drottningholm, 32: 149.
Wallsten, M. (1990). Vänern - vattennivåregleringens betydelse för vegetationsutbredningen.
Walter, M. (2008). Ekosystemansatsen på landskapsnivå. Examensarbete. Södertörns högskola.
Wanntorp, H.-E., & Fagerstrom, C. (2006). The genus Galeruca in Sweden (Coleoptera chrysomelidae).
Entomologisk Tidskrift, 127(3): 81-92.
Vattenfallsstyrelsen. (1916). Trollhättan, dess kanal - och kraftverk: Historik och beskrifning, utgifven af Kungl.
vattenfallsstyrelsen. Del I-[III], Vol. 2. Kungliga boktryckeriet PA Norstedt.
Vänerns Seglationsstyrelse. (1987). Vänerns seglationsstyrelses berättelse för år 1986.
Vänerns Seglationsstyrelse. (1988). Vänerns seglationsstyrelses berättelse för år 1987.
Vänerns Seglationsstyrelse. (1994). Vänerns Seglationsstyrelse: årsberättelse 1993.
38
Vänerns Seglationsstyrelse. Vänerns Seglationsstyrelse: årsberättelse 2004
Vattenvårdsförbund, Tidan. (1994). Tillförsel av kväve och fosfor till Vänern 1992. Rapport nr 1, 1994. TIDAN
2004.
Vänerns vattenvårdsförbund. (1972). Undersökningar i Vänern åren 1970-1972. Vänerns vattenvårdsförbund:
Vol. 4. Karlstad.
Vänerns vattenvårdsförbund. (1975). Vi vill vårda Vänerns vatten. Karlstad: Länsstyrelsen i Värmlands län.
Vänerns vattenvårdsförbund. (1997a). Vänern 1996. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 4.
Vänerns vattenvårdsförbund. (1997b). Vänern 1996 - årsskrift från Vänerns vattenvårdsförbund. Vänerns
Vänerns vattenvårdsförbund. (1997c). Vänerns vattenvårdsförbund är bildat. Vänerns vattenvårdsförbund.
Vänerns vattenvårdsförbund. (1998a). Vänern 1997. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 6.
Vänerns vattenvårdsförbund. (1998c). Vänern: natur och miljö. Vänerns vattenvårdsförbund.
Vänerns vattenvårdsförbund. (1998b). Vänern - Årsskrift från Vänerns vattenvårdsförbund 1997. Vänerns
Vänerns vattenvårdsförbund. (2000). Vänern - temabiologisk mångfald: årsskrift från Vänerns
vattenvårdsförbund. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 11.
Vänerns vattenvårdsförbund (2001a). Resultat från inventeringen av fågelskär i Vänern 2001.
Vänerns vattenvårdsförbund. (2001b). Vänern – Årsskrift 2001 Vänerns vattenvårdsförbund. Vänerns
Vänerns vattenvårdsförbund. (2002a). Life on lakes Vänern, Vättern och Mälaren – A Tale of Nature and
Environment. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 20 .
Vänerns vattenvårdsförbund. (2002b). Vänern – Årsskrift 2002 från Vänerns vattenvårdsförbund. Vänerns
vattenvårdsförbund,. Rapport 22.
Vänerns vattenvårdsförbund. (2002c). Livet vid Vänern, Vättern och Mälaren – en berättelse om natur och miljö
(broschyr). Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 20.
Vänerns vattenvårdsförbund. (2003). Vänern – Årsskrift 2003 från Vänerns vattenvårdsförbund. Vänerns
Vänerns vattenvårdsförbund. (2004). Vänern: årsskrift 2004 Vänerns vattenvårdsförbund. Vänerns
Vänerns vattenvårdsförbund. (2005). Vänern – Årsskrift 2005. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport 38.
Vänerns vattenvårdsförbund. (2006a). Hur mår Vänern? Bakgrundsdokument 1. Vänerns
vattenvårdsförbund,Rapport nr 40.
Vänerns vattenvårdsförbund. (2006b).Vattenvårdsplan för Vänern - Mål och åtgärder. Vänerns
Vänerns vattenvårdsförbund. (2006c). Vänern – Årsskrift 2006. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 42.
Vänerns vattenvårdsförbund. (2007a). Djur och växter i Vänern - Fakta om Vänern. Vänerns
vattenvårdsförbund,. Rapport nr 44.
Vänerns vattenvårdsförbund. (2007b). Vänern och människan. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 43.
Vänerns vattenvårdsförbund. (2007c). Åtgärdsidéer för några sandstränder och strandängar. Vänerns
vattenvårdsförbund: Vol. Rapport nr 46.
Vänerns vattenvårdsförbund. (2007d). Vänern – Årsskrift 2007. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 47.
VBB. (1984). Utveckling av fiskodling i Vänern - förutsättningar för Sea-Ranching.
Weiß, M. (2011). Future water availability in selected European catchments: a probabilistic assessment of
seasonal flows under the IPCC A1B emission scenario using response surfaces. Natural Hazards and
Earth System Sciences, 11: 2163-2171.
Welch, E. (1974). The Water Quality of Nearshore Areas in Lake Vänern Causes and Prospects.
Vattenkvaliteten i Vänerns skärgårdsområde. Statens naturvårdsverk.
Welch, E. B., & Lindell, L. T. (1978). Phosphorus loading and response in Lake Vanern nearshore areas.
Environmental Science & Technology, 12(3): 321-327.
Welinder, S. (2011). Early farming households, 3900-800 BC In J. Myrdal & M. Morell (Eds.), The agrarian
history of Sweden: from 4000 BC to AD 2000 (pp. 18-45). Lund: Nordic Academic Press.
Wenblad, A., & Bengtsson, B. (2005). Fiske 2005: En undersökning om svenskars fritidsfiske. Statistiska
centralbyrån, SCB.
Wennerberg, G. (1971). Yttemperaturkartering med strålningstermometer från flygplan över Vänern under
1971. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut.
Wennerberg, P. (2010). Fordonsgas i Skaraborg. Innovatum Teknikpark.
Verbruggen, F., Heiri, O., Reichart, G., Blaga, C., & Lottera, A. (2011). Stable oxygen isotopes in chironomid
and cladoceran remains as indicators for lake-water d18O. Limnol. Oceanogr, 56(6): 2071-2079.
39
Verschuren, D. (2001). Reconstructing fluctuations of a shallow East African lake during the past 1800 yrs from
sediment stratigraphy in a submerged crater basin. Journal of Paleolimnology, 25(3): 297-311.
Verspoor, E., & Cole, L. (2005). Genetic evidence for lacustrine spawning of the non-anadromous Atlantic
salmon population of Little Gull Lake, Newfoundland. Journal of Fish Biology, 67(s1): 200-205.
Verspoor, E., de Leániz, C., & McGinnity, P. (2007). Genetics and habitat management. The Atlantic Salmon,
399-424.
Vierth, I., Berell, H., McDaniel, J., Haraldsson, M., Hammarström, U., Yahya, M., . . . Björketun, U. (2008). The
effect of long and heavy trucks on the transport system - Report on a government assignment, VTI
rapport 605A. Linköping: VTI.
Viklund, K. (2009) Ledsjö sn, Raä 73, Götene kn, och Mariestad Raä 38, Västra Götalands län.
Miljöarkeologiska undersökningar 2009-012. Umeå: Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå
universitet.
Vindval. (2011). Vindval – Forskningsprogram om vindkraftens miljöpåverkan: Rapporter och pågående projekt
våren 2011.
Vinnefors, A., Berglund, J., & Larson, S. Å. (1993). The Hammarö (de-)formation. Sveriges geologiska
undersökning.
Viola, G., & Henderson, I. (2010). Inclined transpression at the toe of an arcuate thrust: an example from the
Precambrian ‘Mylonite Zone’of the Sveconorwegian orogen. Geological Society, London, Special
Publications, 335(1): 715-737.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. (1902). Underd betänkande öfver förslag till förbättrad farled mellan Venern
och Kattegat med bilagor, afgifvet af Vägoch vattenbyggnads-styrelsen. Kungliga boktryckeriet, PA
Norstedt & söner.
Väg-och vattenbyggnadsstyrelsen. (1916). Underdånigt förslag till reglering av Vänern avgivet av Väg-och
vattenbyggnadsstyrelsen och Vattenfallsstyrelsen den 22 sept. 1916: Kungliga boktryckeriet, PA
Norstedt & söner.
Vänerhamnkommittén. (1973). Slutrapport 1973. Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Lidköpings, Götene,
Mariestads och Gullspångs kommuner och Näringslivskommittén.
Vänerkansliet. (1993). Vänerblänk, nr 1, mars 1993.
Vänerkansliet. (1994). Vänerblänk nr 2, juli 1994.
Vänerkansliet. (1995). Multivariat statistisk analys av miljöövervakningen i Vänern,Vol. 1.
Vänerkansliet. (1996). Program för samordnad regional miljöövervakning i Vänern. Meddelande 1996:1.
Vänerkommittén. (1972). Från Vänerland till Västerhav.
Vänermuseet, Big Lake, Karlsson, H., & Gunnarsson, A. (2001). Kring Vänern: en vägvisare till kultur och
natur. Falköping: Rydins tryckeri AB.
Vänermuseet. (1990). Mellan tvenne världskrig: Lidköpingsbilder berättar. Skara.
Vänermuseet. (1991). Tiderna Lidköping staden och bygden. Lidköping: Risbergs tryckeri.
Vänermuseet. (1993a). Från Léger till Larsson: Solveig och Axel Lindahl[s] konstdonation. Sverige: WePe
tryckeri.
Vänermuseet. (1993b). Kvarteret Fiskaren: en studie av ett kvarter i stadens utkant. Nossebro, Lidköping.
Vänermuseet. (1993c). Meken: en samtidsdokumentation av Lidköping Machine Tools AB. Lidköping: Rydins
tryckeri AB.
Vänermuseet. (1995). Söne: sand och tegel. Lidköping: We-Pe tryckeri.
Vänermuseet. (1998). Skeppsbrott: vrak i Vänersjö. Lidköping.
Vänermuseet. (2000). Vid Vänern natur & kultur 2000. Nossebro: Rydins tryckeri AB.
Vänermuseet. (2001). Big Lakes – Final project report. Lidköping.
Vänermuseet. (2002). Vid Värnen natur & kultur 2002. Nossebro: Elanders Gummessons AB.
Vänermuseet. (2006). Vid Värnen natur & kultur 2006. Uddevalla: Rydins tryckeri AB.
Vänerns hamnförbund. (1963). Vänerland: tidskrift för Vänerns hamnförbund. Kristinehamn.
Väner-redovisningen. (1978). Vänerkommunernas gemensamma redovisning inom ramen för fysisk
riksplanering april 1978.
Vänerrådet. (2002). Sjöburna Godstransporter på Vänern – Kartläggning och analys av framtida potential.
Vänersamarbetet. (2009a). Exploateringstryck, tillgänglighet och riskhantering.
Vänersamarbetet. (2009b). Utvecklingsområde 6 - Natur och kulturvärden.
Vänerutredningen. (1991). Vänersjöfarten: betänkande. Stockholm: Allmänna förlaget.
Vänervattenkommittén. (1973). Anteckningar från sammanträde med kommittén för samordning av forskningsoch undersökningsverksamheten i Vänern (Vänervatten-kommitté) den 30 januari 1973, Statens
naturvårdsverk. Statens naturvårdsverk.
Värmlands län. (1986). Vänern 1985, Vol. 1. Länsstyrelsen i Värmlands län.
Värmlands naturhistoriska förening. (1939). Några bidrag till Värmlands fågelfauna, Vol. 12. Karlstad Fören.
Västerbygdens vattendomstol. (1937). Västerbygdens vattendomstols dom den 19 juni 1937 i mål angående
Vänerns reglering. Stockholm: Fritzes bokhandel.
40
Västra Götalandsregionen. (2011). Nya utmaningar för hållbar utveckling i Västra Götaland, Regionrapport
2011.
Västra Götalandsregionen. (2008). Fler Regional Systemanalys för Götalandsbanan. Ett nationellt huvudstråk.
Westerberg, H. (1982). Ultrasonic Tracking of Atlantic Salmon Salmo-Salar 1. Movements in Coastal Regions.
Institute of Freshwater Research Drottningholm Report, 60: 81-101.
Westerdahl, C. (1978). Fornlämningar och fornfynd i Götene kommun: en översikt; Om äldre Vänersjöfart: en
introduktion. Götene kulturnämnds småskriftserie Vol. 1/2. Skara.
Westerdahl, C. (2002). Vänerns magi: sjöns rituella landskap. Vid Vänern (pp. 42-77).
Westerdahl, C. (2003). Maritime culture in an inland lake? Maritime Heritage, 15: 17-26.
Westerdahl, C. (2003). Vänern: landskap, människa, skepp: om en maritim inlandskultur vid Vänern. Skärhamn:
Båtdokgruppen.
Westerdahl, C. (2008). Boats Apart. Building and Equipping an Iron‐Age and Early‐Medieval Ship in Northern
Europe. International Journal of Nautical Archaeology, 37(1): 17-31.
Westerdahl, C. (2011a). The Binary Relationship of Sea and Land. The Archaeology of Maritime Landscapes,
291-310.
Westerdahl, C. (2011b). Conclusion: The Maritime Cultural Landscape Revisited. The Archaeology of Maritime
Landscapes, 331-344.
Westfelt, L. (2003). Spelproblem i tre svenska orter – Resultat från 6000 intervjuer i Sundsvall, Malmö och
Karlstad. Stockholm: Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD).
Westlund, H. (1998). State and Market Forces in Swedish Infrastructure History. Scandinavian journal of
history, 23(1-2): 65-88.
Westöö, A. (2004). Isfria vintrar-hur påverkas vattenkvalitet och växtplanktonutveckling i Sveriges största sjöar.
Examensarbete. Uppsala: SLU.
Wetterhall, F., Graham, L., Andréasson, J., Rosberg, J., & Yang, W. (2011). Using ensemble climate projections
to assess probabilistic hydrological change in the Nordic region. Natural Hazards and Earth System
Sciences, 11: 2295-2306.
Weyhenmeyer, G. (2001). Warmer winters: are planktonic algal populations in Sweden's largest lakes affected?
Ambio, 30(8): 565-571.
Weyhenmeyer, G. (2004). Synchrony in relationships between the North Atlantic Oscillation and water
chemistry among Sweden's largest lakes. Limnology and Oceanography, 49(4): 1191-1201.
Weyhenmeyer, G. A. (2008). Rates of change in physical and chemical lake variables – are they comparable
between large and small lakes? Hydrobiologia, 599(1): 105-110.
Weyhenmeyer, G. A., Westöö, A.-K., & Willén, E. (2008). Increasingly ice-free winters and their effects on
water quality in Sweden’s largest lakes. Hydrobiologia, 599(1): 111-118.
Wezäta. (1947). Från Vänern till Västerhavet: en minnesskrift. Göteborg: Wezäta.
Wickström, H. (1974). Resultat av smoltutsättningar i Vänern 1960-69. Information från Sötvattenslaboratoriet,
Drottningholm.
Wickström, H., Andersson, J., & Åström, M. (2006). Report on the eel stock and fishery in Sweden 2005. ICES.
Wiederholm, T. (1973). Bottenfaunaundersökningar i Vänern, maj 1973. Statens naturvårdsverk.
Wiederholm, T. (1975). Bottenfaunan i Åsfjorden, Vänern. Regional variation och påbörjad återhämtning.
Statens naturvårdsverk.
Wiederholm, T., & Wallin, M. (2000). Monitoring of large lakes in Sweden - Some experiences. Paper presented
at the Proceedings of the Third International Lake Ladoga Symposium 1999.
Wihlborg, P. (2006). Catching Mercury: Mercury in Lake Vänern and Swedish catchments. Doktorsavhandling,
Linköping: Linköpings universitet.
Wihlborg, P., & Danielsson, Å. (2006). Half a century of mercury contamination in lake Vänern (Sweden).
Water, Air and Soil Pollution, 170(1-4): 285-300. doi: urn:nbn:se:liu:diva-50306
Wihlborg, P., Danielsson, Å., & Klingberg, F. (2004). Mercury in Lake Vänern, Sweden. Distribution in surface
sediment and catchment budget. Water, Air and Soil Pollution, 154(1-4): 85-99. doi:
urn:nbn:se:liu:diva-30665
Wihlborg, P., Danielsson, Å., & Rahm, L. (2000). Large-scale mercury variations in Lake Vänern (Sweden)
1974-1998. Environmental Monitoring & Assessment.
Wik, O. (2006). Large tularaemia outbreak in Varmland, central Sweden, 2006. Euro Surveill,11.
Wiklund, A., Sundelin, B., & Rosa, R. (2008). Population decline of amphipod Monoporeia affinis in Northern
Europe: consequence of food shortage and competition? Journal of Experimental Marine Biology and
Ecology, 367(2): 81-90.
Wikman, S. (1992). Häxor, schamaner och en yverboren. Stockholm: Tiden.
Wilander, A., & Fölster, J. (2007). Sjöinventeringen 2005: en synoptisk vattenkemisk undersökning av Sveriges
sjöar, Rapport 2007:16. Uppsala: Institutionen för miljöanalys, SLU.
Wilander, A., & Persson, G. (2001). Recovery from eutrophication: Experiences of reduced phosphorus input to
the four largest lakes of Sweden. Ambio, 30(8): 475-485.
41
Willén, E. (2001). Four decades of research on the Swedish large lakes Mälaren, Hjälmaren, Vättern and Vänern:
the significance of monitoring and remedial measures for a sustainable society. Ambio, 30(8), 458-466.
Willén, E. (2001). Phytoplankton and water quality characterization: experiences from the Swedish large lakes
Mälaren, Hjälmaren, Vättern and Vänern. Ambio, 30(8): 529-537.
Willén, E. (2003). Dominance patterns of planktonic algae in Swedish forest lakes. Hydrobiologia, 502(1): 315324.
Willén, E. (2006). Planktiska alger i sjöar: bedömningsgrunder, Vol. 4. Uppsala: Institutionen för miljöanalys,
SLU.
Willén, T. (1973). Undersökningar i Vänern 1969-1971. Statens naturvårdsverk
Willén, T. (1975). Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren - en översikt. Statens naturvårdsverk.
Willén, T. (1978). Vegetationsstudier i Vänern : Kolstrandsviken, Kilsviken, Åråsviken, Hagelviken och
Ölmeviken. Uppsala: NLU information.
Willén, T., & Eriksson, S. (1978). Vegetationsstudier i Vänern: Kolstrandsviken, Kilsviken, Åråsviken,
Hagelviken och Ölmeviken. Statens naturvårdsverk.
Wimby, M., Franck, P.-Å., & Berntsson, T. (1986). Utvärdering av absorptionsvärmepumpen i Trollhättan. VVS
& Energi, 9: 80-81.
Wimby, M., Franck, P.-Å., & Berntsson, T. (1988). Absorptionsvärmepump i Trollhättan - utvärdering.
Byggforskningsrådet
Wizelius, T. (2010). Lokalt ägd vindkraft. Vindform.
Wohlfarth, B., Bjorck, S., Funder, S., Houmark-Nielsen, M., Ingólfsson, Ó., Lunkka, J., . . . Vorren, T. (2008).
Quaternary of Norden. Episodes-Newsmagazine of the International Union of Geological Sciences,
31(1): 73-81.
Works, U. S. C. S. C. o. P. (1961). Report on Industrial and Hydroelectric Power Developments in Norway and
Sweden. Washington: United States Congress, Senate.
Wysujack, K., Greenberg, L., Bergman, E., & Olsson, I. (2009). Environmental mechanisms for partial
migration: food availability influences the adoption of a migratory tactic in brown trout (Salmo trutta
L). Ecology of Freshwater Fish, 18: 52-59.
Yngve, B., & Oskarsson, C. (2003). Äter Mellanskarv i Sommen det unika beståndet av röding och öring?
Magisteruppsats. Linköpings universitet,.
Zhang, Z., Sun, X., Wang, Q., Zheng, D., Zheng, N., & Lv, X. (2010). Recovery from Mercury Contamination in
the Second Songhua River, China. Water Air and Soil Pollution, 211(1-4): 219-229. doi:
10.1007/s11270-009-0294-3
Zillén, L., Conley, D. J., Andrén, T., Andrén, E., & Björck, S. (2008). Past occurrences of hypoxia in the Baltic
Sea and the role of climate variability, environmental change and human impact. Earth-Science
Reviews, 91(1-4): 77-92.
Zillinger, M. (2007). Tourist routes: A time-geographical approach on German car-tourists in Sweden. Tourism
Geographies, 9(1): 64-83.
Zilmer, K. (2006). The Representation of Waterborne Traffic in Old Norse Narratives: The Case of the Baltic
Sea Area. Viking and Medieval Scandinavia, 2(1): 239-274.
Åhäll, K.-I., & Connelly, J. N. (2008). Long-term convergence along SW Fennoscandia: 330 m.y. of Proterozoic
crustal growth. Precambrian Research, 163(3-4): 402-421.
Åkerblom, S., Nilsson, M., Yu, J., Ranneby, B., & Johansson, K. (2011). Temporal change estimation of
mercury concentrations in northern pike (Esox lucius L.) in Swedish lakes. Chemosphere.
Ångström, A. (1940). Temperaturmätningar i Vänern och Göta älv. Stockholm: Meddelanden från Statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt.
Ås, S., Bengtsson, J., & Ebenhard, T. (1997). Archipelagoes and Theories of Insularity. Ecological Bulletins
(46): 88-116.
Åström, J., & Pettersson, T. J. (2007). Avloppsutsläpp och mikrobiologisk påverkan i råvattentäkten Göta älv.
Svenskt Vatten Utveckling.
Åtgärdsgrupp Vänern. (1993a). Verksamhetsberättelse 1992/93.
Åtgärdsgrupp Vänern. (1993b). Verksamhetsplan 93/94.
Åtgärdsgrupp Vänern. (1995) Metaller och stabila organiska ämnen i Vänern – tillstånd, utveckling,
källfördelning, risker. Åtgärdsgrupp Vänern, Rapport nr 2.
Öberg, T. (2005a) Bromerade flamskyddsmedel i fisk från Vänern och Vättern. Vänerns vattenvårdsförbund,
Rapport 25 Supplement.
Öberg, T. (2005b). Miljögifter i fisk 2001/2002: Bilaga till rapport: resultat av analyser av flamskyddsmedel i
fisk från Vänern och Vättern, Vol. 73. Jönköping: Vätternvårdsförbundet.
Öberg, T., Darnerud, P., Hajslova, J., & Sötvatten, M. (2003). Miljögifter i fisk 2001/2002 Vänern-Vättern.
Öhrström, E., Gidlöf-Gunnarsson, A., Ögren, M., & Jerson, T. (2010). Effekter av buller från vägtrafik och tåg Undersökningar i Kungälv, Borås, Töreboda och Falköping. Göteborg: Arbets- och miljömedicin,
42
Örebro län. (2005). Fiskets framtid i de stora sjöarna - utveckling eller avveckling? Länsstyrelserna i Örebro,
Stockholms, Södermanlands, Västmanlands, Uppsala, Västra Götalands, Värmlands och Jönköpings
län, Vol. 49. Länsstyrelsen i Örebro län.
ØStbye, K., NÆSje, T., Bernatchez, L., Sandlund, O., & Hindar, K. (2005). Morphological divergence and
origin of sympatric populations of European whitefish (Coregonus lavaretus L.) in Lake Femund,
Norway. Journal of Evolutionary Biology, 18(3): 683-702.
43

Forskning och kunskapsproducenter runt Vänern

Transcription

Similar documents

Fördjupning Futurum Vänern

Fördjupning Vänerrummet

Skärgarden – en presentation Författare Mats Johansson

Platsen, namnet och historien

2016 guide - Visit Karlstad

Bilaga till DX-Aktuellt nr 5 2013 - Sveriges DX

översvämningsprogram karlstads kommun