Rapport - Teknik Roligt, vi gör teknik roligt

Transcription

UNIVERSITY OF SKOVDE
Rapport
Teknikroligt i Ekedalen –
en kunskapsredovisning
Eva Dahlgren
2012-07-10
Rapporten bygger på ämnesfokuserade gruppsamtal med elever från skolans åk 1 – åk 6 (2010) samt
från skolans åk 2 – åk 6 (2012)
Förord
Den här rapporten grundar sig på två studier. Den första genomfördes under våren 2010 och
den uppföljande studien genomfördes under våren 2012. Studierna är gjorda av undertecknad
som ett uppdrag som Högskolan i Skövde har fått av projektgruppen för LEADER-projektet
Teknikroligt i Ekedalen.
Undertecknad har blivit mycket väl mottagen och getts goda möjligheter att förbereda och
genomföra studierna på skolan och eleverna har visat att de tyckt det varit intressant att delta.
2012-07-10
Eva Dahlgren
Innehållsförteckning
Förord ....................................................................................................................................2
Bakgrund................................................................................................................................3
Läroplanen för grundskolan och ämnet teknik ........................................................................3
Teknikundervisning i Ekedalen...........................................................................................5
Uppdrag och metodval............................................................................................................6
Urval och etik.........................................................................................................................6
Genomförande........................................................................................................................7
Förberedelser (2010)...........................................................................................................7
Förberedelser (2012)...........................................................................................................7
Gruppsamtalens genomförande...........................................................................................7
Analys ....................................................................................................................................8
Kunskapsredovisning (teknikkunskaper).................................................................................8
Åk 1 (2010): .......................................................................................................................8
Förutsättningar ...........................................................................................................................8
Redovisade kunskaper.................................................................................................................8
Åk 3 (2012) ........................................................................................................................9
Åk 2 (2010). .......................................................................................................................9
Åk 4 (2012) ......................................................................................................................10
Förutsättningar .........................................................................................................................10
Redovisade kunskaper...............................................................................................................10
Åk 2 (2012) ......................................................................................................................11
Åk 3 (2010) ......................................................................................................................11
Åk 5 (2012) ......................................................................................................................12
Åk 4 (2010) ......................................................................................................................13
Åk6 (2012) .......................................................................................................................14
Åk 5 (2010) ......................................................................................................................15
Åk6 (2010) .......................................................................................................................16
Kunskapsanalys (övriga kunskaper)......................................................................................18
Attityder till arbetet ”Teknikroligt i Ekedalen” .....................................................................19
Resultat ................................................................................................................................20
Slutord..................................................................................................................................20
Referenser ............................................................................................................................21
Bakgrund
Ekedalens skola ligger i en tätort med drygt 400 invånare i Tidaholms kommun. Skolan
byggdes 1960 och byggdes om 1991 – 1992. Skolområdet rymmer både skola och en
förskoleavdelning. Dessutom ligger två förskoleavdelningar strax bredvid. Ett fritidshem är
integrerat i skolans lokaler. Det går drygt 100 elever i Ekedalens skola från förskoleklass till
årskurs 6. Hälften av dem kommer från kringområdet och åker skolskjuts.
Ledamöter i Ekedalens Samhällsförening har uppmärksammat att naturvetenskapliga
programmet på Tidaholms gymnasium är hotat på grund av för få sökande, samtidigt som
flera undersökningar från näringslivet pekar på att samhället behöver naturvetenskaplig
kompetens. De ställde sig frågan om de hade möjligheter att påverka utvecklingen på det
lokala planet och tog kontakt med Ekedalens skola, Föräldraföreningen på Ekedalens skola,
organisationen Hela Sverige ska leva, Arbetsförmedlingen samt Högskolan i Skövde. Dessa
kontakter har utmynnat i ett LEADER-projekt som kallas ”Teknikroligt – Ekedalens skola”
och pågår under perioden 2009-03-01 – 2012-10-15.
Projektidén är att: ”Elever, 6-13 år ska lockas in i teknikens värld. Projektets huvudtema,
förnyelsebar energi, sol, vind, vatten och jordvärme. Kunskaperna kan förhoppningsvis
spridas utanför skolan via föräldrar m fl.”
Det förekommer ibland svårigheter att skilja begreppen teknik och teknologi åt. Speciellt
bekymmersamt kan det vara då engelska språket använder ordet ”technology” där svenska
ordet teknik används och svenska språkets betydelse av teknologi är läran om teknik och då
inte minst läran om industriella tillverkningsmetoder. (Blomdahl, 2007)
I dagligt tal associeras termen ”teknik” ofta till föremål skapade av människor,
vanligen sådant som produceras inom industrins områden, …
(Blomdahl, 2007, s 36)
Läroplanen för grundskolan och ämnet teknik
Teknik infördes som ett obligatoriskt ämne i grundskolan i och med Lgr 80 från åk 1 till och
med åk 9 eftersom man då upplevde att eleverna hade ett svagt intresse för naturvetenskapliga
och tekniska studier. Teknik fanns inte som eget ämne utan sammanfördes med de andra
naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena i grundskolans lägre åldrar. Från och
med Lpo 94 får ämnet egen ämnesstatus med kursplan och man formulerar mål som eleverna
ska ha uppnått samt mål som skolan ska sträva mot att eleverna når i slutet av femte
respektive nionde skolåret. I Lgr 11 preciseras teknikämnets syfte, innehåll och arbetssätt där
framför allt innehållet har breddats, vilket gör att projektets teknikundervisning, som var
utformat efter läroplan Lpo 94, inte täcker nuvarande krav helt.
Följande är ett utdrag ur Lgr 11 (Skolverket, 2011, s.269-271) om teknikämnets syfte och
centrala innehåll för årskurserna 1–6 från kursplanen.
Syfte
Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande
och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv
värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och
förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.
3
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om
tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa
olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges
förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att
teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön.
Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik,
könsroller, ekonomi och hållbar utveckling.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska
utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska
företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i
samspel med andra vetenskaper och konstarter.
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till
lösningar,
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Tekniska lösningar
• Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för
att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika
slag.
• Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den
kupade handen som förebild för förvaringskärl.
• Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan
sammanfogas.
• Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
• Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur
de är utformade och kan förbättras.
• Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
• Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö
• Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
• Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.
• Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.
4
I årskurs 4–6
Tekniska lösningar
• Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
• Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och
broar.
• Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller
rörelse, till exempel larm och belysning.
• Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor.
• Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt
användning i hållfasta och stabila konstruktioner.
• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag
till lösningar, konstruktion och utprövning.
• Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila
strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
• Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och
måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö
• Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vattenoch
avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur
de samverkar.
• Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker
till detta.
• Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.
• Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska
lösningar.
(Skolverket, 2011, s.269-271)
Teknikundervisning i Ekedalen
För att väcka teknikintresset bland eleverna och ge dem möjligheter att lära sig grundläggande
begrepp inom teknikens värld har projektledningen bestämt att de ska använda ett
undervisningsmaterial som heter LEGO Education. Det består av lådor med Lego-detaljer och
tekniska beskrivningar av ”maskiner” som eleverna får bygga. De grundmodeller som
behandlats är: hävstång, hjul, block, lutande plan, kil, skruv, kugghjul, kamhjul samt spärrhjul
med spärrhake. Dessa har förekommit i olika konstruktioner. Triangelns stabilitet har
demonstrerats. Eleverna har undervisats i grupper om 9-10 elever. Till sin hjälp under
tekniklektionerna har de haft en förälder, som är ingenjör, som ansvarat för undervisningen
samt ytterligare någon förälder som assisterat. De disponerade till en början samma klassrum
vid varje tillfälle, men det har av organisatoriska skäl varit omöjligt att följa hela tiden.
Eleverna har mestadels arbetat parvis utifrån ritningar och byggt, diskuterat och förändrat
konstruktionerna och dragit slutsatser om konstruktionens funktion och varför en del
förändringar blivit förbättringar och varför andra inte fungerat så bra.
Man har i princip utgått ifrån Deweys tankar om att handling och lärande hör ihop i en form
av problembaserat lärande, vilket också ett flertal andra pedagoger har poängterat:
5





Ett problem visar sig
Problemet analyseras och avgränsas
Flera olika lösningar urskiljs
Utveckling av den till synes bästa hypotesen genom resonemang och experiment
Ytterligare observation och experiment leder fram till att hypotesen avvisas eller godkännes
(Kroksmark,2003, s.375)
Förskoleklassen och årskurs 1 har inte deltagit i regelbunden teknikundervisning. Under det
första året fick elevgrupperna i åk 2 – åk 3 45 minuter var fjärde vecka och i åk 4 – åk 6 45
minuter varannan vecka. Senare ändrades det till att alla elevgrupper, från åk 2 – åk 6, fick 80
minuter var fjärde vecka.
Uppdrag och metodval
Uppdraget för Skövde Högskola innebar att ”mäta barnens teknikintresse varje läsår” under
projekttiden enligt projektbeskrivningen. Ett sätt att mäta elevernas intresse för teknik är att
identifiera deras kunskapsutveckling samt lyssna efter hur de uttrycker sin känsla inför
tekniklektionerna. Det var ett stort och brett uppdrag. Under samtal med projektledning och
lärare på skolan beslutades om gruppintervjuer, eller mer korrekt ämnesfokuserade
gruppsamtal. Dessa har formats som en typ av öppna samtal. Målsättningen har varit att först
försöka få eleverna att berätta så fritt som möjligt om sitt deltagande och lärande i projektet
”Teknikroligt i Ekedalen”. Därefter har samtalen styrts in mot tekniska företeelser som har
ingått i projektets undervisning. Varje årskurs har representerats av två grupper med tre elever
i varje grupp. Elever ur samtliga klasser (från årskurs 1 till årskurs 6 under våren 2010 och
från årskurs 2 till årskurs 6 under våren 2012) skulle delta och målsättningen skulle vara att
identifiera tecken som tyder på kunskap och intresse som kan knytas till det pågående
projektet. Vi valde gruppsamtal till skillnad från individuella samtal. På det sättet erhölls ett
förhållandevis brett underlag till studien. Det skulle också bidra till trygghet för eleverna att
finnas i en grupp där eleverna känner varandra. Eleverna kunde förhoppningsvis följa upp
varandras tankar i ett gruppsamtal tillsammans med kamrater som samtidigt deltagit i de
lektioner vi kommit att tala om. En samtalsledare har som utomstående inte alltid rätt
förståelse för de erfarenheter eleverna hänvisar till. Det kan vara betydelsefullt att eleverna
hjälper till med förståelsen.
Urval och etik
Projektledningen hade önskat att alla elever från åk 1 till åk 6 skulle ingå i utvärderingen.
Detta tedde sig alltför omfattande så vi reducerade till att c:a en tredjedel av eleverna deltog,
vilket även det är ett stort antal. Vi bestämde oss för att göra samtalen i små grupper, med tre
deltagare i varje grupp. Från varje åk lottade lärarna slumpmässigt fram två samtalsgrupper.
Våren 2012 deltog inte årskurs 1 utan grupperna kom från årskurs 2 till årskurs 6. Lärarna på
skolan hade ansvar för att föräldrarna var informerade och hade godkänt att jag kom och
gjorde undersökningen. På detta sätt gjordes urvalet slumpvis och det representerar en stor del
av elevgruppen på skolan. Vid första samtalstillfället var några av de utvalda eleverna sjuka.
De ersattes då av andra. Vid ett tillfälle uppstod ett missförstånd och eftersom båda
”ersättarna” väldigt gärna ville delta så blev det fyra i en grupp. I en annan grupp ersattes inte
frånvaro och den gruppen bestod därför av endast två elever. Vid det andra samtalstillfället
var samtliga slumpvis valda elever på plats. Vid samtalens början var jag noga med att säga
till eleverna att samtalen var frivilliga och att fråga eleverna om de tyckte att det var OK att
jag spelade in dem med hjälp av en diktafon. De fick lyssna en kort stund på början av varje
inspelning efteråt så att de fick höra hur de lät.
6
Genomförande
Det krävs att den som vill intervjua barn hittar en kommunikationsväg till de unga
informanterna. Det är viktigt att man som intervjuare skapar ett förtroendekapital så att barnen
har lust att svara på de frågor man har som intervjuare. (Dalen, 2007) Detta förtroendekapital
byggs upp i flera steg. Intervjuaren bör ha kännedom om det faktainnehåll intervjun omfattar
och intervjuaren bör inte kännas ”främmande” (Dalen, 2007).
Förberedelser (2010)
För att kunna ställa rätt frågor och förstå vilka utsagor som skulle kunna ha med projektet att
göra var det viktigt för intervjuledaren att sätta sig in i vad undervisningen innehöll och hur
den genomfördes. Här kom min långa lärarerfarenhet från undervisning i åk 1 – 6 till nytta.
Den gjorde det lätt att förstå vad jag skulle kunna förvänta mig i de olika åldersgrupperna. Jag
började med att läsa in mig på LEGO Education-materialet, för att kunna identifiera begrepp
och kunskaper. Därefter besökte jag skolan under en heldag för att eleverna skulle få
möjlighet att känna igen mig vid samtalstillfället. Jag deltog i flera klassers undervisning både
på ordinarie lektioner och på deras tekniklektioner. Under de ordinarie lektionerna fick jag
tillfälle att gå runt bland eleverna och samtala med dem och på så sätt bekanta mig med dem.
Detta förbesök på skolan gjordes ett par veckor innan samtalen skulle genomföras.
När informanterna är barn måste forskaren förbereda sig extra noga. Det krävs god kunskap om barn
och deras sätt att kommunicera. Samtidigt måste forskaren också ha erfarenhet av barn, för att kunna
uppträda ledigt och naturligt i intervjusituationen. Eftersom kvaliteten på intervjun har så stor betydelse
för utfallet av barnets berättelse, måste förberedelserna ägnas extra stor uppmärksamhet.
(Dalen, 2007, s.47)
Förberedelser (2012)
Inför samtalen 2012 fanns inte möjligheter till ett föregående besök, utan de egentliga
samtalen fick förberedas mer noga. Introduktionen fick ta lite längre tid, så att eleverna kände
sig obesvärade och trygga. Jag hade noggrant läst igenom den första rapporten, upplivat
minnet från samtalen genom att lyssna igenom inspelningarna samt läst igenom
undervisnings-materialet igen för att kunna följa elevernas tanketrådar och ställa relevanta
uppföljande frågor.
Gruppsamtalens genomförande
Lärarna på skolan hade vid båda tillfällena gjort ett schema med tider och salar för
gruppsamtalens genomförande. Varje samtal hade c:a 20 min till sin disposition. Inledningen
av varje gruppsamtal handlade om att starta bandspelaren och en fråga om de tyckte det var
OK att spela in samtalet. Vi presenterade oss för varandra och vi småpratade lite. Dalen
(2007) pekar på vikten av att etablera kontakt i introduktionsfasen av en intervju så att det
skapas en god stämning och ett förtroendefullt förhållande mellan intervjuaren och
informanterna. Varje samtal följde samma samtalsguide som till att börja med var helt öppen,
eftersom det var svårt att veta vilka kunskaper som kunde komma fram. Så fort eleverna
nämnde något jag visste hade förekommit i teknikundervisningen försökte jag få dem att
berätta lite mer genom att ställa frågor och be dem berätta mer samt genom att visa bilder på
de tekniska fenomen de berörde. Därefter visade jag bilder på de tekniska företeelser, som jag
visste att eleverna hade fått lektioner om. Jag bad eleverna berätta vad de kom att tänka på när
de såg bilderna. Till slut bad jag dem berätta sådant som jag missat att fråga om.
Gruppsamtalen kunde genomföras i lugn och ro och samtliga elever verkade uppskatta att få
delta.
7
Analys
Samtliga gruppsamtal bandades och transkriberades. Jag har själv transkriberat samtliga
samtal vilket ger en närhet till utskrifterna som enligt Dalen (2007) kan stärka
analysprocessen. Därefter fördes samtalsutskrifterna samman i ett dokument i datorn och
genomsöktes efter nyckelord som funnits med i projektets teknikundervisning. I kapitlet
”Kunskapsanalys” har de tekniska kunskaperna beskrivits. Det är frapperande att lyssna till
sjuåringar som har helt klart för sig om triangelns stabilitet eller tolvåringar som kan berätta
om kamaxelns funktion i en motor. I transkriptionerna går det inte att avgöra vem av eleverna
som säger vad eftersom de flesta grupperna bestod av tre elever, en grupp var endast två och
en grupp var fyra. Därför markeras intervjuaren i citaten med I och oavsett vilken elev som
pratar med E. Om det är fler elever som deltar i samtalet markeras den ena E1 och den som
faller in i samtalet med E2. Dessa markeringar står alltså för olika elever vid olika samtal.
Utöver den teknikanknutna kunskapsanalysen redovisas därefter andra kunskaper och
färdigheter som eleverna uppfattar att de fått via projektarbetet Teknikroligt i Ekedalen och
sist elevernas inställning, som de uttrycker den, till lektionerna i projektet.
Kunskapsredovisning (teknikkunskaper)
Här redovisas de av elevernas tekniska kunskaper som kommer fram i gruppsamtalen.
Eleverna är endast delvis desamma i första och andra studien eftersom de utvalts slumpvis vid
båda tillfällena. Kunskaperna redovisas ändå så att elever från den klass som gick i åk 1 år
2010 genast redovisas som åk 3 år 2012. Man kan på det sättet studera klassens utveckling.
Samtliga elever hade en uppfattning om hjulets historia både 2010 och 2012. Grupperna
berättade om hur man hade använt stockar för att rulla vikingarnas båtar mellan floderna och
de visste att det var föregångare till hjulen. De visste att det gick väldigt trögt att dra något på
marken och att det gick lättare om man hade något som rullar under, men det var endast en
elev 2012 i åk 6 som kunde begreppet friktion och vad det begreppet innebär. Vi gick inte in
på hjullagrens funktion mer än i den gruppen heller. Ytterligare två elever kom fram till
begreppet friktion med lite hjälp, en i åk 2 och en i åk 5.
Åk 1 (2010):
Förutsättningar
Årskurs 1 har inte haft lektioner inom projektet Teknikroligt i Ekedalens skola på samma
regelbundna sätt som de andra klasserna. Min förutfattade uppfattning var att de inte hade haft
teknikundervisning alls, men det visade sig vara fel. Att eleverna haft en temadag eller
liknande med triangelns stabilitet som tema visade sig tydligt.
Redovisade kunskaper
På frågan om de hade haft ”Teknikroligt” någon gång svarade de omedelbart ja, en gång. Den
ena gruppen var först inne på att teknik handlade om teknik-LEGO, men kom sedan vidare i
sina tankar och berättade om hur de byggde ett hus med pinnar och bandybollar. Den andra
gruppen började berätta om ”Triangeldrama” med en gång. Enligt barnens berättelser fick de
bygga hus och torn med hjälp av bambupinnar och innebandybollar. De hade i uppgift att de
skulle använda triangelns form och inte bara fyrkanter.
I: Varför byggde ni trianglar?
E: Därför dom blir stadiga!
I: Blir dom stadiga?
E: Annars kan dom göra så! (Visar med händerna hur en tänkt fyrkant trycks ihop.)
8
Alla elever i båda grupperna hade klart för sig att triangelns form var stadig och att man
använde trianglar för att ge stadga när man bygger, men bara några, inte alla, hade upptäckt
trianglarna i sin närhet och kunde berätta om ställen där de hade sett trianglar.
Åk 3 (2012)
Förutsättningar
Eleverna har haft någon enstaka undervisning i teknik under åk 1, bland annat
”Triangeldrama”. Under åk 2 hade de 45 minuter var fjärde vecka och under åk 3 har de haft
80 minuter var fjärde vecka.
Eleverna i årskurs 3 vet ganska mycket om kugghjul. De kan benämna dem, de vet vad man
använder dem till och hur man kan överföra kraft på bekostnad av hastighet när man till
exempel cyklar i en uppförsbacke och behöver mer kraft för att orka cykla uppför.
Några av eleverna har kunskaper om hävstången, och att man får mer kraft om den är lång,
men de kan inte benämna den. De kan också visa hur man får en gungbräda att väga jämnt.
Eleverna kan förklara hur ett kamhjul fungerar, men vet inte vad det heter. De vet att ”det
hoppar upp och ner” när man använder det.
Den ena gruppen kommer in på yxans (kilens) funktion när man klyver ved, men de använder
inte begreppet kil.
När eleverna ser en bild på block och taljor så har någon en idé om att det blir lättare att lyfta
en tyngd med mycket hjul och rep, men de är inte på det klara med hur det blir så.
Den ena gruppen tappar koncentrationen på slutet av samtalet, men den andra gruppen svarar
omedelbart att triangeln är en hållbar form och att det är därför man använt den för att stadga
upp en reglad husvägg.
Åk 2 (2010).
Förutsättningar
Eleverna i årskurs två har teknikundervisning 45 min var fjärde vecka. De har därför inte
hunnit så mycket ännu, men enligt dokumentationen har de hittills haft arbeten som berört
begreppen hävstång och block.
De här gruppernas elever svarade väldigt olika. Eleverna i den ena gruppen svarade ganska
enstavigt medan eleverna i den andra gruppen berättade mer än gärna. I de här grupperna som
haft lektioner i teknik med extra lärare som till sin hjälp använt materielen LEGO Education,
en slags teknik-LEGO, fördes elevtankarna genast till LEGO-bygge när de tillfrågades om
teknikprojektet. Därefter började en av gruppernas elever berätta om kugghjul. De har
uppfattat att man kan transformera hastighet med hjälp av kugghjul, men de kan inte
redogöra för stora och små hjuls betydelse eller hur man kan vända en rotationsrörelse att gå
åt motsatt håll. Eleverna vet att de har kugghjul på cykeln och de kan också berätta om att när
man cyklar i uppförsbacke ska man växla ner till en låg växel för att man ska orka trampa
bättre. De kan dock inte förklara varför.
9
Jag övergår till att visa bilder och börjar med bilden som illustrerar hävstångseffekten.
Eleverna säger genast att det har ”han” (teknikläraren) visat på tavlan och lite tveksamt att det
har med kraft att göra. När jag säger hävstång så skiner de upp igenkännande. De kan också
redogöra för hur en gungbräda fungerar och hur man måste justera längden på brädan för att
få olika tunga personer att ”väga lika”. De kan också förklara hur skottkärran fungerar och
hammaren.
När jag visar bild på taljor med block berättar eleverna om en lyftkran de har byggt. Vid
ytterligare samtal berättar ett av barnen att de har en sådan hemma för där har det funnits ett
slakteri och då finns det en hiss i taket.
I slutet av samtalen frågar jag om det är något vi inte har talat om som de har lärt sig i
teknikundervisningen. Då berättar den här gruppen om ”triangeldramat” och hur stark
triangeln är.
Den andra gruppens elever berättar spontant att de har jobbat med lyftkranar. De känner igen
bilder med block och taljor och vet att man orkar lyfta tunga saker med hjälp av dem, men de
har inte kunskap om varken begreppet block eller talja. De har heller inga direkta tankar om
någon av de bilder jag visar eller om ”triangeldramat”.
Åk 4 (2012)
Förutsättningar
Eleverna har haft teknikundervisning 45 minuter var fjärde vecka under årskurs 2 och 3 och
80 minuter var fjärde vecka under årskurs 4.
Den ena gruppen diskuterar hävstångseffekten, men kan inte benämna den. De kan däremot
visa, på olika verktyg (t.ex. spett, hammare, grensax), hur man kan underlätta sitt arbete med
hjälp av den. De vet också hur man fördelar olika tyngder på en gungbräda för att den ska
väga jämnt.
Den ena gruppen förstår något om blockets och taljans funktion men vet inte varför och hur.
Kan inte begreppen, men vet att det blir lättare.
Eleverna kan inte begreppet lutande plan, men vet att det blir lättare att få upp saker till en
högre nivå om man använder sig av ett lutande plan i stället för att lyfta rakt upp.
Skruv – förklarar korrekt hur skruven fungerar och varför den håller bra och varför den går
lätt in i väggen
Några elever berättar om ”Triangeldramat” de gjorde för flera år sedan. Eleverna vet att
triangeln är en stabil form och de demonstrerar hur stark den är.
Eleverna kan kugghjulens funktion och är säkra på olika stora hjuls hastighet och några kan
förklara att man får mer kraft när man cyklar och växlar ner i en uppförsbacke.
Några av eleverna kan förklara hur kamhjulet fungerar, men kommer inte på namnet.
10
Åk 2 (2012)
Förutsättningar
De här eleverna gick i 6-årsgruppen 2010 och deltog i den övningen som kallades
”Triangeldramat”. De fick lite undervisning i åk1 och i åk 2 har de fått 80 min var fjärde
vecka.
Båda grupperna berättade om vad ”Triangeldramat” gick ut på när jag påminde dem om det.
Det de är helt övertygade om är att triangeln, eller trekanter som de ibland uttrycker det, är en
hållbar konstruktion:
E1- Man måste göra såna här trekanter i stället för typ…för det har vi lärt oss på tekniken så att man
inte ska bygga såna här fyrkanter för…
E2- Fyrkanter dom går sönder lätt. Trekanter går inte sönder så lätt.
I- Det gör dom inte?
E2- Nä. Fyrkant blir lite så här ostadig så om man trycker till så, så åker den ju ner där.
E1- Ja och om man trycker på en trekant så händer inget.
Eleverna berättar att de har byggt en bro av fyrkanter och en av trekanter och när man tar ut
bulten som håller samman bron så går bron gjord av fyrkanter sönder, men den som är gjord
av trekanter står kvar.
Eleverna har vaga kunskaper om hur man kan fördela vikten på en gungbräda så att det väger
jämnt, men kan inte begreppet hävstång.
Eleverna känner igen kugghjul och vet att man använder dem att driva något som snurrar
med dem.
Åk 3 (2010)
Förutsättningar
Eleverna i årskurs tre har haft teknikundervisning 45 min var fjärde vecka precis som årskurs
två, men har hunnit med genomgångar på fler grundbegrepp: hävstång, hjulet, blocket samt
lutande planet.
Alla eleverna i de här grupperna vet hur hävstången fungerar och är kreativa i sina lösningar
på hur man kan få en gungbräda att väga jämnt trots att mittpunkten på brädan är fastsatt i
vridpunkten och barnen som sitter på var sin sida väger olika mycket. Däremot så är det bara
några som direkt kan säga att det har med hävstångseffekten att göra. Eleverna vet att
hammaren och skottkärran är exempel på redskap där hävstången används.
När den ena gruppen ser bilden av olika taljor kände eleverna igen att de hade byggt sådana
konstruktioner, men de kom inte ihåg begreppen block eller talja. Däremot så visste de att det
hade med tyngdkraften att göra.
Båda grupperna kunde mycket om kugghjul. De var på det klara med att om hjulen var lika
stora så gick de lika fort och om de var olika stora så gick de olika fort. Båda grupperna kunde
förklara varför det ena hjulet gick fortare än det andra. Den ena gruppens elever använder
begreppen drivhjul och följehjul helt korrekt.
11
Vid frågan om de har arbetat med konstruktioner och hållfasthet så är eleverna lite tveksamma
först, men när en elev börjar berätta om när han byggde ett fotbollsmål…
E: Jo, nu! Nu! Nu vet jag! Jag har lärt mig om det ska hålla så måste man sätta så’n här kraft så att det
inte åker ihop bara…
I: Vad måste man sätta för nå’nting?
E: Trekant håller mest!
I: Hur vet du det?
E: För vi hade så här…det var så här…gummi..skumgummibollar och så har man tandpetare och så sa
dom att, vad heter det, trekanter är bäst, det håller mest!
I: Dom har sagt det?
E: Ja!
I: Har du sett det nå’nstans i verkligheten?
E: Ganska många har…trekantiga tak till exempel.
Åk 5 (2012)
Förutsättningar
Eleverna hade 45 minuter var fjärde vecka i årskurs 3, de hade 45 minuter varannan vecka i
årskurs 4 och 80 minuter var fjärde vecka i årskurs 5.
De här eleverna har hunnit gå igenom de enkla maskinerna och har fått bygga ett flertal
konstruktioner av olika slag. De berättar om en hund som viftar både på ögon och svans, de
kom ihåg att de också hade byggt en myra. De har byggt en elvisp, en ”mätapparat” och en
lyftkran. Detta är de konstruktioner som de hänvisar till i sina förklaringar.
De här eleverna har förstått syftet med projektet ”Teknikroligt i Ekedalen” och berättar att det
är för att de ska lära sig mycket om teknik som man har projektet och för att skapa intresse,
inte bara för stunden utan också för framtiden.
Eleverna berättar att för att lära sig får de konstruera, testa, skriva och förbättra. För det mesta
har de en ritning som de utgår ifrån, men något som de också uppskattar är när de får
konstruera på egen hand.
Eleverna använder kugghjul i nästan alla konstruktioner och de vet hur det förhåller sig
mellan storlek på hjulen och hastighet. Däremot kunde inta alla förklara vad som händer när
man växlar ner för att orka trampa uppför en backe på cykeln.
Eleverna berättar om att de fått hundens svans att vifta och hundens ögon att titta uppåt och
nedåt, men de kan inte hitta begreppet kamhjul, däremot så kan de förklara hur det går till.
Eleverna får titta på bilder som visar olika användningsområden där man utnyttjar
hävstångseffekten. Bland annat resonerar vi om en gungbräda.
E: Så står man här, vid kanten här, då åker man ner mycket lättare, men ställer man sig längre in så åker
man uppåt i stället.
När vi pratar om grensaxen refererar vi till resonemanget om spettet och eleverna berättar då
att man ska hålla längst ut i handtagen för att bli så starka som möjligt. Vi fortsätter att tala
om verktyg med hävarm och eleverna föreslår hammare.
12
I- Varför har jag ett skaft på den?
E1- Det går fortare..
E2- Det blir mer kraft när man slår så!
I- Varför då?
E2- Man får med hela armen så..när man svingar så
I- Blir det kraft när man har en arm?
E2- Ja det är nog nåt sånt, för när vi går i fotboll och om man inte tar i utan bara..ja svingar så, ja då kan
man skjuta hårt ändå.
Eleverna har alldeles klart för sig att triangeln är en stabil konstruktion som ofta används,
bland annat när man bygger hus.
Åk 4 (2010)
Förutsättningar
Årskurs fyra har haft 45 minuters teknikundervisning varannan vecka. De har precis hunnit gå
igenom alla grundmoment: hävstång, hjulet, blocket, lutande planet, kilen, skruven,
konstruktion, kugghjul, kamhjul samt spärrhjul
Den ena gruppen av elever kommer efter lite resonemang fram till att triangeln är mer stabil
än fyrkanten. Det verkar som om de tror det för att någon har sagt det.
De känner till kugghjulet och begreppen drivhjul och följehjul och vet vilket som är vilket.
De vet också att de går lika fort om drivhjul och följehjul är lika stora och att de går olika fort
om det ena är större än det andra. Däremot kan de inte förklara vilket som går fortast och vet
inte vad det kommer sig att det blir olika. Det gick inte att föra över resonemanget till cykelns
kugghjul och växlar.
Bilder av övriga genomgångna begrepp gav heller ingen respons.
Den andra gruppen använde begreppet hävstång direkt när de såg bilden med olika slag av
hävstänger. Däremot kunde de inte riktigt förklara hur de skulle göra för att det skulle väga
jämnt med en gungbräda med olika tunga personer. De kunde dock ge exempel på där vi
använder oss av hävstångseffekten i vårt vardagsliv.
Block och talja var okända begrepp. Eleverna associerade till lyftkranar men där tog det
stopp.
När jag visar bilden på kugghjul vet de genast att man använder dem när man vill få något att
snurra. De kommer snart in på cykeln. Eleverna i den här gruppen kan föra ett resonemang
om varför man växlar ner när man cyklar i en uppförsbacke och vad som händer då.
De övriga bilderna framkallade inga reaktioner av igenkännande inte heller när jag nämnde
namnen.
13
Åk6 (2012)
Förutsättningar
Eleverna hade 45 minuter varannan vecka i årskurs 4 och 5 samt har haft 80 minuters
undervisning var fjärde vecka i årskurs 6.
Attityden till teknik är att det är nyttigt och lärorikt, men för alla kanske inte alltid det allra
roligaste, men eleverna poängterar flera gånger att det är lärorikt. ”Man får lära sig om
hävstång och sånt”. En elev visar ett större intresse och har gått på eftermiddagarna och gjort
robotar. Eleverna berättar att de gjort robotar, solceller och vindkraft och en karusell som gick
på solceller
Eleverna visar tydligt att de kan mycket om hävstångseffekten och de har också begreppet
klart för sig. De kan ge ett flertal exempel på verktyg där man använder den och eleverna
använder begreppet spontant.
Eleverna visade förståelse för hur man kan använda sig av block och taljor för att lyfta tunga
saker.
E1- När man har ett hjul, så är det ganska svårt..när man har två hjul så hjälper det till så får man..det blir
lättare och lättare ju fler man har liksom
E2- Fler hjul, desto lättare blir det.
Här fördelas också tyngd. Här tar det också tyngd. Det tar tyngd överallt
Några av eleverna visade hur man använder lutande plan för att underlätta att lyfta upp saker.
De har helt klart för sig och kan resonera om hur tyngden fördelas genom att man går på det
lutande planet i stället för att lyfta saken rätt upp.
Varför yxan ser ut som den gör beskrevs med hjälp av gester. Eleverna resonerar sig fram till
att den har en hävstång, den är tung och man använder tyngdkraften och kilformen.
När ett samtal om kugghjul inleds kan de flesta eleverna resonera helt korrekt om de olika
hjulens hastighet och de förstår också utan hjälp hur olika stark man blir när man växlar upp
eller ner på cykeln.
När eleverna får se en bild på kamhjul med kamföljare kan de förklara hur kamhjulet
fungerar, att kamföljaren går upp och ner när kamhjulet snurrar, men de kan inte benämna
dem.
Eleverna känner omedelbart igen spärrhjul och spärrhake och de vet hur den fungerar.
I- Vad är det här då?
B1- Det är en spärrhake!
I- Ja, det är en spärrhake, vad har man den till?
B1- När man ska bromsa så att det inte ska åka bakåt
B2- När man ska spänna saker
När eleverna får se en bild på ett hus som endast är reglat och har tvärslåar som bildar
trianglar ser de omedelbart funktionen och talar om att triangeln är en stabil form.
14
Åk 5 (2010)
Förutsättningar
Årskurs fem har haft 45 minuters teknikundervisning varannan vecka. De har hunnit gå
konstruktion, kugghjul, kamhjul samt spärrhjul. De har också fått omsätta några av dessa
kunskaper genom att bygga några ”maskiner”.
Den ena gruppen för resonerande samtal om de olika företeelserna, men har svårt att använda
korrekta begrepp. Den andra gruppens elever börjar med att resonera om att det finns olika
sorters axlar. Dels den runda och dels den ”som ser ut som ett plus i kanten”. De kan också
förklara varför de ser ut på det viset.
E: Det ser ut som ett plus i kanten
I: Varför ser det ut så, varför är det inte runt?
E: Det är när man stoppar in det så fastnar det. Det finns två olika. Det är rund och sen finns det kors.
I: Vad använder man de två olika till?
E: Det är liksom att så’na där kors, dom liksom, man kan ju inte snurra för då sitter ju korset fast men
om de är runda då kan man snurra på axeln
Eleverna känner igen hävstången och kan förklara hur den fungerar, men kan inte alltid hitta
rätt bland begreppen till att börja med. Ett exempel på hur de uttrycker sig är när de ska reda
ut hur det blir om en av eleverna sätter sig på ena sidan av en gungbräda och jag sitter på den
andra:
I: Vad skulle hända om jag satte mig där (pekar på bilden) och Ulrika (fingerat namn) där?
E: Den (pekar på Ulrikas del) kommer att åka ner…eller tvärtom!…
I: Varför tror du det?
E: För att Ulrika är liten och du är vuxen.
I: Så om man är gammal åker man ner i backen?
E: Oftast.
I: Varför det?
E: För att om man är äldre då brukar man väga mer.
Eleverna kan redogöra för att det går lättare att förflytta något, som man vill slippa bära på,
med hjul för att de kan rulla men kommer inte på begreppet friktion.
Det märks att de här eleverna har fått bygga några olika maskiner för de refererar till dem när
de funderar på hur olika företeelser fungerar. När de talar om kugghjulen och ska berätta om
vilket av drivhjul och följehjul med olika diametrar som går fortast respektive långsammast så
har de hjälp av att tänka på den sopmaskin de byggt för att ge korrekta förklaringar. När vi
kommer till cykelns växlar trasslar dessa elever in sig i sina förklaringar. Den andra gruppen
har svårt att resonera om kugghjul och hur man kan kombinera dem för att öka
rotationshastigheten eller minska den. De säger först att följehjulet går fortare om det är större
än drivhjulet för att det väger mer. Efter att ha funderat en stund förklarar en av eleverna att:
”Det beror nog på storleken för att den är ju mindre och den är större. Om man vevar
jättesnabbt på den (drivhjulet) då går ju den (hälften så stora följehjulet) dubbelt så snabbt.”
Eleverna vet att och var det finns kugghjul på en cykel. De vet också att man byter kugghjul
på bakaxeln om man växlar ner när det går tungt i en uppförsbacke, men de kan inte komma
fram till om de byter till ett större eller mindre kugghjul.
15
Spärrhaken känner eleverna i den ena gruppen igen att de har använt och de vet att den
används för att stoppa ett hjul från att rotera. I den andra gruppen förklarar eleverna också hur
man kan använda en spärrhake så att en ”bil” kan stanna i en uppförsbacke utan att rulla ner.
Åk6 (2010)
Förutsättningar
Årskurs sex har haft 45 minuters teknikundervisning varannan vecka. De har hunnit gå
konstruktion, kugghjul, kamhjul samt spärrhjul. De har också fått omsätta några av dessa
kunskaper genom att bygga några ”maskiner” och arbeta med problemlösning i viss mån.
Elevgruppen berättar fritt om LEGO-projektet och vad det innehåller. De berättar också att
fyrkanten skulle falla ihop och trekanten håller om det blir tryck på dem. De fortsätter: ”Om
man sätter ett stag över här (fyrkanten) så blir den stabil.” Vid tal om fyrkantens och
triangelns hållfasthet visar de hur en fyrkant kan tryckas ihop medan triangeln inte rubbar
sig vid tryck utifrån. Dessa elever har fler begrepp när de förklarar olika fenomen. De har
också fler möjliga lösningar än de yngre eleverna.
Dessa elever kan också förklara hur viktfördelningen bör ske på en gungbräda och vilka olika
lösningar som är möjliga när gungbrädan är olika lång på båda sidor om vridpunkten eller när
olika tunga personer sätter sig på den.
I: Nu tänker jag att jag vill gunga ihop med dig. Vi vill att det ska väga jämnt. Var skulle du sätta mig
och var skulle du sätta dig?
E: Dig där och mig där. (I på korta delen och E1 på den långa)
I: Varför skulle du göra så?
E1: Jag vet inte
E2: Jag tror det är tvärtom.
I: Aha, hur tänker du då?
E1: Nej det blir det inte. Tyngre där och lättare där
I: Om vi sätter den här grejen (pekar på ”bocken”) precis i mitten vad skulle hända om vi satte oss på
var sin sida då?
E1: …(småler)
I: Du skulle få en flygtur eller hur? Jag ser det på dig att du tänker att OJ, jag får hålla mig i eller hur?
Vad skulle du få göra för att det skulle bli balans då? Om vi satt på var sin ände, vad skulle du vara
tvungen att göra?
E1: Hämta nån mer som kan sitta
I: Jaa du får hämta lite kompisar eller hur?
Finns det någon annan lösning?
E1: Sätta sig längre in, men vem, det är frågan…det måste bli…Då måste den tyngsta sätta sig så långt
in som möjligt mot den här vridningspunkten.
När eleverna ser bilden av ett hjul förklarar de att det går lättare om man har något som rullar
på underlaget när man vill förflytta något tungt.
När eleverna ser en bild på en talja, så vet de att den fördelar tyngden så att man orkar dra upp
den, men de kan inte begreppen talja eller block. De kan visa att en talja med flera block gör
det lättare att lyfta än en med färre block. Eleverna säger att ”den går genom fler, att det
avlastar”.
16
I: Kan du förklara hur den (en talja med flera block) fungerar? Varför använder man den?
E: Det delar på tyngden så man orkar dra upp tyngden Om man drar här (pekar på tyngden) så är det
jättetungt men om man gör så, så blir det lättare.
Dessa elever har helt klart för sig hur kugghjul förhåller sig i hastighet till varandra beroende
på storlek. Eleverna vet hur kugghjul roterar och vad som händer om man byter storlek på
drivhjul eller följehjul. De kan också berätta om att man använder sig av detta när man växlar
en cykel:
I: Dom där (kugghjulen) är olika stora. Om vi säger att det är dubbelt så stort som det där och så
sätter jag en vev här
E1: Då går det dubbelt så fort
I: Hur vet du det?
E1: För när det hjulet snurrar ett varv då hinner det andra snurra två
I: Jaa, det är tvunget att snurra två, för det fattas ju kuggar annars eller hur?
E1: …det finns inte tillräckligt många tänder, om man säger så.
I: Tycker du likadant?
E2: Jag tror det, när jag hör förklaringen
E1: Det är ju samma som på en cykel. Du har ju ett större i fram där tramperna sitter och ett
mindre i bak, vänder du på det får du trampa massor och kommer knappt nå’nstans.
I: Använder man det nå’n gång när man cyklar?
E1: Nej men OM…
I: Vad har du för cykel?
E1: Ja om man växlar ner till ettan ja…
I: Ja vad händer då?
E1: Man trampar massor men det rör sig bara lite
Några elever kan benämna spärrhaken och berätta att den gör att det bara går åt ett håll.
Tiden medger inte långa diskussioner om de övriga bilderna men eleverna visar att de vet att
spärrhjul med spärrhake används ”när man vill att det bara ska gå framåt” och att man kan
stanna i backar.
Trots att de inte vet vad kamhjulet heter så vet de att: ”Det är en axel och det är en sorts hjul.
Den använde vi när vi gjorde en slags hammare. Så åkte den upp och så åkte den ner.” De kan
med självklarhet förklara och visa hur den fungerar genom att gestikulera hur rörelsen
förändras. Det vill säga att de visste att kamhjulet kunde användas till att transformera en
rotationsrörelse till en vertikal rörelse.
Därefter följer en spännande diskussion när de får se en bild av en skruv om fördelar kontra
nackdelar med att välja skruv eller spik när man ska foga ihop något. Vad händer när man
drar ut en spik? Den kan bli krokig. En skruv går att skruva ur och använda igen. De kommer
inte på att man använder hävstångseffekten när man drar ut spiken med hjälp av hammare,
kofot eller tång.
Några av eleverna tror inte, trots vad de har redovisat ovan, att de lär sig så mycket:
I: Vad lär du dig då?
E1: Ritningar och plocka fram delar, men det brukar inte vara jag som gör det. Vi har delat upp arbetet,
han plockar fram delar och läser ritning och jag bygger
E2: Så brukar vi också göra fast vi turas om lite
I: Fast då lär inte du dig att bygga?
E1: Vi har provat det fast det blir bara fel och tar längre tid. Och vi vill vara effektiva.
I: Lär ni er nå’nting då? Lär ni er vad saker heter och…
E1: Nej dom säger inget så’nt. Dom kallar det typ bara vad det heter, men säger inte vad det är.
17
Kunskapsanalys (övriga kunskaper)
Trots att gruppsamtalen är starkt fokuserade mot de tekniska kunskaperna framskymtar då och
då att eleverna förstår att de lär sig andra saker samtidigt.
De yngsta eleverna har haft färre tillfällen med teknikundervisning. De har inte identifierat
något lärande vid sidan av triangelns hållfasthet. Dvs de har tillgodogjort sig ämnesinnehållet
i lektionen, men de uppger inte att de upplevt något lärande förutom det. Redan i åk 1 tänker
de att projektet ”Teknikroligt i Ekedalen” betyder att man ska få bygga med LEGO education.
Från och med åk 2 förstår eleverna att det ”blir svårare och svårare”. Det betyder att det inser
att det finns en progression i arbetet. Eleverna berättar att de får bygga efter ritningar, men
uttrycker inte något värde i att de lär sig detta. De berättar också att de får skriva några rader
om vad de gjort och upptäckt.
Eleverna i åk 3 har förstått att deras lärare i teknik vet vad han talar om:
E1: Vi har bra lärare, väldigt bra lärare…
I: På vilket sätt då?
E1: Om man inte kan, så berättar dom liksom och så, så man vet.
E2: Han förstår vad han säger också. Han förklarar verkligen.
I: Ni säger han, vem är han?
E1: Han heter Per.
I: ..och är det en av lärarna här?
E2: Nej, det är en elevs pappa.
I: OK, som är duktig på det här?
E2: Ja, han jobbar med så’nt här tror jag, …om det går…
I: Ja, just det, om det går. Gör det det?
E1: Jag har ingen aning faktiskt.
E2: Men han gör nog så’na här modeller av nå’t…
Eleverna berättar att man bör kunna läsa ritningar ”om man ska jobba med så’nt här”. De
poängterar att man måste kunna följa en instruktion. En elev säger att det är bra med ett
sådant här projekt för man får lära sig om fysikens lagar.
Eleverna i åk 4 poängterar att man får lära sig att vara noga. Dessa elever hade erfarit att om
man var lite slarvig ”så fungerar det inte alls”. De kan se en vinst med att dokumentera sina
experiment:
I: När ni ska göra nå’nting. Hur vet ni vad ni ska göra?
E1: Per berättar och så får vi ritningar. Det ligger oftast framme.
E2: Och så får vi ett papper och så ska vi skriva ner hur det var… sakta eller fort
…gick det lätt eller var det trögt…
I: Jaha, ni får dokumentera lite grand
E1: Ja, typ så
I: Lär ni er mer genom att ni får tänka efter så där?
E1: Ja, och så skriva ner för då får man upp det i huvet.
I: OK
E1: Det brukar jag få i alla fall
E2: Ja, att man kommer ihåg det bättre då
Eleverna i åk 4 har helt klart för sig och kan ge flera exempel på att det finns många
situationer där man behöver kunna följa en ritning både som privatperson och som yrkesman.
18
Eleverna i åk 5 har idéer om varför det är bra att kunna följa ritningar:
E: …eller om man är snickare och ska bygga en låda…eller om man är en byggare som åker omkring
och tjänar pengar…då måste man ju kunna följa ritningar så att man vet vad man ska göra allting
I: Så man gör på rätt sätt?
E: Ja så man inte gör en låda så i stället för så.
De tycker också att de får lära sig samarbete och att få reda på hur saker fungerar.
Eleverna i åk 6 säger att de får bygga modeller och klura ut vad som behövs för att de ska
fungera och sedan förbättra dem. De får också lära sig ” HUR det fungerar, hur det kan bli så
som det blir”. De lär sig också genom att dokumentera:
E: Hur det reagerar och så där och vad den gör och hur vi tror varför det blir så och så kan man byta ut
ett kugghjul och så kanske vi ska skriva först vad vi tror händer om vi tror att det går snabbare eller
långsammare, si eller så
Eleverna i åk 6 är medvetna om att de lär sig saker som de har nytta av i livet. De är väldigt
nöjda med arbetssättet.
Attityder till arbetet ”Teknikroligt i Ekedalen”
Nästan samtliga elever fick 2010 frågan hur det känns i kroppen när fröken säger att de ska gå
till teknikundervisningen. I en grupp glömde jag att ställa frågan, eftersom de redan i början
av samtalet kom in på väldigt intressanta frågor helt spontant och jag ville inte avbryta dem.
Nästan alla uttryckte någon form av glädje när de fick frågan om hur de kände det inför att gå
till tekniklektionerna. Några elever skrek spontant ”Jipeee”, ”Yes” eller ”Jättekul” till och
med. Ett antal elever uttryckte sig neutralt eller något tveksamt positivt. Vid frågan om hur de
tänkte då, jämförde några med andra skolämnen som de tyckte var roligare, några sa att de
hade tekniklektion lika väl som något annat. Någon tyckte att ibland var det roligt och ibland
var det tråkigt. Fler än tre fjärdedelar av eleverna använder positiva ord som ”bra”, ”roligt”
eller ”kul” eller starkare uttryck som ovan beskrivits när de ska förklara hur det känns.
Både och/
Sådär/
Kvittar lika
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Åk 4
Åk 5
2
1
2
Åk 6
Totalt
3
8
Bra/
Jättekul/
Roligt/
YES/
Kul
Jipee
5
1
4
3
1
5
3 elever har ej svarat/fick ej frågan
3
2
1
22
3
Tabell som visar elevernas svarsuttryck i de olika årskurserna 2010.
19
Resultat
Eleverna visar en stor och bred kunskap inom det tekniska område där de fått undervisning
inom projektet ”Teknikroligt i Ekedalen”. Jag har försökt att redovisa så noggrant som möjligt
de tekniska begrepp eleverna har visat kunskap om, elevernas förståelse för hur olika tekniska
fenomen fungerar och hur vi kan använda oss av dessa i vardagslivet. Om jag jämför med det
stora antal elever jag själv varit lärare för i de här åldrarna under mina trettiofem år som lågoch mellanstadielärare vill jag påstå att jag är imponerad av dessa elevers kunskaper inom
teknikområdet. Det som gjorde de största intrycken vid det första tillfället 2010 var bland
annat att höra sjuåringar berätta om triangelns hållfasthet med sådan självklarhet som dessa
elever gjorde samt den flicka som visade kamaxelns funktion genom att demonstrera
kammens rörelse i förhållande till kolvarna i en motor. När jag 2012 fick möjligheten att följa
upp studien blev jag ännu mer imponerad. Trots att varje samtal inte fick större utrymme än
cirka 20 minuter hann eleverna berätta och visa gedigna kunskaper inom det tekniska
området. Eleverna visar generellt en mycket god progression inom teknikkunskaperna. Alla
elever kan inte uttrycka sig med hjälp av korrekta begrepp, men de har goda erfarenheter med
sig om de enkla maskinernas funktion och användning.
Det är viktigt att lyfta de ”vid-sidan-om-kunskaper” ett sådant här projekt bidrar till. Eleverna
pekar på några: noggrannhet, samarbete, kompetens att läsa ritningar och att följa
instruktioner.
Slutord
En sådan här studie kan enbart visa vad vissa elever uttrycker under en kort stund i en speciell
situation. Även om samtalsledaren leder in eleverna på ett visst ämnesområde genom frågor
och bilder, är det omöjligt att identifiera alla de kunskaper eleverna har. I och med att
intervjuerna/samtalen skedde i grupp kan man heller inte fastställa varje elevs individuella
kunskaper, särskilt inte eftersom samtalen spelades in på band och det är omöjligt när man
inte känner eleverna att i efterhand särskilja deras röster. Det man kan uttala sig om är att de
redovisade kunskaperna finns hos någon i elevgruppen.
Andra intressanta frågor är: Var och hur har eleverna lärt sig det de visar att de kan? Kan man
vara säker på att kunskaperna härrör sig från projektets undervisning? Ibland hänvisar
eleverna till lektionssituationer där de säger sig ha förstått olika fenomen, ibland uttalar
eleverna sin kunskap utan anknytning till någon situation och då finns möjlighet att
kunskapen har andra källor än undervisningen. Samtidigt kan man inte utesluta att det är
undervisningen som gett eleverna förutsättningar att lära det de lärt.
Det här projektet startades under tiden för den gamla läroplanen för grundskolan, men det
finns trots det mycket av den nya läroplanens (Lgr 11) syfte och centrala innehåll även om det
saknas vissa delar. Arbetssättet följer helt den nya läroplanen!
Det har varit mycket intressant att följa projektet!
Skövde 2012-07-10
Eva Dahlgren
adjunkt i pedagogik vid
Högskolan i Skövde
20
Referenser
Blomdahl, E. (2007): Teknik i skolan – En studie av teknikundervisning för yngre skolbarn.
Stockholm: HLS Förlag
Kroksmark, T. (2003): Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Dalen, M. (2007): Intervju som metod. Malmö: Gleerups
The LEGO Group (2009): LEGO education – set 9686. Manual.
Skolverket. (2011): Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011.
Stockholm: Fritzes förlag
Samtals-guide ”Teknik-roligt i Ekedalens skola
2010-02-23
Namn:
Ålder:
Klass:
Berätta:
Berätta om projektet Teknik-roligt i Ekedalen?
Hur känns det när fröken säger att ni ska gå till tekniklektionen?
Vad lär ni er?
Bilder som underlag:
Vad visar bilden?
Hur använde ni…?
Har ni nytta av … någon annanstans?
Vill ni berätta något mer om projektet?
22
Samtals-guide ”Teknik-roligt i Ekedalens skola
2012-05-08
Namn:
Ålder:
Klass:
Berätta:
Berätta något om projektet Teknik-roligt i Ekedalen?
Vad har ni lärt er? Berätta!
När de egna minnena tar slut…
Bilder som underlag:
Vad visar bilden?
Hur använde ni…?
Har ni nytta av … någon annanstans?
Som avslutning:
Vill ni berätta något mer om projektet?
23
Ordförråd
Grundmodeller, Enkla maskiner
Hävstång
Hjulet
Blocket
Lutande plan
Kilen
Skruven
Grundmodeller, Mekanismer
Kugghjulet
Kamhjulet
Spärrhjul med spärrhake
Grundmodeller, Konstruktioner
Konstruktioner
24

Rapport - Teknik Roligt, vi gör teknik roligt

Transcription

Similar documents

register