Varför görs inte lönsamma miljö- investeringar?
Transcription
Varför görs inte lönsamma miljö- investeringar?
Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? William Montgomery & Henry Montgomery ”...ofta är det psykologiska förklaringar, såsom människans värdering av nuet jämfört med framtiden, som bidrar till att investeringar som gynnar företaget och miljön inte genomförs” FORES Studie 2012:2 { 4Es Essays on Environmental Economics and Entreprenurship Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? William Montgomery och Henry Montgomery 1:a upplagan, 1:a tryckningen FORES 2012 FORES Bellmansgatan 10 118 20 Stockholm Tfn: 08-452 26 60 E-post: [email protected] www.fores.se Form och sättning: Kalle Magnusson Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås 2012 Typsnitt: Antenna (rubriker), Freight text (brödtext) Papper: Scandia 2000 (omslag), Edixion Offset (inlaga) ISBN: 978-91-979505-3-4 Fritt tillgängligt med vissa rättigheter förbehållna FORES vill ha största möjliga spridning av de publikationer vi ger ut. Därför kan publikationerna utan kostnad laddas ner via www.fores.se. Enstaka exemplar kan också beställas i tryckt form via [email protected]. Vår hantering av upphovsrätt utgår från Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported License (läs mer på www.creativecommons.se). Det innebär i korthet att det är tillåtet att dela, det vill säga att kopiera, distribuera och sända verket, på villkor att FORES och författaren anges, ändamålet är icke kommersiellt och verket inte förändras, bearbetas eller byggs vidare på. 4Es{ Essays on Environmental Economics and Entreprenurship Publicering av skriften har gjorts möjlig tack vare stöd från Tom Hedelius och Jan Wallanders stiftelse. fores studie 2012:2 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? William Montgomery Henry Montgomery FORES, 2012 Om Fores En grön och liberal tankesmedja FORES – Forum för reformer och entreprenörskap – är en grön och liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sina liv. Miljö och marknad, migration, företagandet i civilsamhället, integritet, jämställdhet, global demokratisering och moderniserad välfärd – det är några av de frågor vi jobbar med. Vi är en öppen och oberoende mötesplats för samhällsengagerade, debattörer, akademiker och beslutsfattare i hela Sverige. Tillsammans med personer i hela Sverige ska vi hitta lösningar på hur Sverige kan möta de utmaningar som globaliseringen och kliamathotet innebär. Vi fungerar som en länk mellan nyfikna samhällsmedborgare, debattörer, entreprenörer, beslutsfattare och seriös forskning. FORES producerar böcker och arrangerar seminarier och debatter. Besök gärna vår webbplats www.fores.se Innehåll Kort om författarna_____________________________________________x Kort om studien________________________________________________ xi Förord_ ________________________________________________________ xiii Kapitel 1. Sammanfattning_____________________________________ 1 Kapitel 2. Introduktion_________________________________________ 9 Kapitel 3. Genomförda och föreslagna åtgärder_ ____________15 Kapitel 4. Litteraturöversikt – varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar?_____________________________________________21 Kapitel 5. Empirisk studie: Intervjuer_________________________ 33 Kapitel 6. Avslutande diskussion och rekommendationer___ 43 Kapitel 7. Kommentarer______________________________________ 49 Referenser_____________________________________________________ 59 Bilaga: Svar på intervjufrågor_________________________________ 65 Kort om författarna William Montgomery är fil doktor i psykologi och har sysslat med datorprogrammering (har utvecklat ett verktyg för datorbaserade undersökningar). Han har bl.a. forskat inom hur elbilar kan ersätta vanliga bilar, planering av aktiviteter, konfidensbedömningar, beslutsfattande, parapsykologi, minnespsykologi och har skrivit en avhandling om värden som är viktiga i livet. Han har även varit aktiv inom Greenpeace. Henry Montgomery är professor emeritus i kognitiv psykologi vid Stockholms universitet.Hans forskning handlar om kognitiva strukturer och processer i beslutsfattande och bedömningar både hos enskilda individer och i interaktioner mellan människor. Han har deltagit i olika tvärvetenskapliga projekt tillsammans med ekonomer, filosofer, statsvetare och medicinare. x Kort om studien Det finns många investeringar som gynnar både miljön och företagets egen ekonomi. Det är möjligt att minska energianvändningen i Sverige med 11 procent enbart genom att genomföra energieffektiviseringar som är lönsamma på kort sikt. Men mindre än hälften, kanske så lite som 15 procent, av dem genomförs. Genom företagsekonomiska, psykologiska och organisatoriska förklaringar ger denna studie insikt i varför så är fallet. Ibland saknas kapital för att genomföra investeringarna. Men ofta är det psykologiska förklaringar, såsom människans värdering av nuet jämfört med framtiden, som bidrar till att investeringar som gynnar företaget och miljön inte genomförs. Även företagets kultur och organisation har en avgörande betydelse för huruvida investeringarna genomförs eller inte. xi Förord Att minska utsläppen av växthusgaser kräver omfattande åtgärder. Ibland är det åtgärder som kräver dyra investeringar i ny teknik. Först när de samhällsekonomiska kostnaderna av ett förstört klimat tas med i beräkningarna blir de lönsamma. Men påfallande ofta är miljöinvesteringar även privatekonomiskt eller företagsekonomiskt lönsamma. På kort tid kan företag spara in stora summor genom relativt enkla åtgärder till liten kostnad. De 100 företag som deltog i första perioden av Programmet för energieffektivisering sparade på fem år in 430 miljoner kronor och minskade sin energianvändning med i genomsnitt 1,45 TWh årligen, genom åtgärder som i genomsnitt var lönsamma inom 1,5 år. Programmet för energieffektivisering bidrog till att några av de mest lättillgängliga åtgärderna i dryga 100 företag genomfördes. Men det finns ett stort antal lönsamma miljöinvesteringar som av någon anledning inte genomförs. Om detta berättar såväl den akademiska litteraturen, offentliga utredningar som anekdoter från byggföretag. Uppenbarligen fattar människor i beslutsfattande positioner inte alltid det privat- eller företagsekonomiskt mest lönsamma beslutet. Eftersom det dessutom innebär att flera av de billigare åtgärderna för att minska utsläppen av växthusgaser inte genomförs är det ett problem som behöver belysas ytterligare. FORES bad socialpsykologerna William och Henry Montgomery att titta närmare på varför de lönsamma miljöinvesteringarna inte genomförs. Genom att gå igenom litteraturen och intervjua företagsrepresentanter och experter fann de att förklaxiii ringarna går att finna på flera nivåer. Ibland finns det företagsekonomiska skäl, som att det faktiskt saknas kapital även för mindre investeringar. Men ofta är förklaringarna psykologiska, som att människor värderar nuet högre än framtiden, eller organisatoriska, där olika delar av företaget inte tolkar information på samma sätt och att investeringar som faktiskt skulle gynna företaget uteblir. Att kartlägga varför de lönsamma investeringarna inte görs är ett första steg mot att hitta lösningar på problemet. Åtgärder för att få dessa investeringar att genomföras blir mer effektiva om det vid utformningen tas hänsyn till även de psykologiska och organisatoriska skälen bakom ett beslut. FORES vill tacka William och Henry Montgomery för sitt arbete med att ta fram en studie som lyfter fram flera aspekter av en komplex fråga. Tack till Tomas Kåberger och Anna Werner som läst olika utkast och kommenterat rapporten. Slutligen också tack till Hans Nilsson och Joachim Elevant som läst studien och vars kommentarer ni kan läsa sist i denna publikation. Daniel Engström Stenson Programchef miljö, FORES xiv xv Kapitel 1 Sammanfattning Minskad energianvändning är en viktig del för att kunna nå mer övergripande samhälleliga miljömål, som reduktion av koldioxidutsläpp. För privatpersoner som önskar att minska sin energianvändning står ett antal enkla medel till buds. Exempel på detta är att i större utsträckning använda produkter som lågenergilampor eller att vid inköp av nya hushållsapparater välja det energieffektiva alternativet. Men den allra största möjligheten att genomföra energiminskningar som är såväl lönsamma som miljövänliga finns i företagen. Statens offentliga utredning från 2008, Energieffektiviseringsutredningen, uppskattade potentialen för privatekonomiskt lönsamma besparingar till 34 TWh för bostäder och service, och 13 TWh för industrin, fram till år 2016. Sammanlagt finns det utrymme att minska nuvarande energianvändning med 11 procent enbart genom att genomföra åtgärder som är privatekonomiskt lönsamma. Samma utredning påvisade att mindre än hälften, kanske så lite som 15 procent, av de privat- eller företagsfattarekonomiskt lönsamma åtgärderna i bebyggelser genomförts. En stor del lönsamma miljöinvesteringar uteblir således. 1 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Denna rapport syftar till att ge förklaringar till varför lönsamma miljöinvesteringar inte görs samt ge vägledning om hur aktörer kan stimuleras att genomföra dessa åtgärder. Orsakerna till varför de lönsamma miljöinvesteringarna inte görs delas in i tre kategorier: företagsekonomiska, psykologiska samt organisatoriska. Dessa diskuteras först utifrån en litteraturgenomgång, därefter utifrån en mindre intervjustudie med några berörda aktörer. Företagsekonomiska förklaringar I litteraturen anges ett antal företagsekonomiska skäl till varför miljöinvesteringar inte genomförs. Ett skäl som ofta framhålls är att de faktiskt inte är lönsamma – om investeringarna varit lönsamma hade de genomförts. Andra förklaringar som framhålls är gömda kostnader såsom risk för stopp i produktionen, att det tar för lång tid att tjäna in investeringskostnaderna, samt att det råder osäkerhet om när investeringen faktiskt blir lönsam. En förklaring som återkommande framhålls är bristen på kapital, vilket hindrar att investeringen genomförs. Psykologiska förklaringar Till synes rationella beslut kan vara konsekvensen av psykologiska faktorer som påverkar beslutsfattaren att avstå från miljöinvesteringar, som är lönsamma och därmed företagsekonomiskt rationella. Exempel på detta är att kortsiktiga vinster premieras framför långsiktiga, att beslut baseras på tumregler snarare än fullständig information, samt att besluten fattas utifrån beslutfattares engagemang, perspektiv och erfarenhet, snarare än ekonomisk lönsamhet. 2 Sammanfattning Organisatoriska förklaringar När det kommer till organisatoriska skäl framhåller litteraturen särskilt den så kallade huvudman-agentteorin. Detta kan exempelvis avspegla sig i att en styrelse (huvudmannen) med långsiktiga intentioner, saknar möjligheten att observera om vd:n följer riktlinjerna eller agerar mer kortsiktigt. En annan viktig organisatorisk förklaring är att samsyn kring vikten av miljöinvesteringar, exempelvis mellan de tekniska och finansiella avdelningarna, är avgörande för att investeringarna genomförs. Företagens förklaringar Bland representanter från företagsvärlden (SKF, Volvo samt Lidl) och experter från myndigheter (Swentec, Energimyndigheten och en anonym) råder samsyn kring den stora potentialen för lönsamma miljöinvesteringar, men även kring att åtgärderna inte genomförs i tillräcklig utsträckning. Förklaringarna till varför de inte genomförs skiljer sig åt. Experterna framhöll otillräcklig information, medan företagsrepresentanterna hänvisade till kapitalbrist. De tillfrågade ansåg dock att närliggande kostnader får större betydelse jämfört med vinster längre in i framtiden (tidsdiskontering). Flera av de tillfrågade stödde även tesen att miljöinvesteringar uteblir när nyckelpersoner inom företag saknar intresse eller värderingar som gynnar miljöinvesteringar. Det finns vilja – men också hinder Av intervjuerna att döma finns det bland företag ett engagemang och en vilja att investera miljövänligt. Men det finns ett antal företagsekonomiska, psykologiska och organisatoriska hinder som bidrar till att miljöinvesteringar inte genomförs, även i de fall där de 3 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? är lönsamma. I denna studie identifieras utifrån teori och empiri följande hinder för lönsamma energieffektiviseringar och andra miljöinvesteringar: • Företagsrepresentanter anser att företagen saknar kapital för att genomföra dessa investeringar. • Den långsiktiga vinsten får stå tillbaka till förmån för rädslan för en kortsiktig förlust. Det synliga attributet pris blir viktigare än långsiktiga attribut som energieffektivitet. • De delar av företaget som förespråkar miljövänliga investeringar sitter ofta inte på beslutsfattande positioner. • Det är inte tillräckligt ”inne” med miljöinvesteringar, varför ansvariga i företag drar sig för att genomföra dem. Investering i ny och ofta okänd teknik innebär också en rädsla för att inte hålla jämna steg med konkurrenter. • Experter anser att företagen inte tillräckligt tar till sig den information om vinster som finns tillgänglig. 4 Sammanfattning Rekommendationer Några enkla lösningar för att komma runt problemen, som finns inom olika områden, är svåra att finna. Men utifrån studien går det ändå att dra några slutsatser som kan bidra till att företag genomför de miljöinvesteringar som faktiskt är lönsamma: • De styrmedel som används för att stimulera miljöinvesteringar bör utformas så att de får en snabb och tydlig ekonomisk inverkan och att dess kortsiktiga effekter blir uppenbara. Detta för att förhindra att det kortsiktiga tänkandet går före det långsiktiga vid investeringstillfället. Ett exempel på detta kan vara en bonus som ges vid investeringstillfället. • För att komma till rätta med den upplevda bristen på kapital och det kortsiktiga tänkandet vid investeringar kan, förutom förutsägbarhet och ett högre pris på koldioxid, någon form av investeringsstöd eller belöning underlätta. Exemplet från programmet för energieffektivisering visar att investeringarna ökade när företagen belönades med en skattelättnad. • Kartläggning av energianvändning främjar energibesparingar. Därför bör företag i ännu högre utsträckning uppmuntras att kartlägga sin energianvändning. • Offentligt ägda företag bör tillsammans med myndigheter ha krav på sig att genomföra långsiktigt ekonomiskt 5 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? lönsamma miljöinvesteringar, vilket även bör prägla den offentliga upphandlingen. • Givet att det finns en skillnad i hur företag och experter uppfattar att bristen på kapital och information påverkar investeringsviljan är det å ena sidan viktigt att den information som myndigheter med flera besitter verkligen når sina mottagare. Å andra sidan är det viktigt att företagens synpunkter når fram till myndigheter. Därför är som alltid ökat samråd mellan politiker, myndigheter och företag önskvärt. • Höja statusen på miljöinvesteringar. Det kan göras genom att upprätta ett pris till de som bäst energieffektiviserat sin verksamhet eller genom någon form av märkning till företag som använder bästa möjliga teknik. 6 Kapitel 2 Introduktion Minskad energianvändning och ökad energieffektivitet är viktigt för att minska utsläppen av koldioxid, vilket också avspeglar sig i flera politiska målsättningar. Inom EU råder exempelvis enighet om att till år 2020 öka energieffektiviseringen med 20 procent. Uppnås detta mål kommer EU-länderna enligt beräkningar från EU-kommissionen fram till 2020 att minska sina utsläpp av växthusgaser med 25 procent (EU-kommissionen, 2008). År 2010 var Sveriges totala energianvändning ungefär 411 TWh.1 166 TWh användes i sektorn bostäder och service, varav 19 TWh utgjordes av så kallad hushållsel, exempelvis belysning och elektriska apparater i hemmen. Övrig energi inom sektorn är fastighetsel, som innefattar exempelvis fasta inventarier i byggnader såsom hissar, rulltrappor och allmän belysning, verksamhetsel som används till den verksamhet som bedrivs i byggnaden exempelvis datorer, samt elvärme. Industrins energianvändning 2010 var 149 TWh. Resterande energi användes framför allt vid transporter (Energimyndigheten 2011a). 1. Slutlig användning i transport, lokaler och industri. Borträknat förluster samt olja för utrikes transporter och användning för icke-energiändamål. 9 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Figur 1. Slutlig energianvändning 2010. Transporter 96 TWh Bostäder och service 166 TWh Industri 149 TWh Källa: Energimyndigheten (2011a) Privatpersoner har möjlighet att spara energi och pengar genom att använda lågenergilampor, koka tevattnet i vattenkokare och välja det energieffektiva alternativet vid köp av nya hushållsmaskiner. Men de största möjligheterna till energibesparingar finns i kommersiella verksamheter. För en person blir det privatekonomiskt lönsamt att byta ut sitt gamla kylskåp mot ett energisnålare. På samma sätt finns det bland företag möjligheter att spara pengar genom att genomföra företagsekonomiskt lönsamma åtgärder. Med lönsamma åtgärder menas här energibesparande åtgärder vars grundinvestering och 10 Introduktion underhållskostnad är lägre än deras besparing i form av lägre energikostnader.2 Enligt Energieffektiviseringsutredningen från 2008 var potentialen för besparingar från privat- och företagsekonomiskt lönsamma investeringar 34 TWh för bostäder och service, och 13 TWh för industrin, fram till år 2016. Således finns det en potential att minska nuvarande energianvändning med 11 procent bara genom att genomföra åtgärder som är privat- och företagsekonomiskt lönsamma. Andra beräkningar visar på liknande siffror (se exempelvis Göransson & Petterson 2008, samt Jagemar & Pettersson 2009). Det är emellertid ett välkänt fenomen att potentialen inte utnyttjas fullt ut. Siffror från Energieffektivseringsutredningen ”Vägen till ett energieffektivare Sverige” (SOU 2008:110), visar att år 2008 hade mindre än hälften, kanske så lite som 15 procent, av de privat- eller företagarekonomiskt lönsamma åtgärderna i bebyggelsen genomförts. Det faller inte inom ramen för denna rapport att peka ut vilka investeringar som bör genomföras, men en vägledning till vilka de är och vilken potential de rymmer finns i den så kallade McKinseykurvan, som visar kostnaderna för ett antal åtgärder och som visar att ett stort antal åtgärder redan nu är lönsamma (Enkvist m.fl. 2007). Denna rapport syftar istället huvudsakligen till att peka på förklaringar till varför de lönsamma åtgärderna inte genomförs. Förklaringarna kan vägleda politiska beslutsfattare om hur de kan på2. För formel, se Göranson och Petterson (2008) 11 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? verka näringslivets beslutsfattare att göra dessa besparingar. Målet är att i slutsatserna besvara följande frågor (med fokus på den andra frågan): • Finns det bland företagen en vilja till lönsamma miljöinvesteringar? • Vilka är hindren för att genomföra dem? • Hur kan dessa hinder passeras? Studien har följande struktur: Först ges en kort översikt om framtagna förslag till hur staten kan påskynda energieffektiviseringar. Därefter behandlas forskning som belyser varför företag inte genomför lönsamma miljöinvesteringar. Sedan rapporteras en mindre intervjustudie där litteraturens förklaringar testas på representanter för företag och experter. Rapporten avslutas med en diskussion av resultaten och hur de kan användas för att stimulera lönsamma miljöinvesteringar. 12 Kapitel 3 Genomförda och föreslagna åtgärder Insikten om behovet av energieffektivisering är inte ny, inte heller insikten om att stora delar av de lönsamma energieffektiviseringarna och andra miljöinvesteringar inte genomförs. I detta kapitel ges dels exempel på en framgångsrik åtgärd för att stimulera energieffektivisering, dels en redovisning av vilka förslag som fanns med i Energieffektiviseringsutredningen från 2008. Ett framgångsrikt exempel – Programmet för energieffektivisering Ett exempel på en politisk åtgärd som har stimulerat företag att genomföra delar av de ekonomiskt lönsamma åtgärder för att minska sin energianvändning är Programmet för energieffektivisering (PFE) som infördes 2005. Vid en anpassning till EG:s energiskattedirektiv införde Sverige 2004 en skatt på 0,5 öre/KWh på processrelaterad el. Genom att följa det frivilliga programmets riktlinjer befrias emellertid energiintensiva industrier från skatten på pro- 15 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? cessrelaterad el. Riktlinjerna kräver bland annat att företagen gör en kartläggning av den egna energianvändningen, inför särskilda rutiner för inköp av elkrävande utrustning, samt fastställer en åtgärdslista med energieffektiviserande åtgärder. Programmet har varit relativt framgångsrikt och visar att det finns möjlighet att göra betydande besparingar. De cirka 100 företag som anmält sig till programmet har fått skattelättnader värda 750 miljoner kronor och investerat 708 miljoner kronor i energieffektiviserande åtgärder. Berörda företag har årligen minskat sin elanvändning med 1,45 TWh per år, vilket enligt beräkningar inneburit besparingar på cirka 430 miljoner kronor per år. Återbetalningstiden för åtgärderna har i genomsnitt varit 1,5 år (Energimyndigheten 2011b, Miljörapporten 2011:3). Energimyndigheten identifierar ett antal skäl till programmets relativa effektivitet: • Programmet bidrar till att företag fokuserar på energifrågan och att den får högre status i organisationen. • Skattereduktionen ger ökad lönsamhet och sänkta risker. • Kraven på energikartläggning gör att företag enklare kan fatta beslut baserade på fakta. • Programmet har bidragit till att företag bildat nätverk och därmed kunnat lära av varandra. • De genomförda energieffektiviseringsåtgärderna är lönsamma och gör företagen mer konkurrenskraftiga. 16 Genomförda och föreslagna åtgärder Planerade åtgärder för att göra Sverige energieffektivare I Energieffektiviseringsutredningen från 2008 gavs åtskilliga förslag på åtgärder för att påskynda lönsamma energieffektiviseringar (SOU, 2008:110). Projektplanen innehåller en rad förslag till åtgärder, såsom energiklassning av byggnader, energihushållningskrav vid ombyggnad, samt skärpning av ombyggnadskrav. Vidare föreslås möjligheter att avsätta medel till en investeringsfond för energibesparingar. Utredningen innehåller förslag om särskilda krav för offentlig sektor och om ett obligatoriskt program för energieffektivisering i statlig sektor. Energieffektiviseringsavtal med kommuner och landsting är ett annat förslag. Slutligen föreslås i utredningen att det skapas ett forum på internet för energieffektiviseringar. För att få en uppfattning om i vilken utsträckning förslagna åtgärder genomförts, gjordes under februari 2011 en intervju via epost med Andreas Muld, expert på energieffektivisering vid Energimyndigheten. Tabell 1 ger en bild av hur förslagen i Energieffektiviseringsutredningen om att öka energieffektivisering i näringslivet följs upp (se vidare Regeringens proposition 2010/11:1). 17 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Tabell 1. Sammanställning av e-postintervju med Andreas Muld på Energimyndigheten om i vilken utsträckning föreslagna åtgärder SOU 2008: 110 avseende energieffektivisering genomförts. Tabellen har uppdaterats efter kompletterande mailkonversation med Carin Karlsson på Energimyndigheten i december 2011. Föreslagen åtgärd Realisering av åtgärden Energiklassning av byggnader Pågår. Svensk standard klar. Boverket kommer att hänvisa till den i byggregler och energideklarationer Energihushållningskrav vid ombyggnad Nya regler gäller från 1 januari 2012 Skärpning av nybyggnadskraven Nya regler gäller från 1 januari 2012, skärpta krav med 20 % (minimikrav) Ny programperiod för PFE (eleffektivisering i energiintensiv industri) Nuvarande period är godkänd att fortsätta ta emot nya företag till och med 2012 som kan fullfölja en femårig period. Utvidgat tillämpningsområde för PFE, där det bör gälla andra energislag än el Diskussioner pågår om ett nytt energieffektiviseringsprogram för industrin efter att PFE avslutats. Att företag som uppfyller kraven för PFE samtidigt kan anses uppfylla kraven för energihushållning i miljöbalken Vi har fått ansvar från 1 mars 2011 att hantera den här frågan. Den praktiska til�lämpningen är under utveckling Statligt stöd för energieffektivisering i icke energiintensiva företag. Befrielse ifrån energiskatt om man energieffektiviserar. Annars höjd energiskatt. Ingen diskussion hos oss i alla fall. Från 2009 får emellertid icke energiintensiva företag energikartläggningscheckar Möjlighet att avsätta medel till energisparfond. Antingen direkt avdrag eller avsättning till investeringsfond. Frågan kan komma att beröras i det regeringsuppdrag som myndigheten har fått om kvotpliktsystem. Rapporteras mars 2012 Särskilda krav i offentlig sektor Ja det finns en förordning som vi arbetar efter och nya krav finns i förslaget till nytt energieffektiviseringsdirektiv Program för energieffektivisering i statlig verksamhet som är obligatoriskt Ja det finns en förordning som vi arbetar efter och nya krav finns i förslaget till nytt energieffektiviseringsdirektiv Energieffektiviseringsavtal med kommuner och landsting Vi hanterar energieffektiviseringsstödet till kommuner och landsting Övervakning och kontroll att bestämmelserna genomförs Vi ger underlag till regeringen som underlag till deras handlingsplan till EU Ett forum på Internet för energieffektiviseringar Vi har tagit fram en portal tillsammans med Boverket som kommer att lanseras i slutet av mars månad 18 Kapitel 4 Litteraturöversikt – varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Genomgången av tidigare forskning innefattar; (a) enkät- eller intervjustudier på temat uteblivna miljöinvesteringar, gjorda med ansvariga personer i svenskt eller utländskt näringsliv (Cooreman, 2007; Harris, Anderson, & Shafron, 2000; Rhodin, Thollander & Solving, 2007; Thollander & Ottosson, 2007); (b) studier som sammanfattar tidigare forskning och allmänt diskuterar detta tema (Howart & Anderson, 1993; Jaffe & Stavins, 1994); (c) relevant psykologisk forskning om beslutsfattande och bedömningar (t ex Simon, 1956; Loewenstein & Thaler, 1989). De skäl till uteblivna miljöinvesteringar som diskuteras i kapitel två delas in i företagsekonomiska, psykologiska och organisatoriska förklaringar (se Rhodin m fl., 2007). Även om det inte går vattentäta skott mellan kategorierna är förhoppningen att en indelning underlättar identifieringen av de olika förklaringarna till varför lönsamma investeringar inte genomförs. 21 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Företagsekonomiska1 förklaringar till varför lönsamma miljöinvesteringar uteblir 1 En förklaring till antalet miljöinvesteringar, är att företag enbart genomför de investeringar som är lönsamma. Att inte fler investeringar görs beror på att det inte finns några ytterligare lönsamma investeringar. Enligt resonemanget finns det inga lönsamma miljöinvesteringar som inte genomförs (Cooreman, 2007). Cooremans studie framhåller också att investeringar inte genomförs därför att de vid det specifika tillfället inte anses vara strategiska. Ett grundläggande problem till varför inte fler miljöinvesteringar genomförs anses vara att privatekonomiska kostnader för enskilda aktörers aktiviteter generellt sett är lägre än de samhällsekonomiska. Den privata kostnaden för att utnyttja resurser, såsom energi, avspeglar istället i allmänhet bara den enskildes kostnad för produktionen (arbete, maskiner, material m.m.) och inte samhällskostnaden av att utnyttja allmänna tillgångar (utsläpp, föroreningar m.m.). Den privata kostnaden blir därför lägre än samhällets kostnad, vilken innefattar samtliga välfärdssänkande effekter och resursuppoffringar (Pihl, H 2007). Att samhällsekonomiskt och privatekonomiskt lönsamma aktiviteter inte sammanfaller, kan därför ses som det bakomliggande marknadsmisslyckandet till frånvaron av miljöinvesteringar. Skulle privata kostnader även inkludera uppoffringar av allmänna tillgångar, skulle fler miljöinvesteringar säkerligen bli ekonomiskt lönsamma. Men det finns även andra marknadsmisslyckanden, som förhindrar marknaden från 1. Termen företagsekonomiska förklaringar används för att särskilja dem från samhällsekonomiska. Företagsekonomiska avser i detta sammanhang huruvida den enskilda aktören tjänar ekonomiskt eller ej på en handling. 22 Litteraturöversikt – varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar att vara privatekonomiskt effektiv vad gäller miljöinvesteringar. Jaffe och Stavins (1994) framhåller ett antal företagsekonomiskt rationella skäl till varför miljöinvesteringar uteblir. Ett skäl är så kallade gömda kostnader, det vill säga kostnader som inte räknas med i grundinvesteringen. Dessa kan bland annat vara overheadkostnader, kostnader för att samla in information, stopp i produktionen samt upplevda besvär i samband med investeringarna. Det kan även finnas ekonomiska risker med miljöinvesteringar som exempelvis energieffektiviserande åtgärder. Dels finns risken att förtjänsten inte återbetalas inom beräknad tid, dels en osäkerhet kring energiprisets utveckling. Miljöinvesteringarna riskerar också att vara inkompatibla med den teknik som företaget använder. Alla dessa osäkerheter kan medföra ytterligare kostnader, vilket höjer kraven på investeringarnas avkastning. Miljöinvesteringar kan vara svårare att finansiera jämfört med andra investeringar. Detta kan delvis förklaras av att möjligheten att utnyttja kreditmarknaden skiljer sig mellan olika aktörer. Exempelvis är krediter vanligtvis billigare för energiproducenter än för energikonsumenter, liksom i allmänhet även för större företag än för mindre. Krediter för miljöinvesteringar tenderar också att vara dyrare eftersom även långivare räknar med större risker vid sådana investeringar, vilket höjer kostnaden för lånen (Boverket (2005). Ett företag som inte har tillräckligt med kapital har inte heller råd att genomföra miljöinvesteringar, även om de är lönsamma. Harris m.fl. (1999) gjorde en undersökning om varför företag i Australien inte genomförde energieffektiviseringar. Viktigaste skälet enligt företagen själva var att vinsten ansågs för låg och att det tog lång tid att tjäna in investeringskostnaden. En ytterligare för23 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? klaring var att de ansåg att försäljarnas uppgifter om kostnader och besparingar inte stämde överens med verkligheten. I Sverige utförde Rohdin m.fl. (2007) en liknande undersökning på olika gjuterier. Det främsta skälet som företagen angav var brist på kapital. På andra plats kom tekniska risker, såsom stopp i produktionen. Därefter följde brist på budgetmedel. Ytterligare en studie i Sverige genomfördes av Thollander och Ottosson (2007), som undersökte pappers- och massaindustrin. Framför allt framhöll de olika tekniska problem. Risken för stopp i produktionen i samband med teknikbyte, med påföljande kostnader och vedermödor ansågs vara det viktigaste skälet till varför energieffektiviseringar inte genomfördes. Enligt Howart och Andersson (1993) kan otillräcklig information bidra till att lönsamma miljöinvesteringar uteblir. Många företag har helt enkelt inte fått den information som krävs för att fatta beslut om vissa investeringar, som i förlängningen blir lönsamma. Vissa skäl som anförs som ekonomiska berör snarare brister i organisationen. Till exempel, om en avdelning eller en inflytelserik person inte direkt gynnas av en investering riskerar den att utebli, även om den skulle gynna företaget. Detta gäller även lönsamma miljöinvesteringar (Jaffe & Stavins, 1994). Organisatoriska förklaringar diskuteras senare i detta kapitel (se sid 29). Sammanfattningsvis kan det konstateras att när berörda personer i näringslivet tillfrågas om faktorer som hindrar miljöinvesteringar, uppges i första hand företagsekonomiska skäl, vilket också inkluderar marknadsmisslyckanden som otillräcklig information och avsaknad av privatekonomiska incitament. Det framgår inte tydligt av forskningen hur välgrundade dessa skäl är. Det vill säga, vi vet inte i vilken utsträckning de bygger på privata aktörers kor24 Litteraturöversikt – varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar rekta bedömningar (exempelvis av risker) och rationellt gjorda avvägningar (exempelvis jämfört med den vinst som alternativa investeringar på andra områden kan ge). Psykologiska förklaringar till varför lönsamma miljöinvesteringar uteblir Psykologiska faktorer som påverkar bedömningarna och avvägningarna kan missgynna företagsekonomiskt lönsamma miljöinvesteringar. Inom psykologisk forskning finns ett antal teorier och forskningsresultat som kan belysa underlåtenhet att göra lönsamma miljöinvesteringar. Det handlar om principer för hur människor tolkar och väger samman information under inverkan av känslor och hur detta i sin tur skapar attityder och beteende. Simon formulerade 1957 en teori om bunden rationalitet. Enligt den baseras beslut i teorin på perfekt information, medan beslut i verkligheten främst baseras på tumregler. Den viktigaste tumregeln är att individer väljer ett alternativ som är tillräckligt bra i viktiga avseenden snarare än att välja ett alternativ som maximerar den totala nyttan. Denna tumregel är ofta befogad, särskilt i situationer där osäkerheten är stor och där det är svårt att väga samman nyttan av beslutsalternativens konsekvenser. Miljöinvesteringar rör sig ofta om ny teknik vars effekt bedöms som osäker. Å andra sidan finns det inom miljöinvesteringar flera kostnads- och intäktsparametrar, som lätt går att räkna på. Den psykologiska forskningen om beslutsfattande har identifierat ett antal faktorer som resulterar i ett suboptimalt beslutsfattande. Man talar här om olika ”bias” som kan ses som olika typer 25 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? av systematiska fel i hur människor gör bedömningar och fattar beslut. Ett grundläggande ”bias” är tendensen att styras av information som på olika sätt är psykologiskt lättillgänglig, t ex genom närhet i tid och rum, genom att den är tydligt framträdande (”salient”) och konkret (Kahneman, 2003; Tversky & Kahnemam 1974; Montgomery, 2011), samt genom att den är förknippad med positiva känslor (Slovic, m.fl.,2002). Initiala kostnader och pris är typiskt lättillgängliga faktorer vid ekonomiska beslut. Hur mycket jag måste betala här och nu är något som är tydligt framträdande för en beslutsfattare. Höga initiala kostnader skulle alltså kunna motverka miljöinvesteringar. Loewenstein och Thaler (1989) sammanställer en stor mängd forskningsresultat till en teori om att människan har en belöningsstruktur där kortsiktiga vinster får större vikt än vad som rationellt kan motiveras, samtidigt som långsiktiga vinster i motsvarande grad får lägre prioritet. Fenomenet kallas hyperbolisk tidsdiskontering och leder till inkonsekvens i hur vinster och förluster värdesätts beroende på när i tiden de inträffar. Antag att en person kan få 1000 kr om ett år eller 1050 kr om två år. Många skulle då välja 1050 kr om två år. Men om valet står mellan att få 1000 kr nu eller 1050 kr om ett år, väljer de flesta att få pengarna omedelbart. Den ränta som man kräver för att vänta ytterligare ett år är alltså tidsberoende och gynnar den kortsiktiga vinsten framför den långsiktiga. I och med att lönsamma miljöinvesteringar oftast innebär en vinst först på längre sikt kan denna mekanism påverka företag att avstå från lönsamma miljöinvesteringar. Framtida lönsamhet ges således mindre betydelse jämfört med mindre men kortsiktiga vinster som görs omedelbart. Hur ska då beslutsfattare påverkas att ta större hänsyn till de 26 Litteraturöversikt – varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar långsiktiga konsekvenser som deras beslut kan leda till? Enligt den s.k. ”Elaboration Likelihood Model” (Petty & Cacioppo, 1986; Petty & Wegener, 1999) är svaret på frågan beroende av hur pass engagerad beslutsfattaren är i den aktuella frågan. Är engagemanget lågt försöker beslutsfattaren hitta en snabbare väg (den s.k. perifera vägen) till ett ställningstagande genom att använda sig av ytliga och lättillgängliga ledtrådar såsom informationskällans tillförlitlighet och hur väl informationen presenterats. Om engagemanget är högt använder sig beslutsfattaren istället av mer utvecklade och genomtänkta kognitiva processer (den s.k. centrala vägen) som innebär att kvaliteten hos den givna informationen, snarare än ytliga ledtrådar, spelar en avgörande roll för ställningstagandet. Engagemanget i miljöfrågor kan variera kraftigt mellan olika befattningshavare på ett företag, där miljöchefen (om det finns en sådan) förmodas ha det största engagemanget och den mesta kunskapen. Beslutsfattares engagemang kan naturligtvis variera från fall till fall. Därför bör såväl den lätta (perifera) vägen som den mer kvalificerade centrala vägen till attityd- och beteendepåverkan användas för att påverka beslutsfattandet när det gäller miljöinvesteringar. På samma sätt kan brister i båda typerna av informationsgivning (ej tillräckligt slagkraftig information respektive argumentation som inte upplevs som tillräckligt kvalificerad) bidra till att ekonomiskt lönsamma miljöinvesteringar uteblir. Elaboration Likelihood Model kan kombineras med den så kal�lade Construal Level Theory (Trope & Liberman, 2003; Trope, Liberman, & Wakslak, 2007) som beskriver hur människors förståelse av olika attitydobjekt (en handling, exempelvis miljöinvesteringar) är beroende av distansen (vanligen mätt i tid) till objek27 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? tet (belöningen). Närliggande fakta, som utseende, kostnad och användarvänlighet, uppfattas som mer specifikt och konkret jämfört med lönsamhet och energibesparingar. Därför är argument om konkreta och specifika objekt att föredra när distansen till belöningen är kort, medan abstrakta och mer övergripande argument lämpar sig bättre när distansen är lång (Fujita, Eyal, Chaiken, Trope & Liberman, 2007). Energieffektiviseringar är normalt en långsiktig investering (lång distans) som kan uppfattas som förmånlig, medan motstånd mot energieffektiviseringar kan tänkas bero på kortsiktiga konsekvenser av investeringen. Det kan därför vara viktigt att de kortsiktiga, konkreta och specifika konsekvenserna av en miljöinvestering framstår som optimalt attraktiva (t.ex ifråga om användarvänlighet och design). Stern och Aronsson (1984) anför flera psykologiska skäl till varför lönsamma miljöinvesteringar inte genomförs. Ett är att många företag, särskilt de som går bra, inte prioriterar förändringar. Det är först när det går dåligt som förändringar ges högre prioritet. Benägenheten att skjuta upp investeringar tills man ”står under galgen” kan även gälla för andra investeringar, enligt Erixons (2007) teori om omvandlingstryck. Hansla m.fl. (2008) genomförde en undersökning som visade att de personer som inte hade en värdestruktur som gynnade kollektivets intressen också hade en mindre miljövänlig attityd, och därför i lägre utsträckning valde grön el. Det är möjligt att företagets värdestrukturer kan förklara varför lönsamma miljöinvesteringar genomförs eller ej. 28 Litteraturöversikt – varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar Organisatoriska förklaringar till varför lönsamma miljöinvesteringar uteblir De företagsekonomiska och psykologiska förklaringarna kan delvis sägas förklara ett beteende på individnivå, men förklaringar kan även sökas på en organisatorisk nivå. Dessa förklaringar har nuddats vid i tidigare avsnitt, men vidareutvecklas i detta stycke. De organisatoriska förklaringarna belyser delar av organisationens struktur som kan motverka lönsamma miljöinvesteringar. En sådan förklaring är den så kallade huvudman (”principal”)agentteorin (Jaffe och Stavins, 1994). Huvudmannen (t.ex. ett företags styrelse) har inte alltid möjlighet att observera vad agenten (t.ex. vad företagets vd gör) och de har ibland olika incitament. Detta kan innebära att vd:n upplever sig ha ett mer kortsiktigt ansvar och därför inte följer en styrelses mer långsiktiga ambitioner när det gäller miljöinvesteringar. Motsatsen är också tänkbar: Huvudmannen – styrelsen – sätter strikta, kortsiktiga ramar för agenten (vd:n), vilket minskar incitamenten att göra långsiktigt lönsamma miljöinvesteringar. Huvudman-agent-teorin liknar till viss del det som benämns som split incentives, eller kluvna incitament. Kluvna incitament används bland annat för att förklara varför lönsamma energieffektiviseringar inte genomförs i exempelvis flerbostadshus där hyresgästerna betalar elräkningen men där hyresvärden ansvarar för renoveringar. Hyresgästen tjänar på en investering som innebär lägre elräkning, men det är hyresvärden, som inte gynnas av hyresgästernas lägre elräkning, som måste finansiera investeringen. Därmed minskar chanserna att den genomförs. Enligt Cooremans (2007) intervjustudie är det näst viktigaste 29 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? skälet till varför lönsamma miljöinvesteringar uteblir att det inte anses ingå i företagets kultur (det viktigaste skälet var att investeringen inte uppfattas som företagsekonomiskt lönsam). Kultur har definierats som ”ett system av gemensamma värderingar”. Om ett företag har en ”miljövänlig kultur” kan det bidra till fler energieffektiviseringar och vice versa. Resultaten i Cooremans (2007) studie visade att det inom företag fanns stora skillnader i ”energikultur”. Å ena sidan avdelningar där tekniker arbetade med att trygga företagets energibehov och å andra sidan administrativa och finansiella avdelningar. Teknikerna var starkt engagerade i att reducera energianvändningen och upplevde att administratörerna och de med ekonomiskt ansvar nedprioriterade behovet av energieffektivisering. Studien visade samtidigt att osäkerheten bland finanschefer när det gäller möjligheterna till effektiv energianvändning var dubbelt så stor jämfört med företagens ledande tekniker. Teknikernas frustration och upplevda maktlöshet var större bland företag i servicesektorn än hos företag i tillverkningsindustrin. 30 Kapitel 5 Empirisk studie: Intervjuer Med utgångspunkt i litteraturens förklaringar intervjuades representanter för tre företag samt tre experter, för att få ytterligare indikationer om vilka faktorer som försvårar respektive underlättar att energieffektiviseringar genomförs. Intervjuerna genomfördes under december 2010 och januari 2011. Följande sex personer intervjuades: 1. Inge Holckeby, miljöansvarig på Volvo. 2. Ulf Andersson, miljöansvarig på SKF. 3. Anders Fredriksson, byggchef på Lidl. 4. Berit Gullbransson, verksamhetschef på Swentec. 5. En anonym expert. 6. Andreas Stubelius, handläggare på Energimyndigheten. Volvo och SKF valdes ut eftersom dessa är stora och energiintensiva företag med stor expertis inom området. Lidl valdes ut eftersom det är ett nyetablerat och snabbt expanderande företag i Sverige. Swentec har genomfört en statlig utredning om miljöteknik. En33 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? ergimyndigheten arbetar mycket med energieffektiviseringar och har stor expertis inom området. Varje intervju varade en dryg timme och genomfördes av William Montgomery. I intervjuerna ställdes först frågor om i vilken utsträckning energiinvesteringar görs inom det egna företaget och om deras lönsamhet. Därefter utfrågades intervjupersonen om sin syn på varför företag i allmänhet underlåter att göra lönsamma miljöinvesteringar. Intervjuerna var likartat uppbyggda, men med vissa variationer i formuleringen av intervjufrågor, framför allt beroende på om intervjupersonen representerade ett företag (person 1, 2, 3), organisation eller myndighet (person 3, 4 och 5). Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas. Intervjupersonerna svar redovisas summariskt i tabellform och kommenteras sedan i löptext. De fullständiga intervjusvaren återges i Appendix.1 Intervjuerna ger en bild av hur några aktörer ser på frågan om varför lönsamma miljöinvesteringar inte genomförs, men har ingen ambition att ge en heltäckande bild. Det ryms inte inom denna studie. En risk med intervjuerna är att de intervjuade försöker förhärliga sitt eget arbete och svaren bör därför läsas med detta i beaktande. Vidare bör noteras att två av de intervjuade företagen tillhör Sveriges största företag och att Lidl förvisso är ett nyetablerat, men ändå stort, företag. Det innebär att studien saknar en förstahandsbild från medelstora och mindre företag. Inom mindre och medelstora företag finns ofta en större benägenhet att anamma ny teknik. Dessutom är det ofta mindre och nystartade företag som saluför den nya tekniken (von Bahr m.fl. 2010). Inte heller har 1. Appendix finns tillgänglig via www.fores.se/miljo 34 Empirisk studie: Intervjuer någon aktör inom byggbranschen intervjuats, vilket hade gett ytterligare perspektiv på varför exempelvis inte energieffektiviseringar tas större hänsyn till vid nybyggen och renoveringar. Synen på möjliga miljöinvesteringar Intervjupersonerna ombads beskriva möjliga miljöinvesteringar inom sina respektive företag. Representanterna för SKF och Volvo ansåg att deras företag redan genomfört omfattande miljöinvesteringar och att de har en ambition att även fortsättningsvis satsa på sådana investeringar. De bekräftade även att det finns utrymme för betydligt fler miljöinvesteringar och var överens om att det fanns stora pengar att hämta om de genomförs. Främst ansågs miljöchefer och styrelser vara positiva till miljöinvesteringar medan det enligt Ulf Anderson åtminstone inom SKF fortfarande finns motstånd inom andra delar av organisationen. Experterna var överens om att det borde göras betydligt fler lönsamma miljöinvesteringar. Samtliga tillfrågade, utom byggchefen på Lidl, ansåg att det fanns företagschefer som inte intresserar sig för miljövänliga investeringar. Företagsekonomiska förklaringar Skälen till att de intervjuade företagen ibland satsar och ibland avstår från att satsa på miljöinvesteringar angavs ofta i företagsekonomiska termer (se tabell 2). Ibland uppfattas det som särskilt lönsamt att minska energianvändningen. Då investeras det i energieffektiviseringar. Företagen ansåg emellertid att det kan satsas betydligt mer. Samtidigt påpekades att miljöinvesteringar har vissa särdrag som både kan underlätta och försvåra investeringar. 35 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Tabell 2. Ekonomiska skäl till varför miljöinvesteringar uteblir enligt intervjupersonerna. Företag Experter Frågor 1 2 3 4 5 6 Tror du att det har att göra med att ert företag eller andra inte anser att dessa är strategiska? Nej Nej Ja förr, men mindre nu Nej Ja Ja Tror du att det har att göra med gömda kostnader, så som overheadkostnader, kostnader för att samla in information, stopp i produktionen och obekvämlikhet i samband med investeringarna? Nej Ja - Ja - Inte så mycket Tror du att det har att göra med brist på kapital? Ja Ja Ja För stunden Nej Nej Tror du att det har att göra med risker att inte pengarna kommer tillbaka inom rimlig tid? Ja Nej Nej Det varierar Ja Nej Tror du att det har att göra med att de kanske inte alltid möjliga att genomföra på grund av att de inte är kompatibla med den teknik som företaget använder sig av? Ja Ibland Ibland Viss betydelse Viss betydelse Nej Tror du att det har att göra med att företagen får otillräcklig information om vilka miljövänliga investeringar som kan göras, hur de kan vara lönsamma och hur de kan påverka företaget? Nej Nej Kanske Ja Ja Ja Tror du att det har att göra med att en miljövänlig investering kan vara av lägre intresse om en person eller en avdelning inte gynnas av den? Nej Ja Nej Kanske Ja Ja Tror du att det har att göra med att besluten att göra vissa lönsamma miljöinvesteringar ligger utanför företagets kontroll? Om man hyr lokal Om man hyr lokal Om man hyr lokal Om man hyr lokal Ja Ja 36 Empirisk studie: Intervjuer De tillfrågade menade att det ofta är relativt lätt att bedöma om miljöinvesteringar är lönsamma eller inte och att konsekvenserna i stor utsträckning är förutsägbara, vilket ansågs vara positivt. Däremot kan det ta lång tid innan investeringen betalar sig. Det rådde delade meningar om vilka hinder de olika företagsekonomiska skälen är för lönsamma miljöinvesteringar. De tillfrågade ansåg att en rimlig förklaring är att investeringarna ibland ligger utanför företagets kontroll, exempelvis om de hyr en lokal. Representanter från företagen var å sin sida överens om att brist på kapital var avgörande, vilket experterna motsade. Experterna framhöll otillräcklig information, medan företagen ansåg att de hade god kunskap om de möjliga investeringarna. Experterna framhöll även att en miljöinvestering kunde ges lägre prioritet om en nyckelperson eller avdelning inte gynnades av den, något som företagsrepresentanterna inte hade någon enhetlig uppfattning om. Berit Gullbransson på Swentec trodde att uteblivna miljöinvesteringar beror på att många enbart ser till investeringskostnaden och inte till livscykelkostnaden. Den anonyme experten framhöll bristande riskförutseende hos företag – de kan inte förutse framtida skeenden. Samme expert menade också att vinsten inte alltid kommer företaget till gagn utan snarare samhället, exempelvis genom att man undviker ohälsokostnader. Psykologiska förklaringar I allmänhet ansåg intervjupersonerna att psykologiska faktorer har betydelse för uteblivna miljöinvesteringar, särskilt när det gäller andra företag än det egna (se tabell 3). Samtliga intervjuperso37 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Tabell 3. Psykologiska skäl till varför miljöinvesteringar uteblir enligt intervjupersonerna. Företag Experter Frågor 1 2 3 4 5 6 Tror du att det har att göra med att i teorin är beslut baserade på perfekt information, i verkligheten kan de vara baserade på tumregler? Ja, men inte här Ja - Nej Nej Nej Tror du att det har att göra med en belöningsstruktur där närliggande kostnader får för stor vikt jämfört med längre fram kommande vinster? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Tror du att det har att göra med att köparen kan välja en vara utifrån mer synliga attribut så som pris, istället för mer långsiktiga attribut så som energieffektivitet? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Tror du att det har att göra med motståndare till förändring inom ett företag som kan innebära att lönsamma miljöinvesteringar uteblir? Nej Ja Ja Ja Ja Nej Tror du att det har att göra med att om försäljaren inte uppfattas som pålitlig så kan det resultera i att företaget väljer bort en lönsam miljöinvestering? Ja Nej Ja Ja Nej Nej Tror du att det har att göra med att om inte informationen inte är tillräckligt specifik, stark, enkel och personlig så kanske företaget avstår ifrån en lönsam miljöinvestering? Nej Ja Ja Ja Kanske Ja Tror du att det har att göra med att om det inte finns tillräckligt med individer inom toppskiktet av företaget med riktiga ambitioner, så kan det motverka miljövänliga investeringar? Ja, men inte här Ja, men inte här Hos den äldre generationen Ja - Ja Tror du att det har att göra med att om nyckelpersoner inom företaget har värdestrukturer som inte gynnar kollektivets intressen och därmed även miljön kan det påverka företaget att bli mindre miljövänligt och kanske även till att göra färre lönsamma miljöinvesteringar? - Kan förekomma Ja Ja Ja Ja 38 Empirisk studie: Intervjuer ner var överens om att närliggande kostnader får för stor betydelse jämfört med vinster som ligger längre fram i tiden. Detta framstår som den kanske viktigaste psykologiska förklaringen, i linje med forskningen som visar att människor på ett ekonomiskt irrationellt sätt värderar den mer avlägsna framtiden annorlunda än den mer närliggande framtiden. Intervjupersonerna framhöll att om personer inom företagets toppskikt saknar engagemang i frågan och om nyckelpersoner inom företaget saknar en värdegrund som främjar miljöinvesteringar, utgör det hinder för investeringars genomförande. Detta ligger i linje med Cooremans (2007) forskning, som diskuterats i den organisatoriska litteraturöversikten. Miljöcheferna ansåg emellertid inte att detta gällde just deras företag. De var till viss del överens om att uteblivna miljöinvesteringar kunde bero på att informationen inte var tillräckligt specifik, tydlig och enkel. Tidigare konstaterades att information med dessa egenskaper är särskilt effektiv när engagemanget hos mottagaren är lågt, vilket för miljöfrågor kan tänkas gälla vissa företagsledningar snarare än miljöchefer. Det rådde delade meningar om huruvida orsaken till uteblivna miljöinvesteringar berodde på att de relevanta besluten baseras på enkla tumregler snarare än på perfekt information. Experterna trodde till skillnad från företagsrepresentanterna inte att detta var någon avgörande faktor. Organisatoriska skäl De tre företagsrepresentanterna gav en ljus bild av kulturen inom det egna företaget vad gäller intresset för lönsamma miljöinves39 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? teringar (se tabell 4). Miljöchefen på Volvo ansåg inte att det finns krafter inom företaget som bromsar miljöinvesteringar, men antydde att sådana problem kan finnas i andra företag. Samtidigt påpekade SKF:s miljöchef att det inom alla organisationer finns en viss tröghet som kan utgöra hinder för investeringar. De flesta var även överens om att gruppbeteende har betydelse – om en viss investering är tillräckligt ”inne” genomförs den av flera. Förutom byggchefen på Lidl ansåg de tillfrågade att det inom många företag finns chefer som är ointresserade av lönsamma miljöinvesteringar. Några intervjupersoner menade att bristen på intresse för vad som är lönsamma miljöinvesteringar kan bero på en förutfattad mening om att de inte är lönsamma. Merparten av de tillfrågade ansåg att bristande inflytande hos den del i företaget som ansvarar för miljöinvesteringar har en negativ inverkan på möjligheten att genomföra lönsamma miljöinvesteringar. Experterna var även överens om att en anledning kan vara att huvudmannen (styrelsen) inte har möjlighet att observera vad agenten (företaget) gör, vilket medför strikta ramar för agenten, som i sin tur kan leda till att lönsamma miljöinvesteringar uteblir. 40 Empirisk studie: Intervjuer Tabell 4. Organisatoriska skäl till att miljöinvesteringar uteblir enligt respondenterna. Företag Experter Frågor 1 2 3 4 5 6 Tror du att det har att göra med att om huvudmannen inte kan observera vad agenten gör, så kan den sätta strikta ramar för agenten vilket kan resultera i att lönsamma miljöinvesteringar inte görs? Nej Nej Ja Ja Ja Ja Tror du att det har att göra med att om det inte ingår i företagets kultur att vara miljövänligt så kan det motverka miljövänliga investeringar? Ja Ja Nej Ja Ja Nej Tror du att det har att göra med gruppbeteende och att det inte är tillräckligt inne med lönsamma miljöinvesteringar? Nej - Ja Ja Ja Ja Tror du att bristande inflytande inom den sektor i företaget som kan göra miljövänliga investeringar kan motverka detta? Ja Ja Ja Ja Ja Nej Tror du att det har att göra med att chefer inom många företag inte intresserar sig för lönsamma miljöinvesteringar? Ja Ja Nej Ja Ja Ja 41 Kapitel 6 Avslutande diskussion och rekommendationer I detta avslutande kapitel ska vi besvara tre frågor: Finns det hos företagen ett intresse av att utföra miljövänliga och lönsamma investeringar? Vilka hinder finns för att genomföra dessa? Hur kan dessa hinder överkommas? Finns det vilja? Resultaten ger en övervägande positiv bild av företagens engagemang och vilja att göra miljöinvesteringar. Men nästan alla intervjupersoner var överens om att det finns företagsledningar som inte tillräckligt intresserar sig för miljöinvesteringar och att det finns variationer i vilken utsträckning företagskulturen stimulerar miljöinvesteringar. Å andra sidan finns indikationer från enkätdata att det bland små och medelstora företag finns ett ökande engagemang i frågan om energieffektivisering (Thollander & Tyrberg, 2008). Alla de intervjuade företagen uppger att det finns utrymme att genomföra fler ekonomiskt lönsamma åtgärder. 43 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Vilka hinder? Givet att det bland företag verkar finnas ett engagemang att satsa på lönsamma miljöinvesteringar torde det vara något annat som hindrar dem från att genomföras. För att kunna diskutera hur man från politiskt håll kan underlätta för företagen att komma över dessa hinder, måste hindren tydligt definieras. Denna studie har identifierat följande hinder utifrån ekonomiska, psykologiska och organisatoriska förklaringar: Företagen anser sig ha brist på kapital för att genomföra dessa investeringar. Experterna anser däremot att företag inte tar till sig tillgänglig information om de lönsamma investeringarna och därmed inte inser dess lönsamhet. Den långsiktiga vinsten får stå tillbaka till förmån för rädslan för en kortsiktig förlust. Det synliga attributet pris blir viktigare än långsiktiga attribut som energieffektivitet. De personer inom företaget som förespråkar miljöinvesteringar sitter ofta inte på beslutsfattande positioner. Personer i beslutsfattande positioner har ofta mindre benägenhet att fatta miljövänliga beslut. Det är inte tillräckligt ”inne” med miljöinvesteringar, varför företag drar sig för att genomföra dem. Förmodligen också av rädsla för att investeringen försämrar möjligheten att hålla jämna steg med konkurrenter. Hur ska hindren överkommas? Trots den relativa framgången med programmet för energieffektivisering (PFE) återstår mycket innan samtliga lönsamma energieffektiviseringar genomförs. De stora investeringarna saknas fortfa44 Avslutande diskussion och rekommendationer rande. Därför behövs ytterligare förslag på hur företag ska förmås göra investeringar som de själva såväl som samhället i längden tjänar på. Denna studie har främst syftat till att kartlägga varför de privatoch företagsekonomiskt lönsamma miljöinvesteringarna inte görs. Några entydiga slutsatser om vad som bör göras är svåra att identifiera, men det är ändå värt att diskutera några tänkbara förslag på hur företagen kan hjälpas på traven för att överkomma dessa hinder. På ett mer övergripande plan är det viktigt att skapa förutsägbarhet angående prissättningen på koldioxid och energi. De företag som vet kostnaderna för energianvändning och koldioxidutsläpp kan enklare utföra investeringskalkyler, samtidigt som ett höjt pris ger ökade incitament att genomföra investeringar. Genom en förstärkt marknad för utsläppshandel inom EU (EU ETS) höjs priset på koldioxid och indirekt även på energi (åtminstone den som genererar koldioxidutsläpp). På så vis blir kostnaden för koldioxidutsläpp tydligare och blir en fråga för företagsledningen (Damsgaard, 2009). Då ökar också incitamenten att genomföra långsiktigt lönsamma investeringar. När EU ETS 2013 går in i sin tredje fas vet exempelvis energileverantörer att de till 2020 kommer att behöva betala för varje ton utsläppt koldioxid. Mer specifikt föreslår vi följande åtgärder för att komma över de hinder som finns för de långsiktigt lönsamma och miljövänliga investeringarna: • De styrmedel som används för att stimulera miljöinvesteringar bör utformas så att de får en snabb och tydlig ekonomisk inverkan och att dess effekter är psykolo45 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? giskt lättillgängliga. Detta för att motverka problemet med att det kortsiktiga tänkandet går före det långsiktiga vid investeringstillfället. Ett exempel på detta kan vara en bonus eller skattelättnad som ges i samband med investeringen. Exemplet från PFE visar på att benägenheten att investera ökar när företagen belönas med en tydlig skattelättnad. • Från utvärderingen av PFE kan man också dra slutsatsen att företagen genom sin kartläggning av energianvändningen får en tydligare bild av vilka investeringar som är möjliga och lönsamma. Detta stödjer experternas teser om att otillräcklig information kan vara en avgörande faktor när företag väljer att inte investera. Därför bör fler företag göra liknande kartläggningar av sin energianvändning. • Utarbeta informations- och kampanjmaterial om miljöinvesteringar som riktar sig till beslutsfattare som inte dagligen arbetar med miljöfrågor. Här gäller det att ta fram information som slagkraftigt betonar de ekonomiska fördelarna med miljöinvesteringar. Även synliga och lättillgängliga faktorer som design och ergonomi bör framhållas, tillsammans med möjligheterna till ”goodwill”. • Parallellt utarbeta mer kvalificerat informationsmaterial som riktar sig till miljöchefer, energirådgivare och andra personer med ansvar för planering av miljöinvesteringar. 46 Avslutande diskussion och rekommendationer • Statligt ägda företag bör tillsammans med myndigheter ha krav på sig att genomföra långsiktigt lönsamma miljöinvesteringar. Dels har de en ekonomisk garant som många företag saknar, dels kan de bidra till att gå före och på så vis skapa förtroende för att åtgärderna fungerar och därmed få andra företag att följa efter. • Givet att det finns en diskrepans i hur företag och experter uppfattar att bristen på kapital och information påverkar investeringsviljan vore det å ena sidan viktigt att den information som myndigheter med flera besitter verkligen når ut till sina mottagare, medan det å andra sidan är viktigt att företagens synpunkter når fram till myndigheterna. Därför vore ett ökat samråd mellan politiker, myndigheter och företag önskvärt. • Höja statusen på miljöinvesteringar. Det kan göras genom att upprätta ett pris till de som bäst energieffektiviserat sin verksamhet, genom någon form av märkning till företag som använder bästa möjliga teknik eller genom ett bonussystem som gynnar långsiktiga investeringar. Här har företagsstyrelser en viktig roll att påverka sin företagsledning. 47 Kapitel 7 Kommentarer Hans Nilsson, grundare av energi-_ besparingsrådgivarföretaget FourFact AB. Nyckeln ligger inte under lampan! Herre på täppan Lejonparten av alla analyser kring styrmedel för energieffektiviserings- (och miljö-)investeringar utgår från att sådana, för att genomföras, fordrar ett positivt ekonomiskt incitament. När det är eller kan göras lönsamt (men endast då) kommer företaget eller individen att agera. Om miljön får ett (korrekt) pris så kan vi alltså lösa problemen och dessutom sker det då med automatik. Skulle det visa sig att så ändå inte sker så beror det på att det finns dolda kostnader som motiverar att man avstår, eftersom lönsamhetskriteriet inte kan uppfyllas. Alternativt har man ”preferenser” som innebär att man kan stå ut med den kostnad som miljöförstöringen innebär eftersom den upplevda nyttan av t.ex. energianvändningen är större. I konsekvens med detta sätt att tänka har vi gjort modellkonstruktioner om existerande hinder. Det som håller oss tillbaka är 49 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? t.ex. brist på information, knapp kapitaltillgång, riskupplevelse etc. Dessa hinder skall minska eller undanröjas för att vi skall nå ett ekonomiskt optimalt tillstånd. För att komma dit måste vi använda ekonomiska styrmedel ty målet är ekonomisk rationalitet och resursen MILJÖ måste även den utnyttjas optimalt. Den finske filosofen Georg Henrik von Wright skrev om att det finns två olika sätt att uppfatta relationen mellan människan och naturen. Det ena är att människan hör hemma i naturen och måste inrätta sig efter dess principer. Det andra är att naturen är ett motstånd som människan måste övervinna och vid behov tämja. Människan är Guds avbild och naturens herre. Den ofelbara människan – en farlig fiktion. Våra ekonomiska modeller villar väsentligen på föreställningen om ”the economic man”. Den kalkylerande, välinformerade och rationella individen. En synnerligen praktisk figur att ha att göra med. Kanske mest därför att dennes göranden och låtanden låter sig omformuleras till matematik som gör att vi kan räkna ut vad som skall hända i framtiden. Det faktum att denna person är praktisk för modellkonstruktörer har emellertid också inneburit att vi valt att ducka för problemet att han/hon inte existerar utan bara är en modell. Tvivlet har funnits länge. Amartya Sen (Nobelpriset 1998) skrev redan 1977 en uppsats med titeln “Rational Fools, a critique of the behavioural foundations of economic theory”, i vilken han kritiserade konstruktionen och rational choice modellen genom att påpeka att individen har många andra utgångspunkter för sitt handlande såsom etik och moral. Fortfarande en sorts rationalism men inte med ensidigt ekonomiska eller egenintresset som grund. 50 Kommentarer Daniel Kahneman (Nobelpriset 2002) ägnar en stor del av sin senaste bok ”Thinking Fast and slow” åt att diskutera ”Econs and Humans”. Där Econs står för den traditionella idealbilden av ekonomiskt rationellt handlande individ (the economic man) och Humans är vi andra. Kahnemans bok förklarar hur vi människor tänker och formar våra uppfattningar om omvärlden genom att å ena sidan använda ett snabbt tankesystem som utgår från reflexer och är väsentligen baserat på erfarenheter och å andra sidan ett långsamt som är reflekterande och övervägande. Det snabba systemet är jämnt igång medan det långsamma bara kopplas in vid behov och oftast motvilligt. Därför är också föreställningen om den ständigt kalkylerande individen torpederad. Om Econs finns så är de ytterst få. Begreppet Econs och Humans myntades av Robert Thaler (Nobelpriset kommer, kanske redan i år). I boken Nudge, som han skrivit tillsammans med Cass Sunstein, karakteriserar de Econs som personer med Einsteins tankeförmåga, Stordatorns minneskapacitet och Gandhis viljestyrka. Mot dem står Humans som inte klarar division utan miniräknare, glömmer sin partners födelsedag och som har baksmälla på nyårdagen, det vill säga en person som rätt väl liknar oss själva. Denna kritik mot vår invanda modell av rationellt mänskligt beteende finns alltså och det finns alternativ som erbjuder konsistenta alternativ, t.ex. Kahneman och Tverskys ”Prospect Theory”. Så varför envisas vi då med att studera hinder och konstruera incitament för en målgrupp som inte finns eller inte bryr sig? Varför letar vi efter nyckeln under lampan när den inte finns där? 51 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Dags att vidga perspektivet Det finns ett antal förklaringar men väsentligen handlar det om bekvämlighet och kanske om att vi gärna vill ha självbilden av rationalitet och kylig klokhet. Kahneman ursäktar universiteten och utbildningen av ekonomer i sin senaste bok, med att: »The basic concepts of economics are essential intellectual tools, which are not easy to grasp even with simplified and unrealistic assumptions about the nature of the economic agents who interact in markets«. Personligen tycker jag inte det räcker. Förenkling och bristande realism måste som minimum anges på ett sådant sätt att man inte skapar sin världsbild på felaktiga grunder. Vi kan dock fortfarande ha nytta av den förhärskande modellen eftersom den ger oss möjlighet att beräkna potentialer och vad som är ekonomiskt rationellt utrymme. Vi kan däremot inte slå oss till ro med dessa bedömningar för det kan ju vara som den danske professorn Jörgen Nörgaard sade en gång när han ledsnade på en lång diskussion om miljöekonomi: ”Det kanske inte är kostnadseffektivt att rädda världen, men det kan ju vara en bra idé i alla fall!”. Och i konsekvens måste vi därmed snabbt få till stånd en situation där styrmedel utformas med utgångspunkt i hur människor och företag faktiskt fungerar och inte på det sätt som vi önskar att de fungerade. Det föreliggande arbetet av Montgomery och Montgomery kan bidra till att öppna dörren till de psykologiska förklaringarna och den så kallade beteendeekonomin så att vi blir varse att en stor del av de hinder vi har inte sitter i ekonomin och inte heller i styrmedlen utan i huvudet. Man kan ju förundras något över att Energimyndighetens utredningar hitintills helt saknat det beteendeekonomiska perspektivet, så det finns ett stort behov av upplysning. Författarnas metod med litteraturstudier och intervjuer inne52 Kommentarer bär att de identifierat ett antal förklaringar till att en ekonomiskt uppenbara potentialen (illustrerad bl.a. av McKinseykurvan) inte realiserats samt fått detta verifierat från praktikens folk. Skälen har grupperats som företagsekonomiska, psykologiska och organisatoriska. En bra och intressant klassificering som kan börja luckra upp marken för nya synsätt och mindre abstrakt hindersanalys. Det kan dock ifrågasättas om inte åtminstone de företagsekonomiska också i största utsträckningen är psykologiska. Metoden med enkäter kan ju ha inneburit att man godtar en utsaga om t.ex. kapitalbrist som i sig själv kan vara en ursäkt för att man missat en möjlighet. PFE-programmet har visat att det plötsligt dök upp en hel massa lönsamma investeringar i den energiintensiva industrin. På denna grund rekommenderar författarna att man skall göra flera kartläggningar. Det skall man säkert, men var det inte skattenedsättningen som satte igång intresset för att delta i programmet? I så fall var det inte styrmedlet information (kartläggning) som var avgörande utan styrmedlet skattenedsättning. Det skulle vara förenligt med ”Prospect theory” och att människor (beslutsfattare) reagerar starkare på en undvikt förlust (minskad skatt) än på en möjlig vinst (minskad energikostnad). Lite grann verkar det som om författarna tvingats ned i andras hjulspår och inte riktigt vågat (haft resurser?) att ta ut svängarna. Men detta skall inte förringa att deras arbete är ett stort steg framåt genom att det öppnar våra ögon för att finna fler och bättre förklaringar till sakernas tillstånd och framförallt hur vi skall kunna ändra(s) till det bättre Hoppas att de och andra kan fortsätta och fördjupa denna typ av studier så att vi kan börja leta efter nyckeln där den finns och inte bara stå och glo där det är ljust. 53 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Joachim Elevant, Installationsingenjör Min erfarenhet från att ha arbetat med miljö- och energifrågor på flera olika nivåer är att avsaknaden av investeringar inom miljöoch energiområdet ofta har organisatoriska förklaringar. Egentligen är det inget konstigt. En stor majoritet av företag är uppbyggda för något annat syfte än att främst värna om miljön och det är först under 2000-talet som miljöfrågan har blivit riktigt stor. Men den organisatoriska frågan behöver inte vara något stort problem. Det går att ställa om en organisation, bara viljan finns. Viljan beror enligt min mening mycket på kunskap. De som är pålästa om miljöfrågor är ofta övertygade om att det är både ekonomiskt och moraliskt riktigt att värna om miljön. Men ovisshet förlamar. Eftersom energi- och miljöfrågan inbegriper nästan alla delar av en organisation är det svårt för organisationer att veta hur de ska gå framåt på bästa sätt. Osäkerheten riskerar bidra till att inget händer. Jag bedömer att vi nu befinner oss i ett läge där många vill mycket, men inte vet hur de ska agera. Resultatet blir att viljan inte syns i handling. Därför är kunskap som leder till vilja mycket viktigt för att överbrygga de organisatoriska problemen. I ett tillstånd av vacklande och velande blir de psykologiska faktorerna av stor betydelse. Ingen vill gå först i denna omvälvande nya situation, av rädsla för att göra fel. ”Så länge man håller sig i mitten av stimmet och gör ungefär som förut så kan det väl inte vara helt fel”, resonerar många. I mitt arbete har jag stött på två olika synsätt på miljöinvesteringar som är relevanta för denna rapport. 54 Kommentarer 1) Allt miljöarbete är kostsamt. Då motiveras miljöinvesteringar främst av moraliska skäl. 2) Det går att göra lönsamma affärer på hållbart energi- och miljöarbete. Frågan här hur man bäst går till väga för att optimera sin lönsamhet. Det första synsättet bygger ofta på ett kortsiktigt tänkande, precis som rapporten påpekar. Ibland leder viljan att agera moraliskt till några mindre energibesparingar genom effektivare belysning eller något snålare bensinbilar, som är lika mycket en symbolhandling som ett sätt att faktiskt spara energi och pengar. Detta synätt präglas emellertid av ett stuprörsseende och ett ”business-asusual-tänkande” som hindrar att energifrågorna genomsyrar hela verksamheten. Därför äts de initiala energibesparingarna ganska snabbt upp av andra investeringar som kräver ytterligare energi eller fler bilar som trots sin snåla drift ändå dricker mer bensin än den tidigare fordonsflottan. Människor med detta synsätt konstaterar då snabbt att investeringen inte gav någonting. Det andra synsättet har en helt annan infallsvinkel och fokuserar på hur man kan tillgodose människors behov på ett hållbart och vinstgivande sätt. Genast blir det mycket mer intressant att tänka utanför ramarna (de ramar som har skapats under 1900-talet). Ett lysande exempel på detta är en anspråkslös sajt som heter mobilsamakning.se. Några smålänningar såg fördelen med att samåka in till Växjö istället för att alla skulle sitta i en egen bil. Så de byggde en mobilapp som möjliggör detta på enklast möjliga sätt. Hårddraget skulle persontrafiken i Sverige minska med 75 % om detta lanserades nationellt. Då räknar jag med att alla bilar idag bara 55 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? transporterar en person medan mobilsamåkning skulle kunna fylla alla fyra säten i alla bilar. En miljöinvestering i själva verket kanske handlar om att bygga ett tryggt samhälle där de flesta människor till exempel vågar åka i samma bil som en främling? Slutligen, även om en investering känns både tilltalande och ekonomisk klok kan det vara svårt att räkna på den vilket i sig kan vara ett hinder för att den genomförs. I slutändan handlar det som jag skrev inledningsvis om att med kunskap och vilja överbrygga de hinder som finns för miljöinvesteringar. Denna rapport pekar på några av de hinder som finns. 56 Referenser von Bahr, J., Andersson, M., Rutqvist, J., & Taxén, O. (2010). Vinnare och förlorare. Fores Studie 2010:1. Boverket (2005) ”Piska och Morot: Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i byggnader” Cooremans, C. (2007). Strategic fit of energy efficiency (Strategic and cultural dimensions of energy-efficiency investments). Proceedings of the ECEEE 2007 Summer Study, Saving energy – just do it!, 4–9 June 2007, La Colle sur Loup, France, paper 1,177, pp.73-82. Energimyndigheten (2011a). Energiläget 2011. Energimyndigheten (2011b). Programmet för energieffektivisering – erfarenheter och resultat efter fem år med PFE. Enkvist, P.-A., Nauclér, T. & Rosander, J. (2007) A cost curve for greenhouse gas reduction, , The McKinsey Quarterly (WebCite cache) Erixon, L. (2007). Even the bad times are good: a behavioural theory of transformation pressure. Cambridge Journal of Economics, 2007, 31, 327-348. Göransson, A,& Petterson, B. (2008.) Energieffektiviseringspotential i bostäder och lokaler - Med fokus på effektiviseringsåtgärder 2005 – 2016. Report CEC - Chalmers EnergiCentrum CEC, Chalmers tekniska högskola, 1653-3569 Hansla, A., Gamble, A., Juliusson, A., & Gärling, T. (2008). The relationships between awareness of consequences, 59 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? environmental concern, and value orientations. Journal of Environmental Psychology, 28 (1), 1-9. Harris, J., Anderson, J., Shafron, W. (2000). Investment in energy efficiency: a survey of Australian firms. Energy Policy, 28, 867-876. Howarth, R. & Andersson, B. (1993). Market barriers to energy efficiency. Energy Economics 15 (4), 262–272. Fujita, K., Eyal, T., Chaiken, S., Trope, Y., & Liberman, N. (2007). Influencing attitudes toward near and distant objects. Journal of Experimental Social Psychology, 44, 562572. Jaffe, A., Stavins, R. (1994). The energy-efficiency gap. What does it mean? Energy Policy 22 (10), 804–810. Jagemar, L. & Pettersson, B. (2009). Energieffektivisering – möjligheter och hinder. Rapport inom projektet Vägval Energi. Stockholm: IVA Kahneman, D. (2003), A Perspective on Judgment and Choice: Mapping Bounded Rationality, American Psychologist, 58, 697-720. Loewenstein, G., & Thaler, R. H. (1989). Anomalies: Intertemporal Choice. Journal of Economv Perspectives, 3, 181193. Microsoft (2009). Saving Costs and Energy with Windows Vista. http://www.google.se/search?q=Saving+cost s+and+energy+with+Windows+Vista&ie=utf-8&oe=utf- 60 Referenser 8&aq=t&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a Montgomery H. (2011). The Financial Crisis - Lessons for Europe from Psychology. Sieps Report (2011:1). Olsson, D. (2003). Tappvarmvatten i flerbostadshus. EFFEKTIV. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. http:// www.effektiv.org/pdf_filer/Tappvarmvatten.pdf Petty, R. E., & Cacioppo, J. T. (1986). Communication and Persuasion: Central and Peripheral Routes to Attitude Change. New York: Springer-Verlag. Petty, R. E., & Wegener, D. T. (1999). The Elaboration Likelihood Model: Current status and controversies. I S. Chaiken & Y. Trope (Red.), Dual Process Theories in Social Psychology (pp. 41–72). New York: Guilford Press. Pihl, H (2007) ”Miljöekonomi: för en hållbar utveckling, fjärde upplagan, SNS Förlag, s.58 Rohdin, P., Thollander, P., Solding, P. (2007). Barriers to and drivers for energy efficiency in the Swedish foundry industry. Energy Policy, 35, 672-677 SCB (2009) http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____24270.aspx Simon, H. A. (1957). Models of man. Social and rational; Mathematical essays on rational human behavior in a social setting. New York: Wiley. Slovic, P., Finucane, M., Peters, E. and MacGregor, D. E. (2002), Rational actors or rational fools: Implications of the affect heuristic for behavioral economics’, Journal of 61 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Socio-Economics, 31, 329-342. SOU 2008: 110 (2008) Vägen till ett energieffektivare Sverige. Slutbetänkande av energieffektivisreingsutredningen. Stockholm: Statens Offentliga Utredningar. Stern, P.C., 1992. What psychology knows about energy conservation. American Psychologist, 47, 1224–1232. Stern, P.C., Aronsson, E. (Eds.), 1984. Energy use: The human dimension,. New York: Freeman. Swentec (2008). Svenska strategier och initiativ för främjande av miljöteknik. En nationell översikt för genomförande av EU:s miljöteknikplan ETAP. Göteborg: Swentec. Thollander, P., Ottosson, M., 2008. An energy efficient Swedish pulp and paper industry – exploring barriers to and driving forces for cost-effective energy efficiency investments. Energy Efficiency, 1, 21-34. Thollander, P. & Tyrberg, M. (2008). Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora företag. Linköping: Linköpings universitet och Energikontor Sydost. Trope, Y., & Liberman, N. (2003). Temporal construal. Psychological Review, 110, 403–421. Trope, Y., Liberman, N., & Wakslak, C. J. (2007). Construal levels and psychological distance: Effects on representation, prediction, evaluation, and behavior. Journal of Consumer Psychology, 17, 83–95. Tversky A. and Kahneman, D. (1974). Judgment under uncertainty: Heuristics and biases, Science, 185, 1124-1130. 62 Bilaga Svar på intervjufrågor 1 = Miljöchef Volvo 2 = Miljöchef SKF 3 = Byggchef Lidl 4 = Swentec 5 = Anonym expert 6 = Energimyndigheten Renovera lokaler så att man sparar energi på uppvärmning? 1. Där har vi en fördel av att vara ett skandinaviskt baserat företag. Vi är väldigt internationella och har mest verksamhet utanför Sverige men just för att vi har våra rötter i Norden så bär vi med oss i ryggraden hur man bygger lokaler så att de ska vara så energieffektiva som möjligt, även i skalet. Det är många länder med högre energikostnader som kan se det som en drivkraft. Men ibland har vi i andra länder fått lokaler som en myndighet ställt till förfogande för en industrietablering. Då har de inte alltid haft en totalbild på life-cycle cost. De har inte tagit hänsyn till driftskostnader utan 65 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? försökt bygga så billigt som möjligt. När vi köpt anläggningar runt om i världen så har de ibland varit dåliga på energieffektivitet. Exempelvis i USA har man omvandlat hangarer till industriell verksamhet, med väldigt dyra energisystem. Men det finns både plus och minus, de här dåligt isolerade lokalernas effektivitet jämnar dock ut sig eftersom man minskar kylbehovet, så att man under varma somrar lättare kunnat ventilera bort värme. Därför kan man inte säga att svenska förhållanden ska råda överallt. 2. Japp. Vi sitter just nu i en byggnad där vi håller på att slutföra en sådan renovering. Så det har vi gjort på ett antal ställen, t.ex. på vissa fabriker där vi byggt ut fönster till mer energieffektiva så att vi minimerar värmeförlusterna, i den här huvudbyggnaden nu har vi just genomfört en stor renovering där vi byt ut bl.a. ventilationssystemet, satt in nya fönster, tittat på belysning, närvarocensorer, och vi har faktiskt en policy egentligen då att när vi gör renoveringar av byggnader eller när vi gör nya eller leasar nya lokaler så ska de vara leadcertifierade. Lead är en amerikansk standard som betyder leader and environmental design, vilket ställer rätt strikta krav på energival och energiförsörjning, luftkvalitet och så vidare då va. 3. Nej, utan de flesta butiker är nybyggnation. Och dem är ju byggda för mindre än tio år sedan. Och dem butiken har vi inte renoverat alls vad det gäller att energieffektivisera och så men vi har ju planer på att göra det. Men sen har vi ett fåtal byggnader eller fastigheter där vi har köpt kanske en befintlig byggnad som vi har renoverat genom, fönster och tilläggsisolera taket, som givetvis, det är en energisparåtgärd. Vi har satt in nytt ventilationsaggregat, till och från luft med värmeväxlare, men många butiker som inte är nybyggda butiker har vi gått in i en hyresfastighet där vi är hyresgäst och där vi 66 Bilaga i princip bara renoverar ytskikt och sätter in ny belysning. 4. Ja naturligtvis om man renoverar dem på rätt sätt så blir det lönsamt. 5. – 6. Ja det är ju en form av effektivisering. Absolut. All form av effektivisering är ju mest lönsam egentligen, snarare än att bygga ny produktion. Så att absolut. Styrning av belysning, temperaturstyrning, lokaler allt sådant där börjar bli ordentligt lönsamt. Av två olika skäl. Dels har energin blivit dyrare, men tekniken för det har också blivit bättre och billigare. Mätare, styrenheter osv. Gör företag detta? Jag tror att det skulle kunna göras i betydligt större utsträckning. Och varför görs det då inte. Vi kanske kommer till det senare, men nä jag tror det skulle kunna göras en mycket större utredning. Vi har ju haft ett program som heter programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri och där vi för varje sparad kilowattimme eller megawattimme så fick de ett skatteavdrag. Och alla de investeringarna som gjordes visade det sig att de var lönsamma utan skatteavdrag egentligen. Och varför gjordes de då inte? Ett utav skälen man kom fram till där det var liksom att när man gjorde det till en skattefråga då kom till högsta ledningen i företaget. Alla skattefrågor kommer högst upp. Då tog man besluten. Man hade svårt att få igenom sådana här effektiviseringsprojekt i sin beslutshierarki. Men jag tror att det skulle kunna göras mycket mer och framför allt i medelstora företag. Lager t.ex., belysningsstyrning enkla grejer. 67 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Ha ett bra styrsystem för värme, kyla och ventilation? 1. Ja, fast vi har inget enhetligt eftersom vi har otroligt mycket byggnader inom vår verksamhet. Vi har 60 produktionsanläggningar som är Volvos egna och 40 till som vi inte äger. Ett sådant styrsystem som du pratar om kräver en massa indata och det kräver en massa mätpunkter för att få in information ifrån alla delar av verksamheten. Och det är väldigt tungt att inom en industri som inte har detta att installera något sådant. Energimätningar har vi gjort överallt men vi har inga krav på att man ska ha byggt upp styrsystem för skalet. Däremot har vi styrsystem inom processerna. Det är svårt att komma åt alla byggnader. En byggnad i sig kan man komma åt men har den en komplex struktur så räcker inte ett sådant system för att klargöra allting. Men det är en viktig fråga och vi driver den hela tiden. Nu har vi gjort så att vi har ändrat på ägandestrukturen på våra produktionsbyggnader också, så att vi har ett fastighetsbolag inom koncernen som äger eller kommer att äga alla fastigheter och det kommer att göra att vi får en ännu mer enhetlig struktur på styrsystemen. Jag tänker på allmän ventilation och kontroll på olika delar. I administrativa byggnader är det enklare men inte i produktionsanläggningar. Om man har en fullständig flexibilitet så ska all energi användas till produktionen, men det låter sig inte göras. Man har en viss baskonsumtion hur man än gör. Men vi har hittat saker som nedsläckning när folk går hem, ventilationsutrustningar, mindre helgförbrukning, den här typen av frågor har vi varit väldigt fokuserade på. 2. Eftersom vi har ett hundratal anläggningar så varierar det rätt mycket. På en del ställen så har vi det bästa tänkbara systemet. Men vi har också en hel del anläggningar idag där det är undermåligt. Där 68 Bilaga det är gamla system som jobbar i gamla lokaler som vi inte har hunnit byta ut. Så det varierar, vi har hela skalan skulle jag vilja säga. 3. Ja det vill jag påstå. Vi har i alla fall i 85-90 % i våra butiker har vi ett inbyggt styrövervakningssystem av fabrikat regin. Vi har statistikmätning på all förbrukning. Kylmaskinens förbrukning, elpannans eller värmepumpens förbrukning, och sen är det en större post som är övrigt, som är frysar, butiksbelysning, ventilation. I de allra nyaste butikerna har vi även separerat den övrigt, så att statistik mäter frysar, och ventilation separat. Övrigt blir mest belysning i butiken. Och det här styrövervakningssystemet det kan vi även övervaka ifrån våra kontor och gå in och titta i en butik via nätet och se vad det finns för temperaturer, vad det finns för strömförbrukning, hur det ser ut över dygnet. Man kan exempelvis definiera om det är någon som har vridit om parkeringsbelysningen, och butiksbelysning så att den inte tänds eller släcks via butikskanalen när man larmar om butiken, att den står i handläge så att säga, så att den även lyser på natten. 4. Ja. Jag tror det är samma sak. Det är också en energieffektivisering. Men sen kan det vara jättedyra system så man måste se på kostnaden av systemet om det är lönsamt eller inte. 5. – 6. Ja, absolut. Framförallt kyla är ju väldigt dyrt. Det går ju mer energi i världen till att kyla byggnader än att värma byggnader, vilket man inte tror på våra breddgrader, men kyla är dyrt. Så att jag tror att integrerade system där du kan ha alltihopa i ett liksom. Det är nog en framtidslösning. Och några sådana system börjar komma. 69 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Spara energi genom värmeåtervinning på ventilation? 1. Så mycket som det bara går. Det är dock en väldigt svår investering att räkna hem. Vi har fightats men det finns väldigt dyra osunda system så man får slåss för den här frågan. 2. Ja det gör vi. Det gör vi på ett antal ställen. Men vi gör det inte överallt. Och det beror på, ja vi måste klargöra i intervjun här att, det är ett internationellt företag. Vi har anläggningar, den nordligaste anläggningen är Kiruna tror jag. Och sen har vi anläggningar ända ner till i princip ekvatorn. Vilket gör att det är olika krav, på vissa ställen ska man spara kyla, på vissa ställen ska man spara värme så att säga. I de varma länderna så är det kylningen som är problemet och i de kalla länderna är det uppvärmningen som är problemet. Så man har ju hela paletten med problem. Så det är ju väldigt olika. Så det är väldigt svårt att ge ett svar på de här frågorna. 3. Ja. Vi har dels, nu talar jag egentligen för alla nybyggda butiker där vi har byggt en ny byggnad. Där har vi ett installerat till och frånluftsventilationsaggregat med värmeväxlare, och även på de flesta en, återluftsdel, kan man kalla det. På natten när det inte är några personer i butiken så går det på återluft, så man tar inte in någon frisk luft ifrån butiken, så att det bara blåser tillbaka den luften ifrån rummet. Och sen dagtid tar vi givetvis in frisk luft. Men dels så är det ju då värmeväxlare, sen har vi ju då vår kylmaskin som producerar kyla till kyldiskarna. När den producerar kyla så blir det överskottsvärme, som vi tar om hand i ett värmebatteri på ventilationen som ger gratisvärme kan man säga. Så att butiken värms med den överskottsvärme som blir ifrån kylmaskinen när den pro- 70 Bilaga ducerar kyla. Och sen har vi en sista tillspetsning av elvärme med en elpanna eller bergvärmepump och i vissa fall även fjärrvärme. Jag tror vi har totalt sett i Sverige kanske fem stycken fjärrvärmeanläggningar och inte fler än tio bergvärmepumpsanläggningar. Och sen säg att vi har 25 butiker som vi egentligen inte har någon egen värme utan vi är inhysta i ett shoppingcenter eller en hyresfastighet där vi inte har någon egen ventilation eller värme utan värmen ingår i hyran och på hyresvärden att tillhandahålla det här så att säga. 4. Nej, det tror jag inte. 5. – 6. Ja det är återigen en form utav effektivisering. Vi återanvänder, vi nyttjar, det är ju samma med återvinning ifrån avloppet t.ex. det är något som kommer att komma också. 90-gradigt vatten ifrån diskmaskinen t.ex. Använd tillbaka det in i värmesystemet. Använda el, gas eller olja för någon form utav uppvärmning? I sådana fall ersätta delar av denna energi med överskottsenergi ifrån kompressoranläggningen? 1. Vi har förbjudit uppvärmning med kol och olja. Men gas kan vara kvar. Det är renare och mer förnyelsebart. Om vi skulle använda el istället skulle det vara väldigt kolbaserat. Det är ingen skillnad på kompressorer och annan värmeverksamhet när det gäller återvinning för i vår värld och våra industriprocesser så finns det mer värme i andra processer så att det är kompressorrummet som det är en process man använder. Det är en skillnad. Men i min värld så skulle jag inte vilja lyfta ut just kompressorrummet. Det ser väldigt 71 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? olika ut i min bransch. Det finns andra processer som är betydligt intressantare. 2. Ja här i Göteborg använder vi t.ex. spillvärme ifrån kompressorer. Från t.ex. processer, och det gäller flera anläggningar idag. Vi har någon anläggning kvar där vi använder olja, men i princip har vi fasat ut olja helt och hållet kan man säga. Det finns något ställe där det är kvar, men annars är det andra typer av uppvärmningssystem. Och det är rätt mycket el vi pratar om. Men också att vi då återanvänder värmen. Och vi återanvänder värme ifrån processerna framförallt då genom värmebehandling, vilket är den processen som genererar mest värme. 3. Det har jag svarat på kan man säga. Elpanna har vi ja. Gas eller olja nej. Och värmeåtervinning ifrån kompressorer har vi. 4. Jag kan inte svara på det 5. – 6. Alltså överskottsenergi innebär ju att, det beror ju vad man gör med den, men alltså återigen jag kommer tillbaka till det. Det är ju en form av ta hand om ta till vara på överblivet. Absolut, jättebra. Man kan se på fjärrvärme, Luleå har ju Sveriges billigaste fjärrvärme men de har ju så mycket företag som har spillvärme som de matar ut p nätet. Och det är därför de kan få ner priset s mycket på fjärrvärme. Använda HF-don (högfrekventa don) inom belysning? 1. Ja det finns också. 2. Nu är jag inte expert på belysning. Men vi har bytt ut belysning 72 Bilaga på många ställen idag, där vi sätter in de modernaste belysningsdonen som finns. Och jag förmodar att det är HF-don. 3. Ja. All butiksbelysning är det, har HF-don. Dem som inte har det är väl delar av personalutrymmet, fikarum och omklädningsrum. Men butik och lager, butiken och lager har HF-don på belysningen. När vi pratar belysning där så använder vi någonting som heter t5 lysrörsarmaturer 49 Watt som är ganska låg energi och long life. Så att säga. 4. Jag kan inte svara på det 5. – 6. Nej, ingen aning. Försöka ersätta tryckluftsverktyg med eldrivna verktyg, då dessa överlag är mer energisnåla? 1. Ja de är mer energieffektiva. Ja det gör vi över hela systemet och det är en stegvis övergång som vi har jobbat med en hel del. Det finns väldiga fördelar med elverktyg eftersom tryckluftssystem läcker för mycket. Nu måste jag dock säga att ibland måste man ha tryckluft. Och då är det andra aspekter. Vi har då jobbat med att optimera processor centralerna med vad det finns för behov av kapacitet. Men det är inte täta system och det är väldigt mycket läckor och det är inte lätt i ett snörikt landskap att se vart tryckluftsledningar går. 2. Där kan jag säga att vi inte har varit så framgångsrika. Vilket är lite konstigt. Vi tillverkar ju faktiskt sådana don själva. Ställdon som vi säljer och i jämförelse med tryckluft är väldigt mycket mera 73 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? energieffektiva. Men vi har svårt att få dessa att passa in. Vi har gjort det på några ställen. Men det är en strategi vi har att vi ska bli bättre på de sakerna. 3. Vi har ingen tryckluft. Vi har det inte ens på våra centrallager. Alltså våra storlager där vi distribuerar varor ifrån. 4. Ja är de energisnåla så. Men det måste bero på om kostnaderna för utbytet inte är för höga. 5. – 6. Ja tryckluft gör av med väldigt mycket energi kan man säga. Men vi har set en del projekt som där de till vara på den. Men jag är inte så insatt i skillnaden mellan tryckluft och el. Men sparar man så absolut. Använda ni elmotorer? I så fall ha flerhastighetsreglering eller frekvensstyrning och högeffektiva motorer? 1. Det köps inget annat än högeffektiva när vi köper nya. Det har varit ett väldigt starkt tema. Det är en enorm kartläggning av energianvändningen i stort inom vår industriverksamhet och potential. Det här har varit ett typfall. Det kräver investeringar men det tar sig på sikt. 2. Det varierar. Vi har hela paletten skulle jag vilja säga. Men där vi sätter in nya motorer idag så är det energiklass A eller vad de heter. Så det beror lite grann på hur vi ligger i fas med renoveringar och utbyten och sådant. Vi har naturligtvis kvar också gamla motorer. 3. Ventilationsaggregatet har ju frekvensomvandlare som går med olika hastigheter beroende på hur mycket värme eller kylbehov det 74 Bilaga finns. Det är väl den enda egentliga motorn jag kan tänka mig vi har i butikerna av ett större slag. 4. Absolut. 5. – 6. En elmotor i förhållande till alla andra motorer egentligen har ju en mycket högre verkningsgrad. Men sen så ska man ju alltid tänka på litegrann ur systemsynvinkel också. Hur görs elen? För det tänker man inte alltid på heller. Titta på hela systemet. Men fördelen med en elmotor är ju också att du får ju full effekt ifrån början. Du får det direkt på en elmotor. Till skillnad ifrån en vanlig bensinmotor. Investera i VVC, en cirkulationsledning för varmvatten som sparar energi och gör att varmvattnet kommer snabbare? 1. Det här skiljer sig. Det har inte varit någon riktad sak härifrån, men reglerna när man bygger kontorsverksamhet, då har vi satt upp normer för hur man ska bygga varmvattensystem, och då är det här en av basgrejerna. I våra processlokaler så går det inte att göra på något annat sätt. Men det är inte alltid i administrativa byggnader som vi har ett sådant system. Men det är med i deras underlag. 2. Mig veterligen har vi inte gjort det. Men jag är lite osäker jag vet inte riktigt vad det innebär måste jag säga. Jag tror inte det. Men naturligtvis känner jag inte till allt som händer inom koncernen. 3. Nej det har vi inte. Vår varmvattenanvändning i butikerna är väldigt liten. Och med en VVC så har man ju även vissa värmeförluster av att vattnet cirkulerar runt ledningarna hela tiden så att vi inte har VVC och vi ser väl det snarare som det hade vart en en75 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? ergiförlust för oss att ha det. Just på grund utav att vi inte använder särskilt mycket varmvatten. I tre eller fyra tvättställ och det är egentligen ett tvättställ som sitter i pannrummet som det tar 20 till 30 sekunder för varmvattnet att komma. 4. Nej, det tror jag inte. Jag kan inte detaljerna, men det låter inte speciellt lönsamt. 5. – 6. Ja sparar man, absolut. Alla sådana innovativa lösningar tror jag kan vara bra. Använda Windows Vista? 1. Du ska komma ihåg att den här koncernen inte är snabb på att uppdatera operativsystem. Vi har 90000 anställda och har kanske 50000 datorer. Vi har tittat på skärmsläckningsalternativ och nedsläckningsalternativ. Men att uppdatera operativsystem är väldigt mycket en kostnadsfråga. Varje gång vi uppdaterar blir det enorma kostnader. Så vi ligger efter även om det skulle vara energieffektivare. 2. Nej. Det gör vi inte. 3. Nej. Det gör vi inte. I butikerna är jag osäker på om vi har en Windowslösning men det har vi säkerligen. Men jag tror inte att vi har Windows Vista och vi har inte Windows Vista här på huvudkontoret eller på våra olika fastighetskontor eller persondatorer. Det har vi inte. Windows XP tror jag. 4. Ja, vi har miljömärkta datorer som ska dra mindre energi. Vi satt 76 Bilaga just och pratade om hur mycket servrar kan dra energi. Oftast kanske IT-lösningar inte är så dyrt. 5. – 6. Ja man tänker inte riktigt på det där, hur mycket servrar och datorer drar. Det drar stor mängd energi, så att visst, och framför allt på servernivå liksom. Program som kan packa bättre eller sådär. Där tror jag det finns en oerhörd potential. Men man ser det inte riktigt som att de är energiförbrukare på det sättet. Det är de inte riktigt liksom. Satsa på videokonferenssystem? 1. Ja virtuella möten är ett måste. För ett ge ett exempel. Ett virtuellt möte startar aldrig innan kl. 14 normalt, för vi har bekymmer med att få med både USA och Japan utan att någon får jobba extremt tidigt eller extremt sent. Men det är regel att vi har detta. Numera använder vi en produkt dagligen, så kallad Microsoft Live Meeting. Och så har vi videokonferensrum tillgängliga överallt. Men det är inte lika ofta man går till videokonferensrum utan man kör telefonmöte med dator uppkopplad och det fungerar väldigt bra. Vi har på senare tid haft en explosionsartad utveckling av virtuella möten. Åtminstone jag, det är så man jobbar. Vi kör även IPtelefoni och vi kör även datortelefoni. Vi kör uppringt via Communicator på samma sätt som vi delar information och det är väldigt effektivt kostnadsmässigt och energieffektivitetsmässigt. 2. Ja det gör vi. Vi håller kontinuerligt på att bygga ut det systemet. Så vi får videokonferensrum på fler och fler anläggningar. Och förra året hade vi lite hjälp av lågkonjunkturen med att sparka 77 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? igång det här. Genom ett besparingsprogram så fick vi automatiskt hjälp med att sparka på folk så att de började använda det här istället för att resa. Så att det bygger vi ut. Det vi använder mest dock olika typer av telefonkonferenser och webbsystem. Det använder vi väldigt mycket idag. Så att merparten av fjärr konferenserna sker via webben och telefonkonferens. Och video är något som man använder emellanåt. 3. Ja det har vi. På kontoret har vi videokonferenssystem, vi har videokonferenser med Tyskland och våra huvudmän där nere. Så det förekommer nog ganska frekvent. Jag själv har inte suttit på några videokonferenser men jag vet att det finns. 4. Ja det har ju ökat väldigt. Och det är jättebra. Men man kanske inte kan ha alla möten med videokonferens. Men behöver man inte det så är det definitivt lönsamt. 5. – 6. Att spara in minst varannan resa är en stor potential. Vi har investerat i videokonferensutrustning, så att vi har det och försöker få in det i datorerna också så att man kan ta minst vartannat möte över videokonferens istället. Kan du själv nämna några lönsamma miljöinvesteringar? 1. Det finns väldigt många sådana. Tanken är att det ska finnas winwin investeringar. Vi som har arbetat med miljöinvesteringar har försökt framhäva att det finns sådana långsiktiga investeringar. Det finns många en- 78 Bilaga ergieffektivitetsinvesteringar som är klart lönsamma för företaget. Alla är väl lönsamma egentligen men det handlar om tidsaspekten. Dessa är de enklaste. Det finns också lönsamma miljöinvesteringar inom produktutvecklingsprocessen. Vi har varit i framkanten när det gäller reduktion av utsläpp ifrån producerade fordon. Vilket har varit lönsamt men det är naturligtvis svårberäknat. Men är man först på marknaden med en produkt så kan det vara lönsamt. Vi har haft några effektiviseringsåtgärder inom produktionsverksamheten som har varit lönsamma, exempelvis reningsåtgärder inom produktionsprocessen, vilket har varit lönsamt eftersom vi kunnat kombinera slutna processer med återvinning av kemikalier som har gett en lönsamhet. 2. Vi jobbar med ett antal områden när det gäller att göra detta. För det första kan jag säga att vi certifierade enligt Orsas 18 och ISO 2001. Och det betyder att vi per definition jobbar aktivt med de här frågorna och måste visa ständiga förbättringar inom de här områdena. Så vi har ju en inneboende drivkraft att förbättra oss där. Så har vi även då vissa områden som är väldigt strategiskt viktiga för oss, bl.a. då energieffektivitet. Så där vi har relativt mycket investeringar, det är på energieffektiviseringsområdet, där vi har tagit fram ett helt system för att administrera, så vi har en hel rad investeringar för energiförbättring, allt ifrån belysning, att vi tittar på tryckluftssystem, att vi förbättrar ventilationen, att vi tittar på hur våra maskiner opererar då med vänt och stilleståndsperioder och hur vi kan optimera det. Vi har även investerat i sådana lösningar som biomassa för att försörja fabriker med värme, solpaneler för elektricitet och så vidare, energieffektiva fönster. Så där finns en hel palett med saker som vi de facto har investerat i. Sen har vi ett antal investeringar när det gäller avfallshantering, både 79 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? på flytande och fast avfall, för att minimera avfall, och för att minimera farligt avfall vilket är väldigt dyrt att bli av med. Och att t.ex. genom att minimera oljehaltigt vatten, så att vi kan återanvända vattnet vilket är 90 % av volymen och sedan få en tjockfas på 10 % som bränsle, så reducerar vi kostnaden med kanske 90 % för det avfallet. Eller då slipmod som är det stora avfallet när man bearbetar stålet, för att då istället för att skicka det som farligt avfall så skickar vi det till återanvändning, vilket också är en väldigt lönsam investering om man får det att fungera vilket inte är helt lätt. Men dels sliper man kostnaden för farligt avfall och dels kan man återanvända stålet. 3. Min första tanke är väl egentligen att alla butiksbyggnationer vi gör, gör vi rejäla och ordentligt isolerade och ordentligt isolerade väggar med 15cm isolering och taken har vi ordentlig isolering för att kanske 30-40 cm på taket så att säga. Då behöver man inte värma upp det lika mycket på vintern så att säga. Sen de senaste butikerna vi har byggt, bygger vi med golvvärme, som tillsammans med bergvärmepump så tar värme ifrån berget för att värma butiken, så det är ju ganska lönsamt. Det går inte åt så mycket köpt el för att få fram värme så att säga. Det är väl det första jag kommer att tänka på. 4. Alla energiinvesteringar är i stort sett lönsamma. Om man gör en energiinvestering så är det ganska snart som de betalar sig. Och all typ av effektivisering, investeringar i effektiviseringar blir lönsamma. 5. Ja alla energieffektiviserande åtgärder kan vara både lönsamma och det kan vara bra för miljön. 6. All form av energieffektivisering är ju direkt väldigt lönsamt och 80 Bilaga värnar ju för miljön med en gång liksom. Det är alltid bättre att spara än att hitta på något helt nytt. Det är billigast att spara. Så att det är den bästa biten. Sen kan det vara olika sektorer, det finns ju skogsbranschen till exempel, där finns det väldigt mycket energieffektivisering som man kan göra. Skogsmaskiner drar oerhörda mängder, bränslen och har egentligen aldrig fokuserat på hur mycket de drar, utan det är ok att de drar 7 l i timmen. Men där kan man effektivisera upp till 50 %. Tror du att det finns stora pengar att få in inom lönsamma och miljöinvesteringar? 1. Win-win frågor är viktiga att definiera därför att det går att tvinga ut en massa investeringar, visst gör de det, för att nå vissa minimilägen. Vi har lagt upp i vår industristruktur att det här är minimum performance, och det är diskussion om det är lönsamt eller inte. Men samtidigt är det väldigt bra om dessa saker går i samma riktning d.v.s. om det är både ekonomiskt och miljövänligt. Problemet vi har med lönsamma miljöinvesteringar är oftast att tidsaspekten inte stämmer överens med andra lönsamma investeringar. Man ska inte tro något annat än att det är otroligt hårda återbetalningskrav. Lönsamhet räcker inte, det måste konkurrera med andra lönsamma investeringar. Därför bristen är investeringskapitalet. Det är inte brist på idéer. Payoff tider som ligger på 4 till 5 år är väldigt långt bort. Det finns många andra investeringar som betalar sig mycket snabbare. Och där är det en utmaning att hitta ett sätt att hantera detta. Lönsamma investeringar kan man dela på andra kriterier, man kan dela dem på strategiska investeringar och annat. Men det är många gånger vi tar upp just denna fråga att 81 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? om det är en energieffektivisering som jag vet är lönsam, och det inte finns ingen riskfaktor, men att tidsaspekten är kanske 4 eller 6 år, då får man på något sätt hantera det här att det ska slåss mot investeringar som kanske är lönsamma om ett halvår. 2. Ja. Det finns det. Det som är bra med lönsamma miljöinvesteringar t.ex. energibesparingsprojekt det är att de är säkra. Man vet vad man får. Om man investerar i produktionsteknik så vet inte alltid vad utbytet blir. Man kan beräkna payoffer men det beror på marknadssituationen och försäljningsläge. Men om man jobbar med att generera avfall och energiförbrukning då är det två fördelar. Dels vet man säkert vad man får. Du kan precis beräkna hur mycket energi man sparar. Dessutom skär du på kostnaderna, vilket också är väldigt effektivt, eftersom det är skattade pengar då som används. Men det är en lång resa kvar att göra för att utnyttja alla de här potentialerna som finns. 3. Ja det tror jag. Samtidigt så tror jag också att en del regelverk och lagar kan vara lite till hinder för vissa miljöinvesteringar. Det finns lagar och förordningar som motarbetar, exempelvis att jag vet inte vad jag ska ta för exempel egentligen, men ett exempel som är ganska påtagligt, det är att det har kommit nya krav på ventilation där det egentligen står att man ska hålla en god luftkvalitet i ett rum, och det innebär att man kan få arbeta återluft och cirkulation från luften. Men oavsett hur mycket man befinner sig i det här rummet och vilken koldioxidhalt i antal ppm, så måste det ändå finnas ett visst friskluftsintag som är 0.35 liter per sekund och kvadratmeter som rummet är. Så det innebär att även om det är då 20 minus ute och det inte befinner sig en enda person i rummet så måste det ändå finnas ett visst antal liter luft som kommer in utifrån som 82 Bilaga man måste värma ifrån -20 till +25 bara för att värma upp den här luften som måste vara friskluft, fast luftkvaliteten i rummet kanske ändå är tillfredsställande. Det är ett ganska bra exempel. 4. Ja det tror jag. 5. 6. Nej det finns nog jättemycket pengar. Det är ju en beteendeförändring som måste till litegrann då. Det är nog det som är lite det svåra. Företagsekonomiska skäl Tror du att det har att göra med att ert företag eller andra inte anser att dessa investeringar är strategiska? 1. 2. Det har det inte med att göra. Inte när det gäller SKF i alla fall. Och jag tror att de flesta seriösa bolag anser att de är strategiska. Det tror jag inte har så mycket med saken att göra, För oss är det strategiskt att jobba med den här typen av projekt. 3. Jag tror nog att företag generellt har sett det som att det inte är strategiskt men att det mer övergår till att vara ett strategiskt beslut att ta miljöinvesteringar, och energieffektiviseringar, det blir mer och mer på tapeten tror jag. 4. Nej det tror jag inte, men de räknar inte på det. Och jag tror att företag är sämre inom den offentliga verksamheten. Privata företag räknar mer på investeringen och livscykelkostnaden framåt. Då 83 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? kan du få fram en bra bild. Men man ser inte helheten så att säga. 5. Ja det tror jag säkert. 6. Ja i viss mån. De har ju sällan att göra med fokus på den produkt ett företag tillverkar kanske. Det är ju alltså en slags stödfunktion man producerar. Men det har inte med produkten att göra. Så det tror jag kan vara en anledning. Tror du att det har att göra med gömda kostnader, så som overheadkostnader, kostnader för att samla in information, stopp i produktionen och obekvämlikhet i samband med investeringarna? 1. Nej, jag lever i den fasta förvissningen att om att det är väldigt sällan att det är väldigt sällan man gör olönsamma investeringar utan lönsamma investeringar tävlar med andra lönsamma investeringar och som har kortare återbetalningstid och det är ur den aspekten man ska se det. Ibland har man inte tillräckligt med investeringskapital. Det är strategiska frågor som påverkar att investeringarna inte görs. 2. Ja, jag skulle vilja säga att det kan ha att göra med hur vi beräknar internräntor och interna kostnader inom administration, ibland. Ibland kan det ha en återhållande effekt. Till viss del i alla fall. 3. Jag vet faktiskt inte. Nej jag har svårt för att svara på den frågan faktiskt. 4. Ja det är väl samma sak. Att ju mer information du har om investeringen och räknar in detta och jämför med investeringen. 5. Det kan jag inte svara på 84 Bilaga 6. Ja litegrann, inte så mycket. Jag tror att företag har rätt bra koll på de här kostnaderna. Tror du att det har att göra med brist på kapital? 1. – 2. Ja det har det att göra med. Som alla företag så har vi en begränsad pott att investera. Och det är klart och det ska ju konkurrera med olika saker, vilket gör att man kan ju inte göra allt på en gång. Utan man får liksom ta det pö om pö. Så det sätter ju en begränsning på hur mycket man kan åstadkomma varje år. Det är ju självklart. 3. Generellt sett kanske det kan vara så. Och det kan nog vara så att många ser investeringskostnaden, att man hellre tar en lite lägre investering, sen ser man inte till att driftskostnaden och förbrukningskostnaderna över tiden blir högre. Utan man ser nog oftast bara själva investeringen, att om den är tio procent lägre, så tänker man inte på att den över tiden blir tio procent högre faktiskt, så att den totala livscykelkostnaden blir högre. Däremot så tror jag att vi som företag på Lidl har tänkt till. Att vi ser gärna att vi tar en investering som kostar lite mer, men som genererar lägre driftskostnader och lägre förbrukningskostnader och kanske även har en längre livscykel. 4. För stunden. Men det är kortsiktigt tänkt. Det är fel tänkt. Men man kanske inte har fått mer till projektet, det kan ju vara så. 5. Nej det tror jag inte 6. Nej. 85 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Tror du att det har att göra med risker att inte pengarna kommer tillbaka inom rimlig tid? 1. – 2. Nej. Det tror jag faktiskt inte. Det är nog en väldigt liten del som det skulle bero på i så fall. Jag tror att man tittar på det här så är det väldigt säkra projekt. De här projekten har väldigt låga risker jämfört med många andra investeringar. 3. Nej alltså payoff tiden på en sådan här investering är ju oftast, är ju exempelvis om man ska sätta in en bergvärmepump i en elpanna, det är kanske en investering på 150000 men en payoff tid är kanske 5 till 8 år och livslängden är kanske 20 år på den där bergvärmepumpen så att det inte borde vara ett hinder. Men däremot så kan nog hindret vara att man ser en väldigt hög investering, det kan det nog vara. 4. Det här är ju skillnad tycker jag. Pratar du hela tiden om industrin eller om offentlig verksamhet? Både och egentligen. Då är det hela tiden en skillnad på vilka krav man har ställt ifrån början. 5. Jag tror att man räknar kortsiktigt på vad vinsten är och att incitamenten för att göra sådana investeringar kanske inte är tillräckligt stora därför att man räknar varje månad eller räknar varje kvartal. 6. Nej. Det tror jag inte heller. Det är säkra investeringar om man tittar på dem ordentligt. 86 Bilaga Tror du att det har att göra med att de kanske inte alltid möjliga att genomföra på grund utav att de inte är kompatibla med den teknik som företaget använder sig utav? 1. Den analysen måste användas när man gör lönsamhetskalkyler. Det finns systemskiften och då blir investeringen otroligt stor. Om man redan har tryckluft och ska göra investeringar med elverktyg, då får man fundera på om man kan byta alltihopa, och det är sådana här tröskeleffekter i sammanhanget. 2. Svårt att svara på. Det skulle möjligen kunna vara vissa typer utav projekt. Vi har exempelvis tittat på stopp och väntetider på våra maskiner. Och där kan det kanske vara lite svårt rent tekniskt. Där jobbar man kanske emot en annan parameter för att säkerställa produktionen, och att man får en problemfri, att maskinerna går problemfritt. Vilket kan stå i motståndsförhållande emot att stänga ner maskinerna. Jag vill inte säga att det inte är kompatibelt, men man riskerar kanske problem om man inte gör det på rätt sätt. Så där måste vi hitta bättre system idag egentligen. Och det är vad vi letar efter. Så att vi inte får andra negativa effekter av att vi energibesparar. Då biter man sig själv i baken egentligen. 3. Svårt att säga. Det kan det nog kanske vara i vissa avseenden. Det kan det nog vara att man har en viss teknik och sen ska sätta in någonting så funkar det inte tillsammans, och att det sådana fall blir följdinvesteringar av det här, att ska man byta en sak så funkar det inte ihop med en annan sak så måste man byta den också och kanske en tredje. Då blir det en alldeles för dyr investering. Det är möjligt. 4. Det kan det mycket väl vara. Det kan det däremot vara en bra 87 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? grundorsak, att det kostar bra mycket mer så att säga. Att man måste byta ut fler saker. 5. Ja, till viss del kanske. 6. Ja skulle kunna vara. Men inte i så stor skala. Tror du att det har att göra med att företagen får otillräcklig information om vilka miljövänliga investeringar som kan göras, hur de kan vara lönsamma och hur de kan påverka företaget? 1. Nej det är många som jobbar inom det här och det har aldrig förekommit brister i informationen. Bristen på förutsägbarhet det är en annan fråga. Bristen på förutsägbarhet kan exempelvis handla om framtida energipriser. Men det gäller andra investeringar också. 2. Jag skulle nog vilja säga att generellt sätt, det möjligtvis kan vara en faktor när det gäller vissa speciella saker, men generellt sett så har vi bra kompetens inom SKF när det gäller de här sakerna. Och vi vet vad vi ska göra. Oftast är det inte rocket science vi pratar om. Utan det är känd teknik. 3. Ja alltså information kan man väl aldrig få för mycket av, men samtidigt så borde nog företag som ändå har en viss miljöprofil eller har ett strategiskt beslut att göra miljöinvesteringar och energieffektiviseringar och sådant, de skaffar sig nog den informationen, och den kunskapen. 4. Ja att man kanske inte kan göra bedömningen. Det kanske krävs någon extra som hjälper till med det. 88 Bilaga 5. Ja, det tror jag. 6. Ja, i viss mån. Det är ju en rörlig sektor. Det r svårt och sätta sig in i den helt. Tror ni att det har att göra med att huvudmannen inte kan observera vad agenten gör, så kan den sätta strikta ramar för agenten vilket kan resultera i att lönsamma miljöinvesteringar inte görs? 1. Den som lägger fram en investering i vårt företag är ju intern. Även om det kommer någon utifrån så upplever jag inte att det har någon påverkan på den interna processen. 2. Nej jag tror inte styrelsen är problemet, utan vi har redan konstaterat att problemet ligger kanske mera i mitten av organisationen, där man kanske inte alltid är tillräckligt lyhörd för den här typen av projekt. Jag skulle vilja säga att uppe i koncernledningen och styrelseledningen så är man väldigt lyhörd för den här typen av projekt. Men det går kanske inte alltid går igenom genom hela organisationen. Så det är en kommunikationsfråga som vi måste jobba på. Att vi måste bli bättre här. 3. Ja det kan nog vara svårt för en företagsstyrelse eller en ordförande eller en vd att se vinningen av det utan att få en ganska omfattande information och en förevisning om vad det egentligen genererar. Bara siffrorna sen är det nog svårt att utifrån dem ta ett beslut om det är bra eller dåligt. På lång sikt. 4. Det beror på hur man preciserar uppdraget och vad man investerar i. Dialog och kommunikation är väl alltid viktigt. 89 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? 5. Ja det kan man väl säga. Det kan ju exempelvis om styrelsen tittar kortsiktigt på ekonomin. Så är det en sak att de inte ser detta kanske. 6. Ja då tolkar jag det som att de stora besluten ligger på en högre nivå, och det här är beslut som ligger på en lägre nivå. Och man har inte riktigt förståelse för dem. Ja jag tror att det är en väldigt viktig del. De här frågorna kommer upp långt ner på golvet i industrier, och de kommer inte hela vägen upp till den högsta beslutande ledningen. Tror du att det har att göra med att köparen kan välja en vara utifrån mer synliga attribut så som pris, istället för mer långsiktiga attribut så som energieffektivitet? 1. Den är väl mer tillämpbar på oss, det är väl naturligtvis så att när det gäller pris. Om vi har ett projekt med en viss budget ska vi försöka få den att räcka till så mycket som möjligt. 2. Så är det naturligtvis. Men då handlar det om våra produkter egentligen. Och inte vår utrustning. Då är det till exempel så att när det gäller energieffektiva lager som vi marknadsför hårt, så är det så att byta ut lager tar rätt lång tid. Man måste också byta ut utrustning runt omkring. Så det är en generationsfråga. Man har en uppstartsfas som är lite trög, innan man fått fart på den här marknaden, innan kunderna fått kunskap om den. 3. Ja det tror jag. I många fall när man gör sådana här investeringar eller entreprenader där man exempelvis ska sätta in olika tekniska installationer, så finns det alltid någon som är lite billigare, som 90 Bilaga kanske drar lite mer ström eller har högre servicegrad som mer service eller underhåll, eller inte håller lika länge, det kan också, at den entreprenör som är anlitad för det här, han ser bara till sin entreprenad. Han vill bara få lägsta möjliga kostnad, för att han har striktare ramar, att den här produkten ska installeras, föreskrivet den, och då kan man inte göra avsteg ifrån den. Och att den här föreskrivna produkten då har en längre livslängd, mer energieffektiv och så vidare. Det tror jag. 4. Jo men det är väl klart. Man kan inte räkna med priser när man gör investeringar. Man måste räkna på ett helt annat sätt. Om man t.ex. Köper ett energisnålt kylskåp så kanske det är dyrt, men det blir billigt i längden. Man måste titta hela tiden på helheten, annars går det inte. 5. Ja, det tror jag till viss del. 6. Ja. Så kan det definitivt vara. Tror du att det har att göra med att en miljövänlig investering kan vara av lägre intresse om en person eller en avdelning inte gynnas utav den? 1. Nej det spelar nog ingen roll. 2. Så är det ju. Det kanske är det vi brottas med ibland att för en enskild produktionskanal till exempel så blir vinsten relativt liten, i förhållande till andra kostnader så blir det en väldigt liten effekt av energibesparing t.ex. då vara, vilket gör det svårt att prioritera upp den som viktig ur det perspektivet. 91 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? 3. Det har jag svårt att säga. Jag vet inte hur det skulle te sig. Nej jag får nog lämna den obesvarad. 4. Nej det vet jag inte. Det var konstigt. Nej det har jag ingen åsikt om. 5. Ja, absolut. 6. Absolut. Tror du att det har att göra med att besluten att göra vissa lönsamma miljöinvesteringar ligger utanför företagets kontroll? 1. 2. Nej det tror jag inte. Vi har nog i princip kontroll över de investeringar som vi gör. Nej det ser jag inte riktigt att det skulle vara ett problem. Men jag kanske har missat någonting där. Exempelvis om man hyr lokaler som man inte har kontroll över. Du menar så, just det ja. Det kan det faktiskt vara. Det problemet har vi på vissa ställen där vi hyr in oss och vi har väldigt svårt att påverka belysning och ventilationssystem och sådant. Helt klart ja. Där är det inte vi som rår över medlen då egentligen. 3. Ja det kan det ju vara. Om man bara är hyresgäst så. Jag vet exempelvis att vi i någon butik, vi har en kylmaskin, och vi ville då ge den här överskottsvärmen, vi erbjöd vår hyresvärd att få ta del av den överskottsvärmen, mot att vi fick en lägre hyra, men det var inte hyresvärden intresserad av. Så att då anser vi inte att vår värmeåtervinning till hans ventilationsaggregat. 92 Bilaga 4. Nej investeringar kan väl inte ligga utanför företagets kontroll. Det låter konstigt. Det kan förstås vara ett dotterbolag och att ett moderbolag bestämmer någonting. 5. Ja, säkert. 6. Ja. Jo det är nog en del också. Att man bryr sig inte för det ingår kanske, elen ingår i hyran eller någonting sådant. Psykologiska skäl Tror du att det har att göra med att i teorin är beslut baserade på perfekt information, i verkligheten kan de vara baserade på tumregler? 1. Det kan det vara. Jag tror att genom att ha väl genomarbetade förslag så kanske man undviker sådant. I vår värld så har vi väldigt robusta interna processer och då tror jag att man kan undvika det här. 2. Ja, det som talar emot att göra en miljöinvestering, det är att till synes har de en längre payoff, vilket gör att de faller utanför ramarna så att såga då vara. Men om man tittar på risker å andra sidan så kanske de är mycket bättre investeringar många gånger. Men de har på pappret en längre payoff. Men å andra sidan är det 100 % att man får den här payoffen. Men om man tittar på andra investeringar så har de en mycket kortare payoff, men en mycket högre risk, så man vet egentligen inte riktigt om man får den här payoffen. Så det kan ligga någonting i det påståendet. 3. Jag vet faktiskt inte. Svårt att säga. Jag får nog lämna den obesvarad. 93 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? 4. Ja men jag tror inte att du kan sälja dyrare miljösaker och bara räkna på tumregler. 5. Jag har lite svårt att sätta mig in i den här frågan. 6. Nej. Nja. Det går att räkna rätt bra på de här investeringarna. Jag tror inte att man behöver ha så mycket tumregler. Nej det tror jag inte. Tror du att det har att göra med en belöningsstruktur där närliggande kostnader får för stor vikt jämfört med längre fram kommande vinster? 1. Det är alltid ett bekymmer. Det är svårt att öka kostnader och ställa dem emot framtida vinster. Det är alltid lite svårt. Det gäller att sälja in totalkonceptet. Men det där är svårt. Om intäkterna ligger ett par år framåt, det beror alltid på. 2. Ja det tror jag är ett problem som i princip alla företag brottas med. Där vi centralt måste jobba med de här frågorna. Vi måste vara med och tydliggöra de här investeringarna just för att komma runt den här typen av problematik. 3. Generellt sett så är det så att man ser liksom alldeles för kortsiktigt. Och att någonting som kostar 50 till 10000 kronor mer, men som på tio års sikt kanske genererar lägre kostnader på 500000 inte, man gynnar inte den typen av investeringar, nej. Det kan nog mycket väl vara så. Sammanfattning: Alla var överens om att detta hade betydelse. Miljöchefen på Volvo menade att det är svårt att öka kostnader och ställa dem emot framtida vinster. Miljöchefen på SKF trodde att 94 Bilaga det här är ett problem som i princip alla företag brottas med. Han menade även att de måste vara med och tydliggöra de här investeringarna för att komma runt denna problematik. 4. Ja, det är precis det. 5. Ja, det tror jag. 6. Ja. Det kan det vara. Tror du att det har att göra med motståndare emot förändring inom ett företag som kan innebära att lönsamma miljöinvesteringar uteblir? 1. Nej, nej. Miljön är så viktigt ifrån koncernledningen och ända ut, men det är viktigt samtidigt att man har en massa lönsamhetskrav samtidigt. Nej det är en drivkraft som är genuin inom Volvo. 2. Det finns alltid en viss tröghet i en organisation. 3. Generellt sett kan det nog vara så. Och det tror jag nog kommer att förändras mer och mer. Att man snarare som företag så kan man nog ta framöver i framtiden ta mer miljöinriktade investeringar i form av energieffektivisering och miljövänliga alternativ. Egentligen mer på grund av sin miljövänlighet än att det är en besparing på längre sikt. 4. Det kan det också vara. För då måste man ha en helt annan teknik och ändra på saker så det är klart att det är så. 5. Ja, säkert. 6. Nej tror inte att det är motståndare så. Men däremot så tror jag att de här företagsledarna, de fokuserar lite mer på intäktssidan att 95 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? försöka få intäkter snarare än att skära i kostnader. Det tror jag är en psykologisk del, att de tittar på var de kan dra in mer pengar istället för att skära på kostnaderna. Tror du att det har att göra med att om försäljaren inte uppfattas som pålitlig så kan det resultera i att företaget väljer bort en lönsam miljöinvestering? 1. Det tror jag alltid är en risk. Men vi har resurser till att reda ut sådana saker. Vi har en intern beredning som utreder sådana saker, sedan går det till ett investeringsbeslut. Vi är ju ett väldigt stort företag, och processen måste funka. 2. Ja kanske, möjligtvis. Jag tror inte det är någon stor faktor. Det kan väl möjligtvis förekomma. Men jag tror att vi jobbar väldigt mycket med känd teknik här. 3. Ja är det så att man är alltför målande och omsvävande kring att man försöker sälja så kan nog en köpare att det får vara för bra för att vara sant att man, att det inte är pålitligt det man säger i själva verket. 4. Ja, det har alltid betydelse den som säljer produkten naturligtvis. 5. Nej, det tror jag mindre. 6. Nej. 96 Bilaga Tror du att det har att göra med att om inte informationen inte är tillräckligt specifik, stark, enkel och personlig så kanske företaget avstår ifrån en lönsam miljöinvestering? 1. Jag tror att i och med att företaget har gjort en utredning så tror jag att det inte har så stor betydelse. 2. Ja, jag tror att det handlar väldigt mycket om kommunikation här. Där man kanske då hos vissa chefer uppfattar att man inte har mandat att ta sådana här investeringar. Men hos andra kan det vara självklart att man ska ta den här typen av investeringar. Så det handlar väldigt mycket om kommunikation, att man kommunicerar ner vår strategi och våra prioriteringar genom hela organisationen. Så det är något som vi försöker jobba med nu, att liksom kommunicera det här, på vilket sätt vi tar den här typen utav investeringar, och tydliggöra de här investeringarna i investeringsansökningar osv. med vilka krav som ligger bakom, vilket också gör att vi är lite dåliga på detta, eftersom det är väldigt många människor involverade som ligger bakom och beskriver den här investeringsansökan att den kan se ut på väldigt många olika sätt. Så att om vi kan hitta en mer enhetlig form att beskriva den här typen av investeringar och prioriteringar som ligger bakom så kan vi bli mycket bättre att ta den här typen av investeringar. Vi har blivit mycket bättre på att ta den här typen av investeringar. Skulle jag vilja säga redan. Men vi har fortfarande en bit kvar. 3. Ja framförallt om den är krånglig och svår att förstå så är det lätt att det gör det, men är det en enkel information och det kanske finns ett enkelt räkneexempel med en återbetalningstid på 5 år där man ser att man kommer att tjäna pengar varje år, en tioårsperiod 97 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? efter den här 5 års period så då är det ganska lätt att utifrån det ta ett beslut att det är en bra lönsam miljöinvestering. 4. Man kan aldrig sälja något om man inte presenterar det på ett bra sätt. Det spelar ingen roll om det är en miljöinvestering eller något annat. 5. Ja, kanske. 6. Jag kan tänka mig att en lönsam miljöinvestering drunknar i andra försäljningserbjudanden. Som byte av abonnemang, Internetleverantörer, sådana bitar. Att det blir ytterligare en säljare liksom. Lite så. Tror du att det har att göra med att om det inte finns tillräckligt med individer inom toppskiktet av företaget med riktiga ambitioner, så kan det motverka miljövänliga investeringar? 1. Jo det är alltid viktigt. Men i vår koncernledning så har vi med miljöbitarna i det strategiskas inom företaget. Man värderas utifrån sina meriter, men ja det är väldigt viktigt i processen. 2. Det tror jag säkert. Men inom SKF så tror jag inte det är det som är problemet för där de flesta väldigt engagerade och de nog ser det som rätt självklart att vi ska ta den här typen av investeringar. 3. Generellt sett så kan man väl anta att den äldre generationen tycker att så här har vi alltid gjort, så ser man inte till nya miljövänliga och samtidigt som energieffektivare system, och man ligger kvar med de gamla vanorna så att säga. 98 Bilaga 4. Ja allting beslutas på ledningsnivå och man måste ha kunskaper, 5. Det kan jag inte svara på 6. Ja. Så kan det vara. Tror du att det har att göra med att om nyckelpersoner inom företaget har värdestrukturer som inte gynnar kollektivets intressen och därmed även miljön kan det påverka företaget att bli mindre miljövänligt och kanske även till att göra färre lönsamma miljöinvesteringar? 1. Det var en komplicerad frågeställning. Nej de olönsamma bitarna spolas bort och sätts vid sidan av. Det är svårt att ha någon hypotes i det här läget. 2. Jag tror att det kan förekomma. Jag vet inte i vilken mån det förekommer inom SKF. Det förekommer säkert. Jag vågar inte svara på det. Men jag tror att det är ett generellt problem som finns inom den ekonomi som vi har att belöningssystem t.ex. då kan befordra kortsiktigt tänkande istället för tänkande ur ett lite längre perspektiv. Det tror jag är allmänt. 3. Generellt sett så kan det nog vara så. I alla fall i gamla företagsstrukturer. Men jag tror att allt mer de närmsta 5 till 10 åren så kommer det nog att ske en förändring på den punkten, det tror jag. 4. Om värdegrunden bara handlar om ekonomisk vinning på kort sikt, så kan det vara så. 5. Ja, absolut. Det tror jag. 6. Ja det tror jag. 99 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Organisatoriska skäl Tror du att det har att göra med att om det inte ingår i företagets kultur att vara miljövänligt så kan det motverka miljövänliga investeringar? 1. Om jag vänder på frågan, vi har inte den sitsen och vi bejakar att det är på det sättet och det är av stor betydelse för oss, men jag tror att det kan påverka. Det är naturligtvis viktigt att ha förankring i detta. Det är dock viktigt att det är lönsamt och om man lyckas konkurrera med de mest lönsamma projekten så är det ett antal argument som man måste lyssna på. 2. Så är det helt klart. Där tror jag olika företag har olika mycket problem. Jag tycker att vi har lyckats vända den kulturen ganska bra inom SKF. Jag tycker att vi vänder den mer och mer. Det handlar som sagt väldigt mycket om kommunikation. Det är det svåraste som finns. För tydlighet inom kommunikation och investeringar om vad det handlar om och varför vi tar dem och vilka vi ska ta. Visst finns det inom SKF och kanske framförallt inom många andra företag. 3. Vilket företag idag är inte miljövänligt? Men jag tror inte att det finns något företag som aktivt motarbetar eller inte väljer miljövänliga investeringar bara för att de är miljövänliga. Är de väl värd pengarna så tror jag inte att det spelar någon roll om de är miljövänliga eller inte. Utan det är, finns det andra attribut i investeringen, exempelvis en lägre driftskostnad eller ett bättre inomhusklimat eller vad det nu må vara så tror jag att det inte spelar någon roll om den här investeringen är miljövänlig. Så man kanske gör den på andra faktorer än att den är miljövänlig. 100 Bilaga 4. Allting är ju en förändringsprocess. Ifrån början hade väl ingen någon kultur utan det måste finnas någon inom företaget 5. Absolut 6. Nej det tror jag inte. Tror du att det har att göra med gruppbeteende och att det inte är tillräckligt inne med lönsamma miljöinvesteringar? 1. Nej det tror jag faktiskt inte. Det handlar mera om investeringar skulle kunna inskränka annan typ av flexibilitet. Eller krånglighetsrisker. Om du har ett trögare system så kan det påverka. Det krävs att man förändrar sitt beteende. 2. Svårt att svara på. Jag vet inte. Jag tror jag avstår att svara på den. 3. Ja pratar man exempelvis i branschen och generellt sett överlag, så är det någonting som är inne, ja nu är det väldigt inne att energieffektivisera, eller att tilläggsisolera eller man byter till lågfrekventa datorer eller finns det saker som har fått en wowfaktor att gör man det här så då ligger man i framkant, och då är det här det rätta just nu. Så visst. Det är klart att sådana saker kan få en följdverkan i hela branschen. 4. Lönsamhet måste ju alla vilja ha i en investering. Men om man inte räknar på rätt sätt så… Men kan tycka att om det kommer en ny produkt, så ser man inte att den är lönsam, eftersom det är lägre kvalitet, då gör man det inte. 5. Ja 6. Det kan det absolut göra. 101 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Tror du att bristande inflytande inom den sektor i företaget som kan göra miljövänliga investeringar kan motverka detta? 1. Om du menar att det skulle vara robusta aktörer. Jag kan se annan vinkling på det. Aktören måste vara robust. De måste visa att de är kapabla inom branschen, med de uppoffringar som krävs. 2. Ja. Det tror jag. Och framförallt att man inte tror att man får göra den typen av investeringar. Att man inte tror att man har mandatet. Att man inte tar på sig dessa investeringar för att man inte är van vid det. Så det är det här med kommunikation, tydlighet, prioriteringar. Att det är utkommunicerat till alla beslutstagare, att man är medveten om vilka prioriteter man ska ha. Som sagt, högst upp finns det ingen tvekan om dessa prioriteringar, om att vi ska ta den här typen av investeringar. Men när man kommer ner i organisationen så finns det den här typen av problematik att man kanske anser att man inte har mandat att ta den här typen av investeringar. 3. Ja det är möjligt. 4. Jo det är klart. Ja det är ju alltid viktigt. 5. Ja. 6. Nej. Tror du att det har att göra med att chefer inom många företag inte intresserar sig för lönsamma miljöinvesteringar? 1. 2. Ja helt klart 102 Bilaga 3. Ja en lönsam miljöinvestering, så länge det är en investering som är lönsam, oavsett om den är miljövänlig eller inte, så borde den vara intressant för chefer. Frågan är bara hur man lägger fram den och på vilka premisser den ska vara lönsam. När man tar investeringen eller om det är på en femårsperiod eller på en tioårsperiod. 4. Ja om de inte förstår det att det är lönsamt. Man gör det inte bara för att vara snäll. Det måste vara affärsrelaterat. 5. Ja, absolut 6. Ja, så kan det vara. Varför ert företag eller andra inte gör miljövänliga och lönsamma investeringar? 1. – 2. Nej du har nog fått med det mesta i den här typen av frågeställningar. Som sagt dels finns det en begränsad pott att investera och att den då ska fördelas på olika investeringar, men det kanske också har att göra med att miljöinvesteringar har en längre payoff och att man lätt prioriterar ned dem jämfört med investeringar i produktionen t.ex. och som sagt oftare på pappret har en kortare payoff. Och som sagt att man inte alltid anser att man har mandat att ta den här typen av investeringar. Att man tar på sig själv dessa investeringar så kanske group management tycker att det är alldeles självklart att vi ska ta den här saken för det är det är en bra investering. Jag tror att det är kärnpunkten i det hela. Det är det som vi jobbar på att bli bättre på. 3. Ja det finns väl andra. Det är väl kvartalsrapporter och maxime- 103 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? ring av vinster och en investering, i vissa fall en investering som kanske inte är avskrivningsbar på flera år, även om det är en investering så måste den tas i just det här årets årsbokföring och missgynnar resultatet för det bokslutsåret, det är klart. 4. Det första tror jag är att investeringen är dyrare. Man räknar inte på livscykelkostnaden, utan man räknar med investeringskostnaden. Och det är väldigt, väldigt vanligt. 5. Ja. Jag tror att det är väl ungefär det du har sagt. Men att ledningen som jag ser det, dem som är av beslutande position, vilket jag ser det är ledningen, så tror jag att det kan finnas brist på kunskap, både om miljöeffekterna, och hur forskarna s er på framtiden om miljön och planeten. Jag tror att det är brist på kunskap och så tror jag att det är brist på risktänk, att man inte tänker tillräckligt långt för att se vad som kan hända med företaget inom en längre tidsperiod. Att man därför inte tänker på riskerna och bryr sig om frågan tillräckligt mycket. Och att de som har de beslutsfattande positionerna har krav på sig att leverera resultat i siffror, som är mycket kortsiktiga när det gäller vad de här investeringarna är lönsamma i. Och så tror jag att i vissa fall kan det vara så att den som tar beslutet om investeringen, det kanske inte är den som besparingen kommer att gynna. Man gör en investering här, men kostnadsmässigt i organisationen så kanske besparingen kommer någon annanstans, kanske kommer besparingen på samhällsekonomin, att man besparar ohälsokostnader, eller något liknande. Och sen så tror jag att det kan finnas en viss, att kulturen på företaget gör att det verkar bättre att tjäna pengar än att spara pengar. Det var de sakerna som jag hade. 104 Bilaga 6. Jag kan tänka mig att det kan vara att miljöinvestering har någon sorts flummig stämpel. Att man inte fattar att det oftast är väldigt lönsamt. Många av dem jag har pratat med som har gjort lönsamma miljöinvesteringar fattar ju inte förrän efteråt hur jäkla bra det var. De r först då det går upp. Så att jag tror att det finns en liten stämpel på ordet miljö som vi, nej sådant där nej. Man förstår inte riktigt sin egen påverkan. Så att det tror jag kan vara en viktig del. Och det kanske man kan lösa. Alltså, vi inom energimyndigheten pratar väldigt mycket om energiinvesteringar, och man kan säga att pratar man miljöinvesteringar så brukar jag säga att 70 % av alla miljöinvesteringar har bäring på energi på något sätt. Man använder mindre av någonting och går det mindre energi. Och energi kan man alltid räkna hem oftast du kan gå och titta på Internet, vad kostar en kWh el, vad kostar olja. Så att de är ett sätt att gå runt det litegrann. Att fokusera på energi istället. Tror du att det finns behov av att staten går in och sponsrar miljövänliga investeringar eller tror du att inte det behövs? 6. Pengamässigt så tror jag inte att sponsringen behövs. Men upplysningsmässigt så tror jag att den behövs ibland. Som vårt program. Nu har vi visat liksom det. Att de här investeringarna var jättelönsamma. Alla de företagen som var med, har ju börjat leta efter om det finns något mer de kan göra. Men de behövde inte våra pengar för det egentligen. Utan våra pengar var till för att visa upp att det var lönsamt. 105