docLadda hem SSMF:s årsredovisning 2012
download 
Report Transcription
Ladda hem SSMF:s årsredovisning 2012
”Här är de 40 senaste bevisen på styrkan i vår idé från 1919 – att ge unga forskare möjlighet att utveckla sina egna idéer.” Professor Göran Magnusson, ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning Verksamhetsåret 2012 Nyckeltal 2012 Donationer Testamenten Övriga insamlade medel Övriga intäkter INTÄKTER TOTALT (inkl samförvaltade stiftelser) 2012 MKR 6,1 38,2 7,0 1,1 52,4 55,6 2011 MKR 4,7 70,9 3,1 0,9 79,5 100,4 Stipendier och forskningstjänster Administrationskostnader Insamlingskostnader Realisationsresultat fastighet VERKSAMHETSKOSTNADER TOTALT -25,7 -1,3 -4,7 - -31,7 -20,6 – 0,9 -4,1 -0,2 -25,9 Aktier och andelar i aktiefonder, svenska och utländska Nominellt i SEK Likvida medel och upplupna räntor 986,2 257,5 197,4 751,4 457,5 40,0 1441,1 1248,9 TILLGÅNGAR TOTALT (inkl samförvaltade stiftelser) värderade till marknadsvärdet Fortsatt stark kapitalutveckling MKR 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Det förtroende som givarna visar Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) genom gåvor, donationer och testamenten innebär ett stort ansvar för att medlen används på bästa sätt. Precis som forskningen i sig måste stödet till den vara uthålligt. SSMF har därför byggt upp en buffert för långsiktigt stöd till medicinsk forskning genom en omsorgsfull förvaltning av givarnas bidrag. Tabellen visar SSMF:s totala tillgångar (MKR). 2 2012 i sammandrag. Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) delade ut 38,4 miljoner kronor till 35 nya postdoktorala stipendiater och fem nya tjänster som SSMF-forskare*. Stipendiaterna/forskarna valdes ut i hård konkurrens bland totalt 197 sökande. Totalt stödde SSMF 140 unga forskare 2012, inklusive tidigare års ännu pågående stipendier. Generösa givare bidrog under 2012 med drygt 55 miljoner kronor till SSMF. SSMF:s värdepappersportfölj steg under året med 13,3 % mot jämförelseindex 10,8%. SSMF:s omkostnader uppgick till 7 % av insamlade medel, att jämföra med 15–20 % hos flertalet andra ideella organisationer. * varav fem heltids- och två halvtidsstipendier med medel från Stiftelsen Olle Engqvist Byggmästare. Siffrorna på denna sida inkluderar både SSMF:s egna fonder och samförvaltade stiftelser. 3 SSMF:s ordförande har ordet. Varaktigt välstånd bygger på kunskap och ny kunskap vinns genom forskning. Sveriges bidrag är viktigt även om bara en liten del av all forskning utförs här. Men vårt samhälle behöver inte bara aktiva forskare utan dessutom många fler som fått träning i ett vetenskapligt förhållningssätt. Fortsatt välstånd kräver att ny kunskap värderas, kommer till användning och förs vidare. I framstående kunskapsnationer går forskning och utbildning hand i hand. Det har Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) tagit fasta på och samlar in medel för att ge stöd till unga medicinska forskare, till de som tar steget från utbildning till att bli självständiga forskare. Den goda forskningsmiljön De stora vetenskapliga kliven tas ganska sällan, men när de tas sker det nästan alltid i miljöer där det bedrivs framstående forskning inom många områden och som det tagit generationer att bygga upp. Den goda forskningsmiljön är kopplad till utbildning, så att studenter får en modern undervisning och kan lockas att bli framtidens forskare. För allt detta krävs långsiktigt och stabilt stöd från staten och från andra finansiärer. Sverige har en stark tradition inom medicinsk forskning, men idag görs en mindre andel av de viktigaste medicinska framstegen hos oss än vad som var fallet för några tiotal år sedan. Det hänger samman med att andra länder har satsat mer på forskning och utbildning under denna tid. Det är viktigt att öka farten så att svensk medicinsk forskning åter når täten – både för att medicinsk forskning i sig är en vital samhällsfunktion och för att sjukvården skall behålla högsta kvalitet. Nu inför SSMF ett nytt stöd: ”Stora anslaget” SSMF har under senare tid fått ett antal mycket generösa donationer, som gjort det möjligt att flerfaldiga stödet till medicinsk forskning. Antalet postdoktorala stipendier och anslag till forskartjänster har ökats under senare år och nu introduceras ny typ av stöd: SSMF:s stora anslag där mottagarna kommer att få upp till 6,4 miljoner kronor. Avsikten är att årligen välja ut åtta unga medicinska forskare, som står inför att bli självständiga, och ge dem medel för egen lön och forskningskostnader i fyra år. SSMF:s stöd till medicinsk forskning vilar på principen att det är forskarna själva som bäst kan bedöma vad som är viktigast att undersöka och kan argumentera för detta i sina ansökningar om ekonomiskt stöd till forskningsprojekt. Även om målet för medicinsk forskning är att vara till nytta för människan, får detta inte tolkas för snävt och kortsiktigt. SSMF arbetar med övertygelsen att stöd till riktigt 4 bra forskning på lång sikt kommer till större nytta än riktade satsningar på särskilt angelägna områden då man samtidigt måste sänka kvalitetskravet. Ansvarsfyllt arbete att välja ut rätt forskare Det ansvarsfyllda arbetet att v älja ut de unga forskare som har störst möjlighet att bli ledande inom framtidens medicin görs av SSMF:s granskningsnämnd. Den har ett 20-tal medlemmar som själva är skickliga medicinska forskare med olika specialkunskaper. Granskningsnämndens förslag till styrelsen om vilka som skall få stöd grundas på en värdering av de sökandes meriter och de föreslagna forskningsprojektens kvalitet och genomförbarhet. Med urvalsprocessens starka förankring i hela den medicinska vetenskapen och fokus på stöd till en ny generation medicinska forskare, är det min övertygelse att SSMF ger ett viktigt bidrag till att vi även i framtiden skall ha internationellt ledande forskningsmiljöer och att Sverige ska kunna erbjuda den bästa hälso- och sjukvården. Professor Göran Magnusson, ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning Medicinsk forskning, lika självklar i dag som när SSMF startades 1919. Året var 1919. Smittsamma sjuk domar som difteri, scharlakansfeber och lunginflammation skördade tusentals offer i Sverige. Epidemisjukhusen var ofta helt fulla. Lung- och bentuberkulos fyllde sjuksalar och sanatorier. Mot många infektionssjukdomar fanns praktiskt taget inga botemedel. Spanska sjukan tog under några år i övergången från 1910-talet till 1920-talet 38 000 liv i Sverige. Även om Sverige inte d eltagit i första världskriget hade landet smittats av omvärldens ekonomiska depression. Den medicinska utbildningen prioriterade behovet av läkare och den medicinska forskningen hade allt mer hamnat i skymundan. av alla dessa p engar – har gjort att SSMF under åren kunnat stödja tusentals unga svenska forskare. SSMF grundades i Svenska Läkaresällskapets lokaler vid Klara kyrka i centrala Stockholm. När Spanska sjukan bröt ut i Sverige 1918 blev sjukhusen snabbt överfyllda. SSMF bildas Det var i det läget som en samling professorer, docenter, en före detta finansminister med flera bildade Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). Syftet var att skapa uppmärksamhet kring den medicinska forskningens betydelse och att dra in pengar till sådan forskning. En av de bästa investeringarna i Sveriges medicinska historia Initiativtagarna till Svenska Sällska pet för Medicinsk Forskning, andra privatpersoner samt olika företag och institutioner, framförallt försäkringsbolag och banker, lyckades första året få in 227 000 kronor till svensk medicinsk forskning (vilket motsvarar drygt 4,7 miljoner kronor i dagens penningvärde). De pengarna och alla de små och stora gåvor som flutit in sedan dess – och den skickliga förvaltningen Viktig inspirationskälla Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning är endast en liten katalysator i den medicinska forskningens gigantiska universum – men en viktig sådan. Många som startat sin forskarbana som SSMF-stipendiater har blivit världsberömda forskare och gjort avgörande genombrott. Som du kan se på de kommande sidorna fortsätter nya generationer SSMF-stipendiater att göra avtryck. Att vara SSMF-stipendiat och SSMF-forskare har länge öppnat dörrarna för samarbetsprojekt med många av världens mest prestigefyllda forskningsinstitutioner. Medicinska framsteg Om grundarna av SSMF kunde se hur världen ter sig 94 år senare, hade de inte trott sina ögon. I dag har många en gång så farliga infektionssjukdomar praktiskt taget utrotats i vår del av världen eller kan åtminstone behandlas och botas. Förklaringen till dessa minst sagt revolutionerande förändringar både för den enskilda människan och för samhället är medicinsk forskning. Bakom alla framsteg som skapats genom bättre kunskap och information om smittspridning, före5 byggande vaccinering, effektivare antibiotika och andra åtgärder ligger tusentals timmars forskning. Allt fler överlever Bakom dagens möjligheter att effektivt behandla och lindra högt blodtryck, diabetes och andra kroniska sjukdomar ligger också medicinska forskares upptäckter. Titta bara på cancer som läroböckerna i medicin för bara 50–60 år sedan beskrev som dödlig – i dag botas huvuddelen i Sverige som får diagnosen cancer. Eller titta på modern kirurgi, nya narkosmetoder och intensivvård, revolutionerade antiseptik, möjlighet att byta organ etc – grunden till framgången är nästan alltid envisa medicinska forskare. Några som är minst lika viktiga för den medicinska forskningens framsteg som själva forskarna är de generösa givare som står bakom varje framgångsrik forskare. Utan hjälpen från allt från små bidrag till stora donationer skulle lamporna snart slockna i många laboratorier. Jana de Boniface, SSMF-stipendiat 2012, forskar för att förhindra återfall i bröstcancer. Dagens forskare behöver allt stöd som de kan få I takt med att statens anslag till forskning blivit för små och allt mer pengar styrs mot utveckling av redan gjorda upptäckter på bekostnad av ny epokgörande grundforskning ökar behovet av kompletterande finansieringskällor. Att finna finansiering för forskningen är fortfarande många forskares största stötesten, inte minst om man är en ung forskare. I det avseendet har tiden nästan stått stilla sedan 1919. Därför är SSMF lika angeläget nu som då. Hur långt kan en SSMF-forskare gå? Svar: ingen vet. Men faktum är att många SSMF-stipendiater och -forskare med åren blir framstående forskare. Här är några ”Rising Stars” som uppmärksammats extra under 2012. Anna Martner, SSMF-stipendiat 2012, har fått Hasselbladstiftelsens anslag på en miljon kronor till kvinnliga forskares vidaremeritering inom naturvetenskap. Anna Martner forskar på Sahl grenska akademin, Göteborgs uni versitet, om blodcancer. Dels om akut myeloisk leukemi (AML), den vanligaste formen av blodcancer hos vuxna. Dels om den mer ovanliga cancersjukdomen kronisk myeloisk leukemi (KML). Marika Nestor, SSMF-stipendiat 2008 och SSMF-forskare 2012, har tilldelats Göran Gustafssons pris på 500 000 kronor till yngre forskare. Marika, som är verksam vid Rudbecklaboratoriet på Uppsala universitet, forskar om målsökande radionuklidterapi och diagnostik av huvud- och halscancer. Huvudsyftet är att upptäcka om cancern har spridit sig och att förhindra uppkomsten av metastaser. Karin Wirdefeldt, SSMF-stipendiat 2008, har tilldelats Åke Ljungdahls pris på 100 000 kronor av Parkinsonfonden. Karin Wirdefeldt, som är verksam vid Karolinska Institutet, har studerat betydelsen av genetiska och miljömässiga orsakar till sjukdomen med hjälp av data från det svenska tvillingregistret. Europeiska forskningsrådet, ERC, utlyser årligen Starting Grant – ett eftertraktat och högt ansett anslag till unga forskare som är i början av karriären och vill etablera sig som forskningsledare i Europa. Anslaget, som är på ca 1,5 miljoner euro per forskare, gick 2012 till bland annat Pontus Almer Boström, SSMF-stipendiat 2009 och SSMFforskare 2012, Yenan Bryceson, SSMF-stipendiat 2009, och Kristian Pietras, SSMF-stipendiat 2005. Kristian Pietras och hans forskargrupp fokuserar på samspelet mellan de olika celltyperna i en tumör, den så kallade mikromiljön. Genom att påverka mikromiljön skulle man kunna påverka tumören och dess spridning. Målet är att bidra till nya, bättre behandlingar av cancerpatienter. Foto: Ulf Isacson g Stars Risin Kristian Pietras, som i dag är professor i molekylär medicin vid Lunds universitet, fick 2012 även norska Anders Jahres pris. 6 Yenan Bryceson och hans forskargrupp försöker hitta orsaker till en mängd allvarliga sjukdomar som förknippas med defekter i mognadsgrad och funktion hos lymfocyter – en typ av vit blodkropp – genom att identifiera genetiska förändringar. Yenan Bryceson är verksam vid Karolinska Institutet. Pontus Almer Boström leder ett projekt för att förstå de mekanismer vid träning som kan skydda mot metabola sjukdomar, som typ 2diabetes. I tidigare studier har han identifierat ett hormon, irisin, som utsöndras vid träning och som kan ha en skyddande effekt mot metabola sjukdomar. Irisin kan bli en ny väg att behandla fetma och diabetes. Pontus kombinerar forskningen vid Karolinska Institutet med 20 procent klinisk tjänstgöring på en vårdcentral. Milos Pekny, SSMF-stipendiat 1996 och i dag professor vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, leder en forskargrupp som ingår i ett multinationellt forskningskonsortium. Under 2012 fick man 12 miljoner euro från EU för att utveckla nya behandlingar som kan stödja återhämtningen efter stroke. Foto Hans Ericksson. Pappfigur Muhammad Ali: Star Stills. Henrik Zetterberg fick oväntad hjälp i sin forskning om demens. Ett slag från en proffsboxare motsvarar kraften av ett bowlingklot, sex kilo tungt, som träffar huvudet i 30 km/h. Muhammad Ali beräknas ha mottagit 29 000 slag mot huvudet under sin karriär. Hur påverkar detta hjärnan på lång sikt? Det vet forskaren Henrik Zetter berg och hans kollegor på Sahlgrenska Akademin på Göteborgs universitet. De har sammanfattat en mängd studier om skadeverkningar i bland annat boxning – och gjort banbrytande rön kring huvudskador på idrottsmän. Rön som sedan varit till stor hjälp för att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers och andra demenssjukdomar. När synliga tecken på Alzheimers upptäcks är det för sent att bromsa sjukdomen. Patienten befinner sig i sista ronden. Hippocampus viktiga roll Utvecklingen i hippocampus har då pågått i 15–20 år. Hippocampus spelar stor roll för korttidsminnet och bildandet av nya minnen. Namnet kommer från grekiskans sjöhäst och syftar på organets form. – Vi har två hippocampi, de sitter här och är ungefär lika stora som mina pekfingrar,” säger Henrik Zetterberg. När han böjer sig fram och visar på sitt eget huvud glider hans hästsvans fram över axeln. Men tack vare analyser av ryggmärgsvätska på boxare har man hittat ett sätt att mycket tidigare kunna upptäcka tecken på sjukdomen i hippocampus. Och därmed kunna bromsa den. – Det är i ryggmärgsvätskan som vi hittat de mest lovande biomarkö rerna, säger Henrik Zetterberg. En biomarkör kan definieras som en kroppsegen substans som kan användas som indikator på en biologisk förändring, till exempel en skada. Extra värdefulla är de biomarkörer som fungerar som riktigt tidiga varningssignaler. Medarbetare i akvarium Inne på Henrik Zetterbergs labora torium på Sahlgrenska Akademin har han ett akvarium med zebrafiskar som simmar omkring. Det är inte bara för att det är trevligt. Zebra fiskar är som gjorda för att utvärdera biomarkörer. – De är de enda fiskar som lägger 7 ägg som är helt genomskinliga. Zebra fisken utvecklar också hjärna, hjärta och käkar på endast 24 timmar. Det är jättefräckt och helt perfekt ur forskningssynpunkt, säger Henrik. Att studera zebrafiskars ägg som en del i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers var något som Henrik Zetterberg lärde sig i Boston när han började forska där, tack vare ett stipendium från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). SSMF öppnade dörren – Stipendiet var extremt viktigt för min forskning,” säger Henrik Zetter berg. – Som ung forskare är det svårt att komma utomlands och få plats. Men när man säger att man har ett stipendium från Sverige så hamnar man i ett helt annat läge. Man kan sikta högt och få arbeta med de allra bästa. Läs den kompletta intervjun med Henrik Zetterberg – och med andra SSMF-stipendiater som också låtit tala om sig långt utanför Sveriges gränser – på www.ssmf.se Så har SSMF blivit en del av Bos Ett stipendium från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) gör det möjligt att åka utomlands och uppleva en forskningsmiljö i världsklass. Boston är ett gravitationsfält som drar till sig både etablerade och nya talanger, bland annat många från Sverige. Här berättar sex SSMF-stipendiater om sina erfarenheter av forskning i en miljö där ingenting tycks vara omöjligt. Efter en ranglig färd med den gröna tunnelbanan, som mer liknar en spårvagn från 50-talet, sugs man in i strömmen till Longwood Medical Area. Här står de höga byggnaderna tätt intill varandra; anrika Harvard Medical School är omgiven av moderna skyskrapor i glas och ett antal sjukhus. Den trånga gatan domineras av ambulanser med gälla sirener och vita shuttle-bussar som transporterar forskare mellan Longwood Medical Area, Massachusetts Institute of Technology (MIT) och Massachusetts General Hospital. Forskare och läkare ska till sina arbetsplatser, en och annan sticker in till Starbucks för att ladda upp inför arbetsdagen. ”Boston är rätt ställe om man vill bedriva forskning i världsklass.” Petter Ljungman Utspridda i området finns ett antal SSMF-stipendiater. De har s amma uppfattning vare sig de finns i moderna eller gamla labb, framför datorn i ett bås eller om de jobbar med grund- eller kliniknära forskning: Boston är rätt ställe att vara på om man vill bedriva forskning i världsklass. – Här finns en samlad kompetens, det fungerar ungefär som ett gravitationsfält som drar till sig bra forskare, berättar Petter Ljungman. Slitet, charmigt och effektivt På anrika Harvard Medical School är det trångt och lågt i tak. Labben ser ut ungefär som vilket labb som helst – fast i en lite mer omodern tappning. En liten del av den långa labbbänken är lite lägre och fungerar som ett skrivbord. Att inte ha separata skrivrum är ett sätt att se till att alla jobbar så effektivt som möjligt, tror Helin Vakifahmetoglu Norberg. Helin berättar om olika typer av arrangemang som afternoon tea, gemensamma pizzaluncher och pubar. – Det gör att folk trivs på labbet och stannar längre, säger hon. Hon avslutar precis det hon hoppas är det sista experimentet för en publikation. De senaste veckorna har varit intensiva, med mycket arbete på kvällar och helger och nästan ingen fritid. ”Jag har så himla roligt här att det inte känns som jag är på jobbet.” Helin Vakifahmetoglu Norberg – Men det gör inget, jag har så himla roligt här, det känns inte som att jag är på jobbet, säger Helin. Åker med på framgångståget Eftersom alla ger 110 procent är det lätt att sugas in i det, menar stipendiaterna. Enbart publicering i de bästa vetenskapliga tidskrifterna duger. – Alla som är här har kämpat för att ta sig hit. Det finns en drivkraft som smittar av sig, alla vill publicera så bra som möjligt och man följer med det tåget när man är här, säger Karin Jensen. femtedel av alla ansökningar till det statliga National Institute of Health (NIH) beviljas. Konkurrensen om forskningsmedel är, liksom i många andra länder i världen, stenhård. Alltid nära till hjälp En annan SSMF-stipendiat, PiihaLotta Jerevall Jannok, upplever det som personligt utvecklande att åka utomlands för att göra en postdoc. –Boston är dessutom en stad där ingenting är omöjligt. Det är ett ganska annorlunda klimat, alla tror på det de gör och all kompetens finns inom samma stad. Det finns alltid någon som kan en metod och som kan hjälpa till, säger Piiha-Lotta Jerevall Jannok. ”˙Det är definitivt personligt utvecklande att göra en postdoc utomlands. Piiha-Lotta Jerevall Jannok Möjligt att prova sina vingar Stödet från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning har varit avgörande för stipendiaterna. Finansieringen gav möjligheten att åka iväg och ger också en viss frihet mot forskningsledaren i Boston. – Utan stipendiet hade jag inte hamnat här, säger Johan Junker. Precis efter disputationen tillbringade han ett halvt år på ett bra laboratorium i Bergen. SSMF-stipendiet möjliggjorde Johans flytt till eliten inom forskningsområdet som finns i Boston. ”SSMF-stipendiet öppnade dörren till eliten på mitt forskningsområde.” Johan Junker ”Här finns en drivkraft som smittar, alla vill publicera så bra som möjligt.” Karin Jensen Enligt Karin är drivkraften att vara bäst helt berättigad; endast en 8 – De har mycket resurser i Norge men det resulterar nödvändigtvis inte i forskning av världsklass, säger Johan Junker. I Boston finns infrastrukturen, forskarna och den rätta andan. En stor del av forskningen finansieras genom privata donationer; under de senaste åren har det donerats i ton. Och Boston en del av SSMF. snitt 100 miljoner dollar enbart till Harvard Medical School. SSMF:s nya stora etableringsstöd för yngre forskare med stor glädje och iver. Att komma hem Minst lika viktigt som att få möjlighet att åka iväg är att kunna komma hem igen. Anslag för att kunna starta en egen forskningsverksamhet i Sverige måste sökas inom fem till sju år efter disputationen. I USA är det dock inte ovanligt att vara postdoc upp till åtta år innan det är dags för nästa steg i den vetenskapliga karriären. – Dessutom tar det mer tid att starta upp när man flyttar mellan olika länder, påpekar Erik Norberg. Han och hustrun Helin Vakifahmetoglu Norberg har många funderingar över hur de ska utforma sina respektive forskningsgrupper när de kommer hem. Sökandet av finansiering pågår för fullt och de mottar beskedet om ”SSMF:s nya stora forskningsanslag måste jag bara söka.” Erik Norberg – Det är lätt att tro att det går bra för alla som har åkt iväg hit men vi ska komma ihåg att vi bara ser dem som har lyckats. De andra, som inte får något anslag för att återvända och fortsätta med forskningen på hemmaplan, försvinner bara och deras röst blir inte hörd, säger Erik Norberg. Han har just läst SSMF:s annons om det nya fyraåriga anslaget på 1,6 miljoner kronor per år i lön- och driftskostnader. – Det där anslaget måste jag bara söka, säger Erik Norberg. I Boston är ingenting omöjligt • Samlad kompetens – många världsexperter inom samma stad • Infrastruktur för stora experiment • Finansiering – det finns mer pengar • Tankesättet – man tänker större • Arbetssättet – högre tempo, alla satsar 110 procent • Publicering – promotion av artiklar, kontakt med redaktörer Om Harvard Medical School • 1000 pund från Ezekiel Herseys testamente 1770 blev grunden för Harvard Medical School • Antal anställda: 11869, av dem 9376 postdocs och interns (AT-läkare) • Har 17 sjukhus i Boston knutna till sig, bland annat Brigham and Women´s Hospital och Massachusetts General Hospital • 15 nobelpristagare (9 nobelpris), senast Jack Szostak (2009). • Budget: 603 miljoner dollar (2010) SSMF-stipendiaternas forskning i Boston Johan Junker (SSMF-stipendiat 2009) forskar på hudtransplantation och sårläkning. Translatio nell forskning i s amarbete med läkare och plastikkirurger. Helin Vakifahmetoglu Norberg (2009) har Karin Jensen (2010) försöker förstå hur identifierat en molekyl som specifikt inhiberar tillväxten av cancerceller. Molekylen kan användas för att förstå fundamentala cellbiologiska processer. placeboeffekten fungerar. Målet är att på sikt kunna dra nytta av placebo inom sjukvården, som en del av behandlingen. Erik Norberg (2011) har identifierat metaboliska skillnader inom cancerformen diffust storcelligt B-cells-lymfom. Hans fynd skulle kunna leda till en kompletterande behandling. Petter Ljungman (2012) forskar på samban- Piiha-Lotta Jerevall Jannok (2012) under det mellan luftföroreningar och hjärt- kärlsjukdomar. Petter utgår ifrån statistiska data samt prover från den amerikanska befolkningen. söker varför brösttumörer blir resistenta mot behandling. Målet är att kunna förutsäga vilka patienter som löper risk att utveckla resistens. Vill du veta mer om SSMF-stipendiaterna i Boston? Gå in på www.ssmf.se 9 Nya anslag från Svenska Sällskap 2012 kunde Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) tack vare nya donationer och fonderade medel belöna 40 unga forskare med SSMF-stipendier och SSMF-forskartjänster till ett värde av totalt 38,4 miljoner. Den 17 september 2012 delade Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning ut 2012 års stipendier och forskartjänster vid en ceremoni i Nobel Forum på Karolinska Institutet. Trots att de belönade forskarna är utspridda på universitet och hög skolor över hela Sverige –och många är verksamma utomlands – hade hälften av dem tillfälle att delta i ceremonin. De premierade forskningsprojekten omfattar allt från grundforskning på molekylär nivå till klinisk forskning kring våra folksjukdomar. Stipendier för postdoktorala studier på heltid. VAIBHAV AGARWAL LUNDS UNIVERSITET Vaibhav forskar kring ett tilltagande folkhälso problem – att allt fler bakterier blivit resistenta mot antibiotika vilket skapar ökande behov av nya läkemedel. MY ANDERSSON LUNDS UNIVERSITET My hoppas kunna omprogrammera hudceller till nervceller som producerar signalsubstansen GABA och på så sätt skapa celler som kan minska epileptisk aktivitet. SONCHITA BAGCHI UPPSALA UNIVERSITET Sonchita vill veta om substansen SLCZ1, som fyller viktiga reglerande funktioner i hjärnan, kan vara en lovande måltavla för nya läke medel för olika former av beroendetillstånd. ANDERS BJERG BÄCKLUND GÖTEBORGS UNIVERSITET Anders vill bidra till nästa generation astma mediciner genom omfattande kliniska uppföljningar av ett stort patientmaterial. JOHAN BOURGHARDT FAGMAN GÖTEBORGS UNIVERSITET Johan hoppas kunna finna ny kunskap om bland annat bukspottskörtelcancer genom att granska cellprocessen autofagi och hur den påverkar arvsmassan. ERWIN BRENNDÖRFER KAROLINSKA INSTITUTET Erwin vill bidra till effektivare behandlingar mot Hepatit C-virus, HCV. Han undersöker hur HCV hämmar vårt immunförsvar och hur virusproteinet NS3/4A påverkar cellens försvar. GIUSEPPE COPPOTELLI KAROLINSKA INSTITUTET Giuseppes mål är att hitta viktiga angrepps- punkter för att minska åldersrelaterad ohälsa. Han undersöker hur cellernas förmåga att ta bort slaggprodukter och tillgodogöra sig näring försämras med stigande ålder – och hur detta kan motverkas. LASSE DAHL JENSEN LINKÖPINGS UNIVERSITET Lasse vill undersöka hur syrebrist och störd dygnsrytm påverkar utvecklingen av cancer och blodkärlsrelaterade ögonsjukdomar. Kunskaperna kan användas för att göra behandlingarna mer effektiva. NODI DEHVARI STOCKHOLMS UNIVERSITET Nodi har med sin forskargrupp upptäckt att det finns en annan signalväg än insulin som leder till ökat sockerupptag i muskler. Hon undersöker olika signalmolekyler för att kunna utveckla nya läkemedel mot diabetes. JUAN CARLOS FIERRO GONZÁLES* KAROLINSKA INSTITUTET Juan Carlos vill förstå hur stamceller ombildas till olika celltyper. Kunskapen bidrar till framtidens stamcellsbaserade behandlingar. genprofilanalyser kunna förutsäga vilka patienter som löper risk att utveckla resistens. KATARINA JOHANSSON* KAROLINSKA INSTITUTET Katarina har tidigare avslöjat att cancerceller inom samma population kan svara olika på behandling, vilket förklarar spridning och återfall. Nu vill hon studera effekten av nya läkemedel. DINESH KUMAR* UMEÅ UNIVERSITET Dinesh forskar kring vad som sker i hjärnan när vi skapar och tappar minnen, bland annat genom att undersöka DNA-metylering. Kunskapen kan bidra både till en bättre för ståelse av demenssjukdomar och inlärning. ANNA KÄHLER KAROLINSKA INSTITUTET Anna undersöker samspelet mellan arv och miljö när det gäller psykiatriska sjukdomar som schizofreni. Den nya kunskapen kan bidra till nya läkemedel och individanpassad behandling. LILI LI KYLIE FOO KAROLINSKA INSTITUTET Kylie utför stamcellsförsök för att ta reda på om en viss typ av tarmceller, L- celler, är inblandade in utvecklandet av diabetes typ 2. Resultaten kan leda till en ny typ av behandling. CAROLINE GALLANT UPPSALA UNIVERSITET Caroline vill med hjälp av nya diagnostiska tester upptäcka HIV-virus i ett tidigare skede än vad man kan göra idag. Målet är även att bidra till utvecklingen av effektivare läkemedel. PIIHA-LOTTA JEREVALL JANNOK LINKÖPINGS UNIVERSITET Piiha-Lotta undersöker varför brösttumörer blir resistenta mot behandling. I framtiden ska 10 KAROLINSKA INSTITUTET Lili kartlägger aktiviteten av vissa sensoriska nervceller på en molekylär nivå för att bidra till ny kunskap om smärttillstånd och andra symtom. PETTER LJUNGMAN KAROLINSKA INSTITUTET Petter forskar på sambandet mellan luftföroreningar och hjärt-kärlsjukdomar. Han utgår ifrån statistik och resultat från prover från den amerikanska befolkningen. ANNA MARTNER GÖTEBORGS UNIVERSITET Anna granskar hur blodcancerceller kan undgå att bli dödade av immunförsvaret och hur vissa läkemedel fungerar i sammanhanget. Kunskapen behövs för att kunna utveckla effektivare läkemedel. et för Medicinsk Forskning 2012. JENNY MJÖSBERG KAROLINSKA INSTITUTET Jenny undersöker hur en ny cellfamilj i immunförsvaret som misstänks vara inblandad i tarminflammation och tumörutveckling påverkar tarmvävnaden. Detta är viktiga steg mot ny prevention och behandling. LARS MUHL KAROLINSKA INSTITUTET Lars studerar särskilda signalmolekyler och deras inverkan på socker- och fettupptaget i hjärtats blodkärl för att förstå kopplingen mellan diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom. EVANTHIA NANOU* KAROLINSKA INSTITUTET Evanthia vill återställa funktionen hos ”trasiga” kalciumkanaler som man vet är en faktor vid neurologiska sjukdomar såsom epilepsi och migrän. JAKUB ORZECHOWSKI WESTHOLM UPPSALA UNIVERSITET Jakub vill förstå hur proteiner som kallas för transkriptionsfaktorer styr de tusentals gener som är aktiva när känselrecepterorna utvecklas. Resultaten bidrar till förståelsen hur en organism utvecklas. CEDRIC PATTHEY* UMEÅ UNIVERSITET Cedric forskar om hur sinnesceller - till exempel hörselceller och luktceller - bildas under fosterstadiet och hur denna utveckling har sett ut genom evolutionen. AMANDA PETTERSSON KAROLINSKA INSTITUTET Amanda tar reda på hur träning påverkar våra muskler och hur den kan användas för att förebygga sjukdomar som diabetes typ 2 och åldersrelaterad muskelförlust (sarkopeni). KRISTOFFER SAHLHOLM KAROLINSKA INSTITUTET Kristoffer undersöker den molekylära effekten av dopaminstabilisatorer, som i studier visat lovande effekter vid bland annat Parkinsons sjukdom, schizofreni och drogmissbruk. KERRIE SANDGREN KAROLINSKA INSTITUTET Kerrie studerar hur dendritiska celler, en typ av immuncell, tar upp och blir aktiverade av HIV-vaccin. Kunskapen kan användas för optimering av nya vacciner. sjukdomar som diabetes typ 1 och ledgångsreumatism. OLOF SKÖLDENBERG BJÖRN WAHLIN* KAROLINSKA INSTITUTET Olof letar efter biologiska samband mellan protesavlossning och hjärtinfarkt. Han testar även metoder för att upptäcka och behandla benresorption. KAROLINSKA INSTITUTET Björn granskar biobanksmaterial och prover från blodcancerpatienter för att förstå hur vissa läkemedel och cellgifter påverkar immunsystemet. Resultaten kan användas för att utveckla skräddarsydda behandlingar. FARASAT ZAMAN KAROLINSKA INSTITUTET Farasat vill hitta vägar att undvika biverkningen benskörhet hos barn som får höga doser kortison genom att systematiskt undersöka benhälsan. ANNA ZETTERGREN GÖTEBORGS UNIVERSITET Anna vill identifiera enskilda arvsanlag som förklarar riskökningen för autism och andra psykiatriska sjukdomar. Hon vill även undersöka på vilket sätt könstillhörighet påverkar risken. Stipendier för postdoktorala studier på halvtid JANA DE BONIFACE KAROLINSKA INSTITUTET Janas undersökningar av immunsystemet kan användas för att förutsäga återfall i bröstcancer. Resultaten kan bidra till utvecklingen av nya diagnosverktyg. RASMUS HAVMÖLLER KAROLINSKA INSTITUTET Rasmus studerar tillsammans med amerikanska forskare mer sofistikerade EKG-metoder med hopp om att finna säkrare diagnosverktyg för att identifiera människor med ökad risk för plötsligt hjärtstopp och -död. MICHAEL HULTSTRÖM UPPSALA UNIVERSITET Michael vill få ny kunskap kring hormonet osteopontin och dess roll i utvecklingen av njurskador. Kunskapen behövs för att utveckla nya metoder att bevara njurarnas funktion vid blodtryckssjukdomar. SUSANNE LINDGREN* GÖTEBORGS UNIVERSITET Susanne studerar hur kroppen kan skilja på främmande och kroppsegna ämnen för att bättre kunna behandla autoimmuna SSMF-forskartjänster på heltid PONTUS ALMER BOSTRÖM KAROLINSKA INSTITUTET Pontus har upptäckt hormonet Irisin som utsöndras från musklerna vid träning. Nu vill han veta vad som sker på cellnivå när vi motionerar och hur det motverkar olika sjukdomar som cancer och diabetes. MARIKA NESTOR UPPSALA UNIVERSITET Marika utvecklar molekylära missiler, små radioaktiva tumör-målsökande molekyler. Med hjälp av hennes metod kan cancer spridning studeras och återfall förhindras. LINA NORDQUIST UPPSALA UNIVERSITET Lina vill undersöka hur substansen indoxyl sulfat, som orsakar skador på njurarna, påverkar njurfunktion och blodtryck för att bidra till nya behandlingar vid njursvikt. EMILY SONESTEDT LUNDS UNIVERSITET Emily undersöker sambandet mellan kostvanor och risk för hjärt-kärlsjukdom hos individer med hög eller låg ärftlig risk för blodfettsrubbningar. Projektet kan leda till förebyggande behandlingar. SSMF-forskartjänst på halvtid SOPHIE BENSING KAROLINSKA INSTITUTET Sophie vill identifiera olika antikroppsmarkörer för Addisons sjukdom – primär binjurebarksvikt. Hon vill även ta reda på hur kortisoldygnsrytmen påverkar symtom och medicinering. *Stipendium från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare. Unga, oberoende forskare gör ofta stora upptäckter. SSMF har ända sedan starten 1919 prioriterat de unga forskarna. Tiden efter avlagd doktorsexamen är kritisk för unga forskare. De konkurrerar om forskningsanslag i ett större sammanhang där äldre och mer seniora forskare ofta får företräde. Samtidigt visar historien att bakom stora medicinska genombrott står ofta unga, oberoende forskare. Största delen av det forskningsstöd som Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning delar ut är tvååriga hel- och halvtidsstipendier för postdoktorala studier för att uppnå docentkompetens. Under de senaste tre åren har stipendierna kompletterats med SSMF-forskartjänster. Dessa treåriga tjänster kan sökas av tidigare SSMF-stipendiater som har presterat extra berömvärda forskningsresultat och ofta är på väg att etablera sina egna forskargrupper. På detta sätt vill SSMF säkerställa att begåvade forskare inte tvingas ge upp på grund av anslagsbrist. 2012 beslutade SSMF att från och med 2013 komplettera med ännu fler och större anslag, se sidan 4. 11 En gåva till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning kan se ut hur som helst. Den som vill hjälpa forskarna att bekämpa de stora folksjukdomarna – och även andra, mindre uppmärksammade sjukdomar – kan göra det genom Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). Givaren kan naturligvis också själv avgöra hur mycket han/hon vill stödja forskningen med och i vilken form (2012 års minsta bidrag var på några hundralappar och det största på flera miljoner kronor). Stödet behöver inte vara i pengar. SSMF får ofta gåvor i de mest skiftande former. Eller vad sägs om allt från antika möbler till aktier och fonder? Allt från till lägenheter till hela fastigheter? En del givare som inte har nära släktingar att skänka sina smycken till väljer att skänka dem till SSMF som via auktionshusen förvandlar dem till pengar till medicinsk forskning. Detsamma gäller de motorfordon som SSMF ibland får och som ofta säkerställer många års forskning – som en donation i form av veteranbilar. En annan unik gåva till SSMF var en enorm vävstol för tillverkning av eleganta damastdukar till slott och herresäten. Andra annorlunda gåvor har varit en garderob med eleganta balklänningar, klassiskt kinesiskt porslin och värdefull konst, allt från Bruno Liljefors rävar och Olle Olssons Hagalundsmotiv till verk av internationella mästare som till exempel Marc Chagall. Vill du också stödja den medicinska forskningen så att dina barn och barnbarn ska få bättre mediciner och vård än vad som finns i dag? Då kan du göra det genom allt från mindre gåvor till stora donationer eller genom att tänka på SSMF i ditt testamente. Kanske blir det några av dina smycken eller antikviteter som gör att den avancerade forskningen i universitetens laboratorier kan fortsätta? Kanske har du några aktier, konstverk eller andra tillgångar som kan ge forskarna mer energi när de står böjda över sina mikroskop och 365 dagar om året försöker hitta nya vägar att förebygga och bota sjukdomar? 12 Ge en gåva då och då eller bli månadsgivare Minnes- och gratulationsgåvor Varje år får Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) gåvor på allt från några hundra lappar till flera miljoner kronor. Enklaste sättet att stödja SSMF är att sätta in ett bidrag på SSMF:s bank- eller plusgirokonto eller via kreditkort – läs mer på www.ssmf.se. Allt fler väljer att ge ett fast belopp varje månad via autogiro. Enkelt för dig och mindre administration för SSMF – och mer pengar till medicinsk forskning. Anmälningsblankett hittar du på www.ssmf.se Vill du hedra minnet av en släkting, en god vän eller någon annan närstående som gått bort? Vill du uppvakta någon som fyller år med ett bidrag till forskning hellre än blommor? Skicka en minnes- eller gratulationsgåva med formuläret på www.ssmf.se. Du väljer själv belopp och om gåvan ska gå till medicinsk forskning i stort eller till forskning kring någon speciell sjukdom. Stöd SSMF och få 25 % tillbaka på skatten Har du aktier? Stöd forskningen skattefritt! Den som äger aktier i börsnoterade bolag kan skänka hela eller delar av aktieutdelningen till en ideell organisation som SSMF – utan att vare sig givaren eller mottagaren behöver betala någon skatt. Hela beloppet går till den medicinska forskningen. Det är viktigt att gåvan registreras innan respektive bolag fattar beslut om utdelningen. På www.ssmf.se finns mer information och blankett för aktieutdelning som gåva. Visste du att privatpersoner numera får göra avdrag för gåvor till forskningsstödjande organisationer som är godkända av Skatteverket? SSMF är en av dessa organisationer. Det gör att du kan dra av 25 procent på gåvor till SSMF på mellan 2 000 och 6 000 kronor per år. Skänker du 2 000 kronor får du tillbaka 500 kronor. Skänker du 6 000 kronor får du tillbaka 1 500 kronor. Läs mer på www.ssmf.se Gör en donation och starta en egen fond Tänk på SSMF i ditt testamente Den som vill ge en större summa till medicinsk forskning brukar göra detta genom antingen en donation eller genom att tänka på SSMF i sitt testamente. Som donator kan du starta en egen fond för forskning kring den eller de sjukdomar där du tycker att det vore angeläget med mer forskning. Du kan namnge fonden efter dig själv eller till exempel en nära anhörig, kanske någon som gått bort i just den sjukdom kring vilken du gärna skulle se mer forskning. En vanlig form av gåva till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning är testamenten. Många väljer att testamentera delar av sina tillgångar till SSMF för att säkerställa svensk medicinsk forskning på hög nivå, till exempel genom en fond för forskning kring sjukdomar som vederbörande själva drabbats av. Testamenten kan bestå av allt från pengar till bostäder, konst, smycken, antikviteter och andra tillgångar – se sidan här intill. 13 Resultaträkning 2012 Verksamhetsintäkter Insamlade medel Övriga intäkter 51 325 703 1 088 970 52 414 673 2011 78 651 625 864 898 79 516 523 Verksamhetskostnader Ändamålskostnader- 25 719 043 - 20 621 553 Insamlingskostnader - 4 728 023 - 4 095 362 Administrationskostnader - 1 276 035 - 940 480 Realisationsresultat fastighet - - 194 000 -31 723 101 -25 851 395 Verksamhetsresultat 20 691 572 53 665 128 Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper som är anläggningstillgångar Ränteintäkter och liknande resultatposter Förvaltningskostnader 80 442 807 - 50 924 800 3 418 016 3 352 851 - 493 881 - 610 852 Summa resultat från finansiella poster 83 366 942 - 48 182 801 Resultat efter finansiella poster 104 058 514 Årets resultat 104 058 514 14 5 482 327 5 482 327 Balansräkning 2012 TILLGÅNGAR 2011 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav - 18 523 18 523 29 308 29 308 903 583 800 903 583 800 749 782 400 749 782 400 Summa anläggningstillgångar 903 602 323 749 811 708 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Skattefordran - 10 438 Övriga fordringar 980 927 803 735 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 649 350 2 767 221 2 630 277 3 581 393 Kortfristiga placeringar - 158 533 036 Kassa och bank 149 810 728 34 740 892 Summa omsättningstillgångar 152 441 005 196 855 321 SUMMA TILLGÅNGAR 1 056 043 328 946 667 029 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Kapital 1 005 133 610 901 075 096 Summa eget kapital 1 005 133 610 901 075 096 Kortfristiga skulder Skatteskuld 6 538 Beviljade, ej utbetalda anslag 49 847 305 43 843 592 Övriga skulder 338 247 1 324 528 Upplupna kostnader 717 628 423 813 Summa kortfristiga skulder 50 909 718 45 591 933 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 056 043 328 946 667 029 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Inga Inga Stockholm i april 2013 Göran Magnusson Ordförande Fredrik Piehl Vetenskaplig sekreterare Lars Bertmar Skattmästare Ernst Brodin Charlotta Dabrosin Annica Dahlström Björn Edgren Rolf Kiessling Olle Lindvall Mari Norgren Kerstin Wigzell 15 Revisionsberättelse Till årsmötet i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, org.nr 815200-8317 Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning för år 2012. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att han eller hon har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens förvaltning för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning för år 2012. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 25 april 2013 Thomas Lönnström Auktoriserad revisor Arne Holmgren Förtroendevald revisor 16 SSMF:s styrelse 2012. SSMF:s styrelse består av framstående yrkesmän och yrkeskvinnor som ser till att verksamheten bedrivs effektivt och att fonderade medel förvaltas på bästa sätt. Ordförande: Professor Göran Magnusson Vetenskaplig sekreterare: Professor Fredrik Piehl Skattmästare: Docent Lars Bertmar Övriga ledamöter: Professor Ernst Brodin Professor Charlotta Dabrosin Professor Annica Dahlström Advokat Björn Edgren Professor Rolf Kiessling Professor Olle Lindvall Professor Mari Norgren Generaldirektör Kerstin Wigzell Från vänster: Rolf Kiessling, Charlotta Dabrosin, Mari Norgren, Göran Magnusson, Fredrik Piehl, Annica Dahlström, Björn Edgren, Kerstin Wigzell, Olle Lindvall, Lars Bertmar och Ernst Brodin. Kansli: Kanslichef Gudrun Hållars SSMF:s granskningsnämnd. Från vänster: Rolf Kiessling, Christian Berne, Göran Magnusson, Fredrik Piehl, Inger Sundström Poromaa, Bo Söderpalm, Karin Forsberg Nilsson, Ernest Arenas, Lena Jonasson. Mef Nilbert och Stefan Marklund saknas på bilden. Ledamöterna i SSMF:s granskningsnämnd är föreslagna av Sveriges medicinska fakulteter och Svenska Läkaresällskapet. Göteborgs universitet: Professor Bo Söderpalm Ordförande: Professor Rolf Kiessling Linköpings universitet: Professor Lena Jonasson Vetenskaplig sekreterare: Professor Fredrik Piehl Lunds universitet: Professor Mef Nilbert Karolinska Institutet: Professor Ernest Arenas 17 Umeå universitet: Professor Stefan Marklund Uppsala universitet: Professor Karin Forsberg Nilsson Svenska Läkaresällskapet: Professor Inger Sundström Poromaa SSMF: Professor Christian Berne Professor Göran Magnusson Generösa givare har gjort att SSMF:s fonder i dag för Den som donerar eller testamenterar ett större belopp till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) kan starta en medicinsk forskningsfond i sitt eget namn, sin familjs namn eller namnen på någon annan person som man vill hedra genom fonden. Instiftaren väljer själv vilken eller vilka sjukdomar som forskningen ska omfatta. Bidrag som skänks utan speciella önskemål från givaren förvaltas i SSMF:s grundfond. Forskningsområde/instiftare: Amyloidos Gunnar Bodins Minnesfond Anorexi Ingegerd och Ebbe Ragnarsson Marks Fond Charlotte och Erik Théel-Andersons Minne Inga Thomssens Fond Ingrid och Tore Wallstens Fond Demenssjukdomar Carin Anderssons Minnesfond Sigrid ”Siggan” Sundbergs Minnesfond Astma och allergi Stiftelsen Frithiof och Inga-Lisa Ekstedts Donationsfond Förbandsmaterial AB Stig och Karin Irvalls Donationsfond Stiftelsen Berndt och Kristina Söderbergs Fond Barn- och ungdomsmedicin Eva Heinricis Minnesfond Björn och Brita Westins Fond Diabetes Hemtorpsfonden Ingegerd och Ebbe Ragnarsson Marks Fond Tage Westerlunds Fond Cancersjukdomar och tumörbiologi Stiftelsen Anders Erling Anderssons Minnesfond Lisa och Evert Anderssons Fond Verner Anderssons Fond Stiftelsen Kerstin och Göran Bergen stråhles Fond Gunvor och Olle Bergs Minnesfond Orian Bernikers & Anita Mellström Bernikers Gåvofond Florence & Gunnar Carlesons Minnesfond Maciej Erikssons Minnesfond Stiftelsen Göte och Karin Iverstams Minnesfond Ragnhild och Stig Jonsons Fond Stiftelsen Tatjana och Jacob Kamras Forskningsfond Hjalmar Karlsons Fond Anne & Sten Kistners Forskningsfond Stiftelsen Tvillingarna Hans och Krister Lagergrens Minnesfond Stiftelsen Signe och Linnea Larssons Minnesfond Ellen och Evald Mohlins, Falun, Minnesfond Nils-Erik Nilssons Minnesfond Ragnar, Eva & Kerstin Perssons Minnesfond Blenda och Hilding Peterssons Minnesfond Britta och Hans Sjögrens Minnesfond Gustav Skölds Minnesfond Hjärn- nerv- och muskelsjukdomar Harry, Helga och Rolf Adlerwalts Minnesfond Britta och Anders Amneús Fond Carin Anderssons Minnesfond Birger och Ulla Hellgårds Donationsfond Tord Jönssons Fond Sif och Patric Kallings Fond Stiftelsen Tvillingarna Hans och Krister Lagergrens Minnesfond Stiftelsen Lars Christian Lundbergs Fond Ragnar, Eva & Kerstin Perssons Minnesfond Britta och Tom Robinsons Fond Margareta Schultz Minnesfond Carl-Olof Stenerups Fond Ted Söderlunds Minnesfond Sven och Märtha Örtlunds Minnesfond Hjärt- och kärlsjukdomar Madeleine och Hilding Agrells Fond Stiftelsen Anders Erling Anderssons Minnesfond Lisa och Evert Anderssons Fond Carl-Gustaf och Margaretha Berggrens Fond Karin och Alfond Berglunds Minnesfond Gösta Bystedts Fond Stiftelsen Erik Callergrens Minnesfond Carola Carlanders Fond Sven och Kerstin Carlsunds Donation Ove Ekströms Fond Endokrinologi Stigo Petterssons Fond Farmakologi Stiftelsen Tora och Henrik Petersons Fond 18 Arvid Göranssons Stiftelse Stiftelsen Margit Hederbergs Minnesfond Stiftelsen Tandläkare Filip Holsts och Gunilla Holsts Minnesfond Anna-Lisa och Herbert Janssons Minnesfond Stiftelsen Karin och Gullan Janssons Fond Ragnhild och Stig Jonsons Fond Gösta Waldermar Jilkéns Forskningsfond Hjalmar Karlsons Fond Ingvar & Valdemar Kristofferssons Donationsfond Stiftelsen Tvillingarna Hans och Krister Lagergrens Minnesfond Stiftelsen Gösta och Birgit Lieberts Fond Mats Lundbergs Minnesfond Arne och Barbro Martins Fond Beda och Gottlieb Mittags Donationsfond Stiftelsen Mia och Erik Myrins Donationsfond Folke Nords Minnesfond Ingrid och Frank Nordströms Fond Ragnar, Eva & Kerstin Perssons Minnesfond Stigo Petterssons Fond Margareta Schultz Minnesfond Charlotte och Erik Théel-Andersons Minne Ingrid och Tore Wallstens Fond Tage Westerlunds Fond Stiftelsen Karl och Gerda Östmans Fond Immunologi Medicine Doktor Herbert och Anna Müssbichlers Fond Kirurgisk forskning Syskonen Jan och Elisabeth Gyllen stiernas Fond Elzbieta Malec Olovsons & Tore Olovsons Minnesfond Stiftelsen Nils och Signe Wirgins Minnesfond Luftvägs- och lungsjukdomar Stiftelsen Erik Callergrens Minnesfond Sven och Kerstin Carlsunds Donation Stiftelsen Roland Hollstens Donationsfond Anna-Lisa och Herbert Janssons Minnesfond rvaltar över en miljard kronor för framtida forskning. Matsmältningsorganens sjukdomar Ove Ekströms Fond Stiftelsen Nils och Signe Wirgins Gåvofond Medicinsk forskning (allmänt) Astrid och Stig Almers Minnesfond Arne Berntssons Minnesfond Ester och Einar Erikssons Minnesfond August och Thérèse Hazelius Fond Anders och Lydia Jonssons samt Lilly och Tore Lindgrens Donationsfond Klasons Forskningsfond Åke och Annie-Marie Lundbergs Fond Ruth Lundells Fond för Medicinsk Forskning Valter Lybergs Minnesfond Gertrud Olivecronas Minnesfond Sven och Ruth Nydahls Minnesfond Erik Pousettes Minnesfond Ingegerd och Ebbe Ragnarsson Marks Fond Selma och Fritz Ringströms Fond Vera och Harald Sallbergs Fond Syskonen Marianne, Carl-Gustaf och Birgit Sandwalls Minnesfond Ebba och Gunnar Sevegrans Fond Familjen Skoglunds Fond Gudrun Stålhanes Fond Svea och Olof Tinnerstedts Fond Professor Börje Uvnäs Fond Mikrobiologi och infektionsmedicin Stiftelsen Elias Bengtssons Fond Vera Degerstedts Fond Medicine Doktor Herbert och Anna Müssbichlers Fond Stiftelsen Tora och Henrik Petersons Fond Neurodegenerativa sjukdomar, främst Alzheimer, Parkinson och ALS Arvid Göranssons Stiftelse Stiftelsen Lars Christian Lundbergs Fond Nils-Erik Nilssons Minnesfond Carl-Olof Stenerups Fond Sven och Märtha Örtlunds Minnesfond Neurovetenskap Tom & Gun Flensburgs Minnesfond Ingalisa och Lars Gyllenstens Fond Gunnar Johanssons Minnesfond Stiftelsen Lars Christian Lundbergs Fond Njursjukdomar och urologi Ragnhild och Stig Jonsons Fond Sten Schéles Minnesfond Obstetrik och gynekologi Fonden för Endometriosforskning Ortopedi Orian Bernikers & Anita Mellström Bernikers Gåvofond Psykiatri Carin Anderssons Minnesfond Gudrun och Ingvar Anderssons Fond Erik Bergenskogs Fond Stig Forsbergs Minnesfond Reumatologi Stiftelsen Tandläkare Anna-Lisa Hallqvist-Holsts Minnesfond Victoria och Eric Harbergs Fond Richard Heinz Hungers Fond Elsa och Arne Jarlefors Fond Märta och Helge Sahléns Minnesfond Smärtmedicin Vera Degerstedts Fond Stiftelsen Elsa Franzéns Fond Tropikmedicinska sjukdomar Stiftelsen Elias Bengtssons Fond Tuberkulos Byggmästaren C O Lundbergs Minnesfond Ålderssjukdomar Margot och Åke Jeppssons Minnesfond Tord Jönssons Fond Marianne och Olle Lindströms Minnesfond Ingrid och Frank Nordströms Fond Stiftelsen Gunborg och Sten Rosenströms Minnesfond Dagny och Edvard Wicksells Fond Ämnesomsättningssjukdomar Stigo Petterssons Fond Ögonsjukdomar Madeleine och Hilding Agrells Fond Inga och William Bergmans Fond Birgit Hansson Palmgrens Fond Stiftelsen Christina och Stig Hördins Minnesfond Stig och Karin Irvalls Donationsfond Tord Jönssons Fond Fyra Syskons Fond Sixten och Eivor Thingwalls Minnesfond Sjätte December Stiftelsen Sten Smeds Fond Öron-näsa-halssjukdomar Anne och Sten Kistners Forskningsfond Tage Westerlunds Fond Övriga fonder 1952 års Donationsfond Stiftelsen Astras Forskningsfond Stiftelsen Sigvard Bergholtz Minnesfond Esebo Gåvofond Stig Forsbergs Fond Syskonen Karin Karlssons och Erik Eliassons Minnesfond Långasjö Britta och Gunnar Lindhs Donationsoch Minnesfond Tinnitusfonden Margit Löffs och Anders Hallins Minnesfond Elisabeth Magnells Stiftelse Stiftelsen Rosa Lybeck Winberg och Bo Winbergs Donationsfond Utöver ovanstående fonder, som förvaltas av SSMF, har följande stiftelser ställt medel till SSMF:s förfogande för utdelning: Stiftelsen Bengt Dahréns Fond Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare Vera och Jonas Jonssons Stiftelse Landsfiskal Pontus Nohres och hans moder Anna-Karin Johanssons Stiftelse Tage Swahns Stiftelse Stiftelsen Jacob Wallenbergs Testamentsmedel Drottning Victoria Drottning Louise Kung Gustav VI Adolf Foto: Paul Hansen Foto:J an Delden/Pressens Bild Foto: IMS Foto: IMS Kungligt beskydd sedan 1919 Drottning Silvia Ända sedan Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning bildades år 1919 har det svenska kungahuset engagerat sig i den medicinska forskningens framsteg. SSMF har alltid haft en representant från kungafamiljen som sin beskyddare. Först ut var drottning Victoria, 1919- 1930, följd av drottning Louise, 1930-1965, därefter kung Gustav VI Adolf, 1965-1973. Drottning Silvia är SSMF:s nuvarande beskyddare. ETT STORT TACK till Garenbergs Konsult, Len´Art Grafisk Produktion, vetenskapsjournalisten Natalie von der Lehr, skribenten Jan Gradvall, fotograferna Hans Ericksson, Stefan Zimmerman och Jonas Eriksson som tillsammans med kanslichef Gudrun Hållars, SSMF, skapat verksamhetsberättelsen. Bilder värdeföremål: Bukowskis auktioner. Tryck: Stream Nordic/Göteborgstryckeriet. 19 www.ssmf.se I Telefon 08-33 50 61 I e-post: [email protected] Plusgiro 90 11 09-9 I Bankgiro 901-1099 Postadress: SSMF, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm Besöksadress: Fogdevreten 2 A, Solna
