Minnesord Anders Forsman

41
GÖTEBORGS-POSTEN TORSdaG 24 aPRil 2014
ge fler hjälp
förstå, förebygga och förhindra
självmord och självskadande.
Att detta blivit vanligare bland
främst tonåringar tror han har
ett direkt samband med den höga
arbetslösheten, att inte känna sig
behövd, att ha hamnat utanför.
Det kan yttra sig i vad som upplevs som tyst utfrysning, till exempel att inte bli bjuden på fester.
– Det finns en okunskap om hur
man behandlar dessa ungdomar.
De kan bli sittande hos en terapeut
väldigt länge, med tveksamt resultat, säger Lasse.
”Den omhuldade
tron att människan
är skapad för att
vara lycklig skapar
olyckliga människor”
I gruppen kommer det även ofta
fram händelser i barndomen som
påverkar långt upp i vuxen ålder.
Det kan handla om tidiga separationer, brist på anknytning.
– Det kan bli som ett hål inne i
människan, säger Lasse. Han påpekar att hos kriminella och människor som hamnat i fängelse finns
det så gott som alltid spår tillbaka
till olika trauman i barndomen.
Bild: aNdERS HOfGREN
Efterfrågan på terapi ökar. Men
om det beror på att problemen
faktiskt också gör det, eller om orsaken är att psykoterapi blivit mer
accepterat är svårt att veta. I botten ser Lasse dock den utbredda
ensamheten som en följd av hela
samhällsutvecklingen.
– Den leder till att människor isolerar sig. Många mår sämre idag än
för tio-femton år sen.”Själv är bäste
dräng” säger ordspråket. Men så är
det ju inte. Att man är så rädd för
att störa gör att man blir mer ensam.
Han vill vända på det och tar
till det gamla isländska talesättet ”Människan är människans
glädje”.
Lasses arbete med unga ledde till
att han skrev boken Självskadande
och suicidalt beteende hos ungdomar. Det är en liten handbok i att
Hans inriktning kallas KBT, kognitiv beteendeterapi.
– Den ger konkreta verktyg för
att tänka i andra banor, som gör
att man kan förändra sitt beteende.
Där ska terapeuten vara aktiv, inte
bara lyssna utan också ge respons.
Till exempel kan vi identifiera en
diffus känsla av oro, så att den blir
greppbar.
Lars Fjellman tycker att myten
om lycka är just – en myt.
– Det är farligt att bli fångad i
lyckofällan. Man måste inte vara
lycklig. Tro inte att alla andra är
det. Livet är faktiskt upp och ner.
Man får vara ledsen ibland. Men det
är inte farligt att be om hjälp.
Maria rudberg
031-62 40 00 [email protected]
Minnesord
Anders Forsman
Anders Forsman, professor och överläkare i rättspsykiatri och en av Sveriges ledande experter på psykiskt
störda lagöverträdare, avled den 21 mars, två veckor
efter sin 70-årsdag. Han sörjs av sina fyra barn, övrig
familj, arbetskamrater, vänner och patienter.
Anders Forsman var
chalmeristen och kemisten som kom att hitta
sitt kall i arbetet med
de svårast sjuka inom
psykiatrin. Bördig från
Kalmar tillbringade han
barndomens somrar på Västkusten och kom
sedan att studera, arbeta, leva, och, inte minst,
segla i Göteborg och på västkusten. Här bytte
han studierna i teknisk fysik mot läkarutbildning, forskning med främst neurokemisk
inriktning, arbete på Lillhagens sjukhus, universitetskliniken, vars chef han var 1988-1992,
och på Rättspsykiatriska Avdelningen i Hisings
Backa, där Anders blev professor och chefsläkare och stannade kvar fram till pensioneringen.
Den rättspsykiatriska forskning han startade, lever vidare i Centrum för Etik, Juridik
och Mental hälsa (CELAM) vid Göteborgs
Universitet, där Anders också var höggradigt
verksam fram till sin död, hela tiden öppen för
nya tankar, personer och utmaningar.
Samtidigt hade Anders många andra uppdrag
där han träffade patienter, och man kunde aldrig ta miste på att det kliniska arbetet var hans
absoluta fokus. Anders hade alltid tid för den
som behövde hans hjälp och ingen möda var för
stor för dem han tog sig an. Han var ofta anlitad
som expert i de svåraste rättspsykiatriska ärendena och kunde alltid se och möta människan
även bakom upprörande brott.
Det fanns alltid en pojkaktig nyfikenhet och
smittande livsglädje hos Anders, även när han
under de sista åren var tvungen att acceptera
nedsatt fysik, värk och vetskapen om en utmätt tid till följd av sjukdom.
Yngre kollegor och vänner samlades runt Anders för att dela hans insikter som sträckte sig
från allt vad livet rymmer av praktiska utmaningar till de stora livsfrågorna, inte minst ondskan, vars biologiska bakgrund Anders alltid
försökte förstå mer av, med sikte på att en dag
hitta effektiv behandling mot våldsåterfall och
öppningar för effektivt förebyggande arbete.
Anders lämnar ett tomrum i svensk rättspsykiatri som det är svårt att se hur någon skall
kunna fylla.
arvid Carlsson, professor, Nobelpristagare
Christopher gillberg, professor, överläkare
Christian munthe, professor
thomas nilsson, universitetslektor, leg psykolog
susanna radovic, universitetslektor,
centrumföreståndare CELAM
maria råstam, professor, överläkare
Peter andiné, docent, överläkare
Henrik anckarsäter, professor, överläkare

Regler för
minnesord
Vi vill veta
den avlidnes
ålder, hemort
och närmast
anhöriga samt
skribentens
kontaktuppgifter.
Texten bör
vara högst
2 500 tecken
inklusive mellanslag. Vi
förbehåller
oss rätten att
korta och redigera den.
Ett livs
historia
De finns mitt
ibland oss –
människorna
som bär på en
historia värd
att berätta.
Säkert känner
du någon med
ett spännande
levnadsöde.
Skriv och tipsa
oss.