1992 nr 1-11

Transcription

1992 nr 1-11

DESIGN
DtP
PRISKRIG MELLAN
RIP-SÄTTERIER
I STOCKHOLM
Sid 11
DESKTOPTEKNIK
BAKOM NY
LOKALTIDNING
Sid 16
TIO TIPS FÖR DIG
SOM JOBBAR
I QUARK XPRESS
Sid 6-7
FEM TIPS FÖR DIG
SOM JOBBAR MED
PAGEMAKER
Sid 10
SÅ KONVERTERAR
DU FILER MELLAN
PC OCH MACINTOSH
Sid 12-13
TYPOGRAFI
PRODUKTION
NR 1 ÅRGÅNG 1
MARS 1992
Traditioner och revolutioner
I all glädjeyra över den nya metoden att producera tryckfärdiga
original; detta som brukar kallas desktop, trots alla tindrande
ögon och förtjusta suckar från publiken, kanske en eftertanke kan
vara på sin plats. Problemet, som det formulerades för många
decennier, ja århundraden sedan, är nämligen fortfarande ett och
detsamma; hur fäster man sitt budskap på papper på ett så effektivt sätt som möjligt.
Så bra, effektivt, praktiskt och billigt som möjligt för upphovsmannen. Så läsvänligt och billigt som möjligt för mottagaren.
(Här undantar jag de desktopprocesser där skärmbilden är
slutmålet, som exempelvis Stockholmsrestaurangen Easts inbjudningsdiskett till sin invigning i höstas…).
Hur får man högsta kvalitet till lägsta pris? Är det möjligt? DtP
ska försöka hjälpa dig att besvara den frågan.
Här gäller det att inte falla i de enklaste fallgroparna. Åt ena
hållet lurar teknikpositivisterna, som inte vill höra talas om problemen med den nya tekniken. Åt andra hållet hittar vi dem som
bara är ute efter att spara pengar, och sällan har något till övers
för oss som tycker att kvalitet är något att sträva efter.
Sedan har vi sådana som förstått vad desktop betyder i praktiken. 1989, vid protesterna på Tien An Men-torget i Peking, trotsade oppositionella studenter myndigheternas censur genom att
producera egna bulletiner på desktopdatorer.
Samma år började en professor vid universitetet i Kapstaden
att publicera Sydafrikas första tidning med en svart ägare. Tidningen producerades på Macintoshdatorer.
Och när Ryssland president, Boris Jeltsin, den 19 augusti i fjol
olagligförklarade de sovjetiska generalernas statskupp gjorde han
sitt upprop till Moskvaborna på PageMaker. Via faxar och kopiatorer, i radio och TV spreds budskapet. Enskilda personer med
tillgång till datorer gjorde enkla tidningar och distribuerade dem
på gator och torg.
Det var inte desktoprevolutionen som välte Sovjetsystemet
över ända, men nog hjälpte revolutionerna varandra.
Pelle Anderson, redaktör
2
Adobe skänker bort
ATM och Garamond
Talar du engelska? Har du en telefon i närheten? Bra, ring då 0091303-799-4000, anknytning 4600 och
be att få ATM och Adobe Garamond
gratis, så får du paktetet på posten!
Du behöver säkert uppdatera
ATM i alla fall (så här får du version 2.03), och av Adobes uppskattade Garamond får du mager, kursiv, halvfet och halvfet kursiv.
Du betalar bara frakten från
USA till Sverige, 30 US dollar.
Dåliga disketter
eller dags för drivebyte?
Är det omöjligt att formattera en
diskett (prova på ett par olika
maskiner) så släng den inte! Chansen är stor att du får en ny av generalagenten.
De flesta disketter, även de billiga koreanska, säljs med någon sorts
garanti, mer eller mindre generös.
Företagen räknar kallt med att ingen utnyttjar den livstidsgaranti
man får. Men gör man det så får
man oftast en juste diskett tillbaka.
Vänd dig till den som sålt disketten till dig, eller till generalagenten. För diskettjättarna Sony och
Maxell följer här adresserna:
Sony Scandinavia Sweden, Att:
Eva Talib, Ulvsundavägen 174, 161
85 Bromma. Tel 08-627 61 00.
Maxell Sweden AB, Att: Stefan
Schultz, Archimedesvägen 6, 161 70
Bromma. Tel 08-98 86 50.
Mer än 8 Mb i Mac SE/30
inget problem numera
Med Mode 32 från Connectix (ett
litet hjälpprogram som ingår i
system 7 för Macintosh) kan du nu
ladda din SE/30, IIx eller cx med
mer än åtta Mb minne.
Faxa med förstånd
– inte med kapitäler
Har du faxat något i 6 pukters kapitäler på sista tiden? Eller har ditt
faxdokument en stor logga som du
faxar med fin upplösning till
Australien några gånger i veckan?
Bägge metoderna är förkastliga.
Typsnittsvalet vid faxning är
väsentligt för läsbarheten; en sans
serif (typsnitt utan smådetaljer)
som Stone Sans till exempel, kan
göra underverk på en gammal fax.
Att av slentrian använda en vanlig
antikva i liten grad är inte att
rekommendera.
Är man osäker på mottagarens
faxkvalitet bör man inte använda
storlekar under 11 punkter.
Stora bilder eller svarta plattor
Design Typografi Produktion # 1 • Mars 1992
ska man undvika att ha på sitt faxformulär. Helt enkelt för att det tar
längre tid att sända, kostar mer och
blockerar faxen i onödan.
Duger laserskrivaren
för originalproduktion?
Dra österut i maj, och anmäl dig
genast! 8-9 maj hålls den årliga
konferensen/workshopen arrangerad av den skandinaviska sektionen
av Society of Newspaper Design.
2 900 finska mark ger dig inte
bara flera intressanta föreläsningar
(Edwin Taylor, Erik Spiekermann
m fl) utan också en traditionell festmiddag på m/s Kristina Brahe i
Finska vikens vackra skärgård.
Faxa Riitta Kymäläinen på Helsingin Sanomat 009358-0-605 709
så får du mer detaljer.
Det finns de som anser att med
laserskrivaren har vi börjat vandringen tillbaka till det ursprungliga
trycket; att offsetteknikens strävan
efter den speciella typ av perfektion
man får med högglansigt, vitt papper och modernaste tryckteknik
bara var ett stadium som snart är
passerat.
Med nya typer av laserskrivare
med högre upplösning kan man få
originalkvalitet utan att skicka disketter till ett sätteri. Mindre upplagor ”trycker” man på sin kopiator.
Ett typsnitt som Adobe Caslon
(som vi skriver om i ett kommande
nummer av DtP) är exempelvis väl
lämpade för denna typ av grafisk
produktion.
Typsnitt på CD
kan vara en bra affär
Nu kommer de
optiska disketterna
Så gott som alla typsnittstillverkare har släppt sina typbibliotek på
kompaktskiva. För en billig penning kan du skaffa CD och CD-spelare, koppla den till din Mac och
sedan ringa distributören när du
behöver ett typsnitt. Du lämnar ditt
kreditkortsnummer, och distributören lämnar en kod som ”låser upp”
typsnittsfilen på din skiva.
Typsnitt på CD är definitivt lönsamt att köpa direkt från USA, ofta
får man mycket prisvärda erbjudanden. Eller vad tycks om Agfas
CD; för 60 dollar får du 20 displaytypsnitt ”upplåsta”, sju megabyte
shareware, d.v.s. du betalar en liten
avgift för de program du använder,
och en interaktiv Hypercard-bunt
om typografi. På skivan finns totalt
2 000 typsnitt från Adobe och Agfa/
Compugraphic.
I Sverige kostar CD:n i något
annat utförande 200 kr plus moms.
Nu finns de optiska skivorna i tre
och en halv tums-format som du
kan använda som vanliga disketter.
Skillnaden mot vanliga DD och HDdisketter är att de optiska skivorna
rymmer 128 megabyte!
I USA kostar skivorna 99 dollar
styck, och är därmed mycket konkurrenskraftiga gentemot t. ex. de
vanliga 45 megabytes SyQuest-skivorna. Driven till de optiska skivorna kostar i USA 1 500 dollar, d.v.s.
under 10 000 kr. Mediet är mycket
snabbt, inte så ömtåligt och lättare
att ta med sig än en SyQuest-skiva.
SNDS-konferens
i Helsinki i maj
Jobbar du med
stor bildskärm?
Det har talats mycket om farorna
med bildskärmar; mycket av det
har varit överdrivet. Ändå finns det
anledning att tänka på saker som
det lågfrekventa magnetfält som
finns runt varje bildskärm (datorns
eller din TV:s).
Håll helst 70-80 cm mellan ögonen och skärmbilden. Och bakom
skärmen bör det inte sitta någon
och jobba närmare än dryga
metern. Så stort magnetfält sprider
en vanlig bildskärm.
Tänk på att skärmens placering
avgör hur ont i ögon och axlar du
får. Överkanten på skärmen ska
vara i ögonhöjd.
Klassiska misstag
är inte dyra att undvika
Att köpa en Macintosh Classic för
desktopändamål är inte att rekommendera. I och för sig finns det nu
större skärmar som fungerar med
Classic, men maskinen är helt
enkelt för slö.
Ett tips för dig med begränsad
budget är istället att hålla utkik
efter begagnade SE/30, som du kan
få för samma pris som en ny Classic. Se bara till så du inte köper
stöldgods. Kolla också DtP:s begagnatmarknad i slutet av tidningen.
Miljötrenden slår i
genom i datorvärlden
Du laddar väl om din lasertonerkassett? I USA har företagen fattat
galoppen. HP leverar varje tonerkassett med returporto betalt; när
tonern är slut stoppar du bara tillbaka kassetten i lådan, sätter på
den självhäftande etiketten och går
till postkontoret. Kassetterna tas
därefter isär, vissa delar återanvänds, annat smälts ner.
3
Äntligen en komplett och äkta Berling för Mac och PC-produktion
Vad har tidningarna Vi, Månadsjournalen,
Grafiskt Forum och resebolaget Vingresor
gemensamt? Jo, samtliga använder Berlings
renässansantikva som typsnitt. Nu har de, och
du, för första gången chansen att använda det
typsnitt som upphovsmannen Karl-Erik Forsberg ursprungligen avsåg att göra.
Vad är det då som skiljer Megafonts Berling Original
från de andra åtta som finns i postscriptformat för
desktopproduktion? Den tydligaste avvikelsen är väl
gemena, kursiva ”g” med sin öppna släng i Megafontversionen. Men det finns också andra skillnader. Men
låt oss börja från början, med historien bakom typsnittet och dess upphovsman, som förresten tagit mycket
aktiv del i den senaste överföringen till postscript.
När Karl-Erik Forsberg 15 år gammal 1929 började
på Skolan för bokhantverk var han inte så värst intresserad av bokstavsformer. Egentligen hade han velat bli
silversmed. Men på skolan fanns mycket utländsk facklitteratur, tyska och engelska, som han lånade hem och
läste om kvällarna.
– Jag fick se så mycket vackra saker, saker som inte
fanns i Sverige, jag läste och började skissa själv.
Karl-Erik Forsberg satt uppe halva nätterna och
ritade. 1930-31 hade han sitt första snitt klart; en affischstil som han kallade ”ballong”. Eftersom den inte
skulle användas i små grader för text kunde typerna
fräsas i trä. Därmed blev tillverkningen av trycktyper
inte så kostsam.
Ballong (ej att förväxla med Max Kaufmanns typsnitt Balloon, som kom sju år senare) var inspirerad av
Paul Renners extrema typsnitt Futura Black, och
bestod av fyllda svarta cirklar och tjocka, rektangulära
staplar.
1932 skickade han, fortfarande i tonåren, in sitt förslag till Berlingska Stilgjuteriet i Lund, och fick avslag.
Men brevet från Berlings VD var samtidigt så uppmuntrande att Karl-Erik Forsberg betecknar det som
”startknappen för mitt fortsatta bokstavsritande”.
– Bara detta att ett svenskt industriföretag behandlade mig som en vuxen människa, jag som inte ens var
van att få brev över huvud taget… Jag visade stolt
brevet för alla bekanta!
Berlings nappade 1934
Den unge stockholmaren fortsatte att rita på kvällar
och nätter, samtidigt som han fullgjorde sina lärlingsår
som handsättare på Bonniers tryckeri. Karl-Erik Forsberg skickade regelbundet, ja nästan varje månad, nya
förslag på typsnitt till Lund. Allt kom tillbaka, alltid
med vänliga följebrev. Men1934 nappade Berlings.
– Typsnittet var Parad, och därefter också Lunda,
bägge avsedda för accidenstryck, berättar Karl-Erik
Forsberg. Parad var en versalstil, tekniskt svår att tillverka, och Lunda var en kursiv som graverades i feta
versaler och gemener; den magra tillverkades aldrig.
Så här sextio år senare är det svårt att föreställa sig
vilken nyhet dessa två typsnitt var inom den grafiska
industrin. Det var i själva verket de första nya svenska
typsnitt som tillverkats på 200 år. Bägge fann sin
marknad bland småtryckerierna.
– För Parad fick jag 800 kronor, och för Lunda 2 000
kronor, säger Karl-Erik Forsberg. Då var det givetvis
mycket pengar. När jag gick och handlade brännvin till
min tryckerichef kostade en liter Kronbrännvin 1 kr
och 60 öre.
Arbetslösheten bland typografer i huvudstaden ökade, och Karl-Erik Forsberg sökte sig till Leksand, där
han blev förste sättare på ett litet tryckeri. Någon
annan sättare fanns nämligen inte. När han fyllde 20
tjänade han 50 kronor i veckan. Kvällarna ägnades åt
fortsatta studier kring bokstavsformer.
– Boktryckaren sade du till alla anställda, men jag
var utlärd och behandlades som en konstförvant;
”Herrn” kallade han mig!
Men Stockholmspulsen lockade. Efter alla affischer,
småtryck och gratulationskort och inbjudningar så blev
han annonssättare på
När det nya typsnittet äntligen
Fylgia, Idrottsbladets
tryckeri. Han var 23
ligger färdigt inställer sig t.o.m.
år, och tjänade mest
hos tecknaren en stillsam förvåbland sättarna, 90 kroning över hur föga nydanat det
nor i veckan.
hela ter sig i sitt färdiga skick.
Bland
de
typografiska vännerna
Efter alla dessa årslånga mödor
fanns Valter Falk,
har han kommit fram till en boksedermera författaren
stavsform som helt obetydligt
till klassikern Bokstaavviker från de sedan 450 år
vsformer & typsnitt
(Ordfronts förlag), Nils
färdiga antikvatyperna. Man kan
Tempte, bokformgivamed skäl fråga sig vad denna
re, och andra. Över en
enormt besvärliga omväg skall
macka, öl och brännvin
tjäna till. Det är mycket svårt
pratade man skriftformer och typografi. Det
att klargöra detta. Visst kan
var början till Stockman fotografiskt kopiera och
holms
Typografiska
renovera äldre förebilder. Det
Gille.
har också gjorts i flera fall med
Karl-Erik Forsberg
började göra sig ett
stor framgång. Det har emellernamn. Det arrangeratid visat sig att ögat har behov
des varje år tävlingar i
av en viss förnyelse även inom
typografi och formgivdetta område. T.o.m. något så
ning. När Karl-Erik
evigt bestående som en klassisk
Forsberg hade vunnit
fem år i rad, och vid ett
antikvatyp kan bli banaliserad
tillfälle tagit första,
genom alltför flitig användning.
andra, tredje och fjärVad man då har behov av, är en
de pris såg arrangörerantikvatyp, som genomgått en
na ingen annan lösning att får stopp på
fullständig omprövning och därihonom än att ta upp
genom fått en viss förnyelse.
honom i juryn.
– Det tog hus i helKarl-Erik Forsberg
sike, jag fick aldrig
mera vara med mer,
(Från det ursprungliga stilprovet
säger Karl-Erik Forsför Berling 1951)
berg med ett skratt.
1937 blev han faktor på ett litet annonssätteri. Där
blev han sjuk. Gamla tiders sätterier var ingen hälsosam arbetsmiljö att vistas i. Röken stod tjock kring
blygrytorna, och ventilationen var det ofta dåligt
bevänt med. Karl-Erik Forsberg drabbades av tbc.
I svensk litteraturhistoria omnämns ibland sanatorierna som ett universitet för mindre bemedlade, som
här fick tid att läsa och studera – och skriva. Hur
många arbetarförfattare har inte sin sanatorievistelse
4
att tacka för sin debut? Karl-Erik Forsberg var svårt
sjuk, och genomgick en komplicerad operation där
läkarna inte gav honom mycket hopp om tillfrisknande.
Men operationen lyckades. Han gav sig i kast med antikvan, en bokstavsform som han sedan en tid studerat.
– Futura hade blivit för enformigt, för uttryckslöst,
säger Karl-Erik Forsberg. 1938 vände min inriktning
från funktionalismen mot en friare, kanske lite mer
traditionell stil.
– Det funktionella måste ju också finnas i känslan; i
ande och atmosfär. Var finns trivseln om du sätter en
skönlitterär bok i ett sans serif-snitt?
Samtidigt var Karl-Erik Forsberg kritisk till den
tyska grafiska traditionen. Han ansåg att typsnitten
var för gotiska, och saknade de klassiska kvalitéerna.
Stempels Garamond är ett exempel på den gotiska kantigheten. Karl-Erik Forsberg ville tillbaka till den
flödande handskriften.
Åter till Venedig och 1500-talet
– Mina tankar gick till Venedig, till Francesco Griffo
och Aldus Manutius. Jag tog fram originalen, gjorde
förstoringar och mätningar. Jag ville restaurera den
klassiska antikvan från 1400 och 1500-talets Venedig.
De första utkasten till det som skulle bli Berling
antikva tecknades med blyerts på sanatoriet. Det skulle dröja mer än tio år innan typsnittet var fullbordat –
och fram till våra dagar innan det kunde ges ut enligt
de ursprungliga intentionerna, utan att tekniken lägger hinder i vägen.
– Det var så mycket jag fick gratis, bokstäverna var
redan ”färdiga”, jag var bara tvungen att skrapa fram
det, ta reda på hur typerna egentligen skulle se ut, vad
som var resultatet av t ex färgspridning. Det fanns också otympligheter i den klassiska antikvan som kan ha
berott på fumlighet och bristande handlag, eller kan ha
varit en slags avsiktliga skönhetsfläckar för att skapa
lite variation.
– I den klassiska antikvan, som ju bygger på
handskriften, ska man se pennans lutning och rörelsen
hela tiden, säger Karl-Erik Forsberg. Den satta texten
ska vara som ett pärlband, inte som ett spjälstaket.
Spjälstaketet är resultatet av nyantikvan, den som
bygger på en rak pennföring.
Karl-Erik Forsberg blev på sanatoriet erbjuden posten som grafisk formgivare på bokförlaget Almqvist &
Wiksell i Uppsala. Det var en bra medicin, och snart
fick han överläkarens tillstånd att arbeta två timmar
om dagen med Berling.
1944 låg det nya typsnittet klart, alla tecken var färdiga, kursiv och rak. Typsnittet var beställt av Berlingska i Lund. Karl-Erik Forsberg levererade original pö
om pö för gravering, men arbetet gick väldigt långsamt
fram. 1954 var den färdiggraverad.
Brister i mässingsmatriserna
– Då upptäckte jag en del brister. Det gällde lilla ”a”,
som var för smalt, för hopkrympt, säger Karl-Erik
Forsberg. Det var naturligtvis den värsta bokstaven av
alla; alla a med accenter, å och ä, bokstaven fanns
redan i alla grader – ändra alla dessa skulle bli dyrt.
Det blev till sist en finansiell fråga för stilgjuteriet,
men det löste sig. Lilla ”a” blev åtgärdat, men KarlErik Forsberg tyckte att det fortfarande var för smalt.
– Lilla ”n” var för brett, men var enkelt att rätta till;
bokstaven förekommer bara en gång. ”v” var kanske
lite för brett, men annars var typsnittet i stort sett perfekt, enligt mina intentioner, säger Karl-Erik Forsberg.
– Berling var ett ”färdigt” typsnitt från början, jag
blev själv förvånad över att det blivit så pass bra. Ett
vanligt fel i antikvan är att det vinglar hit och dit i bokstavsformerna, säger Karl-Erik Forsberg. Men jag hade
ett eget system med upprepning av formelement, seriffer, staplar, böjningar i bågar osv.
Graveringen av ett nytt typsnitt baserades oftast
på den tyska storleken ”Dubbel-Mittel” (28 punkter).
Men Karl-Erik Forsberg hade gjort prover
BERLING ORIGINAL FRÅN MEGAFONTS
i korpus (10 punkter).
Han insåg att det
krävdes bredare seriffer i den storleken,
vanlig för boksats. Berling graverades av tyska gravörer i Leipzig,
och arbetet slutfördes i
Sverige efter kriget.
De tyska gravörerna ändrade dock på en
del punkter Karl-Erik
Forsbergs design. Tekniken hindrade t ex en
tät tillriktning; mässingsväggarna i matriserna riskerade att
smälta om det inte
fanns tillräckligt med
gods mellan typerna.
Den förnämsta tilllämpningen av Berling
står inte oväntat KarlErik Forsberg själv för.
BERLING FRÅN FONT COMPANY
Det är Rembrandtbibeln (1954), som av
kännare betraktas som
det främsta exemplet
på svenskt bokkonst
genom tiderna. Bokformgivaren Forsberg
har fått en rad utmärkelser för detta mästarprov.
Till Rembrandtbibeln tecknade han också en uppsättning speciella anfanger.
För 25 år sedan
introducerades Berling
som Vingresors hustypsnitt; ännu idag
använder sig Vingresor av samma typografi.
Tyska Linotype funderade på att ta upp
Berling i sitt bibliotek, men sade nej 1955. Orsaken var
att man (med all rätt) ansåg att Berling skulle bli en
svår konkurrent till Hermann Zapf medievaltypsnitt
Palatino, som just färdigställts. Monotype införlivade
Berling i sitt system, i vissa grader. Berthold producerade den för handsättning.
På sextiotalet kom Berling som CRT-stil för fotosättning i såväl Berthold som Linotypes stilbibliotek. Den
kom som gnuggis från Letraset, och vid skiftet mellan
80- och 90-tal introducerade amerikanska Font Company typsnittet på postscript (dock en ofullständig ver-
afgjn
pqrty
afgjn
pqrty
afgjn
pqrty
afgjn
pqrty
5
sion som saknar tecken, med bristfälligt tecknad skärmfont och inkonsekvenser i bokstävernas tillriktning).
Idag säljs åtta olika postscriptvarianter av Berling för
desktop-datorer. Behövdes det verkligen en till?
– Andra versioner har flera fel, säger Claes Magnusson på Megafonts. Teckenuppsättningarna är inte kompletta i någon av de andra versionerna, och ingen bygger på originalskisserna, som vår.
– Grundfelet är att de alla bygger på kopior på kopior. Överföringarna från blytyper till CRT-fotosats till
gnuggbokstäver till postscript har också förvrängt Berling på olika sätt. Seriffer har klipps av och trubbats
till, vissa bokstäver har blivit skeva etc.
Ett kraftfullt brödtextsnitt
En genomgående skillnad är också att Berling Original
från Megafonts är kraftigare i skärningen än andra
Berling i postscript. Hårstreck och klackar är grövre,
naturligtvis utan att någonsin bli klumpiga. Den passar bättre till brödtextsättning och boksats än sina
blodfattigare kusiner.
Illustrationen på föregående sida visar två varianter
av Berling i 48 punkter. Observera att Megafonts Berling egentligen ska reproduceras i 7-14 punkter för att
komma till sin rätt‚ den är ett brödtextsnitt. En
särskild rubrikskärning kommer senare i vår.
Mats Persson på Megafonts, som ritat Berling Original för postscript, jobbade nära ihop med Karl-Erik
Forsberg under produktionen.
– Originalskisserna fanns i Karl-Eriks bankfack,
berättar Mats Persson. Med hjälp av dessa, och med
täta kontakter med Karl-Erik, kunde vi rätta till alla
misstag som uppstått under årens lopp. Font Company,
Adobe och de andra har ju bara haft Letrasets anfanggnuggisar att gå efter…
Som helhet är Berling Original mera kalligrafiskt
anpassad än andra varianter. Seriffernas avslutningar
upptill på b, d, j, k, m, n etc. är lodräta (d.v.s. som om
tecknet ritats med en bredpenna) istället för vinkelräta
mot seriffen. Bokstavsbredderna på F, f, h, k, m, N, n, v
etc. är mindre, medan exempelvis lilla ”s” gjorts bredare. Anledningen är att Karl-Erik Forsberg och Megafonts nu haft en chans att rätta till de bitvis ojämna
ordbilder som bokstäverna ifråga gett upphov till tidigare. Av samma anledning har prickarna på ”j” flyttats
ner samtidigt som underslängen kortats.
2 300 kerningspar
Orsaken till den öppna slängen i kursiva ”g” är att det
harmoniserar med det ”envånings-a” som finns i kursiven. Det gamla tvåvånings-g-et finns dock i alternativuppsättningen av tecken som finns på Expertsetet..
I Megafonts version har gemena ”t” gjorts lite tunnare,och gemena ”a” har gjorts ännu lite bredare, bland
annat för att bättre passa i kombinationen ”ae” och ”ea”
som är vanliga i engelska och franska. Gemena ”t” och
utropstecken är andra tecken som ritats om.
Ordbilderna i svenskan, med många långa ord, har
Karl-Erik Forsberg och Megafonts haft i tankarna när
Berling Original växt fram. Bland annat har typsnittet
2 300 kerningpar, betydligt fler än i de flesta andra
postscript-typsnitten på marknaden. Men det är inte
alla sidframställningsprogram som klarar att utnyttja
dem. Windowsprogram på PC exempelvis.
Ett problem var också ligaturerna. I Adobes standard för Typ 1-fonter ingår – som bäst – bara fi och flligaturer. Berlings Expertset innehåller t. ex. fj, fb, fk,
ffj etc. Där finns också de första äkta, tecknade kapitä-
lerna för Berling. Ett annat problem var ”hintarna”,
dvs hur typsnittet uppför sig på skrivare med låg upplösning. Men allt löstes till sist.
Fram till idag har Megafonts sålt 4-500 exemplar av
Berling Original, så gott som alla i Sverige. Går det att
övertyga resten av världen om att den nya svenska versionen är så mycket bättre? Det återstår att se, men att
den är annorlunda råder inget tvivel om. För dem som
vill att den
ska se ut som
BERLING ORIGINAL KAPITÄLER
tidigare finns
alternativa
bokstäver
med exempelvis den slutna
g-kursiven.
Berling är
också startfärdig för så
kallat ”multiple master”format, där
man teoretiskt kan få
ett typsnitt i
ett oändligt
antal vikter,
var och en
med oändligt
många kondenseringar!
Dessutom
har Megafonts planer
på att ge ut
flera typsnitt
av Karl-Erik
B ERLING ORIGINAL GEMENA SIFFROR
Forsberg.
Först på listan står hans
initialer från
Rembrandtbibeln, sedan
kanske en
nytecknad
”slängkursiv
antikva”.
Karl-Erik
Forsberg
hade förra
året, som förBERLING ORIGINAL ORNAMENT
ste svensk,
utställning
på Gutenberg-muséet i
Mainz. Han
är fortfarande
verksam som typsnittsdesigner, kalligraf, och skriver
på en bok om bokstavsformer. Och Malmöbaserade
Megafonts håller på att ge ut en svensk typsnittsskatt
för dagens grafiska produktion.
Det är bara att önska dem alla lycka till.
abcde
fghij
klmn
opqrs
tuvxy
zåäö
a
12345
67890
g jr
i h
Typsnittspaketet MF Berling 401 innehåller Berling Original
rak, kursiv, fet och fet kursiv. Pris 1 890 kr plus moms.
MF Berling 402 innehåller Berling Expert Set med kapitäler
och gemena siffror. Dessutom finns här alternativbokstäver
med de gamla skärningarna och nytecknade ornament. Bör
användas ihop med MF 401. Pris 1 475 kr plus moms.
6
Tio steg på vägen till att bli en Quark XPress-expert
Vi kommer regelbundet att
skriva direkt för dig som
använder Quark XPress som
desktopverktyg. För att dessa
artiklar ska bli så bra som möjligt krävs din medverkan!
Skriv eller faxa till oss med
frågor som du inte kunnat lösa
på egen hand – och naturligtvis också om du kommit på
något elegant och tidsbesparande sätt att använda programmet.
Vi räknar med att då och då erbjuda våra prenumeranter Xtensions
till Quark XPress, gratis eller till
starkt reducerat pris. Du som jobbar med Quark XPress, glöm inte
att kryssa i rutan på prenumerationskupongen längst bak i detta
nummer at DtP!
Så till ett antal näringsriktiga
Quark XPress-tips:
1.
Har du retat dig på att det inte
finns något smart sätt att skriva ut
alla dina typografimallar du skapat
i Quark XPress? Men det finns det
faktiskt, om du har tillgång till programmet Microsoft Word.
Skapa ett nytt Quark-dokument.
Skriv in några stycken text. Importera sedan typografimallarna från
det aktuella Quark XPress-dokumentet (kommandot Hämta under
Redigera typografimallar). Tillämpa alla mallar på varsitt stycke i
ditt nya Quark XPress-dokument.
Välj därefter Exportera text ur
Arkiv-menyn. Exportera den i
Word-format. Öppna därefter dokumentet i Word (det är ett Worddokument nu) så ser du att alla
typografimallar exporterats tillsammans med texten du skrev in.
Fortfarande i Word, välj Definiera format under Form i rullgardinsmenyn (eller tryck kommando-y),
gå sedan till Arkiv-menyn och välj
Utskrift (eller tryck kommando-u).
Ur laserskrivaren tickar fram en
uppställning över alla dina formatmallar, med specifikationer!
2.
Fuskperspektiv kan man göra med
bildkontrollerna i Quark XPress.
Vill du få det att se ut som om en
bild ligger ner på ett bord, sätt bildvinkeln till -15 grader och
”bildskjuvningen” (hemska ord) till
45 grader.
Använder du måttpaletten (dit
du kommer med tangentbordskommandot alternativ-kommando-m)
är det bildkontrollerna längst till
höger. Nackdelen med måttpaletten
är att det tar tid att vänta på skärmuppdateringar om man ska ändra
flera värden. I så fall är det bättre
att med kombinationen kommandow ta sig till dialogrutan för bildblocksspecifikationer.
I bägge fallen använder du tabtangenten för att ta dig framåt
bland värdena, och shift-tab för att
ta dig tillbaka. När du ska ändra
tidigare värden kan du skriva –
eller + och därefter nya siffror; du
kan blanda picapunkter, ciceropunkter och millimeter eftersom
Quark XPress räknar om värdena
till samma sort. Glöm bara inte att
själv skriva in den måttenhet du
använder.
3.
Quark XPress levereras med flera
filter för att importera text från olika ordbehandlingsprogram. Tänk
på att dessa filter tar upp minneskapacitet som du säkert kan utnyttja bättre, om du inte behöver dem
allihopa. Lägg de filter som du inte
använder i en ny mapp som du
döper till ”Övriga filter”. Filtermappen kan ligga i programmappen,
och skulle du behöva ett av filtren
plockar du bara ut det ur mappen,
lägger det löst i programmappen
och startar om Quark XPress.
Filtret Style Tags är värt att titta lite närmare på. Det är det
ursprungliga filter som Quark
XPress använde för att kunna lagra
textfiler i ASCII-format med de
typografiska anvisningarna kvar.
ASCII är ett språk som de flesta
program kan förstå.
Style Tags är i dag för det mesta
ersatt med den mer utvecklade
XPress Tags, men i ett fall är Style
Tags fortfarande överlägset. Style
Tags använder nämligen samma
sätt att lagra typografianvisningar
som desktopprogrammet Ventura
gör på en vanlig IBM-PC!
Detta gör att du, om du skapar
typografimallar med samma namn
som dem i det ursprungliga Ventu-
radokumentet, kan importera en
ASCII-fil som i Quark XPress
behåller sitt utseende från PC-världen till Mac-världen. Motsatta
vägen går också bra.
4.
XPress Tags använder du inte, eller
hur? Kunde just tro det. Ändå kommer du säkert att någon gång hamna i situationen att du måste skriva
om eller lägga in en ny version av
en text du redan typograferat i ditt
Quark XPress-dokument.
När du då importerar den nya
texten från ordbehandlingsprogrammet till Quark XPress försvinner naturligtvis alla snygga anfanger, ingresser etc. Med dina effektiva
typograferingsmallar med snabbkommandon har du snart hunnit
ifatt – men det finns enklare sätt.
Om du exporterar tillbaka texten
som ska skrivas om med hjälp av
filtret XPress Tags, så behåller
textfilen alla typografiska anvisningar du gett den i Quark XPress.
Sedan kan skribenten rätta och
skriva om, utan att röra koderna
som styr typografin. När du sedan
importerar
samma,
omskrivna
ASCII-fil till Quark XPress så finns
alla dina gamla anvisningar kvar.
XPress Tags använder du också
lätt om du vill importera färdigformaterad text till Quark XPress.
Genom makron (eller QuicKeys för
Mac) kan den som skriver in texten
lägga in alla anvisningar för typografering och på det sättet spara tid
för senare skeden av produktionen.
En tidning med många skribenter
och en ensam sidmakare kan då
fungera på ett sätt som inte leder
till omedelbart nervsammanbrott
hos siste man i kedjan.
Observera att XPress Tags går
utmärkt att använda mellan PCvärlden och Mac. Det här är en
gammal metod som brukar kallas
att man skapar register, översätter
varandras små egenheter för att nå
samma resultat med olika program
eller olika datasystem. Vill du kan
du också med hjälp av ett databasprogram skapa automatisk formatering för stora textfiler, t. ex.
adresslistor och dylikt. Mer om detta i ett kommande nummer av DtP.
Undvik förresten att ha både
XPress Tags och Style Tags i samma mapp som Quark XPress-pro-
7
grammet. Lägg undan åtminstone
en av dem, t. ex. i mappen ”Övriga
filter” – annars är risken att de
hjälps åt att bomba din maskin.
5.
När du drar i ett handtag och ändrar en linjesträckning på en polygon, en månghörning, så får du
vänta tills Quark XPress flödat om
texten varje gång du gör en liten
ändring. Är det mycket text runtom
och kanske en bild inne i polygonen
(som det brukar vara) och du dessutom har en stor skärm kan det bli
ganska irriterande.
Håller du mellanslagstangenten
nertryckt väntar Quark XPress tills
du gjort alla dina ändringar, släpp
sedan mellanslagstangenten så
ritas polygonen om.
6.
En sak som även ärrade Quark
XPress-fantomer ibland glömmer är
att textblock eller bildblock bara
påverkar underliggande block – ligger objekt i lagren framför så påverkas de inte.
Har du valt manuell under
Infällning-menyn (kortkommando
kommando+’) till en bild och du inte
kan se texten när den ”kryper
under kanten” på bildblocket så välj
bakgrundsfärg ”Ingen” så blocket
blir genomskinligt. För övrigt kan
det vara klokt att ha detta alternativ som förval i Quark XPress.
Vill du så kan du gruppera
objekt med kommandot Gruppera
och därefter Hierarkisk i Objektsmenyn. Då hålls flera lager ihop i
samma ordning, vilken är bra för
att undvika onödigt skyfflande med
att lägga skikt längst fram eller
längst bak hela tiden.
Det finns också ett litet program
som heter ”Layers Xtension” som
gör att du kan flytta skikt i Quark
XPress bara en nivå neråt eller
uppåt i hierarkin. Nackdelen är att
det går ganska långsamt.
7.
Vill du ha dina mellanrubriker satta med vit text på en färgplatta?
Eller vill du kunna göra en tabell
med raster över varannan rad för
att göra den lättare att läsa av?
Enklaste sättet är att trycka
shift-kommando-n och använda
möjligheten att linjera stycket ifrå-
ga. Har du en text i 12 punkters
grad på 17 punkters kägel beställer
du exempelvis en 16 punkters linje
under i lämplig färg (t. ex. svart),
skriver + 5 pt i rutan för Avstånd,
klickar OK och går sedan till textmenyn och väljer färg (vit t. ex.) på
textstycket som skyms av linjen så
att texten syns på skärmen (och i
tryck).
Har du en rubrik som du vill ha
negativ – vit text på svart platta?
Välj linje över; har du en 24 punkters rubrik, med texten satt i vitt,
välj en svart linje i 28 punkters
tjocklek, skriv in ett värde någonstans runt -7 pt i rutan för avstånd
och du har en negativ rubrik!
Det exakta förhållandet mellan
punktstorlekar och avstånd får du
pröva dig till själv; det hänger
bland annat på typsnittet du
använder, färgen o.s.v. Kom ihåg
att linjeringen är ett styckeformat‚
du måste ha ett radslut/nytt stycke
för varje linje.
Du kan naturligtvis göra tidsbesparande typografimallar av negativ text enligt metoden ovan.
8.
Så länge du jobbar med ett dokument som innehåller bilder, t. ex.
EPS- eller TIFF-filer, monterar
Quark XPress en lågupplöst version
av bilden i dokumentet. Denna byts
automatiskt
vid
utskrift
på
laserskrivaren eller vid rippning på
sätteriet.
Det betyder att du bör komma
ihåg en del saker, varav det viktigaste naturligtvis är att inte kasta
bort bildfilerna när du monterat
dem i ditt dokument. Flyttar du
dem från mappen de låg i från början så letar Quark XPress reda på
dem vid utskrift. Först söker programmet på det ursprungliga stället, därefter i samma mapp som det
aktuella dokumentet ligger, och
slutligen i systemmappen.
Håll alltså bildfilerna på ett och
samma ställe, och ska du skicka
dokumentet för rippning så lägg bilderna löst på disketten eller i samma folder som dokumentet om du
skickar flera (annars blir foldern en
extra nivå för sätteriet och tar bara
tid i onödan).
9.
Alternativ-kommando-klick är ett
favoritkommando; med detta växlar
du mellan 100% och 200% storlek
på skärmbilden. Stället där du
klickar centreras på din skärm.
Men det kan hända att det inte
fungerar. Det beror i så fall på en
inställning i Feature Plus Xtension,
som du förmodligen har installerad
i ditt program. Gå under Redigera i
rullgardinsmenyn in i Inställningar/Tillägg och se till så att det inte
är kryss i rutan för den panorerande handen.
Stäng av handen så fungerar
klickskalningen igen!
10.
Ett sista ord om citattecken. Den
förkryssade rutan i montera-textdialogrutan som heter ”Byt till parvisa citattecken” ska inte vara förkryssad. Det finns argument för att
använda parvisa citattecken (jag
gillar dem ganska mycket själv),
men
dessa
är
inte
svensk
typografisk standard.
Se å andra sidan till att du får
riktiga citattecken (”) i dina Quarkdokument, och inte dessa hemska
tecken (") som används för att
beteckna minuter. Används ofta
(men felaktigt där också) för måttenheten tum. Det enklaste sättet
är en Quark Xtension som heter
Typesetting Marks. Denna byter
samtidigt ut divis mot pratminus
och tankstreck där det ska vara detta, tar bort alla dubbla mellanslag
om du vill samt sätter in äkta ligaturer – allt med ett enda kommando för hela ditt dokument.
Du som prenumererar kommer
att få en diskett senare i vår, där
bland annat detta lilla under ingår
– utan att det kostar dig en krona!
Vill du ha svar på en Quark
XPress-fråga, eller har ett tips att
komma med, faxa 08-644 90 66!
QUARK XPRESS 3.1 ÄR HÄR
Quark XPress 3.1 har börjat distribueras i Sverige från generalagenten
Software Plus.
Några nyheter: XPress Data byggs
in i varje dokument, och behöver inte
skickas med separat till sätteriet. Du
kan
öppna
Quark
PageMaker-dokument
XPress.
Färghanteringen
i
är
avsevärt förbättrad. Typografimallarna
ligger på en palett, med kortkommandon och allt synligt, liksom färger.
Features Plus är inkluderad i uppdateringen.
DtP återkommer med en utförlig
artikel i nästa nummer. Vi kommer
också med en rad nya tips för att öka
din effektivitet i desktoppandet.
8
Ska man behöva läsa ännu en artikel om system 7 för Macintosh?!
Följande artikel är resultatet av nio månaders
erfarenheter av att köra system 7 på Macintosh.
Skribenten är expert på Macens operativsystem, och verksam som grafisk konsult åt tidningar och reklambyråer.
En morgon i slutet på maj, alltså för snart nio månader
sedan, bestämde jag mig för att installera system 7 permantent i min dator. Anledningen var att den slutliga
amerikanska versionen precis var färdig och en betaöversättning till svenska lyckades slinka ut ur Apples
järngrepp för att landa i min hand. Eftersom jag inte
sitter i en löpande produktionspress, men däremot har
många kunder som gör det, var min bedömning att det
var riktigt att ta tjuren i hornen redan som kalv.
De flesta användare av Macintosh som läser tidskrifter om sitt arbetsverktyg, bör vid det här laget bli
spyfärdiga av att se ännu en artikel om det ”underbara” System 7.0. Detta är dock inte en artikel som
beskriver nyheterna med system 7, utan en beskrivning av ”dagen efter” med de första riktiga erfarenheterna. Jag vill hjälpa dig att slippa problem, klargöra
vanliga begrepp och missuppfattningar och ge en del
tips om hur du bäst använder en Macintosh med
system 7 för grafisk produktion.
Varför ska jag gå över till system 7?
Mitt första svar är att datorn arbetar stabilare med
system 7 än med tidigare versioner. Det är min hittills
säkraste erfarenhet. Visserligen är uppdateringen på
skärmen när du arbetar i Finder något långsammare
än i system 6.x, men när du lärt sig använda funktionerna på tangentbordet för att navigera i Finder, den
suveräna sökfunktionen och användningen av aliassymboler är du ändå mycket effektivare än tidigare.
När du kommit dit känns det frustrerande vid första
tanken på att gå tilbaka till system 6.x. Att utskrifterna krånglar mindre och går fortare, att du dessutom
kan starta en stor kopiering i Finder och gå tillbaka till
det dokument du arbetade med i något annat program
under tiden som datorn kopierar, eller att det inte
behövs disketter, en ”död” filhanterare eller ett
specifikt program för att flytta på dokument mellan
datorer tror jag är fördelar som bakåtsträvande ”vet
bättre” typer inte riktigt har förstått. Men kryssa för
guds skull inte i rutan för ”Beräkna mappstorlek” i
inställningsdokumentet innehåll, det får din maskin
att arbeta irriterande långsamt i Finder.
En nackdel har jag faktiskt upptäckt, den påverkar
dem som använder Adobe Illustrator eller Aldus FreeHand. När du ska förminska skärmbilden (zooma ut)
så trycker du på kommando – alternativ och mellanslag för att nå förstoringsglaset med minustecknet i,
detta tolkar systemet som kommandot byt tangenbordslayout och då byter det från svensk till amerikansk tangenbordslayout. Denna funktion går inte vad
jag vet att ta bort från systemet, men det finns ett sätt
att komma runt det. Genom att trycka ned tangenterna
i ordningen kommando – mellanslag – alternativ så får
du fram förstoringsglaset med minustecknet utan att
byta tangentbordslayout.
Om du är förtrogen med ”ResEdit” och har version
2.1 eller senare så kan du öppna resursen ”itcl” och
ändra den första radioknappen ”Always show…” till on.
Detta gör att du får fram en meny till i högra hörnet av
skärmen som visar vilken tangentbordslayout som är
vald med en liten flagga.
Framtiden är nog en av de stora anledningarna till
att byta system. Alla produkter som utvecklas nu är
inriktade på att fungera i och utnyttja funktionerna i
system 7. Det är klart, om du inte har någon anledning
att öka sin effektivitet eller inte vill att datorn ska bli
lättare att använda kan du gott stanna i system 6.
Skaffa mera arbetsminne!
System 7 använder mer minne, både på hårddisk och
arbetsminne, än tidigare system. Under de allra senaste veckorna har Apple kommit med ett tillägg till system 7 som korrigerar tidigare felaktigheter (buggfix),
som gör att systemet tar mindre minne under vissa
premisser, många av funktionerna i Finder går fortare
och utskrifterna går fortare. Tillägget kallas System 7
Tune up. Trots detta är den grundläggande rekommendationen att åtminstone ha fyra Mb RAM i datorn. För
att använda datorn till grafisk produktion är min
grundläggande rekommendation minst åtta Mb RAM.
De flesta som producerar inom det grafiska området
vill kunna arbeta med åtminstone två tyngre program
igång samtidigt, exempelvis Illustrator och Quark
XPress. När du har en normal uppsättning av systemtillägg, är uppkopplad till en filhanterare och har
ganska många typsnitt öppnade via Suitcase (ett
systemtillägg), är min erfarenhet att det med åtta Mb
går att arbeta med Quark XPress eller PageMaker,
Illustrator eller FreeHand, ett ordbehandlingsprogram
igång samtidigt och då finns det tillräckligt med utrymme kvar till bakgrundsutskriften.
I dagens läge har alla kommersiella produkter med
större spridning blivit uppdaterade för att fungera och
utnyttja funktionerna i system 7. När du ska byta till
system 7 är det väl värt jobbet att höra sig för om det är
några frågetecken vad gäller kompatibiliteten i de programvaror som du är beroende av. När du gör detta bör
du kontrollera vilken version du själv har, om den fungerar och om det har kommit någon senare version.
Du får räkna med att det kan vara något systemtillägg som inte fungerar och även om du gillar den där
extra lilla funktionen, är du ju sällan beroende av den.
Kostnaden i detta är först och främst arbetet med
”inventeringen” och eventuella uppgraderingskostnader. I denna situation får den som piratkopierat program sota för sina tidigare synder.
Fega konsulter sprider rykten
Den mest spridda uppfattningen om system 7 är att
nästan inget fungerar med det. Det måste vara någon
illvillig konsult som inte hade tillräckligt med tid för
att göra en riktig utvärdering eller som är rädd att förlora jobb (p.g.a. mindre problem hos kunderna) som
börjat sprida detta rykte. Det är snarast ett tecken på
okunnighet när någon säger detta. För om du ställer in
minnesadresseringen till 24 bitars läge och inte startar
fildelning, är min erfarenhet att alla gamla programvaror fungerar felfritt. Med gamla program syftar jag på
de som utvecklats innan de slutliga specifikationerna
för system 7 lämnades till utvecklarna av Apple.
Det amerikanska trenduttrycket om nya programversioner ”System 7 savvy” betyder inte system 7-kom-
9
patibelt, som jag läst i tidigare artiklar. En ordagrann
översättning är ”system 7-drypande”; att programmet
utnyttjar de nya funktionerna i system 7 till fullo.
Inga problem med program
Det är två funktioner i system 7 som ett program ska
kunna fungera i hop med för att kompatibiliteten ska
vara tillfredsställande. Först och främst är det 32
bitars minnesadressering och det andra är fildelning.
Det vanligaste problemet är att gamla tillämpningar
inte fungerar med minnesadresseringen i 32 bitarsläge.
System 7 kräver mer minne än tidigare system vilket
redan har satt ordentlig fart på marknaden för minneskretsar som är större än en Mb. Den tidigare begränsningen av åtta Mb arbetsminne, vilket visserligen gick
att komma runt med tredjepartsprodukter, bromsade
möjligheten att utrusta maskiner med minne för tunga
arbetsuppgifter. Detta gäller framförallt inom grafisk
produktion. Senast för några dagar sedan talade jag
med en kund som bestämt hade hört att Quark XPress
3.04 inte är 32 bits kompatibelt. När jag talade om att
jag har använt
Radiusskärmarna kan bli oanvändbara när du
XPress i nästan
byter till System 7 på Macen. Du kan tvingas byta en
ett halvår i 32
ROM-krets på bildskärmskortet. Det kostar några hundrabitarsläge var
lappar och görs av Radius återförsäljare och servicebyråkunden
villig
er. Du kan göra det själv också, om du tillhör dem som är
att tro på mig.
roade av att gå innanför skalet på datorn.
Min slutsats av
Men har du köpt din stora skärm nyligen så är chansen
problemet är att
stor att du slipper krångel. Så här gör du för att kontrolle- den som givit
ra saken: Öppna ”Inställningar” under äpplet längst upp
denna uppgift
till vänster på skärmen. Dubbelklicka på symbolen för
till min kund
Radiusware. Klicka på den lilla rutan där det står ”About”; använde en för
då kommer ett nytt fönster upp. I detta står vilka som har gammal version
jobbat med produkten, och vilka vesionsnummer det är på
av ATM, Adobe
de olika delartna i mjukvaran Radiusware.
Type Manager,
Precis under detta fönster står vilken version av
äldre än version
bildskärmskortet du har. TPD* V2.1 ska det stå (eller
2.0.2.
högre). Har du V2.0 måste du byta ROM-kretsen. Har du
När det gälproblem så ring Aldus för support, tel 08-752 33 00.
ler fildelning är
det endast vissa
typer av program som riskerar att inte fungera som de
ska. Huvudsakligen gäller detta program inom kategorierna nätverk, elektronisk post, faxmodem för nätverk, vissa back up- och komprimeringsprogram.
I övrigt är min erfarenhet att de andra nyheterna i
system 7 inte ställer till problem för gamla program.
Något du bör tänka på är dock att en del systemtillägg
(som tidigare kallades startdokument och inställningar), framförallt de som använder flera dokument, blir
lurade av den nya mapphanteringen i system 7 och
därmed inte fungerar som de ska. Det är min erfarenhet att det alltid går att komma runt detta genom att
flytta på de filer som krånglar så de kan hitta varann
igen. ATM är ett bra exempel även här, detta gäller
bara version 2.0 eller tidigare av ATM.
När du lägger ATM med tillbehörsdokumentet (det
med siffrorna efter ”ATM”) på systemmappen signalerar systemet att inställningsdokumentet ska in i mappen inställningar. Detta är inte problemet, ATM klarar
att ligga delat (ATM i mappen ”Inställningar” och tillbehörsdokumentet fritt i systemmappen), utan problemet börjar när du lägger in skrivarfonter. När du lägger dessa på systemmappen meddelar systemet att
systemtillägg ska ligga i mappen ”Tillägg”, problemet
är att ATM 2.0 bara söker efter skrivarfonter som ligger fritt i systemmappen, om du inte använder ”Suitcase” men det är en annan historia. Jag har hittills utan
problem använt en stor mängd systemtillägg av mycket
skiftande ålder.
Skillnaden är annars att ”magin” i samband med att
få systemtillägg att fungera är något mindre i system 7
än i tidigare system.
Hårddiskar och bildskärmar
Inom detta område har jag stött på problem med två
typer av hårdvara, hårddiskar och bildskärmar. Risken
finns att flera andra typer av hårdvara kan ställa till
problem och oftast räcker det att mjukvaran som hanterar hårdvaran uppgraderas. Det riktiga är att kontakta leverantören och begära information innan du
går över till det nya systemet, det kan gälla bandstationer, bildläsare (scanners), CD-ROM-enheter, mm.
Först och främst gäller det kompatibiliteten hos själva datorerna. Macintosh är konstruerade så att en del
av operativsystemet ligger lagrat i en skrivskyddad
krets på logikkortet i datorn, en så kallad ROM (Read
Only Memory). Vartefter nya modeller har utvecklats
så har också nya versioner av kretsen gjorts. Den första
modellen som fick en ROM-krets med de första funktionerna för system 7 var IIci. Funktionen som det i första
hand gäller är 32 bitars minnesadressering. För att
kunna använda denna funktion i äldre modeller måste
du idag använda ett systemtillägg som heter Mode 32
från Connetix. Detta är i första hand intressant om du
ämnar installera mer än åtta Mb internminne i sin
maskin. Mode 32 har visat sig vara så bra att Apple
har upprättat ett licensavtal med Connetix för att
inkludera produkten i framtida systemversioner (detsamma gäller för övrigt också Adobe Type Manager).
Nya drivrutiner till SyQuest-skivor
När det gäller hårddiskar (och SyQuest) är det hela
ganska enkelt, funktionen för virtuellt minne i system
7 kräver att drivrutinen på skivan följer de nya riktlinjer som Apple har givit ut. De flesta formateringsprogram kan utföra en uppdatering av drivrutinen utan
att radera informationen på skivan, så i detta fall bör
du införskaffa en ny version av det formateringsprogram som du tidigare använt, den ska vara modifierad
senast under maj 1991. Har du använt Apples ”HDSC
Prepareraren” så ligger den nya versionen med på disketten ”Verktyg” bland system 7 disketterna. Fastän
det, enligt den information jag har fått, endast är funktionen för virtuellt minne som kräver nya drivrutiner,
visar min erfarenhet att datorn uppför sig bättre med
nya drivrutiner på hårddisken också när du inte
använder virtuellt minne.
Bildskärmar med tillhörande bildskärmskort är ett
lite mer intrikat problem. Detta gäller till största del
stora färgskärmar (större än 13 tum) och framförallt
när du har ett accelerat bildskärmskort. Det normala
är att funktionerna för bildskärmen ligger uppdelade i
två delar, precis som Macens system, i ett ROM (Read
Only Memory, skrivskyddad minneskrets) som sitter
på bildskärmskortet och en programdel (ett systemtillägg). Det kan vara så att någon eller båda av dessa
två behöver bytas till nyare versioner. Kontakta din
leverantör av bildskärmen innan du installerar system
7.
Om du har Apples CD-ROM och avser att ställa in
minnesadresseringen i 32 bitarsmod måste programvaran för CD-ROM-enheten uppgraderas till version 3.2.
I nästa nummer av DtP berättar vi hur du ska gå tillväga när du
installerar system 7 på din dator, och vilka nya funktioner du
kan utnyttja när du installerat systemet.
10
Fem tips för PageMaker-användare som vill veta mera
Vill du bli en PageMaker-snitsare? Eller helt enkelt bara
lära dig arbetsbesparande
knep som underlättar ditt
arbete? DtP ger dig här tio tips
– genvägar till en bättre och
effektivare layout.
1.
Förmodligen kan du redan några
vanliga
snabbkommandon.
Du
trycker kommando + shift + f för
fetstil, kommando + shift + k för
kursiv text och så vidare. Kommandotangenten är den med äpplet
eller fornminnessymbolen på. (Jo,
idén kommer faktiskt från en
svensk vägskylt; en av Apples höjdare såg den genom ett limousinfönster och föll pladask för symbolen). Men har du prövat följande
snabbkommandon?
KAPITÄLER :
kommando + shift + w
VERSALER: kommando + shift + l
exponent (exempel: m 2): kommando +
shift + + (plustecken)
index (exempel H2 O): kommando +
shift + – (minustecken)
Det finns också snabbkommandon
för att gå upp och ner i storlek
(grad) på texten. Särskilt användbara är dessa snabbkommandon
när du vill anpassa storleken på en
rubrik till ett givet utrymme.
Med kommandot alt + kommando + shift + . (punkt) går du upp en
punkt i grad varje gång du trycker
på punkt-tangenten. Med kommandot alt + kommando + shift + ,
(kommatecken) går du ner en punkt
i grad.
Kommandot kommando + shift
+ . (punkt) förstorar texten till närmaste skalsteg (exempelvis från 36
punkt till 48) och kommando + shift
+ , (kommatecken) förminskas texten till närmaste skalsteg.
Tänk på att radavståndet inte
ändras automatiskt när du arbetar
med denna metod. Justera det i
efterhand när texten fått önskad
storlek.
2.
Har du svårt att få spalterna lika
långa när du arbetar med layout?
Tänk på att anpassa mellanrubrikernas radavstånd (kägel) och luf-
ten runt mellanrubrikerna till brödtextens radavstånd.
Gör en ny formatmall för mellanrubriker på följande sätt:
Börja med att välja Inställningar… i Redigera-menyn. Välj cicero
som måttenhet för både lodrät och
vågrät linjal. Ta sedan reda på vilket radavstånd din brödtext har.
Dubbla det värdet. Om brödtexten
har 12 punkters radavstånd får du
då 12x2=24 punkter. Från det värde du nu fått fram drar du sedan
mellanrubrikens radavstånd.
Om mellanrubriken i vårt exempel har 14 punkters radavstånd
räknar du 24-14=10.
Det tal du nu får fram anger hur
mycket luft du kan lägga ovanför
och under mellanrubriken, i det här
fallet 10 punkter. Välj Stycke… ur
menyn Text och ange exempelvis
mellanrum före: 0c7 och mellanrum
efter: 0c3. Observera angivelserna
som betyder noll cicero sju punkter
och så vidare. Prova andra sätt att
fördela luften (exempelvis 0c6 och
0c4) tills du är nöjd och det ser
snyggt ut.
Nu har du gjort en mellanrubrik
som i höjdled tar exakt lika stor
plats som två rader brödtext. Om
du föredrar att arbeta med millimeter som måttenhet på linjalerna,
behöver du bara ändra tillbaka från
cicero till millimeter i Inställningar.
Det påverkar inte din mellanrubrik
– värdet du angett i punkter under
Stycke… omvandlas helt enkelt till
millimeter.
justera alla inställningar. Alla dina
nya dokument du nu skapar kommer att se ut precis så som du
angett.
3.
Ibland ”fastnar” en oönskad inställning i dokumentet. Det kan röra sig
om att du en gång gjort en fyra
punkters ram och därefter blir alla
ramar fyra punkter eller att all
oformaterad text du skriver in –
exempelvis bildtext – blir 72 punkter. Gör då så här: Se till att du inte
har något objekt markerat. Välj
önskat värde, till exempel enpunkts
ram eller formatet för brödtext.
Spara sedan. Nu kommer ramar,
text etc. att se ut som du just valt.
Skapar du ofta nya dokument i
PageMaker skulle du förmodligen
vilja att de standardvärden som
kommer upp i dialogrutan när du
väljer Nytt… såg annorlunda ut.
Kanske arbetar du oftast i tabloid?
Kanske arbetar du oftast i ett annat
typsnitt än det förvalda Times?
Kanske vill du alltid ha 0,5 punkts
ramar istället för de förvalda som
är på 1 punkt? och så vidare. Du
kan ändra PageMakers förinställningar på följande sätt:
Börja med att öppna PageMaker
genom att dubbelklicka på programsymbolen. När programmet är
öppet och menyraderna Arkiv,
Redigera etc syns, kan du gå in i
menyera och välja Sidformat…,
Text… Stycke…, och så vidare och
4.
Tycker du att bokstäverna i texten
ofta spärras ut? Då kan det bero på
att du inte gjort om förinställningarna i PageMaker efter svensk
standard (se ovan hur du ändrar
förinställningar).
Välj Stycke… i menyn Text och
klicka därefter i rutan Mellanrum… Om värdena i rutans övre
del under Teckenmellanrum är -5, 0
och 25, arbetar du efter PageMakers förinställda, amerikanska
standard.
I
USA
anses
det
vara
typografiskt korrekt att mellanrummen i en textrad läggs såväl
mellan ord som mellan bokstäver.
Svensk standard är att mellanrummen enbart läggs mellan ord och för
att anpassa texten till denna standard ska värdena under Teckenmellanrum sättas till 0, 0 och 0.
Observera att denna ändring av
förinställningarna bara gäller nya
dokument du skapar i PageMaker.
Dina gamla dokument måste du
justera genom att ändra teckenmellanrum i varje formatmall för sig.
5.
PAGEMAKER 4.2 UTE NU
Den nya versionen av PageMaker har
en rad nya funktioner, varav många
påminner om Quark XPress. Fortfarande kan man dock inte ha flera
dokument öppna samtidigt, inte heller
gruppera/rotera objekt. Mera i nästa
nummer av DtP!
11
Priskrig mellan rip-sätterier i Stockholm
Lägsta noteringen på rippning
var i februari Aba Kopiering
med 50 kronor per A4, 0 kr i
startkostnad. Därmed har botten gått ur rip-marknaden i
Stockholm, och vi börjar närma oss USA-priserna.
DtP har tagit reda på var Sveriges
billigaste desktopsätteri ligger –
alla fakta finns i tabellen här nedan. Undersökningen gick till så, att
vi faxade ut begäran om prisuppgifter till närmare 200 sätterier över
hela landet. Ett urval av svaren
finns redovisade i tabellen nedan.
Dystra telefonrapporter
Bitvis var det en tragisk upplevelse
att prata med sätterifaktorer, som
Sätteri
trodde att vi var en ny storkund. Vi
ber om förlåtelse om vi väckt falska
förhoppningar hos någon typograf
med kniven mot strupen.
Samtidigt stötte vi på en rad
nedlagda (”…nej, vi håller på att
avveckla här…”) och sammanslagna sätterier (d.v.s. oftast konkursbon som konkursförvaltaren lyckats
få någon finansiär att driva vidare
genom att slå ihop kundregistren.
Otaliga telefonabonnemang hade
upphört utan hänvisning. Stora
reklamsätterier var som uppslukade av jorden.
I all denna dysterhet så finns
dock en positiv sida: kunden är
kung. Allt är förhandlingsbart,
även för små kunder. Sätter du allt
på ett och samma ställe, det må
vara småskvättar ett par gånger i
månaden, så kan du få rabatt på
mellan 5 och 20 procent på ett år.
Är du större kund är prislistan helt
och hållet förhandlingsbar.
Vissa rippar ”gratis”
Trycker du en tidning eller tidskrift
regelbundet så tar ju oftast tryckeriet hand om rippningen. I den mån
du är nöjd med kvalitén så går det
att få rip-sättningen på köpet om
du lovar att trycka på samma ställe
under ett år.
En notering från en rippkund för
ett par veckor sedan (han rippar 32
A4-sidor i månaden, på papper, så
det är ingen jättekund) var en sänkning från sätteriets listpris 125
kr/sida till 30 kr/sida…
En A4 på
24 sid A4
En A3 på
papper/film kr
papper/film kr
papper/film kr
Dala Offset AB, Falun
60/100
1320/2160
75/120
Anfang Datasätteri, Norrtälje
80/100
1770/2225
100/130
Levererar provtryck
Digiset, Stockholm
150/250
1830/3030
175/275
Färgsep +25 kr/sid
Bokstaven Text & Montage, Göteborg
105/135
Begär offert!
140/180
Min. faktura 250 kr
89/104
1796/2216
127/148
Prova dem gratis!
Tryckhuset, Bromma
150/150
1875/1875
150/150
Förhandlingsbar
Tryckindustri i city, Stockholm
220/250
2520/3240
220/250
Ej 4-färgsbilder
Grafisk Support, Solna
125/140
Begär offert!
140/160
Avancerade provtryck
Skapa, Stockholm
300/300
2200/2860
300/300
2 sidor, bud ingår
Skribo Font, Stockholm
110/130
1290/1670
120/140
Calamus, Atari
Reijs & Co*, Stockholm
300/320
2280/2720
320/350
Raster extra, bud ingår
Sten Lindgren Grafiska, Stockholm
250/260
2105/2345
300/320
Efter kl 16.30 +600 kr
Monilar, Solna
320/340
1945/2200
360/380
Efter kl 17.00 +130 kr
Reprorit, Solna
120/140
Begär offert!
150/180
Söt kundtidning
Två Sättare, Solna
150/170
1970/2450
170/190
Ateljé Ove Landgraff, Stockholm
190/210
1810/2290
260/280
Högupplöst blir dyrare
Delta Reprosätteri, Stockholm
300/320
2240/2880
320/350
Scannar 4-färg
ART Aktuell Rip-Teknik, Sundbyberg
125/145
955/1435
145/185
Missa inte deras reklam…
NewsText, Stockholm
300/320
2300/2800
320/350
Förpackningsprover m.m.
Text & Montage, Stockholm
100/125
2240/2820
100/125
50/75
1840/2760**
75/100
Publicera Prepress, Hedesunda
ABA Kopiering, Stockholm
Övrigt; bud, extra kr,
färgservice mm
Köper 4-färgen utifrån
Kampanjpris i februari
(I priserna har vi räknat in eventuella startkostnader)
*Här ingår sätteriföretagen Accent, Advance, MontageGruppen, SätteriKonsult, TextGruppen och Typografen 2.
**Ordinarie priser.
12
Desktoparens mardröm analyserad; så konverterar du PC/Mac-filer
Nämn ordet filkonvertering till desktopfolk och
du möts av suckarnas kör. Alla har sina egna
exempel på misslyckanden: Å, ä ö som blivit ß, ]
eller ?, fetstil som blivit kursiv, ”rätt” formaterade disketter som inte kan läsas. Av någon obegriplig orsak. Men håll ut och läs vidare. DtP
skingrar mystiken.
Visst kan filöverföring mellan PC och Macintosh vara
svår. Men den är inte på långa vägar så komplicerad
som ryktet säger.
”Vi skulle vilja köpa Macar för layouten till vår tidning. Men eftersom vi skriver texterna på PC så går det
ju inte”, kan det låta. Men mer fel kan det inte bli –
visst går det, alldeles utmärkt till och med.
Varje Macintosh kan, utan extra tillbehör än dem
som följer med datorn vid leveransen, läsa PC-disketter
och konvertera filer. Med hjälp av några extra tillbehör
kan Macen utföra avancerade konverteringar, kopplas
ihop med en PC eller till och med kopplas in på ett PCnätverk. Macen kan också formatera disketter så att de
kan läsas i en PC och lagra över filer i PC-format.
Två saker måste fungera för att kommunikationen
PC-Mac ska gå smidigt: dels den rent handgripliga
överföringen av filer, dels konverteringen av filer. Överföringen och konvertering är inte samma sak – håll isär
begreppen! Oavsett om du för över filer med diskett, via
modem, direkt med kabel mellan Mac och PC eller i ett
nätverk, måste filerna i regel översättas – konverteras
– till Mac-språk för att du ska kunna använda dem.
Vi börjar med överföringen
Överföring med diskett: Det första du bör ta reda på är vilken typ av diskettenhet som sitter i din Mac. Har du en
nyare datormodell med superdrive (Classic, LC, SE 30,
IIsi, IIcx, IIci, IIfx eller Quadra)? I så fall klarar du de
två vanligaste diskettyperna i dag, DD och HD. DD
står för Double Density och innebär att disketten rymmer 800 K (kilobyte) om den är formaterad för Mac och
720 K om den är formaterad för PC. HD står för High
Density och rymmer 1440 K för både PC och Mac. Bokstäverna DD eller HD står på diskettens ovansida, titta
efter där så ser du vilka disketter du använder.
Äldre Macar (Plus, SE och Macintosh II) kan bara
läsa DD-disketter – såvida de inte byggts om med en ny
diskettenhet – en superdrive.
Allt fler PC-användare går över till HD-disketter i
dag, så det kan vara vits med att hotta upp din gamla
Mac med en superdrive om du inte redan gjort det.
”Detta är inte en Macintoshskiva. Välj formatering
eller avbryt” Så svarar Macen om du matar in en PCdiskett. Men om du först öppnar Apple filkonvertering
(finns på en av dina systemdisketter) och sedan matar
in disketten, kan den läsas av din Mac.
Det finns två enkla program som gör att du kan
mata in PC-disketter direkt i din Mac utan att gå
vägen över Apple filkonvertering. De heter Access PC
och DosMounter, och om du har ett av dessa program
kan du se PC-disketten som en vanlig diskettsymbol på
Macens skrivbord, öppna den genom att dubbelklicka
och kopiera in filer från den till din hårddisk.
Så har vi det här med diskettens storlek. Macens
diskettenhet, liksom de flesta PC-datorers, är byggda
för små disketter på 3,5 tum (3,5”). Dock finns det fort-
farande PC-användare som kör med större disketter,
5,25”. Och dem kan du inte på några villkors vis klämma in i Macen. Om du måste kunna ta emot 5,25”-disketter kan du köpa en extern diskettenhet för 5,25”-disketter och koppla till din Mac. Eftersom de större
disketterna är på väg ut – även på PC-sidan, finns nu
bara ett märke 5,25”-diskettenheter för Mac kvar på
marknaden, DaynaFile från Nova. Den är såpass dyr
att det kan löna sig att köpa en begagnad PC istället
och koppla den med kabel till din Mac.
Överföring med kabel: Det finns två paket med tillbehör
för filöverföring med kabel PC-Mac: De heter MacLink
Plus och Lap Link III och innehåller konverteringsprogram till Macen och PCn, kabel för att koppla samman
datorerna samt ”translatorer” – filter för översättningar mellan olika program. Med hjälp av dessa kan du
lätt sända filer mellan datorerna. MacLink Plus och
LapLink III kan även användas för överföring med
modem.
ASCII-filer klarar de flesta program
De flesta ordbehandlingsprogram
kan spara text som ASCII-filer (ren text). Formatering
som fetstil, kursiv etc. försvinner ur texten, men å
andra sidan kan ASCII-filer lätt överföras mellan olika
datorsystem och till olika ordbehandlingsprogram. Har
du bara basprogrammet Apple filkonvertering kan du
alltid ta emot ASCII-filer per modem. Modemöverföring
kan vara räddningen i trängda lägen. Om din skribent
använder en Atari eller Amiga-dator kan den enda
framkomliga vägen vara just att de modemsänder sina
texter som ASCII-filer.
Vill du kunna ta emot andra filer än ASCII måste du
köpa till program för det.
Med MacLink Plus och LapLink III kan du se fram
mot en smidig överföring, men det förutsätter att PCn
som sänder filer till dig också har dessa program.
Om dessa program inte finns i PCn kan du med
hjälp av AccessPC eller DosMounter (se ovan) ändå ta
emot PC-filer skapade i de flesta olika program.
Överföring i nätverk: Mac och PC kan kopplas samman i
samma nätverk, dela skrivare och sända filer mellan
datorerna. Men att bygga ett sådant nätverk är inget
att rekommendera ens för den aldrig så kunniga gördet-självaren. Kontakta din återförsäljare om du är
intresserad av en sådan lösning.
När du nu fått in PC-filerna i din Mac är det dags för
nästa steg: konverteringen.
Överföring per modem:
Så översätter du dina filer
Konvertera – översätta från PC-språk till Mac-språk –
kan du både göra i vissa Mac-program och i en separat
konverterare.
Många Mac-program har egna konverteringsfilter.
Så till exempel Quark XPress som kan läsa moderna
Word Perfect-filer för PC direkt utan föregående konvertering och MacWrite som kan öppna filer från flera
olika ordbehandlingsprogram för PC. Du går till väga
så att du först öppnar ditt program (Quark, MacWrite
etc.) och därefter plockar in PC-filen via Montera eller
Öppna. Titta efter i manualerna för dina Mac-program
och se vilka konverteringsfilter du har tillgång till!
Kanske klarar du dig med dessa. Annars får du anlita
ett särskilt konverteringsprogram.
13
Apple filkonvertering täcker dina basbehov. Den följer med den uppsättning vita systemdisketter du fick
när du köpte din Mac.
Om du öppnar Apple filkonvertering genom att dubbelklicka på symbolen på vanligt sätt får du upp ett
fönster där den vänstra halvan visar innehållet på din
hårddisk. Sätt sedan in en PC-diskett i din diskettdrive
och vips dyker innehållet på disketten upp till höger i
fönstret och du kan börja konvertera.
Dock finns en hake: Apple filkonvertering kan i
grunduppsättningen bara utföra två typer av konverteringar: Från DCA/RFT (format som finns i ordbehandlingsprogrammet Display Write) till MacWrite,
och textkonvertering (från PC-ASCII till Mac-ASCII).
Det finns i och för sig möjlighet att spara som ASCII i
de flesta ordbehandlingsprogram för PC, men då går
man miste om information som fetstil, kursiver etc.
Ju duktigare tolk desto bättre resultat
De bästa översättningarna som är mest trogna originalet får du om du har en kunnig ”tolk” – ett översättningsfilter som förstår sig på finesserna i PC-programmet. För ett par tusenlappar kan du köpa sådana
översättningsfilter till Apple filkonvertering. De heter
Mac Link Translators och på så sätt får du filter för en
lång rad olika program: ordbehandlingsprogram, PageMaker men också Excel, Lotus och bildfiler som EPS
och TIFF. Det är alltså inte bara ordbehandlingsfiler
som kan konverteras utan också layoutade sidor i
PageMaker, kalkyler och bilder.
Har du dessa filter kan Apple filkonvertering själv
se vad det är för filtyp du vill konvertera – exempelvis
Word Perfect för PC. Däremot får du frågan vad du vill
översätta till. Här kan du välja mellan exempelvis
MacWrite, Microsoft Word, Word Perfect och Text.
Om du har Access PC eller Dos Mounter (se ovan
under överföring) behöver du inte öppna Apple Filkonvertering först – utan bara mata in disketten.
LapLink III och MacLink Plus är alternativ till
Apple filkonvertering. I första hand är de tänkta för
filöverföring via kabel mellan PC och Mac men fungerar även självständigt på Macen.
Om du ofta tar emot PC-filer av olika typer på diskett, se till att filerna kommer på 3,5” diskett, köp till
MacLink Translators och använd Apple filkonvertering
Om du även måste ta emot 5,25” disketter, skaffa
DaynaFile eller en begagnad PC med 5,25” diskettenhet. För att använda DaynaFile måste du också ha
MacLink Plus för att kunna läsa/konvertera filerna.
PCn kopplar du direkt till Macen med hjälp av MacLink Plus-paketet eller LapLink III-paketet.
Om du redan har en PC intill din Mac, koppla samman dem med MacLink Plus eller LapLink III, se ovan.
Om du vill integrera PC och Mac i ett nätverk, ring
din återförsäljare.
Om du skriver på en Mac och vill skicka filer till en
PC, konvertera din textfil med hjälp av Apple filkonvertering, Mac Link eller LapLink.
Om du ska skicka på diskett, så PC-formatera en
diskett i Apple filkonvertering och lägg över dina texter
på disketten.
Om du ska modemsända– kör igång!
Om din Mac är kopplad till en PC, sänd över med
MacLink/LapLink.
Om du inte klarar konverteringen själv, vänd dig till
företag som har specialister på området, i Stockholm
exempelvis: TeleKonvertering, MacSekreteraren.
PRODUKTER
DaynaFile 5,25” diskettenhet cirkapris beroende på modell
7000-9000:– + moms* (återförsäljare: Nova,
tel 031-80 03 30)
MacLink Plus inklusive Mac och PC-program, DosMounter och
anslutningskabel, pris från kr 1 500 + moms* (återförsäljare:
Nova, se notis om uppdatering nedan)
MacLink Translators inklusive Mac-program och DosMounter
cirkapris från 1100 + moms*. (återförsäljare: Nova)
LapLink III inklusive Mac och PC-program och anslutningskabel
cirkapris från 995:– + moms* (återförsäljare: Professional
Systems, tel 08-752 00 70)
DosMounter cirkapris från 700:– + moms* (återförsäljare:
Nova)
Nitlotter – krångel du inte kan undvika
Varning utfärdas för DD-disketter för PC formaterade
som HD. Man kan nämligen på PC ”lura” datorn att
formatera 1440 K på en diskett tillverkad för 720. PCanvändaren själv riskerar att förlora data och Macen
kan inte läsa disketten.
ASCII är inte alltid ASCII – det finns så kallad 7 och
8 bitars ASCII. Om å, ä, ö vid överföringen blir tecken
som [, ] och \ har PC-filen förmodligen sparats som 7
bitars ASCII och då fungerar inte specialtecken vid
överföringen till 8 bitars ASCII. Men genom sök-ochersätt-funktionen som finns i de flesta ordbehandlingsoch layoutprogram kan ett sådant fel åtgärdas.
Finesser i ordbehandlingsprogram, som att fotnoter
automatiskt läggs längst ner på sidan, kan försvinna
vid konvertering. Fotnoterna hamnar sist i dokumentet
i stället. Det kan också vara problem med numrering
av rader, olika sidhuvud för udda och jämna sidor etc.
För den vanlige tidningslayoutaren är dock detta inget
att bekymra sig för.
En liten sammanfattning:
Om du någon enstaka gång tar emot PC-filer på diskett för konvertering, se till att du får filerna på 3,5”
diskett och sparade som ASCII eller DCA/RFT. Använd
Apple filkonvertering.
AccessPC cirkapris från 900:– + moms* (återförsäljare Software Plus, tel 011-28 21 00)
* Produkterna finns tillgängliga hos flera olika företag som säljer Macintosh-produkter. Priserna angivna här är i regel
lägstapriser (postorder för mjukvara) och kan ligga betydligt
högre hos din ordinarie leverantör.
MacLink Plus i ny version
Version 6 av konverteringsprogrammet MacLink Plus
har nu kommit. Med hjälp av MacLinkPlus kan konverteringar mellan Macintosh, DOS-, Sun- och NeXTdatorer enkelt göras.
I den nya versionen kan du förvälja till vilka filformat olika typer av dokument automatiskt skall konverteras. MacLink Plus kan efter konverteringen av ett
dokument automatiskt avslutas och därefter öppna det
konverterade dokumentet i rätt program.
Konverteringar kan nu även göras med MacLinkPlus/PC i MS Windows på en DOS-dator. Förutsättningen är att en Macintosh anslutits via den medföljande kabeln.
MacLinkPlus fungerar givetvis tillsammans med
System 7. En uppgradering från tidigare versioner kostar 1 000 kronor och inkluderar Dayna DOS Mounter.
14
Prenumerera och välj vilket typsnitt du vill ha!
Bo Berndal, typograf och kalligraf, har ritat
det här första DtP-numrets tre specialtypsnitt
för postscript. Du får välja ett av dem utan
kostnad. Så fort du betalat din prenumerationsavgift så kommer disketten på posten. Vill du
köpa flera typsnitt kostar de endast 350 kr plus
moms per styck. Observera att vi bara erbjuder
denna service till våra prenumeranter!
Esseltub är Stig-Åke Möllers sans serif-snitt för Stockholms tunnelbana. Bo Berndal har lagt till skiljetecken, &-tecken m.m. som Stig-Åke Möller inte hade med.
Dessutom har Bo Berndal gjort särskilda tabellsiffror,
på två ordinarie ordmellanrums utrymme. Tabellsiffrorna finns i siffra+alt-läge.
Stig-Åke Möller, en ettrig, låghalt skåning som nu
är död sedan flera år, var lärare på Konstfack i skrift
och bokstavshistoria. Innan dess var det han som skrev
och skötte NKI-skolans korrespondenskurser i ämnet.
Efter omfattande läsbarhetstester, framförallt läsning
av text ur sneda vinklar och i rörelse, ritade han detta
högresta och tydliga typsnitt åt Storstockholms Lokaltrafik.
Helvetican tog över i underjorden
Den som idag går ner i huvudstadens tunnelbana för
att leta efter dessa vackra funktionella bokstäver hittar dock istället den miljöförstörande Helvetican. De
gamla skyltarna var gjutna i aluminium, med bokstäverna upphöjda i relief, de nya är platta i ordets alla
bemärkelser. En smutsig skylt gick exempelvis att läsa
förr‚ så icke idag.
– Versionen i postscript, som jag ritat i Fontographer, följer så troget som möjligt Stig-Åke Möllers originalsnitt, säger Bo Berndal.
– Jag har jobbat med olika avdrag och kopior, och
tagit fram ett genomsnitt av de olika feta versionerna
jag fått tag på.
Stig-Åke Möllers bokstäver användes i versaler till
stationsnamnen, och spärrades en aning för att öka läsbarheten. Den var smalt tecknad för att stationsnamn
som SKOGSKYRKOGÅRDEN och MIDSOMMARKRANSEN inte skulle ta för stor plats. Typsnittets
öppna, individuella, tydliga och enkla siffror finns kvar
i vagnarna – betydligt mer lättlästa än Helveticans
låga, breda och förväxlingsbara siffror som används i
tidtabeller och på stationerna.
– Även Stig-Åke Möllers bokstäver har öppna delar,
i motsats till Helveticans igengroende (jämför t. ex.
bokstavsformerna a, c, e, och s i de olika typsnitten),
säger Bo Berndal.
Typografisk förfulning och vandalisering
Genom att ta bort Stockholmarnas eget alfabet, skriver
Bo Berndal i sin utmärkta bok ”Typiskt typografiskt”,
och sätta in ett likgiltigt och oskönt internationellt, är
inte Tunnelbanan längre ”vår egen” och därmed inbjuder man till vandalisering och skadegörelse. Den svårdefinierade och osynliga hemkänslan är viktig.
– Som typsnitt för orienteringssystem i offentliga
byggnader eller kontor, för vägvisning och skyltning
har det ett brett användningsområde, säger Bo Berndal. Veckotidningar och föreningsblad borde kunna
använda typsnittet till såväl rubriker som anfanger.
Beowulf är en historisk bokstavsform, en ren textad
uncial, där kalligrafen Bo Berndal har använt sin
breda penna, scannat in resultatet i
ESSELTUB AV STIG-ÅKE MÖLLER
Macen och ritat
rent typsnittet i
Fontographer.
Eftersom det är
en uncial är gemener och versaler
samma bokstäver.
Vissa av Beowulfs
tecken har dock
alternativa utseenden.
Beowulf
har
bland annat kommit till användning
i historiska äventyrsspel.
Bo Berndal själv anser att typsnittet kan användas
till privattryck, typ inbjudningskort, tackkort etc.
Och varför inte
som omslags- och
BEOWULF AV BO BERNDAL
rubriksnitt,
eller
som anfanger, i
historiska bokverk
eller tidskriftsartiklar?
Wingbill,
till
sist, är ett typsnitt
som inspirerats av
engelsmannen Neville
Brodys
utflykter i 1930-tal
och 2100-tal.
– Jag har senare
ritat om den, och
tagit bort de värsta
Brody-influenserna, säger Bo Berndal. Ett tänkt användningsområde
när jag tecknade den var som rubrikstil i fantasy-tidskrifter.
Den smala groWINGBILL AV BO BERNDAL
teskformen har fått
fart och fläkt med
små vinklade ”flaggor” som ger ordbilder med raketkänsla. Det vilar lite
Blixt Gordon över
det hela.
Som löpsedelsoch affischstil skulle Wingbill kunna
hitta sin publik
(kanske inomhusaffischer på bibliotek,
föreslår Bo Berndal).
Nu får du välja vilket av ovanstående typsnitt du
vill ha, och om du vill ha det för Mac eller PC. Fyll i
kupongen på nästa sida! Redan i nummer 3 av DtP
kommer vi att erbjuda flera nya typsnitt !
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVXYZÅÄÖ
&ŒØÆ.,:;!?()/-–
abcdefghijklmnopqr
stuvxyzåäöéüœøæ¢¿
1234567890
abcdefghijkl
mnopqrstuv
xyzåäö
&éüœøæGWA
!?¿()/-–¢ç
1234567890
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVXYZÅÄÖ
&ŒØÆ.,:;!?()/-–
abcdefghijklmnopqrst
uvxyzåäöéüœøæ¢¿
1234567890
15
Fyndhörna för desktopare
Alla prenumeranter är välkomna att faxa in gratisannonser till DtP:s fyndhörna. Lämna på diskett är ännu bättre. Ett krav är dock att allt ni säljer
ska ha ett pris utsatt. Ni kan givetvis också annonsera efter saker att köpa.
Och det måste heller inte vara dataprylar!
DtP
Säljes
Intern hårddisk 42 Mb Sony, har suttit i SE/30, helt OK, 1 500 kr. Tel 08-644 56 65.
Apple Mac IIsi 5 Mb RAM 100 Mb HD inkl NuBus/FPU och stort tangentbord, 22 500 kr.
Apple extern 800 K diskdrive, 900 kr. Apple CD-ROM drive, 2 900 kr. Tel 08-663 91 23.
Apple AUI-to-Thin EtherNet adapter (för Quadra och IIg, 900 kr. Två st Apple 13” Trinitron-bildskärm, lågstrålande, 4 800 kr/styck. Tel 010-10 02 69.
Två st Apple 13” Trinitron-bildskärm, 3 800 kr/styck. Två st Apple 13” bildskärmsställ.
Design Typografi Produktion kommer
Tel 08-716 19 11.
ut med 12 nummer om året. Redak-
Två Trinitron 19” färgskärm inklusive 8 bitars NuBus bildskärmskort, 25 000 kr/styck.
tör och ansvarig utgivare är Pelle
Internminnen 4x1 Mb (80 ns 64 pin till IIfx eller IIntx), 2 000 kr. 2x4 Mb (70 ns 32 pin),
Anderson. Copyright © DtP. Nummer
3 000 kr. 4x4 Mb (80 ns 32 pin), 6 500 kr. Tel 070-29 48 68.
2/1992 utkommer 30 mars.
Daige vaxmaskin som ny, 3 000 kr. Tel 08-644 95 11.
Adress
Kommande nummer av nyhetsbrevet DtP
Design Typografi Produktion
Senare i vår kommer vi att göra ett par ordentliga programgenomgångar,
liksom vi fortsätter tipsen kring Macens system 7, Quark XPress och PageMaker. Vi kommer att ha artiklar om Adobe Caslon och Bodoni, bland
annat. Vi ska skriva om fyrfärg och bildbehandling i desktopproduktion.
Vi kommer också att fortsätta att sprida disketter till våra prenumeranter utan extra kostnad. Nästa månad blir det en riktig höjdardiskett (hemlig än så länge), och längre fram kommer ett litet urval av nyttiga shareware och freeware-program som vi testat och funnit användbara.
Vi kommer också att erbjuda prenumeranterna unika typsnitt av egen
produktion till mycket låga priser.
Vi vill veta vad du tycker om DtP. Vad saknar du, vad får du för mycket
av? Skriver vi för elementärt eller är texterna obegripliga? Vi vill veta om
du använder Mac eller PC, om du jobbar med Quark XPress eller Pagemaker eller något annat program. Skriv och faxa och berätta – adress och telefonnummer finns här intill.
Box 20158
104 60 Stockholm
(Bud och besök Kocksgatan 25)
Tel
08-644 95 11
Fax
08-644 90 66
PG
89 29 77-0
BG
385-6010
Prenumerationspris helår 2 400 kr
plus moms. Garanti: Prenumerationen
kan när som helst sägas upp; överskjutande summa betalas tillbaka.
Tryck
Affärstryckeriet, Norrtelje 1992.
Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den – du kan också faxa den till 08-644 90 66!
✃
■ Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratisdisketter, under ett år (12 nummer) för 2 400 kr plus moms.
Jag väljer typsnittet ■ Esseltub, ■ Beowulf, ■ Wingbill som
premie. Så fort prenumerationen är betald så kommer disketten på posten. Dessutom beställer jag ■ Esseltub, ■ Beowulf,
■ Wingbill för 350 kr plus moms per styck.
Jag vill ha typsnitten för ■ Macintosh, ■ PC. Jag arbetar
med ■ Quark XPress, ■ PageMaker, ■ ……………………………………
■ Jag vill prenumerera på Pressens Tidning för 325 kr för 20
nummer (helår). ■ Jag vill ha både DtP och Pressens Tidning
för specialpriset 2 500 kr plus moms.
NAMN
Frankeras ej.
DtP betalar
portot.
DtP
FÖRETAG
Svarspost
ADRESS
110141700
POSTNUMMER POSTADRESS
110 20 Stockholm
TELEFON
BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER
OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER
FAX
16
Ensam redaktör med dator ger ut egen lokaltidning
En egen lokaltidning – vem har inte drömt om
det? Thomas och Susan Grahl i Vallentuna norr
om Stockholm gjorde drömmen till verklighet i
augusti förra året. Thomas, som jobbat som konsult, hade fakturerat bra under våren och kunde jobba utan lön ett halvår, och utrustningen
fanns redan i källaren. Vallentuna Veckoblad
föddes mitt i valkampanjernas hetaste skede.
– Vi har inte lånat en krona, säger Thomas Grahl.
Annonsintäkterna betalade tryckning och distribution
från första numret. I år ska vi kunna ta ut lön, plus att
vi har en annonssäljare och en sportredaktör anställda
på deltid.
Vallentuna Veckoblad delas varje onsdag ut gratis
till kommunens alla hushåll. 12 000 exemplar trycks
på Sala Allehandas pressar, för det mesta tolv sidor
tjock. Tryter annonserna går man ner till åtta sidor.
Två andra gratisutdelade tidningar finns i Vallentuna, även om de görs på annat håll, Södra Roslagen och
Lokaltidningen. Några andra nyhetstidningar på orten
finns inte; Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet
skriver aldrig om Vallentuna och når dessutom tillsammans bara hälften av kommunens invånare.
Inga stora investeringar
Thomas har nyinvesterat i utrustning för 50 000 kr.
Investeringen består av en scanner, Microtek 600 ZS
och en begagnad 400 linjers laserskrivare från Agfa.
Sedan tidigare stod en Macintosh SE/30 med 8 MB
internminne och en extern 100 MB hårddisk, en tapebackup och en svartvit Radius Pivot bildskärm i Thomas och Susans arbetsrum.
– Jag har ett färgkort i Macen så jag får 256 gråskalor på skärmen, säger Thomas Grahl. Skriver gör jag i
Microsoft Word, tidningen produceras med hjälp av
Quark XPress. För bilderna använder jag Photoshop
och kartor ritar jag med MacDraw. Sportkillen skriver i
MacWrite, det passar honom bättre.
Thomas skriver så gott som hela tidningen själv, om
man undantar sporten. Dessutom gör han annonserna,
fotograferar, scannar in bilder, layoutar och bryter tidningen efter en strikt mall. Typsnitten är Times Ten
som brödtext och Franklin Gothic som rubriksnitt.
– Med den nya tekniken går vi tillbaka till det gamla
sättet att göra tidning för 200-400 år sedan. För fem år
sedan hade det inte varit möjligt att starta Vallentuna
Veckoblad, säger Thomas Grahl. När jag är klar med
tidningen på tisdagmorgonen tar jag hårddisken i
fickan och åker upp till Sala. Sedan får jag hela upplagan med mig i bilen senare på dagen när jag åker hem
igen. På onsdagen finns den i alla brevlådor.
Den korta produktionstiden betyder exempelvis att
kommunfullmäktiges debatter på måndagkvällar, liksom all sport, hinner komma med i veckans nummer.
Konkurrenten Södra Roslagen, också gratisutdelad,
har ingen chans att möta Vallentuna Veckoblads
snabbhet. Den har pressläggning före helgen och kommer sedan på tisdagen, utan sportnyheterna och den
politiska debatten…
En annan tydlig konkurrensfördel är Vallentuna
Veckoblads utseende. Inte så att den är superdesignad,
tvärtom. Den är påfallande enkel och fri från trendtypografi, syftet med mallen är att göra det lätt för
enmansredaktionen att producera tidningen. Nej, det
handlar om fyrfärgsbilderna på ettan. De ligger alltid
på samma plats, och sticker den svartvita konkurrenten i ögonen. Färgrepron sköts av Dagens Nyheter.
Thomas Grahl har en lång bana som journalist. Han
började som reporter på Örnsköldsviks Allehanda som
ung, har jobbat på fem olika morgontidningar, bland
annat som Dagens Nyheters korrespondent i Köpenhamn. Han har också en masters-examen (ungefär fil
lic) i tidningsledning från universitetet i Oregon, USA.
Sekreterare i pressutredningen
Han har dessutom suttit sekreterare i senaste pressutredningen, och varit assistent åt såväl VD som distributionschefen på DN. Om man till det lägger att han i
alla år varit Macare så förstår man att Thomas Grahl
är en person som lärt sig fler sidor av tidningshantverket än bara skrivandet.
– Det finns personer som startar tidningar och inte
ens vet att man måste betala reklamskatt på annonsintäkterna, säger han. Man måste göra saker och ting
rätt; kunna lite företagsekonomi, lite distribution etc.
Thomas Grahl anser att det visserligen är desktoptekniken som gjort hans tidning möjlig, men att det är
traditionella värden, som redaktionell kvalitet, som gör
att tidningen kommer att överleva. Sådan kvalitet är
det enda ”kommersiella mervärdet” i Veckobladet jämfört med ett traditionellt annonsblad, säger han.
– Jag skriver efter samma kriterier som journalister
på de stora morgontidningarna. En text hos oss ska ha
samma höga klass som i Dagens Nyheter eller Sydsvenskan, säger han. Kommer en lokal handlare och vill
ha in en ”beställningsartikel” så förklarar jag varför vi
inte ska ha den sortens jobb. Att vi delar ut tidningen
gratis spelar ingen roll.
Redaktionen i villans källare
Redaktion och annonskontor ligger i källaren i paret
Grahls sluttningshus. Att dra på sig fasta kostnader
med en lokal väntar man med. Och på det här sättet
kan barnen vara hemma istället för på dagis.
– Vi gör en tidning för oss själva och våra grannar,
säger Thomas Grahl. Och allt gör vi själva, eller så billigt som möjligt. Vi har en budget på 2,1 miljoner i år.
Satsar tidningen pengar på något är det färgbilder
(bara DN-repron kostar 500 kr/bild) eller undersökande journalistik av frilansar. För sådant har man också.
Bland annat har Vallentuna Veckoblad granskat Björn
Borg Sports Clubs trassliga affärer. TV-program och
korsord har man däremot inte.
– Det finns massor av lokaltidningar i Sverige som
”fyller ut” med sådant material när annonserna uteblir,
säger Thomas Grahl. Vi går ner till åtta sidor om det
är ont om annonser. Dessutom kommer vi inte ut under
sommaren, inte heller under jul- och påskhelger.
Thomas Grahl anser att utrymmet för desktoppade
lokaltidningar är stort i Sverige; och utrymmet ökar
med händelser som A-pressens konkurs.
– Orter som Lycksele, Sandviken, Eslöv… det finns
massor med orter som saknar egen tidning. Det är bara
att köra igång! Tryckning har aldrig varit billigare.
På ett halvår har Vallentuna Veckoblad etablerat
sig som kommunens tidning. Den får efterföljare ute i
landet redan i vår, något som DtP återkommer till.
DESIGN
DtP
NY XTENSION
TYPOGRAFI
PRODUKTION
NR 2 ÅRGÅNG 1
APRIL 1992
Herr Ann-Marie! Du är buggad!
MED SÄTTERIET
I dagarna får du som har uppgraderat ditt Quark XPress till 3.1
ytterligare en diskett från Software Plus. På den finns en ny
avstavningsrutin till ditt program. De tidigare versionerna av
Quark XPress 3.1 hade den lilla egenheten att programmet bombade om den automatiska avstavningsrutinen råkade placera ett bindestreck i närheten av en ”accent grave” eller ett tyskt ü.
Expressen, som gjorde sin OS-bilaga i Quark XPress 3.1, fick
klara problem när Jan Düsing skulle fotografera i Val d’Isère.
Har du ett bildblock markerat i dokumentet du producerat med
Quark XPress 3.1, och väljer kontrollera stavning för hela dokumentet, så bombar det. Lösningen på den buggen är uppenbar.
En annan allvarlig bugg är att Quark XPress 3.1 under vissa
förutsättningar inte är riktigt säker på hur stor en cicero är! Har
du haft ciceromått på linjalerna i ett gammalt 3.0-dokument, och
öppnar detta i 3.1, blir allt 1% mindre! Du kan dock lösa detta
genom att under ”Inställningar/Allmänna…” skriva in värdet
2,2173 på cicero per centimeter.
Orsaken till denna bugg är att fransmännen har en annan uppfattning om hur stor en cicero är än vi. Software Plus hävdar att en
cicero är 4,51 mm, medan fransmännen sagt 4,55 mm.
Den roligaste buggen är annars en som inte drabbar mig så
mycket som Ann-Marie, Anette, Cecilia, Sussie och andra kvinnliga Quark XPress-användare. Efter uppgradering till 3.1 tituleras
de numera ”Herr” av Quark XPress. Orsaken är att Quark på
begäran från flera håll i världen gav användarna möjlighet att välja titel i registreringen av 3.1; Herr, Fru, Fröken – tyskarna lyckades till och med få med alternativet Doktor… Men Software Plus
tyckte att det inte behövdes i Sverige. OK, tyckte Quark, och levererade program till Sverige utan möjlighet att välja titel.
Vad man glömde att plocka bort var default-inställningen, som
ger alla användare titeln ”Herr” om du inte markerar något val.
Numera har Quark plockat bort titeltjafset från programmet.
Bland annat sedan en australisk dam ringt dem och kallat dem för
mulliga mansgrisar för att Mrs stod efter Mr bland alternativen.
Sid 16
FRÅN HÄSSELBY
VÄSSAR XPRESS
Sid 3
ADOBE CASLON
OCH LJUMMET ÖL
TYPOGRAFISK TREND
Sid 4-6
FEM TIPS FÖR DIG
SOM JOBBAR MED
QUARK XPRESS
Sid 7
TIO TIPS FÖR DIG
SOM JOBBAR MED PC
OCH PAGEMAKER
Sid 8-9
SÅ LYCKAS DU
I DINA KONTAKTER
2
Går Mac-disketten inte
att läsa i din diskdrive?
Får du en 1,4 MB HD-diskett som är
oläsbar i din drive, fastän du har en
drive som ska klara detta, beror det
på att den är formaterad som en vanlig 700K DD-diskett i en diskettstation av äldre typ. Du behöver inte formatera om den, utan sätter bara en
tejpbit runt kanten på disketten så att
det högra hålet täcks över. Då läser
din drive disketten – du lurar datorn
att tro att det är en DD-diskett istället. Se bara till att tejpen inte lossnar
inne i din diskdrive.
Tvärtom fungerar inte, du kan alltså inte formatera en HD-diskett att
rymma 1,4MB och lura en gammal
drive genom att tejpa över hålet. Den
klarar ändå inte att läsa disketten.
Är VideoPaint en billig
variant av Photoshop?
VideoPaint är ett bildbehandlingsprogram som ger mycket för pengarna
(under tusenlappen om man importerar det själv). Det är dock inte i nivå
med de dyrare PhotoShop (Adobe)
eller ColorStudio (Letraset), trots det
som står i annonserna för programmet. Däremot är VideoPaint i samma
klass som PixelPaint Professional och
Studio 32, fast betydligt billigare.
Att i samma program få in funktioner som att rita tredimensionella former, läsa in bilder från scanners, göra
fyrfärgsseparationer för tryck och
mycket mer är en bedrift. Nackdelen
är att VideoPaint ibland är lite krångligt att hantera. Innehåller en rad
bearbetningsfilter för bilder, som hjälper dig att skapa effekter som t.ex. en
flagga som vajar i vinden.
Färgåtergivningen på en 256-färgersskärm har stor precision. Slutbetyg: Bra som komplement i en kreativ
produktionsmiljö, men inte för dig
som behöver ett proffsprogram för
bildbehandling.
Färgbilderna kan pressas
att ta mindre plats
Lägg ut en EPS-färgbild inläst med
hög upplösning i en scanner över ett
uppslag i din tidning och du har en fil
som kan ta 70 megabyte i anspråk.
Lösningen heter komprimering.
Stuffit och DiskDoubler använder
sig av en komprimeringsteknik som
inte tappar något av dokumentens
data; nog så viktigt eftersom de
används också till textfiler. Ofta blir
resultatet när dessa program skalat
bort dödköttet i filen att den blir hälften så stor.
Men det finns också program som
bantar filstorleken ytterligare, genom
Design Typografi Produktion # 2 • April 1992
att gå in och skära i innehållet. Resultatet blir en mer eller mindre urvattnad version av originalbilden, beroende på hur mycket man komprimerar
filen. Vissa bilder, som kan innehålla
mycket himmel eller hav, eller snölandskap, går lättare att komprimera
än detaljrika och mångfärgade bilder.
Kodaks
ColorSqueeze,
Radius
ImpressIt och PicturePress från
Storm Technologies är de tre största.
Den sistnämnda säljs med ett acceleratorkort som gör programmet tio
gånger snabbare än medtävlarna.
Annars kan det ta flera minuter att
komprimera en stor bildfil.
Användare av Photoshop 2.01 kan
använda sig av Apples Quick Time
när de ska komprimera. Quick Time
får du gratis av din Applehandlare.
Adobes bästsäljare
tyska järnvägstecken
Program- och typsnittsleverantören
Adobe har sammanställt en lista på de
50 mest sålda typsnitten till IBM- och
Macintosh-användare. Inte särskilt
förvånande ligger Futura 1 på första
plats och som nummer två Optima.
Men på sjätte plats, följd av bland
annat Helvetica, Univers, Bodoni och
Garamond, finns ett specialritat typsnitt för de tyska järnvägarna! Följaktligen har det fått namnet Bundesbahn. I fontfamiljen ingår , förutom
bokstäver, en mängd tågsymboler.
MoneyType nytt verktyg
från Ove Landgraff AB
Ove Landgraff har skapat ett informativt tangentbordsunderlägg, som också går att hänga på väggen. För
användare av PageMaker och Quark
XPress (det finns i tre olika versioner)
visar det var alla tecken ligger på tangentbordet, inklusive Expert-fonterna. Zapf Dingbats liksom Universal
News tecken avbildas också.
Dessutom finns alla rullgardinsmenyer avbildade, pappersformaten i Aserien, och några andra nyttigheter.
Enstaka exemplar kostar 385 kr
plus moms, men beställer du flera blir
det lägre pris (DtP-panelen uppskattar prylen, men tycker den är i dyraste laget. Tipsa ditt rip-sätteri om
MoneyType, låt dem köpa in den till
sina kunder, så får du den gratis).
CompuServe etablerar
sig i Stockholm
Nu kan du ansluta dig till världens
största datanät, CompuServe. Nätet
har 800 000 medlemmar, och erbjuder
en rad olika servicefunktioner. Med
ett modem kopplat till din Mac eller
PC och kostnaden av ett lokalsamtal
når du 1 400 olika databaser över hela
världen, kan ladda ner 30 000 olika
freeware och shareware.program, kan
skicka fax direkt från din dator m.m.
Livstids medlemskap kostar 140
kronor, och då ingår kommunikationsprogram och en månadstidning. Den
fasta månadsavgiften är 12 kr, och
sedan kostar det olika mycket att
utnyttja nätet beroende på vad du
kopplar upp dig till.
Ring till CompuServes Europakontor i London om du vill veta mer. Tel
00944-272-2551111, eller faxa 00944272-252210.
Desktopfärg för dagspress
I en färsk rapport från Nats, Nordisk
avisteknisk samarbetsnämnd, redovisas erfarenheter från att använda ett
PC-baserat färgsystem ihop med en
dagstidnings traditionella teknik.
Hur bygger man upp ett desktopsystem för färgproduktion, hur bra
resultat kan man uppnå och hur kommer man förbi problemet att det inte
finns en gemensam färgstandard? Det
är några frågor som får svar i rapporten. Beställ rapporten från Nats, tel
08-13 25 20.
Sista chansen att titta
på Dan Jonssons bilder!
Ännu några dagar, till och med 3
april, visar Dan Jonsson exempel på
sin grafiska design och illustrationskonst på Galleri Hålet, Åsögatan 119
på Söder i Stockholm.
Dan Jonsson, som är professor på
Konstfackskolan i Stockholm, gör affischer, designprogram och bokomslag.
Galleri Hålet är ett typografiskt
galleri (det enda i sitt slag i Europa)
som vill vara ett forum för debatt,
experiment och utbildning på det
typografiska området. Galleriet är
öppet kl 13-16 vardagar.
Trött på FontShop
och Adobesnitt?
Lugn, det finns alternativ. DtP berättar var du hittar typsnitt som ingen
annan har. Fonthaus är ett sådant
ställe. Sedan Mark Solsburg drog
igång verksamheten för några år
sedan har Fonthaus vuxit ordentligt.
Nu finns företaget också i Europa, i
Hamburg närmare bestämt, hos typsnitsarna Elsner & Flake. Tel 00941234-843, Fax 00941-236-027.
Fonthaus säljer inte bara de stora
tillverkarnas snitt, utan också kvalitetstypografi från Letter-Perfect, The
Font Bureau och Treacyfaces. Dessutom har Fonthaus en egen serie, som
inte finns någon annanstans. Gerard
Ungers Swift och Praxis, typsnitt som
Goudy Stout, Aardvark och Phyllis
hör till dessa.
3
Mimic – en svensk Quark XTension för snabbare typografering
En svenskutvecklad XTension till
Quark XPress, döpt till Mimic,
kan få stor betydelse för rationellare produktion. Varje användare av Quark XPress kommer
att ha nytta av Mimic, och gör du
radannonser eller tabeller visar
denna XTension fram sina starkaste sidor.
DtP har träffat Lennart Brolin, mannen bakom Mimic.
– Mimic betyder härma, säger Lennart Brolin. Enkelt uttryckt är programmet ett sätt för ett objekt att härma egenskaperna i ett annat objekt.
Programmet öppnar en liten flytande palett, precis som måttpaletten
eller biblioteket, när du jobbar i
Quark XPress. När du fått alla saker
som du vill i ett objekt (typografering,
bakgrundsfärg, ram,
Till prenumeranter
blockvinkel), klickar
medföljer en diskett med en
du i detta ”sändarobdemo av Mimic för Mac.
jekt”, klickar sedan
PC/Windows-versionen är
på ”Härma” i Mimic
inte klar ännu. DtP rekomoch slutligen i mottamenderar alla Quark XPressgarobjektet. Vips har
användare att skaffa Mimic!
alla egenskaper förts
Pris 995 kronor plus moms.
över.
Är du prenumerant kan du
Tidigare har det
beställa den genom DtP för
funnits alt-shift-klick
specialpris; 795 kronor plus
för att härma typomoms. Frakt och postförgraferingarna mellan
skottsavgift ingår. Använd
stycken inom samma
kupongen på sidan 15!
block i Quark XPress,
men Mimic är något
helt annat och mycket kraftfullare.
Med alt-shift-klick kan du inte ens
”härma” ett annat typsnitt mellan två
stycken i ett och samma block; med
Mimic kan du överföra i stort sett alla
egenskaper en text kan ha mellan olika block!
Det började med ABC 80
Hur kommer det sig att en svensk i ett
radhus i Hässelby kommer på en elegant lösning på en sak som hittills
varit en av Quark XPress svagheter?
Lennart Brolin är veteran när det
gäller PC-program för grafisk produktion. Idag kan vi småle åt ABC 80 och
ABC 800, svenska försök i PC-branschen, avsomnade sedan många år tillbaka. Men Lennart Brolin har ett eget
perspektiv på de blågula datorerna.
– Persondatorn ABC 80, som kom
1975, var långt före sin tid, säger han.
Den programmerade vi i Basic, och
datorns kompilator (den funktion som
tolkar programmerarens kommandon
så datorn förstår vad den ska göra)
var av en snabb typ som Microsoft
kom med först fyra, fem år senare!
Sverige låg väl framme i datorutvecklingen, anser Lennart Brolin, och
det var snarare marknadens storlek
som var problemet; tekniken i såväl
hårdvara som mjukvara var bra.
Han utvecklade själv, i sitt företag
Mediamatic, ordbehandlingsprogrammet Mtext40 åt ABC 80.
Ett 50-tal program såldes, en tidning som använde det under det glada
70-talet var tidningen ETC.
Med IBM PC började Lennart Brolin programmera i språket C. Resultatet blev programmet MS10, ett
radplaneringsprogram där du från en
vanlig matrisskrivare kunde få fram
korrektur där ingresser och mellanrubriker tydligt gick att urskilja, och där
avstavningar och radfall var exakt
desamma som i den satta texten. Du
kunde alltså få fram ett korrektur
utan att fotosätta texten.
Lägg därtill att programmet var
billigt, extremt lätt att använda, och
att detta var före Macintosh,
laserskrivare och WYSIWYG, så
framgår det kanske att MS10 var en
vettig produkt. 100-150 PC/Page-program, en vidareutveckling av MS10,
levererades till tidningarna Dagen
och Vi i början av 1980-talet.
Utvecklar åt Mälardata
Lennart Brolin utvecklar sedan 1988
program för tidningsproduktion åt
Mälardata. Det är program som exempelvis låter en och samma person på
en tidning ta emot en radannons per
telefon, skriva in den, producera den,
placera den samt fakturera den – allt i
ett och samma program.
Lennart Brolins företag, Mediamatic, programmerar för Windows på PC
såväl som för Quark XPress på Mac.
Men eftersom tidningsbranschen verkar ha bestämt sig för Mac har det blivit mer och mer Mac-programmering.
– Hela 1991 jobbade vi med olika
XTensions för tidningar, säger Lennart Brolin. Mimic är en utveckling av
funktioner som är generellt intressanta för Quark XPress-användare.
Mimic har en utmärkt funktion
som innebär en ”rullande” överföring
av egenskaper från ett sändarobjekt
med ett textblock (en mall) till ett
mottagarobjekt med många textblock.
Lägenhetsannonser eller bilannonser
kan då typograferas helt automatiskt.
– En brist i denna första version av
Mimic är att programmet inte har
någon ångerfunktion, utan du måste
använda dig av ”Återgå till sparat”kommandot, säger Lennart Brolin.
Men vi jobbar på problemet.
– Det vore också bra om Mimic klarade att härma direkt från objekt som
ligger i biblioteket, då skulle du kunna ha en mängd mallar tillgängliga
för flera dokument samtidigt.
Trots Quark XPress öppenhet, som
gett upphov till en mängd XTensions
för olika ändamål, finns det nivåer
XTensions-utvecklare inte kan komma åt. Dessa blir dock färre och färre.
– Nu jagar jag andra XTensions att
utveckla, säger Lennart Brolin. Vilka
brister finns i Quark XPress, eller vad
är det programmet saknar?
DtP räknar på stående fot upp några saker (exempelvis att rubrik och
ingress inte kan gå över flera spalter i
samma block som textspalterna). Har
du själv önskemål om vettiga XTensions så hör av dig till DtP ska vi vidarebefordra dem!
Så fungerar Mimic
Mimic XTension blir en integrerad del
av ditt Quark XPress-program; du
märker det bara som ett extra menyval under ”Övrigt” i rullgardinsmenyerna och som den palett som kommer
fram om du väljer Mimic-kommandot.
I paletten kan du välja vilka
objektsegenskaper du vill härma från
modellen, ditt ”sändarobjekt”. Du kan
välja att härma endast textegenskaper (typsnitt, grad, linjer… allt du kan
välja under ”Text” i rullgardinsmenyn), blockegenskaper (allting som du
kan välja under ”Specifikationer” i
Objektsmenyn eller med tangentkombinationen kommando-w), ram (bredd,
färg etc.) eller en kombination av
objektets alla egenskaper.
Du kan också välja om du vill att
”mottagarobjektet” ska anpassa sig
efter texten. Det är praktiskt om det
exempelvis ingår rubriker i ”härmningen”; du slipper hålla på och dra i
blockhandtag för att den ska rymmas.
För att vara säker på att du inte av
misstag ändrar på din förebild, sändarobjektet, så låser du det. Mimic kan
inte ändra på låsta objekt.
Med så kallade fältseparatorer i
råtexten som ska typograferas med
hjälp av Mimic kan komplicerade
typograferingar utföras. Men Mimic
är också styckesynkroniserad, har du
notiser eller annan text där rubrik,
text etc. kommer i en bestämd ordning
så klarar Mimic också detta. Typograferingen i första stycket i sändaren
överförs till första stycket i mottagaren, andra stycket i sändaren till
andra stycket i mottagaren etc.
Du kan också få Mimic att upprepa
typograferingar om och om igen.
4
Adobe Caslon skapar typografiskt mode i svenska tidningar
En vänlig engelsman har stillsamt gjort entré i
svensk tidningstypografi. Det är Adobe Caslon som
flyter fram i allt flera tidningsspalter. Det är en
typografisk händelse av rang. Aldrig tidigare har
så många samtidigt använt detta engelska nationaltypsnitt i Sverige. Caslon är den anglosaxsiska
typografins älsklingstypsnitt, så till den grad att
man där kan tala om ett caslon-komplex. I vår tyskdominerade kultur har den lyst med sin frånvaro.
Det är desktopepokens öppna fontlandskap som
fört Caslon till våra breddgrader, och här finner
han sig tillrätta i de mest skilda miljöer, visar Stefan Lundhem i denna artikel. Det kan aldrig bli fel
med Caslon, eller som typografen sade till sin lärling: ”Om du tvekar i valet av typsnitt, ta Caslon”.
Inget typsnitt har åtnjutit sådan popularitet och kärleksfull aktning som Caslon – men bara i England och USA,
där Caslon blivit närmast synonym med Old Face eller
renässansantikva. Det var nämligen med Caslon det började bli stil på engelsk typografi.
Typsnittet skapades av William Caslon på 1720-talet i
syfte att höja kvaliteten på engelsk boktryck och och att
frigöra sig från beroendet av importerade holländska stilar. Dessa var också förebild för Caslonsnittet, som får
betecknas som slutpunkten på den stilhistoriska utvecklingen av renässansantikvan. Men Caslon var tekniskt sett
bättre än de holländska stilarna, livfullare och mer användbart med en mångfald grader och teckenvarianter.
Snart nog dominerade det allt tryck.
Vid 1700-talets slut trängdes det undan av bodonistilarna för en tid, men återkom som ledande typsnitt från
1800-talets mitt. Först med Times New Roman förlorade
det sin tätpositionen som allroundtypsnitt, men även
Times är ett utflöde av engelsmännens caslon-komplex. Ett
mått på Caslons särställning får man av att Caslons
stilgjuteri förblev i familjens ägo från 1720 till 1874, att de
nya ägarna bytte namn till Caslon, och att Stevenson Blake & Co, Englands största stilgjuteri, fogade förleden “The
Caslon Letter Foundry” till sitt eget namn när man övertog
Caslons stilgjuteri 1937.
Vackert i massverkan
Caslons styrka ligger mer i dess historia än i dess teckenformer. Idag är det väl ingen som blir entusiastisk över
Caslons teckenformer, när vi blivit så bortskämda med
vackra och användbara snitt. Det är betecknande att man
har haft en kluven eller lite ljummen attityd till typsnittet.
Daniel Berkeley Updike (1922) som verkligen uppskattade
Caslon och satte det främst av typsnitt, ”which appear to
be beyond criticism from the point of view of beauty and utility” menade att enskilda tecken saknade perfektion och
att snittet saknade elegansen hos t.ex. Garamond, men att
dess värde låg i dess helhetsverkan, där det var vackert
och läsbart.
En annan älskare, Bernard Shaw, betecknade det som
”friendly to the eye”, ännu en karaktärserar typsnittet som
”behagligt”. Stanley Morison ansåg att Caslons skärningar
var beundransvärda och att typsnittet som helhet, trots
vissa brister, var en ”splendid achievement” (1926). Dessa
omdömen stämmer även på Adobe Caslon Original. Typsnittet är vackert och läsvänligt, utan att vara speciellt
formskönt eller elegant. Det drar inte uppmärksamhet till
sig, men är inte heller tråkigt. Det känns helt enkelt bra
och väldigt vanligt, som ett fint, klassiskt Typsnitt rätt och
slätt. Den bästa beskrivningen av Caslon är att det är väldigt lagom. Stilmässigt betecknar det ingen utveckling, och
teckenformerna är inte speciellt originella eller eleganta.
Medan holländarna förstärkte kontrasten mellan grundstreck och hårstreck gjorde Caslon antikvan robustare med
mindre kontraster.
Fin nyteckning
Adobe har tagit fasta på Caslons karaktär av boktypsnitt
och formgivit sin nyteckning för textsättning i 6-14 punkter. Carol Twombly har gjort en fint avvägd nyteckning
baserad på William Caslons stilprov från 1738, 1786 och
på metalltyper och stilprov från 1924.
I blytrycket hade man ju olika skärningar för olika grader, med små variationer mellan tecknenformerna för att
kompensera för optiska effekter, men i Postscript har man
bara en teckenform för alla grader.
Twombly har tagit upp gemensamma element från de
ursprungliga textstorlekarna 9-14 punkter. Hon följer en
medelväg mellan stämpelns skarpa och vassa linjer och
tryckets utsvällda former för att göra Caslon rättvisa i offset. Till skillnad från andra skärningar har hon behållit ur- Till skillnad från de italiensCaslons jämna balans mellan ka och franska antikvornas eleganhårstreck och grundstreck, vilket ta linjer har Calson rundare och
gör typsnittet så tåligt och jämnare former. Sammantaget ger
användbart. Dessutom har hon dessa egenskaper ett klassiskt
avpassat seriffer och hårstreck så typsnitt som är robust och läsvänatt snittet inte ska bli för svart ligt utan att vara grått och tråkigt.
och tjockt i lågupplösande lase- I textens massverkan kommer
rutskrift och inte för ljust och Caslon kommer till sin rätt, som
ett vackert, behagligt och inbjuvasst i fotosats.
Resultatet är en väl avvägd dande brödtypsnitt, med en vänlig
och originaltrogen nyteckning charm som besegrar allt. Det står
som Adobe fått mycket beröm för. en air av the, tweed och ljummet
Trots att egenheter och variatio- öl runt Adobe Caslon.
ner har slipats ned har Adobe
Caslon kvar Caslonkänslan och i laserutskriftens kolspridning får den en riktig blykänsla. Det vilar en stämning av
småputtrig trivsel över Adobe Caslon.
Tåligt allroundtypsnitt
Adobe Caslon Original saknar elegansen och skärpan hos
en Bembo. Caslon är jämnare i tonen med mindre
konstraster. Det drar inte uppmärksamheten till sig själv,
men är ändå inte så tråkigt och neutralt som t.ex. Times.
Till skillnad från robustare tidningssnitt förmedlar det en
känsla av klassisk stil och värdighet.
Det fungerar dessutom som allroundtypsnitt för såväl
korrespondans som fackböcker, i laserutskrift och i fotosats. Observera att den fungerar utmärkt som tidningstypsnitt på smal spalt, liksom i tidskrifter och småtryck. Snittet är ganska ekonomiskt, den låga x-höjden till trots,
eftersom det bättre än t.ex. Bembo tål att sättas i små grader. Framför allt är det ett tåligt och läsvänligt typsnitt,
som klarar tabloidkvaliteten lika bra som magasinskvalitet. Samtidigt har Adobe Caslon tydliga begränsningar.
Den har svårt att överleva i dramatiska och kontrastrika
miljöer.
I tidningar med profilerad design blir Adobe Caslon för
tam och mjuk och tenderar att ta udden av formgivningen.
I offset på blankt papper kan den bli blek och sladdrig. Här
är snarare en stolt Garamond eller en tjusig Bembo att
föredra. I mer nedtonad formgivning och på mjukare papper kommer Caslon till sin rätt som boktypsnitt. Det är en
5
Adobe Caslon Original (överst) i jämförelse med kraftigt
förstorade tecken från Caslon stilprov från 1734.
vän i nöden som klarar svåra förhållanden bra. På vanligt
dagstidningspapper, newsprint, firar Adobe Caslon verkliga triumfer. Bäst tycker jag om Adobe Caslon i laserutskrift. Upplösningen och färgspridningen skapar en
blykänsla som mycket påminner om 1700-talstrycket. I lite
större grad fungerar den även bra i fax.
Andra varianter av Caslon
De övriga Caslonfonter som finns i Adobes stilbibliotek har
inte så mycket gemensamt med den ursprungliga Caslon.
De har passerat genom flera led av skärningar och anpassningar till olika sättsystem, och moderniserats så mycket
att de förlorat de egenskaper som en gång gjorde Caslon
populär. Dessa amerikanska moderniseringar är rätt eländiga. Mer intressant ur moderniseringssynpunkt är Monotypes Imprint från 1912, som är ett lyckat försök att
anpassa Caslonsnitten till moderna krav på bok- och tidningstryck. Detta snitt har mer av Caslons själ än de amerikanska försöken.
Den ursprungliga Caslon gick under namnet Caslon Old
Face och innehades efter 1937 av Stephenson & Blake.
Monotype gjorde en caslon-skärning (Caslon 128) för Bernhard Shaws böcker 1922, men den har försvunnit ur Monotypes bibliotek. En av de mer orignaltrogna amerikanska
skärningarna är ATF Caslon 471, som baseras på en 1800talskopia av originalsnittet. Den finns inte heller i Adobes
bibliotek. Där finns istället ATF Caslon 540 och ATF Caslon 3 som är bearbetningar för annons- och reklambruk.
FontShop har en extremt tunn och ljus Caslon Oldstyle
337 med alltför kraftiga versaler. Med ITC Caslon 224 har
typsnittet råkat riktigt illa ut och förlorat allt samband
med stiltradition och engelskt boktryck. Med sina uppsvällda magar och nedtryckta staplar är det mera ITC än
Caslon. Dess användbarhet begränsas till stilkatalogen.
Mot denna bakgrund är Adobe Caslon Original något av en
typografihistorisk kulturgärning, som ger oss möjlighet att
ge en klassisk anglosaxsisk ton åt våra desktop-produkter.
Framför allt kan det bota den monotoni som uppstår när
de få typsnitt som blir dagens modesnitt – t.ex. Garamond,
Bembo och Gill – slits ut genom att fantasilöst användas
till ditt och datt.
Rika fontpaket
Adobe har försett sin Caslon med en en rik uppsättning
vikter, sorter och specialtecken, som gör detta användbara
snitt ännu mer användbart. Förutom vikterna halvfet och
fet samt kursiva sorter av varje vikt finns Expert-fonter
med kapitäler, f-ligaturer, gemena siffror, bråktecken och
indexsiffror i motsvarande tre vikter med kursiver. Kursiva versalsnitt med slängar (swashes) finns dessutom i tre
vikter. Ornamentuppsättningen är den rikaste på markanden och lämpar sig särskilt för band och ramar.
William Caslon och son skapade dessutom rubrikskärningar, som bidrog till typsnittets popularitet. Dessvärre
saknas dessa i Adobe Caslon, vilket är en allvarlig brist.
Adobe Caslon kan egentligen inte användas som displaysnitt, här blir tecknen alltför klumpiga, men ingenting är
omöjligt i typografins värld, som exemplet SKTF-tidningen
visar (se nedan).
Däremot kan kursiven i kombination med slängversaler
med framgång användas i rubriker och för dekorativa syften, som sker i t.ex. Månadsjournalen. Helst väljer man
nog andra antikvors rubrikskärningar, som går bra ihop
med Adobe Caslons texttypsnitt, och det behöver inte vara
typsnitt som går under namnet Caslon!
Adobe Caslon i typografernas Grafia…
För Grafia blev det kärlek vid första ögonkastet när man
stötte på Adobe Caslon i sökandet efter en brödstil till tidningens nya tabloidformat. Känslan är av allt att döma
besvarad. Caslon trivs och frodas i Grafias spalter. Tidningspapperets grövre tryck och den lugna formgivningen
gör att Caslons mjuka former kommer till sin rätt. Som
kontrasterande snitt använder man landsmannen Gill som
också har den värme som utmärker Adobe Caslon. Resultatet är utmärkt. Caslon bidrar med en ljus och öppen
typografi, som är läsvänlig och behaglig. Här är ett fint
exempel på tyst typografi – Caslon verkar utan att synas,
inbjuder till läsning men drar inte uppmärksamheten till
sig själv.
… på middagsbjudning hos Fin Familj…
Caslon kan också föra sig i salongerna. I Månadsjournalen
får Caslon spela ut hela sitt register: den används i brödtext, i ingresser, uppdragna citat, byliner m.m. och präglar
tidningens typografi. Resultatet är elegant, smakfullt och
som alltid med Caslon – behagligt avspänt. Månadsjournalen gör flitigt bruk av kursiven och slängversaler liksom
expertfontens kapitäler. Däremot använder man inte
gemena siffror, vilket är förståeligt ur produktionssynpunkt men beklagligt ur stilsynpunkt.
I brödtexten ger Caslon ett ljust, lättläst och kultiverat
intryck. Franklin Gothic tjänstgör som kontrasterande linjär, och det fungerar bra. Även det har värme och en massa
kraft som Adobe Caslon saknar.
Men Adobes Caslon är inte ensam på scenen – ATF
Caslon 540 används som brödtext i matrecepten, och som
variation fungerar detta kontrastrikare snitt bra i dessa
korta texter. Mer tveksamt är bruket av ATF Caslon 3 i
mellanstora artikelrubriker. Detta stabbigare snitt känns
inte riktigt hemma här. Det avviker både för mycket och
för litet, eller snarare på fel sätt.
Som rubrikantikva till Adobe Caslon är ett annat
Caslon-snitt inte något självklart val. Dessa har med tiden
avlägsnat sig rätt bra från den klassiska Caslon som finns
nytecknad i Adobe Caslon.
En rubrik-Caslon ska vara mer kontrastrik än Adobe
Caslon och mer högsmal och elegant än Caslon 3, som
anpassats för särskilda reklamändamål.
Det kan ligga närmare till hands att söka sig till
Caslons förfäder i de holländska stilarna, t.ex. Janson, van
Dijk, Erhardt, eller gå tillbaks i kulturlagren till
renässansantikvorna, Garamonderna, Galliard, Bembo
m.fl. i synnerhet om de är utrustade med rubrikskärning-
6
ar. Det kan vara värt besväret att titta på Minion, en
nytolkning av den venetianska antikvan. Eller ta steget
fullt ut och prova den romerska ur-antikvan i i form av
Adobe Trajan. Allt är inte caslonskt som heter Caslon.
… i kommunaltjänstemännens tidning…
Med övergången till det allt populärare formatet skuren tabloid (”Europaformat” kallas det också, och är det
största tidningsformat som postverket distribuerar
ovikt) har SKTF-tidningen fått ett ansiktslyft som gjort
den till en trevlig och inbjudande tidning. Till detta
bidrar Adobe Caslon, men här står Caslon-typografin
på huvudet – den används inte i brödtexten ty där regerar Stone Serif, inte i ingresserna ty där verkar Frutiger, men väl i artikelrubrikerna, i mager och fet och i
stora grader.
SKTF-tidningen struntar i manualen och följer typografins grundregel – det är rätt att göra fel, om det fungerar. Adobe Caslon blir i mina ögon tråkig och klumpig
i rubrikgrader, men i detta sammanhang blir begränsningen en tillgång. Rubrikerna ger en varm, vänlig och
lugn karaktär åt uppslaget. SKTF-tidningen ville inte
ha Caslon i brödtexten för att den gav ett alltför sirligt
intryck. Till rubrikerna befanns den lämplig just för att
Caslon är kontrastlös och mjuk och fungerar bra med
kursiven.
Slängar och kapitäler används givetvis inte. I detta
slag av nedtonad, viskande typografi visar sig Adobe
Caslon vara ett bra val även för stora rubriker. Valet av
Stone Serif i brödtexten är en annan femma.
… i modemagasinet Café…
I Café används Adobe Caslon i brödtext med bl.a. kondenserad Franklin Gothic för utmärkning och bildtext
och olika displaytypsnitt för rubriker och anfanger.
Formgivningen är kraftfull och omväxlande, närmast
dramatisk.
Café visar svagheten i Adobe Caslon – i kontrastrika
miljöer som denna, med kraftfull design och papper som
visar varje detalj, tenderar Caslon att blekna och bli
tunn och svag. Den sympatiske engelsmannen kan inte
riktigt hävda sig i larmet.
I en tidning som denna kunde brödtypsnittet gärna
ha en karaktär som harmonierar med formgivningen i
övrigt. De stiligare och mer dynamiska renässansantikvorna Garamond och Bembo gör sig bättre i dessa miljöer. Inte desto mindre fungerar Adobe Caslon som brödtypsnitt, texten är lika läsvänlig och behaglig som
alltid, om än lite karaktärslös.
… och hos datortidningen CAP
I CAP används Adobe Caslon i brödtext, ingresser och
byliner, tillsammans med fet Futura i rubrikerna och
Franklin Gothic i bildtexterna. Formgivningen är funktionell, inte lågmäld som i tabloidtidnignarna och inte
stämningsfull som i veckotidningarna.
Caslons uppgift är här inte att bidra till en medveten
design, den gör helt enkelt tjänst som lästypsnitt. Och
begränsningar i formgivningen gör att Adobe Caslon
verkligen får visa sin styrka som boktypsnitt.
Graden är liten i förhållande till spaltbredd och textmängd, så Caslon ger ett lite gnetigt och mindre inbjudande intryck än annorstädes, men tar ändå hand om
läsaren.
Texten är ljus och lättläst och trots den lilla graden
och de ibland monotona textsjoken ger den ett levande
och sympatiskt intryck. Att läsningen ofta hakar upp
sig beror inte på Adobe Caslon.
ADOBE CASLON ORIGINAL
abcdefghijkl
ABCDEFGH
1234567890
abcdefghijklmn
ABCDEFGHI
1234567890
abcdefghijklm
ABCDEFGHI
1234567890
abcdefghijklmn
ABCDEFGHIJ
1234567890
abcdefghijklm
ABCDEFGHI
1234567890
abcdefghijklmn
ABCDEFGHIJ
1234567890
7
Fem tips till dig som använder Quark XPress
Vi har provkört Quark XPress
3.1. En del erfarenheter finns på
sid 1, en notis finns också längst
ner på denna sida. Men vi väntar
till ett kommande nummer med
att rapportera om detta.
Vissa problem finns helt klart, men
framför allt stora fördelar. Bland dessa att du slipper tänka på att skicka
med XPress Data till sätteriet när du
har 3.1. Buggar som ställde till problem för Pict-bilder och utskrift i översiktsläge är också fixade.
Följande tips gäller såväl Quark
XPress 3.0 som 3.1
1.
När du har knappen ”Använd” i en
dialogruta i Quark XPress kan du
istället för att klicka på den med
musen trycka tangentkombinationen
kommando-A. Då ser du på skärmen
hur din ändring i dialogrutans specifikationer ser ut.
Ska du ändra flera saker, eller vill
testa flera alternativ innan du bestämmer dig, tryck alternativ-kommando-A
så uppdateras skärmen kontinuerligt
för varje förändring du gör när du tabbar dig fram mellan rutorna för olika
specifikationer.
2.
Quark XPress och olika ordbehandlingsprogram fungerar olika bra tillsammans. Skriver du in text i en äldre
PC-version av Word Perfect så är du
att beklaga. Å andra sidan går samma
program i nyare versioner och speciellt för Mac utmärkt att använda.
Men bara Microsoft Word är hittills
helt Quark XPress-vänligt. Funktionen att Word klarar att importera
typografimallar från Quark XPress,
betyder också att Word kan exportera
alltihopa tillbaka igen.
(Faktum är att Word och Quark
XPress till och med kan flytta filer
som innehåller bilder emellan programmen).
Att bägge programmen kan utnyttja samma typografimallar är en mycket kraftfull funktion, som gör att du
exempelvis slipper sitta och ordbehandla i långa Quark-dokument (din
Mac blir notoriskt slö) utan kan flytta
över jobbet till det snabbare Word.
När du sedan monterar texten i
Quark XPress igen (med kommandom) så kryssar du i rutan ”Inkludera
typografimallar” så får du tillbaka allting rätt. Kom ihåg att all typografering du gjort på annat sätt än genom
att applicera typografimallarna i
Word importeras med dokumentet.
Har du typografimallar som heter
samma saker i Word som i Quark så
byts de till Quark XPress-mallar. Det
betyder att du kan modifiera dina
mallar i Quark, utan att nödvändigtvis ändra dem i Word också, det blir
rätt ändå.
Det betyder också att du t. ex. kan
ha mallar som alltid heter ”brödtext”,
”rubrik” eller ”ingress” eller ”mellis”
när du eller dina skribenter författar i
Word, och sedan kan Quark tolka dessa olika beroende på hur motsvarande
(likalydande) mallar är definierade i
olika Quark XPress-dokument.
3.
När du ska göra nya typografimallar,
efter att ha experimenterat fram en
form som duger, med spärrning och
avstånd och grad och allt, låt då markören stå i ditt experimentstycke när
du väljer ”Redigera/Typografimallar…” i rullgardinsmenyn. Då du
sedan väljer ”Ny” i dialogrutan så
finns redan alla de specifikationer du
gjort i din text i specifikationerna för
den nya typografimallen!
fyrkanten, som härrör från Monotypes
sättsystem och som blivit en etablerad
basenhet.
I Quark XPress blir det 11,11% i
inställningsrutan. En fördel med 1/18
fyrkant är att du kan tillämpa kunniga typografers rekommendationer
(T.ex. Tschicholds och Hellmarks), att
spärra ut kapitäler med 1/18 och skilja siffergrupper med 3/18 fyrkant. För
att inte förlora 1/4 fyrkant bör du dock
välja 1/36 fyrkant som basenhet, vilket blir 5,5% i inställningsrutan. 1/4
fyrkant blir då 9 blanksteg och 1/18
blir 2 blanksteg. Ingen fulländad lösning, men ett steg på vägen!
5.
Ett tips som egentligen inte är ett
Quark XPress-tips är detta: när du
vill skriva tre punkter efter varandra
(ett sätt att använda skiljetecknet
punkt som ibland används för ofta i
många texter) så tryck aldrig tre
gånger på punkt-tangenten, utan
tryck alt-. (punkt) så får du tre punkter med rätt avstånd emellan, som
inte påverkas av utslutningen i spalten… Fungerar på detta sätt även
med andra program (prova själv!).
Vi vill ha ditt tips! Du får inte betalt, men
du får en byline i DtP, och det är det inte
många som får. Faxa ditt tips till oss på
08-644 95 11!
4.
Varning för gamla XTensions
om du kör XPress 3.1!
Den lilla tilläggsmodulen FeaturesPlus XTension ger oss det typografiska instrument som saknats mest i
XPress typografiska arsenal, nämligen små fasta mellanrum, s.k. spatier.
I menyvalet ”Tillägg” under ”Inställningar” kan du ändra kvartsfyrkantsblanksteget till valfri procent av halvfyrkanten (inte procent av ordmellanrummet, för detta kan variera mellan
olika typsnitt).
Ett fast blanksteg utförs med tangentkommandot kommando-alternativ-shift-mellanslag. Med shift-alternativ-mellanslag får du ett mjukt
blanksteg som påverkas i utsluten
sats, men är det en spatie du vill ha
ska det vara ett fast utrymme. Sådana
är avgörande för att få en prydlig och
konsekvent typografi.
Enda haken är att du inte kan ha
flera valfria spatier. Quark XPress tillåter bara ett mått för detta tangentkommando, så det gäller att välja en
tillräckligt liten och meningsfull
basenhet. En sådan enhet är 1/18 av
Gamla XTensions är farliga. Eftersom
Quark XPress 3.1 är omkompilerat,
d.v.s. på nytt ”översatt” till ett språk
datorn förstår, är det svårt för de
gamla tilläggen att hitta rätt; istället
orsakar de problem. En ny variant av
Features Plus (en del av den ingår i
3.1) kommer att distribueras till DtPprenumeranterna vad det lider. Med
hjälp av nya Features Plus kan du
också kalibrera skrivaren.
Importerar du typografimallar från
gamla 3.0-dokument kan det helt
oförklarligt stå att mallen kräver
amerikansk/engelsk avstavning. Då
måste du radera mallen och återskapa
den i 3.1.
En annan bugg, som upptäcktes
nyligen, är att om du jobbar med decimaltabbar i en tabell, och skriver in
t.ex. 1 000 med mellanslag mellan
tusental och hundratal, tabulerar
Quark XPress 3.1 efter ettan, nollorna
kommer efter tabben. Lösningen
består i att du väljer ”Justera mot” i
dialogrutan för tabulator.
8
PageMaker på PC – tio steg på vägen mot expertnivå
Du som jobbar med PageMaker
på PC får här lite användbara
tips. DtP inbjuder också dig som
jobbar i Windowsmiljö, med
PageMaker eller andra program,
att skicka in frågor. Vi ska försöka besvara dem efter bästa förmåga. Har du själv tips och erfarenheter som är värda att sprida
så är du givetvis också välkommen att höra av dig!
1.
Har du försökt att hitta den exakta
mitten på en sida i PageMaker? Du
kan göra detta lätt genom att dela in
sidan i två spalter med 0 i spaltmellanrum. Gör så här:
Välj meny Verktyg, Spaltindelning
och skriv in 2 för Antal spalter och 0
för Spaltmellanrum och tryck OK. Nu
har du fått en spaltlinje som ligger
exakt mitt på sidan.
2.
Har du stött på problemet med att
radfall och avstavningar inte stämmer
med den satta sidan som du får tillbaka från sätteriet? Blir du irriterad
över onödigt gluggig text på dina laserutskrifter?
Snygga och korrekta utskrifter på
postscript-laserskrivare och fotosättare kan du få genom att installera en
fotosättare, till exempel Linotronic
300, som din aktuella skrivare i Windows och PageMaker.
Om PageMaker tror att du skriver
ut direkt till en fotosättare struntar
programmet i att kompensera teckenoch ordmellanrummen för den lägre
upplösningen.
Texten skrivs ut med de mellanrum som ligger närmast det ideal typsnittsmakaren hade i tankarna när
han eller hon skapade typsnittet.
På en text 10/10p i tre spalter på en
A4 kan det skilja ca 2-6 rader i längd
när den extra luften mellan tecknen
tas bort.
Gör såhär:
När du lagt till och installerat
fotosättaren som din skrivare och
startat PageMaker, välj från menyn
Arkiv; Välj skrivare och se till att fotosättaren är din aktuella skrivare.
Tryck OK.
När du sedan är klar med ditt
dokument i PageMaker, justera dokumentet genom att från menyn välja
Arkiv; Välj skrivare, OK. (Snabbkom-
mando för att justera text är
Alt+A+J+Enter+Enter.)
Detta bör man också göra innan
man går igenom och korrigerar
avstavningar.
Välj nu från menyn Spara som…
Dokumentet är nu klart för
utskrift.
Flertalet postscriptskrivare klarar
att skriva ut sidor på detta sätt i A4
eller mindre. Om din skrivare hör till
dem som inte klarar detta kan du
installera din skrivare t.ex. QMSxx på
LPT1 och Linotronic 300 på File.
Justera ditt PageMaker-dokument
med Linotronic som skrivarval men
skriv ut på din QMSxx.
En förutsättning för att detta ska
fungera är att du ser till att dina typsnitt finns installerade till bägge skrivarna.
3.
Har du problem med “Oåterkallerligt
applikationsfel” (PC-varianten av en
bomb) i PageMaker? Kraschar PageMaker när du öppnar ett dokument?
Det finns bot för de vanligaste orsakerna till detta. Gör dessa saker till
en vana:
• Spara dokumentet med funktionen Spara som… (snabbkommando:
Alt+A+P+Enter+Enter). PageMaker
minisparar ditt dokument varje gång
du byter sida, du minisparar varje
gång du väljer Spara (Ctrl+S). Detta
sätt att spara är snabbt men otillförlitligt eftersom PageMaker lagrar alla
nya ändringar ovanpå varandra i ditt
dokument.
Resultatet blir ett onödigt stort
dokument med en massa rättelser
som PageMaker ska gå igenom varje
gång du byter sida eller öppnar dokumentet på nytt.
Med Spara som… rensas ditt dokument från alla dessa minispar, det blir
mindre och “renare”.
• Om du ofta byter skrivare eller
ändrar dina inställningar så att PageMaker kraschar ska du se till att innan
du startar PageMaker radera filen
PM4.CNF som ligger i katalogen: (din
disk t. ex. C:)\Aldus\Svenska\pm4.cnf
I denna fil, som PageMaker skapar,
lagras information om dina inställningar. Denna information kommer
ibland i konflikt med dina nya inställningar och PageMaker kraschar.
Om denna fil inte finns, eftersom
du raderat den, skapar PageMaker en
ny med dina nya inställningar.
• Om PageMaker kraschar när du
öppnar ett dokument kan du innan du
öppnar dokumentet se till att enbart
den översta menyraden syns på skärmen. Dra med musen upp den nedersta fönsterramen så att bara menyraden på PageMaker syns.
Öppna nu ditt dokument och välj
sedan från menyn Arkiv; Spara som…
och OK.
Nu ska du kunna återgå till
utgångsläget och börja jobba med
ditt dokument utan att programmet
kraschar.
4.
Har du problem med att typografera
rätt? Om du i din text har pratminus
och vill att dessa ska se ut som pratminus, en dash, och inte som
minustecken eller tankstreck kan du
göra såhär:
I vårt exempel monterar vi en text
där pratminus är skrivet som tankstreck, d.v.s. två minus -- (se DN som
exempel på detta).
Montera texten i PageMaker.
Klicka med musens pilmarkör på
texten en gång och tryck Ctrl+B
(alternativt kan du klicka tre gånger
på texten med musen) och du får upp
texten i PageMakers ordbehandlare.
Välj från menyn Redigera; Ersätt
(snabbkommando Ctrl+8)
I dialogrutan Sök skriver du koden
för tankstreck: ^_
I dialogrutan Ersätt med skriver
du koden för pratminus: ^=
Klicka nu på Ersätt alla.
När Sök/Ersätt är klar återgår du
till ditt dokument. På skärmen ser
pratminus ut som ett minus men vid
utskriften får du ett äkta pratminus.
Orsaken till detta omständliga förfarande är att Windows teckenuppsättning inte stödjer alla tecken. I
PageMaker och i en del ordbehandlare
kan du lägga in tecknen. Om du skriver in text direkt i PageMaker skriver
du Ctrl+0 för pratminus.
5.
Har du stött på problemet med att få
fungerande högertabstopp?
Gör så här:
Skriv först det som ska vara
vänsterjusterat, om där ska stå något,
tryck på Tab en gång,
skriv in det som ska vara högerjusterat,
markera allt från och med tab till
slutet och välj högerjustering från
9
menyn Text; Justera (snabbkommando Ctrl+Skift+h).
Nu kan du öka respektive minska
beredden på textblocket utan att din
textjustering ändras. Observera att
du inte behöver ändra några inställningar i funktionen Indrag/Tabstopp
för att detta ska fungera.
6.
Har du tröttnat på att ideligen hoppa
fram och åter mellan tangentbord och
mus när du redigerar text? Här är ett
par genvägar för dig som vill behålla
händerna på tangentbordet.
Markera:
Håll ned Shifttangenten och tryck:
högerpil för markera tecken åt höger,
vänsterpil för att markera tecken åt vänster,
uppåtpil för att markera från markör och
rad uppåt,
nedåtpil för att markera från markör och
rad nedåt,
Home för att markera från markör till
radstart,
End för att markera från markör till radslut,
PageUp för att markera från markör till
styckets början,
PageDn för att markera från markör till
styckets slut.
Gå till nästa sida tangent F12.
Gå till föregående sida tangent F11.
Ångra senaste ändring Alt+Backsteg.
Tryck Alt för att öppna en meny Alt+A
öppnar menyn Arkiv. De tecken i
menyer och dialogrutor som är understukna är genvägstecken. Gå igenom
och lär dig vilka tangentkombinationer du kan använda för att utföra
kommandon så slipper du peka, klicka
och dra där du inte måste.
Stäng flera dialogrutor på en gång
med ett kommando genom att hålla
ner tangenten Alt samtidigt som du
klickar på OK eller Avbryt.
7.
Har du svårt att få spalter att linjera?
Förutom tipset i DtP # 1 om att sätta
rätt kägel och luft vid t ex mellanrubriker ska du se till att i menyn Redigera, Inställningar… för valet Lodrät
linjal ange samma mått som din brödtext har. Har du texten satt på 10
punkter ska du ange Egen och skriva
dit 10 för punkter.
Åter i ditt dokument kan du i
menyn Verktyg markera Fäst mot
skalsteg (Ctrl+D). Nu får du lättare
att montera spalterna rätt eftersom
den lodräta linjalens heltal stämmer
överens med raderna i texten.
8.
Tycker du att det är jobbigt med
anfanger i PageMaker? Du har rätt,
det finns inga enkla sätt, men här är
ett knep som kan hjälpa.
Se till att du har filtret Datumtid.tym installerat (installeras med
PageMaker för att montera en datum
och tidsmarkering i ett PageMakerdokument).
Välj Montera och titta i din katalog
\pm4 efter något som heter DATUMTID.TYM, dubbelklicka på filen och
du får upp en ruta som heter Tidmarkering. I rutan för Format skriver du
in bokstaven du vill ha som anfang
t.ex. A
Sedan väljer du typsnitt och klickar på OK för att montera.
Resultatet blir en bokstav som
PageMaker behandlar som en bild. Du
kan nu förstora bokstaven till önskad
storlek (med bibehållen kvalitet) och
välja figursättning. Justera figursättningsramen efter ditt tecken och montera den där du vill ha din anfang.
För bokstäverna H, M, S och D
måste du skriva en \ före bokstaven
t. ex. \H annars läser PageMaker det
som en tidsmarkering.
9.
Har du svårt att skriva accenter över
versaler t ex IDé?
Gör så här:
Skriv bokstaven med accent
gement, markera bokstaven och välj
meny Text och Text… (Ctrl+T), i dialogrutan Läge väljer du Versal, klicka
OK. Nu ska du ha ett versalt É
10.
Du har säkert lagt märke till att
PageMakers figursättningsramar stöter bort text. Har du också märkt att
detta fungerar omvänt?
Gör så här:
Rita t. ex. en cirkel, välj från menyn
Objekt; Figursättning.
Vänd nu ut och in på figursätttningsramen genom att dra det övre
högra handtaget snett ned åt vänster,
dra nedre vänstra handtaget snett
upp åt höger. Finjustera figursättningsramen efter dina behov. Placera
texten så att den ligger helt utanför
din figursättningsram (kan vara lite
pillrigt) och vips kryper texten in
innaför din figursättningsram.
MS Windows 3.1
med flera nyheter
MS Windows version 3.1 är i det närmaste klart att släppas, till glädje för
alla PC-användare.
Till de märkbara nyheterna hör att
programmet blivit snabbare, mer stabilt, innehåller TrueType som fungerar med eller utan ATM 2.0. Till Windows 3.1 följer också ett stöd för ljud
och multimedia – du kan få din PC att
låta som en Mac eller bättre. Filhanteraren är helt omskriven och går
numera att använda.
Ett medföljande program som löser
ett vanligt problem är Character Map.
Du får där tillgång till alla de 255
tecken som Windows stöder.
Du kan enkelt bläddra mellan typsnitten, klicka på det tecken du vill åt
och därefter kopiera in det i din applikation.
Ytterligare en intressant nyhet är
att Microsoft med Windows 3.1 öppnar en bakdörr för programmakare
att skriva Addons, tillägg, till Windows egna program som t ex Filhanteraren. DtP har prövat en s.k. freewareextension som lägger till en meny
till Windows filhanterare för att hantera textfilter med mera.
Färgseparation på PC
inte längre en dröm
Två program, ett nytt och ett rejält
uppdaterat, finns nu för att göra proffesionella färgseparationer i PC-miljö.
Båda programmen stödjer även 24bitars Tiff.
Publishers Prism v4.0 är ett Windows- och/eller DOS-baserat program
som separerar postscriptfiler enligt
CMYK standard.
Programmet, som fått beröm i
amerikansk fackpress, har full support för OPI och DCS, färgkorrigering,
svällning, automatiserad batchhantering till postscriptbaserade rippar
och skrivare.
Publishers Prism tar emot filer
från PageMaker, Quark XPress, Ventura, Mac, PC, Amiga och Unix.
Information om Publishers Prism
kan du få från Insight Systems, USA,
Fax: 0091-703-938-0302
Hijaak ColorSep är ett nytt program. Det är ett DOS-baserat program som separerar postscriptfiler
från PC PageMaker och andra postscriptproduserande program enligt
CMYK standard.
Tilläggsprogrammet Hijaak 2.1
converterar bild och text mellan de
flesta gängse filformat.
Mera information om Hijaak kan
du få från Inset Systems, USA, Fax:
0091-203-775-5634.
10
Nytt bildbehandlingsprogram för Windows imponerar
Aldus PhotoStyler 1.1 är PC-världens närmaste
motsvarighet till Macens Photoshop. Programmen
är mycket lika varandra till både utseende och
funktion. PhotoStyler klarar elegant av att hantera
8-24 bitars färg i ett flertal bitmappade filformat.
Ska man döma döma enbart efter den gräsliga kalender
som Aldus distribuerar ger PhotoStyler för Windows minst
lika många möjligheter att förstöra bilder som året har
månader. Men redan en preliminär titt på programmet och
den 400-sidiga handboken imponerar: PhotoStyler är ett
mycket avancerat program för bildbehandling med funktioner som de professionella reprosystemen i mångmiljonklassen länge varit ensamma om.
Möjligheterna är otaliga; det är användarens kunskaper
– och omdöme – det hänger på.
Många olika format
PhotoStyler hanterar både svart-vitt och färg, streck och
halvton. Programmet accepterar inscannade bilder i alla
vanliga format (TIFF och MacTIFF, EPS, TGA, BMP, GIF
och PCX) och kan dessutom omvandla från och till alla dessa format. Man kan arbeta i fyra olika färgsystem (HLS,
HSB, RGB och CMYK) och för fyrfärg finns en lång rad
funktioner för att göra fullständiga färgsepareringar. Man
kan t. ex. färgdela en bild, retuschera, korrigera och förändra varje färg för sig och sedan åter kombinera dem till
en bild. Bilden kan förberedas för tryck genom underfärgsborttagning, val av rastervinklar, linjetäthet och form på
rasterpunkterna. Passmärken och provstrippar för färginställning i tryckpressen kan givetvis läggas in.
Redigeringsfunktionerna kan även användas för att
korrigera svart-vita bilder: värden för kontrast, högdagrar
och mörka partier kan ställas på olika sätt, mellantonerna
kan enkelt ändras osv.
En viktig förutsättning för bildredigering är att man
noggrant men ändå snabbt kan markera det område av bilden som man vill arbeta med. Det markerade partiet kan
sedan användas som friläggning, kopieras in i en annan
bild, ges nya färgvärden eller bearbetas på annat vis.
Levereras med eget trollspö
PhotoStyler har flera effektiva verktyg för att göra sådana
markeringar, bl. a. ett »trollspö« (magic wand). Så mycket
magi är nog inte inblandad, men funktionen är vältänkt:
om man t. ex. ställer värdet för »färglikhet« till 20 och
klickar på en bildpunkt som har gråskalevärdet 45, markeras alla punkter i intervallet 45±20, d.v.s. 15-65. Till vad
nytta? Att frilägga ett föremål från en någorlunda enhetlig
bakgrund går mycket snabbt och nästan automatiskt; i
efterhand kan man gå in och manuellt ta bort eller lägga
till partier som trollspöet missat.
För att använda PhotoStyler för Windows bör man ha
åtminstone en snabb 386-a med 4 megabyte eller mer i
arbetsminnet, skärm med högupplösning (helst 24-bitars
färg, annars famlar man i mörkret med retusch av färgbilder), samt – viktigast – en god portion kunskaper om
bildrepro och färgtryck.
Bäst fungerar programmet på bilder inscannade av
professionellt repro. För inscanning litar Aldus helt till att
respektive maskintillverkare ska leverera programmoduler,
likt Photoshop är PhotoStyler "öppet" för tilläggsmoduler.
Tills dess att scannertillverkarna vaknat upp och skriver
användbara kalibreringsverktyg och inscanningsmoduler
till PC är möjligheten att själv läsa in fyrfärgsbilder med
korrekta värden begränsad.
ICA-handlarna fick en egen bildbank
Reklambyrån Connexion Marketing i Göteborg ville få ordning på alla sina bildoriginal för ICAmagasinen runt om i landet. Dels skulle det gå
snabbt och lätt att plocka fram skissunderlag till
byråns AD, dels skulle marknadsförarna på de olika ICA-distrikten kunna titta på olika bilder på ett
enkelt sätt.
Uppdraget gick till en unix-programmerare, som försökte
lägga upp förutsättningar för en relationsdatabas med en
stor mängd bilder. Efter fyra månader övergavs försöket.
Sedan försökte man att bygga upp ett system med hjälp
av relationsdatabasprogrammet 4th Dimension. Det visade sig bli för svårhanterligt.
Till sist vände sig reklambyån till Macmeckarna i Malmö. ”Varför behöver ni en bildbank?”, frågade Macmeckarna. Snart insåg de att det i första hand gällde att skapa
ordning och reda; minska risken för bildförväxlingar och
att snabbt frå fram skissmaterial till AD:n.
Snabbt och enkelt att hantera
Andra viktiga delar var att systemet skulle gå snabbt att
lära sig för alla inblandade, vara enkelt att hantera, bygga
på standardprodukter och vara öppet för utveckling i framtiden.
– Nu visste vi vart vi ville komma, säger Henriette
Lucander på Macmeckarna. Vi fick två veckor på oss att
kunna visa ett fungerande system.
13 dagar senare hade Macmeckarna en färdig produkt.
Priset vill man inte avslöja, men enligt vad DtP erfar ligger
det cirka 39 miljoner lägre än priset på Posten Bildbankens system, som fungerar ungefär likadant. Då ingår
dock en hel del dyra datorer och specialprogram i Postens
system.
ICA-banken bygger däremot helt på standardplattformar. En Mac ci fungerar som server, och programvarorna
är Quark XPress (med en speciell XTension som Macmeckarna totat ihop) och Photoshop med ett specialfilter.
Alla bilder på en hårddisk
– I dag ligger alla bilder lågupplöst inscannade på en hårddisk, säger Henriette Lucander. Via modem kopplar ICAkontor runt om i landet upp sig mot bildbanken och väljer
produktbilder. Den lokala ICA-handelns beställningsfil
med kopior på bilderna och tillhörande text skickas automatiskt till servern, samtidigt som bilderna placeras ut på
A3-uppslag för att AD:n ska kunna börja skissa.
När allt är klart skickas det färdiga Quark-dokumentet
från byrån till sätteri/repro för ripning. Då byts också den
lågupplösta bilden mot den riktiga.Än så länge är det traditionellt repro (alla reproanstalter som ICA-handlarna
använder har numrerade diaduplikat som motsvarar de
numrerade bilderna i ICA:s bildbank).
– Vill man lagra högupplöst är det inget som hindrar
detta, säger Henriette Lucander. Stiger priserna på traditionellt repro är det möjligt att det blir så.
11
Dåligt minne? Nu finns det möjlighet att göra något åt saken!
För inte så värst många år sedan
kostade en extra minnesmodul
till Macen flera tusen kronor.
1 MB var den på, och det var
hemskt mycket minne då.
Tredjepartsleverantörer, större serier,
effektivare tillverkning och hårdnande konkurrens har tvingat ner priset
på 1 MB till runt 300 kronor. Och då
är det en snabbare modul av högre
kvalitet.
Hur köper du minne? Vissa saker
bör du tänka på. Det går utmärkt att
köpa minnen från olika håll, men
blanda inte minnen som är olika snabba. 80 ns (nanosekund) är det vanligaste, alla priser i tabellen nedan
avser 80 ns-minnen. 1 MB 70 ns säljer
t. ex. Instant Data System för 390 kr,
30 kr dyrare än 80 ns.
Minnen för Quadra
16 MB SIMM:ar har inte sålts så
mycket i Sverige ännu. Vissa leverantörer tar mer för lågprofilsminnen
(som får plats i en trång Quadra), där-
”Alla klagar över sitt dåliga minne, men ingen över sitt dåliga förstånd” Montaigne.
Leverantör
för förekommer två priser på dessa i
tabellen.
Minnesmoduler, SIMM:ar (SIMM
står för ”Single In-line Memory Module”, chiparna sitter alltså på rad efter
varandra i en enda modul), går
utmärkt att köpa på postorder – om
du kan montera dem själv. Det krävs
ofta specialverktyg; en SE/30 är inte
lätt att ta sig in i om du inte har rätt
mejsel. Säkrast är att låta din Appleåterförsäljare eller någon hårdvaruhacker i bekantskapskretsen göra
operationen om du själv är osäker.
Akademibokhandeln i Frescati,
Universitetet i Stockholm, inkluderar
sympatiskt nog montering i priset.
Design & Desktop i Stockholm monterar minnesmoduler för en hundralapp. DMC i Göteborg, som har lång
vana av att sälja minnen, levererar
verktyg och installationsbeskrivning
med alla moduler. Det är inte speciellt
svårt att göra operationen, men kom
ihåg att Apples garanti inte gäller om
du själv ”öppnar skalet”.
Garanti, ja. Livstids garanti ska du
Faxnummer
ha på SIMM:arna du köper. I tabellen
nedan har de leverantörer som lämnar livstids garanti fått en liten stjärna efter sitt namn.
Var god dröj…
En annan sak är service. I tabellen
står företagen inte i bokstavsordning,
utan i den ordning de svarat på vårt
fax. Rekordet innehas av Macoteket,
som svarade tio minuter efter att företaget tagit emot faxet med frågor! Inte
illa för att vara kl 21 en måndagkväll… Bota, sist på listan, svarade
först efter två påstötningar. Men kunder kanske är populärare än konsumentjournalister?
Priserna är utan moms, frakt och
dylikt. Tänk på att aldrig betala så
kallade ”faktureringsavgifter”. InterMicro Direkt tar bara 28 kr för frakt
inklusive postförskottsavgift, de flesta
andra ligger högre (30-50-120 kr).
Beställer du från USA betalar du
med Visa, Amex eller Mastercard, och
har paketet inom några dagar med
Federal Express.
1 MB
2 MB
4 MB
4 MB
16 MB
för alla Macar
IIsi, ci, LC
SE30, Mac II
IIfx, Laserwriter
IIfx, ci, si/Quadra
Macoteket*
08-750 77 15
328
745
1195
1195
6950
The LLB Company (USA)™ *
0091-206 454 7302
210
450
726
744
4194
Instant Data System*
031-24 31 02
360
749
1190
1490
6990
Aroma Access AB
011-26 50 05
290
795
1245
–
6500
Mackers AB
08-607 03 65
295
790
1240
1340
7950
Adept AB*
035-18 76 80
290
795
1245
1245
6500
Power Shop
08-98 25 50
450
890
1590
1590
10890/14890
Design & Desktop*
08-730 31 88
375
750
1280
1470
7500/10800
Software Revolution*
021-13 42 08
295
790
1290
1340
7950
Cybergraphics*
08-677 00 77
290
750
1090
1090
6450/7950
Inside Data & Design
0920-877 11
330
680
1350
1350
7350
Macafären*
031-16 18 40
290
680
1090
1290
6490
InterMicro Direkt
08-751 46 01
290
590
990
1090
4950
Akademibokandeln i Frescati*
08-15 29 12
400**
800**
1280**
1280**
8100**
DMC*
031-23 19 21
295
690
1190
1190
4990
Synchron Utveckling HB
018-55 85 93
288
790
1280
1380
7590
Bota AB
0764-228 55
290
795
1245
1245
6500
(Priserna anges utan moms, frakt, postförskottsavgift och montering)
™ Tullmyndigheten kan ha synpunkter – lägg på tull förutom moms och frakt från USA.
*Lämnar livstids garanti. Övriga lämnar 1-5 års garanti. Garantin innebär att du kan få nya SIMMar, inte pengarna tillbaka.
**Inkluderar montering. Power Shop t. ex. tar i likhet med många andra som utför sådant 500 kr för detta.
12
Förföljd av artiklar om system 7 för Macintosh (del 2 av 3)
Det går som vanligt att göra rätt på flera olika sätt
när du ska installera system 7, jag beskriver här
hur du bör göra enligt mina erfarenheter. Enligt
mina (och många andras) erfarenheter fungerar
system 7.0.1 bättre än system 7.0 på alla Macintosh,
men den största skillnaden märks på de modeller
som har en numerisk processor (de flesta och vanligaste för grafisk produktion). Enligt Apple är det
ingen skillnad mellan systemen förutom tilläggen
för Quadra- och Power Book-modellerna, men detta är felaktig information.
Vi börjar med drivrutinen på hårddisken. Om du tidigare
använt HDSC Prepareraren för att formatera din hårddisk
eller inte gjort någonting alls med den när din dator levererades kan du använda den nya HDSC Prepareraren som
finns på disketten ”Verktyg” bland system 7 disketterna.
Starta i så fall din dator med Verktygsdisketten i diskettenheten så att disketten blir startenhet (den skiva som
det datorn läser in systemet från). Starta sedan HDSC
Prepareraren på disketten och kontrollera att programmet
har valt din interna hårddisk som enhet (troligtvis enheten
med idnr 0), sedan trycker du på knappen ”Uppdatera”.
Avsluta programmet och du är nu färdig för att börja med
installations arbetet av systemet. Om HDSC Prepareraren
inte hittar din hårdisk, har den troligtvis formaterats med
något annat program. Förfarandet är detsamma med
andra formateringsprogram frånsett skillnader i själva
programmet. Det är viktigt att kontrollera att det formateringsprogram som du använder är kompatibelt med
system 7. Använd helst den nya versionen av det program
som från början användes för att formatera din hårddisk.
Före systeminstallationen
Du ska inte låta ”Installeraren” utföra en uppdatering av
systemet. För att gå runt detta krävs det lite förberedelser
innan du installerar. Ändra först namnet på din systemmapp (jag brukar ta bort ”System” från namnet), sedan
öppnar du denna mapp och skapar en ny mapp (inne i
systemmappen med annat namn alltså). I denna mapp lägger du in dokumentet ”Finder”. När ”System” och ”Finder”
ligger i olika mappar uppfattar inte datorn längre att det
finns ett system på hårddisken.
Systeminstallationen
Kontrollera först att du har 4-5 Mb ledigt på din hårddisk.
Starta om din maskin och mata in disketten ”Installation
1” i diskettenheten direkt efter startljudet (plonget). Du
ska INTE välja ”Installera” direkt när du kommer in i
installeraren.
Istället ska du välja ”Anpassa” och sedan välja de olika
funktioner som du vill ha i systemet och den datormodell
du har genom att ”Shift-klicka”. Anledningen är att vid så
kallad ”Enkel installation” så installeras ett system som
ska fungera på alla olika Macintosh-modeller. Jag har
många gånger varit med om att ett sådant generellt
system skapat funktionsproblem.
Om du inte vill låta andra användare på samma nätverk få tillgång till mappar eller hårddiskar på din maskin
ska du inte installera ”Fildelning”, därför att denna funktion är ganska minneskrävande, både på hårddisken och i
arbetsminnet. Samtidigt är fildelning den nyhet i system 7
som är mest banbrytande i persondatorsammanhang.
När du har gjort ditt urval är det bara att trycka på
knappen ”Installera” och mata in disketterna som datorn
frågar efter. När detta är klart startar du om din dator och
nu borde den starta med system 7 aktivt.
För att göra en riktigt bra installation av system 7 är
det en viktig del kvar. Precis som alla programvaror innehåller även systemprogramvaran (7.0 och 7.0.1) felaktigheter (buggar). Apple lämnar ut en korrigering av dessa i
form av ett systemtillägg, där det även följer med nya skrivardrivrutiner. Denna kallas för System 7 Tune up. Din
Apple-återförsäljare ska förse dig med denna diskett om du
frågar efter den. System 7 Tune up
levereras på en diskett som liknar Parameter RAM
övriga systemdisketter, det enda du kan ställa till problem och
gör är att dubbelklicka på ”Installera- minnas inställningar från ditt
ren” och sedan klickar du på knappen gamla system 6. När du har
”Installera”. ”Tune up” förbättrar installerat system 7, och
systemets minneshantering så att innan du kör ”Tune up”, ska
systemet använder mindre av arbets- du nollställa parameter-RAMminnet och att hanteringen av utskrif- minnet. Starta om maskinen
ter fungerar bättre. Dessutom gör den och håll samtidigt ner tanatt många av funktionerna i Finder genterna kommando-shift-P-R
går fortare. Ett ”aber” är dock att den (alltså bokstäverna P och R).
skrivardrivrutin, LaserWriter 7.1, Håll tangenterna nertryckta
som ”Tune up” installerar, enligt rap- tills du en andra gång hör det
porter fungerar dåligt med den gamla ljud Macen brukar ge ifrån
skrivaren ”LaserWriter Plus” och när sig när den startar. Därefter
du skriver ut sidor med TrueType-fon- går du in i Väljaren under
Äppel-menyn, markerar att
ter på den nya ”LaserWriter IIg”.
Efterarbetet
Apple Talk är anslutet och
startar om igen. Då kan du
också välja skrivare. Sedan
är det klart. Anledningen till
att du ska göra allt detta
innan du installerar Tune up,
är att denna finns i två versioner. Den äldre versionen
klarar inte en nollställning av
parameter-RAM.
Nu är själva systeminstallationen
klar, men arbetet med att få in dina
systemtillägg är kvar. Om du har följt
mina instruktioner ovan ligger din
gamla systemmapp kvar på hårddisken och därifrån ska du hämta det
som du vill ha över till det nya systemet.
Om du i ditt gamla system har typsnitt och/eller skrivbordstillbehör (sakerna i Äppel-menyn)
som ligger installerade i systemfilen, kan du nu öppna ditt
gamla system genom att dubbelklicka på dokumentet
”System” i din gamla systemmapp. I system 7 fungerar
skrivbordstillbehören som fristående program, du kan alltså lägga dem var du vill på hårddisken. Vill du som tidigare, att de ska ligga i Äppel-menyn, så lägger du i skrivbordstillbehöret i mappen ”Apple-menyn” som ligger i den
nya systemmappen. Hanteringen av typsnitt har förenklats i system 7 genom att programmet ”Förflyttaren”
inte längre behövs för att installera eller ta bort typsnitt
från systemet, utan nu kan du öppna din systemfil genom
att dubbelklicka på den. Att hantera typsnitt utan systemtillägg från tredjeparts-tillverkare (exempelvis Suitcase
eller Master Juggler) är något enklare men ganska mycket
rörigare än tidigare. För att skapa nya typsnittsväskor i
system 7 måste du ha Förflyttaren 4.1, vilket är den senaste versionen. Om du använder många olika typsnitt (över
20-talet familjer) är det fortfarande en mycket god hjälp
att använda Suitcase eller Master Font Juggler för detta.
Om du använder Suitcase ska du se till att den version du
har är 1.2.10 av Suitcase II eller Suitcase 2.0.
När du flyttar dina systemtillägg till den nya systemmappen är det enklast om du gör detta genom att ha
systemmappen stängd och lägga systemtilläggen på
systemmappen. System 7 arbetar ju med flera olika mappar i systemmappen och när du lägger ett systemtillägg på
13
systemmappen kommer systemet att välja var detta tillägg
ska placeras. De som tidigare hette ”Startdokument”
(exempelvis Adobe Type Reunion eller Suitcase) placeras i
mappen ”Tillägg”, ett inställningsdokument (exempelvis
Adobe Type Manager eller Scussi Probe) placeras i mappen
”Inställningar”. Se i övrigt avsnittet om kompatibilitet för
mjukvara, publicerat i DtP # 1 i mars.
Se till att du inte lägger över något av de dokument som
tillhörde den gamla systemversionen. Om du är osäker på
vilka dokument detta är, är det enklast att se vad som ligger på de gamla systemdisketterna. Förutom dessa dokument finns det några dokument som system 6.x skapade
under arbete: Clipboard file, Finder Startup, Buffertmapp
och LaserWriter Prep.
När du startar om din dator kommer systemet att läsa
in de tillägg som du lagt in i systemmappen. Gör gärna en
systematisk test av de olika tilläggen för att se om de fungerar som de ska. Om det är något systemtillägg som
definitivt inte fungerar i system 7 kan det hända att din
dator inte ens klarar att starta. Detta är dock inget att
vara rädd för, eftersom det i system 7 finns en grundfunktion för att starta datorn utan att några tillägg läses in.
Detta gör du genom att hålla ned shift-tangenten när
datorn startar. Sedan får du ta ut de tillägg som kan skapa
problemet ur systemmappen och sedan pröva sig fram
genom att lägga in ett åt gången tills du lyckas komma
fram till vilket tillägg som inte fungerar. Precis som i tidigare systemversioner, finns risken att ett eller flera tillägg
krockar med varandra. Här följer en kort uppräkning av
nya funktioner:
Minnesadressering
Ökad minnesadressering jämfört med tidigare systemversioner. Tidigare hade systemet 24 bitars adressering vilket
medgav max 8 Mb fysiskt arbetsminne (RAM) och max 14
Mb virtuellt minne (då hårdiskutrymme används som
arbetsminne). Nu är adresseringen utökad till 32 bitar, vilket medger 128 Mb fysiskt arbetsminne och en gigabyte
virtuellt minne. Detta är dock den mest grundläggande
orsaken till inkompatibilitet (att program som konstruerades för tidigare systemversioner inte fungerar med system
7). Som tur är går det att ställa in system 7 till 24 bitars
adressering, vilket gör att det då går att använda de flesta
gamla program i system 7.
Virtuellt minne
Virtuell, språkligt betyder det skenbild, är i datorsammanhang att du gör så att en del av sekundärminnet (hårddisk
eller diskett) används som primärminne (arbetsminne).
Detta har gått att göra tidigare, men har krävt program
från tredjepartsleverantörer. När denna funktion är inkluderad i systemet, så kräver den lite mer av drivrutinen på
hårddisken. Det är alltså viktigt att uppdatera denna drivrutin med en version som är kompatibel med system 7.
Drivrutinen uppdateras med något formateringsprogram,
enklast med ”HDSC Prepareraren” som finns på verktygsdisketten i System 7-paketet. Denna funktion finns endast
tillgänglig på de Macintosh-modeller som har 68030-processor. Det går också att köpa en krets som heter PMMU
till Macintosh II för att få denna funktion att fungera.
RAM-disk
Vissa av Macintosh-modellerna, Quadra och PowerBook,
har en ny funktion i operativsystemet som kallas för RAMdisk. En pedagogisk förklaring är att RAM-disk är motsatsen till virtuellt minne, alltså att en del av datorns arbetsminne används som sekundärminne (som om det vore en
mycket snabb hårddisk). Redan 1985 (stenåldern) kom den
första RAM-disk-programvaran för Macintosh. Idag finns
det några RAM-disk-program från tredjeparts-tillverkare
som fungerar på alla Macintosh-modeller, den mest kända
och bästa är Maxima från Connetix.
Multitasking
Multitasking innebär att systemet kan utföra arbetsupgifter från flera program samtidigt. Bakgrundsutskrift i
system 6.x var en sådan funktion, men grundkonstruktionen i de tidigare systemen var dåligt förberedda för detta
vilket gjorde att bakgrundsutskriften ofta var en orsak till
problem. Nu har denna funktion gjorts mer generell och
avsevärt mycket bättre. Jag använder det ofta när jag ska
kopiera något stort till en diskett eller över nätverket.
Först förbereder jag genom att starta det jag vill arbeta
med under tiden, till exempel ett ordbehandlingsdokument, sedan drar jag över det som ska kopieras till disketten. Under tiden som Finder arbetar med kopieringen kan
jag byta till min text i ordbehandlingsprogrammet och fortsätta att arbeta. För att ett program ska kunna utnyttja
denna funktion så måste det vara förberett för det, ett bra
exempel är komprimeringsprogrammet DiskDoubler (DD)
från Salient Software. DD komprimerar och expanderar
dokument i bakgrunden utan att du särskilt ofta ser röken
av det i förgrunden. Nackdelen med multitasking är att
datorn ibland beter sig lite knyckigt i det program du arbetar i, eftersom datorns beräkningskraft fördelas till flera
olika uppgifter.
Alias
Alias är symboler (ikoner) som endast refererar till ett
annat dokument. Ett sådant dokument är ca en Kb stort.
Vid första anblicken kan det tyckas vara idiotiskt med en
sådan funktion. Men det finns stora fördelar. I min Äppelmeny har jag ett alias för en mapp som på hårddisken
heter ”Startsymboler”, den mappen har jag fyllt med alias
för de program som jag använder (15-20 st). Detta gör att
jag kan starta alla de program som jag använder från en
plats, samtidigt som jag kan ha programmen ordnade i
mappar efter deras användningsområde och jag är fri att
flytta omkring dem på hårddisken. Detta är bra för program som QuarkXPress, som kräver att tillbehörsdokument ligger i samma mapp som programmet. Om du
änvänder ett fåtal program kan du lägga alias för dem
direkt i äppel-menyn. Nyttan visar sig ännu bättre när du
använder alias från mappar, program eller dokument som
ligger på en filhanterare (server), prova själv. Det senaste
vad gäller alias-funktionen är tredjeparts-program som
använder alias för sin egen funktion. Två sådana är HAM,
från Microseeds och HandOff II, från Connetix. Dessa två
gör att du i Äppel-menyn kan skapa hierarkiska menyer
via vilka du kan nå hela din hårddisk.
Flexibel Äppel-meny
Äppel-menyn som alltid finns överst till vänster på skärmen har nu blivit en riktigt effektivitetsresurs. Den manipuleras av en mapp som ligger i systemmappen som heter
”Apple-menyn”. Vad du än lägger in i denna mapp visar sig
direkt i äppel-menyn. Det som tidigare kallades ”Skrivbordstillbehör” hanteras nu som ”miniprogram”, de behöver inte längre installeras i systemet med Förflyttaren
eller via Suitcase. I min äppel-meny har jag alias för mappar och dokument som jag ofta använder, det går ju också
att lägga dit program (eller alias för dem).
I nästa nummer av DtP kommer den avslutande tredje delen av
System 7-genomgången. Då vill vi också gärna ha dina rapporter,
tips och synpunkter. Hur är det exempelvis med DOS Mounter och
Eazy Menu? Ställer enligt uppgift till minneshanteringsproblem.
14
”Det blev ett jävla liv hemma när jag började på DN”
Bo Persson har jobbat med
nyhetsgrafik i över trettio år, vilket gör honom till en av landets
veteraner i branschen. Han började på Dagens Nyheter 1959.
– Jag hade haft prao hos reprotecknarna 14 dagar och när jag skulle tillbaka till plugget sa chefen att jag var
välkommen åter när jag slutat skolan,
säger Bo Persson.
Det blev bara åtta år i skolan för
Bo, till hans föräldrars stora förtvivlan. Men han har aldrig ångrat sitt
val.
– Det blev ett jävla liv hemma, men
jag stod på mig. På DN fick jag fick
jobba som tecknare och gå fyra år på
Konstfack parallellt, säger Bo Persson. Jag var den enda på skolan som
fick en grundlig utbildning i sättning,
repro och tryckteknik också.
Magnus Gerne
I Sverige var det i stort sett bara Magnus Gerne på Expressen som både förstod sprängkraften i nyhetsgrafiken –
och fick utrymme att visa det (inte så
ofta i nyhetssammanhang dock). På
sjuttiotalet gick Edwin Taylor och
tecknaren Peter Sullivan på Sunday
Times i London i spetsen för nyhetsgrafikens utveckling.
1982 kom USA Today, som i ett
slag förändrade världens syn på
nyhetsgrafik. USA Todays väderkarta
finns i olika varianter i världens alla
tidningsläsande länder, tidningens
fristående nyhetsgrafik i färg på
förstasidan har kopierats av otaliga
dagstidningar.
Torgny Wärn var en av dem som
försökte få redaktionsledningarna på
Dagens Nyheter att lyssna på de nya
impulserna. Han talade för döva öron
fram till 1983, då DN:s tecknarateljé
bildades, med Bo Persson som chef.
– Ett av DN:s många åtgärdspaket
hade just lagts fram; många grafikertjänster skulle bort, så det var inga
problem att släppa sex gubbar till
redaktionen, säger Bo Persson.
Den första Macen
Det var sex före detta grafiker från
repro och två tecknare från redaktionen som blev den sedermera ganska
välkända tecknarateljén. Efter ett år
stod den första Macintoshen på Bo
Perssons ritbord.
– I början handlade det väldigt
mycket om att skapa mallar, att få
alla att göra sina kartor och diagram
efter en och samma standard, säger
han.
– En av killarna gjorde vattnet
svart i sina kartor, en annan lade raster på land och en tredje använde raster för att markera hav, säger Bo
Persson. Jag lade fram ett förslag som
alla fick vara med och diskutera.
I DN-mallen ingick då typsnittet
Univers (senare utbytt till Helvetica),
som i olika grader och vikter användes i alla kartor och diagram.
En annan sak som Bo Persson
införde var rubrik och ingress på all
nyhetsgrafik. En svart platta med vit
text överst på den ramade grafiken
drog ögonen till sig, och en kort, saklig
ingresstext sade vad det handlade om.
Meningen var att grafiken skulle kunna läsas självständigt, som en egen
enhet; den som inte vill läsa artikeln
för att förstå sammanhanget ska inte
behöva göra det.
Naturlig ögonrörelse
– I all grafik var vi noga med att försöka få en naturlig ögonrörelse genom
hela grafiken, säger Bo Persson. Läsriktningen ska vara från vänster till
höger.
– Kartframställning för användning till en speciell händelse lyder
under samma lagar som all journalistik – du måste börja med att fråga
dig vad det hgandlar om, vad du vill
framhäva, säger Bo Persson. Det är
detta och inget annat som ska dra
läsarnas ögon åt sig. Du lägger ortsnamnet eller händelsen i en box med
en liten skugga under, eller gör en
symbol, typ granatkrevad eller stjärna eller en liten teckning för att markera händelsen.
– Sedan ska området runtomkring
”brännpunkten” bara fungera som orienteringshjälp, här markeras andra
orter, men i mindre grad och vikt.
Själva kartbilden ska vara lugn, inte
störa ögat.
Efterhand började DN:s nyhetsgrafiker experimentera med färg. Också här finns generella slutsatser att
dra. Allt hänger givetvis på vilka
tryckförutsättningar du har.
– Rött och gult ”sticker ut” från
grafiken, framhäver områden, medan
blått och grönt gör att saker och ting
kommer i bakgrunden, säger Bo Persson. Och vitt förstås, det framhäver
liksom gult/rött. Ofta glömmer folk att
vitt faktiskt också går att utnyttja!
I Dagens Nyheter är havet alltid
20% cyan (blått). För mark används
alltid samma gröna ton. Överhuvud
taget anser Bo Persson att tidningar
bör skaffa sig en egen färgskala, ett
begränsat antal färgtoner som stärker
tidningens grafiska identitet. Och det
ska helst vara ljusa färger, i skalan
20-40%.
– Egentligen kan de flesta hålla sig
neråt 10-15%, men det gick inte i DN
– allt under 15-20% riskerade att helt
förvinna i trycket.
Internationellt utbyte
Ateljéns internationella utbyte var
intensivt; studiebesöken från övriga
Norden avlöste varandra, och Peter
Sullivan på Sunday Times fick ta
emot besök från Dagens Nyheter i
flera omgångar. Med Jyllands-Posten
bytte man tecknare en sommarvecka.
– Vi åkte också på Ifras workshops
i Darmstadt. Det är förmodligen det
bästa och billigaste sättet att snabbt
lära sig mer om
n y h e t s g r a fi k ,
säger Bo Persson. 4 000 kronor för tre hela
dagar, allt hålls
på engelska.
Senare anställdes tidningens
grafiske
redaktör Tomas
Lampell, för att
svara för innehållet i nyhetsgrafiken.
– Tomas fungerar som länk
mellan ateljén
och
redaktionen, prioriterar
jobben, går på
möten,
letar
uppslag och gör
research åt dem
som ska rita
nyhetsgrafiken, säger Bo Persson.
– På Dagens Nyheter fungerar det
bäst när researchen och det grafiska
arbetet är åtskilt, specialiseringen gör
att jobbet blir effektivare. Ibland jobbar också två-tre tecknare på samma
sak, om det är stora olyckor exempelvis, säger Bo Persson.
Den insats han och hans kamrater
på tecknarateljén gjorde med DN:s
nyhetsgrafik har bl. a. belönats med
Liedman-priset av Bild- och Ord Akademien. Numera jobbar Bo Persson på
ekonomiredaktionen på DN.
I fortsättningen kommer Bo Persson att
medverka i DtP med råd och tips kring
ämnet nyhetsgrafik, kartor, diagram och
illustrationer. Sverigekartan ovan är en av
fyra olika varianter som finns med på den
diskett som prenumeranterna får med
detta nummer av DtP.
15
Alla prenumeranter är välkomna att faxa in gratisannonser till DtP:s fyndhörna.
Lämna på diskett är ännu bättre. Ett krav är dock att allt ni säljer ska ha ett pris
utsatt. Ni kan givetvis också annonsera efter saker att köpa. Och det måste heller
inte vara dataprylar! Faxa till DtP på 08-644 90 66.
DtP
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ&ŒØÆ.,:;!?()/-–
abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäöéüœøæ¢¿1234567890
abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö
&éüœøæGWA!?¿()/-–¢ç1234567890
WINGBILL AV BO BERNDAL
tör och ansvarig utgivare är Pelle
Anderson. Copyright © DtP. Detta
ut med 12 nummer om året. Redak-
nummer är presslagt 25 mars.
Adress
DtP-prenumeranternas gratisdisketter
Disketten skickas bara till dem som betalt prenumerationen; det kan alltså hända
att du får en tidning men ingen diskett. Så fort prenumerationen är betald kommer du att få din diskett. Den kommer då att innehålla (om allt får plats):
Box 20158
1.
2.
3.
4.
Det gratistypsnitt du valt som prenumerationspremie (Esseltub, Beowulf eller Wingbill).
De typsnitt du eventuellt beställt utöver detta.
En demoversion av den svenska Quark XTensionen Mimic.
Bo Perssons Sverigekarta i olika filformat och varianter.
104 60 Stockholm
Tel
08-644 95 11
Fax
08-644 90 66
PG
89 29 77-0
BG
385-6010
Kommande nummer av nyhetsbrevet DtP
Senare i vår skriver vi om Quark XPress och PageMaker. Vi fortsätter att skriva
om nya XTensions (ett par har vi testat i produktion) och rapporterar om buggar
som stökar till det för desktoppare. Vi kommer att ha artiklar om Adobes nya Multiple Master-format (första typsnittet, Myriad, finns att köpa nu). Vi ska skriva om
fyrfärg och bildbehandling i desktopproduktion, på Mac och PC. Missa inget nummer – prenumerera! Du kan faxa eller skicka in kupongen nedan.
Tryck
✃
■ Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratisdisketter,
under ett år (12 nummer) för 2 400 kr plus moms. Jag väljer typsnittet ■ Esseltub, ■ Beowulf, ■ Wingbill som premie. Dessutom får jag
en gratis diskett innehållande Mimic demo och en Sverigekarta.
Så fort prenumerationen är betald kommer disketterna med posten.
Dessutom beställer jag typsnitten ■ Esseltub, ■ Beowulf, ■ Wingbill för 350 kr plus moms per styck.
Jag vill ha typsnitten för ■ Macintosh, ■ PC. Jag arbetar med ■
Quark XPress, ■ PageMaker, ■ ……………………………………
■ Jag vill prenumerera på Pressens Tidning för 325 kr för 20 nummer (helår). ■ Jag vill ha både DtP och Pressens Tidning under ett
helt år för specialpriset 2 500 kr plus moms.
Frankeras ej.
DtP betalar
portot.
DtP
NAMN
FÖRETAG
Svarspost
ADRESS
110141700
POSTNUMMER
110 20 Stockholm
POSTADRESS
TELEFON
FAX
16
Samlevnadstips: Så lyckas du i dina kontakter med rip-sätteriet
Tidningen Gazettes ansvarige utgivare Sten Hedman kan komma att få skaka galler för att tidningen tryckte en tusenlapp och uppmanade läsarna
att handla för den. Rippade gjorde Digiset på Blekingegatan på Söder i Stockholm.
För de många designbyråerna, desktopateljérerna och tidningsmakarna på Söder är Digiset navet kring vilket produktionens hjul snurrar. Men även utanför Stockholm är
rip-sätteriet Digiset och dess ägare Robert Edgar kända.
I Roberts kundregister finns allt från guldäggstyngda
reklambyråer och storföretag till socialförvaltningar och
aikidoklubbar. Några lämnar komplicerade fyrfärgsjobb
som ska rippas på film med bilder och allt (som i fallet
Gazette), andra ska ha en A4 i svartvitt utkörd på papper
för att kopiera upp till föreningen.
”Vi sätter från disketter” brukar det stå i Digisets
annonser.
– Det är det som är vår affärsidé, säger Robert Edgar.
Är det inte på diskett fungerar inte affärsidén. När det gäller inskrivning och redigering, brukar vi samarbeta med
Macsekreteraren.
Började på ny kula 500 gånger om dagen
Det har inte alltid varit så. För 15 år sedan, då Robert öppnade eget, var det inskrivningen man levde på. Teaterförbundets tidning, som man numera rippar, var ryggraden i
sätteriets ekonomi.
– I början körde vi ut på en IBM Composer. Den hade
kulhuvud, och man var sårig på fingrarna jämt av alla kulbyten man var tvungen att göra så fort det skulle vara kursiv eller halvfet text, säger Robert Edgar.
Numera har Digiset en helt annan maskinpark att pyssla om. Datorerna tar emot disketter från Mac, IBM, Atari
och andra datortyper. Såväl QMS fyrfärgsskrivare som en
Canon fyrfärgskopiator ihopkopplad med Mac och ripanläggningen trängs i den lilla lokalen. Nyförvärvet Varityper 5300 E står och blänker bland de andra maskinerna;
den klarar att sätta på 338 mm bredd, vilket gör att den
exempelvis klarar att köra ut A3-format med skärmärken.
Kommer samtalet in på saker som vilka papper, filmer
och vätskor som Robert använder blir han förtegen.
– Det har tagit mig många år att hitta den perfekta
kombinationen, säger Robert Edgar.
En välkänd annonsbyrå, som tänkte spara pengar, köpte rip och framkallare själva. De upptäckte samma sak
som de flesta datoranvändare; att det är en sak vad försäljarna och annonserna säger, och en helt annan sak när det
är verklighet. Det är inte alltid att bara tuta och köra…
Fonthanteringen en felkälla
Fonthanteringen har länge varit ett problem i kontakten
med rip-sätterier. Saken blir inte enklare av att det finns
olika versioner av många typsnitt på marknaden, även de
som kommer från samma tillverkare och har samma nummer. Digiset använder sig av Megafonts typsnittssystem,
som innehåller Adobes skärmtypsnitt. Digisets kunder kan
beställa Megafontspaketet för en ringa kostnad. Det betalar sig för Digiset i form av enklare hantering och uteblivna fontkonflikter.
Digiset är känt som ett serviceinriktat rip-sätteri. Det
är inte ovanligt att Robert Edgar står och kör stora kundjobb till klockan fem på morgonen.
– Ingenting ska vara omöjligt, säger Robert Edgar. 95
procent av våra kunder är sönderstressade. Det är vårt
största konkurrensmedel. Vi kör dygnet runt om det
behövs. Och det kostar inget extra.
Av den omtalade anstormningen av desktop på Windows-PC har Digiset inte märkt mycket ännu.
– Annars är det inga problem med printfiler från PC,
säger Robert Edgar. Ventura för Windows har visserligen
varit problematisk. DOS är tillförlitligare, men mer
begränsad. Annars finns det andra PC-program som är
krångelfria; Corel Draw är det aldrig problem med, PageMaker inte heller. Men visst måste man jobba mer för att
få ut ett PC-doument som det ska vara.
ROBERTS BÄSTA TIPS FÖR ATT LYCKAS I RIPPEN
Ange alltid vilket program du skapat dokumentet i. Lämnar du
XPress 3.0-dokument så glöm inte att skicka med XPress Data. Denna är integrerad i Quark XPress 3.1, så där slipper du äntligen det
problemet. Det är denna fil som styr avstavning och justering, och
saknas den kan alla texter i dokumentet komma att flödas om.
Glöm inte att ange format (A4, A3 eller annat, och antal sidor) och
om du vill ha skärmärken, det påverkar också ofta priset. Och om du
ska ha ut dokumentet på papper eller film, och om det är film huruvida det ska vara negativ offsetfilm (vanligast) eller något annat.
Skriv i följebrevet vad dokumentet som ska sättas heter. Rensa också disketten från gamla dokument, annars kanske dessa också
sätts… Tala om vilka typsnitt du använder i dokumentet. Vet du inte
om sätteriet har typsnittet så skicka med detta på disketten.
Använder du bilder i dokumentet så glöm inte att skicka med dessa.
Tänk på att Quark XPress bara klarar att separera EPS-bilder importerade från Illustrator eller Freehand om färgerna antingen är CMYK
eller PMS (= Pantone). Det krävs, för att PMS-färgen ska få en egen
plåt, att PMS-beteckningen anges exakt liklydande i Quark XPress
färgpalett. Tänk på att Fyrfärgsseparation ska stå i läge Av i dialogrutan Redigera färger när du anger PMS-numret, annars ”översätter” Quark XPress den till CMYK.
Ange vilken upplösning du vill ha jobbet i. Normalt är 1 200 linjer,
högupplösning brukar betyda 2 400 linjer. Ange också rastertäthet,
som är något helt annat. Vanligt är 133 linjer vid magasinstryck,
dagspress har sällan över 80 linjer och ofta 65 linjer. Rastertätheten
är en av faktorerna som styr tryckresultatet på dina bilder.
– Stirra dig inte blind på upplösningen, säger Robert Edgar. Gazette med tusenlappen rippade vi på film i 1200 linjer. Bilderna påverkas över huvud taget inte av upplösningen, och ska du ha jobbet på
papper klarar det ändå bara att maximalt återge ungefär 1500 linjer.
Lägre upplösning ger lite taggigare kurvor, det är allt.
Ange om jobbet ska fyrfärgssepareras. Har du använt PMS-färger
skrivs dessa ut som egna filmer/plåtar utöver de fyra CMYK-filmerna. Ibland krånglar Quark XPress och skriver ut en massa färgplåtar
fastän det inte finns färg just på den aktuella sidan i dokumentet.
Har du färg på omslag och svartvita sidor däremellan, ange detta.
Jobben körs regelmässigt ut i 100%. Vill du ha något annat än detta
ska det anges.
Har du definierat tjugo färger i ett Quark XPress-dokument med hjälp
av Pantoneskalan (PMS) så glöm för allt i världen inte att säga åt
sätteriet att kryssa i rutan för fyrfärgsseparering i Utskriftsmenyn.
Det var en gång en kund som glömde det, och alla sidor i dokumentet kom ut i 20 exemplar, inte i 4 som tänkt var (Quark XPress hade
gjort om PMS till CMYK om krysset funnits där).
DESIGN
DtP
MYRIAD FÖRST
MED ADOBES NYA
TYPSNITTSTEKNIK
Sid 3-6
FEM QUARK-TIPS
FÖR DIG SOM
VILL VETA MER
Sid 7
FEL PAPPER
I LASERSKRIVAREN
KAN VARA FARLIGT
Sid 8-9
FEM TIPS FÖR DIG
SOM JOBBAR MED
PAGEMAKER
Sid 11
TJÄNA 500 KRONOR
PÅ TRE TYPOGRAFISKA
TOPPENBÖCKER
Sid 14
TYPOGRAFI
PRODUKTION
NR 3 ÅRGÅNG 1
APRIL 1992
Times och Helvetica – igen!
Jag har just kommit tillbaka från den årliga konferens som arrangeras av Sveriges Personaltidningsförening. Ett sexiotal redaktörer var
med på konferensen. Vi pratade tidningar.
Skillnaderna inom gruppen är hårresande. Här finns personaltidningar som har 75 000 läsare varje vecka, tryckta på fint papper med
fyrfärg på varje sida, tidningar med en bildbudget som skulle få en
fotochef på en medelstor landsortstidning att drägla av förtjusning.
På andra sidan sitter den ensamme redaktören, inte sällan en
kvinna, som ska intervjua, fotografera, skriva, redigera, layouta och
korrläsa. När produkten är färdig skickas den till ett tryckeri som
kanske gör ett slarvjobb (det är ju bara en liten kund) och sedan distribueras den i några hundra exemplar.
Innehållet i bägge dessa extremers tidningar är naturligtvis viktigare än den inramning budskapet får. Bilder som visar vad som tilldrar sig i företaget i stort och smått, bra porträtt som visar människan
bakom organisationsschemat. Artiklarnas kvalitet, förmågan att
verkligen skapa en känsla av att ”detta är min tidning”, informativ
och aktuell och allt vad du nu kan kräva av en bra personaltidning.
Och själv läser jag hellre en bra korrekturläst text med dålig typografi än tvärtom, och jag tror de flesta, även de som intresserar sig för
design och typografi, är överens om detta.
Med dessa förbehåll framförda ställer jag ändå frågan: Måste det
vara Times och Helvetica i alla personaltidningar? Ja, ja, jag vet; det
finns tidningar som har Adobe Garamond och Futura också, men de
tillhör sannerligen undantagen.
Och problemet är väl egentligen inte Times och Helvetica i sig,
utan kombinationen av en taskig Times från ITC, glest satt i PageMaker och behandlad utan större finess av de flesta inblandade parter.
Neville Brody formgav tidskiften Arena med uteslutande Helvetica, ett typsnitt som han ju hatar, så det är klart att det går. Allting
går ju. Men för dig som undrar vilka alternativ det finns följer en liten
lista med några förslag till andra typsnitt.
Istället för ITC Times: Monotypes Times Roman, Baskerville, Bembo, Adobe Caslon, New Century Schoolbook, Berling, Adobe Garamond, Minion, Plantin, Erhard, Sabon och en hel del till.
Istället för Helvetica: Monotype Gill, Futura, Franklin Gothic, Frutiger, Myriad, News Gothic, Trade Gothic, Stone Sans med flera.
2
Kundsupport
till varje pris
Software Plus, företaget som gick i
konkurs och likt en fågel Fenix reste
sig ur askan med samma namn (nästan) men utan skulder och i nya lokaler, har skickat ett erbjudande till alla
i riket registrerade användare av
Quark XPress. Software Plus vill
erbjuda support, vilket naturligtvis
gläder alla oss som förgäves väntat i
telefonen på svar från Norrköping.
Kruxet är bara att supporten kostar 1 950 kr plus moms per år och
registrerad användare. Läser du i
kontraktet vad du får för pengarna är
det mesta sådant som du automatiskt
är berättigad till hos andra programleverantörer.
Å andra sidan behöver du inget
supportavtal för att beställa en tvådagarskurs för ditt företag. Kostnad:
14 000 kr. Software Plus-lärarens
reskostnader tillkommer.
Apple och Kodak
i färgsamarbete
Redan i sommar kommer fotolabb
över hela världen att börja erbjuda
bilder i digitalt format, på CD, såväl
som på dia och papper. Bilderna tittar
du på i din TV med hjälp av en
särskild CD-spelare som Kodak tagit
fram i samarbete med Philips. I slutet
av 1992 kommer foton på CD att
finnas tillgängliga i över 100 000 fotoaffärer över hela världen. Philips,
Sony, Toshiba och Pioneer (de stora
tillverkarna av CD-spelare) kommer
alla att understödja den nya tekniken.
Macintosh operativsystem kommer
också att stödja Kodaks CD-bildformat. Det betyder att du kommer att
kunna bearbeta semesterbilderna i
din Mac.
Idén är att du som har Illustrator
ska kunna kopiera hela eller delar av
kartan och jobba vidare med för ditt
speciella ändamål. Kommun- och
länsgränser, orter, kustlinjer och sjöar
ligger i olika skikt, du väljer själv vad
du vill ha med.
Den kompletta Sverigekartan kostar 9 950 kr plus moms (vilket onekligen är lite mer än den karta som DtPprenumeranten fick gratis med förra
numret…) och Europa 950 kr plus
moms. Mark finns på Creative Graphics, fax 0411-247 37. Han skickar
gärna en broschyr över dyrgriparna.
Ännu flera databaser
kommer närmare Sverige
Ytterligare en av världens största
databasvärdar, Dialog, etablerar sig i
Sverige. Du behöver inte längre ringa
dyra utlandssamtal för att koppla upp
dig via ditt modem till informationskällor som exempelvis Reuters Textline. Där når du 8 miljoner artiklar från
alla stora europeiska dagstidningar.
Varje dag läggs 6 000 nya poster in i
databasen. Dialog når du på fax hos
Fritzes i Stockholm, 08-20 50 21.
Octavo Typechart
sålt till Agfa
Agfa har tagit över typografihjälpredan Octavo Typechart. Typechart
genererar vettigt upplagda stilprov på
dina Postscriptstilar. Du kan sätta
igång den på kvällen (för den tar tid
på sig om du vill ha stilprov på många
typsnitt på en gång) och få fram
stilprov på laserskrivaren enligt en
färdig mall, som du kan modifiera.
Den senaste versionen är t.ex. anpassad till A4-sidor, vilket ju är en fördel.
Fontens alla tecken, rubriker i olika
storlekar liksom textprov får du fram.
Sluta faxa
hela A4-papper!
Nya typsnitt
från Alphabets
Oftast faxar vi meddelanden som inte
är längre än några rader; ändå lägger
vi ett helt A4 i faxen – helt i onödan.
Kolla i instruktionsboken så får du
veta minsta möjliga pappersformat
(ofta en tredjedels A4 i höjd). Faxar du
ett sådant papper tar det bara en
tredjedel av tiden, vilket ger dig billigare telefonräkningar samtidigt som
du sparar din mottagares faxpapper.
Alphabets är en liten typsnittsfirma,
baserad i Illinois i USA. I Font Shops
katalog är firman representerad med
typsnitten Prospera (tecknad av Peter
Fraterdeus, designern som grundade
Alphabets Inc) och Egyptian Bold
Condensed.
Koch Antiqua, som tecknades av
Rudolf Koch 1922, kommer nu i Multiple Matser-format från Alphabets.
Kochs Antiqua har mycket låg x-höjd,
extremt långa staplar och omväxlande
mycket breda och mycket smala versaler. De runda bostäverna närmar
sig cirkelns form. Ett ganska hopplöst
typsnitt, faktiskt.
Intressantare är då Prospera, som
kommer i en ny version, Prospera II.
Paketet inkluderar numera en fet och
fet kursiv, samt alla europeiska accen-
Kartor för dig
som har bråttom
Det tar tid att rita exakta kartor, och
det är inte speciellt kul. Det vet Mark
Goldsworthy, numera bosatt i skånska Löderup. Därför har han tagit fram
kartor över såväl Sveriges alla län,
kommuner och större orter som över
Europas länder.
ter. Gemena siffror är standard, men
äkta kapitäler saknas ännu. Ligaturuppsättningen är ovanligt komplett
med ligaturer för ct, st, ff m.m. Prospera är ett lättläst snitt med viss
intellektuell prägel. Bör kunna få en
viss spridning som boktypsnitt, eller
för exempelvis tidskrifter inom kultursektorn.
Prospera II köper du fram till sista
maj till specialpriset 56 US dollar
(frakt och moms tillkommer). Faxa
beställningen till Alphabets Inc, 0091708-328 1922.
Problem med
hårddisken?
Har du en Mac som är yngre än fyra
år, med en 20 eller 40 MB hårddisk i
som bara fungerar då och då utom när
det gäller att ge dig huvudvärk? Är
det en hårddisk från Sony (SRD2020A
eller SRD2040A) kan du få den gratis
utbytt (om felen beror på felaktiga
komponenter och inte på onormalt slitage). I USA är felen betydligt vanligare än här, men Apple lovar att vara
”flexibla” även hinsides Atlanten.
Image Grabber
i ny version
Image Grabber sparar eller skriver ut
hela eller en bit av din skärmbild. Du
kan spara till klippboken eller i MacPaint- eller Pict-format. Image Grabber 3.0 är kompatibelt med system 7.
Du kan spara med tidsfördröjning,
spara färgbilder, spara ett speciellt
fönster m.m. Lätt att använda och
mycket pålitligt. DtP-panelen rekommenderar Image Grabber.
Umax tillverkar
Agfas scanner
Både Umax och Agfa kommer med
varsin ny scanner med 1 200 punkters
upplösning. Scannern tillverkas av
Umax. Med Agfas MC View Color kan
scannern generera 2 400 dpi-bilder.
Nytt program för
sidutskjutning
Aldus PressWise (varför måste det alltid vara en versal mitt i alla namn på
dataprogram?) heter ett program som
ser till så att sidorna i ett PageMaker
eller Quark XPress-dokument hamnar i rätt ordning för tryck. Sätterier,
speciellt sådana som jobbar med ett
tryckeri, kommer att glädjas åt denna
produkt. Crosfield kommer att inkludera PressWise med sina prepressystem. Priset är 17 000 kr plus moms,
vilket kanske låter mycket men i själva verket är långt billigare än motsvarande system som funnits tidigare.
Att slippa momentet med filmmontering sparar också många kronor.
3
Två års gruppövningar bakom Adobes nya typsnitt Myriad
Myriad heter det första typsnittet som utnyttjar
Adobes Multiple Master-teknik. Avsikten var att ge
Myriad en klar, objektiv karaktär utan att låta typsnittet präglas av någon enskild formgivares personlighet, skriver Stefan Lundhem. Det är Adobes
toppnamn Carol Twombly, som tidigare tecknat
Adobe Caslon, och Robert Slimbach, ansvarig för
Adobe Garamond, som tillsammans framställt
Myriad. Men de har inte varit ensamma; en hel rad
experter har varit rådgivare och smakdomare.
Myriad är en projektprodukt. Typsnittet har under två års
tid manglats mellan formgivarna. Basformerna har utformats med alla tänkbara mellanformer i åtanke och givetvis
har de testats om och om igen. Myriad känns mycket genomarbetad och välgjord, om än lite opersonlig.
Det första som slår en när man möter Myriad är likheten med Frutiger. Adobes handbok om Myriad redovisar
ingen sådan inspirationskälla men likheterna är för
många och uppenbara för att det skulle vara en slump.
Adobes beskrivning av Myriads egenskaper stämmer dessutom nästan ordagrant med Bigelows karaktäristik av
Frutiger i typografitidskriften Fine Print. (Charles Bigelow
var en gång Twomblys lärare och arbetsgivare.) Men skillnaderna är också många och betydelsefulla.
Humanistisk linjär – långt från Helvetica
Både Frutiger och Myriad bör räknas till gruppen humanist-linjärer. I linjärer av typen 1800-talsgrotesk (t.ex. Helvetica) är tecknen likformiga och slutna. Ett a och ett e ser
i princip ut som ett o med mininala öppningar. Den humanistiska linjären bygger däremot på renässansens teckenformer, som också finns i klassiska seriftypsnitt som Garamond. Här har tecknen olika bredd och särpräglade former
som åtskiljer dem, vilket ger ett varierat och levande
intryck av texten.
Myriad hör till denna läsvänliga tradition. Ett grundläggande drag hos Frutiger och Myriad är de öppna teckenformerna i t.ex. a, c, e och g. Svängarna slutar nästan
vågrätt mot baslinjen. Detta gör typsnittet lättläst eftersom det underlättar identifieringen av tecknen och skjuter
blicken framåt i läsningen.
En viktig skillnad mellan Frutiger och Myriad är att
linjerna i Myriad skärs vinkelrätt, medan de hos Frutiger
är avskurna lodrätt mot baslinjen. (Detta snitt finns också
hos Gill, men inte så konsekvent som hos Frutiger.) Fruti-
gers lodräta snitt bidrar mycket till att ge typsnittet en
personlig, skarp och kraftfull karaktär. Myriads raka linjeslut ger typsnittet ett rundare och lugnare intryck, mindre
snitsigt och mera knastrigt.
En nyansskillnad är att Myriad har en liten sväng i början av grundstrecket i tecken som g, m och r, och i slutet av
t.ex. b, d.
Sådana små böjningar finns inte i Frutiger, men Univers har dem i vissa tecken. I Myriad är den konsekvent
genomförd. Myriad har dessutom lite större kontrast och
variationer i linjerna. Dessa nyanser bidrar till läsligheten
och bryter upp den stela och monotona karaktär som finns
hos andra linjärer.
Smalare och ljusare än Frutiger
En annan skillnad är att Myriads normalfont är aningen
smalare och ljusare än Frutiger, liksom att tecknen är
aningen mindre i samma grad. Detta är du ju inte låst till i
ett Multiple Master-snitt, men det säger en del om vad
formgivarna tänkt sig med typsnittet. Sedan finns det
enstaka skillnader, som den runda i-pricken i Myriad,
tvärstrecket på f eller svängen på y, men vi fördjupar oss
inte i dessa detaljer. Myriad är inget plagiat, men i sin
grundform inspirerat av Frutiger.
Myriad saknar snitsen och kraften hos Frutiger i
rubriksättning men är trevligare som texttypsnitt. Myriad
är tillsammans med Gill Sans, Frutiger, och News Gothic
en av de mer läsvänliga linjärerna. Det är jämnt i färgen
och varierat i formen. Multiple Master-tekniken ger dessutom möjlighet att finstämma snittet för enskilda uppgifter.
Vackra versaler, klassisk kursiv
Versalerna följer renässansens former och proportioner.
Myriads kursiv är vacker och användbar, till skillnad från
de flesta andra linjär-kursiver, som mest brukar se nervösa ut. Frutiger har som de flesta linjärer en lutad normalstil för kursiv, men Myriad har egna teckenformer. Liksom
Gill Sans har Myriad hämtat upp klassiska drag, t.ex. i
envånings-a, vilket gör den varm och sympatisk. Detta är
en kursiv som kan tjäna i dekorativa sammanhang.
Myriad är tamare än Frutiger, mer utslätad och i de
fetare vikterna förlorar typsnittet i karaktär och tydlighet.
I jämförelse med Gill Sans och Frutiger är Myriad kallare
och mera opersonligt, neutralt och utslätat sin karaktär.
Det är ett resultat av de många kockarna men också vad
man eftersträvade från Adobes sida. Myriad är ur den syn-
Hymfedorgia
Hymfedorgia
Hymfedorgia
GILL SANS NORMAL 53P
MYRIAD 412 WT 625 WD 50,5 P
FRUTIGER ROMAN 48 P
4
MYRIAD 830 BLACK 700 SE 25 P
Hymfedorgia
FRUTIGER ULTRA BLACK 24 P
Hymfedorgia
MYRIAD 830 BLACK 600 NO 24 P
Hymfedorgia
FRUTIGER BLACK 24 P
Hymfedorgia
GILL EXTRA BOLD 24 P
Hymfedorgia
punkten en succé, eftersom det samtidigt är ett livligt och
trevligt typsnitt som inbjuder till läsning.
Myriad levereras i en rak och kursiv grundform, var och
en med 15 färdiga varianter. Du kommer långt med detta
urval, men ska du tillvarata typsnittets möjligheter skapar du egna sorter från fall till fall.
Fungerar bra i laserutskrift
I lågupplösande laserutskrift blir Myriad alldeles utmärkt,
tydligt och trevligt. Endast i de fetaste vikterna blir upplösningen för låg. Teckenmellarummen i Myriad är små,
den är skapt så, vilket ibland kan bli för tätt i laserutskrift. Använder du laserskrivaren för original kan det
vara lämpligt att prova sig fram till en optimal variant för
detta medium. Däremot bör du inte generellt öka teckenmellanrummet, spärra, det kan försämra läsligheten och
ge Myriad ett fläckigt utseende. I övrigt finns inget att klaga på. Myriad passar bra som standardlinjär för laserskrivare. Helvetica kan du slänga i väggen.
Myriad är ett synnerligen lättläst och tydligt bruktstypsnitt som lämpar sig överallt där en linjär kan göra tjänst.
Myriad är det självklara valet i texter av neutral karaktär, och i tekniska sammanhang. Se här några lämpliga
arbetsområden: Uppslagsböcker – Kataloger – Kartor –
Diagram – Tabeller – Kalendrar – Adressböcker – Skyltar.
Svenska Akademiens Ordlista är ett akutfall som förtjänar
en Myriadisering. Överallt bidrar Myriad med klarhet och
tydlig stil, utan att vara tråkigt. I dessa sammanhang lämpar det sig sällan att arbeta med olika typsnitt för att skapa variation och kontrast. Möjligheten att skapa finstämda
varianter av Myriad passar däremot utmärkt i en expanderad halvfet stil för små rubriker eller uppslagsord och en
lätt kondenserad halvtunn för små texter. Här kommer
Multiple Master-tekniken till sin rätt.
För ingresser och rubriker fungerar Myriad bra, men
om det är stil och karaktär du vill ha är det inte rätt val.
(Där är det Frutiger som är rätt). Däremot är Myriad den
bästa linjären för lite längre texter. Även en lätt kondenserad variant är mycket tilltalande. Men det är jämnt i tonen
och kräver lite luft mellan raderna för att synas.
Myriad klarar det mesta, utom det där lilla extra som
sätter piff på tillvaron – där väljer du Frutiger.
Med nya Multiple Master-tekniken har
Aldrig förr har du väl fått så mycket för pengarna
för ett typsnitt från Adobe. Typsnittspaketet
MyriadMM innehåller 30 – ∞ fonter av ett sällsynt
användbart typsnitt, en revolutionerande ny
typsnittsteknologi, ATM version 3.0, TypeReunion
version 1.0.3, och allt för 2 975 kr. Något har hänt
och prisbilden är inte den största händelsen.
De gamla borrmaskinerna hade fasta varvtal, men de nya
med märkningen Electronic har steglöst, så att du kan
gasa med knappen och avpassa hastigheten medan du borrar. Så fungerar Multiple Master, steglös formförändring
av typsnittet medan du formger texten. Det finns en skillnad: medan borrmaskinen bara har en axel arbetar Multiple Master i flera dimensioner samtidigt. Resultat är
flexibel och fullständig kontroll av typsnittet – inom de
gränser som typtecknaren ritat upp.
Multiple Master bygger vidare på den steglösa storleksförändring som du gör med Postscripttypsnitt. Medan vanliga Typ-1-fonter har EN teckenkontur – en Master – som
tillåter storleksförändring har Multiple Master-fonten
minst två per tecken – Multiple Master – som tillåter formförändring. Dessa teckenkonturer är extremvärden på en
formaxel, längs vilken du fritt kan skapa mellanformer,
utan att förvränga typsnittet. Genom att flera axlar kan
kombineras kan du framställa de stilsorter du vill ha, när
de behövs och just där de behövs. Det är det som är poängen med Multiple Master.
Optisk storleksanpassning
Multiple Master-typsnitten kan ha upp till fyra formaxlar.
Myriad har två: bredd och vikt, medan Minion dessutom
har optisk storleksanpassning (optical size). Den fjärde
axeln kallas stil, och kan innebära förändring från vinklad
till rak serif, från linjär till serif, eller vad man nu kan hitta på. Multiple Master har en öppen arkitektur: det är upp
till typformgivaren att bestämma vilka extremformer och
övergångsmöjligheter som Multiple Master-typsnittet ska
erbjuda. Det här kan bli ganska spännande och öppnar för
en ny syn på begreppen typsnitt och typsnittsfamilj.
Formförändringarna består i att du interpolerar mellan
två extremformer, på samma sätt som du skapar Blends
eller Övergångar i Illustrator. På axeln bredd finns en
maximalt kondenserad och en maximalt expanderad teckenkontur, på vikt en tunn och extrafet som bestämmer
varje axels dynamiska omfång. Typsnittets integritet
garanteras av att du inte kan överskrida dem och att formgivaren utformat dessa baskonturer så att mellanformerna
ska bli bra. Glöm layoutprogrammens möjligheter att
manipulera typsnitt, om du inte redan gjort det.
Basformerna finns lagrade i typsnittets skrivarfont.
Myriad har formaxlarna vikt och bredd, och därmed
extremkonturerna Light-Condensed, Black-Condensed,
Light-Semi-Extended och Black-Semi-Extended. En stilsort
motsvaras av en position i detta koordinatsystem och du
skapar den genom att ange ett värde på varje axel. Det kan
verka krångligt när du läser detta men i praktiken är det
helt genomskinligt.
Den kanske mest efterlängtade av Multiple Masters
funktioner är optisk storleksanpassning. Under blytiden
(1450-talet till 1960-talet) måste man framställa särskilda
blytyper för varje grad. Därvid gjorde man små justeringar
för att kompensera för optiska effekter: ju större grad
desto smalare, tunnare tecken med större kontrast. Fotosättningen innebär att denna kultur gick i graven, efter-
5
”desktoptypograferna” givit oss ett unikt (och vasst) designverktyg
sion av det. Den andra vägen är att använda programmet
FontCreator för att locka fram nya sorter. Här kan du också plocka bort och ändra befintliga varianter. Det hela är
självinstruerande, du klickar eller skriver in värden på de
axlar som FontCreator visar för det aktuella typsnittet, du
avslutar och när du öppnar ditt dokument finns fonten i
menyn.
Namngivningen är ett särskilt kapitel: namnet anger
stilsortens position i koordinatsystemet och kommer
säkert att reta mången. Jag tycker den är bra och klargörande. Myriad Regular heter Myriad Multiple Master 400
RG 600 NO, vilket anger att den har värdet 400 på viktskalan och motsvarar regular-varianten, och 600 på breddskalan vilket motsvarar normalbredden.
Skapar jag en egen variant kan den heta Myriad Multiple Master 425 wt 650 wd, vilket säger att den har värde
425 på viktskalan och 650 på breddskalan. Det kanske verkar vrickat när man förklarar det så här, men i praktiken
är det utmärkt. Det är logiskt och informativt, och säger
mer om sorten är namn av typ SemiBold Condensed eller
Univers 75.
Light
0
100
M
M
M
M
M
M
M
200
300
Vikt
400
500
600
700
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M M M M M
800
Black
900
Ett fast system
1000
0
100
Condensed
200
300
400
500
Bredd
600
700
800
900 1000
Extended
Diagrammet illustrerar Myriads dynamiska omfång på
axlarna bredd och vikt i Multiple Masters skala. De mörka
tecknen visar de varianter som framställts av Adobe och
som levereras som primärfonter. Det inramade tecknet är
Myriads normalfont Myriad MM 400 RG 600 NO, där siffrorna står för positioner på axlarna och förkortningarna
för fontens traditionella namn, Regular och Normal. De
tonade tecknen illustrerar att du kan interpolera egna varianter var som helst inom Myriads omfång. Det har vi inte
hunnit här så vi använder normalfonten. Varianten närmast till vänster om den skulle få namnet Myriad MM 400
wt 500 wd, där förkortningarna anger vilken axel positionerna finns på (wt = weight, wd = width). Bilden illustrerar också hur ypperlig Myriad är i diagram.
som man nöjde sig med en masterform per tecken. Multiple
Master återupplivar nu blytidens kultur i Postscriptformat. Detta kan väl inte ens den mest förkalkade desktopkritiker misstycka till. Multiple Masters axel optical size
har två extremer, den ena med de egenskaper som
används för mycket små grader: bredare form, bredare
grundstreck, korta tjockare serifer, lägre kontrast. Den
andra extremen motsvarar rubrikskärningens egenskaper.
Mellan dessa interpolerar du en anpassning som lämpar
sig för den grad du arbetar i. Hur bra det blir ska vi återkomma till när vi kunnat testa Minion som har denna axel.
När du väljer en sort i koordinatsystemet lagras dessa
värden i skärmfontsväskan – någon ny skrivarfont skapas
inte. Vid utskrift på skärm och skrivare ger skärmfonten
instruktioner hur basformerna ska förändras, precis som
vid gradangivelser. Självklart.
XTension i Quark XPress
I framtiden är det tänkt att du ska kunna skapa dessa nya
sorter medan du jobbar med texten i sitt vanliga program,
som du nu gör storleksangivelser. För tillfället klarar bara
Illustrator 3.2 och XPress 3.1 med Multiple Master XTen-
En viktig poäng är att värdena på Multiple Master-skalorna är absoluta värden som gäller lika för alla Multiple
Master-typsnitt, inte relativa till ett visst typsnitt. Varje
typsnitt upptar bara vissa intervall på respektive formskala. Medan Multiple Master-skalan sträcker sig från 1–999,
har Myriad bara intervallet 215–830 på viktskalan och
300–700 på breddskalan.
Tanken är att t.ex. viktvärdet 500 ska ge samma svärta
i alla typsnitt, oavsett om det är linjär eller antikva. En
viss kombination av bredd-vikt ska alltså kunna användas
på olika typsnitt för att få en enhetlig ton åt en text. Detta
kan givetvis bara bli riktvärden, men tanken är inte dum.
Det kan bli en av de mest användbara nyheterna med
Multiple Master och ett historiskt framsteg i klass med
Fourniers punktsystem. Vi får se hur det fungerar. Kunde
man dessutom få mm-mått för versal-höjden vore det
inte så illa.
En historisk piruett är att denna teknologi introduceras
med en Frutigerinspirerad font – för 35 år sedan var det
Frutigers Univers som stod för en liknande nyhet: en
nytecknad sens serif, utrustad med en rik uppsättning sorter numrerade enligt ett alltför logiskt system. Men Multiple Master går några steg längre: du är inte bunden av
formgivarens val av sorter och du kan skapa en ny sort när
du behöver den och om formgivaren har gjort sitt jobb ska
det bli bra. Om det var rätt att ta fram denna variant är
din sak.
Multiple Master-typsnitten levereras med en uppsättning s.k. primärfonter. De är förvalda varianter som motsvarar de stilsorter som brukar finnas i ett typsnittspaket.
Här finns bl.a. extremformerna och en normal-variant.
Med FontCreator kan du ta bort och ta tillbaks dem i skärmfontväskan.
De varianter du skapar själv får förkortningen wt vid
viktvärder och wd vid breddvärdet. Primärfonter har en
speciell förkortning som ska ange vad de motsvarar i traditionella Typ-1 fonter, t.ex. 700 BD för Bold och 300 CN för
Condensed. Detta är utmärkt som utgångspunkt för val av
typsnitt och för att skapa egna. Efter en förstahandstitt
tycker jag helt enkelt att namnsystemet är en höjdare,
men här kanske jag intar en extremposition.
En viktig poäng med Multiple Master är att du fritt kan
6
manipulera typsnittet utan att förvränga det. Formgivaren
tar ansvar för alla mellanformer. Multiple Master ger
användaren en fantastisk flexibilitet inom trygga gränser.
Inga nya typsnitt
Multiple Master innebär inte att du har tillgång till en
massa typsnitt eller att du skapar nya, bara att du lätt kan
skapa sorter av ett typsnitt. Ett Multiple Master-typsnitt
är formgivet just för att klara den uppgiften. Vitsen är att
typsnittets själ, eller karaktär, ska finnas med i alla de
varianter du plockar fram – men inte mer. En Multiple
Master-linjär ersätter inte alla andra linjärer, bara en
massa speciellt formgivna sorter av den. Den rörelsefrihet
som Multiple Master erbjuder kommer troligen att ytterligare öka intresset för typografisk formgivning och därmed
efterfrågan på typsnitt, vart och ett med sin karaktär och
användningsområde.
Nyttan av Multiple Master är enligt Adobe att stilsorter
flexibelt kan avpassas för olika situationer för att nå bättre
läsbarhet och tillvarata utrymme: bredare stil för långa
texter, smalare för smal tidningsspalt eller tabeller. Säkert
kommer Multiple Master-tekniken att vara en tillgång för
få fram en speciell stämning vid design, rubriksättning.
Optisk anpassning för att nå större läsbarhet i liten grad
är en självklar nytta. Adobe nämner också möjligheten att
kompensera för skillnader i typsnittets framträdanden på
olika slag exponeringsenheter, skrivare, plotters etc.
Men främst pekar Adobe dock på möjligheten att anpassa typsnittet för att passa i ett givet utrymme t.ex. fylla ut
satsen vid rubriksättning eller undvika horungar i textspalt. Det är bra att möjligheten finns, men här finns det
plats för ett varnande pekfinger. Användningen av många
olika varianter kan ge samma negativa effekt som en massa olika typsnitt. Risken är stor för att du får ett rörigt och
splittrat intryck av texten. Även om skillnaderna är små
bidrar de tillsammans till en dålig helhetsverkan.
För designad rubriksättning kan manipulation av typsnittet vara lämplig, men i vanliga rubriker och brödtext
bör du söka andra lösningar först.
Om alternativet är att spärra/täta texten mellan ord och
kanske t.o.m. i orden, kan en försiktig kondensering/
expandering ibland vara en bättre lösning, men det är
ändå ett val mellan pest och kolera.
Stora möjligheter – och risker
Den största faran med Multiple Master är att användaren
i sin okunnighet tar till formanpassning som skapar en
orolig typografi, istället för bättre lösningar – men om så
sker blir det ännu ett övergående fenomen, för ingen vill
väl framställa fula texter.
Begränsningen med Multiple Master är att teckenformer som steglöst ändras längs en axel inte ger utrymme
för individuella anpassningar och speciella avvikelser i
enstaka sorter. Faran med Multiple Master är att typsnitten tenderar att bli slätstrukna, utplattade.
Myriad är ett exempel på denna utslätningseffekt. Där
saknas den effektfulla ultrafeta variant som finns hos Frutiger. Förklaringen är uppenbar: den ultrafeta är för avvikande för att tjäna som master längs hela axeln. För att
bevara typsnittets grundläggande design har formgivaren
här gjort avsteg från normalformen i vissa detaljer som
inte lämpar sig att steglöst skalas ned till andra varianter.
Multiple Master-tekniken borde dock kunna hantera även
detta problem: Frågan är om inte en formaxel med en
dynamisk räckvidd i extremområdet kunde ha gett även
Myriad en ultrafet expanderad variant.
Multiple Master ger fantastiska resurser till grafiska
formgivare och ställer stora krav på typsnittsformgivaren.
NÅGRA EXEMPEL PÅ OLIKA VARIANTER AV MYRIAD
abcdefghijklmnopq
ABCDEFGHIJKLMNO
1234567890
abcdefghijklmnopq
ABCDEFGHIJKLMNO
1234567890
abcdefghijklmno
ABCDEFGHIJKLMN
1234567890
abcdefghijkl
ABCDEFGHIJ
1234567890
abcdefghijkl
ABCDEFGHIJK
1234567890
abcdefghijk
ABCDEFGHI
1234567890
7
Fem matnyttiga Quark-tips (utan större tuggmotstånd)
En blandad anrättning möter
den hungrige Quark XPressanvändaren i detta nummer av
DtP. På menyn finns allt från
aperitif till efterrätt, med en
kraftig huvudrätt i mitten.
Smaklig spis!
1.
Använder du stora citattecken ibland?
Även om du utnyttjar de korrekta ”
som du får genom att trycka alt-shift2, så ser de ofta lite glesa ut när du
kommer upp i 64 punkter eller större.
Ta då istället till alt-shift-* (tangenten till höger om Ä) så får du ett
citattecken ’. När du nu sätter två
efter varandra kan du knipa ihop dem
tills du är nöjd med hur de ser ut.
Givetvis använder du då tangentkombinationen kommando-alt-shift-K.
Ska du knipa ihop mycket struntar
du i att hålla ner alt-tangenten.
2.
Bestäm A&U! Detta menyval är avgörande för hur ditt dokument ska
gestalta sig, för framgång eller kollaps
i textproduktionen. Det finns längst
ned i Redigera-menyn och står för
Avstavning och Utslutning. Har du
inte varit där och fifflat är det hög tid
nu. Du kan ha flera inställningar av
A&U i ett dokument. Vanligen har du
olika för brödtext och rubriker: rubriker ska inte avstavas och kanske sättas tätare än brödtexten. Dessa
inställningar namnger du och kopplar
till typografimallar.
I avstavningsdelen brukar jag välja
avstavningsgräns 5 tecken och 2 före
och 2 efter – det brukar fungera och
om det inte stämmer, i undantagsfall,
går du in och ändrar manuellt, en
kontroll måste du ju i alla fall göra.
Fem tecken väljer du för att inte
avstava ord som in-te, men väl ord-en.
Detta är en smärtgräns som du måste
kolla. Tre avstavningar i följd är en
annan smärtgräns. Behöver du fler
har du oftast för smal spalt.
Utslutningsavdelningen
handlar
om villkoren för avstavning när du
har utsluten spalt (alltså rak vänsterhöger). Här ger du Quark XPress
instruktioner när det ska välja luftning mellan ord eller avstavning. Gå
absolut in och ändra förhandsinställningarna här, de är heltokiga.
Rör inte Teckenmellanrum, det ska
var noll; det är bara i anglosaxisk
typografi som du accepterar spärrning
av orden.
Som standard har jag minimum 80,
optimalt 100 och maximalt 110, allt i
procent av normalt ordmellanrum.
Detta ger programmet instruktioner
att hålla normalt teckenmellanrum,
och om det inte går, att hellre täta än
lufta, och om det inte går – att avstava. Vill du försäkra dig om tät sats,
väljer du kanske 70 % minimum, 90 %
optimalt och 100 % maximalt: XPress
tätar texten generellt och måste välja
tät sats framför avstavning.
Väljer du snävare gränser, t.ex.
minimim 90 % och maximum 100 %
kanske du sätter gränserna för snävt,
och när avstavning är omöjlig måste
Quark XPress spärra ut mellan orden
mycket mer än du har angivit, och du
får fula luckor i texten.
Här finns en känslig balans mellan
inställningarna i Utslutningsvillkor
och Avstavningsvillkor, det är därför
jag har Avstavning så generöst
inställd. Men allt beror på typsnitt
och satsbredd, så testa dig fram. Två
tips:
• Utgå från en tryckt typografi som
du godkänner och återskapa den.
• Testa inställningar och satsbredder både i laserutskrift och fotosats;
det som verkar bra i laserutskrift kan
bli alltför luftigt i fotosats-offsettryck.
3.
Sitter du och läser DtP medan du väntar på att korret ska prassla fram ur
laserskrivaren? Ja, ibland kan man
bli sittande länge. I väntan på snabbare laserskrivare, Ethernet och allt vad
det heter, finns det en del saker du
kan göra själv för att minska risken
för förstoppning i lasern.
Städa upp i dokumentet innan du
skriver ut det. Saker som inte ska
synas i utskriften behövs heller inte i
doklumentet. Tomma boxar tar tid att
processa, och påverkar utskriftstiden
även om de inte syns på pappret
sedan.
Har du bilder i dokumentet?
Kanske de inte behöver vara med på
korrekturet? Och ska de vara med
kanske de lika gärna kan vara i Pictformat? Flytta EPS/Tiff-bilder till en
annan folder så ersätts de av Pict.
Och vad du än gör – rotera inga bilder, lägg dem rakt! Få saker tar så
lång tid för laserskrivaren som att
skriva ut bilder som har monterats
med en annan vinkel än 0 grader i
Quark XPress.
För övrigt finns det oftast inga som
helst skäl att lägga bilder snett.
Har du verkligen använt alla typsnitt som står i ”Typsnitt i dokumentet…” i Övrigt-menyn? Det räcker
med ett mellanrum i 12 p Gill för att
typsnittet ska laddas ner i laserskrivaren. Det tar tid.
Även här hjälper tekniken till att
disciplinera designern; ett fåtal typsnitt spar inte bara tid utan också
betraktarens ögon.
Tänk på att kryssar du i ”Obegränsat antal nedladdningsbara typsnitt”
under Utskriftsformat i Arkiv-menyn
så tar det längre tid.
4.
Att rita två linjer som ska mötas i
t. ex. 90 graders vinkel är inte alltid
det lättaste. Helst vill du ju att hörnet
ska se ut som ett 90 graders hörn och
inte något medeltida försvarsverk
med taggar på.
Problemet är att om två 12-punkterslinjer har samma ändpunkter
betyder det inte alls att hörnet blir
riktigt.
På skärmen tror man sig ofta lyckas med saker som obönhörligt avslöjas
i sättmaskinen. Att fatta med pekaren
i handtaget på den ena linjen och dra
tills hörnet ser bra ut är alltså ingen
bra idé.
Ta istället och lägg till 6 punkter i
måttpaletten till den ena av linjerna.
Ligger linjen du jobbar med i en
annan vinkel än 90 grader kan du
låsa den i sin vinkel genom att hålla
ner alternativ- och shifttangenterna
när du drar i linjen.
Ligger linjen lodrätt eller vågrätt
använder du shift-tangenten enbart.
5.
Till sist en sak som gäller dig som
hunnit få en uppgradering av Quark
XPress till version 3.1. Dubbelklickar
du på ett dokument som du skapat
med en äldre version av XPress (3.0.4)
så öppnas också ditt gamla program.
Det beror på att ”filattributet” Creator inte hittar den nya versionen. Du
måste, om du vill undvika detta problem, byta Creator på alla dina
XPress-filer. Det gör du med programmet Widgets 3.0 från CE Software.
Markera alla filer, sök filattributet
Type och begär att programmet ska
byta från XPRS (d.v.s. från 3.0.4) till
XPR3 (d.v.s. till 3.1). Fixat!
8
Rätt papper i laserskrivaren spar pengar – och ger bättre luft
Använder du laserpapper som
gör din arbetsplats till en gaskammare? Eller ett papper som
efterhand förstör laserskrivaren,
kostar tusenlappar i service och
ger dåliga utskrifter? Det behöver inte vara så. Och att välja
rätt papper kostar inte mer!
– Laddar du din laserskrivare med ett
bra kopieringspapper behöver du inte
oroa dig, säger Lennart Carlsson, försäljningschef på grossistföretaget
Svenskt Papper i Malmö. ”Speciellt
anpassat laserpapper” är lite bluff,
eftersom det har precis samma egenskaper som ett kopieringspapper!
Vi är många som gjort blandade
erfarenheter av papper i desktopproduktion. Det vanligaste är kanske att
brevpapper och blanketter av olika
slag förtrycks för att sedan användas i
laserskrivare.
Det exklusiva brevpapperet med
fin struktur visar sig sedan helt oanvändbart i laserskrivare, och kan i
värsta fall orsaka fel som kostar
åtskilliga tusenlappar att fixa.
Inget pappersdamm
– Börja med att välja ett papper som
inte dammar, säger Lennart Carlsson.
Det ska alltså vara ytlimmat.
Pappersdamm påverkar laserskrivarens innandöme, fastnar på valsar,
orsakar ojämnheSkaffa akvarium!
ter i laserutskrifFick du aldrig något akvariten och smutsar
um när du var liten? Nu har
ner i största alldu chansen att skaffa ett
mänhet. Det är
litet pappersakvarium från
inte
bara
Svenskt papper. Det är en
laserskrivaren
liten praktisk lufttät plexsom
påverkas
ilåda med plats för fem oliutan också din
ka papperskvalitéer. Du
dator,
andra
ställer den bredvid lasermaskiner – och
skrivaren, papperen håller
inte minst du
rätt fukthalt och skadas
själv. Allergi mot
inte, och blir varken dampappersdamm är
miga eller släpper ifrån sig
inte så ovanligt. I
damm. 200 spänn kostar
din dator kan
den, beställ genom att
diskdriven skaringa 08-772 30 00. Då
das av för mycket
kan du också få en ny provdamm i miljön.
bok med laserkvalitéer.
– Förutom ytlimningen så är
skärningen viktig, säger Lennart Carlsson. Köps det färdigskuret i A4 är
det oftast bra och dammfritt. Hålen
ska också vara dammfria.
På bruken produceras A4 i löpande
bana; skärning och eventuell hålning
görs medan papperet hela tiden rullar
ut ur maskinen i 10 A4:as bredd. På
fem och en halv minut har bruket pro-
ducerat en hel lastpall med A4, buntat, inslaget i papper och lagt i kartonger.
De stora bruken, som MoDo, producerar även en del papper i amerikanska storlekar, US Quarto och andra.
– Sedan ska papperet vara
antistatbehandlat, säger Lennart Carlsson. När tonern, det svarta kolpulvret, förs över till papperet i laserskrivaren laddas papperet upp. Den
laddningen måste gå ur efter toneröverföringen, annars blir papperen statiska och fäster i varandra eller i värsta fall runt valsar i maskinen.
Papperet ska vara slätt
– Papperets struktur är viktig. Ju
slätare yta desto bättre resultat i
laserskrivaren. Samtidigt får papperet inte ha för låg friktion så att valsar och hjul får svårt att få fäste eller
drar snett.
Hur klarar laserskrivaren då av
plastfilm? Jo, den är behandlad med
ett ämne som gör den lite strävare för
att den inte ska halka runt inne i skrivaren. Det bästa är att använda en
OH-film med bakpapper.
– Det är klart, det avgörande är ju
hur användaren upplever papperet,
säger Lennart Carlsson. Bokpapper
exempelvis upplevs som vilsammare
för ögat med sin struktur och svaga
krämfärg, och då kan det vara motiverat att använda det i laserskrivare
även om det inte i alla avseenden är
perfekt.
Farliga ångor
Både struktur och släthet alltså –
men absolut inte ett bestruket papper!
Ett bestruket papper, exempelvis Silverblade, ska du inte köra i din laser.
På pappersytan ligger ett tunt lager
av lera och bindemedel för att ge
tryckfärgen ett fint underlag. Problemet är att kemikalierna som ingår i
smeten kan ha en smältpunkt på 6070 grader!
Resultatet blir dels att lösningsmedlen i papperets ytskikt förångas,
och det är inga nyttiga ångor (det känner du på lukten om inte annat). Dessutom så samlas geggan från papperet
på fixeringsvalsen, som kan vara mellan 120 och 200 grader varm. Det
betyder dyra servicekostnader och i
värsta fall valsbyte.
– Det börjar komma bindemedel
som är anpassat till kopiatorer och
laserskrivare, säger Lennart Carlsson. Ett exempel är Data Copy Coated, ett bestruket papper med en
ytvikt på 130 gram. Det är speciellt
framtaget för att man ska kunna förtrycka en fyrfärgsbild och komplettera
med utskrifter i en laserskrivare.
– Men det är lika viktigt att tänka
på tryckfärgen du använder till dina
förtryckta brevpapper och annat som
ska gå i lasern. Det ska vara sådana
färger som tål 200 graders värme och
det höga tryck papperet blir utsatt för
i laserskrivaren.
(Exempel på sådan tryckfärg är
Irocart från Hartmann).
Förtrycker du saker så kontrollera
också att tryckeriet/bokbindaren skär
dina papper med fibrerna åt rätt håll.
Fiberriktningen ska vara längs med
papperet, så att det inte krullar sig
som faxpapper när det går i kopiator
eller laser. Ligger fibrerna tvärs mot
”åkriktningen” så rullar sig papperet
lättare.
Låt papperet ligga kvar
Papper ska förvaras i omslagspappret
det levererades i, och helst i samma
kartong. Du undviker inte bara kantstötta papper, utan det håller också
den fukthalt det ska.
På Svenskt papper har man tagit
fram en plexiglaslåda med fem fack
för olika sorters papper. Mindre
damm och rätt fuktighet.
En kvalitet som Sweden Bond
Laser, ett fint brevpapper, levereras
från början i en särskild förpackning
avsedd för skrivbordet.
– Men kom igåg att allt papper
avsett för kopiering också passar i din
laserskrivare, säger Lennart Carlsson. Data Copy eller Modo Copy går
utmärkt att använda.
Kuvert och etiketter måste också
klara värmen och trycket i lasern.
Varken de eller papperen får vara för
tjocka. Papper med en ytvikt på 110120 gram brukar vara maximalt vad
tillverkare av laserskrivare rekommenderar. 80-100 gram är bäst. Du
kan köra tjockare papper, men tänk
på att du då trycker isär fixeringsvalsarna, så att de efterhand glappar.
Du ska aldrig lufta eller stöta pappersbunten när du laddar laserskrivaren/kopiatorn. Då kan du skada papperskanterna, och laddar dessutom
upp papperet så det blir statiskt.
Original på laserskrivare?
Du som gör original direkt från
laserskrivare kan prova Laser Montage, en polyesterfilm som säljs av
Svenskt Papper. Bra skärpa utlovas,
och den har dessutom fördelen att tåla
vaxet från vaxmaskinen utan att blöda igenom och missfärgas.
9
Några papperskvalitéer
du kan använda i lasern
Sätterierna snart ett minne blott
Sweden Bond Laser
Ett 90 grams antikrandat lumphaltigt papper
med vattenmärke. Finns kuvert i samma
serie. Tillverkas på Tumba bruk. Åldersbeständig, jämn kvalitet. Finns i vitt och elfenben. Exklusivt brevpapper.
Conqueror Laser
Jämförbart med Sweden Bond, finns bara
i vitt.
Svecia Antiqua 1777 Laser
Lite rustikare 90-gramspapper. Kuvert finns
i samma serie.
Svecia Antiqua Moderna
Slät yta, vattenmärke. 90 gram, finns också
210 gram för korrespondenskort. Vitt och
chamois. Kuvert finns.
Victory Laser
Antikrandat med vattenstämpel, kuvert E65
(den låga sorten där man viker pappret i tre
delar) samt C5, bägge med invändigt
antikrandat tryck. Fyra ljusa färger.
Papyrus LaserPrint
Vardagspapper för korrespondens, fakturor,
artikelmanus och annat.
Scandia Unique Copy
Tillsammans med bokpapper det enda obestrukna pappret gjort på kemisk massa som
är helt klorfritt. Ett extra miljövänligt val, alltså. Innehåller heller inget optiskt vitmedel.
80 gram, hålat eller ohålat.
Kaskad/Colorit/Kaskad Unique (klorfritt)
Färgat kopieringspapper, finns i en mängd
olika kulörer och ytvikter.
Svenskt Arkiv
Arkivbeständigt kopieringspappret.
Data Copy
75-100 grams kopieringspapper för allt möjligt vardagsbruk.
Modo Copy, 80 gram
Liksom föregående ett volympapper.
High Tech Copy
100 grams obestruket vitt papper med slät
yta, anpassat för förtryckning och därefter
utskrift i laserskrivare.
Data Copy Coated
130 grams bestruket, används som High
Tech Copy. Lämpligt för fyrfärgstryck.
Mellotex
Det enda pappret i Europa som både Kodak
och Canon rekommenderar till sina färgkopiatorer. 95 gram, vitt, obestruket. A4 och A3.
En liknande kvalitet heter Accent cc.
– Det sätteri som endast ägnar
sig åt att rippa kundernas disketter kommer att försvinna!
Här får du pappersprover
Pappersprover, råd och hjälp får du genom
att ringa Svenskt Papper på 08-772 30 00,
eller Pappersgruppen, den andra grossisten
på svenska marknaden, tel 08-772 05 00.
En pappersdummy beställer du i Svenskt
Pappers butik, 08-772 32 75, eller i Pappersgruppens dummyshop, 08-722 05 00.
Finns du i Stockholm kan du titta på papper
i Svenskt Pappers butik på Birger Jarlsgatan 23 eller på Paperpoint (Pappersgruppens motsvarighet), Olof Palmes Gata 12.
Den spådomen om en redan hårt prövad bransch står Rodolfo Chaves för.
Han är en av delägarna i Ateljé Ove
Landgraff, ett av Stockholms kvalitetssätterier.
– Laserskrivarna blir bättre och
bättre; ingen kommer att rippa en fyrsidig svartvit broschyr i framtiden,
säger Rodolfo Chaves. Mycket av
dagens bokproduktion sker redan
med laserskrivare.
Det som begränsar upplösningen
på laserskrivarna är kolpulvret; det
finns laserskrivare att köpa som teoretiskt håller 1200 linjer (lika mycket
som rippstandarden på många sätterier) men kolpulvret hindrar att det
blir 1200 linjer fullt ut. Jämförbart
med t. ex. dagstidningskvalitet blir
det dock.
Dyrbart pilljobb
För sätterierna har rippningen från
disketter fört med sig en rad problem.
– Vi förlorar pengar på att sitta och
pilla med en sida som inte kommer ut
rätt. Det kan ta en timma, och vi kan
kanske debitera en hundralapp, säger
Rodolfo Chaves. När man lärt känna
kunden går det bättre.
Ove Landgraff AB har nämligen
bestämda uppfattningar om hur det
ska gå till för att produktionen ska
flyta, för såväl kund som sätteri.
– Vi vill ha alla dokument som
postscriptfiler, säger Rodolfo Chaves.
Vi har idag fler än 5 000 postscriptfonter i vårt system. Med Truefonts
kommer antalet kanske att fördubblas. Genom att ta emot dokumenten i
form av postscriptfiler slipper vi alla
font-ID-problem.
Jättedokument
Det handlar om m-y-c-k-e-t stora filer
i vissa fall. En tidskrift med fyrfärgsbilder som rippas ut i ett stycke kan
bli flera hundra megabyte stor. Går
detta att hantera? Ja, det tror Rodolfo
Chaves. Lösningen är snabba modem
och optiska skivor som man kan både
skriva och läsa. SyQuest-skivorna
tror han däremot inte på, inte ens de
nya 88 megabyteskivorna.
– På många sätterier i USA vill
man inte ta emot jobb på SyQuestskivor, säger Rodolfo Chaves. De ställer
till med för mycket problem.
Ove Landgraff AB har gått den
långa vägen från 60-talets hantverksmässiga sätteri, med erfarna rubrik-
sättare, till 90-talets servicebyrå där
snabba fötter och kundkontakter ofta
betyder mer än typografisk kvalité.
– Det är inte tekniken det är fel på,
säger Rodolfo Chaves, men ofta brister det i kundernas kunskaper.
Och ibland brister det i sätteriets
kunskaper också.
Eller också kan det vara snålhet,
som gör att rippsättare väljer det billiga fotopapperet istället för exempelvis Fuji eller Agfa, som är dyra men
bra. Eller bara slarv med att hålla
framkallaren ren och kontrollera
svärta.
På Ove Landgraff sätter man
rippjobben i en Varityper, som har en
maximal upplösning på 2400 X 2400
linjer. Den har en Emerald-rip, som
utnyttjar Hellectrons/Adobes rastervinklar (snabbare och bättre än de
flesta andra rippar, enligt Rodolfo
Chaves).
Fyra femtedelar av sättjobben körs
ut med en upplösning på 1200 X 2400
linjer, resten i 2400 X 2400 linjer.
Nästan inga av Ove Landgraffs kunder nöjer sig med 1200 X 1200 linjer.
– Textjobben tar kanske 30% längre tid i högupplösning, säger Rodolfo
Chaves. Är det fyrfärgsjobb tar det
ännu längre tid.
Support och service
Ove Landgraff AB sköter också en hel
del av sina kunders support och service, den del som har med typsnitt och
sättning att göra. Ett stilprov med
fonternas alla tecken och spalttextsättning i 10 punkters grad är på
gång. Företaget scannar in och bearbetar loggor, ritar om typsnitt åt kunder etc.
En annan trend, som redan är här,
är givetvis fyrfärg i desktopproduktion. Nya marknader öppnas, men
kräver stora investeringar. Ove Landgraff AB har ännu inte gått ut och sålt
fyrfärgsrepro. I samma lokaler som
sätteriet finns en plotter som kan skära ut skyltar i plastfilm.
– I framtiden kommer det som
bara är vanliga rip-sätterier idag att
ge service inom en rad angränsande
områden som multimedia, olika presentationssystem, eller varför inte
saker som exempelvis dörrmattor
med företagets logga på?
Bredda registret är stridsropet för
dagen bland rippsätterierna. För
Rodolfo Chaves och hans kolleger på
Ove Landgraff betyder det också att
de på egen hand producerar allt från
visitkort till årsredovisningar, böcker
och foldrar.
10
Att installera System 7 på Macen – tredje och sista delen
Här följer tredje och avslutande delen av vår miniserie om system 7. Fast systemet kommer vi att
återkomma till (dock i mindre portioner) när det
finns saker av vikt att meddela. För de DtP-läsare
som drabbas av teknikabstinens rekommenderar
vi en dos av MacUser eller något liknande.
Förflyttaren och Inställningar (skrivbordstillbehöret under
äpplet) behövs inte längre. I system 7 kan du öppna
system-filen genom att dubbelklicka på den. När den öppnas ser det ut som ett vanligt fönster i Finder där du ser de
typsnitt och ljud som är installerade i systemet. Samma
sak kan du göra med en typsnittsväska. Ska du installera
ett typsnitt i systemet kan du göra detta genom att lägga
en typsnittsväska på systemmappen, systemet sköter resten. Det samma gäller systemtilläggen av typ ”Inställningar” som av systemet placeras i mappen ”Inställningar”.
Dessa behöver inte skrivbordstillbehöret ”Inställningar”
för att kunna öppnas och ställas in, utan i det nya systemet
är det bara att dubbelklicka på dokumentet.
Fildelning
Den mest banbrytande funktionen bland nyheterna i
system 7. Vem som helst på ett nätverk kan göra en hårddisk eller enskilda mappar tillgängliga för andra på nätverket. För de andra på nätverket uppför sig denna dator
på samma sätt som en normal filhanterare. Det behövs
alltså inte längre en maskin som står uteslutande för
filhanterarfunktionen, utan den kan samtidigt användas
för vanligt arbete. Om nätverket utsätts för mycket trafik
mot filhanteraren är det fortfarande att rekommendera en
dedicerad filhanterare. Nyligen har AppleShare (Apples
filhanterarprogram) kommit i en ny version (3.0), som har
förbättrats avsevärt sedan tidigare versioner.
Edition Manager, publicera och prenumerera
Publicera och prenumerera är funktioner som börjar dyka
upp i de senaste versionerna av många program (i Redigera-menyn). Detta innebär att ett dokument kan låna ut
(publicera) en del av sitt innehåll, som andra dokument
(även gjorda i olika program) kan låna (prenumerera). När
sedan den publicerade delen av dokumentet förändras i ett
senare skede, kommer den delen att uppdateras i alla
dokument som prenumererar på det. Detta fungerar även
över ett nätverk.
En mycket kraftfull funktion för att se till att dokument
har ett aktuellt innehåll. Dock det är kanske en viss risk
att arbetsmiljön blir lite rörig med alla korsreferenser.
Tangentbordskontroll i Finder
Sedan system 5 har det gått att navigera med hjälp av tangentbordet i dialogrutorna för ”Öppna”. I system 7 har detta utvidgats till att gälla generellt i Finder och i alla
dialogrutor för spara och öppna. Information om dessa
funktioner och de olika kommandona får du i menyvalet
”Genvägar i Finder”, i hjälpmenyn (symbolen med frågetecknet i en pratbubbla uppe till höger) i Finder.
Hjälpbubblorna ger information. Välj kommandot ”Visa
hjälpbubblor” i hjälpmenyn (menyn med ett frågetecken i
en pratbubbla i det högra hörnet av menyraden). När du
sedan placerar markören över olika objekt på skärmen ger
en text i en liten pratbubbla information till användaren
och det fungerar fortfarande att arbeta.
Många program utnyttjar denna funktion i sin senaste
version för att ge direkt hjälp på skärmen.
TrueType är Apples nya fontformat. Det är en vidareutveckling av ”QuickDraw” (Apples sidbeskrivningsspråk)
för att beskriva teckenformer. Tekniken fungerar på samma sätt som för PostScript-fonter, med de skillnaderna att
den uträkning av fontens utseende på skärmen som ATM
(Adobe Type Manager) gör för en PostScript-font är inkluderad i systemet för TrueType och att en TrueType-font
inte behöver en skärmfont för att hanteras av systemet.
Problemet är att den som arbetar med grafisk produktion
vill arbeta med samma sidbeskrivningsspråk vid alla tillfällen (på skärmen, vid korrekturutskrifter och vid sättning) och då är PostScript den gällande standarden. Ett av
de troliga huvudargumenten för Apple att utveckla TrueType var att få Adobe (som har patentet på PostScript) att
släppa på sina hemlisar – vilket också lyckades.
Mapphantering i systemmappen
En funktion av något mer teknisk natur i system 7 gör att
inte systemappen längre lastas med en stor mängd dokument, vilket ofta var en orsak till att datorer var mycket
långsamma i tidigare systemversioner. När du vant sig vid
den nya hanteringen är det också enklare att få en överblick av en dators systemkonfiguration. Systemet tillhandahåller även denna funktion till andra programvaror i
datorn, vad gäller att placera inställningsdokument mm
på rätt plats i systemmappen.
IAC
IAC står Inter Application Communication och är en funktion i systemet som än så länge i första hand berör programutvecklare. IAC innebär att ett program kan kommunicera med ett annat program som ligger i bakgrunden (är
startat men inte är det som är valt av användaren) eller på
en annan maskin i nätverket. Detta innebär att ett program kan utföra kommandon i ett annat program och därmed antingen låna funktioner eller kontrollera det andra
programmets arbete. Antingen kan detta leda till att standardprogram erbjuder fler funktioner om en annan viss
standardprogramvara finns på nätverket, men det finns
också stora möjligheter för mer tekniskt kunniga användare att skräddarsy sin arbetsmiljö.
Förfinad utformning av gränssnittet
I system 7 finns det ett mycket bättre stöd än tidigare för
att program ska kunna använda färg i sina gränssnitt.
Framför allt ser du detta i Finder om du har en färgskärm.
I Finder har man gjort mycket vad det gäller utformningen
för att förenkla det ännu mer för användarna, både funktions- och formgivningsmässigt. Apple har också tagit tillfället i akt att försöka göra datorns gränssnitt mer attraktivt för att lura till sig fler kunder. När du har innehållet i
Finders fönster ordnade enligt lista går det dels att arbeta
med flera hierarkiska nivåer samtidigt (genom att trycka
på pilen till höger om mappsymbolen) och ändra sorteringsordningen genom att endast klicka på rubrikerna
överst i fönstret (”Namn”, ”Storlek” etc.).
Filsökning
Nu är sökfunktionen inkluderad i Finder och inte längre
en långsam Filsökare i äppel-menyn. Kommandot, Sök,
hittar du i Arkiv-menyn i Finder och i system 7 går det fort
att söka igenom en hårddisk. När Finder hittar något som
stämmer med det du skrivit, öppnar den mappen där filen
ligger och markerar den. Det går också att specificera
sökargumenten på ett mer intelligent sätt än tidigare.
11
Fem genvägar för dig som jobbar i PageMaker
Vill du bli en PageMaker-snitsare? Eller helt enkelt bara lära dig
arbetsbesparande knep som
underlättar ditt arbete? DtP ger
dig här fem tips – genvägar till
en bättre layout.
1.
Välj rätt metod för avstavning! PageMaker har tre alternativ för avstavning: Endast manuell, Manuell samt
lexikon och Manuell samt algoritm.
Det första alternativet, Endast
manuell, är bara användbart för
mycket korta texter där layoutaren
själv vill styra varje avstavning och är
därför mycket tidskrävande.
Manuell samt lexikon ger korrekta
avstavningar, men många ord som
finns med i en normal text saknas i
avstavningslexikonet och avstavas
därför inte alls. Detta tillval kräver
också en hel del efterarbete.
Manuell samt algoritm avstavar
orden efter en matematisk formel –
det må låta osäkert men blir oftast
rätt. Väljer du denna avstavningsmetod får du göra en översyn i efterhand
för att justera de avstavningsfel som
trots allt uppstår, men detta alternativ för avstavning är ändå det snabbaste.
När du avstavar ord manuellt –
tänk på att använda så kallade mjuka
bindestreck som du får genom att
använda kommando-tangenten tillsammans med bindestrecket -. Då kan
du stryka och lägga till i texten utan
att tänka på bindestrecket – om texten förskjuts så att ordet inte längre
avstavas, försvinner bindestrecket.
2.
Är avstånden ojämna mellan bokstäverna i rubriken? Trots att de flesta
typsnitt har värden för knipning mellan olika bokstäver kan text i stora
grader ändå se ojämn ut och behöva
justeras i efterhand. Särskilt gäller
det mellanrummet mellan bokstavspar som VA och YA. För att lära dig
manuell knipning mellan bokstäver
måste du introduceras i ett nytt
begrepp: em. En em är lika stor som
den text du arbetar med. Är texten 36
punkter är en em också 36 punkter
och så vidare. Du har i PageMaker två
möjligheter när det gäller att minska/öka avståndet mellan två bokstäver. 1/25 em och 1/100 em.
För att minska avståndet 1/25 em
använder du följande tangenter: kommando + backsteg (den tangent du
använder för att ta bort den bokstav
du just skrivit). För att minska
avståndet 1/100 em använder du alt +
backsteg. Vill du öka avståndet 1/25
respektive 1/100 em använder du
kommando + shift + backsteg respektive alt + shift + backsteg.
3.
Textbehandlaren är ett mycket
användbart redskap som du öppnar
genom att klicka tre gånger i följd på
den text du vill behandla. Förutom att
du här har en rättstavningskontroll
och kan söka och ersätta ord, kan du
också använda sök-och ersätt-funktionen på attribut. Du kan till exempel
ersätta all text i 14 punkters Futura
med 16 punkters Franklin eller ersätta all text formaterad som versaler till
kapitäler, all fet kursiv text till mager
kursiv och så vidare.
4.
Tar du ofta mot texter skrivna på PC
för layout på din Macintosh? Då kan
det vara idé att installera monteringsfilter i ditt PageMaker-program.
Då slipper du konvertera texterna
själv, PageMaker gör jobbet åt dig.
Monteringsfilter finns för flera versioner av Word Perfect för PC, ASCIIfiler skrivna på PC, RFT för PC samt
XYWrite III Plus. Fråga din återförsäljare var du kan få tag på dessa
monteringsfilter!
5.
Vill du flytta den layout du gjort till
en annan sida i samma dokument?
Det enklaste sättet att göra detta är
att välja 25% storlek från Sida-menyn
(snabbkommando: kommando + 0). Då
ser du både det uppslag du arbetar på
och monteringsytan runt omkring.
Markera det du vill flytta genom att
dra en ram runt allting med pilverktyget. Tänk på att handtaget till textblock ibland kan ligga en bit utanför
sidytan – se till att allt blir markerat.
Håll nere shift-tangenten samtidigt
som du drar med dig allt i layouten åt
sidan eller rakt upp. Shift-tangenten
gör att du drar rakt, om du börjar dra
uppåt, förskjuts objekten inte i sidled
och om du drar åt sidan förskjuts de
inte i sidled. Gå sedan till den sida dit
du vill flytta layouten, välj 25% storlek och flytta in objekten på samma
sätt som du tidigare flyttade ut dem.
Du kan också markera önskade
objekt, kopiera dem och klistra in dem
på den nya sidan. Vill du flytta sidor
mellan olika dokument måste du gå
via klipp- och klistra. Tänk då bara på
att inte avsluta PageMaker när du går
mellan de två dokumenten, välj öppna
och stäng istället.
BONUSTIPSEN
• Håll nere alt-tangenten och musknappen. Rör på musen, och vips flyttar du
runt PageMaker-sidan på skärmen utan
att behövs gå via rullningslisterna.
• Ett vanligt sätt att arbeta i PageMaker
är att gå från skärmstorlek (kommando +
w) till 200% sidstorlek (kommando + 2).
Detta för att finjustera detaljer och få en
bra översikt samtidigt. Men i 200% storlek kan du behöva flytta dig över sidan
för att komma till just den del av sidan
du vill se. Gör så här istället: Håll nere
tangenterna kommando, shift och alt och
klicka sedan på den punkt du vill se i
200% storlek. Då kommer den del av
sidan du klickat på mitt i din nya skärmbild med 200% storlek. Klicka en gång
till och du ser sidan i 100% storlek, en
gång till och du är tillbaka i 200% etc.
• Om du vill få en översikt över ditt dokument och se alla sidor i följd, behöver du
inte själv bläddra framåt i dokumentet
genom att klicka fram nya sidor. Håll
nere shift-tangenten medan du väljer Gå
till sida… ur Sida-menyn, så bläddras
sidorna förbi automatiskt tills du avbryter
bläddringen genom att hålla nere shifttangenten och trycka . (punkt).
• Vill du snabbt och enkelt använda en
rolig layoutdetalj? Håll nere alt-tangenten och tryck dit ett q så får du följande
resultat: •.
• Om du ofta arbetar med innehållsförteckningar och liknande, kan du få en linje eller prickad rad mellan innehållsraden
och sidhänvisningen genom att använda
tabulatorerna på rätt sätt. Markera texten med textverktyget. Välj Indrag/tab
från Text-menyn. Välj utföring (streck
eller prickar) och klicka på de små hakarna som anger var tabulatorerna ligger.
Använd tabulatortangenten för att göra
mellanrum så får du följande uppställning:
Heminredningsspecial _______sid 3 eller
Somrar jag minns...........................sid 7
12
Nytt typsnitt
från Danmark
Poul Søgren vid Purup Prepress i
Danmark har tecknat typsnittet Jante
Antiqua, förmodligen med Aksel Sandemose i tankarna. Jørgen Eie Christensen digitaliserade Jante. Det är en
relativt kraftfullt tecknad, lättläst
antikva, och finns i vikterna medium,
halvfet
och
fet,
rak
och
kursiv.
Søgren själv beskriver Jante som
ett försök att översätta den franska
typografin till danska, där resultatet
hamnat någonstans mellan Frankrike
och Holland.
Skriv längre
på PowerBook
Har du en ny liten batteridriven Mac
ska du titta på Nisus Compact, en
strippad version av Paragon Concepts
mycket avancerade ordbehandlingsprogram Nisus.
Kompaktversionen jobbar helt i
datorns RAM-minne, så hårddisken
drar inga batterier när du skriver. Det
som tagits bort ur Nisus är bl.a. layoutfunktioner och makron. Men allt
går att lägga till igen, om du vill,
genom att köpa tilläggsmoduler. På så
sätt kan du skräddarsy Nisus Compact helt efter dina egna behov. Modulerna fungerar på samma sätt som
Quark XPress XTension; du lägger
dem i samma mapp som Nisus Compact så kommer de upp som menyval i
programmet.
I USA säljs Nisus Compact för 150
dollar och modulerna för 30 dollar
styck.
DiskExpress får
sällskap i paketet
ALSofts storsäljare DiskExpress har
nu uppdateras för System 7. Programmet är fortfarande marknadens bästa
för att få ordning på fragmenterade
hårddiskar, steget före Mac Speed
Disk från Norton Utilities eller
Deluxe Optimizer från MacTools.
För DtP-läsare som hårdkör sina
Macar är DiskExpress eller något av
dess konkurrenter en nödvändighet.
Den fragmentering (uppdelning av
såväl det lediga utrymmet som filer på
flera olika ställen på hårddisken) som
obönhörligen sker gör hårddisken
trött och långsam. Med ett defragmenteringsprogram får den nytt liv. Kör
dessutom programmet ofta. DiskExpress erbjuder full automatik för den
som vill lösa sina fragmenteringsproblem en gång för alla.
DiskExpress ingår i ALSofts Power
Utilities, ett paket som innehåller
flera användbara verktyg. Mest
bekant efter DiskExpress är förmodli-
gen Master Juggler, som hanterar
typsnitt, skrivbordstillbehören under
äpplet, ljud, program m.m. på ett
smart och enkelt sätt. Faktiskt fullt i
klass med det i Sverige vanligare
Suitcase II från Fifth Generation
Systems, och till och med något bättre
när det gäller användarvänlighet.
DtP-panelen rekommenderar köp
av dessa eller liknande program med
samma funktioner.
NewsEdit väljs av
fler i dagspressen
Östra
Småland,
Arbetet
Väst,
Östersundsposten,
Länstidningen,
Barometern, Aftonbladet, Arbetabladet, Hallands Nyheter och Sundsvalls
Tidning har valt NewsEdit för sin
redaktionella textproduktion.
NewsEdit från Baseview Products
Inc ingår i ett paket av program som
förutom inskrivning och redigering
klarar hantering av nyhetsbyråtexter,
kommunikation med lokalredaktioner, utskrift av ombrutna sidor och
integration med Quark XPress.
Trycksvärta farligt
för borgmästare?
Borgmästaren i Detroit, USA, hävdade nyligen i ett uttalande att tidningars trycksvärta var en hälsofara för
läsarna. Uttalandet var ett försök att
rikta intresset från Detroit-tidningarnas avslöjanden kring några fastighetsspekulanters förgiftade mark.
Enligt borgmästaren innehåller
trycksvärta giftiga ämnen. Men forskare från de amerikanska tidningsutgivarnas organisation konstaterade
att för att få den rekommenderade
maximidosen av exempelvis zink skulle en läsare vara tvungen att äta 11
sidor av tidningen. För dagsdosen
magnesium skulle man behöva sätta i
sig 108 sidor, och för aluminium 32
sidor…
Borgmästare Coleman Young och
hans pressekreterare tar emellertid
inga risker. I fortsättningen läser de
Detroits dagstidningar med gasmask
och handskar, säger de.
Monotype
letar nya ägare
Monotype Corporation, moderbolaget
till Monotype Typography, skär ner
och söker nya ägare sedan företaget
hamnat på randen till konkurs. Monotype är en av världens mest berömda
stilgjuterier och tillverkare av sättutrustningar. Med typsnitt som Baskerville, Bembo, Perpetua, Gill, Times
New Roman, Plantin och ett par tusen
till är Monotype känt för sin typografiska kvalitet.
En orsak till Monotypes ekonomis-
ka problem ligger i företagets uppbyggnad; man har tjänat pengar på
leverans av sättsystem i första hand,
på typografin i andra hand. När desktopproduktionen slog igenom var man
oförberedd och sen att agera, i likhet
med sina tyska konkurrenter. De fina
sättsystemen blev en belastning.
Monotype Typography, som levererar de fina Postscript-snitten, går
dock med vinst. Vi gissar att Adobe
gärna skulle vilja lägga vantarna på
detta dotterbolag.
Varning för
dubbla system
Ibland kan du vara tvungen att ha två
system samtidigt på Macen, om du är
beroende av programvara som inte är
helt kompatibel med det nya systemet. Kom då ihåg att bygga om skrivbordet genom att hålla ner alt- och
kommando-tangenterna varje gång du
startar om Macen med system 6.
Det som annars kan hända är att
datorn, när den kör under system 6,
skriver över filer du skapat under
system 7. System 6 känner inte igen
alla system 7-filerna om inte skrivbordet byggs om varje gång.
Väluppfostrat virus
upptäckt i USA
Ett nytt virus, som angriper program
och systemfilen i Macdatorer, har
upptäckts i USA. Viruset sprids
snabbt genom smittade program (”10
Tile Puzzle” och ”Obnoxious Tetris”),
men förstör inga data på hårddisken.
Däremot kan infekterade system krascha.
Viruset heter MBDF A och kan
bekämpas genom t.ex. SAM Virus Clinic. Råkar du ut för datorsnuva, kontakta DtP så försöker vi hjälpa dig!
Adobe-chip ger snabbare
Postscript-laserskrivare
Adobe har tagit fram ett chip som
(enligt Adobe) ska ge precis så snabba
utskrifter som mekaniken i printern
tillåter – det ska inte längre vara programvaran som tar tid.
Chipet kommer att installeras i
laserskrivare från olika tillverkare
under 1992.
Glasnost öppnade nya
marknader för typsnitt
Casady & Greene (kända för det lilla
eleganta databasprogrammet QuickDex) är en av många typsnittstillverkare som erbjuder fonter på kyrilliska. Bodoni, Garamond och de mera
östligt klingande Svoboda, Murmansk
och Odessa Script finns för såväl Mac
som PC för den internationella ryska
teckenuppsättningen.
14
Tre typografiska toppenböcker till bottenpriser
Du som prenumererar får ingen
diskett med detta nummer av
DtP. Istället erbjuder vi tre böcker till mycket kraftig rabatt.
Böckerna är Valter Falks klassiska ”Bokstavsformer & typsnitt
genom tiderna”, Bo Berndals
”Typiskt typografiskt” och
Christer Hellmarks ”Typografisk
handbok”. Köper du alla tre
böckerna genom DtP, sparar du
sammanlagt 500 kronor!
Valter Falks bok är säkert väl känd
för de flesta DtP-läsarna. Den är faktiskt unik; en lika bred och kunnig
genomgång av typsnittshistorien och
personerna bakom typsnitten har ingen annan förmått göra. Att den dessutom är skriven på en allt annat än
akademisk prosa, gör läsningen till
ett nöje även för den som till äventyrs
inte är typsnittsfanatiker.
Tusen typsnitts krönikör
Tusen typsnitt omskrivs av Valter
Falk i hans livsverk (jo, det finns ett
register längst bak i boken, till och
med två – ett för personer och ett för
typsnitt). Typsnitt som Baskerville,
Garamond, Times och andra vanliga
brukssnitt ägnas naturligtvis större
utrymme än exempelvis ett typsnitt
som brittiska Wide Latin (1883).
Men även detta sistnämnda, från
stilgjuteriet Stephenson Blake, är
intressant; här ser du tydligt varifrån
en typformgivare som Zuzana Licko
hämtade inspiration när hon skapade
Postscript-snittet Matrix på sin
Macintosh hundra år senare.
”Bokstavsformer & typsnitt genom
tiderna” kom 1975. Den var slut på
”De engelska boktryckarna var mycket kritiskt
inställda till Baskerville. Han betraktades som en
excentrisk amatör och togs inte på allvar som fackman. Man klandrade det glättade papperet och den
osedvanliga skärpan i trycket, som man påstod
vara skadlig för ögonen”. Ur Valter Falks bok.
förlaget och omöjlig att hitta på antikvariat när Ordfronts förlag bestämde
sig för att ge ut den ånyo. Boken har
fått ett sobrare yttre, det gamla
skyddsomslagets hiskeliga gula färg
är borta, men insidorna är desamma;
250 sidor späckade med kunskap.
Valter Falks bok brukas även utanför Sveriges gränser; av typsnittsformgivaren Gerard Unger i Amsterdam t.ex, som läser i den så gott som
varje dag – utan att kunna läsa svenska! Jag förstår ändå vad som står där,
säger Gerard Unger, men frågan är
om det inte är dags för en engelsk
upplaga.
Är den då inte ”omodern” eftersom
den skrevs före desktop-explosionen?
Nej, god typografi existerar ju i såväl
bly som fotosats och laser, och dålig
typografi blir ju inte bättre av att vara
digitalt framställd. Såtillvida blir aldrig klassisk typografi gammal.
Dessutom behövs alltid historisk
kunskap för den som vill ha perspektiv på sitt jobb. Så slit ögonen från
bildskärmen och läs Falks bok! Du
blir inte besviken.
Ordbruk och bokstavsskötsel
Bo Berndal, som gjort de typsnitt som
nya DtP-prenumeranter kan välja
bland (se nästa sida), driver Bigg
annonsbyrå och Galleri Hålet i Stockholm. Hans bok ”Typiskt typografiskt”
(Bokförlaget T. Fischer & Co) kommer
nu i en ny upplaga.
Bo Berndal säger många kloka
saker i sin bok, men framförallt visar
han vad han menar med exempel.
Läsaren kan också botanisera i förfat”Vilken miljö och vilka ramar man än väljer
för sin publikation skall man tänka på att
även den aktiva typografin har en funktionell grundtanke. Typografi kan definitionsmässigt inte vara kreationer för sin egen
skull, utan har alltid syftet att bära fram
innehållet”. Ur Bo Berndals bok.
tarens egna märken. PK-banken, socialstyrelsen, riksarkivet, journalistförbundet, Procordia (liksom Svenska
forskningsinstitutet i Istanbul); alla
har de fått form av Bo Berndal.
Det är alltid lika roligt att få brev
författade på Bo Berndals egen Mac.
Där har han nämligen lagt in sina
egna privatsnitt, bland annat en
skrivstil som gör att brevet får en
högst personlig prägel. Mac-typsnitt
skapar han själv med hjälp av skisser,
en scanner och ett typsnittsprogram.
Den inställningen, en sorts suveränitet över tekniken, präglar också Bo
Berndals bok (nedtecknad av Paul
Frigyes). Inte så att det saknas tekniska avsnitt, men det är fascinerande
att se Bo Berndals förtjusning över
fräcka layouter i Clic och Z, allt avbildat i boken, och samtidigt veta
att detta är en typograf av den gamla
stammen, med en hel del blytradition
i ådrorna.
Bokformgivarens lärdomar
Christer Hellmark, formgivare av
framförallt böcker, skriver i kommande nummer av DtP om brödtextens
”Förkortningar flitigt använda kan bli ett fikonspråk
som utestänger läsare – precis som på medeltiden.
Ibland blir intrycket rent löjligt. Att med inga eller
måttliga kunskaper om datorer läsa artiklar i datatidningar är en prövning: vad betyder egentligen RAM,
DOS, PC, VGA, EMS och alla andra förkortningar som
texten är full av?”. Ur Christer Hellmarks bok.
hantering. Det är också huvudämnet i
hans bok ”Typografisk handbok”, som
redan hunnit bli en minor classic på
området. Ordfront har givit ut boken i
samarbete med välkända Ytterlids
sätteri i Falkenberg.
Har även den läsare som inte sysslar med bokformgivning något att lära
av Christer Hellmarks bok? Ja, om du
sysslar med text som ska läsas. Brödtexten i en tidning och satsen i en bok
har många beröringspunkter. I andra
trycksaker blir släktskapen med
bokens typografi ännu tydligare.
Christer Hellmark går grundligt
tillväga; som exempel kan vi ta avsnittet om siffror i text. Här får du veta
hur du i Sverige skriver datum, klockslag, sorter, procent och promille,
decimaler, tusental, ordningstal, bråk,
gatunummer, boxnummer, postnummer, telefonnummer, postgirokonton,
bankgirokonton,
personnummer,
ISBN- och ISSN-nummer. Den som
någonsin typsatt ett visitkort, ett
brevpapper eller en fakturablankett
har alltså nödvändig kunskap att
hämta här.
Så här köper du böckerna
”Bokstavsformer & typsnitt genom
tiderna” av Valter Falk (250 sidor)
kostar för DtP-prenumeranter 275
kronor (normalt pris 452 kronor).
”Typiskt typografiskt” av Bo Berndal (205 sidor) kostar för DtP-prenumeranter 282 kronor (normalt pris
470 kronor).
”Typografisk handbok” av Christer
Hellmark (140 sidor) kostar för DtPprenumeranter 175 kronor (normalt
pris 302 kronor).
Använd kupongen på nästa sida.
Kryssa i rätt ruta för den eller de
böcker du vill ha. Posta eller faxa till
DtP. Vi vidarebefordrar kupongen till
bokförlagen, som sedan skickar böckerna till dig mot postförskott.
De angivna priserna inkluderar
porto och postförskottsavgift. DtP tjänar inte ett öre på detta (vi haussar
bara produkter vi tycker är bra, och
tar inte emot annonser) men vi får
kunnigare läsare, och det är värt
mycket för oss!
DtP-panelens betyg: köp alla tre.
15
Ett krav är dock att allt ni säljer ska ha ett pris utsatt. Ni kan givetvis också
annonsera efter saker att köpa. Och det måste heller inte vara dataprylar!
DtP
Säljes
SE/30, 8 Mb RAM, 105 Mb HD, stort tangentbord, 21” Radiusskärm sv/vit. Laserwriter IINT,
47 500 kr, eller i delar. Tel 08-644 56 65. ••• Apple extern 800 K diskdrive, 900 kr. Apple AUI-toThin EtherNet adapter för Quadra och IIg, 900 kr. Tel 070-29 48 68. ••• Apple 13” Trinitron färgbildskärm. 2 st à 3 800 kr. Två st Apple 13” bildskärmsställ. Tel 010-10 02 69. ••• SE/30, 8Mb
RAM, 105 Mb HD, stort tangentbord, 19” Megagraphics skärm sv/vit, 29 500 kr. Tel 08-644 95 11.
••• Trinitron 19” färgskärm inkl 8 bitars bildskärmskort, 25 000 kr. Internminnen 4 Mb 80 ns 32
pin till Mac II eller Quadra, 8 st à 1 750 kr. Tel 08-663 91 23. ••• Daige vaxmaskin som ny,
2 000 kr. Tel 08-644 95 11. ••• Litet tangentbord till Mac, 500 kr. StyleWriter (ny) 2 000 kr.
Tel 08-644 56 65.
ut med 12 nummer om året. Redaktör och ansvarig utgivare är Pelle
Anderson. Copyright © DtP. Presslagt
10 april 1992.
Adress
104 60 Stockholm
abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö
&éüœøæGWA!?¿()/-–¢ç1234567890
Box 20158
Tel
08-644 95 11
Fax
08-644 90 66
WINGBILL AV BO BERNDAL
PG
89 29 77-0
BG
385-6010
Gratis typsnitt, XTensions m.m.
kan när som helst sägas upp; över-
Här ovan han du se typsnitten du kan välja mellan som prenumerationspremie.
Med nästa nummer av DtP följer ytterligare en diskett till alla prenumeranter.
Bland annat kommer den att innehålla en rad XTensions för dig som jobbar i
Quark XPress. Senare i vår kommer en hel del överraskningar, så häng med!
skjutande summa betalas tillbaka.
Tryck
✃
■ Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratisdisketter,
under ett år (12 nummer) för 2 400 kr plus moms. Jag väljer typsnittet ■ Esseltub, ■ Beowulf, ■ Wingbill som premie. Dessutom får jag
en gratis diskett innehållande Mimic demo och en Sverigekarta. Så
fort prenumerationen är betald kommer disketterna med posten.
Jag vill ha ■ Mimic XTension för XPress för 795 kr plus moms.
Dessutom beställer jag typsnitten ■ Esseltub, ■ Beowulf, ■ Wingbill
för 350 kr plus moms per styck. Jag vill ha typsnitten för ■ Macintosh, ■ PC. Jag arbetar med ■ Quark XPress, ■ PageMaker.
Jag vill köpa ■ ”Bokstavsformer & typsnitt genom tiderna” av
Valter Falk för 275 kr, ■ ”Typiskt typografiskt” av Bo Berndal för
282 kr, ■ ”Typografisk handbok” av Christer Hellmark för 175 kr.
Frankeras ej.
DtP betalar
portot.
DtP
NAMN
FÖRETAG
Svarspost
ADRESS
110141700
POSTNUMMER
110 20 Stockholm
POSTADRESS
TELEFON
FAX
16
Desktopteknik ger På TV fjärrkontroll och snabbhet
Det finns fortfarande de som tror att vanliga PC
och Macintosh inte kan samsas i samma nätverk.
Tidningen På TV har jobbat med Mac och PC i ett
och samma nätverk i två och ett halvt år.
Tidningen började utkomma i januari 1989, och då var produktionen upplagd på traditionellt sätt. Texten skrevs visserligen in på PC med Word Perfect, men därefter sattes
den i spalter, kördes ut på fotopapper och monterades med
vax och kniv.
Det betydde att också lämningstiderna var traditionella. Två veckors pressläggning på TV-tablån var ingen lyckad utgångspunkt för redaktionens jobb… Dessutom kostade det pengar.
PC-nätet för textproduktion behöll man dock när På TV
i augusti 1989 skaffade Mac för att bryta sidorna själva.
Och dessutom kopplade man ihop PC-filhanteraren som
sköter ett Novell-nät med Ethernet med en Mac-filhanterare som skulle sköta Macarna för sidframställningen. Programmet man skaffade var PageMaker.
Än idag har På TV samma nät, även om antalet Macar
har vuxit. Och dessutom har man sedan augusti 1991 börjat byta ut PageMaker mot Quark XPress.
– Vi vann på flera sätt på övergången till desktopteknik,
säger Hassse Berglund, tablåredaktör och dataansvarig.
– Pressläggningen kortades avsevärt, vi fick med sena
ändringar i programtablåerna, tidningen blev korrektare
när vi kunde stryka exakt på raden, över huvud taget fick
vi bättre kontroll.
Ett korrekturfel från läsarstorm
Kontroll är ett nyckelord för en tidning där ett korrekturfel
på en TV-tid kan utlösa en läsarstorm. Korrekturläsarna
får jobba med elva olika språk; i tablåtexterna förekommer
norska, danska, engelska, tyska, franska, holländska,
spanska, italienska, turkiska och lite finska.
Ett vanligt nummer av På TV är 90 sidor. 70 av dem är
tablåsidor. Tablåernas
Paganini, Hasse BergWidsell-sfären
lund, har skrivit makron
På TV (upplaga 52 194 enligt TS fjärde
i Word Perfect som
kvartalet 1991) ingår tillsammans med
exempelvis sorterar alla
tidningen Z, Moderna Tider (tidning och
tablåer i rätt ordning.
TV-program) och Brombergs bokförlag i
På TV är givetvis hårt
Widsell-sfären av Stenbecks-imperiet. Chemallad.
fredaktör för På TV är Bert Willborg, VD är
En TV-dag tar fem
Jörgen Widsell. Antal anställda i På TV är
uppslag, tio sidor, i tidåtta, ett par frilanskrafter oräknade. Stenningen.
På
första
becks bolagsbildningar är inte alltid så
uppslaget
kommer
enkla att göra organisationsdiagram över,
Kanal 1, TV 2, TV 3, TV
men meningen är att ett nytt bolag ska
4 samt en snabbvalstaformas för Widsell-företagen. Här ligger
bell där också Nordic
också Z-radio, Z-TV, delägarskap i lokalraoch de bägge långfilmsdiostationer samt ännu så länge de lokalkanalerna finns inlagda.
TV-stationer som byggs upp i Stockholm,
På andra uppslaget
Göteborg och Malmö. Däremot ingår inte
följer en detaljerad tablå
Röster i radio/TV, som Widsell/Willborg
över de bägge filmkanalade ett bud på. Tidningen gick istället till
lerna Filmnet och TV
Allers – Sveriges Radios styrelse kunde
1000. Här börjar också
helt enkelt inte sälja tidningen till ett
de övriga kabelkanalerStenbeck-företag…
na, Nordic, MTV, Super,
Discovery, Eurosport etc. som sedan fortsätter på hela nästa uppslag och ytterligare en sida.
Dagen avslutas sedan med tre sidor satellitkanaler typ
tyska, italienska och spanska TV-kanaler o.s.v. Varje
programpunkt börjar på en ny rad, och allt är satt med
ojämn höger.
– Det viktiga är att inte applicera typografimallar på
texterna när man importerat dem, säger Hasse Berglund.
Då försvinner omedelbart alla halvfeta ord man lagt in i
Word Perfect.
Istället använder På TV makron i Makromaker eller
QuicKeys som byter typsnitt m.m. utan att påverka annan
formatering av texten. Typsnitten är New Century Schoolbook för artiklar, Univers för tablåsidorna och extrafet
Futura för rubriker.
Det går mycket bra för På TV just nu. Vissa siffror
pekar på fördubblade annonsintäkter. Upplagan ökar stadigt, inte minst i Norge, där tidningen tar slut i kioskerna.
Prenumerationsupplagan ligger på 36 000, och 25 000
köper lösnummer varje vecka. Framförallt är det parabolägarna som prenumererar.
Det är bara TT och På TV som gör sina egna tablåer i
Sverige, och På TV har t. ex. mycket mera material om
kabelkanalen Discovery än andra tidningar.
TT tar cirka 100 kronor per kanal och månad för denna
service. Om TT tar betalt för 49 kanaler (som På TV har)
skulle det alltså betyda 58 800 kr/år för en TT-kund som
väljer att ha allt i sin tidning.
Säljer TT kompletta TV-tablåer för det priset till 200
tidningar får företaget in elva miljoner sjuhundrasextiotusen kronor om året.
Stenbeck sluter avtal med Ander
På TV förser sedan några månader Nyhetsgruppen i Mariestad med TV-tablåmaterial. Nyhetsgruppen är en gemensam nyhets/reportage-grupp som ägs av Ander-koncernen.
Den servar tolv dagstidningar med material.
För På TV, liksom för Nyhetsgruppen, är samarbetet
lite av experimentverkstad. Fungerar det bra finns det
inga hinder för På TV att ta upp kampen med TT på allvar.
Redan har man samtal med en av landets största dagstidningar om leverans av programtablåerna.
– Dessutom utvecklar vi tablåerna hela tiden, säger
Bert Willborg, chefredaktör för På TV. Idag har vi 49 tablåer, i slutet av året kommer vi att ha närmare 60 olika. TV 2
Norge tillkommer, en arabisk kanal och flera andra
”invandrarkanaler”.
I Norge kommer tidningen ut i en norsk-svensk upplaga, med minst en artikel och insändarsidor på norska.
Parabolägarna är kärnan i På TV:s marknad; vid
årsskiftet 91/92 fanns det 220 000 parabolhushåll i landet,
om ett år närmar sig siffran 400 000.
Kabelnäten expanderar inte längre i samma takt; de
ekonomiska problemen är stora. En orsak, förutom att det
är dyrt att dra kabel, är att folk inte har tillval i samma
utsträckning som i t.ex. USA. Där har 32% av kabelhushållen ett tillval typ filmkanal, sportkanal eller ”smalmat”
typ operakanal.
I Sverige är samma siffra kanske 10%. Det blir inte
kabelbolagen feta av.
Lägger man 5 000 – 10 000 kr på en parabolantenn
köper man utan att blinka även en prenumeration på På
TV. Det är Bert Willborgs ekvation, och stämmer den går
På TV en ljus framtid till mötes.
VAR FINNS DEN BODONI SOM FÖLL I FJOL?
LÄS SVARET I NÄSTA NUMMER AV DTP,
SOM KOMMER REDAN I MITTEN AV MAJ!
DESIGN
DtP
BODONIS TYPSNITT
FRÅN PARMA
TILL POSTSCRIPT
Sid 3-5
TIO QUARK-TIPS
TILL EXPERTER
OCH AMATÖRER
Sid 6
MAGAZINE – BÅDE
TIDNINGSFABRIK
OCH DESIGNBYRÅ
Sid 8-10
FEM TIPS FÖR DIG
SOM JOBBAR MED
PAGEMAKER PÅ MAC
Sid 11
SKTF-TIDNINGENS
ERFARENHETER
AV DESKTOP REPRO
Sid 12-13
TYPOGRAFI
PRODUKTION
NR 4 ÅRG 1
MAJ 1992
4
Stanley Morison ande framkallad
Calle Hultenheim tittade in på redaktionen; vi gick och käkade lunch.
För er som inte vet vem han är kan vi säga att det Hultenheim inte
vet om typografi inte skulle uppta särskilt stor plats på en hårddisk.
När Calle Hultenheim kallades till Dagens Nyheter för att ge form åt
nya söndagsbilagan för snart tio år sedan, jobbade jag under hans ledning. Inte för att jag fattade så värst mycket om typografi på den tiden
(jag hade den bland dagspressjournalister i allmänhet – och DN-journalister i synnerhet – vanliga uppfattningen att jag visste bäst om det
mesta), men jag imponerades av hans kompromisslösa hållning.
Calle Hultenheim var upprörd under lunchen. Nu är han upprörd
ganska ofta, så i och för sig behöver det inte vara så alarmerande.
Det finns inget ”hyfsat” på den Hultenheimska värdeskalan. Antingen är det bra, eller också är det bottenlöst dåligt. Är det bra handlar det inte sällan om Stanley Morison, skaparen av typsnittet Times.
Men det jag vill komma till är några av Calles synpunkter på läget;
var desktoptypografin står idag. Ordet till Calle Hultenheim:
– Vi behöver exemplariska typsnitt, säger han. Det finns kanske ett
dussin av dessa, resten är privata utflykter. Den osynliga typografin
är att föredra. De goda typsnitten är inte ”vackra”, utan funktionella.
– Med desktoptekniken gör journalister ofta ”odesignade” tidningar, där tidsandan syns i textens innehåll och inte i typsnitten. Många
som kallar sig formgivare använder tidningens form som medel att
uttrycka sig själva, inte för att förmedla ett budskap. Det saknas typografisk disciplin. Hur kan annars några avgångselever på Konstfack
komma på tanken att sätta DN:s På Stan-bilaga i Bodoni 8/8?
– Typografin är ingen konstform. Typografin existerar på läsarnas
uppdrag. Den goda typografin är tidlös; tidsfaktorns avtryck hittar vi i
innehållet, i kombinationen bild/text.
– Av alla de typsnitt som skapats under 1900-talet kanske det bara
blir Times som överlever.
Nej, nog med Calle Hultenheim för denna gång; vi hoppas kunna
låta honom breda ut sig mera i DtP framöver.
Det nygamla typsnitt som följer med detta nummer av DtP är icke
alls exemplariskt; snarast hoppas jag att ingen kommer på tanken att
använda det till något annat än en rubrikrad, en vinjett eller en
anfang. Bläddra fram sidan 15 och titta så får ni se vad jag menar…
Med kommande nummer följer fler tokiga typsnitt. Vi ses!
2
Svenska Dagbladet
i övergångsåldern
Svenska Dagbladets övergång från
Norsk Datas system till Macintosh
skulle ha varit klar redan i påskas.
Men ett alltför optimistiskt tidsschema har nu spruckit. Ungefär en tredjedel av Svenskans reportrar får lära
sig att hantera macen.först efter sommaren Det gäller främst sportsidans
reportrar, som har sommar-OS att
tänka på.
Reportrarna skriver fortfarande in
sina texter i det gamla datasystemet.
Texterna förs sedan vidare via en link,
konverteras och landar slutligen i de
nya Macintoshdatorerna för sidlayout/ombrytning i Quark XPress. Men
konverteringsprogrammet, Svenskans
eget, fungerar emellanåt inte alls; ur
fotosättaren kommer emellanåt bara
ett streck istället för en färdigbruten
sida.
Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992
Abrams. Abrams Venetian är besläktat med Jenson, och är en av de bästa
tolkningarna av den venetianska
antikvan.
Abrams besökte nyligen Stockholm
på inbjudan av STG, Stockholms
Typografiska Gille. Han medverkade i
workshops, föreläsningar och programkvällar.
Rea på kurser
för Mac-användare
CursorData är ett av flera dataföretag
som rear sina kurser; istället för 2 500
kronor plus moms får kunderna betala 995 kronor plus moms. Efter att ha
pratad med deltagare, och tagit del av
”kursmaterialet”, så vill DtP utfärda
en varning – FileMaker Pro-kursen är
inte ens värd 995 kronor. Bjud istället
dig själv på en Finlandsresa och sitt
på soldäck med manualen du fick med
programmet!
Fontographer snart
också för Windows
Typisk tysk
typsnittsstatistik
I likhet med snart sagt alla mjukvarutillverkare i Mac-världen släpper också Altsys sitt populära typritarprogram Fontographer till PC-världen.
Programmet kommer att ha alla finesserna från senaste Mac-versionen;
fungerar ihop med den tryckkänsliga
Wacom-plattan och ”kalligrafiska”
pennor, automatisk generering av olika vikter samt Multiple Master-typsnitt.
Linotype/Hell visar en europeisk försäljningsstatistik för sina Postscripttypsnitt som uppfyller de flesta fördomar man kan ha. Från första till
tjugonde plats:
Futura Lig, Book, Bol; Futura
Medium; Futura Cond; Arnold Böcklin; Helvetica Cond; Helvetica Lig,
Blk; Univers Lig, Rom, Bol, Blk; Helvetiva 35; Künstler Script; European
Pi; Frutiger 45; VAG Rounded; Univers Cond; Bauer Bodoni; Gill Sans
(äntligen!); Gill Sans 2; Helvetica 25;
Helvetica 45; ITC Garamond Cond
samt ITC Avant Garde Cond.
Hur många av dessa typsnitt skulle du vilja ha i din dator?
PopChar krockar
med Type Reunion
PopChar, en utmärkt ersättare till
Tangentbordet (som du hittar under
äppelmenyn på din Mac), krockar med
Adobes Type Reunion. DtP har testat
versionerna PopChar 2.5.2 tillsammans med Type Reunion 1.0.2 och fått
problem.
Ett varningens ord för dig som uppgraderat till Type Reunion 1.0.2 eller
senare; när du öppnar en typsnittsfamilj i rullgardinsmenyn så väljs automatiskt rak mager skärning. Själva
har vi ibland svårt att se om det är
mager eller halvfet på skärmen; markerar du då texten och går in i typsnittsmenyn för att se efter, och det är
halvfet markerat som det ska vara –
så ändras det automatiskt till mager
utan att du aktivt valt detta!!!
Fin typograf
på besök i Sverige
Vill du sätta en text i typsnittet
Abrams Venetian måste du vända dig
till Kristensens tryckeri i Herning,
Danmark. De har nämligen ensamrätt på typsnittet, som skapats av
typografen och boksamlaren George
Otypisk tysk
typsnittsstatistik
Fontshop i Berlin sammanställer också statistik från de mindre typsnittsleverantörerna. Den listan ser ut så
här, från första till tionde plats:
Hands; Neugierisch, Meta, Ladoga/Cyrillic; Temat/Bohemica; Barbara
Sisters; Elektrix; BarCode; URW
Roman Cyrillic samt Renaissance.
Apples nya QuickDraw
ger bättre skärmbild
Vad du ser är inte alltid vad du får,
och gapet mellan det som Macen presenterar på skärmen (med hjälp av
QuickDraw) och det du får ut ur laserskrivaren/fotosättaren (med hjälp av
Postscript) kan vara stort.
Den kommande QuickDraw GX är
Apples försök att överbrygga gapet;
det är inte det omtalade ”Display
Postscript” som skulle använda samma system som laserskrivaren för att
rita upp datorns skärmbild. En del av
det som kommer skulle egentligen ha
ingått i system 7, men som vanligt så
blev det förseningar. Här är några av
nyheterna:
• Enskilda bokstäver ska kunna byggas om, alltså behandlas precis som
enskilda objekt i ett grafikprogram.
• Du kommer att kunna zooma in och
förstora objekt på Mac-skärmen utan
att bilden blir taggig.
• Du kommer att kunna rotera, luta
och förändra proportionerna på alla
sorters objekt.
• Line Layout Manager ger dig möjlighet att via dina Mac-program skapa
kvalitetstypografi; automatiska ligaturer, slängbokstäver (swashtyper),
automatisk ökning/ minskning av det
relativa bokstavsmellanrummet beroende på textgrad, optisk spaltutskjutning m.m.
Dessutom kommer QuickDraw GX
att understödja flera olika typer av
skärmar och skrivare.
NATS om bilden
och elektroniken
Digitala bilder är framtiden; hur tar
du in dem i ditt datasystem, hur lagrar du dem, tittar på dem, behandlar
dem, rastrerar dem och matar ut
dem? Det är några av frågeställningarna i Nordisk Avisteknisk Samarbetsnämnds nya bok och rapport om
elektronisk bildbehandling.
Också organisation och ekonomi
avhandlas. Rapporten och boken kan
beställas från NATS, tel 08-13 25 20.
Additions gör
PageMaker bättre
Zephyr Palettes sparar tid när du jobbar med PageMaker (eller FreeHand).
Tillsammans med 4.2 fungerar programmodulen som en Addition, med
4.0 som en Init du når under Äpplemenyn. Programmet skapar ända upp
till sju olika flytande paletter som
låter dig få tillgång till olika typsnittsrelaterade val.
Powerbook
som fotosändare
New York Times och Newsday har
med framgång använt Powerbook 170
i kombination med en scanner för att
sända bilder hem till redaktionen.
Tillsammans med en liten extern färgskärm kan man klara sig utan gamla
telefotosändare.
Newsday testade en Powerbook
140 vid vinterolympiaden, och sände i
genomsnitt 10 filer per dag, på 6
megabyte vardera, hem till Long
Island. Filkomprimering och virtuellt
minne är ett måste, och särskilt fort
går det inte. Men fungerar gör det.
3
Bodoni – en italiensk exportsuccé i klass med Parmaskinka
Historien om Giambattista Bodonis liv är en success story av ovanligt slag. Bodoni var en megastar
långt före moderna massmedia. Han var ”kungarnas boktryckare och boktryckarnas kung”, påven
och Napoleon berömde honom, han brevväxlade
med Benjamin Franklin, ett besök hos Bodoni var
obligatoriskt för författare och konstnärer på resa
i Italien, under hans senare år regnade medaljer
och ära över honom och när han dog ringde klockan i katedralen som annars bara för de fyra finaste
adelsfamiljerna i Parma. ”Till och med begravningsceremonierna tycks ha varit precis som han
skulle velat ha dem!” skriver D. B. Updike.
När Bodoni som 18-åring fick plats vid det påvliga
Propaganda fide i sjuttonhundratalets Rom blev hans första uppgift att sortera den orientaliska avdelningens typsnitt och skära stämplar till de skrifttecken som saknades.
Eftersom kyrkan ville sprida det katolska trosbudskapet
till länder och folk med allehanda språk fick Vatikanens
tryckeri anpassa sitt typförråd efter dessa behov. Det var
här Bodonis mästerskap som stämpelskärare grundlades
och här väcktes det intresse för de främmande språkens
alfabet, som senare avsatte sig i de typprov som han sände
ut från sitt tryckeri i Parma.
Bodonis arbete som stämpelskärare och boktryckare
kan delas in i två tydliga perioder:
1
Under den första perioden (1768–ca. 1795) använde
Bodoni typer av diagonal- eller transkaraktär. När
han på uppdrag av hertigen av Parma tog ansvaret för
Stamperia Reale, fanns där redan franska trycktyper från
Pierre Simon Fourniers gjuteri i Paris. Bodoni beundrade
dessa bokstavsformer och beställde fler sådana typer, men
skar och göt även egna alfabet tydligt inspirerade av
Fournier. Under denna period använde Bodoni flitigt
ramar och ornament i sin typografi.
2
Den andra perioden (ca. 1795–1813) vilade helt och
hållet på vertikala bokstavsformer, skurna och gjutna av Bodoni själv. Ramarna blev allt enklare och
ornamenten användes allt sparsammare, innan de fram
mot sekelskiftet helt försvann; den rena, osmyckade typografin får stå för hela effekten.
”Bodonis kväljande fulhet”
I de högstämda hyllningskörerna till Bodonis otvivelaktiga
mästerskap som stämpelskärare och boktryckare kraxar
ett par korpar: William Morris talade om ”Bodonibokstavens kväljande fulhet” (sweltering hideousness); och Updike fann hans senare tryck ”lika officiella som en kröning,
och lika kalla som de närbelägna Alperna”. Omdömena
speglar en sekellång diskussion bland typografer och formgivare om hur det ideala typsnittet ska se ut.
I Bodonis produktion finns gott om titelsidor med marscherande kolonner av minutiöst spärrade och utjämnade
versaler – ofta med enstaka rader i specialgjutna storlekar.
Textsidorna utstrålar sällan samma typografiska självklarhet och sparsmakade elegans; graderna är för stora,
ordmellanrummen ofta väldiga gluggar.
För Bodoni var detta säkert inget problem: han göt inte
sina typer för bekväm löpande läsning, han skapade typografiska monument – i sin art fulländade i formgivning och
hantverk. Han var fullt medveten om att hans utgåvor
lämpade sig bäst som storslagna gåvor till eller emellan
BODONI FRÅN ADOBE
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
furstar – det fanns som sagt många sådana i Bodonis
kundkrets. Som läseböcker, bedömda efter vår tids syn på
lättläst och funktionellt, kommer de ofta till korta.
När man använder efterbildningar av Bodoni i modern
typografisk teknik framträder typsnittets begränsningar i
all tydlighet. Bodoni på textsidor i nutida böcker ger nästan alltid så kallad ”staketeffekt”: den dynamiskt harmoniska rörelse framåt i läsriktningen, varmed ett bra typsnitt underlättar löpande läsning, störs av Bodonisnittets
starkt markerade vertikala karaktär och dess extrema
kontrast mellan grundstreck och hårstreck. En av Bodonis
biografer, boktryckaren Rafaello Bertieri, såg detta pro-
4
blem redan hos originalet: ”Bodoni uppnådde så starka
kontraster mellan ljust och mörkt i sina bokstäver, att
endast deras fulländade balans räddar dem från att bli
nästan oläsliga”.
Modern teknik förvränger
Bodonis intentioner misshandlas numera ofta av typsnittstillverkare, formgivare och sättare som inte tycks uppmärksamma detta dilemma, utan med berått mod eller av
okunskap berövar typsnittet originalets välavvägda kontraster – om nu Bodonisnittets ursprungliga fulländning
alls vore möjlig att uppnå med modern grafisk teknik. I
själva verket har just Bodoni berett särskilt stora problem
vid överföring till ny teknik. När fotosättning och offsettryck avlöste blyet blev det möjligt att återge mycket tunna
hårstreck i tryck och många Bodoniskärningar i denna teknik förstärkte den redan starka kontrasten så långt att
typsnittet föll samman och bokstäverna blev ”nästan oläsliga”. Lite av den sjukan lever kvar. Den färgspridning
kring blytypen som boktrycksmetoden gav, mildrade kontrasten och vill man ha samma slutresultat med offsettryck måste typbilden tecknas kraftigare från början. Så
görs inte i många moderna varianter av Bodoni.
Den utveckling av bokstavsformerna i klassicistisk
anda som påbörjades av Grandjean, Fournier och Didot
fullföljdes med energisk konsekvens av Bodoni och avsatte
hos honom många mästerverk på bokkonstens område som
kan beundras för sin grafiska skönhet. Ur funktionell typografisk synvinkel var det dock en återvändsgränd; den
venetianska och franska diagonalantikvan är och förblir
oöverträffad som modell och måttstock för typsnitt som
kan göra god tjänst i det typografiska vardagssammanhanget: text för löpande läsning.
Inget annat klassiskt typsnitt förekommer dock i så
många efterhärmningar och varianter som Bodoni. (Valter
Falk i Bokstavsformer och typsnitt genom tiderna, 1975).
Förutom de nygjutningar i Bodonis egna matriser som från
1922 gjordes av Giovanni Mardersteig upptar listan hos
Falk inte mindre än 24 olika skärningar. Ingen av dessa är
i någon mening kopior på något av de många snitt Bodoni
nyttjades; de är tolkningar som betonar olika drag och
detaljer hos originalformerna.
Gott om förlagor
De har dessutom haft olika förebilder, hämtade ur Bodonis
typprov. Det finns gott om förlagor att välja på om man vill
nyteckna ett Bodonisnitt: redan de två typproven från
1788, Manuale tipografico och Serie di Majuscole e caratteri cancellereschi, upptog ett hundratal raka antikvavarianter och cirka 50 kursiver. Oratio Dominica fron 1806
(Fader Vår på 155 språk, varav 97 satta med icke-latinska
alfabet) upptog 215 olika fonter. Bodonis magnum opus,
Manuale Tipografico 1818, (postumt utgiven av hans änka
Margherita dall’Aglio) presenterar inte mindre än 665 olika alfabet. Bodonis kvarlåtenskap innefattade bl. a. över
20.000 patriser och dubbelt så många matriser. Beteckningen ”Bodoni” på ett typsnitt är allt annat än entydig…
Ett så framgångsrikt företag som Bodonis fick naturligtvis efterföljare och epigoner, och i hans samtid försökte
andra stämpelskärare att utveckla det klassicistiska idealet i typografin efter samma linjer som Bodoni.
Den tidigaste omtolkningen gjordes av Justus Erich
Walbaum (ca. 1800). Det typsnitt som bär hans namn är en
tyskare Bodoni (med drag av Didot): fyrkantig, tyngre,
mindre elegant. Walbaum har ändå haft stor framgång
som boktypsnitt och i Tyskland har den tidvis varit vanligare än förebilden.
Av svårförståliga skäl har den också valts som rubrik-
BAUER BODONI FRÅN ADOBE
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
snitt i DN-bilagan På Stan – trots att Dagens Nyheter i
sina övriga rubriker använder en utmärkt Bodoni med
både tradition och karaktär.
Alla 1900-talets nyskärningar grupperar sig i huvudsak
kring två utvecklingslinjer som kan representeras av två
stilbildande skärningar:
1. ATF-Bodoni tecknad av Morris Fuller Benton för
American Type Founders 1909.
2. Bauer Bodoni av Heinrich Jost för Bauersche Giesserei 1926.
Bentons tolkning är anpassad efter 1900-talets blyteknik och särskilt i den vikt som går under namnet Bodoni
Book är kontrasten mellan tunna och tjocka linjer i bokstavsformen dämpad på ett sätt som gör skärningen bättre
lämpad för löpande sättning och användbar i boktypografi.
ATF:s Bodoni har senare efterbildats av de flesta stora typ-
BERTHOLD WALBAUM FRÅN ADOBE
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
gjuterierna, bl. a. i en något tyngre och fyrkantigare skärning från Monotype (1921), från Linotype (1926). Haas’
variant (1924–39) stod i sin tur modell för skärningar från
bl. a. Stempel och Berthold (Bodoni Antiqua).
Bauer Bodoni ligger närmare originalets skönhet i de
enskilda detaljerna, och den och dess efterbildningar har
funnit bred användning i annonser och rubriker – Bodoni
har länge varit dagspressens speciella favoritsnitt för
rubriktypografi: i Sverige sätter var och varannan tidning
sina rubriker i Bodoni och i USA använder oftast den ena
tidningen på tvåtidningsorter Bodoni (den andra har
någon sanserif, t. ex. Franklin Gothic eller Helvetica).
Närmast ursprunget
Fortfarande, efter 250 år, är arvet från Bodoni levande:
1986 tecknade Günther Gerhard Lange hos Berthold en
5
Bodoni som sökte sig närmare ursprunget än någon föregångare. Den går under namnet Bodoni Old Face och är
den mest ”autentiska” varianten av alla dem som nu finns
tillgängliga för satsproduktion.
Langes Bodoni finns ännu inte som PostScript-typsnitt,
men de flesta övriga ingår i ett eller flera av de dominerande fontbiblioteken för Mac och PC: Adobe har Linotypes
variant (nr 26), Bodoni Book (nr 118), Bauer Bodoni (nr 98;
kapitäler och gemena siffror: nr 199) och Bertholds Bodoni
Antiqua (nr 224); Bitstream har Bauer Bodoni (nr 328-31)
och en egen Book-skärning (nr 35-36).
Monotype har förstås sin egen skärning från 1921 (nr
1008) och dessutom en Bodoni Book (nr 1009); Font
Company har en Bodoni-familj med 12 typsnitt baserade
på Bauer Bodoni (BBO1-4), Monotypes Bodoni (BOD8) och
Bertholds Bodoni Antiqua (BOD1-2; kapitäler
och gemena siffror:
Typskärning
BOD6).
på Bodonis tid
De typsnitt som kalStämpelskärning och typgjutning på Bodonis
las Poster Bodoni och
tid var hantverk som krävde en för oss näsUltra Bodoni (och
tan ofattbar skicklighet. Konsten hade levt i
diverse smalfeta varistort sett oförändrad i 350 år och skulle så
anter av dem) har inga
göra i ytterligare ett knappt sekel.
direkta förebilder hos
Boktryckarkonsten, sodan den skapades
Bodoni själv, utan drii 1400-talets Europa, var ju egentligen en
ver bara kontraststyrserie uppfinningar som av Johannes
kan i hans vertikala
Gutenberg i Mainz sammanfördes till en
bokstavsformer mot
metod för att på ”konstgjord” väg framställa
det extrema.
böcker. Syftet var att så exakt som möjligt
Ultra Bodoni gjorefterlikna de ”riktiga” böckerna, d. v. s.
des av ATF 1928;
medeltidens handskrifter, präntade på pergaPoster Bodoni tecknament med gåspennans bredskurna spets.
des ursprungligen för
Det centrala i Gutenbergs uppfinning var
Linotype av C. H.
gjutinstrumentet som användes för att framGriffith 1929.
ställa de tusentals blytyper som krävdes för
Arvet från Bodoni är
tryckningen av en enda boksida.
i hög grad levande i
Men innan gjutningen kunde göras måste
persondatortypografins
själva gjutformen tillverkas: först skars en
epok.
bokstavsstämpel (patris) i hård metall.
Nu öppnas de tidiI ena ändytan av en stålstav modelleragare slutna och märdes en spegelvänd bokstavsform.
kesbundna typsnittsbi(Vi talar fortfarande om typsnitt och skärblioteken (Linotype,
ningar och den terminologiska hybriden
Monotype, Berthold
”teckensnitt” är uttryck för en moderniserm.fl.) för maskinoberoingsiver som missat det väsentliga – i varje
ende bruk på en mångfall till hälften.)
dubblad massmarknad.
En patris gjordes för varje tecken som
Typsnittsköparna –
skulle återges i tryck (versaler, gemena, siffsom för fem år sen var,
ror, skiljetecken etc.) och en uppsättning
högt räknat, ett par
patriser framställdes för varje grad. I
hundra tusen sätterier
Bodonis Italien rörde det sig om 197 patriser
i världen – är idag
för en rak antikva och 184 för kursiven. Ett
användarna av de 70komplett typsnitt krävde tusentals bokstav80 miljoner persondasstämplar.
torer som lär finnas.
Patrisens bokstavsrelief slogs sedan i
På denna expandemjukare metall och man fick en matris, en
rande marknad handgjutform med bokstaven fördjupad. Matrisen
lar vi nu över disk med
sattes in i gjutinstrumentet och en legering
oräkneliga typsnittsvaav smält bly, zink och antimon hälldes i forrianter som bär spår av
men. De gjutna typerna riktades och filades
mästaren i Parma.
till exakta mått.
Bodoni skulle troliDärefter sorterades de i kastens fack och
gen ogilla de flesta om
kunde tas i bruk av sättaren – all sättning
han kunde se dem.
på Bodonis tid skedde ju för hand; sättmaMen berömmelsen
skinen kom först ett sekel senare med
skulle han inte ha
Ottmar Mergenthalers Linotype.
något emot.
6
Tio små och stora Quark-tips (även för dig som är expert)
Nej, du har alldeles rätt – vi kommer inte på allt själva. Och du
kan också hjälpa till! Faxa ditt
eget Quark XPress-tips till DtP.
Publicerar vi det får du en
användbar present (ej slips).
1.
Valet av symboler i fonterna Symbol
och Zapf Dingbats underlättas avsevärt av tangentkombinationerna kommando-skift-M respektive kommandoskift-R. Därmed kopplar XPress över
så att nästa tecken kommer från dessa typsnitt – men bara ett tecken. Det
fina i kråksången är att följande tecken återgår till normalfonten. Annars
brukar man råka ut för att mellanslag
och följande tecken blir i dessa symbolfonter, så att man måste gå tillbaka och välja om.
2.
Stödlinjer begränsas normalt till
sidans yttermått. För att få stödlinjer
som sträcker sig över båda sidorna i
ett uppslag och över objekt på arbetsytan hämtar du stödlinjen utanför
sidans ytterkant så att den först kommer ut på arbetsbordet, varefter du
fortsätter att dra in den över sidan.
För att i ett slag göra sig av med alla
stödlinjer alt-klickar du i respektive
linjal. Samma princip gäller här:
klickning utanför sidan tar bort arbetsytans stödlinjer och klickning vid
sidan tar bort sidans stödlinjer.
3.
XPress har en utmärkt men undangömd funktion för teckenstyrt indrag.
Med kommando-* (multiplikationstecken på siffertangentbord) skapas
ett osynligt tecken i form av en prickad insättningspunkt. Den ger fast
indrag för resten av stycket i nivå med
platsen där man slår kommandot.
Indraget ändras genom att du tar bort
tecknet och slår ett nytt. En väsentlig
fördel är att det följer ändringar i grad
och typsnitt. Det är ett utmärkt sätt
att skapa indrag i uppräkninger, efter
siffror och markörer, placera anfanger
utanför textblock, hängande citattecken etc. Denna indragsmetod används
med fördel tillsammans med falsk halfyrkant i innehållsförteckningar och
numrerade rubriker.
4.
Om du inte använder XTensions som
skapar layout- och baslinjegrid kan du
skapa en egen, med vågräta 0,1 punkt
tjocka linjer för baslinjegrid. Placera
en linje på den första radens bas och
skapa resten av griden med Duplicera
och repetera i Objektmenyn, varvid
du anger brödtextens kägel på den
vertikala axeln och 0 på den horisontella. Antalet duplikat bestäms förstås av antalet rader på sidan.
Linjerna grupperas och kan nu användas som en test för att mäta avstånd
för mellanrubriker, bilder och bildtexter. Linjegriden kan med fördel placeraspå en mallsida, som är en kopia av
textsidans mallsida. När du vill testa
en text applicerar du bara denna mallsida och återtgår till bas-sidan efter
test. En annan lösning är att dra ut
stödlinjer på mallsidan, på basis av
baslinjerastret. Se till att dra stödlinjer över pappersytan, inte över arbetsbordet för de syns inte sen. I så fall
kan du ta bort linjegruppen. Fördelen
med ett grupperat linjeraster är att
man kan flytta omkring det som en
rörlig grid. Layoutgrid skapar du hellre med stödlinjer på en mallsida.
Enklast är att beställa fram griden
från Mallstödlinjer i Sida-menyn för
den vertikala griden. För motsvarande horisontella grid rotetar du sidan
90° och drar ut stödlinjer. Därefter
plockar du bort textblocket.
5.
Ett bra mätinstrument är att skapa
ett textblock med de mått du ska
använda. Måtten anger du i måttpaletten. Ska du mäta radavstånd drar
du den på skärmen så att övre och
nedre linjer stämmer med textens
baslinjer. Blocket görs transparent
med Ingen bakgrundsfärg, 0% svart
ram och Ingen infällning. Därefter är
det bara att flytta omkring och mäta.
Du kan koppla en förklaringstext till
den, som du centrerar i blocket eller
lägger bredvid och grupperar med
blocket. Flera sådan skräddarsydda
specialmått kan du sedan ha på
arbetsbordet under ett jobb.
6.
Gör flitigt bruk av Markera allt (kommando-A) när du typograferar text.
När du klickar eller målar över texten
finns risk att ett mellanslag eller en
insättningspunkt i en blankrad inte
kommer med, och de behåller den
gamla typografin. Därmed används
kanske ett helt typsnitt vid utskriften
alldeles i onödan, och andra problem
med märkliga radavstånd och indrag
kan bli följden. Om du förstorat texten
så att den helt eller delvis inte syns i
textblocket ska du inte dra ut blocket
för att hitta all text, utan Markera allt
och ändra typografin tills texten dyker
upp igen.
7.
För att snabbt komma till slutet av ett
dokument, kan du istället för att dra i
rullgardinen använda Gå till… (kommando-.) och skriva Slut istället för
sista sidans nummer, som du kanske
inte har klart för dig. På samma sätt
kan du i fönstret Ta bort… ta bort
sidor från en given sida till slutet. I
Dokumentlayout kan du ta bort flera
sidor genom att skiftklicka. Ligger
sidorna i svit kan du nöja dig med att
skiftklicka första och sista så får du
med hela raden. Ska du kasta sidor
som inte är i svit används kommandoskift-klick.
8.
När du använder rullgardinsknappen
för att förflytta dig mellan sidorna ser
du inte var du hamnar förrän du släpper knappen och i 9 fall av 10 har du
hamnat fel. Håll ned alternativtangenten medan du drar så ser du sidorna rulla förbi.
9.
När du ska ändra inställningar för ett
verktyg ska du inte ta omvägen över
Redigera-menyn–Inställningar–Verktyg–välja verktyg. Dubbelklicka bara
verktyget i verktygspaletten så kommer du rätt på en gång.
10.
Du sitter väl inte och ändrar raminställningar genom att markera en
ram, välja inställning, markera nästa
och välja inställnng och så vidare.
Markera alla ramar som ska ha samma ramspecifikationer och ändra alla
på en gång.
7
DtP bjuder på färska versioner av Xtensions till Quark XPress
På disketten som följer med detta nummer av DtP finns, förutom
typsnittet Miami Vice (se sid 14)
också ett antal XTensions. En del
av dem känner säkert de flesta
igen, andra hjoppas vi ska bli en
trevlig bekanskap.
ZAPPER 3.0
Detta har varit Quarks sätt att göra
buggfixar (tekniska korrigeringar)
sedan version 3.0 av XPress.
Zapper 3.0 är den senaste versionen som Quark har skickat ut och en
av de viktigare korrigeringarna är att
den gör XPress kompatibelt med 32bitars adresseringen i system 7. För
att få den att fungera, lägger man den
i samma mapp som XPress och startar
XPress genom att dubbelklicka på
Zapper. Om allt fungerar som det ska
ger Zapper ett meddelande där den
talar om att den byter ut felaktigheter
i XPress.
Hur man ser vilken Zapper man
senast har kört? Det kallas för att
man har olika underversioner av
XPress när man har lagt in korrigeringarna med Zapper och Zapper 3.0
gör att XPress får underversion 4.
Detta ser man genom att hålla ned
alternativtangenten och välja ”Om
XPress” under äppel-menyn.
TYPESETTING MARKS
Detta är en av de bästa av de XTensions som är gratis. Den version som
är med på DtP:s diskett är översatt
till svenska, därmed följer den också
svensk typografistandard vad gäller
de ”äkta” citattecknen. Den fungerar
utmärkt med XPress 3.1, dock behövs
inte längre funktionen för fi- och flligaturer i XPress 3.1 eftersom denna
nu är inbyggd i programmet på ett
mycket mer sofistikerat sätt. Funktionen för att ta bort ”multipla” mellanslag är mycket bra, vilket även gäller
möjligheten att kunna ändra teckenföljden mellanslag / divis / mellanslag
till mellanslag / pratminus / mellanslag eller till tankestreck.
SET INSET™
Är ännu enklare än TypesetingMarks
och också mycket användbar. Det
enda den gör är att man kan ställa in
ett textblocks marginaler, men till
skillnad mot den inställning som finns
i XPress från början kan man i SetInset ställa in olika mått åt varje håll.
Set Inset gör många jobb mycket lättare att utföra trots att den inte är lösningen på några ännu så länge ”omöjliga” problem.
PM FILTER ß-1 (3.0)
För ett drygt år sedan hade PageMaker ett totalgrepp på marknaden för
sidbrytningsprogram på Macintosh.
Informella uppgifter visar att många
återförsäljare idag säljer 10 st XPress
på ett PageMaker. Om det är många
PageMaker-användare som inte byter
till XPress därför att de har så mycket
de redan gjort i PM kan man endast
spekulera i. Även om PM Filter torde
ge PageMaker-användarna en bra
orsak till att byta till XPress, är denna beta-version allt annat än vattentät. Väldigt ofta fungerar det utmärkt
att öppna ett PageMaker-dokument,
men det är inte ovanligt att konverteringen är ofullständig. Även om PM
Filter inte är felfri i sin funktion spar
den en stor del arbete.
ASAVE 3.0.1
Namnet står för AutoSave, särskilt
mycket mer behöver inte sägas. Man
aktiverar den genom att specificera
hur ofta den ska spara under Övrigtmenyn. Den första versionen av ASave som kom var ganska instabil vilket
gjorde att man snarare gjorde arbetet
osäkrare, alltså tvärt emot vad denna
XTension syftar till. Efter testkörning
av denna version i XPress 3.1 och system 7 är resultatet mycket gott.
FLASH EDITING
FlashEditing ger en bra lösning på ett
mycket vanligt problem, att ge ordentliga specifikationer till sätteriet/repron när man skickar jobben till dem.
När man är färdig för att lämna iväg
sitt dokument för ”RIPning” så väljer
man Personalize i FlashEditings hierarkiska meny (Övrigt-menyn), där
man skriver in jobbreferens, namn
mm. Sedan väljer man Order Form.
Här väljer man alla de vanliga specifikationerna för RIPning, film/papper, upplösning, rastertäthet, pos/neg
mm. FlashEditing skapar sedan ett
XPress-dokument som heter Order
Form, som den lägger i samma mapp
som dokumentet man utgick ifrån.
Detta dokument innehåller en mycket
bra uppställning i klartext (engelska)
för hur jobbet ska köras, det bästa är
att Order Form innehåller en uppställning av vilka typsnitt och bilder
som dokumentet innehåller.
GRIDLINE 1.0
Ett hjälpmedel som man hittar längst
ner i Redigera-menyn. Den placerar
ut helt vanliga stödlinjer på sidorna i
dokumentet. Den fördelar det antal
horisontella och vertikala stödlinjer
man ställer in jämt över sidan eller
uppslaget. Man kan också ta med de
marginaler som sidorna i dokumentet
har i beräkningen av placeringen av
stödlinjerna. Också GridLine är en
mycket bra, liten XTension som fungerar utmärkt i XPress 3.1.
M EXPERT SET XT
Monotypes ExpertSet XTension är ett
tidsbesparande tillägg som gör vad
Adobe borde ha gjort för länge sedan –
en koppling som underlättar användningen av Expertfonternas tecken.
Den fungerar utmärkt med de Monotypefonter som utrustats med Expertfonter, och det är i nuläget 10 st.
Under Övrigt-menyn väljer man
Use Monotype Expert Sets och får upp
ett fönster där man anger vad som ska
ersättas med Expertfontens tecken:
ligaturer – gemena siffror – kapitäler.
Beslutet kan styras till markerad text
eller hela dokumentet. Versaler
behålls förstås om man markerar versal-gemena texter. Text som en gång
typograferats med Expert-XTensionen
behåller typografin om man redigerar
den. Skulle man ångra sig finns ett
anti-menyval:
Remove
Monotype
Expert Sets, där man på motsvarande
sätt anger vad som inte ska typograferas med Expertfonten.
Denna XTension ger äntligen tillgång till Expertfonterna i produktonen av texter. En liten hake bara –
byter man typsnitt på texten förlorar
man alla Expert-typograferingar och
får börja om från början. I stället för
ligaturer får man oönskade tecken,
(t.ex. X för fl) som inte omskapas till
ligaturer i den nya typsnittets Expertfont. En annan hake: Valet av t. ex.
gemena siffror för hela dokumentet
gäller inte för ny text man skriver in.
Enligt Letrasets expert ska denna
XTension fungera på Adobes typ-1fonter, men det gör den inte. Däremot
fungerar den smärtfritt på alla Monotype-typsnitt. Vi väntar ivrigt på en
systerXTension för Adobefonterna.
STAMP 3.0
Stamp 3.0 visar sig i Övrigt-menyn
som kommandot Date & Time Stamp.
I stället för att man själv skriva in
dagens datum eller klockslaget så sköter Stamp detta, man väljer bara det
sätt man vill ha datumet eller tiden
skrivet på. Detta förutsätter dock att
klockan i din dator går rätt, har du
kommit ihåg att ändra till sommartid? Tyvärr går det inte att få programmet att uppdatera tiden/datumet
varje gång man öppnar dokumentet.
8
Magazine designar tidningar efter demokratiska principer
På Magazine finns ingen Art Director som bestämmer formen på företagets produkter. Tre är ägare,
fem är anställda, och själva kallar de sig ofta för
”Magazine-familjen”.
De anställda hämtas uteslutande ur bekantskapskretsen. Och får hyfsad lön, åtta veckors
semester och eget ansvar. Alla gör dummyjobb, alla
har egna kunder.
Magazine är ett företag som designar och producerar tidningar. Det som skiljer företaget från många andra som
sysslar med samma sak är följande:
• Magazine producerar bara form, ingen text.
• Magazine har ett högt rationaliserat produktionssystem, där kunderna lämnar text per modem.
• Magazine jobbar mest med PC och programmet 3B2.
För att börja med sista punkten – varför PC och inte
Mac? Varför det krångliga programmet 3B2 och inte
PageMaker
eller
Quark
MAGAZINE OCH TEKNIKEN
XPress?
På mindre än tio år har Magazine
– När vi skulle välja ett
passerat tre stadier i datoriseringen.
nytt system för två år sedan
Från gamla ETC, som satte på
var Macintosh inget alternaFederativ från gamla ABC 80, fick
tiv för oss, säger Lasse
Magazine med sig datorer som snart
Johansson. Alla ”mackade
blev omoderna. Pengar från de första
tidningar” som folk gav ut
större jobben plöjdes ner i ett nytt,
avskräckte oss. Dessutom
modernt Xenotronsystem för inskrivhade vi gamla kontakter med
ning och skärmombrytning. ”State of
Textdata, där vi redan låg
the art” när det köptes, i dag hoppon-line från vårt Xenotronlöst efter. Första maskinen kostade
system. Textdata har varit
350 000 kr, en svindlande summa.
med om att utveckla 3B2, och
Då knöts också de första kontakterhar bidragit med sina kerna med Textdata.
ningstabeller.
I dag arbetar Magazine i ett PCTextdata, ett kvalitetssätbaserat Novell-nätverk, med programteri som finns i Stockholm,
met 3B2. Kunderna lämnar texter via
Göteborg och Malmö, har
modem direkt in i Magazines server.
också den svenska franchisen
Där kan t.ex. Torbjörn Sköldefors, en
för FontShop.
Magazine-anställd som huvudsakli– Med 3B2 fick vi bättre
gen jobbar på Gotland, gå in via
typografisk kontroll än med
modem och hämta material till
något program på Macintosh,
Polistidningen, som han gör i Quark
genom egna macron kunde vi
XPress (han är en av de få på
definiera typografimallarnas
Magazine som jobbar på Mac).
alla egenskaper, säger Lasse
När sidorna är klara modemar
Johansson.
Magazine över dem till Textdata, där
3B2 hade tidigt perfekt
de rippas. Nästa steg i den tekniska
skärmpresentation av typogutvbecklingen blir kanske egen fyrrafin, med förstoringar upp
färgsrepro; Lasse Johansson talar om
till 10 000 % (!) långt före
ett system från Dai-Nippon, men inga
ATM, om nu någon minns
beslut är fattade.
hur det var att jobba med
typografi innan ATM fanns.
Magazine startade i början på åttiotalet sedan fem personer lämnat ETC ( det lär vara tioårsjubileum 1993). 1983
omsatte Magazine 150 000 kr. Det var lite av ”Fem på nya
äventyr”. 1992 kommer Magazine att omsätta närmare sju
miljoner kronor, om allt går som planerat.
AGA var en av de första kunderna, och från 1986/87 gör
Magazine deras internationella kundtidning Innova, liksom många andra mindre AGA-produkter. Sedan en del av
de ursprungliga ETC-exilerna lämnat även Magazine har
företaget tre ägare; Lasse Johansson, Lena Carlberger och
Susanne Rolf.
Totalt är det sju och en halv tjänst på Magazine, varav
sex och en halv är tidningsformgivare. Alla jobbar jämsides, det finns ingen fin Art Director som bestämmer hur
saker och ting ska se ut.
– Målet är att skapa en arbetsplats där alla har lika
värde, säger Lasse Johansson.
Alla på Magazine tjänar inte lika mycket, men lönepolitiken har det målet. Vid varje lönehöjning får de som tjänar minst större höjning än de som tjänar mest.
En annan del i detta är att se till att arbetsmiljön är
trevlig och maskinerna de bästa. Personalens skaparlust
släpptes lös i lokalerna som Magazine jobbar i vid Åsögatan på Söder i Stockholm. Kåken är ett gammalt bryggeri
med karaktäristisk tegel- och järnarkitektur. Grannarna
är inte sällan i samma bransch; här jobbar exempelvis Bo
Berndal och Gary Newman.
Nu är Magazines lokaler väldigt ”designade” med specialgjorda arbetsbord där bara underredena kostat åtskilliga
tusenlappar per styck (spanska, från C&Bi) och tufft
olackad plåt i kontrast med trä.
Nytt profilprogram av Gabor Palotai
Ett annat tidens tecken är att Magazine plockat ner sin
hemtrevliga emaljskylt i svart/vitt och låtit Gabor Palotai
designa en ny logotyp. Lite obegripligt att gå utanför
firman, tycker Magazine närstående, även om priset för
skinnömsningen var överkomligt (under 100 000 kr). Nya
loggan är i svart och rött, har tre kyliga versala ”M” ställda
på högkant, och ett konstruktivistiskt arrangemang med
adress och telefonnummer.
Magazine har vuxit ifrån det stadium då de, av ekonomisk nödvändighet, var tvungen att göra allt själva.
Företaget lever inte längre ur hand i mun. Nyrenoverade
lokaler, ett nytt profilprogram – och nu satsar man på telemarketing!
– Telemarketing är ett billigt och effektivt sätt att sälja
våra tjänster, säger Lasse Johansson. Efter ett kontaktsamtal skickar telemarketingföretaget provtidningar,
sedan ringer de upp och erbjuder en träff.
Hur får man kunder? Det kan vara långa och snirkliga
vägar fram till ett kontrakt. I Chaplins fall sökte redaktören Jannike Åhlund kontakt med flera formgivare. Första
kontakten med Magazine togs tidigt 1990, men inte förrän
i oktober samma år bestämde sig Chaplin för Magazine.
– Det som fällde avgörandet var att vi var relativt
många och att vi var väl organiserade jämfört med andra
design- och produktionsbyråer, säger Lasse Johansson.
Leveranssäkerhet och erfarenhet av många produktioner
är sådant som kunder letar efter.
”Vi är konservativa”
Lasse Johansson och Lena Carlberger gjorde design och
dummy för nya Chaplin.
– Fortfarande är 95 % av det vi gjorde till nummer ett
kvar, säger Lasse, inte utan stolthet. Vi är ”konservativa”,
vi ändrar inte något i onödan. Folk ska känna igen sig i tidningen.
Jobbet med Chaplins omgörning följde ett mönster:
• Först gick Lena och Lasse igenom tidningen och klassade olika typer av material; gjorde en redaktionell struktur.
• Sedan beskrev redaktionen vilken typ av tidning de
ville ha, i termer som ”modern”, ”fräck”, ”seriös” eller
andra begrepp.
– Det handlar om ett slags psykoanalys utan att diskutera detaljer, säger Lasse Johansson.
9
• Därefter jobbade Lena och Lasse på egen hand.
Processen tog tre veckor, sedan visade man dummyn. Alla
bitar var på plats.
Läsekretsens reaktioner var delade (”vi vill ha tillbaka
gamla fula Chaplin”) men de flesta tyckte som Ingmar
Bergman: ”Nu kan man ju läsa tidningen”.
Typsnitten är Gill och Simoncini Garamond, emellanåt
kompletterad med andra rubriksnitt när så behövs.
Samtidigt som det finns väl planerade ”obegripligheter” i
designen (”allt får inte vara tydligt, logiskt, klart och vackert” säger Lasse Johansson) så finns en fast struktur. De
fasta avdelningarna återfinns på samma ställe, ser likadana ut nummer efter nummer. God produktionsekonomi och
god ”läsarekonomi”.
– Vi får in mycket text i Chaplin, säger Lasse Johansson. Artikeln om Woody Allen i nr 2/92 var 40 000 tecken!
Då gäller det att ha en form som inte gör allt jämntjockt,
att kunna behålla en rytm i tidningen.
Jämntjockheten är det största hotet, anser Lasse
Johansson. Typografisk konsekvens behövs, javisst, men
han slår ett slag för de omotiverade avvikelserna, lekfullheten och det irrationella.
Varför gemena anfanger?
Varför har Chaplin (och många andra
Magazine-tidningar) gemena anfanger? Ja,
varför inte? Lasse Johansson har inget
annat svar, men anser att det räcker.
– Det går jättebra att göra tidning med
ett enda typsnitt, säger Lasse Johansson.
Har du bara en läsbar antikva, och en typografisk hierarki med olika nivåer, så räcker
det som förutsättningar för formen.
Magazine har ofta starkt markerade
bildtexter i sina produktioner. Likaså jobbar man gärna med olika spaltbredder i
samma tidning.
– Det är skillnaden mellan olika saker
som driver läsningen framåt, säger Lasse
Johansson. Se på Månadsjournalen exempelvis, de har inte begripit det.
– Månadsjournalens omgörning är en
svensk adaption av ett amerikanskt, dekorativt sätt att jobba; tidningens form saknar styrka och koncentration, säger Lasse
Johansson.
– Det blir väl mycket typsallad, väl
”trevligt”, med massor av utsmyckning på
varenda sida. En typisk blädderprodukt.
– Sidorna ser ut som tavlor, eller garnerade tårtor…
Samtidigt tycker Lasse Johansson att
det är konsekvent genomfört. Hantverket
är gott, men det är fel tänkt, typ.
– Eller ta Upp & Ner, en tidning med en
fantastisk potential, säger Lasse Johansson. Men formen släpar efter, den är inte
samtida med tidningens innehåll. Formen
och estetiken bakom är totalt omedveten.
”Sveriges snyggaste tidning – 1975”
säger Lasse Johansson med ett garv som
det är svårt att inte stämma in i.
Vi förenas i vår beundran för Nöjesguiden, som behållit sin grundform genom alla
år, märkligt opåverkad av alla byten på
AD-stolen.
Fast det kanske bara betyder att någon
annan (eller något annat) styr formen?
DtP-panelen tycker till
om Magazines produktioner
Trots att det inte finns något vakande öga i form av
en Art Director på Magazine finns det gemensamma nämnare i flera av de tidskrifter Magazine
formger. Klassen är genomgående hög, typografin
medvetet behandlad – oftast möts läsaren av en
behaglig atmosfär av kvalitet när han/hon öppnar
tidningen.
Chaplin
Upplaga 8 000, utkommer med sex nummer per år. En av
Magazines tunga produktioner – inte i bemärkelsen jobbig,
eftersom redaktören är både klipsk och trevlig, mera i
betydelsen profilskapande. Med omgörningen av fula
filmtidningen Chaplin presenterade sig Magazine för en ny
publik. Denna tackade och tog emot. Annonsmarknaden är
mera svårflirtad.
De kritiska röster som höjts mot formen menar att det
faktum att tidskriftens ämne är
LASSE JOHANSSONS VISION
bilden inte fått genomslag i
Framtiden, för Magazine och för branChaplin. Typografin är som alltid i
schen, pratar Lasse Johansson gärna om.
Magazines produktioner stark och
Bilder är framtiden, och precis som
lagom lekfull, irrationell. Som så
PageMaker och andra dektop-program lärofta är typsnitten Gill och
de oss att redigera form och typografi komGaramond. I 3B2:s barndom fanns
mer nu de digitala bildformaten och bildbedet ju inte så många typsnitt att
handlingsprogrammen att lära oss att
välja mellan, därmed inte sagt att
formge och redigera bilder.
Magazine skulle ha valt annorlun– Digitaliseringen av typografin gjorde
da om de fått redesignjobbet i dag.
bokstäver och andra grafiska element till
Levande kolumntitel är ett
råvara, säger Lasse Johansson. Nu är det
trevligt drag i Chaplin (d.v.s. att
bilden som i sin digitala/flytande form är
artikelns ämne markeras överst
förvandlad till råvara. Vi kan förstärka och
på varje sida). De grafiska symbomanipulera den på alla möjliga sätt.
lerna/vinjetterna är få, en öppen
Den etiska diskussionen, liksom de
låda och en optiskt intressant målupphovsmannarättsliga, lämnar vi därhän
tavla, och används på ett identiför tillfället. Klart är att det är en teknik
tesskapande sätt.
på gott och ont, som de flesta tekniska
Trots att delar av DtP-panelen
framsteg.
luftar viss kritik mot bildbehand– För framtiden måste vi kombinera
lingen (dock var det stake i bilderbildkunnande, reprokunnande och konstna i nr 2/92!) så är Chaplin en av
närlighet, säger Lasse Johansson. Multimede mest helgjutet designade tiddia, elektroniska tidningar, CD-ROM – allt
skrifterna du kan läsa i dag.
detta kommer att helt förändra mediernas
Betyg: 4 1/2 filmklappor!
villkor.
– Desktop publishing-perioden är ett
historiskt mellanled, anser Lasse
Johansson. Det digitala formatet blir slutprodukten. Text/bild/ljud/animation förenas i en och samma enhet.
Minneskapacitet blir billigare och billigare,
datorerna blir snabbare och snabbare.
– I framtiden, en inte alltför avlägsen
framtid, kommer Dagens Nyheter att levereras på en mjuk skärm. Klicka på bilden
på förstasidan, och den förvandlas till en
film som visar ett händelseförlopp. Dubbelklicka på en artikel och du får upp en bakgrundstext med fördjupad information.
– Markera en puff och tryck Page Down
så hamnar du t. ex. på kultursidan och kan
läsa artikeln du sökte, säger Lasse
Johansson. Och när du läst färdigt rullar du
ihop skärmen/tidningen för att ladda den
med ny information till nästa tillfälle.
Fotografisk tidskrift
En Magazine-produktion sedan
1988. Upplaga 10 000, 6 nr/år.
Snygga omslag är tradition på tidningen ”f ”, och på sid 3 kommer
sedan en för Magazine typisk och
välordnad, snygg innehållssida.
Ett och ett halvt ark grövre papper inleder och avslutar tidningen
som för övrigt är tryckt på ett fint
bestruket papper för att låta fotot
komma till sin rätt. Tongraf gör
repro och Bröderna Ljungbergs
trycker, bägge i Södertälje.
Typsnitt är Futura och Sabon. I
framvagnen är notisrubrikerna
genomgående versaler, svårläst
och lite tät smalfet Futura. I bakvagnen är notisrubrikerna genom-
10
gående gemener, liksom anfangerna i hela ”f ”. Gemena
anfanger är för övrigt ett av Magazines älsklingsknep –
och varför inte? Detta, och spelet mellan kursiva, tunna
antikvasnitt och fetare sanserifer i rubriker, ger en spänning som lockar ögat.
Breda spalter med generös kägel är här, liksom i
Chaplin, ofta förekommande. Läsning ska ske i lugn och
ro, boktypografin kommer till användning. Blankrader,
långa indrag och kapitäler, eller centrerade mellanrubriker av moderat storlek och svärta sprider ro över sidorna,
och skapar därmed utrymme för fotokonsten. DtP-panelen
är förtjust.
Betyg: 4 magnesiumblixtar.
Dock är det lite märkligt att spärra isär stilen i vinjetterna så mycket att den blir svårläst – en skrivstil ska ju
hänga ihop. Annars har Globala Affärers form många av
de egenskaper du hittar i en typisk Magazine-produkt; det
är rent, enkelt, god typografi och delvis fina foton.
Samtidigt stör en del småsaker. Varför går pricklinjerna in i bilderna, men inte upp till spaltens överkant bredvid anfang? Varför återigen denna svårlästa, täta smalfeta
Futuran? Ett alltför frikostigt användande av ornament
ser omotiverat ut. Horungar borde kunna undvikas, tycker
DtP-panelens gnällsektion.
Betyg: 3 globformade pennvässare.
Polistidningen
Union
Union är LO:s svar på SAF:s sexiga propaganda till ungdomar. Med en upplaga på över 450 000 är det Magazines
bredaste produkt (fyra nummer per år). Union skulle kunna vara en engelsk musiktidning eller modemagasin med
ett stänk Gazette (ja, likheterna är förmodligen ett tecken i
tiden, inte ett handlån). Inledningen, avdelningen ”entré”,
för tankarna till en blind Land-redaktör från tiden då färgen återuppfanns av bondepressen. Inte så att det är
dåligt, inte alls, det ser kul och annorlunda ut, men texterna är platt propaganda och motsvarar inte förväntningarna som formen väcker.
Ett genomgående problem med Union är att det är svårt
att se var artiklar börjar och vad som är annons och redaktionellt material.
Å andra sidan får Magazine-formgivarna här utlopp för
en lekfullhet som i andra tidningar hålls i schack. Brodysnittet Industria står för en del av avantgardismen, men
mest är det halsbrytande färgkombinationer och respektlös rubrikkonst som får sidorna (och betraktarna) att studsa. Det är tittvänligt, men skulle vara bättre om inte
Interprint tryckt och LO inte snålat på papperskvalitén.
Panelen skulle delat ut högre betyg om trycket varit bättre
och läsbarhet/organisation inte fått ge sig till förmån för
färgexperiment på sina håll…
Betyg: 3 1/2 djupröda bordsstandar med oranga tofsar
på mörklila stång.
Innova
Åt AGA gör Magazine en rad tidningar, personaltidningen
Gasetten (3 000 ex, 8 nr/år), AGA World Report (på tyska,
engelska och spanska) och tidigare den numera nedlagda
”Folk i gasen”… Innova är en internationell kundtidning
för AGA, trycks på engelska i 30 000 exemplar . Bra papper, bra tryck och generös bildbudget – ”what could possibly go wrong?”. En hel del, givetvis, men det gör det inte.
Magazine förvaltar här en enkel, klar typografisk form som
vi bäst benämner lågmäld. Bilderna ges rejält med luft att
andas på, satsen i de breda, läsvänliga spalterna har en
rejäl överkägel och vinjetterna är typografiskt sparsmakade.
Betyg: 4 1/2 gastub.
Globala Affärer
10 000 ex, 4 gånger om året. Fet Futura i kombination med
Monotypes Script Bold i rubrikpuffarna på förstasidan är
urgulligt och ger genast profil, som följs upp i inlagan med
såväl vinjetter som gemena anfangbokstäver satta i samma feta skrivstil (som är ett av de få script-snitt som panelen kan acceptera).
En facklig månadstidning (22 000 ex, 10 gånger per år) är
naturligtvis ingen konstig produkt från de före detta ETCanställda vänstermänniskorna på Magazine. Att göra polisernas tidning kanske dock inte var riktigt den framtid de
såg på 70-talet; de befann sig på andra sidan barrikaderna.
Dock är Polistidningen fackets tidning, inte polisledningens, påpekar Lasse Johansson. Minitabloid med ambitiösa reportage och intervjuer, den lite kalla Futuran som
vanligt och tyvärr tryckt på vanlig newsprint med klent
resultat för färgbilderna (undantag finns). Polistidningen
produceras i Quark XPress, ovanligt för att vara hos
Magazine.
Betyg: 3 batonger.
Arbetsledaren
90 000 ex, 11 nummer per år. Det nyaste av Magazines
projekt, man har bara producerat två nummer hittills.
Arbetsledaren påminner inte så lite om Magazines andra
produkter; det är rent, grafiskt enkelt och med den lilla
touchen av absurditet. Här är det en hakparantes i kombination med en vanlig parantes som får bilda såväl vinjettmarkering som slutpunkt i artiklar och startpunkt i notiser. Sörmlands Grafiska trycker, det är stor upplaga och
ett papper som inte ger de optimala förutsättningarna,
men resultatet på bildtrycket är mycket bra, och designen
är så avskalad från oväsentligheter att bilderna får lugn
och ro på sidorna.
En petig anmärkning; varför gemena siffror på innehållssidans hänvisningar? OK att man bör ha gemena siffror i text, men annars är de vanliga ”versala” siffrorna att
föredra, åtminstone i tabellartade uppställningar. Tycker
DtP-panelens kalenderbitare.
För övrigt är reportagen uppbyggda efter ett ganska
enkelt schema, med ingress i kursiv halvfet med ojämn
höger och s-t-o-r-t radavstånd. Anfang på hela fem rader
inleder brödtexten, mellanrubrikerna är centrerad sans
serif, sans serif är också bildtexter, byliner, rubriker.
När allt ser så enkelt och självklart ut brukar det förresten vara ett säkert tecken på att en hel del tankeverksamhet och experimenterande gått in i produkten.
Betyg: 4… tja, nypressade blå overaller!
Övriga produktioner
Fackjournalen, nyhetsbrevet Facket och EG, Skola och
arbetsliv och en rad mindre tidningar. Totalt 21 titlar, plus
utländska editioner. En hel liten tidningsfabrik!
Den uppmärksamme läsaren har säkert märkt att DtPpanelen anser att fabrikanterna i Magazine-familjen rimligen borde locka allt fler nya tidningar och andra kunder
till Åsögatan på Söder i Stockholm. Vi blir mycket förvånade om inte Magazine vuxit rejält till nästa år.
11
Fem genvägar för dig som jobbar i PageMaker
Efter något års arbete med PageMaker vet man att det går att
spara in några sekunder här och
var genom att finna genvägar i
programmen. Sekunder som sammanlagda blir timmar när det
rör sig om större produktioner.
Här några tips för dig som
använder PageMaker 4.0. Den
nya versionen 4.2 kapar ytterligare tid, mer om detta på sista
sidan i detta nummer av DtP.
1.
• Arbetar du med skrifter där text
i punktform återkommer, har du
säkert råkat ut för problemet att
få all text att linjera snyggt –
som vi visar här. Det vill säga
att all text linjerar, men punkten ligger utanför. Gör så här:
• Välj ”Stycke”, ange som vänsterindrag ett värde som är två
millimeter större än det du brukar ha som första-indrag. Ange
första indraget till –2.
• Nu ska det hela fungera, kanske
behöver du justera värdena
något tills det passar just din
brödtext. Förmodligen ser du,
om du arbetar med flera stycken
text, att det är olika mycket luft
mellan punkten och första bokstaven i de olika styckena. se
punkt 3, fasta mellanslag hur du
justerar detta.
2.
Även om färghanteringen i PageMaker har sina brister, kan du göra en
hel del färgseparationer själv – förutsätt att du har ett tryckeri som kan
hantera dina färdiga dokument rätt.
Färg hittar du i Objekt-menyn, och
där kan du välja färdiga PMS-färger
(se Pantone Matching System, som du
kan köpa i fackhandeln) eller själv
komponera färger enligt europa-skalan (som baserar sig på processfärgerna cyan, magenta, gul och svart).
Vill du ”översätta” en PMS-färg till
europaskalan gör du så här: Välj
”Färg”, klicka därefter i ”ny”. Klicka i
Pantone-rutan, välj därefter önskat
färgnummer. Klicka OK. Nu kan du
avläsa hur många procent cyan,
magenta, gul och svart din önskade
PMS-färg innehåller. I den här rutan
kan du också döpa dina färger. Kanske är det praktiskt att du döper dem
efter det system som används för
europaskalan, exempelvis 45X0 (betyder 40% gul, 50% magenta, 100% cyan
och 0% svart) eller kanske vill du ha
namn som apelsingul eller himmelsblå. När du döpt färgerna och klickat
OK har du redigerat egna färger i
färglådan. Färglådan hämtar du
genom att välja den i menyn Fönster.
Klicka på det objekt du vill ha färgsatt
och därefter i färg-fönstret, så har du
en färdig separation med dina angivelser. Observera att detta arbete inte
kräver att du har färgskärm. Om du
vill färgsätta rubriker, färgplattor,
raster etc på din gråskaleskärm ser
du färgerna som gråtoner. Kom bara
ihåg att göra en efterkoll genom att
klicka på objekten så att du ser att du
valt rätt färg. Text färgsätter du
genom att först markera den med textverktyget så att den blir inverterad.
Diskutera dina färgseparationer med
sätteriet så att de rippar med rätt tillval. Du får då som färdigt resultat
fyra filmer, en för varje processfärg.
Alternativt en svart-film och en
tilläggsfilm för varje tillvald PMSfärg. OBS-tänk på att ripp-priset blir
högre – å andra sidan sjunker kostnaderna för montage.
3.
Fasta mellanslag är bra att lära sig
använda av två skäl. Dels för att de
alltid är lika stora – de tänjs inte ut
eller trycks ihop som andra ordmellanrum, dels för att de håller ihop två
ord när texten byter rad. Exempel på
det senare är 25 000, där 25 riskerar
att hamna i slutet på en rad och 000 i
början på nästa. Det finns tre fasta
”bredder”, som på traditionellt typografispråk kallas helfyrkant (kommando-shift-m), halvfyrkant (kommando-shift-n) och kvartsfyrkant
(kommando-shift-t). Ett ”vanligt” fast
mellanslag (vars bredd anpassar sig
efter hur mycket luft det finns i textraden) får du genom att trycka altmellanslag. Varianter på temat är
hårt bindestreck (som inte avstavar
utan håller samman ordled): kommando-alt-divis, och hårt snedstreck:
kommando-alt-/.
4.
Med hjälp av ”Färg” kan du också
redigera egna rastertoner om du inte
är nöjd med de befintliga. Välj exempelvis 17% svart så får du ett raster
med detta värde. Vill du fylla en ruta
med rastertonen 17% väljer du först
100% under ”Fyll”, därefter klickar på
färgen ”grå 17”, eller vad du nu valt
att kalla din färg. Det kan kännas
som en bakväg, men tänk på att du
ska fylla rutan till 100% med färgen
17% svart. Det finns logik i allt!
5.
Att få rastren att bli snygga i tryck
kan vara ett problem. Kanske har ni
råkat ut för exmpelvis 20% raster som
sett mycket mörkare ut i tryck? Särskilt påtagligt blir det om ni trycker
på vanligt tidningspapper i rulloffset.
Förmodligen har sätteriet rippat med
för hög rastertäthet. Rasterlinjerna
ligger för tätt och med normal punktförstorning i tryck ”slammar det igen”
och blir ett ojämnt och smetigt raster.
Enklaste sättet att ha koll på hur
rastrena blir i tryck är att be tryckeriet ange önskad rastertäthet och sedan
tala om denna för dem som rippar.
Något mer komplicerat är att göra en
egen utskriftsfil och skicka med den
till sätteriet. Gör så här: Öppna ett
ordbehandlingsprogram genom att
dubbelklicka på programsymbolen.
Välj sedan ”Öppna” och sök dig fram
till mappen APD-dokument som ligger
i mappen Aldus, som ligger i Systemmappen. Dubbelklicka på det APDdokument som heter likadant som den
skrivaren som ska användas – exempelvis Linotronic 300. Du får nu fram
en text som innehåller instruktioner
till skrivaren. Sök dig fram till textsnutten
@ScreenFreq: ““. Mellan “ “-tecknen
skriver du in önskad linjetäthet,
exempelvis
@ScreenFreq: “85” om du önskar 85
linjer per tum. Gör inga andra ändringar! Spara dokumentet som ASCIIfil (text) och döp den till vad som helst,
bara det slutar på .apd
Vid rippning ska denna textfil vara
vald i rutan ”Skriv ut...”, längst ner.
Då kommer det att fungera. Lite
krångligt, men bra att veta om man
rippar själv eller hos någon som inte
alltid har kläm på det tekniska.
BONUSTIPS FÖR QUADROR
• För Quadra-användare: Fyra av de textmonteringsfilter
som
medföljer
PageMaker fungerar inte tillsammans
med Quadras 68040-processor. Aldus
har gratis uppgraderingar av dessa
filter.
12
Desktop repro i praktiken – SKTF-tidningens lärdomar
Eftersom den grafiska branschen kommit att domineras av Macintosh var det många som höjde ett
förvånat ögonbryn när vi på SKTF-tidningen för
snart två år sedan valde PCn som plattform för sidbrytning och layout (desktop) på skärm.
Det främsta skälet var ekonomiskt. Desktop på PC kostade
bara en fjärdedel av en macintoshbaserad lösning.
Dessutom var en PC-lösning lätt att integrera med
befintligt nätverk och annan utrustning. Vi räknade med
att nyinvesteringen skulle tjänas in under första året. Ett
annat skäl var att vi inte hade tänkt bryta sidor i fyrfärg,
vi skulle låta göra repron på traditionellt sätt och bara
lämna svartvita sidor till rippning. All färg skulle monteras manuellt. Beträffande typografi och layout visste vi att
Aldus sidbrytningsprogram PageMaker inte skulle ge oss
några större problem.
Nu blev det inte riktigt som vi tänkt. Våra tryckeriförhandlingar ledde oss till det finska tryckeriet Helprint OY.
De erbjöd bra pris på djuptryck i samma magasinsformat
vi då hade, men vi kunde inte tänka oss att låta göra reprot
på andra sidan Östersjön. Istället startade vi, via Helprint,
ett samarbete med reproföretaget Autograf, nuvarande
Scannrepro i Stockholm, som hade ett nytt system på gång
för digital prepress med fyrfärgsrepro och rippning för
både PC och Macintosh – CyberChrome.
Vi såg provtryck och pratade med tekniker och reprofolk
som varit över till USA för att på plats utvärdera
CyberChrome-tekniken. Kvaliten var fullt jämförbar med
vad traditionell repro hade att erbjuda. Dessutom skulle vi
kunna ta steget fullt ut och montera färgtonplattor och
lågupplösta färgbilder på skärm. Till tryckeriet skulle vi
lämna färdig sidfilm. Eftersom CyberChrome är ett PCbaserat prepressystem med support för fyrfärg till både PC
och Macintosh trodde vi inte att det skulle bli några större
problem.
Ett halvårs helvete
Under första halvåret genomgick vi alla tänkbara kval, vi
hade gått från arkoffset i Katrineholm till djuptryck i
Finland på ett sämre papper, vi hade fått längre utgivningstid och vi hade satsat på en prepressteknik som inte
levde upp till förväntningarna.
På redaktionen gick allt enligt planerna, nåja nästan i
alla fall. Problemen kom när text, tonplattor och bilder
skulle skulle bli till tryckfärdig sidfilm. Reproföretaget försökte till en början att konvertera våra PC-PageMakersidor till Macintosh dito. Det gick inget vidare. Problemet
var att texten inte bröts identiskt lika på de båda systemen. På Macen blev radfall, avstavningar och kerning
annorlunda vilket i sin tur tvingade fram en massa justeringar som ingen ville betala för. Och eftersom cyberchrometekniken visade sig vara lite nyckfull var de beroende
av att kunna ta upp sidan hos sig för ny utskrift till rippen.
Vårt reproföretag fick lov att använda PC de också för att
rippa våra sidor. Nästa hake visade sig vara problemet att
få rätt raster på tonplattor och bilder. Djuptrycket krävde
150 lpi och PageMaker/CyberChrome levererade allt som
oftast lägre linjetäthet och felaktiga rastervinklar med
ojämn kvalitet som följd.
Hos CyberChrome, i USA, skyllde man problemen på
PageMaker och Aldus skyllde i sin tur på brister i Windows skrivarrutiner. Sanningen låg antagligen någonstans
mitt i mellan. Bristande erfarenhet av PC prepress och
dålig support från USA gjorde inte felsökningen lättare.
Ett halvår, 12 nummer, tog det innan resultatet började
likna det vi kommit överens om. Vi beställde bilder, fick
tillbaka dem lågupplösta via modem för beskärning och
slutgiltigt montage. Vi monterade, layoutade och korrekturläste. Annonsoriginal till framför allt våra många platsannonser skapade vi direkt i PageMaker. Vi hade bevisat
att det går att göra en 14-dagarstidning i fyrfärg på PC.
Men höll kvalitén? Nej, inte i längden. PC-prepress i löpande produktion med lågupplösta bilder gav alltför ojämn
kvalitet. PageMaker på PC klarar inte av att hantera tonplattor, raster och 4-färg med fullgod kvalitet ännu. Vi var
alltför ensamma om att arbeta på PC för att, via nuvarande Scannrepro, kunna ställa krav på den amerikanske
leverantören av CyberChrome. De var främst inriktade på
felkorrigering och utveckling för den dominerande Macintoshmarknaden och kunde för lite om PC för att hänga
med i utvecklingen.
Åter till traditionellt repro
I dag har vi tagit två steg framåt och ett steg tillbaka. Vi
har tillfälligt återgått till traditionell färgrepro hos Scannrepro i väntan på att prepresstekniken ska hinna ikapp. Vi
trycker på bra tidningspapper i rulloffset hos VLT i Västerås. Vi har bytt format från A4-magasin till s.k. minitabloid och vi fortsätter att producera sidor på PC-PageMaker.
Till tryckeriet skickar vi sidor i form av postscriptfiler per
modem för rippning. All färg måste vi ta bort och bara markera på papper för manuell montering. Därmed har vi fått
bättre kvalité på bilderna men avsagt oss den flexibilitet
och kontroll vi hade med det modernare arbetssättet.
Har det varit värt besväret? Ekonomiskt har vi tjänat in alla investeringar för länge sedan. Vi har kapat produktionstiden för varje
nummer med mer än hälften. Vi har bättre kontroll över våra sidor
i dag än vad vi hade för två år sedan. Och vi har mer eller mindre
mot vår vilja tvingats lära oss saker vi aldrig tidigare haft en tanke på att syssla med. Sammantaget har det nog trots allt varit
värt besväret.
Prepress på PC? Var står vi i dag?
För en- och fåsidesproduktioner hävdar sig PCn väl jämfört med Macintosh, men för löpande flersidesproduktion i
fyrfärg saknas ännu några väsentliga länkar i prepresskedjan.
Med Windows 3 och ett bättre operativsystem, DOS 5,
har PC-användaren fått möjligheter där Macintosh varit i
det närmaste allenarådande de senaste två åren. Windowsprogram som PhotoStyler, Picture Publisher och Image In Color har bildbehandlingsmöjligheter som inte står
de bästa Macintosh-programen långt efter. Corel-Draw,
Freehand och nu snart Illustrator erbjuder möjligheter för
avancerad grafik och ensidesproduktion. Alla dessa program är kompetenta nog att internt färgseparera till disk
för vidarebefordran till rippning på film. Många fler programtillverkare är på väg med nya program. Inom några
år kommer det förmodligen att finnas flera PC-program för
varje Macintosh-program att välja mellan. PCn som plattform är unik i sina möjligheter att till låga priser erbjuda
kraftfull prestanda och valfrihet åt var och en efter behov.
De prismässiga fördelar som PCn erbjuder gör prepress
på PC till en kommande stor marknad för de som är beredda att hoppa på tåget.
I dag finns dock ett par stora problem som vi inte kan
sticka under stol med. Ett är bristen på kompetenta program för flersidesproduktion. Ett annat är bristande kunskap och intresse på reprosidan.
13
För flersidesproduktion i fyrfärg gäller i dag att
PageMaker 4.0 inte klarar detta till professionell kvalitet.
Den typografiska kvalitén håller hög standard men avsaknaden av stöd för professionell fyrfärgsproduktion tvingar
PC-användaren att leta på andra håll. Ventura Publisher
4.0 kan bli ett strå vassare med sina tilläggsprogram för
fyrfärgshantering: Scan, Separator, Color Pro och
PhotoTuch. Ventura lämpar sig dock, enligt min mening,
bäst för produktion av strama trycksaker, det vill säga det
som PageMaker inte lämpar sig lika bra för. Qark XPress
är på väg till Windows och kommer av allt att döma att
fungera på liknande sätt som sin Macintosh-kollega. Hur
det verkligen blir återstår dock att se när programmet är
klart. Erfarenheten säger att den första generationen program som “översätts” från Macintosh till PC brukar vara
ganska felbetyngda och långsamma.
Med PC-versionen av Adobe Illustrator följer programmet Separator. Det kan separera färgbilder i sidbeskrivningsspråket postscript. Det intressanta med Separator är
att Adobe valt att gå förbi Windows postscripthantering
genom att använda separata skrivarspecifika styrfiler på
samma sätt som Macprogrammen gör. Det ger skrivartillverkarna möjlighet att leverera egna korrigeringar till programmen – vilket de inte kan eller vill i dag. Det är möjligt
att detta är lösningen för de som i dag skyller dålig kvalitet
på dålig skrivarhantering.
Reproindustrin måste skärpa sig
Prepress på PC har kommit för att stanna. För att nå riktig framgång krävs dock att reproindustrin vaknar upp. I
dag är den försiktig och ovillig att pröva nya lösningar. Det
finns programvara och system i USA som klarar att professionellt separera postscript från både PC och Macintosh
t.ex. Publishers Prism. Men i Sverige finns i dag bara ett
reproföretag som säger sig kunna rippa fyrfärg från bägge
plattformarna. Varför inte själv köpa ett program för cirka
10 000 kr och leverera separerade sidor på diskett? Helt
enkelt därför att det krävs en nog så kunnig reprotekniker
bakom tangentbordet. Har du kunskapen, pengarna och
tålamodet kan det vara dags att slå till. Det moderna
reproföretaget ska kunna förse båda plattformarna med
professionellt scannade bilder, kunna färgseparera och rippa för både PC och Macintosh.
PCns tungfotade operativsystem DOS ersätts snart av
ett nytt grafiskt och om ni så vill Macintosh-liknande operativsystem. Frågan är bara när. IBM har sitt OS/2 som
visserligen ska kunna erbjuda 32 bitars (läs snabbare och
kraftfullare) grafikhantering utan minnesbegränsningar
men som haltar betydligt i prestanda och support från programtillverkare. Microsoft utvecklar av allt att döma
Windows till ett nytt operativsystem. Dels lär Windows
komma i en 32 bitars version – redan i nuvarande version
finns visst stöd men inga program för detta – och dels
utvecklar man Windows NT (New Technology) som är
tänkt att ersätta DOS på kraftfulla maskiner. Vad denna
utveckling kan tänkas leda till är naturligtvis svårt att gissa. En sak torde dock vara klar – det kan inte bli sämre.
Krav på en fungerande PC-arbetsstation
Utvecklingen av PCn pågår för närvarande med rasande
fart. Maskinerna blir snabbare och billigare. För under
50 000 kr kan man i dag köpa en PC som i prestanda är
kraftfullare än en Macintosh för det dubbla priset.
Fyrfärg på PC ställer stora krav på utrustning.
Generellt kan man säga att snabbast är bäst, dvs en 486processor på 33 eller 50 Mhz. Arbetsminnet ska vara minst
8 Megabyte (Mb). Ska man arbeta med inscannade originalbilder i fyrfärg bör arbetsminnet vara minst det dubbla.
Den övre gränsen för vad du kan installera brukar dock
ligga på 32 eller 64 MB i en modern PC. Hårddisken ska
vara stor och snabb, inte mindre än 400 Mb. En högupplöst
bild i fyrfärg i A4-storlek tar upp omkring 80 Mb, separerad tar den upp 240 Mb. Ska man arbeta med originalbilder krävs flyttbara hårddiskar, band eller optiska diskar
som man kan skicka till reprot.
Grafikkortet ska klara det du vill göra. Ska du syssla
med enklare bildhantering och lågupplösta bilder räcker
det med 256 färger, men vill du redigera originalbilder bör
du ha ett 24 eller 32 bitars grafikkort som är optimerat för
Windows. Bildskärmen ska vara en stor lågstrålande
färgskärm 19-21” och klara hög vertikal svängningsfrekvens – minst 70 Khz – för att inte uppfattas som flimrig.
För inläsning av svartvita bilder och mindre färgbilder är
det viktigt med en bra scanner. Det finns i dag ett par som
klarar både färg och svartvit, papper och dia. Dessa lämpar sig, vad gäller färg, bara för enklare bilder. Problemet i
dag är inte i första hand scannern i sig utan inläsningsprogrammen till scannern. Få, om några, program erbjuder
acceptabla möjligheter till kallibrering och finjustering av
scanner, skärm och skrivare.
10 STEG MOT LYCKAD PREPRESS
Tänk igenom och förbered ditt projekt så att du själv är på
det klara med vad du vill göra. Det låter banalt men allt förberedande arbete och planering på det här stadiet gör att kostnaden minskar väsentligt i slutändan.
Ta kontakt med ditt repro, tryckeri etc. Ta reda på vad de
kan erbjuda, vilka krav som ställs från deras håll för ett
lyckat slutresultat – de har både erfarenhet och kunskap som är
värdefull för dig. Har de Macintosh? Har de PC? Vilka program
har de? Vilka typsnitt har de? Är de beredda att komplettera
med nya program och typsnitt?
Gå igenom vilka kunskaper du har inom arbetsplatsen. Ta
reda på vad kompletterande utblidning kostar, hur lång tid
den tar. För mer speciella krav är det bäst att förlägga utbildningen till din egen arbetsplats.
Kontakta andra med erfarenhet av produktion inom ditt
område. Det finns alltid någon som prövat det du vill göra.
Sammanfatta, ta fram ett offertunderlag och hyr in en konsult för de områden som du inte själv behärskar. Ju mer förberedd du är desto billigare blir det. En kompetent konsult ser
vad du missat. Tro dock inte att en konsult är bra på allt bara
för att denne är bra på en sak. En tryckerikonsult kan vara ovärderlig när det gäller att hitta rätt tryckeri till rätt pris medan
samma konsult kan vara värdelös på att bedöma prepress.
Ta in offerter från flera håll.
. . . . . .
Begär att få göra produktionsprov med text och bild. Tala
noga igenom med repro/tryckeri/rippare vilka förutsättningar som gäller i dag. Vilka format fungerar, hur ska materialet överföras, vilken tid tar det, vilka referenser finns. Ifrågasätt
och begär att med egna ögon få se exempel på material liknande ditt eget projekt. Kontrollera att repro, ripp och tryck passar
för varandra. Begär en prislista med alla väsentliga delar i ditt
projekt uppdelade för sig. För större projekt är det också viktigt
att göra en bedömning av samarbetspartnerns likviditet.
Gör en utvärdering och räkna på dina kostnader, nyinvesteringar etc.
. . . . . .
Ta eventuellt in en konsult för kontraktskrivande.
1
2
3
4
5
➏
7
8
10
➒
Skaffa den kompletterande utrustning du behöver. Låga
priser innebär ofta inte sämre kvalité men säkert sämre
support. Har du inte egna kunskaper ska du köpa dem. När du
väl är i produktion har du varken tid eller råd att lära av dina
misstag. Serviceavtal kan man skriva för första året och sedan
säga upp om det inte längre behövs.
14
Liten handledning för CD-ROM-nyfikna typsnittskonsumenter
Överpriserna på typsnitt skapar
utrymme för pirater. Priserna
måste ner till en sund nivå!
Precis som den mindre nogräknade
kan köpa en stulen Mac i Gula
Tidningen kan personer med rymliga
samveten köpa ”stulna” typsnitt.
Att kalla Berling för ”Belfast” för
att slippa betala Karl-Erik Forsberg
några välförtjänta kronor är faktiskt
omoraliskt.
Serials CD är ett aktuellt exempel.
Egentligen har Bitstream gjort samma sak, kopierat klassiska typsnitt
och döpt om dem för att slippa betala
royalties. Skillnaden ligger i kvalitet.
Ett typprov från Serials fick vi över
huvud taget aldrig att fungera.
Monopolet straffar sig
Utrymmet för lågprishajarna skapar
dock de dominerande typsnittstillver-
Leverantör
Faxnummer
karna (läs: Adobe) genom sin vettlösa
prispolitik. Ett sätt att komma något
billigare undan är att köpa en CD.
Många företag som DtP varit i kontakt med anser att det inte finns
någon marknad för typsnitt på CDROM i Sverige. Andra tar bara in CDROM-skivor om de får en beställning.
Till de företagen hör Adept i
Halmstad, Aroma Acces i Norrköping,
Nahab på Ekerö och Madcap på
Lidingö (som finns med i vår lista).
På vissa CD-ROM-skivor har du
direkt tillgång till alla lagrade typsnitt. Andra skivor är kodade och du
betalar en grundplåt för själva skivan
och sedan en avgift varje gång du vill
komma
åt
ett
nytt
typsnitt.
”Upplåsning” av typsnitten sker
under kontorstid.
I priset på de kodade CD-ROM-skivorna ingår ofta några typsnitt. Dessa
väljer kunden, men urvalet är begrän-
CD
Mac/PC
Graphisoft
0760-913 87
Optifont
Mac
Sättning & Sån´t
019-10 73 31
Serials Typecollection Mac/PC
Letraset
08-29 19 95
Type On Call, Adobe
Letraset
08-29 19 95
Agfa-Gevaert AB
sat. Som exempel kan nämnas att vid
köp av Adobes Type On Call kan man
välja två av typsnitten Adobe
Garamond, Tekton, Utopia, Adobe
Wood Type 2, Bembo, Arcadia,
Industria Insigna, News Gothic,
Stencil, Hobo samt Brush Script.
Bembo, Garamond och Sabon
I Monotypes FoneFonts ingår tolv typsnitt ur följande åtta familjer: Bembo,
Monotype Garamond, Grotesque,
Nimrod,
Monotype
Baskerville,
Plantin, Photina och Sabon.
Agfa erbjuder gratis uppgradering
av sin CD-ROM-skiva, Monotype tar
en avgift på 345kr och Adobe har inte
bestämt sig för vad det ska kosta. Hur
ofta de uppgraderas varierar och det
är ganska oklart om det sker så ofta
som tillverkaren lovat.
Här nedan finner du en översikt av
typsnitt på CD-ROM-skiva i Sverige.
Pris
Pris per
Antal
för skivan
typsnitt
typsnitt
Övrigt
9900
0
400
DtP har inte testat
8888
0
999
DtP avråder från köp
Mac
925
600
1000
2 familjer gratis
FoneFonts, Monotype
Mac
925
600
1450
12 typsnitt gratis
08-793 01 71
AgfaType 3.0
Mac
300
790
1900
Se nedan*
Fontshop
08-21 28 00
Type On Call, Adobe
Mac
800
415
1000
2 familjer gratis
Fontshop
08-21 28 00
FoneFonts, Monotype
Mac
999
535
1450
Se nedan**
Software Revolution 021-13 42 08
Type On Call, Adobe
Mac
925
700
1000
Letterpress, Kagema
Mac/PC
28 000
0
613
AgfaType
Mac
350
365
1600
Graphic
0764-693 18
Scantext Headline
Mac/PC
95 000
0
900
Bara rubrikstilar
Software Plus
011-28 27 10
Type On Call, Adobe
Mac
900
500
800
2 typsnitt gratis
DMC
031-58 22 90
Educorp
Mac
510
0
150
1300 bilder i EPS-format m.m.
Fritzes bokhandel
08-20 50 21
Letterpress, Kagema
Mac/PC
29 995
0
613
CD-spelare ingår
Design & Desktop
08-730 31 38
Type On Call, Adobe
Mac/PC
798
415
1000
Madcap
08-731 77 20
Art&Type, Image Club Mac
495
?
613
Madcap
08-731 77 20
TFL, Monotype
Mac
170 000
0
1000
400 Monotype-snitt, 600 Adobe
Madcap
08-731 77 20
TT, Bitstream
Mac
700
?
1000
4 typsnitt gratis
CD-spelare ingår
20 typsnitt gratis
*Öppning av mer än 10 typsnitt ger volymrabatt, öppning av hela biblioteket 50% rabatt på priset för typsnitt utanför CD,
även 7 Mb shareware, typografiutbildning, elektronisk teckensnittskatalog m.m. Gratis uppgradering.
**12 typsnitt gratis, uppgraderingskostnad: 345kr, skivan kan fås gratis, men då är den helt låst.
15
Ett krav är dock att allt ni säljer ska ha ett pris utsatt.
DtP
Köpes
Macintosh SE eller Classic. Tel 08-650 20 12, 650 09 29.
Första typsnittet i serien Les Fonts Terribles™
Stefan Lundhem, historiker och typograf, har ritat det art deco-inspirerade typsnittet Miami Vice, som inleder vår typsnittsserie Les Fonts Terribles™. Med kommande nummer av DtP följer nya typsnitt. Stefan Lundhem medverkar regelbundet i DtP, arbetar på riksdagens bibliotek och sysslar med att transkribera och ge
ut ståndsprotokoll från 1700-talet.
I Stefan Lundhems Macintosh hemma i Uppsala finns också en digitalisering
av den tyska handstilen, som användes i Tyskland från 1500-talet fram till andra
världskriget. Handstilen lärs numera inte ut, men äldre tyskar använder den fortfarande. Kommer den tyska hansdstilen i serien Les Fonts Terribles får DtP-läsarna lära sig vad öglebrytning är…
Med på disketten som följer med detta nummer finns också några användbara
gratis XTensions till Quark XPress. Läs mera om dessa på sidan 7!
ut
med
12
nummer
om
året.
Redaktör och ansvarig utgivare är
Pelle
Anderson.
Copyright
©
DtP.
Presslagt 22 maj 1992.
Adress
Box 20158
MIAMI VICE AV STEFAN LUNDHEM
104 60 Stockholm
abcdefghijklmno
pqrstuvwxyzåäö
! ? / ( ) % & ø æ ü û ”;,:.
1234567890
Tel
08-644 95 11
Fax
08-644 90 66
PG
89 29 77-0
BG
385-6010
Prenumerationspris 1992 2 400 kr
Tryck
Affärstryckeriet, Norrtälje 1992.
✃
b Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratisdisketter,
under 1992 (12 nummer) för 2 400 kr plus moms. Jag får då DtP från
nummer 1/1992. Så fort prenumerationen är betald kommer disketter och tidigare utgivna nummer av DtP med posten.
Jag vill ha b Mimic XTension för XPress för 795 kr plus moms.
Dessutom beställer jag typsnitten b Esseltub, b Beowulf, b
Wingbill för 350 kr plus moms per styck. Jag vill ha typsnitten för b
Macintosh, b PC. Jag arbetar med b Quark XPress, b PageMaker.
Jag vill köpa b ”Bokstavsformer & typsnitt genom tiderna” av
Valter Falk för 275 kr, b ”Typiskt typografiskt” av Bo Berndal för
282 kr, b ”Typografisk handbok” av Christer Hellmark för 175 kr.
NAMN
Frankeras ej.
DtP betalar
portot.
DtP
FÖRETAG
Svarspost
ADRESS
110141700
POSTNUMMER
POSTADRESS
110 20 Stockholm
TELEFON
FAX
16
PageMaker knappar in på Quark XPress
Ofoto säljs som
eget program
I slutet av maj knappar PageMaker in ännu en bit av Quark
Xpress försprång. Då släpps uppgraderingen 4.2, som förenklar
tråkigt rutinarbete och ger möjligheter till ökad precision.
Den uppmärksammade mjukvaran till Apples OneScanner går nu
att köpa som fristående program.
Inläsningsprogrammet fungerar
tillsammans med Abatons, AVRs,
Epsons, HPs, Microteks och Panasonics scannrar. Flera populära
scannrar, t.ex. Umax och Agfa,
saknas alltså på listan.
Ofoto fick fin kritik för sin förmåga att automatiskt läsa in bilder, och ge acceptabla resultat
även med en oerfaren användare.
För Mac- och Windowsmiljö, pris
3 450 kr. Leverantör är Professional Systems, 08-632 52 50
Finesserna i System 7 för Macintosh
kan inte utnyttjas fullt ut med
PageMaker 4.0. Detta är den främsta
anledningen till att PageMaker 4.2
togs fram. I den nya versionen stöds
nya systemfunktioner som:
• Prenumerera. PageMaker kan prenumerera på filer skapade i andra
program – exempelvis texter skrivna i
olika ordbehandlingsprogram. När
filerna ändras – säg att skribenten
stuvar om sin text – följer ändringarna automatiskt med in i den monterade texten i PageMaker.
• Numerisk koordinatlåda. Det blir
möjligt att placera objekt precis där
man vill ha dem genom att ange exakta värden och koordinater.
• Ballong-hjälp. Bra för nybörjaren.
Med hjälpfunktionen aktiverad kommer ”pratbubblor” med hjälptext fram
när man pekar på olika objekt.
Länk till FreeHand
• Apple Events. Skapar en länk till
FreeHand 3.1 som gör att du i
PageMaker kan ändra i illustrationer
ritade i FreeHand.
• TrueType. PageMaker 4.2 stöder
den nya typsnittshanteringen i
System 7. Tidigare behövde man hålla
ordning på skärmfonter och skrivarfonter och installera dem var för sig
på ett ganska komplicerat sätt.
TrueType är en font för både skärm
och skrivare som är enkel att installera i System 7.
Bättre utskriftsfunktioner
• Enklare att ändra utskriftsspecifikationerna. PageMaker 4.2 stöder
utskriftsfilerna PPD och PDX, vilket
gör det enklare att välja annan rastertäthet eller andra rastervinklar än
de förinställda.
• Ökad snabbhet. Programmet tar
kortare tid att starta och textmonteringen ska gå fortare. Automatisk
montering av text kan bli upp till 50
procent snabbare, lovar Aldus själva.
Som PageMaker-användare kan
man lätt konstatera att det så här
långt rör sig om ganska måttliga förbättringar.
Men tack och lov stannar inte fördelarna med uppgraderingen vid dessa nyheter. De största nyheterna står
inte Aldus självt för. Det rör sig om så
kallade additions, tilläggsfunktioner
som arbetats fram av tredjepartsleverentörer.
Förebilden för Aldus additions är
det som Quark Xpress-användarna
lärt känna som XTensions. För att
kort sammanfatta det handlar det om
snabbfunktioner som ersätter manuellt rutinarbete som annars tar lång
tid. De additions som följer med
PageMaker 4.2 återfinns under
Verktyg-menyn. Bland dem finns:
• Anfang… Fäller in anfangen önskat
antal rader i texten och anpassar
automatiskt anfangstorleken.
• Balanserar spalter… Delar upp texten jämnt i de spalter du markerat.
• Sortera sidor… Visar sidorna i ditt
dokument som miniatyrer som du
enkelt flyttar runt på skärmen. Du får
då motsvarande ändringar i dokumentet
• Skapa häfte… Skriver ut uppslag
på samma papper, så att ett häfte kan
vikas och häftas ihop med sidnumren
i rätt ordning.
• Kör manuskript… Ger dig möjlighet
att själv skapa egna manus för att
automatisera textformateringen av
ett dokument.
Fler additions kommer säkert,
dock inte som gratis tillbehör. Det blir
att lära sig att skriva egna eller att
lägga upp några hundralappar för
additions framtagna av tredjepartsleverantörerna.
I USA lanserades PageMaker 4.2
redan i november förra året, men på
grund av brister i programmet valde
Aldus Sverige att vänta med den
svenska versionen tills felen var
åtgärdade.
I slutet av maj beräknas den nya
versionen
av
PageMaker
för
Macintosh vara ute på marknaden.
Rekommenderat återförsäljarpris för
den svenska versionen är 9 500 kronor, och en uppgradering kommer att
kosta 1 400 kronor.
PageMaker 4.2 för Windows låter
vänta på sig ytterligare ett antal
månader.
Två klara brister
Två länge emotsedda förbättringar
lyser fortfarande med sin frånvaro i
version 4.2: Dels fri rotation av texter,
bilder och andra objekt, dels möjligheter att göra egna färgsepareringar i
PageMaker, utan PrePrint. Här har
Aldus inget nytt att komma med,
trots man är väl medveten om att det
är just detta användarna begär.
Här krävs det att Aldus snabbt
finner lösningar, annars riskerar man
förlora ännu fler användare till Quark
XPress.
Apples scanner
och skrivare för PC
Apples OneScanner och Personal
LaserWriter NTR fungerar nu i
blandade datormiljöer. Bägge
enheterna går att koppla till PC
som arbetar i Windows-miljö.
Atex installerar
system i Italien
Atex har sålt sitt helsidesombrytningssystem till italienska La
Repubblica, sedan länge en av
Atex stora kunder i Europa. Affären, som är värd 6 miljoner kronor, inkluderar 50 PC-arbetsstationer, sex Atex servers, nio IBM
RS6000-baserade layoutterminaler, tre bildlagringsenheter och tre
utmatare för färdigbrutna tidningssidor.
FontStudio
i ny version
Version 2.0 av Letrasets FontStudio kan generera TrueType-snitt,
men inte typsnitt för Windows
(som Fontographer kan). Däremot
kan programmet interpolera mellan två olika vikter – har du ett
typsnitt i mager och fet och vill ha
ett par halvfeta varianter kan du
enkelt göra detta.
En annan kraftfull funktion är
biblioteket där du lagrar återkommande delar till dina bokstäver.
Ändrar du sedan på utseendet på
t.ex. ett grundstreck i biblioteket
så ändras samtidigt alla bokstäver
där grundstrecket förekommer.
Fortfarande är dock användargränssnittet något krångligt jämfört med Fontographer.
BASKERVILLE BEGRAVD
STÅENDE I VÄDERKVARN –
HISTORIEN I NÄSTA DTP!
DESIGN
DtP
LORD BASKERVILLES
ELEGANTA ARV
I VAR MANS DATOR
Sid 3-6
SÅ MYCKET KOSTAR
EN MAC QUADRA
DTP-ARBETSSTATION
Sid 7
TVÅ HELA SIDOR
MED TIPS FÖR DIG
SOM KÖR XPRESS
Sid 8-9
LEGENDARISKE
EDWIN TAYLOR
I DTP-INTERVJU
Sid 10-11
ÅTTA HETA TIPS
FÖR DESKTOP
MED PAGEMAKER
Sid 14
TYPOGRAFI
PRODUKTION
NR 5 ÅRG 1
JUNI 1992
5
En mera realistisk syn på tidningsdesign
– Utmaningen för tidningar är att vara lönsamma och väl positionerade i en allt mer konkurrensinriktad miljö; utmaningen ligger i att
komma läsarna in på livet, att göra tidningen till en viktigare del av
läsarnas liv. Tidningar måste hänga med i förändringarna i världen
de bevakar, och samtidigt anpassa sig till en läsekrets som påverkas
mycket starkt av dessa förändringar. Vi har varit tvungna att bredda
definitionen av tidningsdesign, till någonting mer än att bara sätta ny
form på sidor.
Orden är Robert Lockwoods, intervjuad i senaste numret av den
amerikanska tidskriften Publish.
Jag träffade Robert Lockwood för tio år sedan för första gången. Då
hade Robert Lockwood tröttnat på Allentown Morning Call, som han
designat om och fått en rad utmärkelser för, och startat byrån News
Graphics, sedermera inlemmad i Associated Press.
Robert Lockwoods syn på tidningsdesign ligger nära Edwin Taylors
(intervjuad i detta nummer av DtP). Resultaten har vi kunnat studera
i tidningar som Baltimore Sun, Dallas Morning News och Chicago
Sun-Times. Nu kommer hans första bok, News by Design.
Robert Lockwood beskriver desktoprevolutionen som ett avgörande
steg framåt – och tillbaka. Från det industriella sättet att göra tidning, där skribenten, redigeraren, designern, typografen upptog varsin plats i produktionskedjan, har vi nu en teknik som gör det möjligt
för en enda person att kontrollera alla delar av produktionen, in i minsta detalj, från sin egen dator. Hantverkssamhället är tillbaka, individen har kontrollen i sina händer igen.
Vad ska du då tänka på när du designar din tidning?
– I början av designarbetet gör folk mer än nödvändigt för att kommunicera effektivt. Istället för att hitta den bästa designens klassiska
enkelhet, så överlastar de sidorna. Vad det handlar om är att skära
bort överflödet och hitta en enklare, direktare presentationsform, ett
klarare sätt att kommunicera. Designen växer fram ur informationen.
Låt innehållet vägleda dig! Att vara fullständigt öppen, utan förutfattade meningar om hur en sida ska se ut, låter oss svara upp till de
krav informationen ställer på oss.
– Jag skiljer inte på vad en story är och sättet att berätta den. Våra
uttrycksmedel är fotot, grafiken och texten. De är alla visuella element. Vi har under så lång tid delat upp saker i vår kultur, så det är
på tiden att vi börjar tala om hur vi ska integrera dem. Redaktionerna
är så uppdelade i avdelningar, vilket avspeglar sig i tidningarna. Vi
har inte en integrerad produkt därför att processen inte är integrerad
och vårt sätt att tänka inte är integrerat.
Tänkvärda ord. Vi ses i höst igen!
2
Dagens Industri
i väntans tider
Hasse Olsson, chefredaktör för
Dagens Industri, ändrar inte i onödan
på ett vinnande lag. Macintoshdatorer
betraktas på Affärsförlagets vinstmaskin med stor skepsis, och därför har
DI aldrig tagit klivet över till desktopproduktion. Nu håller tidningen på
att testa en beta-version av Quark
XPress för PC. DtP:s tips är att en
fungerande, stabil version låter vänta
på sig.
Svenska typsnitt
får egen utställning
Bo Berndals typsnitt för desktopproduktion, några av dem välkända för
DtP:s läsare, visas på Galleri Hålet
med början 5 september. Öppet 5 och
6 september kl 12-16, därefter vardagseftermiddagar
månaden
ut.
Galleri Hålet ligger på Åsögatan 119 i
Stockholm.
Visst kan du
scanna diabilder!
Du har en flatbäddsscanner, och har
bett alla fotografer plåta papperskopior, och så får du ändå ett förtretligt
dia som du inte kan scanna in. Det
finns två lösningar, en billig och en
dyr.
Har du 10 000 eller mer över köper
du ett dialock till scannern och kan
läsa in även dior i fortsättningen.
Eller också tar du din gamla ljuslåda, placerar diabilden (utan ramen)
på scannerns glas, lägger ljuslådan så
att diabilden belyses bakifrån och
scannar sedan inbilden.
Resultatet brukar bli utmärkt. Har
du ingen ljuslåda kan du i värsta fall
använda en vanlig kontorslampa.
Låt inte diat ligga kvar mellan
scannern och ljuslådan; filmen gillar
inte värme (och vill dessutom gärna
komma in i ram och plastficka så
snart som möjligt).
Incubator för
True Type-användare
Incubator är True Types svar på
Adobes Multiple Master-teknik (se
DtP # 3). Till skillnad från Multiple
Master behöver den dock bara en font
att utgå från när den interpolerar nya
varianter. En annan skillnad är att
varje ny font får en egen fil – i MMsystemet ligger alla möjliga varianter
inbyggda i MM-fontfilen från start.
Incubator har fyra inställningar;
Color, Width, Contrast och Slant.
Color står för vikten, graden av fethet.
Width är förstås breddvärdet, och
Contrast kontrollerar tjockleken på
ett typsnitts tunna streck, seriffer etc.
Slant är lutningen.
Design Typografi Produktion # 5 • Juni 1992
Incubator skapar alltså lika lite
som MM äkta kursiver, den klarar
inte heller att göra äkta kapitäler
eller gemena siffror, men använd med
förstånd på en sanserif är det ett bra
program. Men varför är det inte gratis
som Multiple Master, som följer med
typsnitten du köper?
Även Classic får
inbyggd färgskärm
Macintosh billigaste dator, Classic,
kommer nästa år med inbyggd 10tums färgskärm. Classic II-serien
kommer att säljas med en 16 Mhz
68030-processor, 4 megabytes internminne och 40 MB hårddisk. Priset blir
i paritet med vad en vanlig Classic
kostar i dag.
PowerBooks batterier
kan självantända
Transporterar du PowerBook-batterier löst så kan du råka riktigt illa ut.
Kommer polerna på batteriet i kontakt med metall kan batteriet utveckla så mycket värme så att det börjar
brinna! Måste du ha batteriet utanför
datorn så se alltså till att svepa in det
så att ett gem inte hamnar fel… Apple
tillhandahåller skyddsfodral utan
kostnad för registrerade ägare av
PowerBook.
Envar sin egen
Quadra-ägare
Har du en Macintosh i II-serien och
funderar på att byta upp dig till en
Quadra? Tänk två gånger. Radius
Rocket heter en serie acceleratorkort
(det senaste byggt kring en 68040-processor med 33 Mhz klockfrekvens;
extremt snabbt, snabbare än Quadra)
till överkomliga priser, iallafall betydligt mer överkomliga än Quadrans
rent ut sagt fåniga prisnivå.
Samtidigt går elaka rykten om
Quadra 700, som Apple har svårigheter att prångla ut. Vissa bedömare
tror att 700-modellen redan är på väg
ut från marknaden, precis som IIfx,
och att 950-modellen kommer att bli
standarden i de högre Mac-sfärerna.
Microsoft utmanar
Adobes typsnittsmonopol
Med uppgraderingen till Windows 3.1
följer ett erbjudande att köpa ett typsnittspaket (i USA prissatt till 50 dollar). Själva uppgraderingen kostar
lika mycket, och då följer 13 fonter
med, extraerbjudandet innefattar 44
högklassiga fonter från ledande typsnittstillverkare (7 kr/font).
Hittills har mellan hälften och två
tredjedelar av världens två miljoner
Windowsanvändare som uppgraderat
till 3.1 också köpt extrapaktetet. Det
betyder att Microsoft på ett år troligen
kommer att sälja fler typsnitt än
samtliga typsnittstillverkare har gjort
hittills sedan tidernas begynnelse!
Adobe rapporteras vara måttligt glada…
Bodoni kommer
som Multiple Master
ITC,
amerikanska
International
Typeface Corporation, har uppdragit
åt Sumner Stone att utveckla en
Bodoni för Adobes Multiple Masterteknik. Typsnittet ska ligga färdigt
vid årsskiftet. Sumner Stone var tidigare chef för Adobes typografiavdelning, och leder sedan1990 det egna
företaget Stone Type Foundry. Hans
mest kända typsnitt bär hans eget
namn, Stone.
Prints eget typsnitt
nu på marknaden
Amerikanska Print fick förra året ett
eget typsnitt, Print, designat av Sumner Stone. Typsnittet är en antikva,
något kondenserad, och kännetecknas
av små variationer i linjetjocklek och
öppna former. Trycker bra även på
dåligt papper och i laserutskrifter.
Nu finns typsnittet till salu för
Mac, PC-versionen är på väg. Mager,
halvfet och fet Print med kursiver
finns.Varje font har upp till 700 kerningpar, gemena siffror och äkta kapitäler är under framställning.
Monotype släpper
kerningspaket
Monotype AgencyFIT är paket med
nya skärmfonter för Monotypes och
Adobes typsnitt, där kerningen är
gjord med mer än vanlig omsorg. Över
1 300 kerningpar ingår för varje typsnitt. Dessutom får man en XTension
till Quark XPress för separat kontroll
av ordmellanrum.
Hittills har Monotyope gjort två olika paket, det första innehåller skärmfonter för 12 typsnitt, däribland New
Century Schoolbook (som du just nu
läser) och Gill Sans. Paket två innehåller 41 typsnitt, däribland Adobe
Garamond, Monotype Baskerville,
Franklin Gothic, Plantin och Times
New Roman.
Dyra nyhetsbyråer
förlorar kunder
Prishöjningar på 35% om året tre år i
rad? Det tyckte till och med rika Daily
Telegraph blev väl saftigt, och sade
upp kontraktet med Reuters nyhetsbyrå. Läsarna av Daily (och Sunday)
Telegraph får nu hålla till godo med
franska AFP:s telegram. Och Telegraph tjänar en miljon kronor om
året…
3
Baskerville – föraktad, förfinad, förförande vacker typ
Nu har det hänt igen – jag kom på mig med att läsa
en trycksak som absolut inte intresserar mig, och
när jag besinnade mig och kollade typsnittet, så
var det – Baskerville förstås. Jag vet inget typsnitt
som är så förföriskt, och jag går på det om och om
igen, skriver Stefan Lundhem.
Typsnittet Baskerville har en lika märklig historia som
dess upphovsmans. Föraktat i sitt hemland, beundrat i
övriga världen, glömt i 150 år, har Baskerville blivit vårt
bästa boktypsnitt, stilbildande för generationer av typtecknare – och John Baskerville som till slut gav fan i alltihopa
och blev begravd i en väderkvarn, hyllar vi som en av de
främsta typograferna genom tiderna.
Transitionsantikva
Baskerville räknas stilhistoriskt till klassen transitionsantikvor, alltså typsnitt som stilmässigt befinner sig mellan renässansantikvan, (garalderna) och nyantikvan,
(didonerna) – en övergångsform mellan Garamond och
Bodoni för att vara konkret.
Hos de goda garalderna, Bembo och Garamond, finns
mycken värme och känsla. De talar till hjärtat, det är därför de fungerar så bra både i boktryck, reklam och magasin. Baskerville är ett svalt typsnitt med former som präglas av omtanke och eftertanke. Ett typsnitt som man
gärna vilar ögonen på och som omedelbart överför textens
innehåll. Bodoni talar till intellektet, det är en befallande
tankekonstruktion, vacker som tankeprodukt, men sämre i
praktiken. Baskerville betecknar en lycklig mellanform,
den optimistiska tron på förnuftet, men med klackarna i
traditionens mylla.
Baskerville förmedlar en intellektuell, sval och seriös
atmosfär, där innehållet är viktigare än formen. Men det
är inget könlöst och neutralt snitt. Det är stramt och disciplinerat och passar för texter med motsvarande innehåll,
eller texter som verkligen har innehåll.
Dess främsta styrka är dess läsvärde, med en magisk
förmåga att stimulera till läsning ocxh att underhålla läsningen utan att man tröttas.
Omvälvande bana
Baskervilles bana som typograf var kort men omvälvande.
Fram till 30 års ålder försörjde han sig som skrivlärare och
kalligraf – på gravstenar. Nu lärde han sig bokstavsformerna utan och innan.
Därefter gjorde han sig fram till 44 års ålder en förmögenhet på japanska lackarbeten, tidens innegrej. Han
bedömde detta med rätta som en god affärsidé.
Genom industrispionage förskaffade han sig kunskap
om lackarbetets grunder (han följde efter den etablerade
lackmannen mr Tayler och kollade vilka färger och fernissor han köpte) men snart nog experimenterade han fram
förbättringar som placerade hans arbeten i nivå med
importerade original. Baskerville blev rik och skaffade sig
egendomen Easy Hill utanför staden. Dit han for med sin
förgyllda och blomstermålade kalesch dragen av två krämfärgade hästar draperade i långa spetstäcken. Själv draperade han sig i grön guldkantad kostym med röd väst och
likaså guldkantad rundhatt.
Till Easy Hill kom mrs Eaves, hushållerskan som han
sedermera äktade och här inrättade han vid mogen ålder
sitt eget boktryckeri. John Baskerville var en fri man i en
fri stad, fritänkare i stort och smått, som ville skapa det
bästa boktryck som någonsin skådats.
BASKERVILLE BOOK FRÅN BERTHOLD
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLM
NOPQRSTUVWXY
ZÅÄÖ 1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLM
NOPQRSTUVWXY
ZÅÄÖ 1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKL
MNOPQRSTUVW
XYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKL
MNOPQRSTUVW
XYZÅÄÖ
1234567890
4
ADOBE NEW BASKERVILLE
BITSTREAM BASKERVILLE
Illustrationerna visar Postscriptsnittet överst, Baskervilles tryckta originalsnitt under, och längst ner jämförs de bägge.
De kunskaper han förskaffat sig som gravstensinskriptör och som lackmästare kombinerade han i rollen som
typograf. Baskerville var en amatör som satte sig före att
göra allt bättre än proffsen, en excentrisk entusiast som
hade råd att vara noggrann och som lyckades så bra att
han blev ärad i hela världen men föraktad hemma. Och
plagierad. Precis som dagens desktoppare ville han ha kontroll över hela processen och inom hela kedjan av arbetsmoment införde han förbättringar.
Baskervilles 6 nyheter
1. Typsnittet
Baskerville anslöt sig till det stilideal som utvecklades i
Frankrike, med utgångspunkt i Grandjeans Romain du
Roi, det typsnitt som Ludvig XIV lät beställa för det kungliga tryckeriet 1702. Detta var ett matematiskt konstruerat typsnitt som frigjorde sig från den venetianska antikvans beroende av handskriften som förebild.
Det nya idealet var kopparstickets teckenformer, som
liksom PostScript tillåter tunna linjer, fina detaljer och
alla slags kurvor. Det franska snittet hade stark kontrast
mellan grundstreck och hårstreck, horisontella seriffer,
smal och hög bokstavsform med vertikal betoning. Dessa
egenskaper fullföljdes sedermera in absurdum av Didot
och Bodoni i den stela och högtidliga nyklassicicistiska
antikvan. Men däremellan kommer Baskerville. Hans typsnitt har väl avvägda proportioner och en fin balans mellan
ljust och mörkt, mellan grundstreck och hårstreck.
Baskerville kännetecknas av jämn och ljus teckenbild,
sval exakthet och runda, breda former och en återhållen
vertikal betoning. Det har horisontella seriffer i versalerna
men vinklade seriffer av traditionell typ i gemenerna.
Detta gjorde och gör än idag Baskerville till ett i alla avseenden läsvänligt typsnitt, med lätt identifierbara tecken
(legibility, läsbarhet) och lättläst i långa texter (readability, läslighet). Som den excentriker han var försåg
Baskerville sitt snitt med en egenhet som gör det lätt att
identifiera, den öppna öglan i gemena g.
2. Typografin
Ett radikalt grepp var att göra rent hus med ornament och
utsmyckningar, som varit tradition sedan medeltiden och
som det tidiga 1700-talstrycket överflödade av. Baskerville
använde endast sina bokstäver och deras arrangemang
som estetiskt stilmedel. Baskerville arbetade med spärrade rubrikrader och släppte in ljuset på boksidan – en
finstämt spel mellan pappersyta och trycktyp, som var
ditills okänt. Allt detta togs upp och utfördes till fulländning av Didot och Bodoni.
3. Papperet
Baskerville ansåg att det tidens standardpapper med linjer
efter silduken (som vi idag anser som fint för att det verkar
handgjort) var för ojämnt för att återge tecknens detaljer.
Han experimenterade med pappersformen och införde en
vävd silduk som gav ett jämnare papper utan linjer.
4. Tryckfärgen
På basis av sina kunskaper inom lackmåleriet framställde
B en tryckfärg som gav ett jämnare och svartare tryck.
5. Tryckpressen
Missnöjd med tryckpressens ojämna effekt försåg
Baskerville sin träpress med plana kopparplattor, vilket
var ett framsteg om än otillräckligt – omvälvningen kom
några decennier senare med järnpressen.
6. Glättning
Medveten om ytbehandlingens betydelse för färgens lyster
uppfann Baskerville en metod för glättning av trycket –
tryckarket valsades genom två upphettade kopparvalsar
för att ge svärtan lyster.
När Baskerviles första tryck, Vergilius Bucolica, kom ut
1757 väckte det sensation. Experter i Europa och Amerika
var entusiastiska och engelsmännen var surögda.
Fournier lovordade trycket och typsnittet, även om han
tyckte att antikvan var lite för bred, Bodoni gav sig iväg för
att hälsa på Baskerville men insjuknade och fastnade i
Parma (vad det ledde till kan du läsa i förra numret av
DtP) och Benjamin Franklin, Amerikas främste boktryckare, statsman och åskledarens uppfinnare, beställde 6
exemplar av boken.
Engelsmännen var rätt kallsinniga och tyckte att trycket var för svårläst, typsnittet var skadligt för ögonen, bokpriset var för högt och dessutom hade man ju sin Caslon.
Detta hindrade inte att Baskervilles stil kopierades och
5
MONOTYPE BASKERVILLE
skriptör fick ingen grav, än mindre en vackert huggen
gravsten. Istället blev han stående begravd i en omgjord
väderkvarn tills den revs, sedan valsade kistan runt, en tid
förvarades den bakom en rörmokares disk där den märklige Baskervilles lik kunde beskådas mot betalning; först
drygt hundra år efter sin död kom han till vila.
Så kan det gå när man sticker upp mot det typografiska
etablissemanget – eller när man är revolutionär på fel tid
och plats.
Baskervilles återupptäcks
förvanskades, under hans levnad och efteråt. Fry’s
Baskerville är en samtida kopia (1768) som med sin extrema kontrast, vassa seriffer och maniererade detaljer förlorat originalets stramhet och balans. Faktum är att kopian
historiskt varit mera framgångsrik och spridd än originalet. Den togs bl.a. över till Sverige av vår stilboktryckare
Henric Fougt som skapade några mästerverk med denna
stil. Den är dock inget boktypsnitt, idag får den klassas
som dekorativt rubriksnitt. Efterföljare till Baskerville är
bl.a. Bell och Bulmer.
Baskerville tryckte mellan 1757 och till sin död 1775 ett
90-tal böcker, samtliga klassiska verk avsedda för bokälskare. Baskervilles tryckeri var ingen affärsidé, utan ett
engagemang för den goda saken, att skapa ett vackert och
fulländat tryck – bokutgivningen var snarast en förevändning att använda typsnitt och tryckteknik. Den omständliga framställningsmetoden och Baskervilles noggrannhet
gjorde produktionstiden flera gånger längre än normalt
och priset fyra gånger så högt som konkurrenternas.
Baskervilles bibeltryck knäckte honom
Baskervilles triumf, priviliegiet att trycka bibeln för
Cambridge University Press, blev också hans Waterloo.
Det var inget fel på boken, den räknas än idag till en av
världens främsta bibelutgåvor, men framställningen blev
så dyr och boken så svårsåld att han tröttnade på sin kostsamma hobby. Utan framgång försökte han sälja sina
typer, men först efter hans död lyckades änkan sälja typgarnityret för en billig penning till den franske äventyraren och komediförfatttaren de Beaumarchais (Figaros bröllop, Barberaren i Sevilla) som med kraftig förlust
genomförde tryckningen av Voltaires samlade verk.
Därefter sjönk detta utmärkta med ekonomiskt ödesdigra boktypsnitt i glömska, medan Bodoni tog boksidorna i
besittning. Det valsade namnlöst runt mellan olika stilgjuterier tills det 1917 återupptäcktes av självaste Bruce
Rogers, Centaurs skapare. 1957 återbördades stämplarna
till fäderneslandet, som gåva från Deberny &Peignot till
Cambridge University, där de kan beskådas idag.
Om Baskerville-snittet rönte en märklig historia är det
inget mot dess upphovsmans. Enligt en uppgift uttryckte
han tvivel över Uppenbarelseboken i sitt testemente och
förvägrades begravning i vigd jord. Denne gravstensin-
Efter återuptäckten skaffade de stora stilgjuterierna nyskärningar. De var alla originaltrogna, men baserades på
olika grader, så vissa skillnader förekom och lever kvar i
dagens Postscript-versioner. Monotype baserde sin skärning på ett tyck från 1772, som man “rensade upp” och
anpassade. Linotypes version var en stramare bokskärning. Deberny&Peignot gjöt nya typer från orignalet.
I Sverige användes Intertypes Baskerville som brödtypsnitt fram till fotosättningseran. Från denna tid, 1920-30talen, härrör sig Baskervilles storhet som boktypsnitt.
Den dominerande Baskerville-versionen i Postscript är
ITC New Baskerville, som är försedd med kapitäler och
gemena siffror. Det är ganska originaltroget, och bästa av
ITC-s typsnitt, men så är det Matthew Carter som tecknat
det 1978. Detta till trots är det behäftat med ITC-sjukans
låga staplar och något för runda ovaler och det ger lite för
hård kontrast.
New Baskerville var ett av de första typsnitten i Adobes
bibliotek, och är riktigt bra, men det har felaktiga ä- och öprickar och en illa placerad å-ring, som gör det olämpligt
för oss svenskar utan justeringar. Bitstreams version är
bättre.
Titta på typerna innan du köper!
FontCompany och Elsner&Flake har också New
Baskerville, och alla skiljer sig något i detaljer, så gör gärna besväret att granska dem innan du slår till.
Monotypes Baskerville Postscript-skärning bör man se
upp med. Den är vass och mager och gnetig, och avviker i
teckenformerna från originalet: å ena sidan alltför avrundad och mjuk i ytterkonturen, å andra sidan moderniserade ovaler och vassa övergångar. På skärmen blir den fullständigt tokig, med avvikande tecken som hoppar på
baslinjen, värre än de 1700-talstryck som Baskerville
opponerade mot. Denna version finns under namnet
Baskerville 2 i Bitstreams bibliotek.
Bitstreams snitt med namnet Baskerville är lite smalare och högre än New Baskerville och ger ett mjukt och
avrundat intryck, med sina tunnare seriffer, skålade fötter
och avrundade linjeändar. Den är mycket sympatisk, men
möjligen lite för svag och tunn i små grader. Dess kontrastverkan är jämförbar med New Baskerville.
Den mest trycktogna Baskerville-versionen är Bertholds Baskerville Book (1980–1983), som nu finns i Adobes
bibliotek. Den följer originalets teckenform, men jämnar ut
kontrasterna mellan grundstreck och hårstreck och fyller
ut serifferna, så att resultatet i offset närmare sig blytryckets färgspridning. Här har historien gjort en liten piruett:
Baskerville skapade ett stramt och kontrastrikt snitt för
att vinna klarhet och skönhet med tidens tryckteknik; idag
ger tekniken så mycket skärpa och kontrast att samma
snitt måste svällas för att bli originalet troget.
Detta är den rätta vägen att gå, men det är en svår
avvägning att behålla grundformen och återge den svälld.
Gerhard Lange på Bertholds har lyckats bra i sin strävan
att anpassa Baskerville till offsettryckets villkor och papper. Baskerville Book är tydlig och lättläst, och lämpar sig
6
just för textgrader. I större grader blir det förstås klumpigt, men här finns ju andra versioner att ta till. Ett minus
är att teckenmellanrummen är lite väl snålt tilltagna. Tät
sats i all ära, men tecknen ska inte krypa upp på varandra,
som vissa kombinationer tenderar till. När den utrustas
med kapitäler och gemena siffror kan Bertholds Baskerville Book ge Baskerville-typografin en renässans.
Frys Baskerville finns hos Elsner&Flake, FontCompany
och Scangraphic under namnet Baskerville Old Face och i
Bitstreams bibliotek. Den kan användas för dekorativa syften. Rubrikskärningar av Baskerville No1 och ITC New
Baskerville tillhandahåller Scangraphic.
Användningsområden
Baskerville gör sig bäst i en ljus och öppen typografi, sådan
som John Baskerville utvecklade. Bara det får luft, är det
ett mycket tåligt och användbart snitt.
Det självklara användningsområdet för Baskerville är
boktryck, broschyrer och trycksaker. Det kan användas
både som texttypsnitt och rubriksnitt. Den genomtänkta
bokstavsformen och snittets fina balans svarar för läsligheten även i små grader och de enskilda tecknens strama linjeföring ger rubrikerna karaktär. Här finns dock skillnader
mellan olika skärningar. Bertholds Baskerville Book är att
föredra för textsättning, New Baskerville och Bitstreams
Baskerville fungerar bra både i textgrader och i de större
graderna. Monotypes Baskerville lämpar sig i större grader och Frys Baskerville har en rent dekorativ prägel. Ett
bra exempel på Baskervilles användbarhet är Nationalmuseums grafiska program, där New Baskerville framgångsrikt används i allt från affsicher till broschyer.
Baskerville är inget modetypsnitt bland tidningsformgivare, men i viss fackpress har den hittat fram. I Industriell
Datateknik svarar den för en lugn och läsvänlig typografi.
I Fest&Vänners festglada form får Baskerville ta hand om
ingresserna, medan en kondenserad nyantikva sköter
rubrikerna och brödtexten handhas av – Helvetica. Det är
inte vackert, men Baskerville får mycket luft att ståta i.
Den utmärkta men numera insomnade tidningen Personal Publishing är den enda tidning jag läst från pärm till
pärm, rubb som stubb och det berodde inte bara på att tidningen var så tunn, utan främst på att den var satt med
Baskerville. Lite för stor grad, för liten kägel, men fungerade gjorde den. Som kontrastsnitt användes kondenserad
Futura och det blev bra.
En anledning till att Baskerville inte är så vanlig i
magasinstryck kan vara att detta typsnitt varit så hårt
knutet till bokforgivning och att dess svala intellektuella
prägel inte passar trendiga tidningsformer.
Men allt är inte fashion, fart och fukt. För en tidning
med seriös framtoning och läsvärt innehåll är Baskerville
det rätta snittet.
Mixa Bakserville
Att ge tips om mixer är ett dubiöst företag – ofta är det den
förbjudna mixen som är den bästa, allt beror på vem som
gör det och var. Här är två regler att bryta mot. Det är en
god tumregel att hålla sig till samma ton. Baskerville är
ett skarpt och svalt snitt, därmed bör det gå bra ihop med
linjärer som Frutiger och Futura, sämre med varma snitt
som Franklin Gothic och Gill. Eller kontrastera med ett
varmt tungt snitt som Franklin Gothic.
En annan god regel är att inte blanda med närbesläktade snitt. Se alltså upp med Bodoni, som bygger på Baskervilles princip men för den vidare. Eller förstärk med en fet
Bodoni. Sådana här förhållningsregler är rätt meningslösa
tycker jag; en regel vill jag dock hålla på – blanda inte med
Times eller Helvetica, använd hellre Baskerville.
BASKERVILLE 2 FRÅN BITSTREAM
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLM
NOPQRSTUVWXY
ZÅÄÖ 1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLM
NOPQRSTUVWXY
ZÅÄÖ 1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKL
MNOPQRSTUVW
XYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKL
MNOPQRSTUVW
XYZÅÄÖ
1234567890
7
Tjäna 80 000 kr på DtP:s pristabell över desktopstationer
Lönar det sig att jämföra priser?
Vågar du handla av gråimportörerna? Vilka villkor får du om du
köper en hel desktoputrustning
på ett bräde?
Vi bad i slutet av maj ett antal leverantörer om en offert på följande:
• Quadra 700 med 32 MB internminne och en hårddisk över 260 MB.
(Det var en slamkrypare; de flesta
återförsäljare visste också om att man
inte kunde konfigurera 700:an med 32
MB minne, och offererade 20 istället).
• Radius Precision Color bildskärm
och Radius Presicion Color 24X kort.
• 88 MB Syquest-drive med fem
utbytbara skivor till.
Leverantör
Mac Quadra 700
• En lämplig laserskrivare för korrektur, ej original.
I tabellen nedan hittar du offerterna vi fick. På priserna i tabellen tillkommer förstås moms.
Dessutom behöver du ett tangentbord, det utökade för 1 900 kr är att
rekommendera. Eftersom prisskillnaderna på tangentbord inte är så slående struntade vi i att ta med det.
Det finns rejäl prutmån på priserna nedan, särskilt från gråimportörerna. Ett tangentbord kan dock de flesta
tänka sig att skicka med på köpet.
Stora företag har ofta rabatter,
uppåt 20 procent på det mesta är inte
ovanligt – kolla om du kan köpa
genom att snylta på andras rabatter.
Bildskärm
Akademibokhandeln är inte med i
tabellen; som alla vet måste det vara
en student eller högskoleanställd som
köper ut.
De flesta som erbjuder support gör
det per telefon.
Ska man sammanfatta så skiljer
det närmare 80 000 kronor mellan den
lägsta och den dyraste offerten. Och
även om det känns tryggare att köpa
från en stor, auktoriserad återförsäljare med egen service, så kostar serviceavtal och besök extra iallafall…
Vill du handla riktigt billigt återstår att importera själv från USA på
postorder. Det är lite krångligare –
men inte mycket. Leveranstiderna är
som i Sverige.
Kort
Syquest
Laserskrivare
Adept
Halmstad
43 830
(20/240)
24 900
15 900
10 800
13 900
QMS-PS 410
Apple Center Gothia
Linköping, Norrköping
60 747,†
54 096
(20/300)
SuperMatch 21"
ingår
15 343
Aroma Access
Norrköping
53 450
(32/340)
24 900
15 900
Bota
Åkersberga
45 430
(20/240)
23 900
Hitachi 21"
Cursor Data
Kista
50 800
(20/240)
Datahuset
Kristianstad
Garanti
Support
Service
ett år,*
ja
14 833
NEC S62P
ett år
ja
9 780
15 700
NEC S62P
ett år
3 mån
ja
18 500
9 780
13 900
QMS 410
ett år
ett år
ett år
55 000
ingår
10 300
15 700
NEC S62P
ett år
ja
ja
46 922
(20/400)
29 992
17 520
11 933
26 996
LaserWriter IIg
ett år
ja
ja
Design & Desktop
Stockholm
66 295
(32/425)
33 900
21 900
11 270
17 300
NEC S62P
ett år
ja
2 995
6 tim/mån
Infotech
Stockholm
65 000,††
(20/240)
38 900
21 900
19 700
17 600
NEC S62P
ett år
ja
?
Macgruppen
Stockholm
70 300,†††
(20/400)
60 800
ingår
18 450
35 000
LaserWriter II g
ett år
ja,**
ja
Macoteket
Stockholm
43 490
(20/320)
27 440
(21")
13 720
9 770
Powershop
Bromma
69 750
(32/425)
38 900
25 800
11 350
14 990
QMS 410
ett år
Radius
Hägersten
55 880
(20/425)
33 579
(21")
19 929
16 682
31 960
LaserWriter IIg
ett år
kanske
ja
Redagruppen
Stockholm
79 500
(20/510)
39 000
(21")
21 900
18 250
26 000
LaserWriter IIf
ett år
kanske
ja
-
28 900
19 550
9 311
-
ett år
ja
nej
55 000
(32/340)
22 900
15 500
10 250
14 500
NEC S62P
ett år
kanske
ja
The Mac Zone
Stockholm
Wiken Systems
Umeå
15 900
ett år
HP LaserJet IIIP Syquest 2 år
nej
kanske
ja,***
† Tangentbordet ingår i priset. Avgår ”paketrabatt” över 30 000 kr. † † Avgår paketrabatt 15%. ††† Avgår rabatt 10 %. *Kan förlängas
mot betalning. **Om kunden har grundkunskaper… ***Genom Learning Center AB.
nej
nej
8
Varför plåga dig med Derrida när du kan läsa DtP:s Quark-tips?
Bokpaket ligger på skrivbordet
och samlar damm så diskdriven
nyser. Fax ligger obesvarade i
korgen för inkommande papper.
Den postmoderna delen av
bekantskapskretsen (bägge två)
tittar in med anklagande uttryck
i sina bleka ansikten och konstiga frisyrer. Det är kort sagt dags
att lägga allt åt sidan och kasta
sig över semesterfirarens bästa
sommarguide; DtP:s Quark-tips!
1.
Måttangivelser i måttpaletten kan
kopieras och klistras in. Funktionen
är utmärkt för att säkerställa att alla
block och andra objekt får exakt samma position på olika sidor. En sådan
klisrtingsövning kan vara lämplig
som en sista åtgärd före leverans.
2.
De inställningar du gör i dialogrutor
kan ångras med kommando-Z. Medan
man befinner sig i fönstret kan man
ångra enskilda val innan man klickat
OK, och sedan man klickat OK och
återgått till dokumentet och upptäcker vad man ställt till kan man ångra
samtliga val.
3.
Den så kallade halvfyrkanten, som
man får fram med alt-mellanslag är
falsk. Den motsvarar teckenbredden
hos siffran 0, inte halva teckengraden.
Helfyrkant är inte heller äkta, endast
dubbel sifferbredd. Bredden hos äkta
hel- och halvfyrkant kan du avläsa i
tankstreck (alt-skift-bindestreck) och
minus (alt-bindestreck).
Denna lösning har både för- och
nackdelar. Värst är att Quark kallar
sina sifferspatier för fyrkant, det lurar
oss och kan ställa till problem ibland.
Men bara ibland. Många typsnitt har
nämligen siffror på halvfyrkants
bredd och mellanslag på kvartsfyrkant, så här fungerar Quarks falska
fyrkant.
Det gäller till exempel Times Ten,
Adobe Garamond och Adobe Caslon.
Andra typsnitt har siffrorna på större
eller mindre bredd än halvfyrkant,
men mellanslag är halv sifferbredd.
Det gäller till exempel Franklin
Gothic och Minion.
Åter andra har halvfyrkant på siff-
rorna och annan bredd på mellanslag
(Monotype Baskerville) medan enstaka typsnitt har varierande bredder på
siffrorna (Adobe Trajan). I dessa fall
följer Quark värdet för siffran 0, vilket
frikopplar den falska fyrkanten från
mellanrummets bredd.
Fördelen med sifferbredd som fast
mellanrum är att en- och flersiffriga
tal lätt kan ställas på linje, vid uppräkningar och tabeller. Nackdelen är
att man inte generellt har tillgång
hel- och halvfyrkant. De är användbara för indrag och som grundmått för
mellanrum (se DtP # 2). Quark borde
ha korrekta fyrkants-mellanrum och
siffermellanrum som alternativ.
Du kan lätt kolla om ett typsnitt
har siffror på halvfyrkant och mellanslag på kvartsfyrkant genom att slå
tankstreck (alt-skift- –) och minus
(alt- –)på var sin rad, och dra ut stödlinjer över insättningspunkterna efter
tecknen. På nästa rad kan du testa
med siffror och mellanslag varvid den
blinkande insättningspunkten avslöjar sanningen.
4.
Om du inte använder tillägget Gridline som skapar layout- och baslinjegrid
(se DtP #4) kan du göra egna, vågräta
0,1 p tjocka linjer för baslinjegrid. Placera en linje på den första radens bas
och skapa resten av griden med Duplicera och repetera i Objektmenyn, varvid du anger brödtextens kägel på den
vertikala axeln och 0 på den horisontella. Antalet duplikat bestäms förtås
av antalet rader på sidan.
Linjerna grupperas och kan nu
användas om en test för att mäta
avstånd för mellanrubriker, bilder och
bildtexter. Linjegriden kan med fördel
placeras på en mallsida, som är en
kopia av textsidans mallsida. När du
vill testa en text applicerar du bara
denna mallsida och återtgår till bassidan efter test.
En annan lösning är att dra ut
stödlinjer på mallsidan, på basis av
baslinjerastret. Se till att dra stödlinjer över pappersytan, inte över arbetsbordet för de syns inte sen. I så fall
kan du ta bort linjegruppen. Fördelen
med ett grupperat linjeraster är att
man kan flytta omkring det som en
rörlig grid.
Layoutgrid skapar du hellre med
stödlinjer på en mallsida. Enklast är
att beställa fram griden från
Mallstödlinjer i Sida-menyn för den
vertikala griden. För motsvarande
horisontella grid rotetar du sidan 90°
och drar ut stödlinjer. Därefter plockar du bort textblocket.
5.
När du använt ett verktyg återgår
XPress till block- eller textverktyget.
Det är irriterande om du ska dra flera
linjer eller länka flera textblock. Håll
ned alternativ-tangenten när du väljer
verktyget så förblir det aktivt tills du
väljer att annat. Du kan också aktivera olika verktyg i verktygspaletten
genom förflyttningar med KommandoTab och Kommando-Skift-Tab.
6.
Om du är osäker på hur ett textflöde
går mellan olika länkade block, och du
inte tänker använda en XTension som
Relink (se DTP # 2) för att länka om
den, använder du piltangenten för att
stega dig ned genom raderna, så flyttas du från ena blocket till det andra.
7.
När man söker text händer det ofta
att Sök/Ersätt fönstret hamnar ovanpå den text som programmet hittat.
Förminska fönstret sedan du skrivit
in söktexten, genom att klicka i zoomrutan uppe till höger och du får ett
bantant fönster som bara har kommandoknapparna. Den placerar du
utanför själva texten så att den förblir
synlig, kanske ovanpå måttpaletten,
som du tillfälligt flyttar åt sidan. Ett
annat grepp är att flytta ut Sök/
Ersätt-fönstret så ett bara en liten bit
av det syns, varefter du genomför sökning och ersättnng med tangenkommandon:
kommando-F
aktiverar
fönstret, vagnretur eller inmatningstangent söker vidare, kommando-V
klistrar in ändringen från Urklipp.
8.
Du kan använda Sök/Ersätt för att
identifiera och ändra osynliga tecken,
såsom blankrader, mjukt radbyte,
tabulatorer,
dubbla
mellanslag,
genom att först välja Visa osynliga
tecken i Visa-menyn, kopiera tecknet
och klistra in det i Sök-fältet och i
Ersätt-fältet klistra in ett annat tecken eller lämna det tomt. Detta är en
bra metod för att göra sig av med dub-
9
bla mellanslag som man gjort av misstag, tabulatorer och annat som kan
följa med textdokument. Har man fått
in en gökunge med en massa blankrader, alltså tomma stycken, väljer man
att söka två stycketecken, och ersätter
dem med ett enda.
9.
En smidig metod för att skapa en
understruken eller punkterad svarslinje i blanketter och formulär är att
använda Linjer… från Text menyn
(Kommando-Skift-N) och välja placering under stycket. Linjen kan ges
valfri vikt, avstånd från texten och
från sidans yttermarginaler. Den stora fördelen är att linjen följer med textens förskjutning.
En annan metod är att gruppera
text och en linje som man drar ut och
formger, vilket gör det enklare att
flytta omkring text och linjer manuellt
på sidan, men man får problem om
texten förskjuts vertikalt.
En tredje metod är att använda
tabulatorer med utfyllnadstecken till
tabstoppet, men det ger mindre valfrihet att avstämma linjens position och
vikt, och i vissa typsnitt går inte
understrykningstecknen ihop till en
hel linje.
Tänk också på att punkterna oftast
är för stora och sitter för tätt.
Markera dem och gå ner i grad, samt
spärra ut dem med snabbkommandot
skift-kommando-L tills du är nöjd. Vill
du ha runda punkter fastän du använder t. ex. Franklin, som har kvadrater
istället för punkter, så byter du helt
enkelt typsnitt för punktutföringen.
10.
När du använder styckejusteringen
Utsluten sats (rak vänster-höger)
kopplas utslutningen ifrån på den sista raden i ett stycke, liksom i ett
stycke med bara en rad. Använd
mjukt radbyte (Skift-Retur) för att
applicera rak vänster-höger på en
enstaka rader, så att de går ut i högermarginalen
11.
Gör inte misstaget att välja Normal
stil om du ångrar ett av flera stilval
som du har gjort i Måttpalettens typografifält eller i Stilmenyn under Text,
t.ex. kursiv, fet och Versaler. Klickar
du på P eller slår Kommando-skift-P
kopplas all stilval bort, fast du kanske
ville ha kvar feta versaler. Välj istäl-
let det stilval du vill koppla ifrån en
gång till, t.ex. kursiv, så behålls fet
och Versaler – stilvalen är på-och avknappar som kopplar om mellan två
lägen.
12.
Allt fler typsnitt levereras nu med
äkta kapitäler, alltså tecken som har
versalernas form, men höjd, bredd och
linjevikt så att de harmonierar med
gemenerna. Sådana tecken används i
inledningsord.
XPress ger möjlihget att skapa falska kapitäler, genom att versalernas
ändras i höjd och bredd. Skalan kan
du påverka i Inställningar-Typografiska. Programmets förinställningar
är 75 % på Vertikal och Horisontellskalorna. Det ger lite för smala och
tunna kapitäler.
Öka bredden, H-skalan, till 80-85
% så blir de lite tyngre, och höjden, Vskalan, kan gärna minskas till 65-70
% för att få ned de falska kapitälerna
till x-höjden. Dessa mått varierar lite
mellan olika typsnitt, så prova dig
fram till en kompromiss – men det blir
ju aldrig som de formgivna kapitälerna i Expertfonterna förstås.
13.
Använd inte nytt stycke, Retur, för att
skapa blankrader mellan stycken. De
skapar tomrum i början och slut på
spalter och kring bilder. Använd istället Avstånd efter och Avstånd före i
Styckeformat. Dessa inställningar
knyter du sedan till en typografimall.
Vill du sedan justera blankraderna
generellt är det bara att ändra i typografimallen.
14.
I Utskriftsformat kan du i Alternativfönstret välja om du vill har obegränsat antal fonter nedladdade eller ej.
En fördel med obegränsat antal är att
man kan undvika Postscript-fel som
beror på minnesbrist i skrivaren.
Detta kan man råka ut för om man
använder Adobe Caslon och har kapitäler, slängversaler, ornament och
andra finesser. Om du bara har ett
enda ornament, måste hela ornamentfonten laddas ned i skrivaren.
Obegränsat antal fonter innebär
att skrivaren laddar ned varje enskild
font när det behövs, laddar ur den och
tar in nästa, för att sedan ta in den
föregående igen om det behövs.
Därmed undviker man kollaps, men
utskriften tar också mycket längre
tid. Alternativet Obegränsat antal
nedladdade fonter bör du inte ha i
normalfallet, då du bara har några få
stilar på en sida, men i mer avancerad
formgivning kan den kopplas på tillfälligt.
15.
En nackdel med typografimallar är
att de raderar lokala attribut, t. ex.
val av typsnitt och stilval på enskilda
ord. Du kan dock applicera ett styckes
formgivning på ett annat och ändå
behålla lokala attribut, genom att
först klicka i det stycke som du vill
ändra
och sedan alternativ-skiftklicka i det stycke som du vill hämta
formgivningen från.
16.
Om du arbetar med avsnitt och har
egen numrering av sidorna, som avviker från numreringen av dokumentsidorna, kan du få problem att ange rätt
sidnummer vid utskrift. Se till att ha
prefix framför avsnittets sidnummer,
t. ex. A för första avsnittets sidor och
B för sidorna i andra avsnittet.
Vid utskrift anger du prefixet och
sidnummer för första och sista sida, så
styr du utskriften till din avsnittsnumrering. Men om du vill ange dokumentsidornas nummer vid utsktift,
som alltså visas i Dokumentlayout,
kan du få svaret att sidan inte finns.
Skriv + framför sidnumren för första
och sista sida i Utskrift, så vet XPress
att du syftar på dokumentets totala
sidnumrering och kör över avsnittsnumreringen.
17.
Rastertätheten i laserutskrift är 65
linjer som standard i QuarkXPress.
Finner du att utskrifter från andr progam ger annan gråtoning med samma
procentsats, beror det på skillnader i
rastertäthet. Experimentera med
högre och lägre täthet för att få finare
utskrift av gråtonade ytor för lasertryck när du inte behöver ett brett
spektrum av gråtoner, t. ex. 106 för
den lägre delen av gråskalan.
Men se upp om laserutskriften ska
användas som original och blir utsatt
för för rastrering och repro. I dessa
fall blir en högre rasertäthet för kompakt. Dessa effekter fungerar inte på
monterade EPS-bilder som har sin
rastrering bestämd från sitt eget program.
10
Tidningsmakaren Edwin Taylor lägger korten på bordet
– Man kan likna en tidningsredaktion vid en stad,
som genomkorsas av en flod. Vattnet som strömmar i floden är information. Redaktionen/staden
styrs av översteprästen eller kungen (chefredaktören), som till sitt förfogande har tigrarna (redaktionsledningen med alla avdelningschefer).
I mitten av 80-talet förnyade han den gamla anfrätta
US News & World Report till en enkel men omisskännligt
Taylorsk design.
Nu arbetar han i England, bland annat som konsult
åt The Daily Telegraph och är en mycket flitig föreläsare i
IFRA:s regi.
Organisation och terknik
Edwin Taylors bilder kan vara mycket målande, ibland
Edwin Taylor har funderat en hel del på hur man bäst
nästan för mycket. Knappt är han klar med liknelsen om
organiserar en redaktion. Han bygger mycket av sina teoristaden förrän han växlar spår:
er på den nya tekniken, som han varit snabb att anamma,
– En ännu bättre bild av redaktionen är slagskeppet,
snabbare än många andra i sin generation tidningsledare.
som sakta förflyttar sig framåt på havet, på alla sidor
– Delade aktivitetet, grupparomflutet av vatten/information.
bete där grupperna fungerar i
Kaptenen vid rorkulten ska se till
EDWIN TAYLOR OM THE GUARDIAN
interaktion med andra grupper,
att föra skeppet framåt. Han är
där alla har kontakt med varanberoende av information, som The Guardian är oflexibel, rigid. Istället för att bestämdra och är ”pratbara”, där utrymskickas upp till bryggan från alla ma tidningens form efter fotot gör de tvärtom. En
”grid”, mönstret av spaltbredder och horisontella stödmet i tidningen är flexibelt på
olika däck under honom.
samma sätt som organisationen
Dessa vattentäta skott som skil- linjer som en tidning är uppbyggd av, måste kunna bryär det utifrån ledningens aktuella
jer olika typer av redaktionella tas om det är nödvändigt.
prioriteringar – det är framtidens
avdelningar och olika nivåer i
EDWIN TAYLOR OM DAILY EXPRESS
melodi, säger Edwin Taylor.
redaktionens hierarki från varanEn av grupperna är naturligtdra är av ondo, anser Edwin The Daily Express påminner om ett romerskt skithus.
vis nyhetsgrafikerna, med egna
Taylor, och en av de viktigaste Alla redaktörerna sitter på rad och ger en massa ljud
resurser för såväl research som
anledningarna till att dagens tid- ifrån sig, och till sist producerar de någonting. Det har
produktion; i egen regi eller åt
ningar är så förstelnade i form och heller inte det minsta med tankeverksamhet att göra.
andra avdelningar/grupper inom
innehåll.
redaktionen.
Själv kommer jag att tänka på
EDWIN TAYLOR OM DAILY TELEGRAPH
– Den traditionella redaktioarkitekturens betydelse; hur skulle
nen fungerar som en pyramid, där
Dagens Nyheter kunnat fungera På The Daily Telegraph har jag, precis som på The
informationen samlas in på botten
om tidningen inte varit fjättrad i Sunday Times på 70-talet, introducerat ”Edwins Black
av pyramiden, behandlas i mitten
en byggnad som i sig själv omöjlig- Book”. Där klipper jag isär sidor och klistrar ihop dem
och används som underlag till
gör kommunikation på ett jämlikt på ett annat sätt, utan att ändra på beståndsdelarna.
beslut i toppen; människorna på
plan? Nu är hissarna den enda En enkel form av utbildning, ingen ensam person kan ju
botten av pyramiden stöter på
mötesplatsen som hela redaktio- genomföra en ny design på en tidning. ;Man får jobba
med dem man har. På Telegraph finns dessutom ett par
problem, problermbeskrivningarnen har gemensamt…
na skickas uppåt och på toppen
– Det måste till en ändring i hur killar från min tid på Sunday Times.
formuleras en lösning som sedan
vi
organiserar
redaktionerna,
EDWIN TAYLOR OM TIME MAGAZINE
skickas neråt igen.
säger
Edwin
Taylor.
Det låter litegranna som den
Organisationen styr informations- Time har gjorts om till det sämre. Från en stenhårt
där vithårige SAS-ideologen, Leon
flödet, som i sin tur avgör ledning- nyhetsinriktad typografi har man gått mot en romanNordin.
ens förutsättningar att fatta rikti- tisk. Själva designen faller isär.
– Istället för pyramiderna måsga beslut. Själv gillar jag
ta
vi skapa den rörliga, utveckubåts-modellen; kaptenen befinner
EDWIN TAYLOR OM DAGENS NYHETER
lingsbara redaktionen. De olika
sig på samma plan som sina med”stammarna” (sporten, nyhetsgraarbetare. Runtomkring sitter infor- Dagens Nyheters form är gammal, den har en omodern
fikerna,
ekonomiredaktionen)
mationssökarna som sonaroperatö- look jämfört med Svenska Dagbladet. Den har kanske
måste organiseras så att de fungerer, radiokillar, navigatörer och tre år på sig – sedan kommer den att vara hopplöst
rar ihop. När nyhetflödet kräver
andra. I mitten desken med kapte- efter. DN behöver förnya sig. Dessutom behövs det
det ska vi kunna organisera grupnen och hans närmsta medarbeta- någon som presenterar materialet så läsarna begriper
vad det handlar om. En säkert utmärkt artikelserie om
per med folk från olika stammar;
re.
brott i USA och Japan fick hamna i tidningen på ett
ämnen som teknik, hälsa, affärsliLevande legend
sätt som närmast var ett brott i sig; utan introduktion,
vet och miljön kräver input från
Edwin Taylor är så nära man kan utan tanke.
olika typer av expertis inom
komma en levande legend inom
redaktionen., säger Edwin Taylor.
tidningsvärlden, internationellt erkänd och hyllad för den
Sedan behövs det någon som visualiserar alltihopa, som
serie böcker på temat hur man gör tidning han skrev tillförmår att göras en fungerande informationsenhet av
sammans med Harold Evans. Den mest berömda heter
text/bild/rubrik. Någon som förstår att det handlar om att
Pictures on a Page, och återfinns i de flesta bildade tidkommunicera en idé, inte ord. Att bara rapportera, bara
ningsmänniskors bokhyllor (och finns den inte där ligger
göra det förväntade dag ut och dag in är sådant som driver
den framme på arbetsbordet och används i jobbet).
unga läsare bort från dagspressen och till specialmagasiHan var redaktionschef under Harold Evans tid som
nen, tror Edwin Taylor.
redaktör på Sunday Times i London. Tillsammans bröt de
– Varför är alla så ”obsessed by the moment”, varför
ny mark på presentationsteknikens och den undersökande
denna CNN-isering? Vi kan ändå inte konkurrera på TV:s
journalistikens område.
villkor!
11
Edwin Taylor är tillsammans med Robert Lockwood
engagerad i utvecklingen av ny teknik för tidningsredaktioner. ”Den elektroniska nyhetsskärmen” är Edwin
Taylors namn för vad Quark Inc (företaget som gör programmet Quark XPress) håller på att ta fram:
– På en enorm bildskärm finns en XPress-liknande tillämpning. Du ser alla sidor i tidningen samtidigt som de
görs. Till skärmen kommer automatiskt alla bilder och texter som kommer in till redaktionen, från byråerna och de
egna medarbetarna. I ena hörnet av skärmen finns alla
TV-kanalernas nyhetsprogram. Redaktionledningen och
alla grupperna runtomkring ledningen kan med ett enda
ögonkast få överblick över nyhets- och produktionsläget.
Med zoom-verktyget kan de ta upp en sida och granska
detaljer.
Dröm eller verklighet?
En vacker dröm? Nej, redan verklighet. En tidning i
Ontario, Kanada lär bli först med systemet. Det kan vara
svaret på ett återkommande klagomål från stressade nattchefer: med den nya
tekniken har arbetsNyhetsgrafik från AP
ledningen ofta sämre
Robert Lockwood, som började syndikontroll över vad medkera nyhetsgrafik från sin villa utanför
arbetarna gör på sina
Allentown i USA för tio år sedan, leder
skärmar än förr när
sedan flera år Associated Press avdelman såg alla skisser
ning för nyhetsgrafik. Han och hans
innan de gick ut till
medarbetare gör nu en serie helsidor
sätteriet, ofta i sällpå olika teman som skickas till tidskap av en teknisk
ningar världen över.
redaktör.
Hjärtat, boxaren Tyson, Columbus
Samtidigt som ingoch Pearl Harbor är de första helsidoren klan ta miste på
na. Den om Columbus är förresten
Edwin Taylors entusigjord av Edwin Taylor. Mottagaren
asm för den nya teknikan ändra sidformat och all typografi
ken, som på mindre än
är utbytbar av alla med en Macintosh
ett decednnium totalt
och Illustrator. I framtiden kommer
har förändrat villkohela featuresektioner på fyra sidor.
ren för tidningsproI sommar slutförs också AP:s byte
duktion, så vill han
från gamla MacDraw II till Aldus ritsäga ett varningens
program FreeHand 3.1. MacDraw Pro
ord.
hade visserligen givit AP färgmöjlighe– Låt er inte förter, men klivet till FreeHand ger
blindas av USA-teknoPostscript-filer istället för QuickDraw.
login
och
alla
En del av AP:s mindre kunder är
Macintosh-trix!
Bli
olyckliga över programskiftet; nu måsinte överväldigade av
te de köpa ett nytt, dyrare program,
all läcker nyhetsgrafik
och dessutom lära sig använda det.
ni ser! USA Today är
inte det enda sättet att
göra tidning. Det finns en lång europeisk tradition av kommunikation – lita till den!
Två plus sex spalt, där artiklarna ligger som horisontella limpor stödda mot det tvåspaltiga notisblocket, mycket
färg, Mac-produktion är USA-receptet.
Kritisk mot bilagehysteriet
Bilagor är en annan av Edwin Taylors käpphästar. Ett tydligt exempel på hur marknadsavdelningarna har börjat
styra tidningarnas innehåll. Bilagorna är sällan särskilt
välgjorda (de avhandlar ett speciellt ämne, men artiklarna
är sällan skrivna av folk med djupare ämneskunskaper).
Men även ytliga artiklar tar resurser från det dagliga
nyhetsarbetet.
– Innehållet kommer till av ett enda skäl; att jaga
annonser, säger Edwin Taylor. Vi får naturligtvis inte
ignorera marknadsarbetet, men redaktören ska bestämma
innehållet i tidningen, ingen annan.
Nu ännu snabbare på PC
Intel har släppt en ny processor som snabbar upp din
befintliga 486:a. Har du i dag en PC 486 25 Mhz kan du
köpa en i486 DX2 processor att sätta i den lediga platsen på moderkortet. Den nya processorn ger dig 50 Mhz.
Under hösten släpps en 66Mhz version av samma processor för de som har en 486 33 Mhz. Dessa nya processorer kan inte riktigt mäta sig med så kallade äkta 50
Mhz datorer men erbjuder en billig uppgradering.
Fördubbla din hårddisk
Med dagens program som ofta kräver 5–20 Mb i utrymme per styck på din hårddisk har behovet av stora lagringsmedia blivit allt större. Stora hårddiskar kostar
mycket, men med programmet Stacker 2.0, från STAC,
kan du fördubbla storleken din hårddisk till en ringa
kostnad. Programmet installerar sig och delar upp
hårddisken i två delar – en okomprimerad och en komprimerad. Resultatet ger i de flesta fall en dubbelt så
stor hårddisk utan att man märker någon större prestandaförsämring.
Stacker finns i flera versioner, den enklaste med
enbart programmet. Två accelerationskort, ett för PC XT
och ett för PC AT, finns för att snabba upp processen.
För bra för att vara sant? Nej Stacker fungerar faktiskt alldeles utmärkt med både DOS 5.0 och Windows
3.X samt flertalet andra program.
Ny Picture Publisher
Micrografx Picture Publisher 3.0 tar upp konkurrensen
med Photo Styler 1.1 och Image In Color. Med en mängd
avanserade verktyg erbjuds professionell bildbearbetning, inscanning, retusch, maskning, fyrfärgsseparering
med mera. Jämfört med Photo Styler är Picture Publisher något långsammare på flera punkter, särskillt med
bilder på över 1 megabyte.
Det mest avancerade verktyget, som Picture Publisher hittills verkar vara ensamma med, är sättet att
hantera maskning. Liksom med Photo Styler och andra
har du den magiska staven som kan följa konturer, färger etc. När programmet gjort sitt kan man i Picture
Publisher välja att ändra och justera maskningslinjen
programmet ritat. Man kan på så sätt enkelt finjustera
en komplicerad friläggning som med andra program
kräver stadig hand och oändligt tålamod.
Till skillnad från Photo Styler saknar Picture
Publisher möjligheten att snabbt och enkelt beskära bilden. Här måste du markera, klippa ut och till sist skapa
en ny bild från urklippet. I Photo Styler klickar du på
beskärningsverktyget, markerar och dubbelklickar på
bilden och vips försvinner allt utanför markeringen, på
så vis tar inte bilden mer utrymme än nödvändigt.
Liksom alla andra bra program under Windows har
Picture Publisher stora brister när det gäller inscanning
och kalibrering av scanner och program. De medföljande delarna för kallibrering och inscanning är bättre än
hos många andra men alldeles för klena för att tillfredställa den som vill göra ett bra jobb.
Den dag ett bra program eller tilläggsmodul dyker
upp ska vi tala om det. Har du tips? Hör av dig till DTP.
Bildeffekter
Aldus har släppt Gallery Effects till Windows. Programmet är till för att omvandla foton och bilder med olika
slags riteffekter. Programmet fungerar fristående eller
som tillägg till bland annat Aldus PhotoStyler 1.1.
12
Brödtexten – den bortglömda delen av formgivningen
»Make your type look professional!« uppmanar varje amerikansk desktoptidskrift med självaktning
och lär med jämna mellanrum ut tio, femton smarta knep till den villrådige fontkonsumenten. De får
kanske amatören att känna sig en smula yrkesman,
men typografin blir knappast märkbart bättre,
skriver Christer Hellmark.
Och, förresten, vad är »professional type«? Här i Sverige
verkar det som om många proffs inte använder ens de
enkla amatörknepen. Det vimlar av skickliga layoutare
som kan sin Brody och vet hur man ger tidskriftssidan ett
mondänt ansikte. Men brödtexten…! Men brödtexten, den
lämnas att leva sitt eget liv. Oantastad av professionella
ingripanden får den ringla fritt ur ordbehandlare, Macar
och sättmaskiner – vildvuxen, ursprunglig, ociviliserad.
Inte kan man skylla allt på desktoprevolutionen heller.
Den tid då språk och sats till läsarnas fromma tuktades
efter strikta regler ligger långt borta: före desktop, före
datorisering, före fotosättning. De typografiska normer
som fanns som en självklar mall under böcker och tidningar från 50- och 60-talen uppslukades av sin egen osynlighet när perforatriser och skrivmaskinsstandard trängde in
i den grafiska branschen på 1970-talet. Reglerna föll i
glömska.
Allt är inte guld som glimmar: det finns många olika
skärningar, särskilt av de populäraste PostScript-typsnitten. Även av typsnitt med klingande namn finns avarter.
Var därför noga med fontvalet. Skillnaderna är subtila
men betydelsefulla och enbart namnet är inte någon
garanti för att tecknen ser ut som man väntat sig. Times
t.ex. finns i oräkneliga varianter (under ursprungsnamnet
eller i förklädnad). Den bästa är, inte oväntat, originalet
Times New Roman, som finns i PostScript (typ 1) från
Monotype, komplett med kapitäler och gemena siffror.
Alla påståenden om att sanserifer lämpar sig för brödtext är falska. »All typografi förutsätter tradition och konventioner.« skriver Jan Tschichold. Den tradition som
omger konventionen att sätta böcker och andra löpande
texter med antikva är så stark att det är meningslöst att
försöka bryta mot den – om ens avsikt är att läsaren ska
läsa texten och om man inte har sekler på sig att uppfostra
till ändrade läsvanor.
Använd därför alltid antikva i löpande text.
Sanserifen har användningsområden där den kan
användas som alternativ till antikvan och där den i många
fall är överlägsen: rubriker, mellanrubriker, figurtexter,
kortare ingresser, affischtexter m.fl. Att nyttja sanserifen i
brödtext för att man vill skapa en typografisk kontrast är
en alltför enkel genväg som alltid drabbar läsbarheten.
Typografiska noviser
Bokstavsmellanrum
När så 80-talet drog in med persondatorer, PostScript och
PageMaker hade skarorna av typografiska noviser vid
skärmarna inga värdiga professionella förebilder att inspireras av. Förfallet rådde överallt, utom i vissa enklaver där
kunskaper och regler fanns kvar, ofta parade med ett
envist fasthållande vid traditionell produktion och med
skepsis och förakt inför den nya desktoptekniken. Vill man
i dagens läge plädera för typografisk ordning och reda får
man därför i mycket börja om från början – vilket inte är
det sämsta av utgångslägen.
Här följer några råd om hur du kan skapa typografisk
ordning och reda i brödtexten. Många är av rent teknisk
karaktär. Men man ska ha klart för sig att den bekvämt
lättlästa satsen inte uppstår av sig själv ens om man aldrig
så dogmatiskt tillämpar dessa principer. Det ska mer till.
Vad detta »mer« är antyder jag i resonemangen kring de
olika reglerna/tipsen.
Knapptryckningar och musklick utgår från Windowsversionen av PageMaker 4.0, men kan anpassas till andra
program, eller för den delen vilket typografiskt sammanhang som helst.
Man brukar skilja på tillriktning – som generellt påverkar
bokstavsavstånden i en hel text – och kerning – som är
individuell, dvs. styr mellanrummet i enstaka bokstavspar. Ändrar man tillriktningen, ändras alla bokstavsavstånd lika mycket, ändrar man kerningen påverkar det
bara avståndet mellan två bokstäver. Att öka bokstavsavstånden i ett eller några ord kallas spärrning.
På den tid när bokstäver göts på fyrkantiga blybitar
fanns det bara ett sätt att ändra avståndet mellan bokstäverna: att öka mellanrummen. Närmare varann kunde de
inte komma, blykuberna satte begränsningen. Ville man
ha tätare mellan t.ex. T och y eller f och i fick man gjuta
speciella ligaturer, dvs. flera tecken på en och samma typkropp.
Med digital sätteknik är allt möjligt: bokstäverna flyter
omkring godtyckligt i sidled. De kan trampa varann på fötterna eller sättas helt överlappande.
Att välja typsnitt
Alla typsnitt är inte lika bra, även om det låter så i fontreklamen. Just bokstavsformernas kvalitet är faktiskt grunden för all typografi. Ger typsnittet tydliga ordbilder?
Passar det till det aktuella sammanhanget? (Lättydda siffror är ett absolut krav i en telefonkatalog t.ex.)
Den mesta facklitteraturen på området är också märkligt fri från negativa värderingar. Men enbart det faktum
att ett typsnitt finns gör det inte användbart. Ingen ska
t.ex. inbilla mig att Avantgarde är en »idealisk stil även för
desktop« (Åke Hallberg: Desktop publishing, 1988) eller att
de amputerade tecknen i ITC Garamond har god läsbarhet
som gör typsnittet lämpligt för »längre textstycken« (samma). Inte heller tror jag på att Univers är tydlig i små grader fast Svenska Akademien har fått för sig det (titta på
ett uppslag i Akademiens ordlista!).
Tillriktning
Fonttillverkaren levererar typsnittet med »normaltillriktning«, dvs. varje tecken är tilldelat ett breddvärde som
generellt gör texten lagom tät. Det kan i olika sammanhang vara nödvändigt att ändra på tillriktningen för att
sätta texten något tätare eller glesare. (Fonttillverkaren
kanske inte har samma uppfattning om tillriktning som
användaren). Tonvikten ligger på något. Ändrar man tillriktningen med mer än 3 procent åt något håll lever man
farligt: texten ser ljusare eller mörkare ut och läsaren störs
av skillnaden.
PageMaker hanterar bokstavsavstånd (vid manuell
eller automatisk tillriktning eller kerning) med hjälp av
två mått: 1/25 fyrkant och 1/100 fyrkant, där en fyrkant är
lika med den aktuella graden. Måttsystemet är relativt,
dvs. det följer graden och man behöver aldrig bekymra sig
om hur stort måttet är i absoluta tal (millimeter eller
punkter).
För att spärra ett ord eller manuellt ändra tillriktningen i ett stycke: markera texten och tryck [Ctrl Skift
13
Num+]. För varje tryckning ökar bokstavsmellanrummet
med 1/100 fyrkant. [Ctrl Num+] eller [Ctrl Skift Backsteg]
ger 1/25 fyrkant för varje tryckning, Num– ger motsvarande minskning.
I PageMaker kan man ändra den automatiska tillriktningen i fem fasta steg: mycket tät, tät, normal, gles och
mycket gles – plus alternativet _ingen_ som är liktydigt
med normaltillriktningen. Det gör man i undermenyn till
menyvalet _Spärra/Knip_ i _Text_-menyn eller i dialogrutan _Text_ under _Text_-menyn ([Ctrl t]).
PageMaker levereras med de fem värdena förinställda
och de kan inte påverkas. Men det finns bot: med hjälpprogrammet PMtracker kan man själv bestämma värden på
de fem nivåerna i mycket fina steg (från –35 till 999 procent av fyrkanten i steg om 0,1 procent). Man kan också
bestämma olika värden för olika gradintervall, vilket är
användbart eftersom en rubrik i större grad behöver proportionellt mindre avstånd mellan bokstäverna.
(Denna åtgärd brukar kallas knipning. Den som någon
gång gnuggat en lagom tät rubrik och sedan förstorat den i
reprokamera vet vad det handlar om – rubriken ser plötsligt för gles ut. PageMakers standardvärde i alternativet
_Normal_ kniper rubriker i större grad, dvs. minskar teckenmellanrummen proportionellt mer ju större graden är.)
Tillriktningsvärdet kan också läggas i en formatmall.
En återkommande rubrik i större grad kan på detta sätt
knipas automatiskt; en rubrikrad i versaler kan spärras
(se nedan).
Denna funktion parad med möjligheten att i PMtracker
ställa värdena gör kontrollen fullständig.
Amerikansk standard
En viktig sak om bokstavsmellanrum: enligt engelsk och
amerikansk typografisk konvention är det tillåtet att spärra (eller knipa) en rad för att slå ut den till full bredd i
utsluten sättning. I ytterlighetsfallen – som kan beskådas i
engelska kvällstidningar med smala spalter – är texten
som ett dragspel: ena raden tät, den andra gles. Detta är
absolut förbjudet i svensk typografi och därför måste man
ändra PageMakers amerikanska defaultvärden.
PageMakers förinställda standard ändrar man genom
att gå in i den aktuella dialogrutan och ändra ett värde när
inget dokument är öppet. Man stänger dialogrutan genom
att klicka _OK_ (eller trycka [Enter]). Det nya värdet sparas och gäller som standard för alla dokument man sedan
öppnar i PageMaker. Alla värden som man kommer åt via
menyer och dialogrutor kan ändras på detta sätt.
För att förbjuda spärrning i utsluten sats: öppna dialogrutan Mellanrum under menyvalet _Stycke_ i _Text_menyn [CTRL k][ALT+m]. Ändra siffrorna i den högra
kolumnen _Teckenmellanrum_ till nollor: Minimum 0%,
Önskat 0%, Maximum 0%). Klicka _OK_.
Spärrning
Att öka bokstavsmellanrummet i ett eller ett fåtal ord kallas spärrning. Mellanrummet ökas lika mycket på alla
ställen. Man bör aldrig spärra gemena ord i löpande text
därför att det slår sönder den ordbild som ögat och hjärnan
är så beroende av för bekväm läsning. Orden blir mer svåruppfattade.
Förr var det vanligt att man använde spärrning för att
utmärka och poängtera ord i en löpande text. Numera
används, tack och lov, nästan enbart kursiv för detta ändamål.
Lika kategoriskt som man kan säga: Spärra aldrig
gemena! lika bestämt kan man säga: Spärra alltid versaler! Versalerna i en font har fått sina breddvärden för att
fungera bra som begynnelsebokstäver i namn och mening-
ar. Sätter man rubriker eller ord i löpande text med
antikvaversaler hamnar bokstäverna ömsom för tätt,
ömsom för glest. Versaler i löpande text ska användas
ytterst sparsamt eftersom de är mycket mer svårlästa jämfört med gemena.
Mellanrubriker kan bli bra i versaler och ibland behöver
man markera ett eller några få ord (t.ex. för att återge en
tidningsrubrik eller för att ange förhöjt röstläge i en
replik). Spärra alltid versalerna lite, t.ex. 2/25 fyrkant.
Sätt dem gärna 1 punkt mindre än omgivande text så
blir de mindre påfallande – alltså: om brödtexten är 10
punkter sätts versaler i 9 punkter när de är två eller flera
i följd.
Kapitäler bör också spärras, gärna lite mer än 1/25,
men 2/25 är för mycket... Gör man det manuellt kan man
markera texten och trycka [Ctrl Skift Num+][Ctrl Num+],
som ger 1/100+1/25=1/20 fyrkants spärrning. När kapitäler används tillsammans med gemena siffror, t.ex. i adressrader och liknande, ska man se till att spärra enbart kapitälerna, inte siffrorna.
Utjämning
Egentligen är spärrning av versaler bara det näst bästa
sättet att få dem bra. I enstaka rubriker satta med versaler använder man i stället utjämning. När man är ovan att
handskas med versaler och ser ordet
V ALTAND
är det lätt att ta till fel åtgärd för att få det snyggt.
Mellanrummen ser ojämna ut därför att bokstäverna vänder olika sidor mot varann: sned mot sned, sned mot rak,
rak mot rak och så L och T som kan sättas tätt utan att
nudda varann.
»Det är ju alldeles för stort avstånd mellan V och A och
mellan L och T. Jag flyttar ihop dem. Så här.«:
VALTAND
»Oj, nu blev det glest där... Jag får flytta ihop mer.«:
VALTAND
»Nä, det blev inte heller bra...?«
Versalerna gör motstånd, ordet lever sitt eget liv; en
ändring på ett ställe påverkar hela ordet. Så där kan man
hålla på en god stund, och bra blir det aldrig därför att
utgångspunkten är fel: ordet är inte för glest utan för tätt
satt; vissa mellanrum måste ökas, andra minskas, för att
ordet ska se jämnt ut för ögat:
VALTAND
Utjämning av versaler kan inte läggas i format utan är
ett petande som måste göras manuellt, eftersom varje bokstavsmellanrum måste anpassas individuellt och bedömas
av öga och typografiskt förnuft. (Alternativet skulle vara
att bygga mycket omfattande kerningparstabeller för versalerna; mig veterligt finns det inga fonter som har sådana. I vissa typsnitt finns s.k. titling-versaler som delvis
löser problemet. Dessa versalalfabet, som ligger i en font
utan gemena, är tunnare tecknade och gör sig bättre i större grader än de vanliga versalerna. Breddvärdena är också
bättre anpassade för sättning med enbart versaler, men de
kräver i de flesta fall ändå särskild behandling.)
Det går naturligtvis att göra finstämd versalutjämning i
PageMaker: med textmarkören mellan två bokstäver adderar eller subtraherar man 1/25 eller 1/100 fyrkant i taget
tills man är nöjd. Men det kräver stort tålamod. Det görs
bättre i ett illustrationsprogram som kan hantera text i
_outline_-format.
Utjämning är inget man ägnar sig åt på 95 mellanrubriker i en trehundrasidig bok; där får man nöja sig med att
lägga spärrning i rubrikformatet – eller välja gemena.
I nästa nummer av DtP kommer den avslutande delen av Christer
Hellmarks artikel om brödtextens mysterier.
14
PageMaker i praktiken – en frontrapport i åtta delar
I en renoverad studio i centrala
Stockholm sitter vår PageMakerhacker och letar fram nya tips åt
dig. Inte så långt från gamla
Front Page, faktiskt, ett raggställe som de flesta säkert glömt vid
det här laget. PageMaker finns
däremot kvar, och här kommer
lite tips från fronten.
1.
Säg att du vill skugga en rubrik.
Väljer du nu ”Skuggad” text under
”Stil” blir resultatet inte helt lysande.
Lägg en skugga manuellt istället:
Kopiera rubriken, markera kopian
med textverktyget, välj rasterton eller
fördefinierad färg, och placera därefter kopian där du vill ha den.
Lägg under och genast har du en
snygg skuggning.
2.
I DtP # 1 tipsade vi om några knep för
bättre avstavning i PageMaker. Här
ytterligare ett, som är särskilt
användbart när du arbetar med vänster- eller högerjusterad text.
PageMaker arbetar med något som
kallas avstavningszon, och som är förinställt på 20 millimeter. Med detta
förinställda värde blir exempelvis
vänsterjusterad text mycket ojämn i
högerkanten. Den avstavar bara
några få ord.
Vill du ha texten jämnare ställer
du ner det förinställda värdet för
avstavningszon till exempelvis 8 eller
10 millimeter. ”Avstavningszon” hittar du i dialogrutan Avstavning.
3.
Formatmallar för text använder de
flesta sig av. Dock oftast i för liten
omfattning.
Tidsbesparande sätt att göra formatmallar är att först prova ut ”rätt”
text, sätta in markören i texten och
välja ”Formatmallar” (snabbkommando  3). Där väljer du ”Ny”, döper
mallen och klickar OK. Här några
exempel på mallar som de flesta kan
ha användning för:
• Textrute-format. Lägger du en
kortis i enspaltig ram, drar du kanske
in handtagen för att smala av spalten?
Gör istället ett format med vänsteroch höger-indrag. Välj ditt önskade
värde, exempelvis 3 mm, som indrag
vänster och höger i rutan under
”Stycke” ( K).
• Vissa format kanske alltid är versaler, exempelvis fotobyliner (FOTO:
KALLE KARLSSON). Välj versaler i
rutan ”Text...” innan du sparar som
formatmall.I regel kan du inte ha för
många formatmallar. Gränsen går vid
när du inte kan hitta dem snabbt i formatfönstret.
När du ändrar i en formatmall,
exempelvis brödtext, ändras automatiskt allt i hela dokumentet som du
formaterat som brödtext. I värsta fall
ändras då också en rad andra format.
Det beror på att dessa format haft tillvalet ”baserad på brödtext”.
Enklaste sättet att undvika trassel
är att aldrig basera ett format på
något annat format.
4.
Arbetar du med tabloid eller andra
större format men har bara en A4skrivare för utskrift? Då skriver du
förmodligen ut sidor i 70 eller 75 procent och läser korrektur med värkande ögon. Du kan istället få ut sidan i
100% uppdelad på två A4-sidor. Välj
”Skriv ut”, klicka i ”tillval”. Du får då
upp en ny dialogruta där du ska ange
Dela upp, överlappning 1 mm och liggande utskrift. Klicka OK och skriv ut
i 100 procent. Då får du ett betydligt
mer lättläst korrektur
5.
Lägg ner ordentlig möda på att skapa
fungerande malldokument för återkommande produktioner, exempelvis
tidningar.
Malldokument skapar du genom
att rensa ett dokument från allt som
inte återkommer i tidningen. Plocka
bort artiklar, bilder och rubriker, spara däremot vinjetter, redaktionsspalt,
paginering, sidhuvud och allt annat
som är sig likt från gång till gång.
När du är klar, välj ”Spara som”
från arkiv-menyn, kryssa för ”malldokument” och döp dokumentet till
”mall för tidningen X” eller liknande,
så att du lätt kan skilja dokumentet
från andra.
När du öppnar malldokumentet
genom att dubbelklicka på det, öppnar
du en namnlös kopia av mallen som
du sedan kan börja arbeta med. Allt
går att ta bort eller ändra som vanligt
i malldokumentet, så spara hellre för
mycket än för lite. Vill du ändra i ett
redan färdigt malldokument, öppna
först PageMaker genom att dubbelklicka på PageMaker-symbolen.
När PageMaker startat, välj ”Öppna” ur arkivmenyn och kryssa i ”original” innan du ger OK för att öppna
den mall du valt.
6.
Arbetar du i System 7 kanske du har
råkat ut för problemet att PageMaker
inte hittar dina typsnitt.
Kontrollera då att skrivarfonterna
ligger lösa i systemmappen (det vill
säga inte istoppade i en mapp i systemmappen). Detta gäller endast dem
som inte använder Suitcase.
7.
Har du problem att göra snygga figursättningar – exempelvis runt cirklar
eller oregelbundna bilder?
När du valt figursättning i Objektmenyn får du en steckad figursättningsram runt ditt markerade objekt.
Klicka på den streckade ramen med
pilverktyget så får du fram nya isättningspunkter som du kan använda
som handtag. Dra i dessa nya hantag
så hänger figursättningen med. Gör
nya isättningspunkter och anpassa
figursättningen tills du är nöjd.
8.
Figursättning kan du också använda
för att göra anfanger på ett enklare
sätt, förutsatt att du har ett ritprogram typ FreeHand.
Gör anfangbokstäver i FreeHand,
hela alfabetet, och överför dem en och
en som eps-filer. Montera önskad
anfang som bild, välj figursättning,
ställ ner bildramen till 0, anpassa
figursättningen och placera in anfangen i texten.
Dina eps-anfanger kan du spara i
en särskild anfang-mapp och använda
dem om och om igen i din tidning.
BUGGFIX SKICKAS UT I USA
En uppdatering till PageMaker 4.2a skickas i dagarna ut till alla registrerade PageMakerägare i USA. Den ger bättre utskriftsrutiner för PICT-bilder, liksom för
stora sidformat. Mellanrummet på en bildpunkt (pixel) mellan fyllning och ram som
synts vid rippning av objekt med hög upplösning ska också vara åtgärdat.
15
DtP
Köpes
Macintosh SE eller Classic. Tel 08-650 20 12, 650 09 29.
Säljes
Macintosh SE/30 med stor bildskärm, 8/105 MB. Tel 08-644 95 11.
Andra typsnittet i serien Les Fonts Terribles™
Stefan Lundhem, historiker och typograf, har ritat det art deco-inspirerade typsnittet Miami Blues, som är det andra i vår serie Les Fonts Terribles™. Med kommande nummer av DtP följer nya typsnitt. Stefan Lundhem medverkar regelbundet i DtP, arbetar på riksdagens bibliotek och sysslar med att transkribera och ge
ut ståndsprotokoll från 1700-talet.
På disketten hittar du också en aktuell karta över Spanien, OS-landet, och en
användbar liten vinjett; slit dem med hälsan. Dokumenten är EPS-filer, skapade i
Illustrator, och går bra att montera i Quark och PageMaker.
Dessutom medföljer en tidningsmall i Quark XPress. DtP vill gärna sprida era
mallar; inte för att folk ska kopiera dem, men man kan lära sig mycket nytt genom
att se hur andra har lagt upp sitt jobb.
ut med 12 nummer om året. Redaktör
och
ansvarig
utgivare
är
Pelle
Anderson. Copyright © DtP. Presslagt
7 juni 1992.
Adress
Box 20158
MIAMI BLUES AV STEFAN LUNDHEM
104 60 Stockholm
abcdefghijklmno
pqrstuvwxyzåäö
! ? / ( ) % & ø æ ü û ”;,:.
1234567890
Tel
08-644 95 11
Fax
08-644 90 66
PG
89 29 77-0
BG
385-6010
Tryck
✃
b Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratis disketter,
Jag vill ha Les Fonts Terribles™-typsnitten för b Macintosh,
b PC. Jag arbetar med b Quark XPress, b PageMaker.
Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person
borde prenumerera. b Skicka honom/henne ett provnummer!
Jag prenumererar redan, men jag har värvat nedanstående person som prenumererant. b Skicka honom/henne en faktura!
Frankeras ej.
DtP betalar
portot.
DtP
NAMN
FÖRETAG
Svarspost
ADRESS
110141700
POSTNUMMER
POSTADRESS
110 20 Stockholm
TELEFON
FAX
16
Xtensions XChange
för dig som har Quark
Nya XTensions kommer ideligen och
det är inte lätt att veta vad marknaden. har att erbjuda. I San Fransisco
finns XChange, en distributionscentral för Quark XPress och XTensions,
som gör det lättare att hitta rätt. Här
finns information om och försäljning
av XTensions. XChanges nätverk kan
också användas av de som tillverkar
XTensions och vill sprida dem.
Software Plus i Norrköping har fått
franchise-avtalet
för
XTensions
XChange i Sverige och ska starta en
svensk filial.
Som medlem i XChanges månadsklubb får du uppdatering av nya och
gamla Xtensions, demonstrationsversioner av Xtensions och freeware.
Telefon i USA 0091-415-337-0102,
till Software Plus 011-28 27 00.
Typografins jetset
möts i Cambridge
Monotypes årliga konferens hålls 1-3
september i Queens College i Cambridge, England. Vacker stad, trista
lokaler. Erik Spiekermann är ordförande, ett självklart val för en konferens om ”Typografiska förbindelser –
en
europeisk
konferens
om
typografisk historia, teori och praktik”.
Bland talarna finns Matthew
Carter, typsnittsskapare med bland
andra Olympian, Bell Centennial och
Galliard, liksom Adrian Frutiger, som
väl inte behöver någon närmare presentation. Walter Tracy och Alison
Black kommer, Gerard Unger är där,
liksom många andra större och mindre berömdheter.
Koppla PowerBook
till PC-skrivare
PowerPrint låter dig koppla din Mac
till 850 olika ”icke-Appleskrivare”. Du
kan alltså lämna laserskrivaren på
kontoret när du åker på tjänsteresa
till PC-land med din PowerBook.
PowerPrint innehåller inte bara skrivardrivrutiner, utan också den kabel
som behövs för att koppla ihop datorn
med skrivaren.
PowerPrint understödjer också batteriskrivare som populära Canon BJ10 och Citizen PN-48.
PowerPrint funerar med såväl system 6 som system 7, ATM och
TrueType. Paketet med kabel, drivrutiner och manual kostar 1 290 kr plus
moms. TT Tronic har tel 08-792 07 61.
MacDraw Pro
i ny version
Claris, kommer nu med version 1.5 av
MacDraw Pro. Den gamla klassikern
finns i två versioner, ”II” och ”Pro”,
som bägge har den avgörande nackdelen att de inte skapar Postscriptfiler.
Version 1.5 är snabbare och utnyttjar
system 7-funktionerna fullt ut, likson
QuickTime ger möjlighet att inkludera rörliga bilder och ljud.
4 450 kr plus moms kostar programmet, och finns för leverant från
Studentlitteratur från augusti. Tel
046-31 20 00.
Snart en PC
med Apple-smak?
Uppgifter i amerikansk datorpress gör
gällande att Apple inte nöjer sig med
att sälja skrivare och scanner för
Windows-marknaden. Med nio miljoner Windows-användare världen över,
mot sex och en halv Mac-användare,
är frestelsen för stor; mycket tyder på
att Apple kommer att släppa en variant av Macens operativsystem som
ska kunna köras på en PC. Vissa hävdar att Apple kommer att profilera sig
som ett programvaruföretag snarare
än en hårdvaruleverantör. Macens
saga all? Nej, det tror vi inte på.
Tycker du Photoshop
är för svårt att lära sig?
Att via ett bildbehandlingsprogram få
fram ett trycktekniskt optimerat bilddokument kan vara knepigt även för
en expert; för en nybörjare tar det
dessutom oändlig tid.
Cachet, ett mycket omtalat program från EfI, kan vara lösningen.
Enligt flervalsprincipen väljer användaren hela tiden den bästa av sex
varianter som man ser på skärmen.
På så sätt ställs värdena för kontrast
etc. in på bästa sätt. Har du ögon att
se med kan du också använda Cachet.
Holländska typsnitt
ges ut av URW
Frank Blokland, holländsk designer,
tog för två år sedan initiativet till
DTL, Dutch Type Library. Typsnittsfirman URW i Hamburg nappade på
tanken, och nu kommer de första holländska typsnitten i serien.
Det blir Argus, ritad av Gerard
Unger, Bacchus och Dokumenta av
Frank Blokland och klassiska Amsterdam Garamont.
Elektronisk Filofax
Apples första PDA
SE/30 nu också
i porugisisk marmor
En PDA, personlig digital assistent,
vad är det? Det är Apples nya satsning, en serie små smarta hjälpmedel
vars grundidé påminner om Sharps
Wizard, men har förmåga till kommunikation och något som liknar
artificiell intelligens, som ger assistenten förmåga att tolka budskap som
mera liknar talspråk än kommandon.
Assistenten kommer att kunna läsa
användarens handstil, skicka fax och
elektronisk post, såväl via en ledning
som trådlöst.
Processorn blir en RISC-processor
från ARM, ARM 610. Den kommer att
dra lika lite ström som en liten
ficklampa. De första assistenterna i
serien, som kommer att heta Newton,
kommer från Apple och Sharp (som
köpt licensrätten) i början av 1993.
Har du tröttnat på den plastiga Maclooken? Vad tycks om ett skräddarsytt
yttre i portugisisk marmor, granit
eller ädelträ? Archikomp i tyska Vöhringen fixar det – men billigt är det
inte, 23 000 tyska mark kostar marmormacen. Och då ingår inte datorn.
Digital Equipment
åter in på tidningar
Digital satsar återigen på integrerade
system för tidningsproduktion, nu
med Microsofts Windows NT som operativ miljö. Tillsammans med företagen CompuText, som utvecklat ett
eget programpaket för tidningsredaktioner och annonsavdelningar, och
systemleverantören DISC, erbjuder
Digital paketlösningar för tidningar
baserade på VAX-servrar och PC som
arbetsstationer.
The Advocate i Baton Rouge, USA,
blir första installationen med det nya
systemet.
Skolskrift
ny tysk i topp
Från Fontshop i Berlin kommer statistik på mindre leverantörers bästsäljare. Just nu ser tio-i-topp-listan ut
så här:
1. Schulschrift & Schulbuch (FontFont)
2. Renaissance (Electric Typographer)
3. Hands. (FontFont)
4. Trybuna & Gazeta (MacCampus)
5. Typeface Six & Seven (FontFont)
6. Ladoga & Moskva (MacCampus)
7. Meta (FontFont)
8. Garage Gothic (Font Bureau)
9. BarCode (Bear Rock)
10. Keedy Sans (Emigre)
Photo Lettering Inc
satsar på Postscript
Klassiska New York-sätteriet Photo
Lettering har beslutat att digitalisera
sina över 10 000 typsnitt, och göra
dem tillgängliga i Postscript. Bland
typsnitten finns bland annat 600 unika typsnitt av Ed Benguiat, avsedda
för accidenstryck som film- och teateraffischer. Alphabets & Images, också
i New York, ska sköta jobbet med
överföringen till Postscript.
DESIGN
DtP
VÅRDA DIN BRÖDTEXT
MED SAMMA OMSORG
SOM BILD OCH RUBRIK
Sid 3-5
DU SOM ANVÄNDER
QUARK XPRESS
FÅR NYA EXPERTTIPS
Sid 6
DESKTOPLÄGET
I DAGSPRESSEN
FRÅN A TILL Ö
Sid 8-10
HJÄRNGYMNASTIK
FÖR DIG SOM
KÖR PAGEMAKER
Sid 11
SKA DU KÖPA MODEM?
LÄS FÖRALLTIVÄRLDEN
DET HÄR FÖRST!
Sid 13
TYPOGRAFI
PRODUKTION
NR 6 ÅRG 1
AUGUSTI 1992
6
Den svenska dagspressen har valt väg
I detta nummer av Design Typografi Produktion presenterar vi en
undersökning, gjord av vår numera mycket telefonvana medarbetare
Erika Lövkvist. Du hittar den på sidorna 8, 9 och 10. Den är en aktuell översikt över desktopteknikens framfart i vårt land. Du kan lätt se
vart det bär hän, men några saker kan vara värt att notera även här:
Macintosh är datorn dagspressen väljer för ombrytning. Även om
manuell brytning fortfarande används, så har också de som idag inte
har något ombrytningssystem (ett trettiotal dagstidningar) ofta
bestämt sig. Och det är Macintosh som gäller. Ett femtiotal av de 72
undersökta dagstidningarna har valt Macintosh.
Quark XPress heter inte oväntat det största skälet till att dagspressen väljer Mac. Quark XPress är i stort sett lika vanligt som Mac.
I något enstaka fall (Dagen, Folket) förekommer PageMaker. Ofta är
det Quark XPress färgmöjligheter som avgjort valet – men visst går
det att producera tidningar i PageMaker också!
Textsystemen är av skiftande ursprung, inte så konstigt med tanke på att de ofta köptes i en tid då många system av förra generationen slogs om marknadsandelarna i landet. Nu är de flesta borta eller
på väg ur marknaden; idag är det standardlösningar med PC eller
Mac de flesta väljer. Med de allt billigare Macarna är en helmackad
redaktion inte längre någon särskilt exklusiv lösning. Ett varningens
ord förspordes dock från Svenska Dagbladet, där man tvivlar på
Macens lämplighet i stora nätverk.
Vem som gör jobbet (och vem som blir av med sitt) kan du också
utläsa i vår översikt, liksom de för- och nackdelar som märkts. Ett
ytterst litet fåtal tidningar (bland andra Östra Småland, Gefle Dagblad, Sala Allehanda) noterar kvalitetshöjningar; de flesta anser att
besparingarna är främsta fördelen. På minussidan hamnar bland
annat att utbildningen ofta släpar efter.
Repron går naturligtvis mot helt digitalt repro och integrerad bildbehandling; här finns pengar att spara, pressläggningstid och mer
färg att vinna. Ett notabelt undantag är annars så moderna Norrtelje
Tidning, som säger sig inte ha planer på annat än traditionellt repro.
Kanske avskräckta av en del tidningar ute i landet som trott att vem
som helst kan köra scanner, och fått kvalitet därefter.
Om hörnet väntar ISDN-nät med lokalredaktioner, mera tekniskt
samarbete, integrerad bild/text/annonsbrytning… häng med i DtP!
2
Senaste nytt
från faxfronten
Faxtidningar ha nått en viss framgång, framförallt i USA, där en procentuellt sett liten grupp med ett specialintresse kan omfatta en miljon
människor eller så.
Nu kommer ”fax on demand”-tekniken. Prenumeranten ringer upp och
beställer via knappsatsen på telefonen exakt den information han eller
hon vill ha. Tidningen plockas ihop
automatiskt enligt en layoutmall och
några sekunder senare tickar den
fram ur mottagarens fax.
En dagstidning som använder sig
av denna teknik är Detroit Free Press.
Ämnen med lokalt intresse som inte
kan behandlas i mer än begränsad
omfattning i stora tidningen kompletteras med en faxtidning som intresserade läsare kan ringa upp och hämta
ner till sin fax.
Restaurangrecensioner och låneräntor är andra exempel på faxburen
information från Detroit Free Press.
TextData i konkurs
FontShop läggs ned?
Sätteriet TextData, med kontor i Malmö, Göteborg och Stockholm, gick
under sommaren i konkurs. Inget
ovanligt i branschen, men extra tråkigt eftersom företaget hade agenturen för 3B2 och franchise-avtalet för
FontShop.
Layout/ombrytningsprogrammet
3B2 används av bland andra tidningarna Komunaktuellt och Nöjesguiden,
samt av tidningsfabriken Magazine i
Stockholm.
En orsak till TextDatas konkurs
var fordringar på Monotype, som gick
i konkurs tidigare i år. Det var vid
denna upplagas pressläggning inte
klart vad som händer med 3B2 och
FontShop i Sverige i fortsättningen.
128 mb optiska diskar
framtidens standard
Med fyrfärgsrepro i desktopproduktion ökar kraven på lagringsmedia;
vanliga disketter är uteslutna om det
gäller tidningar. Även 45 mb Syquestdrivar blir lätt för trånga. 88 mb
Syquest är ett bättre alternativ, och
kostar lika mycket som lillebror 45
gjorde förra året. Drivarna klarar
dock inte att läsa varandras skivor.
De 25 mb disketter, superdisketter,
som nu lanseras i USA, blir med största sannolikhet en flopp. Kapaciteten
ligger mitt emellan de flestas behov;
för stort eller för litet.
128 mb optiska skivor, som ser ut
som vanliga tre-och-en-halv tums disketter, är standard inom kort. I Sverige har endast ett fåtal reproanstalter
Design Typografi Produktion # 6 • Augusti 1992
hunnit skaffa dem. En orsak är att de
ännu så länge är ganska långsamma
att skriva till, medan lästiden nästan
är lika snabb som på en hårddisk på
de bättre typerna.
En optisk drive med en skiva kostar i Sverige runt 10 000 kronor just
nu. I USA kostar samma maskin mellan 6 000 och 7 000 kronor.
600 dpi-verk använder pulver med en
kornstorlek av 60 mikron, vilket förbättrar utskriftskvalitén.
QMS 860 skriver ut i 300 eller 600
dpi på såväl A4 som A3-papper med
en hastighet av åtta A4-sidor i minuten. HP väntas följa efter QMS och
introducera en laserkrivare med samma Canonteknik senare i år.
Kodaks foto-CD
öppnar nya vägar
Första tidningen
helt i Multiple Master
Kodaks omtalade CD-teknik kan spara pengar åt tidningar och tidskrifter.
Fotografen lämnar in filmen på ett lab
och hämtar en kompaktskiva en timme senare med bilderna inscannade i
2 000 dpi upplösning (vilket gott och
väl duger för dagspresstryck). En fotoruta 24x36 i färg ger en bildfil på
ungefär 18 mb, som sedan kan plockas
in i en Mac eller PC via en särskild
CD-ROM-spelare.
Fattiga tidningar, eller de som vill
vänta på bättre kvalitet, kan klara
övergångsåldern med hjälp av denna
teknik. Priset på CD-ROM-spelaren
är inte ens tiondelen av vad en riktig
scanner kostar.
Tidningen Personal, som ges ut av
SPF och Bonnierägda Fackpressförlaget, har fått ny design. Typsnitten i
tidningen är de två första Multiple
Mastersnitten Myriad och Minion.
Först i Sverige, kanske först i världen? Bakom formen står denna tidnings redaktör, Pelle Anderson.
I och med premiärnumret fick
Scannrepro i Stockholm tillfälle att
lära sig Multiple Mastertekniken, och
Digiset behövde bara rycka in vid ett
par tillfällen (Illustratorfiler som vägrade komma fram om de innehöll Multiple Master-snitt och monterades i
Quark XPress-dokumentet).
FontMonger gör om
typsnitt för Windows
FontMonger från Ares Software Corp.
konverterar typsnitt i olika format för
Windowsanvädare. Till och från Adobe PostScript typ 1 och 3, Nimbus Q,
TrueType, Agfas Intellifont och Corel
WFN.
Typsnitten kan sedan lagras för
PC, Mac eller Next-datorer.
Z byter till
gamla Placard
Efter att ha bläddrat i brittiska upplagan av Esquire byter tidningen Z rubriktypsnitt till Placard. En gammal
bekanting i många blykast, bland
annat i Aftonbladets officin i Klara.
För digitalt bruk finns den från Monotype i PostScript-format.
QMS först med
Canons nya printerverk
Canons laserprinterverk med en upplösning på 600 dpi (punkter per tum)
finns för första gången på marknaden
i QMS nya laserskrivare med modellbeteckning 860. Det svenska priset är
ännu inte klart, i USA kan du köpa
printern för under 25 000 kronor.
Värt att notera är att det handlar
om en äkta 600 dpi-maskin, som dessutom använder sig av ett finare kolpulver än i exempelvis LaserWriter.
I Apples laserskrivare sitter också
Canon-verk, av lägre upplösning (300
x 300), som använder kolpulver med
en kornstorlek av 90 mikron. De flesta
Typografiskt
seminarium hos URW
I slutet av augusti hölls seminariet
Didot-Works
hos
typsnittsfirman
URW i Hamburg. Seminariet, som
riktade sig till typsnittsformgivare,
avhandlade historia, form, produktion, teknik, marknadsföring och olika
tillämpningar av typografi.
Deltagarna, som betalade 850 Dmark för kalaset, kunde ta med resultatet av sina workshops hem, liksom
en praktvolym med 3 000 olika typsnitt. Dessutom fick de välja åtta olika
PostScript-snitt gratis ur URW-biblioteket.
Bland talarna fanns Frank Blokland, Günther Flake, John Miles och
Gerard Unger. Seminariet ingår i EGsatsningen Didot (Digitisation and
Design of Type), där nio olika företag
och högskolor deltar med seminarier,
sommarkurser och utställningar.
Aldus startar
egen kundtidning
Aldus Nytt heter inte oväntat Aldus
nya kundtidning, som företaget producerat in-house. Det borde Aldus
inte ha gjort; tidningens utseende gör
att man som kund (eller presumtiv
sådan) får ett missvisande intryck av
Aldusprodukternas kapacitet. Ett
tips, Sten Torpare: vänd er till ett tidningsproffs nästa gång!
Dock: att företag som exempelvis
Software Plus eller svenska Adobe
inte ens försöker, det är naturligtvis
ännu sämre…
3
Varför är typografiska vardagsproblem så krångliga numera?
I förra numret av Design Typografi Produktion
inledde Christer Hellmark sin genomgång av brödtextens mysterier. Där behandlades mellanrum
mellan bokstäver (tillriktning, spärrning, knipning, kerning, utjämning). I denna avslutande artikel tar Christer Hellmark upp några vanliga typografiska misstag i desktopproduktion.
»Typography is the intelligent use of type.« skrev Beatrice
Warde – en av de få kvinnliga rösterna på detta traditionellt mansdominerade område. Hon använde alltså ordet
intelligent; inte slumpmässig. Med den definitionen är det
en hel del tryckta texter omkring oss som torde falla i kategorin icke-typografi. Det finns en alldeles speciell – och
tyvärr alltför vanlig – typografisk röra
»Den verkliga orsaken
som kommer av att man inte vet hur det
ska vara och/eller inte gör sig tillräcklig
till så många otillräcklig- möda för att det ska bli rätt.
Låter det gnälligt? Bläddra då i vilheter i böcker och andra
ken nyproducerad tidning, tidskrift eller
bok som helst och studera inkonsekventrycksaker är brist på
ta skrivsätt, felaktig användning av specialtecken och fast utslutning, dålig
eller uttryckligt
korrläsning, avstavningsfel osv – och
bedöm själv hur väl eller illa det är
avståndstagande från
ställt.
Typografi handlar ju om att behärska
traditionen och ett arrovarje tänkbar användning inte bara av
alfabetets två gånger tjugonio bokstäver
gant förakt för konvenutan också av alla dess maskformiga
bihang i form av apostrofer, citat, accentionerna. När något är
ter, diviser, tankstreck och de tio siffrorna (i två utföranden) m.m., m.m.
bekvämt lättläst, så är
Persondatorernas intåg på det typografiska området gör ju att många
det tack vare respekt för moment i trycksaksframställningen som
tidigare gjorts av en hel rad olika yrkesdet brukliga.(...) Konven- män nu görs av samma person som i
någon mening är amatör – åtminstone
tionella bokstäver och
på några av de områden där han eller
hon förväntas göra ett gott arbete. Att
konventionella skrivsätt
skriva in text, språkbearbeta den, korrekturläsa, välja typsnitt och sättningsär oavvisliga förutsättparametrar, koda och layouta kräver
ansenliga kunskaper; om de saknas blir
ningar för en allmänt
det oundvikligen fel här och där till läsarens förfång.
begriplig, det vill säga
»Brist på språklig omsorg från författarens sida är särskilt klandervärd i
användbar typografi. Den tryckta skrifter som vänder sig till
tusentals och åter tusentals läsare. Den
som inte tar hänsyn till
författare som i dylika arbeten vältrar
över klargörandets möda på läsaren
detta förbryter sig mot
tusenfaldigar ju besväret.« skrev rättskrivningsoraklet Erik Wellander på sin
läsaren.«
tid i Riktig svenska. Det gäller fortfarande, och det gäller i lika hög grad den
Jan Tschichold
typografiska omsorgen.
Samtidigt har »macifieringen« satt
utomordentliga typografiska redskap i
händerna på alla som vet vad man ska ha dem till. Men
layoutprogrammen bär fortfarande tydliga spår av att de
från början inte konstruerades för professionell grafisk
användning utan för andra ändamål. De begränsningar
som datorernas standardklaviatur sätter känns ibland
enerverande – på en del sätt är persondatorn fortfarande
mest en skrivmaskin. Den saknar ju t.ex. den typografiska
nödtorft som kallas citattecken, tankstreck och fyrkantsindrag.
Det gör att en rad av de ständigt återkommande typografiska vardagsproblemen visserligen går att lösa, men
lösningarna är så krångliga att man frestas att ge upp –
vilket är precis vad många gör…
Här följer några råd och tips på hur man navigerar förbi
de värsta grynnorna. Knapptryckningar och musklick
utgår från Windows-versionen av PageMaker 4.0, som inte
just utmärker sig för typografisk sofistikering. Hemligheten är att lära sig använda den »Ersätt«-funktion som finns
i PageMakers textbehandlare på ett intelligent sätt.
(Sök/byt ut-rutiner i andra program kan förstås utnyttjas
på liknande sätt.)
Divis eller minus
Det allra vanligaste typografiska felet är nog att divis
används där det borde vara tankstreck, pratminus eller
från–till-streck. Eller tvärtom. På klaviaturen finns ju
bara ett enda streck: »bindestrecket« som en typograf kallar divis (-). I PageMaker och andra layoutprogram kan
man med olika kommandon nå ytterligare två streck: ett
lite längre (–) som kallas halvfyrkants minus (eng: endash) och ett dubbelt så långt (—), helfyrkants streck (emdash).
Det längsta strecket ingår inte i svensk typografisk
standard (i den mån det finns en sån) och bör inte användas. Engelsmän och amerikaner använder det i tid och otid
som pratminus vid repliker och tankstreck, ibland—som
här—utan ordmellanrum kring strecket, vilket dels skapar
fula hål i texten, dels gör de sammanhängande teckenharangerna svårbehandlade i avstavningar. Redan Tschicholds Penguin-regler bannlyser detta bruk.
Så här ska det vara:
Använd divis 1. som bindestreck vid avstavning;
2. i sammansatta ord för tydlighets skull, dubbelnamn
(här följer man personens eget skrivskick), ord med förstavelser och sammansättningar med siffror eller versalförkortningar: Karl-Gustav (eller Karl Gustav), Hjelm-Wallén
(men: Segerstedt Wiberg) – för- och efternamn följer personens eget skrivsätt, Österrike-Ungern, icke-judisk, nonkonformist, 1900-talet, TT-telegram, sommar-OS;
3. vid sammansättning av två adjektiv: fransk-svensk,
kemisk-teknisk;
4. för att markera ett utelämnat sammansättningsled:
sön- och helgdag.
Använd halvfyrkants minus [Ctrl 0]
1. som minustecken i matematiska uttryck (inget mellanrum efter strecket);
2. som pratminus (talstreck) vid repliker (alltid på ny
rad med fyrkantsindrag före och kvartsfyrkant efter);
3. som tankstreck för att markera avbrott eller inskjuten sats (ordmellanrum före och efter strecket);
4. i betydelsen från…till, t.ex. mellan ortnamn och i sifferuttryck som anger klockslag, årtal, sidor, antal eller liknande (inget mellanrum kring strecket): Stockholm–Malmö, kl. 8–9, 1939–45, s. 267–73, 200–300 personer
(Observera att 2–300 personer betyder mellan två personer
och trehundra personer)
5. i betydelsen mot och mellan namn i författarpar etc.
4
(inget mellanrum): matchen AIK–Djurgården, Sjöwall–
Wahlöö, korsningen Sveavägen–Kungsgatan.
6. i belopp med kolon (inget mellanrum): 10:– (tio kronor), –:50 (femtio öre).
Ordning och reda
Det bästa sättet att få ordning och reda på diviser och
minus är naturligtvis att vänja sig själv och de skribenter
man samarbetar med att skriva in dem på olika sätt i ordbehandlaren: en divis betyder divis, två diviser betyder
halvfyrkants minus. Sen kan man
»Brist på språklig omsorg
med hjälp av Ersätt-rutinen i PageMakers textbehandlare byta alla
från författarens sida är
dubbeldiviser mot minus.
Med tanke på hur ofta man måssärskilt klandervärd i
te byta på detta sätt och hur trivialt
problemet egentligen är vore det fel
tryckta skrifter som vänatt påstå att det är okomplicerat att
göra det; det är onödigt krångligt,
der sig till tusentals och
men inte särskilt svårt. Man måste
bara tänka på att halvfyrkants
åter tusentals läsare. Den
minus och många andra »specialtecken« (vad det nu är för speciellt
författare som i dylika
med ett tankstreck...) måste skrivas
på olika sätt i text och dialogrutor. I
arbeten vältrar över klartext alltså: [Ctrl 0]. I dialogrutan
»Ersätt« skriver man Sök: -- [Tab]
görandets möda på läsaErsätt med: ^= (dvs. skift/
cirkumflex+likhetstecken).
Glöm
ren tusenfaldigar ju
inte att kryssa i rutan »Alla artiklar« om du vill byta i hela dokubesväret.«
mentet. Klicka »Ersätt alla«.
Även för texter inskrivna av
Erik Wellander
någon som inte förmått skilja på
divis och minus kan man använda
PageMakers textbehandlare en bit
på vägen – det är i alla fall enklare än att korrläsa och korrigera bort alla felaktiga streck.
Gör så här: ersätt alla förekomster av sekvensen [Mellanslag][Divis][Mellanslag] med [Mellanslag][Minus][Mellanslag], eftersom man kan utgå ifrån att alla diviser som
har ordmellanrum på bägge sidor är menade som tankstreck. Mellanslag skrivs även i dialogrutor som mellanslag, halvfyrkants minus som ovan: ^=
Pratminus med rätt mellanslag
Pratminus vid repliker fixar man på liknande sätt – och
löser i förbigående ett par andra problem. Teckensekvensen vid replikens början ser troligtvis ut så här: [Enter]
[Tab][Divis][Mellanslag] och sen följer texten.
Ersätt denna sträng med [Enter][Fyrkants indrag]
[Minus][Spatie]. På detta sätt gör man styckeindraget korrekt till fyrkant och petar in fast utslutning mellan pratminuset och texten så att detta avstånd inte varierar med det
utslutna ordmellanrummets storlek vid olika repliker.
(Spatie är detsamma som en fjärdedels fyrkant – se nedan.)
Alltså: Sök: ^p^t-[Mellanslag][Tab] Ersätt: ^p^m^=^<
Fyrkanter, spatier och artondelar
Fast utslutning var en nödvändighet på den tid när typerna var blykuber som staplades sida vid sida. Det s.k.
lågmaterial som lades mellan ord och teckengrupper reglerade noggrant alla sidledes avstånd i typografin. Utgångspunkten var fyrkanten, dvs. gradens storlek som sidan i en
kvadrat.
Monotype introducerade i början av 1900-talet ett måttsystem som använde sig av fyrkantens delar. Blykuben
skivades i lämpliga heltalsbitar: hälften, tredjedelar, fjärdedelar ända ner till artondelar.
De digitala tecknen kan flyta omkring godtyckligt – och
gör det också om man inte vet hur stora avstånden ska
vara och var man hittar kommandona för den fasta utslutningen.
PageMaker har fyrkant (eng: em-space) som nås med
kommandot [Ctrl][Skift]m, halvfyrkant (en-space) [Ctrl]
[Skift]n och spatie (thin space) [Ctrl][Skift]t. I dialogrutor
skrivs de som ^m, ^n resp. ^t. Dessutom kan man manuellt öka eller minska avståndet mellan två eller flera tecken med 1/25 fyrkant och 1/100 fyrkant, men dessa mått
kan inte användas i dialogrutor, t.ex. »Ersätt«. (Se artikeln
om bokstavsmellanrum, tillriktning, spärrning och utjämning på s. 12 i DtP 5/92.)
Tänk vad enkelt det vore om alla fonter hade fast
utslutning i standardlayouten (t.ex. hel- och halvfyrkant,
spatie, sjättedel och artondel om man ortodoxt vill vill hålla fast vid de gamla Monotype-måtten eller gärna en
modern anpassning av de två sista måtten). Då kunde du
lägga in dem på egna tangenter och ha dem direkt åtkomliga när du skriver in text från klaviaturen. Du skulle lättare kunna använda dem i olika dialogrutor.
I väntan på sådana typografifrämjande innovationer får
vi leva med följande krångliga kommandon och ännu
krångligare Sök/byt ut-rutiner.
Så här kan fyrkantsmåtten användas:
Helfyrkant (1/1): indrag vid nytt stycke
Halvfyrkant (1/2): i tabeller för att få kolumner att linjera. Versalsiffrorna i en font håller (nästan alltid) halvfyrkants bredd.
Spatie (1/4): mellan pratminus och replik; som ordmellanrum i centrerad, vänster- och högerställd sättning –
egentligen är spatien lite för stor (bättre ordmellanrum är
4/18), men i PageMaker får den ofta duga för att det är
enklare.
Sjättedel (3/18): mellan siffergrupperna i telefon- och
postgiro- och postnummer; i flerordsförkortningar utan
punkt.
Niondel (2/18): som tusentalsavskiljare i sifferuttryck;
i flerordsförkortningar med punkt.
Artondel (1/18): före frågetecken, utropstecken, kolon
och semikolon för att skilja tecknen från föregående ordbild.
De tre sista måtten kan man alltså inte nå i PageMaker, men i kortare texter kan man manuellt använda kommandona [Ctrl Skift Num+] som ger 1/100 fyrkant och
[Ctrl Num+] som ger 1/25. [Ctrl Skift Num+][Ctrl Num+]
ger 1/20 fyrkant, dvs. en hygglig modernisering av Monotypes gamla artondel.
Gemena siffror och versala
De gemena siffrorna var länge frånvarande i persondatortypografin. Med Adobes Garamond Original kom den första uppsättningen och numera finns Expert Set och Old
Style Figures markerat på många ställen i katalogerna.
Adobe har gemena siffror (och kapitäler) till följande
typsnitt: New Baskerville (nr 226), Bauer Bodoni (199),
New Caledonia (214), Adobe Caslon (181), Linotype Centennial (206), Garamond 3 (193), Adobe Garamond (101),
Stempel Garamond (225), Goudy (227), Granjon (209), Janson Text (204), Minion (144), Old Style 7 (239), Palatino
(213), Caecilia (235), Times (194), Times Ten (196), Trump
Mediaeval (210), Utopia (105), Berthold Walbaum (198).
Monotype levererar Expert Sets till Baskerville (nr
1078), Bembo (1080), Centaur (1116), Ehrhardt (1083),
Garamond (1101), Perpetua (1087), Plantin (1088–89),
Times New Roman (1096),
5
Problemet kvarstår dock hur dessa specialfonter ska
ket ju inte riktigt var meningen.
nyttiggöras på ett inte alltför arbetskrävande sätt. I Quark
Det är lätt att glömma bort att det gjordes en hel del
Xpress på Macen finns redan XTtensions som löser problehyfsad typografi under de femhundra år då blytypernas
met för Monotypefonterna genom att standardsiffrorna
sidoytor satte gränsen för hur nära bokstäverna kunde stå
automatiskt byts mot gemena som hämtas från supplevarandra…
mentfonten om man kryssar
Den information om hur
för i en ruta. Som mindre
brett ett tecken är som finns
LITTERATUR
lyckligt lottad PageMakeri fontens breddvärdestabell
Detaljerad information för professionella användare om PageMaanvändare hoppas man att
ger i de flesta fall hyfsade
kers avancerade funktioner (sånt som saknas i de vanliga manualiknande
tilläggsprogram
teckensammanställningar.
lerna) finns i TechNotes (Aldus TechNotes for Macintosh PageMakommer med tiden.
Men vissa bokstäver är
ker 4.0, 324 sidor, eller Aldus TechNotes for Windows PageMaker
Tills dess får man använovänner med somliga andra
4.0, 336 sidor.)
da textbehandlaren och göra
tecken och i par blir de
De kan beställas för 250 kr från Aldus (Box 47, 164 93 Kista,
tio byten i dokumentet där
besvärliga att handskas
tel. 08-752 33 00, fax 08-751 49 55). Samma typ av information
man vill ha gemena siffror.
med, t.ex. Va, v. och Ty. Ordfinns i »Straight Talk«, A4-blad på engelska om olika ämnen som
Om man kopplar ihop kapibilderna
kan
förbättras
kan beställas från Aldus – nr 1, juli 1991 handlar t.ex. om tillrikttel till längre dokument slipgenom att sådana kritiska
ning och kerning.
per man upprepa procedubokstavspar snyggas till
Här följer tips på några böcker som innehåller detaljerad inforren så många gånger.
genom att man ändrar –
mation i form av språkliga och typografiska regler och råd:
Gå in i textbehandlaren
oftast minskar – mellanrumoch
öppna
dialogrutan
met. Detta är detta som kalErik Ellegaard Fredriksen:
»Ersätt«. Skriv Sök: 1 [Tab]
las kerning.
Bogens Funktion og Æstetik. Vejledning i Bogtilrettelægning.
Ersätt: 1. Klicka sen på
I rubriker får man ibland
2 uppl. Köpenhamn: Christian Ejlers' Forlag, 1981
»Attribut« och öppna fontlisgå in och kerna manuellt på
Christer Hellmark:
tan under »Ersätt med:« till
samma sätt som med ojämna
Typografisk handbok. Stockholm: Ordfront/Ytterlids, 1991
höger genom att klicka på
versaler (se artikel i DtP
Jost Hochuli
pilen vid »Teckensnitt:«.
5/92). I löpande text får man
Detaljernas betydelse inom typografin.
Rulla fram till fonten som
lita till de kerningtabeller
Stockholm: Compugraphic, 1988.
innehåller de gemena siffsom följer med fonten.
Sten Lagerström
rorna och välj den, klicka
En sådan tabell består av
Bokens typografi. Stockholm: Bröderna Lagerströms, 1950
OK och i nästa dialogruta
en lista med bokstavspar och
Ruari McLean:
»Alla artiklar« och »Ersätt
ett värde som anger hur
The Thames and Hudson Manual of Typography.
alla«. Upprepa samma sak
mycket tecknen ska flyttas
London: Thames & Hudson, 1980
med siffror 2–9 och glöm
när de hamnar intill varann
Manus. Handbok för redaktörer.
inte nollan.
i en löpande text.
Stockholm: Svenska Bokförläggareföreningen, 1989
På liknande sätt kan man
Fonter och program kan
Svenska skrivregler.
sätta versalsiffror med en
hantera flera hundra sådana
Stockholm: Svenska språknämnden/Almqvist&Wicksell, 1991
punkt mindre grad än omgipar, vissa flera tusen. Man
vande text – ett bra sätt att
kan själv redigera kerningFÖR DIG SOM VILL VETA MER
få dem mindre iögonenfaltabellerna om man inte är
lande – t.ex. i typsnitt där
nöjd med satsens kvalitet. I
Harold Evans
gemena siffror saknas.
vissa program – det bästa för
Handling Newspaper text. London; Heinemann, 1974
Istället för att byta typWindows heter LetrTuck+
Stanley Morison
snitt i dialogrutan »Ändra
(finns även i Mac-version)
First principles of Typography. Cambridge, 1936
attribut« går man in under
kan man justera kerningpaBetty Binns
»Storlek« och klickar på rätt
ren direkt på skärmen så att
Better Type. New York: Watson & Guptill, 1989
grad. Upprepa detta för alla
de ser lagom täta ut och spasiffror.
ra detta utseende som ett
Programmen PMtracker och LetrTuck+ finns för både Macintosh
Ett alternativ till Ersättvärde i tabellen.
och Windows och levereras av EDCO Services, 12410 N.Dale
metoden är att med hjälp av
Tålamodsprövande
Mabry Highway, Tampa, Florida 33618, USA. Fax 0091-813lämplig
typsnittseditor
Det är ett tålamodsprövande
9602356. Med Mac-versionen följer också ett program med vilket
(Fontographer, FontMonger,
man kan redigera breddvärdestabellen för en font.
jobb att ge sig in och ändra i
CorelDraw) stuva om i fontkerningen;
det
kräver
layouten: hämta de gemena
många försök innan man är nöjd. Skärmens noggrannhet
siffrorna från specialfonten och lägg in dem på respektive
är inte tillräckligt bra för att man säkert ska kunna bedösiffertangent i standardfonten.
ma slutintrycket, man måste skriva ut flera korrektur på
Siffrornas breddvärden måste ändras: versalsiffrorna
laserskrivaren, helst också »rippa« i normal upplösning.
ligger alla på halvfyrkants bredd; de gemena siffrorna har
För att varje användare inte ska behöva sitta uppe om
individuella värden. Om texten ska rippas måste den redinätterna och bröta i sina hundratals fonter finns det nu
gerade fonten skickas med och installeras i sätteriets RIP
programtillverkare som levererar förbättrad kerning till
eller dokumentet lämnas som PostScript-fil (PRN-fil).
vissa program. Man köper färdiga tabeller som man
Kerning
använder i stället för standarden. Det gäller bara att förDet talas numera mycket om kerning i samband med typosäkra sig om att leverantören har samma uppfattning om
grafisk kvalitet. Det är en utmärkt facilitet som kom med
»lagom« kerning som man själv.
fotosatsen, men den kan lätt drivas för långt: tabeller med
Ett alternativ är att välja ut ett fåtal typsnitt som man
tusen och åter tusen teckenpar varav en del så dåligt keranvänder ofta eller är särskilt fäst vid och lägga ner tid på
nade att ordbilden förstörs därför att paren är för täta, vilatt skapa fulländade kerningtabeller för dessa.
6
Quarktipsen som gör dig till en bättre människa (kanske dags för en löne
Har du tänkt på att det femtiotal
tips vi publicerat sedan starten
av Design Typografi Produktion,
direkt riktade till dig som jobbar
med Quark XPress, säkert redan
ökat ditt v ärde på arbetsmarknaden?
Vi vill inte gå så långt som att
säga att du blivit en bättre människa, men kanske lite mindre
irriterad ibland? Att du blivit
säkrare framför skärmen är iallafall säkert.
Därför bjuder vi på några tips
till! Häng med!
1.
Ett enkelt sätt att skapa parallellställda texter i marginalen, såsom
sidoställd rubrik eller en jämförande
text som följer brödtextens förskjutningar är att skapa ett
Parallelltextblock som förställd text
ankras i brödtextens
som följer
insättningspunkt ,
med brödgenom att kopieras
textens
eller klippas ut med
förskjutblockverktyget aktivt,
ning
och därefter klistras in
vid brödtextens insättDu kan ha
ningspunkt – men med
blanka
redigeringsverktyget
rader och
aktivt. Mellan det förfylla på
ankrade blocket och
text efter
brödtexten slår du ett
behov.
Indragstecken (Kommando-*).
Nu kommer brödtexten att behålla
ett indrag lika brett som det förankrade blocket, även om man behöver göra
det bredare eller smalare. För att den
förankrade texten ska börja vid brödtextens första rad och linjera med
brödtextens baslinje bör du välja samma radavstånd där som i brödtexten,
samt företa följande inställningar för
blocket i Objekt-Specifikationer (Kommando-W):
Blockets placering sätts Justerad
till textens uppstaplar, Blockmarginal
sätts till noll och Första baslinje till
Uppstaplar. Den parallellställda texten hänger fortfarande lite nedanför
brödtexten baslinje, så använd Flytta
baslinje i Text-menyn för att skjuta
upp den något lite, 0,5 punkt eller så.
Ett mellanrum mellan parallelltexten
och brödtexten kan du till exempel
skapa med ett Styckeformat-Höger
indrag (Kommando-Skift-F) i det förankrade blocket.
Vill du ha blankrader i brödtexten,
och behålla indraget, gör ett mjukt
radbyte med Skift-Retur. När du
bestämd dig för den parallellställda
textens bredd slår du en tab framför
Indragstecknet och specificerar en
vänsterställd tab-position där.
Vill du skapa
ett generellt
indrag för all
brödtext efter
detta stycke
slår du bara
en tab och ett
Indrags-tecken för texten i
de
följande
styckena.
En annan metod är att skapa ett
vänsterindrag. Både tab-positionen
och vänsterindraget kan du knyta till
en typografimall för brödtexten. Men
se upp – vänsterindrag kan inte tillämpas på ett brödtextblock som har
ett parallellställt förankrat block, för i
så fall dras detta block och näraliggande text in.
Ångrar du dig och vill ha bort ett
förankrat block så behandla det som
om det vore ett ord – inte som ett
block! Med blockverktyget misslyckas
du att ta bort det, däremot kan du
enkelt radera det med redigeringsverktyget aktivt, liksom klippa ut det
och klistra in det på ett annat ställe
med textverktyget aktivt och kommando-X respektive kommando-V.
2.
Det kan vara svårt att exakt placera
monterade EPS-bilder, eftersom
skärmbilden är grov och ofta missvisande. En lösning är att – i ritprogrammet – vid sidan av bilden göra
små passmärken som ansluter till
något objekt på sidan, marginalen,
baslinjen eller vad det nu är som bilden ska passa till.
Förminska sedan bildblocket (inte
bilden) så att passmärkena döljs, eller
placera dem i förhand så att de
beskärs.
3.
Var sparsam med beskärning av
bilder. QuarkXPress processar nämligen först hela bilden, innan den
beskärs, och ju större beskurna bilder
du har, desto längre tid tar det. Har
du många beskurna bilder kan du i
värsta fall råka ut för minnesbrist.
Alltså, begränsa bilderna till det som
ska tryckas, innan de monteras.
4.
Vid uppdatering från XPress 3.0
till 3.1 frågar uppdateraren efter ditt
gamla program på hårddisken. Även
andras program kan uppdateras, men
det får den märkning och licensnummer som din uppdateringsdiskett har.
Men det går också att installera ett
helt nytt XPress 3.1, utan att någon
äldre version finns på hårddisken:
alternativ-klicka OK-knappen när
uppdateringsprogrammet frågar om
du vill uppdatera, och du kan installera din QuarkXPress på nya eller raderade hårddiskar.
5.
Precis som block kan förflyttas i små
steg med piltangenterna när blockverktyget är aktivt, kan en bild
förflyttas inom ett bildblock med piltangenterna när bildverktyget är
aktivt. Piltangent flyttar bilden en
punkt, medan alternativ–piltangent
flyttar den 0,1 punkt.
6.
Om du tycker att XPress tar alltför
lång tid att starta, kan du se över vilka filter och XTensions, tilläggsprogram, du har i XPress-mappen. De
som du inte absolut behöver kan du
flytta till en annan mapp i XPressmappen, och lyfta ut vid behov.
Särskilt tidskrävande är Network
Connection från Freebies, eftersom
den ska spana efter andra eventuella
XPress-användare på nätverket.
7
Vid figursättning kan du få en mjukare och mer avrundad kontur genom
att i ritprogrammet dra en linje runt
figuren där du vill att texten sedan
ska ansluta, och färggsätta linjen vit
utan fyllning. I XPress väljer du sedan
Infällning-Bild, samt 0 marginal varvid XPress hanterar den osynliga linjen som bildens ytterkant.
8
Automatisk länkning och tillägg av
nya sidor är en utmärkt funktion när
man importerar text eller skriver in
7
eförhöjning? Nytt jobb? Kraftfull fringis typ gratisbiljetter till Alien 3?
ny, men den kan skapa förvirring när
man har ett dokument med flera artiklar. Du kan styra placeringen av nya
sidor i Redigeramenyn–Inställningar–Allmänna–Tillägg av sidor, till
Slutet av artikeln, Slutet av avsnittet
(förvalt) och Slutet av dokumentet.
Den tryggaste metoden i ett komplicerat dokument är dock att stänga
av Tillägg av nya sidor och att helt
manuellt lägga till sidor genom att
antingen välja Lägg till… i Sidamenyn (Kommando-+) och kryssa för
Länkning med aktiv kedja, eller att
dra ned nya sidor från dokumentlayouten och sida för sida flöda texten
med länkverktyget.
9.
A
nfanger skapar du genom att i
Styckeformat
(kommandoskift-F) kryssar för anfang och
anger hur många tecken och rader
den ska omfatta. Ofta behöver du dock
bygga ut den infällda anfangen,
alltså flytta ut den lite i vänstermarginalen, så att tecknet optiskt linjerar
med textkanten. Serifferna brukar
man ofta bygga ut, så att det inte blir
ett glapp mellan seriffens vänsterkant
och själva grundstrecket. Vissa oregelbundna tecken, som T, samt rundade
tecken, t.ex. O och G, kan man också
behöva bygga ut. Poängen är att
anfangen optiskt ska linjera med textens vänstermarginal, med baslinjen
och första radens uppstapel.
Den traditionella metoden är att
placera anfangen i ett eget textblock,
som dras ut i marginalen och ges
infällningsspecifikationer så att det
skjuter bort texten lagom till höger
och under. Om textblocket däremot
ska förankras i brödtexten (genom att
klippas ut med blockverktyget aktivt
och klistras in vid insättningspunkten
med redigeringsverktyget aktivt)
hamnar det innanför brödtextens vänstermarginal och tecknet förskjuts för
långt in på raden. Du bygger ut det
genom att placera ett mellanslag till
vänster om anfangblocket, markera
mellanslaget och knipa. Det förankrade blocket dras nu över mellanslaget och ut i marginalen.
Det andra sättet bygger helt på
XPress automatiska anfangfunktion. I
Styckeformat anger du att Anfang ska
omfatta två tecken.
Slå sen ett mellanslag före anfangen, markera mellanslaget och knip.
Därvid flyttar anfangtecknet över det
osynliga mellanslaget och ut i margi-
nalen. På skärmen blir den utbyggda
delen osynlig, men den syns i utskrift.
Om du vill justera knipningen och du
får besvär med att markera mellanslaget ställer du insättningspunkten
före anfangen (kommando – piltangent-upp), håller ned skifttangenten
och stegar bakåt med piltangenten.
Att du lyckats markera mellanslaget
ser du i måttpaletten.
Samma metod kan du använda för
att bygga ut citattecken. Vill du ha en
helt utfallande anfang kan du arbeta
med förankrade block eller slå tecknet
för Indrag hit (kommando–*) efter
anfangen.
På insidan av anfangen använder
du också knipverktyget för att reglera
avståndet mellan anfang och text.
10.
Hamnar du i situationen att en färdigkomponerad sida måste storleksförändras, kanske på grund av ändrat sidformat, kan du komma undan med
blotta förskräckelsen, genom att spara
sidan som en EPS-fil, montera den i
QuarkXPress eller ett ritprogram och
generellt skaländra hela sidan med
alla komponenter. Behöver du flytta
över en textkomposition till ett annat
program, Illustrator eller PageMaker,
använder du också metoden att spara
sidan som EPS.
11.
A
nfang figursätts vanligen inte,
men det första ordet ska
ansluta till anfangen, eftersom de hör ihop. Avståndet till
anfangen ska vara något större än ett
normalt teckenmellanrum, och bör
anpassas visuellt. Sätt insättningspunkten mellan anfangen och texten
och kerna. Detta påverkar alla raderna, men strunta i det, se bara till att
första ordet kommer rätt intill
anfangen. Slå därefter ett ny rad
(skift-retur) efter raderna och slå fram
texten med tabulator eller mellanslag
som knips efter behov. Samma metod
använder du för att figursätta texten.
En annan metod för anslutning och
figursättning är att kopiera in anfangen till en egen textbox och dra en linje
eller polygon där texten ska sättas.
Textboxens infällning och bakgrundsfärg ska sättas till Ingen och linjen
eller polygonen ska göras Vit – eller
behåll den synlig och markera med
Skriv inte ut i Linjespecifikationer, så
blir det lättare att hitta objektet.
Gruppera anfangen och objektet och
se till att anfangen är framför linjen
och att linjen är framför brödtexten.
Denna metod har en allvarlig brist:
anfangen och linjen kan inte tillsammans förankras i texten.
En tredje metod är att förankra ett
block med anfang och använda ny rad
och knipt mellanslag för att tvinga in
texten intill anfangen i det förankrade
blocket. Slå skift-retur vid radens slut
och ett mellanslag närmast intill det
förankrade blocket, markera mellanslaget och knip. Texten dras nu över
mellanslaget och döljs av blocket, men
syns i utskrift. Metoden är osäker
eftersom du inte ser hur mycket du
ska knipa.
En fjärde metod är att omvandla
anfangen till en bild, montera i ett
bildblock och sätta infällningen som
Bild eller Manuell. Detta block kan
förankras i texten och byggas ut med
knipt mellanslag. Det bästa sättet att
göra anfangen till bild är att skriva
den i Illustrator, Freehand eller annat
lämpligt ritprogram och spara som
EPS-dokument. Här kan anfangen
också förses med en osynlig linje som
kan styra figursättningen. Vill du inte
lämna QuarkXPress skapar du en
sida med minimalt format, skriver
anfangen och sparar sidan som EPS.
Först måste du testa vilken grad
anfangen ska ha för att passa in;
tyvärr får man ingen vägledning av en
en automatiskt skapad anfang ty dess
grad går inte att avläsa.
12.
Vill du ha en anfang som sträcker
sig över flera stycken slår du bara
ny rad (skift-retur) där du vill ha det
nya stycket. Ett ”fuskindrag” i det nya
stycket gör du med tab eller mellanslag. Egentligen är det förstås ett och
samma stycke, men det är en annan
femma.
För att undvika att sista raden i
det som ska se ut som olika stycken
slås ut kan du skriva in en nonsenstext efter den riktiga texten på raden,
och markera denna vit under TextFärg så skrivs den inte ut.
SKICKA IN DINA TIPS TILL DTP!
FAXA OSS PÅ 08-644 90 66
ELLER SKRIV TILL DTP,
BOX 20158, 104 60 STOCKHOLM
INFÖRDA TIPS BELÖNAS –
OCH TÄNK PÅ ÄRAN!
Tidning
Textsystem
Ombrytningssystem
Vem bryter sidorna?
Tjänster bort?
Fördelar/nackdelar?
Repro
Aftonbladet
Atex
Macintosh/Quark XPress
Nyhetssidor journalister, bilagor grafiker
50 i januari -92
Snabbare och lättare
Blandad
Arbetet
Blir Macintosh
4 grafiker och 6 journalister per skift
38 grafiker, totalt 145
Vet inte ännu
Blandad, ska bli helscannad
Barometern
Norsk Data
Blir Mac/Quark XPress
MBL om fördelningen grafiker/journalister
5
–
Bergslagsposten
PC
Grafiker
–
Enklare, snabbare, billigare
Blandad
Blekinge Läns Tidning
Toti
Hälften grafiker, hälften journalister
–
Sparar dubbelarbete
Traditionell, scanner i höst
Bohusläningen
Toti
Grafiker
15
Sparar pengar
Borås Tidning
Norsk Data
Manuell/Mac/Quark
–
Utkörningsproblem
Blandad
Bärgslagsbladet
Mälardata
Tre journalister, en grafiker per skift
inga ännu så länge
Dagen
Grafisk Komm.
Macintosh/PageMaker
Journalister, grafiker, reklamare
–
–
Blandad
Dagens Nyheter
PC/Macintosh
CCI, Mac/Quark XPress*
36 journalister, 28 grafiker
Minst 5
Systemet under inkörning
Blandad, går mot helscannad
Dala-Demokraten
Norsk Data, PC
Grafiker
Ett fåtal
Slipper en massa mellanled
Elfsborgs Läns Allehanda Harris
Under utveckling
–
–
Blandad
Enköpingsposten
Toti
Manuell, blir Mac/Quark
Mest grafiker
Cirka 5
–
Traditionell
Eskilstuna-Kuriren
Atex
Manuell, blir Mac/Quark
–
Oklart hur många
Spara folk och pengar
Traditionell, ska bli helscannad
Expressen
Mac, SII och PC
Manuell, Mac/Quark
En fjärdedel grafiker
”Inte officiellt”
Personalbesparande
Folkbladet Östgöten
Norsk Data
8
Effektivare, kräver mer kunskap Traditionell, scanner i höst
Folket
Norsk Data
Mac/PageMaker, Quark
?
Reducera grafikersidan
Traditionell
Gefle Dagblad
Atex
Manuell, Mac/Quark**
2 grafiker, 1 journalist på bilagan
–
Kvalitetsförhöjande
Lämnas bort, i framtiden helscannad
Gotlands Tidningar
Norsk Data
5
Bättre koll på sin egen sida
Traditionell, ska bli helscannade
Göteborgs-Posten
Mälardata
CCI, Mac/Quark XPress
Blandat grafiker och journalister
–
Senare deadline, mer flexibelt
Hallands Nyheter
Mälardata
Grafiker
–
Färre system, färre problem
Hallandsposten
PC
PC/Ventura
Grafiker
12
Sparar folk och material
Helsingborgs Dagblad
Macintosh
Cirka 10 grafiker, 15 journalister
–
Snyggare fyrfärgstryck
8
Desktop i svensk dagspress – en aktuell rapport om datorer, program, grafiker och framtiden
Atex
Toti
Toti
Norsk Data, PC
Norrköpings Tidningar
Norrl. Socialdemokraten
Norrtelje Tidning
Nya Norrland
Harris
Manuell, ska skaffa Mac
Manuell, ska köpa system
Byter till Mac/Quark
Manuell
Toti
Wilkenson
Norrbottens-Kuriren
Manuell, ska köpa system
Smålandsposten
Atex
Norra Västerbotten
Manuell
Mälardata
Mälardata
Norra Skåne
Manuell
Skövde Nyheter
Toti
Nordvästra Skånes Tidn.
Manuell, Mac på gång
Wilkenson Data
Toti
Nerikes Allehanda
Manuell, Harris på gång
Skånska Dagbladet
Toti
Motala Tidning
Toti
Macintosh
Länstidningen Östersund
Skarab. Läns Allehanda
PC
Ljusnan
Manuell
Blir Macintosh
Mälardata
Laholms Tidning
Sala Allehanda
Toti
Kristianstadbladet
Manuell
PC
Katrineholms-Kuriren
Manuell, ska bli Toti
Toti
Toti
Karlskoga Tidning
Piteå-Tidningen
Norsk Data
Jönköpings-Posten
Manuell
PC, Norsk Data
Hälsinge-Kuriren
Manuell
Nya Wermlands-Tidningen PC, IBM
Norsk Data
Hudiksvalls-Tidning
Förhandlas
Förhandlas
Under förhandling, idag grafiker
Grafiker
Fördelas beroende på talang
Grafiker
Grafiker
Något fler journalister
Grafiker
?
Grafiker
Grafiker
Grafiker
Grafiker
Grafiker
Grafiker
Blandat
Grafiker
Grafiker
Blandat
Ska förhandlas
Ännu oklart
Mest grafiker
Grafiker
?
?
Cirka ett tiotal
–
–
–
–
25
Några få
–
–
–
–
–
–
–
?
5-6
?
–
–
–
?
Vill ej uppge antal
–
–
Redaktionen har kontroll
Bättre ekonomi och tempo
Flexibiare, bilder integreras
–
Kvalitetshöjande, tjänar tid
–
–
Jobbet har blivit ensidigare
Quark är standard i huset
Slipper dubbla moment
–
–
–
–
–
–
?
Tio timmar vid skärm jobbigt
Snabbare sidbehandling
–
Lönsamt
Smidigare att forma sidorna
–
Slipper dubbelarbete
Överblick över processen
–
Traditionell
Traditionell
Traditionell
Repro på annat ställe
Traditionell
Traditionell
Traditionell repro
Traditionell
Traditionell
Traditionell
Traditionell
Traditionell
Traditionell
Traditionell
Traditionell
Sköts i Karlstad
Traditionell
Traditionell
9
Macintosh
Norsk Data, Mac Manuell, Mac/Quark
PC, IBM
PC
Unic
Toti
PC, Wilkenson
Norsk Data
Sundsvalls Tidning
Svenska Dagbladet
Sydsvenska Dagbladet
Sydöstran
Södermanlands Nyheter
Mariestadstidningen
Trollhättans-Tidning
Upsala Nya Tidning
Byter till CCI-system
PC, Editor
PC
PC
Norsk Data
Byter till Mac
Atex
PC, Wilkenson
Norsk Data
Macintosh
PC, Macintosh
Vimmerby Tidning
Värmlands Folkblad
Västerbottens Folkblad
Västerbottens-Kuriren
Västernorrl. Allehanda
Västerviks-Tidningen
Ystads Allehanda
Örebro-Kuriren
Örnsköldsviks Allehanda
Östersunds-Posten
Östra Småland
?
Något fler grafiker
Grafiker
Grafiker
?
5 journalister, 3 grafiker
Blir något fler journalister än grafiker
Blandat grafiker och journalister
Grafiker
-
Nu grafiker
Grafiker
Grafiker
Grafiker
Nu grafiker
Förhandlas
Grafiker
Något fler journalister
Knappt 20
?
-
?
?
-
?
-
?
Cirka 20
6
?
-
-
?
-
?
Cirka 25
-
Cirka 100
?
?
?
Kvalitetshöjning
Full kontroll över sidan
Lättare hantera materialet
-
Snabbare
-
-
Kvalitetsförbättring
Tar tid att lära sig
Utbildningen hänger inte med
-
-
Bättre överblick
-
Senare deadline
-
-
Redaktörerna större kontroll
-
Mac klarar inte stora nätverk
Snyggare sidor
-
Överskådligare bryta på skärm
*På Stan-bilagan bryts på Mac/Quark XPress, ekonomi- och kulturredaktionerna skriver på Macintosh, annonsavdelningen har också Macar. **Endast bilagan bryts på skärm.
Norsk Data
Byter till Mac/Quark
Östgöta Correspondenten Mälardata
Manuell
Ventura, Correl Draw
Mac/Quark XPress i höst
Manuell, Mac, PC
Vestmanlands Läns Tidn. PC, Grafitex
Manuell
PC/Ventura
Manuell
Manuell
Manuell än så länge
Manuell, Mac/Quark**
Wilkenson
Smålänningen
Byter till Mac
Smålands-Tidningen
Helscannad
Helscannad
Traditionell, ska ev. bli helscannad
Traditionell
Traditionell
Blandad
-
Traditionell
Ingen egen repro
Traditionell
Traditionell, ska förnyas
Traditionell
Blandad repro
10
11
Första hjälpen mot minnesförlust för PageMaker-användare
Har snabbkommandon och genvägar fallit ur dina fingrar
någonstans mellan hängmattan
och badstranden? Medan du fräschar upp de gamla kan du passa
på att lära dig några nya:
1.
Du vet säkert att du kan montera text
på två sätt; automatiskt och manuellt.
Vid manuell montering hämtar du
varje gång återstående text vid spaltens slut och klickar ut den i nästa
spalt. Vid automatisk montering lägger hela texten ut sig och nya sidor
läggs till om så krävs för att texten
ska få plats. Halvautomatisk montering innebär att du själv klickar ut
texten i varje ny spalt, men utan att
behöva hämta text från föregående
spalt.
Aktivera halvautomatisk montering genom att hålla nere skift-tangenten när du första gången ska
klicka ut texten.
2.
Vissa texter tar oproportionerligt
lång tid att montera. En text på så
lite som 10 000 tecken kan i värsta
fall ta 15-20 minuter att överföra till
PageMaker, om det vill sig riktigt illa,
och ibland kan delar av texten försvinna helt. Ofta rör det sig om att skribenten gjort många inställningar i
ordbehandlingsprogrammet, delat in
texten i spalter, använt olika sorters
indrag och flera typsnitt, använt ihålig och skuggad stil etc.
Du vinner tid på att avbryta en
långsam montering, öppna texten i ett
ordbehandlingsprogram och spara den
som ASCII-fil. Då försvinner alla
överflödiga inställningar, och du kan
montera texten på nolltid.
3.
Någon gång har du säkert råkat ut för
det tidsödande arbetet att lägga
samman flera separata textbitar
till en. Istället för att klippa ut &
klistra ihop texterna, kan du göra så
här:
Gå till den sida där den första texten befinner sig. Rulla ihop den till
hanterligt format och lägg ut den på
monteringsbordet, utanför sidytan.
Lägg därefter de andra textblocket
ovanpå det första, i den ordning du
vill de ska följa i den färdiga texten.
När så alla texter ligger ovanpå
varann, dra en lasso runt dem med
pekverktyget och klipp ut (+x). Välj
därefter Klistra in (+v), och du får
fram en sammanhängande text med
alla bitar i rätt ordning.
alltid komma åt direkt, oavsett vilken
sida du arbetar på.
Vill du se hela ytan på monteringsbordet, håll nere skift-tangenten samtidigt som du väljer Skärmstorlek ur
Sida-menyn (+w). Du uppnår då
maximal förminskning.
4.
8.
Mallsidor är till god hjälp, men i
bland är de i vägen. Genom att välja
Göm malldelar ur menyn Sida, försvinner paginering, sidhuvud, vinjetter och annat från det uppslag du valt.
Vill du använda vissa objekt från
mallsidan? Gå då först till mallsidorna, kopiera de objekt du vill använda.
Gå därefter till det uppslag du vill
ändra och håll nere alternativ-tangenten samtidigt som du väljer klistra in.
Nu lägger sig dina inklistrade objekt
exakt över malldelarna och behöver
inte justeras.
Välj därefter Göm malldelar och
det hela är klart. Vill du bara bli av
med något enstaka objekt från mallsidorna, kan du helt enkelt bara täcka
det med vitt på den sida där du arbetar. Gör en täckande rektangel med
färg Papper och linje Ingen och lägg
den överst.
Vill du dela av rubriker eller mellanrubriker i två rader utan att dela
av texten i två stycken? Håll nere
skift-tangenten och tryck därefter ner
vagnretur-tangenten. Särskilt praktiskt är detta om du arbetar med textspecifikationer med mellanrum före
och efter stycke, som lägger gluggar
mellan rubrikraderna om du delar av
texten i två stycken.
5.
Textbehandlaren är till god hjälp om
du vill jämföra stavning av exempelvis namn. Trippelklicka på texten
med pekverktyget. Välj Ersätt och
skriv i Sök-rutan exempelvis Jan^?on
så kan du söka på både Janson och
Janzon. Skriv ett ”^?” för varje variabelt tecken.
6.
Ligger flera objekt, som textblock, linjer och bilder, ovanpå varann på
sidan, kan det vara svårt att gripa tag
i det som ligger underst. Håll nere tangenten samtidigt som du griper
med pekverktyget, så tar du direkt
tag i det objekt som ligger underst.
7.
Ytan runt ditt dokument, ”monteringsbordet”, kan användas som lagringsormåde för vinjetter, symboler
och återkommande textbitar. Det som
ligger på monteringsbordet kan du
9.
Varje gång du byter sida i PageMaker,
sparar programmet tillfälligt de
ändringar du gjort fram till sidbytet.
Skulle du råka ut för ett systemfel
eller ett strömavbrott under arbetets
gång, kan du efter omstart först öppna
PageMaker och därefter ditt dokument, så kan du rädda en helt del
jobb.
Vill du aktivera minispar utan
att byta sida, klicka då bara på symbolen för den sida där du befinner dig,
så görs minisparet automatiskt.
Om du återgår till senast sparade
version, går programmet tillbaka till
senaste gången du sparade ”på riktigt”, och stannar alltså inte vid din
minisparade version.
Eftersom PageMaker genom minispar-funktionen lagrar flera olika versioner av ditt dokument, kan det växa
ganska snabbt i storlek. Vill du spara
plats på hårddisken, välj Spara som
istället för Spara från Arkiv-menyn,
så gör sig programmet av med de
alternativa versionerna i ditt dokument.
10.
Saknar du vissa linjebredder i PageMaker? Gör en fylld rektangel i stället. I 200 eller 400% förstoring och
med hjälp av måttlinjalerna kan du
göra perfekta 3-punkts, 5-punkts eller
vadförslags linjer du än vill ha. Bredden är det väsentliga, linjens längd
kan du justera i efterhand i lägre förstoringar.
12
Erik Spiekermann – Berlins vassaste typometer talar ut
Erik Spiekermann är den kanske
klarast skinande stjärnan på
dagens typografiska himmel;
hans ryktbarhet når nästan upp
till Neville Brodys. Enligt vad
DtP erfar från en centralt placerad kärna… förlåt, källa i Applehuset, så är hans Meta föreslaget
som ett av de typsnitt som ska
inkluderas i Macens nästa systemversion.
Erik Spiekermann verkar i en av
Tysklands ledande designbyråer,
MetaDesign, som ligger i stadsdelen
Kreuzberg i Berlin.
MetaDesign har specialiserat sig
på företagsprofileringar. Just nu är
han sysselsatt med att skapa ett sammanhängande grafiskt kommunikationssystem för det återförenade Berlins tunnelbana.
Han är också grundare av (och ägare till) FontShop International, som
på kort tid har byggt upp ett världsomfattande nät av typsnittsdistributörer genom ett franchise-system.
Att lyssna på Erik Spiekermann
kräver absolut koncentration. Inte för
att han är oklar, inte på minsta sätt,
nej det är hastigheten jag tänker på.
Medan marknadsledande tidningsformgivare i Sverige i allmänhet är så
tråkiga att lyssa till att auditoriet
somnat in efter den femte overheadbilden, är Spiekermann ett fyrverkeri
av associationer, nya infallsvinklar,
halsbrytande kombinatoner och brott
mot invanda tankemönster.
En intervju blir därefter; här följer
en Spiekermannare (läs artikeln fort
så förstår du hur det känns att lyssna
till honom).
• ”Läsare är tittare. Du tittar
innan du läser. Du har en bild av
innehållet på sidan innan du läser de
första orden i en artikel”.
• ”Läsbarhet är inte detsamma
som att kommunicera. Det får aldrig
se tråkigt ut. Du kan göra vad du vill
så länge du vet vad du vill göra”.
Alternativ till Times
I det ständigt pågående sökandet
efter alternativ till Times och Helvetica vill Erik Spiekermann bidra med
några tips:
• Swift, ett rubrik- och brödtextsnitt för dagspress, tecknat av holländaren Gerard Unger.
• Concorde, rubrik och textsnitt.
• ITC Franklin Condensed, en nyritad, nyligen släppt variant, till
rubriker. David Berlow har ritat totalt
tolv nya varianter på Franklin, med
bland annat gemena siffror!
• Gör dina egna typsnitt!
– På MetaDesign ändrar vi alltid
något i typsnitten vi använder, säger
Erik Spiekermann. Vi har 3 000 typsnitt liggande i vår typsnittsserver,
plus alla de olika varianter vi gjort
själva.
Erik Spiekermann fnyser åt vårt
svenska gnäll över felritade å-ringar
och illa placerade ä-prickar.
– Rita om dem då, säger han. Det
tar inte många minuter, om man
behärskar Fontographer eller Font
Studio eller något liknande program.
Och gör du inte det kan du köpa
tjänsten billigt av någon som vet hur
man gör.
– Och varför gör ni förresten inte
ligaturer för kombinationen ”fö”?
Meta som faxstil
Erik Spiekermann har just gjort sitt
typsnitt Meta som faxstil, alltså ritat
det för 200 dpi:s upplösning – med
hintar anpassade till upplösningen på
faxen.
Sedan passar Erik Spiekermann på
att påpeka ett fel i ett gammalt nummer av DtP.
– Det är alls inte ITC som är boven
bakom den Times som finns i de flesta
laserskrivare, säger han. Det var Steve Jobs som själv plockade ut typsnitten till den första Laserwritern, och
ett gäng på Apple som digitaliserade
dem.
Erik Spiekermann föddes 1947, och
finansierade sina studier genom att
trycka böcker på sin egen press i källaren. Han är typsnittsformgivare,
designer och typografisk konsult.
Bland annat har han designat flera
texttypsnitt för Berthold. Idag ingår
han i amerikanska ITC:s typografiska
ledning, och arbetar på en bok om typsnitt för Adobe.
Kontorets typsnitt
Till de typsnitt som han ritat själv hör
Officina (1990), utgivet av ITC, och
Meta (1991). Officina är som namnet
antyder främst avsett till de skiftande
krav som kontorstryck, affärskorrespondens etc. kan ställa på typografin.
Meta är ämnat som alternativ till tyskeriets främsta uttryck, Helvetica,
och lämpar sig också till tryck på sämre papperskvalitéer.
Erik Spiekermann är en flitig skribent och uppskattad debattör i typografiska frågor. Hans bok ”Rhyme &
Reason: A Typographical Novel” har
tryckts på tyska och engelska.
Det mest avantgardistiska på typ-
snittsfronten just nu händer i Holland. Max Kisman har samplat fonter;
vad sägs om Fudoni, där halva bokstaven kommer från Futura och halva
från Bodoni?
Aldrig samma bokstav
Eller Beowolf (ej att förväxla med Bo
Berndals Beowulf) där man lekt med
postscriptkoden. Istället för att förena
punkterna som bildar bokstavens kontur med en och samma linje eller kurva så gör kommandot ”freak to” att
konturen varje gång blir olika. ”Random types” har uppstått!
Typsnittshanteringen på Macintosh är stadd i explosionsartad
utveckling. Multiple Master är bara
början.
– True Type 2 kommer att få Multiple Master att verka klumpigt, säger
Erik Spiekermann. True Type 2 kommer att innehålla allt som Multiple
Master har, och mycket därtill.
– Från ett enda mastertypsnitt
kommer du att kunna generera ett
oändligt antal varianter i vikt och
bredd med optisk skalning och färginformation inkluderad.
Optisk skalning
Optisk skalning betyder alltså att
mindre grader automatiskt tappar en
del av de fina detaljerna och att kontrasterna mellan strecken i bokstaven
minskar, för att förbättra tryckresultatet och därmed läsbarheten. För
större grader, i rubriksats, blir typerna precis så fint utmejslade som storleken tillåter.
– True Type 2 kommer inte att
släppas till Microsoft och Windowsvärlden, säger Erik Spiekermann.
True Type 2 blir en stor bit av Macens
försprång framför PC:n inom den
grafiska världen.
MetaDesign är 27 personer och en
kock. Nu öppnar de ett kontor i San
Fransisco.
– Vi undviker att ta på oss produktion, men gör mallar i Quark XPress
så att andra kan producera efter vår
design, säger Erik Spiekermann. Tidningar har vi mallat, och en del producerar vi. Bokomslag gör vi, men bara
för skoj skull, eftersom det inte går att
tjäna pengar på det.
Det går det däremot att göra på
Berlins T-bana, som numera knyter
samman staden under resterna av
den gamla muren. MetaDesigns nya
tunnelbaneplan ska bringa reda i det
trafikkaos som uppstått i den återförenade staden. Sommaren 1992 sattes
den i händerna på Berlinborna.
13
Dags att köpa modem? DtP förklarar hur och varför!
Talar din dator med omvärlden? Eller sitter den
försjunken i sitt eget nätverk? Priserna på modem
har sjunkit både snabbt och rejält, och har du funderat på ett köp behöver du knappast vänta längre.
Har du ett långsamt modem kan det vara dags att
byta upp sig till ett snabbare.
Ett modem med kommunikationsprogram kan användas
till mycket som underlättar arbetet för en desktopare.
• Du kan få artiklar överförda till din dator på några
minuter, oavsett var i världen din avsändare befinner sig.
• Du kan sända dina färdiga sidor direkt till sätteriet,
snabbare och smidigare än med post och budbilar.
• Du kan koppla upp dig till databaser för att söka
information eller sända/ta emot meddelanden.
Den största fördelen är att du vinner tid. Den som varje
vecka skickar sina sidor på diskett med post mellan Stockholm och Karlstad kan med ett modem lugnt sitta kvar när
sista minuten-brevlådans lampa blinkar röd och finputsa
sitt arbete flera timmar till. Modemkommunikationen är
dessutom säker. När sändningen är klar och inga felmeddelanden dykt upp, är jobbet tryggt i hamn. Ingen försenad
postgång, inga trasiga disketter att bekymra sig för.
Kolla andra änden på tråden först
När du skaffar din utrustning, ta då först reda på vad de
du kommer att kommunicera med har och anpassa ditt
eget val efter det. Det gäller i första hand modemets hastighet och vilket kommunikationsprogram du ska ha.
Att sända eller ta emot per modem kostar lika mycket
per minut som att tala i telefon – och precis som vanligt är
det den som ringer upp som betalar. Att hålla linjen kopplad Stockholm-Karlstad två timmar varje vecka blir dyrt i
längden. Med ett snabbare modem kan du få ner sändningstiden till 20 minuter och kan arbeta effektivare eftersom du slipper vänta.
Ett modems hastighet uttrycks i bps (bitar per sekund),
eller som det också kallas, baud. En kort text skriven i ett
ordbehandlingsprogram tar kanske upp 4 kilobyte (4 000
byte) på din hårddisk. En bit och en byte är inte samma
sak. Man kan grovt räkna med att det går cirka tio bitar på
en byte och då är din text alltså på cirka 40 000 bitar.
Vanliga maxhastigheter för modem är 2 400, 9 600 och
14 400 bps. Med enkel division kan du räkna ut hur många
sekunder din text tar att föra över. I våra räkneexempel
här alltså cirka 17, 4 respektive 2,7 sekunder. Ju större
dokument, desto viktigare med ett snabbt modem.
Det går att köpa modem som klarar 56 000 bps, men de
kostar därefter också, och om de modem du ska kommunicera med inte klarar mer än 14 400 bps, får du inte full
valuta för dina pengar.
Sjunkande priser
Priset på snabba modem har sjunkit kraftigt. I USA kan
du nu köpa ett modem av märket Supra med hastigheten
14 400 bps för 400 dollar. I Sverige ligger priset på cirka
4000 kronor. Supras modem har dessutom inbyggd fax, så
att du kan sända och ta emot fax i datorn. Andra tillverkare tvingas nu följa efter och sänka sina priser.
Långsammare modem är det ingen vits att köpa, såvitt
du inte säkert kan säga att du enbart avser att sända korta
textfiler. Ett modem med hastigheten 2 400 bps räcker i så
fall bra, och det kan du få begagnat för under tusenlappen.
Sändningshastigheten påverkas av ytterligare två faktor, nämligen komprimering och felkorrigering.
Kommunikationen mellan två modem är ömsesidig,
man kan säga att de pratar i munnen på varandra och
bekräftar att överföringen är riktig. En överföring till en
annan dator måste vara hundra procent korrekt – uppstår
så lite som en enda felaktig bit kan dokumentet vara oanvändbart. Sändningen till en fax är däremot helt enkelriktad – faxen tar enbart emot. I kommunikation med en fax
tillåts upp till fem procents fel i överföringen. Några punkter i faxet tillåts hamna fel, men det påverkar inte läsbarheten. Därför är det vanligt att modem klarar att kommunicera snabbare med en fax än med en annan dator.
Modemet till Macintosh’ PowerBook klarar exempelvis att
faxa i 9 600 bps, men talar i 2 400 bps i samspråk med en
annan dator. Ju högre överföringshastighet, desto större är
risken för fel. Därför brukar de snabba modemen ha
inbyggd felkorrigering.
Komprimering kortar telefontiden
Komprimering av data krävs för att uppnå de riktigt höga
hastigheterna. Modem med datakomprimering packar
dina filer medan det sänder dem. Ett modem med hastigheten 14 400 bps och komprimeringen V42 bis klarar teoretiskt att sända 56 000 bps om filen går att komprimera
maximalt. Felkorrigering och komprimering uttrycks med
fullständigt följande bokstavs- och sifferkombinationer:
V21
V221
V22bis
V23
V32
V32bis
V42
V42bis
300 bps.
200 bps.
2 400 bps.
1 200 bps i ena riktningen, 75 bps i den andra.
9 600 bps.
Utökar V32 till 12 000 och 14 400 bps.
Inkluderar felkorrigering: MNP 2-4 och LAP-M.
Ger datakompression i förhållandet 4:1 vilket innebär att
ett 9 600-modem får prestanda på upp till 38 400 bps.
MNP 2-4 metoder för felkorrigering.
MNP 5
datakomprimering.
Om ditt modem gör komprimerar är det överflödigt att
packa dina filer med program som Stuffit och Compactor
innan du sänder dem. Modemet gör detta automatiskt.
Så över till kommunikationsprogrammet. Här gäller
samma tumregel som för modemköpet, ta reda på vilket
program du ska sända till och anpassa ditt köp efter det.
Det går att sända och ta emot med en uppsjö av program. Om du arbetar i ett nätverk har du kanske meddelandehanterare som QuickMail eller Microsoft Mail? De
kan användas till extern kommunikation. Konverteringsprogram som MacLink och LapLink kan gå utmärkt. Kanske följer ett kommunikationsprogram med när du köper
modemet? Kanske behöver du ett specialiserat modemprogram som MacTerminal?
I regel är det vettigt att satsa på ett program där du kan
skräddarsy flera inställningar. Då behöver du bara ange
vem du ska ringa upp, så anpassar programmet allt efter
de värden du ställt in för just den abonnenten. Se också till
att programmet klarar flera protokoll för filöverföring.
När du ska sända för första gången, ring och kolla av
vad din mottagare har för programinställningar och se till
att du själv har samma värden förvalda. Sätterier och
tryckerier använder i regel QuickMail och/eller MacTerminal, och säkrast och enklast överföring får du i regel om du
använder samma program. Ska du sända till en server som
står kopplad till telenätet dygnet runt, krävs ofta att du
har avtalat om ett eget kodord för att ta dig in i systemet.
14
Här bjuder vi på inskrivningshjälp för dig som använder Mac
SmartKeys 2.1 är ett litet
utmärkt program som gör det
lättare att skriva rätt på Macen.
Två funktioner är riktade till den förhärdade ”skrivmaskinisten” som envisas med att använda dubbla bindestreck istället för tankstreck och som
slår dubbelt mellanslag efter interpunktion. SmartKeys 2.1 tar automatiskt bort bindestrecken och skriver
ett tankstreck eller – om du så vill –
halvfyrkantsminus istället.
Du kan också välja en inställning
där minus följt av bindestreck omvandas till tankstreck och tankstreck följt
av bindestreck omvandlar till minus.
Dubbla mellanslag reducerar programmet till ett mellanslag – men
bara efter punkt, komma, kolon,
semikolon,
högerparentes,
höger
citattecken, apostrof, frågetecken,
utropstecken, minus och tankstreck.
Programmet varnar också med varningsljud om du dabbar sig.
Dessa regler verkar endast vid
inskrift och du kan få dispens från
dem genom att hålla ned kommandoalternativ-tangenterna (skriver du i
XPress räcker det med enbart kommandotangenten).
Andra funktioner är allmän skrivhjälp. Ofta skriver man av misstag
två versaler efter varandra, därför att
man inte släpper skifttangenten i tid.
SmartKeys 2.1 går då tillbaka och
skriver om den andra versalen till
gemen, men bara när nästa bokstav
visar sig vara gemen och endast vid
inskrift, inte vid redigeringar i efterhand. SmartKeys 2.1 tillåter alltså
versala förkortningar och hela versala
ord, men för att skriva XPress måste
man be SmartKeys 2.1 om dispens
genom att slå kommando-skift-P efter
X, och sedan P igen. Även vid dubbla
versaler kan SmartKeys 2.1 släppa
ljud ifrån sig.
Nästan utmärkt är att tangentbordets citationstecken kan användas
direkt – SmartKeys 2.1 översätter
tum-tecknet (som enligt någon besserwisser är tecknet för distansminut i
Sverige) till “engelska” citattecken,
där det första är upp-och-ned. SmartKeys 2.1 följer amerikanska regler för
valet av citattecken, så du får fortsätta slå alternativ-skift-2 för att få de
”rätta”, men funktionerna är utmärkta för utländsk korresponedens. Vid
behov kan du också få tyska citattecken.Tumtecknen får du fram genom att
hålla ned alternativ-kommando-tangenterna.
SmartKeys 2.1 plockar automatiskt och blixtsnabbt fram ligaturerna
när du skriver dubbla tecken där det
finns ligaturer: ae blir æ, oe blir œ, f l
blir fl och f i blir fi, ss kan bli ß om du
väljer det. En finess med ligaturerna
fi och fl är att om du skriver fel och
går tillbaks och skriver om i eller l
behålls f.
SmartKeys är en CDEV som du
installerar genom att placera den i
systemmappen, varefter du får fram
dess kontrollpanel under Inställningar. Där väljer du vilka funktioner du
vill aktivera, och eventuella undantag. En viktig poäng är att alla funktioner var och en kan kopplas på eller
stängas av för olika program, fonter
och skrivbordstillbehör.
SmartKeys 2.1 är frivara och distribueras gratis till DtP-s läsare. Det
ersätter tidigare versioner av SmartKeys och fungerar med system 7.
Riktiga, svenska citattecken – en gång för alla, i alla program
Curles är ett annat litet frivaruprogram, som tar hand om bristen SmartKeys: ”svenska” citattecken.
Detta är ett Tilläggsprogram, INIT
som saknar kontrollpanel. I amerikansk version skapar den engelska
citattecken, men Peter Björknäs i Helsingfors har modifierat den för skandinaviskt bruk, så med den i systemmappen behöver du inte hålla ned
alternativtangenten när du skriver
citattecken. De andra tangenterna
som skapar enkla och dubbla citattecken fungerar fortfarande, alltså
alternativ-M för ’, alternativ-N för ‘,
alternativ-skift-M för ” och alternativskift-n för “.
Curlers slår ut SmartKeys citathantering, så om du vill du ha SmartKeys
internationella
citattecken
stänger du av Curlers genom att slå
enkelt citattecken, alltså apostrof-
tangenten, det första du gör när
Macen har startat. Om SmartKeys
inte är installerat återfår du istället
tumtecknen. Andra sätt att stänga av
Curlers är att flytta ut det ur Tillbehörsmappen, eller via ett program
som hanterar tillbehör.
Curlers i skandinavisk version är
bra i sig och ett bra komplement till
SmartKeys. Curlers finns på den diskett alla prenumeranter får med detta
nummer av DtP.
Hur snål är det nyttigt att vara? Ska man köpa nytt eller billigt?
Lönar det sig att köpa begagnat,
eller blir du lurad? Kort sagt –
hur snål är det nyttigt att vara?
Vissa saker tjänar du inte på att köpa
begagnade. Till dessa hör lösa hårddiskar och modem. Det kommer hela
tiden nya, billigare och bättre, som
dessutom har garanti.
En Macintosh SE eller SE/30 hittar
du billigt. Köp en utan hårddisk, eller
med en kraschad sådan. Med en ny
extern hårddisk blir datorn som ny.
En Mac i II-serien kan vara ett bra
köp; med ett uppgraderingskort kan
du få en extremt snabb dator.
Kolla diskdriven extra noga om du
köper en dator! Prova om den klarar
att läsa dina disketter och formatera
en ny. Prova ”Mata ut”-funktionen.
Datorn får inte verka slö, då kan
det vara nödvändigt att byta hela
moderkortet.
Kolla alla utgångar för skrivare,
modem, SCSI-interface etc.
En dator kan bli gammal och ändå
fungera. Datorns tillverkningsår är
inte avgörande, titta mera på hur den
ser ut. Är den fräsch så betyder det
oftast att ägaren vårdat den ömt.
Om du köper en SE så kolla att
skärmbilden inte har krympt – det
kan tyda på problem med strömförsörjningen.
Kolla så att den du köper har kvitto. Förutom att det är olagligt att
köpa stöldgods är det inte särskilt juste mot alla som blivit bestulna på sina
datorer. Verkar något skumt så kolla
serienumret med polisen! Se särskilt
upp med annonser i Gula Tidningen.
På flera ställen finns det företag
som specialicerat sig på att köpa upp
konkursbon. Dit kan du ringa och be
dem hålla utkik efter en speciell dator
eller ett tillbehör åt dig. I Stockholm
bland andra Länna Handelshus, tel
08-609 03 30.
15
DtP-diskett nummer fyra – med ännu ett Les Fonts Terribles™
Stefan Lundhem, historiker och typograf, har ritat det geometriska typsnittet
Terminator, som blir det tredje i vår serie Les Fonts Terribles™. Det som kännetecknar Terminator, vars form baserar sig på en affischstil från trettitalet, är att
det är uppbyggt av uteslutande kvadrater och trianglar. Versalerna har kulhål (så
kallade terminated caps) och kulorna finns med i fonten – du hittar dem med tangentkombinationen alt–m. Vill du ha siffror med hål i så håll ner alt-tangenten när
du trycker på siffertangenten. Med kommande nummer av DtP följer nya typsnitt,
kanske mer användbara än de du fått hittills.
På disketten hittar du också två XTensions. Dels PM-filter, som gör att du kan
öppna PageMakerdokument i Quark XPress. Detta är beta-version nummer två,
och fungerar emellanåt (vänta er inga underverk). Dels TypoKorrekt, som är en
skandinavisk version av TypeSetting Marks som ni fick på förra DtP-disketten.
Lägg in TypoKorrekt i samma mapp som Quark XPress, och släng ut TypeSetting
Marks, så slipper ni citattecken som hamnar upp och ned. Vi ber om ursäkt för att
vi spred den oöversatta versionen!
För er med citattecken på hjärnan (det får man lätt) medföljer också systemtillägget Curlers och programmet SmartKeys (se artiklarna på sidan 14).
DtP sprider dem, men tar inget ansvar för eventuella problem i din dator!
DtP
och ansvarig utgivare är Pelle Anderson. Copyright © DtP. Presslagt 23
augusti 1992.
Adress
Box 20158
TERMINATOR AV STEFAN LUNDHEM
104 60 Stockholm
08-644 95 11
Fax
08-644 90 66
PG
89 29 77-0
BG
385-6010
Tryck
✃
abcdefghijklmno
pqrstuvwxyzåäö
!?/()%&øæœçüûé
1234567890
Tel
Jag vill ha Les Fonts Terribles™-typsnitten för b Macintosh,
b PC. Jag arbetar med b Quark XPress, b PageMaker.
Jag prenumererar redan, men jag har värvat nedanstående person som prenumererant. b Skicka honom/henne en faktura!
Frankeras ej.
DtP betalar
portot.
DtP
NAMN
FÖRETAG
Svarspost
ADRESS
110141700
POSTNUMMERPOSTADRESS
110 20 Stockholm
TELEFON
FAX
16
Canon kombinerar
printer-kopiator-scanner
Canon CJ10 heter en ny färgkopiator,
som också fungerar som scanner och
printer ihop med en Mac eller PC.
Upplösningen är 400 punkter per
tum, alltså bättre än en vanlig laserskrivare, och burken använder sig av
bubbeljet/bläckstråleteknik.
Varje färg; cyan, magenta, gul och
svart, har ett eget munstycke med tillhörande färgmagasin. När en färg är
slut byter man hela enheten.
Som kopiator klarar den att reproducera ett original i en skala från 50%
till 200%. För att koppla ihop den med
en dator krävs en tillsats, liksom för
att kopiera/scanna diabilder eller
videobilder.
Priset i Sverige för alltihopa inklusive datortillsatsen ligger på cirka
55 000 kr plus moms.
Datortillsatsen är dock ingen ripenhet, utan det är själva datorn som
står för det jobbet. Kvalitén på bilderna som kommer fram är dock anmärkningsvärd. Scannern klarar att läsa in
bilderna i 24-bitars färg.
tica? För visst kan det bli för mycket
av Franklin, precis som det redan blivit för mycket av Gill Sans.
Färgkodsystemet passar säkert
bättre i en tidning där annonstrycket
gör det svårare för läsarna att hitta;
idag, med den slanka VA i handen,
har läsarna inga svårigheter att hitta
fram till det redaktionella materialet… Men loggan är snygg.
Stöddig annons
retar konkurrenter
En annons från konsultföretaget MacMeckarna på 14 sidor (!) i senaste
numret av Aktuell Grafisk Information har retat gallfeber på konkurrenterna. Hälften av sidorna består av
ganska magstarka påhopp på resten
av branschen. Som säkert stämmer på
en del företag, men inte på alla.
Man får inte tala illa om konkurrenter i reklam, så MacMeckarna
nämner ingen av kollegerna vid
namn, bara som ”de andra”.
Fast Adobe nämner man vid namn
i följande mening: ”Adobe kan dra åt
helvete”.
Pressinstitutet
erbjuder kurspaket
Nya produkter
för PowerBook
Stiftelsen Pressinstitutet, som arbetar
på uppdrag av journalistfacket och
tidningsutgivarna, erbjuder tidningar
”hemma hos-kurser” i det mindre formatet. Bland ämnena finns tidningslayout, Quark XPress, bildredigering,
färgbehandling, typografisk svenska
och elektroniska bildarkiv.
Intresserade kan beställa kursprogrammet på fax 08-653 06 30.
PowerPort/V.32 är ett internt faxmodem för PowerBook-datorerna. Modemdelen arbetar med överföringshastigheter upp till 9 600 bps, men
med hjälp av V.42bis datakompression kan överföringshastigheter upp
till 38 400 bps användas. En PowerBook som för tillfället är i viloläge,
”väcks” när någon försöker att skicka
ett fax så att detta kan tas emot. Cirkapris 7 950 kronor.
Specialladdaren för batterier till
PowerBook 140/170 laddar ett batteri
till en PowerBook 140/170 på 4 timmar. Laddaren kan anslutas till cigarettändaruttaget i en bil, som därmed
får en vettigare uppgift, eller till elnä-
Svensk Grafisk Design
ger ut informationsblad
Erik Mohlin på BIGG annonsbyrå
skriver en intresseväckande artikel
om hur Sparbanken bytte symbol i
första numret av en väggtidning/
affisch från organisationen SGD.
Hur den gamla klassiska eken
sågades och ersattes med paret
McClains emotionella kalhygge från
USA är en lika lärorik som avskräckande historia för den som är intresserad av design och profilering.
Tidningen SGD är det första tryckta materialet från organisationen,
som bildades förra året.
tet via den medföljande adaptern. Cirkapris är 1 890 kronor.
Nova i Göteborg levererar, tel 03180 03 30.
Bo Berndal
säljer sina typer
För det facila priset av 360 kr/font
(alltså 1 440 för en full familj) säljer
nu Bo Berndal sina typsnitt till desktoppare med dator. Faxa 08-644 77 20
så skickar Bo info!
Glöm heller inte utställningen av
Bo Berndals desktopsnitt på Galleri
Hålet, med vernissage 5 september.
Galleriet ligger på Åsögatan 119 på
Söder i Stockholm.
Äkta multitasking
med Radius Rocket
Rocketshare heter en programvara
från Compumation som för första
gången ger äkta multitasking i
Macen. Förutsättningen är dock att
du har en Mac II eller Quadra som är
utrustad med ett Rocket-kort från
Radius.
Multitasking innebär att en dator
kan göra flera saker samtidigt, utan
att de olika uppgifterna konkurrerar
med varandra om datortid i processorn.
När du skriver ut med bakgrundsutskrift från din Mac märker du oftast
på datorns beteende att den sysslar
med två uppgifter; beteendet blir
ryckigt, det går långsamt etc.
Rocketshare gör så att datorn
utnyttjar processorn på Rocket-kortet
för att skriva ut och datorns egen processor för andra saker. Det fungerar
precis som om du hade två olika datorer, och använder en av dem för alla
utskrifter.
Den enda skillnaden är att du låter
de bägge processorerna dela på resurser som hårddiskar och kabelanslutningar.
KONFERENSGUIDEN
1-3 sept
Monotype
Cambridge
Fax 00944 737 769 243
2-5 sept
MacWorld
Berlin
Fax 00949 61 512 3360
13-16 sept
Graphic Design
Arizona
Tel 0091 602 998 1224
16-22 sept
Photokina
Köln
Fax 00949 221 821 2574
18-19 sept
Quickprint
London
Fax 00944 21 711 4405
22-25 sept
Seybold
San Fransisco
Fax 0091 310 457 4704
23-24 sept
Elektroniskt foto
Köln
Tel 00949 69 255 6407
Veckans Affärer
får ny grafisk form
29 sept-1 okt
Magazine Week
San Fransisco
Fax 0091 508 650 4648
29 sept-2 0kt
CD-ROM
Boston
Fax 0091 617 361 9074
Veckans Affärer har bantat och
anpassar sig till en tillvaro så gott
som utan annonser. Nu har också den
typografiska dräkten blivit en annan.
Resultatet får DtP-panelen att fundera över Franklin Gothic; är detta typsnitt på väg att bli nittiotalets Helve-
30 sept-5 okt
Bokmässa
Frankfurt
Fax 00949 69 210 2227
6-8 okt
PostScript
Danmark
Fax 00944 323 410 279
14-16 okt
Multimedia
Wiesbaden
Tel 00949 21 155 6281
2-6 nov
Folio
New York
Fax 0091 203 961 8399
9 nov
Multimedia
Toronto
Tel 0091 914 761 1100
6-9 jan 1993
MacWorld
San Fransisco
Fax 0091 617 361 3389
DESIGN
DtP
ANVÄNDBAR ANTIKVA
MED MULTIPLE MASTER
UTAN NÅGRA EXTREMER
Sid 3–5
SVENSKA BILDARKIV
FRÅN MALMÖ TILL KIRUNA
I AKTUELL ÖVERSIKT
Sid 8–9
SÅ BLÖTER DU NER
DINA RUBRIKER
MED PHOTOSHOP
Sid 10–12
EXPERTERNAS
TIPS FÖR DIG SOM
JOBBAR I PAGEMAKER
Sid 13
EN HEL SIDA
MED NYA XTENSIONS
TILL QUARK XPRESS
Sid 14
TYPOGRAFI
PRODUKTION
NR 7 ÅRG 1
7
SEPTEMBER 1992
Bilderna tågar in i digitalåldern
Nästa år fyller kompaktskivan 10 år. Philips och Sonys uppfinning
har erövrat musikmarknaden. Bildmarknaden är nästa steg för CDtekniken – och då menar jag inte bara Kodaks Photo-CD.
Företaget CD Folios säljer en kompaktskiva med 100 bilder på
himlen; moln, solnedgångar, oväder etc. för 650 kronor. Bilderna kan
direkt användas för tidningar eller multimedia. De är trumscannade
och håller för tryck i utfallande A4-format med 133-linjers raster. Du
betalar ingenting vid publiceringen, copyrighten är fri. Använder du
en av bilderna en enda gång har investeringen betalat sig!
Erbjudandet är inte unikt och följs redan av flera andra skivor med
folk, stadsmiljöer och genrebilder av olika slag. För priset av vad det
kostar att göra en enda fyrfärgsseparation får du redan i dag 100
bilder där repron är klar och där fotografen inte kräver betalt…
Den största bildrevolutionen är, bredvid den digitala reprotekniken,
distributionsformen. Vi rapporterar på sidorna 6–7 i detta nummer av
DtP om en av frontlinjerna; Bildbanken. Företagets centraldator i
Kiruna är en elektronisk mötesplats för bildsäljare och bildköpare, där
du kan sitta vid din Mac på jobbet och ströva i arkivet och se på bilder,
ladda ner dem till din maskin och jobba vidare med dem.
Låter det idylliskt? Nåja, det finns alltid ormar i paradiset.
Priset, för det första. Det är fortfarande orimligt dyrt, om du inte
redan i dag använder mycket arkivbilder och har stora kostnader för
manuell bildsökning.
Tekniken är ännu inte fulländad. Du kan ännu inte ladda ner bilden i publicerbart format; det blir en lågupplöst skisskopia. Det är
framförallt copyrighthänsyn, kompressionsproblem och överföringshastigheten som lägger hinder i vägen. Men också Televerkets ledningar (även ISDN-nätet har problem).
Men utvecklingen går snabbt. De andra aktörerna på bildbyråmarknaden kommer att vakna. Inom några år kan du koppla upp dig
till en bildbyrå, ladda ner högupplösta bilder och montera dem direkt
i ditt dokument. Den digitala kedjan är sluten.
Tills vidare gäller dock telefon och fax, bläddrande i bildmappar
och postdistribution via kuvert med papprygg. Därför publicerar vi på
mittuppslaget en översikt över landets mer användbara bildbyråer,
som du med fördel drar en kopia på och tejpar upp på väggen bredvid
telefonen. Om utvecklingen skulle ta ett tag till.
2
Ny generation
billiga färgskärmar
En rad billiga 17-tums färgskärmar
kommer nu i handeln. Ett exempel är
Hitachi med sin Black Matrix-teknik
(12 950 kr plus moms) som går att
direktansluta till en Macintosh
Quadra utan extra bildskärmskort.
Det platta bildröret ger en bildyta på
320 X 240 mm, och klarar alltså ett
liggande A4-format.
Skärmen uppfyller de svenska riktlinjerna för magnetfält, och passar
såväl PC som Macintosh.
FontBolaget tar över
FontShops fallna mantel
Niklas Eriksson fortsätter att sälja
typsnitt i Stockholm, numera under
beteckningen FontBolaget, eftersom
FontShop drabbades av moderbolagets TextData konkurs.
Skillnaden är att det nu enbart
handlar om Adobe-typsnitt och deras
typsnittsrelaterade produkter.
– Vår filosofi är att kunden bara
ska behöva ringa ett samtal – till oss,
för att få hjälp med det han söker i
typsnittsväg, säger Niklas Eriksson.
Om vi inte har typsnittet så vet vi var
man får tag i det.
Företaget TextCenter, som köpt
maskinparken
ur
konkursboet
TextData, ska rippa från PC och Mac
såväl som från de gamla 3B2-kunderna. För fyrgfärgsändamål har företaget bland annat en Purup fotosättare
av hög kvalitet.
Hur det blir med 3B2-agentur och
support är mera oklart – de som kunde Advent-programmet har slutat.
Så blir du av med
pricken över i
Alla PostScript-typsnitt med fullständiga teckenuppsättningar har diverse
tecken som vi sällan använder oss av,
och kanske inte ens behöver veta om
att de finns där.
Men ibland är de bra att ha. Vill du
i en rubrik skriva exempelvis ordet
Tidning, kan du istället för bara ”i”tangenten trycka alt-i så blir det ett i
utan prick, ”ı”. I vissa sammanhang
bra mycket lättare att knipa snyggt.
Hur många av dina typsnitt
har du betalat själv?
Såväl Monotype och Adobe som Agfa
har annonserat hårdare tag mot alla
som kopierar typsnitt utan att betala
för sig. I USA beräknar man att dataprogram kopieras sex gånger per sålt
program; för typsnitt är siffran mycket högre. I Sverige talar man om tjugo
piratkopierade typsnitt för varje
exemplar som betalats!
Adobe lovar sina återförsäljare i
Design Typografi Produktion # 7 • September 1992
USA 20 procent av de skadestånd
företaget får in genom att stämma
dem som återförsäljarna rapporterar
(det kan bli mycket pengar, eftersom
skadeståndet kan bli upp till 100 000
dollar i varje enskilt fall…).
Adobe har öppnat en speciell
”pirat-heta-linjen” där vem som helst
kan anmäla typsnittstjuvar.
Monotype har lämnat en ”fontamnesti” fram till 1 september, sedan
hotar företaget med polis mot piraterna. Dessutom undersöker man möjligheten att sätta in individuella krypterade koder på typsnittsdisketter för
att kunna spåra piratkopiornas
ursprung.
FontHaus öppnar
flera nya Bodegor
Bodega Sans, tecknad av Greg
Thompson 1991, utökas nu till en hel
familj. Bodega är inspirerad av smala
typsnitt som Empire, Huxley och
Spire, alla från trettiotalet. FontHaus
säljer idag Bodega Sans i paket med
två vikter och två varianter i varje vikt
för 169 dollar (fax 0091-203 849 8527).
Snart kommer dock Bodega Sans i
en halvfet version och äkta kapitäler
för var och en av de tre vikterna.
Dessutom kommer Bodega Serif, med
mager, halvfet och fet, två varianter
(med bland annat gemena siffror) i
varje vikt och äkta kapitäler även här.
Använd Bodega till exempelvis restaurangmenyer eller tidningslogotyper. Som brödtext är den mycket
läsbar i 12–14 punkters storlek; den
passar utmärkt som vinjettstil.
Problem med
Multiple Master?
Vi har fått rapporter om trubbel att få
ut Multiple Master-typsnitt från sättmaskinerna. Använder du exempelvis
typsnittet Myriad när du gör diagram
i Illustrator, och sedermera monterar
dessa i ett Quark-dokument, får du
problem vid utskrift.
Kolla då följande:
• Har du verkligen installerat
Multiple Master Utilities Extension i
samma mapp som Quark XPress?
• Har du Adobe Illustrator 3.2?
Äldre versioner är inte kompatibla
med Multiple Master.
• Har du ”unlimited downloadable
fonts” (vad nu det kan heta på svenska) förkryssat i Illustrators Page
Setup-meny? Den ska INTE vara vald!
• Får du inte fram Illustrator-bilden ändå, pröva att spara ner den
med ”create outline fonts” (skapa konturtecken) valt.
• Som ett sista halmstrå kan du
prova att spara ner den som
Illustrator 88-fil. Du får visserligen
vara beredd på en massa felmeddelanden, men det brukar funka ändå.
• Adobe kan också förse dig med en
patch ämnad för de Illustrator-användare som skriver ut på Style Writer.
Den kan enligt uppgift även hjälpa
upp hanteringen av Multiple Master.
Använder du PageMaker, så vänligen notera att Aldus printerdrive inte
är kompatibel med Multiple Master.
Välj istället Apples printerdrive
genom att hålla ner alt-tangenten när
du väljer ”Skriv ut” från menyn.
Software Revolution
åter i farten efter konkurs
Software Revolution i Västerås har
rekonstruerats efter konkursen i somras. Bolaget (döpt till ”Nya Software
Revolution”) har öppnat en butik i
staden, och en ny katalog är på väg.
– Vårt sortiment är lika brett som
förut, om inte bredare, säger Karel
Kriz.
Enligt Karel Kriz var det höga
marknadsföringskostnader i kombination med små marginaler som tvingade företaget i konkurs.
Software Revolution är bara ett i
raden av företag inom datorbranschen
som gått omkull. I detta fall står dock
det nya företaget för alla garantiåtaganden gentemot kunderna.
Matthew Carter
bildar nytt bolag
Grundaren av Bitstream har bildat
ett nytt företag tillsammans med en
annan
Bitstream-kollega,
Cherie
Cone. Carter & Cone, som företaget
passande heter, ska ägna sig åt
design, produktion och försäljning av
nya typsnitt.
Matthew Carter skapade typsnittet
Galliard. Cherie Cone var med och
grundade Bitstream.
Typografisk viking
kan få nordiskt pris
Branschtidskriften Aktuell Grafisk
Information utlyser i sitt senaste
nummer en tävling om ”vår tids runskrift”. Sponsorer är Agfa, Adobe,
Nordiska
Ministerrådet
och
Danmarks Nationalmuseum.
Den något dubiösa tanken är att
nordisk typografi skulle vara betjänt
av ett typsnitt som ”försöker fånga upp
90-talets nordiska kultur och där det
anas att teckensnittet har sina rötter i
runskriften”, som tävlingsuppgiften
formuleras.
Januari 1993 ska tävlingsbidragen
vara färdigritade, och då hålls också
ett stort seminarium om skandinavisk
typografi. 25 000 kronor (dansk hårdvaluta) står på spel, med tre tröstpris
på 5 000 kr vardera.
3
Minion MM med optisk anpassning – ett försiktigt steg framåt
Försiktig multifiering
Minion MM använder axlarna bredd, vikt och
optisk gradanpassning, men använder ett
mycket litet utrymme av multiple-master-skalan. De åtta förvalda sorter som levereras med
typsnittet ligger redan långt ut på axlarna, så
något utrymme för extremer som kan fördärva
typsnittets själ finns det inte.
Breddaxeln har extremvärdena 450–600
från kondenserad till normal. De förvalda sorterna har 465 för kondenserad och 585 för normal. Viktaxeln har extremvärdena 345–620 och
går från regular till fet. De förvalda sorterna
har 367 för regular, 485 för halvfet och 578 för
fet. Den optiska axeln går från 6 till 72 pt.
Från Adobes sida har man uppenbarligen
valt att vara försiktig vid omarbetningen av
Minion för att inte skada dess goda namn och
utsätta MM-tekniken för kritik, men i mina
ögon har man varit lite väl försiktig. Inom de
försiktiga extremvärden som finns har man
dock möjlighet att fintrimma typsnittet för olika typografi och tryck.
Light
200
Myriad MM
400
500
Minion MM
300
Vikt
Det är ju något av en typformgivares önskedröm att få gå tillbaka och rätta till saker sedan
ett typsnitt provats i praktiken några år. Det
blev Robert Slimbach förunnat när han omarbetade Adobe Minion Original till treaxlad
Multiple-master-font. Minion släpptes urspsrungligen 1990 och har sedan dess gjort stor
framgång inom bok- och tidningstypografi, liksom i kataloger och broschyrer.
Minion är Slimbachs personliga tolkning av
renässansantikvan. Andra kända snitt inom
denna kategori är Bembo och Garamond.
Minion bygger inte på någon särskild förebild,
utan tar upp detaljer från flera olika historiska
typsnitt och försöker fånga renässansantikvans
väsen i en modern teckenform.
Minion är lite kraftigare, och har högre xhöjd än de mer gracila Bembo och Garamond.
Denna modernisering till trots har Minion i hög
grad den elegans och läsbarhet som utmärker
renässansantikvan. Slimbach lyckades bra och
Minion är något av Adobes paradskepp.
En bidragande orsak till Minions framgångar är att den är rikt utrustad med specialtecken, gemena siffror, kapitäler, slängversaler och
särskilda rubrikskärningar. Lägg därtill en
utsökt kursiv, och du har ett typsnitt som
klarar det mesta. Minons kursiv har en kalligrafisk karaktär och fungerar bra som elegant
script i rubriker och som komplement till den
raka stilen i kataloger och förteckningar.
0
100
600
700
800
900
Black
Nu släpper Adobe Myriad Multiple
Master, ett typsnitt som har utrustats
med tre axlar och åtta ”master-fonter”.
Den viktiga nyheten är att teckenformen
kan anpassas till olika grader, den oväntade nyheten är att Minion kan kondenseras och den tråkiga nyheten är att vikten Black försvunnit, skriver Stefan
Lundhem i en granskning.
1000
0
100
Condensed
200
300
400
500
Bredd
600
700
800
900 1000
Extended
Dynamiskt omfång på axlarna vikt och bredd för Adobes MM-typsnitt. MinionMM har ett mycket begränat omfång, vilket hänger samman med typsnittets klassiska karaktär, som inte tål extremer.
Dessutom är vikten Black borta, trots att den finns i ”gamla” Minion.
HYMFedorgia
HYMFedorgia
HYMFedorgia
HYMFedorgia
I jämförelse med Display-skärningen, ämnad för rubriker, i ”gamla”
Minion är Minion MM ett avesvärt framsteg när det gäller optisk
anpassning i de större graderna. Här finns rubrikskärningar som gör
skäl för namnet. Ovan visas Minion Display, MinionMM 367wt
585wd 15op, MinionMM 367wt 585wd 48op, MinionMM 367wt
585wd 72op, alla återgivna i graden 48 pt.
4
En nyhet är att Minon nu har en kondenserad sort, alltså att breddaxeln går nedåt från normalbredden några
steg. Kondenseringen är dock mycket försiktig, och kan
kanske försvaras stilhistoriskt: renässansantikvan utvecklades mot kondenserade former med större kontraster
under 1600-talet.
Kondenseringen är tänkt att användas i smala spalter
och andra trånga utrymmen. I små grader blir den kondenserade svårläst, men i 10/12 fungerar den utmärkt. Även
den halvfeta kondenserade fungerar bra, och kan ge intressanta resultat som rubriktypsnitt. Särskilt den kondenserade kursiven i normal och halvfet är lyckad.
Störst utrymme för egna åtgärder ger viktaxeln, där det
ges möjlighet till en extra tillfettning. Detta bör ses mot
bakgrund av att Minion urpsrungligen hade en extrafet
vikt, som försvunnit i multiple-master-versionen.
Det närmaste du kan komma med maxivärden på
bredd- och vikt-axlarna och med olika optisk anpassning är
rätt tama versioner som helt saknar den dundrande kraften hos Minion Black. Har du vant dig vid denna vikt bör
du alltså behålla ”gamla” Minion i din stilmeny.
Optisk gradanpassning
Optisk anpassning innebär att teckenformen modifieras en
aning för att kompensera för optiska effekter som uppstår
när typsnittet sätts i mycket små och mycket stora grader.
Så har man alltid gjort under blysättningens epok, när
man framställde en ny font för varje enskild vikt.
Utgångspunkten har varit textgraderna 10–12 punkter,
som är mycket lättlästa. Mindre grader kräver större
ansträngning. För att anpassa teckenformen till ögats krav
höjdes x-höjden i förhållande till versalerna, nedstaplar
drogs upp, tecknen gjordes bredare med större ljusrum,
grundstreck och seriffer gjordes kraftigare och utrymmet
mellan tecknen breddades.
Dessa åtgärder drevs längre ju mindre grader som
utformades. För rubrikskärningar från 18 punkter och
uppåt gjorde man tvärtom, ty här var läsbarheten inte
något problem, medan estetiska aspekter i stället blev mer
framträdande. Serifferna förfinades, grundstrecken gjordes smalare, teckenbredd och mellanrum gjordes mindre
och nedstaplarna längre.
När fotosättningen övertog blysättning nöjde man sig
av ekonomiska skäl med en enda ”master”, som geometriskt förstorades eller förminskades för alla grader. Denna
förenkling övertogs av PostScript-typsnitten.
Adobe började åtgärda saken med rubrikskärningar i
sina Original-snitt, men först med multiple-master blir det
Hymfedorgia
❷ ”Gamla” Minion har en vikt, Black som inte
återfinns i MinionMM och som inte heller kan återskapas med de Masters som finns där. Viktaxeln
går inte tillräckligt långt. Här ser du Minion
Black, MinionMM 620wt 600wd 6 op, MinionMM
620wt 600wd 14 op, alla i 36 pt.
MINION MM 367 RG 585 NO 11 OP:
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLM
NOPQRSTUVWXY
ZÅÄÖ 1234567890
MINION MMIT 367 RG 585 NO 11 OP:
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLM
NOPQRSTUVWXY
ZÅÄÖ 1234567890
MINION MM 578 BD 585 NO 11 OP:
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLM
NOPQRSTUVWXY
ZÅÄÖ 1234567890
MINION MMIT 578 BD 585 NO 11 OP:
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLM
NOPQRSTUVWXY
ZÅÄÖ 1234567890
5
72-pt
OPTISK
STORLEK
Minion
48 pt
MinionMM
6-pt







6 pt
GRAD
Minion MM använder icke-linjär interpolation längs den optiska axeln
för att få bättre optisk anpassning i de mindre graderna. I storlekarna
6–18 punkter används brytpunkter så en större andel av 6-punktersmastern slår igenom än om linjär interpolation använts. Tekniken är
bra, men den springande punkten är utformningen av mastern.
en allvarlig förändring. Multiple-master gör det möjligt att
genomföra dessa modifikationer av teckenformen steglöst
för varje grad. Det är ett steg tillbaka till blyteknikens
kvalitet och två steg framåt i typografisk kontroll och flexibilitet. Avgörande för teknikens värde är hur mastrarna
(extremformerna) utformas.
Minons optiska ”masters”
Minion MMs optiska masters för 6 punkter och 72 punkter
genererar gradanpassade fonter när du väljer ett värde på
den optiska axeln. Detta val sker alltså inte automatiskt när du väljer storBlytypsnittens
lek, utan en särskilt sort måste skaextremer genererades
pas i FontCreator.
Skärningspunkten för interpolatioutifrån textgraderna,
nen är 11-pt-nivån. Här är Minion
varvid man kunde
MM identisk med gamla Minion. Från
lägga till och dra ifrån
11 ner till 6 punkter är tecknen allt
bredare och kraftigare, från 11 upp
efter behov. MM:s
till 72 punkter blir de successivt tunbrödtext ska generenare och smalare. Denna interpolaras av två extremer,
tion sker dock icke-linjärt, så att de
mindre graderna har en större andel
som måste innehålla
av 6-punkters-mastern än de skulle
allt men inte inte
haft vid en linjär interpolation (se bilmycket mer än det
den ovan). Den optiska anpassningen
är lyckad i rubrikgraderna, men för
som ska återfinnas i
försiktig i de små graderna.
brödgraderna. Mycket
Här avviker Minion MM från den
tyder på att det hela
tumregel som G.H Griffith uppställde
1947 och som tillämpats av både
blir lite utjämnat.
Linotype och Monotype, nämligen att
en 6-punkts-variant bör vara 71 % av 12-punkts-varianten.
Walter Tracey redogör i sin utmärkta bok Letters of
Credit för hur C. H. Griffith under arbetet med gradanpassningen av W.A. Dwiggins nya typsnitt Falcon fann att
en balanserad kurva för optiskt anpassade varianter från
12 till 6 punkter håller 40,5°, medan en geometrisk
anpassning från en master på 12 punkter till 6 punkter ger
en kurva på 50°.
Om vi tillämpar dessa kurvor på Minion och MinionMM
finner vi att Minion som sig bör håller en kurva på 50°, och
att MinionMM håller en näraliggande kurva på drygt
47,5°. 6 punkters optiska variant är 52,5 % av optisk 12
punkters. Dessvärre var Slimbach inte med på Monotypekonferensen i Cambridge, så jag kunde inte konfrontera
honom med denna problematik. Den mångkunnige David
Lemon från Adobe klargjorde att Slimbach definitivt inte
hade arbetat med kurvor, utan utgått från vad han ansåg
Bilden ovan visar Minion Regular med en
Master i 48 pt – denna teckenform ändras inte
i olika grader – Minion MM med 48 punkters
optisk anpassning och nederst Minion MM
med 6 punkters optisk anpassning satt i 48 pt.
vara den bästa formen för en 6-punktersskärning.
Slimbach hade åtminstone i detta fall en annan uppfattning än Griffith m.fl. om optiska krav på läsbarhet, får
man konstatera.
Det går att till någon del kompensera för MinionMM:s
otillräckliga anpassning, genom att använda 6 punkters
optiska stil på 11 punkter och expandera 6 pt-varianten
maximalt på 10 punkter, men det egentliga problemet, att
få optimalt läsbara tecken i de små graderna, går inte att
lösa. För detta krävs en bredare och öppnare master.
David Lemon menade att problemet var lätt åtgärdat
genom att införa flera brytpunkter på skalan. I så fall kunde en bredare 6-pt-master användas i stor procent för de
minsta graderna till 8 pt, något mindre från 8 till 11, och
11-punkters versionen ändå genereras.
Tekniskt sett är multiple-master definitivt ett framsteg
i fråga om flexibilitet och kvalitet. Den bästa lösningen
vore kanske att arbeta med flera masters på samma axel,
eller att skapa olika multiple-master-fonter för mikrograder, brödtext-mellanrubrik och display, som tillåter extrema former när det behövs.
Typografiskt finlir
Det är ganska omständligt att ta fram anpassade fonter
från ett multiple-master-typsnitt. Troligen kommer endast
ett fåtal brukare av Minion att experimentera med egna
sorter av typsnittet. Härtill krävs kunskap, intresse och
tid, en kombination som endast är ett fåtal förunnat. I realiteten håller man sig i första hand till dem som tillhandahålls som förvalda. Det är istället bok- och tidningsformgivarens ansvar att prova fram de varianter som är optimala
för olika sammanhang.
Ett sådant område är att kompensera för brister i sättning och tryck. MM-tekniken kan i viss mån åtgärda att
tecknen blir för tunna och hårda genom att skräddarsy
vikt och optisk anpassning. Möjligen kunde denna aspekt
ges en särskild axel, så att man lugnt kan välja vikt, bredd
och optisk anpassning ur rent typografiska aspekter och
sist kontrast eller tryckanpassning för olika exponering
och tryck.
Tills dess bör man göra sig besväret att testa olika kombinationer av vikt, bredd och optisk nivå på olika upplösning, rastertäthet och papper för att få en font som optimalt återger Minions karaktär i olika situationer. Se där
en ny nisch för den experimentlystne! Medan vi förr såg
experter som utformade kerningpar till försäljning får vi
kanske se experter som tillhandahåller MM-kombinationer för olika tryck.
Stefan Lundhem
6
Design Typografi Produktion # 7 • september 1992
Med Bildbanken hittar du rätt bild hemma framför datorn
Snart kan du plocka bilderna ur
arkiven själv – utan att vara hänvisad till bildbyråpersonalens
skicklighet och smak. En ny elektronisk bildbank, Posten
Bildbanken AB, gör det möjligt
för dig att se bilderna på din
egen dataskärm. Du väljer bilder
och sätter dig och väntar på att
de ska dimpa ner genom brevlådan.
Bildbanken fungerar som en elektronisk katalog för de bildbyråer som är
med i systemet. I dag är det bara Mira
och Bildhuset som anslutit sig. Nu ligger drygt 300 000 av deras bilder lagrade i centraldatorn i Kiruna.
Systemet är dimensionerat för tio miljoner bilder.
– Det är tekniskt möjligt att fylla
ut hela arkivet inom en femårsperiod,
men marknaden avgör om det blir så,
säger Kjell Persson som ansvarar för
driften i Kiruna.
Redan i höst ska det gå att beställa
bilder via dator. Ännu så länge kan du
endast se bilderna på skärmen och
sedan får du ringa upp bildbyrån och
beställa bilden på traditionellt vis.
Bildbyråerna Mira och Bildhuset räknar med att ha sin del av verksamheten i gång i höst.
Men det är mycket som ska klaffa
tills dess.
Problem med ISDN-nätet
– Vi har haft problem med
Televerkets tjänster. De har inte tillräcklig rutin på ISDN-nätet än.
Ibland kommer inte kunden fram och
ibland blir det störningar under sökningen, säger Kjell Persson.
Som svar på kritiken av det dåligt
fungerande
kommunikationsnätet
säger Televerkets Hans Augustsson
att ISDN är under upparbetning och
kan ännu inte förväntas fungera friktionsfritt.
– ISDN-nätet ska inte säljas som
en kommersiell tjänst förrän vid årsskiftet.
ISDN, som står för Integrated
Services Digital Network, är ett digitalt pilotnät med endast några få kunder knutna till sig. Idag är det möjligt
att prata i telefon, skicka datameddelanden, bilder och annat via ett
sådant här abonnemang.
Andra tjänster som ska ingå är
bland annat att kunna skicka ett meddelande till någon samtidigt som man
pratar med någon annan.
ISDN kommer att vara gångbart i
tjugotalet europeiska länder inom
några år.
– Vi är framtida konkurrenter till
både posten och budfirmorna. Varför
skicka en diskett med ettor och nollor
när det går att skicka ettorna och nollorna direkt via nätet, säger Hans
Augustsson, som sålt tjänsten till
Posten Bildbanken AB.
Så här gör du
1. Öppna programmet Bildsökning på
vanligt Mac-manér.
2. Gå in under Arkiv och begär Öppna
Bildbanken.
3. Uppkoppling sker automatiskt.
4. Ge ditt användarnamn och lösenord
för att komma in i banken.
5. Du ser vilka arkiv som finns, än så
länge bara Mira och Bildhuset. Välj i
vilket av dem du vill titta.
6. Du är nu inne i högsta hierarkin i
klassificeringssystemet av bilderna.
Du ser en lista med rubriker och hur
många bilder som är underordnade
varje rubrik. Begränsa urvalet.
7. Begär Visa bilder. En karta på tolv
bilder dyker upp på skärmen.
8. Välj Ta bort bilder, t. ex. åtta av
dem som är uppe. Åtta nya bilder
kommer att dyka upp i deras ställe.
Så kan du hålla på tills du har sett de
bilder du vill se.
9. Nu kan du välja att antingen spara
bilderna lokalt, lågupplösta för skissänmdamål, i din egen dator eller
beställa de bilder du vill ha hemskickade från bildbyrån.
Det går att söka under ämnesord,
på speciella fotografer, bara dia osv.
Om du har sett en intressant bild som
du misstänker att du kommer att vilja
titta mer på en annan gång, ska du ta
reda på bildens nummer. Numret är
del av den informationstext som finns
till varje bild. Har du det här numret
kan du knacka in det på en gång och
behöver alltså inte leta under andra
rubriker.
Går att skriva ut
När du valt vilka bilder du vill titta på
tar det sju sekunder för bilden att
dyka upp på skärmen. Du kan inte
bedöma vilken fotografisk kvalitet den
har, men det följer med en beskrivning av bilden med uppgifter som att
det är en diabild, vad fotografen heter
etc. Bilden går att skriva ut och
använda som skiss vid sidplanering.
Om du hittar den bild du söker
beställer
du
den
via
datorn.
Bildbanken vidareförmedlar beställningen till Mira eller Bildhuset, som i
sin tur skickar bilden till dig. Det är
bildbyråernas leveransvillkor och pri-
ser som gäller.
Bilderna ligger alltså elektroniskt
lagrade i centraldatorn i Kiruna. För
att komma åt dem behöver du en
Macintosh med minst 3 MB internminne (PC kommer att fungera i ett
senare skede), ett modem, ett
kommunikationsprogram, ett speciellt
kompressions/dekompressionsprogram och Bildbankens program
Bildsökning.
För att kunna få en uppfattning om
hur lagrade diabilder ser ut behöver
du dessutom en färgskärm och ett 24bitars
grafikkort
i
datorn.
Abonnemang hos Posten Bildbanken
AB och Telverkets tillkommer naturligtvis.
Inte gratis
Och så till myntets baksida, vad det
kostar. Även om du inte räknar ditt
eget jobb så är det inte gratis…
Abonnemang
hos
Posten
Bildbanken AB 5 000 kr per år (inklusive Bildsökningsprogrammet).
Användaravgifter: 550 kr per söktimme. Att spara bilder i din dator i
”kvalitet 1” 25 kr, i ”kvalitet 2” 150 kr
– plus publiceringskostnaden för bilden, som görs upp med Mira eller
Bildhuset. (Se lista på nästa uppslag)
Vill du sälja dina egna bilder
genom banken tar Bildbanken ut en
årsavgift på 24 000 kr plus 20 öre per
bild och år, plus kostnad för inläsning
av bilderna som varierar beroende på
bildens storlek och motiv (enklare
motiv tar liten plats i datorn, detaljerade bilder tar större plats).
Televerket ska också ha sitt.
EttISDN-abonnemang kostar 4 640 kr
med en kvartalsavgift på 1 160 kr och
23 öre markeringen.
Prova på själv!
Om du vill prova på det nya sättet att
söka bilder, men tycker att ett eget
abonnemang är onödigt, då ska du gå
till
Matton-butiken
på
Birger
Jarlsgatan 55 i Stockholm (tel 08–24
26 50).
– Vi ska inte använda vårt abonnemang själva utan terminalen finns till
för allmänheten. Den som vill kan
komma hit till butiken och söka själv,
säger Tim Bertilsson som finns till
hands i butiken.
Matton tar betalt för uppkopplad
tid, som nu ligger på 750 kronor i timmen. (Det priset ska göras om). För
varje minut man använder tillkommer en ännu okänd avgift. Vill man
skriva ut bilden på papperskopia eller
diskett för att använda som skiss
7
Finn rätt foto – en DtP-guide till 40 svenska bildbyråer
Det finns hundratals bildbyråer
i Sverige, var och en med egna
specialiteter och ofta även med
med egna priser. Guiden som
DtP publicerar på nästa uppslag
är tänkt som snabbvägledare i
den stund du väljer bildbyrå.
Den är särskilt bra att ha om det är
något riktigt udda du är ute efter. Vad
sägs till exempel om färska bildleveranser från Sydpolen, Abraham
Lincolns invigningstal som president
eller satellitbilder från SMHI?
Storleken är inte allt
Det finns mycket att tänka på i valet
av byrå. Antalet bilder säger ingenting om kvaliteten. En byrå med
extremt många bilder kanske är dålig
på att gallra och har kvar en massa
gammalt skräp som borde ha kastats
för länge sedan. Å andra sidan kan
just dessa bilder vara kul i kuriosasammanhang. De flesta byråer gallrar
dock flitigt för att hålla sitt arkiv med
ett överskådligt utbud.
Dubbelpublicering?
Det är svårt att få några garantier för
att den bild du valt inte publiceras
samtidigt av någon annan av bildbyråns kunder. Det är nästan bara bilder som ska användas i kommersiella
sammanhang som spärras.
Små byråer har dock bättre minneskoll på sina bilder och undviker
oftast att sälja samma bild till flera
köpare samtidigt. Stora byråer, å
andra sidan, har så ofattbart många
bilder i lagret att risken för samtida
publicering är minimal. Inget större
problem i praktiken, alltså.
Minimipriser
Prisexemplen på nästa uppslag gäller
för arkivbild som publiceras på mindre än en halvsida, i redaktionellt
sammanhang och med en upplaga på
max 10 000 exemplar.
Uppdragsfotopriset per timme gäller under vardagar och på kontorstid.
Framplocknings- alternativt hemlåningsavgiften är ett minimipris.
Alla priser i vår bildbyråöversikt är
angivna utan moms och frakt.
Erika Löfquist
Svenska Fotografernas Förbund har populäraste prislistan
Avtal och arvoden kan göras
upp vid varje enskilt köptillfälle.
Men det finns riktlinjer – som
utarbetats främst för att skydda
bildleverantören.
Det finns två stora organisationer på
området,
Bildleverantörernas
Förening,
BLF,
och
Svenska
Fotografernas Förbund, SFF.
BLF är en branschorganisation för
yrkesfotografer och ska skydda deras
rättigheter. BLF har slutit avtal med
dagspress, fackpress och vissa TV-
bolag. Avtalen är bindande till skillnad från de prisrekommendationer
som SFF står för. Å andra sidan är
priserna lägre.
En mindre bild, mindre än en halvsida, i upplaga om max 10 000 exemplar kostar minst 254 kronor att
publicera enligt BLF-avtalet. Enligt
SFF:s rekommendationer skulle den
bilden kosta köparen 540 kronor. De
flesta byråer väljer alltså att gå efter
SFF:s rekommendationer.
Publiceringsrätten gäller bara för
de ändamål man kommit överrens om.
Den som publicerar bilden får inte förändra den utan fotografens tillstånd.
Priserna gäller för engångspublicering inom Sverige. Fotografens namn
ska anges annars kostar det motsvarande en arkivbild extra. Om du skadar bilden får du betala 300 kr/kopia.
Svenska Fotografernas Förbunds,
SFF, prisrekommendation för fotouppdrag: vardagar kontorstid, bilder
för redaktionellt bruk 450 kronor/tim.
I priserna ingår inte moms, materialkostnader, kopior, frakt, eventuell
reseersättning och liknande.
Flygforskaren som fick idén till Posten Bildbanken AB
Idén till det elektoniska bildarkivet kläcktes av fd flygforskaren
Bengt Johansson. Han är numera
VD i Posten Bildbanken AB och
ångrar inte att han bytte ut
flygplanen mot datorerna.
Nu äger han 9 procent av företaget,
resten tillhör Posten som räknar med
att slanta upp 37 miljoner under en
femårsperiod, innan det hela ska gå
runt. Hur kommer man då på en
sådan här idé?
– Min idé grundar sig på att för tre
år sedan kom de tekniska och ekonomiska förutsättningar för att behandla bilder på det här sättet. Jag läste
på tekniken och ekonomin och sedan
gick jag ut på stan för att kolla behov
och problem inom området.
Bengt Johansson beskriver dagens
bildbyråmarknad som komplicerad.
– Det finns ett antal tusen bildköpare och ett antal tusen bildsäljare
som ska hitta varandra. För att kunna
köpa rätt bilder måste du känna
byrån och dessutom ha en geografisk
närhet för att kunna besöka byrån och
titta på bilderna. Och bildsäljarna
måste marknadsföra sig mot alla dessa köpare. Nu når bildbyråerna en
helt annan marknad.
Pilotprojekt för Posten
Att Posten gick in och backade upp
projekten ligger i deras intresse och
var en effekt av bra timing.
– Posten har vaknat lite grann och
sett att det inte skickas lika mycket
brev längre. Elektroniska meddelanden blir vanligare. Därför låg det i
deras intresse att bredda sitt fält.
Bengt Johansson hävdar att det
hittills inte varit något problem att
övertyga kunderna om att det är värt
priset. Men det var inte lika lätt
innan projektet rotts i hamn.
– Vi var tvungna att ta fram en
prototyp med de väsentligaste funktionerna för att det var så svårt att
visa verbalt vad vi menade.
Enligt Bengt Johansson står nu
kunderna i kö och Posten Bildbanken
måste bromsa tillströmningen för att
hinna med installationerna. Vid slutet
av året räknar man med att ha 75
kunder till och ytterligare två bildleverantörer.
– Sverige har blivit väldigt runt.
Du sitter i Malmö och tittar på bilder i
Kiruna!
Företagsmodellen kan ses som ett
slag för glesbygden, alltså.
Så småningom kommer bilderna även att skickas digitalt till
kunden, i stället för som originalbild från själva bildbyrån.
Rädslan för bildstöld är stor.
– Men idag skickas ju bilderna till
reklambyråer som kan scanna in dem
på sina datorer, så risken blir inte
mycket större.
8
40 sätt att hitta rätt bild – samtidigt som du förmodligen minskar dina fo
Bildbyrå
Tel
Fax
Specialitet
Antal bilder
Andersson Pressbild, Bromma
08–98 82 60
–
Hästar, bevakar samtliga V65-tävlingar
10 miljoner
Arbetarrörelsens arkiv , Stockholm
08–24 17 60
–
Allt om arbetarrörelsen från sekelskiftet och framåt
300 000
Arkitekturfoto Max Plunger AB, Stockholm
08–668 68 69
–
Arkitekturbilder från Sverige och Finland
?
ASA-bild, Uppsala
018–12 51 12
–
Uppsala
3 000
Barnbildbyrån, Stockholm
08–644 34 22
–
Nya barnbilder, svartvitt o färg
–
Bazaar, Stockholm
08–612 82 62
08–612 10 51
Tredje världen
50 000
Bild & Fakta, Stockholm
08–658 49 58
08–84 24 19
Stämningsbilder samt arkitektur från hela världen
?
Bildarkivet Ellbergs bilder AB, Malmö
040–91 45 50
–
Brett utbud
1,5 miljoner
Bildbyrån Great Shots, Stockholm
08–10 72 60
08–20 77 21
Stockholms kust och skärgård samt barn, mest färgdia
200 000
Bildbyrån The Image Bank, Stockholm
08–10 17 70
–
Reklambilder
500 000
Bildhuset, Stockholm
08–661 01 30
08–663 80 05
Stolta över sina konstnärliga bilder
500 000
Bulls Presstjänst, Stockholm
08–23 40 20
–
Kändisar, tecknade serier och nyhetsgrafik
1 miljon
Creator, Malmö
040–16 30 10
040–15 31 33
Geografiska bilder
25 000
Diana Photo Press, Stockholm
08–665 19 45
08–665 32 95
Kändisar
25 000
Ekologibild, Stockholm
08–642 20 90
–
Naturskeenden
6 000
Felix & Felix, Stockholm
08–10 47 41
–
Sport och äventyr som surfing och bergsklättring
20 000
Filmhuset, Stockholm
08–665 11 00
08–661 18 20
Allt ur filmens historia
1,5 miljoner
Graffiti, Stockholm
08–668 62 10
–
Vardagsliv och annat med människor på, mest svart-vitt
?
IMS bildbyrå, Stockholm
08–30 25 00
08–33 80 75
Fackmaterial samt Bonniers samtliga tidskrifter
12 miljoner
JT Bildbyrå, Solna
08–27 50 54
08–27 69 43
Artister inom jazz, blues och folkmusik
6 000
Korthuset, Göteborg
031–11 66 60
031–13 02 89
Västkusten, särskilt Göteborg, mest färg
180 000
Megapix Bildbyrå, Stockholm
08–612 00 16
08–612 18 40
Söderhavsbilder av Bengt Danielsson
?
Mira, Stockholm
08–21 32 06
08–21 52 78
Brett utbud
250 000
Myra bildarkiv, Julita
0150–241 60
0150–240 60
Två gånger om året kommer bilder från Sydpolen
100 000
Naturfotografernas Bildbyrå/N, Österbybruk
0295–207 80
0295–211 00
Lämmeltåg, en raritet på bild, och en spindels födelse
400 000
Norrlandia, Umeå
090–11 05 25
090–11 05 25
Norrland och Nordnorge
40 000
Paragon Bildbyrå AB/Bosse Lind, Täby
08–756 62 78
08–756 48 67
Sport och fritid, som t. ex. guldvaskning
100 000
Posten Bildbanken AB, Kiruna
0980–836 80
0980–100 85
Delar av Miras och Bildhusets bilder elektroniskt lagrade
300 000
Pressens Bild AB, Stockholm
08–738 38 00
08–656 96 70
Nyhets- och reportagefoto, dagsaktuellt och historiskt
13 miljoner
Reportagebild, Stockholm
08–725 24 28
08–600 02 08
Nyhets- och reportagebilder
?
Reportagefoto/BMP, Stockholm
08–653 93 00
08–654 56 73
Personporträtt, sport, geografiska bilder
1 miljon
Sjöberg Press Service, Älvsjö
08–99 92 63
08–99 90 99
FIlm, TV och musik
3–5 miljoner
Skylight Bildbyrå, Åby
011–633 68
011–633 57
Moln och väder
20 000
Skärgårdsfotografen, Nynäshamn
0752–204 20
0752–123 61
Stockholms skärgård året om
30–40 000
Stockholm Stadsmuseum
08–700 05 33
–
Stockholms historia från 1400-talet och framåt
1 miljon
Suzy Press Agency, Stockholm
08–783 06 01
–
Mode och udda reportagebilder
25–30 000
Svenskt Pressfoto AB, Stockholm
08–13 52 40
08–612 18 40
Stort porträttförråd, bilder ur Svenska Dagbladet
5 miljoner
Sveriges Television, Bildarkivet, Stockholm
08–784 56 00
08–784 56 10
Historiska pressbilder 1914–1967
5 miljoner
Tiofoto,Stockholm
08–24 54 10
08–24 68 08
Brett utbud
?
TT-bild, Stockholm
08–654 11 70
–
Kända statsöverhuvuden, artister m. fl.
?
9
otokostnader högst betydligt
Framtagnings-/låneavgift
Pris för arkivbild
Uppdragsfoto
Öppet
Övrigt
500 kr/timme, 0 kr vid köp
BLF-priser
480 kr/tim
9–17 samt vid tävlingar
Ägs av Svenska Travsporten
–
550–650 kr
–
Mån, fre 10–12, ons 13–15
Spanska inbördeskriget, Vietnam, Sovjet
–
SFF-priser
550 kr/tim
9–17
Även reklam- och reportagebilder på uppdrag
14 dagar gratis
520 kr
SFF-priser
9–16
20% rabatt för personal- och facktidningar
300–500 kr, 0 kr vid köp
Cirka 2 000
–
Dygnet runt
40 fotografer anslutna, många utländska barnbilder
–
SFF-priser
–
9–17
Fd Sidas arkiv, samarbete med England, Nederländerna
–
SFF-priser
SFF-priser
Ja
En fotograf i England
200 kr, 0 kr vid köp
350–500 kr
–
8.30–16
Kontakt med Svenskt Pressfoto
BLF-priser
–
9–17
Samarbete med byråer i USA, England, Australien
48 tim gratis, 0 kr vid köp
1 200 kr
–
9–17
Kontor i 62 länder
575 kr
–
9–17
En del bilder elektroniskt lagrade i Posten Bildbanken
Två veckor gratis
700 kr
–
8.30–16.30
Säljer bilder från Paris-Match, Daily Mirror m. fl.
–
SFF-priser
–
8.00–16.30
Finns inte din bild görs den och du får den till arkivpris
?
”Högt”
–
Efter överenskommelse
Svensk ensamrätt för vissa utländska fotografer
–
BLF-priser
BLF-priser
9–17
De fyra fotograferna är ekologer och reseledare
Oftast SFF-priser
700 kr/tim
9–17
Samarbete med Bildhuset och Image Bank
–
200 kr
–
12–16, ons 12–17
Skådespelarporträtt, lånar även ut gamla filmaffischer
En månad gratis
420–540 kr
Från 490 kr/tim
9–17
Avtal med danska byrån Ragnarök
135 kr
BLF-priser
440 kr/tim
9–15
Kontakt med agenturer i Europa, Japan och Australien
–
600 kr
750 kr
9–17
Även reklam- och industribilder
SFF-priser
SFF-priser
9–16.30
Ägs av de 38 fotograferna själva
Omfattande sökn. 300 kr/tim
500 kr
–
9–17
Nej, ingen villervalla i arkivet!
varierar
590 kr
–
9–17
En del bilder elektroniskt lagrade i Posten Bildbanken
–
500 kr
För arkivpris
9–17
Bilderna spärrade i tre år
500 kr
–
8–17
Även bilder inifrån kärnkraftverket i Forsmark
–
580 kr
350–450 kr/tim
9–17
Här finns också udda grejer
–
SFF-priser
SFF-priser
Ej söndagar
Samarbete med byråer i Sverige och utomlands
Se artikel här intill
Se Mira respektive Bildhuset
Dygnet runt
Under uppbyggnad (se artikel på sid 6)
100–500 kr, 0 kr vid köp
400–600 kr
440 kr/tim
8–20, sommartid 8–18
Här finns DN:s och Expressens samlade tillgångar
BLF-priser
BLF-priser
8–16
Här finns Aftonbladets och Associated Press bilder
0 kr vid köp
BLF-priser
Ja
?
Även Malmö, tel 040–23 23 02, fax 040–23 73 05
BLF-priser
Varierar
8–16.30
Kontor i Madrid, samarbete med utländska byråer
–
BLF-priser
–
9–17
Även satellitbilder från SMHI
–
750 kr
450 kr/timme
Dygnet runt
–
–
500 kr
–
Tis–ons 11–16, tors 11–19
Sex dagars väntetid på beställd bild
Tio dagar, sökning 25 kr/tim
1 000 kr
–
9–17
Går att beställa sökning från arkiv i New York (dyrt)
Omfattande sökning 300 kr
BLF-priser
440 kr/timme
9–17
Samarbete med ett trettiotal andra bildföretag
–
BLF-priser
–
9–16
Den äldsta bilden visar Abraham Lincolns invigningstal
14 dagar 300 kr, 0 kr vid köp
750 kr
–
9–17, juli–aug 9–16
Samarbete med två amerikanska byråer
–
BLF-priser
–
9–19
Säljer hela paket, både text och bild, för 525 kr
10
Så får du flyt på rubrikvrängningen med hjälp av Photoshop
Ibland vill man förändra bokstäverna – för att förstärka vad man vill säga, eller kanske bara som en
rolig layoutdetalj.
Tommy Sundström visar här steg för steg hur du
stänker vattendroppar på din rubrik.
Det finns flera program som är specialister på att vrida och
vränga rubriker, som LetraStudio eller TypeStyler). Du
kan också ge dig på dem med FreeHand eller Illustrator.
Men trots dessa programs imponerande möjligheter är
det mindre ofta jag bearbetar rubriker med dem. De är
paradoxalt nog för exakta. Och ofta är jag inte alls ute efter
exakthet, utan vill tvärtom lösa upp typernas stränga
gräns mellan svart och vitt.
Så i stället har mitt favoritprogram blivit ett som sällan
förknippas med texthantering – Photoshop.
Det skall direkt medges – så får vi den diskussionen ur
världen – att det har sina nackdelar; om du skall ha sedvanlig skärpa på åtminstone en del av texten så måste du
ha hög upplösning när du jobbar. Det kan betyda stora
dokument, som är ohanterliga och långsamma.
Men du kan göra saker med Photoshop som skulle vara
omöjliga, eller ytterst svåra, att åstadkomma med de traditionella textvrängningsverktygen. Och det finns knep som
kan hålla nere dokumentstorleken (jag återkommer till
dem i slutet av artikeln).
vill inte att förvrängningen skall påverka hela området på
samma sätt.
Fördelen med att spara en markering som egen kanal är
att du får kontroll över hur mycket en förändring skall slå
igenom. Svart skyddar helt och hållet originalet, vitt låter
förändringarna slå igenom 100%. Grått skyddar följaktligen delvis.
Grått skydd
Ta Läs in markering, så att droppen åter får den flimmrande markeringen runt sig.
Maximal förvrängning vill vi ha i områdets ytterkanter,
så dessa skall lämnas i det närmaste helt vita. Därför tar
vi Ramlinje… från Redigera-menyn, och ber datorn fylla
i ett lämpligt antal pixel innanför markeringen. Hur
många beror på vilken upplösning du valt.
Upplösning
Starta Photoshop. Skapa ett lagom stort dokument och
skriv din rubrik där.
Resultatet blir så här:
När du arbetar med bilder behövs sällan särskilt hög
upplösning, eftersom de mest består av toner som glider
i varandra. Med text är det tvärtom – den är beroende
av den skarpa kanten och exakta kontrasten mellan
svart och vitt.
Samtidigt gör hög upplösning att dokumenten blir
gigantiska. Hårddisken fylls och arbetet tar oändlig tid.
Det får bli en kompromiss. 300 pixel/inch (bildpunkt per
tum) är samma upplösning som en laserskrivare, och det
brukar räcka för rubriker.
Du som föredrar högre kvalité knappar in en högre siffra, och betalar med tid.
Men eftersom det var ytterkanterna som skulle göras
vita tar vi nu Invertera under Ljusvärden > på Bildmenyn.
Rita droppen
Nästa steg är att rita själva vattendroppen. Det görs
enklast med ritstiftet
.
Rita gärna flera droppar. När du är klar sparar du dina
spår (Spara Bana… från Ritstift-menyn), och klickar
sedan mitt i något av dem så de blir en markering. Ta
Spara markering från Markering-menyn så sparar du
den som egen kanal.
Arbetar du i färg blir det kanal 4 eller 5, men i det här
exemplet gör vi det i svartvitt, så det blir kanal 2.
Inom droppens område skall vi förvränga texten, men vi
Har du gjort flera droppar måste du nu arbeta med dem
en och en. Välj en droppes svarta centrum genom att klicka
på det med trollstaven
.
Se till att din bakgrundsfärg är vit och din förgrundsfärg svart.
Dubbelklicka på färgblandaren
och ställ in radiell
blandning och en hög Mittpunkt.
11
Nu är grunden lagd. Men det behövs färg och kontur på
dropparna för att illusionen skall bli trovärdig.
Har du flera droppar kan du dock ta och förvränga de
andra nu, så kan resten av arbetet göras på alla samtidigt.
Färg
Dra därefter från mitten av droppen ut
mot kanten, och du får något som här till
vänster.
.
Har du en droppe som inte är så cirkelformad kan du behöva jobba litet med den
för att få till det. Dubbelklicka på blandarverktyget
och välj Enbart mörkare så kan du bygga på den mörka kärnan. Bry dig inte om ifall det inte blir
helt jämnt och snyggt, det jämnar ut sig i följande steg.
Gränsen mellan
kärnan och den vita
kanten är fortfarande alldeles för skarp
Den måste suddas
till.
.
För att göra det
måste vi åter få tag i droppens ytterkontur.
Ta Läs in bana… (från Markering-menyn) och klicka
i en droppe. Har du flera är alla nu markerade. Välj den
droppe du vill arbeta med genom att hålla ner xS, och
inringar den med ett urvalsverktyg (
eller
).
Ta under Filter-menyn Oskärpa > och Gaussisk
oskärpa…. Också här beror det på vilken upplösning du
har vad som är ett lämpligt värde, men börja med 2 och
prova dig fram. Du kan alltid göra samma manöver flera
gånger om det blir för litet och rensa kanten på nytt med
en vit linje om det blir för mycket.
Nu skall vi färgsätta dem. Och återigen kommer din
droppmask till användning.
Ta alltså Läs in markering, välj sedan ut en lämplig
förgrundsnyans. Eftersom DtP trycker på grått papper
(110 grams Colorit Duvgrå från Pappersgruppen) så tar
jag i ordentligt för att synas och tar 30% grått, men med
vitare papper och finare tryck kan 20% vara en lämplig
utgångspunkt för experimenterandet. Jobbar du i färg så
ta en ljus blå nyans.
Ta så Redigera, Fyll… och Enbart mörkare.
Eftersom masken är tunnast (vitast) i kanten av dropparna så kommer det gråa igenom mest där, medan de centrala delarna är mer skyddade och blir ljusare.
Men man kan ändå behöva finjustera resultatet. Ta
Bild, Ställ in > och Nivåer…. Flytta den grå och den
vita pilen under Ingångsnivåer tills du är nöjd med
resultatet.
Det flyter
Vi börjar nu närma oss det riktigt spännande. Hoppa över
till kanal 1. Ta Ingen från Markering-menyn för att bli
av med den gamla markeringen – för nu skall vi använda
den du just gjort. Ta alltså Läs in markering.
Troligen kommer den flimriga linjen som visar markeringen nu att vara dubblerad. Det är datorns sätt att visa
att det inre området inte påverkas så mycket.
Om du gjort flera droppar, välj ut en av dem. Ta från
Filter-menyn, Annan > och Spherize… (mitt Photoshop,
men inte mina filter är uppgraderat från en engelsk version, så möjligen kan det heta något annat i ditt program.
Sfärisera?). I dialogrutan behöver i allmänhet inget
ändras, utan det är bara att säga OK.
Före
Efter
Du ser bättre vad du gör om du gömt markeringen
innan du öppnar Levels-rutan. Ta Göm markeringsgränser från Markering-menyn, så slipper du den flimmrande markeringen.
Ljusare under vattnet
Nästa steg blir att göra de svarta bokstäverna något ljusare i dropparna.
Ta fram banan för dropparnas ytterkonturer och klicka
i det, så du får en markering av hela dropparna.
Ta fram Nivå-rutan. Den här gången skall vi använda
Utgångsnivåer:, under vilken du drar den svarta triangeln åt höger.
Inte långt, men tillräckligt för att bokstäverna i dropparna skall verka lite gråare, som om de sågs genom lite
vatten.
Och när du ändå har konturerna markerade kan du om
du vill passa på att bättra på dropparnas kantskärpa. Välj
ungefär 30% förgrundsfärg, ta Redigera och Ramlinje…
med Enbart mörkare och 1-2 pixlar bred linje.
12
Blänk och skuggor
Nu skall vi fullborda illusionen genom att lägga på blänk
och skuggor.
Först blänken.
Och återigen kommer din skyddsmask till användning.
Men denna gång vill vi bara använda en del av den. Så vi
ska bara behålla de delar där blänken skall vara.
Om du följt tipset ovan med Göm markeringsgränser
tar du nu Visa markeringsgränser så du återigen kan se
markeringen.
Dubbelklicka på lassoverktyget
och ställ in en stor
Radie på ludd. Testa med 10. Detta för att inte kanterna
på de områden du väljer ut skall bli för tydliga.
Håll sedan ner x-tangenten och ringa in de områden där
det inte skall vara något blänk. Som du ser försvinner markeringen från dem.
När du är nöjd byter du färg till vitt och tar återigen
Fyll… under Redigering-menyn (fast denna gång naturligtvis inte Enbart mörkare)
Där masken är som tunnast – i kanterna – slår effekten
igenom och det ser ut som blänk.
Skuggor
Lika automatiskt går det tyvärr inte med skuggorna. De
måste vi rita dit. Men bli nu inte rädd, även om du inte
tror att du kan teckna – det vi skall göra är enkelt. Och
datorn är mycket förlåtande – det enda den kräver är att
du nu sparar det du gjort.
Eftersom vi bara skall måla i dropparna kan vi använda
din bana för deras konturer för att skydda området utanför. Ladda det och klicka i det så att det blir en markering.
(Den kan du gott gömma, så blir det lättare att se).
Sätt färgen till svart, välj retuchsprutan
, som du
dubbelklickar på och ställer in på Enbart mörkare.
Börja spruta! För den fram och tillbaka i bågformade
rörelser. Först så att den knappt kommer in innanför markeringen alls, och sedan när du fått in känslan allt längre
in, tills du är nöjd med resultatet.
Om du tycker det underlättar kan du rotera bilden 90°
eller vända den upp och ner. (Men ta bort markeringen
först, annnars roterar du bara den.)
Skulle något bli misslyckat kan du alltid ångra dig.
Omedelbart efter med x-z. Eller om allt blivit dåligt kan du
återgå till senaste sparade version med Återgå. Och en del
blivit bra och en del dåligt tar du först och tar bort din
skyddande markering (med Ingen från Markeringmenyn), och tar sedan sudden
, håller ner alternativtangenten, och suddar fram din förra version. Samma sak,
men mer detaljerat kan du göra med gummistämpeln
.
Dubbelklicka på den först och välj Återgång.
Ärligt talat så blir också blänken bättre om du ritar dit
dem. Välj vit färg, och arbeta med antingen retuchspruta
eller pensel
. Testa att hålla retuchsprutan stilla
och bara klicka dit blänk (det kan du givetvis göra också
om du valt det mer automatiska blänkandet).
Och när du är nöjd så är du klar!
Sluttips
Ett par slutanmärkningar och ett tips för dig som vill arbeta vidare:
Det är svårt att kolla resultatet på laser. Låt för säkerhets skull sätteriet köra fram ett korrektur åt dig när du är
klar.
Och spara extrakopior då och då, så slipper du börja om
helt från början om det skulle gå snett någonstans.
Slutligen ett knep för de mer avancerade, eller dem som
vill spara plats och datortid.
Istället för att skriva texten i Photoshop skriver du den i
Illustrator (eller i Freehand om du har EPS Exchange) och
tar sedan i Photoshop Montera… från Arkiv-menyn.
När du sedan är klar med droppen kan du spara den i
eps-format, och använda din bana som Urklippsbana.
Då är det bara själva dropparna som sparas, och du kan
sedan importera dem till Illustrator och lägga dem på plats
över din text.
Då kan du arbeta med betydligt lägre upplösning.
Texten utanför dropparna förblir ju skarp, och i dropparna
är den så förändrad att ingen reagerar på lite oexaktheter.
Tommy Sundström
Kan man använda utskrifter från laserskrivare som original?
Går det att använda
utskrifter från en vanlig
300-punkters laserskrivare som original för
trycksaker?
Nu introduceras Canons
nya 600-punkters printerverk. Förmodligen är tekniken framtidens standard för
svartvita laserskrivare.
Men hur gör den som
inte har råd att byta upp
sig, och som inte vill rippa
allt i tid och otid heller?
En enkel åtgärd, om det
rör sig om mindre textstycken, är att sätta allt i 200400 procent. Sätter du det
fyra gånger så stort och drar
ner det i tecknarkameran så
har du faktiskt fått ut en
upplösning på 1 200 punkter ur en vanlig laserskrivare – och det räcker oftast.
Sätt aldig text i storlekar
under 7 punkter på en
laserskrivare.
Bokstäver
som e och a fylls igen, små
detaljer förvrängs. Måste du
använda dessa grader så
använd sanserif-typsnitt!
Måste du ha en antikva
så välj Century Schoolbook,
Lucida, Charter eller Stone
Serif till exempel.
Undvik halvfeta och feta
skärningar. Kolpulvret i
laserskrivaren brukar ofta
sköta den saken på egen
hand i små grader… Ibland
kan en lätt spärrning hjälpa
upp resultatet.
Sätt inte texten i någon
annan vinkel än horisontellt
eller vertikalt – då tappar
du ”hintarna” som behövs
för att det ska se bra ut på
laserskrivaren. Testa på
Bodoni så förstår du vad vi
menar!
Gör aldrig rasterplattor
eller svarta plattor med vit
text på en laserskrivare.
Spraya de färdiga sidorna med fixativ så kan faktiskt resultatet bli bättre.
Och slutligen: använd
rätt sorts papper i din laserskrivare. Se DtP nr 3!
13
Flera PageMakerfönster öppna samtidigt – och andra tips
Denna gång tar vi upp hur du
bär dig åt för att lura dig förbi
PageMakers gamla begränsning
att bara ett fönster kan vara
öppet åt gången, samt visar
några sätt att få radavstånden
att stämma.
uppåt och nedåt att hoppa i 1-radssteg.
Skulle du göra om föregående tips,
slipper du dra ner hjälplinjerna.
➋ Dra ner en hjälplinje så den precis
linjerar med blockets underkant.
1.
Ett av problemen med PageMaker är
att du inte kan ha två eller flera fönster öppna samtidigt. Så det är en
långsam och tålamodsprövande process att kopiera något från ett dokument till ett annat.
Men det finns faktiskt ett knep
som gör det möjligt att ha flera
PageMaker-dokument öppna.
Du måste ha en kopia
av programmet igång
för varje öppet fönster. Varje kopia
läggs i en egen mapp,
tillsammans med en kopia av RSRCfilen. Den hittar du i systemmappen.
Om du får ont om minne kan du
sätta ner minnestilldelningen på programkopiorna till 1 500 K (eller mindre). Markera programmet (klicka en
gång på det) och ta Visa info… från
Arkiv-menyn.
Det här knepet funkar också med
kopieringsskyddade PageMaker 4.2.
Det tycks acceptera flera kopior så
länge de är på samma maskin.
2.
I förra DtP tipsades om att
PageMaker minisparar dokumentet
när man byter sida eller klickar på
sidsymbolen längst ner i fönstret.
Vad som inte nämndes då är att
det faktiskt finns ett sätt att återgå
till senaste minisparade version.
Håll ner shift-tangenten när du väljer
Återgå från Arkiv-menyn.
3.
Nästa råd hör till kategorin snabbtoch-smutsigt. Inte det elegantaste
sättet att göra ett indrag, men det
får jobbet gjort med en minimal ansträngning.
➊ Korta blocket så det slutar där
indraget skall börja.
➌ Klicka i fortsättningspilen och dra
sedan med textmonteringsverktyget
ett block med lagom bredd (höjden
kan du sedan justera enkelt).
Var noga med att överkanten linjerar med hjälplinjen – så stämmer
fortfarande radavståndet.
➍ På samma sätt drar du en hjälplinje som linjerar med underkanten av
det smala blocket, och linjerar med
denna när du klickar ut fortsättningen av texten.
Den här metoden har sina fördelar.
Till skillnad från indrag du gör i texten så stannar detta indrag på samma plats.
Det kan du naturligtvis åstadkomma med en bild och en figursättning.
Men figursättningar har sina nackdelar, det kan vara ett pilljobb att se till
att inte andra saker eller rader än
dem man avsett trängs bort.
4.
Bättre än att hålla på och dra ner
hjälplinjer är dock att ha en lodrät
linjal som stämmer med radavståndet.
Det knepet har DtP berättat om
förut, men här kommer det i en ny,
förbättrad version.
På den lodräta linjalen (inställningen hittar du i Redigera-menyn,
Inställningar…) ställer du in Egen
och tre gånger ditt radavstånd! Har
du alltså en brödtext med 10,5 punkters kägel, så skall den lodräta linjalen stå på 31,5 punkter.
På så sätt får du ett skalstreck för
varje rad (i stället för tre per rad), och
när du sedan tagit Verktyg och Fäst
mot skalsteg så kommer allt du rör
5.
Än effektivare blir föregående knep
om du har en toppmarginal på sidan
som är precis ett antal rader. Då kan
du låta linjalens nollpunkt ligga kvar
där den hamnar från början – i sidans
överkant. Annars får du flytta ner
nollpunkten till satsytans överkant.
Radavstånd anges på Macen i
Pica-punkter (också om du ställt in
cicero som måttenhet. Detta gäller för
övrigt också för textstorlekar).
Räkna ut hur många raders toppmarginal du vill ha, multiplicera med
radavståndet. 5 rader à 10,5 punkter
blir alltså 52,5 punkter. Det skriver
du i rutan för toppmarginal som
0p52,5 (p-et står för Pica, och att 52,5
kommer efter betyder att det är
punkter). När du nästa gång öppnar
sidformatsrutan har PageMaker omvandlat talet till den måttenhet du
vanligen använder.
6.
Med PageMaker 4.2 kom en ny metod
att mäta radavståndet.
Med proportionellt radavstånd,
som var det vanliga förut och fortfarande är en bra grundinställning,
läggs två tredjedelar av radavståndet
uppåt från textens baslinje och en
tredjedel nedåt. På så sätt kan du
vara tämligen säker på att uppstaplar och nedslängar inte kolliderar.
Nackdelen upptäcker du dock om
du exempelvis vill att en underryckare i en rubrik skall ligga tätt under
själva rubriken. Eller överhuvud
taget om du har två rader som är olika stora. Hur långt ner den andra
raden hamnar påverkas nämligen av
båda radernas kägel – den övre
bidrar med 1 ⁄3 av radavståndet, och
den nedre med 2 ⁄3.
Då är det enklaste att markera
båda
raderna,
ta
Text-menyn,
Stycke…, Mellanrum… och välja
Baslinje så är det enbart den undre
raden som påverkar.
(Där finns också ett radavstånd
kallat Versaltopp, men det är inte alls
användbart för seriös typografi.)
Tommy Sundström
Problem med PageMaker?
Faxa dina frågor till DtP, 08-644 90 66!
14
Tilläggsmoduler med förhinder; tre nya Quark XTensions
Utvecklare över hela världen
sprutar ur sig nya Quark
XTensions; enligt uppskattningar
lär det finnas uppåt 150 stycken
olika över hela världen. Många
av dessa gör till och med det
som tillverkaren påstår.
Aldus PageMaker försöker nu knappa
in på Quark XPress försprång genom
sina Additions, men det kommer att
kräva hårt jobb för att hinna ifatt.
Hittills finns 20-talet tilläggsmoduler till PageMaker. I annonskampanjer i USA försöker Aldus övertyga
användarna om sitt systems förträfflighet i jämförelse med Quark XPress.
Och visst finns det en del positivt
att säga. I PageMaker kan du själv
göra egna scripter, små program, som
automatiserar exempelvis uppläggning av en tidningssida, importerar en
speciell text till sidan och skriver ut
ett korrektur på laserskrivaren.
Någon motsvarighet finns inte för
Quark XPress.
En annan sak är de olika sätt som
XTensions och Additions byggs upp
på. Utan att bli alltför teknisk kan
man säga att en XTension går in i
Quark XPress och ansluter sig till
själva programkoden på en ganska
”djup” nivå. Additions till PageMaker
ligger utanför programmet och verkar
genom en sorts översättare.
Denna skillnad betyder exempelvis
att samma Additions fungerar obehindrat i både Mac- och PC-miljö för
PageMaker, medan det ännu är oklart
hur XTensions kommer att fungera
för Quark XPress på PC (när nu denna skvader dyker upp på marknaden…).
Det betyder också att det är bra
mycket enklare att skriva Additions
än XTensions; dessutom blir det
mycket säkrare att uppdatera ditt
program – du är garanterad att dina
programtillägg fortfarande fungerar.
Genialisk idé
När Quark XPress introducerade sina
XTensions för tre år sedan var det
dock en genialisk idé.
Genom att betrakta sitt program
som en bas, en plattform som skulle
kunna anpassas till olika användarmiljöer och olika krav, beredde man
vägen för Quark XPress segertåg över
världen.
För dig som i dag betraktar
XTensions som något självklart – tänk
dig tillbaka till år 1989. Alla dataprogranm var ”färdiga” när du köpte
dem. Blotta tanken att du skulle kun-
na göra om programmet för att passa
just dina arbetsuppgifter var otänkbar.
Quark XPress och XTensions
ändrade på allt detta. Istället för att
göra ett program som kunde allt, ett
program som lovade att bli både
otympligt och dyrt, öppnade man sitt
program för tredjepartsleverantörer,
programmerare över hela världen.
Hinder för utvecklingen
Resultatet lät inte vänta på sig. Den
första XTension som distribuerades
kom
från
Software
Consulting
Services, och hette SCS/LinX. Den
knöt samman Quark XPress med ett
annonssystem. Sedan följde Quarks
egna Quark XTras, och snart kom
strömmar av Xtensions från Europa,
Australien och Amerika.
Problemet var bara hur utvecklarna av XTensions skulle hitta till sin
marknad. För även om tillverkarna
var en programmerare i en villa i
Hässelby så var marknaden global.
Svaret blev XTension XChange, en
firma på amerikanska västkusten som
tog initiativet till en distributionscentral för Quark XTensions. I dag finns
företaget på flera ställen i USA, och
har nyligen öppnat Europakontor i
Nederländerna.
Som vanligt när amerikaner öppnar Europakontor så är föreställningen att Europa är ett land precis som
USA, och att allt måste ta omvägen
över Europakontoret, med påföljande
fördyringar och förseningar.
För svenska Quark XPress-användare är detta dåliga nyheter.
Software Minus
Att Sverige dessutom har en generalagent för Quark XPress som heter
Software Plus är inget plus, snarare
ett minus. Inget tyder på att företaget
har kraft att ta ansvar för de behov
den svenska Quark XPress-marknaden har. Vare sig på supportsidan
eller när det gäller XTensions till programmet.
Detta innebär dock inte att
Software Plus är så mycket sämre än
andra företag på desktopmarknaden.
På DtP ska vi försöka dra vårt strå
till stacken på samma sätt som hittills, alltså sprida information om,
demoversioner av och i möjligaste
mån även gratis XTensions till Quark
XPress liksom självfallet Additions till
PageMaker.
Med detta nummer följer en diskett
med ett typsnitt och demoversioner av
tre små Quark XPress-moduler. Den
första heter XP8, och är skriven av
Greg Swann i USA. Den rensar upp i
de textfiler du importerar till Quark
XPress från ordbehandlingsprogram i
DOS- eller Macmiljö.
En rad typografiska finesser är
inbyggda. XP8 tar bort dubbla mellanslag eller gör om dem till tabbar; fixar
till (amerikanska) citattecken och
apostrofer; hanterar minus, divis och
tankstreck på ett intelligent sätt;
snyggar upp slarvigt bruk av skiljetecken; skriver ut riktiga bråksiffror;
kernar automatiskt vid siffran 1 utom
i tabeller; översätter versaler till
gemener på ett sätt som Quark
XPress inte klarar och mycket annat.
Priset för XP8 är 50 US dollar.
Direkt från Mallorca
Från Palma de Mallorca kommer nästa demo. XTensionen ifråga heter
fcsTableMaker, och mannen bakom
verket heter Charles W. Kefauver.
Det är en XTension som hjälper till
att göra tabeller. Pris inklusiver frakt
95 US dollar.
Sist men inte minst medföljer en
demoversion av en XTension som
heter Gatherer. Den kommer från engelska Studio Box Ltd, som tidigare
gjort Page Director och Ad Director.
Gatherer ger dig tillgång till en
liten ”flytande” palett, precis som
”Dokumentlayout”
eller
”Typografimallar” i Quark XPress.
Via paletten kan du styra Gatherer
och få den att göra flera saker. Det
hela går ut på att samla alla text- och
bilddokument i paletten, så att du kan
importera vad som helst utan att
behöva klättra upp och ned i mapphierarkier efter att ha tryckt på kommando-M i XPress.
Du ”laddar” musen genom att
klicka på text- eller bilddokumentet i
Gatherer-paletten, sedan håller du
ner musknappen (pilen blir ett hårkors) och drar ut en box på din dokumentsida i Quark XPress.
Avancerade valmöjligheter finns
när du på detta sätt monterar bilder i
ditt dokument, med automatisk förstoring och förminskning anpassad
till den bildhöjd- eller bredd du valt.
För text kan du välja antal spalter.
Två varningens ord till sist. Tänk
på följande när du lägger in nya
XTensions i din Quark XPress-mapp.
Många XTensions äter minne; får du
problem kan du behöva öka minnestilldelningen för Quark XPress. Och
lägg aldrig in mera än en XTensions i
taget. Då vet du vilken XTension som
krånglar, om det krånglar.
15
Finlandssvensk premiär i typoperan Les Fonts Terribles™
Med detta nummer av Design Typografi Produktion följer DtP-diskett # 5. Där hittar du typsnittet Steelhand, ritat av vår korresponderande medarbetare i
Helsingfors, Peter Björknäs. Peter jobbar med nyhetsgrafik, bland annat under OS
och Fotbolls-EM i Aftonbladet. Men han gör också bokomslag, affischer, illustrationer och kampanjer (Peter gjorde Finlands nuvarande trafikminister Ole Norrbacks
kampanj till riksdagsvalet 1991). Nunmera söker Peter Björknäs jobb i USA.
Steelhand är en script, och baseras på Peters egen handstil som den ser ut när
han skriver med tuschpenna med filtspets. Rätt använd fyller en script av detta
slag en funktion i alla stilbibliotek. För den som är intresserad kan nämnas att
Adobe har ett typsnitt med samma användningsområde, döpt till Tekton (baserat
på arkitekten Francis D. K. Chings handstil). EmDash säljer ArchiText, Image
Club har Surf Style och LetterPerfect TomBoy.
Dessutom hittar du på DtP-diskett # 5 demoversioner av ett program och två
XTensions till Quark XPress. Du kan läsa mera om dem på sidan här intill. DtP
sprider dem, men tar inget ansvar för eventuella problem i din dator!
DtP
och ansvarig utgivare Pelle Anderson.
Nr 7 presslagt 25 september 1992.
Copyright © DtP. ISSN 1103–1387.
Adress
STEELHAND AV PETER BJÖRKNÄS
104 60 Stockholm
Tel
08-644 95 11
Fax
08-644 90 66
PG
89 29 77-0
BG
385-6010
Tryck
✃
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmno
qrstuvwxyzåäö
123 4 5 6 7 8 9 0 :;!?%& çü
Box 20158
Jag arbetar med b Quark XPress, b PageMaker.
Jag prenumererar redan, men jag har värvat nedanstående person som prenumererant. b Skicka honom/henne en faktura, och mig
en kupong där jag kan välja min bokpremie!
Frankeras ej.
DtP betalar
portot.
DtP
NAMN
FÖRETAG
Svarspost
ADRESS
110141700
110 20 Stockholm
TELEFON
FAX
16
Kortsluten PowerBook 100
kan smälta hål i höljet
Apple går nu ut och varnar dem som
köpt PowerBook 100 med serienummer under SQ212… och SS216… att
deras datorer kan vara felaktiga. I
värsta fall kan felet leda till kortslutning som smälter hål i botten på
datorns ytterhölje!
Felet åtgärdas utan kostnad för
den vars dator ännu inte smält ner.
Övriga PowerBook-modeller berörs
enligt Apple inte av just detta fel.
Andra kända problem med tidiga
modeller av PowerBook är diskdriven,
som har problem att läsa/skriva.
Berörda PowerBook-ägare kan
vända sig till sin återförsäljare för
garantireparation.
Tyska URW bjuder ut
rekordbilliga typsnitt
Det tyska stilbiblioteket URW i
Hamburg, med över 3 000 typsnitt,
säljer en CD med öppnade typsnitt till
rekordlågt pris. 500 fonter finns på
skivan, varje font i fem olika varianter. Priset är rekordlåga 4 500 kronor,
alltså 9 kronor per font!
För 250 kronor kan du också köpa
ett stilprov på 1 000 sidor.
Varianterna av typsnitten är outline, inline, relief, skuggad och avrundad – samtliga ritade ”på riktigt” med
hjälp av URW:s program Ikarus.
Dessutom innehåler CD:n URW:s
Kernus-program, som automatiskt
genererar 1 000 individuella kerningpar för Postscript-fonter.
URW kan sälja sina typsnitt så billigt eftersom de inte behöver betala
royalty vare sig till formgivare eller
programföretag. Ytterligare fem CD
är planerade.
Aldus i USA sparkar
var tionde anställd
100 anställda vid Aldus i USA har fått
sparken, vilket är något mer än var
tionde. Orsakerna är flera. Den främsta är att Windows-marknaden inte
utvecklats som Aldus trott; företaget
har inte alls sålt så många FreeHand
och Persuasion som prognoserna
visat.
Dessutom har Aldus tyska partner
(som stod för tio procent av Aldus försäljning utanför USA) råkat illa ut
ekonomiskt och ersatts av sju (!) olika
distributörer. Aldus försärar sig mot
déjà vu-upplevelser…
Att PageMaker har haft svårt att
möta konkurrensen från Quark
XPress 3.0 och 3.1 är heller ingen
hemlighet. Detta, i kombination med
att allt flera ordbehandlingsprogram
får layoutmöjligheter, har gjort
PageMakers
marknadsposition
trängd. En helt ny, betydligt uppjazzad version av PageMaker ryktas vara
i antågande för att slå tillbaka konkurrenterna på desktopfronten.
Omskrivna Cachet
levereras i Sverige
Det uppmärksammade färgsepareringsprogramet Cachet från EFI finns
nu för leverans från Software Plus i
Norrköping (tel 011–28 27 00). Priset
är 5 250 kr plus moms.
Cachet har fått mycket beröm för
sitt flervalssystem, där den bild du
arbetar med på skärmen jämförs med
sex olika bilder som finns lagrade i
programmet. Genom att programmet
föreslår olika korrigeringar uppnår du
bästa resultat utan att vara expert.
EfiColor är ett system som syftar
till att ge samma färgåtergivning oavsett om det är en skärmbild, korrektur
eller färdigtryckt produkt. EfiColor
matas med data från samtliga enheter
i produktionskedjan och kompenserar
sedan automatiskt för dessa.
Typsnittet Romeo
kan få flera syskon
Art Deco-snittet Romeo, som David
Berlow (The Font Bureau i Boston)
designade 1989, kommer i Multiple
Master-format. Ännu så länge finns
dock typsnittet, som är en sanserif
baserat
på
30-talstypsnittet
Casablanca, bara i medium condensed
och ”skinny”.
Romeo är utmärkt för displayändamål, annonser, bokomslag och är
mycket lätt att trycka och läsa även
på sämre papper. Du köper det
enklast från FontHaus i Connecticut,
USA (fax 0091-203 849 8527).
PhotoCD Access
provisorisk bildlösning
I väntan på att Mac-program ska
stödja Kodaks PhotoCD-format (något
som säkert inte kommer att dröja
länge) kan du använda ett program
från
Kodak,
PhotoCD
Access.
Programmet låter dig leta igenom en
CD med bilder, titta på bilden i ett
fönster på din skärm, beskära och för-
stora den samt exportera den i bitmap-format till ett annat program.
Ännu så länge kan du inte köpa så
kallade multiple-session CD-ROMspelare, utan de som finns i handeln
nu klarar bara av att visa bilder som
laddats på skivan vid ett och samma
tillfälle. Vill du titta på bilderna i TV
måste du ha en CD-I-spelare eller
Kodaks egen PhotoCD-spelare.
Silverblade används numera
utan dåligt samvete
Som första svenska bestrukna papperskvalitet har Silverblade fått den
nordiska miljömärkningen Svanen.
Svanen-märket sätts på produkter
som anses ställa till mindre problem
med miljön än alternativa produkter
för samma ändamål.
Nya typsnittsprogram
får svensk distributör
Programpaketet (tel 0481–111 23) är
agenter
för
Fontographer
för
Windows. Programpaketet distribuerar sedan gammalt detta program för
Mac-världen. Från samma ställe kommer The Incubator, programmet som
bygger om typsnitt ungefär som
Adobes Multiple Master-teknik.
Strata Type 3D är ett program som
gör tredimensionell typografi för logotyp- och reklamändamål; även detta
distribueras av Programpaketet.
USA-tidningar
får ny organisation
En rad riksorganisationer för den
amerikanska pressen slogs i somras
ihop till NAA, Newspaper Association
of America. Som kulmen på två års
nedskärningar fick en tredjedel av de
anställda vid de gamla organisationerna sparken.
Det som upprört medlemmar i
NAA är inte den snåla personalbudgeten, utan den lön som organisationens
VD, Cathleen Black, får. En årslön på
över 3 miljoner kronor, dryga halvmiljonen i representation och andra förmåner gör den före detta ansvarige
utgivaren av USA Today till
Washingtons högst betalda funktio-
KONFERENSGUIDEN
1–3 okt
SND
Washington
Fax 0091 202 626 6943
6–8 okt
PostScript
Danmark
Fax 00944 323 410 279
14–16 okt
Multimedia
Wiesbaden
Tel 00949 21 155 6281
19–22 okt
IFRA '92
Geneve
Fax 00949 221 821 2574
2–6 nov
Folio
New York
Fax 0091 203 961 8399
9 nov
Multimedia
Toronto
Tel 0091 914 761 1100
11–13 nov
DtP/bildteknik mm
Berlin
Fax 00949 30 881 3806
6–9 jan 1993
MacWorld
San Fransisco
Fax 0091 617 361 3389
25 januari
Nordisk Typografi
Köpenhamn
Fax 040 12 58 20
26–29 april
Datagrafik
Philadelphia
Fax 0091 703 560 2752
DESIGN
DtP
NICOLAS COCHIN
INBJUDER TILL LÄSNING
FÖR NÖJES SKULL
Sid 3–5
VÅR EGEN GALAPETTER
TRÄFFAR VIKTIGA TYPER
I CAMBRIDGE, ENGLAND
Sid 6–7
SÅ UNDVIKER DU
ATT BLI BOMBAD
VID DATORN
Sid 8–9
I VÅR PHOTOSHOP
MÖTER DU EN FRÄMLING
MED MÖRKA ÖGON
Sid 12
SPARTAKUS I BOJOR
NYTT TYPSNITT FRÅN
LES FONTS TERRIBLES
Sid 14
TYPOGRAFI
PRODUKTION
NR 8 ÅRG 1
OKTOBER 1992
8
Sluta genast betala dina fakturor!
På senare tid har jag haft anledning att umgås med importörer och
återförsäljare av program och hårdvara, rippsätterier och reproanstalter, desktopkonsulter och tryckare. Och det i egenskap av kund, inte
bara som journalist. Bilden av förfallet är entydig; mina intryck har
bekräftats i otaliga telefonsamtal till DtP-redaktionen.
Jag har tidigare skrivit om säljsnacket kontra den bistra verkligheten när det gäller desktopproduktion. Det är irriterande på den individuella nivån; men när saker och ting inte fungerar som de ska i tidningsproduktion blir resultatet ofta katastrofalt (tidningen Arbetet är
bara ett exempel).
Stora kunder (Televerket är bara ett exempel) föredrar att köpa sina
Quark XPress direkt från USA. Den obefintliga supporten, det monumentala strulet och dröjsmålen vid alla uppdateringar, priset – finns
det egentligen något skäl att handla annat än på USA-postorder?
Återförsäljarna är inte ett dugg bättre. Tvärtom. Säljprat istället
för fackkunskap, innejargong istället för adekvata svar på frågor. Jag
väntar exempelvis fortfarande på en större hårddisk till min
PowerBook, beställd från Esselte före sommaren. (Esselte är bara ett
exempel, låt vara ett dyrare exempel än många andra).
När man väl kommer ner till produktionen blir det litegrann som
Ripleys landning på fängelseplaneten i Alien III – man vet aldrig vad
man stöter på , och stämningen kan bli direkt fientlig. Reproanstalter
som lovar runt och håller tunt, minst av allt leveranstider (Scannrepro är bara ett exempel).
Tryckerier som bara skyller ifrån sig när tidskrifterna ser ut som
om de avporträtterade personerna vore kraftigt sjösjuka (har du
bläddrat i Metallarbetaren, Arbetsmiljö eller någon annan tidning
tryckt på Interprint på sistone?). Interprints kunder har i och för sig
vägrat betala i en glädjande stor utsträckning, men det vore ännu
roligare om svenska tryckare lärde sig använda sina pressar som
exempelvis deras finländska kolleger kan…
Och allt detta, käre läsare, är faktiskt vårt eget fel. Varför
ska vi alltid vara så snälla, finna oss i allt – och betala våra fakturor
det datum som står på dem? Låt oss istället komma överens om detta:
är vi inte nöjda så betalar vi inte. Punkt och slut. Först då kan desktopbranschen blir seriös. Först då kan vi odla fram det kvalitetstänkande som krävs för att teknikens belackare ska tystna för gott.
2
RunTime i konkurs,
syster satsar på postorder
Stockholmska
konsultfirman
RunTime begär sig själva i konkurs.
– Inte en enda kund eller leverantör drabbas, poängterar Bo Krister af
Engelbrecht, ägare. Alla serviceavtal
och garantiåtaganden tas över av mitt
andra bolag.
Systerbolaget RunTime Component kommer under 1993 med en
postorderkatalog, som representant
för en stor leverantör i USA. RunTime
Component, ägt av Bo Krister af Engelbrecht som också blir ende anställde, ska sälja såväl program som
modem och hårddiskar. Samtidigt
startas ett dotterbolag i USA.
Mindre men bättre
framtidens mediarecept
I USA finns över 100 000 olika nyhetsbrev, om man räknar lite generöst. De
prenumererade nyhetsbreven, vars
ekonomi helt och hållet baseras på
prenumerationsintäkter, är hela 4 600
stycken.
Nya Now Utilities
svårt plågat av buggar
Now Utilites är en populär samling av
små mer eller mindre användbara
systemtillägg, bl.a. Super Boomerang.
Populär bland annat för att om man
skaffar sina tillägg i ett paket så har
förhoppningsvis någon testat dem och
risken att de skall krocka med varandra är mindre.
Men nyligen har version 4.0
släppts – och visat sig vara långtifrån
krocksäker. Paketet är så buggplågat
att Now Software nu meddelar att de
lägger ner allt annat utvecklingsarbete för att kunna sätta alla sina programmerare på att reda ut problemen. De hoppas få fram en ny version
inom några veckor.
Till dess rekomenderar vi våra
läsare att hålla fast vid version 3.
Höjda ögonbryn
efter Core-annons
Core i Stockholm, ett i raden av fullserviceföretag för Mac-världen, söker
folk. Annonserna har orsakat höjda
ögonbryn i branschen; det var inte
länge sedan Core stängde sitt kontor
på Södermalm och flyttade folket som
blev över till sina kontor på
Kungsholmen och Östermalm. Nu
söker man sju nya.
Stockholmsföretag som satsar på
såväl rollen som återförsäljare som
utbildare/support/teknisk service åt
Apple har sv årt att få lönsamhet –
trots att de ofta tar hutlöst betalt.
Konkurserna har varit många genom
åren. En av orsakerna, anser återför-
Design Typografi Produktion # 8 • Oktober 1992
säljarna, är de låga marginalerna på
Macintoshdatorerna.
De nya lågprisprodukterna från
Apple ger ännu mindre till återförsäljarledet, samtidigt som de ofta genererar mera problem i form av datorovana kunder som behöver mera support.
Time Magazine
från Atex till XPess
Time Magazine går över till desktopproduktion. Det är tyska P.Ink som
str för tekniken. P.Ink är ett integrerat desktopsystem som har Quark
XPress och ett antal XTension i botten, tillsammans med en SQL-databas. Såväl egen text och bild som
byråtelegram och annonser hanteras i
systemet.
Apple säljer
nytt typsnittspaket
Apple har följt Microsofts exempel och
säljer ett paket med elva typsnitt,
med varianter sammanlagt 25 fonter
för cirka 690 kr (99 dollar i USA).
Typsnitten är i TrueType-format, och
kommer från flera ledande typsnittstillverkare. Tvärr är väl inte urvalet
det roligaste, eller vad tycks:
•
•
•
•
•
•
•
Delphian, Nadianne, Oxford (Agfa)
Lucida (Bigelow & Holmes)
ITC Garamond (Bitstream)
Zeal (Font Bureau)
Machine och Lubalin Graph (ITC)
Helvetica Black, Compressed (Linotype)
Old English, Swing, Onyx (Monotype)
Vi som har suckat över typsnittsurvalet för Apples laserskrivare kan bara
konstatera att vi hamnat ur askan i
elden. Typsnittspaketet ska följa med
utan extra kostnad vid köp av Appleskrivare för nätverk (IIf, IIg, NTR).
Hur får man
trogna läsare?
Tidningsläsare som bara köper var
tredje eller var femte utgåva av tidningen är publicisters värsta huvudvärk. Att få läsarna att köpa tidningen oftare – eller ännu hellre att få
dem att prenumerera – är målet för
mången marknadschef. Och när de
väl har tagit en prenumeration, att få
dem att förnya.
I Tucson, Arizoa, USA har två
dagstidningar tillämpat ett bonus-system döpt till ”Extra”. Prenumeranterna får betala minimum sex månaders
prenumeration i förskott, i utbyte får
de rabatter i den lokala handeln.
Sedan starten för två år sedan har
antalet bonusprenumeranter ökat
från 20 000 till 50 000, uppsägningar
av prenumerationer har minskat med
18 procent, osäkra fordringar har
minkat med 29 procent och dessutom
har antalet vanliga prenumerater
ökat kraftigt under perioden.
De lokala handlarna har reagerat
positivt; från 200 affärer i början av
bonusprogrammet är nu 700 anslutna. Kombinationen av annonser och
rabatter till bonusprenumeranter har
betytt 100 000 dollar i extra intäkter
för tidningarna.
Numera är närmare 60 procent av
prenumeranterna med i bonussystemet.
Adobe och Apple
svär evig vänskap
Som väntat integreras Adobes Typ 1teknik i Apples nya QuickDraw GX.
Samtidigt knyter Adobe sin typsnittsteknik till de avancerade typografiska finesser som finns i Apples nya
QuickDraw GX. Det är innebörden i
ett uttalande under Seybold-mässan i
San Fransisco i september.
QuickDraw GX kommer bland
annat att förse användarna med automatiska ligaturer, kapitäler och
slängbokstäver
(swash).
Även
TrueType stöds förstås av den nya
Apple-tekniken.
Strategi för 2000-talet
omformar dagstidningar
Ett nittiotal dagstidningar i USA,
ägda av mediejätten Gannett (som
också ger ut tioåriga USA Today), håller som bäst på att införa en ny redaktionell strategi.
News 2000 heter programmet, som
fokuserar på vad läsarna vill att tidningen ska handla om, liksom de lokala behoven i samhället.
News 2000 är resultatet av brainstorming på alla plan inom Gannettkoncernen. Bakgrunden är sjunkande
tidningsläsande och låg förnyelsefrekvens bland prenumeranter. Något
måste vara fel på tidningarna vi gör,
ansåg Gannett.
Nu gör alla Gannett-tidningar
lokala marknadsunersökningar som
ett led i en redaktionell förnyelse.
Resultatet blir en ”tio-i-topp-lisla” där
det också slås fast på vilket sätt
ämnena ska behandlas.
Olika sätt att komma närmare
läsarna, till och med att låta läsarna
delta i den redaktionella planeringen,
prövas.
Trött på pratande soptunna?
Stäng locket för gott!
Vill du inte ha någon dialogruta som
poppar upp varje gång du tömmer
soptunnan, så markera den och välj
Visa info under Arkiv-menyn (eller
tryck x-I) och ta bort krysset i den lilla rutan längst ner. Men tänk på att
du förlorar en säkerhetsspärr när
datorn inte längre frågar…
3
Cochin – franskt typsnitt med svensk historia
En av mina favoritböcker är Drottning Gåsfot av
Anatole France i Norstedts utgåva från 1945. Det är
en rolig bok, denna Jacques Stekvändares berättelse om abbé Coignards levnad och åsikter, lysande
översatt av Hjalmar Söderberg och med Bertil Bull
Hedlunds illustrationer och vinjetter.
Men det är inte främst för innehållet jag älskar den, utan
för att den mer än någon bok jag vet genom sin blotta form
inbjuder till läsandets nöje. Och vilken annan och viktigare uppgift kan egentligen boktypografi ha?
Boken har alla de små levande detaljer som gör böcker
framställda i blyteknik överlägsna de flesta av sina sentida
offsettryckta ättlingar: det subtila skuggspelet i satsytans
lätt fördjupade relief, de små variationerna i bokstavstyperna som kommer av att varje tecken på sidan är intryckt
i papperet från en unik blytyp.
Bokens visuella och taktila kvaliteter ligger långt från
dagens böcker som sida upp och sida ner med monoton
exakthet upprepar konturformler hämtade ur en dators
binära information. Tryckpressens fuktvätska späder ut
dem till anemisk gråhet och som bleka avbilder av sina forna jag hängs de dit som små skyltar utanpå pappersytan.
Nostalgi? Nejdå, det handlar om en reellt existerande kvalitetsskillnad, som alla kan konstatera.
Denna Drottning Gåsfot är förstås satt utan den teckenparskerning som vi vant oss vid i nyare sättmetoder. Men
sidorna är trots det bekvämt lättlästa, ordbilderna tydliga.
Att noga granska satsen ger perspektiv på dagens ofta
fåfänga slit med typografiska detaljer i persondatormiljö:
det blir aldrig riktigt lika bra. Det känns som om Ormus
sitter och plitar på sitt gatugångsreglemente vid Macen,
medan Ariman obekymrad flyger förbi och blommorna färgas skönt svartblå där han passerar.
Kumliens ande
Den obesvärade elegans som strålar ut från boksidorna i
Drottning Gåsfot döljer förstås, som alltid, stark anspänning, noggrann planläggning, konstnärskap på hög nivå.
Över bok och bokstav svävar nämligen Akke Kumliens
ande. Hans namn finns visserligen inte med i kolofonen –
»Typografiens konst är en anonym konst.« skrev han själv.
Men visst är det en kumlienare! – och en starkt bidragande
orsak till bokens charm är typsnittet som kom att bli
Kumliens kännemärke och som är det egentliga ämnet för
denna artikel: le Cochin.
Så här var det. Redan året efter det att Akke Kumlien
1915 knöts till P.A. Norstedts & Söner som konstnärlig
rådgivare förde han på tal anskaffningen av ett typsnitt
efter fransk förebild som gjordes vid flera av de stora europeiska typgjuterierna (bl.a. under namnen Gravure och
Sonderdruck).
Det dröjde till 1920 innan Norstedts från Peignot & Fils
i Paris köpte Cochin antikva för handsättning tillsammans
med det kraftigare systertypsnittet Nicolas Cochin. Till
garnityret hörde också ett ornerat kursivt versalalfabet,
Fournier le jeune, och ett konturerat snitt med namnet
Moreau le jeune, som ofta användes till anfanger. (Se nästa
uppslag).
Den första bok där Kumlien tog nyförvärvet i bruk blev
Nationalmusei årsbok för 1920 och sedan kom han att
flitigt använda Cochin under trettio år – hans egen bok
Bokstav och ande (1948) utgör slutpunkten – i början varierad med Nordisk antikva, senare med Garamond. Det är
ingen överdrift att säga att le Cochin starkt kom att prägla
COCHIN FRÅN LINOTYPE – ADOBE
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKL
MNOPQRSTUV
WXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLM
NOPQRSTUVWXY
ZÅÄÖ 1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKL
MNOPQRSTUV
WXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKL
MNOPQRSTUVW
XYZÅÄÖ
1234567890
4
En liten stilstudie av blytyper; från vänster Goudy, Scotch Roman och Nicolas
Cochin. Lägg märke till det sistnämnda
typsnittets karaktäristiska små teckenkroppar och långa staplar. Alla tre typsnitten är satta i samma grad!
I provboken från Typografen 1 kunde vi studera de gemena siffror som Adobe
inte ansett det nödvändigt att förse sin PostScripvariant av le Cochin med.
Notera att trean och femman står på baslinjen.
svensk bokkonst – mycket av det som ryms i begreppet
»swedish grace« lånar sin glans av detta lätt extrema
urfranska snitt med inspiration från rokoko.
Kåchäng eller Kåtsjin?
Typsnittet är uppkallat efter den franske gravören Charles
Nicolas Cochin och korrekt uttal torde därför vara
kåchä’ng – även om man lika ofta hör kå’tsjin; typografiska
namn och termer har ju en benägenhet att anpassa sig
efter normal sätterisvenska (pi:ka istället för pa’jka,
ba’skerville istället för ba:skervil, nå’mparell istället för
nongpare’j etc.)
Nicolas Cochin – som levde mellan åren 1715 och 1790 i
Paris under boktryckardynastierna Fourniers och Didots
storhetstid – var en skicklig bokillustratör och kopparstickare. Han ritade förlagor för gravyrer och skar själv
bokstäver, exlibris och ornament för titelsidor och andra
typografiska ändamål.
Hans mest berömda verk som illustratör och gravör var
en folioutgåva i fyra band av La Fontaines Fables choisies
mises en vers (1755–59).
Cochins graverade bokstäver andades rokoko och drog
åt en sirlig men ändå tyglad upplösning av den klassiska
renässansantikvans strikta bokstavsformer. De tolkades
1914 av typskärarna hos Peignot & Fils i två typsnitt som
senare fick bära inspiratörens namn: Cochin (eller le
Cochin) och Nicolas Cochin. Det var alltså denna
ursprungliga nyskärning som Kumlien introducerade hos
Norstedts och som kom att få sådan genomslagskraft i bokformgivningen i vårt land.
På tredje plats
Under decenniet 1938–48 låg Cochin på tredje (!) plats
bland de typsnitt som användes i Svensk Bokkonsts årliga
urval. Av totalt 302 utvalda böcker var 39 satta med
Cochin, passerat bara av Garamond (138) och Bodoni (56).
Sen försvann det tvärt: noll i tabellen från 1953 och framåt
och skogen växer igen av de i måttliga mängder utmärkta
snitten Baskerville och Berling, och på senare år av det
typografiska sly som typfloran benämner Palatino.
Cochin dyker inte upp igen i urvalet förrän 1986 och
1987 i två arkitekturböcker från Byggförlaget, bägge formgivna av Per Werme.
När Carl Fredrik Hultenheim på 80-talet lät le Cochin
återuppstå hos Typografen 1 påpekade han, för säkerhets
skull, att han gjorde det »med nostalgiska mer än renodlat
typografiska förtecken, nota bene.« Men trots den kursiva
pekpinnen klingade varningen ohörd – har den råa hopen
nånsin lyssnat till sina profeter? – när senare tiders PostScriptgeneration fick tag i typsnittet. Renässans är kanske
ett olyckligt ordval i sammanhanget – men en återfödelse
är det: nu blickar på nytt Cochin mot oss från reklamfoldrar, affischer och bokomslag.
Nu är det inte längre Deberny & Peignots variant utan
den som gjordes av Sol Hess för Lanston Monotype i USA
1917. Den fick sin nuvarande utformning av Matthew
Carter för Linotype 1977 och har fått moderniserad sifferform (versalsiffror) och sitt mest excentriska drag (den
framåtböjda övre avslutningen på gemena t) dämpat.
I PostScript finns Cochin hos Adobe (nr 86) – tyvärr
utan gemena siffror. (Cochins fyrlinjesiffror har för övrigt
egenheten att trean och femman inte är hängande utan
står på baslinjen.)
Nicolas Cochin finns tillgängligt från Font Company
(NIC1), här med enbart ursprungets gemena siffror.
Brokig användning
Den samtida användningen av typsnittet är minst sagt
brokig. Brödtexten i de första numren av Moderna Tider
var satt i Cochin (design: Pelle Anderson och John Bark);
ett lovvärt typsnittsval som gav tidskriften en för sammanhanget originell lätthet över sidorna – med rätt kägel är
Cochin ett luftigt typsnitt. Optiskt ger Cochin med sin låga
x-höjd och långa staplar intryck av att vara ett brett typsnitt. Men skenet bedrar. Det är smalare än Baskerville,
Sabon och Times, på jämnbredd med Garamond och visade
sig fungera bra även i relativt smal tidskriftsspalt.
Men experimentet blev tydligen för djärvt. Efter en mellanlandning (för att inte säga kraschlandning) i ITC Garamond – detta i genuin fulhet oöverträffade snitt – hamnade Moderna Tider i en betydligt konventionellare fålla och
sätts numera med Adobes utmärkta Original Garamond.
5
Nicolas Cochin, exempel hämtat ut Valter Falks bok.
Founier le jeune, exempel hämtat ut Valter Falks bok.
Moreau le jeune, exempel hämtat ut Valter Falks bok.
Metallarbetaren uppträder från årets septembernummer i ny kappa (design: Lottie och Jonas Hallqvist). Det
»mjukaste« materialet i tidningen har fått Cochin-rubriker
som samsas rätt bra med brödtextens Sabon (som tyvärr
fått en väl jämntjock och karaktärslös återgivning). Men
Cochin-snittets starka utstrålning drunknar här nästan i
mångfalden av typografiska uttryck; för många typsnitt,
för många varianter: en form i fullt sken.
En prydlig kuriositet kan man kalla turistreklambroschyren »Inlandet nästa. Landets bästa«, som framhåller fördelarna med att beresa Inlandsbanan och sprids via
SJ. Den är gjord av någon Cochin-frälst originalare på
Partners reklambyrå i Östersund, för här framträder typsnittet (speciellt kursiven) i all sin glans med ornerade
Fournier-anfanger och det hela. Swedish grace, fransk
rokoko eller hommage à Kumlien? Någon avsikt måste det
väl finnas bakom pastischen… eller?
En användning som låter skönheten i Cochins bokstavsformer komma till sin rätt utan att det excentriska draget
tar överhanden kan man se i annonser och stortavlor för
Indiska. (Kan typsnittsvalet månne vara styrt av namnlikheten med den sydindiska kuststaden?) Annonserna bygger på de indiska textiliernas överflödande färgprakt och
typsnittet är genomgående omsorgsfullt använt. Det exotiska draget hos Cochin, som sannerligen inte är asiatiskt,
inordnar sig märkligt väl i sammanhanget.
Cochin dyker allt oftare upp som rubriksnitt på bokomslag, men här verkar ett dubiöst sökande efter »annorlunda« bokstavsformer styra, snarare än intresset att pröva
ett traditionellt typsnitts kvaliteter. »Kursiva d är ju så
häftigt!« (Hur var det han sa, den stränge mästaren
Stanley Morison? »Om mina vänner tycker att kroken på
mitt gemena r eller öglan på mitt gemena e är ganska roliga, så hade det varit bättre att inte göra typsnittet alls.«)
Själv har jag bara vågat mig på att nyttja Cochin i ett
par utställningskataloger för Sjöhistoriska museet i
Stockholm och Carolina Rediviva i Uppsala. Efter detta
hyser jag en misstanke om att det är ett typsnitt som håller mer än det lovar. Vem gör en bok i Cochin, som inte
bara blir en pastisch? Går det an?
Christer Hellmark
Två kapitelsidor ur Drottning Gåsfot.
6
Vår utsände knyter typografiska förbindelser i Cambridge
Sedan ett tiotal år arrangerar Monotype en årlig
internationell konferens om typsnitt och typografi.
PostScript och det öppna fontlandskapet har fört
ny vitalitet till denna konferens. Årets version
hade undertitlarna historia, teori och praktik,
med den övergripande titeln ”Typographic
Connections”; typografiska kontakter/samband.
Här träffas chefer för det stora stilgjuterierna, enskilda
teckenformgivare, designer, redaktörer och journalister
och pratar typsnitt i dagarna tre. Ordförande i år var Erik
Spiekermann, som förde ordet informellt och effektivt. Det
kamratorienterade inledningsanförandet hölls av själve
Matthew Carter.
Konferensen hölls i det anrika Queens College. Utbudet
var rikt och varierat och ansamlingen av intressanta och
intresserade personligheter gjorde att döda stunder lyste
med sin frånvaro. Ingen pratade om vädret även om en och
annan pratade i vädret.
Punktföreläsningen bäst
Andrew Boag från Monotype svarade för den bästa framställningen. Ämnet var den typografiska punkten och Boag
argumenterade elegant och kunnigt för metriskt system
istället för pica-punkt eller didot-punkt som typsnittsmått.
Ämnet är ingalunda nytt, men presenterades briljant och
övertygande.
I diskussionen efteråt var alla eniga om att ett enhetligt
måttsystem behövdes, och att millimetern gärna kunde tas
som bas. Problemet låg snarast i vad som ska mätas, och
hur man än mäter blir det lite missvisande. En absolut
jämförelse mellan typsnitt fungerar ändå inte, eftersom xhöjd och H-höjd varierar och t.ex. scripter har extremt stor
hp-höjd. Några påpekade att själva måttenheten är av
underordnad betydelse, man måste i alla fall optiskt lära
sig vad 10 pt eller 1,24 mm innebär typografiskt.
Det avgörande är istället att man använder samma
måttsystem för alla typografiska komponenter, alltså sidformat, linjevikter, kägel och typsnitt. Quark XPress dubbla måttsystem för typsnitt och extra kägel togs som ett
exempel. På frågan varför Adobe inte passade på tillfället
att införa metriskt system vid införandet av PostScript,
svarade David Lemon att i så fall hade PostScript och
Macintosh aldrig lyckats bli accepterade av den grafiska
branschen. Detta föredrag kan vara upptakten till ett nya
steg mot ett enhetligt typografiskt måttsystem.
Gerard Unger roligast
En av Europas främsta typtecknare, Gerard Unger, berättade och visade avslöjande bilder om den holländska vanan
att äta bokstäver. Närmare bestämt chokladbokstäver den
5 december, på den helige Nicolaus dag. Med ett kreativt
förhållande till begreppet historisk sanning redovisade
Gerard Unger traditionens ursprung från den beridne
bysantinske biskopen Nicolas, över vikingaguden Oden och
runorna till den holländska helgdag då alla bokstavligt
talat äter mekaner/egyptienner. Sen blev det middag.
Den viktigaste händelsen var givetvis galamiddagen.
Här fick holländaren Gerard Unger motta det nyinrättade
Enschedé-priset för framstående typografiska insatser, och
Alaistair Johnston höll en föreläsning om vagabond-tryckaren, som under 1800-talet vandrade kring och gjorde tillfällighetstryck. En av de mer kända inom denna bransch
var Mark Twain.
Mina bordsgrannar kan ge en bra bild av dagens typo-
grafiska scen. På min högra sida hade jag chefen för belgiska FontShop, en charmant yngling med hästsvans och
läderväst, som driver FontShop som en del av en designbyrå. Mittemot hade jag ett häftigt medelålders par som från
Australien driver en vacker och bred designtidning. På min
vänstra sida hade jag en sympatisk engelsman i mörk kostym, Allan Shelley, chefen för Linotype-Hells typografiska
avdelning. Han hade mycket intressant att berätta och
skingrade många dimmor kring desktop-typografins förhistoria.
Det var Adobe som skapade den Times som finns i laserskrivaren, varvid de använde en Times 12 pt från Linotype
som förlaga. Sagan förtäljer att Adobe ursprungligen vände sig till andra fotosättningsföretag med PostScript, men
att alla skakade på huvudet åt den fula ankungen, utom
amerikanska Linotype. Linotype var relativt obetydligt på
marknaden, nappade och fick exklusivt kontrakt på RIPen,
vilket var deras stora lycka.
Tvärtom, menade Shelley, Adobe vände sig först till
Linotype som hade det största typsnittsbiblioteket, och
utbad sig att få överföra typsnitt till PostScript. Linotype
accepterade, men det var deras sämsta affär. Resultatet
har i praktiken blivit att Adobe tagit över Linotypes stilbibliotek, eftersom huvuddelen av Adobes stilar är Linotypes
(som dessutom överförts till PostScript av Linotype) men
det är Adobe som syns på marknaden och kammar hem
vinsterna. Detta har inte kompenserats av ökad försäljning av utrustning, menade Shelley och skakade sorgset
på huvudet. För vår del uppskattar vi denna utveckling,
som innebär att maskinberoende format upphört, så att
alla typsnitt kan användbas för alla skrivare. Vinnarna är
användarna, och det är i slutändan Apples förtjänst som
låste upp PostScript med TrueType-hotet.
Puben
På college-puben fortsatte samtalen till långt in på natten.
Här gjorde Kathleen Tinkel ett intervjusamtal med
Matthew Carter, Gerard Unger, David Quay, David Lemon
m.fl med frågan om Postscript förstör typsnitten, vilket
energiskt avvisades av Matthew Carter. Här fick jag också
tillfälle att prata med Adobes representant om multiplemaster-teknologin och med Walter Tracey om optisk gradanpassning (se artikeln om MinionMM). Kort sagt gavs
rika tillfällen till just ”typographic connections”, som var
konferensens titel, i en trevlig miljö.
Workshop blev workflopp
Konferensen inleddes med olika workshop, som för min del
blev en flopp. Här kunde man välja mellan en lektion att
teckna typsnitt, en kurs i typsnittsprogrammet Ikarus för
Macintosh, ett besök på privattryckeriet Rampant Lions
Press, ett besök hos steninskriptörer på The Workshop.
Jag valde övningen i hur man sätter typsnittets breddvärden, som leddes av Monotypes Robin Nicholas. Workhopen
besöktes av flera kvalificerade typ-personer, och det var väl
personsammansättningen som räddade det hela.
Vi hade inga datorer, utan fick öva med bokstäver på
papperslappar, linjal och tejp, vilket blev väldigt tidsödande. Robin Nicholas visade med större papperslapper hur
man börjar utprova breddvärden med tecknen H och O, att
dessa värden sedan överförs till raka respektive runda
tecken, hur man gör små justeringar vid gemena i och
högersidan på gemena n. Någon uttömmande redovisning
gavs dock inte och några verkligt matnyttiga tips och knep
fick vi inte. Robin Nicholas ansåg att man inte följde några
7
proportionsregler utan enbart utgick från optiska anpassningar, men här och var lyste sådana tumregler ändå igenom. För min del är fortfarande Walter Tracys redovisning
i boken Letters of Credit den bästa vägledningen. Största
behållingen av denna lågsniffande inledning på konferensen var eftersnacket, som började rätt tidigt.
Konferensen avslutades tillika med workshops: typsnittsprogrammet FontStudio, kalligrafi och typteckning
stod på menyn. Det var formgivarna David Quay och Freda
Sack vid The Foundry som höll i typteckningen. The
Foundry har givit ut tre typsnitt, varav två är baserade på
historiska förebilder. Dessa får vi anledning att återkomma till i DtP.
De visade hur de arbetar för att tolka teckenformen
bakom de tryckta tecknen och hur de renritar dem. På The
Foundry arbetar man med papper och penna.
Digitaliseringen sköts av ett särskilt företag i efterhand.
Vi fick öva oss att tolka och renrita några tecken i The
Foundrys senaste typsnitt, baserat på en förlaga från
1700-talet, från de förstorade förlagor som Freda och
David själva arbetat med. Detta var mycket givande och
instruktivt.
För de flesta av oss hade väl några mackar och ett ritprogram inte varit i vägen, men poängen var att tänka och
tolka rätt, och där behövs faktiskt inte datorn.
Dravelkritik av Ken Garland
Ken Garland svarade för den enda verkliga brandfacklan,
ett föredrag med titeln Det ideala och det aktuella. Han
granskade och kritiserade på ett roande och förlöjligande
sätt vissa nya tendenser. Det inbegrep konferenskatalogen, Design Museums årsmagasin ”issue” och den nya
dekonstruktionstypografin, lanserad i boken ”typography
now”. Ken Garland gick hårt åt grepp som enbart har
dekorativ funktion och som försvårar läsandet. Allt detta
fördömde han som ”footling”, trams, dravel. Det populära
greppet att exponera griden och att låta linjer spåra genom
publikationen klassade han träffande som linjedravel.
Garlands invändningar gick väl inte riktigt hem, men
någon diskussion uppstod dessvärre inte. Han fördömdes
istället i efterhand. De fleste tyckte nog att man kunde få
ha lite kul med linjer och block. I vilket fall får detta linjetrams förödande konsekvenser när det används i fel sammanhang. Konferensfoldern är vacker och rolig att titta på,
men omöjlig att hantera och oanvändbar ur informationssynpunkt. Den lämnade man på rummet och släpade istället på det laserutskrivna konferensprogrammet.
Apples TrueType 2
Matt Rowe och Herb Derby från Apple visade vad Quick
Draw GX och TrueType 2 kommer att innebära. Efter en
traditionell presentation av ambitionerna fick vi se lite
praktiska exempel. Mot bakgrund av mackens nuvarande
begränsningar var det fantastiskt, med normala krav på
typsnittshantering dock ganska självklara saker.
Med det nya formatet behövs inte längre olika Expertfonter, utan alla tecken kommer fram automatisk direkt
vid inskrift. Detta demonstrerade Apple-killarna med ligaturer och alternativa tecken vid radslut. Systemet väljer
själv rätt tecken vid olika situationer och upplöser ligaturer vid utspärrning, men kruxet är att fonten måsta vara
utformad för detta. Matt Rowe berättade för mig att ett
typsnittsprogram som kan framställa sådana fonter ännu
inte finns, men är under utveckling hos andra företag. Vad
vi såg vid presentationen var Apples arbetsversioner, och
där hade den kunniga publiken lite invändningar mot kerningpar och ligaturers hållfasthet, varvid Matt Rowe skyllde på ingenjörerna.
Nå, att han inte är helt rudis på typsnitt visade han på
den första worskhopen om teckenmellanrum, då vi pysslade ihop breddvärden på Times New Roman Seven.
För min del var sammanträffandet med Walter Tracy
den största upplevelsen under konferensen. Walter Tracy
var från 1948 till 1978 ansvarig för engelska Linotypes
typsnitt. Han har tecknat ett dussin typsnitt, bl.a. Times
Europa, som 1972 ersatte Stanley Morisons Times New
Roman i London Times. En arbetarson med ett livsverk
inom typografins frontlinjer, nu en tunn liten man med vitt
bockskägg och väldig integritet, 78 år gammal och mycket
vital, som gärna klär sig i rutig skjorta, tweedkavaj och
keps. Bortsett från klädseln ganska lik en Jack Russelterrier. Han höll en intressant tillbakablick på de senaste
30 årens typsnittsutveckling.
I boken Letters of Credit öser han ur sitt livs kunskapskällor, och poängen är att boken är personlig, kompromisslös och generös med insiderkunskaper. Den är något av
desktop-typografernas bibel. Andy Benedeck från engelska
FontFactory berättade att han en längre tid alltid bar den
med sig för att hämta upp lärdom när tillfälle gavs. En
svensk motsvarighet är Bo Berndals Typiskt typografiskt.
Beställ den boken från förlaget Gordon Fraser, London,
eller David R. Godine, Boston.
En annan läsvärd bok av Walter Tracey är ”The
Typographic Scene”, som är en historisk tillbakablick på
typsnittsutvecklingen.
Frutigers fina final
Den legendariske typtecknaren Adrian Frutiger höll avslutningsorden, eller om rätt ska vara rätt, vi fick äran att
lyssna till denne formidable och kloke nestor. Han höll en
charmerande personlig föreläsning, vars första del handlade om de fruktansvärda begränsningar som den tidiga fotosättningstekniken satte för typsnittsformgivaren. ”En vandring genom öknen” kallade han sitt föredrag.
Bland annat visade han vilka ansträngingar man tivngades till för att anpassa teckenformer till teknikens krav,
och en av poängerna var att detta är och förblir missriktat.
Föreläsningens andra del kunde betitlas ”Det sköna är det
triviala”. Med några roande exempel visade Frutiger hur
den sköna balansen lätt kan rubbas av okänsliga manipulationer av teckenformen. Ett antikva-e ställdes under bilden av Mona-Lisa, tecknets övre del förstärktes och MonaLisas panna gick mot taket, tecknets under del betonades
och Mona-Lisas käkparti tog kommando. Budskapet var
tydligt.
Verkligt intressant var Frutigers experiment med överlappning av gemena ”e” från ett tiotal typsnitt från Bembo
till Times, och extraheringen av ett universellt, genomsnittligt ”e”, som inte var speciellt vackert men mycket läsbart. Poängen var att skönheten ligger i det triviala.
Denna typografiska livsvisdom sammanfattade han i en
liknelse mellan en sked och teckenformen: ”om du äter soppa och efteråt minns skeden, då var det något fel på skeden.” Typsnitt ska vara sköna och tilltalande, men verka
utan att märkas.
Utmärkt arrangemang
Det finns bara gott att säga om Monotypes arrangemang:
organisationen var utmärkt och omhändertagandet varmt.
En öppen och generös stil präglade konferensen. I konferensportföljen fanns en presentation av Monotypes nya
renässansantikva Columbus, i ett specialtryck i begränsad
upplaga: denna gåva var det enda sätt som Monotype gjorde reklam för sig själv. Detta typsnitt får vi anledning att
återkomma till.
Stefan Lundhem
8
Ban The Bomb – så undviker du systemkrascher på Macen
Vi känner alla bomben. Systemkraschen som på en millisekund
gör ditt osparade dokument till
historia, som alltid händer vid fel
tillfälle, som är såväl PC- som
Mac-användarnas gissel. Ibland
ser du inte ens en bomb, datorn
låser sig och det är bara att starta om. Men det finns hjälp.
begränsningarna är datorns beräkningskraft, lagringsutrymme, men
allra mest vår fantasi.
Om du kan identifiera på vilken
nivå (hårdvaru, system eller program)
felet orsakas har du gjort ca 80% av
jobbet med att rätta till det. Det är
förstås denna del av problemlösningen som är den svåraste.
Om det inte vore för felaktigheter i
datorns funktion under tiden man
arbetar skulle många av oss vara
mycket produktiva, kanske för produktiva.
Skämt åsido, mjukvarukrascher är
ett gissel för alla datorsystem. Ju mer
generellt (öppet) ett system är, desto
fler faktorer är det som påverkar dess
funktion och risken att det är instabilt. De flesta användarna av
Macintosh har i stort sett inte den blekaste om vad som gör att rutan med
bomben kommer fram då och då, vad
texten i rutan betyder och hur man
sedan kommer till rätta med felet.
Men det krävs faktiskt mindre
kunskap än man tror för att komma
till en nivå där man klarar ca 75% av
dessa fel.
Problematiken ligger i att veta hur
man ringar in problemet. När det väl
är gjort så klarar den normale användaren av att åtgärda felet eller
åtminstone göra det mer sällan förekommande. I denna artikel är inriktningen Macintosh med system 7 och vi
tar en titt på cirka tiotalet av de vanligaste felen vid grafisk produktion.
Ett fel är inget fel
Hårdvara, system, program
Den viktigaste frågan när du söker
anledningen till ett fel är att särskilja
i vilken nivå i datorns process (arbete)
som felet uppstår.
Enkelt beskrivet är en dator hårdvara som består av kretsar, kontakter, kablar, magnetiska skivor, monitorer och tryckknappar (jag kan ha
utelämnat något). Denna uppsättning
komponenter styrs av en mjukvara
(en uppsättning kommandon och
beräkningar) vars enda uppgift är att
hålla reda på hårdvaran och därmed
skapa en grund (miljö) för annan, mer
specialicerad mjukvara.
Mjukvaran som håller reda på
hårdvara kallas för system eller mer
riktigt för operativsystem.
Den mer specialicerade mjukvaran
är alltid inriktad på att användas till
att utföra en viss typ av arbete och
kallas för program eller tillämpning.
Egentligen kan ett program skapas
för vilken typ av arbete som helst,
När du bygger på systemet med flera
extrafunktioner (systemtillägg, t. ex.
ATM) och dessutom använder program som behöver en stor del av
datorns kapacitet (XPress m. fl.), blir
datorn allt mer instabil. Under dessa
förutsättningar uppstår det fel som
gör att datorn låser sig lite då och då.
Felen är egentligen inte några fel,
utan orsakas av slumpmässiga faktorer som kan bero på både hårdvara
och programvara. De kan normalt inte
återskapas, alltså inte fås fram med
vilje genom att göra om samma saker
som man gjorde då det hände första
gången.
Tyvärr är denna typ av fel helt
naturliga i en ”desktoppares” arbetsmiljö. Det enda sättet att skydda sig
emot dem är att spara ofta, se till att
detta blir en reflex som du aldrig
behöver tänka på.
För att minimera risken för denna typ av
fel, ska du aldrig använda fler systemtillägg än du verkligen behöver.
Om det däremot går att framkalla
ett fel gång på gång genom samma
handgrepp, är det dags att börja felsöka. Som i de flesta sammanhang är
det alltid svårt att dra gränser mellan
olika saker. Ofta kan ett fel börja visa
sig med att de slumpmässiga krascherna kommer allt oftare.
Ett bra exempel på detta är när
hårddisken börjar bli ordentligt fragmenterad (att filerna på den fysiskt
inte ligger i ett flöde, utan är sparade
kors och tvärs). Detta händer på alla
hårddiskar efter hand, tiden beror på
användarens arbetssätt och på vilka
program och systemtillägg som
används.
När det har gått så långt att det
börjar uppstå fel på grund av att
filsystemet på hårddisken är komplicerat, räcker det oftast inte med att
köra ett program som packar om
(defragmenterar) hårddisken.
Innan du kör ett sådant bör du
först använda ett program som kontrollerar och reparerar filsystemet,
annars är risken för fel och eventuellt
förlorad information för stor. Norton
Utilities från Symantech är de
verktyg jag rekommenderar för detta
arbete. De är de enklaste att använda
samtidigt som de har höga prestanda.
Då börjar du med att låta programmet Norton Disk Doctor gå
igenom hårddisken, sedan använder
man Speed Disk för att packa om
den. Om du gör det till en vana att
packa om hårddisken cirka en gång
varannan månad slipper du denna typ
av ”onödiga” systemfel och slipper
också att kontrollera filsystemet.
Ett alternativ är ett systemtillägg
som heter Disk Express II från
AlSoft som löpande packar om hårddisken under tiden du arbetar eller
rättare sagt under alla kortare raster.
I en okomplicerad miljö (få systemtillägg) fungerar Disk Express mycket
bra, jag vill däremot inte rekommendera Disk Express oberoende av miljö
därför att ett systemtillägg alltid ökar
risken för fel.
System 7 och minnet
Nu har det gått en tid sedan system 7
blev rumsrent. All program- och hårdvara som ej har lämnat marknaden
finns i system 7-fungerande versioner.
Några av de symtom som visade sig
på grund av att ett program var för
gammalt visar sig dock fortfarande.
En liten lista över de tidigare vanliga felen ser ut på detta vis:
•Bus error
•Bad F-line instruction
•Fel av typen 1
•Fel av typen 3
De felmeddelanden som enligt min
erfarenhet inte visar sig när allt i en
dator är kompatibelt med system 7 är
de två första.
Både fel av typen 1 och 3 är generella minneshanteringsfel, där det
inte går att peka på en specifik orsak.
Vid dessa felmeddelanden kan orsaken mycket väl vara på programnivå
och det är där som det normalt sett är
enklast att rätta till det.
Jag börjar i detta fall alltid med att
öka minnestilldelning för det program
där felet uppstod. Detta gör man
genom att välja ”Visa info” under
Arkiv, för programsymbolen i Finder.
Längst ned i ”Info-fönstret” kan man
ändra på ”Tilldelad:” under minnesstorlek, men bara då programmet inte
är startat.
För att veta hur mycket man ska
öka är det bra att ta sig en titt i ”Om
Macintosh”, som är första valet under
Äpplet när man är i Finder. Detta fönster visar hur datorns arbetsminne
används för stunden.
Det är dumt att utnyttja precis allt
9
av arbetsminnet, för om du exempelvis använder bakgrundsutskrift bör
du lämna minst ca 128 Kb för denna.
Dessutom behöver systemet en
liten marginal för tekniskt svinn i
minneshanteringen. Det maximala
man kan tilldela ett program är teoretiskt
”Minnesstorlek:”
minus
”Systemprogram”, eller helt enkelt
”Största lediga block:” då inget program förutom Finder är igång.
säkraste och enklaste sättet att hitta
felet, men tyvärr är det ganska tidsödande.
När det gäller program som kan ha
extra tillägg, får man inte glömma att
konflikten kan uppstå mellan några
av tilläggen till programmet. I XPress
3.0 fann jag denna konflikt mellan
Settings XTension och Features Plus,
men konstigt nog fungerade det bra
på vissa maskiner.
En bra tumregel när du ökar minnestilldelningen är att öka med det dubbla om
utrymmet finns, annars med 50%.
Det finns några tumregler för att avgöra i
vilken nivå av datorns processer som felet
uppkommer. Om man får ett felmeddelande när man arbetar i ett program utan att
datorn i övrigt uppträder underligt är det
troligast att felet uppkommer på programnivå. Med underligt menar jag att musmarkören fastnar, att det uppstår skuggor
av fönster eller liknade på skärmen, att
skärmen inte uppdateras som den ska
eller att skärmen flimrar.
Efter detta är det bästa sättet att
arbeta vidare som vanligt och kanske
spara lite oftare. Om felet inte uppstår vid liknade situationer igen är
det mycket troligt att programmets
minnestilldelning var orsaken.
Quark XPress är känsligare för minnestilldelningen än de flesta program, även om
du inte använder någon XTension eller alla
filter som kommer med bör du ändå öka
tilldelningen till minst 2 Mb (2048 Kb) för
att det ska fungera riktigt bra.
Ringa in problemet
Det är värre om detta inte avhjälpte
problemet. Nu börjar arbetet med att
finna orsaken till felet och det är inte
riktigt så lätt att det går att ge en lista på tumregler som det slaviskt går
att följa. Problemlösning i en normal
persondator är ofta nästan lika komplicerad som engelsk grammatik, som
följer regeln ”There’s no rule without
an exception”. Vi kan dock utgå från
olika tumregler och beakta en del av
de faktorer som påverkar dem.
Om problemet fortsätter att visa sig i fallet ovan med fel av typen 1 eller 3 är det
troliga, om det går att trycka på OK-knappen och datorn forsätter att fungera, att
det uppstår en konflikt mellan något systemtillägg och det program som slutade
att fungera.
Program med tillägg
I XPress fall kan det också vara så att
det är en konflikt mellan ett systemtillägg och en XTension och detsamma
är risken med andra program som kan
ha
extra
tillägg;
PhotoShop,
PageMaker 4.2, etc. Lösningen är i
detta fall att ta ut alla systemtillägg
som ej tillhör Apples system ur systemmappen, starta om och sedan försöka återskapa problemet. Då bör det
inte gå att återskapa problemet om
vår konflikt-teori stämmer.
Lägg sedan till ett systemtillägg åt
gången, starta om och försök återskapa felet. Till slut bör felet kunna återskapas igen och om allt stämmer är
det systemtillägget som vi sist la till
som är skurken. Detta är i de lägen
ett systemtillägg orsakar felet det
Egentligen är det bättre att vända på
resonemanget för då är säkerheten
större. Alltså, om ett fel visar sig
genom att datorn beter sig underligt
(uppräkningen ovan) är det med största säkerhet ett fel som uppstår i systemets arbete.
Då kan felet antingen vara att
någon funktion i systemet har förstörts, vilket händer ibland, t. ex. om
systemet funktion störs ordentligt just
när det ska spara nya inställningar på
hårddisken.
Det kan också vara en konflikt mellan två eller flera systemtillägg. Det
sista alternativet av orsaker kan vara
att det är två hårdvaror eller ett systemtillägg och en hårdvara som inte
fungerar ihop.
Ju längre man har arbetat med felsökning desto mer osäker på anledningen tror jag att man blir, när symtomen inte är bergsäkra. Jag har varit
med om att drivrutinen på en hårddisk och ett visst videokort inte fungerade ihop. Den gången löste vi problemet med att formatera om hårddiksen
med ett annat formateringsprogram.
Hårdvaruproblem
När det finns en konflikt mellan två
hårdvaror, mellan två systemtillägg
eller mellan hårdvara och systemtillägg, är det väldigt vanligt att datorn
låser sig när den startar (läser in systemet). I system 7 kan du hoppa över
alla systemtillägg när datorn startar
genom att hålla ned skifttangenten vid
starten. Detta står pedagogiskt nog
oftast i de felmeddelanden som systemet visar om datorn låser sig under
start. Detta måste du göra för att
komma vidare.
Nästa handling beror på vad det
var du installerade. Om det endast
var ett systemtillägg gäller det att hit-
ta vilka det är som inte fungerar ihop.
Jag brukar börja med att ta bort det
jag just installerade för att försäkra
mig om att det inte var något annat
som orsakade felet.
Sedan vänder jag på steken och tar
ut alla systemtillägg utom de som
ingår i Apples systemprogram och så
lägger jag tillbaka det nya systemtillägget. Om datorn fungerar som den
ska efter omstart får du lägga till ett
systemtillägg åt gången och starta om
efter varje tills du finner konflikten.
Plocka ut och lägg in
Var det en hårdvara du installerade
och datorn låser sig är det bäst att
börja med ta ut alla systemtillägg,
utom de som tillhör den nya hårdvaran (videokort, accelerator, SyQuestdrive, etc). Fungerar maskinen efter
detta är det bara att börja inplockandet och omstartandet, om inte kan det
vara troligt att konflikten uppstår
med någon annan hårdvara.
I det senare fallet är det normalt
bäst att be leverantören ta reda på om
det finns kända problem med den
kombination av hårdvaror och systemversion som du har.
Tyvärr finns det några funktioner i
vissa Macintosh-modeller och i system
7 som inte fungerar särskilt bra med
alla produkter från tredjepartsleverantörer. När system 7 kom var det
vanligaste orsaken till att ett program
eller systemtillägg inte fungerade den
nya, 32-bits minnesadresseringen, vilket alla tredjepartstillverkare har löst
idag.
Processor-cachen på Quadra
I Macintosh Quadra finns en funktion
som kallas för processor-cashe. När en
hård eller mjukvara inte är kompatibel med processor-cashen meddelar
datorn endast att det är generella
minneshanteringsfel. Idag är det så
väl att de flesta nya versionerna av
tredjepartsprodukter fungerar bra
med Quadra-modellerna.
Däremot är det två funktioner som
ingår i Apples systemprogram som
fortfarande skapar en hel del problem
med program, systemtillägg och
ibland även hårdvara. Funktionerna
jag syftar på är fildelning och virtuellt minne. Enligt mina egna erfarenheter är det framförallt fildelning som
krånglar och när den gör det fryser
bara maskinen, all versamhet i datorn
bara slutar utan något meddelande
eller flimmer.
Så mitt sista tips är att du alltid ska börja
med att stänga av fildelning och virtuellt
minne i system 7 innan du börjar koncentrera sig på andra möjliga orsaker.
Jens Eliasson
10
Ditt öga är ett bättre verktyg än datorn för centrering av text
Ögat är mäktigare än datorn – åtminstone än så
länge. DtP berättar här hur du får dina centrerade
rubriker att se centrerade ut.
Med fotosättningen kom den automatiska centreringen. Jag
minns fortfarande, inte utan nostalgi, de diskussioner man
hade med sätterierna. Jag klagade över att det inte såg
klokt ut. Och sättaren, stolt över sin nya maskin, hävdade
att centreringen var perfekt – för den hade datorn räknat ut.
Problemet är att ögat och datorn menar olika saker med
”centreras”. För ögat är inte alla tecken likvärdiga: citations
tecken och skiljetecken räknas inte lika mycket som andra.
Och det måste du kompensera för, annars ser det snett ut
även om det är matematiskt korrekt. Som t.ex. följande citat
av Falstaff Fakir.
”Dromedaren med sin puckel
går i öknen ut på ruckel”
Det centrerade citatet ser i det närmaste vänsterställt ut,
eftersom citationstecknen inte alls har samma betydelse för
ögat som bokstäverna. Enklaste sättet att kompensera är
att på första raden lägga till ett citationstecken till höger
och göra det pappersfärgat (d.v.s. vitt), och på motsvarande
sätt med citationstecknet på sista raden.
”Dromedaren med sin puckel”
”går i öknen ut på ruckel”
Jobbar du i Quark har du tur – då slår du bara x-* efter
citattecknet, och SHIFT-RETUR i slutet av varje rad (ger en ny
rad utan att börja på nytt stycke).
I PageMaker får du istället skriva ett citattecken i början
av varje rad, och ge det färgen ’papper’.
”En utlevad herre i Hessen
har mycket aparta intressen:
Han vill älska i gröt,
endast iklädd en söt
liten pappershatt, vikt av Expressen!”
HANS ALFREDSON, SVEA HUNDS LIMERICKAR
I vänsterställda texter skulle jag dock inte rekommendera
att du försöker undvika de indrag tankstrecken gör. De är
en del av texten och skulle brytas loss från den om man
hängde ut dem. Hellre då offra kanten.
När vi nu ändå är inne på finlir: det är mer än citattecknen som kan förstöra vänstermarginalen. Också själva bokstavsformerna kan ibland med datorns hjälp åstadkomma
en mer än lovligt rörig kant.
”Till örat genom luftens vågor
”fortplantas livets stora frågor.
”Men alla livets stora svar,
”jag undrar vilken väg dom tar?”
På samma sätt är det med tankstrecket i rubriker.
Franskan är död
– länge leve engelskan
Här får du lägga ett mellanslag och ett pappersfärgat tankstreck också till höger i sista raden. Mellanslaget måste ligga före tankstrecket, annars räknar datorn inte med det.
Franskan är död
– länge leve engelskan –
Fast egentligen är tankstrecket i rubriker ett otyg. Ta hellre
bort det och börja med stor bokstav.
Istället för pappersfärgade tecken kan man arbeta med
fasta mellanslag (xSt, xSn och xSm i PageMaker;
SMELLANSLAG och zMELLANSLAG i Quark), de har fördelen
att de är osynliga oavsett underlag, likaså om man av misstag råkar ändra tillbaka dem till svart (händer lätt om man
arbetar med format).
Oavsett vilken metod du använder kan du behöva kerna
mellan din platshållare och texten, för att få centreringen
perfekt. Det finns inga automatiska genvägar, det är bara
ögat som slutligen kan avgöra om det ser bra ut eller inte.
Håll dig till höger Svensson
Mer automatiskt går det dock med vänsterställda texter.
Där är problemet att ett citattecken i början uppfattas av
ögat som ett indrag.
TAGE DANIELSSONS POSTILLA
Återigen måste ögat rycka in för att få en rak vänsterkant
som ser rak ut. Om man lagt in osynliga tecken eller fasta
mellanslag kan man nu ta dessa till hjälp genom att ställa
sig till höger om dem och kerna (PageMaker: xk/l för stora
steg och xSk/l för små. Quark: xSK /L för stora steg och
xzSKL för små). I PageMaker kan det dock vara bättre att
storleksändra det osynliga tecknet, eftersom programmet
har en tendens att klippa av bitar av bokstäver intill kerningen och inte visa dem på skärmen. (Ändrar storlek gör
man enklast med snabbkommandona xSKOMMA /PUNKT för
stora steg och xzSKOMMA /PUNKT för 1-punktssteg. De är
samma både för PageMaker och Quark.)
”Till örat genom luftens vågor
fortplantas livets stora frågor.
Men alla livets stora svar,
jag undrar vilken väg dom tar?”
TAGE DANIELSSONS POSTILLA
För högerställda texter gäller i princip samma sak. Här är
mindre ofta teckenformerna något problem, däremot måste
man tänka på att hänga punkter, citattecken, kommatecken, bindestreck etc.
Illustrator
”En utlevad herre i Hessen
har mycket aparta intressen:
Han vill älska i gröt,
endast iklädd en söt
liten pappershatt, vikt av Expressen!”
Det är nu inte givet att layoutprogrammen är de bästa på
den här sortens finlir. Trots omvägen kan man mycket väl
spara tid på att göra dessa rubriker i ett ritprogram och
importera dem. Speciellt starkt är Illustrator, som har teckenhängning inbyggd.
HANS ALFREDSON, SVEA HUNDS LIMERICKAR
Tommy Sundström
11
Design Typografi Produktion #8 • Oktober 1992
QuarkTips om palettfärger & utskrifter & typsnittsval & utskjut
Den ständige medlemmen i DtPpanelens högsta verkställande
utskott, Stefan Lundhem från
Uppsala, fortsätter här sina matnyttiga tips för Quark XPressbrukare. Har du frågor eller tips
är du välkommen att höra av
dig! Faxa DtP-redaktionen!
1.
Om du har skapat en färgpalett i ett
dokument behöver du inte kopiera
över hela paletten för att få in just de
färger du vill ha för ett nytt jobb. Du
kan kopiera in de du vill ha till din
aktuella färgpalett, genom att klistra
in eller dra över objekt som har den
önskade färgen.
Färgen och dess specifikationer
läggs därmed in i färgpaletten och
färglistan.
2.
När du skapat en egen färg för ett
visst jobb, vill du kanska alltid ha
den tillgänglig för alla nya dokument
du skapar – du vill lägga in färgen i
XPress programinställnngar. Notera
värdena för din färg, stäng alla dokument och skriv in färgvärdena i färgpaletten när enbart programmet är
öppet.
Därmed läggs färgen till programinställningar och finns med i alla nya
dokument, och i gamla dokument om
du väljer programinställningar när
dokumentet öppnas.
3.
Du kan använda Dokumentlayout för
utskjutningen av sidor som ska
tryckas i ett uppslag på båda sidor av
ett papper, alltså för att placera
sidorna i en sådan ordning att vänster-högersidor hamnar rätt när de
ska bindas.
Se först till att ditt dokument har
en sista sida med jämnt sidnummer,
alltså en vänstersida. Om inte får du
lägga till en sådan blank sida. I
Dokumentlayout drar du bara den
sista sidan och placerar den till vänster om den första.
Den näst sista sidan – som nu alltså är sist – drar du upp och placerar
till höger om sidan 2. Den nuvarande
sistasidan är nu en vänstersida med
jämnt sidnummer, den drar du upp
och lägger till vänster om sidan 3,
o.s.v. När du är klar ska det sista
uppslaget längst ned i dokumentlayout vara mittuppslaget.
Nackdelen med denna metod är
att automatisk sidnumrering inte
kan användas vid utskrift. När de
placerats i rätt ordning för utskjutning får sistasidan nummer ett och
mittuppslagets högersida sista sidnummer.
Du bör manuellt skriva in alla sidnummer på sidorna innan de flyttas
omkring, så du inte tappar kontrollen. Kom inte och säg att vi inte varnade dig (det kan nämligen bli lite
knöligt…)
4.
Om du får problem med Macken och
XPress bör du först ta dig en titt i
XPress driftsmiljö för att lokalisera
problemen t.ex. för att få reda på vilka tilläggsmoduler ( Xtensions) som
är aktiva. Håll ned alt-tangent och
välj Om QuarkXPress i Apple-menyn,
eller alt-hjälp-tangent.
5.
QuarkXpress har en ursnabb metod
för val av typsnitt. Du har väl inte
missat den?
Använd inte Text-Menyn–Typsnitt. Använd Måttpaletten, men
tryck ned pilknappen endast när du
vill söka genom typsnittsmenyn, eller
om du inte vet vad det önskade typsnittet heter.
Den snabbaste metoden är att
dubbelklicka fontens namn i måttpaletten och skriva de första bokstäverna i det önskade typsnittets namn.
Du behöver inte markera alla
orden i ett typsnitt för att ändra det.
Vill du ändra från New Century
Schoolbok till Sabon dubbelklickar du
t.ex. ”New” och skriver ”S” så får du
Sabon. Vill du ha Spartacus, och det
vill du ju, skriver du ”Sp”. Nå, skulle
du ångra dig återställer du genom att
åter klicka i textfältet.
Om den önskade fonten har flera
ord i namnet och du skulle få fel vid
första försöket, t.ex. New Baskerville
istället för New Century Schoolbook,
dubbelklicka ”Baskerville” och skriv
”c” så får du vad du förtjänar.
Tidsvinsten är avsevärd mot att
rulla i typsnittsmenyn. Begränsningen ligger i att man endast får fram
familjenamnet, (alltså om man har
TypeReunion) vilket blir liktydigt
med normalsorten. Därefter kan du
välja stilsort i måttpaletten.
Om du söker stilsorterna i typsnittslistans undermenyer, vinner du
i alla fall tid, eftersom du direkt kommer till rätt typsnitt när du öppnar
typsnittsmenyn.
6.
Det finns många sätt att påskynda
utskriften från XPress på laserskrivare. Ett av dem är att hålla ned kontroll-tangenten (ctrl) när du klickar
”Skriv ut” i utskriftsfönstret. Detta är
en liten finess som Quarks programmerare lagt in för att kringgå en av
flaskhalsarna i Apples utskriftsrutiner. Genvägen fungerar bara med
Xpress 3.1 och LaserWriter drivrutin
7.0 och 7.01.
Ett annat sätt, om du har ett långt
dokument att skriva ut och inte har
något emot att avsluta Quark XPress,
är att just när du valt ”Skriv ut” från
menyn avsluta programmet.
7.
Ytterligare ett litet trevligt utskriftstips. Du kan få information om vilken sida som skrivs ut, istället för
att titta på den rätt intetsägande stapeln, som bara talar om hur stor procent som har skrivits ut.
Dessutom får du information om
vilka färgplattor och EPS- eller TIFFbilder som bearbetas av skrivaren.
Sådan information är värdefull för att
lösa utskriftsproblem och trimma
dokumentet. Håll ned antingen skifttangenten, retur- eller inmatningstangenten när du klickar ”Skriv ut” i
utskriftsfönstret.
8.
Har du märkt att tonplattor som du
gör i Xpress får annan ton vid utskrift
än ytor med samma tonvärden som
du gjort i en monterad EPS-bild?
EPS-bilden blir korrekt, likadan som
i ritprogrammet, men XPressplattan
blir lite för ljus.
Avvikelsen beror på XPress metod
för att hantera rastreringen och det
stå dig dyrt på sätteriet. Det finns flera sätt att få exakt passning mellan
tonvärden från XPress och EPS-bilder, men det enklaste, om du har version 3.1, är att stänga av ”Kalibrerad
utskrift” i utskriftsfönstret.
12
D ligt tryck r ingen urs kt f r att inte ha bra bilder
En vanlig missuppfattning är att det här med bildbehandling skulle vara för dem med fina tidningar
och exklusivt tryck. Men ofta är det tvärtom – de
klarar sig ändå. Det är de med sämre resurser och
tryck som kan behöva stärka det intryck deras bilder gör.
Redaktör Anderson ser bekymrad ut varje gång jag pratar
om att jag vill skriva om bildbehandling i Photoshop. Han
tror att han skall behöva frångå sin älskade odesignade
look, och börja trycka på fint papper.
Och det tänker jag väl så småningom tvinga honom till .
Men för ögonblicket så passar DtPs utseende utmärkt. För
trots allt är det inte ovanligt att man har just dåligt papper
och dåligt tryck – och ändå vill ge slagkraft åt sina bilder.
Porträtt
Ofta är bilderna man har att jobba med porträtt. Oskarpa
saker tagna i någon fotoautomat eller utskurna ur en
gruppbild tagen med Instamatic.
Man kan åstadkomma underverk med dem med hjälp
av Photoshop, men ofta tar det mer tid än man har. Dock
kan mycket göras bara genom att ändra kontrast (Nivåer… under Ställ in> på Bild-menyn) och lägga på skärpa
(Oskarp mask… som du hittar i Filter-menyn under Skärpa), men hur man gör sådant är beskrivet i handboken, så
det ska vi inte gå in på nu.
Se bara upp så du inte får för mycket
skärpa, det kan se bra ut på skärmen,
men se underligt ut i tryck – speciellt
hår som fått så mycket skärpehöjning
att varje hårstrå är utmejslat.
Ögonen
Ofta kan det dock vara värt att lägga
När du sätter
ner lite tid på ögonen. De kan göra hela
dig ner för att
skillnaden mellan en likgiltig grå fyrarbeta möter du kant och en bild som man faktiskt ser.
en främling med
T.ex. bilden här intill.
mörka ögon.
Den har just problemet att ögonen är
lite för mörka.
Flytta runt dessa tills du
är nöjd med resultatet!
Men det är lätt åtgärdat.
Börja för säkerhets skull med att göra en extra kopia av
bilden. Öppna båda kopiorna – det är enklare att se vad du
gör om du har en ”före” och en ”efter” på skärmen
samtidigt.
Dubbelklicka på lassoverktyget
, och ställ in en
luddradie på 1–2 pixel. Det gör att du inte får en alldeles
skarp (och därmed synlig) gräns för din manipultion.
Förstora upp ena ögat och ringa in ögonvitan och pupillen med lassot.
Göm sedan markeringen (den flimrande kanten) genom
att ta Göm markeringsgränser från Markering-menyn. Den
finns fortfarande kvar, men syns inte.
Mer ljus
Nu skall vi justera ljushet och kontrast i det markerade
området.
Minska förstoringen – alltför närgången vy gör att du
inte ser skogen för alla träd.
Ta Bild, Ställ in> och Bild… Dra sedan runt de små trekanterna tills du är nöjd med resultatet. Klicka ofta i Prova, så du ser vad som händer.
Eftersom bilden skall ljusas upp är det mest den gråa
och den vita triangeln under Ingångsnivåer som du kommer att använda.
Den gråa kontrollerar kontrasten – dra den åt vänster
så minskar kontrasten och även detaljer i de mörka områdena får en chans att synas.
Om du för den vita åt vänster blir de ljusaste gråtonerna helt vita, och eftersom det då blir utrymme över i det
ljusgrå området kan datorn fördela om detta så att alla
toner blir ljusare.
Den kritiska frågan är som alltid – hur mycket? Här får
erfarenhet och fingertoppskänsla avgöra. Men lägger man
på för kraftig effekt ser det lätt underligt ut, så var litet
försiktig. På små bilder, typ passfotostorlek, går det dock
att ta i mer (och de behöver det ofta också).
Gummistämpel
Om du inte lyckats helt med friläggningen av ögat kan du
nu finputsa resultatet.
Spara inte! Dubbelklicka istället på gummistämpeln
och välj
Återgå och en lagom liten
pensel.
Nu kan du måla tillbaMed gummistämpeln kan du
ka den gamla bilden.
delvis återgå till din gamla
Börja en bit från ögat
bild.
(där ju den gamla och den
nya bilden är samma, så din målning förändrar ingenting)
och närma dig sedan i svepande rörelser det område du
vill återställa.
Det kan vara enklare att se vad du gör
om du har skiftlåset nedtryckt.
Moral
Du har fem trianglar att manipulera med. Flyttar du den
svarta på ingångsnivåer åt höger gör du skuggorna mörkare. Den vita åt vänster gör högdagrarna ljusare. Den grå
bestämmer om du vill se detaljer i skuggorna (flytta till
vänster) eller högdagrarna (till höger).
På utgångsnivåer gör den svarta triangeln skuggorna
gråare och den vita högdagrarna gråare.
Men får man göra så här? Eller är det
bildmanipulering? Nej, knappast, informationen fanns ju i bilden och borde
egentligen plockats fram redan i kopieDen färdiga bilringen.
den, for your
Tommy Sundström eyes only.
13
PageMaker-tips från Mittens Rike
Denna gång ger vi några tips om
hur man kan få text att överskrida mitten på ett uppslag utan
att bli oläslig, hur man får
rubriker att inte se oavsiktligt
kernade ut och hur man får bild
och ram att följas åt.
.1.
Om t.ex. en bildtext går över mitten
av ett uppslag blir den ofta svår att
läsa (om det inte är själva mittuppslaget). Bokstäverna försvinner in
i mittvecket.
För att motverka detta kan man
lägga en linje under mitten av uppslaget och ge den figursättning.
Hur mycket som behövs beror på
hur tjock din tidning/bok är och på
bindningen. Titta i liknande skrifter.
Ett utgångsvärde kan vara 2 mm på
vardera sidan.
PageMaker beter sig på samma sätt
när det kommer fram till den här sortens figursättning som när det är dags
för ny rad. Får ett ord inte plats så
avstavas det.
Du måste därför gå igenom texten
och hitta bindestrecken. I exemplet
ovan blev bildtext avstavat, och jag har
därför lagt in ett mellanslag och delat
ordet.
Den petige kanske reagerar mot att
det inte är någon skillnad mellan mellanrummet i ett delat ord och mellanrummet mellan orden.
Man kan lösa det genom att sära på
orden ytterligare litet, t.ex. genom att
slå en thin space (xS T ) före och efter
bunten. Men jag tycker egentligen inte
att det behövs.
.2.
Även för rubriker är mittvecket ett
problem.
Man ”får” inte lägga en bokstav så
den skärs sönder av en falsk mitt. Det
är nästan undantagslöst bättre att
trixa lite med ordmellanrummen eller
göra rubriken en aning ocentrerad, än
att få en bokstav delad.
Och när mitten går mellan två bokstäver måste dessa säras litet – annars
ser det ut som att de kernats ihop.
Det går alldeles utmärkt att använda samma sorts figursättning som i
första tipset.
Men rubriker består av få ord och
därför måste man vara extra aktsam.
Överst en rubrik centrerad över uppslaget utan att man gjort någon kompensation alls. Som du ser kommer å-et
att bli ganska stympat i tryck, avskuret och ihopdraget.
I mitten har vi lagt in en figursättning som håller bokstäverna borta från
mitten. Men för att klara det har PageMaker – som inte tänder spontant på
idén att avstava ”går” – nästan helt
offrat centreringen.
När det ser ut så måste du själv
hitta den lämpligaste platsen att dela
ordet (genom att slå ett mellanslag).
.3.
Det går att lägga objekt med figursättningar på mallsidorna och på
så sätt få mitten särad på alla uppslag.
.4.
Men på vissa sidor vill man inte ha allt
från mallsidan, vare sig det nu är fråga
om figursättningar eller annat.
Då kan man välja ✔ Visa malldelar
från Sida-menyn, vilket paradoxalt nog
döljer malldelarna. Sedan går man
till mallsidorna, väljer ut de saker från
mallen man vill ha kvar, kopierar dem,
går tillbaka till sin sida (snabbaste sättet är att slå x-TAB) och klistrar in. Välj
Sida, Anpassa storlek så du ser hela
sidan, och håll ner z-tangenten när du
klistrar in, så hamnar allting på samma plats som i mallen.
Tommy Sundström
.
En svensk bokstavskatt
Utställningen med Bo Berndals bokstavsskatt och typexempel på Galleri Hålet, invigdes 5/9 av Arne Heine, som berättade
spännande om teckenalstrande maskiner
och fotosättning före desktop och laser.
Bo Berndals typsnitt finns nu att köpa.
Typsnitten här invid
Art Gallery är 33 av de på Galleri
Bananasplit Light Hålet 38 utställda typBananasplit Bo snitten. Några läsare
benedikt li kanske känner igen
benedikt b formen på Benedikt
Boscribe
Light, som tidigare
Bosis Light
kallades Beowulf.
Bosis Regular
Detta namn har visat
Bosis Semibold sig förekomma på
Bosis Bold
anglosaxiska
Carl Beck© många
desktoptypsnitt. Här
är det nu utökat med
Euclides Rak
Euclides Kursiv en fet variant och då
Euclides F Rak omdöpt till Benedikt.
Euclides F Kurs Esseltub är samma
som när DtPs läsare
Esseltub
hade tillfälle att köpa
Exlibris Rak
fonten. Swingbill är
Exlibris Kursiv
också omdöpt från
Gancello Rak
Gancello Kursiv Wingbill. Nu är fonten
Moorbacka Rak något korrigerad mot
Moorbacka Kurs tidigare. De som på
utställningen kanske
visat sig vara populäLogoform
Olaus BANDUS rast är Boscribe, Bos
OLAUS magnus egen handstil, samt
Olaus Magnus, en
Poggio Rak
skäggig bokstavsPoggio Kursiv
form gjord efter de
Swingbill
Siseriff Light
typer som är skurna i
Siseriff Regular träsnitten, alltså inuti
Siseriff Semibo illustrationerna till
Siseriff Bold
De Nordiska Folkens
Vadstenakursiv Historia av Olaus
Magnus 1555.
Alla typsnitt finns i typ-1-fonter för Macintosh, och kostar per font 360:–. Moms
tillkommer, samt postförskottsavgift och
porto. Fonterna ligger på 3,5 tums disketter, och då räknas till exempel Rak som
en font och Kursiv som en annan font.
BIGG typsmedja
Åsögatan 119, 2<tr
116 24 Stockholm
Tel 08-644 94 60, Fax 08-644 77 20
14
Spartacus – ett skarpt typsnitt från Les Fonts Terribles
S
partacus är ett nygammalt typsnitt som du kan använda för anfanger och
rubriker. Detta är en variant av den romerska
versalskriften, Capitalis Monumentalis, som
höggs in i monument och som sedan medeltiden varit förebild för versalerna i vårt alfabet. Spartacus bygger på
konstnären Albrecht Dürers bok Underweisung der
Messung mit dem Zirckel und Richtscheyt från år 1525, en
lärobok i konsten att använda passare och linjal för att
skapa illustrationer och tecken.
I bok 3, om det rätta sättet att utforma bokstäver, riktar
han sig till sina samtida arkitekter och konstnärer med
anvisningar hur de ska framställa de latinska versalerna
korrekt. Liksom de flesta i hans samtid var Dürer fascinerad av geometri och proportionslära – i botten låg en talmystik, en tro på i naturen inskrivna matematiska proportioner, som man ansåg att grekerna och romarna en gång i
tiden hittat.
Dürers versalantikva arbetar med strikta proportioner,
där stapelbredd, kurvor och seriffer bygger på vissa andelar av den grundläggande fyrkanten.
Jag har så långt möjligt följt Dürers anvisningar, men i
de fall de är ofullständiga eller ger lite märkliga resultat
har jag tillåtit mig att tolka Dürer efter eget huvud.
Somliga tecken saknas, nämligen J, U och W, och de har
jag konstruerat i Dürers anda. Siffror, skiljetecken och
internationella tecken har jag konstruerat ur eget huvud.
Dürer anvisar i allmänhet flera alternativa teckenformer. Två av dessa återfinns i Spartacaus, på gemen- och
versaltangenterna. På versaltangenterna finns lite mer
eleganta och extravaganta teckenformer, och de är i mitt
tycke de bästa. Konstruktionslinjerna är fler och går i vissa
fall utanför fyrkanten. På gementangenterna finns lite
enklare och renare former. Tydliga skillnader finns mellan
de olika varianterna av t.ex. A, S och T och små skillnader
finns mellan till synes lika tecken, t.ex. B, P och K. Extra
alternativ till M, O och Q, liksom alternativa gemen 3 och
5 kan du också hitta.
Spartacus har fyra sorter: Captured, Display, Free och
Gone. Den grundläggande sorten är Spartacus Captured,
som visar tecknet med konstruktionslinjer i fyrkanten.
Den använder du för anfanger och dekorativa syften. I
Spartacus Gone och Spartacus Free har konstruktionslinjerna separerats från tecknen så att de kan ges olika färg.
Vid färgsättning skriver du först tecknen med Spartacus
Captured i ett särskilt block där du bestämmer grad och
position. Sen ändrar du till Spartacus Gone, och kopierar
och klistrar in blocket samt ändrar typsnitt till Spartacus
Free. Detta block placerar du exakt ovanpå blocket med
Spartacus Gone. Nu kan du välja färg och toning på de olika blocken. Arbetar du i QuarkXPress ska du se till att
blocken har Ingen färg och Ingen infällning.
Använd inte Spartacus Free för rubriker och textsättning. Dess teckenformer är strikt anpassade till konstruktionslinjerna och teckenmellanrummen följer positionerna
i konstruktionsfyrkanterna. Använd Spartacus Display för
inledningstext i anslutning till en anfang och för rubriker.
Displayskärningen har optiskt anpassats för rubriksättning, med lämpliga teckenmellanrum och kerningpar.
Eftersom versal antikva ska sättas med luft mellan tecknen för att bli läsbar och vacker är teckenparen lätt spärrade i fonten. Här finns skiljetecken och gemena siffror,
som inte finns i Captured, samt fullständig uppsättning
internationella tecken. Gemena siffror finns på alternativsiffra. Spartacus Display kan stå för sig själv, även om den
tillkommit som komplement till anfangerna i Captured.
Spartacus är ett skarpt snitt, en av de hårdaste och tunnaste antikvor som finns. Dürers konstruktionsdetaljer
var avsedda som stöd för frihandsteckning med penna och
pensel, för att ge balans och proportion år tecknen, men de
skulle inte följas slaviskt. På samma sätt var det med
inskriptionerna i Rom. Dürers egna bokstäver avviker också från konstruktionsritningarna. I Spartacus Display har
jag dock valt att behålla den geometriskt konstruerade
karaktären. Spartacus ska vara hård och skarp.
Stefan Lundhem
SSSPARTACUS
KAN
KAN
KAN
KAN
Captured
Free
Gone
Display
ABCcde
fGhiJk
lMnOPQ
rsTtUv
xyZåäö
123456
7890≈§
AaBbCcDEe
FfGgHIJjKk
LlMmNOo
PpqQRSsTt
UuVWwXYZz
åÄÖæØÉâÜõ
Àëœ?!&%/(”«;:
=+–1234567890
@©™£¥$∞‰6|[]≈
12
Design Typografi Produktion # 8
5 •• Juni
Oktober
1992
1992
Tio XTensions till XPress på din DtP-diskett
Med detta nummer av Design Typografi Produktion följer DtP-diskett # 6. Där
hittar du typsnittet Spartacus i fyra olika varianter (läs mer om detta spännande
och faktiskt nyskapande typsnittsprojekt på sidan här intill).
Dessutom hittar du tio olika XTensions till Quark XPress – utan att det kostar något extra. En del av har kanske redan fått huvuddelen av dem; för er andra
blir det en liten julafton. De XTensions som följer med detta nummer av DtP är
Bob, SetInset, Photoshop Plug-In, Nudger, Multiple Master XTension, Clik’X,
Guideliner, Page Shadow, Colour Sets och Print Status. Som alltid när det gäller
XTensions anbefalles en viss försiktighet. Titta på dem en i taget, och lägg inte in
dem om du inte använder dem; de tar minne och gör ditt program långsammare –
för att inte säga instabilare. Det enklaste är att ha alla XTensions och filter du inte
använder i en mapp inuti XPress-mappen på din hårddisk. Så länge de inte ligger i
samma mapp som programmet så aktiveras de inte.
DtP sprider alltså dessa XTensions, vi vet att de fungerar, men tar inget ansvar
för eventuella problem i din dator!
DtP
Nr 8 presslades 12 oktober 1992.
Adress
SPARTACUS AV STEFAN LUNDHEM
ABCDEFGHIJK
LMNOPQRSTU
VWXYZÅÄÖ
12 3 4 5 6 7 8 9 0
:;!?%&çü
Box 20158
104 60 Stockholm
Tel
08-644 95 11
Fax
08-644 90 66
PG
89 29 77-0
BG
385-6010
Tryck
✃
Jag arbetar med b Quark XPress, b PageMaker.
Jag prenumererar redan, men jag har värvat nedanstående person som prenumererant. b Skicka honom/henne en faktura, och mig
en trevlig premie!
Frankeras ej.
DtP betalar
portot.
DtP
NAMN
FÖRETAG
Svarspost
ADRESS
110141700
110 20 Stockholm
TELEFON
FAX
13
Vänta till nästa år
med att köpa CD-ROM
Apple släpper i början av 1993 en ny
CD-ROM-spelare, AppleCD 300. En
av de viktigaste finesserna med den
nya CD-spelaren är att den klarar av
att läsa Kodak PhotoCD ”multiple session”, d.v.s. CD-skivor där bilderna
laddats ner vid flera olika tillfällen.
De CD-ROM-spelare som finns i
handeln i dag klarar bara ”single-session”-skivor.
Apples nya CD-spelare kommer att
levereras i paket med en uppsättning
inspelade CD-ROM-skivor. Den kommer också att finnas för inbyggnad i
Quadra 900 och 950. Enligt Apple har
var tionde Macintosh-användare en
CD-ROM-enhet. Med Kodak PhotoCD
kommer det med största sannolikhet
att bli många fler.
Liksom du bör vänta med att köpa
CD-ROM tills ”multiple session”-spelarna finns i handeln, bör du vänta
med att köpa den nya sortens optiska
drivar för 3,5 tums disketter tills dess
det finns en standard för 256 MB-diskar. I dag finns en ISO-standard, men
den gäller bara 128 MB-skivorna.
Vill du ha den större kapaciteten,
bör du alltså vänta.
Typografisk revolution
på Wall Street Journal
Sedan i våras är Wall Street Journal
sig inte riktigt lik. Tidningens typsnitt, specialritat för 15 år sedan, har
ökat i grad en tiondels punkt.
Samtidigt ökade kägeln lika mycket.
Dow Text, som typsnittet heter, är
baserat på Ideal.
Dow Text, som ritades om inför förändringen, är nu också något fetare
än tidigare. Det är David Berlow på
Font Bureau i Boston som står för den
nya versionen.
Tidningsdesign
på fel spår?
– Att designa en tidning för att den
ska gå fort att läsa är fel väg att gå,
säger Michael Schrage vid MIT i
Boston. Tidningar ska inbjuda folk att
ägna mera tid åt dem, inte mindre.
Gör tidningar som folk vill ägna tid åt!
Schrage anser att det är ett problem
att tidningarna ser sig själva primärt
som informationsbärare. Istället borde de se sig som en del av en gemenskap, och agera aktivare som förmedlare mellan annonsörer och läsare.
– Det är i själva kommunikationen
och den gemenskap denna skapar som
tidningarna har sin roll, anser
Michael Schrage. Genom att lägga till
olika servicefunktioner som faxtidningar knyter man läsarna närmare
sig. Tidningen kan exempelvis ha ett
faxnummer sist i en restaurangrecension, där läsarna kan hämta ner en
vägvisare och en meny till sin fax.
Kunden tar över
bildbyråns arkiv
Mirror Technologies och 3M har tagit
fram CD Stock, ett verktyg för att
söka bilder. Första produkten innehåller bildarkivet från fyra av de mer
kända bildbyråerna i USA, representerade med 5 000 bilder vardera på en
serie CD-skivor.
Bildbyråerna behåller copyrighten
på bilderna, och du betalar sedvanliga
avgifter om du använder någon bild.
Priset i USA är 995 dollar (inkluderar en Mirror CD-ROM-spelare, bara
bildskivorna kostar 650 dollar). Intresserad? Ring 0091–612–633–4450.
Agfa breddar sitt utbud
av typografiprodukter
Som DtP tidigare rapporterat har
Agfa köpt TypeChart från Octavo
Production. Programmet skriver automatiskt ut fina stilprover på
PostScript-typsnitt.
Nu har Agfa även köpt de välkända
kanadensiska programmen KernEdit
och KernData från Pairs Software.
Med KernEdit skapar du enkelt egna
kerningsvärden för dina PostScripteller TrueTypetypsnitt. KernData
innehåller fördefinierade kerningvärden för mer än 400 Adobe-typsnitt.
Du beställer produkterna från Agfa
i USA, tel 0091–508–658–5600.
ITC-tidning
får pris för sin design
Upper and lower case (U&lc), som ges
ut av International Typeface Corporation, tog flera priser vid en årlig
designtävling i New York. Det var
Society of Publication Designers (SPD)
som delade ut medaljer för tidningens
formgivning.
Bakom redesignen av U&lc står
några av våra mest kända tidningsformgivare; Woody Pirtle och Harold
Burch (bägge från Pentagram i New
York), samt Walter Bernard och
Milton Glaser (WBMG i New York).
Den som vill ha tidningen, som kommer ut med fyra nummer om året, kan
ringa 0091-212-371 0699.
Woody Pirtle är förresten kanske
mest känd just nu för att ha designat
symbolen för fotbolls-VM 1994, tillsammans med sin designerkollega
Michael Gericke.
Inga kvällstidningar
kvar i Australien
Adelaide News har slutat utkomma,
200 jobb försvann – och kontinentens
sista kvällstidning. Orsaken var den-
samma som knäckt många kvällstidningar i USA; sjunkande upplaga och
minskade annonsintäkter, mycket
beroende på konkurrensen från TV.
Den 69-åriga tidningen var en gång
Rupert Murdochs avstamp ut på den
internationella mediamarknaden.
I Adelaide utkommer numera bara
en dagstidning och en söndagstidning.
Bägge ägs av Murdochs News Ltd.
Billigare byrå
för bilder på barn
Vår genomgång över bildarkiv i förra
numret har gett positiva reaktioner.
Barnbildbyrån fick dock tyvärr ett för
högt pris angivet för sina barnbilder.
Köper du en bild för publicering i ett
redaktionellt sammanhang, max 1/4
sida stor, och trycker den i en upplaga
under 10 000 ex så kostar bilden 750
kronor, påpekar Pia Wallgård.
Sätt lite glans
på desktoptillvaron!
Har du tillgång till en laserskrivare
kan du faktiskt på egen hand göra
folieringar, alltså ”trycka” med
metallfolie.
Först skriver du ut din sida på vanligt vis med laserskrivaren. Därefter
täcker du den del av sidan som ska bli
metalliskt blänkande med folie, det
kan vara grafiska symboler eller bokstäver. Sedan kör du pappret genom
printern en gång till; hettan och trycket gör att folien fastnar på de tonertäckta områdena på pappret – dra
bort resten av folien och din sida är
färdig!
Kanske något för de hemkörda julkorten i år? Eller placeringskorten till
höstfesten?
Franska skolelever
läser dagspressen
Franska tonåringar läser tidningar i
högre utsträckning än sina föräldrar.
I motsvarande gymnasieklasser läste
26 procent av eleverna en rikstidning
(motsvarande siffra för vuxna är 22
procent). Närmare hälften av de franska tonåringarna läser någon av de
stora regionala tidningarna, liksom
nyhetsmagasinen.
Tilltron till tidningarna är sämre;
fransk TV anses som tillförlitligare,
och journalisters hederlighet står inte
högt i kurs. Mer än hälften av de tillfrågade tonåringarna ansåg att journalister i gemen är korrupta, 43 procent anser att journalister viker sig
för politiska påtryckningar.
96 procent av de tillfrågade anser
att det är viktigt att hålla sig informerad om aktuella frågor, bland flickor
och privatskoleelever är siffran så hög
som 99 procent!
DESIGN
DtP
DIGITALA BILDER
INTE BARA
FÖR PROFFSEN
Sid 4–5
FÖRESTÅNDAREN
FÖR PHOTOSHOP
TRÄFFAR EN GRÅ TYP
Sid 6–8
ÅTTA TIPS
FÖR DIG SOM
KÖR PAGEMAKER
Sid 9
20 XTENSIONS
TILL QUARK XPRESS
UTVIKTA
Sid 10–11
NEW CODE
NYTT TYPSNITT
FRÅN ESKILSTUNA
Sid 15
TYPOGRAFI
PRODUKTION
NR 9 ÅRG 1
9
NOVEMBER 1992
Kodak Photo CD – revolutionens andra fas
För en tid sedan levererade en kompis en illustration till en större
svensk dagstidning, ett par foton som han hade jobbat med i Photoshop. Han kom med originalet på en SyQuestskiva. Dagstidningsfolket, bildredaktörer och journalister, stod som levande frågetecken. På
reproavdelningen var de inte säkra på hur de skulle få ut bilden från
sitt digitala format. Det löste sig till sist, men det måste ha känts lite
grann som när ”En yankee vid Kung Arthurs hov” introducerade revolvern på tornerspelens rännarbana.
Beredskapen inför nyordningar är inte den bästa. De stora kolosserna har det alltid svårast. Här hindrar fackliga skrankor, gammal
organisation och företagskultur att tekniken kommer till sin rätt.
Under min tid i dagspressen infördes ny teknik ett par gånger. Det
slutade i allmänhet med att tidningen efteråt satt med sämre lämningstider och fler anställda.
Med Kodak Photo CD är det lite annorlunda. Den tekniken kommer, om den håller vad den lovar, inte att bete sig så väluppfostrat –
den kommer att slå ut en hel bransch. Reproanstalternas inscanning
av bilder (för mellan 200 och 800 kronor per bild) kommer om två år
att vara ett ämne för nostalgiska samtal på krogen. På sidorna sex och
sju förklarar DtP varför.
För åtta kronor per bild kan du nu få dina foton inscannade på en
CD-skiva. Du tar upp bilden i Photoshop, eller direkt in i Quark
XPress, och jobbar vidare med den. Inscanningsmomentet försvinner
från reproföretagen till fotolabbet – som kommer att göra jobbet för en
bråkdel av priset i dag. Reprobranschens dödsdom är redan utfärdad.
Är det verkligen sant? Nej, inte riktigt. Det finns en framtid för de
reprofirmor som förmår anpassa sig. En duktig reprotekniker, som
kan Photoshop och andra bildmanipuleringsprogram, kommer alltid
att ha en uppgift att fylla. De företag som kommer att försvinna är de
som bara scannar bilder enligt löpande bandets princip. Det blir, förhoppningsvis, en slags Darwinsk utslagning.
När tidningsredaktioner, förlag och reklambyråer tog över sättning
och ombrytning med hjälp av datorer och program som Quark XPress
och PageMaker var det den digitala revolutionens första fas. Med
Kodak Photo CD tar fotolabben hand om större delen av reprobranschens inscanning. Den andra fasen är därmed inledd; reproföretagens anpassningsförmåga och kompetens avgör om de överlever.
2
Nya Brody-typsnitt
släppta av FontShop
Pop heter ett nytt typsnitt av Neville
Brody. En starkt geometrisk sanseriff,
ritad i två varianter, en svart och en
helt uppbyggd av prickar/pixlar (Pop
LED).
Typeface Four, en klassiker från
den tid då Neville Brody var art director på The Face, är den andra nyheten
från FontShop. Med hjälp av David
Berlow har typsnittet kompletterats
och omfattar nu en fullständig teckenuppsättning i såväl sans som seriffvarianter.
Andra nyheter från FontShop är
latino/Tex-Mex-snittet Mambo, ett
kul, corny och musikaliskt typsnitt
som skulle passa till ett skivomslag åt
Chico Da Silva.
Design Typografi Produktion # 9 • November 1992
Pris för den digitala ”bild-telefondatorn” runt 3 000 dollar. Northern
Telecom levererar den.
FontHaus ger ut
bilder som typsnitt
Bilder, ornament och ramar – men
inte en enda bokstav så långt ögat kan
nå. Det är innehållet på FontHaus
PictureFonts, som hittills finns i sex
olika varianter. Kategorierna är
Transporter och resor, Handel och
kommunikation, Helger och fester,
Mat och dryck, Hem och husgeråd
samt Djur. Priset är 50 dollar styck,
eller 70 dollar för två.
”Typsnitten” fungerar som vilka
andra Postscript-snitt som helst, och
kan sättas hur stora som helst.
Beställ via fax 009-1-203-849-8527.
Vill du ha flera disketter
med Macintoshprogram?
Lura ditt
desktopprogram
MacAuthority Software Connection
heter en ”månadsdiskett” du kan prenumerera på för facila 60 dollar om
året. Varje månad får du en diskett
med gratisprogram som antivirusprogram,
ljud,
skrivbordstillbehör,
skärmsläckare, typsnitt, spel, HyperCard-buntar mm.
Ring 0091–502–491–1900.
Det går (ibland) att importera PageMakerdokument till Quark XPress
med hjälp av PM Import XTension,
men vad gör man om man vill göra
tvärtom?
Ett sätt är att spara varje sida som
ett Postscriptdokument (välj Print och
kryssa i rutan). Sedan kan du faktiskt
montera sidan som en helsidesillustrationer i ditt andra program, PageMaker till exempel. Du kan visserligen inte korrigera något, men du kan
använda dig av sidor producerade i
Quark, utan att behöva göra om dem i
PageMaker.
Adobe Photoshop
nu även för Windows
På en presskonferens 9 november
annonserade Adobe den väntade PCversionen av Photoshop. Den svenska
versionen ska finnas före sommaren
1993. En uppdaterad Mac-Photoshop,
2.5, kommer i svensk version första
kvartalet 1993.
Mac- och PC-Photoshop ska enligt
Adobe vara fullt kompatibla med
varandra, vilket för första gången
skapar en gemensam, professionell
standard för färgfotohantering mellan
de bägge datorvärldarna.
Bland nyheterna finns Postscript
Level 2-stöd, snabbare skärmuppdateringar, en rad nya verktyg, stöd för
nya format som Kodak Photo CD och
JPEG-filer, hopfällbara paletter mm.
Nu kan göteborgare
och skåningar jobba ihop
VISIT Video heter ett nytt hjälpmedel
för folk som jobbar ihop på avstånd.
Det består av en liten videokamera
som du fäster ovanpå din bildskärm
riktad mot ditt ansikte, ett videokort
som du monterar i Macen eller PC:n
och ett program.
Resultat: du och din arbetskamrat
kan se varandra i en ruta på skärmen,
höra varandras röster via högtalartelefonen, och med rätt mjukvara jobba
simultant i samma dokument!
Låt datorn hålla reda
på kunddebiteringen!
Timeslips III är ingen gratisslips åt
tidskriftsprenumeranter, utan ett
högst användbart hjälpmedel för att
få en rättvis debitering från byrån
eller konsulten till kunden.
Timeslips är den mest kompletta
och flexibla tidmätnings- och faktureringshjälpen som finns för Macen,
även om det finns andra också.
Timeslips kan hantera 250 anställda, 3 400 kunder och data från en rad
olika håll, databaser, kalkylprogram
och vanliga textfiler. Programmet kostar 300 dollar.
Ring 0091–508–768–6100.
Editor & Publisher
med nytt utseende
DtP:s favoritveckotidning, de amerikanska tidningsutgivarnas Editor &
Publisher, har varsamt knuffats in i
1900-talet av David Merrill, som gett
tidningen en ny design. En rejäl innehållsförteckning i varje nummer, och
fasta utrymmen för återkommande
kolumner är några av nyheterna.
Hur tidningen såg ut tidigare ska
vi av diplomatiska skäl inte gå in på,
men nu ser den iallafall riktigt renskurad ut. David Merrill var tidigare
art director på Time magazine innan
han startade sin egen konsultfirma.
Han har bland annat gett form åt Us
magazine, Popular Science och Golf.
Monotype släpper
typsnittet Columbus
Patricia Saunders, typtecknare på
Monotype i England, ligger bakom
Columbus, ett typsnitt inspirerat av
typer från det tidiga 1500-talets spanska boktryckarkonst.
De tidiga spanska typerna var en
rak antikva med rötter i Italien, kursiven kom från Frankrike, skuren av
Robert Granjon. Men spanjorerna
utvecklade snabbt en egen stil, som
ligger till grund för Columbus.
Typsnittet finns i tre vikter, var
och en med kursiv till, expertfonter
med kapitäler och gemena siffror, och
ornament från 1500-talets Spanien.
Letar du efter
teknikbilder?
DtP-genomgången av bildbyråer väcker fortsatt intresse, inte minst hos
bildleverantörer. Teknikbild i Stockholm, ägt av Ingenjörsförlaget, vill
komplettera vår lista med följande:
Teknikbild, tel 08–796 66 24, fax
613 30 28, har som specialitet teknik
ur alla vinklar. 100 000 bilder finns i
arkivet, ingen låneavgift, publicerad
arkivbild kostar mellan 600 och 1 600
kr. Öppet 08.30–16.45.
Bilder ur Ny Teknik, Datateknik,
Elektroniktidningen,
Kemivärlden
och Skandinavisk Underhållsmarknad hittar du här.
Alternativ till tomma
PowerBook-batterier
Battery Technology gör MC-170, ett
alternativt batteripack till Macintosh
PowerBook. Företaget hävdar att MC170 räcker 25 procent längre tid än
Apples egna batterier. För 90 dollar
kan du ta reda på om det stämmer.
Ring 0091–213–725–3517.
För dig som är entusiast finns årets
innebok, Rick Wolfsons The PowerBook Companion. Pris 25 dollar, utgiven av Addison-Wesley.
Ge dina PICT-bilder
rejäla marginaler
Ibland när man monterar PICT-bilder
i layoutprogram försvinner delar av
bildkanterna. Undvik detta genom att
ge bilden en osynlig ram eller placera
genomskinliga, ramlösa rektanglar
runt om innan du kopierar bilden.
Sedan kan du beskära bilden i layoutprogrammet utan att förlora bildyta.
3
ST valde Quarken trots dålig generalagent
I Svenska Journalistförbundets tidning Journalisten nr 29 publicerades en artikel om teknikutvecklingen på Sundsvalls Tidning. Där gavs intrycket
att vi på ST är helt nöjda med den svenska leverantören av Quark XPress. För att inga felaktiga rykten ska sprida sig i branschen vill jag gärna förklara vår inställning i DtP, den tidning som bäst
bevakar Quark-utvecklingen.
Samtidigt efterlyser jag fler läsarreaktioner på problemen
med Quark XPress. Vad är programfel och vad är handhavandefel?
Artikeln i Journalisten innehöll bland annat en felaktighet som bygger på ett direkt missförstånd, eller felcitat.
Att ST skulle ha valt Quark XPress för att få en ”bra service och stadig generalagent” är naturligvis inte sant.
Alla som haft någon kontakt med Software Plus i Norrköping för leverans av Quark XPress vet att sämre generalagent får man leta efter. Uppdateringen till version 3.1
är redan historisk som en av de stora klavertrampen i
branschen.
För STs del innebär det att vi fortfarande har ett par
versioner av 3.0 som inte uppgraderats eftersom Software
Plus strulat med utskicken och bland annat skickat fel
serienummer. Värre var det säkert för de tryckerier som
helt plötsligt började få disketter med dokument skapade i
Quark 3.1 utan att de själva fått uppgraderingen. De kunde helt enkelt inte skriva ut jobben utan fick returnera
dem och be kunden göra om det i den gamla versionen.
Tyvär är servicen lika katastrofal när det gäller hårdvaran, exempelvis de datorskärmar Software Plus säljer,
men där finns det ju tack och lov möjligheten att välja
andra leverantörer.
På samma uppslag som reportaget om Sundsvalls Tidning fanns en artikel av frilansskribenten Gunnar Eriksson om påstådda problem med att ha Quark XPress samtidigt som Pagemaker eller andra program i samma
Macintoshdator. Det kan naturligvis inte vara sant. Påstår
man det vet man inte hur en dator fungerar.
Problem kan möjligen uppstå när programmen används
samtidigt – att vissa funktioner då krockar med varandra.
Eftersom vi aldrig haft dessa problem, trots bland annat en
maskin med flertalet andra program utöver Quark, så vore
det intressant att få veta om det finns andra användare
som kan vidimera dessa påståenden.
Svenåke Boström,
system- och utbildningsansvarig, Sundsvalls Tidning
Newton, det nya äpplet som inte är en Macintosh
Vid sekelskiftet beräknas dator och konsumentelektronikmarknaderna tillsammans vara värda
1 000 000 000 000 dollar. Media och telekommunikationer är var för sig värda lika mycket. Det är dessa siffror som datortillverkaren Apple har framför
ögonen när de beslutat att satsa stort på Newton.
”Överlappningen mellan datorer, konsumentelektronik,
media och telefoni blir allt större. Det gör att många företag kommer att satsa på att göra produkter för de nya
applikationer som blir möjliga. Men det kommer att ta tid
innan konkurrenterna är ikapp oss, vi har hållit på att
utveckla Newton i fem år”, sa Apples VD John Sculley när
han för första gången visade upp Newton i Europa i samband med en multimediakonferens i Wiesbaden nyligen.
De första produkterna i Newton familjen kommer att
lanseras i USA till våren. Det Apple visade upp i Tyskland
var en fungerande prototyp som bara hängde sig en gång
under demonstrationen. Under 1993 kommer också en
tysk, en fransk och en japansk version av Newton.
Newton är ett elektroniskt anteckningsblock, cirka 15
mm tjockt och möjlig att ha i innerfickan utan problem.
Datortekniskt är det en risc-baserad maskin som klarar
att tolka handskrift och som enligt Apples visioner ska
vara intelligent nog att kunna fungera som en assistent.
Det innebär att om du skriver ett brev för hand och noterar
”faxa till Kalle”, så ger Newton brevet ett snyggt utseende,
tar reda på Kalles telefonnummer i telefonlistan och sänder därefter iväg faxet via den inbyggda GSM-telefonen.
Apple är ännu mycket tystlåtna om Newtons tekniska
prestanda och pris. Det kommer att finnas en modell för
under 1 000 dollar och det blir många versioner att välja
på. Newton ska, precis som Macintosh, bli en hel familj.
Newton kommer inte att vara en Macintosh; det ska gå
lika enkelt att samarbeta med en Windowsdator. Skillnaden blir förmodligen att Apple kommer att få fram tillbehö-
ren till Mac snabbt medan PC-världen får vänta en tid.
Den intressanta frågan för Macanvändare är om detta
kommer att påverka Apples satsning på Macintosh. Helt
klart är att Apples ledning är mer fascinerade över konsumentmarknaden än av kontoren.
Apples strategi verkar ungefär gå ut på att pressa priserna på Mac så att de kan vara kvar på banan när persondatormarknaden förvandlas till en konsumentelektronikmarknad och att därefter satsa allt krut på nya, små,
billiga datorer typ Newton och Sweetpea (ett samarbete
Apple har med Toshiba kring en liten CD-läsare-dator).
Datorer till stora nät och till företagsmarknaden verkar
främst vara en angelägenhet för de nya företagen Apple
har tillsammans med IBM.
Anders Malmsten
DRÖMMAR OM NEWTON
Att säga vad som ska gå att göra med en Newton är lika svårt som
att 1983 ha förutsett vad en Mac skulle komma att användas till.
Men det finns lite visioner:
• På vägen till bilen märker du att det är blixthalka och låter därför din bil-newton ringa upp trafikinformationen, kolla var köerna
finns och föreslå lämpliga vägar till jobbet
• När du landar på Gatwick tar du upp en karta över London i din
Newton, pekar med pennan på Gatwick och drar en linje till Pickadilly. Datorn föreslår snabbtåg och ger bussnumret från Victoria.
• När du ska ta ut filen ur kylen ser du att tonåringen noterat på
kylskåps-newton att hon räknar med att komma hem till midnatt
men att du kan nå henne på telefonnumret hon lagt in i datorn.
• När du svänger av autobahn på väg till det där slottet du hört
talas om vet du att du att det bara är tre byar och 8 km kvar,
satellit-navigeringssystemet har visat din position på Newton och
kartan över området har bytt skala när du saktade farten och
svängde av motorvägen så att du kan se vägarna i detalj.
4
Kodak Photo CD ger digitala bilder till folket – och proffsen
Åtta kronor kostar en bra scanning av en bild.
Med en jukebox för kanske 70 000 kan du ha sexhundratusen bildbyråbilder ständigt tillgängliga.
Och över modem kan du få bilder från hela världen.
Photo CD kommer att gå som en löpeld.
På några få år har videon slagit ut filmen från massmarknaden; de som fortfarande filmar med super-8 kan räknas
på ena handens fingrar. Och samma utveckling är på väg
för vanliga fotografier, dior som papperskopior (även om
stillvideokamerorna ännu är antingen för dåliga eller för
dyra eller – oftast – bådadera).
Inga lysande framtidsutsikter för ett företag som Kodak,
som byggts kring försäljningen av film och fotopapper.
Men nöden är uppfinningarnas moder, och Kodaks har
kommit på ett smått geniellt motdrag som förenar mycket
av det bästa av det gamla och det nya – kallat Photo CD.
Du skall fortfarande fotografera med vanliga kameror
och vanlig film. Men när du lämnar filmen för framkallning
får du sina kopior både på det gamla vanliga sättet och på
en CD-skiva.
Egentligen är det tänkt för massmarknaden. Folk skall
ta sina Photo CD-skivor hem och spela dem på den nya
generationens CD-spelare som är kopplade till TVn.
Men det lär dröja en tid innan det slår igenom, och istället lär det vara inom desktop publishing vi först får se det
stora genombrottet. Photo CD är lösningen på många av de
problem vi har nu.
T.ex. problemet med diabilderna. Det är frustrerande
att stå krumryggig över ett ljusbord och flytta luppen mellan olika dior för att försöka avgöra vilket som är bäst. Då
är det bättre att välja bland de papperskopior som du får
samtidigt med Photo CDn.
Och problemet att när du gjort ditt val (och det är stressigt som f-n att få det klart) så måste du göra en grovlayout
och skicka bilderna på scanning och vänta på dem innan du
kan göra den slutliga layouten. På en Photo CD ligger bilderna färdigscannade och det är bara att montera in dem.
Kanske kan du också säga att det är lösningen på problemet att nu har vi köpt CD-spelare till våra datorer, men
tröttnat på att läsa Encyclopædia Britannica, och va’ f-n
skall vi då använda dem till?
Teknik
På en Photo CD Master (som den ”vanliga” Photo CD-skivan heter) kan du lagra ca 100 bilder (ytterligare ett exempel på att detta är gjort med tanke på hemmamarknaden –
det är fyra 24-bildersrullar, men för litet för tre 36-bilders).
Varje bild lagras i fem versioner.
• En riktigt lågupplöst, lagom för kontaktkartor och minibilder.
• En lågupplöst.
• Basupplösningen – vald för att den passar att se på TV.
• 4 gånger basupplösningen – lagom för den nya högupplösningsteven, HDTV.
• 16 gånger basupplösningen, vilket ska kunna fånga bra
nära all information som finns på ett småbildsnegativ.
De tre första versionerna lagras som de är, de två högupplösta komprimeras.
Andra format
Det finns också cirka tio andra format för Photo CD. De
intressanta för oss är:
• Pro Photo CD – som bl.a. möjliggör scanning och lagring av 6 x 6 cm och ännu större negativ. På Pro Photo CD
kan man ha en version av bilden med copyrighten instämplad som ett vattenmärke i bilden och själva originalet
krypterat till dess kunden betalt.
Den nya större scanner som hör till Pro Photo CD kommer dock först till sommaren nästa år.
• Photo CD Catalog – som lär bli bildbyråernas älskling.
På en skiva får 6.000 lågupplösta bilder och ett index plats.
Kunden letar reda på den bild han vill ha, kan prova att
montera den lågupplösta versionen för att se om den passar i layouten, och beställer sedan den riktiga bilden.
Flera internationella bildbyråer har redan deklarerat
att de kommer att ge ut kataloger över sina bilder på CD.
• Photo CD Portfolio – ett multimediaformat som gör
det möjligt att kombinera bildspel med musik.
Under miljonen
För att göra en Photo CD behöver du en scanner från
Kodak, en CD-spelare som kan göra skivor och Kodaks
arbetsstation (en kraftfull dator). Det behövs också en färgskrivare, en s.k. sublimeringsskrivare, som ger en mycket
fotografilik utskrift.
En grundutrustning av det här slaget går på ungefär
800.000 kronor.
Som jämförpris kan nämnas att en printer – en sådan
där som står i entimmeslabben och spottar ut kopior, går
på ungefär 250.000:-.
Kodak har inga förväntningar på att få ut CD-tekniken
till entimmeslabben i första vändan, utan att det blir de
stora konsumentlabben, typ Lofoto, som har den.
Kodak förhandlar också med några proffslabb, och hoppas att det i januari skall finnas två labb i Stockholm, ett i
Göteborg och ett i Malmö, som kan göra Photo CD snabbt.
Vilka labb som är aktuella vill de dock inte uppge.
Det är också möjligt för dagstidningar och andra storförbrukare att skaffa egna anläggningar. Brittiska Independent lär fundera allvarligt på det.
Olyckligtvis är Photo CD ett slutet format, Kodak avslöjar inte hur bilderna kodas på skivan, vilket gör att du t.ex.
inte kan ta den scanner du redan har och koppla den till
systemet, utan är tvungen att köpa Kodaks scanner och
arbetsstation.
Det liknar Adobes inställning till Typ 1-fonterna. Man
pressar ut så mycket som möjligt av sitt monopol. Också
den här gången kommer det säkert den girigheten att leda
till att det som skulle kunna bli en standard kommer att få
kopior och kloner och en allmän förvirring om vad som
skall vara den gemensamma standarden. Kodak kommer
dock förhoppningsvis att tvingas inse att datormarknaden
skiljer sig från konsumtionsmarknaden. På den senare kan
man hålla ett monopol, på den förra kan man dra stora fördelar av att vara den som skapar en standard – men det är
nästan bara öppna system som utvecklar sig till standard.
Vi får väl hoppas att Apple skramlar med TrueImage
och skrämmer Kodak till att öppna sin kod.
Enligt Oscar Yngve på svenska Kodak har de funderingar på att släppa öppnare system, med samma lagrings- och
kompressionsteknik, men som inte skulle få heta Photo
CD.
Tid och pengar
Photo CD kan göras från både från negativ färgfilm och
från dior. Än så länge dock bara från småbildsfilm.
Om du skickar in en rulle till Kodak tar det ungefär en
och en halv vecka – de har målet att så småningom komma
ner i fem arbetsdagar.
5
Att framkalla en 24-bilders negativ färgfilm och få papperskopior och en CD kostar 230:-. Om du inte vill ha papperskopiorna blir det en krona billigare per bild.
Nästa gång du skall framkalla kan du lämna med CDn,
och då blir det en femtiolapp billigare.
En fylld CD (100 bilder) går med andra ord på litet drygt
600:-, plus ytterligare en hundralapp för papperskopiorna.
Det går också bra att välja ut och skicka in negativ och
dior (också om de sitter i ram) du redan har och få dem
överförda till CD. Då kostar det åtta kronor per bild.
Läsa CD
För att läsa en Photo CD behöver du en CD-spelare kopplad till sin dator. Riktigt alla CD-spelare klarar det inte,
men de flesta. Inom ett halvår lär praktiskt taget alla som
säljs klara det.
Ett problem uppstår om du skickar sin Photo CD till labbet flera gånger och fyller på med nya bilder. En sådan CD
som skrivits i flera omgångar har CD-spelarna svårare att
klara av, så skall du köpa en ny, försäkra dig om att den
klarar multiple-session skivor.
Du behöver också något program som kan ta in bilderna.
Apple har annonserat att nästa version av QuickTime kommer att stödja Photo CD. Kommande versioner av layoutprogrammen kommer sannolikt att kunna montera bilder
från en Photo CD-skiva direkt. Med detta nummer av DtP
följer en plug-in modul till Adobe Photoshop som ger programmet möjlighet att läsa bilderna – och tillsammans
med Photoshop Plug-In Extension (som du fick med förra
numret av DtP) bör man också kunna ta in dem direkt i
Quark Xpress (men vi har inte hunnit prova, så vi garanterar ingenting).
Du kan också köpa programmet Photo CD Access från
Kodak.
Nackdelar
Kan det vara så här bra? Att man för mindre än vad en
vanlig scanning kostar kan få en hel film inscannad och
levererad på CD?
Ja, det kan vara så. Det ligger en oerhörd kraft i de teknologier som egentligen är avsedda för massmarknaden,
där det i mycket högre grad än på datormarknaden är små
marginaler och stora volymer som gäller.
Men naturligtvis går inte Photo CD helt fritt från nackdelar och tveksamheter.
• Photo CD Masters högsta upplösning ger en bild på
2 048 × 3 072 pixlar – vilket om du har anspråk på hög kvalité skulle räcka till en A4-sida tryckt med 133-linjers raster. Photo CD Pro ger som mest dubbla upplösningen, vilket skulle räcka till ett uppslag – men du får då knappt
beskära bilden.
Finare raster begränsar än mer den maximala storleken
på bilderna.
• Färgkorrigeringen görs automatiskt. Det är oklart hur
mycket operatören kan och kommer att påverka den, och
hur det automatiska programmet hanterar olika situationer.
Vad vi vet är att programmet färgkorrigerar för att bilden skall se bra ut på TV, vilket inte är det optimala när
bilden skall tryckas.
• Bilderna komprimeras och en del av informationen i
dem slängs bort. Men det är inte säkert att detta enbart är
en nackdel, oberoende bedömmare uppger att det som först
tycks försvinna med Kodaks kompressionsmetod är filmens
kornighet – och det upplever många som en förbättring av
bilden (de andra får väl använda Gallery Effects kornfilter
för att korna till det igen).
• Kodaks ovilja att göra en öppen format gör systemet
onödigt dyrt och det är inte säkert att det i slutänden verkligen blir Photo CD som blir standard.
• Endast Kodaks egna scanrar kan användas, och även
om de lär vara bra kan de knappast ge samma kvalité som
trumscanrar.
Miljoner bilder
Har du aktier i bildbanken i Kiruna bör du överväga att
sälja dem omedelbart. Åtminstone kommer den idén, som
vi berättade om i DtP, att möta mycket hård konkurrens.
Dels kommer Photo CD Catalog att bli ett attraktivt sätt
för bildbyråerna att visa sina bilder.
Med programmet Shoebox kommer du att kunna ha en
databas över alla de Photo CD du har tillgängliga. Skriv in
ett sökord och datorn ber dig mata in de Photo CD som
behövs.
Kodak har också gjort en jukebox-CD som kan hålla 100
CD-skivor för den som vill ha sina bilder on-line. Räcker
inte en kan du seriekoppla upp till fem stycken – vilket
skulle kunna ge tillgång till 3 miljoner katalogbilder.
Snacka om att leta efter en bild av en nål i en höstack.
Men Kodak kommer också att mer direkt konkurrera
med Bildbanken. De tänker under nästa år sätta upp sitt
eget globala nätverk, kallat Picture Exchange. Det blir en
databas – eller snarare en bildbas – där bildsäljare kan placera sina bilder och dit bildköpare kan ringa med sina
modem och titta efter de bilder de behöver. Finner du något
underrättar Kodak säljaren via telefon eller fax, så hon kan
skicka bilden.
Spin-off
Många andra intressanta möjligheter för framtiden öppnar
sig också. Om FortKortbutiken på hörnet ändå har de här
grejorna skulle man kanske kunna få dem att öppna systemet en aning, så att man skulle kunna gå dit med sin hårddisk under armen och få en liten upplaga CD-skivor präglade. Eller få utskrifter (med fotografikvalité) av sina
layoutade sidor så man kan kolla färger etc.
Man kanske t.o.m. kan skicka dem som julkort till moster Agda.
Tommy Sundström
Forsta Photo CD-boken redan i handeln
Australisk äventyrerska forst på plan
Kodak Photo CD är också tänkt som ett format för förlag och andra utgivare att sprida till exempel interaktiva böcker. ”From Alice to Ocean” Alone Across the Outback” heter det första exemplet på den nya tekniken.
Det är fotografen Rick Smolan, knuten till National
Geographic som förevigat den australiska äventyrerskan Robyn Davidsons fotvandring tvärs över öknen,
åtföljd av fyra kameler och sin hund. Två Photo CD följer med fotoboken, och innehåller såväl bilder som
Robyn Davidsons egen berättelse – med hennes egen
röst. De bägge skivorna är framställda med hjälp av
programvaran Photo CD Portfolio.
Skolor i USA har börjat göra elevkataloger i Photo
CD-formatet, och möjligheterna att lägga in ljud till
CD~skivor fyllda med bilder gör tekniken ännu intressantare för fotografer och bildarkiv.
Kodak kommer att sälja en CD-drive som klarar att
skriva i det nya formatet. Den kostar i USA motsvaran
de 35 000 kr, programvaran 12 000. WORM-driven
(Write Once, Read Many) är ett lågprisalternativ för dig
som vill producera dina verk på Photo CD.
6
En bild i vilken färg du vill – så länge du väljer svart
Svart och vitt är bra färger. Både trycktekniskt och
för att engagera ögat. Det är när grått kommer in i
bilden som det blir problem.
Så denna gång visar vi hur man gör sig av med
gråtonerna utan att göra sig av med bilden.
Mycket vitt och
nästan vitt
Ganska många helt
svarta pixlar
MÄNGD
Inte fullt så
mycket
mörkgrått
MÅNGA
Relativt jämn fördelning från
mellangrått till nästan vitt
INGA
GRÅTON
VITT
Snabbt och enkelt
Enklast är att ta Bild > Ljusvärde > Tröskelvärde… och föra
triangeln till höger eller vänster tills man tycker att man får
bästa resultat ❶.
I ”Hur många små grå” och ”Hög eller låg tröskel” förklaras hur tröskelvärdeslådan fungerar.
Om du inte har skärmen inställd på 256 färger (ÄPPLET >
Inställningar >Bildskärm) så kan du behöva klicka i Prova,
för att se effekten.
Gör alltid en kopia när du gör en så här genomgripande
manipulation. Du kan behöva ursprungsbilderna igen.
Stapeldiagrammet som du får i t.ex.
tröskelvärdesrutan visar hur mycket
det finns av varje gråton i bilden.
SVART
Speciellt om man dåligt tryck eller vill använda laserskrivaren för att göra sitt original, kan gråtonerna verkligen
ställa till med problem.
Det klassiska sättet att bli av med dem är att i reprokameran ta en bild av bilden på lithfilm. Men du kan göra samma
sak i datorn, och med mycket bättre kontroll.
Hur många små grå?
Hög eller låg tröskel?
I tröskelvärdeslådan (x-T) kan du föra
den vita triangeln till höger och vänster och på så sätt bestämma vilka
gråtoner som skall bli vita och vilka
som skall bli svarta.
…med hjälp av tröskelvärdesfunktionen.
Eftersom bilden nu inte längre innehåller några gråtoner är
det onödigt att programmet sparar den i ett format som har
utrymme för dessa. Ta Läge > Punktuppbyggd… och välj
metoden 50 % tröskelvärde så krymper du storleken på bilden
med nära nittio procent och får en snyggare utskrift. Jag
tänker inte tjata om det här efter varje variant vi gör, men det
gäller naturligtvis för dem alla.
Var dock medveten om att många av Photoshops funktioner inte går att använda på punktuppbyggda bilder. Du kan
dock konvertera tillbaka bilden genom att ta Läge > Gråskala…
Svårt hitta rätt
Som du ser blev resultatet möjligen häftigt, men vi tappade
INGA
GRÅTON
VITT
…blir lithbild…
SVART
❶ Original…
MÅNGA
Gråtonerna till höger
om triangeln blir vita
MÄNGD
Gråtonerna till
vänster om triangeln
blir svarta
mycket av bilden. Det är svårt
att hitta ett tröskelvärde som
inte antingen offrar detaljerna i skuggorna eller i högdagrarna.
I det här fallet har ögonen
svärtat igen helt, men skulle
vi valt ett lägre värde på tröskelnivån för att rädda ögonen
hade som synes nästan allt
annat försvunnit. ❷
Grå kan gå
Det finns dock bilder som den
här metoden fungerar alldeles utmärkt på, företrädesvis
bilder med låg kontrast – men
enbart att bilden är grå är
ingen garanti för att den kommer att lyckas.
Istället är det som krävs
att bilden i stort är jämngrå,
❷ En lägre tröskel räddar
ögonen. Men priset är högt.
7
men att de viktiga detaljerna avviker mycket.
Följande metoder bygger därför på att vi börjar med att
gråa ner vår bild.
Gråa till det
Tyvärr är det inte så enkelt att det skulle hjälpa att sänka
kontrasten med den inbyggda kontrastkontrollen (Bild >
Ställ in > Intensitet/Kontrast…). Den bara pressar ihop
bildens gråtoner på ett mindre område (från mörkgrått till
ljusgrått istället för från svart till vitt), men fortfarande
fördelar sig tonerna på samma sätt, så Tröskelvärde… ger
samma resultat.
Istället använder vi filtret Filter > Övriga > Högpass…
Högpassfiltret gråar till bilden – men mest där ytorna är
jämna och inte lika mycket i områden där kontrasten är hög
– t.ex. vid kanter.
Som du ser ❸ så delar nu tröskelvärdet bilden betydligt
jämnare.
Vilken radie du väljer på Högpassfiltret beror på bildens
upplösning och karaktär, så det kan bara experiment och
erfarenhet lära dig. Här är bildens upplösning 350 pixel/tum
och jag har tagit en radie på sex pixel. Ju mindre radie desto
gråare blir bilden.
❸ En gråare bild…
…ger ett jämnare resultat.
Högpassfiltret har gjort att det finns väldigt mycket mellangrått i bilden och inget svart eller vitt.
Observera att det inta bara är jämna ljusa områden som
”drabbas” av Högpassfiltrets vilja att göra grått, också jämna
mörka områden gråas ut och blir sedan vita.
Därför finns en variant på ovanstående knep.
Sen svärta
Det börjar på samma sätt, du använder Högpassfiltret och
tar sedan fram Tröskelvärdeslådan. Denna gång kan du dock
vara litet järvare och sätta en lägre tröskelnivå. I det här
exemplet betyder det att du kan bli av med en massa skräp
från ansiktet. ❹
Samtidigt blir du av med detaljer i det svarta, men det är
inget att oroa sig över.
Nästa steg är att ta en originalbilden (alltså den innan du
använde högpassfiltret) och ge den ett riktigt lågt tröskelvärde, så att bara detaljerna i de mörka nivåerna blir kvar. ❺
Markera sedan denna bild
(x-A) och kopiera den (x-C).
Klicka på bild ❹ och klistra
in (x-V). Din bild blir helt
täckt, men det är bara tillfälligt.
Vi ska nu se till att bara
de svarta delarna av den inklistrade bilden kommer
med. Ta Redigera > Val för
Klistra in… Du vill nu ha
Enbart mörkare, problemet
är bara att Adobe Sverige
missat i översättningen av
Photoshop, så åtminstone i
version 2.0.1 är Enbart mörkare och Enbart ljusare konsekvent (?) förväxlade! Du får
helt enkelt testa vilket som
ger önskad effekt, eller ringa
Adobe och be att få en korrekt version.
(Man undrar om de själva
använder sitt program. När
DtP ringde för att fråga om
missen var Adobes kommentar ”Va! Det hade vi ingen
aning om”.)
Resultatet ser du i alla
fall i ❻.
Olika behandling
Nästa steg på vår allt mer
ansträngande vandring mot
bättre resultat är att gå in i
bilden och behandla olika
delar olika. Bilden ❻ kan
man t.ex. säkert bättra på
genom att måla över skräp i
ansiktet med vitfärg – aneftervänd pennstumpen
som den till skillnad från
penseln inte försöker lura
ögat genom att lägga in grått
i kanten.
Plocka samman bilden
Nu skall vi roa oss med
plockepinn.
Och vi skall börja med en
alternativ metod för att gråa
ner en bild.
Ta originalbilden. Ställ in
Högpassfiltret på maximal
radie, 100 pixel, och filtrera
bilden tio gånger med den
inställningen (efter första
gången kan du upprepa med
x-F).
Resultatet ❼ ser du på
nästa sida.
❹ Ett lägre och djärvare
tröskelvärd tar bort skräpet.
❺ En hård dragning av originalet får fram skuggorna.
❻ = 4 + 5.
Jämför med originalet
Det kan vara intressant att också ha framme originalbilden
när du tar fram tröskellådan, så ser du skillnaden mellan
dem tydligt. ❽ och ❾.
Ställ tröskelvärdet så att du får en bra grundbild. Strunta
i detaljerna, dem fixar vi till.
forts nästa sida
8
Ögonen klistrade
och
Dubbelklicka på lassot
ställ in Radie på ludd till 0
pixlar – annars kommer din
markering att få en oskarp
kant där det sedan uppstår
gråtoner.
Är det något område i bilden du inte är nöjd med, så
ringa in det med lassot.
Vi börjar med ögonen, eftersom de är så viktiga.
Markera först området du
vill förbättra. ❿
❼ Ett annat slags grå.
❽ Medan originalbilden sotar igen väldigt mycket när
man trösklar den…
❾ …har bilden som gråats
ut många fler nyanser – utan
att offra svärtan.
Hoppa sedan antingen till originalbilden eller till den du kört högpassfiltret på
– den senare är ofta, men inte alltid,
❿ Markerad blick bättre. Markera hela bilden (x-A) och kopiera den (x-C). Hoppa tillbaka till bild ❾
och ta Redigera > Klistra in i.
På så sätt klistrar du bara in inom det markerade området.
Behåll markeringen och ta nu Bild > Ljusvärde > Tröskelvärde och dra triangeln fram och tillbaka tills du är nöjd med
ögat. Eftersom bara ögat är markerat är det bara det som
påverkas.
Slutresultatet.Ett alternativ när du är trött på dina gamla
vanliga grå bilder och vill ha något som fångar ögat. Kanske
enda alternativet om du skall skriva ut på laser eller har
dåligt tryck.
På samma sätt kan du fortsätta att ringa in olika områden, klistra in gråskalebilder och justera tröskelvärdet för
dem.
Försök hitta naturliga kanter att gå längs när du markerar ett område, eller var ostadig på handen och gör en rejält
taggig markering, så att det inte går märkbara kanter genom
bilden.
Och kom ihåg – Black is beautiful.
Tommy Sundström
Liten Compuserve-skola – kitschig databas utan gränser
Amerikanska databasen Compuserve är en formlig guldgruva av
information och program – men
det är lätt att gå vilse i gångarna.
Det finns något oerhört facinerande i
att sitta vid sin dator och vara direkt
kopplad till en dator på andra sidan
jordklotet.
Och även om det inte är billigt, så är
det möjligt utan att ruinera sig.
Du behöver ett modem, helst ett som
klarar 2 400 baud.
Ställ in ditt kommunikationsprogram på 7 databitar, jämn paritet, en
stopp-bit och XON/XOFF som flödeskontroll.
Slå Stockholmsnumret 08/764 65 95
När du blivit uppkopplad, slå på returtangenten då och då tills du får en # (det
kan dröja ett tag). Skriv c RETURN (nyttstycke-knappen), och när den frågar
”center:” skriver du csf RETURN, så länkas du över Atlanten. Inne i Compuserve registrerar du dig (ha ett VISAkortsnummer redo) och kan sedan börja ströva runt.
Compuserve ägnar sig mycket åt
informationskitsch. Här kan man hitta
råd om larmsystem för hemmet, vad
olika kändisar egentligen heter, aktiekurser, reservera flygbiljetter etc.
Kul, men ett dyrt nöje.
Men här finns också delar som kan
vara mycket användbara.
Forum
Compuserve består av ett antal olika
forum, t.ex. GO SHOWBIZ som handlar om
underhållningsbranschen, GO COOKS
där man kan plocka upp recept, GO
ADNET där man kan söka jobb etc.
Ett forum består ofta av ett öppet
”rum” för meddelanden och diskussioner, där man är välkommen att läsa
vad andra skrivit och själv starta nya
diskussioner eller hänga på andras.
För att göra dessa forum populära
händer det ofta att namnkunniga experter inom området hyrts in för att
svara på frågor och ge sina synpunkter
i diskussionerna.
Det kan också finnas en ren nyhetsdel där man kan läsa senaste branschnytt.
Ofta finns också bibliotek, där man
kan hitta intressanta diskussioner
samlade i ett dokument, freeware och
shareware-program etc.
Forts på sid 14
9
Klipp till ditt PageMaker, gör text till bild och bilden textbunden
Denna gång handlar det om hur
man gör text till bild och hur man
får saker att hänga samman.
.1.
Klassiker som förtjänar att upprepas:
en kryssruta ■ får du genom att skriva
”n” i typsnittet Zapf Dingbats, markera
och välj Ihålig från Text, Stil>-menyn).
.2.
Vi tipsade i ett tidigare nummer av DtP
om att man kan bygga upp ett lager av
anfangbokstäver i t.ex. FreeHand och
sedan importera dem till PageMaker
som EPS-bilder, och där t.ex. figursätta runt dem.
Men det är alltid litet klumpigt att
behöva vända sig till ett annat program, och man kan faktiskt väldigt
enkelt göra om text till bilder med
PageMaker.
Börja med att skriva din anfang i ett
eget block. Markera det med pilen och
klipp ut det. Öppna klippboken (under
äpplet) och klistra in det där. Stäng
klippboken igen.
Nu tar du Montera… från Arkivmenyn och letar upp klippboksfilen
(den ligger i systemmappen). Du får ett
monteringsverktyg som ser ut så här
.
Siffran visar hur många saker du
har i din klippbok. Du kan montera
dem alla, men det sannolika är väl att
du bara är intresserad av det du nyss
lagt in i klippboken, och har du lagt det
främst kommer det också att komma
först när du klickar. Sedan väljer du
pilen eller A-et – och blir då av med
monteringsverktyget och de återstående bilderna från klippboken.
Din anfang har nu omvandlats till
en bild, och du kan lätt figursätta runt
den.
En varning dock: PageMaker har en
tendens att klippa av de delar av bokstäver som sticker ut utanför textblocket. Så se till att du har ett rejält radavstånd (eller en blankrad före och efter), och att du centrerar bokstaven i
ett väl tilltaget block med fasta mellanslag eller indrag till höger och vänster.
.3.
Samma knep kan användas om du är
trött på att trixa upp och ned någon
punkt i taget för att få en rubrik att
precis passa på sitt utrymme.
Omvandla rubriken till en bild och
dra den till önskad storlek med pilverktyget.
Håll ner shift-tangenten så behåller
den proportionerna.
.4.
Du kan också släppa shift-tangenten
och passa på att expandera eller kondensera rubriken (men, måste
jag tillägga, som varje renlärig typanvändare vet är det en dödssynd och
absolut inte att rekommendera).
.5.
Med detta knep kan du även kringgå
PageMakers övre gräns på 650 punkter, och göra hur stora anfanger och
rubriker som helst.
.6.
En annan användning är för att låsa
något i en viss typografi. PageMaker
har ju den irriterande tendensen att
byta typografi på allting när man t.ex.
väljer format.
Visserligen kan man undvika det
genom att hålla ner shift-tangenten
när man klickar på formatet, men ofta
nog glömmer man det, och följande
vecka kommer broschyren tillbaka från
tryckeriet med ihåliga ”n” istället för
kryssrutor.
Alltså, för att ta ett annat tecken
som exempel:
Börja med att skriva ✔ (”4” i typsnittet Zapf Dingbats) i ett eget block. Gör
om den till en bild. Välj den åter med
pilverktyget, klipp ut, välj textverktyget och klicka på den plats i texten som
du vill ha en bock. ✔ Klistra in.
Sedan kan du byta stil och format
hur mycket du vill, bocken förblir.
.7.
Du kan också använda klippboksknepet för att gruppera.
Säg att du har en liten artikel på
sidan som består av en rubrik och två
spalter text. Du är helt nöjd med hur
det ser ut, men vet ännu inte var på
sidan det skall placeras, eller ens vilken sida det skall in på. Du vill därför
kunna flytta runt din artikel som en
enhet, inte som tre olika.
Den enkla lösningen är att markera
de olika delarna av artikeln, klippa ut
dem alla tillsammans och via klippboken göra en bild av dem.
Skulle du ändå vilja redigera någon
del, kan du klippa ut (inte montera)
artikeln från klippboken.
Tyvärr är den här metoden inte bra
om du har foton, eftersom de tappar sin
länk till originalfilen och blir lågupplösta.
.8.
Det finns dock ett sätt att åtminstone
koppla samman ett foto och dess
ram.
Välj textverktyget och klicka någonstans så du får ett nytt textblock. Montera din bild som textbunden bild. (Eller om du redan har den på sidan, klipp
ut den, klicka någonstans med textverktyget och klistra in den.)
Syns inte hela bilden kan du göra
textblocket bredare. Ibland kan det
vara svårt att få tag på själva textblocket, när du klickar med pilen kanske du bara får bilden markerad. Håll
då ner x och klicka en gång till.
(x gör att man kan klicka sig ner till
det som ligger under.)
Svartmarkera så bilden med textverktyget och ge den radavståndet
auto. Välj Stycke… från Text-menyn
(x-K). Klicka på Mellanrum… och ställ
in auto radavstånd till 100% av storleken. På så sätt får du ett textblock som
precis linjerar med bilden i över- och
underkant.
Spara gärna dessa inställningar i
ett format, så slipper du göra om processen med nästa bild.
Ta så rektangelverktyget och rita
din ram. Klipp ut den. Klicka med textverktyget så du får det blinkande
strecket i högerkant av bilden. Gör ett
nytt stycke, och klistra in ramen igen.
Svartmarkera ramen med textverktyget och ställ in ett mycket litet radavstånd. 0,1 punkt blir bra.
Ta tag i ramen med pilen (återigenkan x-KLICK vara användbart), och dra
den uppåt tills den är på plats.
Du kan ockås ta tag i bilden och
flytta den nedåt, men det skall inte
behövas.
Finjustera med piltangenterna uppåt och nedåt.
Det enda du nu måste tänka på är
att ta tag i själva textblocket om du vill
flytta bilden.
Tyvärr kan man inte snurra bilden
med hjälp av Rotera text…-funktionen,
eller figursätta. Det kopplas bort när
det är en bild i textblocket.
Tommy Sundström
.
10
Quark XTensions – en översikt (del 1)
Med början i detta nummer
publicerar DtP en översikt över
tillgängliga XTensions till Quark
XPress. Vi hoppas att den ska
vara till nytta för våra läsare.
Default Settings
Utvidgar förinställningarna i Xpress.
Färger i dialogrutor kan ändras.
Objekt som Xpress visar i måttenheten punkter, t.ex. typsnitt, kan visas i
andra mått, t.ex. mm, samtidigt som
radavstånd kan mätas i didotpunkter.
För utskrift kan du skapa binära postscriptdokument som är effektivare att
sända med modem. TIFF-bilder kan
visas i hög upplösning, valfritt från 0
till 300 dpi. Inställningar för Nytt
dokument, Dokumentformat och Master Guides t.ex. marginaler, antal
spalter, pappersformat, kan samlas i
grupper och via en popup-meny väljas
alla på en gång.
A Lowly Apprentice Production
363 Winamar Avenue
La Jolla, CA 93207
tel 009-1-619-459-7655
Pris XChange USA: 39 $
Pris XChange Europa: 59 $
LayerManager
Ger möjlighet att markera och aktivera block som är dolda under andra. I
ett flytande fönster visas staplingsnivån för det aktiva blocket, där man
kan skriva in en annan nivå för det.
En förvald staplingsordning kan ställas in: längst fram, nästan längst
fram, nästan längst bak och längst
bak samt varsomhelst. Objekt sorteras in i denna stege med ett musklick.
Pris Software +: 1 050 kr
QXEdit
Skapar textredigerare, men är inte
särskilt bra. Små ändringar gör man
hellre i layouten och stora ändringar
görs bäst i ordbehandlare. Xpress
flödar om texten när man går från
redigeringsläge till layouten.
Baseview Products
P.O. Box 368
Dexter, MI 48130
tel 009-1-313-426-5751
fax 009-1-313-426-0240
ColorManager
Förtecknar färger i ett dokument,
med möjlighet att ändra var och en av
dem. Processfärgsmärkning kan göras
samtidigt. Listar EPS-bilder med uppgift om färger och om färgerna finns i
Xpress färgpalett. Om färgen saknas
kan färgpaletten uppdateras här. En
rapport över EPS-bilder och deras färger kan genereras.
CompuSense
Avondale House
The Square
Ballincollig, Cork,
Republic of Ireland
tel 009-353-21-87 13 94
fax 009-353-21-87 45 13
med uppgift om författare och projekt,
dokumentets status: under arbete,
utkast, avslutat. Dokument kan sökas
utifrån dessa kriterier. Sökprogrammet skapar en lista över dokument
som motsvarar sökkriterierna, varifrån du öppnar dokument. 3) Samlar
alla komponenter i ett dokument, bilder, typsnitt och dokumentet, och
kopierar dem till en mapp eller flyttbar skiva. Rapporterar om typsnitt
saknas, men kan inte kolla typsnitt i
EPS-bilder.
CompuSense
Dashes
Spellbound
Skapar korrekta avstavningar för
flera olika språk, bl.a. svenska, tyska,
engelska, franska, finska, spanska,
norska. Egna avstavnings-lexikon kan
skapas och exporteras i text-format
för redigering i ordbehandlare. Därmed kan alla användare på en arbvetsplats få samma avstavningslexikon, som uppdateras. Dashes placerar
mjuka diviser i markerad text, i ett
textflöde eller i ett helt dokument.
Mjuka diviser kan likaledes avlägsnas. Inlagda diviser behålls när dokumentet flyttas.
CompuSense
Pris XChange USA: 200 $ per språk
Pris XChange Europa: 330 $ per
språk
Pris Programpaketet: 1950 kr svensk
+ c:a 1000 kr / extra språk
Pris Software+: 2250 kr
Avstavningsrutin som tillåter fem
redigerbara lexikon öppna samtidigt.
Undantagslexikon innehåller förbjudna stavningar. Tillåter Macens alla
tecken, även ligaturer och internationella tecken. Accepterar icke-alfabetiska tecken såsom snedstreck, tankstreck, symboler. Täcker språken
danska, holländska, franska, tyska,
italienska, norska, svenska och spanska, samt engelsk och amerikansk
stavning. Kan använda lexikon som
tidigare skapats i Xpress.
CompuSense
Pris XChange USA: 200 $ per språk
Pris Software+: 2 250 kr
ViewIt
Placerar flera öppnade dokument
enligt förvalda lägen: sida vid sida, en
stor–två små, uppifrån och nedåt etc.
Vissa fönster kan döljas och andra
hållas öppna, med hjälp av menyval.
Zoom-fönstret har en pop-up-meny
som visar en användardefinierad lista
på zoom-nivåer. Sidnummer-fältet ger
omedelbar tillgång till varje sida i
dokumentet utan att du behöver rulla
genom paletten för dokumentlayout
och sidmenyn.
FileManager
1) Skapar ett bibliotek av de sidstorlekar och inställningar som du ofta
använder. De kan samlas till en uppsättning, som i ett moment skapar ett
nytt dokument med sidstorlek, marginaler och spalter när man väljer det.
2) Skapar ett ”huvud” för dokumentet
NudgeIt
Ger dig möjlighet att själv bestämma
steglängder för förflyttning av objekt
med piltangenterna.
XTension Manager
Skapar grupper av Xtensions, som
anpassas för olika arbetsuppgifter så
att du slipper ladda onödiga Xtensions
som tar upp minne och plats i menyerna. Grupper väljs och laddas vid programstart.
DK & A
Suite 310
1010 Turquoise Street
San Diego, CA 92109
tel 009-1-619-488-8118
fax 009-1-619-488-4021
Pris Software+: 1250 kr
Xdata 2.0
Publicerar databas genom att importera till ett Xpress-dokument som förbereds med en prototyp, bestående av
11
typograferade platsmarkeringar, som
svarar mot databasens fält. Urval ur
databasen är möjlig. Fältordning kan
ändras och fält uteslutas, rubriker
skapas för upprepade poster, egen
text läggas till, villkor skapas för
typografi och publicering, (t.ex. uppgift saknas i alla tomma fält) m.m.
Fungerar utmärkt, kraftfullt och tidsbesparande. Denna rapport sammanställdes i Filemaker och monterades i
Xpress via Xdata.
Em Software
P.O. Box 402
Westbrook, CT 06498
tel 009-1-800-253-8472
Xstyle
Underlättar tillgången till formatmallar. Från en stycke-palett kan du välja
styckeformat från en palett eller
inskrift av första orden. Ger direkt
tillgång till styckeinställningarna
indrag och avstånd över stycke och
under stycke. Tecken-palett ger tillgång till font, grad, färg, nyans, baslinje.
Em Software
Magpie (sv: Skatan)
Visar lista på typsnitt, monterade bilder och de typsnitt som används i
EPS-bilder. Markerar om typsnittet
saknas i systemet, om bilden ändrats
m.m. Egna färger som används i bilder listas, med markering om färgen
saknas i dokumentets palett. Gör en
kopia av alla bilder, typsnitt och av
själva dokumentet och samlar dem i
en mapp, som kan levereras till sätteriet. En rapport redovisar dokumentets mått, typsnitt, monterade bilder
och deras typsnitt samt egna färger
och deras namn.
Show-Ads Group
Gatherer
Lämplig
för
tidningsproduktion.
Effektiviserar montering av texter och
bilder. Dokument som ska monteras
samlar du i listor för text- och bilddokument, oavsett vilken folder de finns
i. Dra dokumentnamnet från listan
till en plats på sidan och Gatherer
skapar blocket och monterar dokumentet. Textblock kan spaltbestämmas och bildbock skaländras vid monteringen. Rapporterar monterade
dokument. Listor kan sparas och återanvändas.
Managing Editing Software
8208 Brookside Rd.
Elkins Park, PA 19117
tel 009-1-215-635-5074
fax 009-1-609-772-1792
GraphXChange
Tillhandahåller importfilter för montering av bildformat från DOS, Windows, Sun och Amiga, t.ex. formaten
Windows BMP, Dr Halo Cut, EPSF,
TIFF, GEM IMG, Sun Rasterfiles,
Amiga IFF/LBM. Klarar även Macintosh Photoshop originalformat, Compuserve RLE-grafik, RAW RGB-data.
Equilibrium
Shortline Eliminator
Avlägsnar småord och orddelar i slutet av stycken genom att flytta upp
ordet eller flytta ned flera till sista
raden. God detaljkontroll för att styra
villkoren för ändring i radfall och
teckenmellanrum, men påverkar hela
stycket och saknar ändring av ordmellanrum.
KyTek
Agency Fit 1 & 2
Tillhandahåller en resväska med
skärmfonter och kerningtabeller,
spärrningstabell, och en Xtension som
gör det möjligt att applicera dessa
värden till markerade delar av texten,
på en artikel eller ett helt dokument.
Nr 1 har 65 fonter, nr 2 har 250 fonter
Monotype Typography Ltd
Perrywood Business Park, Salfords
Redhill, Surrey RH1 5JP, England
Telefon: 009-44-737-765959
Telefax: 009-44-737-769243
Pris XChange USA: 79 $ & 179 $
Pris XChange Europa: 120 $ & 270 $
Overset
Visar överflödig text i ett tillfälligt
textblock på arbetsbordet, sedan
överflödssymbolen klickats. När texten anpassats till satsytan försvinner
textblocket.
North Atlantic Publishing Systems
P.O. Box 682
Carlisle, MA 01741
tel 009-1-508-250-8080
fax 009-1-508-250-8179
TableWorks 2.0
Skapar automatiskt tabeller från
importerad tab-avskiljt text-dokument. Tabellens mått kan anges i förhand och redigeras i efterhand. Klarar
flerradiga data. Arbetar med Xpress
textblock och klarar allt Xpress-typografi. Goda funktoner för redigering,
linjedragning, bakgrundsfärg. Långsamt och minneskrävande, bäst för
små tabeller.
Npath Software
Issaquah, WA
tel 009-1-206-392-7745
fax 009-1-206-392-7816
Pris XChange USA: 299? $
CursorPos
Visar i en flytande palett musens position på x- och y-axlarna. Position
beräknas från övre vänstra hörnet av
antingen sidans kant, sidans marginal eller texblocket.
KyTek
Att köpa XTensions
enkelt men dyrt…
Prisskillnaden mellan
XChange USA och XChange
Europa är 131 % till 226 %.
Därtill kommer fraktavgift på
70 US dollar för beställning
från XChange Europa!
Fraktkostnaderna överstiger alltså
ofta värdet av programmet. Jämför
gärna med de stora postorderfirmorna i USA, som skickar expressfrakt och levererar nästa morgon
för bara tre dollar (gratis som värdet överstiger en viss summa).
XChange USA
P.O. Box 270578
Fort Collins, CO 80525
tel 009-1-303-229-0656 (order)
tel 009-1-303-225-2484
fax 009-1-303-229-9773
XChange Europe
Post Box 171
7400 AD Deventer
the Netherlands
tel 009-31-5700-36622
fax 009-31-5700-30474
Programpaketet AB
Box 152
382 00 Nybro
tel 0481-111 23
fax 0481-111 21
Software+
Box 2286
600 02 Norrköping
tel 011-28 27 00
fax 011-28 27 10
12
Så gör du PageMaker (och nästa år även Quark) automatiskt
Låt datorn göra grovjobbet! Tommy Sundström
visar hur nya PageMaker låter dig styra det i detalj,
och hur du kan använda t.ex. HyperCard för att
automatisera rutinsysslor.
Många har redan upptäckt vilken välsignelse makro-program (som QuicKeys, Tempo och gamla kära MacroMaker)
kan vara. Datorn får ta hand om de rutinmässiga
arbetsuppgifterna, man utför dem en gång och sedan härmar
den.
Men makron har sina begränsningar. De går nästan bara
att göra för arbetsmoment som utförs exakt lika från gång till
gång. Och eftersom makroprogrammet måste springa och
kika bakom kulisserna när datorn gör sitt arbete, på ställen
där det inte är tänkt att vara några åskådare, kan det lätt
snubbla över en sladd och få allt att krascha.
Men nu har Apple byggt en ny teater, förberedd för just
den här sortens spring, och med inbyggda möjligheter att
styra och ställa bakom kulisserna. Eller, för att skippa
symbolspråket: Med system 7 och Apple Events kommer vi
att kunna styra programmen.
För att det skall gå måste dock programmen kunna ta
emot Apple Events. Än så länge är det få som kan, men
PageMaker 4.2 är ett av dem.
Xpress-användare får vänta till nästa år, då Quark 3.2
kommer med motsvarande.
Styrprogram
Det man behöver är ett program som kan skicka Apple
Events. Apple har lovat att släppa ett eget, kallat AppleScript.
Men redan nu kan man göra det med t.ex. QuicKeys, Frontier
och HyperCard.
QuicKeys är utmärkt för att skicka enklare order till
programmet – ofta (alltid?) blir det stabilare än med ett
vanligt makro. Det har fördelen att också vara ett traditionellt makroprogram, så det som ännu inte kan göras med
Apple Events kan man väva in makron för. Men QuicKeys
saknar nästan helt förmågan att ta beslut.
Frontier är ett programmeringsspråk speciellt framtaget
just för att styra Macen. Det ger väldigt många möjligheter.
Många av oss har dock redan ett program nästan lika
kraftfullt som Frontier – nämligen HyperCard. Det har inte
samma möjligheter att styra systemet och Findern, men är
precis lika kapabelt att styra PageMaker.
Det måste dock vara HyperCard 2.1 eller senare.
Också HyperCard kräver att du lär dig programmera.
Dess programmeringsspråk, kallat HyperTalk, är dock ett av
de enklaste att lära sig. Det finns ett flertal läroböcker, och
du kan också beställa utvecklarversionen från Claris (det är
samma HyperCard, men man får med fler handböcker och
hjälpbuntar).
Hur man gör Aldus rikt
Som du kanske vet så kan man styra PageMaker 4.2 utan att
ha en aning om vad en Apple Event är. Programmet har sitt
eget makro-språk, och en Addition som heter Kör manuskript… (du hittar den på Verktygs-menyn).
För att skriva sina egna manuskript behöver man ”Aldus
PageMaker Script Language Guide”, som man kan få från
Aldus (08/752 33 00) för 250 kronor.
Svagheten hos dessa manuskript, precis som med makroprogrammen är att de inte kan fråga programmet om någonting – t.ex. hur många rader som är markerade – och sedan
låta svaret styra vad som skall hända.
Det är för att göra det som vi behöver något mer intelli-
gent, typ HyperCard. Från HyperCard skickar vi manuskriptet, och kan också skicka frågor till PageMaker.
Frågorna kan du hitta i ”Technotes 4.2” från Aldus, som de
tar ytterligare 250:- för. De rekomenderar också att man
skaffar ”Technotes 4.0” för samma belopp.
Men du kan också hitta dem på disketten som följer med
detta nummer av DtP, i dokumentet Querie.txt.
Och nu kommer något riktigt idiotiskt: PageMakers makro-språk kan inte styra textbehandlaren. Så det finns inget
sätt att skriva makron, vare sig med eller utan Apple Events,
som t.ex. går igenom en text och tvättar den. Här är man
fortfarande hänvisad till traditionella makroprogram.
Det enda vi har är ett diffust löfte om att det kommer att
gå i PageMaker 5.
Men ingen idé gråta över förspillda möjligheter. Man kan
ju ändå göra en hel del nätta saker.
Experimentera själv
Bästa sättet att lära sig är att experimentera. Och enklaste
sättet att experimentera är att göra i ordning en liten
HyperCard-bunt som låter en skicka Apple Events till
PageMaker och se svaren.
Så gör i ordning en bunt med tre fält i bakgrunden (x-B),
döpta till mottagarProgram, event och svar. Samt två knappar, även de i bakgrunden, döpta till Länka till och Sänd till
PageMaker. (Du behöver inte göra bunten om du inte vill, den
finns också på disketten som följer med detta nummer av
DtP.)
Skapa kontakt
Första uppgiften blir att skapa kontakt mellan HyperCard
och PageMakerprogrammet.
I knappen Länka till sätter vi MANUS ➀
(Både PageMaker och HyperCard kallar sina styrspråk
för ”manus”. Så vad vi gör är ett HyperCard-manus som
skickar ett PageMaker-manus.)
Det frågar vilket PageMaker du vill länka till och sparar
sedan det i fältet mottagarProgram, så du slipper peka ut det
varje gång.
Du måste ha gett din Mac ett namn i fildelningsrutan. Och
det måste vara ett PageMaker som är igång. Däremot behöver det inte vara på din dator, du kan lika gärna styra ett som
är igång på någon annan Mac i nätverket. En gyllene möjlighet för den som gillar practical jokes.
➀ Manus för knapp Länka till
on mouseUp
answer program "Sänd Apple Events till:" -- frågar vilket program
-- det skall länkas till
if it is empty then exit mouseUp -- d.v.s. om du klickar på Avbryt
put it into field "mottagarProgram" -- Sparar programnamnet
end mouseUp
Manus för bunten
➁ on order event
-- sänder en apple event
send event & ";" & return to program field "mottagarProgram"
end order
➂ function fråga event
-- sänder en apple event och returnerar svaret
request event & ";" & return from program field "mottagarProgram"
return it
end fråga
➃ Manus för knapp Sänd till PageMaker
on mouseUp
if char 1 to 3 of field "event" = "get" then
put fråga(field "event") into field "svar"
else
order(field "event")
end if
end mouseUp
13
Skicka händelser
Sedan behöver vi ett par hanterare för att skicka Apple
Events. (Hanterare är HyperCard-slang för små manus som
hanterar en viss händelse.)
Den ena heter order (MANUS ➁) och sänder rätt och slätt
iväg eventen. Den används när vi vill ge PageMaker en order,
t.ex. sätt textstorleken till 34 punkter – på PageMaker-språk
size 34. Den andra heter fråga (MANUS ➂) och används när vi
vill fråga PageMaker om något, t.ex. Hur stor är texten nu?
– getsize
Lägg märke till att varje event slutar med ett semikolon
och return.
Dessa hanterare lägger vi i buntens bakgrund (välj Buntinfo från Objekt-menyn).
Sänd din event
I knappen Sänd till PageMaker sätter du MANUS ➃, som kollar
om eventen börjar på ”get”, vilket alla frågor gör, och sedan
sänder iväg den, med respektive utan att vänta på svar.
Det är allt som behövs. Nu kan du sätta igång och skriva
frågor och order i Sänd… fältet, och se hur PageMaker
reagerar.
Prova t.ex att svartmarkera något textstycke i PageMaker och sedan hoppa över till den här bunten. Skriv ”getsize”
i fältet event och tryck på knappen, så får du veta hur stor
texten är. Och skriver du ”size 36” så kommer PageMaker att
ändra textstorleken.
När du börjar komma underfund med hur det hela fungerar kan du göra egna knappar eller buntar som skicka iväg
flera events efter varandra, frågar om saker och låter HyperCard analysera svaren.
Ett exempel på en sådan bunt följer här.
Få texten att passa
Har inte du, som jag, suttit och ändrat storleken på en rubrik
eller ingress fram och tillbaka för att få den att precis passa
i sitt utrymme? Och svurit över att en sådan sak inte finns
inbyggd?
Nå, nu kan vi själva bygga in det.
Ta din experimentstack och lägg till ett fält döpt till ”Skall
bli rader” och en knapp döpt till ”Do it!” på kortet. I bakgrunden har du, precis som förut ett fält döpt till ”mottagarProgram” och en knapp kallad ”Länka till”.
Huvudmanuset
Vi börjar med själva huvudmanuset, det som skall reagera
när du trycker på To Do!-knappen. MANUS ➄
Som du ser är det ett ganska kort manus.
Det minisparar din sida som en säkerhetsåtgärd om något
skulle gå galet. Då kan du hålla ner shift-tangenten och välja
Återgå från Arkiv-menyn.
Därefter kollar det att det finns någon text markerad, så
att det finns något att arbeta med.
Sedan kallar det på hanteraren rättRadantal (MANUS ➅),
som är den egentliga grovarbetaren – det är den som ökar och
minskar textstorleken tills antalet rader är rätt.
Och när rättRadantal är klart och radantalet stämmer,
kallar den på maxStorlek (MANUS ➆) som ökar texten så
mycket det går utan att det blir fler rader.
(Som du kan se kallar i rättRadantal och maxStorlek på
två andra hanterare. hurStor (MANUS ➇) som frågar PageMaker hur stor texten är, och rader Nu (MANUS ➈) som frågar hur
många rader den är.)
Följer med DtP
Också denna bunt hittar du på disketten.
Det bästa sättet att använda den tror jag är att starta den
samtidigt med PageMaker och låta den ligga i bakgrunden.
Gör PageMaker-fönstret en aning mindre så du kan se den
skymta fram, och klicka på den när du behöver den.
➄ Manus för To Do!-knappen
on mouseUp
set cursor to busy
global önskatAntalRader
-- för säkerhets skull börjar vi med att spara
order(minisave)
-- kolla att det finns text vald
get fråga(getpmstate) -- Om det finns text markerad ger den 3.
if it <> 3 then
answer "Du måste ha text markerad"
exit to hyperCard
end if
rättRadantal -- förstorar/förminskar texten tills radantalet är rätt
maxStorlek -- gör texten så stor det går utan att det blir fler rader
beep -- KLAR!
end mouseUp
Hanterare (som också placeras i To Do!-knappen)
➅ on rättRadantal
-- kolla radantalet
put card field "skall bli rader" into önskatAntalRader
repeat while raderNu() <> önskatAntalRader -- repeteras tills antalet
-- rader stämmer
-- genom att öka/minska textstorleken i proportion till antalet rader
-- hamnar vi ungefär rätt
-- raderNu() och hurStor() är funktioner som vi definierar senare
put (hurStor() * önskatAntalRader / raderNu()) into nyTextstorlek
-- kolla att nya textstorleken inte överstiger PMs max
if nyTextstorlek > 650 then
order "size" && 650 -- sätter textstorleken till 650 punkter
answer "Större än så här går inte" & return¬
& "(Shift–Återgå för att ångra)"
exit to hyperCard
end if
-- kolla att nya textstorleken inte understiger PMs minimum
if nyTextstorlek < 4 then
order "size" && 4 -- sätter textstorleken till 4 punkter
answer "Mindre än så här går inte" & return¬
exit to hyperCard
end if
-- be PageMaker ändra till nya textstorleken
put "size" && nyTextstorlek into sendString
order sendString
end repeat
end rättRadantal
➆ on maxStorlek
repeat with n = 1 to 8
if n = 1 then put 16 into ökning -- textstorl. ökar först 16 pt i taget
else if n = 2 then put 8 into ökning -- sedan 8 punkt i taget
else if n = 3 then put 4 into ökning -- sedan osv…
else if n = 4 then put 2 into ökning
else if n = 5 then put 1 into ökning
else if n = 6 then put 0.4 into ökning -- dessa kan strykas om du
-- tycker ökningar under 1 punkt är löjligt små
else if n = 7 then put 0.2 into ökning
else put 0.1 into ökning
repeat until raderNu() > önskatAntalRader -- ökar storleken tills
-- antalet rader är får många
if hurStor() ≥ 650 - ökning then -- kollar att det inte blir för stort
answer "Större än så här går inte" & return¬
exit to hyperCard
end if
put "size" && (hurStor() + ökning) into sendString
order sendString
end repeat
put "size" && (hurStor() - ökning) into sendString -- ångrar sista
-- storleksökningen
order sendString
end repeat
end maxStorlek
14
När sedan HyperCard är igång och håller på att ändra din
textstorlek, kan du faktiskt klicka på PageMaker-fönstret
innan den är klar.
Du kan göra saker i PageMaker eller andra program
medan HyperCard arbetar med din text – dock inget avancerat eftersom bunten är beroende av att texten är markerad.
Men du kan åtminstone zooma in eller ut för att se vad som
händer. Och du kan förändra radavståndet (bunten ändrar ju
bara antalet rader). x S-A ger auto radavstånd, vilket kan
vara lämpligt medan du tittar.
Osäkerheter
Eftersom detta har varit ett pedagogiskt exempel har jag inte
velat snåra till det genom att lägga in en massa säkerhetskontroller. Så det finns en risk att bunten spårar ur och ger
helt galna textstorlekar i sitt försök att tillfredsställa ditt
önskemål – t.ex. om du ber om fler rader än det finns tecken
i markeringen. Men eftersom den minisparar i början kan du
alltid hålla ner shift-tangenten och välja Återgå från Arkivmenyn.
Det händer också ibland att HyperCard hänger sig, och
klockan blir kvar i evigheter medan programmet väntar på
en Apple Event som gått vilse. Då får du bryta med x-PUNKT.
Gå vidare
Det finns inte många böcker om det här ännu, men om du vill
lära mer finns det ett forum på Compuserve där man bland
annat diskuterar hur man kan styra PageMaker, och dit man
kan ställa frågor om man skulle fastna.
Det heter SBSALDFORUM (det är Aldus forum), där du i
sektion 16 Dr. Kvern’s Office bl.a. hittar PageMaker-gurun
Olav Martin Kvern.
Tommy Sundström
COMPUSERVE Forts från sid 8
Frågor med och utan svar
Själv har jag blandade erfarenheter av
diskussionsrummen. Ibland kan man
skicka ut en fråga och ingen svarar.
Andra gånger nappar många.
Efter att ha brottats med en mystiskt systemfel i flera månader utan att
hitta orsaken, satte jag ut en fråga om
det och fick på någon timme en mängd
svar – bland dem ett som hjälpte mig
lösa problemet.
Favoritforum
Jag har ett gäng favoritplatser
• Mac Systems Forum (GO MACSYS).
Huvudmötesplatsen för macdiskussion
och information.
För stort och rörigt för att man skulle vilja vara här mycket, men ett måste
eftersom ”allt” finns här.
Har blivit så stort att det nu skall
delas upp i ett forum för programvara
och ett för hårdvara.
• Zmac (GO ZMC:DOWNTECH). Här förs
mac-diskussion på hög (men inte obegriplig) nivå. Mycket teknik, mycket
rykten om vad som är på gång. Ett bra
ställe att fråga om man har problem.
I bibliotek 7 (Reference) hittar man
nästan varje tisdag nyhetsbrevet TidBits, med bra artiklar om nya program
och maskiner.
Fler hanterare (även de i To Do!-knappen)
➇ function hurStor
put fråga(getsize) into textStorlek -- frågar om textens nuvarande storlek
-- pga HyperCards brott mot Apples egna regler för hur ett program
-- skall bete sig måste vi nu fixa till svaret. (Problemet är att om
-- din dator har ett svenskt system använder den ett komma som
-- komma-tecken. Men HyperCard förstår bara om det är skrivet på det
-- amerikanska sättet med en punkt)
get offset(",", textStorlek)
if it > 0 then
put "." into char it of textStorlek -- byter kommatecknet mot en punkt
end if
return textStorlek
end hurStor
➈ function raderNu
get fråga(getlinebreak) -- frågar om antalet rader
put first item of it into antalRaderNu
-- räknar bort rader med noll tecken (i allmänhet spaltbyten)
-- och tabbar (som datorn räknar med när den räknar radbyten)
repeat with n = 2 to the number of items in it -- det första itemet var
-- antalet rader, sedan ger vartannat item antalet tecken i raden och
-- vartannat vilken sorts radslut det är
if n mod 2 = 0 then
-- jämnt nummer = antalet tecken
if item n of it = 0 then
subtract 1 from antalRaderNu -- tom rad
end if
else
-- ojämnt nummer = koden för vilket sorts radbyte det är
if item n of it = 3 then -- en tab (som PM räknar som ett radbyte)
subtract 1 from antalRaderNu
end if
end if
end repeat
return antalRaderNu
end raderNu
Eftersom forumskötarna granskar
program innan de läggs in i biblioteken
finns här inte fullt så många, men de
som finns är ofta av hög kvalité.
• Desktop Publishing Forum (GO
DTPFORUM), ett forum för formgivare.
Här kan man ofta hitta diskussioner
om formgivning, men också teknik –
sett ur desktop-publicistens perspektiv.
Speciell ”lockelse” här är DTP-gurun Kathleen Tinkel.
Det finns en hel del billiga eller
t.o.m. gratis typsnitt i deras bibiliotek
– men sällan med åäö.
Eftersom det är ett relativt litet forum riskerar man inte att drunkna,
utan får ofta bra svar på sina frågor.
• MacWEEK Editorial Forum (GO
ZMC:MACWEEK). Snabbaste sättet att få
reda på nyheter från macvärlden.
Planerar du att köpa ny dator? Kolla
här om Apple tänker sänka priserna
eller släppa nya modeller nästa månad.
• Och vill du läsa vad ditt planerade
inköp går för, kan du ofta hitta en
recension i MacUser Editorial Forum
(GO ZMC:MACUSER).
• Slutligen finns en lång rad speciella
forum för olika företag.
Så har t.ex. Adobe ett (GO ADOBE) där
man kan ställa frågor och få tips om
Illustrator, Photoshop och deras andra
produkter.
Speciellt en del av de Photoshoptips
man hittar i bibliotek 16 är suveräna –
långt mer avancerade än instruktionsböckerna eller överhuvudtaget någon
bok jag sett.
På samma sätt har Aldus sitt, etc.
Tid är pengar
Även om man kopplar sig via Stockholm och slipper ringa USA är det här
långt ifrån gratis.
Grundavgiften är $ 2 per månad.
Sedan kostar det $ 12.80 per timme
plus länken från Stockholm på blodiga
$ 33.80 per timme.
Kolla GO RATES för senaste information om alternativ och priser.
En del forum tar dessutom ut en
avgift antingen månadsvis eller när
man använder dem.
Det lönar sig snabbt att skaffa ett
program som heter Navigator.
Du instruerar det om vad du vill
göra. Navigator ringer sedan upp Compuserve, lämnar och hämtar meddelanden, program etc. och kopplar sedan
ner. Så kan du i lugn och ro och gratis
gå igenom vad den funnit, och ge den
nya instruktioner för en ny snabb kontakt.
Navigator kostar $ 50 och kan beställas från GO ORDER.
Tommy Sundström
15
Ett nytt svenskt typsnitt på din DtP-diskett
Med detta nummer av Design Typografi Produktion följer DtP-diskett # 7. Kopiera
innehållet till din hårddisk, dubbelklicka därefter på symbolen så packas innehållet upp automatiskt. Där hittar du typsnittet New Code i fyra olika varianter.
Torbjörn Olsson, 37 år, som ritat New Code, håller på med typsnitt som hobby.
Annars jobbar han på behandlingshem, fotograferar och leker på fritiden med
Macintosh och Fontographer. Torbjörn Olsson kom i kontakt med datorer genom
att han fotograferade åt en reklambyrå i Eskilstuna, där han bor.
Dessutom finns på DtP-disketten en Plug-in-modul till Photoshop, som låter dig
importera bilder lagrade i Kodak Photo CD-format; ett systemtillägg som heter
Open Wide, som ger dig större dialogrutor med fler filer synliga i Öppna/Spara;
PopCharacter som hjälper dig hitta rätt på tangentbordet och slutligen hypercardbuntarna som hör till Tommy Sundströms långa, långa artikel här intill…
Alla program åtföljs av instruktioner om vad de gör och hur du installerar dem.
Typsnittet finns också för PC och i TrueType-format. Returnera disketten om du
hellre vill ha New Code i något av dessa format!
DtP
Nr 9 presslades 15 november 1992.
Adress
NEW CODE AV TORBJÖRN OLSSON
AB C D E F G H I J K L M
N O P Q R S T UV WX Y
ZÅÄÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
abcdefghijklmnopqr
s t uv wx y z å ä ö : ; ! ? % & ç ü
Box 20158
104 60 Stockholm
Tel
08-644 95 11
Fax
08-644 90 66
PG
89 29 77-0
BG
385-6010
Prenumeration 2 400 kr plus moms.
Garanti:
Prenumerationen
kan
summa betalas tillbaka.
Tryck
✃
under 1993 (12 nummer) för 2 400 kr plus moms.
b Jag vill köpa DtP årg 1992 med disketter (2 400 kr plus moms).
b Jag arbetar med Quark XPress, b PageMaker.
b Jag arbetar med Macintosh, b PC.
b Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person
borde prenumerera. Skicka honom/henne ett provnummer!
b Jag prenumererar redan, men jag har värvat nedanstående
person som prenumererant. Skicka honom/henne en faktura, och
mig en trevlig premie!
Frankeras ej.
DtP betalar
portot.
DtP
NAMN
FÖRETAG
Svarspost
ADRESS
110141700
110 20 Stockholm
TELEFON
FAX
när
som helst sägas upp; överskjutande
16
Nyordning för
expertfonterna
Adobe organiserar om sina expertfonter för att göra dem lättare att använda. En del tecken från de vanliga Adobe-fonterna kommer också med i de
nya expertuppsättningarna, till exempel kommer du att få med vanliga versaler i fonten för kapitäler.
Du som köpt de gamla paketen får
byta dem till nya utan extra kostnad.
Trött på att vänta
på Postscript-rippen?
Ett problem för Postscript har varit
(och är) de långsamma utskrifterna.
Speciellt färgbilder har tagit lång tid
att fästa på film jämfört med andra
prepressystem.
Dagstidningar och andra med en
pressad produktion har tvekat att helt
byta till Postscriptbaserade system
eftersom t.ex. en bild som vridits i
Quark XPress helt kan korka igen
produktionen.
Adobe försöker nu angripa problemet genom att sätta en extra dator i
sina rippar, kallad PixelBurst, som
framförallt kommer att snabba upp
hanteringen av bilder.
Bland andra Agfa har deklarerat
att företaget kommer att använda det
nya kortet i sina rippar.
Färgbildläsare
blir allt bättre och billigare
Mikrotek säljer nu färgscannern
ScanMaker IIXE, med 1 200 punkters
upplösning (1 200 dpi), för 14 900
exklusive moms. I priset ingår Photoshop 2.01 och ScanMatch färgkalibrering för Mac eller Aldus PhotoStyler
för PC.
Nöjer du dig med enklare programvara kommer du undan fyratusen kronor billigare.
Avante Garde som
Multiple Master (suck)
I slutet av året kommer Avante Garde
från ITC som Multuple Master-font.
Du kommer att kunna variera vikt
och bredd. DtP skulle uppskatta om vi
kunde välja att sätta ner både vikt
och bredd till noll, så vi slipper se mer
av detta svåranvända typsnitt i desktoppade tidskrifter.
Men smaken är kanske delad, här
som i övriga fall.
Magazine AB skaffar
egen sättutrustning
Magazine (se DtP nr 4) har flyttat till
större lokaler på Repslagargatan i
Stockholm, och satsat på eget sätteri.
Ripp och filmfotosättare står längst in
bakom en skärm och spottar fram
sidor för alla tidningar som produce-
ras av Lasse Johansson med kolleger.
Jan Stenbecks hobbymedier Z, På
TV och Golf Digest funderar också på
att köpa egen sätteknik efter flytten
till finare (och billigare) lokaler på
Skeppsbron i Stockholm.
Vertikal integration är vår tids
melodi. I takt med att tekniken blir
billigare och enklare att sköta kommer de företag som nu servar kreatörerna få se sina kunder ta hem nya
bitar av produktionen.
Bryter du ihop
över tangentbordet?
Lägg händerna framför dig avslappnade på bordet. Som du ser ligger de i
vinkel mot varandra, som ett upp och
nervänt V.
Apple knäcker sitt tangentbord, så
att du kan vinkla vänster och högerhalvan var för sig och anpassa det till
händernas naturliga vinklar.
Det nya tangentbordet skall komma i USA i januari. Något datum för
en svensk variant har vi ännu inte.
Men vi hoppas att svenska Apple
skyndar sig. När det gäller ergonomi
har ju Sverige bidragit med en del
till datorerna, och det vore väl märkligt om vi skulle hamna på efterkälken här.
Affärsförlaget på väg
att vakna ur teknikslummern
Dagens Industri och Veckans Affärer
produceras fortfarande med gammal
teknik, redaktionerna klipper och
klistrar och ritar skisser, och sedan
tar grafikerna över – minns ni fortfarande hur det gick till?
Nu har iallafall principbeslut fattats om att den museala verksamheten ska upphöra, och istället desktoppa bägge tidningarna under 1993.
I Veckans Affärers fall handlar det
om en akut ekonomisk situation; företaget inför desktopteknik för att spara
sig ur krisen. Rätt beslut men av fel
skäl, alltså, som vanligt.
Tänk om man hade kommit på det
för två-tre år sedan, som konkurrenten Affärsvärlden gjorde…
Now Utilities
utan buggar?
Som vi rapporterade i DtP nr 8 var
Now Utilities 4.0 svårt byggplågat.
Nu är en ny version släppt, som förhoppningsvis ska vara stabilare.
Nya typsnitt
från Emigre
Jonathan Barnbrook har designat
typsnittet med det krigiska namnet
Exocet (Light och Heavy tillsammans
65 dollar) som är Emigres senaste
utsläpp. Det påminner en del om Cop-
perplate, med ett solkors istället för
ett o (kanske kan bli populärt hos
skinnhuven?).
Frank Heine har designat Exocets
absoluta motsats, ett lekfullt, barnsligt, handritat snitt som inte har
mycket med typografi att göra. En rad
roliga symboler följer med i paktetet,
som innehåller två vikter (95 dollar).
Matrix-familjens senaste tillskott
(det finns redan 13 varianter…) heter
Matrix Inline Extra Bold och Matrix
Inline Script (65 dollar tillsammans.)
Allt givetvis av Zuzana Licko.
Mode 32-problem
med System 7.1
Mode 32 kan vara inkompatibelt med
System 7.1, om du kör med 32-bitars
minne och virtuellt minne påslaget.
Problemet tycks dock vara höggradigt
beroende av maskin och konfiguration. Har du problem kan du prova att
skifta plats på NuBus-korten så kan
det mycket väl lösa sig.
Tyska FontShop
ger 20% rabatt
Efter konkursen för TextData, som
drog med sig svenska FontShop i fallet, saknar FontShop svensk representation. Detta ska det dock bli
ändring på, lovar Petra Weiss på FontShop GmbH i Berlin. 20 procents
rabatt till svenska kunder utlovas,
liksom snabba leveranser (expressfrakt à 75 kronor).
Du kan nu faxa dina typsnittsbeställningar direkt till Tyskland, på
009–49–30–69 00 62 77, betala helst
med kreditkort eller Eurocheck i förskott, så blir Petra glad.
Adressen är FontShop GmbH,
Bergmannstraße 102, D-1000 Berlin
61, Tyskland.
Vem har egentligen
råd med Macintoch?
Amerikanska Dell gör nu reklam för
en 66 Mhz 486-maskin (i klass med en
Quadra 950, alltså), med 8 MB internminne och en 230 MB hårddisk, 17
tums färgskärm, dubbla diskdrivar,
tangentbord, DOS, Windows och mus.
De vill ha 18 500 plus moms för den.
För samma pris får du en färgskärm,
ett tangentbord och en mus till
Macen, men har fortfarande maskinen kvar att betala…
Samtidigt visar svenska undersökningar att en den slutgiltiga prislappen på en datorinvestering bara till en
mycket underordnad del beror på vad
maskinen kostade.
Utbildning, driftsstörningar, strul,
konsulttjänster, DtP-prenumeration –
det finns mycket mer som kostar i
sammanhanget.
DESIGN
DtP
GERARD UNGER
OM TYPOGRAFI
OCH LÄSBARHET
Sid 3–6
TIPSEN FÖR DIG
SOM JOBBAR
I QUARK XPRESS
Sid 7
ETT HELT UPPSLAG
MED XTENSIONS
TYPOGRAFI
PRODUKTION
10
NR 10 ÅRG 1
DECEMBER 1992
Som man frågar får man svar
De flesta läsarundersökningarna jag svarat på under årens lopp
har inte varit läsarundersökningar; snarare en slags annonsundersökningar. Det har varit frågor som Har du ett avgörande
inflytande över kontorets inköp av kopieringsutrustning? eller Åker
du på weekendresor till New York oftare än fyra gånger i kvartalet? eller Tjänar du över 500 000 kr om året? Jag svarar alltid ja på
de där frågorna, vem vet, kanske det sitter en marknadschef och
gläds över den kvalificerade läsekrets hennes publikation har,
kanske en annonskrängare kan få det där sista argumentet som
biter på en presumtiv annonsörs motstånd.
Den enkla A4 med frågor som DtP med förra numret bad dig,
käre läsare, faxa svar på, var en undersökning av annat slag. Här
fäller marknaden direkt utslag, typ. Tendensen är klar. Därför
blir det så här för oss under 1993:
• DtP utkommer i fortsättningen med sex nummer per år.
• Prenumerationspriset blir 1 200 kr plus moms.
• DtP kommer även i fortsättningen att skicka med en diskett i varje nummer.
TILL QUARK XPRESS
Sid 8–9
• DtP kommer att skriva mera om design.
• DtP kommer inte heller i fortsättningen att ta in några annonser.
• DtP ska fortsätta att ha tips för Quark XPress och PageMaker.
PAGEMAKER
• DtP ska skriva mera om Photoshop och bildbehandling.
• DtP ska ha flera ”Så gör man-artiklar”.
MED NUMERISKA
TANGENTBORDET
Sid 10
GRAFFOTO
GJORDE OM
METALLARBETAREN
Sid 12–14
Vanurå, tänker vän av ordning – nyårslöften redan, med bara tio
nummer ute, och jag som betalt för 12! Lugn, bara lugn. Det kommer ett nummer till i år, och första numret 1993 blir samtidigt det
tolfte numret till prenumeranterna. Först inför nummer 2/93 får
du en faktura för förnyelse av din prenumeration.
Med detta nummer får du en annan blankett. Där finns det
plats för tre namn med adresser och telefonnumer. Fyll i vilka av
dina kompisar, affärskontakter eller andra bekanta som skulle bli
glada av att läsa DtP, så skickar vi ett provnummer utan att det
kostar något.
2
Nyhetsgrafiker vill ha
eget Pulitzerpris
New York Times redaktion har ställt
sig i spetsen för ett upprop till Pulitzerprisets jury/styrelse. Syftet är att
få nyhetsgrafik erkänt som en tävlingskategori.
Nyhetsfotografi kan man numera
(sedan 1942) få Pulitzerpris i, tidigare
var det bara skribenter som hyllades.
Sedan 1968 är det möjligt att få pris
för reportage/featurefoto också. Men
icke nyhetsgrafik.
Detta ska det nu bli ändring på.
Anne Cronin på New York Times håller på att ställa samman en bok med
det bästa ur USA:s nyhetsgrafik, för
att uppvakta de styrande i Pulitzerstiftelsen.
Scangraphics typer
sänker prickarna
Scangraphic säljer rubriktypsnitt, där
typernas proportioner, hårstreck och
ansvällningar, är avpassade för en
återgivning över 24 punkter. Alla som
har problem med löpsedlar eller förstasidor med flera versalrader ovanpå
varandra kan ta en titt på Scangraphics alternativa Å, Ä och Ö.
Skapa i Stockholm skickar en provbok (som fånigt nog kostar en femtilapp) om du faxar 08–10 04 33 eller
ringer 08–14 01 60.
Calle Hultenheim
one-man-show
C. F. Hultenheim leder som vanligt
sin Schola Antiqua i samarbete med
Skapa i Stockholm i vår. Vårterminen
startar 4 februari. Skapa (se ovan)
kan ge ytterligare upplysningar (nej,
det är inte gratis).
Skicka in din tidning
till SND-tävlingen!
Society of Newspaper Design håller
varje år en designtävling som är
öppen för medlemmar även i Sverige.
Ett fåtal bidrag har lämnats, en handfull har fått pris. Vill du delta så måste du skicka ditt bidrag senast 10
januari.
En rad kategorier för såväl dagspress, sektioner, bilagor och magasin
finns. Man kan tävla i design, illustration, foto, nyhetsgrafik etc.
Vidare upplysningar kan du få
direkt från organisationen i USA, fax
0091–703–620–4557.
Behändig A4-skärm
till PowerBook
En stående 15-tumsskärm, eller nästintill A4 som vi säger i Sverige, är vad
många PowerBook-ägare önskar sig,
speciellt om man har någon av modellerna med halvtaskig LCD-skärm.
Design Typografi Produktion # 10 • December 1992
Sigma har kommit med en elegant lösning, där du pluggar in kabeln i SCSIporten. Bildskärmskortet är inbyggt i
skärmen, så du tar inget utrymme
inne i din PowerBook – och du behöver inte släpa runt på ett bildskärmskort när du inte använder det.
Skärmen har QuickDraw-accelerator, flimrar inte och ansluter sig till
MPR-standard vad gäller magnetfält.
Givetvis finns den i den sexiga PowerBook-färgen.
Prepressmässa
i Malmö i januari
Grafexmässan hålls i Malmö 26–29
januari 1993, i regi av Grafiska Företagen. Information får du om du faxar
040–16 21 79. Det är tveksamt om det
är värt 975 kr (per seminarium alltså,
inte för hela klabbet). Men det är
klart; kaffet ingår ju…
Ett av seminarierna, som hålls på
torsdagseftermiddagen 28 januari,
har titeln ”Fotografiet och den digitala
bilden”. Låter lovande, ända tills man
läser det finstilta; här ska ältas samma gamla frågor. Upphovsmannafrågor, digitala bilder som lögnens redskap, retuschsystem.
Tänk om det istället hade handlat
om hur man bäst använder tekniken,
vilken kvalitet man får ut av Kodak
Photo CD i tidningsproduktion, föroch nackdelar med olika system för
komprimering/lagring,
Bildbanken
kontra Kodaks blivande bildförmedlingssystem eller reprobranschens
chanser när byråer och tidningsmakare tar hem scanning/bildbehandling
själva.
Men det handlar mässan inte om.
Hur gammal kan
en laserskrivare bli?
DtP-redaktionens gamla trotjänare
LaserWriter II NT tuffar på. Men vi
ligger långt efter kollegerna på ett
företag norr om Stockholm. Enligt en
servicetekniker från Esselte hade
deras två år gamla LaserWriter spottat ut 500 000 kopior (just det, en halv
miljon) – utan service eller rengöring!
Bara den vanliga avtorkningen när de
bytte tonerkassett!
Inte illa. För den som vill hänga
kvar vid sina gamla skrivare, trots
alla billiga A4-A3-skrivare med 600punktersverk, kan det finnas skäl att
byta fläkt. Kolla om den blir väldigt
varm; det är ett fabrikationsfel som
det kostar några hundralappar att
åtgärda. Du byter hela fläktpaketet.
Vill du lyxa till det kan du köpa
AccelaWriters uppgradering till din
LaserWriter och få något ganska häftigt. Instant Data i Göteborg berättar
gärna mera, fax 031–24 31 02.
Mera om videokonferens
via din Macintosh
Många läste notisen om kombinationen videokamera/Mac som DtP hade i
förra numret. Här kommer lite mer
information. Systemet finns i olika
varianter från flera leverantörer.
The Electronic Studio säljer ett 10användarpaket för under 1 000 dollar.
Videokamera och videokort tillkommer (tel 0091–415–252–1193).
ShareVision säljer ett system för
precis under 4 000 dollar. Då ingår
videokamera, två NuBuskort och programvara. Du kan på detta sätt sända
video, tal, data och fax samt dela
dokument över en vanlig telefonlinje.
Det ena kortet sköter allt detta, det
andra tar emot och komprimerar
videobilderna i realtid, live alltså (tel
0091–408–428–0330).
ShareVisions kombinerade öronmussla med både hörlur och mikrofon
förtjänar några egna rader; mikrofonen sitter alltså i ditt öra, och tar upp
de vibrationer som uppstår i trumhinnan när du pratar!
Aldus levererar
databas för bilder
Aldus Fetch, ett program för att katalogisera bilder, även rörliga sådana
lagrade i QuickTime, finns nu i Sverige. En katalog skapad i Fetch kan
innehålla 32 000 poster. Innehållet
visas som miniatyrbilder, eller som
ljud och film.
Priset för tio användare (över 100
kan vara anslutna till samma katalog)
är 17 450 kr exkl moms.
Nytt typsnitt
av Gerard Unger
Samme Gerard Unger som skrivit om
läsbarhet i detta nummer av DtP,
kom tidigare i år ut med sitt nya typsnitt DTL Argo. DTL står för Dutch
Typeface Library, holländska typsnittsbiblioteket, och är en ny stjärna
på den typografiska himlen.
Argo är en kalligrafisk sanserif,
precis som till exempel Optima, men
har förutom klassificeringen inga likheter med detta typsnitt.
Argo är tecknad i fem olika vikter
med rak och kursiv i varje vikt. Den
skiljer sig från andra grotesker genom
tecknens varierande linjetjocklek,
något som ger en kontrastrik ordbild
och gör texten mycket lättläst.
Aro är robust, fungerar utmärkt
under svåra tryckförhållanden utan
att för den skull bli klumpig eller anonym. För en kännare av Gerard Ungerska typer har Argo den lite intellektuella elegans som synts i Ungers
tidigare typsnitt, antikvastilar såväl
som sanserifer.
3
Gerard Unger skriver själv om typografi och läsbarhet
Den tryckta texten har precis som Gud blivit dödförklarad ett antal gånger. Läsbarhet har däremot
varit ett heligt område. Men under de senaste åren
har mycket tvivel kommit upp till ytan. I branschtidningar, paneldiskussioner och i de grafiska
formgivarnas upphöjda boningar har nytolkningar
av begreppet läsbarhet tagits under övervägande.
Wim Growel (grafisk formgivare och intendent för Boymans-van Beuingen i Holland) sade nyligen att allt som vi
kände till om läsbarhet för 20 år sedan nu är ogiltigt eftersom begreppet läsbarhet har tänjts ut så mycket sedan
dess. Vi översvämmas av olika texter i så många olika former att vi har blivit vana vid allting.
I Eye nr 3, maj 1991, antyder Michelle-Anne Dauppe att
läsbarhet baseras på fasta regler mätta med absoluta
mått, förvärvade genom optisk forskning. Dessa regler är
inte längre användbara, anser hon.
Måttstockar förändras och läsbarheten är hårt ansatt.
Två nummer av Emigre magazine, nr 15 1991 och nr 18
1991, har bidragit till diskussionen. I nummer 15 hävdar
Jeffery Keedy att alltför många människor strävar efter att
undvika det tvetydiga (vilket är precis vad bra typografi
strävar efter). Keedy anser att livet är fullt av tvetydigheter och är något som gör livet intressant. Hans typsnitt
uttrycker också denna uppfattning.
I samma tidning proklamerar Zuzana Licko ”Du läser
bäst vad du läser mest.” Hon hoppas att hennes typsnitt
till slut ska bli lika läsbara och lättlästa som Times New
Roman är i dag. Hon konstaterar också att bokstäver inte
är läsbara från födseln utan blir efter upprepad användning mer och mer läsbara, och att ”läsbarhet är en dynamisk process”.
I nummer 18 håller Phil Baines fullständigt med Zuzana Licko i hennes uttalanden och går ett steg längre när
han lägger till att ”Bauhaus gjorde ett misstag som tog läsbarhet för kommunikation.”
Det verkar finnas en allmän uppfattning att den läsbara typografin är extremt tråkig. Den skjuter över målet
därför att ingen känner sig lockad att läsa.
terar inte. Ändå fortsätter nya regler för läsbarhet att sprida sig. Till exempel har försök gjorts att etablera sanserif
som den enda läsbara, eller, på samma gång, förklara den
som helt och hållet oläslig.
Spencer beskriver hur forskare har studerat problemet
och kommit fram till att sanserifer är mindre läsbara,
under speciella förhållanden, än antikvabokstäver (Burt
1959). Men några år senare kom andra forskare fram till
att det inte är någon större skillnad att läsa sanserif eller
antikva (Tinker 1963 och Cheetham/Grimbly 1964).
Var kan vi hitta dessa förespråkare för sanserif och
antikva? Här har vi några klara ståndpunkter: ”Av alla
typsnitt så är Grotesken den enda som andligen passar vår
tid” och ”Den bästa erfarenheten har jag haft med den så
kallade Normal Akzidenzgrotesk, som ger ett lugnt och lätt
intryck.” Jan Tschichold framförde de här åsikterna i ”Die
Neue Typographie”, 1928. I denna vackra bok visar han
hur utvecklingen inom typografin hör ihop med utvecklingen inom konsten som till exempel suprematism, neoplasticism och Dada.
Tshichold letade efter ett typsnitt för den moderna tiden
och sanserifen passade som hand i handske. Och precis
som många andra grafiska formgivare, vars idéer han
representerade och utvecklade, gjorde han ett typsnitt med
bara gemena bokstäver. 1929 formgav han ett typsnitt med
omväxlande versaler och gemener.
Tschicholds elementära typografi
Hundra års forskning
Så tidigt som 1925 skrev Tschichold ner några idéer om
typografi i en essä kallad ”Elementär typografi”. Där föreslår han att man ska använda sanserifer som ett kompletterande typsnitt. Men han klargjorde samtidigt att det var
bättre att använda typsnitt med serifer i längre texter. Det
var också hans åsikt att eftersom det inte fanns några bra
sanserifer tillgängliga så var det bättre att använda en
neutral font med serifer, vilket han också gjorde i denna
text från 1925. Tre år senare hade tvetydiga uttalanden av
detta slag försvunnit. Ännu fanns inte den ideala sanserifen. Men Paul Renners Futura var ett steg i rätt rikting
och om serifer hördes inget i fortsättningen.
Under dessa tre år mellan 1925 och 1928 hade inte
Tschichold utfört någon vetenskaplig undersökning som
Tryckt text är långt ifrån död: Tvärtom. Varje dag trycks
fler och fler texter. Men behöver vi inte längre bry oss om
läsbarheten? Det är möjligt att de rådande reglerna är alltför strikta. Ta till exempel de regler som Michele-Anne
Dauppe anser ha kommit till genom forskning. Vem gjorde
dessa experiment och var kan vi hitta resultaten?
I boken ”The Visible Word”, publicerad 1968, presenterar Herbert Spencer en sammanfattning av mer än hundra
års forskning kring läsbarhet. Slutsatserna i hans bok är
mycket generella, som till exempel ”Ord satta med versaler
har markant lägre läsbarhet än ord satta med gemener.
Magra typsnitt är också svårare att läsa och feta typer kan
fungera förutsatt att bokstävernas inre ljusrum är klart
synliga. Halvfet stil är mycket läsbar. Många läsare föredrar en text satt i halvfet stil.” Det sista kapitlet i boken
visar ett försök att skapa helt nya bokstavsformer.
Sedan 1968 har flera undersökningar gjorts men resultaten har inte tillfört mycket som Spencer inte redan redovisat. De visar inte på några uppseendeväckande slutsatser som skulle kunna leda formgivare till att för gott ta
avstånd från vissa typsnitt eller att acceptera ett speciellt
typografiskt arrangemang som det enda riktiga.
Reglerna som Michele-Anne Dauppe refererar till exis-
Paul Renners utkast till Futura (cirka 1927). Mellan 1926
och 1933 undervisade Tschichold på boktryckarskolan i
München, där Paul Renner var rektor.
4
tvingat honom att ändra sin uppfattning från 1925. Hans
förkärlek för sanserifer och hans åsikt att de var mer läsbara än typsnitt med serifer var baserad på känslomässiga
överväganden. Orsaken var en längtan att vara modern,
och 1928 måste Tschichold ha känt sig mer modern och
mer säker på sin sak jämfört med 1925.
I det avseendet har ingenting förändrats. Dagens uttalanden om läsbarhet är fortfarande i huvudsak baserade
på känslor, och är ett uttryck för ett behov av förändring.
Varför citera Tschichold i sådan omfattning? Och fler
citat följer, inte bara av Tschichold utan även av Stanley
Morison. Jag gör detta för att texter av Tschichold och
Morison är den mest seriösa teorin om vårt yrke.Det finns
andra författare som har publicerat teorier om typografi
men de av Tschichold och Morison har haft det mest synbara inflytandet på vårt yrke.
Böcker om grafisk formgivning är ofta fyllda med praktisk kunskap förvärvade under hundratals års yrkesutövande, med regler utvecklade genom intensiva observationer och en medveten användning av typografiska medel.
Där finns regler för radlängd, bokstävers storlek och radavstånd, för layouten på sidan och för användning av
anfanger och fotnoter. Ändå finns det ingen djupare teori
som ligger till grund för dessa vanor. Det bästa som experterna kan erbjuda är att klarhet och läsbarhet ska vara de
största målen, vilket betyder att formgivaren ska förbli
osynlig.
Det är intressant att både de som är för och de som är
emot traditionell typografi håller fast vid de här målen.
Tschichold nämner ”klarhet” som det högsta målet 1928
och 1930 önskar Morison ”fulländad tystlåtenhet”.
Förläggare, typtecknare och tryckare har allt sedan
Gutenbergs dagar varit någorlunda överens om vad som är
läsbart. Den som betraktar en samling antika böcker inser
dock snabbt att de begränsningar som finns ändå ger
formgivaren en hel del utrymme – variationerna är stora.
Tradition och revolution
På grund av de snabba och drastiska förändringar som
skedde i början av seklet (inte bara inom konst och hantverk), grävde traditionsbevararna och förnyarna ner sig i
sina respektive skyttegravar, och det som tidigare fungerat
som frivilliga överenskommelser ersattes med strikta
regler, dogmer och slagord. Vilka vill i dag ha förändringar
och vad protesterar de emot? Det enda som verkar nödvändigt är att använda samma argument om igen på ett
avspänt och intressant sätt. I många typografiska arbeten
är läsbarheten behandlad med en nypa salt. Det verkar
finnas mer frihet än på 1600-, 1700- och 1800-talen.
1948 skrev samme Jan Tschichold som citerades tidigare i en essä kallad ”Lera i keramikerns hand” följande:
”Personlig typografi är fel typografi. Bara nybörjare och
dårar kommer att eftersträva den. Eftersom typografin
vänder sig till alla lämnar den inget utrymme för revolutionerande förändringar. Vi kan inte ens förändra en enda
bokstav utan att förstöra alla de satta texter som representerar vårt språk, och göra dessa oanvändbara. Behaglig
läsbarhet är rättesnöret i all typografi.”
Med detta förnekar han radikalt sina tidigare synpunkter. Tschichold var inte längre samme typograf.
Efter ett obehagligt möte med nazismens frammarsch i
München 1933 flyttade Tschichold till Schweiz. Samtidigt
flyttade han ifrån sina idéer som hade publicerats i ”Die
Neue Typographie”. Idéer som plötsligt verkade alltför diktatoriska och påminde för mycket om nazismens ideal,
tyckte han. Det har en viss betydelse att Tschichold skrev
sin essä från 1948 i London; en del idéer påminner mycket
om Stanley Morisons text, ”First Principles of Typography”
som publicerades 1930. Morisons text fick snabbt stort
inflytande, särskilt bland formgivare av böcker:
”Typografins mål är framförallt funktionell, och estetisk
bara av en tillfällighet; att njuta av mönster är sällan läsarens huvudsyfte. Därför är all typografi som, oavsett syfte,
ställer sig mellan författaren och läsaren av ondo. Det
betyder att det finns begränsat utrymme för lekfull typografi vid tryckning av en bok som är gjord för att läsas.
Även det rutinmässiga och enahanda är bättre för läsaren
än en excentrisk typografi.”
Ett annat långt citat av Morison:
”Det är inte längre möjligt, som det var i vårt hantverks
barndom, att använda starkt markerade och individualistiska typsnitt eftersom den litterära världen är så stor och
därmed trögrörlig. En bra typtecknare vet detta. För att en
ny font ska bli framgångsrik måste den vara så bra att
endast några få ser att den är ny.”
Om de här reglerna hade följts skulle yrket inte ha förändrats sedan 1930. Riktigt så illa gick det inte.
I Typ G från juni 1991 skriver Max Kisman ”Bokstaven
som institution kommer att avskaffas. Bokstäverna har
manövererats ut i och med att de digitaliserats. Grafisk
formgivning är falsk och estetisk utfyllnad. Grafisk formgivning och typografi kommer att överges.” Och tillägger.
”Det tryckta meddelandet är gammalmodigt.”
Vi får förlåta honom hans sista nonsens. Men jag håller
med Kisman om att det finns många exempel på ytlighet
och att mycket design bara drar uppmärksamheten till
formgivarens arbete, navelskådande design utan respekt
för vare sig författaren eller läsaren. Är de nya typsnitten
producerade för att erbjuda läsaren större nöje eller för att
imponera på den grafiske designerns kolleger?
Kisman föreslår som en sista krampryckning för grafisk
formgivning, ”…att blanda designstilar under en enda vild
fest för att begrava yrket. Så att vi efter baksmällan kan
börja återuppbyggnaden.”
Innan festen börjar skulle jag vilja veta var återuppbyggnaden ska äga rum. Hur får vi reda på vad läsbarhet
verkligen är? Att bryta med det förflutna löser ingenting.
Det är inte möjligt; det har de mest omstörtande revolutionerna lärt oss. Att bit för bit repetera historiska ståndpunkter tillför inte heller diskussionen särskilt mycket.
Att leva här och nu utan eftertanke, som föreslås i Typ G,
är bara beklämmande.
Jag väljer ännu en gång att omsorgsfullt utforska vad
läsning egentligen är. Följande observation är inte fullständig på något vis men är min utgångspunkt för en bred
och detaljerad reflektion över begreppet läsbarhet.
Försvinnande bokstäver
En man sitter i en bar i Madrid och läser. Vi har precis
kommit dit efter att ha letat efter ett trevligt matställe.
Från högtalarna hörs gäll sång och ljudet av trumpeter. Vi
har inte lust att leta efter ett annat ställe. Restaurangen
är fullsatt och vid bordet intill oss förs en livlig diskussion.
Starka dofter kommer från köket. Alla våra sinnen får sitt.
Mannen i baren sitter med den ena foten på golvet. Han
har ett kort skägg. Han sitter och läser en bok samtidigt
som han knäcker nötter.
Jag beställer en drink vid baren och försöker diskret att
se vad han läser. Det är en översättning av Hemingway.
Brevid honom diskas glas och andra fylls på. Hastigt tittar
han upp och fortsätter sedan att läsa.
Filosofen George Steiner föreläste 1990 om framtiden för
läsning och det tryckta ordet. Han begränsade sig till böcker, med tyngdpunkt på klassisk litteratur. Tystnad är en
av de viktigaste förutsättningarna för läsning, anser han.
Och tystnaden försvinner alltmer i vår kultur. Det finns
5
Skisserna till typsnittet Sabon, som Jan Tschichold ritade 1964–1966. Det var det första typsnittet som tecknades för såväl
Linotype och Monotype som för handsättning. Tschicholds övriga typsnitt; Transito, Saskia och Zeus används inte i dag.
till och med ett växande behov av ljud som skydd mot
ensamhet, enligt Steiner.
Han är inte ensam om en sådan pessimistisk uppfattning. För många är nedgången av sålda böcker ett tecken
på att det går utför med läsningen. I skolan har intresset
för litteratur minskat och vi hör allt oftare talas om den
ökade analfabetismen. Den kommersiella TV:n gör saken
värre, och det finns många andra influenser som kan göra
läsning till en utrotningshotad mäsklig aktivitet. Sanningen att säga så vet vi väldigt lite om läsning. Det är
därför som ogrundade åsikter lätt vinner spridning. Det är
viktigt att veta hur läsning fungerar eftersom tryckt text
fortfarande är det mest använda medlet för lagring och
överföring av idéer.
Ta till exempel tystnaden. Det är sant att det finns ganska många aktiviteter där ljud stör koncentrationen. Men
läsning är inte en av dem, särskilt inte till den grad som
Steiner påstår. När en läsare blir absorberad av något
han/hon läser försvinner omgivningen ganska snart. Texten blir världen. Omgivningen upplöses och med den de
flesta yttre signaler. Det blir tyst runtomkring läsaren.
Läsningen skapar sin egen tystnad. Jag har ofta lagt
märke till, även mitt ibland en massa ljud, hur någon läser
och blir tilltalad och inte svarar. Fascinerande läsning drar
in läsaren i texten. Mannen i Marid var ett gott exempel.
Det har gjorts omfattande forskning kring läsning. Ögonens rörelser och antalet tecken som kan tas in i varje
rörelse har studerats. Läshastigheten har också studerats
i förhållande till hur mycket information en person kan ta
in och komma ihåg. Betydelsen av till exempel papperets
färg och ljuset har också mätts. Resultaten av den här
typen av forskning är intressant men ger en ensidig bild av
vad läsning innebär. Den ger intrycket att människor läser
som maskiner och att läsning enbart handlar om insamlandet av information. Sådana undersökningar berättar
väldigt lite om behovet att läsa och inte heller om vilket
nöje det kan vara att läsa. Att kunna fly från verkligheten
och få inblick i andra människors verklighet är också
något som forskningen inte har rört vid.
Telefonkatalogen eller Timothy Mo?
Det finns många olika sätt att läsa. Du kan läsa för att forska, för att studera, för att få information eller för att
slappna av. Ibland tittar jag mer än läser, ibland läser jag
bara lite grand eller med avbrott. Telefonkataloger och
lexikon läser man uppenbarligen annorlunda än tidningen
eller en roman. Med varje form av läsning uppkommer
tystnaden. De flesta människor är inte medvetna om detta.
Tystnaden uppstår ur koncentrationen. Man vänder sig
inåt och går upp i läsningen. Det är en halvmedveten eller
till och med undermedveten handling.
Samtidigt med denna tystnad som ger upphov till läsprocessen, händer något annat ganska fantastiskt. Det är
inte bara omgivningen som försvinner utan även bokstäverna löses upp i läsarens sinne. För en kort stund försvinner alla svarta tecken från scenen, byter skepnad och återvänder som idéer, bilder och händelseförlopp. Det spelar
ingen roll om texten handlar om nyheter, litteratur, för-
6
ströelse eller vetenskap. Först försvinner omgivningen och
sedan själva texten; eller åtminstone placeras de på en
undermedveten nivå. När detta fenomen uppstår träffar
innehållet i texten omedelbart läsaren.
Typtecknare vill gärna hylla sig själva och sitt yrke som
logiskt och exakt. Men i själva verket är det inte så självklart. Typografi verkar exakt för att det har utförts på
samma sätt under så lång tid. Det finns några få grundläggande saker som vi vet säkert: vi läser från vänster till
höger och uppifrån och ner. Bokstävers storlekar och bokstävers former är någorlunda begränsade. Men bortom
detta handlar det framförallt om känslor.
Sunt förnuft, erfarenhet och praktiska begränsningar
är vad som styr typografin. Yrket är grundat på empirism
men lämnar stort utrymme för tolkningar. Vi behöver inte
hålla upp en fasad av exakthet. Det är bra att känna till
att känslor spelar en viktig roll. Det tillåter formgivningen
av texten att bli mer passionerad.
Behövs inte den osynliga typografin?
Vänta ett tag! Här finns en motsättning. Jag förklarade
alldeles nyss att läsning är ett fantastiskt trick, där såväl
omgivning som text försvinner, och nu börjar jag prata om
passionerad formgivning. Betyder inte det att formgivare
vill bli uppmärksammade och att de framställer uppseendeväckande eller till och med förföriska produkter? Behöver vi inte den så ofta hyllade osynliga typografin? Det är
en vacker tanke, ursprungligen från boktypografin, som
predikar respekt för både författare och läsare. Formgivare
av böcker utför ett servilt arbete som avhåller dem från att
uttrycka sig själva eller ställa sig mellan författaren och
läsaren. Hantverkskunnande ja, konst, nej.
Enligt Morisons ”First Principles of Typograhy”, så är
det här sättet att göra jobbet. Begreppet osynlig typografi
är bäst uttryckt av Morisons vän Beatrice Warde. Hon
är en av få kvinnor som som har skrivit om typografi.
Beatrice Warde skrev 1932 en essä som heter ”The Crystal
Goblet or Printing Should be Invisible”. Båda texterna
erbjuder kristallklara utgångspunkter och leder författare,
formgivare och läsare tillbaka till det väsentliga kring
läsning.
Enligt denna princip har vackert ”nakna” böcker producerats utan dekorationer, böcker som är ett nöje att läsa.
En mästartypograf, med ett utmärkt öga för proportioner,
kan med den här asketiska typografin få fram monumentalt enkla böcker – ren typografi, ren text, skapade med
massor av hängivelse och de finaste material. Det blir också mycket dyra böcker.
Med den genomsnittliga massproducerade boken har
den enkla typografin ofta varit ett resultat av påtvingade
restriktioner. Det är därför som många av dessa böcker
saknar typografiska finkläder. Typografin blir en fråga om
förlagens bokslut. Typsnitt, typers storlekar, proportioner
och andra faktorer avgörs av kravet att passa in texten på
ett begränsat antal sidor. Texten får inte fått det utrymme
den behöver. Det är också därför som många av böckerna
har fått, i bästa fall, hyfsad formgivning, men oftast ser
ointressanta och kalla ut. Det gäller särskilt inlagorna.
Omslaget är ofta formgivet på ett omvänt sätt. Böckers
omslag har blivit mera högljudda och färgstarkare. För
läsaren måste det vara en förbryllande upplevelse att först
serveras het och kryddig sås och sedan plötsligt sätta tänderna i kletigt, kallt ris.
Det är speciellt den här sortens typografiska produkter
som kan behöva lite värme på sidorna.
Dagstidningar, magasin och andra trycksaker är för det
mesta formgivna med tillräcklig känsla, ibland mer än tillräcklig. Men även här fungerar tricket med tystnaden.
Högljudda dagstidningar och formgivna magasinssidor
skapar sin egen tystnad. Synlig typografi blir också läst.
Det här leder till slutsatsen att Morisons princip låter
bra men inte är förankrad i verkligheten. För att ta reda
på om den här slutsatsen är riktig måste vi titta närmare
på den viktigaste typografiska ingrediensen: bokstaven.
Osynliga typsnitt existerar inte. Ingen väljer ett typsnitt som inte ser någonting ut. Alla jag känner som regelbundet använder typsnitt gör det med övertygelse och hängivenhet och till och med passionerat. Även försvarare av
osynlig typografi blir känslosamma när de diskuterar sina
favorittypsnitt. De grundläggande formerna för typsnitt
förblir okomplicerad. Det är inte mycket som kan förändras. Det är mycket enkelt: när vi frångår de grundläggande formerna blir läsningen svårare. Det här är inget problem för kortare texter eller rubriker men i långa texter får
man en oönskad effekt.
Låt oss ägna oss åt brödtexten; rubrikstilar finns där
för att bli både sedda och lästa. Men för riktig läsning
behöver du en erfaren brödtextstil med konventionella former. Inte konventionella typsnitt, det är någonting helt
annat! Det är bara de grundläggande formerna som behöver följa vad vi är vana vid. Till denna konventionella ram
lägger typtecknaren dragen som ger typsnitten deras speciella karaktär. Varje formgivare har sina speciella vanor
som syns i de formgivna typsnitten: typiska kurvor och
hörn, ett personligt sätt att närma sig linjeslut, egenartade
övergångar mellan feta och tjocka linjer, en speciell rörelse, genomgående i alla bokstäver och grafiska element.
Den grafiska formgivaren är påverkad av tidsandan, som
hjälper till att definiera karaktären på bokstäverna. Teknologin påvekar också den grafiska formgivningen, som
det grova tidningspapperet, den tunna tryckfärgen och de
snabba rulloffsetpressar som tidningarna trycks med. Teknikens krav på typsnitten leder till markerade karaktärsdrag – i detta fall en hel kategori typsnitt som vi känner
som ”tidningstypsnitt”.
Typsnitt som används för böcker är generellt lite mer
förfinade beroende på de mindre krävande omständigheterna kring produktionen.
Typsnitten ger karaktären
Typsnitten ger karaktär åt trycksaken. De förvandlar
dagstidningar till dagstidningar och böcker till böcker.
Tillsammans med sidlayouten, papperskvalitén, bindningen och formatet förvandlas en text till en individuell
produkt. Från det ögonblick någon tar en trycksak i sina
händer och läsningen börjar, hjälper typsnittets attraktionsförmåga läsaren på vägen. En kort stund visar det sig
och drar sig sedan tillbaka.
För formgivare av nya typsnitt är det en utmaning att
skapa en spännande kombination av bekanta och främmande element.
Hur långt kan typtecknaren komma med ursprungsformer som är påritade med bristfälligt kända, eller till och
med aldrig tidigare sedda, delar? Går det kanske att förändra de grundläggande formerna på något sätt?
På detta sätt förenas två motsatta egenskaper i en och
samma bokstav; sunt förnuft och attraktionsförmåga. Den
senare egenskapen fungerar inte om typsnittet är osynligt.
En av orsakerna till att nya typsnitt ständigt efterfrågas är det faktum att vi blir vana vid äldre typsnitts
utseende. Det man ser alltför ofta fungerar inte längre.
Det är så typsnitten spelar sina dubbla roller tills vi har
fått nog av dem.
Gerard Unger
Översättning Anna Larsson
Tidigare publicerad i Emigre # 23, 1992
7
Heta tips för dig som jobbar i Quark XPress
Hello musiclovers! Den här gången ska vi lära oss några saker
som inte står i manualen – för
den kan du väl redan?
1.
När du har hunnit lära dig hitta i
XPress och den väldiga mängden med
tangentbordskommandon börjar bli
naturliga blir de flesta hungriga på
att lära sig mer. Något som många
känner till är hanteringen med
måttpaletten.
För dig som är mindre van måste
man understryka att denna och de
flesta andra av paletterna fungerar
som dialogrutor med retur, inmatning
eller klick i dokumentfönstret som OK
och kommando-. (punkt) som avbryt.
I manualen (för dem som läser
sådana) står det klart och tydligt att
kommando-alternativ-M gör att det
första inmatningsfältet i måttpaletten
markeras (prova även detta när du
inte har måttpaletten framme på
skärmen).
Det står också att du hoppar till
nästa fält med tabulatortangenten
(bakåt med skift-tab) eller att du kan
utföra addition och och subtraktion i
alla numeriska inmatningsfält och då
kan du även blanda enheter med
varandra.
Helt otroligt bra, men det står som
sagt i manualen.
Det roligaste är när man uptäcker
sådant som ej står i manualen. Om du
markerar ett textblock med hanteraverktyget (2:a uppifrån) valt och
sedan trycker kommando-alternativskift-’ (apostrof) så markeras fältet för
typsnitt i måttpaletten. Detta är
mycket användbart om du t ex sitter
och typograferar en långtext i Sabon
och alla personnamn ska vara i Helvetica. Då markerar du nästa namn,
trycker kommando-alt-skift-’, trycker
på h och sedan retur.
2.
XPress hanterar kommunikationen
med skrivaren lite annorlunda än
många program vilket gör att utskrifterna går fortare, men tyvärr också
att vissa skrivare och vissa utskrifter
krånglar. XPress skickar PostScript i
binär form, till skillnad från exempelvis PageMaker och många andra som
sänder PostScript i ASCII-form vid
utskriften.
Det finns en XTension som heter
!Son of Bob, som är shareware och tillför några extra funktioner till XPress.
Den viktigaste är just att det går få
XPress att skicka PostScript i ASCIIform till skrivaren.
Själv har jag normalt denna funktion avstängd tills en utskrift krånglar, då ändrar jag till ASCII-PostScript (Arkiv-menyn).
Om det ändå fortsätter att krångla,
vilket är ovanligt, stänger jag av bakgrundutskriften
och
tar
fram
utskriftsstatus (håller ned shift då jag
trycker OK i utskriftsdialogen). På
detta sätt kan jag med ganska stor
sannolikhet få ut min utskrift eller
ringa in problemet.
3.
Ett irriterande moment när du arbetar i XPress är när du söker och
ersätter i texten. Det värsta är när
du ska söka och ersätta i en text flera
gånger direkt efter varann, då du tidigare var tvungen att stänga
”Sök/Ersätt-fönstret” innan varje ny
sökning och flytta textmarkören till
början av texten.
I den senaste versionen, XPress
3.1, finns det en gömd funktion som
förenklar detta. Om du håller ned
alternativ tangenten efter att du har
fått fram dialogrutan ”Sök/Ersätt”
byter knappen som normalt heter
”Sök nästa” namn till ”Sök första” –
problemet är löst.
4.
XPress krånglar ju vid utskrift
ibland, precis som de flesta program.
Det verkar vara ett faktum att system
7 är ganska instabilt vid användning
av bakgrundsutskift. När du stänger
av denna i Väljaren försvinner normalt alla utskriftproblem.
Om en utskrift från XPress krånglar trots att bakgrundsutskriften är
avstängd finns det ytterligare ett sätt
att ta reda vad det är som orsakar
felet. I dessa fall är det vanligaste att
det är en bild eller en PostScript-font
som är skadad.
Genom att hålla ned shift-tangenten när du trycker på ”OK” i utskriftsdialogen, visar XPress ett statusfönster under hela utskriften, som visar
vilken sida som skrivs ut och vilken
bild som laddas ned.
Denna löpande information har du
bara nytta av när bakgrundsutskriften är avstängd.
5.
XPress kan separera dekorfärger som
ingår i monterade EPS-bilder, men du
måste se till att du har dekorfärger
med exakt samma namn i XPress
palett. Däremot behöver dekorfärgerna i paletten inte vara definierade på
exakt samma sätt. Detsamma gäller
för Pantonefärger, vilket fungerar
automatiskt med Illustrator och Freehand, men inte med Photoshops Pantonefärger. När du använder duotoner
i Photoshop och monterar dokumentet
i XPress, bör du alltså se till att Pantonefärgerna har samma namn i de
två dokumenten. Det spelar ingen roll
i vilket program du ändrar namnet.
6.
Till XPress kan du faktiskt importera
och separera EPS-dokument från Photoshop, som är sparade i DCS-format, alltså separerade i fyra dokument och ett femte masterdokument
för skärmvisning. Förfarandet innebär sju enkla steg:
1) Med dokumentet öppet i Photoshop växlar du till CMYK-visning.
2) Välj Spara som… 3) Välj EPS från
pop-up-menyn med dokumentformat.
4) Namnge dokumentet och klicka
OK. 5) Kryssa för ”Desktop Color
Separation” så att den blir aktiv.
6) Klicka OK. 7) Importera masterbilden till XPress. Detta dokument innehåller en PICT-version av fyrfärgsbilden tillsammans med kopplingar till
de andra separerade dokumenten.
7.
När du arbetar med färgad text i
anfanger och rubriker, och när du vill
ha olika färg för konstruktionslinjerna och tecknet i Spartacus Captured,
behöver du sannolikt använda svällning på texten. Tänk då på detta: Du
kan använda paletten för Svällningsspecifikationer på färgad text endast
om texblockets bakgrundsfärg är
någon annan än ”Ingen”, eller om dess
bakgrundsfärg är ”Ingen” och hela
blocket ligger på en platta med bakgrundsfärg. I annat fall behandlar
XPress varje tecken som om det låg
mot en obestämd bakgrund, och svällningen stängs av.
Jens Eliasson och
Stefan Lundholm
8
Quark XTensions – en översikt (del 2 i en långkörare)
Här fortsätter DtP den serie om
XTensions till Quark XPress som
inleddes i nr 9. Bakom tangentbordet Stefan Lundhem.
Alias 2.0
Erbjuder symbolbaserat gränssnitt för
att markera osynliga tecken inför sökning. Kan arbeta under import av text
och ersätta t. ex. tum-tecken med korrekta citattecken, divis med minus,
och sålla bort icke önskade koder.
Réseaux
Porte de l’Arénas – Hall C
455, Promenade des Anglais
06300 Nice, Frankrike
tel 00933–93–18 73 33
fax 00933–93–83 35 51
Pris från XChange USA: 189 $
Pris från XChange Europa: 300 $
Sonar Bookends & TOC
Skapar innehållsförteckning, frekvensindex och sakregister utifrån en
ordlista som du ställer upp själv.
Register kan skapas över flera dokument, med kontinuerlig sidnumrering
och uppgift om kapitel. Avancerade
sökvillkor, villkor kan sättas för kombinationer av ord, fraser, booleanska
villkor, tecken inom visst ordavstånd.
Frekvensindex anger frekvensen av
alla ord, småord kan uteslutas. Årgångsregister för publikationer kan
skapas. (Se artikel i DtP nr 3/92).
Virginia Systems
5509 West Bay Ct.
Midlothian, VA 23112, USA
tel 0091–804–739–3200
Pris från Programpaketet: 1 490 kr
ColorChange
Kan söka och ersätta färger i ett dokument. I en dialogruta visas alla färger
som används i dokumentet och alla
färger i dokumentets färgpalett. Färgändring kan styras till ramfärg, bakgrundsfärg, textfärg och färglagd
grafik. Färgtoner kan också sökas och
ändras manuellt eller globalt.
Vision’s Edge
3491–11 Thomasville Road
Suite 177
Tallahassee, FL 32308, USA
Missing Link
Modifierar XPress länkningsverktyg,
så att två kedjor av länkade block kan
förenas i en kedja. Länkade textkedjor
kan delas upp i två textkedjor, antingen precis som texten är disponerad
eller vid styckegränser. Ett länkat
textblock kan dupliceras tillsammans
med den text som finns i blocket och
bildar en ny kedja.
Vision’s Edge
Navigator XT
Visar sidan i miniatyr, vid klickning
på en plats i miniatyren rullas sidan
till motsvarande plats. Värdefull vid
förstorad skärmvisning och på små
skärmar. Ger också möjlighet att
flytta mellan olika sidor.
Vision’s Edge
Picture Tools
Simulerar bilder för snabbare skärmuppdatering och för att undanhållas
utskrift. Tangentkommandon kan
definieras för global simulering och
och för undantag av vissa bilder. När
bilden klickas försvinner simuleringen. I ett dialogfönster listas alla bilder, med möjlighet att bestämma för
var och en eller alla om de ska simuleras eller undantas vid utskrift. Bilder
kan för kontroll visas direkt i dialogfönstret. Bildblock kan dessutom
anpassas till bildens format.
Vision’s Edge
Resize XT
Storleksförändrar generellt alla markerade objekt i ett dokument från 20
till 400 % för att passa en ny layout
och bevarar dem som enskilda objekt.
Text, linjevikt, grafik och tabulatorer
kan skaländras selektivt. Alla mått
behålls proportionellt i förhållande till
den ursprungliga layouten.
Vision’s Edge
Pris från Software +: 1 200 kr
Text Tools
Ger möjlighet att snedställa textblock
(skeva, inte rotera). Markerad text
kan omvandlas till gemena tecken,
även om de skrivits som versaler med
shifttangenten. Undantag görs för
första tecknet i en mening. Alternativt
kan text omvandlas till kapitäler.
Slutligen kan alla artiklar i ett dokument exporteras som en enda textfil,
lämpligt för export till databaser.
Vision’s Edge
TimeStamp
Dokument kan tidsmarkeras. Datum
och klockslag uppdateras när dokumentet sparas – obs! inte när det öppnats. Datummarkeringar kan läggas
in på mallsidor för att kontinuerligt
visa aktuellt datum i t.ex. brev. Fem
olika datumformat är möjliga, tid kan
kombineras med datum, obegränsat
antal tidsstämplar per dokument
Vision’s Edge
Pris Software +: 700 kr
CopySet
Ger kontroll över textblock som har
överfödig text eller för lite text som
inte fyller ut spalten. Sätter in en
palett som räknar upp textblock med
för mycket eller för litet text och ger
möjlighet att styra hur mycket text
som ska påverkas i en artikel. Varje
textblock kan namnges, för att identifieras i komplexa dokument. Anger
med mått hur mycket text som flödar
över eller saknas. Blocket kan anpassas till given textmängd från paletten.
Överflödig text kan redigeras i ett
redigeringsblock med samma spaltbredd som originalspalten. Redigeringsblock kan stängas eller sparas
öppna för fortsatt redigering sedan
dokumentet stängts. Ger dessutom
möjlighet att räkna linjer, ord och
tecken i en artikel och visar om artikeln flödar över.
Vision’s Edge
Pris XChange USA: 129$
TypoPlus
Ger understrykningar som inte skär
över nedstaplar, samt möjlighet att
styra längd, position och vikt för
understrykningar. Måttenheter kan
spceificeras utöver XPress normala
alternativ. Anpassar automatiskt
grad och teckenmellanrum till satsbredden. Visar insättningspunktens
position på x-y-axlarna. Måttband är
ett nytt verktyg som tillåter mätning
av avstånd, position, vinkel, med värden som direkt kan överföras till arbetet. Förbättrad tabulatorhantering.
Prisma, Tyskland
Pris MoreMedia MacUp Verlag: 570 DM
ProTabsXT
Skapar tabeller. Riktar sig till traditionella typografer. För text som
skrivs in på en rad, inte importerade
tabeller.
Bristfälligt
gränssnitt,
begränsningar i linjedragning. Har
9
nödvändiga funktioner för anpassning
av celler till text. Lätt att använda.
European American Graphics
VH-XTension
Ger möjlighet att storleksbestämma
typsnitt utifrån VERSALHÖJD i mm
eller didotpunkt. Dessa extra mått
blir tillängliga i fälten för teckenstorlek i fönstret för typografiska inställningar och räknar sedan om typsnittets typografiska punktmått till
versalhöjdsmått i mm eller didotpunkt. Ingen billig XTension…
Transform Software
Pris MoreMedia MacUp Verlag: 648 DM
Story Editor
Fullfjädrad ordbehandlare i XPress,
möjliggör redigering i layoutläge eller
i textläge, visar radslut och styckeslut, typografimallar, mängden av
överflödig text m.m. Arbetar i en
flytande förstoringsbar palett som kan
anpassas till texthanteringens behov.
Vid avslutad redigering överförs texten till originalsidan med en knapptryckning.
The Last Word Ltd
SoftCuts
Visar ändringar i redigerad text i en
palett med dubbla versioner av texten
och markerade ändringar.
The Last Word Ltd
Easy Type
Utökar antalet tillängliga tecken
genom att göra det möjligt att sätta in
tecken från ASCII-alfabetet i XPress
textflöden. Arbetar med en flytande
palett som kan konfigureras att hålla
36 tecken.
Artemis Systems
Logical Xtensions I
Kan modifiera Quarks passmärken,
placerar flera skärmärken vid markerade objekt eller lägger till särskilda
passmärken, som tryckare och repropersonal uppskattar. Kan omvandla
textflöde till gemena, versaler eller
versalteckna varje ords första tecken.
Alphalogic
GridLock
Ett verktyg för att i ett drag placera
en uppsättning av stödlinjer, med
möjlighet att färglägga eller låsa dem
från manuellt framdragna stödlinjer.
Kan sparas och användas på nya
dokument.
MoseDown Productions
OnTap
Skapar nya tangentkommandon för
XPress funktioner, oavsett de som
redan finns. Befintliga tangentkommandon kan ges nya uppgifter. Ger
möjlighet att markera t.ex. en mening
med tangentkommando.
MoseDown Productions
IndeXtension
Använder funktionen för osynlig text i
XPress 3.1 för att skapa hierarkiska
sakregister (index).
Future Publishing Ltd
OverMatter
Ger kontroll över monterad text i ett
textflöde. Skapar ett textblock på
arbetsbordet som visar hur mycket av
monterad text som ryms i ett
textflöde.
The Last Word
Kerning Palette
Redigerar kerntingtabeller. Visar ett
flytande fönster som visar kerningvärden för tecken som omger instättningsmarkören. Kerningvärden kan
ändras direkt. Dokumentet kan uppdateras omedelbart eller sedan flera
ändringar sparats. Kerning sker i steg
om 1/200 fyrkant, med enheter om 10
eller 1. Innebörden av fyrkant kan
bestämmas som textgraden eller bredden av två nollor. (Varning: problem
med Quadra).
Clearface
Suite 16, 111 East 7th Street,
New York, NY 10009, USA
tel 0091–212–529–4362
fax 0091–212–673–0114
Mimic
Ger möjlighet att typografera ett
block genom att härma typografin i ett
annat. I en palett visas symboler för
Sändande block och mottagande block
och en Härma-knapp. Du klickar i
blocket med önskade egenskaper,
klickar Härma och därefter i mottagarblocket. Därmed överförs sändarens samtliga typgorafiska egenskaper med en gång. Egenskaper överförs
i styckeordning, sändarens första
styckes typografi till mottagarens första stycke osv. Mimic är utvecklat i
Sverige (Se artikel i DtP nr 2/92).
Mediamatic
tel 08–739 39 05
fax 08–739 97 57
Pinpoint
Rapporterar de PostScript-fel som kan
uppstå vid utskrift. I ett fönster visas
vad som föregick felet, typen av fel,
”offending command” och aktuell position på textsidan för felet. Tillägget
levereras med en fullständig förteckning för PostScriptfel med förklaringar varför de uppstår och hur de kan
lösas. Tyvärr ett användbart tillägg.
Cheshire Group
Pris XChange USA: 79,5 $
Printer’s Spreads
Ordnar utskjutning av sidor som ska
tryckas i ett uppslag med två sidor på
var sida av papperet. Flyttar om
sidorna så att mittuppslaget hamnar
längst ned i Dokumentlayout och sista
sidan mittemot första sidon och så
vidare. Ersätter XPress automatiska
sidnumrering med en ny numrering
så att sidnumret motsvarar sidans
läsordning. Automatisk sidnumrering
kan återställas.
Corder Associates
P.O. Box 26006
Phoenix, AZ 85068, USA
tel 602–993–8914
ADRESSER
XChange USA, P.O. Box 270578
Fort Collins, CO 80525, USA
tel 0091–303–229–0656 (order)
tel 0091–303–225–2484
fax 0091–303–229–9773
XChange Europe, Post Box 171,
7400 AD Deventer, Holland
tel 00931–5700 36622,
fax 00931–5700 30474
MoreMedia MacUp Verlag
Grosse Elbstrasse 277
2000 Hamburg, Tyskland
tel 00940–38 91 88 12,
fax 00940–39 10 91 50
Software +, Box 2286
600 02 Norrköping
tel 011–28 27 00
fax 011–28 27 10
10
Feta tips och rörande siffror för PageMaker
Denna månad: Det numeriska
tangentbordet kan användas för
att förflytta inte bara miljarder
utan också markörer.
.1.
Feta ingångar drar in ögat i texten och
kan därför vara ett mycket effektivt
sätt att bryta upp sin text.
Men ack så jobbiga att göra.
Har du ett makroprogram kan dock
följande knep hjälpa dig att få det automatiskt.
Börja med att göra ett format för din
brödtext.
Gör sedan ett för den feta ingången,
med det typsnitt du vill ha där. Det gör
inget om graden är annorlunda, men
radavståndet bör vara detsamma. Vill
du ha en blankrad före stycket skall
den också med här.
Ställ markören där du vill att den
feta texten skall sluta och den normala
börja.
Slå ett nytt stycke.
Se till att detta nya stycke har brödtextformat.
Gå ett steg upp med åttan på numeriska tangentbordet eller piltangenten. Byt först till Fet ingångs-formatet
och sedan till Inget format.
Gå tillbaka ett steg nedåt. Se till att
du står i början av raden.
Backa ihop styckena (med suddtangenten). Eftersom det övre stycket
(det feta) nu inte har något format, så
får det undre behålla sitt.
Enda nackdelen är att det nu ihopslagna stycket inte heller har något
format, så det påverkas inte om du
ändrar formaten.
.2.
Ett makroprogram typ QuicKeys är i
det närmaste oumbärligt om man jobbar med format, så att man kan ge
snabbkommandon åt dem.
Men när du spelar in ditt makro
skall du inte klicka i formatlådan på
skärmen, utan välj dina format från
Format> på Text-menyn, så slipper du
problem ifall du senare skulle flytta
formatlådan eller lägga till ny format.
.3.
Det behövs inte något särskilt komplicerat dokument för att formatlådan
snabbt skall bli mycket gyttrig.
Då är det dags att feja och sortera.
La movida Hur man tar sig runt utan att slita ut musarmen
Växlar mellan siffror
och förflyttningar
En rad upp
x Till föreg. stycke
Till början av raden
x Till föreg. mening
Ett tecken åt vänster
x Ett ord åt vänster
7
4
8
5
9
6
Ett tecken åt höger
x Ett ord åt höger
3
x Till slutet av texten
Till slutet av raden
x Till nästa mening
En skärmhöjd upp
x Till början av texten
(på uppslaget)
En skärmhöjd ner
1
2
(på uppslaget)
En rad ner
x Till nästa stycke
o
k , l
Föregående rad
Föregående stycke
x
Ett tecken åt vänster
zEtt ord åt vänster
xzTill radens början
x Kerna mycket
x Kerna litet
S
Håll ner
Nästa rad
x Nästa stycke
Ett tecken åt höger
zEtt ord åt höger
xzTill radens slut
x Gör mycket glesare
x Gör litet glesare
S
S för att utöka markeringen
I textbehandlaren: 9
3
x-9
x-3
x-o
x-,
Upp en skärm utan att flytta markören
Ner en skärm utan att flytta markören
Till textens början, utan att flytta markören
Till textens slut, utan att flytta markören.
Rullar skärmen en rad upp utan att flytta markören
Rullar skärmen en rad ner utan att flytta markören
Börja med att ge alla stilar som hör
till någon viss avdelning ett prefix på
två–tre bokstäver. T.ex. REC Rubrik,
REC Byline etc. för recensionerna så
samlar de sig på samma ställe i formatlådan.
(Enklaste sättet att byta namn på
ett format är att hålla ner x och klicka
på namnet i formatlådan.)
Nästa steg är att se till att de olika
versionerna av t.ex. brödtext, ingress,
bildtext etc samlar sig.
Du kanske har tre versioner av
brödtext: ennormal med indrag i början
av varje stycke, en utan indrag och en
med luft ovanför.
Ge dem alla samma namn, men med
suffix som markerar olikheterna.
Mitt eget korta men kryptiska kodsystem ser ut så här:
brö ! I – brödtext med indrag, !-et står
för att alla andra brödtextversioner
baseras på denna (och utropstecknet gör att det hamnar först i bokstavsordningen)
brö Ui – utan indrag.
brö UiBl – utan indrag, blankrad
Etc.
Så samlar sig dessa på samma ställe i
formatlådan.
Slutligen kan man vilja ändra ordningen så att de mest använda formaten kommer först och kanske även så
att de minst använda hamnar sist.
Det får man då göra med olika tecken som man sätter först i formatnamnen.
Jag tycker de minst störande är
z-MELLANSLAG, som placerar formatet
först, och z-BINDESTRECK som placerar
det sist. Andra varianter är ! (tidigt)
och • (sent).
Tommy Sundström
11
Sandning och konsekvens i Photoshop
Liksom förra gången skall vi arbeta med bara svart
och vitt. Men vi skall använda det för att få fram
gråtoner.
Också denna gång kan jag utlova stora fördelar – dina bilder kommer att bli mindre, snabbare att skriva ut, snygga
också från laserskrivaren och sist men inte minst kommer
de att dra uppmärksamheten till sig.
Med en gråskalebild på
skärmen väljer du Punktuppbyggd… från Läge-menyn. I
dialogrutan väljer du Diffusionsgitter och en lämplig
upplösning. Testa med 100
pixel/inch.
Resultatet du får när du trycker på OK kan se mycket
abstrakt ut, men då har du förmodligen bilden förminskad
eller förstorad på skärmen. Tryck x MINUS eller x PLUS tills
skalan blir 1:1.
Original blir…
…sandigt.
Bilden är nu helt förvandlad till svarta och vita punkter.
Men det är inte den vanliga sortens raster, det som man
brukar använda när man skall reproducera fotons gråtoner.
I den sortens raster är rasterpunkterna jämnt fördelade
och varierar i storlek.
Här har vi istället lika stora punkter, men de sitter
tätare när de skall återge en mörkt grå färg, och glesare
när de skall återge en ljus. Det kallas sandraster.
På eget ansvar
Eftersom du själv gör omvandlingen från gråskala till rent
svartvitt (istället för att det sker i rippen som med vanliga
foton) så måste du själv sköta om några saker.
Det är t.ex. lämpligt att redan från början ha bilden i
rätt storlek, för om du senare ändrar storleken så ändrar
du också rastrets täthet.
(Bildstorleken ställer du in på Bild > Storlek på bild…)
Det är också lämpligt att välja en upplösning som är
anpassad till rippen. Det bör gå jämnt upp.
Skall slutresultatet sättas i 1 200 dpi kan du välja en
upplösning som 80 pixel/tum, (eftersom 1 200/80 = 15).
Likaså 100, 120, 150 pixel/tum osv. Däremot är t.ex. 140
pixel/tum en dålig upplösning (1200/140 = 8,571…).
Och du måste själv kompensera för punktförstoring.
Punkterna i ditt sandraster kommer att svälla litet när de
trycks och bilden blir då mörkare. För att motverka det
måste du göra den ljusare från början.
Ett sätt är att ta Bild > Ställ in
> Kurva och dra någon punkt på
den diagonala linjen åt höger så
den blir en kurva. Längst upp till
höger – den delen av kurvan som
reglerar skuggpartierna – kan du
dock låta den svänga tillbaka, så
den får en S-form. Detta för att försäkra dig om att det
som är svart förblir svart.
Spara sedan din kurva, så du kan använda den nästa
gång.
Hur mycket ljusare du skall göra bilden beror på tryck
och papper, så det måste du diskutera med din tryckare.
I färg
Man kan också åstadkomma en liknande effekt på en färgbild.
Enklaste sättet är att välja Läge > Dekorfärg…
(Låt dig inte luras av svenska Aldus underliga översättning. Dekorfärg i Photoshop har ingenting att göra
med det vi vanligen kallar
dekorfärg.)
Är bilden redan i läge
Dekorfärg får du välja något
annat läge emellan, förslagsvis RGB-färg.
I dialogrutan väljer du upplösningen 3 bitar/pixel, gitter
Diffusion och färgtabell Adaptiv (som betyder att Photoshop väljer de färger som passar bäst till just den här bilden).
Klicka OK och glöm sedan inte att öka/minska förstoringen så bilden blir i skala 1:1.
RGB
Ett mer komplicerat sätt, som dock ger originaltrognare
färger, är att ta en färgbild, se till att den är i Läge RGBbild (nästan alla är, annars är det bara att byta).
Ta Läge > Dela upp lager, så att den röda, den gröna och
den blå färgen i bilden blir varsitt fönster.
Sedan lägger du sandraster på vart och ett av dessa fönster på samma sätt som du gjorde med den svartvita bilden. Enda skillnaden är att du som sista steg måste ta
Läge > Gråskala, för annars kommer färgerna inte att gå
att slå samman igen.
När du gjort det med alla tre skikten (eller kanske bara
med ett, om du är experimentlysten) tar du Läge > Lägg
samman lager…, så har du din bild.
Svartvit färg
Samma metod kan du faktiskt använda på en svartvit bild,
om du vill ha ett sandraster med en sublim färgeffekt.
Omvandla den till RGB-bild och dela upp den. Måla
eller ändra sedan något slumpmässigt uppe i övre vänstra
hörnet i vart och ett av de tre fönstren (om du inte gör det
kommer sandrastren för alla tre fönstren att bli exakt lika,
och bilden förblir svartvit). Sedan fortsätter du som med
färgbilden.
Bilden kommer fortfarande att verka svartvitt, men om
du tittar efter kan du se att den är uppbyggd av olikfärgade punkter.
Tommy Sundström
12
Kaos är granne med Graffoto (Lottie och Jonas Hallqvist)
Full produktion av flera tidningar, samtidigt som
de tar hand om sitt barn. Kaos är aldrig långt borta
för formgivarduon Lottie och Jonas Hallqvist eller
deras företag Graffoto.
De producerar tidningar som Gaudeamus,
JUSEK-tidningen och Citynytt och har gjort formen på nya Metallarbetaren.
Det är ett högt tempo. Nya formen på Citynytt kom till på
fem dagar samtidigt som första numret producerades.
Väl högt tycker Lottie och Jonas. Citynytt skulle egentligen gjorts av en reklambyrå, men i sista ögonblicket fick
Graffoto ta över.
LOTTIE: De hade stajlat logga och omslag – men hade
varken tid eller kunskap för att producera en tidning.
Så det blev litet panik när utgivaren bara någon vecka
innan tidningen skulle vara ute insåg det.
Men även om det blev väl mycket av det goda den här
gången så är det tempot som lockar dem till tidningsformgivning.
LOTTIE: Det är ösigare. Ingenting unket. Man ligger inte
och suger på ett jobb i ett halvår.
JONAS: En tidning har en själ.
LOTTIE: Den kommer tillbaka. Och den vill förhoppningsvis något mer än att bara sälja någon grej.
Därmed inte sagt att de tackar nej till reklamjobb, det
skulle vara en lyx de inte tycker sig ha råd med. Verksamheten går tämligen jämnt upp, och tillåter dem att plocka
ut strax under ”normala formgivarlöner”. Ändå raggar de
inte nya uppdrag, inte aktivt, och har aldrig gjort det.
Djungeltelegrafen får sköta det jobbet. Själva har de så det
räcker ändå, med en arbetsvecka på cirka sextio timmar.
LOTTIE: Det är ok. Förr jobbade vi groteskt mycket. Det
är bättre nu. Det händer att vi gör en fyrtiotimmarsvecka.
Varför utsätter ni er för detta slit. Varför tar ni inte fasta
jobb, tjänar mer och arbetar mindre?
LOTTIE: Vi har nog funderat på det, speciellt första tiden
efter att vi fick barn. Tre veckor efter att han föddes satte
jag mig vid macen igen, och första året fick jag försöka hinna med jobbet när han sov.
– Men det är en frihet man ändå har, att kunna bestämma över sin egen tid.
JONAS: Och vi får hålla på med en massa olika saker.
Det är ett jobb som förändras hela tiden.
LOTTIE: Olika människor, olika typer av material. Det
vore trist att sitta fast i en redaktion med en massa gnällgubbar.
– Å andra sidan tvingas vi göra en del trista grejor nu
för att få det att gå ihop. Man förväntas vara alkemist och
göra guld av skit, att göra något bra av dåligt material.
JONAS: Ja, det är en illusion av frihet.
– Men man har ändå ett mål. Att någon gång få göra en
tidning som vi har väldigt stort inflytande över.
En egen?
JONAS: Ja…
LOTTIE: Jag är tveksam till att försöka driva en egen tidning. Det fordras så mycket eldsjälande. Och just nu är
inte heller annonskonjunkturen så lysande
Historia
Lottie har medvetet satsat på att bli formgivare. Hon skaffade sig praktik som tryckeribiträde så att hon skulle kunna komma in på Grafiska Institutets tvååriga kurs.
LOTTIE: Man fick prova på allt möjligt där. Men det var
dåligt som formgivningsutbildning, vi fick inte göra något
konkret.
Så det hon kan har hon lärt sig genom att jobba. Först
som AD-ass på en annonsbyrå. Sedan på Magazine, där
hon stannade i två och ett halvt år innan hon blev helt sin
egen.
Jonas var fotograf, men blev indragen i formgivarvärlden när han träffade Lottie. Det händer fortfarande att
han tar fram kameran men särskilt mycket fotografering
hinner han inte med längre.
JONAS: Men jag har stor nytta av erfarenheten. Den gör
att jag är väldigt hänsynslös mot fotograferna. Jag kan
prata med fotografer på fotografers vis och kan säga åt
dem att gå hem och kopiera om materialet om det är dåligt
gjort. Eller kopiera hela negativet om de försökt bestämma
beskärningen själva.
Ni var tidiga med macar
LOTTIE: När jag lämnade Magazine 1987 hade de just
köpt en Xenotron, men jag hade inte någon kvarts miljon
att slänga upp för en sådan maskin. Macen däremot var
ekonomiskt rimlig.
Idag har de en Mac II, en SE/30 och en Quadra 700. Inte
det snabbaste, det är fortfarande ”ekonomiskt rimligt” som
gäller. Nu skall de dock skaffa sig scanner och hårddiskutrymme för att kunna göra egen svartvit repro och hantera
färgspökfiler.
Hittills har annars Jonas gjort svart-vit repro på en del
av deras tidningar för att kunna lämna färdiga original.
Han har rutin alltsedan han som femtonåring gjorde repro
på Vietnam-bullen.
Men visst lockar det att också satsa på litet nyare burkar – så skulle de kunna SE/30:an hemma, istället för att
som nu släpa hem den på kvällen för nattarbete när barnet
somnat.
Programmen de använder mest är Quark XPress, Photoshop, Illustrator och LetraStudio.
Vilka är era favorittidningar och inspirationskällor?
LOTTIE: Interview.
JONAS: Även om den inte är helt snygg rakt igenom.
– Jag tycker om en finsk tidning som heter Image.
LOTTIE: Av magasin i Sverige… det vi jobbar med är mer
prosaiskt än de tidningar jag kan tycka är snygga.
– Café kan jag tycka är kul att läsa. Den var fin i början,
sedan har den bytt formgivare flera gånger och haft både
sina upp- och nergångar.
JONAS: Samma sak med Slitz, den har gått både upp och
ner, men jag tycker ändå att den bitvis varit välgjord och
snyggt genomförd.
– En annan favorit är M2, men det är egentligen inte en
tidning utan en reklambyråprodukt gjord för Tarkett. Men
den är jävligt snygg.
– Månadsjournalen är välgjord, men typografiskt överlastad. Det är för mycket av det goda, för mycket dekorationer på sidorna. För mycket överklasskärringprylar.
LOTTIE: ETC var föregångare för enkel layout. Snygg och
enkel typografi och bildens slagkraft. Den var väldigt långt
från rörig kvällstidningstypografi.
Vilka tidningar skulle ni vilja sätta tänderna i?
JONAS: Upp och ner. Och Tur och retur.
LOTTIE: Tidningen Vi är rätt så trist, om man tänker på
vilka resurser de egentligen har.
13
Men hon vill också försvara de fula tidningarna, menar
att de har ett berättigande.
LOTTIE: Som Året Runt. De som läser den gillar att den
är sådan.
Tidningar kanske inte skall vara snygga?
LOTTIE: Jo, men min åsikt om vad som är snyggt gäller
inte när man pratar om Hemmets veckotidning. För jag
relaterar inte till deras innehåll eller målgrupp.
Mest av allt vill de ändå sätta tänderna i något med
hygglig ekonomi, där det inte alltid snålas.
LOTTIE: Det skulle vara roligt att göra en snajsig modeblaska.
JONAS: Fast helst vill man göra en tidning som också har
vettigt innehåll.
LOTTIE: Jusek-tidningen är rolig att göra. Redaktionen
tycker inte att världen står och faller med den. Så det blir
ett prestigelöst samarbete.
Jonas berättar att de försökt bryta sitt Franklinberoende när de gjorde dummyn till Metallarbetaren, och istället
arbeta med Tempo. Men för få skärningar och därmed för
liten flexibilitet tvingade tillbaka dem till Franklinfållan.
JONAS: Placard är snyggt. Men det är så många som börjat använde den. Det är synd.
Och brödtext?
LOTTIE: Sabon. Underbart snyggt. Det har lagom svärta
och en snygg kursiv.
Vill ha tillökning
Det har börjat lossna för dem efter åren av slit, och med
Citynytt som det senaste nytillskottet tycker de att de har
de nått gränsen för vad de hinner, så de har börjat leta
efter någon att anställa. Samtidigt letar de större lokaler.
Så vi får väl se vem som härnäst blir granne med Graffoto.
Tommy Sundström
Vad händer med tidningsformgivningen
Lottie och Jonas är ganska pessimistiska om vad som kommer att hända med tidningsformgivningen nu när redaktionerna allt mer tar hand om hela den tekniska produktionen.
De menar att det är svårt att göra om en tidning som
sedan någon annan skall layouta.
Går det? Kan man lära en annan människa sin formgivning?
LOTTIE: Det är en balansgång – mellan att inte trampa
på deras tår och att ta sitt ansvar för hur tidningen ser ut.
JONAS: På många tidningar är det journalister som gör
layouten, som saknar form-utbildning och kunskaper om
bild och typografi.
LOTTIE: Och som har svårt att se layout som ett riktigt
jobb.
JONAS: På sikt är det risk att det blir en förflackning.
Det är ett stort ansvar som läggs över på dem, mycket att
lära. Vara reprofotograf, vara…
Kanske är det inte formgivare de borde vända sig till för att
få hjälp med den nya layouten. Kanske är det pedagoger.
JONAS: När det gäller tekniken – att t.ex. lära ut Quark
XPress – är det mycket så.
– När det gäller själva formen måste man försöka förmedla de intensioner som man har. När vi gjort om Metallarbetaren har vi haft fördelen att göra tidningen tillsammans med dem som sedan skulle göra den under flera
nummer. Så vi har jobbat med verkligt material och löst
problemen tillsammans.
– Annars är det vanligt att uppdragsgivarna inbillar sig
att man gör en dummy på den nya tidningen, sätter den i
händerna på layoutarna och så är det klart.
– Skräckexemplet är dessa böcker och program med färdiga layouter som finns.
– Men det handlar mer om att lära hur man går ur mallen, hur man förhåller sig självständigt till den.
Vad är bra tidningslayout? Vilka är era favoritknep?
LOTTIE: Det är som med mat. Man måste ha bra råvaror.
Bra bilder.
Och luft, tillägger Jonas. Max femtio procent text, så det
blir plats för bilderna och luften.
JONAS: Så behöver man ett väl fungerande typsnitt, ett
som passar i sammanhanget.
LOTTIE: Det finns många vackra typsnitt, men få som
funkar. Favoriten är Franklin Gothic, även om man ibland
skulle önska att man hittade något annat.
DtP-panelen granskar Graffoto
JUSEK-tidningen
Fackförbundstidning för
Jurister, Samhällsvetare
och Ekonomer. A4.
Har du läst intervjun
ovan kommer det knappast
som någon överraskning att
brödtexten är Sabon, eller
att rubrikerna sätts i
Franklin,
med
enstaka
inslag av Sabon.
Franklin – och då speciellt den kondenserade varianten – används ofta stor
som bärande element på förstauppslagen till artiklarna.
Snyggt och ett bra sätt att
dölja att bildmaterialet inte Ren etta
alltid är det bästa.
Andra typografiska element är stora anfanger i Sabon
och ibland ersätts mellanrubrikerna av att de sätter de första orden i några stycken i fet Franklin.
Förstasidorna är rena. En bild, en rubrik – inte särskilt
stor – och några puffar i en färgad remsa längst ner på
sidan. Lungt och oplottrigt.
Inne i tidningen fungerar det inte lika bra. Det är svårt
att sätta fingret på varför, men kanske är det ett ljust
tryck i kombination med en ljus brödtext och generöst radavstånd som gör att sidorna sällan engagerar.
Franklin
14
Gaudeamus
Metallarbetaren
Stockholms universitets studentkårs tidning. Tabloid.
Också här Sabon i brödtexten. Men här har det sugande
pappret gjort den mörkare så
den fungerar bättre än i
JUSEK-tidningen. I rubrikerna Franklin och mystiska
Matrix.
Mycket text. Grått papper.
Dåliga bilder. Det är inte lätt
att göra något av de förutsättningarna, och det har de inte
gjort.
Lady in gray
På enstaka sidor har de
dragit på rubriker och ingresser så att Franklin Gothic fått
spela med sin svärta, och där lyfter det. Men det samlade
intrycker är grått. Mycket grått.
Fackförbundstidning för
Metall. A4.
Det är svårt att förstå att
den här tidningen kommer
från samma ställe som de
andra. Den har en helt annan
tajthet, en helt överlägsen
tidningskänsla.
Möjligen känner man igen
sig när man ser att här är det
också Sabon och Franklin
som regerar, denna gång dock
med Cochin som alternativ
rubrikstil.
Också här hittar vi stora
färgade anfanger i Sabon, och
mellanrubrikerna har helt
ersatts med feta Frankliningångar.
Framsidorna görs på samma sätt som JUSEK-tidningen, en ganska liten rubrik och
de andra puffarna i en färgad
Brody
remsa längst ner.
Logotypen
trendriktigt
placerad på en färgad platta i
övre vänstra hörnet. Trendriktig också genom att den är
gjord i två Brody-snitt. (Vet
du inte vilka typsnitt Brody
ritat kan du köpa ett nummer av Slitz, de brukar vara
fullständiga kataloger över Cochin
hans typsnitt.)
Men så galet är det inte, Brodys Arcadia
ger associationer till valsade järnplåtar.
Brody kommer igen inne i tidningen också, avdelningsvinjetterna, som ligger i färgade band högst upp på sidorna, är ibland
skrivna med Insignia. Ibland är de skrivna
med något helt annan snitt, och det är litet Time-ing
svårt att se avsikten med dessa typhopp.
Andra influenser som syns är Interview, när någon bokstav i Franklinrubriken godtyckligt fått en annan färg och
gamla Time magazine, vars grundmall lånats till aktualitetsdelen i mitten.
Det som speciellt imponerar är att trots att det inte
finns mycket luft i tidningen och trots att den är tryckt på
ett papper som smetar och gör att allting ser litet för svart
ut, så ser tidningen inte tung ut.
Kanske för att bilderna fått rejält med plats, och för att
de ibland vågar dra på ovanliga bilder.
Matrix
Franklin som lyfter
Citynytt
Gratistidning, som man kan plocka ur tidningsställ
vid nöjesställen i Stockholm och Göteborg. Tabloid.
För att vara en femdagarsdesign är det inte dåligt. Men
den lider av samma problem som Gaudeamus – det grå
pappret och det grå reprot skulle behöva en motvikt i storlek och svärta i rubriker och ingresser.
Här är det faktiskt inte Franklin Gothic som rubriker,
utan Trade Gothic, ofta blandad med Gill, och den verkar
tyvärr inte klara uppgiften ens när den görs stor.
Det är långt kvar till konkurrenten Nöjesguidens nivå.
Men vi väntar på ett mindre framstressat nummer två
innan vi ger vårt slutomdöme.
Instant design
Trade Gothic
Mycket bilder, ibland hela uppslag.
15
DtP-diskett nummer åtta tänder ett ljus i vintermörkret
Med detta nummer av Design Typografi Produktion följer DtP-diskett # 8. Här
ryms en rad användbara saker. Kristina, som klagat på Quark-dominansen, hittar
exempelvis elva olika additions till PageMaker.
Vilka av dina typsnitt lämpar sig till spaltsättning, och vilka bör du hålla på
rubriknivå? Ett stilprov, utskrivet på papper, är naturligtvis enklare än att vänta
på att typografin ska dyka upp på skärmen, i 72 punkters upplösning, kanske med
taskigt ritade bitmapfonter. På denna diskett finns programmet TypeBook, försvenskat av Torbjörn Olsson, som en gång för alla löser dina stilprovsbehov.
Göra kuponger i Quark eller PageMaker? Knepigt, speciellt vid hörnen. Programmet Clip’n’Save är bättre. Du hittar det på disketten – lägg det i Äpplemenyn så du har det tillgängligt när du ska göra streckramar.
Sist, men inte minst, följer den vackra skrivstil, Author, du ser här nedanför.
Vi har laddat ner den från Compuserve, och den eminente typtecknaren Stefan
Lundhem har försett typsnittet med de så användbara bokstäverna Å, Ä och Ö.
Kanske något för julklappsetiketterna?
DtP
med 6 nummer under 1993. Redaktör
Nr 10 1992 presslades 7 december.
Adress
AUTHOR
104 60 Stockholm
Tel
08-644 95 11
Fax
08-644 90 66
PG
89 29 77-0
BG
385-6010
Prenumeration 1 200 kr plus moms.
Garanti:
Prenumerationen
summa betalas tillbaka.
Tryck
under 1993 (6 nummer) för 1 200 kr plus moms.
mig en dyr och trevlig premie!
Frankeras ej.
DtP betalar
portot.
DtP
NAMN
FÖRETAG
Svarspost
ADRESS
110141700
110 20 Stockholm
TELEFON
FAX
kan
när
som helst sägas upp; överskjutande
✃
ABCDEFGHIJKLM
NOPQRSTUVWXY
ZÅÄÖ 12 3 4 5 6 7 8 9 0
abcdefghijklmnopqr
stuvwxyzåäö:;!?%&
Box 20158
16
Quark XPress för Windows kliver fram ur garderoben
Quark XPress för Windows är
inte längre ett spöke i garderoben. Efter drygt två år av rykten
materialiserade sig programmet
i USA för några veckor sedan,
först på Seyboldkonferensen i
oktober och drygt en månad
senare släpptes programmet till
försäljning. En svensk version
lär vi få se första kvartalet -93.
Fram till version 3.0 var XPress, i
mitt tycke, ett ganska mediokert och
fantasilöst verktyg för tidningsproduktion. Det hade ungefär samma föroch nackdelar som Ventura. PageMaker var med sin fria och inbjudande
framtoning verktyget för mig medan
XPress framförallt uppskattades av
grafiker. Med XPress 3.0 och senare
3.1 förändrades allt. XPress blev det
första programmet som tvingade en
skeptisk repro- och tryckindustri att
erkänna begreppet desktop publishing.
Tillsammans med Adobe Photoshop gjorde XPress Apple Macintosh
till standard inom tryck och repro.
På Pc-sidan har vi länge hankat
oss fram med olika nödlösningar, det
har fungerat men alltför ofta har jag
funnit mig själv snegla på macvärldens Photoshop och XPress.
Nu är XPress för Windows här och
Adobe arbetar med en ny Photoshop
för Windows.
Få skillnader
Sällan har förväntningarna varit så
stora på ett program som på XPress
för Windows. Det ska i ett slag lösa de
problem som PageMaker och Ventura
dras med. Det ska vara så bra att
inbitna pagemakeranvändare ger upp
sitt intuitiva arbetssätt för XPress
mer strikta. Och det ska vara bättre
på ordning och reda än Ventura.
XPress ska bli den länk mellan Pc och
Mac som rivalerna inte klarat.
XPress placerar sig som layoutverktyg någonstans i mitten mellan
det intuitiva arbetssättet hos PageMaker och det låsta hos Ventura.
XPress har ett ritbord, visserligen
mindre flexibelt än PageMakers eftersom man först måste lägga upp en
text- eller bildbox för att överhuvud
taget kunna montera någonting. När
en dylik box väl är skapad har man i
gengäld total kontroll över den.
XPress 3.1 är samma version som
den som i dag finns för Mac. Utseendemässigt är det väldigt få skillnader.
Endast ett par menyval skiljer versionerna åt. XPress för Windows har
stöd för windowsfunktionerna drag
och släpp, OLE-länkning och inbäddning. Man kan ha flera dokument öppna samtidigt, flera mallar kan läggas
upp till ett och samma dokument.
XPress för Windows är ett modernt
verktyg till skillnad mot PageMaker
som inte uppdaterats för Pc-plattformen sedan 1991.
Det torde inte vara några som helst
problem för den som i dag arbetar
med Mac att i morgon arbeta med
XPress för Windows. I stort sett alla
händiga XPress-tips här i DtP gick
utmärkt att använda i windowsversionen, med hänsyn taget till att det är
den amerikanska versionen jag testat.
Typografiskt sett erbjuder XPress
stora möjligheter. Via en flytande
verktygslåda kontrollerar du alla
”vardagsval” av textformat som storlek och typsnitt, normal, fet, kursiv,
outline, skuggning med mera. Du kan
vrida och skeva en textbox, du kan
ange antalet spalter för vald box. För
mer detaljerad kontroll går du till
text- och styckemenyerna.
Noggrann kontroll
För PageMakers användare öppnar
sig en helt ny värld av inställningsmöjligheter. En textbox kan till exempel definieras som innehållande text
på 10 procent gul tonplatta med 0,5 p
svart ram runt. Boxen ska vara 10 cm
bred och 20 hög. Antalet spalter ska
vara 4 och brödtexten ska ha 4 mm
indrag och fästa mot ett stödraster för
att linjera mot 11p kägel. Ingress,
mellanrubrik och bildtext ska dock
inte fästas mot stödrastret.
Lägger du en textbox över en
annan flyter den underliggande texten runt den överliggande textboxen,
såvida du inte bestämmer annat. Text
och bild kan grupperas till ett sammanhängande objekt. Det är värdefullt om du jobbar med en sida bestående av många objekt.
Med programmet följer en XTension för formathantering. Ytligt sett
fungerar den som i PageMaker och
Ventura. Redan i ditt ordbehandlingsprogram kan du lägga in formatkoder
som i XPress översätts till styckebunden typografi. XPress formatkoder
kan göras ganska kraftfulla vilket
underlättar betydligt för dig som arbetar med återkommande typografi i till
exempel tidnings- och bokproduktion.
Formatkoderna kan dessutom exporteras från XPress till ett ordbehandlingsprogram som Word.
Att skriva in text direkt i XPress är
en plåga om det rör sig om längre texter än rubrik och bildtext. Långsamt
och klumpigt går det eftersom programmet saknar editor, det kommer
väl framöver i form av en XTension.
Som gammal PageMaker-användare uppskattar jag XPress exakta typografikontroll, än mer uppskattar jag
kontrollen över färg.
Utan att ha kunnat pröva dessa
funktioner fullt ut i produktion ännu
har jag dock kunnat konstatera att
XPress innehåller de flesta grundläggande kontrollerna. Jag kan självklart
ange vilka färger som ska trycka över
varandra och vilka som inte ska det.
Jag kan ange toningar och färger
enligt de flesta färgscheman.
Ställer stora krav
XPress för Windows är ett kraftfullt
verktyg som ställer stora krav på
användaren. Även om det inte bör
vara alltför svårt för användare av
PageMaker och Ventura att lära sig
XPress är inlärningskurvan högre för
XPress än för de andra.
För att ge sig in i XPress detaljerade inställningsmöjligheter bör du också ha goda kunskaper i typografi och
färghantering.
Enligt Quark ska windowsversionen av XPress kunna öppna macversionens dokument och vice versa. Jag
har bara prövat den förstnämnda
funktionen eftersom den ingår i XPress
för Windows medan Mac XPress 3.1
kräver en ny XTension. (I 3.2 planeras
funktionen vara inbyggd.)
När jag öppnade en sida av DtP
skapad i XPress på Mac sökte XPress
igenom dokumentet och visade i en
uppoppande meny vilka typsnitt som
programmet inte kunde hitta. Det var
för övrigt bara de som jag inte ens
hade installerade. De övriga ”översattes” snyggt och prydligt.
Exakt hur detta kommer att fungera i praktiken är det för tidigt att
uttala sig om.
Problem som kommer att uppstå är
avsaknad av och inkompabilitet mellan olika XTensions. Sätterier och ripperior kommer att mötas av en mängd
olika sorters XPress-dokument där
olika sorters XTensions har använts
både på Mac och Pc.
Eftersom ett skäl för Pc-användaren att övergå till XPress är utsikten
till bättre slutresultat är det viktigt
att översättningen fungerar. Det mest
intressanta är hur XPress-dokument
från Pc tas emot av Mac dito. Så gott
som alla sätterier har i dag Mac, de
har lärt sig dessa men om Pc och Windows kan de i stort sett ingenting.
Laila Svensson
DESIGN
DtP
DAVID HILLMAN
GÖR OM TIDNINGAR
OCH FÖRETAGSPROFILER
Sid 3–5
TIPSEN FÖR DIG
SOM JOBBAR
I QUARK XPRESS
Sid 7
DE POPULÄRASTE
TYPSNITTEN
I SVENSK DAGSPRESS
Sid 8–9
ETT HELT UPPSLAG
MED XTENSIONS
TILL QUARK XPRESS
Sid 10–11
TPSEN FÖR DIG
SOM JOBBAR
I PAGEMAKER
Sid 13–14
TYPOGRAFI
PRODUKTION
NR 11 ÅRG 1
11
DECEMBER 1992
Trender vi minns – och väntar på
Kommer du ihåg ”det papperslösa kontoret”? Uppfunnet och lanserat
av någon datorentusiast eller KR-man med bruna machesterbyxor,
strykfri polyesterskjorta och en sådan där bredbakad portfölj som
man kan fälla upp medan den fortfarande står upp, du vet.
Aldrig tidigare förbrukades så mycket papper som efter datorernas, och med dem skrivarnas, entré på de svenska kontoren. Men det
smids planer som kan ge utvecklingen en ny riktning.
– Vi går nu in i en ny era, sade nyligen Anthony Ridder, VD för
Knigh-Ridder (en av USA:s största tidningskedjor), en era där tryckfärg på papper kanske inte längre blir det vanligaste sättet att publicera saker. Ska vi lyckas under nästa århundrade måste vi börja lära
oss att bli framgångsrika inom elektroniska medier.
På Knight-Ridder Information Design Lab i Boulder, Colorado
arbetar Roger F Fidler, författare till boken ”Mediamorphosis”.
Roger Fidler vet vad han vill ha: en elektronisk tidning – en flat bildskärm
med färg och hög upplösning, med trådlös kommunikaton till redaktionens
datorsystem, lätt att bära med sig och billig att köpa/leasa/prenumerera
på. Med hjälp av terminalen ska läsaren själv kunna bestämma vilken
information han/hon vill ha, eller veta mer om.
Tro inte att det är science fiction. En prototyp heter LaserReader och
existerar redan. Den är en kombination av en PC, bildskärm och diskettstation för optiska skivor. Du använder penna för att styra datorn, men det går att koppla till tangentbord. Än så länge är den stor
som en telefonkatalog och kostar 10 000 dollar – men inte länge till.
En rad företag i databranschen satsar på liknande koncept. Apple
med sin samarbetspartner Sony har presenterat Newton-teknologin,
HP har HP95LX och den interaktiva TV-tekniken, AT&T har Hobbit,
GO har PenPoint och GRiD har sina penndatorer. Alla verkar åt samma håll: målet är en produkt med trådlös kommunikation, som är lätt
och flexibel och enkel att använda.
Samtidigt arbetar flera stora tidningskedjor i USA, inte bara
Knight-Ridder utan också Gannett (med USA Today) och New York
Times Co, på att förbereda sig inför den nya teknologin.
De flesta stora tidningars texter finns redan tillgängliga i databaser för datoranvändare med modem. Lägg till bilder och layout, och
byt den stationära datorutrustningen mot en portabel med trådlöst
modem – och du är i framtidslandet. Mycket tyder på att vi passerar
gränsen redan 1993.
Det papperslösa kontoret är och förblir en dröm. Men den papperslösa tidningen kan vara här fortare än du tror. När tekniken tillfredsställer både läsarnas behov och tidningsutgivarnas girighet, då blir
den ett faktum.
2
Svensk tidningsjobbare
attackerad av Floridahacker
Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter är inom kort på plats i de bägge
tidningsfabrikerna i Akalla norr om
Stockholm. De bägge drakarna från
Marieberg har valt olika vägar; SvD
har snålat på investeringen medan
DN som vanligt förbyggt sig.
Å andra sidan har DN byggt in
automatiska processer som på sikt
kan bli billigare, eftersom man sparar
in på personalbudgeten. Exempelvis
sköts avemballering, ”snibbning” och
byte av pappersrullarna helt automatiskt på DN-tryckeriet.
Ett gäng programmerare sitter i
Florida (!) och jobbar på styrprogrammet för robotvagnarna i papperslagret
under de jättelika tryckpressarna.
Spårområdet är numera avspärrat,
sedan en anställd varit nära att bli
överkörd då robotvagnarna plötsligt
satte igång. Grabbarna i Florida testkörde på distans, typ.
Lösning för kolleger
med datorabstinens
Blir du irriterad i ögonen, får ont i
axlarna och huvudvärk när du lämnar
datorn och läser en bok? Lugn, det
finns bot för problemet.
Även läskunniga personer kan
numera undvika problemen med böcker på papper, och läsa i skärmens
trygga sken; lösningen heter ”Diskettroman” och titeln är ”Iakttagarens förmåga att ingripa”, författare KarlErik Tallmo.
I USA har flera titlar släppts, både
på CD och diskett. Bland annat klassiska och nyskrivna barnböcker, SFromaner och interaktiva läsäventyr av
olika slag, lämpliga at läsa på PowerBooken. Den svenska debuten kostar
500 kr, och är en tragisk kärlekshistoria med New York som bakgrund.
1993 stort år
för PC-desktoppare
Under nästa år kommer inte bara
Quark XPress till Windows, dessutom
kommer PageMaker med sin mycket
omskrivna (givetvis planerade läckor
från Aldus; ingen har ännu testat den)
version 5.0, och Xerox har just släppt
en ny version av Ventura.
Det man ser framför sig i version
4.1 av Ventura Publisher påminner
mycket om PageMakers och Quark
XPress användarvänliga skärmbilder.
Men så är Xerox också ursprunget till
hela den grafiska miljö som gjorde
Macen till en succé. Två rader med
knappar, symboliserande olika verktyg, längst upp på skärmen, där nere
bland annat zoomknappar – du kan
förstora upp till 1 250%!
Xerox bildinläsnings- och färgsepareringsprogram ingår numera i PCversionen (6.0). Dessa ingår inte i
Mac-versionen av programmet, som
av allt att döma kommer att tillåtas
dö; ingen köpte det.
Lärarförbundet
går ihop med Apple
Nja, kanske en liten dragning i rubriken, men den fungerade tydligen
eftersom du läser det här. Lärarna
och Apple har bildat ett gemensamt
bolag, delägarna är förutom Lärarförbundet och Apple också Lärarnas
Inköpscentral och Claris Studentlitteratur AB.
Det nya bolaget heter Lärarnas
Informationsutveckling AB och ska
lära lärarna använda datorer i undervisningen. LIAB ska även utveckla
och sälja mjukvara för undervisning,
ett hittills sorgligt eftersatt kapitel i
Sverige.
Flygande gäster
till SND-seminarium
Till Society of Newspaper Design
Scandinavias årliga sammankomst,
denna gång i Stockholm i början av
maj, kommer bland andra en rad föreläsare från övriga Europa och USA.
Deborah Withey från Detroit Free
Press, Bill Ostendorf från Providence
Journal, Juan A. Giner från University of Navarra i Spanien, Howard Finberg från SND/USA, Norvall Skreien
från SND/S och Andrew Chappin
från Financial Times ingår alla i
SND:s ”flygande föreläsare”.
De inleder Europatouren i Stockholm, för att sedan fortsätta till Hamburg, London, Zürich och Madrid
under perioden 5-20 maj.
Inge idé att köpa
300 dpi-laserskrivare
I och med introduktionen av Canons
BX-tryckverk som klarar papper i A3storlek (tabloid) med äkta 600 punkter per tum, har tillverkare efter tillverkare släppt allt bättre och allt
billigare maskiner.
I prislägen från 30 000 kr och upp
till 50 000 finns nu QMS 860, NewGen
TurboPS/660B, Xante Accel-a-Writer,
Calcomp CCL 600 och Birmy PowerImage 11/17.
Något billigare, åtminstone i USA,
är LaserMaster 600XL, med samma
prestanda som de ovanstående. Den
har ett tryckverk från Toshiba i stället för Canon.
En annan nyhet på skrivarfonten
kommer från Nec. Till laserkrivaren
Silentwriter 95 kan du nu köpa ett
kort som gör att du kan koppla skrivaren till ett telefonjack och använda
den som fax – och inte vilken fax som
helst, utan en som utnyttjar Adobes
PostScript, med allt vad det innebär
av högre dokumentkvalitet.
Halva sidor spar papper
åt Cincinnati Post
Cincinnati Post sparar tidningspapper
på ett lite ovanligt sätt. När eftertexten bara fyller en halvsida, så pluggar
man inte med en egenannons – man
trycker bara en halv sida! D.v.s. sidan
blir cirka 19 cm bred, halva ”broadsheet”-formatet.
Den grafiske redaktören Rick Millians och hans kolleger tänker på miljön, sparar papper och slipper
meningslösa, återkommande egenannonser.
Något för fyrdelade, formatdrivande svenska tidningar (med ibland upp
till fyra hela pluggsidor i en och samma tidning) att tänka på, kanske,
även om det svenska tidningspappret
är förhållandevis billigt.
URW släpper teknik
för avancerad sättning
Hermann Zapf har för den tyska typsnittsfirman URW utvecklat ett system som döpts till ”hz”. Tekniken håller ordning på ordmellanrum, så att
de blir så lika som möjligt, och kontrollerar utslutningen i spalterna så
att de blir optiskt raka. Exempelvis
”hängs” punkter, kommatecken och
citat automatiskt utanför spalten.
URW-programmet arbetar med att
förändra breddvärdena på bokstäverna för att uppnå en jämnare sättning.
Det ska enligt uppgift också spara upp
till fem procents utrymme, ett starkt
försäljningsargument i dessa tider.
Abrubt slut för
tysk typsnittspirat
Rainer Grunert, ägare till den Hamburgbaserade firman Primafont, får se
sig om efter annan sysselsättning,
sedan en domstol förbjudit Primafont
att sälja sin CD med typsnitt.
De 1 300 typsnitten på skivan var
stulna från Berthold AG i Berlin. Rainer Grunert, 34-årig hacker, hade
knäckt Bertholds kod och lyckats göra
typsnitten tillgängliga för desktopmarknaden.
Han ändrade lite i några av de
minst använda tecknen, så lite att det
inte syntes med blotta ögat, men tillräckligt (enligt Grunert) för att de
upphovsrättsliga lagarna inte skulle
kunna tillämpas.
Det höll dock inte när det kom till
kritan, och i dag är Rainer Grunert
förbjuden att sprida typsnitten – gör
han det hotar fängelse i två år eller en
halv miljon D-mark i böter.
3
Londondesign från ABB och SCA till Manchester Guardian
Varför vänder sig svenska företag till utländska
designbyråer när de behöver en ny profil? Hur fungerar egentligen samarbetet när en multinationell
bolagsjätte bildas, designern har några få veckor
på sig att hitta en logotype — och det fortfarande
inte är bestämt vad bolaget ska heta? Dessa och
andra frågor ställde vi till David Hillman i London.
David Hillman är en av grundarna av den engelska
designfirman Pentagram, så kallad efter de ursprungliga
grundarna, som var fem till antalet. Idag är de tretton delägare, med kontor i New York och San Fransisco. På
huvudkontoret i Notting Hill i London, inte långt från
marknaden på Portobello Road, jobbar sju av delägarna
med sina lag av designer och assistenter
Pentagram fungerar lite annorlunda än andra designstudior; varje delägare har sitt eget team av medarbetare,
sina egna kunder och eget budgetansvar. För större projekt
händer det dock ofta att två delägare förenar sina styrkor
och jobbar ihop.
– Pentagrams organisation gör det möjligt för oss att ta
de mindre jobben, som när det kommer till kritan ofta är
de roligaste, säger David. Det finns grafiska formgivare
som drömmer om att designa IBM eller General Motors,
men det är inte det jag vill ägna mitt liv åt.
– När man jobbar med mindre bolag som exempelvis
SCA eller Skandia får man åtminstone träffa de som verkligen bestämmer. Jag har jobbat för IBM i England i fem
år, och inte en enda gång träffat chefen för företaget.
Designjobben i England kommer ofta via storföretagens
marknadsavdelningar, och att komma över den nivån är
svårt.
• Hur kan man kontrollera genomförandet av ett grafiskt profilprogram? Går det över huvud taget att kontrollera?
– Det är väldigt svårt, förmodligen den svåraste delen.
Om man lyckas eller inte beror uteslutande på hur engagerad företagsledningen är, och vilken tillit den har till
designstudion.
Sedan finns det förstås exempel på profilprogram som
tillämpas in i minsta detalj, Lucas t.ex. Colin Forbes från
Pentagram gjorde designen, och styrelseordföranden gav
projektet sitt helhjärtade stöd. Det hölls en serie seminarier för personalen, man tog fram en video och en kommitté i
företaget godkände alla brevpapper, trycksaker etc innan
den fick beställas. Förutom att företagets profil hölls konsekvent, så stoppades många onödiga trycksaker. Det
fanns kommittéer för arbetskläderna, en grupp för bilarna,
en skyltkommitté o.s.v.
– Efter fem år hade Lucas ett enhetligt ansikte utåt,
tack vare en tuff ledning, säger David. Det var inte fråga
om ”jag gillar inte den här gröna färgen, så jag tar en
annan” utan den design som styrelsen godkänt gällde i
hela organisationen, uppifrån och ned. Det var mycket diskussioner med anställda, men alla visste vad som gällde.
• Hur mycket jobb går in i själva designen, och hur mycket läggs
på implementeringen av designprogrammet?
– Det beror på. Ibland kommer idéerna redan under
första mötet, ibland är det ett mödosamt arbete. Och de
anställdas inställning är viktig. Vill ett företag ha en stark
identitet måste hela personalen tala med en röst; förstår
de det från början underlättas tillämpningsfasen.
Storleken på organisationen spelar givetvis också in.
– Jag har jobbat med flera olika svenska kunder, berättar David Hillman. Problemet är att ibland verkar ingen ta
ansvar för att driva igenom designprogrammet.
En sak som skiljer svenska företag från andra länders
är informationschefens starka position, anser David Hillman. Har ledningsgruppen eller styrelsen väl accepterat
att det behövs en förändring, så får informationschefen
sköta resten utan att han eller hon behöver springa tillbaka till cheferna och visa varje detalj...
•… vilket kan vara bra, eller dåligt…
– Javisst, därför att vad som händer är att man får en
persons version av vad företaget är. I fallet SCA t.ex. var
det väldigt bråttom, vi hann helt enkelt inte prata med folk
på olika nivåer. Research är, eller borde iallafall vara, den
viktigaste delen av jobbet, att tala med folk; det är ju de
som är företaget eller organisationen! En designer kan ju
inte förändra strukturen i företaget, bara tolka idén bakom
det, ge företaget en ny form.
• Varför går svenska företag till Pentagram och inte till svenska
formgivare när de behöver en ny design?
– Jag tror det beror på att företag som ABB, Skandia
och även SCA i viss utsträckning ser sig som internationella företag, och vill bli uppfattade som sådana. Förmodligen
har Pentagram och ett par andra engelska designfirmor
mer erfarenhet av att jobba med den typen av företag,
säger David Hillman.
I fallet ABB var Percy Barnevik och de andra inte ens
klara på vad företaget skulle heta innan Pentagram kallades in. Slutresultatet har hyllats, men personligen föredrar
David Hillman några av de förslag som spolades. (Nej, han
vill inte visa det i tryck). Designjobbet höll samma takt
som den övriga sammanslagningen, totalt kanske två månader. Tidspressen gjorde att två
av delägarna, David
Hillman och Alan
Fletcher, gemensamt
tog fram förslagen.
För att spara tid så hölls mötena med Aseaterna från
Västerås, BBC-arna från Zürich och Londonborna Pentagram i ett VIP-rum på Amsterdams flygplats!
Pentagrams omvittnade förmåga att snabbt ta fram lösningar på relativt komplexa designproblem, ofta för kunder med verksamhet världen över, var säkert avgörande
för ABB:s val av byrå.
– Att skaffa ett nytt designprogram åt ett företag är litegrann som att köpa en ny kostym eller slips; killen i butiken gillar en viss typ av mönster, men det är inte alls
säkert att den kostymen uttrycker personligheten hos den
som ska bära den.
– Vi visade ABB en rad alternativ, men inga som vi inte
tyckte var helt OK, säger David Hillman. Och beslutet
måste til syvende og sidst vara kundens. ABB gjorde sin
egen manual, som är deras tolkning av vår design.
• Är det tillfredsställande ur designsynpunkt?
– Nej.
– Det är sådant man aldrig kan veta i förväg. En del
jobb bara flyter iväg, och det finns inget man kan göra åt
det. När man får ett nytt jobb, så drömmer man naturligtvis om att få en klient man kan jobba med för evigt. Jag
har klienter jag jobbat med sedan jag började här. Inte varje vecka, kanske, men vid ett eller flera tillfällen varje år.
Vad som händer är att företagsledningen byts ut ibland,
och då vill de nya killarna ofta visa musklerna och ta in
sitt folk också på designsidan.
– ABB är ju ett enorm projekt egentligen, två till två och
ett halvt år, minst. Inte ett par månader.
4
ny design. ”Glöm det”, säger jag. Jag tänker inte stoppa
– Nej, det verkar inte så. Och de som nu tillämpar
mitt huvud i snaran.
• Guardian har alltid ansetts som en kvalitetstidning, till och med
designen gör visst inte ett dåligt jobb, såvitt jag sett. Men
föregångare på designens område, eller hur?
när märket väl är designat, så är det viktiga hur märket
– Ja, den har alltid betraktats som väl formgiven, på 50förs över till tre dimensioner. Jag åker till Stockholm gantalet var den modern. Men den förnyade sig inte.
ska ofta, och jag ser att det görs på det mest uppenbara
Peter Preston ville organisera om tidningen, och även
sättet; som en ljuslåda med tre fristående bokstäver. Hade
om inriktningen skulle
man haft lite tid på sig
vara densamma, så innekunde man gjort något
bar det också förändringunikt, som t ex BMWar i innehållet. David
handlarna har en speciHillman tog fram en rad
ell stil på sina skyltar
olika (preliminära) altersom är mycket lyckad.
nativ för redaktionsledSå lyckad att återförsälningen att välja mellan.
jare för andra kvalitets”Maximialternativet” var
bilar nu använder samatt göra om Guardian till
ma sätt att skylta.
tabloidformat!
För två år sedan orsa– Omgörningen ledde
kade David Hillman
till en rad små revolutiouppståndelse i hemlanner; hade vi dessutom
det genom omgörningen
ändrat
format
hade
av den anrika dagstidläsarna fått hjärtattack,
ningen The Guardian,
som utkommer i ManMan lekte med några
chester och London. Och
tusen människors liv…
om man kan märka en
Ett intressant ”melviss
besvikelse
över
lanalternativ” var att
resultatet av ABB-upptrycka tidningen i fulldraget, även om David
format, men sälja och
Hillman inte säger det
distribuera den vikt till
rent ut, så är han desto
tabloid, med en tabloidmer entusiastisk när han
förstasida. Osäkerhet om
berättar om Guardian.
läsarnas reaktioner stop– Skillnaden mellan
pade experimentet.
att designa ett företags
– Vi föreslog att man
grafiska profil (”corporaskulle gå från åtta till
te identity”) och en tidsex spalter, men det var
ning, är att företagets
omöjligt på grund av
logotype egentligen inte
annonsformaten. Synd,
förändras när den väl
med tanke på att de
blivit etablerad, medan
längre raderna ger bätttidningen eller tidskrifre typografi och högre
ten hela tiden förändras
läsbarhet.
beroende på innehållet,
• Hela Guardian är satt
med åtta spalter; du gillar
När det är gott om bra
inte olika spaltbredder?
nyheter är tidningen bra,
– Nej, det gör jag
när
nyhetsströmmen
Nyhetssida ur The Guardian.
aldrig. Enda undantaget
sinar blir tidningen svag.
• … vilket också är orsaken till att det är så mycket mer tillfredsi Guardian är ledarsidan, där ledaren är satt på två spalts
ställande att jobba med tidningsdesign…
bredd. Jag avskyr när man sätter på en och en halv spalts
– Exakt!
bredd t ex, tidningssidorna blir rena pusslen.
– Jag kände Peter Preston, Guardians redaktör, sedan
Det som slår en läsare av ”nya” Guardian är enkelhetidigare, då han jobbade på Sunday Times. 1985 tog han
ten, renheten i formen, att det är mycket lätt att hitta i
kontakt med mig och berättade om planer på en ”upmarket
den, och att det är en konsekvent genomförd typografisk
tab”, en kvalitetstidning av den typ som Independent sedan
organisation. Spaltstickor mellan varje spalt, breda ”notblev (även om det inte blev en tabloidtidning).
linjer” avskiljer artiklarna horisontellt. Kulturmaterialet
– Jag hatar förresten ordet ”tabloid” i den mån det står
sätts med ojämn högerkant i sektion två.
för en viss typ av journalistik. Det behöver förstås inte
En nyhetssida är oftast bruten i block, baserat på ett
betyda detta; både Le Monde och Libération är ju tabloider.
system där två- eller trespaltare staplas ovanpå varandra
När Peter Preston gav David Hillman uppdraget att ge
och resten av sidan ritas med denna ”stapel” som stöd.
Guardian en ny form, förklarade han noga att det inte var
Layouten är vertikal snarare än horisontell, som i många
en redesign påkallad av ett ändrat innehåll eller en ny
moderna dagstidningar i USA.
inriktning på tidningen.
– Efter beslutet om hur långt förändringen skulle gå,
– Tidningar och tidskrifter misslyckas inte på grund av
jobbade vi direkt med varje avdelning på tidningen. Vi tog
hur de ser ut, utan för att det som står i dem är skit, komfram en dummy, och när vi presenterat slutversionen var
menterar David Hillman. Ganska ofta kommer förlag och
det ingen som sa ”jag avskyr det här”, utan alla ville veta
tidningsföretag med en tidning på fallrepet och vill ha en
”hur blir mitt jobb annorlunda?”. Vi hade sju möten om
• Men Percy Barnevik jobbar inte på det viset.
dagen. Varje dag kom journalisterna och redigerarna med
nya problem, och vi löste dem, ett efter ett, inom ramen för
den nya designen. Varje dag i sex månader.
Fördelen som folket på Independent hade när de formgav sin tidning var naturligtvis att de inte behövde producera en dagstidning parallellt med design och utbildning.
– I slutskedet hade vi kurser med Guardianfolk två timmar om dagen. De skulle
lära sig alla nya format
(allt fanns inlagt i det
nya datasystemet) och de
skulle också få grundläggande datakunskaper. Vi
förklarade möjligheterna
med den nya designen,
och vilka regler som
fanns att hålla sig till.
Alla var inte lika entusiastiska.
• En sak som vi lade ner
mycket jobb på när jag var
med och gjorde om iDAG
var manualen till dummyn.
Hur gjorde ni?
5
inte tror mina ögon. Det är så uselt att man ibland inte ens
kan se vad bilden ska föreställa, så varför ens försöka?
• Är inte detta också ett generationsproblem? Att vi bara är ovana
att se nyhetsbilder i färg?
– Nej, tryckkvaliten avgör saken. Det finns inga mellanlägen, inga möjligheter till nyanser, för dagspress. Pappret
sätter gränsen för vad som går att trycka. Hade samma
”festbild” tryckts i Sunday Times Magazine i
offset på hyggligt papper
hade det varit en helt
annan sak!
• Men tidningarna trycker
ju fyrfärgsannonser?
– Nej, det mesta av
fyrfärgsannonseringen
här i England förtrycks i
offset och rullas om för
tryck i dagstidningens
press. Men det är klart,
det finns ljuspunkter.
För en tid sedan fick
Times en weekendbilaga
i mindre format, häftad
och tryckt på bra tidningspapper. Den har
fint fyrfärgstryck. Om
detta var den vanliga
standarden skulle jag
inte protestera mot fyrfärg i tidningarna.
– Men ingen kan
garantera den kvalitetsnivån, så glöm det… Tidningar har problem med
trycket över huvud taget.
För det mesta har man
svårt att få svart färg att
fastna på pappret. Tre
färger till, ja då blir det
pannkaka av det. Det
finns dagar man önskar
att man fick ett par glasögon med röda och gröna
glas i så man fick 3Deffekt.
– När man gör en
design som andra ska
tillämpa måste man hela
tiden ställa sig frågor
som ”Finns det ett sätt
att kontrollera den här
saken? Kan man formulera en regel för det där?
Är jag för tuff eller släpper jag dem för långt?”.
Vi begränsade t ex antalet rubrikgrader (60
punkter i topp, sedan 48
o.s.v.) och gjorde en rad
definitiva regler.
– Vissa saker går förstås inte vare sig lära ut
eller reglera; bilder t ex.
Man kan inte lära ut vad
en bra bild är. Man kan
lära ut grunderna om beskärning o.s.v, inte mer.
• Finns det något du själv
– Guardian anställde
inte är helt nöjd med i The
en fantastisk fotograf
Sektionsförstasida ur The Guardian.
Guardians omgörning?
som bildredaktör, Andrew
– Det hade varit kul att gå hela vägen och göra om den
McCabe. Den dag han började på tidningen blev Guardian,
till tabloid. Schweitzarna har en tidning som heter ”Der
hur bra den må ha varit tidigare, en bildtidning i världsWerkwoche” i litet format, ungefär tabloid, mycket fin. När
klass, säger David Hillman.
• Många verkar ha svårt att begripa att det är värre att trycka en
vi skissade på Guardian som tabloid kom vi fram till en
dålig bild än ingen alls.
form med en story per sida, ska man göra en seriös tidning
– Javisst, och värst av allt är en dålig färgbild! Av någon
kan man inte ha två – tre storys per sida, det fungerar
outgrundlig anledning ingår det i det nu förhärskande
inte. Så har schweitzarna gjort, en story och bra foton.
designkonceptet att färg kan tillföra något i en tidning. För
David Hillman förespråkar funktionell form, eller utmig verkar det bara distraherande.
tryckt så att god funktion oftast är nyckeln till god form.
– Jag tror helt enkelt inte på de flesta färgkort jag ser i
Det gäller tidningsdesign i hög grad, där formen är till för
en tidning. De är oftast dåligt fotade och dåligt tryckta. Det
att överbringa ett budskap, och inte har något annat syfte.
löjliga, ja bisarra, är att tidningsfolk verkar tro att den
Pentagram tar alla sorters designuppdrag. David Hillenda trycksak läsarna ser är deras egen tidning. De glömman jobbar med corporate identity-projekt, böcker, förmer att så gott som alla dagspressläsare också köper
packningar och tidskrifter.
veckotidningar eller månadsmagasin. Dessa är ju ofta oer– Alltså, blotta tanken på att behöva vakna varje morhört bra tryckta, på bra papper och med fina färgbilder.
gon och designa tidningar gör mig skräckslagen, säger
Man behöver inte vara expert för att se skillnaden mellan
David Hillman.
dessa och skräpet som trycks i dagstidningarna.
Pelle Anderson
– Varje dag trycker tidningar så dåliga färgbilder att jag
(Intervjun tidigare delvis tryckt i Form och Pressens Tidning)
6
Så bygger du upp ditt eget Macintosh-nätverk
Denna artikel vänder sig till dig
som idag inte arbetar med din
Macintosh uppkopplad i nätverk,
men som arbetar i en miljö där
det finns fler datorer och har en
önskan att kunna utyta filer på
ett snabbare och enklare sätt än
via diskett.
Vi undersöker vilka olika nätverk som finns, vilka funktioner
de tillför och vilka de vanligaste
problemen är. I en kommande
artikel tittar vi på program.
Alla Macintosh-datorer är tillverkade
med den inbyggda möjligheten att
kunna anslutas till ett nätverk på ett
enkelt sätt.
För att börja från början: om du tittar på baksidan av din Macintosh kan
man se ett litet uttag nedtill som har
formen av en liten rund öppning med
nio små pinnhål och en liten skrivarsymbol ovanför.
Detta uttag används för det enklaste av alla nätverk, kallat LocalTalk.
Via denna s.k. ”skrivarutgång” kan du
välja att koppla upp dig antingen mot
en enda icke-nätverksskrivare (t.ex.
ImageWriter eller StyleWriter) via en
direkt kabelkoppling, eller mot ett
helt nätverk bestående av flera andra
datorer och nätverksskrivare (t.ex.
LaserWriter), vilket du gör via ett
litet större kabelsystem.
Nätverk eller inte?
I det förstnämnda fallet, när du kopplar upp din dator direkt mot en skrivare, utesluter du möjligheten att
kunna koppla upp dig på ett nätverk
med andra datorer (såvida du inte gör
direktuppkopplingen mot skrivaren
på modemutgången bredvid i stället –
en utseendemässigt likadan utgång
som dock är avsedd att användas till
modem för överföring av filer via telenätet).
Denna uppkoppling är lämplig om
du sitter ensam och gör dina utskrifter på en enda skrivare.
I det senare fallet ansluter du i
stället en s.k. LocalTalk-dosa till skrivarutgången, en liten förgreningsdosa
med två utgångar som gör det möjligt
att seriekoppla maskinerna.
Ett praktiskt exempel: Vi har tre
datorer och en laserskrivare, och vi
vill kunna skriva ut direkt på skrivaren från båda datorerna.
På varje skrivarport (även skrivaren har en sådan) ansluter vi sålunda
en LocalTalk-dosa, och kopplar sedan
en lämpligt lång LocalTalk-kabel från
den ena dosan till den andra och vida-
re till den tredje dosan.
Med detta enkla nätverk kan vi
dels göra utskrifter från båda datorer,
dels föra över filer mellan datorerna
(antingen via separata tilläggsprogram som t.ex. Timbuktu, eller genom
den inbyggda funktionen fildelning i
System 7.0).
Fast monterade dosor
En något vidareutvecklad variant av
det senare exemplet är att i stället för
att ha lösa kopplingsdosor och kablar
som ormar sig fritt utmed golvlister
och dörrkarmar, använda sig av i väggen fast monterade dosor med kablarna väl undangömda bland andra eloch teleledningar.
Fördelen med detta fasta LocalTalk-arrangemang är att man slipper
alla lösa sladdar genom rum och hallar; nackdelen är att man bör planera
möbleringen väldigt noga så att inte
maskiner flyttas och plötsligt får för
långa avstånd till de fasta kontakterna (inte ovanligt eftersom cheferna i
våra branscher älskar att organisera
om saker).
Ett LocalTalk-nätverk kan i sin
senaste programvaruversion, AppleTalk fas 2 version 57, ansluta upp till
256 noder (arbetsstationer, filhanterare, skrivare, nätverksmodem etc).
En kabel i ett lite mindre nätverk
bör inte överskrida en längd av 25
meter, i ett större nätverk bör längden
inte överskrida 10 meter.
Om någon kabel skulle behöva
täcka en längre sträcka kan man
koppla in signalförstärkare med jämna mellanrum för att inte riskera alltför kraftig signalreduktion, vilket kan
resultera i att vissa maskiner med
långa kabelavstånd får svårigheter
med utskrifter och att överhuvudtaget
etablera kontakt med andra.
Stora bildfiler
LocalTalk har blivit en etablerad
standard för att bygga nätverk, men
när prestanda och kapacitet inte räcker till — när stora datamängder som
t.ex. digitaliserade fyrfärgsbilder och
liknande regelbundet måste flyttas
mellan maskiner inom korta tidsrymder — finns det andra alternativ.
Den nätverksstandard som ligger
närmast tillhands heter EtherNet,
som med lite tjockare kablar och
kraftfullare elektronik möjliggör ännu
högre hastigheter vid överföringar av
data.
När utbytet av data mellan datorerna övergår från att några textdokument skickas då och då, till att stör-
re dokument med bl.a. bilder skickas
frekvent mellan datorerna kan det
vara lämpligt att överväga utbyggnad
av nätverket. LocalTalk har en specificerad överföringshastighet av 256
Kbit/sek medan EtherNet gör 10
Mbit/sek, vilket gör EtherNet ca 40
gånger så snabbt — i teorin!
I praktiken visar det sig dock snarare röra sig om en 1/4 av den siffran,
alltså 10 gånger så snabbt.
EtherNet finns bara inbyggt i
Apples senaste modeller, Macintosh
Quadra 700 och 900-serierna samt
LaserWriter IIg.
Till alla andra modeller måste man
inhandla ett EtherNet-kort som monteras i en av datorns expansionsplatser (vilket bör överlåtas till en auktoriserad montör).
Olika sorters kablar
När det gäller själva kablaget finns
det tre olika standarder:
• Thick (som använder svårböjligt
tjocka, dyrare och något snabbare
kablar med bnc-kontakt)
• Thin (något tunnare, billigare
kablar med bnc-kontakt — den mest
förekommande modellen)
• 10baseT (som använder ännu tunnare kablar med vanliga telefonkontakter av sockerbitsmodell).
En EtherNet-kabel bör inte vara
längre än 15 meter i mindre nätverk
och inte längre än 5 meter i lite större
nätverk, om signalförstärkare inte
används.
En LocalTalk-dosa kostar cirka
400 kr med 1 m kabel och sedan ytterligare 400 kr för varje extra 10 meter
kabel, att jämföras med EtherTalk
som kräver dels ett instickskort för
cirka 3 000 kr och kablage som kostar
mellan 250 och 800 kr per 2 m kabel.
Eftersom kostnaderna för att bygga
ett EtherNet-nätverk är så mycket
högre bör man noga överväga var
gränsen mellan ekonomi och produktionsresultat går.
Ett LocalTalk-nätverk kan lätt
installeras på egen hand efter att ha
konsulterat handboken, medan ett
EtherTalk-nätverk säkrast överlåtes
till erfaren expertis att installera.
När vi bestämt oss för vilken typ av
nätverk som är lämpligast för de
funktioner vi vill använda återstår
sedan att välja vilka programvaror vi
skall köpa och vilka rutiner vi skall
utarbeta.
I nästa artikel tittar vi vidare på filhanterare, kommunikationsprogram och typiska
problem som kan uppstå i nätverket.
Mark Winberg
7
Sju Quark XPresstips – säkrare vinst än Lokets BingoLotto!
Vad är en vinst egentligen? Tid
är pengar – men är pengar tid?
Vi hoppas att du sparar tid
genom våra Quark XPress-tips,
så att du får tid över till de cirka
438 saker som är viktigare än
desktop-design, typografi och
produktion. Läsa På TV, t.ex.
.1.
Det mått för position på sidan som
visas i måttpaletten för ett enstaka
objekt och en grupp objekt kan vara
förvirrande. Om du markerar en linje
anges linjens mittlinje, inte dess
faktiska vänsterkant. Men om du
markerar samma linje och ett annat
objekt till höger om linjen, visar måttpaletten linjens ytterkant, eftersom
det är gruppens ytterkant.
Samma problem kan uppstå när du
ställer objekt på linje, justerar dem.
En linje och ett block som justeras
vertikalt efter vänsterkant placeras
så att linjens vänstra ytterkant linjerar mot blockets vänstra ytterkant.
Men om du avläser linjens XY-position i måttpaletten och applicerar värdet på blocket, hamnar blockets ytterkant på samma linje som linjens
centrallinje.
Dessa avvikelser beror på att linjebredden beräknas åt båda sidor från
mittpunkterna,
medan
blockens
ramar placeras vid sidan av ramens
kontur – innanför eller utanför beroende på hur du valt.
.2.
Decimaltabulatorn i XPress använder du normalt för att ställa upp
siffergrupper så att decimalkommat
linjerar, och heltalsgruppen blir högerställd, men det kan användas för
att linjera andra tecken i en tabell,
t.ex. parenteser och fotnoter i bokstavsform eller andra symboler.
XPress decimaltabulator fungerar
nämligen på alla tecken som inte är
siffror, när de följer direkt på en siffra.
Slutsiffran i en siffergrupp följd av ett
komma hamnar därmed på samma
linje som en siffra följd av en parentes, ett upphöjt a eller en stjärna.
.3.
Du kan skapa ett stödlinjeraster
eller ett schema genom att välja duplicera och repetera inramade textblock
eller bildblock. Ett textblock som är
2,5 cm brett och 6 cm högt med 2
punkters ram kan dupliceras och
repeteras 6 gånger, med horisontell
förflyttning 2,5 mm. Därefter kan hela
raden markeras och dupliceras-repeteras vertikalt 3 gånger.
Du har skapat ett schema som kan
användas som månadsöversikt, eller
för sidlayout. Men problemet är att
ramarna blir dubblerade, eftersom
XPress antingen placerar ramlinjerna
utanför eller innanför ramkonturen.
Här kommer tipset: minska måttet
för förflyttning med linjens bredd, så
att blockens kanter hamnar ovanpå
varandra. Du kan nämligen blanda
måttenheter i måttrutan i Duplicera
och repetera, t. ex. 2,5 cm-2 pt.
Detta fungerar enklast om du valt
Placering av ram inuti, i Allmänna
inställningar. Om ramarna placeras
utanför räknas blockets yttermått om
sedan rambredder valts, vilket du kan
se i måttpaletten. Där du kan skriva
in de yttermått du vill ha.
.4.
Det finns många sätt att zooma in
och ut på sidan. I procentfältet längst
ned till vänster i fönsterramen kan du
avläsa aktuell zoom-nivå, och ändra
den genom att skriva in exakta mått.
Denna funktion är värdefull om man
vill arbeta med en viss zoom-nivå som
är optimal i förhållande till skärmens
storlek, textgrad m.m.
En suverän metod för att granska
ett objekt på nära håll är att välja
Zoom-verktyget, förstoringsglaset, och
dra upp en markeringsruta kring det
textstycke eller den detalj som du vill
titta närmare på.
Du behöver inte hämta förstoringsglaset i verktygspaletten, håll bara
ned kontrolltangenten så får du fram
det, och därefter får du tillbaks det
verktyg du använde innan. Vill du förminska håller du ned kontroll-tangenten och alternativ-tangenten och
klickar. Zoomnivån ändras.
Om du vill zooma ut för att se både
sida och arbetsbordet håller du ned
alternativtangenten när du väljer
Anpassad storlek; däremot fungerar
inte tangentkommandon för detta val.
När du klickar med Zoomverktyget
används de procentuella steg som du
anger i Verktygsinställningar för
Zoomverktyget. Inställningarna tar
du enklast fram genom att dubbelklicka på förstoringsglaset i verktygspaletten.
Tänk på att XPress automatiskt
placerar insättningspunkten i text
eller ett markerat objekt i centrum för
skärmbilden när du zoomar in eller
ut. Alltså om du vill komma till ett
visst textställe kan du zooma ut till
Anpassad storlek, sätta insättningspunkten på ett nytt ställe (eller dubbelklicka en linje, eller markera ett
block) och därefter välja 200 % zoomning (kommando-5) eller skriva in en
ny zoomnivå i procentrutan.
.5.
Du kan manuellt skapa ett stödlinjeraster med XPress stödlinjer, genom
att Duplicera och repetera block som i
tipset ovan, och dra ut stödlinjer över
blockens ramar, och därefter kasta
bort blocken. Detta gör du lämpligast
på en mallsida, som du kan applicera
vid behov. En enklare metod är att ta
ett textblock och i Objekt-Specifikationer skriva in det antal spalter som du
vill ha. Blocket kan omfatta hela satsytan eller en del av den.
Därefter drar du ut stödlinjer mellan spalterna och roterar blocket för
att dra ned horisontella stödlinjer.
.6.
Den syns inte i verktygspaletten, men
den är ett verkligt tidsbesparande
verktyg, Panoreringshanden. Den
aktiveras när du håller ned alternativtangenten och klickar på sidan och
drar. Nu kan du dra skärmbilden och
snabbt komma till den plats du vill.
Tidsvinsten är avsevärd mot att rulla
i rullgardinsmenyerna. Denna funktion kan du ytterligare förbättra
genom att göra den till förval i Tilllämpnings-inställningar. Då aktiveras handen genast när du håller ned
alternativtangenten. Medan du är här
och kryssar, kan du kryssa i rutan för
aktiv rullning, så ser du hela tiden
innehållet på sidorna när du rullar
med rullgardinen genom dokumentet.
.7.
Fönster som ligger i bakgrunden
kan du flytta på skärmen utan att de
fördenskull blir aktiva och lägger sig
längst fram. Håll ned kommandotangenten medan du klickar och drar i
dess namnlist. Detta fungerar för
övrigt med andra Mac-program.
Stefan Lundhem
INGRESS
BRÖDTEXT
MELLANRUBRIKER
RUBRIKER
BÖRSTABELLER
LÖPSEDLAR
SPECIALAVDELNINGAR, BILAGOR ETC
AFTONBLADET
HELVETICA
TIMES
FRANKLIN
HELVETICA, FRANKLIN
HELVETICA
FUTURA, HELVETICA
FRANKLIN, TIMES (RITADE FÖR AFTONBLADET)
ARBETET
CENTURY, FRANKLIN
CENTURY
FRANKLIN
CENTURY, FRANKLIN
UNIVERS
FUTURA
CENTURY OLD STYLE
BAROMETERN
GAZETTE
GAZETTE
CORPUS
BODONI
HELVETICA
BODONI
OPTIMA
BERGSLAGSPOSTEN
TIMES
TIMES
TIMES
TIMES
TIMES
UNIVERS
UNIVERS, AVANT GARDE
BLEKINGE LÄNS TIDNING
CLARION
CLARION
CLARION
CENTURY
HELVETICA
ANTIQUE OLIVE MM
CENTURY OLD STYLE, ANTIQUE OLIVE
BOHUSLÄNINGEN
GAZETTE
GAZETTE
GAZETTE
BODONI
HELVETICA
FUTURA
CLARENDON
BORÅS TIDNING
BAUER BODONI
CORONA
BAUER BODONI
BAUER BODONI
HELVETICA
GILL
BÄRGSLAGSBLADET
CENTURY
CENTURY
HELVETICA
BODONI
–
FUTURA, HELVETICA
DAGEN
CENTURY
CENTURY
CENTURY
BODONI POSTER
–
FUTURA
HELVETICA, TIMES
DAGENS NYHETER
NIMROD
NIMROD
NIMROD
BODONI
UNIVERS
HERALDUS
TIMES
DALA-DEMOKRATEN
HELVETICA
TIMES
HELVETICA
HELVETICA
TIMES
HELVETICA
SERIFA, TIMES
ENKÖPINGS-POSTEN
TIMES
TIMES
TIMES
BODONI
FUTURA
GENEVA
ELFSBORGS LÄNS ALLEHANDA
TIMES
TIMES
TIMES
TIMES
FRANKLIN
FUTURA
ESKILSTUNA-KURIREN
NEWS
NEWS
NEWS
BODONI
NEWS
FUTURA
EXPRESSEN
DIGI ANTIKVA
DIGI ANTIKVA
BODONI EXTRA FET
BODONI, DIGI ANTIKVA
–
FUTURA
CENTURY
FOLKET
CENTURY
CENTURY
CENTURY
CENTURY
CENTURY
FUTURA
HELVETICA, TIMES
FOLKBLADET
CENTURY
CENTURY
CENTURY
TIMES, FUTURA
FUTURA
FUTURA
GEFLE DAGBLAD
GAZETTE
GAZETTE
GAZETTE
BODONI
HELVETICA
HELVETICA
GARAMOND, HELVETICA
GOTLANDS ALLEHANDA
TIMES
TIMES
TIMES
BODONI, UNIVERS
–
FUTURA
TIMES
GOTLANDS TIDNINGAR
TIMES
TIMES
TIMES
TIMES
FRANKLIN
FUTURA
FOLIO
GÖTEBORGS-POSTEN
GAZETTE
GAZETTE
GAZETTE
CENTENNIAL
FRUTIGER
FRUTIGER
FRANKLIN, BERLING
HALLANDS NYHETER
NEWS
OLYMPIA
OLYMPIA
TIMES, FRANKLIN
HELVETICA
FRANKLIN, TIMES
HALLANDSPOSTEN
CENTURY
CENTURY
CENTURY
BODONI
FUTURA
HELVETICA
HELSINGBORGS DAGBLAD
TIMES
TIMES
TIMES
BAUER BODONI
TIMES
FUTURA
HUDIKSVALLS TIDNING
BODONI
TEXTYPE
BODONI
BODONI
TEXTYPE
BODONI
HÄLSINGE-KURIREN
GOTHIC
CENTURY
GOTHIC
GOTHIC
CENTURY
GOTHIC, UNIVERS, FUTURA
JÖNKÖPINGS-POSTEN
TIMES
TIMES
TIMES
BODONI
HELVETICA
HELVETICA
KARLSKOGA TIDNING
TIMES
TIMES
TIMES
BODONI
TIMES
FUTURA
KATRINEHOLMS-KURIREN
TIMES TEN
TIMES TEN
TIMES TEN
TIMES TEN
TIMES TEN
FUTURA
KRISTIANSTADSBLADET
CONCORDE
CONCORDE
CONCORDE
CENTENNIAL
HELVETICA
HELVETICA
LAHOLMS TIDNING
TIMES
TIMES
TIMES
TIMES
HELVETICA
FUTURA
LJUSNAN
EXCELSIOR
EXCELSIOR
EXCELSIOR
BODONI
EXCELSIOR
FUTURA MM
HELVETICA
LÄNSTIDNINGEN SÖDERTÄLJE
BODONI
TIMES
BODONI
BODONI
TIMES
FUTURA
FUTURA
LÄNSTIDNINGEN ÖSTERSUND
NIMROD
NIMROD
NIMROD
BODONI
NIMROD
FUTURA, HELVETICA
TIMES
FUTURA
HELVETICA
TIDNING
8
Har svenska dagstidningsformgivare någon typografisk fantasi? Döm själva! DtP har undersökt vilka typsnitt pressen använder
MOTALA TIDNING
TIMES
TIMES
TIMES
TIMES
TIMES
FUTURA
NERIKES ALLEHANDA
TIMES
TIMES
TIMES
TIMES
GENEVA
GENEVA
NORDVÄSTRA SKÅNES TIDNINGAR
CENTURY
CENTURY
CENTURY
TIMES
SOUVENIR
GENEVA
GENEVA
NORRA SKÅNE
TIMES
TIMES
TIMES
TIMES
UNIVERS
GOTHIC
UNIVERS
NORRA VÄSTERBOTTEN
TIMES
TIMES
TIMES
BODONI
TIMES
HELVETICA
TIMES
NORRBOTTENS-KURIREN
TIMES
TEXTYPE
HELVETICA
TIMES
HELVETICA
FUTURA
HELVETICA
NORRKÖPINGS TIDNINGAR
HELVETICA
TIMES
HELVETICA
TIMES
HELVETICA
FUTURA
NORRLÄNDSKA SOCIALDEMOKRATEN
EPISET
EPISET
EPISET
BODONI
EPISET
FUTURA
HELVETICA
NORRTELJE TIDNING
CENTURY
CENTURY
CENTURY
TIMES
-
FUTURA
HELVETICA
NYA NORRLAND
CENTURY
CENTURY
FRANKLIN GOTHIC
CENTURY
FRANKLIN GOTHIC
HELVETICA
FRANKLIN GOTHIC
NYA WERMLANDS-TIDNINGEN
TIMES
TIMES
TIMES
BODONI
TIMES
FUTURA
PITEÅ-TIDNINGEN
TEXTYPE
TEXTYPE
TEXTYPE
BODONI
TEXTYPE
FUTURA
SALA ALLEHANDA
TIMES
TIMES
TIMES
BEMBO
-
FUTURA
SKARABORGS LÄNS ALLEHANDA
CENTURY
CENTURY
CENTURY
CENTURY
HELIOS
HELIOS
SKÅNSKA DAGBLADET
TIMES
TIMES
HELVETICA
TIMES
HELVETICA
HELVETICA
SKÖVDE NYHETER
TIMES
TIMES
TIMES
BODONI
TIMES
BODONI
SMÅLANDSPOSTEN
EXCELSIOR
EXCELSIOR
EXCELSIOR
BODONI
HELVETICA
FUTURA
SMÅLÄNNINGEN
TIMES
TIMES
TIMES
BODONI
TIMES
FUTURA
FUTURA
SUNDSVALLS TIDNING
TIMES
TIMES
TIMES
BODONI
TIMES
FUTURA
TIMES
SVENSKA DAGBLADET
-
SVD-TIMES
HELVETICA
SVD-TIMES, HELVETICA
HELVETICA
TIMES
LUBALIN GRAPH
SYDSVENSKA DAGBLADET
TEXTYPE
TEXTYPE
TEXTYPE
CENTENNIAL
HELVETICA
FUTURA
SYDÖSTRAN
TIMES
TIMES
TIMES
TIMES
TIMES
FUTURA
SÖDERMANLANDS NYHETER
CENTURY
CENTURY
CENTURY
BODONI
CENTURY
HELVETICA, FUTURA
TRELLEBORGS ALLEHANDA
TIMES
TIMES
TIMES
TIMES
TIMES
UNIVERS
TROLLHÄTTANS-TIDNING
EXCELSIOR
EXCELSIOR
EXCELSIOR
EXCELSIOR
EXCELSIOR
HELVETICA
UPSALA NYA TIDNING
PHOTINA
PHOTINA
PHOTINA
PHOTINA
TIMES
FUTURA
WESTMANLANDS LÄNS TIDNING
NIMROD
NIMROD
NIMROD
HELVETICA
HELVETICA
FUTURA
VÄRMLANDS FOLKBLAD
TEXTYPE
TEXTYPE
TEXTYPE
BODONI
HELVETICA
HELVETICA
VÄSTERBOTTENS FOLKBLAD
CENTENNIAL
CENTENNIAL
CENTIENNIAL
TIMES
UNIVERS
HELVETICA, FUTURA
FUTURA
VÄSTERBOTTENS-KURIREN
TIMES
TIMES
HELVETICA
BODONI
TIMES
HELVETICA
TIMES, HELVETICA
VÄSTERVIKS-TIDNINGEN
TIMES
TIMES
TIMES
TIMES
TIMES
HELVETICA
YSTADS ALLEHANDA
TIMES
TIMES
TIMES
TIMES
TIMES
UNIVERS
ÖREBRO-KURIREN
CENTURY
CENTURY
TIMES
TIMES
HELVETICA
FUTURA
HELVETICA
ÖRNSKÖLDSVIKS ALLEHANDA
TIMES
TIMES
TIMES
BODONI
TIMES
BODONI, HELVETICA
TIMES
ÖSTERSUNDS-POSTEN
TIMES
TIMES
HELVETICA
HELVETICA
HELVETICA
HELVETICA
CENTURY
ÖSTRA SMÅLAND
TIMES
TIMES
TIMES
TIMES
HELVETICA
HELVETICA
FRANKLIN, HELVETICA
ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN
CORREN
TIMES
TIMES
IDEAL NEWS
CORREN
ANTIQUE OLIVE
UNIVERS, GILL SANS, TIMES, UNIVERS
HELVETICA
FUTURA
TIMES, GILL SANS
UNIVERS
GOUDY HEAVYFACE
9
Research: Anna Larsson. Undersökningen gjord på senhösten 1992. Vi har förkortat ”New Century Schoolbook” till ”Century” och allt är inte komplett – men nästan! Tabell © DtP 1992.
10
Quark XTensions – en översikt (del 3)
Dingbats
Crops+Registrations
Underlättar valet av symboler, ornament och specialtecken, som man inte
vet vilka tangenter de ligger på. Tillhandahåller en palett med samtliga
tecken i Zapf Dingbats eller andra
typsnitt, varifrån du kan välja ett
tecken genom att klicka på det, varvid
det sätts in i dokumentet eller ersätter ett tecken. (Se även ”XChar”).
Adept Solutions
Skapar korrekta passmärken och
skärmärken. Du drar upp ett bildblock och anger därmed vad som ska
märkas ut och skär- och passmärken
samt CMYK-XX placeras ut. Du kan
märka ut flera objekt på samma sida.
Epic Publishing Solutions
125 Highland Park Ave.
Excelsior Springs, MO 64024, USA
tel 0091–816–637–0410
QSpool
ProPublisher
Befriar dig från väntan på att skrivaren blir ledig. Dokument kan placeras
i en särskild mapp på serverns hårddisk, och QSpool skriver ut dokumentet när skrivaren blir ledig. Datorn frigörs därmed för andra uppgifter.
QSpool läser av mappen med jämna
mellanrum och öppnar, skriver ut och
avlägsnar dokumentet. Skapar en
mall enligt dokumentets specifikationer, flödar in texten i mallen,
skriver ut den och avlägsnar text och
malldokument eller flyttar dem till en
särskild mapp. QSpool klarar dokument med bilder och färgseparationer
med hjälp av QTools.
Baseview Products
P.O. Box 368
Dexter, MI 48130, USA
tel 0091–313–426–5751
fax 0091–313–426–0240
Pris CoDesCo: 1 900 DM
Tillhandahåller extra funktioner som
placeras på det utökade tangentbordets funktionstangenter. Inkluderar
en tablå över det modifierade tangentbordet för ge översikt och snabb tillgång till vanliga tangentkommandon.
Kan avsevärt snabba upp arbetet:
F5 skapar ett textblock på sidan och
öppnar automatiskt dialogrutan för
textblocks-specifikationer.
F6 skapar ett bildblock på sidan och
öppnar automatiskt dialogrutan för
bildblocks-specifikationer.
F7 skickar ett markerat objekt
underst
F8 flyttar ett objekt överst
F9 öppnar en särskild dialogruta som
ger möjlighet att skapa dokument
med specificerad storlek, med ramar,
färger, typsnitt etc.
F10 öppnar specifikationsfönstret för
ett markerat objekt
F11 öppnar dialogrutan för ramar
F12 öppnar dialogrutan för Sprid
ut/Justera
F13 öppnar utskriftsfönstret
F14 gör ett objekt genomskinligt
F15 öppnar biblioteksfönstret
Epic Publishing Solutions
125 Highland Park Avenue
Excelsior Springs, MO 64024, USA
tel 0091–816–637–0410
QTools
Strömlinjeformar Quark Xpress för
tidningsproduktion. Erbjuder funktioner för hanteringen av texter, montering av artiklar, layout och sidbrytning. Sidor kan snabbt layoutas med
fördefinierade mallar för rubrik- och
textformat, anpassar rubrikers grad
till givna block. Innehåller bl.a. verktyg för att jämna ut spalter genom att
radavståndet ökas eller minskas,
överflödsblock som visar text som inte
ryms i textblocket med uppgift om
antal överskjutande tecken och erforderlig spalthöjd.
Artiklar kan brytas mellan sidor
med automatisk förflyttning till
annan sida, alternativa textflöden kan
knyta oavslutad artikel till ett block.
Baseview Products
P.O. Box 368
Dexter, MI 48130, USA
tel 0091–313–426–5751
fax 0091–313–426–0240
Pris CoDesCo: 550 DM
Future Utilities
Detta är en uppsättning av tillägg
som modifierar vissa funktioner hos
Quark XPress. 1) Guide Grid gör det
möjligt att lägga ut upp till 30 stödlinjer, jämnt fördelade vertikalt och horisontellt, antingen över hela sidan eller
inom sidans marginaler. 2) Count
Selected Text beräknar antalet ord i
ett markerat textavsnitt. 3) Full fit
Picture är ett alternativ till Xpress
skift-alternativ-kommando-F,
som
med bevarade proportioner anpassar
bildens största sida till bildblocket;
tillägget använder skift-alternativ-
kommando-F för att anpassa den
importerade bildens kortaste sida till
bildblocket och beskära resten.
Future Publishing
Grid Layout
Skapar valfritt stödlinjeraster genom
att du i en dialogruta anger antal
rader och spalter, samt horisontella
och vertikala mellanrum. Stödrastret
kan täcka hela sidan eller börja vid
marginalerna, det kan täcka enskilda
sidor eller hela uppslag. Linjerna kan
färgsättas, men skrivs inte ut.
J. Michæl Marriner
65 Hallam Street
San Francisco, CA 94103, USA
CopyFlow
Underlättar redigeringen och sammanställningen av sidor och artiklar
på en redaktion genom att dokumentets block kan namnges och knytas till
en artikel eller ett bilddokument. Varje text och grafiskt objekt kan exporteras, redigeras och åter importeras
med ett enda kommando. Även om
medarbetare arbetar med olika slags
ordbehandlare kommer CopyFlow
ihåg det ursprungliga formatet och
kan exportera alla komponenter i ett
dokument i ett och samma format.
P.O. Box 682
Carlisle, MA 01741, USA
tel 0091–508–250–8080
fax 0091–508–250–8179
Pris CoDesCo: 940 DM
CopyFlow Geometry
Ger möjlighet att framställa ett
XPress-dokument utifrån text i
ASCII-format. Skapar ett XPressdokument med exakt positionerade
och namngivna text- och bildblock,
med specifikationer av format och
typografi, från ASCII-fil eller Geometry-beskrivningar. Text- och bilddokument kan automatiskt kopieras in
med hjälp av CopyFlow eller placeras
manuellt. Andra program kan skapa
XPress-sidor genom att skriva Geometry-dokument.
P.O. Box 682
tel 0091–508–250–8080
fax 0091–508–250–8179
11
CopyFlow Reports
XChar
Redovisar ett dokuments innehåll, för
att möjliggöra kontroll och samordning av verksamheten på en redaktion. Skapar en ASCII-fil av ett dokuments status, som kan importeras till
XPress, ett ordbehandlingsprogram
eller till en databas. Rapporten kan
visas som text eller grafiskt, som en
”röntgenbild” av en sida eller ett uppslag med olika typer av block markerade i olika färger. I textversion kan
dokumentet exporteras till ett kalkylprogram eller till databasprogram, för
att skapa en katalog över innehållet.
P.O. Box 682
tel 0091–508–250–8080
fax 0091–508–250–8179
Presenterar en dialogruta där du kan
välja tecken från den totala uppsättningen av 256 tecken i vilken font som
helst. Användbar för att välja tecken
från Zapf Dingbats eller annan font
med speciella tecken, t.ex. ornament i
Expertfonter, matematiska tecken i
Pi-fonter, symboler m.m. Du väljer ett
tecken genom att klicka på det, varvid
det visas i förstoring samtidigt som
dess ASCII-nummer anges. Med dubbelklickning eller klickning på insättningsknappen sätts tecknet in i dokumentet vid insättningspunktens plats,
utan att påverka mellanslag eller
andra tecken. (Se även ”Dingbats”).
Schnittstelle
QuarkPrint
Utökar utskriftsfunktionerna. 1) Print
Job minskar risken för utskriftsfel
genom att spara olika uppsättningar
av inställningar i utskriftsformat och
utskrift. Du kan också specificera
egna CMYK rastervinklar och skriva
ut flera enstaka sidor som inte följer
på varandra. 2) Document Statistics
skriver ut en lista på färger, typsnitt
och bilder, dokumentformat m.m. som
används i dokumentet, även om dokumentet är stängt. 3) Print Area ger
möjlighet att skriva ut en del av en
sida, om du vill ha en snabbare
utskrift när du testar några få komponenter. 4) Printer Calibration ger möjlighet att kalibrera laserskrivare och
fotosättare,
inklusive
Adobes
nydefinierade rastervinklar för fyrfärgsseparation.
Quark Inc.
MultipleMastersUtilities
Stöder Multiple Master-typsnitt, t.ex.
Adobe Myriad och Adobe Minion,
genom att återskapa de stilsorter som
finns i dokumentet när det öppnas på
en annan dator där dessa varianter
inte finns i typsnittets resväska.
MMU lägger därefter in dessa varianter i dokumentets typsnittsmeny.
Skapar också vid utskrift MM-sorter
som finns i EPS-dokument. Under
Övrigt-menyn installerar MMU FontCreator, som direkt öppnar Font Creators dialogruta, där du kan skapa
och ändra sorter i typsnittet, som
direkt installeras i dokumentet.
Quark Inc.
AppleLink: Gratis
Pris Software +: XPress 3.11 uppdatering samt alla gratisXTension: 250 kr.
DoubleSave
Skapar en extra backup av XPressdokumentet när det sparats på vanligt sätt. Kopian kan lokaliseras till en
annan mapp eller en annan skiva.
Poängen är att backup-dokumentet
inte behöver placeras manuellt, utan
automatiskt sparas på den plats du
anger i förhand, t.ex. på en server
eller en SyQuest-skiva.
Namnet på backup-mappen sparas
med dokumentet.
TechnoDesign
The Perfect XTension
Gör det möjligt att snabbt och enkelt
importera text från WordPerfect version 2.0 och 2.1. Alla typografiska
attribut kan överföras. Namnet på
stilmallar och deras koppling till vissa
textstycken kan överföras. Därmed
kan du skapa stilmallar i WordPerfect
som passar för ordbehandling utan att
behöva fundera på hur XPress stilmallar fungerar och hur texten typograferas i QuarkXPress. Perfect
XTension gör det möjligt att typografera texten redan i WordPerfect
genom att inkludera styrkoder, (style
tags) i WordPerfects text, som sedan
översätts till typografiska attribut när
dokumentet importeras.
Vid överföringen elimineras informationen om WordPerfects sidlayout.
TechnoDesign
AutoLib
Ger möjlighet att automatiskt skapa
bildarkiv genom att markera den
mapp där bilderna finns. AutoLib skapar det nya biblioteket, lägger in bilderna från mappen, och sparar biblioteket. Därefter kan bibliotekets namn
ändras eller flyttas till annan mapp
om man så vill. Stöder formaten EPS,
Paint, PICT, RIFF och TIFF.
Vision’s Edge
3491–11 Thomasville Road, Suite 177
FlexScale
Möjliggör att storleksanpassa ett
dokument vid utskrift. Vertikala och
horistontella procentsatser kan anges
oberoende av varandra från 50 % till
150 %. FlexScale aktiveras genom att
du håller ned alt-tangenten vid val av
Utskrift, varvid önskad skaländring
anges i FlexScales dialogruta.
Vision’s Edge
MasterMenus
Tillhandahåller en palett där du kan
lägga in de enskilda menyval som du
vill ha nära till hands under arbetet.
Horisontella och vertikala rullgardiner gör det möjligt att rulla fram dina
utvalda funktioner och pop-up-menyer ger direkt tillgång till olika menyval. Du kan med ett musklick lägga
till och ta bort menyobjekt från paletten. MasterMenu ger dig också möjlighet att skapa egna namn för menyposterna.
Vision’s Edge
ADRESSER
XChange USA
P.O. Box 270578
Fort Collins, CO 80525, USA
tel 0091–303–229–0656 (order)
tel 0091–303–225–2484
fax 0091–303–229–9773
XChange Europe
Post Box 171,
7400 AD Deventer, Holland
tel 00931–5700 36622
fax 00931–5700 30474
CoDesCo GMBH
2000 Oststeinbek/HH
Im Hegen 11, Tyskland
tel 00949–40–71 30 01 30
fax 00949–40–71 30 01 60
Software +
Box 2286, 600 02 Norrköping
tel 011–28 27 00
fax 011–28 27 10
12
Bli oskärpt med Photoshop
Med Illustrator eller Freehand
håller vi skärpan. Med Photoshop ser vi till att förlora den i
detta avsnitt – bland annat för
att få mer naturtrogna skuggor.
Kanske skäms vi för att vi jobbar med
ett platt medium. Eller så har vi brist
på uttrycksmöjligheter. Vad det än
beror på så har knepet att lägga en
liten skugga på plattor och rubriker
blivit en av de populäraste knepen för
att fräscha upp layouten.
Men det är litet trist att skuggorna
blir så skarpa att det ser ut som att
man skurit till en grå kvadrat. Så
därför skall vi den här gången titta på
hur man gör mjuka skuggor.
Det bästa av två världar
Vi tar en rubrik som exempel, men
samma metod kan lika gärna användas på andra former, t.ex. en platta
(som man sedan lägger en bild eller
sin faktaruta på).
Det finns det enkla sättet. Börja
med att skriva din rubrik i Illustrator
(eller Freehand och använd EPS
Exchange). Spara den och öppna den
med Photoshop.
Du skulle visserligen kunna skriva
rubriken direkt i Photoshop och göra
klart jobbet där. Men det skulle kräva
mycket hög upplösning (minst 300
pixlar per tum) för att rubriken inte
skall bli taggig i kanterna. Och med
så hög upplösning blir filerna lätt så
stora att de är helt ohanterliga.
Istället skall vi göra skuggan i
Photoshop och sedan flytta tillbaka
den till Illustrator och kombinera den
med rubriken – så vi får det bästa av
båda världar.
därmed ljusare – ytterkanterna av
skuggan som kommer att synas.
Vill du ha mer exakt kontroll på
vilken ton eller färg skuggan har kan
du istället färglägga den redan i Illustrator.
Nästa steg är att sudda till den. Ta
Filter > Oskärpa > Gaussisk oskärpa
och välj en lämplig storlek. Här har vi
en upplösning på 110 pixlar/tum och
en oskärperadie på 1,5 pixlar. Du får
själv experimentera dig fram till
något som passar din upplösning och
rubrikstorlek.
utanför skuggan. Du bör då få bara
helt vita områden valda. Ta Markering > Omvänd och Markering > Skapa bana. Fortsätt med Ritstift > Spara bana… Vad du ger den för namn
spelar inte någon roll, jag brukar
behålla Bana 1.
Den här banan kommer vi att
använda för att begränsa hur mycket
bakgrund din skugga kommer att dölja. Det är fortfarande så att det som
är innanför banan döljs helt och hållet, hur litet skugga det än är. Men
det räddar åtminstone området utanför.
Ta Ritstift > Lämna och spara din
skugga med filformatet EPS (den här
gången har du inget val, skall du ha
med begränsningen måste det vara
EPS oavsett vilket program du skall
montera in den i).
I Tillval för EPS väljer du Bana 1
(eller vad du nu döpt den till) som
Urklippsbana.
Applekverulans
Enkla sättet
Slutligen är det dags att åter kombinera ihop rubrik och skugga.
Spara skuggan som EPS (Arkiv >
Spara som och sedan väljer du EPS
under Filformat), eftersom det är det
enda Photoshopformat som Illustrator klarar. (Skall du ha in den i Freehand, eller väljer att montera samman skugga och rubrik i ett
layoutprogram, så är det bättre att
spara som TIFF.)
I Illustrator placerar/monterar du
bilden av skuggan, ser till att den ligger underst och placerar den på
önskad plats.
Så kan du spara hela paketet och
montera in det i din layout.
När du öppnar dokumentet med Photoshop kommer du att kunna ställa in
upplösningen. Eftersom det inte kommer att finnas några skarpa kanter i
den här bilden räcker det med en upplösning som rastertätheten eller
något högre.
Tänker du alltså trycka med 133linjers raster ställer du upplösningen
på 140 pixlar/tum.
Första åtgärden blir att göra rubriken ljusare.
Välj Bild > Ställ in > Nivåer… och
dra den svarta triangeln under
Utgångsnivåer åt höger tills rubriken
är lagom ljus (du kan eventuellt behöva klicka i Prova för att se vad som
händer).
Du bör välja en ganska mörk ton,
eftersom det mest är de suddiga – och
Det finns ett litet knep till för att
ytterligare förbättra resultatet – eller
snarare göra det mer praktiskt
användbart.
Problemet nu är att skuggan ligger
på en vit platta, som kommer att dölja
allt den ligger över, och som du inte
blir av med (även om faktiskt Quark
gör ett riktigt hedervärt försök om du
sätter bakgrundsfärgen i bildblocket
till Ingen).
Dubbelklicka på trollspöt
och
ställ Tolerans till 0 och se till att
Kantutjämning inte är ikryssat.
Sedan klickar du någonstans långt
Allt det här skulle kunna vara mycket
enklare. Det som populärt kallas 24bitars färg är egentligen, inuti datorn
32 bitar. De sista 8 bitarna används
inte, och Apple har inte sagt vad de
skall användas till, men de är reserverade för ”framtida bruk”.
På NeXT-datorerna (som görs av
Steve Jobs, han som skapade Apple,
men som när företaget blivit stort
kickades ut), används de bitarna för
att beskriva hur genomskinligt något
är. De flesta saker är helt ogenomskinliga, men t.ex. en skugga består
ju egentligen av färgen svart som är
delvis genomskinlig.
Så om Apple bestämmde sig för att
använda de förlorade 8 bitarna på
samma smarta sätt, skulle vi kunna
göra skuggor till våra rubriker som vi
skulle kunna placera över vad som
helst, t.ex. över en bild och få realistiska effekter med ett minimum av
ansträngning.
Specialeffekter
Till sist lite nytt: Andromeda Software har släppt elva olika filter till
Photoshop. Filtren ger olika specialeffekter som Mezzo, Halo, Prism, Star,
Diffract, Multi, Velocity m.fl.
För den engelsbevandrade läsaren
är det givetvis klart vad allt detta
betyder, andra kan få reda på detaljerna genom att faxa Andromeda på
0091–805 379 4109. Att köpa alla elva
filtren kostar 99 dollar. Frakt och
svensk moms/tull tillkommer.
Tommy Sundström
13
Ordning på sidan – även i PageMaker
En grundläggande ordning kan
hjälpa mycket när det börjar bli
bråttom och man måste slarva.
Jag har alltid ambitionen när jag gör
en tidning att brödtextraderna skall
linjera med varandra. Inte för att jag
tycker att det är särskilt fult om de
inte gör det – även om jag vet att
många håller det som estetiskt ideal.
Viktigare är dock att det ger en underliggande ordning på sidan som gör det
lättare och snabbare att få ihop en
sida när deadline närmar sig och man
inte hinner sitta och exakt balansera
alla avstånd med ögat.
Sedan kan man, som alltid med
saker man har god kontroll över, tillåta sig att improvisera och fuska med
reglerna. Så länge grunden är stadig
håller det ändå.
Och grunden det är radavståndet
på brödtexten. Den får bestämma alla
andra mått.
Bland annat av denna anledning är
det dumt att ha auto som radavstånd,
eftersom du då inte riktigt vet vad du
har att gå efter. Bestäm hellre ett
avstånd.
.1.
Radavståndet får sedan bestämma
t.ex. hur stor toppmarginal sidan
har. Den bör vara ett precist antal
brödtextrader, eftersom linjalernas
nollpunkt har en tendens att halka
tillbaka till sitt ursprungsläge där i
överkanten.
När du skall ställa in denna marginal kan det vara lämpligt att ta
Redigera > Inställningar… och välja
Måttenhet Pica. Detta eftersom typografiska mått på Macen (såsom textstorlek och radavstånd) mäts i picapunkter.
Pica är en måttenhet som används
i USA. Den är nästan lika stor som en
cicero, men inte riktigt. För att ytterligare komplicera saken är pican på
Macen inte exakt lika stor som den
pica som annars används – åtminstone inte för de typografiska måtten.
En pica är ungefär 4,2 mm. Men
använd inte den siffran för att räkna
ut några avstånd. Det är bättre att
låta Macen sköta det hela.
Dock, först ytterligare en måttehet.
Det går 12 picapunkter på en pica.
Och det är dessa punkter man talar
om när man säger hur stor en text
eller ett radavstånd är.
När du skall skriva dessa mått i
PageMaker skriver du först antalet
pica, sedan ”p” och slutligen antalet
punkter. (Det kan du göra oavsett vilken måttenhet hur har inställd. På
motsvarande sätt kan du även om du
har pica inställt skriva ”mm” efter
siffran.)
T.ex.
2p11 = 2 pica, 11 punkter
2p11,5 = 2 pica, 11 och en halv punkt.
0p3 = 3 punkter
0p24 = 24 punkter, d.v.s. 2 pica.
Så har du 11 punkters radavstånd
kan du t.ex. ha 0p55 (eller 4 pica och 7
punkter) som toppmarginal.
.2.
Sedan skall själva satsytans höjd
bestämmas. Den skall faktiskt inte gå
jämnt ut med ett antal rader, utan det
är lämpligt att lägga till en punkt
eller två på höjden. Är den exakt så
kommer programmet att missa sista
raden när man monterar text.
Tyvärr finns ingenstans att skriva
in satsytans höjd. Istället måste man
nu räkna ut hur stor bottenmarginalen skall vara.
Har du ställt om din Måttenhet till
Pica kan du nu gå på Arkiv > Sidformat… och se hur stor din sida är, räknat i pica.
En A4 är 49p7,3 hög, d.v.s. 595,3
punkter (det är nästan alltid lättare
att räkna om alla måtten i punkter,
eftersom du då kan räkna med dem på
en vanlig miniräknare). Dra ifrån din
toppmarginal och det mått du tänkt
dig för satsytan, så får du fram hur
stor bottenmarginal du behöver.
.3.
Sedan skall åtminstone de stilar som
används i de löpande texten anpassas till brödtextens radavstånd.
I praktiken brukar det handla om
mellanrubriker och blankrader.
Vi tar blankraderna först.
En blankrad sätter man in som en
liten paus i textflödet. Enklast vore
att (som namnet antyder) göra den en
hel rad. Men för ögat ser det ut som
mycket mer än en hel rad, och kan
vara en alltför stark markering som
därtill bryter sönder textens yta.
Halva radavståndet är betydligt
lämpligare (5,5 punkt om radavståndet är 11) – men det betyder att man
får offra sin fint uttänkta struktur för
sidan.
Bästa kompromissen vore att göra
blankraderna ungefär en halv rad
höga, men anpassa dem så att spalten
går jämnt ut. Tyvärr finns inga
inbyggda funktioner för sådant finlir i
PageMaker, och att göra det för hand
är nog alltför mycket jobb.
Vill du ändå försöka kan du göra
några olika styckeformat med olika
blankradsavstånd inbyggda – hel rad,
2/3-rad, halv rad, 1/3-rad och pussla
med dem tills spalten går jämnt ut.
Ögat är inte särskilt känsligt för
att blankraderna är olika stora mellan stycken i olika spalter.
Har du även mellanrubriker i din
text kan du komma lättare undan,
eftersom ögat tenderar att godta
variationer i avståndet ovanför (men
inte under) en mellanrubrik.
Själv brukar jag dock sällan tycka
att jag har tid att plocka så med layouten. Kan jag så tar jag bort blankraderna helt och hållet, eller ersätter
dem med mellanrubriker eller börjar
styckena med anfanger med en helrad
luft ovanför. Det är sällan stilistiskt
motiverat att göra så mycket blankrader som folk tenderar att göra.
Lyckas jag ändå inte helt utrota
dem blir min kompromiss ofta att jag
låter blankraderna vara halva radavståndet och om det råkar vara ett
ojämnt antal blankrader i en spalt så
får underkanten på texten bli ojämn.
Ögat brukar vara ganska förlåtande mot slarv så långt ner på sidan.
.4.
När jag ändå är inne på ämnet:
Blankrader skall man inte göra
genom att slå en extra gång på nyttstycke-tangenten. De skall ligga med i
formatet till stycket. Ta Text >
Stycke… och ställ in mellanrummet
före stycket (kom ihåg att du kan skriva mått i picapunkter även om du har
milimeter som inställd måttenhet).
Passa också på att ställa första
indrag till 0, eftersom det inte skall
vara något indrag på ett stycke efter
en blankrad.
Anledningen till att man inte vill
ha blankraden som egen rad är att
den kan ställa till med trassel om den
hamnar högst upp på en spalt. Det är
ju inte så snyggt om en av spalterna
börjar en halv eller en rad längre ner
än de andra.
Har man istället ställt in ett mellanrum före så tar PageMaker hand
om problemet och skippar helt enkelt
den extra luften när stycket hamnar
överst i en spalt.
14
.5.
Så mellanrubrikerna. Det är i princip samma sak, men mer komplicerat.
Det spelar ingen roll vilken storlek
du satt på din mellanrubrik. Men det
spelar stor roll vilket radavstånd den
har.
Radavståndet plus mellanrummet
före och efter skall gå jämnt ut med
ett antal rader (ofta två eller möjligen
tre). Så långt är det enkelt.
Men man måste tänka på att om
ett stycke hamnar högst upp i en spalt
tar PageMaker bort mellanrummet
före. Och därmed rubbas hela spalten.
Enklaste lösningen är att se till att
mellanrummet före antingen är en hel
blankrad eller ingen alls (eller en
halv, om du tycket att lite ojämnhet i
underkant inte skadar någon). Istället
får mellanrubrikens radavstånd vara
rejält tilltaget och motsvara ett antal
brödtextrader.
Det ger dock problem om du skulle
skriva en tvåradig mellanrubrik, som
då kommer att bli väldigt gles.
Ett alternativ är att sätta PageMakers funktion för att ta bort luft före
stycken ur spel och ständigt tvinga
fram det aktuella avståndet.
Det gör du genom att ta Text >
Stycke klicka på Linjer…, kryssa i
Linje före stycke. Linjetypen skall vara
Ingen, eftersom vi inte vill ha någon.
PageMaker kommer att bete sig som
om där fanns en linje, men inte rita ut
någon.
Så klickar du i Tillval… och får
upp rutan för Linjetillval. Här skall
du fylla i ett lämpligt tal i Före: som
anger hur långt över baslinjen linjen
skall ligga. Baslinjen är den linje som
bokstäverna ”står” på.
Av radavståndet ligger alltid 2/3
ovanför och 1/3 nedanför baslinjen
(om du har Proportionellt radavstånd
inställt). Vill du alltså ha den ickeexisterande linjen i samma rads överkant fyller du i 2/3 av radavståndet i
Före-rutan. Är radavståndet 11 så blir
det 0p7,3 (7,3 punkter). Vill du ha en
full blankrad ovanför blir det 11 + 7,3
= 0p18,3 o.s.v.
Observera dock att det inte alltid
är snyggt att peta ner mellanrubriken
alltför långt om den skulle hamna
överst på en spalt.
Ofta kan en kombination av radavstånd och mellanrum (inte linje) före
vara det mest tilltalande.
Man kan då få mellanrubriken att
titta upp en aning, så att den optiskt
linjerar med brödtexten i intilliggande
spalter.
.6.
För att riktigt få fart på monteringen bör dessa sidans ordningsregler
kombineras med ett trick vi berättat
om förut.
Ta Redigera > Inställningar… och
sätt den lodräta linjalen på Egen, och
antalet punkter tre gånger ditt radavstånd (för närmare förklaring se tips
nr 4, sid 13 i DtP nr 7/92).
Slå sedan på Fäst mot skalsteg
(finns i Verktyg-menyn), så fastnar
allt precis rätt.
Tommy Sundström
Häng inte med i utvecklingen – iallafall inte på reprosidan!
För tio år sedan var det väldigt
populärt att gå på studiecirkel
och lära sig Basic – för att hänga
med i utvecklingen och inte bli
efter i datorsamhället.
Idag är det inte en människa
som använder Basic. Och ytterligt få som programmerar överhuvudtaget.
Kanske blev de människor som gick
dessa kurser ”vän med datorn”. Man
får hoppas det, så de hade något för
sitt slit. För själva idén var annars
ganska tveksam – att det var datorn
som var huvudsaken, och bara man
behärskade en (ytterligt förenklad)
modell för hur den var programmerad
så var ordbehandling och registerhantering en pipa snus.
Samma misstag
Nu ser vi samma sak hända igen. För
att inte ”bli efter i utvecklingen” börjar
folk på tidningar syssla med repro,
antingen själva eller – vanligare –
genom att placera lågupplösta bilder i
sina layouter.
Låt mig med en gång för undvikande av missförstånd deklarera att jag
tror att det är framtidens melodi. Men
med betoning på framtidens. För i dag
finns det få vettiga skäl att göra det,
om du inte har en produktion som är
extremt tidspressad just i slutskedet.
Ekonomiskt är det ingen idé.
Under de goda åren köpte varenda
reprokille som blivit ovän med sin
chef – och grafiker kan som du vet
vara ett eldfängt släkte – en scanner
och startade eget. Det lär finnas lika
många trumscannrar i Sverige som i
hela Nordamerika. Idag är priserna i
botten, och du får bra repro billigt,
lika billigt som man får inlänkad
lågupplöst spökbilds-OPI-repro.
Räknar du det egna arbetet, och framförallt allt strul och alla fel det i praktiken
innebär att jobba med inlänkade bilder, så
är traditionell repro klart billigare.
Vill du spara ytterligare pengar
och har en vecka extra på dig, kan du
skicka iväg din repro till Singapore
eller Malaysia och få mycket bra repro
– med provtryck, (inte cromor utan
just provtryck) för två tredjedelar av
det svenska priset.
Utvecklingen
Men utvecklingen då? Man vill ju inte
bli efter i utvecklingen.
Jag tror att det är som med Basic.
Att du lärt sig dagens primitiva bildhantering kommer du inte att ha
mycket för imorgon.
Idén med att placera lågupplösta
bilder är en dinosaurie. Det är en så
orationell arbetsgång att först vara
tvungen att göra en grovlayout för att
bestämma bildstorlekar och rotation,
sedan skicka iväg det till repro och
sist, efter någon dags väntan, få sätta
igång och placera bilderna.
Kontrollen
Kontrollen då? Att själv få göra sina
misstag istället för att vara frustrerad
över att någon annan idiot gör dem.
Dåliga grafiker finns det gott om.
Eller snarare stressade grafiker, som
tvingas jobba orimligt snabbt och som
gör misstag. Och visst är det frustrerande när ens layout blir saboterad av
att montören inte läst anvisningarna.
Men det finns ingen anledning att
fortsätta jobba med företag som gör
dåliga jobb. Priserna är ändå låga, så
du kan välja ett ställe som bryr sig.
Min favorit är Scannrepro Västerås,
men det finns fler.
Eller man kan skicka det till Asien.
Det tar inte mer extratid än väntan
på de lågupplösta bilderna gör.
Vill du ha bilder på skärmen läser
du in dem med en scanner, eller –
hellre – med en videokamera; videon
är blixtsnabb och ger små bildfiler.
Och vill du någon gång då och då
själv göra något i fyrfärg är det inget
som hindrar. Det är bara att rippa ut
på film och lämna till montering.
Så ta det lungt. Tids nog kommer
framtiden.
Tommy Sundström
Formgivare på Vagabond
15
DtP-diskett nummer nio ringer in det nya året
Med detta nummer av Design Typografi Produktion följer DtP-diskett # 9. Där hittar du tre saker, bara några förmanande ord; läs först redaktörens predikan med
den bestickande titeln ”Läs mig först!” Här får du bland annat veta att du ska
kopiera diskettens innehåll till din hårddisk INNAN du dubbelklickar på symbolerna för programmen. Alla goda ting är tre, så ock på DtP-diskett # 9 – se själv:
1. Ett typsnitt, BorzoiReader, kompletterad med svenska tecken av Uppsalas
eminente typsnickare Stefan Lundhem. BorzoiReader (se nedan) är en kalligrafisk
sanserif, och du kan säkert hitta en anledning att sätta den i arbete.
2. Uppgradering till Quark XPress 3.11 (som Software Plus tar hela 250 kr
för!). Du måste ha Quark XPress 3.1 installerad för att det ska fungera. Följ noga
anvisningarna du hittar i mappen.
3. Slutligen ingår en liten pärla: Stuffit Lite. Har du inget komprimeringsprogram kommer du snabbt att förstå att det inte går att leva utan. Själv har jag
DiskDoubler, men vill man spara några hundralappar är Stuffit Lite inget dåligt
alternativ. Och slipper du köpa en ny, större hårddisk på kuppen sparar du mer.
DtP
med 6 nummer under 1993. Redaktör
Nr 11 1992 presslades 23 december.
Adress
BORZOIREADER
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
12 3 4 5 6 7 8 9 0
abcdefghijklmnopqr
stuvwxyzåäö:;!?%&
Box 20158
104 60 Stockholm
Tel
08-644 95 11
Fax
08-644 90 66
PG
89 29 77-0
BG
385-6010
Prenumeration 1993 (6 nr) 1 200 kr
kan när som helst sägas upp – överskjutande summa betalas tillbaka.
Tryck
✃
b Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive välfyllda disketter
med bl.a. typsnitt, under 1993 (6 nummer) för 1 200 kr plus moms.
mig en dyr och trevlig premie!
Frankeras ej.
DtP betalar
portot.
DtP
NAMN
FÖRETAG
Svarspost
ADRESS
110141700
POSTNUMMER
POSTADRESS
110 20 Stockholm
TELEFON
FAX
16
Papperslösa nyheter
utan en tråd
IBM och NBC presenterade nyligen
planer på en ”desktop news service”
som gör om din dator till en TV, där
du när du vill kan få nyheter och
annan information.
Newsweek ska börja sälja CD, döpta till Newseek Interactive, där text,
foto, video, inspelade röster tillhörande reportrar och interaktiva annonser
(där läsarna exempelvis kan ”testköra” en bil) blandas.
Är du kund hos Motorolas trådlösa
mail-service Embarc kan du varje
morgon få nyheter och väder från
USA Today till din portabla dator för
15 dollar i månaden.
USA Today har även andra, hemliga, ”papperslösa” utvecklingsprojekt.
Nya Photoshop
mycket snabbare
Det kan bli tröttande att sitta och
vänta framför en stor färgbild, även
om man har snabbaste 24-bitarskortet
till bildskärmen. Med Photoshop 2.5
för Mac kan det bli rejält kortare väntetider.
Den nya versionen av programmet
skiljer beräkningsintensiva operationer som filter, redigering, storleksförändringar och rotering från övriga
funktioner. Därmed öppnar Adobe för
insticksmoduler, acceleratorer, som
tar över det tunga räknejobbet. Här
kommer vi att få se samma explosion
från tredjepartsutvecklare som när
Quark XPess introducerade sitt XTensionssystem.
Samma funktion finns i Windowsversionen av Photoshop, som är helt
kompatibel med Mac-versionen. För
Mac finns Photoshop 2.5 ute första
kvartalet 1993, för PC andra kvartalet. Priset är 7 745 kr. DtP återkommer när vi tittat närmare på programmet. Adobe har fax 08–590 80 260.
Släpp nyheterna loss
på första sidan!
I Norfolk i USA har art director Jeff
Glick beställt en helt ny design för din
tidning, Virginian-Pilot/Ledger-Star
(det är så knepiga logotyper det blir
när konkurrenterna köper upp varandra, lägger ner kvällstidningen – men
behåller alla namnen). Designen blir
ett stilbrott jämfört med vad de flesta
satsar på i dessa desktop-tider.
Konsulten som gör jobbet, Alan
Jacobson, har nämligen fått order att
låta innehållet bestämma utseendet.
– Traditionella
typsnitt,
mera
magasinsliknande look, säger Jeff
Glick. Och en förstasida som saknar
fasta format, där varje dags nyheter
bestämmer hur den ska se ut; ibland
en enda story på ettan, ibland tio. Det
enda som är säkert är att den aldrig
blir likadan två dagar i rad.
En typsnittssymfoni
från Düsseldorf
Den tyska firman Intecsas släpper 88
olika typsnitt av den amerikanske
musikprofessorn och typsnittstecknaren David Rakowski. Han har tidigare
distribuerat sina typsnitt som shareware, men släpper dem nu i en mera
komplett och avancerad version.
Samlingen, som kallas Symphony
of Fonts, kostar 450 D-mark för PostScript-versionen, 250 för TrueType.
Omfattande kerning med många
bokstavspar och hög detaljkvalitet
skymmer dock inte det faktum att
många stilar blir svåra att hitta
användningsområden för…
Fontmix med
hjälp av Chameleon
DtP har tidigare berättat om holländska tokerier, som att kombinera Futura och Bodoni till ett nytt typsnitt,
Fudoni. Metoden kallas ”type-sampling” och är inte något att rekommendera.
För dig som inte lyssnar på goda
råd finns nu programmet Chameleon
från Ares, samma företag som gör
Fontmonger och Fontminder. Med
Chameleon kan du blanda din egen
fontmix, en metafont bestående av
exempelvis 30 procent Berling och 70
procent Agency Gothic – vad nu det
ska vara bra för.
En nyttigare användning får programmet om du vill sprida elektroniska dokument, eftersom det i likhet
med Carousel från Adobe kan generera typsnitt med karaktäristika från
vilka andra typsnitt som helst. Chameleon kostar i USA 300 dollar.
Utmärkt program
för bildinläsning
OFOTO för Windows, och Mac, är det
första program under Windows som
klarar att läsa in bilder korrekt utan
kryptiska inställningar. OFOTO är
skapat för vanligt folk, kalibrering av
bildläsare och skrivare är redigt förklarat och lätt att genomföra. Ofta
kan du nöja dig med de inställningar
som finns i programmet.
OFOTO har flera sätt att läsa in
bilder. Det enklaste är att lägga den
svartvita bilden på bildläsaren och
välja Autoscan. OFOTO avgör om bilden är en gråskalebild eller streckbild, därefter – om bilden ligger snett
– rätas bilden upp och skärps.
Givetvis kan hela denna procedur
göras helt eller delvis manuellt.
Det märkligaste i sammanhanget
är att det fungerar så ofta som det gör.
Programmet klarar hyggligt att läsa
rastrerade bilder utan moarébildning.
OFOTO från Light Source finns
ännu bara för svartvita bilder men en
version för färg är på gång till våren.
Professional Systems distribuerar
OFOTO i Sverige, fax 08–751 03 03.
För stora rattar
för Alaska-tidning
Fairbanks Daily News-Miner i Alaska
designade om tidningen rejält när
man gick över till morgonutgivning,
bland annat minskade man formatet.
Något som inte uppskattades av långtradarchaufförerna i delstaten; med
den nya storleken gick det inte längre
att ha tidningen uppslagen på ratten
och läsa samtidigt som man körde –
den trillade bara ner hela tiden.
I omgörningen ingick att NewsMiner numera har puffar för insidesartiklar med hänvisningar på ettan,
och en innehållsram med sidnummer.
KONFERENSGUIDEN
6–9 jan 1993 MacWorld
San Fransisco
Fax 0091–617–361 3389
12–14 jan
Networld
22–24 jan
Graphics of America Miami, Florida
Fax 0091–305–823 8965
25 jan
Nordisk Typografi
Köpenhamn
Fax 040–12 58 20
2–3 febr
Multimedia
München
Tel 00949–89–57 31 61
3–5 febr
Dtp-kongress
Hamburg
Fax 00949–30–881 38 06
4–10 febr
Mediale
Hamburg
Fax 00949–40–47 90 53
11–12 febr
Prepress
München
Fax 00949–89–340 13 95
17–19 febr
Imagina
Monte Carlo
19–21 febr
Graphics Plus ‘93
Secaucus, NJ
24–26 febr
Elektroniskt foto
Rochester, NY
24–27 febr
Prepublishing
Orlando, Florida
Fax 0091–703–620 9187
26–29 april
Datagrafik
Philadelphia
Fax 0091–703–560 2752
21–23 mars
Internat. bokmässan London
24–31 mars
Cebit-mässan
Hannover
Fax 00949–511–893 26 26
6–8 maj
SND/S, tidn.design
Stockholm
Tel 08–13 50 00 (Bertil Johansson)
Boston, Mass.

1992 nr 1-11

Transcription

Similar documents

Så förbereder du dokument för tryck

Nr 6

DtPTimes och Helvetica – igen!

Nr 1 (ca 9MB)

Ladda ner Katalog i PDF